SOU 1998:120

Efterlevandepension

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Efterlevandepension

En till det

anpassning

reformerade ålderspensionssystemet

Betänkande av

Utredningen om efterlevandepension

i v

min

w Statens offentligautredningar

WW 1998:120

w Socialdepartementet

Efterlevandepension

En till det reformerade

anpassning

ålderspensionssystemet

Betänkande Utredningen efterlevandepension

av om Malmö 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds swarar Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.0rder@liber.se

Internet: www. fritzes .se

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara pâ remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 lO 25

Elanders Gotab, Stockholm 1998 ISBN 91-38-21119-3

ISSN O375-25OX

Till statsrådet

Maj-Inger Klingvall

Genom beslut den 13 juni 1996 bemyndigade

regeringen det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden rörande allmän

försäkring med

vissa undantag att tillkalla särskild utredare

en med uppdrag att göra en översyn av systemet för efterlevandepension och lämna

att förslag

till ny konstruktion efterlevandepensioneringen. Med

av stöd av detta bemyndigande förordnade statsrådet Maj-Inger

Klingvall den 21 augusti l996 hovrättslagmannen Lars Göran Abelson

som särskild utredare.

Utredningen har antagit namnet utredningen S 1996:04 efter-

levandepension.

Som sakkunniga har fr.o.m. den 1 oktober 1996 medverkat

departementssekreteraren Gudrun Ehnsson, Socialdepartementet,

numera hovrättsrådet Cecilia Gilljam, avdelningsdirektören

Cecilia Johansson, Riksförsäkringsverket, departementsrådet Håkan Martin Rahm, Socialdepartementet och dåvarande departementsrådet i

Socialdepar-

tementet, numera hovrättsrådet Mona Wildig.

Som expert har fr.o.m. den 24 februari

1997 medverkat utredningssekreteraren Olof Johansson, Sveriges Pensionärsförbund.

Sekreterare har fr.o.m. den l september

1996 varit hovrättsassessorema Karin Mårtensson och Ingela Sundin.

Utredningen har under arbetet biträtts med

kostnadsberäkningar av

byrådirektören Hans Karlsson, Riksförsäkringsverket.

Utredningen får härmed överlämna sitt betänkande

Efterlevandepension en anpassning till det reforrnerade

- ålderspensionssystemet

SOU 1998:120. I betänkandet läggs förslag till

en anpassning av systemet för efterlevandepension till det reformerade

ålderspensions-

systemet. De nya reglerna redovisas i förslag till lag

ett om efterlevandepension som träda i kraft den 1januari 2001.

avses

Formellt är utredningen uppdrag för Lars

ett Göran Abelson

som särskild utredare. Arbetet har emellertid utförts i

nära samråd med de sakkunniga och med också till

experten, som alla delar ställt sig bakom de redovisade förslagen och övervägandena.

Detta har markerats genom att betänkandet avfattats med användning

av vi-form.

Utredningens arbete är härmed avslutat. Malmö i september 1998 Lars Göran Abelson

/Karin Mårtensson

Ingela Sundin

SOU 1998: 120 Sammanfattning l l

Sammanfattning

Uppdraget

Riksdagen har fattat beslut för ålderspensione-

om att ett nytt system ring skall införas i Sverige. Ett syfte med ålderspensionsreforrnen har varit att skapa ett från andra socialförsäkringsgrenar avskilt ålderspensionssystem. Reformen innebär grundläggande förändringar

den inkomstgrundade ålderspensionen och grundskyddet. Vår hu-

av vuduppgift har varit att systemet för efterlevandepension till

anpassa

det reformerade ålderspensionssystemet.

Vi har enligt direktiven även haft till uppgift göra utvärde-

att en ring av de nuvarande reglemas funktion. Den bedömning vi har kunnat göra grundval av bl.a. rapporter från Riksförsäkringsverket är att de nuvarande reglerna, däri inkluderat änkepension enligt övergångsregler, fungerartillfredsställande. I vårt uppdrag har ingått

även att analysera det nuvarande efterlevandepensionssystemet i syfte

att bedöma om det finns skäl att förändra villkoren för till efterle-

rätt vandepension eller för beräkning sådan pension. Mot denna bak-

av grund har vi övervägt och kommit fram till förslag till vissa förändringar gällande regler inte är direkt betingade

av som av ålderspen-

sionsreformen.

Principiella utgångspunkter

Efterlevandepension utges enligt nuvarande regler i form barnpen-

av sion, omställningspension, förlängd omställningspension, särskild

efterlevandepension och änkepension enligt övergångsregler. Våra

förslag innebär att rätten till samtliga dessa fönnånsformer skall fin-

nas kvar även inom en efterlevandepensionering har

som anpassats till det reformerade ålderspensionssystemet. Vi har emellertid

i samband med att vi övervägt utformningen den särskilda efterlevande-

av pensionen ifrågasatt denna förmånsform bör finnas inom

om ramen för den allmänna efterlevandepensioneringen. Vi har dock med hänsyn till direktivens utformningen funnit det ligger utanför vårt

att uppdrag att lämna något konkret förslag avskaffande den

om ett av

12 Sammanfattning SOU 1998: 120

särskilda efterlevandepensionen, vi framhåller särskilt vikten

men av att frågan om att avskaffa denna pensionsform blir föremål för fortsatt utredning.

Såväl efterlevandepension ålderspension och förtidspension

som består enligt nuvarande regler folkpension och viss del den

av en av ATP som den avlidne tjänat in. Genom ålderspensionsreformen kommer den nuvarande konstruktionen med ålderspension i form

av folk- och tilläggspension inte längre att finnas kvar. Ålderspensioneringen kommer att bli ett självständigt system kommer att bestå

som av en inkomstgrundad ålderspension och garantipension. Den in-

en komstrelaterade pensionen kommer att beräknas på grundval hela

av livsinkomsten och inte som enligt ATP-systemet på grundval in-

av komster under de 15 bästa åren och där det är tillräckligt med 30 års pensionsrätt för oavkortad ålderspension. Vidare kommer ålderspensionen att beräknas inkomsterna från den första kronan och inte som enligt nuvarande regler enbart de inkomster överstiger ett

som basbelopp.

Förtidspension skall enligt de av riksdagen antagna riktlinjerna för

en reforrnerad förtidspensionering beräknas enligt andra principer än vad som gäller enligt nuvarande regler. Avgörande för beräkningen

av förtidspension kommer inte längre att ett pensionsunderlag utan i

vara stället den försäkrades genomsnittliga inkomster under begränsad

en tid före dödsfallet.

Enligt nuvarande regler beräknas de inkomstgrundade förmånerna

inom efterlevandepensioneringen viss andel den avlidnes

som en av på visst sätt beräknade förtidspension eller ålderspension. Inkomstgrundad ålderspension och förtidspension kommer emellertid i framtiden sannolikt att beräknas enligt helt olika principer. En grundläggande fråga som vi mot denna bakgrund haft att ta ställning till är vilka principer bör ligga till grund för beräkningen inkomst-

som av grundade efterlevandeförrnåner efter anpassning till de beskriv-

en nu na förändringarna.

Det främsta syftet med efterlevandepensionering är enligt vår

en uppfattning att i någon utsträckning ersätta det inkomstbortfall

som kan uppstå då make eller förälder dör. Vid bedömningen hur

en av ett sådant inkomstbortfall skall mätas har vår utgångspunkt varit

att samtliga former av efterlevandepension, förutom änkepension enligt Övergångsbestämmelser, skall kunna beräknas utifrån under-

samma lag. Vi har övervägt flera olika möjligheter, t.ex. att grunda beräkningen den avlidnes faktiska förvärvsinkomst omedelbart eller under viss kortare tid före dödsfallet. Vi har även övervägt

en att ta hänsyn till en förväntad inkomst enligt vad gäller för beräkning

som av sjukpenninggrundande inkomst. Vi har emellertid funnit att en beräkning som grundar sig på den avlidnes inkomster i nära anslutning till dödsfallet inte i alla situationer är ett lämpligt mått på det

Sammanfattning 13

inkomstbortfall som dödsfallet inneburit. Beräkningen bör i stället grundas inkomsterna under längre tid före dödsfallet. Valet har

en därmed enligt vår uppfattning stått mellan å sidan det underlag

ena som föreslagits av Förtidspensionsutredningen Ohälsoförsäkringen

- Trygghet och aktivitet, SOU 1997:166, vilket innebär efterlevan-

att depension skulle beräknas grundval medeltalet inkomsterna

av av under de fyra bästa av de sex åren närmast före dödsfallsåret, och å andra sidan ett pensionsunderlag, varvid den avlidnes livsinkomst skulle komma att ligga till grund för beräkningen efterlevandepen-

av S10I1.

Vi har funnit att efterlevandepensioneringen har olika

sätt sam-

band med både förtidspensioneringen och ålderspensioneringen

men att sambandet med ålderspensioneringen och den livsinkomstprincip som ligger till grund för denna väger över. En beräkning på grundval av ett förtidspensionsunderlag skulle vidare inom efterlevandepensioneringen få mindre lämpliga konsekvenser principiell synvinkel

ur och i internationella förhållanden och skulle också tekniska och

av administrativa skäl svårhanterlig och kräva särlösningar bl.a.

vara mer

såvitt gäller beräkningen efterlevandepension efter ålderspen-

av en sionär. Vår bedömning är därför att den avlidnes livsinkomst och inte enbart inkomstema under ett visst antal år före dödsfallet, bör ligga till grund för beräkning inkomstgrundade efterlevandeförmåner

av kapitel 8.

Enligt nuvarande regler utges efterlevandepension även i form

folkpension. Härigenom inom efterlevandepensioneringen,

ges samma sätt som inom ålderspensioneringen, ett grundskydd för efterlevande till avlidna som har tjänat in ingen eller endast låg ATP. Det reformerade ålderspensionssystemet kommer emellertid inte

att innefatta folkpension, utan grundskyddet kommer i stället

att ges genom en garantipension som avräknas visst sätt mot den inkomstgrundade ålderspensionen. Denna garantipension kommer vidare att beskattas samma sätt gäller för förvärvsinkomster och

som reglerna om särskilt grundavdrag för pensionärer kommer således inte att finnas kvar här fortsättningsvis. Vi har mot denna bakgrund övervägt om det inom ramen för en anpassad efterlevandepensionering alltjämt skall finnas ett grundskydd och hur ett sådant i så fall skall vara konstruerat kapitel 7.

Vår grundläggande uppfattning efterlevandepensioner för

är att vuxna efterlevande med hänsyn till dagens förvärvsmönster i huvudsak bör ses som en kompletterande inkomst. Efterlevandeskyddet bör därför inte sätt i dag konstruerat för kunna

samma som vara att utgöra en grundläggande försörjning för den efterlevande. Vi

anser emellertid att det inte är rimligt att efterlevande till avlidna bi-

som dragit till familjens försörjning på sätt än förvärvsarbete

annat genom skall kunna ställas helt utan efterlevandeskydd. Det bör därför finnas

14 Sammanfattning

ett grundläggande skydd för efterlevande i fall då den avlidne vuxna haft ingen eller endast mycket låg förvärvsinkomst. Detta grundskydd bör emellertid såvitt gäller omställningspension och särskild efterle-

vandepension bestämmas med beaktande dessa pensionsfonner av att har till syfte att under begränsad tid kompletterande en utgöra en inkomst för den efterlevande. På motsvarande sett bör det även inom änkepensioneringen finnas

ett grundläggande skydd för efterlevande i de diskuterade situationu nema. Den politiska överenskommelse ligger bakom de som nuvarande Övergångsbestämmelsema ställer emellertid krav andra överväganden när det gäller frågan hur detta grundskydd skall utfor-

mas. Efterlevande barn skall på sätt enligt samma som nuvarande regler vara garanterade en viss försörjningsnivå vid den eller båda ena av föräldrarnas död. Enligt vår uppfattning det emellertid är viktigt att barn som lever med bara eller med ingen sina föräldrar en av av är garanterade samma försörjning från samhället situationen oavsett om har sin grund i ett dödsfall eller skilsmässa. Grundskyddet inom en barnpensioneringen skall därför enligt våra förslag samordnas med stödet för barn till särlevande föräldrar och regleras inom ramen för en ny lag om underhållsstöd.

Lagstiftningsfrågor

Rätten till efterlevandepension i form

av barnpension, omställningspension och särskild efterlevandepension regleras i dag i 8 och 14 kap. lagen 1962:381 allmän försäkring AFL. om Rätten till änkepension regleras Övergångsbestämmelser till genom ändringar i nämnda kapitel. Dessa Övergångsbestämmelser är omfattande och innefattar olika bestämmelser beroende både på när änkepension har beviljats och änkans ålder. Reglerna beräkning om av efterlevandepension är således redan enligt nuvarande regler mycket komplicerade. Ett inarbetande av våra förslag i dessa skulle kräva övergångs-

regler till de nuvarande övergångsreglema änkepension. Eftersom om regler om folkpension och pensionstillskott, enligt vad vi föreslår i detta betänkande, inte längre skall finnas kvar inom

efterlevandepen-

sioneringen, skulle en sådan lösning också kräva omfattande en omarbetning bestämmelserna i AFL. Mot denna av bakgrund har vi haft ambitionen att samla samtliga bestämmelser

om efterlevandepension,

såväl reformerad efterlevandepension änkepension enligt de som nu-

varande övergångsbestämmelserna, i särskild lag:

en en lag om efterlevandepension.

Mot denna bakgrund lägger vi i detta betänkande fram förslag till

en anpassning efterlevandepensioneringen inom

av den allmänna

Sammanfattning 15

försäkringen till det reformerade ålderspensionssystemet. Vi lägger

också fram förslag innebär att arbetsskadeförsäkringens efterle-

som vandeförmåner anpassas på motsvarande sätt.

De reformerade efterevandepensionsförmånerna

Underlag för inkomstgrundad efterlevandepension

Det skall även i det anpassade systemet finnas efterlevandepension i form av barnpension, omställningspension och särskild efterlevande-

pension reformerad efterlevandepension. Pensionen skall i likhet

med i dag vara beroende av den avlidnes inkomster. Till grund för

beräkning av inkomstgrundad efterlevandepension skall enligt vårt

förslag läggas den avlidnes visst sätt beräknade pensionsbehållning

i det refonnerade ålderspensionssystemet. Pensionsbehållningen bör

härvid beräknas som hela pensionsrätten för ålderspension,

om 18,5 %, hade tillgodoräknats i det reformerade ålderspensionsystemets fördelningssystem. Om dödsfallet inträffar i förvärvsaktiv ålder bör i vissa fall även pensionsbehållning beräknad på grundval

en av en framtida antagen inkomst läggas till grund för beräkningen. En förutsättning för en sådan beräkning antagandeinkomstberäkning skall vara att den avlidne kunnat tillgodoräknas pensionsrätt för minst tre av de fem åren närmast före det år då dödsfallet inträffar. Antagandeinkomsten beräknas i sådant fall medeltalet inkomsterna

som av under dessa fem år, varvid bortses från de år då den avlidne haft lägst respektive högst inkomst. Den sålunda framräknade faktiska

och antagna pensionsbehållningen skall därefter divideras med ett särskilt delningstal. Kvoten härav har vi benämnt efterlevandepensionsunderlag. Vi föreslår att detta underlag läggs till grund för beräkningen av årlig inkomstgrundad efterlevandepension i form barnpension,

av omställningspension och särskild efterlevandepension kapitel 8.

Vi föreslår vidare att den årliga efterlevandepension sålunda

som beräknats skall fr.o.m. årsskiftet 2001/2002 räknas vid ingången

om av varje år med inkomstindexets procentuella förändring reducerad

med normen 1,6 följsamhetsindexering. Förslaget om beräkning efterlevandepensionsunderlag bygger på

av att den avlidne tillhör en ålderskategori får eller kommer få

som att sin ålderspensionsrätt beräknad helt enligt det reformerade ålderspensionsystemets regler. Det kommer emellertid under lång tid fram-

en över att inträffa att en person avlider helt eller delvis kommer

som att få sin ålderspension beräknad enligt det nuvarande ATP-systemet, dvs. personer som är födda år 1953 eller tidigare. Vår utgångspunkt

har beträffande beräkningen efterlevandepensionsunderlaget för

av dessa ålderskategorier varit att underlaget i så utsträckning

stor som möjligt skall motsvara det skall ligga till grund för beräkningen

som

16 Sammanfattning

av efterlevandepension efter är födda år 1954 eller

personer som senare. Vi föreslår mot denna bakgrund att inkomstgrundad efterlevandepension efter är född år 1937 eller tidigare beräknas

en person som på grundval av personens ATP-poäng sedan tillägg gjorts med

en ATP-poäng. Om den avlidne i stället född under något åren

var av 1938-1953, och alltså till viss del får sin pensionsrätt beräknad enligt det reformerade systemets regler, skall underlaget för efterlevandepension beräknas hela pensionsrätten hade tillgodoräknats

som om enligt det reformerade ålderspensionssystemets regler.

Barnpension

Vi föreslår inte några förändringar beträffande den pensionsberättigade personkretsen barn och inte heller beträffande de åldersgränser som gäller inom bampensioneringen. Bampension således till

utges bam vars biologiska far eller eller båda föräldrar har avlidit och

mor utges generellt till dess barnet fyller 18 år. Barnpension vidare

utges under vissa förutsättningar för förlängd tid till barn studerar,

som dock längst t.o.m. juni månad det år då barnet fyller 20 år.

Vårt förslag kapitel 9 innebär inkomstgrundad barnpension

att skall beräknas viss andel

som en av efterlevandepensionsunderlaget.

Bampensionen skall utges med 30 % detta

av efterlevandepensions-

underlag under förutsättning att den avlidne efterlämnar enbart

ett pensionsberättigat bam. Finns fler sådana barn ökas procenttalet med 20 för varje barn utöver det första och fördelas därefter lika

summan mellan barnen. Förslaget innebär således barnpension beräknas

att enligt samma procentsatser gäller inom den nuvarande tilläggs-

som pensioneringen. Hur stor årlig barnpension detta kommer innebära

att för den enskilde är emellertid beroende kompensationsgraden i det

av reformerade ålderspensionssystemet, vilken i sin beroende

tur är bl.a. av den allmänna inkomstutvecklingen. Härtill kommer efterlevan-

att depensionsunderlaget är beräknat från första kronan, medan tilläggspension tillgodoräknas enbart för inkomster överstiger bas-

som ett belopp; inkomster under ett basbelopp kompenseras enligt

nuvarande

regler genom folkpensioneringen.

Vi lämnar vidare förslag till anpassning

en av de särregler för beräkning av barnpension i vissa situationer gäller då det samtidigt

som med barnpension föreligger rätt till tilläggspension i form

av änkepension efter den avlidne.

Vi föreslår viss förändring den s.k. begränsningsregeln,

en av som enligt nuvarande regler innebär efterlevandepension i form

att av omställningspension, särskild efterlevandepension och barnpension

från tilläggspensioneringen inte

sammantagna får överstiga den avlidnes egenpension. Vårt förslag innebär barnpension skall, i de

att fall då rätt till barnpension och omställningspension

eller särskild

SOU 1998: 120 Sammanfattning 17

efterlevandepension samtidigt föreligger efter avliden, kunna en utges med ett sammanlagt belopp högst 80 % den avlidnes inkomstom av

relaterade efterlevandepensionsunderlag.

Vi föreslår vidare att ett efterlevande barn skall berättigat till vara ett grundläggande försörjningsskydd i form underhållsstöd i av samma omfattning som gäller för barn till särlevande föräldrar. Detta underhållsstöd skall uppgå till l 173 kr i månaden och skall utges oberoende av den avlidne förälderns anknytning till Sverige. Rätt till underhållsstöd skall emellertid föreligga enbart så länge barnet är bosatt i Sverige. Bampension, såväl svensk utländsk, barnet som som uppbär efter den avlidne föräldern skall reducera underhållsstödet krona för krona. För det fall båda föräldrarna har avlidit skall utges ett dubbelt så högt underhållsstöd i sin tur avräknas mot den som sammanlagda barnpension som barnet uppbär efter föräldrarna. Enligt nuvarande regler är ett belopp motsvarar garantibelopsom pet inom folkpensioneringen 40 % basbeloppet eller 80 % därav av om båda föräldrarna har avlidit inte skattepliktig inatt anse som komst. Vi föreslår att motsvarande bestämmelser bör gälla även med den omläggning av grundskyddskonstruktionen vårt förslag insom nebär. Ett belopp om 1 173 kr 2 346 kr om båda föräldrarna har avlidit skall således alltid undantaget från beskattning oberoende vara av om detta belopp består enbart underhållsstöd eller helt eller delvis av av inkomstgrundad barnpension. Vi föreslår att underhållsstödet till efterlevande barn inkomstprövas mot barnets inkomster enligt regler gäller för underhållssamma som stöd till barn till särlevande föräldrar. Detta innebär att inkomster över 48 000 kr reducerar underhållsstödet med 50 % överskjutande av belopp.

Omställningspension

Vi föreslår kapitel 10 inte någon förändring den personkrets av som i och för sig kan bli berättigad till omställningspension och särskild efterlevandepension. Detta innebär att rätten till omställningspension liksom i dag i första hand bör grundas på äktenskapet rätt till men att sådan pension bör föreligga även för sammanboende har varit som gifta med varandra eller har, har haft eller väntar bam tillsamsom mans. I princip alla efterlevande är i förvärvsaktiv ålder då dödsfallet som inträffade kan antas ha behov ekonomisk kompensation under av en viss tidsperiod efter ett dödsfall. Det bör därför, på sätt samma som enligt nuvarande regler, finnas rätt till omställningspension under en inledande tidsperiod. Enligt nuvarande regler utges inledande omställningspension under månader efter dödsfallet. Vi sex anser att denna tid är för kort och föreslår att den förlängs till ett år.

Även med förlängning en av den generella omställningstiden

anser vi att det i vissa situationer finns behov

av ett omställningsskydd un-

der en längre tid än ett år. Detta kan generellt fallet då

sett anses vara den efterlevande har vårdnaden och stadigvarande sammanbor

om med barn i skolåldem. Vi föreslår därför att det skall införas möj-

lighet att uppbära förlängd omställningspension under tid

en av ytterligare ett år efter den inledande omställningsperioden för efterlevande

som har vårdnaden och stadigvarande sammanbor med barn

om som inte har fyllt 18 år.

Enligt nuvarande regler föreligger rätt till förlängd omställningspension så länge den efterlevande har vårdnaden

om och stadigvarande sammanbor med barn inte har fyllt tolv år. Behov

som av ett förlängt omställningsskydd så länge den efterlevande vård

tar om barn som ännu inte uppnått viss ålder föreligger alltjämt. Vid be-

en dömningen av vilken åldersgräns bör avgörande för hur

som vara länge detta behov kan anses föreligga bör enligt vår uppfattning be-

aktas att den förlängda omställningspensionen kan kom-

ses som ett plement till det regelsystem förälder ekonomisk

som ger en möjlighet att avstå från förvärvsarbete eller minska sin arbetstid för hand

att ta om bam. Åldersgränsen för hur länge rätt till förlängd omställ-

ningspension alltid skall föreligga bör därför enligt vår

uppfattning

anknyta till den rätt föräldern har att förkorta sin arbetstid grund

på av

vård om barn. Vi föreslår därför förlängd

att omställningspension

skall utges så länge det yngsta hemmavarande barnet inte har fyllt åtta

ar.

Inkomstgrundad omställningspension både under den inledande

och den förlängda tiden skall enligt vårt förslag 55 %

utgöra av det efterlevandepensionsunderlag som har beräknats för den avlidne. Denna kompensationsnivå skall, till skillnad densam-

från i dag, vara ma oberoende av barnpension samtidigt efter den avlidne

om utges eller inte.

Den inkomstgrundade omställningspensionen bör kompletteras

med ett grundskydd. Detta grundskydd bör under den inledande

omställningsperioden utformas med beaktande den efterlevande

av att under den första tiden efter dödsfallet kan ha

antas ett särskilt stort behov av ekonomiskt stöd den avlidnes inkomstförhållanden.

oavsett Vi föreslår mot denna bakgrund den efterlevande under tid

att en av sex månader efter dödsfallet skall till

vara berättigad en garantipension som tillsammans med den inkomstgrundade

omställningspensionen uppgår till två prisbasbelopp.

Den efterlevande bör även under den

förlängda omställningstiden vara berättigad till ett grundskydd, detta bör enligt vår uppfatt-

men ning ligga på en lägre nivå än under den inledande omställningstiden.

Vi föreslår att den efterlevande under den förlängda

omställningstiden

SOU 1998: 120 Sammanfattning 19

skall vara berättigad till garantipension skall konstruerad

en som vara enligt samma principer som gäller för ålderspensioneringens garantipension. En efterlevande som inte är berättigad till någon inkomstgrundad omställningspension skall enligt vårt förslag ha rätt till

en garantipension om 1,5 prisbasbelopp basnivån. Denna basnivå skall avräknas krona för krona mot den efterlevandes inkomstgrundade omställningspension såväl svensk utländsk så länge denna inte

som uppgår till mer än 1,15 prisbasbelopp. Inkomstrelaterad omställningspension däröver skall till endast 30 % reducera basnivån.

Rätten till förlängd omställningspension skall, sätt

samma som enligt nuvarande regler, inträda då rätten till inledande omställningspension upphör. Vi föreslår emellertid särskild regel när det

en gäller rätten till garantipension till förlängd omställningspension. En efterlevande som efter de inledande månaderna omställningsti-

sex av den uppfyller villkoren för rätt till förlängd omställningspension eller särskild efterlevandepension skall redan vid denna tidpunkt ha rätt till den garantipension kommer att utges till omställningspensio-

som nen under den förlängda tiden.

Vi föreslår att rätten till garantipension, såväl under den inledande som under den förlängda omställningstiden, skall beroende

vara av den avlidnes faktiska och antagna framtida försäkringstid. För rätt till oavkortad garantipension skall, sätt inom ålderspen-

samma som sioneringen, krävas att den avlidne kunnat tillgodoräknas 40 års försäkringstid i Sverige. Härvid bortses från tid före det år då den avlidne fyllde 16 år och efter det år den avlidne fyllde eller skulle ha fyllt 64 år. Försäkringstid skall i övrigt tillgodoräknas enligt i princip samma regler som gäller för garantipension inom ålderspensionssystemet.

Vi föreslår att efterlevande uppbär omställningspension

en som inte, såsom gäller enligt nuvarande regler, samtidigt skall kunna vara berättigad till bostadstillägg enligt lagen 1994:308 bostads-

om tillägg till pensionärer.

Såväl inkomstgrundad omställningspension garantipension till

som sådan pension skall enligt vårt förslag beskattas enligt regler

samma som gäller för förvärvsinkomster. Den nuvarande möjligheten till särskilt grundavdrag vid beskattningen skall alltså avskaffas.

Särskild efterlevandepension

Den personkrets som i och för sig skall kunna bli berättigad till särskild efterlevandepension bör på sätt enligt nuvarande

samma som regler vara densamma som gäller för rätt till omställningspension. Vi föreslår inte heller någon förändring beträffande den individuella behovsprövning som enligt nuvarande regler ligger till grund för bedömningen av rätt till särskild efterlevandepension. Vi emeller-

anser

20 Sammanfattning SOU 1998: 120

tid att rätten till särskild efterlevandepension bör begränsad till

vara en ålderskategori som typiskt sett kan antas ha särskilda svårigheter

arbetsmarknaden. Vi föreslår därför att rätt till särskild efterlevandepension i den mån förmånsfonnen böra finnas kvar fortsätt-

- anses ningsvis skall kunna tillkomma enbart efterlevande vid döds-

- som fallet har fyllt 55 år.

Vi föreslår att särskild efterlevandepension skall kunna

utges enbart som hel eller halv fömiån beroende i vilken grad den efterle-

vandes förvärvsförrnåga är nedsatt.

Den särskilda efterlevandepensionen bör beräknas enligt

samma principer som föreslagit för förlängd omställningspension. Vi föreslår således att särskild efterlevandepension skall med 55 %

utges av det efterlevandepensionsunderlag har beräknats för den avlidne.

som Den efterlevande skall vidare berättigad till garantipension

vara en enligt samma principer föreslagits gälla för beräkning garanti-

som av

pension till förlängd omställningspension.

Särskild efterlevandepension skall, på sätt enligt

samma som nuvarande regler, minskas med andra sociala förmåner den efterle-

som vande uppbär vid sidan pensionen under förutsättning dessa

av att förmåner utges för tid och för nedsättning förvärvs-

samma samma av

förmågan som den särskilda efterlevandepensionen. Vi föreslår

att denna minskning skall göras mot hela den sociala förmån den

som efterlevande uppbär, dvs. utan hänsyn till den avlidne haft endast

att ett fåtal år med pensionsgrundande inkomster eller fåtal

ett år med försäkringstid för garantipension. Minskningen skall i första hand

göras på garantipensionen.

Änkepension enligt Övergångsbestämmelser

Våra förslag kapitel 11 innebär änka

att en som har beviljats änkepension på grund dödsfall inträffat före ikraftträdandet de

av som av av oss föreslagna reglerna skall ha rätt till sådan änkepension

även efter denna tidpunkt. Vi föreslår vidare änkepension skall kunna

att nybeviljas enligt regler överensstämmer med gällande

som nu övergångsbestämmelser även efter sagda tidpunkt.

En utgångspunkt för vårt arbete har varit det inte skall göras någon

förändring i sak för de kvinnor i dag uppbär änkepension på

som grund av dödsfall före år 1990. Vidare har vår målsättning varit

att skapa en modell för anpassningen de nuvarande övergångsreglema

av som ger kvinnor som är födda år 1944 eller tidigare, de

oavsett om redan uppbär änkepension beviljats efter år 1989 eller de

som om nybeviljas sådan pension efter ikraftträdandet våra förslag,

av ett utfall enligt de reglerna i huvudsak utfallet enligt

nya som motsvarar dagens änkepensionsbestämmelser. Beträffande kvinnor, födda

yngre år 1945 eller senare, föreslår emellertid delvis andra regler.

Vi föreslår att inkomstrelaterad änkepension skall, även efter ikraftträdandet av våra förslag, beräknas grundval den avlidnes av intjänade ATP-poäng. Med en sådan lösning kommer änkepension som har beviljats grund av ett dödsfall som inträffat före ikraftträdandet och änkepension nybeviljas efter denna tidpunkt alltjämt som att beräknas samma underlag. Lösningen innebär vidare att storleken den inkomstrelaterade änkepensionen blir oförändrad i förhållande till dagens system. För att en sådan lösning skall kunna tillämpas även i de fall där den avlidne mannen kommer att få sin ålderspension beräknad helt eller delvis enligt det reformerade ålderspensionssystemets regler och alltså endast till viss del eller inte alls från ATP-systemet, föreslår vi särskilda regler för att ett tilläggspensionsunderlag skall kunna beräknas även beträffande i dessa ålpersoner

derskategorier.

Vi föreslår att änkepension i form folkpension och pensionstillav skott inte skall kunna utges efter den 31 december 2000. Vi föreslår också att möjligheterna till särskilt grundavdrag vid beskattningen skall avskaffas fr.0.m. den 1januari 2001. Folkpensionens huvudförmån utgör i dag kompensation för det första basbeloppets inkomster. Dessa inkomster bör i pensionsrättshänseende kompenseras även sedan möjligheten att utge folkpension upphört. Detta bör ske genom ett tillägg till den inkomstrelaterade änkepensionen i form tilläggspension med ett belopp motsvaav som rar 90 % av det gällande prisbasbeloppet, dvs. belopp samma som folkpensioneringens huvudförmån utgör i dag. Genom pensionstillskott enligt nuvarande regler utfyllnad ges en upp till ett visst belopp i de fall den avlidnes tilläggspension understiger en viss nivå. Bl.a. för att motsvarande kompensation då reglerge na om pensionstillskott upphör att gälla föreslår vi att det till den inkomstgrundade änkepensionen änkegarantipension. Vi har i utges en vårt förslag till konstruktion sådan änkegarantipension tagit av en hänsyn till den nettoefffekt som det särskilda grundavdraget i dag kan innebära. Vi föreslår att änkegarantipensionen beräknas utifrån en basnivå om 2,04 prisbasbelopp, vilket innebär änka efter att en en man som inte har tjänat in rätt till någon ATP kommer berätatt vara tigad till en beskattad änkegarantipension 2,04 prisbasbelopp. om Basnivån avtrappas krona för krona mot den inkomstrelaterade änkepensionen så länge denna inte överstiger 1,49 prisbasbelopp. Inkomstrelaterad änkepension överstiger denna nivå beaktas enbart till som 30 % vid avtrappningen av basnivån. Förslaget att ersätta de nuvarande reglerna folkpension och om pensionstillskott med ett tillägg till tilläggspensionen och änkegaen rantipension skall enligt vår uppfattning tillämpas även för änkepension som beviljats på grund dödsfall inträffat före ikraftträav som dandet av de föreslagna bestämmelserna. En konsekvens härav blir att

22 Sammanfattning

SOU 1998: 120

änkepensioner som beviljats före ikraftträdandet måste räknas vid om ikraftträdandet.

Rätten till kompensation för det första basbeloppets inkomster

90 %-tillägget och rätten till änkegarantipension bör

samma sätt som nuvarande folkpension och pensionstillskott beroende vara av den avlidnes antal år med intjänade respektive

ATP-poäng år med

försäkringstid för garantipension i huvudsak bosättningstid. Vi före-

slår att det för rätt till oavkortat 90 skall krävas

%-tillägg att den av-

lidne har tillgodoräknats 30 år med för ATP

pensionspoäng och att

det för rätt till oavkortad änkegarantipension skall fordras minst 40 års försäkringstid. När det gäller

änkepension som har beviljats

grund av dödsfall före ikraftträdandet våra förslag föreslår av vi emellertid vissa särregler för att övergången från till

folkpension de

av oss föreslagna reglerna inte skall kunna leda till sänkning en av den årliga änkepensionen.

Vi föreslår att 90 %-tillägget och

änkegarantipensionen skall in-

komstprövas mot änkans inkomster enligt motsvarande egna regler som nu gäller för folkpension i form änkepension. Sådan inkomstav prövning skall emellertid inte ske under de första månaderna efter sex dödsfallet och skall inte heller ske under tid då änkan har vårdnaden om och sammanbor med bam under viss ålder.

Vi föreslår att kompensation för det första basbeloppets inkomster

och änkegarantipension skall, på den

samma sätt som nuvarande folkpensionen inom änkepensioneringen, fram till dess kvinnan utges fyller 65 år. Änkepension skall för tiden därefter, på samma sätt som i dag, utges enbart i form tilläggspension. Denna änkepension av skall under vissa förutsättningar samordnas med änkans

egen ålderspension

som kan vara beräknad helt eller delvis enligt reformerade regler. Vi lämnar därför förslag till hur de nuvarande

samordnings- och garanti-

reglerna skall anpassas till det reformerade

ålderspensionssystemet.

Vi föreslår att kvinnor är födda år 1945 eller som senare och som nybeviljas änkepension efter år 2000 inte skall berättigade till vara änkegarantipension. Dessa kvinnor skall inte heller

vara berättigade

till bostadstillägg till pensionärer. Den inkomstrelaterade änkepensio-

nen, dvs. tilläggspension och 90 %-tillägg, skall liksom tilläggspen-

sion enligt dagens regler för dessa kvinnor beräknas på grundval av den avlidne mannens intjänade ATP-poäng år 1989. t.o.m.

Övriga frågor

Vi lägger fram förslag anpassning

om en av arbetsskadeförsäkringens

efterlevandeförrnåner till de förslag vi lämnar som beträffande efterlevandepensioneringen. Vi lägger vidare fram förslag hur de om av

oss föreslagna efterlevandepensionsförrnånema skall samordnas med

yrkesskadelivränta i form efterlevandelivränta av och hur dessa ef-

SOU 1998: 120 Sammanfattning 23

terlevandefönnåner skall påverkas att den efterlevande är föremål

av för vård i kriminalvårdsanstalt kapitel 12.

m.m.

Vi föreslår också regler för förfarandet vid ansökan och utbe-

talning av efterlevandepension kapitel 13.

De kostnadsberäkningar som vi låtit genomföra visar att våra förslag kommer att leda till ökade bruttokostnader. Bakgrunden härtill är

att vi föreslagit höjda bruttonivåer vid utfommingen de regler

av som skall ersätta den nuvarande folkpensioneringen för i viss mån

att ta hänsyn till att möjligheten till särskilt grundavdrag vid beskattningen inte längre skall finnas kvar för med efterlevandepension.

personer Sett ur ett nettoperspektiv kommer emellertid våra förslag

snarare att leda till minskade kostnader. Kostnadsminskningen kommer

successivt att bli större i takt med att antalet kvinnor nybeviljas änke-

som pension minskar kapitel 14.

Vi föreslår att inkomstgrundad efterlevandepension, såväl reforrnerad efterlevandepension änkepension enligt Övergångsbestäm-

som melser, skall finansieras genom efterlevandepensionsavgift enligt

en lagen 1981:691 om socialavgifter. Garantipension till omställningspension, särskild efterlevandepension och änkepension

samt underhållsstöd till efterlevande barn enligt lagen underhållsstöd

om skall finansieras med allmänna skattemedel. Vi föreslår inte någon

förändring såvitt gäller finansieringen efterlevandeförmånema

inom arbetsskadeförsäkringen kapitel 15.

Ikraftträdande och Övergångsbestämmelser

Vi föreslår att lagen efterlevandepension skall träda i kraft den l

om januari 2001. Vid tidpunkt skall bestämmelserna efterle-

samma om vandepension i 8 och 14 kap. lagen 1961:381 allmän försäkring

om upphöra att gälla kapitel 16.

Våra förslag såvitt avser änkepension har beviljats grund

som av dödsfall före ikraftträdandet har framgått under rubriken Änke-

ovan pension enligt övergångsbestämmelser. När det gäller barnpension,

omställningspension och särskild efterlevandepension har bevil-

som jats grund dödsfall före ikraftträdandet föreslår vi följande.

Folkpension i form barnpension skall inte kunna efter den

av utges 31 december 2000. Tilläggspension i form barnpension har

av som beviljats grund dödsfall inträffat före ikraftträdandet de

av som av anpassade reglerna skall vid tidpunkt räknas

samma om genom att ett tillägg görs till tilläggspensionen med 25 % det gällande prisbas-

av beloppet. Härigenom ersätts den kompensation för det första basbeloppets inkomster folkpensionen tidigare för. De

som svarat nya reglerna om underhållsstöd till efterlevande barn skall tillämpning

ges även för barn som har beviljats barnpension grund dödsfall före

av ikraftträdandet av våra förslag.

24 Sammanfattning SOU 1998: 120

Rätten till vid ikraftträdandet löpande omställningspensioner och särskilda efterlevandepensioner skall även efter ikraftträdandet bedömas enligt regler som motsvarar de nuvarande. Det innebär

t.ex. att inledande omställningspension beviljats på grund dödsfall

som av före den l januari 2001 skall utges under månader. En efterlevan-

sex de som uppfyller förutsättningarna härför är vidare berättigad till förlängd omställningspension så länge det yngsta hemmavarande barnet inte har fyllt tolv år. En efterlevande uppfyller förutsättningarna

som för rätt till särskild efterlevandepension skall ha rätt till sådan pension efter ikraftträdandet även inte har fyllt 55 år.

om personen

Reglerna om folkpension och pensionstillskott skall inte heller när det gäller löpande efterlevandepensioner till efterlevande fin-

vuxna nas kvar efter ikraftträdandet. Omställningspension och särskild efterlevandepension skall därför räknas och skall efter ikraftträdan-

om det av våra förslag bestå tilläggspension jämte ett tillägg till denna

av med 90 % av prisbasbeloppet samt garantipension. Denna garanti-

en pension skall vara utformad enligt regler föreslagits för

samma som

änkegarantipensionen.

SOU 1998: 120 Författningsförslag 25

Författningsförslag

1 till

Förslag Lag om efterlevandepension

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Allmänna bestämmelser

1 § I denna lag finns bestämmelser om efterlevandepension i form av barnpension, omställningspension, särskild efterlevandepension och änkepension.

2 § Barnpension utges enligt bestämmelser i 2 kap. till barn

vars far eller mor eller båda föräldrar har avlidit.

Omställningspension och särskild efterlevandepension utges enligt bestämmelser i 3 och 4 kap. till eller kvinna make har avli-

man vars dit. En efterlevande kvinna kan, i stället för eller utöver omställningspension och särskild efterlevandepension, ha rätt till änkepension enligt bestämmelser i 6 kap.

3§ Bampension, omställningspension och särskild efterlevandepension enligt denna lag utges inkomstgrundad förmån

som en inkomstgrundad efterlevandepension. Denna beräknas grundval

av ett efterlevandepensionsunderlag enligt bestämmelser i 5 kap.

Som tillägg till eller ersättning för inkomstgrundad omställningspension och särskild efterlevandepension kan under vissa förutsättningar utges garantipension enligt bestämmelser i 3 och 4 kap.

4§ Änkepension enligt denna lag utges inkomstrelaterad

som en förmån i form av tilläggspension och beräknas på grundval det

av underlag som anges i 6 kap.

Som tillägg till eller ersättning för änkepension kan under vissa förutsättningar utges garantipension enligt bestämmelser i

samma kapitel.

26 F örfattningsförslag SOU 1998: 120

5 § En änka, som är född år 1944 eller tidigare och uppfyller

som förutsättningarna för rätt till änkepension enligt 6 kap. 1-6 §§, har inte rätt till efterlevandepension enligt 3 och 4 kap. En änka i 6

som avses kap. 5 § har dock, om förutsättningarna härför är uppfyllda, rätt till inkomstgrundad efterlevandepension enligt 3 och 4 kap.

I fråga om rätt till efterlevandepension för änka är född år

en som 1945 eller senare gäller, förutom bestämmelserna omställ-

om ningspension och särskild efterlevandepension i 3 och 4 kap., även bestämmelserna i 6 kap. enligt vad där särskilt

som anges.

Är änka i andra stycket för månad

en som avses samma berättigad till såväl änkepension enligt 6 kap. efterlevandepension i form

som av omställningspension eller särskild efterlevandepension, utges endast någon av de sistnämnda förmånerna änkepensionen är stör-

samt, om

re, sådan pension i den mån den överstiger omställningspensionen eller den särskilda efterlevandepensionen.

6 § Rätten till garantipension till omställningspension och särskild efterlevandepension samt till änkepension är beroende den avlid-

av nes försäkringstid enligt 3 kap. 8-9 §§ respektive 6 kap. 12-13 §§.

Rätt till garantipension föreligger endast försäkringstid

om en om minst tre år kan tillgodoräknas den avlidne.

7 § Garantipension till omställningspension, särskild efterlevandepension eller änkepension betalas ut endast till den är bosatt i

som Sverige. Detta gäller dock inte något annat är särskilt föreskrivet.

Den som har börjat uppbära garantipension enligt denna lag

men som till följd av bosättning utomlands inte längre har rätt att få

garantipension utbetald till sig kan även i fortsättningen få garantipension om det med hänsyn till omständigheterna är uppenbart oskäligt att inte betala ut garantipensionen.

8 § Inkomstgrundade förmåner enligt denna lag samt kostnader för administrationen av sådana förmåner skall finansieras efterle-

genom vandepensionsavgifter enligt lagen 1981:691 socialavgifter.

Garantipension till omställningspension, till särskild efterlevandepen-

sion och till änkepension samt kostnader för administrationen så-

av dana förmåner skall finansieras med allmänna skattemedel.

9 § I denna lag avses med prisbasbelopp det enligt 1 kap. 6 § lagen 1962:381 om allmän försäkring fastställda prisbasbeloppet.

10 § Den inkomstgrundade efterlevandepension eller tilläggspension i form av änkepension efterlevande uppbär skall vid ingången

som en av varje kalenderår räknas i enlighet med bestämmelserna i 5 kap.

14 § lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension.

SOU 1998: 120 Författningsförslag 27

2 kap. Barnpension

l § Efterlevandepension i form barnpension utges till barn

av vars far eller mor eller båda föräldrar har avlidit.

Har någon med socialnämndens medgivande tagit emot ett utländskt barn i sitt hem här i landet för vård och fostran i adoptionssyfte, skall vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel barnet anses som barn till denne.

2 § Rätt till barnpension har bam inte har fyllt 18 år.

som

Om ett barn som har fyllt 18 år bedriver studier rätt till

som ger förlängt barnbidrag enligt lagen 1986:378 förlängt barnbidrag

om eller studiehjälp enligt 3 kap. studiestödslagen 1973:349, har det rätt till barnpension även för sådan tid, dock längst till och med juni månad det år då barnet fyller 20 år. En förutsättning för rätt till barnpension enligt detta stycke är att barnet bedriver studier här

som avses när det fyller 18 eller återupptar sådana studier innan det fyller 19

ar.

Med tid för studier enligt andra stycket skall likställas tid för ferier samt tid då barnet grund sjukdom inte kan bedriva sina studier.

Ett barn som deltar i undervisning omfattar kortare tid än åtta

som veckor är inte grund bestämmelserna i andra stycket berättigat

av till barnpension.

3 § Bampension för ett barn utgör, inte annat sägs i 4 för år

räknat 30 procent det efterlevandepensionsunderlag i 5

av som anges kap. Är flera barn berättigade till barnpension efter

den försäkrade, skall det nämnda procenttalet ökas med 20 för varje barn utöver det första. Det sammanlagda barnpensionsbeloppet skall därefter fördelas lika mellan barnen.

4 § Föreligger efter den avlidne samtidigt rätt till tilläggspension i form av änkepension för kvinna är född år 1944 eller tidigare,

en som utgör barnpension efter den avlidne

summan av

15 procent av det underlag i 6 kap. 7 § första stycket

som anges

och

25 procent av det för dödsfallsåret gällande prisbasbeloppet.

Är flera barn berättigade till barnpension

efter den avlidne, skall det i första stycket 1 nämnda procenttalet ökas med 10 för varje barn utöver det första. Det sammanlagda barnpensionsbeloppet skall därefter fördelas lika mellan barnen.

Kan pensionspoäng för tilläggspension tillgodoräknas den avlidne för mindre än 30 år, skall vid beräkningen beloppet enligt första

av stycket 2 hänsyn tas endast till så stor del detta belopp

av som svarar

28 Författningsförslag SOU 1998: 120

mot förhållandet mellan det antal år för vilka pensionspoäng tillgodoräknas honom eller henne och talet 30. Vid denna beräkning skall bestämmelserna i 13 kap. 2 § första stycket första meningen och andra stycket samt 3 § lagen 1962:381 om allmän försäkring tillämpas. Om den avlidne var född år 1927 eller tidigare skall vid beräkningen i stället gälla vad som föreskrivs i 6 kap. 14-16 §§ lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension och 19-21 lagen 1998:675 om

införande av lagen om inkomstgrundad ålderspension.

Upphör i fall som avses i denna paragraf rätten till tilläggspension i form av änkepension, skall barnpension för tid därefter beräknas enligt 3

5 § Om flera bampensioner skall utges efter avliden och dessa

en pensioner beräknade enligt 3§ sammantagna skulle överstiga det efterlevandepensionsunderlag som anges i 5 kap., skall pensionerna sättas ned proportionellt så att de tillsammans motsvarar detta underlag.

Om såväl bampensioner beräknade enligt 3 § som inkomstgrundad omställningspension eller inkomstgrundad särskild efterlevandepension skall utges efter en avliden och dessa pensioner sammantagna skulle överstiga efterlevandepensionsunderlaget, skall bampensionerna sättas ned proportionellt så att de tillsammans motsvarar 80 procent av detta underlag.

6 § Om rätt för efterlevande barn att erhålla underhållsstöd finns bestämmelser i lagen 1999:000 om underhållsstöd.

3 kap. Omställningspension

Inkomstgrundad omställningspension

1 § Rätt till inkomstgrundad omställningspension har efterle-

en vande make, som inte har uppnått 65 års ålder och som stadigvarande sammanbodde med sin make vid dennes död, den efterlevande

vid dödsfallet stadigvarande sammanbodde med barn under 18 år, som stod under vårdnad makarna eller endera dem, eller

av av

oavbrutet hade sammanbott med maken under en tid av minst fem år fram till tidpunkten för dödsfallet.

Med efterlevande make likställs den som, utan att vara gift, stadigvarande sammanbodde med en icke gift man eller kvinna vid dennes död och som tidigare varit gift med eller har eller har haft eller då väntade barn med denne.

SOU 1998: 120 Författningsförslag 29

2 § Rätten till omställningspension enligt 1 § tid tolv

avser en av månader räknat från tidpunkten för dödsfallet inledande omställningspension.

3 § Rätt till inkomstgrundad omställningspension har vidare, för tid efter det att rätten till inledande omställningspension har upphört,

en efterlevande som uppfyller villkoren i 1 den efterlevande har

om vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med barn under 18 år, som vid dödsfallet stadigvarande vistades i makamas hem förlängd omställningspension.

Rätt till förlängd omställningspension tid tolv månader,

avser en av dock längst till dess det yngsta bamet fyller 18 år. En efterlevande som avses i första stycket har dock alltid rätt till förlängd omställningspension enligt denna paragraf till dess det barnet fyller

yngsta åtta år.

4 § Rätten till förlängd omställningspension upphör den efter-

om levande ingår äktenskap. Detsamma gäller den efterlevande

om stadigvarande sammanbor med någon han eller hon har varit gift

som med eller har eller har haft barn med.

5§ Inkomstgrundad omställningspension utgör för år räknat 55

procent av det efterlevandepensionsunderlag i 5 kap.

som anges

Garantipension till omställningspension

6§ En efterlevande make, uppfyller villkoren för rätt till in-

som komstgrundad omställningspension enligt 1-3 §§, har rätt till garantipension enligt vad som föreskrivs i 7-13 §§ och 1 kap. 6 och 7 §§.

7§ Till grund för beräkning garantipension till omställ-

av ningspension skall ligga den inkomstgrundade omställningspension som den efterlevande har rätt till. Med inkomstgrundad omställningspension härvid även efterlevandepension enligt utländsk

avses lagstiftning som inte är att likställa med garantipension enligt denna lag.

8 § Garantipension till omställningspension skall beräknas med hänsyn till den försäkringstid kan tillgodoräknas den avlidne till

som och med året före dödsfallet. Som försäkringstid skall härvid räknas sådan tid som utgör försäkringstid för garantipension enligt bestämmelserna i 2 kap. 1-4 §§, 5 § första stycket och 7 § lagen 1998:702 om garantipension.

30 F örfattningsförslag SOU 1998: 120

Vid beräkning av sådan försäkringstid i 2 kap. 3 § lagen

som avses om garantipension skall som försäkringstid för garantipension till omställningspension även tillgodoräknas bosättningstid i hemlandet fr.o.m. det år då den avlidne uppnått 16 års ålder till och med det år då han eller hon fyllde 24 år.

Vid beräkning av sådan försäkringstid i 2 kap. 4 § lagen

som avses om garantipension skall bestämmelsen i den paragrafens första stycket gälla även för medföljande bam när det gäller beräkning av försäkringstid för garantipension till omställningspension.

9 § Som försäkringstid för garantipension skall tillgodoräknas även tid från och med det år då dödsfallet inträffade till och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år framtida försäkringstid.

Om den avlidne som försäkringstid inte kan tillgodoräknas minst fyra femtedelar av tiden från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till och med året före dödsfallet, skall framtida försäkringstid

som tillgodoräknas så stor andel tiden från och med året för dödsfallet

av till och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år motsvarar

som förhållandet mellan den försäkringstid kan tillgodoräknas från

som och med det år då den avlidne fyllde 16 år till och med året före dödsfallet och fyra femtedelar av hela sistnämnda tidsperiod.

Vid beräkning enligt denna paragraf sätts försäkringstiden ned till närmaste antal hela månader.

10§ Rätt till garantipension till inledande omställningspension föreligger under en tid av sex månader räknat från tidpunkten för dödsfallet.

Garantipension enligt denna paragraf skall, om inte annat anges i 13 för år räknat motsvara 2,0 gånger prisbasbeloppet basnivån. Om den efterlevande har rätt till inkomstgrundad omställningspension, skall basnivån minskas med beloppet för den pensionen.

11 § Rätt till garantipension till inledande omställningspension föreligger vidare, för tiden efter det att rätten till sådan garantipension enligt 10 § har upphört, om den efterlevande då uppfyller förutsättningarna för rätt till förlängd omställningspension eller till särskild efterlevandepension. Rätt till sådan garantipension föreligger så länge rätt till inkomstgrundad inledande omställningspension enligt l och 2 föreligger, dock längst så länge förutsättningarna i 3 och 4 §§ är uppfyllda.

Garantipension enligt denna paragraf utges med belopp som anges i 12 § andra och tredje styckena.

SOU 1998: 120 F örfattningsfärslag 31

12 § Rätt till garantipension till förlängd omställningspension föreligger så länge förutsättningarna för rätt till inkomstgrundad sådan pension är uppfyllda.

För en efterlevande i denna paragraf eller i 11 § och

som avses som

helt saknar rätt till inkomstgrundad omställningspension eller

vars inkomstgrundade omställningspension understiger 1,15 gånger prisbasbeloppet skall, om inte annat i 13 garantipensionen för år

anges räknat motsvara 1,5 gånger prisbasbeloppet basnivån minskat med ett belopp som motsvarar den inkomstgrundade omställningspensio-

nen.

För en sådan efterlevande i andra stycket och har

som anges som rätt till inkomstgrundad omställningspension överstiger

som 1,15 gånger prisbasbeloppet skall garantipensionen

för år räknat motsvara mellanskillnaden mellan 0,35 gånger prisbasbeloppet

och 30 procent

av den inkomstgrundade omställningspension 1,15 som överstiger gånger prisbasbeloppet.

13 § För en avliden inte kan tillgodoräknas 40 års

som försäkringstid

för garantipension enligt 8 och 9 §§ skall basnivån för garantipension enligt 10 § eller 12 § avkortas till så andel 2,0

stor av gånger prisbasbeloppet i fall i 10 § och 1,50

som avses gånger prisbasbeloppet i fall

som avses i 12 § som mot förhållandet mellan det antal år för

svarar vilka försäkringstid kan tillgodoräknas och talet 40. Nivån

1,15 gånger prisbasbeloppet samt beloppet 0,35 gånger prisbasbeloppet för

beräkning av garantipension till omställningspension enligt 12 § skall avkortas på motsvarande sätt.

Omställningspension efter fiera avlidna

14 § Är någon för månad

samma berättigad till omställningspension

efter flera avlidna, utges endast pensionen jämte garantipension till den efter den sist avlidne eller,

om pensionsbeloppen är olika höga,

det högsta av dem.

4 kap. Särskild efterlevandepension

inkomstgrundad särskild efterlevandepension

1 § Rätt till särskild efterlevandepension har efterlevande

en som uppfyller villkoren för rätt till omställningspension enligt 3 kap.

1 § och som vid dödsfallet uppnått 55 års ålder, den efterlevandes

om möjligheter att bereda sig inkomst för honom eller henne

genom ett lämpligt arbete är nedsatt med minst hälften alltsedan

makens död

och nedsättningen beror på arbetsmarknadsmässiga skäl, nedsatt

hälsa

32 Författningsförslag sou 1998:120

eller annan därmed jämförlig omständighet som kan antas vara inte endast kortvarig.

Rätten till särskild efterlevandepension inträder vid den tidpunkt då rätten till omställningspension upphör.

2§ En efterlevande make, vars möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete är helt nedsatt, skall erhålla hel särskild efterlevandepension. Är den efterlevandes möjlighet bereda sig inkomst

att genom arbete inte helt nedsatt men är nedsatt med minst hälften, skall utges halv pension.

3 § I fråga om särskild efterlevandepension skall, vid bedömande i vad mån förvärvsmöjligheten är nedsatt, beaktas den efterlevandes möjlighet att bereda sig inkomst genom sådant arbete som motsvarar hans eller hennes krafter och färdigheter och som rimligen kan begäras med hänsyn till utbildning och tidigare verksamhet samt ålder, bosättningsförhållanden och andra därmed jämförliga omständigheter.

4 § Innan beslut meddelas i fråga rätt till särskild efterlevande-

om pension skall den allmänna försäkringskassan undersöka det finns

om skäl att vidta åtgärder för att förbättra den efterlevandes möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete. Finner försäkringskassan att sådan åtgärd behövs, skall kassan till att den vidtas. Detta skall gälla även

se vid omprövning av rätt till särskild efterlevandepension.

5 § Som villkor för rätt till särskild efterlevandepension får

uppställas att den efterlevande skall genomgå yrkesinriktad rehabilitering, arbetsmarknadsutbildning eller annan utbildning eller medverka vid annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Ett sådant villkor får även avse skyldighet för den efterlevande att vara anmäld arbetssökande

som

hos den offentliga arbetsförmedlingen och att anta erbjudet lämpligt

arbete.

Som villkor för rätt till särskild efterlevandepension får vidare föreskrivas att den efterlevande skall under högst 30 dagar vara intagen

visst sjukhus eller underkasta sig undersökning viss läkare. För

av kostnader som uppstår med anledning av en sådan föreskrift skall ersättning lämnas i enlighet med vad regeringen förordnar.

6 § Särskild efterlevandepension utges inte med anledning sådan

av nedsättning av förvärvsmöjligheten för vilken den efterlevande är berättigad till sjukpenning eller egenlivränta enligt lagen 1976:380 om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utges enligt annan författning eller på grund regeringens förordnande.

SOU 1998: 120 F

örfattningsfärslag 33

Om den efterlevande uppbär ålderspension enligt lagen 1998:674

om inkomstgrundad ålderspension eller har rätt till omställningspen-

sion enligt denna lag, utges inte särskild

efterlevandepension.

Vad som föreskrivs i första och andra styckena gäller

även beträffande motsvarande förmån utges till den efterlevande

som på grund-

val av utländsk lagstiftning.

7§ Bestämmelserna i 3 kap. 4§ gäller även i fråga särskild

efterlevandepension.

8 § Särskild efterlevandepension kan begränsas till

viss tid. Rätten till sådan pension skall omprövas när det finns skäl

till det, dock minst en gång vart tredje år. Omprövningen får inte medföra

höjning

av en beviljad särskild efterlevandepension.

9 § Om möjligheten att bereda sig inkomst

genom arbete väsentligt förbättras för efterlevande uppbär särskild

en som efterlevandepen-

sion, skall pensionen dras in eller minskas med hänsyn

till förbättringen.

Kan det antas att förbättringen inte kommer

att bestå avsevärd tid, får förordnas att den särskilda efterlevandepensionen

skall dras in eller minskas för viss tid. Finns det anledning

att anta detta redan vid prövning av ansökan särskild efterlevandepension, får förordnas

om att pensionen helt eller delvis skall hållas inne för viss tid. Ett sådant förordnande får högst tid år.

avse en av ett

10 § Inkomstgrundad särskild efterlevandepension

utgör för år räk-

nat 55 procent av det efterlevandepensionsunderlag i 5

som anges

kap.

Garantipension till särskild efterlevandepension

11 § En efterlevande make, uppfyller villkoren för

som rätt till in-

komstgmndad särskild efterlevandepension, har till garantipen-

rätt sion enligt vad som föreskrivs i 12 § och 1 kap. 6 och 7 §§.

12 § Garantipension till särskild efterlevandepension

beräknas enligt motsvarande regler gäller för beräkning garantipension

som av till omställningspension enligt 3 kap. 12§ andra och tredje styckena. Bestämmelserna i 3 kap. 7-9 och 13 §§ gäller i

även fråga om garantipension till särskild efterlevandepension.

2SOU1998:120

34 Författningsförslag SOU 1998: 120

Minskning av särskild efterlevandepension

13 § Om någon för samma tid och för samma nedsättning av förvärvsmöjligheten har rätt såväl till inkomstgrundad särskild efterlevandepension eller garantipension till sådan pension som till någon av nedan uppräknade förmåner, skall summan av den inkomstgrundade särskilda efterlevandepensionen och garantipensionen minskas med den andra förmånens belopp. Minskning skall göras med förtidspension enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring, dagpenning från arbetslöshetskassa, vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen 1973:349 eller lagen 1983:1030 om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa och särskilt utbildningsbidrag, samt timersättning vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda Särvux. Bestämmelserna i första stycket gäller även i fråga om motsvarande förmån utges till den efterlevande grundval utländsk som av lagstiftning.

14 § Minskning enligt 13 § skall i första hand göras på garantipensionen.

5 kap. Underlag för beräkning av inkomstgrundad efterlevandepension

Inledande bestämmelser

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om beräkning av inkomst-

grundad barnpension, omställningspension och särskild efterlevande-

pension inkomstgrundad efterlevandepension. Regler om beräkning av änkepension finns i 6 kap.

2 § Inkomstgrundad efterlevandepension efter avlidna som är födda år 1938 eller senare beräknas grundval av det efterlevandepensionsunderlag som fastställs för den avlidne enligt bestämmelserna i 3-11 §§. Såvitt gäller avlidna som är födda under något av åren 1938- 1953 finns härutöver särskilda bestämmelseri 12 och13 §§. Inkomstgrundad efterlevandepension efter avlidna som är födda år 1937 eller tidigare beräknas enligt de bestämmelser som anges i 14- 16 §§.

SOU 1998: 120

Färfattningsförslag 35

Efterlevandepensionsunderlag efter avlidna är födda år 1938

som eller senare

3 § Till grund för beräkning inkomstgrundad av efterlevandepen-

sion efter avlidna är födda år 1938 eller som senare skall läggas den avlidnes pensionsbehållning för inkomstpension enligt lagen

1998:674 om inkomstgrundad ålderspension beräknad enligt

4 och

5 §§ faktisk pensionsbehållning under samt, förutsättningar som

anges i 6 även ett belopp som motsvarar summan av de årliga pensionsrätter som enligt bestämmelserna i 7 § kan tillgodoräknas den avlidne för tiden från och med det år då dödsfallet inträffade till och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år antagen pensionsbe-

hållning.

4 § Faktisk pensionsbehållning enligt

3 § utgörs av summan av de pensionsrätter för inkomstpension, beräknade enligt 4 kap. 2-4

lagen 1998:674 inkomstgrundad ålderspension,

om som kan tillgodoräknas den avlidne till och med den 31 december året före det år då dödsfallet inträffade sedan dessa pensionsrätter omräknats enligt bestämmelserna i 5 kap. 7 och 9 §§ lag. Pensionsrättema samma skall därvid beräknas den avlidne tillgodoräknats som om endast pensionsrätt för inkomstpension och denna som om utgjort 18,5 % av

pensionsunderlaget.

5 § Vid beräkningen faktisk

av pensionsbehållning skall hänsyn tas

till pensionsbehållning härrör från pensionsgrundande som belopp för plikttjänstgöring enligt 3 kap. 8 § lagen 1998:674

om inkomstgrun-

dad ålderspension och från pensionsgrundande belopp för föräldrar till små barn enligt 3 kap. 10 § lag endast under

samma förutsättning

att den avlidne till och med den 31 december året före det år då dödsfallet inträffade, eller på grund beräkning enligt av andra stycket, kan tillgodoräknas pensionsgrundande inkomst som för ettvart av minst fem år uppgått till lägst två gånger det för respektive intjänandeår

gällande inkomstbasbeloppet.

Vid tillämpning första stycket skall med av pensionsgrundande

inkomst likställas pensionsgrundande belopp för förtidspension enligt

3 kap. 4§ lagen om inkomstgrundad ålderspension. Vid

denna tilllämpning skall hänsyn tas även till år för vilket antagen pensionsbehållning skall beräknas, under förutsättning medeltalet att av de pensionsgrundande inkomster och pensionsgrundande belopp för förtidspensionärer fastställts för den avlidne för de som fem år som enligt 7 § skall läggas till grund för beräkningen av antagen pensionsbehållning uppgår till minst två gånger det för året före dödsfallet gällande

inkomstbasbeloppet.

36 Författningsförslag SOU 1998: 120

6 § Om dödsfallet har inträffat före det år då den avlidne skulle ha fyllt 65 år och pensionsrätt för inkomstpension enligt lagen 1998:674 inkomstgrundad ålderspension har fastställts för den om avlidne för minst de fem kalenderåren närmast före det år då tre av dödsfallet inträffat, skall en antagen pensionsbehållning beräknas enligt bestämmelserna i 7 och 8 §§. Vid tillämpning av första stycket skall hänsyn tas till pensionsrätt härrör från pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring enligt som 3 kap. 8§ lagen om inkomstgrundad ålderspension och från pensionsgrundande belopp för föräldrar till små barn enligt 3 kap. 10 § lag endast under förutsättning att det för den avlidne till och samma med den 31 december året för det år då dödsfallet inträffade, eller grund beräkning enligt 5 § andra stycket, kan tillgodoräknas penav sionsgrundande inkomst eller pensionsgrundande belopp för förtidspension för ettvart minst fem år uppgått till lägst två gånger som av det för respektive intjänandeår gällande inkomstbasbeloppet.

7 § Antagen pensionsbehållning utgör ett belopp som svarar mot summan av de årliga pensionsrätter som kan tillgodoräknas den avlidne för tiden från och med det år då dödsfallet inträffade till och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år. Pensionsrätten för vart och ett av dessa år skall beräknas på ett pensionsunderlag som svarar mot medeltalet av de pensionsunderlag enligt 4 kap. 2 § lagen 1998:674 om inkomstgmndad ålderspension som kan tillgodoräknas den avlidne för vart och ett av de fem år närmast föregått det år som då dödsfallet inträffade. Vid beräkningen av nämnda medeltal bortses från de två år för vilka pensionsunderlaget är högst respektive lägst.

8 § Vid beräkningen av antagen pensionsbehållning skall pensionsrätter enligt 7 § beräknas som om all pensionsrätt utgör pensionsrätt för inkomstpension och som om denna pensionsrätt utgjort 18,5 % av pensionsunderlaget. Om inkomstindex enligt 1 kap. 5 § lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension förändrats från ett av de fem åren närmast före dödsfallet som avses i 7 § till ingången av det år då dödsfallet inträffat, skall före beräkningen av det i 7 § nämnda medeltalet pensionsunderlaget för det året räknas om med hänsyn till denna förändring.

9 § Om dödsfallet inträffat efter det år då den avlidne fyllde 65 år skall till grund för beräkning efterlevandepension läggas den avav lidnes pensionsbehållning, beräknad enligt bestämmelserna i 4 och 5 §§, tjänats in till och med det år då den avlidne fyllde 64 år. som Denna pensionsbehållning skall räknas med inkomstindex till om ingången av det då den avlidne fyllde 65 år och skall från och med årsskiftet därefter räknas om i enlighet med bestämmelsen i 5 kap.

SOU 1998: 120 Författningsförslag 37

14 § lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension till ingång-

en av det år då dödsfallet inträffade.

10 § Om den avlidne har tagit ut inkomstpension före den månad då

han eller hon fyllt eller skulle ha fyllt 65 år, skall till grund för beräkningen av faktisk pensionsbehållning läggas den avlidnes pensionsbe-

hållning beräknad som om något uttag inkomstpension inte hade

av gjorts.

11 § Underlaget för beräkning årlig efterlevandepension

efterlevandepensionsunderlaget skall beräknas genom att

summan

av faktisk pensionsbehållning och pensionsbehållning divide-

antagen ras med ett delningstal.

Vid beräkning enligt första stycket skall tillämpas det delningstal för beräkning av inkomstpension det år då dödsfallet inträffade

som gäller enligt bestämmelserna i 5 kap. 12§ lagen 1998:674 in-

om komstgrundad ålderspension för försäkrade i januari år

som samma fyllde 65 år.

Särskilda bestämmelser avseende avlidna födda åren 1938-1953

12 § Vid beräkning av faktisk pensionsbehållning och

antagen pensionsbehållning för en avliden född under något åren

som var av 1938-1953 skall hänsyn inte tas till minskning pensionsrätt för

av inkomstpension enligt 4 kap. 6 § lagen 1998:674 inkomstgrun-

dad ålderspension.

13 § Underlaget för efterlevandepension efter avlidna födda

som är under något av åren 1938-1953 skall beräknas hänsyn till tillägg

utan enligt 6 kap. 9 § lagen 1998:674 inkomstgrundad

om ålderspension.

Efterlevandepensionsunderlag efter avlidna som är födda år 1937

eller tidigare

14 § I fråga om efterlevandepensionsunderlag för avlidna

som är födda år 1937 eller tidigare skall, i stället för vad

som anges i 3-13 §§, gälla vad som föreskrivs i 15-16 §§.

15 § Efterlevandepensionsunderlag skall i fall

som avses i 14 § utgöra, om inte annat följer bestämmelserna i 16 60

av procent av produkten av det för dödsfallsåret gällande och medel-

prisbasbeloppet talet av de pensionspoäng för tilläggspension tillgodoräknats

som den avlidne sedan tillägg till denna medelpoäng gjorts med pensions-

en poäng. Om pensionspoäng tillgodoräknats för än 15 år, beaktas

mer vid beräkningen närrmda medeltal enbart de 15 år för vilka de hög-

38 Författningsförslag SOU 1998: 120

sta poängtalen tillgodoräknats. Härvid tillämpas bestämmelsen i 22 § lagen 1998:675 om införande av lagen om inkomstgrundad ålderspension. I fall då dödsfallet inträffat efter det år då den avlidne fyllt 65 år skall beräkningen av efterlevandepensionsunderlaget ske, i stället för grundval av prisbasbeloppet för dödsfallsåret, med tilllämpning av reglerna i 6 kap. 4 och 12 §§ lagen 1998:674 om in-

komstgrundad ålderspension.

16 § Om den avlidne har tillgodoräknats pensionspoäng för tilläggspension för färre än 30 år, skall vid beräkningen enligt 15 § hänsyn tas endast till så stor del av den där angivna produkten som svarar mot förhållandet mellan det antal år för vilka pensionspoäng har tillgodoräknats och talet 30. Om den avlidne var född år 1927 eller tidigare skall vid beräkning enligt första stycket även tillämpas bestämmelserna i 6 kap. 14-16 lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension och 19-21 §§ lagen 1998:675 om införande av lagen om inkomstgrundad ålderspension.

6 kap. Änkepension

Rätt till tilläggspension iform änkepension av

1 § Är avliden vid sitt frånfälle berättigad till tilläggspension i en form av förtidspension enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring eller till inkomstgrundad ålderspension enligt lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension eller skulle han, fall som avses i 13 om kap. 1 § förstnämnda lag varit för handen vid tidpunkten för dödsfallet, ha varit berättigad till förtidspension, har hans efterlevande rätt till tilläggspension i form av änkepension enligt vad som sägs i 2 och 3 samt 7-10 §§. Rätt till tilläggspension i form av änkepension föreligger endast om det för den avlidne kan tillgodoräknas pensionspoäng för tilläggspension för minst tre år.

2 § Rätt till tilläggspension i form änkepension tillkommer, av om inte annat sägs i andra stycket, en änka som vid utgången av år 1989 samt även vid tidpunkten för dödsfallet var gift med den avlidne, om äktenskapet vid tidpunkten för dödsfallet hade varat minst fem år och ingåtts senast den dag då den avlidne fyllde 60 år, eller den avlidne efterlämnar barn som också är barn till änkan. Änkor är födda år 1945 eller har rätt till tilläggspension som senare i form av änkepension endast under förutsättning att villkoren enligt

SOU 1998: 120

F örfattningsförslag 39

första stycket var uppfyllda vid utgången år 1989 och har varit av det oförändrade fram till tidpunkten för dödsfallet.

3 § Tilläggspension i form änkepension skall dras in, av om den

pensionsberättigade ingår äktenskap. Upplöses äktenskapet innan

det bestått i fem år, skall pensionen börja betalas ut på nytt.

Rätt till garantipension till änkepension

4 § Rätt till garantipension enligt 11-16 §§ tillkommer en änka som är född år 1944 eller tidigare, för tid före den månad då hon fyller 65

år, om hon vid utgången år 1989 och vid tidpunkten av även för dödsfallet var gift med den avlidne vid sistnämnda samt tidpunkt har vårdnaden och stadigvarande sammanbor om med barn under 16 år, vid makens död stadigvarande som vistades i makamas hem eller hos änkan, eller

har fyllt 36 och varit gift med den avlidne i minst fem år.

Upphör rätt till änkepension på grund bestämmelserna av att i första stycket l inte längre är uppfyllda, skall vid bedömningen rätt av till pension enligt 2 avlidit anses som om mannen då rätten till pension enligt 1 upphörde samt äktenskapet varat till nämnda tidpunkt.

5§ Med en änka likställs i fråga till om rätt garantipension en kvinna som, utan att gift, stadigvarande vara sammanbodde med en icke gift man vid dennes död och tidigare varit gift som med honom eller har eller har haft bam med honom.

Den tid under vilken kvinnan oavbrutet sammanbott med mannen fram till tidpunkten för dennes död skall vid

tillämpningen av 4§

första stycket 2 likställas med tid varunder

äktenskap bestått.

6 § En änka har inte rätt till garantipension efter en man från vilken hon vid dennes död levde åtskild, kvinnan efter det sammanlevom naden med mannen upphörde stadigvarande sammanbott med en annan man med vilken hon varit gift eller har eller har haft bam.

Rätt till garantipension upphör den

om pensionsberättigade ingår

äktenskap eller stadigvarande sammanbor med med vilken en man hon varit gift eller har eller har haft bam. Upplöses äktenskapet innan

det bestått i fem år eller upphör samboendet inom samma tid, skall garantipensionen börja betalas på

ut nytt, om förutsättningarna i öv-

rigt för rätt till sådan pension alltjämt för handen. är

40 F örfattningsförslag SOU 1998: 120

Beräkning tilläggspension i form änkepension till kvinnor som av av inte har hllt 65 år

7 § Tilläggspension i form av änkepension till en änka som är född år 1944 eller tidigare utgör, för tid före det änkan har fyllt 65 år, om inte annat följer av 9 och 10 samt 19-22 §§, för år räknat summan av 40 procent eller, om det efter den avlidne finns barn som har rätt till barnpension enligt 2 kap. efter honom, 35 procent av hel förtidspension beräknad enligt 13 kap. 2§ första stycket första meningen och andra stycket samt 3§ lagen 1962:381 om allmän försäkring den avlidne berättigad till eller skulle ha varit berättigad till som var rätt till sådan pension hade inträtt vid tidpunkten för dödsfallet om eller, den avlidne uppbar eller hade fyllt 65 år och var berättigad om till inkomstgrundad ålderspension enligt lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension, av sådan pension beräknad enligt 6 kap. 2 § 12 och 14-16 inkomstgrundad ålderspension §§ lagen om och 19-22 lagen 1998:675 om införande av lagen om inkomstgrundad ålderspension, och 90 procent av det för dödsfallsåret gällande prisbasbeloppet. För rätt till tilläggspension i form änkepension enligt första av stycket 2 krävs, utöver vad som anges i l och 2 §§, att förutsättningarna i 4 § är uppfyllda för änkan. Om den avlidne mannen född år 1954 eller senare beräknas var tilläggspensionen enligt första stycket 1 mannen erhållit hel som om förtidspension vid ingången år 2001. Därvid skall bestämmelserna av i 13 kap. 2 § första stycket första meningen och andra stycket samt 3 § lagen om allmän försäkring tillämpas.

8 § Tilläggspension i form änkepension till änka som är född av en år 1945 eller senare utgör, för tid före det änkan har fyllt 65 år, ett belopp som motsvarar vad som skulle ha utgetts till kvinnan om manhade avlidit vid utgången år 1989. Vid beräkningen av sådan nen av änkepension tillämpas, vid den angivna tidpunkten inte om mannen var berättigad till ålderspension enligt 12 kap. lagen 1962:381 om allmän försäkring i det kapitlets dåvarande lydelse, 7 § första stycket. Härvid skall dock beloppet enligt 7 § första stycket 1 alltid beräknas grundval av den förtidspension som skulle ha utgetts till mannen denne blivit berättigad till hel sådan pension vid utgången av om 1989 och pensionen då hade beräknats med tillämpning av 13 kap. 3 § lagen om allmän försäkring. Om mannen vid den angivna tidpunkten var berättigad till tilläggspension i form av ålderspension, skall beloppet enligt 7 § första stycket 1 beräknas med tillämpning av 12 kap. 2 § första och andra styckena lagen om allmän försäkring i dessa laglydelse vid utgången år 1989. rums av

SOU 1998: 120 Färfattningsförslag 41

Rätt till tilläggspension enligt 7 § första stycket 2 föreligger

för en änka som avses i första stycket endast under förutsättning att villkoren enligt 4 § första stycket var uppfyllda vid utgången år 1989 och

av har varit det oförändrade fram till tidpunkten för dödsfallet. Beloppet enligt 7 § första stycket 2 beräknas för sådan änka med tillämpning

en av 9 § och 10 § första stycket första meningen samt andra och tredje styckena. Vid beräkningen enligt 10 § skall därvid hänsyn tas endast till det antal år med pensionspoäng tillgodoräknats den avlidne

som mannen till och med år 1989.

9 § Föreligger rätt till tilläggspension i form änkepension enligt

av 7 § första stycket 2 med tillämpning 4 § första stycket 2 och hade

av den pensionsberâttigade inte fyllt 50 år vid död eller vid den

mannens tidpunkt som avses i 4 § andra stycket, skall beloppet enligt 7 § första stycket 2 minskas med femtondel för varje år varmed antalet år

en som den pensionsberättigade fyllt vid död eller vid den tid-

mannens punkt som avses i 4 § andra stycket understiger 50.

10§ För en avliden som inte kan tillgodoräknas pensionspoäng för tilläggspension för minst 30 år, skall vid beräkningen enligt 7 § första stycket 2 hänsyn tas endast till så stor del där nämnda belopp

av som svarar mot förhållandet mellan det antal för vilka pensionspoäng tillgodoräknas honom och talet 30. Vid denna beräkning skall bestämmelserna i 13 kap. 2 § första stycket första meningen och andra stycket samt 3 § lagen 1962:381 allmän försäkring tillämpas.

Vid tillämpning av bestämmelserna i första stycket skall gälla vad som föreskrivs i 6 kap. 14-16 §§ lagen 1998:674 inkomstgrun-

om dad ålderspension och 19-21 §§ lagen 1998:675 införande

om av lagen om inkomstgrundad ålderspension.

Avkortning enligt denna paragraf skall ske efter sådan minskning som avses i 9

Beräkning av garantipension, m.m.

11§ Till grund för beräkning garantipension skall ligga den

av tilläggspension i form änkepension tillkommer änkan. Med

av som tilläggspension i form av änkepension härvid även efterlevan-

avses depension enligt utländsk lagstiftning inte är att likställa med

som garantipension enligt denna lag.

Har en änka, som är berättigad till garantipension till änkepension rätt till inkomstgrundad omställningspension eller inkomstgrundad särskild efterlevandepension men däremot inte till tilläggspension i form av änkepension, skall den inkomstgrundade omställningspensionen eller den inkomstgrundade särskilda efterlevandepensionen ligga till grund för beräkning garantipensionen till änkepension.

42 Författningsförslag SOU 1998: 120

Om en änka för tid före den månad då hon fyller 65 år uppbär ålderspension enligt lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension som skall samordnas med tilläggspension i form av änkepension enligt bestämmelserna i 20 och 21 §§, skall beräkningen av garantipension göras med hänsyn till änkepensionen före nämnda samordning.

12 § Garantipension till änkepension skall beräknas med hänsyn till den försäkringstid som kan tillgodoräknas den avlidne till och med året före dödsfallet. Som försäkringstid skall härvid räknas sådan tid som utgör försäkringstid enligt bestämmelserna i 2 kap. l-4 §§, 5 § första stycket och 7 § lagen 1998:702 garantipension.

Vid beräkning av sådan försäkringstid som avses i 2 kap. 3 § lagen om garantipension skall som försäkringstid för garantipension till änkepension även tillgodoräknas bosättningstid i hemlandet från och med det år då den avlidne uppnått 16 års ålder till och med det år då han fyllde 24 år.

Vid beräkning av sådan försäkringstid i 2 kap. 4 § lagen

som avses om garantipension skall bestämmelsen i den paragrafens första stycke gälla även medföljande barn när det gäller beräkning försäkringstid

av för garantipension till änkepension.

13 § Som försäkringstid tillgodoräknas även tid från och med det år då dödsfallet inträffade till och med det år då den avlidne skulle ha

fyllt 64 år framtida försäkringstid.

Om den avlidne inte kan tillgodoräknas minst fyra femtedelar

av tiden från och med det år då han fyllde 16 år till och med året före dödsfallet som försäkringstid, skall framtida försäkringstid till-

som godoräknas så stor andel tiden från och med året för dödsfallet till

av och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år motsvarar

som förhållandet mellan den försäkringstid kan tillgodoräknas från

som och med det år då den avlidne fyllde 16 år till och med året före dödsfallet och fyra femtedelar av hela sistnämnda tidsperiod.

Vid beräkning enligt denna paragraf sätts försäkringstiden ned till närmaste antal hela månader.

14 § För en änka som helt saknar rätt till tilläggspension i form

av änkepension eller vars tilläggspension i form änkepension under-

av stiger 1,49 gånger prisbasbeloppet skall, inte annat i 15 och

om anges 16 §§, garantipensionen per år räknat motsvara 2,04 gånger prisbasbeloppet basnivån minskat med den nämnda tilläggspensionen.

För en änka, som har rätt till tilläggspension i form änkepension

som överstiger 1,49 gånger prisbasbeloppet, skall garantipensionen

per år räknat motsvara mellanskillnaden mellan 0,55 gånger prisbas-

SOU 1998: 120 Författningsförslag 43

beloppet och 30 procent den del tilläggspensionen översti-

av av som

ger 1,49 gånger prisbasbeloppet.

15 § Utges garantipension med tillämpning 4 § första stycket 2

av och hade den pensionsberättigade inte fyllt 50 år vid död

mannens eller vid den tidpunkt i 4 § andra stycket, skall garantipen-

som avses sionens basnivå 2,04 gånger prisbasbeloppet minskas med

om en femtondel för varje år varmed antalet år änkan fyllt vid

som mannens död eller vid nämnda tidpunkt understiger 50. Motsvarande avkortning skall göras beloppen 1,49 respektive 0,55 gånger prisbasbe-

av loppet.

16 § För en avliden inte kan tillgodoräknas 40 års försäkringstid

som för garantipension skall garantipensionens basnivå avkortas till så

stor andel av 2,04 gånger prisbasbeloppet förhållandet

som svarar mot mellan det antal år för vilka försäkringstid kan tillgodoräknas den avlidne och talet 40. Motsvarande avkortning skall beloppen

göras av

1,49 respektive 0,55 gånger prisbasbeloppet.

Avkortning enligt denna paragraf skall ske efter sådan minskning som avses i 15

Inkomstprövning

17 § Tilläggspension i form änkepension enligt 7 § första stycket

av 2 samt garantipension till änkepension skall minskas med...

18 § Minskning änkepension enligt 17 § skall inte göras för tid

av en av sex månader räknat från tidpunkten för dödsfallet.

Sådan minskning skall inte heller göras för ytterligare 18 månader räknat från dödsfallet, änkan har vårdnaden och stadigvarande

om om sammanbor med barn under 18 år, vid dödsfallet stadigvarande

som vistades i makarnas hem.

Minskning enligt 17 § skall inte heller göras för tid då änkan har vårdnaden och stadigvarande sammanbor med barn under åtta år,

om som vid dödsfallet stadigvarande vistades i makarnas hem.

Beräkning av tilläggspension i form änkepension till kvinnor

av som fyllt 65 år eller dessförinnan börjat uppbära inkomstgrundad ålderspension

19 § För änkor har fyllt 65 år eller dessförinnan börjat uppbära

som ålderspension enligt lagen 1998:674 inkomstgrundad ålderspen-

om sion skall tilläggspension i form änkepension beräknas enligt

44 Föifattningsförslag SOU 1998: 120

7 § första stycket om änkan är född år 1929 eller tidigare,

7 § första stycket 1 och 20-21 §§, änkan är född under något

om av åren 1930-1944, eller

8 § första stycket och 20-22 §§, dock utan sådant belopp

som avses i 7 § första stycket om änkan är född år 1945 eller senare.

20 § Om en änka, som är född under något åren 1930-1953, har

av rätt till tilläggspension i form av änkepension och för månad

samma får inkomstgrundad ålderspension enligt 6 kap. lagen 1998:674

om inkomstgrundad ålderspension, skall tilläggspension i form änke-

av pension utges endast i den mån den överstiger ålderspensionen. Vid beräkning av änkans inkomstgrundade ålderspension skall bestämmelserna i 6 kap. 2 § första stycket 3 och 4 §§, 5 § första stycket, 12 § och 14-16 nämnda lag tillämpas.

En änka som avses i första stycket och som är född under något

av åren 1930-1944 har dock, oavsett vad som anges i första stycket, rätt till tilläggspension i form av änkepension med sådant belopp att denna, tillsammans med änkans inkomstgrundade ålderspension, motsvarar en viss andel av summan kvinnans inkomstgrundade ålderspen-

av sion beräknad enligt första stycket och den tilläggspension för den avlidne mannen som avses i 7 § första stycket Denna andel utgör 60 procent om kvinnan är född år 1930, 58 procent kvinnan är

om född år 1931, 56 procent om kvinnan är född år 1932, 54 procent

om kvinnan är född år 1933, 52 procent kvinnan är född år 1934 och

om 50 procent om kvinnan är född under något åren 1935-1944.

av Tilläggspension i form änkepension får emellertid inte med stöd

av av denna regel utbetalas med högre belopp än vad följer 7§

som av första stycket

21 § Vid tillämpning bestämmelserna i 20 § skall, änkan tar

av om ut inkomstgrundad ålderspension där vid tid-

som avses en senare punkt än från och med den månad då hon fyllt 65 år, hänsyn tas till den inkomstgrundade ålderspension, beräknad enligt bestämmelserna i 20 § första stycket, skulle ha utbetalats rätt därtill hade in-

som om trätt från och med nämnda månad. Vidare skall, då kvinnan gjort

undantagande från försäkringen för tilläggspension, hänsyn tas till den tilläggspension i form ålderspension skulle ha utgetts

av som om undantagande inte skett. Motsvarande skall gälla pensionpoäng

om grund av underlåten avgiftsbetalning inte har tillgodoräknats eller har minskats.

22§ Om änka år född år 1954 eller har rätt till

en som senare tilläggspension i form änkepension och för månad får in-

av samma komstgrundad ålderspension enligt lagen 1998:674 inkomst-

SOU 1998: 120 Författningsförslag 45

grundad ålderspension, utges änkepensionen endast i den mån den överstiger ålderspensionen. Härvid tillämpas bestämmelserna i 21 Vid beräkningen enligt första stycket skall ett tillägg om en pensionspoäng enligt 4 kap. 8 § lagen om inkomstgrundad ålderspension göras till det underlag vilket tilläggspensionen i form av änkepension skall beräknas innan samordning sker med kvinnans inkomstgrundade ålderspension. På detta tillägg tillämpas bestämmelserna i 8

7 kap. Utbetalning av efterlevandepension, m.m.

Ansökan om efierlevandepension, m.m.

1 § Efterlevandepension enligt denna lag betalas ut efter ansökan. Sådan ansökan skall göras skriftligen hos den allmänna försäkringskassa som anges i 8 kap. 1 Uppgifter om faktiska förhållanden skall lämnas heder och samvete om inte särskilda skäl talar emot det. Uppbär en efterlevande särskild efterlevandepension som beviljats den efterlevande för begränsad tid, får den tid för vilken pensionen skall utges förlängas utan att ansökan har gjorts. För kostnader för läkarundersökning och läkaxutlåtande vid ansökan om särskild efterlevandepension skall ersättning lämnas i enlighet med vad regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksförsäkringsverket föreskriver.

2§ Efterlevandepension utges från och med den månad då dödsfallet inträffat eller, om den avlidne vid sin död uppbar ålderspension enligt lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension eller förtidspension enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring, från och med månaden efter den då dödsfallet inträffade. Inträder rätt till efterlevandepension vid annan tidpunkt än som avses i första stycket, skall pensionen betalas ut från och med den månad då rätten har inträtt. Efterlevandepension får inte betalas ut för längre tid tillbaka än tre månader eller, i fråga om barnpension, två år före ansökningsmånaden. Det belopp som först förfaller till betalning efter beslut om efterlevandepension till en efterlevande skall minskas med vad som utbetalats i sådan pension till annan eller andra efterlevande för den tid som det förstnämnda efterlevandepensionsbeloppet avser utöver vad som skulle ha utgetts om beslutet om den förstnämnda efterlevandepensionen förelegat vid utbetalningen av den eller de andra efterlevandepensionema.

46 F örfattningsförslag SOU 1998: 120

3 § Återkallelse

av uttag av efterlevandepension enligt denna lag får göras genom skriftlig anmälan till den allmänna försäkringskassan. Sådan anmälan skall ha kommit in till den allmänna försäkringskassan senast månaden före den månad ändringen

som avser.

4 § Efterlevandepension utges till och med den månad då rätten till förmånen har upphört. Omställningspension, särskild efterlevandepension samt tilläggspension i form änkepension enligt 6 kap. 7 §

av första stycket 2 och garantipension till änkepension dock längst

utges till och med månaden före den då den efterlevande fyller 65 år.

Ändring av efterlevandepension skall gälla fr.o.m. månaden efter den varunder anledning till ändringen uppkommit.

5 § Har allmän försäkringskassa enligt 8 kap. 5 § beslutat åter-

betalning av inkomstgrundad efterlevandepension eller tilläggspen-

sion i form av änkepension och beviljas till följd härav garantipension enligt 3 kap. 6 4 kap. ll § eller 6 kap. 11 § retroaktivt

för samma tid, skall avdrag för den återkrävda pensionen göras på den retroaktivt utbetalda garantipensionen.

Om allmän försäkringskassa enligt 8 kap. 5 § beslutat återbe-

om talning av garantipension till omställningspension, särskild efterlevandepension eller änkepension, skall avdrag för den återkrävda

garantipensionen göras på retroaktivt utbetald inkomstgrundad efterlevandepension eller tilläggspension i form änkepension

av som avser samma tid som garantipensionen.

6 § Har någon under eller eljest blivit borta och kan det

resa antas att han eller hon har avlidit, har efterlevande till honom eller henne rätt till efterlevandepension enligt denna lag. Såsom villkor för utbetalning av pension får dock krävas förklaring heder och

samvete av den efterlevande att denne saknar varje underrättelse den bortava-

om rande. I fråga omyndig får sådan förklaring infordras från hans

om förmyndare. Förklaring kan också infordras god eller för-

av en man valtare som har förordnats enligt föräldrabalken. Visar det sig sedermera att den bortavarande är vid liv, skall pension vidare

utges.

7 § Den brottslig gärning uppsåtligen har berövat nå-

som genom gon annan livet eller medverkat till brottet enligt 23 kap. 4 § eller 5 § brottsbalken har inte rätt till efterlevandepension efter den avlidne.

Efterlevandepension får dras in eller skäligen sättas ned, den

om efterlevande annat sätt än vad sägs i första stycket har vållat

som dödsfallet genom handling för vilken ådömts honom eller hen-

ansvar ne genom dom som vunnit laga kraft.

SOU 1998: 120 Författningsförslag 47

Utbetalning pension av

8 § Pension enligt denna lag skall betalas ut månadsvis. Årspension som beräknas komma att uppgå till högst 2 400 kr skall dock, om det inte finns särskilda skäl, betalas ut i efterskott en eller två gånger per år. Efter överenskommelse med den efterlevande får utbetalning även i annat fall ske en eller två gånger år. per Vid beräkning av efterlevandepension skall den årspension från vilken beräkningen utgår avrundas till närmaste hela krontal är som delbart med tolv. Vid samtidig utbetalning garantipension och inkomstgrundad av efterlevandepension eller tilläggspension i form änkepension skall av avrundning enligt andra stycket ske garantipensionen.

9 § För utbetalning av pension enligt denna lag till någon är som bosatt utomlands får krävas bevis för att rätt till pensionen fortfarande föreligger.

lO § Om en person som är berättigad till efterlevandepension enligt denna lag i väsentlig omfattning har fått sin försörjning ekogenom nomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen 1980:620 utan villkor om återbetalning, får retroaktivt beviljad sådan pension betalas ut till socialnämnden till den del den motsvarar vad socialnämnden sammanlagt har betalat ut till den pensionsberättigades och dennes familjs försörjning för den tid som den retroaktiva pensionen avser.

Särskilda bestämmelser särskild efterlevandepension om

11 § Den som uppbär särskild efterlevandepension är skyldig att, om hans eller hennes arbetsförmåga väsentligt förbättras eller andra förhållanden ändras så att förmånen påverkas, utan oskäligt dröjsmål göra anmälan om det hos den allmänna försäkringskassan. Om den efterlevande har en god man eller förvaltare enligt föräldrabalken, har denne motsvarande skyldighet att göra anmälan, det kan om anses ingå i uppdraget. Underlåts anmälan i första stycket utan giltigt skäl, får som avses pensionen dras för viss tid eller tills vidare.

12 § Om en efterlevande utan giltig anledning vägrar att genomgå läkarundersökning eller behandling föreskrivits villkor för som som rätten till särskild efterlevandepension enligt 4 kap. 5§ eller följa annat sådant villkor som uppställts med stöd av nämnda paragraf, får särskild efterlevandepension helt eller delvis hållas inne, under förutsättning att den efterlevande erinras om denna påföljd.

48 Författningsförslag SOU 1998: 120

Samordning med livränta

m.m.

13 § För en efterlevande har rätt till livränta på grund obli-

som av gatorisk försäkring enligt lagen 1916:235 försäkring för olycks-

om fall i arbete, lagen 1929:131 om försäkring för vissa yrkessjukdomar eller lagen 1954:243 yrkesskadeförsäkring eller enligt

om som annan lag eller särskild författning eller enligt regeringens förordnande har rätt till annan livränta, som bestäms eller betalas ut Riksför-

av av säkringsverket, skall efterlevandepensionen minskas enligt

vad som sägs i 14-16 §§. Motsvarande skall gälla i fall då livränta utges enligt

utländsk lagstiftning yrkesskadeförsälcring. Minskning skall där-

om emot inte ske grund av livränta enligt lagen 1976:380 arbets-

om skadeförsäkring eller annan livränta bestäms med tillämpning

som av nämnda lag. Har livränta eller del därav eller livränta för viss tid bytts ut mot ett engångsbelopp, skall det vid beräkning enligt 14-16 §§ anses som om livränta utges eller den livränta utges har

som om som höjts med ett belopp mot engångsbeloppet enligt de vid

som svarar utbytet tillämpade försäkringstekniska grunderna.

14§ Vid en beräkning enligt 13§ skall barnpension

summan av enligt 2 kap. denna lag och underhållsstöd grund

som utges av bestämmelserna i 3 kap. lagen 1999:000 underhållsstöd minskas

om med tre fjärdedelar den livränta barnet för tid har rätt

av som samma till såsom efterlevande. Minskningen skall därvid i första hand göras på underhållsstödet och därefter barnpension enligt 2 kap. 4§ första stycket

Barnpension skall dock, på grund bestämmelserna i denna

av paragraf, aldrig utges med ett belopp tillsammans med underhålls-

som stöd enligt 3 kap. lagen underhållsstöd för månad räknat understi-

om ger en fjärdedel av det 3 kap. 3§ lagen underhållsstöd

genom om garanterade beloppet.

15 § Vid en beräkning enligt 13 § skall inkomstgrundad

summan av omställningspension enligt 3 kap. respektive inkomstgrundad särskild efterlevandepension enligt 4 kap. och garantipension till sådan

pension minskas med tre fjärdedelar den livränta den pensionsbe-

av som rättigade för samma tid har rätt till såsom efterlevande. Minskningen skall därvid i första hand göras garantipensionen.

16 § Vid beräkning enligt 13 § skall tilläggspension i

en summan av fonn av änkepension och garantipension till sådan pension minskas med tre fjärdedelar den livränta den pensionsberättigade för

av som samma tid har rätt till såsom efterlevande. Minskningen skall därvid i första hand göras garantipensionen och därefter på tilläggspension i form av änkepension enligt 6 kap. 7 § första stycket

SOU 1998: 120 Författningsförslag 49

Tilläggspension i form änkepension skall dock aldrig, grund

av av bestämmelserna i denna paragraf, tillsammans med utgiven

garantipension till sådan pension, för månad räknat understiga

8,5 procent

av prisbasbeloppet.

17 § Om en pensionsberättigad i 4 eller 6 kap. sedan

som avses minst trettio dagar i följd är intagen i kriminalvårdsanstalt eller är häktad skall, från och med den trettioförsta dagen, garantipension

enligt denna lag utges med högst ett belopp innebär att garanti-

som

pensionen tillsammans med inkomstgrundad efterlevandepension

eller änkepension enligt denna lag uppgår till för månad räknat 4,5

procent av prisbasbeloppet. Såsom intagen räknas även den

som olovligen avvikit från anstalt eller vistas utom anstalt med anledning

av permission. Skall garantipensionen dras in för del kalender-

av en månad, beräknas garantipensionen för varje dag till trettiondel

en av månadsbeloppet och avrundas till närmaste krontal.

8 kap. Överklagande m.m.

Beslut om efterlevandepension

l § Ett beslut i ett ärende enligt denna lag skall, inte är

om annat särskilt föreskrivet, fattas av den allmänna försäkringskassa där den efterlevande är eller skall inskriven enligt lagen 1962:381

vara om allmän försäkring vid tidpunkten för beslutet. För inte

personer som är eller skall vara inskrivna vid någon försäkringskassa skall sådana

beslut fattas av Stockholms läns allmänna försäkringskassa.

Bestämmelser om allmänna försäkringskassor finns i 18 kap. lagen 1962:381 om allmän försäkring.

2 § För ett beslut efterlevandepension gäller i tillämpliga delar

om 13 kap. 5 § lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension

om beslut genom automatisk databehandling samt ändring och ompröv-

ning av sådana beslut.

Ändring av beslut

3 § Ett beslut om efterlevandepension skall ändras det föran-

om leds av en ändring gjorts beträffande den pensionsbehållning

som enligt lagen 1998:674 inkomstgrundad ålderspension för den

om avlidne som legat till grund för beräkning efterlevandepensionen.

Ett beslut om garantipension enligt denna lag skall ändras

om storleken av garantipensionen påverkas ändring gjorts be-

av en som träffande den inkomstgrundade efterlevandepension eller tilläggspen-

50 F örfattningsfärslag SOU 1998: 120

sion i form av änkepension som legat till grund för beräkning av garantipensionen.

4 § För omprövning och överklagande av ett beslut om efterlevandepension gäller i tillämpliga delar följande bestämmelser om pension i lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension: 13 kap. 9§ första stycket samt 11-13, 15 och 16 §§ om ompröv- ning, och 13 kap. 17 och 18 §§, 19 § andra och tredje styckena, 20 och - 21 §§, 22 § andra och tredje styckena samt 23 § om överklagande. Bestämmelsen i 13 kap. 13 § andra stycket lagen inkomstgrunom dad ålderspension skall gälla även i fall då den avlidne har lämnat oriktiga uppgifter eller underlåtit att fullgöra uppgifts- eller anmälen ningsskyldighet.

Åtgärder på grund av felaktig utbetalning efterlevandepension av

5 § Den allmänna försäkringskassan skall besluta återbetalning

om av inkomstgrundad efterlevandepension, tilläggspension i form av änkepension och garantipension till sådan pension, den efterleom vande eller den avlidne genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra uppgifts- eller anmälningsskyldighet en har orsakat att pensionen har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp. Detsamma gäller om inkomstgrundad efterlevandepension, tilläggspension i form av änkepension eller garantipension till sådan pension i annat fall har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp och den som uppburit pensionen har insett eller skäligen bort inse detta. Har efterlevandepension betalats ut enligt denna lag och minskas därefter pensionsrätt eller pensionspoäng enligt lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension grund av bristande eller underlåten avgiftsbetalning, skall försäkringskassan besluta återbetalning om av för mycket utbetald pension. Den som uppburit för mycket efterlevandepension enligt denna lag är skyldig att betala tillbaka sådan pension endast beslut återom om betalning meddelats enligt första eller andra stycket. Om det finns särskilda skäl, får försäkringskassan helt eller delvis efterge krav

återbetalning.

6 § Avdrag pension enligt denna lag får göras med skäligt belopp om den pensionsberättigade enligt beslut allmän försäkav en ringskassa är återbetalningsskyldig för ersättning har utgetts en som på grund av denna lag eller annan författning.

Föifattningsförslag 51

9 kap. Övriga bestämmelser

1 § För efterlevandepension gäller i tillämpliga delar följande bestämmelser i lagen 1998:674 inkomstgrundad ålderspension:

15 kap l § om Riksförsäkringsverkets åligganden

15 kap. 3 § första stycket första meningen och andra stycket - om underrättelse till enskild

15 kap. 11, 13 och 14 om anmälan och uppgiftsskyldighet -

15 kap. 15 § om undantag från sekretess -

15 kap. 16 § första stycket första och andra meningen och andra stycket om utmätning och överlåtelse

15 kap. 17 § om preskription. -

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

De nya bestämmelserna gäller också i fall då rätten till efterlevan-

depension grundas dödsfall inträffat före ikraftträdandet.

som

Efterlevandepension enligt denna lag skall betalas ut utan ansökan

fr.0.m. januari 2001 till den vid utgången år 2000 uppbär ef-

som av terlevandepension enligt lagen 1962:381 allmän

om försäkring, un-

der förutsättning att fortsatt rätt till pension föreligger enligt denna lag.

4. Med försäkringstid för garantipension enligt denna lag

skall för tid före den 1 januari 2001 avses bosättningstid enligt 5 kap. lagen 1962:381 om allmän försäkring i kapitlets lydelse före den 1 januari 2001.

I fråga om efterlevande bam vid utgången år 2000 har

som av rätt till tilläggspension i form barnpension enligt bestämmelserna i 14

av kap. 2 och 3 lagen 1962:381 allmän försäkring på grund

om av dödsfall som inträffat före ikraftträdandet skall, i stället för vad

som föreskrivs i 2 kap. 3 gälla följande.

Bampension skall för tid efter ikraftträdandet i form

utges av tilläggspension beräknas

som som summan av

30 procent av hel förtidspension beräknad enligt 13 kap. 2 och 3 lagen om allmän försäkring den avlidne berättigad till

som var när han eller hon avled eller skulle ha varit berättigad till rätt till

om sådan pension hade inträtt vid tidpunkten för dödsfallet eller, den

om avlidne vid dödsfallet berättigad till tilläggspension i form ål-

var av derspension enligt lagen allmän försäkring, sådan pension be-

om av

52 Fötfattningsförslag

räknad enligt 6 kap. 2 § 1 samt 3 och 14-16 §§ lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension och 19-22 §§ lagen 1998:675 om införande av lagen om inkomstgrundad ålderspension, och 25 procent av det för året gällande prisbasbeloppet. Är flera barn berättigade till barnpension efter den försäkrade, skall det i andra stycket 1 nämnda procenttalet ökas med 20 för varje bam utöver det första. Det sammanlagda bampensionsbeloppet skall därefter delas lika mellan barnen. Vid beräkning av beloppet enligt andra stycket 2 skall bestämmelserna i 5 kap. 3-7 och 11 §§ lagen allmän försäkring och punkt om 3 i övergångsbestämmelsema till lagen 1992:1277 om ändring i lagen om allmän försäkring, i dessa bestämmelsers lydelse före den l januari 2001, tillämpas.

I fråga om efterlevande barn vid utgången år 2000 har rätt som av till tilläggspension i form av bampension enligt punkterna 2 och 4 i övergångsbestämmelsema till lagen 1988:881 ändring i lagen om om allmän försäkring grund av dödsfall som inträffat före den 1 januari 1990 skall, i stället för vad som sägs i 2 kap. 4 bestämmelsen i punkt 5 gälla, dock med följande undantag. I stället för vad som anges i punkt 5 andra och tredje styckena om tilläggspensionens storlek skall barnpensionen utges med, för år räknat, om efter den avlidne finns någon enligt denna lag är berättisom gad till änkepension efter honom, 15 och i annat fall 40 procent av den förtidspension eller ålderspension som anges i punkt 5 andra stycket Är i sådant fall flera barn berättigade till barnpension efter den avlidne ökas de nämnda procenttalen med tio för varje barn utöver det första. Det sammanlagda bampensionsbeloppet skall därefter delas lika mellan barnen. Vad som föreskrivs i första och andra styckena skall gälla även i fråga om tilläggspension i form av barnpension vartill rätt föreligger vid ikraftträdandet enligt punkt 4 tredje stycket i Övergångsbestämmelsema till lagen 1988:881 allmän försäkring på grund om av dödsfall som inträffat efter den 31 december 1989 under förutsättning att det samtidigt föreligger rätt efter den avlidne till tilläggspension i form av änkepension. Upphör i sådant fall rätten till tilläggspension i form av änkepension skall i fråga om barnpension fortsättningsvis tillämpas bestämmelserna i punkt 5 andra och tredje styckena.

I fråga om efterlevande som vid utgången år 2000 har rätt till av tilläggspension i form av omställningspension enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring på grund av dödsfall inträffat före ikraftsom trädandet skall, i stället för vad som föreskrivs i 3 kap. 1-3 och 5 §§, gälla följande.

SOU 1998: 120 F örfattningsförslag 53

I fråga om rätten till omställningspension skall 14 kap. 4§ första stycket lagen om allmän försäkring i dess lydelse före den 1 januari 2001 ha fortsatt tillämpning.

Inkomstgmndad omställningspension skall för tid efter ikraftträdandet utges i form av tilläggspension och beräknas

som summan av

40 procent eller, om det efter den avlidne finns barn har

som rätt till barnpension enligt punkt 5 efter honom eller henne, 20 procent

av den förtidspension eller ålderspension i punkt 5 andra

som anges stycket och

90 procent det för året gällande prisbasbeloppet.

Vid beräkning av beloppet enligt tredje stycket 2 skall bestämmelserna i 5 kap. 3-7 och ll §§ lagen allmän försäkring punkt

om samt 3 i övergångsbestämmelsema till lagen 1992:1277 ändring i

om lagen om allmän försäkring, i dessa bestämmelsers lydelse före den 1 januari 2001, tillämpas.

I fråga om efterlevande vid utgången år 2000 har rätt till

som av folkpension i form ornställningspension enligt lagen 1962:381

av om allmän försäkring grund dödsfall inträffat före ikraft-

av som trädandet skall, i stället för vad sägs i 3 kap. 6-13 §§, gälla föl-

som jande.

Den efterlevande skall, om villkoren i 8 kap. 4 och 5 §§ lagen

om allmän försäkring i dessa bestämmelsers lydelse före den 1 januari 2001 är uppfyllda, ha rätt till garantipension beräknas enligt be-

som stämmelserna i 6 kap. ll § första stycket och 14 Därvid skall vad som där sägs om tilläggspension i form änkepension tilläggs-

av avse

pension i form av omställningspension.

Vid beräkning av garantipension enligt andra stycket skall bestämmelserna i 5 kap. 3-7 och ll §§ lagen allmän försäkring och

punkt 3 i övergångsbestämmelsema till lagen 1992:1277 ändring

om i lagen om allmän försäkring, i dessa bestämmelsers lydelse före den

l januari 2001, tillämpas. Vid avkortning garantipensionen skall

en av 6 kap. 16 § gälla i tillämpliga delar och även fall då garantipen-

avse sionen beräknas enligt 5 kap. l § första stycket lagen allmän

a om försäkring.

En efterlevande vid utgången år 2000 har rätt till folkpen-

som av

sion eller tilläggspension i form särskild efterlevandepension enligt

av lagen 1962:381 om allmän försäkring har fortsatt rätt till sådan

pension enligt bestämmelserna i denna lag, oavsett att åldersvillkoret i 4 kap. l § inte är uppfyllt. Detsamma gäller i fall då rätt uppkommer till särskild efterlevandepension efter ikraftträdandet på grund dödsfall

av som inträffat dessförinnan. I fråga efterlevande i

om en som avses denna punkt skall pensionen för januari 2001 beräknas med tillämpningen av 8 kap. 7 § lagen allmän försäkring, i dess lydelse före

54 Färfattningsförslag SOU 1998: 120

den 1 januari 2001, i stället för 4 kap. 2 Vid omprövning

en senare av rätten till särskild efterlevandepension gäller dock 4 kap. 2 § även i fall som nu sagts.

I fråga om en efterlevande som avses i första stycket skall vid be-

räkningen av inkomstgrundad särskild efterlevandepension, i stället

för bestämmelserna i 4 kap. 10 gälla vad föreskrivs i punkt 7

som tredje och fjärde styckena. En sådan efterlevande skall vidare ha rätt till garantipension som beräknas enligt bestämmelserna i 6 kap. 11 § första stycket och 14 i stället för enligt 4 kap. 12 Därvid skall vad som i 6 kap. 11 § första stycket och l4§ sägs tilläggspension i

om form av änkepension tilläggspension i form särskild efterle-

avse av vandepension. Vid denna beräkning skall tillämpas bestämmelserna i punkt 8 tredje stycket.

Vid tillämpningen 4 kap. 13 § beträffande efterlevande

av en som avses i första stycket skall med inkomstgrundad särskild efterlevande-

pension likställas tilläggspension i form särskild efterlevandepen-

av sion beräknad enligt punkt 7 tredje stycket. Minskning skall därvid göras på beloppet enligt punkt 7 tredje stycket 2 före minskning

av annan tilläggspension.

10. I fråga om en avliden är född år 1937 skall, dödsfallet

som om

inträffar år 2001, vid beräkning efterlevandepensionsunderlag

av enligt 5 kap. 15 § gälla följande. Om pensionspoäng för tilläggspension har tillgodoräknats den avlidne för minst åren 1996-2000 skall

tre av

efterlevandepensionsunderlaget beräknas under antagande att den

avlidne för år 2001 hade tillgodoräknats pensionspoäng motsvarande medeltalet av de poängtal vilka tillgodoräknats honom för åren 1996- 2000, varvid skall bortses från de två år för vilka poängtalen är högst respektive lägst.

11. Vid tillämpning av 7 kap. 14 eller 15 § skall, i fall i

som avses punkterna 5-7 och minskning där sägs göras det belopp

som som anges i punkt 5 andra stycket 2 respektive punkt 7 tredje stycket 2

före minskning av annan tilläggspension.

12. En efterlevande vid utgången år 2000 har rätt till folkpen-

som av sion eller tilläggspension i form änkepension enligt Övergångsbe-

av stämmelsema till lagen 1988:881 ändring i lagen 1962:381

om om allmän försäkring har fortsatt rätt till sådan pension enligt bestämmelserna i denna lag och enligt vad föreskrivs i punkterna 13-23.

som Detsamma skall gälla om rätten till sådan änkepension uppkommer först efter ikraftträdandet grundar sig på dödsfall inträffat

men som dessförinnan.

13. Har rätt till tilläggspension i form änkepension uppkommit

av grund av ett dödsfall som inträffat före år 1990 skall, när än-

oavsett kan är född, änkepensionen för tid efter ikraftträdandet, inte

om annat sägs i andra stycket, beräknas med tillämpning bestämmelserna i 6

av kap. 3 7 § första och andra styckena 9 och 17 §§. Detsamma

samt skall gälla för änkor som är födda år 1929 eller tidigare och rätt

vars till tilläggspension i form änkepension uppkommit grund

av av dödsfall som inträffat under något åren 1990-2000.

För en änka som avses i första stycket och har fyllt 65 år be-

som räknas tilläggspension i form änkepension med

av tillämpning av en-

dast 6 kap. 3 § och 7 § första stycket

14. Har rätt till tilläggspension i form änkepension uppkommit för

av en änka som är född år 1944 eller tidigare grund dödsfall

av ett som inträffat under något åren 1990-2000 skall änkepensionen för

av tid efter ikraftträdandet beräknas med tillämpning bestämmelserna

av i 1 kap. 5 6 kap. 3 7 § första och andra styckena 17 och

samt 19-21 §§.

15. Har rätt till tilläggspension i form änkepension uppkommit för

av en änka som är född år 1945 eller på grund dödsfall

senare av ett som inträffat under något åren 1990-2000 skall änkepensionen

av för tid efter ikraftträdandet beräknas med tillämpning bestämmelserna i 1

av kap. 5 6 kap. 8-10, 17 och 19-22 §§.

16. För änkor som avses i punkterna 13 och 14 skall tilläggspension i form av änkepension enligt 6 kap. 7 § första stycket 1 beräknas

med tillämpning även av 13 kap. 2 § första stycket andra meningen lagen 1962:381 allmän försäkring.

17. I fall som avses i punkterna 13, 14 och 15 skall beräkningen ske på grundval av prisbasbeloppet för år 2001 i stället för prisbasbelop-

pet för dödsfallsåret.

18. Har rätt till folkpension i form änkepension uppkommit

av grund av ett dödsfall inträffat före år 1990 eller, såvitt gäller

som en änka som är född 1944 eller tidigare, grund dödsfall

av ett som inträffat under något åren 1990-2000, skall änkan för tid efter

av ikraftträdandet ha rätt till garantipension till änkepension under de

förutsättningar och i den utsträckning följer bestämmelserna i

som av l kap. 5 6 kap. 4-6, 11, 14, 15 och 17 §§.

19. Har rätt till folkpension i form änkepension uppkommit för

av en änka som är född år 1945 eller på grund dödsfall

senare av ett som inträffat under något åren 1990-2000, skall änkan för tid efter

56 Föifattningsförslag

ikraftträdandet, utan hinder av åldersvillkoret i 6 kap. 4 § första stycket, ha rätt till garantipension till änkepension under de förutsättningar och i den utsträckning som följer av bestämmelserna i l kap. 5 6 kap. 4-6, 11, 14, 15 och 17 §§. För änka avses i denna punkt en som utges garantipensionen i förhållande till det antal år för vilka den avlidne maken vid utgången av år 1989 tillgodoräknats pensionspoäng för tilläggspension. För en avliden som inte kan tillgodoräknas 30 år med intjänade pensionspoäng, skall garantipensionens basnivå avkortas till så stor andel av 2,04 gånger prisbasbeloppet som svarar mot förhållandet mellan det antal år för vilka pensionspoäng kan tillgodoräknas den avlidne och talet 30. Motsvarande avkortning skall göras av beloppen 1,49 respektive 0,55 gånger prisbasbeloppet. Avkortning enligt denna punkt skall ske efter sådan minskning avses i 6 kap. som 15

20. Vid beräkning av tilläggspension i form av änkepension enligt 6 kap. 7 § första stycket 2 samt av garantipension enligt 6 kap. 14 § till en änka som avses i någon av punkterna 13, 14 och 18 skall bestämmelserna i 5 kap. 3-7 och 11 lagen 1962:381 om allmän försäkring samt punkterna 3 och 5 i övergångsbestämmelserna till lagen 1992:1277 om ändring i lagen om allmän försäkring, i dessa bestämmelsers lydelse före den l januari 2001, tillämpas. Vid en avkortning av garantipensionen skall 6 kap. 16 § gälla i tillämpliga delar och även fall då garantipensionen beräknas enligt 5 kap. 1 § avse första stycket a lagen om allmän försäkring, i detta lagrums lydelse före den 1januari 2001. Avkortning enligt denna punkt skall ske efter sådan minskning som avses i 6 kap. 9 och 15 §§.

21. Såvitt gäller en änka vid utgången år 2000 uppbär folkpensom av sion i form av änkepension vid bosättning utomlands med stöd av bestämmelsen i punkt 1 i övergångsbestämmelserna till lagen 1979: 127 om ändring i lagen om allmän försäkring skall vid bedömningen av änkans rätt att uppbära tilläggspension i fonn av änkepension enligt 6 kap. 7 § första stycket 2 och av garantipension till änkepension vid bosättning utanför Sverige nämnda bestämmelse i dess lydelse före den l januari 2001 fortfarande tillämpas.

22. För en änka som avses i punkt 12 skall minskning av änkepension enligt 6 kap. 17 § inte göras för tid månader räknat från en av sex tidpunkten för dödsfallet. Sådan minskning skall inte heller göras för en sådan änka som har vårdnaden och stadigvarande sammanbor om med barn under tolv år, som vid dödsfallet stadigvarande vistades i makamas hem.

SOU 1998: 120 F ötfattningsförslag 57

23. Om en änka som avses i punkt 13 har beviljats tilläggspension i form av änkepension före den 1januari 1990 och denna dragits in före denna tidpunkt till följd av att hon ingått äktenskap, skall vid tillämpningen av 6 kap. 3 § gälla att änkepensionen skall börja betalas ut nytt även i fall då det nya äktenskapet upplöses efter att ha bestått i fem år eller mer, dock under förutsättning att detta äktenskap ingåtts efter den dag då mannen fyllde 60 år.

58 F örfattningsförslag

2 till

Förslag

Lag om underhållsstöd

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Allmänna bestämmelser

l § Underhållsstöd lämnas till barn enligt bestämmelserna i denna lag.

Underhållsstöd betalas till barn i förhållande till särlevande föräldrar enligt reglerna i 2 kap. Ett barn, förälder eller båda

vars ena vars föräldrar har avlidit, har rätt till underhållsstöd i förhållande till den föräldern eller de föräldrarna enligt reglerna i 3 kap.

2 § I denna lag med bidragsskyldig den enligt 7 kap. 2 §

avses som första stycket föräldrabalken skall fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet.

Med förälder som har vårdnaden ett barn likställs vid tillämp-

om ning av 2 kap. den som med socialnämndens medgivande har tagit emot ett utländskt barn för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera det.

Har någon med socialnämndens medgivande tagit emot ett

utländskt barn i sitt hem här i landet för vård och fostran i adoptionssyfte, skall vid tillämpning av 3 kap. barnet barn till denne.

anses som

3 § Rätt till underhållsstöd har barn inte har fyllt 18 år.

som

4§ Ett barn har rätt till förlängt underhållsstöd, barnet går i

om skolan när det fyller 18 år eller återupptar skolgången innan det fyller 19 år. Förlängt underhållsstöd länmas för tid då barnet bedriver studier som ger rätt till förlängt barnbidrag enligt lagen 1986:378

om förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 3 kap. studiestödslagen 1973:349, dock längst till och med juni månad det år då bamet fyller 20 år. Med tid för sådana studier likställs tid för ferier samt tid då barnet på grund av sjukdom inte kan bedriva sina studier. Studier

som omfattar kortare tid än åtta veckor eller deltidsstudier medför dock inte rätt till förlängt underhållsstöd.

Ett barn har inte rätt till förlängt underhållsstöd enligt 2 kap. i fall som avses i 2 kap. 3 Härvid skall vad sägs boföräldem i 2

som om kap. 3 § l och 4 gälla den studerande.

Rätt till förlängt underhållsstöd enligt 2 eller 3 kap. föreligger inte, om den studerande har ingått äktenskap.

2 kap. Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar

Förutsättningar för att underhållsstöd skall lämnas

1 § Om ett barns föräldrar inte bor tillsammans, har barnet rätt till underhållsstöd enligt detta kapitel i förhållande till den förälder

som inte bor tillsammans med bamet.

2 § Det krävs för rätt till underhållsstöd barnet varaktigt bor och

att är folkbokfört hos en av föräldrarna boföräldem boföräl-

samt att dem bor här i landet och, om barnet är underårigt, är vårdnadshavare för barnet.

Ett barn har också rätt till underhållsstöd, det varaktigt bor och

om är folkbokfört hos en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare

som bor här i landet eller hos någon eller några bor här i landet och

som som var särskilt förordnade vårdnadshavare för barnet när det fyllde 18 år. Vad i lagen sägs boförälder gäller

som om då den eller de särskilt förordnade vårdnadshavama. Bestämmelserna i 3§ 1 och 4§ tillämpas inte i dessa fall.

Är barnet inte svensk medborgare, krävs för rätt till underhållsstöd,

utöver vad som anges i första och andra styckena, boföräldem eller

att barnet vistas här sedan minst månader. Ett barn lämnar Sve-

sex som rige skall fortfarande anses vara bosatt här, den begär under-

om som hållsstöd eller stöd betalas till visar utlandsvistelsen

som ut att är avsedd att vara längst månader. Om boföräldem sänds

sex av en statlig arbetsgivare till ett annat land för att arbeta för arbetsgivarens räkning, skall barnet och boföräldem under utsändningstiden

anses bosatta i Sverige.

Vad som sägs i tredje stycket krav vistelse här i landet sedan

om minst sex månader gäller inte, något är särskilt föreskrivet.

om annat

3 § Ett barn har inte rätt till underhållsstöd,

barnets mor är boförälder och hon uppenbarligen giltigt

utan skäl låter bli att vidta till åtgärder för

ellermedverka att få faderskapet till barnet fastställt,

det finns anledning anta det finns bidragsskyldig

att, om en förälder, denne i rätt ordning betalar underhåll inte

som är lägre än det belopp som enligt denna lag skulle betalas ut i underhållsstöd till barnet,

det är uppenbart att den bidragsskyldige föräldern på något annat sätt ser till att barnet får motsvarande underhåll, eller

boföräldem trots föreläggande enligt 5 kap.1l § första stycket utan giltigt skäl låter bli att vidta eller medverka till de åtgärder

som begärs.

60 Fötfattningsförslag

4 § När barnets föräldrar är folkbokförda samma adress anses de bo tillsammans, om inte den som begär underhållsstöd eller som stöd betalas ut till visar annat. Föräldrar som är gifta med varandra anses bo tillsammans även om de inte är folkbokförda samma adress, om inte den som begär underhållsstöd eller som stöd betalas ut till visar annat. Om det kommer fram andra omständigheter som gör det sannolikt att föräldrarna bor tillsammans måste den begär underhållsstöd som eller som stöd betalas ut till visa att de inte gör det.

Underhållsstödets storlek

5 § Underhållsstöd till ett barn lämnas med l 173 kronor måper nad. Om det finns anledning bidragsskyldig förälder i att anta att en rätt ordning betalar ett underhåll till barnet som motsvarar lägst det belopp som skulle ha fastställts enligt 5 kap. 4-8 §§, avräknas detta belopp från underhållsstödet. Om barnet växelvis bor varaktigt hos båda föräldrarna eller om sökanden i annat fall begär det, lämnas underhållsstöd med 1 173 kronor per månad med avräkning för det belopp som skulle ha fastställts, om 5 kap. 4-8 §§ hade tillämpats inkomsten hos den av föräldrarna som inte är boförälder. Om ett barn bor hos en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare eller hos någon eller några som var särskilt förordnade vårdnadshavare när barnet fyllde 18 år, lämnas dubbla underhållsstöd enligt första stycket.

6 § Om underhållsbidrag har fastställts enligt föräldrabalken i form av ett engångsbelopp, skall avräkning från underhållsstödet ske med vad det fastställda underhållsbidraget skäligen kan anses motsvara i underhåll per månad. Om den bidragsskyldige bor utomlands och det finns anledning att anta att han eller hon i rätt ordning betalar fastställt underhållsbidrag, skall detta belopp räknas av från underhållsstödet i stället för vad som sägs i 5 § första stycket andra meningen.

7 § Om barnet har sådan inkomst framkommer vid en tillen som lämpning av 5 kap. 5-7 §§, skall underhållsstödet minskas med ett belopp som motsvarar hälften av inkomsten. I stället för den minskning av framräknat belopp som anges i 5 kap. 6 § andra stycket skall beloppet minskas med 48 000 kronor. Om den bidragsskyldige enligt 5 kap. 3 § andra stycket har medgetts avdrag med ett visst belopp vid fullgörande sin återbetalav ningsskyldighet, skall kommande underhållsstöd minskas med motsvarande belopp.

SOU 1998: 120 Författningsförslag 61

3 kap. Underhållsstöd till efterlevande barn

Förutsättningar för att underhållsstöd skall lämnas

l § Ett barn, vars far eller mor eller båda föräldrar har avlidit, har rätt till underhållsstöd i förhållande till avliden förälder enligt de

en förutsättningar som anges i detta kapitel.

2§ För rätt till underhållsstöd krävs att det efterlevande barnet är bosatt i Sverige.

Är barnet inte svensk medborgare, krävs för rätt till underhållsstöd, utöver vad som anges i första stycket, att barnet eller den avlidne föräldern vistats här sedan minst månader. Ett barn lämnar

sex som Sverige skall fortfarande bosatt här det visas

anses vara om att utlandsvistelsen är avsedd längst månader. Ett barn

att vara sex som inte har fyllt 18 år och som följer med förälder statlig

en som av en arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete för arbetsgivarens räkning anses bosatt här i landet under hela utsändningstiden även

om denna är avsedd att vara längre än månader.

sex

Vad som sägs i andra stycket krav på vistelse här i landet sedan

om minst sex månader gäller inte något annat är särskilt föreskrivet.

Underhållsstödets storlek

3§ Underhållsstöd till ett efterlevande barn lämnas med högst 1 173 kronor per månad.

Om barnets båda föräldrar har avlidit, utges underhållsstöd enligt första stycket efter vardera föräldern.

4§ Ett efterlevande barn har inkomstgrundad barnpension

som enligt 2 kap. lagen 1999:000 efterlevandepension efter den

om avlidne föräldern har rätt till underhållsstöd endast i den mån den inkomstgrundade bampensionen inte uppgår till belopp följer

som av 3 § första stycket.

Till barn vars båda föräldrar har avlidit utges underhållsstöd endast i den mån barnet har inkomstgrundad barnpension enligt 2 kap. lagen om efterlevandepension efter föräldrarna sammanlagt inte

som uppgår till belopp som följer av 3 § andra stycket.

Med inkomstgrundad barnpension enligt 2 kap. lagen efterle-

om vandepension likställs vid tillämpning denna paragraf efterlevan-

av depension som barnet har rätt till enligt bestämmelser i utländsk lagstiftning om sådan efterlevandepension inte är att likställa med

underhållsstöd enligt denna lag.

62 F författningsförslag SOU 1998: 120

5§ Har barnet rätt till livränta såsom efterlevande på grund av obligatorisk försäkring enligt lagen 1916:235 försäkring för

om olycksfall i arbetet, lagen 1929:131 om försäkring för vissa yrkessjukdomar eller lagen 1954:243 yrkesskadeförsäkring eller har

om barnet enligt annan lag eller särskild författning eller enligt regeringens förordnande rätt till livränta, bestäms eller utbetalas

som av av Riksförsäkringsverket, skall det barnet tillkommande underhållsstödet enligt detta kapitel minskas enligt vad som föreskrivs i andra stycket. Detsamma gäller i de fall sådan livränta utges enligt utländsk lagstiftning om yrkesskadeförsäkring. Minskning skall däremot inte ske grund av efterlevandelivränta enligt lagen 1976:380 arbetsska-

om deförsäkring eller livränta bestäms med tillämpning

annan som av nämnda lag. Har livränta eller del därav eller livränta

för viss tid utbytts mot ett engångsbelopp, skall det vid beräkning enligt andra stycket anses som om livränta utbetalades eller den utgående livräntan var förhöjd med belopp som enligt de vid utbytet tillämpade försäkringstekniska grunderna svarar mot engångsbeloppet.

Summan av underhållsstöd utges på grund bestämmelser i

som av detta kapitel och barnpension enligt lagen 1999:000 efterlevan-

om depension skall minskas med tre fjärdedelar den livränta bar-

av som net för samma tid har rätt till såsom efterlevande. Minskning skall därvid i första hand göras på underhållsstödet.

Underhållsstödet skall dock, grund bestämmelserna i denna

av paragraf, aldrig utges med ett belopp tillsammans med utgiven

som, barnpension enligt lagen efterlevandepension, för månad räknat

om understiger en fjärdedel av det underhållsstödet enligt 3 §

genom garanterade beloppet.

6 § Om barnet har en sådan inkomst som framkommer vid tillämpning av 5 kap. 5-7 §§, skall det underhållsstöd som beräknas enligt 3- 5 §§ minskas med ett belopp som motsvarar hälften av den sålunda framräknade inkomsten. I stället för den minskning framräknat

av belopp som anges i 5 kap. 6 § andra stycket skall beloppet minskas med 48 000 kronor.

7 § Föreligger för samma månad rätt till såväl underhållsstöd enligt detta kapitel som folkpension i form förtidspension enligt lagen

av 1962:381 om allmän försäkring, utges endast den största förmå-

av nerna.

SOU 1998: 120

Författningsförslag 63

4 kap. Utgivande av underhållsstöd

Ansökan och beslut

1 § Underhållsstöd lämnas efter skriftlig ansökan hos allmän försäkringskassa i enlighet med vad regeringen förordnar. Ansökan

om förlängt underhållsstöd skall göras den studerande.

Ansökan skall innehålla nödvändiga upplysningar för bedömningen av barnets rätt till stöd och försäkran på heder och de

en samvete att lämnade uppgifterna är riktiga. Om sökanden

inte själv kan lämna en sådan försäkran, skall riktigheten upplysningama intygas två

av av trovärdiga personer som är förtrogna med förhållandena.

2 § När underhållsstöd enligt 2 kap. sökts skall den allmänna försäkringskassan omedelbart sända meddelande ansökan till den

om bidragsskyldige, under förutsättning att hans eller hennes vistelseort är känd eller går att ta reda på. Meddelandet skall innehålla

en uppmaning till den bidragsskyldige att yttra sig muntligen eller skriftligen inom en viss tid, han eller hon har något invända

om att mot ansökan eller har något att anföra i fråga enligt

om återbetalningsskyldighet 5

kap. lv§.

I meddelandet skall även underrättelse lämnas innehållet

om i 2 kap. 1-3 och 5-7 samt 5 kap. 1-8 §§. Meddelandet

skall delges, om återbetalningsskyldighet enligt 5 kap. 1 § kan komma i fråga.

3 § När den allmänna försäkringskassan har meddelat

beslut i ärendet om underhållsstöd, skall sökanden skriftligen underrättas

om beslutet. Har stöd beviljats, skall underrättelse lämnas innehållet

om i 11 och 13 §§.

Beslut om att bevilja underhållsstöd enligt 2 kap. och fastställa

att

återbetalningsskyldighet skall delges den bidragsskyldige. Denne

skall också underrättas innehållet i 5 kap.

om 9 och 10 §§ denna lag samt 7 kap. 2 § föräldrabalken.

4 § Om det inte utan dröjsmål kan har

avgöras om någon rätt till underhållsstöd det finns sannolika skäl för sådan förelig-

men att rätt ger och underhållsstöd är väsentlig betydelse för barnet, skall den

av allmänna försäkringskassan, för tiden till dess slutligt beslut kan fattas, besluta att stöd skall betalas ut med skäligt belopp.

ett

Om det senare bestäms att underhållsstöd inte skall lämnas

eller att stöd skall lämnas med ett lägre belopp än har betalats

som ut enligt första stycket, är den stödet har betalats till inte skyldig

som ut att betala tillbaka överskjutande belopp

i andra fall än när

64 F örfattningsförslag SOU 1998: 120

han eller hon genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att inte fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller annat sätt har förorsakat en felaktig utbetalning, eller han eller hon i annat fall skäligen borde ha insett att utbetalningen var felaktig. Även i fall i andra stycket kan återbetalningsskyldighet som avses efterges helt eller delvis, om det finns särskilda skäl.

Utbetalning

5 § Underhållsstöd enligt 2 kap. utbetalas från och med den månad under vilken föräldrarna flyttat isär eller rätt till stöd annars uppkommit. Underhållsstöd enligt 3 kap. utbetalas från och med den månad då dödsfallet inträffade eller, om den avlidne vid sin död uppbar ålderspension enligt lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension eller förtidspension enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring, från och med månaden näst efter den då dödsfallet inträffade. Inträder rätt till underhållsstöd vid annan tidpunkt än den sålunda angivna, utges stödet från och med den månad då rätten inträtt. Underhållsstöd enligt 2 och 3 kap. utbetalas till och med den månad under vilken barnet fyllt 18 år eller till och med den tidigare månad under vilken rätten till stöd annars upphört. Underhållsstöd enligt 2 och 3 kap. får inte utges för längre tid till-

baka månad före ansökningsmånaden.

än en

6 § Förlängt underhållsstöd enligt 2 och 3 kap. utbetalas från och med månaden efter den då den studerande har fyllt 18 år eller återupptagit skolgången. Om rätt till förlängt underhållsstöd uppkommer vid senare tidpunkt än den sålunda angivna, utbetalas underhållsstöd enligt 2 kap. från och med den månad under vilken föräldrarna flyttat isär och underhållsstöd enligt 3 kap. från och med den månad då dödsfallet inträffade eller, om den avlidne vid sin död uppbar ålderspension enligt lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension eller förtidspension enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring, från och med månaden näst efter den då dödsfallet inträffade. Förlängt underhållsstöd utbetalas till och med den månad under vilken rätten till stöd upphör. Förlängt underhållsstöd får inte utges för längre tid tillbaka än en

månad före ansökningsmånaden.

7§ Underhållsstöd skall betalas ut månadsvis i förskott av den allmänna försäkringskassan. Utges förutom underhållsstöd enligt 3 kap. även barnpension enligt 2 kap. lagen 1999:000 efterlevanom depension i förhållande till den avlidne föräldern skall sådant under-

SOU 1998: 120 Författningsförslag 65

hållsstöd betalas ut tillsammans med barnpensionen enligt bestämmelser i 7 kap. nämnda lag.

Om det belopp som skall betalas ut för ett barn viss månad är

en lägre än 50 kronor, bortfaller beloppet. I övrigt avrundas belopp

som slutar på öretal till närmast lägre krontal. Om barnpension betalas

ut efter en förälder enligt lagen efterlevandepension tillsammans

om med underhållsstöd enligt 3 kap. gäller i stället reglerna i den lagen.

Om det underhållsstöd som hänför sig till viss månad inte har

en lyfts inom sex månader efter utgången den månaden, är under-

av hållsstödet preskriberat.

8 § Om en bidragsskyldig förälder, innan han eller hon enligt 3 §

andra stycket har delgetts beslut återbetalningsskyldighet, har

om betalat underhåll till barnet för viss månad, skall motsvarande be-

en lopp dras av från underhållsstödet för den månaden.

9 § Underhållsstöd enligt 2 kap. betalas ut till boföräldem. Underhållsstöd enligt 3 kap. betalas ut till barnets förmyndare.

Har två särskilt förordnade vårdnadshavare utöva vård-

utsetts att naden gemensamt, utbetalas underhållsstödet till den kvinnliga vårdnadshavaren eller, vårdnadshavama begär det, till den manlige

om vårdnadshavaren.

Förlängt underhållsstöd betalas ut till den studerande.

10 § Underhållsstöd lämnas inte barnet sedan minst trettio dagar

om iföljd

på statens bekostnad får vård institution eller kost

annars och logi,

bor i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar enligt lagen 1993:387 stöd och service till vissa

om funktionshindrade, eller

vårdas i familjehem eller hem för vård eller boende inom socialtjänsten.

Skall underhållsstöd dras in för del kalendennånad, beräknas

av underhållsstödet för varje dag till trettiondel

en av månadsbeloppet

och avrundas det till närmaste krontal.

Anmälningsskyldighet

ll § Den underhållsstöd betalas till är skyldig anmäla

som ut att sådant förhållande som kan påverka rätten till och storleken stödet.

av Anmälan skall göras till den allmänna försäkringskassan så den

snart som stödet betalas ut till får veta att förhållandena har ändrats eller kommer att ändras.

66 Författningsförslag SOU 1998: 120

Indragning och nedsättning

12 § Den allmänna försäkringskassan skall besluta om indragning eller nedsättning av underhållsstödet, något förhållande har inträfom fat som föranleder att underhållsstöd inte skall lämnas eller skall lämnas med ett lägre belopp. Om det finns sannolika skäl för att underhållsstöd skall dras in eller minskas, kan försäkringskassan besluta att stödet inte skall betalas ut eller betalas ut med lägre belopp till dess slutligt beslut meddelats.

Återkrav

13 § Har underhållsstöd lämnats felaktigt eller med för högt belopp, skall den allmänna försäkringskassan besluta om återkrav av beloppet från den som det har betalats ut till. Om det finns särskilda skäl, får dock försäkringskassan efterge återkravet helt eller delvis. Vid en senare utbetalning av underhållsstöd eller annan ersättning som skall betalas ut av allmän försäkringskassa till någon som skall betala tillbaka underhållsstöd enligt första stycket får försäkringskassan hålla inne ett skäligt belopp i avräkning vad som har lämnats för mycket.

5 kap. Återbetalningsskyldighet för bidragsskyldig förälder, m.m.

l § När underhållsstöd enligt 2 kap. lämnas till ett barn och det finns en bidragsskyldig förälder, skall denne återbetala ett belopp till helt eller delvis underhållsstödet. Återbetalstaten som motsvarar ningsskyldigheten fastställs av den allmänna försäkringskassan i enlighet med 4-8 samtidigt som eller snarast efter det att beslutet om underhållsstöd meddelas. Beslut om återbetalningsskyldighet skall inte meddelas, om 2 kap. 5 § första stycket andra meningen eller andra stycket tillämpas eller om underhållsskyldighet enligt föräldrabalken har fastställts i form av ett engångsbelopp. Om den bidragsskyldige är bosatt utomlands och en tillämpning av ll § därför övervägs, behöver återbetalningsskyldighet inte fastställas. Återbetalningsskyldighet får inte beslutas för tid under vilken försäkringskassan har trätt i barnets rätt till underhållsbidrag enligt ll § och aldrig för längre tid tillbaka än tre år före den dag då meddelande enligt 4 kap. 2 § sändes till den bidragsskyldige.

2 § Har den allmänna försäkringskassan enligt 4 kap. 4 § beslutat om underhållsstöd för tid till dess slutligt beslut kan fattas, fastställs återbetalningsskyldighet för den bidragsskyldige för motsvarande tid.

Författningsförslag 67

Om underhållsstöd har lämnats till barn och det pågår mål

ett ett om fastställande faderskap till barnet, får den

av man som är instämd åläggas återbetalningsskyldighet, det finns sannolika skäl för

om att han är far till barnet. Beslut återbetalningsskyldighet

om får dock inte meddelas, flera män är instämda i målet.

Bestäms den slutliga återbetalningsskyldigheten till

ett lägre belopp än vad som för samma tid har betalats enligt första eller andra stycket, skall skillnaden betalas ut till den bidragsskyldige. Bestäms den slut-

liga återbetalningsskyldigheten till högre belopp,

ett skall den bi-

dragsskyldige betala in skillnaden till försäkringskassan.

Har återbetalningsskyldighet fastställts slutligt för

en man och frias han senare från faderskapet till barnet, har han få tillbaka

rätt att vad han har betalat jämte ränta enligt 5 § räntelagen 1975:635 från varje

betalningsdag.

3 § Belopp som skall återbetalas till enligt 1 eller

staten 2 § skall erläggas till den allmänna försäkringskassan förskottsvis

för kalendermånad. Underhåll har betalats till barnet innan

som den bidragsskyldige delgavs beslutet återbetalningsskyldighet får dock, i den

om mån det svarar mot underhållsstödet, avräknas från

vad som skall

erläggas till försäkringskassan.

Om den bidragsskyldige har haft barnet

hos sig under en sammanhängande tid av minst fem hela dygn eller under kalenderrnånad

en haft barnet hos sig i minst

sex hela dygn, får han eller hon vid fullgö-

rande av sin återbetalningsskyldighet tillgodoräknas

ett avdrag som föräkringskassan bestämmer enligt vad föreskrivs

som om underhållsbidrag i 7 kap. 4 § första stycket föräldrabalken. Avdrag medges endast om anmälan om vistelsen görs till försäkringskassan inom

tre månader från utgången den kalendermånad då barnets

av vistelse hos

den bidragsskyldige upphörde.

4 § Återbetalningsskyldighetenligt l § skall för varje barn

som har rätt till underhållsstöd bestämmas till visst belopp år.

ett per Beloppet skall motsvara det procenttal den

av bidragsskyldiges inkomst som

anges i det följande. Vid bestämmandet procenttalet skall

av hänsyn tas till samtliga barn för vilka den bidragsskyldige

är underhållsskyl-

dig enligt 7 kap. l § föräldrabalken.

Är den bidragsskyldige underhållsskyldig enligt 7 kap. l § föräld-

rabalken för ett, två eller tre barn utgör procenttalet tio,

sex och en fjärdedels respektive fem Föreligger

procent. underhållsskyldighet för

fler än tre barn, skall procenttalet det tal erhålls,

motsvara som om man dividerar summan femton och antalet barn med det

av utöver tre totala antalet bam. Procenttalet bestäms till

ett tal med högst två decimaler.

68 Författningsförslag SOU 1998: 120

Återbetalningsskyldigheten för ett barn får aldrig överstiga vad som lämnas i underhållsstöd till barnet under den tid återbetalningsskyldigheten avser. Om det belopp som skall betalas för ett bam under månad slutar en öretal, avrundas beloppet till nännast lägre krontal. Om månadsbeloppet för ett barn blir lägre än 100 kronor, bortfaller återbetalningsskyldigheten.

5§ Den bidragsskyldiges inkomst enligt 4§ beräknas i enlighet med det senast fattade taxeringsbeslutet enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen 1990:324 och med utgångspunkt i inkomst av tjänst enligt 34 § kommunalskattelagen 1928:370, intäkt av kapital enligt 3 § 1 mom. lagen 1947:576 om statlig inkomstsskatt, och inkomst av näringsverksamhet enligt 25 § kommunalskattelagen justerad enligt andra stycket. Inkomsten av näringsverksamhet skall ökas med belopp med vilket inkomst av näringsverksamhet har minskats genom avdrag för a underskott från tidigare beskattningsår, b utgift för egen pension intill ett halvt prisbasbelopp enligt 1 kap. 6 § lagen 1962:381 om allmän försäkring, c avsättning till periodiseringsfond, d ökning av expansionsmedel, och minskas med belopp med vilket inkomst av näringsverksamhet har ökats genom a återföring till beskattning avdrag för avsättning till periodiav seringsfond, och b minskning av expansionsmedel.

6 § Till beloppen enligt 5 § skall läggas studiemedel i fonn av studiebidrag, en procent av den del av den bidragsskyldiges skattepliktiga förmögenhet som överstiger 900 000 kronor. Det sålunda frarnräknade beloppet skall minskas med 24 000 kronor och utgör därefter den inkomst skall ligga till grund för besom

räkningen av återbetalningsskyldigheten.

7 § När återbetalningsskyldighet fastställs för förfluten tid skall till grund för inkomstberäkningen enligt 5§ läggas det taxeringsbeslut som förelåg den eller de månader återbetalningsskyldigheten härför sig till.

SOU 1998: 120 Författningsförslag 69

8§ Återbetalningsskyldighetkan trots vad sägs i 5-7 be-

som stämmas genom en skälighetsbedömning, det är uppenbart att den

om bidragsskyldige har en förvärvsförrnåga väsentligt överstiger vad

som som motsvarar inkomsten beräknad enligt nämnda paragrafer och han eller hon inte visar godtagbar anledning till att förvärvsfönnågan inte utnyttjas.

9§ Den allmänna försäkringskassan skall utan dröjsmål vidta åtgärder för att driva in fordringen, den bidragsskyldige inte fullgör

sin återbetalningsskyldighet.

10 § Återbetalningsskyldighet fastställts enligt 4-8 §§ skall

som omprövas när ett nytt beslut om årlig taxering föreligger och när grunden för tillämplig procentsats enligt 4 § ändras.

Återbetalningsskyldighetför viss tid kan också, på ansökan den

av bidragsskyldige eller på initiativ den allmänna försäkringskassan,

av jämkas om det taxeringsbeslut legat till grund för försäkringskas-

som sans bedömning ändrats väsentligt. Bestäms återbetalningsskyldigheten till lägre belopp än vad den bidragsskyldige i enlighet med tidigare beslut betalat för tid, skall skillnaden och betald

samma ränta som hänför sig till skillnadsbeloppet betalas ut till den bidragsskyldige. Bestäms återbetalningsskyldigheten till högre belopp än vad den bidragsskyldige i enlighet med tidigare beslut betalat för tid,

samma skall den bidragsskyldige betala in skillnaden till försäkringskassan.

Beslut om återbetalningsskyldighet får upphävas helt eller delvis om den bidragsskyldige bosatt sig utomlands.

ll § Om den bidragsskyldige är bosatt utomlands och underhållsbidrag är fastställt, inträder den allmänna försäkringskassan i barnets rätt till underhållsbidrag till den del det utbetalt under-

svarar mot hållsstöd. Om underhållsbidrag inte är fastställt, kan försäkringskassan förelägga boföräldem att vidta eller medverka till åtgärder för

att få underhållsbidrag fastställt. Boföräldem skall till försäkringskassan ge in en skriftlig handling fastställt underhållsbidrag kan

om som ligga till grund för indrivning bidraget, försäkringskassan be-

av om gär det. Om barnet har fyllt 18 år skall vad som sägs boföräldem i

om detta stycke i stället gälla barnet.

I fall som avses i första stycket tillämpas även 9 och 12-15 §§ samt 6 kap. l § tredje stycket. Vad där sägs återbetalnings-

som om skyldighet gäller då skyldighet att betala fastställt underhållsbidrag

till försäkringskassan. Betalning till försäkringskassan skall dock ske

allteftersom underhållsbidraget förfaller till betalning.

Försäkringskassan bör den får föra barnets talan tillfälle

ge som att i samband med försäkringskassans krav betalning i enlighet med

70 F örfattningsförslag SOU 1998: 120

denna paragraf utkräva den del av obetalda underhållsbidrag som överstiger underhållsstödet.

Anstånd

12 § Den allmänna försäkringskassan får ansökan den bidrags-

av skyldige helt eller delvis bevilja anstånd med att fullgöra återbetalningsskyldigheten. Anstånd skall medges i den mån det behövs för att den bidragsskyldige skall få behålla vad som behövs för eget och familjens underhåll. Därvid skall bestämmelserna förbehållsbe-

om lopp i 7 kap. 4 och 5 §§ utsökningsbalken tillämpas. Anstånd får också beviljas om det annars finns anledning till det med hänsyn till den bidragsskyldiges personliga eller ekonomiska förhållanden eller andra särskilda förhållanden.

13 § Ett beslut om anstånd gäller för högst ett år.

Det belopp som beslutet om anstånd skall betalas före åter-

avser betalning som avser senare tid. Den bidragsskyldige är, sedan anståndsbeslutet upphört, inte skyldig att grund anståndet någon

av månad betala mer till försäkringskassan än det månadsbelopp

som återbetalningsskyldigheten fastställs till eller skulle ha fastställts till, om 4-8 hade tillämpats den bidragsskyldiges inkomst. För överstigande belopp skall nytt beslut om anstånd meddelas.

14§ Den allmänna försäkringskassan skall upphäva eller ändra ett beslut om anstånd, sådana ändrade förhållanden har inträtt

om som medför att anstånd inte längre bör gälla eller bör gälla i mindre

omfattning. Den som har beviljats anstånd är skyldig att göra anmälan om ändrade förhållanden till försäkringskassan.

Eftergift

15 § Den allmänna försäkringskassan får ansökan den bidrags-

av skyldige helt eller delvis efterge statens fordran avseende återbetalningsskyldighet och ränta, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till den bidragsskyldiges personliga eller ekonomiska förhållanden.

Ränta

16§ Om den bidragsskyldige inte betalar fastställt återbetalningsbelopp i rätt tid eller har beviljats anstånd med återbetalning, skall ränta betalas skulden. Den allmänna försäkringskassan behöver inte kräva betalning för räntebelopp kortare dröjsmål med

som avser betalning. Före varje kalenderår fastställer regeringen

den ränta som skall gälla.

SOU 1998: 120 F ötjfattningsförslag 71

Av den bidragsskyldige inbetalade belopp skall i första hand

avräknas på upplupen ränta.

6 kap. Övriga bestämmelser

Behörigförsäkringskassa

1 § Ett ärende stöd enligt denna lag den allmänna

om prövas av försäkringskassa som barnet är inskrivet hos eller skulle ha varit inskrivet hos, om åldersvillkoret i 1 kap. 4 § lagen 1962:381 all-

om män försäkring varit uppfyllt.

Finns det ingen behörig försäkringskassa enligt första stycket skall ansökan göras hos Stockholms läns allmänna försäkringskassa.

Frågor om återbetalningsskyldighet och minskning under-

om av hållsstöd enligt 2 kap. 7 § andra stycket prövas dock den försäk-

av ringskassa den bidragsskyldige är inskriven hos

som eller skulle ha varit inskriven hos, åldersvillkoret i 1 4 § lagen

om kap. om allmän försäkring varit uppfyllt. Är den

bidragsskyldige inte inskriven och skulle han eller hon inte heller under angiven ha varit

förutsättning

inskriven hos allmän försäkringskassa, skall Stockholms läns allmän-

na försäkringskassa pröva dessa frågor.

Överklagande

m.m.

2 § Beslut enligt denna lag gäller omedelbart, inte något

om annat anges i beslutet.

Bestämmelserna i 20 kap. 10-13 §§ lagen 1962:381 allmän

försäkring om omprövning och ändring försäkringskassas beslut

av en samt överklagande av försäkringskassans beslut tillämpas också i ärende enligt denna lag.

I försäkringskassan skall socialförsäkringsnämnden ärenden

pröva om eftergift enligt 5 kap. 15 Detsamma skall gälla

omprövning av beslut om återkrav enligt 4 kap. 13 det belopp har

om som felaktigt

betalats ut överstiger tio prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6

procent av § lagen om allmän försäkring.

3 § Rätten till underhållsstöd får inte överlåtas och får

inte utmätas.

4 § I ärenden enligt denna lag får delgivning inte ske

genom kungörelse enligt 15 § delgivningslagen 1970:428. Meddelande enligt 4 kap. 2 § som skall delges får delges enligt 12 § delgivningslagen

endast om det finns anledning att anta den

att bidragsskyldige har avvi-

kit eller på annat sätt håller sig undan.

72 F örfattningsfärslag SOU 1998: 120

5§ Beslut om återbetalningsskyldighet och ränta får verkställas enligt bestämmelserna i utsökningsbalken.

6 § Vad som i lagen 1962:381 om allmän försäkring är föreskrivet om Riksförsäkringsverkets tillsyn över de allmänna försäkringskassoma tillämpas också i fråga försäkringskassomas handläggom ning av underhållsstöd enligt denna lag. Följande bestämmelser i lagen om allmän försäkring tillämpas också i ärenden enligt denna lag: 17 kap. l § om Sammanträffande av förmåner och bistånd enligt socialtjänstlagen, 20 kap. 3 § tredje stycket om indragning eller nedsättning av ersätt- ning, 20 kap. 8 § första-tredje styckena och 9 § om skyldighet att lämna uppgifter, 20 kap 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder. - Bestämmelserna i 20 kap. 8 § första-tredje styckena om skyldighet att lämna uppgifter och i 20 kap. 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder tillämpas också i fråga den bidragsskyldige. om

7 § Regeringen får förordna att barn som inte har något medborgarskap eller som är politisk flykting skall ha samma rätt till underhållsstöd enligt 2 kap. som svenskt bam.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

Genom lagen upphävs lagen 1996:1030 om underhållsstöd. Bestämmelserna i den lagen gäller dock fortfarande i fråga om underhållsstöd som avser tid före ikraftträdandet.

Med inkomstgrundad barnpension enligt 2 kap. lagen 1999:000 om efterlevandepension likställs vid tillämpning av denna lag tilläggspension i form av barnpension som beräknats med tillämpning av punkt 4 eller 5 i övergångsbestämmelsema till lagen om efterlevandepension. Vid den samordning skall ske mellan yrkesskadesom livränta och underhållsstöd enligt 3 kap. 5 § skall minskning enligt andra stycket nämnda bestämmelse i första hand göras på underhållsstödet och därefter beloppet enligt 2 kap. 4 § första stycket 2 lagen om efterlevandepension.

SOU 1998: 120 F örfattningsförslag 73

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen 1962:381 om allmän

försäkring

Härigenom föreskrivs fråga lagen 1962:381 allmän försäk-

om om nng

dels att 5 kap. 11 8 kap., 10 kap. 4 14 kap., 16 kap. 7 10

a, och 11 §§, punkterna 2-10, 13-14 och 18-20 i övergångsbestämmelsema till lagen 1988:881 om ändring i nämnda lag samt punkterna 5-7 i övergångsbestämmelsema till lagen 1992:1277 ändring i

om nämnda lag skall upphöra att gälla,

dels att 3 kap. 5 och 7 §§, 5 kap. 5 10 kap. 2 16 kap. 8 och 9 §§, 17 kap. 2 § och 20 kap. 3 § skall ha följande lydelse,

dels att 16 kap. 4 § i paragrafens lydelse enligt lagen 1997:1312 om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,

dels att 16 kap. 5 § och 20 kap. 2§ i paragrafemas lydelse enligt lagen 1998:677 om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,

dels att 5 kap. 4 och 7 §§ i paragrafemas lydelse enligt lagen 1998:704 om ändring i nänmda lag skall ha följande lydelse,

dels punkt 1 i övergångsbestämmelsema till lagen 1979:127

att

om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,

dels att punkt 3 i övergångsbestämmelsema till lagen 1992:1277 om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

3 §

En försäkrad, som uppbär hel En försäkrad, uppbär hel

som förtidspension eller hel särskild förtidspension enligt denna lag efterlevandepension enligt denna eller hel särskild efterlevandelag eller uppburit sådan pension pension enligt lagen 1999:000 under månaden närmast före den efterlevandepension eller har

om då han börjat uppbära hel ålders- uppburit sådan pension under pension, har inte rätt till sjukpen- månaden närmast före den då ning. För tid efter ingången han eller hon börjat uppbära hel

av den månad då den försäkrade fyllt ålderspension, har inte till

rätt 70 år eller dessförinnan börjat sjukpenning. För tid efter inuppbära hel ålderspension enligt gången den månad då den

av denna lag får sjukpenning utgå försäkrade fyllt 70 år eller dessför högst 180 dagar. förinnan har börjat uppbära hel

74 Författningsförslag SOU 1998: 120

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ålderspension enligt denna lag får sjukpenning utges för högst 180 dagar.

5§

Den allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av en försäkrad besluta om den försäkrades tillhörighet till sjukpenningförsäkringen. I fråga om en försäkrad som avses i 1 § första stycket skall kassan samtidigt fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst. Sådan fastställelse skall också ske för försäkrad som avses i 1 § andra stycket så snart anmälan om hans inkomstförhållanden gjorts hos kassan. Av beslutet skall framgå i vad mån den sjukpenninggrundande inkomsten är att hänföra till anställning eller till annat förvärvsarbete. Sjukpenningförsäkringen skall omprövas a när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållanden eller andra omständigheter har undergått ändring betyav delse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek, b när förtidspension eller sär- b när förtidspension enligt skild efterlevandepension enligt denna lag eller särskild efterledenna lag beviljas den försäkrade vandepension enligt lagen eller redan utgående sådan pen- 1999:000 om efterlevandepension ändras med hänsyn till änd- sion beviljas den försäkrade eller ring i den försäkrades arbetsför- redan utgående sådan pension måga eller, vid särskild efterle- ändras med hänsyn till ändring i vandepension, förmåga eller möj- den försäkrades arbetsförmåga lighet att bereda sig inkomst ge- eller, vid särskild efterlevandenom arbete, pension, förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete, c när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades arbets- eller inkomstförhållanden, samt d när tjänstepension beviljas den försäkrade. Ändring som avses i första stycket skall gälla från och med den dag då anledningen till ändringen uppkommit. Den sjukpenninggrundande inkomst som ändrats enligt första stycket får dock läggas till grund a för ersättning tidigast från och med första dagen i den ersättningsperiod som inträffar i anslutning till att försäkringskassan fått känne-

dom om inkomständringen.

SOU 1998: 120 F

örfattningsförslag 75

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Under tid som anges under 1-6 får, inte första stycket om c eller

d är tillämpligt, den fastställda sjukpenninggrundande

inkomsten sänkas lägst till vad den skulle ha varit närmast dessförinnan förom säkringskassan då känt till samtliga förhållanden. Detta gäller tid då

den försäkrade

bedriver studier, för vilka hon eller han

uppbär studiehjälp,

studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd enligt

studiestödslagen

1973:349, studiestöd enligt lagen 1983:1030 särskilt om vuxenstudiestöd för arbetslösa, bidrag enligt

förordningen 1995:938 om utbildningsbidrag för doktorander eller särskilt utbildningsbidrag, genomgår vuxenutbildning för utvecklingsstörda Särvux och

uppbär timersättning för studierna,

är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller

genomgår arbetmarknadsutbildning som beslutats arbetsmarknadsmyndi ghet,

av en är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,

är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, om den försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1 § föräldraledighetslagen 1995:584 och barnet inte har

fyllt

ett år. Motsvarande gäller vid adoption bam fyllt tio år av som eller vid mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, mindre om än ett år har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård,

fullgör tjänstgöring enligt lagen 1994:1809 totalför-

om svarsplikt.

För en försäkrad som i tredje stycket l eller 3 skall försäkavses

ringskassan, vid sjukdom under utbildningstiden, beräkna sjukpen-

ningen en sjukpenninggrundande inkomst har fastställts som grundval av enbart den inkomst arbete den försäkrade av eget som kan antas få under denna tid. Om därvid den

sjukpenninggrundande

inkomsten helt eller delvis är hänföra till årsar-

att anställning, skall

betstiden beräknas grundval enbart av det antal arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha i ifrågavarande förvärvsarbete under utbildningstiden. För en försäkrad får sådan behandling eller

som rehabilitering som

avses i 7 b § eller 22 kap. 7 § och som under denna tid får livränta enligt lagen 1976:380 eller

om arbetsskadeförsäkring motsvarande

ersättning enligt författning skall

en annan försäkringskassan, vid

sjukdom under den tid då livränta betalas beräkna

ut, sjukpenningen

på en sjukpenninggrundande inkomst har fastställts som på grundval av enbart den inkomst eget arbete den försäkrade av som kan antas få under denna tid.

76 Författningsförslag SOU 1998: 120

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

För en försäkrad som avses i 10 c § första stycket l eller 2 skall dock under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade inte uppbär studiesocial förmån som anges i tredje stycket sjukpenningen beräknas den sjukpenninggrundande inkomst som följer av första-tredje styckena, om sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad den sjukpenninggrundande inkomsten enligt fjärde stycket. Fjärde stycket tillämpas även för försäkrad som avses i tredje stycket 6 när den försäkrade genomgår grundutbildning som är längre än 60 dagar.

7§

Sjukpenning utges vid sjukdom som sätter ned den försäkrades arbetsförmåga med minst en fjärdedel. Vid bedömningen av om sjukdom föreligger skall bortses från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden. Med sjukdom jämställs ett tillstånd av nedsatt arbetsförmåga, orsakats sjukdom för vilsom av ken sjukpenning utgetts och som fortfarande kvarstår efter det att sjukdomen upphört. Saknar den försäkrade arbetsförmåga utges hel sjukpenning. Om arbetsförmågan inte saknas helt men är nedsatt med minst tre fjärdedelar utges tre fjärdedels sjukpenning. Är arbetsfönnågan nedsatt i mindre grad men med minst hälften utges halv sjukpenning. I annat fall utges en fjärdedels sjukpenning.

Vid bedömningen av om arbetsförmågan är fullständigt nedsatt

skall, om den försäkrade kan antas kunna återgå till sitt vanliga arbete, särskilt beaktas om den försäkrade grund av sjukdomen är ur stånd att utföra sitt vanliga eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder den anställde. Om den försäkrade grund av sjukdomen behöver avstå från förvärvsarbete under minst en fjärdedel av sin normala arbetstid en viss dag, skall hans arbetsförmåga anses nedsatt i minst motsvarande mån den dagen. Om den försäkrade inte kan antas kunna återgå till sitt vanliga arbete eller till annat arbete hos arbetsgivaren, skall vid bedömningen av arbetsförmågans nedsättning särskilt beaktas om den försäkrade kan försörja sig genom sådant arbete efter åtgärd som avses i 7 b § eller 22 kap. Om det efter prövning enligt fjärde stycket bedöms att den försäkrade inte kan återgå till arbete hos arbetsgivaren eller försörja sig själv genom annat förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden, skall vid bedömningen av arbetsförmågans nedsätt-

SOU l998zl2O Författningsförslag 77

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ning särskilt beaktas om den försäkrade efter åtgärd i 7 b §

som avses eller 22 kap. kan försörja sig själv sådant förvärvsarbete

genom som är normalt förekommande arbetsmarknaden, eller annat

genom lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade.

Om det finns särskilda skäl för det får vid bedömningen arbets-

av förmågans nedsättning beaktas den försäkrades ålder den försäk-

samt rades bosättningsförhållanden, utbildning, tidigare verksamhet och andra liknande omständigheter. Bedömningen arbetsförmågans

av nedsättning enligt fjärde och femte styckena skall göras i förhållande till högst ett heltidsarbete.

Vid prövning av den försäkrades rätt till sjukpenning för tid under vilken han annars skulle ha uppburit föräldrapenning, skall arbetsförmågan anses nedsatt endast i den utsträckning den försäkrades

som förmåga att vårda barnet är nedsatt grund sjukdomen.

Om den försäkrade uppbär Om den försäkrade uppbär förtidspension eller särskild ef- förtidspension enligt denna lag terlevandepension enligt denna eller särskild efterlevandepenlag, skall vid prövning den sion enligt lagen 1999:000

av försäkrades rätt till sjukpenning efterlevandepension, skall

om bedömningen av hans arbetsför- vid prövning den försäkra-

av måga ske med bortseende från des rätt till sjukpenning beden nedsättning av förmågan eller dörrmingen hans arbetsför-

av möjligheten att bereda sig in- måga ske med bortseende från komst genom arbete ligger den nedsättning förmågan

som av till grund för utgående pension. eller möjligheten att bereda sig

inkomst genom arbete som

ligger till grund för utgående

pension.

5 kap.

1§

En försäkrad som är bosatt i Sve- En försäkrad är bosatt i

som rige har rätt till folkpension i form Sverige har rätt till folkpension i av förtidspension, efterlevande- form förtidspension och han-

pension och handikappersättning dikappersättning utgör till-

som som utgör tillägg till pension lägg till pension

a enligt 3 och 4 i förhållande till det antal år för vilka tillgodoräknats pensionspoäng för tilläggspension, eller

b enligt 5-7 och 9-11 §§ i för- b enligt 5-7 och 9-10 §§ i förhållande till det antal år till- hållande till det antal år till-

som som

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

godoräknats som bosättningstid i godoräknats bosättningstid i

som Sverige. Sverige.

En försäkrad som är bosatt i Sverige har rätt till folkpension i form av ålderspension enligt 3 § i förhållande till det antal år för vilka till-

godoräknats pensionspoäng för tilläggspension.

En svensk medborgare är bosatt utomlands har rätt till folk-

som pension enligt

första stycket a.

3§

Folkpension enligt 1 § första Folkpension enligt l § första stycket a eller andra stycket be- stycket eller andra stycket be-

a räknas i förhållande till det antal räknas i förhållande till det antal år för vilka den pensionsberätti- år för vilka den pensionsberättigade eller, när fråga är efier- gade vid tilläggspensionens be-

om levandepension, den avlidne vid räkning tillgodoräknats

pen-

tilläggspensionens beräkning sionspoäng.

tillgodoräknats pensionspoäng.

Har pensionspoäng tillgodoräknats för minst 30 år, folkpen-

utges sion med oavkortat belopp. I annat fall utges folkpension med så

stor andel därav som svarar mot förhållandet mellan det antal år för vilka pensionspoäng tillgodoräknats och talet 30.

Om rätt till tilläggspension inte föreligger krävs antalet år för

att vilka pensionspoäng tillgodoräknats uppgår till minst

tre.

4§

Med år för vilket har tillgodoräk- Med år för vilket har tillgodonats pensionspoäng likställs vid räknats pensionspoäng likställs beräkning av förtidspension och vid beräkning förtidspension

av efterlevandepension

år, för vilket pensionspoäng inte har tillgodoräknats till följd

av bestämmelserna i ll kap. 6 § första stycket, i detta lagrums lydelse före den 1 januari 1999, eller 4 kap. 8 § andra stycket lagen

1998:674 inkomstgrundad ålderspension tillgodoräknande

om om av pensionspoäng vid bristande eller underlåten avgiftsbetalning eller bestämmelserna i ll kap. 7 § denna lag, i detta lagrums lydelse före den l januari 1982,

år före år 1960, för vilket beräknats till statlig inkomstskatt taxerad inkomst,

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

såvitt gäller svensk medborgare, år före år 1960 eller, såvitt gäller utländsk medborgare, år före o 1974, för vilket erlagts sjö-

ar mansskatt, samt

4. såvitt gäller uppburit ersättning i 2 kap.

person som som avses

12 § lagen 1998:674 inkomstgrundad ålderspension, år före år

om 1963, för vilket skulle ha beräknats till statlig inkomstskatt taxerad inkomst om skattskyldighet hade förelegat för ersättningen.

5§

Folkpension enligt 1§ första Folkpension enligt 1 § första stycket b beräknas grundval stycket b beräknas grundval

av den sammanlagda tid varunder den sammanlagda tid

av varun-

den pensionsberättigade eller, der den pensionsberättigade kan

såvitt gäller efterlevandepension, tillgodoräknas bosättningstid i den avlidne kan tillgodoräknas Sverige. bosättningstid i Sverige.

För rätt till folkpension krävs att bosättningstid i Sverige kan tillgodoräknas för minst tre år.

Vid beräkning bosättnings- Vid beräkning av av bosättnings-

tid bortses från tid före det år då tid bortses från tid före det år då

den pensionsberättigade eller, den pensionsberättigade uppnått

såvitt gäller efterlevandepension, 16 års ålder och tid efter det år den avlidne uppnått 16 års ålder då han eller hon fyllt eller skulle och tid efter det då han fyllt fylla 64 år. eller skulle ha fyllt 64 år.

Om bosättningstid kan tillgodoräknas för minst 40 år, folk-

utges pension med oavkortat belopp. I fall folkpension med så

annat utges stor andel därav mot förhållandet mellan det antal år för

som svarar vilka bosättningstid kan tillgodoräknas och talet 40.

Bosättningstiden sätts ned till närmaste hela antal år.

7§

Om den försäkrade har beviljats Om den försäkrade har beviljats uppehållstillstånd i Sverige med uppehållstillstånd i Sverige

med stöd av 3 kap. 2 eller 3§ utlän- stöd 3 kap. 2 eller 3 § utlän-

av ningslagen 1989:529 skall ningslagen 1989:529 skall

som som bosättningstid även tillgodoräknas bosättningstid även tillgodoräktid då han eller hon har varit bo- tid då han eller hon har varit

nas satt i sitt tidigare hemland från bosatt i sitt tidigare hemland från

80 F örfattningsförslag SOU 1998: 120

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

och med det år då den försäkrade och med det år då den försäkrade fyllde 16 år till tidpunkten då han fyllde 16 år till tidpunkten då eller hon först ankom till Sverige. han eller hon först ankom till Därvid skall en så stor andel av Sverige. Därvid skall så stor

en tiden i hemlandet tillgodoräknas andel tiden i hemlandet till-

av som svarar mot förhållandet mel- godoräknas mot för-

som svarar lan den tid under vilken den för- hållandet mellan den tid under säkrade har varit bosatt i Sverige vilken den försäkrade har varit från den första ankomsten till bosatt i Sverige från den första landet till och med det år då han ankomsten till landet till och eller hon fyllde 64 år och hela med det då han eller hon fylltidsrymden från det att den för- de 64 år och hela tidsrymden säkrade första gången kom till från det att den försäkrade första landet till och med det år då han gången kom till landet till och eller hon fyllde 64 år. I fråga med det år då han eller hon fyll-

förtidspension eller efterlevande- de 64 år. I fråga förtidspen-

om pension skall i stället för året då sion skall i stället för året då den den försäkrade skulle fylla 64 år försäkrade skulle fylla 64 år

som som utgångspunkt tas året före utgångspunkt tas året före

penpensionsfallet. Vid beräkningen sionsfallet. Vid beräkningen enligt detta stycke bortses från tid enligt detta stycke bortses från för vilken den försäkrade, vid tid för vilken den försäkrade, vid bosättning i Sverige, har rätt till bosättning i Sverige, har rätt till pension från hemlandet. pension från hemlandet.

Med tid för bosättning i hemlandet likställs tid då den försäkrade före den första ankomsten till Sverige befunnit sig i annat land där han eller hon beretts en tillfällig fristad.

Vad som i första stycket sägs den beviljats uppehållstill-

om som stånd med stöd av 3 kap. 2 eller 3 § utlänningslagen 1989:529 skall gälla även en försäkrad som

a annars beviljats uppehållstillstånd grund att han eller hon

av ansetts som flykting enligt konventionen 28 juli 1951 angående flyktingars rättsliga ställning, eller

b beviljats uppehållstillstånd med stöd 3 kap. 1 § 2 eller 3

av utlänningslagen i paragrafens lydelse före den 1 januari 1997 eller enligt motsvarande äldre bestämmelser.

F örfattningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap.

2 §

Därest pensionsberättigad under hel månad är intagen i kriminalvårdsanstalt eller är häktad eller eljest är på bekostnad intagen

statens i anstalt eller ock tillfälligt vistas utom anstalten, må hans å måna-

av den belöpande folkpension utgå högre belopp än regeringen bestämmer.

Allmän försäkringskassa må medgiva nära anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende den pensionsberättigade, rätt helt eller

av att delvis uppbära sådan del folkpension, enligt vad i första

av som stycket sägs icke skall utgivas.

Om ett barn under hel må-

en nad på statens bekostnad erhåller vård på anstalt eller kost

annars och bostad, får barnpension inte utges för den månaden. Sådan förmån får dock utges för tid då barnet är inackorderat vid

sameskola. I fråga om elev i specialskola må I fråga elev i specialskola

om pensionsförmån utgå utan hinder får pensionsförmån utan

utges av bestämmelserna i första och hinder bestämmelserna i

av tredje styckena för tid då eleven första stycket för tid då eleven vistas utom skolan. För sådan tid vistas utom skolan. För sådan tid äga bestämmelserna om vårdbi- har bestämmelserna vårdbi-

om drag i 9 kap. 5§ tredje stycket drag i 9 kap. 5§ tredje stycket motsvarande tillämpning motsvarande tillämpning.

16 kap.

1 §

Den som önskar pension skall göra ansökan hos allmän försäkringskassa i enlighet med vad regeringen förordnar. I fall

som närmare anges av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksförsäkringsverket, skall försäkringskassan dock ansökan besluta

utan om

hel ålderspension till hos kassan inskriven pensionsberättigad från

en och med den månad han fyller 65 år, han inte skriftligen begärt

om annat.

Uppbär en försäkrad sjukpenning eller ersättning för sjukhusvård

eller rehabiliteringspenning enligt denna lag, får försäkringskassan

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tillerkänna honom förtidspension utan hinder han inte gjort

av att ansökan därom. Detsamma skall gälla då försäkrad uppbär sjuk-

en penning, ersättning för sjukhusvård eller livränta enligt lagen 1976:380 arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning

om som utgår enligt annan författning eller grund regeringens för-

av ordnande.

Uppbär en försäkrad sjukbidrag Uppbär försäkrad sjukbi-

en eller har handikappersättning eller drag eller har handikappersätt- Vårdbidrag tillerkänts honom för ning eller Vårdbidrag tillerkänts begränsad tid, får den tid för vil- honom för begränsad tid, får den ken förmånen skall utgå förlängas tid för Vilken förmånen skall utan att ansökan har gjorts. Mot- utges förlängas utan ansökan

att svarande gäller i fråga sär- har gjorts.

skild efterlevandepension

som tillerkänts efterlevande för

en begränsad tid.

I den mån regeringen så förordnar må allmän försäkringskassa tillerkänna den pensionsberättigade pension enligt denna

lag utan hinder av att han icke gjort ansökan därom.

För kostnader för läkarunder- För kostnader för läkarundersökning och läkarutlåtande vid sökning och läkarutlåtande vid ansökan om förtidspension, han- ansökan förtidspension, han-

dikappersättning, Vårdbidrag eller dikappersättning eller Vårdbidrag

särskild efterlevandepension skall skall ersättning lämnas i enlighet ersättning lämnas i enlighet med med vad regeringen eller, efter vad regering en eller, efter regeringens bemyndigande,

rege-

ringens bemyndigande, Riksför- Riksförsäkringsverket föreskri-

säkringsverket föreskriver.

Ver.

2§

Som Villkor för rätt till förtids- Som Villkor för till förtids-

rätt pension eller handikappersättning pension eller handikappersättfår föreskrivas att den försäkrade ning får föreskrivas

att den förskall under högst 30 dagar säkrade skall under högst

vara 30 intagen på Visst sjukhus eller dagar

un- vara intagen på Visst sjukderkasta sig undersökning Viss hus eller underkasta

av sig underläkare. Motsvarande gäller i fråga sökning Viss läkare.

av Motsvaom rätt till Vårdbidrag och, såvitt rande gäller i fråga rätt till

om gäller efterlevande, särskild ef- Vårdbidrag. För kostnader

som terlevandepension. För kostnader uppstår med anledning

av en som uppstår med anledning sådan föreskrift skall ersättning

av en

SOU 1998: 120 F örfattningsförslag 83

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sådan föreskrift skall ersättning lämnas i enlighet med vad regelärrmas i enlighet med vad ringen förordnar. regeringen förordnar. I fråga om rätt till förtidspension gäller även vissa bestämmelser om utredning i 7 kap. 3 b

4§

Pension skall betalas ut månadsvis. Om årspensionen uppgår till högst 2 400 kronor skall dock, om det inte finns särskilda skäl, utbetalning ske i efterskott en eller två gånger per år. Efter överenskommelse med den pensionsberättigade får utbetalning även i annat fall ske eller en två gånger per år. Vid beräkning av pensionsbe- Vid beräkning av pensionslopp för månad skall den årspen- belopp för månad skall den sion, från vilken beräkningen årspension, från vilken beräkutgår, avrundas till närmaste hela ningen utgår, avrundas till närkrontal, som är jämnt delbart med maste hela krontal, är jämnt som tolv. Är årspensionsbeloppet lägre delbart med tolv. Är

årspen-

än tolv kronor, bortfaller pensio- sionsbeloppet lägre än tolv kronen för den månad som beräk- bortfaller pensionen för den nor, ningen avser. Vid tillämpning månad beräkningen av som avser. vad nu sagts skola samtliga den Vid tillämpning av vad nu sagts pensionsberättigade tillkomman- skall samtliga den pensionsbede pensionsförrnåner rättigade tillkommande anses som penen pension. Avrundning skall i sionsförmåner enligt denna lag första hand göras å folkpension pension. Avrundanses som en enligt 7 eller 8 kap. ning skall i första hand göras på folkpension enligt 6 eller 7 kap. 5 §

Älderspension utges från och med den månad varunder den försäkrade fyller 65 år eller, han eller hon önskar att pensionen skall börja om utges tidigare eller senare, från och med den månad i som anges pensionsansökningen.

Förtidspension, handikappersättning och Vårdbidrag utgår från och

med den månad då rätt till förmånen inträtt. I fall i 1 § som avses andra stycket utgår dock förtidspension från och med månaden näst efter den då beslutet pension meddelats. om Efterlevandepension utges från och med den månad då den försäkrade avlidit eller, han eller om

84 F örfattningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

hon vid sin död uppbar ålderspension eller förtidspension, från och med månaden näst efter den då dödsfallet intråjfat.

Inträder rätt till ålderspension Inträdet rätt till ålderspension eller efterlevandepension vid vid tidpunkt än åsyf-

annan som annan tidpunkt än som åsyftas i tas i första stycket, skall pensioförsta och tredje styckena, skall betalas för tid från och

nen ut pensionen betalas ut för tid från med den månad då rätten inträtt. och med den månad då rätten inträtt.

Annan pension än ålderspen- Annan pension än ålderspension får inte betalas ut för längre sion får inte betalas ut för längre tid tillbaka än tre månader eller, i tid tillbaka än tre månader eller, i fråga barnpension eller han- fråga handikappersättning,

om om dikappersättning, två år före två år före ansökningsmånaden.

an-

sökningsmånaden. Ålderspension Ålderspension får betalas

ut får betalas ut tidigast för månaden tidigast för månaden närmast närmast efter ansökningsmåna- efter ansökningsmånaden. Har den. Har den försäkrade uppburit den försäkrade uppburit förtidsförtidspension eller särskild ef- pension enligt denna lag eller

terlevandepension omedelbart särskild efterlevandepension

före 65 års ålder får dock ålders- enligt lagen 1999:000 ef-

om pension betalas ut för högst tre terlevandepension omedelbart månader före ansökningsmåna- före 65 års ålder får dock åldersden. pension betalas för högst

ut tre

månader före ansökningsmånaden. Det belopp som först förfaller

till betalning efter beslut

om barnpension enligt 14 kap. 2§ skall minskas med vad utbe-

som talats i omställningspension

enligt 14 kap. 4§ eller särskild efterlevandepension enligt 14 kap. 5 § för den tid barnpensions-

som beloppet avser utöver vad

som skulle ha utgetts beslutet

om om barnpension förelegat vid utbetalningen av omställningspensionen eller den särskilda efterlevandepensionen.

sou 1998:120 Författningsförslag 85

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8§

Den som uppbär förtidspension Den som uppbär förtidspension enligt 7 kap. 1 § eller 13 kap. 1 § enligt 7 kap. 1 § eller 13 kap. 1 § är skyldig att, om hans arbetsför- är skyldig att, om hans arbetsmåga väsentligt förbättras, utan förmåga väsentligt förbättras, oskäligt dröjsmål göra anmälan utan oskäligt dröjsmål göra anom det hos allmän försäkrings- mälan om det hos allmän försäkkassa. Motsvarande skall gälla ringskassa. Motsvarande skall den uppbär efterlevandepen- gälla den uppbär förmån som som sion eller förmån enligt 9 kap., enligt 9 kap., förhållandena om förhållandena ändras så att ändras så att rätten till förmånen om rätten till pensionen eller förmå- påverkas. Är den försäkrade påverkas. Är den försäkrade omyndig, åvilar anmälningsnen omyndig, åvilar anmälningsskyl- skyldigheten förmyndaren. Om digheten förmyndaren. Om den den försäkrade har en god man försäkrade har en god eller eller förvaltare enligt föräldraman förvaltare enligt föräldrabalken, balken, har denne motsvarande har denne motsvarande skyldighet skyldighet att göra anmälan, om att göra anmälan, det kan det kan anses ingå i uppdraget. om anses ingå i uppdraget. Underlåts anmälan som avses i första stycket utan giltigt skäl, får pensionen eller förmånen dras in för viss tid eller tills vidare.

9§

Pensionsförmån utgår, inte Pensionsförmån utges, inte om om något annat är särskilt föreskrivet, något annat är särskilt föreskritill och med den månad då den vet, till och med den månad då pensionsberättigade avlidit eller den pensionsberättigade avlidit rätten till förmånen eller rätten till förmånen annars annars upphört. Vårdbidrag utgår till och har upphört. Vårdbidrag utges med månaden före den då barnet till och med månaden före den fyller 16 år. Omställningspension då barnet fyller 16 år. och särskild efterlevandepension utgår längst till och med månaden före den då den efterlevande fyller 65 år.

86 Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 kap.

2 §

Äger pensionsberättigad rätt till livränta grund obligatorisk

av försäkring jämlikt lagen försäkring för olycksfall i arbete, lagen

om om försäkring för vissa yrkessjukdomar eller lagen yrkesskade-

om försäkring eller äger han jämlikt lag eller särskild författning

annan eller enligt regeringens förordnande rätt till livränta, bestämmes

som av eller utbetalas från riksförsäkringsverket, minskas honom eljest tillkommande pension enligt vad nedan stadgas. Motsvarande

skall äga tillämpning i fall då livränta utgår enligt utländsk lagstiftning

om yrkesskadeförsäkring. Medför skada, för vilken livränta börjat utgi-

vas, återigen sjukdom som berättigar till sjukpenning, skall det

anses som om livränta utginge under sjukdomstiden. Har livränta eller del därav eller livränta för viss tid utbytts

mot ett engångsbelopp, skall

anses som om livränta utginge eller den utgående livräntan för-

vore höjd med belopp som enligt de vid utbytet tillämpade

försäkringstek-

niska grunderna svarar mot engångsbeloppet.

Folkpension och tilläggspension i form förtidspension eller ål-

av derspension minskas med tre fjärdedelar den

av pensionsberättigade

för samma tid tillkommande livränta såsom skadad; dock må avdrag å

annan förtidspension än hel sådan ske endast skadan inträffat före

om den tidpunkt från vilken pensionen utgår och avdrag å tilläggspension

göras endast om den pensionsberättigade ägt tillgodoräkna sig

pensionspoäng för minst ett år vid den tidpunkt då skadan inträffat.

Folkpension i form ålders- Folkpension i form ålders-

av av pension eller efterlevandepension pension minskas med

tre fjärdesamt tilläggspension i form delar den livränta den

av av som efterlevandepension minskas med pensionsberättigade för

samma tre fjärdedelar av den livränta tid har rätt till såsom efterlevan-

som den pensionsberättigade för de.

samma tid har rätt till såsom ef-

terlevande. Avdrag på tilläggs-

pension får dock göras endast

om den avlidne kunnat tillgodoräkna

sig pensionspoäng för minst ett år vid den tidpunkt då skadan in-

träffat.

Minskning enligt denna Minskning enligt denna

para- paragraf skall i första hand göras graf skall i första

hand göras

tilläggspension. Utan hinder tilläggspension. Utan hinder

av av vad som föreskrivs i paragrafen vad föreskrivs i paragrafen

som

SOU l 998: l 20 F örfattningsförslag 87

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skall folkpension alltid utgå, i skall folkpension alltid utgå, i form av förtidspension eller form av förtidspension med barnpension med minst en fjärde- minst en fjärdedel och i form av

del och i form av ålderspension ålderspension med minst tre

med minst tre fjärdedelar det fjärdedelar av det belopp som av belopp som annars skulle ha ut- annars skulle ha utgått.

gått.

I fråga om samordning av pension med livränta som utgår enligt eller eljest bestämmes med tillämpning lagen 1976:380 om arav betsskadeförsäkring föreskrives i 4 kap. 4 § och 6 kap. 1 § sagda lag.

20 kap. 2 §

Vid tillämpningen av denna lag skall, inte annat sägs i lagen, om vårdår som tillgodoräknats enligt 11 kap. 6 a i detta lagrums lydelse före den l januari 1999, eller 4 kap. 12§ lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension likställas med år för vilka pensionspoäng tillgodoräknats. Med förälder skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 9 kap. 4 § likställas den, med vilken förälder är eller varit gift eller har eller har haft bam, om de stadigvarande sammanbor. Med förälder skall vid tillämpningen bestämmelserna i 9 kap. av 4§ också likställas den med socialnämndens tillstånd har tagit som emot ett utländskt barn för vård och fostran i syfte att adoptera det. Har någon med socialnämndens medgivande tagit emot ett utländskt barn i sitt hem här i landet för vård och fostran i adoptionssyfte, skall vid tillämpning bestämmelserna i 8 och 14 av kap. om rätt till barnpension barnet anses som barn till denne. I sådana fall anses barnet bosatt i Sverige, om den blivande adoptivföräldern bosatt här i lanvar det vid den tidpunkt då han eller hon avled. Vid tillämpning av bestämmelserna i 3 kap. 2 a§ andra stycket skall den som lämnat uppgift innehav F-skattsedel i om av en en anbudshandling, en faktura eller någon därmed jämförlig handling, som

88 Författningsförslag sou 1998:120

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

även innehåller uppgifter utbetalarens och betalningsmottagarens

om namn och adress eller andra för identifiering godtagbara uppgifter samt uppgift om betalningsmottagarens eller organi-

personnummer sationsnummer anses ha en sådan skattsedel. Uppgiften innehav

om av en F- skattsedel gäller även sådant skriftligt åberopande F-

som av skattsedeln som avses i 3 kap. 2 § tredje stycket. Det

a som nu sagts gäller dock inte om den betalar ut ersättningen känner till

som att uppgiften om innehav F-skattsedel är oriktig. Bestämmelser

av en om påföljd för den som lämnar oriktig uppgift finns i skattebrottslagen 1971:69.

3§

Ersättning enligt denna lag får dras eller sättas ned, den

om som är berättigad till ersättningen

a ådragit sig sjukdomen eller skadan vid uppsåtligt brott han

som har dömts för genom dom har vunnit laga kraft;

som

b vägrar att genomgå undersökning läkare eller att följa läka-

av res föreskrifter;

c underlåter att in sådant läkarintyg, läkarutlåtande, försäkran

ge eller särskild försäkran skall in till försäkringskassan enligt 3

som ges kap. 8

d medvetet eller vårdslöshet lämnar oriktig eller vilsele-

av grov dande uppgift angående förhållande, är betydelse för till

som av rätten ersättning.

Vägrar en försäkrad utan giltig Vägrar försäkrad gil-

en utan anledning att genomgå sådan tig anledning att genomgå sådan behandling, utredning eller reha- behandling, utredning eller rehabilitering i 3 kap. 7 b bilitering i 3 kap. 7 b

som avses som avses och 8 a §§, 7 kap. 3 b§ eller 22 och 8 §§, 7 kap. 3 b§ eller 22

a kap. 5 och 7 får sjukpenning kap. 5 och 7 får sjukpeneller förtidspension helt eller del- ning eller förtidspension helt vis tills vidare förvägras honom, eller delvis tills vidare förvägras under förutsättning att han erin- honom, under förutsättning

att rats om denna påföljd. Motsva- han erinrats denna påföljd.

om rande skall gälla i fråga sär-

om skild efterlevandepension, den

om efterlevande utan giltig anledning vägrar att följa ett villkor

som uppställts med stöd 16 kap.

av 3

SOU 1998: 120 Författningsförslag 89

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om någon som är berättigad till ersättning enligt denna lag i annat fall underlåter att lämna uppgifter i enlighet med vad i 8 §

som anges eller vägrar att ta emot besök där, får ersättningen dras in

som anges eller sättas ned om omständigheterna motiverar det.

Svensk medborgare som är Svensk medborgare är

som född år 1929 eller tidigare eller född år 1929 eller tidigare eller som är född senare men den 1 juli är född den 1

som senare men 1979 uppbar folkpension i form juli 1979 uppbar folkpension i av ålderspension, förtidspension form ålderspension eller för-

av eller änkepension samt uppbar tidspension samt uppbar sådan sådan pension också vid utgången pension också vid utgången år

år 1992, har, han varit 1992, har, han eller hon varit av om om mantalsskriven i Sverige för det år mantalsskriven i Sverige för det varunder han fyllt sextiotvå år och år varunder han eller hon fyllt 62 för de fem åren närmast dessför- år och för de fem åren närmast innan, rätt att vid bosättning ut- dessförinnan, rätt att vid bosättomlands uppbära folkpension med ning utomlands uppbära folkpensamma belopp som skulle ha ut- sion med belopp

samma som gått vid bosättning i Sverige. skulle ha utgått vid bosättning i

Sverige.

Vid tillämpningen Vid tillämpningen av mantals-

av mantalsskrivningskravet i skrivningskravet i föregående

föregående

stycke likställs år efter år stycke likställs år efter år 1991

1991 då den försäkrade då den försäkrade varit folkbok-

varit folkbokförd i Sverige den l november året förd i Sverige den 1 november

in-

med år då han varit året innan med år då han eller nan mantalsskriven här. hon varit mantalsskriven här.

Folkpension i form ål- Folkpension i form ål-

av av derspension, förtidspension eller derspension eller förtidspension efterlevandepension utges för utges för december 1992

som som december 1992 och vartill rätt och vartill rätt föreligger vid föreligger vid ikraftträdandet ikraftträdandet skall utan hinder skall utan hinder av 5 kap. 5 § i av 5 kap. 5 § i dess lydelse

nya dess nya lydelse anses grundad på grundad bosätt-

anses en en bosättningstid om 40 år. Det- ningstid om 40 år. Detsamma

90 F örfattningsñrslag SOU l 998: 120

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

samma skall gälla folkpension i skall gälla folkpension i form

form av ålderspension utges ålderspension till den

som som utges till den som senast i december senast i december 1992

som 1992 fyllde 65 år och som då var fyllde 65 år och då be-

som var

berättigad till ålderspension och i rättigad till ålderspension. Vad fråga om efterlevandepension för nu sagts gäller dock inte i fråga

det fall att dödsfallet har inträffat sådan folkpension

om som utges i december 1992 efterlevan- med reducerat belopp till följd

men depension utges först för januari 5 kap. 2 § i dess äldre lydelse

av 1993 på grund av att den avlidne eller på grund motsvarande

av vid dödsfallet uppbar ålderspen- bestämmelse i sådan överens-

en sion eller förtidspension. Vad kommelse i 20 kap.

nu som avses sagts gäller dock inte i fråga om 15 § första stycket. sådan folkpension som utges med reducerat belopp till följd 5

av kap. 2 § i dess äldre lydelse eller på grund motsvarande be-

av stämmelse i en sådan överenskommelse som avses i 20 kap. 15 § första stycket.

Vad som sägs i första stycket om efterlevandepension gäller också folkpension i form änke-

av pension, som utges med stöd

övergångsbestämmelserna till

lagen 1988:881 ändring i

om lagen 1962:381 om allmän försäkring.

I fall då folkpension i form förtidspension för december

av utges 1992 och det efter ikraftträdandet sker en ändring av den andel enligt 7 kap. 2 § varmed förtidspension utges, skall bestämmelserna i första stycket gälla också i fråga den förtidspension utges efter änd-

om som ringen.

Denna lag träder i kraft den 1januari 2001. Äldre bestämmelser

om efterlevandepension skall fortfarande till-

lämpas såvitt gäller sådan pension tid före ikraftträda ndet.

som avser

Äldre bestämmelser i punkten

7 i övergångsbestämmelserna till

lagen 1992:1277 om ändring i lagen 1962:381 allmän försäk-

om ring gäller även efter ikraftträdandet för efterlevande är född

en som år 1937 eller tidigare och som omedelbart före ikraftträdandet uppbar

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

folkpension i form ålderspension beräknad grundval nämnda

av av bestämmelse. Äldre bestämmelser

i denna punkt gäller vidare för en efterlevande som är född år 1936 eller 1937 och omedelbart

som före ikraftträdandet uppbar och vid den tidpunkt då ålders-

uttag av pension görs uppbär folkpension i form änkepension.

F örfattningsförslag SOU 1998: 120

4 till

Förslag Lag om ändring i lagen 1998:704 om ändring i lagen 1962:381 om allmän

försäkring

Härigenom föreskrivs att punkten 2 i övergångsbestämmelsema till lagen 1998:704 om ändring i lagen 1962:381 allmän försäk-

om ring skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Äldre bestämmelser skall Äldre bestämmelser skall fortsätta att gälla för tid före fortsätta att gälla för tid före ikraftträdandet. För tid därefter ikraftträdandet. För tid därefter skall äldre bestämmelser i 5 kap. skall äldre bestämmelser i 5 kap.

8 och 13 §§ fortsätta att 1 och 3 §§, 8 § första och andra gälla för personer som är födda år styckena samt l3§ fortsätta att 1937 eller tidigare. gälla för är födda

personer som

år 1937 eller tidigare.

Äldre bestämmelser i 5 kap.

8 § tredje stycket skall fortsätta

att gälla för personer som är

födda år 1937 eller tidigare och

som den 1 januari 2001 uppbär

folkpension i form av ålderspen-

sion som har beräknats med stöd

av 5 kap. 8 § tredje stycket i dess

äldre lydelse eller då

som upp-

bär folkpension i form av hel

särskild efterlevandepension.

Denna lag träder i kraft den l januari 2001.

SOU 1998: 120 Författningsförslag 93

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen 1962:382 angående infö-

rande av lagen om allmän

försäkring

Härigenom föreskrivs att 16, 17 och 32 §§ lagen 1962:382 angående införande av lagen allmän försäkring skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre bestämmelser skall fortsätta att gälla i fråga om änkepension tid före ikraftträ-

som avser dandet.

94 Författningsförslag

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen 1969:205 om pensionstillskott

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1969:205 om pensionstillskott dels att 2 b och 5 §§ skall upphöra att gälla, dels att 2 c och 3 skall ha följande lydelse, dels att 1 § i paragrafens lydelse enligt lagen 1998:705 ändring i

om nämnda lag skall ha följande lydelse, dels att 4 § i paragrafens lydelse enligt lagen 1998:690 ändring i

om nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

Till folkpension i fonn av förtids- Till folkpension i form för-

av pension, omställningspension tidspension utges pensionstilleller särskild efterlevandepension skott enligt denna lag. utges pensionstillskott enligt denna lag. Sådant tillskott utges också till folkpension i form änke-

av pension, uppbärs med stöd

som av övergångsbestämmelserna till lagen 1988:881 ändring i

om lagen 1962:381 om allmän försäkring.

Pensionstillskott utges endast till den är bosatt i Sverige.

som

2c§

Pensionstillskottet till ålderspen- Pensionstillskottet till ålderspension, omställningspension, sär- sion eller förtidspension

som skild efterlevandepension, änke- enligt bestämmelserna i 5 kap. pension eller förtidspension som lagen 1962:381 om allmän enligt bestämmelserna i 5 kap. försäkring utges med viss andel lagen 1962:381 om allmän för- av oavkortad sådan pension utsäkring utges med viss andel gör motsvarande andel det

av av oavkortad sådan pension utgör pensionstillskott anges i 2

som

motsvarande andel av det pen- eller 2 a sionstillskott som anges i 2

a eller 2 b

SOU 1998: 120 Författningsförslag 95

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§

Den som utöver folkpension har Den utöver folkpension har

som tilläggspension i form ålders- tilläggspension i form ålders-

av av pension, änkepension, omställ- pension eller förtidspension eller ningspension, särskild efterlevan- har inkomstgrundad omställdepension eller förtidspension har ningspension eller särskild efrätt till pensionstillskott endast i terlevandepension eller tilläggsden mån tilläggspensionen inte pension i form änkepension

av uppgår till det belopp följer enligt lagen 1999:000 ef-

som om av2,2a,2beller2c§. terlevandepension har rätt till

pensionstillskott endast i den

mån tilläggspensionen och den

inkomstgrundade efterlevande-

pensionen inte uppgår till det

belopp som följer av 2 a eller

2 c

Om pensionstillskott till ålders- Om pensionstillskott till ålpension, omställningspension, derspension eller förtidspension särskild efterlevandepension, utges med viss andel oavkor-

av änkepension eller förtidspension tat sådant tillskott till följd 2

av utges med viss andel av oavkortat skall avräkning enligt första

c sådant tillskott till följd 2 stycket göras oavkortat

av c ett skall avräkning enligt första pensionstillskott och andelsbestycket göras ett oavkortat räkning enligt 2 § göras det

c pensionstillskott och andelsbe- belopp framkommer efter

som räkning enligt 2 c§ göras på det denna avräkning. belopp som framkommer efter denna avräkning.

4§

Vid tillämpning av 3§ skall, då Vid tillämpning 3 § skall, då

av pensionspoäng enligt 4 kap. 8§ pensionspoäng enligt 4 kap. 8 § lagen 1998:674 inkomst- lagen 1998:674 inkomst-

om om grundad ålderspension på grund grundad ålderspension på grund av underlåten eller bristande underlåten eller bristande

av- av giftsbetalning inte tillgodoräknats avgiftsbetalning inte tillgodoräkden försäkrade till fullo, hänsyn nats den försäkrade till fullo, tas till den tilläggspension, hänsyn till den tilläggspen-

som tas skulle ha utgetts full avgift sion, skulle ha

om som utgetts om

96 Författningsförslag SOU 1998: 120

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

betalats. Därvid skall inte beaktas full avgift betalats. Därvid skall sådan tilläggspension i form av inte beaktas sådan tilläggspenänkepension, omställningspension sion i form av änkepension eller eller särskild efterlevandepension inkomstgrundad omställsom skulle ha utgetts om full ningspension eller särskild efavgift betalats. terlevandepension enligt lagen

1999:000 efterlevandepen-

sion som skulle ha utgetts om

full avgift betalats.

Denna lag träder i kraft den l januari 2001.

Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande såvitt pensionstill-

avser skott för tid före ikraftträdandet.

Bestämmelserna i 4 § skall gälla också i fråga om tilläggspension i form av omställningspension eller särskild efterlevandepension som med stöd av punkt 7 eller 9 i övergångsbestämmelsema till lagen 1999:000 om efterlevandepension utges för tid efter ikraftträdandet.

Författningsförslag 97

7 till

Förslag

Lag om ändring i lagen 1976:380 om

arbetsskadeförsäkring

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 9 och 11 §§ samt 6 kap. 1 och 7 §§ lagen 1976:380 arbetsskadeförsäkring skall ha följande

om lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.

4 §

Barn till en avliden försäkrad har Barn till avliden försäkrad har

en rätt till livränta för tid till och rätt till livränta för tid till och med den månad då barnet fyller med den månad då barnet fyller 18 år eller, under de förutsätt- 18 år eller, under de förutsättningar som anges i 8 kap. 2 § ningar i 2 kap. 2 §

som anges andra och tredje styckena lagen andra-fjärde styckena lagen

1962:381 om allmän försäkring, 1999:000 efterlevandepen-

om längst till och med juni månad det sion, längst till och med juni år då barnet fyller 20 år. månad det år då barnet fyller 20

ar.

Bestämmelserna i 20 kap. 2 § Bestämmelserna i 2 kap. 1 § fjärde stycket lagen allmän andra stycket lagen efterle-

om om försäkring tillämpas även i fråga vandepension tillämpas även i om rätt till livränta enligt denna fråga rätt till livränta enligt

om paragraf. denna paragraf.

6§

Rätt till omställningslivränta har Rätt till omställningslivränta har efterlevande make under de när- efterlevande make under de närmare förutsättningar och för den förutsättningar och för den

mare tid som anges i fråga om omställ- tid i fråga omställ-

som anges om ningspension i 8 kap. 4 och 5 §§ ningspension i 3 kap. 1-4 §§ lagen 1962:381 om allmän för- lagen 1999:000 efterlevan-

säkring. depension.

4S01/1999:120

98 F örfattningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §

Rätt till särskild efterlevandeliv- Rätt till särskild efterlevandelivränta har efterlevande make under ränta har efterlevande make

unde närmare förutsättningar och för der de närmare förutsättningar den tid som anges i fråga sär- och för den tid i fråga

om som anges skild efterlevandepension i 8 kap. särskild efterlevandepension i

om 6-10 §§ lagen 1962:381 4 kap. 1-9 §§ lagen 1999:000

allmän försäkring. efterlevandepension.

Vad som sägs om särskild

efterlevandepension i 16 kap. 3

och 7 a §§ lagen allmän för-

säkring tillämpas även i fråga om

särskild efterlevandelivränta.

9§

Bestämmelserna i 8 kap. 12 § Bestämmelserna i 4 kap. 13 och lagen 1962:381 allmän för- 14 §§ lagen 1999:000 ef-

om om

säkring tillämpas även i fråga om terlevandepension tillämpas även

särskild efterlevandelivränta i fråga särskild efterlevande-

en- om ligt denna lag. Minskning där livränta enligt denna lag. Minsk-

som sägs skall, om den efterlevande ning där sägs skall, den

som om samtidigt har rätt till särskild ef- efterlevande samtidigt har rätt terlevandepension enligt lagen till särskild efterlevandepension

om allmän försäkring, i första hand enligt lagen efterlevandepen-

om göras den särskilda efterlevan- sion, i första hand göras den delivräntan. särskilda efterlevandelivräntan.

11§

Överstiger livräntoma till de efterlevande efter försäkrad

en sammantagna det ersättningsunderlag som anges i 3 sätts livräntoma ned proportionellt så att de tillsammans motsvarar detta underlag.

Bestämmelserna i 16 kap. 1 § Bestämmelserna i 7 kap. 1 första, tredje och femte styckena, 2 § tredje och fjärde styckena 5 § femte och sjunde styckena 4 och 11 §§ lagen

samt samt 8 och 9 §§ lagen 1962:381 1999:000 efterlevandepen-

om om allmän försäkring tillämpas sion tillämpas även i fråga

om även i fråga om livränta enligt livränta enligt detta kapitel. detta kapitel.

Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap. 1§

Är någon har rätt till livränta Är har till livsom någon som rätt enligt 4 eller 5 kap. samtidigt ränta enligt 4 eller 5 kap. samtiberättigad till folkpension eller digt berättigad till folkpension tilläggspension i form förtids- eller tilläggspension i form av av

pension eller efterlevandepension förtidspension enligt lagen

enligt lagen 1962:381 all- 1962:381 allmän försäkom om män försäkring med anledning av ring, efterlevandepension enligt den inkomstförlust som har för- lagen 1999:000 efterlevanom anlett livräntan, utgår livräntan depension eller underhållsstöd endast i den mån den överstiger till efterlevande barn enligt lapensionen. 1999:000 underhållsgen om stöd med anledning av den inkomstförlust som har föranlett livräntan, utgår livräntan endast i den mån den överstiger pensionen och underhållsstödet. Har delpension utgått till någon tillerkänns livränta enligt 4 som kap. och avser livräntan inkomstförlust delpensionen, får samma som livränta för förfluten tid utges endast i den mån den överstiger den delpension som utgått för tid. samma Första stycket gäller även i fråga pension enligt utländskt om som system för social trygghet utgår med anledning av arbetsskadan. Om bestämmelserna beräkning pensionspoäng vid underlåom av ten eller bristande avgiftsbetalning i 11 kap. 6 § första stycket lagen om allmän försäkring, i detta lagrums lydelse före den l januari 1999, eller 4 kap. 8§ andra stycket lagen 1998:674 inkomstgrundad om ålderspension har tillämpats för år efter det då arbetsskadan har inträffat, skall vid tillämpning denna paragraf hänsyn tas till den av tilläggspension som skulle ha utgivits full avgift hade erlagts. om

7§

Bestämmelserna i 3 kap. 17 10 Bestämmelserna i 3 kap. 17§ kap. 4 § första stycket, 16 kap. och 20 kap. 3-7 §§ lagen 11 § och 20 kap. 3-7 §§ lagen 1962:381 allmän försäkring om 1962:381 om allmän försäkring samt 3 kap. 14 7 kap. 7 och om förmåner som sammanträffar, 12 §§, 8 kap. 5§ och 9 kap. 1 § indragning och nedsättning lagen 1999:000 efterlevanav om ersättning i vissa fall, återbetal- depension förmåner om som

100 Författningsförslag SOU 1998: 120

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ningsskyldighet, preskription, sammanträffar, indragning och utmätningsförbud och rätt till nedsättning ersättning i vissa

av skadestånd har motsvarande till- fall, återbetalningsskyldighet, lämpning i fråga om ersättning preskription, utmätningsförbud från arbetsskadeförsälcringen. och rätt till skadestånd har mot-

svarande tillämpning i fråga om

ersättning från arbetsskadeför-

säkringen.

Vad som sägs i 17 kap. l § lagen allmän försäkring tillämpas

om även i fråga om ersättning från arbetsskadeförsäkringen

Denna lag träder i kraft den 1januari 2001.

I fall då rätt till livränta grundas på dödsfall till följd arbets-

av en skada som har inträffat före ikraftträdandet gäller, annat inte sägs i

om punkt fortfarande äldre bestämmelser sådan livränta.

De nya bestämmelserna om omställningslivränta och särskild efterlevandelivränta i 5 kap. 6 och 7 §§ gäller den arbetsskada

även om till följd av vilken den försäkrade avlidit har inträffat under något

av åren 1990-2000 under förutsättning att den efterlevande till följd

av dödsfallet inte samtidigt har rätt till änkepension enligt 6 kap. lagen

1999:000 om efterlevandepension.

SOU 1998: 120 Författningsförslag 101

8 Förslag till

Lag om ändring i lagen 1994:308 om

bostadstillägg till pensionärer

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen 1994:308 bostadstillägg till om pensionärer skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Bostadstillägg enligt denna lag lämnas till den är bosatt i Sverige som samt uppbär

ålderspension, förtidspen- ålderspension eller förtids-

sion, omställningspension, eller pension enligt lagen 1962:381 särskild efterlevandepension allmän försäkring en- om ligt lagen 1962:381 allmän om försäkring, 2. hustrutillägg enligt lagen 1994:309 om hustrutillägg, änkepension med stöd änkepension utges av som enövergångsbestämmelserna till ligt 6 kap. lagen 1999:000 om lagen 1988:881 om ändring i efterlevandepension till änkor lagen om allmän försäkring, eller som är födda år 1944 eller tidigare samt änkepension som utges enligt punkt 13, 14, 15, 18 eller 19 i Övergångsbestämmelserna till lagen om efterlevandepension, eller 4. pension enligt lagstiftningen i stat ingår i Europeiska en som unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Bostadstillägg lämnas inte till pensionär som enbart uppbär ålderspension förtid före den månad han fyller 65 år. Särskilt bostadstillägg kan lämnas enligt 7 § till pensionär som uppbär bostadstillägg enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre bestämmelser skall fortsätta gälla i bostads-

att fråga om

tillägg som avser tid före ikraftträdandet. Rätt till bostadstillägg enligt denna lag skall för tid efter ikraftträdandet föreligga också för den som är bosatt i Sverige och uppbär omställningspension eller särskild efterlevandepension med stöd av

102 Färfattningsförslag SOU 1998: 120

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse punkterna 7-9 i övergångsbestämmelserna till lagen 1999:000

efterlevandepension

F örfattningsförslag 103

9 till

Förslag Lag om ändring i lagen 1998:702 om garantipension

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1998:702 garantipension

om dels att punkten 4 i övergångsbestämmelsema till lagen skall

upphävas, dels att 2 kap. 6 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap

6§

Den som omedelbart före den Den omedelbart före den

som kalenderrnånad då han eller hon kalendennånad då han eller hon fyllde 65 år uppbar hel förtids- fyllde 65 år uppbar hel förtidspension eller hel särskild efterle- pension enligt lagen 1962:381 vandepension enligt lagen allmän försäkring skall,

om om 1962:381 allmän försäkring det är förmånligare än beräk-

om en skall, om det är förmånligare än ning enligt 1-5 §§, försäk-

som en beräkning enligt 1-5 §§, ringstid för garantipension till-

som försäkringstid för garantipension godoräknas den bosättningstid tillgodoräknas den bosättningstid legat till grund för beräk-

som som legat till grund för beräkning ning förtidspensionen.

av förtidspensionen eller den

särskilda efterlevandepensionen.

104 Författningsförslag SOU 1998: 120

10 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen 1928:370

Härigenom föreskrivs att 19 § kommunalskattelagen 1928:370 skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 §

Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke vad vid

som bodelning tillfallit make eller sambo eller vad förvärvats

som genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva,

vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade prernieobligationer och heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid vinstdragning utländska premieobligationer,

som uppgår till högst 100 kronor,

ersättning, som grund försäkring jämlikt lagen l962:3810m

av allmän försäkring, lagen 1954:243 yrkesskadeförsäkring eller

om lagen 1976:380 om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst eller utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt lag eller särskild för-

annan fattning, som utgått annorledes än på grund sjukförsäkring,

av som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall i lagen 1977:265om statligt

som avses

personskadeskydd eller lagen 1977:267 om krigsskadeersättning till

sjömän om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form pension eller i form

av av livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32 § l eller 2 mom., så ock ersättning som utgår grund av trafikförsäkring eller

annan ansvarighetsförsäkring eller på grund av skadeståndsförsäkring

och avser förlorad inkomst skattepliktig natur;

belopp, som till följd försäkringsfall eller återköp försäkring-

av av en utgått på grund av kapitalförsäkring, samt belopp arbetsgivare

som utan att försäkring har tecknats för anställdas räkning betalar och

ut som motsvarar ersättning grund av grupplivförsäkring, i den mån beloppet inte väsentligt överstiger vad utgår för befattningshava-

som re i statens tjänst;

försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock att skatteplikt föreligger dels i den månersättningen

avser annan

Författningsförslag 105

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

byggnad än privatbostad eller markanläggning, dels i den mån köpeskilling, som skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade sålts, hade varit att hänföra till intäkt näringsav verksamhet och dels i den mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller avdragsgill omkostnad för näringsverksamhet; ersättning för förlust eller skada på egendom vid fartygs förolyckande som redare utger till sådan arbetstagare i punkt 1 som avses av anvisningarna till 49

vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på

grund av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring tagits i samband med tjänst, samt som vinstandel, som utgått grund skadeförsäkring, och premieåterav betalning grund av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat; ersättning jämlikt lagen 1956:293 om ersättning smittbärare om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst; periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som icke utgör vederlag vid avyttring egendom, i den mångivaren enligt av 20 § eller punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad till avdrag för utgivet belopp; stipendium för mottagarens utbildning, dock inte sådant stipendium som anges i punkt 12 sjunde stycket anvisav ningarna till 32 stipendium som är avsett för andra ändamål och inte utgår som periodiskt och inte utgör ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för utgivarens räkning, dock inte ett sådant stipendium som anges i punkt 12 sjunde stycket anvisningarna till 32 av studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen 1973:349, internatbidrag, studielån och resekostnadsersättning enligt 60ch 7 kap. samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt regeringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem ifråga sådant bidrag likom ställda, och äger i följd härav de bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som avsetts skola bestridas med bidrag förevarande av slag; introduktionsersättning enligt lagen 1992:1068 introduktionom sersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar; allmänt barnbidrag och för- allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag, samt barnpen- längt barnbidrag, samt undersion enligt lagen om allmän hållsstöd till efterlevande barn försäkring till den del pensionen enligt lagen 1999:000 om unför varje månad den avser inte derhållsstöd och inkomstgrundad överstiger en tolftedel av jjørtio barnpension enligt lagen procent eller, vid pension efter 1999:000 efterlevandepenom

106 Författningsförslag SOU 1998: 120

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

båda föräldrarna, åttio procent, sion till den del det sammanlagav basbeloppet den månad da beloppet underhållsstöd

pen- av sionen avser samt sådan i 17 och barnpension för varje månad kap. 2 § lagen 1962:381 det inte överstiger 1 173

om avser allmän försäkring angiven liv- kronor eller, båda

om föräldrar-

ränta i form av efterlevandeliv- avlidit, 2 346 kronor

na samt ränta till barn enligt lagen sådan i 7 kap. 13 och 14 §§ Ia- 1954:243 om yrkesskadeför- efterlevandepension och

gen om säkring eller enligt annan i 3 kap. 5 § lagen underhålls-

om nämnda lagrum angiven författ- stöd angiven livränta i form

av ning till den del livräntan för- efterlevandelivränta till bam anlett minskning sådan del enligt lagen 1954:243

av av om yr-

barnpension som inte är skatte- kesskadeförsäkring eller enligt

pliktig; i nämnda lagrum angiven

annan

författning till den del livräntan

föranlett minskning sådan del

av underhållsstöd eller inkomst-

grundad barnpension som inte är

skattepliktig;

kontantunderstöd, som utgives arbetslöshetsnämnd med bidrag

av av statsmedel; handikappersättning enligt 9 kap. 2 och

3 §§ lagen om allmänförsäkring, Vårdbidrag till den del det utgör ersättning för

merkostnader enligt 9 kap. 4 och 4 §§ lag, ersättning för

a samma merutgifter för resor enligt 3 kap. 7 a§ lag, särskilt pensionstillägg

samma enligt lagen 1990:773 om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn hemsjukvårdsbi-

samt drag och hemvårdsbidrag, utges kommunala eller

som av landstings-

kommunala medel till den vårdbehövande; assistansersättning enligt lagen 1993:389 assistansersättning och ekonomiskt stöd till

om kostnader för personlig assistans enligt lagen 1993:387 stöd och

om service till vissa funktionshindrade;

bostadstillägg enligt lagen 1994:308 bostadstillägg till

om pensionärer;

kommunalt bostadstillägg till handikappade;

bostadsbidrag som avses i lagen 1988:786 bostadsbidrag och

om lagen 1993:737 om bostadsbidrag; bidrag enligt lagen 1988:1463 om bidrag vid adoption av utländska barn;

bidrag enligt lagen 1992: 148 särskilt bidrag till ensamstående

om med barn;

ersättning som lämnas kommunen enligt lagen 1997:1268

av om kommuners ansvar för ungdomar mellan 20 och 24 år;

ersättning som fastställts allmän domstol eller utgått allmänna

av av medel till den utan att det skett yrkesmässigt inställt sig inför

som - -

Författningsförslag 107

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

domstol eller annan myndighet, om ersättningen reseersättning, avser traktamente eller ersättning för tidsspillan; förmån av fri resa till eller från anställningsintervju eller kostnadsersättning för sådan till den del förmånen eller ersättningen resa avser resa inom eller mellan Europeiska unionens medlemsländer eller EES-ländema och, såvitt gäller ersättningen, till den del den inte överstiger faktiska resekostnader och vid körning bil inte med egen överstiger det avdrag som medges för kostnader för med resor egen bil enligt den schablon i punkt 4 anvisningarna till 33 som anges av hittelön samt ersättning till den i särskilt fall räddat som person eller egendom i fara eller bidragit till avslöjande eller gripande av person som begått brott; sedvanlig ersättning till den lämnat blod eller moderssom organ, mjölk; tävlingsvinst som inte hänför sig till anställning eller uppdrag och som utgår i annan form än kontant eller därmed likställd ersättning, om vinsten avser rninnesföremål eller värdet inte överstiger 0,03 basbelopp avrundat till närmaste hundratal kronor; sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från personalstiftelse medel för vilka avdrag icke medgivits vid ur taxering, vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen; gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del stiftelsen ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen; intäkter av försäljning vilt växande bär och kottar av svampar samt som den skattskyldige själv plockat till den delintäkterna under ett beskattningsår inte överstiger 5 000kronor och inte kan hänföras till näringsverksamhet som utgör rörelse eller till lön eller liknande förman; ränta enligt 61 § lagen 1941:416 arvsskatt och gåvoskatt,5 om kap. 13 § lagen 1984:151 punktskatter och prisregleringsavgifom ter, 40 § lagen 1984:404 stämpelskatt vid inskrivningsmyndigom heter, 33 § tullagen 1994:1550 eller 19 kap. 2 och 12-14 §§ skatte-

betalningslagen 1997:483;

ränta som enligt bestämmelserna i 3 kap. 23 § 3 och 4 1agen1990:325 om självdeklaration och kontrolluppgifter inte redovisas i kontrolluppgift om sådan ränta för den skattskyldige under ett beskattningsår sammanlagt inte uppgår till 500 kronor; ränta enligt 22 § tredje stycket lagen 1993:737 bostadsbidrag, om vad som utgör utgående skatt enligt mervärdesskattelagen 1994:200. Om mervärdesskatt ändå har räknats med vid inkomstredovisningen anses skatten, om den betalats till staten, sådan speciell skatt som en

108 Författningsfärslag SOU 1998: 120

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för vilken avdrag medges vid inkomsttaxeringen enligt denna lag. Till följd av detta utgör belopp som har fallit bort, och för vilket avdrag medgetts vid inkomsttaxeringen, skattepliktig intäkt vid inkomsttaxeringen.

Beträffande ersättning som utfaller grund avtalsgruppsjukför-

av säkring gäller särskilda bestämmelser i 32 §3 och punkt 12

a mom. av anvisningarna till 22

Denna lag träder i kraft den l januari 2001 och tillämpas första gången vid 2002 års taxering.

SOU 1998: 120 Inledning 109

1 Inledning

Utredningens uppdrag

Utredningens om efterlevandepension direktiv Dir. 1996:51 framgår av vad statsrådet Maj-Inger Klingvall anförde vid regeringssammanträde den 13 juni 1996 i samband med att hon bemyndigades att tillkalla en särskild utredare för att göra översyn systemet för efen av terlevandepension och att vid behov lämna förslag till förändringar. I direktiven ges inledningsvis allmän bakgrund till uppdraget. en Det erinras om att reglerna för efterlevandepension varit föremål för en grundläggande översyn inom ramen för Pensionsberedningens arbete och att resultatet härav finns redovisat i betänkandet Efterlevandepension SOU 1987:55 samt att detta arbete föranlett riksdagen att besluta om omfattande förändringar på området prop.l987/88:l7l, bet.1987/88:SfU29, rskr.l987/88:401. Huvudsyftet med efterlevandepensionsreformen att få till stånd ett könsvar neutralt efterlevandeskydd och reglerna till de förändringatt anpassa ar som hade inträffat under senare årtionden i fråga kvinnors förom värvsarbete samt familjemönster och samhällsförhållanden i övrigt. Av betydelse för de ändrade reglerna även de kraftigt ökade kostvar nader som skulle ha uppkommit med oförändrade regler. Förändringarna innebar bland annat att den dåvarande livsvariga änkepensionen ersattes av en tidsbegränsad omställningspension utges till såväl som kvinnor som män. Vidare infördes särskild efterlevandepension. en Samtidigt beslutades om långtgående Övergångsbestämmelser för dem som redan uppbär änkepension vid ikraftträdandet samt även för andra kvinnor födda före år 1945 och dessutom särskilda Övergångsbestämmelser också för kvinnor. Bampensionen ändrades i vissa yngre delar, och barntillägget liksom hustrutillägget avskaffades. I direktiven hänvisas vidare till att ålderspensionssystemet, enligt de riktlinjer som beslutats riksdagen, skall refonneras av prop.1993/94:250, bet.l993/94:SfU24, rskr.l993/94:439. Denna reformering innebär grundläggande förändringar ålderspensionsav

110 Inledning SOU 1998: 120

systemet. I direktiven nämns att den inkomstrelaterade pensionen till

skillnad mot vad gäller i ATP-systemet kommer baseras

som att

hela livsinkomsten, vilket stärker kopplingen mellan avgift och för-

mån. Detta innebär bl.a. att ATP i form ålderspension för vissa

av personer helt eller delvis ersätts inkomstrelaterad ålderspen-

av en ny sion. Vidare ersätts det nuvarande grundskyddet i form folkpension

av och pensionstillskott med garantipension avräknas den

en som mot inkomstrelaterade pensionen. Garantipensionsnivån skall

vara avpassad så att det särskilda grundavdraget för pensionärer SGA

samtidigt kan avskaffas. Detta innebär att Skatteregler kommer gälla

samma att för pensionärer och förvärvsaktiva.

Därefter ger direktiven kortare redogörelse för regler efterle-

en om vandepension som finns i dag och denna pensionerings uppbyggnad

samt anger några utgångspunkter för utredningsarbetet. Det framhålls

där bl.a. att de förmåner finns i dagens regelsystem skall

som ligga fast, dvs. att det även i det nya systemet skall finnas omställningspen-

sion, förlängd omställningspension, särskild

efterlevandepension,

barnpension samt änkepension enligt övergångsregler. Därutöver

anges att den samverkan i dag finns beträffande nuvarande ålders-

som och efterlevandepension bör gälla även sedan ålders-

pensionssystemets konstruktion ändrats i enlighet med riktlinjerna

för pensionsreformen. Vägledande skall därvid bl.a. efterlevan-

vara att depensioneringen skall harmoniera med den reformerade ålders-

pensionen vad gäller den inkomstrelaterade delen efterlevan-

samt att depensionen även i det systemet skall viss del den avlid-

nya avse av nes inkomstrelaterade pension.

Vidare erinras i direktiven efterlevandeskyddet i dag

om att som regel utgör endast en kompletterande inkomst den efterle-

snarare än vandes enda inkomst. Detta medför enligt direktiven det inte finns

att lika vägande skäl för ett grundskydd inom för

ramen efterlevandeskyddet som i ålderspensionssystemet. En uppgift för utredaren

är därför att undersöka behovet ett grundskydd och även föreslå

av att hur ett sådant eventuellt grundskydd skulle kunna konstrueras. För det

fall utredaren kommer fram till grundskydd bör finnas, bör

att ett utgångspunkten vara att detta skall inkomstprövat i likhet med vad

vara som skulle komma att gälla enligt då föreslagna regler

för den övergångsvisa änkepensionen från folkpensioneringen. Utredaren bör dock

enligt direktiven inte utesluta andra former behovsprövning.

Direktiven framhåller vidare anpassning till de

att en nya reglerna för ålderspension innebär det generella grundskyddet

att i form av folkpension och pensionstillskott försvinner. I efterlevandepen-

en ny sionering utan dessa delar blir konstruktionen så annorlunda

att utredaren bör pröva huruvida de nuvarande nivåerna för inkomstrelaterad

efterlevandepension behöver

anpassas.

Inledning lll

Ytterligare en fråga som tas är den omständigheten att den

upp nya

annorlunda konstruktionen efterlevandepensioneringen, till följd

av av det reformerade ålderspensionssystemet, kommer att leda till svårigheter att på individnivå åstadkomma ett med dagens regler likvärdigt nettoutfall. En utgångspunkt härvid bör för utredaren att föreslå

vara övergångsregler som motverkar alltför stora minskningar för dem som redan uppbär efterlevandepension vid ikraftträdandet de

av nya reglerna. För dem som nybeviljas efterlevandepension efter ikraftträdandet skall utgångspunkten vara att de nya principerna skall gälla.

Om den avlidne inte uppbar pension vid dödsfallet görs enligt dagens regler en fiktiv beräkning av ATP för den avlidne enligt

samma principer som gäller för beräkning förtidspension. Enligt direktiven

av kan det vara rimligt att förslagen i detta avseende i möjligaste mån anknyter till reglerna för förtidspension. Utredaren är emellertid oförhindrad att föreslå andra lösningar.

Även barnpensioneringen behöver

anpassas till det nya ålderspensionssystemet. Genom direktiven åläggs utredningen att utforma den inkomstrelaterade delen av bampensionen så att utfallet så långt möjligt blir likvärdigt med vad reglerna före ikraftträdandet Även det

ger. garantibelopp som skall finnas i reformerad barnpension bör

en vara likvärdigt med den garantinivån från folkpensioneringen 40 %

om av det fastställda basbeloppet som gäller i dag.

Vidare framhåller direktiven att den samordning i dag finns

som

beträffande efterlevandepension och ålderspension från folkpensione-

ringen bör finnas kvar även i ett nytt efterlevandepensionssystem.

Samordningen innebär att folkpension i form efterlevandepension

av upphör när folkpension i form ålderspension börjar betalas ut, dock

av senast fr.o.m. den månad den efterlevande fyller 65 år. Inte heller efterlevandepension från tilläggspensioneringen betalas ut efter 65 års ålder. Undantag gäller emellertid för den övergångsvisa änkepensioneringen, där ATP efter den avlidne maken kan utges livsvarigt. Det

är, enligt direktiven, inte rimligt efterlevandepension än

att annan änkepension i form av ATP enligt äldre bestämmelser betalas ut efter den tidpunkt då garantipension till ålderspensionärer kan börja utges. Oavsett om ålderspension tas ut vid 65 års ålder eller vid

en senare tidpunkt skall därför efterlevandepension kunna betalas ut bara fram till 65 års ålder.

Härutöver finns enligt gällande regler andra samordningsbestämmelser som rör efterlevandepension såsom samordning med yrkesskadelivräntor och förtidspension. Motsvarande principer för samordning som gäller i dagens system bör enligt direktiven gälla även i det

nya systemet för efterlevandepension. Direktiven dock att utredaren

anger är oförhindrad att föreslå andra lösningar.

Mot bakgrund av att de nuvarande efterlevandepensionsbestärmnel-

serna varit i kraft i ett antal år samt med beaktande det pågående

112 Inledning

förändringsarbete som sker ålderspensionssystemet är det

av m.m. enligt direktiven lämpligt att utredaren gör utvärdering de en av nuvarande reglemas funktion. En sådan analys skall ha till syfte bedöatt ma om det finns skäl att förändra villkoren för rätt till efterlevandepension eller för beräkning sådan pension. Det åläggs utredningen av att vid behov lämna förslag till de förändringar befinnes påkallasom de för dem beviljas efterlevandepension efter ikraftträdandet. som Dessutom åläggs utredaren direktiven också behov genom att se över

och möjligheter till förenklingar gällande Övergångsbestämmelser

av beträffande änkepensioneringen. Utgångspunkten härvid bör dock

vara att de övergångsregler kvinnor födda före år 1945 som avser skall få motsvarighet även med den konstruktionen. en nya I direktiven anförs slutligen den framtida

att efterlevandepensionen

till barn och kommer bestå inkomstrelaterad vuxna att av en del och möjligen ett grundskydd. Även här blir således pensionens storlek beroende den försäkrades inkomst. Det kan därför av vara rimligt att motsvarande koppling mellan avgift och förmån finns inom efterlevandeskyddet så att den inkomstrelaterade delen är avgiftsfinansierad medan det eventuella grundskyddet finansieras med skattemedel. Utredaren är dock oförhindrad föreslå andra lösningar. att Vad gäller efterlevandepension enligt äldre bestämmelser kan eventuellt andra

överväganden beträffande finansieringen behöva Utredaren göras. skall lärrma förslag till vilken finansieringsfonn bör väljas som för den övergångsvisa änkepensionen. Utredaren åläggs att lägga förslag som inte innebär att de totala kostnaderna för efterlevandepension på kort och lång sikt ökar. Med tanke på de finansieringsbehov som finns

för ålderspensionsreformen helhet bör särskild

som uppmärksamhet riktas mot de ekonomiska konsekvenserna förslagen. av Utredaren är därför oförhindrad att lärrma alternativa förslag leder till lägre som kostnader.

I direktiven anges även att det regelsystemet för efterlevandenya pension bör brytas lagen 1962:381 allmän

ur om försäkring och

regleras i en särskild lag.

1.2¶Uppläggningen av arbetet

Tyngdpunkten i detta betänkande ligger på överväganden efterleom

vandepensioneringens utformning vid harmoniering med det

en re-

formerade ålderspensionssystemet förslag till härför

samt ett anpassat

efterlevandepensionssystem. Med hänsyn till den anknytning

som finns mellan efterlevandepensioner och andra förmåner såsom underhållsstöd samt yrkes- och arbetsskadelivräntor har även beträffande dessa förmåner lämnat förslag till vissa förändringar.

Under utredningsarbetet har 17 sammanträden hållits två

varav intematsammanträden under hösten 1997 och våren 1998. I direktiven anvisade samråd med Utredningen S 1995:08 socialförsäkring-

om ens personkrets, Prerniereservutredningen S 1994:07 och Genomförandegruppen S 1994:G har genomförts. Dessutom har utredningen haft samråd med Utredningen S 1997:03 ersättning vid långva-

om rigt nedsatt arbetsförmåga och Utredningen S 1997:149 utform-

om ning av garantipension för ålderspensionärer födda 1937 eller tidigare samt Utredningen S 1997:25 översyn inkomstprövning

om av av bostadstillägg till pensionärer. Under hela utredningsarbetet har utredningen haft fortlöpande kontakter med Riksförsäkringsverket RFV. Under arbetets gång har mängd beräkningsarbeten gjorts

för att finna lösningar för harmoniering efterlevandepensione-

en av ringen till det reformerade ålderspensionssystemet. Underlaget för dessa beräkningar har tillhandahållits RFV. En del beräkningar-

av av na har dessutom gjorts av RFV på utredningens uppdrag. Slutligen har RFV bistått med beräkningar beträffande kostnadskonsekvenser de

av utredningen föreslagna förändringarna.

Utredningen har till Finansdepartementet den 20 februari 1998 avgett ett remissyttrande över departementspromemorian Ds 199827 AP-fonden och det reformerade ålderspensionssystemet.

SOU 1998: 120 Gällande bestämmelser pension 115

om m. m.

2¶Gällande bestämmelser

om pension

m.m

2.1¶Inledning

l Den allmänna pensioneringen

Den allmänna pensioneringen enligt lagen 1962:381 allmän för-

om säkring AFL omfattar folkpension och tilläggspension ATP. Inom

båda dessa system utgår pension ålderspension, förtidspension

som samt efterlevandepension i form av omställningspension, särskild efterlevandepension, änkepension enligt övergångsregler och barnpension. Dessutom finns inom folkpensioneringen vissa särskilda

förmåner såsom handikappersättning, Vårdbidrag, hustrutillägg och

bamtillägg enligt Övergångsbestämmelser. I särskilda lagar finns

regler om pensionstillskott och bostadstillägg till pensionärer.

Såväl folk- som tilläggspensioneringen är obligatorisk och omfattar i princip hela befolkningen. Försäkrad enligt AFL är dels svenska medborgare, dels personer utan att svenska medborgare är

som vara bosatta i riket. En försäkrad lämnar Sverige skall fortfarande

som anses vara bosatt i riket, om utlandsvistelsen är avsedd att längst

vara ett år. Försäkrad för tilläggspension är dessutom utländsk sjöman svenskt handelsfartyg även om han inte är eller bosatt i riket.

anses Den som av en statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete för arbetsgivarens räkning dock regeringen inte föreskriver

anses - om annat vara bosatt i Sverige under hela utsändningstiden, även

- om denna är avsedd att vara längre än ett år. Detta gäller även medföljande make eller därmed jämställd samt barn inte fyllt 18 år.

som

För att anpassa de allmänna pensionsförrnånemas storlek till

penningvärdesutvecklingen relateras dessa, jämte de särskilda folkpen-

sionsfönnånema, till basbeloppet. För folkpensioneringens del inne-

bär detta att flertalet förmåner utges med viss andel basbeloppet.

av Inom tilläggspensioneringen uppräknas såväl de löpande pensionsförmånema som den intjänade pensionsrätten grundval basbelop-

av pet. Detta fastställs av regeringen för varje år och grundas konsumentprisemas förändring. Vid beräkning bl.a. folk- och tilläggs-

av pension minskas emellertid fr.o.m. år 1993 basbeloppet med två

pro-

116 Gällande bestämmelser pension

om m.m

centenheter det s.k. minskade basbeloppet. Enligt riksdagens beslut den 8 juni 1998 skall emellertid det minskade basbeloppet successivt

avvecklas SFS 1998:677. För beräkning utgående förmåner år

av 1999 skall basbeloppet reduceras med endast Fr.o.m. år

en procent. 2000 skall det fastställda basbeloppet användas vid nämnda beräkning. Även tidigare har

riksdagen fattat beslut om justeringar bas-

av beloppet i syfte att begränsa uppräkningen pensionema, vilket har

av haft till effekt att pensionema inte fullt följt

ut konsumentprisökning-

en. Vid beräkning pensionsgrundande inkomst PGI och pensions-

av poäng för ATP används emellertid ett förhöjt basbelopp.

År 1998

är basbeloppet 36 400 kr och det förhöjda basbeloppet 37 100 kr.

2.1.2¶Folkpension

Genom folkpensioneringen grundtrygghet vid ålderdom,

ges en långvarig sjukdom, gravt handikapp, Ålders- och förtidspensioner

m.m. utges här med i princip enhetliga belopp är desamma för alla och

som således oberoende av den försäkrades tidigare inkomster eller avgifts-

betalning.

För rätt till folkpension krävs enligt AFL antingen minst

tre år med ATP-poäng eller s.k. jämställda år eller minst bosättningsår. Kra-

tre vet på kvalifikationstid gäller både svenska och utländska medborgare. Enligt förordningen EEG 1408/71 kapitel 5 kan

nr se även försäkringstider som har fullgjorts i andra EU/EES-länder räknas med vid avgörandet kravet viss minsta tids

av om en bosättning eller förvärvsverksamhet skall uppfyllt.

anses

Folkpensionema är fr.o.m. år 1993 avhängiga den berättigades

eller såvitt avser efterlevandepensioner den avlidnes försäkringstid i

så måtto att det för rätt till oavkortad

folkpension krävs bosättning i Sverige under minst 40 år mellan 16 och 64 års ålder eller minst år

30 med intjänade ATP-poäng. Därvid används den

anknytningsregel som

är mest förmånlig för den försäkrade. Vid kortare tids bosättning

respektive kortare tids förvärvsarbete här i landet reduceras folkpensio-

nen proportionellt. Som bosättningstid i Sverige räknas tid under vilken den försäkrade varit folkbokförd i landet. Härutöver kan

även annan tid beaktas: t.ex. tid under vilken före folkbokföring-

en person en vistats i Sverige efter det att uppehållstillstånd sökts, under förutsättning att sådant tillstånd beviljas 5 kap. 6 § AFL.

senare

Inträffar pensionsfallet i förvärvsaktiv ålder folkpensionsför-

utges månen grundval den bosättningstid kan

av som tillgodoräknas den

pensionsberättigade eller den avlidne t.o.m. året före pensionsfallet. Därutöver kan under vissa förutsättningar

även bosättningstid för

tiden därefter t.o.m. det år den pensionsberättigade eller den avlidne fyller eller skulle ha fyllt 64 år tillgodoräknas vid

pensionsberäkning-

Gällande bestämmelser om pension m. m. 117

en. Om den pensionsberättigade eller den avlidne inte kan tillgodoräknas minst fyra femtedelar av tiden fr.o.m. det år då han fyllde 16 år t.o.m. året före pensionsfallet som bosättningstid, skall som framtida bosättningstid tillgodoräknas så stor andel tiden fr.o.m. pensionsav fallet t.o.m. det då den pensionsberättigade skulle ha fyllt 64 år som motsvarar förhållandet mellan den bosättningstid kan tillgodosom räknas fr.o.m. det då den pensionsberättigade fyllde 16 år t.o.m. året före pensionsfallet och fyra femtedelar av hela sistnämnda tidsperiod. Dessa regler inom folkpensioneringen infördes för att få till stånd en anpassning till reglerna i förordning EEG 1408/71, bl.a. nr som ställer krav likabehandling av svenska medborgare och medborgare i annat EU-land vid bedömningen rätten till sociala trygghetsförav måner. Förordningen innehåller också regler exporträtt inom EU om för de trygghetsförrnåner som faller under förordningens tillämpningsområde se närmare härom i kapitel 5. En försäkrad som är bosatt i Sverige har enligt 5 kap. 1 § AFL rätt till folkpension i form av ålderspension, förtidspension och efterlevandepension. Sådan pension utges, nämnts, i förhållande som ovan till det antal år för vilka tillgodoräknats ATP-poäng eller i förhållande till det antal år som tillgodoräknats bosättningstid i Sverige. som Rätt till ATP-baserad folkpension tillkommer även svensk medborgare som är bosatt utomlands. Också omfattas förpersoner som av ordningen EEG nr 1408/71 och som således är bosatta i annat EG/EES-land kan få sin folkpension beräknad efter de angivna ovan reglerna. Denna således framräknade pension, oavsett denna är om ATP-baserad eller bosättningsbaserad, får sedan exporteras inom EG/EES i relevanta andelar. Detsamma gäller för medborgare i länder med vilka Sverige har slutit internationella konventioner med liknande innebörd. I övrigt förekommer inte någon export folkpensionsav förmåner till utländska medborgare.

2.1.3¶Försäkringen för tilläggspension

Tilläggspensioneringen innefattar ålderspension, förtidspension och efterlevandepension. Rätten till tilläggspension är relaterad till de arbetsinkomster som den försäkrade har haft fr.o.m. det år han fyllt 16 år t.o.m. det år han fyller 64 år. Till arbetsinkomster hänförs inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete. Pensionsgrundan-

de är även olika socialförsäkringsersättningar kan sägas

m.m. som träda i stället för förvärvsinkomster enligt närmare regler i 11 kap. 2 § AFL. Rätten till tilläggspension är inte beroende svenskt medborav garskap eller bosättning här i landet. Sådan pension utbetalas alltså oavsett om den försäkrade eller dennes efterlevande är bosatt i Sverige eller utomlands.

118 Gällande bestämmelser pension SOU om m.m 1998: 120

Den intjänade pensionsrätten är avgörande för pensionens storlek. Denna fastställs grundval den pensionsgrundande inkomsten av PGI. PGI utgörs av summan inkomst anställning och inkomst av av av annat förvärvsarbete i den mån överstiger det vid årets summan ingång gällande förhöjda basbeloppet. Vid beräkning PGI bortses av från inkomster överstiger sju och halvt förhöjt

som ett basbelopp

278 250 kr år 1998. Belopp från vilket sålunda skall bortses avräknas i första hand från inkomst annat förvärvsarbete. För varje år för av vilket pensionsgrundande inkomst fastställts för den försäkrade skall pensionspoäng tillgodoräknas honom. Pensionspoäng är den pensions-

grundande inkomsten delad med det vid årets ingång gällande

förhöj-

da basbeloppet. Poängen beräknas med två decimaler. I fråga om för-

säkrad som uppburit förtidspension från tilläggspensioneringen

gäller särskilda regler för beräkning pensionspoäng. Med år för av vilka pensionspoäng tillgodoräknats försäkrad jämställs vid

en beräkningen

av tilläggspension s.k. vårdår. Sådana kan efter ansökan

skriftlig hos

den allmänna försäkringskassan tillgodoräknas här i riket en bosatt förälder under större delen år har vårdat som av ett ett här bosatt barn, som inte har fyllt tre år.

Tilläggspension är, på sätt rätten till folkpension, samma som avhängig den berättigades eller såvitt gäller

av efterlevandepensioner

den avlidnes antal år med intjänade ATP-poäng för framtiden

eller

antagna år. Vid färre än 30 år reduceras tilläggspensionen proportionellt. Sker pensionsfallet under den pensionsberättigades förvärvsak-

tiva ålder kan under vissa förutsättningar hänsyn tas även till år fr.o.m. året för pensionsfallet det år den

t.o.m. pensionsberättigade

eller den avlidne uppnår eller skulle ha uppnått 64 år avsnitt 2.3.

2.2¶Ålderspension

Hel ålderspension från folkpensioneringen från

som tas ut 65 års ålder motsvarar för pensionstagare 96 % det en ensam av minskade basbeloppet. För en gift pensionär utgör ålderspensionen 78,5 % där-

av. Möjlighet finns till partiellt pensionsuttag. Pensionstillskott utges

till ålderspensionär har låg eller

som ingen ATP eller därmed jämförbar pension enligt utländsk lagstiftning med maximalt 55,5 % av det minskade basbeloppet. Pensionstillskottet minskas krona för krona med den ATP och utländska pension betalas Likaså minskas som ut. pensionstillskott i motsvarande mån folkpensionens som huvudförmån om den försäkrade inte uppfyller kravet på 40 års bosättning eller 30 år med intjänade ATP-poäng.

Den garanterade minimipensionen utgör således för ensamståenen de pensionstagare 151,5 % och för gift pensionär 134 % det en av

SOU 1998: 120 Gällande bestämmelser pension 119

om m. m.

minskade basbeloppet för pensionstagare uppfyller kravet 40

som års bosättning eller 30 års ATP-poäng.

Av betydelse för många pensionstagare är även de särskilda skatteförrnånema i form av särskilt grundavdrag vid beskattning SGA. Dessa innebär att en ålderspensionär har enbart folkpension

som jämte pensionstillskott i praktiken är befriad från inkomstskatt. Vid stigande annan inkomst i form pension, t.ex. ATP, avtrappas det

av särskilda grundavdraget successivt.

Möjlighet finns till förtida respektive uppskjutet pensionsuttag. Efter framställning från den försäkrade kan ålderspension från folkpensioneringen utges tidigast fr.o.m. den månad då den försäkrade fyller 61 år. Förtida uttag kan begränsas till viss del pensionen

av men måste göras samtidigt inom både folk- och tilläggspensioneringen. Vid förtida uttag reduceras den årliga pensionen livsvarigt och vid uppskjutet uttag ökar årspensionen livet ut, allt enligt i huvudsak försäkringsmatematiska beräkningsgrunder.

Rätt till tilläggspension i form ålderspension tillkommer

av en försäkrad fr.o.m. den månad varunder han fyller 65 år, under förutsättning att pensionspoäng har tillgodoräknats honom för minst tre år. Möjlighet föreligger på sätt för folkpension till förtida

samma som respektive uppskjutet uttag samt även till partiell pension.

uttag av

Storleken av den ålderspension börjar utgå vid 65 års ålder

som motsvarar 60 % av produkten det basbelopp har fastställts för

av som året och medeltalet av de pensionspoäng har tillgodoräknats den

som försäkrade. Har pensionspoäng tillgodoräknats för än 15 år, be-

mer räknas medeltalet de 15 högsta poängtalen. Har pensionspoäng tillgodoräknats för mindre än 30 år, minskas pensionen med 1/30 för varje felande år. Särskilda beräkningsregler gäller för svenska medborgare som är födda under något åren 1911-1927 även för

av samt utländska medborgare som är födda år 1923 eller tidigare.

2.3¶Förtidspension

Förtidspension utges till försäkrad fyllt 16 år för tid före den

som månad då han fyller 65 år, hans arbetsförmåga på grund sjuk-

om av dom eller annan nedsättning den psykiska eller fysiska prestations-

av förmågan är nedsatt med minst fjärdedel och nedsättningen kan

en anses varaktig. Vid nedsättning inte bedöms varaktig

som som men ändock som bestående under avsevärd tid kan sjukbidrag utgå. Sjukbidraget är begränsat till viss tid, i övrigt följer det regler

men samma som förtidspension.

Arbetsförmågebedömningen skall göras utifrån i stort sett strikt

en medicinsk bedörrming. Vid denna bedömning skall beaktas den för-

120 Gällande bestämmelser pension SOU 1998: 120

om m.m

säkrades förmåga att försörja sig själv sådant förvärvsarbete

genom som är normalt förekommande på arbetsmarknaden eller annat

genom lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade. Bedömningen skall göras efter samma grunder oavsett arten den föreliggande

av nedsättningen av prestationsfönnågan. Med inkomst arbete likställs

av i skälig omfattning värdet hushållsarbete i hemmet. Om det finns

av särskilda skäl får vid bedömningen arbetsförrnågans nedsättning

av beaktas den försäkrades ålder samt den försäkrades bosättningsförhållanden, utbildning, tidigare verksamhet och andra liknande

omständigheter.

Folkpension i form av hel förtidspension utgår med 90 % det

av minskade basbeloppet för ensamstående försäkrad

och med 72,5 % av det minskade basbeloppet för gift försäkrad. Därtill tillkommer i förekommande fall pensionstillskott till förtidspension, uppgår till

som maximalt 111,5 % av det minskade basbeloppet.

En förutsättning för rätt till tilläggspension iform förtidspension

av är att den försäkrade kan tillgodoräkna sig pensionspoäng för tid före det år pensionsfallet inträffar. Storleken hel förtidspension

av motsvarar i princip den ålderspension den försäkrade skulle bli berätti-

som gad till om han hade börjat uppbära sådan pension fr.o.m. den månad då han uppnår 65 års ålder. Pensionen beräknas under antagande

att den försäkrade för varje år fr.o.m. det år då pensionsfallet inträffar t.o.m. det år då han uppnår 64 års ålder har tillgodoräknats

vissa pen-

sionspoäng antagandepoäng. För att pensionsberäkning med

antagandepoäng skall äga fordras att den försäkrade antingen vid

rum tidpunkten för pensionsfallet har haft sjukpenninggrundande in-

en komst som svarar mot en årsinkomst förvärvsarbete lägst lika med

av det vid årets ingång gällande basbeloppet eller också kan tillgodoräk-

na sig pensionspoäng för minst två de fyra åren närmast före året

av för pensionsfallet.

Antagandepoäng beräknas enligt den två metoder det

av som ger för den försäkrade förmånligaste resultatet. Den metoden innebär

ena att antagandepoäng beräknas motsvara medeltalet de två högsta

av poängtalen under de fyra åren närmast före pensionsfallet. Den andra metoden innebär att antagandepoängen beräknas på grundval

av poängförvärven under samtliga år t.o.m. året närmast före pensionsfallet.

Antagandepoängen skall därvid motsvara medeltalet för halva antalet av de år som sålunda kommer i fråga, varvid hänsyn till åren med

tas de högsta poängtalen.

Om förutsättningar inte föreligger för att den försäkrade skall kun-

na få förtidspension med tillgodoräknande antagandepoäng, beräk-

av nas förtidspensionen på grundval föreliggande faktiska pensions-

av poäng enligt samma metod ålderspension vilken utgår fr.o.m. den

som månad den försäkrade uppnår 65 års ålder. Det fordras dock alltid

att den försäkrade har tillgodoräknats pensionspoäng för minst år.

tre

SOU 1998: 120 Gällande bestämmelser pension 121

om m. m.

2.4¶Efterlevandepension

2.4. 1 Inledning

Efterlevandepensioneringen har förändrats vid upprepade tillfällen under årens lopp. Till barn förlorat eller båda sina föräldrar

som en av har alltsedan år 1937 lämnats bidrag i olika former från samhället. En särskild änkepension tillskapades 1946 års lag folkpensio-

genom om nering.

Under 1970- och 1980-talen skedde ett omfattande reformarbete beträffande de då gällande familjepensionsbestämmelsema. Detta arbete resulterade i ändrade regler trädde i kraft den 1 januari

som 1990. Huvudsyftet med reformen att stödet till efterlevan-

var anpassa de inom den allmänna pensioneringen till de förändringar hade

som inträffat under de senaste årtiondena i fråga kvinnors förvärvsar-

om bete samt beträffande familjemönster och samhällsförhållanden i övrigt.

2.4.2 Tidigare bestämmelser området

F amiljepension till efterlevande

vuxna

De före den l januari 1990 gällande reglerna tillkom i sina huvuddrag år 1960. Enligt dessa bestämmelser utgavs änkepension och barnpension från såväl folk- tilläggspensioneringen. Någon rätt till änk-

som lingspension fanns inte inom något pensionssystemen.

Rätt till änkepension från folkpensioneringen enligt dessa regler hade en änka, som antingen fyllt 36 år vid bortgång och då

mannens varit gift med honom i fem år eller hade den rättsliga vårdnaden

om och stadigvarande bodde tillsammans med barn, under 16 år

som var och som stadigvarande vistades hos makarna eller hos änkan vid tidpunkten för dödsfallet. Något krav på att det skulle ett biologiskt

vara barn till änkan eller den avlidne fanns inte. Om änkan upphörde att ha barn under 16 i hemmet, skulle vid bedömningen hennes rätt till

av änkepension i fortsättningen avlidit då barnet

anses som om mannen upphörde att påverka rätten till pension och äktenskapet varat till nämnda tidpunkt.

Med änka likställdes i fråga rätt till änkepension från folkpen-

om sioneringen ogift eller frånskild kvinna eller änka stadigvarande

som sammanbodde med ogift eller frånskild eller änkling vid dennes

man död och som hade varit gift med eller hade eller hade haft barn med honom. Därvid jämställdes den tid under vilken kvinnan oavbrutet hade sammanbott med mannen fram till hans död med tid under vilken äktenskap bestått. En kvinna hade däremot inte rätt till änkepen-

122 Gällande bestämmelser pension

om m.m

sion efter sin make eller därmed jämställd hon levde åtskild från

om honom vid hans död och efter det sammanlevnaden upphört stadigva-

rande sammanbott med annan med vilken hon hade varit gift

man eller hade eller hade haft bam.

Änkepensionen drogs in kvinnan ingick äktenskap eller

om nytt om hon stadigvarande sammanbodde med med vilken hon varit gift

man eller hade eller hade haft barn. Om det äktenskapet upplöstes

nya inom fem år eller sammanboendet upphörde inom tid,

om samma började änkepensionen ånyo att utgå, övriga förutsättningar för

om rätt till änkepension alltjämt för handen.

var

En änka som fyllt 50 år vid

mannens död eller den därmed jämförbara tidpunkten erhöll änkepension från folkpensioneringen med 96 %

av basbeloppet senare sänkt till 90 % basbeloppet. Samma belopp

av utgick till änka rätt till änkepension grundade sig på

vars sammanboende med barn under 16 år. För annan änka minskades beloppet med

15 för varje varmed änkans ålder vid död eller den tid-

mannens punkt då hon upphörde att ha bam under 16 år i hemmet understeg

50 ar.

För en kvinna som blivit änka efter den 30 juni 1960 utgick änke-

pension från folkpensioneringen inkomstprövning. För kvinnor

utan som blivit änkor dessförinnan skedde inkomstprövning pensio-

en av nen enligt särskilda regler.

Om en kvinna för månad ägde rätt till såväl förtidspension

samma som änkepension utgick endast dessa förmåner, varvid änkan

en av ägde välja vilken av dem hon önskade. Fr.o.m. den månad änkan fyll-

de 65 år utbyttes till skillnad från vad fallet inom tilläggs-

- som var pensioneringen änkepensionen mot ålderspension.

Rätt till änkepension från tilläggspensioneringen förelåg enligt

nämnda före den l januari 1990 gällande bestämmelser den avlid-

om ne försäkrade vid sin död varit berättigad till tilläggspension i form

av förtidspension eller ålderspension eller den försäkrade skulle ha

om varit berättigad till förtidspension hans arbetsförmåga vid tiden för

om dödsfallet varit så nedsatt krävdes för rätt till förtidspension.

som

Änkepension utgick till änka efter försäkrad, äktenskapet hade

om varat minst fem och hade ingåtts den dag då den försäkrade

senast fyllde 60 år. Även dessa

om förutsättningar inte uppfyllda,

var var änkan likväl berättigad till änkepension den försäkrade efterläm-

om nade barn som också barn till änkan. Det härvid betydelse

var var utan om barnet minderårigt eller hade uppnått ålder.

var vuxen

Till skillnad från vad gällde inom folkpensioneringen krävdes

som alltid ett äktenskap för rätt till änkepension från

tilläggspensionering-

en. Änkepensionen drogs in änkan ingick äktenskap.

om nytt Upplöstes detta äktenskap innan det bestått i fem år, skulle änkepen-

sionen emellertid börja utges ånyo.

SOU 1998: 120 Gällande bestämmelser pension 123

om m. m.

Rätten till änkepension från tilläggspensioneringen påverkades inte

av att kvinnan samtidigt berättigad till förtids- eller ålderspension.

var

Änkepensionens storlek beroende den försäkrade förut-

var av om om änkan efterlämnade bam berättigat till tilläggspension i

som var form av barnpension efter honom. Om så fallet utgjorde

var änkepen-

sionen 35 % den avlidnes egenpension, dvs. i den förtids-

av princip

eller ålderspension utgick till den avlidne eller sådan

som om pen-

sion inte utgick den pension som han skulle ha erhållit rätt till

- om förtidspension inträtt vid tidpunkten för dödsfallet. Fanns inte något

pensionsberättigat barn, var änkepensionen 40 % denna pension.

Bampension.

Bampension från folkpensioneringen utgick till barn under 18 år

vars far eller eller båda föräldrar hade avlidit.

mor

Bampensionen från folkpensioneringen utgjorde 26 % basbe-

av loppet. Bampensionen skulle emellertid alltid utgå med sådant belopp

att pensionen i förening med barnet tillkommande tilläggspension i

form av barnpension utgjorde 62 % basbeloppet båda för-

av om äldrarna hade avlidit, 31 % basbeloppet barnet samtidigt

av om uppbar bidragsförskott samt 41 % basbeloppet i övriga fall då barnet

av uppbar pension efter föräldrarna. I sistnärrmda fall beaktades

en av även eventuellt utgående änkepension till kvinna barnet stadigva-

som rande sammanbodde med. Om flera barn berättigade till barnpen-

var sion, fördelades vid avräkningen änkepensionen lika mellan barnen.

Nivåema om 26 och 41 % inom bampensioneringen tillkom den 1 juli

1986 då nivån höjdes från 25 respektive 40 %. I samband med den

reformering av efterlevandepensioneringen genomfördes den 1

som januari 1990 ändrades nivåerna åter till 25 respektive 40 %.

Rätt till barnpension från tilläggspensioneringen tillkom avliden

försäkrads barn under 19 år. Storleken barnpensionen beroende

av var av om pensionsberättigad änka fanns familjemedlemmarnas

samt av antal. Efterlämnade avliden änka och pensionsberättigat

en man en ett barn blev barnets pension 15 % faderns egenpension. Var barn

av ett ensamt pensionsberättigat, blev barnets pension 40 % den avlidnes

av egenpension. Fanns flera barn än ett, ökades de angivna

nu procenttalen med 10 för varje barn utöver det första och det sammanlagda

bampensionsbeloppet fördelades lika mellan barnen.

2.4.3 Reforrneringen den allmänna

av försäkringens

efterlevandeförmåner

Den 1 januari 1990 trädde det nuvarande systemet för efterlevande-

pensioner i kraft. Enligt uttalanden i förarbetena till dessa bestämmel-

ser skulle tyngdpunkten bl.a. ligga på att garantera efterlevande min-

124 Gällande bestämmelser om pension SOU 1998: 120

m.m

deråriga barn ett tryggat underhåll och en tillfredsställande standard. Bampensionema skulle därför förstärkas. Dessutom skulle de till vuxna efterlevande utgående förmånema göras könsjämlika, dvs. samma regler skulle gälla för kvinnor och män. Fönnånema skulle även göras mer tidsbegränsade och behovsinriktade än dåvarande änkepensionsregler. Stödet skulle i första hand bestå aktiverande

av åtgärder och inte enbart ta sikte ett ekonomiskt tillskott. Efterlevande i yrkesaktiv ålder som vid dödsfallet saknar arbete eller har arbete bara i begränsad omfattning skulle i första hand beredas hjälp att finna en lämplig sysselsättning.

Vidare var avsikten att de förmåner utbetalas från efterlevan-

som depensioneringen till vuxna efterlevande skulle ha till syfte att utgöra ett komplement till de insatser görs andra områden för att

som kompensera för de ekonomiska konsekvenserna ett dödsfall. I

av första hand skulle de förmåner utbetalas ekonomisk kompen-

som ge sation för de direkta följderna dödsfallet. Syftet skulle huvud-

av sakligen vara att ge ekonomiskt stöd till efterlevande under den tid

en som går för att komma över de särskilda svårigheter den för-

som ändrade farniljesituationen medför, dvs. behovsinriktad och tidsbe-

en gränsad förmån. Ett särskilt stöd, framhölls det, skulle till

även ges dem som saknar möjlighet att klara sin försörjning eget för-

genom värvsarbete grund av dödsfallet.

2.4.4¶Nuvarande regler inom efterlevandepensioneringen

Efterlevandepension utges enligt nuvarande regler inom både folkoch tilläggspensioneringen i form omställningspension, förlängd

av omställningspension, särskild efterlevandepension, änkepension enligt

Övergångsbestämmelser och barnpension.

Efterlevandeförmåner till vuxna efterlevande

Inom folk- och tilläggspensioneringen utges till eller kvinna

man vars maka/make har avlidit folkpension i form omställningspension och

av särskild efterlevandepension. Med efterlevande make likställs den som, utan att vara gift, stadigvarande sammanbodde med icke gift

en man eller kvinna vid dennes död och tidigare varit gift med eller

som har eller har haft eller då väntade barn med denne. Med make järnställs inom efterlevandepensioneringen även registrerad partner enligt lagen 1994:1117 om registrerat partnerskap.

Rätt till förlängd omställningspension har efterlevande make,

en som inte har fyllt 65 år och stadigvarande sammanbodde med sin

som make vid dennes död, den efterlevande vid dödsfallet stadigvaran-

om de sammanbodde med barn under tolv år stod under vårdnad

som av makarna eller en av dem eller den efterlevande oavbrutet

om sam-

SOU 1998: 120 Gällande bestämmelser pension 125 om m. m.

manbott med maken under tid minst fem år fram till tidpunkten en av för dödsfallet.

Omställningspension utges under månader från dödsfallet. sex Omställningspensionen kan emellertid utbetalas för längre tid om den efterlevande har vårdnaden och stadigvarande sammanbor om med barn under tolv år, vid dödsfallet stadigvarande vistades i som makarnas hem. I sådant fall utges omställningspension fram till den tidpunkt då det yngsta barnet fyller 12 år. Rätt till sådan förlängd omställningspension upphör den efterom levande ingår nytt äktenskap eller stadigvarande sammanbor med någon som han eller hon har varit gift med eller har eller har haft barn

tillsammans med. Omställningspension kan aldrig utges efter det att den efterlevande uppnått 65 års ålder.

För tiden efter det att rätten till omställningspension upphört kan särskild efterlevandepension utges. Rätt till sådan pension har efen terlevande make, som inte fyllt 65 år och uppfyller övriga villkor som för rätt till omställningspension, den efterlevandes möjligom egna heter att bereda sig inkomst ett för honom eller henne lämpligt genom arbete är nedsatt med minst fjärdedel alltsedan makens död och en nedsättningen beror på arbetsmarknadsmässiga skäl, nedsatt hälsa eller annan därmed jämförlig omständighet samt kan inte antas vara endast kortvarig. Särskild efterlevandepension kan tills vidare utges eller för begränsad tid, exempelvis under det den efterlevande att genomgår utbildning e.d. Vid bedömningen den efterlevandes av om förvärvsmöjlighet är nedsatt skall beaktas den efterlevandes möjlighet

att bereda sig inkomst genom sådant arbete motsvarar hans eller som hennes krafter och färdigheter och rimligen kan begäras med som hänsyn till utbildning och tidigare verksamhet ålder, bosättningssamt förhållanden och andra därmed jämförliga omständigheter. Något

medicinskt kriterium uppställs således inte såsom för rätt till förtidspension.

Särskild efterlevandepension kan utges hel eller partiell försom mån en fjärdedel, halv eller tre fjärdedels. Omprövning pensioav nen skall ske minst en gång vart tredje år.

Uppbär den efterlevande omställningspension eller ålderspension

kan inte särskild efterlevandepension samtidigt. Särskild efterutges levandepension kan inte heller utges med anledning sådan nedsättav ning av förvärvsmöjligheten för vilken den efterlevande är berättigad

till sjukpenning eller egenlivränta enligt lagen 1976:380 arbetsom skadeförsäkring eller motsvarande ersättning enligt som utges annan författning eller grund av regeringens förordnande. Från särskild efterlevandepension skall enligt minskningsregel en som finns i 8 kap. 12 § AFL avräkning ske med hänsyn till bl.a. för-

tidspension, arbetslöshetsersättning och vuxenstudiebidrag den som

126 Gällande bestämmelser pension SOU 1998: 120

om m.m

efterlevande har rätt till. Om särskild efterlevandepension till följd

av bestämmelserna om bosättnings- respektive ATP-baserad folkpension utges med endast viss andel av oavkortad sådan pension, skall minskningen av pensionen med ersättningen enligt göras endast med

ovan hänsyn till motsvarande andel förmånen. Dessa bestämmelser gäl-

av ler även i fråga om motsvarande förmåner utges till den efterle-

som vande på grundval av utländsk lagstiftning.

Rätt till särskild efterlevandepension upphör på sätt

samma som förlängd omställningspension den efterlevande ingår äkten-

om nytt skap eller sammanbor med någon han eller hon har varit gift med

som eller har eller har haft barn tillsammans med. Likaså upphör rätten till särskild efterlevandepension då den efterlevande fyller 65 år.

Omställningspension och hel särskild efterlevandepension från folkpensioneringen utges med 90 % av det minskade basbeloppet. I förekommande fall kan jämte omställningspension och särskild efterlevandepension utges pensionstillskott med maximalt 61,5 % det

av minskade basbeloppet övriga villkor för rätt till denna förmån

om är uppfyllda.

För det fall den avlidne inte uppfyllt kravet 40 bosättningsår eller antagna bosättningsår eller 30 år med intjänade ATP-år eller motsvarande antagna år sker proportionell reducering pensio-

en av nen.

Omställningspension och särskild efterlevandepension från

tilläggspensioneringen beräknas på den avlidnes ålderspension eller, om dödsfallet sker i förvärvsaktiv ålder, faktisk eller beräknad

en förtidspension. Härvid beaktas, utöver den avlidnes faktiskt intjänade pensionspoäng, även i vissa fall framtida antagna pensionspoäng. Sådana antagandepoäng för tiden fr.o.m. året för dödsfallet t.o.m. det år den avlidne skulle ha fyllt 64 år beaktas under förutsättning den

att avlidne vid tidpunkten för dödsfallet hade sjukpenninggrundande

en inkomst som svarar mot årsinkomst förvärvsarbete lägst lika

en av med det vid årets ingång gällande basbeloppet eller också kan tillgodoräknas pensionspoäng för minst två de fyra åren närmast före

av dödsfallet. Om något dessa kvalifikationskrav är uppfyllt, beräknas

av antagandepoäng enligt den av två metoder det förmånligaste

som ger resultatet. Den ena metoden innebär att antagandepoäng beräknas motsvara medeltalet av de två högsta poängtalen under de fyra åren närmast före pensionsfallet. Den andra metoden innebär att antagandepoängen beräknas på grundval poängförvärven under samtliga år

av fr.o.m. 16 års ålder t.o.m. året närmast före pensionsfallet. Antagandepoängen skall därvid motsvara medeltalet för halva antalet de år

av som sålunda kommer i fråga, varvid hänsyn till åren med högsta

tas poängtalen.

Storleken av omställningspension och särskild efterlevandepension från tilläggspensioneringen är beroende det samtidigt

av om utges

SOU 1998: 120 Gällande bestämmelser om pension m. m. 127

barnpension eller inte. Finns det efter den avlidne barn som har rätt till barnpension, utgör omställningspensionen 20 % av den avlidnes egenpension. I annat fall uppgår sådan pension till 40 % av den avlidnes egenpension. På sätt inom samma som folkpensioneringen skall särskild efterlevandepension från ATP minskas med hänsyn till vissa andra förmå-

ner som den efterlevande har rätt till, såsom förtidspension, arbetslös-

hetsersättning och vuxenstudiebidrag

m.m. En vuxen efterlevande är berättigad till

som efterlevandepension

kan också komma i åtnjutande bostadstillägg till pensionärer eller av bostadsbidrag till barnfamiljer avsnitt 2.5. Även bestämmelserna

om särskilt grundavdrag för folkpensionärer kan

skattemässigt leda

till en gynnsam behandling efterlevande av vuxna se avsnitt 2.5.

Bampension

Bampension inom folkpensioneringen till

utges barn under 18 år vars far eller mor eller båda föräldrar har avlidit. Sådan pension utges även till bam har fyllt 18 år och så länge barnet som om därefter bedriver studier på grund- eller gynmasieskolenivå. Rätt till pension föreligger dock längst t.o.m. juni månad det år då barnet fyller år. 20 En förutsättning för att barnpension skall utbetalas även efter det barnet fyllt 18 år är att barnet då bedriver studier enligt eller

ovan återupptar så-

dana studier innan det fyller 19 år.

Bampension efter avliden förälder en utges för år räknat från folkpensioneringen en grundnivå 25 % det minskade

om av basbelop-

pet. Pensionen skall dock alltid med sådant utges belopp att den till-

sammans med tilläggspension i form barnpension utbetalas

av som till barnet utgör 40 % basbeloppet 1 213 kr månad år av per 1998. Detta utgör således form garantinivå. Har barnets båda en av föräldrar avlidit utgår barnpension med dubbelt så höga För det fall

belopp. den

avlidne föräldern inte uppfyllt kravet på 40

bosättningsår inklusive

framtida bosättningsår eller 30 intjänade ATP-år

inklusive motsva-

rande antagna år sker proportionell reducering en av pensionen.

Bampension inom tilläggspensioneringen på

utges samma villkor

som inom fokpensioneringen. För barn

ett utgör barnpensionen 30 % av den avlidnes beräknade egenpension beträffande se motsvarande underlag under efterlevandeförmåner till efterlevande. vuxna Finns fler barn än ett, ökas detta procenttal med 20 för varje barn utöver det första. Det sammanlagda bampensionsbeloppet fördelas därefter lika mellan barnen.

Om efterlevandepensionerna till barn och efterlevande vuxna från

tilläggspensioneringen efter försäkrad

en sammantagna överstiger den avlidnes beräknade egenpension, sätts

efterlevandepensionerna ned

128 Gällande bestämmelser pension SOU 1998: 120

om m.m

proportionellt så att de tillsammans motsvarar denna förtidspension eller ålderspension.

Änkepension enligt övergångsregler

Vid reformeringen efterlevandepensioneringen konstaterades att

av det var varken möjligt eller önskvärt att fr.0.m. de reglemas

nya ikraftträdande den 1 januari 1990 helt upphäva de dåvarande reglerna om änkepension och då låta dessa ersättas fullt ut det systemet

av nya för efterlevandepensionering. När det gällde kvinnor ansågs det att det nya regelsystemet primärt skulle gälla för de generationer vuxit

som upp under den samhällsstruktur och med de familjemönster i sig

som var grunden för hela refonnen. Inte heller borde rätten till redan beviljade änkepensioner påverkas de bestämmelsernas införande.

av nya Hänsynen till de kvinnor som redan uppbar änkepension enligt det gamla systemet och även till främst äldre och medelålders kvinnor i övrigt ansågs göra det nödvändigt att under lång övergångstid bi-

en behålla det gamla systemet med änkepension. Till följd härav infördes också omfattande och långtgående Övergångsbestämmelser.

Enligt dessa gäller således det äldre regelsystemet, redovisats i

som avsnitt 2.4.2, i större eller mindre utsträckning också fortsättningsvis

inom både folk- och tilläggspensioneringen. Övergångsbestämmelser-

na har i huvudsak följande innebörd.

Kvinnor som redan före den 1 januari 1990 hade rätt till änkepension har fortsatt rätt till sådan pension. Pensionen utbetalas med tilllämpning fullt ut av dessa tidigare bestämmelser. Detta gäller både folk- och tilläggspension. Sedan april 1997 inkomstprövas folkpensionsdelen se avsnitt 2.5.

Kvinnor som är födda år 1929 eller tidigare och varit gifta med

som den sedermera avlidne den 31 december 1989 följer fullt ut de äldre reglerna om änkepension och kan nybeviljas sådan pension i prakti-

ken numera endast tilläggspension även när dödsfallet inträffar efter

de nya bestämmelsernas ikraftträdande. Denna omfattas inte

grupp

alls av det reformerade efterlevandepensionssystemet.

Kvinnor som är födda under något åren 1930-1944 och varit

av som gifta eller i fråga om folkpension därmed likställda med den sedermera avlidne den 31 december 1989 kan nybeviljas änkepension också vid dödsfall år 1990 eller För tid före det kvinnan fyller 65

senare. år utbetalas änkepensionen med tillämpning fullt ut av äldre regler. Inkomstprövning sker av folkpensionsdelen sedan den 1 april 1997.

Från 65-årsmånaden samordnas ATP i form änkepension med

av den tilläggspension i form av ålderspension kvinnan erhåller.

som Samordningen går i princip till så, att änkepensionen reduceras med beloppet för ålderspensionen, dvs. änkepensionen utbetalas bara i den mån den överstiger kvinnans egen ålderspension. Det finns emellertid

SOU 1998: 120 Gällande bestämmelser pension 129

om m. m.

en garantiregel som innebär att kvinnan alltid har rätt till

en sammanlagd pension som motsvarar viss andel kvinnans

av summan av egen och mannens beräknade ålderspension, dvs. änkepensionen reduceras enbart ned till denna garantinivå. Denna nivå utgör 60 % för kvinnor födda år 1930, 58 % för födda år 1931, 56 % för födda år 1932, 54 % för födda år 1933, 52 % för födda år 1934 och 50 % för kvinnor födda åren 1935-1944.

Kvinnor i denna kategori liksom kvinnor i kategori 1 och 2

- - omfattas enbart av äldre regler och inte alls det reformerade

av systemet för efterlevandepension. Detta gäller både folk- och tilläggspension.

Kvinnor som är födda 1945 eller omfattas det reforrne-

senare av rade regelsystemet och kan beviljas omställningspension och särskild

efterlevandepension från folk- och tilläggspensioneringen.

Gifta kvinnor och såvitt gäller folkpension därmed likställda i denna åldersgrupp har dessutom rätt till vad

som kan sägas motsvara den änkepension intjänats före år 1990. Om sådan kvinna vid

som en utgången av år 1989 uppfyllde kraven för rätt till änkepension från folkpensioneringen dvs. då fyllt 36 år och varit gift eller därmed likställd med den avlidne i minst fem år eller då hade vårdnaden

mannen om barn under 16 år och uppfyller dessa villkor även vid tidpunkten för dödsfallet, har hon dessutom rätt till änkepension beräknas

som enligt särskilda regler. På sätt har hon rätt till änkepension

samma från ATP hon såväl den 31 december 1989 vid dödsfallet

om som uppfyllde villkoren för rätt till sådan pension dvs. kvinnan varit

om gift med den avlidne i minst fem år och äktenskapet ingåtts

mannen senast den dag då mannen fyllde 60 år. Från ATP utges änkepension som beräknas enligt 15/30-årsregeln grundval enbart de

av pensionspoäng som mannen intjänat t.o.m. år 1989 och alltså

utan anta-

gandepoängberäkning. Från folkpensioneringen utges änkepension

med lika många 30-delar oavkortad pension ATP--

av en som pensionen. Denna andel änkepension från folkpensioneringen

utges sedan enligt 5 kap. AFL proportionellt till den avlidnes antal bosättningsår inklusive framtida bosättningsår eller år med intjänade ATPpoäng inklusive antagna sådana år vid dödsfallet. Reglerna innebär alltså att, intjänat ATP-poäng för minst 30 år före år

om mannen 1990, oavkortad änkepension kan utges. Ju färre år med pensionspoäng som mannen då hade förvärvat, desto lägre blir den änkepension som kan utges. Folkpensionsdelen inkomstprövas sedan den 1 april 1997.

För tid då kvinnan kan ha rätt till både sålunda beräknad änke-

en pension och en omställningspension eller särskild efterlevandepension utbetalas änkepensionen endast i den mån den överstiger omställningspensionen eller den särskilda efterlevandepensionen. Detta gäller för änkepension från såväl folk- tilläggspensioneringen.

som

130 Gällande bestämmelser pension

om m.m

Fr.0.m. den månad då kvinnan fyller 65 år reduceras tilläggspension i form av änkepension beräknad enligt äldre regler fullt

ut med beloppet för kvinnans tilläggspension i form ålderspen-

egen av sion. I detta fall gäller ingen garantiregel.

Kvinnor i alla åldersklasser inte varit gifta eller därmed lik-

som ställda den 31 december 1989 eller då gifta eller därmed

som var likställda men inte uppfyllde kraven för rätt till änkepension omfattas uteslutande av den efterlevandepensioneringen inom folk- och

nya

tilläggspensioneringen.

Övriga Övergångsbestämmelser

För efterlevande män gäller de bestämmelserna enbart män

nya vars hustru avlidit efter år 1989. Även beträffande

barnpension gäller de

nya bestämmelserna dödsfallet inträffat efter lagens ikraftträdan-

om de. De nya åldersgränsema började dock gälla även för barn be-

som viljats barnpension före år 1990 liksom även de ändrade nivåerna för folkpension i form barnpension. Utges med stöd Övergångsbe-

av av stämmelsema såväl änkepension enligt äldre bestämmelser grund

av dödsfall som inträffat före år 1990 eller på grund dödsfall

av som inträffat därefter till kvinnor födda år 1944 eller tidigare barn-

- som pension gäller äldre bestämmelser angående beräkning barnpension

från tilläggspensioneringen.

2.5¶Särskilda förmåner

inom folkpensioneringen, m.m.

Till folkpension i form ålderspension, förtidspension, omställ-

av ningspension och särskild efterlevandepension samt även änkepension enligt övergångsbestämmelserna utgår pensionstillskott till försäkrade som har låg eller ingen ATP. Pensionstillskottet till ålders-

pension uppgår till högst 55,5 % det minskade basbeloppet. Pen-

av sionstillskott till efterlevandepension uppgår fr.o.m den 1 januari

1997 till maximalt 61,5 % det minskade basbeloppet. Tillskottet

av till hel förtidspension utgår med 111,5 % det minskade

som mest av basbeloppet. Pensionstillskottet påverkas inte pensionstagaren

av om är gift eller ogift. Däremot reduceras pensionstillskottet på sätt

samma som folkpensionsdelen i de fall den försäkrade inte uppfyllt kravet

40 års bosättning inklusive antagen framtida bosättningstid eller 30

år med intjänade ATP-poäng inklusive motsvarande antagna år.

Pensionstillskott till ålderspension, omställningspension, särskild efterlevandepension, änkepension eller förtidspension enligt be-

som stämmelserna i 5 kap. AFL utges med viss andel oavkortad sådan

Gällande bestämmelser pension 131

om m. m.

pension utgör motsvarande andel pensionstillskottet. Pensionstill-

av skott till änkepension utges vidare med motsvarande antal 15-delar som folkpensionen i de fall änkan inte har fyllt 50 vid död

mannens och rätten till änkepension inte grundar sig sammanboende med barn under 16 år.

Pensionstillskott till partiell ålderspension eller förtidspension

utgör motsvarande andel av helt pensionstillskott. Detsamma gäller

beträffande särskild efterlevandepension. Om ålderspension grund

av förtida eller uppskjutet uttag har minskats eller ökats med visst procenttal, minskas eller ökas pensionstillskottet i motsvarande mån.

Pensionstillskottet är inkomstprövat mot tilläggspension i alla former. Avräkningen är så konstruerad att den uppbär tilläggspen-

som sion med belopp överstigande pensionstillskottets nivå inte får något sådant tillskott. Till den som uppbär tilläggspension med lägre belopp utgår pensionstillskott i den mån de sammanlagda förmånema inte överstiger nivån för oreducerat pensionstillskott. Avräkning

mot tilläggspension görs alltså krona mot krona.

Bostadstillägg till pensionärer BTP regleras lagen

genom 1994:308 om bostadstillägg till pensionärer. Bostadstillägget syftar till att ge förutsättning för pensionärer med ingen eller låg ATP ha

att tillgång till en bostad av god kvalitet, utan att boendekostnaden minskar möjligheterna att också i övrigt ha tillfredsställande standard.

en De i dag gällande reglerna för bostadstillägg trädde i kraft den 1 januari 1995. Storleken av tillägget har gjorts beroende såväl den fak-

av tiska bostadskostnaden pensionstagarens i form

som egna resurser av inkomster och tillgångar.

BTP utges till den som är bosatt i Sverige och har ålderspension fr.o.m. 65 års ålder, förtidspension/sjukbidrag, omställningspension eller särskild efterlevandepension från folk- eller tilläggspensioneringen. BTP kan också utges till den har änkepension enligt

som Övergångsbestämmelser och till den uppbär pension enligt lag-

som stiftning i en stat som ingår i EU/EES och är bosatt i Sverige.

som

Bostadstillägg lämnas för den bostad i vilken pensionären har sitt huvudsakliga boende, perrnanentbostaden. Majoriteten dem

av som beviljats bostadstillägg bor i hyrd bostad, bostad med bostadsrätt eller eget småhus men bostadstillägg lämnas även till i särskilt

personer boende, dock flerbäddsrum.

Som ett komplement till BTP finns särskilt bostadstillägg till

ett pensionärer SBTP. SBPT betalas ut till pensionärer med hög boendekostnad och låg inkomst.

Bostadstillägg liksom änkepension inkomstprövas sedan den l

- april 1997 enligt särskilda regler. Regeringen har den 18 december 1997 lämnat i uppdrag till särskild utredare

en att göra en översyn av

systemet för inkomstprövning bostadstillägg till pensionärer

av m.m. Dir 1997:150.

132 Gällande bestämmelser pension SOU 1998: 120

om m.m

Fastställande av BTP sker i fyra delar. Först beräknas den högsta bostadskostnad som ersätts BTP, sedan sker inkomstberäkningen

av BTP-inkomst. Därefter reduceras bostadskostnaden utifrån den beräknade inkomsten. Slutligen prövas SBTP. För med änke-

personer pension sker först prövning rätt till BTP. Därefter sker in-

en av en komstprövning av änkepensionen mot den inkomst inte reducerat

som bostadstillägget.

Boendekostnaden i hyreslägenhet är hyran exklusive hushållsel. Vid boende i bostadsrätt är bostadskostnaden årsavgiften

summan av och 70 % av skuldräntor för lån där bostadsrätten lämnats säker-

som het. Boendekostnaden för boende i småhus beräknas beträffande driftskostnaderna utifrån en schablon. Till detta läggs 70 %

av skuldränta för lån där pantbrev i fastigheten lämnats säkerhet.

som Från den sålunda framrälcnade bostadskostnaden avräknas bostadsbidrag till barnfamiljer.

Fr.o.m. den 1 januari 1998 är det högsta möjliga bostadstillägget före inkomstprövningen 85 % bostadskostnaden mellan 100 och

av 4 000 kr per månad, dvs. 3 315 kr.

Storleken av det bostadstillägg som lämnas är beroende pensio-

av närens årsinkomst, varmed den inkomst kan

avses som en person antas komma att erhålla under den närmaste tiden, andel

samt en av dennes förmögenhet. Som inkomst räknas inte folkpension

och pensionstillskott. Uppbär pensionären inget pensionstillskott dras fri-

ett belopp motsvarande detta från pensionärens ATP. Övriga inkomster räknas med i BTP-inkomsten och reducerar BTP. För dem är

som gifta räknas de sammanlagda inkomsterna ihop bara den

även om ena av makarna har folkpension.

När bostadskostnaden och inkomsten enligt BTP är fastställda

reduceras bostadskostnaden med 40 % den sålunda beräknade in-

av komsten. Den del av inkomsten överstiger ett och ett halvt bas-

som belopp reducerar bostadskostnaden med 45 %.

Inkomstprövningen av änkepension sker samordnat med bostadstillägget. Detta görs på så sätt att BTP-inkomsten först reducerar BTP. När BTP är helt bortreducerat sker reducering änkepensionen med

av 30 % av den årsinkomst inte beaktats vid prövningen bostads-

som av tillägg. Detta innebär att änkan måste ha årsinkomst överstigande

en 90 000 kr för att någon reducering änkepensionen från folkpensio-

av neringen över huvud taget skall komma i fråga.

Pensionärer har under vissa förutsättningar rätt till ett särskilt grundavdrag vid beskattningen till sitt belopp betydligt översti-

som ger det grundavdrag som gäller för förvärvsinkomster. De pensionsförmåner som ger mottagaren rätt till särskilt grundavdrag är folkpension i form av ålderspension, förtidspension, sjukbidrag, omställningspension, särskild efterlevandepension och änkepension enligt Övergångsbestämmelser 48 § 4 och punkt 1 anvisningarna

mom. av

SOU 1998: 120 Gällande bestämmelser pension 133 om m. m.

till 48 § kommunalskattelagen 1928:370. De folkpensionsförrnåner

som utgår i form av Vårdbidrag och barnpension är karaktär av annan och grundar inte rätt till särskilt grundavdrag. Den folkpension som ger rätt till särskilt grundavdrag skall ha uppgått till minst 6 000 kr eller minst femtedel den sammanlagda en av inkomsten. Som folkpension räknas även pensionstillskott samt, vid avdragsberäkningen, tilläggspension med det belopp föranlett som avräkning av pensionstillskott. Ålders-, förtids- eller efterlevandepen-

sion, som betalas ut enligt utländsk lagstiftning social trygghet om och utges enligt grunder som är jämförbara med vad gäller för som folkpension, skall behandlas som folkpension skattskyldighet för om utbetalningen föreligger i Sverige. På grund av bestämmelserna om särskilt grundavdrag för folkpensionärer blir folkpensionförrnånema i många fall helt eller delvis undantagna från beskattning. För beskattningsåret 1997 uppgick det högsta särskilda grundavdragettill 53 800 kr pensionären haft om folkpension beräknad för ensamstående under hela eller någon del av året. Motsvarande belopp var för gifta pensionärer 47 600 kr. Vissa begränsningar finns beträffande det särskilda grundavdragets storlek. Oavsett dessa begränsningar har den pensionsberättigade alltid rätt att få ett särskilt grundavdrag är minst lika stort grundavdraget som som för taxerad förvärvsinkomst. Som ovan nämnts grundar inte barnpension rätt till särskilt grundavdrag. Däremot är barnpension, såväl folkpensions- tilläggspensom sionsdelen, delvis skattefri. Beräkning den skattefria delen görs för av varje månad. Bampension är skattefri till 40 % basbeloppet upp av per år. Uppbär barnet barnpension efter båda föräldrarna är den skattefria årsnivån 80 % av basbeloppet. Annan barnpension än folk- och tilläggspension beskattas helt. Beskattningen sker i inkomstslaget inkomst av tjänst. Reglerna om folkpension, pensionstillskott och särskilt grundavdrag upphävs för ålderspensioneringens del fr.o.m. år 2001 då de första utbetalningarna reformerad ålderspension skall ske. Även av förtidspensioneringen skall enligt den riksdagen principav antagna propositionen prop. 1997/98:ll1, bet. 1997/97:SfU l rskr. 1997/98:237 för framtiden behandlas i skattehänseende på samma sätt som förvärvsinkomster, dvs. något särskilt grundavdrag skall inte längre finnas kvar för denna förmånsform. Även folkpension i form av förtidspension liksom pensionstillskott härtill skall enligt dessa riktlinjer avskaffas.

134 Gällande bestämmelser pension SOU om m.m 1998: 120

2.6 efterlevandeför-

Arbetsskadeförsäkringens

måner

Lagen 1976:380 arbetsskadeförsäkring LAF trädde i kraft om den 1 juli 1977, samtidigt lagen 1954:243

som om yrkesskadeförsäkring

YFL upphörde att gälla. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga skada har inträffat före ikraftträdandet. om som Den 1 juli 1977 trädde vidare i kraft lagen 1977:265 statligt personskadeom skydd och lagen 1977:267 om krigsskadeersättning till sjömän. Iden

förra lagen har förts bestämmelser ersättning samman om vid personskada som har ådragits under bl.a. militärtjänst, civilförsvarstjänst,

räddningstjänst eller vistelse krirninalvårdsanstalt, häkte eller poli-

sarrest. Den senare lagen ersätter äldre författningar ersättning till om sjömän för krigsskador. Ersättning enligt de nämnda lagarna kan utges för skador, såväl olycksfallsskador s.k. yrkessjukdomar som och andra sjukdomar, inträffar under skyddstiden. Också som vid dödsfall kan ersättning utbetalas. Härvid blir ersättningsreglerna i LAF tillämpliga.

Arbetsskadeskyddet i LAF omfattar alla förvärvsarbetande, dvs.

förutom arbetstagare även uppdragstagare och egenföretagare. Försäkringen omfattar dessutom studerande i den mån utbildningen är förenad med särskild risk för arbetsskada.

Lagen omfattar ersättning vid sjukdom och bestående nedsättning

av arbetsförmågan samt ersättning vid dödsfall. En förutsättning för

att ersättning skall utges oavsett vilken ersättningsforrn det gäller,

att skadan eller dödsfallet har inträffat till följd arbetsskada. av Med arbetsskada avses varje hälsostöming har sitt i som ursprung arbetsmiljön, dvs. skada till följd olycksfall eller skadlig av annan inverkan i arbetet. Även olycksfall på väg till eller från arbetet, s.k. färdolycksfall, räknas arbetsskada färden föranleddes som om av och stod i nära samband med arbetet. Om försäkrad en varit utsatt för olycksfall eller skadlig inverkan annan i arbetet, skall skada som han har ådragit sig orsakad den skadliga inverkan, anses vara av om övervägande skäl talar för det. Med skada enligt LAF bl.a. avses personskada. Skada till följd annat än olycksfall skall ha inträfav anses fat den dag då skadan visade sig.

Genom en lagändring trädde i kraft den l juli 1993 slopades som den särskilda sjukpenningen i LAF. Numera gäller att ersättning lämnas i forrn av sjuklön från arbetsgivaren och sjukpenning från den allmänna försäkringen. Ersättning för inkomstförlust under tid med sjukpenning skiljer sig alltså inte från den ersättning lämnas vid som nedsättning av arbetsförmågan beror på arbetsskada. som annat än Även kostnader för sjukvård till följd av arbetsskadan ersätts på samma sätt som vid annan sjukdom.

SOU 1998: 120 Gällande bestämmelser pension 135

om m. m.

En försäkrad som till följd arbetsskada fått bestående ned-

av en sättning i sin förmåga att skaffa sig inkomst har rätt till ersättning i

form av livränta för den inkomstförlust uppkommit. Nedsätt-

som ningen av arbetsfönnågan måste dock uppgå till minst femtonde

en och inkomstförlusten för år räknat måste minst fjärdedel

vara en av

basbeloppet.

Livräntans storlek kan kortfattat sägas utgöra skillnaden mellan vad den försäkrade skulle ha haft i inkomst skadan inte inträffat och

om den inkomst den försäkrade kan bedömas få trots skadan. Livräntan

knyts till basbeloppet och betalas normalt ut längst till den månad då den skadade fyller 65 år.

Efter en försäkrad avlidit till följd arbetsskada utbetalas

som av begravningshjälp med belopp som motsvarar 30 % det fastställda

av basbeloppet vid tidpunkten för dödsfallet.

Om en försäkrad avlidit till följd arbetsskada kan vidare

av en enligt LAF livränta betalas till hans efterlevande bam och make eller

därmed likställd. Livränta betalas i form barnlivränta till efterle-

av vande barn och i form omställningslivränta och särskild efterle-

av vandelivränta till efterlevande make eller därmed likställd. Även

änkelivränta kan enligt Övergångsbestämmelser betalas till änka eller

ut med änka likställd kvinna.

De nu gällande reglerna trädde i kraft vid tidpunkt

samma som reformen efterlevandepensioneringens område, dvs. den 1 januari 1990. Dessförinnan gällde således området andra bestämmelser,

som i många avseenden överensstämde med de då gällande farniljepensionsbestämmelserna såvitt både den till livränta berättigade

avser personkretsen och de tider under vilken livränta kunde utbetalas. Utöver detta gällde att även frånskilda kvinnor liksom efterlevande

makes bam, dvs. styvbam till den avlidne, i vissa situationer kunde

vara berättigade till efterlevandelivränta. Också föräldrar till den avlidne kunde enligt äldre bestämmelser erhålla livränta med belopp,

skäligt

om föräldrarna till följd dödsfallet skulle komma sakna

av annars att behövligt underhåll.

Övergångsreglerna inom arbetsskadeförsäkringen motsvarar i stort

sett de som gäller för den reformerade efterlevandepensioneringen. Gränsdragningen mellan de äldre bestämmelserna i LAF

och de nu gällande bestämmelserna görs emellertid med utgångspunkt från tidpunkten för arbetsskadan och inte, inom efterlevandepensione-

som ringen, tidpunkten för dödsfallet. Detta innebär äldre bestämmelser

att kan bli tillämpliga under lång tid framöver under förutsättning

att

arbetsskadan inträtt dvs. den s.k. visandedagen för skadan inträffat

- före ikraftträdandet de bestämmelserna samtidigt efterle-

av nya som vandepension kan utges enligt de reformerade reglerna i AFL grund av att dödsfallet till följd arbetsskadan inträffat efter år

av 1989.

136 Gällande bestämmelser pension SOU 1998: 120

om m.m

Förutsättningarna för rätt till efterlevandelivränta följer i huvudsak de villkor som uppställs beträffande rätt till motsvarande efterlevan-

depension. Således kan omställningslivränta beviljas efterlevande

en make eller därmed likställd, som inte har uppnått 65 års ålder och

som stadigvarande sammanbodde med sin make vid dennes död, den

om efterlevande antingen vid dödsfallet stadigvarande sammanbodde med

barn under tolv år, som stod under vårdnad makarna eller endera

av av dem, eller oavbrutet sammanbott med maken under tid minst

en av fem år fram till tidpunkten för dödsfallet. Denna omställningslivränta

utges under sex månader räknat från tidpunkten för dödsfallet.

Vidare har en efterlevande make eller därmed likställd rätt till

omställningslivränta för förlängd tid, den efterlevande uppfyller de

om ovan angivna villkoren samt dessutom har vårdnaden och stadig-

om varande sammanbor med barn under 12 år, vid dödsfallet stadig-

som varande vistades i makarnas hem. Denna livränta kan till dess

utges det yngsta hemmavarande barnet fyller 12 år.

Rätt till särskild efterlevandelivränta har efterlevande

en som uppfyller villkoren för rätt till omställningslivränta, den efterlevandes

om möjligheter att bereda sig inkomst för honom eller henne

genom ett lämpligt arbete är nedsatt med minst fjärdedel.

Rätt till barnlivränta har barn, far eller eller båda föräldrar

vars mor har avlidit under förutsättning att barnet inte har fyllt 18 år. Sådan

livränta kan dock utges t.o.m. juni månad det år barnet fyller 20 år

om barnet efter fyllda 18 år bedriver studier viss beskaffenhet enligt

av vissa närmare förutsättningar i 8 kap. 2 § AFL.

som anges

För alla kvinnor gäller, oavsett när kvinnan är född, äldre regler för änkelivränta om visandedagen inträffat före den 1 januari 1990 och detta oavsett när dödsfallet inträffar.

En skillnad i förhållande till efterlevandepensioneringens regler är att även en frånskild kvinna är född år 1944 eller tidigare kan bli

som berättigad till änkelivränta enligt LAF i dess lydelse före den 1 januari

1990 om den före detta maken vid sin död skyldig betala

var att ett lagstadgat periodiskt underhållsbidrag till henne och detta

oavsett när äktenskapsskillnaden ägt rum. Detta gäller även arbetsskadan

om upptäckts eller upptäcks efter år 1989.

Dessutom kan kvinnor födda år 1944 eller tidigare beviljas änkelivränta enligt äldre bestämmelser, oavsett när visandedagen inträffat,

enligt mindre stränga regler än motsvarande bestämmelser för rätt till änkepension; nämligen förutom i fall då kvinnan gift med den

var sedermera avlidne mannen den 31 december 1989 eller då stadigvarande sammanbodde med hon tidigare varit gift med

en person som eller hade eller hade haft barn tillsammans med även i situationer då kvinnan senast vid tidpunkt väntade bam tillsammans med

samma mannen eller då hade levt tillsammans med den avlidne sedan

avsevärd tid under äktenskapsliknande förhållanden.

Gällande bestämmelser pension 137

om m.m.

Omställningslivränta eller särskild efterlevandelivränta kan beviljas kvinnor födda 1945 eller visandedagen inträffar efter

senare om den 31 december 1989 samt även kvinnor födda år 1944 eller tidigare

som inte uppfyller förutsättningarna för rätt till änkelivränta.

De nya åldersgränserna för livränta till efterlevande bam träd-

som de i kraft den l januari 1990 skall enligt Övergångsbestämmelser gälla

även i de fall livräntan grundar sig arbetsskada med visandedag

en före denna tidpunkt.

Underlaget för beräkning efterlevandelivränta ersättnings-

av underlaget utgörs av den försäkrades livränta sådan livränta

egen om vid tiden för dödsfallet utgick med anledning förlust arbetsför-

av av mågan till följd skadan. I annat fall grundas efterlevandelivräntan

av på vad som skulle ha utgjort livränta till den försäkrade vid förlust

av arbetsförrnågan, sådan livränta skulle ha börjat vid tiden för

om utges dödsfallet. Till grund för beräkningen livräntan till efterlevande

av läggs även pension, livränta eller ersättning utgick till den

annan som försäkrade med anledning tidigare arbetsskada, i den mån det är

av skäligt. Livräntan till efterlevande får emellertid inte grunda sig högre ersättningsunderlag än motsvarar 7,5 gånger det fastställda

som basbeloppet vid den försäkrades död.

Livränta till ett efterlevande barn utges med belopp för år räk-

som nat motsvarar 40 % av ersättningsunderlaget. Är fler barn berättigade

till livränta efter den försäkrade, ökas procenttalet med 20 för varje barn utöver det första. Det sammanlagda livräntebeloppet fördelas

därefter lika mellan barnen.

Omställningslivränta liksom hel särskild efterlevandelivränta

utges med belopp som, när den försäkrade även efterlämnar bam har

som rätt till livränta efter honom eller henne, för år räknat motsvarar 20

och i annat fall 45 % ersättningsunderlaget.

Beträffande efterlevandelivräntor finns även motsvarighet till

en den begränsningsregel gäller beträffande efterlevandepensioner

som från tilläggspensioneringen i 14 kap. 8 § AFL. Regeln innebär

att efterlevandelivräntoma efter och i fonn omställ-

en samma person av ningslivränta, särskild efterlevandelivränta och bamlivränta

sammantagna inte får överstiga det ersättningsunderlag räknats fram. Om

som detta skulle bli fallet, sätts livräntoma ned proportionellt så de

att tillsammans motsvarar detta underlag.

Änkelivränta till änka betalas

en enligt övergångsvis alltjämt gällande regler i LAF i reglernas lydelse före den 1 januari 1990 med

ut 40 % av ersättningsunderlaget det finns barn har rätt till liv-

om som ränta efter den avlidne. I annat fall betalas änkelivränta med 45 %

av ersättningsunderlaget.

Är någon som har rätt till efterlevandelivränta samtidigt berättigad

till folkpension eller tilläggspension i form efterlevandepension

138 Gällande bestämmelser pension SOU 1998: 120

om m.m

enligt AFL med anledning den inkomstförlust har föranlett

av som livräntan, utges livräntan endast i den mån den överstiger pensionen.

Efter det att den efterlevande fyllt 65 år utges varken omställningslivränta eller särskild efterlevandelivränta, varför någon samordning med pensionsförmåner då inte blir aktuell. Däremot kan änkelivränta, liksom änkepension, utbetalas även efter det att den efterlevande kvinnan fyllt 65 år. I dessa fall skall livräntan samordnas med pension enligt AFL grund av äldre bestämmelser i LAF. Dessa bestämmelser innebär att sådan livränta utges endast den efterlevande inte

har rätt till änkepension från tilläggspensioneringen och folkpension i

form av ålderspension tillsammans uppgår till 65 % tidigare

som av beräknad livränta. Vid denna samordning skall enligt Övergångsbestämmelsema till lagen 1988:881 ändring i lagen 1962:381

om om allmän försäkring hänsyn tas till den tilläggspension i form änke-

av pension som beräknas före det att samordning sker mellan änkepen-

sionen och kvinnans tilläggspension i form ålderspension.

egen av Om änkan har gjort förtida eller uppskjutet uttag ålderspensionen,

av skall enligt LAF samordningen göras hel ålderspension hade

som om börjat betalas ut vid 65 års ålder.

I de fall änkelivränta och omställningspension samtidigt

utges samordnas fönnånema med varandra fullt så änkelivräntan utbetalas

ut att endast i den mån den överstiger omställningspensionen. När väl rätten till omställningspension upphört utbetalas änkelivräntan fullt till

ut dess änkan fyller 65 år, då samordning skall ske mellan änkeliv-

räntan och änkans ålderspension från folkpensioneringen i viss och

mån även mot änkepension från tilläggspensioneringen sådan

om utges.

Om någon efterlevande skulle berättigad till såväl livränta

vara enligt äldre bestämmelser omställningslivränta eller särskild ef-

som terlevandelivränta utbetalas endast den sistnämnda. I de fall livräntan enligt de äldre bestämmelserna överstiger den reformerade efterlevandelivräntan utbetalas emellertid denna överskjutande del till den efterlevande.

De nya reglerna beträffande barnlivränta skall i princip tillämpas vid alla dödsfall som inträffat efter år 1989, arbetsskadan

oavsett om som föranlett dödsfallet inträffat före ikraftträdandet de be-

av nya stämmelsema.

2.7¶Yrkesskadelivränta

I nuvarande pensionssystem är storleken på bl.a. efterlevandepensioner huvudsakligen beroende av intjänandetider och tillgodoräknade pensionspoäng men även i viss mån andra pensionsförrnåner. Så-

av lunda är t.ex. pensionstillskott till folkpension i form omställ-

Gällande bestämmelser

om pension m. m. 139

ningspension beroende den avlidnes tilläggspension. Därtill kom-

av mer den samordning sker mellan allmänna pensionsfönnåner och

som andra förmåner och som kan innebära antingen att storleken på

pensionsförmånen påverkas eller att storleken den andra förmånen

påverkas. I avsnitt 2.6 har redogjorts för arbetsskadelivräntor,

som är en förmån som reduceras pensionsförrnåner.

Alltsedan införandet ett allmänt pensionssystem i Sverige har

av det vid sidan detta förekommit författningar obligatorisk för-

av om säkring för dem som i yrkesutövning riskerar drabbas

m.m. att av olycksfall som leder till bestående förlust eller nedsättning arbets-

av förmågan eller till dödsfall. Ersättning på grund sådan försäkring är

av således avsedd att täcka bl.a. bortfall arbetsinkomst och ersättning-

av en utbetalas i sådant fall i form livränta eller engångsbelopp. Det

av har regelmässigt ansetts överkompensation uppstår

att en om en pensionsberättigad jämte en sådan ersättning får uppbära andra pensions-

förmåner ograverade. Av denna anledning har bl.a.

efterlevandepen-

sioner, men även ålderspensioner, och livräntor på olika samord-

sätt nats, dvs. förekomsten av en livränta har föranlett minskning

av pensionen eller tvärtom.

Utformningen av regleringen samordning mellan pension och

om yrkesskadelivräntor m.m. bestämdes i huvudsak å sidan intres-

av ena

set av att undvika överkompensation till pensionsberättigade

som uppbär livräntor och å andra sidan hänsynstagande till de

ett att som drabbats av yrkesskador eller motsvarande ofta därigenom helt eller

delvis betagits möjligheten att tjäna in tilläggspension.

Den centrala lagstiftningen vad beträffar ersättning för arbetsskador

eller därmed jämförliga skador utgörs i dag lagen 1976:380

av om arbetsskadeförsäkring och lagen 1977:265 statligt personskade-

om skydd, vilka båda trädde i kraft den 1 juli 1977. Emellertid regleras

ersättning för skador som inträffat under äldre författnings giltighet

en alltjämt enligt bestämmelserna i denna författning. Till följd härav

utbetalas alltjämt och kan framdeles komma att börja utbetalas ersättning enligt ett stort antal äldre, i de flesta fall upphävda, författningar

om obligatorisk försäkring för yrkesskador eller motsvarande. i

Det är dessa fall fråga om ersättning för skador inträffat under åren

som 1903-1977. Huvuddelen dessa livräntor utbetalas enligt 1954 års

lag om yrkesskadeförsäkring. Samlingsbegreppet för dessa livräntor

har därför kommit att bli yrkesskadelivräntor. Även livräntor

som utbetalas till personer vilka inte kan sägas ha varit verksamma i

yrkesutövning då de drabbats skador eller sjukdomar brukar således

av benämnas yrkesskadelivräntor. Som exempel detta kan

nämnas personer som skadats under fullgörande värnplikt eller i samband

med vissa utbildningar.

Enligt nuvarande regler uppgår det maximala ârsbeloppet för

en yrkesskadelivränta till 3,78 gånger basbeloppet enligt 1 kap. 6 § andra

140 Gällande bestämmelser om pension

m.m

stycket AFL, dvs. till 137 592 kr för år 1998. Beroende på skadeår reduceras dock yrkesskadelivräntan vid antingen 65 eller 67 års ålder till tre fjärdedelar av tidigare utgående belopp. Maximalbeloppet för de flesta ålderspensionärer blir alltså i de flesta fall år.

103 376 kr per

I 17 kap. 2§ AFL återfinns gällande regler samordning

nu om mellan yrkesskadelivräntor och bl.a. efterlevandepension från folkoch tilläggspensioneringen. Enligt dessa regler minskas efterlevandepensionen med yrkesskadelivräntan i viss omfattning. Även yrkesskadelivräntor som utbetalas till efterlevande enligt utländsk lagstiftning påverkar efterlevandepensionens storlek.

Efterlevandepension från såväl folk- tilläggspensioneringen

som skall enligt bestämmelserna minskas med tre fjärdedelar den yrkes-

av skadelivränta som den pensionsberättigade har rätt till såsom efterlevande efterlevandelivränta. Med efterlevandepension här

avses förutom barnpension, omställningspension och särskild efterlevandepension även änkepension som utges enligt Övergångsbestämmelser.

- Däremot skall änkepension efter avlidit före den 1 juli

en man som 1960 inte påverkas av sådan livränta.

Yrkesskadelivräntan efterlevandelivräntan minskar först tilläggspensionen, därefter eventuellt pensionstillskott till efterlevandepensionen och allra sist folkpensionens huvudfönnån. För att livräntan skall reducera tilläggspensionen krävs emellertid att den avlidne tjänat in pensionspoäng inom ATP för minst ett år före det år då skadan inträffade. Kan livräntan inte samordnas med tilläggspension görs minskningen direkt på folkpensionsförrnånema. En livränta den

som efterlevande har skadad egenlivränta samordnas enligt AFL inte

som med efterlevandepension.

Uppbär den efterlevande både omställningspension och ålderspension på grund av förtida uttag rekommenderar Riksförsäkringsverket i Allmänna Råd 1989:9 Efterlevandepension enligt lagen allmän

om försäkring AFL att efterlevandelivräntan först reducerar

omställningspensionen och därefter ålderspensionen från folkpensioneringen.

Folkpension i form änkepension betalas ut enligt AFL i

av som dess lydelse före den 1 januari 1990 och samordnas med yrkes-

som skadelivränta skall enligt AFL i dess äldre lydelse minskas endast så mycket att minst hälften återstår det belopp skulle ha

av som annars betalats ut. När det gäller barnpension får minskning göras ända ned

till en fjärdedel av folkpensionens årsbelopp.

Dessa garantiregler gäller de folkpensionsfönnåner kan bli

som föremål för minskning folkpensionens huvudförmån och pensionstillskott till änkepension. I praxis har denna samordning gått till så

att pensionstillskottet beräknas utifrån den tilläggspension faktiskt

som betalas ut, dvs. pensionstillskottet beräknas utifrån det belopp

SOU 1998: 120 Gällande bestämmelser om pension m. m. 141

tilläggspensionen uppgår till efter det att den samordnats med yrkesskadelivräntan. Vad gäller omställningspension och särskild efterlevandepension och samordning med efterlevandelivränta finns det däremot inget motsvarande garantibelopp som inom barn- och änkepensioneringen. Vid samordningen kan därför dessa pensioner helt falla bort om livräntan överstiger dessa. Yrkesskadelivräntoma är sedan den 1 januari 1969 knutna till basbeloppet och är således värdesäkrade motsvarande de sätt som allmänna pensionerna. Vid inkomstprövning av rätt till bostadstillägg till pensionärer enligt lagen 1994:308 om bostadstillägg till pensionärer och således även vid inkomstprövning av änkepension tas hänsyn till yrkesskadelivränta på så sätt att den del livräntan inte har samordnats av som med pensionen tas upp som inkomst 5 § nämnda lag.

2.8¶Efterlevandeskydd inom

änstepensioneringama

I stort sett alla arbetstagare den svenska arbetsmarknaden omfattas i dag av pensionsregler som bygger kollektivavtal mellan arbetsmarknadspartema. Pension enligt dessa system utgör komplettering till det allmänna pensionssystemet. I huvudsak förekommer fyra sådana former pensioner, nämligen a pension till av statsanställda PA-91, b pension till kommunalanställda PA-KL, c pension till privatanställda tjänstemän och arbetsledare ITP och d särskild tilläggspension STP för privatanställda arbetare. Denna har fr.o.m. 1996 ersatts med helt premiebestämda pensioner skall nya som ersätta STP-planen och finansieras enligt prerniereservsystem. Utöver de här nämnda finns särskilda pensionsanordningar för exempelvis anställda inom den kooperativa sektorn, för bankanställda och för försäkringsanställda. Dessa är såväl förmånsmässigt med som avseende finansieringen utformade i nära anslutning till ITPsystemet. Liksom den allmänna pensioneringen är avtalspensioneringen obligatorisk i förhållande till den enskilde arbetstagaren och de omfattar alla som är verksamma det aktuella avtalsornrådet. Avtalspensionerna fullgör i huvudsak tre olika funktioner. För det första ger de i regel ett tillägg till de allmänna pensionema som schablonmässigt motsvarar 10-15 % slutlönen. För det andra de av ger ibland rätt till pensionsförrnåner i situationer när sådan rätt inte föreligger inom den allmänna pensioneringen, t.ex. yrkesornråden med lägre pensionsålder än 65 år eller i form ett utökat av

142 Gällande bestämmelser pension om m.m SOU 1998: 120

efterlevandeskydd. För det tredje avtalspensioneringama till

ger rätt pension också för inkomstdelar överstiger 7,5

som basbelopp.

Pension till statsanställda PA-9l till kommunalanställda samt PA-

KL ges bl.a. i form ålderspension, av sjukpension och

efterlevandepension. Detsamma gäller pension till privatanställda

tjänstemän och arbetsledare ITP. Pensionsvillkoren för särskild

tilläggspension STP eller den prerniebestämda pensionen nya för privatanställda arbetare innefattar emellertid

endast ålderspension. I det

följande lämnas kortfattad en redogörelse för hur

efterlevandeförmånema är utformade i de nu nämnda

pensionssystemen.

2.8.1¶Statlig tjänstepension

Avtalspensioneringen för statligt anställda reformerades i grunden med

verkan fr.o.m. den l januari 1992. Från att tidigare ha varit uppbyggd

enligt den s.k. bruttosamordningsmetoden

är den statliga ålderspensionen utformad enligt metoden numera för nettosamordning.

Bestämmelser statsanställdas pensioner finns om i ett avtal år 1991 om pensionsplan för arbetstagare hos m.fl. staten PA 91. Planen gäller i

huvudsak för arbetstagare har sådana som statliga eller icke-statliga

anställningar för vilka Statens arbetsgivarverk har rätt att sluta kollektivavtal. Administrationen handhas av Statens löne- och

pensionsverk SPV.

För att vara omfattad pensionsplanen krävs

av att arbetstagaren har fyllt 18 år, att anställningen

gäller tills vidare eller har varat i minst sex månader samt att anställningen avser tjänstgöring motsvarande lägst

40 % av heltidstjänstgöring.

Efterlevandeskyddet enligt PA-9l utgörs av efterlevandepension och kompletterande efterlevandepension.

Efterlevandepension kan utges efter arbetstagare en som vid dödsfallet omfattades PA-9l eller av som hade ålders- eller sjukpension

enligt planen. Rätt till efterlevandepension tillkommer efterlevande

make som stadigvarande sammanbodde med

arbetstagaren vid dennes död samt arvsberättigade

barn. Med make jämställs den som, utan att

vara gift, stadigvarande sarnmanbodde med

en ogift arbetstagare vid

dennes död och som tidigare varit gift med eller som har eller har haft

eller då väntade barn med denne. Rätt till efterlevandepension upphör

för efterlevande make då denne ingår äktenskap och för barn när barnet

fyller 20 år.

Efterlevandepension utbetalas under tid fem fr.o.m. månaden en av efter dödsfallet, dock längst till utgången av den månad då den avlidne

skulle ha fyllt 70 eller, när det gäller arbetstagare som avgått efter

fyllda 65 år, längst under fem år räknat från avgången. För en efterlevande utgör den årliga pensionen 1,2 basbelopp. För varje

Gällande bestämmelser pension 143 om m. m.

berättigad därutöver ökas det sammanlagda pensionsbeloppet med 0,5 basbelopp. Beloppet delas mellan vuxen och barn så, att den får l vuxne basbelopp och barnen får dela resten. Om den avlidnes pensionsunderlag överstiger 7,5 basbelopp, kan också kompletterande efterlevandepension utges. Berättigade härtill är samma kategorier som har rätt till efterlevandepension, dock att kompletterande efterlevandepension kan utges även till barn är som äldre än 20 år barnet när det fyller 20 år är fullständigt och varaktigt om arbetsoförmöget. Pensionen utbetalas i sådant fall så länge detta förhållande består. Någon maxirnitid under vilken kompletterande efterlevandepension till make/sambo längst kan utbetalas finns inte, utan sådan pension är livsvarig. Den kompletterande efterlevandepensionen utgör viss andel en av den avlidnes pensionsunderlag mellan 7,5 och 30 basbelopp. Pensionsunderlaget beräknas utifrån den anställdes fasta lön och vissa andra kontanta avlöningsforrner. Om pensionsunderlaget ligger mellan 7,5 och 20 basbelopp är pensionsnivån 32,5 % detta underlag av normalbeloppet. Av detta normalbelopp har efterlevande make rätt en till 100 %. Om det dessutom finns ett efterlevandebarn utgör efterlevandepensionen 130 % av normalbeloppet. Om det enbart finns efterlevande barn erhåller ett sådant barn 75 % den pension av en efterlevande make är berättigad till och detta belopp höjs enligt särskilda regler för varje ytterligare bam. Den som slutar sin anställning efter fyllda 31 år och före pensionsåldem har i princip rätt till egenlivränta från 65 års ålder, under förutsättning att han har minst tre års pensionsgrundande tjänstetid. Under samma villkor utges även kompletterande efterlevandelivränta som en viss andel av pensionsunderlaget mellan 7,5 och 30 basbelopp.

2.8.2¶Kommunal tjänstepension

Avtalspensioneringen för kommunernas och landstingens anställda var tidigare uppbyggd helt enligt metoden för bruttosamordning men förändrades i vissa avseenden det gällande avtalet: genom nu pensionsavtalet för arbetstagare hos kommuner och landsting, PA-KL 85. Härigenom har bruttosamordningssystemet i princip bibehållits men har införts regler som får till följd att kompletterande nettopension en normalt alltid utbetalas utöver folkpension och ATP. Pensioneringen administreras av Kommunernas pensionsanstalt KPA. Omfattade av pensionsplanen är arbetstagare har fyllt 18 år och som som har en arbetstid om minst 40 % motsvarande heltidsanställning. av De reforrnerade reglerna för efterlevandepension i AFL föranledde ändrade bestämmelser också för efterlevandeförmånema inom den kommunala avtalspensioneringen. De bestämmelserna innebär att nya det vid dödsfall fr.o.m. år 1990 utbetalas efterlevandepension till vuxen

144 Gällande bestämmelser pension om m.m

efterlevande under tid fem år efter dödsfallet.

en av Förmånsberättigade

är i huvudsak samma kategorier inom den allmänna som

pensioneringen. Någon begränsning till efterlevande är under 65 år

som finns dock inte. Pensionen utges viss andel den avlidnes som en av

pensionsgrundande lön upp till 30 basbelopp 15 % på visst

av en sätt beräknad årsmedelpoäng denna ligger mellan O och 20 basbelopp om och 7,5 % om den ligger mellan 20 och 30 basbelopp. För hel pension krävs pensionsgrundande tjänstetid minst år. Är en om 30 anställningstiden kortare reduceras pensionen i motsvarande mån. På grundval övergångsvis gällande bestämmelser av kan även

kompletterande änkepension utges. Förutsättningarna för sådan

att pension skall utges är att PA-KL eller motsvarande gällde för arbetstagaren den 31 december 1989 och därefter fram till dödsfallet och att den efterlevande har rätt till tilläggspension i form av änkepension enligt övergångsbestämmelsema i AFL. Pensionen utges vidare enbart lönedelar över 7,5 basbelopp. Beräkningen sker med

utgångspunkt från den avlidnes årsmedelpoäng. Om årsmedelpoängen

ligger mellan 7,5 och 20 basbelopp är

kompensationsgraden 24 % och för årsmedelpoäng mellan 20 och 30 basbelopp

är den 12 %. Pensionen är vidare beroende tidsfaktom. Om den

av förrnånsberättigade är född

år 1945 eller senare får pensionsgrundande tid tillgodoräknas endast t.o.m. år 1989 och pensionen upphör att betalas ut vid 65 års ålder. För äldre efterlevande räknas tiden vanligt sätt och pensionen så utges länge som änkepension från ATP enligt bestämmelserna i AFL utbetalas. För samtliga gäller krav giftermål före 1989 års för

utgång

att rätt till kompletterande änkepension skall föreligga. Barnpension utges till dess barnet fyller 18 år eller i samband med studier längst till 20 års ålder. En förutsättning för barnpension

förlängd är att barnpension enligt AFL utbetalas. Bampensionsbeloppet beräknas enligt samma principer för ålderspension och som efterlevandepension,

men beräknas utan hänsyn till tidsfaktom. Detta innebär också att bampensionen beräknas grundval den avlidnes

av årsmedelpoäng. I

skiktet 0-7,5 basbelopp är kompensationsnivån 10 %, i skiktet 7,5-20 basbelopp 28 % och mellan 20 och 30 basbelopp 14 %. Efterlämnar den avlidne flera barn ökas bampensionen enligt vissa regler, varefter pensionen delas lika mellan barnen. Enligt det nya avtalet är pensionsförrnåner för efterlevande nettoförmåner, dvs. de samordnas inte med folkpension och ATP.

2.8.3 Industrins och handelns för

tilläggspension tjänstemän

ITP

Nuvarande avtal beträffande IT P-planen har träffats i september 1976

mellan Svenska Arbetsgivarföreningen SAF

och privattjänstemanna-

Gällande bestämmelser pension 145 om m. m.

kartellen PTK och gäller med vissa förändringar efter förhand- - nya lingar fortfarande. - ITP-planen omfattar bl.a. familjepension. Planen omfattar även en kompletterande ålderspension ITPK i form egenpension - av som baseras en inbetald premie. Egenpensionen kan i sin tur kompletteras med ett familjeskydd. Familjepension enligt ITP-planen utges till efterlevande make änka eller änkling och bam. Rätt till denna fönnån består även efter det att tjänstemännen har uppnått pensionsåldem. För full pension krävs att den avlidne haft en tjänstetid 360 månader mellan 28 och 65 års om ålder. Vid kortare tjänstetid reduceras pensionen med så många 360delar som det saknas månader för full tjänstetid. Familjepension utges fr.o.m. månaden efter den under vilken tjänstemännen har avlidit. Pensionen utgår för make livsvarigt och för barn t.0.m. den månad under vilken barnet fyller 20 år. Om barnet vid denna tidpunkt är fullständigt och varaktigt arbetsoförrnöget har det dock rätt till familjepension så länge detta förhållande består. Farniljepensionens storlek bestäms med utgångspunkt dels i ett grundbelopp, dels av antalet förmånstagare. Grundbeloppet för full familjepension beräknas som en viss andel den del den avlidnes av av lön som översteg 7,5 basbelopp. Familjepension utges till en ensam efterlevande make med 100 % grundbeloppet, till make och ett barn av med 130 % därav, till make och två bam 150 % varefter pensionen ökas med 10 % för varje ytterligare barn. Enligt regler som gällde fram till utgången år 1989 kunde i vissa av fall utges särskild änkepension och särskild änklingspension. Dessa regler gav viss kompensation för pensionsmedförande lönedelar till upp 7,5 basbelopp. Reglerna gäller även fortsättningsvis enligt Övergångsbestämmelser för tjänstemän som avlidit före denna tidpunkt. Dessutom har maka till tjänsteman avlider därefter rätt till som ersättning enligt de tidigare reglerna äktenskapet ingåtts före år om 1990. Detsamma gäller för efterlevande änkling äktenskapet ingåtts om före år 1990 och mannen är född år 1929 eller tidigare. Särskild änkeoch änklingspension som utbetalas enligt dessa regler minskas med omställningspension och särskild efterlevandepension från den allmänna försäkringen. I ITP-planen finns fr.o.m. år 1977 också kompletterande en ålderspension ITP-K. Storleken på ITP-K är beroende de avgifter - av som löpande tillgodoräknas tjänstemännen. För tjänstemän födda år 1939 eller senare år ITPK-avgiften 2,0 % den pensionsmedförande av lönen. From. den l juli 1990 kan en del IT PK-premien användas till att av teckna en försäkring för familjeskydd eller för kompletterande ålderspension i form av gruppension. Försäkringen för farniljeskydd innebär utbetalning under fem år efter dödsfallet, dock längst till dess

146 Gällande bestämmelser pension SOU 1998: 120

om m.m

den avlidne skulle ha fyllt 65 år, ett årligt belopp eller två

av om ett basbelopp.

En ITP-försäkrad som fyllt 28 år och slutar sin anställning

som utan att omedelbart bli ITP-försäkrad hos arbetsgivare erhåller

annan automatiskt ett s.k. fribrev motsvarande värdet intjänad pensionsrätt

för ålderspension, ITPK-pension och familjepension.

2.9 till

Underhållsbidrag barn enligt

föräldrabalken

Nu gällande bestämmelser underhållsbidrag till barn trädde i kraft

om den 1juli 1979. Före 1979 års underhållsreform fanns det i praxis inte några allmänt vedertagna principer för hur skulle beräkna under-

man hållsbidrag till barn. Ett huvudsyftena med refonnen mildra

av var att underhållsbördan för bidragsansvariga med ekonomi.

svag Ett annat mål att få till stånd enhetlig bedömning underhållsbi-

var en mer av

dragsfrågoma.

De grundläggande bestämmelserna föräldrars underhållsskyl-

om dighet mot barn finns i 7 kap. föräldrabalken FB.

Enligt 7 kap. 1 § FB skall föräldrarna för underhåll barnet

svara efter vad är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrar-

som

nas samlade ekonomiska förmåga. När underhållsskyldigheten be-

stäms skall hänsyn tas till barnets inkomster och tillgångar

egna samt till vissa av barnets sociala förmåner. Sinsemellan skall föräldrarna

ta del i kostnaderna för barnets underhåll och efter sin förmåga.

var en Föräldrarnas underhållsskyldighet är alltså inte ovillkorlig bero-

utan ende av deras ekonomiska fönnåga och barnets behov.

Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller 18 år. Går emel-

lertid barnet i skola vid denna tidpunkt eller återupptas skolgången innan barnet fyller 19 år, är föräldrarna intill dess barnet fyller 21 år

underhållsskyldiga så länge skolgången pågår. Till studier räknas

studier i grund- och gynmasieskola därmed jämförlig

samt annan utbildning.

Underhållsskyldighet åvilar inte endast de biologiska föräldrarna varmed jämställs adoptivföräldrar, 4 kap. 8 § FB i vissa fall

se utan

även styvföräldrar. En underhållsskyldighet föreligger för den

som varaktigt bor tillsammans med barn och med förälder har

annans som vårdnaden barnet, han eller hon gift med föräldern

om om är eller har eget barn tillsammans med föräldern. Underhållsskyldigheten för styvföräldem är emellertid subsidiär i förhållande till den biologiska

förälderns underhållsskyldighet. Kan således barnet få underhåll

av den särlevande biologiska föräldern föreligger ingen underhållsskyldighet för styvföräldem.

SOU 1998: 120 Gällande bestämmelser pension 147

om m. m.

En förälder kan uppfylla sin underhållsskyldighet fak-

genom att tiskt ta hand om barnet och försörja det eller att betala under-

genom hållsbidrag till barnet. En förälder som inte har vårdnaden barnet

om och inte heller varaktigt sammanbor med detta skall fullgöra

sin un-

derhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet. Det-

samma gäller om föräldern har vårdnaden barnet med

om gemensamt den andra föräldern men barnet varaktigt bor tillsammans med endast den andra föräldern.

Socialstyrelsen har utarbetat detaljerade riktlinjer för beräkning

av underhållsbidrag. Denna beräkningsmetod går ut på först fast-

att man ställer bamets behov underhåll, varefter båda föräldrarnas

av nettoöverskott eller nettounderskott

räknas fram efter avdrag för skatt samt nedan redovisade förbehåll och bostadskostnad. Därefter

görs en proportionell fördelning av underhållsskyldigheten mellan föräldrarna med hänsyn till respektive förälders förmåga.

Utgångspunkten när underhållsbidrag bestäms är således barnets

behov. Vid bestämmande barnets behov utgår från barnets

av man ålder och de schablonbelopp fastställts för vad barn i viss

som ett en ålder normalt kostar. För barn i åldern 0-6 år norrnalkostnaden

anses vara 65 % av basbeloppet, för barn i åldern 7-12 år är motsvarande kostnad 80 % av basbeloppet och för barn är 13 år eller äldre

som utgör normalkostnaden 95 % basbeloppet. Dessa schablonbelopp

av utgör endast en utgångspunkt vid beräkningen. Barnets behov

av underhåll kan vara lägre eller högre grund individuella förhållan-

av den hos det aktuella barnet. Barnet kan också göra anspråk på hög-

en re standard och därmed större underhåll bättre föräldrarnas ekonomiska ställning är. Sådana s.k. standardtillägg är dock i praktiken relativt ovanliga.

Till denna kostnad läggs faktiska utgifter för barnomsorg. Det allmänna barnbidraget samt vissa andra sociala förmåner och även inkomster som barnet kan ha reducerar det belopp utgör barnets

som behov av underhållsbidrag. Det belopp härefter återstår

som motsvarar barnets behov av underhåll från sina båda föräldrar.

Nästa led är att fastställa föräldrarnas respektive förmåga att betala underhåll till barnet. När underhållsskyldigheten bestäms får den bidragsansvarige förbehålla sig ett belopp för eller under-

eget annans håll förbehållsbelopp enligt bestämmelserna i 7 kap. 3 § FB. Förbehållsbeloppet för den bidragsansvariges eget underhåll innefattar alla vanliga levnadskostnader. Bostadskostnaden beräknas för sig efter vad som är skäligt. De andra levnadskostnaderna beräknas med ledning av ett normalbelopp för år räknat utgör 120 % basbelop-

som av pet enligt AFL.

Om det finns särskilda skäl får ett belopp förbehållas för underhåll

make som den bidragsansvarige varaktigt bor tillsammans med s.k. hemmamakeförbehåll. Med make likställs även den bi-

annan som

148 Gällande bestämmelser pension

0m m.m

dragsansvarige bor tillsammans med, de har barn gemensamt.

om Detta förbehållsbelopp utgör 60 % av basbeloppet.

Har den bidragsansvarige hemmavarande barn får han eller hon dessutom förbehålla sig ett belopp barn tillsammans med vad

per som, som utges av den andra föräldern eller för dennas räkning, för år räknat utgör 40 % av gällande basbelopp. Domstolen kan dock bestämma ett annat förbehållsbelopp om det föranleds av omständigheterna i det särskilda fallet.

I föräldrabalken har i samband med införandet lagen

av 1996:1030 om underhållsstöd den 1 februari 1997 införts be-

en ny stämmelse som föreskriver att den bidragsskyldige skall ha full-

anses gjort sin underhållsskyldighet enligt föräldrabalkens regler intill det belopp som lämnas i underhållsstöd till barnet, dvs. för närvarande l 173 kr i månaden. Detta innebär att det för domstolar endast kom mer att bli aktuellt att fastställa underhållsbidrag till barnet, beräknat enligt föräldrabalkens normer, överstiger detta belopp. Det kan

som emellertid också bli aktuellt att fastställa underhållsskyldighet för förfluten tid, eftersom underhållsstöd endast kan beslutas med

en månads retroaktiv verkan. Motsvarande gräns i föräldrabalken är åtta år, eller för längre tid tillbaka den bidragsskyldige så medger.

2.10¶Underhållsstöd till barn till särlevande

föräldrar

Den 1 februari 1997 trädde lagen 1996:1030 underhållsstöd i

om kraft. Denna lag reglerar det tidigare återfanns bl.a. i lagen

som 1964: 143 om bidragsförskott.

Enligt lagen om bidragsförskott gällde tidigare att ett s.k. bidragsförskott utgick från det allmänna till barn är bosatta här i landet.

som Förutsättningarna för rätt till bidragsförskott i desamma

var stort sett som förutsättningarna för att underhållsskyldighet enligt FB skulle föreligga. Om föräldern avled upphörde rätten till bidragsförskott.

Bidragsförskottet var, som ordet antyder, från början ett rent förskott från det allmänna. Detta kunde därför aldrig högre än det

vara underhållsbidrag som fastställts avtal eller dom. Efter hand

genom kom emellertid bidragsförskottet att få karaktär på så

en annan sätt att bidragsförskottsbeloppet var detsamma oavsett vilket underhållsbidrag som fastställts. Detta skulle ett generellt stöd

mer ses som upp till en viss nivå, vid lagens avskaffande 40 % basbeloppet, vilket i

av sig korresponderade med den garanterade bampensionen från folkpensioneringen. Var det fastställda underhållsbidraget lägre än detta belopp utgick Överskjutande belopp som ett utfyllnadsbidrag för vilket

återbetalningsskyldighet för den bidragsansvarige inte förelåg. I övri-

SOU 1998: 120 Gällande bestämmelser om pension m. m. 149

ga delar utgjorde emellertid bidragsförskottet ett förskott det underhåll som rätteligen borde betalas den bidragsansvariga förälav dern. Beträffande denna förskottsdel övertog det allmänna ansvaret för indrivningen hos den underhållsansvariga föräldern och även risken för förlust. De sedan den l februari 1997 gällande bestämmelserna om underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar innebär att ett nytt samhällsstöd har ersatt det tidigare gällande bidragsförskottet och det särskilda bidraget till vissa adoptivbarn. Utgångspunkten har varit dels att samhällsstödet till barn föräldrar inte bor tillsammans vars skall vara oberoende av föräldrabalkens regler om underhållsbidrag, dels att statens kostnader skall minskas. Det har vidare betonats att det i första hand är föräldrarna som har det ekonomiska ansvaret för barnens försörjning. Besparingen ligger i att man bättre skall utnyttja den bidragsskyldige förälderns försörjningsförmåga än vad tidigare som skett. Ett barn har rätt till underhållsstöd, föräldrarna inte bor tillom sammans eller den ena föräldern är avliden. Därutöver krävs att barnet varaktigt bor och är folkbokförd hos föräldrarna, den s.k. bofören av äldem. Boföräldem skall dessutom bosatt här i landet samt vara vara vårdnadshavare beträffande underåriga barn för det bidragsberättigade barnet. Är barnet inte svensk medborgare, krävs vidare boföratt äldem eller barnet vistas i Sverige sedan minst månader. sex Rätt till underhållsstöd föreligger emellertid inte barnet har rätt om till barnpension efter en bidragsskyldig förälder grund bestämav melserna i AFL. Storleken på denna barnpension spelar således ingen roll. Bampension från annat land fråntar emellertid inte barnet rätt till underhållsstöd. Underhållsstöd lämnas med 1 173 kr i månaden barn räknat. per Bor barnet växelvis hos båda föräldrarna skall underhållsstödet utges i form av ett utfyllnadsbidrag. Detsamma gäller den bidragsskyldige om betalar underhållsbidrag direkt till boföräldem och därmed barnet. Understiger detta utgivna belopp underhållsstödet utbetalas den kvarvarande delen som ett utfyllnadsbidrag. Om barnet har egna inkomster, skall underhållsstödets belopp minskas. Vid inkomster överstiger 48 000 kr år skall undersom per hållsstödet minskas med 50 % av överskjutande belopp. För det underhållsstöd som lämnas till barnet är den förälder som inte bor tillsammans med barnet återbetalningsskyldig gentemot staten. Någon återbetalningsskyldighet skall emellertid inte fastställas i de fall där den bidragsskyldige i rätt ordning betalar ett underhåll som motsvarar lägst det belopp som han eller hon skulle bli återbetalningsskyldig för enligt bestämmelserna underhållsstöd. Återbei lagen om talningsskyldigheten är utformad så att den underhållsskyldige skall betala en viss procent av sin årliga bruttoinkomst efter ett grundav-

150 Gällande bestämmelser pension om m.m SOU 1998: 120

drag på 24 000 kr. Procentsatsen för fastställande

av återbetalnings-

beloppet för ett barn är 10%, för två barn 6,25 % för varje barn och för tre barn 5 % för varje barn. Den totala procentsatsen ökas sedan med 1 % för varje ytterligare barn utöver Alla den

tre. återbetalnings-

skyldiges barn bör ha likaberättigade anspråk hans eller hennes

försörjningsförmåga. Därför skall hänsyn tas även till de den återav betalningsskyldiges bam som han eller hon lever tillsammans med eller är underhållsskyldig mot i förhållande. Detta innebär annat bl.a. att återbetalningsskyldigheten minskar föräldern skulle få barn i om ett nytt förhållande. Återbetalningsskyldighetenskall i första hand bestämmas med ut-

gångspunkt i den återbetalningsskyldiges inkomst tjänst

av samt intäkt av kapital och inkomst näringsverksamhet. Även av studiemedel i form av studiebidrag samt 1 % den

av bidragsskyldiges skattepliktiga

förmögenhet som överstiger 900 000 kr beaktas vid denna inkomst-

prövning.

Återbetalningsskyldighetengrundas på inkomsten och

förmögen-

heten vid den senaste taxeringen och omräknas årligen. Även om taxeringen visar en viss inkomst kan faststäl-

återbetalningsskyldigheten

las till ett högre belopp än vad detta taxeringsbeslut ger anledning till, om det är uppenbart att den bidragsskyldige har

en förvärvsförmåga

som väsentligt överstiger vad inkomsterna som motsvarar enligt nämnda beslut.

En återbetalningsskyldig förälder

kan helt eller delvis medges an-

stånd av försäkringskassan med till

återbetalning staten. Anstånd kan medges i den mån det behövs för den skall få

att bidragsskyldige be-

hålla vad som behövs för och familjens underhåll. eget Den som således har en skuld för underhållsstöd till skall inte staten vara skyldig att betala ett högre belopp till varje månad staten än vad som motsva-

rar den âterbetalningsskyldighet är fastställd enligt

som procentmetoden. På skulden utgår ränta med belopp regeringen fastställer som för varje kalenderår. En bidragsskyldig kan också medges eftergift

av försäkringskassan

om det finns synnerliga skäl med hänsyn till den

bidragsskyldiges

ekonomiska eller personliga situation.

SOU 1998: 120 Statistiska uppgifter 151

om...

3¶Statistiska om

uppgifter pensions-

tagare och kostnader m.m.

Folkpensioneringen

Antalet personer med folkpension i form av efterlevandepension i december olika år framgår tabell 3.1.

Tabell 3.1 Antal pensionstagare med folkpension i form efterlevandepen-

av sion i december respektive år

År	Omställ Särskild Änke- nings- efterle- pension sion pension vande-	pension	Bampen- Bostadsstöd till pensionärer med efterle- vandepension
1990 2 029		59 727 30 629		5 771
1991 2 760		7 58 070 30 340		5 385
1992 3 393		19 56 192 30 338		4 925
1993 3 956		31 54 347 30 536		4 755
1994 4 372		50 52 741 30 360		4 304
1995 4 852		56 52 211 30 318		3 625
1996 5 117		61 49 506 29 936		3 103
1997 4 230		72 17 167 29 769		4 096

Den relativt stora minskningen mellan år 1995 och 1996 beror på

en omläggning av statistiken. Tidigare ingick några änkor med formell rätt till änke-

pension men där änkepensionen var 0 kr. Dessa rensades bort år 1996.

Som framgår av tabell 3.1 utbetalades i december 1997 reformerad ef-

terlevandepension till efterlevande dvs. omställningspension och

vuxna särskild efterlevandepension till 4 302 I tabell 3.4-3.6

personer. anges fördelningen av dessa pensioner män och kvinnor samt även efter

ålder för de pensionsberättigade. Av de pensionsberättigade med refor-

merad efterlevandepension till vuxna hade 206 bostadstillägg

personer dvs. ca 5 % och 2 431 personer pensionstillskott dvs. 56 % Vid

. samma tidpunkt uppbar 17 167 änkor änkepension och dessa

av var 3 890 berättigade till bostadstillägg dvs. 23 % och 2 617 till

ca pensionstillskott dvs. 15 %.

152 Statistiska uppgifter om... SOU 1998: 120

Medelårsbeloppen för utbetald omställningspension, särskild efterle-

vandepension och änkepension inklusive pensionstillskott uppgick i december 1997 till 35 656 kr, 26 167 kr respektive 18 964 kr.

Av samtliga i december 1997 utbetalda änkepensioner 8 283 be-

var viljade grund av dödsfall inträffat före år 1990 och 8 884

som grund av dödsfall som inträffat efter år 1989 se tabell 3.3. Som framgår av tabell 3.1 minskade antalet änkepensioner från folkpensioneringen

kraftigt mellan december 1996 och december 1997. Detta har sin förklaring i de regler om inkomstprövning folkpension i form änkepen-

av av sion som trädde i kraft den 1 januari 1997 och började tillämpas på

som utgående änkepensioner fr.o.m. den 1 april 1997. Dessa regler innebär

bl.a. att sådan inkomstprövning kan bli aktuell att göra redan efter

sex månaders uppbärande av änkepension. I 1997 uppbär 49 000

mars ca änkor folkpension i form änkepension. I samband med ikraftträdandet

av av reglerna om inkomstprövning kom 37 500 dessa utbetalda änke-

av pensioner att påverkas. Ytterligare 8 000 drogs in till följd underlå-

av tenhet att inkomma med nödvändiga uppgifter inkomstförhållanden

om m.m. Av de 37 500 änkor som fick sin änkepension inkomstprövad förlorade 19 800 hela sin folkpension. Detta skedde enligt 1997 års regler vid en inkomst 199 000 kr år. I 1997 hade 5 000 änkor

ca per mars ca pensionstillskott till sin änkepension. Hälften dessa fick detta helt

av bortreducerat från april. För detta krävdes inkomst på 272 000 kr

en ca per år.

Ytterligare en orsak till denna kraftiga minskning antalet änkepen-

av sioner från folkpensioneringen är förmodligen även förtidspensionering-

ens inverkan i denna del. Många änkor har i dag rätt till både förtidspen-

sion och änkepension från folkpensioneringen. Endast pensionsför-

en mån kan dock utbetalas i taget. Tidigare det oftast förmånligare för

var änkan att uppbära änkepension i stället för partiell förtidspension. Efter

införandet av inkomstprövning inom änkepensioneringen är det i

numera många fall mer förmånligt för änkan att uppbära förtidspension i stället för änkepension. I anledning härav har antalet förtidspensioner till änkor

ökat kraftigt.

Av tabell 3.2 framgår hur många de änkepensioner utbetalades

av som i december 1997 som var reducerade till andelar varierande mellan 1 och 14 femtondelar av hel pension på grund att änkan vid tidpunkten för

av dödsfallet eller, vid den tidpunkt då hon inte längre uppfyllde det s.k. bamvillkoret, inte hade fyllt 50 år. På motsvarande sätt framgår

av tabellerna 3.7 och 3.8 i vilken omfattning efterlevandepensioner i form

av omställningspension, särskild efterlevandepension samt änkepension är avkortade med tillämpning 40-årsregeln respektive 30-årsregeln

av samt även i vad mån reducering sker på grund bristande bosättningstid

av eller bristande år med intjänade eller antagna ATP-poäng.

Statistiska uppgifter 153

om...

Tabell 3.2 Antal änkepensioner i december 1997 fördelade i 15-delar

Antal 15- Man avliden före Man avliden Man avliden efter delar l juli 1960 1/7 1960- 31 december 1989

31/12 1989

15 4 056 7 989

14 635 223

13 663 186

12 589 125

1 1 482 107

10 452 90

9 360 45

8 258 35

7 2 244 32

6 6 187 25

5 3 1 19 13

4 4 87 8

3 5 62 2

2 3 46 4

1 20 Summa 23 8 260 8 884

I december 1997 var det endast 23 änkor alltjämt uppbar änkepen-

som sion grund av dödsfall inträffat före den 1 juli 1960. Dessa

som var inkomstprövade enligt äldre lagstiftning s.k. övergångsfall. Enligt beräkningar gjorda av Riksförsäkringsverket antas endast två änkor med denna äldre form änkepension finnas kvar efter år 2000.

Oreducerad folkpension i form änkepension utges till änkor

av om rätten därtill grundar sig att hon bor tillsammans med barn är

som under 16 år eller om hon vid död eller vid den därmed jäm-

mannens ställda tidpunkten dvs. när barnet fyllt 16 år har fyllt 50 år. Av antalet änkepensioner som beviljats efter år 1989 uppbär det övervägande antalet änkor änkepension från folkpensioneringen med fulla 15-delar. Således är det närmare 90 % dessa uppbär oreducerad änkepension

av som

från folkpensioneringen.

Av samtliga änkepensioner utbetalas på grund dödsfall

som av som inträffat efter den 30 juni 1960 endast 30 % reducerade till följd

var ca av 15-delsregeln. Däremot är det ingen de änkor beviljats änke-

av som pension grund av dödsfall inträffat före den 1 juli 1960

som som uppbär oreducerad änkepension från folkpensioneringen. Det kan antas att dessa änkor, som alltså efter 37 år alltjämt uppbär änkepension, vid dödsfallstidpunkten var relativt unga och att de dessutom inte hade barn under 16 år. Därav följer de låga andelarna änkepension.

154 Statistiska uppgifter om...

Tabell 3.3 Folkpensionärer i december 1997 med änkepension fördelade efter ålder samt efter om pensionen beviljats före den 1 januari 1990

respektive efter den 31 december 1989

Ålder Man avliden före

Man avliden efter

år 1990 år 1989 -24

25-29	7	4
30-34	66	27
35-39	229	85
40-44	401	197
45-49	593	397
50-54	967	1 279
55-59	l 788	2 569
60-64	4 232	4 326
Summa	8 283	8 884

Som framgått av tabell 3.2 var endast 23 änkor beviljade änkepension grund av dödsfall som inträffat före den 1 juli 1960. Dessa änkor är berättigade endast till folkpension i form av änkepension enligt särskilda regler se avsnitt 11.13. Enligt gjorda beräkningar kommer endast 2

av dessa änkor att kunna uppbära sådan änkepension efter ikraftträdandet av våra förslag år 2001, men då under endast begränsad tidsperiod.

Tabell 3.4 Folkpensionärer i december 1997 med inledande omställningspension, förlängd omställningspension och särskild efterlevandepension fördelade efter ålder kvinnor

Ålder	Inledande omställnings- pension		Förlängd omställnings- pension		Särskild efterle- vandepension
-24		2		16
25-29		15		138
30-34		35		401		1
35-39		5 1		608		2
40-44		84		610		7
45-49		145		348		13
50-54		172		81		14
55 -59		15				2
60-64		8				9
Summa		527		2 202		48

SOU 1998: 120 Statistiska uppgifter

om... 155

Tabell 3.5 Folkpensionärer i december 1997 med inledande

omställningspension, förlängd omställningspension och särskild efterlevandepension fördelade efter ålder män

Ålder	Inledande omställnings- pension		Förlängd omställnings- pension		Särskild efterle- vandepension
-24				1
25-29		l		23
30-34		1 1		1 10
35-39		18		199
40-44		25		244
45-49		63		180
50-54		136		113	6
55-59		140		34

6 60-64 193 10

12 Summa 587 914

Tabell 3.6 Folkpensionärer i december 1997 med inledande

omställningspension, förlängd omställningspension

och särskild efterlevandepension fördelade efter ålder kvinnor och män.

Ålder Inledande

Förlängd Särskild efterle-

	omställnings- pension		omställnings- pension	vandepension
-24		2		17
25-29		16		161
30-34		46		51 l l
35-39		69		807

2 40-44 109 854

7 45-49 208 528

13 50-54 308 194

20 55-59 155 34

8 60-64 201 10

21 Summa 1 114 3 116

Av tabell 3.4 kan utläsas att det i december

1997 inte utbetalades förlängd omställningspension till någon kvinna i åldern 55-64 år. Kvinnor

i dessa åldrar nybeviljas alltjämt i utsträckning änkepension

stor enligt de övergångsvisa bestämmelserna härom. För kvinnor dvs. framför

yngre allt för kvinnor födda år 1945 eller därefter gäller

emellertid att dessa i första hand skall nybeviljas reformerad

efterlevandepension, dvs. om-

ställningspension och särskild efterlevandepension.

Endast i den mån änkepensionen från folk- och tilläggspensioneringen överstiger

den reformerade efterlevandepensionen skall därutöver sådan

änkepension

156 Statistiska uppgifter 0m...

utbetalas. Sådan änkepension skall även utges när den tidsbegränsade rätten till reformerad efterlevandepension har upphört. När väl möjligheten att nybevilja änkepension enligt övergångsbestämmelsema avtar kommer emellertid antalet omställningspensioner och sannolikt även särskilda efterlevandepensioner till kvinnliga efterlevande att öka. Detta kan antas inträffa omkring år 2010 då det reforrnerade efterlevandepensionssystemet är i ett fullfunktionsstadium, eftersom endast kvinnor födda år 1945 eller senare kan beviljas omställningspension och särskild efterlevandepension från tilläggspensioneringen efter denna tidpunkt. Äldre kvinnor har då uppnått 65 års ålder varmed också rätten till reforrnerad efterlevandepension och folkpension i form av änkepension bortfallit.

Tabell 3.7 Antal folkpensionärer i december 1997 med omställningspension, särskild efterlevandepension och änkepension som är 40-delsberäknade

Andelar i	Omställnings- Särskild efter- Änke-				Summa
40-delar	pension		levandepension pension
35-39		6	-	19	25
30-34		7	-	13	20
25-29		6	-	9	15
20-24		5	-	15	20
15-19		9	-	14	23
10- 14		13	1	14	28
5-9		35	1	31	67
1-4		17	2	19	38

Tabell 3.8 Antal folkpensionärer i december 1997 med omställningspension, särskild efterlevandepension och änkepension som är 30-delsberäknade

Andelar i Omställnings- Särskild					Änke-	Summa
30-delar	25-29 20-24 15-19 10-14 5-9 1-4	pension 27 19 16 13 7 9	efterlevan- pension depension	1 1 - 1 -	129 1 13 120 17 1 293 428	157 133 136 185 300 437

Som framgår av tabellerna 3.7 och 3.8 är det endast ett fåtal pensionsberättigade som uppbär avkortad efterlevandepension från folkpensioneringen. Vid en jämförelse det i december 1997 totala antalet

av pensionsberättigade framgår att av totalt 4 230 efterlevande med omställ-

SOU 1998: 120 Statistiska uppgifter 157

om...

ningspension endast 189 personer uppbar sådan pension avkortad, dvs. ca 4 %.

Av dessa var 56 svenska medborgare. För änkepensioneringens del var det totalt 1 388 änkor som uppbar avkortad änkepension 17 167

av pensionsberättigade, dvs. motsvarande 8 %. Av dessa 204 svenska

ca var medborgare. Av de avkortade efterlevandefönnånerna utbetalades knappt 1 300 till utomlands bosatta eller till sjömän.

Tabell 3.9 Barn med barnpension från folkpensioneringen i december 1997 fördelade efter ålder och kön

Ålder

	Pojkar	Flickor	Summa
O	11	12	23
1	42	57	99
2	86	94	180
3	161	141	302
4	240	212	452
5	328	288	616
6	401	404	805
7	579	562	1 141
8	626	568	1 194
9	737	625	1 362
10	767	751	1 518
11	870	823	1 693
12	1 069	938	2 007
13	1 081	1 016	2 097
14	1 193	1 169	2 362
15	1 355	1 339	2 694
16	1 533	1 505	3 038
17	1 794	1 721	3 515
18	1 761	1 710	3 471
19	620	580	1 200
Summa	15 254	14 515	29 769

Antalet barn som i december 1997 uppbar barnpension från folkpensioneringen var, som framgår tabell 3.9, 29 769. I 347 fall hade barnets

av båda föräldrar avlidit. Av tabell 3.10 framgår i vad mån de i december

1997 utbetalda bampensionema från folkpensioneringen 40-

var delsberäknade respektive 30-delsberäknade samt även i vilken omfattning reducering av pensionen skedde till följd bristande bosättnings-

av tid eller bristande med intjänade eller antagna ATP-poäng.

158 Statistiska uppgifter om... SOU 1998: 120

Tabell 3.10. Antal barnpensioner som är 40 dels- respektive 30delsberäknade

Pensions- 40-delsberäkning berättigade

1-4 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39

Män	23 22	4	14	18	10
Kvinnor	28 21	7	17	17	16
Summa	51 43	ll	31	35	26
Pensions-		30-delsberäkning

berättigade

1-4 15- 19 20-24 25-29

Män	2 34	29	51
Kvinnor	2 19	41	45
Summa	4 53	70	96

3.2¶Tilläggspensioneringen

Utbetalning av tilläggspension i form av efterlevandepension till

vuxna efterlevande har under 1990-talet fått med åren allt större betydelse.

en Däremot har antalet utbetalda barnpensioner från tilläggspensioneringen minskat något mellan år 1990 och år 1997. Utvecklingen sedan år 1990 framgår av tabell 3.11.

Enligt gjorda beräkningar antas antalet änkepensioner från tilläggspensioneringen öka fram till ungefär år 2000 för att därefter minska

successivt. Till följd av minskningen antalet änkepensioner och då möj-

av ligheten till nybeviljande av denna pensionsfonn så småningom upphör kommer en viss ökning att ske antalet omställningspensioner och

av särskilda efterlevandepensioner. Ökningen kommer emellertid

att vara måttlig till följd av att dessa pensionsformer är tidsbegränsade ett helt annat sätt än nuvarande änkepensioner.

Av tabell 3.12 framgår hur många änkepensioner från tilläggspensioneringen som beviljats på grund dödsfall inträffat före år 1990

av som respektive efter år 1989. I tabell 3.13 årsbeloppen och medelårs-

anges beloppen för de olika pensionsförrnånema till efterlevande under

vuxna åren 1990-1997.

Statistiska uppgifter

om... 159

Tabell 3.11 Antal pensionstagare med tilläggspension i form efterlevan-

av depension i december respektive år

År Änke-

Omställnings- Särskild Bampension

pension efterle- pension

Vande-

pension

1990	2 023		362 290	30 351
1991	2 773	8	370 491	29 792
1992	3 434	18	377 079	29 764
1993	3 982	31	382 790	29 928
1994	4 376	41	385 296	29 720
1995	4 822	49	388 917	29 588
1996	5 046	62	390 991	29 086
1997	4 155	68	392 347	28 858

Tabell 3.12 Tilläggspensionärer i december 1997 med änkepension fördelade efter ålder samt efter pensionen beviljats före den 1 januari

om 1990 respektive efter den 31 december 1989.

Ålder	Mannen före år 1990	avliden	Mannen avliden efter år 1989
-24		1
25-29		2		10
30-34		47		53
35-39		234		249
40-44		796		869
45-49		2 146		2 098
50-54		4 817		4 582
55-59		7 124		7 133
60-64		11 379		11 034
65-69		20 388		17 983
70-74		33 587		27 375
75-79		49 108		34 648
80-84		50 655		28 519
85-89		38 988		15 699
90		18 476		4 347
Summa		237 748		154 599

Av änkepensioner som i december 1997 utgick från tilläggspensione-

ringen var 237 748 beviljade på grund dödsfall inträffat före år

av som 1990. Av dessa pensionstagare det 230 968 kvinnor

var som uppbar änkepension från endast tilläggspensioneringen. Av de kvinnor

som uppbar änkepension grund dödsfall inträffat

av som efter år 1989 var motsvarande siffror 154 599 respektive 146 745.

160 Statistiska uppgifter om...

Tabell 3.13 Tilläggspensioner i form av omställningspension, särskild ef-

terlevandepension samt änkepension år 1990-1997. Årsbelopp och medel-

årsbelopp

December Omställnings-	pension	Särskild efterle- vandepension		Änkepension
År	Årsbe- Medel- Årsbe- Medel- Årsbe- lopp 1 000 kr lopp kr 1 000 kr lopp kr l 000 kr lopp kr	årsbe- lopp	årsbe- lopp		Medel- årsbe-
1990	35 810 17 701			7 418 072 20 476
1991	52 131 18 799 177		22 092 8 436 708 22 772
1992	68 899 20 064 405		22 503 9 220 352 24 452
1993	81 494 20 466 510		16 452 9 542 712 24 929
1994	91 950 21 012 932		22 732 10 151 977 26 349
1995	103 723 21510 1 219		24 878 10 648 423 27 380
1996	111 239 22 045 1 398		22 548 11 119 044 28 438
1997	84 422 20 318 1 587		23 338 11448 933 29 181
Utöver ökningen av antalet efterlevandepensioner till					efterlevande

vuxna har även en ökning av den genomsnittliga tilläggspensionens storlek skett till följd av de avlidnas allt högre medelpoäng för ATP och större antal år med pensionsgrundande inkomst. Skillnaden är särskilt framträdande beträffande utbetalda änkepensioner, där medelårsbeloppet år 1990 var 20 476 kr medan samma belopp år 1997 uppgick till 29 181 kr. Ökningen av årsbeloppet kommer att bestå så länge antalet änkepensioner beräknas öka, dvs. fram till år 2000. Därefter sjunker visserligen antalet utbetalda änkepensioner från tilläggspensioneringen men kostnaden härför beräknas sjunka först efter år 2005 se tabell 3.24. Detta har sin förklaring i de alltjämt ökande medelpoängen för ATP och det större antalet år med pensionsgrundande inkomst. Både årsbeloppet

och medelårsbeloppet kommer därför att öka fram till år 2005 till följd härav.

Årsbeloppet för omställningspension dvs. både för den inledande och den förlängda har sjunkit med knappt 27 milj. kr mellan år 1996 och år 1997. Detta har sin förklaring i att den inledande omställningspensionen ändrades från att ha varit ettårig till att utges under endast månader

sex från den 1januari 1997.

Av tabell 3.14 kan utläsas att det i december 1997 inte utbetalades förlängd omställningspension till någon kvinna i åldern 55-64 år. Dessa kvinnor nybeviljas vanligtvis alltjämt änkepension enligt de övergångsvisa bestämmelserna härom. När väl möjligheten till nybeviljande

av änkepension avtar kommer emellertid att inträffa ökning antalet

en av omställningspensioner och sannolikt även särskilda efterlevandepensioner till kvinnliga efterlevande.

SOU 1998: 120 Statistiska uppgifter

om... 161

Tabell 3.14 Tilläggspensionärer i december 1997 med inledande eller förlängd omställningspension eller särskild efterlevandepension fördelade efter ålder kvinnor

Ålder Inledande

	omställnings- pension		Förlängd omställnings- pension		Särskild efterle- vandepension
-24		2		12
25-29		14		132
30-34		34		392	1
35-39		48		592

40-44	8 1	606	6
45-49	143	343	1 1
50-54	180	79

12 55-59 26

4 60-64 28

1 1 Summa 556 2 156

Tabell 3.15 Tilläggspensionärer i december 1997 inledande

med eller förlängd omställningspension eller särskild efterlevandepension

fördelade efter ålder män

Ålder

	Inledande omställnings- pension		Förlängd omställnings- pension		Särskild efterle- vandepension
-24				1
25-29		1		22
30-34		10		106
35-39		18		188
40-44		24		237
45-49		59		172
50-54		133		108

6 55-59 140 33

5 60-64 184 7

10 Summa 569 874

Av tabell 3.14 och 3.15 kan utläsas det inte utbetalades

att särskild efterlevandepension till någon kvinna år.

som var yngre än 30 Ingen man med särskild efterlevandepension vid tidpunkt under år.

var samma 50

I juni 1998 uppbar sammanlagt 3 914

personer tilläggspension i form

av omställningspension, varav 918 uppbar inledande omställningspen-

sion och 2 996 förlängd omställningspension. Av dem berätti-

som var gade till inledande omställningspension uppbar 621

personer eller ca 68 % omställningspension med kompensationsgrad 40 %. Mot-

en om

svarande siffror var för den förlängda omställningspensionen

22 perso-

6S01/1998:120

162 Statistiska uppgifter om...

ner eller knappt 1 %. Sammanlagt uppbar ca 16 % omställningspension

med en kompensationsgrad om 20 %.

Tabell 3.16 Tilläggspensionärer i december 1997 med inledande eller förlängd omstållningspension eller särskild efterlevandepension fördelade efter ålder kvinnor och män

Ålder	Inledande omställnings- pension		Förlängd omställnings- pension		Särskild efterle- vandepension
-24		2		13
25-29		15		154
30-34		44		498		1
35-39		662		780		2
40-44		105		843		6
45-49		202		5 15		1 1
50-54		313		187		18
55-59		166		33		9
60-64		212		7		21
Summa		1 125		3 030		68

Av tabell 3.17 framgår att det i december 1997 endast var 169 pensionstagare som uppbar reformerad efterlevandepension till vuxna efterlevande från enbart folkpensioneringen. Motsvarande antal uppgick beträffande tilläggspensioneringen till 90. Vid samma tidpunkt var det sammanlagt 4 133 pensionsberättigade som uppbar reformerad efterlevandepension till vuxna efterlevande från både folk- och tilläggspensioneringen. Beträffande utbetalade änkepensioner i december 1997 bestod den alldeles övervägande delen av änkepension från endast tilläggspensioneringen. Detta har sin förklaring i att tilläggspension i form av änkepension, till skillnad från ornställningspension och särskild efterlevandepension i många fall kan utges obegränsat även efter det att änkan fyllt 65 år eller dessförinnan börjat uppbära egen ålderspension. I 14 634 fall uppbar änkan änkepension från såväl folk- som tilläggspensioneringen.

Av tabell 3.18 framgår att det i december 1997 utbetalades 28 858 bampensioner från tilläggspensioneringen. I 273 fall hade barnets båda föräldrar avlidit. Av de utbetalningar som gjordes i december 1997 uppgick medelårsbeloppet till 21 131 kr per år.

SOU 1998: 120 Statistiska

uppgifter om... 163

Tabell 3.17 Antal efterlevande i december 1997

som uppbar omställningspension, särskild efterlevandepension, änkepension och barnpension från folk- respektive tilläggspensioneringen från

samt både folk- och tilläggspensioneringen

Omställnings- Särskild Änke- Barn-

pension efterlevande- pension pension

pension Endast folk- 160 9 2 533

1 590 pension

Endast ATP 85 5

377 713 679

Både folkpension och 4 070 63 14 634 28 179 ATP

Tabell 3.18 Tilläggspensionärer i december

1997 med barnpension lördelade efter ålder och kön

Ålder	Pojkar	Flickor	Summa
0	11	9	20
1	36	52	88
2	78	89

167 3 150 126 276 4 219 205

424 5 306 274 580 6 376 381

7	542	537	1 079
8	600	539	1 139
9	713	608	1 321
10	740	725	1 465
1 1	838	805	643
12	1 036	916	1 952
13	1 058	990	2 048
14	1 168	1 156	2 324
15	1 315	1 303	2 618
16	1 508	1 464	2 972
17	1 761	1 704	3 465
18	1 708	1 642	3 350
19	611	559	1 170
Summa	14 774	14 084	28 858

164 Statistiska uppgifter om...

Tabell 3.19 Efterlevande per avliden

Efterle- Antal Enbart Enbart OP+ BP Barnens ålder 9704 vande Avlidna OP ÄP ÄP

O-8år 8-12år 12-18år 18-år

1 Vuxen 390 858 1288 389 091 479 l Vuxen 5 543 827 4 204 512 5 543 604 704 2 860 1357 + 1 barn 1 Vuxen 2 930 712 433 785 5 860 984 1510 2 756 610 + 2 barn 1 Vuxen 909 252 276 381 2 727 529 790 1 174 234 + 3 barn 1 Vuxen 207 79 37 91 828 214 227 334 53 + 4 barn 1 Vuxen 45 21 7 17 225 63 58 88 16 + 5 barn 1Vuxen 10 3 3 4 60 20 11 21 8 + 6 barn 1 Vuxen 3 l 1 1 21 4 6 10 1 + 7 barn 1 Vuxen l 1 0 0 8 3 1 4 0 + 8 barn l Vuxen 1 1 0 0 9 0 l 8 0 + 9 barn

1 Barn	8 723	8 723 511 1 054 4 852 2 306
2 Barn	2 824	5 648 539 1 033 3 253			823
3 Barn	603	1 809 246	426 934		203
4 Barn	109	436 75	119	197	45
5 Barn	34	170 40	47	65	18
6 Barn	11	66 15	20	29	2
7 Barn	2	14 2	6	6	0
Summa 412813 3185 395052 2270 321473849			6013 16591 5694

Av tabell 3.19 kan utläsas att regeln i 14 kap. 8 § AFL, dvs. den regel som innebär att efterlevandepensionema i form av barnpension, omställningspension och särskild efterlevandepension efter en försäkrad sammantagna inte får överstiga den avlidnes egenpension, tillämpas endast i ett mycket begränsat antal fall. I april 1997 efterlämnade sålunda 314 avlidna eller 0,7 % av samtliga avlidna försäkrade efterlevande till ett antal som föranledde en tillämpning denna begränsningsregel, dvs. 1

av vuxen och 4 barn eller 5 barn eller fler. Totalt berördes 1 668 eller ca 3,8 % av samtliga efterlevande av denna begränsningsregel.

SOU 1998: 120 Statistiska uppgifter 165

om...

3.3¶Kostnader

Av tabell 3.20 kan utläsas att kostnaderna för folkpension i form ef-

av terlevandepension ökade kraftigt under 1980- och 1990-talen. Däremot näst intill halverades utgifterna från folkpensioneringen från år 1995 till år 1997. Detta har sin förklaring i den inkomstprövning folkpension i

av form av änkepension som trädde i kraft i april 1997 och innebar

som att kostnaderna för änkepensioner minskade från 1 440 till 605 milj. kr

även kommentaren under tabell 3.1. I tabellerna 3.20-3.22 de

avser redovisade beloppen de faktiska kostnaderna för respektive år angivna i det för året gällande basbeloppet.

Tabell 3.20 Folkpensionsutgifternas utveckling beträffande efterlevandeförmåner. Utbetalningar under åren 1965-1997. Milj. kr

År	Omställ- Särskild nings- efterlevan- pension pension depension		Anke-	Barn- pension	Summa
1965	-	-	302	43	345
1970	-	-	537	53	590
1975	-	-	910	110	1 020
1980	-	-	1 148	167	1315
1985	-	-	1 385	203	1 588
1989	-	-	1491	226	1717
1990	36		1 516	223	1 775
1995	192	1	1 440	286	1 919
1997	186	2	605	286	1 079

Av tabell 3.20 framgår bl.a. att kostnaderna för folkpension i form

av änkepension sjunkit kraftigt från år 1995 till år 1997. Detta har,

som tidigare anmärkts, sin förklaring i de reglerna inkomstprövning

nya om av sådan pension som trädde i kraft den 1 januari 1997 och började

som tillämpas på utgående pensioner fr.o.m. den 1 april 1997. Drygt hälften

av alla änkor som vid denna tidpunkt uppbar änkepension förlorade hela sin folkpension.

Av tabell 3.21 framgår att kostnaderna för tilläggspension i form

av efterlevandepension stigit kraftigt under 1990-talet. Den utan jämförelse största ökningen av utgifterna står änkepensionema för, där kostnaderna stigit från 7 196 milj. kr år 1990 till 11 305 milj. kr år 1997, dvs. ök-

en ning med närmare 60 %.

I tabell 3.22 anges utvecklingen de totala kostnaderna för efterle-

av vandepensionema inom folk- och tilläggspensioneringen.

166 Statistiska uppgifter om...

Tabell 3.21 Tilläggspensionsutgifternas utveckling beträffande efterlevan-

deförmåner. Utbetalningar under åren 1965-1997. Milj.kr

År	Omställ- Särskild nings- pension		efterlevande- pension pension		Anke-	Barn- pension	Summa
1965		-		-	48	16	64
1970		-		-	195	52	247
1975		-		-	610	1 16	726
1980		-		-	1 780	258	2 038
1985		-		-	3 955	371	4 326
1989		-		-	6 413	455	6 868
1990		20			7 196	475	7 691
1995		117		1	10 484	612	11214
1997		118		2	11 305	630	12 055

Tabell 3.22 Folk- och tilläggspensionsutgifternas utveckling beträffande efterlevandeförmåner. Utbetalningar under åren 1965-1997. Milj.kr

År Omställ- Särskild Änke-

Barn- Summa

	nings- pension	efterlevan- pension depension			pension
1965	--		-	350	59	409
1970	-		-	732	105	837
1975	-		-	1 520	226	1 746
1980			-	2 928	425	3 353
1985	-		-	5 340	574	5 914
1989	-		-	7 904	681	8 585
1990	56			8 712	698	9 466
1995	309		2	11 924	898	13 133
1997	304		4	11910	916	13134
3.4	Prognos för framtiden

I tabell 3.23 anges beräknat antal omställningspensioner, uppdelade inledande omställningspension och förlängd omställningspension, särskilda efterlevandepensioner och bampensioner för år 2000 t.o.m. år 2030. I tabell 3.24 finns bl.a. motsvarande uppgifter för änkepensioneringen under 2000-talet.

Till grund för de antaganden gjorts beträffande de olika

som pensionsforrnemas omfattning framöver har bl.a. Statistiska centralbyråns befolkningsprognos år 1997 använts. Samtliga beräkningar beträffande framtida utgifter är gjorda i 1998 års basbelopp 36 400 kr.

Statistiska uppgifter 167

om...

Tabell 3.23 Beräknat antal pensionsberättigade med inledande och förlängd omställningspension, särskild efterlevandepension och barnpension enligt nuvarande regler

År	Inledande omställ- ningspension pension		Förlängd om- Särskild efter- Barn- ställnings-		levande- pension		pension
2000		1 800		3 600		100	30 700
2005		2 600		4 100		130	32 500
2010		3 500		4 400		150	30 600
2020		3 400		4 100		150	28 500
2030		3 300		4 000		150	29 600
I tabellerna 3.24-3.28 redovisas framskrivning				en		av antagna	kostnader

för efterlevandepensioner från folk- och tilläggspensioneringen.

Beräkningarna är gjorda utifrån det minskade basbeloppet hänsyn till den

utan successiva avveckling detta basbelopp skall år

av som ske med början 1999. För beräkning av utbetalade förmåner för år 1999 skall användas det fastställda basbeloppet minskat med procentenhet. Fr.o.m. år

en 2000 skall det fastställda basbeloppet användas utgå-

vid beräkning av ende förmåner.

Tabell 3.24 Framskrivning totala antalet änkepensioner och bruttoutgif-

av terna för sådan pension enligt nuvarande regler angivna i 1998 års basbelopp

År Antalet änkepensioner

Utgiftsnivå i december vid 1998

med utbetalning års basbelopp 36 400 kr, milj

	folk- pension	Pts ATP folk-	pension	Pts	ATP
1997 17 167 2 617 392 347 301				24	11 449
2000 13 500 1 960 394 100 234				18	12 260
2005 9 700 1 260 387 000 160				11	12 980
2010 6 200		740 366 100	90	5	12 470
2020 2 200		220 252 600	24	1	7 900
2030	500	50 123 900	5	0	3 020
2040	0	O 34 700	O	0	330
2050	0	0 10 300	O	0	65

Av uppgifterna i tabell 3.24 framgår bl.a. antalet änkepensioner från

att folkpensioneringen kommer att minska efterhand för i princip

att vara helt avskaffade efter år 2030. Däremot sker det viss ökning antalet

en av änkepensioner från tilläggspensioneringen fram till ungefär år 2000. Därefter kommer även dessa att minska i antal. Kostnaden för tilläggspension i form änkepension kommer emellertid öka fram år

av att till

168 Statistiska uppgifter om...

2005 bl.a. som en följd av de avlidnas allt högre medelpoäng för ATP och fler antal år med pensionsgrundande inkomst.

I tabell 3.25 redovisas beräknade utgifter för änkepension enligt nuvarande regler till kvinnor som ännu inte fyllt 65 år.

Tabell 3.25 Beräknade bruttoutgifter för änkepensioner enligt nuvarande regler för personer som är under 65 år beräknat i 1998 års basbelopp

År Antal änkepensioner Utgiftsnivå i december vid 1998

under 65 med års basbelopp 36 400 kr, rnilj.kr utbetalning

	folkpension	ATP folkpension		ATP	Summa
2000	13 500	47 100	252	1 720	1 972
2005	9 700	41 500	171	1 448	1 619
2010	6 200	33 000	95	975	1 070
2020	2 200	15 000	25	321	346
2030	500	2 300	5	14	19

Tabell 3.26 Uppskattade kostnader för folkpension inklusive pensionstillskott enligt nuvarande regler, milj.kr brutto. Årsnivå i december respektive år beräknat i 1998 års basbelopp

År	Inledande Förlängd Särskild Änke- Barn- omställ- omställ- efterle- pension pension nings- nings- pension Jension Jlension		vande-			Summa
1997	52	110	2	326	289	774
2000	62	130	3	252	288	735
2005	89	148	3	171	305	716
2010	120	159	4	95	287	665
2020	116	148	4	25	268	561
2030	l 13	144	4	5 278		544

Tabell 3.26 utvisar att de totala folkpensionskostnadema kommer att sjunka kraftigt mellan år 2000 och år 2030. Detta har framför allt sin förklaring i att antalet änkepensioner från folkpensioneringen avtar markant under denna tidsperiod för att efter år 2030 vara helt avskaffade. Efter år 2010 beräknas det reformerade efterlevandepensionssystemet vara i fullfunktion, eftersom endast kvinnor som är födda år 1945 eller senare kan beviljas sådan pension äldre kvinnor har fyllt 65 år och dessa kvinnor i första hand beviljas omställningspension eller särskild efterlevandepension och därutöver änkepension endast i fall då denna överstiger den reformerade efterlevandepensionen och då endast med överskjutande belopp. Det är också minskningen antalet änkepensio-

av ner som står för den kraftiga sänkningen av folkpensionskostnadema. Övriga pensionsforrner, med undantag för bampensioner, kommer att

SOU 1998: 120 Statistiska uppgifter 169

om...

öka kostnadsmässigt från år 2000 till år 2030. För den inledande

omställningspensionens del beräknas kostnaden dubbelt så hög år 2030

vara som år 2000.

Tabell 3.27 Uppskattade kostnader för ATP med nuvarande regler, milj.kr brutto. Årsnivå i december respektive år beräknat

i 1998 års basbelopp

År Inledande Änke-

Förlängd Särskild Barn- Summa omställ- omställ- efterlevan- pension pension nings- nings- depension pension pension

1997	42	54	2	11 449 629	12 176
2000	53	67	2	12 260 654	13 036
2005	77	76	3	12 980 692	13 828
2010	104	82	4	12 470 652	13 312
2020	101	76	4	7 900 608	8 689
2030	98	74	4	3 020 630	3 826
2040				330
2050				65

Även kostnaderna för

tilläggspensioner i form efterlevandepension

av förväntas att kraftigt minska över tiden. Detta har sin huvudsakliga för-

klaring i att antalet änkor med änkepension från tilläggspensioneringen

avtar efterhand. Särskilt kraftig är denna minskning från år 2010 och därefter. Kostnaderna för bampensioneringen förväntas däremot

vara relativt konstant under tidsperioden 2000-2030. På be-

samma sätt som träffande kostnaderna för folkpensioneringen beräknas kostnaderna för tilläggspension i form inledande omställningspension ha fördubb-

av att lats år 2030 jämfört med år 2000. Detta har bl.a. sin förklaring i möj-

att ligheten att bevilja änkepension med stöd övergångsreglema avtagit

av kraftigt vid förstnämnda tidpunkt. Även kostnaderna för den förlängda omställningspensionen kommer att öka än inte i omfattning

om samma som kostnaderna för den inledande omställningspensionen. Överlag beräknas kostnaderna för såväl inledande förlängd omställningspen-

som sion att vara som högst under åren 2010-2020. Detta har bl.a. sin förklaring i demografiska faktorer även till det reformerade efterle-

men att vandepensionssystemet då beräknas ha kommit i fullfunktion.

I tabell 3.28 redovisas de uppskattade sammanlagda folkpensions- och

tilläggspensionskostnadema enligt nuvarande regler.

170 Statistiska uppgifter

om...

Tabell 3.28 Uppskattade sammanlagda folkpensions- och tilläggspensions-

kostnader enligt nuvarande regler, milj.kr brutto. Årsnivå i december

respektive år beräknat i 1998 års basbelopp

År Inledande Förlängd	omställ- omställ- efterle- pension pension nings- pension pension pension		nings-	Särskild Vande-		Änke-	Barn- Summa
1997		94	164		4	11775 913	12 950
2000		115	197		5	12512 942	13 771
2005		166	224		6	13 151 997	14 544
2010 224			241		8	12 565 939	13 977
2020 217			224		8	7 925 877	9 251
2030 211			219		8	3 025 908	4 371

SOU 1998: 120 Det

reformerade ålderspensionssystemet 171

4 Det

reformerade

ålderspensions-

systemet

4. 1

Inledning

Regeringen överlämnade den 28 april 1994 propositionen 1993/94:25O Reformering det allmänna pensionssystemet

av till riksdagen. Förslaget innehöll riktlinjer för hur reforrnerat

ett pensionssystem och övergångsregler till ett sådant skulle kunna utfor-

system mas. Förslagen byggde överenskommelse träffats i Pen-

en som sionsarbetsgruppen och som redovisats i betänkandet Reformerat pensionssystem SOU 1994:20, samtidigt förslagen

som i vissa delar var reviderade med hänsyn till synpunkter framförts

som under remissbehandlingen av detta betänkande. I beredningen propositio-

av nen deltog företrädare för de dåvarande regeringspartierna och socialdemokraterna, samtliga ställde sig bakom propositionen.

som Princippropositionen innebar att vissa frågor lämnades för

öppna att lösas under det fortsatta beredningsarbetet. Propositionen

innehöll inte

heller några författningsförslag.

Riksdagen godkände beslut den 8 juni 1994

genom förslaget om

riktlinjer för en reformerad ålderspensionering i enlighet

med socialförsäkringsutskottets betänkande bet. 1993/94:SfU24, rskr. 1993/94:439. I utskottsbetänkandet tillstyrktes med vissa förtydliganden regeringens proposition samtidigt utskottet

som ett par punkter föreslog vissa tillkännagivanden.

Den 23 juni 1994 tillsattes arbetsgrupp inom Socialdeparte-

en mentet, benämnd Genomförandegruppen, med företrädare

för de partier som ställt sig bakom de antagna riktlinjerna.

Genomförandegrup-

pen fick i uppdrag att medverka vid den fortsatta beredningen

och att vårda överenskommelsen. Den fortsatta

beredningen har därefter i huvudsak skett inom Socialdepartementet och

Genomförandegruppen

har kontinuerligt informerats och tagit

om ställning till olika frågor som uppkommit.

Vissa resultat det fortsatta arbetet

av med pensionsreformen redo-

visades i juni 1995 i departementspromemorian

Reformerat pensions-

system lag om inkomstgrundad ålderspension 1995:41.

- m.m. Ds Promemorian innehöll konkreta förslag till utformning

av den in-

172 Det reformerade ålderspensionssystemet

komstgrundande ålderspensionen. Reglerna skulle enligt förslaget införas i en ny lag om inkomstgrundad ålderspension. Härutöver lämnades förslag till Övergångsbestämmelser och förslag till hur reformerad pensionsrätt skall beräknas och fastställas för tid före den l janua- 1997. Dessa bestämmelser föreslogs bli upptagna i en särskild lag om införande av lagen om inkomstgrundad ålderspension. Ds 1995:41 innehöll emellertid inte förslag till lösningar av samtliga de frågor som tidigare lämnats öppna i princippropositionen. Resultatet av de fortsatta diskussionerna i dessa frågor redovisades i departementspromemorian Lag om inkomstgrundad ålderspension vissa finansiella frågor m.m. Ds 1997:67. I promemorian behandlas även frågor som uppkommit till följd av remissbehandlingen av vissa förslag i Ds 1995:41. Ds 1997:67 har därefter remissbehandlats och har tillsammans med övriga förslag i Ds 1995:41 granskats av lagrådet. Frågor om grundtryggheten i det refomierade pensionssystemet har behandlats särskilt och förslagen i denna del har presenterats i departementspromemorian Garantipension och samordningsfrågor, m.m. Ds 1997:66. I denna har upptagits förslag garantipenom en sion som delvis avviker från de förslag som förelagts riksdagen i princippropositionen år 1994. Även denna promemoria har remissbehandlats och granskats av lagrådet. Regeringen lade den 2 april 1998 fram propositionema 1997/98:151 Inkomstgrundad ålderspension, samt 1997/982152 m.m. Garantipension, m.m. till riksdagen. Förslagen, som har utarbetats i samråd med Genomförandegruppen, baserades på bl.a. de ovan nämnda departementspromemorioma samt även Ds 1995:29 Vissa frågor avseende allmänna egenavgifter, Ds 1995:55 Utvidgad avgiftsskyldighet vad avser ålderspension Ds 1998:7 AP-fonden och m.m.,

det reforrnerade ålderspensionssystemet samt utredningsbetänkandet

Lag om premiepension SOU 1997:131. På grundval av de av regeringen framlagda propositionema antog riksdagen den 8 juni 1998 bl.a. lagen 1998:674 inkomstgrundad om ålderspension och lagen 1998:675 om införande av lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension samt lagen 1998:702 om garantipension. Lagen införande lagen inkomstgrundad om av om ålderspension träder i kraft den 1 januari 1999. Detsamma gäller för vissa bestämmelser i lagen om inkomstgrundad ålderspension, såsom bestämmelserna om intjänande och fastställande pensionsrätt. Beav stämmelser om uttag av ålderspension och utbetalning av sådan pension skall emellertid träda i kraft först den 1januari 2001. Vid samma tidpunkt skall lagen om garantipension träda i kraft.

SOU 1998: 120 Det reformerade ålderspensionssystemet 173

4.2 Huvuddragen i det reformerade ålders-

pensionssystemet

4.2.1 Inkomstrelaterad ålderspension

Grundläggande principer

Ett offentligt och obligatoriskt pensionssystem skall även fortsättningsvis utgöra grunden för den enskildes pensionsskydd. Ett syfte med reformen är att skapa ett från andra socialförsäkringsgrenar avskilt inkomstgrundat ålderspensionssystem. Detta skall i högre grad än det nuvarande vara försäkringsmässigt uppbyggt i den meningen att förmånema skall motsvara de avgifter betalas in. Systemet som skall således vara avgiftsbaserat i stället för förmånsbaserat. Det reformerade ålderspensionssystemet bygger livsinkomstprincipen, dvs. pensionen baseras på inkomster under hela förvärvslivet. Någon motsvarighet till den övre åldersgräns finns i ATPsom systemet skall således inte finnas. Tillgodoräknad pensionsrätt grundar sig huvudsakligen den pensionsgrundande inkomsten. Förtidspension, vård av små barn, plikttjänstgöring och studier med studiemedel kan emellertid enligt särskilda regler också grunda pensionsrätt. Värdet av pensionsrätten skall överensstämma med den avgift som tas ut. Tillgodoräknad pensionsrätt och avgiften till ålderspensionssystemet skall utgöra 18,5 % av de inkomster och belopp grundar som pensionsrätt, pensionsunderlaget. Därav skall 16 procentenheter tillgodoräknas inom ett fördelningssystem och resterande 2,5 inom ett premiepensionssystem. Nivån på avgiften till ålderspensioneringen är fastlagd med utgångspunkt i den kompensationsnivå i förhållande till den försäkrades förvärvsinkomster under livet systemet är avsett som att ge tillsammans med den försäkringsmässiga risk beror den som av förväntade livslängden bland de försäkrade. Genom att pensionsavgiften fastställs dessa grunder får den i ökad utsträckning karaktär av försäkringspremie samtidigt det s.k. skatteinnehållet i avgiften som reduceras. Den avgift som nu lagts fast i samband med beslutet att reformera pensionssystemet skall gälla även lång sikt och skall inte

behöva höjas då de demografiska påfrestningarna ökar i början

av nästa sekel. Den årliga pensionen från fördelningssystemet beräknas grundval av summan av tillgodoräknade pensionsrätter, pensionsbehållningen, delad med ett delningstal. Värdet intjänade pensionsförav måner och utgående pensioner skall inte i dag enbart inflasom vara tionsskyddade utan skall även kopplade till den allmänna inkomvara stutvecklingen i samhället. Den årliga ålderspensionens storlek skall

174 Det reformerade ålderspensionssystemet

också påverkas förändringar i den genomsnittliga livslängden. av På detta sätt kommer det framtida pensionssystemet i finansiellt hänse-

ende att vara robust i förhållande till variationer i de samhällsekonomiska förutsättningarna och till den förväntade fortsatta höjningen av medellivslängden.

Beräkningen av pensioner från premiepensionssystemet skall ske

med tillämpning principer är allmänt vedertagna inom av som privat

livförsäkring.

Den inkomstgrundade pensionen skall kompletteras med grundett skydd i form av garantipension för dem haft inga eller en som låga förvärvsinkomster. Grundskyddet skall finansieras med allmänna skattemedel och skall skattepliktigt. vara Det reformerade systemet skall införas successivt. Personer födda åren 1938-1953 skall få sin ålderspension beräknad med ett ökat antal tjugondelar enligt reformerade regler och resterande del enligt nuvarande regler. Personer födda år 1954 eller kommer senare att få hela sin ålderspension enligt reformerade regler.

Pensionsgrundande inkomster och pensionsgrundande belopp

De förvärvsinkomster och sociala ersättningar vid sjukdom, arbetslöshet, föräldraledighet enligt dagens m.m. som regler är pensionsgrundande skall vara det också i det reformerade systemet. Därutöver skall i vissa fall fiktiva inkomster pensionsgrundande, vara s.k. pensionsgrundande belopp.

Av de av riksdagen den 8 juni 1994 riktlinjerna för antagna det

reformerade ålderspensionssystemet framgår

att personer med sjukbi-

drag eller förtidspension skall ålderspensionsrätt inom

ges det refor-

merade ålderspensionssystemet. I den proposition

som låg till grund för detta riksdagsbeslut 1993/942250 gjorde dåvarande

prop den

regeringen bedömningen att förtidspensioneringen måste förändras som en följd av ålderspensionsreformen.

Utformningen av det framti-

da förtidspensionssystemet har behandlats

i propositionen 1997/982111 Reformerad förtidspension, m.m. som överlämnades till riksdagen den 12 mars 1998. Förslagen, skall träda i kraft som den 1 januari 2001, antogs riksdagen beslut av genom den 15 maj 1998. Arbetet med den närmare utformningen regler för av ersättning vid

långvarig medicinskt grundad arbetsoförmåga pågår för

närvarande

inom Socialdepartementet. Däri ingår bl.a. frågan om hur ålderspen-

sionsrätt skall tillgodoräknas för förtidspensionärer fr.o.m. år 2001. De regler som föreslagits i propositionen 1997/982151 och som antagits av riksdagen gäller tillgodoräknande

av ålderspensionsrätt för

förtidspensionärer för tiden fram till dess refonnerat att ett förtidspensionssystem träder i kraft. Under denna tid skall försäkrade, som enligt reglerna i lagen 1962:381 allmän försäkring AFL om uppbär

SOU 1998: 120 Det reformerade ålderspensionssystemet 175

förtidspension i form tilläggspension beräknad på grundval av av antagandepoäng, vid beräkningen ålderspension i det reformerade av pensionssystemet tillgodoräknas för varje år ett särskilt pensionsgrundande belopp baserat fiktiv inkomst antagandeinkomst en fram t.o.m 64 års ålder. Pensionsgrundande belopp skall också beräknas för föräldrar med små barn. Föräldrapenningen, liksom sjukpenningen, kompenserar inte hela inkomstbortfallet under den tid föräldern är hemma med barnet. Det kan också tänkas att småbarnsföräldrar under vissa perioder har lägre inkomster bl.a. på grund att de väljer att arbeta deltid av för att få mer tid för barnen. För att kompensera i pensionshänseende för det inkomstbortfall som föräldern därvid får vidkännas skall pensionsrätt för barnår kunna tillgodoräknas. Sådan pensionsrätt skall kunna tillgodoräknas fr.o.m. det år barnet föds t.o.m. året före det år barnet fyller fyra eller, barnet är fött under någon månaderna om av juli december, fr.o.m. det år barnet fyller ett år t.o.m. året före det år barnet fyller fem år. Även den försäkrade om får fler barn under denna fyraårsperiod kan pensionsrätt tillgodoräknas endast för ett bam. Det pensionsgrundande beloppet för barnår skall utgöras ett av visst sätt beräknat tillägg till förälderns pensionsgrundande inkomst. Denna s.k. fiktiva inkomst beräknas enligt det tre alternativa beav räkningssätt som i det enskilda fallet det mest förmånliga utfallet. ger Enligt de två första sätten beräknas utfyllnad till antingen den en enskildes pensionsgrundande inkomst året före barnets födelse eller till 75 % av den genomsnittliga pensionsgrundande inkomsten för alla försäkrade under 65 års ålder. Enligt det tredje beräkningssättet utgörs den fiktiva inkomsten ett för alla försäkrade enhetligt belopp av mot-

svarande ett inkomstbasbelopp.

Pensionsgrundande belopp skall också beräknas för dem fullsom gjort grundutbildning inom totalförsvaret. Detta gäller såväl värnplikt som civilplikt och allmän tjänsteplikt. Det pensionsgrundande beloppet skall beräknas per dag och uppgå till 50 procent den av genomsnittliga pensionsgrundande inkomsten för alla försäkrade under 65 år för vilka det fastställts sådan inkomst, delat med 365. För att pensionsrätt för barnår och plikttjänstgöring de facto skall ge upphov till utbetalning pension måste den försäkrade ha av uppfyllt det s.k. förvärvsvillkoret. För att förvärvsvillkoret skall vara uppfyllt krävs att det för den försäkrade skall ha tillgodoräknats pensionsgrundande inkomster varmed likställs pensionsgrundande belopp för förtidspensionärers antagandeinkomster som för ettvart av fem år uppgått till minst två gånger ett visst belopp. Beloppet skall för år före år 2001 motsvara det förhöjda prisbasbeloppet. För tid därefter skall det motsvara inkomstbasbeloppet. Så länge den försäkrade inte uppfyller förvärvsvillkoret blir pensionsrättigheterna latenta. Vid

bedömningen av om förvärvsvillkoret är uppfyllt eller inte skall be-

aktas endast sådan pensionsgrundande inkomst fastställts som senast det år då den försäkrade fyller 70 år.

Pensionsarbetsgruppens förslag innebar även att perioder studier

av skulle ge pensionsrätt. Enligt detta förslag, som även var utgångspunkten för regeringens förslag i princippropositionen, skulle studie-

bidraget inom studiemedelssystemet göras skattepliktigt och pensionsgrundande. Den tekniska utformningen ordning för sådan av en pensionsrätt borde dock enligt regeringens bedömning beredas vidare.

Socialförsäkringsutskottet betonade i sitt betänkande bet.

1993/94:SfU 24, rskr. 1993/94:439 avseende

princippropositionen att

storleken av den pensionsrätt följer

som av Pensionsarbetsgruppens

förslag är väl avvägd och instämde i regeringens bedömning att denna nivå bör ligga till grund för den närmare utformningen reglerna för av tillgodoräknande pensionsrätt för studier. av I regeringens proposition 1997/981151 framhålls pensionsrätt att för studier med studiemedel skall kunna tillgodoräknas inom ramen för det reformerade pensionssystemet fr.o.m. år 1995. Frågan den om närmare utformningen av pensionsrätt för studier med studiemedel

bör dock enligt regeringen behandlas i samband med beredningen av

refonneringen av studiestödssystemet.

Årlig pensionsrätt

Pensionsgrundande inkomst skall fastställas endast under förutsätt-

ning att den försäkrades inkomster anställning och förvärvsav annat arbete före avdrag för allmän pensionsavgift

sammanlagt uppgår till

minst 24 % av prisbasbeloppet enligt AFL. Skälet till detta är att de som har enbart inkomster understigande denna nivå inte

är skyldiga

att avge självdeklaration. Har försäkrad emellertid kommit en upp i en inkomst överstiger 24 % som av basbeloppet skall pensionsrätt beräknas redan från den första kronan. Någon motsvarande begränsning skall inte finnas för fastställande pensionsgrundande av belopp. Vid fastställande av pensionsgrundande inkomst skall vidare ett belopp avräknas motsvarar den allmänna pensionsavgiften som som fastställs med ledning den årliga taxeringen av till statlig inkomstskatt.

Vid beräkningen pensionsgrundande inkomst gäller av inom ATPsystemet att inkomster överstigande det s.k. förrnånstaket 7,5 om förhöjda prisbasbelopp enligt lagen 1962:381 allmän

om försäkring

inte skall beaktas. Inkomster under som ett år överstiger denna nivå ger således inte något tillskott i pensionsrättshänseende. Det skall även i det reformerade ålderspensionssystemet finnas tak, ovanför ett vilket pensionsrätt inte skall kunna tjänas in. Detta tak intjänandetaket kommer initialt sammanfalla med förmånstaket att

SOU 1998: 120 Det reformerade ålderspensionssystemet 177

inom ATP-systemet, dvs. den enskildes pensionsgrun-

summan av dande inkomster skall högst kunna uppgå till 7,5 förhöjda prisbasbelopp. Fr.0.m. år 2001 skall taket motsvara 7,5 inkomstbasbelopp, vilket innebär att det inte längre kommer att följa prisutvecklingen utan i stället den allmänna inkomstu tvecklingen.

För varje år som det för försäkrad fastställs pensionsgrundande

en inkomst eller pensionsgrundande belopp skall också pensionsrätt fastställas. Pensionsrätten skall baseras på pensionsunderlaget, dvs. summan av den fastställda pensionsgrundande inkomsten och de fastställda pensionsgrundande beloppen. Pensionsrätten skall utgöra 18,5 % av pensionsunderlaget och delas mellan fördelningssys-

upp temet och premiepensionssystemet. Enligt de riktlinjer fastställ-

som des av riksdagen den 8 juni 1994 skulle 16,5 procentenheter tillgodo-

räknas i fördelningssystemet inkomstpension och 2 procentenheter i

premiepensionssystemet premiepension. Detta skall gälla för åren 1995-1998 för vilken tid premiepensionsrätt tillgodoräknas enbart för förvärvsinkomster och inte på pensionsgrundande belopp. Fr.0.m. år 1999 skall emellertid 16 procentenheter i stället för 16,5 utgöra pensionsrätt för inkomstpension och 2,5 procentenheter pensionsrätt för premiepension.

F örde lningssystemet

Den ackumulerade pensionsrätten för inkomstpension utgör individens pensionsbehållning. I regel förflyter lång tid från det pensio-

att nen har tjänats in till dess pension faller Värdet intjänad

ut. av pensionsrätt behöver därför räknas för att hänsyn vid beräkningen

om av pensionens storlek skall kunna tas till förändringar i den allmänna pris- och inkomstnivån. Den för inkomstpension registrerade

pensionsbehållningen skall av denna anledning årligen räknas med

om den relativa förändringen i ett index följer den årliga inkomstut-

som vecklingen i samhället inkomstindex. Vidare skall pensionsbehållningen efter de personer som avlidit arvsvinster fördelas bland kvarlevande i ålder de avlidna avdrag göras för

samma som samt

förvaltningskostnader.

Den årliga inkomstpensionen inom fördelningssystemet beräknas

genom att pensionsbehållningen vid pensioneringstidpunkten divide-

ras med ett visst tal, det s.k. delningstalet. Delningstalet återspeglar den genomsnittliga återstående livslängden vid den ålder pensionen börjar lyftas enligt aktuell befolkningsstatistik. Beräkningen del-

av ningstalet beaktar också viss framtida tillväxt för följ-

en normen

samhetsindexering, vilket innebär att pensionären får högre be-

en gynnelsepension än om pensionen i stället successivt skulle ha räknats om med hänsyn till den totala tillväxten för varje år.

178 Det reformerade ålderspensionssystemet SOU 1998: 120

Uttag inkomstpension

Uttag av ålderspension från fördelningssystemet skall kunna

göras tidigast fr.0.m den månad den försäkrade fyller 61 år och då med hel,

tre fjärdedels, halv eller fjärdedels pension. Vid vid

en uttag en senare tidpunkt växer pensionen enligt försäkringsmässiga principer för varje månad den lämnas outtagen.

De pensioner som betalas ut från fördelningssystemet skall följsamhetsindexeras. Följsamhetsindexeringen innebär inkomstpen-

att sionen inte skall räknas med hela förändringen i inkomstindex

om utan med denna förändring minskad med den uppräkning redan

som tillgodoräknats i delningstalet. Det innebär den årliga reala

att om tillväxten framöver uppgår till nivå den s.k. skall

samma som normen inkomstpensionen räknas med prisutvecklingen. Om den reala

om tillväxten blir större får pensionären, utöver priskompensation,

ett visst påslag inkomstpensionen. Vid lägre tillväxt juste-

än normen ras inkomstpensionen ned realt sett, vilket innebär pensionären

att inte kompenseras fullt ut för prisutvecklingen.

Norrnen för följsamhetsindexering inkomstpension har fast-

av ställts till 1,6. Skälen bakom valet har bl.a. varit det,

av norm att mot bakgrund av den stora osäkerhet råder den framtida tillväx-

som om ten, är viktigt att pensionssystemet utfonnas så det fungerar även i

att en situation med långvarigt låg tillväxt. Detta har föranlett

en viss försiktighet i valet av normhöjd. Följsamhetsindexeringen innebär att pensionemas reala värde reduceras vid tillväxt lägre

en som är än normen samtidigt som löntagarna erhåller viss standardförbättring.

en En sådan utveckling under längre tidsperiod skulle kunna

en väcka kompensationskrav som sikt skulle kunna äventyra pensionssystemets finansiella stabilitet. Med lägre mildras de nämnda effek-

norm tema.

Premiepensionssystemet

Premiepensionssystemet innebär att de medel motsvarar fast-

som ställd pensionsrätt för premiepension fonderas. Den enskilde

har möjlighet att själv bestämma förvaltningen de medel fon-

om av som deras för dennes räkning. Pensionens storlek är beroende värdeut-

av vecklingen på de fonderade medlen.

Försäkringsfunktionen skall handhas statligt bolag: Premie-

av ett

pensionsmyndigheten. Premiepensionsmyndigheten skall för varje

pensionssparare föra ett premiepensionskonto visar utvecklingen

som av pensionsspararens tillgodohavande i

premiepensionssystemet.

Myndigheten skall också för den tillfälliga förvaltningen

ansvara av avgiftsmedel tills de förs över till förvaltning i den fond

som pensionsspararen har valt. Om pensionsspararen inte anmäler något

val

SOU 1998: 120 Det reformerade ålderspensionssystemet 179

av fond inom viss tid skall medlen föras över till Premiesparfonden inom Allmänna pensionsfonden.

Premiepension får tas ut tidigast fr.o.m. den månad då pensionsspararen fyller 61 år. Pensionen skall utges livsvarigt, pensionsutta-

men get får begränsas till att avse tre fjärdedelar, hälften eller fjärdedel

en av pensionen. Eftersom försäkringen för premiepension skall

vara uppbyggd som en fondförsäkring gäller grundaltemativ till-

som att godohavandet pensionssparamas premiepensionskonton skall

vara placerat i värdepappersfonder även under pensionstiden. Detta innebär emellertid att de månatliga utbetalningarna varierar i storlek med förändringar i fondandelama. Detta kan innebära otrygghet för

en många försäkrade. Premiepensionsmyndigheten skall därför tillhandahålla traditionell livränteförsäkring pensionsspa-

en som garanterar

raren livslång utbetalning av ett fast månadsbelopp. Vid övergången

till en sådan försäkring övertar myndigheten den finansiella risken för de tillgångar som motsvarar tillgodohavandet pensionsspararens premiepensionskonto.

Inom premiepensionssystemet skall det också finnas möjlighet för den enskilde att välja ett efterlevandeskydd såväl under den förvärvsaktiva tiden som under pensionstiden vidare avsnitt 4.2.4.

Överföring av premiepensionsrätt

En make skall till den andre maken kunna överföra pensionsrätt

som tjänats in i premiepensionssystemet. Endast pensionsrätt för premiepension som tjänats in under äktenskapet kan överföras.

Överföringen

skall vara frivillig och ske fortlöpande år från år och omfatta hela den pensionsrätt för premiepension har tjänats under året. Över-

som föringen av premiepension skall inte påverka rätten till garantipension. Garantipensionen skall alltså beräknas någon överföring

som om inte har skett.

Avgift till ålderspensionssystemet

Den pensionsrätt som för ett år tillgodoräknas i det reformerade

pensionssystemet utgör således 18,5 % faktiska och fiktiva inkomster

av upp till intjänandetaket. Motsvarande belopp skall betalas in till

pensionssystemet. Samtliga inkomstslag pensionsrätt skall också

som ger vara avgiftsgrundande. Detta innebär att staten fr.o.m. inkomståret 1999 skall betala avgifter till ålderspensionssystemet för samtliga

pensionsgrundande socialförsäkrings- och arbetslöshetsersättningar

m.m. och pensionsgrundande belopp det kan tillgodoräknas

som pensionsrätt eller pensionspoäng för. Avgiften benämns statlig

ålderspen-

sionsavgift.

180 Det reformerade ålderspensionssystemet SOU 1998: 120

Allmän pensionsavgift skall betalas av den enskilde och skall beräknas ett underlag som består av inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete. Avgiften tas för närvarande ut de inkomstdelar som inte överstiger 7,5 förhöjda prisbasbelopp. Den allmänna pensionsavgiften skall emellertid fr.o.m. år 1999 dras vid

av beräkningen av den pensionsgrundande inkomsten, vilket innebär att en pensionsgrundande inkomst om 7,5 förhöjda prisbasbelopp

svarar mot en bruttoinkomst om 8,06 förhöjda prisbasbelopp. Inkomsttaket skall i fortsättningen uttryckas i termer av bruttoinkomst.

Socialavgift tas ut enligt lagen 1981:691 socialavgifter

om SAL. Avgifterna tas ut i form arbetsgivaravgift eller egenavgift.

av Arbetsgivaravgifter beräknas på ett underlag består hela löne-

som av summan och andra skattepliktiga fönnåner som arbetsgivaren utger. Egenavgifter betalas främst av den som bedriver näringsverksamhet, dvs. egenföretagare, och beräknas på ett underlag består in-

som av komst av annat förvärvsarbete.

Det totala uttaget av avgifter för ålderspensioner skall uppgå till 18,5 % av den pensionsgrundande inkomsten och skall till hälften utgöras av en allmän pensionsavgift och till hälften ålderspen-

av en sionsavgift som tas ut som en arbetsgivaravgift eller egenavgift enligt SAL. Den höjning av den nuvarande allmänna pensionsavgiften

som erfordras skall kompenseras med åtgärder inom skattesystemets

ram. I avvaktan resultatet av den fortsatta beredningen hur sådan

av en kompensation skall genomföras skall det nuvarande avgiftsuttaget i form av allmän pensionsavgift 6,95 % och ålderspensionsavgift

om om 6,40 % bibehållas för år 1999.

4.2.2¶Garantipensionssystemet

I det reformerade systemet skall finnas ett grundskydd i form

av en garantipension. Bestämmelser härom finns i lagen 1998:702

om garantipension. Denna förmån skall ersätta nuvarande folkpension och pensionstillskott. Det särskilda grundavdraget för pensionärer skall slopas och pensionsinkomster kommer därmed att bli beskattade enligt samma regler som gäller för förvärvsinkomster.

Garantipension skall utges fr.o.m. 65 års ålder till

personer som inte har tjänat rätt till inkomstgrundad ålderspension eller har

som tjänat in endast låg sådan. Berättigade till garantipension skall

vara personer som är födda år 1938 eller tidigare, dvs. de årsklasser

som omfattas av det reformerade ålderspensionssystemet.

Garantipension beräknas utifrån basnivå 2,13 gånger pris-

en om basbeloppet för ensamstående pensionär. Basnivån avräknas krona för krona mot inkomstgrundad ålderspension till 1,26 gånger pris-

upp basbeloppet. För inkomstdelar över 1,26 gånger prisbasbeloppet sker

Det reformerade ålderspensionssystemet 181

avräkning med ett belopp motsvarande 48 % av dessa. För en gift pensionär är basnivån 1,90 gånger prisbasbeloppet. För inkomstgrundad pension upp till 1,14 gånger prisbasbeloppet avtrappas basnivån med 100 %. Inkomstdelar över denna nivå beaktas till 48 % vid avräkningen. Garantipensionen skall räknas av mot den inkomstgrundade ålderspensionen. Avräkning skall vidare göras mot efterlevandepension i form av övergångsvis utgiven änkepension från ATP och viss utländsk pension. Tjänstepensioner skall inte beaktas vid beräkning av garantipension. Garantipension skall i princip avräknas mot såväl inkomstpension som premiepension. Vid beräkningen skall emellertid den faktiska premiepensionen inte beaktas, utan i stället skall inkomstpensionen räknas så att den motsvarar vad skulle ha utgetts hela upp som om pensionsrätten om 18,5 % av pensionsunderlaget för mellangenerationen aktuellt antal tjugondelar, se avsnitt 4.2.3 hade utgjort grund för denna pension. Rätt till garantipension inträder fr.o.m 65 års ålder. Om den enskilde gjort uttag av hel eller delar av inkomstgrundad pension före 65 års ålder skall alltid, vid beräkning av garantipension, utgångspunkten vara den inkomstgrundade pension som skulle ha betalats om sådan pension hade börjat tas ut vid 65 års ålder. Den enskildes faktiska pensionsålder är utan betydelse när det gäller behandlingen av inkomstgrundad ålderspension i förhållande till avräkningen av garantipensionen. Garantipensionens storlek skall vara beroende av försäkringstid. Som försäkringstid räknas bl.a. tid under vilken varit folken person bokförd i Sverige. Garantipension skall utges endast till den som har tillgodoräknats en försäkringstid för garantipension om minst tre år. För rätt till oavkortad garantipension skall krävas 40 års försäkringstid. Försäkringstid kan tillgodoräknas när den försäkrade är i åldern 25-64 år. Som intjänandetid skall dock få tillgodoräknas även tid mellan 16 och 24 års ålder om pensionsgrundande inkomst eller pen-

sionsgrundande belopp för förtidspension då har tillgodoräknats med minst ett inkomstbasbelopp per år.

Garantipension utbetalas endast till den är bosatt i Sverige. som Garantipension kommer emellertid med hänsyn till reglerna i förordningen EEG nr 1408/71 även att betalas ut inom EU/EES.

4.2.3 Införandet av reformerade regler

Införandet av det reformerade pensionssystemet skall ske gradvis genom att vissa åldersgrupper även fortsättningsvis får sin ålderspension beräknad helt eller delvis enligt nuvarande regler. Pensionsbe-

182 Det reformerade ålderspensionssystemet

SOU 1998: 120

rättigade är födda år 1954 eller kommer som senare att omfattas fullt ut av det reformerade pensionssystemet. Personer födda under åren 1935-1953, den s.k. mellangenerationen, skulle enligt de antagna

riktlinjerna få sin ålderspension beräknad med

ett successivt ökande antal tjugondelar enligt det reformerade systemets regler och resterande delar enligt det nuvarande Den systemet. numera beslutade 1997 års budgetproposition, bet. 1996/97:SfU rskr. 1996/972126 ikraftträdandetidpunkten för reformen innebär emellertid det att refonnerade pensionssystemet kommer att träda i kraft fyra år senare än

vad Pensionsarbetsgruppen föreslog. Lagstiftningen

avseende inkomstgrundad ålderspension skall träda i kraft den l januari 1999 och de första utbetalningarna skall äga den januari rum 1 2001. Vid denna tidpunkt skall även lagen garantipension träda i kraft. om

Senareläggningen av ikraftträdandetidpunktema har inneburit för-

ändringar beträffande vilka åldersgrupper skall omfattas som av det reformerade pensionssystemets regler. De beslutade reglerna innebär att personer som är födda åren 1938-1953 skall tillhöra den s.k. mellangenerationen. Det förhållandet födda åren att personer 1935-1937 inte längre skall tillhöra mellangenerationen och således inte skall beröras av det reformerade systemets regler har emellertid inte inneburit någon förändring i den metod för infasning som ursprungligen föreslagits. Personer är födda åren 1938-1953 således som skall alltjämt få sin pension beräknad med successivt ett ökande antal tjugondelar enligt det reformerade regler. Årsklassen systemets 1938 kommer alltså med denna metod att första årsklass tjäna in pensionssom rätt i det reformerade systemet med 4/20. Pensionsrätten tillgodoräknas därvid med 4/20 16 %

av av pensionsunderlaget i fördelnings-

systemet och med 4/2O av 2,5 % pensionsunderlaget i premiepenav

sionssystemet.

Övergångsregleringen innebär att det för försäkrade tillhör som mellangenerationen även framöver måste parallellt registreras dels pensionspoäng för ATP enligt nuvarande dels pensionsrätt system, inom det reformerade pensionssystemet. Reformerad pensionsrätt skall härvid fastställas med beaktande

av kvotdelningen medan pen-

sionspoäng i ATP registreras på vanligt sätt och beaktandet kvotav delningen sker först när den årliga pensionen beräknas vid pensione-

ringstidpunkten.

För alla som omfattas de reformerade reglerna

av för inkomstgrun-

dad ålderspension skall även förvärvsinkomster m.m. i förfluten tid, dvs. före år 1999 då de reformerade reglerna träder i kraft, beaktas vid beräkning av pensionsrätt inom det reformerade systemet. Till grund för beräkningen av pensionsgrundande inkomst för förfluten tid skall för varje år fr.o.m. år 1960 ligga den ATP-poäng som har registrerats för året med tillägg poäng.

av en Förtidspensionärer tillgodoräknas

ålderspensionsrätt grundval den registrerade

av pensionspoängen.

SOU 1998: 120 Det reformerade ålderspensionssystemet 183

Pensionsgrundande belopp för barnår skall tillgodoräknas fr.o.m. år 1960. Pensionsrätt för studier och plikttjänstgöring skall emellertid tillgodoräknas först fr.o.m. år 1995. Beräkningen pensionsgrun-

av dande belopp för bamår och plikttjänstgöring skall för förfluten tid i princip göras samma sätt i fråga beräkning be-

som om av samma lopp för framtiden.

Personer födda 1937 eller tidigare skall även fortsättningsvis få sin pension beräknad enligt nuvarande regler. Grundskyddet i det

nuvarande ålderspensionssystemet utgörs folkpension beräknad i

av 40-delar inklusive de särskilda folkpensionsförmånema det sär-

samt skilda grundavdraget för pensionärer. Detta grundskydd skall i det reformerade systemet ersättas med beskattad garantipension. För

en personer som är födda år 1937 eller tidigare skall enligt de antagna riktlinjerna en särskild övergångsvis garantipension införas. Regeringen har utsett en särskild utredare att lämna förslag till konstruktion av en sådan övergångsvis garantipension dir. 1997: 149.

I det nuvarande pensionssystemet tillgodoräknas pensionspoäng

endast för inkomster överstiger ett förhöjt prisbasbelopp. Lägre

som inkomster under ett år kan sägas kompenseras folkpensionen.

genom När det gäller i mellangenerationen skall, vid beräkningen

personer av den inkomstrelaterade pensionen baseras ATP, den försäk-

som rade kompenseras för den folkpension skulle ha utgetts

som om pensionen hade utbetalats enligt nuvarande ålderspensionssystem, dock att inkomsterna under ett förhöjt prisbasbelopp skall kompenseras med den högre nivå som folkpensionen uppgår till, dvs. 96 % pris-

av basbeloppet för den som är ogift och 78,5 % belopp för den

av samma

är gift. Även när det gäller år som personer som är födda 1937 eller tidigare bör folkpensionens grundbelopp läggas till del

som en av tilläggspensionen för att därvid erhålla vad faktiskt är den in-

som komstgrundade pensionen. De regler skall tillämpas för

som personer i mellangenerationen skall därför gälla i motsvarande mån även för personer som inte kommer att beröras det reformerade systemets

av regler.

Enligt nuvarande regler ingår i grundskyddet för pensionärer med låg pension rätt till bostadstillägg till pensionärer BTP. Riksdagen har på grundval av princippropositionen förutsatt särskilt till

att ett pensionärer riktat bostadsstöd kommer erforderligt även i

att vara framtiden. En motsvarighet till BTP skall således finnas även framöver. Det nuvarande systemet för inkomstprövning när det gäller BTP har genom åren varit föremål för mycket kritik på grund regler-

av att na bl.a. upplevs som orättvisa och svårbegripliga. Flera utredningar har i olika sammanhang presenterat förslag till förändringar BTP-

av systemet. Mot denna bakgrund har regeringen särskild utreda-

gett en re i uppdrag att göra en översyn systemet för beräkning inkomst

av av

184 Det reformerade ålderspensionssystemet SOU 1998: 120

vid prövning rätt till bostadstillägg för pensionärer Dir.

av 1997:150.

4.2.4¶Efterlevandeskyddet i premiepensionssystemet

Inom premiepensionssystemet har pensionsspararen möjlighet

att välja ett efterlevandeskydd. Det finns två former efterlevande-

av skydd: ett för aktivtiden dvs. efterlevandeskydd under tid då den försäkrade ännu inte börjat uppbära ålderspension och för

ett pensionstiden. Gemensamt för de båda formerna är att skyddet skall bekostas av den försäkrade och alltså inte innebära någon kostnad för de

pensionssparare som avstår från skyddet samt att skyddet skall kunna

tecknas endast i sådana situationer där det typiskt föreligger be-

sett

hov av ett efterlevandeskydd.

Efterlevandeskyddet för aktivtiden innebär temporär efterlevan-

en depension under fem år. Skyddet är utformat riskförsäk-

som en ren ring utan sparmoment. Bl.a. för att viss hänsyn skall kunna till den

tas enskildes familjesituation har pensionsspararen två försäk-

m.m., ringsbelopp att välja mellan: ett basbelopp år under fem år,

per motsvarande ca 3 000 kr per månad, och två basbelopp år under

per samma tid, motsvarande 6 000 kr månad. Kostnaden för skyddet

ca per dras fortlöpande från tillgodohavandet på pensionsspararens premie-

pensionskonto.

Skyddet skall i första hand kunna tecknas den har barn

av som under 20 år och den är gift eller registrerad enligt

som partner lagen 1994:1117 om registrerat partnerskap. När det gäller andra

sammanlevande än gifta och registrerade partner tillämpas sammanle-

ett vandebegrepp som ansluter till det används inom social-

som annars försäkringen. Det skall således fråga ogifta

vara om personer som stadigvarande sammanbor och tidigare har varit gifta med

som varandra eller registrerade partner eller har eller har haft eller

som väntar barn tillsammans. Det skall alltså inte kunna förekomma

att pensionsspararen har både make och sammanboende båda

en en som

är berättigade till efterlevandeskydd.

Efterlevandepension skall kunna betalas ut bara till inom

personer den nu angivna kretsen. Pensionen skall alltså inte kunna bort

styras till någon utomstående. Om det vid pensionsspararens död visar

sig att han eller hon inte längre har någon sådan pensionsberättigad anhö-

rig, skall någon efterlevandepension alltså inte Inom kretsen

utges. av godtagna mottagare skall emellertid pensionsspararen kunna bestäm-

ma fritt om fördelningen försäkringsersättningen.

För att motverka riskerna för s.k. moturval med moturval

menas att efterlevandeskyddet i första hand skulle efterfrågas sådana

av enskilda som löper stor risk att dö i förtid och alltså utlösa efterlevande-

Det reformerade ålderspensionssystemet 185

skyddet skall det huvudregel gälla karenstid år från

som en av ett ansökan innan efterlevandeskyddet börjar gälla. Detta skall alltid gälla om pensionsspararen är över 60 år vid ansökningstillfället. Om pensionsspararen däremot är under 60 år och ansökan görs inom tre månader från en händelse medförde att pensionsspararen blev

som berättigad att ansluta sig till skyddet, inom månader från

t.ex. tre ett barns födelse eller från ett äktenskaps ingående, kan skyddet dock börja gälla redan vid månadsskiftet efter ansökan.

När det gäller efterlevandeskyddet för aktivtiden

har det inte ansetts erforderligt att låta försäkringsskyddet förfalla bara för att kretsen av anhöriga växlar exempelvis så att pensionsspararen skiljer sig från den make gjorde att skyddet kunde tecknas där-

som men som emot har ett bam under 20 år när han avlider. Detta beror på för-

att säkringsbeloppet är fast och alltså inte beroende vilken mottagare

av av beloppet som finns.

Pensionsspararen skall fritt kunna avsäga sig efterlevandeskyddet när han inte längre anser att det behövs. Under alla förhållanden skall efterlevandeskyddet under aktivtiden upphöra att gälla när pensionsspararen börjar ta ut sin premiepension. Han skall i detta sammanhang ha möjlighet att över till det efterlevandeskydd gäller för den-

som na period.

För pensionstiden finns möjlighet teckna efterlevandeskydd

att ett endast för makar, registrerade partner och sammanboende det slag

av som föreslagits avseende aktivtiden och förekommer enligt ef-

som

terlevandepensionsreglema i AFL. Makar eller motsvarande skall

således kunna skapa ett efterlevandeskydd för varandra

genom att minska sin egen pension. I detta hänseende har det inte nöd-

ansetts vändigt att ta med även efterlevande barn förmånstagare.

som

Efterlevandeskyddet under pensionstiden innebär att premiepensionen för pensionssparare räknas till gälla både hans

en om att eget och hans makes eller motsvarandes liv. Pensionen skall alltså utges så länge någon dem lever. Omräkningen innebär vidare

av att pensionsspararens egen ålderspension kommer sänkas så mycket

att som behövs för att tillgodohavandet hans eller hennes premiepen-

av sionsbehållning skall räcka under båda makamas livstid. Omräkning-

en skall göras så att den ålderspensionen och efterlevandepen-

egna sionen blir lika stora.

Kostnaden för efterlevandeskyddet kommer således bero-

att vara ende av den andra makens ålder. Ju den maken är i förhål-

yngre ena lande till den andra och därmed längre han eller hon kan förväntas överleva denne, desto reduceras den första makens ålders-

mer egen pension. Efterlevandeskyddet kan denna orsak inte flyttas

av över en ny make eller motsvarande. Skyddet gäller därför endast

om pensionsspararen vid sin död är gift eller sammanboende

med samma person som när efterlevandeskyddet tecknades. Vid skilsmässa o.d.

186 Det reformerade ålderspensionssystemet SOU 1998: 120

kan pensionsspararens egen pension nytt räknas till ett högre

om belopp. Vid nytt äktenskap eller motsvarande kan slag

samma av efterlevandeskydd gälla igen efter ansökan. Detta kräver emellertid

en ny omräkning. Pensionsspararen kan däremot andra skäl inte

av upphöra med efterlevandeskyddet under pensionstiden.

För att minska riskerna för moturval skall efterlevandeskyddet för pensionstiden i princip kunna tecknas bara i samband med

att pensionsspararen för första gången börjar ta ut premiepension. Om äktenskapet eller motsvarande inleds senare, skall det visserligen finnas

en möjlighet att då välja efterlevandeskydd, för den situationen

men gäller en ettårig karenstid.

SOU 1998: 120

EG-rätten 187

5¶EG-rätten

1 Inledning

Fr.o.m. den 1 januari 1995 är Sverige medlem i Europeiska unionen EU. Medlemskapet innebär bl.a. Europeiska gemenskapens

att EG:s regler om social trygghet skall tillämpas i Sverige. Sådana bestämmelser om social trygghet finns framför allt i rådets förordning EEG

nr 1408/71 om tillämpningen systemen för social trygghet

av när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom

gemenskapen. Förordningen har antagits med stöd

av art. 51 i Romfördraget där rådet getts mandat att enhälligt besluta åtgärder inom

om den sociala trygghetens område är nödvändiga för genomföra

som att fri rörlighet för arbetstagare. Till förordningen finns knuten tillämpningsförord-

en ning nr 574/72.

De grundläggande reglerna fria rörlighet finns i Rom-

om personers fördragets art. 48 som gäller arbetstagare och 52 gäller etable-

art. som ring. Personers fria rörlighet berörs också i flertal sekundära rättsak-

ett ter. Den grundläggande regleringen i fråga arbetstagares

om rätt att flytta mellan medlemsstaterna finns i

förordningen EEG nr 1612/68 av den 16 oktober 1968 arbetskraftens fria rörlighet inom

om gemenskapen.

Förordningarna blev gällande i Sverige redan den 1 januari 1994 då EES-avtalet trädde i kraft. Detta avtal gäller fortfarande i förhållande till Island, Norge och Liechtenstein. Genom EES-avtalet

blev Sverige förpliktigat att införliva bl.a. EG-reglerna social trygghet i svensk lag-

om stiftning. Det skedde lagen 1992:1776 samordning

genom om av systemen för social trygghet när flyttar inom det Europeiska eko-

personer nomiska samarbetsområdet EES. Den lagen upphävdes

den 31 december 1994, då EG-förordningama fr.o.m. den 1 januari

1995 blev direkt tillämpliga här i landet.

I det följande lämnas kortfattad de grundläggande

en beskrivning av

principerna i förordningen 1408/71 de regler särskilt

samt av som berör förmåner till efterlevande. Vidare lämnas förhållandet

en beskrivning av mellan denna förordning och förordningen 1612/68

och de regler i denna sistnämnda förordning rör förmåner till efterlevande

som barn. För en mer utförlig beskrivning reglerna i dessa förordningar och dess

188 EG-rätten

effekter i Sverige kan hänvisas till betänkandet Social trygghet och EES SOU 1993:115.

5.2¶Förordning EEG nr 1408/71

Grundprinciper

Förordningen 1408/71 har till syfte att den sociala trygghetens område säkerställa principen om fri rörlighet för personer. Förordningen gäller för anställda och egenföretagare är eller har varit omfattade som av lagstiftningen i ett eller flera medlemsländer och som är medborgare i ett av dessa medlemsländer eller är statslösa eller flyktingar och som bosatta i ett medlemsland. Förordningen gäller också för familjemedlemmar och efterlevande till den angivna personkretsen. De förmånsslag som omfattas av förordningen är i huvudsak socialförsäkringsförmåner och s.k. familjeförmâner. Reglerna i förordningen kan sägas vila fem huvudprinciper, nämligen principen om endast en tillämplig lagstiftning, likabehandlingsprincipen, sammanläggningsprincipen, exportabilitetsprincipen och proratatemporis-principen. Principen om endast en tillämplig lagstiftning innebär att personer skall omfattas av lagstiftningen i endast ett medlemsland. Som huvudregel gäller att en anställd eller egenföretagare och hans familjemed- lemmar skall omfattas av lagstiftningen för social trygghet i det land där arbetet utförs, oberoende arbetsgivaren bor eller arbetsgiav var var varens företag är beläget. Regelsystemet är obligatoriskt och exklusivt, varför det i princip är otillåtet anställd eller egenföretagare omatt en fattas av mer än ett lands lagstiftning den sociala trygghetens område. Likabehandlingsprincipen innebär att medborgare i en medlemsstat som är bosatta inom en annan medlemsstats område och omfattas som av förordningen 1408/71 skall ha rättigheter och skyldigheter i samma fråga om social trygghet och avgifter som bosättningslandets egna medborgare. Principen förhindrar t.ex. att det för rätt till en viss förmån ställs upp krav viss tids vistelse i landet för att medborgare i annan medlemsstat skall likställas med landet medborgare. egna Sammanläggningsprincipen har till syfte att personer, som flyttar till eller får arbete i en annan medlemsstat, inte på grund därav skall gå miste om rättigheter som de tidigare tjänat in. Den innebär att en viss tids försäkring, arbete eller bosättning i en medlemsstat skall anses som om den hade ägt rum i en annan medlemsstat, sådan kvalifikationsom tid är en förutsättning för att erhålla en viss fönnån i den sistnämnda staten. En grundläggande förutsättning för sammanläggningsprincipens

SOU 1998: 120 EG-rätten 189

tillämpning är att det finns i vart fall någon försäkringstid e.d. i landet att lägga samman med.

Exportabilitetsprinczjrøen innebär på området för social trygghet att förmåner skall kunna betalas inom EU den berättiga-

ut oavsett var som de är bosatt. Principen kommer till uttryck i art. 10 i förordningen och

gäller bl.a. kontantförrnåner som utgår vid invaliditet eller ålderdom eller till efterlevande. Sådana kontantförmåner får inte minskas, ändras, innehållas, dras eller konfiskeras med anledning den berättiga-

av att de är bosatt i eller flyttar till ett annat medlemsland än det land är

som ansvarigt för betalningen.

Proratatemporis-princzpen ger rätt den grund flyttning

som av till ett annat land inte har tjänat rätt till oavkortad förmån

en att erhålla så stor del förmånen intjänandetiden. Princi-

av som svarar mot pens tillämplighet är inskränkt till sådana förmåner bygger in-

som tjänande, dvs. pensioner och i viss utsträckning ersättning på grund

av arbetssjukdomar och arbetsolycksfall. En pensionstagare har alltså rätt till en proportionellt beräknad pension från och de länder

vart ett av som han tjänat pensionsrätt

F amiljemedlemmar och efterlevande

Omfattade av förordningen 1408/71 är, beskrivits i första

som ovan, hand anställda och egenföretagare. Viss rätt tillkommer dock även familjemedlemmar och efterlevande oberoende de själva med-

av om är borgare i en medlemsstat inom EU eller inte. Med familjemedlem

avses enligt huvudregeln i art. 1 f betraktas familjemed-

en person som som lem eller som betecknas medlem hushållet i den lagstiftning

som av enligt vilken en förmån utges. På sätt avgörs enligt l

samma art. g vem som är efterlevande av lagstiftningen i det land enligt vilken förmånen utges. Den som för sin försörjning huvudsakligen varit ekonomiskt beroende av en avliden anställd eller egenföretagare skall emellertid

anses som efterlevande även det i den nationella lagen ställs krav på

om upp samboende för att någon skall efterlevande.

anses som

1 fråga om familjemedlemmar finns inte något krav de skall

att vara bosatta i samma land den anställde eller egenföretagaren för

som att förordningen skall tillämplig för dem. De måste dock bo inom

vara EU/EES.

Den rätt som tillkommer familjemedlemmar och efterlevande med

tillämpning av förordning 1408/71 är begränsad än den rätt

mera som den anställde eller egenföretagaren själv har. Farniljemedlemmar och efterlevande har i princip inte någon självständig rätt grundval

av förordningen. Den rätt de har tar i princip endast sikte på förmåner

vartill de enligt den nationella lagstiftningen kan härleda sin rätt från

en anställd eller egenföretagare, dvs. sådana förmåner kan till

som utges dem just i deras egenskap av familjemedlem eller efterlevande. Förrnå-

190 EG-rátten SOU 1998: 120

ner som enligt ett lands nationella lagstiftning självständig

utges som en förmån kan omfattas förordningen 1408/71 enbart

en person som av såsom familjemedlem, och som alltså inte är förvärvsverksam i landet,

inte göra anspråk med stöd av förordningens bestämmelser.

Familjemedlemmar och efterlevande torde emellertid

i vissa avseenden kunna hävda långtgående rätt till sociala förmåner med stöd

en mer av förordningen 1612/68 se närmare denna förordning i avsnitt

om 5.3. Den rätt till likabehandling aktualiseras med stöd denna

som av förordning gäller emellertid endast så länge familjemedlemmen befin-

ner sig i samma land som arbetstagaren eller egenföretagaren.

F örmånerna

Enligt art. 4 gäller förordning 1408/71 all lagstiftning vissa angivna

om grenar av systemen för social trygghet, bl.a. förmåner vid ålderdom, förmåner till efterlevande och farniljeförrnåner. Förmåner för social

hjälp omfattas emellertid inte förordningen regleras uteslutande

av utan av reglerna om sociala förmåner i förordningen 1612/68. Gränsdragningen mellan social trygghet och social hjälp är emellertid inte klar,

vilket har föranlett problem i rättstillämpningen vad gäller olika icke avgiftsfinansierade förmåner. Genom ändring förordningen

en av 1408/71 förordningen EEG 1247/92 har emellertid i detta hänse-

nr ende gjorts ett tillägg som, enligt vad närmare kommer utveck-

som att las i avsnitt 9.6 om barnpension, har betydelse för konstruktionen

av denna förmån. Enligt den nytillkomna 4.2 i förordningen 1408/71

art. a skall särskilda icke avgiftsfinansierade förmåner, enligt

som utges annan lagstiftning eller andra system än i art. 4 eller inte

som anges som omfattas på grund av bestämmelsen i art 4.4 undantag för social

om eller medicinsk hjälp, omfattas förordningen under vissa villkor. Ett

av sådant villkor är att fönnånen utgör tillägg till eller ersättning för sådana förmåner som omfattas art. 4.1. En förmån skall

av som nu avses anmälas och efter prövning och beslut av rådet förtecknas i bilaga 2 till

a förordningen. En konsekvens att förmån förtecknas enligt denna

av en bilaga är att förmånen enligt art. 10a är undantagen från En för-

export. mån som nu avses skall alltså utges uteslutande i bosättningslandet

om detta lands lagstiftning inte medger att fönnånen exporteras.

Förmåner till efterlevande regleras bl.a. i kapitel 3 i förordningen,

art. 44-51. Bestämmelserna gäller dock inte beräkning bampensioner,

av som i stället regleras i kapitel Grundprincipen vid beräkning

av pension enligt förordningens regler är att beslut skall fattas med beaktande av all lagstiftning som den anställde har ornfattats Om lagstiftningen

av. i en medlemsstat kräver att försäkrings- eller bosättningstid viss

av längd har fullgjorts för att rätt till pension skall föreligga, skall i den

utsträckning som behövs beaktas försäkrings- eller bosättningsperioder fullgjorda enligt medlemsstats lagstiftning samman-

en annan

SOU 1998: 120 EG-rätten

läggningsprincipen. Det krävs dock att försäkringstiden i det andra

medlemslandet uppgått till minst ett år för att den skall beaktas. I 46

art. och följande regleras sedan hur beräkningen pension skall ske

av om den anställde har omfattats två eller flera länders Princi-

av lagstiftning.

pen är att pensionstagaren eller hans efterlevande har rätt till

en proportionellt beräknad pension från vart och de länder han med

ett av som

tillämpning av sammanläggningsregeln har tjänat in pensionsrätt s.k.

prorata-pension. För att beräkna denna beräknas först det teoretiska

belopp som skulle ha utbetalats den avlidne hade fullgjort

om samtliga försäkringsperioder i det medlemland för utbetalningen

som svarar av

efterlevandepensionen. Om t.ex. har arbetat 15 år

en person i Tyskland och därefter 20 i Sverige när han avlider skall det alltså beräknas

en efterlevandepension som om han arbetat 35 år i Sverige. Därefter be-

räknas det faktiska belopp skall utges med hänsyn till hur del

som stor av den totala försäkringstiden fullgjorts i Sverige,

som dvs. i exemplet 20 av 35 år. Detta är den del Sverige skall för. En

som svara viktig regel är emellertid också att den pensionsberättigade alltid berättigad till

är en förmån beräknad helt enligt nationella regler

om detta skulle leda till ett förmånligare resultat än pension beräknad enligt de redovisade

en nu reglerna.

Förordningen 1408/71 innehåller också särskilda regler möjlig-

om heten att minska förmån enligt kapitel nationella

en Tillämpningen av

regler, om att en viss förmån skall minskas med hänsyn till

en annan förmån av samma slag, tillåts enligt förordningen

endast i vissa särskilda situationer. Det är enligt förordningen tillåtet

aldrig att minska en förmån är beräknad enligt den redovisade

som ovan prorataregeln. Däremot kan minskning förmån är beräknad enligt nationella

av en som regler tillåtas i vissa fall för att förhindra

en obefogad överlappning av pensioner. En sådan situation är pension beräknad med stöd

om en av antagen framtida försäkringstid sammanträffar med förmån

en annan som är beräknad sätt. I denna situation förutsätts med-

samma att lernsländema skall kunna ingå bilaterala eller multilaterala

avtal för att förhindra att gottskrivna period i beaktande i flera

samma tas länder samtidigt.

Förordningen 1408/71 skiljer mellan familjeförmåner i vidsträckt mening och familjebidrag. Familjeförmånema innefattar således farnil-

jebidrag. Båda typerna förmåner är avsedda kompensation för

av att ge kostnader som uppkommer för den har barn. Utmärkande

som för farniljebidragen är att de utbetalas kontant och periodiskt grund-

samt på val av antalet bam och deras ålder. Familjeförrnåner övriga kontant-

är förmåner är avsedda att täcka utgifter.

som en familjs Skillnaden mellan

farniljeförrnåner och familjebidrag har inte någon betydelse

numera när det gäller anställda, egenföretagare och arbetslösa eftersom reglerna

är gemensamma för dessa förmåner och regleras i kapitel 7 i förordning 1408/71. Annorlunda förhåller det sig det gäller förmåner

när till pen-

192 EG-rätten SOU 1998: 120

sionärer eller till bam som har förlorat en av föräldrarna eller båda föräldrarna. Det kapitel i förordningen som behandlar förmåner för nu aktuella grupper kapitel 8 gäller enbart farniljebidrag och inte andra - -

typer av farniljeförmåner.

Förmåner till efterlevande barn regleras i art. 78-79 i kapitel För dessa personer innehåller förordningen, som nämnts ovan, inte några regler om andra typer av farniljefönnåner än familjebidrag. Detta innebär att familjeförmåner som inte är farniljebidrag och som utges till efterlevande bam eller pensionärer regleras uteslutande av nationell lagstiftning. Som farniljebidrag t.ex. allmänt barnbidrag och för-

anses

längt barnbidrag samt studiebidrag. Bidragsförskott enligt den numera upphävda lagen om bidragsförskott har emellertid ansetts falla utanför tillämpningsområdet för förordningen 1408/71. Detta gäller, enligt vad som uttalas i förarbetena till den nuvarande lagen 1996:1030 om underhållsstöd även det underhållsstöd fr.o.m. den l februari 1997 som ersatt bidragsförskottet. Dessa förmåner torde i stället omfattas av förordningen 1612/68 se vidare avsnitt 5.3. Reglerna i art. 78 om farniljebidrag till efterlevande barn gäller inte bara barnpensioner utan även barnbidrag till barn som nämns i artikeln. Om den avlidne föräldern har omfattats endast ett medlemslands av lagstiftning, skall förmånen utbetalas enligt det landets lagstiftning oberoende av var barnet eller den person rent faktiskt försörjer barnet som är bosatt. Om den avlidne i stället hade omfattats av två eller flera medlemsländers lagstiftningar beräknas fönnånen i första hand enligt lagstiftningen i det land där barnet är bosatt och i andra hand enligt lagstiftningen i det land där den avlidne har varit försäkrad längst. I båda fallen är förutsättningen att barnet enligt det aktuella landets lagstiftning har rätt till förmånen, varvid även beaktas sarmnanläggning av försäkringsperioder enligt art. 79.1. I artikel 79.lb sägs att, ett lands om lagstiftning föreskriver att fönnånsbeloppet skall beräknas med utgångspunkt från pensionsbeloppet eller skall bestämmas utifrån försäkringsperiodens längd, dessa fönnånsbelopp skall bestämmas utifrån det teoretiska belopp som fastställts enligt art. 46.2. Detta innebär alltså att fönnånsbeloppet skall fastställas som om alla de försäkringsperioder som fullgjorts i olika medlemsstater i stället hade fullgjorts enligt den utpekade statens lagstiftning. Vidare ges i artikeln bestämmelser för det fall försäkringsperiodema som den anställde eller egenföretagaren haft i olika länder varit lika långa. Det sägs också att rätten till farniljebidrag enligt nationell lagstiftning eller enligt reglerna i kapitel 7 skall innehållas om barnet ges rätt till andra familjeförmåner eller farniljebidrag enligt en medlemsstats lagstiftning grund att den föräldern är av ena förvärvsverksarn där. Reglerna om farniljebidrag i kapitel 8 har av flera avgöranden i EGdomstolen getts den tolkningen att tillägg till farniljebidrag skall utges i vissa andra sammanhang än de i art. 77-79 direkt angivna när familje-

SOU 1998: 120 EG-rätten 193

bidragen är olika stora enligt olika medlemslandets Admi-

lagstiftning

nistrativa kommissionen har i anledning av domarna beslutat om tilllämpning av art 77, 78 och 79 i förordningen och 10.1b i förordart. ning 574/72. Enligt beslut 150 den 26 juni 1992

nr om tillämpning av

artiklarna 77, 78 och 79.3 i 1408/71 förordning och artikel 10.1b i förordning 574/72 EGT C 229 25.8 1993 skall tillägg utges bl.a. i situationen där förmåner i 78.1, dvs. som avses art. farniljebidrag och pensioner till barn mist eller som en av båda sina föräldrar, och som utges enligt lagstiftningen i medlemsstat en där den avlidne varit förvärvsverksam, oberoende barnet är bosatt inom av var gemenskapen, är högre än det belopp utges enligt som lagstiftningen i den medlemsstat som är behörig enligt bestämmelserna i art. 78.2, dvs. ofta barnets bo-

sättningsland. Tillägget skall den förstnämnda utges av staten oavsett om barnet någonsin varit bosatt där eller inte.

Reglerna innebär alltså att den avlidne omfattats

om av försäkringen i

flera länder, däribland t.ex. Sverige, och barnet är bosatt här skall barnpension utges från Sverige all

som om försäkringstid fullgjorts här, dvs.

med det teoretiska beloppet. Den sålunda beräknade får pensionen barnet så länge barnet är bosatt i Sverige. Om barnet därefter flyttar till en annan stat där den avlidne varit försäkrad skall i stället det bosättnya ningslandet utge hela barnpensionen. Om denna pension tillsammans med andra utgivna förmåner är lägre än de svenska fönnånema, är Sverige emellertid skyldigt att betala mellanskillnaden som ett tillägg. Detsamma är fallet den avlidne har omfattats om av försäkringen i ett annat land än det där barnet är bosatt och fönnånerna är högre i detta land än i barnets bosättningsland. Om rätten till förmåner upphör i det land där barnet är bosatt skall det land som tidigare utgett tillägg i stället betala hela beloppet de förmåner av som utges enligt det landets lagstiftning. I detta sammanhang kan nämnas att det sedan en tid pågår diskussioner om förändringar av förordningen 1408/71 såvitt förmåner avser till efterlevande barn. Förändringen skulle innebära att dessa fönnåner, i stället för vad gäller enligt nuvarande som regler, skulle behandlas på samma sätt som ålderspensioner och förmåner till efterlevande, vuxna dvs. enligt kapitel 3 i förordningen. Något beslut har emellertid ännu inte fattats i denna fråga.

5.3¶Förordningen EEG nr 1612/68

I förordningen 1612/68, som grundas

artikel 48 i Rornfördraget,

finns de grundläggande reglerna om arbetstagares rätt att flytta mellan medlemsländerna. Arbetstagare som är medborgare i ett medlemsland har inom en annan medlernsstats territorium rätt till samma sociala och skattemässiga förmåner medlemslandets

som egna medborgare.

194 EG-rätten SOU 1998: 120

Förordningen 1612/68 gäller alltså rätten till likabehandling vid bedömningen av rätten till sociala fönnåner. Detta uttryck täcker enligt vad som kan utläsas ur rättspraxis från EG-domstolen alla sociala förmåner, oberoende av om de har någon anknytning till anställning eller inte. Det är således fråga om såväl förmåner som utges till den nationella arbetstagaren grund av dennes status såsom arbetstagare som sådana som utbetalas enbart i kraft av det faktum att personen är bosatt i medlemsstaten. Bland fönnånema ingår inte bara socialförsäkringsförmåner som alltså även omfattas förordningen 1408/71 förmånen - av om är att hänföra till något av de sakområden som anges i förordningen utan även t.ex. förmåner inom äldre- och handikappomsorg, barnomsorg och socialt bistånd i övrigt, t.ex. socialbidrag. Uttrycket sociala förmåner är alltså betydligt vidare än begreppet social trygghet. Kännetecknande för socialhjälpsreglema är att konkreta behov är avgörande kriterier och att de syftar till att oberoende - av anställning, tillhörighet till försäkring, bosättningstid eller avgiftsbetalning garantera den som är i behov av hjälp minimistandard. Det för - en trygghetsförmånema karakteristiska är i stället att de utgör lagfästa rättigheter anknutna till någon av de grenar för social trygghet som anges i art. 4.1 samt att de utgår grund av t.ex. anslutning till ett försäkringssystem och efter klart avgränsade villkor för rätt till förmånen. De ger sålunda den som berörs en rättsligt definierad ställning. Förmånens klassificering enligt den nationella lagstiftningen är enligt domstolen utan betydelse. Inte heller är det betydelse hur fömiån finansieras. av en Att en viss förmån är inkomstprövad utgör inte heller i sig grund för en att anta att det rör sig om en förmån för social hjälp. Förordningen 1612/68 gäller till skillnad från förordnigen 1408/71 endast för anställda och inte för egenföretagare. Familjemedlemmar och efterlevande har, som nämnts ovan, enligt själva förordningen inte någon uttalad rätt till likabehandling, men EG-domstolen har uttalat att bestämmelsen om likabehandling skall omfatta även dessa personer. Det skulle vara ett hinder mot den fria rörligheten de inte skulle få om dessa fömiåner. Farniljemedlemmar kan enligt förordningen 1612/68, till skillnad från vad som gäller enligt förordningen 1408/71, erhålla förmåner enligt som den nationella lagstiftningen tillkommer någon självständigt utan anknytning till annan person. Det avgörande är att familjemedlemmen anses beroende av den anställde för sin försörjning och att förmånen kan ses som en social förmån för den anställde. Enligt förordningen 1408/71 har, som framgått tidigare i detta kapitel, familjemedlemmar inte någon självständig rätt till förmåner utan endast rätt till sådana förmåner som enligt nationell lagstiftning är härledda från den anställde och som tillkommer familjemedlemmen i denna egenskap. Enligt förordningen 1612/68 gäller rätt till likabehandling när den anställde och hans farniljemedlemar befinner sig i Sverige. Den anställ-

EG-rätten 195

de behöver inte bosatt i Sverige måste

vara men ha anställning i landet eller ha behållit sin status anställd.

som Förordningen ger inte någon rätt för den anställde att uppbära eller ta med sig svenska förmåner

utanför Sverige jfr förordning 1408/71 och

exportabilitetsprincipen.

Det anses oförenligt med de aktuella förmånemas

natur att exporteras, eftersom den miniminivå de är avsedda

som att täcka måste bestämmas efter sökandens levnadsomständigheter i förhållande

till levnadsstandarden

orten. En person som arbetar i Sverige har

t.ex. rätt till bidragsförskott enligt de regler gällde före den 1 februari

som 1997 på samma villkor svensk medborgare,

som en men förmånen kan alltså med stöd av förordning 1612/68 endast i

utges Sverige jfr emellertid målet C 57/96 H. Meints som avsåg rätt till social förmån

en enligt artikel 7.2

i förordningen 1612/68 för

en tysk medborgare som arbetat i Nederländerna men haft hemvist i Tyskland.

Förordningen innehåller inte heller

någon rätt till sammanläggning perioder

av av bosättning, arbete eller försäkring som fullgjorts i andra länder.

Ett krav för andra än svenska medborgare

viss tids vistelse i Sverige kan emellertid med hänsyn till

likabehandlingsprincipen inte upprätthållas.

Tidigare överväganden 197

6¶Tidigare överväganden

Inledning

I dag är rätten till efterlevandepension

från ATP-systemet avhängig av att den avlidne vid sitt frånfälle berättigad till tilläggspension

var i form

av förtidspension eller ålderspension eller den avlidne

att skulle ha varit berättigad till förtidspension, de

om förutsättningar som krävs för rätt till sådan pension

hade varit för handen vid tidpunkten för dödsfallet. Förutsättningarna för rätt till och reglerna för beräkning efterlevan-

av depension är således knutna till den avlidnes beräknade förtidspension

eller ålderspension. Även

om en sådan lösning för framtiden inte är helt självskriven, har valt att i detta kapitel sammanfattningsvis

redogöra för de olika förslag som lämnats beträffande ändrade regler

för rätten

till och beräkning förtidspension eller

av ersättning vid varaktig arbetsoförmåga. Vi har även sammanfattat tankegångar framförts tidigare

som beträffande ett till den reformerade

ålderspensioneringen anpassat ef-

terlevandepensionssystem.

6.2¶Pensionsarbetsgruppens synpunkter

beträffande

förtidspensioneringen

Pensionsarbetsgruppen PAG föreslog i sitt betänkande Reformerat

pensionssystem SOU 1994:20 att i framtiden

förtidspensioneringen

skall föras bort såväl administrativt som ñnansieringsmässigt från ålderspensioneringen och antingen sammanföras med eller

sjukförsäkringen

utgöra en särskild försäkringsgren. Med den

utformning av ålderspen-

sioneringen som samtidigt föreslogs, med starkt samband mellan

ett avgifter och förmåner, det enligt PAG nödvändigt

var att ålderspensio-

nema finansieras fristående och

att finansieringen av förtidspensione-

ringen sker vid sidan härav.

PAG lade inte fram några förslag beträffande villkoren

för rätt till förtidspension men förutsatte dessa även fortsättningsvis

att skulle komma att regleras lagstiftning. Försäkrade

genom skulle kunna nybeviljas förtidspension fram till 65 års ålder,

och löpande förtidspension

skulle avlösas av ålderspension vid fyllda 65 år.

198 Tidigare överväganden

Förtidspensioner skulle enligt den skiss som PAG redovisade även i framtiden utges som inkomstrelaterade förmåner samt kompletteras med en grundtrygghet i form av garantipensioner.

Beräkningen av inkomstrelaterade förtidspensioner skulle göras grundval av den pensionsrätt som registrerats inom ålderspensioneringens fördelningssystem och under antagande att också avgifterna till prerniereservsystemet hänförts dit. Från premiereservsystemet skulle ingen förtidspension utges.

Storleken av förtidspensionen skulle bli beroende dels de ålder-

av spensionsavgifter som betalats av eller för den försäkrade fram till förtidspensionsfallet, dels under särskilda förutsättningar tillgodo-

- - av räknade avgifter en tänkt förvärvsinkomst antagandeinkomst för tiden fr.o.m. året för pensionsfallet fram t.o.m. det år den försäkrade uppnår 60 års ålder. Förtidspensionen skulle storleksmässigt motsvara den ålderspension som den försäkrade skulle bli berättigad till han

om hade börjat uppbära sådan pension fr.o.m. viss tidpunkt. Beräkningen

av förtidspension borde enligt förslaget i första hand göras utifrån de med

löneindex numera inkomstindex uppräknade ålderspensionsavgifter

som den försäkrade betalat fram till pensionsfallet. Eftersom

pensionsfallet oftast inträffar då den försäkrade har tid kvar att arbeta fram till ålderspensioneringen måste motsvarighet till nuvarande antagan-

en depoängberäkning finnas så att pensionsnivån inte skulle bli otillfredsställande låg framför allt för dem drabbas arbetsofömiåga i

som av unga år. Den försäkrade skulle därför enligt skissen bli gottskriven

även pensionsrätt en förutsatt inkomst under tiden från pensionsfallet till viss högre ålder.

En förutsättning för sådan antagandeinkomstberäkning skulle enligt PAG:s skiss vara att den försäkrade tillgodoräknats pensionsrätt för minst tre av de fyra åren närmast före pensionsfallet, dvs. att denne haft en viss aktuell anknytning till arbetsmarknaden här i landet så

att man med fog kunde utgå från att han eller hon sjukdomen eller skadan förutan skulle ha fortsatt att förvärvsarbeta i Sverige. Eftersom perioder med sjukpenning, arbetslöshetsersättning och föräldrapenning grundar pensionsrätt skulle således även dessa perioder kvalificera för rätt till förtidspension med beräkning antagandeinkomst. Även bamår och

av tid för plikttjänstgöring skulle enligt skissen ge rätt till samma kvalificering. Genom denna föreslagna kvalificeringsmodell skulle antagandeinkomst komma att gottskrivas även varit borta kortare

personer som en tid från arbetslivet av skäl som inte grundar pensionsrätt, dvs. systemet skulle innehålla ett visst efterskydd. Samtidigt skulle det krävas viss

en starkare anknytning till förvärvslivet än vad är fallet i dagens för-

som tidspensionssystem.

Om den försäkrade kvalificerat sig för beräkning förtidspension

av med hjälp av antagandeinkomst skulle denna inkomst beräknas enligt den av två modeller som ger det för den försäkrade mest förmånliga

Tidigare

överväganden 199

resultatet. Den modellen gick

ena ut att antagandeinkomsten skulle

motsvara genomsnittet av de pensionsgrundande inkomsterna för de

fyra storleksmässigt mellersta pensionsgrundande

- - inkomsterna och

de pensionsgrundande beloppen under de åren

sex närmast före pensionsfallet. Vid beräkningen skulle pensionsrättema

för de relevanta sex åren räknas med inkornstindex till nivån för

upp pensionsfallsåret. Det högsta och det lägsta dessa

av sex års inkomster skulle alltså lämnas

utan beaktande, och antagandeinkomsten skulle

sedan räknas på medeltalet för de återstående fyra åren.

För att undvika att antagandeinkornsten blir

alltför

låg för personer som grund av hälsoproblem börjat reducera sin arbetstid

eller som fått byta till ett sämre avlönat arbete under åren

närmast före förtidspen-

sioneringen, presenterade PAG alternativ

en beräkningsgrund för anta-

gandeinkornstens storlek. Denna skulle,

som ovan nämnts, tillämpas i det fall den blir förmånligare för den försäkrade. Hänsyn skulle

i denna modell tas till de pensionsrättigheter intjänats

som fr.o.m. 16 års ålder t.o.m. året före pensionsfallet på så sätt att den femtedel åren då

av den försäkrade saknat inkomst

e.d. eller haft lägst pensionsrätt skulle lämnas

utan beaktande och medeltalet beräknas återstående

fyra femtedelar av åren även om vissa dessa skulle år

av vara utan pensionsrätt. Detta medeltal skulle utgöra antagandeinkomsten.

Den antagandeinkomst den bästa enligt de två

metoderna som räk-

nats fram skulle sedan läggas med lika högt

ut belopp för varje år

- från pensionsfallet till uppnådd viss ålder 60 år.

Förtidspensionema skulle därefter beräknas på grundval

av pensionsrätt för dessa antagandeinkomster och de pensionsrätter den försäkrade

som faktiskt tjänat

före pensionsfallet. Beroende hur tidigt eller i livet

sent som pensionsfallet inträffar skulle därmed antagandeinkomstema

komma att väga mer eller mindre tungt vid beräkningen

av förtidspensionen. Anta-

gandeinkomst skulle enligt skissen tillgodoräknas

den försäkrade t.o.m. det år då han fyller 60 år. Pensionsrättema skulle därefter och

summeras delas med ett delningstal. Vid

förtidspensionsberäkning skulle enligt

skissen samma delningstal användas vid

som beräkning av ålderspen-

sion som tas ut vid 65 års ålder.

Vid 61 års ålder skulle enligt PAG:s skiss

en omräkning av förtidspensionen ske så att den

motsvarar den pension som vid 65 års ålder skulle komma att bli individens ålderspension.

Om förutsättningarna för tillgodoräknande

av antagandeinkomster inte är uppfyllda, skulle förtidspensionen

enligt skissen beräknas uteslutande grundval den pensionsrätt

av för ålderspension intjä-

som nats t.o.m. pensionsfallet.

För personer utan eller med bara inkornstrelaterad

låg förtidspension

borde enligt PAG finnas grundtrygghet. Ett sådant

en grundskydd skulle i första hand komma att beröra

personer som fått sin arbetsfönnåga nedsatt innan de fyllt

16 år eller viss tid därefter men före det att de

200 Tidigare överväganden

hunnit komma i arbetslivet. Men även för dem som haft begränsad anknytning till förvärvslivet skulle ett sådant system komma att bli viktigt. Grundtryggheten skulle ges i form av en garantipension. Det nuvarande grundskyddet för förtidspensionärer i form av folkpension och pensionstillskott skulle enligt PAG ersättas fr.o.m. år 2000 för dem som då har rätt till förtidspension av en övergångsvis gällande

garantipension. Samtidigt skulle de särskilda skattereglema för pensio-

närer avvecklas. Garantipensionen skulle beskattas enligt samma regler som förvärvsinkomster. Denna övergångsvis gällande garantipension skulle konstrueras med utgångspunkt i att summan av folkpension och ATP-pension definieras som en inkomstberoende pension. Garantipensionens storlek avgörs sedan storleken av den inkomstberoende penav sion som den försäkrade har. PAG redovisade inte, utöver vad angetts angående den övernu gångsvis skisserade garantipensionen, några synpunkter hur en grundtrygghet för framtiden i ett förtidspensionssystem närmare skulle utformas. Ålderspensionsrättskulle enligt PAG:s skiss tjänas in av förtidspensionärer grundval av den beräknade antagandeinkomsten, som skulle räknas upp från år med prisindex. Eventuell fortsatt ålderspensionsförsäkrad med partiell förtidspension tjänar in skulle enligt rätt som en PAG inte kunna användas för att höja den utgående förtidspensionen. Däremot skulle denna pensionsrätt framgent påverka ålderspensionens storlek. Ålderspensionsavgiftema antagandeinkomsten skulle betalas av förtidspensionssystemet. Dessa avgifter skulle därefter fördelas mellan

fördelnings- och premiereservsystemet.

6.3¶Sjuk- och arbetsskadekomrnitténs förslag om

månadsersättning

Sjuk- och arbetskommittén SAK presenterade i sitt slutbetänkande, En allmän och aktiv försäkring vid sjukdom och rehabilitering SOU 1996:113, en principskiss till ersättningsfonner vid långvarig ohälsa, dvs. motsvarande dagens förtidspension. Kommitténs grundtanke var att den som för en längre tid får arbetsförmågan nedsatt skulle efter ca ett år övergå till en annan ersättningsform än sjukpenning. Denna nya ersättningsforrn kom att benämnas månadsersättning. Månadsersättningen skulle enligt förslaget som huvudalternativ beräknas på medeltalet av förvärvsinkomstema under fyra av de sex seåren före ersättningsfallet. Året med högst och året med lägst innaste komst skulle därvid inte beaktas. Som en alternativ regel föreslogs, för dem som har haft en förvärvsinkomst under minst sex år, en beräkning

Tidigare överväganden 201

på grundval av samtliga inkomster från det den försäkrade fyllde 16 år fram till ersättningsfallet. Från dessa skulle femtedel inkomsterna en av tas bort och resterande medeltal utgöra beräkningsunderlag. Det alternativ som var fönnånligast för den försäkrade skulle tillämpas. Den pensionsgrundande inkomsten PGI skulle utgöra grunden för beräkningen av månadsersättningen. Denna skulle emellertid kunna kompletteras av den försäkrade med aktuellt underlag. Perioder med mer

sjukpenning, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning liksom

för vård av barn under två års ålder och vämpliktstjänstgöring skulle övervara hoppningsbara vid beräkningen. Kompensationsnivån i månadsersättningen skulle 65 %. Även partiell ersättning skulle kunna utbetalas. vara Även i med ett system månadsersättning skulle det finnas en grundtrygghet motsvarande dagens folkpension och pensionstillskott, vilken skulle garantera en skälig ersättningsnivå till dem inte kvalificerat som sig för en inkomstbaserad ersättning rimlig nivå. Denna garantinivå kunde i stort sett likställas med dagens folkpensionsnivå och

föreslogs

av kommittén uppgå till 2,1 basbelopp.

6.4¶Förtidspensionsutredningens förslag

beträffande en reformerad

förtidspensionering samt av riksdagen

antagna riktlinjer härför

Enligt Förtidspensionsutredningens utgångspunkter, i

som presenterats betänkandet Ohälsoförsäkringen Trygghet och aktivitet SOU -

1997: 166, bör det huvudsakliga försäkringsskyddet vid långvarig ohäl-

sa tillhandahållas av en obligatorisk offentlig försäkring. Utredningen har redovisat förslag delar de långvariga sjukfallen i två som upp grupper. Den ena gruppen skall erhålla vad har benämnts långtidssjuksom penning och avse fall arbetsofönnåga är längre av som än ett men som inte bedöms vara bestående. Den andra skall liksom i dag gruppen erhålla förtidspension och denna skall endast i fall där arbetsförutges mågan bedöms vara bestående nedsatt. Det finns enligt utredningens mening ett antal krav bör ställas på som en allmän och offentlig ohälsoförsäkring, nämligen bl.a. följande. 0 Det bör finnas tydligt definierade medicinska kriterier för rätt till ersättning. 0 Huvudlinjen bör vara att ingen permanent ersättning skall betalas ut förrän möjligheterna till rehabilitering och omställning uttömda. är 0 Den som trots rehabiliteringsinsatser inte kan arbeta bör få sin långsiktiga ekonomiska och sociala situation tryggad förtidsgenom en

202 Tidigare överväganden

pension som inte förväntas upphöra förrän vid övergången till ålder-

spension vid 65 års ålder. 0 Försäkringen bör tillhandahålla både inkomst- och grundtrygghet. 0 Det som bör försäkras i ohälsoförsäkring är den framtida försörj-

ningsförnrågan. Det ekonomiska skyddet bör innefatta också

tryggad ålderspension till före detta förtidspensionärer.

Såvitt gäller kriterierna för rätt till ersättning i form långstidssjuk-

av penning och förtidspension har utredningen inte haft någon avvikande mening från de renodlingstankar legat till grund

som för den senaste ändringen av dessa. Personens arbetsförmåga bör alltid, med beaktande av möjligheter till rehabilitering eller andra omställningar

som t.ex. omskolning eller flyttning till annan ort, fastställas med utgångspunkt i hans eller hennes egna individuella förutsättningar att försörja sig

genom arbete. Den stegvisa bedömningen rätten till ersättning kvarstår.

När ett sjukfall pågått i ett år eller i vissa fall dessförinnan

om man klart kan förutse att sjukfallet kommer att längre än ett år skall

vara en

övergång ske från sjukpenning till långtidssjukpenning. Denna ersätt-

ningsform skall utges till med långvarig inte bestående

personer men nedsatt arbetsfönnåga.

Den som till följd sjukdom eller funktionshinder har fått sin

av arbetsfönnåga varaktigt nedsatt skall enligt förslaget få förtidspension efter det att en period med långtidssjukpenning gått till ända.

Förtidspensionen skall finansiellt och organisatoriskt frikopplad

vara från ålderspensionssystemet och i stället ingå i sammanhållen ohäl-

soförsäkring.

En av utredningens utgångspunkter är att ett system för ekonomisk ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga i grunden bör ha karaktären av en riskförsäkring. Rätten till ersättning bör i princip bestämmas enbart av huruvida en enskild har drabbats ohälsa sätter ned

av som arbetsförmågan och inte ha karaktären intjänad rättighet är kän-

av som netecknande för ett ålderspensionssystem. Enligt utredningen finns det en avgörande skillnad mellan ett förtids- och ålderspensionssystem.

ett

Ett förtidspensionssystem är primärt riskförsäkring medan ålderspen-

en sionssystemet bygger på ett stort inslag sparande över livet. Ålder-

av spensionen bör därför enligt utredningen betraktas uppskjuten lön.

som Detta talar även för att inom ålderspensionssystemet använder sig

man av en livsinkomst, dvs. inkomsterna under hela den förvärvsaktiva delen av livet och inte ett begränsat antal år, grund för pensionen. Enligt

som utredningens uppfattning är det emellertid inte lämpligt att ta omvägen över en livsinkomstberäkning för att fastställa storleken försäk-

en ringsersättning vid sjukdom eller funktionshinder i förvärvsaktiv ålder. I stället bör ersättningen här grundas inkomstförhållandena i någorlunda nära anslutning till den tidpunkt då nedsättningen arbetsfönnå-

av gan inträder.

SOU 1998: 120 Tidigare

överväganden 203

Enligt utredningen bör det principiella skäl den framtida

av vara för-

sörjningsförmågan som skall försäkras i ohälsoförsälcring, dvs. för-

en säkringen bör ge ersättning för bortfallet de inkomster

av som den sjuke eller funktionshindrade skulle ha haft

om han eller hon inte hade drabbats av sjukdom eller funktionshinder. I detta avseende

är enligt utredningen den aktuella inkomsten det vanligtvis utgör det bästa måttet

som på den förväntade framtida inkomsten. Emellertid

blir det allt vanligare med oregelbundna inkornstförhållanden där tider

med förvärvsarbete varvas med perioder med studier eller arbetslöshet En

m.m. ren aktuell inkomst ökar dessutom risken för tillfälligt

att höga eller låga inkomster blir avgörande för en ersättning skall under lång tid. Till följd

som utges härav föreslår utredningen historisk inkomst

att en under en viss tid före sjukfallet skall läggas till grund för beräkningen såväl

av långtidssjukpenningen som förtidspensionen.

En allmän ohälsoförsäkring skall omfatta hela

som befolkningen bör

tillhandahålla både inkomst- och gmndtrygghet.

Försäkringsskyddet för långtidssjuka och förtidspensionärer bör således bestå

av två delar. För det första skall försäkringen för ett standardskydd försäk-

svara som ger ringsersättningar i förhållande till hur stora förvärvsinkornstema har

varit under yrkeslivet. För det andra skall försäkringen tillhandahålla

ett grundskydd för dem inte har haft några förvärvsinkomster

som alls eller endast låga sådana. Ett sådant grundskydd fyller

även en avgörande funktion för dem har medfödda funktionshinder

som eller som före yrkesverksam ålder drabbas sjukdom eller skada

av men även för yngre personer som drabbas arbetsoförmåga innan de uppnått

av en fast förankring arbetsmarknaden.

Långtidssjukpenningen skall ekonomisk ersättning för den framti-

da försörjningsförmåga går förlorad

som till följd av sjukdom och skall enligt förslaget utgöra 80 % det frarnräknade inkomstrelaterade

av underlaget. Detta underlag skall genomsnittet

motsvara av de två i inkomsthänseende bästa de tre åren föregått

av som övergången till lång-

tidssjukpenning. För det senaste de år utgör grund för beräk-

av som ningen har dock individ i normalfallet omfattande

en sjukskrivning. Av

denna anledning föreslår utredningen

att en särskild regel avseende inkornstunderlaget för detta år skall införas innebärande den försäk-

att rade, i stället för pensionsunderlaget

för detta år, kan välja att använda den sjukpenninggrundande inkomsten SGI såsom denna fastställts

för den sista dag som den försäkrade fått sådan ersättning. Pensionsunder-

laget för samtliga skall därefter räknas till beslutsårets

upp prisnivå.

Liksom långtidssjukpenningen skall

förtidspensionen ge ekonomisk

ersättning för den framtida

försörjningsförmåga som gått förlorad. Med

anledning av att förtidspension kan beräknas under

utges längre tid än

både sjukpenning och

långtidssjukpenning bör emellertid underlaget

enligt utredningen basera sig inkomster

under längre tid före förtidspensionsfallet. Enligt förslaget skall den inkomstrelaterade

förtidspen-

204 Tidigare överväganden

sionen utgöra 65 % av en "antagandeinkomst, motsvarar

som genomsnittet av de fyra i inkornsthänseende bästa de år föregått

av sex som pensionsfallsåret. En alternativ beräkningsregel skall efter ansökan kunna utnyttjas av dem som under minst tre av de sex åren grund

av omfattande perioder av sjukfrånvaro, arbetslöshet etc. har haft lägre inkomster än normalt. Denna alternativa beräkningsregel innebär att även inkomsterna för år närmast före närrmda år kan läggas till

sex grund för beräkning av antagandeinkomstens storlek. Högst fyra ytterligare sådana kan användas.

Utgående inkomstrelaterad förtidspension skall årligen justeras med dels förändringen i den allmänna prisnivån KPI, dels halva realinkomstförändringen för de förvärvsarbetande i förvärvsaktiv ålder. Vid fallande realinkomster för befolkningen i yrkesaktiv ålder justeras antagandeinkornsten nedåt med halva förändringen i den allmänna realinkomstnivån. Fr.o.m. det år då den pensionsberättigade fyller 60 år justeras antagandeinkomsted endast i förhållande till förändringen i KPI.

Långtidssjukpenningen och förtidspensionen skall enligt förslaget kompletteras med ett grundskydd bestående utfyllnad till

av en upp en garantinivå.

Även det gnindskydd föreslås bör enligt utredningen utformas

som

som en försäkringsersättning, dvs. återspegla den inkomst som den en-

skilde skulle ha haft om han eller hon inte blivit sjuk eller funktionshindrad. För att åstadkomma detta har utredningen försökt skapa

en koppling mellan grundnivån och den levnadsstandard är typisk

som eller genomsnittlig för dem i motsvarande ålder inte har drabbats

som av nedsatt arbetsförmåga. Som en följd härav föreslår utredningen att grundskyddet skall vara lägre fram till dess den försäkrade fyller 30 år för att därefter utges denna konstanta nivå till dess i fråga

personen fyller 65 år. Grundtrygghet skall enligt förslaget utfyllnad

utges som en till den inkomstrelaterade försäkringsersättningen till den sålunda

upp bestämda garantinivån. Avräkningen skall alltså göras krona för krona, dvs. med 100 %.

Denna grundskyddsmodell föreslås vara densamma för långtidssjuka som för förtidspensionärer. Ersättningsnivån skall enligt förslaget

vara något högre för ogifta än för gifta. För ogifta förtidspensionärer eller långtidsjuka skall den garanterade nivån motsvara 2,0 minskade basbelopp per år för l9-åringar. Denna nivå skall sedan höjas med 0,05 minskade basbelopp per år för att slutligen vid 29 års ålder stanna vid 2,5 minskade basbelopp. Denna nivå skall sedan gälla till dess den försäkrade fyller 65 år. För gifta skall den garanterade nivån 89 %

vara av ovan angivna nivå. Garantibeloppet skall reduceras inte bara inkom-

av strelaterad svensk pension utan även utländsk pension.

Utredningens utgångspunkt vid utformningen det föreslagna

av grundskyddet för förtidspensionärer har varit att förtidspensionärer

som

Tidigare överväganden 205

bor i Sverige skall vara garanterade viss minsta inkomst till sin fören sörjning. Den således valda garantinivån har därför enligt förslaget inte gjorts beroende av den försäkrades försäkringstid på motsvarande sätt som nuvarande regler inom folkpensioneringen. Däremot föreslår utredningen att en förutsättning för att grundskydd över huvud taget skall betalas ut skall vara att den pensionsberättigade är bosatt i Sverige. Utredningen har som skäl för denna lösning angett att den hälsom av soskäl mer eller mindre helt saknar möjlighet att försörja sig själv måste garanteras ett visst belopp till sin försörjning. Liksom beträffande ålderspension föreslår utredningen att såväl

långtidssjukpenning som förtidspension skall göras skattepliktiga

samma sätt som förvärvsinkomster. Rätten till särskilt grundavdrag för förtidspensionärer skall således tas bort. Grundskyddsnivåerna har därför anpassats härtill. Den enligt de angivna reglerna framrälmade garantinivån skall enligt förslaget räknas om årligen med hänsyn både till förändringar i det allmänna prisläget KPI och till halva den reala förändringen i den allmänna inkomstnivån så som den skall mätas med inkomstindex enligt det reforrnerade ålderspensionssystemet. Vid fallande realinkomster för befolkningen i yrkesaktiv ålder skall emellertid garantinivån justeras endast i förhållande till den allmänna prisutvecklingen. Även fortsättningsvis skall 65 år den ålder då löpande förvara en

tidspension ålderspension.

avlöses av Utgångspunkten för beaktande uppburen förtidspension vid beav

stämmande av den pensionsberättigades ålderspensionsrätt har enligt

utredningen varit att en person som drabbats permanent nedsättning av av arbetsförmågan till följd sjukdom inte skall komma i sämre av en eller bättre situation i ålderspensionshänseende än vad skulle ha som varit fallet om han eller hon fortsatt att arbeta, eller i förhållande till den förvärvsarbetande befolkningen i övrigt. Därför bör regel hela den som

antagna inkomsten ge ålderspensionsrätt.

Utredningen föreslår i denna del att ålderspensionsavgift skall erläggas den utgående förtidspensionen t.o.m. 64 års ålder. Den inte som fyllt 60 år skall, utöver pensionsgrundande inkomst, även tillgodoräknas ett pensionsgmndande belopp t.o.m. det år fyller 59 år. Det personen pensionsgmndande beloppet skall motsvara skillnaden mellan den utgående förtidspensionen och den "antagandeinkomst utgjort grund som för beräkning av förtidspensionen. Uttryckt annat sätt innebär detta att hela den försäkrades "antagandeinkomst fram till 60 års ålder grundar ålderspensionsrätt. Fr.o.m. det år den pensionsberättigade fyller 60 år skall emellertid endast den utgående förtidspensionen grunda rätt till ålderspension. Denna lösning har enligt utredningen valts för att avspegla den genomsnittliga arbetstagarens inkomstutveckling, där förvärvsinkomstema i regel har fallande utveckling under delen en senare eller slutet av den förvärvsaktiva perioden livet. av

206 Tidigare överväganden

Förvärvsinkomster under tid med förtidspension skall i fråga rätt

om till inkomstgrundad ålderspension behandlas andra inkomster och

som således grunda pensionsrätt för ålderspension i enlighet med gällande regler.

Långtidssjukpenning och förtidspension skall enligt förslaget finansieras med socialavgifter i form arbetsgivar- och egenföretagaravgifter.

av Utfyllnad upp till den garanterade grundnivån föreslås finansierad med allmänna skattemedel.

Utredningen föreslår att huvuddelen förslagen skall träda ikraft

av den l januari 2001. En utgångspunkt enligt utredningens i betänkandet

Ohälsoförsäkringen ÖvergångsbestämmelserSOU 1997:189 före-

slagna Övergångsbestämmelser är att ersättningar beviljats före

som ikraftträdandet i möjligaste mån bör utbetalas enligt nuvarande regelsystem och således inte bytas ut mot ersättningar beräknade enligt de nya reglerna. För ersättningar beviljats efter ikraftträdandet skall

som emellertid det nya regelsystemet tillämpas fullt ut.

Personer som är födda 1938 eller och år 2001 har

senare som ersättning i fonn av förtidspension skall få denna pension omvandlad så att folkpension, pensionstillskott och allmän tilläggspension ersätts

av inkornstrelaterad förtidspension och garantibelopp. Utgångspunkten

ett skall därvid enligt förslaget att individens disponibla inkomst inte

vara skall förändras. Den omräknade förtidspensionen skall därefter behandlas samma sätt som de förtidspensioner beviljas efter

som ikraftträdandet. Fastställandet ålderspensionsrätt skall således följa

av de föreslagna reglerna. För är födda år 1936 eller 1937

personer som och som har beviljats förtidspension före ikraftträdandet eller be-

som viljas denna förmån därefter skall i princip nuvarande folkpensions- och ATP-regler gälla för beräkningen fönnånens storlek.

Enligt förslagen skall det för de är födda år 1938 eller

personer som senare och som är eller har varit förtidspensionärer eller sjukbidragstagare före ikraftträdandet de föreslagna reglerna fastställas ålder-

av en spensionsrätt för förfluten tid. Sådan pensionsrätt skall emellertid enligt förslaget inte fastställas för haft förtidspension eller sjuk-

personer som bidrag i form av enbart folkpension.

Förtidspensionsutredningens betänkanden har varit och är alltjämt föremål för beredning inom Socialdepartementet. Regeringen överlämnade den 5 mars 1998 propositionen 1997/98:111 för-

Reformerad

tidspension, till riksdagen. Förslaget innehåller riktlinjer för hur

m. m.

ett reformerat förtidspensionssystem och övergångsregler till så-

ett dant system skall utformas. Förslagen bygger i huvudsak på de

förslag

som Förtidspensionsutredningen redovisat i de beskrivna betän-

ovan kandena SOU 1997:166 och 1997:189. Denna principproposition innebär att vissa frågor lämnats öppna för lösas under det fortsatta

att beredningsarbetet. Propositionen innehåller i princip inga författningsförslag.

Tidigare överväganden 207

Riksdagen godkände beslut den 15 maj 1998 förslaget genom om riktlinjer för en refonnerad förtidspension. I princippropositionen att det liksom i dag skall finnas anges en särskild fonn av ersättning för dem drabbats medicinskt som av en orsakad varaktig nedsättning arbetsfönnågan med minst fjärdeav en del. Ersättningen skall även fortsättningsvis kunna fjärutges som en dedels, halv, tre fjärdedels eller hel förtidspension dock längst till dess den försäkrade fyller 65 år. Det formella kravet på arbetsfönnå-

gans nedsättning för rätt till hel förtidspension föreslås i propositionen ändras från helt nedsatt till helt eller i det närmaste helt ned-

satt. I avvaktan resultatet av den pågående uppföljningen efav fekterna av de regelförändringar trädde i kraft den 1 januari 1997 som bör i övrigt nuvarande regler kriterier för rätt till ersättning gälla om tills vidare. Enligt riktlinjer i propositionen skall utfommingen reglerna av om beräkning av ersättning bygga på inkomstbortfallsprincipen. Därtill skall ersättningen kompletteras med ett garantibelopp skall som utges som utfyllnad till den inkomstbaserade ersättningen till viss upp en garantinivå. Om den försäkrade saknar inkomstrelaterad ersättning skall således förtidspensionen helt utges i form garantibelopp. av ett Den inkomstrelaterade ersättningen skall baseras på uppskatten ning av den inkomst den försäkrade skulle ha haft inte nedsättom ningen av arbetsförmågan inträffat. Till grund för denna uppskattning skall användas inkomsterna åren närmast före pensionsfallet. Den

inkomstrelaterade ersättningen bör vid hel förtidspension utgöra ca 65 % av den uppskattade inkomsten till ett visst tak. Antalet inupp komstår som skall ligga till grund för beräkningen den inkomstreav laterade ersättningen bör vara tillräckligt stort för att ett stabilt ge

inkomstunderlag som speglar den försäkrades förvärvsfönnåga och

uppnådda inkomststandard. I förhållande till dagens regler beräkom ning av antagandepoäng bör antalet årsinkomster beaktas i insom komstunderlaget större. I det fortsatta arbetet bör övervägas på vara vilket sätt år med tillfälligt låga eller höga inkomster skall hanteras i

beräkningsunderlaget samt även på vilket sätt ersättningen skall in-

dexeras. l propositionen anges vidare att förtidspensionen även fortsättningsvis skall omfatta ett ekonomiskt skydd för dem under tiden som före pensionsfallet haft låga eller inga förvärvsinkomster. Detta skydd skall utformas med utgångspunkt i åldersberoende garantinivå och en skall för dem vars inkomstrelaterade förtidspension understiger garantinivån utges som en utfyllnad till garantinivån. För dem upp som helt saknar inkomstrelaterad förtidspension skall ersättning utges en som motsvarar den garanterade nivån. Enligt angivna riktlinjer bör garantinivån för de yngsta förtidspensionärema bestämmas med hänsyn till de inkomstnivåer i allmänhet gäller för ungdomar i som mot-

208 Tidigare överväganden

svarande ålder. Från den nivån gäller för dessa åldersgrupper bör

som garantinivån i takt med ökad ålder successivt stiga i anslutning till den

inkomstutveckling som gäller allmänt i samhället för i

personer motsvarande ålder till att vid viss ålder i princip överensstämma med

en den nivå som uppnås i dagens grundskydd i form folkpension och

av pensionstillskott. I detta hänseende bör hänsyn tas till de föreslagna ändringarna i skattesystemet, dvs. vad ett borttagande det särskilda

av grundavdraget innebär. Även beträffande garantinivån bör

vid det fortsatta arbetet övervägas hur denna skall indexeras.

Den förtidspension som täcker inkomstbortfallet vid varaktigt nedsatt arbetsfönnåga grund av medicinska orsaker skall grunda rätt

till ålderspension. Vid den närmare utformningen ålderspensions-

av rätten för personer med inkomstrelaterad förtidspension skall också frågan om ålderspensionsrätt för förtidspensionärer med garantibe-

lopp behandlas.

Enligt de antagna riktlinjerna bör vidare samordningen mellan för-

tidspension i det reformerade systemet och arbetsskade- respektive yrkesskadelivräntor ske i princip motsvarande i dag. Vid

sätt som utformningen de reglerna samordning bör dock be-

av nya om även aktas de överväganden gjorts beträffande motsvarande frågor

som

inom ålderspensioneringen.

Frågan om ersättning vid långvarigt inte varaktigt nedsatt

men ar-

betsförmåga bör beredas vidare. Detta beredningsarbete

bör även omfatta sjukpenningen. En utgångspunkt för det fortsatta arbetet

bör vara

som ett led i betoningen av aktivitet och rehabilitering att det i - - som dag är sjukbidrag i framtiden skall höra till sjukpenningförsäkringen.

Ett reformerat system för ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga skall kunna träda i kraft den 1 januari 2001. Pensionsfall

som inträffar efter år 2000 skall således i princip omfattas de reforme-

av rade reglerna.

Personer som är födda år 1938 eller och vid ikraftträ-

senare som dandet av det nya systemet för ersättning vid långvarigt nedsatt

arbetsförmåga har ersättning i form förtidspension skall få denna

av omvandlad till förtidspension i det reformerade Den omräk-

systemet. nade förtidspensionen skall därefter behandlas sätt de

samma som förtidspensioner som beviljas efter ikraftträdandet. För förtidspen-

en sionär som har allmän tilläggspension ATP skall folk-

summan av pensionens huvudförmån och ATP omvandlas till inkomstrelaterad

en förtidspension. Till den ersättning efter omräkning till inkom-

vars strelaterad förtidspension inte når till garantinivån skall garanti-

upp belopp utges motsvarande mellanskillnaden. För kompensera för

att ett avskaffande av det särskilda grundavdraget skall vid sidan

av garantibeloppet en särskild övergångsvis ersättning till vissa för-

utges tidspensionärer.

Tidigare överväganden 209

För individer födda åren 1936 och 1937 har beviljats förtids-

som pension före ikraftträdandet eller beviljas denna förmån därefter skall i princip nuvarande folkpensions- och tilläggspensionsregler med tillhörande skatterättsliga regler särskilt grundavdrag gälla för

om beräkningen av förmånens storlek.

Under den fortsatta beredningen bör övervägas i vilken utsträckning kravet bosättning i Sverige för rätt till garantibelopp skall omfatta även dem som beviljats förtidspension enligt nuvarande

regler.

6.5¶Pensionsarbetsgruppens principiella

överväganden beträffande

efterlevandepensioneringen

I betänkandet Reformerat pensionssystem SOU 1994:20 redovisade pensionsarbetsgruppen PAG förslag till omfattande reformering

en av det allmänna pensionssystemet. Under arbetet med detta betänkande utarbetade PAG även riktlinjer för hur dels förtidspensioneringen, dels efterlevandepensioneringen skulle kunna efter reformering

anpassas en

av ålderspensionssystemet. I betänkandet PAG vissa utgångs-

angav punkter för en sådan anpassad efterlevandepensionering lämnade

samt även en skiss hur efterlevandepensionema i framtiden skulle kunna beräknas, m.m.

Enligt PAG:s skiss borde villkoren för rätt till efterlevandepension, dvs. vilka som har rätt till omställningspension, förlängd omställningspension, särskild efterlevandepension och barnpension för

samt vilken tid sådan ersättning skall utges, kvarstå oförändrade. Däremot

ansåg PAG att beräkningsgrundema samt även övergångsreglema borde

ändras så att dessa till det reformerade ålderspensionssyste-

anpassas met.

Utgångspunkten för beräkning efterlevandepension borde enligt

av arbetsgruppen vara att sådan pension, sätt i nuvarande

samma som regelsystem, skall utges med viss andel den avlidnes ålderspension

av eller förtidspension eller, den avlidne vid dödsfallet inte hade sådan

om pension, den hela förtidspension han eller hon skulle ha fått rätt till

som om förtidspension hade beviljats vid tidpunkten för dödsfallet.

Det reformerade ålderspensionssystemet innebär emellertid betydande förändringar av reglerna för intjänande och beräkning ålderspen-

av sion. Med hänsyn till att det enligt PAG:s skiss alltjämt bör den

vara avlidnes inkomstrelaterade ålders- eller förtidspension skall ligga

som till grund för beräkningen av den inkomstrelaterade efterlevandepensionen, måste även reglerna för efterlevandepension till och barn

vuxna ses

210 Tidigare överväganden

Över och ges en annan teknisk utformning än för närvarande. En utgångspunkt bör emellertid enligt PAG alltjämt att efterlevandepen-

vara sionema skall utges med viss andel den avlidnes beräknade ålders-

eller förtidspension.

I princip bör, menade PAG, samma procenttal för närvarande

som används för beräkning av barnpension och efterlevandepension till

vuxna i olika situationer tillämpas även för framtiden. Med hänsyn till

att beräkningen av ålderspension i det reformerade systemet kommer att omfatta inkomster från den första intjänade kronan under förutsättning att årsinkomsten överstiger viss lägsta nivå till skillnad från dagens

en inkomstrelaterade ATP-system med pensionspoäng endast för inkomster över ett basbelopp, bör emellertid kompensationsgraden för efterlevandepension hållas öppen. Inriktningen bör efterlevandepen-

vara att sionema i möjligaste mån skall ekonomiska utbyte för efter-

ge samma levande som i dag.

Enligt det reformerade ålderspensionssystemet skall dagens folkpensionering ersättas av ett garantipensionssystem. Detta aktualiserar även

frågan om hur grundtryggheten i ett framtida efterlevandepensionssys-

tem skall utformas. Enligt arbetsgruppens skiss i denna fråga bör det även inom efterlevandepensioneringen införas garantipension

en som avräknas mot inkomstrelaterad pension enligt principer

samma som föreslogs för det reformerade ålderspensionssystemet. Här krävs emellertid enligt arbetsgruppen särskilda överväganden, eftersom kompen-

sationsgraden för efterlevandepension är väsentligt lägre än beträffande

ålderspension. Det bör eftersträvas teknik där det materiella inne-

en hållet i dagens folkpensionering översätts till det med

nya systemet beaktande av att garantipensionen skall beskattad och det sär-

vara att skilda grundavdraget för folkpensionärer försvinner.

PAG tog även upp frågan hur änkepension, med stöd

om som av

övergångsbestämmelsema till reformen på efterlevandepensioneringens

område kan nybeviljas enligt äldre regler, skall beräknas efter ilqaft-

ett trädande av det reformerade ålderspensionssystemet. Frågan är här, enligt PAG, om beräkningen skall göras utifrån hittillsvarande regler för ålders- och förtidspension eller den i vissa fall skall kunna göras

om grundval av pensionsrätt som den avlidne tjänat in inom för det

ramen

reformerade ålderspensionssystemet. PAG förespråkade beräkningen

att även för framtida nybeviljade änkepensioner görs utifrån hittillsvarande regelsystem för ålders- och förtidspension inom folk- och tilläggspen-

sioneringen.

PAG lämnade även vissa synpunkter frågan vilka

om principer övergångsregleringen för ett anpassat efterlevandepensionssystem bör

byggas upp grundval av. En utgångspunkt i detta avseende

angavs vara att alla efterlevandepensioner grundas på dödsfall inträf-

som som fat före ikraftträdandet ålderspensionsreformen också

av fortsättnings-

SOU 1998: 120 Tidigare överväganden

21 1

vis bör utbetalas med tillämpning hittillsvarande regler inom folk-

och tilläggspensioneringen.

När det gäller efterlevandepensioner, kommer nybeviljas

som att efter ålderspensionsreformens ikraftträdande grund

av dödsfall som inträffar därefter, noterade PAG att det måhända skulle

ses som önsk-

värt att de förändringar föreslås inom ålderspensionsområdet till-

som lämpas även i dessa fall. Emellertid kan

en sådan lösning enligt PAG leda till mindre tillfredsställande konsekvenser och detta företrädesvis

när det gäller nybeviljande änkepensioner. PAG diskuterade därför

inledningsvis ett beräkningssystem för efterlevandepensionema

enligt

samma principer med ZO-delsberälming föreslagits för som ålderspen-

sioneringen och att härvid antingen låta den avlidnes eller den efterlevandes ålder vid ikraftträdandet ålderspensionsrefonnen

av vara avgörande för storleken av de kvotdelar skall utges enligt hittillsvarande

som regler respektive enligt reglerna för det reformerade

ålderspensionssys-

temet. Med denna lösning skulle alltså beräknas ålders- eller

förtidspen-

sion för den avlidne enligt de särskilda Övergångsbestämmelser till det

reformerade ålderspensionssystemet gäller för honom eller henne.

som

PAG ställde sig emellertid avvisande till

en sådan lösning, bl.a. efter-

som det inom en efterlevandepensionering inte krävs

samma långa övergångstider och hänsynstaganden till förvärvade rättigheter

som

inom ålderspensionssystemet. PAG menade vidare

att ett system där den efterlevandes ålder får avgörande

vara föruberälmingenav efterle-

vandepensionen förefaller inkonsekvent och det dessutom

att innebär en lösning som torde kunna leda till tekniska problem.

I stället förespråkade PAG lösning med skilda för

en principer över-

gångsregleringen beträffande å sidan barnpension och ornställ-

ena

ningspension/särskild efterlevandepension och å andra sidan änkepen-

sion enligt äldre regler. Orsaken härtill är enligt PAG

att den år 1990

ikraftträdda efterlevandepensionsreformen innefattar övergångsregler

som garanterar fortsatt rätt till änkepension enligt

äldre regler och som

kräver särskilda hänsynstaganden

vid de ändringar som nu görs inom

ålderspensioneringen. I fråga om reformerad efterlevandepension finns

dock inga motsvarande hinder mot ett snabbt ikraftträdande.

Med detta som utgångspunkt förordade PAG all änkepension

att som framöver nybeviljas enligt äldre regler skall beräknas

med tillämpning av enbart nuvarande regler för folk- och tilläggspension, medan nybeviljade bampensioner samt ornställningspensioner och särskilda

efterlevandepensioner i princip skall beräknas med tillämpning fullt det

ut av reformerade regelsystemet för ålderspension. I sistnämnda

hänseende krävs dock enligt arbetsgruppen vissa ytterligare

övergångsregler som

tar i beaktande den avlidnes

ålder. Detta skulle kunna lösas så sätt att det bestäms en fix gräns beroende den avlidnes

ålder för gränsdragningen mellan sådana reformerade efterlevandepensioner beräknas

som enligt hittillsvarande regler och sådana beräknas enligt det reforme-

som

212 Tidigare överväganden

rade regelsystemet. Denna gräns skulle kunna sättas vid dem är

som födda år 1935 eller senare dvs. tidigare gränsen mellan den äldre generationen och den s.k. mellangenerationen i ålderspensionshänseende. En sådan lösning skulle innebära att barnpension och omställningspension samt särskild efterlevandepension efter alla är födda

som år 1934 eller tidigare också fortsättningsvis beräknas enligt hittillsvarande regler i folk- och tilläggspensionssystemen medan sådana pensioner efter yngre personer beräknas enligt reglerna för det reformerade pensionssystemet. Detta skulle gälla vid alla dödsfall inträffar efter

som ikraftträdandet av det reformerade pensionssystemet.

Beträffande änkepensioner som nybeviljas enligt äldre regler skulle enligt PAG:s överväganden beräkningen göras utifrån nuvarande regler inom folk- och tilläggspensioneringen och detta oavsett när den avlidne mannen var född. Ett skäl för en sådan lösning angavs vara att änkepension utbetalas till änkan även efter det att hon fyllt 65 år medan folkpension i form av änkepension avlöses ålderspension vid fyllda 65 år.

av Om änkepensionen skulle beräknas med tillämpning det reformerade

av regelsystemet, skulle det innebära att änkan också efter fyllda 65 år skulle få kompensation för det första basbeloppets inkomster. En sådan lösning skulle också medföra tekniska problem beträffande bl.a. den samordning som i vissa fall skall ske mellan den utgående inkomstrelaterade änkepensionen och änkans inkomstrelaterade ålderspension.

egen

Beträffande grundtryggheten inom efterlevandepensioneringen, i

som

dag regleras genom folkpensioneringen, PAG utgångspunkt

angav som att pensionstagare med sådan pension i stället bör erhålla särskild

en övergångsvis beskattad garantipension motsvarande föresla-

sätt som gits inom ålderspensioneringen. På detta sätt skulle bestämmelserna

om särskilt gmndavdrag till pensionärer kunna avskaffas, varvid pensionerna kan göras beskattningsbara sätt förvärvsinkomster.

samma som PAG redovisade emellertid inte några närmare förslag till nivåer eller avtrappningsregler för en sådan övergångsvis garantipension. En utgångspunkt angavs dock vara att utformningen skall ske enligt

samma

principer som motsvarande pensionsforrn ålderspensionsområdet

samt att alla berörda bör tillförsäkras samma nettoutfall ekonomiskt sett sorn de garanteras enligt nuvarande regler.

Efterlevandepensionen bör, till den del den beräknas utifrån

det reformerade ålderspensionssystemet, beräknas på grundval

av en pensionsrätt för den avlidne utgör avgifterna till fördel-

som summan av nings- och premiereservsystemet, dvs. 18,5 procent. Någon motsvarighet till uppdelningen inom ålderspensioneringen mellan fördelningssystem och premiereservsystem bör inte finnas. Däremot diskuterade PAG om det skall finnas möjlighet för den enskilde försäkringstaga-

en ren att välja efterlevandeskydd inom prerniereservsystemet.

Enligt PAG:s uppfattning bör utgående efterlevandepensioner följsarnhetsindexeras samma sätt ålderspensioner.

som

Tidigare överväganden 213

Finansieringen skall enligt PAG:s skiss ske med allmänna skattemedel över statsbudgeten helt skilt från ålderspensionssystemet. PAG

ansåg däremot att efterlevandepensioneringen administrativt alltjämt bör ligga kvar tillsammans med ålderspensioneringen såvitt gäller både de inkomstrelaterade förmånema och fönnånema inom för grund-

ramen tryggheten.

Allmänna överväganden 215

7¶Allmänna

överväganden

7.1 till

Bakgrund nuvarande regler och behovet

av en anpassning

En allmän pensionsförsäkring, innefattande invaliditets- och ålderdomsförsäkring, infördes i Sverige år 1913. Någon änke- eller barnpension fanns inte i den lagstiftningen. År 1918 kompletterades

lagen emellertid med bestämmelser om pensionstillägg

för barn. Enligt dessa regler kunde utges särskilt pensionstillägg till änkling, änka, frånskild make eller

ogift kvinna som hade att försörja barn under 15 år. Reglerna

som var ersattes år 1937 av regler behovsprövade barnbidrag. I samband

om med införandet 1948 de allmänna bambidragen 1937 års

av ersattes lag med lag särskilt barnbidrag till änkor och änklingars bam.

en om Också dessa bidrag inkomstprövade och rätten till dem

var var, samma sätt som enligt 1937 års lag, begränsad till föräldralösa och faderlösa barn. Bampension inom för folkpensioneringen tillkom

ramen år 1960 då inkomstprövningen avskaffades och pensionsrätt

gavs även till moderlösa bam. Genom ikraftträdandet år ATP-systemet

samma av infördes också bampensioner relaterades till den avlidne förälderns

som tidigare inkomst.

En särskild änkepensionering infördes i Sverige först 1946 års

genom

lag om folkpensionering. Tillskapandet änkepensioner

av var ett sätt att garantera en viss grundtrygghet för efterlevande kvinnor. Då dessa

regler utarbetades i mitten 1940-talet ägnade sig gifta kvinnor

i stor utsträckning arbete enbart i hemmet och svarade för fa-

omsorgen om miljens bam. Det även vanligt kvinnor slutade förvärvsarbeta i

var att samband med att de ingick äktenskap. I regel grundades familjens ekonomi enbart mannens inkomster. Om skulle avlida, undan-

mannen rycktes den grund vilken familjens ekonomi vilat och kvinnan kom att befinna sig i utsatt situation. Under förarbetena SOU

en se t.ex. 1945:46 och prop. 1947:288 uttalades att ett särskilt skyddsintresse hade de kvinnor blivit änkor vid relativt hög ålder. Mot bakgrund

som av dessa samhällsförhållanden ansågs det väsentligt änke-

att genom en pensionering ekonomiskt understödja änkor så att de fick rimlig för-

en sörjning för framtiden. Det uttalades vidare förvän/smöjlighetema

att för kvinnor och därmed även änkor blivit bättre, detta menade

men trots man att det under ännu en tid fanns anledning att ha ett särskilt skydd

216 Allmänna överväganden

för efterlevande kvinnor. Rätten till efterlevandeförmåner i 1946 års

var lag begränsad till att omfatta änkor som fyllt 55 år samt änkor och änklingar som tog vård om barn under tio års ålder. Förmånema i sin

var helhet inkomstprövade och utbetalades bara fram till dess änkan fick rätt till ålders- eller invalidpension.

Alltsedan änkepensioneringen infördes år 1946 har pensionsformen varit föremål för ett omfattande utredningsarbete resulterat i ett

som flertal förändringar. Fr.o.m. 1960 gjordes utvidgning folkpen-

en sioneringens område genom att inkornstprövningen avskaffades och änkepensionsrätten kom att avse även änkor utan barn. Vidare

yngre infördes tilläggspensioneringen och änkor generell rätt till än-

gavs en kepension som storleksmässigt anknöt till den avlidnes tidigare inkomster. Vid flera tillfällen har frågan även män skall rätt till

om ges motsvarande förmåner inom änkepensioneringen diskuterats

som men detta resulterade före 1988 års reform inte i någon ändring bestäm-

av melserna. Även frågan frånskilda kvinnor skall ha motsvarande

om ett skydd som efterlevande makar har änkepensioneringen har varit

genom föremål för diskussion. Inte heller detta har dock lett till någon lagstift-

ning.

De regler som tillkom år 1960 bestod i sina huvuddrag fram till den 1 januari 1990 då de nuvarande reglerna för efierlevandepension trädde i kraft. Vid det arbete som föregick denna reform SOU 1987:55 och prop. 1987/882171 kunde konstateras att det under tiden efter tillkomsten av änkepensioneringen hade skett mycket kraftig ökning

en av andelen förvärvsarbetande kvinnor och att utvecklingen inneburit att kvinnorna i allt större utsträckning stannade kvar arbetsmarknaden efter det att de bildat familj. Det förekom knappast längre att kvinnor lämnade arbetslivet enbart därför att de ingått äktenskap. Kvinnor hade dock i allmänhet fortfarande kortare arbetstid samt lägre förvärvsinkomster och därmed lägre intjänad pensionspoäng för ATP än männen. Mot denna bakgrund ansågs motiven bakom änkepensioneringen i huvudsak ha förlorat sin aktualitet för i vart fall kvinnor berörts

yngre som av de förändringar i yrkeslivet skett under tiden efter änkepensio-

som neringens tillkomst. Det kunde inte längre motiverat att inom den

anses allmänna försäkringen göra skillnad mellan män och kvinnor.

Utgångspunktema för en reformerad familjepensionering borde i stället såvitt gäller stödet till efterlevande könsjämlika för-

vuxna vara måner som ges en mer tidsbegränsad och behovsinriktad utformning än änkepensionen. Behovsprövningen skulle emellertid inte utformad

vara

ett sätt som innebär en inkomstprövning efterlevandepensionen

av utan skulle i stället grundas generella bedömningar pensionsbe-

av hov. Vidare beaktades den kraftiga utbyggnad samhällsstöden till

av bl.a. personer med svårigheter arbetsmarknaden hade ägt

som rum under åren före reformen. Sammantaget innebar detta att efterlevandepensioneringen i stället borde ha till syfte att ett komplement till de

vara

Allmänna överväganden 217

generellt verkande insatser gjordes andra områden. I första hand som menade man att förrnånema från efterlevandepensioneringen skulle ge en kompensation för de direkta följderna dödsfallet. När det gäller av vuxna efterlevande var uppfattningen att stödet särskilt skulle ta sikte

att lämna tillfälligt bistånd för att den efterlevande skulle kunna komma över de svårigheter som uppkommer under tiden närmast efter ett dödsfall. Omställningspension skulle därför utbetalas under viss tid efter en dödsfallet. Denna tid skulle densamma för alla i yrkesverksam vara ålder men oberoende i övrigt den avlidnes eller den efterlevandes av ålder vid tidpunkten för dödsfallet. En tid ett år ansågs lämpav vara en lig omställningstid. Emellertid ansågs att det i vissa situationer fanns skäl att låta den efterlevande uppbära Omställningspension under en längre tid. Detta gällde sådana fall där den efterlevande tar vård om bam som ännu inte uppnått tolv års ålder. l sådana fall kunde omställningsproblemen anses såväl omfattande långvariga än mer som mer eljest. Omställningspension skulle inte utges till efterlevande som uppnått 65 års ålder, eftersom äldre efterlevande kunde ha sin föranses sörjning tryggad genom ålderspension från folk- och tilläggspensioneringen.

En bärande tanke i det reformarbete föregick de gällande som nu bestämmelserna området vidare att tyngdpunkten i det var nya systemet skulle ligga att tillgodose efterlevande barns behov. I detta

ansågs inte bara ligga att tillförsäkra det efterlevande barnet viss en ekonomisk standard utan även den efterlevande föräldern ekonoatt ge miska möjligheter att barnet och omvårdnad det ge samma omsorg som erhöll före dödsfallet och som barnet skulle haft möjlighet att få om dödsfallet inte hade inträffat. Vidare ansågs att ett skydd borde även till sådana efterlevande ges som saknar möjlighet att klara sin försörjning förvärvsarbete genom eller annat samhällsstöd. En utgångspunkt för reformen emellertid var att den efterlevande skulle ha möjlighet att erhålla tryggad ekonoen misk ställning genom inkomsterna eget förvärvsarbete. I de situatioav nema kunde det inte påkallat med ett fortsatt ekonomiskt stöd anses efter omställningstiden. Emellertid tvungen att räkna med att var man det i framtiden skulle finnas ett mindre antal kvinnor och män som skulle stå utanför arbetsmarknaden eller ha ställning när annars en svag maken avlider. I princip borde det alltid för dessa efterlevande som ett första försök göras olika insatser inom bl.a. arbetsmarknadspolitikens

ram. Beträffande en liten änkor och änklingar kunde det emellergrupp tid förutsättas att behovet ekonomiskt stöd inte skulle bli tillgodosett av på denna väg. Möjlighet till förtidspension diskuterades altersom ett nativ, men detta torde då förutsätta någon form medicinsk grund för av nedsättning av arbetsförmågan eller att den efterlevande uppfyllde de särskilda krav som då gällde för rätt till förtidspension arbetsrent marknadsmässiga skäl för äldre förvärvsarbetande. En möjlighet att

2 l 8 Allmänna överväganden SOU 1998: 120

mildra de dåvarande villkoren för rätt till förtidspension övervägdes men avvisades. I stället infördes möjligheten att betala efterlevan-

ut en defönnån, benämnd särskild efterlevandepension,

till dessa personer.

Ett reformerat efterlevandepensionssystem ansågs emellertid kunna få genomslag endast för den generation efterlevande vuxit

som upp under de samhälls- och förvärvsförhållanden det efterlevande-

som nya pensionssystemet arbetats fram utifrån. Av denna anledning

fann man det orealistiskt att låta dessa regler direkt ersätta det tidigare änke-

nya pensionssystemet och dem full verkan från viss tidpunkt. Särskild

ge en hänsyn skulle tas till de generationer inrättat sina liv efter de tidiga-

som re gällande änkepensionsreglema. Till följd härav infördes de övergångsbestämmelser som i dag och framöver möjlighet att nybevilja

ger änkepension i stor utsträckning. Dessa Övergångsbestämmelser tillkom

liksom reglerna i övrigt under bred politisk enighet.

Efter införandet av de reformerade efterlevandepensionsreglema har

skett vissa förändringar inom den allmänna pensioneringen även

som har haft betydelse för efterlevandepensioneringen. Till dessa hör de

t.ex. förändringar av förutsättningarna för rätt till oavkortad folkpension

som trädde i kraft 1993 och som bl.a. innebär att folkpensionema storleksmässigt gjorts beroende bosättningstid i Sverige. En bety-

av annan delsefull förändring är de bestämmelser för inkomstprövning folk-

av pension i form av änkepension infördes med verkan från den l

som april 1997. Vid samma tidpunkt förkortades tiden under vilken inledande omställningspension kan utges från ett år till månader.

sex

Genom beslut den 8 juni 1994 godkände riksdagen de regeringen

föreslagna riktlinjerna för reformering ålderspensionssystemet.

en av Huvuddragen i detta system har beskrivits närmare i kapitel Utifrån dessa riktlinjer fortsatte under de därpå följande åren arbetet

med reformen och resulterade i att riksdagen den 8 juni 1998 bl.a. lagen

antog

1998:674 om inkomstgrundad ålderspension LIP, och lagen

1998:702 om garantipension. Riksdagen har vidare den 15 maj 1998

antagit riktlinjer för reformerad förtidspensionering prop.

en 1997/98:1l1, bet. 1997/98:SfU1l, rskr. 1997/98:237.

Ett syfte med ålderspensionsreformen är skapa från andra soci-

att ett

alförsäkringsgrenar avskilt inkomstgiundat ålderspensionssystem. Re-

formen innebär grundläggande förändringar den inkomstgrundade

av ålderspensionen och av grundskyddet. Den inkomstrelaterade pensionen

kommer till skillnad från vad gäller i ATP-systemet med dess 30-

- som årsregel att baseras på hela livsinkornsten. Refonnen innebär

- också att den inkomstgrundade pensionen kommer att beräknas inkomster från

den första kronan och inte enligt nuvarande regler enbart in-

som komster som överstiger ett basbelopp. Det nuvarande grundskyddet i form av folkpension och pensionstillskott kommer vidare

att ersättas med en garantipension avräknas den inkomstrelaterade

som mot pensionen. Garantipensionsnivån är avpassad till det särskilda grundav-

att

SOU 1998: l 20 Allmänna överväganden 219

draget för pensionärer SGA samtidigt avskaffas. Detta innebär alltså att samma Skatteregler kommer att gälla för pensionärer och förvärvsaktiva.

Efterlevandepension till vuxna i form ornställningspension, sär-

skild efterlevandepension och änkepension enligt Övergångsbestämmel-

sema utges enligt nuvarande regler som folkpension samt viss del

en som beräknas grundval den ATP-rätt den avlidne tjänat in.

av som Om den avlidne inte förvärvat rätt till någon tilläggspension eller till

bara låg sådan kompletteras folkpensionen med pensionstillskott. I vissa fall kan också bostadstillägg till pensionärer till dem

utges som uppbär efterlevandepension. I princip är konstruktionen och beloppen för

av folkpension till efterlevande desamma inom den hittillsva-

vuxna som

rande ålderspensioneringen. Även barnpension i form

utges av folkpension och ATP.

Mot bakgrund av den reforrnering ålderspensionssystemet

av som beslutats har fått i uppdrag att göra översyn

en av efterlevandepen-

sionssystemet och att redovisa förslag anpassning

om en av reglerna för detta till det refonnerade ålderspensionssystemet. Vägledande skall därvid bl.a. att de reglerna skall harmoniera med bestämmel-

vara nya serna för det refonnerade ålderspensionssystemet. En utgångspunkt

är också att reglerna i möjligaste mån skall knyta till reglerna

an om förtidspension. I uppdraget ingår vidare

att göra en analys av nuvarande regelsystem för efterlevandepension och vid behov lämna förslag till

förändringar för personer beviljas efterlevandepension efter år

som 2000.

7.2 för våra

Utgångspunkter överväganden

Som tidigare nämnts består del vårt uppdrag i

en av att göra en utvärdering av de nuvarande reglerna efterlevandepension

om i syfte att bedöma om det finns skäl till förändringar i villkoren för rätt till och beräkning av sådan pension. Vi har emellertid inom för den tid

ramen som haft till vårt förfogande inte haft möjlighet

att göra någon mer systematisk utvärdering av hur de nuvarande reglerna efterlevandepension

om fungerat.

Inom Riksförsäkringsverket har dock vid upprepade tillfällen

efter ikraftträdandet det refonnerade regelsystemet den

av 1 januari 1990 gjorts uppföljningar i syfte undersöka

att bl.a. hur reglerna har tilläm-

pats av försäkringskassoma. En sådan uppföljning redovisas

i rapporten

RFV Redovisar 1993:1 Uppföljningsrapport efterlevandepension. Av

denna rapport framgår att verket redan i samband med ikraftträdandet av de refonnerade reglerna genomförde mindre

en uppföljning för att få

en bild av hur försäkringskassorna klarat

hanteringen under det första kvartalet år 1990. Vid denna granskning kunde konstateras

att kvaliteten

ärendehandläggningen överlag var mycket bra och att inga felaktigt handlagda ärenden kunnat upptäckas. Vid uppföljningen år 1993 var ett av syftena att undersöka hur försäkringskassoma, sedan ytterligare tid förflutit, hade klarat av att hantera regeländringarna. Ett annat syfte var att undersöka fördelningen av antalet ärenden som handlades enligt reformerade regler respektive enligt övergångsbestämrnelser. Undersökningen genomfördes genom att alla försäkringskassor fick besvara en enkät med frågor om hur lagstiftningen fungerat och om försäkringskassan hade uppmärksammat bestämmelser som varit särskilt svåra att tillämpa eller som krävt omfattande utredning.

När det gällde omställningspensionen var handläggarnas uppfattning att regelsystemet och tillämpningen fungerade utan några större problem. Prövningen av rätten till änkepension enligt Övergångsbestämmelsema uppfattades emellertid som svår och tidskrävande, särskilt såvitt avser kvinnor födda år 1945 eller senare. Beviljande av bampension föranledde försäkringskassoma att anlägga synpunkter när det gäller möjligheten att bevilja sådan pension för ett barn som fyllt 18 år och som gjort ett studieuppehåll. Kassoma reagerade därvid mot att möjligheten att bevilja sådan pension beroende när året barnet

var av var fött.

Den bedömning som kan göras utifrån de redovisade rapporterna

är att efterlevandepensionsreglema, däri inkluderat änkepension enligt

övergångsreglema, har, försäkringskassomas synvinkel, fungerat

sett ur tillfredsställande. Dessa uppgifter bekräftas också i huvudsak genom vad som hittills har framkommit vid den utvärdering för närvarande

som pågår inom RFV.

Regelsystemet i stort har inte heller föranlett någon offentlig debatt. Omfattande kritik har emellertid framförts mot det beslut om inkomstprövning av folkpension i form av änkepension trädde i kraft den 1

som april 1997. Denna kritik har också kommit till uttryck i flertalet av de motioner angående efterlevandepension under det senaste året

som väckts i riksdagen. Även beslutet förkorta tiden för inledande

att omställningspension från ett år till månader har rönt kritik. Själva ut-

sex fommingen av de reformerade reglerna om efterlevandepension har emellertid inte föranlett några motionsyrkanden utom såvitt avser ensta-

ka frågor.

I en analys av det nuvarande regelsystemet ligger enligt direktiven också att se över behovet och möjligheterna till förenkling gällande

av regler om änkepension enligt övergångsbestämmelsema. Utgångspunkten i direktiven är att rätt till änkepension enligt Övergångsbestämmelsema skall finnas även efter en anpassning av reglerna. I direktiven sägs vidare att de övergångsregler som avser kvinnor födda före år 1945 skall få en motsvarighet även med den konstruktionen.

nya

Det motiv som ursprungligen låg till grund för införandet av änkepensioneringen, nämligen att ge kvinnor möjlighet till ekonomisk för-

Allmänna överväganden 221

sörjning om mannen avlidit, har med förändringarna samhällsstruk-

av turen och förvärvsvillkoren i samhället kraftigt försvagats. I dag har kvinnor som uppbär änkepension i de allra flesta fall för-

en egen värvsinkomst vid sidan pensionen. Jämfört med andra ensamstående

av kvinnor har många dessa änkor i praktiken dubbel försörjning:

av en inkomster av heltidsarbete samt folkpension och ATP i form änke-

av pension. På grund av de förmånliga skatterättsliga bestämmelserna med rätt till särskilt grundavdrag även för änkor kan änkepensionen komma

att ge ett betydande nettotillskott till den förvärvsinkomsten. Det

egna var bl.a. dessa omständigheter ledde fram till riksdagens beslut

som att sedan april 1997 låta inkomstpröva änkepensionen från folkpensioneringen mot änkans inkomster i viss omfattning.

egna

Änkepensioneringenär tillskapad under period då helt andra för-

en utsättningar förelåg än i dag och då det fanns ett uttalat behov eko-

av nomisk försörjning från ett allmänt system för kvinnor, framför allt

äldre kvinnor, som blev änkor efter tids äktenskap. Denna förmån,

en som således endast kan utgå till efterlevande kvinnor, är dessutom till-

skapad grundval av könsbundna uppfattningar inte stämmer

som överens med dagens järnställdhetssträvanden. Det kan vidare konstateras att änkepensioner i ett inte obetydligt antal fall kommer, med de Övergångsbestämmelser som gäller på området, att tillfalla relativt

unga kvinnor eller kvinnor i ålderspensionshänseende faller in inom

som ramen för den nya generationen, dvs. är födda år 1954 eller

som senare. Följaktligen kommer dessa Övergångsbestämmelser, de bibehålls i

om nuvarande utfonrming, att berättiga änkor till änkepension lång

under en tidsperiod framöver. Det finns även ett internationellt perspektiv

ur en strävan mot att skapa sociala förmåner är könsobundna, dvs. där

som ingen skillnad görs i utfallet förmånen beroende den förmåns-

av av om berättigade är kvinna eller man.

Enligt vår uppfattning täcker den reformerade efterlevandepensioneringen i huvudsak de behov normalt kan uppstå för såväl

som sett kvinnor som män i händelse levnadsparmers dödsfall. Dessa

av en regler är betydligt bättre avpassade efter dagens sarnhällsstruktur och de förvärvsförhållanden för närvarande råder och kan förväntas

som som råda framöver. De stämmer dessutom bättre med de jämställd-

överens hetssträvanden som finns såväl i Sverige internationellt området.

som

Emellertid är de gällande övergångsbestämmelsema tillkonma efter

ett omfattande utredningsarbete och under bred politisk enighet i

en frågan. Mindre än tio år har gått sedan denna uppgörelse träffades. Även ifrågasätter möjligheten

om till nybeviljande av änkepension i den stora omfattning övergångsbestämmelsema medger har vi,

som av hänsyn till den breda politiska enighet rådde vid Övergångsbe-

som stämmelsemas tillkomst och alltjämt råder, även med beak-

som men tande av att vårt uppdrag huvudsakligen varit gällande

att anpassa regelverk till ett reformerat ålderspensionssystem föreslå

snarare än att

222 Allmänna överväganden

egna lösningar och utgångspunkter för ett återigen reformerat efterlevandepensionssystem, stannat för att inte föreslå några ingripande

mer förändringar av övergångsbestämmelsema. Detta innebär att vi inte lägger förslag om några minskade möjligheter att nybevilja änkepension efter år 2000.

Vi har sett som vår centrala uppgift att lämna förslag innebär att

som de nuvarande reglerna för efterlevandepension kan till de för-

anpassas ändringar som det reformerade ålderspensionssystemet kommer

att innebära. Enligt direktiven har vår uppgift visserligen också varit

att göra en analys av det nuvarande efterlevandepensionssystemet i syfte att se om det finns skäl att förändra villkoren för bl.a. rätt till de olika förmånerna i några avseenden. I detta sammanhang bör emellertid beaktas att reforrneringen systemet för änkepension, resulterat i de

av som regler om efterlevandepension trätt i kraft den 1 januari 1990,

som var resultatet av ett långvarigt utredningsarbete. Den genomgripande reformen hade sin grund i att det alltsedan tillkomsten änkepensionering-

av en skett en kraftig ökning av andelen förvärvsarbetande kvinnor. I di-

rektiven till den dåvarande utredningen att familjepensionssys-

angavs temet skulle anpassas till rådande samhällsförhållanden och dessutom göras mer behovsinriktat och könsj ämlikt. Under den tid gått sedan

som de refonnerade reglerna trädde i kraft har inga egentliga samhällsförändringar skett i de avseenden här är intresse. Det antagande

som av om en fortsatt ökning av antalet förvärvsaktiva kvinnor den dåvarande

som utredningen gjorde har visat sig riktigt. Fortfarande är det emeller-

vara tid så att kvinnor arbetar deltid i större utsträckning än män. Därtill kommer att kvinnor i genomsnitt har lägre förvärvsinkomster och därmed lägre intjänad pensionspoäng för ATP.

Vi har mot den nu redovisade bakgrunden och med hänsyn till direktivens utformning inte uppfattat det avsikten varit vi skall

som om att föreslå några större systemförändringar när det gäller de olika förrnånsformerna. I direktiven uttalas att rätten till de förmåner finns i da-

som gens regelsystem skall ligga fast. Detta innebär att det även i det

nya systemet skall finnas barnpension, omställningspension, förlängd

om-

ställningspension, särskild efterlevandepension samt änkepension enligt

övergångsregler. Vi har dock i samband med att har analyserat de nuvarande reglerna för att kunna bestämmelserna för beräkning

anpassa av förmånerna till det reformerade ålderspensionssystemet även övervägt och kommit fram till förslag till vissa förändringar inte är

som

direkt betingade av den bakomliggande ålderspensionsreformen.

Tyngdpunkten i ett system med förmåner till efterlevande bör enligt vår mening även i framtiden ligga förmånerna till efterlevande barn. Syftet med bampensioneringen bör alltjämt att trygga efterlevande

vara barns rätt till en likvärdig standard även efter eller båda föräldrar-

en av nas frånfälle. Ett barn skall således även för det fall förälder avli-

att en der kunna få en ekonomisk trygghet motsvarande den standard

som

Allmänna

överväganden 223

barnet levt före dödsfallet och framöver kunde ha levt

antas om dödsfallet inte hade inträffat. De förutsättningar i dag ställs

som upp för rätt till barnpension bör enligt vår uppfattning gälla i

även ett system som är anpassat till den reformerade ålderspensioneringen.

När det gäller efterlevandepension till bör till sådan

vuxna rätt pension även i framtiden föreligga endast i situationer

där det generellt sett kan förutsättas finnas ett särskilt behov stöd. Syftet förmånema

av med bör alltjämt vara att ge ekonomisk kompensation under viss tid efter

en ett dödsfall. Sådant behov ekonomiskt stöd torde finnas för i

av princip

alla efterlevande i yrkesaktiv ålder. Det bör denna

mot bakgrund, såsom

också fastslagits i direktiven, även i

fortsättningen finnas rätt till omställningspension under en viss tid efter ett dödsfall. Denna

tidsperiod

bör i princip densamma för alla och således oberoende

vara av den avlidnes eller såvitt gäller i förvärvsaktiv ålder den efterlevan-

- personer

des ålder vid tidpunkten för dödsfallet. Våra

förslag i denna del innebär

en återgång till en generell omställningstid år 10.3. om ett avsnitt

Den efterlevande bör emellertid härutöver,

samma sätt som enligt nuvarande regler, rätt till omställningspension under

ges en förlängd tid. Ornställningsproblemen får enligt vår bedömning

anses mer långvariga än eljest då den efterlevande lämnas med vårdnaden

ensam om ett eller flera minderåriga barn. Vi har därför för

stannat att föreslå regler för denna kategori som innebär rätt till omställningspension under

ytterligare ett år efter det att den inledande

generella omställningstiden gått till ända. En efterlevande har små barn bör vidare

som samma sätt som i dag ges ekonomisk möjlighet barnet den

att ge omsorg och omvårdnad den efterlevande hade

som förutsättningar att ge före dödsfallet. Den förlängda ornställningspensionen kan alltså

även betraktas som ett komplement till det regelsystem föräldrarna

som avser att ge praktisk och ekonomisk möjlighet avstå från förvärvsarbete

att eller minska sin arbetstid för att ta vård barn. De åldersgränser

om som gäller i detta regelsystem bör därför vägledande när det gäller bedöma

vara att hur länge rätt till förlängd till

omställningspension efterlevande med

små barn bör föreligga. Vårt innebär

förslag att rätt till omställningspension skall föreligga så länge den efterlevande har vårdnaden

om och stadigvarande bor tillsammans med barn inte fyllt åtta år

som

avsnitt lO.3.2. När det gäller möjligheten att bevilja särskild efterlevandepension

har vi, som närmare kommer utvecklas i avsnitt

att 7.3, ifrågasatt om det

inom ramen för efterlevandepensioneringen

är rimligt med en förrnånsform som syftar till att efterlevande

ge en med egna försörjningssvårig-

heter pension i händelse makes dödsfall.

en av Vi har emellertid inte funnit det förenligt med innehållet i vårt

uppdrag att lägga fram förslag

som innebär ett fullständigt avskaffande denna förmån. Vårt

av förslag

innebär därför att särskild

efterlevandepension skall kunna beviljas även

i ett anpassat efterlevandepensionssystem.

Mot bakgrund av att de olika

fönnånsformema inom efterlevandepensioneringen enligt direktiven skall vara mer behovsinriktade än enligt dagens system har vi funnit skäl att föreslå en åldersgräns för att särskild efterlevandepension skall

kunna beviljas i ett anpassat efterlevandepensionssystem.

Efterlevandepension till vuxna kommer hämtöver, enligt vad

som framgått ovan, att kunna utges i form av änkepension enligt övergångsbestämmelser. Dessa regler, som kommer att belysa närmare i avsnitt 7.3 och i kapitel ll, ger ett livslångt efterlevandeskydd för kvinnor som blivit änkor före ikraftträdandet av nuvarande bestämmelser eller

som vid den tidpunkten uppfyllde vissa villkor i fråga om äktenskap och sammanboende m.m.

Enligt nuvarande regler gäller en övre åldersgräns för efterlevandepension vid 65 år. Om den efterlevande är äldre utges alltså inte

omställningspension eller särskild efterlevandepension. Motsvarande bör

gälla i ett anpassat efterlevandepensionssystem. Änkepension enligt

Övergångsbestämmelser kommer emellertid under samma förutsättningar som i dag att utges även sedan änkan fyllt 65 år.

Någon generell nedre åldersgräns för efterlevande skall kunna

att en uppbära efterlevandepension finns inte i dag och föreslås inte heller

av oss. När det gäller rätten till särskild efterlevandepension föreslår emellertid, som nämnts, att den efterlevande skall ha uppnått viss

en lägsta ålder för att rätt till sådan pension skall kunna bli aktuell.

En av utgångspunktema för ett anpassat efterlevandepensionssystem skall enligt våra direktiv att efterlevandepensionerna även i fort-

vara sättningen skall vara relaterade till den avlidnes inkomster så sätt att de till sin konstruktion harmonierar med den inkomstgrundade ålderspensionen. Efterlevandepension skall också i det nya systemet

avse endast en viss andel av den avlidnes inkornstrelaterade ålderspension. Med hänsyn till att inkornstrelaterad ålderspension enligt det reformerade ålderspensionssystemet kommer att beräknas utifrån den avlidnes hela livsinkornst i stället för i ATP-systemet inkomster över ett

som basbelopp finns anledning att särskilt överväga hur detta skall komma att påverka nivåerna för den inkornstrelaterade efterlevandepensionen. I detta sammanhang har emellertid även frågan ett eventuellt grund-

om skydd inom de olika förmånsforrnema betydelse. Avvägningen mellan en inkornstrelaterad del och ett grundskydd inom efterlevandepensioneringen är, som närmare kommer att utveckla i det följande, bety-

av delse eftersom strävat efter att skapa ett system där den inkomstrelaterade efterlevandepensionen ger ett reellt utslag i den samlade efterlevandepensionen.

Enligt nuvarande regler utges refonnerad efterlevandepension i form av barnpension, omställningspension och särskild efterlevandepension

även inom folkpensioneringen. Det reformerade ålderspensionssystemet

kommer inte att innefatta folkpension, utan grundskyddet kommer i stället att bestå av en garantipension avräknas mot den inkomstre-

som

Allmänna

överväganden 225

laterade pensionen. I våra direktiv sägs efterlevandeskyddet till

att vuxna med dagens förvärvsmönster regel är kompletterande in-

som en komst snarare än den efterlevandes enda inkomst. Detta medför enligt

direktiven att det inte finns lika vägande skäl för

tungt ett grundskydd

inom ramen för efterlevandepensioneringen i ålderspensionssyste-

som met. När det gäller efterlevandeskyddet till bam uttalas däremot den

att garanti som finns enligt nuvarande regler skall motsvarighet i

en även det nya systemet.

En grundläggande fråga som vi övervägt är avvägningen mellan

om den inkomstgmndade delen och grundskyddsdelen inom

efterlevandepensioneringen är lämplig såsom den är utformad i dag eller den,

om sätt som antytts i direktiven, borde göras annorlunda.

Detta skulle kunna ske genom att efterlevandepensioneringen när det gäller efterle-

- vuxna vande i fortsättningen görs helt inkornstrelaterad.

- En annan möjlighet är att skapa ett system där det alltjämt finns grundläggande skydd

ett

inom efterlevandepensioneringen

men där tyngdpunkten, i högre grad än i dag, skulle komma att ligga

efterlevandepension som en in-

komstgnmdad förmån.

Efterlevande män och kvinnor i förvärvsaktiv

ålder har i regel möjlighet att försörja sig själva inkomster

genom av eget förvärvsarbete eller genom någon ersättning träder i stället för förvärvsinkomster.

som Efterlevandepension till vuxna efterlevande

- såväl omställningspension som särskild efterlevandepension bör därför

- huvudsakligen ses som en

kompletterande inkomst och bör inte på

samma sätt som i dag vara konstruerad för att kunna utgöra garanti för grundläggande försörj-

en en

ning.

Om efterlevandeskyddet skulle enbart vara inkomstgmndat skulle

detta emellertid innebära att efterlevande till avlidna bidragit till

som familjens försörjning annat sätt än förvärvsarbete skulle

genom komma att ställas helt utan skydd efter dödsfall. Detta

ett ter sig mindre tillfredsställande när det gäller omställningspension

under den första tiden efter ett dödsfall, då den efterlevandes behov

av ekonomiskt stöd generellt sett oavsett den avlidnes inkomstsituation

- torde vara stort.

- Vi anser att det inte heller för förlängd

en omställningstid kan anses lämpligt att tillskapa efterlevandeförmån helt saknar

en som inslag av grundskydd. Enligt vår uppfattning bör det därför i efterlevan-

även ett depensionssystem som är till de reformerade

anpassat ålderspensions-

reglema finnas ett grundläggande skydd för efterlevande

vuxna i fall där den avlidne inte haft någon eller haft endast mycket

låg förvärvsinkomst. Detta grundskydd bör emellertid inte

samma sätt som med dagens folkpension och pensionstillskott konstruerat så det kan

vara att garantera en grundläggande försörjning för den efterlevande, det

utan bör bestämmas med beaktande efterlevandepensionen

av att har till syfte att under begränsad tid utgöra kompletterande

en en inkomst för den efterlevande.

RSOU1998:121

226 Allmänna överväganden

Motsvarande resonemang skulle kunna föras när det gäller frågan om ett grundskydd inom ramen för änkepensioneringen och efter vilka principer ett sådant skall utformas. Den breda politiska överenskommelse som ligger till grund för utfominingen nuvarande regler inom änke-

av pensioneringen ställer emellertid krav andra överväganden än de som ovan redovisats när det gäller frågan om vilket grundläggande skydd som skall finnas inom ramen för denna pensionsform.

Efterlevande barn skall enligt direktiven alltjämt garanterade

vara en viss försörjningsnivå vid den ena av eller båda föräldrarnas död. Enligt nuvarande regler gäller olika bestämmelser för vilken försörjning som samhället garanterar efterlevande barn och bam till särlevande föräldrar enligt lagen 1996:1030 om underhållsstöd. Enligt vår uppfattning är det angeläget att alla bam som är bosatta i Sverige och lever till-

som sammans med enbart den ena av eller ingen av sina föräldrar garanteras samma grundläggande skydd. Våra förslag innebär bl.a. med hänsyn härtill att grundskyddet inom barnpensioneringen skall regleras inom ramen för samma lag som upptar bestämmelser underhållsstöd till

om barn till särlevande föräldrar.

Enligt direktiven skall om utredaren anser att ett grundskydd bör

finnas utgångspunkten att detta skall inkomstprövat i enlig-

- vara vara het med vad som numera gäller för änkepension enligt övergångsregler-

i form folkpension. Även andra former behovsprövning är dock na av av enligt direktiven tänkbara.

Enligt nuvarande regler sker inte någon inkomstprövning grund-

av skyddet inom den reformerade efterlevandepensioneringen. Den inkomstprövning som sker inom änkepensioneringen berör inte de första sex månaderna efter dödsfallet och inte heller änkor har barn under

som tolv års ålder. På detta sätt behandlas efterlevande uppbär efterle-

som vandepension enligt olika system lika i detta avseende. Vi har övervägt möjligheten att inkomstpröva det grundskydd vi föreslår skall finnas

nu för vuxna efterlevande inom för de reformerade efterlevandeför-

ramen månema. Redan det förhållandet att efterlevandepensionen i

ett anpassat system kommer att vara beskattningsbar som andra inkomster kan emellertid sägas innebära en form av inkomstprövning. Enligt

nuvarande beskattningsregler innebär det särskilda gmndavdraget att pensionen i beskattningshänseende är till viss del helt oberoende av den efterlevandes förvärvsinkomster. En inkomstprövning härutöver skulle, när det gäller omställningspensionen, komma att innebära strängare regler än vad som gäller inom änkepensioneringen där änkepension utbetalas

som under de första sex månaderna efter dödsfallet samt så länge änkan har små bam undantas från inkomstprövning. Vi har bl.a. mot denna bakgrund stannat för att inte föreslå någon inkomstprövning grundskyd-

av det för vuxna efterlevande i den reformerade efterlevandepensioneringen. Såvitt gäller den särskilda efterlevandepensionen föreslår vi emel-

Allmänna överväganden 227

lertid, som nänmts, behovsprövning i form en av en lägsta åldersgräns för att rätt till denna form efterlevandepension av skall föreligga. När det gäller grundskyddet inom

barnpensioneringen har vi, som

nämnts ovan, valt att låta detta regleras inom för lag ramen en om underhållsstöd. Det underhållsstöd som i dag utbetalas till barn är behovs-

prövat genom att det förutom att det i förekommande - fall avräknas mot

det underhållsbidrag den underhållsskyldige föräldern

som betalar prövas även mot barnets egna inkomster. Vi har funnit de att överväganden som ligger till grund för

inkomstprövningen enligt nuvarande

regler bör läggas till grund även när det gäller underhållsstöd till efterlevande bam. Syftet med regleringen är just att garantera bam som lever med endast en av eller ingen sin föräldrar skydd av samma oavsett om det ligger en skilsmässa eller ett dödsfall bakom den rådande

farniljesi-

tuationen.

7.3 för

Huvudprinciper en anpassad

efterlevandepensionering

Enligt dagens regler är ålders- och

efterlevandepensioneringarna likar-

tade till sin konstruktion och samverkar med varandra. Detta skall enligt direktiven gälla även efter reforrnering

en av ålderspensionssystemet

enligt riktlinjerna för pensionsreforrnen. I det förslag till ny konstruk-

tion av efterlevandepensioneringen

som vi enligt uppdraget har att lämna skall därför särskilt beaktas

att efterlevandepensioneringen skall harmoniera med ålderspensioneringen

vad gäller den inkomstrelaterade delen. Samtidigt framhålls emellertid i direktiven att beräkningen av efterlevandepension enligt nuvarande regler bygger principer samma som beräkning av förtidspension i de fall den avlidne inte hade börjat uppbära ålderspension när dödsfallet inträffade.

En utgångspunkt för

utredningen skall därför enligt direktiven vara att anknyta konstruktio-

nen av reglerna för beräkning efterlevandepension

av även till reglerna om förtidspension. Utredaren är emellertid oförhindrad föreslå att andra

lösningar.

7.3.1¶Underlag för beräkning av inkomstgrundad efterlevandepension

Efterlevandepensionema skall även i beroende

ett anpassat system vara av den avlidnes inkomster. Enligt gällande regler sker detta nu genom att samtliga former efterlevandepension från av ATP beräknas grundval av den avlidnes visst sätt beräknade

ålderspension eller

förtidspension inom tilläggspensioneringen. En möjlighet

vore att lägga motsvarande pensionsunderlag i det reforrnerade

ålderspensionssyste-

met till grund för beräkningen av de olika formerna av efterlevandepension även efter en anpassning av efterlevandepensioneringen. Ett annat sätt vore emellertid att lägga den avlidnes inkomster under en kortare eller längre tid före dödsfallet till grund för berälmingen. En sådan lösning skulle anknyta till de principer för en refonnerad förtidspensionering som antagits av riksdagen den 15 maj 1998 prop. 1997/98:111, bet. 1997/98:SfU1l, rskr. 1997/98:237.

Vi har när det gäller att finna ett underlag för att beräkna olika former av efterlevandefönnåner funnit anledning att dra en skiljelinje mellan de reformerade efterlevandefönnånema, dvs. barnpension, omställ-

ningspension och särskild efterlevandepension, och änkepension som

utbetalas enligt Övergångsbestämmelser till det reformerade systemet. Reglerna om änkepension har till sin konstruktion en förankring i det nuvarande systemet med ATP och folkpension som, med hänsyn till den politiska överenskommelse som legat bakom avskaffandet av de generella reglerna om änkepension, måste beaktas särskilt vid bedömningen av vilket underlag som skall ligga till grund för beräkningen av änkepension efter ikraftträdandet av reformerade ålderspensionsregler. Våra överväganden i denna del redovisas nedan i detta kapitel samt i kapitel 1

När det gäller de reformerade inkornstgrundade efterlevandefönnånerna, dvs. barnpension, omställningspension och särskild efterlevandepension, har vår utgångspunkt varit att dessa skall beräknas på ett och samma underlag. Det främsta syftet med dessa former av inkornstgrundade efterlevandeförrnåner är att utgöra ersättning för det inkornstbortfall som dödsfallet i många fall inneburit för familjeekonornin. I vår strävan att finna ett lämpligt mått för detta inkomstbortfall har vi övervägt olika lösningar.

En tanke har varit att lägga den avlidnes faktiska inkomst i anslutning till dödsfallet till grund för beräkningen. Det förefaller i och för sig rimligt att efterlevandeskyddet görs beroende av den avlidnes inkomster i nära anslutning till dödsfallet. Detta sker i dag inom sjukförsäkringen för korta och medellånga sjukfall där den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI, som utgörs av den försäkrades förväntade aktuella inkomst av någorlunda stadigvarande karaktär, läggs till grund för beräkningen. Vi har emellertid, av skäl som närmare kommer att redovisas i kapitel funnit att en sådan beräkningsmodell skulle vara förknippad med ett flertal svårigheter. Dessa svårigheter har bl.a. sin bakgrund i att aktuell SGI inte finns registrerad. Det torde vara omöjligt att kräva att den efterlevande, samma sätt försäkrad vid ett sjukfall, alltid

som en skall kunna ange korrekta uppgifter om den avlidnes inkomstförhållanden. Det skulle således bli nödvändigt att grunda beräkningen efter-

av levandepensionen antingen den avlidnes taxerade inkomst eller den pensionsgrundande inkomsten. Båda dessa fastställs emellertid inte förrän uppemot ett år efter det att inkomsterna tjänats in och är alltså

Allmänna överväganden

förknippade med en eftersläpning gör att det i realiteten skulle bli

som den avlidnes inkomster viss tid före dödsfallet skulle läggas till

som grund för beräkningen. Syftet med att grunda beräkningen efterle-

av vandepensionen den avlidnes faktiska och förväntade inkomst vid

dödsfallet skulle därmed inte uppfyllas.

Vi har vidare ifrågasatt den avlidnes inkornstförhållanden i

om anslutning till dödsfallet utgör ett lämpligt inkomstmått för beräkning

av förmåner skall utges under flertal år, barnpension.

som ett t.ex. Hänsyn bör i sådana fall tas även till den avlidnes inkomster under längre tid

en före dödsfallet.

Vi har mot denna bakgrund funnit valet

att av beräkningsunderlag i

huvudsak står mellan två alternativ. Det inkomstrelaterad

ena är att efterlevandepension även fortsättningsvis skall beräknas med

utgångs-

punkt från den avlidnes hela intjänade pensionsrätt inom

ålderspen-

sionssystemet. Detta innebär att efterlevandepensionen

samma sätt som i dag relateras till den avlidnes inkomster under stor del livet.

en av Det andra alternativet är att den inkomstrelaterade

efterlevandepensio-

nen görs beroende enbart den avlidnes inkomster under visst be-

av ett gränsat antal år före dödsfallet. En sådan lösning skall enligt

de antagna riktlinjerna för en reformerad förtidspensionering gälla för

beräkningen

av förtidspension. Förtidspensionsutredningen föreslog i sitt betänkande

Ohälsoförsäkringen Trygghet och aktivitet SOU 1997: 166 beräk-

- att ningen enligt huvudregeln skulle ske på grundval inkomsterna under

av de fyra i inkomsthänseende bästa de åren före dödsfallet

av sex närmast se avsnitt 6.4.

En beräkning grundval enbart den avlidnes inkomster i anslut-

av ning till dödsfallet skulle för del innebära

efterlevandepensioneringens

att den avlidnes inkomster under bara visst antal år före dödsfallet

ett skulle bli helt avgörande för förmånens storlek. Konsekvensen

härav skulle bli att efterlevande till haft inkomster

en en person som enbart under den tid som är aktuell för beräkningen skulle kunna bli berättigad

till en lika hög efterlevandefönnån efterlevande till

som en en person som arbetat under betydligt längre tid med inkomstförhållanden.

samma Vi anser att rimligheten i detta kan ifrågasättas.

En annan konsekvens att grunda beräkningen

av av efterlevandepen-

sion på den avlidnes inkomster enbart under visst antal år

ett före dödsfallet skulle bli att den nuvarande

kopplingen mellan efterlevandepen-

sioneringen och ålderspensioneringen går förlorad.

Efterlevandepensio-

nen skulle alltså inte sätt i dag komma

samma som att utgöra en andel av den avlidnes beräknade ålderspension.

I kapitel 8 redogör närmare för våra överväganden det gäller

när det grundläggande valet av metod för beräkning efterlevandepension.

av Vi har slutligen stannat för att lägga fram förslag innebär

ett som att

beräkningen av efterlevandepension fortsättningsvis skall

- som en motsvarighet till dagens regler basera sig livsinkornstunderlag. Detta

- ett

230 Allmänna överväganden

kan ske genom att beräkningen grundas den avlidnes intjänade

pensionsrätt för ålderspension under hela livet. Härigenom finns förutsättningar för att utforma den inkomstrelaterade delen efterlevandepen-

av sioneringen så att den harmonierar med den reformerade ålderspensioneringen. En sådan lösning är också enligt vår uppfattning det bästa alternativet sett ur ett internationellt och EG-rättsligt perspektiv.

Uppgifter om den avlidnes inkomster under livet finns tillgängliga inom ramen för det reformerade ålderspensionssystemet. I de fall dödsfallet inträffar sedan den avlidne gått i ålderspension den registrera-

ger de pensionsbehållningen uppgift den avlidnes livsinkomst. Efterle-

om vandepension skall, enligt vårt förslag, i dessa fall i princip beräknas som en del av den avlidnes ålderspension. För det fall dödsfallet inträffar i förvärvsaktiv ålder speglar uppgifterna den avlidnes pensions-

om behållning emellertid enbart den avlidnes livsinkomst fram till dödsfallstidpunkten. Det vore enligt vår uppfattning orimligt med metod

en för beräkning av efterlevandepension innebär att efterlevande

som en till en person som dör i år kan bli berättigad endast till mycket

unga en låg inkomstrelaterad efterlevandepension. Den grundläggande tanken

med en livsinkomstberälcning är att efterlevandepensionens storlek skall

vara beroende av den inkomst den avlidne skulle ha haft under hela

som sitt förvärvsaktiva liv, om dödsfallet inte hade inträffat. Vi därför

anser att beräkningen av det underlag skall ligga till grund för efterlevan-

som depension bör, samma sätt gäller inom det nuvarande tilläggs-

som pensionssystemet, såvitt gäller pension efter avlider före

personer som det år de skulle ha fyllt 65 år göras grundval vissa antaganden

av om den avlidnes framtida inkomst, dvs. med s.k. antagandeinkomstbe-

en räkning. I avsnitt 8.2 diskuterar vilka förutsättningar bör

som vara uppfyllda för att antagandeinkornster skall tillgodoräknas. En antagandeinkornstberälming bygger, såsom ordalydelsen antyder, ett antagande om att den avlidne skulle ha haft viss inkomst i framtiden för

en det fall dödsfallet inte hade inträffat. Enligt vår uppfattning bör bedömningen av om det finns grund för ett sådant antagande eller inte göras utifrån den avlidnes förvärvsmönster under visst antal år före döds-

ett fallet.

En nackdel med att lägga ett livsinkomstunderlag till grund för beräkningen av efterlevandepension är dock att det, mot bakgrund de

av riktlinjer för ett reformerat förtidspensionssystem antagits riks-

som av dagen, kan komma att föreligga olika underlag för beräkning förtids-

pension och efterlevandepension. Detta kan från informationssynpunkt

förefalla mindre lämpligt och kan också omotiverade skillnader när

ge det gäller rätten till efterlevandepension jämfört med rätten till förtidspension i vissa situationer. Vi emellertid att det finns principiella

anser skillnader mellan de två förmånsformema och sammantaget har vi funnit att fördelarna med ett livsinkomstbaserat underlag för beräkning

Allmänna

överväganden 231

efterlevandepension är så stora att de överväger de nackdelar

som de

skilda beräkningssätten medför vidare härom i avsnitt

se l.

Vi anser således att underlaget för inkomstrelaterad

efterlevandepen-

sion skall beräknas grundval den pensionsrätt för ålderspension

faktisk och framtida tillgodoräknats den avlidne.

- som Huvuddragen i

det reformerade ålderspensionssystemet har beskrivits

i kapitel Av

denna beskrivning har framgått bl.a. pensionsrätt

att tillgodoräknas inte

enbart grundval av pensionsgrundande inkomster

utan även pen-

sionsgmndande belopp för förtidspensionärers

antagandeinkomst, för

barnår och vid plikttjänstgöring. Vår uppfattning

är att det pensionsun-

derlag som läggs till grund för beräkningen

av reforrnerad ålderspension

skall ligga till grund även för beräkningen efterlevandepension. Våra

överväganden i denna fråga redovisas i avsnitt 8.4.

Efterlevandepension

kommer således att beräknas består

ett pensionsunderlag som dels av

pensionsgrundande inkomster, dels vissa belopp beräknats

av som på

grundval av fiktiva inkomster.

Av beskrivningen det refonnerade

av ålderspensionssystemet i kapi-

tel 4 framgår också att den pensionsrätt har beräknats

som grundval

av det ovan beskrivna pensionsunderlaget skall

tillgodoräknas dels i ett fördelningssystem, dels i ett prerniepensionssystem.

Av den totala pen-

sionsrätten om 18,5 % skall härvid 16 procentenheter

tillgodoräknas

som inkomstpension i fördelningssystemet. Resterande del

- 2,5 pro-

centenheter skall tillgodoräknas i premiepensionssystemet.

- När i det

ovanstående antytt att uppgifter den avlidnes

om pensionsrätt i det re-

formerade ålderspensionssystemet

skall läggas till grund för beräkning-

en av efterlevandepension är frågan vilken pensionsrätt Skall

som avses. enbart den pensionsrätt som tillgodoräknats i fördelningssystemet ligga

till grund för beräkningen eller skall det pensionsrätt

vara en som grundar sig på den totala ålderspensionsavgiften 18,5 %

Enligt vad närmare har beskrivits

som i kapitel 4 finns beträffande

den del den inkomstgrundade av ålderspensionen som tillgodoräknas i premiepensionssystemet ett frivilligt efterlevandeskydd såväl under det

s.k. sparskedet som under pensionstiden. Enligt vår uppfattning bör

denna möjlighet till frivilligt efterlevandeskydd

ses som helt fristående

från den allmänna efterlevandepensionen. Hänsyn bör därför

inte tas till

denna möjlighet till efterlevandeskydd när det gäller utforma

att regel-

systemet för den allmänna efterlevandepensioneringen.

Avgörande för frågan hur del den försäkrades

om stor av pensions-

grundande inkomster och pensionsgrundande

belopp som skall ligga till

grund för beräkningen efterlevandepension bör

av i stället vara dels

vilken nivå efterlevandepensionen eftersträvas,

som dels vilket

underlag som är administrativt lätthanterligt. Mot

mest denna bakgrund

föreslår vi, enligt vad närmare kommer beskrivas

som att i avsnitt 8.4,

att efterlevandepension skall beräknas hela pensionsrätten

som om

- 18,5 % hade tillgodoräknats i fördelningssystemet.

Den pensionsrätt som sålunda beräknats, dvs. summan av den faktiskt registrerade pensionsrätten beräknad som om den tillgodogjorts med 18,5 % i fördelningssystemet och den pensionsrätt som beräknats grundval av antagandeinkornster, utgör den avlidnes s.k. 65årsbehållning. Denna 65-årsbehållning skall enligt vårt förslag ligga till grund för beräkningen av en tänkt årlig ålderspension som i sin tur kan ligga till grund för beräkningen av årlig efterlevandepension. Detta bör enligt vår uppfattning ske motsvarande vid beräkningen av sätt som årlig inkomstgrundad ålderspension, nämligen genom att 65årsbehållningen divideras med ett delningstal. De närmare förutsättningarna för hur detta delningstal skall fastställas redovisar vi i avsnitt 8.4. Det sålunda beräknade årliga beloppet kommer i det följande att

benämnas efierlevandepensionsunderlag.

Vårt förslag innebär således att de olika formerna av reformerad efterlevandepension barnpension, omställningspension och särskild efterlevandepension skall beräknas som en viss andel av efterlevande- pensionsunderlaget. Frågan är därvid om de kompensationsgrader som gäller för de olika förmånema inom det nuvarande systemet kan tillämpas även i ett anpassat system. En i detta sammanhang betydelsefull skillnad mellan de båda systemen är att pensionsrätten inom tilläggspensioneringen är beräknad enbart inkomster som överstiger ett basbelopp, medan den pensionsrätt som enligt vårt förslag skall ligga till grund för beräkningen är beräknad även inkomster understigande ett basbelopp. I det nuvarande systemet svarar i stället folkpensionen för kompensationen för det första basbeloppets inkomster. Folkpensionen är vidare en del av det grundläggande skyddet inom det nuvarande systemet varför kompensationsnivån är högre för inkomsterna under ett basbelopp än för inkomsterna däröver. Mot denna bakgrund har vi funnit skäl att, när det gäller förmånema till vuxna efterlevande, föreslå en viss förändring av de nuvarande kompensationsgradema för inkomstgrundad efterlevandepension. Vi återkommer till dessa frågor i avsnitt 7.3.3.

Underlag för beräkning av inkomstgrundad efterlevandepension då den avlidne var född år 1953 eller tidigare

Det förslag till beräkningsmodell för reformerad efterlevandepension som redovisats ovan bygger att efterlevandepension beräknas efter en avliden person som tillhör en ålderskategori som kommer att få sin pensionsrätt beräknad helt enligt det reformerade ålderspensionssystemets regler. Det kommer emellertid under lång tid efter ikraftträdanen det av detta system att inträffa att en person som avlider uppbär eller skulle ha kommit att uppbära ålderspension helt eller delvis enligt det nuvarande ATP-systemet. Personer som är födda år 1937 eller tidigare kommer även efter ikraftträdandet av reformerade regler att, med un-

Allmänna överväganden 233

dantag av folkpensionsdelen, få sin ålderspension beräknad helt enligt nuvarande ATP-system. Personer som är födda åren 1938-1953, och som tillhör den s.k. mellangenerationen i ålderspensionshänseende, kommer i stället att vara berättigade till ålderspension till viss som en kvotdel är beräknad enligt det nuvarande systemet och till resterande del enligt det reformerade systemet. Ju är, desto större andel yngre personen av pensionen kommer att beräknas enligt reformerade regler. I många fall kan det visserligen när en person i dessa ålderskategorier avlider bli fråga om att tillämpa bestämmelserna änkepension enligt överom gångsreglema. It.ex. de fall förutsättningarna för sådan pension inte är uppfyllda eller om den efterlevande är kan emellertid uppkomen man, ma fråga om att bevilja efterlevandepension enligt reformerade regler. Frågan är hur efterlevandepension i sådana fall skall beräknas för per-

soner i de nu nämnda åldersgrupperna.

Som vi närmare kommer att redovisa i avsnitt 8.6 är vår uppfattning att det bör vara dödsfallstidpunkten är avgörande för vilka regler som som skall tillämpas när det gäller rätten till efterlevandepension. Frågan om hur länge inledande och förlängd omställningspension skall utges och hur stor andel av efterlevandepensionsunderlaget den inkomstrelaterade omställningspensionen skall utgöra bör således bedömas enligt de av oss föreslagna reglerna i de fall dödsfallet inträffar efter ikraftträdandet av dessa regler se även om övergångsregler för tidigare beviljade efterlevandepensioner i avsnitt 7.3.4. Vi har därefter övervägt vilket underlag skall ligga till grund för som beräkningen av efterlevandepension för i de diskuterade personer nu åldrarna. Vår utgångspunkt har därvid varit att anpassad efterlevandepension som beviljas vid ett och samma tillfälle skall förutsätt- - om ningarna i övrigt är desamma bli i princip lika stor oavsett vilken ål- derspensionskategori som den avlidne tillhör. Vi har därför eftersträvat ett underlag som så långt möjligt motsvarar det föreslås ligga till som grund för beräkningen efterlevandepension efter avlidna är födav som da år 1954 eller senare. Mot denna bakgrund föreslår vi att anpassad inkomstgrundad efterlevandepension efter är född år en person som 1937 eller tidigare skall beräknas på grundval dennes ATP-poäng av sedan tillägg gjorts med en poäng. När det gäller är födda personer som åren 1938-1953 finns i ålderspensionsunderlaget koppling till det en reformerade ålderspensionssystemet den kvotdel pensionen genom av som tillgodoräknas enligt detta system. Vårt förslag innebär att denna kvotdel räknas upp som om pensionsrätten i sin helhet hade tillgodoräknats enligt reformerade regler, dvs. till 20/20. De närmare övervägandena bakom våra förslag i dessa delar redovisar i avsnitt 8.6.

234 Allmänna överväganden

7.3.2¶Bampension

Vår utgångspunkt när det gäller den inkomstrelaterade bampensioneringen har varit att försöka skapa en metod för att beräkna barnpension som så långt möjligt ger samma utfall enligt dagens regler. Under-

som laget för beräkning inkomstrelaterad barnpension skall enligt vårt

förslag vara det efterlevandepensionsunderlag enligt de principer

som som beskrivits ovan har beräknats grundval den avlidnes

av pensionsrätt i det reforrnerade ålderspensionssystemet. Detta får till följd att den skillnad i kompensationsnivå den nuvarande folkpensionen

som innebär för inkomster under respektive över ett basbelopp inte kommer att finnas kvar. Såvitt gäller den inkomstrelaterade bampensionen har vi av detta skäl övervägt möjligheten att införa olika kompensationsnivåer för inkomster under ett basbelopp respektive inkomster däröver. Vi har emellertid funnit en sådan lösning mindre lämplig principiell synvin-

ur kel. Härtill kommer att det torde administrativt omöjligt att den

vara ur

försäkrades pensionsunderlag i ett reforrnerat ålderspensionssystem

urskilja det första basbeloppets inkomster. Vi har därför stannat för att föreslå oförändrade kompensationsnivåer inom den inkomstrelaterade bampensioneringen. Detta kan komma att innebära viss mindre

en sänkning av bampensionen jämfört med dagens regler. Om sådan

en sänkning inträder och hur stor den då blir är emellertid beroende den

av faktiska kompensationsnivån i det reformerade ålderspensionssystemet, som i sin tur är avhängig bl.a. den allmänna inkomstutvecklingen i

av samhället. I detta sammanhang bör också beaktas att enligt vad

som kommer att framgå i det följande föreslår ett förstärkt grundskydd för barn som är bosatta i Sverige. Vi föreslår vidare förstärkning

en av pensionsskyddet för efterlevande tar vård barn i skolåldem,

vuxna som om något som i de flesta fall kan antas komma även de efterlevande barnen till godo.

Enligt direktiven skall efterlevande barn i det systemet tillförsäk-

nya ras ett lika stort garantibelopp som nuvarande regler rätt till. Vi har

ger vid våra överväganden om hur gmndskyddet i en framtida barnpensionering skall utformas funnit det särskilt angeläget att åstadkomma

en ordning som innebär att den försörjningsgaranti samhället lämnar

som är likvärdig för i huvudsak alla barn lever med enbart eller

som en ingen av sina biologiska föräldrar, oavsett detta har sin grund i

om ett dödsfall eller en skilsmässa. Grundskyddet för barn till särlevande föräldrar regleras sedan den 1 februari 1997 i lagen 1996:1030

om underhållsstöd. Enligt bestämmelserna i den lagen utges underhållsstöd till bam vars föräldrar inte bor tillsammans. För det underhållsstöd

som lämnas är den förälder inte bor tillsammans med barnet återbetal-

som ningsskyldig gentemot staten. Vårt förslag innebär att även grundskyddet för efterlevande barn skall regleras inom för lagen under-

ramen om hållsstöd. Underhållsstödet skall därvid reduceras i förhållande till den

Allmänna överväganden 235

inkomstgrundade bampensionen. En förutsättning för att barnet skall vara garanterat detta skydd bör på sätt gäller för bam till

- samma som särlevande föräldrar vara att barnet är bosatt i Sverige. Till skillnad

från vad gäller inom folkpensioneringen i dag bör storleken

som gmndskyddet däremot inte vara beroende hur många år den avlidne

av varit bosatt eller förvärvsarbetat i Sverige se vidare härom i avsnitten 9.5.2 och 9.5.3.

Det underhållsstöd föreslår skall till efterlevande barn

som utges bör vidare, som framhållit i avsnitt 7.2, inkomstprövas enligt

samma principer som gäller för underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar. Underhållsstödet kommer således beroende dels den in-

att vara av kornstgrundade bampensionen, dels barnets andra inkomster. Våra

av närmare överväganden när det gäller inkomstprövningen redovisas i avsnitt 9.5.4.

7.3.3 Förmåner till efterlevande

vuxna

När det gäller den personkrets efterlevande

vuxna som i ett anpassat efterlevandepensionssystem bör kunna berättigad till efterlevande-

vara pension kan erinras om att det i samband med den reform efterlevandepensionsornrådet som trädde i kraft år 1990 tillkom regler utöver

som, vad som redan vid den tidpunkten gällde för rätten till änkepension, likställde sammanboende under vissa förutsättningar med äktenskap

såvitt avser rätten till omställningspension och särskild efterlevandepen-

sion från folk- och tilläggspensioneringen. Under reformarbetet diskuterades vilka krav som bör ställas ett samboförhållande för så-

att ett dant skall rätt till förmåner från efterlevandepensioneringen. I detta

ge sammanhang poängterades att avgränsningen måste bestämmas

ett sådant sätt att den är administrativt lätt kontrollera. Det bör dessutom

att vara fråga om samlevnad sådant slag är likvärdig med den

av som samlevnad som råder i ett äktenskap.

Det bör enligt vår uppfattning alltjämt äktenskapet

vara som är ut-

gångspunkten för rätten till efterlevandepension. Även ogifta män och

kvinnor som har levt tillsammans bör emellertid under vissa förutsättningar kunna erhålla efterlevandepension då den dem dör. De

ene av skäl som legat bakom avgränsningen vilka sammanboende

av grupper som skall omfattas av efterlevandepensioneringen är fortfarande relevanta. Det är således lätt att kontrollera den avlidne och den efterle-

om vande tidigare varit gifta med varandra eller de har eller har haft

om eller väntar bam tillsammans. Några tolkningssvårigheter behöver således inte uppstå, motsvarande dem som kan uppkomma vid avgörande

av om sambolagens kvalificeringskrav är uppfyllt eller inte, dvs.

om personer levt tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden. Hämtöver krävs att sammanboendet skall ha varit stadigvarande karaktär, vilket

innebär att den ekonomiska och sociala situationen har varit i princip densamma som i ett äktenskap.

Vi föreslår således inte någon förändring i den personkrets i och

som för sig kan bli berättigad till efterlevandeförmåner. Detta innebär att rätten till omställningspension och särskild efterlevandepension liksom i dag i första hand bör grundas äktenskapet men att rätt till efterlevandepension bör föreligga även för sammanboende har varit gifta

som med varandra eller som har, har haft eller väntar barn tillsammans.

Omställningspensian

Såsom nämnts i avsnitt 7.2 bör rätt till efterlevandepension även i framtiden föreligga endast i situationer där det generellt sett kan förutsättas finnas ett särskilt behov stöd. Syftet med fönnånema bör alltjämt

av vara att under en viss tidsperiod ekonomisk kompensation för de

ge direkta följderna av ett dödsfall. Sådant behov ekonomiskt stöd torde

av finnas för i princip alla efterlevande är i förvärvsaktiv ålder då

som dödsfallet inträffar. Vi anser därför att det sätt enligt

samma som nuvarande regler bör finnas rätt till omställningspension under inle-

en dande tidsperiod.

Rätt till inledande omställningspension föreligger enligt de regler som gäller fr.o.m den l januari 1997 i månader. Vår uppfattning är

sex att detta inte är en tillräckligt lång tid för att den efterlevande skall

ges möjlighet att ställa om sina förhållanden till den förändrade livssituationen och att lösa alla de frågor praktisk och ekonomisk natur

av som generellt sett kan antas följa av ett dödsfall. Av denna anledning, och då våra förslag i övrigt innebär sådan åtgärd kan finansieras inom

att en ramen för totalt sett inte ökade kostnader, föreslår förlängning

en av denna inledande omställningstid från månader till år. Övervä-

sex ett gandena i denna del redovisas i avsnitt 10.3.2.

Vi anser vidare att det finns skäl att i vissa situationer den efterle-

ge vande möjlighet att uppbära omställningspension under längre tid än

en ett år. Som framhållit i avsnitt 7.2 gäller det då den efterlevande

tar vård om bam. Enligt nuvarande regler har efterlevande rätt till för-

en längd omställningspension så länge det yngsta hernmavarande barnet inte har fyllt tolv år. Vi anser emellertid att det finns skäl att överväga ett förstärkt ornställningsskydd för också efterlevande har hemma-

som varande tonårsbam. En konsekvens nuvarande bestämmelser är att

av en efterlevande som har vårdnaden hermnavarande barn har fyllt

om som 12 år endast har rätt till omställningspension i månader. Vi föreslår

sex visserligen, som nyss nämnts, förlängning den generella omställ-

en av ningstiden till ett år. Det måste emellertid enligt vår uppfattning

antas vara förenat med större svårigheter och ta längre tid för efterlevande

en med bam i grund- eller gymnasieskola att anpassa sig till de förändringar som dödsfallet kan kräva än för efterlevande utan barn eller med bara

Allmänna överväganden 237

vuxna barn. Vi föreslår därför att det skall införas möjlighet att uppen bära förlängd omställningspension under en tid av ytterligare ett år efter den inledande omställningsperioden för efterlevande som har vårdnaden om och stadigvarande samrnanbor med barn inte har fyllt 18 år. En som efterlevande i denna situation kommer alltså med våra förslag att vara berättigad till omställningspension i sammanlagt minst två år. Ytterligare ett skäl bakom de nuvarande reglerna om förlängd omställningspension är att sådan pension skall bereda den efterlevande föräldern ekonomisk möjlighet att ge barnet samma omsorg och omvårdnad som före dödsfallet. Tyngdpunkten i den nuvarande efterlevandepensioneringen ligger att tillgodose barnets intressen och häri ingår att möjligheter skall finnas för den efterlevande att ge barnet en tryggad uppväxt och tillfälle till en meningsfull med den efsamvaro terlevande föräldem. Den förlängda omställningspensionen kan alltså, som framhållit ovan, betraktas ett komplement till det regelsyssom tem som avser att ge föräldern praktisk och ekonomisk möjlighet att avstå från förvärvsarbete eller minska sin arbetstid för att ta hand om barn. Åldersgränsenför hur länge förlängd omställningspension skall utbetalas bör enligt vår uppfattning anknyta till den rätt föräldern har att förkorta sin arbetstid på grund av vård av barn. Såsom närmare kommer att framgå av avsnitt l0.3.2 föreslår därför att den diskuterade nu åldersgränsen sätts till åtta år. Efterlevande som har vård om hemmavarande barn som har fyllt åtta år kommer dock alltid att garanterade vara omställningspension under en tid av två år från dödsfallet så länge barnet inte fyllt 18 år. Det huvudsakliga syftet med omställningspensionen såväl under den inledande som under den förlängda tiden är enligt vår uppfattning att den efterlevande maken inte skall behöva vidkännas en alltför stor standardsänkning under en viss omställningstid efter makens död. Omställningspension skall därför enligt vår uppfattning i första hand vara en inkomstrelaterad förmån. Inkomstrelaterad omställningspension skall enligt vårt förslag beräknas som en viss andel av den avlidnes enligt särskilda regler beräknade efterlevandepensionsunderlag. Enligt nuvarande regler utbetalas omställningspension från tilläggspensioneringen enligt principer samma såväl under den inledande som under den förlängda omställningstiden. Kompensationsgraden är emellertid beroende av om barnpension samtidigt utges eller inte. Vid bedömningen hur den inkomstrelaterade av omställningspensionen skall beräknas i ett reformerat system måste hänsyn tas till att underlaget, till skillnad från i dag, är beräknat från första kronans inkomster. En utgångspunkt har varit att den inkomstrelaterade omställningspensionen skall ligga nivå som i viss uten sträckning motsvarar den nuvarande tilläggspensionen. Av skäl som redovisas närmare i avsnitt 10.3.3 anser vidare att inkomstrelaterad

238 Allmänna överväganden

Omställningspension bör utges med kompensationsgrad

samma oavsett

om det samtidigt utges barnpension efter den avlidne eller inte.

Enligt nuvarande regler föreligger rätt till Omställningspension även

från folkpensioneringen. Folkpensioneringen för

står härvid ett grund-

läggande skydd till efterlevande efter avlidna som haft ingen eller en-

dast mycket låg pensionsgrundande inkomst. I våra direktiv uttalas att

efterlevandepension enligt dagens förvärvsmönster i regel utgör en

kompletterande inkomst snarare än den efterlevandes enda inkomst.

Detta medför enligt direktiven det inte finns lika att tungt vägande skäl

för ett grundskydd inom för

ramen efterlevandepensioneringen som inom ålderspensioneringen.

Som vi redovisat i avsnitt 7.2 är vår uppfattning efterlevande att män och kvinnor i förvärvsaktiv ålder i regel måste anses ha möjlighet att

försörja sig själva genom inkomster förvärvsarbete eller av eget genom

ersättningar som träder i stället för sådana inkomster.

Omställningspen-

sionen bör därför huvudsakligen kompletterande ses som en inkomst

som utgör en viss andel den inkomststandard den avlidne av som bidragit med fram till dödsfallstidpunkten och kunde förväntats

ha bidragit

med i framtiden dödsfallet inte hade inträffat. Om

om omställningspen-

sionen enbart skulle inkomstrelaterad skulle detta vara emellertid inne-

bära att efterlevande till avlidna till

som bidragit familjens försörjning

annat sätt än genom förvärvsinkomster eller haft endast mycket låga

inkomster skulle komma att ställas helt utan skydd efter ett dödsfall.

Som vi har nämnt i avsnitt 7.2 vi att sådan konsekvens inte anser en är tillfredsställande. Enligt vår uppfattning bör det även inom ramen för en

framtida Omställningspension finnas

ett grundläggande skydd för efter-

levande till avlidna inte haft någon eller som endast mycket låg för-

värvsinkomst. Detta grundskydd bör emellertid inte ligga samma

nivå som gäller inom inklusive

folkpensioneringen pensionstillskott

samt med beaktande av möjligheten till särskilt gmndavdrag för pen-

sionärer. Omställningspension bör i stället även i denna del ses som en

kompletterande inkomst och inte garanti för

som en en grundläggande

försörjning.

En annan konsekvens att

av anser att omställningspensionen inte skall vara en grundläggande försörjningsgaranti

är att vi föreslår att en efterlevande som uppbär denna förmån inte samtidigt bör kunna vara berättigad till bostadstillägg enligt lagen om bostadstillägg till pensionä-

rer. Enligt vår uppfattning kan

omställningspensionen och bostads-

tillägget till stor del fylla funktion, nämligen anses samma att bidra till

en för den efterlevande ökad merkostnad för boendet under en viss

övergångstid. Det bör vidare beaktas efterlevande har hemmaatt som

varande barn kan, sätt samma som barnfamiljer i övrigt, vara berätti-

gade till bostadsbidrag till bamfamiljer. Sådant bidrag utges dessutom

mer förmånliga premisser är vad gäller i

som för bostadstillägg till i

pensionärer. Det förhållandet att föreslår

att rätten till bostadstillägg

Allmänna överväganden 239

för personer som uppbär omställningspension och särskild efterlevandepension inte skall finnas kvar kommer således inte att innebära någon egentlig förändring för flertalet efterlevande med hemmavarande barn, utan denna åtgärd kommer att få endast marginell betydelse. När det gäller utformningen av grundskyddet har funnit att det finns skäl att göra något olika bedömningar för den inledande omställningspensionen och för sådan pension utges under förlängd tid. som en När det gäller den inledande omställningspensionen finns det enligt vår uppfattning skäl att utgå från att den efterlevande under den första tiden efter dödsfallet har ett särskilt stort behov ekonomiskt stöd, oavsett av den avlidnes inkomstförhållanden. För att omställningspensionen under tiden närmast efter dödsfallet skall fylla sin funktion stansom dardskydd, men även till viss del utgöra ett merkostnadsskydd, bör den nivå garanteras motsvara vad gäller enligt reglerna för folksom som pension och pensionstillskott. Ett förslag innebär ett grundskydd på som en sådan nivå under hela den föreslagna inledande omställningsperioden om ett år skulle emellertid inte kunna genomföras utan besparingar förmåner till efterlevande barn och efterlevande har vård vuxna som om hemmavarande bam. Sådana besparingar inte rimliga anser vara att föreslå. Vi har mot denna bakgrund stannat för lösning inneen som bär att den efterlevande under en tid av sex månader efter dödsfallet är garanterad en omställningspension tillsammans med den inkomstsom grundande omställningspensionen uppgår till två prisbasbelopp. För en efterlevande som inte är berättigad till förlängd omställningspension kommer omställningspensionen, med hänsyn till den föreslagna av oss förlängningen, under de resterande månaderna alltså att helt sex vara inkomstrelaterad. Grundskyddet under den förlängda omställningsperioden bör enligt vår uppfattning utformas garantipension och bör ligga som en en något lägre nivå än vad föreslagit för den inledande perioden. Den konstruktion har valt att föreslå har likheter med den garantipension som skall gälla inom ålderspensioneringen. Detta innebär att omställningspension kommer att utges med belopp i inkomstlägen samma upp till en viss nivå och att inkomstgrundad efterlevandepension däröver avräknas mot garantipensionen med enbart del den inkornstrelateen av rade pensionen se närmare härom i avsnitt 10.3.4. En efterlevande som är berättigad till förlängd omställningspension kommer alltså enligt våra förslag att få inkomstrelaterade samma pension under hela omställningstiden, han eller hon kommer redan men efter de första sex månaderna att få del den garantipension föreav som slås gälla inom ramen för den förlängda omställningspensionen. För efterlevande med låg eller medelhög inkornstrelaterad omställningspension kommer detta alltså att innebära att det kommer att utges utfyllen nad till den inkomstrelaterade pensionen under hela omställningstiden. Det garanterade beloppet kommer dock högre under de första att vara

240 Allmänna överväganden

sex månaderna än under tiden därefter. För med så hög inpersoner komstrelaterad omställningspension att denna överstiger det garanterade

beloppet kommer emellertid omställningspensionen densamma att vara under såväl den inledande den förlängda tiden. som Inom den inkomstrelaterade delen efterlevandepensioneringen av saknas det i motsats till vad gäller inom - som den nuvarande tilläggspensioneringen anledning att särskilt överväga behovet regler för - av hur många år med intjänad pensionsrätt skall krävas för som rätt till

oavkortad efterlevandepension. Kopplingen till livsinkomstprincipen

det reformerade ålderspensionssystemet innebär

att antalet år med intjänad pensionsrätt inte har någon självständig betydelse. Förrnånens stor-

lek är beroende pensionsbehållningen, dvs.

av summan av de samlade pensionsrättema. En högre pensionsrätt under färre år kan alltså i prin-

cip ge samma pensionsbehållning lägre pensionsrätt som en under ett större antal år.

Såvitt gäller rätten till garantipension när det gäller efterlevanvuxna de finns emellertid alltjämt bl.a. med hänsyn till EG-rätten - - skäl att ställa upp vissa villkor måste uppfyllda för sådan som vara att en förmån skall kunna betalas fullt ut. Enligt nuvarande regler krävs för rätt

till oavkortad folkpension inklusive pensionstillskott att den avlidne kunnat tillgodoräknas 40 bosättningsår i Sverige eller år 30 med intjänade ATP-poäng. Våra förslag innebär rätten till garantipension att skall, på samma sätt gäller för garantipension till

som ålderspension,

göras beroende av enbart den avlidnes bosättningstid. För till rätt oavkortad garantipension skall enligt vad vi föreslår krävas års 40 bosättningstid. Våra närmare överväganden i denna del redovisas i avsnitt 10.5.

Särskild efterlevandepension

Särskild efterlevandepension kan i dag villkoren för utges om rätt till omställningspension är uppfyllda och den efterlevande alltsedan makens död haft svårigheter att försörja sig själv. Vid beak-

bedömningen

tas den efterlevandes möjlighet att bereda sig inkomster genom arbete med hänsyn till bl.a. ålder och bosättningsförhållanden. Något krav på

medicinsk arbetsoförmåga uppställs emellertid inte, det tillräckutan är ligt att konstatera att den efterlevande alltsedan makens död har haft problem med att svara för sin försörjning. Detta kan innebära egen att en efterlevande, före makens död inte varit berättigad som till förtidspension, efter dödsfallet kan få rätt till särskild efterlevandepension.

Under senare tid har det på Socialförsäkringens område funnits en strävan att åstadkomma renodling de olika

en av socialförsäkrings-

förmånema. Sålunda har kriterierna för till rätt sjukersättning i form

av sjukpenning, förtidspension och sjukbidrag fr.o.m. den 1 januari

1997 skärpts så att endast medicinska kriterier skall ligga till grund

Allmänna överväganden 241

för bedömningen ett ersättningsberättigat sjukfall föreligger

av om eller inte. Endast i undantagsfall skall andra omständigheter kunna påverka rätten till ersättning prop. 1996/97:28.

Förändringen av kriterierna för rätt till sjukpenning, förtidspension och sjukbidrag kommer sannolikt att leda till att fler än tidi-

personer gare inte uppfyller kraven för att erhålla förtidspension eller sjukbidrag. Detta kan då leda till att fler beviljas särskild efterle-

personer vandepension än tidigare. Man kan även med oförändrade regler förutse att ett ökat utnyttjande av den särskilda efterlevandepensionen i samband med att möjligheten till nybeviljande änkepension enligt

av övergångsbestämmelsema avtar. Detta kommer i sin tur att medföra inte obetydliga problem ett internationellt perspektiv, eftersom

ur denna förmån samma sätt övriga efterlevandeförmåner inom

som tilläggspensioneringen kan exporteras fritt över hela världen. I de fall den efterlevande är bosatt i annat land skall dennes oförmåga skaf-

att fa egna förvärvsinkomster prövas mot bl.a. de arbetsmarknadsmässiga förhållandena i det landet. Detta är redan i dag förenat med hel del

en administrativa svårigheter, vilka således kan antas komma öka i

att samband med ett ökat utnyttjande pensionsforrnen och ökad

av en internationell rörlighet.

Det är enligt vårt fönnenande naturligt att efterlevandepensioneringen skall träda in med ekonomiskt bistånd i situationer för den

som efterlevande typiskt sett är förenade med såväl ekonomiska svårigheter som problem det mer personliga planet. I fall där den efterlevande har den faktiska vårdnaden barn under viss ålder har vi

om ansett detta hjälpbehov vara särskilt accentuerat. Vi ifrågasätter emellertid om det, utöver redovisade pensionsförmåner i form in-

av ledande och förlängd omställningspension, inom efterlevandepensioneringen skall finnas ytterligare förmån sådan dagens särskil-

en som da efterlevandepension. Enligt vår uppfattning är det mindre välmotiverat att ha bestämmelser som syftar till att efterlevande med för-

ge egna sörjningssvårigheter en pension i händelse makens dödsfall. Samma

av skydd finns inte för personen i fråga innan maken avlider och motsvarande fönnån finns inte heller för t.ex. frånskilda makar. Det ade-

mest kvata är enligt vår mening att lösa dessa i huvudsak arbetsmarknads-

mässiga problem inom för arbetslöshetsförsäkringen eller på

ramen annat sätt genom arbetsmarknadsmässiga åtgärder. För det fall arbetsoförmågan i stället har sin grund i medicinska skäl torde frågan lämpligen böra behandlas inom för sjukförsäkringen eller förtidspen-

ramen sioneringen. Att ha kvar sådan förmån den särskilda efterlevan-

en som depensionen inom ramen för efterlevandepensioneringen också

synes strida mot de renodlingstankar finns socialförsäkringsområdet

som och som t.ex. innebär att andra omständigheter än medicinska kriterier numera endast i undantagsfall skall läggas till grund för bedömningen av rätt till sjukpenning, förtidspension och sjukbidrag. Den särskilda

242 Allmänna överväganden

efterlevandepensionen i sin nuvarande utformning torde även strida

mot den arbetslinje som senare tid genomsyrat de sociala förrnånsbe-

stämmelsema.

Vår uppfattning är således att en förmånsform särskild efterle-

som vandepension inte bör finnas kvar inom för efterlevandepensio-

ramen neringen. Det betyder att har uppfattningen att denna förmån egentligen bör avskaffas. Emellertid har vi, med hänsyn till direktivens

utfomining, funnit det ligga utanför vårt uppdrag lägga fram konkreta

att förslag till en sådan lösning. Vi vill trots detta betona frågan

att om ett avskaffande av den särskilda efterlevandepensionen bör så

snart som möjligt bli föremål för fortsatt utredning i något lämpligt

annat sammanhang.

Genomgående i direktiven är synsättet efterlevandepensione-

att ringens olika förmånsforrner bör behovsprövade enligt

vara mer än dagens system. Där betonas också efterlevandepensionemas roll

som ett kompletterande skydd för den efterlevande dennes enda

snarare än inkomstkälla. Av dessa skäl har vi funnit skäl frå-

att närmare pröva gan om vilka personkategorier i första hand bör kunna komma i

som

fråga för särskild efterlevandepension. Det krav på äktenskap eller

sammanboende som redovisats bör naturligtvis förut-

ovan utgöra en sättning även för rätt till särskild efterlevandepension. Den efterlevande

bör vidare i första hand, innan frågan särskild efterlevandepension

om blir aktuell, berättigad till omställningspension under inledande

vara en tid och även under förlängd tid de särskilda förutsättningarna därför

om är uppfyllda.

I bedömningen av om den efterlevande har rätt till särskild efterlevandepension ligger redan i dag individuell behovsprövning. Enligt

en vår uppfattning bör emellertid rätten till särskild efterlevandepension

vara begränsad till efterlevande i ålderskategori typiskt kan

en som sett antas ha särskilda svårigheter arbetsmarknaden. Vidare bör beaktas utformningen av bestämmelserna änkepension enligt övergångsreg-

om lema där äldre kvinnor ett starkare skydd än kvinnor.

ges yngre Mot denna bakgrund samt med hänsyn till internationella förebilder

anser vi att rätten till särskild efterlevandepension skall tillkomma endast efterlevande som vid dödsfallet har fyllt 55 år.

Vår uppfattning är att syftet med den särskilda efterlevandepensio-

nen i den mån den över huvud taget skall finnas kvar i första hand

- bör vara att ge den efterlevande viss kompensation för den utebliv-

en na standard som blivit följden dödsfallet. Detta talar för fönnå-

av att nen görs helt inkomstrelaterad och beräknas grundval det efter-

av levandepensionsunderlag som har beskrivits närmare härom i

ovan se kapitel 8. Även det kan konstateras

om att pensionsnivåema, framför allt i de lägre inkomstlägena, inte är den karaktären den efterle-

av att vande kan leva enbart på dem är detta inte något enligt vårt för-

som menande utgör hinder för sådan konstruktion. Det huvudsakliga

Allmänna överväganden 243

syftet med en särskild efterlevandepension är inte att åstadkomma en möjlighet till fullständig försörjning utan endast att kompensera för en del av den standard som den avlidne bidragit med och skulle ha bidragit med om dödsfallet inte hade inträffat. Utfominingen av den nuvarande särskilda efterlevandepensionen är emellertid ett led i den breda politiska överenskommelse ledde som fram till införandet av de nuvarande reforrnerade efterlevandepensionsreglerna inklusive övergångsbestämmelsema. I det sammanhanget uttalades att efterlevande inte kan försörja sig arbete och som genom eget inte heller har ålderspension, förtidspension eller samhällsstöd annat skulle kunna få rätt till fortsatt efterlevandepension även sedan rätten till omställningspension fallit bort. Vårt förslag innebär visserligen en

åldersbegränsning av rätten till särskild efterlevandepension, ett

men sådant förslag torde ligga i linje med de tankar legat bakom infösom randet av den särskilda efterlevandepensionen. Om däremot större förändringar skulle föreslås, som t.ex. att göra den särskilda efterlevandepensionen till en helt inkomstrelaterad förmån, bör detta göras inom ramen för en parlamentarisk utredning eller i liknande sammanhang. Mot denna bakgrund har vi stannat för att föreslå den särskilda nu att efterlevandepensionen i vart fall tills vidare skall innefatta även en garantipension för de fall där den avlidne inte har tjänat in rätt till någon inkomstrelaterad pension eller har tjänat in rätt till endast låg sådan. en Garantipensionen bör för sådana fall utformas enligt principer samma som föreslagits för garantipension till förlängd ornställningspension.

Änkepension enligt Övergångsbestämmelser

Som har konstaterat i avsnitt 7.2 är änkepensioneringen tillskapad för en helt annan samhällsstruktur än den nuvarande och där behovet av ekonomisk försörjning från ett allmänt system för kvinnor var stort som blivit änkor efter en tids äktenskap. I dag har emellertid kvinnor som uppbär änkepension i de flesta fall förvärvsinkomst vid sidan en egen av änkepensionen. Enligt vår uppfattning är reglerna i den reformerade efterlevandepensioneringen betydligt bättre avpassade efter dagens samhällsstruktur och de förvärvsförhållanden för närvarande råder som och som kan förväntas råda framöver. Som utvecklat i avsnitt 7.2 har emellertid grund det av omfattande utredningsarbete och den breda politiska enighet låg baksom om de nu gällande övergångsbestämmelsema, samt med beaktande av hur våra direktiv är utfonnade, stannat för att inte föreslå några mer

ingripande förändringar övergångsbestämmelsema för rätt till änke-

av pension. Detta innebär änka beviljats änkepension före att en som ikraftträdandet av våra förslag kommer, oavsett ålder, att ha rätt till sådan änkepension även efter denna tidpunkt. Vidare kommer änkepension att kunna nybeviljas enligt gällande övergångsregler även efter nu

,Win

244 Allmänna överväganden

sagda tidpunkt. Vi har emellertid när det gäller sådant nybeviljande, i enlighet med direktiven, övervägt och lämnar i det kommande förslag till förändringar såvitt gäller änkepension till kvinnor är födda år

som 1945 eller senare. Som närmare kommer att redovisas i avsnitt 11.12 har vi inte ansett att det i nuläget bör läggas förslag att helt avskaffa

om rätten till nybeviljande av änkepension för kvinnor i den aktuella

nu åldersgruppen. Däremot har vi, mot bakgrund vad uttalats i för-

av som arbetena till de nu gällande övergångsbestämmelsema syftet med

om bestämmelserna för denna ålderskategori, funnit skäl att föreslå vissa begränsningar när det gäller utformningen grundskyddet till änke-

av pensionen för dessa kvinnor se vidare härom i avsnitt 11.12.

Det system för änkepension som vi enligt direktiven har att över

se och anpassa till de reformerade reglerna för ålderspension kan i princip sägas bestå av två delar. Den delen består änkepension be-

ena av som viljats före ikraftträdandet våra förslag. Denna del kan i sin tur delas

av upp i två kategorier: änkepension beviljats före respektive efter

som årsskiftet 1989/1990. Den andra delen sådan änkepension

avser som kan komma att nybeviljas efter ikraftträdandet våra förslag grund

av av de hittills gällande övergångsbestämmelsema.

En utgångspunkt för vårt arbete i denna fråga har varit att det inte skall göras någon förändring i sak för de kvinnor i dag uppbär än-

som kepension grund av dödsfall inträffat före år 1990. Vidare

som anser

det angeläget att försöka tillskapa modell kvinnor är

en som ger som födda före år 1945, oavsett de redan uppbär änkepension be-

om som viljats efter år 1989 eller kommer att nybeviljas sådan pension efter ikraftträdande våra förslag, ett utfall med de reglerna i hu-

av nya som vudsak motsvarar utfallet enligt dagens änkepensionskonstruktion. Bl.a. för att uppnå detta syfte föreslår vi att den samordningsregel liksom även den garantiregel som i dag gäller enligt övergångsbestämmelsema för kvinnor födda något åren 1930-1944 efter det att änkan fyllt 65 år

av eller dessförinnan börjat uppbära ålderspension alltjämt skall fin-

egen nas kvar i ett anpassat änkepensionssystem. Beträffande kvinnor,

yngre som antingen beviljats änkepension efter år 1989 eller kommer att

som kunna nybeviljas änkepension efter ikraftträdande våra förslag, före-

av slår emellertid delvis andra konstruktioner härom i avsnitt 11.12.

Gemensamt för de änkor har beviljats änkepension före ikraft-

som trädandet av våra förslag är att änkepensionen är beräknad enligt reglerna för folk- och tilläggspension. Mannen har alltså, oavsett vilket år han var född, inte kommit att beröras det refonnerade ålderspensions-

av systemet och det livsinkomstbaserade pensionsunderlag detta byg-

som ger på, eftersom han avlidit före ikraftträdandet dessa regler. Den

av inkomstrelaterade änkepensionen är således beräknad på grundval

av den avlidnes ATP-poäng och härtill kommer folkpension jämte

eventuellt pensionstillskott för tid före det änkan fyllt 65 år. Vid den sistnämnda tidpunkten eller dessförinnan änkan gör förtida sin ål-

om uttag av

derspension ersätts änkepensionen från folkpensioneringen änkans

egen ålderspension från folkpensionetingen.

Änkepension kommer emellertid att kunna nybeviljas även efter det att de reformerade ålderspensionsreglema trätt i kraft. I dessa fall kan således den avlidne mannen tillhöra den äldre generationen, den s.k. mellangenerationen eller den "yngre generationen i ålderspensionshänseende. Detta får i sin tur till följd att den avlidnes pensionsunderlag kan komma att bestå av olika komponenter: helt eller delvis

av "gammal" ATP-baserad ålderspension eller helt eller delvis "ny"

av livsinkornstbaserad ålderspension. I detta sammanhang uppstår frågan

om vilket underlag nybeviljad änkepension skall beräknas.

Enligt vårt förmenande är det vid valet underlag viktigt

av att om möjligt få fram ett beräkningsunderlag för den inkomstrelaterade änkepensionen som är användbart inom hela änkepensioneringen, dvs. såvitt avser änkepension beviljad såväl före efter ikraftträdandet våra

som av förslag. Det finns både administrativa och infomiationsmässiga fördelar med att i möjligaste mån ha likartad konstruktion änkepensio-

en av neringen beträffande både redan i dag utgående pensioner och för i framtiden nybeviljade änkepensioner. Även samordningen med kvinnans egen ålderspension och tillämpningen garantiregeln får betydel-

av se för valet av underlag. Eftersom strävan är möjligt skapa

en att om en modell som ger samma utfall dagens regler är vår målsättning

som att den inkomstrelaterade änkepensionen även fortsättningsvis skall beräknas ett ATP-baserat underlag. En sådan lösning överensstämmer med de syften som ligger bakom övergångsbestämrnelsema och med de

utfall som dagens system Vidare kommer beräkningen nybeviljade

ger. av änkepensioner att kunna ske efter principer de

samma som som ligger till grund för de änkepensioner beviljats före ikraftträdandet de

som av nya reglerna. På detta sätt skapar förutsättningar för enklare

man en beräkningsmodell än vad som annars skulle ha blivit fallet.

I det framtida ålderspensionssystemet kommer folkpension

eller pensionstillskott inte att finnas kvar. Vidare kommer möjligheten till

särskilt grundavdrag för pensionärer att avskaffas och pensionsinkomster att beskattas som förvärvsinkomster i allmänhet. Pensionsberättigade, som helt eller delvis kommer att få sin ålderspension beräknad enligt de reformerade reglerna, kommer inom ålderspensioneringen

att garanteras en viss lägsta försörjning garantipension avräknas

genom en som mot den inkomstrelaterade pensionen. Denna garantipension skall

ersätta dagens folkpensions- och pensionstillskottsdel och skall

även kompensera för ett borttagande det särskilda grundavdraget. För

av personer som tillhör den s.k. mellangenerationen och till viss del berörs de

av reformerade reglerna kommer den högre kompensation för första basbeloppets inkomster som folkpensionen i dag innebär ersättas med

att ett tillägg till tilläggspensionen för ensamstående

- om 96 procent av

prisbasbeloppet i samma 30-delar som gäller för beräkning tilläggs-

pension. Detsamma skall gälla för personer inte alls kommer att

som beröras av det refonnerade systemets regler. Dessa skall härut-

personer över vara berättigade till en särskild övergångsvis garantipension. Den tekniska utformningen av dessa sistnämnda regler har överlämnats till en särskild utredare att föreslå Utredningen utforrrming garanti-

om av pension för ålderspensionärer födda 1937 eller tidigare, dir 1997: 149

Mot denna bakgrund att det inte kan komma i fråga att låta

anser reglerna om folkpension gälla oförändrade endast inom änkepensioneringen. Vidare är det en självklar utgångspunkt att avskaffandet det

av särskilda grundavdraget skall ta sikte även efterlevandepensioneringen, dvs. även bl.a. änkepension enligt övergångsbestämmelsema. Änkepensionema kommer därför i framtiden, i likhet med övriga

pensioner, att göras till föremål för beskattning sätt för-

samma som värvsinkomster.

Vid övervägandena av frågan om i vilken utsträckning änkepensioneringen i framtiden bör innefatta regler som ersätter den nuvarande folkpensioneringen och hur sådana regler i så fall skulle utformas måste inledningsvis beaktas de olika funktioner folkpensionen och

som pensionstillskottet med därtill hörande beskattningsregler har i det

nuvarande systemet.

Den ena funktionen är att folkpensionens huvudfönnån har utgjort kompensation för det första basbeloppets inkomster. Då reglerna

om folkpension upphör att gälla måste den försäkrade på annat sätt tillgodoräknas pensionsrätt för dessa inkomster. Detta bör enligt vår uppfattning ske enligt samma metod som skall tillämpas inom ålderspensioneringen, dvs. genom ett tillägg till den försäkrades intjänade tilläggspension. Detta tillägg bör, enligt vad vi kommer att utveckla i avsnitt 11.9, motsvara den högre kompensation enligt nuvarande regler

som ges genom folkpensionen.

Folkpensioneringens andra funktion har varit att utgöra ett grundläggande skydd för försäkrade med låg eller ingen tilläggspension. Genom pensionstillskott har lämnats utfyllnad till ett visst belopp i de

en upp fall den avlidnes tilläggspension understigit viss nivå. Möjligheten

en till särskild grundavdrag för pensionsinkomster har vidare inneburit

att pensionärer med enbart folkpension varit befriade från skatt

pensionsinkomsten. En lösning som innebär att änkepensionen görs helt och hållet inkomstgmndad skulle även med beaktande ett tillägg

- av som kompenserar för det första basbeloppets inkomster således

- ge en kraftig sänkning av änkepensionen i såväl lägre medelhöga in-

som komstlägen.

Vi har mot denna bakgrund övervägt olika lösningar för att skapa ett grundskydd inom änkepensioneringen kan ersätta det

som nuvarande systemet med bl.a. pensionstillskott till folkpensionen.

En möjlighet vore att garantera änkan ett belopp motsvarar det

som som skulle ha utbetalats i form folkpension och pensionstillskott

Allmänna överväganden 247

vid ikraftträdandet av anpassade regler. Detta skulle emellertid kunna tillämpas enbart för de kvinnor redan har beviljats änkepension

som och en annan lösning skulle få övervägas beträffande de kvinnor

som kan komma att nybeviljas änkepension efter år 2000. Att så-

göra en dan åtskillnad är inte tillfredsställande. Lösningen skulle också

vara olämplig bl.a. ur det perspektivet att det belopp från folk-

som utges pensioneringen inte är konstant utan kan förändras t.ex. änkan

om flyttar till eller från Sverige vid tidpunkt. Om

en senare hänsyn även skulle tas till sådana förändringar skulle lösningen sannolikt innebära

stora administrativa problem.

Ett annan lösning vore att beräkna gmndskyddet inom änkepensioneringen som ett rent minimiskydd där det utöver den inkomstrelaterade änkepensionen däri inräknat tillägget för det första basbeloppets

inkomster ges en utfyllnad upp till viss garanterad nivå. En mini-

en rnigaranti bygger tanken att den efterlevande vilken

- oavsett anknytning den avlidne haft till Sverige vid bosättning i Sverige skulle

vara berättigad till en viss lägsta efterlevandepension.

En lösning som anknyter till den beskrivna minimigarantimo-

ovan dellen är den s.k. tudelade garantipensionsmodell övervägdes i

som

samband med utformningen garantipensionssystemet inom ålders-

av pensioneringen. Denna modell innebär att garantipension dels

utges som ett allmänt pensionstillägg, dels minstapension. Det all-

som en männa pensionstillägget skulle utformas tillägg till den in-

som ett

komstgrundade pensionen i vissa inkomstlägen. Tilläggets storlek

skulle göras beroende hur stor den inkomstgrundade pensionen

av Minstapensionen skulle innebära den bosatt i Sverige

att som är och har uppnått 65 års ålder alltid skulle ha rätt till sammanlagd

en pension på en viss nivå.

Båda de två sistnämnda modellerna är i och för sig fullt tänkbara

som grundskyddsmodeller inom änkepensioneringen. När det gäller vårt uppdrag måste emellertid även beaktas den aspekten vi skall

att skapa regler för änkepension i stort sett oförändrat nettoutfall

som ger för i vart fall änkor födda år 1944 eller tidigare. Härvid

måste hänsyn tas till de nettoeffekter som reglerna särskilt grundavdrag innebär.

Samtidigt får emellertid anpassningen efterlevandepensionssyste-

av met i stort inte medföra ökad belastning på statsbudgeten. Mot denna bakgrund torde det inte möjligt utforma grundskyddet

vara att som ett rent utfyllnadsbelopp till en viss minirninivå. Sannolikt skulle så-

en dan modell få innefatta även särskild regel

en som, trots en låg miniminivå, skulle garantera änkan nettoutfall

samma som enligt nuvarande regler. En sådan garantiregel skulle sannolikt i sin få utformas

tur enligt principer som påminner garantipensionen inom ålderspen-

sioneringen.

Den lösning som enligt vår uppfattning torde ha bäst förutsättning-

ar att uppfylla kraven på oförändrat nettoutfall grundskydd

är ett som

248 Allmänna överväganden

till sin konstruktion överensstämmer med ålderspensioneringens

garantipension. Detta innebär att änkan garanteras ett visst belopp

som avräknas visst sätt mot den inkomstgrundade änkepensionen. Den garanterade nivån och avräkningen kan därvid utformas på sådant

ett sätt att effekterna av det särskilda grundavdraget kan beaktas. En sådan konstruktion en övergångsvis garantipension har även diskute-

- rats beträffande grundskyddet för de pensionärer vid ikraftträ-

som dandet av de refonnerade reglerna redan uppbär ålderspension

prop. 1993/942250 Refonnering det allmänna pensionssystemet.

av Den tekniska konstruktionen sådan garantipension är emellertid,

av en som vi nämnt ovan, för närvarande föremål för utredning Dir 1997:149.

Vår uppfattning är således att övergången från folkpensionssys-

ett tem med särskilda Skatteregler till ett grundskydd sådana regler

utan även inom änkepensioneringen bör kunna lösas med hjälp

av en garantipension. Detta grundskydd benämns i fortsättningen änkegarantipension. Våra nämnare överväganden hur änkegarantipensionen

om skall utformas redovisar i avsnitt 11.9.

Rätten till änkepension från folkpensioneringen är enligt nuvarande

regler beroende av den avlidnes anknytning till Sverige antingen

genom bosättning här eller genom antal år med intjänade ATP-poäng. För

rätt till oavkortad folkpension inklusive pensionstillskott krävs

således att

den avlidne kunnat tillgodoräknas 40 bosättningsår i Sverige eller 30 år

med intjänade ATP-poäng. Våra förslag innebär att den dubbla funktion

som folkpensioneringen hittills haft, och delvis legat bakom

som utfommingen av 30- och 40-delsberäkningen, delas i två olika förmå-

upp ner. Det tillägg som förslagit för att kompensera för det första basbeloppets inkomster är enligt vad kommer att utveckla i avsnitt 11.9

att betrakta som en del av tilläggspensionen och bör därför i

utges samma omfattning som denna. Änkegarantipensionen är däremot

ett rent grundskydd och bör därför följa regler krav försäkringstid för rätt

om till oavkortad garantipension vi föreslår beträffande garantipension

som till ornställningspension och särskild efterlevandepension, dvs. 40-

delsberäknas. Vi föreslår emellertid undantagsregel när det gäller de

en änkor som vid ikraftträdandet uppbär änkepension innebärande såväl

att tillägget som garantipensionen skall utges i omfattning

samma som enligt nuvarande regler gäller för rätt till folkpension.

I dagens system utges folkpension i fonn änkepension till dess

av änkan fyller 65 eller den tidigare tidpunkt vid vilken hon börjar

upp-

bära ålderspension. Folkpensionen inom änkepensioneringen då

ersätts av folkpension i form ålderspension. Även i anpassad efterlevan-

av en depensionering bör grundskyddet från änkepensioneringen

vara samordnat med grundskyddet från ålderspensioneringen. Kompensation för det första basbeloppets inkomster samt garantipension bör därför inte

utges sedan kvinnan fyllt 65 år och har eller kan ha rätt till garantipen-

Allmänna överväganden 249

sion från ålderspensioneringen. Uttag inkomstgrundad ålderspension av före 65 års ålder bör däremot, enligt vad utvecklar i avsnitt 11.9, inte påverka rätten till grundskydd inom änkepensioneringen. Sedan den l april 1997 inkornstprövas änkepension från folkpensioneringen mot änkans egna inkomster i viss omfattning. Motiven bakom att införa en sådan begränsning rätten till folkpension enligt 1997 av var års budgetproposition prop. 1996/97:1 volym 4 den förändring av kvinnors förvärvsmönster skett sedan införandet änkepensionesom av ringen. Då reglerna tillkom var det vanligt att familmannen var ensam jeförsörjare, varför änkepensionen ett viktigt skydd var om mannen avled. Med dagens förvärvsmönster saknas ofta detta motiv. Änkepensionen kommer i stället ofta att medföra att dessa kvinnor jämfört med andra ensamstående kvinnor i praktiken har dubbel försörjning: fören värvsinkomster samt folkpension och ATP i form änkepension. Änav kepension från tilläggspensioneringen är förmån är relaterad till en som makarnas tidigare inkomststandard. Regeringen ansåg inte att inskränkningar borde göras i denna del av änkepensionen. Vad gäller folkpensionsdelen ansåg regeringen emellertid att det med tanke nuvarande förvärvsmönster kunde ifrågasättas det är rimligt att ett generellt om grundskydd i form av folkpension utbetalas till dess änka beviljas en ålderspension. Regeringen ansåg dock att det även fortsättningsvis finns skäl att betala ut folkpension till änkor med låg förvärvsinkomst men föreslog att sådan pension skulle inkomstprövas. Enligt våra direktiv skall utgångspunkt för utformningen ett en av grundskydd inom efterlevandepensioneringen att ett sådant skall vara vara inkomstprövat eller annat sätt behovsprövat. En inkomstprövning av grundskyddet inom änkepensioneringen ligger vidare i linje med de tankar som vi i övrigt redovisat när det gäller möjligheten att mot bakgrund av dagens förvärvsmönster nybevilja änkepension för yngre kvinnor. Av dessa skäl vi att grundskyddet inom änkepenanser sioneringen även i framtiden bör beroende änkans inkomst. vara av egen Inkomstprövning bör beröra del änkepensionen i dag, samma av som dvs. motsvarande folkpension och pensionstillskott. Våra närmare överväganden i denna del redovisar i avsnitt 11.12. Redan här bör emellertid påpekas att den tekniska konstruktionen regler för inkomstav prövning av änkepension är beroende hur reglerna för inkomstprövav ning av bostadstillägg till pensionärer utformas. Dessa frågor övervägs för närvarande av en särskild utredare Utredningen för översyn av systemet för inkomstprövning av bostadstillägg till pensionärer dir. m.m., 1997:150. Vi kan således, i avvaktan de förslag denna utredsom ning kommer att lämna, inte ta närmare ställning till hur bestämmelserna för inkomstprövning av grundskyddsförrnånema inom änkepensioneringen skall utformas i detalj.

250 Allmänna överväganden

7.3.4 Ikraftträdande och Övergångsbestämmelser

Våra förslag om hur efterlevandepension skall beräknas i framtiden bygger på anpassning till det reformerade ålderspensionssystemet,

både när det gäller inkomstgrundad efterlevandepension och garanti-

pension. Ikraftträdandet våra förslag måste därför till

av anpassas

ikraftträdandet lagstiftningen inom ålderspensioneringen. Lagen

1998:674 om inkomstgrundad ålderspension träder visserligen i vissa

delar i kraft den l januari 1999, men utbetalning ålderspension enligt

av den lagen kommer inte att ske förrän tidigast i januari 2001. Den l januari 2001 träder också lagen 1998:702 i kraft.

om garantipension

Även de

om av oss föreslagna reglerna skulle träda i kraft före den 1 januari 2001 bör de inte tillämpas före denna tidpunkt. Mot denna bak-

grund saknas enligt vår uppfattning skäl att föreslå tidigare ikraftträ-

en dandetidpunkt än den l januari 2001.

Det reformerade ålderspensionssystemet skiljer sig på några grundläggande punkter från vad gäller enligt nuvarande regler. Enligt

som dessa utges samtliga former efterlevandepension såväl från

av folkpen-

sioneringen som från tilläggspensioneringen. Folkpension och

pensionstillskott skall emellertid inte finnas kvar inom för det refor-

ramen merade ålderspensionssystemet, och reglerna härför skall inte heller tillämpas beträffande trots ikraftträdandet regler

personer som av nya kommer att få sin ålderspension fortsatt beräknad enligt nuvarande

regler. Dessa regler skall inte heller enligt våra förslag tillämpas vid beräk-

ning av efterlevandepension beviljas efter 2000. En skill-

som annan

nad mellan systemen är att den inkomstgrundade efterlevandepensionen

från tilläggspensioneringen är beräknad inkomster

överstigande ett

basbelopp, medan inkomstgrundad ålderspension enligt det reformerade

systemet beräknas från första kronans inkomster.

De förslag som länmar beträffande rätten till reformerad efterle-

vandepension barnpension, omställningspension och särskild efterlevandepension efter 2000 och beräkningen dessa förmåner

av bygger

på att den avlidne har rätt till ålderspension beräknad enligt det reforrne-

rade ålderspensionssystemets regler. Vi har vidare utgått från efter-

att levandepensionen beviljas på grund dödsfall inträffar efter

av som ikraftträdandet av de föreslagna reglerna, dvs. efter år 2000. Frå-

av oss gan är emellertid hur efterlevandepensioner har beviljats före den-

som na tidpunkt eller grundar sig på dödsfall dessförinnan skall behandlas vid övergången till de reglerna.

nya

Vår utgångspunkt har, i likhet med vad fallet det

som är när gäller redan beviljade änkepensioner, varit att skapa övergångsregler gör

som att skillnaden i nettoutfall för den enskilde blir så liten möjligt. En

som möjlighet vore naturligtvis att för aktuella fall grunda

nu beräkningen av

efterlevandepension på hittillsvarande regler även efter ikraftträdandet

av våra förslag. Detta skulle emellertid innebära reglerna folk-

att om

Allmänna överväganden 251

pension under lång övergångstid skulle tillämpas enbart beträffande

en denna del av efterlevandepensioneringen. En sådan lösning skulle vidare innebära att reglerna särskilt grundavdrag skulle behöva tillämpas

om under samma tid. Vi har inte ansett det lämpligt föreslå sådan

vara att en lösning, särskilt mot bakgrund att vi vid utfominingen reglerna

av av om efterlevandepension i övrigt, inklusive änkepension enligt övergångsbestämmelsema, strävat efter att undvika just sådan situation.

En annan möjlighet att överlag räkna utgående efterlevande-

vore om pensioner enligt de föreslagna reglerna vid ikraftträdandet. Detta

av oss skulle emellertid sannolikt leda till nettosänkningar för vissa enskilda

personer. Vi har i stället valt en lösning som i viss mån innebär att två olika beräkningssystem tillämpas samtidigt. Enligt vår uppfattning

är detta att föredra framför lösning innebär nettosänkningar för

en som enskilda när det gäller redan beviljade efterlevandepensioner.

Våra förslag innebär att efterlevandepension har på

som beviljats

grund av dödsfall före ikraftträdandet de anpassade reglerna skall,

av när det gäller rätten till pensionen sådan, även

som efter denna tidpunkt behandlas enligt nuvarande regler. Det innebär inledande

t.ex. att omställningspension skall utges under månader och förlängd

sex att omställningspension skall utges så länge den efterlevande har vård

om hemmavarande barn som är under 12 år.

När det gäller beräkningen förrnånema har för före-

av stannat att slå lösning innebär det inkomstgrundade underlaget

en som att räknas om för att kompensera för att folkpension inte längre skall Be-

utges.

räkningen av omställningspension inledande och förlängd och särskild

efterlevandepension kommer därvid, enligt vad närmare kommer

att redovisa i avsnitt 16.2.2 och 16.2.3, att ske på sätt valt

samma som att föreslå inom änkepensioneringen. Detta innebär det till den inkomst-

att

grundade omställningspensionen från tilläggspensioneringen

ges ett tillägg för att kompensera för det första basbeloppets inkomster.

För att därutöver kompensera för den grundskyddsfunktion folkpension

som inklusive pensionstillskott och särskilt grundavdrag har fyllt föreslås

att en garantipension läggs till den inkomstgrundade pensionen och avräknas visst sätt mot denna.

För barnpensioneringens del föreslår lösning där den inkomst-

en grundade pensionen i form tilläggspension kompletteras med

av ett tillägg motsvarande dagens kompensationsnivå inom

folkpensionering-

en. När det gäller grundskyddet inom bampensioneringen

har vi, som framgått av det föregående, föreslagit detta skall regleras inom

att ramen för lagen om underhållsstöd. Dessa regler skiljer sig från det grundskydd som i dag utges folkpensioneringen det gäller

genom när förutsättningarna för rätt till oavkortat grundskydd. Vår utgångspunkt

har därvid varit att barn befinner sig i situation i detta

som samma avseende skall behandlas lika oavsett när barnpension har beviljats. Försla-

get innebär därför att de reglerna underhållsstöd skall

nya om tillämpas

252 Allmänna överväganden

även beträffande barnpension som beviljats före ikraftträdandet

närmare om våra förslag beträffande bampensioneringen i avsnitt 16.2.1.

Såvitt gäller beräkning änkepensioner har vi, framhållits i det

av som föregående avsnitt 7.3.3, föreslagit modell när det gäller både

en som den inkomstrelaterade delen och grundskyddet inom denna pensionsform skall kunna tillämpas såväl för änkepension nybeviljas efter

som ikraftträdandet av våra förslag för änkepension redan utges vid

som som denna tidpunkt. Vårt förslag innebär att den inkomstrelaterade änkepensionen även fortsättningsvis skall beräknas ett ATP-baserat underlag. Den nuvarande folkpensionen skall emellertid ersättas med dels ett tillägg som skall kompensera för det första basbeloppets inkomster, dels en änkegarantipension som skall utgöra det grundskydd skall

som ersätta det nuvarande systemet med bl.a. pensionstillskott till folkpension. Folkpension i form av änkepensioner vid ikraftträdandet våra

som av förslag redan betalas ut eller kommer att betalas på grund

som ut av ett dödsfall som inträffat före denna tidpunkt skall således enligt våra förslag räknas om enligt de föreslagna reglerna. Änkepension från

av oss tilläggspensioneringen skall emellertid utges oförändrad även efter

ikraftträdandetidpunkten.

7.4¶Lagstiftningsfrågor

I vårt uppdrag ingår att utarbeta förslag till erforderliga lagändringar. Enligt direktiven bör dessa förslag inte enbart innebära förändringar i de nuvarande reglerna om efterlevandepension i lagen 1962:381 all-

om män försäkring AFL utan det regelsystemet för efterlevandepen-

nya sion bör i stället motsvarande skett inom ålderspensione-

sätt som ringen brytas AFL.

ut ur

Rätten till efterlevandepension i form barnpension, omställ-

av ningspension och särskild efterlevandepension regleras i dag i 8 och 14 kap. AFL. Hänitöver har även allmänna regler folk- och tilläggspen-

om sion i bl.a. 5 och 11 kap. AFL betydelse för beräkningen av efterlevandepension. Rätt till änkepension regleras Övergångsbestämmel-

genom ser till de nuvarande reglerna i 8 och 14 kap. lag. Med hänsyn

samma till utformningen av dessa regler finns det i dag dels änkor har be-

som viljats änkepension på grund dödsfall före ikraftträdandet refor-

av av merade regler den 1januari 1990, dels änkor blivit änkor efter den-

som na tidpunkt men som på grund sin ålder, till följd övergångsreg-

av av lema, har beviljats änkepension helt enligt

äldre regler, dels änkor som har blivit änkor efter den 31 december 1989 beviljats änke-

men som

pension enligt något mindre förmånliga övergångsregler.

Reglerna om rätt till och beräkning efterlevandepension i AFL är

av således redan i dag mycket komplicerade. Om våra förslag

till anpassa-

Allmänna överväganden 253

de regler för efterlevandepension skulle inarbetas i den nuvarande lagkonstruktionen skulle detta ytterligare komplicera systemet. Med hänsyn till att folkpensionsreglema med därtill hörande regler om pensionstillskott och särskilt grundavdrag enligt våra förslag inte skall till-

lämpas inom någon del av efterlevandepensioneringen skulle inar-

en betning av de anpassade reglerna i nuvarande lagkonstruktion kräva omfattande förändringar. För änkepensioneringens del skulle detta innebära förslag om övergångsregler till de nuvarande övergångsreglema. Vi har mot denna bakgrund funnit det angeläget att försöka samla alla bestämmelser om efterlevandepension i särskild lag. Syftet med en en sådan konstruktion är att underlätta tillgängligheten och göra regelkomplexet mer överskådligt än i dag. En lag efterlevandepension om skulle således med dessa utgångspunkter komma att reglera både de nuvarande formerna för reformerad efterlevandepension barnpension, omställningspension och särskild efterlevandepension och änkepension enligt Övergångsbestämmelser. Vi har också övervägt huruvida lag efterlevandepension skall en om innehålla enbart bestämmelser inkomstgrundad efterlevandepension om samma sätt som gäller beträffande lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension. Bestämmelser grundskydd skulle i så fall om regleras genom en särskild lag eller annat sätt, t.ex. i lagen 1998:702 om garantipension som innehåller regler garantipension om till inkomstgrundad ålderspension. Den inkomstrelaterade efterlevandepensionen kommer emellertid enligt våra förslag inte att ett från vara statsbudgeten avskilt system på sätt gäller för den inkomstsamma som grundade ålderspensionen. Den efterlevandepensionsavgift skall som finansiera utbetalningarna inkomstgrundad efterlevandepension av kommer inte heller enligt våra förslag att förvaltas i särskild ordning. Mot denna bakgrund ser inte något avgörande skäl talar för att som reglera inkomstgrundad efterlevandepension å sidan och garantiena pension till sådana förmåner å andra sidan i olika lagar. Något i som stället talar för att samla reglerna i en lag är att garantipensionen kommer att beräknas enligt olika regler beroende det rör sig om om garantipension till inledande omställningspension, till förlängd omställningspension eller till änkepension. Det torde därför bidra till överskådligheten av systemet om de olika formerna garantipension regleras i av anslutning till de inkomstgrundade förrnånema. När det gäller bampensioneringen har emellertid funnit anledning att göra en annan bedömning såvitt gäller frågan hur inkomstgrunom dad barnpension och grundskyddsregler skall behandlas lagtekniskt. Våra förslag innebär att den grundläggande försörjningsgarantin för efterlevande barn regleras i lag underhållsstöd. Vid den reformeen om ring av efterlevandepensionsreglema trädde i kraft den 1 januari som 1990 var ett av syftena att nå överensstämmelse mellan det grundläggande skydd som ges till efterlevande bam och det skydd som gavs

254 Allmänna överväganden

genom bidragsförskottet. Därefter har emellertid olika förändringar inom de olika regelsystemen lett till skillnader mellan de skilda förmånsformema. Vi har funnit det angeläget skapa regler innebär

att som att det grundläggande försörjningsskyddet är detsamma för barn

som bor i Sverige och som av någon anledning lever med endast eller

en av ingen av sina föräldrar. Mot denna bakgrund har funnit det

lämpligt

att efterlevande barns grundläggande försörjningsskydd regleras

i en ny lag om underhållsstöd, i vilken sammanförs reglerna i den

nuvarande lagen härom 1996:1030 och de föreslagna bestämmelserna.

av oss

Vi har således stannat för att föreslå lagen

att om efterlevandepension skall omfatta inkomstgrundad efterlevandepension, tilläggspension

i form av änkepension och garantipension till omställningspension,

särskild efterlevandepension och änkepension. Lagen

om efterlevandepen-

sion skall naturligtvis tillämpas i de fall efterlevandepension beviljas fr.0.m. ikraftträdandet den 1 januari 2001. Vid denna tidpunkt kommer det emellertid även att finnas redan löpande efterlevandepensioner

som beviljats enligt nuvarande regler. Dessa har även beräknats

med stöd av nuvarande regler och utges i form folkpension och tilläggspension.

av En särskild fråga har varit hur dessa pensioner skall behandlas

efter ett ikraftträdande av det reformerade ålderspensionssystemet och våra härtill anpassade förslag.

När det gäller efterlevande uppbär reforrnerad efterlevandepen-

som sion, dvs. barnpension, omställningspension eller särskild efterlevandepension, har funnit skäl att föreslå särskilda regler för hur sådan

pension skall beräknas efter ikraftträdandet. Huvuddragen bakom dessa

regler har redovisat i avsnitt 7.3.4 och vi kommer utveckla våra

att överväganden i detta hänseende ytterligare i avsnitt 16.2. Vi föreslår

att dessa regler skall upptas i särskilda övergångsregler till lagen efter-

levandepension.

Rätten till änkepension är, till skillnad från rätten till efterlevandepension enligt reforrnerade regler, livsvarig och sådan pension

utges redan i dag med stöd av Övergångsbestämmelser. Ett huvudsyftena

av med att skapa en särskild lag efterlevandepension i stället för

om att inarbeta de nya reglerna i AFL har, nämnts varit skapa

som ovan, att regler som innebär att den nuvarande konstruktionen med omfattande

Övergångsbestämmelser inom änkepensioneringen skall kunna undvi-

kas. En lagteknisk konstruktion innebär fall nybeviljande

som att av av änkepension fr.0.m. den l januari 2001 regleras i lagen efterlevan-

om depension, medan regler för den beviljats änkepension

som på grund av dödsfall före denna tidpunkt i Övergångsbestämmelser

ges till de äldre reglerna skulle innebära att det omfattande regelsystem i dag

som avser rätten till änkepension skulle få gälla under lång tid framöver.

För att undvika detta föreslår i stället konstruktion innebär det i

en som att övergångsregler till lagen efterlevandepension bestämmelser

om ges om änkepension för änkor har beviljats sådan pension enligt

som nuvarande

Allmänna överväganden 255

regler. Huvudprincipen skall emellertid bestämmelserna i lagen

vara att om efterlevandepension skall tillämpas även beträffande änkepension i dessa fall. Med hänsyn till de olika bestämmelser beräkning än-

om av kepension som enligt nuvarande övergångsregler gäller beroende på änkans ålder i övergångsbestämmelsema till lagen efterlevande-

ges om pension särskilda bestämmelser hur reglerna änkepension i den-

om om na lag skall tillämpas för beståndet änkor. För närmare beskrivning

en härav hänvisas till författningskommentaren till bestämmelserna

om änkepension.

Mot den nu redovisade bakgrunden lägger här fram förslag till

ett lag om efterlevandepension. Samtidigt lämnar vi förslag till de förändringar av bestämmelserna i AFL och vissa härtill anknutna lagar

som är föranledda av de av oss föreslagna reglerna i lagen efterlevandepen-

om sion.

7.5 J

ämställdhetsaspekter

En av utgångspunktema för den reformering inom efterlevandepensioneringen som trädde i kraft den l januari 1990 skapa efterle-

var att ett vandeskydd som var könsneutralt, dvs. där förmånema i

utgavs samma omfattning oavsett om den förrnånsberättigade kvinna eller

var man.

Som ovan redogjorts för det tidigare familjepensionssystemet köns-

var ojämlikt på det sättet att endast änkepension kunde och enligt

övergångsbestämmelsema alltjämt kan utges medan det däremot inte fanns några änklingspensioner.

Till grund för förändringarna bestämmelserna efterlevandepen-

av sioneringens område år 1990 låg bl.a. de markant ändrade samhällsförhållanden kunnat konstateras. Utvecklingen i samhället hade bl.a.

som lett därhän att kvinnor ett helt annat sätt än tidigare börjat förvärvsarbeta och fortsatt med detta även efter det de ingått I

att äktenskap.

många äktenskap var det dessutom förutsättning båda makarna

en att förvärvsarbetade för att klara de kostnader familjen hade

av som att svara för. De syften som legat till grund för tillskapandet och bevarandet av änkepensioneringen från 1940-talet hade således med denna samhällsutveckling i många situationer förlorat i aktualitet.

De utgångspunkter vid reformarbetet i samband med

som angavs 1990 års förändringar inom för tillskapan-

efterlevandepensioneringen

det av ett könsjämlilct efterlevandepensionssystem och grunderna härför har enligt vårt förmenande alltjämt bärkraft. Även i dag det så

är att både kvinnor och män bidrar till familjens försörjning för-

genom eget värvsarbete. Även bamomsorgens

utbyggnad har bidragit till ökning

en av andelen kvinnor i förvärvslivet. Det relativa arbetskraftstalet, dvs. det tal som mäter hur stor del befolkningen ingår i arbetskraften

av som

256 Allmänna överväganden

antingen som förvärvsarbetande eller arbetslösa, år 1995 80 % för

var kvinnor och 85 % för män.

I detta sammanhang bör även anmärkas att det såväl nationellt

som internationellt inom Socialförsäkringens område finns strävan att

en konstruera bl.a. försäkringssystem bygger på könsneutrala grunder.

som Detta framgår av EG:s jämställdhetsdirektiv 79/7/EEG succesivt

om genomförande av principen likabehandling kvinnor och män i

om av fråga social trygghet. I detta direktiv föreskrivs i 4 det inte

om art. att skall få förekomma någon helst diskriminering grund kön.

som av Även nationellt råder politisk enighet de övergripande målen

om för jämställdhetspolitiken, nämligen att kvinnor och män skall ha

samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i

livet. De nuvarande könsjämlika bestämmelserna ornställningspen-

om sion och särskild efterlevandepension, är tillkorrma under bred

som en politisk enighet, är således ett resultat det arbete pågår för

av som att

uppnå dessa jämställdhetspolitiska mål.

Som redovisats i avsnitt 2.4.4 finns det emellertid inom

den nuvarande efterlevandepensioneringen fortfarande möjlighet att nybevilja

änkepension till efterlevande änkor vid makens eller därmed likställds död under vissa närmare förutsättningar grund de över-

av gångsbestämmelser som gäller på området. Det finns sålunda även i

dagens system en pensionsfönnån bygger på äldre könsojämlika

som värderingar. Änkepensioneringen är tillskapad under period då helt

en andra förutsättningar förelåg och där det fanns ett uttalat behov

av ekonomiskt bistånd för kvinnor, framför allt äldre kvinnor, blivit

som änkor efter en tids äktenskap. Denna förmån, endast kan utges till

som efterlevande kvinnor, är således tillskapad grundval könsbundna

av uppfattningar som varken stämmer överens med nuvarande sarnhällsoch förvärvsförhållanden eller med de jämställdhetsträvanden

som finns såväl nationellt som internationellt. I detta sammanhang bör påpekas att det ovan nämnda EG-direktivet för närvarande är föremål

för översyn i syfte att bl.a. sätta mål och riktlinjer ställer

upp som större krav EU-ländemas sociala trygghetssystem jämställdhets-

ur synpunkt.

Med hänsyn till de ändrade samhällsförhållandena, bl.a. lett

som därhän att kvinnor deltar i förvärvslivet i stort sett i omfattning

samma som män, kan ett bevarande av änkepensioneringen i enlighet med de

gällande övergångsbestämmelsema ifrågasättas. Detta gäller

i all synnerhet i de fall där relativt unga kvinnor, eller kvinnor i ålders-

som pensionshänseende faller inom för den s.k. generationen

ramen yngre dvs. kvinnor födda år 1954 eller senare i ett inte obetydligt antal fall kan bli berättigade till denna förmån.

Av bl.a. ovan anförda skäl finns det enligt vårt förmenande anledning att överväga ett avskaffande änkepensioneringen. Ett sådant

av borttagande skulle ur jämställdhetssynpunkt leda till att de kvarvaran-

Allmänna överväganden 257

de efterlevandepensionema överensstämde med de järnställdhetsmål som Sverige liksom övriga EU-länder förbundit sig att sträva efter

att åstadkomma. Detta skulle även medföra betydande lagtekniska och administrativa fördelar.

Emellertid är dessa Övergångsbestämmelser liksom det reformerade efterlevandepensionssystemet i övrigt tillkomna efter ett omfattande utredningsarbete och under bred politisk enighet i frågan. Mindre

en än tio år har gått sedan denna uppgörelse träffades partigränser-

över na. I förarbetena SOU 1987:55 och l987/88:17l på

prop. angavs ett flertal ställen att de reformerade könsneutrala efterlevandepensionsbestämmelserna skulle kunna få genomslag endast för den generation efterlevande vuxit under de samhälls- och förvärvsförhållan-

som upp

den som de nya efterlevandepensionsbestämrnelsema arbetats fram

utifrån. Särskild hänsyn, menade måste alltjämt till de

man, tas generationer där makarna i en familj ofta haft den arbetsfördelningen

att mannen utfört förvärvsarbete medan kvinnan skött hushållet och barnen, dvs. till de generationer inrättat sina liv efter dåvarande lag-

som stiftning och förlitat sig fortbeståndet därav. Av denna anledning antog man, även här under bred politisk samstämmighet, regler

som innebär möjligheter till ett fortsatt uppbärande nybeviljande

samt av

änkepension enligt övergångsbestämmelsema.

Med hänsyn till den politiska bakgrunden till utformningen de

av nuvarande övergångsbestämmelserna samt även med beaktande

av utredningsuppdragets ramar har vi funnit att det legat utanför

ramen för vårt uppdrag att överväga ett avskaffande dessa Övergångsbe-

av stämmelser och därmed möjligheten att även fortsättningsvis nybe-

av vilja änkepension. Som emellertid kommer framgå avsnitt 11.12

att av ifrågasätter rimligheten att låta kvinnor födda år 1945 eller

av senare även efter år 2000 nybeviljas änkepension enligt nuvarande övergångsbestämmelser. Enligt vårt förmenande torde kunna diskute-

man ra om dessa änkor verkligen tillhör kategori kvinnor bör

en som

komma i åtnjutande änkepension.

Sammanfattningsvis bör påpekas att våra förslag i alla delar stämmer väl överens med de könsneutrala strävanden och de syften i övrigt som legat bakom 1990 års reform. Vårt huvudsakliga syfte med de förändringar som trots allt väljer att föreslå inom efterlevandepensioneringen är att så långt det är möjligt konstruera efterlevande-

en pensionering som är anpassad till det reformerade ålderspensionssystemet och där utfallet för de pensionsberättigade inte i alltför hög grad skiljer sig från det utfall nuvarande regler Några förslag

som ger. som är könsbundna eller i övrigt påverkar frågan jämställdhet

som om mellan man och kvinna redovisar vi inte.

9SOUl998:l20

Underlag för beräkning av...

8 för av

Underlag beräkning

inkomstrelaterade efterlevande-

förmåner

8.1¶Val av

efterlevandepensionsunderlag

Vårt förslag: Inkomstrelaterade efterlevandeförrnåner till såväl barn som vuxna skall beräknas grundval av samma inkomstunderlag. Detta underlag skall storleksmässigt vara beroende av den avlidnes inkomster under hela den förvärvsaktiva tiden. Beräkningen skall i princip ske grundval av den ålderspensionsrätt som registrerats för den avlidne fram till dödsfallet samt, under vissa förutsättningar, även grundval av en tänkt framtida pensionsrätt.

Beräkningsprinciper

Efterlevandefönnånema i den allmänna pensioneringen har alltsedan sådana förmåner tillkom varit del folkpensioneringen och så småen av ningom även av tilläggspensioneringen. Förmånerna har alltsedan tillkomsten av den allmänna tilläggspensioneringen och införandet laav gen om allmän försäkring beräknats som pensionsförrnåner samma underlag som ålderspension och förtidspension. Detta torde ha fallit sig naturligt eftersom folk- och tilläggspensioneringen var för sig har rymt såväl ålders- som förtids- och efterlevandepension. Genom övergången till det reformerade ålderspensionssystemet kommer denna konstruktion emellertid att försvinna. Ålderspensioneringen blir ett självständigt system som kommer att bestå av en inkornstrelaterad ålderspension byggd en livsinkomstprincip och ett från detta fristående garantipensionssystem, som ger ett grundskydd för inte tjänat in rätt personer som till någon inkornstrelaterad pension eller som tjänat in endast en lägre sådan pension. Det förhållandet att ålderspensioneringen blir ett självständigt system innebär också att de ålderspensionsavgifter som from. år 1999 ersätter folk- och tilläggspensionsavgiftema kommer att finansiera enbart inkomstrelaterade ålderspensioner. Förtidspension skall enligt de riksdagen den 15 maj 1998 antagna av riktlinjerna för en reforrnerad förtidspension beräknas enligt andra prin-

260 Underlag för beräkning av... SOU 1998: 120

ciper än vad som gäller enligt de nuvarande reglerna. Avgörande för beräkningen av förtidspension kommer inte längre att ett pensions-

vara underlag utan i stället den försäkrades genomsnittliga inkomster under en viss tid före dödsfallet. Till grund för de antagna riktlinjerna ligger utredningsbetänkandena Ohälsoförsäkringen Trygghet och aktivitet SOU 1997:166 samt Ohälsoförsäkringen Övergångsbestämmelser SOU 1997:189. I betänkandena lämnas förslag till bestämmelser

om hur ett refonnerat förtidspensionssystem skall utformas. Riksdagen har emellertid, som antytts ovan, antagit enbart vissa riktlinjer för fram-

en tida förtidspension. Frågan om den närmare utfommingen av reglerna bereds för närvarande i arbetsgrupp inom Socialdepartementet. Även

en om den närmare utfominingen av förtidspensionssystemet sålunda alltjämt är föremål för beredning har vi funnit anledning att i vissa delar, utöver de antagna riktlinjerna, beakta de förslag lämnats i de

som ovan nämnda betänkandena när i det följande överväger vilka principer som bör ligga till grund för beräkningen inkomstgrundade efterle-

av vandeförrnåner. Det är således mot bakgrund redovisade föränd-

av nu ringar inom ålders- och förtidspensioneringen har att bedöma

som frågan hur inkomstrelaterade efterlevandeförrnåner skall beräknas efter ikraftträdandet av refonnerade ålderspensionsregler.

Enligt nuvarande regler beräknas samtliga former inkomstgmndad

av efterlevandepension grundval underlag. Detta bör enligt

av samma vår uppfattning gälla även för beräkningen av efterlevandepension i framtiden. Det bör i detta sammanhang beaktas att de olika formerna

av efterlevandefönnåner till vuxna i många fall kan komma att utges efter varandra i tiden. Sålunda kan och efterlevande enligt

en samma nuvarande regler först vara berättigad till omställningspension under

sex månader och därefter till förlängd omställningspension, varefter det i vissa fall också kan bli fråga särskild efterlevandepension. Vår

om grundläggande uppfattning är att förmåner detta sätt utges efter

som varandra i tiden inte får bli beloppsmässigt större längre tid för-

som flyter från dödsfallet. Huvudprincipen bör i stället att efterlevande-

vara fönnånen skall vara som högst under tiden närmast efter dödsfallet.

Det främsta syftet med efterlevandepension är att utgöra ersättning för ett inkomstbortfall som kan uppstå då make eller förälder dör.

en en Det är alltså frågan att finna ett lämpligt mått för att beräkna den

om inkomst som den avlidne skulle ha haft dödsfallet inte hade inträffat

om och därmed den standard familjen i sådant fall skulle ha levt på.

som Enligt nuvarande regler grundar sig beräkningen efterlevandepension

en tänkt förtidspension, vilken har ansetts spegla den inkomst

som den avlidne skulle ha haft dödsfallet inte hade inträffat. Vid beräk-

om ningen av förtidspension beaktas såväl de inkomster resulterat i

som registrerade pensionspoäng fram till förtidspensioneringstidpunkten dvs. i detta fall dödsfallstidpunkten i vissa fall även inkomster

som som den avlidne kunde beräknats ha haft fram till tänkt ålderspen-

SOU 1998: 120 Underlag för beräkning 261 av...

sionering. Frågan är vilket sätt i ett anpassat system för efterleman vandeförrnåner skall mäta det inkomstbortfall dödsfallet kan antas som ha orsakat. Flera olika möjligheter är härvid tänkbara. Ett sätt är att även i fortsättningen beräkna efterlevandeförmånema på grundval av ett livsinkomstbaserat underlag, dvs. ett pensionsunderlag. En annan möjlighet är att ta hänsyn enbart till den avlidnes faktiska förvärvsinkomst omedelbart före dödsfallet. Ett tredje sätt är att ta hänsyn till en förväntad inkomst i enlighet med vad gäller för besom nu räkning av sjukpenninggrundande inkomst. En fjärde lösning är att i stället utgå från den avlidnes genomsnittliga pensionsgrundande eller taxerade inkomster under en viss kortare tid före dödsfallet, t.ex. under de två bästa av de tre åren närmast före dödsfallsåret. Detta är det beräkningsunderlag som Förtidspensionsutredningen valt att lägga till grund för beräkningen ersättning vid långa sjukfall SOU 1997: 166. av En femte, härmed näraliggande, möjlighet är att i stället anknyta till samma utrednings förslag beträffande beräkning förtidspension och av beräkna efterlevandepensioner grundval medeltalet de i inav av komsthänseende högsta eller mellersta pensionsgrundande inkomsterna under fyra av de sex åren närmast före dödsfallsåret. En lösning som innebär att den avlidnes aktuella faktiska eller förväntade förvärvsinkomst läggs till grund för beräkningen kan vid första anblicken förefalla välmotiverad. Det är i och för sig rimlig tanke att en ett efterlevandeskydd till sin storlek borde beroende vilken invara av komst som den avlidne haft i anslutning till dödsfallet eller vilsnarare ken inkomst han eller hon skulle ha haft närmast därefter dödsfallet om inte hade inträffat. Detta gäller i vart fall det huvudsakliga syftet om med efterlevandeskyddet att ersätta del det faktiska anses vara en av inkomstbortfall som dödsfallet inneburit. Frågan är emellertid i så fall hur den avlidnes inkomst skulle fastställas. Inom sjukförsäkringen har för korta och medellånga sjukfall använts begreppet sjukpenninggrundande inkomst underlag för sjukersättsom ningen. Denna baserar sig "förväntad" aktuell inkomst någoren av lunda stadigvarande karaktär. Enligt gällande regler finns det emelnu lertid inte längre någon skyldighet att anmäla ändrad inkomst till försäkringskassan. I detta sammanhang bör även beaktas att den övervägande delen sjukfall i dag ersätts av den försäkrades arbetsgivare under den s.k. sjuklöneperioden om 14 dagar. De uppgifter sjukpenninggrunom dande inkomst som trots detta alltjämt finns registrerade torde i de allra flesta fall vara av äldre datum och skulle sannolikt endast i ett fåtal fall ge en rättvisande bild den avlidnes inkomstförhållanden vid dödsav fallet. Den försäkrade får i stället vid ett sjukfall skall ersättas som av försäkringskassan ange sina inkomstförhållanden, sedan utgör som underlag för sjukersättningen. Denna inkomst bäst det anses motsvara inkomstbortfall som den försäkrade drabbas vid ett sjukfall. Det kan i av detta sammanhang nämnas att utredningen för översyn inkomstbeav

262 Underlag för beräkning SOU 1998: 120

av...

greppet inom bidrags- och socalförsäkringssystemen IBIS i betänkandet Förmån efter inkomst SOU 1997:85 har föreslagit begreppet

att fastställd sjukpenninggmndande inkomst helt skall slopas.

Beräkningen av sjukpenning bygger således i dag den inkomst som den försäkrade vid sjukfallet. Överfört efterlevandepen-

uppger sioneringen skulle detta innebära att den efterlevande skulle

vara tvungen att redogöra för den avlidnes inkomstförhållanden för att efterlevan-

depension skulle kunna beräknas. Detta skulle naturligtvis vålla betydligt större svårigheter för efterlevande än det gör för den begär

en som ersättning vid sitt eget sjukfall. Vidare det inte är rimligt

anser att att utbetalning av efterlevandeförmåner skall helt beroende den

vara av efterlevandes uppgifter, endast till viss del är möjliga kontrolle-

som att ra. Att beräkna efterlevandepension på grundval den avlidnes faktis-

av ka förvärvsinkomst vid tiden för dödsfallet är denna bakgrund inte

mot en lösning som vill ställa bakom.

oss

En annan lösning skulle att grunda beräkningen efterlevande-

vara av pension inkornstuppgifter finns lätt tillgängliga administrativt

som sett men som ändå i möjligaste mån utvisar den avlidnes faktiska inkomstförhållanden i anslutning till dödsfallet. De möjligheter står

som till buds är taxerad inkomst och pensionsgrundande inkomst

eventuellt

jämte pensionsgrundande belopp, härom i avsnitt 8.4. Vid bedöm-

se ningen av vilket av dessa inkomstunderlag bäst avspeglar den

som avlidnes faktiska inkomst vid dödsfallet skall

noteras att pensionsgrun-

dande inkomst skall fastställas samtidigt med taxerad inkomst, dvs.

under hösten året efter intjänandeåret. Pensionsgrundande belopp för

intjänandeåret skall vara fastställda senast i året efter taxeringen.

mars Om taxerad inkomst skulle väljas inkomstunderlag, skulle således

som de inkomster som läggs till grund för beräkningen i vissa fall

vara något

mer aktuella än om både pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande belopp ålderspensionsunderlaget väljs. Å andra sidan kan

den taxerade inkomsten avvika ganska markant från den faktiska inkomsten genom att det i den taxerade inkomst finns registrerad

som även har tagits hänsyn till bl.a. allmänna avdrag. Eftersom det i den pensionsgrundande inkomsten inte hänsyn till sådana avdrag kom-

tas mer denna inkomst bättre att stämma överens med den faktiskt uppbur-

na ersättningen. En annan skillnad mellan taxerad inkomst å sida

ena

och pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande belopp ett

pensionsunderlag å andra sidan är att den förstnämnda inkomsten är

obegränsad till sin storlek, medan de inkomsterna inte kan över-

senare stiga det s.k. intjänandetaket 7,5 gånger det förhöjda prisbasbelop-

om pet eller, fr.o.m. 2001, 7,5 gånger inkomstbasbelopet. Även denna

ur synvinkel torde pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande belopp vara att föredra, eftersom det enligt vår uppfattning inte bör komma i fråga att tillgodoräkna efterlevandepension på inkomster

som överstiger intj änandetaket.

SOU 1998: 120 Underlag för beräkning 263

av...

Ytterligare en fördel med att välja ålderspensionsunderlaget

som underlag för beräkning efterlevandeförmåner jämfört med välja

av att taxerad inkomst är att så sätt, särregler behöver ställas

man utan att upp, under vissa förutsättningar tar hänsyn även till tid med bamledighet och plikttjänstgöring att pensionsgrundande belopp tillgodo-

genom räknas för sådan tid. Om den avlidnes taxerade inkomst skulle ligga till

grund för bedömningen skulle ett under vilket den avlidne varit hemma med barn alltid påverka beräkningsunderlaget för efterlevande-

pension i negativ riktning att den avlidne för sådant år tillgo-

genom ett doräknats ingen eller betydligt lägre inkomst än vad skulle varit

som fallet vid förvärvsarbete. Detta är enligt vår uppfattning inte tillfredsställande. Om taxerad inkomst skulle läggas till grund för beräkningen, skulle det sannolikt vara nödvändigt att skapa ett system där vissa peri-

oder är överhoppningsbara, vilket såvitt gäller förtidspensioneringen föreslagits av Sjuk- och arbetsskadekomrnittén SOU 1995:149 och 1996:113 och Förtidspensionsutredningen SOU 1997:166. Ett alter-

nativ vore att skapa alternativa beräkningsregler där möjlighet

ges att ta hänsyn till tid även före de aktuella åren. Båda lösningarna skulle

nu ge ett administrativt merarbete, vilket enligt vår uppfattning

talar mot att taxerad inkomst väljs inkomstmått. Frågan i vilken

som om omfattning

pensionsgrundande belopp bör läggas till grund för beräkningarna behandlas i avsnitt 8.4.

Vid bedömningen av de lösningar innebär utgår från den

som att man avlidnes inkomster under viss kortare eller längre period före

en -

dödsfallet kan konstateras att det enligt lämpligast

vår uppfattning vore att utgå från den avlidnes pensionsgrundande inkomst och pensions-

grundande belopp, dvs. samma inkomstmått skulle ligga till grund

som för en beräkning enligt ett pensionsunderlag. Dessa inkomster och belopp kommer emellertid i vissa fall inte fastställda förrän i

att vara mars månad det andra året efter intjänandeåret, varför det skulle ofrån-

vara kornligt med en inte helt obetydlig eftersläpning. Oavsett vilken metod som läggs till grund för beräkningen efterlevandeförmåner skulle det

av sannolikt erfordras ett systern där beräkningen alltid gjordes

grundval av uppgifter för de år med fastställt pensionsunderlag fanns

som tillgängliga vid dödsfallet, varefter det fick beräkning-

senare göras nya ar med retroaktiva utbetalningar följd för det fall den avlidnes in-

som komster varit högre under de relevanta åren vidare härom i avsnitt

8.5.3. Denna komplikation skulle emellertid bli framträdande

mer med en metod där efterlevandeförrnånema alltid grundas inkomster under ett visst begränsat antal år före dödsfallet och inte livsinkomstba-

ett serat underlag. Ju kortare inkomstperiod är relevant, desto

som större betydelse skulle sådana retroaktiva utbetalningar få.

Slutsatsen av det föregående blir att den avlidnes faktiska inkomst i anslutning till dödsfallet inte bör läggas till grund för efter-

beräkningen

som det skulle vara förenat med stora svårigheter fastställa sådan

att en

264 Underlag för beräkning av... SOU 1998: 120

inkomst. En uppskattning det inkomstbortfall dödsfallet medfört

av som skulle i stället göras på grundval den avlidnes pensionsgrundande

av inkomst för det senaste året före dödsfallet eller, den ännu inte blivit

om fastställd, för året dessförinnan. Således skulle det alltså i realiteten inte vara den avlidnes aktuella inkomst som skulle komma att läggas till grund för beräkningen.

En annan möjlighet vore att i stället ansluta till det underlag

som Förtidspensionsutredningen föreslagit beträffande inkomstrelaterad

långtidssjukpenning. En övergång från sjukpenning till långtidssjuk-

penning skall enligt utredningens förslag normalt ske automatiskt efter ett år. Långtidssjukpenning skall beräknas stabilt inkomstun-

ett mer derlag än de förvärvsinkomster omedelbart före sjukfallet legat till

som grund för beräkning av sjukpenning. Utredningens förslag innebär att långtidssjukpenningen beräknas grundval av de två bästa inkornståren av de tre år närmast föregått övergången till långtids-

som sjukpenning. Inte heller inkomsten under denna tid kan emellertid enligt vår mening med hänsyn till den eftersläpning beskrivits åter-

som anses spegla den avlidnes inkomst vid dödsfallet.

Även bortser från den komplikation

om man som den beskrivna eftersläpningen innebär är emellertid frågan huruvida den avlidnes inkomst i anslutning till dödsfallet i alla situationer är ett lämpligt mått det inkomstbortfall som dödsfallet inneburit. Därvid måste beaktas att det är olika former av efterlevandefönnåner skall beräknas. Det

som inkomstmått diskuterats, dvs. den avlidnes pensionsgrundande

som nu inkomster under något eller några år före dödsfallet, skulle visserligen kunna förefalla lämpligt för beräkning inledande omställningspen-

av sion som utges under en förhållandevis kort omställningstid. När det gäller beräkning av barnpension som kan utges under lång tid torde

en det emellertid kunna ifrågasättas inkomsterna i anslutning till döds-

om fallet är ett lämpligt mått den levnadsstandard familjen skulle ha

som levt under så många års tid. En risk är att tillfälliga inkomstminskningar eller inkomstökningar kan ha förekommit under något eller

som några få år före dödsfallet får stort genomslag, vilket ter sig särskilt olämpligt när det gäller en förmån skall utges under lång tid. I

som en sådant fall borde i stället den avlidnes inkomster under längre tid

en läggas till grund för bedömningen.

Som framhållit inledningsvis vi att det underlag läggs

anser som till grund för beräkningarna bör, med undantag för beräkning änke-

av pension se härom i kapitel ll, detsamma beträffande samtliga

vara förmåner inom efterlevandepensioneringen. Underlaget måste således kunna läggas till grund för beräkning av förmåner som kommer att utges under både kortare och längre tid. Mot denna bakgrund

anser inte att det underlag som nu diskuterats, dvs. den avlidnes faktiska pensionsgrundande inkomst i anslutning till dödsfallet eller inkomsterna under två av tre år dessförinnan, kan läggas till grund för beräkningen ef-

SOU 1998: 120 Underlag för beräkning 265

av...

terlevandeförmåner. Beräkningen bör i stället enligt vår uppfattning grundas på den avlidnes inkomster under längre tid före dödsfallet.

en Valet av beräkningsgrund står därmed enligt vår uppfattning mellan två huvudlösningar.

Den ena lösningen innebär att efterlevandepension beräknas på

samma underlag som Förtidspensionsutredningen föreslagit beträffande beräkning av förtidspension. Lösningen skulle innebära den inkomst-

att relaterade efterlevandepensionen baseras ett underlag enligt

som huvudregeln beräknas som medeltalet de fyra i inkomsthänseende

av bästa av de sex åren närmast före dödsfallsåret. Det sålunda beräknade underlaget benämns i Förtidspensionsutredningens förslag antagandeinkomst.

Det finns enligt vår uppfattning här skäl påpeka denna termi-

att att nologi lätt kan komma att leda till missuppfattningar. Inom ATPsystemet används termema antagandepoäng och antagandepoängberäkning som beteckning underlag för beräknad framtida ATP-poäng

en som skall läggas till den pensionsberättigades faktiskt intjänade ATP-

poäng vid beräkning av tilläggspension. Vidare har begreppen

antagandeinkomst och antagandeinkomstberälming använts på motsvarande sätt

av Pensionsarbetsgruppen i förslaget beräkning reforrnerad

om av pensionsrätt. Att mot denna bakgrund använda begreppet antagandeinkornst vid en beräkning av ett underlag i övrigt endast har ringa samband

som

med ålderspensionssystemet är enligt vår uppfattning mindre lämpligt.

Den andra lösningen innebär att beräkningen görs på grundval den

av avlidnes livsinkomst. Uppgifter den avlidnes inkomster fram till

dödsfallet finns tillgängliga pensionsbehållningen i det reforrne-

genom rade ålderspensionssystemet. I de fall dödsfallet inträffar sedan den

avlidne börjat uppbära ålderspension kan pensionsbehållningen vid

pensioneringstidpunkten lätt räknas fram och då uppgift den

ger om avlidnes livsinkomst. Om dödsfallet i stället inträffar i förvärvsaktiv tid ger pensionsbehållningen emellertid endast uppgift inkomsterna

om fram till denna tidpunkt. Att lägga enbart dessa inkomster till grund för beräkningen skulle leda till att efterlevandeförrnånema skulle bli mycket låga i de fall dödsfallet inträffar i år. För även i denna situa-

unga att tion kunna lägga den avlidnes livsinkomst till grund för beräkningen måste den faktiska pensionsbehållningen under vissa

förutsättningar

kompletteras med pensionsrätt inkomster det grundval

som av förvärvsmönstret fram till dödsfallstidpunkten kan den avlidne,

antas att om dödsfallet inte hade inträffat, skulle ha haft under åren från dödsfallet till en framtida pensioneringstidpunkt. Det innebär alltså det

att måste beräknas pensionsrätt också på sådan antagandeinkornst för tiden från dödsfallet till tidpunkten för ålderspensionering.

266 Underlag för beräkning SOU 1998: 120

av...

Efterlevandepensionsunderlag baserat på den avlidnes livsinkomst eller enbart på inkomsten i anslutning till dödsfallet

Enligt de regler gäller i dag kan efterlevandepension

som sägas vara beräknad grundval antingen den avlidnes tänkta förtidspension

av eller om dödsfallet inte inträffar i förvärvsaktiv ålder den avlidnes

- ålderspension. Båda dessa förmåner är del folk- och tilläggspen-

en av sioneringen.

I våra direktiv framhålls att den samverkan i dag finns mellan

som

ålders- och efterlevandepensionssystemen bör finnas kvar

även sedan

ålderspensionssystemet ändrats i enlighet med riktlinjerna för pensions-

reformen. Vägledande vid utarbetandet förslag till efter-

av ett anpassat levandepensionssystem skall bl.a. att reglerna skall harmoniera

vara med den reforrnerade ålderspensionen vad gäller den inkomstrelaterade delen. Direktiven konstaterar emellertid också beräkningen

att av efterlevandepension enligt nuvarande regler sker med utgångspunkt

från en tänkt förtidspension i de fall den avlidne vid dödsfallet inte uppbar ålderspension. Det kan därför, enligt vad uttalas, rimligt

som vara att förslagen i möjligaste mån anknyter till reglerna för förtidspension också i framtiden. Det framhålls emellertid också utredaren oförhindrad

att är att föreslå andra lösningar.

Förtidspensionsutredningen har framhållit att den primära funktionen

för en försäkring vid långvarigt nedsatt skall arbetsförmåga vara att

tillförsäkra den som etablerat sig arbetsmarknaden skydd

ett gott mot inkomstbortfall. För att åstadkomma detta krävs konstruktion

en där försäkringen ersätter en betydande andel den inkomst

av som personen skulle ha haft om han eller hon fortsatt förvärvsarbeta fram till ordinarie pensionsålder. Utredningen har för ekonomisk

ansett att systemet ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga bör ha karaktären

av en

riskförsäkring. Försäkringsersättning bör betalas till den enskilde i

ut princip oberoende

av hur länge han eller hon varit ansluten och betalat avgift till försäkringen. Inkomstskyddet bör således inte ha den karaktär av intjänad rättighet kännetecknar ålderspensionssystemet.

som

ligger enligt Föitidspensionsutredningen

en avgörande skillnad mellan

ett förtids- och ett ålderspensionssystem. Ett

förtidspensionssystem är primärt en riskförsäkring medan

ålderspensionssystemet bygger ett

stort inslag av sparande över livet.

Mot denna bakgrund har Förtidspensionsutredningen

föreslagit att

förtidspension skall beräknas sätt innebär det

ett som att görs ett antagande om en framtida inkomst med stöd inkomsterna

av närmast före dödsfallet ett s.k. historiskt underlag för antagandeinkomsten. Vi kommer i det följande att benämna

detta underlag som förtidspensionsunderlag.

En konsekvens av den metod Förtidspensionsutredningen föror-

som dat är att inkomster den försäkrade haft före de inkomstår

som som

Underlag för beräkning 267

av...

läggs till grund för beräkning underlaget inte kan påverka storleken

förmånen. Detta innebär alltså att arbetat visst

en person som ett mindre antal år i Sverige kan bli berättigad till lika hög ersättning vid

en långvarig nedsättning av arbetsförmågan arbetat i

som en person som Sverige under en betydligt längre tid. Om livsinkomstprincip i stället

en läggs till grund för beräkningen skulle detta inte bli fallet. Då skulle såväl den försäkrades faktiska inkomster före försäkringsfallet de

som inkomster som den försäkrade skulle antas ha haft under tiden fram till en tänkt ålderspensionering komma att påverka beräkningen.

Frågan är vad bör gälla inom för inkomstrelaterad ef-

som systemet terlevandepension. Skall storleken efterlevandeförmånema be-

vara roende endast av den avlidnes inkomster under ett visst antal år före dödsfallet eller skall inkomsterna under hela livet påverka beräkningen Skall alltså efterlevandeförrnånema efter arbetat i Sveri-

en person som ge under endast en begränsad tid kunna lika höga förrnånema

vara som efter en person som haft motsvarande årliga inkomster arbetat

men under en betydligt längre tid

Enligt vår uppfattning finns det principiella skillnader mellan förmå-

nema inom förtidspensioneringen och inom efterlevandepensioneringen

som måste beaktas vid bedömningen vilket underlag skall läggas

av som till grund för beräkningen efterlevandepension. Vidare måste enligt

av vår mening beaktas de internationella konsekvenser de olika beräk-

som ningsmetodema kan upphov till. Härtill kommer de särskilda

ge problem som kan uppstå att efterlevandepension kan även

genom utges efter personer som vid dödsfallet uppbar ålderspension.

En viktig principiell skillnad mellan efterlevandepension och förtidspension är att den senare förmånen har till syfte utgöra fullständig

att en försörjning för den försäkrade, medan efterlevandepensioneringen

enligt vårt synsätt i vart fall när det gäller förrnånema till

vuxna enbart är att anse som en kompletterande inkomst till den efterlevandes

egna förvärvsinkomster eller pensionsinkomster under en viss tid efter

ett dödsfall. Efterlevandepensionen har alltså enligt vår uppfattning inte

samma karaktär av fullständigt inkomstbortfallsskydd förtidspen-

som sionen. Det framstår därmed långt ifrån självklart efterlevande-

som att pensionen skall vara beroende enbart den avlidnes inkomster i viss

av anslutning till dödsfallet. Härtill kommer efterlevandepensioner

att enligt nuvarande regler är beroende den avlidnes inkomster under stör-

av re delen av den förvärvsaktiva perioden livet. Detta gäller såväl när

av dödsfallet inträffar i förvärvsaktiv ålder när det sker sedan ålders-

som pension börjat uppbäras. Efterlevandepension betraktas alltså i viss

en bemärkelse som en del den avlidnes ålderspension eller tänkt

av en sådan pension. Enligt vår uppfattning bör det krävas starka skäl för att

denna utgångspunkt inte även i fortsättningen skall läggas till grund för

konstruktionen av systemet för efterlevandepension.

268 Underlag för beräkning SOU 1998: 120

av...

Som antytts ovan är valet beräkningsmetod betydelsefullt även

av ur ett internationellt perspektiv. Mot bakgrund den alltmer ökande rör-

av ligheten på arbetsmarknaden och med hänsyn till de EG-rättsliga regler som därigenom kan bli tillämpliga bl.a. vad den sociala trygghe-

avser ten, bör särskild hänsyn tas till att det systemet för efterlevandepen-

nya sion kan fungera även i situationer där den avlidne har varit försäkrad i flera olika länder. En beräkning grundval det beskrivna förtids-

av pensionsunderlaget skulle mot denna bakgrund få andra konsekvenser

än vad som gäller enligt nuvarande regler för beräkning efterlevande-

av förmåner. Eftersom förtidspensionsunderlaget inte bygger livsin-

en komsttanke utan att endast inkomsterna under viss tid före döds-

en fallet får betydelse, skulle efterlevande till kort tid

en en person som före dödsfallet kommit till Sverige från ett annat land kunna bli berätti-

gad till lika stora efterlevandeförrnåner den avlidne hade varit

som om försäkrad och arbetat i Sverige under betydligt längre tid. Detta inne-

en bär inte bara att hög förmån i den situationen kan utbetalas till

en en efterlevande som är bosatt i Sverige Sverige dessutom kommer

utan att att, med hänsyn till reglerna i förordningen EEG 1408/71,

nr vara skyldigt att exportera sådan efterlevandefönnån inom EU/EES. En-

en ligt nuvarande regler exporteras visserligen efterlevandepension från

tilläggspensioneringen utan begränsningar, sådan förmån kom-

men en mer, i de fall den avlidne arbetat i Sverige under endast ett fåtal år, att vara lägre än om den avlidne arbetat under betydligt längre tid

en med

motsvarande årliga inkomster. Det skall härvid det är fråga

noteras att om förmåner till efterlevande barn och inte under någon tid

vuxna som alls behöver ha varit bosatta i Sverige för berättigade till förmå-

att vara nerna efter den avlidne. Vidare bör i denna situation även beaktas risken för att den efterlevande får dubbel kompensation från land

ett annat eller andra länder där den avlidne arbetat.

De konsekvenser som en tillämpning ett förtidspensionsunderlag

av skulle ge upphov till när det gäller efterlevande till avlider

personer som efter att några tidigare ha flyttat till och börjat förvärvsarbeta i Sveri-

ge kan enligt vår uppfattning ifrågasättas. Ytterligare situation

en som bör uppmärksammas är den då en person avlider efter att kortare tid

en dessförinnan ha flyttat från Sverige. Oavsett vid dödsfallet

om personen varit försäkrad i det andra landet eller inte, kan det ifrågasättas det

om inte bör utgå någon ersättning från Sverige till den efterlevande grundval av den inkomst den avlidne haft under sina år i det

som svenska förvärvslivet. Enligt de gällande reglerna beräkning efter-

nu om av levandepension blir konsekvensen att Sverige efterlevandepension

utger i förhållande till antalet år med intjänade ATP-poäng och storleken på dessa. Dessa regler är anpassade till de EG-rättsliga regler prorata-

om beräkning av förmåner till efterlevande gäller enligt förordningen

som 1408/71 se härom i kapitel 5.

SOU 1998: 120 Underlag för beräkning av... 269

Enligt vår uppfattning är de konsekvenser tillämpning av ett som en förtidspensionsunderlag kan få i ett internationellt perspektiv mindre lämpliga. Frågan är om konsekvenserna kan förhindras, eller i vart fall rnildras. En möjlighet vore att ställa upp krav ett visst antal år med registrerad pensionsgrundande inkomst för att rätt till efterlevandeförmåner över huvud taget skulle föreligga. En sådan regel skulle alltså innebära att efterlevandeförrnåner först när denna tid förflutit genereras och förmånema skulle då beräknas grundval inkomsterna under av ett visst antal före dödsfallet. Detta skulle emellertid upphov till ge stora tröskeleffekter. Om villkoret är t.ex. fem år med pensionsgmndande inkomst skulle den som arbetat i fyra år inte kunna efterlämna någon förmån alls, medan den arbetat i fem år skulle kunna efterlämna som en hög förmån. Regeln skulle för det andra inte kunna upprätthållas inom EU/EES på grund av samrnanläggningsprincipen i förordningen 1408/71. Enligt denna princip skulle, vid bedömningen av om ett dylikt anknytningsvillkor är uppfyllt, även försäkringstid i ett annat land inom EU/EES få tillgodoräknas. Om efterlevandepension skall beräknas enligt samma princip som föreslagits beträffande beräkning av förtidspension skulle man således, mot bakgrund av vad som redovisats ovan, få godta de internationella konsekvenser som nu beskrivits. Detta talar enligt vår uppfattning mot att föreslå sådan lösning. Vi i stället att ett pensionsunderlag en anser där förrnånemas storlek görs beroende av anknytningen till det svenska förvärvslivet ligger bättre i linje med de grundläggande principer inom EG-rätten som blir tillämpliga när efterlevandepension skall betalas ut efter en person som har tjänat rätt till förmåner från flera olika länder. Detta talar enligt vår uppfattning för att välja ett ålderspensionsunderlag som beräkningsunderlag. Av betydelse vid valet mellan ett pensionsunderlag och en inkomstbortfallsmetod som beräkningsgrund är också frågan hur efterlevandeförrnånema skall beräknas efter en avliden som vid dödsfallet uppbar ålderspension. Denna problematik uppkommer inte i motsvarande mån inom förtidspensioneringen eftersom förtidspension inte kan beviljas efter det år då den försäkrade har fyllt 65 år eller för tid dessförinnan då den försäkrade erhåller ålderspension. Enligt förslagen i det reformerade ålderspensionssystemet beräknas kompensationsgraden i detta system vara ungefär densamma som i dagens ATP-system där ålderspensionen genomsnittligt sett utgör 60 % av den avlidnes genomsnittliga inkomster. Om det är enbart inkomsten under de närmaste åren före dödsfallet som skall utgöra underlag för beräkningen kommer denna inkomst att för en person, som dör sedan han uppburit ålderspension under några år, huvudsakligen att vara just ålderspensionsbeloppet. Det skulle kunna hävdas att det är rimligt att lägga detta belopp till grund för beräkningen eftersom inkomstbortfallet är just den månatliga ålderspensionen och inte den inkomst vilken den är beräknad. Detta skulle

270 Underlag för beräkning

av... SOU 1998: 120

emellertid ge upphov till vissa tröskeleffekter för dem avlider som precis före respektive efter ålderspensionsuttaget. Samma problem uppstår

vid t.ex. tidiga uttag ålderspension: av hela eller partiella. Situationen

kompliceras då ytterligare av att inkomstunderlaget i den situationen

kommer att bestå delvis vanlig inkomst tjänst eller förvärvsverkav av

samhet och delvis pensionsinkomst med lägre

av en kompensationsgrad.

Om man inte anser att den påtalade skillnaden i kompensationsnu grad borde påverka beräkningen efterlevandefönnånema av skulle al-

ternativa beräkningsgrunder få övervägas för det fall den avlidnes in-

komst under åren närmast före dödsfallet skall ligga till grund för be-

räkningen. En möjlighet att införa valmöjlighet vore en som innebär att

efterlevandefönnånen beräknas på det mest förmånliga underlaget: ål-

derspensionen eller den pensionsgrundande inkomsten under ett visst antal år före pensioneringen. En sådan lösning synes emellertid enligt

vår uppfattning inte tilltalande, sig vare ur principiell eller administrativ

synvinkel.

En annan möjlighet övervägts, särskilt som med hänsyn till innehållet

i direktiven, är att låta beräkningen

av efterlevandepension grundas

förtidspensionsunderlaget i de fall dödsfallet inträffar i förvärvsaktiv tid

och på ett livsinkornstunderlag i de fall dödsfallet inträffar efter ålders-

pensioneringen. Härigenom skulle åstadkommas anpassning till en det

reformerade ålderspensionssystemet samtidigt

som reglerna skulle an-

knyta till reglerna för förtidspension. En sådan lösning skulle emellertid

också kunna innebära tröskeleffekter.

Efterlevandepension efter den

som avlider strax efter ålderspensioneringen skulle då räknas grund-

val av dennes samlade livsinkomst, vilket skulle kunna leda till been tydligt högre eller lägre pension än enbart inkomsterna om kort tid före

en tänkt ålderspensionering skulle

läggas till grund för beräkningen.

Detta är inte invändningsfritt. En sådan lösning skulle när det gäller

personer som är svårt sjuka öppna för möjligheten att göra särskilda

överväganden huruvida om ett uttag av ålderspension före dödsfallet

skulle vara fördelaktigt

ur efterlevandepensionssynpunkt eller inte.

Komplikationer skulle vidare, samma sätt som påpekats ovan, kunna

uppstå vid partiella uttag ålderspension och särskilda av regler skulle få

tillskapas för beräkning efterlevandepension

av när den avlidne gjort

förtida uttag eller skjutit sitt upp uttag av ålderspension. Det är inte

heller från administrativ synpunkt rimligt att tillämpa två helt olika underlag för en och samma förmån.

Om ett pensionsunderlag

i stället väljs som beräkningsunderlag,

oavsett när dödsfallet inträffar, kommer de diskuterade nu situationema inte

att vålla några problem. Beräkningen kommer att kunna ske grundval

av samma underlag oavsett den avlidne uppburit ålderspension om eller inte vid dödsfallet. Vad beräkning

en ett pensionsunderlag i realite-

ten innebär vid dödsfall under förvärvsaktiv tid är att man räknar fram

ett tänkt ålderspensionsunderlagbaserat på faktiska och i vissa situatio-

Underlag för beräkning

av...

ner även tänkta framtida inkomster. Om dödsfallet inträffar då ålderspension utges finns därmed så att säga facit redan i handen. Underlaget blir i princip detsamma som det vilket den utgående ålderspensionen är baserad.

Sammanfattningsvis vill framhålla att vår huvudsakliga uppgift enligt direktiven har varit att anpassa reglerna efterlevandepension

om till det refonnerade ålderspensionssystemet. Efterlevandepensioneringen har på olika sätt samband med både ålderspensioneringen och förtidspensioneringen. Vi emellertid att sambandet med ålderspen-

anser sioneringen och den livsinkomstprincip som ligger till grund för denna väger över. Framför allt har det emellertid vid våra närmare överväganden visat sig att en beräkning av efterlevandepension ett underlag som motsvarar det som enligt Förtidspensionsutredningen skall ligga till grund för beräkningen av förtidspension skulle få mindre lämpliga konsekvenser inom efterlevandepensioneringen både principiell synvin-

ur kel och av administrativa, internationella och tekniska skäl. Vår bedömning är därför att den avlidnes livsinkomst fortsättningsvis bör ligga till grund för beräkningen inkomstrelaterad efterlevandepension.

Uppgifter om den avlidnes livsinkomst under intjänandetaket finns lätt tillgängliga genom att den avlidnes pensionsrätter fram till dödsfallstidpunkten finns som registrerad pensionsbehållning i det reforrnerade ålderspensionssystemet. Därutöver måste dödsfallet inträffar

om under förvärvsaktiv tid, enligt vad framhållits hänsyn under

som ovan, vissa förutsättningar tas till tänkta framtida inkomster det år då dödsfallet inträffade fram till tidpunkten för övergång i ålderspension och utträde ur förvärvslivet. De närmare övervägandena kring hur denna beräkning skall göras kommer vi att utveckla i avsnitt 8.2 och 8.3. En särskild fråga i detta sammanhang är vilken ålder generellt sett

som skall betraktas som pensionsålder i det refonnerade ålderspensionssystemet. Någon fastlagd pensionsålder finns inte i detta system. Denna fråga behandlas närmare i avsnitt 8.2. En fråga är pensionsrätt

annan om som i det enskilda fallet har tjänats in efter den tidpunkt generellt

som sett anses vara pensionsålder skall beaktas vid beräkningen efterle-

av vandepension. Denna fråga behandlas i avsnitt 8.5.3. I avsnitten 8.4 och 8.5 kommer vidare att närmare redovisa våra överväganden kring pensionsunderlaget och tekniken för beräkning årlig efterlevande-

av pension med stöd av den tillgängliga och beräknade pensionsbehållningen.

En konsekvens av våra ställningstaganden är att efterlevandepension kommer att kunna utges i situationer där den avlidne tidigare under viss tid arbetat och tillgodoräknats pensionsrätt i Sverige under lång tid

men före dödsfallet varit bosatt utomlands. Detta hade inte kunnat inträffa

ett förtidspensionsunderlag legat till grund för beräkningen. Å andra om sidan kommer en person som vid dödsfallet arbetat under endast några få år i Sverige inte att kunna lämna efter sig rätt till lika stor efterlevan-

272 Underlag för beräkning SOU 1998: 120

av...

depension som den som arbetat i Sverige under större delen sitt liv.

av Detta hade blivit fallet om vid beräkningen hänsyn tagits endast till inkomsterna under några få år före dödsfallet. En konsekvens

av att olika underlag tillämpas vid beräkning förtidspension respektive

av efterlevandepension är också grund bristande

att en person som av anknytning till förvärvslivet i samband med ett förtidspensionsfall inte är berättigad till förtidspension kommer och när

om personen senare avlider att kunna efterlärnna efterlevandepension beräknad grundval av sin tidigare förvärvsverksamhet i Sverige. Detta är visserligen

en icke åsyftad följd av att olika underlag tillämpas vid beräkningen

men får med hänsyn till fördelarna med att beräkna efterlevandepension grundval av ett livsinkomstunderlag enligt vår uppfattning

accepteras.

8.2 för att

Förutsättningar antagandeinkomst

skall beräknas

Vårt förslag: Under förutsättning att det för den avlidne har registrerats pensionsrätt under minst tre de fem åren närmast före döds-

fallsåret skall vid beräkningen efterlevandepensionsunderlaget,

av utöver intjänad pensionsrätt fram t.o.m. året före dödsfallet, tillgodoräknas pensionsrätt för tid fr.o.m. dödsfallsåret t.o.m. det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år.

8.2.1¶Nuvarande regler och Pensionsarbetsgruppens överväganden

Om ett dödsfall inträffar under förvärvsaktiv tid beräknas i dag efterlevandepension från tilläggspensioneringen viss andel den

som en av förtidspension den avlidne skulle ha beviljats förutsättningar

som om härför hade förelegat vid tidpunkten för dödsfallet. Enligt reglerna för beräkning av förtidspension har den försäkrade under vissa förutsättningar rätt att tillgodoräkna sig pensionspoäng även för tid fr.o.m. året för pensionsfallet t.o.m. året då den försäkrade fyller 64 år. Förutsätt-

ningarna för en sådan antagandepoängberälcning är pensionspoäng

att har tillgodoräknats den försäkrade för minst två de fyra åren närmast

av före pensionsfallet eller att den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst eller den inkomst skulle ha utgjort sjukpenninggrundande

som inkomst om försäkringskassan hade känt till samtliga förhållanden vid pensionsfallet uppgick till lägst ett belopp det vid årets

som motsvarar

ingång gällande basbeloppet.

Om den försäkrade uppfyller något de angivna kvalifikations-

av nu kraven beräknas pensionspoäng för tiden fr.o.m. året för pensionsfallet t.o.m. det år den försäkrade fyller 64 år antagandepoäng grundval

SOU 1998: 120 Underlag för beräkning av... 273

den två metoder det förrnånligaste resultatet. Antingen av av som ger beräknas antagandepoängen som medeltalet av pensionspoängen för de bästa två av de fyra åren som närmast föregått det år då pensionsfallet inträffade. Eller också beräknas den som medeltalet av pensionspoängen för samtliga fr.o.m. det år den försäkrade fyllt 16 år t.0.m. det år

närmast föregått pensionsfallet, varvid bortses från de år intill ett som antal av hälften för vilka pensionspoäng inte finns registrerade eller för vilka poängtalet är lägst. Den sålunda beräknade antagandepoängen anses vid beräkningen av tilläggspension med tillämpning av 15- och 30-årsreglema utgöra den försäkrades pensionspoäng för vart och ett av de år för vilka antagandepoäng tillgodoräknas.

Dagens regler om beräkning av antagandepoäng uppställer alltså först ett kvalifikationskrav som måste uppfyllas för att den försäkrade skall få tillgodoräkna sig sådana poäng. Därefter beräknas antagandepoängen efter den av de två alternativa metoderna som ger det förmånligaste resultatet för den försäkrade. Den försäkrade tillgodoräknas sedan antagandepoäng för varje år fram t.0.m. 64-årsåret.

Vid bedömningen av hur ett systern med beräkning antagandein-

av komst skall utformas inom ramen för ett anpassat efterlevandepensionssystem måste inledningsvis tas ställning till om det även fortsättningsvis bör uppställas ett kvalifikationsvillkor motsvarande det som gäller i dag eller om systemet skall utformas annat sätt.

Under arbetet med det refonnerade ålderspensionssystemet redovisade Pensionsarbetsgmppen PAG vissa överväganden kring en möjlig framtida ufomming av förtidspensioneringen, vari ingick även en skiss till utformning av antagandeinkomstberäkning inom denna pensionsforrn. Enligt PAG borde utgångspunkten för beräkning av framtida inkomst vara att den försäkrade vid pensionsfallet hade en stadigvarande och något så när aktuell anknytning till arbetsmarknaden här i landet, varför man med fog skulle kunna utgå från att den försäkrade, sjukdomen eller skadan förutan, skulle ha fortsatt att förvärvsarbeta i Sverige. Reglerna borde dessutom ge ett visst efterskydd för personer som tillfälligt avbrutit sin förvärvsverksamhet eller som flyttat till annat land för att arbeta där under viss begränsad tid. PAG förordade mot denna bakgrund att det som villkor för ett tillgodoräknande av antagandeinkomster skulle gälla att den försäkrade hade tjänat in pensionsrätt under minst tre av de fyra åren närmast före året för pensionsfallet. Någon regel motsvarande dagens alternativa "ingångsvillkor" sjukpenning-

om grundande inkomst vid tidpunkten för pensionsfallet borde enligt PAG inte upptas. En försäkrad som uppfyller det sålunda uppställda kvalifikationsvillkoret skulle enligt PAG:s skiss få tillgodoräkna sig antagandeinkomst enligt vissa alternativa beräkningsregler se vidare härom avsnitt 8.3 för samtliga år fr.o.m dödsfallsåret t.0.m. det år den försäkrade fyller 64 år.

274 Underlag för beräkning

av... SOU 1998: 120

8.2.2 Val metod för

av beräkning av antagandeinkomst

Den nuvarande och den PAG diskuterade metoden skulle alltså av Över-

förd till anpassad innebära

en efterlevandepensionering att det för

en avliden person som uppfyllt det kvalifikationsvillkor som uppställs skall

beräknas antagandeinkomster för samtliga år från dödsfallsåret t.0.m. en

viss tidpunkt: enligt PAG:s förslag det år den försäkrade skulle ha fyllt

64 år.

Vi har i detta sammanhang funnit anledning att överväga även en

annan metod för att beräkna antagandeinkomst inom

efterlevandepen-

sioneringen. Denna metod innebär i korthet att det inte ställs upp något

särskilt kvalifikationskrav för att antagandeinkomst skall beräknas. An-

tagandeinkomst för tiden fr.o.m. dödsfallet år t.0.m. det den avlidne

skulle ha fyllt 64 skall i stället tillgodoräknas i förhållande till hur

lång tid den avlidne har förvärvsarbetat i Sverige.

Den nu beskrivna metoden har likheter med de regler som i dag gäl-

ler för beräkning framtida av bosättningstid för förtidspension och -

efterlevandepension inom folkpensioneringen. Folkpension

- utges en-

ligt de allmänna reglerna för sådan pension antingen grundval av antalet bosättningsår i Sverige eller på grundval år av antalet med pen-

sionspoäng för tilläggspension. Som bosättningstid räknas därvid

inte

bara tid fram till pensionsfallet utan även tid därefter det år då t.0.m.

den pensionsberättigade fyller 64 år. Om den

pensionsberättigade som

bosättningstid kan tillgodoräkna sig fyra femtedelar tiden fr.o.m. av det

år då han fyllde 16 år t.0.m. året före pensionsfallet, får han som bosätt-

ningsår tillgodoräkna sig samtliga år fr.o.m året före pensionsfallet fram

t.0.m. det år då han skulle ha fyllt 64 år. Om han har mindre än fyra

femtedelar av tiden tillgodoräknad bosättningstid, får han som tillgodo-

räkna sig så stor andel tiden mellan av pensioneringen och 64-årsåret

som motsvarar förhållandet mellan den bosättningstid han

som tillgodo-

räknats från 16 års ålder t.0.m. året före pensionsfallet och fyra femte-

delar av hela denna sistnämnda tid.

Skillnaden mellan den diskuterade metoden nu här benämnd intjä- nandemetoden och metod med kvaliñkationsvillkor - en skulle vara att

intjänandemetoden innebär antagandeinkomst att tillgodoräknas endast

för så många år står i proportion till den förvärvsaktiva som tiden i Sve-

rige. Det skulle emellertid sakna betydelse när i tiden förvärvsåren lig-

ger. Om kravet för att tillgodoräknas antagandeinkomst för samtliga år

efter dödsfallet fram till t.ex. det år den avlidne skulle ha fyllt 64 år

skulle vara att pensionsgrundande inkomster tillgodoräknats under fyra

femtedelar åren fr.o.m. 16 års ålder året av t.0.m. före dödsfallet, skulle

det alltså inte spela någon roll den resterande femtedelen om år infallit

just i anslutning till dödsfallet. En kvalifikationsvillkorsmetod skulle i

stället bygga ett allt eller intet. Om resonemang om kvaliñkations-

SOU 1998: 120 Underlag för beräkning av... 275

villkoret väl har uppfyllts skulle antagandeinkomst tillgodoräknas för samtliga år efter dödsfallet oavsett antalet förvärvsår dessförinnan. Principiellt sett skiljer sig metoderna att kvalifikationsvillgenom korsmetoden kan sägas bygga principen att det förvärvsmönster som uppvisats under tiden närmast före dödsfallet anses avgörande för om personen skulle antas kunna ha tjänat in pensionsrätt även under resten av tiden fram till ålderspensioneringen, medan intjänandemetoden innebär att antalet år med intjänad pensionsrätt sätts i fokus och antagandeberäkning sker med hänsyn till dessa år, oavsett när under den avlidnes förvärvsaktiva tid dessa år har infallit. Vår principiella uppfattning är att antagandeinkomstberäkningen skall grunda sig på, som ordet antyder, ett antagande att den avlidne om skulle haft en viss framtida inkomst och pensionsrätt dödsfallet inte om hade inträffat. För att kunna göra ett sådant antagande måste det finnas stöd härför i den avlidnes förvärvsmönster under viss tid före dödsfallet. Vår utgångspunkt är därför att någon form kvalifikationsvillkor av måste uppställas för att antagandeinkomster skall tillgodoräknas. Frågan är emellertid om ett sådant synsätt konsekvenser framstår ger som som mindre tillfredsställande och kan leda till att metod bygger som en som på att antagandeberälcningen sker med hänsyn till antalet år med intjänad pensionsrätt trots allt bör övervägas. När det gäller utfallet för vissa personkategorier skulle detta kunna bli helt olika beroende vilken av de båda metoderna tillämpas. som En person som visserligen haft långvarig anknytning till det svenska förvärvslivet men som ett visst antal år före dödsfallet lämnat Sverige skulle med ett krav aktuell anknytning kvalifikationsvillkor inte som tillgodoräknas någon antagandeinkomst. Samma skulle emellerperson tid med intjänandemetoden tillgodoräknas antagandeinkomst för ett visst antal år, beroende på hur många år tidigare arbetat i Svepersonen rige. En person som däremot kommit till Sverige vid exempelvis 40 års ålder och som hunnit arbeta här i t.ex. fem år skulle med ett kvalifikationsvillkor motsvarande dagens två fyra år få tillgodoräkna sig antaav gandeinkomst för samtliga år fram till en tänkt ålderspensionering. Med intjänandemetoden skulle antalet år med antagandeinkomst ha blivit mycket färre eftersom arbetat i Sverige under bara fem personen av åren mellan 16 och 45 års ålder. Båda de situationer som nu beskrivits, där alltså utfallet blir helt olika beroende vilken metod som väljs, har internationell anknytning. en Även beaktande EG-rätten metoderna olika resultat. Det utan av ger gäller t.ex. en person som varit hemma i 15 år och tagit hand bam om och i övrigt förvärvsarbetat under 10 år, 5 år närmast före dödsvarav fallet. Med kvaliñkationsvillkorsmetoden får denna tillgodoräkperson nas antagandeinkomst för samtliga år från dödsfallet. Med den andra metoden tillgodoräknas antagandeinkomst endast för viss andel en av

276 Underlag för beräkning SOU 1998: 120

av...

åren. Annorlunda förhåller det sig emellertid för arbetat i

en person som Sverige under stor del sin förvärvsaktiva tid någon

en av men som av anledning slutar att förvärvsarbeta under period 5-10 år i 45-

en om t.ex. årsåldem. Med kvaliñkationsvillkorsmetoden får denna inte

person tillgodoräknas någon antagandeinkomst alls dock alltid efterlevan-

en depension grundad på den faktiskt intjänade pensionsrätten medan

samma person med intjänandemetoden kommer att tillgodoräknas

antagandeinkomst för ett visst antal år från dödsfallet till tänkt framtida

en pensioneringstidpunkt.

En fråga bör beaktas kvalifikationsvillkor

som oavsett om ett uppställs eller om intjänandemetoden läggs till grund för beräkningen

av antagandeinkomst, är antagandeberäkning sätt i dag

om samma som skall göras t.o.m. det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år eller

om någon annan tidigare eller tidpunkt bör övervägas. En

senare annan fråga som berör båda metoderna är det är tillräckligt pensions-

om att grundande inkomst m.m. har tillgodoräknats för visst år för detta

ett att

år skall beaktas vid antagandeinkomstberälcning. Om så

en anses vara fallet skulle det innebära inkomst minst 24 %

att en om av basbeloppet

är tillräcklig för att tiden skulle få tillgodoräknas enligt båda metoderna.

Således skulle t.ex. ferieinkomster i de flesta fall leda till tiden får

att tillgodoräknas vid beräkningen. Om

man i stället vill skärpa kravet och anser att det bör krävas stadigvarande anknytning till arbets-

en mer marknaden för att tiden skall få tillgodoräknas, skulle kunna

man t.ex. uppställa krav viss storlek den pensionsgrundande inkomsten för

att året skall tillgodoräknas. Såvitt gäller reglerna beräkning

om av framtida bosättningstid inom folkpensioneringen uppstår inte

samma problem eftersom framtida bosättningstid beräknas grundval det

av antal dagar som den försäkrade varit bosatt i Sverige.

En fråga som också måste lösas intjänandemetod väljs

om en men som skulle kunna undvikas med kvaliñkationsvillkorsmetod är

en om 16 års ålder är rimlig utgångspunkt för beräkningarna eller

en om en senare tidpunkt bör väljas. Det förhållandet 16-årsåldem

att utgör utgångspunkten såvitt de nämnda reglerna inom folkpensione-

avser ovan ringen om beräkning framtida bosättningstid behöver inte innebära

av att samma förhållande skall råda då det gäller beräkning framtida

av inkomst. För beräkning framtida bosättningstid är det tid

av som personen varit bosatt i Sverige fr.o.m 16 års ålder är avgörande. Det

som torde emellertid inte lika vanligt att arbetar redan från 16 års

vara man ålder som att man kan tillgodoräkna sig bosättningstid från denna ålder.

Om 16-årsåldem skulle väljas utgångspunkt för beräkningen, skulle

som man således med all sannolikhet behöva relativt i

vara sett mer generös bedömningen av hur lång tid skall krävas för antagandeinkomst

som att skall beräknas för samtliga efter dödsfallet än kravet i nuvarande

folkpensionsregler om fyra femtedelar. Kravet kan inte ställas så högt

SOU 1998: 120 Underlag för beräkning av... 277

att det för dem t.ex. genomgått längre utbildning blir mycket som en svårt eller omöjligt att uppfylla kravet. Om i stället, för att undvika den ovan beskrivna komplikationen, en tidpunkt är 16 år skulle väljas utgångspunkt måste särskilt annan som övervägas hur beräkningen skall göras i de fall en person avlidit innan denna ålder uppnåtts. Ju senare tidpunkten läggs desto större är naturligtvis risken för att detta inträffar. Alternativet till att särreglera dessa situationer skulle att godta konsekvensen att under en viss vara personer ålder inte skulle kunna efterlämna efterlevandepension beräknad efter framtida inkomst. Detta skulle ge mindre tillfredsställande konsekveni fall då personen faktiskt börjat förvärvsarbeta, dvs. där det egentliser gen skulle kunna beräknas en antagandeinkomst. Av betydelse vid valet beräkningsmetod är emellertid inte bara de av diskuterade argumenten utan också vilka konsekvenser de olika menu toderna skulle i ett EG-rättsligt perspektiv. Ett skäl som ibland anförts mot metoder med krav kvalifikationsvillkor är att sådana metoder kan innebära komplikationer i internationellt hänseende. En grundläggande princip inom EG/EES-regleringen är den s.k. sarnrnanläggningsprincipen se närmare härom i kapitel 5, innebärande att en medlemsstat ställer upp krav viss försäkrings- eller bosättom ningstid för förvärv, bibehållande eller återfående av rätten till förmåner skall även försäkrings- och bosättningsperioder som fullgjorts enligt ett annat medlemslands lagstiftning beaktas. Frågan om efterlevandepension skall beräknas enbart grundval faktiskt intjänad pensionsrätt av eller om hänsyn skall tas även till antagandeinkomster för tiden efter dödsfallet är emellertid enligt vår uppfattning inte något som kan betraktas som ett krav för rätt till en viss förmån. Bedömningen av om ett kvalifikationsvillkor som innebär krav på anknytning till svenskt förvärvsliv under viss tid är uppfyllt eller inte skall enligt vår uppfattning göras enbart utifrån förvärvsåren i Sverige under den aktuella tidsperioden. En har arbetat i både Sverige och t.ex. Tyskland under person som den tid som är aktuell t.ex. en fyraårsperiod kan alltså inte tillgodoräknas förvärvstiden i Tyskland vid bedömningen av om kvalifikationsvillkoret är uppfyllt eller inte. Det förhållandet att sådan person vid en tillämpningen av dagens regler faktiskt tillgodoräknas antagandepoäng torde bero att försäkring i annat EU-land i ett sådant fall grund - EG-rättens regler aktuell försäkring järnställs med att den förav om säkrade varit försäkrad för sjukpenninggrundande inkomst dvs. uppi fyller det alternativa kvalifrkationskravet, den s.k. SGI-regeln. En bei räkning enligt kvalifikationsvillkorsmetoden eller intjänandemetoden i kan denna bakgrund olika resultat. En arbetat länge i mot ge person som Sverige men som arbetat utomlands under hela den tid som är avgörande för om ett kvalifikationsvillkor är uppfyllt skulle alltså inte tillgodoräknas någon antagandeinkomst, oavsett om han eller hon arbetat inom EU/EES eller i annat land. Med intjänandemetoden skulle samma per-

278 Underlag för beräkning

av... SOU 1998: 120

son alltid vara tillförsälcrad antagandeinkomstberäkning en på grundval av det antal år han eller hon hade tjänat in pensionsrätt före

utflyttning-

en från Sverige.

En annan fråga av intresse är hur de olika metoderna ställer sig i för-

hållande till efterlevandepension i andra länder. Efterlevandepension

beräknas i t.ex. Norge enligt regler liknar som nuvarande svenska regler med antagandepoängberäkning. Även i Tyskland beräknas efterlevandepension med stöd antaganden framtida

av om försäkringstid, s.k. Zu-

rechnungszeit. Frågan är alltså beräkning om en av antagandepoäng enligt intjänandemetoden skulle eller ge över- underkompensation i högre grad än vad som gäller enligt dagens regler. Med intjänandeme-

toden skulle det kunna tänkas antagandeinkomst att beräknas för ett visst antal år i Sverige oberoende den avlidne vid tidpunkten av att för dödsfallet bott och arbetat i t.ex. tio år i Tyskland och därmed får tillgodoräkna sig efterlevandepension beräknad på grund av b1.a. Zurechnungszeit för delvis period den svenska samma som beräkningen. Det skulle å andra sidan inte omöjligt vara att dubbelkompensation skulle kunna uppstå även vid dödsfallet hunnit om personen flytta tillbaka till Sverige och uppfyllt kvalifikationsvillkor ett i Sverige, samtidigt som fortfarande kvalificerat sig för personen samma typ av beräkning i Tyskland. Problem den karaktär torde emellerav som nu antytts tid, oavsett vilken metod som väljs, i viss mån kunna lösas inom ramen för reglerna i förordningen 1408/71 eller multi- och bilaterala genom överenskommelser mellan aktuella länder.

Som framhållit inledningsvis är vår principiella

ståndpunkt att

antagandeinkomstberäkning bör ske först det kan antas att den om avlidne, för det fall dödsfallet inte hade inträffat, skulle ha haft vissa inkomster under sin fortsatta förvärvsaktiva tid. Ett sådant antagande bör grunda sig den avlidnes förvärvsmönster en viss tid före dödsfallet. Vår utgångspunkt har därför varit att någon form av kvalifikationsvillkor bör uppställas för att antagandeinkomster skall tillgodoräknas vid

beräkning av underlaget för efterlevandepension. Vi har i det föregåen-

de beskrivit hur kvaliñkationsvillkorsmetod kan en ge resultat som för vissa personkategorier skiljer sig helt från vad skulle bli resultatet som med en intjänandemetod. Detta gäller såväl i internationellt ett som i ett nationellt perspektiv. Vi emellertid inte anser att dessa skillnader är något som innebär att bör göra från avsteg vårt principiella ställningstagande. Vi har inte heller i övrigt funnit några avgörande skäl som talar mot denna metod.

Vårt förslag innebär således att ett kvalifikationskrav skall uppställas

för att det vid beräkningen

av ett efterlevandepensionsunderlag skall

beaktas även antagna framtida inkomster. Nästa fråga blir då efter vilka

kriterier ett sådant kvalifikationsvillkor skall bestämmas.

SOU 1998: 120 Underlag för beräkning 279 av...

8.2.3 Närmare om kvalifikationsvillkoret

Som nämnts ovan anser att den grundläggande principen bör att vara antagandeinkomst skall beräknas bara om det med hänsyn till den avlidnes förvärvsmönster finns skäl att anta att han eller hon skulle ha fortsatt att förvärvsarbeta i Sverige om dödsfallet inte hade inträffat. Vid bedömningen av hur stadigvarande och aktuell den avlidnes inkomst måste ha varit för att denna skall kunna göras har prognos funnit att det i vart fall bör vara fråga stadigvarande anknytom en mer ning än vad som t.ex. krävs för rätt till sjukpenning. Samtidigt bör kravet emellertid inte sättas så högt att det saknas utrymme för visst efterskydd om den avlidne före dödsfallet hade slutat förvärvsarbeta, t.ex. för att studera eller för att en kortare tid bosätta sig utomlands. Kvalifikationskravet bör alltså kunna uppfyllt även den avlidne saknat vara om inkomster i Sverige under viss tid strax före dödsfallet. Enligt nuvarande regler skall antagandepoängberäkning den göras om avlidne har tillgodoräknats pensionspoäng för minst två de fyra åren av närmast före dödsfallsåret. Som altemativregel gäller att sådan poängberäkning även skall ske den avlidne vid tidpunkten för dödsfallet om hade en sjukpenninggmndande inkomst som uppgick till minst ett basbelopp. Som nämnts tidigare redovisade Pensionsarbetsgruppen PAG i samband med förslaget till ett reforrnerat ålderspensionssystem även vissa synpunkter angående beräkning förtidspension. PAG:s inställav ning beträffande villkor för beräkning antagandeinkomst att den av var försäkrade skulle ha tjänat pensionsrätt under åtminstone de tre av fyra åren närmast före dödsfallet. PAG ansåg inte att det borde finnas något alternativt "ingångsvillkor". PAG framhöll att effekt ett en av sådant förslag var att det innebär ett efterskydd under ett år för personer som har arbetat här inte alltför kort tid men som avbrutit sitt förvärvsarbete här i landet för att ägna sig annan verksamhet inte grundar som pensionsrätt eller som begett sig till ett annat land för att arbeta eller studera där. I detta sammanhang bör även beaktas Förtidspensionsutredningens förslag om vilka inkomstår som skall påverka beräkningen förtidsav pension. Utredningens förslag innebär att förtidspension beräknas grundval av medeltalet av de fyra i inkornsthänseende bästa de av sex åren närmast före det år pensionsfallet inträffar. Förslaget innebär emellertid inte att något särskilt kvalifikationsvillkor ställs 5 upp. För att i ge särskilt skydd för grupper med omfattande sjukfrånvaro, tid med 5 arbetslöshet före förtidspensionsfallet föreslås alternativ beräkm.m. en ningsregel som tillämpas efter ansökan och innebär att även år före som den aktuella sexårsperioden i vissa fall kan beaktas. Utredningens förslag har lett fram till att riksdagen antagit regeringen framlagd en av proposition med förslag till riktlinjer för refonnering reglerna en av om

280 Underlag för beräkning

av... SOU 1998: 120

ersättning vid varaktig medicinsk arbetsofönnåga. I propositionen

anges bl.a. att den av utredningen föreslagna beräkningsmodellen är möjlig

men att även andra modeller är tänkbara.

Vi anser, samma sätt PAG, att den möjlighet enligt

som som nuvarande regler finns att kvalificera för antagandepoängberäkning

på

grundval av att det finns sjukpenninggrundande inkomst vid tidpunkten

för dödsfallet inte bör få någon motsvarighet

i det anpassade systemet för efterlevandepension. En sådan möjlighet uppfyller inte i tillräckligt

hög grad det krav stadigvarande anknytning till förvärvslivet

som enligt vår uppfattning bör ligga till grund för antagandeinkomstbe-

räkning.

När det vidare gäller bedömningen vad kan utgöra

av som anses en tillräckligt stadigvarande anknytning bör framhållas

att det nuvarande kravet att den försäkrade skall ha tjänat in pensionsrätt under minst

två av de fyra åren närmast före dödsfallsåret skulle,

med de regler för pensionsgrundande inkomst och tillgodoräknande pensionsrätt

av som gäller i det reformerade ålderspensionssystemet, innebära

att en person som börjat förvärvsarbeta i slutet ett år och därefter arbetat under

av kort tid påföljande år ha uppfyllt kvalifikationsvillkoret in-

anses om komsterna under vart och ett åren uppgått till minst 24 % basbe-

av av loppet ca 8 700 kr om året. En så lös och kortvarig till

anknytning

förvärvslivet är enligt vår uppfattning inte tillräcklig för härav

att man skall kunna dra några slutsatser om personens fortsatta förvärvsaktivitet.

Om det i stället skulle ställas krav intjänad pensionsrätt

under tre av de aktuella fyra åren skulle förutsättningarna för antagandeinkomstbe-

räkning inte lika snabbt uppfyllda och underlaget för välgrundad

vara en bedömning av den framtida förvärvsverksamheten skulle bättre. Å

vara andra sidan skulle ett krav pensionsrätt för fyra år korta-

tre av ge ett re efterskydd än i dag, dvs. den tid under vilken den försäkrade-skulle

kunna vara borta från förvärvslivet det påverkar kvalifikations-

utan att villkoret skulle bli kortare. Kvalifikationsvillkoret bör

om möjligt kon-

strueras så att efterskyddet inte blir sämre än i dag, samtidigt

som det inte skall vara möjligt att, med hänsyn till hur pensionsrätt tjänas i det

reformerade pensionssystemet, alltför snabbt uppfylla villkoret. Vi

anser mot denna bakgrund att ett krav på pensionsrätt under minst

tre av de fem åren närmast före det år då dödsfallet inträffar är väl

avvägt.

Pensionsrätt i ålderspensionssystemet kommer, enligt vad

som nämnts ovan, att fastställas senast i månad året efter taxeringsåret,

mars dvs. det andra året efter intjänandeåret. Detta kan i vissa fall få konsek-

venser när det gäller bedömningen kvalifrkationsvillkoret är

av om uppfyllt eller inte se härom även i avsnitt 13.3. Vid denna bör

bedömning

enligt vår uppfattning beaktas endast de år de fem år

av som är aktu-

ella för vilka pensionsrätt har fastställts. Om det därvid skulle visa sig

att det för den avlidne har fastställts pensionsrätt för endast två

av dessa fem år men att det sista året före dödsfallet alltjämt okänt, får efterle-

är

SOU 1998: 120 Underlag för beräkning 281 av...

vandepensionen beräknas som om kvalifikationsvillkoret inte är uppfyllt. Om det vid senare tidpunkt, med hänsyn till det sista årets inkomster, skulle visa sig att kvalifikationsvillkoret blivit uppfyllt får efterlevandepensionen räknas och retroaktiva utbetalningar göras. om Vad som nu beskrivits kan synas komplicerat och opraktiskt, men eftersläpningen i sig är en direkt följd av ålderspensionssystemets konstruktion och är därmed oundviklig. Vidare skulle, som framhållits tidigare, konsekvenserna ha blivit ungefär desamma om taxerad inkomst använts som inkomstmått i stället för pensionsgrundande inkomst och fastställd pensionsrätt. Med en ramtid om fem år torde den beskrivna problenu matiken också bli mer begränsad än kortare ramtid väljs. Penom en sionsrätten torde i princip alltid fastställd för minst fyra de fem vara av åren som är aktuella vid bedömningen. Vi har alltså stannat för att föreslå ett kvaliñkationsvillkor innesom bär att pensionsrätt måste ha tillgodoräknats under minst tre av de fem åren närmast före det år då dödsfallet inträffar. Frågan är emellertid om det finns situationer där det finns anledning generös beträfatt vara mer fande anknytningen till förvärvslivet och till förhållandena under se en längre tid. Vi återkommer här till situationen där arbetat under en person som lång tid i Sverige flyttat utomlands under t.ex. fem år och därefter flyttar tillbaka till Sverige. Om denna skulle avlida strax efter återflyttperson ningen till Sverige kan situationen vara den att kvalifikationsvillkoret inte är uppfyllt. En möjlighet då att skapa alternativ kvalifikavore en tionsregel enligt vilken, på grund av den tidigare stadigvarande anknytningen till förvärvslivet här i landet, kraven för antagandeinkomstberäkning skulle vara uppfyllda. Vi emellertid att detta inte är anser en lämplig lösning. Enligt vad som uttalats bör det alltid fordras ovan en viss stadigvarande anknytning för att det skall finnas fog för antagandet att den avlidne skulle ha fortsatt att arbeta i Sverige dödsfallet inte om hade inträffat. Vidare innebär själva inkomstunderlaget att viss frånvaro från förvärvslivet godtas, att pensionsrätt tillgodoräknas genom grundval av t.ex. pensionsrätt för barnår. Enligt vad närmare komsom mer att utvecklas i avsnitt 8.4 föreslår nämligen att även pensionsgrundande belopp för bl.a. barnår skall räknas i underlaget för beräkning av efterlevandepension, under förutsättning att det s.k. förvärvsvillkoret har uppfyllts. År då den avlidne har varit frånvarande från arbetslivet för vård av små barn behöver alltså inte innebära att rätt till antagandeinkomstberäkning inte föreligger om dödsfallet skulle inträffa i anslutning till denna tid. Mot bakgrund av vad som nu sagts vi att det inte bör införas anser något alternativt kvalifikationsvillkor. Det bör här åter påpekas att det förhållandet att pensionsgnindande inkomster inte tillgodoräknats för minst tre av de fem åren före dödsfallet inte på något sätt innebär att tidigare år med tillgodoräknad pensionsrätt går förlorade vid beräkning-

282 Underlag för beräkning SOU 1998: 120

av...

en av pensionsunderlaget. Beräkningen kommer i sådana fall alltid

att göras med stöd av de faktiska inkomsterna fr.o.m. 16 års ålder.

Ytterligare en fråga som kan diskuteras är antagandeinkomst,

om samma sätt som i dag, skall beräknas t.o.m. det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år. Denna tidpunkt har samband med pensionsåldem i

att ATP-systemet är 65 år. I det refonnerade ålderspensionssystemet kommer det emellertid inte att finnas någon fast pensionsålder. Pensionsrätt kommer att kunna tjänas in även efter det år då den pensionsberättigade fyllde 64 år. Rätt till garantipension kommer dock inte

att föreligga

förrän den pensionsberättigade har fyllt 65 år.

Frågan om för vilka år antagandeinkomst skulle beräknas

togs upp av PAG i samband med förslaget riktlinjer för reformerat förtids-

om ett pensionssystem. PAG:s överväganden hade samband bl.a. med tillgodo-

räknande av ålderspensionsrätt för förtidspensionärer. Förtidspensionen

skulle enligt förslaget räknas vid 61 års ålder basis det del-

om av ningstal som skulle ha använts förtidspensionären då varit 65 år.

om Utgångspunktema vid de överväganden gjordes dels förtids-

som var att pensionen bör uppgå till rimlig nivå i förhållande till den tidigare

en inkomsten, dels att ålderspensionen till tidigare förtidspensionär inte

en får bli högre än vad han hade fått han fortsatt förvärvsarbeta, dels

om att att ålderspensionen inte bör bli högre än förtidspensionen närmast före

ålderspensioneringen. På grundval dessa utgångspunkter hade PAG

av låtit utföra olika beräkningar och förordade

med beaktande av dessa resultat att antagandeinkomst skulle tillgodoräknas det år då den

t.o.m.

förtidspensionerade fyller 60 år.

De överväganden som låg till grund för PAG:s skiss är inte

möjliga

att tillämpa inom för efterlevandepensioneringen. Det önskemål

ramen om likheter mellan de olika pensionemas storlek

som legat till grund för PAG:s beräkningar är inte aktuella vid jämförelse mellan efterlevan-

en depension och ålderspension. Vi denna bakgrund

anser mot att den åldersgräns för beräkning antagandepoäng gäller enligt

av som nuvarande regler om efterlevandepension och den komman-

- som motsvarar de åldersgränsen för rätt till garantipension från ålderspensionssystemet

är lämpligt avvägd. Den överensstämmer också med Förtidspensions- utredningens förslag om tidpunkt för övergång från förtidspension till

ålderspension.

Vi föreslår således att antagandeinkomst skall tillgodoräknas

t.o.m. det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år. Detta innebär alltså det

att om dödsfallet inträffar i förvärvsaktiv tid, dvs. före det år då den avlidne skulle ha fyllt 65 år, görs ett antagande skulle ha gått

om att personen i pension fr.0.m. det år då han eller hon skulle ha fyllt 65 år. Frågan

om hur efterlevandepension skall beräknas i den situationen då dödsfallet inträffar efter 65 års ålder och den avlidne fortsatt arbeta eller enbart

att skjutit upp sitt pensionsuttag kommer behandlas i avsnitt

att närmare 8.5.3.

SOU 1998: 120 Underlag för beräkning 283

av...

8.3¶Beräkning av antagandeinkornstens storlek

Vårt förslag: Antagandeinkomst skall beräknas grundval det

genomsnittliga pensionsunderlaget för de i inkornsthänseende mel-

lersta tre av de fem åren närmast före året då dödsfallet inträffade.

Pensionsunderlaget för ettvart av de fem åren skall vid beräkningen

vara likställda i förhållande till inkomstutvecklingen under denna tid.

Enligt de regler gäller i dag beräknas antagandepoäng för varje år

som fr.o.m året för dödsfallet t.0.m. det år den försäkrade uppnått 64 års ålder enligt den förmånligaste av två alternativa metoder. Det poängtal

som skall tillgodoräknas den försäkrade för denna tid bestäms antingen som medeltalet av de två de fyra åren närmast före dödsfallet

av som haft högst poängtal. Om det ett bättre medelpoängtal görs beräk-

ger ningen i stället grundval medeltalet hälften samtliga de år

av av av från 16-årsåret t.0.m. året före dödsfallet har högst poängtal.

som

Pensionsarbetsgruppens skiss till hur antagandeinkomst skulle beräknas i den reformerade förtidspensioneringen innebar också två altemativa beräkningsmetoder. Enligt den enda metoden skulle antagandein-

komsten motsvara genomsnittet de pensionsrätter intjänats för

av som

de fyra storleksmässigt mellersta pensionsgrundande inkomsterna

m.m. under de sex åren närmast före pensionsfallet. Den andra metoden innebar att hänsyn skulle tas till de intjänade pensionsrättighetema under alla år från 16 års ålder t.0.m. året före pensionsfallet, varvid den femte-

del av åren då den försäkrade saknat inkomst e.d. eller haft lägst

pensionsrätt skulle lämnas utan beaktande och medeltal beräknas

ett återstående fyra femtedelar åren.

Det är rimligt att antagandeinkomsten ett värde schablon-

ges som mässigt kan anses motsvara den inkomst den avlidne skulle ha haft

som om dödsfallet inte hade inträffat. Utgångspunkten för denna

bedömning

bör enligt vår uppfattning inkomstema under åren närmast före

vara dödsfallet. Ett års inkomster är inte tillräckligt beräkningsunderlag,

som eftersom detta kan spegla tillfällig inkomstminslcning eller in--

en komstölcning hos den avlidne. Beräkningen bör i stället,

samma sätt som enligt dagens regler och PAG:s skiss, ske utifrån genomsnitt

ett av inkomsterna under viss tid före dödsfallet.

När det gäller vilka inkomstår som skall beaktas det från infor-

vore mationssynpunkt och av administrativa skäl värdefullt denna tidspe-

om riod kunde sammanfalla med den tidsperiod ligger till grund för

som bedömningen av om kvaliñkationsvilllcoret är uppfyllt eller inte. En ramtid om fem föreslagits beträffande kvalifikationsvillko-

som ovan ret är enligt vår uppfattning tillräckligt lång för kunna utjämna till-

att fälliga minskningar eller ökningar i den avlidnes inkomst. Inkomstema

284 Underlag för beräkning SOU 1998: 120

av...

under denna period kan således anses spegla den genomsnittliga standard vilken familjen levt.

Vid beräkningen bör dock inte inkomsterna under samtliga fem år läggas till grund för beräkningen. Enligt nuvarande regler beaktas de högsta inkomsterna under två av de fyra åren närmast före dödsfallsåret. Därigenom kan enstaka år med i förhållande till övriga år särskilt hög

- inkomst få stort genomslag den antagandepoäng räknas fram.

som Ett sätt att minska denna effekt är att utöka antalet år för vilka medelinkomsten beräknas. Ju fler år ligger till grund för medelinkomstbe-

som räkningen, desto mindre genomslag får enstaka år med hög inkomst. Beräkningen av antagandeinkomst bör enligt vår uppfattning ske grundval av inkomsterna under antal år ligger till grund för

samma som prövningen av om kvalifikationsvillkoret är uppfyllt, dvs. tre år. En regel som innebär att de tre åren med högst inkomst läggs till grund för beräkningen skulle inte i tillräcklig utsträckning förhindra enstaka

att toppår ges alltför stort genomslag. Mot denna bakgrund föreslår vi

att beräkningen skall ske utifrån medeltalet de i inkomsthänseende

av tre mellersta av de fem åren närmast före dödsfallsåret. Dessa år skall vid beräkningen vara likställda, dvs. inkomsterna skall justeras i förhållande till förändringar i den allmänna inkomstutvecklingen sätt närma-

som re kommer att utvecklas i avsnitt 8.4.

För att undvika att antagandeinkomsten skulle bli mycket låg för personer som grund av hälsoproblem börjat reducera sin arbetstid eller tvingats byta till ett sämre betalt arbete förordade Pensionsarbetsgruppen PAG för förtidspensioneringens del altemativregel

en som innebär att antagandeinkomsten beräknas utifrån viss del pensions-

av rättigheterna under samtliga år från 16 års ålder. Vi har övervägt

om en motsvarande regel bör införas inom efterlevandepensioneringen. Förmåner för efterlevande skiljer sig emellertid i principiellt hänseende från förtidspension, bl.a. att syftet med förrnånema inte är

genom att vara en heltäckande försörjning, vilket får förtidspensione-

anses vara ringens uppgift. Detta gäller i vart fall efterlevandepensioner till

vuxna, som i många fall är avsedda att utges endast under omställningspe-

en riod. Oavsett vilken pensionsform det rör sig är det enligt vår

om uppfattning, samma sätt som när det gäller det diskuterade kvalifi-

ovan kationsvillkoret, viktigt att upprätthålla kravet det är de aktuella

att inkomsterna som skall ha störst betydelse då det gäller bestämma

att storleken den inkomst den avlidne skulle förväntas ha haft

som om dödsfallet inte hade inträffat. Detta skulle inte bli resultatet in-

om komster längre tillbaka i förvärvslivet skulle få lika stor betydelse

som inkomståren närmast före dödsfallet. Om den avlidne några år före dödsfallet av hälsoskäl tvingats minska sina inkomster är det heller inte orimligt att detta skall påverka bedömningen vilken standard

av som familjen levt och också skulle förväntas ha levt under den närmast dödsfallet efterföljande tiden mot bakgrund de inkomster den

av som

SOU 1998: 120 Underlag för beräkning 285 av...

avlidne då kunde förväntas tillföra familjen. Om den avlidne hade minskat sina inkomster för att t.ex. ta hand små bam hade det visom serligen kunnat förväntas att inkomsterna åter skulle komma att öka inom kort. I sådant fall kan emellertid inkomstbortfallet helt eller delvis komma att kompenseras av att pensionsgrundande belopp för bamår kan tillgodoräknas den pensionsberättigade och att sådan pensionsrätt, enligt vad som kommer att utvecklas i avsnitt 8.4, kommer att ingå i beräkningsunderlaget. Mot bakgrund av det ovan anförda har vi inte funnit skäl att föreslå en alternativ beräkningsregel där hänsyn tas till inkomster längre tillbaka i tiden vid beräkning av den tänkta framtida inkomsten. Det skall emellertid i detta sammanhang åter framhållas att inkomsterna längre tillbaka i tiden än fem alltid kommer att beaktas vid beräkningen av den avlidnes faktiskt intjänade pensionsrätt fram till dödsfallstidpunkten, även om de inte kommer att påverka beräkningen antagandeinav kornstens storlek. Våra förslag innebär sammanfattningsvis att det vid beräkning av underlaget för inkomstgrundad efterlevandepension skall tillgodoräknas pensionsrätt även för tid fr.o.m. det år dödsfallet inträffade, under förutsättning att den avlidne tillgodoräknats pensionsrätt för minst de tre av fem åren närmast före detta år. Den framtida pensionsrätten skall beräknas grundval av medeltalet av den avlidnes inkomster under de fem åren närmast före dödsfallsåret, varvid skall bortses från de två år då den avlidne hade högst respektive lägst inkomst. Den sålunda beräknade antagandeinkomsten skall därefter läggas till grund för beräkning av pensionsrätt för ettvart av åren fr.o.m. dödsfallsåret t.o.m. det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år.

8.4 Närmare

om pensionsunderlaget

Vårt förslag: Underlaget för beräkning efterlevandepension skall av utgöras av den pensionsbehållning som registrerats för den avlidne i

det reformerade ålderspensionssystemet faktisk pensionsbehållning

jämte i förekommande fall pensionsbehållning beräknad grundval av antagandeinkomst antagen pensionsbehållning. Pensionsbehållningen skall därvid i sin helhet beräknas pensionsrätt tillgodosom om räknats endast som inkomstpension i fördelningssystemet och där utgjort 18,5 % av ålderspensionsunderlaget. Till grund för beräkningen av efterlevandepension skall läggas såväl pensionsgrundande inkomster under förutsättning att den avlidne uppfyllt förvärvsvillkoret som - pensionsgrundande belopp.

av...

I det föregående har fastslagits att efterlevandepension skall beräknas på

grundval av den avlidnes intjänade pensionsrätt fram till dödsfallstid-

punkten och under vissa förutsättningar även grundval pensions-

av rätt framtida antagna inkomster. Begreppen pensionsgrundande in-

komst, pensionsbehållning och pensionsrätt har hittills

använts utan att det närmare fastslagits vad begreppen innebär såvitt beräkningen

avser av efterlevandepension. I det följande skall närmare behandlas innebör-

den av dessa begrepp. Därefter berörs i avsnitt 8.5 frågor kring beräk-

ningen av årlig efterlevandepension till barn och efterlevande.

vuxna

Enligt dagens regler för tilläggspensioneringen beräknas efterlevan-

depension underlag ålderspension och förtidspension,

samma som dvs. på grundval av faktiskt registrerade och under vissa förutsättningar

antagna framtida pensionspoäng. Tanken bakom även i

att fortsättningen lägga ett pensionsunderlag till grund för beräkningen olika efter-

av levandeförmåner är att beräkningen då kan ske grundval den årli-

av ga pensionsrätt som registrerats för den avlidne inom för det

ramen reformerade ålderspensionssystemet och tillsammans med tidigare

som,

års pensionsrätt, resulterar i pensionsbehållning i ålderspensione-

en ringens fördelningssystem. Detta ställer emellertid krav vissa över-

väganden som har samband med det reformerade ålderspensionssyste-

mets grundläggande konstruktion.

Till grund för beräkning pensionsrätt i det reformerade ålderspen-

av sionssystemet skall ligga inte bara den försäkrades pensionsgrundande

inkomster utan även pensionsgrundande belopp för förtidspensionärers

antagandeinkomst enligt AT P-systemet, för barnår och vid plikttjänst-

göring. I beslutet att välja ett pensionsunderlag grund för beräk-

som ningen av efterlevandeförmåner ligger naturligtvis fönnånens

att storlek då blir beroende av den avlidnes pensionsgrundande inkomster. En

särskild fråga är emellertid även pensionsgmndande

om belopp som

tillgodoräknats den avlidne inom för ålderspensionssystemet

ramen skall läggas till grund för beräkning efterlevandepension, liksom för

av beräkning av antagandeinkomst i fall då sådan skall beräknas.

Pensionsgrundande belopp för förtidspensionärers antagandeinkomst

innebär att uppbär förtidspension enligt hittillsvarande

en person som regler för ATP beräknad förutom grundval den faktiska

- av pen-

sionsrätten grundval antagandepoäng, tillgodoräknas ålderspen-

- av sionsrätt för dessa antagna framtida inkomster han tillgodo-

genom att räknas ett särskilt pensionsgiundande belopp på grundval den fiktivt

av antagna inkomsten. Det pensionsgrundande beloppet kan således vid

hel förtidspension ett helt år och inga sidoinkomster utgöra hela för-

tidspensionärens pensionsunderlag för det året. En ordning innebär

som att detta pensionsgrundande belopp inte skulle ligga till grund för be-

räkning av efterlevandepension enligt inte

vore vår uppfattning rimlig, eftersom detta i så fall skulle kunna resultera i

att efterlevandepensionen

efter en person som blivit förtidspensionär i år skulle kunna bli

unga

SOU 1998: 120 Underlag för beräkning 287

av...

mycket låg och att antagandeinkomst för efterlevandepension inte heller

skulle tillgodoräknas den förtidspensionerats högre i åldrarna,

som upp ett antal år före det dödsfallet inträffat. Vi föreslår bl.a. med hänsyn

härtill att pensionsgrundande belopp för förtidspensionärers

antagandeinkomster skall läggas till grund för beräkningen efterlevandepen-

av sion på samma sätt som pensionsgrundande inkomster.

Det som nu sagts om beräkning ålderspension för förtidspensionä-

av rer gäller enbart förtidspension är beräknad enligt nuvarande regler.

som Förtidspensionsutredningen har, utvecklats närmare i avsnitt 6.4,

som föreslagit att förtidspension i framtiden skall beräknas på grundval

av den försäkrades inkomster i anslutning till pensionsfallet.

En person som uppbär förtidspension beräknad enligt dessa regler skall enligt för-

slaget tjäna in rätt till ålderspension att den inkomstrelaterade

genom förtidspensionen och i förekommande fall även grundskyddet i form

av ett garantibelopp till förtidspensionärer utgör pensionsgrundande inkomst. Den som har inkomstrelaterad förtidspension och inte har

som fyllt 60 år skall utöver denna pensionsgrundande inkomst, även tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp skillnaden mel-

som motsvarar lan utgående förtidspension och antagandeinkomsten. Även med den sålunda föreslagna konstruktionen eller med någon därmed näraliggan-

de bör utgångspunkten enligt vår uppfattning de belopp

vara att som genererat ålderspensionsrätt också bör läggas till grund för beräkning

av efterlevandepension. Slutlig ställning härtill kan dock först sedan det

tas klarlagts hur förtidspensioneringen kommer utformas för framtiden

att och vilka regler kommer att gälla för förtidspensionärers intjänande

som

av ålderspensionsrätt.

Såvitt gäller pensionsgrundande belopp för barnår och

plikttjänstgö-

ring gör sig olika aspekter gällande. I de fall pensionsrätt för barnår helt och hållet utgör "inkomstersättning" skulle det

en te sig märkligt att inte låta även denna "inkomstersättning" påverka storleken på efterlevande-

pensionen. Om däremot det pensionsgrundande beloppet har tillgodoräknats grundval något de alternativ inte relaterat till

av av som är den enskildes egna inkomstförhållanden, skulle det möjligen sig

te mer tveksamt att låta sådan fiktiv inkomst påverka storleken på efterlevandepensionen. Vidare skulle det kunna hävdas pensionsgrundande

att ett belopp inte till någon del påverkat den standard vilken den avlidne och hans familj levt. Som argument för pensionsgrundande belopp

att för barnår ändå skall påverka efterlevandepensionen kan emellertid

hävdas att det i princip är tänkt ålderspension skall ligga till

en som grund för beräkningen, varför det skulle krävas starka skäl utesluta

att pensionsgrundande belopp för barnår. Administrativa skäl talar dess-

utom starkt för att hänsyn tas till pensionsgrundande belopp för såväl barnår i alla dess former som vid plikttjänstgöring. I fall skulle det

annat krävas en ständig särreglering den pensionsrätt härrör från

av som dessa pensionsgrundande belopp. I ålderspensionssystemet kommer sådan

288 Underlag för beräkning SOU 1998: 120

av...

särregistrering att bli nödvändig endast den försäkrade inte uppfyllt

om det s.k. förvärvsvillkoret. Förvärvsvillkoret innebär i korthet

att pensionsgrundande belopp för bamår och vid plikttjänstgöring inte resulte-

rar i någon faktisk pensionsutbetalning den försäkrade inte haft

om pensionsgrundande inkomster som under ettvart fem år uppgått till

minst två inkomstbasbelopp.

Enligt vår uppfattning talar övervägande skäl för att pensionsgrun-

dande belopp bör ingå i pensionsunderlaget även vid beräkningen

av efterlevandeförmåner. Diskussionen har emellertid hittills främst

avsett beräkningen av den faktiska pensionsrätten. Enligt vår uppfattning är emellertid utgångspunktema i princip desamma när det gäller frågan

ingångskraven för beräkning av antagandeinkornst för efterlevandepen-

sion är uppfyllda och vilket underlag skall ligga till grund för be-

som räkning av storleken sådan antagandeinkomst. Även i dessa hänseen-

av den bör således enligt vår mening pensionsgrundande belopp i be-

tas aktande.

En förutsättning för att pensionsrätt för barnår respektive plikttjänst-

göring skall beaktas vid beräkningen efterlevandepension bör dock

av vara att den avlidne vid dödsfallet har uppfyllt det nämnda för-

nyss värvsvillkoret. Vid bedömningen detta villkor är uppfyllt vid

av om beräkningen av efterlevandepension bör emellertid under vissa förutsättningar hänsyn tas även till storleken den beräknade antagandein-

komsten. Om den pensionsgrundande inkomst eller de pensionsgrun-

dande belopp som legat till grund för antagandeinkomstberäkningen medför att den antagandeinkomst beräknas för varje år för vilken

som sådan tillgodoräknas uppgår till minst två inkomstbasbelopp, bör detta

kunna leda till att förvärvsvillkoret uppfyllt. Om den avlidne såle-

anses des haft pensionsgrundande inkomst under år de fem åren före

tre av dödsfallet och inte dessförinnan har uppfyllt förvärvsvillkoret skall förvärvsvillkoret alltså kunna uppfyllt den beräknade

vara om antagandeinkomsten uppgår till minst två inkomstbasbelopp. Den avlidne får då tillgodoräknas en pensionsgrundande inkomst även för ett visst antal år efter dödsfallet och kan härigenom komma uppfylla kravet fem år

att med pensionsgrundande inkomst minst två inkomstbasbelopp.

Utgångspunkten för beräkningen efterlevandepension skall alltså

av enligt våra förslag den avlidnes intjänade pensionsrätt i det refor-

vara merade ålderspensionssystemet. Pensionsrätt skall i detta tillgo-

system

doräknas dels som inkomstpension i ett fördelningssystem, dels

som premiepension i ett premiepensionssystem. För de kom-

personer som mer att få sin pensionsrätt beräknad helt enligt det refonnerade systemet kommer 16 % av den försäkrades pensionsgrundande inkomster och

pensionsgrundande belopp pensionsunderlaget att tillgodoräknas

som inkomstpension och resterande del 2,5 % härav premiepension.

- - som Vi har i våra allmänna överväganden avsnitt 7.3.1 berört frågan

om vilken del av pensionsrätten skall läggas till grund för

som beräkningen

SOU 1998: 120 Underlag för beräkning 289

av...

av efterlevandepension. Frågan avser alltså huruvida beräkningen skall

grundas enbart den pensionsrätt har tillgodoräknats in-

som som komstpension 16 % eller även den pensionsrätt har tillgodo-

- - om som räknats i premiepensionssystemet skall påverka beräkningen efterle-

av vandepension.

Inom den refonnerade ålderspensioneringens prerniepensionssystem skall det finnas möjlighet även till ett frivilligt efterlevandeskydd.

Skyddet skall bekostas av den försäkrade och skall kunna tecknas

endast i situationer där det typiskt sett föreligger behov efterlevan-

av ett deskydd. Under den s.k. spartiden se närmare avsnitt 4.2.4 är efterlevandeskyddet utformat riskförsäkring där den försäkrade

som en ren kan välja mellan två olika fixa försäkringsbelopp. Under pensionstiden innebär efterlevandeskyddet att pensionen till den försäkrade räknas

om att gälla både hans eget och hans makes eller motsvarandes liv; pensionen utges alltså så länge någon dem lever. Omräkningen inne-

av bär att den försäkrades egen ålderspension sänks så mycket behövs

som för att tillgodohavandet skall räcka under båda makarnas beräknade livstid.

Som framhållit i avsnitt 7.3.1 bör den möjlighet till frivilligt efterlevandeskydd som föreslagits inom för premiepensionssystemet

ramen inte påverka utfominingen den allmänna efterlevandepensioneringen.

av De effekter som förvaltningen inom premiepensionssystemet inneburit

eller den omständigheten att den avlidne där tecknat eller inte tecknat ett frivilligt efterlevandeskydd bör alltså inte påverka storleken ef-

terlevandepensionen inom den allmänna pensioneringen. Avgörande bör i stället vara dels vilken nivå efterlevandepensionen efter-

som strävas, dels vilket underlag är administrativt mest lätthanterligt.

som

Ett underlag som innebär att enbart pensionsrätt tillgodoräknats

som som inkomstpension läggs till grund för beräkningen möjligen att

vore föredra från administrativ synpunkt. Detta skulle emellertid innebära

att efterlevandepensionen efter födda år 1954 eller skulle

personer senare beräknas enbart grundval 16 % de pensionsgrundande in-

av av komsterna och beloppen medan efterlevandepension

efter personer som är födda tidigare skulle beräknas ett högre underlag. Med detta alternativ skulle inte heller uppnås den nivå efterlevandeskyddet

som eftersträvar. En sådan lösning är därför inte lämplig. Enligt vår uppfattning bör i stället ett underlag motsvarar 18,5 % pensionsunder-

som av laget läggas till grund för beräkningen. Vi sätt

anser, samma som inom ramen för förslaget beräkning garantipension, underla-

om av att get skall beräknas hela pensionsrätten 18,5% hade tillgodo-

som om

- räknats som inkomstpension i fördelningssystemet. Uppgifter in-

om komstpension beräknad efter avgiftssatsen 18,5 % kommer, med hänsyn till beräkningen garantipension, redan finnas registrerade och

av att beräkningen av efterlevandepension enligt den föreslagna

av oss meto-

/0S01"I99Å:l20

290 Underlag för beräkning SOU 1998: 120

av...

den kommer därför inte att leda till några administrativa problem

nya eller ställa krav fler särregistreringar.

Till grund för beräkningen efterlevandepension skall således

av enligt vårt förslag läggas den avlidnes pensionsrätt i form inkomstpen-

av sion beräknad 18,5 % pensionsunderlaget pensionsgrundande

av inkomst och pensionsgrundande belopp. Sådan pensionsrätt tillgodoräknas årligen och summan de årliga pensionsrättema utgör den

av av-

lidnes pensionsbehållning i det reformerade ålderspensionssystemet. I

detta sker emellertid årligen vissa förändringar den sålunda beräkna-

av de pensionsbehållningen. Varje år görs t.ex. omräkning med in-

en ett komstindex som följer inkomstutvecklingen, ett tillägg s.k. arvsvins-

av ter och ett avdrag för förvaltningskostnader. Frågan dessa omräk-

är om ningar skall påverka även beräkningen efterlevandepension.

När det gäller spörsmålet om indexering kan konstateras att den

pensionsrätt som för ett visst år fastställs för den försäkrade i fördelningssystemet, tillsammans med den pensionsrätt har fastställts under

som tidigare år, bildar den försäkrades pensionsbehållning. Eftersom det kan förflyta lång tid från det att pensionsrätt fastställs till dess denna

att rätt faller ut i form pension skall värdet pensionsbehållningen årligen

av av räknas om med hänsyn till den procentuella förändringen i index

ett benärnnt inkomstindex. Inkomstindex skall fastställas för varje kalenderår och skall för år 1999 100,00. Indexförändringen återspeglar

vara utvecklingen av genomsnittlig pensionsgrundande inkomst för

personer som är mellan 16 och 64 år.

Till den del beräkningen av efterlevandepension utgår från den faktiska pensionsbehållningen kommer denna således, efterlevande-

när pensionsbeloppet skall beräknas, redan uppräknad till för

att vara en tidpunkten aktuell inkomstnivå. Det är enligt vår uppfattning självfallet att den omräkning som faktiskt har gjorts skall påverka även storleken

efterlevandepensionen.

Frågan är emellertid hur beräkningen antagandeinkornst skall gö-

av ras. Denna beräkning kommer enligt förslaget att grunda sig de

ovan uppgifter om den årliga pensionsrätt registrerats under de aktuella

som åren före dödsfallet. Detta innebär att det är de årliga pensionsunderlagen under fem år före det år dödsfallet inträffade kommer ligga

som att till grund för beräkningen av den inkomst den avlidne skulle

som antas ha haft fr.o.m. dödsfallet och fram till tänkt ålderspensionering. Om

en dessa uppgifter lades till grund för beräkningen någon justering

utan att gjordes, skulle det normalt innebära inkomsterna skulle

att väga tyngre

närmare dödsfallet de är intjänade. Antagandeinkomsten skulle alltså komma att beräknas utan att hänsyn skulle till sig prisföränd-

tas vare ringar eller förändringar i den allmänna inkomstnivån. Detta är enligt

vår uppfattning inte rimligt. Vid antagandeinkomstberälmingen bör i

stället, som fastslagits i avsnitt 8.3, pensionsunderlaget för de olika åren likställas i värdehänseende.

av...

En särskild fråga är det härvid är förändringen i inkomstindex

om som, på samma sätt gäller i övrigt för pensionsbehållningen, skall

som beaktas eller om beräkningen i stället skall ske med hänsyn till förändringen i den allmänna prisnivån, dvs. med prisindex. Syftet med indexe-

ringen är enligt vår uppfattning främst de inkomster

att anpassa som ligger till grund för beräkningen till de inkomstnivåer råder vid

som tidpunkten för beräkningen. Vi föreslår därför att indexeringen görs utifrån ett inkomstindex. Detta bör utgå från det inkomstindex till-

som lämpas inom ålderspensionssystemet. Enligt regeringens beskrivning i prop. 1997/98:l51 kan det komma att inträffa detta inkomstindex i

att vissa fall bromsas i situationer där systemets finansiella stabilitet hotas. Ett lagförslag till automatisk balansering fördelningssystemets eko-

av nomiska ställning bör enligt vad uttalats i propositionen kunna

som föreläggas riksdagen i början år 1999. En sådan tillfällig justering

av av inkomstindex bör enligt vår uppfattning inte påverka uppräkningen

inkomstunderlaget för antagandeinkomstberälcningen inom efterlevan-

depensionssystemet.

Antagandeinkomstberäkning skall således enligt vårt förslag göras sedan pensionsunderlaget för respektive år har räknats med in-

upp komstindex till det värde underlaget skulle ha haft de inkomster

som om m.m. som ligger till grund för pensionsunderlaget hade tjänats in vid samma tidpunkt. Det förefaller vid sådan beräkning naturligt räk-

en att na om pensionsunderlagen till det värde de skulle ha haft året före dödsfallsåret, dvs. det sista

som skall beaktas vid beräkningen. Med hänsyn till ålderspensionssystemets konstruktion skulle detta emellertid

innebära att en indexuppräkning inte kommer beaktas, nämligen den

att som räknar om inkomsterna till värdet under det första år för vilket

antagandeinkomst beräknas. Pensionsunderlaget för respektive

år bör av denna anledning räknas om t.o.m. ingången dödsfallsåret.

För dem som avlider i förvärvsaktiv ålder kommer intjänade

pensionsrätter aldrig att upphov till någon utgående ålderspension. Den

ge pensionsrätt härigenom kommer stå inom det reforrne-

som att outtagen rade ålderspensionssystemet skall enligt reglerna för den refonnerade

ålderspensioneringen tillfalla det övriga försäkringskollektivet s.k.

som arvsvinster. Inom fördelningssystemet skall tilldelning arvsvinster

av normalt sett ske under den förvärvsaktiva tiden.

Arvsvinsttilldelningen innebär alltså att den pensionsbehållning

som finns registrerad för den avlidne innehåller inte enbart pensionsrätt

som är beroende av storleken pensionsgrundande inkomster och belopp

utan även pensionsrätt efter avlidna i årsklass. Eftersom

samma pensionsbehållningen, enligt vad beskrivits skall läggas till

som ovan, grund för beräkningen av efterlevandepension kommer arvsvinsttilldelningen sålunda att påverka även storleken på efterlevandepensionen. Principiellt sett skulle detta naturligtvis kunna ifrågasättas. Arvsvinster-

na är en följd av att ålderspensionsavgifter inbetalade i ålderspensions-

292 Underlag för beräkning SOU 1998: 120

av...

systemet inte ger upphov till någon utgående pension och har principiellt inte något med efterlevandepensioner att göra. Det skulle emellertid inte utan betydande administrativa komplikationer möjligt att skilja

vara ut arvsvinster från den övriga pensionsbehållningen. En sådan

separering skulle innebära att den avlidnes pensionsbehållning inte skulle kunna läggas till grund för beräkningen och att det i stället skulle krävas att det tas fram uppgifter om den årliga pensionsrätten före tillägg

av arvsvinster. En sådan ordning vi inte kunna förorda.

anser oss

När det gäller beräkningen av antagandeinkomst förhåller det sig emellertid något annorlunda. Denna beräkning kommer enligt vårt förslag att grunda sig uppgifter om den avlidnes pensionsunderlag under de aktuella åren före dödsfallet vilka uppgifter finns registrerade

av andra skäl. Pensionsunderlagen för dessa år

räknas sedan för ettvart av åren med förändringen i inkornstindex enligt vad föreslagit

upp ovan. I det sammanhanget torde det vara rimligt att det är den avlidnes

pensionsunderlag såsom det ursprungligen fastställts för ettvart åren

av som beaktas, dvs. utan hänsyn till senare tillkommen ökning i form

av arvsvinstfördelning.

Ytterligare en omräkning bör nämnas i detta sammanhang är den

som minskning av pensionsbehållningen i fördelningssystemet årligen

som kommer att ske för att täcka del kostnaderna för förvaltning

en av av ålderspensionssystemets fördelningsdel. Förvaltningskostnaderna skall belasta AP-fonden och skall för år 2001 till 60 % täckas

genom en minskning av pensionsbehållningama. Denna andel skall sedan ökas efter år 2001 med 2 procentenheter år fram till år 2021. Minskning-

per en av pensionsbehållningama skall ske genom att dessa räknas om med en förvaltningskostnadsfaktor. Denna faktor skall årligen fastställas

av regeringen eller av den myndighet regeringen bestämmer. Metoden

som innebär att förvaltningskostnaden tas ut årligen de försäkrade så

av länge de deltar som förvärvsaktiva i systemet. Enligt de bedömningar som redovisas i regeringens proposition 1997/98:15l kan det bli fråga om en årlig nedjustering av pensionsbehållningen med knappt 0,02%.

När det gäller frågan huruvida justeringen pensionsbehållningama

av för att täcka kostnaden för förvaltningen ålderspensionssystemet

av skall påverka beräkningen efterlevandepensionsunderlaget gör sig

av samma argument gällande som beträffande den årliga omräkningen med hänsyn till arvsvinster. Det förhållandet att pensionsbehållningen har minskat med hänsyn till kostnaden för förvaltningen fördelningssys-

av temet har principiellt sett inte något med efterlevandepensionemas storlek att göra. En lösning som innebär att man lägger den avlidnes pensionsbehållning utan hänsyn till nämnda omräkning till grund för beräkningen skulle emellertid innebära betydande administrativa komplikationer och kan därför inte förordas.

Vi anser därför att beräkningen efterlevandepension grundval

av av den avlidnes faktiska pensionsbehållning även i detta avseende bör

SOU 1998: 120 Underlag för beräkning av... 293

göras genom att den avlidnes pensionsbehållning vid utgången av året före dödsfallsåret läggs till grund för beräkningen. När det gäller beräkningen av antagandeinkomstens storlek bör det emellertid, beskrisom vits ovan, vara den avlidnes fastställda pensionsgrundande inkomster och pensionsgnmdande belopp för de aktuella fem åren före dödsfallet som läggs till grund för beräkningen. Detta innebär att den årliga minskningen av pensionsbehållningen med hänsyn till den s.k. förvaltningskostnadsfaldom inte kommer att påverka beräkningen antaganav deinkomstens storlek. Vårt förslag innebär alltså att beräkningen efterlevandepension av sker med utgångspunkt i uppgifter om den avlidnes pensionsbehållning i fördelningssystemet. Vi har därvid funnit att de omräkningar som årligen görs i detta system, med hänsyn till bl.a. arvsvinsttilldelning och förändringar i inkomstindex, av bl.a. administrativa skäl bör påverka även beräkningen av efterlevandepension. Ytterligare situation en som bör övervägas är hur efterlevandepension skall beräknas i situationer då den avlidne inte har erlagt avgifter till ålderspensionssystemet i den omfattning som har fastställts och därför inte har tillgodoräknats pensionsrätt för ålderspension fullt ut. Det reformerade pensionssystemet skall, i likhet med vad i dag som gäller för ATP-systemet, finansieras med avgifter: arbetsgitre typer av varavgifter och egenavgifter i form av ålderspensionsavgift samt allmän pensionsavgift. Arbetsgivaravgifter tas endast ut lön och andra ersättningar som hos mottagaren utgör inkomst anställning och det är av då arbetsgivaren som är avgiftsskyldig. Egenavgifter tas ut inkomst av annat förvärvsarbete och avgiftsskyldigheten åligger den har som haft denna inkomst. Allmän pensionsavgift tas ut både inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete. Vad gäller lön och andra ersättningar som utgör inkomst av anställning ansvarar arbetsgivaren för att preliminär inbetalning görs av de allmänna pensionsavgiftema. När det gäller inkomst av förvärvsarbete svarar den som har inkomsten för att inbetalning görs, såväl preliminärt som slutligt. Pensionsrätt som grundar sig inkomst anställning är, av samma sätt som pensionspoäng i ATP-systemet, oberoende av om arbetsgivaren har betalat arbetsgivaravgifter och av för arbetstagaren innehållna allmänna pensionsavgifter. Pensionsrätt som grundar sig inkomst av anställning tillgodoräknas således fullt ut oberoende avgift av om erlagts eller När det gäller egenavgifter till försäkringen för tilläggspension skulle pensionsrätt enligt tidigare regler inte tillgodoräknas för inkomst av annat förvärvsarbete inte tilläggspensionsavgiften till om var fullo betald inom föreskriven tid. Sedan den 1 november 1997 är dessa regler emellertid ändrade. Ändringarna har samband med införandet av skattebetalningslagen 1997:483. Denna lag innebär att det för varje skatte- eller avgiftsskyldig skall finnas ett skattekonto. För egen-

294 Underlag för beräkning SOU 1998: 120

av...

företagare, dvs. den har F-skatt, skall samtliga redovisningar och

som betalningar bokföras löpande skattekontot. Den s.k. likafördelningsmetoden skall tillämpas, vilket innebär varje betalning

att av en skatt eller en avgift skall behandlas lika, dvs. endast viss del

om en av det sammanlagt debiterade skatte- eller avgiftsbeloppet har betalats

anses varje debiterat delbelopp betalt efter den kvotdel betal-

som ningen utgör av det sammanlagda skatte- eller avgiftsbeloppet.

Någon

särbehandling sker inte längre ålderspensionsavgiften. Utgångs-

av punkten är nu att tillgodoräknandet pensionspoäng för inkomst

av av annat förvärvsarbete skall ske för den del inkomsten för vilken

ålderspensionsavgift betald.

anses vara

De nu beskrivna principerna har överförts till det reforrnerade ålderspensionssystemet. Vad skall gälla beträffande betalning

som av

ålderspensionsavgift skall enligt lagen inkomstgrundad ålderspen-

om sion även gälla beträffande utebliven betalning allmän pensionsav-

av gift hänförlig till inkomster annat förvärvsarbete.

Mot denna bakgrund har i lagen inkomstgrundad ålderspension

om tagits in en bestämmelse innebär pensionsrätt hänförlig till

som att inkomster av annat förvärvsarbete skall tillgodoräknas med andel

en som motsvarar den andel av ålderspensionsavgift och allmän

pensionsavgift som betald enligt skattebetalningslagen. Om avgift

anses har betalts till viss del, skall pensionsrätt fastställas för

den del av inkomsten för vilken betalning ha erlagts. Samma

anses andel av skatter och avgifter har betalats för hela inkomsten, hur

som oavsett hög denna har varit, skall användas vid beräkningen hur stor andel

av av pensionsrätten som skall fastställas. Pensionsrätt däremot räknas

endast inkomster upp till det s.k. intjänandetaket. Den har

som t.ex. en inkomst som motsvarar 15 gånger inkomstbasbeloppet endast

men har betalt 75 % sina skatter och avgifter denna inkomst skall

av endast tillgodoräknas 75 % pensionsrätten beräknas in-

av som

komster upp till 7,5 gånger inkomstbasbeloppet.

Den pensionsbehållning således enligt vårt förslag kommer

som att ligga till grund för beräkning efterlevandepension kommer, inte

av om några särregler införs, att storleksmässigt beroende i vilken

vara av

omfattning den avlidne har erlagt ålderspensionsavgift och allmän

pensionsavgift som är hänförlig till inkomst förvärvsarbete.

av annat Sett ur ett rent principiellt perspektiv skulle det naturligtvis kunna ifrågasättas om storleken efterlevandepensionen bör beroende

vara av om ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift har erlagts och inte i stället av om efterlevandepensionsavgift har erlagts eller inte. Ãlderspensionsavgifternaoch de allmänna pensionsavgiftema

är av-

sedda att finansiera ett finansiellt självständigt ålderspensionssystem och har inte något med finansieringen efterlevandepensioneringen

av att göra. Våra förslag innebär emellertid att vi föreslår ett underlag för hur inkomstgrundad efterlevandepension skall beräknas. Uppgifter för

av...

detta underlag hämtas det reformerade ålderspensionssystemet och

ur efterlevandepensionen kommer således att utgöra andel den

en av pensionsrätt som tillgodoräknats den avlidne. Det har emellertid inte varit fråga om att efterlevandepensionen skall exakt andel

vara en av den årliga pensionsrätten. Vi har, framgått i det förgående,

som accepterat att t.ex. arvsvinster och omräkningar på grundval förvalt-

av ningskostnader kommer att påverka storleken på efterlevandepensio-

nen. Efterlevandepensioneringen kommer inte heller enligt våra förslag att vara ett självständigt system med den koppling mellan avgift

och förmån som finns i det reforrnerade ålderspensionssystemet. Mot

denna bakgrund anser att det bör kunna godtas att den pensionsbehållning som ligger till grund för beräkningen efterlevandepension

av är reducerad grund av att den avlidne inte har erlagt avgifter till

ålderspensionssystemet i föreskriven tid.

Det förhållandet att pensionsrätten ligger till grund för beräk-

som ningen av efterlevandepension har reducerats på grund obetalda

av ålderspensionsavgifter och inte på grund obetalda efterlevandepen-

av sionsavgifter torde vidare rent teoretisk fråga. Med hänsyn till

vara en den likafördelningsmetod tillämpas innebär det förhållandet

som att ålderspensionsavgiften anses betald enbart till viss del att efterlevandepensionsavgift betald till bara lika stor del. En reduce-

anses vara ring av den pensionsrätt ligger till grund för beräkningen ef-

som av terlevandepension grundval obetalda efterlevandepensionsav-

av gifter skulle således ge samma resultat reducering grund

som en av

obetalda ålderspensionsavgifter.

Vi föreslår således att några särregler för beräkning efterlevan-

av depension i de fall då den avlidne under något eller några år inte fullt ut erlagt avgifter till ålderspensionssystemet inte skall införas. Till grund för beräkningen efterlevandepension kommer således i dessa

av fall att ligga den pensionsbehållning beräknats på grundval

som av den reducerade pensionsrätten. Om den avlidne för något eller några

av de år som ligger till grund för antagandeinkomstberäkning

av samma anledning har tillgodoräknats endast viss del den intjänade

av pensionsrätten, kommer således denna reducering pensionsrätten

av att påverka även beräkningen antagandeinkomsten för tid efter

av dödsfallet och alltså härigenom att påverka även storleken på efterle- Ä vandepensionen.

Sammanfattningsvis innebär våra ställningstaganden beräkningen

att I av efterlevandepension på grund den avlidnes intjänade pensionsrätt

av i fram till dödsfallstidpunkten görs på grundval den avlidnes totala

av pensionsrätt, beräknad som om denna i sin helhet till 18,5 %

- av pen-

sionsunderlaget hade tillgodoräknats i fördelningssystemet. Därvid

skall såväl pensionsgrundande inkomst pensionsgrundande belopp

som beaktas. Vidare kommer den pensionsrätt ligger till grund för be-

som räkningen att vara omräknad till det aktuella årets inkomstnivå med

296 Underlag för beräkning SOU 1998: 120

av...

förändringen i inkomstindex. Pensionsrätten kommer också,

i samma omfattning som gäller för beräkning ålderspension, att beroende

av vara av om den avlidne har erlagt ålderspensionsavgift och allmän

pensionsavgift som hänför sig till inkomster förvärvsarbete. Pen-

av annat sionsbehållningen, dvs. summan de årliga pensionsrättema, kommer

av att vara uppräknad med årliga tillägg för arvsvinster och reducerad med hänsyn till kostnaderna för förvaltning ålderspensionssystemets för-

av delningsdel. Vid beräkning av storleken antagandeinkomsten för

av efterlevandepension, dvs. de tänkta inkomsterna under förutsätt-

som, ning att den avlidne uppfyllt kvalifikationsvillkoret, läggs till grund för

beräkningen av tänkt framtida pensionsrätt, skall beaktas de pensions-

grundande inkomster och belopp pensionsunderlaget har tillgodo-

som räknats den avlidne under ettvart de är aktuella sedan de årli-

av som ga pensionsrättema räknats med ett inkomstindex till inkomstnivån

om vid ingången av dödsfallsåret.

8.5¶Fastställande

av årlig efterlevandepension

8.5.1¶Efterlevandepensionsunderlag

Vårt förslag: Pensionsbehållningen i ålderspensionssystemets för-

delningssystem beräknat 18,5 % pensionsunderlaget i

- av samt

förekommande fall en fiktiv pensionsbehållning beräknad på grundval av antagandeinkomster skall divideras med delningstal. Detta

ett delningstal skall motsvara det delningstal inom ålderspensione-

som ringens fördelningssystem används för den årsklass fyller 65 år i

som januari det år då dödsfallet inträffade. Den sålunda beräknade kvoten

utgör det underlag på vilket inkomstgrundad efterlevandepension

skall beräknas, efterlevandepensionsunderlaget.

Den samlade pensionsbehållning skall utgöra underlag för efterle-

som vandepensionen kan enligt vad beskrivit i föregående avsnitt komma att bestå dels av faktisk pensionsbehållning utgörande beräk-

summan nad 18,5 % av pensionsunderlaget de årligen fastställda och på

- av viss sätt omräknade pensionsrättema i det reformerade ålderspensions-

systemets fördelningssystem, dels av en fiktiv pensionsbehållning

som utgörs av summan av de pensionsrätter beräknats för år med

som antagandeinkomster. På grundval denna samlade

av pensionsbehållning

skall beräknas en årlig efterlevandepension. Detta bör enligt vår

uppfattning ske på i princip sätt i det reformerade ålderspen-

samma som sionssystemets fördelningssystem, dvs. den samlade

genom att pensionsbehållningen divideras med ett delningstal.

SOU 1998: 120 Underlag för beräkning 297

Vid fastställande av det delningstal som skall användas i ålderspensioneringens fördelningssystem beaktas återstående livslängd hos befolkningen vid den ålder då pension börjar lyftas. Denna livslängd beräknas efter officiell livslängdsstatistik för män och kvinnor avseende en femårsperiod. Genomsnittligt sett lever kvinnor längre än män, men samma delningstal skall gälla så att avgiftsinbetalningar till samma fördelningssystemet ger samma årliga pensionsbelopp oberoende av kön. Vidare tillgodoräknas i delningstalet en viss antagen framtida inkomsttillväxt. På så sätt erhåller pensionären högre begynnelsepenen sion än om pensionen i stället successivt skulle räknas upp med hänsyn till den totala tillväxten år för år. Definitiva delningstal fastställs för varje årsklass vid ingången av det år då den pensionsberättigade uppnår 65 års ålder. Vid pensionsuttag före denna tidpunkt skall det årliga pensionsbeloppet bestämmas utifrån ett preliminärt delningstal. För att de olika formerna efterlevandepension skall kunna utges av nivåer som anknyter till nivåerna enligt nuvarande regler för ATP bör

delningstalet vid efterlevandepensionsberälmingen anknyta till de del-

ningstal som används vid beräkning av årlig ålderspension. Detta delningstal kommer att variera år för för olika åldersgrupper med hänsyn till förändringar i den officiella livslängdsstatistiken. Efterlevandepensionens storlek har emellertid principiellt sett inte något att göra med återstående medellivslängd och med denna livslängdsstatistik, varför

den fingradering av delningstalet som krävs inom ålderspensionssyste-

met inte är nödvändig här. I stället bör enhetligt delningstal ett mera

kunna användas vid beräkning av efterlevandepension.

Vi har mot bakgrund av vad som nu sagts övervägt olika lösningar, bl.a. att fastställa ett särskilt delningstal skulle användas för beräksom ning av efterlevandepension och som inte skulle förändras i samma

utsträckning som delningstalet inom ålderspensioneringen. Vi har dock

stannat för att förorda att det delningstal ett visst år tillämpas i försom delningssystemet för den årsklass som fyller 65 år i januari det år då dödsfallet inträffade bör användas vid beräkning den årliga efterleav vandepensionen. Detta kommer alltså att innebära olika delningstal för olika år, men det innebär å andra sidan att delningstal används samma för alla efterlevandepensioner som fastställs under ett visst år, vilket torde vara en fördel ur administrativ synvinkel. Förslaget innebär vidare att samma delningstal tillämpas oavsett om dödsfallet inträffat före eller efter 65 års ålder, dvs. oavsett det finns ett definitivt fastställt delom ningstal inom ålderspensionssystemet eller inte. Även detta torde vara önskvärt ur administrativ synvinkel. Genom att den sammanlagda pensionsbehållningen faktisk och fiktiv divideras med det sålunda fastställda delningstalet beräknas ett årligt belopp vilket efterlevandepension i form barnpension, av omställningspension och särskild efterlevandepension kan beräknas. Vi föreslår att detta belopp benämns ejierlevandepensionsunderlag.

298 Underlag för beräkning av... SOU 1998: 120

När det i det föregående har sagts att efterlevandepension beräknas som en viss andel av en tänkt ålderspension bör alltså noteras att det, med hänsyn till olikhetema mellan det delningstal används inom

som

ålderspensioneringen och inom efterlevandepensioneringen, inte är den

ålderspension som rent faktiskt kommer att räknas fram eller som redan har räknats fram enligt det reformerade ålderspensionssystemet som ligger till grund för beräkningen. Uttryckssättet speglar emellertid principen för beräkningen och underlättar beskrivningen efterlevan-

av depensioneringens koppling till den avlidnes livsinkomst.

8.5.2 Beräkning av årlig efterlevandepension,

m.m.

Vårt förslag: På grundval det fastställda efterlevandepensionsun-

av derlaget skall beräknas en årlig efterlevandepension i fomr barnpen-

av sion, omställningspension och särskild efterlevandepension.

Den utgående efterlevandepensionen skall årligen fr.o.m. årsskiftet 2001/2002 räknas om med inkomstindexets procentuella förändring reducerad med tillämpas inom ålderspensioneringen

samma norm som

följsamhetsindexering.

Vi har i föregående avsnitt lämnat förslag till utformning det efterle-

av vandepensionsunderlag som föreslår skall läggas till grund för beräk-

ningen av efterlevandepension i form barnpension, omställningspen-

av sion och särskild efterlevandepension. Förslaget innebär

att summan av

den avlidnes pensionsbehållning i det reforrnerade ålderspensionssys-

temets fördelningssystem beräknad hela pensionsrätten,

- som om 18,5 % av pensionsunderlaget, tillgodoräknats i detta system och

- en fiktiv pensionsbehållning, beräknad grundval antagandeinkomster

av för tiden efter dödsfallet fram till tänkt ålderspensionering, skall

en divideras med ett delningstal. Den kvot härvid beräknas utgör ef-

som terlevandepensionsunderlaget och skall alltså enligt vårt förslag läggas till grund för beräkningen årlig barnpension, omställningspension

av och särskild efterlevandepension. Den årliga barnpensionen kommer således att utgöra viss procentsats det beräknade efterlevandepen-

en av sionsunderlaget. Detsamma kommer att gälla beträffande årlig omställningspension och särskild efterlevandepension. Våra närmare överväganden kring och förslag till de olika procentsatsema kommer att redovisas i kapitel 9 och 10.

Enligt nuvarande regler räknas årlig ålderspension, förtidspension och efterlevandepension varje år i förhållande till förändringen i

om prisindex. Detta sker genom att samtliga pensionsfonner storleksmässigt är uttryckta såsom utgörande viss andel det för året fastställda

en av

basbeloppet.

Inkornstpension skall i det reforrnerade ålderspensionssystemet följsamhetsindexeras. Detta innebär att inkomstpensionen skall kopp-

vara

Underlag för beräkning

av...

lad till förändringen i ett index inkomstindex skall

- - som spegla utvecklingen av genomsnittsinkomsten för samtliga försäkrade. Inkomstpensionen skall emellertid inte räknas med hela denna förändring

om utan med denna förändring minskad med den uppräkning redan har

som tillgodoräknats i delningstalet. Följsamhetsindexeringen kan jämförd med dagens prisindexering beskrivas följande sätt. Om den årliga reala tillväxten uppgår till nivå den s.k. dvs. den

samma som normen

uppräkning har tillgodoräknats i delningstalet skall

som inkomstpen-

sionen räknas om med prisutvecklingen. Om den reala tillväxten blir högre får pensionären, utöver priskompensationen, visst

ett påslag inkomstpensionen. Vid lägre tillväxt justeras inkomstpensionen ned

realt sett, vilket innebär att pensionären inte kompenseras fullt för

ut prisutvecklingen.

Utbetalning inkomstpension skall ske för första gången i januari

av 2001. Som en konsekvens härav skall de första följsamhetsindexeringarna av inkomstpension ske fr.o.m. årsskiftet 2001/2002. Följsamhetsindexering av ATP-baserad ålderspension skall påbörjas samtidigt.

Den årliga inkomstgrundade efterlevandepensionen bör enligt vår uppfattning räknas om enligt regler gäller för inkomstpen-

samma som sionen i det reformerade ålderspensionssystemet. Om de årliga efterlevandepensionema, i motsats till ålderspensionema, enbart skulle prisindexeras skulle pensionsnivån inom de olika pensionsfonnema kunna utveckla sig i olika riktningar beroende hur den reala tillväxten i landet blir. Vid en tillväxt är lägre än den

som norm som redan tillgodoräknats i delningstalet skulle ålderspensionär inte fullt kompense-

en ut ras för prisutvecklingen medan efterlevandepensionär skulle få sådan

en kompensation oavsett inkomstutvecklingen. Vid utveckling,

en motsatt dvs. en högre real tillväxt än skulle ålderspensionären däremot

nomien,

få en högre uppräkning än efterlevandepensionären. En följsamhetsin-

dexering av den årliga efterlevandepensionen sig också naturlig ef-

ter tersom en del av uppräkningen med inkomstindex redan har tillgodoräknats i det delningstal använts för räkna fram den årliga

som att pensionen.

Vi föreslår alltså att inkomstgrundad efterlevandepension i form

av barnpension, omställningspension och särskild efterlevandepension skall följsarnhetsindexeras. Såsom kommer utvecklas närmare i

att avsnitt 11.15 skall detta också gälla beträffande indexering tilläggspen-

av sion i form av änkepension. Våra överväganden när det gäller frågan

om indexering av garantipension till omställningspension, särskild efterlevandepension och änkepension redovisas i avsnitt l0.3.5 och 11.15.

300 Underlag för beräkning

av...

8.5.3¶Efterlevandepensionsunderlag vid tidigt eller sent uttag av ålderspension

Vårt förslag: Vid dödsfall inträffar före 65 års ålder skall, även

som om den avlidne gjort ett tidigt ålderspension, efterlevandepension

uttag av beräknas enligt de regler som vi föreslagit utan hänsyn till uttaget

ålderspension.

Vid dödsfall som inträffar efter 65 års ålder skall efterlevandepension

oavsett vid vilken tidpunkt den avlidne börjar ta ut ålderspension - beräknas grundval av den avlidnes pensionsbehållning t.o.m. det år då den avlidne fyllt 64 år sedan denna omräknats till värdet vid ingången 65-årsåret, utan hänsyn till uttag ålderspension, och därefter

av av följ samhetsindexerats fram till ingången dödsfallsåret.

Pensionsrätt som tjänats in efter det år då den avlidne fyllde 64 år

skall inte påverka storleken efterlevandepensionen.

Inkomstpension skall i det reformerade systemet kunna tas ut fr.o.m. 61 års ålder. Den årliga ålderspensionen beräknas pensionsbe-

genom att hållningen divideras med ett delningstal. Delningstalet motsvarar i princip det antal som individen genomsnittligt sett kommer uppbära

att pension. Ett definitivt delningstal fastställs vid ingången det år då

av den pensionsberättigade uppnår 65 års ålder. Vid pensionsuttag före det år då den pensionsberättigade fyller 65 år skall ett preliminärt delningstal fastställas. Pension skall sedan vid ingången det år då den

av pensionsberättigade fyller 65 år räknas med det definitiva delnings-

om talet. Om den pensionsberättigade i stället väljer att ta ut pension först efter 65 års ålder innebär det att delningstalet blir lägre, dvs. den årliga pensionen blir större.

Då inkomstpension skall börja utges beaktas vid beräkningen den

av årliga inkomstpensionen så stor del individens pensionsbehållning

av som uttaget avser. Om den pensionsberättigade vid tidpunkt

en senare ändrar sitt pensionsuttag, dvs. ökar eller minskar uttaget eller återkallar detsamma, räknas den återkallade förmånen åter till pensionsbe-

om en hållning. Eftersom inkomstpension har utbetalats under viss tid är

en den behållning som skall registreras i samband med återkallandet mindre än vid den tidpunkt då pensionsförmånen beviljades.

De frågeställningar som kommer att behandlas i detta avsnitt är hur det förhållandet att den avlidne gjort ålderspension före 65 års

uttag av ålder eller tjänat pensionsrätt efter denna tidpunkt skall påverka beräkningen av efterlevandepension. Vi har i avsnitt 8.1 konstaterat att

den avlidnes pensionsbehållning i ålderspensionssystemet kommer

att kunna läggas till grund för beräkningen efterlevandepension p

av oavsett i om den avlidne vid dödsfallet hade börjat uppbära ålderspension eller inte. I avsnitt 8.2 har vi föreslagit att antagandeinkomst skall beräknas fr.o.m. året för dödsfallet t.o.m. det år då den avlidne skulle ha fyllt 64

Underlag för beräkning av...

år. För det fall dödsfallet inträffar före denna tidpunkt görs således ett antagande om att den avlidne skulle ha gått i pension i januari det år han eller hon skulle ha fyllt 65 år. I det reformerade ålderspensionssystemet kommer det emellertid, som antytts ovan, inte att finnas en bestämd pensionsålder samma sätt som i dagens system. Det kan alltså inträffa att den avlidne vid dödsfallet var t.ex. 72 år fortfarande förmen värvsarbetade helt eller delvis och inte hade börjat ta ut ålderspension. Till skillnad från vad som gäller enligt nuvarande regler kan pensionsrätt tjänas in även för tid fr.0.m. 65 års ålder. En fråga uppstår i fall som då dödsfallet inträffar vid 65 års ålder eller därefter beräkningen är om av efterlevandepension skall ske grundval den pensionsrätt av som kan ha tjänats t.o.m. året före dödsfallsåret eller om det alltid skall vara pensionsbehållningen t.o.m. det år då den avlidne fyllde 64 år, dvs. den ålder som i dag är pensionsålder, som skall läggas till grund för beräkningen. Oavsett om dödsfallet inträffar före eller efter det år då den avlidne fyller eller skulle ha fyllt 65 kan det inträffa att den avlidne gjort ett s.k. tidigt uttag av inkomstpension, dvs. gjort ett sådant uttag före det år han eller hon skulle ha fyllt 65 år. ålderspension innebär, Ett uttag av om inga särregler införs, att den pensionsbehållning som enligt våra förslag skall ligga till grund för beräkning efterlevandepension är av mindre än vad den skulle ha varit något uttag inte hade skett. Frågan om är om en sådan minskning av pensionsbehållningen skall påverka beräkningen av efterlevandepension. När det gäller situationen där uttag av ålderspension gjorts före 65 års ålder och pensionsbehållningen till följd härav minskat skulle det i och för sig vara möjligt att lägga den faktiska pensionsbehållningen till grund för beräkningen av efterlevandepension. Detta skulle alltså innebära att efterlevandepensionen skulle bli lägre än eljest om den avlidne helt eller delvis tagit ut ålderspension då dödsfallet inträffar. Ett skäl som emellertid talar mot en sådan lösning är att förtida uttag av ålderspension enligt nuvarande regler i ATP-systemet inte påverkar beräkningen av efterlevandepension. Efterlevandepensioneringen och ålderspensioneringen kommer vidare inte att ha något samband med varandra utöver att det är uppgifter registrerade i ålderspensionssystemets fördelningssystem som ligger till grund för beräkningen efterlevandepenav sion. De olika systemen kommer t.ex. finansieringsmässigt inte att vara beroende av varandra. En ordning som innebär att efterlevandepension beräknas utan att hänsyn tas till uttag av ålderspension som har gjorts före 65 års ålder torde vidare inte komma att innebära något administrativt merarbete. Ett tidigt inkomstpension skall nämligen inte uttag av påverka beräkningen av garantipensionen i det reformerade ålderspensionssystemet. Det förhållande att pensionsbehållningen minskat grund av uttaget skall således inte kunna leda till en högre garantipension. Uppgifter om den pensionsberättigades pensionsbehållning vid 65

302 Underlag för beräkning SOU

av... 1998: 120

års ålder utan hänsyn till eventuella dessförin-

uttag av inkornstpension

nan måste mot denna bakgrund finnas tillgängliga inom för ålramen

derspensionssystemet.

Vi anser att övervägande skäl talar för ålderspension före att uttag av 65 års ålder inte skall påverka beräkningen

av efterlevandepension. Den

registrerade pensionsbehållningen, blivit lägre till följd som av uttaget

av ålderspension, skall således vid beräkningen av efterlevandepen-

sionsunderlaget räknas om till ett belopp pensionsbesom motsvarar hållningen som den skulle ha varit inte hade skett. Beräkom uttaget ningen av efterlevandepension skall alltså göras enligt de regler som skulle ha gällt om något uttag ålderspension inte hade gjorts. av Om dödsfallet inträffar efter det den avlidne fyllt 65 år, skall att vid

beräkningen av efterlevandepension beaktas pensionsbehållningen

t.o.m. det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år, hänsyn till utan uttaget, sedan pensionsbehållningen räknats till värdet vid

om ingången av 65-

årsåret se vidare i det följande

om indexering av 65-årsbehållningen

och situationen att den avlidne trots pensionsuttaget har tjänat in pensionsrätt efter det då han eller hon fyllde 64 år. Om dödsfallet inträffar före 65 års ålder, t.ex. vid 63 års ålder, skall, kvalifikationsvillom koret är uppfyllt, för tid

en antagandeinkomstberäkning göras fr.o.m.

dödsfallsåret t.o.m. det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år. Den avlidnes pensionsbehållning året före dödsfallsåret, t.o.m. beräknad som om något uttag av ålderspension inte hade skett, den beräknade samt pensionsrätten grund antagandeinkornsten således av utgör den summa som dividerad med det relevanta delningstalet efterlevanutgör

depensionsunderlaget. Nästa frågeställning gäller beräkningen om av efterlevandepension

skall påverkas av att den avlidne fortsatt förvärvsarbeta efter 65 års att ålder och därvid tjänat in ytterligare pensionsrätt för ålderspension. Det

kan därvid förhålla sig så att den avlidne skjutit sitt

upp pensionsuttag

och fortsatt att förvärvsarbeta vilket medfört

att pensionsbehållningen

blivit större än den vid ingången det år var av då den avlidne fyllde 65 år. Det kan emellertid också så att den avlidne valt åldervara att ta ut spension före 65 års ålder samtidigt valt fortsätta förvärvsarbemen att ta. En annan situation är att den avlidne visserligen inte in ytterli-

tjänat

gare pensionsrätt fr.o.m. 65 års ålder han eller hon ändå men att valt att

ta ut ålderspension vid tidpunkt.

en senare Ett skäl som talar för att den efterlevande skall få fördel av att den avlidne fortsatt arbeta efter 65 års ålder är det förhållandet att det re-

formerade ålderspensionssystemet bygger

en livsinkomstprincip och

att det skulle kunna hävdas att denna princip bör utslag även beträfge

fande efterlevandepensionens storlek. Vidare

är tanken beträffande garantipensionen i det reforrnerade ålderspensionssystemet att även inkomstrelaterad pension intjänad efter 65 års ålder skall

påverka ga-

rantipensionens storlek. Å

andra sidan kommer ålderspensionssystemet

SOU 1998: 120 Underlag för beräkning 303

av...

och efterlevandepensioneringen inte beroende varandra när

att vara av det gäller t.ex. finansieringen förrnånema. Våra förslag innebär att

av den inkomstgnmdade efterlevandepensionen skall finansieras

genom en särskild efterlevandepensionsavgift våra överväganden i denna del redovisar vi i kapitel 15. Vi har gjort bedömningen sådan avgift

att en inte skall tas ut sedan den försäkrade har fyllt 65 år.

Mot denna bakgrund och med hänsyn till att inte heller ål-

uttag av derspension före 65 års ålder skall påverka storleken efterlevandepensionen anser att pensionsrätt intjänad efter det år då den avlidne fyllde 64 år inte skall beaktas vid bestämmande efterlevandepen-

av sionsunderlaget. Det förhållandet att föreslår att enbart pensionsrätt som tjänats in t.o.m. det år den avlidne fyllde 64 år skall beaktas och

att hänsyn alltså inte skall tas till pensionsrätt tjänats in därefter

som t.o.m. månaden före den då den pensionsberättigade fyller 65 år innebär visserligen en avvikelse från vad gäller för beräkning garantipen-

som av sion inom ålderspensioneringen. Med hänsyn till det sätt vilket

registrering av pensionsrätt är uppbyggd i det refonnerade ålderspensionssystemet kommer denna skillnad emellertid inte innebära några

att administrativa komplikationer.

Det är således enligt vårt förslag den avlidnes 65-årsbehållning

som

skall ligga till grund för beräkningen efterlevandepensionen. Enligt

av vad sagt ovan skall denna behållning inte påverkas att den avlidne

av tjänat in ytterligare pensionsrätt efter det år då han eller hon fyllt 64 år.

Frågan är emellertid hur behållningen skall påverkas de förändringar

av av den allmänna inkomstnivån eller prisnivån kan ha inträffat där-

som

efter och fram till dödsfallet. Pensionsbehållningen i ålderspensions-

systemet kommer så länge uttag pension inte har gjorts årligen

av att räknas om med inkomstindex. Sedan uttag ålderspension gjorts

av kommer den årliga pensionen att följsamhetsindexeras, dvs. omräk-

en ning med inkomstindex reducerad med 1,6. En uppräkning

normen

enligt normen har redan tillgodoräknats den pensionsberättigade

genom

delningstalet. Vi har föreslagit att årlig efterlevandepension skall beräk-

nas med tillämpning av samma delningstal för dem år

som som samma som dödsfallet inträffade fyller 65 år. Vi därför att den pensions-

anser 1 behållning läggs till grund för beräkningen bör följsamhetsin-

som vara j dexerad fr.o.m. 65 års ålder för beräkningen med 65-

att svara mot

1 årsdelningstalet vid dödsfallstidpunkten. Beräkningen kommer därmed

i att bli densamma ålderspension har tagits vid döds-

oavsett om ut

fallstidpunkten eller inte.

Vi föreslår således att den pensionsbehållning ligger till grund

som för beräkningen av efterlevandepension skall följsamhetsindexeras för tid fr.o.m. årsskiftet efter det år då den avlidne fyllde 65 år fram till ingången av dödsfallsåret.

Våra förslag innebär sammanfattningsvis efterlevandepension

att skall beräknas grundval den avlidnes pensionsbehållning den

av som

304 Underlag för beräkning SOU 1998: 120

skulle ha sett ut vid ingången det år då den sedermera avlidne

av uppnådde 65 års ålder. Vid beräkningen skall bortses från eventuella

uttag av ålderspension före 65 års ålder och pensionsrätt intjänad efter denna

tidpunkt. Om den avlidne skjutit uttaget ålderspension, skall

upp av behållningen så den vid ingången det den avlidne fyllde

som var av 65 år följsamhetsindexeras fr.o.m. årsskiftet därefter fram års-

t.o.m. skiftet före dödsfallstidpunkten. Om dödsfallet inträffar före 65 års ål-

der skall, oavsett att ålderspension gjorts, pensionsbehållningen

uttag av vid 65 års ålder beräknas på samma sätt dödsfallet inträffat före

som om det att ålderspension hade kunnat tas ut. Detta innebär alltså

att antagandeinkomst skall, förutsättningarna för sådan beräkning

om en är uppfyllda, tillgodoräknas den avlidne för tiden fr.o.m. året för dödsfallet

t.o.m. det år den avlidne skulle ha fyllt 64 år.

En fråga som anknyter till det sistnämnda är hur antagandeinkomst-

beräkning skall ske i fall då den avlidne under något eller några år före

dödsfallet har uppburit ålderspension. Skall ålderspensionsbeloppet

betraktas som årets inkomst vid bedömningen det

av om föreslagna

kvaliñkationsvillkoret är uppfyllt liksom vid beräkningen

av antagandeinkomsten Eller bör det i stället konstrueras regel överhopp-

en om ningsbar tid såsom diskuterats i avsnitt 8.1 Utgångspunkten för beräkning av antagandeinkomst bör, sätt beskrivits i avsnitt

samma som 8.2, vara att det med stöd den avlidnes förvärvsmönster åren före

av dödsfallet kan antas att han eller hon skulle ha fortsatt förvärvsarbeta

att om dödsfallet inte inträffat. För år då den avlidne enbart uppburit

ett ålderspension finns det enligt vår uppfattning inte fog för sådant

ett antagande. År

då den avlidne inte haft någon pensionsgrundande inkomst eller tillgodoräknats pensionsgmndande belopp eftersom han

eller hon det året levt på ålderspension bör därför, på sätt i

samma som övriga situationer då pensionsgmndande inkomster saknats, inte kunna bidra till att kvalifikationsvillkoret uppfyllt eller påverka

anses antagan-

deinkomstberäkningen. Det bör i sammanhanget påpekas den

att nu diskuterade situationen kan komma påverka antagandeinkomstbe-

att räkningen för endast något eller några enstaka år mellan 61 och 65 års ålder, varför det anförda endast i mindre utsträckning torde påverka

nu efterlevandepensionens storlek. Vidare skall naturligtvis pensionsgrundande inkomster den avlidne uppburit vid sidan

som om ålderspensio-

nen beaktas och kan, om de uppgår till minst 24% ett basbelopp, leda

av till att året ändå beaktas i aktuella hänseenden.

SOU 1998: 120 Underlag för beräkning 305 av...

8.6¶Beräkning

av efterlevandepensionsunderlag

för avlidna födda år 1953 eller

tidigare

Vårt förslag: De av oss föreslagna anpassade reglerna för beräkning av efterlevandepension skall tillämpas i de fall ett dödsfall inträffar efter ikraftträdandet av våra förslag. Beräkning av inkomstgrundad efterlevandepension efter en person som är född 1937 eller tidigare skall i sådant fall ske utifrån en ATP-pension beräknad grundval den av avlidnes registrerade ATP-poäng, sedan tillägg gjorts med en poäng. Beräkning av inkomstgrundad efterlevandepension efter en person som är född något av åren 1938-1953 skall ske att den kvotdelsbegenom räknade pensionsbehållning som registrerats för den avlidne i det reformerade ålderspensionssystemet räknas hela pensionsupp som om rätten tillgodoräknats i detta system.

Den inkomstgrundade efterlevandepensionen skall enligt våra förslag beräknas grundval den avlidnes intjänade pensionsrätt i det av reformerade ålderspensionssystemet. Förslagen innebär att det är den

avlidnes pensionsbehållning i det reformerade ålderspensionssystemets

fördelningssystem som läggs till grund för beräkningen, med det undantaget att pensionsbehållningen beräknas all pensionsrätt som om motsvarande hela pensionsavgiften 18,5 % hade tillgodoräknats i - fördelningssystemet. Till denna beräknade pensionsbehållning läggs

vidare under vissa förutsättningar en fiktiv pensionsbehållning, beräk-

nad på den pensionsrätt den avlidne skulle antas kunna ha tillgodosom räknats fr.0.m. dödsfallsåret t.o.m. det den avlidne skulle ha fyllt 64 år. Summan av den faktiska och fiktiva pensionsbehållningen divideras därefter med ett delningstal och kvoten härav utgör det årliga efterlevandepensionsunderlag vilket barnpension, omställningspension och särskild efterlevandepension skall beräknas. Den beräkningsmodell som nu beskrivits har utgångspunkt att som den avlidne tillhör en ålderskategori får sin ålderspension helt besom räknad enligt reformerade regler. Det kommer emellertid under en lång tid efter ikraftträdandet av det reformerade ålderspensionssystemet att inträffa att en person som avlider uppbär eller skulle ha kommit att uppbära en ålderspension är beräknad helt eller delvis enligt nuvarande som ATP-system. Personer som är födda år 1937 eller tidigare och kommer att få som sin ålderspension beräknad helt enligt nuvarande ATP-system kommer till största delen att uppbära eller i vart fall berättigade till åldersvara pension vid ikraftträdandet de reglerna år 2001. Deras ålderspenav nya sion kommer att bestå dels av en inkomstrelaterad del tilläggspension inklusive 96 % av ett basbelopp kompensation för första basbelopsom pets inkomster, dels av ett grundskydd i form övergångsvis av en ga-

306 Underlag för beräkning SOU 1998: 120

av...

rantipension. Många efterlevande kvinnor till män i dessa ålderskategorier kommer visserligen att berättigade till änkepension enligt

vara

övergångsbestämmelsema till nuvarande efterlevandepensionsregler,

men i de fall förutsättningarna för rätt till änkepension inte är uppfyllda eller i vissa fall då efterlevandepension enligt reforrnerade regler

ger ett bättre resultat kan det komma att bli frågan beräkna efterlevan-

om att depension enligt de reformerade reglerna härför. Änkepensionsreglema blir vidare naturligtvis inte aktuella att tillämpa för efterlevande

män.

Frågan om tillämpligt pensionsunderlag är dessutom aktuell när det

gäller beräkningen av barnpension efter avlidna i dessa åldersgrupper.

Personer som är födda åren 1938-1953 och alltså tillhör den s.k. mellangenerationen i ålderspensionshänseende kommer få sin ålders-

att pension beräknad med viss kvotdel från det reformerade

en systemet och resterande kvotdel från det nuvarande I den ATP-

systemet. baserade kvotdelen kommer att läggas kompensation för första bas-

en beloppets inkomster med 96 % prisbasbeloppet för ogift pensionär

av och 78,5 % av prisbasbeloppet för gift pensionär. Ju fler kvotdelar med ATP-baserad pension dvs. äldre är, desto större betydelse

personen kommer denna högre kompensation få. Personer tillhör mel-

att som langenerationen har vidare enligt den s.k. garantiregeln rätt till till-

ett lägg till den beräknade ålderspensionen motsvarande skillnaden mellan

den tilläggspension de skulle ha uppburit vid ingången år 1995 och

av summan av inkomstpension och tilläggspension beräknad enligt reformerade regler.

Frågan är hur efterlevandepension beviljas

som år 2001 och senare skall beräknas för personer i de nämnda åldersgruppema. En första

frågeställning är om rätten till efterlevandepension efter dessa

personer och storleken förmånen skall bedömas helt enligt de föreslag-

av oss na anpassade reglerna eller om bedömningen skall göras enligt de regler

som gäller i dag för barnpension, omställningspension och särskild ef-

terlevandepension.

En lösning som innebär att nuvarande regler tillämpas vid beräkningen av efterlevandepension efter de även efter år

personer som nu avses 2000 skulle likna de regler som vi, enligt vad kommer att redovisas

som i kapitel ll, föreslår beträffande beräkning änkepension enligt

av övergångsbestärnrnelsema efter ikraftträdande det reforrnerade ålders-

av pensionssystemet. Inkomstgnindad omställningspension skulle

med en sådan lösning beräknas till 20 % eller 40 % av den avlidnes tilläggspen-

sion. Därtill skulle komma någon form kompensation för första bas-

av beloppets inkomster samt grundskydd. Med sådan lösning skulle

en alltså för efterlevandepension, beviljas vid viss tidpunkt,

som en olika regler komma att gälla t.ex. beträffande rätten till förlängd omställ-

ningspension och hur länge inledande omställningspension skall utbetalas, beroende när den avlidne född. Med andra ord skulle två

var

SOU 1998: 120 Underlag för beräkning 307

av...

olika system för beräkning reformerad efterlevandepension

av vara tillämpliga samtidigt.

En annan och enligt vår mening bättre lösning är att i stället låta

dödsfallstidpunkten vara helt avgörande för vilka regler skall till-

som lämpas. Om dödsfallet inträffar före ikraftträdandet de anpassade

av efterlevandepensionsreglema, dvs. före år 2001, skall efterlevandepension beräknas enligt nuvarande regler. Om dödsfallet inträffar år 2001 eller därefter skall i stället regler tillämpas. Detta kommer bl.a. att

nya innebära att inkomstgrundad omställningspension, enligt vad

som kommer att föreslås i kapitel 10, utges under ett år efter dödsfallet och

alltid oavsett om rätt till barnpension efter den avlidne föreligger

- samtidigt eller inte med 55 % den avlidnes efterlevandepensionsunder-

- av lag. Frågan här är emellertid vad som i fall de berörda skall

som nu utgöra den avlidnes efterlevandepensionsunderlag. De reformerade

reglerna bygger ett underlag beräknat från första kronans inkomster medan den tilläggspension enligt nuvarande regler utgör det in-

som komstrelaterade underlaget inte någon kompensation för första bas-

ger beloppets inkomster. Om tilläggspensionen skall användas under-

som lag, måste det således på annat sätt kompenseras för denna del in-

av komsten.

När det gäller personer som tillhör den äldre generationen i ålderspensionhänseende vore en möjlighet att lägga den inkomstrelaterade delen av ålderspensionen till grund för beräkningen. Detta skulle såle-

des, enligt vad som beskrivits innebära att beräkningsunderlaget

ovan, utgörs av tilläggspensionen inklusive tillägget 96 procent eller 78,5

om procent av prisbasbeloppet. Detta skulle emellertid högre kom-

ge en pensation för första basbeloppets inkomster, vilket i sin tur skulle

resultera i högre efterlevandepension än vad beräkning på grund ett

en av livsinkomstbaserat underlag skulle innebära.

Enligt vår uppfattning bör målsättningen att reformerad efterle-

vara vandepension dvs. barnpension, omställningspension eller särskild

efterlevandepension som beräknas vid ett och tillfälle skall

samma om förutsättningarna i övrigt är desamma bli i princip lika stor oavsett

vilken ålderspensionskategori den avlidne tillhör. Vi har därför

som strävat efter att försöka konstruera ett underlag så långt möjligt

som liknar det underlag föreslås ligga till grund för beräkningen

som av efterlevandepension efter avlidna som är födda 1954 eller

senare.

Vi föreslår att reformerad efterlevandepension efter är

en person som född år 1937 eller tidigare skall beräknas på grundval den avlidnes

av ATP-poäng med tillägg av en poäng. Detta innebär att kompensationen för första basbeloppets inkomster blir densamma för inkomsten i

som övrigt, vilket motsvarar vad gäller i det refonnerade ålderspen-

som sionssystemet. Detta innebär i och för sig inte att kompensationsgraden i de båda systemen är densamma, detta är i sig oundviklig följd

men en

i ålderspensionssystemets

av konstruktion. Den sålunda beräknade

me-

308 Underlag för beräkning SOU 1998: 120

av...

delpoängen skall sedan tillägg gjorts med poäng multipliceras med

en det för dödsfallsåret gällande prisbasbeloppet. 60 denna

procent av

produkt kommer att utgöra det efterlevandepensionsunderlag

som under förutsättning att den avlidne kan tillgodoräknas 30 år

med pensionspoäng för ATP skall läggas till grund för beräkningen årlig

- av efterlevandepension i form av barnpension, omställningspension och

särskild efterlevandepension.

De utgångspunkter som legat till grund för valet beräkningsun-

av derlag för den i ålderspensionshänseende äldre generationen bör tilläm-

pas även när det gäller personer som är födda åren 1938-1953 och

som tillhör den s.k. mellangenerationen i det reformerade ålderspensionssystemet. Dessa personer kommer i och för sig att ha inkomstrelate-

en rad ålderspension beräknad från första kronan, i den kvotdel

men som härrör från ATP-systemet kommer att ligga kompensation för första

en basbeloppets inkomster som är högre än vad gäller i övrigt. Om

som den avlidnes faktiska pensionsunderlag skulle läggas till grund för be-

räkningen av efterlevandepension skulle således efterlevandepensionen bli beroende av när den avlidne är född. Ju fler andelar ATP-baserad

pension, desto högre skulle efterlevandepensionen bli. Vi att det

anser

inte är lämpligt att infasningen ålderspensioneringen skall kunna

av påverka storleken efterlevandepensionen detta sätt.

Eftersom anser att de anpassade reglerna efterlevandepension

om skall tillämpas fullt ut vid dödsfall inträffar 2001 eller bör

som senare underlaget, samma sätt när det gäller födda år 1937

som personer eller tidigare, så långt möjligt likna ett reformerat underlag. Detta kan

beträffande mellangenerationen enklast ske den kvotdel

genom att som härrör från det reformerade ålderspensionssystemet

räknas upp som om pensionsrätten i sin helhet hade tillgodoräknats enligt reformerade

reg-

ler. I stället för att den faktiska pensionsbehållningen i fördelningssys-

temet uppräknad som om pensionsrätt 18,5 % avgiftsunderlaget

om av hade tillgodoräknats i detta system läggs till grund för beräkningen

räknas den aktuella kvotdelen som härrör från det reformerade systemet upp från t.ex. 11/20 till 20/20 den avlidne född år 1945. Hänsyn

om var bör vid beräkningen inte tas till det tillägg enligt den s.k. garantiregeln

som den avlidne varit eller skulle ha varit berättigad till vid beräkningen av ålderspension. Med den nu beskrivna metoden undviks att storleken

det underlag som läggs till grund för beräkningen efterlevande-

av pension blir olika beroende hur stor andel pensionsrätten

av som härrör från ATP-systemet. Efterlevandepension

efter alla personer som är födda 1938 eller senare kommer i stället att beräknas

samma underlag oberoende av vilket år de är födda.

Vi föreslår således att efterlevandepension efter avli-

en person som der efter ikraftträdandet de föreslagna anpassade efterlevan-

av av oss depensionsreglema, dvs. år 2001 eller skall beräknas enligt de

senare, av oss föreslagna reglerna är anpassade till det reforrnerade ålders-

som

SOU 1998: 120 Underlag för beräkning av... 309

pensionssystemet. Om den avlidne är född år 1937 eller tidigare skall till grund för beräkning av inkomstrelaterad efterlevandepension läggas

den avlidnes efterlevandepensionsunderlag, beräknat grundval

av dennes tilläggspension sedan det till medeltalet av de pensionspoäng som skall ligga till grund för beräkningen gjorts ett tillägg med en poäng. Om den avlidne i stället är född något av åren 1938-1953 skall pensionsunderlaget i det refonnerade ålderspensionssystemet användas som beräkningsgrund genom att den kvotdel registrerats för den

som avlidne från detta systern räknas till 20/20.

upp

SOU 1998: 120 Förmåner till efterlevande barn 311

9¶Förmåner till efterlevande barn

Inledning

Bampensioneringen kom att få framträdande plats vid 1990 års

en förändring av efterlevandepensioneringen. Denna pensionsforrn

ansågs vara särskilt viktig att värna och detta resulterade bl.a. i höjda

nivåer och förlängd utbetalningsperiod.

Bampensioneringen bör enligt vår mening även i framtiden ha

en betydelsefull roll inom efterlevandepensioneringen. Efterlevande barn bör också framdeles tillförsälcras ekonomisk grundtrygghet

en och ett standardtillskott som är relaterat till den avlidne förälderns tidigare inkomster.

Vi kommer här inte att lägga fram förslag till några ingripande

mer förändringar av bampensioneringens konstruktion. Sålunda vi

anser att samma personkrets som i dag är berättigad till barnpension skall vara det även fortsättningsvis. Inte heller i fråga de nuvarande

åldersgränserna föreslår vi några förändringar. Vi har visserligen övervägt en förändring av den s.k. återupptagningsregeln stannat

men för att någon sådan inte är påkallad, i vart fall inte med den nuvarande utformningen av föräldrabalkens regler underhållsskyldighet.

För att än mer stärka ett barns rätt till garanterad ersättning i de

en fall barnet förlorar eller båda sin föräldrar även för

en av samt att bibehålla överensstämmelsen mellan samhällets bidrag till barn till särlevande föräldrar genom å sidan underhållsstödet och å andra

ena sidan bampensioneringen lägger vi fram förslag till konstruk-

en ny tion av grundskyddet inom bampensioneringen så att detta i samtliga fall, dvs. oavsett den avlidnes anknytning till Sverige eller svensk förvärvsverksamhet eller motsvarande EU-anknytning, leder till

en enhetlig garanterad nivå för i Sverige bosatta bam. Vidare föreslår vi i det sammanhanget att detta giundskydd skall, motsvarande sätt som underhållsstödet, inkomstprövas mot barnets inkomster i

egna viss omfattning.

312 Förmåner till efterlevande barn SOU 1998: 120

9.2¶Personkretsen

Vårt förslag: Den pensionsberättigade personkretsen inom barn-

pensioneringen skall vara densamma enligt nuvarande regler.

som

I dag utges barnpension till barn biologiska far eller eller

vars mor båda föräldrar har avlidit. Pensionsrätt föreligger den

oavsett om avlidne hade vårdnaden barnet och likaledes oberoende denne

om av om sammanbodde med barnet vid tidpunkten för dödsfallet. Bampension utges således även efter förälder grund

en som, t.ex. av äktenskapsskillnad, separerat från den andra föräldern och skilts från vårdnaden

om bamet. Detta förhållande påverkas inte att den andra föräldern

av gifter sig och barnet således får Styvförälder. Å andra sidan har

om en barnet då inte rätt till pension efter styvföräldem denne skulle

om avlida. På motsvarande sätt behåller barnet pensionsrätt efter sina biologiska föräldrar även barnet vistas hos fosterföräldrar och

om detta också i fall då vårdnaden anförtrotts särskilt förordnad vård-

en nadshavare. Någon rätt till barnpension efter fosterföräldrama

uppkommer däremot inte. Den här beskrivna rätten till pension efter biologisk förälder bryts först barnet adopteras än make till

om av annan den avlidna föräldern. I detta fall upphör pensionsrätten efter den biologiska föräldern. I stället uppkommer rätt till pension efter

en adoptanten.

Bampensioneringen har sin grund i familjerättens regelsystem och har till syfte att lämna ersättning för bortfallet underhåll.

av Den överensstämmer även med de principer gäller för arvsrätten. Det är

som enligt vår uppfattning alltjämt lämpligt hålla fast vid denna

att ut-

gångspunkt när det gäller den bampensionsberättigade personkretsen.

Någon utvidgning av rätten till barnpension till att omfatta andra ka-

tegorier än biologiska bam och adoptivbarn bör enligt vår mening inte komma i fråga. Mot detta talar både administrativa och principiella

skäl. T.ex. styvbam och fosterbam är tillförsäkrade ekonomiskt stöd i förhållande till den biologiska föräldern underhållsbidrag

genom eller underhållsstöd tidigare bidragsförskott eller i form barnpension

av efter honom eller henne.

I fråga om den barnpensionsberättigade personkretsen innefattan-

de biologiska barn och adoptivbarn föreslår alltså nuvarande

- att regler skall kvarstå oförändrade.

SOU 1998: 120 Förmåner till efterlevande barn 313

9.3¶Ålders gränser

Vårt förslag: Åldersgränsemainom bampensioneringen skall vara desamma som enligt nuvarande regler.

Bampension utges generellt till dess barnet fyller 18 år. Dessutom utges barnpension för förlängd tid barnet vid fyllda 18 år bedriver om studier som ger rätt till förlängt barnbidrag enligt lagen 1986:378 om förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 3 kap. studiestödslagen 1973:349 eller därefter men innan barnet fyller 19 år återupptar sådana studier. Rätt till förlängd barnpension föreligger längst t.o.m. juni månad det barnet fyller 20 år. Rätt till förlängt barnbidrag har elev i grundskola fr.o.m. kvaren talet efter det under vilket eleven fyllt 16 år. Detsamma gäller elever som deltar i motsvarande utbildning i sameskola, riksintematskola en eller en sådan fristående skola som avses i 9 kap. 1 eller 2 § skollagen 1985:1100 samt elever i särskolan eller specialskolan och elever som deltar i motsvarande utbildning i fristående skola är statsen som understödd eller står under statlig tillsyn. Sådant förlängt barnbidrag lämnas t.o.m. den månad då eleven slutför utbildningen eller avbryter studierna. Rätt till studiehjälp föreligger för svensk studerande eller annan studerande som är bosatt i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att här vinna utbildning för de delar av ett läsår som den studerande bedriver studier av visst slag. Studiehjälp utges fr.o.m. kvartalet efter det under vilket den studerande fyllt 16 år och längst t.o.m. första kalenderhalvåret det år under vilket den studerande fyller 20 år. Även vid sjukfall, tillfällig vård av bam och vid ledighet för vård närstående av kan studiebidrag fortsätta att utbetalas under vissa förutsättningar. Såväl förlängt barnbidrag studiebidrag utges med för närvasom rande 750 kr per månad. Före reformen år 1990 gällde olika åldersgränser för rätt till barnpension från folk- respektive tilläggspensioneringen, nämligen så att barnpension utgick från folkpensioneringen till dess barnet fyllde 18 år men från tilläggspensioneringen till dess barnet fyllde 19 år. Någon rätt till förlängd barnpension för det fall barnet studerade fanns inte. Under det reformarbete som låg till grund för nuvarande reglering på området fann man det mindre lämpligt att ha olika åldersgränser inom folk- och tilläggspensioneringen, varför det beslutades en enhetlig generell åldersgräns motsvarande den tidigare gällt inom som folkpensioneringen. Samtidigt befanns behov föreligga förlängd av rätt till barnpension i de fall barnet bedrev studier visst slag efter av sin 18-årsdag. Anledningen till denna konstruktion och till valet de av nu gällande åldersgränsema angavs vara bl.a. vikten samordning av en

314 Förmåner till efterlevande barn SOU 1998: 120

med föräldrabalkens regler underhållsskyldighet vilka bampen-

om sioneringens principer bygger. Därmed korn även överensstämmelse

att gälla mellan barnpension och de då gällande reglerna för bidragsförskott.

Det har i detta sammanhang framförts viss kritik mot den gäl-

nu lande återupptagningsregeln, dvs. kravet på barn måste ha åter-

att ett upptagit studier grund- eller gymnasieskolenivå före det barnet

att fyller 19 år för att det skall ha rätt till barnpension. Samma bestäm-

melse fanns tidigare i lagen om bidragsförskott, sedan den 1 feb-

som ruari 1997 ersatts lagen 1996:1030 underhållsstöd. En kon-

av om sekvens av regeln är att ett barn, tar studieuppehåll under vårter-

som minen ett år och som under period fyller 19 år, inte berätti-

samma är gad till barnpension till hösten även barnet då

om återupptagit sina

studier. Om barnet i stället skulle varit fött hösten år, skulle

samma denna konsekvens inte uppkomma. Tidpunkten under året för barnets födelsedag kan således påverka rätten till barnpension.

Någon förändring i förhållande till vad tidigare gällde för bi-

som dragsförskott beträffande åldersgränsen för till s.k.

rätt förlängt un-

derhållsstöd har inte gjorts i lagen underhållsstöd. Inte heller har

någon förändring skett av föräldrabalkens regler underhållsskyl-

om dighet vid fortsatta studier efter det barnet fyllt 18 år. I betänkan-

att det Underhållsbidrag och bidragsförskott SOU 1995:26

föreslogs

emellertid en förändring denna för förlängt

av återupptagningsregel

underhållsstöd och underhållsbidrag. Betänkandet har rernissbehand-

lats och majoriteten av remissinstansema är positiva till förändring

en av regeln. Frågan bereds för närvarande i Justitiedepartementet. Om och när en förändring kan bli aktuell är emellertid oklart.

Vi har under vårt arbete övervägt en förändring av återupptagnings-

regeln inom bampensioneringen, har funnit det mindre lämp-

men ligt att i nuläget föreslå sådan, eftersom de för bampensioneringen

en grundläggande reglerna underhållsskyldighet ännu inte har föränd-

om rats i motsvarande riktning. Vikten av en stark anknytning mellan

en förälders underhållsskyldighet och rätten uppbära barnpension

att väger tyngre än de fördelar omkonstruktion återupptagningsre-

en av geln inom bampensioneringen skulle kunna leda till i enstaka fall.

Vi anser således att de gällande reglerna

nu om hur länge barnpension skall kunna utges i de fall det efterlevande barnet studerar på

grund- och gymnasieskolenivå skall stå fast och frågan för-

att om en ändring härvidlag bör tas och i så fall i samband

upp om med att en förändring genomförs föräldrabalkens regel

av om underhållsbidrag

efter 18 års ålder.

SOU 1998: 120 Förmåner till efterlevande barn 315

9.4 och nivåer för

Underlag inkomstgrundad barnpension

9.4.1 Nuvarande regler

Enligt nuvarande regler, som beskrivits närmare i avsnitt 2.4, sker beräkningen av tilläggspension i form efterlevandepension på

av samma underlag såvitt både barnpension och de olika förmåner-

avser na till vuxna efterlevande. Bampension från tilläggspensioneringen utges med viss procentsats den avlidnes visst sätt beräknade

av ålders- eller förtidspension. För ett barn utgör barnpensionen 30 %

av denna den avlidnes egenpension. Finns fler pensionsberättigade barn än ett, ökas detta procenttal med 20 för varje barn utöver det första. Det sammanlagda bampensionsbeloppet fördelas därefter lika mellan barnen.

Utges barnpension på grund av ett dödsfall inträffat före år

som 1990 utgör bampensionen 40 % den avlidnes egenpension. Före-

av ligger vid sidan av rätten till barnpension även rätt till tilläggspension i form av änkepension efter den avlidne utgör bampensionen från tilläggspensioneringen i stället 15 % underlag. Detsamma

av samma gäller om bampension utges tillsammans med tilläggspension i form av änkepension till en änka är född år 1944 eller tidigare på

som grund av dödsfall inträffat efter år 1989. Finns fler pensionsbe-

som rättigade barn än ett, ökas procenttalen 15 och 40 med 10 för varje ytterligare bam. Den sammanlagda fördelas därefter lika

summan mellan barnen. Upphör rätten till tilläggspension i form änkepen-

av sion skall, om det dödsfall som ligger till grund för bampensionen har inträffat efter 1989, tilläggspension i form barnpension utges

av med den kompensationsgrad gäller för reformerad barnpension,

som dvs. med 30 % av den avlidnes egenpension. Om dödsfallet i stället har inträffat före år 1990 skall, rätten till tilläggspension i form

om av änkepension upphör, barnpension alltjämt utges enligt äldre regler, dvs. med 40 % av den avlidnes egenpension.

Underlaget för beräkning barnpension är, nämnts, den

av som avlidnes uppbuma eller beräknade ålders- eller förtidspension. I de fall den försäkrade avlider i förvärvsaktiv ålder beräknas underlaget till den förtidspension som skulle ha utgått den avlidne vid dödsfallet

om skulle ha blivit berättigad till hel förtidspension. Storleken hel för-

av tidspension motsvarar princip den ålderspension den försäkrade

som skulle bli berättigad till han hade börjat uppbära sådan pension

om fr.o.m. den månad då han uppnår 65 års ålder. Pensionen beräknas under antagande att den försäkrade för varje år fr.o.m. det år då

pensionsfallet inträffar t.o.m. det år då han uppnår 64 års ålder har tillgodoräknats vissa pensionspoäng antagandepoäng. För att pensionsbe-

316 Förmåner till efterlevande barn SOU 1998: 120

räkning med antagandepoäng skall äga fordras att den försäkrade

rum antingen vid tidpunkten för pensionsfallet har haft sjukpenning-

en grundande inkomst som uppgår till lägst ett belopp mot det

som svarar vid årets ingång gällande basbeloppet eller också kan tillgodoräkna sig pensionspoäng för minst två av de fyra åren närmast före året för pensionsfallet.

Antagandepoäng beräknas därefter enligt den två metoder

av som ger det för den försäkrade förrnånligaste resultatet. Den metoden

ena innebär att antagandepoäng beräknas motsvara medeltalet de två

av högsta poängtalen under de fyra åren närmast före pensionsfallet. Den andra metoden innebär att antagandepoängen beräknas grundval

av poängförvärven under samtliga år fr.o.m. året för den försäkrades 16årsdag t.0.m. året närmast före pensionsfallet. Antagandepoängen skall därvid motsvara medeltalet för halva antalet de år sålun-

av som da kommer i fråga, varvid hänsyn tas till åren med de högsta poängtalen.

Om förutsättningar inte föreligger för att den avlidne skulle kunna ha fått förtidspension med tillgodoräknande antagandepoäng, be-

av räknas förtidspensionen på grundval föreliggande faktiska

av pensionspoäng enligt metod ålderspension vilken

samma som utges fr.o.m. den månad den försäkrade uppnår 65 års ålder.

För oavkortad förtidspension eller ålderspension från tilläggspensioneringen krävs enligt huvudregeln pensionspoäng till-

att godoräknats den avlidne för minst 30 år.

Om efterlevandepensionema från tilläggspensioneringen och däri-

bland barnpension efter en försäkrad sammantagna överstiger den avlidnes egenpension, sätts efterlevandepensionema ned proportionellt så att de tillsammans motsvarar dennes uppbuma eller beräknade

förtidspension eller ålderspension.

9.4.2¶Underlag för beräkning barnpension

av i ett anpassat

efterlevandepensionssystem

I dag baserar sig sålunda efterlevandepensionema på ålders- eller

ett förtidspensionsunderlag. I våra direktiv har önskemål framförts

om att det även i ett anpassat system skall finnas ankytning till gällande

en ålders- och förtidspensionsregler. Det har dock länmats

visst utrymme för oss att föreslå andra lösningar, i vart fall såvitt efterlevande-

avser förmåner skall utges efter försäkrade avlidit i förvärvsaktiv

som som ålder, dvs. som i dag baserar sig på uppburen eller beräknad för-

en tidspension.

Utgångspunkten för våra överväganden är att det gällande ål-

nu derspensionssystemet med folkpensionsdel och tilläggspen-

en en sionsdel kommer att utmönstras fr.o.m. år 2001 och i stället ersättas av ett livsinkomstrelaterat pensionsunderlag är beroende den

som av

SOU 1998: 120 Förmåner till efterlevande barn 317

försäkrades samtliga under livet intjänade inkomster. Med hänsyn till att ålderspensioneringen sålunda kommer att genomgå förändring i

en dess grundvalar bör en motsvarande förändring ske beträffande det beräkningsunderlag som skall ligga till grund för efterlevandepensioneringen. Det är därför nödvändigt att det tillskapas ett underlag för beräkningen av efterlevandepensioner bättre harmonierar med de

som tankegångar som varit vägledande för det reformerade ålderspensionssystemet.

Under detta vårt arbete med att finna ett för efterlevandepensioneringen lämpligt beräkningsunderlag har vi till början ställt frå-

en oss gan vilket syfte bampensioneringen skall fylla i framtiden. Enligt vår uppfattning bör syftet med bampensionema alltjämt att trygga

vara efterlevande barns rätt till en likvärdig standard även efter eller

en av båda föräldrarnas frånfälle. Ett barn skall således också för det fall att en förälder avlider kunna få ekonomisk trygghet motsvarande den

en standard som barnet levt på före dödsfallet och framöver skulle antas ha levt om den avlidne alltjämt varit i livet. Tanken bör således vara att försöka återskapa den inkomstsituation skulle ha varit

som om den försäkrade inte hade avlidit.

I kapitel 8 har redovisat våra förslag till beräkningsunderlag för inkomstrelaterade efterlevandeförrnåner. Förslagen innebär att samtliga förmåner skall beräknas ett och underlag. Vi har skäl

samma av som närmare redovisas i avsnitt 8.1 valt att föreslå ett livsinkomstbaserat pensionsunderlag som grund för beräkningen efterlevande-

av förmåner. Detta innebär alltså att barnpension och även reformerade efterlevandepensioner till vuxna efterlevande enligt vårt förslag skall beräknas på grundval av den pensionsrätt rent faktiskt tillgodo-

som räknats den avlidne i det reformerade ålderspensionssystemet. I de fall dödsfallet inträffar under den försäkrades förvärvsaktiva tid skall under vissa förutsättningar hänsyn tas även till pensionsrätt det

som kan antas att den avlidne skulle ha tjänat in fr.o.m. året för dödsfallet t.o.m. det år han eller hon skulle ha fyllt 64 år närmare förut-

se om

sättningarna för beräkning av antagen pensionsrätt i avsnitt 8.3. Den sålunda beräknade 65-årsbehållningen, dvs. faktisk och

summan av antagen pensionsrätt divideras därefter med ett särskilt delningstal

närmare härom i avsnitt 8.5.1. Därigenom får fram det efterle-

man vandepensionsunderlag som enligt våra förslag skall ligga till grund för beräkningen av den inkomstrelaterade bampensionen samt den inkomstrelaterade efterlevandepensionen till efterlevande i

vuxna form av omställningspension och särskild efterlevandepension.

Detta innebär alltså att bampensioner enligt vårt förslag skall beräknas grundval av den ålderspensionsrätt rent faktiskt tillgo-

som doräknats den avlidne vid dödsfallet samt även på grundval

av en beräknad framtida pensionsrätt i de fall dödsfallet sker i förvärvsaktiv

318 Förmåner till efterlevande barn SOU 1998: 120

ålder, under förutsättning att den avlidne haft viss aktuell anknytning till det svenska förvärvslivet.

Enbart ett system som det här föreslagits kommer att leda till

som att barn till föräldrar, helt saknar eller har endast lågt efterle-

som ett

vandepensionsunderlag, inte kommer att få någon eller endast

en mycket låg barnpension. Detta har vi mindre lämpligt. Ett

ansett vara barn bör oavsett förälderns inkomstförhållanden alltid

garanteras en viss minirninivå för att tillförsäkras fortsatt ekonomisk trygghet

en samma sätt som barn till särlevande föräldrar enligt lagen under-

om hållsstöd. Vi har därför funnit det påkallat den inkomstrelaterade

att och livsinkomstberäknade pensionen också i framtiden kompletteras med ett grundskydd, svarande mot dagens barnpension från folkpensioneringen. Hur detta skall nännare konstrueras behandlar i avsnitt 9.5.

9.4.3 Kompensationsgrader för inkomstgrundad barnpension,

m.m.

Vårt förslag: Bampension skall utges med 30 % den avlidnes

efterlevandepensionsunderlag om den avlidne efterlämnar ett

pensionsberättigat bam. Finns fler pensionsberättigade barn

än ett, ökas detta procenttal med 20 för varje barn utöver det första. Det sammanlagda pensionsbeloppet fördelas därefter lika mellan bar-

nen.

Om det efter en avliden, samtidigt med barnpension, föreligger rätt till tilläggspension i form änkepension för änka är född

av som år 1944 eller tidigare, skall bampensionen utges med 15 %

av ett inkomstgrundat underlag beräknat på den avlidne tillgo-

mannens

doräknade pensionspoäng för tilläggspension jämte tillägg

ett om 25 % av det för året gällande prisbasbeloppet. Är i sådant fall flera barn berättigade till barnpension efter den avlidne, skall det förstnämnda procenttalet ökas med 10 för varje barn utöver det första. Det sammanlagda bampensionsbeloppet skall därefter fördelas lika mellan bamen.

I de fall omställningspension eller särskild efterlevandepension och barnpension samtidigt utges efter avliden, skall bampensio-

en nema reduceras om dessa sammantagna överstiger 80 % den

av avlidnes efterlevandepensionsunderlag till den nivån. Utges endast barnpension efter den avlidne, skall bampensionema reduceras

om dessa sammantagna överstiger den avlidnes efterlevandepensionsunderlag.

SOU 1998: 120 Förmåner till barn 319

efterlevande

Kompensationsgrader

Som redovisats i avsnitt 8.1 föreslår vi beräkningsunderlag för

ett inkomstgmndad efterlevandepension liksom det reformerade

som, ålderspensionssystemet, baseras ett helt livsinkomstrelaterat

pensionsunderlag. I detta sammanhang uppstår frågan det är möjligt

om att bibehålla de i dag inom tilläggspensioneringen gällande nivåerna

för barnpension eller det föreslagna beräkningsunder-

om av oss nya laget påkallar en förändring härvidlag.

I det reformerade ålderspensionssystemet kommer ålderspensionen

att vara beräknad grundval inkomster från den första kronan till

av skillnad från nuvarande tilläggspension beräknas på årsinkomster

som överstigande ett basbelopp. Någon motsvarighet till dagens folkpensionering kommer inte att finnas. Det är därför förenat med svå-

stora righeter att i anpassad bampensionering finna nivå i så

en en som stor utsträckning som möjligt motsvarar dagens nivå. I dagens

system kompenseras den avlidnes årsinkomster till basbelopp

upp ett genom

folkpensioneringen med 25 % av basbeloppet och detta gäller

oavsett hur många pensionsberättigade barn den avlidne efterlärrmar.

som Som vi angett tidigare i detta betänkande vi någon

anser att motsvarighet till dagens folkpensionering inte skall finnas

kvar i ett anpassat efterlevandepensionssystem. Vi har därför i detta sammanhang övervägt att föreslå olika kompensationsgrader för det första respektive de följande basbeloppens intjänade inkomster för i möjligaste mån

att kompensera för dagens folkpensionsdel inom bampensioneringen. Emellertid har vi funnit att det i ett system där pensionen beräknas

på

grundval av inkomsterna från den första intjänade kronan mindre

vore lämpligt att vid sidan ett befintligt grundskyddssystem införa

av även differentierade kompensationsgrader. Detta torde stå i viss strid med

pensionsreformens tankegångar livsinkomstprincipen och in-

om ett komstrelaterat system samt dessutom inte främja önskemålet enkla

om och begripliga regler. Det torde dessutom inte möjligt

vara att ur en försäkrads pensionsunderlag urskilja vad det första

som utgör basbeloppets inkomster, varför ett sådant alternativ inte heller möjligt

är av administrativa hänsyn. Av bl.a. anförda skäl föreslår vi inte modell

en med olika kompensationsgrader för det första respektive de följande basbeloppens inkomster.

Vi har vidare övervägt ett system med differentierade kompensationsgrader beroende på barnets ålder där således äldre barn, får

som anses ha ett större behov underhåll, skulle få högre pension

av en än yngre bam. Dessa tankegångar är stor betydelse vid de schablo-

av nantaganden som görs angående barns behov underhåll vid fast-

av ställandet av underhållsbidrag för barn avsnitt 2.9.

Frågan differentierad barnpension utifrån det efterlevande

om en barnets ålder diskuterades vid det reformarbete föregick 1990 års

som

320 Förmåner till efterlevande barn

förändringar inom bampensioneringen. En sådan lösning, där alltså äldre barn skulle få barnpension med högre belopp bam,

än yngre befanns emellertid inte lämplig. Visserligen, framhölls det, är kostnaderna för barns uppehälle oftast större äldre barnet Men i detta sammanhang måste även beaktas att barnpension i många fall utbetalas under lång tid och att det därför kan finnas skäl att ta sikte på

mera barnets genomsnittliga behov under hela denna tid än att försöka bestämma pensionernas storlek med hänsyn till det vid varje tidpunkt föreliggande behovet. Det ansågs också från allmänna synpunkter önskvärt att förmånema inom den allmänna försäkringen utformas på ett sätt som gör tillämpningen så enkel som möjlig. Någon individuell prövning av behovet i varje enskilt fall kan svårligen göras, utan rätten till förmåner bör bestämmas enligt schematiska grunder.

Dessa synpunkter gör sig enligt vår mening alltjämt gällande i frågan om bampensionema skall differentieras utifrån barnets ålder. Dessutom kan anföras sådan differentiering skulle leda till

att en sänkta ersättningsnivåer för yngre barn, eftersom det inte finns något utrymme för totalt sett ökade kostnader för bampensioneringen. Det torde dessutom knappast möjligt att sätta nivån för de yngsta

vara barnen väsentligt lägre än den grundskyddsnivå för närvarande

som gäller, eftersom denna i möjligaste mån bör överensstämma med dagens garanterade nivå för det underhållsstöd sedan februari 1997

som utges till barn till särlevande föräldrar. Någon större differentiering skulle därför inte kunna komma i fråga.

Vi har med hänsyn till det anförda stannat för att inte föreslå några förändringar vad gäller dagens nivåer för barnpension från tilläggspensioneringen utan i stället valt att låta dessa gälla för hela efterle-

vandepensionsunderlaget, dvs. även för det första basbeloppets in-

komster.

Vi föreslår alltså att inkomstrelaterad barnpension fortsättningsvis

skall utges med 30 % av den avlidnes efterlevandepensionsunderlag

om den avlidne efterlämnar ett pensionsberättigat bam. Finns fler pensionsberättigade barn än ett, föreslås att detta procenttal ökas med 20 för varje bam utöver det första. Det sammanlagda pensionsbeloppet fördelas därefter lika mellan barnen.

Detta kommer i vissa fall att kunna innebära viss mindre sänk-

en ning av bampensionema jämfört med dagens Avgörande för

system. om sådana sänkningar uppkommer och hur stora de i så fall blir den

genomsnittliga kompensationsgraden för den avlidnes beräknade ål-

derspension. Med ett antagande oförändrad kompensationsgrad

om en om 60 % för ålderspension, kommer sänkningen att uppgå till maximalt 200 kr per månad det finns bara ett pensionsberättigat barn.

Härtill kommer, som nämnts, att skillnader kan uppkomma med hänsyn till den avlidnes intjänade pensionsrätt i det reformerade ålderspensionssystemet, dvs. vilken kompensationsgrad den försäkrade

som

Förmåner till barn

efterlevande 321

nått upp till för den beräknade ålderspensionen. Denna kan komma

att vara högre eller lägre än de 60 % utgör den formella kompensa-

som tionsgraden för egenpension i dagens ATP-system. Dessa konsekven-

ser är emellertid en följd de förändringar

av som en omläggning av

ålderspensionssystemet innebär och inte något kan eller

som bör tas särskild hänsyn till vid bestämmandet de nivåer inom

av bampensio-

neringen som skall gälla i ett Som kommer fram-

anpassat system. att

av avsnitt 10.33 lägger vi fram förslag rörande pensioner

till vuxna efterlevande som kan leda till förmånligare resultat dagens

än regler. Dessa förslag innebär bl.a. höjda nivåer för den förlängda omställningspensionen samt rätt att uppbära omställningspension under

längre tid i de fall då den efterlevande stadigvarande bor tillsammans med

barn under 18 år. Eftersom det i många fall där barnpension

utges även utbetalas omställningspension till bor tillsammans

en person som med det pensionsberättigade barnet, kan därmed sådan

man anta att en förbättring av pensionema för efterlevande kommer

vuxna även barnet till godo.

Som kommer att framgå avsnitt 9.5 har vi dessutom funnit

av anledning att förstärka efterlevande barns rätt till garanterad lägsta

en nivå genom samordning med dagens underhållsstöd

en och genom att vi inte föreslår någon motsvarighet till det anknytningskrav finns

som i dag och som förutsätter 40 bosättningsår eller 30 år med intjänade

ATP-poäng för rätt till oavkortat grundskydd från

folkpensionering-

en.

Den begränsade sänkning bampensionema i del fall kan

av som en bli följden den något lägre kompensationen för

av det första basbeloppets inkomster torde således i de flesta fall de förbätt-

uppvägas av ringar som vi föreslår i dessa andra hänseenden.

Som ovan angetts utges barnpension från tilläggspensioneringen

i dag med en lägre kompensationsgrad i de fall då

det efter den avlidne utges även änkepension grund dödsfall inträffat före år

av som 1990 samt i de fall sådan pension samtidigt till änka

utges en som är född år 1944 eller tidigare och blivit till

som berättigad änkepension på grund av dödsfall som inträffat efter år 1989. Det visserligen vår

är uppfattning att procentsatser eljest borde gälla

samma som för bampensionen även i dessa fall då också änkepension utbetalas efter den avlidne mannen. Emellertid skulle sådan förändring alltför

en vara kostnadskrävande och vi har därför inte, med de kostnadsramar

vi haft att arbeta utifrån, funnit det möjligt föreslå sådan förändring.

att en Som emellertid kommer att framgå avsnitt 9.5 har vi däremot

av valt att föreslå ett grundskydd inom bampensioneringen på flera

som sätt lämnar bättre garanti för efterlevande barns

en ett grundläggande försörjning än nuvarande regler.

Av ovan anförda skäl har valt nuvarande bestämmel-

att anpassa ser om kompensationgrader för barnpension i de fall änkepension

322 Förmåner till efterlevande barn

samtidigt utges till ovan nämnda kategorier änkor. Eftersom bampensionen i dessa fall har en stark anknytning till utgående änkepension bör enligt vårt förmenande underlaget för beräkning av barnpensionen vara detsamma som för beräkning tilläggspension i form änke-

av av pension. Detta innebär att barnpensionen liksom änkepensionen bör basera sig den avlidne mannens pensionspoäng för tilläggspension enligt de beräkningsförutsättningar i avsnitt 11.7. Eftersom

som anges barnpension i övriga fall beräknas ett inkomstunderlag från den första intjänade kronan bör emellertid ett tillägg göras till det framräknade ATP-underlaget, som i sig endast återspeglar inkomster över ett basbelopp, för att uppnå en viss överensstämmelse med övriga barnpensioner. Ett sådant tillägg bör i paritet med den kompen-

vara sation som enligt nuvarande regler lärrmas för det första basbeloppets inkomster, dvs. motsvarande nuvarande folkpension i form bam-

av pension.

Vi har därför stannat för att föreslå att barnpension skall utges med summan av 15 % av den avlidne mannens ATP-underlag beräknat enligt förutsättningar som nämnare i avsnitt 11.7, motsvarande

anges den avlidnes egenpension från ATP, och 25 % det för året gällande

av prisbasbeloppet i de fall den avlidne även efterlämnar pensionsbe-

en rättigad änka som är född år 1944 eller tidigare. Efterlämnar den

avlidne flera barn än ett skall det förstnämnda procenttalet ökas med 10 för varje barn utöver det första. Det sammanlagda barnpensionsbeloppet skall sedan fördelas lika mellan barnen.

Eftersom barnet, så länge båda föräldrarna lever, har rätt till underhåll på samma villkor från såväl sin far sin är det rimligt att

som mor samma regler gäller då båda föräldrarna avlidit då pension utges

som efter bara en förälder. Bampensionen är tänkt att utgöra ersätt-

en ning för förlusten av det underhåll den avlidne föräldern svarat

som för. Denna förlust bör därför täckas fullt ut även då båda föräldrarna avlidit. Mot bakgrund härav föreslår vi inte någon förändring

av nuvarande regel att barnpension skall utges med kompensations-

samma grad efter den avlidne oavsett båda föräldrarna eller endast

om en av dem har avlidit.

Den s.k. begränsningsregeln

I den nuvarande efterlevandepensioneringen finns regel före-

en som skriver att efterlevandepensionema i fomi omställningspension,

av särskild efterlevandepension och bampension från tilläggspensioneringen sammantagna inte får överstiga den avlidnes framräknade egenpension. Denna s.k. begränsningsregel tillkom vid den senaste reformen av efterlevandepensionema år 1990 bl.a. på grund de

av höjda ersättningsnivåer då infördes, framför allt inom bampen-

som sioneringen. Däremot infördes ingen motsvarande regel för de fall

Förmåner till barn

efterlevande 323

barnpension och änkepension samtidigt utbetalades efter avliden. I

en motiven till bestämmelsen bl.a. ATP försäkring

angavs att är en enligt vilken pensionemas storlek relateras till tidigare pensionsgrundande

inkomster. Det framstår då naturligt den sammanlagda efter-

som att levandepension som kan utges efter avliden begränsas till

en att motsvara högst den egenpension den avlidne uppbar eller skulle ha

som kunnat uppbära. Om den avlidne exempelvis förtidspensionär

var med hel förtidspension, syntes det inte finnas några skäl varför

familjen

skulle kunna erhålla sammanlagt högre pension från ATP

en efter dödsfallet än vad som utgick medan den försäkrade alltjämt levde,

samtidigt som kostnaden för dennes uppehälle bortfallit.

m.m.

Om bara barnpension utges efter avliden kommer med

en nuvarande regler pensionsbeloppen överstiga 100 %

sammantagna att av den avlidnes egenpension det finns fem eller fler

om pensionsberättigade barn. Om det samtidigt finns pensionsberättigad

en vuxen person oavsett om denna bor tillsammans med de pensionsberättigade bar-

nen eller ej räcker det med fyra pensionsberättigade barn för detta

att skall inträffa.

I dag utges omställningspension och särskild efterlevandepension

från tilläggspensioneringen med 40 % respektive

med 20 %, den sistnämnda nivån i de fall även barnpension utbetalas

efter den avlidne. Detta innebär således att utrymmet för barnpension

i dag uppgår till 80 % i de fall även omställningspension särskild efterlevande-

eller

pension utbetalas. Vi lägger i detta betänkande fram förslag

till förändrade nivåer för omställningspension, såväl för den inledande

omställningsperioden som för den förlängda perioden. Vi har för

stannat

att föreslå en förhöjd nivå 55 % efterlevandepensionsunderla-

om av get oavsett om barnpension samtidigt utges eller inte. Den till 55 % förhöjda ersättningsnivån för

omställningspension är avsedd bl.a. att

ge kompensation för den i dag folkpensionen förhöjda

genom ersättningen för det första basbeloppets inkomster vilken inte kommer

att ha någon motsvarighet för framtiden. Med denna förhöjda nivå följer

att utrymmet för bampensionema inte helt obetydligt skulle begränsas

i förhållande till i dag väljer ha kvar

om man att begränsningsregeln i

dess nuvarande utformning. Om nuvarande begränsningsregel appli-

cerades på dessa nivåer skulle redan

nya efterlevandepension till en

vuxen jämte två barn leda till 100 %

att mer än av den avlidnes egenpension togs i anspråk.

Vi har i detta sammanhang ställt det alltjämt

oss frågan om finns välmotiverad anledning att ha kvar begränsningsregel

en motsvarande den som finns i dag. Beaktas bör den

att i dag gäller endast inom tilläggspensioneringen. Folkpension utges således med belopp

samma och beträffande barnpension med belopp

ett garanterat om 40 % av basbeloppet oavsett hur många efterlevande den avlidne lämnar

som efter sig. Av den statistik finns på området framgår det endast

som att

324 Förmåner till efterlevande barn

i ett procentuellt sett litet antal fall förekommer så många pensionsberättigade efterlevande efter en avliden att det föranleder en tillämpning av begränsningsregeln. I april 1997 det 314, eller 0,7 % av

var alla, avlidna försäkrade som efterlämnade efterlevande till ett antal

som föranledde tillämpning av begränsningsregeln, dvs. 1 vuxen och

4 bam eller 5 barn eller fler. Totalt berördes 1 668, eller 3,8 % av alla, efterlevande av denna begränsningsregel.

Vi har emellertid funnit det rimligt att även framdeles ha kvar en begränsningsregel i någon form och anser att en sådan regel fortfarande fyller en funktion. De motiv som anfördes vid regelns tillkomst och för vilka redogjort i det föregående äger alltjämt i huvudsak giltighet. Å andra sidan bör det fortfarande lämnas ett generöst utrymme för efterlevande barn, så att storleken bampensionema i flerbarnsfallen lämnas i stort sett oförändrade i förhållande till nuvarande regler. Vi har därför övervägt att låta begränsningsregeln gälla endast utgående bampensioner och således låta den vara oberoende av om omställningspension samtidigt utbetalas eller inte. Detta skulle innebära att det efter en avliden skulle kunna utges efterlevandepension uppgående till totalt 155 % av dennes egenpension. En sådan lösning skulle emellertid ställa sig mer generös och kostnadskrävande än dagens regel. Däremot kan det enligt vår uppfattning inte finnas några vägande invändningar mot en lösning där de samlade pensionerna efter en avliden i vissa speciella situationer något överstiger 100 % av efterlevandepensionsunderlaget. En viss begränsning bör dock finnas också fortsättningsvis i de fall då den avlidne efterlämnar både en vuxen pensionsberättigad och många barn.

Vi har därför stannat för att föreslå lösning där bampensioner, i

en de fall omställningspension eller särskild efterlevandepension inte utges, skall kunna ta i anspråk hela den avlidnes efterlevandepensionsunderlag, dvs. 100 %. I de situationer där omställningspension eller särskild efterlevandepension samtidigt utges till en vuxen pensionsberättigad, skall bampensionema kunna utges med ett sammanlagt belopp motsvarande högst 80 % den avlidnes inkomst-

av relaterade efterlevandepensionsunderlag. Detta innebär således att bampensionema ges i stort sett utrymme med dagens

samma som regler, dvs. 80 % av den avlidnes pensionsunderlag i de fall även omställningspension utbetalas och i annat fall 100 %. Som kommer att framgå av det följande skall samtidigt enligt våra förslag alla pensionsberättigade barn, oavsett antalet, alltid garanteras ett grundskydd som uppgår till l 173 kr barn och månad oavsett hur stort den

per

avlidnes efterlevandepensionsunderlag

Om någon av pensionerna till barn eller vuxen efterlevande upphör att utbetalas, exempelvis grund att något eller några barn fyller

av 18 20 år eller den efterlevande inte längre är berättigad till

vuxna

omställningspension, bör vid tillämpningen av begränsningsregeln,

Förmåner till barn

efterlevande 325

samma sätt som sker i dag, övriga pensioner räknas så de till-

upp att sammans motsvarar den högsta sammanlagda nivå kan

som utges

under de nya förutsättningarna.

9.5 inom

Grundskydd barnpensioneringen

9.5.1 Nuvarande regler

Enligt nuvarande regler i AFL, beskrivits närmare i avsnitt 2.4,

som utges barnpension inom folkpensioneringen på dels grundnivå, dels

en en garantinivå. Oberoende vilken förmån i övrigt kan till-

av som komma barnet eller efterlevande utbetalas barnpension

annan alltid på grundnivån. Denna utgör 25 % det minskade basbeloppet år

av för räknat i förhållande till förälder. Har båda föräldrarna avlidit

en utges således 50 % av det minskade basbeloppet grundnivå.

som

Enligt garantiregeln utges barnpension dock alltid med sådant

belopp att barnet, tillsammans med vad det får i tilläggspension, till-

är försäkrat barnpension på nivå 40 %

en som motsvarar av basbeloppet efter varje avliden förälder år 1998 uppgår

detta garanterade belopp till 1 213 kr. Utges samtidigt folkpension i form änkepension

av enligt övergångsbestämmelserna till kvinna till barnet

en som är mor eller varit gift med barnets far eller har eller har haft barn med denne,

påverkas emellertid i vissa fall denna garantinivå i

av den folkpension form av änkepension utbetalas. Detta gäller

som oavsett om rätten till barnpension grundas på dödsfall inträffat före eller efter den 1

som januari 1990. Vid bedömningen folkpension garantinivån

av om skall utbetalas till barnet beaktas i dessa fall, förutom barnpension

från tilläggspensioneringen, även den folkpension

som utges i form av änkepension till änkan under förutsättning änkan och barnet

att stadigvarande sammanbor med varandra. fall

I övriga påverkar inte eventuell pension till efterlevande denna garanterade nivå.

vuxna

Garantiregeln i nuvarande utfomining tillkom vid det reformarbete

som föregick den senaste ändringen inom bampensioneringen. för-

I arbetena prop. 1987/88: 171 uttalades pension denna storlek

att en av skulle kunna ersätta den del barnets behov

av av grundläggande försörjning som den avlidne föräldern tidigare haft för.

att svara Vidare ansågs det viktigt att få enhetlig nivå för det garanterade folkpen-

en sionsbeloppet och för bidragsförskottet. I anledning därav

bestämdes

såväl garantibeloppet i bampensioneringen som bidragsförskottet till

40 % av basbeloppet efter vardera föräldern.

Fr.o.m. den 1 januari 1993 krävs emellertid för till

rätt oavkortad

efterlevandepension från folkpensioneringen den avlidne kan till-

att godoräknas antingen 40 bosättningsår framtida bosättningsår

eller

vid dödsfall under förvärvsaktiv ålder eller 30 år med intjänade

ATP-

326 Förmåner till efterlevande barn

poäng eller antagna sådana. Inom bampensioneringen gäller detta såväl för rätt till oavkortad grundnivå 25 % basbeloppet

om av som för rätt till oavkortad garantinivå 40 % basbeloppet föräl-

om av per der. Kvalifikationsregeln för rätt till oavkortad pension infördes bl.a. för att förhindra en ökad export av folkpension inom EES till följd

av att reglerna i förordningen EEG nr 1408/71 skulle komma att bli gällande i Sverige. Samtidigt med denna regel infördes även bestämmelser om att folkpension i form av efterlevandepension som beräknats med tillämpning av 40-årsregeln skulle kunna utbetalas endast till efterlevande som år bosatta här i landet. På grundval förordningen

av EEG nr 1408/71 kan emellertid sådan pension under vissa förutsättningar utbetalas också till bosatta i andra EES-länder. Förutsättningarna för beräkning av barnpension i form folkpension och i vilka

av situationer sådan pension skall betalas ut vid bosättning i annat EESland skiljer sig emellertid i förhållande till bl.a. folkpensionsförrnåner till vuxna efterlevande se avsnitt 5.2. Folkpension i form

av efterlevandepension som beräknats med tillämpning 30-årsregeln

av kan både när det gäller barnpension och pension till efterle-

- vuxna vande exporteras till svenska medborgare är bosatta utomlands.

- som

Med hänsyn till att även försäkringsperioder i andra EES-länder tas i beaktande vid prövning av om det krav på 40 års bosättning

som ställs upp för rätt till oavkortat grundskydd kommer emellertid barn till en avliden förälder med anknytning till olika EES-länder endast i undantagsfall att vidkännas reducering bampensionen från folk-

en av pensioneringen. Skälet härtill är att barnpension i sådana fall skall, enligt reglerna i förordningen 1408/71, beräknas alla försäk-

som om ringsperioder hade fullgjorts i Sverige. Däremot kommer barn till föräldrar som inte täcks denna EG-förordning att fullt ut få vidkän-

av nas reducering av bampensionen med hänsyn till de svenska reglerna om 40-dels respektive 30-delsberäkning EG-

se mer om förordningama nr 1408/71 och 1612/68 i kapitel 5 och särskilt

nr om dess inverkan bampensioneringen i avsnitt 9.6.

Införandet av krav på viss tids anknytning till Sverige för rätt till oavkortade folkpensionsförmåner innebar således att det därefter inte längre fanns full överensstämmelse mellan dåvarande bidragsförskott och den garanterade nivån inom barnpensioneringen. Till detta kom en regeländring beträffande storleken bidragsförskottet trädde

som i kraft den l januari 1995. I och med denna förändring kom bidragsförskottet att utgöra ett fast kontantbelopp, dvs. den tidigare kopplingen av bidragsförskottet till det gällande basbeloppet slopades och bidragsförskottet bestämdes till ett fast belopp 14 080 kr barn

om per och år, dvs. motsvarande 1 173 kr månad. I samband med ikraft-

per trädandet av lagen 1996: 1030 underhållsstöd kom belopp

om samma att fastställas som nivå för det underhållsstöd ersatte bidragsför-

som skottet.

Förmåner till

efterlevande barn 327

De nu beskrivna regeländringama beträffande dels krav viss anknytning till Sverige för rätt till oavkortad barnpension, dels bidragsförskottets numera underhållsstöd från basbe-

övergång en

loppsbaserad ersättning till fast belopp har lett till ett att den i samband med 1990 års reform bl.a. bampensioneringen eftersträvade av beloppssamordningen mellan de bidrag från samhällets sida som garanteras barn till sårlevande föräldrar respektive efterlevande barn inte längre kvarstår.

Enligt lagen om underhållsstöd kan vidare underhållsstöd inte utges till barn som uppbär barnpension enligt AFL. Detta således kan innebära att ett barn till förälder med begränsad en anknytning till Sverige eller annat EES-land i händelse dödsfall får lägre

av en betydligt

barnpension till följd denna 40-de1s- eller - av att 30-delsberäknas än det underhållsstöd kan ha utbetalats före dödsfallet. Å som andra sidan kan överkompensation uppstå i de fall barnet uppbär barnpen-

sion enligt ett annat lands lagstiftning. I dessa fall bortfaller inte rätten till underhållsstöd se avsnitt 2.10.

9.5.2 Allmänna utgångspunkter för

grundskyddet i en

anpassad bampensionering

Det framstår enligt vår mening uppenbart som att ett barn bör också fortsättningsvis vara garanterat viss miniminivå i händelse en av en förälders eller båda föräldrarnas nivå död. Denna bör till sin storlek

anpassas till det behov bidrag till den grundläggande

av försörjningen

som normalt föreligger för ett barn sedan hänsyn tagits till det allmänna barnbidraget. Vid de överväganden låg som till grund för lagen om underhållsstöd befanns detta normalbehov vara 1 173 kr per månad och förälder. Med hänsyn till det att är eftersträvansvärt med en

samordning mellan bampensioneringens grundskyddsbelopp

och underhållsstödets belopp framstår det enligt vår uppfattning som påkal-

lat med samma grundskyddsnivåer, eller minirninivåer, båda i dessa

system.

Någon anledning att ha högre

ett belopp som garantibelopp för

barnpension än det för närvarande förekommer i som lagen om underhållsstöd torde inte föreligga. Detta belopp får sedan ändras inom de båda systemen och när så befinnes påkallat. om Grundskyddet inom bampensioneringen bör alltså enligt vår mening från

nu frikopplas

anknytningen till basbeloppet och i stället, såsom för underhållsstödet,

anges med ett fast krontalsbelopp månad. per Som tidigare angetts kan ett barn med hänsyn till gällande nu regler

bli såväl underkompenserat

som överkompenserat enligt lagen om underhållsstöd. Det första fallet kan inträffa i de fall barnet uppbär underhållsstöd med 1 173 kr månad

E per varefter den bidragsskyldige

avlider men på grund begränsad till

av anknytning Sverige

Qföräldem

Förmåner till barn

328 efterlevande

EES-land efterlämnar endast mycket begränsad barneller annat en enligt AFL, understiger underhållsstödets belopp på pension som 1 173 kr månad. I dessa fall kan något underhållsstöd inte utbetaper las enligt de gällande reglerna. Den andra situationen inträffar i de nu fall då det efter den avlidne finns rätt till barnpension enligt någon

utländsk lagstiftning. Här föreligger det inget hinder enligt lagen om underhållsstöd samtidigt med utbetalning den utländska mot att av bampensionen utge underhållsstöd till barnet. Vi ifrågasätter rimligheten dessa konsekvenser. De synes ha av blivit följd införandet underhållsstödet som knappast kan ha en av av varit avsedda. En utgångspunkt för vårt arbete har varit att försöka

åstadkomma ordning där barn förlorar förälder och barn en som en efter separation huvudsakligen kommer att bo tillsammans som en med endast den biologiska föräldern skall ha samma garanterade ena förmån, antingen i form barnpension eller underhållsstöd. Ett av som barns grundläggande behov ekonomiskt stöd torde vara lika stort av den avlidne förälderns anknytning till Sverige eller svenskt oavsett förvärvsliv eller motsvarande EES-anknytning. En möjlighet att åstadkomma regler innebär att efterlevande som barn tillförsäkras grundläggande skydd barn till särrlesamma som vande föräldrar att inom för bampensioneringen konstruevore ramen grundskyddsmodell är uppbyggd på sätt som underra en som samma hållstödet. Detta skulle således innebära att det i den lag om efterlevandepension vi, enligt vad redovisats i avsnitt 7.4, föreslår som som bestämmelser bl.a. inkomstgrundad barnpension skulle skall uppta om in bestämmelser grundskydd är utformade efter samma tas om som principer gäller för de nuvarande bestämmelserna underhållssom om stöd till barn till särlevande föräldrar. En sådan konstruktion skulle innebära vissa bestämmelser i lagen efterlevandepension skulle att om bli identiska med motsvarande bestämmelser i lagen underhållsom stöd, eftersom strävan skulle att åstadkomma ett grundskydd vara inom bampensioneringen så långt möjligt motsvarar det som som finns i den nuvarande lagen underhållsstöd. om och enligt vår uppfattning bättre lösning är att låta grund- En annan skyddet för efterlevande barn regleras i lag bestämmelsamma som underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar. På detta sätt serna om åstadkommer såväl samordning de materiella reglerna som man en av lagteknisk samordning. En sådan lösning skulle vidare kunna bidra en till i framtiden kan bibehålla den beloppssamordning mellan att man förmånerna till efterlevande barn och förmånerna till barn till särle-

vande föräldrar är eftersträvansvärd och även bidra till att förutsom sättningarna i övrigt för t.ex. utbetalning förmånerna och inkomstav prövning dessa kommer desamma. Samordningen av beav att vara stämmelserna skulle ett lagtekniskt perspektiv ske bäst genom att ur lag underhållsstöd upptar både bestämmelser om underen ny om

SOU 1998: 120 Förmåner till

efterlevande barn

hållsstöd till efterlevande barn och de nuvarande reglerna

om underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar.

9.5.3 Ett med underhållsstödet till bam till särlevande

föräldrar samordnat grundskydd för

bampensio-

neringen

Vårt förslag: Barn till särlevande föräldrar och bam,

vars far eller mor eller båda föräldrar har avlidit, skall garanterade

vara samma grundtrygghet från samhället. Grundskyddets storlek inom barnpensioneringen skall inte längre avhängigt den avlidnes

vara av anknytning till Sverige eller svensk förvärvsverksamhet. Däremot skall krävas att barnet är bosatt i Sverige. Är barnet inte

svensk medborgare skall dessutom krävas att barnet eller den avlidne föräldern vistats i landet sedan minst månader.

sex

Grundskyddet skall utges i form underhållsstöd

av motsvarande sätt som gäller för bam till särlevande föräldrar och skall således uppgå till l 173 kr månad och förälder. båda

per Har barnets föräldrar avlidit skall ett dubbelt grundskydd

utges.

Underhållsstödet till efterlevande barn skall inte

påverkas av att

änkepension samtidigt utges efter den avlidne.

Inkomstrelaterad barnpension efter den avlidne föräldern skall reducera grundskyddet krona för krona. Även utländsk efterlevandepension som inte är utfyllnadskaraktär skall reducera grund-

av skyddet genom sådan avräkning. För det fall båda föräldrarna

en har avlidit skall avräkningen ske mot den sammanlagda barnpension som barnet uppbär efter båda föräldrarna, liksom utländsk

mot

efterlevandepension.

Barnpension till ett belopp högst l 173 kr månad skall

om per inte betraktas som en skattepliktig inkomst

oavsett om detta belopp består av enbart ett grundskydd, delvis grundskydd och delvis

av inkomstrelaterad barnpension eller helt och hållet inkomstrelate-

av rad barnpension.

Som närrmts ovan har det vid tidigare reforrnarbete bampensioneringens område funnits strävan skapa

en att en överensstämmelse mellan barnpensionema å sidan och föräldrars underhållsskyldig-

ena het enligt föräldrabalkens regler respektive samhällets stöd till barn till särlevande föräldrar å andra sidan. Detta kommer till

uttryck bl.a. genom att i huvudsak åldersgränser gäller för till barnpen-

samma rätt sion som beträffande rätt till underhållsbidrag enligt föräldrabalken. Denna konstruktion bör enligt vårt förmenande bibehållas i

även ett

anpassat system för bampensioneringen.

330 Förmåner till efterlevande barn SOU 1998: 120

I förarbetena till lagen underhållsstöd prop. 1995/96208 fast-

om slogs att ett barns norrnalbehov efter den föräldern, efter

ena det att hänsyn tagits till det allmänna barnbidraget, uppgår till l 173 kr

per månad. Det är också detta belopp utges till barn till särlevande

som föräldrar enligt nämnda lag. Som nämnts kan emellertid detta

ovan belopp komma att sänkas i de fall den bidragsskyldige avlider och inte har en sådan anknytning till Sverige eller EES-land leder

annat som till oavkortat grundskydd enligt AFL:s regler barnpension. Rim-

om ligheten av denna divergerande utformning två förmåner i

av som grunden syftar till samma sak, nämligen att barn

ge som separerats från en av eller båda sina föräldrar viss grundläggande ersättning,

en kan enligt vår mening sättas i fråga. Enligt nuvarande regler barns

är rätt till den garantinivå i dag gäller inom bampensioneringen

som beroende av den avlidnes anknytning till Sverige EES-

eller annat

land. Ett barns behov ett visst ekonomiskt tillskott torde emellertid

av vara detsamma för alla barn vistas här i landet förälderns

som oavsett anknytning hit vid dödsfallet. Å andra sidan

är det knappast rimligt att låta ett sådant grundskydd utbetalas i de fall barnet blivit kompenserat

upp till eller utöver detta belopp inkomstrelaterad bampen-

genom en sion eller i övrigt barnpension från utländskt allmänt

genom en ett pensionssystem. Minimiskyddet bör således endast i de fall

utges barnet inte har någon lagstadgad pension uppgår till detta

annan som garanterade belopp.

Vi har i föregående avsnitt redogjort för våra överväganden beträffande olika tänkbara lösningar för att åstadkomma grundskydds-

ett system där efterlevande barn tillförsäkras försörjningsskydd

samma som barn till särlevande föräldrar. Vår uppfattning det skall

är att finnas en och samma minimiförrnån för alla barn någon

som av anledning separerats från en av eller båda sina biologiska föräldrar. Med hänsyn till det samband finns mellan bampensioneringen å

som ena sidan och bestämmelserna underhållsstöd till efterlevande barn å

om andra sidan och för att komma till rätta med den under- respektive överkompensation som för närvarande kan uppstå vid samordningen

mellan barnpension och underhållsstöd enligt nuvarande lagstiftning föreslår vi ordning med ett grundskydd inom bampensioneringen

en som regleras i samma lag underhållsstödet. Vi föreslår detta

som att sker genom att bestämmelserna underhållsstöd till efterlevande

om barn enligt våra förslag och bestämmelserna underhållsstöd till

om barn till särlevande föräldrar enligt nuvarande regler i lag

tas en ny om underhållsstöd.

Underhållsstöd till efterlevande barn skall enligt vårt förslag

utges enligt motsvarande regler och med belopp dagens under-

samma som hållsstöd. Förmånen skall utges till alla bam förlorat eller

som en av båda sina föräldrar så länge barnet är bosatt i Sverige. Underhållsstöd

till efterlevande barn föreslås, tidigare nämnts, inte beroende

som vara

Förmåner till efterlevande barn 331

av den avlidnes anknytning till Sverige bosättnings- eller för-

genom värvsår utan beloppet bör utges oavkortat till alla i Sverige bosatta pensionsberättigade bam. På detta sätt undviker den situationen

man att ett bam, som före förälderns död varit berättigat till underhållsstöd med 1 173 kr per månad, efter dödsfallet blir berättigat endast till barnpension med ett betydligt lägre belopp grund den avlidne

av förälderns bristande anknytning till Sverige, något alltså kan

som inträffa med dagens bestämmelser.

För det fall barnet inte är svensk medborgare bör krävas, samma sätt som för rätt till underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar, att barnet eller den avlidne föräldern vistas här i landet sedan minst sex månader. Detta kommer att få till följd att ett barn till avliden

en förälder som flyttar till Sverige föräldrar tidigare inte haft

men vars någon anknytning hit blir berättigat till underhållsstöd efter måna-

sex ders vistelse här. Genom sådan kvalificeringsregel uppställs ett

en visst anknytningskrav mellan den förmånsberättigade, dvs. det efterlevande barnet, och det land från vilket grundskyddet skall utbetalas. Genom att även den avlidne förälderns vistelsetid i Sverige beaktas undviker man den situationen att barn till utländska föräldrar

som föds i Sverige får vänta i månader underhållsstöd i händelse

sex av ett dödsfall i anslutning till barnets födelse. Beaktande även den

av avlidne förälderns vistelsetid i Sverige kan också leda till att ett barn som kommer till Sverige efter det att i Sverige bosatt förälder avli-

en dit erhåller underhållsstöd direkt vid ankomsten under förutsättning att den avlidne föräldern varit bosatt här i minst månader före

sex dödsfallet. Ett sådant hänsynstagande till den avlidnes vistelsetid i landet före dödsfallet förefaller enligt vår mening rimlig, eftersom underhållsstödet liksom den inkomstrelaterade barnpensionen är att anse som en från den avlidne härledd rätt.

Anmärkas bör emellertid sådan kvalificeringsregel i EES-

att en sammanhang får ge vika för vad är särskilt föreskrivet dessa

som om förhållanden. Enligt EG-rätten och EES-avtalet kan ett sådant krav på vistelsetid om minst månader inte göras gällande mot medborgare

sex i ett annat EES-land. Det kan i detta sammanhang också nämnas att Utredningen om Socialförsäkringens personkrets i sitt huvudbetänkande En ny lag om socialförsäkringar SOU 1997:72 föreslagit att den nuvarande kvalificeringsregeln skall tas bort även i lagstiftningen. Utredningens betänkande är för närvarande föremål för beredning inom Socialdepartementet.

Den avlidnes eventuellt bristande anknytning till Sverige blir således i princip ointressant. Denna konsekvens har vi eftersträvat med syfte att barn som är bosatta i Sverige i huvudsakligen alla situationer där barnet förlorat en av eller båda sin föräldrar tillförsäkras viss

en minirninivå oavsett detta har sin grund i ett dödsfall eller

om en separation. Detta kan eventuellt i sig medföra viss kostnadsökning sär-

332 Förmåner till efterlevande barn

skilt i de fall där barnpension från folkpensioneringen i dag utges med avkortad del grund av den avlidne förälderns begränsade anknytning till Sverige EES-land. Å andra sidan det sannolikt

eller annat är att det kommer att uppstå en viss kostnadsbesparing till följd av den avräkning av underhållsstödet även mot utländska barnpensioner

som vi föreslår. Som kommer att framgå de kostnadskalkyler gjorts

av som avseende det av oss nu föreslagna anpassade efterlevandepensionssystemet kommer systemet som helhet inte att innebära någon fördyring jämfört med dagens system se kapitel 14.

För det fall barnet flyttar från Sverige skall något underhållsstöd inte längre betalas ut. Tillfälliga vistelser utomlands skall emellertid inte förta möjligheten att fortsätta att uppbära denna fönnån. Enligt nuvarande bestämmelser i lagen underhållsstöd ett barn

om anses som lämnar Sverige för en period om längst månader alltjämt

sex vara bosatt här. I dessa fall skall därför underhållsstöd betalas ut även

under en sådan tillfällig utlandsvistelse. Vi föreslår att dessa beskrivna regler skall gälla även beträffande underhållsstöd till föräld-

barn vars rar avlidit.

Enligt nuvarande regler om folkpension finns särskild dispens-

en regel som innebär att den börjat uppbära folkpension enligt

som reglema i 5 kap. AFL men vars rätt till folkpension upphört till följd

av bosättning utomlands får fortsätta att uppbära folkpensionen det

om skulle framstå som oskäligt att dra in pensionen eller regeringen

om för vissa fall så förordnat. Regeringen har i kungörelse 1962:516

en med föreskrifter rörande rätt till folkpension utom riket i vissa fall meddelat sådana bestämmelser för fall där utlandsvistelsen har sin grund i vård hälsan eller behandling sjukdom.

av av

Den nuvarande bestämmelsen är tillämplig för folkpension bl.a. i form av barnpension. Med de föreslagna reglerna kommer

av oss barnpension enligt lagen efterlevandepension att utges enbart

om som en inkomstrelaterad förmån som utbetalas oavsett barnet är bosatt.

var Efterlevande barn kommer härutöver enligt våra förslag att ha rätt till underhållsstöd i förhållande till avliden förälder så länge barnet är

en bosatt i Sverige. Lagen underhållsstöd i sin nuvarande lydelse

om innehåller inte någon motsvarighet till den beskrivna dispensre-

nu geln. Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar utbetalas således endast så länge barnet och den förälder hos vilken barnet är folkbokfört boföräldem är bosatta i Sverige vissa undantagsregler finns i de fall barnet tillfälligt visats utomlands. Ett bakomliggande skäl för vårt förslag att göra reglerna underhållsstöd tillämpliga även för

om barn som har rätt till barnpension är att det grundläggande skyddet för barn bör vara detsamma för barn oavsett vilken anledning det

av separerats från en av eller båda sina föräldrar. Mot denna bakgrund

anser vi att en motsvarighet till den nuvarande dispensregeln inom folkpen-

Förmåner till efterlevande barn 333

sioneringen inte bör införas såvitt gäller underhållsstöd till efterlevande barn. I de fall barnet är berättigat även till inkomstrelaterad barnpension uppkommer frågan och hur grundskyddet i form underhållsstöd om av skall påverkas. Vi har ansett det rimligt att låta den garanterade nivån om 1 173 kr per månad utges oavkortad i de fall barnet inte är berättigat till annan barnpensionsförrnån, dvs. i de fall då det efter den avlidne inte utges någon inkomstrelaterad barnpension. Det kan emellertid förhålla sig så, att det efter den avlidne utges en mindre barnpension, understigande den av samhället garanterade nivån eller 1 173 kr per månad. I sådana fall bör naturligtvis en avräkning ske av underhållsstödet mot den barnpension utbetalas, dvs. underhållsstösom det utbetalas här i form av en utfyllnadsdel, samma sätt som sker av den garanterade nivån från folkpensioneringen enligt nu gällande regler. Om bampensionen uppgår till t.ex. 700 kr per månad skall således grundskyddet i form av underhållsstöd utbetalas med resterande 473 kr, vilket tillsammans leder till att barnet får 1 173 kr per månad. Överstiger bampensionen den garanterade nivån, skall inte utges något underhållsstöd över huvud taget. Vid denna avräkning bör även beaktas utländska efterlevandepensioner som barnet är berättigat till om pensionen inte är att likställa med underhållsstöd. I de situationer då barnet har rätt till efterlevandepension från ett motsvarande allmänt system i ett annat land bör det inte uppställas som krav att denna utländska pension också utges efter den avlidna förälder i förhållande till vilken underhållsstöd till barnet beviljats. Avgörande bör i stället vara att barnet faktiskt har rätt till en efterlevadepension från annat håll. Att i dessa situationer dessutom betala ett grundskydd i form av underhållsstöd förefaller enligt vår uppfattning mindre angeläget. Barn som har rätt till utländska efterlevandepensionsförrnåner bör inte komma i ett fördelaktigare läge i grundskyddshänseende än barn uppbär svensk barnpension. På som detta sätt kommer man till rätta med de fall av överkompensation som i dag kan bli fallet i de situationer där barnet samtidigt med underhållsstöd uppbär efterlevandepension enligt annan lagstiftning än AFL. Det efterlevande barnet kommer dock alltid att vara garanterad en viss lägsta nivå motsvarande underhållsstödets storlek oavsett om detta garanterade belopp består av underhållsstöd, svensk barnpension eller utländsk efterlevandepension. Till skillnad från vad gäller enligt nuvarande regler anser att som änkepension som utbetalas vid sidan av bampensionen inte i något fall bör kunna påverka storleken av den minimiförsörjning i form av underhållsstöd som skall garanteras ett efterlevande bam. Det gäller även om det pensionsberättigade barnet och änkan stadigvarande sammanbor. Dessa förmåner bör ses separerade från varandra. Underhållsstödet är dessutom till sitt belopp så bestämt att någon reducering

334 Förmåner till efterlevande barn

av det till följd av pension utbetald till inte framstår

annan person som rimlig. Vi föreslår därför inte någon motsvarighet till nuvarande regel att änkepension från folkpensioneringen påverkar barns rätt till den

ett garanterade nivån om 40 % ett basbelopp.

Med denna konstruktion kommer således alla barn, någon

som av anledning separerats från någon sina föräldrar, oavsett anledning

av att erhålla en garanterad nivå 1 173 kr månad, belopp

om per ett som emellertid avräknas krona för krona med hänsyn till barnet

annan av

uppburen efterlevandepension.

På samma sätt som enligt dagens regler bör dubbelt så högt

ett grundskydd i form av underhållsstöd tillförsäkras barn i de fall då det förlorat båda sina föräldrar. Detta dubbla underhållsstöd bör då på

samma sätt som enligt dagens regler för folkpension i fomi barn-

av pension avräknas mot den sammanlagda inkomstrelaterade barnpen-

sion eller annan utländsk efterlevandepension inte likställa

som är att med underhållsstöd som kan utbetalas efter båda föräldrarna och någon uppdelning vardera föräldern bör således inte göras vid den-

na beräkning.

Uppbär det pensionsberättigade barnet barnpension efter den avlidne föräldern och därtill underhållsstöd i förhållande till den kvarva-

rande biologiska föräldern, skall någon avräkning inte ske under-

av hållsstödet med hänsyn till bampensionen. Däremot beaktas bampen-

sionen vid inkomstprövningen nedan. Underhållsstöd skall inte i

något fall minska ett annat underhållsstöd.

I dag år barnpension till den del pensionen för varje månad den

avser inte överstiger en tolftedel av 40 % eller, vid pension efter båda föräldrarna, 80 % av basbeloppet inte skattepliktig in-

att anse som komst enligt 19 § kommunalskattelagen 1928:370. Detta

motsvarar således garantibeloppet enligt dagens regler för barnpension. Även

vid en omläggning bampensioneringen så här föreslås med

av som en ny grundskyddskonstruktion är det rimligt att ha motsvarighet här-

en till och således låta ett visst belopp skattefritt. Detta bör liksom i

vara dag gälla oavsett vad detta belopp består dvs. oberoende det

av, av om helt och hållet är ett grundskydd eller det delvis eller helt består

om av inkomstrelaterad barnpension svensk eller utländsk sådan. Av de beräkningar som gjorts, framför allt under förarbetena till lagen

om underhållsstöd, har kunnat konstateras 1 173 kr månad

att per utgör ett barns normalbehov efter vardera föräldern sedan hänsyn tagits till

det allmänna barnbidraget. Det finns därför skäl låta detta månads-

att belopp utgöra det lägsta belopp kan till efterlevande

som utges ett barn utan att någon ytterligare reducering sker beloppet

av genom skatteuttag. Detta stämmer också överens med vårt förslag

att ett barns rätt till en viss garanterad ersättning i fonn underhållsstöd

av inte skall vara avhängig av den avlidnes anknytning till Sverige eller

svensk förvärvsverksamhet eller motsvarande EES-anknytning. Det

Förmåner till efterlevande barn 335

skall även vara utan betydelse för detta belopps skattefrihet att barnet har egna skattepliktiga inkomster vid sidan av den utgående bampensionen eller underhållsstödet. Genom den sålunda föreslagna grundskyddskonstruktion med en koppling till underhållsstödet tillgodoser man samtliga barns behov av en viss garanterad ersättning i de fall barnet grund av dödsfall eller föräldrarnas separation blivit skilt från eller båda sina föräldrar. en av Även den i dag förekommande möjligheten till över- respektive underkompensation i lagen om underhållsstöd elimineras med hjälp av vårt förslag om ett förändrat grundskyddssystem.

9.5.4¶Inkomstprövning av grundskyddet

Vårt förslag: Om barnet har egna inkomster, skall underhållsstödet minskas. Vid inkomster överstiger 48 000 kr per år skall som underhållsstödet minskas med 50 % av överskjutande belopp. Samma inkomster som i dag påverkar underhållsstödets storlek skall påverka också underhållsstödet till efterlevande bam.

Under de Senaste åren har behovs- eller inkomstprövning grundav skydd i olika socialförsäkringssystem kommit att nytt börja vinna tillämpning. Sålunda har änkepensioneringen blivit föremål för inkomstprövning fokpensionsdelen sedan den l april 1997. Även av utgående underhållsstöd inkomstprövas mot barnets inkomster i egna viss omfattning. I våra direktiv har också lämnats utrymme för oss att föreslå ett överlag mer behovs- eller inkomstprövat grundskydd inom efterlevan-

depensioneringen.

Det grundskydd i bampensioneringen som finns enligt nuvarande regler har en stark koppling till det underhållsstöd som utges till barn till särlevande föräldrar. Med den omkonstruktion av grundskyddet för bampensionema som vi föreslår kommer denna koppling att vara starkare än hittills. Det finns av denna anledning skäl att överväga frågan om även grundskyddet i bampensioneringen skall prövas mot barnets egna inkomster sätt som sker av underhållsstödet till barn till särlevande föräldrar. Även principiella skäl finns det enligt vår mening anledning av att mer än tidigare behovspröva utgående grundskydd. Ett grundskydd skall i första hand vara till för att ge ett grundläggande skydd i de fall annan möjlighet till försörjning inte föreligger. För det fall den bidragsberättigade personen har egen inkomst av inte helt obetydlig karaktär framstår det som rimligt att denna påverkar det skydd som samhället i form av ett grundskydd svarar för i förhållande till den enskilde.

336 Förmåner till efterlevande barn

Enligt lagen om underhållsstöd skall ett bidragsberättigat bams inkomster som överstiger 48 000 kr per år påverka underhållsstödet så sätt att underhållsstödet reduceras med 50 % den årsinkomst

av som överstiger 48 000 kr. Detta innebär således att, barnet har

om inkomster överstigande 76 000 kr år, underhållsstödet är helt

ca per bortreducerat. I de fall barnet är bosatt hos en särskilt förordnad vårdnadshavare och är berättigat till två underhållsstöd är dessa båda

underhållsstöd bortreducerade vid inkomster överstiger 105 000 kr

som per år. Samma fribelopp om 48 000 kr år gäller även i det sist-

per nämnda fallet.

De inkomster som beaktas i detta hänseende är inkomst tjänst,

av intäkt av kapital och inkomst näringsverksamhet under vissa förut-

av sättningar 25 § lagen om underhållsstöd samt studiemedel och förmögenhet i viss omfattning 26 §. Som nämnts betraktas inte

ovan barnpension som skattepliktig inkomst till den del den inte överstiger garantibeloppet per månad, dvs. tolftedel 40 % basbeloppet

en av av per avliden förälder. Bampension som överstiger detta garantibelopp betraktas emellertid som sådan inkomst tjänst enligt 34§

av som kommunalskattelagen och 25 § lagen underhållsstöd påverkar

om underhållsstödets storlek.

I det betänkande som låg till grund för den lagen under-

nya om

hållsstöd, Underhållsbidrag och bidragsförskott SOU 1995:26, före-

slogs en inkomstprövning även mot bl.a. boförälderns dvs. den förälder som barnet bor hos efter en separation inkomster. Detta förslag intogs emellertid inte i den riksdagen sedermera antagna lagen,

av eftersom man fann att det endast var en liten boföräldrar

grupp som har så höga inkomster att dessa skulle påverka underhållsstödet. Statens utgifter skulle därför inte minska annat än marginellt. Dessutom är underhållsstödet bestämt så att det skall motsvara halva normalbeloppet för ett barn utöver barnbidraget. Det är, menade rimligt

man, att även barn till särlevande föräldrar tillförsäkras ett sådant bidrag. Boföräldem svarar regelmässigt för motsvarande del barnets

en av försörjning och ofta betydligt Därtill kommer att vårdnadshavare

mer. med goda och medelgoda inkomster vid inkomstökning ofta får

en lägre bostadsbidrag och höjda avgifter för barnomsorg. Marginaleffektema för dessa föräldrar är således stora redan i dag och be-

en hovsprövning skulle förstärka dem. Dessutom innebär behovspröv-

en ning en administrativ kostnad. Mot denna bakgrund fann regeringen inte tillräckliga skäl föreligga för att föreslå behovsprövning

en av underhållsstödet mot boförälderns inkomster, och riksdagen anslöt sig till denna bedömning.

Även när det gäller fönnåner till efterlevande barn gör sig de

nu redovisade skälen gällande. Någon inkomstprövning barnpension

av mot den efterlevande förälderns inkomster bör således inte ske. Barnpensionsdelen skall ersättning för den delen kostnaden

ses som en av

Förmåner till barn 337

efterlevande

för barnet som typiskt sett löpt på den avlidne. Det kan med fog konstateras att en efterlevande förälder precis boföräldem oftast

som står för en minst lika stor kostnad för barnet i de fall barnet är boende hos den efterlevande föräldern.

Däremot anser att ett barns inkomster, inte är helt

egna som av obetydlig storlek, bör påverka det garantibelopp för

som staten svarar på motsvarande sätt som det nuvarande underhållsstödet i viss

omfattning påverkas av bamets inkomster. På detta sätt stärker

egna man än mer banden mellan underhållsstödet och bampensioneringen. En sådan inkomstprövning kommer innebära grundskyddet i form

att att av underhållsstöd efter avliden förälder är helt bortreducerat vid

en inkomster överstigande 76 000 kr år eller, underhållsstöd

per om utges efter båda föräldrarna, vid inkomster överstigande 105 000 kr per år. Det kan goda grunder barn, har in-

antas att ett som egna komster uppgående till de angivna beloppen, också har barn-

nu en pension som är i stort sett inkomstrelaterad. Redan i de fall den avlidne har ett genomsnittligt pensionsunderlag överstiger 2,5 basbe-

som lopp kommer bampensionen helt inkomstrelaterad. I dessa fall

att vara skall naturligtvis ingen inkomstprövning ske, eftersom ingen

del av bampensionen utgörs underhållsstöd. Som kommer framgå ned-

av att an i avsnittet internationella konsekvenser torde även sådan

om en

inkomstprövning av grundskyddet i barnpensioneringen faktor

vara en som kan föranleda att detta grundskydd inte skall inom EU.

exporteras Slutligen har en sådan lösning även vissa, än mindre, statsfinansi-

om ella fördelar.

I detta sammanhang bör nämnas att Utredningen för översyn

inkomstbegreppet inom bidrags- och socialförsäkringssystemen IBIS

i sitt betänkande Förmån efter inkomst SOU 1997:85 föreslagit

ett avskaffande av inkomstprövningen underhållsstödet barnets

av mot egna inkomster. Motiven till detta förslag har varit att den inkomstprövning som numera sker vållar alltför stora administrativa bekymmer. Den medför dessutom endast marginella besparingar utbetalade underhållsstöd. Utredningen hade även uppmärksammats på det

att kan uppstå situationer där barn vid tidpunkten för behovspröv-

som ningen objektivt sett är i behov underhållsstöd inte kan stöd

av ges som en följd av reglerna behovsprövning utifrån tidigare års in-

om komster eller taxerad inkomst. Denna eftersläpningsproblematik kan således innebära att ett barn inte är berättigat till underhållsstöd under ett år på grund av att samma barn hade inkomster under ett tidigare år av sådan omfattning som leder till att underhållsstödet är helt bortreducerat även om barnet för ansökningsåret inte längre har några

egna inkomster. IBIS har i stället för dagens inkomstprövningsmodell föreslagit att en möjlighet införs att beakta barnets aktuella inkomst- och förmögenhetsförhållanden med stöd bestämmelse för-

av en som ger säkringskassan möjlighet att vägra eller sätta underhållsstödet i de

ner

338 Förmåner till efterlevande barn

fall det är uppenbart att barnet på grund av sina inkomst- eller förrnögenhetsförhållanden inte behöver det. Detta förslag är remissbehandlat och bereds för närvarande i Socialdepartementet. Om och när en förändring kan bli aktuell är emellertid oklart. Vi har funnit att grundskyddet inom barnpensioneringen i form av underhållsstöd för närvarande bör utformas i enlighet med de bestämmelser för närvarande gäller för underhållsstöd till barn till som särlevande föräldrar. Om ändring i enlighet med IBIS:s förslag en

eller med utformning görs av dessa inkomstprövningsregler

annan såvitt gäller bam till särlevande föräldrar, får ånyo övervägas om en motsvarande ändring beträffande inkomstprövningen underhållsav stödet till efterlevande barn är påkallad. Vi föreslår därför att inkomstprövning skall ske av underhållsen stödet mot barnets inkomster motsvarande sätt som i dag gälegna ler för inkomstprövning underhållsstöd till bam till särlevande av föräldrar. Som föreslagits i avsnitt 9.5.3 skall, på sätt i dag, barnsamma som pension och underhållsstöd till efterlevande barn inte betraktas som skattepliktig inkomst till den del nivån understiger ett belopp motsvarande den grundskyddsnivå föreslagits, dvs. l 173 kr månad. som per Om båda barnets föräldrar avlidit skall motsvarande gälla för det

dubbla gnmdskyddsbeloppet. En ändring är härvidlag påkallad i

kommunalskattelagen. Detta belopp skall enligt vårt förmenande alltid undantaget från skatt oavsett beloppet till viss del består av vara om grundskydd, till viss del inkomstrelaterad pension eller helt av av inkomstrelaterad pension. Detta belopp skall följaktligen inte heller beaktas vid den inkomstprövning skall ske av underhållsstödet som mot barnets egna inkomster. Genom ett sådant generellt undantagande från vad som skall be-

traktas som skattepliktig inkomst undgår man att den barnpension som

redan reducerat grundskyddet i viss omfattning, vid efterföljande en inkomstprövning mot barnets inkomster ytterligare reducerar egna grundskyddet. En sådan dubbelreducering ett och samma belopp av kan inte anses rimlig och bör därför undvikas.

9.5.5¶Lagteknisk samordning

Den samordning vi valt att föreslå beträffande ett med undersom hållsstöd till barn till särlevande föräldrar samordnat grundskydd för

barnpensioneringen innebär att den grundläggande försörjningsgaran-

tin för efterlevande barn kommer att regleras i samma lag som det nuvarande underhållsstödet och inte i den av oss föreslagna lagen om

efterlevandepension. Ett syftena med sådan samordning har

av en varit att återskapa den överensstämmelse mellan det grundläggande skydd till efterlevande barn och det skydd i dag ges i som ges som

Förmåner till efterlevande barn 339

form av underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar tidigare bidragsförskottet som tillkom vid det reformarbete föregick de

som förändringar som trädde i kraft den l januari 1990. Ytterligare ett syfte med denna konstruktion har varit att tillse att barn, nå-

som av gon anledning separerats från en av eller båda sina föräldrar, skall tillförsäkras ett visst minsta belopp från samhällets sida. Vi har i detta hänseende velat undvika de fall över- underkompensation

av som som enligt nuvarande bestämmelser kan uppstå. En sådan lösning den

som av oss föreslagna har även administrativa och lagtekniska fördelar.

Med denna utformning av grundskyddet inom barnpensioneringen har vi även funnit det angeläget att låta regelsystemet för underhållsstöd till efterlevande bam i första hand följa regler

samma som nu gäller för underhållsstödet till barn till särlevande föräldrar. Detta kan i vissa enstaka fall leda till skillnader i förhållande till regelsystemet för inkomstrelaterad barnpension och till vad gäller beträffan-

som nu de folkpension i form av barnpension. Bl.a. finns vissa mindre skillnader i detta hänseende beträffande förutsättningarna för rätt till

underhållsstöd respektive barnpension för tid efter det att barnet har fyllt 18 år. l sådana fall upphör rätten till underhållsstöd barnet ingår

om äktenskap eller bedriver deltidsstudier, något inte påverkar rätten

som till barnpension. Ytterligare diskrepenser mellan underhållsstödet till efterlevande barn och barnpension finns beträffande vissa regler

om utbetalning av de olika förrnånema. Av dessa kan nämnas att underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar inte kan utbetalas för längre tid tillbaka än en månad från ansökningsmånaden. Motsvarande tid för barnpension är enligt nuvarande bestämmelser, vi föreslår

som överförda oförändrade till en anpassad inkomstgrundad bampensionering, två år från ansökningsmånaden. Vidare finns vissa skillnader mellan underhållsstöd respektive barnpension såvitt frågan

avser om och i så fall när en sådan förmån, med hänsyn till beloppets storlek, bortfaller. Beträffande våra förslag i dessa hänseenden hänvisas till

författningskornmentarema i kapitel 17.

9.6¶Internationella

aspekter på förslagen

Våra förslag innebär att inkomstgrundad barnpension i ett anpassat efterlevandepensionssystem skall beräknas på grundval av den avlid-

nes efterlevandepensionsunderlag. Detta underlag är detsamma för

barnpension, omställningspension och särskild efterlevandepension och är beräknat grundval den avlidnes faktiska och beräknade

av inkomster under hela den tid generellt kan för-

som sett anses vara värvsaktiv ålder. pi Enligt

nuvarande regler utges barnpension inom tilläggspensioneringen grundval av den avlidnes beräknade tilläggspension. För rätt

340 Förmåner till efterlevande barn

till oreducerad tilläggspension krävs 30 år med intjänade ATP-poäng. Vid färre antal år med sådana poäng reduceras tilläggspensionen proportionellt. När det gäller inkomstrelaterad efterlevandepension inom det anpassade efterlevandepensionssystemet kommer någon motsvarande 30-delsberäkning inte att behövas. Det underlag som vi föreslagit skall ligga till grund för beräkningen inkomstgrundad efterle-

av vandepension är ett livsinkomstbaserat pensionsunderlag och innebär således att pensionens storlek med automatik är beroende av hur många års inkomster som ligger till grund för beräkningen. Bampension som har beräknats på grundval av detta underlag skall, på samma sätt som gäller för tilläggspension enligt dagens regler, betalas ut oavsett var i världen barnet är bosatt.

Det grundläggande skyddet inom bampensioneringen skall enligt vårt förslag vara konstruerat så, att ett barn förlorat förälder

som en blir berättigat till underhållsstöd med samma belopp som barn till särlevande föräldrar. Ett sådant underhållsstöd skall avräknas krona för krona mot den inkomstrelaterade efterlevandepension svensk

eller utländsk som barnet är berättigat till. I förarbetena till lagen om

underhållsstöd prop. 1995/95:208 har framhållits det orimliga i att barn, enligt tidigare gällande regler om bidragsförskott, efter en förälders död kunde stå utan ekonomiskt stöd i de situationer där den avlidne föräldern inte varit bosatt i Sverige. Av denna anledning infördes en möjlighet för dessa barn att erhålla underhållsstöd även efter en förälders död. Något krav att föräldern skall ha haft någon anknytning till Sverige uppställs inte för barnets rätt till oavkortat

underhållsstöd i dessa situationer.

Mot bakgrund av vad som nu sagts har vi, som redovisats i det föregående, funnit anledning att överväga om det finns skäl att bibehålla den anknytningsregel som för närvarande gäller för rätt till oavkortad barnpension från folkpensioneringen. Med de regler gäller i dag

som kan ett barn till särlevande föräldrar uppbära 1 173 kr per månad i underhållsstöd men ett betydligt lägre belopp för det fall den bidragsskyldige föräldern sedan avlider, om denne haft viss men endast begränsad anknytning till Sverige. En sådan konsekvens har ifrågasatt. Vi har vidare pekat på den risk för överkompensation som kan uppstå i dag i de fall där barnpension utges enligt utländsk lagstift-

en ning. I dessa fall kan underhållsstöd alltjämt utges vid sidan den

av utländska barnpensionen. Genom den lösning som vi föreslår kan dessa konsekvenser undvikas.

Härutöver föranleder förslaget även vissa överväganden för situationer då barnet är bosatt utomlands eller bosätter sig utomlands sedan underhållsstöd har beviljats. Om barnet är svensk medborgare och flyttar till ett land utanför EU/EES gäller enligt nuvarande regler att folkpension utbetalas i relevant antal 30-delar i förhållande till den avlidne förälderns intjänade ATP-poäng. Vidare utbetalas alltid

Förmåner till

efterlevande barn 341

tilläggspension i form av barnpension barnet bosatt. oavsett var är I dessa situationer kommer med våra förslag underhållsstöd inte att utges. Inkomstgrundad barnpension kommer emellertid alltid att utbetalas oavsett vari världen barnet är bosatt.

Om barnet i stället flyttar till EU/EES-land måste ett annat hänsyn tas till reglerna i EG-förordningen 1408/71. Som i nämnts avsnitt 5.2 faller förmåner till efterlevande barn inom

tillämpningsområdet för

EG-förordningens 1408/71 regler. Om det efterlevande barnet flyttar

till ett annat medlemsland och den avlidne föräldern varit omfattad av enbart svensk lagstiftning, skall emellertid barnpension alltjämt utbetalas enligt svenska regler. Detta innebär enligt nuvarande regler om folkpension och tilläggspension att barnet kommer i situation samma som om barnet flyttat till ett land utanför EU/EES, dvs. tilläggspension exporteras tillsammans med BO-delsberäknad folkpension

under

förutsättning att barnet är svensk medborgare. 40-delsberäknad folkpension i form av barnpension kommer alltså i denna situation inte att betalas ut på sätt folkpension i form samma som av omställningspension och särskild efterlevandepension. Skälet härtill är att barnpension enligt förordningen 1408/71 inte följer bestämmelser för pension utan i stället betraktas farniljeförrnån, som en varför andra beräkningsregler tillämpas. Förordningen innehåller emellertid inte några regler om

exportskyldighet av familjeförmåner den avlidne varit omfattad

om av endast ett medlemslands lagstiftning jfr 10 i

art. förordningen. Vad

de nu beskrivna reglerna kan få för konsekvenser för rätten till underhållsstöd kommer att behandlas i det

följande.

Om det i stället förhåller sig så, barnet bosatt i att är Sverige och den avlidne varit omfattad lagstiftningen i flera av EU/EES-länder gäller särskilda regler för beräkning

av barnpension i förordningen

1408/71. Dessa regler skall tillämpas i stället för de nationella reglerna. Reglerna innebär att förmån skall en som beräknas med utgångspunkt från pensionsbeloppet eller beroende

är av försäkringsperioder-

nas längd skall beräknas det s.k. teoretiska som beloppet enligt artikel 46.2 i EG-förordningen. Detta betyder att pensionen skall beräknas som om alla försäkringsperioder den avlidne fullgjort som enligt lagstiftningen i de EU/EES-länder han eller hon har omfattats som av hade fullgjorts i Sverige. Denna pension erhåller barnet dock endast så länge det är bosatt här i landet. Om och barnet när flyttar till ett annat land, är det det bosättningslandet nya som har att utge barnpension beräknad sätt, under samma förutsättning att den avlidne omfattats av lagstiftningen också i detta land.

Det tidigare bosättnings-

landet kan emellertid i vissa fall komma att få utge ett tillägg till den barnpension utbetalas det

som av nya bosättningslandet. Ett sådant

fall är då de sammanlagda farniljeförrnånerna

i det nya bosättnings-

landet är lägre än de i det tidigare landet. var

342 Förmåner till efterlevande barn

Det beskrivna förhållandet innebär att barn som berörs av EGnu förordningens regler i många fall i dag kommer att med stöd av dessa regler uppbära oreducerad eller högre barnpension från folkpenen sioneringen än ett barn till en förälder som inte täcks av EGförordningen. Detta beror att barnpensionen i en sådan situation skall utgöra det teoretiska beloppet. Denna högre barnpension utbetalas emellertid endast så länge barnet är bosatt i Sverige. Om barnet flyttar till ett annat land kan EG-förordningen få till följd att det inte, i fråga andra pensionsförmåner, föreligger rätt till bampensom om sion motsvarande den avlidne förälderns bosättningstid i Sverige utan att barnpensionen helt dras in eller i vart fall reduceras. Med den lösning som vi föreslagit i det föregående skall grundskyddet inom bampensioneringen regleras inom för underhållsramen stödet och inte göras beroende vilken anknytning den avlidne haft av till Sverige. Tanken är att alla barn bor i Sverige skall ha rätt till som skydd de förlorat eller båda sina föräldrar. Frågan är samma om en av hur detta ställer sig i ett internationellt och särskilt i ett EG-rättsligt perspektiv. I propositionen med förslag till lagen underhållsstöd uttalade om regeringen att underhållsstödet, samma sätt som bidragsförskottet, är förmån inte faller inom tillämpningsområdet för förorden som ningen 1408/71 utan omfattas av reglerna i förordningen EEG nr 1612/68. En konsekvens härav är att underhållsstöd inte behöver exporteras inte den nationella lagstiftningen i sig medger rätt därtill. om En regel i den nationella lagstiftningen säger att underhållsstöd som endast till barn är bosatta i Sverige ansågs alltså kunna utges som upprätthållas även inom EU/EES. Däremot kan ett särskilt krav för utländska medborgare att barnet måste ha vistats i Sverige under om viss tid innan rätt till underhållsstöd inträder inte upprätthållas grund likabehandlingsprincipen enligt förordningens regler. Detta av har också tydliggjorts i lagtexten såvitt avser de nu gällande reglerna underhållsstöd. om Om gmndskyddet inom bampensioneringen konstrueras i enlighet med vad föreslagit i föregående avsnitt skulle kunna hävdas att denna förmån sätt underhållsstöd till barn till särle- - samma som vande föräldrar är förmån faller utanför förordningen - en som 1408/71. Fönnånen skulle emellertid betraktas social förmån som en faller inom för förordningen 1612/68, vilken kräver att alla som ramen EU-medborgare behandlas lika så länge de är bosatta i något medlemsland. Underhållsstöd skulle däremot inte betalas ut om barnet bor flyttar utomlands. eller senare Det kan emellertid också så att underhållsstöd som grundvara skydd inom bampensioneringen är att betrakta förmån till som en efterlevande och att det därför -trots att förmånen regleras i en lag om underhållsstöd faller inom tillämpningsområdet för förordningen -

Förmåner till efterlevande barn 343

1408/71. Förrnånen utgör då tillägg ett till den inkomstrelaterade bampensionen. Den kommer prövas barnets att mot Övriga inkomster och den kommer inte att finansieras avgifter kapitel genom se 15. Mot denna bakgrund skulle förmånen kunna betraktas som en sådan förmån i 4.2a i som avses art. förordningen 1408/71 se härom i avsnitt 5.2. Förmånen bör då kunna förtecknas i bilaga 2 a till förordningen och skulle enligt art. 10a undantagen från

vara exportskyldig-

het.

Enligt vår uppfattning torde det

visserligen inte vara orimligt att

hävda att underhållstöd för efterlevande barn skall behandlas sam-

ma sätt som underhållsstöd i övrigt och därmed anses falla utanför

tillämpningsområdet för förordningen 1408/71.

Vi anser emellertid att det ligger närmare till hands i detta att avseende, trots den lagtekniska lösningen, betrakta underhållsstödet till efterlevande barn del som en av bampensioneringen och alltså fömiån till som en efterlevande, varför underhållsstödet i denna del får anses falla under tillämpningsområdet för förordningen 1408/71. I förhandlingar inom EU på den sociala trygghetens område bör det, med hänsyn till förmånens ka-

raktär, med framgång kunna hävdas den att skall förtecknas enligt bilaga 2 a till förordningen 1408/71. En bestämmelse som innebär att grundskyddet betalas endast så länge barnet är bosatt i Sverige skulle därigenom kunna upprätthållas även i förhållande till andra länder inom EU/EES.

Förmåner till efterlevande 345

vuxna

10¶Förmåner till

vuxna efterlevande

10.1¶Inledning

Av våra direktiv framgår bl. att syftet med vårt arbete skall

a. vara att analysera det nuvarande regelsystemet för efterlevandepension

samt att anpassa de nuvarande efterlevandepensionsförmânema till det refonnerade ålderspensionssystemet. Däremot poängteras i direktiven rätten

att till de förmåner som finns i dagens system bör ligga fast refor-

samt att

merade ålders- och efterlevandepensionssystem, liksom

i dag, bör samverka med varandra. Det innebär således bl.a. att det även i ett anpassat system för efterlevandepensionering bör finnas barnpension, omställ-

ningspension och särskild efterlevandepension.

I detta kapitel behandlar den pensionsberättigade personkretsen

samt även frågan om i vad mån de villkor i dag uppställs för rätt till

som efterlevandepension till skall överföras till för

vuxna ett anpassat system efterlevandepension. Därutöver diskuterar vi under vilken tidsperiod som de olika förmånema, dvs. inledande omställningspension, förlängd omställningspension och särskild efterlevandepension, bör utbetalas. Vi

tar även upp frågan om det för den särskilda efterlevandepensionen, för det fall en sådan skall finnas kvar i ett nytt efterlevandepensionssystem, bör införas nedre åldersgräns för vid vilken tidpunkt särskild efterle-

en vandepension tidigast skall kunna beviljas.

En utgångspunkt för rätt till efterlevandepension till bör även i

vuxna framtiden vara att sådan skall föreligga endast i situationer där det

generellt sett kan förutsättas föreligga särskilt behov därav. Syftet med dessa förmåner bör vidare alltjämt att kompensation för de direkta

vara ge följderna av ett dödsfall under viss tidsperiod, är beroende

en som av hur stort behovet rent allmänt sett kan sägas för i olika

vara personer familjesituationer. I detta avseende vi, vilket framgått bl.a. våra

anser av allmänna överväganden i kapitel detta behov allmänt

att rent sett är större om den efterlevande har vårdnaden bam under 18 år. Vidare

om är det huvudsakliga syftet med efterlevandepensioner till efterle-

vuxna vande enligt vårt förrnenande att den efterlevande inte skall behöva vidkännas en alltför stor standardsänkning under viss omställningstid

en efter makens död. Omställningspensionen, även den särskilda ef-

men terlevandepensionen, bör därför i första hand inkomstrelaterad

vara en fömiån. Som redovisat i våra allmänna överväganden är vår uppfatt-

346 Förmåner till vuxna efterlevande SOU 1998: 120

ning att efterlevande män och kvinnor i förvärvsaktiv ålder i regel måste anses ha möjlighet att försörja sig själva inkomster eget för-

genom av värvsarbete eller genom ersättningar som träder i stället för sådana inkomster. Efterlevandepensionen till bör därför inte den

vuxna ses som efterlevandes enda inkomst utan i stället som en kompletterande inkomst.

För att inte efterlevandepensionen skall bli alltför låg i de fall där den avlidne bidragit till familjens försörjning annat sätt än för-

genom värvsinkornster eller haft endast låga sådana bör det, sätt

samma som enligt nuvarande system, finnas ett grundskydd inom efterlevandepensioneringen. Detta grundskydd utgörs i dag folkpension i form

av av dels huvudfönnån, dels pensionstillskott. Detta grundskydd är utformat så att det, i vart fall tillsammans med reglerna för bostadstillägg till

pensionärer och det särskilda grundavdraget, skall möjligt att för-

vara sörja sig på det. Vi anser att ett grundskydd inom efterlevandepensioneringen fortsättningsvis inte skall ha till syfte att utgöra grundläggan-

en de försörjning utan att det skall syfta endast till kompletterande

att ge en inkomst för den efterlevande.

10.2¶Personkretsen

10.2.1 Nuvarande regler och bakgrund

Efterlevandepension i form av omställningspension, förlängd sådan samt särskild efterlevandepension utges i dag till efterlevande make, som inte uppnått 65 års ålder och som stadigvarande sammanbodde med sin make vid dennes död, om den efterlevande antingen vid dödsfallet stadigvarande sammanbodde med barn under tolv år, stod under

som vårdnad av makarna eller endera dem, eller också oavbrutet hade

av samrnanbott med maken under tid minst fem år fram till tidpunk-

en av ten för dödsfallet. Med efterlevande make likställs i fråga rätt till

ornställningspension och särskild efterlevandepension den som, utan att

vara gift, stadigvarande sammanbodde med icke gift eller kvin-

en man na vid dennes död och som tidigare har varit gift med eller har eller har haft eller då väntade bam med denne. För dessa gäller i övrigt

samma krav för rätt till efterlevandepension för gifta, dvs. vårdnad barn

som om eller minst fem års stadigvarande sammanboende. För rätt till särskild efterlevandepension förutsätts dessutom att den efterlevandes möjlighet att bereda sig inkomst genom eget arbete är nedsatt med minst fjär-

en dedel alltsedan makens död.

Före reformeringen på efterlevandepensionsområdet år 1990 gällde olika regler inom folk- och tilläggspensioneringen beroende de

om försäkrade varit gifta eller inte. Dessa bestämmelser lever kvar för de

Förmåner till 347

vuxna efterlevande

kvinnor som uppbär eller nybeviljas änkepension enligt Övergångsbestämmelsema. Enligt dessa bestämmelser kan efterlevandepension till en änka utges från folkpensioneringen, förutom i de fall då den avlidne och den efterlevande var gifta med varandra vid dödsfallet, även i fall då en kvinna sammanbott såsom ogift med icke gift under för-

en man, utsättning att mannen och kvinnan tidigare varit gifta med varandra eller har eller har haft barn tillsammans. Dessutom uppställs ett krav på att detta sammanboende skall ha varit stadigvarande karaktär. Den tid

av under vilken kvinnan och oavbrutet sammanbott fram till tid-

mannen punkten för dödsfallet likställs i sådana fall med tid varunder äkten-

ett skap bestått. För rätt till övergångsvis utgiven änkepension från tilläggspensioneringen fordras emellertid äktenskap avsnitt 2.4.4.

Även ålders- och förtidspensioneringen påverkas

av civilstånd och samlevnadsförhållanden såtillvida att folkpensionen utges med lägre belopp till en gift försäkrad än till ensamstående pensionstagare.

en Härvid likställs gift pensionstagare, stadigvarande lever åtskild från

som sin make, med ogift pensionsberättigad, inte särskilda skäl föranle-

om der annan bedömning. Med gift pensionstagare likställs å andra sidan pensionsberättigad som stadigvarande sammanbor med någon gift eller icke gift med vilken den pensionsberättigade har varit gift eller har eller har haft barn tillsammans. Dessa regler, alltså gör det möjligt

som att i vissa fall bortse från det faktiska civilståndet, infördes år 1946 och fick sin nuvarande utformning år 1960. Syftet med dem att undvika

var att personer som sammanbott som makar utan att Vigda skulle få

vara avsevärt högre pension än de varit gifta samt även för förhindra

om att att två pensionsberättigade makar skulle kunna arrangerad äk-

genom tenskapsskillnad bereda sig högre pension än tidigare.

Enligt lagen 1994:1117 registrerat partnerskap likställs

om personer som låtit registrera sitt partnerskap enligt den lagen med makar enligt äktenskapsbalken. Detta innebär således att registrerade i dag

partners enligt huvudregeln i AFL har rätt till efterlevandepension de stadig-

om varande sammanbodde med varandra vid den död den

enes samt om efterlevande vid dödsfallet stadigvarande sammanbodde

med barn under tolv år, som stod under vårdnad den eller

av ena partnern, om sammanboendet mellan partnema pågått under minst fem år omedelbart före dödsfallet.

Enligt den likställighetsregel för närvarande gäller likställs så-

som lunda med efterlevande make bl.a. även den gift,

som, utan att vara stadigvarande sammanbott med icke gift eller kvinna vid dennes

en man död och som tidigare varit gift med denne. Även med hjälp denna

av likställighetsregel kan den sammanbott med kön

som annan av samma lämna rätt till efterlevandepension efter sig i de fall dessa tidigare ingått registrerat partnerskap med varandra och detta blivit upplöst,

senare om de därefter återupptagit sammanboendet med varandra.

348 Förmåner till vuxna efterlevande

10.2.2 Personkretsen i ett anpassat efterlevandepensionssystem

Vårt förslag: Den pensionsberättigade personkretsen skall för vuxna efterlevande vara densamma som enligt nuvarande regler.

I samband med den reform efterlevandepensionsornrådet som trädde i kraft år 1990 beslutades att icke gifta sammanboende under vissa förhållanden skulle likställas med makar i fråga rätt till omställ-

om ningspension och särskild efterlevandepension såvitt gäller både folkoch tilläggspensioneringen. Något krav äktenskap föreligger således inte längre för rätt till efterlevandeförmåner, bl.a. omställningspension, från tilläggspensioneringen. För dem som nybeviljas änkepension enligt övergångsreglema finns dock fortfarande kvar kravet äktenskap för rätt till änkepension från tilläggspensioneringen.

Under reformarbetet under 1980-talet diskuterades vilka krav som borde ställas ett samboförhållande för att ett sådant skulle kvalificera för rätt till förmåner från efterlevandepensioneringen. I detta sammanhang poängterades att avgränsningen måste bestämmas ett sådant sätt att den regel som är aktuell blir administrativt lätt att kontrollera för dem har att fatta beslut i frågan. Det borde dessutom fråga

som vara om

samlevnad sådant stadigvarande slag i sig är likvärdig med en av som ett äktenskap. Med detta som utgångspunkt konstruerades den likställighetsregel som alltjämt gäller inom efterlevandepensioneringen.

Vi anser att de förändringar beträffande personkretsen som trädde i kraft år 1990 och grunderna för dessa alltjämt äger bärkraft även under de sarnhällsförhållanden i dag råder och kan förväntas råda

som som framöver. Någon anledning att föreslå förändringar av de nuvarande reglerna såvitt avser den pensionsberättigade personkretsen föreligger därför enligt vårt förmenande inte. Vi föreslår därför att omställningspension och särskild efterlevandepension skall kunna tillerkännas, förutom makar som stadigvarande sammanbott med varandra fram till tidpunkten för dödsfallet, även personer som sammanbott under liknan de förhållanden utan att ha varit gifta under de förutsättningar som gäller i dag härför. För rätt till övergångsvis utgiven änkepension från tilläggspensioneringen skall även fortsättningsvis krävas äktenskap se kapitel ll.

10.3¶Omställningspension

10.3.1¶Inledning

Utgångspunkten för utformningen av ekonomiska förmåner i form av efterlevandepension till vuxna efterlevande bör, liksom enligt gällande

Förmåner till 349

vuxna efterlevande

regler, huvudsakligen att förmånema skall lämna tillfälligt bi-

vara ett stånd till den efterlevande eller kvinnan så att denne skall kun-

mannen na komma över de särskilda svårigheter till följd den förändrade

som av familjesituationen i regel uppkommer tid närmast efter dödsfallet.

en Denna omställningsperiod kan olika lång för olika I de

vara personer. fall den efterlevande även har för barn har tidigare

att ta ansvar man ansett att den period under vilken den efterlevande skall berättigad

vara till efterlevandepension efter den avlidne bör längre än eljest. Den-

vara

na uppfattning delar vi.

Sedan den l januari 1997 utbetalas omställningspension under endast sex månader till alla efterlevande uppfyllt förutsättningarna

vuxna som härför, dvs. till efterlevande make, eller därmed likställd inte

som uppnått 65 års ålder och stadigvarande sammanbodde med sin

som make vid dennes död. Dessutom fordras att den efterlevande antingen vid dödsfallet stadigvarande sarnrnanbodde med bam under 12 år, stod

som under vårdnad makarna eller endera dem, eller också

av av oavbrutet hade sammanbott med maken under tid minst fem år fram till

en av tidpunkten för dödsfallet.

Emellertid har vuxna efterlevande i vissa fall rätt till förlängd

omställningspension efter denna inledande sexmånadersperiod, nämligen om den efterlevande har vårdnaden och stadigvarande sammanbor

om med bam under 12 år vid dödsfallet stadigvarande vistades i

som makamas hem. Den förlängda omställningspensionen utbetalas till dess det

yngsta hemmavarande barnet fyller 12 år. Om den efterlevande har hemmavarande barn vid dödsfallet är äldre än 12 år,

som föreligger

däremot inte rätt till omställningspension sedan den inledande sexmånadersperioden gått till ända.

Som har konstaterat i våra allmänna överväganden

anser att en tid om sex månader är alltför kort omställningstid för i princip alla

en efterlevande, särskilt i de fall den efterlevande har för

men svarat omvårdnaden och haft för hemmavarande

ansvaret bam. Vi lägger därför fram förslag till förändringar såvitt den tid under vilken den ef-

avser terlevande skall vara berättigad till inledande omställningspension. Vi föreslår även förändringar såvitt den förlängda ornställningspen-

avser sionen så sätt att denna förmån enligt vårt förslag skall under vissa

närmare förutsättningar kunna utbetalas under begränsad tid efter

en den inledande perioden även i andra fall än vad gäller i dag

som se avsnitt 103.2.

Enligt nuvarande regler utges efterlevandepension i form bl.a.

av omställningspension och särskild efterlevandepension från såväl folk-

som tilläggspensioneringen. Folkpensioneringen står härvid utöver att

ge kompensation för det första basbeloppets inkomster för grund-

- ett läggande skydd till efterlevande efter avlidna haft ingen eller

som endast mycket låg pensionsgrundande inkomst medan tilläggspensioneringen svarar för kompensation för den standardsänkning inträf-

en som

350 Förmåner till vuxna efterlevande

fat till följd av dödsfallet. Till detta kommer de särskilda Skatteregler i form av särskilt grundavdrag för pensionärer som kommer även vuxna efterlevande som är berättigade till efterlevandepension till godo.

Som redovisat i våra allmänna överväganden är vår uppfattning att efterlevande män och kvinnor i yrkesaktiv ålder i regel måste anses ha möjlighet att erhålla en tryggad ekonomisk ställning genom inkomster av eget förvärvsarbete. Omställningspensionen och den särskilda efterlevandepensionen bör därför huvudsakligen komplette-

ses som en rande inkomst som utgör en viss andel av den inkomststandard som den avlidne bidragit med fram till dödsfallstidpunkten och kunde förväntas ha bidragit med i framtiden om dödsfallet inte hade inträffat. Om omställningspensionen skulle vara enbart inkomstrelaterad skulle detta emellertid innebära att efterlevande till avlidna bidragit till famil-

som jens försörjning annat sätt än genom förvärvsinkomster eller haft endast mycket låga sådana inkomster, kommer att ställas helt utan skydd efter ett dödsfall. En sådan konsekvens är enligt vårt förrnenande inte acceptabel. Som kommer att framgå av avsnitt 103.4 anser vi det angeläget att efterlevande med hemmavarande barn under viss angi-

en ven ålder skall kunna erhålla ett visst grundskydd från efterlevandepensioneringen också i de fall den efterlevande inte efterlämnat något eller

endast ett lågt efterlevandepensionsunderlag. För att förhindra

att pensionen blir högre efter en viss tids uppbärande, i samband med att den inledande omställningsperioden går till ända, är det enligt vårt förmenande lämpligt att även den inkomstrelaterade Omställningspensionen under den inledande perioden kompletteras med ett grundskydd i de fall den efterlevande har bidragit till familjens försörjning huvudsakligen annat sätt än genom förvärvsarbete. Vi därför att det även i ett

anser anpassat efterlevandepensionssystem bör finnas ett grundläggande skydd för efterlevande i sådana situationer. Detta grundskydd bör emellertid, samma sätt som den inkomstrelaterade delen, ses som en kompletterande inkomst och inte garanti för grundläggande

som en en försörjning.

10.3.2¶Utbetalningsperioder för omställningspension

Inledande omställningspension

Vårt förslag: Rätten till inledande omställningspension skall

avse en tid av 12 månader räknat från tidpunkten för dödsfallet. Rätt till sådan omställningspension skall tillkomma efterlevande vid dödsfallet

som stadigvarande sammanbodde med barn under 18 år, stod under

som vårdnad av makarna eller endera dem, eller oavbrutet hade

av som sammanbott med maken under tid minst fem år fram till tid-

en av punkten för dödsfallet.

SOU 1998: 120 Förmåner till

vuxna efterlevande 351

Som ovan konstaterats har efterlevande enligt nuvarande en regler rätt till omställningspension i månader i de fall den efterlevande sex inte stadigvarande sammanbor med bam under 12 år. Enligt vår

uppfattning

är detta i de allra flesta fall alltför kort tid för hinna sig en att anpassa till en sådan förändring familjesituationen av som ett dödsfall innebär. En förlust av familjemedlem medför inte sällan en vuxen att den efterlevande tvingas byta bostad med alla de kostnader som detta medför. Har den efterlevande dessutom hemmavarande barn kan detta medföra byte även av skola m.m. Också förändring den efterlevandes en av arbetssituation kan bli aktuell. Exempelvis kan det i vissa situationer vara mer eller mindre oundgängligen påkallat för den efterlevande minska att sin arbetstid under viss begränsad period efter dödsfallet, särskilt en om den efterlevande har vårdnaden bam. Är dessa barn 12 år om eller äldre utges i dag inte någon omställningspension efter de inledande måsex nadema.

I förarbetena till den reforrnerade

efterlevandepensioneringen SOU

1987:55 sid. 215 och 1987/88:171 sid. 101 prop. ff angavs beträffande den inledande omställningsperiodens längd denna period, för att att pensionen skulle kunna reellt ge ett stöd för den efterlevande att anpassa ekonomin, bostads- och arbetsförhållanden till den m.m. nya situationen, inte bör alltför kort. Å andra vara sidan anfördes att pen sionsrätten inte heller borde utsträckas alltför långt i tiden, eftersom meningen med pensionen är att den skall utgöra ekonomiskt tillskott ett

under en övergångsperiod. Anknytningen till dödsfallet

och dess följder blir givetvis allt mindre längre tid förflyter som därefter. Med dessa utgångspunkter föreslogs och beslutades inledande omställningspenatt sion skulle utges under tid ett år. en av Längden av den tid under vilken inledande omställningspension kan utges ändrades med verkan fr.o.m. den 1januari 1997 besparingsskäl av från ett år till månader. Det skulle kunna förefalla mindre sex lämpligt att redan efter en så kort tid gått sedan dess föreslå som en återgång till den tidigare gällande tidsperioden. Emellertid har funnit att det är möjligt att inom de finansiella haft ramar som att arbeta utifrån och mot bakgrund de förslag i övrigt vi redovisar i detta av som betänkande lägga fram förslag medför den efterlevande som att kan ges en längre omställningstid för att med ekonomiskt stöd från samhället ställa om sitt liv efter de förändrade förhållanden dödsfallet innebär. Detta torde som för många efterlevande inte låta sig i dag göras under den enligt vår mening alltför korta tid under vilken omställningspension utbetalas till

efterlevande utan hemmavarande bam eller med hemmavarande barn som är 12 fyllda. Av nämnda skäl har funnit det angeläget föreatt slå en förlängning den inledande

av ornställningsperioden till ett år.

Som kommer att framgå nedan föreslår dock

av kostnadshänsyn att

grundskydd inte alltid skall kunna utbetalas under hela denna inledande

omställningsperiod.

352 Förmåner till efterlevande vuxna

Rätten till omställningspension under förlängd tid kommer att behandlas i det följande. Våra förslag i den delen innebär bl.a. att föreslår att omställningspension skall kunna utges under en viss tid utöver den inledande ettårsperioden när den efterlevande har hemmavarande barn som inte har fyllt 18 år. En sådan förändring påverkar även kriteriför rätten till inledande omställningspension. Förlängd ornställerna ningspension kan nämligen utbetalas endast om förutsättningarna för rätt till inledande omställningspension är för handen. Eftersom i det följande föreslår att förlängd omställningspension skall kunna utges under tid ett år efter det att rätten till inledande ornställningspenen av sion har upphört i de fall den efterlevande har hemmavarande barn under 18 år, måste motsvarande utvidgning göras för den inledande omställningsperioden. Detta innebär således att omställningspension under den inledande perioden skall kunna utges även i de fall då den efterlevande vid dödsfallet stadigvarande sarmnanboende med bam under 18 år, som stod under vårdnad av makarna eller endera av dem, även om den efterlevande inte uppfyller kravet att ha samrnanbott oavbrutet med den avlidne i fem år före dödsfallet. I dag är motsvarande åldersgräns för barnet 12 år, vilket överensstämmer med den tid under vilken förlängd omställningspension kan utbetalas. Utan den nu föreslagna utvidgningen av de grundläggande kriterierna för rätt till omställningspension skulle den situationen kunna uppstå att den efterlevande skulle få rätt till förlängd omställningspension däremot inte till men omställningspension under tiden närmast efter dödsfallet. Sammanfattningsvis föreslår således att inledande ornställningspension skall utges under tolv månader efter dödsfallet. Rätt till sådan pension skall tillkomma efterlevande, som vid dödsfallet stadigvarande sammanbodde med barn under 18 år, som vid dödsfallet stod under vårdnad makarna eller endera dem, eller då oavbrutet av av som hade sammanbott med maken under en tid av minst fem år fram till tidpunkten för dödsfallet.

Förlängd omställningspension

Vårt förslag: Efterlevande som har vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med barn under 18 år, som vid dödsfallet stadigvarande vistades i makarnas hem, skall ha rätt till förlängd omställningspension under en tid av ett år efter det att rätten till inledande omställningspension har upphört, dock längst till dess det yngsta hemmavarande barnet fyllt 18 år. En efterlevande skall dock alltid ha rätt till förlängd omställningspension så länge den efterlevande har vårdnaden och stadigvarande om sarmnanbor med barn under åtta år, som vid dödsfallet stadigvarande vistades i makarnas hem.

Förmåner

till vuxna efterlevande 353

Vuxna efterlevande har i dag rätt till förlängd omställningspension i de

fall de uppfyller kraven för rätt till inledande omställningspension och

dessutom har vårdnaden och stadigvarande om sammanbor med barn

under 12 år, som vid dödsfallet stadigvarande vistades i makamas hem.

Det bakomliggande

skälet till denna regel är, som nämnts tidigare, att en

efterlevande förälder med eller flera små barn ett typiskt sett behöver

längre tid för att sig och ställa sig till anpassa om de nya förhållanden

som dödsfallet innebär än de månader tidigare år sex ett som den inle-

dande ornställningspensionen möjlighet till. Därför finns ger i dag rätt

till förlängd omställningspension till dess det barnet fyller yngsta 12 år.

De nuvarande reglerna innebär således samhällets stöd för att en

efterlevande har vårdnaden barn som om som har fyllt 12 år och som därmed är berättigad endast till inledande omställningspension, upphör

redan efter sex månader. Som föreslår angetts ovan att den inledande

omställningsperioden skall förlängas till år. ett Visserligen har barnen,

om de var barn också till den avlidne, till barnpension rätt efter denne.

Vi anser emellertid att det härutöver befogat är med ytterligare förstärkt

skydd för en vuxen efterlevande i denna situation. Även om ett dödsfall

alltid innebär svår omställning för den efterlevande, en måste en sådan

omställning för efterlevande med tonårsbam går en som i grund- eller

gymnasieskola i de allra flesta fall förenat med vara större ornställ-

ningsproblem och kostnader än för efterlevande en utan barn eller med

bara vuxna sådana.

Av detta skäl föreslår förändring rätten till omställningspenen av

sion så sätt att sådan pension i vissa fall skall kunna utges under en tid av ytterligare ett år efter det att rätten till inledande omställningspen-

sion har upphört. Vårt förslag innebär denna skall tillkomma att rätt

efterlevande med hemmavarande barn under år. 18 För efterlevande i

denna kategori skall alltså med vårt

förslag omställningspension kunna

utges under sammanlagt två år efter tidpunkten för dödsfallet. Omställ-

ningspension som utges efter den inledande ettårsperioden skall dock

utbetalas längst till dess det barnet, yngsta som vid dödsfallet stadigva-

rande vistades i makarnas hem, fyller 18 år.

För efterlevande med bam i förskoleåldem bör det emellertid alltjämt

finnas möjlighet till ett skydd under längre tid än sammanlagt två år.

Enligt de nuvarande reglerna utbetalas förlängd omställningspension

alltid tills det yngsta barnet har fyllt 12 år. Bakgrunden till denna ål-

dersgräns är att barnet därefter har ha bättre

ansetts förutsättningar att

klara sig själv utan regelbunden tillsyn

mer av annan. Åldersgränsen

kan emellertid enligt vår uppfattning diskuteras. Det

principiella skälet bakom förlängd omställningspension

är, som nämnts ovan, att bereda

den efterlevande föräldern ekonomisk möjlighet att ge barnet samma omsorg och omvårdnad före dödsfallet. Den som förlängda omställ-

ningspensionen kan därför betraktas som ett komplement till det regel-

system som avser att ge föräldrar praktisk och ekonomisk möjlighet att

2 SOU1998:20

354 Förmåner till efterlevande vuxna

avstå från förvärvsarbete eller minska sin arbetstid för att ta hand om barn. Enligt föräldraledighetslagen 1995:584 har förälder rätt att vara en deltidsledig under fjärdedel normal tid för att ta vård om barn som en av ännu inte fyllt åtta eller inte avslutat sitt första skolår. Tillfällig som föräldrapenning utges däremot för vård i samband med sjukdom m.m. inte fyllt tolv år. Motivet för denna sistnämnda åldersgräns av barn som att ersätta den bamtillsyn som faller bort i och med barnets sjukvar dom. Skolbarnomsorgen nämligen barn t.o.m. 12 år. " avser Tyngdpunkten i den nuvarande efterlevandepensioneringen ligger på att tillgodose barnets intresse och häri ingår att möjligheter skall finnas för den efterlevande att barnet tryggad uppväxt och tillge en fälle till meningsfull med den efterlevande föräldern. Den en samvaro förlängda omställningspensionen kan alltså betraktas som ett komplement till det regelsystem att föräldern praktisk och som avser ge ekonomisk möjlighet att avstå från förvärvsarbete eller minska sin arbetstid för att ta hand barn. Som redovisats har vi ansett om ovan det angeläget att förstärka det ekonomiska skyddet för efterlevande har vårdnaden tonårsbam, dvs. barn i åldrarna 12-18 år. Dessom om efterlevande har i dag ingen rätt till omställningspension utöver den sa inledande sexmånadersperioden. Med de ekonomiska ramar som vi haft att arbeta utifrån har det emellertid inte funnits möjlighet att föreslå utvidgning rätten till omställningspension till att omfatta en av även denna sistnämnda grupp efterlevande utan att det samtidigt görs begränsning i något annat avseende. Till följd härav har vi stannat en för att anknyta den övre åldersgränsen för rätt till förlängd omställningspension till den rätt en förälder har att förkorta sin arbetstid för att ta vård barn. Detta skulle innebära att förlängd omställningspension om utges så länge den efterlevande föräldern har hemmavarande barn som inte fyllt åtta år. Det betyder visserligen begränsning av rätten till en förlängd omställningspension i förhållande till dagens tolvårsgräns, men samtidigt föreslår vi viss förlängning såvitt gäller efterlevande med en äldre hemmavarande barn. Efterlevande har bam i åldern mellan 8 som och 18 år har med vårt förslag således rätt till omställningspension under sammanlagt två år efter dödsfallet. Genom vårt förslag garanteras således alla efterlevande har barn under 18 år ekonomiskt stöd i som form av omställningspension under minst två år. Sammanfattningsvis innebär våra förslag att efterlevande som har vårdnaden och stadigvarande sammanbor med barn under 18 år, om vid dödsfallet stadigvarande vistades i makarnas hem, skall ha rätt som till omställningspension under en tid av ett efter det att inledande omställningspension upphört att utbetalas, dock längst till dess det yngsta barnet, som vid dödsfallet stadigvarande vistades i makarnas hem, fyllt 18 år. En efterlevande skall emellertid alltid ha rätt till omställningspension så länge han eller hon enligt samma vårdnads- och

SOU 1998: 120 Förmåner till

vuxna efterlevande 355

sammanboendekriterier har hemmavarande barn inte har fyllt åtta som

ar.

l0.3.3 Beräkning inkomstrelaterad

av omställningspension

Vårt förslag: Inkomstrelaterad

omställningspension skall utges med

55 % av den avlidnes på visst sätt beräknade

efterlevandepensionsun-

derlag. Denna nivå skall densamma vara oavsett om barnpension

samtidigt utges efter den avlidne eller inte.

I dag utges omställningspension från folkpensioneringen

med för år

räknat 90 % av det minskade prisbasbeloppet. Därutöver kan den ef-

terlevande vara berättigad till pensionstillskott maximalt om 61,5 %

av samma basbelopp. Pensionstillskottet avräknas emellertid krona för

krona mot den omställningspension utbetalas från

som tilläggspensioneringen. Omställningspension från tilläggspensioneringen

utges med

20 % av den avlidnes ålderspension eller beräknade förtidspension i de

fall även barnpension utbetalas efter den avlidne. I annat fall, dvs. i de

fall några pensionsberättigade barn till den avlidne

inte finns, utges

omställningspensionen med 40 % underlag. Enligt av samma riks-

dagsbeslut kommer det minskade basbeloppet successivt att avveck-

las. Beslutet innebär att basbeloppet för år 1999 kommer att minskas

enbart med en procentenhet. För år 2000 kommer någon minskning av

basbeloppet inte att ske över huvud taget.

Som närmare har redovisat i våra allmänna överväganden i kapitel

7 anser att det huvudsakliga syftet med Omställningspension såväl under den inledande perioden under den som förlängda är att den ef- terlevande maken under viss omställningstid efter en dödsfallet inte

skall behöva vidkännas alltför kraftig

en standardsänkning. Omställ-

ningspension skall därför enligt vår uppfattning i första hand vara rela-

terad till den avlidnes inkomstförhållanden. Det bör emellertid, som

närrmt tidigare, härutöver finnas grundläggande så ett skydd att efterle-

vande till avlidna inte haft några förvärvsinkomster som eller endast

haft mycket låga sådana inte skall ställas helt skydd efter utan ett döds-

fall. Behovet ett sådant grundläggande skydd av gör sig särskilt tydligt

gällande under den inledande omställningstiden då den efterlevande kan

ha ett speciellt stort behov täcka olika av att merkostnader som kan

uppstå i samband med dödsfallet, oavsett hur den avlidnes inkomstför-

hållanden varit. I avsnitt 10.3.4. redogör närmare för hur vi anser att

ett sådant grundskydd skall utfonnat och under vilken tid det bör vara

kunna utbetalas.

Omställningspension från tilläggspensioneringen beskri-

utges, som vits tidigare, enligt gällande regler med 20 % den avlidnes av egenpension, för det fall barnpension efter den avlidne samtidigt utbetalas, och

annars med 40 % därav. Härutöver utbetalas folkpension i form av om-

356 Förmåner till efterlevande vuxna

ställningspension jämte pensionstillskott som avräknas krona för krona mot tilläggspensionen. Konstruktionen pensionstillskottet innebär att av omställningspension från tilläggspensioneringen som utges med en kompensationsgrad 20 % påverkar den samlade pensionens storlek om först medelpoängen vid tillämpning 15-årsregeln i ATP för den om av avlidne är 5 poäng eller högre under förutsättning att den avlidne haft minst 30 år med intjänade ATP-poäng. Om omställningspensionen utbetalas med kompensationsgrad 40 % den inkomstrelateraen om ger de pensionen emellertid utslag tidigare: redan den avlidne har en om medelpoäng för ATP om minst 2,5 se i tabell 10.1, där nettoberäkninggjorts med användning av den för hela landet genomsnittliga arna kommunalskattesatsen 31,66 % och där det förutsätts att den efterlevande inte har andra pensionsinkomster.

Tabell 10.1 Omställningspension från folk- och tilläggspensioneringen enligt nuvarande regler. Nettobeloppen är beräknade efter beaktande av särskilt grundavdrag och med skattesats om 31,66 °/o. Vid beräkningen en har det minskade prisbasbeloppet för år 1998 använts. Beloppen är angivna i belopp per månad

Medelpension-		Omställningspension	Omställningspension
poäng för den		utges med 20 %	utges med 40 %
avlidne	0 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 5,5 6 6,5	brutto / netto 4504/4504 4504/4504 4 504 / 4 504 4504/4504 4 504 / 4 504 4504/4504 4 504 / 4 504 4504/4504 4 504 / 4 504 4504/4504 4 637 / 4 549 4 816 / 4 638 4994/4721	brutto / netto 4504/4504 4504/4504 4 504 / 4 504 4504/4504 4 504 / 4 504 4816/4638 5 172 / 4 808 5529/4977 5 886 / 5 146 6243/5316 6 599 / 5 488 6 956/ 5 660 7313/5829

Vi har i kapitel 8 redovisat våra överväganden och förslag beträffande det underlag vilket vi att inkomstrelaterad efterlevandepension

anser skall beräknas. Vårt förslag innebär att den avlidnes livsinkomst skall läggas till grund för beräkningen såväl barnpension som omställ-

av ningspension och särskild efterlevandepension. Beräkningen skall ske

grundval den avlidnes pensionsrätt i det reformerade ålderspen-

av sionssystemet samt i vissa fall även pensionsrätt beräknad

en grundval antagna framtida inkomster för tiden från dödsfallet t.0.m.

Förmåner till 357

vuxna efterlevande

året före det då den avlidne skulle ha fyllt 65 år. På grundval dessa

av uppgifter beräknas, efter de principer närmare beskrivits i kapitel

som det efterlevandepensionsunderlag kommer att ligga till grund för

som den fortsatta beräkningen.

Omställningspension i form av tilläggspension är enligt de gällan-

nu de reglerna beroende hur många år med ATP-poäng den avlidne

av som faktiskt hade tjänat eller kan tillgodoräknas enligt med

systemet antagandepoängberäkning. För rätt till oavkortad tilläggspension krävs att den avlidne tillgodoräknas minst 30 år med faktiska och

antagna poäng. I annat fall reduceras pensionen med motsvarande antal 30-delar

som svarar mot det antal år som saknas till 30. När det gäller den inkom-

upp strelaterade delen av omställningspensionen i efterlevande-

ett anpassat pensionssystem kommer det inte finnas behov någon

att av motsvarande regel. Livsinkomstprincipen, ligger till grund för pensionsberäk-

som ningen i det reformerade ålderspensionssystemet, kommer i sig med-

att föra att färre år med pensionsgnindande inkomster automatiskt reduce-

rar den försäkrades pensionsbehållning och därmed även storleken

omställningspensionen.

Vid bedörrmingen hur del av stor av efterlevandepensionsunderlaget

som en inkomstrelaterad omställningspension skall måste beak-

utgöra tas att den inkomstrelaterade pensionen i det reforrnerade ålderspensionssystemet skall beräknas förvärvsinkomster från första kronan. Detta innebär alltså, till skillnad från vad gäller enligt dagens

som regler, att samma kompensationsgrad kommer gälla för årsinkomster

att såväl över som under ett basbelopp. Det förhållandet folkpension i

att form av efterlevandepension i dag högre kompensation för det

ger en första basbeloppets inkomster 90 % det minskade basbeloppet bör

av därför beaktas vid bedörrmingen vilken kompensationsgrad skall

av som väljas för beräkning av inkomstgrundad omställningspension. Samtidigt bör hänsyn tas till hur högt grundskydd skall finnas och hur detta

som skall närmare utformas. I detta sammanhang måste även beaktas

att pensionsförrnånerna i ett efterlevandepensionssystem, enligt

anpassat vad vi föreslår i avsnitt lO.3.4, kommer att beskattade

vara motsvarande sätt som förvärvsinkomster beskattas i dag. Något särskilt

grundavdrag för pensionärer kommer således enligt vad vi föreslår

inte att finnas i ett framtida efterlevandepensionssystem inte heller för

och ålderspension eller förtidspension.

Vi har mot bakgrund de förutsättningar beskrivits över-

av som ovan vägt och prövat olika nivåer för inkomstrelaterad omställningspen-

en sion. Under vårt arbete har haft utgångspunkt i möjligaste

som att mån försöka att konstruera ett i huvudsak brut-

system som ger samma toutfall som dagens regler. Ett omfattande beräkningsarbete har föregått

de förslag som slutligen stannat för. Under detta arbete har beräkningar av olika tänkbara modeller genomförts där såväl brutto-

som nettoutfall beaktats.

358 Förmåner till vuxna efterlevande SOU 1998: 120

Under arbetet gjorde beräkningar beträffande ett system där kompensationen för det första basbeloppets inkomster, motsvarande sätt i dagens system, skulle vara förhöjd i förhållande till resterande som inkomster. Emellertid fann snart att det skulle vara olämpligt att ha kvar ett beräkningsunderlag som i många avseenden liknar dagens folkpensionering samtidigt som i övriga delar strävar efter att harmoniera reglerna med det reforrnerade ålderspensionssystemet, där någon sådan motsvarighet inte finns. Vidare kunde vi tidigt konstatera att det var förenat med betydande svårigheter att med det reforrnerade ålderspensionssystemets konstruktion och administrativa utformning försöka att i efterhand separera det första basbeloppets årsinkomster från andra den avlidnes inkomster olika år. Inte minst skulle detta förorsaka betydande administrativa komplikationer och särskilda krav registeruppbyggnad. Till följd härav övergick tidigt till att försöka finna ett lämpligt system med en enhetlig kompensationsgrad för hela inkomsten. Med hänsyn till dagens förhöjda kompensation för det första basbeloppets inkomster står det klart att det då måste ske en höjning av nuvarande kompensationsgrader för omställningspension. Valet av kompensationsgrad är emellertid också i hög grad beroende av utformningen av det grundskydd som enligt vår uppfattning bör finnas till den inkomstgrundade omställningspensionen. Våra beräkningar har mot denna bakgrund lett fram till bedömningen att en kompensationsgrad om 55 % av efterlevandepensionsunderlaget ger ett utfall som bäst stämmer överens med våra strävanden att skapa ett system som totalt sett, dvs. tillsammans med grundskyddet, ger i huvudsak samma bruttoutfall som dagens regler under förutsättning att den avlidnes beräknade ålders- eller förtidspension är samma nivå som det av oss föreslagna efterlevandepensionsunderlaget. Detta framgår av tabell 10.2 som redovisas i avsnitt 103.4. Tabellen ger även underlag för en jämförelse mellan inkomstgrundad omställningspension enligt vårt förslag kolumn 4 och omställningspension enligt nuvarande regler från folk- och tilläggspensioneringen kolumnerna 2 och 3. Det bör emellertid i detta sammanhang framhållas att det egentligen inte är möjligt att jämföra utfallet enligt de olika systemen med anspråk någon exakthet eftersom underlaget för beräkning av tilläggspension och det efterlevandepensionsunderlag som vi föreslår skall ligga till grund för beräkningen i ett anpassat system bygger olika förutsättningar. I ATP-systemet är det de genomsnittliga inkomsterna under de 15 bästa åren som ligger till grund för beräkningen, medan det reforrnerade systemet bygger ett livsinkomstunderlag och är beroende av både den demografiska utvecklingen och förändringarna i samhällsekonornin. För att i någon mån kunna få uppfattning utfallet våra en om av förslag jämfört med det nuvarande systemet har vi emellertid utgått från ett efterlevandepensionsunderlag som motsvarar den beräknade ålderseller förtidspensionen i ATP-systemet sedan denna beräknats från den

Förmåner till 359

vuxna efterlevande

första kronans inkomster. Detta uttrycks i tabellen att efterlevande-

som pensionsunderlaget är detsamma ATP-underlaget sedan tillägg

som gjorts med en ATP-poäng.

Av tabellen kan utläsas att en inkomstgrundad omställningspension

om 55 % av efterlevandepensionsunderlaget bruttobelopp

ger som överensstämmer med dagens folk- och tilläggspension på 40 %-nivån om underlaget är baserat 6 ATP-poäng eller däröver. Vid

en motsvarande jämförelse med dagens 20 %-nivå inkomstgrundad omställ-

ger ningspension enligt vårt förslag högre bruttobelopp än i dag under-

om laget baseras 3,5 ATP-poäng

eller mer.

Enligt dagens regler är omställningspensionens storlek beroende

av huruvida den avlidne efterlämnar också bam är berättigat till barn-

som pension efter honom eller henne. Om så är fallet omställningspen-

utges sion med 20 % av den avlidnes tilläggspension och med 40 %.

annars Frågan är om en sådan differentiering bör finnas även i reformerat

ett system.

Bakom den nuvarande skillnaden i kompensationsgrad låg önskemå-

let om att ta hänsyn till de sammanlagda tilläggspensionsförrnåner

som skulle kunna utges efter och avliden. Det ansågs

en samma inte rimligt att efterlevandepension skulle kunna utbetalas med ett belopp

som sammantaget var högre än den egenpension den avlidne skulle ha

som varit berättigad till eller faktiskt uppbar i anslutning till dödsfallet. För

att en begränsning av de sammanlagda efterlevandepensionsförrnånerna

inte skulle begränsa utrymmet för bampensioner alltför mycket besluta-

des att omställningspension skulle utges med lägre belopp barnpen-

om sion till ett eller flera barn samtidigt

utges.

Det kan även fortsättningsvis finnas skäl för samspel mellan nivå-

ett erna för de olika former av efterlevandepension kan efter

som utges en och samma person. Frågan storleken omställningspension och

om barnpension kan därför inte bedömas helt oberoende varandra. Detta

av behöver emellertid inte innebära ett krav olika nivåer för omställningspensionen beroende barnpension samtidigt eller inte.

om utges Om ett bam förlorar en av sina biologiska föräldrar finns inom bampensioneringen en försörjningsgaranti enligt vårt förslag kommer

som att uppgå till 1 173 kr månad. Detta är garanti lärrmas för

per samma som barn till föräldrar som inte längre lever tillsammans.

Ett bam som förlorar Styvförälder har alltså underhållsstö-

en genom det samma försörjningsgaranti i förhållande till sin särlevande biologiska förälder ett bam förlorar biologisk förälder med vårt

som som en förslag får genom det underhållsstöd skall ersätta folkpension i

som form av barnpension. Enligt dagens regler får den efterlevande maken

emellertid omställningspension med 20 % den avlidne maken

om var barnets biologiska förälder och barnpension utbetalas till barnet

men med 40 % om den avlidne maken barnets Styvförälder och inte själv

var hade något pensionsberättigat barn. Den efterlevande maken torde

360 Förmåner till vuxna efterlevande SOU 1998: 120

emellertid i båda situationema vara i lika stort behov av att kunna avsätta tid för samvaro med barnet. Det skulle till och med kunna hävdas att detta behov är större när den avlidne maken varit barnets biologiska förälder, eftersom den efterlevande då ofta kan i

vara ensam omsorgen om bamet.

Konsekvenserna av en differentierad nivå kan vidare ifrågasättas för fall då gift avlider och efterlämnar i det fallet make och

en person ena ett styvbarn dvs. den efterlevande makens bam och i det andra fallet hämtöver även ett eget bam som inte bott tillsammans med den avlidne och dennes familj. I det första fallet utges omställningspension till den efterlevande maken med 40 % eftersom bampension inte utges till styvbamet. I det andra fallet blir omställningspensionen bara 20 %, eftersom barnpension utges till det barn som inte bor tillsammans med den efterlevande. Omställningsproblemen för den efterlevande maken och behovet av att tillbringa tid med det barnet torde emellertid

egna vara lika stora i båda fallen.

Vi föreslår således att omställningspension skall utges med enhet-

en lig kompensationsgrad om 55 % oavsett om det samtidigt med sådan pension utges barnpension efter den avlidne.

En höjning av nivån för omställningspension utges samtidigt

som med barnpension skulle i viss utsträckning kunna annat sätt påverka utrymmet för bampensionerna. Bakgrunden till detta är den begränsningsregel som i dag gäller och innebär att den samlade efterlevan-

som depensionen från tilläggspensioneringen efter avliden inte får över-

en stiga den avlidnes framräknade egenpension. Folkpensionsdelen utbe talas emellertid med samma belopp oavsett hur många efterlevande

som den avlidne efterlämnar. Frågan är då begränsningsregeln skall

om överföras i princip oförändrad till ett anpassat system. Den anpassade efterlevandepensioneringen kommer, i likhet med vad som gäller enligt dagens regler, att ha samband med ålderspensioneringen bl.a. såvitt gäller det beräkningsunderlag som används. Efterlevandepensioneringen skall emellertid finansieras självständigt och är en fristående försäkring, varför den inte beloppsmässigt behöver begränsas ålderspen-

av sionens storlek. Mot denna bakgrund, och närmare redovisats i

som avsnitt 9.4.3, har föreslagit begränsningsregel i det anpassade

att en systemet för efterlevandepension skall endast barnpensioner. Om-

avse ställningspension till den efterlevande maken skall alltså inte bero-

vara ende av hur många barn är berättigade till bampension efter den

som avlidne. Bampensionen kommer därför inte att bli avhängig av vilken kompensationsgrad som väljs för ornställningspensionen. En begränsningsregel skall däremot enligt vårt förslag gälla inom barnpensioneringen på så sätt att barnpension sammanlagt skall kunna utges med högst 80 % av den avlidnes efterlevandepensionsunderlag i de fall

omställningspension eller särskild efterlevandepension samtidigt utbetalas. Detta motsvarar det utrymme som bampensioneringen i dag när

ges

SOU 1998: 120 Förmåner till 361

vuxna efterlevande

omställningspension samtidigt utbetalas och leder till utfallet enligt

att de föreslagna reglerna blir i huvudsak detsamma dagens bestäm-

som melser ger i de situationer där den avlidne efterlämnar och

en vuxen fyra bam eller fler se vidare i avsnitt 9.4.3. I andra fall skall bampen-

sionema kunna ta hela den avlidnes efterlevandepensionsunderlag i

anspråk.

Vi föreslår således att inkomstrelaterad omställningspension såväl

under den inledande omställningsperioden under den förlängda

som skall uppgå till 55 % den avlidnes beräknade efterlevandepensions-

av underlag. Vi föreslår vidare att denna nivå skall densamma

vara oavsett om barnpension samtidigt utges efter den avlidne eller inte.

10.3.4¶Grundskydd

Vårt förslag: Efterlevandepension i form omställningspension

av och särskild efterlevandepension skall i form grundskydd

utges av ett en

garantipension i de situationer där den avlidne inte haft pensions-

grundande inkomster eller haft endast låga sådana.

Denna garantipension skall, liksom övrig efterlevandepension, be-

skattas på samma sätt förvärsvinkomster beskattas i dag, dvs.

som något särskilt grundavdrag för pensionärer SGA skall inte finnas

ett framtida efterlevandepensionssystem.

Efterlevande som är berättigade till omställningspension eller

särskild efterlevandepension skall inte därutöver kunna erhålla bostads-

tillägg till pensionärer BTP till den pensionen.

Det huvudsakliga syftet med omställningspension är enligt vår uppfatt-

ning att den efterlevande maken inte skall behöva vidkännas

en alltför stor standardsänkning under en viss omställningstid efter eller

mannens hustruns död. Som redovisat i avsnitt 10.3.3 därför skyd-

anser att det i första hand bör relaterat till den avlidnes inkomster

vara eller

snarare förväntade sådana, dvs. utgöra viss andel den standard

en av som den avlidne skulle ha bidragit med dödsfallet inte hade inträf-

om fat. Som framhålls i våra direktiv utgör med

efterlevandepensionen

dagens förvärvsmönster i regel kompletterande inkomst

en snarare än den efterlevandes enda inkomst. Detta medför, det i direkti-

som sägs ven, att det inte finns lika tungt vägande skäl för ett grundskydd inom

ramen för ett anpassat efterlevandepensionssystem inom det refor-

som

merade ålderspensionssystemet.

Frågan är emellertid även arbete än förvärvsarbete skall

om annat kunna grunda rätt till efterlevandepension, dvs. det i situationer där

om den avlidne arbetat i hemmet eller andra anledningar inte haft några

av pensionsgrundande inkomster, finns behov ekonomiskt skydd för

av ett den efterlevande under omställningsperiod. Om omställningspensio-

en nen skulle göras helt inkomstrelaterad, skulle detta innebära efterle-

att

362 Förmåner till efterlevande

vuxna

vande till avlidna som bidragit till familjens försörjning annat sätt än genom förvärvsinkomster eller haft endast låga sådana kommer att stäl-

las helt utan ersättning i händelse ett dödsfall. Som framhållit i

av våra allmänna överväganden i kapitel 7 att detta inte är rim-

anser en lig konsekvens. Det bör enligt vår uppfattning finnas ett visst ekonomiskt skydd under en begränsad tidsperiod efter ett dödsfall när-

av en stående oavsett dennes pensionsunderlag. Vi återkommer i det följande

till frågan om hur lång denna tidsperiod bör

vara.

Vidare är det enligt vår uppfattning rimligt att det i fall de

som nu aktuella finns ett ekonomiskt skydd för den efterlevande även under tid då förlängd omställningspension utbetalas. Syftet med omställningspensionen för efterlevande har vårdnaden hemmavarande små barn

som om ansågs vid införandet av de nuvarande bestämmelserna dessa

vara att ge efterlevande ett ekonomiskt tillskott för att t.ex. kunna minska sin

arbetstid i syfte att ta hand bamen. För att förälder i detta syfte helt

om en skulle kunna avstå från förvärvsarbete under en viss tid krävdes att

omställningspensionen utbetalades nivå kunde täcka den efterle-

en som vandes försörjning. Mot denna bakgrund kom omställningspensionen

att bestå dels av ett enhetligt grundbelopp från folkpensioneringen, dels av ett belopp från tilläggspensioneringen är relaterat till den avlid-

som nes ATP-poäng.

Vi föreslår således att det även i anpassad efterlevandepensione-

en ring skall finnas ett gmndskydd både under viss tid närmast efter

en ett dödsfall och under tid då förlängd omställningspension Detta

utges. grundskydd bör enligt vår uppfattning konstrueras garantipen-

som en sion.

Det förhållandet att i och för sig det bör finnas

anser att en garantipension under tid då den efterlevande är berättigad till förlängd

omställningspension innebär emellertid inte att fullt ut delar den

uppfattning som legat till grund för nuvarande konstruktion grundskyd-

det i form folkpension I ett framtida efterlevandepensionssys-

av m.m. tem bör, sätt som också uttalats i våra direktiv, omställningspensio-

nen snarare ses som en kompletterande inkomst och inte garanti

som en för en grundläggande försörjning.

Enligt nuvarande regler är efterlevandepensioner,

samma sätt som andra pensionsinkomster, skattefria till viss nivå grund

upp en av det särskilda gmndavdraget för pensionärer SGA. Pensionärer,

däribland personer med efterlevandepension, med låg pension betalar antingen ingen inkomstskatt alls eller skatt är lägre än den

en som som löntagare och egna företagare får betala vid lika hög taxerad inkomst. Maximalt SGA är lika den folkpension och det

stort som pensionstillskott utges till ålderspensionärer. SGA minskas

som successivt i takt med stigande ATP och andra pensionsinkomster

för att enligt 1998 års regler helt bortreducerat vid pension för

vara en ensamstående på 109 000 kr motsvarande nära 9 100 kr månad. Pen-

ca per

Förmåner till 363

vuxna efterlevande

sionärer med så höga pensionsinkomster att SGA ned till noll

trappas får i stället göra grundavdrag förvärvsaktiva

samma som med lika hög inkomst.

Enligt riksdagsbeslut skall ålderspensioner i framtiden, till skillnad från i dag, vara skattepliktiga sätt förvärvsinkomster är

samma som i dag, dvs. någon motsvarighet till SGA skall inte finnas i framtida

ett

ålderspensionssystem. Enligt antagna riktlinjer prop. 1997/982111

skall även förtidspensioner i princip beskattas förvärvsinkomster,

som dvs. utan något särskild grundavdrag. Av bl.a. denna anledning

anser vi att det inte kan komma i fråga ha kvar dessa särskilda skattebe-

att stämmelser enbart inom efterlevandepensioneringen, med dess i förhållande till ålders- och förtidspensioneringen relativt ringa antal be-

rättigade personer. Vi föreslår således att efterlevandepension i form

av omställningspension och särskild efterlevandepension och även

änkepension, se avsnitt 11.9 i efterlevandepensionssys-

ett anpassat tem skall beskattas enligt regler gäller för förvärvsin-

samma som komster.

Ett borttagande av SGA innebär emellertid efterlevandepensio-

att närer med låga eller medelhöga pensionsinkomster går miste

om en skatteförrnån och därmed vid oförändrad bruttonivå får

en lägre nettopension än i dag. En utgångspunkt för har emellertid varit

oss att ett avskaffande av SGA inte skall påverka köpkraften marginellt.

mer än Vi föreslår därför inte bara förändrat och för den inledande

ett omställningsperioden förhöjt grundskydd i förhållande till

i dag utan även förhöjda nivåer allmänt sett beträffande inkomstgrundade efterlevandepensioner till efterlevande.

vuxna

En efterlevande kan i dag berättigad även till till

vara bostadstillägg

pensionärer BTP. I avsnitt 2.5 har vi närmare redovisat reglerna för BTP. Som redogjorts för där kan sådant tillägg till den

utges som är bosatt i Sverige och har ålderspension fr.o.m. 65 års ålder, för-

som tidspension/sjukbidrag, omställningspension eller särskild efterlevandepension från folk- eller tilläggspensioneringen. BTP

kan också ut-

ges till den som har änkepension enligt övergångsbestämmelserna

eller till den som uppbär pension enligt lagstiftning i i

stat som ingår EU/EES och är bosatt i Sverige.

Det högsta möjliga bostadstillägget uppgår fr.o.m. den l januari

1998 till 85 % av bostadskostnaden mellan 100 kr och 4 000 kr

per månad, dvs. 3 315 kr. I vissa fall kan särskilt

även ett bostadstillägg

utges. Sådant utbetalas i de fall då den pensionsberättigades inkomster

efter avdrag för skälig bostadskostnad högst 5 200 kr månad

per understiger skälig levnadsnivå vilken utgöra 1,22

anses basbelopp

per år för ogift.

Bostadstilläggets storlek är beroende den försäkrades årsin-

av komst. Det maximala bostadstillägget 3 315 kr månad är helt

om per bortreducerat först vid inkomster 90 000 kr år be-

om ca per utöver

364 Förmåner till vuxna efterlevande SOU 1998: 120

loppet för folkpension och pensionstillskott, dvs. totalt 146 000 kr

ca per år. Av de utbetalningar i form av omställningspension och särskild efterlevandepension som gjordes i december 1997 erhöll 206 totalt

av 4 302 pensionstagare BTP, dvs. 5 %. Få dessa har maximalt

ca av bostadstillägg. I många fall utges bostadstillägg med reducerat belopp

grund av reglerna om inkomstprövning.

I våra allmänna överväganden i kapitel 7 har redovisat vår på

syn frågan om efterlevande med rätt till omställningspension eller särskild efterlevandepension vid sidan härav skall vara berättigade även till BTP. Vår uppfattning är att omställningspension endast skall utgöra en för den efterlevande kompletterande inkomst än dennes

snarare

grundläggande försörjning. Såväl efterlevandepension till

vuxna som bostadstillägg kan dessutom sägas ha ett och syfte, nämligen

samma att bidra till en för den efterlevande ökad merkostnad för boendet vid den andra makens eller därmed likställds frånfälle. Detta är således ett skäl som talar mot ett bibehållande möjligheten att uppbära

av bostadstillägg för en efterlevande. En efterlevande, är berättigad

som till efterlevandepension, är dessutom inte sätt ål-

samma som en ders- eller förtidspensionär att betrakta icke förvärvsaktiv. I fler-

som talet fall har den efterlevande förvärvsinkomst vid sidan pensio-

en av nen, något som inte är lika vanligt förekommande för ålders- eller förtidspensionärer. Av bl.a. denna anledning är det, framgått

som ovan, endast en mycket begränsad andel och ett fåtal efterlevande

som vid sidan av efterlevandepensionen uppbär även BTP. Bostadstillägg har således för efterlevande i praktiken tämligen liten bety-

vuxna en delse ekonomiskt sett. Detta gäller i all synnerhet efterlevande med omställningspension och särskild efterlevandepension.

I detta sammanhang bör även beaktas att efterlevande med hemmavarande barn även har rätt till bostadsbidrag till barnfamiljer. Sådant bidrag utbetalas förmånliga villkor än BTP, varför denna bi-

mer dragsforrn väljs i första hand. Båda kan visserligen utbetalas samtidigt; avdrag för bostadsbidraget görs då emellertid bostadskostnaden innan bostadstillägget räknas fram. Det bör emellertid betonas att ett sådant kräver flera beräkningar olika förmåner

system som av som syftar till att ge kompensation för sak innebär administrativa

samma komplikationer.

Av ovan anförda skäl anser vi att möjligheten för efterlevande att erhålla bostadstillägg till pensionärer BTP vid sidan efterlevan-

av depension i form av omställningspension eller särskild efterlevandepension bör helt avskaffas för framtiden. Vid utarbetandet våra

av förslag till nivåer för den inkomstgrundade delen och till utformningen av grundskyddet till omställningspension och särskild efterlevandepension har tagit hänsyn till detta vårt förslag.

I avsnitt 11.9 behandlar vi frågan BTP skall kunna utbetalas vid

om sidan av övergångsvis utgiven änkepension.

Förmåner till efterlevande 365 vuxna

Garantipension till omställningspension

Vårt förslag: En efterlevande skall under de första månaderna sex av den inledande omställningstiden om ett år berättigad till garantivara pension. Denna garantipension skall utges utfyllnad till den som en inkornstrelaterade efterlevandepensionen och även viss utländsk pension av motsvarande slag till nivå motsvarande 2,0 prisbasbeupp en lopp. Rätten till garantipension till omställningspensionen skall vara beroende av den avlidnes anknytning till Sverige. En efterlevande som är berättigad till omställningspension under förlängd tid skall ha rätt till en garantipension uppgår till 1,5 prissom basbelopp. Denna basnivå avräknas krona för krona mot inkomstrelaterad omställningspension och viss utländsk pension till 1,15 prisbasupp belopp. lnkomstrelaterad omställningspension däröver reducerar garantinivån med 30 %. Garantipension till förlängd omställningspension skall börja utbetalas redan vid den tidpunkt då rätten till garantipension till inledande omställningspension upphör om förutsättningar för rätt till förlängd omställningspension föreligger vid denna tidpunkt, dvs. efter månader sex från dödsfallet.

Som framgått ovan anser vi att det även i ett anpassat efterlevandepensionssystem skall finnas ett grundläggande skydd i form av en garantipension för dem som inte är berättigade till någon eller endast till en låg inkomstrelaterad omställningspension. Frågan är emellertid om det finns anledning att i alla situationer låta sådan garantipension en utbetalas under hela den inledande omställningsperioden. Det torde när det gäller efterlevande som inte har hemmavarande barn eller endast vuxna sådana vara mest angeläget att åstadkomma att den efterlevande tillförsäkras tillfredsställande andel den standard den efterleav som vande gått miste om till följd dödsfallet. Vi har föreslagit förlängav en ning i förhållande till i dag den tid under vilken inkomstgrundad av omställningspension skall kunna utges till efterlevande uppfyller de som grundläggande kraven för rätt till sådan pension. En sådan helt inkomstrelaterad omställningspension skulle emellertid i vissa fall innebära ett mycket litet månatligt tillskott. Även vårt förslag innebär pensioom att nen utbetalas under längre tid än tidigare, är det enligt vår uppfattning inte rimligt att enbart en sådan ordning skall gälla redan direkt efter dödsfallet. Som ovan nämnts är oftast omställningsproblemen och de kostnader som är förenade härmed som allra störst direkt efter ett dödsfall. Det finns därför enligt vårt förmenande särskild anledning att från grundskyddssynpunkt vara mer generös viss tidsperiod efter dödsen fallet än i ett längre tidsperspektiv och detta den efterlevanoavsett om de har hemmavarande underåriga barn eller inte.

366 Förmåner till

vuxna efterlevande

En lösning som innebär rätt till garantipension för alla efterlevande

under hela den inledande omställningstiden år naturligtvis om ett vore något som ligger nära till hands och det kunde framstå angeläsom som get att föreslå. En sådan lösning skulle emellertid inte vidare utan rymmas inom den finansiella ram som våra direktiv Det skulle i så fall ger. krävas att garantipensionen under den inledande omställningstiden be stämdes till en nivå även utan hänsyn till de förändrade

som, Skattereg-

ler som lägger förslag till, skulle betydligt lägre vara än i dag. En sådan garantipension skulle enligt vår uppfattning inte fylla de syften

som ligger bakom tanken ett gmndskydd under denna tid och skulle vidare innebära att därefter berättigade personer som är till förlängd omställningspension skulle, inte låga garantinivå väljs för om samma denna tid, kunna få en högre omställningspension sedan viss tid fören flutit från dödsfallet, något framstår som som direkt olämpligt från andsynpunkter. Å andra sidan skulle ra ett förslag som i stället innebär en garantipension rimlig nivå under hela den inledande en omställningsperioden kräva besparingar beträffande de övriga formerna av efterlevandepension för att kunna genomföras någon

utan kostnadsökning

inom efterlevandepensionssystemet totalt En sådan

sett. besparing skulle inte kunna åstadkommas den skulle utan att negativt påverka storleken på förmåner till efterlevande barn och/eller efterlevande vuxna som har vårdnaden hernrnavarande bam. om Mot bakgrund vad har för av som nu sagts stannat att föreslå att garantipension skall utges till samtliga efterlevande under enbart de första månaderna den inledande sex av omställningsperioden. Därefter kommer således omställningspensionen till efterlevande som inte är

berättigade till förlängd omställningspension bli helt inkomstrelate-

att rad. För övriga efterlevande, alltså år efter dödsfallet kommer som ett

att över till att uppbära förlängd omställningspension, kommer

emellertid med vårt förslag den garantipension föreslås som för denna pensionsform att kunna utbetalas redan efter de första månaderna sex

med inledande omställningspension

se vidare härom i det följ Med denna lösning att garantipension i vissa fall utges enbart under

de första sex månaderna efter dödsfallet vinner man den fördelen att den garanterade nivån kan sättas relativt högt under den tid då de ekonomiska konsekvenserna ett dödsfall i de flesta fall av är som allra störst. Vidare innebär sådan lösning den nivån en att garanterade kan bestämmas så att den brutto överstiger dagens garanterade nivå och även den nivå som vi valt att föreslå för den

förlängda omställningsperioden.

Med en garantipension under enbart de första månaderna sex efter ett dödsfall i stället för under hela den inledande

omställningsperioden

behöver inte omfördela inom

man resurserna efterlevandepensionering-

en. Detta innebär att även fortsättningsvis kan utbetala man förlängd omställningspension och barnpension i huvudsak bibehållen nivå. en Detta har vi ansett viktigt, eftersom

vara efterlevandepensioneringens

SOU 1998: 120 Förmåner till efterlevande 367 vuxna

huvudsakliga syfte även fortsättningsvis bör att tillse att efterlevara vande bam också efter en förälders eller bådas död skall kunna få en tillfredsställande standard och omvårdnad. Frågan är hur en garantipension under dessa månader skall konsex strueras och framför allt vilken nivå som är rimlig att tillförsäkra samtliga efterlevande under denna inledande sexmånadersperiod. Vi har i det föregående konstaterat att problemen, såväl ekonomisk av som av personlig karaktär, i de allra flesta fall är störst i nära anslutning till ett dödsfall. Även vår utgångspunkt efterlevandepension till om är att vuxna efterlevande skall betraktas endast kompletterande inkomst som en snarare än som en garanti för den efterlevandes grundläggande försörjning anser att det finns särskild anledning att generös under vara mer de inledande sex månaderna än för tiden därefter. Detta har enligt vår uppfattning en avgörande betydelse för vilken nivå väljer på man garantipensionen under denna period. I detta sammanhang bör även beaktas att efterlevandepensionema samma sätt som andra pensioner kommer att beskattas som förvärvsinkomster. Detta innebär med andra ord att den förmånliga behandling i skattehänseende som möjligheten till det särskilda grundavdraget för pensionärer SGA i dag innebär inte kommer att finnas kvar i ett anpassat efterlevandepensionssystem. Detta måste i viss mån beaktas vid utformningen såväl av nivån den inkomstrelaterade delen det som av grundskydd som skall utbetalas under den inledande omställningstiden. I dag uppgår omställningspension i form folkpension och av pensionstillskott, i de fall någon inkomstrelaterad pension inte finns att tillgå, till ca 54 000 kr l,515 % det minskade basbeloppet. Detta av belopp är helt skattefritt, eftersom SGA uppgår till motsvarande belopp under förutsättning att den efterlevande inte har pension. Om annan motsvarande summa i stället hade beskattats vanlig förvärvsinsom en komst hade grundavdraget denna årsinkomst uppgått till 8 700 kr. Skatten resterande belopp vid kommunalskatt motsvarande den en för landet genomsnittliga om 31,66 % hade i det fallet blivit 14 500 ca kr och nettobehållningen hade blivit 39 500 kr i stället för i dag som 54 000 kr. Värdet SGA i det här fallet där alltså utgått från av att den efterlevande inte har några andra inkomster vid sidan efterlevanav depensionen är således 14 500 kr. För att komma i netca upp samma toutfall med en beskattad efterlevandepension måste årsbruttobeloppet uppgå till ca två basbelopp, dvs. 6 000 kr månad. ca per Vi har stannat för att föreslå en garantipension till den inledande omställningspensionen som innebär att den inkomstrelaterade omställningspensionen till den del denna understiger två fastställda prisbasbelopp ca 6 000 kr per månad kompletteras med utfyllnadsdel till en upp detta belopp. På detta sätt garanteras alla är berättigade till som omställningspension minst ca 6 000 kr månad under de inledande per sex månaderna.

368 Förmåner till efterlevande SOU 1998: 120

vuxna

Vi har valt att, samma sätt gäller för garantipension till ålders-

som pension, knyta beräkningen garantipension till inledande omställ-

av ningspension och även till förlängd omställningspension, nedan till

se prisutvecklingen och inte till löneutvecklingen. Garantipensionen skall alltså beräknas utifrån det för varje gällande prisbasbeloppet. Den utfyllnad som garantipensionen i låga och medelhöga inkomstlägen

ger kommer härigenom att utgöra garanti för den efterlevandes köp-

en att kraft är konstant i förhållande till prisutvecklingen. Det vidare enligt

är vår uppfattning lämpligt att värdet garantipension till efterlevandepension och garantipension till ålderspension är detsamma i förhållande till prisnivån.

Vårt förslag innebär vidare att garantipensionen kommer få räknas

att om årligen. Denna fråga behandlar närmare i avsnitt 10.3.5.

På motsvarande sätt som föreslagits för garantipensionen inom ålderspensioneringen bör garantipensionen till omställningspension reduceras av viss utländsk pension motsvarande karaktär, för garantipensio-

av att nens funktion av utfyllnad skall kunna fullgöras. Med hänsyn härtill bör utländska pensioner inte är utfyllnadskaraldär, dvs. inte

som av som utges som utfyllnad till inkomstrelaterad pension, reducera garanti-

en pensionen motsvarande sätt svensk inkomstrelaterad omställ-

som ningspension. Hur detta förslag ställer sig i ett internationellt och EGrättsligt perspektiv kommer att utveckla närmare i avsnitt 12.42. Förslaget innebär att även utländska efterlevandepensioner motsvarande den nuvarande svenska folkpensionen kommer reducera garantipen-

att sionen. Däremot bör, nämnts, utländska pensionsbelopp

som nyss som utgör utfyllnad till en låg inkomstrelaterad pension inte beaktas, eftersom det skulle kunna medföra ett sämre utfall för efterlevande till

en person som delvis bott och arbetat utomlands jämfört med sist-

om nämnda person har vistats endast i Sverige.

Detta innebär i realiteten pensionsberäkning avseende inkomst-

att en relaterad pension kommer att behöva göras för de inledande måna-

sex derna endast i de situationer där den avlidne efterlämnar

ett genomsnittligt pensionsunderlag överstiger 6 fastställda

som prisbasbelopp

under förutsättning att den avlidne kunnat tillgodoräknas 40 års försäkringstid, se avsnitt 10.5 samt i de fall då förmånen kan

export av bli aktuell se avsnitt 10.5. Ur administrativ synvinkel har därför sådan

en garantipensionskonstruktion klara fördelar.

En sådan garantipensionsmodell kommer medföra förhöjd

att en bruttonivå jämfört med i dag, dvs. även för dem uppbär

som omställningspension 40 %-nivån. Netto kommer sådan modell medfö-

en att ra likvärdiga eller i viss mån höjda nivåer jämfört med dagens 20 %nivå. Däremot kan förslaget leda till viss mindre sänkning

en netto av omställningspensionen beräknad i de allra högsta inkomstlägena jämfört med dagens 40 %-nivå. I dessa situationer är med vårt förslag garanti-

Förmåner till efterlevande 369

vuxna

pensionen helt bortreducerad varför efterlevandepensionen är helt inkomstrelaterad.

Vi föreslår således sammanfattningsvis efterlevande under de

att en inledande sex månaderna efter ett dödsfall skall berättigad till

vara en garantipension i form av en utfyllnad den inkomstrelaterade ornställ-

av ningspensionen intill ett belopp två prisbasbelopp räknat årsba-

om SIS.

Enligt vad vi fastslagit i det föregående bör det även till den inkomstrelaterade omställningspensionen under förlängd tid finnas ett grundskydd i form av en garantipension för efterlevande inte

som annars skulle ha erhållit någon eller endast mycket låg ornställningspension. Rätten till ett sådant grundskydd bör vidare under vissa förutsättningar kunna inträda redan då rätten till garantipension till inledande omställningspension upphör. Olika möjligheter är tänkbara när det gäller frågan om hur denna garantipension skall utformas.

Den tanke som ligger närmast till hands naturligtvis att kon-

vore struera den garantipension som skall utbetalas under den förlängda tiden på motsvarande sätt som garantipensionen under den första delen av den inledande omställningsperioden. Den garanterade nivån under denna tid är emellertid, utvecklats vald utifrån den utgångs-

som ovan, punkten att det finns särskild anledning generös under just den

att vara närmaste tiden efter dödsfallet. Under denna tid kan anta att såväl

man efterlevande utan hernrnavarande barn efterlevande har vård-

som som naden om barn i olika åldrar har ett särskilt stort behov ekonomiskt

av skydd. Med garanterad nivå två prisbasbelopp skapar

en om man ett nettoutfall som ligger på höga nivå det grundskydd

samma som som folkpensioneringen i dag innebär. Vi anser emellertid att syftet med omställningspensionen inte är att garantera den efterlevande försörj-

en ning på denna nivå under hela ornställningstiden. Vår uppfattning är, som nänmts tidigare, att omställningspensionen skall utgöra komp-

en letterande inkomst som främst har till uppgift att ersätta viss del den

av inkomstförlust som dödsfallet medfört också skall visst

men som ge ett skydd även i de fall då den avlidne bidragit till försörjningen på annat sätt än genom förvärvsinkornster.

Mot denna bakgrund har funnit garanterad nivå 1,5 pris-

att en om basbelopp ger ett rimligt resultat. En sådan nivå motsvarar i bruttotermer i princip dagens grundskydd inom folkpensioneringen. Omställningspension en ren grundskyddsnivå har emellertid hittills, under förutsättning att den efterlevande inte har andra pensionsinkomster, med hänsyn till reglerna särskilt gmndavdrag varit helt befriad från in-

om komstskatt. Detta kommer inte att bli fallet i ett anpassat efterlevandepensionssystem eftersom vi, enligt vad framgått våra allmänna

som av överväganden samt även ovan i förevarande avsnitt, föreslår att samtliga former av efterlevandepension skall, i likhet med vad skall gälla

som inom ålders- och förtidspensioneringen, beskattas sätt

samma som

370 Förmåner till efterlevande SOU 1998: 120

vuxna

förvärvsinkomster. Med hänsyn till att omställningspensionen inte längre bör ses som en grundläggande försörjningsgaranti, är det enligt vår

uppfattning rimligt att de förändrade skattereglema inte helt kompense-

ras genom en högre bruttonivå garantipensionen.

Den nu föreslagna garanterade nivån basnivån 1,5 prisbasbe-

om lopp bör avräknas mot inkomstrelaterad omställningspension och även

mot viss utländsk pension inte är utfyllnadskaraktär

som av motsvarande sätt som föreslagits för garantipensionen till den inledande

omställningspensionen. Enligt nuvarande regler sker avräkningen

av pensionstillskott mot tilläggspension avräkning krona för krona.

genom en Detta innebär att pensionstillskottet är helt bortreducerat vid pension

en grundad på ca 2,5 ATP-poäng när det gäller omställningspension

40 %-nivån. Motsvarande gräns för omställningspension utbetalas

som med 20 % går vid 5 ATP-poäng. Detta innebär alltså omställ-

ca att ningspensionen uppgår till samma belopp oavsett hur hög den avlidnes pensionsrätt är inom de angivna intervallen. I viss mån effekt

samma innebär den avtrappningsmodell skall gälla för garantipensionen till

som ålderspension. Sådan garantipension beräknas med utgångspunkt från

en basnivå 2,13 gånger prisbasbeloppet och denna basnivå

om avtrappas med 100 % av den inkomstgrundade pensionen till den del denna inte

överstiger 1,26 gånger prisbasbeloppet. Inkornstgrundad pension över denna nivå beaktas emellertid med endast 48 % vid avräkningen. Följden av denna konstruktion blir således pensionen blir densamma i

att olika inkornstlägen inom ett visst intervall vidare avsnitt 4.2.2.

När det gäller avtrappningen garanterad nivå, dvs. basnivån,

av en mot den inkomstgrundade omställningspensionen har vi diskuterat flera

olika modeller. Bland annat har övervägt lösning skulle inne-

en som

bära att 75 % av den inkomstgrundade omställningspensionen reducerar

basnivån. Detta skulle innebära att den inkomstgrundade delen

av omställningspensionen alltid skulle få betydelse för den samlade pensio-

nens storlek. Motsvarande konstruktion diskuterades för ålderspensioneringens garantipension SOU 1994:20 och 1993/94:250. Våra

prop. beräkningar har emellertid visat att utbytet den inkomstgrundade

av pensionen trots allt skulle bli relativt litet i låga inkomstlägen.

Vi anser därför att det i stället bör övervägas lösning den kon-

en som motsvarar struktion som sedermera valts inom ålderspensioneringen, där avräk-

ningen av basnivån i låga inkomstlägen görs hela den inkomstgrun-

mot dade pensionen. En utgångspunkt vid våra överväganden sådan

av en lösning har varit att den inkomstrelaterade omställningspensionen skall ge utslag på den samlade pensionen totalt sett, dvs. det skall bli be-

en loppsmässig skillnad i utfallet då den avlidne haft låga inkomster

mot när inkomsterna varit högre. Vid bedömningen hur hög pensions-

av grundande inkomst skall krävas för endast viss andel och inte

som att av hela den inkomstgrundade omställningspensionen skall reducera basni-

vån bör även beaktas det utfall nuvarande regler En möjlighet

som ger.

SOU 1998: 120 Förmåner till efterlevande 371

vuxna

som övervägts är att tillämpa samma avtrappningsintervall som gäller inom ålderspensioneringen. Detta skulle emellertid innebära

att om-

ställningspensionens bruttonivå i medelinkomstlägen skulle bli betydligt

lägre än vad som gäller enligt nuvarande regler 40 %-nivån. Vi

anser därför att avtrappningsintervallen bör sättas något lägre så utbytet

att av garantipensionen blir större och blir märkbar även i högre inkornstlägen.

Mot denna bakgrund föreslår vi att basnivån 1,5 prisbasbelopp skall avräknas krona för krona mot inkomstgrundad omställningspension

upp

till 1,15 prisbasbelopp. Inkomstgrundad omställningspension över 1,15

prisbasbelopp skall beaktas till endast 30 % vid avräkningen. Detta innebär alltså att omställningspensionen blir densamma i de fall den inkornstgrundade omställningspensionen uppgår till högst 1,15 prisbasbelopp eller ca 3 500 kr månad. Därefter sker ett visst tillägg från

per garantipensionen så länge den inkomstrelaterade pensionen understiger ca 2,3 prisbasbelopp. Om den inkomstrelaterade pensionen överstiger denna nivå, utges inte något tillägg från garantipensionen. I realiteten innebär detta att ornställningspensionen i de allra högsta inkomstlägena kommer att vara helt inkomstrelaterad. Det innebär också att skillnaden

mellan omställningspension grundskyddsnivån och omställningspen-

sion grundval av en hög pensionsgrundande inkomst hos den avlidne kommer att vara märkbar. Detta påpekat viktig och

som ovan, en av oss eftersträvad konsekvens mot bakgrund omställningspen-

av att sionen huvudsakligen bör inkomstrelaterad fönnån.

vara en

I tabell 10.2 redovisas utfallet garantipensionen till förlängd

av omställningspension jämfört med utfallet enligt nuvarande folk- och tilläggspensionering. I den andra och tredje kolumnen upptas omställningspension enligt gällande regler med kompensationsgrad

nu en om 20 respektive 40 % från tilläggspensioneringen. I den fjärde kolumnen

redovisas vårt förslag till inkomstgrundad omställningspension. Den femte kolumnen visar inkomstgrundad omställningspension inklusive

garantipension. Som vi har utvecklat i avsnitt l0.3.3 har för att kunna jämföra storleken omställningspension enligt vårt förslag

med omställningspension enligt det nuvarande systemet utgått från att det efterlevandepensionsunderlag som enligt vårt förslag skall ligga till grund för beräkningen av inkomstgrundad omställningspension storleksmässigt motsvarar underlaget för tilläggspension enligt nuvarande regler sedan tillägg gjorts med ATP-poäng. Beräkningarna omställ-

en av ningspension enligt nuvarande regler är gjorda på grundval 1998 års

av reducerade basbelopp. Fr.o.m. år 2000 skall basbeloppet inte längre reduceras med två procentenheter utan beräkningarna skall i stället göras grundval av det fastställda prisbasbeloppet. Detta har beaktat vid de överväganden som ligger till grund för våra förslag.

Det är i detta sammanhang viktigt att framhålla att den inkomstrelaterade bruttopensionen i form förlängd omställningspension, med den

av av oss föreslagna nivån, i alla fall kommer att bli högre och i vissa in-

372 Förmåner till vuxna efterlevande

Tabell 10.2 Omställningspension från folk- och tilläggspensioneringen enligt nuvarande regler. Inkomstgrundad omställningspension 55% av efterlevandepensionsunderlaget grundat på en kompensationsgrad om 60% i det reformerade ålderspensionssystemet. Garantipensionen har beräknats enligt en basnivå om 1,5 prisbasbelopp 1998 års prisbasbelopp, 36 400 kr och inkomstgrundad omställningspension har avräknats med 100 % upp till 1,15 prisbasbelopp och for inkomster däröver med 30 %

ATPpoäng/- Omställ-			Omställ-	Inkomst-	Inkomst-
efterlevan- ningspen-			ningspen-	grundad	grundad om-
depensions- sion enligt sion enligt omställ-					ställnings-
underlag		nuvarande nuvarande ningspen-			pension inkl.
prisbas-		regler 20% regler 40 % sion 55 % garantipen-
belopp	0/0 0/1 1/2 1,5/2,5 2/3 2,5/3,5 3/4 3,5/4,5 4/5 4,5/5,5 5/6 5,5/6,5 6/7 6,5/7,5	4 503 4 503 4 503 4 503 4 503 4 503 4503 4 503 4 503 4 503 4 503 4 637 4815 4 994	4 503 4 503 4 503 4 503 4 503 4 503 4815 5 172 5 528 5 886 6 242 6 536 6956 7 313	0 1 001 2 002 2 502 3 003 3 503 4004 4 504 5 005 5 505 6 006 6 506 7007 7 507	sion 4 550 4 550 4 550 4 550 4 550 4 560 4911 5 261 5 612 5 962 6 312 6 663 7013 7 507

komstlägen väsentligt högre än i dag. Detta beror att förlängd

omställningspension i dag till alldeles övervägande del utbetalas med 20 % av den avlidnes tilläggspension. I juni 1998 utbetalades således förlängd omställningspension 20 %-nivån till 2 974 medan sådan

personer, pension utbetalades på 40 %-nivån till endast 22 personer. Samtidigt måste dock understrykas att andra Skatteregler kommer att gälla i framtiden jämfört med i dag till följd av förslaget att särskilt grundavdrag vid beskattningen inte skall finnas kvar. Netto kommer alltså utfallet i högre inkomstlägen att bli ett annat och differensen mellan utfallen vid nuvarande och föreslagna regler att minska betydligt.

Vi föreslår således efterlevande är berättigad till förlängd

att en som omställningspension skall ha rätt till en garanterad lägsta nivå 1,5

om prisbasbelopp i form av en garantipension. Denna garantipension skall enligt förslaget avräknas krona för krona mot inkomstrelaterad omställningspension upp till 1,15 prisbasbelopp. lnkomstrelaterad pension däröver beaktas till 30 % vid avräkningen.

Förmåner till efterlevande 373

vuxna

Rätten till förlängd omställningspension inträder då rätten till

omställningspension under den inledande tiden upphör, dvs. ett år efter dödsfallet. Under denna inledande tid har den efterlevande rätt till garantipension endast under sex månader. För efterlevande är

en som berättigad endast till omställningspension under ett år, dvs. inte har

som hemmavarande barn under 18 år, innebär detta att omställningspensionen blir helt inkomstrelaterad under de resterande månaderna. Om

sex samma förhållande skulle gälla för efterlevande efter detta år

en som kommer att vara berättigad till förlängd omställningspension, skulle det i de allra flesta fall innebära att pensionen blir lägre under dessa

sex månader för att därefter åter höjas på grund tillskott från garantipen-

av sionen till den förlängda omställningspensionen. Motsvarande situation skulle kunna uppstå om den efterlevande efter året med inledande

omställningspension kommer berättigad till särskild efterlevande-

att vara pension se vidare härom i avsnitt 10.4.6. För att undvika att pensionen på detta sätt blir lägre under viss period föreslår vi att efterlevande,

en som kommer att bli berättigade till förlängd omställningspension eller särskild efterlevandepension efter det inledande året, skall redan då rätten till garantipension under den inledande perioden upphör ha rätt till en garantipension på nivå och med konstruktion

samma samma som den som utbetalas till den förlängda omställningspensionen. Bedömningen av om den efterlevande har rätt till förlängd omställningspension skall göras vid den tidpunkt då rätten till garantipension till inledande omställningspension upphör, dvs. sex månader efter dödsfallet. Om den efterlevande då har barn under 18 år skall garantipension storleks

som mässigt motsvarar garantipension till förlängd omställningspension utges under de resterande sex månader då inkomstgrundad inledande omställningspension utges. Garantipensionen skall emellertid dras in om barnet under denna tid fyller 18 år eller förutsättningarna för rätt till

förlängd omställningspension i annat hänseende inte längre är uppfyll-

da. Om den efterlevande sedan ett år förflutit från dödsfallet alltjämt

uppfyller förutsättningarna för rätt till förlängd omställningspension,

skall såväl inkomstgrundad sådan pension garantipension därtill

som utges.

En efterlevande är berättigad till förlängd omställningspension

som kommer alltså med våra förslag att få inkomstrelaterade pension

samma under hela omställningstiden, men han eller hon kommer redan efter de första sex månaderna att få del garantipension motsvarar den

av en som som föreslås gälla för den förlängda omställningspensionen. För efterlevande med låg eller medelhög inkomstrelaterad omställningspension kommer detta att innebära att utfyllnad till den inkomstrelaterade

pensionen kommer att utges under hela omställningstiden. Den garanterade nivån kommer dock att högre under de första månaderna än

vara sex under tiden därefter. För personer med inkomstrelaterad pension i de högsta inkomstlägena, dvs. vid genomsnittlig årsinkomst strax under

374 Förmåner till efterlevande SOU 1998: 120

vuxna

sju prisbasbelopp kommer emellertid omställningspensionen

att vara helt inkomstrelaterad, dvs. garantipensionen till såväl den inledande som den förlängda omställningspensionen är i dessa situationer helt bortreducerad. Pensionen kommer därmed att i dessa sammanhang

utges med samma belopp under såväl den inledande den förlängda

som tiden.

Rätten till inkomstrelaterad omställningspension är, vi nämnt

som tidigare, relaterad till den pensionsrätt i det reformerade ålderspensionssystemet som den avlidne har tjänat och därmed i viss utsträckning också till hur länge den avlidne förvärvsarbetat eller annat sätt tjänat in pensionsrätt i Sverige. Frågan är emellertid den efterlevande all-

om tid skall vara berättigad till hela den garantipension föreslås

som vara knuten till den förlängda omställningspensionen eller det, liksom

om enligt dagens regler, skall krävas att den avlidne haft viss anknytning till Sverige. Motsvarande fråga uppkommer såvitt gäller garantipension under den inledande omställningstiden. Frågeställningen behandlas närmare i avsnitt 10.5.

10.3.5¶Indexering utgående garantipension

Vårt forslag: Garantipension till omställningspension skall årligen

räknas om med anledning förändringen prisbasbeloppet och

av av med hänsyn till den inkomstgrundade omställningspensionens ornräkning.

Enligt nuvarande regler räknas årlig ålderspension, förtidspension och efterlevandepension i förhållande till förändringen i prisindex.

om Detta sker genom att samtliga pensionsformer, såväl inom folkpensio-

neringen som inom tilläggspensioneringen, storleksmässigt är

uttryckta såsom utgörande viss andel det för året gällande pris-

en av basbeloppet. Vi har emellertid när det gäller den inkomstgrundade refonnerade efterlevandepensionen barnpension, omställningspension och särskild efterlevandepension föreslagit den årliga

att pensionen skall, samma sätt gäller för årlig ålderspension från det

som reformerade ålderspensionssystemets fördelningssystem, följsamhetsindexeras. Det innebär att den inkomstgrundade pensionen kommer storleksmässigt att vara kopplad både till förändringen i prisutvecklingen och till utvecklingen genomsnittsinkomsten för samtli-

av ga försäkrade förändringen i inkomstindex. Våra övervägande och förslag i den delen har utvecklats i avsnitt 8.5.2.

Våra förslag i avsnitt 10.3.4 innebär garantipension till inledan-

att de och förlängd omställningspension skall beräknas på grundval

av prisbasbeloppet. Frågan är i vilken utsträckning den årliga garantipensionen skall anpassas till de förändringar under den tid

som som pensionen utges sker i det allmänna prisläget och i realinkomstema. En

Förmåner till efterlevande 375

vuxna

möjlighet som har diskuterats att följsamhetsindexera garanti-

vore pensionen enligt samma principer som föreslagits gälla för den inkomstgrundade omställningspensionen. Detta innebära att det vid det tillfälle då rätten till omställningspension fastställs beräknas en sammanlagd pension inkornstgrundad pension inklusive garantipension, varefter denna sammanlagda pension årligen följsamhetsindexeras. Det skulle härmed inte behöva göras någon beräkning

ny av garantipension för varje år omställningspension Å andra

som utges. sidan skulle detta innebära att den sammanlagda pensionen skulle kunna bli olika för två personer med identiska inkomst- och försäkringsförhållanden beroende att maken eller därmed likställd har avlidit olika år. En följ samhetsindexering den årliga garantipensio-

av nen skulle dessutom sannolikt kräva ett särskilt följ samhetsbasbelopp och något sådant finns inte inom det reformerade ålderspensionssystemet.

Det finns enligt vår uppfattning inte skäl att räkna garantipen-

upp sionsnivåema eller det förslagna avtrappningsintervallet med ett index som mäter standardutvecklingen eller utgör ett följsamhetsindex

det sätt som föreslås gälla för den inkomstgrundade omställningspen-

sionen. I stället föreslår att garantipensionsnivåema och avtrappningsintervallet räknas år från år med hänsyn till förändringen i

om prisindex, dvs. med hänsyn till det för varje år gällande prisbasbeloppet. Tekniskt sker detta genom att garantipensionens basnivå och

avtrappningsintervall anges som vissa andelar prisbasbeloppet.

Detta kommer att innebära att den inkomstrelaterade pensionen, som följ samhetsindexeras, och garantipensionen kommer att utvecklas på olika sätt och att det därför varje år måste prövning

göras en av om och i vad mån en efterlevande har beviljats garantipension till

som omställningspension fortfarande har rätt till sådan pension och i så fall med vilket belopp garantipension skall utges för det aktuella året.

10.3.6¶Utbetalning garantipension

Vårt förslag: Garantipension till omställningspension skall betalas

ut endast till en efterlevande är bosatt i Sverige.

som

Garantipension skall i undantagsfall kunna betalas ut till

en person som bosatt sig utomlands om det med hänsyn till omständigheterna är uppenbart oskäligt att dra in pensionen.

Syftet med garantipension till omställningspension är att även efterlevande till avlidna som har tjänat in endast låg eller ingen inkomstgrundad pension skall ges ett visst ekonomiskt stöd under begrän-

en sad tid efter ett dödsfall. En förutsättning för att sådan garantipension skall utges bör emellertid vara att den avlidne haft någon anknytning till Sverige. Rätten till garantipension bör således, enligt vad

som

376 Förmåner till vuxna efterlevande

kommer att utvecklas i avsnitt 10.5, vara beroende av den avlidnes försäkringstid för garantipension. Vi föreslår också att garantipension till omställningspension, samma sätt som garantipension till ålderspension, skall kunna utbetalas enbart till en efterlevande är bosatt

som i Sverige. Frågan om vem som skall anses bosatt i Sverige behandlas närmare i författningskommentaren. På grund av den exporträtt som följer av förordningen EEG 1408/71 tillämpningen syste-

nr om av men för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen och konventionsför-

av pliktelser kommer emellertid garantipension att i stor utsträckning få betalas ut även till personer som inte är bosatta i Sverige.

I dag finns en viss möjlighet att i särskilt ömmande fall kunna betala ut 40-delsberäknad folkpension i form efterlevandepension

av även utanför EU/EES-området. En situation då sådan utbetalning är möjlig är då en efterlevande på grund hälsoskäl har behov att

av av kunna vistas utomlands. Utbetalning kan då ske till den efterlevande även om denne inte längre har någon anknytning till Sverige men har familj i det andra landet och för sitt uppehälle är beroende av folkpensionen. Motsvarande möjlighet har med en viss inskränkning införts beträffande rätten till garantipension inom ålderspensioneringen. En person som har börjat uppbära garantipension till följd

men som av bosättning utomlands inte längre har rätt att få garantipension utbetald till sig skall kunna få det, det med hänsyn till omständigheterna är

om uppenbart oskäligt att inte betala ut garantipensionen. Detsamma bör enligt vår uppfattning gälla för utbetalning garantipension till

av omställningspension. Om den efterlevande uppbär sådan garantipension och flyttar utomlands, bör alltså garantipensionen alltjämt kunna utbetalas om det skulle framstå som uppenbart oskäligt att dra in

pensionen.

lO.3.7 Inkomstprövning av omställningspension

Vårt förslag: Varken inkomstrelaterad omställningspension eller garantipension härtill skall inkomstprövas.

I våra direktiv anges att det mot bakgrund dagens förvärvsmönster

av och samhällsförhållanden i övrigt inte längre finns lika tungt vägande skäl som tidigare för ett grundskydd inom efterlevandepensioneringen. Sådan pension bör mer än tidigare betraktas som en kompletterande inkomst snarare än som en för den efterlevande garanterad försörjning. Vidare anges i direktiven att det bör övervägas om ett grundskydd inom efterlevandepensioneringen i framtiden föremål

skall vara för inkomstprövning, i likhet med vad i dag gäller för den över-

som gångsvis utgivna folkpensionen i form änkepension, eller

av annan behovsprövning.

SOU 1998: 120 Förmåner till efterlevande 377

vuxna

1 dag sker ingen prövning av omställningspensionen med hänsyn till den efterlevandes inkomster. Däremot görs, sedan den l april 1997, i

vissa fall inkomstprövning änkepensioner från folkpensioneringen.

av Den efterlevandes inkomst skall påverka änkepensionens storlek

som beräknas enligt de regler som gäller för bostadstillägg till pensionärer. Någon inkomstprövning sker inte under de inledande månaderna

sex och inte heller därefter i de fall änkan har vårdnaden bam inte

om som har fyllt 12 år.

Av naturliga skäl kan det inte komma i fråga att inkomstpröva inkomstrelaterad omställningspension. En sådan ordning skulle stå i klar strid med de principer vilka den hittillsvarande tilläggspensioneringen vilar och som även ligger till grund för den framtida inkomstgrundade ålderspensionen och de föreslagna inkomstrelaterade efterle-

av oss vandepensionema.

Vi har inte heller funnit anledning att föreslå utvidgning möj-

en av

lighetema till inkomstprövning inom efterlevandepensioneringen

till att omfatta även garantipension till omställningspension. Tanken införa

att inkomstprövning av folkpension i form efterlevandepension till

av vuxna har tidigare bl.a. under 1980-talets refonnarbete diskuterats

- - som ett alternativ till de sedermera beslutade behovsprövade och könsjämlika reglerna för efterlevandepension. Tanken avvisades då bl.a. med hänsyn till att en sådan prövning hämmar den berättigades benägenhet att utföra förvärvsarbete och att den således skulle kunna få passi-

en verande inriktning samt att den är administrativt tungrodd. Vidare framhölls de svårigheter som är förenade med att finna regler medför

som en rättvis uppskattning av olika kategoriers ekonomiska bärkraft. Dessa argument har enligt vårt förrnenande alltjämt bärkraft, även in-

om komstprövning numera har införts såvitt delar änkepensione-

avser av ringen. Härutöver bör även beaktas det förhållandet efterlevandepen-

att sioner i ett anpassat system kommer beskattningsbara

att vara samma sätt som förvärvsinkomster, vilket kan sägas innebära form in-

en av komstprövning. Dessutom är nivåerna så avvägda att omställningspensionen får anses utgöra ett skäligt tillskott för att täcka den efterlevandes merkostnader till följd dödsfallet oavsett dennes inkomstför-

av egna hållanden. En inkomstprövning omställningspensionen skulle vidare

av komma att hittills undantagits från inkomstprövning

avse en grupp som inom änkepensioneringen, nämligen efterlevande med små barn

samt nyblivna änkor och änklingar.

Sammanfattningsvis anser vi att omställningspensioner, såväl inledande som förlängda, inte bör föremål för inkomstprövning

vara mot den efterlevandes egna inkomster

378 Förmåner till vuxna efterlevande

10.4¶Särskild

efterlevandepension

lO.4.l Inledning

I och med den reform på efterlevandepensioneringens område

som trädde i kraft år 1990 infördes den s.k. särskilda efterlevandepensionen. Denna pensionsförmån har till syfte att utgöra ett skyddsnät för efterlevande som inte kan klara av sin försörjning annat sätt. Den är således subsidiär till andra former stöd kan utges till den efterle-

av som vande, t.ex. förtidspension, sjukbidrag, arbetslöshetsstöd och vissa utbildningsbidrag.

Rätt till särskild efterlevandepension förutsätter att villkoren för rätt till omställningspension är uppfyllda. Den efterlevande skall således ha stadigvarande sammanbott med den avlidne vid tidpunkten för dödsfallet samt då antingen ha sammanbott stadigvarande även med bam, som var under 12 år och stod under vårdnad dem

som av gemensamt eller en av dem, eller också ha sammanbott oavbrutet med den avlidne under en tid av minst fem år omedelbart före dödsfallet.

Den särskilda efterlevandepensionen utges först efter det att rätten till omställningspension inklusive förlängd sådan upphört. En ytterligare förutsättning för rätt till särskild efterlevandepension är att den efterlevandes möjlighet att bereda sig inkomst ett för denne

genom lämpligt arbete är nedsatt med minst fjärdedel alltsedan makens

en död och att nedsättningen beror på arbetsmarknadsmässiga skäl, nedsatt hälsa eller annan därmed jämförlig omständighet samt kan antas vara inte endast kortvarig. Vid bedömningen förvärvsförmågan

av om är nedsatt skall beaktas den efterlevandes möjlighet att bereda sig inkomst genom sådant arbete som motsvarar hans eller hennes krafter och färdigheter och som rimligen kan begäras med hänsyn till utbildning och tidigare verksamhet samt ålder, bosättningsförhållanden och andra därmed jämförliga åtgärder. Något medicinskt kriterium motsvarande det som uppställs för rätt till förtidspension finns således inte för rätt till särskild efterlevandepension. Däremot fordras i princip att de svårigheter som pensionen avser att avhjälpa uppkommit följd

som en av dödsfallet.

Ett ytterligare villkor för rätt till särskild efterlevandepension är att den efterlevandes möjlighet att bereda sig inkomst arbete

genom var nedsatt med minst en fjärdedel redan vid tidpunkten för makens död samt att denna nedsättning skall ha bestått i princip oavbrutet fram till den tidpunkt då rätten till omställningspension upphör, dvs. då rätten till särskild efterlevandepension inträder. Det skall alltså finnas ett samband mellan dödsfallet och de svårigheter den efterlevande har att

som

hand för sin försörjning. Även inte hade egen svara en person, som någon egen förvärvsinkomst före makens död och då inte heller

upp-

SOU 1998: 120 Förmåner till 379

vuxna efterlevande

fyllde kraven för rätt till förtidspension eller liknande ersättning

annan kan emellertid efter makens död komma att bli berättigad till särskild efterlevandepension.

I förarbetena prop. 1987/88: l71 har betonats denna efter-

noga att levandepensionsform skall subsidiär även i förhållande till avhjäl-

vara pande arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Den efterlevande skall i första hand beredas hjälp till sin framtida försörjning vidareutbildning

genom eller andra arbetsmarknadsmässiga insatser. Endast i de fall sådana åtgärder framstår utsiktslösa eller inte leder till önskat resultat,

som skall denna pensionsform träda in ett skyddsnät.

som

Särskild efterlevandepension kan hel pension, fjärde-

utges som tre dels pension, halv pension eller fjärdedels pension. Rätten till

en pension upphör när den efterlevande fyller 65 år eller dessförinnan

börjar ta ut ålderspension. Förrnånen kan begränsas till viss tid och skall under alla förhållanden omprövas minst gång tredje år.

en vart

10.4.2 Bakgrund till tillskapandet den särskilda

efterlevandepensionen

Tillskapandet av familjepensioner, och då framför allt änkepensioner, var ett sätt att garantera en viss grundtrygghet för efterlevande kvinnor. Då dessa regler utarbetades i mitten 1940-talet ägnade sig gifta kvinnor i stor utsträckning arbete enbart i hemmet och svarade för

omsorgen om familjens barn. Mot bakgrund dessa samhällsförhållanden

av ansågs det väsentligt att genom en änkepensionering ekonomiskt understödja änkor så att de fick rimlig försörjning för framtiden.

Med verkan fr.o.m. den 1 januari 1990 avskaffades i princip änkepensioneringen för framtiden. Samtidigt infördes könsneutrala efterlevandepensioner: omställningspension och särskild efterlevandepension. I samband med införandet de reglerna inom efterlevandepensio-

av nya neringen beslutades omfattande Övergångsbestämmelser beträffande änkepensioneringen se mer om dessa i avsnitt 11.4. Ett syftena med

av införandet av den särskilda efterlevandepensionen

angavs vara att ge ett skydd för de kvinnor som tidigare varit berättigade till änkepension och som alltså i framtiden skulle berättigade endast till tidsbegrän-

vara en sad pension i form av omställningspension.

10.43 Några statistiska uppgifter

Av tillgänglig statistik framgår att det i december 1997 utbetalades

särskild efterlevandepension i form folkpension till totalt 72

av personer. Av dessa personer var 24 män och 48 kvinnor. I 45 fall

utgavs hel, i 7 fall tre fjärdedels, i 1l fall halv och i 9 fall fjärdedels

en sär-

skild efterlevandepension.

380 Förmåner till vuxna efterlevande SOU 1998: 120

Motsvarande siffror från tilläggspensioneringen var vid samma tidpunkt 68, varav 21 var män och 47 var kvinnor. I 41 fall utgavs hel, i 6 fall tre fjärdedels, i 12 fall halv och i 9 fall en fjärdedels särskild

efterlevandepension.

Av de kvinnliga pensionsberättigade tre under 40 år. Av de var manliga pensionsberättigade var ingen under 50 år.

10.4.4 Utgångspunkter för anpassad särskild en

efterlevandepension

Som vi har redovisat i våra allmänna överväganden i kapitel 7 har vi ifrågasatt om det finns skäl att även i framtiden ha en pensionsform motsvarande den nuvarande särskilda efterlevandepensionen. Vi har där konstaterat bl.a. att särskild efterlevandepension i dag kan utbetalas till en efterlevande som före makens död inte varit berättigad till förtidspension eller någon liknande ersättning. Detta beror på att det för rätt till särskild efterlevandepension inte uppställs något krav medicinsk arbetsoförmåga utan det räcker med att det kan konstateras att den efterlevande alltsedan makens död har haft problem med att genom eget arbete svara för sin egen försörjning. Rimligheten i detta kan enligt vår mening ifrågasättas. Vi har vidare i våra allmänna överväganden konstaterat att de problem som den efterlevande kan ha att svara för sin egen försörjning i de allra flesta fall är av arbetsmarknadsmässig karaktär och således snarare än i form av en förmån enbart för vissa personer som är efterlevande borde lösas mer generell basis inom ramen för arbetslöshetsförsäkringen eller genom andra arbetsmarknadsmässiga åtgärder. Det är således vår uppfattning att en förrnånsfonn som den särskilda efterlevandepensionen inte bör finnas inom efterlevandepensioneringen och att den särskilda efterlevandepensionen bör avskaffas. Emellertid har funnit det ligga utanför vårt uppdrag, med hänsyn till direktivens utfomining, att föreslå en sådan lösning. Vi vill trots detta betona vikten av att frågan så snart möjligt bör bli föremål som för fortsatt utredning i annat sammanhang. Genomgående i direktiven är emellertid att efterlevandepensioneringens olika förmånsfonner bör behovsprövade än enligt vara mer dagens system. Där betonas också efterlevandepensionemas roll ett som kompletterande skydd för den efterlevande dennes enda snarare än som inkomstkälla. Vi har därför funnit skäl att närmare pröva frågan om vilka personkategorier som i första hand bör kunna komma i fråga för rätt till särskild efterlevandepension, för den händelse denna pensions form skall finnas kvar framdeles. Vi har även tagit upp frågan om hur stor ersättningen i sig skall vara i ett framtida anpassat efterlevandepensionssystem.

SOU 1998: 120 Förmåner till 381

vuxna efterlevande

En av förutsättningarna för att särskild efterlevandepension skall

utges är enligt gällande regler att den efterlevandes möjlighet be-

att reda sig inkomst genom ett för honom eller henne lämpligt arbete är nedsatt med minst en üärdedel. Med sådan utformning bestäm-

en av melsen om vilka som skall berättigade till denna pensionsförrnån

vara kan det uppstå situationer där den efterlevande visserligen inte kan bereda sig inkomster eget arbete där den efterlevande

genom men trots detta har andra inkomster av inte helt obetydlig beskaffenhet. Det kan således förhålla sig så, att den efterlevande inte har förvärvsin-

egna komster men däremot kapitalinkomster, andra pensionsinkomster från

någon tjänstepensionering eller privat pensionsförsäkring eller inte

en alltför obetydlig förmögenhet. Dessa omständigheter förtar inte den efterlevande rätt till särskild efterlevandepension. Denna konsekvens

av dagens regler kan enligt vårt fönnenande ifrågasättas. Det finns fog att ställa frågan om det över huvud taget bör möjligt bevilja

vara att särskild efterlevandepension i situationer detta slag. Emellertid har vi

av av tillgänglig statistik och gjorda undersökningar kunnat dra den slutsatsen att dessa problem hittills i princip inte aktualiserats i praktiken. Vi har därför stannat för att inte föreslå någon förändring kriterierna

nu av för rätt till särskild efterlevandepension i denna riktning. I avsnitt lO.4.7 återkommer dock till frågan huruvida sådana inkomster skall

påverka den särskilda efterlevandepensionen något sätt.

lO.4.5 Personkretsen

Vårt förslag: Särskild efterlevandepension skall kunna endast

utges till efterlevande vid dödsfallet 55 år eller äldre. I övrigt skall

som var nuvarande regler kvarstå oförändrade.

Som ovan angetts utges särskild efterlevandepension i dag villko-

om ren för rätt till omställningspension föreligger den efterlevande

samt om alltsedan makens död haft svårigheter att försörja sig själv. Vid bedömningen av om förvärvsförmågan är nedsatt skall beaktas den efterlevandes möjlighet att bereda sig inkomster sådant arbete

genom som motsvarar hans eller hennes krafter och färdigheter och rimligen kan

som begäras med hänsyn till utbildning och tidigare verksamhet samt ålder, bosättningsförhållanden och andra därmed jämförliga omständigheter.

Dessa nu angivna regler bör kvarstå oförändrade för framtiden i

en anpassad efterlevandepensionering. Något behov ändring dem

av av har inte visat sig föreligga.

Vid bedömningen rätten till särskild efterlevandepension kan den

av efterlevandes ålder få viss betydelse, nämligen på så sätt det i

en att vissa likartade fall kan ställas större krav i fråga

en yngre person om vilka arbetsuppgifter denne rimligen bör kunna utföra beträf-

som samt fande flyttning till annan ort där arbete kan stå finna. Något

att annat

382 Förmåner till vuxna efterlevande

âlderslaiterium för rätt till särskild efterlevandepension finns emellertid inte i dag.

Av de statistiska uppgifter som redovisat i avsnitt 10.4.3 framgår att det i december 1997 fanns totalt 72 personer som var berättigade till särskild efterlevandepension från folkpensioneringen 68 personer från tilläggspensioneringen. Av dessa var 48 kvinnor. Vidare framgår härav att tre kvinnor var under 40 år medan huvuddelen av de kvinnliga pensionsberättigade var över 45 gamla. Av de manliga pensionsberättigade var däremot ingen under 50 år. Det är således relativt ovanligt med särskild efterlevandepension i dag. Detta beror bl.a. på, förutom

pensionsfonnens konstruktion, att det för kvinnor fortfarande nybeviljas änkepension enligt övergångsbestämmelsema i stor omfattning. Man kan emellertid anta att den särskilda efterlevandepensionen kommer att få en större roll när väl denna möjlighet har upphört eller i vart fall minskat i omfattning. Det är dock svårt att ha någon grundad uppfattning om hur utvecklingen kommer att bli framöver av antalet berättiga-

de till särskild efterlevandepension.

Som framgått av våra allmänna överväganden i kapitel 7 har ifrågasatt rimligheten av att personer i 30-årsåldem kan ges rätt till en i stort sett tidsobegränsad förmån som särskild efterlevandepension. För personer i dessa åldrar bör problem med att för sin försörj-

svara egen ning lösas annat sätt än genom ett passivt utbetalande av en efterlevandepension. Enligt vårt förmenande bör den särskilda efterlevandepensionen, i den mån den alls skall finnas kvar, vara förbehållen kvinnor och män över en viss högre ålder där de svårigheter

som anges som kvalificeringsgiund för denna förmån typiskt sett framstår som mer accentuerade och för vilka arbetsmarknadsläget nomialt sett är betydligt svårare än för yngre.

En sådan åldersgräns gäller bl.a. inom den övergångsvis gällande änkepensioneringen, där änkepension från folkpensioneringen utgår med oavkortat belopp endast under förutsättning att kvinnan har fyllt 50 år vid mannens död. Till änka inte fyllt 36 år vid dödsfallet

som utgår ingen änkepension alls om hon inte har barn under 16 år i hemmet.

Även i andra länder är det relativt vanligt förekommande med sådana åldersgränser inom efterlevandepensioneringen. Således har i Fin-

man land en åldersgräns på 50 år vid dödsfallet för rätt till s.k. begynnelsepension, om den efterlevande inte har eller har haft barn tillsammans med den avlidne. Även för rätt till s.k. fortsättningspension krävs den

att efterlevande var minst 50 år fyllda vid dödsfallet. Också Tyskland har åldersgränser i olika hänseenden. För rätt till "stor" efterlevandepension fordras att den efterlevande maken är 45 år eller äldre eller själv

är yrkes- eller förvärvsoförmögen eller har vårdnaden minst ett

om pensionsberättigat barn. I Frankrike är motsvarande åldersgräns 55 år för

rätt till efterlevandepension.

Förmåner till 383

vuxna efterlevande

Enligt vår uppfattning bör det även för rätt till särskild efterlevandepension finnas nedre åldersgräns för efterlevande i framtiden en som skall kunna komma i åtnjutande av denna fönnån. Som tidigare nämnts anser vi att de i huvudsak arbetsmarknadsmässiga problem som utgör grund för att förmånen infördes bör för efterlevande lösas på yngre ett annat sätt och inom ett annat system än efterlevandepensioneringen. Beaktas bör att dessa efterlevande kommer berättigade till att vara omställningspension, såväl inledande förlängd sådan, förutsättsom om ningarna härför i övrigt är uppfyllda. Däremot har funnit att inte kan föreslå annat än att det alltjämt skall finnas möjlighet bevilja en att särskild efterlevandepension för äldre efterlevande där andra samhälleliga insatser kan mindre välmotiverade och där de

synas svårigheter som anges som kvalificeringsgrund för särskild efterlevandepension

enligt nuvarande bestämmelser typiskt framstår sett som mer accentuerade. Denna åldersgräns kan enligt vårt förmenande bestämmas till 55 ar.o Vi föreslår därför att särskild efterlevandepension skall kunna utges endast till efterlevande vid tidpunkten för dödsfallet fyllt 55 år och som som i övrigt uppfyller de krav i dag uppställs för till denna som rätt pensionsforrn.

l0.4.6 Beräkning särskild

av efterlevandepension, m. m.

Vårt förslag: Särskild efterlevandepension skall i

även fortsättningen

vara inkomstrelaterad och kompletteras med garantipension i de en situationer där den avlidne inte haft några eller haft endast

låga pen-

sionsgrundande inkomster. Den inkomstgrundade delen den särskilda

av efterlevandepensio-

nen skall utges enligt principer samma som för omställningspension eller med 55 % av den avlidnes på visst sätt beräknade efterlevandepensionsunderlag. Denna nivå skall densamma barnvara oavsett om pension samtidigt utges efter den avlidne eller inte. Härutöver skall den efterlevande berättigad till garantipenvara en sion som uppgår till 1,5 prisbasbelopp. Denna garantipension skall avräknas krona för krona inkomstgrundad särskild efterlevandemot pension och viss utländsk pension till 1,15

upp prisbasbelopp. In-

komstgrundad särskild efterlevandepension överstiger som denna nivå skall reducera garantipensionen med 30 %.

Liksom för förlängd omställningspension och barnpension anser att även den särskilda efterlevandepensionen bör beräknas

fortsättningsvis

utifrån ett pensionsunderlag, dvs. för den avlidne en beräknad ålderspension. Vi har funnit det motiverat för dessa förmånsformer låta att en längre tids anknytning till svensk förvärvsverksamhet också leda till en högre pension för den efterlevande, allt i enlighet med den livsinkomst-

384 Förmåner till efterlevande vuxna

princip som präglar det reforrnerade ålderspensionssystemet se närmare i kapitel 8. En särskild fråga är om det samma sätt som för den förlängda omställningspensionen finns anledning att låta den särskilda efterlevandepensionen utöver inkomstrelaterad del också bestå av en grunden skyddsdel eller om denna pensionsfonn endast skall utges som en inkomstrelaterad förmån, således till sitt belopp helt och hållet fick som bli avhängigt av den avlidnes inkomster och intjänade pensionsrätt. I våra direktiv anges, som framhållit tidigare i åtskilliga sammanhang, att efterlevandepensioner med dagens förvärvsmönster bör utgöra endast en för den efterlevande kompletterande inkomst snarare än dennes enda inkomst. Vidare sägs i direktiven att det i dag inte längre finns lika tungt vägande skäl för ett grundskydd inom efterlevandepensione-

ringen som inom ålderspensioneringen.

Vi vill här påpeka vikten av att man i möjligaste mån undviker olika beräkningsmodeller i de olika pensionsfonnema inom efterlevandepensioneringen. Det kan knappast komma i fråga att ha en ordning som kan leda till en höjning av pensionsbeloppet efter det att utbetalningsperioden för omställningspension upphört. En sådan lösning, där man skulle tillåta den särskilda efterlevandepensionen att överstiga det belopp som utbetalats i form av omställningspension, skulle utan tvivel kunna inverka negativt de arbetsmarknadsmässiga insatser som enligt nuvarande system skall sättas in för att möjligt ordna en för den efterleom vande lämplig sysselsättning. En sådan ordning rimmar dessutom illa med det faktum att kostnaderna till följd av ett dödsfall i familjen, dvs. omställningskostnadema, i regel är allra högst i direkt anslutning till själva dödsfallet. Det torde därför vara lämpligt att en samordning finns mellan omställningspensionen och den särskilda efterlevandepensionen till förhindrande av sådana effekter. Enligt nuvarande regler utges särskild efterlevandepension, på samma sätt som omställningspension, med viss garanterad del från folken pensioneringen och därtill i förekommande fall pensionstillskott jämte en del beräknad den avlidnes intjänade pensionspoäng inom tilläggspensioneringen. Detta innebär således att en efterlevande till en person med ingen eller mycket låg ATP-pension under alla förhållanden är garanterad en viss lägsta nivå som dock har reducerats om den avlidne inte uppfyllt kravet på 40 års bosättning eller 30 år med intjänade ATPpoäng. Till detta kommer de skatterättsliga reglerna om särskilt grundavdrag som i de flesta fall leder till en förmånligare behandling skattemässigt av personer som uppbär efterlevandepension. När den särskilda efterlevandepensionen infördes den 1januari 1990 angavs som pensionsformens huvudsakliga syfte att den skulle utgöra ett skydd för den mindre efterlevande inte kan få medel till grupp som sin egen försörjning genom arbetsmarknadsmässiga åtgärder, egen förvärvsinkomst eller andra bidragsforrner såsom sjukbidrag eller förtids-

Förmåner till 385

vuxna efterlevande

pension. Tanken var således att dessa grundläggande

ge personer en försörjning, och detta skulle ske genom dagens folkpension och

pensionstillskott. Vi har frågat dessa tankegångar alltjämt bör

oss om vara vägledande för den särskilda efterlevandepensionen.

Det kan konstateras att av de i december 1997 uppbar

personer som

särskild efterlevandepension försörjdes flertalet pensionsberättigade

huvudsakligen av sin make eller maka vid tidpunkten för dödsfallet. De pensionsberättigade var till största delen hernrnamakar. Ett flertal

var invandrare med dåliga språkkunskaper och dålig anknytning till arbetsmarknaden. Dessa uppgifter tyder på att den efterlevande i första hand skulle vara i behov av kompensation för den uteblivna standard den

som efterlevande tidigare, den avlidne, levt på. Detta talar för den

genom att särskilda efterlevandepensioneringen görs helt och hållet inkornstrelaterad.

För den efterlevande först uppburit omställningspension och

som som sedan går över till att få särskild efterlevandepension skulle detta innebära att det grundskydd i förekommande fall under

som utgetts ornställningsperioden lyfts bort från ersättningen. Som redogjorts

ovan för under avsnittet om förlängd omställningspension kommer detta

att innebära en viss sänkning nettonivåema i förhållande till dagens

av bestärmnelser. Detta är följd bl.a. pensionsinkomster i

en av att ett an passat efterlevandepensionssystem kommer att behandlas för-

som värvsinkomster utan möjlighet till särskilt grundavdrag för pensionärer. Det kan konstateras att dessa belopp, framför allt i de lägre inkornstlägena, inte är den karaktären att efterlevande kan leva

av man som uteslutande dem. Detta bör enligt vårt förmenande inte heller längre vara det huvudsakliga syftet med pensionsfonnen. Det kan inte

vara en fråga för efterlevandepensioneringen dessa efterlevande sådant

att ge ett skydd. Som tidigare nämnts vi att efterlevandepensionen huvud-

anser sakligen skall utgöra en för den efterlevande kompletterande ersättning som till sin storlek görs beroende den avlidnes intjänade pensionsun-

av derlag. Vad efterlevandepensioneringen i första hand har kompense-

att ra för i dessa situationer, dvs. efter det att omställningsperioden

- vars längd i sin tur gjorts beroende den efterlevandes för underåri-

av ansvar ga barn gått till ända, borde således del den standard den

- vara av som avlidne bidragit med vid dödsfallet och skulle ha bidragit med dödsfallet förutan.

Det är således vår uppfattning att den särskilda efterlevandepensionen bör vara helt relaterad till den avlidnes inkomster och således bestå endast av viss andel ett framrälcnat efterlevandepensionsunderlag.

av Särskild efterlevandepension skulle då, motsvarande den

sätt som inkomstrelaterade ornställningspensionen, med 55 efterle-

utges b av vandepensionsunderlaget, bestående av faktiskt intjänad och i vissa

fall

antagen framtida pensionsrätt. Någon garantipension motsvarande den som vi föreslår skall finnas knuten till omställningspensionen bör enligt

13SOU1998:120

386 Förmåner till vuxna efterlevande

vårt förmenande inte finnas för den särskilda efterlevandepensionen, utan denna bör vara helt relaterad till den avlidnes inkomster. Utformningen av den nuvarande särskilda efterlevandepensionen är emellertid ett led i den breda politiska överenskommelse som ledde fram till införandet av de nuvarande reformerade efterlevandepensionsreglerna inkl. övergångsbestämmelsema. Om en sådan ändring som den vi nu förespråkat skall föreslås, dvs. där den särskilda efterlevandepensionen blir helt inkomstrelaterad, är det vår uppfattning att detta bör ske inom ramar som garanterar breda politiska uppslutning som då samma beslutet togs om att införa pensionsforrnen. Vi har därför, trots vår ovan redovisade uppfattning, stannat för att föreslå att den särskilda efterlevandepensionen skall utges enligt samma beräkningsmodell och med samma belopp som den förlängda ornställningspensionen. Detta innebär således att det till den inkomstrelaterade pensionen baserad den avlidnes efterlevandepensionsunderlag skall kopplas en garantipension som till sin konstruktion liknar den som föreslagits för garantipensionen inom det reformerade ålderspensionssystemet. Särskild efterlevandepension skall således enligt vårt förslag, i likhet med den förlängda omställningspensionen, utges med 55 % av den avlidnes efterlevandepensionsunderlag beräknat enligt en livsinkornstprincip. Till denna skall kopplas en garantipension med en garanterad nivå om 1,5 prisbasbelopp som avräknas mot hela den inkomstrelaterade efterlevandepensionen, jämte viss utländsk pension som inte är av utfyllnadskaraktär, upp till 1,15 prisbasbelopp. Därefter avräknas garantinivån mot 30 % av den inkomstrelaterade pension som överstiger 1,15 prisbasbelopp se närmare angående beräkningsmodellen i avsnitt 10.3.4. En sådan garantipension får betydelse i större eller mindre grad i de fall den avlidne efterlämnar ett efterlevandepensionsunderlag som understiger sex prisbasbelopp. Vid högre underlag kommer pensionen att vara helt och hållet inkomstrelaterad. Rätten till särskild efterlevandepension inträder då rätten till inledande eller förlängd omställningspension upphör. I de fall där den efterlevande inte kommer att vara berättigad till förlängd omställningspension kommer alltså rätten till särskild efterlevandepension att inträda då rätten till inledande omställningspension upphör, dvs. efter ett år. Garantipension till inledande omställningspension kommer i sådana fall, enligt vad som föreslagits i avsnitt 103.4, att utges enbart under de första sex månaderna efter ett dödsfall. För att undvika att pensionen blir lägre under de sex månader återstår den inledande omställningsperiosom av den och därefter åter höjs när rätten till särskild efterlevandepension inklusive garantipension inträder föreslår vi, samma sätt som föreslagits beträffande garantipension till inledande omställningspension då denna följs av förlängd omställningspension, att en efterlevande som kommer att vara berättigad till särskild efterlevandepension efter året med inledande omställningspension skall redan då rätten till garantipen-

Förmåner till 387

vuxna efterlevande

sion till inledande omställningspension upphör ha till

rätt en garantipen-

sion samma nivå och med konstruktion den kommer

samma som som att utbetalas till särskild efterlevandepension. Bedömningen den

av om efterlevande har rätt till särskild efterlevandepension skall göras vid den tidpunkt då rätten till garantipension till inledande

omställningspension

upphör, dvs. sex månader efter dödsfallet. Garantipensionen skall

utges

så länge inkomstgnmdad inledande ornställningspension den

utges, men

skall dras in om förutsättningarna för särskild efterlevandepension inte längre är uppfyllda.

Garantipensionen skall, skäl anförts i avsnitten omställ-

som om ningspension, utbetalas oavkortad endast i de fall den avlidne uppfyllt

kravet 40 års försäkiingstid i Sverige närmare härom i avsnitt

10.5. Vi anser att det även för rätt till oavkortad garantipension till den särskilda efterlevandepensionen bör uppställas krav på till

anknytning

Sverige motsvarande de föreslås för rätt till oavkortad garantipen-

som sion till omställningspension och även föreslagits för garantipen-

som sionen i det reformerade ålderspensionssystemet. Ett sådant anknyt-

ningskrav finns även i dag så sätt att det krävs 40 års bosättning eller 30 år med ATP-poäng för rätt till oavkortad folkpension i form bl.a.

av efterlevandepension. Vi har i detta avseende inte funnit anledning

att föreslå några större förändringar i förhållande

till dagens bestämmelser.

Någon särskild regel för den del efterlevandepensionen

av som är helt inkomstrelaterad motsvarande den 30-årsregel i dag finns

som för rätt till oavkortad pension från tilläggspensioneringen kommer emellertid inte längre att vara erforderlig med hänsyn till den livsinkomstprincip som ligger till grund för beräkningen

av pensionsunderlaget.

10.4.7 Partiell särskild efterlevandepension

Vårt förslag: Särskild efterlevandepension skall kunna

utges endast som hel eller halv förmån. Är arbetsförmågan helt nedsatt, skall

hel särskild efterlevandepension utbetalas. Är den avlidnes

arbetsförmåga

nedsatt i mindre omfattning likväl med minst hälften, skall sådan

men pension utges med hälften så belopp.

stort

I dag utbetalas hel särskild efterlevandepension den efterlevandes

om möjlighet att bereda sig inkomst arbete är helt nedsatt. Är den

genom efterlevandes möjlighet att bereda sig sådan inkomst nedsatt

med minst tre fjärdedelar, utges tre fjärdedels pension. Även halv pension och en fjärdedels pension kan utges. Det sker i de fall den efterlevandes möjlighet att bereda sig inkomster är nedsatt med hälften respek-

tive med en fjärdedel.

l december 1997 uppbar 72 särskild

personer efterlevandepension

från folkpensioneringen och 68 från

personer tilläggspensionering-

en. Av dessa uppbar 9 fjärdedels pension, 11

personer en personer

388 Förmåner till efterlevande SOU 1998: 120 vuxna

halv pension, 7 personer tre fjärdedels pension och 45 personer hel pension. Möjligheten att erhålla särskild efterlevandepension med en fjärdedel infördes den l juli 1993. Samma förändring gjordes samtidigt inom förtidspensioneringen. Huvudsyftet bakom denna lagändring var egentligen att anpassa förtidspensioneringens bestämmelser till reglema för uttag av sjukpenning, där det sedan tidigare funnits möjlighet att erhålla sjukpenning vid en fjärdedels nedsättning av arbetsförmågan. I förarbetena till dessa lagändringar prop. 1992/93:31 s. 64-66 angavs beträffande den särskilda efterlevandepensionen att förändringen var motiverad för att få principiell överensstämmelse mellan förrnånsen formerna. I propositionen framhölls vidare att en fjärdedels förtidspension bör beviljas med restriktivitet och att sådan fönnån bör utges endast i fall då man klart kan konstatera att arbetsnedsättningen har sin grund i en skada eller uppstått till följd av sjukdom. Vidare angavs att ett normalt åldrande eller andra omständigheter i och för sig kan som påverka arbetsförmågan inte skall utgöra grund för att utbetala en fjärdedels förtidspension. För rätt till såväl sjukpenning förtidspension förutsätts att den som försäkrades arbetsförmåga är nedsatt grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförrnågan. Ett motsvarande medicinskt kriterium finns inte för rätt till särskild efterlevandepension. I stället är det så, att om förutsättningar för rätt till förtidspension föreligger sådan pension skall utges i stället för särskild efterlevandepension. Trots detta medicinska krav nedsättning av prestationsfönnågan för rätt till bl.a. förtidspension måste det vara förenat med bedömningssvårigheter att avgöra den försäkrades kvarvarande arbetsförmåga de ñngradiga nivåer som i dag gäller inom förtidspensioneringen. Dessa svårigheter torde än uttalade vid prövningvara mer en av om en efterlevande skall vara berättigad till en fjärdedels eller annan andel särskild efterlevandepension, eftersom det i dessa situatiointe finns lika konkreta bedömningsgrunder inom förtidspenner som sioneringen för vad konstituerar nedsättning arbetsfönnågan. som en av Vi har mot bakgrund av det anförda ifrågasatt möjligheten av att på ett så ñngradigt sätt som dagens regler ger utrymme för bestämma den efterlevandes förvärvsförmåga respektive förvärvsoförmåga. Motivet bakom införandet av möjligheten att erhålla förtidspension med en fjärdedel hade sin utgångspunkt i att skapa en samordning mellan förtidspensioneringen och reglerna för sjukpenning. Något uttalat syfte bakom motsvarande förändring för den särskilda efterlevandepensionen angavs inte i förarbetena. Vi anser med hänsyn till det sagda att särskild efterlevandepension fortsättningsvis skall kunna utges endast hel eller halv förmån. som Enligt riksdagsbeslut skall fr.o.m. den 1 januari 1999 hel förtidspension utges till en försäkrad vars arbetsförmåga är helt eller i det när-

SOU 1998: 120 Förmåner till efterlevande 389 vuxna

maste helt nedsatt. Enligt hittillsvarande regler skall arbetsförmågan vara helt nedsatt för att rätt till hel förtidspension skall föreligga. Motivet till denna uppmjukning av kriteriet för rätt till hel förtidspension har i förarbetena prop. l997/98:1ll s. 46 ff angetts att det vid bevara dörrmingen av en nedsättning arbetsförmågan kan mycket svårt av vara att avgöra huruvida nedsättningen är fullständig eller det kvarstår om någon mindre arbetsförmåga. Som riktlinje för när hel förtidspension skall utbetalas anges att arbetsförrnågan måste nedsatt med minst vara sju åttondelar. Trots denna förändring av kriterierna för rätt till hel förtidspension anser vi att det inte är påkallat med motsvarande uppmjukning de av kriterier som uppställs för rätt till hel särskild efterlevandepension. I detta sammanhang bör även beaktas att rätten till förtidspension är, till följd av den strikta medicinska bedömning enligt nuvarande regler som skall ske, betydligt mer begränsad både i förhållande till tidigare bestämmelser området och i förhållande till de förutsättningar som uppställs för rätt till särskild efterlevandepension. Det finns därför enligt vår mening inget avgörande skäl mot att ha olika krav arbetsförmågans nedsättning i de olika pensionssystemen. Vi föreslår därför att arbetsförrnågan alltjämt skall helt nedsatt vara för att hel särskild efterlevandepension skall kunna utges. Är den avlidnes arbetsförmåga nedsatt i mindre omfattning dock minst till hälften, skall sådan pension utges med halvt belopp.

10.4.8 Inkomstprövning den särskilda m.m. av

efterlevandepensionen

Vårt förslag: Den särskilda efterlevandepensionen skall inte inkomstprövas.

I nuvarande regelsystem förekommer inte någon inkomstprövning av de reformerade efterlevandepensionema. Däremot reduceras den särskilda efterlevandepensionen, såvitt både folkpensions- och avser tilläggspensionsdelen, av vissa socialföräkringsförmåner såsom arbetslöshetsersättning, förtidspension, From. den l april 1997 m.m. gäller att folkpension i form änkepension i viss utsträckning skall av inkomstprövas mot den efterlevandes inkomster. egna I våra direktiv har i samband med att frågan behovet grundom av skydd inom efterlevandepensioneringen tagits även angetts att utupp gångspunkten bör att ett eventuellt grundskydd fortsättningsvis i vara större utsträckning än i dag skall inkomst- eller behovsprövat. vara Pâ motsvarande sätt som änkepensionen från folkpensioneringen i dag inkomstprövas skulle grundskyddsdelen till den särskilda efterlevandepensionen kunna bli föremål för inkomstprövning i ett till det reformerade ålderspensionssystemet anpassat efterlevandepensionssys-

390 Förmåner till vuxna efterlevande

tem. Däremot kan en inkomstprövning den del är inkomstrela-

av som terad enligt vårt förmenande inte gärna komma i fråga.

En ordning med inkomstprövning grundskyddet till den särskilda

av efterlevandepensionen skulle visserligen ha den fördelen att endast efterlevande som verkligen är i behov stöd erhåller sådant grundskydd.

av Å andra sidan kan en sådan inkomstprövning skapa incitament för den

efterlevande att inte samma aktiva sätt försöka ta sig i

som annars eller återvända till förvärvslivet. Detta skulle eventuellt delvis kun-

man na komma till rätta med genom att i större utsträckning än dagens regler

medger föreskriva deltagande i rehabiliteringsverksamhet eller andra

former av aktiverande åtgärder för att rätt till förmånen skall föreligga.

Frågan är ändå om det är rimligt att ha sådan inkomstprövning

en för den särskilda efterlevandepensionen. Särskild efterlevandepension skall utges endast under förutsättning att den efterlevande har nedsatt förvärvsfönnåga, som varat alltsedan dödsfallet. Om hel sådan pension utges har den efterlevande ingen förvärvsinkomst och någon in-

egen komstprövning kommer då bara i undantagsfall vid större kapitalin-

komster e.d. att bli aktuell. Emellertid skall särskild efterlevandepen-

sion, enligt vad föreslår, kunna halv förmån. Om den ef-

utges som terlevande då har en kvarvarande arbetsförmåga utnyttjas till

som förvärvsarbete kan det inte gärna komma i fråga inkomsterna

att av detta halvtidsarbete skulle prövas mot den pension uppbärs och

som som avser att ge ersättning för den andra arbetsoförmögna delen. Detta skulle i så fall sannolikt leda till att den efterlevande i mycket begränsad omfattning tog tillvara den arbetsförmåga alltjämt fanns att skaffa

som sig egna förvärvsinkomster utan i stället lät sig försörjas hel

genom särskild efterlevandepension, möjligheter härtill skulle föreligga.

om Det kan av dessa skäl inte komma i fråga att inkomstpröva halv sär-

en skild efterlevandepension mot den efterlevandes förvärvsinkomster till följd av kvarvarande partiell arbetsförmåga.

Det skall i detta sammanhang även påpekas att en viss inkomstprövning av den särskilda efterlevandepensionen ändå kommer att ske

genom att förmånen enligt våra förslag kommer beskattningsbar

att vara

samma sätt som andra förvärvsinkomster. Något särskilt grundavdrag skall inte längre finnas för denna eller andra efterlevandeförmåner. Inte heller kommer dessa vid ett nybeviljande att kunna kompletteras med särskilt bostadstillägg till pensionärer angående dessa delar i

se mer avsnitt 10.3.4.

Emellertid torde det kunna uppstå situationer där den efterlevande visserligen inte kan bereda sig inkomster arbete skäl

genom eget av som berättigar till särskild efterlevandepension där den efterlevande

men trots detta har andra inkomster av inte helt obetydlig beskaffenhet. Det kan således förhålla sig så, att den efterlevande inte har för-

egna värvsinkomster men däremot kapitalinkomster eller inte alltför obe-

en tydlig förmögenhet. Dessa omständigheter förtar inte den efterlevande

SOU 1998: 120 Förmåner till efterlevande 391

vuxna

rätt till särskild efterlevandepension i dag. En sådan konsekvens kan enligt vår mening ifrågasättas. Det torde mest rimligt att det inte

vara skapas möjligheter att uppbära särskild efterlevandepension i situationer där det typiskt sett inte föreligger något egentligt ekonomiskt behov

av ett sådant stöd från samhällets sida. Som tidigare nämnts skall särskild efterlevandepension beviljas endast i de fall andra möjligheter till försörjning inte föreligger och där rehabiliterande åtgärder inte har gett avsedd effekt. Att i detta sammanhang endast beakta förvärvsinkomster och således helt bortse från kapitalinkomster och förmögenhet, vilket i andra sammanhang påverkar såväl pensioner andra bidrag,

som synes mindre välmotiverat. Vi har ställt frågan det över huvud taget

oss om skall vara möjligt att i situationer de här beskrivna bevilja särskild

som efterlevandepension. Frågan är alltså efterlevande visserli-

om en som gen inte kan försörja sig förvärvsinkomster väl

genom egna men avkastning av förmögenhet eller andra kapitalinkomster skall kunna erhålla sådan pension. Enligt vårt förmenande framstår det

som mest följdriktigt att sådana hänsyn i princip tas redan vid prövning frågan

av om den efterlevande kvalificerat sig för rätt till förmånen sådan och

som inte därefter vid en inkomstprövning den. Som har framgått

av av avsnitt 10.4.3 har emellertid kommit fram till att det för närvarande inte

finns tillräcklig anledning att föreslå någon förändring beträffande de

grundläggande förutsättningar som enligt nuvarande bestämmelser

uppställs för rätt till särskild efterlevandepension.

Däremot har övervägt att föreslå att inkomstprövning den sär-

av skilda efterlevandepensionen skall göras mot den efterlevandes kapitalinkomster samt avkastning av förmögenhet enligt likartade principer som i dag gäller för inkomstprövning änkepension. Av tillgänglig

av statistik har emellertid kunnat konstateras ingen dem i dag

att av som uppbär denna pensionsforrn har sådana inkomster. En inkomstprövning av förmånen mot den efterlevandes kapitalinkomster och

egna eventuell förmögenhet skulle därför i dag inte medföra några besparingar eller andra konsekvenser och kan för framtiden leda till

antas endast en mycket marginell besparing. Med hänsyn härtill även

samt med beaktande av att sådan inkomstprövning i sig skulle medföra

en ett inte obetydligt administrativt merarbete med ökad administrativ

en kostnad som följd, anser att det för närvarande inte föreligger något uttalat behov av att föreslå sådan inkomstprövning.

När möjligheten till nybeviljande änkepension kan emel-

av avtar lertid antalet efterlevande med särskild efterlevandepension komma att öka. Om det i samband härmed kan konstateras att efterlevande i mer än enstaka undantagsfall faktiskt har kapitalinkomster eller förmögenhet av viss omfattning vid sidan särskild efterlevandepen-

av sion, bör emellertid frågan det över huvud taget skall finnas möj-

om lighet för efterlevande med sådana inkomster och tillgångar erhålla

att

392 Förmåner till vuxna efterlevande SOU 1998: 120

särskild efterlevandepension samt även frågan om inkomstprövning av förmånen åter tas under övervägande.

Sammanfattningsvis föreslår vi att någon inkomstprövning inte skall ske av den särskilda efterlevandepensionen mot den efterlevandes egna inkomster.

Som redovisats i avsnitt 10.4.5 föreslår att endast efterlevande

som vid dödsfallstidpunkten fyllt 55 år skall kunna komma i åtnjutande

av särskild efterlevandepension. På detta sätt skapas behovsanpas-

en mer sad efterlevandeförmån än vad är fallet enligt dagens regler.

som

10.4.9 Minskningsregeln i ett anpassat

efterlevandepensionssystem

Vårt förslag: Särskild efterlevandepension skall enligt prin-

samma ciper som enligt dagens regler minskas med andra sociala förmåner som den efterlevande uppbär vid sidan pensionen under förutsätt-

av ning att denna andra förmån utges för tid och för ned-

samma samma sättning av förvärvsmöjligheten som den särskilda efterlevandepensionen. Även utländska sociala förmåner skall reducera pensionen.

Minskningen skall i första hand göras garantipensionen till särskild efterlevandepension.

I samband med införandet den särskilda efterlevandepensionen

av uttalades i förarbetena SOU 1987:55 242 och 1987/882171

s. prop. s. 128 att denna förmån skulle syfta till att utgöra ett skyddsnät för änkor och änklingar vilkas försörjning inte kunde tillgodoses

annan väg. Den skulle således subsidiär i förhållande till andra ekono-

vara miska ersättningar i form av bl.a. sociala förmåner olika slag. Detta

av tog sig uttryck bl.a. i regeln i 8 kap. 9 § AFL, innebär att särskild

som efterlevandepension inte utges med anledning nedsättning i för-

av värvsmöjlighetema för vilken den efterlevande är berättigad till

egenlivränta från arbetsskadeförsälaingen. Denna regel bör enligt vår

mening överföras oförändrad till den föreslagna lagen efterle-

av oss om vandepension. Härutöver finns även i 3 kap. AFL bestämmelser

om samordning mellan särskild efterlevandepension och sjukpenning när det gäller förutsättningarna för beviljande den sistnämnda förmå-

av nen. Sålunda har försäkrad uppbär hel särskild efterlevande-

en som pension inte rätt till sjukpenning. Vidare skall, den försäkrade

om uppbär särskild efterlevandepension, vid prövningen den försäkra-

av des rätt till sjukpenning hans eller hennes arbetsförmåga bedömas med bortseende från den nedsättning arbetsförmågan ligger till

av som grund för utgående pension. Våra förslag innebär inte några förändringar i dessa avseenden.

Förmåner till efterlevande 393

vuxna

Vidare tillkom vid införandet av den särskilda efterlevandepensionen särskilda rninskningsregler innebörd att, den efterlevande

av om har rätt till annan social förmån som avser att kompensation för

ge samma nedsättning av förvärvsmöjlighetema den särskilda efter-

som levandepensionen, det inte kan utges särskild efterlevandepension ograverad. Dessa regler finns intagna i 8 kap. 12§ och 14 kap. 7 § AFL.

Enligt dessa nuvarande bestämmelser området skall folkpension i form av särskild efterlevandepension minskas med vissa sociala förmåner som finns uppräknade i 8 kap. 12§ AFL. Minskning skall därvid göras med bl.a. förtidspension, delpension, dagpenning från arbetslöshetskassa och vissa vuxenstudiebidrag. En förutsättning för en sådan minskning är emellertid att den efterlevande uppbär soci-

förmån som avser att kompensation för nedsättning

ge samma av förvärvsmöjlighetema den särskilda efterlevandepensionen. Om

som den efterlevande uppbär halv särskild efterlevandepension och därtill arbetslöshetsersättning med 50 % för den kvarvarande arbetsförrnögna delen skall någon minskning enligt förevarande bestämmelse inte komma i fråga.

När minskningsregeln infördes skulle minskningen särskild ef-

av terlevandepension göras endast mot svenska sociala förmåner. I

samband med att folkpensionen gjordes beroende den pensionsberätti-

av gades eller, beträffande efterlevandepension den avlidnes, bosättningsår eller med intjänade ATP-poäng ändrades även rninskningsregeln på så sätt att den sociala förmån med vilken den särskilda efterlevandepensionen skulle minskas fortsättningsvis skulle kvotdels-

beräknas samma sätt som efterlevandepensionen med utgångspunkt

från den avlidnes bosättnings- eller intjänandeår. Med sådan för-

en ändring ansåg man det rimligt att även beakta utländska sociala förmåner på motsvarande sätt svenska och således låta sådana redu-

som cera den särskilda efterlevandepensionen. Detta ansågs inte stå i strid med art. 12.2 och 46 c i förordningen EEG 1408/71 med särskilda

nr bestämmelser om bl.a. Sammanträffande förmåner olika slag.

av av

Om den särskilda efterlevandepensionen utges med viss andel

av oavkortad sådan pension till följd bestämmelserna i 5 kap. AFL

av skall minskningen de nämnda sociala förrnånema således

av ovan enligt hittillsvarande regler göras endast med hänsyn till motsvarande andel av förmånen. Har den avlidne kunnat tillgodoräknas endast 30 bosättningsår skall folkpension i form särskild efterlevandepension

av utges med endast 30/40 oavkortad sådan pension. Har den

av pensionsberättigade efterlevande rätt till t.ex. förtidspension skall även förtidspensionen reduceras med hänsyn till den avlidnes bristande anknytning innan minskning görs i förhållande till den särskilda efterlevandepensionen och detta oavsett den efterlevandes tillgodoräknade bosättningsår.

394 Förmåner till vuxna efterlevande SOU 1998: 120

I 14 kap. 7 § anges att minskningsregeln i 8 kap. 12§ skall gälla även i fråga om särskild efterlevandepension från tilläggspensioneringen. I detta hänseende skall vid minskningen ses till den avlidnes tillgodoräknade år med ATP-poäng för frågan oavkortad förmån om skall minskas mot oavkortad tilläggspension i form av särskild efterlevandepension. Om den avlidne har kunnat tillgodoräknas 20 år med ATP-poäng faktiska eller antagna skall således 20/30 av den sociala förmånen reducera 20/30 av oavkortad särskild efterlevandepension. Motsvarande reducering skall utländsk social förmån. göras av en I första hand skall den sociala förmånen minska tilläggspensionen och först därefter folkpensionen. I föregående avsnitt har vi redovisat våra överväganden i frågan om det finns anledning att införa regler inkomstprövning av den särom skilda efterlevandepensionen. Vi har emellertid funnit att det för närvarande inte finns anledning att föreslå några sådana bestämmelser. Däremot anser det vara uppenbart att den redovisade minskovan ningsregeln, framför allt med hänsyn till att den särskilda efterlevandepensionen är tänkt som en subsidiär försörjning i de fall annan försörjning inte står att få, skall finnas kvar fortsättningsvis i ett anpassat

efterlevandepensionssystem.

Den konstruktion som vi föreslagit beträffande den särskilda efterlevandepensionen skiljer sig emellertid från nuvarande modell. Bl.a. har grundskyddet i form av garantipension utformats utfyllsom en nadspension vars storlek gjorts beroende av en samtidigt utbetalad inkomstrelaterad pension. I dag är folkpension i form av särskild efterlevandepension en baspension som i sig inte förutom beträffande pensionstillskottet påverkas av den inkomstgrundade pensionens storlek. Vidare är i dag särskild efterlevandepension från såväl folksom tilläggspensioneringen 40- alternativt 30-delsberäknad med hänsyn till tillgodoräknade bosättningsår eller år med intjänade eller antagna ATP-poäng. I det av oss föreslagna systemet kommer garantipensionen att vara föremål för 40-delsberäkning med hänsyn till en den avlidnes försäkringstid. Härtill kommer att den inkomstgrundade pensionen fortsättningsvis kommer att beräknas på ett reformerat pensionsunderlag i likhet med den reformerade ålderspensionen. Detta innebär bl.a. att den avlidnes inkomster under hela livet kommer att vara avgörande för beräkningsunderlaget för inkomstgrundad efterlevandepension ett annat sätt än vad som gäller inom tilläggspensioneringen i dag. Någon motsvarighet till l5/30-reglerna som i dag tilllämpas för tilläggspensionens del kommer inte att finnas kvar för framtiden. Som ovan nämnts beräknas den särskilda efterlevandepensionen på så sätt att garantipensionen beräknas med hänsyn till den inkomstrelaterade särskilda efterlevandepensionen. Vid denna beräkning skall beaktas den avlidnes eventuellt bristande försäkringstid för garantipension

SOU 1998: 120 Förmåner till 395

vuxna efterlevande

genom att garantipensionens basnivå och avtrappningsintervall först reduceras. Därefter skall hela den inkomstrelaterade pensionen beaktas vid bestämmandet av garantipensionens storlek.

Den sålunda framräknade särskilda efterlevandepensionen skall

sedan minskas med hänsyn till social förmån den efterlevande

en som uppbär avseende samma tid och nedsättning förvärvsmöjlig-

samma av heten. Det är vår uppfattning att även utländska sociala förmåner

av motsvarande slag skall beaktas i detta hänseende. Med hänsyn till

att särskild efterlevandepension enligt våra förslag till sin konstruktion skiljer sig från nuvarande andelsberäknade pension från folk- och

tilläggspensioneringen har funnit att den minskning skall ske

som av den särskilda efterlevandepensionen bör göras hela den sociala

mot förmån som den efterlevande uppbär vid sidan pensionen, dvs.

av utan något hänsynstagande till den avlidne endast har haft fåtal år med

om ett pensionsgrundande inkomster eller tillgodoräknad försäkringstid för garantipension.

En sådan minskningsmodell den föreslagna kan kom-

som av oss nu ma att föranleda vissa internationella komplikationer i förhållande till andra EU/EES-länder såvitt gäller beaktande även från sådant

av en land uppburen social förmån. Vi har emellertid inte haft möjlighet

att inom den tidsram som stått till buds utforma förslag till bestämmel-

oss ser som närmare stämmer överens med intentionerna bakom förordningen EEG nr 1408/71. Denna fråga bör därför bli föremål för

ytterligare överväganden under den fortsatta beredningen detta betänkan-

av de.

I detta sammanhang bör även ställning tas till den inkomstrela-

om terade delen den särskilda efterlevandepensionen skall minskas

av före garantipensionen på motsvarande sätt sker enligt

som nuvarande bestämmelser. Här bör emellertid beaktas garantipension till

att sär-

skild efterlevandepension, till skillnad från folkpension i form ef-

terlevandepension, utgör en utfyllnadspension och inte någon baspen-

sion. Mot denna bakgrund och med beaktande garantipensionen

av att enligt våra förslag skall finansieras över statsbudgeten, är det enligt vår uppfattning lämpligt att låta den sociala förmånen först reducera garantipensionen och först därefter den inkomstrelaterade särskilda

efterlevandepensionen. Sammanfattningsvis föreslår att särskild efterlevandepension

alltjämt skall vidkännas reducering, såväl beträffande garantipensionen som beträffande den inkomstrelaterade delen, i de fall den efterlevande uppbär andra sociala förmåner för tid och

som utges samma

för samma nedsättning förvärvsmöjligheten. De sociala förmåner

av som sålunda skall verka reducerande bör desamma

vara som enligt dagens regler, dvs. de i 8 kap. 12 § AFL. Vid

som anges minskningen

skall garantipensionen reduceras först och därefter den inkomstrelaterade delen.

396 Förmåner till vuxna efterlevande

10.5¶Anknytningskrav för rätt till oavkortad

garantipension

10.5.l Inledning

Enligt de nu gällande bestämmelserna skall omställningspension och särskild efterlevandepension samt även barnpension från folkpensioneringen andelsberäknas i 40-delar eller 30-delar i förhållande till den avlidnes bosättningstid i Sverige i förekommande fall inklusive framtida bosättningstid eller år med intjänade ATP-poäng och motsvarande antagna sådana år. I avsnitt 2.1.1 och 2.1.2 har redovisat innebörden av nuvarande regler i dessa hänseenden. Dessa anknytningsregler infördes med verkan från den 1januari 1993. I avsnitt 10.5.2 nedan redovisar

närmare anledningen till varför krav viss tids anknytning till Sverige införts för rätt till oavkortad folkpension i form av bl.a. efterlevandepension. I avsnitt l0.5.3 behandlar frågan om det även i det framtida efterlevandepensionssystemet finns anledning att ha kvar någon typ av anknytningsregel för rätt till oavkortad garantipension till vuxna efterlevande, dvs. om storleken av den garantipension som föreslagits för den inledande och den förlängda omställningspensionen samt även för den särskilda efterlevandepensionen skall vara beroende av den avlidnes eller annans anknytning till Sverige. I detta sammanhang bör påpekas att någon sådan anknytningsregel, till skillnad från dagens

regler, inte kommer att vara erforderlig för det grundskydd i form av underhållsstöd som föreslår inom barnpensioneringen se avsnitt 9.5.

10.5.2 Nuvarande regler och syftena bakom dessa

De nu gällande bestämmelserna innebär att den försäkrade genom folkpensioneringen har ett grundskydd till såväl den inledande som den förlängda omställningspensionen samt även till den särskilda efterlevandepensionen. Folkpensionen är till sin storlek beroende av hur länge den avlidne har varit bosatt i Sverige eller hur många år med intjäna-

av de ATP-poäng som den avlidne kan tillgodorälmas. Vid bedömningen av hur ett grundskydd inom den anpassade efterlevandepensioneringen bör utformas kan finnas skäl att först något erinra om de motiv som ligger bakom nuvarande krav viss anknytning i form av bosättning eller år med intjänade ATP-poäng och ställa frågan om dessa gör sig gällande även för ett anpassat efterlevandepensionssystem.

Bakgrunden till de förändringar av folkpensionsreglema som trädde i kraft den 1 januari 1993 bl.a. önskan att åstadkomma anpass-

var en en ning till förordningen EEG nr 1408/71. Före den 1januari 1993 gällde

Förmåner till vuxna efterlevande 397

att svenska medborgare hade rätt till folkpension förmånligare villkor än utländska medborgare. Svenska medborgare hade rätt till folkpension vid bosättning i Sverige utan någon föregående kvalifikationstid avseende försäkring eller bosättning. För utländska medborgare krävdes däremot viss tids bosättning i Sverige innan rätt till folkpension uppkom. För efterlevandepensioneringens del innebar dessa fr.o.m. den l januari 1980 gällande regler dessförinnan hade utländska medborgare över huvud taget ingen rätt till svensk folkpension grundval av den svenska lagstiftningen att den avlidne omedelbart före sin död måste ha varit bosatt i Sverige i minst fem år sex månader för barnpension och att den efterlevande vid dödsfallet var bosatt i landet eller att den efterlevande var bosatt i Sverige sedan minst fem år sex månader för barnpension och den avlidne var bosatt i landet vid dödsfallet. Denna skillnad mellan svenska och utländska medborgare stod såvitt gäller med- borgare i de andra medlemsländerna i direkt strid med likabehand- lingsprincipen i förordningen EEG nr 1408/71. Vidare innebar den att personer som väl kvalificerat sig för folkpension var berättigade till oavkortad folkpension, oavsett bosättningstidens längd. Någon ovillkorlig rätt att erhålla folkpension vid bosättning utomlands fanns inte, varför folkpensionsreglema även stod i strid med exportabilitetsprincipen i nämnda förordning. Om bestämmelserna i förordningen skulle ha tillämpats reglerna om folkpension i deras äldre lydelse skulle kvalifikationstiden för utlänningar behöva avskaffas såvitt gäller medborgare i länder inom EU/EES. Detta skulle ha inneburit att medborgare i dessa länder skulle ha blivit berättigade till oavkortad folkpension direkt vid bosättning i Sverige. Det skulle också ha inneburit att oavkortad sådan pension skulle ha behövt utbetalas även då den pensionsberättigade flyttade till ett annat EU/EES-land. Bestämmelserna i EG-förordningen skulle dessutom få till konsekvens att rätt till oavkortad folkpension skulle ha tillkommit alla som är medborgare i ett EU/EES-land och bosatta inom EU/EES och som någon gång i sitt liv varit bosatta i Sverige. Mot denna bakgrund föreslogs de beräkningsprinciper som ligger till grund för dagens regler om folkpension och som även till viss del kornmer att ligga till grund för beräkningen garantipension i det reformeav rade ålderspensionssystemet. Dessa innebär att rätten till folkpension gjordes beroende av tid för bosättning i Sverige genom en 40-dels beräkning. För rätt till oavkortad folkpension i form av bl.a. ålderspension och efterlevandepension krävs i dag att den försäkrade avlidne kan tillgodoräkna sig minst 40 års bosättning i Sverige mellan 16 och 65 års ålder. I de fall dödsfallet sker i förvärvsaktiv ålder finns möjligheter att beakta även s.k. framtida bosättningstid med utgångspunkt från den

398 Förmåner till efterlevande SOU 1998: 120

vuxna

avlidnes bosättning fr.o.m. 16 års ålder året före dödsfallet

t.o.m. se vidare i avsnitt 2.1.1. Genom denna princip gjordes det möjligt till

att personer som bott en kortare tid i Sverige utge proratatemporis-

en beräknad pension, dvs. den berättigade får enbart så del den

stor av sammanlagda pensionen från vart och ett flera länder

av som motsvarar tiden för bosättning i respektive land. Med sådan regel uppkom ock-

en så skälig avvägning rätt till folkpension mellan å sidan

en av ena personer som flyttat från Sverige till ett annat land och å andra sidan

personer som flyttar till Sverige från ett annat land. Den allmänna försäkringens

pensionsskydd kom att relateras till bosättningstiden här i landet under

den aktiva delen av livet. Det kunde vidare inte oskäligt

anses att svenskar som bott utomlands några år och flyttar tillbaka får lägre folkpen-

sion än tidigare. Ofta har dessa förvärvat rätt till pension från

personer ett utländskt system under motsvarande tid och det är rimligt den

att som under hela sitt liv bidragit efter ekonomisk förmåga till finansie-

ringen av folkpensioneringen har rätt till större pension. Nuvarande

en anknytningsmodell motverkar dessutom samtidigt uppbär

att en person oavkortade förmåner från än ett land.

mer

Folkpension kan enligt de gällande reglerna även 30-

nu vara delsberäknad, dvs. beroende antalet år med intjänade ATP-poäng.

av Pensionen utges därvid enligt den beräkningsmetod bäst resul-

som ger tat för den pensionsberättigade. 40-dels beräknad

folkpension utges

endast till svensk eller utländsk medborgare är bosatt i Sverige. En

som svensk medborgare har emellertid rätt till 30-delsberäknad folkpension

även om han är bosatt utomlands, något utländsk medborgare

som en inte har. Dessa begränsningar kan dock inte upprätthållas i förhållande

till EU/EES. För medborgare i något sådant land bosatta inom

som är detta område och under tid minst år varit bosatta i Sveri-

som en av ett ge gäller att förmåner skall utges i omfattning de

samma som om vore bosatta i Sverige. Detta innebär att såväl 40-delsberäknad 30-

som delsberäknad folkpension måste inom EU/EES. Till

exporteras skillnad från vad som gällde enligt äldre bestämmelser behöver emellertid

inte oavkortad folkpension exporteras utan endast så andel

stor som motsvarar bosättningstid eller ATP-beräknad tid i Sverige. T.ex.

en tysk medborgare bott i Sverige och tjänat in rätt till folkpension

som och som sedan flyttar till USA har då inte rätt till folkpension eftersom

han inte är bosatt inom unionen eller i något EES-land.

Under förarbetena prop. 1992/93:7 till dessa anknytningsregler

diskuterades även det den avlidnes eller den efterlevandes bo-

om var sättning som skulle vara avgörande för beräkningen efterlevandepen-

av sion. Enligt äldre bestämmelser på efterlevandepensionsornrådet

var utgångspunkten att folkpensionen skulle utgöra ekonomisk grund

Förmåner till efterlevande 399 vuxna

trygghet för personer som är bosatta i Sverige. Efterlevandepension utgick därför till efterlevande bosatta i Sverige eller beträffansom var de utländska medborgare vid dödsfallet varit bosatta i Sverige i som minst 5 år. I samband med införandet bosättningsregeln i folkpenav sioneringen ansåg det naturligt och följdriktigt att betrakta efterleman vandepensionen som en från den avlidne härledd rätt. Därav följde att det också var den avlidnes och inte den efterlevandes bosättningsår respektive år med intjänade ATP-poäng fick ligga till grund för som anknytningsregeln.

I dag är även efterlevandepension samt ålders- och förtidspension

från tilläggspensioneringen beroende den avlidnes anknytning till av förvärvslivet. Således utges oavkortad sådan pension endast i de fall den avlidne kan tillgodoräknas minst 30 år, faktiska och/eller antagna, med ATP-poäng. Det reforrnerade ålderspensionssystemets pensionsunderlag, på vilket den inkomstrelaterade efterlevandepensionen till stora delar kommer att beräknas enligt våra förslag, kommer inte att innehålla någon motsvarande anknytning till antalet år med pensionspoäng som den som i dag gäller inom tilläggspensioneringen. Underlaget kommer i stället att bestå av den avlidnes intjänade pensionsrätt under hela den förvärvsaktiva delen livet. Pensionens storlek blir relaterad till den av avlidnes sammantagna inkomster under livet oavsett hur dessa fördelats över åren, och inte till antalet år med pensionsgrundande inkomst. Denna beräkningsmodell innefattar således i sig ett krav anknytning till Sverige och svensk förvärvsverksamhet för rätt till högre inkomstreen laterad pensionsförmån.

l0.5.3 Försäkringstid

m.m.

Vårt förslag: Garantipension till såväl ornställningspension särsom skild efterlevandepension skall beroende den avlidnes försäkvara av ringstid. Har den avlidne tillgodoräknats försäkringstid för minst 40 år, utges garantipensionen oavkortad. I annat fall utges garantipensionen med så stor andel därav mot förhållandet mellan det antal år som svarar för vilka försäkringstid tillgodoräknats och talet 40. Vid beräkning av försäkringstid bortses från tid före det år då den avlidne uppnått 16 års ålder och tid efter det år då han eller hon fyllt eller skulle ha fyllt 64 år. Försäkringstid skall i övrigt tillgodoräknas enligt regler samma som gäller för garantipension inom ålderspensionssystemet. Utöver dessa tidsperioder skall gälla att medföljande barn under 18 år till svensk medborgare har arbetat utomlands för Svenska kyrkan, annat som svenskt trossamfund eller ett är knutet till ett sådant samfund organ som skall kunna tillgodoräknas försäkringstid under förutsättningar samma som gäller för medföljande make eller därmed likställd. Därtill skall flyktingar, för tid före ankomsten till Sverige, tillgodoräknas försäk-

400 Förmåner till vuxna efterlevande

ringstid för tid i hemlandet fr.0.m. 16 års ålder i förhållande till de antal år som de tillgodoräknats försäkringstid i Sverige.

Garantipension till omställningspension och särskild efterlevande-

pension skall utges endast under förutsättning att den avlidne tillgodoräknats en försäkringstid minst tre år.

För tid före ikraftträdandet av lagen efterlevandepension den 1

om januari 2001 skall som försäkringstid för garantipension till ornställningspension och särskild efterlevandepension tillgodoräknas sådan tid

som beaktats som bosätmingstid för folkpension.

Vi har, som framgått tidigare avsnitt, föreslagit inkomstrelaterad

av att efterlevandepension till vuxna efterlevande i form inledande och

av förlängd omställningspension samt särskild efterlevandepension skall ha ett gmndskydd i form garantipension, för skapa

av en att ett rimligt efterlevandeskydd i de fall den avlidne efterlämnar endast ett lågt eller

inget efterlevandepensionsunderlag. I detta avseende har

ansett att även en avliden, som tagit det huvudsakliga ansvaret för barn och hushåll och som inte haft förvärvsinkornster, bör kunna lämna efter sig

efterlevandepension för den efterlevande rimlig möjlighet

som ger en att klara en del av de problem oftast följer med familjemedlems

som en

bortgång.

Sålunda har för den inledande omställningsperioden föreslagit

att en garantipension, i form av ett utfyllnadsbelopp till 6 000 kr

upp ca per månad, skall utges under de första månaderna efter dödsfallet. För

sex dem som därefter kommer att berättigade till förlängd ornställ-

vara ningspension, dvs. i de situationer där den efterlevande alltsedan dödsfallet och alltjämt stadigvarande med barn under 18 år, skall

detta utfyllnadsbelopp ersättas garantipension motsvarande den

av en

som föreslagits för den förlängda omställningspensionen. Denna

senare garantipension garanterar oavkortad ett belopp 4 500 kr må-

om ca per nad som avräknas krona för krona mot den inkornstrelaterade omställningspensionen upp till nivå motsvarande 1,15 prisbasbelopp och

en därutöver med 30 % se avsnitt 10.3.4.

Den fråga som tar här är dessa olika garantipensioner till

upp om sin storlek skall, motsvarande sätt gäller för folkpension i form

som av bl.a. efterlevandepension i dag, avhängiga den avlidnes bo-

vara av sättningstid eller försäkringstid i Sverige och/eller dennes tid med

pensionsgmndande inkomster.

Det är av vikt att systemet med garantipension är till

anpassat att många människor numera förvärvar rätt till pension i än ett land.

mer Detta är påkallat i tid med ökad rörlighet över nationsgränsema för

en att undvika dubbelförsäkring och allt fler fall sammanfallande

av pensionsfönnåner från flera länder. Ett system inte ställer något

som upp krav på anknytning till Sverige skulle föra med sig de effekter infö-

som randet av anknytningsreglema år 1993 syftade till undvika. Detta

att

Förmåner till efterlevande 401 vuxna

skulle bl.a. innebära att Sverige skulle bli tvunget att betala ut oavkortat grundskydd till alla medborgare i andra EU/EES-länder direkt vid bosättning i Sverige. Vidare skulle Sverige bli förpliktat att exportera oavkortat grundskydd till utländska medborgare vid dödsfallet är bosom satta inom EU/EES om den avlidne i något skede av sitt liv varit bosatt i Sverige. Den effekten skulle samtidigt kunna uppstå att den efterlevande, på grund av regler i bosättningslandet, dessutom erhåller oavkortat efterlevandeskydd därifrån. Dessa konsekvenser är enligt vårt förmenande inte acceptabla. Det är rimligt med starkare att en person en anknytning till Sverige också härifrån efterlämnar högre garantipension en i händelse av makens eller därmed likställds död än en person som av olika anledningar har en svagare sådan anknytning. Således får det anses skäligt att en person som bott utomlands några år och sedan flyttar tillbaka också efterlämnar lägre garantipension ån bott en en person som i Sverige hela sitt liv. Dessa utflyttade har ofta förvärvat rätt personer till pension från ett utländskt system under motsvarande tid.

Frågan är då vilken anknytningsregel skall reglera frågan

typ av som om oavkortad eller avkortad garantipension till ornställningspension eller särskild efterlevandepension skall utges. I detta sammanhang finns det anledning att dra paralleller till hur motsvarande fråga lösts inom

ålderspensioneringen.

Inom det reforrnerade ålderspensionssystemet är rätten till garantipension beroende av bl.a. den försäkrades anknytning till Sverige i form av s.k. försäkringstid. Denna försäkringstid överensstämmer i allt väsentligt med de regler för bosättningstid gäller i dag. Eftersom även som andra tidsperioder än rena bosättningsperiodef i dag kan grunda rätt till folkpension i form av bl.a. ålderspension har det ansetts att terminologin i viss mån är missvisande. Till följd härav har valt att beman nämna de tidsperioder som tas i beaktande vid beräkningen garantiav pension för försäkringstid i stället för bosättningstid. I dag gäller som en förutsättning för rätt till oavkortad folkpension i

form av såväl ålderspension efterlevandepension att den försäkrade

som respektive den avlidne kan tillgodoräknas 40 års bosättningstid i Sverige mellan 16 och 65 års ålder. För rätt till oavkortad garantipension i form av ålderspension skall också krävas att den försäkrade kan tillgodoräknas 40 års försäkringstid i Sverige den tid under vilken sådan förmen säkringstid kan tillgodoräknats har till skillnad från i dag bestämts till intervallet 25-65 års ålder med vissa undantag beträffande dem som tjänat in pensionsgrundande inkomst mellan 16 och 25 års ålder. m.m. Vid kortare försäkringstid skall garantipensionen reduceras proportionellt. Även för rätt till oavkortad garantipension till omställningspension eller särskild efterlevandepension bör det enligt vår uppfattning krävas en stark anknytning till Sverige. Någon anledning att sätta denna försäkringstid kortare för garantipension inom efterlevandepensioneringen än

402 Förmåner till efterlevande

vuxna

vad som gäller enligt dagens regler eller enligt de regler skall gälla

som för oavkortat gmndskydd inom det reformerade ålderspensionssystemet finns inte enligt vårt förmenande. Detta gäller inte minst med hänsyn till att vi, som kommer att framgå i det följande, stannat för att föreslå

längre intjänandeperiod än den skall gälla för ålderspensionering-

som ens garantipension.

Vi föreslår således att det skall finnas ett krav minst 40 års försäkringstid för rätt till oavkortad garantipension till ornställningspension

eller särskild efterlevandepension.

I dag kan oavkortat grundskydd i form folkpension

av utges oavsett den avlidnes bosättningstid under förutsättning denne tjänat in 30 år

att med ATP-poäng eller antagna sådana år. Även den inkornstrelaterade

efterlevandepensionen i form av tilläggspension är till sin storlek bero-

ende av den avlidnes antal år med intjänade ATP-poäng. Ett krav

ett visst antal år med pensionsgrundande inkomst för rätt till oavkortad inkomstrelaterad pension kommer, nämnts inte bibehållas

som ovan, att i ett reformerat ålderspensionssystem, eftersom grundtankarna

en av bakom reformeringen ålderspensionssystemet är låta hela livets

av att inkomster påverka den inkornstrelaterade ålderspensionens storlek. Underlaget kommer att bestå den avlidnes intjänade och i vissa fall

av antagna pensionsrätt under den avlidnes hela förvärvsaktiva del

av livet. Ju färre med registrerad pensionsrätt, desto lägre blir den inkornstrelaterade pensionen.

Vi har i detta sammanhang haft att ta ställning till frågan det

om även i ett anpassat efterlevandepensionssystem skall finnas kvar

en alternativ anknytningsregel för beräkning garantipensionens storlek

av motsvarande nuvarande 30-delsberäkning, där garantipensionen beräknas enligt denna alternativa modell i de fall detta leder till för

ett

den pensionsberättigade förrnånligare resultat. En sådan regel skulle

samma sätt som nuvarande 30-årsregel beakta den försäkrades antal år med pensionsgrundande inkomster. Motsvarande fråga behandlades under arbetet med utfornmingen garantipensionen i ål-

av derspensioneringen. Där fann emellertid att det inte fanns anled-

man ning att skapa regler motsvarar den nuvarande 30-

som

delsberäkningen eftersom inkomstgrundad pension skall kunna intjä-

nas från första kronans inkomster varje år och pensionsrätten inte

på

samma sätt som dagens tilläggspension är knuten till vissa bestämda år. Grundskyddet i form garantipension skall alltså, till skillnad

av från i dag, endast 40-delsberäknat. Med detta i beaktande och

vara även med hänsyn till att sådan alternativ anknytningsregel skulle

en medföra ett inte oväsentligt administrativt merarbete har för

stannat att inte lämna ett sådant förslag. Rätt till garantipension skall alltså enligt vad vi föreslår även inom den anpassade efterlevandepensioneringen grundas enbart bosättning i Sverige. För de efterlevande

Förmåner till vuxna efterlevande 403

som vid ikraftträdandet av våra förslag uppbär omställningspension föreslår vi emellertid särskilda regler se avsnitt l6.2.3. Idag krävs för rätt till folkpension i form bl.a. efterlevandepension av att den avlidne antingen har tillgodoräknats pensionspoäng för ATP i minst tre år eller varit bosatt i Sverige i minst år. Även för rätt till tre garantipension inom det reformerade ålderspensionssystemet har föreslagits att en försäkringstid för garantipension om minst tre år måste ha tillgodoräknats den pensionsberättigade för att någon garantipension alls skall betalas ut. En sådan regel ansågs påkallad för att undvika utbetalning av garantipension med alltför små belopp. Vi anser att det finns anledning att ha sådan regel även i ett en anpassat efterlevandepensionssystem. Garantipension till omställningspensionen och den särskilda efterlevandepensionen skall alltså kunna utges endast i de situationer där den avlidne har försäkringstid uppgår en som till minst tre år. I detta sammanhang bör emellertid påpekas att den som omfattas av förordningen EEG nr 1408/71 kommer till följd den av s.k. sarnrnanläggningsprincipen i nämnda förordning kvalifikaatt som tionstid få tillgodoräkna sig även försäkringstider har fullgjorts i som andra EG/EES-länder. För att sarmnanläggning skall kunna ske krävs dock att en försäkringstid om minst ett år kan tillgodoräknas i Sverige. Rätt till oavkortad garantipension till omställningspension och särskild efterlevandepension skall således, samma sätt som gäller för garantipension till ålderspension, kräva att den avlidne kan tillgodoräknas 40 år med försäkringstid i Sverige. Vi har i detta sammanhang haft

att ta ställning till i vad mån det försäkringstidsbegrepp valts för

som garantipensionen inom ålderspensioneringen skall gälla även för garantipension till omställningspension och särskild efterlevandepension. Som kunnat konstateras i avsnitt lO.3.4 har för de reformerade efterlevandepensionsförmånema till vuxna efterlevande föreslagit grunden skyddsmodell som i många avseenden har likheter med det garantipensionssystem som valts inom det reformerade ålderspensionssystemet.

Det försäkringstidsbegrepp som valts för ålderspensioneringen överens-

stämmer dessutom i allt väsentligt med det bosättningsbegrepp för folkpension som finns i dag. Av dessa skäl finns det anledning att i möjligaste mån samordna reglerna om försäkringstid i de båda systemen och att inom dessa ha med varandra överensstämrnande regler. De förändringar som i förhållande till det nuvarande bosättningsbegreppet har skett av försäkringstidsbegreppet inom det reformerade

ålderspensionssystemet har huvudsakligen föranletts den ändrade

intjänandeperiod för försäkringstid som skall gälla fortsättningsvis inom ålderspensioneringen. Idag kan bosättningstid för folkpension tillgodo-

räknas den försäkrade fr.o.m. 16 års ålder t.o.m. 64 års ålder. I det refonnerade ålderspensionssystemet kommer motsvarande intjänandepe riod att räknas fr.o.m. 25 t.o.m. 64 års ålder. Skälet till denna förändring av intjänandeperioden är bl.a. att undvika att garantipension skall kunna

404 Förmåner till efterlevande

vuxna

tjänas in enbart genom studier i Sverige under ungdomsåren och sedan betalas ut inom EU/EES trots att den försäkrade aldrig haft någon fastare anknytning till Sverige eller svensk förvärvsverksamhet. Försäkringstid skall emellertid kunna tillgodoräknas även för tid fr.o.m. 16 t.o.m. 24 års ålder i de fall den försäkrade under denna del livet haft

av pensionsgrundande inkomster eller pensionsgrundande belopp för förtidspension som uppgått till minst ett inkomstbasbelopp år. Utan

per denna undantagsregel skulle en pensionsberättigad visserligen ha kunnat tjäna in rätt till inkomstgrundad ålderspension för tiden före 25 års ålder men skulle trots detta inte få tillgodoräkna sig tiden försäk-

som ringstid för garantipension. Dessutom skulle, med den konstruktion

som valts för garantipensionen inom ålderspensioneringen, denna under ungdomsåren intjänade inkomstrelaterade ålderspension reducera

garantipensionen beräknad fr.o.m. 25 års ålder. För att undvika det infördes den nämnda regeln för intervallet 16-25 år.

Enligt vår uppfattning föreligger det skillnad mellan garantipen-

en sionen inom ålderspensioneringen, i de allra flesta fall utbetalas

som efter det att den pensionsberättigades förvärvsaktiva period har gått till ända, och ett grundskydd inom efterlevandepensioneringen, i

som regel kommer i fråga på grund dödsfall sker i förvärvsaktiv

av som ålder. Om ungdomsåren inte rätt till tillgodoräknande försäk-

gav av ringstid och därmed även till att få framtida försäkringstid beaktad

- skulle detta leda till att något grundskydd över huvud taget inte skulle utbetalas i de fall dödsfallet inträffar före det att den avlidne fyllt 25 år. Detta är enligt vårt fömienande inte rimlig konsekvens. En avliden

en person som ännu inte fyllt 25 år kan samma sätt som äldre

personer efterlärnna make eller maka och barn där behovet efterlevandepen-

av sion under en omställningsperiod kan särskilt uttalat. Vi har därför,

vara trots den avvikelse detta innebär i förhållande till ålderspensionetingen, stannat för att föreslå åldersgräns gäller i dag för tillgo-

att samma som doräknande av bosättningstid skall gälla beträffande försäkringstiden i

ett anpassat efterlevandepensionssystem, dvs. en nedre åldersgräns vid

16 år beträffande framtida försäkringstid, avsnitt lO.5.4.

Vi föreslår alltså att garantipension till omställningspension och särskild efterlevandepension skall kunna tillgodoräknas under tid då den sedennere avlidne var mellan 16 och 64 år. Med hänsyn till att vi i detta avseende har valt en lösning som skiljer sig från den valts inom

som ålderspensioneringen finns det enligt vårt förrnenande anledning att i viss mån utforma reglerna för vilken tid skall tillgodoräknas

som som

försäkringstid i efterlevandepensionssystemet ett något annorlunda

sätt än vad som blivit följden de ändringar vidtagits vid kon-

av som

struktionen av försälciingstidsbegreppet inom ålderspensioneringen.

Som försäkiingstid för garantipension till ålderspensionen skall även fortsättningsvis räknas tid då den försäkrade varit folkbokförd i Sverige, dock med det undantaget att tid under vilken varit folkbok-

en person

Förmåner till vuxna efterlevande 405

förd trots att egentligen skulle ha avregistrerats som utflyttad personen från Sverige inte skall räknas som försäkringstid. Detta undantag är föranlett av en önskan att undvika att personer får tillgodoräkna sig försäkringstid om de underlåter att göra anmälan om flyttning i anslutning till utresan. Som försäkringstid får vidare, liksom i dag, tillgodoräknas tid under vilken en försäkrad sänds till annat land av en statlig arbetsgivare för att arbeta för arbetsgivarens räkning. Vi anser att ovan redovisade tider bör kunna ligga till grund för tillgodoräknande av försäkringstid även för garantipension till omställningspension och särskild efterlevandepension i ett anpassat efterlevandepensionssystem. Också tid före folkbokföringstidpunkten skall motsvarande sätt som i dag i vissa situationer få tillgodoräknas som försäkringstid näm- ligen när den som senare folkbokförs här oavbrutet har vistats i Sverige efter att ha sökt uppehållstillstånd. Nuvarande regel som tar sikte flyktingfallen har överförts till lagen garantipension inom ålderom spensioneringen. Denna bestämmelse avser vissa flyktingar som haft skäl att lämna sitt hemland och som kan antas ha gått miste penom sionsrättigheter. I dessa fall skall enligt nuvarande regler som bosättningstid tillgodoräknas även tid då en person varit bosatt i sitt tidigare hemland fr.o.m. det år då han uppnått 16 års ålder t.o.m. året före det han först ankom till Sverige. Som bosättningstid tillgodoräknas så stor andel av tiden i hemlandet som motsvarar förhållandet mellan å ena sidan den tid den försäkrade varit bosatt i Sverige fr.o.m. det år då han först ankom hit till landet t.o.m. det år då den försäkrade skulle fylla 64 år och å andra sidan hela sistnämnda tidsperiod. Vid tillgodoräknandet av bosättningstid bortses från tid då den försäkrade varit bosatt i sitt hemland och för vilken rätt till pension från hemlandet föreligger vid bosättning i Sverige. I det sistnämnda fallet har inom ålderspensioneringen vissa justeringar gjorts i förhållande till nuvarande bestämmelse. Dessa justeringar tar bl.a. sikte hur lång tid besättningen i hemlandet skall få tillav som godoräknas som försäkringstid i Sverige och har i sig att göra med den ändrade intjänandeperiod för försäkringstid skall gälla för garantisom pensionen i det reformerade ålderspensionssystemet. För dessa personer skall på samma sätt som enligt nuvarande regler tillgodoräknas försäkringstid utifrån viss andelsberäknad del bosättningstiden i det tidigaav re hemlandet, dock inte för tid som berättigar till pension från hemlandet. Med bosättningstid i hemlandet skall likställas tillfällig fristad i annat land. Med hänsyn till den ändrade intjänandeperiod som skall gälla inom âlderspensioneringen skall personen i fråga tillgodoräknas försäkringstid för bosättning i hemlandet fr.o.m. det kalenderår då personen i fråga fyllt 25 år och inte som i dag 16 år t.o.m. den tidpunkt då personen första gången kom till Sverige i förhållande den försäkringstid

406 Förmåner till efterlevande vuxna

som kan tillgodoräknas den försäkrade från tidpunkten för ankomsten

till Sverige t.0.m. det då han eller hon fyller 64 år.

Med hänsyn till att vi valt att föreslå försäkringstid för garantipenatt sion till efterlevandepension, till skillnad från vad som enligt huvudregeln skall gälla inom ålderspensioneringen, skall kunna tillgodoräknas

redan fr.o.m. det år den avlidne uppnått 16 års ålder bör nuvarande reg-

ler om tillgodoräknande försäkringstid för vistelse i hemlandet

av tilllämpas i flyktingfallen. Detta innebär vid den

att andelsberäkning som

skall ske beträffande i vilken omfattning vistelse i hemlandet skall räk-

nas som försäkringstid även tid före 25 års ålder skall kunna beaktas

motsvarande sätt sker enligt nuvarande regler. som Vidare har den nuvarande regeln

om tillgodoräknande av försäk-

ringstid för svensk medborgare arbetar utomlands som för Svenska kyrkan eller annat svenskt trossamfund eller ett organ som är knutet till ett sådant samfund eller svensk

en biståndsorganisation överförts till

lagen garantipension, dock med vissa om justeringar. Sålunda skall dessa personer tillgodoräknas försäkringstid under utlandsvistelsen,

utöver vad som följer av huvudregeln folkbolcföring, då han eller

om hon varit utsänd under förutsättning att pensionsrätt inte för tid samma tjänats enligt det andra landets lagstiftning och pensionsrätt kan tillgodoräknas endast för tre år i Även medföljande taget. make men däremot inte till skillnad från i dag medföljande barn under - 18 år skall tillgodoräknas försäkringstid under Även

samma förutsättningar. denna förändring har att göra med den ändrade intjänandeperiod

som valts för

garantipensionen inom ålderspensionssystemet.

Även inom

efterlevandepensioneringen bör ovan angiven vistelse

utomlands grunda rätt till försäkringstid för garantipension. Som fram-

gått har valt att föreslå något ovan en mer vidsträckt intjänandeperiod

för försäkringstid inom

efterlevandepensioneringen än vad som gäller

inom ålderspensioneringen. Till följd härav bör medföljande även barn under 18 år, motsvarande sätt enligt som nuvarande regler, kunna

tillgodoräknas försäkringstid för garantipension inom efterlevandepen

sioneringen för sådan vistelse utomlands. Detta innebär sålunda att medföljande barn i åldrarna 16 till 25 år till dem sänds utomlands som för att arbeta för Svenska kyrkan eller liknande organisation tillgodo-

räknas försäkringstid för garantipension inom efterlevandepensione-

ringen motsvarande sätt gäller för medföljande make. som I 5 kap. 6 § d AFL finns vidare bestämmelse skydd för en som ger vissa kategorier svenska medborgare, främst sådana med inkoms-

låga

ter, som arbetar utomlands för svenska och under

arbetsgivare tiden

utomlands inte tillgodoräknas bosättningstid i Sverige grund av att de inte kvarstår folkbokförda under utlandsvistelsen. som Genom bestämmelsen tillgodoräknas bosättningstid i Sverige all tid under vilken som en försäkrad haft inkomst anställning eller förvärvsarbete, av annat även om årsinkornsten understiger ett basbelopp. För garantipensionen inom

Förmåner till efterlevande 407 vuxna

ålderspensioneringen har man valt att inte överföra någon motsvarighet till denna regel. Inte heller den bestämmelse i 5 kap. 6 § endast tar sikte försom hållanden före år 1993 eller den bestämmelse i 5 kap. 6 § f AFL som gör det möjligt för unga förtidspensionärer under 26 år som studerar utomlands att tillgodoräknas vistelsen utomlands som bosättningstid har överförts till lagen om garantipension. Vi anser att det till skillnad från i dag och i likhet med vad som gäller för det reformerade ålderspensionssystemet i ett framtida anpas- sat efterlevandepensionssystem inte finns anledning att ha kvar möjligheten för personer under 26 år som studerar utomlands att för utlandsvistelsen tillgodoräknas försäkringstid i Sverige. Idag är det i det alldeles övervägande antalet fall i praktiken så, att dessa kvarstår personer som folkbokförda i Sverige under utlandsvistelsen och detta oavsett utlandsstudiemas längd. Dessa personer tillgodoräknas sålunda bosättningstid för folkpension enligt huvudregeln om folkbokföring. Endast i de fall den försäkrade låter avregistrera sig folkbokförd i Sverige som träder denna särbestämmelse bosättningstid in. Av detta kan den om slutsatsen dras att regeln i dag har ett mycket begränsat användningsområde och att ett avskaffande av den för framtiden inte skulle få annat än mycket marginella effekter. Därtill kan nämnas att Utredningen om socialförsäkringens personkrets USP har i sitt betänkande En lag om socialförsäkringar SOU 1997:72 föreslagit att studerande som lämnar Sverige för att studera i ett annat land alltjämt skall bosatta i anses som Sverige och därmed även kunna omfattas vissa svenska försäkringar av samt också kunna tillgodoräknas försäkringstid för utlandsvistelsen. Om dessa förslag leder till lagstiftning kommer de att få genomslag också på beräkningen av garantipension inom efterlevandepensioneringen. I av vaktan resultatet av beredningen av detta betänkande föreslår vi, av skäl som anförts ovan, ett avskaffande den regel i dag gör det av som möjligt att tillgodoräkna försäkringstid vid utlandsvistelse för unga personer som studerar utomlands. I detta sammanhang har vi övervägt om den regel som finns i 5 kap. 6 § första stycket d AFL och som i dag ger rätt för personer som är bosatta i ett annat land men har inkomst av anställning eller annat förvärvsarbete från Sverige att räkna dessa förvärvsperioder försäksom ringstid för garantipension till omställningspension och särskild efterlevandepension bör kvarstå även fortsättningsvis. Också för denna fråga finns det anledning att ta i beaktande vilken lösning valts för som garantipensionens del i det refonnerade ålderspensionssystemet. Här skall gälla att en person som arbetar i Sverige och tjänar in pensionsrätt för inkomstgrundad ålderspension men är bosatt utomlands inte i ett EU/EES-land, inte kommer att tillgodoräknas sådan tid försäksom ringstid för garantipension. Den pensionsberättigade får således endast

408 Förmåner till efterlevande SOU 1998: 120

vuxna

en inkornstgrundad pension från Sverige medan det eventuella behov

av grundskydd som kan föreligga får tillhandahållas bosättningslandet.

En sådan konsekvens kommer emellertid inte att uppstå i de fall den

pensionsberättigade är bosatt i ett annat EU/EES-land. På grund EG-

av rättsliga regler i förordningen EEG 1408/71 skall nämligen,

nr oavsett om man väljer att bibehålla regeln i 5 kap. 6 § första stycket d AFL eller inte, som försäkringstid beaktas år med förvärvsarbete i Sverige, även

om den avlidne under förvärvsverksamheten varit bosatt i

annat EU/EES-land. Således kan är bosatt i Danmark

en person som t.ex. men som förvärvsarbetar i Sverige tillgodoräknas försäkringstid för

garantipension på grund av förvärvsarbetet här.

Ett av skälen till införandet regeln i 5 kap. 6§ första stycket d

av AFL var att ge bl.a. biståndsarbetare och missionärer arbetar

som utomlands för svenska trossamfund eller biståndsorganisationer möjlighet att tillgodoräknas bosättningstid för folkpension även under perioden

utomlands. Enligt reglerna för garantipension till ålderspension, och även enligt våra förslag beträffande krav viss anknytning till Sverige för rätt till oavkortad garantipension inom efterlevandepensioneringen,

kommer emellertid sådana perioder med arbete utomlands räknas

att som försäkringstid under förutsättning att utlandsvistelsen inte

varar längre tid än tre år i följd.

Med hänsyn härtill finns det enligt vårt förmenande inte någon

anledning att i ett framtida system ha kvar motsvarighet till 5 kap. 6 §

en första stycket d AFL. Även med beaktande det inte föreslagits

av att en motsvarande regel för åldersgarantipensionen samt med hänsyn till

att det även i framtiden i viss mån ändå kommer beaktas år med för-

att värvsarbete som försäkringstid på grund EG-rättsliga principer, finns

av det inte något skäl att föreslå någon motsvarighet till denna bestämmel-

se.

Som en övergångsbestämmelse till försäkringstidsbestämmelsema

inom ålderspensioneringen skall gälla försäkringstid för tid före

att som ikraftträdandet av lagen garantipension skall i beaktande sådan

om tas tid som enligt nuvarande regler tillgodoräknas bosättningstid för

som folkpension.

På samma sätt som skall gälla för beräkning försäkringstid för

av garantipension till ålderspension vi att tid före ikraftträdandet

anser som av ett anpassat efterlevandepensionssystem tillgodoräknats som bosättningstid skall tillgodoräknas försäkringstid för garantipension

som inom efterlevandepensioneringen vid dödsfall inträffar efter år

som 2000. Som har framgått har stannat för att föreslå intjänan-

ovan en deperiod som helt och hållet överensstämmer med dagens period för intjänande bosättningstid för folkpension. Med hänsyn härtill torde

av det vara än mer rimligt att även för framtiden försäkringstid beakta

som tid som tidigare tillgodoräknats bosättningstid.

som

Förmåner till efterlevande 409

vuxna

Utredningen om socialförsäkringen och EG diskuterade, i samband med förslagen till utformning anknytningsreglema i betänkandet

av Rätten till folkpension kvalifikationsregler i internationella förhållan-

den SOU 1992:26, i vilken mån det skulle den avlidnes eller den

vara efterlevandes anknytning till Sverige i form bosättning skulle

av som

beaktas för frågan oavkortad efterlevandepension från folkpensione-

om ringen skulle utges eller inte. Med de regler föreslogs beträffande

som ett bosättningsbaserat grundskydd i form folkpension konstaterades

av det att det då rådande synsättet att efterlevandepensionen från folkpensioneringen var att se som en ekonomisk grundtrygghet för

personer som var bosatta i Sverige vid tidpunkten för dödsfallet inte längre kunde upprätthållas i mån tidigare utan att detta skulle leda till

samma som oacceptabla och kostnadskrävande pensionsåtaganden i internationella förhållanden till följd det väsentligt ökade utrymmet för rätt till

av export av folkpension som reglerna i förordningen EEG 1408/71 bl.a.

nr innebar. Med det bosättningsbaserade grundskydd föreslogs

som av utredningen fann det naturligt att än tidigare betrakta efterle-

man mera vandepensionen som en från den avlidne härledd rätt. Till följd härav ansåg utredningen att det skulle den avlidnes bosättningstid

vara som skulle vara avgörande för i vilken omfattning efterlevandepension från folkpensioneringen utbetalades. Detta innebar grundläggande

att en förutsättning för att pension skulle utges blev att den avlidne varit bosatt i Sverige någon tid och därigenom tjänat rätt till pension här. Dessa regler som tillkom grundval utredningens förslag gäller alltjämt.

På samma sätt som konstaterades vid införandet anknytningsreg-

av lema år 1993 och med motivering vi det är följd-

samma anser att mest riktigt att betrakta efterlevandepensionen från den avlidne här-

som en ledd rätt. Därav följer att det alltjämt bör den avlidnes och således

vara inte den efterlevandes försäkringstid skall avgörande för hur

som vara stor garantipension till omställningspension eller särskild efterlevandepension som kommer att utbetalas.

Vi föreslår således sammanfattningsvis att oavkortad garantipension till omställningspension eller särskild efterlevandepension skall

utges endast om den avlidne kan tillgodoräknas försäkringstid i Sverige

som uppgår till minst 40 år. Är försäkringstiden kortare 40 år, skall

än garantipensionen utges med så stor andel därav förhållan-

som svarar mot det mellan det antal år för vilka försäkringstid tillgodoräknats och talet 40. Någon alternativ anknytningsregel motsvarande dagens 30-årsregel föreslås inte. Vid beräkning försäkringstid skall bortses från tid före

av det år då den avlidne uppnått 16 års ålder och tid efter det år då han eller hon fyllt eller skulle ha fyllt 64 år. Vi föreslår vidare, i likhet med dagens regler och med de regler som skall gälla för garantipension inom det reformerade ålderspensionssystemet, att garantipension till efterlevandepension skall utges endast under förutsättning den avlidne

att tillgodoräknats försäkringstid sammanlagt minst tre år.

410 Förmåner till efterlevande

vuxna

Som försäkringstid skall tillgodoräknas samma tider som gäller för garantipension inom ålderspensionssystemet. Utöver dessa tidsperioder skall gälla att medföljande barn under 18 år till svensk medborgare

en som arbetar utomlands för Svenska kyrkan, annat svenskt trossamfund eller ett organ som är knutet till ett sådant samfund skall kunna tillgodoräknas försäkringstid under förutsättningar gäller för med-

samma som följande make eller därmed likställd. Även den beräkning vilken tid

av som en flykting skall kunna tillgodoräknas försäkringstid före

som ankomsten till Sverige skall med den av oss föreslagna intjänandeperioden bestämmas till tid fr.o.m. 16 års ålder.

För tid före ikraftträdandet lagen efterlevandepension skall

av om som försäkringstid för garantipension till omställningspension och särskild efterlevandepension tillgodoräknas sådan tid enligt nuvarande

som regler fått tillgodoräknas bosättningstid för folkpension.

som

10.5.4¶Framtida försäkringstid

Vårt förslag: Garantipension till omställningspension eller särskild efterlevandepension skall utges grundval den försäkringstid

av som kan tillgodoräknas den avlidne t.o.m. året före dödsfallet. Som försäkringstid skall under särskilda förutsättningar kunna tillgodoräknas även tid därefter t.o.m. det år då den avlidne skulle ha uppnått 64 års ålder framtida försäkringstid.

Om den avlidne inte kan tillgodoräknas minst fyra femtedelar

av tiden fr.o.m. det då han fyllde 16 t.o.m. året före dödsfallet

som försäkringstid, skall som framtida försäkringstid tillgodoräknas så stor andel av tiden fr.o.m. dödsfallsåret t.o.m. det år då den avlidne skulle ha uppnått 64 års ålder motsvarar förhållandet mellan den försäk-

som ringstid som kan tillgodoräknas fr.o.m. det år då den avlidne fyllde 16 år t.o.m. året före dödsfallet och fyra femtedelar hela sistnämnda tids-

av period. Endast hela antal månader med försäkringstid skall beaktas.

Dagens regler för folkpension gör det möjligt att beakta framtida bosättningstid i de fall dödsfallet sker i förvärvsaktiv ålder. Inträffar dödsfallet i förvärvsaktiv ålder utges således folkpensionsfönnånen på grundval av den bosättningstid som kan tillgodoräknas den avlidne fr.o.m. det år då han eller hon fyllde 16 år t.o.m. året före pensionsfallet. Därutöver kan under vissa förutsättningar även bosättningstid för tiden därefter t.o.m. det då den avlidne skulle ha fyllt 64 år tillgodoräknas vid pensionsberäkningen. I detta sammanhang beaktas den avlidnes bosättningsförhållanden fr.o.m. 16 års ålder fram t.o.m. året före dödsfallet vid bedörrmingen i vilken omfattning även framtida bosätt-

av ningstid skall tillgodoräknas för beräkningen folkpension. Om den

av avlidne inte kan tillgodoräknas minst fyra femtedelar tiden fr.o.m.

av det år då han fyllde 16 år t.o.m. året före pensionsfallet bosätt-

som

SOU 1998: 120 Förmåner till 411

vuxna efterlevande

ningstid, skall som framtida bosättningstid tillgodoräknas så andel

stor av tiden fr.o.m. pensionsfallet t.0.m. det år då den avlidne skulle ha fyllt

64 år som motsvarar förhållandet mellan den bosättningstid kan

som tillgodoräknas fr.o.m. det år den avlidne fyllde 16 året före

t.0.m. pensionsfallet och fyra femtedelar hela sistnämnda På

av tidsperiod.

grund härav kan avlider i år lämna efter sig lika

en person som unga stor

efterlevandepension från folkpensioneringen avlider

som en person som efter uppnådd pensionsålder.

Till skillnad från garantipensionen inom ålderspensioneringen, i

som de allra flesta fall utbetalas efter det den pensionsberättigades för-

att värvsaktiva period har gått till ända, utbetalas efterlevandepension i

flertalet fall grund pensionsfall inträffar under den avlidnes

av som förvärvsaktiva period. Genom nuvarande regler framtida bosätt-

om ningstid behöver emellertid detta förhållande inte påverka storleken

av det grundskydd som utbetalas till den efterlevande från folkpensione-

ringen. Enligt vårt förmenande bör det även i framtida efterlevande-

ett pensionssystem finnas möjlighet beakta framtida försäk

att antagen ringstid vid beräkningen garantipensionens storlek. Utan sådan

av en "antagandeberälming" av den avlidnes framtida "bosättningsförhållan-

den" får man ett system där efterlevande efterlämnar

en ung ett grund-

skydd från efterlevandepensioneringen i förhållande till

som äldre avlidna kan vara betydligt lägre just på grund dödsfallet inträffat i

av att unga år. Detta är en konsekvens enligt vårt förmenande måste und-

som vikas. Yngre personer som avlider efterlämnar oftare såväl efterlevande

make eller maka som efterlevande bam; det rör sig här också fall där

om behovet av ett ekonomiskt tillskott normalt är

sett mer accentuerat än för efterlevande utan barn eller med bam. Behovet grund-

vuxna av skydd kan därför i dessa situationer vara större än På sätt

annars. samma

som föreslagit för den inkornstrelaterade efterlevandepensionen, där

även framtida antagna år med inkomst beroende den avlidnes in-

av komstsituation viss tid före dödsfallet beaktas vid beräkningen

en av efterlevandepensionen, bör motsvarande antagande avseende den avlid-

nes försäkringstid ske med hänsyn till den försäkringstid den avlid-

som ne haft t.0.m. tidpunkten för dödsfallet. Vi därför,

anser som även konstaterat i våra allmänna överväganden, det i efterle-

att ett anpassat vandepensionssystem måste finnas regel gör det möjligt vid

en som att bedömningen av rätten till oavkortad garantipension beakta även fram-

tida försäkringstid i de fall dödsfallet sker under den avlidnes för-

värvsaktiva period. Dessa framtida regler bör i princip överensstämma

med de som gäller i dag.

Sammanfattningsvis anser att det vid beräkning garantipension

av till omställningspension och särskild efterlevandepension fortsätt-

även ningsvis skall finnas möjlighet att beakta framtida försäkringstid enligt

motsvarande regler som gäller i dag för beräkning framtida bosätt-

av ningstid.

412 Förmåner till efterlevande SOU 1998: 120 vuxna

10.5 Reducering garantipension i förhållande till dels av

bristande försäkringstid, dels uppburen inkomstgrundad

efterlevandepension

Vårt förslag: Om den avlidnes tillgodoräknade försäkringstid i Sverige är kortare än 40 skall garantipensionens basnivå och avtrappningsintervall reduceras först med hänsyn till antalet svenska försäkringsår. Därefter görs avräkning mot den inkomstgrundade pensionen.

Med en sådan anknytningsregel som den valt att föreslå uppkommer frågan i vilket skede reduceringen garantipension till omställav ningspension eller särskild efterlevandepension skall ske grund av att den avlidne inte kunnat tillgodoräknas försäkringstid för 40 år. Som redogjorts för i avsnitten 103.4 och 10.4.6 föreslår att garantipensionen till såväl den inledande den förlängda ornställningspensionen som och även till den särskilda efterlevandepensionen skall reduceras visst sätt med hänsyn till den inkomstrelaterade efterlevandepension som utges efter den avlidne. Skall reduceringen med hänsyn till bristande försäkringstid göras före eller efter det att hänsyn tagits till den inkomstrelaterade pensionen För garantipensionen i det reformerade ålderspensionssystemet har valts en beräkningsmetod där garantipensionens basnivå och avtrappningsintervall först reduceras med hänsyn till bristande försäkringstid. Först därefter görs en avräkning mot den inkomstrelaterade pensionen. Detta innebär således i de situationer där den försäkrade kan tillgodoräkna sig t.ex. 20/40 i försäkringstid att basnivån reduceras till 1,065 1/2 x 2,13 gånger prisbasbeloppet som i sin tur räknas av med 100 % av den inkomstgrundande pensionen upp till 0,725 1/2 x 1,45 gånger prisbasbeloppet och med inkomstdelar därutöver. Genom 48 % av detta beräkningssätt kommer den inkomstgrundade ålderspensionen att trappa av garantipensionen på en lägre nivå än om i stället först reducering skett av oavkortad garantipension och därefter avkortning hade skett med hänsyn till den pensionsberättigades försäkringstid. Denna beräkningsmetod innebär att det i stort sett kommer att finnas korrespondens mellan de år då inkomstgrundad ålderspension har tjänats in och de år har tillgodoräknats försäkringstid för som som garantipension. En beräkningsmetod som innebär att avtrappningen av garantipensionen grund av den inkomstgrundade ålderspensionen sker före avkortningen på grund av färre än 40 försäkringsår, skulle i praktiken leda till att endast en motsvarande andel av den inkomstgrundade ålderspensionen avtrappade garantipensionen. Garantipension inom ålderspensioneringen skall avräknas även mot utländska pensioner i form av lagstadgade ålderspensioner. Det innebär förutom inkomstrelaterade sådana pensioner även utländska att - -

SOU 1998: 120 Förmåner till eferlevande 413

vuxna

pensioner motsvarande den nuvarande svenska folkpensionen kommer

att avtrappa garantipensionen. Däremot skall utländska pensioner

som utgör utfyllnad till låg inkomstrelaterad pension inte beaktas, efter-

en som det skulle kunna medföra ett sämre utfall för individ del-

en som vis bott och arbetat utomlands jämfört med han eller hon har vis-

om tats endast i Sverige.

Eftersom föreslår ett grundskyddssystem inom efterlevandepensioneringen som i väsentliga avseenden liknar garantipensionen till

ålderspension är det rimligt reducering efterlevandepensio

att en av neringens garantipension med hänsyn till bristande försäkringstid

respektive inkomstgrundad efterlevandepension görs enligt

samma principer som skall gälla för grundskyddet i det refonnerade ålderspensionssystemet. Det finns klara fördelar med tillämpa

att samma avräkningsförfarande i de båda systemen.

Vårt förslag innebär således för omställningspensionens och den

särskilda efterlevandepensionens del att basnivån och avtrappningsin-

tervallen först reduceras med hänsyn till bristande försäkringstid

och att hela den inkomstrelaterade pensionen inklusive eventuell utländsk

pension som har utfyllnadskaraktär därefter beaktas vid reduceringen

av garantipensionen.

Som emellertid framhålls i författningskommentaren till denna bestämmelse inom ålderspensioneringen kommer den här föreslagna

avkortningsmodellen inte att fullt ut kunna tillämpas inom EU/EES. Reglerna om s.k. prorataberäkning i förordningen EEG 1408/71

nr innebär att det, vid fastställandet den garantipension skall

av som utges, först skall beräknas vilken garantipension skulle ha utgetts

som om den pensionsberättigades samtliga försäkringstider inom EU/EES hade fullgjorts i Sverige. Därefter skall proportionering ske på så

en sätt att garantipensionen skall utges med den andel det erhållna

av beloppet som motsvarar förhållandet mellan den i Sverige tillgodoräknade försäkringstiden och samtliga inom EU/EES tillgodoräknade

försäkringstider. I de fall den avlidne kan tillgodoräknas försäk-

en ringstid om 40 försäkringsår inom EU/EES innebär detta basnivån

att inte avkortas. För den som inte kan tillgodoräknas försäkringstid

en om 40 år inom EU/EES kommer däremot prorataberäkningen

att ge en något lägre garantipension eftersom basnivån i sådan situation kan

en avkortas till motsvarande andel det totala antalet års försäkrings-

som tid utgör av 40.

SOU 1998: 120 Änkepensioneringen 415

11¶Änkepensioneringen

1 1.1

Inledning

Det nuvarande systemet för efterlevandepensionering inrymmer

förutom omställningspension, särskild efterlevandepension och barn-

pension även änkepension kan nybeviljas enligt omfattande

- som Övergångsbestämmelser till de reformerade regler för efterlevande-

pension som infördes den 1 januari 1990. Till detta kommer det

att alltjämt finns ett stort antal kvinnor uppbär änkepension

som som beviljats såväl före fr.o.m. år 1990, dvs. vid den tidpunkt då

som änkepensioneringen formellt avskaffades för framtiden. Under refonnarbetet i slutet 1980-talet behandlades frågan hur efterlevande

av kvinnor, framför allt de födda före år 1945, skulle få full-

som var ett gott skydd i samband med att de könsneutrala och tidsbe-

nya - mer gränsade förmånema infördes. Detta resulterade, under bred politisk

enighet i frågan, i de Övergångsbestämmelser i dag reglerar bl.a.

som nybeviljande av änkepension och har så gjort i fall där dödsfallet inträffat efter den 31 december 1989. Dessa regler har utfor-

nogsamt mats mot bakgrund av de ålders- och förtidspensionsregler gällde

som vid övergångsbestämmelsemas ikraftträdande. En väsentlig fråga

som vi enligt våra direktiv haft till uppgift överväga hur dessa änke-

att är pensionsbestämmelser skall kunna till reformerat ålders-

anpassas ett pensionssystem.

Vi har under arbetets gång diskuterat olika lösningar såvitt gäller denna fråga. En skiljelinje finns här mellan å sidan de kvinnor

ena som uppbär änkepension på grund dödsfall inträffade före år

av som 1990 och å andra sidan kvinnor beviljats änkepension

som på grund av dödsfall som inträffat år 1990 och därefter. I dessa fall finns det

en skillnad redan i dag bl.a. så sätt kvinnor beviljats änkepen-

att som sion före år 1990 inte får änkepensionen samordnad med

sin egen ålderspension efter fyllda 65 år, vilket däremot sker för änkor födda år

1930 eller därefter beviljats änkepension efter år 1989. Denna

som skillnad bör enligt vårt förmenande alltjämt finnas kvar. Vi

har även diskuterat det finns anledning göra skillnad mellan å sidan

om att ena kvinnor som uppbär änkepension på grund dödsfall efter år 1989

av men före år 2001 och å andra sidan kvinnor som kommer att nybeviljas änkepension efter de anpassade efterlevandepensionsbe-

416 ,änkepensioneringen SOU 1998: 120

stärnrnelsemas ikraftträdande år 2001, men vi har slutligen stannat för att detta inte bör göras. Vi kommer i de följande avsnitten att redogöra för våra överväganden beträffande det underlag som skall ligga till grund för beräkning av änkepension som nybeviljas fr.0.m. år 2001. Här kommer vi även att redovisa våra ståndpunkter i frågan vilken inverkan det reforom merade ålderspensionssystemet skall ha såvitt gäller änkepension som beviljats före denna tidpunkt. Vidare har vi övervägt hur samordningen av änkepension med kvinnans egen ålderspension skall göras för kvinnor födda år 1930 eller därefter som beviljats änkepension under 1990-talet, liksom motsvarande fråga med avseende de kvinnor som nybeviljas sådan pension efter år 2000. Enligt våra direktiv har vår uppgift varit att i möjligaste mån skapa ett system samma som ger utfall som dagens regler området, i vart fall för kvinnor födda före år 1945. Vidare har i direktiven framhållits önskvärdheten att av åstadkomma förenklingar i systemet för efterlevandepension. Vi föreslår, som vi utvecklar närmare i det följande, konstruken

tion av den övergångsvisa änkepensioneringen till sin uppbygg-

som nad nära överensstämmer med dagens modell, dvs. med beräkning en i enlighet med dagens regler för ATP. Vi har funnit på detta att man sätt kommer, med de Övergångsbestämmelser gäller på området, som nära det utfall som blir följden enligt dagens regler. Den av oss föreslagna modellen skapar även möjlighet att ha ett enhetligt system för beståndet änkepensioner och för änkepensioner kommer att som nybeviljas fr.0.m. år 2001. Den är dessutom uppbyggd på de grundstenar som ansågs vara väsentliga vid konstruktionen av Övergångsbestämmelsema.

11.2¶Kort Översikt över

änkepensioneringens

tillkomst och utveckling

Genom 1946 års lag folkpensionering infördes för första gången i om Sverige rätt till änkepension för efterlevande kvinnor. Sådan pension var i sin helhet inkomstprövad och kunde uppgå till högst 600 kr om året. Som förutsättning för rätt till änkepension gällde att änkan vid mannens frånfälle hade fyllt 55 år och varit gift med honom minst fem år samt inte uppbar annan folkpension. Vid tillämpning reglerna av för bl.a. änkepension kunde, där särskilda skäl förelåg, ogift kvinna en som sedan en avsevärd tid sammanlevde med under äktenen man skapsliknande förhållanden anses som gift med denne. Dessa bestämmelser hade sin grund i de förslag Socialvårdssom kommittén lade fram i sitt betänkande SOU 1945:46 med förslag till lag om folkpensionering. Den enda skillnaden gentemot de sedermera

SOU 1998: 120

Änkepensioneringen 417

antagna reglerna var att Socialvårdskommittén ansåg 10 års äkten-

att skap skulle krävas för att rätt till änkepension skulle föreligga. Beträffande åldersgränsen 55 år anförde kommittén denna skulle

att, om sättas avsevärt lägre, detta måhända kunde leda till att änkoma i vissa fall underlät att helt utnyttja den försörjningsförrnåga

som då i regel fick anses förefintlig hos medelålders kvinnor. Det villkoret

för rätt till änkepension att äktenskapet haft viss alltför kort varaktighet

en motiverades med att änka varit gift endast kort tid inte kun-

en som en de anses ha nämnvärt sämre möjligheter försörja sig

att än andra kvinnor i samma ålder och med motsvarande kroppskrafter och färdigheter.

Kort därefter infördes, lagen 1947:531 bidrag till

genom om änkor och änklingar med barn, rätt till bidrag allmänna medel för

en av egen del i de fall en änka eller en änkling hade vårdnaden barn

om under tio års ålder stadigvarande bodde tillsammans med vård-

som nadshavaren. Uppbar änkan änkepension från folkpensioneringen utgavs emellertid inte detta bidrag. Beloppet motsvarade änkepensio-

nen enligt 1946 års lag folkpensionering och beroende in-

om var av

komstprövning.

Änkepensioneringen enligt 1946 års lag folkpensionering

om samt 1947 års lag om bidrag till änkor och änklingar med barn betraktades

redan vid införandet provisoriska lösningar. Avsikten

som var att dessa stödformer skulle göras till föremål för i samband

översyn med ett mera fullständigt klarläggande vilka stödforrner lämp-

av som var liga i sådana fall då en familjs ekonomiska läge helt förändrades

genom försörjarens frånfälle. Detta uppdrag anförtroddes Änkepensioneringskommittén, år 1952 betänkande SOU 1952:36

som avgav ett angående stöd änkor och vissa andra ensamstående kvinnor

m.m. Kommittén föreslog bl.a. förbättringar flera områden. Därtill föreslogs en bidragsform, s.k. vårdnadsbidrag, till andra

ny ensamstående kvinnor än änkor. Beträffande änkepensionen föreslogs utvidgning

en av personkretsen av de berättigade på så sätt rätt till änkepension

att skulle föreligga om kvinnan 50 år fyllda vid död eller

var mannens från mannens död tills hon uppnått sagda ålder haft vårdnaden

om och stadigvarande sammanbott med barn, inte fyllt tio år, hon

som samt att varit gift med den avlidne i minst fem år. Pensionen skulle emellertid alltjämt inkomstprövad. I propositionen 1955:128 anförde

vara departementschefen att han inte kunde biträda förslagen. Däremot lades i propositionen fram förslag höjning från tio till tolv år

om en av den beträffande rätten till änke- och änklingsbidrag uppställda

åldersgrän-

sen för barnet. Detta förslag antogs riksdagen

av och lagändringen trädde i kraft i januari 1956.

Allmänna pensionsberedningen lämnade i betänkande i februari

ett 1957 SOU 1957:7 förslag till bl.a. förbättring förrnånema

av samt begränsning av den förekommande inkomstprövningen. Enligt bered-

ningens förslag borde villkoren för rätt till förrnånema utformas så sätt att rätt till full änkepension skulle föreligga för kvinnor som fyllt 55 år vid mannens död, medan pensionen till yngre kvinnor skulle utges med lägre belopp yngre de var vid dödsfallet. Till änka som inte fyllt 36 år vid dödsfallet skulle inte utges pension, om hon inte hade barn under 19 år i hemmet. Alla änkor med sådant barn skulle oavsett egen ålder erhålla full änkepension. Vidare skulle enligt förslaget utges änklingspension till änklingar med barn under 19 år i hemmet. Änke- och änklingspension skulle dessutom framöver

utges utan inkomstprövning. Som skäl till sistnämnda förslag angavs att inkomstprövning sådan pension ägnad att göra de änkor och

av var änklingar som under äktenskapet inte utövat förvärvsarbete obenägna att inträda i arbetslivet trots att de var fullt arbetsföra. Förslag beträffande tilläggspensioneringen gavs också i betänkandet.

Riksdagen beslutade vid 1958 års riksdag bl.a. att fr.o.m. juli 1960 införa icke inkomstprövade bampensioner och änkepensioner för äldre änkor och änkor med barn. Samtidigt förordade riksdagen fortsatt utredning av olika frågor familjepensioneringens område.

Regeringen lade till 1959 års riksdag fram propositionen prop. 1959:100 med förslag till lag om försäkring för allmän tilläggspension. Lagförslaget antogs av riksdagen och trädde i kraft den l januari 1960. Reglerna för familjepension inom tilläggspensioneringen erhöll därvid i huvudsak den utformning som gällt fram till lagändringen den 1 januari 1990 och som grund av övergångsbestämmelsema alltjämt gäller i stor utsträckning.

Den av 1958 års riksdag förordade utredningen rörande familjepensioneringen genomfördes av 1958 års socialförsäkringskommitté, som i oktober 1959 avlärnnade ett betänkande SOU 1959:32 med förslag till förbättrade familjeförmåner inom folkpensioneringen m.m. Förslagen i propositionen antogs i huvudsak oförändrade av riksdagen. Förändringarna trädde i kraft den 1 juli 1960. Genom dessa tillkom i huvudsak de regler om änkepension inom folkpensioneringen som var gällande fram till lagändringen år 1990.

Samtidigt infördes en ny lag om bampensioner som innebar att bampensioner skulle utges utan inkomstprövning med l 000 kr om året till dess barnet fyllde 16 år. Om barnet mist båda sina föräldrar utgjorde pensionen året.

1 400 kr om

Socialförsäkringskommitténs betänkande upptog även förslag om bidrag till frånskilda kvinnor. Någon lagändring i den delen beslutades emellertid inte, eftersom departementschefen ansåg att denna pensionsrätt borde reserveras för sådana fall då det kunde antas vara vanligt att den frånskilda kvinnan kom i ett sämre försörjningsläge genom mannens död. Vidare behandlade Socialförsäkringskommittén även frågan om änklingars behov och rätt till änklingspension. Emellertid ansåg kommittén att änklingsfamiljemas hjälpbehov bäst tillgo-

SOU 1998: 120

Änkepensioneringen 419

dosågs genom att moderslösa barn till gavs rätt barnpension. Något behov av änklingspension därutöver ansågs inte föreligga.

Sedan ett omfattande utredningsarbete genomförts antogs vid 1962 års riksdag lagen 1962:381 allmän försäkring AFL, vilken om trädde i kraft den 1 januari 1963. Den innebar en samordning mellan

sjuk- och moderskapsförsäkring samt folk- och tilläggspensionering.

Reglerna för barnpension sammanfördes med bestämmelser om änkepension under rubriken familjepension. Samtliga pensionsformer anknöts till det s.k. basbeloppet och förmånemas storlek angavs i procent härav. Dessa procentsatser har vid flertal tillfällen ett därefter varit föremål för höjningar. Även har vid senare ett antal tillfällen lagts fram förslag syftat som till att ge även frånskilda kvinnor rätt till bidrag liknande änkepension. Dessa har emellertid inte lett till lagstiftning.

11.3¶Gällande för

regler änkepension

Under slutet av 1980-talet genomfördes omfattande reformarbete ett avseende bl.a. de dåvarande familjepensionerna.

Utgångspunkten vid

detta arbete att få till stånd könsneutrala

var regler. Tyngdpunkten

lades på bampensionema. Av betydelse för den reform då beslusom tades var även de kraftigt ökade kostnader skulle som ha uppkommit med oförändrade regler den ändrade

samt samhällsutvecklingen bl.a.

på arbetsmarknaden med betydligt ökande andel en kvinnor i förvärvslivet.

Genom reformen gjordes efterlevandepensionema till vuxna efterlevande tidsbegränsade, till skillnad från vad som gällde för änkepen-

sionema. De formerna efterlevandepension

nya av kom att benämnas

omställningspension, förlängd omställningspension, särskild efterle-

vandepension och bampension. I samband härmed beslutades emel-

lertid omfattande övergångsregler.

Av dessa följer att de tidigare reglema om änkepension har fortsatt giltighet under en lång tidsperiod

även vid nybeviljande efterlevandepensioner efter den

av nya lagstiftningens ikraftträdande den 1 januari 1990. Här nedan ges en översikt av de genom övergångsbestämmelserna alltjämt gällande reglerna för änkepension se mer härom i kapitel 2.

Änkepension fån folkpensioneringen

En änka, som inte fyllt 65 år och inte uppbär folkpension som i form av ålderspension, har rätt till änkepension från

folkpensioneringen

under förutsättning att hon antingen fyllt 36 år vid mannens död och då varit gift med honom i minst fem eller då har den rättsliga vård-

naden om och stadigvarande bor tillsammans med barn under 16 år

420 Aunkepensioneringen SOU 1998: 120

vid död stadigvarande vistades i makamas hem eller hos som mannens änkan. Med änka likställs i fråga rätt till änkepension från folkom pensioneringen ogift eller frånskild kvinna eller änka som stadigvarande sammanbott med ogift eller frånskild man eller änkling vid dennes död och som antingen varit gift med eller har eller har haft barn med honom. Änkepensionen utges från folkpensioneringen till maka eller därmed likställd som fyllt 50 år med 90 % av basbeloppet för år räknat 96 % av basbeloppet före den 1 januari 1997. Samma belopp utges till änka vars rätt till änkepension grundar sig sammanboende med barn under 16 år. För annan änka minskas pensionen med 15 för varje år varmed änkans ålder vid mannens död eller vid den tidpunkt då hon upphör att ha barn under 16 år i hemmet understiger 50 år. Även bostadstillägg till pensionärer och pensionstillskott utges i förekommande fall. Oreducerat pensionstillskott uppgår sedan den 1januari 1997 till 61,5 % av basbeloppet. Sedan den 1 april 1997 sker en inkomstprövning av folkpension i form av änkepension och pensionstillskott till sådan förmån. Inkomstprövning skall dock inte ske änkepension för de första sex månaav derna som den betalas ut och inte heller av änkepension som betalas ut till kvinna har vårdnaden barn inte har fyllt 12 år. Den som om som inkomst som påverkar folkpensionens storlek beräknas i huvudsak enligt de regler som gäller för bostadstillägg till pensionärer. När änkan fyller 65 år eller dessförinnan börjar uppbära egen ålderspension byts till skillnad från vad som är fallet inom tilläggs- pensioneringen änkepensionen från folkpensioneringen ut mot ål- derspension.

Änkepension från tilläggspensioneringen

Inom tilläggspensioneringen utges änkepension till änka efter en försäkrad, om äktenskapet varat i minst fem år och ingåtts senast den dag då den försäkrade fyllde 60 år eller om den försäkrade efterlämnade barn oavsett ålder som också är barn till änkan. Till skillnad från - vad som gäller inom folkpensioneringen krävs alltid för rätt till änkepension från tilläggspensioneringen äktenskap förelegat. Änkeatt ett pension från tilläggspensioneringen kan utbetalas samtidigt med ålderspension från tilläggspensioneringen till kvinnan efter det att hon fyllt 65 år. Änkepensionens storlek från tilläggspensioneringen är beroende av om den försäkrade förutom änkan efterlämnar barn som är berättigat till barnpension från tilläggspensioneringen. Om så är fallet utgör änkepensionen 35 % av den avlidnes egenpension. Finns inte något pensionsberättigat barn är änkepensionen 40 % av egenpensionen.

1 1.4

Övergångsbestämmelser

Som nämnts ovan trädde de reglerna för efterlevandepension i

nya kraft den l januari 1990 och ersatte då i princip de äldre reglerna för änkepension. De nya reglerna tillämpas huvudregel vid dödsfall

som som inträffar år 1990 eller Reformen försågs emellertid med

senare. omfattande Övergångsbestämmelser, innebär att änkepension

som enligt tidigare regler kan utges och även nybeviljas under lång tid framöver. Dessa övergångsregler är dessutom olika för olika kategorier kvinnor. Övergångsbestämmelsemaför efterlevande kvinnor har i huvudsak följande innebörd.

Kvinnor som den 31 december 1989 redan hade rätt till änkepension har fortsatt rätt till sådan pension. Pensionen utbetalas med tilllämpning fullt ut av dessa tidigare bestärmnelser. Detta gäller både folk- och tilläggspension. Sedan april 1997 inkomstprövas folkpensionsdelen.

Kvinnor som är födda år 1929 eller tidigare och gifta med

som var den avlidne den 31 december 1989 följer fullt ut de äldre reglerna

om änkepension och kan nybeviljas sådan pension i praktiken

- numera endast tilläggspension även när dödsfallet inträffar år 1990 eller

senare. Denna grupp omfattas inte alls den reformerade efterlevan-

depensioneringen.

Kvinnor som är födda åren 1930-1944 och gifta i

som var eller fråga om folkpension därmed likställd med den avlidne den 31 december 1989 kan nybeviljas änkepension också vid dödsfall år 1990 eller senare. För tid före det kvinnan fyller 65 år utbetalas änkepension med tillämpning fullt ut av äldre regler. Inkomstprövning sker

av folkpensionsdelen sedan den 1 april 1997.

Från 65-årsmånaden eller vid den tidigare tidpunkt då änkan börjat uppbära ålderspension samordnas ATP i form änkepension med

den tilläggspension i form ålderspension kvinnan erhåller.

av som Samordningen går i princip till så, att änkepensionen reduceras med beloppet för ålderspensionen, dvs. änkepensionen utbetalas bara i den mån den överstiger kvinnans egen ålderspension. Det finns emellertid en garantiregel som innebär att kvinnan alltid har rätt till

en sammanlagd pension motsvarar viss andel kvinnans

som av summan av egen och mannens beräknade ålderspension, dvs. änkepensionen reduceras enbart ned till denna garantinivå. Denna garantinivå utgör 60 % för kvinnor födda år 1930, 58 % för födda år 1931, 56 % för födda år 1932, 54 % för födda år 1933, 52 % för födda år 1934 och 50 % för kvinnor som är födda under något åren 1935-1944.

Kvinnor i denna kategori liksom kvinnor i kategori 1 och 2

- - omfattas enbart äldre regler och inte alls det reformerade

av av systemet

för efterlevandepension. Detta gäller både folk- och tilläggspension.

422 Änkepensioneringen SOU 1998: 120

4. Kvinnor som är födda år 1945 eller senare omfattas av det reformerade regelsystemet och kan nybeviljas omställningspension och särskild efterlevandepension från folk- och tilläggspensioneringen.

Gifta kvinnor och såvitt gäller folkpension även därmed likställda i denna åldersgrupp har dessutom rätt till vad kan sägas motsvara

som den änkepension som intjänats före år 1990. Om sådan kvinna vid

en utgången av år 1989 uppfyllde kraven för rätt till änkepension från folkpensioneringen då fyllda 36 år och gift minst fem år dessförinnan eller vårdnad barn under 16 år och/eller från tilläggspensione-

om ringen gift minst fem år dessförinnan eller gemensamt barn, har hon rätt till änkepension som beräknas enligt särskilda regler. Från ATP utges änkepension som beräknas enligt 15/30-regeln på grundval

av enbart de pensionspoäng som mannen tjänat in t.o.m. år 1989 och

alltså utan antagandepoäng. Från folkpensioneringen utges änkepen-

sion med lika många 30-delar av en oavkortad pension ATP-

som pensionen. Reglerna innebär alltså tjänat in ATP-

att, om mannen poäng för minst 30 år före år 1990, oavkortad änkepension utges. Ju färre år med pensionspoäng då hade förvärvat, desto

som mannen lägre blir den änkepension kan utges. Folkpensionsdelen in-

som komstprövas sedan den 1 april 1997.

För tid då kvinnan kan ha rätt till både sålunda beräknad änke-

en pension och en omställningspension eller särskild efterlevandepension utbetalas änkepension bara i den mån denna överstiger den reforrnerade efterlevandepensionen. Detta gäller för änkepension från såväl

folk- som tilläggspensioneringen.

Fr.o.m. den månad då kvinnan fyller 65 år eller vid den tidigare tidpunkt då kvinnan börjat uppbära ålderspension reduceras tilläggspension i form av änkepension beräknad enligt äldre regler fullt ut med beloppet för kvinnans egen tilläggspension i form ålderspen-

av sion. I detta fall gäller ingen garantiregel.

11.5¶Våra beträffande

utgångspunkter änkepensioneringen

Tillskapandet av familjepensioner, och då framför allt änkepensioner, var ett sätt att garantera en viss ekonomisk grundtrygghet för efterlevande kvinnor. Då dessa regler utarbetades i mitten på 1940-talet ägnade sig gifta kvinnor i stor utsträckning arbete enbart i hemmet och svaradelför familjens bam. vanligt

omsorgen om Det var även att kvinnor slutade förvärvsarbeta i samband med att de ingick äktenskap. I regel grundades familjens ekonomi enbart på inkomster.

mannens Om mannen skulle avlida, undanrycktes den grund vilken familjens ekonomi vilat och kvinnan kom att befinna sig i utsatt situation.

Under förarbetena SOU 1945:46 och 1946:220 uttalades

prop. att ett särskilt skyddsintresse hade de kvinnor blivit änkor vid relativt

som hög ålder. Mot bakgrund dessa samhällsförhållanden ansågs det

av väsentligt att genom en änkepensionering ekonomiskt understödja änkor så att de skulle få rimlig försörjning för framtiden. Vidare

en uttalades emellertid att förvärvsmöjlighetema för kvinnor och därmed

även änkor hade blivit större, trots detta menade det

men man att under ännu en tid fanns anledning att ha ett särskilt skydd för efterle-

vande kvinnor.

Under reforrnarbetet i slutet 1980-talet konstaterades utveck-

av att lingen inom samhället såvitt arbetsmarknaden lett därhän

avser att kvinnor ett helt annat sätt än tidigare börjat förvärvsarbeta och fortsatt med detta även efter det att de ingått äktenskap. Detta förhållande råder alltjämt enligt tillgänglig statistik området. I

många

förhållanden är det förutsättning båda makarna arbetar för

en att att klara av de kostnader familjen har för. Utvecklingen och

som att svara den lagstadgade skyldigheten för kommuner tillhandahålla dag-

att hemsplatser barnfamiljer har även bidragit till ökad andel kvin-

en nor i förvärvslivet. Fortfarande är det emellertid så kvinnor arbetar

att

deltid i betydligt större utsträckning än män.

Det huvudsakliga motiv ursprungligen fanns för införandet

som av

änkepensioneringen, nämligen efterlevande kvinnor möjlighet

att ge till ekonomisk försörjning avled, har således med föränd-

om mannen ringarna av samhällsstrukturen och förvärvsvillkoren i samhället försvagats. I dag har kvinnor som uppbär änkepension i de allra flesta fall en egen förvärvsinkomst vid sidan pensionen. Jämfört med

av andra ensamstående kvinnor har många dessa änkor i praktiken

av en dubbel försörjning: inkomst heltidsarbete folkpension och

av samt ATP i form av änkepension. Till detta kommer de skatterättsliga

att bestämmelserna med rätt till särskilt grundavdrag för änkor medför

att änkepensionen kan komma att beskattas lindrigare är förvärvsinkomster.

Det var bl.a. de ovan anförda omständigheterna ledde fram till

som beslutet att änkepension från folkpensioneringen sedan april 1997

inkomstprövas i viss omfattning mot änkans andra inkomster.

Vi har i våra allmänna överväganden avsnitt 7.2 ifrågasatt det

om inte finns anledning att ett steg längre vad gäller

änkepensionering-

ens fortlevnad med hänsyn till bl.a. de förändringar ägt i

som rum samhället när det gäller kvinnors delaktighet arbetsmarknaden.

Enligt vår uppfattning täcker den reformerade efterlevandepensioneringen de behov kan uppstå för såväl kvinnor män i

som som händelse av en levnadspartners dödsfall. Dessa regler är bättre

avpassade efter dagens samhällsstruktur och de förvärvsförhållanden

som för närvarande råder och kan förväntas råda framöver.

som

Änkepensioneringen däremot är tillskapad under period då helt en andra förutsättningar förelåg och när det fanns ett uttalat behov av ekonomiskt bistånd för kvinnor, framför allt äldre kvinnor, som blivit änkor efter tids äktenskap. Denna förmån, som således kan utges en endast till efterlevande kvinnor, är dessutom baserad gamla könsbundna uppfattningar som inte stämmer överens med dagens jämställdhetssträvanden, sig i Sverige eller internationellt. Det finns vare även ur ett internationellt perspektiv en strävan efter att skapa sociala förmåner som är könsobundna, dvs. där ingen skillnad görs i utfallet av förmånen beroende om den fönnånsberättigade är kvinna eller man. Det kan vidare konstateras att änkepension i ett inte obetydligt antal fall kan komma att tillfalla relativt unga kvinnor eller kvinnor som i ålderspensionshänseende tillhör den "yngre generationen, dvs. de som är födda år 1954 eller senare. De Övergångsbestämmelser som tillskapades vid slutet av 1980-talet i samband med avskaffandet för framtiden av änkepensioneringen kommer, de behålls i sin nuvaom rande utfomining, att berättiga änkor till änkepension under en lång tidsperiod framöver. Det kan i detta sammanhang även finnas anledning att poängtera att det reformerade ålderspensionssystemet i många avseenden är avpassat för att tillgodose framför allt kvinnors behov i olika hänseenden. Genom bl.a. bestämmelserna om pensionsrätt för bamår erhålls pensionsrätt också för att avstå från arbete eller personer som, genom genom att minska sin arbetstid för att handha den huvudsakliga skötseln barnen, minskar sin inkomst. Konsekvensen blir således att av även det hemarbete som den föräldern, i de allra flesta fall kvinnor, står för kompenseras i ålderspensionshänseende genom ett tillägg till föräldrapenningen eller annan inkomst under bamåren. En sådan pensionsrätt för bamår kan beräknas för föräldern till dess barnet fyller fyra år. Detta system med pensionsrätt för bamår kommer, på grund av skillnader mellan mäns och kvinnors förvärvsmönster, i praktiken huvudsakligen att kompensera kvinnor för det inkomstbortfall och den extra arbetsinsats som åren med små barn upphov till, även om ger män naturligtvis också kommer att omfattas av systemet. Systemets funktion kan sägas vara just att i viss mån utjämna den hittillsvarande strukturella skillnad mellan kvinnors och mäns livsinkomster som har sin orsak i att kvinnor allmänt sett lägger ner mer tid och större ansträngning att ta hand om barnen. Även bakgrund det framhållna har vi ifrågasatt änkepenmot av nu sioneringens roll i ett framtida efterlevandepensionssystem. Ett borttagande av änkepensioneringen skulle dessutom medföra betydande lagtekniska och administrativa fördelar, vilket i sig skulle leda till kostnadsbesparingar. Emellertid är de för närvarande gällande övergångsbestämmelserna tillkomna efter ett omfattande utredningsarbete och under en bred

SOU 1998: 120 Änkepensioneringen 425

politisk enighet området. Det reformerade efterlevandepensionssystem med omställningspension och särskild efterlevandepension som tillskapades i samband med detta arbete syftade till att vara könsjämlikt, dvs. samma förmåner skulle finnas för efterlevande kvinnor och män. Vidare skulle förmånema kunna utges endast under den efterlevandes förvärvsaktiva period och dessutom ha en tidsbegränsad och mer behovsinriktad utformning än det dåvarande änkepensionssystemet. Till grund för reformen låg de förändringar inträtt i

som familjemönster och samhällsförhållanden och den förändrade

synen

könsroller och kvinnors förvärvsarbete.

Under förarbetena se t.ex. SOU 1987:55 underströks emellertid att ett sådant refomierat efterlevandepensionssystem kan få

genomslag endast för den generation efterlevande vuxit under de

som upp samhälls- och förvärvsförhållanden det efterlevandepen-

som nya sionssystemet arbetats fram utifrån. Vidare menade att särskild

man hänsyn alltjämt måste tas till de generationer där makarna i familj

en ofta haft den arbetsfördelningen utfört förvärvsarbete

att mannen medan kvinnan skött hushållet och barnen, dvs. till de generationer

som inrättat sina liv efter dåvarande lagstiftning och förlitat sig på fortbeståndet därav. Reforrntakten kom därför att bestämmas ett sätt

som gjorde att ekonomiskt svagare kategorier ett fortsatt ekonomiskt

gavs skydd under lång tid framöver genom änkepensioneringen.

Mindre än tio år har gått sedan denna breda politiska uppgörelse träffades beträffande änkepensionemas fortbestånd. Även vi i

om princip anser att denna pensionsforrn, i vart fall såvitt möjlig-

avser heten till nybeviljande, inte hör hemma i det samhälle vi i dag

som lever har stannat för att inte föreslå några ingripande föränd-

mer ringar av de Övergångsbestämmelser i dag möjlighet till

som ger nybeviljande av änkepension även långt in 2000-talet. Vi har inte heller, med hänsyn till direktivens utfomining, ansett ha mandat

oss för att föreslå ett fullständigt eller begränsat avskaffande

ens mer av

änkepensioneringen.

Däremot har i direktiven en viss öppning lämnats beträffande frågan om änkepensionemas berättigande för kvinnor födda år 1945 eller senare. Som övergångsreglema är konstruerade kan även relativt

unga kvinnor nybeviljas änkepension under förutsättning att villkoren härför var uppfyllda vid utgången av år 1989 och alltjämt är det när dödsfallet inträffar. Frågan hur långtgående övergångsbestämmelserna

om skulle göras var uppe till behandling i samband med refonneringen

av änkepensioneringen. Under detta arbete kom fram till att särskild

man hänsyn skulle tas till framför allt äldre kvinnor och det också

var av denna anledning som övergångsbestämmelserna kom att få den utformning som de slutligt fick.

I betänkandet Efterlevandepension SOU 1987:55 drog Pensionsberedningen beträffande utformningen änkepension enligt över-

426 Ähkepensioneringen SOU 1998: 120

gångsbestämmelsema en skiljelinje mellan de kvinnor 45 år

som var eller äldre och de som var 44 år eller vid reglemas ikraftträdan-

yngre de, dvs. de som är födda före år 1945 och de är födda Be-

som senare. träffande de yngre kvinnorna fann beredningen inte anledning att konstruera ett system med samma starka skyddsnät. För kvinnor vid

som ikraftträdandet var 45 år eller äldre fanns anledning att alltjämt låta änkepension som skulle komma att nybeviljas enligt övergångsbestämrnelsema svara såväl för garanterad grundtrygghet för

en som den tidigare ekonomiska standarden. Grundtryggheten skulle tillgodoses genom folkpensioneringen och genom pensionstillskott i förekommande fall och avse tiden fram till dess kvinnan vid 65 års ålder eller dessförinnan själv kan uppbära ålderspension från folkpensioneringen. Såvitt avser tiden därefter, dvs. efter det att kvinnan fyllt 65 år eller dessförinnan börjat uppbära ålderspension, garanterades för

egen kvinnor födda åren 1930-1944 viss andel och kvinnans

en av mannens samlade ålderspension från ATP. Detta garanterade belopp, liksom annan änkepension från tilläggspensioneringen, skulle utges livsvarigt, dvs. även efter det änkan fyllt 65 år eller dessförinnan själv börjat uppbära ålderspension om hon inte ingick nytt äktenskap.

För kvinnor vid ikraftträdandet 44 år eller befanns

som var yngre inte samma skyddsbehov föreligga för ovannämnda I för-

som grupp. arbetena talas beträffande denna kategori kvinnor

yngre mer om en "intjänad" rätt av den ATP tillgodoräknats fram till tid-

som mannen punkten för ikraftträdandet år 1990. Någon hänsyn till inkomster

som mannen skulle komma att uppbära efter denna tidpunkt skall således inte tas. Eftersom folkpensionen ett pensionsskydd för det första

ger basbeloppets inkomster borde, menade motsvarande skydd före-

man, ligga även från folkpensioneringens änkepension. Av denna anledning infördes samma beräkningsförutsättningar även för inkomster från den första kronan, dvs. mannens intjänade ATP-rätt fram till ikraftträdan-

det fick genomslag även på den änkepension från folkpensioneringen

som utgör kompensation för det första basbe loppet in-

av mannens komst. Förslaget innebar att oavkortad änkepension från folkpensioneringen skulle kunna utges endast i de fall den avlidne t.o.m.

mannen år 1989 tjänat in minst 30 år med ATP-poäng. Någon möjlighet att beräkna antagna år med intjänade ATP-poäng skulle således inte föreligga i de fall mannen avlidit i förvärvsaktiv ålder och t.o.m. år 1989 inte hunnit tillgodoräkna sig 30 år med intjänade ATP-poäng.

Med denna utgångspunkt för ett fortsatt nybeviljande änkepen-

av sion efter år 2000 behandlar frågan det beträffande kvinnor

om födda år 1945 eller därefter finns anledning att ett steg längre än

nu vid det förra reformarbetet, dvs. att i större omfattning än i dag låta dessa kvinnor falla in under det reformerade efterlevandepensionssystemet än i det för en annan generation kvinnor

tillskapade änkepensionssystemet se avsnitt 11.14.

11.6¶Huvuddragen i en anpassad

änkepensionering

Det system för änkepension vi enligt våra direktiv har att över

som se och anpassa till de reformerade reglerna för ålderspension kan i princip sägas bestå av två delar. Den delen änkor har be-

ena avser som viljats änkepension före ikraftträdandet år 2001 de föreslag-

av av oss na reglerna och den andra delen de kvinnor kan komma att

avser som nybeviljas änkepension efter denna tidpunkt övergångs-

med stöd av bestämmelsema till de nuvarande reglerna efterlevandepension.

Den grupp änkor som beviljats änkepension före år 2001 kan i sin tur delas upp i två huvudgrupper. Den består de änkor

ena av som beviljats änkepension före ikraftträdandet de gällande reglerna

av nu för efterlevandepension, dvs. före den 1 januari 1990. Dessa änkor uppbär änkepension beräknad helt enligt de regler gällde före den

som 1 januari 1990 och berörs inte de regler då trädde i kraft.

av nya som Den andra gruppen består änkor beviljats änkepension enligt

av som övergångsbestämmelsema till de nuvarande reglerna, dvs. efter den 31 december 1989 men före den 1 januari 2001. För dessa änkor gäller olika regler beroende på vilket år de är födda. För de änkor är

som födda år 1929 eller tidigare gäller regler för den första

samma som gruppen änkor. För änkor födda år 1930 eller gäller, enligt vad

senare som beskrivits i avsnitt 11.4, olika regler såvitt gäller både beräkningen av änkepensionens storlek och samordningen med kvinnans

egen

ålderspension.

Gemensamt för samtliga de änkor beviljats änkepension före

som år 2001 är att änkepensionen är beräknad enligt reglerna för folk- och tilläggspension. Mannen har alltså, oavsett vilka år han född, inte

var kommit att beröras det reformerade ålderspensionssystemet och det

av livsinkomstbaserade pensionsunderlag detta bygger på, eftersom

som han avlidit före ikraftträdandet dessa regler dock med reservation

av för åren 1999-2000, då de ålderspensionsreglerna trätt i kraft så-

nya vitt avser födda 1938 och reformerad ålderspension

senare men ännu inte har börjat utbetalas. Den inkomstgrundade änkepensionen är således beräknad grundval av den avlidnes ATP-poäng och härtill utbetalas folkpension jämte eventuellt pensionstillskott för tid före det änkan har fyllt 65 år eller dessförinnan börjat uppbära ålders-

egen pension. Vid denna tidpunkt ersätts folkpensionen inom änkepensioneringen av folkpension från ålderspensioneringen.

Enligt de utgångspunkter som vi redovisat i våra allmänna överväganden avsnitt 7.2 skall änkepension kunna nybeviljas även efter det att de reformerade ålderspensionsreglerna trätt i kraft. Änkepension kommer således att kunna beviljas efter helt eller delvis

en man som har, eller skulle ha fått, sin ålderspension beräknad enligt de reforme-

rade reglerna för ålderspension. Detta innebär vidare inte

att mannen alls eller endast delvis kommer att få sin ålderspension beräknad

enligt ATP-systemet. Den fråga som här uppstår är bl.a. på vilket

underlag en inkomstrelaterad änkepension skall beräknas efter män

som

tillhör dessa ålderskategorier.

Av betydelse vid bedömningen vilket underlag skall ligga

av som till grund för beräkningen änkepension är också den samordning

av som skall ske med kvinnans egen ålderspension i samband med att hon fyller 65 år eller dessförinnan börjar uppbära ålderspe nsion.

egen

I avsnitt 1l.7.2 redovisar vi de överväganden legat till grund

som för våra förslag om beräkning inkomstrelaterad änkepension

av som beviljas efter år 2000. Redan här kan emellertid nämnas att vår målsättning har varit att den inkomstgmndande änkepensionen även fortsättningsvis skall beräknas ett ATP-baserat underlag. En sådan lösning överensstämmer i huvudsak med de syften legat bakom

som övergångsbestämmelsema och innebär också att utfallet kommer att bli detsamma som enligt dagens system. Vidare kommer beräkningen av nybeviljade änkepensioner att ske efter principer de

samma som som ligger till grund för de änkepensioner beviljats före ikraft-

som trädandet av nya regler.

Så länge änkan inte har fyllt 65 år utges i dag, nämnts tidigare,

som även änkepension från folkpensioneringen. En utgångspunkt för våra förslag är att folkpension, pensionstillskott och särskilt grundavdrag vid beskattningen inte kommer att finnas kvar efter ikraftträdandet

av de reforrnerade ålderspensionsreglema. Pensionsberättigade helt

som eller delvis kommer att få sin ålderspension beräknad enligt de reformerade reglerna kommer i stället att garanteras viss lägsta försörj-

en ning genom en garantipension avräknas mot den inkomstrelatera-

som de pensionen. För pensionsberättigade inte kommer att beröras

som av det refonnerade systemets regler skall folkpensionen ersättas med ett tillägg om för ensamstående 96 % basbeloppet i relevant antal

- - av 30-delar i förhållande till antal år med ATP-poäng samt därtill

en särskild övergångsvis garantipension. Frågan den närmare utform-

om ningen av denna är för närvarande föremål för prövning i Utredningen om utformning av garantipension för ålderspensionärer födda år 1937 eller tidigare Dir. 1997: 149.

Såsom nämnare kommer att framgå i avsnitt 11.9 har vi mot denna bakgrund funnit att reglerna folkpension inte kan gälla oförändra-

om de framöver inom änkepensioneringen. Å andra sidan skulle

en rent inkomstrelaterad änkepension kunna föranleda kraftigt sänkta pensioner jämfört med idag för vissa Detta har delvis sin förklaring

grupper. i att det första basbeloppets inkomster kompenseras på ett betydligt förrnånligare sätt med hjälp folkpensionen. Härtill kommer även

av möjligheterna till pensionstillskott och särskilt grundavdrag vid beskattningen. Vi har konstaterat att det kommer att finnas behov ett

SOU 1998: 120 Änkepensioneringen 429

grundskydd inom änkepensioneringen även i framtiden. I avsnitt 11.9 redovisas vårt förslag till hur ett sådant grundskydd skall konstrueras. Fr.0.m den månad då änkan fyller 65 år eller dessförinnan börjar uppbära egen ålderspension förändras den änkepension som utbetalas enligt gällande regler två sätt. Det ena är att ålderspensioneringnu en svarar för grundskyddet. Folkpension i form av änkepension ersätts med folkpension i form av ålderspension. Våra förslag kommer i prin- Cip inte att innebära någon förändring i denna del. Det kommer således inte heller fortsättningsvis att utges något grundskydd eller belopp motsvarande första basbeloppets inkomster inom änkepensioneringen efter det att kvinnan fyllt 65 år. Detta gäller såväl för de änkor som i dag uppbär änkepension som för dem som nybeviljas änkepension efter ikraftträdandet av anpassade regler. Den andra förändringen är att det enligt de gällande övergångsreglerna i vissa fall skall ske en samordning mellan den utgående änkepensionen från tilläggspensioneringen och kvinnans egen tilläggspension i form av ålderspension. Detta har föranlett särskilda överväganden både såvitt avser de änkor redan i dag har beviljats änkepensom sion enligt övergångsreglerna och de kvinnor kan komma att få som rätt till änkepension vid ett dödsfall efter de anpassade reglernas ikraftträdande. Den problematik uppstår här har sin grund i det som förhållandet att kvinnan och mannen kan tillhöra olika ålderspensionsgenerationer. Den inkomstgrundade ålderspension som vid tilllämpning av samordningsregeln skall jämföras med den utgående änkepensionen kan vara beräknad olika sätt: från den första intjänade kronan, fr.o.m. det andra basbeloppets inkomster eller genom en kvotdelsberäkning av båda varianterna. Samma problem uppstår vid tillämpning av den s.k. garantiregeln. Våra överväganden i dessa delar redovisas i avsnitt 11.8. Som tidigare redogjorts för i kapitel 10 anser vi att efterlevandepensionen i ett framtida efterlevandepensionssystem i form av omställningspension och särskild efterlevandepension inte skall kompletteras med bostadstillägg till pensionärer BTP. Efterlevandepension till efterlevande och bostadstillägg till pensionärer syftar vuxna delvis till samma sak, nämligen att bidraga till en för den efterlevande ökad merkostnad för boendet. Av bl.a. detta skäl, samt av skäl som närmare redovisats i avsnitt 10.3.4, har vi sålunda funnit att möjligheten till erhållande av BTP för efterlevande som är berättigade till reformerad efterlevandepension inte längre skall finnas kvar. Något motsvarande generellt avskaffande har emellertid, som kommer att utvecklas närmare i avsnitt 11.9, inte funnit anledning att förespråka för dem som uppbär änkepension se dock avsnitt 11.14.

430 Änkepensioneringen SOU

1998: 120

11.7 för före

Beräkning av änkepension tid det

änkan fyllt 65 år

11.7.1 Beståndet änkor

Vårt förslag: Inkomstgrundad änkepension till änkor

som beviljats sådan pension före år 2001 skall även fortsättningsvis beräknas

samma sätt som i dag, dvs. utifrån ett ATP-baserat underlag bestående av en beräknad ålders- eller förtidspension. Underlaget skall

bestå av den avlidnes registrerade ATP-poäng jämte i förekommande fall

antagna sådana poäng beräknade enligt reglerna

i 13 kap. 2 § AFL.

Den inkomstgrundade änkepensionen skall utgöra 40 % eller,

om den avlidne efterlämnar barn är berättigat till barnpension,

som 35 % av detta underlag.

Till gruppen beståndet änkor hör samtliga änkor beviljats

som änkepension såväl före år 1990 därefter fram år 2000, dvs.

som t.0.m. före det anpassade systemets ikraftträdande. Dessa kvinnor

kan ha en änkepension som består dels folkpensionsdel, dels inkom-

av en en strelaterad del baserad intjänade ATP-poäng

mannens eller antag-

na ATP-poäng. Vid avgörandet hur inkomstunderlaget

av för dessa änkor skall vara utformat i ett framtida system bör särskilt beakta

man att det här rör sig om förmåner som redan utbetalas och i vissa fall kan ha be-

som talats ut under längre tidsperiod. Det är därför angeläget

en att ett nytt system utformas ett sätt i huvudsak resultat

som ger samma som dagens änkepensionssystem. Att över årsskifte ändra bestämmel-

ett serna så att änkor i vissa fall kan få kraftig eller

en höjning sänkning

av sin utgående pension är enligt vårt förmenande något bör und-

som

vikas. Dagens änkepensionering och dess Övergångsbestämmelser

är en beståndsdel i det nuvarande ATP-systemet. I detta innefattas de

komplexa samordnings- och garantiregler inom Övergångs-

som ryms bestämmelsema och tillämpas i vissa fall efter det kvinnan

som att fyllt 65 år. Dessa regler gäller fall där änkan född

är år 1930 eller senare och har beviljats änkepension efter år 1989 härom i

se mer avsnitt 11.8. Även denna anledning

av är det väsentligt att välja ett inkomstunderlag som kan tillämpas för alla kvinnor har beviljats

som änkepension enligt gällande övergångsregler före de anpassade

reglernas ikraftträdande.

Som vi konstaterat har änkor beviljats änkepension från

ovan som tilläggspensioneringen före år 2001 i samtliga fall ATP-baserad

en inkomstrelaterad änkepension, eftersom dödsfallet inträffat före

ikraftträdandet av det reformerade ålderspensionssystemet. Av bl.a. detta skäl, samt även med beaktande

av de omständigheter som an-

förts ovan, torde det mest lämpliga vara att även efter år 2000 beräkna dessa änkors inkomstrelaterade änkepension grundval av den avlidne mannens beräknade egenpension från ATP. Uppgifter härom är lätt tillgängliga och vållar således ur ett administrativt perspektiv inte några problem. En fortsatt tillämpning av dagens ATP-regler borgar även för ett identiskt utfall såvitt avser den inkomstgrundade änkepensionen jämfört med dagens änkepension. Som kommer att framgå i avsnitt 11.8 innebär ett bevarande av ATP-systemet även en rad fördelar vid tillämpningen av samordnings- och garantireglema. Vi föreslår således att den inkomstgrundade änkepensionen till de kvinnor som beviljats änkepension före år 2001 även fortsättningsvis skall beräknas utifrån ett ATP-baserat underlag. På samma sätt som sker i dag skall detta underlag 30-delsberäknas med hänsyn till den avlidne mannens tillgodoräknade antal år med ATP-poäng och beräknas på grundval av den genomsnittliga pensionspoängen för de 15 bästa poängåren. Eftersom vårt förslag innebär att ett med i dag identiskt underlag kommer att ligga till grund för beräkningen den inkomstgrundade av änkepensionen behöver några justeringar inte den kompengöras av sationsnivå som i dag gäller. Således föreslår vi att änkepension även fortsättningsvis skall utgöra 40 % eller, om den avlidne efterlämnar barn som är berättigat till barnpension efter honom, 35 % av mannens beräknade egenpension från ATP. Den änkepension som beviljats den aktuella gruppen änkor består, utöver av änkepension från tilläggspensioneringen, även folkpenav sion i form av änkepension. Folkpension, med tillhörande regler om pensionstillskott och särskilt grundavdrag, kommer emellertid inte att finnas kvar inom ålderspensioneringen efter ikraftträdandet av reformerade regler. Frågan hur detta skall påverka beräkningen änkeav pensionen kommer att behandlas närmare i avsnitt 11.9. Senare kommer vi också att ta upp frågan särskilda regler erfordras beträffanom de beräkning av änkepension till kvinnor är födda år 1945 eller som senare se avsnitt 11.14.

11.7.2 Nybevilj ande änkepension efter år 2000 av

Vårt förslag: Inkomstrelaterad änkepension nybeviljas efter år som 2000 skall beräknas på motsvarande föreslagits för beståndet sätt som änkor, dvs. utifrån ett ATP-baserat underlag bestående beräknad av en ålders- eller förtidspension. Om dödsfallet sker under den avlidnes förvärvsaktiva ålder skall hänsyn även tas till antagandepoäng under i princip motsvarande förutsättningar och samma sätt som sker enligt dagens regler för beräkning av förtidspension och efterlevandepension. Antagandepoängberäkning skall emellertid inte komma till stånd endast på grund att av

432 Änkepensioneringen SOU 1998: 120

den avlidne vid tidpunkten för dödsfallet haft

en sjukpenninggrun-

dande inkomst motsvarande minst ett basbelopp.

Är den avlidne mannen född år 1954 eller skall dennes fak-

senare tiska ATP-poäng t.0.m. år 1989 beaktas vid beräkning änkans in-

av komstgrundade änkepension under förutsättning änkan född år

att är 1945 eller därefter. Är sådan gift med

en man en kvinna som är född år 1944 eller tidigare skall den avlidne faktiska ATP-poäng

mannens t.0.m. år 2000 beaktas vid beräkningen änkepension. Till dessa

av poängtal skall i förekommande fall läggas antagandepoäng för åren

därefter fram t.0.m. det år den avlidne skulle ha fyllt

64 år. Dessa antagandepoäng beräknas den avlidne hade börjat uppbära

som om förtidspension enligt nuvarande bestämmelser den l januari 2001 och

som om hittillsvarande regler beträffande beräkning förtidspension

av då fortfarande gäller. Denna

antagandepoängberäkning skall i princip

ske utifrån nuvarande bestämmelser på området, dock

att sjukpenninggmndande inkomst vid tidpunkten för dödsfallet inte skall

vara

tillräckligt för att grunda rätt till beräkning antagandepoäng.

Den inkomstgiundade änkepensionen skall utgöra 40 % eller,

om den avlidne efterlämnar barn är berättigat till

som barnpension, 35 %

av det sålunda beräknade underlaget.

När det gäller nybeviljande änkepension efter år 2000 finns inte

av på

samma sätt som för beståndet änkor naturlig anknytning till

en nuvarande ATP-system. De män avlider efter år 2000 kan tillhöra den

som "äldre" generationen personer födda år 1937 eller dessförinnan,

mellangenerationen personer födda under något åren 1938-1953

av eller den yngre" generationen personer födda år 1954 eller i

senare

ålderspensionshänseende. Pensionsunderlaget består då helt eller

av delvis olika komponenter. Således får tillhör den äldre

en man som generationen sin ålderspension beräknad enligt i

princip nuvarande ATP-system, medan tillhör den generatio-

en yngre man, som yngre nen, får sin pension beräknad helt enligt de reformerade

ålderspen-

sionsreglema. Eftersom framtidens pensionssystem kommer bestå

att av en livsinkomstberäknad ålderspension samt i förekommande fall

en därtill kopplad garantipension beräknas enligt reformerade

som regler skulle en tänkbar lösning änkepensioner, vid dessa

vara att som reglers ikraftträdande ännu inte har börjat utbetalas

utan som nybeviljas först därefter, i första hand borde beräknas

ett underlag som

har anknytning till ett sådant reformerat pensionsunderlag

snarare än ett ATP-baserat underlag. Detta skulle emellertid kräva särregle-

en ring i de fall den avlidne mannen är född år 1937 eller tidigare, efter-

som denna kategori personer kommer att få sin ålderspension beräk-

nad helt enligt nuvarande ATP-system. En sådan

lösning, där man

alltså för änkepensioner beviljade grund dödsfall

av som inträffar efter år 2000 väljer ett reformerat ålderspensionsunderlag för beräk-

ning av änkepensionen, skulle även innebära konstruktion

en annan av änkepensionerna än den skulle gälla för änkepensioner be-

som som viljats före år 2001. Mot sådan lösning talar såväl principiella

en som administrativa skäl. Vidare skulle detta kunna upphov till icke

ge obetydliga tröskeleffekter i de fall dödsfallet sker strax före respektive strax efter övergången till det anpassade systemet.

Ãnkepensioneringen är naturligtvis uppbyggd med utgångspunkt från nuvarande system med folkpension och ATP. Att under sådana förutsättningar helt ändra grundvalen för beräkningsmetodiken torde vara mindre lämpligt. Som kommer att framgå under avsnittet

om änkepension till kvinnor som fyllt 65 år framstår sådan lösning

en som än mer svårhanterbar i de fall samordnings- och garantireglema skall tillämpas. Dessa regler har gjorts helt beroende ATP-systemet när

det gäller såväl kvinnans ålderspension ålderspension

som mannens och den grundval härav beräknade änkepensionen. Vi har funnit att det skulle vara förenat med betydande svårigheter att, med ett bibehållande av de syften och den utformning Övergångsbestämmel-

som serna har i dag, genomföra en förändring inkomstunderlaget beträf-

av fande den inkomstrelaterade änkepensionen för de fall där änkepension nybeviljas efter år 2000. I vår strävan att undvika att göra ett redan tekniskt komplicerat system än komplicerat har funnit

mer det vara förenat med betydande fördelar att ha underlag för

samma dem som nybeviljas änkepension efter år 2000 för dem

som som redan dessförinnan börjat uppbära sådan pension.

Vi föreslår således att änkepension nybeviljas efter ikraftträ-

som dandet av de anpassade reglerna skall beräknas grundval

av mannens intjänade ATP-poäng, dvs. på underlag beståndet

samma som änkepensioner beräknats utifrån. På sätt sker i dag skall

samma som detta underlag 30-delsberälcnas med hänsyn till den avlidne

mannens tillgodoräknade antal år med ATP-poäng.

Även för frågan nybeviljande inkomstrelaterad

om av änkepension skall således enligt vårt förslag intjänade ATP-poäng

mannens vara avgörande för pensionens storlek. Detta skapar inte några problem så länge som mannen tillhör den äldre generationen, dvs. är född år 1937 eller tidigare. I dessa fall kommer uppgift ATP-poäng att

om mannens finnas registrerade även efter år 2000, eftersom det är dessa lig-

som

ger till grund för beräkningen ålderspension. Detsamma

av mannens gäller för män som tillhör mellangenerationen, dvs. män är födda

som under något åren 1938-1953. Deras ålderspension kommer att bestå

av av en kvotdel ATP-baserad pension jämte kvotdel reformerad ål-

en derspension. Storlekama respektive kvotdel avgörs

av av mannens ålder, dvs. vilket han är född. För i mellangenerationen

personer kommer ATP-poäng också fortsättningsvis att registreras fullt ut, dvs. som om personen skulle ha erhållit ålderspension helt enligt det hittillsvarande systemet. Först vid ålderspensionsuttaget kvot-

görs en

434 Ähkepensioneringen SOU 1998: 120

delsberäkning av denna ATP-baserade pension i förhållande till vilket år är född och till denna läggs även kompensation för

mannen en första basbeloppets inkomster i relevant antal kvotdelar. Även här kan man således ett administrativt enkelt sätt räkna inkom-

ut en strelaterad änkepension baserad befintliga ATP-poäng på

samma sätt som för män som tillhör den äldre generationen. Sker dödsfallet i förvärvsaktiv ålder skall i princip nuvarande regler för beräkning

av förtidspension tillämpas för att i förekommande fall räkna fram antagandepoäng för tiden t.o.m. det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år. Således skall kunna tillgodoräknas antagandepoäng under

mannen förutsättning att han intjänat pensionspoäng för minst två de fyra

av åren närmast före dödsfallet. Däremot vi den nuvarande

anser att möjligheten att kvalificera för antagandepoängberäkning

genom en viss sjukpenninggrundande inkomst vid tidpunkten för dödsfallet inte skall få någon motsvarighet när det gäller förutsättningarna

för att en antagandepoängberälcning skall ske i de nu diskuterade fallen. Såsom vi framhållit i avsnitt 8.1 saknas ofta registeruppgift aktu-

numera om ell sjukpenninggrundande inkomst eftersom det inte längre föreligger någon skyldighet att anmäla ändrad inkomst till försäkringskassan. En

möjlighet till kvalificering för antagandepoängberäkning på grundval

av sjukpenninggrundande inkomst vid pensionsfallet skulle därför i många fall innebära ett administrativt merarbete.

Mot den angivna bakgrunden föreslår att antagandepoängberäkning skall ske endast kunnat tillgodoräkna sig pensions-

om mannen poäng för två av de fyra åren närmast före dödsfallet. Antagandepoängen skall sedan storleksmässigt beräknas enligt regler

samma som gäller nu se nedan.

Det är först i de fall mannen tillhör den generationen och

yngre således skall sin ålderspension helt beräknad enligt reformerade

ålderspensionsregler som det uppstår vissa svårigheter. Dessa män har

efter år 2000 inte någon anknytning till dagens ATP-system

utan kommer att få sitt ålderspensionsunderlag helt beräknat enligt andra principer. Ett sätt att komma till rätta med detta problem skulle kunna vara att för dessa män fortsätta att registrera ATP-poäng även för tid efter år 2000. Detta skulle emellertid medföra ett inte obetydligt administrativt merarbete. Man bör även hålla i minnet sådana ATP-

att poäng endast skulle påverka änkepensionens storlek i de fall då

mannen är född år 1954 eller och är gift med kvinna är född

senare en som före år 1945. För kvinnor födda år 1945 eller gäller i änkepen-

senare sionshänseende särskild reglering, innebär dessa endast

en som att kan få en änkepension är beräknad på intjänade ATP-

som mannens poäng t.o.m. år 1989. Dessutom skall de förutsättningar uppställs

som för att änkepension över huvud taget skall kunna uppfyllda

utges vara senast den 31 december 1989 och alltjämt vid tidpunkten för dödsfallet. Man kan således räkna med att ett fortsatt registrerande

ATP-poäng för hela gruppen män födda år 1954 eller skulle få

senare betydelse för änkepensionsberäkning i endast ett mycket begränsat antal fall. Vi anser därför att en fortsatt registrering ATP-poäng för

av denna grupp män är mindre lämplig att föreslå.

I stället föreslår vi att uppgifter ATP-poäng t.0.m. år 2000 för

om män födda år 1954 eller skall även efter ikraftträdandet

senare sparas av de reformerade ålderspensionsreglema. När sedan ett dödsfall inträffar därefter och då förutsättningar för änkepension är uppfyllda skall mannens ATP-pension den l januari 2001 enligt äldre be-

per stämmelser räknas fram, då hade erhållit hel förtids-

som om mannen pension enligt nuvarande bestämmelser. En sådan beräkning skall göras utifrån mannens faktiska ATP-poäng fram till denna tidpunkt samt, i förekommande fall, tillgodoräknade antagandepoäng för tiden fr.0.m. år 2001 och fram t.0.m. det år då skulle ha fyllt 64 år.

mannen

För antagandepoängberäkningen vid det fiktiva pensionsfallet föreslås gälla delvis samma förutsättningar i dag gäller för rätt till

som sådan beräkning inom förtidspensioneringen. Således skall ha

mannen intjänat pensionspoäng för två de fyra åren närmast före året för

av det fiktiva pensionsfallet dvs. år 2001 för antagandepoängbe-

att en räkning skall göras. Däremot vi inte, skäl tidigare

anser av som angetts, att den nuvarande möjligheten att kvalificera för antagandepoängberäkning genom en viss sjukpenninggrundande inkomst vid pensionsfallet skall få någon motsvarighet när det gäller förutsättningarna för att en antagandepoängberäkning skall ske i de disku-

nu terade fallen.

Om denna förutsättning är uppfylld skall antagandepoäng beräknas enligt den av två metoder det för den försäkrade förrnånli-

som ger gaste resultatet. Den ena metoden innebär att antagandepoäng beräknas motsvara medeltalet de två högsta poängtalen under de fyra

av åren närmast före pensionsfallet. Den andra metoden innebär

att antagandepoängen beräknas grundval poängförvärven under samtli-

av ga år fr.0.m. fyllda 16 år t.0.m. år 2000. Av dessa poäng beaktas sedan genomsnittet, varvid bortses från den hälft har lägst poäng.

som

En beräkning i enlighet med det anförda skulle behöva göras

nu endast i de fall år 1989 och vid dödsfallet är gift med

en man var samma kvinna. Dessutom gäller det, redogjorts för, endast i

som ovan de fall dessa män, alltså är födda år 1954 eller är gifta

som senare, med kvinnor är födda år 1944 eller tidigare. Är kvinnan född

som senare tillämpas den s.k. 1989-årsregeln, alltså innebär att endast

som mannens ATP-poäng fram t.0.m. år 1989 beaktas. En ytterligare förutsättning är att det är mannen avlider före den i förhållande till

som honom minst tio äldre kvinnan. Man kan således utgå från den

att nu föreslagna särskilda ATP-beräkningen kommer att tillämpas i

endast ett mycket begränsat antal fall. Med den föreslagna beräk-

436 Äinkepensioneringen SOU 1998: 120

ningsmodellen skapas ett system som från administrativ synpunkt är hanterbart och som inte vållar arbete än i dag.

mer

Vårt förslag innebär i denna mycket speciella situation

att mannens inkomster efter år 2000 helt kommer att sakna betydelse för det efterlevandepensionsunderlag som han lämnar efter sig och som alltså änkepensionen skall beräknas på grundval I de fall har

av. mannen en relativt låg inkomst år 2000 och senare ökar sin inkomst väsentligt, kommer det höjda inkomstläget alltså inte att påverka änkepensionens storlek, trots att dödsfallet kanske inträffar långt Även det

senare. motsatta förhållandet kan emellertid uppstå, dvs. år 2000

att mannen hade en hög inkomst och därefter väsentligt sänkt denna. Denna sänkning kommer då inte heller att påverka änkepensionens storlek. Med hänsyn bl.a. till att man goda grunder kan utgå från att den ak-

nu tuella beräkningsmodellen kommer att tillämpas endast i ett begränsat antal fall anser att detta är konsekvenser kan godtas.

som

För kvinnor födda år 1945 eller senare kommer det, oavsett när mannen är född, att vara nödvändigt att uppgifter

spara om mannens intjänade ATP-poäng fram t.o.m. år 1989 även efter år 2000. Det är endast dessa poäng skall påverka änkepensionens storlek. Vidare

som skall denna ytterligare reduceras i de fall mannen inte fram till denna tidpunkt haft 30 år med intjänade ATP-poäng. I avsnitt 11.14 behandlar frågan om det i ett framtida efterlevandepensionssystem finns anledning att över huvud taget ha kvar denna fönnån för denna kategori kvinnor.

Eftersom vi föreslår ett med i dag identiskt underlag för den inkomstrelaterade änkepensionen behöver några justeringar inte göras av de kompensationsnivåer som gäller i dag. Således föreslår vi att änkepension även fortsättningsvis skall utgöra 40 % eller, den

om avlidne efterlämnar barn är berättigat till barnpension efter ho-

som nom, 35 % av det ATP-baserade underlaget i form ålders- eller

av en förtidspension

för mannen.

Visserligen kan det mot det förslag till beräkningsmodell

som presenterats ovan anföras kritik i det avseendet att det kan mindre

anses lämpligt att under relativt lång tid framöver tillämpa regler i dagens ATP-system, trots att detta i andra sammanhang är på väg att avvecklas. Å

andra sidan leder vårt förslag till att man står fast vid den breda politiska överenskommelse träffades i samband med nuvarande

som övergångsbestämmelsers tillkomst. Änkepensionsreglema kommer med vårt förslag att tillämpas enligt sitt syfte och i förhållande till

ge dagens bestämmelser i huvudsak utfall för de efterlevande

samma kvinnorna. Dessutom har detta förslag administrativa fördelar, framför allt så sätt regelsystem används både i de fall änke-

att samma pension beviljats före år 2001 och i de fall nybeviljande sker fr.o.m. detta år. Som kommer att framgå avsnitt 11.8 är dessa fördelar än

SOU 1998: 120 Ähkepensioneringen 437

uttalade i de fall änkepension utges till kvinnor fyllt 65 år mer som och en tillämpning av samordnings- och garantireglema aktualiseras. Vi föreslår sålunda sammanfattningsvis att änkepensionen även fortsättningsvis skall beräknas på grundval av mannens intjänade ATP-poäng på samma sätt som enligt dagens system. För beståndet änkor, dvs. för dem som redan före år 2001 uppbar änkepension, medför detta inte något problem, eftersom samtliga dessa änkepensioner är beräknade grundval av mannens ATP-poäng oavsett när mannen var född. För änkepensioner som nybeviljas efter år 2000 föreslås samma beräkningsmodell gälla. När den avlidne mannen tillhör den äldre generationen eller mellangenerationen i ålderspensionshänseende ställer detta inte några krav särskilda hänsynstaganden, eftersom dessa mäns ATP-poäng finns tillgängliga i befintliga register. För män som tillhör den yngre generationen förhåller det sig emellertid annorlunda, eftersom det för dessa män efter år 2000 inte kommer att finnas några ATP-poäng registrerade. Vi föreslår för dessa fall att uppgifter om mannens ATP-poäng fram t.o.m. år 2000 sparas även för tiden därefter. Vid ett dödsfall år 2001 eller senare, som berättigar till änkepension enligt dagens Övergångsbestämmelser, föreslås att efterlevandepensionsunderlaget beräknas som om dödsfallet inträffat den 1 januari 2001. Mannens ATP-poäng består därvid faktiskt intjänade av pensionspoäng fram t.o.m. år 2000 samt i förekommande fall antagandepoäng för tid därefter fram t.o.m. det år då mannen fyllt eller skulle ha fyllt 64 år. Denna antagandepoängberäkning skall ske enligt samma bestämmelser som gäller i dag vid beräkning förtidsav pension, förutom att den nuvarande möjligheten att kvalificera för antagandepoängberäkning genom en viss sjukpeninggrundande inkomst vid pensionsfallet inte skall någon motsvarighet vid antages gandepoängberäkningen from. år 2001. En sådan antagandepoängberäkning kommer att bli aktuell att göra endast i de fall då mannen varit gift med en kvinna som är född år 1944 eller dessförinnan. För kvinnor som är födda därefter skall den s.k. l989-årsregeln tillämpas. Denna innebär att endast mannens intjänade ATP-poäng t.o.m. år 1989 kan påverka änkepensionens storlek. Utöver den inkomstgrundade änkepensionen från tilläggspensioneringen utges enligt nuvarande regler änkepension i form folkpenav sion. Som tidigare nämnts kommer folkpension med tillhörande regler om pensionstillskott och särskilt grundavdrag inte att finnas kvar in-

om ålderspensioneringen i framtiden. Frågan hur detta skall påverka

beräkningen av änkepension behandlas närmare i avsnitt 11.9.

438 Åhkepensioneringen SOU 1998: 120

11.8 för tid efter det

Beräkning av änkepension

änkan fyllt 65 år

Vårt förslag: Endast ATP-baserad änkepension skall kunna

utges efter det att änkan fyllt 65 år.

Både samordnings- och garantiregeln enligt nuvarande övergångsbestämmelser skall finnas kvar i efterlevandepensions-

ett anpassat system efter år 2000.

För de änkor som är födda år 1953 eller tidigare och beviljats

som änkepension efter år 1989 skall samordningen ske mellan den inkomstgrundade änkepensionen beräknad sätt i avsnitt

som angetts

l1.7.1 och 11.72 och kvinnans inkomstgrundade ålderspension.

egen Kvinnans ålderspension skall vid tillämpningen samordnings- och

av garantiregeln beräknas utifrån ett ATP-baserat underlag, dvs.

som om hon erhållit ålderspension enligt nuvarande regler för ATP. Garantiregeln, som endast tillämpas för kvinnor är födda något åren

som av 1930-1944 och som beviljats änkepension efter år 1989, skall tillämpas den avlidne mannens och änkans respektive ålderspensioner beräknade enligt dagens regler för ATP. Samma för

procentsatser garantiregeln som gäller i dag skall därvid tillämpas.

För kvinnor födda år 1954 eller skall samordningen ske

senare mellan kvinnans egen faktiska ålderspension och den inkomstgrundade änkepensionen baserad på den avlidne ATP-poäng

mannens t.0.m. år 1989 i relevanta 30-delar. För att uppnå likvärdiga jämförelseunderlag skall till mannens ATP-underlag göras ett tillägg med ATP-

en poäng. Detta tillägg skall beräknas i relevanta 30-delar med hänsyn till mannens antal med intjänade ATP-poäng år 1989.

t.0.m.

Enligt de Övergångsbestämmelser gäller för de fall änkepension

som beviljats efter 1989 skall det för kvinnor födda år 1930 eller därefter ske en samordning änkans inkomstgrundade ålderspension

av egen och den av henne uppbuma änkepensionen från tilläggspensioneringen efter det att hon uppnått 65 års ålder dessförinnan börjat

eller

uppbära ålderspension. Överstiger därvid kvinnans in-

egen komstgrundade ålderspension änkepensionen från tilläggspensioneringen skall den sistnämnda pensionen inte längre utbetalas. Är änkepensionen större utges den endast med belopp varmed den

överstiger

ålderspensionen. Vidare finns garantiregel för kvinnor födda något

en av åren 1930-1944. Denna regel innebär att kvinnan, oavsett vad

samordningsregeln har gett för resultat, har rätt att behålla viss andel

en av hennes egen och mannens sammanlagda inkomstgrundade ålderspension. Utfallet begränsas emellertid kvinnan med stöd

av att av denna garantiregel inte kan uppbära högre änkepension vad

än som tidigare motsvarat den inkomstgrundade änkepensionen. För kvinnor

som erhållit änkepension grund av dödsfall inträffat före år som 1990 och för kvinnor som är födda år 1929 eller dessförinnan oavsett när dessa beviljats änkepension sker ingen samordning. I dessa fall skall änkepensionen även efter det att änkan fyllt 65 år utges utan någon begränsning hänförlig till kvinnans egen ålderspension. Såväl samordnings- som garantiregeln var viktiga komponenter vid den politiska överenskommelse som träffades under reformarbetet som föregick reforrneringen efterlevandepensioneringen i slutet av av 1980-talet. Enligt framför allt garantiregeln tillförsäkras äldre änkor en viss andel av den sammanlagda inkomstrelaterade ålderspension som skulle ha utbetalats till makarna dödsfallet inte inträffat. Vi om har, som redovisats i våra allmänna överväganden samt även i avsnitt 11.6, ansett att både samordnings- och garantiregeln bör finnas kvar i ett anpassat efterlevandepensionssystem för att så sätt följa intentionerna bakom de nuvarande övergångsbestämmelsema och fullfölja vårt uppdrag enligt direktiven, nämligen att harmoniera gällande regler till ett reformerat ålderspensionssystem och därvid tillse att utfallet, i vart fall för kvinnor födda år 1944 eller tidigare, blir i stort sett detsamma som enligt nuvarande bestämmelser. Vi föreslår därför inte några förändringar beträffande dessa regler. Som konstaterats i avsnitt 11.7 har ett bevarande av både samordnings- och garantiregeln även påverkat valet av beräkningsunderlag för den inkornstgrundade änkepensionen. Som framgått av avsnitt 11.7 har beträffande underlaget för beräkning av änkepensioner efter år 2000 föreslagit att, både såvitt avser då redan beviljade änkepensioner och beträffande nybeviljade sådana pensioner efter 2000, mannens intjänade och i förekommande fall antagna ATP-poäng skall läggas till grund för beräkningen enligt modell gäller i dagens Är änkepensionen beviljad samma som system. före ikraftträdandet år 2001 av de anpassade reglerna kommer denna såvitt avser den inkomstrelaterade delen alltid att beräknad vara den avlidne mannens intjänade och i förekommande fall antagna ATP-poäng oavsett när är född, dvs. oavsett vilken ålderspenmannen sionsgeneration han tillhör. I de fall änkepension skall nybeviljas efter denna tidpunkt kommer emellertid mannens ålder att påverka hur hans ålderspension skall beräknas, dvs. om den skall beräknas helt enligt äldre eller reformerade ålderspensionsregler eller kombination båda regelgenom en av systemen. Som tidigare nämnts torde det inte vålla några större administrativa besvär att beräkna en inkomstrelaterad änkepension baserad den avlidne mannens intjänade och antagna ATP-poäng i de fall mannen tillhör den äldre generationen eller mellangenerationen i ålderspensionshänseende. I båda fallen finns ATP-poäng bemannens varade, eftersom dessa ålderspensioner helt eller delvis personers kommer att beräknas grundval just dessa poäng. Som redogjorts av

440 Änkepensioneringen SOU 1998: 120

för ovan under avsnitt 1l.7.2 kan emellertid system inte till-

samma lämpas i de fall mannen är född år 1954 eller därefter, dvs. han

om tillhör den yngre generationen i ålderspensionshänseende och således i framtiden skall få sin ålderspension helt och hållet beräknad enligt de reformerade ålderspensionsreglema. För de fall sådan är

en man gift med en kvinna som är född år 1944 eller tidigare har föreslagit att mannens ATP-poäng t.0.m. år 2000 skall ligga till grund för änkepensionen och beräkningen denna pension då göras utifrån förut-

av sättningen att mannen avlidit eller blivit berättigad till hel förtidspension den l januari 2001. Även antagandepoängberäkning kan i vissa fall bli aktuell att göra den avlidne uppfyllt förutsättning-

om mannen arna härför vid nämnda tidpunkt. Denna beräkning skall göras i princip enligt nuvarande regler för sådan antagandepoängberälcning. Är däremot en man, som är född år 1954 eller därefter, gift med kvin-

en na, som är född år 1945 eller skall endast t.0.m. år

senare, mannens 1989 faktiskt intjänade ATP-poäng beaktas vid beräkningen änkans

av inkomstrelaterade änkepension.

Det förhållandet att vi valt att föreslå ett bibehållande ett ATP-

av beräknat underlag som grund för beräkning inkomstrelaterad änke-

av pension innebär att det för frågan samordning, liksom även för

om tillämpningen av garantiregeln, är erfordeligt att beträffande kvinnans egen ålderspension ha ett härmed jämförbart underlag. Det är således enligt vårt fönnenande uteslutet att vid tillämpningen samordnings-

av och garantireglema utgå från änkepensionen respektive ål-

mannens derspension, som baseras den avlidne intjänade ATP-

mannens poäng, vilka i sin tur grundar sig enbart på inkomster överstigande ett basbelopp, och sedan jämföra dessa med änkans ålderspension,

egen vilken kan vara beräknad från den första intjänade kronans inkomster. En sådan tillämpning skulle leda till ett alltför oförmånligt resultat för ett stort antal änkor.

Under vårt arbete har vi prövat möjligheten att lägga kvinnans

egen inkomstgrundade ålderspension, oavsett hur denna är beräknad, till grund vid tillämpningen samordnings- och garantireglema. Detta

av skulle då i vissa situationer innebära att kvinnans ålderspension

egen var beräknad från första kronan nämligen hon tillhör mellangene-

om rationen eller den generationen medan änkepensionen och

yngre mannens inkomstgrundade ålderspension, dvs. ATP-pension,

mannens alltid i dessa fall skulle beräknad på inkomster över ett basbe-

vara lopp. För att komma till rätta med de problem detta skulle medföra har vi övervägt tanken att till ATP-underlag lägga ATP-

mannens en poäng som kompensation för det första basbeloppets inkomster. På detta sätt skulle man vid jämförelsen ha två underlag båda

som var beräknade antingen på inkomster över ett basbelopp kvinnan

om var född år 1937 eller tidigare eller också på inkomster från den första

SOU 1998: 120 Änkepensioneringen 441

intjänade kronan om kvinnan tillhör mellangenerationen eller den

yngre generationen i ålderspensionshänseende.

Under detta arbete fann vi emellertid att även konstruktionen av kompensationen för det första basbeloppets inkomster påverkar utfallet vid tillämpningen av garantiregeln. Sålunda skulle kvinnan bli ofördelaktigare behandlad i de fall hon tillhör mellangenerationen än i de fall hon är att hänföra till den äldre eller till den generatioyngre nen. Anledningen till detta är det tillägg till den inkomstrelaterade ålderspensionen om 96 % av basbeloppet som personer som tillhör mellangenerationen skall erhålla som en kompensation för dagens folkpensionsdel. Eftersom detta betydligt högre kompensationsär en nivå än den ATP-systemet har 60 % skulle detta komma att som medföra att kvinnan skulle få ett lägre utfall enligt garantiregeln, eftersom man från det garanterade beloppet dvs. hälften av mannens och kvinnans samlade inkomstrelaterade ålderspensioner skulle dra hennes egen ålderspension delvis innehöll denna förhöjda komsom pensation. Skillnaden skulle dessutom bli större äldre kvinnan var, eftersom den kvotdel av hennes ålderspension beräknas enligt som nuvarande regler och som således innehåller tillägg om 96 % av basbeloppet är större för de äldsta i mellangenerationen. Visserligen skulle kvinnan i dessa fall genom det reformerade ålderspensionssystemet få en högre garantipension, i sin tur skulle leda till att netsom toutfallet av hennes samlade ålderspension och änkepension skulle bli i stort detsamma som i dag. Vi har emellertid ifrågasatt det skulle om vara rimligt att detta sätt vältra över kostnader från änkepensioneringens garantiregelsystem till ålderspensioneringens garantipensionssystem. För att komma ifrån sådana konsekvenser de berörda skulle det som krävas särreglering i de fall kvinnan tillhör mellangenerationen. Detta gäller såväl beståndet änkepensioner nybeviljade fall änkepensom av sion efter år 2000. Detta skulle i sin tur medföra administrativt merarbete och komplikationer vid tillämpningen redan komplicerade av bestämmelser. Av dessa skäl har vi stannat för att inte föreslå en lösning som innebär att kvinnans faktiska ålderspension, i vissa fall i kombination med ett tillägg med ATP-poäng till ATPen mannens underlag, används vid tillämpningen av samordnings- och garantireglerna. I stället har strävat efter att försöka finna ett underlag som ger änkan ett rimligt och med dagens regler överensstämmande utfall vid tillämpningen av övergångsbestämmelsema. Det förslag som vi slutligen har stannat för baserar sig i huvudsak nuvarande ATP-regler. Genom detta vårt förslag kommer övergångsbestämmelsema att tilllämpas enligt sitt ursprungliga syfte. Tanken är att det grundskydd jämte det tillägg, som enligt vad som kommer att utvecklas i avsnitt 11.9 föreslås ersätta den nuvarande folkpensionen i form änkepenav

442 Ähkepensioneringen SOU 1998: 120

sion, skall lyftas bort i samband med att änkan fyller 65 år. Änkepensionen kommer därefter liksom i dag att bestå endast in-

- - av en komstgrundad del beräknad intjänade och i förekomman-

mannens de fall antagna ATP-poäng. Denna inkomstgrundade änkepension skall sedan jämföras med kvinnans ATP-baserade ålderspension.

egen Är den sistnämnda pensionen till sitt belopp högre än den inkomst-

grundade änkepensionen skall någon änkepension inte utbetalas efter det att kvinnan fyllt 65 år eller dessförinnan börjat uppbära

egen ålderspension. Vidare skall vid garantiregelns tillämpning

mannens respektive kvinnans ålderspensioner baserade intjänade eller

antagna ATP-poäng läggas Av detta totalbelopp skall sedan

samman. kvinnan garanteras en viss andel, på sätt enligt dagens

samma som bestämmelser.

Frågan är då hur det skall möjligt att ta fram uppgifter

vara om kvinnans ATP-poäng efter år 2000. I de fall kvinnan tillhör den äldre

generationen eller mellangenerationen, dvs. är född år 1953 eller tidi-

gare, möter en sådan beräkningsmodell inte något större hinder, eftersom uppgifter om hennes ATP-poäng finns bevarade i befintliga

av delar av kvinnans egen ålderspension. Kvinnans ATP-poäng kan således användas vid den samordning skall ske mellan hennes

som egen inkomstgrundade ålderspension och den inkomstrelaterade änkepensionen baserad den avlidne ATP-poäng. I dessa

mannens samman-

hang skall till kvinnans inkomstgrundade ålderspension inte

göras något 96 %-tillägg ett s.k. folkpensionstillägg till den framräknade ålderspensionen. Detta tillägg skall enligt 6 kap. 2 § lagen 1998:674

om inkomstgrundad ålderspension kompensera för det första basbeloppets inkomster, dvs. den del i dag utgörs folkpension i form

som av av ålderspension. I det nu berörda fallet skall änkans inkomstgrundade ålderspension, baserad endast på hennes beräknade egenpension från

ATP, samordnas med den inkomstrelaterade änkepensionen i sin

som tur beräknats den avlidne ATP-poäng. I båda fallen skall

mannens enligt vårt förslag bortses från det första basbeloppets inkomster. I de fall änkans ålderspension beräknad enligt överstiger änkepen-

ovan sionen skall någon änkepension inte längre efter det kvinnan

utges att fyllt 65 år. På sätt kan och kvinnans samlade ATP-

samma mannens grundade ålderspensioner dvs. utan något beaktande det folkpen-

av sionstillägg som skall ersätta det första basbeloppets inkomster

användas vid tillämpningen garantiregeln, gäller för kvinnor

av som födda under åren 1930-1944 och beviljats änkepension efter år

som 1989. Tillhör änkan mellangenerationen beaktas hennes ATP-poäng fullt ut, dvs. det görs beräkning grundad antagandet hon

en att skulle ha fått sin ålderspension beräknad helt grundval dessa. På

av samma sätt som föreslagits gälla för äldre änkor skall något folkpensionstillägg inte göras till den för änkan beräknade egenpensionen

från ATP. Har kvinnan redan före år 2001 börjat uppbära änkepension och dessutom tagit ut egen ålderspension eller fyllt 65 år är samordningen och tillämpningen garantiregeln redan utförd utifrån

av mannens och kvinnans samlade ATP-poäng.

Däremot uppstår vissa svårigheter i de fall kvinnan tillhör

den yngre generationen, dvs. är född år 1954 eller därefter. För dessa kvinnor kommer ATP-poäng inte att registreras för tid efter år 2000. Kvinnans egen ålderspension kommer att vara helt inkomstgrundad och beräknad från den första intjänade kronan till skillnad från den beräknade ålders- eller förtidspension inom ATP för den avlidne

mannen som hennes inkomstrelaterade änkepension är beräknad utifrån. Som vi nämnt ovan skulle en tillämpning av samordningsregeln utifrån änkepensionen och kvinnans faktiska ålderspension i dessa fall innebära att dessa kvinnor mera sällan skulle kunna få behålla något änke-

av pensionen. Det skulle alltså för dessa bli sämre utfall än vad

ett som blir fallet med nuvarande regler. Å andra sidan bör det framhållas

att det även med dagens regler är relativt ovanligt denna kategori

att kvinnor får behålla något änkepensionen efter det de fyllt 65 år,

av att eftersom änkepensionen för dem är beräknad endast in-

mannens tjänade ATP-poäng t.o.m. år 1989.

För att trots detta komma till rätta med de olikheter uppstår

som om man skulle jämföra änkepensionen, baserad inkomster

mannens över ett basbelopp, med kvinnans ålderspension, beräknad från första kronan, föreslår att det i dessa situationer skall omräkning

göras en av underlaget för den inkomstrelaterade änkepensionen att det

genom görs ett tillägg med en ATP-poäng till ATP-poäng, dock i

mannens relevanta 30-delar med hänsyn till det antal år tjänat in

som mannen ATP-poäng t.o.m. år 1989. På detta sätt skapar två underlag

man som

vid tillämpningen av samordningsregeln båda baserar sig inkomster

från första kronan. Någon garantiregel blir i dessa situationer inte aktuell att tillämpa, eftersom kvinnan är född efter år 1944.

Vi föreslår således sammanfattningsvis att såväl samordnings-

som garantiregeln enligt nuvarande Övergångsbestämmelser skall finnas kvar i ett anpassat efterlevandepensionssystem efter år 2000. För de änkor som tillhör den äldre generationen eller mellangenerationen i ålderspensionshänseende, dvs. är födda år 1953 eller tidigare, och som beviljats eller kommer att beviljas änkepension efter år 1989 föreslås samordningen ske mellan den inkomstgrundade änkepensionen baserad den avlidne ATP-poäng och kvinnans

mannens egen inkomstgrundade ålderspension, även den helt och hållet baserad änkans intjänade ATP-poäng. Garantiregeln, tillämpas endast för

som kvinnor som är födda något åren 1930-1944 och beviljats

av som änkepension efter år 1989, föreslås tillämpas den avlidne

mannens och änkans respektive ATP-baserade ålderspensioner. Samma

procentsatser som gäller i dag föreslås gälla även fortsättningsvis. För

444 Änkepensioneringen SOU 1998: 120

kvinnor som är födda år 1954 eller föreslås samordningen ske

senare mellan kvinnans egen faktiska reformerade ålderspension och den inkornstgrundade änkepensionen baserad den avlidne

mannens ATP-poäng t.0.m. 1989 i relevanta 30-delar. Till underlag

mannens föreslås att det görs ett tillägg ATP-poäng, även det i relevanta

om en 30-delar med hänsyn till antal år med intjänade ATP-poäng

mannens t.0.m. år 1989. Detta skall ske för att uppnå likvärdiga jämförelsema-

terial för samordningsregelns tillämpning. i

Vi föreslår ingen förändring beträffande de kvinnor erhållit

som änkepension före år 1990 och inte heller för kvinnor är födda år

som 1929 eller tidigare oavsett när dessa kvinnor beviljats änkepension. Anledningen härtill är att någon samordning mellan änkepension och egen ålderspension inte skall ske för dessa kvinnor grundval

av övergångsbestämmelsema till 1990 års reformering efterlevande-

av pensioneringen.

11.9 inom

Grundskydd änkepensioneringen

Vårt förslag: Änkepension i form folkpension och pensionstill-

av skott skall inte utges efter den 31 december 2000. Efter denna tidpunkt skall det första basbeloppets inkomster kompenseras

genom ett tillägg till tilläggspension i form änkepension med ett belopp

av som motsvarar 90 % av prisbasbeloppet. Härutöver skall änkega-

utges en rantipension.

Änkegarantipensionen skall beräknas utifrån basnivå 2,04

en om prisbasbelopp. Denna basnivå skall avtrappas med 100 % den

inkomstrelaterade änkepensionen tilläggspension och 90 %-tillägg

till den del denna inte överstiger 1,49 prisbasbelopp. Av inkomstgrundad änkepension däröver skall avtrappning göras med 30 %.

Änkepensionen skall, såväl när det gäller den inkomstrelaterade delen som garantipensionen, beskattas enligt regler för

samma som förvärvsinkomster. Detta skall gälla fr.o.m. den 1 januari 2001 då möjligheten att få göra särskilt grundavdrag skall upphöra.

Liksom i dag skall till med änkepension kunna i vissa fall

personer utges bostadstillägg till pensionärer.

Enligt reglerna i det reformerade ålderspensionssystemet skall ålderspensionsinkomster i framtiden beskattas enligt regler

samma som gäller för förvärvsinkomster. Både inkomstrelaterad ålderspension och garantipension i det reformerade systemet skall således bli föremål för beskattning utan någon motsvarighet till tidigare gällande regler om särskilt grundavdrag för folkpensionärer SGA. Detsamma skall gälla för de grupper som i och för sig inte berörs det reforme-

rade pensionssystemets regler, dvs. är födda år 1937

personer som eller tidigare. Det nuvarande grundskyddet i form folkpension och

av pensionstillskott skall därför för personer i dessa åldrar ersättas med en ordning med en beskattad övergångsvis garantipension skall

som konstrueras så att i princip ingen pensionär får ett lägre nettoutfall än med nuvarande regler. Den tekniska konstruktionen dessa regler

av har överlämnats till särskild utredare att föreslå Utredningen

en om

utformning av garantipension för ålderspensionärer födda år 1937

eller tidigare, dir. 1997: 149.

Vårt uppdrag har varit att försöka konstruera regler för änkepension som harmonierar med det reforrnerade ålderspensionssystemet och som så långt möjligt nettoutfall nuvarande regler. Vi

ger samma som har i det föregående redovisat våra förslag när det gäller den inkomstrelaterade änkepensionen. Förslagen innebär att sådan änkepension även efter ikraftträdandet av reforrnerade ålderspensionsregler skall beräknas på grundval av den avlidnes ATP-poäng. När det gäller

avlidna som har tillgodoräknats enbart reforrnerad pensionsrätt har vi föreslagit ett system för antagandepoängberäkning i samband med ikraftträdandet.

Enligt nuvarande regler utges emellertid änkepension också från folkpensioneringen så länge änkan inte har fyllt 65 år. Fr.o.m. den månad änkan fyller 65 år eller dessförinnan tar ut ålderspension

ersätts folkpensionen i form av änkepension med folkpension från ålderspensioneringen. En särskild fråga uppkommer är hur

som nuvarande änkepension från folkpensioneringen skall behandlas efter övergången till reforrnerade regler.

En möjlighet vore att låta reglerna folkpension finnas kvar ock-

om så efter ikraftträdandet de refonnerade reglerna för ålderspension.

av Detta skulle kräva även att reglerna pensionstillskott och möjlig-

om heten till särskilt grundavdrag för pensionärer skulle få ha fortsatt tillämpning. Änkepension kommer med hänsyn till de övergångsregler som gäller och som inte föreslår någon förändring att kunna

- av utbetalas och nybeviljas i ytterligare ungefär femtio år. Reglerna

om folkpension, pensionstillskott och SGA kommer för ålderspensioneringens del att upphävas fr.o.m. år 2001 då de första utbetalningarna av reforrnerad ålderspension skall ske. När det gäller den framtida förtidspensioneringen skall denna enligt den riksdagen antagna

av princippropositionen prop. 1997/98:l11, bet. SfU 11, rskr. 237 i framtiden bestå inkomstrelaterad ersättning kompletteras

av en som med ett garantibelopp. Även dessa förmåner skall i skattehänseende behandlas samma sätt som arbetsinkomster.

Som vi slagit fast i våra allmänna överväganden avsnitt 7.3.3 anser vi att det inte är rimligt att ett så omfattande regelsystem

som

446 Åhkepensioneringen SOU 1998: 120

folkpensioneringen med därtill hörande skattelagstiftning skall finnas

kvar endast inom en övergångsvis änkepensionering. Utgångspunkten bör vara att också förmåner inom änkepensioneringen skall beskattas enligt samma regler som gäller för förvärvsinkomster i allmänhet. Vi förslår därför, samma sätt vi föreslagit när det gäller den

som anpassade omställningspensionen och särskilda efterlevandepensionen, att möjligheten till särskilt grundavdrag för med änkepension

personer skall avskaffas fr.0.m ikraftträdandet våra förslag.

Vi har mot bakgrund vad vi redovisat övervägt olika altema-

av nu tiv för att finna regler kan ersätta folkpensioneringen och

nya som som innebär att nettoutfallet för den enskilde totalt blir ungefär

sett detsamma enligt nuvarande regler. I likhet med vad gäller i

som som dag bör de förmåner föreslår skall ersätta förrnånema inom

som folkpensioneringen utges fram till dess änkan fyller 65 år. Därefter bör endast grundskydd inom för ålderspensionssystemet kunna

ramen utges. Frågan hur förmånema bör behandlas vid uttag ålderspen-

av sion före 65 års ålder behandlas närmare i det följande.

De nuvarande reglerna om folkpension och pensionstillskott, med därtill hörande Skatteregler, har två delvis olika funktioner. Folkpensionens ena funktion är att utgöra ersättning för det första basbe-

en loppets inkomster, för vilka tilläggspension inte tillgodoräknas. Den andra funktionen är att folkpensionen tillsammans med pensionstillskottet ger ett grundläggande skydd för änkor i situationer där

mannen tjänat in endast låg eller ingen tilläggspension.

Den första frågeställningen är hur första basbeloppets inkomster skall kompenseras i ett anpassat änkepensionssystem. Vi har därvid övervägt olika alternativ.

Enligt nuvarande regler tillgodoräknas pensionspoäng för inkomster som överstiger ett förhöjt prisbasbelopp. Lägre inkomster under

ett år kompenseras genom folkpensionen, inom ålderspensionering-

som en uppgår till 96 % av basbeloppet för ensamstående och inom

en änkepensioneringen till 90 % ett basbelopp. Pensionsrätt inom det

av reformerade ålderspensionssystemet skall däremot grundas på hela inkomsten från första kronan. Kompensationsnivån kommer därvid

att vara densamma från första kronan. Personer är födda år 1953

som eller tidigare kommer helt eller delvis få sin pension beräknad

att enligt nuvarande regler. För att de inkomstrelaterade pensionema från de olika systemen i detta avseende skall jämförbara måste den

vara försäkrade vid beräkningen den ATP-baserade pensionen kompen-

av seras för den folkpension skulle ha utgetts pension hade

som om utbetalats enligt nuvarande regler. Detta skulle kunna ske

genom att en poäng adderades till medelpoängen för tilläggspensionen. Med

SOU 1998: 120 Älnkepensioneringen 447

sådan lösning skulle emellertid utbytet denna poäng inte motsvara

av utbytet av folkpensionen i nuvarande system. Denna extra poäng

skulle nämligen bli värd endast 0,60 prisbasbelopp, medan folkpensionen för gift pensionär uppgår till 0,785 prisbasbelopp och för ogift pensionär till 0,96 prisbasbelopp.

När det gäller personer tillhör mellangenerationen, dvs. är

som födda under något åren 1938-1953, kommer kompensationen för

av det första basbeloppets inkomster att utges den högre nivå

som folkpensionen i dag utges på, dvs. 96 % ett prisbasbelopp för ogift

av pensionär och 78,5 % ett prisbasbelopp för gift pensionär. Detta

av belopp skall under förutsättning att den pensionsberättigade har

- rätt till oavkortad tilläggspension läggas till tilläggspensionen och kom-

mer att utgöra en del av denna pension.

Även när det gäller

personer som tillhör den äldre" generationen, dvs. som är födda år 1937 eller tidigare, skall enligt vad riksdagen

fastslagit, folkpensionens grundbelopp eller del denna läggas till

av som en del av tilläggspensionen. Hur detta närmare skall ske skall

lösas inom ramen för Utredningen övergångsvis garantipension.

om Utredarens uppdrag är bl.a. att utforma regler för omläggning

en av folkpension till övergångsvis garantipension så i princip ingen

att ålderspensionär får sänkt disponibel inkomst. Detta skall gälla såväl

för de ålderspensionärer kommer att få del den övergångsvisa

som av garantipensionen som den pensionärer inte kommer

grupp av som att få del av den utan berörs av omläggningen enbart avseende den in-

komstgrundade ålderspensionen.

Som nämnts ovan har vår strävan varit att finna regler för

ett grundläggande skydd innebär att nettoutfallet för den enskilde i

som möjligaste mån blir detsamma enligt nuvarande regler. När det

som gäller frågan om kompensation för det första basbeloppets inkomster har bl.a. mot denna bakgrund stannat för lösning

en som motsvarar den som valts inom ålderspensioneringen, dvs. dessa inkomster

att skall kompenseras genom ett tillägg till den avlidnes tilläggspension som är beräknad enbart på inkomster över prisbasbelopp. Vid

ett bedömningen av hur detta tillägg skall beräknas bör, sätt

samma som inom ålderspensioneringen, den högre kompensation enligt

som nuvarande regler inom folkpensioneringen få genomslag.

ges

Änkepension i form av folkpension uppgår enligt nuvarande regler

till 90 % av ett minskat prisbasbelopp. Riksdagen har emellertid be-

slutat att ersättningsnivåema inom pensionsområdet för 1999 skall beräknas utifrån basbeloppet minskat med och fr.o.m. år

en procent 2000 utifrån det fulla basbeloppet. De förslag till anpassning änke-

av pensioneringen lägger fram skall, enligt vad vi föreslår, träda i

som

448 Ähkepensioneringen SOU 1998: 120

kraft den l januari 2001. En konsekvens de beslutade förändring-

av arna beträffande basbeloppet bör därför enligt vår uppfattning bli att beräkningen av kompensationen för det första basbeloppets inkomster skall ske grundval av det fulla prisbasbeloppet.

Vi föreslår således att det kompensation för det första bas-

som en beloppets inkomster görs ett tillägg till den avlidnes tilläggspension

med 90 % av prisbasbeloppet.

Eftersom det nu föreslagna tillägget utgör kompensation för

en inkomster som understiger ett basbelopp bör det enligt vår uppfattning krävas att den försäkrade haft inkomster i vart fall med något

som belopp överstiger denna nivå för att tillägget skall tillgodoräknas. Om den avlidne inte har tjänat in någon tilläggspension alls skall således något tillägg inte tillgodoräknas. Det skulle visserligen kunna tänkas att den avlidne under något eller några år haft inkomster att dessa

men understigit ett basbelopp. Detta torde emellertid i de flesta fall

vara omöjligt att fastställa i efterhand och bör därför inte medföra någon kompensation vid beräkningen av änkepension. En avliden inte

som har tjänat in någon ATP-poäng alls kommer därmed inte att få någon

ålderspension i form tilläggspension och någon inkomstgrundad

av änkepension kommer således inte att kunna utges.

En konsekvens av det nu redovisade synsättet är att det sålunda beräknade tillägget för det första basbeloppets inkomster bör betraktas som en del av den inkomstrelaterade pensionen. En förutsättning för att rätt till tillägget skall uppkomma är därför att änkan uppfyller villkoren för rätt till tilläggspension i form änkepension härom i

av se

avsnitt 11.4. Detta innebär bl.a. att änkan till skillnad från vad

som enligt nuvarande regler gäller för rätt till folkpension i form änke-

av pension måste ha varit gift med den avlidne. Om kvinnan

och mannen i stället varit sammanboende uppkommer alltså inte någon rätt till tilläggspension i form av änkepension och därmed inte heller något 90 %-tillägg. Detta villkor innebär att änkor enligt nuvarande

som regler har rätt till folkpension i form änkepension inte automatiskt

av kommer att bli berättigade till 90 %-tillägget. Detta kommer emellertid i praktiken inte att påverka storleken änkepensionen eftersom dessa änkor enligt vad som kommer att utvecklas i det följande kommer att vara berättigade till garantipension.

Även 90 %-tillägget betraktas del tilläggspensionen

om som en av ersätter det till en viss del folkpension i form änkepension enligt

av nuvarande regler. För att rätt till tillägget skall uppkomma bör det därför också uppställas krav att kvinnan uppfyller villkoren för rätt till folkpension enligt nuvarande regler. Kvinnan måste alltså ha varit gift med den avlidne vid tidpunkten för dödsfallet och vid den tid

punkten även haft vårdnaden och stadigvarande sammanbott med

om barn under 16 eller ha fyllt 36 år och varit gift med den avlidne i

minst fem år. Den regel enligt nuvarande regler enligt vissa för-

som utsättningar likställer sammanboende med gifta bör emellertid inte

tillämpas. Det sålunda uppställda kravet innebär kvinna

att en som enligt nuvarande regler varit berättigad till tilläggspension i form

av änkepension men inte till folkpension inte kommer berättigad

att vara till 90 %-tillägget t.ex. kvinna 30 år vid makens död och

en som var som inte hade några bam. Härigenom undviker den överkom-

man pensation i förhållande till nuvarande regler i fall skulle

som annat kunna uppkomma för kvinnor inte har uppfyllt villkoren för rätt

som till folkpension haft rätt till tilläggspension och därför,

men som som om något villkor inte hade uppställts, skulle ha fått årligt tillskott

ett med 90 % av ett prisbasbelopp. En sådan konsekvens skulle kunna

te sig särskilt olämplig i de fall där kvinnan redan uppbar änkepension vid ikraftträdandet och bosatt utomlands.

var

90 %-tilläggets funktion ersättning för folkpension enligt

som nuvarande regler innebär också att den reduktion pensionen i l5-delar

av som i dag gäller för kvinnor vid dödsfallet är under 50 år bör

som gälla även beträffande beräkningen 90 %-tillägget. Detta bör enligt

av vår uppfattning gälla såväl för de kvinnor redan uppbär änkepen-

som sion vid ikraftträdandet våra förslag för nybeviljande änke-

av som av pension därefter. Utan sådan IS-delsberäkning skulle,

en samma sätt som beskrivits ovan, en överkompensation kunna uppstå i de fall en kvinna enligt nuvarande regler varit berättigad till folkpension beräknad i 15-delar, med våra förslag skulle ha blivit

men som annars berättigad till ett oavkortat 90 %-tillägg.

Vi har sålunda konstaterat att den nuvarande folkpensionen,

vid en anpassning till reformerade ålderspensionsregler, skall ersättas med ett tillägg till den försäkrades tilläggspension. En möjlighet

vore att låta den anpassade änkepensionen bestå enbart tilläggspensionen

av inklusive det sålunda föreslagna tillägget 90 % prisbasbe-

om av ett lopp. Detta skulle emellertid innebära inte obetydlig nettosänkning

en av änkepensionerna i framför allt låga och medelhöga inkomstlägen. Änkepensionen efter inte tjänat in rätt till någon ATP alls

en man som uppgår i dag till 4 504 kr beräknat utifrån det minskade prisbasbe-

loppet år 1998. Detta kan också, med hänsyn till reglerna särskilt

om grundavdrag under förutsättning änkan inte har några andra

att pensionsinkomster, utgöra änkans nettopension. Med våra förslag,

som innebär att rätten till tillägg till den försäkrades ATP beroende

är av att den försäkrade faktiskt har tjänat in någon ATP, skulle någon änkepension inte utges i motsvarande situation. En lösning innebär

som

en sådan försämring änkepensioneringen kan inte godtagbar,

av anses vare sig det gäller änkor som redan vid ikraftträdandet uppbär änkepension enligt äldre regler eller enligt övergångsreglema eller

det är

/5S01/1998:120

fråga änkor som kommer att nybeviljas änkepension efter år 2000 om se dock våra överväganden i avsnitt 11.14 angående nybeviljande av änkepension för kvinnor födda år 1945 eller senare. Det bör alltså, som konstaterat i våra allmänna överväganden i kapitel även inom ramen för en anpassad änkepensionering finnas ett grundläggande skydd som motsvarar det skydd som enligt nuvarande bestämmelser folkpensionens huvudförrnån och ges genom pensionstillskott och reglerna om särskilt grundavdrag. När det gäller frågan hur detta grundskydd skall utformas har vi konstaterat att det i och för sig skulle vara möjligt att överväga lösningar som bygger på andra principer än vad gäller enligt nuvarande regler. En sådan som möjlighet som berörts är att konstruera grundskyddet som en minimiförrnån. Våra möjligheter att välja mellan olika lösningar som vilar nya principer är emellertid begränsade av de garantier som lämnats inom för gällande Övergångsbestämmelser och de finansiella ramen ramar som våra direktiv ger. Vårt uppdrag är, som vi framhållit i våra allmänna överväganden, att inom för oförändrade kostnader ramen föreslå de förändringar inom änkepensioneringen som det refonnera-

de ålderspensionssystemet påkallar och därvid skapa regler som i

möjligaste mån ger ett oförändrat nettoutfall för den enskilde. Det torde inte, med hänsyn till hur reglerna om särskilt grundavdrag är utformade, möjligt att med enbart modell som innebär utfyllvara en nad upp till en viss miniminivå åstadkomma samma nettoutfall för den enskilde som nuvarande regler ger. Sannolikt skulle en sådan modell även få innefatta någon form av särskilt utfonnad garantiregel. Vi har, som utvecklats i avsnitt 7.3.3, funnit att det i syfte att verka för enhetlighet inom de olika delarna i pensionssystemet, i första hand bör övervägas en lösning för änkepensioneringens grundskydd som har samma grundkonstruktion som det nya grundskyddet inom ålderspensioneringen. Vår uppfattning är därför att det inom änkepensioneringen bör tillskapas en garantipension, benämnd änkegarantipension, som avräknas visst sätt mot den inkomstgrundade änkepensionen. Utgångspunkten för våra överväganden kring utformningen av denna änkegarantipension har varit bl.a. hur den garantipension som skall gälla inom det reforrnerade ålderspensionssystemet är konstruerad. Vi har emellertid även tagit del de olika förslag som föregått den nuav varande utformningen av garantipensionen och också av de överväganden i princippropositionen 1993/94:250 redovisades beträfsom fande den övergångsvisa garantipensionen. En av huvudprincipema bakom de inledande förslagen till utformning av garantipension i det reformerade ålderspensionssystemet var att en person som hade förvärvsarbetat alltid skulle få en högre samlad pension än den som inte hade tjänat in någon inkomstgrundad pension över huvud taget. Förslaget innebar därför att garantipensioalltid avräknades med mindre än 100 % den inkomstgrundade nen av

Älnkepensioneringen 451

pensionen. Denna konstruktion kom få genomslag beträffan-

att även de den utformning den övergångsvisa garantipension för

av personer födda år 1937 eller tidigare föreslogs i princippropositionen

som 1993/94:250. Under det fortsatta arbetet med pensionsreforrnen gjor-

des emellertid nya överväganden beträffande utfommingen

av ett garantipensionssystem. Detta resulterade i i förhållande till det

en ursprungliga förslaget modifierad konstruktion för beräkning

av garantipension för personer födda år 1938 eller I propositionen

senare. 1997/98:151 framhåller regeringen skälen bakom

att det tidigare förslaget var bl.a. att stärka drivkraften till ökat förvärvsarbete för

även personer som kommer att omfattas pensionssystemets grundskydd.

av Med en utformning garantipensionen innebar endast

av som att en viss del av den inkomstgrundade pensionen beaktades

vid avtrappningen av garantipensionen skulle de största nettoökningama inträffa

för personer med årlig inkomstgrundad pension

en runt 1,5 prisbasbelopp. Det kunde emellertid konstateras

att det redan i nuläget är förhållandevis få de nyblivna pensionärerna förväntas få

av som en så pass låg inkomstgrundad pension. Sannolikt kommer

de personer som blir pensionärer efter sekelskiftet ha arbetat

att betydligt längre tid än vad som krävs för att tjäna in pension

en omkring 1,5 prisbasbelopp med en medelhög inkomst. Mot denna bakgrund

har de regler om garantipension som enligt riksdagens beslut kommer träda i kraft

att den 1 januari 2001 konstruerats enligt princip innebär

en som att av-

räkningen mot inkomstgrundad pension sker med

100 % i de lägsta inkomstlägena, medan avräkningen blir lägre i högre inkomstlägen.

Fler grupper med starkare anknytning till förvärvslivet kommer

därigenom att få ett större utbyte i pensionshänseende utökning

av en av sin arbetstid.

Reglerna om garantipension till födda år 1938 eller

personer senare innebär att pensionär helt saknar till

en som rätt inkomstgrundad pension skall vara berättigad till beskattat grundskydd i form

ett av garantipension för år räknat uppgår till 2,13

som prisbasbelopp för en-

samstående pensionär, s.k. basnivå. Basnivån

skall avtrappas med

100 % den inkomstgrundade ålderspensionen så

av länge denna inte

överstiger 1,26 gånger prisbasbeloppet. Om den inkomstgrundade ålderspensionen är högre än 1,26 prisbasbelopp avräknas

garantipensionsbeloppet ytterligare med 48 % den del den inkomstgrunda-

av av de ålderspensionen överstiger 1,26

som prisbasbelopp. En pensionär

med en inkomstgrundad ålderspension 3 kommer om ca prisbasbelopp

inte att erhålla någon garantipension alls.

De nu redovisade bestämmelserna gäller alltså för

personer som är födda år 1938 eller och helt eller delvis kommer

senare som att beröras av det refomierade ålderspensionssystemet. När det gäller

grundskyddet för ålderspensionärer födda år 1937 eller tidigare

har, som tidigare nämnts, lämnats i uppdrag särskild

en utredare att föreslå

452 Änkepensioneringen SOU 1998: 120

regler för övergång från folkpension till en övergångsvis garantipension. I direktiven sägs att målsättningen alltjämt är att ingen pensionär skall få ett sämre nettoutfall ekonomiskt sett än före omläggningen. Vid konstruktionen skall vidare beaktas utformningen av garantipensionen för mellangenerationen i ålderspensionshänseende så att de två grundskyddssystemen inte kommer väsentligt skilda fönnånsniatt ge våer. Vidare bör beaktas bl.a. eventuella utredningsförslag till beskattat grundskydd inom efterlevandepensioneringen. Det är mot den nu redovisade bakgrunden som vi har övervägt hur en änkegarantipension skulle kunna utfonnas. Utgångspunkten bör, bl.a. med hänsyn till vad som uttalades i samband med införandet av de fr.o.m. år 1990 gällande övergångsreglema, vara att nettoutfallet för de änkor som vid ingången av år 2001 redan uppbär änkepension, och även för änkor som nybeviljas änkepension därefter, så långt möjligt skall vara detsamma som före omläggningen från folkpension. Redan i detta sammanhang bör emellertid påpekas att enligt vad som närmare kommer att redovisas i avsnitt 11.14 har funnit anledning att göra andra överväganden beträffande nybeviljande änkeav pension fr.o.m. 2001 till kvinnor födda år 1945 eller senare. En första tanke har varit att så långt möjligt använda samma konstruktion för änkegarantipensionen som den som skall gälla för garantipension i ålderspensioneringen. Detta skulle emellertid, beräknat en genomsnittlig skattesats, leda till ett betydligt högre nettoutfall i lägre inkomstlägen än vad blir fallet med nuvarande folkpensom sionsregler. Ett sådant förslag skulle innebära väsentlig fördyring en av efterlevandepensioneringen och skulle, för att kunna finansieras inom ramen för oförändrade kostnader, kräva nedskärningar på andra områden inom denna pensionering. En konstruktion som innebär en höjning av nettopensionema i vissa inkomstlägen bör emellertid enligt vår uppfattning undvikas även av principiella skäl. Änkepension utbetalas i dag grund av övergångsregler och kommer under viss tid att kunna nybeviljas enligt sådana regler. Rätten till änkepension kommer emellertid slutligen att försvinna och helt ersättas av reformerad efterlevandepension. Att mot denna bakgrund nu föreslå regler innebär förbättring av änkesom en pensionsfönnånema är enligt vår uppfattning principiellt olämpligt. Utgångspunkten vid en anpassning reglerna bör i stället vara att i av möjligaste mån åstadkomma regler leder till ett oförändrat netsom toutfall för den enskilde jämfört med i dag. Vi har således av såväl finansiella som principiella skäl ansett att det inte är lämpligt att föreslå änkegarantipension beräknas en som helt enligt reglerna för åldersgarantipension. I stället anser att man bör konstruera en särskild garantipension just för änkepensioneringen. Det kan visserligen ses som en nackdel att beräkningen av garantipension kommer att skilja sig inom ramen för ålders och efterlevan- -

SOU 1998: 120 Änkepensioneringen 453

depensioneringarna. Detta torde emellertid konsekvens

vara en som får accepteras med hänsyn till att kompensationsnivån inom änkepen-

sioneringen är betydligt lägre än inom ålderspensioneringen.

I det följande kommer vi att redovisa förslag till särskilt utfor-

en mad garantipension inom änkepensioneringen. Detta vårt förslag kan eventuellt ses som en provisorisk lösning och kan få omprövas

senare i samband med att ställning tas till hur den övergångsvisa garantipen-

sionen i ålderspensioneringen skall utformas. Då får avgöras än-

om kegarantipensionen och den övergångsvisa åldersgarantipensionen skall ges samma utformning eller det är motiverat att ha skilda

om regler för garantipension inom de båda systemen. Vi är närmast be-

nägna att anse att skälen för skilda regler överväger och att det alltså framöver finns anledning att ha skillnad systemen emellan i detta

en hänseende.

Utgångspunkten för vårt förslag till änkegarantipension har varit att försöka finna en konstruktion med beräkningar utifrån

som, en genomsnittlig kommunalskattesats, innebär att änkepensionens nettobelopp blir desamma som i dag i vart fall i låga inkomstlägen

men som även i möjligaste mån i högre inkomstlägen nettoutfall

ger ett som motsvarar dagens regler. Änkepension med kompensationsgrad

en från ATP om 40 % är i dag densamma så länge den avlidne inte har högre genomsnittlig ATP-poäng än 2,5. När det gäller änkepension

ca som utbetalas med 35 % i de fall barnpension samtidigt utges går motsvarande gräns mellan 2,5 och 3 ATP-poäng. Det förhållandet att änkepensionen under viss inkomstnivå är densamma beror

en att pensionstillskottet avräknas krona för krona tilläggspensionen.

mot

Vi har mot den angivna bakgrunden stannat för lösning

en som innebär en lägre basnivå för änkegarantipensionen än vad kom-

som

mer att gälla för garantipensionen inom ålderspensioneringen och

en avräkning av basnivån med 100 % inkomstgrundad pension till

av upp en nivå som motsvarar den nuvarande nivån för folkpension och

pensionstillskott. Beräkningarna bör, på sätt gäller för beräk-

samma som ningen av åldersgarantipension och skäl redovisats

av samma som beträffande beräkningen garantipension till omställningspension

av avsnitt 10.3.4, göras med utgångspunkt från det för året gällande

prisbasbeloppet.

När det gäller nettoberälmingarna av våra förslag har vi, till skill-

nad från vad som ansetts påkallat inom ålderspensionssystemet, funnit

det mest relevant att utgå från genomsnittlig kommunalskattesats

en 31,66 %. Ett skäl härtill är att ansett att det inte bör förut-

vara en sättning för vårt förslag att detta leder till oförändrad nettopension

en för varje enskild uppbär änkepension. Mot den bakgrun-

person som den anser att det är rimligast att lägga den genomsnittliga kommu-

nalskattesatsen till grund, vilket innebär att vissa kommer

personer att få en högre änkepension än våra beräkningar visar medan andra

kommer att få mindre sänkning. Det bör emellertid även påpekas

en att de personer som kommer att få rätt till garantipension är i förvärvsaktiv ålder och således i många fall kommer att ha för-

en egen värvsinkomst utöver änkepensionen. Detta kan däremot inte förutsättas vara fallet beträffande personer kommer att uppbära garanti-

som

pension inom ålderspensionssystemet.

Mot bakgrund av de angivna förutsättningarna föreslår vi föl-

nu jande.

En änka efter en man som inte har tjänat in rätt till någon ATP skall vara berättigad till en beskattad änkegarantipension basnivå

en om 2,04 prisbasbelopp. Denna garanterade nivå avtrappas mot 100 %

av den inkomsrelaterade änkepensionen dvs. tilläggspensionen inklusive det av oss föreslagna tillägget 90 % prisbasbeloppet så länge

av denna inte överstiger 1,49 prisbasbelopp. Om den inkomstrelaterade änkepensionen överstiger 1,49 prisbasbelopp avräknas basnivån med ytterligare 30 % av den del den inkomstrelaterade änkepensionen

av som överstiger denna nivå.

Vi har i det föregående konstaterat att förutsättning för att det

en tillägg vi föreslagit som kompensation för det första basbeloppets inkomster skall tillgodoräknas är att den avlidne haft inkomster

som medfört att rätt till ATP har tjänats in. Med de förslag till beräkning av garantipension som tidigare diskuterats under arbetet med ålderspensionsreformen har frågan tröskeleffekter det diskuterade

om av nu tillägget berörts. Med den utformning garantipensionen före-

av som slogs av Pensionsarbetsgruppen skulle viss del den inkomstre-

en av laterade pensionen aldrig reducera garantinivån, vilket innebar att det skulle kunna få stor betydelse den försäkrade hade 1 krona i ATP

om och därför tillgodoräknades kompensation för det första basbeloppets inkomster eller inte. Detta problem kommer emellertid inte att uppstå med vårt förslag till änkegarantipension. Eftersom avräkningen

av basnivån i lägre inkomstlägen sker med 100 % den inkomstrelate-

av rade pensionen saknar det i detta hänseende betydelse kompensa-

om tion för det första basbeloppets inkomster tillgodoräknats eller inte. Den sammanlagda änkepensionen blir alltså densamma oavsett

om den avlidne har tjänat in ingen eller endast mycket låg tilläggspension, eftersom änkan alltid skall berättigad till sammanlagd änke-

vara en pension om 2,04 prisbasbelopp se även tabell 11.1.

Genom vårt förslag blir nettoutfallet beräknat efter skattesats

- en motsvarande den för riket genomsnittliga kommunalskattesatsen

om 31,66 % i princip detsamma i dag i de inkomstlägen där

- som avtrappningen av pensionstillskottet mot tilläggspensionen tidigare inneburit att änkepensionen uppgått till 1,515 % det minskade bas-

av beloppet. Utfallet blir även i högre inkomstlägen snarlikt det nettoutfall som dagens konstruktion innebär. I tabellerna l1.l-11.2 redovisas utfallet enligt de föreslagna reglerna jämfört med i dag. Änke-

av oss

SOU 1998: 120 Ä-nkepensioneringen 455

pensionen är i tabell 11.1 beräknad efter kompensationsgrad

en om 40 % och i tabell 11.2 efter 35 %. Samtliga beräkningar är gjorda grundval av den genomsnittliga kommunalskattesatsen 31.66 %.

I tabellerna har beräkningarna gjorts utifrån de regler basbelopp

om och grundavdrag som gäller för år 1998. Änkepension i form folk-

av pension och tilläggspension har således beräknats på grundval det

av fastställda basbeloppet för år 1998 sedan detta minskats

med 2 procentenheter. Basbeloppet kommer emellertid, nämnts för år

som ovan, 1999 att minskas enbart med 1 procentenhet och kommer för år 2000 inte att minskas alls. Beräkningen garantipension och tillägg för

av det första basbeloppets inkomster skall därför enligt våra förslag

göras utifrån det för året gällande prisbasbeloppet. För nettoutfallet

att enligt våra förslag skall kunna jämföras med nettoutfallet enligt dagens

regler har vi emellertid i tabellerna 11.1 och 11.2 beräknat tillägget för det första basbeloppet inkomster enligt basbelopp i

samma som dag ligger till grund för beräkningen folkpension, dvs. det minska-

av de basbeloppet. Om änkepension från folk- och tilläggspensioneringen beräknade enligt nuvarande regler skulle jämföras med våra förslag

beräknade enligt det fastställda icke reducerade prisbasbeloppet skulle detta inte ge en rättvisande bild förslagets ekonomiska konsekven-

av ser.

Tabell 11.1 Änkepension utifrån kompensationsnivå

en om 40 % av den avlidnes egenpension från ATP. Avräkning mot basnivå 2,04 pris-

en om basbelopp med 100 % av inkomstgrundad pension tilläggspension inkl. 90 Vo-tillägg upp till 1,49 prisbasbelopp. Änkepension däröver

reducerar basnivån med 30 % den inkomstgrundade pensionen. Beräkning-

av arna är gjorda efter en skattesats om 31,66 %

ATP-poäng Änkepension	enligt nuvarande ATP 40% regler brutto/netto 4 504/4 504 4 504/4 504	90%x35574+ 0/0 3 389/2 531	Inkl. garanti- pension 6 188/4 485 6 188/4 485
1,5	4 504/4 504	3 746/2 774	6 188/4 485
2	4 504/4 504	4 102/3 017	6 188/4 485
2,5	4 504/4 504	4 459/3 260	6 188/4 485
3	4 816/4 638	4 816/3 506	6 395/4 643
3,5	5 172/4 808	5 172/3 750	6 645/4 834
4	5 529/4 977	5 529/3 993	6 895/5 023
4,5	5 886/5 146	5 886/4 255	7 144/5 215
5	6 243/5 316	6 243/4 527	7 394/5 404
5,5	6 599/5 488	6 599/4 802	7 644/5 596
6	6 956/5 660	6 956/5 071	7 893/5 785
6,5	7 313/5 829	7 313/5 344	8 143/5 976

456 Änkepensioneringen SOU 1998: 120

Tabell 11.2 Änkepension utifrån en kompensationsnivå om 35 % av den avlidnes egenpension från ATP. Avräkning mot en basnivå om 2,04 prisbasbelopp med 100 % av inkomstgrundad pension tilläggspension inkl. 90°A-tillägg upp till 1,49 prisbasbelopp. Änkepension därutöver reducerar basnivån med 30 % av den inkomstgrundade pensionen. Beräkningarna är gjorda efter en skattesats om 31,66 %

ATP-poäng Änkepension en- 90%x35672+	ligt nuvarande regler brutto/netto 4 504/4 504 4 504/4 504	ATP 35% 0/0 3 300/2 470	Inkl. garantipen- sion 6 188/4 485 6 188/4 485
1,5	4 504/4 504	3 612/2 682	6 188/4 485
2	4 504/4 504	3 924/2 897	6 188/4 485
2,5	4 504/4 504	4 236/3 109	6 188/4 485
3	4 548/4 508	4 548/3 323	6 208/4 503
3,5	4 860/4 656	4 860/3 535	6 426/4 666
4	5 172/4 808	5 172/3 750	6 645/4 834
4,5	5 485/4 953	5 485/3 961	6 863/5 003
5	5 797/5 105	5 797/4 189	7 082/5 168
5,5	6 109/5 253	6 109/4 425	7 300/5 334
6	6 421/5 402	6 421/4 663	7 519/5 500
6,5	6 733/5 553	6 733/4 904	7 737/5 668

Enligt nuvarande regler utges änkepension i form av folkpension och pensionstillskott först efter inkomstprövning i förhållande till änkans övriga inkomster, såsom förvärvsinkomster, kapitalinkomster, vissa andra pensionsinkomster, m.m. En särskild fråga är om en sådan inkomstprövning skall de förmåner som vi har föreslagit

göras även av skall ersätta folkpension och pensionstillskott efter ikraftträdandet av reformerade änkepensionsregler. Våra överväganden i denna del redovisas i avsnitt 11.12.

Änkor uppbär änkepension enligt övergångsbestämmelsema

som har enligt nuvarande regler, på samma sätt som efterlevande som uppbär omställningspension eller särskild efterlevandepension, under vissa förutsättningar rätt till bostadstillägg till pensionärer BTP. Rätten till bostadstillägg är beroende bl.a. av storleken på änkans årsinkomst. Bestämmelserna innebär alltså att änkor endast har

som låg inkomst i form av t.ex. förvärvsinkomst eller tilläggspension i form av änkepension, utöver det grundskydd reglerna folk-

som om pension och särskilt grundavdrag innebär, även har rätt till bostads-

tillägg.

Vi har enligt vad vi närmare utvecklat i avsnitt l0.3.4 funnit att det inom ramen för en till det reformerade ålderspensionssystemet

anpassad efterlevandepensionering inte bör vara möjligt att vid sidan av omställningspension eller särskild efterlevandepension uppbära även BTP. Ett av de skäl som utgjort grund för vårt ställningstagande i

SOU 1998: 120 Änkepensioneringen 457

denna fråga är att bostadstillägg och sådan efterlevandepension delvis syftar till samma sak, nämligen att bidra till täckandet av en för den efterlevande ökad merkostnad för boendet. När det gäller bostadstillägg till änkor uppbär änkepension som enligt övergångsbestämmelsema bör emellertid beaktas att ett borttagande av denna rätt skulle kunna leda till betydande sänkning de en av förmåner som enligt nuvarande regler kan utgå på grund dödsfallet. av Med hänsyn till innehållet i gällande Övergångsbestämmelser har vi vid våra överväganden anpassning änkepensioneringen till om en av det reformerade ålderspensionssystemet velat undvika förslag som leder till sådana sänkningar för framför allt den äldre kategori kvinnor som kan komma i fråga för änkepension. Härtill kommer att änkepensioneringen, till skillnad från den reformerade efterlevandepensioneringen dvs. omställningspension och särskild efterlevandepension, kommer att upphöra att finnas till viss tid framöver och att den en kommer att successivt minska i betydelse för framtiden. Ytterligare ett förhållande som bör beaktas i detta sammanhang är att den nuvarande inkomstprövningen änkepensionen från folkpenav sioneringen har en koppling till gällande regler om bostadstillägg. Regeringen har beträffande denna fråga lämnat i uppdrag till sären skild utredare att göra en översyn av systemet för inkomstprövning av bostadstillägg till pensionärer Dir 1997:150. Enligt direktiven m.m. skall utredarens förslag anpassat till bl.a. de reformerade reglerna vara för efterlevandepension. Utredaren skall därvid redovisa förslag till nya regler för inkomstprövning av änkepension, vilka anpassas till de förslag som vi kommer fram till. Med hänsyn till det anförda anser att det för närvarande inte finns skäl att föreslå någon förändring beträffande möjligheten för änkor som uppbär änkepension att erhålla bostadstillägg. Någon förändring föreslås inte heller beträffande rätten till bostadstillägg för de kvinnor som är födda år 1944 eller tidigare och kommer att kunsom na nybeviljas änkepension efter ikraftträdandet våra förslag. När av det gäller rätten till bostadstillägg för kvinnor är födda år 1945 som eller senare har emellertid funnit anledning att göra andra överväganden se härom i avsnitt 11.14. Vi har inledningsvis nämnt att rätten till de förmåner enligt som våra förslag skall ersätta folkpensionen inom änkepensioneringen skall upphöra fr.o.m. 65 års ålder. Enligt nuvarande regler har änkan rätt till änkepension i form av folkpension så länge hon inte har fyllt 65 år eller dessförinnan börjat uppbära folkpension i form åldersav pension. Utgångspunkten bör enligt vår uppfattning fortfarande vara att änkegarantipension och kompensation för det första basbeloppets inkomster inte skall utges efter det att änkan fyllt 65 år. Änkepensionen kommer alltså efter denna tidpunkt, sätt enligt samma som nuvarande regler, att bestå enbart av tilläggspension utan något 90 %-

458 Ähkepensioneringen SOU 1998: 120

tillägg. Tanken är att änkan i stället skall berättigad till grund-

vara skydd inom ramen för sin egen ålderspension. Detta blir också fallet

om änkan väljer att ta ut inkomstgrundad ålderspension vid

samma tidpunkt, varvid hon kan komma att bli berättigad även till garantipension enligt lagen om garantipension. Storleken på denna är beroende av hennes egen inkomstgrundade ålderspension och även bl.a. hen-

nes änkepension från tilläggspensioneringen.

En situation kan uppstå är emellertid att änkan väljer att inte

som ansöka om ålderspension vid 65 års ålder. I sådant fall kommer inte heller garantipension att utbetalas. Detta bör emellertid inte innebära att änkan i den situationen har rätt till 90 %-tillägg och änkegarantipension även efter 65 års ålder. Enligt nuvarande regler utges folkpension från änkepensioneringen endast till kvinnor inte uppbär

som folkpension i form av ålderspension och inte har fyllt 65 år. Rätten till folkpension från änkepensioneringen upphör således vid 65 års ålder och detta gäller oavsett om änkan då väljer att ta ut ålderspension eller inte. Motsvarande bör gälla med de av oss lämnade förslagen.

Om änkan i stället väljer att ta ut inkomstgrundad ålderspension före 65 års ålder innebär detta inte att garantipension från ålderspensionssystemet betalas ut. Rätt till sådan pension uppkommer först fr.o.m. den månad då den försäkrade fyller 65 år. Enligt nuvarande regler hade den försäkrade varit berättigad till folkpension i form

av ålderspension och inte längre till änkepension från folkpensioneringen. Med våra förslag har folkpension ersatts ett tillägg för första

basbeloppets inkomster samt garantipension. Frågan är dessa

en om förmåner alltid skall utges till dess änkan har fyllt 65 år, dvs. även under tid före 65 års ålder i fall att änkan då uppbär inkomstgrundad ålderspension. Ur administrativ synvinkel vore en sådan lösning att föredra. Av betydelse i detta sammanhang är att både 90 %-tillägget och garantipensionen, enligt vad vi föreslår i avsnitt 11.12, kommer att inkornstprövas. Som inkomst räknas därvid bl.a. ålderspension

som änkan uppbär. Ett uttag av ålderspension kommer således att leda till en sänkning av garantipensionen och tillägget. Ett annat förhållande som påverkar änkepensionens storlek vid uttag ålderspension är

av den samordning som beträffande vissa ålderskategorier änkor skall ske mellan kvinnans egen ålderspension från ATP och hennes änkepension från ATP för kvinnor är födda år 1930 eller därefter och

som som har beviljats efterlevandepension efter år 1989. Mot bakgrund av dessa förhållanden att det är rimligt att låta rätten till än-

anser kegarantipension och tillägg för första basbeloppet inkomster kvarstå

även sedan kvinnan har tagit ut inkomstgrundad ålderspension. Reglerna om beräkning änkegarantipension skulle emellertid

av kunna leda till att den minskning änkepensionen från ATP

av som samordningen med kvinnans ålderspension från ATP kan ha

egen inneburit kompenseras med "extra utfyllnad i form änkegaranti-

pension upp till basnivån. För att detta inte skall kunna inträffa bör

beräkningen av änkegarantipension vid ålderspension före 65

uttag av års ålder alltid göras före den samordning mellan kvinnans ål-

egen derspension från ATP och hennes änkepension från ATP då skall

som ske.

När änkegarantipensionen har beräknats återstår såldes den in-

komstprövning av 90 %-tillägget och änkegarantipensionen skall

som ske enligt vad föreslår i avsnitt 11.12. Vi kommer i det avsnittet

att peka på ett antal frågor bör uppmärksammas vid utformningen

som av regler för hur denna inkomstprövning skall ske. Om kvinnan har gjort

uttag av ålderspension före 65 års ålder, tillkommer ytterligare ett

förhållande som bör uppmärksammas. Den ålderspension då

som kommer att behandlas inkomst vid inkomstprövningen änke-

som av garantipensionen och 90 %-tillägget kan redan till viss del ha påverkat

kvinnans änkepension den samordning i vissa fall skall

genom som ske mellan tilläggspension i form änkepension och kvinnans in-

komstgrundade pension från ålderspensioneringen. En fråga då

som

uppkommer är hur stor del den inkomstgrundade ålderspensionen

av som i sådant fall bör påverka inkomstprövningen. I avsnitt

11.12 tar upp den frågan till vidare övervägande.

Vårt förslag innebär således att tillägget 90 % basbeloppet

om av för det första basbeloppets inkomster änkegarantipensionen skall

samt utges t.o.m. månaden före den då änkan fyller 65 år. Detta skall gälla

oavsett om uttag av ålderspension har skett vid tidigare tidpunkt

en eller om sådant uttag görs först vid tillfälle.

ett senare

11.10¶Utbetalning av änkegarantipension

Vårt förslag: Änkegarantipension skall betalas endast till änka

ut en som är bosatt i Sverige.

Garantipension skall i undantagsfall kunna betalas ut till änka

en som bosatt sig utomlands det med hänsyn till omständigheterna

om är uppenbart oskäligt att dra in pensionen.

Syftet med änkegarantipension är att den skall utgöra grundläg-

ett gande skydd motsvarande det skydd enligt nuvarande regler

som ges genom rätten till folkpensionens huvudförrnån och pensionstillskott

samt reglerna om särskilt grundavdrag. En förutsättning för änke-

att garantipension skall utges är att den avlidne har haft någon anknyt-

ning till Sverige. Rätten till garantipension skall därför, kommer

som att utvecklas i avsnitt 11.11, beroende den avlidnes försäk-

vara av ringstid för garantipension.

Vi föreslår att änkegarantipension, sätt garantipen-

samma som sion till omställningspension och särskild efterlevandepension, skall utbetalas enbart till änka är bosatt i Sverige. På grund den

en som av exporträtt som följer av förordningen EEG 1408/71 tillämp-

nr om ningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen och kon-

av ventionsförpliktelser kommer emellertid garantipension att i stor utsträckning att få betalas ut även till personer inte är bosatta i Sve-

som rige utan bor i annat EU/EES-land m.fl. länder.

Såsom utvecklats i avsnitt lO.3.5 finns i dag viss möjlighet att i

en särskilt ömmande fall kunna betala ut 40-delsberäknad folkpension i form av efterlevandepension även utanför EU/EES. Inom ålderspensioneringen har, med viss inskränkning, motsvarande regel införts.

en En person som har börjat uppbära garantipension till följd

men som av bosättning utomlands inte längre har rätt att få garantipension utbetald till sig skall kunna få det, det med hänsyn till omständig-

om heterna är uppenbart oskäligt att inte betala ut garantipensionen. Vi har föreslagit att detsamma skall gälla beträffande garantipension till omställningspension och särskild efterlevandepension jfr avsnitt l0.3.5.

En regel motsvarande den som föreslagits beträffande garantipension till omställningspension bör gälla även för änkegarantipension. Vi föreslår alltså änka uppbär änkegarantipension och

att en som som flyttar utomlands alltjämt skall ha rätt till änkegarantipension det

om skulle framstå som uppenbart oskäligt att dra pensionen.

Den nya dispensregeln bör tillämpas även beträffande änkor

som har beviljats folkpension i form änkepension före ikraftträdandet

av och som på grundval av den nuvarande dispensregeln uppbär sådan folkpension trots bosättning utomlands. Denna situation behandlas närmare i författningskommentaren till 1 kap. 6§ lagen efterle-

om vandepension.

11.11¶Krav för rätt till oavkortat

försäkringstid

grundskydd

Vårt förslag: För rätt till oavkortat 90 %-tillägg skall krävas att den avlidne kunnat tillgodoräknas 30 år med intjänade ATP-poäng. Rätt till oavkortad änkegarantipension föreligger den avlidne kunnat

om tillgodoräknas 40 år med försäkringstid för garantipension i Sverige. Vid bedömningen av hur många år med försäkringstid respektive år med intjänade ATP-poäng som skall tillgodoräknas den avlidne skall i förekommande fall beaktas även framtida bosättningstid respektive år med antagandepoäng.

Om den avlidne inte har 40 år med försäkringstid för garantipension respektive 30 år med intjänade ATP-poäng skall änkegarantipension respektive 90 %-tillägg utges med så stor andel som svarar mot förhållandet mellan det antal år för vilka bosättningstid respektive pensionspoäng tillgodoräknats och talet 40 respektive 30. En änka som har beviljats änkepension på grund av dödsfall som inträffat före ikraftträdandet av nya regler skall alltid vara berättigad till så stor andel av 90 %-tillägget och änkegarantipensionen som hon skulle ha haft rätt till i form av folkpension om nuvarande regler i 5 kap. AFL alltjämt hade tillämpats.

För rätt till oavkortad folkpension krävs enligt nuvarande regler att den försäkrade kunnat tillgodoräkna sig 40 års bosättning i Sverige eller 30 år med intjänade ATP-poäng. I annat fall utges folkpensionen med så stor andel som svarar mot förhållandet mellan antalet bosättningsår eller år med intjänade ATP-poäng och talet 40 respektive 30. När det gäller efterlevandepension såväl den reformerade efterle- vandepensionen som änkepension enligt övergångsbestämmelsema är det den avlidne som är den försäkrade och det är således dennes bosättningstid eller år med intjänade ATP-poäng som är avgörande för beräkningen. Som bosättningstid räknas under angivna förutsättningar även tid fr.0.m. året för dödsfallet t.o.m. det år den avlidne skulle ha uppnått 64 års ålder i de fall dödsfallet sker i förvärvsaktiv ålder. På motsvarande sätt kan även under vissa förutsättningar antagna ATP-poäng för tid efter dödsfallet läggas till grund för beräkningen antagandepoängberäkning. Enligt vad föreslagit i det föregående skall folkpensionen inom änkepensioneringen fr.0.m. år 2001 ersättas med ett tillägg till den inkomstrelaterade änkepensionen tilläggspensionen med 90 % av ett basbelopp och en änkegarantipension. När vi i det föregående har gjort olika överväganden kring utformningen av dessa förmåner och redovisat nettoutfallet i vissa situationer har vi utgått från att änkan varit berättigad till ett oavkortat grundskydd. Situationen har alltså antagits vara densamma som om änkepension enligt nuvarande regler hade utgetts från folkpensioneringen och den avlidne hade kunnat tillgodoräknas 40 bosättningsår i Sverige eller haft 30 år med intjänade ATP-poäng. Frågan är emellertid vad som skall krävas för rätt till oavkortat 90 %-tillägg och oavkortad änkegarantipension i ett anpassat änkepensionssystem. Dagens regler bygger helt på principen att efterlevandepensionen är en från den avlidne härledd rätt. Den efterlevandes försäkringstid i form av bosättning eller förvärvsarbete saknar således betydelse. Denna utformning av reglerna tillkom efter överväganden av Utredningen om socialförsäkringen och EG hade i uppdrag att anpassa som rätten till folkpension till ett samhälle där rörligheten mellan olika

462 Ähkepensioneringen SOU 1998: 120

länder blivit allt vanligare. Enligt vår uppfattning saknas det skäl i

att detta avseende ändra den princip ligger bakom de nuvarande

som reglerna. Även i

ett anpassat efterlevandepensionssystem bör således

den avlidnes försäkringstid avgörande för rätten till efterlevan-

vara depension.

Nästa fråga är vilka krav skall uppställas för rätt till oavkortat

som 90 %-tillägg och oavkortad garantipension. Skall enbart den avlidnes bosättningstid ligga till grund för beräkningen rätt till dessa fönnå-

av ner eller skall även tid då den avlidne tjänat in ATP-poäng beaktas Det var överväganden som gjordes den nämnda Utredningen

av ovan om socialförsäkringen och EG SOU 1992:26 ledde fram till att

som den nuvarande 30-delsregeln för rätt till folkpension tillkom

som ett alternativ till kravet på 40 års bosättning i Sverige. Skälet till 30-

att delsregeln infördes att folkpensionens funktion utgöra ersätt-

var att ning för första basbeloppets inkomster alltmer skulle komma

att accentueras när folkpension i framtiden inte på sätt tidigare

samma som skulle utgöra det enda ekonomiska stödet utan i stället tillskott

vara ett till ATP-pensionen. Det förhållandet det är tillräckligt med 30 år

att med ATP-poäng för oavkortad ATP-pension det alltid skulle

men att krävas 40 bosättningsår för rätt till oavkortad folkpension skulle därför kunna ge upphov till otillfredsställande konsekvenser för

personer som bott och arbetat i olika länder.

Vi har när det gäller rätten till grundskydd till den reforrnerade

efterlevandepensioneringens omställningspension föreslagit ett krav

på 40 års försäkringstid i Sverige för rätt till oavkortat grundskydd

avsnitt 10.5. Såvitt gäller änkepensioneringen har emellertid övervägt om det inte finns skäl att trots detta ha kvar koppling till den

en avlidnes ATP-poäng. När det gäller det föreslagna 90 %-tillägget förefaller en koppling till antalet år med ATP-poäng naturlig eftersom detta tillägg avser att vara en kompensation för det första basbeloppets inkomster och skall betraktas del den inkomstrelatera-

som en av de änkepensionen. Änkegarantipensionen är däremot utfyllnad till

en en viss garanterad nivå och saknar anknytning till den avlidnes eller den efterlevandes förvärvsverksamhet.

Den lösning ter sig mest logisk och bör prövas i första

som som hand är att andelsberäkna 90 %-tillägget efter principer

samma som den inkomstrelaterade änkepensionen i övrigt, dvs i 30-delar. Tillägget för det första basbeloppets inkomster är att betrakta del

som en av tilläggspensionen och bör därför i detta avseende behandlas

på samma sätt som denna. För rätt till oavkortad kompensation för första basbeloppets inkomster skulle alltså krävas att den avlidne kan tillgodoräk-

nas 30 år med intjänade ATP-poäng. Änkegarantipensionen skulle

emellertid relateras endast till den avlidnes försäkringstid för garantipension i Sverige enligt regler föreslagits för den refor-

samma som merade efterlevandepensionen. För rätt till oavkortad änkegarantipen-

sion skulle således krävas att den avlidne kunnat tillgodoräknas minst 40 år med försäkringstid i Sverige. Det bör i detta sammanhang påpekas att som försäkringstid för garantipension skall för tid före år 2001 räknas bosättningstid som avses i 5 kap. AFL i dess nuvarande lydelse. Här uppkommer emellertid frågan vad lösning som innebär olika en anknytningskrav för olika delar av grundskyddet skulle innebära för storleken grundskyddet totalt sett jämfört med i dag. Om den avlidne t.ex. har arbetat i Sverige så länge att han har uppfyllt kravet 30 år med ATP-poäng men därefter bott utomlands så länge att han inte kunnat tillgodoräknas 40 år med försäkringstid i Sverige, skulle en 40-delsberälcning av änkegarantipensionen leda till ett sämre resultat än vad nuvarande regler innebär för rätten till folkpension och pensionstillskott. På sätt skulle änka efter avliden samma en en man som bott i Sverige i 40 år inte har tillgodoräknats 30 år med men som ATP-poäng faktiska eller antagna få en lägre andel av 90 %-tillägget än vad som skulle ha blivit fallet enligt nuvarande folkpensionsregler. När det gäller änkor som kan komma att nybeviljas änkepension på grund av dödsfall som inträffar efter ikraftträdandet våra förslag av anser vi att de nu beskrivna konsekvenserna inte utgör något hinder mot den lösning som här har diskuterats. När det däremot gäller de änkor som vid ikraftträdandet våra förslag redan uppbär änkepenav sion som beviljats grund av dödsfall som inträffat före denna tidpunkt är situationen en annan. I dessa fall vi inte kunna föranser oss orda en lösning som medför att dessa efter ikraftträdandet personer av anpassade regler kan bli berättigade till en lägre änkepension grund av att reglerna för 30- och 40-delsberäkning av de förmåner som ersätter folkpensionen har ändrats. Ett annat skäl talar emot som en sådan lösning är att det ur administrativ synvinkel när det gäller beräkningen av änkegarantipension skulle kräva ett inte obetydligt merarbete för att utreda hur många med bosättningstid i Sverige som skulle kunna tillgodoräknas de änkor i dag uppbär 30som en

delsberäknad änkefolkpension.

Mot bakgrund av vad som nu redovisats föreslår att huvudregeln skall vara att tillägget för första basbeloppets inkomster utges i förhållande till det antal år med ATP-poäng kunnat tillgodoräknas som den avlidne. Om den avlidne inte kunnat tillgodoräknas 30 år med ATP-poäng skall tillägget utges med så stor andel som svarar mot förhållandet mellan antalet år för vilka pensionspoäng har tillgodoräknats och talet 30. Änkegarantipension skall utges i förhållande till det antal år för vilka den avlidne kunnat tillgodoräknas försäkringstid för garantipension i Sverige. Om den avlidne inte kunnat tillgodoräknas 40 år med försäkringstid, skall garantipensionen utges med så stor andel sorn svarar mot förhållandet mellan antalet år för vilka försäkringstid har tillgodoräknats och talet 40.

464 Älnkepensioneringen SOU 1998: 120

Vi föreslår vidare att änka har beviljats änkepension på

en som grund av dödsfall före ikraftträdandet våra förslag den 1 januari

av 2001 alltid skall vara berättigad till så stor andel 90 %-tillägget

av respektive änkegarantipensionen den kvotdel med

som svarar mot vilken folkpension i form änkepension skulle ha enligt

av utgetts nuvarande regler i 5 kap. AFL.

Beräkningen av antalet år med ATP-poäng skall ske enligt de bestämmelser om beräkning ATP-poäng överförts till 6 kap.

av som lagen 1998:674 inkomstgrundad ålderspension. Reglerna innebär

om bl.a. att hänsyn vid beräkningen under vissa förutsättningar skall

tas även till ATP-poäng den avlidne kunde ha tjänat in fr.0.m.

som antas dödsfallsåret t.0.m. det år han skulle ha fyllt 64 år. När det gäller beräkningen försäkringstid för garantipension skall denna ske enligt

av de regler som redovisats i avsnitt 10.5. Som framgår nämnda

av avsnitt skiljer sig dessa regler endast i begränsad utsträckning

från nuvarande regler för tillgodoräknande bosättningstid. Som påpekats

av ovan kommer detta emellertid inte att påverka beräkningen försäk-

av ringstid för förfluten tid eftersom bosättningstid enligt nuvarande

regler i 5 kap. AFL skall räknas försäkringstid såvitt tid

som avser före år 2001.

I avsnitt 11.14 redovisar vi våra överväganden när det gäller frågan i vilken utsträckning kvinnor födda år 1945 eller

som senare även efter år 2000 skall berättigade till förmåner den

vara som motsvarar nuvarande änkepensionen i form folkpension. I detta sammanhang

av redovisar också våra särskilda överväganden kring överföring

en av den särskilda övergångsregel för beräkning folkpensionens storlek

av som enligt nuvarande regler gäller för kvinnor i denna ålderskategori.

11.12¶Inkomstprövning av grundskyddet

Vårt förslag: 90 %-tillägget och änkegarantipensionen skall in-

komstprövas enligt motsvarande regler gäller för inkomst-

som nu prövning av folkpension i form änkepension. Den närmare utform-

av ningen av dessa regler får läggas fast

senare.

I fråga änkepensioner nybeviljas efter ikraftträdandet

om som av våra förslag skall inkomstprövning inte ske under de första måna-

sex derna efter dödsfallet. Inkomstprövning skall inte heller ske under

en tid av sammanlagt två år efter dödsfallet änkan har vårdnaden

om om och stadigvarande sammanbor med barn under 18 år och under inga förhållanden så länge änkan enligt förutsättningar har hemma-

samma varande barn under åtta år.

När det gäller änkepensioner har beviljats före ikraftträdandet

som av de anpassade reglerna skall inkomstprövning inte ske under de

SOU 1998: 120 Ähkepensioneringen 465

första sex månaderna efter dödsfallet. Inkomstprövning skall inte heller ske så länge änkan har vårdnad och stadigvarande om sammanbor med barn under tolv år.

Sedan den l april 1997 sker inkomstprövning av folkpension inklusive pensionstillskott inom änkepensioneringen. Utgångspunkten för inkomstprövningen är änkans årsinkomst beräknad enligt reglerna i 5 a och 5 b lagen 1994:308 om bostadstillägg till pensionärer. Som sådan inkomst räknas inte folkpension och inte heller tilläggspension i den mån den reducerat pensionstillskott. Folkpensionen minskas med 30 % av inkomsten. Det kan emellertid hända att änkan är berättigad även till bostadstillägg. Även sådant tillägg minskas med hänsyn till änkans egna inkomster. Denna minskning skall då göras fullt ut före det att minskning av folkpensionen i form änkepension av kan komma i fråga och det är enbart änkans årsinkomst som överstiger den inkomst vid vilken bostadstillägg inte längre utges verkar som reducerande änkepensionen. Reglerna om inkomstprövning änkepension kan enligt vår av uppfattning betraktas som ett led i en anpassning änkepensioneringen av till det förvärvsmönster som numera råder bland kvinnor. Regeringen har därvid uttalat att det kan ifrågasättas det med ett förom värvsmönster där kvinnor som uppbär änkepension regel försom värvsarbetar är rimligt med ett generellt grundskydd fram till ålderspensioneringen. Eftersom det emellertid finns änkor som har låg inkomst och för vilka folkpensionen har stor betydelse bör, enligt vad regeringen uttalat, folkpension alltjämt betalas först efter ut, men en inkomstprövning budgetproposition l996/97:1 volym 4. Som vi har framhållit i våra allmänna överväganden avsnitt 7.3.3 anser vi inte att det finns anledning att ifrågasätta det resonemang som ligger bakom inkomstprövningen grundskyddet inom änkepensioav neringen. Vår uppfattning är således att den inkomstprövning som enligt nuvarande regler sker av änkepension i form folkpension och av pensionstillskott skall ges en motsvarighet även vid beräkning änav kepension enligt de föreslagna reglerna. av oss Enligt nuvarande regler görs inkomstprövning folkpension och av pensionstillskott inte under de första månaderna efter ett dödsfall sex och inte heller under tid då änkan har vårdnaden och stadigvaranom de sammanbor med barn under tolv år som vid dödsfallet stadigvarande vistades i makamas hem. Dessa begränsningar tillkom för att åstadkomma en anpassning bestämmelserna inkomstprövning av om till det generella efterlevandeskyddet för Enligt dessa regler vuxna. utbetalas under vissa förutsättningar omställningspension under sex månader och vidare förlängd omställningspension så länge den efterlevande har vårdnad om barn under tolv år. I dessa fall sker inte någon inkomstprövning, varför det har ansetts rimligt att undantag från vara

466 ;änkepensioneringen SOU 1998: 120

inkomstprövningen görs även för kvinnor med änkepension i motsvarande situationer.

lnkomstprövningsreglema bör även i ett anpassat system utformas så att kvinnor uppbär änkepension behandlas sätt

som samma som kvinnor som uppbär omställningspension och förlängd omställningspension. Vi har i kapitel 10 föreslagit vissa förändringar beträffande hur länge inledande omställningspension och förlängd omställningspension skall utges. Våra förslag innebär att inkomstgrundad omställningspension utges under en inledande tid ett år efter döds-

om fallet samt att den efterlevande under de första månaderna den-

sex av na tid har rätt till ett grundskydd. Vidare skall enligt våra förslag inkomstgrundad omställningspension utges under ytterligare år

ett om den efterlevande har vårdnaden och stadigvarande sammanbor

om med barn under 18 år. Under denna tid har den efterlevande rätt till

ett grundskydd som utges fr.o.m. den tidpunkt då rätten till grundskydd under de första sex månaderna har upphört. Inkornstgrundad omställningspension skall slutligen enligt våra förslag alltid utges så länge den efterlevande har vårdnaden och stadigvarande sammanbor

om med barn under åtta år som vid dödsfallet stadigvarande vistades i makarnas hem. Under hela denna tid skall finnas ett grundläggande skydd för den efterlevande.

Reglerna om inkomstprövning änkepensionen i ett anpassat än-

av kepensionssystem bör enligt vår uppfattning följa de redovisade

tids- och åldersgränsema inom det generella efterlevandeskyddet för

vuxna. Detta innebär att inkomstprövning änkepension enligt vår

av uppfattning inte bör ske under de första månaderna efter det att ett

sex dödsfall inträffat. I det fall den efterlevande därefter inte kommer

att

ha rätt till förlängd omställningspension föreslås omställningspensio-

nen under de följande sex månaderna helt inkomstrelaterad. För

vara denna tid finns alltså för efterlevande uppbär omställ-

en som ningspension inte någon motsvarighet till de förmåner inom än-

som

kepensioneringen kan bli föremål för inkomstprövning. Det bör mot

denna bakgrund inte föreslås något generellt undantag från inkomstprövning inom änkepensioneringen för längre tid månader.

än sex Inkomstprövning bör däremot inte ske änkan, för den händelse rätt

om inte hade förelegat till änkepension, skulle ha haft rätt till förlängd omställningspension, dvs. under sammanlagt två år efter dödsfallet om änkan har barn under 18 år och under inga förhållanden så länge änkan under de förutsättningar angetts har bam under 8 år.

som ovan

Vad som sagts i det föregående gäller i de fall änkepension nybeviljas efter ikraftträdandet våra förslag. När det gäller änkor

av som uppbär änkepension på grund ett dödsfall inträffat före ikraft-

av som trädandet finns det anledning att göra delvis andra överväganden. De förändringar beträffande hur länge inledande och förlängd omställningspension skall ligger till grund för den föreslagna

utges som ovan

SOU 1998: 120 Ähkepensioneringen 467

utformningen inkomstprövningen änkepensionen gäller inte

av av beträffande efterlevande som har beviljats omställningspension grund av ett dödsfall inträffat före ikraftträdandet. Inledande

som omställningspension skall i sådana fall även efter denna tidpunkt utges under sex månader och förlängd omställningspension skall utges så länge den efterlevande har vårdnaden och stadigvarande

om sammanbor med barn under tolv år. Reglerna inkomstprövning

om av änkepensioner bör även efter ikraftträdandet följa de tids- och åldersgränser som gäller generellt för efterlevande har beviljats

vuxna som efterlevandepension grund av dödsfall inträffat före denna

som tidpunkt. Inkomstprövning bör således för beståndet änkepensioner inte ske under de första sex månaderna efter dödsfallet och inte heller så länge änkan har vårdnaden och stadigvarande sammanbor med

om barn under tolv år.

Enligt nuvarande regler är det folkpensionen och pensionstillskottet som inkomstprövas. Avgörande för vilken del änkepensionen

av som skall beröras av inkomstprövning i ett anpassat systern bör enligt vår uppfattning vara att inkomstprövningen skall motsvarande del

avse av änkepensionen som berörs enligt nuvarande systern, dvs. folkpension och pensionstillskott. Dessa komponenter har utgjort grundskyddet i det nuvarande systemet har också delvis utgj ort kompensation

men en för det första basbeloppets inkomster. Med de föreslagna

av oss reglerna kommer det s.k. 90 %-tillägget sätt folkpensio-

samma som nen att utgöra kompensation för det första basbeloppet inkomster och kommer således i vissa avseenden att betraktas del den

som en av inkomstrelaterade änkepensionen. Detta innebär emellertid enligt vår uppfattning inte någon skillnad i förhållande till nuvarande regler och bör inte medföra att 90 %-tillägget skall undantas från inkomstprövning. Enligt vår uppfattning bör således såväl 90 %-tillägget än-

som

kegarantipensionen omfattas av inkomstprövningen.

En särskild fråga i detta sammanhang är i vilken utsträckning tilläggspensionen skall beaktas vid fastställande den årsinkomst

av som skall reducera grundskyddet i änkepensioneringen. I dag är det endast den tilläggspension överstiger pensionstillskottsnivån

som som betraktas som änkans inkomst i detta avseende. Med den före-

av oss slagna konstruktionen kommer tilläggspensionen alltid till viss del

en att reducera änkegarantipensionen. Vårt förslag innebär, nämnts

som ovan, att hela den inkomstrelaterade änkepensionen reducerar änkegarantipensionen upp till 1,49 prisbasbelopp. Till skillnad från i dag påverkar även tilläggspension över denna nivå grundskyddet,

men enbart med 30 %. Frågan är alltså till vilken del den inkomstgrundande pensionen skall betraktas änkans årsinkomst vid inkomst-

som en prövning.

Ett annat förhållande kommer att få betydelse för inkomst-

som prövningen är de nya beskattningsreglema innebär att bruttobe-

som

468 Äinkepensioneringen SOU 1998: 120

loppen inom änkepensioneringen kommer högre än i dag,

att vara även om nettobeloppen blir ungefär desamma. Eftersom inkomstprövningen sker utifrån bruttonivån kommer det således finnas be-

att ett loppsmässigt större grundskydd att reducera än vad gäller enligt

som dagens regler. Frågan är det mot denna bakgrund är möjligt

om att tillämpa de inkomstprövningsregler gäller och ändå få

som nu motsvarande nettoutfall.

Vårt förslag är således att tillägget för första basbeloppets inkomster, det s.k. 90 %-tillägget, och änkegarantipensionen skall inkomstprövas. Frågan om hur denna inkomstprövning skall ske har emellertid även samband med hur reglerna för inkomstprövning bostads-

av tillägget till pensionärer kommer att utformas. Regeringen har den 18 december 1997 lämnat i uppdrag till särskild utredare göra

en att en översyn av systemet för inkomstprövning bostadstillägg till

av pensionärer m.m. Dir 1997:150. Enligt direktiven skall utredarens förslag vara anpassat till bl.a. de reformerade reglerna för efterlevandepension. Utredaren skall därvid redovisa förslag till regler

nya om inkomstprövning av änkepension, vilka anpassas till de förslag vi

som kommer att lämna avseende ett nytt system för grundtrygghet inom ramen för en övergångsvis änkepension.

Vi har i detta avsnitt lämnat förslag i vilken omfattning änke-

om pension bör inkomstprövas i ett anpassat systern även pekat på

samt några särskilda frågor som bör övervägas i samband med den tekniska utformningen av sådana regler. När det gäller denna tekniska utforrnning är vi emellertid beroende de ställningstaganden den

av som

nämnda Utredningen inkomstprövningen bostadstillägget

om av kommer att redovisa. Utredningen skall redovisa sitt förslag

senast den 1 mars 1999. Mot denna bakgrund inte ha möjlighet

anser oss att inom tidsramen för vårt uppdrag ta ställning till den tekniska

utfominingen av regler för inkomstprövning 90 %-tillägget och än-

av kegarantipensionen inom anpassad änkepensionering. Detta får i

en stället göras inom ramen för bostadstilläggsutredningens arbete, sedan denna utredning fått del våra förslag.

11.13 till änkor sådan

Änkepension som beviljats

pension före den 1 1960

juli

Vårt förslag: En änka beviljats folkpension i form änkepen-

som av sion på grund av ett dödsfall som inträffat före den l juli 1960 skall efter år 2000 i stället uppbära garantipension till änkepension. Denna garantipension skall föremål för inkomstprövning änkans

vara mot inkomster under samma förutsättningar och på sätt skall

samma som gälla för övriga änkor.

SOU 1998: 120 Änkepensioneringen 469

Enligt Övergångsbestämmelser till lagen 1960:99 angående ändring i lagen den 29 juni 1946 nr 431 om folkpensionering gäller särskilda regler för en änka uppbär änkepension grund av ett dödsfall som som inträffat före den 1 juli 1960. En sådan änka har endast rätt till folkpension i form av änkepension. Denna pension är helt eller delvis inkomstprövad enligt särskilda bestämmelser återfinns bl.a. i 16 § som lagen 1962:382 angående införande av lagen om allmän försäkring. Dessa innebär bl.a. att änkepensionen är helt inkomstprövad om dödsfallet inträffat före den 1 juli 1958. Har dödsfallet inträffat under tiden den 1 juli 1958 den 30 juni 1959 är tredjedel av pensionen fri - en från inkomstprövning, medan detta gäller två tredjedelar av änkepensionen om dödsfallet inträffat under tiden den 1 juli 1959 den 30 juni 1960. Inkomstprövningen sker enligt delvis andra regler än vad som gäller för annan folkpension i form änkepension. Vidare påav verkas änkepension efter en man som avlidit före den 1 juli 1960 inte av att den efterlevande änkan samtidigt uppbär yrkesskadelivränta i form av efterlevandelivränta. I december 1997 fanns det endast 23 änkor som uppbar änkepension beviljad före den 1 juli 1960. Enligt gjorda beräkningar kommer endast 2 av dessa änkor att kunna uppbära sådan änkepension efter ikraftträdandet av våra förslag år 2001, men då under endast en begränsad tidsperiod. Övriga änkor kommer att ha fyllt 65 år vid nämnda tidpunkt och kommer därmed inte längre att vara berättigade till folkpension i form av änkepension. Mot bakgrund bl.a. härav anser vi att det nu finns skäl att föreslå att samma regler skall gälla för dessa änkor som vi föreslår skall gälla för övriga änkor. Det kan inte anses motiverat att endast beträffande den nu berörda kategorin änkor ha kvar regler om folkpension och särskilt grundavdrag. Vi anser därför att en änka som beviljats folkpension i form av änkepension på grund av ett dödsfall som inträffat före den 1 juli 1960 efter år 2000 i stället

för sådan folkpension skall erhålla garantipension till änkepension.

Vidare anser att denna änkegarantipension, motsvarande sätt som föreslås gälla för övriga efterlevandeförrnåner och även skall som gälla för ålderspension framöver, bör vara föremål för beskattning utan möjlighet till särskilt grundavdrag. Vid sådana förhållanden finns det enligt vår mening inte någon anledning att bibehålla de nuvarande särskilda reglerna om inkomstprövning som gäller för denna grupp änkor. Änkegarantipensionen till dessa änkor bör därför bli föremål för inkomstprövning under samma förutsättningar och på samma sätt som skall gälla för övriga änkor. Den tekniska utformningen av sådana regler får utarbetas av Utredningen om inkomstprövning av bostadstillägg se avsnitt 11.12. En sådan ordning som den nu föreslagna innebär att även reglerna om samordning mellan yrkesskadelivränta i form av efterlevandelivränta och änkepension kommer att till-

470 Änkepensioneringen SOU

1998: 120

lämpas på sådan änkepension beviljats grund ett dödsfall

som av som inträffat före den 1 juli 1960.

Vi föreslår således att änka uppbär folkpension i form

en som av änkepension grund ett dödsfall inträffat före den 1 juli

av som 1960 i stället för folkpension skall erhålla änkegarantipension på

samma sätt som har föreslagits skall gälla för övriga änkor. Denna

garantipension skall inkomstprövas under förutsättningar och

samma

på samma sätt övrig änkegarantipension.

som

11.14¶Änkepension till kvinnor är födda år

som

1945 eller senare

ll. 14.1 Inledning

Som vi inledningsvis redovisat tillskapades änkepensioneringen under mitten av 1940-talet då samhällsförhållandena sådana

var att gifta kvinnor i huvudsak ägnade sig arbete i hemmet och svarade

för omsorgen om familjens barn efter det att de ingått äktenskap. Änkepensioneringen sågs då förmån skulle dessa

som en som garantera kvinnor viss grundtrygghet för det fall maken gick

en bort. Redan under det reformarbete på efterlevandepensioneringens område

som bedrevs på 1980-talet konstaterades utvecklingen inom

att samhället såvitt förvärvsförhållanden hade lett därhän

avser m.m. att kvinnor ett helt annat sätt än tidigare börjat förvärvsarbeta och fortsatt

med detta även efter det att de ingått äktenskap. I många äktenskap

är det en förutsättning att båda makarna har inkomst för klara de kost-

en att nader som familjen har att för. Även den i dag

svara barnomsorg som

tillhandahålls barnfamiljer kommunalt eller privat skapar förutsätt-

ningar för kvinnor att fortsätta förvärvsarbeta även efter bamafö-

ett dande.

Till följd bl.a. dessa ändrade förhållanden avskaffades

av änkepensioneringen i samband med ikraftträdandet de

av nya könsjärnlika

efterevandepensionsreglema år 1990. På grund de omfattande

av övergångsbestämmelsema har och kommer emellertid änkepension

att kunna nybeviljas under lång tid framöver.

en Sådan nybeviljad änkepension är förenad med bestämmelser i vissa fall mindre

som ger ett förmånligt utfall än vad är fallet enligt de bestämmelser

som som gällde före änkepensioneringens avskaffande år 1990 och

som övergångsvis alltjämt gäller i stor utsträckning. Detta gäller framför allt

för kvinnor födda 1945 eller därefter.

I förarbetena uttalades det beträffande denna kategori

att kvinnor inte finns samma skyddsbehov för äldre kvinnor. I första

som hand skall därför dessa kvinnor beviljas omställningspension

enligt de re-

formerade reglerna. Om emellertid änkepensionen överstiger

den pension som kvinnan kan enligt de reforrnerade reglerna utges denna

mellanskillnad från änkepensioneringen, under förutsättning att för-

hållandena i övrigt är sådana att rätt till änkepension föreligger dvs. under förutsättning att kvinnan vid utgången år 1989 gift med

av var den avlidne mannen eller, beträffande änkepension från folkpensioneringen, därmed likställd samt att hon vid nämnda tidpunkt antingen fyllt 36 år och då varit gift med i minst fem år eller då hade

mannen den rättsliga vårdnaden och stadigvarande bodde tillsammans med

om barn under 16 år. Den änkepension som således enligt Övergångsbestämmelsema kan utges skall betraktas som en "intjänad" rätt till den ATP som tillgodoräknats den sedermera avlidne fram t.0.m.

mannen år 1989, dvs. fram till den tidpunkt då de nya reglerna trädde i kraft. Eftersom folkpensionsdelen syftar utöver att utgöra ett grundskydd

för den som saknar rätt till ATP även till att ersättning för det

- ge första basbeloppets inkomster till med ATP, uppfattning-

personer var en att motsvarande skydd borde föreligga även från folkpensioneringens änkepension. Av denna anledning infördes beräkningsför-

samma utsättningar även för inkomster från den första intjänade kronan, dvs. begränsningen till mannens intjänade ATP-rätt fram till ikraftträdandet fick genomslag änkepension från folkpensioneringen. Även pensionstillskottet utbetalas efter beräkningsmodell. Detta

samma innebär att folkpension, både huvudfönnån och i form

som av pensionstillskott utges med samma andel oavkortad pension

av som tilläggspensionen dvs. i regel i vissa 30-delar icke avkortad

av en pension. Om den avlidne mannen således inte fram t.0.m. år 1989 har sammanlagt 30 med intjänade ATP-poäng reduceras såväl folksom tilläggspensioneringen. Någon möjlighet att ta hänsyn till antagandepoäng i de fall mannen avlider i förvärvsaktiv ålder finns inte

enligt dessa övergångsbestämmelser.

När kvinnan fyller 65 år eller dessförinnan börjat uppbära ålderspension skall endast änkepension från tilläggspensioneringen beräknad enligt ovan utbetalas i de fall denna överstiger kvinnans

egen inkomstrelaterade ålderspension, dvs. hennes ålderspension från tilläggspensioneringen. Vi har i detta sammanhang konstaterat att änkepension i dessa fall kommer att utbetalas endast i ett fåtal fall, nämligen där redan år 1989 hade tjänat in mot 30 år med

mannen upp höga ATP-poäng och då kvinnan inte har några eller endast låga

egna ATP-poäng.

De Övergångsbestämmelser redovisats gäller endast

som ovan kvinnor födda 1945 eller beviljats eller kommer att

senare som beviljas änkepension efter år 1989. För änkor i motsvarande ålderskategorier som beviljats änkepension före den 1 januari 1990 gäller alltjämt de regler som tillämpades före ikraftträdandet de refonne-

av rade reglerna för efterlevandepension. Således beräknas dessa kvin-

nors änkepension grundval såväl faktiskt intjänade

av som antagna ATP-poäng. Inte heller änkepensionen från folkpensioneringen berörs av den förändring som gäller för dem beviljats änkepension efter

som år 1989. För dessa änkor sker inte heller någon samordning mellan änkepensionen från tilläggspensioneringen och kvinnans inkom-

egen strelaterade ålderspension efter det att kvinnan fyllt 65 år eller dessförinnan börjat uppbära ålderspension.

Närmare tio år har förflutit sedan änkepensioneringens avskaffande. Alltjämt är det så, att kvinnor ett helt annat sätt än när änkepensioneringen infördes förvärvsarbetar utanför hemmet och således har egna inkomster och därmed tjänar in ålderspensionsrätt. Vi har

egen därför frågat det finns anledning beträffande kvinnor födda

oss om att, år 1945 eller senare, ha kvar möjligheten till erhållande änkepen-

av sion eller om det inte lämpligen bör övervägas förändring de

en av regler som för närvarande gäller. Man bör i detta sammanhang hålla i minnet att dessa kvinnor, sätt efterlevande män, under

samma som alla förhållanden är berättigade till omställningspension och särskild efterlevandepension oavsett om någon rätt till änkepension föreligger eller inte.

ll. 14.2 överväganden olika möjligheter till förändring

av en av

änkepensioneringen för kvinnor födda år 1945 eller

senare

Vi har under utredningsarbetet diskuterat olika förslag till hur reglerna för rätt till änkepension för kvinnor födda år 1945 eller

senare skulle kunna förändras i ett anpassat system för efterlevandepensioneringen. Bl.a. följande förslag har därvid övervägts.

Helt avskaffa möjligheten till nybeviljande änkepension till

av kvinnor födda år 1945 eller efter ikraftträdandet år 2001

senare

Ett alternativ skulle kunna att helt avskaffa möjligheten till nybe-

vara viljande av änkepension till kvinnor födda år 1945 eller efter

senare ikraftträdandet av nya regler år 2001. De blev änkor efter år 2000

som skulle således, samma sätt gäller för änklingar, bli berättigade

som till inledande omställningspension, förlängd sådan och eventuellt särskild efterlevandepension förutsättningarna härför är för han-

om den.

Låta möjligheten till nybeviljande änkepension kvarstå under

av en begränsad övergångstid efter år 2001

Möjligheten till nybeviljande änkepension skulle för kvinnor födda

av år 1945 eller senare och uppfyllde förutsättningarna för rätt till

som

SOU 1998: 120 Änkepensioneringen 473

änkepension vid utgången av år 1989 kvarstå under en begränsad övergångstid efter år 2001, förslagsvis i tio år t.o.m. år 2010. Vid denna tidpunkt skulle de äldsta kvinnorna i denna åldersgrupp vara 65 år fyllda och således ha börjat uppbära eller kunnat börja uppbära egen ålderspension. Efter år 2010 skulle de kvinnor som ännu inte fyllt 65 år beviljas omställningspension eller särskild efterlevandepension i de fall förutsättningar härför föreligger samma sätt som för änklingar och andra änkor som inte uppfyllt förutsättningarna för rätt till änkepension år 1989.

Avskaffa möjligheten till uppbärande änkepension fån tilläggsav pensioneringen efter det att kvinnan fyllt 65 år eller dessförinnan börjat uppbära ålderspension

l dag är kvinnor, som är födda år 1945 eller senare och som beviljats änkepension efter år 1989, berättigade till änkepension från tilläggspensioneringen även efter det att de fyllt 65 år i de fall änkepensionen överstiger änkans egen inkomstgrundade ålderspension enligt en speciell samordningsregel i övergångsbestämmelsema. För kvinnor som beviljats änkepension före år 1990 finns dock inte någon motsvarande samordningsregel. Någon garantiregel motsvarande den som finns för kvinnor födda något av åren 1930-1944 och som beviljats änkepension efter år 1989 finns inte beträffande denna ålderskategori. Eftersom änkepensionen beräknas endast mannens intjänade ATPpoäng t.o.m. år 1989 innebär detta i de allra flesta fall att någon änkepension inte utges efter det att kvinnan fyllt 65 år efter tillämpning av samordningsregeln. Denna effekt av samordningsregeln torde dessutom tillta yngre kvinnan är, eftersom man då i flertalet fall kan utgå från att även mannen var förhållandevis och därmed hade en ung t.o.m. år 1989 lägre intjänad ATP-pension jämfört med en äldre person. I detta sammanhang bör man även beakta att änkepensionen utgör 40 % av mannens ålderspension eller beräknade ålderspension från tilläggspensioneringen. Det är således denna till mer än hälften reducerade ålderspension från tilläggspensioneringen som i sig skall jämföras med kvinnans egen intjänade inkomstgrundade ålderspension utan motsvarande reducering. Detta innebär att kvinnan kan ha relativt låg egen ålderspension men ändå få i förhållande till änkepenen sionen högre ålderspension från tilläggspensioneringen eller det reformerade systemet för ålderspensioneringen. Redan i de fall kvinnan

har en oavkortad tilläggspension i form ålderspension beräknad

av 2,6 ATP-poäng eller fler samordnas änkepension beräknad även en högsta möjliga ATP-poäng bort. I realiteten skulle därför ett borttagande av möjligheten att uppbära änkepension efter fyllda 65 år inte få någon betydelse mer än i ett mycket begränsat antal fall. I detta sammanhang bör beaktas att en kvinna, som endast har låg egen ATP-

474 Änkepensioneringen SOU 1998: 120

pension eller låg pensionsrätt i det ålderspensionssystemet, kom-

nya mer att bli tillgodosedd från grundskyddssynpunkt den

genom garantipension som skall gälla inom det reformerade ålderspensionssystemet. Åldersgarantipensionenskonstruktion innebär även att denna

reduceras i viss omfattning i de fall kvinnan dessutom uppbär änke-

pension. En sålunda kvarvarande rätt till änkepension efter det

att kvinnan fyllt 65 år kommer således även denna anledning få

av att mindre betydelse för dessa kvinnor.

Av det ovan anförda framgår att ett borttagande möjligheten

av att uppbära änkepension efter fyllda 65 år inte skulle få någon reell bety-

delse för de nu avsedda kvinnor erhållit änkepension efter år

som 1989 än i ett begränsat antal fall. Bakgrunden till detta de

mer är regler som gäller för beräkning änkepensionens storlek i dessa fall,

av samordningsregeln men även konstruktionen den garantipension

som skall finnas inom ålderspensionssystemet.

En särskild fråga är ett borttagande möjligheten uppbära

om av att änkepension efter det att kvinnan fyllt 65 år skulle kunna endast

avse dem som kommer att beviljas änkepension efter år 2000 eller

om även änkepension beviljad under 1990-talet till den här kategorin kvinnor

skulle omfattas förändringen.

I detta sammanhang inställer sig även frågan vad skall

man göra med de kvinnor beviljats änkepension före år 1990. I dessa fall

som sker inte någon samordning mellan änkepensionen och kvinnans

egen ålderspension utan inkomstrelaterad änkepension, baserad på

mannens ATP-poäng såväl faktiskt intjänade antagna i de fall

som mannen avled i förvärvsaktiv ålder, utges ograverad även efter det

att kvinnan fyllt 65 år.

Låta möjligheten till nybeviljande kvarstå ha mindre för-

men en månlig beräkningsmetod för dessa änkepensioner

Vi har föreslagit beräkningsmodell går på änkepensio-

en som ut att nema även fortsättningsvis skall beräknas på grundval

av mannens faktiska eller tänkta egenpension beräknad grundval

av intjänade

ATP-poäng och detta oavsett änkepensionen beviljats före år 2001

om eller om den beviljas detta år eller Därtill skall kompen-

senare. som sation för första basbeloppets inkomster kopplas tillägg 90 %

ett om av ett basbelopp. Detta tillägg skall utges endast fram till dess änkan

fyller 65 år. För att inte änkor till män med inga eller endast

låga

ATP-poäng skall bli helt utan änkepension eller endast erhålla låg

en sådan pension har vi på motsvarande inom det reformerade

sätt som ålderspensionssystemet konstruerat garantipension änkegaranti-

en pension, som i sig skall kompensation för borttagande folk-

ge ett av pensionen inklusive pensionstillskottet och det särskilda grundavdrag

som i dag gäller för bl.a. änkor beviljats änkepension. Även den-

som

SOU 1998: 120 Ähkepensioneringen 475

na änkegarantipension skall kunna utges endast till dess kvinnan fyller 65 år.

Som ovan redogjorts för var ett av syftena med utformningen

av övergångsreglema för kvinnor födda år 1945 eller att tillse att

senare änkor i dessa åldersgrupper blev berättigade till

den rätt som mannen tjänat in" i form ATP-poäng år 1989. Även folkpensions-

av t.0.m. delen, som rent faktiskt sågs kompensation för det första bas-

som en beloppets inkomster, kom denna anledning att beräknas på

av motsvarande sätt som ATP-delen, dvs. utifrån 30-delsberälming med hän-

en syn till mannens antal år med intjänade ATP-poäng t.0.m. år 1989.

Ett alternativ är att även efter år 2000 låta möjligheten till nybeviljande av änkepension finnas kvar att, utöver den 30-

men delsberäkning skall göras denna förmån med hänsyn till

som av mannens antal intjänade år med ATP t.0.m. år 1989, ha annorlunda

en beräkning av änkepensionens storlek före det att kvinnan fyllt 65 år. Änkepensionen skulle i dessa fall kunna bestå dels t.0.m.

av mannens år 1989 intjänade ATP-poäng samt även det tillägg 90 % bas-

om av beloppet som motsvarar kompensation för första basbeloppets inkomster. En reducering skulle sedan ske det sammanlagda beloppet

av i de fall mannen t.0.m. år 1989 tjänat in färre ATP-år än 30. Dessa kvinnor skulle däremot inte berättigade till någon änkegaranti-

vara pension.

Med en sådan konstruktion skulle relativt goda grunder

man kunna hävda att det endast i ett fåtal fall kommer att utbetalas någon änkepension under den första tiden närmast efter dödsfallet, eftersom en tillämpning av det reformerade efterlevandepensionssystemet i de allra flesta fall ett förmånligare utfall än denna änkepensionsmo-

ger dell. Däremot kommer änkepension, till skillnad från omställ-

som ningspensionen är tidsobegränsad, att kunna efter det perio-

utges att den med omställningspension har gått till ända.

En sådan lösning skulle vidare stämma väl överens med dels de uttalanden som gjorts i förarbetena till de tillskapade Övergångsbestämmelsema, dels med våra direktiv. Enligt dessa ut-

anges som en gångspunkt för utredningen att ett systern bör skapas beträffande

som kvinnor födda före år 1945 i stort sett utfall med

ger samma som nuvarande änkepensionskonstruktion. Däremot lämnas det i direktiven i viss mån öppet för förändringar beträffande kvinnor. I detta

yngre sammanhang bör även påpekas den striktare hållning överlag

som finns beträffande ett generellt utbetalande grundskydd. Den in-

av komstprövning som för närvarande sker änkepension från folkpen-

av sioneringen är bl.a. ett utslag denna ändrade grundskyddets

av syn funktion och syfte. En änkepension utan änkegarantipension medför emellertid inte att dessa kvinnor blir utan grundskydd från efterlevandepensioneringen. De har naturligtvis fortfarande rätt till grundskydd

476 Ähkepensioneringen SOU 1998: 120

till omställningspensionen eller den särskilda efterlevandepensionen

efter de förutsättningar som uppställs inom dessa system.

En fråga i detta sammanhang sådan mindre förmånlig

är om en beräkningsmetod skulle kunna tillämpas redan utgående änkepensioner. Dessa änkepensioner skall omräknas, såvitt folkpen-

avser sionsdelen, i samband med ikraftträdandet år 2001. Denna del kommer enligt vad som föreslagits i avsnitt 11.9 att ersättas ett tillägg

av om 90 % av ett prisbasbelopp motsvarande kompensation för första basbeloppets inkomster. För kvinnor är födda år 1945 eller

som senare och som beviljats änkepension under 1990-talet skall detta tillägg göras i relevanta 30-delar med hänsyn till det antal år t.o.m. år 1989 som mannen tillgodoräknats ATP-poäng. Därtill skall enligt förslaget i förekommande fall särskild änkegarantipension utges

en som en kompensation för dagens folkpension inklusive pensionstillskott och SGA se avsnitt 11.9. Vid denna omräkning skulle således även

man för beståndet änkor kunna tänka sig att ersätta dagens folkpensionsdel med endast ett tillägg om 90 % ett basbelopp, dock i relevanta 30-

av delar med beaktande av mannens intjänade antal ATP-år t.o.m. år 1989.

I detta avseende bör emellertid beakta att det finns kvinnor i

man denna ålderskategori beviljats änkepension före år 1990 och

som som således i dag har sin änkepension beräknad sätt äldre

samma som

kvinnor, dvs. utan den begränsning införts i Övergångsbestäm-

som melsema för dessa kvinnor. Försämringen för dessa kvinnor skulle med en modell sådan som den presenterade sannolikt bli

ovan mer kännbar än för de änkor beviljats änkepension under 1990-talet.

som

l1.l4.3 Förändring änkepensionen för kvinnor födda år 1945

eller senare

Vårt förslag: Änkepension beviljas grund dödsfall efter år

som av 2000 till kvinnor som är födda år 1945 eller skall beräknas på

senare mannens t.o.m. 1989 intjänade ATP-poäng samt ett därtill kopplat tillägg om maximalt 90 % prisbasbeloppet. Såväl ATP-delen

av som 90 %-tillägget skall 30-delsberäknas med hänsyn till antal år

mannens med ATP-poäng t.o.m. år 1989. I dessa fall skall någon änkegarantipension inte utbetalas. Dessa kvinnor skall inte heller berättigade

vara till bostadstillägg.

Kvinnor födda år 1945 eller beviljats änkepension

senare som grund av dödsfall under något åren 1990-2000 skall få tilläggspen-

sion i form av änkepension, änkegarantipension och 90 %-tillägg.

Pensionen 30-delsberäknas med hänsyn till antal år med

mannens intjänade ATP-poäng t.o.m. år 1989.

SOU 1998: 120 Änkepensioneringen 477

Kvinnor som är födda år 1945 eller och beviljats änkesenare som pension före år 1990 skall få tilläggspension i form änkepension, av änkegarantipension och 90 %-tillägg enligt samma regler som andra änkor som beviljats pension före år 1990.

Som har framgått av avsnitt 11.5 och 11.14.1 har mot bakgrund av nuvarande samhällsförhållanden, bl.a. kvinnors alltmer ökande delaktighet arbetsmarknaden, ifrågasatt lämpligheten att även fortav sättningsvis ha kvar ett system under relativt lång tid framöver som ger möjlighet till utbetalning samt till och med till nybeviljande av änkepension. I detta sammanhang har vi ansett att det övervägande antalet kvinnor ett helt annat sätt än när änkepensioneringen tillskapades svarar för eller i vart fall i väsentlig mån bidrar till sin egen försörjning även efter det att de ingått äktenskap. Detta måste i synnerhet gälla de kvinnor är födda år 1945 eller därefter. Även som av administrativa och lagtekniska skäl finns det enligt vårt förrnenande klara fördelar med att avskaffa eller i vart fall förändra det i dag komplicerade regelverket på änkepensioneringens område. Vi har även kunnat konstatera att de jämställdhetssträvanden finns inte som bara i Sverige utan även internationellt talar mot ett bevarande av änkepensioneringen i dess nuvarande skick. Emellertid har ansett oss förhindrade att föreslå alltför vittgående förändringar av änkepensioneringen och dess Övergångsbestämmelser, med hänsyn till att dessa tillkommit under bred politisk en enighet i frågan. Av detta skäl, samt även med beaktande direktiav vens utformning i denna del, anser att det i nuläget inte är möjligt att föreslå ett avskaffande möjligheten till erhållande änkepenav av sion ens till kvinnor födda år 1945 eller senare. Däremot anser vi att det finns skäl att överväga vissa särregler beträffande dessa kvinnors rätt till änkepension innan de fyllt 65 år. Som vi redovisat ovan i avsnitt 11.9 föreslår vi att dagens folkpensionsdel skall ersättas av ett tillägg 90 % ett basbelopp jämte i föreom av kommande fall en änkegarantipension. I detta avseende finns det anledning att överväga om även kvinnor födda år 1945 eller efter senare år 2000 skall vara berättigade till både 90 %-tillägg och i förekommande fall en änkegarantipension eller dessa endast skall erhålla om 90 %-tillägget. I detta sammanhang vill vi återigen poängtera att kvinnor är som födda år 1945 eller tidigare och beviljats änkepension före år som 1990 i dag har sin änkepension helt beräknad enligt äldre bestämmelser området, dvs. med rätt till antagandepoängberäkning i de fall mannen avled i förvärvsaktiv ålder och vid dödsfallet uppfyllde förutsättningarna för sådan beräkning. Detsamma gäller för änkepension från folkpensioneringen. En beräkningsmodell med endast ett tillägg om 90 % av ett prisbasbelopp kompensation för det första bassom

478 Ähkepensioneringen SOU 1998: 120

beloppets inkomster utan någon änkegarantipension skulle för dessa

änkor i vissa fall kunna komma att innebära icke försumbar för-

en sämring av den utgående änkepensionen över årsskifte. Detta är

ett enligt vårt förmenande inte tillfredsställande. Vi därför beträf-

anser fande denna kategori änkor att det inte är lämpligt föreslå någon

att begränsning över huvud taget beträffande deras rätt att fortsättningsvis uppbära änkepension i förhållande till nuvarande regler. Dessa skall således i stället för folkpension inklusive pensionstillskott efter

ikraftträdandet av våra förslag uppbära både ett 90 %-tillägg och än-

kegarantipension samt en tilläggspension i form änkepension

av som är beräknad samma sätt enligt nuvarande regler. De följande

som resonemangen avser således inte denna kategori änkor.

Enligt den överenskommelse träffades i samband med det förra

som reforrnarbetet området ansågs det viktigt även för framtiden

att tillförsäkra kvinnor som är födda år 1945 eller därefter och skulle

som komma att beviljas änkepension efter år 1989 till

en rätt mannens intjänade pension t.o.m. år 1989 såvitt den ATP-grundande

avser pensionen även på motsvarande beräkningsgrunder för det första

men basbeloppets inkomster se avsnitt 11.14,1. Den överenskommelse som träffades i samband med 1988 års reform beträffande bl.a. änke-

pensioneringens fortlevnad hade egentligen till syfte tillvarata

att dessa kvinnors rätt till viss andel den rätt tjänat in i

av som mannen form av ATP-poäng t.o.m. år 1989. Av denna anledning korn

även änkepensionen från folkpensioneringen, motsvarande kompensation för mannens inkomster till basbelopp, behandlas

upp ett att samma sätt som tilläggspensionen. Att änkepensionen till dessa kvinnor

sedermera även kom att omfatta folkpension i form pensionstillskott,

av rätt till särskilt grundavdrag till pensionärer också bostadstillägg

samt till pensionärer kan emellertid knappast ha varit åsyftat och ligger i

vart fall inte i linje med de motiv för förslagen. Detta talar,

som gavs enligt vår uppfattning, närmast för änkepensionen till dessa kvin-

att nor utöver den ATP-beräknade änkepensionen endast borde bestå

av ett 90 %-tillägg motsvarande kompensation för det första basbeloppets inkomster dock i relevanta 30-delar med hänsyn till den avlidne

mannens antal år med intjänade ATP-poäng t.o.m. år 1989. Den änkegarantipension som föreslagit avser i första hand att ersätta

nuvarande regler pensionstillskott och särskilt grundavdrag. Det före-

om faller därför vara i överensstämmelse med de syften legat bakom

som övergångsbestämmelsema vid 1988 års reform att kvinnor födda år 1945 eller utöver änkepension beräknad ATP-

senare, mannens poäng t.o.m. år 1989, endast erhåller inkomstprövat 90%-

ett - tillägg under de förutsättningar föreslagits för rätt till sådant till-

som lägg men däremot inte någon änkegarantipension En sådan lösning har även administrativa fördelar.

SOU 1998: 120 Ähkepensioneringen 479

För änkor som beviljats änkepension med stöd övergångsbe-

av stämmelsema under 1990-talet gäller att dessa fått på ett ofördel-

en aktigare underlag beräknad änkepension jämfört med dem bevil-

som jats änkepension före år 1990. Ett införande för dessa änkor

av en beräkningsmodell innebär att de endast erhåller 90 %-tillägg

som ett som kompensation för det första basbeloppets inkomster utan någon rätt till änkegarantipension skulle därför inte behöva innebära

samma reduktion som för dem beviljats änkepension före år 1990.

som Emellertid kan det anses olämpligt att vidta sådan förändring för

en en grupp som redan beviljats och löpande uppbär änkepension. En sådan förändring skulle också kunna innebära märkbar sänkning

en av nettopensionen. Det är vidare mindre lämpligt administrativt och lagtek-

niskt sett att göra skillnad olika pensionsberättigade

grupper som redan beviljats änkepension före ikraftträdandet. Vi föreslår därför

att även änkor som beviljats änkepension efter 1989, sätt

samma som vi föreslår skall gälla för änkor beviljats änkepension före år

som 1990, skall komma i åtnjutande änkegarantipension

av med den utformning som redovisats i avsnitt 11.9.

Däremot bör änkegarantipension, de skäl inte

av som angetts ovan, utges till kvinnor födda år 1945 eller i de fall dessa beviljas

senare änkepension efter ikraftträdandet de föreslagna reglerna,

av av oss dvs. efter år 2000. Vi föreslår således att änkepension nybeviljas

som efter år 2000 till kvinnor är födda år 1945 eller skall be-

som senare räknas endast grundval den avlidne ATP-poäng intjä-

av mannens nade t.o.m. år 1989. Till denna pension skall läggas ett tillägg

om 90 % av ett basbelopp kompensation för det första basbeloppets

som inkomster. På samma sätt i dag bör gälla detta tillägg skall

som att utges med motsvarande andel 30-delar som utges i form tilläggs-

av pension.

Vidare bör ställning tas till det utöver föreslagna föränd-

om ovan ring beträffande beräkningen änkepension till kvinnor födda år

av 1945 eller senare som kan komma att nybeviljas sådan pension efter år 2000 bör föreslås någon förändring beträffande möjligheten

att uppbära änkepension efter fyllda 65 år eller dessförinnan under för-

utsättning att de börjat uppbära ålderspension. Som

egen angetts inledningsvis i detta avsnitt föreslår vi inte någon begränsning i för-

hållande till nuvarande regler för änkor födda år 1945 eller därefter

som beviljats änkepension före år 1990. Det nedan förda

resonemanget avser således enbart änkor i denna åldersgrupp beviljats änke-

som pension efter 1989 eller kommer nybeviljas änkepension

som att framöver.

Enligt övergångsbestämmelsema skall änkans tilläggspension i form av ålderspension helt samordnas med änkepension från tilläggs-

pensioneringen beräknad enligt den s.k. 1989-årsregeln. Det kan med hänsyn till denna samordningsregels utformning förutsättas

att en

480 Änkepensioneringen SOU 1998: 120

fortsatt utbetalning av den överskjutande inkomstgrundade änkepensionen i dessa fall kommer att tillfalla endast änkor har ett uttalat

som behov av ekonomiskt bidrag. Samma antaganden torde kunna göras såväl för beståndet änkor för de änkor kan komma nybe-

som som att viljas änkepension efter år 2000. Med hänsyn härtill vi inte det

anser angeläget att föreslå ett avskaffande av möjligheten till uppbärande

av änkepension efter fyllda 65 år varken för beståndet änkor eller för de änkor som kan komma att nybeviljas sådan förmån efter år 2000.

Anknytningskrav för rätt till oavkortad änkepension i form 90 V-

tillägg och änkegarantzpension

En kvinna som är född år 1945 eller och beviljas änkepen-

senare som sion efter år 1989 har, framgått rätt till folkpension i form

som ovan, av änkepension i förhållande till det antal år den avlidne

som mannen har tillgodoräknats pensionspoäng för tilläggspension fram år

t.o.m. 1989. Har mannen vid denna tidpunkt tillgodoräknats pensionspoäng för minst 30 år, har änkan rätt till oavkortad folkpension. I annat fall utges pension med så stor andel den sålunda beräknade änkepen-

av sionen som svarar mot förhållandet mellan det antal år för vilka

pensionspoäng har tillgodoräknats vid utgången år 1989 och talet 30.

av Någon motsvarande regel finns inte beträffande änkor beviljats

som änkepension före 1990.

Vid ikraftträdandet de reformerade efterlevandepensionsreglema

av år 1990 gällde emellertid regler beräkning folkpension bl.a. i

om av form av änkepension väsentligt skiljer sig från nuvarande regler.

som Således utbetalades t.ex. folkpension till änka svensk

en som var medborgare och bosatt i Sverige utan någon begränsning hur länge

av besättningen varat eller den avlidne tidigare varit bosatt. De regler

var om beräkning av folkpension i förhållande till den avlidnes bosättningstid eller år med tillgodoräknade pensionspoäng för ATP i 5 kap. AFL som gäller i dag trädde i kraft först år 1993. I samband härmed infördes även övergångsregler innebär att änkepension med

som som stöd av övergångsreglema inom efterlevandepensioneringen kommer att beviljas efter denna tidpunkt skall beräknas med tillämpning

av bosättningsregeln eller den ATP-anknutna intjänanderegeln, dvs. i 30eller 40-delar.

De nu redovisade reglerna torde alltså innebära att det vid beräkning av folkpension för kvinna är född år 1945 eller

en som senare skall tas hänsyn till både den särskilda övergångsregeln innebär

som att endast ATP-poäng t.o.m. år 1989 skall beaktas och till reglerna i 5 kap. AFL om beräkning av folkpension i förhållande till antal år med bosättning eller antal år med ATP-poäng. Vid beräkning enligt 5

en kap. AFL torde hänsyn även tas till framtida bosättningstid och antagna ATP-poäng om förutsättningarna för sådana beräkningar är

upp-

SOU 1998: 120 Änkepensioneringen 481

fyllda. En tillämpning reglerna på angivet sätt får till följd

av nu att

oavkortad folkpension bortsett från eventuell IS-delsberäkning

en beroende änkans ålder alltid den avlidne redan år 1989

utges om kunnat tillgodoräknas 30 år med ATP-poäng. I fall kan be-

annat en räkning av folkpensionen enligt 5 kap. AFL komma att påverka

storleken på den folkpension skall utges till änkan.

som

Såsom framhållits i det föregående tanken bakom den dis-

var nu kuterade Övergångsregeln att änkan, när det gäller rätten till folkpension, skulle kompenseras för det första basbeloppet inkomster

i samma utsträckning som när det gäller inkomster för vilka tilläggspension tillgodoräknats. Vid regelns tillkomst rätten till folkpension obe-

var gränsad för svenska medborgare bosatta i riket. Rätten till

som var å folkpension således inte enligt nuvarande bestämmelser i 5

var som l kap. AFL beräknad i förhållande till den avlidnes bosättningstid i l Sverige eller antal med intjänade ATP-poäng. Även de

om nuvarande reglerna om 30- och 40-delsberäkning enligt gällande

över-

gångsbestämmelser skall tillämpas beträffande beräkning folkpen-

av sion i form änkepension beviljas med stöd

av som av övergångsreglema till reformen på efterlevandepensionsområdet, bör detta enligt

vår uppfattning inte gälla när det gäller beräkning kompensationen

av för första basbeloppet inkomster och änkegarantipension för kvinnor som är födda år 1945 eller och beviljats änkepension efter

senare som år 1989 eller som kommer att beviljas änkepension framdeles. Dessa kvinnor bör enligt vår uppfattning kompenseras enbart i förhållande till den avlidne mannens intjänade ATP-poäng vid utgången år

av 1989. Vi har mot bakgrund av de oklarheter för närvarande

som synes råda i detta avseende funnit anledning att föreslå ett klargörande i lagtext som innebär att de förmåner i form 90 %-tillägg och änke-

garantipension som enligt våra förslag skall ersätta folkpensionsför-

månen skall utges i 30-delar oavkortade förmåner med hänsyn till

av den avlidne mannens intjänade ATP-poäng t.o.m. år 1989. Någon ytterligare avkortning med hänsyn till den avlidnes totala bosättningseller intjänandetid för ATP skall alltså, enligt vad vi föreslår, inte kunna göras.

De förslag till anpassning reglerna för efterlevandepension

en av till ett reformerat ålderspensionssystem vi lämnar enligt

som skall,

vad som närmare utvecklas i kapitel 16, träda i kraft den 1 januari år 2001. Detta bör gälla även den diskuterade bestämmelsen. Det

nu innebär att bestämmelsen kommer tillämpas vid nybeviljande

att av änkepension efter denna tidpunkt. Bestämmelsen bör emellertid enligt vår uppfattning tillämpas även vid den omräkning skall vid

som göras

ikraftträdandet våra förslag änkepension i form folkpension

av av av till 90 %-tillägg och änkegarantipension för beståndet änkor födda år 1945 eller senare beviljats änkepension under 1990-talet. Detta

som kan således i vissa fall komma att innebära viss höjning den

en av

482 Änkepensioneringen SOU 1998: 120

pensionen. Däremot kan det aldrig innebär att 90 %summan av tillägget och änkegarantipensionen av denna anledning blir lägre än den folkpension som utgetts före ikraftträdandet. Vi föreslår således att kvinnor, är födda år 1945 eller som senare och som beviljats änkepension efter år 1989 eller som kommer att beviljas sådan pension framöver, skall vid beräkningen änkepenav sion vara berättigade till så stor andel av oavkortat 90 %-tillägg och i förekommande fall änkegarantipension mot det antal år som svarar med ATP-poäng som tillgodoräknats den avlidne mannen vid utgången av år 1989.

Rätt till bostadstillägg till änkor födda år 1945 eller senare

Änkor uppbär änkepension enligt övergångsbestämmelsema har

som enligt nuvarande regler, samma sätt som efterlevande uppbär som

omställningspension och särskild efterlevandepension, under vissa

förutsättningar rätt till bostadstillägg till pensionärer BTP. Rätten till sådant bostadstillägg är bl.a. beroende storleken på änkans årsav inkomst. Bestämmelsen innebär att änkor har endast låg inkomst som i form av t.ex. förvärvsinkomst eller änkepension i form tilläggsav pension, utöver det grundskydd reglerna folkpension och som om särskilt grundavdrag innebär, även har rätt till sådant bostadstillägg. Som vi redovisat i våra allmänna överväganden och vi även som föreslagit i avsnitt l0.3.4 anser att efterlevande med rätt till omställningspension eller särskild efterlevandepension inte vid sidan härav skall vara berättigade även till bostadstillägg till pensionärer

BTP. Vi anser att både efterlevandepensionen och bostadstillägget

kan sägas ha ett och samma syfte, nämligen att bidra till för den en efterlevande ökad merkostnad för boendet vid den andra makens eller därmed likställds frånfälle. Samma synpunkt torde kunna anföras för de situationer där det kan bli aktuellt att vid sidan av änkepension utbetala även sådant bostadstillägg. Emellertid har vi inte ansett oss ha mandat att föreslå några förändringar kan leda till sänkningar som för beståndet och inte heller för kvinnor födda år 1944 eller tidigare som framdeles kan komma i fråga för änkepension avsnitt 11.9.

Däremot är det enligt vårt förmenande både lämpligt och möjligt att föreslå ett borttagande av rätten till bostadstillägg för kvinnor är som födda år 1945 eller och vid ikraftträdandet år 2001 ännu senare som inte beviljats änkepension. I dessa fall skulle sådan förändring inte en påverka en löpande förmån. Några nettosänkningar eller tröskeleffekter över ett årsskifte skulle därför inte uppstå på samma sätt som hade blivit fallet med en redan före år 2001 beviljad och utbetalad fömiån. Dessutom torde flertalet av denna kategori kvinnor ha inkomster av sådan omfattning, dvs. överstigande ca 90 000 kr per år, att de inte är

berättigade till bostadstillägg den anledningen. Ett borttagande

av av rätten till bostadstillägg för dessa kvinnor skulle således

inte få annat än marginell betydelse.

I nuvarande regler är inkomstprövningen änkepensionen från

folkpensioneringen kopplad till reglerna bostadstillägg. Ett bortta-

om gande av möjligheten att beviljas bostadstillägg för änkor nybe-

som viljas änkepension efter år 2000 kommer således kunna påverka

att bestämmelserna om inkomstprövning änkepensionen. Som

av ovan angetts har regeringen den 18 december 1997 lämnat i uppdrag till

en särskild utredare att göra översyn för

en av systemet inkomstprövning

av bostadstillägg till pensionärer Dir. 1997:150. Enligt direkti-

m.m. ven skall utredarens förslag anpassat till de förslag beträffande

vara änkepensioneringen som vi föreslår. I den mån ett borttagande

av möjligheten för vissa änkor att jämte änkepensionen uppbära bostads-

tillägg föranleder förändringar i nuvarande bestämmelser in-

om komstprövning av änkepensionen får det således fråga

anses vara en för denna utredning att lösa.

Vi föreslår därför att kvinnor är födda år 1945 eller därefter

som och som efter år 2000 nybeviljas änkepension inte skall berätti-

vara gade till bostadstillägg till pensionärer.

Sammanfattning

Vi föreslår således att änkepension, beviljas efter till

som år 2000 kvinnor födda 1945 eller skall beräknas utifrån den avlidne

senare, mannens intjänade ATP-poäng t.o.m. år 1989 därtill kopplat

samt ett tillägg inkomstprövat 90 % basbelopp. Även detta

- - om av ett tillägg skall 30-delsberäknas med hänsyn till antal år med intjänade

mannens ATP-poäng t.o.m. 1989. Någon änkegarantipension skall inte

utbetalas till dessa kvinnor och de skall inte berättigade till bo-

vara stadstillägg. För de änkor tillhör denna ålderskategori och

som som beviljats änkepension efter år 1989 skall, utöver änkepension från

ATP och 90 %-tillägg, i förekommande fall kunna

utges en änkegarantipension beräknas enligt regler

som samma som änkegarantipen-

sion för äldre kvinnor 30-delsberäknas med hänsyn till

men som mannens antal år med intjänade ATP-poäng år 1989. I övrigt före-

t.o.m. slås inga förändringar för beståndet i förhållande till nuvarande regler,

annat än att också änkor i berörd ålderskategori nybeviljats

nu som änkepension före år 1990 skall få sin folkpension utbytt 90 %-

mot

tillägg och änkegarantipension.

11.15¶Indexering av årlig änkepension

Vårt förslag: Tilläggspension i form av änkepension samt 90 %tillägget skall fr.0.m. årsskiftet 2001/2002 med inkomstin-

räknas om dexets procentuella förändring reducerad med normen 1,6 följsamhetsindexering.

Garantipension till änkepension skall årligen räknas om i förhållande till prisbasbeloppets förändring

Enligt nuvarande regler räknas den årliga änkepension som utges till änkor om i förhållande till förändringen i det allmänna prisläget. Detta sker genom att både folk- och tilläggspension i form av änkepension storleksmässigt är uttryckta såsom utgörande en viss andel av det för året fastställda basbeloppet.

Inkomstpension skall i det reformerade ålderspensionssystemet följsarnhetsindexeras. Detta innebär att inkomstpensionen skall

vara kopplad till förändringen i ett index inkomstindex som skall spegla

- utvecklingen av genomsnittsinkomsten för samtliga försäkrade. Inkomstpensionen skall emellertid inte räknas om med hela denna förändring utan med förändringen minskad med den uppräkning som redan har tillgodoräknats i delningstalet. Den närmare innebörden av följsamhetsindexering jämförd med dagens prisindexering har beskrivits i avsnitt 8.5.2.

Under en lång övergångsperiod kommer emellertid utbetalningarna inom ålderspensionssystemet att huvudsakligen avse pensioner intjänade och beräknade enligt nuvarande regelsystem. För att ålderspensionssystemet skall ges en större stabilitet redan under övergångsperioden skall också utgående ålderspensioner beräknade enligt reglerna för ATP knytas till den allmänna inkomstutveckligen. Detta skall ske genom att inkomstgrundad ålderspension beräknad enligt reglerna för ATP skall följsamhetsindexeras på samma sätt som inkomstpensioner.

Vi har i avsnitt 8.5.2 föreslagit att årlig inkomstgrundad omställningspension, särskild efterlevandepension och barnpension skall följsamhetsindexeras fr.0.m. årsskiftet 2001/2002. Eftersom ATPbaserad ålderspension skall följsamhetsindexeras samma sätt som inkomstpension bör enligt vår uppfattning också tilläggspension i form av änkepension utbetalas efter ikraftträdandet våra för-

som av slag räknas om samma sätt. Med tilläggspension i form av änkepension avses både tilläggspension beräknad grundval den

av avlidnes pensionspoäng för ATP och det av föreslagna tillägget om

oss 90 % av prisbasbeloppet utgör kompensation i pensionsrättshän-

som seende för det första basbeloppets inkomster.

SOU 1998: 120 485

Änkepensioneringen

Vi föreslår således att tilläggspension i form änkepension fr.0.m.

av årsskiftet 2001/2002 räknas med hänsyn till i in-

om förändringarna

komstindex reducerat med 1,6.

normen

Vi har beträffande det underlag skall ligga till grund för be-

som

räkningen av inkomstgrundad omställningspension, särskild efterlevandepension och barnpension föreslagit att pensionsbehållningen

skall följ samhetsindexeras fr.0.m. årsskiftet efter det år då den avlidne fyller 65 år fram till ingången dödsfallsåret. Inom ATP-systemet

av kommer såväl innestående ATP-rätt utgående pension

som att vara prisindexerad fram till årsskiftet efter det år då den försäkrade

uppnått

65 års ålder. Fr.0.m. det årsskifte den pensionsberättigade fyller

som 66 år skall den innestående pensionsrätten räknas och såväl denna

om som utgående årlig pension skall följsamhetsindexeras. Detta innebär alltså att den ATP-rätt skall ligga till grund för beräkningen

som av änkepension kommer följsamhetsindexerad fr.0.m. årsskiftet

att vara det år den avlidne fyllde 66 år.

Garantipension till änkepension skall sätt garanti-

samma som

pension till ornställningspension och särskild efterlevandepension

beräknas grundval av prisbasbeloppet. Vi har i avsnitt 10.3.5 redovisat våra överväganden i vilken utsträckning den garanti-

om årliga

pensionen skall anpassas till de förändringar under den tid

som som pensionen utges sker i det allmänna prisläget och i realinkomsterna. En följsamhetsindexering den årliga garantipensionen skulle å

av ena sidan innebära ett sammanlagd pension tilläggspension och

en garantipension skulle kunna fastställas varefter denna årligen följsamhetsindexeras. Å andra sidan skulle sådan

en indexering kunna leda

till att den sammanlagda pensionen skulle kunna bli olika

för två personer med identiska inkomst- och försäkringsförhållanden beroende

att makarna har avlidit olika år.

Vi har inte funnit skäl att beträffande garantipensionen till omställningspension och särskild efterlevandepension räkna garantipen-

upp sionsnivåema eller de föreslagna avtrappningsintervallen med

ett index som mäter standardutvecklingen. Detsamma gäller enligt vår uppfattning såvitt avser garantipension till änkepension.

Vi föreslår därför, som framgått våra förslag tidigare,

av att garantipensionsnivån 2,04 prisbasbelopp och avtrappningsintervallet 1,49 prisbasbelopp skall anknytas till det för varje år gällande prisbasbeloppet. Detta kommer på sätt när det gäller garantipension

samma som

till omställningspension och särskild efterlevandepension innebära

att att den inkomstrelaterade änkepensionen och garantipensionen kommer att utvecklas olika sätt och att det därför varje år måste göras en prövning av om och i vad mån kvinna har beviljats änke-

en som pension fortfarande har rätt till sådan garantipension och i så fall med vilket belopp garantipension skall utges för det aktuella året.

SOU 1998: 120 Samordning efterlevandepension...

av 487

12¶Samordning av efterlevandepension

med andra förmåner, m.m.

12.1¶Inledning

Storleken inkomstgrundad efterlevandepension kommer

enligt våra förslag att beroende den avlidnes intjänade

vara av pensionsrätt i det reformerade ålderspensionssystemet. Garantipension till efterlevandepension kommer i sin beroende både

tur att vara av hur stor den

inkomstgmndade efterlevandepensionen är och den avlidnes till-

av godoräknade försäkringstid för garantipension. Detta

skulle kunna beskrivas som samordning mellan olika former pension.

en av I detta kapitel skall beröras den samordning

som sker mellan efterlevandepensioner och andra förmåner och kan innebära

som antingen att storleken på efterlevandepensionsförmånen eller den andra förmånen påverkas. I avsnitt 12.2 beskrivs det sistnämnda fallet, dvs.

att storleken på den andra förmånen påverkas. Den förmån

som avses är arbetsskadeförsäkringens efterlevandefönnåner och vi lämnar i nämnda avsnitt förslag till hur beräkningen dessa förmåner

av skall samordnas med de förslag som vi lämnar inom för den allmänna efterle-

ramen vandepensioneringen. I avsnitt 12.3 beskrivs det förstnämnda fallet,

nämligen att efterlevandepensionens storlek påverkas

av en annan förmån. I avsnittet redovisar vi våra överväganden och

förslag till hur

samordningen mellan yrkesskadelivränta och

efterlevandepension

skall ske i ett anpassat efterlevandepensionssystem.

Avsnitt 12.4 behandlar frågan hur beräkningen garantipen-

om av sion till omställningspension, särskild

efterlevandepension och änke-

pension skall påverkas den avlidne varit försäkrad

av att i ett annat EU/EES-land, varför den efterlevande är berättigad till efterlevandepension även från det landet. I avsnitt 12.5 berör

frågan hur efterlevandepensionens storlek skall påverkas den efterlevande under

av att viss tid är föremål för vård i anstalt eller på

annat sätt får vård på statens eller en kommuns bekostnad. Vi lärrmar förslag innebär

som att garantipension till efterlevandepension skall reduceras

då den avlidne under viss tid är intagen i kriminalvårdsanstalt

m.m.

I avsnitt 12.6 redogör slutligen bl.a. för ytterligare bestämmelser som innebär att storleken på efterlevandepensionen kan få betydelse

488 Samordning av efterlevandepension... SOU 1998: 120

för storleken en annan förmån, i detta fallet ålderspension. De bestämmelser som avses är de s.k. överledandereglema i 2 kap. 6 § lagen 1998:702 om garantipension samt punkten 6 i övergångsreglerna till lagen 1992:1277 ändring i lagen allmän försäkring.

om om Våra förslag innebär att dessa regler avskaffas för framtiden.

12.2 efterlevandeför-

Arbetsskadeförsäkringens

måner

12.2.1¶Inledning

Det nuvarande efterlevandeskyddet inom arbetsskadeförsäkringen har i huvudsak samma syfte som motsvarande förmåner inom den allmänna pensioneringen, nämligen att lämna ekonomiskt stöd till efterlevande efter ett dödsfall närstående. Efterlevandefönnånerna

av en inom arbetsskadeförsäkringen är också utformade enligt prin-

samma ciper som gäller för motsvarande efterlevandepensioner och förutsättningarna för rätten till efterlevandeförrnåner har inom arbetsskadeförsäkringen i stort utformats efter mönster från vad gäller inom den

som allmänna pensioneringen. Dessa förhållanden gällde även före de lagändringar inom både efterlevandepensioneringen och arbetsskadeförsäkringen trädde i kraft den 1 januari 1990. Den nära anknyt-

som ningen mellan de två försäkringssystemens efterlevandefömiåner har vidare kommit till uttryck genom reglerna inbördes samordning

om dem emellan.

I vårt uppdrag att harmoniera reglerna efterlevandepension till

om det reformerade ålderspensionssystemet får med hänsyn till det nära samband som sålunda finns systemen emellan ingå att göra

anses en översyn även av reglerna förmåner till efterlevande inom arbets-

om skadeförsäkringen och att vid denna översyn överväga de föränd-

om ringar som vi föreslår för efterlevandepensioneringens del skall få genomslag även efterlevandeförmånerna i arbetsskadeförsäkrin

gen.

12.2.2 Nuvarande regler

Lagen 1976:380 om arbetsskadeförsäkring LAF trädde i kraft den 1 juli 1977, samtidigt lagen 1954:243 yrkesskadeförsälcring

som om YFL upphörde att gälla. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om skada som har inträffat före ikraftträdandet.

Arbetsskadeskyddet i LAF omfattar alla förvärvsarbetande, dvs. förutom arbetstagare även uppdragstagare och egenföretagare. Försäkringen omfattar dessutom studerande i den mån utbildningen är förenad med särskild risk för arbetsskada.

Samordning ejierlevandepension... 489

Om en försäkrad har avlidit till följd arbetsskada, kan enligt

av en LAF livränta betalas till hans efterlevande barn och make eller därmed likställd. Livränta betalas i form barnlivränta till efterlevande

av barn och i form av omställningslivränta och särskild efterlevandelivränta till efterlevande make eller dänned likställd. Även änkelivränta kan enligt Övergångsbestämmelser betalas till änka eller med änka

ut likställd kvinna.

Förutsättningarna för rätt till efterlevandelivränta följer i huvudsak de villkor som uppställs beträffande rätten till motsvarande efterlevandepension.

En skillnad i detta avseende är emellertid även frånskild

att en kvinna som är född år 1944 eller tidigare kan bli berättigad till änkelivränta enligt LAF i dess lydelse före den l januari 1990 den före

om detta maken vid sin död skyldig att betala lagstadgat periodiskt

var ett underhållsbidrag till henne och detta oavsett när äktenskapsskillnaden ägt rum. Detta gäller även arbetsskadan upptäckts eller upptäcks,

om dvs. om den s.k. visandedagen inträffar, efter år 1989. Dessutom kan kvinnor födda år 1944 eller tidigare beviljas änkelivränta

oavsett när

visandedagen inträffat enligt äldre, mindre stränga regler än motsva-

rande bestämmelser för rätt till änkepension; nämligen förutom i de fall kvinnan var gift med den avlidne den 31 december 1989

mannen eller då stadigvarande sammanbodde med

en person som hon tidigare varit gift med eller hade barn tillsammans med eller hade haft barn tillsammans med även kvinnan vid tidpunkt väntade

om senast samma barn tillsammans med eller då hade levt tillsammans med den

mannen sedermera avlidne sedan avsevärd tid under äktenskapsliknande förhållanden.

För alla kvinnor gäller, oavsett när kvinnan är född, äldre regler

om änkelivränta om visandedagen inträffat före den 1 januari 1990 och detta oavsett när dödsfallet inträffar.

Omställningslivränta eller särskild efterlevandelivränta beviljas för kvinnor födda år 1945 eller visandedagen är efter den 31

senare om december 1989 samt även för kvinnor födda år 1944 eller tidigare

som inte uppfyller förutsättningarna för rätt till änkelivränta.

Änkelivräntan kan liksom

änkepension utbetalas även efter det att den efterlevande kvinnan fyllt 65 år, medan däremot omställningslivränta och särskild efterlevandelivränta utges endast fram till dess den efterlevande fyller 65 år

Efterlevandelivräntan är utformad på så sätt att den skall

motsvara viss procent av den avlidnes årsinkomst. Livränteunderlaget utgörs

av den avlidnes beräknade sjukpenninggrundande inkomst.

Utbetalas såväl efterlevandepension efterlevandelivränta efter

som en avliden person, samordnas förmånema med varandra så

sätt att livräntan betalas ut endast i den mån den överstiger pensionen, under förutsättning att båda förrnånema täcker inkomstförlust. Till

samma

490 Samordning efterlevandepension...

följd av att olika dagar är avgörande för vilken förmån skall

som beviljas den efterlevande visandedagen för skadan såvitt gäller livränta och tidpunkten för dödsfallet vad efterlevandepension kan

avser omställningslivränta komma att samordnas med änkepension i de situationer där skadedagen och dödsfallet inträffar efter

år 1989 och den efterlevande är en kvinna född år 1945 eller vid utgången

senare som av år 1989 uppfyllde förutsättningarna för rätt till änkepension enligt övergångsbestämmelsema till ändringarna i 8 kap. AFL. Även det

motsatta förhållandet kan inträffa, dvs. änkelivränta och omställ-

att ningspension utbetalas samtidigt. Detta kan inträffa för efterlevande kvinnor födda år 1944 eller tidigare visandedagen och tidpunkten

om för dödsfallet inträffar efter år 1989 under förutsättning kvinnan

att den 31 december 1989 levt tillsammans med den avlidne

mannen sedan avsevärd tid men däremot inte uppfyllde förutsättningarna för

rätt till änkepension på grund att hon då varken gift med eller

av var hade eller hade haft barn tillsammans med den avlidne

mannen.

Efter det att den efterlevande fyllt 65 år varken omställnings-

utges livränta eller särskild efterlevandelivränta, varför någon samordning då inte kan aktualiseras.

Samordning mellan efterlevandelivränta och efterlevandepension

efter det att den efterlevande fyllt 65 år kan emellertid bli aktuell i de situationer där änkelivränta betalas enligt bestämmelser

ut som gällde före år 1990 dvs. visandedagen är före den 1 januari 1990 eller

om om denna dag är efter år 1989 den efterlevande är kvinna

men en som är född år 1944 eller tidigare. I dessa sammanhang skall livräntan

samordnas med pension enligt AFL. Dessa bestämmelser innebär

att änkelivräntan utges endast i den mån den efterlevande inte har till

rätt änkepension från tilläggspensioneringen och folkpension i form

av ålderspension som tillsammans uppgår till 65 % tidigare beräknad

av livränta. Vid denna samordning skall enligt

övergångsbestämmelsema

till lagen 1988:881 ändring i lagen 1962:381 allmän för-

om om säkring hänsyn tas till tilläggspensionen i form änkepension

av som den beräknas före det samordning sker mellan änkepensionen och kvinnans egen inkomstrelaterade ålderspension, Om änkan har förtida

eller uppskjutet uttag ålderspensionen, skall enligt LAF samord-

av ningen göras som om hel ålderspension hade börjat betalas vid 65 års ålder.

I de fall änkelivränta och omställningspension utges samtidigt

samordnas förrnånema med varandra fullt så änkelivräntan utbetalas

ut att endast i den mån den överstiger omställningspensionen. När väl rätten till omställningspension upphört, utbetalas änkelivräntan fullt

ut till dess änkan fyller 65 år, då samordning skall ske mellan änkeliv-

räntan och änkans ålderspension från folkpensioneringen änkeoch

pension från tilläggspensioneringen sådan utges.

Samordning efterlevandepension... 491

Även efterlevande föräldrar till barn

som avlidit till följd av en arbetsskada kan enligt äldre bestämmelser i LAF tillerkännas livränta under förutsättning att livränta krävs för föräldern grund

av att denne till följd av dödsfallet går miste behövligt underhåll. Enligt

om äldre bestämmelser har även barn till den efterlevande maken, s.k. styvbam, rätt till livränta efter den avlidne, bamet stod under den

om efterlevande makens vårdnad vid tiden för dödsfallet. För rätt till

att livränta i dessa sistnämnda fall över huvud skall kunna uppstå

taget förutsätts att visandedagen inträtt före år 1990.

En mer utförlig redovisning gällande regler inom arbetsskade-

av försäkringen har vi lämnat i avsnitt 2.6.

12.2.3 Några statistiska uppgifter

I mars 1998 fanns det sammanlagt 3 483 livräntetagare före samordning och 2 427 livräntetagare efter det att reglerna för samordning mellan efterlevandelivräntor och efterlevandepension ål-

och även derspension beträffande änkelivräntan tillämpats. Det övervägande antalet livräntetagare uppbar änkelivränta enligt äldre bestämmelser i LAF. Beloppen för dessa livräntor uppgick till 17 milj. kr före

ca samordningen men endast 6 milj. kr efter det samordningsreg-

ca att lerna tillämpats.

12.2.4¶Anpassning av arbetsskadeförsäkringens bestämmelser

om efterlevandelivränta till ett anpassat efterlevande-

pensionssystem

Vårt förslag: Reglerna efterlevandeförmåner inom arbetsskade-

om försäkringen skall anpassas till de förändringar föreslagits beträf-

som fande motsvarande förmåner inom efterlevandepensioneringen såvitt avser förutsättningarna för rätt till efterlevandelivränta. En efterlevande skall således ha rätt till omställningslivränta under tolv månader räknat från dödsfallet, den efterlevande vid dödsfallet stadig-

om varande sammanbodde med barn under 18 år, stod under vårdnad

som av makarna eller endera dem, eller oavbrutet hade sammanbott

av med maken under en tid av minst fem år fram till tidpunkten för dödsfallet. Därutöver skall efterlevande med hemmavarande barn under

en 18 år ha rätt till omställningslivränta för förlängd tid under ytterligare tolv månader efter det att den inledande omställningsperioden gått till ända, dock längst till dess det hemmavarande barnet fyllt 18 år. En efterlevande skall emellertid alltid ha rätt till omställningslivränta så länge den efterlevande har vårdnaden och stadigvarande

om sammanbor med barn under åtta år, som vid dödsfallet stadigvarande vistades i makamas hem.

492 Samordning av efterlevandepension...

Särskild efterlevandelivränta skall till efterlevande vid

utges som tidpunkten för dödsfallet uppnått 55 års ålder enligt i övrigt

samma förutsättningar som gäller enligt dagens bestämmelser.

Dessa ändrade bestämmelser för rätt till efterlevandelivränta i form av omställningslivränta respektive särskild efterlevandelivränta skall gälla även i de fall visandedagen inträffat före år 2001 såvida dödsfallet inträffar därefter, under förutsättning att den efterlevande samtidigt är berättigad till reformerad efterlevandepension i form

av om-

ställningspension eller särskild efterlevandepension. Är den efterle-

vande däremot berättigad till änkepension enligt Övergångsbestämmelser till AFL skall nuvarande regler beträffande visandedagens betydelse för livräntan alltjämt gälla.

Idag är reglerna i LAF efterlevandelivränta starkt knutna till

om motsvarande regler om efterlevandepension i AFL. Lagtekniskt har detta lösts genom att det i respektive paragraf i LAF beträffande rätten till de olika livräntoma hänvisas till den bestämmelse i AFL inne-

som

håller förutsättningarna för rätt till motsvarande efterlevandepension.

Detta förhållande rådde även före reforrneringen på efterlevandepensionsområdet i slutet l980-talet. Som vi konstaterat har vi

av ovan ansett det ligga inom ramen för vårt uppdrag att även göra översyn

en och föreslå sådana förändringar reglerna förmåner till efterle-

av om

vande i arbetsskadeförsäkringen kan föranledas de förändring-

som av ar som vi föreslår för efterlevandepensioneringens del. I detta

sammanhang har ställt frågan den koppling finns i dag

oss om som mellan pensionsförmånema i AFL och motsvarande regler efterle-

om vandelivräntor i LAF skall gälla även fortsättningsvis. Detta skulle i så fall leda till att de förändringar vi föreslår beträffande bl.a.

som

förutsättningarna för rätt till efterlevandepension kommer att få

genomslag också motsvarande förmåner inom arbetsskadeförsäkring-

en.

De sistnämnda reglerna är, tidigare sagts, uppbyggda efter

som mönster av motsvarande bestämmelser på den allmänna pensioneringens område. Båda fönnånsslagen har i huvudsak och syfte,

ett samma nämligen att bistå en efterlevande med ekonomiskt stöd under viss

en tid efter det att en make eller därmed likställd eller förälder har avli-

dit. Samma skäl som talar för förändring efterlevandepensione-

en ringens område kan därför anföras till stöd för genomföra föränd-

att ringar med liknande inriktning även beträffande arbetsskadeförsäkringens efterlevandeförmåner. Sådana förändringar är dessutom enligt vårt förmenande både naturliga och ofrånkomliga, också

mot bakgrund av de regler som finns samordning mellan förrnånema från

om de båda systemen. Någon anledning föreslå avskaffande eller

att ett

förändring av dessa samordningsregler föreligger inte. Det får alltjämt

anses rimligt att begränsa utbetalningen efterlevandelivränta i de

Samordning efterlevandepension... 493 av

fall den efterlevande samtidigt uppbär efterlevandepension efter den avlidne. Vi anser alltså att reglerna för efterlevandefönnåner inom arbetsskadeförsälçringen bör anpassas till de förändringar som vi föreslår beträffande motsvarande bestämmelser inom efterlevandepensioneringen såvitt avser rätten till de olika förmånsslagen. Beträffande bamlivränta innebär detta inte annat än förändrad en laghänvisning. I sak föreslår vi, som framgår av kapitel inte några förändringar beträffande rätten till barnpension. Inte heller i fråga om rätten till övergångsvis änkepension föreslår vi några i förhållande till i dag förändrade regler, varför några ändringar inte heller är påkallade såvitt gäller rätten till änkelivränta enligt LAF. De förändringar som föreslår beträffande rätten till omställningspension tar framför allt sikte på under vilken tidsperiod en sådan pension skall kunna utbetalas med hänsyn till förekomsten rninderav åriga barn som den efterlevande har vårdnaden om. Det skall sålunda även fortsättningsvis vara möjligt för efterlevande make, eller dären med likställd, som inte har uppnått 65 års ålder och antingen varit som gift eller sammanboende med den avlidne i minst fem år före dödsfallet eller som när detta inträffade sammanbodde med barn under en viss angiven ålder, att uppbära omställningspension. De förändringar som vi föreslår i detta avseende vad gäller efterlevandepensioneringen avser de tidsperioder under vilka inledande och förlängd omställningspension skall kunna utbetalas. inledande Här har vi ansett att en omställningsperiod om sex månader i de allra flesta fall, och i all synnerhet om den efterlevande har vårdnaden om tonårsbam, är en alltför kort omställningsperiod. Till följd härav föreslår vi, som framgår av kapitel 10, att den inledande omställningsperioden skall förlängas till ett år generellt och att möjlighet att uppbära omställningspension skall finnas för dem som har hemmavarande barn under 18 år under ytterligare ett år efter de första tolv månaderna. Däremot föreslår vi att möjligheten att uppbära förlängd omställningspension begränsas fram till dess det yngsta hemmavarande barnet fyller åtta år. Såvitt gäller den särskilda efterlevandepensionen föreslår vi inga andra förändringar beträffande rätten till denna förmån än att denna skall kunna utges endast till efterlevande vid dödsfallet har fyllt som 55 år. Dessa föreslagna förändringar beträffande rätt till omställningspension och särskild efterlevandepension bör de skäl redovisats av som ovan få genomslag även på efterlevandelivräntoma. Vi föreslår därför att en efterlevande skall ha rätt till omställningslivränta under tolv månader räknat från dödsfallet, den efterlevande vid dödsfallet om stadigvarande sammanbodde med barn under 18 år, stod under som vårdnad av makarna eller endera dem, eller oavbrutet hade av sam-

494 Samordning efterlevandepension...

manbott med maken under tid minst fem år fram till tidpunkten en av för dödsfallet. Därutöver skall efterlevande med hemmavarande en barn under 18 år ha rätt till omställningslivränta under ytterligare tolv månader efter det att den inledande gått

omställningsperioden till

ända, dock längst till dess det hemmavarande barnet fyllt 18 år. En efterlevande skall emellertid alltid ha rätt till omställningslivränta så länge den efterlevande har vårdnaden och stadigvarande om sammanbor med barn under åtta år, vid dödsfallet stadigvarande vistades som i makamas hem.

Inom arbetsskadeförsäkringens efterlevandeförrnåner finns enligt nuvarande regler möjlighet även för frånskild kvinna att under vissa förutsättningar uppbära änkelivränta, antingen till följd av att visandedagen för arbetsskadan inträffat före den 1 januari 1990 eller att visandedagen är senare kvinnan är född år 1944 eller tidigare. men Även efterlevande föräldrar till barn som avlidit till följd arbetsav en skada kan enligt äldre bestämmelser i LAF tillerkännas livränta under

förutsättning att livränta krävs för föräldern till följd denne av att grund av dödsfallet går miste behövligt underhåll. om Enligt äldre bestämmelser har även barn till den efterlevande maken, s.k. styvbam, rätt till livränta efter den avlidne, barnet stod under om den efterlevande makens vårdnad vid tiden för dödsfallet

se närmare angående

dessa bestämmelser i avsnitt 2.6. Dessa äldre bestämmelser, som alltså kan aktualiseras till följd de gällande av nu Övergångsbestämmelsema, påverkas inte de föreslagna

av av oss förändringarna angå-

ende efterlevandepensioneringen. Någon anledning för föreslå

oss att förändringar beträffande dessa delar föreli därför inte. gger I dag kan änkelivränta och omställningspension eller omställnings-

livränta och änkepension utbetalas samtidigt. Detta har sin grund i att efterlevandelivränta beviljas enligt de bestämmelser som gällde vid tillfället för den arbetsskada lett till som senare dödsfallet medan efterlevandepensionen beviljas utifrån de regler gällde vid tidsom punkten för dödsfallet. Efter drabbats arbetsskaen person som av en da t.ex år 1988 och år 1995 avlider till följd denna som av skada kommer således att utges efterlevandelivränta enligt LAF med tilllämpning äldre regler efterlevandepension av men enligt AFL i reglernas lydelse efter år 1989.

Ett bibehållande denna skillnad beträffande vilken av tidpunkt som skall vara avgörande för vilken förmån typ av som skall utges kommer att kunna leda till att äldre regler efterlevandelivränta i form om av bl.a. änkelivränta och omställningslivränta tillämpas samtidigt som omställningspension utges efter de regler träder i kraft år 2001. som Följande situationer skulle kunna inträffa.

Om visandedagen är före 1990 medan dödsfallet inträffar först efter år 2000 kan änkelivränta komma utbetalas till efterlevande att kvinnor oavsett när dessa är födda samtidigt som antingen änkepen-

Samordning efterlevandepension... 495 av

sion eller omställningspension utges från den allmänna pensionering-

en. Om däremot visandedagen inträffar först efter år 1989 och dödsfallet efter år 2000 kan den situationen inträffa att omställningslivränta utges samtidigt med änkepension till den efterlevande kvinnan. Även det motsatta förhållandet kan inträffa, dvs. änkelivränta och att omställningspension utges samtidigt. Vidare kan änkelivränta och änkepension respektive omställningslivränta och omställningspension utbetalas samtidigt. Slutligen kan även den situationen uppkomma att såväl tidpunkten för arbetsskadan som tidpunkten för dödsfallet inträffar efter år 2000. Med bibehållande av nuvarande regler skulle detta innebära att änkelivränta utges samtidigt med antingen änkepension eller omställningspension eller att omställningslivränta och antingen omställningspension eller änkepension kommer att utbetalas samtidigt. Sådana diskrepanser mellan efterlevandelivränta och efterlevandepension som sålunda kan uppstå efter förändring förutsättningen av arna för rätt till efterlevandepension kan emellertid uppkomma redan i dag. Som redovisats kan änkelivränta utges samtidigt med ovan omställningspension samt även omställningslivränta tillsammans med änkepension. Dessa konsekvenser är följd de förändrade regler en av som tillkom i samband med den breda politiska uppgörelse träfsom fades vid 1988 års reform. Med hänsyn till att dessa skillnader mellan de olika förmånerna, såvitt förutsättningarna för rätt till efterleavser vandelivränta respektive efterlevandepension även beträffande de men olika fönnånernas omfattning i tiden, godtogs vid det föregående reformarbetet området har vi inte ansett att sådana omständigheter skall påverka utformningen av våra förslag i någon avgörande mer riktning. Således kan det även med våra förslag möjligt att vara erhålla änkelivränta trots att omställningspension eller särskild efterlevandepension utges från den allmänna pensioneringen och även den motsatta situationen skulle kunna uppkomma, dvs. att omställningslivränta och änkepension utges samtidigt. Däremot har ställt oss frågan om motsvarande diskrepans skall godtas i de fall den efterlevande är berättigad till refomierad efterlevandelivränta i form omställningslivränta eller särskild efterlevanav delivränta till följd av en arbetsskada inträffat under 1990-talet som men omställningspension eller särskild efterlevandepension enligt de av oss föreslagna reglerna till följd ett dödsfall inträffar efter av som ikraftträdandet av dessa regler, dvs. efter år 2000. Om det även fortsättningsvis skall vara visandedagens regler skall tillämpas för som efterlevandelivräntan medan däremot dödsfallstidpunkten blir avgörande för vilka efterlevandepensionsregler skall gälla kommer som detta, till följd av de ändrade åldersgränsema och ändringar beträffande efterlevandepensioneringens omfattning, att få till följd att an-

496 Samordning efterlevandepension...

av SOU 1998: 120

tingen efterlevandelivränta utbetalas trots att motsvarande efterlevandepension slutat utges eller tvärtom. Detta har vi funnit mindre lämpligt. Om typ förmån från de båda samma av utges systemen, exempelvis i form av omställningslivränta och omställningspension, bör de också vara baserade på åldersgränser och ha samma även samma utsträckning i tiden. Detta talar enligt vårt fönnenande för de att av oss

föreslagna förändringarna beträffande förutsättningarna för till

rätt omställningspension och särskild efterlevandepension skall få genomslag även motsvarande livräntor skall till följd som utges av en arbetsskada inträffat under 1990-talet, dvs.

som att dödsfallstidpunk-

ten blir avgörande för vilka regler skall beträffande

som tillämpas

omställningslivräntans närmare utfornming. En sådan

förändring in-

nebär att en efterlevande får sin omställningslivränta och även sin omställningspension baserad på de föreslagna av oss reglerna om dödsfallet inträffar efter år 2000 och detta oavsett om arbetsskadan inträffat dessförinnan efter år 1989. Enligt vårt men förmenande skulle en sådan ordning skapa bättre överensstämmelse med de samordningsregler som alltjämt bör finnas kvar i ett anpassat system. Däremot har inte ansett det ligga inom ramen för vårt uppdrag att föreslå en motsvarande ordning i de fall nuvarande regler leder till att änkelivränta skall utges vid sidan omställningspension

av eller om-

ställningslivränta vid sidan änkepension. Bestämmelserna av om i vilka situationer och i vilken omfattning änkelivränta skall erhållas tillkom efter ett omfattande utredningsarbete och under en bred politisk enighet i frågan. Av denna anledning har vi inte funnit det möjligt att föreslå en ordning där dödsfallstidpunkten blir avgörande för vilka regler som skall tillämpas på livräntan i andra fall än där nuvarande regler leder till att reforrnerad livränta i form

en av omställningsliv-

ränta eller särskild efterlevandelivränta ändå skulle utbetalas vid sidan

av motsvarande efterlevandepension dvs. visandedagen efter år

om är 1989 och den efterlevande inte är kvinna en som är född år 1944 eller tidigare och år 1989 uppfyllde som förutsättningarna för rätt till änkelivränta.

Vi föreslår alltså att de föreslagna

av oss förändringarna av be-

stämmelserna för rätt till efterlevandelivränta i form av omställningslivränta och särskild efterlevandelivränta skall gälla även i de fall visandedagen inträffat före år 2001 i de fall dödsfallet inträffar år 2001 eller under förutsättning den efterlevande senare att samtidigt är

berättigad till reforrnerad efterlevandepension i form antingen

av omställningspension eller särskild efterlevandepension. Däremot föreslår vi inte någon förändring i de fall den efterlevande är berättigad till änkepension vid sidan efterlevandelivräntan av eller till änkelivränta

och reforrnerad efterlevandepension.

Efterlevandelivräntor beräknas enligt nuvarande regler, till skillnad

från efterlevandepensioner,

den avlidnes uppbuma livränta eller,

Samordning av efterlevandepension... 497

om sådan inte utbetalades vid dödsfallet, på sådan arbetsskadelivränta som skulle ha utbetalats om förutsättningar härtill förelåg vid tidpunkten för dödsfallet. Den avlidnes egenlivränta beräknas utifrån dennes sjukpenninggrundande inkomst se avsnitt 2.6.

Efterlevandelivräntor och efterlevandepensioner beräknas sålunda på helt olika underlag. De kompensationsgrader gäller för efter-

som levandefönnåner inom arbetsskadeförsäkringen har ingen koppling till det utfall som uppkommer för motsvarande förmåner från den allmänna pensioneringen. De ändringar som föreslår beträffande beräkningsunderlaget för efterlevandepensionerna men även beträffande kompensationsgradema för omställningspension och särskild efterlevandepension bör därför inte i sig leda till någon förändring såvitt avser underlaget och kompensationsgradema för efterlevandelivräntomas del. Inte heller av andra skäl är någon förändring påkallad

av efterlevandelivräntomas kompensationsgrader. Vi föreslår således inte några i förhållande till i dag förändrade regler i dessa avseenden beträffande arbetsskadeförsäkringens efterlevandeförmåner.

Sammanfattningsvis föreslår att efterlevandeförmånerna inom arbetsskadeförsäkringen skall anpassas till de förändringar vi

som föreslår beträffande motsvarande förmåner inom efterlevandepensioneringen såvitt avser förutsättningarna för rätt till sådan efterlevandelivränta och beträffande livräntans utsträckning i tiden. Detta kommer att medföra förändringar endast beträffande omställningslivränta och särskild efterlevandelivränta. Förändringarna beträffande rätten till omställningslivränta och särskild efterlevandelivränta skall gälla även i de fall visandedagen inträffat efter år 1989 före år 2001

men om dödsfallet inträffar efter ikraftträdandet de föreslagna

av av oss reglema, dvs. efter år 2000, under förutsättning att den efterlevande samtidigt är berättigad till reformerad efterlevandepension i form av omställningspension eller särskild efterlevandepension. Är den efterlevande berättigad till änkepension enligt övergångsbestämmelsema till ändringarna i AFL fr.o.m. år 1990 skall däremot nuvarande regler alltjämt gälla. Detsamma skall gälla den efterlevande uppbär än-

om kelivränta samtidigt med reformerad efterlevandepension.

498 Samordning efterlevandepension...

12.3 mellan

Samordning yrkesskadelivränta och

efterlevandepension i ett anpassat

efterlevandepensionssystem

l2.3.l Nuvarande regler

Enligt nuvarande regler är storleken bl.a.

efterlevandepensioner

huvudsakligen beroende intjänandetid och tillgodoräknade av pensionspoäng för ATP. Därtill kommer den samordning sker som mellan allmänna pensionsförrnåner och vissa andra förmåner och som kan innebära att storleken antingen pensionsförmånen eller den andra förmånen påverkas. Yrkesskadelivränta i form av efterlevandelivränta är en förmån som reducerar pensionsförmåner i form av

efterlevandepensioner.

Den centrala lagstiftningen vad beträffar ersättning för arbetsskador

och därmed jämförliga skador utgörs i dag av lagen 1976:380 om arbetsskadeförsäkring och lagen 1977:265 statligt personskadeom skydd, vilka båda trädde i kraft den 1 juli 1977. Emellertid regleras ersättning för skador inträffat under olika

som äldre författningars

giltighetstid alltjämt enligt bestämmelserna i dessa författningar. Till

följd härav utbetalas fortfarande och kan framdeles även komma att börja utbetalas ersättning enligt antal äldre, ett stort i de flesta fall upphävda, författningar obligatorisk om försäkring för yrkesskador eller motsvarande. Det är i dessa fall fråga om ersättning för skador

som inträffat under åren 1903-1977. Huvuddelen av dessa livräntor utbetalas enligt 1954 års lag

om yrkesskadeförsäkring. Samlingsbe-

greppet för dessa livräntor har därför kommit bli yrkesskadelivatt räntor. Även livräntor utbetalas som till personer vilka inte kan sägas

ha varit verksamma i yrkesutövning då de drabbats av skador eller

sjukdomar brukar således benämnas yrkesskadelivräntor. Som exempel detta kan nämnas skadats personer som under fullgörande av värnplikt eller i samband med vissa utbildningar.

I 17 kap. 2§ AFL återfinns gällande nu regler om samordning mellan yrkesskadelivräntor och bl.a. efterlevandepension från folkoch tilläggspensioneringen. Enligt dessa regler minskas efterlevandepensionen med yrkesskadelivräntan Även i viss omfattning. yrkesska-

delivräntor utbetalas till efterlevande enligt

som utländsk lagstiftning påverkar efterlevandepensionens storlek. Efterlevandepension från såväl folk- tilläggspensioneringen

som skall enligt bestämmelsen minskas med fjärdedelar tre av den yrkesskadelivränta som den pensionsberättigade har till såsom rätt efterle-

vande efterlevandelivränta. Med efterlevandepension avses här

förutom bampension, omställningspension och särskild efterlevande-

pension även änkepension enligt

- som utges Övergångsbestämmelser-

Samordning av efterlevandepension... 499

na. Däremot skall änkepension efter en man som avlidit före den 1 juli 1960 inte påverkas av sådan livränta. Yrkesskadelivräntan efterlevandelivräntan minskar först tilläggspensionen, därefter eventuellt pensionstillskott till efterlevandepensionen och allra sist folkpensionens huvudförmån. För att livräntan skall reducera tilläggspensionen krävs emellertid att den avlidne tjänat in pensionspoäng inom ATP för minst ett år före det år då skadan inträffade. Kan livräntan inte samordnas med tilläggspension görs minskningen direkt på folkpensionsförrnånema. En livränta den som efterlevande har som skadad egenlivränta samordnas enligt AFL inte med efterlevandepension. Folkpension i form av änkepension som betalas ut enligt AFL i dess lydelse närmast före den 1 januari 1990 och samordnas med som yrkesskadelivränta skall enligt AFL i dess äldre lydelse minskas endast så mycket att minst hälften återstår det belopp av som annars skulle ha betalats ut. När det gäller barnpension får minskning göras endast med så stort belopp att minst en fjärdedel folkpensionens årsbelopp återstår. av Dessa garantiregler gäller de folkpensionsfönnåner kan bli som föremål för minskning folkpensionens huvudfönnån och pensionstillskott till änkepension. I praxis har denna samordning gått till så att pensionstillskottet vid tillämpning garantiregeln beräknas utifrån av det belopp tilläggspensionen uppgår till efter det att den samordnats med yrkesskadelivräntan. Vad gäller samordningen mellan efterlevandelivränta å sidan ena och omställningspension och särskild efterlevandepension å andra sidan finns det däremot inget motsvarande garantibelopp inom som bam- och änkepensioneringen. Vid samordningen kan därför dessa pensioner helt falla bort livräntan överstiger dessa. om Även ålders- och från såväl folk-

förtidspension som

tilläggspensioneringen reduceras med yrkesskadelivräntor. Även dessa samordningsregler finns intagnai 17 kap. 2 § AFL.

12.32 Samordning mellan yrkesskadelivräntor och ålders-

och förtidspension efter 2000

I anslutning till ålderspensionsreformen har beslutats regler för samordning mellan yrkesskadelivräntor och ålderspensioner. De nya reglerna har utformats i huvudsaklig överensstämmelse med dagens regler. En utgångspunkt har därvid varit att samordningsreglema skall ge i stort sett samma utfall som nuvarande regler området. Ãlderspension i form av garantipension, tilläggspension och inkomstpension skall reduceras samtidigt med dessa av en pensionsförrnåner utbetalad yrkesskadelivränta. Däremot skall prerniepensioner inte påverkas sådan livränta. I första hand skall av

500 Samordning efterlevandepension...

garantipensionen tas i anspråk. Därefter skall reducering ske av

tilläggspensionen och sist inkomstpensionen.

av Minskningen av pensionen skall ske med belopp ett som motsvarar tre fjärdedelar yrkesskadelivräntan i den mån av den överstiger en sjättedels basbelopp. Anledningen till valt liksom att man att i dag samordna endast tre fjärdedelar livräntan med ålderspensionen av är att

i viss mån kompensera för livräntetagares minskade

möjligheter att tjäna in inkomstgrundad ålderspension till följd skadan. Eftersom av livräntan i sig inte är pensionsgrundande, har det ansetts att ett undantagande av en viss del livräntan är rimligt. Till skillnad från av nuvarande bestämmelser området skall, efter det reformerade

ålderspensionssystemets ikraftträdande, den försäkrade kompenseras för

lyte och men genom att det från samordningen undantas

ett belopp som

schablonmässigt kan antas motsvara ersättning härför. Detta belopp har

bestämts till sjättedels prisbasbelopp. en Liksom enligt nuvarande regler skall reglerna för samordning mellan yrkesskadelivränta och ålderspension innehålla en garantiregel, som innebär att den pensionsberättigade alltid skall ha behålla rätt att så mycket av garantipensionen tillsammans med den inkomstgrundade pensionen som motsvarar minst fjärdedelar den ca tre av lägsta garanterade nivån för garantipension. Även samordningen mellan yrkesskadelivränta och förtidspension skall enligt antagna riktlinjer för reformerad

en förtidspensionering för

framtiden ske i princip motsvarande sätt i dag och i huvudsak som enligt samma bestämmelser för som samordningen mellan yrkesskadelivränta och ålderspension prop. 1997/98: l 1 1.

12.3.3 Våra överväganden och

förslag

Vårt förslag: Efterlevandepension i form

av omställningspension, särskild efterlevandepension och änkepension för

pensionsberättigad

som jämte sådan förmån uppbär yrkesskadelivränta i form av efterlevandelivränta skall minskas med belopp ett som motsvarar tre fjärdedelar av efterlevandelivräntans belopp. Detsamma skall gälla för efterlevande uppbär underhållsstöd och/eller som inkomstgrundad barnpension jämte efterlevandelivränta.

Minskningen skall såvitt de reformerade avser efterlevandepensionema i första hand göras grundskyddet i form av garantipension eller underhållsstöd och därefter den

inkomstgrundade efterlevandepensionen. Beträffande änkepension

skall minskningen i första hand göras garantipensionen, därefter det

s.k. 90 %-tillägget och sist på tilläggspensionen.

Samordning av efterlevandepension... 501

Minskningen såvitt avser barnpension får inte leda till att summan av underhållsstöd och barnpension kommer att understiga en fjärdedel av det för efterlevande barn garanterade beloppet, dvs. 293 kr månad. per Minskningen såvitt avser änkepension får inte leda till att sammanlagd änkepension kommer att understiga 8,5 % prisbasbeloppet per av månad.

Med de av oss föreslagna reglerna för utfommingen av en till det reformerade ålderspensionssystemet anpassad efterlevandepensionering uppkommer frågan om dessa förmåner, motsvarande sätt sker i som dag, skall samordnas med yrkesskadelivränta i form av efterlevandelivränta som jämte efterlevandepension kan utbetalas till den efterlevande. Som har redovisats i avsnitt 12.3.2 skall en sådan samordning ske mellan yrkesskadelivränta i form av egenlivränta och ålderspension enligt samma huvudprinciper som gäller enligt nuvarande bestämmelser. Även förtidspensioneringens område är avsikten att en motsvarande lösning skall genomföras. Av tillgänglig statistik kan konstateras att samordning mellan efterlevandelivränta och efterlevandepension sker i endast ett relativt begränsat antal fall i dag. I december 1996 uppbar inte någon manlig pensionsberättigad en samordningsbar efterlevandelivränta vid sidan av efterlevandepension. Däremot fanns det drygt 1 500 kvinnliga pensionstagare som hade en samordningsbar efterlevandelivränta jämte efterlevandepensionen. I bampensionsfallen motsvarande siffra 8 var pensionsberättigade. Vid samma tidpunkt var det totalt ca 430 000 personer som uppbar efterlevandepension i någon fomi. Antalet fall med samordningsbar efterlevandelivränta är således begränsat. Därtill kommer att sådana livräntor kommer att nybeviljas i allt mindre utsträckning och att dessa livräntor sikt kommer att helt försvinna. I detta perspektiv kan det finnas anledning att överväga om en samordning för framtiden mellan efterlevandelivränta och efterlevandepension över huvud taget bör komma i fråga. Emellertid skulle ett avskaffande av nuvarande samordningsregler enligt vår uppfattning i vissa fall kunna leda till en icke godtagbar överkompensation i de fall den efterlevande uppbär båda förmånerna jämsides. Enskilda efterlevande skulle, om samordningsreglema tas bort, kunna få en icke avsedd väsentlig höjning av sina förmåner från en dag till en annan, utan att förhållandena och behovet av ekonomisk ersättning något sätt förändrats. Både efterlevandepensionen och efterlevandelivräntan har till syfte att bistå en efterlevande ekonomiskt i situation där sådant ekonomiskt tillskott är särskilt angeläget. På en motsvarande sätt som efterlevandepensioner är tänkta att bl.a. kompensera för ett standardbortfall är efterlevandelivräntan konstruerad med samma bakomliggande syfte. Med hänsyn till det ovan sagda samt även med beaktande av att en sådan samordning föreslagits för såväl

502 Samordning efterlevandepension...

av SOU 1998: 120

ålders- förtidspensionemas del, föreslår som att samordning mellan

efterlevandelivräntor och

efterlevandepensioner skall ske även i ett anpassat efterlevandepensionssystem.

Vid införandet AFL övervägdes

av att samordningen mellan

yrkesskadelivräntor och pensioner skulle utformas så, att pensionen

reducerade livräntoma, dvs. i förhållande motsatt avräkning till vad som

kom att bli den gällande ordningen. Samma överväganden har nyligen

gjorts för frågan samordningen mellan yrkesskadelivräntor om och

ålders- och förtidspension. En sådan lösning

skulle emellertid förutsätta

ett mycket stort antal retroaktiva ändringar av tidigare gällande

lagstiftning, eftersom yrkesskadelivräntorna bestäms med

tillämpning

av den lag som gällde vid skadetillfället och då

lagstiftningen om

ersättning vid yrkesskada har ändrats vid åtskilliga tillfällen från år

1901 och framåt. Dessutom skulle sådan

en förändring kunna få

skatterättsliga konsekvenser är svåra förutse i enskilda som att fall.

Härtill kommer att ett flertal

yrkesskadeersättningar i viss mån kan

sägas ha en civilrättslig karaktär, eftersom de från

utges en försäkring

som tecknades arbetsgivaren. En i av ordning som princip innebär att

tidigare meddelade beslut ersättning om för yrkesskador måste ändras

kan därför eventuellt komma att aktualisera frågor

om ändringarna är

förenliga med skyddet för egendom i

regeringsformen och den

europeiska konventionen skydd för om mänskliga rättigheter. Med

hänsyn härtill bör enligt vår mening

även fortsättningsvis liksom inom

ålderspensioneringen samordningen till så efterlevandelivräntan - att

reducerar efterlevandepensionen

i stället för tvärtom.

Därefter uppkommer frågan om efterlevandelivräntan, på

motsvarande sätt enligt dagens bestämmelser, som skall reducera

efterlevandepensionen såvitt både grundskyddsdelen avser och den

inkornstrelaterade delen eller det finns

om anledning att undanta någon

del från samordningen. Till skillnad från i dag skall, redovisats som i

föregående avsnitt, grundskyddet inom

ålderspensioneringen reduceras

vid samordningen före den inkornstgrundade pensionen. I det

reformerade ålderspensionssystemet skall

garantipensionen utgöra

en grundskyddsfönnån och utges utfyllnad till den som som har tjänat in

endast låg inkornstgrundad pension och

som enda pension till den som inte har tjänat någon pension alls. Av denna anledning har det ansetts

naturligt att samordningen med utgående yrkesskadelivränta

i första

hand skall avse garantipensionen. Den uppbär som yrkesskadelivränta

har inte samma behov grundskydd i form

av av garantipension som den

som inte har rätt till sådan livränta. Samma ordning har

föreslagits för

samordningen mellan yrkesskadelivränta och förtidspension. Även

såvitt gäller efterlevandefallen det är av skäl som angetts för

ålderspensioneringens del rimligt att efterlevandelivräntan samordnas

med garantipensionen till

omställningspensionen, den särskilda

efterlevandepensionen och änkepensionen i första hand och inte som

Samordning efterlevandepension... 503 av

sker i dag först med den inkomstrelaterade efterlevandepensionen. Samma ordning bör gälla vid samordningen mellan efterlevandelivränta och barnpension, dvs. underhållsstödet bör i första hand bli föremål för minskning i de fall det efterlevande barnet även uppbär samordningsbar efterlevandelivränta. Vi föreslår således att efterlevandelivräntan i första hand skall samordnas med garantipension till omställningspension, särskild efterlevandepension och änkepension samt med underhållsstöd. Skall det därutöver ske en samordning mellan efterlevandelivränta och inkomstrelaterad efterlevandepension En sådan samordning skall, som tidigare nämnts, göras mellan egenlivräntor och inkornstgrundad ålderspension. Samma lösning har föreslagits för samordningen mellan egenlivräntor och förtidspension. Vi har ställt frågan sådan oss om en samordning är rimlig att göra när det gäller efterlevandepension. Med hänsyn till att det inom ålderspensioneringen kommer att ske en samordning mellan egenlivräntan och den uppbuma ålderspensionen såvitt avser både grundskyddet och den inkomstgrundade pensionen har vi dock stannat för att föreslå att samordningen mellan efterlevandelivräntor och efterlevandepension även fortsättningsvis skall ske i förhållande till hela efterlevandepensionen, dvs. även beträffande den inkomstrelaterade delen. Vid samordningen skall i första hand garantipensionen minskas av livräntan och först därefter den inkomstrelaterade delen. Beträffande änkepension skall minskningen i första hand göras garantipensionen, därefter 90 %-tillägget och sist tilläggspensionen. Vid införandet av AFL fann det motiverat att vissa man livräntetagares minskade möjligheter att tjäna in ATP till följd av skadan skulle påverka samordningens omfattning. Av betydelse i detta sammanhang är att yrkesskadelivräntor, till skillnad från livräntor enligt lagen 1976:380 om arbetsskadeförsäkring, inte är pensionsgrundande enligt AFL. Den till följd skada ersätts enligt som av en som

yrkesskadeförsäkringslagstiftningen betagits möjligheten att genom

arbete tjäna inkomstgrundad pension kan därför, han eller hon om inte kvalificerat sig för förtidspension med antagandepoängberäkning, komma att få ganska låg ålderspension. Av denna anledning valde en man att från samordningen med bl.a. ålders- och förtidspension undanta en viss del av livräntebeloppet. Av skäl har ett motsvarande samma belopp undantagits från samordningen mellan yrkesskadelivränta och

den reformerade ålderspensionen. Samma lösning har föreslagits för

samordningen mellan egenlivränta och reformerad förtidspension. Emellertid görs enligt nuvarande regler undantagande från samma livräntan vid samordningen mellan efterlevandelivränta och efterlevandepension, dvs. det är endast tre fjärdedelar livräntan i av som sig kan reducera efterlevandepensionen. Detta kan med hänsyn till de bakomliggande syftena med denna bestämmelse måhända ifrågasättas,

504 Samordning efterlevandepension...

eftersom det i efterlevandefallen inte är den efterlevande som drabbats av en skada som i sig kan påverka dennes möjligheter tjäna att in inkomstrelaterad ålderspension. Samordningen sker endast med efterlevandelivräntan, dvs. den livränta utbetalas som efter en skada som den avlidne personen råkat ut för. Om den efterlevande drabbats av egen skada som i sig upphov till yrkesskadelivränta i form ger av egenlivränta påverkar denna livränta inte

efterlevandepensionens storlek. Av denna anledning har ifrågasatt

om det vid Samordningen mellan efterlevandelivränta och ornställningspension samt särskild

efterlevandepension fortsättningsvis bör undantas

någon viss andel av efterlevandelivräntan innan Samordningen sker.

Vi har i övriga delar, vad beträffar bl.a. samordningen mellan efterlevandelivränta och efterlevandepension, valt att föreslå regler som överensstämmer dels med nuvarande regler på området, dels med vad som i motsvarande hänseende skall gälla inom

ålderspensioneringen.

Dessutom skulle ändring i denna del en svårligen kunna genomföras för efterlevande kvinnor vid ikraftträdandet som redan uppbär änkepension utan att detta skulle leda till ett sämre ekonomiskt utfall för dem vad än som blir fallet enligt nuvarande regler. Vi har i övriga

frågor som rör

änkepension, bl.a. administrativa skäl, valt inte av att föreslå skilda regler för beståndet änkor och för dem som kan komma att nybeviljas sådan pension efter år 2000. Inte heller i aktuellt hänseende skulle nu

sådana divergerande regler

vara lämpliga att föreslå. Vid sådana förhållanden torde det inte heller vara lämpligt att föreslå en ändring

härvidlag i de fall efterlevandepension uppbärs i

form av

omställningspension, särskild efterlevandepension eller bampension

jämte livränta.

Vi har därför stannat för att föreslå att i likhet med dagens - regler och med vad som kommer att gälla vid samordning mellan egenlivränta

och reformerad ålderspension endast fjärdedelar - tre av livräntan skall

samordnas med efterlevandepensionen.

Däremot anser inte till skillnad från vad beslutats - som för Samordningen mellan egenlivränta och reformerad

ålderspension att

det vid samordningen mellan efterlevandelivränta och efterlevandepension från livräntan skall undantas något visst belopp utgörande vad som schablonmässigt kan kompensation antas motsvara för lyte och men. En sådan regel finns inte i nuvarande system. Som redogjorts för ovan är det endast livränta till som utges följd av skada som drabbat den avlidne samordnas med

som efterlevandepensionen.

Om den efterlevande drabbas skada i sig av egen som ger upphov till yrkesskadelivränta i form egenlivränta påverkar av denna livränta inte efterlevandepensionens storlek. Av dessa skäl vi det inte anser att är befogat att föreslå att ytterligare viss del livräntan, av utöver den fjärdedel som redovisats skall undantas ovan, från samordningen med

efterlevandepensionen.

Samordning efterlevandepension... 505 av

I dag finns, som ovan nämnts, garantiregler som innebär att folkpensionen i form av barnpension respektive änkepension inte får minskas i större omfattning än att barnet respektive änkan får behålla minst en fjärdedel respektive hälften av vad som annars skulle ha utgetts, dvs. samordningen förutan. Motsvarande garantiregel finns beträffande folkpension i form ålders- och förtidspension. Däremot av finns i dag inte någon garantiregel i de fall livräntan skall samordnas med omställningspension eller särskild efterlevandepension. En motsvarande garantiregel med i huvudsak innehåll i samma som dag skall fortsättningsvis gälla för samordningen mellan egenlivränta och ålderspension. Motsvarande lösning har föreslagits för samordningen mellan livränta och förtidspension. För ålderspensioneringens del har denna garantiregel konstruerats på så sätt att minskningen av ålderspensionen inte får leda till att sammanlagd ålderspension och premiepension kommer att understiga en viss procent av prisbasbeloppet, motsvarande viss andel den lägsta garanterade en av nivån för garantipension månad. Denna andel varierar beroende per om den pensionsberättigade är gift eller inte. En utgångspunkt vid utformningen av denna regel inom ålderspensioneringen har varit att så nära som möjligt ansluta till nuvarande regler. Eftersom garantipensionen till ålderspension utges endast utfyllnad till som en

den som har låg inkomstgrundad ålderspension och inte

som en baspension som nuvarande folkpension, valde att för golvregeln man anknyta till den lägsta garanterade nivån för garantipensionen. Eftersom i övriga hänseenden i huvudsak valt att ansluta till de oss regler som skall gälla för samordningen mellan yrkesskadelivränta och ålderspension, men även med hänsyn till att även haft som utgångspunkt att till stånd harmoniering nuvarande regler till ett en av anpassat efterlevandepensionssystem, anser att en motsvarighet till de garantiregler som finns i dag beträffande barnpension och änkepension bör finnas även för framtiden. Det gmndskydd vi föreslår som beträffande änkepensioneringen överensstämmer i många avseenden med garantipensionen inom ålderspensioneringen. Även underhållsstödet är i likhet med garantipensionen till ålderspension en utfyllnad som utges till den har endast låg eller ingen som inkomstgrundad barnpension. Det finns därför anledning att utforma garantireglema för efterlevandepensionernas del motsvarande sätt som valts för garantiregeln inom ålderspensioneringen. Detta innebär beträffande barnpension att barnet oavsett samordningen med efterlevandelivräntan bör vara berättigat att behålla en viss andel av det belopp som alltid skall garanteras bam till en avliden förälder eller barn till särlevande föräldrar, dvs. för närvarande l 173 kr per månad. På motsvarande sätt föreslagits inom som ålderspensioneringen bör det inte spela någon roll detta belopp helt om eller delvis består av underhållsstöd eller helt eller delvis av

506 Samordning efterlevandepension...

av SOU 1998: 120

inkomstrelaterad barnpension. Detta innebär sålunda att barnet alltid

bör ha rätt att behålla fjärdedel en av detta garanterade belopp, eller för

närvarande 293 kr per månad, i form underhållsstöd av och eventuell

inkomstrelaterad barnpension efter det att samordning gjorts med

efterlevandelivräntan.

Motsvarande lösning bör gälla för

även änkepensioneringens del. I

detta avseende föreslår

grundskyddsregler som ligger

garantipensionen inom ålderspensioneringen

nära. Av skäl som anförts

ovan kan garantiregeln därför inte knytas till garantipensionen som sådan, eftersom denna till skillnad från nuvarande folkpension är en

utfyllnadspension och inte baspension. Därför

en är det rimligt att änkan

efter det att samordning gjorts mellan efterlevandelivränta och

änkepension får behålla viss andel en av den lägsta garanterade nivån

och detta oberoende änkepensionen består av om av garantipension,

90 %-tillägg eller tilläggspension. En översättning av nuvarande

garantiregel skulle därmed leda till att änkepension, oavsett om utfallet

av samordningen med efterlevandelivräntan skulle leda till en större

reducering, alltid skall utges med ett belopp som motsvarar hälften av

det inom änkepensioneringen

garanterade beloppet i form av garantipension. Detta motsvarar 8,5 %

av piisbasbeloppet månad

per eller för närvarande 3 094 kr månad per 1/2 x 2,04 36 400/12 x 3 094; 3 094/36400 0,085 8,5 %.

Vi föreslår således sammanfattningsvis

att en samordning även

fortsättningsvis skall ske mellan yrkesskadelivränta i form av

efterlevandelivränta och efterlevandepension motsvarande sätt som

sker enligt nuvarande regler. Vid denna samordning skall i första hand

grundskyddet i form garantipension till

av omställningspension och

särskild efterlevandepension och underhållsstöd minskas och först

därefter skall den inkomstrelaterade

efterlevandepensionen reduceras.

Beträffande änkepension skall först garantipensionen, därefter 90 %-

tillägget och allra sist tilläggspensionen minskas. Endast tre fjärdedelar

av livräntebeloppet skall beaktas vid samordningen. Något visst lägsta

belopp för lyte och undantas från men som samordningen skall inte

finnas. En motsvarighet till nuvarande garantiregel för samordningen

mellan livränta och barnpension respektive änkepension skall finnas

kvar också i fortsättningen.

Samordning efterlevandepension... 507

12.4 i internationella

Efterlevandepension

förhållanden

12.4.1¶Inledning

När det gäller utformningen både dagens regler för efterlevande-

av pension och av de regler vi föreslår för beräkning efterlevan-

som av depension i ett till det reformerade ålderspensionssystemet

anpassat system har hänsyn tagits till att den avlidne kan ha varit bosatt utomlands under den förvärvsaktiva tiden eller den efterlevande är bo-

att satt utomlands under den tid då efterlevandepension När det

utges. gäller rätten till grundskydd krävs både i det nuvarande och

systemet med de av oss föreslagna reglerna försäkringstid minst ett visst

en om antal år för rätt till oavkortat gmndskydd. Vidare finns regler för vad som skall gälla för utbetalning grundskyddet till efterlevande

av som är bosatta utomlands. När det gäller rätten till inkomstrelaterad efterlevandepension skall emellertid, samma sätt enligt nuvarande

som

regler gäller för rätt till efterlevandepension i form tilläggspension,

av sådan pension betalas ut oavsett i världen den efterlevande är bo-

var satt.

Som vi konstaterat tidigare, bl.a. i samband med våra överväganden

om hur ett efterlevandepensionsunderlag bör utformas, kommer de

nationella reglerna med hänsyn till internationella förpliktelser inte alltid att få fullt genomslag. I detta avsnitt behandlas de från de

avsteg nationella svenska reglerna som EG-rätten kan medföra. Vissa avvikelser kan komma att gälla även i förhållande till länder med vilka Sverige träffar överenskommelse socialförsäkringskonvention.

12.4.2 Samordning garantipension och utländsk

pension m.m.

Vår bedömning: Garantipension till omställningspension, särskild efterlevandepension och änkepension kommer att betalas ut inom EU/EES. Om den avlidne har varit försäkrad i ett annat EU/EES-land kommer garantipensionen att beräknas enligt principerna andels-

om beräkning i förordningen EEG 1408/71. Garantipensionen skall

nr därvid trappas av mot utländsk efterlevandepension inte är

som av utfyllnadskaraktär.

Garantipension till ålderspension skall enligt regeringens bedömning i prop. 1997/98:152 betraktas som en trygghetsförmån och därmed falla under förordningens EEG 1408/71 tillämpningsområde än

nr snarare

att betraktas som en socialhjälpsförmån. Garantipension till omställningspension, särskild efterlevandepension och änkepension enligt

vårt förslag är uppbyggd på sätt garantipension till ålders-

samma som pension och bör därför i detta avseende behandlas

samma sätt.

Som vi beskrivit i avsnitt 2.1.2 utges folkpension och pensionstillskott i förhållande till antingen antalet bosättningsår i Sverige eller antalet år med pensionspoäng inom ATP-systemet. För till folk-

rätt pension krävs enligt nationella regler antingen minst

tre bosättningsår

eller tre år med pensionspoäng. Denna tid kan emellertid med hänsyn

till reglerna om sammanläggning i förordningen EEG 1408/71

nr om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen uppfyllas även genom försäkringstid i ett annat medlemsland. Minst ett år måste dock avse Sverige.

Garantipension skall enligt våra förslag i förhållande till den

utges avlidnes försäkringstid i Sverige. Vi har vidare föreslagit det

att samma sätt som enligt nuvarande regler skall krävas minst års

tre försäkringstid för rätt till garantipension. Denna tid skall också kunna uppfyllas genom sammanläggning med försäkringstid inom

annan EU/EES.

Garantipension skall enligt vårt förslag utges enbart till efterlevande som är bosatta i Sverige. Denna regel kommer emellertid

inte att kunna upprätthållas inom EU/EES. I avsnitt 5.2 har vi redogjort för de grundläggande principerna i förordningen 1408/71 och för de regler som kommer att särskilt intresse för beräkningen garanti-

vara av av pension. Därvid har bl.a. berörts den s.k.

exportabilitetsprincipen.

Enligt denna princip får bl.a. kontantförrnån till efterle-

en en vuxen vande inte dras eller minskas med anledning den berättigade

av att är bosatt i eller flyttar till ett annat medlemsland än det land

som utger förmånen. Mot denna bakgrund kommer garantipension enligt vårt förslag, på sätt gäller för garantipension till

samma som ålderspen-

sion, att betalas ut vid bosättning inom EU/EES.

Garantipension till efterlevandepension är på sätt

samma som garantipension till ålderspension utfyllnadsförmån och skall således

en avräknas mot inkomstgrundad efterlevandepension. Enligt vad vi har föreslagit i det föregående skall garantipensionen även avräknas

mot utländska pensionsförmåner bl.a. avsnitt 10.3.4. Även garantipen-

sion till ålderspension skall avräknas utländska pensionsförmå-

mot ner. Regeringen har i prop. 1997/982152 behandlat frågan huruvida reglerna i förordningen EEG 1408/71 uppställer något hinder

nr mot att garantipension reduceras med hänsyn till utländsk pension. Eftersom garantipension till efterlevandepension är konstruerad på

samma sätt som garantipension till ålderspension bör de överväganden

som redovisats i den nämnda propositionen kunna appliceras även på

avräkning av garantipension till efterlevandepension utländska ef-

mot terlevandepensionsförrnåner.

Samordning efterlevandepension... 509

Regeringens överväganden i nämnda proposition innebär i huvudsak följande. En grundläggande princip i förordningen 1408/71 är att det ankommer den nationella lagstiftningen så är önskvärt,

att, om ställa upp regler om minskning av pensionsförrnåner med hänsyn till utländsk pension. I förordningens artikel 12.2 föreskrivs huvud-

som regel att rninskningsregler i den nationella lagstiftningen får åberopas även gentemot förmåner har förvärvats enligt medlems-

som en annan stats lagstiftning. I artiklarna 46a-46c finns emellertid beträffande pensioner undantag från denna huvudregel. Skillnad görs därvid mellan situationen där förmåner slag sammanträffar med

av samma varandra och fall där förmåner av olika slag sammanträffar med varandra se närmare härom i avsnitt 5.2. Med förmåner av samma slag

avses förmåner vid invaliditet, ålderdom eller till efterlevande beräknas

som eller utges grundval av försäkrings- och/eller bosättningsperioder som har fullgjorts av en och samma person. Enligt artikel 46.2 får

en förmån har prorataberäknats inte minskas med stöd natio-

som av en nell minskningsregel.

Enligt regeringens uppfattning torde eventuella minskningsregler i den nationella lagstiftningen bli aktuella att tillämpa först sedan

en förmån har beräknats. Garantipensionen utfyllnadsfönnån och

är en storleken av denna är beroende storleken på andra förmåner. Hän-

av synstagandet till dessa andra förmåner, vilkas storlek påverkar storleken på utfyllnadsförmånen, är därför enligt regeringens uppfattning ett led i beräkningen utfyllnadsförmånen och inte någon minskning

av på grund att fönnånema sammanträffar. Den beräknade fönnånen

av kan emellertid sedan bli föremål för reducering enligt regler

om sammanträffande av förmåner om det finns några sådana regler i den

nationella lagstiftningen.

Mot bakgrund av vad som nu redovisats bör även vid beräkningen av garantipension till efterlevandepension hänsyn kunna tas till utländska efterlevandepensionsförmåner som inte i sig själva har utfyllnadskaraktär. Den reducering garantipensionen därvid kom-

av som mer att göras bör, samma sätt som inom ålderspensioneringen, ses som ett led i beräkningen av garantipensionen och inte minsk-

som en ning av denna.

Vi anser således att garantipension till omställningspension, särskild efterlevandepension och änkepension bör kunna beräknas enligt principerna om andelsberäkning i förordningen 1408/71 och trappas av även mot utländska pensionsförrnåner.

510 Samordning efterlevandepension...

av SOU 1998: 120

12.5¶Reduktion

av efterlevandepension i vissa

fall

12.5.1¶Inledning

För dem som är berättigade till folkpension och frivilligt eller

som grund av tvång vistas på kriminalvårdsanstalt, vårdinstitutioner,

m.m. som drivs eller finansieras stat eller kommun gäller

av enligt nuvarande regler att vistelsen kan medföra att folkpensionen i olika utsträck-

ning och på olika sätt reduceras. Reglerna reduktion pensions-

om av förmån vid intagning på institution finns

i dag i 10 kap. 2 och 3 §§ AFL.

De nuvarande reglerna innebär folkpension inklusive

att pensionstillskott påverkas bl.a. att den pensionsberättigade under

av viss tid är intagen i kriminalvårdsanstalt. Det är således folkpension

i alla former reduceras, dvs. såväl ålderspension

som som förtidspension

och efterlevandepension.

Frågan om hur pensionsförmåner i det reforrnerade ålderspensions-

systemet skall påverkas av att den pensionsberättigade under viss tid

är intagen i kriminalvårdsanstalt eller sätt är föremål för vård

annat har varit föremål för ingående överväganden i förarbetena till lagen

1998:702 om garantipension prop. l997l98zl52. Enligt kap.

4 5 § lagen om garantipension skall intagning i kriminalvårdsanstalt

även i

fortsättningen medföra en reduktion den del ålderspensionen

av av som är avsedd att utgöra ett grundskydd, dvs. garantipensionen.

Vi behandlar i det följande frågan hur

om efterlevandepension

såväl reformerad efterlevandepension änkepension fortsätt-

som

ningsvis skall påverkas att den efterlevande i kriminal-

av är intagen

vårdsanstalt eller sätt föremål för vård

annat är i statliga eller kommunala institutioner. Inledningsvis lämnas kortfattad redogö-

en relse för nuvarande regler i 10 kap. 2 och 3 §§. Vi beskriver därefter

den lösning som valts för ålderspensioneringens garantipension, för

att sedan redovisa våra överväganden i vad mån och på vilket

om sätt en anpassad efterlevandepension bör påverkas att den efterlevande

av är föremål för den form vård i dag leder till minskning

av som en av folkpensionsförrnånen.

12.5 Nuvarande regler

Reglerna för reduktion pensionsförmån vid institution

av intagning

återfinns i dag i 10 kap. 2 och 3 §§ AFL. Beträffande

häktade och intagna på kriminalvårdsanstalt innehåller 10 kap. 2§ bestämmelser

om avdrag på folkpensionen. Om under hel månad

en person en är intagen i kriminalvårdsanstalt eller är häktad eller eljest

är statens

SOU 1998: 120 Samordning efterlevandepension... 511

bekostnad intagen i anstalt eller tillfälligt vistas utom anstalten, får den å månaden belöpande folkpensionen utgå med högre belopp än vad regeringen föreskriver. Försäkringskassan kan enligt 10 kap. 2§ andra stycket AFL medge nära anhörig för sitt uppehälle är

en som ekonomiskt beroende den häktade respektive intagne helt eller

av att delvis uppbära den pension innehålls enligt första stycket. Om

som ett barn under en hel månad på statens bekostnad erhåller vård på anstalt eller annars kost och bostad, får enligt tredje stycket barnpension inte utges för den månaden. Sådan förmån får dock alltid för tid då

utges barnet är inackorderat vid sameskola. Slutligen gäller enligt fjärde stycket förevarande paragraf särskilda bestämmelser för elever

i specialskola. Pensionsförmåner får för sådana elever hinder

utges utan av bestämmelserna i första och tredje styckena för tid då eleven vistas utanför skolan. För sådan tid äger bestämmelserna Vårdbidrag i 9

om kap. 5 § tredje stycket motsvarande tillämpning.

För pensionsberättigad i annat fall är intagen på anstalt

som annan än sjukhus finns bestämmelser i 10 kap. 3 § AFL att den dri-

om som ver anstalten eller kommun eller landsting avgift finansie-

som genom rar vården, i den utsträckning regeringen förordnar, får uppbära så stor del av vårdtagarens folkpension kostnaden för

som svarar mot vården. Den pensionsberättigade skall dock ha behålla visst

rätt att ett belopp för sina personliga behov.

Regeringen har meddelat föreskrifter reduktion pension i

om av kungörelsen 1971:831 pensionsbelopp enligt 10 kap. 2 § första

om stycket lagen 1962:381 allmän försäkring. Regeringen har också

om i en kungörelse från år 1962 SFS 1962:393 förordnat i vissa

om rätt fall för kommun eller att uppbära folkpension. Reglerna kan

annan sammanfattas så, att de pensionsberättigade sin folkpension för

av egen del får behålla ett belopp motsvarande 30 % folkpensionen

av för en ogift pensionär inklusive pensionstillskott, dvs. för närvarande ca l 300 kr månad. Om den pensionsberättigade på grund sitt

per av tillstånd inte kan tillgodogöra sig denna får beloppet sättas

summa, ned till lägst 500 kr månad. Vid utbetalning pensionen till

per av annan enligt 10 kap. 3 § AFL gäller motsvarande sätt den

att, om pensionsberättigade grund av sitt tillstånd uppenbarligen inte kan begagna sig av kontanta medel, beloppet i stället skall användas för hans eller hennes personliga nytta.

För att pensionen skall kunna reduceras enligt 10 kap. 2§ AFL eller uppbäras enligt 10 kap. 3 § AFL krävs den

av annan att pensionsberättigade vistas på anstalt eller institution under hel

annan en kalendermånad den s.k. helmånadsregeln, dvs. fr.o.m. den första t.o.m. den sista dagen i kalendermånad. Även under tid då

en en pensionsberättigad, är intagen och pension reduceras enligt 10

som vars kap. 2 § AFL i anledning av anstaltsvistelsen, olovligen vistas utanför anstalten skall pensionen reduceras. Detsamma gäller den

om pen-

512 Samordning efterlevandepension...

av SOU 1998: 120

sionsberättigade lovligen vistas utanför anstalt så länge denna vistelse

är tidsbegränsad och högst 30 dagar. Även permission

varar om som överstiger 30 dagar teoretiskt sett kan medges, sker detta i princip

aldrig.

Utvecklingen har inneburit att huvuddelen dem vistas

av som kommunala eller kommunfinansierade institutioner inte längre

omfattas av reglerna pensionsreduktion i 10 kap. 3§ AFL.

om Enligt

34 § socialtjänstlagen och 42 § socialtjänstförordningen 1981:750

a får kommun, förutom underårig,

en av en ta ut ersättning för uppehället av den grund missbruk alkohol, narkotika

som av av eller därmed jämförbara medel frivilligt eller grund tvång får vård

av och behandling i hem för vård eller boende eller i familjehem.

ett Avgiften får för närvarande uppgå till högst 80 kr

per dag. Skälig ersättning få tas ut även för andra former boende, boende

av t.ex. inackorderingshem. Den som skall betala ersättning på grund bo-

av ende som nu sagts kommer inte i fråga för reduktion pensionen

av enligt 10 kap. 3§ AFL. Inte heller huvuddelen dem

av som vistas inom olika boendeforrner inom äldre- eller handikappomsorgen kom-

mer i fråga för någon reduktion pensionen jfr 10 kap. 3 § andra

av stycket AFL.

Reglerna i 10 kap. 3 § AFL är emellertid alltjämt tillämpliga för

den som är intagen vårdhem i lagen 1967:940 angåen-

som avses de omsorger vissa psykiskt utvecklingsstörda. Bestämmelserna

om innebär således att kommun eller landsting driver

som inrättningen eller bekostar vården ersättning för denna kostnad

som får uppbära den pensionsberättigades pension. Dock gäller den pensionsberät-

att tigade får förbehålla sig visst belopp för sina personliga behov. Riks-

dagen har emellertid beslutat att vårdhemmen skall avvecklade

vara senast den 31 december 1999.

När det gäller tillämpningen bestämmelserna i 10 kap. 2 § AFL

av anses som intagna i krirninalvårdsanstalt även med stöd

personer som av 34 § lagen 1974:203 kriminalvård i anstalt vistas utanför

om anstalten för t.ex. vård eller boende inom socialtjänsten

samt personer som under fängelsestraffet rättspsykiatrisk vård. Personer

ges som är dömda till rättspsykiatrisk vård emellertid vårdade sjukhus

anses och debiteras därför patientavgift. Sådan avgift debiteras den

en som uppbär hel ålderspension eller hel förtidspension och utgjorde

t.o.m. den 31 december 1997 tredjedel bl.a. folkpension i

en av summan av form av ålderspension, förtidspension, omställningspension eller

änkepension enligt AFL jämte pensionstillskott, dock högst

80 kr per dag. Denna avgift administreras sedan den 1 januari 1998 sjuk-

av vårdshuvudmännen och uppgår enligt överenskommelse mellan

dessa och företrädare för Socialdepartementet för år 1998 till högst 80 kr

per vårddag.

SOU 1998: 120 Samordning efterlevandepension... 513

Bestämmelserna reduktion pension enbart sikte på folk-

om av tar pensionen. Tilläggspensionen berörs inte i något fall. Detta innebär

att en nedsättning till ett och belopp kan få olika effekter för olika

samma personer beroende hur stor tilläggspension den försäkrade är berättigad till. En pensionär har tilläggspension och till följd därav

som minskat pensionstillskott eller inget pensionstillskott alls förlorar

alltså förhållandevis mindre andel sin pension än pensionsbe-

av en rättigad med oreducerat pensionstillskott.

12.5.3 Reduktion pensionsförmåner inom det reformerade

ålderspensionssystemet, m.m.

Det kan sålunda konstateras att nuvarande regler för avdrag på och bortfall olika socialförsäkringsförmåner olika beroende på

av är vilken typ av vård den pensionsberättigade är föremål för.

För närvarande tillämpas två olika modeller parallellt, dvs. reduktion pension

av respektive debitering av avgifter för uppehälle. Regeringen har i

propositionen med förslag till lagen garantipension prop.

om 1997/982152 anfört att det önskvärt med enhetlighet i

vore en större bestämmelserna detta område. Frågan övergång till debitering

om av avgifter för uppehälle för intagna kriminalvårdsanstalter och häkten innefattar emellertid starkt principiella till

ställningstaganden

huruvida människor som är föremål för tvångsåtgärder från samhällets sida samtidigt bör drabbas sådan debitering. Regeringen har

av en därför ansett att frågan ett med avgiftsdebitering bör bere-

om system das i samband med en mer allmän översyn hur institutionsvistelser

bör påverka socialförsäkringsfönnåner. En sådan översyn planeras för

närvarande inom Socialdepartementet. Mot denna bakgrund innehåller lagen om garantipension inte någon regel debitering avgifter

om av vid vistelse i kriminalvårdsanstalt

m.m.

Lagen om garantipension innehåller däremot,

samma sätt som nuvarande regelverk, bestämmelser reduktion pension för

om av pensionsberättigade som är häktade eller intagna i kriminalvårdsanstalt. Hittills har reduktionsreglerna omfattat endast folkpensionsförrnåner

och inte tilläggspension. Reduktionsreglema skall inte heller i framtiden komma att beröra den inkomstrelaterade pensionen, eftersom denna i än högre grad än tilläggspensionen har karaktär indivi-

av en duell rättighet. Förhållandet är emellertid enligt regeringen

ett annat när det gäller garantipensionen. Denna är att betrakta

som ett rent grundskydd. En ordning bygger garantipensionen reduceras

som att innebär att det belopp faktiskt kommer att undandras den intagne

som kommer att variera beroende på förekomsten garantipension. I

av avvaktan den planerade översynen det nuvarande regelverket

av har regeringen, och sedermera riksdagen, ansett att det bör finnas

regler om reducering garantipension grund vistelse i anstalt.

av av

17S01/1998:120

514 Samordning av efterlevandepension... SOU 1998: 120

Mot denna bakgrund har upptagits sådan regel i 4 kap. 5 § lagen

en om garantipension.

Enligt nuvarande regler skall, beskrivits i föregående avsnitt,

som avdrag ske pensionen först när intagen under hel kalender-

en en månad varit intagen i anstalt. Denna regel har emellertid rönt kritik eftersom den medför att den första dagen i månaden börjar avtjä-

som na ett straff en månad eller drabbas reducering fr.0.m.

mer av första dagen, medan den påbörjar avtjänandet den andra dagen i

som en månad får pensionen reducerad först för tiden fr.0.m. den andra avtjänandemånaden. Regeringen och sedermera riksdagen har inte funnit något skäl att behålla denna regel har administrativa

men av skäl funnit det lämpligt med regel innebär att viss tid måste

en som löpa innan garantipensionen börjar reduceras. Reducering skall därför påbörjas efter 30 dagars sammanhängande frihetsberövande, varvid liksom i dag sammanräkning skall ske antalet dagar den

en av pensionsberättigade varit häktad och intagen i kriminalvårdsanstalt.

Regeln om reduktion garantipension innebär således garanti-

av att pensionen för den som är intagen i krirninalvårdsanstalt eller är häktad skall reduceras fr.0.m. den trettioförsta dagen ett sammanhäng-

av ande frihetsberövande. I likhet med i dag skall emellertid

den pensionsberättigade ha rätt att behålla viss del pensionen för eget

en av bruk. Vid bedömningen hur stort detta belopp skall har den

av vara nu gällande nivån, cirka l 300 kr månad, tjänat riktmärke. En

per som viss justering har gjorts med hänsyn till att garantipension, till skillnad från vad som gäller för folkpension enligt nuvarande regler, skall beskattas samma sätt förvärvsinkomster. Med dessa utgångs-

som punkter har förbehållsbeloppet bestämts till belopp tillsam-

ett som mans med inkomstgrundad pension enligt lagen 1998:674 in-

om komstgrundad ålderspension uppgår till 4,5 procent prisbasbelop-

av pet per månad. För år 1998 motsvarar detta l 638 kr före skatt. På samma sätt som gäller i dag skall försäkringskassan vidare kunna medge att en nära anhörig till den pensionsberättigade får rätt att

uppbära hela eller del av den pension reducerats i anledning vis-

som av telsen på anstalt. Förutsättningen skall liksom i dag att den anhö-

vara rige är beroende av den pensionsberättigade för sin försörjning.

En person som olovligt vistas utanför anstalten skall i berört

nu avseende även i framtiden anses som alltjämt intagen i anstalten. Enligt nuvarande bestämmelser gäller emellertid härutöver särskilda regler om hur lovlig vistelse utanför anstalten skall påverka reduktionen av folkpension. Om en sådan vistelse utanför anstalten är tidsbegränsad och inte överstiger 30 dagar skall pensionen

inte räknas upp. Vid längre och tidsobegränsade perrnissioner skall emellertid uppräkning av pensionen ske enligt nuvarande regler. I lagen garantipen-

om sion har tagits in en bestämmelse med innebörden att den olovli-

som gen avvikit från anstalt eller har permission alltjämt skall

som anses

av efterlevandepension... 515

intagen i anstalt. Det har däremot inte nödvändigt ansetts att införa bestämmelser uppräkning pensionen till följd längre om av av eller tidsobegränsad vistelse utanför anstalt, eftersom denna form av permissioner i praktiken inte längre förekommer.

I lagen om garantipension har inte heller införts någon motsvarighet till nuvarande bestämmelse i 10 kap. 3 § AFL som ger möjlighet för kommun eller landsting bekostar sådan vård som som sägs i den bestämmelsen att uppbära så del pensionen stor av som svarar mot kostnaden. Bakgrunden härtill är det med

system avgiftsdebitering

som i praktiken har ersatt bestämmelsen. Den återstående för grupp vilken bestämmelsen är tillämplig de bor är som på vårdhem som avses i lagen 1967:940 angående vissa psykiskt omsorger om utvecklingsstörda. Dessa vårdhem skall, i som angetts föregående avsnitt, vara avvecklade senast den 31 december 1999. Lagen om garantipension skall träda i kraft först år 2001 och anledning har således

saknats att föra in någon bestämmelse motsvarande 10 kap. 3 § AFL i lagen om garantipension.

När det gäller försäkrade enligt AFL dömts till

som skyddstillsyn

med föreskrift särskild behandlingsplan s.k. om kontraktsvård finns enligt nuvarande bestämmelser möjlighet för den som svarar för vården att uppbära viss del sjukpenning den dömde av som är berättigad till. Motsvarande bestämmelser finns däremot inte för fall då den som berörs av institutionsvistelsen uppbär allmän pension. I propositionen med förslag till lagen garantipension uttalar regeringen om att det kan

te sig orimligt att intagen behandlingshem uppbär

en ett ograverad grundskyddspension samtidigt han eller hon tillhandahålls som en betydande del normala förnödenheter på kriminalvårdens av bekostnad. En regel om avgiftsdebitering således väl motiverad. Detta vore skulle emellertid enligt regeringen aktuellt för såväl olika former vara

av ålderspension som för förtidspension och efterlevandepension.

Dessa båda sistnämnda system är emellertid föremål för utredning. Mot bakgrund härav och då det för närvarande inte finns någon motsvarande debiteringsregel har regeringen frågan härom ansett att bör övervägas i samband med den tidigare nämnda översynen hur inav stitutionsvistelser bör påverka olika

socialförsäkringsfönnåner.

Hittills har endast berörts frågan hur ålderspensionsförrnåner

om skall påverkas att den pensionsberättigade vistas av på anstalt. Regeringen har emellertid i propositionen 1997/981111 reforrnerad om förtidspension berört frågan ersättning vid institutionsvistelm.m. om se även när det gäller personer uppbär förtidspension. Enligt som nu gällande regler påverkas utbetalningen i fonn

av folkpension av för-

tidspension på samma sätt folkpension i fonn

som av ålderspension av

att den pensionsberättigade är föremål för institutionsvistelse. I propositionen hänvisas till att det inom Socialdepartementet planeras en allmän översyn hur institutionsvistelse bör påverka socialförsäkav

516 Samordning efterlevandepension... SOU 1998: 120

ringsförmåner. Denna översyn kan beräknas avslutad innan det

vara reforrnerade systemet för förtidspension skall träda i kraft. Av den anledningen lämnas inga förslag hur förtidspension i någon form

om skall påverkas av att den pensionsberättigade är intagen i anstalt.

12.5.4 Reduktion av efterlevandepension vid

institutionsvistelse

Vårt förslag: För den är intagen i kriminalvårdsanstalt eller

som häktad skall garantipension till omställningspension, särskild efterlevandepension eller änkepension reduceras fr.o.m. den trettioförsta dagen av ett sammanhängande frihetsberövande. Garantipensionen skall därvid utges med högst ett belopp innebär att denna

som pension, tillsammans med inkomstgrundad efterlevandepension, uppgår till 4,5 procent prisbasbeloppet månad. Även den olovli-

av per som gen avvikit från anstalt eller vistas utom anstalt på grund

som av permission anses i detta sammanhang intagen.

som

Underhållsstöd till ett efterlevande barn skall inte lämnas ett

om barn sedan minst 30 dagar är föremål för vård enligt de förutsättningar som anges i 11 § i den nuvarande lagen 1996:1030 underhålls-

om stöd.

Genom ikraftträdandet av det reforrnerade ålderspensionssystemet kommer reglerna om hur institutionsvistelse skall påverka ålderspensionen att regleras särskilt i lagen garantipension. De övervägan-

om den som legat till grund för dessa regler har redovisats i föregående avsnitt. Frågan om hur institutionsvistelser skall påverka förtidspension i ett reformerat system har hittills lämnats öppen i avvaktan på den tidigare nämnda allmänna översynen hur institutionsvistelser

av skall påverka olika socialförsäkringsförmåner.

Den fråga har att pröva är förmåner till efterlevande efter

om ikraftträdandet av ålderspensionsreformen och de föreslagna,

av oss till denna reform anpassade reglerna för efterlevandepension i någon utsträckning bör påverkas att den efterlevande är intagen i krirni-

av nalvårdsanstalt eller på annat sätt är föremål för institutionsvistelse. I det följande redogör vi inledningsvis för våra allmänna utgångspunkter i denna fråga. Därefter redovisar vi våra överväganden och förslag till lösningar, först när det gäller efterlevandepension till efter-

vuxna levande och därefter när det gäller förmåner till efterlevande barn.

Som har konstaterat i de föregående avsnitten är reglerna

om reduktion av pensionsförrnåner i dag desamma oavsett det är ål-

om derspension, förtidspension eller efterlevandepension utges till

som den intagne. Samtidigt kan konstateras att reglerna i vissa avseenden skiljer sig något när det gäller möjligheten att ta ut avgift för

uppehälle för vård sjukhus eller kommunalt finansierade anstalter. Som

SOU 1998: 120 Samordning efierlevandepension... 517

uttalats i propositionen med förslag till lagen garantipension

om vore det önskvärt med en större enhetlighet mellan olika regler gäller

som avdrag och bortfall av pensionsförrnåner för dem olika

som av anledningar är föremål för vård på det allmännas bekostnad. I avvaktan på att en allmän översyn görs anser vi emellertid att det även inom

ramen för en anpassad efterlevandepensionering bör finnas regler

som innebär att efterlevandepension på sätt enligt nuvarande

samma som regler påverkas att den efterlevande är häktad eller intagen i krimi-

av nalvårdsanstalt. Vi återkommer nedan till frågan reduktion

om av pensionen vid vistelse i kommunalt finansierade vårdformer.

Efterlevandepension till skall enligt våra förslag utges

vuxna som en inkomstgrundad förmån jämte garantipension. På

en samma sätt som gäller enligt nuvarande regler, och även i framtiden skall

som gälla inom ålderspensioneringen, bör inkomstgrundad pension inte heller inom efterlevandepensioneringen beröras reduktionsregler-

na. Inkomstgrundad efterlevandepension har när den börjat uppbäras

av den efterlevande, liknande sätt inkomstgrundad ålderspen-

som sion, närmast karaktär individuell rättighet och bör därför inte kun-

av na komma i fråga för reduktion i diskuterade avseenden. Detsam-

nu ma bör gälla beträffande det tillägg för det första basbeloppets inkomster som föreslagit skall läggas till tilläggspension i form

änkepension avsnitt 11.9 och övergångsvis utgiven omställningspen-

sion och särskild efterlevandepension kapitel 16. Detta tillägg

som uppgår till 90 % av ett prisbasbelopp är att betrakta del

som en av tilläggspensionen och bör således på sätt inkomstgrundad

samma som pension i övrigt inte beröras någon reducering.

Det förhåller sig emellertid annorlunda med garantipension till omställningspension, särskild efterlevandepension och änkepension. Samtliga dessa förrnånsforrner har karaktär grundskydd och skall

av finansieras genom skattemedel. Det kan, sätt inom

samma som ålderspensioneringen, te sig orimligt att efterlevande, är intagna i

som kriminalvårdsanstalt och därigenom till viss del är försörjda,

m.m. under denna tid skall uppbära ett oreducerat skattefinansierat tillskott till en inkomstgrundad förmån. Vi att det i avvaktan på den

anser av regeringen aviserade allmänna översynen hur socialförsäkringser-

av sättningar skall påverkas vistelse i anstalt bör inom efterlevande-

av pensioneringen införas regler till sin konstruktion så långt möjligt

som har likheter med de regler skall tillämpas inom ålderspensione-

som ringen.

Vi föreslår därför att garantipension till omställningspension, sär-

skild efterlevandepension och änkepension skall reduceras i fall då

den efterlevande är intagen i kriminalvårdsanstalt eller häktad.

En vuxen efterlevande är intagen i anstalt och uppbär

som som efterlevandepension i form av garantipension bör på sätt

samma som gäller enligt nuvarande regler alltid få behålla viss del pensio-

en av

518 Samordning efterlevandepension... SOU 1998: 120

nen, det s.k. förbehållsbeloppet. Enligt 10 kap. 2 § AFL

och regeringens därtill meddelade föreskrifter gäller folkpension skall

att utges med ett belopp mot 30 % folkpensionen för ogift ål-

som svarar av derspensionär jämte pensionstillskott. Detta gäller således oberoende av vilken form av folkpension utges, vilket förefaller naturligt

som eftersom folkpension till utges med belopp inom ålders-

vuxna samma

pensioneringen, förtidspensioneringen och efterlevandepensionering-

en. Det nuvarande sambandet mellan folkpensionsförmånema kommer emellertid att upphöra i och med ikraftträdandet det reforme-

rade ålderspensionssystemet, ett nytt för system förtidspension och ett anpassat efterlevandepensionssystem. Våra förslag innebär

att garantipension till omställningspension och särskild

efterlevandepension

skall beräknas efter lägre basnivå än vad gäller inom ålders-

en som pensioneringen. Detta har, framhållit i kapitel 10, bl.a. sin

som grund i att förmånerna inom den reformerade efterlevandepensioneringen inte har till uppgift grundläggande

att garantera en försörjning utan skall enbart under viss övergångstid tillskott till den

en ge ett försörjning som den efterlevande själv står för. Även den garantipension som vi föreslagit skall utges till inkomstgrundad änkepension tilläggspension jämte ett tillägg 90 % prisbasbelopp och

om av ett för personer redan vid ikraftträdandet uppbär

som omställningspension eller särskild efterlevandepension se härom i kapitel ll och 16 är beräknad efter lägre basnivå än vad kommer

en som att gälla inom

ålderspensioneringen.

En möjlighet som har övervägt är att den lägre kompensationsnivån för garantipension inom efterlevandepensioneringen skulle innebära att det belopp skall förbehållas intagen i

som en person som är anstalt skulle sättas lägre uppbär omställningspension,

om personen särskild efterlevandepension eller änkepension än i stäl-

om personen let vore ålderspensionär. Med hänsyn till den nära förestående

översynen av hur institutionsvistelse skall påverka olika former social

av försäkringsersättningar anser vi emellertid att det för närvarande inte finns skäl att föreslå särskilda och från ålderspensioneringens garantipension avvikande regler för beräkning förbehållsbeloppet inom

efterlevandepensioneringen. Garantipension till omställningspension

och särskild efterlevandepension bör således i dessa situationer

utges med högst ett belopp tillsammans med den inkomstgrundade

som

efterlevandepensionen uppgår till 4,5 % ett prisbasbelopp må-

av per nad 1 638 kr 1998. Vad sagts bör gälla även garantipen-

som nu sion som utges till änkepension garantipension till

samt som utges efterlevande som redan vid ikraftträdandet uppbär omställningspen-

sion eller särskild efterlevandepension.

När det gäller tidpunkten för när reduceringen skall påbörjas

anser vi att de skäl ligger bakom förändringen motsvarande regel i

som av lagen om garantipension har bärkraft även när det gäller reduktion

SOU 1998: 120 Samordning efterlevandepension...

av 519

efterlevandepension. Vi föreslår således att reducering skall påbörjas

först efter 30 dagars sammanhängande frihetsberövande.

Enligt nuvarande regler möjlighet för försäkringskassa med-

ges att ge att nära anhörig som är beroende den pensionsberättigade får

av uppbära hela eller del av den pension inte skall En

som utges. motsvarande regel har tagits in i lagen garantipension. Rätten till efterle-

vandepension innefattar enligt vår bedömning inte någon försörj-

ningsgaranti det sätt som gäller beträffande grundskyddet inom

ålderspensioneringen. Efterlevandepension tillskott till

ges som ett

den egna försörjningen under övergångstid då behovet

en av ett för-

sörjningstillskott kan sägas vara särskilt stort. Efterlevandepensionen

är vidare i första hand inkomstrelaterad förmån

en och denna skall enligt vårt förslag inte påverkas den pensionsberättigade in-

av att är tagen i anstalt. Vi har mot denna bakgrund gjort bedömningen det

att inte i lagen efterlevandepension bör införas

om någon bestämmelse som ger möjlighet för anhörig att uppbära hela eller delar garanti-

av pensionen.

Bestämmelsen i 10 kap. 3 § AFL rätt för den

som ger som svarar för kostnaden för vård att i den mån regeringen så förordnar

uppbära del av pensionen som ersättning för denna kostnad har inte fått

någon

motsvarighet i lagen garantipension. Detta har,

om som redovisats i föregående avsnitt, sin grund i att regeln i praktiken med

ersatts ett system med avgiftsdebitering när det gäller

personer som är berättigade till ålderspension och vistas kommunala eller kommunfi-

som nansierade institutioner. Situationen är i detta avseende densamma

när det gäller vuxna efterlevande kan bli föremål för någon de

som av vårdformer enligt de nuvarande bestämmelserna medför

som rätt för kommun eller annan att uppbära folkpension.

Undantaget är, på sam-

ma sätt som inom ålderspensioneringen, vårdas

personer som enligt den nuvarande lagen angående vissa psykiskt utveck-

omsorger om lingsstörda. Även för

efterlevandepensioneringen gäller emellertid att

denna vårdform kommer att avvecklad före det de anpassade

vara att reglerna om efterlevandepension träder i kraft. Mot denna bakgrund

föreslår vi att bestämmelsen i 10 kap 3 § AFL inte skall föras till

över

lagen om efterlevandepension.

I prop. 1997/981151 med förslag till lagen garantipension har

även berörts frågan avgiftsdebitering för har dömts

om personer som till kontraktsvård och samtidigt uppbär pension i någon form.

som Enligt nuvarande regler föreligger rätt för den för vården

som svarar att uppbära viss del av sjukpenning den dömde är berättigad till,

som medan motsvarande möjlighet inte finns den dömde uppbär

om pension. Detta gäller oavsett den dömde uppbär ålderspension, för-

tidspension eller efterlevandepension. Med hänsyn bl.a. till

att syste-

men för förtidspension och efterlevandepension är under har

översyn regeringen ansett att frågan avgiftsdebitering bör övervägas i

om en

520 Samordning efterlevandepension...

samband med den planerade översynen socialförsäkringsersätt-

av ningar vid institutionsvistelse.

Vi delar regeringens uppfattning att regler avgiftsdebitering i

om samband med kontraktsvård rimliga även inom efterlevandepen-

vore sioneringen. Frågan om hur sådan avgift skulle utformas bör

en emellertid övervägas i samband med den beskrivna översynen.

ovan

Bampension skall enligt de av oss föreslagna reglerna utges enbart som en inkomstgrundad förmån. Det grundläggande försörjningsskyddet för efterlevande barn skall enligt våra förslag i form

ges av underhållsstöd. Ett efterlevande barn skall, på sätt barn

samma som till särlevande föräldrar, vara garanterad viss försörjning 1 173 kr

en i månaden så länge barnet är bosatt i Sverige. Den avlidne förälderns

anknytning till Sverige spelar härvid till skillnad från i dag inte

- någon roll.

I det föregående har fastslagits att inkomstgrundad efterlevandepension inte bör komma i fråga för reduktion för det fall den efterlevande vistas i anstalt. Detta gäller även såvitt avser efterlevande barn och innebär att barnpension inte skall påverkas att barnet är före-

av mål för vård i kriminalvårdsanstalt Det förhåller sig emellertid

m.m. annorlunda med underhållsstöd till efterlevande bam. Detta är på samma sätt som garantipension till vuxna efterlevande ett gmndskydd och skall finansieras genom skattemedel. När det gäller frågan hur

om underhållsstödet skall påverkas att barnet är intaget i kriminal-

av vårdsanstalt eller annat sätt är föremål för kommunalt finansierad vård kan konstateras att 11 § lagen 1996: 1030 underhållsstöd har

om i huvudsak samma innehåll som de beskrivna bestämmelserna i

ovan 10 kap. 2 och 3 AFL. Underhällsstöd skall således enligt nämnda bestämmelse inte betalas ut barnet erhåller vård på statens bekost-

om nad eller bor i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar enligt lagen 1993:387 stöd och service till vissa

om funktionshindrade eller bor i familjehem eller hem för vård eller boende inom socialtjänsten. Viss skillnad i förhållande till reglerna i 10 kap. 3 § ligger i att rätt saknas för kommunen att uppbära underhållsstödet som ersättning för kostnad för vården, vilket i vissa situationer är möjligt beträffande barnpension enligt 10 kap. 3 § AFL.

Vår allmänna utgångspunkt när det gäller utformningen regler

av för underhållsstöd till efterlevande barn har varit att förutsättningarna för att underhållsstöd skall utbetalas skall desamma oavsett

vara om rätten till underhållsstöd har sin grund i föräldrarnas skilsmässa eller särboende av annat skäl än dödsfall eller den grundas på att

om en av eller båda föräldrarna har avlidit. Vi har därför i det föregående föreslagit att flera av de bestämmelser gäller för underhållsstöd enligt

som nuvarande regler skall ges tillämplighet även för underhållsstöd till efterlevande barn, och detta bestämmelserna skiljer sig något

även om från vad som enligt nuvarande regler gäller för folkpension i form av

Samordning efterlevandepension... 521 av

barnpension. Mot denna bakgrund att den nuvarande regeln i anser ll § lagen om underhållsstöd tills vidare bör tillämpning även när ges det gäller underhållsstöd till efterlevande barn. Detta innebär vissa skillnader bl.a. såvitt avser de särskilda regler för rätt till barnpension som i dag gäller för bam i sameskola och barn i specialskola. Vidare kommer en tillämpning av en bestämmelse som motsvarar nuvarande 11 § lagen om underhållsstöd att innebära vissa skillnader när det gäller kommunens möjlighet att kunna tillgodogöra sig viss del av efterlevandeförmånen som ersättning för den vård kommunen som finansierat. Vi anser emellertid att det är angeläget att regler i samma detta avseende gäller för barn till särlevande föräldrar och för efterlevande bam, varför de beskrivna konsekvenserna får godtas tills nu vidare. Frågan om hur rätten till underhållsstöd skall påverkas att av barnet är föremål för olika fonner vård bör emellertid kunna tas av upp till förnyad prövning vid den ovan nänmda allmänna översyn som aviserats. Vi föreslår således att de nuvarande reglerna rätten till folkpenom sion i form av barnpension i 10 kap. 2 och 3 AFL inte förs över till lagen om underhållsstöd. Den nuvarande bestämmelsen i 11 § denna lag bör i stället ges tillämplighet även när det gäller underhållsstöd till efterlevande bam. Vi har när det gäller efterlevande föreslagit att den efterlevuxna vande vid reducering av garantipensionen alltid, på sätt samma som gäller enligt nuvarande regler och föreslagits inom ålderspensiosom neringen, skall ha rätt att behålla ett visst belopp för sina personliga behov. När det gäller efterlevande bam finns enligt nuvarande regler i 10 kap. 2 § tredje stycket AFL inte rätt till något förbehållsbelopp när pensionen dras grund av att barnet vistas i anstalt. Detsamma gäller beträffande underhållsstöd för barn till särlevande föräldrar enligt 11 § lagen om underhållsstöd. Enligt vår uppfattning saknas det mot denna bakgrund skäl att föreslå regler innebär att barnet nu som får behålla en viss del av underhållsstödet för del i samband med egen en anstaltsvistelse m.m. Frågan kan emellertid, på samma sätt som nämnts ovan beträffande utformningen av reduktionsregeln som sådan, komma att tas upp till förnyad prövning i samband med den aviserade översynen av hur socialförsäkringsersättningar skall påverkas av anstaltsvistelse m.m. När det gäller frågan om hur länge anstaltsvistelsen skall ha varat för att en indragning av underhållsstödet skall bli aktuell gäller enligt 11 § lagen om underhållsstöd i dess nuvarande lydelse att underhållsstöd inte skall lämnas för sådan kalendennånad då barnet under hela månaden varit föremål för vård i de enligt paragrafen angivna formerna. Enligt vår uppfattning har emellertid de argument legat till som grund för att denna utformning av regeln frångåtts inom ålderspensioneringen bärkraft även när det gäller underhållsstödet. Det är inte

522 Samordning efterlevandepension...

av SOU 1998: 120

rimligt att underhållsstödets storlek skall beroende

vara av när under en kalendermånad barnet påbörjar sin anstaltsvistelse. Vi har

när det gäller motsvarande bestämmelse för efterlevande

vuxna föreslagit att reducering av garantipensionen skall ske efter trettio

dagars sammanhängande vistelse i anstalt, dvs. fr.0.m. den trettioförsta

dagen. Vi föreslår att utbetalning underhållsstöd skall

av påverkas fr.0.m. samma tidpunkt.

12.6 2 6 §

Överledanderegelni kap. lagen

1998:702 om garantipension, m.m.

12.6.1¶Inledning

I samband med ikraftträdandet den 1 januari 1993

av reglerna om viss tids bosättning eller visst antal år med intjänade

ATP-poäng som förutsättning för rätt till oavkortad folkpension infördes

m.m. särskilda bestämmelser, s.k. överledanderegler, innebär

som att en efterlevan-

des folkpension i form ålderspension

av i vissa fall kan beräknas grundval av den avlidnes bosättningstid eller år

med tillgodoräknade pensionspoäng för ATP detta leder till för den efterlevande

om ett förmånligare resultat. En sådan möjlighet föreligger i de fall

då den efterlevande omedelbart före

ålderspensioneringen vid fyllda 65 år

uppburit hel särskild efterlevandepension hel

eller förtidspension. Den pensionsberättigade kan då få sin

folkpension i form av ålderspension beräknad grundval den avlidnes

av bosättningstid om det

är förrnånligare. En motsvarande möjlighet gäller även för kvinna

en som är född år 1944 eller tidigare och med stöd de

som av Övergångs-

visa bestämmelserna änkepension uppburit

om folkpension i form av

änkepension. Detsamma gäller i fråga ålderspension till

om en efterlevande kvinna är född år 1944 eller tidigare

som och som är 65 år eller äldre när maken avlider då skulle ha varit berättigad

samt till folkpension i form av änkepension hon vid tidpunkten för döds-

om fallet inte hade uppnått 65 års ålder. Kvinnor i den

nu nämnda ålderskategorin som har rätt till tilläggspension i form änkepension

av har vidare enligt punkten 6 i övergångsreglerna till lagen 1992:

1277 om ändring i lagen allmän försäkring rätt få sin

om att ålderspension från

folkpensioneringen beräknad grundval den avlidne

av mannens ATP-poäng. För kvinnor är födda år 1945 eller

som senare och som i samband med ålderspensioneringen uppbär enligt

änkepension över-

gångsbestämmelsema finns emellertid inte några motsvarande möj-

ligheter. Det är sålunda utan betydelse när änkepensionen till

dessa

kvinnor beviljats.

Samordning ejfterlevandepension... 523 av

Syftet med de nu beskrivna s.k. överledandereglema är bl.a. att en efterlevande inte skall få sänkt folkpension vid övergången till ålderspension grund ändrad andelsberäkning. I de fall avlider av mannen efter det att änkan börj at uppbära ålderspension torde syftet med egen

införandet av överledanderegeln i övergångsbestämmelsema ha varit

att garantera kvinnan minst andel folkpension vid beräkning samma av hennes egen ålderspension den legat till grund för beräksom som

ningen av mannens ålderspension från folkpensioneringen före döds-

fallet. I nuvarande system grundskyddet för ålderspension, förtidsryms pension och efterlevandepension inklusive änkepension inom folkpensioneringen och är utformat efter i huvudsak identiska principer. Detta är emellertid ett förhållande inte kommer bestående som att vara efter år 2000. Grundskyddet inom ålderspensioneringen kommer i samband med det reformerade ålderspensionssystemets ikraftträdande att rymma endast grundskydd för ålderspensionärer. Denna grundskyddsmodell skiljer sig avsevärt från den grundskyddskonstruktion som enligt antagna riktlinjer skall finnas för ett reformerat förtidspensionssystem. Enligt riktlinjerna skall detta grundskydd till sin storlek vara avhängigt endast av den försäkrades ålder och det skall kunna utbetalas så länge som den försäkrade är bosatt i Sverige. Något krav på viss tids bosättning i Sverige för oavkortat grundskydd är inte avsett. Inte heller har det förutsatts att det skall finnas någon motsvarighet till nuvarande överledanderegel i AFL såvitt gäller övergången

från förtidspension till ålderspension.

Enligt nuvarande regler finns även överledanderegel i 5 kap. en 11 § AFL som tar sikte övergång från förtidspension till efterlevandepension. Om den avlidne vid tidpunkten för dödsfallet uppbar folkpension i form hel förtidspension, beräknas efterlevandepenav sionen på grundval bosättningstid förtidspensionen, av samma som

om det är förmånligare.

12.6.2 Överledanderegleri ett anpassat efterlevande-

pensionssystem

Vårt förslag: De s.k. överledandereglema i 2 kap. 6 § lagen 1998:702 om garantipension och 5 kap. 8§ tredje stycket lagen 1962:381 allmän försäkring AFL skall avskaffas för framtiden om såvitt avser överledande från efterlevandepension till garantipension och folkpension i form av ålderspension. För dem är födda år som 1937 eller tidigare och vid ikraftträdandet det anpassade efsom av terlevandepensionssystemet år 2001 uppbär antingen folkpension i form av hel särskild efterlevandepension eller i form änkepension av och beträffande sistnämnda kategori tillhör den änkor grupp som enligt dagens regler kan komma i fråga för tillämpning Överledanav

524 Samordning efterlevandepension...

deregeln skall emellertid överledandereglema tillämpas även efter år 2000 enligt samma förutsättningar i dag. Detsamma skall gälla

som för efterlevande vid ikraftträdandet uppbär folkpension i form

en som av ålderspension som har beräknats med stöd överledanderegeln.

Överledanderegeln i punkten 6 i övergångsbestämmelsema till la-

gen 1992:1277 ändring i lagen allmän försäkring skall

om om avskaffas för framtiden.

Överledanderegeln i 5 kap. 11 § andra stycket AFL skall avskaffas

för framtiden. Bestämmelsen skall emellertid efter ikraftträdandet

av våra förslag tillämpas vid beräkning 90 %-tillägg och garanti-

en av pension till änkepension, omställningspension och särskild efterle-

vandepension i de fall rätten till pension grundar sig dödsfall

ett som har inträffat före ikraftträdandet.

Som redovisats ovan kommer ålders-, förtids- och efterlevandepensioneringens grundskydd framöver, till skillnad från i dag, regleras

att i olika regelsystem och med delvis väsentligt olika konstruktioner.

Det finns därför anledning att närmare överväga de överledande-

om regler som vi redovisat i det inledande avsnittet skall finnas kvar

i ett

reformerat ålderspensionssystem.

Den nuvarande regeln i 5 kap. 8 § tredje stycket AFL har i samband med utfominingen garantipensionen inom

av ålderspensioneringen

överförts till lagen 1998:702 garantipension 2 kap. 6 § i

om avvaktan vilka regler kommer gälla för grundskyddet i för-

som att

tids- och efterlevandepensioneringama. Lagen garantipension

om gäller för födda år 1938 eller Bestämmelsen i 5 kap.

personer senare. 8 § tredje stycket AFL skall emellertid enligt Övergångsbestämmelser

till lagen 1998:704 ändring i lagen 1962:381 allmän för-

om om säkring gälla även efter ikraftträdandet såvitt födda år

avser personer 1937 eller tidigare. Reglerna innebär efterlevande omedel-

att en som bart före den kalendermånad då han eller hon fyller 65 år uppbär hel

särskild efterlevandepension skall, det är förmånligare be-

om än en räkning på grundval försäkringstid för garantipension,

av egen som sådan försäkringstid tillgodoräknas den bosättningstid

som legat till grund för beräkningen den särskilda efterlevandepensionen. Det-

av samma skall gälla för beräkning garantipension till änka

av en som är född år 1944 eller tidigare och enligt nuvarande övergångsregler

som uppbär folkpension i form änkepension omedelbart före övergång-

av en till ålderspension vid fyllda 65 år. Även änka, född år

en som är 1944 eller tidigare och som är 65 år eller äldre när maken avlider

samt då skulle ha haft rätt till folkpension i form änkepension med stöd

av av övergångsreglerna om hon vid tidpunkten för dödsfallet inte hade uppnått 65 års ålder, har rätt få sin folkpension i form ålders-

att av pension beräknad grundval den avlidne bosättningstid.

av mannens En efterlevande får alltså i dessa situationer tillgodoräkna sig den

Samordning av efterlevandepension... 525

avlidnes bosättningstid som försäkringstid för garantipension i stället för sin egen försäkringstid om detta leder till ett förmånligare resultat. Som beskrivits i avsnitt l2.6.l kan vidare kvinnor som är födda år 1944 eller tidigare och som har rätt till tilläggspension i form av änkepension få sin folkpension i form av ålderspension beräknad på grundval av det antal år som den avlidne mannen tillgodoräknats ATP-poäng vid beräkningen av tilläggspensionen i form av änkepension. Någon motsvarighet till denna regel har inte upptagits i lagen om garantipension. Det förhållandet att den efterlevande uppbär änkepension från tilläggspensioneringen kommer alltså inte, såsom reglerna i lagen om garantipension är utformade, att leda till att garantipension beräknas på grundval av samma antal år med ATP-poäng som änkepensionen. Regeln har inte heller fått någon motsvarighet i lagen om inkomstgrundad ålderspension när det gäller beräkningen av det folk-

pensionstillägg som skall läggas till tilläggspensionen som kompen-

sation för det första basbeloppets inkomster. Visserligen skulle det kunna hävdas att överledanderegeln i 2 kap. 6 § lagen om garantipension skulle kunna finnas kvar endast för övergång från hel särskild efterlevandepension eller änkepension till reformerad ålderspension, eftersom grundskydden i respektive pensionssystem har till sin utformning vissa likheter. Motsvarande likheter finns däremot inte mellan den föreslagna garantinivån inom förtidspensioneringen och ålderspensioneringens garantipension. Detta skulle i viss mån kunna tala för ett bibehållande överledanderegeln av i de fall den efterlevande omedelbart före ålderspensioneringen uppbar särskild efterlevandepension eller änkepension. Det kan dock te sig märkligt att ha kvar regler när det gäller övergången från viss efterlevandepension till ålderspension men inte för de rimligen mer

vanliga fallen övergång från förtidspension till ålderspension.

av Vi har också när det gäller den särskilda efterlevandepensionen ifrågasatt om denna hör hemma i ett efterlevandepensionssystem. Vår uppfattning i denna fråga är att denna förmån egentligen borde avskaffas och att de problem som i dag kvalificerar för rätt till denna förmån borde handhas inom arbetslöshetsförsäkringen eller snarare genom andra arbetsmarknadsmässiga åtgärder. Eftersom vi har funnit att det ligger utanför vårt uppdrag att föreslå en sådan lösning har vi dock avstått från att göra detta se avsnitt 10.4.4. Det kan emellertid ifrågasättas om det utöver möjligheten att uppbära särskild efterlevandepension skall finnas en regel som ger den efterlevande förmånen av att kunna få sin egen ålderspension baserad på den avlidnes anknytning till Sverige i form av försäkringstid även efter det att rätten till särskild efterlevandepension upphört. I detta sammanhang bör även beaktas att vi såvitt gäller garantipensionen inom efterlevandepensioneringen, till skillnad från vad som beslutats beträffande garantipensionen till ålderspension, stannat för

526 Samordning efterlevandepension...

av SOU 1998: 120

att föreslå intj änandeperiod för en försäkringstid som överensstämmer

med nuvarande regler. Detta innebär sålunda perioden fr.o.m. att 16

t.0.m. 64 års ålder beaktas för tillgodoräknande

av försäkringstid.

Inom ålderspensioneringen skall

försäkringstid för garantipension till

ålderspension tillgodoräknas den

pensionsberättigade enbart fr.o.m.

25 t.0.m. 64 års ålder. Endast i de fall den försäkrade haft pensions-

grundande inkomster eller pensionsgrundande

belopp för förtidspen-

sion uppgått till minst som ett inkomstbasbelopp år skall försäkper ringstid tillgodoräknas den

pensionsberättigade fr.o.m. 16 t.0.m. 24

års ålder. Inom båda skall systemen fortsättningsvis krävas 40 års

försäkringstid för rätt till oavkortad garantipension. Detta innebär

således att det inom

efterlevandepensioneringen kommer att finnas

något förmånligare beräkning

av försäkringstid för rätt till oavkortat

grundskydd än inom ålderspensioneringen, eftersom valt att föreslå

en längre intjänandeperiod. Detta

torde i sin tur kunna medföra större

ekonomiska överföringseffekter till

ålderspensioneringens grund-

skydd än vad är fallet enligt som nuvarande reglering, överleom en danderegel motsvarande bestämmelsen i 2 kap. 6 § lagen om garanti-

pension bibehålls.

Med hänsyn till det anförda samt även med beaktande att efterav

levandepensioneringens och ålderspensioneringens grundskyddsmo-

deller framöver, till skillnad från i dag, såväl lagtekniskt finansiesom ringsmässigt kommer att helt skilda det inte vara anser påkallat

att i ett framtida system bibehålla

en överledanderegel motsvarande

den i 2 kap. 6 § lagen om garantipension. Vi föreslår därför att reglerna i 2 kap. 6 § lagen om garantipension och 5 kap. 8 § tredje stycket AFL skall avskaffas för framtiden.

Nästa fråga är då det är lämpligt om att ha kvar den överledandere-

gel som avser 40-delsberäkning folkpension

av i form av ålderspension för den äldre kategori änkor enligt Övergångsbestämmelser

som till 5 kap. AFL kan komma i fråga för en tillämpning av den. Motsva-

rande möjlighet har överförts till lagen om garantipension. Vi har i

andra sammanhang strävat efter att skapa ett system för just dessa

änkor nettoutfall som ger samma som nuvarande bestämmelser ger. Detta skulle möjligen tala för alltjämt bevara att en dylik bestämmelse

för dessa situationer.

Å andra sidan är det enligt vårt fönnenande mindre

lämpligt att ha

kvar överledanderegeln enbart för änkor i de

åldersgrupper för vilka

den enligt nuvarande regler är tillämplig, dvs. änkor som är födda år

1944 eller tidigare. Dessutom är de kvinnor, som är födda år 1944

eller tidigare och kan bli som berättigade till änkepension och som

alltså kan komma i fråga för överledanderegeln, i flertalet fall berätti-

gade även till änkepension från

tilläggspensioneringen efter fyllda 65

år, något inte är fallet som för de efterlevande som före ålderspensio-

neringen uppbär hel särskild efterlevandepension. Dessa änkor har

Samordning av efterlevandepension... 527

sålunda även efter övergången till ålderspension i många fall rätt till änkepension. Med hänsyn härtill kan det enligt vår uppfattning inte anses föreligga ett särskilt uttalat behov av det extra skydd som den nu diskuterade överledanderegeln ger. Vi föreslår därför att överledanderegeln skall avskaffas även såvitt den kategori änkor avser som den enligt nuvarande bestämmelser har tillämpning för. I detta sammanhang måste ställning även tas till avskaffandet om av regeln skall gälla fullt ut beträffande även dem som redan beviljats efterlevandepension men som ännu inte börjat uppbära egen ålderspension samt för dem som redan fått sin egen ålderspension beräknad i enlighet med överledanderegeln. Efterlevande som redan vid ikraftträdandet år 2001 har fyllt 65 år och således börjat eller kunnat börja uppbära egen ålderspension bör enligt vår uppfattning inte efter ikraftträdandet anpassade efterleav vandepensionsregler få sin ålderspension sänkt grund ändrade av andelsberäkningar. Denna uppfattning har legat till grund för vårt ställningstagande även när det gäller beräkning garantipension och av av 90 %-tillägg till änkor som uppbär änkepension vid ikraftträdandet av våra förslag och till efterlevande vid motsvarande tidpunkt som uppbär särskild efterlevandepension enligt gällande regler. Vi har nu för dessa kategorier efterlevande föreslagit särskilda övergångsregler som innebär att de vid beräkningen av 90 %-tillägget och garantipensionen får tillgodoräkna sig samma andel 30- eller 40-delar som de skulle haft rätt till enligt nuvarande regler för folkpension. Mot denna bakgrund föreslår att personer, med stöd överledanderegeln som av har fått sin ålderspension från folkpensioneringen beräknad grundval av den avlidnes bosättningstid, även efter ikraftträdandet av våra förslag skall kunna få ålderspension beräknad ifrågavamed stöd av rande regel. Även beträffande dem år 2001 uppbär hel särskild efterlevansom depension eller änkepension och som i övrigt tillhör den kategori som kan komma i fråga för överledanderegeln enligt nuvarande bestämmelser kan det anses mindre lämpligt att omedelbart avskaffa denna regel, i vart fall såvitt avser den äldre kategorin efterlevande. Ett sådant omedelbart avskaffande av överledanderegeln skulle dessutom kunna leda till spekulationer inom systemet, bl.a. om i vilket skede det skulle vara mest fördelaktigt att börja uppbära ålderspension. Personer som är födda år 1938 eller senare kan börja uppbära ålderspension först fr.o.m. 1999. Personer i dessa åldersgrupper kan emellertid fr.o.m. den l januari 1999 inte 40-delsberäknad folkpengöra uttag av sion före 65 års ålder. Dessa personer kan således inte före ikraftträdandet av våra förslag göra uttag folkpension i form av ålderspenav sion som har beräknats på grundval av bosättningstid. De kommer dock att kunna göra uttag av folkpension beräknad på grundval av antal år med ATP-poäng SO-delsberäknad folkpension. Personer som

528 Samordning efterlevandepension... av

är födda år 1937 eller tidigare kommer emellertid även efter den 1

januari 1999 att kunna göra folkpension uttag av beräknad på grund-

val av bosättningstid. Av denna anledning

har vi stannat för att föreslå

att överledanderegeln alltjämt skall gälla för efterlevande födsom är

da år 1937 eller tidigare och som den 1 januari 2001 uppbär antingen

folkpension i form hel särskild efterlevandepension

av eller i form av

änkepension. Utan sådan särbestämmelse för

en denna åldersgrupp

skulle efterlevande uppbär särskild

som efterlevandepension eller

änkepension i samband med de föreslagna reglernas ikraftträdande år

2001 kunna göra förtida uttag ålderspension i syfte av egen att komma

i åtnjutande fördelarna med av överledanderegeln innan den avskaf-

fas. För personer som är födda år 1938 eller senare bör regeln däremot

inte kunna tillämpas även om de vid ikraftträdandet år 2001 uppbär

särskild efterlevandepension eller änkepension.

Enligt nuvarande regler kan överledanderegeln

tillämpas även vid beräkning av ålderspension till kvinna född år

en som är 1944 eller

tidigare och blir änka efter 65 års ålder.

som En förutsättning härför är

att hon hade varit berättigad till folkpension i form av änkepension

om hon inte hade fyllt 65 år vid dödsfallet. Vi har inte funnit skäl att

föreslår att sådan möjlighet skall finnas en kvar efter ikraftträdandet

av våra förslag. En förutsättning för att överledanderegeln skall kunna

tillämpas även efter denna tidpunkt i de fall kvinnan har fyllt 65 år

kommer med vårt förslag kvinnan att vara att uppbär ålderspension

som redan är beräknad med stöd denna

av överledanderegel. Enligt punkten 6 i övergångsbestämmelsema till

lagen 1992:1277

om ändring i lagen om allmän försäkring kan kvinna en som uppbär

tilläggspension i form änkepension av få sin folkpension i form av ålderspension beräknad på grundval den avlidne av mannens antal år

med ATP om detta är fördelaktigare än en beräkning på grundval av

de år för vilka hon själv har

tillgodoräknats pensionspoäng för ATP

eller bosättningstid. Vi har övervägt i vilken

omfattning denna regel

bör få en motsvarighet i

ett anpassat efterlevandepensionssystem.

Kvinnor som är födda år 1938 eller kommer senare efter ikraftträdan-

det inte att ha rätt till folkpension i form

av ålderspension utan kom-

mer i stället att berättigade till garantipension. vara Denna kommer att

vara beräknad enbart på grundval av bosättningstid och inte i förhål-

lande till år med ATP-poäng. Frågan

om hur grundskyddet för personer som är födda år 1937 eller tidigare skall utformas övervägs för

närvarande av Utredningen utformning garantipension om av för ål-

derspensionärer födda år 1937 eller tidigare Dir. 1997:149. Grund-

skyddet inom ålderspensioneringen och efterlevandepensioneringen

kommer således i framtiden regleras att genom olika system. Mot

denna bakgrund vi, på anser samma sätt som när det gäller de ovan

diskuterade överledandereglema,

att det i framtiden inte bör finnas

möjlighet att lägga tid legat till för som grund beräkning tilläggsav

Samordning efterlevandepension... 529 av

pension i form av änkepension till grund för beräkningen folkpenav sion i forrn av ålderspension. Den nuvarande bestämmelser i punkten 6 bör således avskaffas för framtiden. Lagen om garantipension träder i kraft den 1 januari 2001 och omfattar personer som är födda år 1938 eller Personer i dessa senare. årsklasser kommer emellertid att kunna göra förtida uttag åldersav pension före år 2001. Denna ålderspension kommer då att bestå av tilläggspension och 30-delsberäknad folkpension inte folkpenmen av sion beräknad efter bosättningstid. Fr.o.m. år 2001 fram till den tidpunkt då personer i de aktuella åldersgruppema fyller 65 år kan uttag göras av kvotdelsberäknad inkomst- och tilläggspension inte men av garantipension. I tilläggspensionen ingår då ett tillägg för den 30desberäknade folkpensionen, dvs. kompensation för det första basen beloppets inkomster. I lagen inkomstgrundad ålderspension har om det inte införts någon bestämmelse motsvarande den i punkten 6 till de nuvarande övergångsbestämmelsema. Beräkningen folkpenav sionstillägget skall således ske på grundval den pensionsberättigaav des egna år med pensionspoäng och inte på grundval tidigare av en avliden makes. Personer som är födda år 1937 eller tidigare omfattas inte av lagen om garantipension. Dessa kan göra så personer uttag av väl tilläggspension som 30- eller 40-delsberäkad folkpension före den 1 januari 2001. Även när det gäller i dessa årsklasser personer skall folkpensionens grundbelopp eller del denna fr.o.m. den l januari av 2001 läggas till som en del av tilläggspensionen för att därvid erhålla vad som faktiskt är den inkomstgrundade ålderspensionen. Frågan om hur ett sådan folkpensionstillägg skall andelsberäknas i förhållande till den pensionsberättigades år med intjänade pensionspoäng eller bosättningstid skall emellertid enligt vad uttalats i som prop. 1997/98: 151 lösas i anslutning till arbetet inom Utredningen överom gångsvis garantipension för är födda år 1937 eller tidipersoner som gare. Vårt förslag innebär att överledanderegeln i punkten 6 avskaffas fr.o.m. den 1 januari 2001. Vi föreslår inte några särskilda övergångsregler till detta avskaffande. I lagen om inkomstgrundad ålderspension har inte införts någon motsvarighet till övergångsregeln i punkten 6 som innebär att folkpensionstillägget skulle kunna beräknas grundval av en tidigare avliden makes antal år med pensionspoäng för ATP. Enligt vår uppfattning skulle det kunna diskuteras att kvinnor vid som ikraftträdandet uppbär folkpension är beräknad på grundval som av en avliden makes antal år med pensionspoäng skall få tillgodoräkna sig samma antal 30-delar vid beräkningen av folkpensionstillägget efter ikraftträdandet. Med hänsyn till att ett sådant ställningstagande måste anses vara en utpräglad ålderspensionsfråga och eftersom regel en av diskuterat innehåll inte införts i samband med konstruktionen beav stämmelserna om beräkning av folkpensionstillägg i lagen inom

530 Samordning efterlevandepension...

av SOU 1998: 120

komstgrundad ålderspension eller i lagen införande

om av denna lag har vi ansett att det inte ankommer lägga fram

oss att några lagförslag i denna del. Frågan skulle dock kunna på i

prövas nytt anslutning till beredningen de förslag Utredningen av som om den övergångsvisa

garantipensionen kommer att lägga fram.

Som vi beskrivit inledningsvis i avsnitt l2.6.1 finns det enligt

nuvarande regler även en bestämmelse överledande försäkringstid

om av

från förtidspensioneringen till

efterlevandepensioneringen. Om den

avlidne vid tidpunkten för dödsfallet uppbar folkpension i form

av hel

förtidspension beräknas efterlevandepensionen grundval

av samma

bosättningstid som förtidspensionen det är förmånligare. Detta

om kan inträffa t.ex. den avlidne vid tidpunkten för

om förtidspensione-

ringen hade bott i Sverige så länge han eller hon kunde

att tillgodoräknas framtida bosättningstid fullt för tiden fr.0.m.

ut pensionsfallet t.o.m. det år han eller hon fyllde 64 år. Om sedan under

samma person tiden efter förtidspensioneringen fram till dödsfallet

bott utomlands under en längre tid skulle det kunna inträffa

att en beräkning av framtida bosättningstid från dödsfallet till det år

64-årsdagen inträffar

skulle ge ett sämre resultat än det legat till

som grund för beräkningen

av förtidspension. Den efterlevande skall i sådan situation få till-

en godoräkna sig den bosättningstid legat till

som grund för förtidspensionsberäkningen. En förutsättning är dock den avlidne uppbar hel

att förtidspension vid tidpunkten för dödsfallet.

Det kommer efter år 2000 inte finnas

att ett system där grundskyd-

det för ålderspension, förtidspension och efterlevandepension är ut-

format efter i huvudsak identiska principer.

Den grundskyddsmodell som enligt antagna riktlinjer skall finnas i reformerat

ett förtidspen-

sionssystem skiljer sig avsevärt från såväl grundskyddet inom ålders-

pensioneringen från det grundskydd vi föreslår skall finnas

som inom efterlevandepensioneringen. Mot denna bakgrund och med hänsyn till

de förslag vi i övrigt lämnat beträffande möjligheten

till överledande

av försäkringstid från efterlevandepensioneringen till ålderspensione-

ringen föreslår att den nuvarande bestämmelsen

i 5 kap. 11 § andra stycket AFL avskaffas för framtiden. Den bör emellertid kunna till-

lämpas även efter ikraftträdandet den efterlevande

om vid denna tidpunkt uppbär efterlevandepension på grund dödsfall inträf

av ett som fat före ikraftträdandet och denna pension beräknad

är med stöd av

ifrågavarande regel.

Utbetalning efterlevandepension, m.m. 531

13 av

Utbetalning efterlevandepen-

sion, m.m.

13.1¶Ansökan om

efterlevandepension

Vårt förslag: Efterlevandepension betalas ut efter ansökan. Ansökan skall vara skriftlig och lämnas in till den allmänna försäkringskassan. Uppgifter om faktiska förhållanden skall lämnas på heder och

samvete, om inte särskilda skäl talar emot det.

Pension utges fr.o.m. den månad då den försäkrade har avlidit eller, om han eller hon vid sin död uppbar förtids- eller ålderspension, fr.o.m. månaden efter den då dödsfallet inträffade. Efterlevandepension till vuxna efterlevande får inte betalas ut för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden. Bampension får betalas ut för längst två år före ansökningsmånaden och underhållsstöd

för längst en månad före ansökan.

Enligt nuvarande regler skall den önskar pension ansöka detta

som om hos den allmänna försäkringskassan. Denna regel för

är gemensam samtliga former av pension i lagen 1962:381 allmän försäkring

om AFL. När det gäller ålderspension finns härutöver bestämmelser om att försäkringskassan i vissa fall kan besluta utbetalning hel

om av sådan pension fr.o.m. 65 års ålder utan att den pensionsberättigade ansökt om det. Detta sker t.ex. när den pensionsberättigade har tillgodoräknats minst 30 år med pensionspoäng för allmän tilläggspension eller om den försäkrade närmast före den månad då han eller hon fyllde 65 år uppbar hel särskild efterlevandepension beräknad grundval av 40 års bosättningstid.

Utbetalning av ålderspension skall i det refonnerade pensionssystemet som huvudregel ske efter ansökan. Detta gäller såväl beträffan-

de inkomstgrundad ålderspension garantipension till sådan

som pension. Till skillnad från vad som gäller enligt reglerna i ATP-systemet kommer det inte att finnas möjlighet att betala ut ålderspension utan ansökan i samma omfattning som gäller enligt nuvarande regler. Detta hänger samman med den flexibilitet i uttaget ålderspension det

av som refonnerade systemet skall inrymma samtidigt det inte skall fin-

som nas någon övre åldersgräns för hur länge pensionsrätt skall kunna

m.m.

tjänas in. Möjligheten att betala ut ålderspension utan ansökan kommer i realiteten att vara begränsad. Inkomstgrundad ålderspension skall betalas ut senast fr.0.m. den månad då den pensionsberättigade fyller 70 år han eller hon inte har begärt annat. Utbetalningen skall

om emellertid alltid grundas ansökan och försäkringskassan har

därför ålagts en utredningsskyldighet när det gäller pensionsberättiga-

de som senast tre månader före den månad de fyller 70 år inte har ansökt om uttag av ålderspension. Samma regler skall gälla beträffande utbetalning av garantipension.

För att efterlevandepension skall betalas ut krävs enligt nuvarande regler i princip alltid att en ansökan härom görs till den allmänna försäkringskassan. Detsamma skall gälla i ett anpassat system. Uppgifter om faktiska förhållanden skall, på sätt gäller enligt

samma som nuvarande regler, lämnas heder och samvete. Undantag från kravet på ansökan görs enligt nuvarande regler i det fallet att den efterlevande har beviljats särskild efterlevandepension för begränsad tid och

en denna tid skall förlängas. Detsamma bör gälla enligt de före-

av oss slagna reglerna.

Enligt nuvarande regler i AFL finns vidare bestämmelse

en om att försäkringskassan får betala ut pension utan ansökan från den

pensionsberättigade om ett statligt eller kommunalt personalpensionsorgan begär det. Utbetalning allmän pension och statlig eller kom-

av munal avtalspension sker då utbetalningstransaktion.

genom samma Någon motsvarande regel har inte införts i det refonnerade ålderspen-

sionssystemet.

När det gäller frågan om försäkringskassan även i framtiden skall

kunna betala ut efterlevandepension efter framställning statligt

av ett och kommunalt personalpensionsorgan saknas det enligt vår uppfattning skäl att göra andra överväganden än vad gjorts inom

som ramen för det reforrnerade ålderspensionssystemet. En regel diskuterat

av nu innehåll bör således inte införas i lagen efterlevandepension.

Efterlevandepension skall enligt nuvarande regler utbetalas fr.0.m. den månad då den försäkrade avlidit eller, han eller hon vid sin

om död uppbar ålderspension eller förtidspension, fr.0.m. månaden efter den då dödsfallet inträffade. Detta bör gälla även för utbetalning

av efterlevandepension enligt anpassade regler.

Enligt nuvarande regler gäller att pension inte får utbetalas för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden. Denna regel kommer, såvitt gäller utbetalning ålderspension enligt ATP-

av systemet, att ändras fr.0.m. den 1 januari 1999. Möjligheten få

att ålderspension utbetald för tid före ansökan skall fr.0.m. denna tidpunkt avskaffas. Någon sådan möjlighet skall inte heller finnas i det reforrnerade ålderspensionssystemet när reglerna utbetalning

om enligt detta system träder i kraft den l januari 2001. Bakgrunden till förändringarna är att regeln inte fyller någon funktion eftersom såväl

Utbetalning av efterlevandepension, m.m. 533

reforrnerad ålderspension som ATP-baserad ålderspension är försäkringsmässigt beräknad på så högre årlig ålsätt att ett sent uttag ger derspension och därmed, i genomsnitt, samma livspension som vid ett tidigt uttag. Ålderspension skall således få betalas ut tidigast fr.o.m. månaden närmast efter ansökningsmånaden. Både när det gäller reforrnerad ålderspension från fördelningssystemet och ATP-baserad pension görs emellertid undantag för den som uppbär förtidspension eller särskild efterlevandepension. Ålderspension skall i sådana situationer alltjämt kunna utbetalas för tid före ansökningsmånaden. Bakgrunden härtill är att försäkringskassans utredningsskyldighet i frågan om den pensionsberättigade vill senarelägga sitt pensionsuttag bör inträda redan den månad den försäkrade fyller 65 år. Förtidspension och särskild efterlevandepension utges t.o.m. månaden före den månad då den pensionsberättigade fyller 65 år. För att den pensionsberättigade inte under några månader skall stå utan pension skall möjligheten att kunna betala ut pension retroaktivt alltjämt kvarstå i dessa situationer. Förhållandena ter sig emellertid annorlunda när det gäller frågan om behovet av att kunna betala ut efterlevandepension för tid före ansökningstidpunkten. Det argument som anförts inom ålderspensioneringen om att ålderspensionen är försäkringsmässigt bestämd är inte relevant när det gäller beräkning efterlevandepension. Sådan av pension kan enligt vår uppfattning inte betraktas som intjänad utan beräknas grundval av ett visst beräkningsunderlag först då frågan om rätt till efterlevandepension uppstår, dvs. vid ansökan. Efterlevandepensionen utges sedan under viss tid räknat från dödsfallet och inte från ansökningsdatumet. Om möjligheten till viss retroaktiv utbetalning inte skulle finnas, skulle reglerna innebära att den efterlevande omedelbart i anslutning till dödsfallet skulle tvungen att ansöka vara om efterlevandepension för att kunna uppbära en sådan förmån under den tid som bestämmelserna ger möjlighet till. Detta skulle också innebära att efterlevandepension inte skulle kunna utges förrän fr.o.m. månaden efter dödsfallet eftersom det för att sådan pension skulle kunna utges fr.o.m. den månad då dödsfallet inträffar skulle krävas att ansökan gavs månaden före denna. Av nämnda skäl bör det, till nu skillnad från vad som kommer att gälla inom ålderspensioneringen, även i framtiden finnas möjlighet att betala ut efterlevandepension retroaktivt. När det gäller efterlevandepension till vuxna får sådan pension enligt nuvarande regler inte betalas ut för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningstidpunkten. Motsvarande tidsperiod är när det gäller barnpension två år. Det saknas enligt vår uppfattning skäl att föreslå att några andra regler skall gälla inom den anpassade efterlevandepensioneringen. Vi föreslår således att de nuvarande reglema överförs oförändrade till den föreslagna lagen om efterleav oss vandepension.

534 Utbetalning efterlevandepension,

av m. m.

Även underhållsstöd till efterlevande barn bör kunna utbetalas för tid före ansökningstidpunkten. Underhållsstöd kan enligt nuvarande bestämmelser inte utges för längre tid tillbaka månad än en före ansökan. Detta bör gälla även för underhållsstöd enligt vårt

som förslag

skall betalas ut till efterlevande bam. Bakgrunden härtill är, som vi berört i avsnitt 9.5.5, att underhållsstöd, enligt vårt uppfattning, så långt möjligt bör utges enligt regler det samma oavsett om rör sig om underhållsstöd till efterlevande barn eller fråga är om underhållsstöd till barn till föräldrar som inte lever tillsammans.

13.2¶Utbetalning av pension

Vårt förslag: Efterlevandepension skall

betalas ut månadsvis t.o.m. den månad då rätten till förmånen har upphört.

Omställningspension

och särskild efterlevandepension skall dock längst månautges t.o.m. den före den då den efterlevande fyller 65 år. För de fall den efterle-

vande flyttar utomlands skall garantipension till omställningspension,

särskild efterlevandepension och änkepension betalas ut t.o.m. ut-

flyttningsmånaden. Om den årliga efterlevandepensionen inte uppgår till

mer än 2 400 kr skall efterlevandepensionen betalas i efterskott ut en eller två gånger per år inte särskilda skäl talar det. om emot

Pensionsförmåner enligt lagen 1962:381

om allmän försäkring

AFL utges enligt huvudregeln t.o.m. den månad då den pensionsberättigade avlidit eller rätten till förmånen annars upphört. Regeln är således tillämplig även beträffande utbetalning

av efterlevandepen-

sion. När det gäller omställningspension och särskild efterlevandepension utges sådana förmåner dock längst månaden t.o.m. före den då den efterlevande fyller 65 år. Den inskränkning ligger som i att

omställningspension och särskild efterlevandepension längst

utges t.o.m. månaden före den då den efterlevande fyller 65 år har samband med att ålderspension kan fr.o.m. den månad utges då den pensionsberättigade fyller 65 år. Motsvarande kommer i det reformerade ål-

derspensionssystemet att gälla i fråga rätten till garantipension. om De nu redovisade reglerna bör enligt vår

uppfattning gälla även

beträffande utbetalning efterlevandepension i av ett anpassat system. Eftersom garantipension till ålderspension kan fr.o.m. utges den må-

nad den pensionsberättigade fyller

65 år bör omställningspension och särskild efterlevandepension såväl inkomstgrundad som garantipen-

sion härtill inte kunna utbetalas längre än månaden - t.o.m. före denna tidpunkt. I de fall den efterlevande flyttar utomlands bör, på samma sätt som skall gälla beträffande utbetalning garantipension till ålav

Utbetalning efterlevandepension, 535 av m. m.

derspension, garantipension till omställningspension, särskild efterlevandepension och änkepension utbetalas t.o.m. utflyttningsmånaden. Pension skall enligt nuvarande regler i AFL utbetalas månadsvis. Härutöver kan, om den pensionsberättigade är bosatt utom riket, Riksförsäkringsverket i vissa situationer förordna att pensionen skall utges på annat sätt om den pensionsberättigade samtycker till det. Riksdagen har emellertid beslutat ändring 16 kap. 4 § AFL om en av som innebär att en årspension som inte uppgår till än 2 400 kr år mer per skall betalas ut i efterskott en eller två gånger per år, om inte särskilda skäl talar emot det. Detsamma kan efter överenskommelse ske även i annat fall. Regeln skall träda i kraft den l januari 1999. Motsvarande regel har införts i det reformerade ålderspensionssystemet. En motsvarande regel bör gälla också beträffande utbetalning efterlevanav depension enligt de av oss föreslagna anpassade reglerna. Enligt nuvarande bestämmelser i AFL har försäkringskassan i vissa situationer möjlighet att betala ut pension till än den en annan person

pensionsberättigade. Förutsättningarna härför är enligt 16 kap. 12§

AFL att den pensionsberättigade till följd ålderdomssvaghet, sjukav lighet eller långvarigt missbruk beroendeframkallande medel eller av annan därmed jämförlig orsak är ur stånd att själv ta hand sin om pension. Regeln har inte överförts till det reformerade ålderspensionssystemet. Som skäl härför har anförts att den inte kan ta hand som om sin egen pension själv sannolikt behöver hjälp med att förvalta sin egendom även i andra avseenden och att det t.o.m. kan vara så att utbetalning av pensionen till någon av den pensionsberättigades anhöriga medför att godmansskap eller förvaltarskap inte kommer till stånd trots att det vore sakligt påkallat. De anförda skälen har bärkraft även när det gäller utbetalning av efterlevandepension. Vidare bör i detta avseende samma regler gälla beträffande utbetalning åldersav pension och efterlevandepension. Vi föreslår därför att regel moten svarande den i 16 kap. 12 § AFL inte införs i lagen efterlevandeom pension. Enligt nuvarande regler finns i 20 kap. 2 § AFL bestämmelse a en som innebär att försäkringskassan kan besluta ersättning det om om inte utan dröjsmål kan avgöras rätt till ersättning föreligger om men det finns sannolika skäl för att så är fallet. Ersättningen skall därvid betalas ut med ett skäligt belopp det är väsentlig betydelse för om av den försäkrade. Detsamma skall gälla rätt till ersättningen föreligom ger men ersättningens belopp inte kan bestämmas utan betydande dröjsmål. En bestämmelse med motsvarande innehåll finns enligt nuvarande bestämmelser även i lagen underhållsstöd och skall om enligt vårt förslag gälla även beträffande underhållsstöd till efterlevande barn. Bestämmelsen har däremot inte fått någon motsvarighet i

det reformerade ålderspensionssystemet.

av m.m.

Med hänsyn till vad sålunda beslutats beträffande ålderspen-

som sion och då den nuvarande möjligheten till provisoriska beslut i dag

inte synes tillämpas i praktiken såvitt gäller efterlevandepension är det enligt vår mening inte påkallat med regel möjlighet

en som ger att fatta sådana beslut beträffande den föreslagna anpassade efter-

av oss levandepensionen. Vi föreslår mot denna bakgrund bestämmel-

att en se motsvarande den i 20 kap. 2 a § AFL inte skall överföras till lagen

om efterlevandepension.

Vi föreslår att bestämmelserna ansökan och utbetalning ef-

om av terlevandepension skall tillämpas för samtliga efterlevande

oavsett ålder och oavsett pensionen har beviljats grund dödsfall

om av som inträffat före ikraftträdandet de föreslagna bestämmelserna.

av av oss Den som redan vid ikraftträdandet våra föreslag uppbär efterlevan-

av depension enligt nuvarande bestämmelser bör dock även efter denna tidpunkt få pension utbetald utan att någon ansökan härom behöver

ny göras. En särskild övergångsregel härom bör därför införas.

13.3 fastställd

Ändring av efterlevandepension

Vårt förslag: Ett beslut efterlevandepension skall

om ändras om det föranleds ändring gjorts beträffande den pensionsbehåll-

av en som ning enligt lagen 1998:674 inkomstgrundad ålderspension eller

om den pensionspoäng enligt samma lag eller enligt lagen 1962:381

om allmän försäkring som legat till grund för beräkningen efterlevan-

av depension.

Efterlevandepension skall enligt våra förslag fastställas grundval

av den avlidnes pensionsrätt i det reformerade ålderspensionssystemet. Av betydelse vid denna beräkning är dels uppgift den avlid-

nes pensionsbehållning vid dödsfallstidpunkten, dels uppgift den

om avlidnes pensionsrätt under vissa år i anslutning till dödsfallet. De årliga pensionsrättema, och således även pensionsbehållningen, kan

emellertid komma att förändras i efterhand även sedan rätten till efterlevandepension har fastställts och förrnånens storlek har beräknats. Ett skäl till sådan förändring är den eftersläpning i fastställandet

en av pensionsgrundande inkomster och belopp har berörts i kapitel

som Ett annat förhållande kan leda till förändring i pensionsun-

som en derlaget är att den avlidne varit egenföretagare och därvid inte fullt

ut betalat de ålderspensionsavgifter och allmän pensionsavgifter

som fastställts för ett visst eller för vissa år. Det kan vidare förhålla sig så

att det inkomstunderlag legat till grund för fastställande

som av pensionsgrundande inkomster och belopp för visst år i efterhand änd-

ett

Utbetalning efterlevandepension, m. m. 537 av

ras genom en förändring av den avlidnes taxering på grund av omprövning eller överklagande. Pensionsgrundande inkomst skall enligt reglerna i det reformerade ålderspensionssystemet fastställas av Skattemyndigheten, medan pensionsgrundande belopp och pensionsrätt skall fastställas av försäkringskassan. Skattemyndigheten fattar beslut om pensionsgrundande inkomst i samband med taxeringen året efter det år som den pensionsgrundande inkomsten är intjänad. Skattemyndighetens beslut om pensionsgrundande inkomst skall inte redovisas slutskattesedeln, utan detta skall ske först i den underrättelse rörande fastställd årlig pensionsrätt som skall utfärdas av försäkringskassan. Försäkringskassan skall i samband härmed också fatta beslut pensionsgrundande belopp och fastställa om pensionsrätten. Eftersom uppgift den pensionsgrundande inkomsten om behövs som underlag kan beslut i fråga om pensionsrätten inte fattas förrän efter taxeringen. Detta skall dock ske före den 31 mars året efter taxeringsåret. Beslutsfattandet innebär således att fastställande av pensionsrätt i ålderspensionssystemet kommer att ske med viss eftersläpning. Detta kommer i flera avseenden att få betydelse för beräkningen av efterlevandepension. Efterlevandepensionens storlek skall i första hand grunda sig den avlidnes pensionsbehållning i anslutning till dödsfallet. Hänsyn skall därvid tas till pensionsrätt som tjänats in t.o.m. året före det år som dödsfallet inträffar. Då efterlevandepension skall beräknas, dvs. i anslutning till dödsfallet, har emellertid pensionsrätt för året före dödsfallsåret ännu inte fastställts. Om dödsfallet inträffar i början året av finns det risk att inte heller pensionsrätt för året dessförinnan, dvs. för totalt två år före dödsfallet, har fastställts. Detta kommer alltså att få betydelse för efterlevandepensionens storlek. Problematiken är emellertid något som oundvikligen följer av att pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande belopp läggs till grund för beräkningen av efterlevandepension, vilket också har beaktats vid vår prövning av vilket underlag som bör läggas till grund för beräkningen efterlevandepenav sion. Vi har därvid, som redovisats i avsnitt 8.1, funnit att det trots denna eftersläpning är förenat med många och stora fördelar att lägga den fastställda ålderspensionsrätten till grund för beräkningen. Problemet föreligger dessutom redan till viss del vid tillämpning de nuvarande av reglerna för fastställande av tilläggspension. Den eftersläpning som uppstår får enligt vår mening alltså accepteras. Såvitt gäller beräkning efterlevandepension grundar sig av som den avlidnes faktiskt intjänade pensionsrätt har vi inte funnit annat än att beräkningarna måste göras på grundval av de uppgifter om den avlidnes pensionsbehållning som finns tillgängliga vid beräkningstillfället. Beräkningen får senare justeras, retroaktiva utbetalningar som

med

följd, när den slutliga pensionsbehållningen t.o.m. året före dödsfallsåret är fastställd.

538 Utbetalning efterlevandepension,

av m.m. SOU 1998: 120

Vi har i detta sammanhang övervägt det bör om göras retroaktiva utbetalningar oberoende av hur små dessa kommer bli. Det torde att främst vara situationer där den retroaktiva

utbetalningen skall ske vid

en tidpunkt då rätten till efterlevandepension har upphört som är av intresse. Vi har emellertid inte funnit skäl föreslå att någon särskild beloppsgräns för när retroaktiva utbetalningar inte skall ske. Svårigheter grund eftersläpningen i fastställandet pensionsav av rätt kan vidare uppstå vid bedömningen den avlidne

av om har tillgodo-

räknats pensionsrätt under den tid krävs för kvalifikationsvillkosom att ret för beräkning antagandeinkomst skall av vara uppfyllt se härom i avsnitt 8.2. Denna prövning skall göras i anslutning till dödsfallet och då har, som nämnts pensionsrätt inte fastställts för året ovan, före dödsfallet. Om den avlidne inte har tillgodoräknats pensionsrätt för samtliga fyra år utöver året före dödsfallsåret, kan frågan om pensionsrätt tjänats in för året före dödsfallet eller inte avgörande betydelse. Även vara av i en sådan situation bör emellertid enligt vår uppfattning hänsyn tas enbart till år för vilka pensionsrätt har fastställts. Detta innebär alltså att eftersläpningen med fastställandet dessa belopp kan påverka bedömav

ningen av om kvalifikationsvillkoret är uppfyllt eller inte.

Detta får emellertid accepteras följd

som en av ålderspensionssystemets kon-

struktion. Något interirnistiskt beslut grundat uppgifter om den avlidnes inkomstförhållanden inhämtade på annat sätt bör inte kunna meddelas. Eftersläpningsproblematiken får betydelse även när det gäller beräkningen av antagandeinkomstens storlek. Denna beräkning skall enligt vårt förslag göras utifrån inkomsterna under tre av de fem åren närmast före dödsfallet, varvid bortses från det bästa och det sämsta året. Det kan då hända att just året före dödsfallet för vilket pensionsrätten alltså inte ännu är fastställd är år borde Även - ett som tas med i beräkningen. i detta sammanhang får emellertid de

förändringar i pensionsunderlaget

som det sista året före dödsfallet kan medföra lösas retroaktiva genom utbetalningar. Antagandeinkomsten bör således enligt vår

uppfattning

alltid beräknas grundval den avlidnes inkomster av och pensionsgrundande belopp under de fem åren före närmast dödsfallsåret, varvid de tre i inkomsthänseende mellersta åren beaktas. Är pensionsrätten för ett eller två år då ännu inte fastställd, får vid beräkningen det antas att rör sig om år utan någon pensionsrätt alls. Om det senare, när pensionsrätten för samtliga har fastställts, skulle visa sig

att efterlevandepen-

sionen skulle ha blivit högre får en korrigering göras i efterhand. I detta

sammanhang måste emellertid också beaktas lägre inkomstrelateatt en rad pension kan ha berättigat till högre garantipension. Det kan en endast bli fråga retroaktiv utbetalning om på grundval av ett högre efterlevandepensionsunderlag om den utbetalda efterlevandepensionen rätteli-

gen skulle ha varit högre än den tidigare inkomstrelaterade delen och garantipensionsdelen tillsammans.

av m.m.

Det förhållandet att det är uppgifter den avlidnes pensionsbehåll-

om ning i det reformerade ålderspensionssystemet läggs till grund för

som beräkningen av efterlevandepension innebär också att vissa andra förändringar av pensionsbehållningen utöver de är hänförliga till den

som ovan beskrivna eftersläpningsproblematiken kommer att påverka

storleken efterlevandepensionen. Således kommer det förhållandet att pensionsrätt skall beräknas grundval pensionsgrundande inkomst

av som härrör från inkomster annat förvärvsarbete endast på den andel

av av inkomsten motsvarar den andel till året hänförlig ålderspen-

som av sionsavgift och allmän pensionsavgift för sådan inkomst betalats i

som föreskriven tid att påverka även beräkningen efterlevandepension.

av Såsom vi påpekat i avsnitt 8.4 innebär de nuvarande bestämmelserna i skattebetalningslagen 1997:483 endast till viss del

att en person som betalat ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift ha betalat

anses

efterlevandepensionsavgift se härom i kapitel 15 i utsträck-

samma ning.

Beräkningen av efterlevandepension skall alltså göras med beaktande av den minskning av den avlidnes pensionsbehållning obetalda

som avgifter i de ovan beskrivna situationerna innebär. Det kan emellertid inträffa att det först i efterhand, sedan efterlevandepension redan börjat betalas ut, visar sig att den avlidne inte har betalat föreskrivna avgifter

fullt ut. Om underlaget för beräkningen efterlevandepensionen

av av denna anledning förändras bör även den beräknade årliga efterlevandepensionen räknas Detta bör vidare leda till återbetalning för

om. av mycket utbetald efterlevandepension se härom i avsnitt 13.5.

Ytterligare en situation som skulle kunna medföra att det underlag vilket efterlevandepensionen har beräknats ändras i efterhand det

är att sker en förändring den avlidnes taxering efter omprövning eller

av överklagande. I lagen om inkomstgrundad ålderspension har emellertid, på samma sätt gäller enligt lagen beräkning pensionsgrun-

som om av dande inkomst LBP, införts spärr för ändring pensionsgrundan-

en av de inkomst och pensionsgrundande belopp innebär änd-

som att, om ringen av beräkningsunderlaget skulle medföra avvikelse från vad

en som beslutats mindre än 1 000 kr, beloppen inte behöver ändras.

I de fall en ändring av taxeringen har inneburit förändring

en av pen-

sionsunderlaget och detta inträffar efter det att efterlevandepension har

börjat utbetalas skall, enligt vår uppfattning, beslutet

om efterlevande-

pension ändras och pension beräknas det sålunda fastställda

nya pensionsunderlaget. Om det ändrade beslutet innebär att efterlevandepensionen blir högre bör resterande belopp utbetalas retroaktivt,

oavsett om utbetalning efterlevandepensionen alltjämt pågår eller rätten

av om till sådan pension har upphört. En ändrad taxering innebär ef-

som att terlevandepensionen skulle ha varit lägre än den har fastställts skall

som

motsvarande sätt leda till en sänkning för framtiden efterle-

av en vandepension som alltjämt utges. Frågan i vilken omfattning den

m. m.

efterlevande även skall återbetalningsskyldig för redan utbetald för

vara hög efterlevandepension kommer att beröras i det följande.

Vi föreslår således att ett beslut efterlevandepension skall änd-

om ras om detta är föranlett av en ändring beräkningsunderlaget

av grund av bestämmelser i lagen inkomstgrundad ålderspension

om eller på grund bristande eller underlåten avgiftsbetalning enligt

skattebetalningslagen.

Vi föreslår inte någon motsvarighet till den nämnda bestäm-

ovan

melsen i lagen om inkomstgrundad ålderspension innebär

som att en ändring av ett beslut om pensionsgrundande inkomst eller pensions-

grundande belopp skall göras endast inkomsten och beloppet

om skulle öka eller minska med minst 1 000 kr. För det pensionsun-

att derlag som ligger till grund för beräkningen efterlevandepension

av skall ändras krävs att den underliggande pensionsgrundande inkoms-

ten har ändrats med minst 1 000 kr. Varje ändring i den storleksordningen bör leda till ändring beslutet efterlevandepension.

en av om

Det bör således inte krävas att förändringen efterlevandepensions-

av beloppet skall vara av viss storlek för att beslutet efterlevande-

en om pension de facto skall ändras.

13.4 och

Omprövning överklagande, m.m.

Vårt förslag: Reglema beslut pension reglerna för

om om samt omprövning och överklagande sådana beslut i 13 kap. lagen

av 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension skall i tillämpliga delar gälla även beträffande efterlevandepension. Härvid skall beslut

ett om efterlevandepension kunna omprövas beslutet grundas på felakti-

om ga uppgifter som lämnats den avlidne eller den efterlevande. En

av av sådan omprövning skall kunna ske oberoende de frister för

av omprövning av beslut gäller enligt bestämmelserna i 13 kap.

som annars nämnda lag.

Bestämmelser om det processuella förfarandet vid beslut pension

om finns enligt nuvarande regler bl.a. i lagen 1962:381 allmän för-

om säkring AFL samt i lagen 1959:551 beräkning pensions-

om av grundande inkomst enligt lagen allmän försäkring LBP. Be-

om stämmelserna om beslut pension och omprövning och överkla-

om gande av sådana beslut ersätts fr.o.m. den l januari 1999 bestäm-

av melser i lagen 1998:674 inkomstgrundad ålderspension. Vid

om utformningen av reglerna i denna lag har även bestämmelser i

taxeringslagen 1990:324 och förvaltningslagen 1986:223 beaktats.

Genom ikraftträdandet lagen inkomstgrundad ålderspension

av om kommer således de processuella reglerna i den lagen tillämpas i

att

stället för reglerna i bl.a. AFL såvitt gäller beslut om inkomstpension och premiepension. Motsvarande beslut som rör garantipension till ålderspension regleras genom bestämmelser i lagen 1998:702 om garantipension. Dessa hänvisar i stor utsträckning till bestämmelserna i lagen om inkomstgrundad ålderspension. Bestämmelserna i bl.a. 20 kap. AFL gäller emellertid alltjämt bl.a. såvitt beslut efteravser om levandepension och förtidspension, även beträffande beslut men om andra ersättningar enligt AFL. Vårt förslag innebär att bestämmelser efterlevandepension skall om brytas ut ur regelkomplexet i AFL och regleras i en särskild lag. Detta innebär att vi måste ta ställning till bl.a. vilka processuella regler som beslut efterlevandepension skall förenade med. Även den om vara om reforrnering av ålders-, förtids- och efterlevandepensioneringama som nu sker innebär att dessa förrnånsformer kommer att regleras genom olika lagar har funnit det angeläget att så långt möjligt sträva efter att föreslå förfaranderegler är överensstämmande. Vårt förslag som innebär att efterlevandeförmånema skall beräknas grundval av uppgifter om den avlidnes pensionsbehållning i det reformerade ålderspensionssystemet. Många beslut kommer att få betydelse för som beräkningen av efterlevandepension kommer därmed att regleras av de processuella bestämmelserna i lagen om inkomstgrundad ålderspension. Ett sådant exempel är beslut pensionsgrundande inom komster och pensionsgrundande belopp samt regler om omprövning och överklagande av sådana beslut. I avsnitt 13.3 har vi berört olika situationer kan leda till att som beslut om efterlevandepension skall ändras. Det har där gällt hur förändringar av pensionsbehållningen i det reformerade ålderspensionssystemet skall i efterhand påverka redan fastställd efterlevandeen pension. Det kan emellertid även inträffa att beräkningsunderlaget för efterlevandepension av annan anledning blivit felaktigt. Beräkningen av barnpension skulle t.ex. ha gjorts annorlunda om det vid beräkningstillfället hade varit känt att den avlidne efterlämnat fler barn med rätt till barnpension. En sådan situation skall utgöra grund för omprövning av det tidigare beslutet efterlevandepension. En om annan situation som bör föranleda omprövning ett beslut efterleav om vandepension är om den efterlevande har lärrmat felaktiga uppgifter som legat till grund för beräkningen efterlevandepension. Omav prövningar som detta sätt har sin grund i att beslutet har fattats ett uppenbart ofullständigt underlag eller att den efterlevande tidigare lämnat felaktiga uppgifter bör kunna göras oberoende hur lång tid av som har förflutit sedan det ursprungliga beslutet fattats. Detta skall, när det gäller omprövning grund att oriktiga uppgifter har legat av till grund för beslutet, enligt vår uppfattning, gälla oavsett dessa om uppgifter lämnats av den avlidne eller den efterlevande. En sådan av omprövning skall även, enligt vad vi föreslår i avsnitt 13.5, leda till

542 Utbetalning efterlevandepension, SOU

av m. m. 1998: 120

att den efterlevande blir återbetalningsskyldig för för mycket utbetald pension. Vi föreslår således att ett beslut efterlevandepension skall om omprövas om den efterlevande eller den avlidne lämnat felaktiga uppgifter eller ofullständiga uppgifter lagts till grund för som beslutet eller om det av annan anledning inträffat beträffan-

någon förändring de förutsättningarna för beräkningen av efterlevandepension som innebär att efterlevandepension skall utbetalas med

ett annat belopp. Med hänsyn till den koppling mellan

efterlevandepensioneringen

och ålderspensioneringen enligt våra förslag kommer finnas som att har vi funnit det lämpligast låta de processuella att reglerna i lagen

om inkomstgrundad ålderspension gälla i tillämpliga delar

även när det gäller beslut enligt lagen efterlevandepension. En sådan om ordning bidrar till enhetliga förfaranderegler inom den allmänna pensioneringen även förrnånema regleras i olika lagar. om I detta sammanhang bör även påpekas att regeringen den 10 september 1998 har beslutat att tillsätta utredning för göra översyn de en att en av processuella reglerna inom socialförsäkringen 1998:73. m.m. Dir Det kan i samband med denna översyn finnas anledning att åter överväga utformningen reglerna omprövning av om och överklagande av beslut

inom ramen för efterlevandepensioneringen.

Vi föreslår således att vissa särskilt angivna bestämmelser om beslut om pension i 13 kap. lagen

m.m. om inkomstgrundad ålderspen-

sion skall gälla i tillämpliga delar även såvitt beslut efterleavser om vandepension samt omprövning och överklagande av sådana beslut.

13.5¶Åtgärder på grund av felaktig utbetalning

och ändrad pensionsrätt,

m.m.

Vårt förslag: Den efterlevande skall

åläggas återbetalningsskyldighet

för efterlevandepension han eller hon

om genom felaktiga uppgifter eller genom att underlåta att lämna erforderliga uppgifter orsakat att pension lämnats felaktigt eller med för högt belopp. Detsamma skall gälla om efterlevandepension i fall har betalats annat ut felaktigt eller med för högt belopp och den efterlevande insett eller skäligen bort inse detta. Den efterlevande skall vidare

åläggas återbetalningsskyl-

dighet i de fall en ändring ett beslut

av om efterlevandepension har

påverkat storleken den efterlevandepension som utbetalas och den

avlidne skulle ha ålagts återbetalningsskyldighet enligt

bestämmelserna i 14 kap. lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension. Försäkringskassan skall kunna helt eller delvis efterge återbetalningskyldighet om det finns särskilda skäl.

SOU 1998: 120 Utbetalning efterlevandepension, 543

av m. m.

En i efterhand gjord ändring eller omprövning ett beslut efter-

av om levandepension innebär att den årliga efterlevandepensionen

som skulle ha varit lägre än det belopp ursprungligen fastställts kan

som enligt nuvarande regler i vissa fall leda till att den efterlevande blir återbetalningsskyldig för för mycket uppburen pension. I 20 kap. 4 § lagen 1962:381 allmän försäkring AFL upptas regler åter-

om om betalningsskyldighet för ersättning som någon uppburit obehörigen genom att ha lämnat oriktiga uppgifter Reglerna tar sikte

m.m.. såväl utbetald pension andra uppburna ersättningar enligt AFL.

som Innebörden av reglerna är att återbetalningsskyldighet föreligger i två fall. I det första fallet krävs att någon oriktiga uppgifter eller

genom genom underlåtenhet att fullgöra honom eller henne åvilande

uppgiftsskyldighet eller annat sätt förorsakat ersättningen utgått

att obehörigen eller med för högt belopp. I det andra fallet krävs nå-

att gon eljest obehörigen eller med för högt belopp uppburit ersättning, vilket han eller hon skäligen bort inse. I det första fallet krävs således inte att vederbörande varit medveten felaktigheten. I det andra

om fallet är han eller hon skyddad god Reglerna återbetal-

av tro. om ningsskyldighet i 20 kap. 4 § AFL har vidare utökats med bestämmelser om återbetalning vid underlåten eller bristfällig avgiftsbetalning.

Bestämmelsen i 20 kap. 4 § AFL har överförts till det reforrnerade ålderspensionssystemet med det undantaget att orden "på annat sätt utgått. En sådan ändring hade förordats Lagrådet menade

av som att det var svårt att finna exempel på något fall där den enskilde kan bli återbetalningsskyldig för att han eller hon på annat sätt än

genom att lärrma oriktiga uppgifter eller att underlåta att fullgöra

genom en uppgifts- eller anmälningsskyldighet orsakat att pensionen utbetalats med för högt belopp.

Den nuvarande bestämmelsen återbetalningsskyldighet i AFL

bör i samma omfattning gäller inom ålderspensioneringen gälla

som

beträffande återbetalningsskyldighet för efterlevandepension enligt de

av oss föreslagna reglerna. Om den efterlevande oriktiga

genom uppgifter eller att underlåta att fullgöra upplysnings- eller

genom en anmälningsskyldighet har förorsakat att pensionen utbetalats felaktigt skall alltså återbetalningsskyldighet åläggas den efterlevande. Åter-

betalningsskyldighet skall även åläggas den efterlevande

om annars uppburit pensionen obehörigen eller med för högt belopp och insett eller skäligen bort inse detta. Försäkringskassan skall vidare kunna helt eller delvis efterge återbetalningsskyldighet det finns särskil-

om da skäl.

En särskild frågeställning är ändring i den avlidnes taxering

om en skall kunna leda till återbetalningsskyldighet för den efterlevande. En ändring av taxeringen leder till höjning den pensionsgrun-

som en av dande inkomsten påverkar, angetts efterlevandepensions-

som ovan, underlaget och innebär att ett beslut efterlevandepension skall

av m.m.

ändras. Detta bör vidare enligt vad vi föreslagit innebära de

ovan att tillkommande pensionsbeloppen betalas i efterhand. Frågan är

ut emellertid vad som skall gälla den ändrade taxeringen innebär

om en

lägre pensionsgrundande inkomst och alltså ett lägre efterlevandepen-

sionsunderlag. Om det hade varit fråga motsvarande situation vid

om utbetalning av ålderspension gäller huvudregel den pensions-

som att berättigade inte är återbetalningsskyldig för för mycket utbetald inkomstpension. Återbetalningsskyldighet skall i sådan situation

en kunna bli aktuell enbart ändringsbeslutet, lett till lägre

om som en pensionsgrundande inkomst, har sin grund i att den försäkrade tidigare lämnat oriktiga uppgifter eller liknande.

En efterlevande bör enligt vår uppfattning inte kunna undgå återbetalningsskyldighet i en situation där den avlidne skulle ha blivit

återbetalningsskyldig om frågan gällt utbetalning för mycket ål-

av derspension. Om den avlidne har lämnat oriktiga uppgifter e.d., vilket fått till följd att efterlevandepension utgetts med för högt belopp, skall

återbetalningsskyldighet åläggas den efterlevande. Om den ändrade

taxeringen grundar sig på sådana uppgifter skall detta alltså kunna leda till återbetalningsskyldighet för den efterlevande.

Återbetalningsskyldighetskall vidare i det reformerade ålderspen-

sionssystemet, sätt enligt 20 kap. 4 § AFL, åläggas

samma som om den för mycket utbetalda inkomstpensionen har sin grund i den

att pensionsberättigade inte har betalat föreskriven egenavgift i form

ålderspensionsavgift eller allmän pensionsavgift. Om ändringen

pensionsunderlaget i stället sker sedan efterlevandepension börjat

utbetalas bör enligt vår uppfattning den efterlevande återbetal-

vara ningsskyldig i samma omfattning hade gällt för den avlidne inom

som

ålderspensionssystemet.

Vi föreslår således att den efterlevande skall kunna åläggas återbe-

talningsskyldighet av efterlevandepension som utgetts obehörigen

eller med för högt belopp om den efterlevande själv eller den avlidne lämnat oriktiga uppgifter eller underlåta fullgöra

genom att att uppgifts- eller anmälningsskyldighet har orsakat att pensionen har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp. Detsamma skall gälla

om efterlevandepensionen i annat fall har lämnats felaktigt eller med

ett för högt belopp och den efterlevande har insett eller borde ha insett detta. Den efterlevande skall vidare återbetalningsskyldig

vara om ändringen av beslutet om efterlevandepension har sin grund i bristande eller underlåten avgiftsbetalning.

av m.m.

13.6 bestämmelser

Övriga

Vårt forslag: Bestämmelserna i 15 kap. lagen 1998:674 in-

om komstgrundad ålderspension bl.a. underrättelse till enskild och

om undantagande från sekretess skall gälla i tillämpliga delar även beträf-

fande beslut efterlevandepension.

Preskriptionslagen 1981:130 skall inte vara tillämplig såvitt gäller enskilds rätt till efterlevandepension enligt den föreslagna

av oss lagen härom. Fordran på pensionsbelopp inte har lyfts före

som utgången av andra året efter det då beloppet blev tillgängligt för lyftning skall preskriberat.

vara

Pensionsbelopp som ännu inte har betalats ut får inte utmätas,

utom i fall då utmätningen sker i enlighet med reglerna i 7 kap. utsöknings-

balken angående utmätning lön Rätten till efterlevandepen-

av m.m. sion enligt denna lag kan inte heller överlåtas eller pantsättas innan

pensionen är tillgänglig för lyftning.

I 15 kap. lagen 1998:674 inkomstgrundad ålderspension regleras

om bl.a. frågan om enskilds rätt att få del uppgifter tillförts

av som ett ärende och om enskilds rätt att yttra sig före omprövning beslut.

av ett Bestämmelserna är relevanta också när det gäller beslut efterle-

om vandepension och bör därför gälla i tillämpliga delar även såvitt

avser beslut om sådan pension. I kapitel även bestämmelser

samma ges om skyldighet för enskild att efter föreläggande från försäkringskassan lämna upplysningar är betydelse för tillämpning lagen. En

som av av sådan uppgiftsskyldighet åläggs också statliga och kommunala

myndigheter samt arbetsgivare m.fl. Motsvarande bestämmelser finns i

dag i 20 kap. 9 § lagen 1962:381 allmän försäkring AFL och

om gäller även beslut efterlevandepension. Även såvitt de

om avser nu berörda bestämmelserna är det enligt vår uppfattning lämpligt

att frågor som rör beslut om efterlevandepension regleras enligt

samma bestämmelser som gäller för beslut ålderspension.

I 15 kap. 16§ lagen inkomstgrundad ålderspension regleras

om frågan om utmätning av ålderspension. Bestämmelsen har överförts från 20 kap. 6 § AFL som avser utmätning ersättningar enligt AFL

av som innestår hos Riksförsäkringsverket eller hos allmän försäkrings-

kassa. Enligt bestämmelsens första stycke får innestående fordran på

pension enligt lagen inkomstgrundad ålderspension

om inte utmätas. Motsvarande bestämmelse har inte införts i lagen

om garantipension.

En fordran garantipension uppstår först då pensionen är tillgänglig för utbetalning. Någon särskild bestämmelse från

om undantag ut-

mätning av innestående fordran har därför inte ansetts erforderlig.

Det torde visserligen vara tveksamt fordran inkomstgrun-

om en dad efterlevandepension kan uppstå före det pensionen

att är tillgäng-

av m. m.

lig för utbetalning och om ett undantag, i likhet med det gäller

som för inkomstgrundad ålderspension, således är erforderligt. Vi har

emellertid, i syfte att inte skapa utrymme för missförstånd vid jäm-

en förelse mellan bestämmelserna i de olika lagarna, funnit det lämpligt

att, samma sätt som gäller enligt nuvarande regler, föreslå

att en uttrycklig bestämmelse om undantag fordran inkomstgrundad

av efterlevandepension från utmätning införs även i lagen efterle-

om vandepension. Detta bör ske hänvisning till motsvarande

genom en

bestämmelse i lagen inkomstgrundad ålderspension. Ett sådant

om undantag från reglerna i utsökningsbalken skall dock inte hindra

utmätning enligt vad som föreskrivs i 7 kap. balk.

samma

När det gäller bestämmelser om preskription finns i 15 kap. 17 § lagen om inkomstgrundad ålderspension bestämmelse innebär

en som att preskriptionslagen 1981:130 inte är tillämplig på enskilds fordran på pension. Såvitt pensionsbelopp är tillgängliga för

avser som lyftning skall dock preskription ske efter viss tid. En sådan fordran

skall anses preskriberad pensionsbeloppet inte har lyfts före

om utgången av andra året efter det då beloppet blev tillgängligt för lyft-

ning.

Det torde tveksamt preskriptionslagen över huvud

vara om taget är

tillämplig en rätt till efterlevandepension. En bestämmelse

om att preskriptionslagen inte skall vara tillämplig har emellertid tagits in i

lagen om inkomstgrundad ålderspension. För markera detsam-

att att ma skall gälla beträffande enskilds fordran rätt till efterlevande-

pension föreslår vi för tydlighetens skull att motsvarande bestämmelse förs in i den av oss föreslagna lagen efterlevandepension.

Beträffande enskilds fordran pensionsbelopp förfallit till

som betalning bör, sätt enligt den nuvarande regeln i 20

samma som kap. 5 § AFL och samma sätt gäller för ålderspension, denna

som vara preskriberad om beloppet inte har lyfts före utgången andra

av året efter det då det blev tillgängligt för lyftning.

I detta sammanhang kan påpekas att olika regler kommer gälla

att för preskription när det gäller inkomstgrundad barnpension

och underhållsstöd till efterlevande barn enligt de föreslagna reglerna

av oss härom. En fordran underhållsstöd hänför sig till viss månad

som skall anses preskriberad den inte har lyfts inom månader från

om sex utgången av den månaden. Vår uppfattning är förutsättningarna för

att utbetalning av underhållsstöd skall desamma utbetal-

vara oavsett om ningen av underhållsstöd har sin grund i barnets föräldrar lever

att åtskilda eller att eller båda bamets föräldrar har avlidit. Vi har

en av därför funnit att de bestämmelser preskription gäller enligt

om som nuvarande bestämmelser underhållsstöd skall tillämpas även be-

om träffande underhållsstöd till efterlevande barn.

Kostnadsberäkningar 547

14 Kostnadsberäkningar

14.1¶Inledning

Under vårt arbete med att finna lösningar för harrnoniering ef-

en av

terlevandepensioneringen med det reforrnerade ålderspensionssyste-

met har en mängd beräkningar gjorts de olika modeller

av som arbetat utifrån. I avsnitt 14.2 redovisas sammanställning de be-

en av räkningar som gjorts beträffande de efterlevandepensionsbestämmel-

ser som vi stannat för att föreslå. Utgiftema för de föreslagna

av oss reglerna jämförs där även med vad motsvarande utgifter skulle uppgå till framöver nuvarande regler skulle kvarstå oförändrade. Beräk-

om ningarna har gjorts i 1998 års priser med användande det för detta

av år gällande basbeloppet 36 400 kr. Beräkningarna såväl brutto-

avser som nettokostnader, dvs. både före och efter skatt.

Huvuddelen av beräkningarna har vårt uppdrag utförts inom Riksförsäkringsverket RFV. Till grund för de antaganden gjorts

som i olika hänseenden har Statistiska Centralbyråns befolkningsprognoser år 1997 använts. Bakom de redovisade beräkningarna ligger givetvis

en mängd andra antaganden, inte närmare har specificerats. Det

som ligger i sakens natur att olika faktorer i varierande grad påverkar

utfallet. Demografiska faktorer såsom dödlighet, fruktsamhet, migra-

tion, giftermålsmönster liksom utvecklingen andra förhållan-

m.m. av den såsom sysselsättning, reallöner och rörligheten mellan länder

inom EU/EES kan nämnas exempel. Med tanke dessutom på den

som tidsrymd som beräkningarna omfattar 30 år framöver skall dessa

- uppfattas mer som en konsekvenskalkyl under ett antal uppställda förutsättningar än som någon i ordets mening. I beräkning-

prognos arna har inte beaktats reallöneutveckling/ekonomisk tillväxt. En ökning av reallönema ökar utgifterna för förmånerna även avgifts-

men underlaget/skatteunderlaget. Det som har ansetts intressant att få fram är i första hand en jämförelse mellan nuvarande och föreslagna regler.

Beräkningarna har gjorts fram till år 2030 eftersom det är först då som änkepension till kvinnor under 65 år i är helt avvecklad.

stort sett

Det som beaktats vid framskrivningen är förutom Övergångsbestäm-

melsema till lagen 1988:881 ändring i lagen 1962:381

om om

allmän försäkring även befolkningsutvecklingen.

548 Kostnadsberäkningar SOU 1998: 120

14.2 av kostnader nuvarande

Beräkningar enligt och föreslagna regler

I tabell 14.1 redovisas sammanställningar de beräknade bruttout-

av gifterna framöver för efterlevandepension enligt nuvarande regler. Motsvarande uppgifter finns beträffande de föreslagna reglerna

av oss i tabellerna 14.2 och 14.3. I dag uppgår kompensationsgraden inom

tilläggspensioneringen till ca 60 %. I det reformerade ålderspensions-

systemet kommer motsvarande kompensationsgrad för den inkomstgrundade ålderspensionen att variera bl.a. beroende på den enskildes antal år med pensionsgrundande inkomster och pensionsgrundande belopp. Ett rimligt antagande i detta avseende är att kompensationsgraden i det reformerade ålderspensionssystemet i regel kommer

att ligga mellan 50 och 60 %. Vid de utförda beräkningarna har därför utgått från dessa antaganden. Med anledning härav redovisar vi de uppskattade kostnaderna för våra förslag både utifrån den utgångs-

punkten att kompensationsgraden i det reformerade ålderspensionssystemet är 50 % och med utgångspunkt från kompensationsgrad

en om 60 % för den avlidne. I tabell 14.2 har utgångspunkten varit

att

kompensationsgraden i det reformerade ål-derspensionssystemet för

den avlidne uppgår till 50 %. I tabell 14.3 är denna kompensationsgrad 60 %.

I nuvarande system har efterlevande är berättigade till efterle-

som vandepension i någon form även rätt till särskilt grundavdrag vid beskattningen. Av detta följer att skillnaden mellan bruttokostnaden och nettokostnaden för systemet, dvs. kostnaderna före respektive efter skatt, är betydligt mindre än vad den skulle ha varit dessa pensio-

om ner beskattats som förvärvsinkomster. Som emellertid framgått

av bl.a. våra allmänna överväganden samt även kapitel 10 och ll fö-

av reslår att efterlevandepensioner, på sätt skall gälla för

samma som

ålderspensioner och som även föreslagits för framtidens förtidspen-

sioner, skall beskattas förvärvsinkomster, dvs. det skall inte fin-

som

nas någon motsvarighet till dagens särskilda grundavdrag. Av detta

skäl föreslår vi, för att inte alltför stora sänkningar skall bli effekten

av förslagen, höjda bruttobelopp för de olika efterlevandepensionema,

bl.a. genom utformningen garantipensionen även

av men genom att beträffande inkomstrelaterad omställningspension och särskild efterlevandepension lägga förslag till högre kompensationsnivåer än i dag. Genom en sådan höjning kan det antas att nettopensionema, dvs.

pensionema efter skatt, med våra förslag kommer till sina belopp i

att princip motsvara nettobeloppen enligt nuvarande regler.

Vid beräkningen nettoutgiftema för framtiden enligt nuvarande

av regler har tjänstepensionemas inverkan på det särskilda grundavdraget

SOU 1998: 120 Kostnadsberäkningar 549

varit en osäker faktor. Emellertid torde kunna utgå från

man att en icke obetydlig andel efterlevande vid sidan efterlevandepension

från den allmänna pensioneringen är berättigad till även tjänstepen-

sion av något slag. Denna omständighet påverkar i dag storleken

av det särskilda gnmdavdraget och kan leda till lägre nettoutgift än

en den som redovisats i tabellerna 14.7, 14.10 14.11.

samt

I tabell 14.7 redovisas beräknade nettoutgifter för respektive förmånsslag enligt hittillsvarande regler. Motsvarande uppgifter finns i

tabellerna 14.8 och 14.9 för de föreslagna reglerna inom efter-

av oss

levandepensioneringen med utgångspunkt från dels 50 %, dels 60 % kompensationsgrad i det refonnerade ålderspensionssystemet för den

avlidne. I tabellerna 14.10 och 14.11 görs sammanställning de

en över totala nettokostnadema enligt hittillsvarande regler och

föreslagna

regler. Motsvarande uppgifter beträffande bruttokostnadema återfinns i tabellerna 14.1-l4.3 samt i tabellerna 14.5 och 14.6. Samtliga beräkningar är gjorda i 1998 års basbelopp dvs. 36 400 kr.

Kostnaderna för änkepensioneringen de totala utgifterna för

avser denna pensionsförmån. Våra förslag närmare redovisats i kapitel

som

ll innebär i princip inte några förändringar i förhållande till

nuvarande regler för änkor som fyllt 65 år. Det ålderspensionssystemet

nya i kombination med ett borttagande det särskilda kan

av grundavdraget

visserligen innebära vissa förändringar för änkor över 65 år detta

men är i första hand något har med det reformerade ålderspensions-

som systemet att göra, varför inte funnit anledning att närmare undersöka detta systems eventuella inverkan på änkepension till änkor

som börjat uppbära egen ålderspension. För att få uppfattning hur

en om kostnaderna framöver beräknas fördela sig på änkepension till kvinnor under respektive över 65 år har vi i tabell 14.4 valt redovisa de

att totala bruttokostnadema för änkepensioneringen uppdelade de utgifter som belöper änkepension till kvinnor ännu inte fyllt

som 65 år respektive utgifter för änkepension till kvinnor 65 år

som är eller äldre.

Vi föreslår att de förordade förändringarna skall träda i kraft

av oss den 1 januari 2001. Beräkningama är emellertid gjorda utifrån förhållanden antagits gälla för bl.a. december år 2000. Vi har i detta

som hänseende utgått från att förhållandena är i princip oförändrade

per den l januari 2001.

Tabell 14.1 Bruttoutgifter enligt nuvarande regler. Milj. kr. Basbelopp 36 400 kr

Är Förmån 2001 2005 2010 2020 2030 Bampension 942 997 939 877 908

Inledande omställnings- 1 15 166 223 217 21 1 pension

Förlängd omställnings- 197 224 241 224 219 pension

Särskild efterlevande- 5 6 8 8 8 pension

Änkepension 12 512 13 151 12 565 7 925 3 025 Summa 13771 14 544 13 976 9251 4371

Tabell 14.2 Bruttoutgifter enligt föreslagna regler. Milj.kr. Basbelopp 36 400 kr. Kompensationsgrad i det reformerade ålderspensionssystemet är 50 /o

År Förmån 2001 2005 2010 2020 2030

Bampension 791 837 789 736 763

Inledande omställnings- 227 325 435 422 410 pension

Förlängd omställnings- 139 155 165 155 152 pension

Särskild efterlevande- 3 3 5 5 5 pension

Änkepension 12 808 13 358 12 642 7 942 3 025 Summa 13 968 14 678 14 036 9 260 4 355

Kostnadsberäkningar 551

Tabell 14.3 Bruttoutgifter enligt föreslagna regler. Milj.kr. Basbelopp 36 400 kr. Kompensationsgrad i det reformerade ålderspensionssystemet är 60 %

År

Förmån 2001 2005 2010 2020

Barnpension 937 992 935 872 904

Inledande omställnings- 249 357 478 465

451 pension

Förlängd

omställnings- 154 172 182 172 168 pension

Särskild efterlevande- 3 4 5 6

6 pension

Änkepension 12 808 13 358 12 642 7 942

3 025

Summa 14 151 14 883 14 242 9 457

4 554

Av tabellerna 14.1 och 14.3 kan utläsas bruttoutgifterna enligt

att de av oss föreslagna reglerna är lika höga eller högre än motsvarande utgifter enligt nuvarande regler i de fall utgår från det refor-

man att

merade ålderspensionssystemet kompensationsgrad

ger en om 60 % för den avlidne. Detsamma gäller vid kompensationsgrad 50 %

en om beträffande inledande omställningspension och änkepension.

Detta beror på, som ovan nämnts, att föreslår högre för

bruttobelopp pen-

sionsförrnånema än vad är förhållandet

som i dag. Detta har vi ansett nödvändigt för att delvis kompensera för vad ett borttagande det

av särskilda grundavdraget innebär. Bl.a. har enhetlig, i förhållande

en till i dag högre kompensationsnivå för de reformerade

inkomstrelate-

rade efterlevandepensionema till efterlevande vuxna föreslagits. Yt-

terligare en förklaring till de överlag högre bruttoutgifterna för den föreslagna inledande omställningspensionen i förhållande till hittillsvarande regler är att föreslagit att denna åter skall ettårig, dock

vara med rätt till grundskydd under endast de inledande månaderna

sex om den efterlevande inte har vårdnaden och stadigvarande

om sammanbor med bam under 18 år vid dödsfallet vistades i makamas hem.

som

Som vidare framgår tabell 14.2 och 14.3 utgifterna för

av utgör änkepension den dominerande delen de utgifterna.

av sammantagna

Dessutom kan utläsas att de sammantagna utgifterna för det föreslagna regelsystemet kommer att minska efter år 2005. Denna minskning är som allra störst efter år 2010.

Minskningen har framför allt sin förklaring i att antalet änkepensionärer kraftigt minskar. Detta har bl.a. sin grund i att änkepension inte längre nybeviljas i samma omfattning som tidigare till följd

övergångsbestämmelsemas utfomming. Härtill kommer att änkepen-

sion som utges enligt förmånliga bestämmelser till kvinnor födda

mer år 1944 och tidigare avvecklas snabbare än änkepension enligt mindre förmånliga regler till kvinnor. År 2010 kommer endast kvinnor

yngre som är födda 1945 eller därefter att kunna erhålla folkpension i form av änkepension med stöd övergångsbestämmelsema. Övriga

av ålderskategorier har vid denna tidpunkt fyllt 65 år. För änkor födda år 1945 eller senare gäller att dessa i första hand skall beviljas reformerad efterlevandepension i form omställningspension och eventuellt

av även särskild efterlevandepension. Änkepension skall utges endast i de situationer då denna överstiger den reformerade efterlevandepensionen. Med hänsyn till att änkepensionen, till skillnad från den

re-

fonnerade efterlevandepensionen, för ifrågavarande ålders-

nu kategorier baserar sig endast den avlidnes faktiskt intjänade

pensionspoäng t.o.m. år 1989 torde det i de allra flesta fall bli fråga

om en

utbetalning endast från det reformerade efterlevandepensionssystemet

såvitt gäller den första tiden efter dödsfallet. Detta anledning till

är en den minskning av kostnaderna för änkepensioner inträffar efter år

som 2010. Däremot är änkepensionen, till skillnad från de reformerade efterlevandepensionema med visst undantag den särskilda efterle-

av vandepensionen tidsobegränsad, varför änkepension kan komma att utbetalas efter det att rätten till bl.a. ornställningspension gått till ända. Efter år 2030 antas att endast inkomstgrundad änkepension

utges.

Ytterligare en anledning till att kostnaderna för änkepensioneringen kraftigt avtar efter år 2010 är att beståndet då minskar i betydande omfattning till följd av att änkepensionerna faller bort då de pensionsberättigade avlider men även delvis grund att tillämpning

av en av samordningsreglema enligt övergångsbestämmelserna leder fram till att änkan efter fyllda 65 år inte längre har rätt till änkepension.

Av tabell 14.4 framgår de beräknade utgifterna för änkepensioneringen dels såvitt avser änkepension till änkor ännu inte fyllt 65

som år, dels beträffande änkepension till kvinnor fyllt 65 år samt även

som den sammanlagda kostnaden för hela änkepensioneringen enligt

nuvarande regler. Som nämnts ovan föreslår inte några förändringar beträffande beräkningen änkepension till änkor fyllt 65 år eller

av som dessförinnan börjat uppbära ålderspension. Bruttoutgiftema för

egen änkepension till änkor som fyllt 65 år kan därför i princip sägas

vara desamma enligt nuvarande bestämmelser med de föreslag-

som av oss na bestämmelsema. De förändringar trots allt kan uppstå har bl.a.

som

Kostnadsberäkningar 553

sin grund i de förändringar som vidtagits i det reformerade ålderspensionssystemet, varför de inte beaktas i detta hänseende. Av tabell 4 kan vidare utläsas att den utan jämförelse övervägande kostnaden för änkepensioneringen består av utbetalning av änkepension från tilläggspensioneringen till kvinnor som fyllt 65 år. Av statistik från Riksförsäkringsverket framgår vidare att det i december 1997 fanns ca 340 000 änkor som var i denna ålderskategori. Motsvarande siffra för änkor som ännu inte fyllt 65 år drygt 55 000. Enligt gjorda anta-

var ganden beräknas denna andel änkor bestå relativt konstant fram t.o.m. år 2010, varefter den beräknas sjunka kraftigt för att år 2050 ligga på ca 10 000 pensionstagare se tabell 3.24.

Tabell 14.4 Beräknade bruttoutgifter enligt nuvarande regler för änkepensioneringen uppdelat på änkepension till kvinnor som är under 65 år respektive 65 år eller äldre samt den sammanlagda bruttoutgiften för samtliga utbetalningar. Milj.kr. Basbelopp 36 400 kr

År	Utgifter än- kepension till kvinnor under 65 år	för	Utgifter för kepension till kvinnor som är 65 år eller äldre	än- sammanlagda	utgifter
2000		1 972		10 540	12 512
2005		1619		11532	13 151
2010		1 070		11 495	12 565
2020		346		7 579	7 925
2030		19		3 006	3 025

Tabell 14.5 Jämförelse av bruttoutgifter för efterlevandepensioneringen med föreslagna och nuvarande regler. Milj.kr. Basbelopp 36 400. Kompensationsgrad i det reformerade ålderspensionssystemet är 50 %

År Förrnåns- 2001 2005 2010 2020 2030 system Föreslagna 13 968 14 678 14 036 9 260 4 355 regler

Nuvarande 13 771 14 544 13 976 9 251 4 371 regler

Differens 197 134 60 9 -16

554 Kostnadsberäkningar

SOU 1998: 120

Tabell 14.6 Jämförelse bruttoutgifter

av för efterlevandepensionenngen med föreslagna och nuvarande regler. Milj.kr. Basbelopp

36 400. Kompensationsgrad i det reformerade ålderspensionssystemet

är 60 %

År

Förmåns- 2001 2005 2010 2020

2030 system Föreslagna 14 151 14 883 14 242 9 457

4 554 regler

Nuvarande 13 771 14 544 13 976

9 251 4 371 regler

Differens 380 339 266

206 183

Som framgår tabellerna 14.5 och 14.6 kommer

av de totala bruttoutgifterna att öka med de

av oss föreslagna reglerna. Bruttoökningen är

störst vid ikraftträdandet år 2001, eftersom det då

även kommer att finnas det största antalet änkepensionärer.

Som nämnts utgör

ovan

utgifterna för änkepensioneringen

den i särklass mest dominerande

delen av efterlevandepensionsutgiftema.

Tabell 14.7 Nettoutgifter enligt nuvarande regler.

Milj.kr. Basbelopp 36 400 kr

År

Förmån	2001	2005	2010	2020	2030
Barnpension	857	907	854	798	826

Inledande omställnings- 98 141 190 184

179 pension

Förlängd

omställnings- 177 202 217 202 197 pension

Särskild efterlevande- 4 5 7

7 7 pension

Änkepension 9 153 9 529 9 009

5 617 2 121 Summa 10 289 10 784 10 277

6 808 3 330

Kostnadsberäkningar 555

Tabell 14.8 Nettoutgifter enligt föreslagna regler. Milj.kr. Basbelopp 36 400 kr. Kompensationsgrad i det reformerade ålderspensionssystemet är 50 %

År Förmån 2001 2005 2010 2020 2030 Bampension 720 762 718 670 694

Inledande omställnings- 159 228 305 295 287 pension

Förlängd omställnings- 97 109 116 109 106 pension

Särskild efterlevande- 2 2 4 4 4 pension

Änkepension 8 966 9 350 8 849 5 559 2 117 Summa 9 944 10 451 9 992 6 637 3 208

Tabell 14.9 Nettoutgifter enligt föreslagna regler. Milj.kr. Basbelopp

36 400 kr. Kompensationsgrad i det reformerade ålderspensionssystemet är 60 %

År

Förmån 2001 2005 2010 2020 2030 Bampension 853 903 851 794 823

Inledande omställnings- 174 250 335 326 316 pension

Förlängd omställnings- 108 120 127 120 118 pension

Särskild efterlevande- 2 3 4 4 4 pension

Änkepension 8 966 9 350 8 849 5 559 2 117 Summa 10 103 10 626 10 166 6 803 3 378

I tabell 14.7 har antagits att nettoutgiftema för nuvarande efterlevan-

depensionsfönnåner såvitt barnpension, refonnerad efterlevan-

avser depension samt änkepension till kvinnor inte har fyllt 65 år eller

som dessförinnan börjat uppbära ålderspension uppgår till mellan

egen 85 och 91 % av de i tabell 14.1 angivna bruttokostnaderna. Dessa siffror

är förenade med en relativt stor osäkerhetsfaktor bl.a. beroende tjänstepensionemas inverkan nettoutfallet. Som inledningsvis

anförts har vid beräkningen nettoutgiftema för framtiden enligt

av nuvarande regler i stort sett bortsett från tjänstepensionemas inverkan

det särskilda grundavdraget. Emellertid torde kunna utgå ifrån

man att en icke obetydlig andel efterlevande vid sidan efterlevandepen-

av sion från den allmänna pensioneringen är berättigad även till tjänste-

pension av något slag vilket i sin tur påverkar det särskilda grundavdragets storlek. Det kan således goda grunder antas att nettoutgif-

ten skulle bli lägre enligt nuvarande regler än den redovisats i

som tabell 14.7. I tabellerna 14.8 och 14.9 har motsvarande nettoutgift för

samtliga efterlevandefönnåner till efterlevande beräknats

vuxna uppgå till 70 % av de i tabell 14.2 och 14.3 angivna bruttokostnaderna.

Nettokostnaden för barnpension har såväl i det nuvarande i det

som av oss föreslagna systemet beräknats till 91 % bruttokostnaden. Barn

av som uppbär barnpension enligt nuvarande regler har inte till

rätt särskilt grundavdrag. Däremot är ett belopp motsvarande garantinivån

inom folkpensioneringen dvs. 40 % basbeloppet eller 1 200 kr

av ca per månad undantaget från beskattning. Vi har föreslagit be-

att ett lopp motsvarande underhållsstödets storlek skall undantaget från

vara beskattning se avsnitt 9.5.3.

Såvitt gäller änkepensionema till kvinnor har fyllt 65 år

som eller

dessförinnan börjat uppbära ålderspension har beräknat

egen nettoutgiften till 70 % bruttoutgiften i såväl det nuvarande i det

av som av oss föreslagna systemet. I dessa fall har änkan, förutom eventuell tjänstepension, även ålderspension. Det särskilda grundavdraget har därför i regel helt tagits i anspråk dessa pensionsförmåner. Änke-

av pensionen blir i dessa situationer inkomst utöver ålders-

en som utges och tjänstepensionen och som beskattas förvärvsinkomst. Som

som en angetts ovan innebär våra förslag inte några förändringar i förhållande till nuvarande regler för änkor med änkepension fyllt

som 65 år eller dessförinnan börjat uppbära ålderspension. Vi har således från

utgått

att bruttokostnaden för denna pensionsförmån är densamma i båda

systemen. Däremot kommer de reglerna på ålderspensioneringens

nya område sammantagna med förändringar beträffande beskattningen

av pensioner i framtiden att innebära vissa förändringar nettoutgifter-

av na för den sammanlagda pensionsinkomsten. Det därför förenat

är med betydande svårigheter att några bestämda uppgifter

ange om skillnaderna för framtiden i nettoutgiftema mellan nuvarande

och föreslaget system över huvud taget framför allt beträffande den

men

SOU 1998: 120 Kostnadsberäkningar 557

nettoutgift belöper änkepensioner till kvinnor som fyllt 65 år som eller dessförinnan börjat uppbära ålderspension. Vi har med dessa osäkerhetsfaktorer i beaktande funnit det mest adekvat att räkna med nettokostnad utgör 70 % bruttokostnaden i både det nuvaen som av rande och det föreslagna systemet. Som framgår av tabellerna 14.8 och 14.9 kommer, samma sätt som i fråga om bruttokostnadema, nettokostnadema för efterlevandepensioneringen enligt våra förslag efter år 2005. Även här är att avta minskningen av kostnaderna som allra störst efter år 2010. Detta har sin grund i att änkepension inte längre uppbärs eller nybeviljas i samma omfattning som tidigare till följd av Övergångsbestämmelsernas utformning.

Tabell 14.10 Jämförelse av nettoutgifter för efterlevandepensioneringen med föreslagna och nuvarande regler. Milj.kr. Basbelopp 36 400 kr. Kompensationsgrad i det reformerade ålderspensionssystemet är 50 %

Aro Förrnåns- 2001 2005 20 10 2020 2030 system Föreslagna 9 944 10 451 9 992 6 637 3 208 regler

Nuvarande 10 289 10 784 10 277 6 805 3 330 regler

Differens 345 334 285 168 122 - - - - -

Tabell 14.11 Jämförelse av nettoutgifter for efterlevandepensioneringen med föreslagna och nuvarande regler. Milj.kr. Basbelopp 36 400 kr. Kompensationsgrad i det reformerade ålderspensionssystemet är 60 °/o

År Förmåns- 2001 2005 2010 2020 2030 system Föreslagna 10 103 10 626 10 166 6 803 3 378 regler

Nuvarande 10 289 10 784 10 277 6 805 3 330 regler

Differens 186 158 111 2 48 - - - -

Tabellerna 14.10 och 14.11 redovisar en jämförelse av de sammanlagda nettoutgiftema för efterlevandepensioneringen i fonn av om-

558 Kostnadsberäkningar

SOU 1998: 120

ställningspension, särskild efterlevandepension, barnpension och än-

kepension. Det kan, skäl av som närmare angetts i anslutning till ta-

bellerna 14.7-14.9, på goda grunder antas att nettokostnaden enligt

dagens system är något lägre än vad de ovan angivna siffrorna visar

och differensen mellan nettoutgiftema enligt nuvarande och föreslag-

na regler således mindre än den redovisats som i tabellerna 14.10 och

Minskningen av nettokostnaden i förhållande till nuvarande regler

är som allra störst fram till år 2010. Vid en genomsnittlig kompensa-

tionsgrad för avlidna 60 % i det reformerade

om ålderspensionssys-

temet kommer kostnaderna enligt nuvarande och

föreslagna regler att

vara i stort sett desamma år 2020. Därefter överstiger de beräknade

nettokostnadema enligt våra förslag marginellt de nettokostnader som

skulle ha uppstått vid fortsatt tillämpning en av nuvarande regler.

I kapitel 12 har redovisat våra förslag inom vissa angränsande

områden. Sålunda har vi följd som en av de förändringar föreslasom

gits för efterlevandepensioneringen funnit

det påkallat att föreslå en

del förändringar bl.a. inom

arbetsskadeförsäkringen och rörande

yrkesskadelivräntor även beträffande de bestämmelser men som reglerar

reduktion av folkpension i fomi

av efterlevandepension för dem

som frivilligt eller grund tvång vistas på kriminalvårdsanstalt av eller

annan vårdinstitution. Samtliga förändringar inom ovan angivna om-

råden är i huvudsak föranledda

av de förändringar föreslagits

som

beträffande efterlevandepensioneringen.

Dessa förslag är därför, lik-

som förslagen till förändrade regler inom

efterlevandepensioneringen,

i huvudsak harrnoniering nuvarande en av bestämmelser till det re-

formerade ålderspensionssystemet. Vi har

även föreslagit ett avskaf-

fande av de s.k. överledanderegelema

av skäl som närmare redovisats

i avsnitt 12.6.

Vi har inte gjort några särskilda

kostnadsberäkningar beträffande

ifrågavarande förändringar. Som

ovan angetts är förändringarna av

mindre omfattande karaktär och de i första är hand föranledda att av

skapa en harmoniering med de föreslagna förändringarna inom efter-

levandepensioneringen samt även med det reformerade

ålderspensionssystemet. Av denna anledning torde det

goda grunder kunna

antas att dessa relativt små förändringar av nuvarande regler inte

kommer att påverka kostnaderna annat än marginellt.

Kostnadsberäkningar

14.3¶Administrativa konsekvenser m.m.

Till skillnad från de förändringar efterlevandepensioneringens område som trädde i kraft den 1 januari 1990 innebär våra förslag inte

några genomgripande omvälvningar av nuvarande regelsystem. Våra

förslag har i första hand utformats i syfte att anpassa nuvarande system till de förändringar som kommer att uppstå i och med det reformerade ålderspensionssystemets ikraftträdande. Detta har föranlett oss att lämna förslag till ett efterlevandepensionsunderlag för beräkning av reformerad efterlevandepension som skiljer sig från nuvarande beräkningsgrunder. Därutöver har vi som en ersättning för nuvarande förmåner inom folkpensioneringen föreslagit helt grunden ny skyddskonstruktion inom efterlevandepensioneringen. Bl.a. som en följd av de förändringar som genomförts ålderspensioneringens område men även för att skapa ett system inom de som ryms nuvarande finansiella ramarna för efterlevandepensioneringen har vi valt att även föreslå vissa förändringar beträffande rätten till de olika förmånsslagen. Ur detta perspektiv kan det antas att införandet av de

föreslagna förändringarna inte kommer att medföra långa vägar när

lika stora administrativa kostnader som vad förändringarna år 1990 innebar. I detta sammanhang bör beaktas att huvuddelen de merkostnader av som kan uppstå grund av våra förslag för bl.a. maskinella rutiner såsom uppläggning av nya dataprogram, registrering av uppgifter m.m. redan har beaktats i samband med utformningen av det refonnerade ålderspensionssystemet. Dessa kostnader uppkommer inte som en följd av våra förslag utan är att hänföra till ålderspensionsreformens krav. Inte heller i detta hänseende kommer de av oss föreslagna förändringarna att medföra kostnader av någon större omfattning. Dessutom torde våra förslag i vart fall på sikt leda till en viss förenkling när det gäller tillämpningen av reglerna. I nuvarande system är de för efterlevandepensioneringen relevanta bestämmelserna spridda på ett stort antal ställen. Därtill kommer att änkepensioneringen i sin helhet regleras enligt omfattande och emellanåt mindre lättillgängliga Övergångsbestämmelser. Vi lägger fram förslag om att hela efterlevandepensioneringen, även innefattande änkepensioneringen, skall regleras i en lag benämnd lagen om efterlevandepension. Detta har enligt vår uppfattning administrativa fördelar. En sådan reglering blir i förhållande till nuvarande regler mer lättillgänglig såväl för den enskilde som för dem som har att tillämpa bestämmelsema. Det är därför vår förhoppning att en sådan förenkling varom här är fråga efter en inledande period skall kunna leda till vissa kostnadsbesparingar ur administrativ synvinkel.

560 Kostnadsberäkningar

Emellertid är det viktigt att information de

om förändringar som

föreslagits inom efterlevandepensioneringen förs till allmänheten.

ut Detta kommer att föranleda administrativa kostnader

av engångska-

raktär. Utöver detta är det angeläget

att försäkringskassorna får medel för att bestrida de utbildningskostnader

som uppstår i samband med

att handläggarna försäkringskassoma skall utbildas i det

nya regelsystemet. Även detta kostnad

synes vara en av engångskaraktär.

Även

om i detta hänseende inte gjort några särskilda beräkningar av de kostnader administrativ karaktär

av som kan uppkomma till följd av de av föreslagna åtgärderna torde det inte

oss röra sig om annat än ökade utgifter begränsad omfattning.

av Dessa torde enligt

vår uppfattning inom de

rymmas befintliga ramar inklusive de kostnadsanslag för bl.a. administration och information

som beräknats eller kommer att beräknas för det reformerade

ålderspensionssyste-

met. Totalt sett torde våra förslag inte innebära

någon ökning av försäkringskassomas behov administrativa längre sikt.

av resurser på

Finansiering 561

15 Finansiering

Vårt förslag: Inkomstgrundad efterlevandepension skall finansieras med en efterlevandepensionsavgift enligt lagen 1981:691 om socialavgifter. Intäkterna från efterlevandepensionsavgiften skall föras till statsbudgeten. Garantipension till omställningspension, särskild efterlevandepension och änkepension enligt Övergångsbestämmelser samt kostnaden för underhållsstöd till efterlevande barn enligt lagen 1999:000 om underhållsstöd skall finansieras med allmänna skattemedel.

I finansieringshänseende och även lagtekniskt görs i det nuvarande pensionssystemet skillnad mellan å ena sidan förmåner inom den allmänna tilläggspensioneringen, som finansieras med tilläggspensionsavgift, allmän pensionsavgift och avkastningen från AP-fonden, och å andra sidan folkpensionsfönnåner, som finansieras dels de av folkpensionsavgifter som erläggs arbetsgivare den lönesumma av som utbetalas och av försäkrade med inkomst av annat förvärvsarbete den inkomst de har under året, dels allmänna skattemedel. Den av andel av folkpensionsutbetalningama skattefinansieras varierar som från år till år. För år 1997 uppgick den till 35 %. Folkpensionsavgiften är visserligen, samma sätt som tilläggspensionsavgiften, arbetsen givaravgift respektive egenavgift enligt lagen 1981:691 socien om alavgifter SAL. Redovisningsmässigt ingår folkpensionsavgiften emellertid i sin helhet i statsbudgeten.

Från tilläggspensionssystemet utges ålderspensioner, förtidspensio-

och efterlevandepensioner. Även från folkpensionssystemet ner utges ålders-, förtids- och efterlevandepensioner samt dessutom särskilda folkpensionsförmåner pensionstillskott, bostadstillägg till som pensionärer, särskilt bostadstillägg till pensionärer, handikappersättning

och vårdbidrag.

Ett syfte med ålderspensionsrefonnen är enligt vad regeringen uttalar i prop. 1997/98:15l Inkomstgrundad ålderspension m.m. att skapa ett administrativt och finansiellt avskilt system för de inkomstgrundade ålderspensionema. Regeringens bedömning är därför att uppdelningen av finansieringen mellan AP-fonden och statsbudgeten bör vara en annan än vad som gäller för dagens pensionssystem. Mot denna bakgrund skall kostnaderna för tilläggspension i form förav

562 Finansiering

tidspension och efterlevandepension inte längre belasta AP-fonden utan flyttas över till statsbudgeten. Kostnaderna för dessa pensions-

förmåner skall fr.0.m. den 1 januari 1999 finansieras med socialavgifter. Även folkpension i form av förtidspension för personer som har rätt till tilläggspension och folkpension i form

av efterlevandepen-

sion skall finansieras genom sådana avgifter.

Socialavgifter betalas enligt lagen socialavgifter SAL. Avgif-

om terna tas, som tidigare nämnts, ut i form arbetsgivaravgifter eller av egenavgifter. För närvarande finns det åtta olika arbetsgivaravgifter

och sex olika egenavgifter. Reforrneringen ålderspensionssystemet

av har föranlett vissa förändringar den avgiftsstruktur av som grundas på det nuvarande pensionssystemet. De avgifter berörs bl.a. som är

tilläggspensionsavgiften och folkpensionsavgiften.

Tilläggspensionsavgiften kommer fr.o.m den l januari 1999 att

byta nanm till ålderspensionsavgift. Tilläggspension i form

av efterlevandepension och förtidspension skall fr.0.m. denna tidpunkt, som nämnts ovan, finansieras andra socialavgifter. När det gäller genom efterlevandepensioneringen kommer detta att ske i form efterleav en vandepensionsavgift. Denna avgift skall finansiera såväl efterlevande-

pensioner från folkpensioneringen och tilläggspensioneringen de

som

allmänna försäkringskassomas förvaltningskostnader för efterlevan-

depensioner. Även när det gäller kostnaderna för folkpension i form av ålderspension och förtidspension övriga folkpensionsförrnåsamt

ner har föreslagits andra finansieringsforrner den

än nuvarande som har formen bl.a. folkpensionsavgift. Denna av en avgift kommer därför inte att finnas kvar efter den 31 december 1998.

Kostnaderna för de förmåner och administrationskostnader som efterlevandepensionsavgiften skall finansiera kan totalt beräknas upptill 13,8 miljarder kronor år 1999. Regeringen har denna bakmot grund ansett att ett avgiftsuttag 1,70 % avgiftsunderlaget för år av 1999 kan beräknas ge upphov till balans mellan avgiftsintäktema och

de utgifter efterlevandepensionsavgiften skall finansiera.

som I våra direktiv har förutsätts att efterlevandepension i framtiden

kommer att bestå inkomstrelaterad i av en del och möjligen vissa fall av ett grundskydd. Pensionens storlek blir alltså inkomstberoende, och det kan därför enligt direktiven rimligt med motsvarande

vara kopp-

ling mellan avgift och förmån så den inkomstrelaterade delen att är avgiftsfinansierad medan det eventuella grundskyddet finansieras med skattemedel. Direktiven lämnar dock öppet även för andra

lösningar.

Såvitt avser efterlevandepension enligt äldre bestämmelser har dessa enligt direktiven delvis karaktär där bl.a. det

en annan fördelningspo-

litiska inslaget är större. Argument kan därför anföras för

finansiering

på skilda sätt.

Den principiella utgångspunkten för finansiering efterlevandeav pensionema i ett system är till det reforrnerade som anpassat ålders-

Finansiering 563

pensionssystemet bör enligt vår uppfattning att inkomstgrundade

vara förmåner skall finansieras avgift och att förmåner har

genom en som karaktär av grundskydd skall finansieras med allmänna skattemedel. En sådan finansieringsform ligger i linje med den strävan finns

som inom socialförsäkringsområdet att avgifter tas ut i form

som av egenavgift eller i form av socialavgift enligt SAL skall finansiera enbart inkomstrelaterade förmåner. Den efterlevandepensionsavgift

som skall tas ut fr.0.m. år 1999 är emellertid inte utformad enligt denna princip utan skall täcka kostnaderna såväl för tilläggspension för

som folkpensionsförmåner inom det nuvarande systemet. Eftersom kostnaden för folkpensioneringen för närvarande inte fullt täcks folk-

ut av pensionsavgiften innebär detta att en del efterlevandepensionering-

av en som tidigare finansierats skattemedel i stället kommer

av nu att finansieras med socialavgift. Det skulle denna bakgrund kunna

en mot

hävdas att formerna för finansiering anpassad efterlevandepen-

av en sionering borde ansluta till den nuvarande finansieringsfomien, dvs. en avgift som finansierar såväl inkomstgrundade förmåner grund-

som skydd.

Ett förhållande som också skulle kunna åberopas till stöd för

gemensam finansiering av inkomstgrundade förmåner och grund-

skyddsförmåner är att efterlevandepensioneringen jämfört med

är en t.ex. ålders- och förtidspensioneringen förhållandevis liten utgiftspost. Enligt de beräkningar har redovisats i kapitel 3 har kostnaderna

som för efterlevandepensioneringen enligt nuvarande regler för framtiden uppskattats till de belopp framgår tabell 15.1 jfr tabell 3.28 i

som av kapitel 3. Beräkningarna är gjorda enligt utgiftsnivån i december 1997 med 1998 års basbelopp, 36 400 kr. I kolumn 2 kostna-

anges derna för änkepension enligt övergångsbestämmelserna ÄP och i kolumn 3 kostnaden för den reforrnerade efterlevandepensioneringen, dvs. inledande omställningspension IOP, förlängd omställningspension FOP, särskild efterlevandepension SEP och barnpension BP. I kolumn 4 anges den totala kostnaden.

Tabell 15.1 Uppskattade kostnader för efterlevandepensioneringen med nuvarande regler. Milj. kr. Basbeloppet 36 400 kr

Å:	ÄP	rop, FOP, SEP och BP	Total kostnad
2000	12512	1259	13 771
2005	13 151	1 393	14 544
2010	12 565	1412	13 977
2020	7 925	1 325	9 250
2030	3 025	l 341	4 366

564 Finansiering SOU 1998: 120

Anledningen till att den totala kostnaden kommer att minska med tiden är att antalet änkepensioner utges enligt Övergångsbestäm-

som melser kommer att bli allt färre. Änkepensioneringen har för år 2040 beräknats kosta 330 miljoner kr och för år 2050 65 miljoner kr. Kostnaden för den refonnerade efterlevandepensioneringen har inte räknats fram längre än till år 2030 eftersom det därefter bör bli fråga

om endast marginella förändringar betingade enbart förändringar i

av storleken av olika åldersgrupper.

Om det mot bakgrund de redovisade kostnaderna skulle be-

av nu räknas en avgift för den totala efterlevandepensioneringen skulle denna således sjunka i takt med att kostnaden för änkepensioneringen minskar. Beräknat utifrån avgiftsunderlaget för år 1999 skulle avgiften för år 2005 uppgå till 1,75 %, dvs. något högre än för år

vara 1999. Huvuddelen denna avgift skulle kostnad för tilläggs-

av avse pension 13 037 sammanlagt 14 544 miljoner kr. År 2030 skulle

av avgiften ha sjunkit till 0,53 % och år 2050 till 0,17 %.

Vi har i kapitel 14 redovisat de kostnadsberäkningar ligger till

som grund för våra förslag till förändringar efterlevandeförmånema. Av

av beräkningarna kan utläsas att våra förslag totalt kommer leda

sett att till en något högre bruttokostnad än vad skulle fallet

som vara om nuvarande regler alltjämt skulle gälla tabell 14.1 jämförd med 14.2 och 14.3. Detta gäller, med undantag för kostnaderna

år 2030, oavsett

om kompensationsgraden i det reformerade ålderspensionssystemet

beräknas till 50 eller 60 % i genomsnitt. Bruttokostnadsökningen är störst år 2001 och strax därefter eftersom antalet änkepensionärer vid denna tidpunkt kommer flest. Vid jämförelse

att vara som en av nettoutgiftema kommer emellertid de föreslagna reglerna leda

av oss att till en lägre kostnad än vad är fallet med nuvarande regler. Denna

som besparing kommer dock att minska med tiden. En beräkning grundad

de beräknade bruttokostnadema för våra förslag skulle år

2001 mot bakgrund det angivna avgiftsunderlaget för år 1999

av ovan ge samma avgift som beslutats för det året, nämligen 1,70 %. Med sådan

en avgift skulle alltså finansieras såväl inkomstgrundad efterlevandepension som grundskyddsförmåner garantipension till omställningspension, särskild efterlevandepension och änkepension underhålls-

samt stöd till efterlevande bam. Avgiften skulle behöva skulle

som tas ut vidare bli lägre allteftersom kostnaden för änkepension kommer

att minska. Våra förslag kommer inte att innebära än marginella

annat skillnader när det gäller avvecklingen änkepensioneringen.

Enligt vår uppfattning är varken den nuvarande utformningen

av efterlevandepensionsavgiften eller det förhållandet att det rör sig

om jämförelsevis små avgifter argument sådan styrka de bör leda

av att

till ett förslag till finansiering efterlevandepensioneringen går

av som i en annan riktning än de strävanden för närvarande finns allmänt

som

sett när det gäller finansiering socialförsäkringsfönnåner.

SOU 1998: 120 Finansiering 565

Mot denna bakgrund föreslår vi att enbart inkomstgrundade förmåner inom den anpassade efterlevandepensioneringen skall finansieras genom avgifter. Garantipension till omställningspension, särskild efterlevandepension och änkepension bör emellertid finansieras av allmänna skattemedel. Grundskyddet inom bampensioneringen skall enligt våra förslag regleras inom för lag underhållsstöd. Även underramen en ny om hållsstöd till barn bör, i enlighet med våra förslag beträffande grundskyddet till vuxna efterlevande, finansieras av allmänna skattemedel. Ytterligare ett argument härför är att underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar enligt nuvarande regler finansieras genom skattemedel. Vi har, enligt vad som redovisats i kapitel strävat efter överen ensstämmelse mellan det grundskydd som lämnas till efterlevande barn och det skydd som samhället bidrar med då barn orsak av annan än dödsfall lever stadigvarande med enbart en av sina föräldrar. Förmånema bör även finansieras på sätt. samma Inkomstrelaterade efterlevandefömiåner bör alltså enligt vårt förslag finansieras med avgifter. En särskild fråga är emellertid hur en sådan avgiftsfinansiering skall utformas. Det finns i detta avseende anledning att beakta formerna för finansieringen den inkomstgrunav dade ålderspensioneringen. Denna kommer till hälften att finansieras av en allmän pensionsavgift och till hälften av en ålderspensionsavgift som tas ut som arbetsgivaravgift eller egenavgift enligt SAL. Den allmänna pensionsavgiften uppgår fr.0.m. den 1 januari 1998 till 6,95%. Denna avgift tas ut enbart inkomster inte överstiger som det s.k. intjänandetaket och skall dras av vid beräkningen den av pensionsgrundande inkomsten. Detta innebär att en pensionsgrundande inkomst om 7,5 förhöjda prisbasbelopp svarar mot en bruttoinkomst om 8,06 förhöjda prisbasbelopp. Intjänandetaket skall i fortsättningen uttryckas i tenner av bruttoinkomst och kommer därför fr.0.m. den 1 januari 1999 att uppgå till 8,06 förhöjda prisbasbelopp. Den del av arbetsgivaravgiften eller egenavgiften som tidigare enligt SAL benämndes tilläggspensionsavgift och som kommer att ersättas med en ålderspensionsavgift uppgår till 6,40 %. Denna avgift tas ut på inkomstdelar såväl under intjänandetaket. Samma över som nivå kommer att gälla även för år 1999. Detta innebär att det sammanlagda uttaget av avgifter för ålderspensioner för år 1999 kommer att uppgå till 14,35 % 6,40+6,95/ 100-6,95 den pensionsgrundanav de inkomsten i stället för 18,5 %. Iprop. 1997/98:15l uttalar emellertid regeringen att inriktningen beträffande avgiftsuttaget för år 2000 bör vara att hälften av avgiftsuttaget skall inkomstdelar till avse upp intjänandetaket och att den andra hälften avgiftsuttaget skall av avse inkomstdelar såväl under som över avgiftstaket. När det gäller valet inom efterlevandepensioneringen mellan en avgift enligt SAL och en allmän egenavgift finns det anledning att ta

hänsyn till de skillnader föreligger mellan ålderspensioneringen

som

och efterlevandepensioneringen. Inom ålderspensioneringen är kopp-

lingen mellan den totala avgift betalas in och den förmån

som som

kan lyftas pensionsdagen tydlig. Den inkomstgrundade ålderspen-

sionen är intjänad förmån i än högre grad dagens

en än tilläggspen-

sion i form ålderspension. Även den

av om inkomstgrundade efterle-

vandepensionen är beroende den avlidnes inkomst den inte

av är en förmån kan lyftas vid visst tillfälle ålders-

som ett samma sätt som pension. Rätten till efterlevandepension är även beroende det

av att inträffar ett dödsfall och att det finns någon berättigad

som är till sådan pension. Dessa faktorer försvagar i hög grad den koppling mellan

avgift och förmån kan finnas.

som

Vi anser inte att kopplingen mellan avgift och förmån så

är uttalad

inom efterlevandepensioneringen det är lämpligt finansiera

att att förmånema med allmän egenavgift. Utgångspunkten bör

en i stället vara att en avgift för finansiering inkomstrelaterade efterlevande-

av förrnåner tas ut arbetsgivaravgift och egenavgift

som enligt SAL. Detta innebär att avgiften bör att tas ut även den del inkomstun-

av derlaget som inte grundar rätt till efterlevandepension,

dvs. även inkomster över 8,06 förhöjda prisbasbelopp.

Arbetsgivaravgift i form av tilläggspensionsavgift för närvaran-

tas de ut på förvärvsinkomster. Det finns inte något motsvarande

avgifts-

uttag för socialförsäkrings- och arbetsmarknadsersättningar

som träder i stället för sådana inkomster. Fr.o.m. inkomståret 1999

skall emellertid staten betala ålderspensionsavgift för sådana

även ersättningar. Detsamma skall gälla för pensionsgrundande belopp det

som kan tillgodoräknas pensionsrätt för. En särskild fråga detta s.k.

är om breddade underlag skall ligga till grund

även för beräkningen av den avgift som skall finansiera efterlevandeförmånema.

Den efterlevandepensionsavgift har fastställts för år 1999 har

som beräknats det icke-breddade avgiftsunderlaget, dvs.

samma sätt som gäller enligt nuvarande regler. De inkomstgrundade efterlevandepensionsförrnånema beräknas visserligen grundval den

av pensionsrätt har tillgodoräknats i ålderspensionssystemet,

som dvs. även

på pensionsgrundande belopp. Den inkomstgrundade âlderspensionen

kan emellertid ett sparande medan efterlevandepensione-

mer ses som ringen är en riskförsäkring. Det förhållandet det

att föreligger ett samband mellan förmånema när det gäller beräkningen

av inkomstgrun-

dad efterlevandepension behöver emellertid inte innebära fönnå-

att nema finansieras sätt. Den omständigheten pensions-

samma att rätten för ålderspension finansieras grundval breddat

av ett avgiftsunderlag betyder alltså inte att detsamma skall gälla för efterle-

vandepensioneringens finansiering. Inte heller behövs sådant bred-

ett dat underlag av stabilitetsskäl eftersom, vilket vi återkommer till i det följande, avgiften inte skall fonderas och

efterlevandepensioneringen

Finansiering 567

inte skall vara ett självständigt, från staten frikopplat system

samma sätt som gäller för det reformerade ålderspensionssystemet.

En avgift för finansiering av efterlevandefönnåner bör enligt vår uppfattning beräknas på det avgiftsunderlag i dag gäller för be-

som räkning av tilläggspensionsavgift och lagts till grund för efterle-

som vandepensionsavgiften för år 1999, dvs. inkomster anställning och

av inkomster av annat förvärvsarbete inte på socialförsäkringser-

men sättningar m.m. och s.k. pensionsgrundande belopp.

En fråga som berört är hur efterlevandepensionsavgift

ovan en som på detta sätt betalas i form av arbetsgivaravgift och egenavgift enligt SAL skall behandlas i förhållande till statsbudgeten. Enligt nuvarande regler förvaltas de avgifter betalas i form tilläggs-

som av

pensionsavgift i AP-fonden. Vidare förs t.ex. arbetsskadeavgifter

enligt nu gällande bestämmelser i lagen socialavgifter till arbetsska-

om defonden, med vars tillgångar kostnaderna för ersättningar enligt lagen 1976:380 om arbetsskadeförsäkring och motsvarande äldre bestämmelser samt förvaltningskostnader skall täckas. Motsvarande konstruktion gäller för delpensionsavgifter förs till delpensions-

som fonden, vars tillgångar skall täcka kostnader för pensioner enligt lagen 1979:84 om delpensionsförsäkring och motsvarande äldre bestämmelser.

I det reformerade ålderspensionssystemet skall ålderspensionsav-

giften i form arbetsgivaravgift förvaltas avskilt från statsbudgeten.

av Detta sker dels i ett fördelningssystem där ett års inbetalda avgifter skall finansiera utbetalningen pensioner från år,

av systemet samma dels genom ett prerniepensionssystem, där inbetalda avgifter fonderas i individuella premiereserver. En möjlighet är att göra även efterle-

vandepensioneringen till ett från staten avskilt självständigt system.

Detta skulle innebära att de avgifter betalas in för efterlevande-

som pensioner skulle förvaltas för sig i särskild fond och finansiera

en årets utbetalningar. I syfte att göra statens inkomster och utgifter

mer överskådliga samt för att bidra till att stärka budgetprocessen har

regeringen emellertid under senare år ökat användningen bruttoredo-

av visning statsbudgeten. Detta innebär att inkomster redovisas på statsbudgetens inkomstsida och utgifter utgiftssidan enligt lagen 1996:1059 om statsbudgeten. Ordningen har nyligen införts i fråga om arbetslöshetsersättning, lönegaranti i konkurs och sjukförsäkringen vilka tidigare redovisats netto mot inkomsttitlar. Riksdagen har under år 1998 godkänt regeringens förslag att bruttoredovisning

om skall tillämpas även beträffande arbetsskadeförsäkringen och delpensionsförsäkringen. Detta innebär att delpensionsfonden och arbetsskadefonden skall avvecklas. Ändringama skall träda i kraft fr.o.m. den l januari 1999. Regeringen har vidare aviserat att den

avser att återkomma med förslag till riksdagen innebär även vissa fon-

som att

568 Finansiering SOU 1998: 120

der som förvaltas Riksförsäkringsverket inte längre fyller

av men någon praktisk funktion skall avvecklas.

Intäkterna från den av riksdagen fastställda efterlevandepensionsavgiften för 1999 skall föras till statsbudgeten. Detta ligger i

linje med den allmänna strävan att inte skapa från statsbudgeten

av-

skilda fmansieringssystem och bör enligt vår uppfattning vägle-

vara

dande även när det gäller finansieringen efterlevandepensionering-

av en efter år 2000. Som framhållit finns inte heller i det

ovan av oss

föreslagna systemet för efterlevandepension den omedelbara koppling

mellan avgiftens och förrnånens storlek skulle kunna utgöra skäl

som för att efterlevandepensioneringen, liksom den reformerade inkomst-

grundade ålderspensioneringen, skulle finansieras själv-

genom ett ständigt och i förhållande till statsbudgeten autonomt Efterle-

system. vandepensioneringen är i stället enligt vad vi framhållit risk-

ovan en försäkring. Vi anser mot denna bakgrund att det inte bör föreslås nå-

gon särförvaltning av efterlevandepensionsavgiften efter år 2000.

Avgiften bör i stället föras till statsbudgeten.

Vårt förslag innebär alltså att inkornstgrundad efterlevandepension

finansieras egenavgift och arbetsgivaravgift enligt SAL.

genom en en Dessa avgifter bör beräknas det avgiftsunderlag i dag gäller

som för beräkning tilläggspensionsavgift och skall ligga till grund

av som

för beräkning av efterlevandepensionsavgift för år 1999. Intäkterna

av den föreslagna avgiften bör föras till statsbudgeten.

Det skulle kunna diskuteras den finansieringsform vi före-

om som

slår skall omfatta även änkepensioneringen enligt Övergångsbestäm-

melser. Regeringen har i propositionen 1997/981151 framhållit

att

skatteinnehållet i efterlevandepensionsavgiften blir

högt i ett systern där avgiftssatsen fastställs till nivå balans mellan de årliga

en som ger avgiftsintäkterna och utgifterna för efterlevandepension. Skälet

är att den nuvarande befolkningen inte kommer att få rätt till efterlevande-

pension i samma utsträckning de för närvarande uppbär så-

som som dan pension. Ett alternativt synsätt skulle därför enligt regeringen

vara att efterlevandepensionsavgiften bestäms utifrån vad i genomsnitt

som är försäkringsmässigt mest rättvist för dem för närvarande för-

som värvsarbetar, vilket skulle innebära lägre avgift än vad kom-

en som mer att gälla för 1999.

Ett synsätt som bygger på att efterlevandepensionsavgift betalas efter vad som i genomsnitt är försäkringsmässigt rättvist före-

mest faller i viss mån främmande med hänsyn till

att efterlevandepensione-

ringen är en del i ett allmänt obligatoriskt socialförsäkringssystem där förmånerna finansieras avgifter eller

genom genom skatt. Avgiften är enligt nuvarande regler procentuellt densamma oberoende

sett av om den tas ut t.ex. gift vid dödsfall kommer kunna

av en man, som ett att efterlämna änkepension enligt äldre regler, eller kvinna,

av en som kan efterlämna enbart omställningspension under tid,

begränsad eller

SOU 1998: 120 Finansiering 569

av en person som är ensamstående och inte har några barn och efter vilken ingen efterlevandepension alls således kan utges. Om systemet skulle vara försäkringsmässigt i förhållande till den enskilde individen skulle det i dessa situationer tas ut olika stor avgift och avgiften skulle för den enskilde varieras i förhållande till familjesituationen. Beroende vilken grad av försäkringsmässighet som vore önskvärd kunde även andra regler för avgiftsuttaget kunna tänkas. Ett alternativ vore att efterlevandepensionsavgiften skulle finansiera enbart de reforrnerade efterlevandepensionsförmånema medan änkepensionen finansierades med skattemedel. Våra förslag innebär visserligen att de inkomstgrundade förmånerna inom efterlevandepensioneringen i framtiden kommer att finansieras som en särskild förmånsform, det innebär inte att denna görs men till ett från staten självständigt system. Förmånema skall enligt våra förslag finansieras genom arbetsgivaravgifter och egenavgifter enligt SAL intäkterna från avgifterna skall, till skillnad från vad men som beslutats för ålderspensionsavgiften, föras till statsbudgeten. Det finns, som har framhållit ovan, inte för den enskilde individen någon koppling mellan den avgift som betalas in och den förmån som kan utges. Det förhållandet att finansieringen sker avgift genom en innebär således inte att inbetalda avgifter kommer att resultera i förmåner i samma omfattning. Ett sådant förhållande är i sig inte något som är främmande inom SAL. Avgifter som tas ut inom ramen för nämnda lag har inte alltid någon koppling till socialförsäkringssystemen och är att betrakta som skatt. Sett i det nu beskrivna perspektivet saknas det enligt vår uppfattning skäl att föreslå en differentierad finansiering av de inkomstgrundade förmånema genom å ena sidan en avgiftsfinansiering av den reformerade delen av efterevandepensioneringen och å andra sidan en skatteñnansiering av änkepensioneringen. Vi föreslår således att kostnaden för inkomstgrundad efterlevandepension i sin helhet skall finansieras arbetsgivaravgift och genom en en egenavgift enligt SAL. Avgiften bör, i enlighet med vad som gäller för övriga avgifter enligt SAL, tas ut på inkomster tjänats in som t.o.m. det år den avgiftsskyldige fyller 65 år. Pensionsgrundande inkomster som hänför sig till tid därefter bör enligt vår uppfattning inte grunda avgiftsskyldighet och skall, enligt vad vi föreslagit i avsnitt 8.5.3, inte grunda rätt till efterlevandepension. När det slutligen gäller frågan hur stor den föreslagna avgiften om skall vara innebär våra förslag, som konstaterats i det föregående, att en beräkning grundval bruttokostnadema för såväl inkomstreav laterade förmåner som grundskyddsförrnåner skulle innebära att samma avgift som för år 1999, dvs. 1,70 %, skulle tas ut i form efterleav vandepensionsavgift. En avgift denna nivå skulle alltså täcka även kostnaderna för garantipension till reforrnerad efterlevandepension

570 Finansiering

och till änkepension samt för underhållsstöd till efterlevande barn. Eftersom vårt förslag innebär dessa kostnader att skall finansieras med skattemedel kommer avgift skall finansiera en som den inkomst-

grundade efterlevandepensionen kunna

att sättas något lägre än 1,70 %.

Våra kostnadsberäkningar inte har utformats på sådant sätt att uppgifter om kostnaden för de inkomstgrundade

efterlevandepensions-

förmånema kan utläsas särskilda från de totala kostnaderna. Det kan

emellertid utifrån de gjorda beräkningarna och

tillgänglig statistik

konstateras att kostnaden för grundskyddet kommer att uppgå till enbart någon tiondels procent av avgiftsunderlaget. Vi har bl.a. av tidsskäl inte haft möjlighet att detta stadium låta göra särskilda beräkningar för att närmare kunna uppskatta de exakta kostnaderna. Sådana beräkningar får i stället göras i samband med den fortsatta beredningen av våra förslag. Mot denna bakgrund föreslår vi inte nå-

gon exakt procentsats för den avgift skall finansiera som de inkomstrelaterade efterlevandepensionema framöver.

När det gäller frågan storleken framtida

om en efterlevandepen-

sionsavgift vill även framhålla avgiften att för år 1999, enligt vad som framgår av tillgängliga uppgifter beräknade

om avgiftsunderlag

och kostnader, fastställd med synes vara utgångspunkt från att hela kostnaden för folk- och tilläggspensioneringen för år 1999 skall finan-

sieras genom avgift. Detta är emellertid en i dag inte fallet när det gäller kostnaden för folkpension, till 35 % år som 1997 finansierades med skattemedel. Våra förslag till

en anpassad efterlevandepensione-

ring innebär vidare ökade skatteintäkter från inkomstskatten eftersom

efterlevandepensionsinkomster kommer att beskattas på

samma sätt som förvärvsinkomster och utan särskilt

gmndavdrag vid beskattning-

en, dvs. i större utsträckning än enligt dagens regler. Med bruttoreen dovisning av statens inkomster och utgifter, under

samt förutsättning att de ökade skatteintäkterna tillgodoräknas finansieringen

av efterlevandepensioneringen, torde detta för tiden efter ikraftträdandet av

våra förslag kunna påverka

efterlevandepensionsavgiften i sänkande

riktning. Såvitt gäller tiden därefter sjunker kostnaderna för efterlevandepension successivt mycket kraftigt. Detta innebär att efterlevandepensionsavgiften med tiden kan sänkas allt till antal mer att om ett decennier utgöra tredjedel dagens nivå en av och därefter sänkas än mer. Vid den tidpunkt då änkepensioner enligt

Övergångsbestämmel-

sema helt har fallit bort skulle efterlevandepensionsavgiften understi-

ga 0,2 % av dagens avgiftsunderlag. Dessa frågor om storleken på efterlevandepensionsavgiftema år 2001 och framöver bör emellertid

lämpligen övervägas i samband med den av regeringen aviserade

översynen av beräkningsprinciperna för efterlevandepensionsavgiften

mot bakgrund av våra förslag.

Finansiering 571

Ersättningar enligt lagen 1976:380 arbetsskadeförsäkring,

om däribland efterlevandelivränta, finansieras arbetsskadeavgifter

genom enligt lagen 1981:691 socialavgifter SAL. Dessa avgifter har

om t.o.m. år 1998 förts till en fond benämnd arbetsskadefonden. Denna fond skall emellertid fr.0.m. den l januari 1999 avvecklas och arbetsskadeavgiften skall föras till en bruttoredovisad inkomsttitel. Vi har i avsnitt 12.2.4 lämnat förslag till hur reglerna efterlevandeförmå-

ner inom arbetsskadeförsäkringen skall till de förändringar

anpassas

som vi förslagit inom efterlevandepensioneringen. Vi föreslår emel-

lertid inte någon förändring hur efterlevandefönnånema skall fi-

av nansieras utan detta bör på sätt i dag ske

samma som genom en ar-

betsskadeavgift enligt SAL.

Ikraftträdande och övergångsregler 573

16¶Ikraftträdande och

övergångsregler

16.1¶Ikraftträdande av våra

förslag

Vårt förslag: Samtliga regler efterlevandepension samlas i lag

om en om efterlevandepension, som skall träda i kraft den 1 januari 2001. Vid samma tidpunkt skall bestämmelserna i 8 och 14 kap. lagen 1962:381 om allmän försäkring AFL upphävas. Vidare skall

reglema om pensionstillskott till efterlevandepension och särskilt

om grundavdrag i anledning av sådan pension upphävas vid samma tidpunkt.

Vårt uppdrag har varit bl.a. att göra anpassning de nuvarande

en av reglerna om efterlevandepension till det reforrnerade ålderspensionssystemet. Ikraftträdandet att våra förslag måste därmed anpassas till ikraftträdandet av lagstiftningen inom det systemet.

Lagen 1998:675 om införande av lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension träder i kraft den l januari 1999. Bestärnmelserna i den lagen innebär att vissa delar lagen inkomstgrundad

av om ålderspension träder i kraft vid samma tidpunkt. Detta gäller bl.a. regler om intjänande av inkomstgrundad ålderspension. Andra bestämmelser, bl.a. regler om utbetalning av ålderspension enligt reformerade regler, träder i kraft först den 1 januari 2001. Vid denna tidpunkt träder också lagen 1998:702 om garantipension i kraft. Denna lag gäller i sin nuvarande lydelse endast för födda år 1938

personer eller senare. Garantipension kommer enligt de föreslagna bestämmelserna att kunna tas ut först fr.o.m. den månad då den pensionsberättigade fyller 65 år. Den som är född år 1938 fyller 65 år först år 2003. Detta innebär att garantipension enligt den nuvarande lydelsen

av lagen om garantipension kommer att kunna börja betalas ut först år 2003. Avsikten är dock att lagen skall omfatta även personer födda år 1937 eller tidigare sedan det utretts och fattats beslut om vilka särskilda regler som behövs för dessa åldersgrupper. Det är mot den bakgrunden som lagen skall träda i kraft redan den 1 januari 2001. Avsikten är att samtidigt härmed skall olika regeländringar i AFL och anknytande lagstiftning föranleds att folkpension samt

som av pensionstillskott och särskilt grundavdrag i anledning av ålderspension

574 Ikraftträdande och övergångsregler

inte längre skall utges träda i kraft. Regeringen har förklarat

att avsikten är att återkomma till riksdagen med proposition i den

senare en delen.

Våra förslag innebär att beräkningen efterlevandepension

av anpassas till det reforrnerade ålderspensionssystemet såväl när det gäller inkomstgrundad efterlevandepension vad regler

som avser om garantipension. Vi föreslår att reglerna upptas i särskild lag: lag ef-

en om terlevandepension. Skälen för varför vi valt sådan lagteknisk kon-

en struktion har vi redovisat i avsnitt 7.4. Våra förslag innebär vidare

att reglerna om folkpension i form efterlevandepension inte till någon

av del skall tillämpas efter ett ikraftträdande de föreslagna

av av oss anpassade reglerna jfr avsnitt 7.3 samt 11.9 och 16.2. Även i denna del är våra förslag en anpassning till reglerna ålderspension efter-

om som folkpension i form ålderspension inte skall inte kunna

av utges efter den 31 december 2000. Utbetalning

av efterlevandepension en-

ligt de av oss föreslagna reglerna bör den redovisade bakgrun-

mot nu den inte ske före den 1 januari 2001. Det vore i och för sig möjligt att

föreslå en tidigare ikraftträdandetidpunkt, även om en tillämpning av

reglerna således bör ske först år 2001. Den tidpunkt är aktuell

som inom ålderspensioneringen, dvs. den 1 januari 1999, emellertid

är med hänsyn till den korta tid som återstår till dess inte aktuell. Något behov av att de oss föreslagna reglerna skall träda i kraft före den 1

av januari 2001 torde inte heller finnas.

Vi föreslår mot bakgrund vad lagen efterle-

av som nu sagts att om vandepension skall träda i kraft den 1 januari 2001. Vid denna tidpunkt skall även bestämmelserna efterlevandepension i 8 och 14

om kap. AFL upphävas. Vi lägger vidare fram förslag till följdändringar i vissa, för efterle-

vandepensioneringen centrala författningar. Sålunda lämnar vi förslag

till en ny lag underhållsstöd samt förslag till ändringar bl.a. i la-

om gen 1976:380 om arbetsskadeförsäkring, i lagen 1994:308 bo-

om stadstillägg till pensionärer, i lagen 1969:205 pensionstillskott

om och i lagen 1998:702 om garantipension. Vi föreslår även vissa följdändringar i AFL utöver förslaget upphävande 8 kap. och 14 kap.

om av Samtliga dessa ändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2001.

Härutöver ställer våra förslag krav på vissa ändringar i kommunalskattelagen l928z370 såvitt gäller bestämmelserna särskilt

om grundavdrag till pensionärer. Vi lämnar emellertid inte något lagförslag i denna del utan förutsätter att regeringen, samtidigt med de förslag som regeringen att lägga fram med hänsyn till

senare avser att folkpension, pensionstillskott och särskilt grundavdrag i anledning

av ålderspension inte längre skall utges, lämnar förslag till ändringar i

motsvarande delar för efterlevandepensioneringens del.

Våra förslag förutsätter också ytterligare regeländringar i lagen 1994:308 om bostadstillägg till pensionärer utöver de vi har föresla-

Ikraftträdande och övergångsregler 575

git. För närvarande pågår emellertid översyn för in-

en av systemet

komstprövning av bostadstillägget till pensionärer Dir 1997:150.

Dessa frågor har, som vi redovisat i avsnitt 11.12, samband med frå-

gan om inkomstprövning av förmåner inom änkepensioneringen. I

avvaktan resultatet denna utredning har vi inte kunna

av ansett oss lägga fram några detaljförslag de punkter de föreslagna

som av oss förändringarna kräver. Förslag i dessa frågor får utarbetas under den vidare beredningen detta betänkande sedan det står klart vilka för-

av slag som den nämnda utredningen kommer att lärrma.

Utöver vad vi nu nämnt ställer våra förslag anpassad efterle-

om en

vandepensionering krav på följdändringar i ett flertal andra författ-

ningar, bl.a. vissa skatteförfattningar. Förslag till sådana ändringar har vi emellertid med hänsyn till den, i förhållande till utredningsuppdragets omfattning, korta utredningstiden inte kunnat lägga fram.

16.2¶Övergångsbestämmelser

16.2. l Inledning

De förslag till anpassade regler för efterlevandepension vi läm-

som nar innebär i flera avseenden förändringar jämfört med nuvarande

regler om reformerad efterlevandepension. De förslag innebär

som ett förändrat underlag för själva beräkningen efterlevandefönnåner

och nya nivåer för den inkomstgrundade efterlevandepensionen till

vuxna har sin grund i det reformerade ålderspensionssystemets konstruktion, där pensionsrätt skall beräknas från första kronans inkomster med samma kompensationsgrad för alla inkomstdelar mellan O och 7,5 basbelopp. Vidare har det förhållandet att reglerna folk-

om pension, pensionstillskott och särskilt grundavdrag inte skall finnas kvar inom ålderspensioneringen föranlett särskilda överväganden och förslag såvitt avser utformningen grundskyddet i anpassad ef-

av en

terlevandepensionering. De förslag som vi lämnar innebär vidare i

vissa avseenden ändrade förutsättningar för efterlevandefönnåner

att skall utges och under hur lång tid detta skall ske.

Ett ikraftträdande den l januari 2001 våra förslag kommer att

av innebära att reformerad efterlevandepension, dvs. barnpension,

omställningspension och särskild efterlevandepension, på grund döds-

av fall som inträffat fr.o.m denna tidpunkt skall beviljas och beräknas på grundval av de av oss föreslagna, anpassade reglerna. Detta gäller även i de situationer där den avlidne helt eller delvis fått eller skulle ha fått sin ålderspension beräknad enligt hittillsvarande regelsystem. Det kommer emellertid vid ingången år 2001 finnas efter-

av även att

levande som uppbär barnpension, omställningspension eller särskild

576 Ikraftträdande och övergångsregler

efterlevandepension som har beviljats med tillämpning de gäl-

av nu lande reglerna. Motsvarande situation uppstår inom änkepensioneringen. Frågan om hur änkepensioner beviljats före ikraftträdan-

som det av våra förslag skall behandlas efter denna tidpunkt har föranlett överväganden och förslag som redovisats i kapitel ll. I det följande behandlar vi frågan hur barnpension, omställningspension och särskild efterlevandepension som har beviljats enligt gällande regler

nu skall påverkas ikraftträdandet anpassade regler år 2001.

av av

l6.2.2 Barnpension

Vårt förslag: Tilläggspension i form barnpension har bevil-

av som jats på grund dödsfall före den l januari 2001 skall vid ikraftträ-

av dandet räknas om genom att det till tilläggspensionen görs tillägg

ett om 25 % av det för året gällande prisbasbeloppet. 25 %-tillägget skall vara beroende av den avlidnes försäkringstid för folkpension. Tilläggspensionen och 25 %-tillägget skall fr.o.m. årsskiftet 2001/2002 räknas med inkomstindexets procentuella förändring

reducerad med samma inom ålderspensionssystemet

norm som

följsamhetsindexering.

Folkpension i form barnpension skall upphöra finnas, och

av att reglerna underhållsstöd till efterlevande barn omedelbar till-

om ges lämpning den l januari 2001 även för barn beviljats barnpension

som på grund av dödsfall före ikraftträdandet.

Inkomstgrundad barnpension

Inkomstgrundad barnpension utges enligt nuvarande regler från tilläggspensioneringen och beräknas grundval inkomster

av som överstiger ett basbelopp. Bampensionen utgör för år räknat 30

% av den avlidnes egenpension beräknad efter kompensationsgrad

en om 60 %, dvs. totalt 18 % av den bakomliggande genomsnittsinkomsten för vissa år i den mån den överstiger ett basbelopp. Om barnpension utges till än ett barn ökas procenttalet 30 med 20 för varje barn

mer utöver det första. Det sammanlagda beloppet fördelas därvid lika mellan barnen. I vissa fall då änkepension enligt övergångsregler samtidigt utges efter den avlidne utbetalas barnpension

med en annan kompensationsgrad se avsnitt 9.4.1. Folkpension i form barnpen-

av sion utges med 25 % det gällande basbeloppet minskat med två

av procentenheter. Detta innebär att inkomster under ett basbelopp enligt nuvarande systern kompenseras något högre än inkomsterna över denna nivå.

Vårt förslag innebär att förutsättningarna för rätt till barnpension kommer att vara desamma enligt nuvarande regler. När det gäller

som

Ikraftträdande och övergångsregler 577

beräkning av barnpension i ett anpassat system innebär förslagen att barnpension förutom i vissa fall då änkepension utges samtidigt

efter den avlidne eller då bampensionen beviljats grund dödsfall

av före år 1990 i fortsättningen skall utges till barn med

- ett ensamt

30 % av det efterlevandepensionsunderlag beräknats för den

som avlidne. Om den avlidne efterlämnar fler än ett barn ökas det nämnda procenttalet med 20 för varje barn, varvid det sammanlagda

pensionsbeloppet delas lika mellan barnen. Vi med denna lösning

menar att det får accepteras att det sannolikt kommer uppkomma viss

att en mindre sänkning av den inkomstgrundade bampensionen jämfört med dagens system. Hur stor denna sänkning i sådant fall blir beror emel-

lertid på kompensationsgraden i det reformerade ålderspensionssys-

temet, vilken i sin tur är beroende den allmänna ekonomiska till-

av växten i samhället. Vi har emellertid samtidigt föreslagit lägsta

en garanterad försörjningsnivå till skillnad från i dag, skall

som, vara lika stor för alla barn är bosatta i Sverige. Härutöver har vi före-

som slagit vissa förbättringar när det gäller efterlevandeförmåner till

vuxna efterlevande bor tillsammans med bam. Dessa förbättringar

som kan förväntas till stor del komma de efterlevande barnen till godo.

Det är mot denna bakgrund vi har övervägt behovet särskil-

som av da övergångsregler när det gäller barnpension har beviljats enligt

som nuvarande regler. En lösning att låta de anpassade reglerna få

vore omedelbar tillämpning även såvitt gäller dessa pensioner. När det gäller själva rätten till barnpension är sådan lösning fullt möjlig

en eftersom de nya reglerna inte innebär någon skillnad i förhållande till vad som gäller i dag. För att beräkningen bampensioner skall kun-

av na ske enligt de anpassade reglerna måste emellertid det nuvarande tilläggspensionsunderlaget beräknas så att det täcker även inkomster under ett basbelopp. Detta skulle kunna ske att ett tillägg

genom om en poäng görs till den medelpensionspoäng för ATP för den avlidne på vilken bampensionen är beräknad. En sådan beräkning skulle

emellertid innebära en sänkning redan beviljade bampensioner

av från månad till Även denna sänkning i vissa fall

en en annan. om skulle motsvaras av ett förhöjt grundskydd även reglerna

genom att om underhållsstöd ges omedelbar tillämpning, vi att sådan

anser en lösning inte är lämplig.

En annan möjlighet att beräkna barnpension på sätt

vore samma som enligt nuvarande regler även fr.o.m. den 1 januari 2001. När det

gäller tilläggspension i form barnpension har vi inte funnit några

av avgörande argument mot den lösningen, och vi föreslår så skall

att ske.

Beträffande folkpension i form barnpension är situationen

av emellertid en annan. När det gäller barnpension kan det röra sig

om en övergångstid närmare 20 år. En tillämpning nuvarande regler

av fullt ut skulle alltså innebära att reglerna folkpension skulle fort-

578 Ikraftträdande och övergångsregler SOU 1998: 120

sätta att tillämpas inom efterlevandepensioneringen under lång tid

en efter ikraftträdandet. Inom änkepensioneringen har vi föreslagit särskilda regler för att undvika sådan situation. Utformningen

en av reglema inom änkepensioneringen kompliceras till stor del effekterna

av av det särskilda grundavdraget. Denna komplikation finns inte inom bampensioneringen, eftersom det där saknas motsvarighet till det särskilda grundavdraget. Inom bampensioneringen skulle reglerna

om folkpension således i och för sig kunna tillämpas utan att de särskilda skattereglerna måste fortsatt tillämpning.

ges

Vi har inte funnit det lämpligt att föreslå regler innebär att

som bestämmelserna i AFL folkpension fortsatt tillämpning inom

om ges bampensioneringen när vi såvitt avser övriga delar efterlevande-

av pensioneringen föreslår att reglerna i den lagen skall upphävas. Vi har i stället övervägt lösning för beståndet bampensioner i princip

en som innebär att effekten folkpensionen i form högre kompensa-

av av en tion för det första basbeloppets inkomster kommer att få fortsatt

genomslag även efter ikraftträdandet anpassade regler för beräkning

av av barnpension. Lösningen innebär att den årliga barnpension

som utges vid ikraftträdandet reformerade regler räknas

av om genom att ett tillägg om 25% av ett prisbasbelopp görs till den årliga tilläggspensionen. Genom att tillägget uppgår till 25 % ett sådant basbe-

av lopp i stället för poäng läggs till den ATP-poäng på vilken

att en tilläggspensionen är beräknad, även fortsättningsvis högre

ges en kompensation för det första basbeloppets inkomster än för inkomstdelar däröver.

Folkpension i form barnpension beräknas enligt nuvarande

av regler, utom när det gäller den beloppsgräns i 8 kap. 3 § andra

som anges meningen AFL 40 %-garantin på grundval det fastställda basbe-

av loppet fr.o.m. den 1 januari 1999 benämnt prisbasbeloppet minskat med 2 procentenheter. För år 1999 skall emellertid minskningen

av det fastställda prisbasbeloppet vid beräkning bl.a. folkpension gö-

av ras med enbart en procentenhet. Fr.o.m. år 2000 skall någon minskning inte göras. Beräkningen tillägget för det första basbeloppets

av inkomster, som alltså motsvarar kompensationsnivån inom folkpensioneringen, bör därför göras med utgångspunkt från det för året fastställda prisbasbeloppet utan någon minskning.

I likhet med vad som föreslagits inom änkepensioneringen bör det tillägg som detta sätt skall tillgodoräknas utöver tilläggspensionen betraktas som en inkomstrelaterad del pensionen och utges

av samma villkor som tilläggspension i övrigt. Tillägget bör således tillgodoräknas endast om den avlidne haft inkomster under minst

som tre år överstigit ett basbelopp och därmed tillgodoräknats ATP-poäng. På samma sätt som framhållits inom änkepensioneringen avsnitt 11.9 skulle situationen kunna den att den avlidne faktiskt under

vara något eller några haft pensionsgrundande inkomster dessa

men att

Ikraftträdande och övergångsregler 579

inte överstigit ett basbelopp. Detta skulle emellertid omöjligt

vara att kontrollera inom ramen för de uppgifter finns i pensionssystemet

som eller på annat sätt med rimlig arbetsinsats. En förutsättning för

en att 25 %-tillägget skall tillgodoräknas bör därför att det för minst

vara tre år tillgodoräknats ATP-poäng för den avlidne och tilläggspension

att således har beräknats.

Vi föreslår således att barnpension har beviljats grund

som av dödsfall som inträffat före ikraftträdandet våra förslag skall även

av efter denna tidpunkt utges i form av tilläggspension. Till barnpension i form av tilläggspension skall utges ett tillägg 25 % prisbas-

om av beloppet för att kompensera i pensionsrättshänseende för det första basbeloppets inkomster.

Enligt nuvarande regler omräknas tilläggspension i form barn-

av pension årligen med förändringen i basbeloppet till följd

av att tilläggspensionen storleksmässigt är uttryckt såsom utgörande viss

en andel av det för året fastställda basbeloppet. Vi har, enligt vad vi

närmare utvecklat i avsnitt 8.5.2, föreslagit att årlig inkomstgrundad barnpension som beräknats grundval det föreslagna ef-

av av oss terlevandepensionsunderlaget skall följsamhetsindexeras. Detta innebär att den inkomstgrundade barnpensionen skall räknas årligen

om med en viss del av förändringen i ett index inkomstindex

- - som speglar utvecklingen av genomsnittsinkomsten för samtliga försäkrade. Bampension som har beviljats grund dödsfall före ikraftträ-

av dandet av våra förslag kommer emellertid med den föreslagna

av oss lösningen alltjämt att vara beräknad ett tilläggspensionsunderlag. Vi har när det gäller änkepension, även den efter ikraftträdandet

som skall beräknas grundval av ett tilläggspensionsunderlag, föreslagit att årlig sådan pension både såvitt gäller den ursprungliga tilläggs-

pensionsdelen och tillägget 90 % för det första basbeloppets in-

om komster skall följsamhetsindexeras. Detta skall även gälla i de fall

änkepension har beviljats på grundval dödsfall inträffat före

av som ikraftträdandet våra förslag. Detsamma bör enligt vår uppfattning

av gälla för barnpension som har beviljats grund dödsfall före den

av l januari 2001.

Vi föreslår således att årlig barnpension i form tilläggspension

av inklusive 25%-tillägget skall fr.o.m. årsskiftet 2001/2002 räknas

om med inkomstindexets procentuella förändring reducerad

med samma norm som tillämpas inom ålderspensionssystemet följsamhets-

indexering.

Enligt nuvarande regler utges barnpension i form folkpension i

av förhållande till den avlidnes bosättningstid eller i förhållande till det

antal år med ATP-poäng tillgodoräknats honom eller henne.

som Oreducerad folkpension utges antalet bosättningsår uppgått till

om minst 40 eller om antalet år med ATP-poäng uppgått till minst 30. I

annat fall görs en proportionell nedsättning i 40-delar eller 30-delar

580 Ikraftträdande och övergångsregler

enligt det alternativ som ger det bästa resultatet för den efterlevande. Skälet till att folkpensionen beräknas enligt dessa alternativa beräkningsmetoder är, som redovisats i avsnitt 11.11, att folkpensionen inte bara utgör ett grundskydd utan även kompensation för det första

en basbeloppets inkomster. Den konstruktion vi här föreslår över-

som

ensstämmer med den som föreslagits för änkepensioneringens del och

innebär att den dubbla funktion folkpensionen haft delas i

som upp tvâ delar. Ersättningen för första basbeloppets inkomster utgörs ett

av tillägg till tilläggspensionen som här enligt vårt förslag skall uppgå

till 25 % av ett prisbasbelopp och inom änkepensioneringen till 90 %

av ett prisbasbelopp. Den grundskyddsfunktion som folkpensioneringen härutöver fyllt utgörs enligt våra förslag garantipension

av en och för barnpensioneringens del ett underhållsstöd.

- - av

Vi har inom änkepensioneringen föreslagit att 90%-tillägget skall behandlas som inkomstgrundad pension även i så måtto att rätten till oavkortat tillägg görs beroende av om den avlidne kunnat tillgodoräknas 30 år med ATP-poäng. Om detta inte varit fallet skall tillägget utges i relevant antal 30-delar. Den garantipension föreslagits

som inom änkepensioneringen skall däremot 40-delsberäknas i förhållande till hur många år med försäkringstid i Sverige kunnat tillgodo-

som räknas den avlidne. När det gäller änkor uppbär änkepension vid

som ikraftträdandet av våra förslag har emellertid föreslagit över-

en gångsregel som innebär att de alltid skall ha rätt till så stor andel

av tillägget eller garantipensionen som de skulle ha haft rätt till

om nuvarande regler om beräkning folkpension i 5 kap. AFL alltjämt

hade tillämpats.

Det är enligt vår uppfattning även när det gäller barnpensioneringen angeläget att övergången till ett nytt regelsystem inte utan starka administrativa eller andra vägande skäl upphov till än obe-

ger annat tydliga förändringar för efterlevande barn redan uppbär för-

som en mån som beräknats enligt nuvarande regelsystem. Även det i och

om för sig förefaller mest logiskt att det 25 %-tillägg vi föreslår

som som ersättning för det första basbeloppets inkomster fullt ut behandlas som en del av den inkomstgrundade pensionen, är detta enligt vår uppfattning inte ett tillräckligt skäl för att föreslå regler kan leda

som till en sänkning redan beviljad inkomstgrundad barnpension.

Med hänsyn till vad redovisats föreslår vi att barnet skall

som nu ha rätt att få ett tillägg med 25 % det gällande prisbasbeloppet i så

av stor andel 30-delar eller 40-delar motsvarar den andel folkpen-

som sion som barnet skulle ha haft rätt till reglerna i 5 kap. AFL samt

om övergångsreglema till dessa bestämmelser, jfr avsnitt l6.2.3 alltjämt skulle ha tillämpats efter ikraftträdandet våra förslag. Detta kom-

av mer vidare, samma sätt som i dag, att innebära att endast ett tillägg beräknat i 30-delar kommer att exporteras oberoende i världen

av var barnet är bosatt, under förutsättning att barnet är svensk medborgare.

SOU 1998: 120 Ikraftträdande och övergångsregler 581

Ett tillägg beräknat i 40-delar kommer att utbetalas enbart så länge barnet är bosatt i Sverige. Detta gäller även barnet flyttar till ett

om annat EU/EES-land, under förutsättning att den avlidne föräldern varit omfattad av enbart svensk lagstiftning. Närmare de internationella

om konsekvenserna av våra förslag har redovisats i avsnitt 9.6 och kommer även att beröras senare i detta avsnitt.

Underhållsstöd till efterlevande barn

Utöver rätten till barnpension kommer det enligt våra förslag att inom den anpassade bampensioneringen finnas möjlighet för barnet att uppbära underhållsstöd enligt lag underhållsstöd. Detta

en ny om underhållsstöd utges med l 173 kr i månaden till barn är bosatta i

som Sverige oberoende den avlidne förälderns anknytning till Sverige.

av Underhållsstödet reduceras krona för krona mot inkomstgrundad barnpension. Även utländsk barnpension minskar underhållsstödet på

samma sätt. Dessa bestämmelser ersätter den nuvarande garantiregeln som innebär att barnet alltid skall ha rätt till barnpension

en som uppgår till 40 % det gällande basbeloppet efter varje avliden förälder.

av De föreslagna bestämmelserna innebär att efterlevande barn och barn till särlevande föräldrar i fortsättningen kommer garanterade

att vara ett lika stort grundskydd, vilket inte har varit fallet enligt nuvarande regler. Bl.a. har garantin 40 % ett basbelopp inom barnpensio-

om av neringen hittills varit beroende den avlidnes försäkringstid medan

av detta inte har varit fallet inom den lagstiftning rört det grundläg-

som gande skyddet för barn till särlevande föräldrar.

Frågan är hur grundskyddet inom bampensioneringen skall behandlas för bampensioner som beviljats före ikraftträdandet våra

av förslag. En möjlighet att låta de nuvarande reglerna fortsätta att

vore gälla. Detta skulle innebära att ett barn uppbär barnpension även

som efter den l januari 2001 skulle berättigat till lägsta barnpen-

vara en sion om 40 % ett basbelopp under förutsättning den avlidne

av att föräldern tillgodoräknats 40 års bosättningstid i Sverige eller haft 30 år med intjänade ATP-poäng. Om dessa förutsättningar

inte varit uppfyllda, skulle garantibeloppet reduceras i förhållande till det antal år

med bosättning eller ATP-poäng saknas.

som

En lösning som den diskuterade skulle innebära att den garante-

nu rade försörjningsnivån för efterlevande barn är bosatta i Sverige

som kommer att vara olika beroende barnpension har beviljat

om grund av dödsfall före eller efter årsskiftet 2000/2001. Förutom den marginella skillnad i beloppen blir följden att underhållsstödet

som av är bestämt i ett fast krontal och inte andel basbeloppet

som en av kommer underhållsstöd till efterlevande barn enligt de före-

av oss slagna reglerna att utges oberoende vilken anknytning den avlidne

av har haft till Sverige. Enligt vår uppfattning är det inte tillfredsställan-

582 Ikraftträdande och övergångsregler

de med en sådan skillnad. Det bör i stället så att barn uppbär

vara som efterlevandepension så länge de är bosatta i Sverige garanteras

samma grundläggande försörjning oavsett när bampensionen har beviljats.

Mot denna bakgrund föreslår att reglerna underhållsstöd till

om efterlevande barn skall tillämpas även beträffande barn har be-

som viljats barnpension före den 1 januari 2001.

Enligt övergångsbestämmelserna till nuvarande regler barnpen-

om sion kan folkpension i form änkepension utbetalas samtidigt

av som med barnpension påverka ett barns rätt till den garanterade nivå

om 40 % av basbeloppet gäller inom bampensioneringen. Av

som annars skäl som närmare utvecklats i avsnitt 9.5.3 har vi föreslagit

att en motsvarande regel inte skall införas när det gäller rätt till underhållsstöd för efterlevande barn. Änkepension från folkpensioneringen skall

alltså inte kunna påverka barnets rätt till den minimiförsörjning i form

av underhållsstöd enligt vårt förslag skall barnet. Det-

som garanteras samma bör enligt vår uppfattning gälla beträffande bampensioner

som har beviljats grund av dödsfall inträffat före ikraftträdan-

som det av våra förslag. Detta kommer alltså innebära förbättring för

att en de barn som hittills grund den beskrivna regeln har varit

av nu berättigade till ett lägre garantibelopp än 40 % basbeloppet.

Internationella konsekvenser

Underhållsstöd till efterlevande barn kommer, på sätt

samma som underhållsstöd till barn till särlevande förändrar, betalas endast

att ut så länge barnet är bosatt i Sverige. Våra överväganden de interna-

om tionella konsekvenser de föreslagna reglerna underhållsstöd

som om för efterlevande barn kan förväntas få har redovisats i avsnitt 9.6. En

särskild fråga är vilka effekter tillämpning reglerna under-

en av om hållsstöd kommer att få för barnpension vid ikraftträdandet

som utbetalas till barn är bosatta utomlands.

som

När det gäller barn, som är bosatta i ett land utanför EU/EES och i

förhållande till vilket Sverige inte har några konventionsåtaganden, utbetalas i dag endast folkpensionen i 30-delar under förutsättning

av att barnet är svensk medborgare. Ett barn, inte har rätt till någon

som inkomstrelaterad barnpension alls och i Sverige skulle ha uppbu-

som rit endast barnpension i form av folkpension med 40 % prisbasbe-

av loppet på grund av garantiregeln, har i ett sådant fall inte än

annat undantagsvis rätt till någon barnpension från Sverige vid bosättning

utomlands. Ett sådant fall är barnet med tillämpning den s.k.

om av dispensregeln i 5 kap. 16 § AFL grund t.ex. hälsoskäl är berätti-

av gat till folkpension även vid bosättning utomlands. Om barn har

ett rätt till i vart fall en mindre tilläggspension kan denna jämte 30-

en delsberäknad del folkpensionen 25 % det reducerade prisbas-

av av

Ikraftträdande och övergångsregler 583

beloppet exporteras, varvid för export folkpensionen krävs

av att barnet är svensk medborgare.

Underhållsstöd kommer emellertid inte, skäl vi närmare

av som utvecklat i avsnitt 9.6, att betalas ut i någon dessa situationer

av utan skall utges enbart vid bosättning i Sverige. Någon motsvarighet till den nuvarande dispensregeln som gäller för alla folkpensionsfönnåner finns inte för dagens underhållsstöd och har vi inte föreslagit skall införas för framtiden. Det föreslagna 25 %-tillägget kommer

av oss emellertid till svenska medborgare att exporteras i relevanta 30-delar på samma sätt tilläggspension enligt nuvarande regler, dvs.

som oavsett var i världen som barnet är bosatt.

När det gäller barn till en avliden förälder har varit omfattad

som av lagstiftningen i flera EU/EES-länder och är bosatt i

som ett annat medlemsland än Sverige följer bestämmelserna i 8 kap. förord-

av ningen EEG nr 1408/71 att bampensionsfönnåner i första hand skall utges av det land där barnet är bosatt. Som vi närmare har utvecklat i avsnitt 9.6 skall förmånen i sådant fall beräknas samtliga

som om

försäkringsperioder hade fullgjorts i bosättningslandet. Ett efterlevan-

de bam som är bosatt i Sverige och förälder har omfattats

vars av lagstiftningen även i ett annat medlemsland får alltså folkpension i form av barnpension så länge barnet är bosatt i Sverige, varvid

pensionen beräknas som om samtliga försäkringsperioder den avlid-

som ne föräldern har fullgjort enligt lagstiftningen i de EU/EES-länder han eller hon omfattas hade fullgjorts i Sverige. Om och barnet

av när flyttar till ett annat land är det enligt huvudregeln det bosätt-

nya ningslandet har att utge barnpension beräknad på

som samma sätt. Sverige kan emellertid i vissa situationer bli skyldigt betala tillägg

att till den pension som utges i det bosättningslandet. Vid bedöm-

nya ningen av om något tillägg skall utges eller inte jämförs inte bara bampensionsbeloppen i de olika länderna utan jämförelse görs

en av de sammanlagda beloppen för den barnpension och de andra

pensions- och familjebidrag barnet har rätt till enligt respektive

som

lands lagstiftning.

Vår bedömning är att underhållsstöd till efterlevande barn visserligen bör betraktas förmån till efterlevande förmånen,

som en men att såsom närmare har utvecklats i avsnitt 9.6, bör undantas från förordningens 1408/71 regler. Det innebär alltså bestämmelsen

att om att underhållsstöd skall utbetalas enbart så länge barnet är bosatt i Sverige enligt vår bedömning bör kunna upprätthållas även inom EU/EES. En konsekvens att underhållsstödet undantas från förordningens

av regler om export blir att underhållsstödet inte skall beaktas vid den beräkning av de sammanlagda familjebidragen enligt respektive lands lagstiftning som skall ligga till grund för bedömningen till-

av om ett lägg skall utbetalas eller inte. Detta innebär alltså att de sammanlagda familjebidragen från Sverige skall jämföras med motsvarande

som

584 Ikraftträdande och övergångsregler SOU 1998: 120

förmåner i det bosättningslandet kommer att bli lägre än vad

nya som skulle varit fallet om underhållsstödet skulle behandlas på sätt

samma som folkpension enligt nuvarande regler. Frågan detta kommer i

om det enskilda fallet att leda till lägre pension för barnet är emellertid helt beroende av hur höga förmåner barnet har rätt till enligt

som bosättningslandets lagstiftning.

Ett införande av reglerna om underhållsstöd för beståndet bampensioner kan således i vissa fall komma att få konsekvenser i form

av sänkta pensioner för barn är bosatta utomlands. Å andra sidan

som är det enligt vår uppfattning inte lämpligt att skapa övergångsregler

som gäller enbart för de situationer där barnpension utbetalas utanför Sverige. Vidare är det även när det gäller barn är bosatta utomlands

som rimligt att dessa behandlas lika oavsett barnpension har beviljats

om på grund av dödsfall före eller efter ikraftträdandet det anpassade

av regelsystemet.

Sammantaget anser vi att de internationella konsekvenser kan

som uppstå om reglerna för underhållsstöd görs direkt tillämpliga för hela beståndet bampensioner inte är sådana att de bör föranleda särskilda övergångsregler för utomlands bosatta bam. De nuvarande reglerna om att folkpension alltid skall utges med ett sådant belopp att pensionen tillsammans med tilläggspensionen uppgår till 40 % ett redu-

av cerat prisbasbelopp bör alltså också för beståndet bampensioner

upphävas och ersättas med regler om underhållsstöd på sätt

samma som föreslagits för barnpension beviljas grund dödsfall efter

som av den 31 december 2000.

16.2.3¶Omställningspension

Vårt förslag: Rätt till omställningspension grund dödsfall

av som inträffat före ikraftträdandet våra förslag skall även efter denna

av tidpunkt bedömas enligt hittillsvarande regler. Sådan omställningspension skall emellertid vid ikraftträdandet räknas och skall

om därefter bestå av tilläggspension beräknad enligt nuvarande regler med tillägg av ett belopp motsvarar 90 % det för året gällande

som av prisbasbeloppet. Härutöver skall den efterlevande berättigad till

vara en garantipension motsvarande den som skall finnas till änkepension. Denna garantipension skall avräknas mot tilläggspensionen jämte 90 %-tillägget.

Årlig omställningspension i form tilläggspension samt 90 %-

av tillägg skall fr.o.m. årsskiftet 2001/2002 räknas med inkomstin-

om dexets procentuella förändring reducerad med till-

samma norm som lämpas inom ålderspensionssystemet följsamhetsindexering. Garan-

Ikraftträdande och övergångsregler 585

tipension till omställningspension skall räknas om i förhållande till förändringen i det allmänna prisläget. Folkpension i form av omställningspension och pensionstillskott till sådan pension skall inte längre finnas kvar efter ikraftträdandet.

De anpassade reglerna om efterlevandepension i fonn av omställningspension innebär förändringar i förhållande till nuvarande regler såvitt avser både rätten till förmånen och den tid under vilken den utges samt även när det gäller beräkningen av fönnånens storlek. Inledande omställningspension utges enligt nuvarande regler endast under sex månader. Enligt de av oss föreslagna reglerna skall inkomstgrundad omställningspension utges under tolv månader och beräknas grundval av den avlidnes efterlevandepensionsunderlag. Detta är, till skillnad från vad gäller inom den nuvarande som tilläggspensioneringen, beräknat från första kronans inkomster. Vi har bl.a. av denna anledning föreslagit en annan procentsats för beräkning av inkomstgrundad omställningspension än vad som gäller enligt nuvarande regler. Under sex månader skall enligt våra förslag den efterlevande vidare ha rätt till en garantipension så att den sammanlagda pensionen under denna tid kommer att uppgå till i vart fall vad som motsvarar två prisbasbelopp. Våra förslag när det gäller förlängd omställningspension innebär också skillnader i förhållande till nuvarande regler. Sålunda föreslås vissa förändringar såvitt gäller den personkrets som är berättigad till omställningspension under förlängd tid. Förlängd omställningspension skall utges så länge den efterlevande har vårdnad och stadigom varande sammanbor med barn under åtta år. Motsvarande gräns enligt nuvarande regler är tolv år. En efterlevande skall emellertid enligt våra förslag alltid vara berättigad till omställningspension under en tid av ett år efter det att rätten till inledande omställningspension upphört, om den efterlevande har vårdnad om och stadigvarande sammanbor med barn under 18 år. Vi har mot bakgrund av de beskrivna förändringarna avseende nu personkretsen övervägt hur omställningspension som har beviljats grund av dödsfall före ikraftträdandet av våra förslag skall behandlas efter denna tidpunkt. När det gäller rätten till omställningspension och hur länge sådan pension skall utges bör enligt vår mening dödsfallstidpunkten vara avgörande för vilka regler som skall tillämpas. En efterlevande som har beviljats inledande omställningspension grund av dödsfall före ikraftträdandet skall således ha rätt till omställningspension under sex månader och inte under ett år, vilket kommer att gälla för fall då sådan pension nybeviljas grund av dödsfall efter ikraftträdandet våra förslag. Å andra sidan bör, för av det fall en person beviljats inledande omställningspension före ikraft-

586 Ikraftträdande och övergångsregler SOU

1998: 120

trädandet men rätten till förlängd omställningspension inträtt efter ikraftträdandet, även denna pension enligt hittillsvarande

senare utges regler, dvs. tills det yngsta barnet fyller tolv år. Den efterlevande kommer alltså först att uppbära inledande

omställningspension i sex

månader och därefter förlängd år

sådan till dess barnet fyller tolv eller förutsättningarna för rätt till sådan pension enligt nuvarande regler

dessförinnan upphör. En konsekvens detta bör också bli den

av att av oss föreslagna regeln som innebär rätt i vissa fall till omställ-

ningspension under ytterligare ett år efter det inledande året inte bör

tillämpas i fall då rätten till omställningspensionen grundar sig på

dödsfall inträffat före ikraftträdandet våra

som av förslag.

Vi föreslår således att omställningspension

som har beviljats eller kommer att beviljas på grund dödsfall inträffat

av som före den av oss föreslagna ikraftträdandetidpunkten den 1 januari 2001 skall också

därefter utbetalas med stöd hittillsvarande regler. Detta innebär

av alltså att rätten till pensionen och den tid under vilken

den skall utges skall bedömas enligt gällande regler.

När det sedan gäller beräkningen inkomstgrundad omställ-

ningspension uppstår samma problem i det föregående redovisats

som för bampensioneringens del. Vid ikraftträdandet det reformerade

av ålderspensionssystemet och de av oss föreslagna reglerna för efterle-

vandepension kommer det att finnas efterlevande uppbär

som om-

ställningspension i form av tilläggspension och folkpension. Det

un-

derlag som skall ligga till grund för beräkning av inkomstgrundad

omställningspension som beviljas efter ikraftträdandet kommer

att

beräknat från den första kronans inkomster. Vidare kommer

vara om-

ställningspension i form av folkpension enligt våra förslag inte längre

att finnas kvar utan kommer ersättas garantipension

att av en som beräknas olika sätt under den inledande tiden och under tid då för-

längd omställningspension utges. En lösning vore att räkna samtliga omställningspensioner

om som utbetalas vid ikraftträdandetidpunkten enligt de för framtiden

av oss föreslagna reglerna. Detta skulle kunna ske det till underla-

genom att get för tilläggspension läggs poäng för

en som kompensation det

första basbeloppets inkomster. skulle

På detta underlag sedan beräk-

nas en inkomstgrundad omställningspension 55 %. Vidare skulle

om den garantipension som vi föreslagit för fall nybeviljande

av av omställningspension avsnitt 10.3.4 betalas ut i stället för nuvarande folkpension och pensionstillskott. En sådan lösning skulle emellertid

sannolikt påverka nettopensionen för vissa efterlevande.

grupper av Detta beror huvudsakligen på att de nuvarande reglerna särskilt

om grundavdrag för pensionärer inte kommer att få någon motsvarighet

inom det anpassade efterlevandepensionssystemet. Effekterna

av dessa regler kommer endast delvis att ersättas inom för de

ramen av oss

föreslagna garantipensionsreglerna. Vi att det inte är lämpligt

anser

SOU 1998: 120 Ikraftträdande och övergångsregler 587

att de förändringar som således är föranledda av en anpassning av reglerna till det refonnerade ålderspensionssystemet skall påverka omställningspensioner som har beviljats och som vid ikraftträdandetidpunkten redan utbetalas enligt nuvarande regler. Vi anser att det i stället bör eftersträvas lösning innebär att en som beräkningen av omställningspension i nu diskuterade situationer alltjämt sker i huvudsak enligt nuvarande regler. Omställningspension skulle således även efter ikraftträdandet anpassade regler för efav terlevandepension utges i fomi tilläggspension och utgöra 20 eller av 40 % av den avlidnes tilläggspension, exklusive den del som avser ersättning för nuvarande folkpension. En sådan lösning skulle visserligen få till följd att det för beräkning omställningspension skulle av komma att tillämpas två olika system ett antal år in 2000-talet. Vi anser dock att detta är att föredra framför en metod kan innebär som nettosänkningar för vissa grupper av efterlevande. En särskild fråga är emellertid hur den del omställningspensioav nen som enligt nuvarande regler utges i form folkpension skall av behandlas om denna lösning väljs. En ordning innebär att besom stämmelser om folkpension och pensionstillskott, med därtill hörande Skatteregler, måste tillämpas även efter ikraftträdandet våra förslag av har vi såvitt gäller övriga delar efterlevandepensioneringen strävat av efter att undvika. Enligt de antagna riktlinjerna för reformerad en förtidspensionering kommer regler får denna effekt emellertid att som finnas för vissa åldersgrupper förtidspensionärer. För är personer som födda åren 1936 och 1937 och har beviljats förtidspension före som ikraftträdandet eller som beviljas denna förmån därefter skall i princip nuvarande regler om folkpension och ATP gälla för beräkningen av förmånens storlek under år 2001 och 2002. Också rätten till särskilt grundavdrag för personer i dessa åldrar med förtidspension kommer att kvarstår fram till övergången till ålderspension, senast år 2002. När det gäller personer som kommer att ha rätt till enbart inledande omställningspension skulle en fortsatt tillämpning folkpensionsav reglerna endast beröra utbetalningar under ett fåtal månader under år 2001. Detta skulle emellertid innebära att de särskilda skattereglema skulle få tillämpas även under taxeringsåret 2002. Om folkpensionsreglema skulle fortsätta att tillämpas för uppbär förpersoner som längd omställningspension skulle vidare dessa regler jämte skattereglema få leva kvar under betydligt längre tid: till tolv-tretton en upp år efter ikraftträdandet. Enligt vår uppfattning är det inte rimligt att oavsett vad som kommer att gälla inom förtidspensioneringen före- slå regler som innebär att de särskilda skattereglema måste tillämpas under så lång tid efter det att dessa regler upphört att gälla i övrigt inom ålders- och efterlevandepensioneringen. Vi emellertid inte anser heller att det är lämpligt att föreslå regler innebär att som personer som uppbär omställningspension i detta avseende skall behandlas

588 Ikraftträdande och övergångsregler

olika beroende de kommer ha rätt till enbart inledande om att omställningspension eller de dessutom har rätt till eller sannolikt om kommer att få rätt till förlängd Omställningspension. En ordning som förutsätter omräkning pension även i form inledande en av av omställningspension kan vidare, mot bakgrund det antal ornräkav stora ningar som vid ikraftträdandet ändå kommer ske folkpension i att av form av ålderspension, sannolikt inte komma innebära järn-

att något

förelsevis betydande administrativt merarbete. mer Sammantaget anser vi att folkpension i form omställningspenav sion inte bör kunna utges efter ikraftträdandetidpunkten. En

lösning

som innebär att omställningspensionen även efter ikraftträdandet utges i huvudsak enligt nuvarande regler förutsätter således den del att

av omställningspensionen som folkpensioneringen hittills för

svarat beräknas på annat sätt. Våra förslag beräkning änkepension om av efter ikraftträdandet den 1 januari 2001 bör i detta sammanhang kunna användas som utgångspunkt för vad bör gälla i det som även nu behandlade avseendet.

Vi har strävat efter att inom änkepensioneringen föreslå bestämmelser som innebär att de änkor i dag uppbär änkepension skall som efter ikraftträdandet anpassade regler år 2001 få av en nettopension som så långt möjligt är densamma enligt nuvarande regler. som Vi har därvid föreslagit att den kompensation folkpensionen i dag som svarar för skall ersättas av ett tillägg till änkepensionen från tilläggs-

pensioneringen med 90 % av ett prisbasbelopp. Detta tillägg är

att betrakta som en inkomstrelaterad del pensionen på av samma sätt som tilläggspensionen och bör därför, närmare redovisats i avsnitt som 11.9, tillgodoräknas endast den avlidne haft inkomster om som överstigit ett basbelopp och grund härav tillgodoräknats ATP-poäng. Vi har vidare försökt finna ett grundskydd kan den som ersätta nuvarande folkpensionen och pensionstillskottet i möjligaste mån samt ge samma effekter för den samlade pensionen dessa förmåner tillsom sammans med det särskilda grundavdraget för pensionärer Den ger. lösning som vi stannat för har redovisats i avsnitt 11.9 och innebär att änkan utöver tilläggspension i form änkepension och för det

av tillägg

första basbeloppets inkomster skall till vara berättigad en änkegarantipension. Denna garantipension beräknas utifrån basnivå 2,04 en om prisbasbelopp som sedan reduceras på visst sätt beroende hur hög

den inkomstgrundade änkepensionen tilläggspensionen

jämte 90 %tillägget Minskningen sker krona för krona så länge den inkomst-

grundade änkepensionen understiger 1,49 prisbasbelopp och med 30 % av den del den inkomstgrundade änkepensionen av som överstiger nämnda nivå.

Omställningspension och änkepension beräknas enligt nuvarande

regler samma sätt. Den enda skillnaden ligger i nivåerna för det

fall barnpension samtidigt efter den avlidne.

utges Omställningspen-

Ikraftträdande och övergångsregler 589

sion utbetalas i sådant fall med 20 % av den avlidnes tilläggspension. Den grundläggande likheten mellan de båda förmånema och strävan att skapa ett nettoutfall för den efterlevande med de nya reglerna som är i stort sett detsamma som i dag gör att vi övervägt om inte en garantipension beräknad på det föreslagits inom änkepensionesätt som ringen bör kunna tillämpas även när det gäller omställningspension beviljats före ikraftträdandet. Genom att tillämpa samma garansom tipensionsregler för omställningspension för änkepension uppsom kommer vidare en administrativ vinst till följd av de omräkningar inom efterlevandepensioneringen som kommer att behöva ske i samband med ikraftträdandet kan göras efter samma principer. Resultatet av en tillämpning för beståndet omställningspensioner av den garantipension som vi föreslagit inom änkepensioneringen åskådliggörs lättast i en uppställning där utfallet av omställningspension enligt dagens regler såväl brutto som netto kan jämföras med en omställningspension inklusive garantipension. En sådan jämförelse görs i tabell 16.1 och 16.2. I tabellerna har beräkningen gjorts utifrån de regler basbelopp och grundavdrag som gäller för år 1998. Omom ställningspension i form av folkpension och tilläggspension beräknas således grundval av det fastställda basbeloppet för år 1998 sedan detta minskats med 2 procentenheter. Basbeloppet kommer emellertid, nämnts i avsnitt 16.2.1, för år 1999 att minskas enbart med 1 som procentenhet och kommer för år 2000 inte att minskas alls. Beräkningen av garantipension och tillägg för första basbeloppets inkomster inom bl.a. änkepensioneringen skall därför enligt våra förslag göras utifrån det för året gällande prisbasbeloppet utan någon minskning detta. För att nettoutfallet enligt våra förslag skall kunna jämföras av med nettoutfallet enligt dagens regler har vi emellertid i tabellerna beräknat tillägget för det första basbeloppets inkomster enligt samma basbelopp ligger till grund för beräkningen av folkpension, dvs. som det minskade basbeloppet för år 1998. Om omställningspension från folk- och tilläggspensioneringen beräknade enligt nuvarande regler skulle jämföras med våra förslag beräknade enligt det fastställda, icke-reducerade prisbasbeloppet skulle detta inte ge en rättvisande bild av förslagets ekonomiska konsekvenser. De nettoberäkningar har gjorts för att utfallet enligt nuvarande som system med särskilt grundavdrag skall kunna jämföras med utfallet då reglerna särskilt grundavdrag inte längre tillämpas har, på samma om beträffande våra nettoberäkningar i övrigt, gjorts grundval sätt som den för hela landet genomsnittliga kommunalskattesatsen om av 31,66 % Bakgrunden härtill har redovisats närmare i avsnitt 11.9. Av tabellerna kan utläsas att nettoutfallet kommer att bli ungefär detsamma i dag. Det förhållandet att utfallet i vissa inkomstlägen som blir något högre skulle man möjligen, om man så önskar, kunna komma till rätta med att förändra nivåerna för avräkning av genom

590 Ikraftträdande och övergångsregler

SOU 1998: 120

Tabell 16.1 omställningspension enligt

nuvarande respektive enligt dis-

kuterade regler. Dessa innebär

senare att avräkning

görs mot en garan-

tinivå 2,04 prisbasbelopp med 100

om % av inkomstrelaterad pension

tilläggspension inkl. 90 %-tillägg beräknat

på grundval av det minskade

prisbasbeloppet till 1,49 prisbasbelopp.

upp Pensionsrätt däröver redu-

cerar garantinivån med 30 %. Beräkningarna

är gjorda efter skatte-

sats om 31,66 %. Omställningspension med

en kompensationsgrad

40 %

ATP-poäng Omställnings-	pension i dag 40 % brutto/netto	90%x35574 + ATP 40%	Inkl. garanti- pension
O	4 504/4 504	0/0	6 188/4 485
1	4 504/4 504	3 389/2 531	6 188/4 485
1,5	4 504/4 504 4 504/4 504	3 746/2 774 4 102/3 017	6 188/4 485 6 188/4 485
2,5	4 504/4 504	4 459/3 260	6 188/4 485
3	4 816/4 638	4 816/3 506	6 395/4 643
3,5	5 172/4 808	5 172/3 750	6 645/4 834
4	5 529/4 977	5 529/3 993	6 895/5 023
4,5	5 886/5 146	5 886/4 255	7 144/5 215
5	6 243/5 316	6 243/4 527	7 394/5 404
5,5	6 599/5 488	6 599/4 802	7 644/5 596
6	6 956/5 660	6 956/5 071	7 893/5 785
6,5	7 313/5 829	7 313/5 344	8 143/5 976
garantipensionen,	det måste härvid men	beaktas att beräkningama är

gjorda efter genomsnittlig kommunalskattesats. en Detta innebär så-

ledes att utfallet inte kommer bli identiskt att för alla efterlevande

som uppbär omställningspension. Vi har därför stannat för att lägga

den garantipension här beskrivits som och som föreslagits inom änke-

pensioneringen till grund för beräkningen garantipension av även i nu

aktuella avseenden.

Vi föreslår med hänsyn till det anförda

att omställningspension

som vid ikraftträdandet har beviljats grund av dödsfall dessförin-

nan skall, såvitt gäller tilläggspension, fortsätta att utges enligt nuva-

rande regler. Reglerna folkpension i form

om av omställningspension

skall inte längre gälla. I stället skall till omställningspensionen i form

av tilläggspension under förutsättning rätt till att någon tilläggspen-

sion faktiskt har tjänats in den av avlidne göras ett tillägg för det

första basbeloppets inkomster. Detta tillägg skall uppgå till 90 % av

det för året gällande prisbasbeloppet. Vidare skall för den efterlevan-

de beräknas garantipension utifrån en en basnivå 2,04 gånger om prisbasbeloppet. Denna basnivå skall reduceras med

inkomstgrundad omställningspension till 1,49 gånger upp prisbasbeloppet. Om den

Ikraftträdande och övergångsregler

Tabell 16.2 Omställningspension enligt nuvarande respektive enligt diskuterade regler. Dessa senare innebär att avräkning görs mot en garantinivå om 2,04 prisbasbelopp med 100 % av inkomstrelaterad pension tilläggspension inkl. 90 %-tillägg beräknat på grundval av det minskade prisbasbeloppet upp till 1,49 prisbasbelopp. Pensionsrätt därutöver reducerar garantinivån med 30 %. Beräkningarna är gjorda efter en skattesats om 31,66 %. Omställningspension med en kompensationsgrad om 20 %

ATP-	Omställnings-	90%x35574	Inkl. garanti-
poäng	pension i dag 20% brutto/netto	+ ATP 20%	pension
0	4 504/4 504 4 504/4 504	O 3 023/2 287	6 188/4 485 6 188/4 485
1,5	4 504/4 504 4 504/4 504	3 210/2 408 3 389/2 531	6 188/4 485 6 188/4 485
2,5	4 504/4 504	3 567/2 651	6 188/4 485
3	4 504/4 504	3 746/2 774	6 188/4 485
3,5	4 504/4 504	3 924/2 867	6 188/4 485
4	4 504/4 504	4 102/3 017	6 188/4 485
4,5	4 504/4 504	4 281/3 140	6 188/4 485
5	4 504/4 504	4 459/3 260	6 188/4 485
5,5	4 637/4 549	4 637/3 383	6 270/4 549
6	4 816/4 638	4 816/3 506	6 395/4 643
6,5	4 994/4 721	4 994/3 627	6 520/4 738

inkomstgrundade omställningspensionen överstiger denna nivå, skall 30 % av den överskjutande delen ytterligare reducera ba snivån.

Vi föreslår att årlig tilläggspension i form av omställningspension inklusive 90 %-tillägget skall, av samma skäl som redovisats i avsnitt 16.2.2, följsamhetsindexeras, dvs. räknas om med förändringen i ett index inkomstindex sedan denna förändring minskats enligt den

- norm som tillämpas inom ålderspensionssystemet se närmare om följsamhetsindexering i avsnitt 8.5.2. Årlig garantipensionen till omställningspension skall emellertid, samma sätt som i övrigt föreslagits beträffande garantipension till omställningspension, särskild efterlevandepension och änkepension räknas i förhållande till

om förändringen i det allmänna prislaget se avsnitten l0.3.5 och 11.15.

För rätt till oavkortad folkpension krävs enligt nuvarande regler antingen att den avlidne tillgodoräknats minst 30 år med intjänade ATP-poäng eller att antalet bosättningsår i Sverige som tillgodoräknats honom eller henne uppgått till minst 40. I annat fall utges folkpension med så stor andel som svarar mot förhållandet mellan antalet bosättningsår respektive ATP-år och talet 30 respektive 40.

Den del omställningspensionen utges i form av folkpen-

av som nu sion bör även efter ikraftträdandet av anpassade regler med 90 %-

592 Ikraftträdande och övergångsregler

tillägg och garantipension utges i förhållande till den avlidnes försäk-

ringstid. Denna beräkning bör ske enligt samma principer som vi

föreslagit skall gälla inom änkepensioneringen.

Vi har i avsnitt 11.11

redovisat bakgrunden till den nuvarande möjligheten att beräkna

folkpension både i förhållande till antal år med bosättning och år med

ATP-poäng. Detta har bl.a. samband med folkpensionens

dubbla

funktion att å sidan utgöra

ena ersättning för första basbeloppets in-

komster och att å andra sidan vara ett grundläggande försörjnings-

skydd. Inom änkepensioneringen kommer

dessa funktioner enligt vårt

förslag att representeras olika delar förmånen. av av Kompensationen

för det första basbeloppets inkomster ges genom tillägget till ATP-

pensionen om 90 % det för året gällande

av prisbasbeloppet medan

änkegarantipensionen utgör ett grundläggande skydd för änkor som är

berättigade till endast låg eller ingen inkomstgrundad

änkepension. Vi

har mot denna bakgrund

som huvudregel föreslagit att 90 %-tillägget

skall 30-delsberäknas medan

änkegarantipensionen föreslås bli 40-

delsberäknad. När det gäller de änkor som redan före ikraftträdandet

har beviljats änkepension har vi emellertid

föreslagit en övergångsre-

gel som innebär att ingen skall få lägre kvotdel en av 90 %-tillägget

och garantipensionen än vad de enligt nuvarande regler fått i form av folkpension. Vi har vidare lämnat motsvarande förslag när det gäller

25 %-tillägget för de barn vid ikraftträdandet som uppbär barnpension

avsnitt l6.2.2.

Bakgrunden till att vi föreslagit särskild

en övergångsregel för de

barn och änkor redan har beviljats som barnpension respektive änke-

pension är att inte det ansett lämpligt att föreslå regler i som en-

skilda fall kan innebära betydande sänkning en av nettopensionen från

en månad till en annan. Det bör även för de personer som har beviljats

omställningspension före ikraftträdandet undvikas att ett ikraftträdan-

de av de anpassade reglerna får sådana konsekvenser.

Vi föreslår därför att såväl tillägget

om 90 % av prisbasbeloppet

som den föreslagna garantipensionen skall utges med en kvotdel som

svarar mot den somååiskulle ha legat till grund för beräkningen av folk-

pension om sådan pension hade beräknats enligt reglerna i 5 kap. AFL

även efter ikraftträdandet våra förslag. Detta innebär av alltså att både

90 %-tillägget och garantipensionen kommer att kunna vara beräknad

antingen på grundval det antal år med av ATP-poäng som tillgodo-

räknats den avlidne eller 30-delsberäkning på grundval den boav

sättningstid tillgodoräknats honom som eller henne 40-

delsberäkning. Förslaget innebär också de

att övergångsregler som

tillkom då reglerna om 40-delsberäkning av folkpensionen i förhål-

lande till bosättningstid infördes alltjämt skall tillämpas. Om den

efterlevande uppbar folkpension

i form av efterlevandepension reforrnerad efterlevandepension eller änkepension

i december år

1992 eller dödsfallet grundar

om som rätt till efterlevandepension

Ikraftträdande och övergångsregler 593

inträffande i denna månad skall 90 %-tillägget och garantipensionen alltjämt anses grundad en bosättningstid om 40 år punkten 3 i övergångsbestämmelserna till nuvarande lydelse av 5 kap. AFL. De föreslagna reglerna kommer att innebära att den del omställav ningspensionen som efter ikraftträdandet kommer att bestå av tilläggspension kommer att kunna exporteras oavsett i vilket land den efterlevande är bosatt och oavsett den efterlevandes medborgarskap. Detsamma kommer, för svenska medborgare, att gälla för motsvarande antal 30-delar av 90 %-tillägget. Till den del tillägget är 40delsberäknat skall det emellertid samma sätt som änkegarantipension enligt huvudregeln kunna utbetalas endast så länge den efterlevande är bosatt i Sverige. Denna regel kommer emellertid med hänsyn till EG-rätten inte att kunna upprätthållas i förhållande till annat EU/EES-land. Om den efterlevande är bosatt eller bosätter sig i ett annat medlemsland skall alltså ett 30-dels- eller 40-delsberäknat tilllägg jämte garantipension utbetalas i omfattning den samma som om efterlevande varit bosatt i Sverige. Enligt nuvarande regler finns möjlighet att i vissa fall efter dispens betala ut folkpension till bl.a. efterlevande har börjat uppbära en som sådan pension även om rätten till folkpension skulle upphöra till följd av bosättning utomlands. Regeln som har beskrivits i avsnitt 9.5.3 om underhållsstöd till barn innebär bl.a. att folkpensionen alltjämt får betalas ut om det med hänsyn till omständigheterna skulle framstå som oskäligt att dra in den. En delvis motsvarande regel har för den reformerade ålderspensioneringens del införts i 4 kap. 6 § lagen om garantipension. Vi har i avsnitt 10.3.5 föreslagit en regel samma av innebörd såvitt gäller rätten till omställningspension och särskild efterlevandepension i fonn av garantipension beviljas efter ikraftsom

trädandet av anpassade efterlevandepensionsregler. Det är därför rim-

ligt att denna dispensregel ges tillämplighet även när det gäller garantipension har beräknats enligt de här föreslagna övergångsreglersom na. En särskild fråga är emellertid om 90 %-tillägget också skall omfattas av dispensregeln. I de fall den avlidne har tjänat in ATP kommer tillägget att utbetalas i 30-delar i samma omfattning som tilläggspensionen. Det kan emellertid inträffa att den efterlevande vid bosättning i Sverige hade varit berättigad till ett större 40delsberäknat tillägg och frågan är tillägget i ett sådant fall skall om omfattas av dispensregeln. Utgångspunkten bör enligt vår uppfattning vara att dispensregeln skall tillämpas enbart på den del pensionen av som är att anse som ett grundskydd. Tillägget för det första basbeloppet inkomster är i princip del tilläggspensionen och att anse som en av bör därför inte omfattas av dispensregeln. I de flesta fall är frågan utan betydelse eftersom garantipensionen utfyllnad till ger en upp basnivån. Det kan emellertid i enstaka fall inträffa att den samlade

594 Ikraftträdande och övergångsregler

pensionen inklusive garantipension skulle bli 90 %-tillägget

större om även i en exportsituation skulle 40-delsberäknas i stället för 30delsberäknas. Det förhållandet att den samlade pensionen i enstaka fall i en sådan situation skulle kunna bli något lägre för dispensre-

att geln inte omfattar 90 %-tillägget vi emellertid konsek-

anser vara en vens som får godtas.

Vi föreslår således att den dispensregel enligt vårt förslag skall

som

gälla beträffande utbetalning garantipension till av omställningspension och särskild efterlevandepension vid bosättning utomlands

motsvarande nuvarande 5 kap. 16 § AFL skall tillämpas även beträf-

fande garantipension till omställningspension och särskild efterlevan-

depension som utbetalas enligt de här föreslagna övergångsreglema. Det föreslagna 90 %-tillägget skall kompensera för det första

som basbeloppets inkomster skall emellertid inte omfattas dispensre-

av geln.

Som vi redovisat bl.a. i avsnitt 11.9 pågår för närvarande utred-

en ning om utformningen av en Övergångsvis garantipension för ålderspensionärer som är födda år 1937 eller tidigare och i inte

som princip

kommer att beröras det reforrnerade ålderspensionssystemets

av regler. Det förslag vi har lämnat till särskilt utformad änkegaran-

som en tipension kan det, som vi påpekat i nämnda avsnitt, finnas anledning att ompröva i samband med att slutlig ställning till hur den över-

tas gångsvisa åldersgarantipensionen skall utformas. Motsvarande

omprövning bör i sådant fall ske även såvitt den föreslagna

avser nu övergångsvisa garantipensionen till omställningspension.

16.2.4¶Särskild efterlevandepension

Vårt förslag: Rätten till särskild efterlevandepension

skall även efter ikraftträdandet våra förslag bedömas enligt nuvarande regler

av om dödsfallet inträffat före ikraftträdandet. Pensionen skall beräknas

på samma sätt som omställningspension som beviljats på grund döds-

av fall som inträffat före ikraftträdandet. Vid omprövning sådan

av särskild efterlevandepension efter ikraftträdandet skall nuvarande

regler tillämpas utom såvitt gäller de kvotdelar med vilka särskild efterlevandepension skall kunna utges.

Särskild efterlevandepension enligt nuvarande regler från både

utges folk- och tilläggspensioneringen med belopp gäller för

samma som

omställningspension. Enligt det förslag vi lagt fram kommer särskild efterlevandepension att fortsättningsvis beräknas på sätt

samma som

förlängd omställningspension. Den inkomstgrundade pensionen skall

alltså beräknas 55 % det

som av efterlevandepensionsunderlag som

beräknats för den avlidne. Härtill kommer

samma garantipension som

Ikraftträdande och övergångsregler 595

föreslagits gälla för den tid den efterlevande uppbär förlängd omställningspension. När det gäller frågan om vilken personkrets som i framtiden skall kunna beviljas särskild efterlevandepension har vi, till skillnad från vad som gäller i dag, föreslagit en nedre åldersgräns vid 55 år. Särskild efterlevandepension skall alltså enligt vårt förslag inte kunna beviljas om den efterlevande inte hade fyllt 55 år när dödsfallet inträffade. Vidare innebär vårt förslag att särskild efterlevandepension i framtiden skall kunna utges endast hel eller halv pension. Möjsom lighetema att bevilja särskild efterlevandepension med fjärdedel en eller tre fjärdedelar av oavkortad förmån skall alltså inte finnas kvar. Våra förslag i dessa delar har redovisats i avsnitt 10.4. Rätten till särskild efterlevandepension inträder då rätten till omställningspension upphör. Detta inträffar alltså först sedan det från dödsfallet förflutit en längre eller kortare tid beroende den om efterlevande först varit berättigad till enbart inledande eller också till förlängd omställningspension. När det gäller rätten till omställningspension har föreslagit att denna skall bedömas efter nuvarande eller anpassade regler beroende dödsfallet inträffade före om

eller efter den oss föreslagna ikraftträdandetidpunkten. Detsamma

av bör enligt vår uppfattning gälla för rätten till särskild efterlevandepension. En person som har beviljats särskild efterlevandepension före ikraftträdandet skall således få uppbära denna pension även efter denna tidpunkt, oavsett inte hade fyllt 55 år då dödsfallet att personen inträffade. Detsamma skall emellertid gälla pensionen beviljas om först efter ikraftträdandet detta sker grund dödsfall men av som inträffat före denna tidpunkt. Detta kan inträffa den efterlet.ex. om vande vid ikraftträdandet uppbär omställningspension och särskild efterlevandepension skall börja utbetalas först efter ikraftträdandet. Rätten till särskild efterlevandepension omprövas enligt nuvarande bestämmelser i 8 kap. 10 § AFL när det finns skäl till det, dock minst en gång vart tredje år. Detsamma skall enligt vårt förslag gälla i en anpassad efterlevandepensionering. Vid sådan omprövning bör en tillämpas samma regler gällde för själva beviljandet särskild som av efterlevandepension. Det förhållandet inte hade fyllt 55 att personen år vid dödsfallet skall alltså inte påverka bedömningen rätten till av särskild efterlevandepension vid omprövning. Däremot vi att en anser bedömningen vid en sådan omprövning den efterlevandes möjligav het att bereda sig arbete skall göras efter de föreslagna reglerav oss na. Särskild efterlevandepension som tidigare utgetts med fjärdeen del eller med tre fjärdedelar kan således efter sådan omprövning en komma att dras in eller utges enbart hel eller halv särskild eftersom levandepension. När det gäller frågan hur särskild efterlevandepension har om som beviljats enligt nuvarande regler skall beräknas efter ikraftträdandet

596 Ikraftträdande och övergångsregler

av ett anpassat efterlevandepensionssystem saknas anledning att göra andra bedömningar än vad redovisats beträffande omställ-

som ovan

ningspension. Särskild efterlevandepension bör således även efter

ikraftträdandet i huvudsak enligt gällande regler. Detta

utges nu innebär att sådan pension skall utges från tilläggspensioneringen

med samma belopp som i dag, dvs. med 40 respektive 20 % den avlid-

av nes egenpension exklusive det tillägg kompensation för

som avser nuvarande folkpension beroende barnpension samtidigt

om utges eller inte. På sätt när det gäller beräkning

samma som av omställ-

ningspension och änkepension bör särskild efterlevandepension i

form av folkpension räknas vid ikraftträdandet. Omräkningen

om innebär att ett belopp 90 % det för året gällande

om av prisbasbeloppet läggs till den tilläggspension skall Det efterlevande

som utges. skall vidare berättigad till garantipension beräknas

vara en som utifrån en basnivå 2,04 gånger prisbasbeloppet. Denna basnivå

om minskas på grundval tilläggspension inklusive 90 %-tillägget

av i sin helhet upp till 1,49 basbelopp. Om tilläggspensionen inklusive

tillägget överstiger denna nivå, beaktas enbart 30 %

av den överskjutande delen vid minskningen basnivån.

På samma sätt föreslagits när det gäller

som omställningspension

föreslår vi att 90 %-tillägget och garantipensionen skall med

utges en kvotdel mot den skulle ha legat till

som svarar som grund för beräkning av folkpension reglerna i 5 kap. AFL bestått. Både

om 90 %tillägget och garantipensionen kan således komma beräknas

att antingen i förhållande till hur många år med ATP-poäng tillgodo-

som räknats den avlidne 30-delsberäkning eller hur

många år med försäkringstid för garantipension tillgodoräknats honom eller henne

som 40-delsberäkning. För en närmare beskrivning våra förslag i den-

av na del hänvisas till avsnitt 16.2.3.

SOU 1998: 120 Författningskommentarer 597

17 Författningskommentarer

17.1¶Förslaget till lag om

efterlevandepension

Efterlevandepension regleras enligt nuvarande bestämmelser i lagen 1962:381 om allmän försäkring AFL och utges i form bampen-

av sion, omställningspension, särskild efterlevandepension och änkepension enligt Övergångsbestämmelser. Samtliga former av efterlevandepension utges i form av folkpension respektive tilläggspension, samma sätt som enligt hittillsvarande regler gällt för ålderspension och förtidspension. Genom ikraftträdandet av det refonnerade ålderspensionssystemet kommer ålderspension i form folkpension och

av tilläggspension att ersättas av dels inkomstgrundad ålderspension, dels garantipension. Vårt huvudsakliga uppdrag har varit att anpassa de nuvarande bestämmelserna om efterlevandepension till de förändringar som det refonnerade ålderspensionssystemet innebär. I detta uppdrag ingår även att utforma förslag till erforderliga lagändringar.

Denna lag innehåller bestämmelser efterlevandepension i form

om av barnpension, omställningspension, särskild efterlevandepension och änkepension. Efterlevandepension till efterlevande skall

vuxna enligt våra förslag bestå inkomstgrundad förmån och ett grund-

av en skydd i form av garantipension. Bampension skall däremot utges enbart som en inkomstgrundad förmån medan det grundläggande skydd till efterlevande barn som i dag ges genom folkpensionen i stället skall ges inom ramen för en ny lag om underhållsstöd.

Änkepension regleras enligt nuvarande Övergångsbe-

regler genom stämmelser till ändringar i 8 och 14 kap. AFL som beslutats år 1988. Våra förslag innebär i princip inte någon förändring vad det gäller möjligheten att nybevilja änkepension efter den föreslagna ikraftträdandettidpunkten. Bestämmelserna rätt till änkepension och be-

om räkningen av denna förmån skall, samma sätt beträffande

som övriga efterlevadepensionsförrnåner, regleras i lagen efterlevan-

om depension. Våra förslag innebär vissa förändringar när det gäller beräkning av änkepension både till änkor som kommer att nybeviljas sådan pension i framtiden och till änkor som redan har beviljats sådan pension grund av dödsfall som har inträffat före ikraftträdandet av våra förslag. Bestämmelser såvitt änkepension till den sist-

avser nämnda gruppen ges i Övergångsbestämmelser till denna lag. Dessa

598 F örfattningskommentarer

SOU 1998: 120

innehåller också bestämmelser hur barnpension,

om omställningspen-

sion och särskild efterlevandepension har beviljats på grundval

som av ett dödsfall inträffat före ikraftträdandet våra

som av förslag skall beräknas efter denna tidpunkt.

Vi föreslår att lagen efterlevandepension skall träda i kraft den

om 1 januari 2001. Eftersom lagen ersätter de nuvarande bestämmelserna i 8 och 14 kap. AFL samt övergångsbestämmelsema till ändringarna år 1988 i dessa kapitel föreslår vi att samtliga dessa bestämmelser

upphävs fr.o.m. samma tidpunkt. l samband härmed föreslår vi också vissa förändringar i AFL är betingade

som av att efterlevandepension

inte längre kommer att regleras inom för denna lagstiftning.

ramen

1 kap. Allmänna bestämmelser

1 §

I denna paragraf innehållet i lagen. Som

anges har framgått av den inledande kommentaren har bestämmelserna

om efterlevandepension

i 8 och 14 kap. lagen 1961:381 allmän försäkring och

om övergångsbestämmelsema till dessa upphävts och med bestämmel-

ersatts ser i denna lag.

2§

I denna paragraf ges en översikt över vari lagen de olika efterle-

som vandeförrnånema regleras. Bestämmelser efterlevandepension till

om personer som redan vid ikraftträdandet denna lag uppbär sådan

av pension eller som därefter beviljas efterlevandepension

grund av ett dödsfall inträffat före ikraftträdandet i

som ges Övergångsbestäm-

melser till lagen.

Bestämmelser barnpension i 2 kap. En efterlevande

om ges make

varmed enligt regler i 3 och 4 kap. likställs vissa sambor har

rätt till

omställningspension eller särskild efterlevandepension enligt de när-

mare förutsättningar som anges i 3 och 4 kap. En efterlevande kvinna

kan emellertid, under samma förutsättningar gäller i dag,

som även vara berättigad till änkepension. Änkepension utges under vissa förutsättningar i stället för omställningspension och särskild

efterlevandepension men kan också såvitt kvinnor till

avser yngre utges den del änkepensionen är högre än omställningspensionen respektive

den

särskilda efterlevandepensionen.

3§

I denna och den följande paragrafen den grundläggande struk-

anges turen såvitt gäller de olika förrnånsslagen. Bampension,

omställ-

F örfattningskommentarer 599

ningspension och särskild efterlevandepension utges samtliga som förmåner relaterade till den avlidnes inkomster. Dessa förmåner benämns inkomstgrundad efterlevandepension. Inkomstgrundad efterlevandepension i form av bampension, omställningspension och särskild efterlevandepension beräknas på grundval ett och av samma

underlag: ett efterlevandepensionsunderlag. Bestämmelser om hur

detta underlag beräknas ges i 5 kap. I stället för eller utfyllnad till som inkomstgrundad omställningspension respektive särskild efterlevandepension kan under vissa förutsättningar utges garantipension. Förutsättningarna för att sådan garantipension skall utges i 6 och anges 7 samt i 3 och 4 kap. I de nu nämnda kapitlen ges också bestämmelser om hur garantipensionen skall beräknas. Bampension utges enligt denna lag enbart som en inkomstgrundad fönnån. Härutöver finns emellertid bestämmelser underhållsstöd till efterlevande om barn i lagen 1999:000 om underhållsstöd.

4§

Änkepension utges samma sätt som förmåner till efterlevuxna vande i övrigt som en inkomstgrundad förmån beräknas till men skillnad från dessa förmåner alltjämt på ett ATP-baserat underlag. De närmare skälen härför har vi redovisat kapitel 11. Till den inkomstgrundade änkepensionen skall det emellertid på sätt besamma som träffande omställningspension och särskild efterlevandepension under vissa förutsättningar kunna utges garantipension. De närmare been stämmelserna om hur denna skall beräknas ges i 6 kap.

5§

I första stycket att efterlevande kvinnor är födda år 1944 anges som eller tidigare kan beviljas endast efterlevandeförrnån i form änkeav pension enligt detta kapitel förutsättningarna för denna pensionsom form i övrigt är uppfyllda. För dessa kan det således inte komma i fråga att bevilja omställningspension eller särskild efterlevandepension. Detta kan, med de förändringar vi föreslagit beträffande som beräkning av framför allt inledande omställningspension se avsnitt 10.3, i vissa enstaka fall innebära att änkepensionen tillfälligt uppgår till ett lägre belopp än den reformerade efterlevandepensionen. Änkepension är emellertid, till skillnad från omställningspension och även särskild efterlevandepension, tidsobegränsad varför sådan pension en totalt sett alltid får fördelaktig för den efterlevande än anses mer en reformerad efterlevandepensionsfönnån. Vi har inte funnit anledning att för den i tiden begränsade och i övrigt mycket speciella situation som angetts ovan föreslå regler änkan valmöjlighet mellan de som ger olika pensionsförrnånerna.

600 F örfattningskommentarer

SOU 1998: 120

Däremot kan änkor som är födda år 1944 eller tidigare beviljas efterlevandepension i form av omställningspension eller särskild ef-

terlevandepension om änkan inte uppfyller förutsättningarna för

rätt till änkepension. I dessa fall kommer således bestämmelserna i 3 och 4 kap. att reglera änkans efterlevandeförmån och förutsättavgöra om ningar för rätt till sådan pensionsförrnån är för handen. I undantagsfall kan den situationen uppkomma kvinna kan bli att en berättigad till förmåner från både det refonnerade

efterlevandepen-

sionssystemet och änkepensioneringen. Detta kan bl.a. inträffa för en kvinna är född år 1944 eller tidigare och vid utgången som som av år 1989 var sammanboende med den sedermera avlidne mannen under sådana förhållanden att hon då likställd var att anse som med en änka se 6 kap. 5 §. Hon är härigenom berättigad till garantipension till änkepension och inte till garantipension till omställningspension eller särskild efterlevandepension. Hon är däremot inte berättigad till tilläggspension i form änkepension, eftersom hon inte gift av var med mannen i fråga vid nämnda tidpunkt. Däremot kan hon nyss vara be-

rättigad till inkomstgrundad omställningspension enligt

3 kap. eller särskild efterlevandepension enligt 4 kap.. I nuvarande system regleras detta så att änkan får änkepension från folkpensioneringen och

reforrnerad efterlevandepension från tilläggspensioneringen.

Motsvarande bör gälla även fortsättningsvis, dvs. kvinnan skall i den situation som beskrivits rätt till garantipension till änkepension och inkomst-

grundad omställningspension enligt 3 kap. eller särskild efterlevandepension enligt 4 kap. hon vid tidpunkten för dödsfallet efter år om 1989 uppfyllt förutsättningarna för rätt till sådan pension. Denna in-

komstgrundade omställningspension skall även ligga till grund för

beräkningen av garantipensionens storlek enligt 6 kap. 11 vidare se i kommentaren till den paragrafen.

I andra stycket att kvinnor är födda år 1945 eller anges som därefter kan under vissa förutsättningar beviljas, förutom

efterlevandepen-

sion i form av omställningspension eller särskild efterlevandepension enligt 3 och 4 kap., även änkepension enligt 6 kap. förutsätt- Dessa ningar anges i tredje stycket och innebär änkepension att kan utges till dessa änkor endast i de fall denna pension överstiger omställ-

ningspensionen eller den särskilda efterlevandepensionen i så

samt fall endast med det belopp varmed den överstiger de sistnämnda förmånema. Detta kan innebära, framför allt med hänsyn till de något

mindre förmånliga beräkningsbestämmelser för

änkepension som gäller enligt nuvarande bestämmelser och vi föreslår överflyttade som i huvudsak oförändrade till anpassad

en änkepensionering se bl.a. 6

kap. 8 §, att någon änkepension inte utbetalas förrän rätten till om-

ställningspension eller särskild efterlevandepension upphört.

Författningskommentarer 601

6 §

Rätt till folkpension i form av efterlevandepension kan enligt nuvarande regler förvärvas i förhållande antingen till den avlidnes bosättningstid eller till år för vilka ATP-poäng har tillgodoräknats den avlidne. Rätt till garantipension till omställningspension, särskild efterlevandepension och änkepension är däremot endast beroende av den avlidnes försäkringstid enligt vad som nämnare anges i 4 och 6 kap. En förutsättning för rätten till garantipension i likhet med vad som i dag gäller för rätt till folkpension, att försäkringstid kan tillgodoräknas den avlidne för minst tre år. Detta krav behöver emellertid inte vara uppfyllt vid dödsfallstidpunkten utan kan även uppfyllas genom beräkning av framtida bosättningstid. Till följd av samordningsregeln i artikel 45 i rådets förordning EEG nr 1408/71 om tillämpning av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen kommer emellertid den som har försäkringstid från andra länder inom EU/EES att få räkna med den tiden för att uppnå de tre kvalifikationsåren. En förutsättning för sådan sammanläggning en är emellertid att den avlidne kunnat tillgodoräknas minst ett år med försäkringstid i Sverige. Garantipensionens storlek är även beroende hur lång försäkav ringstid som har tillgodoräknats den avlidne. De närmare reglerna för hur denna försäkringstid skall beräknas och vilken tid skall besom aktas framgår av 3 kap. 8 och 9 §§, 4 kap. l2§ och 6 kap. 12 och 13 §§.

7§

Ett villkor för att garantipension till omställningspension, särskild efterlevandepension och änkepension skall betalas ut är enligt första stycket att den efterlevande är bosatt i Sverige. Motsvarande gäller enligt nuvarande regler för folkpension som är beräknad grundval av den avlidnes bosättningstid i Sverige. Till följd av exporträtten enligt förordning EEG 1408/71 tillämpningen systemet för nr om av social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen kommer garantipension dock att i stor utsträckning betalas ut även till personer inte är bosatta i som Sverige. Detsamma kan komma att gälla efterlevande bor i ett som land med vilket Sverige kommer att ha en socialförsäkringskonvention. För den som bosätter sig i ett annat land utanför EU/EES och som inte kan åberopa någon konvention med annan innebörd kom- mer dock exportförbudet att gälla. Garantipension betalas i sådana fall ut enbart så länge den efterlevande är bosatt i Sverige och skall då

602 Författningskommentarer

betalas ut t.0.m. den månad då den efterlevande

enligt folkbokföring-

slagen skall registreras som utflyttad.

Frågan skall bosatt om vem som anses i Sverige bör bedömas en-

ligt samma förutsättningar enligt

som dagens regler. Föreskrifter om

hur begreppet bosättning skall tolkas

har meddelats av Riksförsäk-

ringsverket. Således skall bosatt i Sverige som anses den som har sin egentliga hemvist här i landet. För den flyttar till som Sverige gäller att han eller hon skall bosatt här han eller hon har anses om för avsikt att stadigvarande vistas i landet. Även den som har för avsikt att vistas i landet endast under begränsad tid en anses bosatt här under förutsättning att han eller hon kommer hit för förvärvsarbete eller studier och vistelsen är avsedd att än år. Detsamma vara mer ett gäller för medföljande make och barn under 18 år 3 §

Riksförsäkringsverkets

föreskrifter RFFS 1985:16

om inskrivning och avregistrering hos allmän försäkringskassa.

Andra stycket motsvarar den nuvarande bestämmelsen i 5 kap. 16 § AFL, som dock har ett något omfattande

mer tillämpningsområde. En

bestämmelse motsvarande den här intagna har, när det gäller utbetalning av garantipension till ålderspension, införts i 4 kap. 3 § lagen 1998:702 garantipension. Enligt bestämmelsen om i AFL kan utbetalning av folkpension utanför Sverige ske i sådana även fall där regeringen särskilt förordnat sådan att utbetalning skall ske. Genom ett sådant förordnande har det varit möjligt för

pensionsberättigade som

av hälsoskäl har behövt vistas utomlands att få sin folkpension utbetalad till annat land än Sverige. På samma sätt som påpekats när det gäller motsvarande regel i lagen garantipension om skall emellertid, enligt förordningen EEG 1408/71, nr garantipension betalas ut även vid bosättning i länderna inom EU/EES. De angivna reglerna hälom soskäl har därför inte längre samma betydelse.

Emellertid bör, sätt gäller

samma som inom ålderspensionering-

en, garantipension till omställningspension, särskild

efterlevandepen-

sion och änkepension alltjämt kunna utbetalas vid

bosättning utanför

EU/EES om särskilt ömmande skäl föreligger. Denna paragraf upptar

därför en regel motsvarande den i 4 kap. 3 § lagen om garantipension. Den bör tillämpas enligt principer samma som den regeln. Dispensregeln i andra stycket skall tillämpas i de situationer även där den efterlevande vid ikraftträdandet uppbär folkpension i form av efterlevandepension på grund dödsfall inträffat av ett som före denna tidpunkt och där folkpensionen med stöd

av dispensregeln i 5 kap.

16§ AFL utbetalas trots den efterlevande att är bosatt utomlands. Även den i förevarande om paragraf intagna dispensregeln skiljer sig något från den nuvarande är inte tanken att den prövning som beträffande denna kategori efterlevande skall göras i samband med ikraftträdandet skall leda till annorlunda ett resultat i förhållande till i dag

Författningskommentarer 603

när det gäller möjligheten att kunna betala ut garantipension vid bosättning utomlands.

8§

Här anges hur efterlevandepensionsförrnånema skall finansieras. De

närmare motiven bakom förslagen har redovisats i kapitel 15. Inkomstgrundad efterlevandepension och de administrationskostnader som dessa förmåner medför skall finansieras efterlevande-

genom en pensionsavgift enligt lagen 1981:691 socialavgifter. Denna

om avgift skall emellertid, till skillnad från vad gäller för avgifterna

som inom ålderspensioneringen, föras till statsbudgeten. Efterlevandepen-

sioneringen skall alltså inte, såsom det inkomstgrundade ålderspen-

sionssystemet, utgöra ett från staten avskilt självständigt pensionssystem.

Kostnaderna för grundskyddsfönnånema, dvs. garantipension till omställningspension, särskild efterlevandepension och änkepension, skall finansieras med allmänna skattemedel. Detsamma skall gälla för underhållsstöd till efterlevande barn enligt de föreslagna be-

av oss stämmelserna i den lagen underhållsstöd.

nya om

9§

Garantipensionemas nivå och utgångspunkten för beräkningen

av dem skall, på samma sätt garantipension till ålderspension, följa

som den allmänna prisutvecklingen. Våra överväganden i denna del har redovisats i avsnitt 10.3.5 och 11.15. Garantipension skall beräknas utifrån det basbelopp enligt 1 kap. 6 § AFL fr.o.m. den 1 januari

som 1999 skall benämnas prisbasbelopp. Beloppet benämns prisbasbelopp för att särskiljas från det basbelopp skall omräknas med hänsyn

som till inkomstutvecklingen, inkomstbasbeloppet. Sedan den 1 januari 1995 omräknas inte prisbasbeloppet fullt ut med förändringen i det allmänna prisläget. From. år 2000 skall emellertid förändringar i det allmänna prisläget beaktas fullt ut vid beräkningen basbeloppet

av och det skall då inte längre finnas något minskat prisbasbelopp utan enbart ett prisbasbelopp och ett förhöjt prisbasbelopp. Garantipensionen till omställningspension, särskild efterlevandepension och änkepension skall beräknas utifrån prisbasbeloppet utan förhöjning.

10§

I denna paragraf regleras hur årlig inkomstgrundad reforrnerad efterlevandepension dvs. barnpension, omställningspension och särskild efterlevandepension och tilläggspension i form änkepension skall

av räknas om följsamhetsindexeras vid varje årsskifte. Omräkningen

604 Författningskommentarer

SOU 1998: 120

görs, i likhet med vad gäller för följsamhetsindexering

som av årlig inkomstgrundad ålderspension, med hänsyn till förändringen in-

av komstindex mellan två år. Skälet till inte hela

att förändringen av

inkomstindex beaktas är det delningstal att som skall användas vid

beräkningen av efterlevandepensionsunderlaget har bestämts

med utgångspunkt från en årlig real tillväxt 1,6 %. De överväganden om som ligger till grund för förslaget har såvitt den

avser inkomstgrunda-

de refomierade efterlevandepensionen redovisats i avsnitt 8.5.2. Bestämmelsen innebär att också årlig tilläggspension i form änkepenav sion skall räknas om enligt bestämmelser. Skälen härför har vi samma utvecklat i avsnitt 11.15.

Det är endast den inkomstgrundade efterlevandepensionen

som skall följsamhetsindexeras enligt de beskrivna reglerna. nu Garanti-

pension till omställningspension, särskild efterlevandepension och

änkepension skall beräknas på grundval det fastställda av årligt prisbasbeloppet. Detta följer att garantipensionemas nivåer av är uttryckta som en viss andel prisbasbeloppet. Skälen för våra av ställningstaganden i denna del har vi utvecklat i avsnitt lO.3.5 och 11.15.

Detta innebär att den inkomstgrundade

efterlevandepensionen och

garantipensionen kan utvecklas olika, varför det inför varje årsskifte måste göras beräkning för konstatera en ny att om den efterlevande alltjämt är berättigad till garantipension och med vilket belopp sådan pension i så fall skall utges. På sätt får vid samma ingången av varje år göras en ny beräkning underhållsstöd skall och i så fall av om utges med vilket belopp mot bakgrund den omräkning med av följsamhetsindex då görs den inkomstgrundade

som av barnpensionen.

2 kap. Barnpension

1 §

Första stycket motsvarar 14 kap. 1 § AFL och reglerar den grundläg-

gande förutsättningen för att barnpension skall kunna

utges. Barnpension skall liksom enligt nuvarande regler kunna endast till utges bio-

logiska barn eller till adopterade

barn oavsett om den avlidne hade vårdnaden barnet och likaledes oberoende om av om denne sammanbodde med barnet vid tidpunkten för dödsfallet.

Däremot föreligger

inte någon rätt till barnpension efter foster- eller styvföräldrar. Rätten till barnpension skall också i framtiden i huvudsak grundas föräldrabalkens bestämmelser föräldrars

om underhållsskyldighet men även

på de arvsrättliga regler finns i ärvdabalken. Våra som närmare överväganden i detta avseende har redovisats i avsnitt 9.2.

I andra stycket anges att med socialnämndens en person som tillstånd har tagit emot ett utländskt barn för vård och fostran skall vid

Författningskommentarer 605

tillämpningen av 2 kap. anses som barnets förälder. Bampension skall således kunna utges efter sådan och detta även innan ett en person rättsligt adoptionsbeslut fattats av behörig domstol. För närmare en redogörelse för syftena bakom denna bestämmelse hänvisas till kommentarerna till 1 kap. 2 § lagen 1999:000 underhållsstöd. om

2§

Denna paragraf motsvarar 14 kap. 2 § jämförd med 8 kap. 2 § AFL. I paragrafen regleras de närmare förutsättningar som uppställs för rätt till barnpension bl.a. såvitt avser pensionens utsträckning i tiden. Motsvarande förutsättningar för ett efterlevande barns rätt till underhållsstöd regleras i lagen 1999:0000 underhållsstöd. om Med de nya reglerna uppstår vissa skillnader beträffande rätten till barnpension och underhållsstöd för förlängd tid, dvs. efter det att det pensionsberättigade barnet har fyllt 18 år. Rätt till underhållsstöd för förlängd tid föreligger inte barnet under denna tid ingår äktenskap om och inte heller om barnet bedriver deltidsstudier, något inte förtar som ett pensionsberättigat barn rätt till bampension enligt nuvarande regler i AFL och inte heller till barnpension enligt 2 kap. Som har framgått av våra överväganden redovisats bl.a. i avsnitt 9.5 vi som anser att grundskyddet inom barnpensioneringen i framtiden skall regleras helt och hållet i lagen underhållsstöd och således utges i form om av underhållsstöd. Av denna anledning skall det bestämmeläven vara serna i den lagen som reglerar frågan i vilka situationer rätt till om förlängt underhållsstöd föreligger. Däremot bör det alltjämt vara en motsvarighet till reglerna i AFL reglerar för i vilka fall som ramarna och för hur lång tid som barnpension skall utbetalas.

3§

I paragrafen, som har sin motsvarighet i 14 kap. 3 § AFL, de anges kompensationsgrader som skall gälla för barnpension med undantag för de fall där det vid sidan om barnpension även föreligger rätt till änkepension för en kvinna som är född år 1944 eller tidigare. Det sistnämnda fallet regleras i 4 l förevarande paragraf att barnpension skall beräknas anges som en viss andel av den avlidnes efterlevandepensionsunderlag beräknat enligt 5 kap. Som närmare har redovisats i avsnitt 8.1 har efterlevandepensionsunderlaget en nära anknytning till det inkomstgrundade underlaget i det reformerade ålderspensionssystemet. Någon exakt överensstämmelse mellan dessa båda underlag föreligger emellertid inte. Det av oss föreslagna efterlevandepensionsunderlaget skiljer sig än mer från det underlag enligt antagna riktlinjer i som prop. 1997/982111 förespråkats för förtidspensionen i framtiden. Detta är

606 Författningskommentarer SOU

1998: 120

således förändring i förhållande till nuvarande en regler där barnpension från tilläggspensioneringen beräknas utifrån den avlidnes faktiska eller beräknade ålders- eller förtidspension. Av skäl redovisats i avsnitt 9.4.3 har vi funnit som att kompensa-

tionsgradema för bampensioneringen skall desamma

vara i ett anpassat efterlevandepensionssystem som i det nuvarande systemet. Sålunda skall barnpension utgöra 30 % det beräknade

av efterlevandepen-

sionsunderlaget i de fall den avlidne efterlämnat endast pensionsett berättigat barn. Efterlämnar den avlidne flera pensionsberättigade barn skall detta procenttal ökas med 20 för varje barn utöver det första. Det sammanlagda skall

bampensionsbeloppet sedan fördelas

lika mellan barnen. En omräkning bampensionerna kan bli aktuell av att göra om rätten till barnpension för något barnen upphör. av

4§

I paragrafen regleras de fall där barnpension samtidigt utges som det efter den avlidne föreligger rätt till änkepension för änka en som är född år 1944 eller tidigare. I dessa fall skall fortsätta att tillämpas regler som motsvarar de nuvarande och bl.a. innebär de komsom att pensationsgrader för den inkomstrelaterade bampensionen används som gällde före år 1990. Skälen härtill har närmare redovisats i av-

snitt 9.4.3. Underlaget för beräkning barnpension i dessa fall

av skall, till skillnad från de situationer regleras i 3 bestå som av den avlidnes faktiska eller beräknade egenpension inom

tilläggspensioneringen

på sätt skall gälla för

samma som beräkning av tilläggspension i form

av änkepension enligt 6 kap. Detta framgår

genom en hänvisning i

paragrafen till 6 kap. 7 § första stycket I stället för de kompensationsgrader som angetts i nyssnämnda paragraf skall emellertid barnpension utges med 15 % den avlidne ATP-baserade av mannens underlag i de fall den avlidne mannen efterlämnar endast pensionsbeett rättigat bam. Finns flera pensionsberättigade barn efter den avlidne skall detta procenttal ökas med l0 för varje barn utöver det första. Det sammanlagda bampensionsbeloppet skall därefter fördelas lika mellan barnen. Till detta skall göras tillägg för första

ett basbeloppets

inkomster, motsvarande dagens folkpension, med 25 % för att bl.a. uppnå överensstämmelse med det underlag skall ligga till grund som

för beräkning barnpension enligt

av 3 § där underlaget består av en på visst sätt framräknad reformerad ålderspension beräknad på grundval av den avlidnes inkomster från den första kronan jfr de av oss före-

slagna övergångsbestämmelsema på bampensioneringens område

i avsnitt l6.2.2. På samma sätt angetts i kommentaren till 3 § kan som en ornräkning av bampensionen bli aktuell att göra om rätten till barnpension upphör för något barnen. Dessutom skall

av en omräkning ske av

bampensionen i de fall rätten till änkepension upphör exempelvis till följd av att änkan gifter om sig eller avlider. I dessa fall skall i viss motsvarighet till vad som gäller enligt nuvarande regler, barnpension fortsättningsvis utges enligt de bestämmelser i 3 dvs.

som anges

med 30 % av det i 5 kap. angivna efterlevandepensionsunderlaget

om den avlidne efterlämnat endast ett pensionsberättigat barn. För tydlighetens skull har intagits en uttrycklig regel härom i fjärde stycket.

Bampensionen enligt förevarande paragraf skall, i likhet med tilläggspension i form av änkepension, 30-delsberäknas med hänsyn till den avlidne mannens intjänade och i förekommande fall antagna år med ATP-poäng. Detta framgår av hänvisningen till 6 kap. 7§ första stycket l beträffande ATP-delen förevarande paragrafs

samt av tredje stycke beträffande tillägget för första basbeloppets inkomster. Det förhållandet att 25 %-tillägget alltså utges med antal 30-

samma delar som tilläggspension enligt första stycket 1 innebär tillägget

att kommer att kunna utges enbart under förutsättning att den avlidne faktiskt har tjänat rätt till ATP, dvs. har tillgodoräknats pensionspoäng för ATP för minst tre år. Genom hänvisning till 6 kap. 14 och 15 §§ lagen 1998:674 kommer emellertid 30-delsberäkningen inte att gälla i de fall då den avlidne är född före år 1924. I stället kommer vid beräkningen enligt 6 kap. 3 § lagen inkomstgrundad ålders-

om pension de i 6 kap. 14 och 15 §§ den lagen angivna beräkningsgrundema att tillämpas för dessa De sistnämnda paragraferna

personer. motsvarar i huvudsak delar av nuvarande 15 kap. 1 § samt även 15 kap. l a § AFL. Hänvisningen till 6 kap. 16 § lagen inkomstgrun-

om dad ålderspension, som motsvarar nuvarande 15 kap. 2 § AFL, innebär att avliden under vissa förhållanden skall kunna tillgodoräknas pensionspoäng även för det år då han eller hon fyller 65 år detta

om leder till att pensionen för den efterlevande därigenom blir större.

I 6 kap. 7 § hänvisas även till 19-21 lagen införande la-

om av

gen om inkomstgrundad ålderspension. I 19 § nämnda lag att

anges talet 30, vid den 30-delsberäkning skall ske, skall

som ökas med ett för varje år före år 1998 för vilket den avlidne till följd underlåten

av avgiftsbetalning inte tillgodoräknats pensionspoäng. Talet får därvid inte ökas till mer än 50. 120 § införandelagen att 19 § inte skall

anges tillämpas för svenska medborgare är födda år 1914 eller tidigare.

som Vidare skall bestämmelsen i l9§ tillämpas på ett särskilt sätt för svenska medborgare är födda under något åren 1915-1923.

som av Detta anges i 20 § andra stycket. I 21 § nämnda lag särskilda be-

ges stämmelser för tillämpningen l9§ såvitt är

av avser personer som födda år 1923 eller tidigare för vilka undantagande enligt 11 kap. 7 § AFL i dess lydelse före den 1januari 1982 gällt.

608 Författningskommentarer

5 §

Denna paragraf har sin motsvarighet i 14 kap. 8 § AFL. Bestämmelsen reglerar de fall där samtliga efterlevandepensioner efter en avliden person överstiger det

efterlevandepensionsunderlag som beräk-

nats enligt 5 kap.

I första stycket regleras de fall där endast bampensioner utges efter den avlidne men där det totala pensionsbeloppet överstiger 100 % av

den avlidnes efterlevandepensionsunderlag beräknat enligt 5

kap. På

motsvarande sätt som gäller i dag skall barnpension inte kunna utbetalas med högre sammanlagt belopp än vad motsvarar den avlidsom

nes efterlevandepensionsunderlag. Av skäl redovisats i avsnitt

som 9.4.3 har vi ansett det rimligt att ha kvar denna år 1990 införda gräns för de situationer då den avlidne efterlämnar många pensionsberätti-

gade bam. En omräkning uppräkning skall emellertid ske av barnpensionema när något de pensionsberättigade barnen av upphör att uppbära barnpension, t.ex. på grund

av att ett pensionsberättigat barn till följd av åldersgränsen inte längre har rätt till bampension

efter den avlidne.

I andra stycket upptas de fall där inkomstgrundad

efterlevandepen-

sion i form antingen omställningspension eller särskild av efterlevandepension utges efter avliden samtidigt med

en barnpension. I dessa

situationer skall det efterlevandepensionsunderlag

som skall kunna tas i anspråk för barnpension begränsas till 80 % av det totala underlaget beräknat enligt 5 kap. Denna andel överensstämmer med den andel av den avlidnes tilläggspension som med nuvarande regler kan tas i anspråk för barnpension samtidigt

om omställningspension eller

särskild efterlevandepension efter den avlidne. Endast utges i de fall då den avlidne efterlämnar, förutom den

vuxne pensionsberättigade,

även fyra eller fler barn kommer det bli aktuellt att att tillämpa denna regel. Den nedsättning sålunda kan komma för som att göras pen-

sionsberättigade barn med tillämpning denna regel kommer

av emellertid inte att behöva bestå för hela den tid varunder pension kan utbetalas efter den avlidne. En uppräkning bampensionerna av kan komma i fråga i de fall där pensionen till den vuxne efterlevande upphör att utbetalas exempelvis till följd denne inte längre av att har hemmavarande bam. I dessa situationer skall första

stycket tillämpas.

Detsamma kan gälla i de fall efterlevande make eller därmed en likställd gifter sig eller någon inte om av annan anledning längre har rätt till efterlevandepension. Även i de fall barnpension till ett förutvarande pensionsberättigat barn upphör utbetalas att kan övriga bampensioner bli föremål för uppräkning.

6 §

I denna paragraf hänvisas till lagen 1999:0000 underhållsstöd

om beträffande efterlevande barns möjlighet erhålla underhållsstöd.

att I dag regleras efterlevandes rätt till folkpension i form bl.a. barnpen-

av sion i 8 kap. AFL. Endast i de fall då den avlidne inte försäkrad

var för folk- eller tilläggspension enligt AFL kan efterlevande barn i dag

uppbära underhållsstöd enligt närmare förutsättningar i

som anges lagen 1996: 1030 om underhållsstöd.

Vi har av skäl som redovisats i avsnitt 9.5 valt reglera barns

att rätt till ett grundläggande ekonomiskt stöd från samhällets sida i de fall

barnet förlorat någon eller båda sina föräldrar,

av oavsett om detta har sin grund i dödsfall eller skilsmässa, i lagen underhållsstöd.

om Med denna konstruktion följer att det i lagen 1999:000 efterlevande-

om pension endast finns bestämmelser inkomstrelaterad barnpension,

om dvs. barnpension som till sin storlek gjorts beroende den avlidnes

av under livet intjänade och i förekommande fall antagna pensionsrätt

för ålderspension.

3 kap. Omställningspension

Inkomstgrundad omställningspension

1 §

I paragrafen regleras de grundläggande förutsättningarna för till

rätt inkomstgrundad omställningspension. Våra överväganden härom har

redovisats i avsnitt 10.3.2. Bestämmelsen enligt nuvarande

motsvaras regler av 8 kap. 4 § första stycket AFL innebär i förhållande

men till denna bestämmelse förändringar såvitt åldersrekvisitet beträf-

avser fande barnet i första punkten. Vidare i 2 § inkomstgrundad

anges att omställningspension skall utges under tid tolv månader till ef-

en av terlevande som uppfyller förutsättningarna i denna paragraf. Rätten till omställningspension efter denna tid regleras i 3

Möjligheten att under vissa förutsättningar erhålla garantipension till

inkomstgrundad omställningspension regleras i 6-13 §§.

Avgörande för rätten till omställningspension skall på

samma sätt som enligt nuvarande regler hur de i paragrafen angivna förhål-

vara landena gestaltade sig vid tidpunkten då dödsfallet inträffade.

Att villkoren blir uppfyllda vid tidpunkt

en senare utgör inte grund för att bevilja inledande omställningspension, liksom inträffade

att senare förändringar inte heller påverkar rätten till sådan pension jfr kom-

mentaren till 2 §. Det grundläggande kravet att parterna stadigvarande skall ha sammanbott vid tidpunkten för dödsfallet

är detsamma som i dag. Vidare gäller på samma sätt enligt nuvarande regler

som

610 F örfattningskommentarer SOU 1998: 120

att detta sammanboende i icke-barnfallen skall ha varat oavbrutet i

- minst fem år. Vi har inte funnit skäl att föreslå några förändringar när det gäller den närmare innebörden begreppet stadigvarande

av sammanboende och hur detta skall tolkas i olika situationer. I dessa delar hänvisas därför till förarbetena till de nuvarande bestämmelserna prop. 1987/88: 171 där frågorna kommenteras utförligt.

En skillnad mot nuvarande regler ligger i efterlevande

att en som inte oavbrutet har sammanbott med den avlidne maken eller därmed likställd i minst fem år före dödsfallet har rätt till omställningspension om den efterlevande vid dödsfallet sammanbodde med barn

under 18 år som stod under eller båda makarnas vårdnad. Enligt

en av nuvarande regler skall barnet ha varit under 12 år. Bestämmelsen innebär alltså en utvidgning rätten till omställningspension i för-

av hållande till nuvarande regler. Skälet för detta vi, enligt vad

är att som utvecklats i avsnitt 10.3.2, att omställningspension bör kunna

anser utges under en längre tid än tolv månader den efterlevande har

om hemmavarande barn i grundskole- eller gymnasieskolålder.

För att en sådan efterlevande, som kanske inte har sammanbott med den avlidne maken i fem år, skall uppfylla det grundläggande kravet för rätt till

omställningspension under en inledande tid måste åldersgränsen i

förevarande paragraf ändras i förhållande till nuvarande regler. På samma sätt som enligt nuvarande regler fordras inte att barnet under hela tiden då inledande omställningspension utges är under 18 år. Det är, som nämnts ovan, förhållandena vid dödsfallet är avgörande.

som Barnet behöver vidare, på sätt gäller i dag, inte

samma som vara ett för makarna gemensamt barn eller för någon makarna biolo-

ett av giskt barn eller adoptivbarn. Även andra barn, fosterbam, bör

t.ex. liksom hittills kunna grunda rätt till omställningspension. Det krävs dock att barnet stadigvarande vistades hos makarna eller därmed likställda och att barnet hade eller båda makarna vård-

en av som nadshavare vid tidpunkten för dödsfallet.

Omställningspension utges samma sätt som enligt nuvarande bestämmelser till efterlevande är än 65 år. Beviljad sådan

som yngre pension skall alltså dras in vid utgången månaden före den månad

av då den efterlevande fyller 65 år. Detta framgår 7 kap. 4 § mot-

av som svarar delar av den nuvarande bestämmelsen i 16 kap. 9 § sista

meningen AFL.

I andra stycket har tagits in en regel innebär att med efterle-

som vande make likställs den som stadigvarande sammanbodde med

en icke gift man eller kvinna vid dennes död och varit gift med eller

som har eller har haft eller vid dödsfallet väntade barn med denne. Bestämmelsen är densamma som enligt nuvarande regler 8 kap. 1 § tredje stycket AFL. Vi har, enligt vad vi närmare utvecklat i avsnitt 102.2, inte funnit skäl att föreslår några förändringar beträffande den pensionsberättigade personkretsen när det gäller efterlevande.

vuxna

2 §

I paragrafen anges att inkomstgrundad omställningspension skall

utges under en tid av tolv månader räknat från tidpunkten för dödsfallet. Enligt nuvarande regler är motsvarande tid månader. Våra

sex överväganden som ligger till grund för den föreslagna förlängningen av tiden har redovisats i avsnitt lO.3.2. Av 7 kap. 2 §

följer att omställningspension skall utges fr.0.m. den månad då maken avled eller, om denne vid sin död uppbar ålderspension, fr.0.m. ingången må-

av naden därefter. Omställningspension skall utbetalas under tolv månader därefter. Som angetts i kommentaren till 1 § det förhållandena

är vid dödsfallet som är avgörande för rätten till

omställningspension

under denna tid. Det förhållandet att t.ex. det barn

som maken sammanbott med vid tidpunkten för dödsfallet fyller 18 år inom

den angivna tolvmåndersperioden eller avlider innebär alltså inte

att omställningspensionen skall dras in, oavsett makarna inte har bott

om tillsammans i fem år. Pensionen skall dock dras in fr.0.m. månaden före den då den efterlevande fyller 65 år. Pensionen

skall vidare dras in om den efterlevande avlider.

Rätten till omställningspension påverkas enligt

nuvarande regler inte av att den efterlevande gör ett förtida

uttag av ålderspension.

Detta gäller såväl inledande förlängd

som omställningspension. Vi

föreslår inte någon ändring i detta avseende. Rätten till

inkomstgrun-

dad omställningspension skall således inte påverkas den efter-

av att

levande börjar uppbära inkomstgrundad ålderspension före års

65 ålder. Detsamma skall gälla för rätten till

garantipension till omställningspension som utges enligt reglerna i 10-13 §§.

3§

I denna paragraf ges bestämmelser förlängd

om omställningspension.

Våra överväganden härom har redovisats

i avsnitt 10.3.2. Förslaget innebär vissa förändringar i förhållande till nuvarande bestämmelse

i 8 kap. 5 § och 14 kap. 4 § AFL såvitt avser den tid under vilken förlängd omställningspension skall kunna Till den

utges. inkomstgrun-

dade omställningspensionen under sådan tid utges vidare under vissa förutsättningar en garantipension enligt bestämmelser i 6-9

och 12 §§.

Det grundläggande kravet för efterlevande

att en man eller kvinna skall kunna beviljas omställningspension för tid

förlängd är enligt

första stycket att de i 1 § angivna villkoren för

rätt till inledande

omställningspension är uppfyllda. Den efterlevande måste alltså

ha stadigvarande sammanbott med maken eller därmed likställd

vid den tidpunkt då denne avled. Dessutom skall den efterlevande ha oavbrutet sammanbott med maken i minst fem år fram till för

tidpunkten

dödsfallet eller vid tidpunkt ha stadigvarande

samma sammanbott

612 Författningskommentarer

med barn inte fyllt 18 år och stod under rättslig vårdnad av som som makarna eller endera dem. Däremot fordras inte att den efterlevanav de faktiskt skall ha uppburit den ettåriga omställningspensionen. Den närmare innebörden villkoren stadigvarande sammanboende av om och rättslig vårdnad har utvecklats i förarbetena till den nuvarande lagstiftningen. Vi föreslår inte någon ändring i dessa delar och hänvidärför till de kommentarer som lämnats i prop. 1987/882171 s. sar 196 ff. Rätten till inkomstgrundad förlängd omställningspension skall, sätt enligt nuvarande regler, tid efter det att rätt till samma som avse inledande omställningspension har upphört. Detta innebär alltså att förlängd omställningspension utges fr.o.m. månaden efter den då rätten till inledande omställningspension har upphört. Förlängd omställningspension kan utges den efterlevande har vårdnad om och om stadigvarande sammanbor med barn under 18 år, i stället för som enligt dagens regler 12 år. På sätt i dag krävs att barnet samma som måste stadigvarande ha vistats i makamas hem vid dödsfallet. Bestämmelsen i andra stycket första meningen tar sikte efterlehar hemmavarande barn i skolåldern. Om den efterlevande vande som fortlöpande, sedan tiden för den inledande omställningspensionen löpt ut, har vårdnad och stadigvarande sammanbor med barn under 18 om år utges omställningspension under ytterligare tolv månader efter dödsfallet. Om barnet under detta år fyller 18 år upphör dock rätten

till omställningspension fr.o.m. utgången den månad då barnet

av fyller 18 år. Ytterligare gäller, på samma sätt som enligt nuvarande regler, att pensionsrätten bortfaller den efterlevande skulle upphöom att stadigvarande sammanbo med barnet eller förlora vårdnaden om ra det eller barnet skulle avlida. Av 7 kap. 4 § framgår att pensionen om då skall dras fr.o.m. utgången av den månad under vilken rätten därtill upphör. Detta innebär skillnad i förhållande till den inledanen de omställningspensionen alltid utbetalas under ett år om villkosom för pensionsrätt uppfyllda vid dödsfallet. Om den efterlevande ren var skulle uppfylla villkoren på nytt, t.ex. att ett barn som under senare den inledande omställningstiden flyttat hemifrån, senare under den förlängda omställningstiden åter flyttar hem, kan pension efter ny ansökan utges nytt. Pensionen utges då så länge det inte har för- flutit två år från dödsfallet, dock längst till dess barnet uppnått 18 års ålder. Rätt till omställningspension föreligger emellertid enligt andra stycket andra meningens alltid så länge den efterlevande på det sätt gäller enligt nuvarande regler har vårdnaden och stadigvasom om rande sammanbor med barn inte har fyllt åtta år. Våra överväsom ganden beträffande valet denna åldersgräns har redovisats i avsnitt av l0.3.2. När barnet fyller åtta år bortfaller pensionsrätten om förlängd omställningspension då har utgetts i minst ett år. Annars kvarstår

SOU 1998: 120 F örfattningskommentarer 613

rätten till förlängd omställningspension enligt första meningen. Pensionen skall enligt vad som framgår 7 kap. 4 § dras in fr.o.m. ut-

av gången av den månad under vilken rätten till den har upphört. Även när förlängd omställningspension utges enligt andra stycket andra meningen, dvs. då det hemmavarande barnet är under åtta år, bortfaller pensionsrätten alltid den efterlevande upphör att stadigvarande

om sammanbo med barnet eller förlorar vårdnaden det eller barnet

om om skulle avlida. Om den efterlevande skulle uppfylla kraven på

senare nytt, t.ex. återfå vårdnaden barnet kan pension efter ansökan

om - ny

utges nytt om barnet då inte uppnått åtta års ålder.

Reglerna innebär alltså efterlevande, uppfyllt förutsätt-

att en som ningarna för rätt till inledande omställningspension och fortfarande har barn under åtta år då ett år förflutit från dödsfallet, har rätt till omställningspension t.o.m. den månad då barnet fyller åtta år. Om detta inträffar när kortare tid än två år förflutit från dödsfallet

utges omställningspension under den tid som återstår dessa två år, under

av förutsättning att den efterlevande alltjämt bor tillsammans med barnet och har rättslig vårdnad det. Barnet är då alltjämt under 18 år

om och omställningspension utges därför med stöd bestämmelsen i andra stycket första meningen.

På samma sätt som gäller för den inledande omställningspensionen upphör rätten till förlängd omställningspension alltid fr.o.m. den månad då den efterlevande fyller 65 år.

4§

Denna bestämmelse motsvarar 8 kap. 5§ andra stycket AFL. Bestämmelsen innebär att rätten till förlängd omställningspension

upphör om den efterlevande gifter sig eller sammanbor enligt de för-

om utsättningar som anges i paragrafen. Det förtjänas att understrykas

att denna regel avser enbart omställningspension utges under för-

som längd tid, dvs. enligt 3 Rätten till inledande omställningspension påverkas inte av ändrade förhållanden inträffar efter dödsfallet.

som Till skillnad från vad som sagts beträffande vårdnads- och

ovan sammanboenderekvisiten i förhållande till barnet gäller rätten till

att omställningspension som har upphört att utges på grund bestämmel-

av sen i förevarande paragraf inte kan återupplivas det äktenska-

om nya pet eller sammanboendet skulle upplösas.

5§

Inkomstgrundad omställningspension beräknas på sätt

samma som övriga inkomstgrundade efterlevandeförrnåner med undantag för

änkepensioner grundval den avlidnes efterlevandepensionsun-

- av derlag. Regler för hur detta underlag skall beräknas i 5 kap. Till

ges

grund för beräkningen ligger den pensionsrätt för ålderspension

som den avlidne har tjänat in. Underlaget är detsamma den

oavsett om avlidne har börjat att ta ut ålderspension eller dödsfallet inträffar i

om förvärvsaktiv tid. Om dödsfallet inträffar före det år då den avlidne skulle ha fyllt 65 år grundas beräkningen omställningspensionen

av under vissa förutsättningar även den pensionsrätt den avlidne

som kunde förväntas ha tjänat dödsfallet inte hade inträffat. Efterle-

om vandepensionsunderlaget är således beroende den avlidnes in-

av komster under hela livet. Våra överväganden i dessa delar har redovisats i kapitel

I paragrafen föreskrivs att omställningspensionen skall utgöra 55 %

av efterlevandepensionsunderlaget. Vi har funnit att denna kompen-

sationsnivå motsvarar den nuvarande nivån 40 % den avlidnes

om av ATP-pension. Skälet till att procentsatsen blir är att hänsyn

en annan har tagits även till att det enligt nuvarande bestämmelser högre

ges en kompensation för första basbeloppets inkomster än vad gäller för

som resterande delar. Folkpension utges således med 90 % ett basbe-

lopp, medan omställningspension från tilläggspensioneringen uppgår

till 40 respektive 20 % av den beräknade ålderspensionen.

Enligt nuvarande bestämmelser är kompensationsnivån beroende av om barnpension samtidigt utges efter den avlidne eller inte. Någon motsvarande differentiering skall inte finnas i framtiden. Omställningspension skall således utges med 55 % efterlevandepensions-

av underlaget oavsett om barnpension samtidigt utges eller inte. Våra överväganden i denna del har utvecklats i avsnitt l0.3.3. Detta innebär emellertid inte att utrymmet för bampensioner kommer att påverkas. Bampensioner kommer således alltid att kunna uppta minst 80 % av den avlidnes egenpension. För en närmare beskrivning denna

av begränsningsregel hänvisas till kommentaren till 2 kap. 5

Enligt nuvarande regler utges omställningspension från tilläggspensioneringen i förhållande till antal år med intjänade pensionspoäng. Om denna tid understiger 30 år reduceras den beräknade tilläggspensionen med motsvarande andel. En sådan begränsning är inte nödvändig inom den anpassade efterlevandepensioneringen efter-

som det reformerade ålderspensionssystemets livsinkomstprincip i sig

medför att färre med pensionsrätt lägre pensionsbehållning

ger en och således en lägre inkomstgrundad pension.

Den årliga inkomstgrundade omställningspension sålunda har

som beräknats skall enligt bestämmelsen i l kap. 10 § räknas

om följ samhetsindexeras vid varje årsskifte. Detta innebär pensionen

att skall räknas med hänsyn till den del förändringen i inkomstin-

om av dex mellan två inte redan beaktas i det delningstal tilläm-

som som

pas vid beräkningen av efterlevandepensionsunderlaget. Våra övervä-

ganden bakom detta förslag har redovisats i avsnitt 8.5.2.

SOU 1998: 120 F

örfattningskommentarer 615

Bestämmelserna beräkning omställningspension enligt

om av detta kapitel gäller då omställningspension beviljas grund

av ett dödsfall som inträffar fr.o.m. den l januari 2001, dvs. efter ikraftträdandet

denna lag. Frågan hur omställningspension har beviljats grund

som av nuvarande bestämmelser och utges i form folkpension och

som av ATP skall behandlas efter ikraftträdandet den lagen regleras

av nya i övergångsbestämmelsema punkterna 7 och 8.

Garantipension till omställningspension

6 §

Garantipension utgör ett tillägg till eller ersättning för den in-

komstgrundade omställningspensionen. För att rätt till garantipension

skall föreligga krävs att den efterlevande uppfyller

förutsättningarna för rätt till inkomstgrundad omställningspension.

Den efterlevande måste alltså ha uppfyllt de grundläggande kraven för rätt till inledande omställningspension enligt 1 § och, såvitt

avser garantipension till förlängd omställningspension, ha vårdnaden och stadigvarande

om sammanbo med barn under 18 år vid dödsfallet stadigvarande

som vistades i makamas hem. Detta behöver emellertid inte innebära

att sådan pension verkligen utbetalas eftersom

efterlevandepensionsun-

derlaget enligt 5 kap. trots det kan ha varit noll

om den avlidne inte

tjänat in vare sig någon pensionspoäng för tilläggspension

enligt nuvarande regler eller pensionsrätt i det reformerade

ålderspensions-

systemet. Under förutsättning att villkoren i denna paragraf och i 7 § är uppfyllda kommer garantipensionen i sådan situation

en att utgöra hela omställningspensionen för den efterlevande.

Rätten till garantipension är beroende den försäkringstid

av som har tillgodoräknats den avlidne. Vilken tid får tillgodoräknas

som som försäkringstid för garantipension i 8 och 9 §§. Av 1 kap. 6§

anges framgår att försäkringstid måste ha tillgodoräknats

den avlidne för minst tre år för att rätt till garantipension skall föreligga. Garantipension till omställningspension utbetalas, inte

om annat särskilt är föreskrivet, enbart till efterlevande är bosatt i Sverige.

som Detta framgår av 1 kap. 7 Av samma bestämmelse framgår vidare det undan-

att tagsvis finns möjlighet att betala ut garantipension vid bosättning utomlands om det skulle framstå uppenbart oskäligt

som att dra in pensionen. För en närmare kommentar till dessa bestämmelser hänvi-

sas till författningskommentaren till l kap. 6 och 7 §§ där vi bl.a. berör de EG-rättsliga konsekvenserna bestämmelserna.

6 6l F örfattn ingskommentarer

7§

I paragrafen anges att utgångspunkten för beräkning garantipen-

av sion är den inkomstgrundade omställningspensionen. Om garantipension skall utges och i så fall med vilket belopp är beroende den

av inkomstgrundade omställningspensionens storlek. Med sådan pension likställs utländsk efterlevandepension inte, liksom garantipensio-

som nen, är av utfyllnadskaraktär. Våra överväganden beträffande de särskilda frågeställningar uppstår vid beräkning garantipension

som av när den avlidne har varit försäkrad enligt flera länders lagstiftningar inom EG/EES har vi redovisat i avsnitt 12.4.

8§

I l kap. 6 § föreskrivs att rätt till garantipension till omställningspension och särskild efterlevandepension är beroende den avlidnes

av försäkringstid. I denna och följande bestämmelse vilken tid före

anges respektive efter dödsfallet skall tillgodoräknas försäkrings-

som som tid.

I förevarande paragrafs första stycke att garantipensionen

anges skall beräknas med hänsyn till den försäkringstid kan tillgodo-

som räknas den avlidne till och med året före dödsfallsåret. Som försäkringstid skall beaktas med några undantag tid utgör

- - samma som försäkringstid för garantipension till ålderspension enligt lagen 1998:702 om garantipension. Detta innebär att den tid skall

som tillgodoräknas som försäkringstid inom efterlevandepensioneringen i princip kommer att överensstämma med den tid i dag tillgodo-

som räknas som bosättningstid för folkpension. I första stycket att

anges bestämmelserna i 2 kap. l-4 §§, 5 § första stycket och 7 § lagen

om garantipension skall tillämpas även när det gäller beräkning för-

av säkringstid för garantipension till omställningspension. För närma-

en re utveckling av bakgrunden till dessa bestämmelser hänvisas till författningskommentaren till desamma prop. 1997/98:152 s. 145 ff.

När det gäller frågan under vilken tidsperiod försäkringstid för

som garantipension skall kunna tillgodoräknas innebär bestämmelsen att tiden fr.o.m. det år då den avlidne fyllde 16 år t.o.m. det år han eller hon fyllde eller skulle ha fyllt 64 år skall kunna tillgodoräknas

som försäkringstid. Detta innebär en skillnad i förhållande till möjligheten att tillgodoräknas försäkringstid för garantipension till ålderspension. Enligt 2 kap. 5 § andra stycket lagen garantipension uppställs krav

om på att den försäkrade såvitt gäller tiden fr.o.m. det år då han eller hon fyller 16 år t.o.m. det år då 24 årsdagen inträder skall ha haft

en pensionsgrundande inkomst viss storlek för att tiden skall få tillgodo-

av räknas som försäkringstid för garantipension till ålderspension. Något motsvarande krav uppställs inte när det gäller försäkringstid för

ga-

rantipension till efterlevandepension. Försäkringstid skall således kunna tillgodoräknas på samma villkor, t.ex. grundval av folkbokföring i Sverige, fr.o.m. det år den avlidne fyllde 16 år t.0.m. det år han eller hon fyllde eller skulle ha fyllt 64 år. Detta framgår genom att någon hänvisning i första stycket inte sker till 2 kap. 5 § andra stycket lagen om garantipension utan enbart till första stycket samma paragraf. I 2 kap. 3 § lagen om garantipension att haft anges en person som skäl att lämna sitt hemland och som kan antas ha gått miste om pensionsrättigheter skall som försäkringstid få visst sätt få tillgodoräkna sig även tid då han varit bosatt i sitt hemland. Denna tid skall enligt nämnda paragraf räknas fr.o.m. det år personen fyllde 25 år. Bakgrunden härtill är att försäkringstid för garantipension enligt huvudregeln tillgodoräknas först fr.o.m. det år den försäkrade fyller 25 år. Vi har när det gäller beräkningen försäkringstid för garantipenav sion till omställningspension föreslagit att en motsvarande möjlighet att tillgodoräkna sig bosättningstid i hemlandet finns enligt lagen som om garantipension skall finnas även när det gäller beräkning av garantipension till omställningspension se avsnitt 10.5.3. Härvid bör emellertid även tid fr.o.m. det år den avlidne uppnått 16 års ålder t.0.m. det han fyllt 24 år kunna beaktas. Detta anges i andra stycket. I tredje stycket ges en bestämmelse sätt den i som samma som andra stycket har samband med att det inte uppställs något krav viss minsta pensionsgrundande inkomst för att bosättningstid mellan 16 och 25 års ålder skall få tillgodoräknas försäkringstid. Till som följd av att även barn, dvs. personer under 18 år, kan tillgodoräknas försäkringstid för garantipension till omställningspension vid bosättning i Sverige bör även medföljande barn till svensk medborgare som arbetar utomlands för Svenska kyrkan eller andra i 2 kap. 4 § lagen om garantipension angivna organisationer, sätt enligt samma som nuvarande regler, kunna tillgodoräknas försäkringstid inom efterlevandepensioneringen för sådan vistelse utomlands.

9§

I 8 § föreskrivs att det är den avlidnes försäkringstid t.0.m. året före dödsfallet som i första hand ligger till grund för beräkningen av garantipension. Om dödsfallet inträffar under förvärvsaktiv tid, dvs. före det år den avlidne skulle ha fyllt 65 år, får emellertid även tid efter dödsfallet t.0.m. det år den avlidne skulle ha fyllt 64 år räknas som försäkringstid. Denna tid benämns framtida försäkringstid. I andra stycket regel hur framtida bosättningstid skall beräknas. upptas en om Bestämmelsen är utformad på sätt enligt nuvarande samma som reg-

618 F öifattningskommentarer

SOU 1998: 120

ler gäller för beräkning framtida bosättningstid för folkpension i av

form av förtidspension och efterlevandepension 5 kap. 9 § AFL.

10§

Bestämmelsen reglerar rätten till och beräkningen av garantipension under tid då inledande omställningspension Rätt till utges. garantipension föreligger under de första månaderna den inledande sex av omställningstiden. Garantipensionen är under denna tid konstruerad som en utfyllnad till den inkomstgrundade omställningspensionen upp till en basnivå motsvarar två gånger det

som prisbasbelopp som gäller

det år då pensionen utges. Storleken på garantipensionen således är beroende hur stor den inkomstgrundade av omställningspensionen är. Med sådan pension jämställs även utländsk

efterlevandepension som

inte är av utfyllnadskaraktär jfr 7 §. Skälen för varför vi valt denna konstruktion har vi redovisat i avsnitt 10.3.4. En

förutsättning för att

garantipension skall utges till basnivå 2,0

upp en om prisbasbelopp är

att den avlidne kunnat tillgodoräknas 40 år med försäkringstid för garantipension. Hur beräkningen skall göras i fall framgår annat av 13 Vid beräkningen garantipensionens storlek det den faktiska av är

inkomstgrundade omställningspensionen skall läggas till

som grund för avtrappningen av basnivån. Det förhållandet den avlidne inte att alls eller endast delvis har betalat avgifter till

ålderspensioneringen

och därför endast delvis eller inte alls tillgodoräknats pensionsrätt för vissa år skall således inte innebära att garantipensionen skall beräknas

på grundval av någon annan inkomstgrundad omställningspension

än den faktiska. Detta överensstämmelser med vad som gäller enligt nuvarande regler för beräkning pensionstillskott till

av folkpension i

form av efterlevandepension. Det skiljer sig emellertid från vad som gäller för beräkning garantipension till ålderspension enligt av lagen 1998:702 garantipension, där garantipensionen i om fall av obetalda avgifter skall beräknas full avgift hade erlagts. som om

Inkomstgrundad omställningspension utbetalas under tolv månader

efter dödsfallet, rätt till grundskydd föreligger endast men under de första månaderna denna tid. För sex av en person som inte är berättigad till förlängd omställningspension innebär detta att omställningspensionen under de sista månaderna är sex helt inkomstgrundad. Om den efterlevande efter de inledande månaderna uppfyller villsex koren för rätt till förlängd omställningspension eller särskild efterlevandepension, utges garantipension beräknad enligt 12§ redan då rätten till garantipension enligt förevarande paragraf upphör jfr kommentaren till ll §.

Garantipensionen skall relaterad till prisbasbeloppet. Detta

vara innebär att det vid ingången varje år måste av nytt göras en ny beräk-

Författningskommentarer 619

ning av den garantipension som skall utges under det kommande året. Ytterligare ett skäl till att en sådan beräkning måste göras är att den inkomstgrundade omställningspensionen skall reducera garanti-

som pensionens basnivå skall följsamhetsindexeras jfr kommentaren till 1 kap. 10 §, vilket innebär att den inkomstgrundade omställningspensionen och garantipensionen kommer att kunna utvecklas olika.

11§

I denna paragraf regleras rätten till garantipension under

de sista sex månaderna av den inledande omställningsperioden på år. Sådan

ett rätt föreligger om den efterlevande vid den tidpunkt då rätten till

garantipension enligt 10 § upphör uppfyller förutsättningarna för rätt till förlängd omställningspension enligt 3 och 4 §§ eller för särskild efterlevandepension enligt 4 kap. 1 och 7 §§. Bakgrunden till denna bestämmelse är att en efterlevande inte skall kunna hamna i situa-

en tion där garantipension till omställningspension under må-

utges sex nader, varefter pensionen under de följande månaderna är in-

sex komstgrundad, för att sedan då rätt till förlängd omställningspension eller särskild efterlevandepension inträder åter kompletteras

med en garantipension. Våra överväganden i denna del har utvecklats i avsnitt 10.3.2. En efterlevande månader efter dödsfallet uppfyller

som sex förutsättningarna för rätt till förlängd omställningspension eller särskild efterlevandepension har alltså rätt till garantipension även under de sista sex månaderna av den inledande omställningsperioden. Denna garantipension skall dock beräknas sätt garantipen-

samma som sion till förlängd omställningspension och särskild efterlevandepension, dvs. enligt 12§ jfr även kommentaren till 4 kap. 12 §. Om

förutsättningarna för rätt till förlängd omställningspension respektive

särskild efterlevandepension upphör under de aktuella måna-

nu sex derna skall även rätten till garantipension enligt denna paragraf

upphöra.

12§

I denna paragraf anges att det skall finnas rätt till garantipension även under tid då förlängd omställningspension utges. Till skillnad från vad som gäller under den inledande omställningstiden utges garantipension under hela den period då rätt föreligger till förlängd omställningspension. Grundskyddet under tid med förlängd omställningspension är till sin konstruktion annorlunda än den garantipension

som utges under den inledande omställningstiden. Garantipension till förlängd omställningspension är utformad motsvarande gäl-

sätt som ler för garantipension inom ålderspensioneringen och utgår på

samma sätt som gäller inom detta system från prisbasbeloppet. Som vi när-

620 Författningskommentarer

SOU 1998: 120

mare utvecklat i avsnitt 10.3.2 är syftet med förrnånerna till vuxna efterlevande, till skillnad från vad gäller inom

som ålderspensione-

ringen, inte att någon garanti för den efterlevandes försörjning. vara Den efterlevande kan utöver omställningspensionen förväntas ha egna förvärvsinkomster eller därmed jämförbara ersättningar. Efterlevandepensionen skall endast utgöra tillägg till den ett egna försörjningen under en övergångstid då behovet särskilt ekonomisk av ett skydd generellt sett kan antas finnas. Av denna anledning har den basnivå

som avtrappas mot den inkomstgrundade pensionen satts lägre än vad

som gäller för åldersgarantipensionen.

I andra stycket vad skall gälla för efterlevande anges som en som inte har rätt till någon inkomstgrundad pension eller för vilken den

inkomstgrundade omställningspensionen understiger 1,15 gånger

prisbasbeloppet. I sådant fall kommer den totala omställningspensionen, bestående inkomstgrundad pension av och garantipension, att vara 1,50 gånger prisbasbeloppet, varvid garantipensionen utgör en utfyllnad till den inkomstgrundade

omställningspensionen upp till

denna nivå. Av bestämmelsen i 14 § följer att detta gäller enbart under förutsättning att den avlidne kunnat tillgodoräknas minst år 40 med försäkringstid för garantipension. I paragrafens tredje stycke regleras vad skall gälla den som om efterlevande har rätt till inkomstgrundad

en omställningspension som överstiger 1,15 gånger prisbasbeloppet. Basnivån om 1,50 gånger

prisbasbeloppet skall då, utöver den minskning gjorts enligt som första stycket till 1,15 gånger prisbasbeloppet, minskas upp med 30 % av den inkomstgrundade omställningspension överstiger som 1,15 prisbasbelopp. Detta kan också uttryckas garantipensionen som att beräknas utifrån 0,35 gånger prisbasbeloppet och minskas med 30 %

av den inkomstgrundade omställningspension överstiger

som 1,15

gånger basbeloppet.

Det är, som även påpekats i kommentaren till 11 den faktiska

inkomstgrundade omställningspensionen skall läggas till grund

som för beräkningen garantipension. Det förhållandet av att den avlidne underlåtit helt eller delvis betala avgifter till

att ålderspensioneringen

och till följd därav tillgodoräknats lägre pensionsrätt för vissa år saknar alltså, i likhet med vad gäller enligt nuvarande regler som om beräkning av pensionstillskott till folkpension i form efterlevandeav pension, betydelse vid beräkningen garantipensionen. av

13§

Av bestämmelserna i 1 kap. 6 och 7 §§ följer att rätten till garantipension är beroende den avlidnes försäkringstid och av att en försäkringstid om minst tre år måste kunna tillgodoräknas den avlidne för att rätt till garantipension skall föreligga. Vidare krävs för att garanti-

pension faktiskt skall betalas ut att den efterlevande är bosatt i Sverige. Vid beräkningen av garantipension beaktas såväl försäkringstid fram till dödsfallet som framtida försäkringstid jfr 8 och 9 §§. För att den efterlevande skall vara berättigad till garantipension beräknad på det sätt som anges i 10 § respektive 12 dvs. ha rätt till oavkortad garantipension, krävs att antalet år med försäkringstid som enligt bestämmelserna i denna lag kan tillgodoräknas den avlidne uppgår till minst 40. I annat fall görs först en avkortning av basnivåema enligt 10§ respektive 12§ till så stor andel som svarar mot förhållandet mellan det antal år som tillgodoräknats den avlidne och talet 40. Nivåema 1,15 gånger prisbasbeloppet och 0,35 gånger prisbasbeloppet inom den förlängda omställningspensionen avkortas på motsvarande sätt. Därefter sker en reducering med hänsyn till storleken på den inkomstgrundade omställningspensionen. Om den avlidne kan tillgodoräknas t.ex. 20 år med försäkringstid för garantipension innebär alltså detta att garantipension till inledande omställningspension beräknas genom att basnivån avkortas till 20/40 av 2,0 gånger prisbasbeloppet. Den sålunda reducerade basnivån avtrappas därefter mot 100 % av den inkomstgrundade omställningspensionen. För beräkningen av garantipension till förlängd omställningspension innebär samma beräkningssätt att basnivån reduceras till 20/40 av 1,5 gånger prisbasbeloppet. Denna reducerade basnivå avtrappas sedan mot 100 % av den inkomstgrundade pensionen upp till ett belopp om 20/40 1,15 gånger prisbasbeloppet. Inkomstdelar över denna nivå av avtrappar basnivån med 30 %, dvs. garantipensionen motsvarar mellanskillnaden mellan 20/40 av 0,35 prisbasbelopp och 30 % av den inkomstgrundade omställningspensionen som överstiger 20/40 av 1,15 gånger prisbasbeloppet. Genom detta beräkningssätt kommer den inkomstgrundade omställningspensionen att trappa av garantipensionen på en lägre nivå än om i stället först reducering hade skett av oavkortad garantipension och därefter avkortning hade skett med hänsyn till försäkringstiden. Den i paragrafen upptagna beräkningsmetoden överensstämmer med den som gäller för beräkning av garantipension inom ålderspensioneringen. Metoden innebär att det i stort sett kommer att finnas en korrespondens mellan de år ligger till grund för beräkning av som inkomstgrundad omställningspension och de år som tillgodoräknas som försäkringstid för garantipension. En beräkningsmetod som innebär att avtrappningen av garantipensionen på grund av den inkomstgrundade omställningspensionen sker före avkortningen i förhållande till antal 40-delar skulle i praktiken leda till att endast en motsvarande andel av den inkomstgrundade ålderspensionen avtrappade garantipensionen. Såsom framhållits i kommentaren till motsvarande bestämmelse inom ålderspensioneringen prop. 1997/982152 s. 154 f kommer den

622 Författningskommentarer

här angivna avkortningsmetoden inte kunna att tillämpas fullt ut inom

EU/EES. Reglerna i artikel 46.2 i

förordningen EEG 1408/71

nr om

s.k. prorataberäkning innebär

att det, vid fastställande vilken av ga-

rantipension skall utges, först skall beräknas som vilken garantipen-

sion som skulle ha utgetts den

om pensionsberättigades samtliga för-

säkringstider inom EU/EES hade fullgjorts i Sverige. I de fall den

avlidne kan tillgodoräknas försäkringstid en om 40 år inom EU/EES

innebär detta att basnivån inte avkortas.

Garantipensionen beräknas

då enligt reglerna 10§ respektive 12 varvid

med inkomstgrundad

omställningspension jämställs utländsk pension se 7 §. För den som

inte kan tillgodoräknas en försäkringstid om 40 år inom EU/EES

kommer beräkningen att något lägre

ge en garantipension eftersom

basnivån i sådan situation en kan avkortas till motsvarande andel som

det totala antalet års försäkringstid utgör 40. av Efter denna beräkning

av det s.k. teoretiska beloppet skall proportionering en ske på så sätt

att garantipension skall utges med den andel av det erhållna beloppet

som motsvarar förhållandet mellan den i Sverige tillgodoräknade

försäkringstiden och all inom EU/EES tillgodoräknad

försäkringstid.

14§

Denna bestämmelse har sin motsvarighet i nuvarande 10 kap. 4§

första stycket AFL

som avser folkpension i form omställningspen-

sion. Bestämmelsen tillämpas emellertid enligt 14 kap. 4§ andra

stycket AFL även beträffande

tilläggspension i form omställ-

av ningspension. Den regeln sikte på inledande

nya tar omställningspen-

sion enligt 1 och 2 §§. Sådan pension utges, i likhet med vad som

gäller enligt nuvarande regler, oberoende av att den efterlevande ingår

nytt äktenskap under ettårstiden. I undantagsfall skulle således den

efterlevande, den maken om nye eller därmed likställd skulle avlida

under ettårstiden, kunna för tid bli samma berättigad till omställ-

ningspension

också efter denne och således till två pensioner samti-

digt. I den situationen skall endast en av pensionema utges. Vid be-

dömningen av vilken två eller flera

av omställningspensioner

som skall utges görs enligt nuvarande regler en jämförelse mellan folkpen-

sionsförmånema å sidan och

ena tilläggspensionsförmånema å andra

sidan. Vårt förslag innebär att en jämförelse görs mellan omställ-

ningspensionema sedan hänsyn tagits till även den garantipension

som den efterlevande kan berättigad till. vara Det största av dessa

pensionsbelopp utges eller, de är lika om stora, pensionen efter den

sist avlidne. Lösningen den motsvarar som vi föreslagit när det gäller

beräkning av efterlevandepension till kvinna

en som är född år 1945

eller senare och uppfyller som förutsättningarna för rätt till både om-

ställningspension särskild efterlevandepension

och änkepension.

Änkepension utges i sådant fall endas i den mån det totala änkepen-

SOU 1998: 120 Författningskommentarer 623

sionsbeloppet, dvs. tilläggspension och garantipension, överstiger den totala omställningspensionen jfr 1 kap. 5 § tredje stycket.

4 kap. Särskild efterlevandepension

Inkomstgrundad särskild efterlevandepension

1 §

Denna paragraf och de närmast följande behandlar villkoren för rätt till särskild efterlevandepension. Bestämmelserna i denna paragraf har sin motsvarighet i 8 kap. 6 § och 14 kap. 5 § AFL. För att bli berättigad till särskild efterlevandepension måste den efterlevande enligt bestämmelserna i första stycket uppfylla de i 3 kap. 1 § angiv- na förutsättningarna för rätt till inledande omställningspension. En ytterligare förutsättning enligt denna paragraf är att den efterlevande har fyllt 55 år senast vid tidpunkten för dödsfallet för att över huvud taget komma i fråga för denna pensionsförmån. Denna nedre åldersgräns, som grundas på förslag i avsnitt 10.4.5, innebär således att någon särskild efterlevandepension inte skall utges till en person som vid tidpunkten för dödsfallet under 55 år efter tids var men som en uppbärande av omställningspension har fyllt 55 år. Ytterligare en förutsättning för rätt till särskild efterlevandepension är att den efterlevandes möjligheter att bereda sig inkomst genom ett för honom eller henne lämpligt arbete är nedsatt med minst hälften alltsedan makens död och att nedsättningen beror på arbetsmarknadsmässiga skäl, nedsatt hälsa, eller därmed jämförlig annan omständighet som kan antas vara inte endast kortvarig. Har den efterlevandes förvärvssvårigheter annan grund än de ovan angivna föreligger inte rätt till särskild efterlevandepension. Vidare skall nedsättningen av förvärvsmöjligheten ha förelegat redan vid tidpunkten för dödsfallet. I annat fall skall särskild efterlevandepension inte beviljas, även om möjligheterna till försörjning sedermera satts ned med minst hälften. I sådant fall får den efterlevande, sätt andra samma som som blir arbetslösa, förlita sig på samhällets övriga former stöd av som tar sikte sådana kategorier. Inte heller kan särskild efterlevandepension beviljas den vars förvärvsmöjligheter visserligen var nedsatta med minst hälften vid tidpunkten för dödsfallet men som under omställningsperioden lyckats få ett arbete stadigvarande karaktär av även om den efterlevande, då möjligheten att uppbära omställningspension upphört, inte längre har kvar denna inkomstkälla. Till skillnad från nuvarande bestämmelser skall, skäl närav som mare redovisats i avsnitt 10.4.7, särskild efterlevandepension kunna utbetalas endast som hel eller halv förmån. Någon fmgradig skala mer har det inte ansetts motiverat att ha kvar. Av detta följer att den efter-

624 Författningskommentarer

levandes möjligheter bereda sig inkomster att genom eget arbete

måste vara nedsatt med minst hälften för

att särskild efterlevandepen-

sion över huvud taget skall kunna

beviljas.

Av andra stycket framgår att rätten till särskild

efterlevandepension

inträder vid den tidpunkt då rätten till

omställningspension upphör.

Detta överensstämmer med nuvarande bestämmelser i denna del.

2§

I denna paragraf, som i dag har sin motsvarighet i 8 kap. 7 § AFL,

anges under vilka förutsättningar särskild

efterlevandepension skall

utges som hel eller halv pension. Till skillnad från nuvarande be-

stämmelser skall, skäl närmare redovisats av som i avsnitt 10.4.7,

särskild efterlevandepension inte längre kunna utges som en fjärdedel

eller tre fjärdedelar hel pension. Detta innebär således av att en efter-

levande har helt nedsatt förmåga bereda som att sig inkomster genom eget arbete erhåller hel särskild efterlevandepension. Är däremot den-

na förmåga nedsatt i mindre grad med minst men hälften, utges halv

särskild efterlevandepension. Vid mindre

nedsättning än med hälften

skall någon särskild efterlevandepension inte kunna utges.

3§

Denna paragraf överensstämmer med nuvarande bestämmelse i 8 kap.

8§ AFL och reglerar närmare grunderna

för den bedömning

som skall föregå ett beslut och i så fall i vilken

om omfattning som särskild efterlevandepension skall beviljas.

Som angavs i samband med

införandet denna bestämmelse av skall i varje enskilt fall en samman-

Vägning av föreliggande arbetshinder är arbetsmarknadsmässom av

sig art och sådana betingas hälsoskäl som av eller annan därmed järn-

förlig omständighet göras. Här måste

göras en helhetsbedömning

av den efterlevandes anknytning till arbetslivet och av hans eller hennes

möjligheter att få och ta ett förvärvsarbete, direkt eller efter någon

form av utbildning. Bedömningen måste

i varje enskilt fall ta sikte på

förhållandena i just det fallet. För närmare

redovisning av grunderna

för bedömningen enligt förevarande paragraf hänvisas till SOU

1987:55 och 1987/88:171.

prop.

4§

Bestämmelserna i denna paragraf överensstämmer med nuvarande

bestämmelser i 16 kap. 3 § första stycket AFL. Syftet med paragrafen

är att försäkringskassan i första hand skall tillse att åtgärder av såväl

medicinsk som arbetsmarknadspolitisk vidtas

art för att förbättra den

efterlevandes förvärvsmöjligheter

innan definitivt beslut meddelas om

SOU 1998: 120 Författningskommentarer 625

rätt till särskild efterlevandepension. För närmare redovisning av en grunderna bakom denna bestämmelse hänvisas till SOU 1987:55 och prop. 1987/88:171.

5§

Paragrafens första stycke, överensstämmer med 16 kap. 3 § andra som stycket AFL, innebär att det i vissa fall kan uppställas villkor om rehabilitering eller utbildning för att rätt till särskild efterlevanannan depension skall föreligga för den efterlevande. För en närmare redovisning grunderna bakom denna bestämmelse hänvisas till SOU av 1987:55 1987/88:171. och prop. Andra stycket, som överensstämmer med 16 kap. 2 § första stycket AFL, innehåller en bestämmelse som gör det möjligt att som villkor för rätt till särskild efterlevandepension föreskriva att den efterlevande genomgår undersökning av viss läkare e.d. Bestämmelsen får betydelse endast då nedsättningen den efterlevandes försörjningsav möjligheter till i vart fall någon del har sin grund i medicinska faktorer.

6§

Paragrafen överensstämmer med bestämmelsen i 8 kap. 9§ AFL. I paragrafens första stycke regleras vissa fall av samordning mellan särskild efterlevandepension och fönnån, nämligen sjukpenannan ning eller egenlivränta enligt LAF eller annan författning eller på grund av regeringens förordnande. Innebörden av denna bestämmelse är att en efterlevande inte skall kunna ges dubbel kompensation genom att det för samma nedsättning av förvärvsmöjligheterna utges mer än förmån. För närmare redovisning av syftena bakom denen en na bestämmelse hänvisas till SOU 1987:55 och prop. 1987/88:171. Ytterligare samordningsbestämmelser finns intagna i 13 Av andra stycket framgår att särskild efterlevandepension inte kan utges till efterlevande antingen uppbär inkomstgrundad ålderssom pension eller har rätt till omställningspension. Beträffande ålderspension tar bestämmelsen i detta stycke sikte sådan ålderspension som utges efter förtida uttag, eftersom särskild efterlevandepension, enligt grundförutsättningen i 3 kap. l § jämförd med 4 kap. 1 endast kan utges till efterlevande som inte uppnått 65 års ålder. Den avser enbart inkomstgrundad ålderspension, med hänsyn till att garantipension till

ålderspension inte kan utbetalas före det att den pensionsberättigade

fyllt 65 år. Är den efterlevande berättigad till omställningspension kan särskild efterlevandepension utges först när rätten till omställningspension upphör, dvs. efter det att den efterlevande uppburit inle-

626 F örfattningskommentarer

SOU 1998: 120

dande omställningspension i ett år eller, den efterlevande uppbär om förlängd omställningspension, när rätten till sådan pension upphört.

Detta framgår även l § andra stycket. Rätten av till särskild efterle-

vandepension kan dessutom inträda tidigare sammanboendet om t.ex. med barn under 8 18 år någon anledning upphör i förtid och den av förlängda omställningspensionen därför dras in.

Enligt paragrafens tredje stycke skall särskild

efterlevandepension

även samordnas med förmåner utges enligt utländsk

som lagstiftning.

Samordning skall i dessa fall ske enbart med förmåner som faktisk utges, vilket får till följd att efterlevande kan avstå från en att begära en låg utländsk förmån han eller hon är berättigad till som och i stället erhålla svensk särskild efterlevandepension se även prop. 1992/93:7

7§

Denna paragraf har i dag sin motsvarighet i 8 kap. 9 § tredje stycket jämförd med 8 kap. 5 § andra stycket AFL. Innebörden bestämav melsen är att rätten till särskild efterlevandepension upphör om den efterlevande ingår nytt äktenskap eller inleder ett samboförhållande

som ur socialförsäkringsmässig synvinkel är att likställa med äkten-

skap. Har pensionen gång upphört utbetalas till följd en att härav, kan den inte senare återupplivas det om nya äktenskapet eller sammanbo-

endet skulle upplösas efter tid. en

8§

Denna paragraf överensstämmer med den nuvarande bestämmelsen i

8 kap. lO§ AFL. Bedömningen beslut av om angående särskild efterlevandepension skall meddelas för viss tid eller tills vidare skall göras utifrån den efterlevandes förhållanden i det enskilda fallet. Som

framhållits i författningskommentaren vid

tillkomsten av denna be-

stämmelse SOU 1987:55 och 1987/87:171 krävs prop att den efterlevande har stabil ställning på arbetsmarknaden en för att han eller hon skall undantas från rätten till pension. Har den efterlevande en tillfällig anställning vid just den tidpunkt då prövningen görs, skall

detta alltså inte utgöra grund för att vägra den efterlevande pension. I

sådant fall skall pension kunna för beviljas viss tid innehållas men under den tid och till den del

som försörjningen tillgodoses

genom förvärvsarbete. Om den efterlevande står utan arbete eller har arbete

enbart i begränsad omfattning, skall försäkringskassan

enligt 4 § vidta åtgärder för att förbättra den efterlevandes

förvärvsmöjligheter. Be-

gränsning av särskild efterlevandepension till viss tid bör även ske i de fall pensionen knyts till viss sådan åtgärd beräknas som pågå under en begränsad tidsperiod. Denna tidsperiod får inte överstiga tre år. Vid periodens utgång får i förekommande fall en omprövning beav

SOU 1998: 120 F örfattningskommentarer 627

hovet av särskild efterlevandepension göras. Denna omprövning får emellertid inte leda till höjning av pensionen.

9§

I paragrafen, som har sin motsvarighet i 16 kap. 7 a § AFL, ges föreskrifter om indragning och nedsättning av särskild efterlevandepension. En omprövning av pensionen skall göras bl.a. då det kommit till försäkringskassans kännedom att den efterlevandes försörjningsmöjligheter har förbättrats väsentligt. I sådant fall skall enligt förevarande paragrafs andra stycke försäkringskassan kunna dra in eller minska den särskilda efterlevandepensionen för viss tid om det kan antas att förbättringen kommer att bestå avsevärd tid. Pensionen får helt eller delvis hållas inne om det redan vid prövningen ansökan av en om särskild efterlevandepension finns anledning att anta att den efterlevandes försörjningsmöjligheter väsentligt förbättrats. Ett sådant förordnande får dock avse en tid av högst ett år. För närmare redogöen relse av grunderna bakom denna paragraf hänvisas till SOU 1987:55 och prop. 1987/882171.

10§

Paragrafen reglerar beräkningen av inkomstgrundad särskild efterlevandepension och överensstämmer med motsvarande beräkning av inkomstgrundad omställningspension enligt 3 kap. 5 Som angetts i våra allmänna överväganden samt i avsnitt 10.4 finns det fördelar med att beräkna efterlevandepensioner som avlöser varandra på samma underlag och med samma kompensationsgrader. För närmare en redovisning av innehållet i förevarande paragraf hänvisas till författningskommentaren till 3 kap. 5 Inkomstgrundad efterlevandepension bl.a. i form av särskild efterlevandepension skall följsamhetsindexeras se avsnitt 8.5.2. Detta framgår av 1 kap. 10 Följsamhetsindexeringen skall, samma sätt som gäller inom ålderspensioneringen, göras fr.o.m. årsskiftet 2001/2002.

Garantipension till särskild efterlevandepension

11§

Bestämmelsen anger att en efterlevande i vissa fall kan ha rätt till garantipension till särskild efterlevandepension. En grundläggande förutsättning härför är att villkoren för rätt till inkomstgrundad särskild efterlevandepension är uppfyllda, även det inte krävs att om någon sådan pension faktiskt kan utbetalas.

628 F örfattningskommentarer

SOU 1998: 120

Garantipensionen till särskild efterlevandepension är beroende

den avlidnes försäkringstid. En förutsättning för till sådan

rätt garantipension är, i likhet med vad i dag gäller för till som rätt folkpension, att försäkringstid kan tillgodoräknas den avlidne för minst år. tre

Detta framgår hänvisningen till 1 kap. 6 av Garantipension till sär-

skild efterlevandepension kan betalas endast till den ut som är bosatt i Sverige. I vissa situationer kan det, liksom enligt nuvarande bestämmelser, finnas skäl att meddela dispens från kravet

på bosättning här i landet. Detta framgår hänvisningen till För

av 1 kap. 7 en närmare

redogörelse för bestämmelserna i 1 kap. 6 och 7 hänvisas till kommentarerna till dessa bestämmelser.

12§

I paragrafen lämnas en hänvisning till de bestämmelser gäller som för

garantipension till omställningspension. Garantipension till särskild efterlevandepension skall enligt våra förslag beräknas

på motsvarande sätt som föreslås gälla för garantipensionen till den

förlängda om-

ställningspensionen. Den skall dessutom till sin storlek

vara avhängig av den avlidnes tillgodoräknade försäkringstid enligt 8 och

3 kap. 9 §§. Liksom beträffande garantipension

till omställningspension

skall rätt till garantipension till särskild

efterlevandepension föreligga

endast om det för den avlidne tillgodoräknats

en försäkringstid om

minst tre år. För närmare redogörelse för innebörden en av bestämmelserna hänvisas till kommentarerna till 3 kap. 7-9 och 11-13 §§.

Har en efterlevande inledningsvis uppburit garantipension till inledande omställningspension skall denne efter sex månader från tidpunkten för dödsfallet kunna fortsätta uppbära att garantipension di-

rekt efter sexmånadersperiodens upphörande, om förutsättningar för

rätt till särskild efterlevandepension då är för handen.

Garantipensio-

nen skall därvid beräknas motsvarande

sätt som garantipensionen till förlängd omställningspension. Den efterlevande

skall således inte under de resterande månaderna med inledande

sex omställningspen-

sion erhålla endast inkomstrelaterad sådan pension för att först när

hela den inledande omställningsperioden

gått till ända åter bli berätti-

gad till garantipension. Detta framgår 3 kap. 11 av Beträffande vad närmare skall gälla

som angående beräkningen

av garantipension till särskild efterlevandepension m.m. hänvisas till kommentarerna till 3 kap. 12 och 13 §§.

SOU 1998: 120 F örfattningskommentarer 629

Minskning av särskild efterlevandepension

13§

I paragrafen, som i dag har sin motsvarighet i 8 kap. 12 § och 14 kap. 7 § AFL, ges ytterligare bestämmelser om samordningen med andra förmåner som kan komma en efterlevande med särskild efterlevandepension till del. Regler om sådan samordning finns dessutom i 6§ samt i 3 kap. 3 och 7 §§ AFL. Den i förevarande paragraf föreskrivna samordningen innebär att särskild efterlevandepension utbetalas endast i den mån den överstiger en i paragrafen uppräknad annan förmån. Avräkningen skall dock ske endast i den mån den andra förmånen tar sikte samma nedsättning av förvärvsförrnågan den som särskilda efterlevandepensionen. Syftet med regeln är att understryka den särskilda efterlevandepensionens roll att subsidiär i förav vara hållande till andra försörjningsmöjligheter. För närmare redovisen ning av grunderna bakom bestämmelsen hänvisas till SOU 1987:55 och prop. l987/88:171. Till skillnad från vad som gäller enligt nuvarande bestämmelser skall, av skäl som närmare redovisats i avsnitt l0.4.9, hela den sociala förmån som den efterlevande uppbär avseende tid och samma samma nedsättning av förvärvsmöjligheten som den särskilda efterlevandepension reducera pensionen och detta oavsett den avlidne endast om haft ett fåtal år med pensionsgrundande inkomster eller tillgodoräknad försäkringstid för garantipension vilka legat till grund för beräkningen av den särskilda efterlevandepensionens storlek. Någon kvotdelsberäkning skall således inte ske den sociala förmånen med av hänsyn till bristande antal år med tillgodoräknad försäkringstid eller ett fåtal år med pensionsgrundande inkomster. Detsamma skall gälla beträffande utländska sociala förmåner av motsvarande slag. Som vi framhållit i avsnitt lO.4.9 kan detta komma att medföra vissa internationella komplikationer och frågan bör därför bli föremål för ytterligare överväganden i annat sammanhang.

14§

Garantipension till särskild efterlevandepension, till skillnad från folkpension i form av efterlevandepension, utgör utfyllnadspension en och inte någon baspension. Av bl.a. denna anledning skall garantipensionen till särskild efterlevandepension i första hand reduceras vid tillämpning av 13 Först när hela garantipensionen blivit bortreducerad skall minskning göras av den inkomstrelaterade särskilda efterlevandepensionen. För en närmare redovisning av syftena med vårt förslag hänvisas till avsnitt lO.4.9.

630 Författningskommentarer

5 kap. Underlag för beräkning inkomstgrundad av efterlevandepension

1§

I paragrafen ges en beskrivning kapitlets innehåll. Sålunda

av framgår

att kapitlet avser beräkning inkomstgrundad barnpension, av inkomst-

grundad omställningspension och

inkomstgrundad särskild efterlevandepension. Som samlingsbegrepp för dessa fönnånsformer har

valt inkomstgrundad efterlevandepension.

Beräkning av änkepension som nybeviljas efter ikraftträdandet våra förslag regleras av i 6 kap. När det gäller beräkning änkepension till av änkor som redan före ikraftträdandet beviljats sådan pension ges särskilda bestämmelser i övergångsbestämmelsema till denna lag. Detsamma gäller beträffande efterlevande vid denna tidpunkt som uppbär barnpension, omställ-

ningspension eller särskild efterlevandepension

som beviljats och beräknats enligt hittillsvarande regler.

2§

Inkomstgrundad efterlevandepension skall beräknas

på grundval av den avlidnes intjänade pensionsrätt i det reformerade

ålderspensions-

systemet. Reglerna i detta system kommer emellertid

att tillämpas

fullt ut enbart för är födda år personer som 1953 eller senare, den "yngre" generationen. Personer är födda år som 1937 eller tidigare, den "äldre generationen, skall alltjämt få sin ålderspension beräknad i princip helt enligt nuvarande regler. Personer som är födda under något av åren 1938-1953, den s.k.

mellangenerationen, skall däremot

få sin ålderspension beräknad till viss del enligt det nuvarande systemet och till viss del enligt det reformerade regler. systemets

I första stycket inkomstgrundad anges att efterlevandepension efter

avlidna som är födda år 1938 eller beräknas senare på grundval av de bestämmelser finns i 3-11 §§. Gemensamt som för personer i dessa åldersgrupper är att de till någon del kommer få pensionsrätt att tillgodoräknad i det reformerade

ålderspensionssystemet. Utgångspunk-

ten vid utformningen bestämmelserna av i 3-11 §§ har i första hand varit att den avlidne har tillgodoräknats pensionsrätt helt enligt det reformerade systemets regler. Bestämmelserna skall emellertid, tillsammans med bestämmelserna i 12-13 §§, tillämpas då den även avlidne endast till del har tillgodoräknats en pensionsrätt i det reforrnerade systemet.

Inkomstgrundad efterlevandepension kommer

emellertid även efter ikraftträdandet våra förslag kunna av att beviljas efter personer som har tillhört den "äldre generationen i ålderspensionshänseende. Vår utgångspunkt har varit att underlaget för beräkning av inkomstgrun-

dad efterlevandepension så långt möjligt skall detsamma oavsett vara vilken ålderspensionsgeneration den avlidne tillhörde. Med häny som syn till de grundläggande skillnader som råder mellan det nuvarande ATP- och folkpensionssystemet å sidan och det livsinkomstbaseena rade reforrnerade ålderspensionssystemet å andra sidan finns särskilda regler för hur underlaget skall beräknas efter är födda år personer som 1937 eller tidigare. Dessa bestämmelser upptas i 14-16 §§.

Beräkning av eflerlevandepensionsunderlag efter avlidna är föd-

som da år 1938 eller senare

3§

I paragrafen ges en övergripande beskrivning hur underlaget för av

beräkning av inkomstgrundad efterlevandepension efter avlidna

som är födda år 1938 eller senare är konstruerat. Inkomstgrundad efterlevandepension beräknas i första hand grundval den avlidnes fakav

tiska pensionsbehållning i det reformerade ålderspensionssystemet.

Närmare bestämmelser hur denna skall beräknas lämnas i 4-5 §§. om Om det enbart vore denna faktiska pensionsbehållning skulle som kunna läggas till grund för beräkningen efterlevandepension skulle av efterlevandepensionen efter personer som dör i år kunna blir unga mycket låg. Efterlevandepensionen storlek skulle i sådant fall inte avspegla den livsinkomst som den avlidne skulle ha haft dödsfalom let inte hade inträffat. Mot denna bakgrund skall under vissa förutsättningar även ett belopp som motsvarar de pensionsrätsumman av ter som den avlidne skulle kunna ha tillgodoräknats från tidpunkten för dödsfallet fram till en tänkt ålderspensionering vid ingången av 65-årsåret läggas till grund för beräkningen. Denna del efterlevanav

depensionsunderlaget har benärnnts antagen pensionsbehållning. De

närmare förutsättningarna för beräkning av antagen pensionsbehållning anges i 6-8 §§.

4§

Paragrafen anger hur den avlidnes faktiska pensionsbehållning som enligt 3 § skall ligga till grund för beräkning efterlevandepensionsav underlaget skall beräknas. Den faktiska pensionsbehållningen skall utgöras av summan av de årliga pensionsrätter för inkomstpension som har beräknats enligt 4 kap. 2-4 §§ lagen 1998:674 inkomstom grundad ålderspension och har tillgodoräknats den avlidne t.0.m. som den 31 december året före det år då dödsfallet inträffade. Vid summeringen av de årliga pensionsrättema skall dessa beaktas sedan ornräkning gjorts enligt 5 kap. 7 och 9 §§ lagen inkomstgrundad om ålderspension. Bestämmelsen innebär att de årliga omräkningar av

632 Författningskommentarer SOU

1998: 120

pensionsrätten i det reformerade ålderspensionssystemet som sker

med hänsyn till arvsvinsttilldelning, förändringar i inkomstindex

samt med hänsyn till förvaltningskostnader skall beaktas även vid faststäl-

landet av efterlevandepensionsunderlaget.

Beräkning av pensionsrätt för inkomstpension sker enligt bestäm-

melsema i 4 kap. 2-6 lagen inkomstgmndad ålderspension. i

om I 4 kap. 2 § den lagen anges att pensionsrätten beräknas på den försäkraå des pensionsunderlag, dvs. pensionsgrundande inkomster och pensionsgrundande belopp. I 4 kap. 3 § hur del pensionsunanges stor av i derlaget som tillgodoräknas pensionsrätt för

som inkomstpension

respektive pensionsrätt för prerniepension. De angivna bestämmel- i nu serna för beräkning av pensionsrätt skall tillämpas även vid beräkning

av den pensionsrätt som ligger till grund för beräkningen efterleav vandepension, dock att vid denna beräkning 18,5 % pensionsunav derlaget alltid skall läggas till grund nedan. Vidare se måste enligt l

vad å som anges i 5 § det s.k. förvärvsvillkoret uppfyllt för hänvara att syn skall tas till den del pensionsbehållningen härrör från av som pen-

sionsgrundande belopp för plikttjänstgöring och pensionsgrundande

belopp för föräldrar med små barn se kommentaren till 5 §.

I4 kap. 4 § lagen om inkomstgrundad ålderspension föreskrivs hur

pensionsrätt för inkomster från annat förvärvsarbete skall tillgodoräknas då den försäkrade inte har erlagt ålderspensionsavgift och allmän

pensionsavgift. Pensionsrätt skall då tillgodoräknas med andel en som motsvarar den andel av ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift som anses betald enligt skattebetalningslagen 1997:483. Bak- I grunden till denna regel har vi redovisat i avsnitt 8.4. I samma avsnitt har vi behandlat frågan hur obetalda ålderspensionsavgifter skall på-

verka beräkningen av efterlevandepension. Bestämmelsen

i 4 kap. 4 § z lagen om inkomstgrundad ålderspension innebär, om inte särskida regler införs, att den pensionsbehållning skall ligga till som grund för

beräkningen av efterlevandepensionen kommer reducerad

att vara med hänsyn till obetalda avgifter. Av våra överväganden framgår att vi ur ett rent principiellt perspektiv ifrågasatt lämpligheten att låta

storleken efterlevandepensionen påverkas ålderspensionsav-

av att gift inte har betalats. Vi har emellertid bl.a. med hänsyn till att accepterat att efterlevandepensionen kommer att påverkas tillägg för av

arvsvinster och avdrag för förvaltningskostnader i

ålderspensionssys-

temet ansett att det bör kunna godtas att även i diskuterat avseende nu lägga den faktiska pensionsbehållningen till

grund för beräkningen.

Det förtjänas vidare att påpekas att den skillnad ligger i som att den pensionsrätt som ligger till grund för beräkningen

av efterlevandepen-

sion har reducerats grund obetalda

av ålderspensionsavgifter och

inte på grund av obetalda efterlevandepensionsavgifter enbart är teoretisk. Med hänsyn till den likafördelningsmetod

som tillämpas i skattebetalningslagen se härom avsnitt 8.4 anses efterlevandepen-

sionsavgiften betald till lika stor del ålderspensionsavgiften. Gesom hänvisningen till 4 kap. 4 § lagen om inkomstgrundad ålderspennom sion kommer således den pensionsbehållning som skall läggas till

grund för beräkningen av efterlevandepensionsunderlaget att vara

reducerad med hänsyn till att den avlidne underlåtit att betala ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift. Regeln i 4 kap. 5 § lagen om inkomstgrundad ålderspension avser beräkningen av premiepension vilket, enligt vad som kommer att framgå det följande, inte är relevant för beräkningen av efterlevanav depension. Inte heller är den minskning pensionsrätten för inav komstpension enligt 4 kap. 6 § lagen inkomstgrundad ålderssom om pension skall göras vid beräkning ålderspension för personer som av är födda åren 1938-1953 relevant för beräkningen av efterlevandepension efter avlidna som är födda under samma tid. Skälet härtill kommer att utvecklas i det följande. Summan de årliga pensionsrättema för inkomstpension i åldersav pensionssystemet räknas varje år om med hänsyn till ett antal olika faktorer. En sådan faktor är fördelningen av s.k. arvsvinster, dvs. avlidnas pensionsbehållningar. Arvsvinsterna tillfaller övriga personer i

försäkringskollektivet, dvs. personer som har tillgodoräknats pen-

sionsrätt för inkomstpension, och skall fördelas proportionellt i förhållande till och pensionsbehållning. Detta innebär alltså att vars ens

den avlidnes pensionsbehållning för inkomstpension inte enbart

kommer att bestå av pensionsrätt som han eller hon själv tjänat in utan till viss del även av pensionsrätt som tillgodoräknats på grundval av arvsvinster från andra i försäkringskollektivet. Det är således den avlidnes pensionsbehållning efter omräkning med hänsyn till arvsvinster som skall ligga till grund för beräkning av efterlevandepensionsunderlaget. Detta framgår genom hänvisningen till 5 kap. 4§ lagen inkomstgrundad ålderspension. När det gäller beräkningen om av antagandeinkomst finns emellertid en bestämmelse i 8 § som innebära att beräkningen av sådan inkomst skall göras utan att hänsyn tas till den årliga omräkningen på grund av arvsvinster.

I det reforrnerade ålderspensionssystemet skall pensionsbehållning-

en för den som tillgodoräknats pensionsrätt för inkomstpension räknas även med hänsyn till förändringar i inkomstindex. Bestämmelser om sådan omräkning i 5 kap. 6§ inkomstgrundad ålom ges lagen om derspension. Den omräkning som faktiskt har skett av pensionsbehållningen skall beaktas även när det gäller beräkningen av efterlevandepension. Pensionsrätten för inkomstpension minskas årligen med hänsyn till kostnaderna för förvaltningen försäkringen för inkomstpension och av

tilläggspension. Avdraget görs genom att pensionsbehållningen, sedan

denna räknats med hänsyn till arvsvinster och inkomstindex, mulom tipliceras med förvaltningskostnadsfaktor. Detta kommer alltså att en

634 F örfattningskommentarer

SOU 1998: 120

innebära att pensionsbehållningen minskar

något, vilket också kom-

mer att påverka den framtida inkomstpensionen. Bestämmelserna i

denna paragraf innebär, hänvisningen till 5 genom kap. 7 § lagen om

inkomstgrundad ålderspension, att det är pensionsbehållningen

efter

denna omräkning skall ligga till grund som för beräkning av efterle-

vandepensionsunderlaget. Detta gäller dock enbart till den del beräk-

ningen grundar sig på den avlidnes faktiska

pensionsbehållning. Be-

räkningen av antagandeinkomst och härpå beräknad antagen pensionsbehållning skall, på samma sätt skall gälla beträffande som arvsvinsttilldelningen, göras på grundval den avlidnes årliga av pensions-

rätt utan hänsyn till minskningen på grund

av förvaltningskostnader. Den pensionsbehållning beräknats

som sedan omräkningar gjorts

enligt bestämmelserna i 5 kap. 6 och 7 §§ lagen om inkomstgnin-

dad omställningspension skall avrundas till närmaste lägre hela kron-

tal. Detta framgår hänvisningen genom till 5 kap. 9§ lagen inom

komstgrundad ålderspension.

I paragrafen anges att det är pensionsrätt tillgodoräknas som den avlidne t.o.m. den 31 december året före det år då dödsfallet inträffa-

de som skall läggas till grund för beräkningen av faktisk pensionsbe-

hållning. Det är alltså pensionsrätt grundval av pensionsgrundande

inkomster och pensionsgrundande

belopp som tjänats in t.o.m. det år

som föregår dödsfallsåret skall läggas till grund för

som beräkningen.

Pensionsrätten för året före dödsfallet kommer emellertid i de flesta

fall inte att fastställd då

vara efterlevandepensionen skall beräknas.

Detta beror att pensionsgrundande inkomst fastställs först i sam-

band med taxeringen året efter inkomståret och pensionsgrundande

belopp och pensionsrätt fastställs i sin först tur ytterligare någon tid

senare. Denna eftersläpning är emellertid, enligt vad vi utvecklat i

avsnitt 13.3, en oundviklig följd pensionsrätt av att inom det reforrne-

rade ålderspensionssystemet läggs till

grund för beräkningen ef-

av terlevandepension. Som vi har redovisat i nämnda avsnitt

föreligger

motsvarande problem även med nuvarande regler och vi har inte an-

sett att det kommer att innebära några administrativa stora problem.

Beräkningen av den faktiska pensionsbehållningen

bör i första hand

göras med hänsyn till de uppgifter den avlidnes om pensionsbehåll-

ning som finns tillgängliga vid

beräkningstillfället. Beräkningen får

senare justeras när den slutliga pensionsbehâllningen t.o.m. dödsfallsåret är fastställd. Detta kan i sin tur komma att leda till retroaktiva

utbetalningar av efterlevandepension.

I detta sammanhang bör även

påpekas att det vid beräkningen

av den faktiska pensionsbehållningen är endast pensionsrätt den som avlidne tjänat t.o.m. det år han eller hon fyllde 64 år skall beaktas som

vid beräkningen. Detta framgår

av 9 Våra överväganden i denna del

har redovisats i avsnitt 8.5.3.

Författningskommentarer 635

När det gäller beräkning av efterlevandepensionsunderlag för personer som vid dödsfallet har börjat uppbära ålderspension i form av inkomstpension kommer det inte att finnas någon registrerad pensionsbehållning eftersom denna har räknats om till en årlig inkomstpension. I sådana fall skall den faktiska pensionsbehållningen återskapas enligt samma teknik som gäller för återkallelse ålderspenav sion. Härvid skall emellertid pensionsbehållningen beräknas såsom den hade sett ut om något uttag av ålderspension inte hade gjorts. Det förhållandet att pensionsbehållningen egentligen har minskat genom uttaget av ålderspension skall, enligt vad som föreskrivs i 9 och 10 §§,

inte påverka storleken efterlevandepensionen.

Den inkomstgrundade ålderspensionen enligt lagen om inkomstgrundad ålderspension består dels av reformerad ålderspension i form av inkomstpension och prerniepension, dels tilläggspension. Persoav ner som är födda 1953 eller senare som tillhör den yngre generationen i ålderspensionshänseende tillgodoräknas emellertid pensionsrätt helt enligt det reformerade systemets regler. De tillgodoräknas alltså inte någon tilläggspension. Detta innebär att 16 procentenheter av den totala pensionsrätten 18,5 % tillgodoräknas inom som komstpension. Resterande 2,5 procentenheter tillgodoräknas som prerniepension. Premiepensionens storlek kan variera beroende hur den har lyfts och om efterlevandeskydd har valts eller inte. Vi har, enligt vad vi närmare har utvecklat i avsnitt 8.4, ansett att de effekter som förvaltningen inom premiepensionssystemet inneburit eller den omständighet att den avlidne där tecknat eller inte tecknat ett efterlevandeskydd inte bör påverka storleken på efterlevandepension inom den allmänna pensioneringen. Vi har emellertid samtidigt funnit att en efterlevandepension beräknad enbart grundval av 16 % av pensionsunderlaget inte skulle ett tillräckligt högt efterlevandeskydd. ge Vid beräkning av efterlevandepensionsunderlaget skall därför de årliga pensionsrätterna beräknas den avlidne tillgodoräknats all som om pensionsrätt, dvs. 18,5 % av pensionsunderlaget, som pensionsrätt för inkomstpension. Detta gäller vid beräkning såväl faktisk antaav som gen pensionsbehållning jfr 8 § första stycket. Att beräkningen skall ske på sådant sätt kommer enligt vår bedömning inte att innebära något administrativt merarbete eftersom uppgifter skall ligga till samma grund för beräkningen av garantipension och således redan av denna anledning måste finnas tillgängliga. Personer som är födda åren 1938-1953 kommer att få pension enligt det reformerade ålderspensionssystemet beräknad dels i form av tilläggspension, dels i form av inkomstpension och premiepension. Beräkningen av efterlevandepension på grund av dödsfall inträfsom far efter den 31 december 2000 skall emellertid göras som om pensionsrätt hade tillgodoräknats helt enligt det reformerade systemets regler. Detta innebär att det antal tjugondelar som har tillgodoräknats

636 Författningskommentarer

i form av inkomstpension i det reformerade t.ex. 4/20 för systemet personer födda år 1938 skall räknas till 20/20. Sett lagteknisk upp ur synvinkel innebär detta att det vid beräkningen bortses från den tju-

gondelsberäkning som enligt reglerna i 4 kap. 6 § lagen inkomstom grundad ålderspension skall göras för i dessa

personer åldersgrupper.

Detta framgår att någon hänvisning till denna bestämmelse genom inte har tagits i paragrafen. Det framgår vidare uttryckligen 12 av Beräkningen skall vidare, på sätt när det gäller avlidna samma som som tillhör den yngre" generationen, göras all pensionsrätt, som om

18,5 % av pensionsunderlaget, hade tillgodoräknats som inkomstpen-

sion.

5§

Till grund för beräkningen pensionsrätt i det reformerade åldersav

pensionssystemet skall ligga inte bara pensionsgrundande inkomster

utan även pensionsgrundande belopp för förtidspensionärers antagandeinkomst enligt ATP-systemet, för barnår och vid

plikttjänstgöring. Pensionsgrundande belopp för förtidspensionärers antagandeinkomst

innebär att uppbär förtidspension enligt en person som hittillsvarande regler för ATP, som beräknas på grundval både faktiska av ATPpoäng för tid före förtidspensionsfallet och framtida inkomsantagna ter, tillgodoräknas ålderspensionsrätt för de framtida inkomsterna

genom att han eller hon tillgodoräknas ett särskilt pensionsgrundande belopp beräknat dessa. Enligt vad har utvecklat i avsnitt 8.4 skall sådana pensionsgrundande belopp tillgodoräknats som för tid före dödsfallet ligga till grund även för

beräkning av efterlevandepension

på samma sätt gäller för pensionsgrundande inkomst. som Som vi framhållit i avsnitt 8.4 gäller vad som nu sagts om beräkning av ålderspensionsrätt för förtidspensionärer och därmed också för beräk- -

ning av efterlevandepension enbart - förtidspension som är beräknad

enligt nuvarande regler. Frågan hur efterlevandepension skall beräknas efter kommer uppbära en person som att förtidspension enligt reformerade regler får, enligt vad vi redovisat i nämnda avsnitt, behandlas sedan de principer reformerat

om ett förtidspensionssystem

som antagits av riksdagen lett fram till detaljerat ett förslag om hur reglerna för förtidspension skall utformas.

Pensionsgrundande belopp för förtidspensionärers antagandein-

komst skall alltså ligga till grund för

beräkning av efterlevandepen-

sion i samma utsträckning pensionsgrundande som inkomster. Emellertid skall även pensionsgrundande belopp för barnår och plikttjänst-

göring ingå i efterlevandepensionsunderlaget.

I denna paragraf uppställs dock vissa begränsningar för att sådana belopp skall beaktas vid

beräkningen. Förutsättningen är att den avlidne vid

senast en viss tidpunkt hade uppfyllt det s.k. förvärvsvillkoret, dvs. har tillgodoräk-

SOU 1998: 120 Författningskommentarer 637

nats pensionsgrundande inkomster för ettvart minst fem år har som av uppgått till lägst två gånger det för respektive intjänandeår gällande inkomstbasbeloppet. Enligt andra stycket i paragrafen skall med pensionsgrundande inkomst även jämställas pensionsgrundande belopp för förtidspensionärers antagandeinkomst. När det gäller frågan om vid vilken tidpunkt som förvärvsvillkoret skall vara uppfyllt, för att pensionsrätten grund av de pensionsgrundande beloppen skall läggas till grund för beräkning av efterlevandepension, är utgångspunkten i första stycket att detta skall ha skett senast den 31 december året före det år då dödsfallet inträffade. Om den avlidne under åren fram till denna tidpunkt har haft pensionsgrundande inkomster som under åtminstone fem uppgått till minst två gånger inkomstbasbeloppet är alltså förvärvsvillkoret redan härigenom uppfyllt. På samma sätt som beskrivits i kommentaren till 4§ kan det emellertid i många fall inträffa att den pensionsgrundande inkomsten för året före dödsfallsåret inte är fastställd då beräkningen skall göras. Bedömningen om av förvärvsvillkoret är uppfyllt får då i första hand göras på grundval av de uppgifter om pensionsgrundande inkomst som finns tillgängliga vid beräkningstidpunkten. Om det skulle visa sig att det sista senare årets pensionsgrundande inkomst får avgörande betydelse kan detta komma att leda till retroaktiva utbetalningar av efterlevandepension. Det bör emellertid beaktas att den avlidne under vissa förutsättningar skall tillgodoräknas pensionsrätt även för framtida antagen inkomst. Bestämmelser härom i 6 och 7 §§. Om medeltalet den ges av pensionsgrundande inkomsten för de år som ligger till grund för beräkningen av antagandeinkomsten enligt 7 § uppgår till minst två gånger det för året före dödsfallet gällande inkomstbasbeloppet skall även sådana framtida år beaktas vid bedömningen av om förvärvsvillkoret i andra stycket är uppfyllt. Denna regel framgår av andra styckets sista mening. Om den avlidne då efterlevandepensionsunderlaget skall beräknas inte har uppfyllt förvärvsvillkoret grundval av de uppgifter om pensionsgrundande inkomster för åren före dödsfallsåret som då finns tillgängliga kan alltså även år då den avlidne skulle antas ha tjänat in pensionsgrundande inkomster beaktas. Detta sker om den avlidne har uppfyllt kvalifikationsvillkoret i 5 § och om medeltalet av de inkomster som enligt 6 § skall beaktas uppgår till minst två gånger det för dödsfallsåret gällande inkomstbasbeloppet. Det bör understrykas att det vid denna prövning, av om förvärvsvillkoret är uppfyllt genom att även år med antagen pensionsbehållning medräknas, tas hänsyn endast till antagen inkomst beräknad grundval av pensionsgrundande inkomster och pensionsgrundande belopp för förtidspensionärer. Därmed beaktas inte, vilket är fallet vid den verkliga beräkningen av antagen pensionsbehållning enligt 7 pensionsrätt för plikttjänstgöring eller för föräldrar med små barn. Det är alltså, som framgår att paragrafen, medeltalet den pensionsgrunav

638 F örfattningskommentarer SOU

1998: 120

dande inkomsten eller tillsammans med pensionsgrundande

ensam belopp för förtidspensionärer måste uppgå till minst två inkomst-

som basbelopp för de tre år som tas i beaktande.

I 5 kap. 13 § andra stycket lagen inkomstgrundad ålderspension

om finns en bestämmelse innebär att inkomstpension beräknad på

som pensionsbehållning som härrör från pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring och pensionsgrundande belopp för föräldrar till små barn skall börja utges tidigast året efter fastställelseåret för pensionsgrundande inkomst det sista de fem åren krävs för för-

av som att värvsvillkoret skall uppfyllt. Vi föreslår inte någon motsvarande

vara

regel när det gäller beräkningen efterlevandepension. Om den ef-

av terlevande genom antagandeinkomstberäkningen uppfyller förvärvsvillkoret skall efterlevandepension beräknad grundval

av pensionsrätt som härrör från de aktuella pensionsgrundande

nu belop-

pen utges från dödsfallet oavsett hur många år med antagen pensionsbehållning som läggs till grund för uppfyllandet förvärvsvillkoret.

6§

I paragrafen anges förutsättningarna för även pensions-

att en antagen behållning, utöver den faktiska pensionsbehållningen beräknad enligt 4 och 5 §§, skall läggas till grund för beräkningen av efterlevandepension. Denna beräkning blir aktuell dödsfallet inträffar före det år

om då den avlidne skulle ha fyllt 65 år. För att antagen pensionsbehållning skall beräknas krävs enligt första stycket att pensionsrätt för inkomstpension har fastställts för den avlidne för minst de fem

tre av kalenderår närmast föregått det år då dödsfallet inträffade. Våra

som överväganden beträffande utformningen detta villkor, det s.k. kva-

av lifikationsvillkoret, har vi utvecklat i avsnitt 8.2. Om villkoret

är uppfyllt skall beräkning göras vilken inkomst den avlidne

en av kunde förväntats ha haft för tiden efter dödsfallet till tänkt

en ålderspensio-

nering vid ingången av 65-årsåret. På grundval denna inkomst till-

av godoräknas pensionsrätt även för varje år efter dödsfallet fram till dess.

Det bör i detta sammanhang framhållas att det vid den tidpunkt då bedömningen skall göras kvalifikationsvillkoret är uppfyllt

av om eller inte, kan inträffa att pensionsrätten för året före döds-

närmast fallsåret ännu inte är fastställd. I sådant fall får beräkningen

göras utifrån de uppgifter fastställd pensionsrätt för de aktuella fem

kalenderåren finns tillgängliga vid beräkningstillfället. Om

som pensionsrätten för året före dödsfallet inte är fastställd och det skulle visa sig att frågan huruvida pensionsrätt har tillgodoräknats för detta år får avgörande betydelse för kvalifikationsvillkoret är uppfyllt, får

efterlevandepensionen inledningsvis beräknas med hänsyn enbart till

den avlidnes faktiska pensionsbehållning. Om det sedan skulle visa

Författningskommentarer 639

sig att pensionsrätt har fastställts för även detta sista år och att kvalifikationsvillkoret således är uppfyllt, får beräkning göras,

en ny varvid även får beaktas reglerna om beräkning antagen pensionsbe-

av hållning i 7 Detta kan i sin tur leda till retroaktiva utbetalningar

efterlevandepension.

Pensionsrätt som härrör från pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring och pensionsgrundande belopp för föräldrar med små barn skall vid bedömningen enligt första stycket beaktas enbart under förutsättning att den avlidne uppfyllt förvärvsvillkoret här-

om i kommentaren till 5 §. Detta framgår av andra stycket. Förvärvsvillkoret skall vara uppfyllt senast den 31 december året före dödsfallsåret eller grund beräkning enligt 5 § andra stycket.

av en Det sistnämnda innebär att förvärvsvillkoret är uppfyllt den avlid-

ne vid en antagandeinkomstberälçning grundval enbart

av pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande belopp för förtidspensionärer kan tillgodoräknas en antagandeinkomst uppgår till

som minst två inkomstbasbelopp. I sådant fall får alltså även pensionsrätt som härrör från pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring och pensionsgrundande belopp för föräldrar med små barn beaktas vid bedömningen kvalifikationsvillkoret är uppfyllt eller inte, lik-

av om som då naturligtvis även vid beräkningen den verkliga antagan-

av deinkomstens stolek enligt 7

7§

I paragrafen anges metoden för beräkning s.k. antagandeinkomst.

av Denna innebär att det, grundval den avlidnes förvärvsmönster

av under vissa före dödsfallet, görs ett antagande vilken inkomst

om han eller hon skulle ha haft om dödsfallet inte hade inträffat och vilken pensionsrätt som därmed skulle ha tillgodoräknats honom eller henne. En förutsättning för beräkning enligt denna paragraf

att en skall göras är att kvalifikationskravet i 6 § är uppfyllt. Det skall alltså ha fastställts pensionsrätt för den avlidne för minst de fem ka-

tre av lenderåren närmast före det år då dödsfallet inträffade. Om så är fallet skall pensionsrätt tillgodoräknas den avlidne även för varje år fr.o.m. det år då dödsfallet inträffade t.o.m. det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år. Pensionsrätten för vart och dessa år skall, enligt vad

ett av som föreskrivs i paragrafens andra mening, beräknas på grundval

av ett genomsnitt av den avlidnes pensionsgrundande inkomster och

pensionsgrundande belopp pensionsunderlaget ett visst antal år före dödsfallet. Denna tidsperiod sammanfaller med den tidsperiod är

som avgörande för om kvalifikationsvillkoret är uppfyllt, dvs. de fem åren närmast före det år då dödsfallet inträffade. Den framtida pensionsrätten beräknas grundval ett medeltal pensionsunderlagen

av av under dessa fem år, varvid bortses från de två år för vilka pensionsun-

derlaget var högst respektive lägst. Det är sålunda ett medeltal de i

av inkomsthänseende tre mellersta de aktuella fem åren beaktas.

av som

Även i detta sammanhang måste

beaktas att pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande belopp vid dödsfallet inte alltid har fastställts för samtliga de fem kalenderår är relevanta. På

som samma sätt som framhållits i kommentaren till 6 § bör emellertid vid beräkningen hänsyn tas endast till pensionsgrundande inkomst och belopp

som har fastställts. Om det då uppgifterna för samtliga år är

senare kända skulle visa sig att dessa uppgifter skulle ha lett till högre

en efterlevandepension får en ny beräkning göras med retroaktiva utbetalningar som följd. Våra överväganden i denna del har redovisats i

avsnitt 13.3.

Det bör vidare framhållas att det, enligt vad i kommenta-

som anges ren till 8 är pensionsunderlaget utan hänsyn till den årliga

arvsvinsttilldelningen och minskningen med förvaltningskostnadsfaktom som skall tas i beaktande vid beräkning antagandeinkomsten. Av

av 8 § framgår också att pensionsunderlagen skall ligga till grund

som för beräkningen skall räknas på grundval förändringen i in-

om av kornstindex för att pensionsunderlagen för de olika åren skall

väga

lika tungt vid antagandeinkomstberäkningen.

Det kan inträffa att den avlidne har tagit ut ålderspension under något eller några de år kommer att ligga till grund för bedöm-

av som ningen av om kvalifikationsvillkoret är uppfyllt och också skall

som

läggas till grund för antagandeinkomstberäkningen. Om den avlidne

ett visst år har tagit ut ålderspension ändå haft pensionsgrundan-

men de inkomster får dessa inkomster läggas till grund för antagandeinkomstberäkningen. Ålderspensionen sådan beaktas emellertid

som inte. Om den avlidne för ett visst år inte har tillgodoräknats pensions-

rätt utan enbart uppburit ålderspension kommer

detta år att anses som ett noll-år vid bedömningen kvalifikationsvillkoret är uppfyllt

av om och vid beräkningen av antagandeinkomst. Situationen kommer alltså att bedömas samma sätt i övrigt gäller för år då den avlidne

som inte hade tillgodoräknats någon pensionsrätt. Frågan hur uttag

om av

ålderspension skall påverka antagandeinkomstberäkningen har be-

handlats närmare i avsnitt 8.5.3.

8§

I paragrafen ges ytterligare bestämmelser för hur beräkningen

av antagandeinkomst och framtida pensionsrätt enligt 7 § skall göras. På

samma sätt som gäller för beräkning den faktiska pensionsbehåll-

ning som skall ingå i efterlevandepensionsunderlaget skall enligt

första stycket även antagen pensionsbehållning grunda sig enbart

pensionsrätt för inkornstpension. Därvid skall beräkningen

göras som om denna pensionsrätt utgjort 18,5 % pensionsunderlaget.

SOU 1998: 120 F ötfattningskommentarer 641

Beräkningen av framtida pensionsrätt grundar sig de årliga

pensionsunderlagen, dvs. de pensionsgrundande inkomsterna och

pensionsgrundande beloppen som fastställts för den avlidne under ettvart av de fem kalenderåren före dödsfallsåret. Dessa uppgifter finns att hämta i det reformerade ålderspensionssystemet. Med stöd be-

stämmelsen i 7§ beräknas ett genomsnittligt pensionsunderlag och

utifrån detta beräknas årlig pensionsrätt tillgodoräknas den

en som avlidne för varje år efter dödsfallet till tänkt ålderspensionering.

en Detta innebär att den omräkning med hänsyn till arvsvinsttilldelning

och förvaltningskostnader sker den årliga pensionsrätten för

som av

inkomstpension inte kommer att påverka beräkningen den framtida

av pensionsrätten.

Det förhållande att det är ett genomsnittligt pensionsunderlag

som läggs till grund för beräkningen årlig pensionsrätt för tiden efter

av en dödsfallet innebär också att beräkningen sker utan hänsyn till den 20delsberäkning som enligt bestämmelsen i 4 kap. 6§ lagen in-

komstgrundad ålderspension skall tillämpas vid beräkning

av pensionsrätt för personer är födda något åren 1938-1953. Detta

som av framgår vidare av 12 § och innebär att efterlevandepension efter

personer som tillhör den s.k. mellangenerationen kommer att beräknas på ett underlag som fastställts enligt regler det tillämpas

samma som som för personer som är födda år 1954 eller dvs. på ett reformerat

senare, pensionsunderlag. Detta förhållande kommer att beröras närmare i kommentaren till 12

I paragrafens andra stycke regleras frågan indexering det

om av pensionsunderlag som ligger till grund för beräkningen den framti-

av da pensionsrätten enligt 7 Vi har i våra överväganden i avsnitt 8.4 framhållit beräkning antagandeinkornst direkt grundval

att en av av de uppgifter om årlig pensionsrätt finns registrerade för den

som avlidne skulle leda till att inkomster närmare dödsfallet skulle väga tyngre eftersom hänsyn då inte skulle tas till de värdeförändringar som skett av de "äldre inkomster också beaktas. Vår uppfattning

som har varit att pensionsunderlaget för de olika åren bör likställas i värdehänseende vid den aktuella beräkningen. Här därför be-

ges en stämmelse som innebär att de årliga pensionsunderlagen skall omräknas med hänsyn till inkomstindex enligt 1 kap. 5 § lagen inkomst-

om grundad ålderspension om det skett någon förändring i detta index mellan något av de aktuella åren och ingången det år då dödsfallet

av inträffade. Som utvecklat i avsnitt 8.4 skall denna omräkning inte påverkas de tillfälliga justeringar inkomstindex kan komma

av av som

att ske inom ramen för ålderspensionssystemet.

Syftet med indexeringen är att beräkna det värde inkomsten

som fem, fyra, tre, två respektive ett år före dödsfallet hade haft den

om hade tjänats in under året före dödsfallet. Med hänsyn till hur inkomstindex enligt 1 kap. 5 § lagen inkomstgrundad ålderspension

är utformat måste omräkningen emellertid ske t.o.m. ingången

av dödsfallsåret för att värdeförändringen t.o.m. året före dödsfallsåret skall beaktas.

9§

I paragrafen anges hur beräkningen pensionsbehållningen skall ske

av i de situationer då dödsfallet inträffar efter 65 års ålder. Därvid skall pensionsbehållningen beräknad grundval enbart pensionsrätt

av som tjänats t.o.m. det år den avlidne fyllde 64 år läggas till grund för beräkningen. Pensionsrätt tjänats in därefter skall alltså inte

som beaktas. De närmare övervägandena bakom detta ställningstagande har redovisats i avsnitt 8.5.3. I avsnitt har vi berört frågan hur

samma den pensionsbehållning fastställts t.o.m. utgången 64-årsåret

som av skall påverkas av de förändringar den allmänna inkomstnivån eller

av prisnivån som kan ha inträffat därefter och fram till dödsfallet.

Den faktiska pensionsbehållning ligger till grund för beräk-

som

ningen av efterlevandepensionsunderlaget kommer omräknad

att vara till värdet för året före dödsfallsåret den årliga omräkning med

genom hänsyn till förändringen i inkomstindex görs i det refonnerade

som

ålderspensionssystemet. När det gäller antagandeinkomstberäkningen

har vi föreslagit att de inkomster som ligger till grund för beräkningen skall räknas till värdet för året före dödsfallsåret. Därvid skall

om inkomstindex tillämpas. I de fall dödsfallet inträffar först efter 65 årsåret bör emellertid även de värdeförändringar inträffat därefter

som påverka den pensionsbehållning ligger till grund för beräkningen

som av efterlevandepensionsunderlaget. Detta skall enligt vårt förslag ske genom att den sålunda beräknade pensionsbehållningen räknas

om med inkomstindex till ingången 65-årsåret och därefter följsam-

av hetsindexeras efter samma principer utgående ålderspensioner

som fram till ingången det år då dödsfallet inträffade jfr 5 kap. 14§

av lagen om inkomstgrundad ålderspension.

10§

I paragrafen regleras hur beräkningen efterlevandepension skall

av påverkas av att den avlidne tagit ut ålderspension före 65 års ålder. Genom ett sådant uttag av pension har den faktiska pensionsbehållningen minskat. Av skäl vi utvecklat i avsnitt 8.5.3 skall sådan

som en minskning av pensionsbehållningen inte påverka beräkningen ef-

terlevandepension. Beräkningen skall i stället ske på grundval den

av pensionsbehållning som den avlidne skulle ha haft uttaget inte

om hade skett. Vad sagts gäller oavsett dödsfallet inträffar

som nu om före eller efter 65 års ålder. Om dödsfallet inträffar efter 65 års ålder skall pensionsbehållningen t.o.m. det år den avlidne fyllde 64 år räk-

SOU 1998: 120 F ärfattningskommentarer 643

nas om med inkomstindex till ingången det år den avlidne fyllde 65

av år och därefter följsarnhetsindexeras jfr 9 §. Om dödsfallet i stället inträffar före 65 års ålder skall pensionsbehållningen året före

t.0.m. dödsfallsåret beräknas uttaget inte hade gjorts. Därtill skall,

som om om den avlidne hade uppfyllt kvaliñkationsvillkoret i 6

en antagandeinkomstberäkning göras fr.0.m. dödsfallsåret t.0.m. det år den

avlidne skulle ha fyllt 64 år. På grundval denna antagandeinkomst

av beräknas en årlig pensionsrätt för de sista åren före 65 år läggs

som till den beräknade faktiska pensionsbehållningen.

11§

I denna paragraf definieras begreppet efterlevandepensionsunderlag.

Detta underlag beräknas att faktisk pensionsbe-

genom summan av hållning enligt 4 och 5 §§ och antagen pensionsbehållning enligt 6- 8 §§ efter omräkning enligt 9 och 10 §§ divideras med delningstal.

ett Tekniken motsvarar den tillämpas för beräkning årlig ålders-

som av pension i det reformerade ålderspensionssystemet. Det belopp

som sålunda beräknas utgör underlag för beräkning inkomstgrun-

av årlig dad barnpension, omställningspension och särskild efterlevandepen-

s1on.

I andra stycket regleras vilket delningstal som skall tillämpas. Våra överväganden i denna del redovisas i avsnitt 8.5.1. Bestämmelsen innebär att efterlevandepensionsunderlaget skall beräknas grundval

av samma delningstal som tillämpas vid beräkning inkornstpension

inom ålderspensionssystemet för den åldersgrupp i januari det år

som då dödsfallet inträffade fyllde 65 år.

12§

I paragrafen ges en särskild bestämmelse beräkning faktisk och

om av antagen pensionsbehållning efter avlidna som tillhör den s.k. mellangenerationen i ålderspensionshänseende, dvs. är födda åren 1938- 1953. Regeln är ett förtydligande hur bestämmelserna i 4 och 8 §§

av skall tillämpas då den avlidne tillhör den nämnda generationen.

Personer som tillhör mellangeneration får sin ålderspension beräknad med viss kvotdel enligt det reformerade systemets regler och viss kvotdel enligt det nuvarande ATP-systemets regler. Detta innebär

att dessa personer kommer att tillgodoräknas såväl pensionsrätt för inkomstpension, pensionsrätt för premiepension och tilläggspension.

Enligt 4 kap. 6§ lagen inkomstgrundad ålderspension skall den

om pensionsrätt för inkornstpension och prerniepension fastställs

som minskas med 1/20 för varje år förflutit från födelseåret till

som utgången av år 1954. Denna minskning görs alltså direkt vid fastställandet av pensionsrätten och innebär att pensionsbehållningen i fördel-

644 F örfattningskommentarer SOU 1998: 120

ningssystemet kommer att motsvara ett visst antal tjugondelar av pensionsbehållningen för en person med motsvarande inkomster är

som född efter 1953. Motsvarande gäller inte beträffande tilläggspension där tjugondelsinfasningen görs först sedan den årliga pensionen har beräknats. Enligt våra förslag skall efterlevandepensionsunderlaget efter avlidna som tillhör mellangenerationen bestämmas samma sätt som gäller för avlidna som är födda år 1953 eller senare. För att det skall kunna ske skall pensionsbehållningen beräknas som om ålderspensionsrätten hade tillgodoräknats helt enligt det reformerade systemet, dvs. utan hänsyn till den minskning som skall göras vid fastställandet av pensionsrätt. Detta framgår även att hänvis-

genom ning till 4 kap. 6 § lagen om inkomstgrundad ålderspension har utelämnats i 4

13§

En person som är född under något av åren 1938-1953 har rätt till en tilläggspension som minskas med en tjugonde för varje helt år som förflutit fr.o.m. 1935 till utgången födelseåret. Regeln finns i 6

av kap. 8 § lagen om inkomstgrundad ålderspension och motsvarar 4 kap. 6§ samma lag som reglerar tillgodoräknande pensionsrätt för in-

av komstpension. En person i dessa åldersgrupper skall emellertid i ålderspensionshänseende alltid vara garanterad viss nivå den in-

en komstgrundade ålderspensionen garantiregeln. Därför skall enligt 6 kap. 9 § nämnda lag ett tillägg till tilläggspensionen utbetalas om den sammanlagda pensionen inkomstpension, premiepension och tilläggspension inte uppgår till den garanterade nivån.

Utgångspunkten för våra förslag till hur efterlevandepensionunderlaget skall beräknas för avlidna som tillhör mellangenerationen är att pensionsrätten skall beräknas den tillgodoräknats helt

som om enligt det reformerade systemets regler. Syftet är att efterlevandepensionsunderlaget för en person som avlider efter ikraftträdandet den

av nya lagen skall beräknas enligt principer oberoende när den

samma av avlidne var född. Garantiregeln är regel tillkommit för att

en som tillförsäkra personer i mellangenerationen viss lägsta ålderspension

en motsvarande intjänad pensionsrätt t.o.m. år 1994. Denna regel skall inte påverka beräkningen av efterlevandepension.

Beräkning av efterlevandepensionsunderlag efter avlidna som är föd-

da år 193 7 eller tidigare

14§

Personer som är födda år 1937 eller tidigare kommer även efter ikraftträdandet det reformerade ålderspensionssystemet att få sin

Författningskommentarer 645

ålderspension beräknad i sin helhet enligt reglerna om tilläggspension. Som vi har framhållit tidigare innebär detta skillnad i förhållande

en till pensionsrätt som tjänas in enligt det reformerade systemets regler genom att tilläggspension tillgodoräknas för inkomster först då dessa för ett år uppgår till ett basbelopp eller I det reforrnerade syste-

mer. met tillgodoräknas pensionsrätt från första kronans inkomster. Vår utgångspunkt har varit att efterlevandepension beräknas på

som grundval av dödsfall som inträffar efter ikraftträdandet av den nya lagen så långt möjligt skall beräknas enligt regler. Efterlevan-

samma depensionen skall således inte bli olika stor enbart beroende vilket år den avlidne var född. Våra överväganden i dessa delar har redovisats i avsnitt 8.6. I denna och följande paragrafer anges hur efterlevandepensionsunderlaget skall beräknas då den avlidne har tillgodoräknats enbart pensionspoäng för tilläggspension.

Beräkningen skall, i stället för vad som anges i 3-13 §§, göras grundval av den avlidnes pensionspoäng för tilläggspension enligt vad som framgår av 15 och 16 §§. Det underlag som beräknas enligt dessa paragrafer skall sedan läggas till grund för beräkningen årlig efter-

av levandepension i form av barnpension, omställningspension och särskild efterlevandepension och motsvarar således det efterlevandepensionsunderlag som enligt 11 § beräknas att faktisk

genom summan av och antagen pensionsbehållning divideras med ett delningstal.

15§

I paragrafen anges hur efterlevandepensionsunderlaget enligt 14 §

skall beräknas. Bestämmelsen motsvarar i grunden nuvarande 12 kap. 2§ första meningen lagen 1962:381 om allmän försäkring och 6 kap. 2 § 1 lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension. Underlaget beräknas således 60 % produkten det för dödsfalls-

som av av året gällande prisbasbeloppet och medeltalet av de pensionspoäng för tilläggspension se härom nedan har tillgodoräknats den avlidne.

som Om pensionspoäng har tillgodoräknat för fler än 15 år skall vid beräkning av medeltalet, hänsyn tas enbart till de 15 år för vilka de högsta poängtalen har tillgodoräknats. För att pensionsunderlaget, samma sätt som gäller för reformerad pensionsrätt, skall beräknas från första kronans inkomster, skall göras ett tillägg med pensionspoäng

en till den medelpoäng som beräknats. På så sätt ges kompensation för det första basbeloppets inkomster med samma kompensationsnivå som gäller för inkomsterna i övrigt. En förutsättning för att beräkningen skall göras helt i enlighet med vad som nu sagts är emellertid, som framgår av 16 att den avlidne har tjänat in pensionspoäng för minst 30 år.

Pensionspoäng för personer som är födda år 1937 eller tidigare beräknas enligt vad som föreskrivs i 15 § lagen 1998:675 om infö-

646 F örfattningskommentarer SOU 1998: 120

rande av lagen om inkomstgrundad ålderspension enligt 11 kap. 6 § AFL i dess lydelse före den 1januari 1999 och inte enligt reglerna i 4 kap. lagen om inkomstgrundad ålderspension. Bestämmelserna i 11 kap. 6 § AFL skall därvid tillämpas det i 15 § infö-

sätt som anges randelagen. Vidare skall vid beräkningen poängmedeltalet enligt

av första stycket bestämmelsen i 22 § lagen införande lagen

om av om inkomstgrundad ålderspension tillämpas. Bestämmelsen innebär

en gynnsammare pensionsberäkning för personer som är födda år 1927 eller tidigare och som under visst år uppburit bl.a. sjukpenning enligt AFL i mer än 90 dagar. Bestämmelsen tidigare intagen i 15 kap.

var 2 § AFL behövdes inte sedan sjukpenning fl. ersättningar blev

men m pensionsgrundande fr.o.m. år 1974. Bestämmelsen tillämpas dock övergångsvis för vissa äldre personer.

Genom hänvisningen till 6 kap. 4 och 12 lagen inkomstgrun-

om dad ålderspension anges vilket basbelopp skall tillämpas vid be-

som

räkningen efterlevandepensionsunderlaget i de situationer där

av dödsfallet inträffar efter det år den avlidne fyllde 65 år. I sådant fall är det, vilket följer hänvisningen till 6 kap. 4§ lagen inkomst-

av om

grundad ålderspension, inte prisbasbeloppet för dödsfallsåret

som skall läggas till grund för beräkningen utan denna skall ske grundval av prisbasbeloppet det då den avlidne fyllde 65 år. För tid fr.o.m årsskiftet därefter skall det sålunda beräknade efterlevandepensionsunderlaget följsamhetsindexeras enligt bestämmelserna i 5 kap. 14 §

lagen om inkomstgrundad ålderspension. Följsamhetsindexering skall

ske för första gången vid årsskiftet 2001/2002 och kommer således inte att kunna ske för tid dessförinnan. I de fall den avlidne har fyllt 65 år före år 2001 kommer således prisbasbeloppet det år den avlidne fyllde 65 år inte att kunna läggas till grund för beräkningen. I stället

skall vid beräkningen efterlevandepensionsunderlaget enligt denna

av paragraf tillämpas prisbasbeloppet för år 2001. Detta framgår

genom hänvisningen till 6 kap. 12 § lagen inkomstgrundad ålderspension.

Enligt bestämmelserna i 9 och 10 §§ skall efterlevandepensionsunderlaget för födda år 1938 eller inte påverkas

personer senare av att den avlidne gjort ett tidigt eller sent uttag inkomstpension. Det-

av samma skall, samma sätt som i dag, gälla beträffande beräkningen

av efterlevandepensionsunderlaget för är födda år 1937

personer som eller tidigare. Detta framgår att någon hänvisning inte har

genom gjorts till bestämmelsen i 6 kap. 5 § lagen inkomstgrundad ålders-

om pension.

I detta sammanhang bör även påpekas att det i punkt 10 i övergångsbestämmelsema till denna lag särskild bestämmelse

ges en om hur tilläggspensionen enligt 15 § skall beräknas efter är

personer som födda år 1937 och avlider år 2001, dvs. det år de fyller 64 år. Denna situation ställer nämligen krav på regler antagandeinkomstberäk-

om ning med avseende på de inkomster den avlidne skulle

som antas

kunna ha haft under år 2001. Övriga i de diskuterade ål-

personer nu dersgruppema, den "äldre generationen, kommer att ha fyllt 65 år före eller fylla 65 år under år 2001 och blir således inte aktuella för antagandeinkomstberäkning.

16§

Paragrafens första stycke motsvarar 12 kap. 2§ första stycket sista meningen AFL och 6 kap. 3 § lagen 1998:674 inkomstgrundad

om ålderspension och upptar krav 30 år med intjänade pensionspoäng för tilläggspension för att oreducerad tilläggspension skall beräknas såsom angetts i 15 Det förhållandet den avlidne inte haft 30 år

att

med intjänade pensionspoäng för ATP skall således påverka även underlaget för efterlevandepension. Om pensionspoäng tjänats in för

kortare tid än 30 år skall hänsyn vid beräkningen tilläggspension

av enligt 15 § tas endast till så stor del den i paragrafen angivna

av produkten som svarar mot förhållandet mellan det antal år för vilka

pensionspoäng har tjänats in och talet 30. Detta innebär alltså att även den poäng som läggs till den beräknade medelpoängen för kom-

att pensera för det första basbeloppets inkomster tillgodoräknas fullt ut enbart om den avlidne haft 30 år med intjänade ATP-poäng. I

annat fall reduceras denna poäng till relevant antal 30-delar.

I andra stycket ges särskilda bestämmelser för den situationen

att efterlevandepension skall beräknas enligt 15§ och den avlidne

var född år 1927 eller tidigare. Det alltså situationer då avlidna i

avser dessa ålderskategorier efterlämnar barn eller make eller därmed likställd som är betydligt än den avlidne dvs. år 2001 inte

yngre som har fyllt 65 år och där rätt till änkepension enligt 6 kap. denna lag inte föreligger. I 6 kap. 14 § lagen inkomstgrundad ålderspension

om anges att det vid den beräkning som motsvarar den i första stycket talet 30 skall bytas ut mot talet 20 för det fall den avlidne, under förutsättning att han eller hon svensk medborgare, född under

var var något av åren 1896-1914. Om den avlidne i stället född under

var något av åren 1915-1923 skall talet 20 ökas med för varje helt år

ett som förflutit from. år 1915 till utgången den avlidnes födelseår. I

av 6 kap. 15 § samma lag särskilda bestämmelser för

ges personer som inte är svenska medborgare och är födda år 1923 eller tidigare.

som Paragrafema motsvarar delar 15 kap. 1 § samt även 15 kap. 1 a§

av AFL. Hänvisningen till 6 kap. 16 § lagen inkomstgrundad ålder-

om spension, som motsvarar 15 kap. 2 § AFL, innebär avliden

att en under vissa förhållanden skall kunna tillgodoräknas pensionspoäng även för det år då han eller hon fyllde 65 år detta leder till pensionen

om att för den efterlevande därigenom blir högre.

I andra stycket vidare att bestämmelserna i 19-21 §§ lagen

anges 1998:675 om införande lagen inkomstgrundad ålderspension

av om

648 Författningskommentarer

skall tillämpas vid den andelsberäkning skall göras enligt första

som stycket. I 19 § nämnda lag att talet 30 vid beräkningen enligt

anges första stycket skall ökas med ett för varje år före år 1998 för vilket den avlidne till följd av underlåten avgiftsbetalning inte tillgodoräknats pensionspoäng. Talet 30 får därvid inte ökas till än 50. 120 §

mer införandelagen anges att 19 § inte skall tillämpas för svenska medborgare som är födda år 1914 eller tidigare. Vidare skall bestämmelsen i 19 § tillämpas ett särskilt sätt för svenska medborgare är födda

som under något av åren 1915-1923. Detta i 20§ andra stycket. I

anges 21 § nämnda lag ges särskilda bestämmelser för tillämpningen 19 §

av såvitt avser personer är födda år 1923 eller tidigare och för vilka

som undantagande enligt 11 kap. 7 § AFL i dess lydelse före den 1 januari 1982 gällt.

6 kap. Änkepension

Rätt till tilläggspension i form änkepension

1 §

1-3 §§ anger de närmare förutsättningar måste uppfyllda för

som vara att rätt till tilläggspension i form av änkepension skall föreligga. I 4- 6 §§ finns motsvarande sätt angivet de förutsättningar krävs

som för att en änka skall berättigad till garantipension.

vara

Bestämmelserna i första stycket överensstämmer i huvudsak med motsvarande bestämmelse i 14 kap. 3 § AFL i dess lydelse före den 1 januari 1990. Bestämmelsen innebär bl.a. att förutsättning för

en att rätt till tilläggspension i form änkepension skall föreligga är att den

av avlidne vid tidpunkten för dödsfallet berättigad till tilläggspension

var i form av förtidspension enligt AFL eller skulle ha varit berättigad till sådan förtidspension om förutsättningarna härför varit för handen vid tidpunkten för dödsfallet. Också den avlidne vid tidpunkten för

om dödsfallet var berättigad till inkomstgrundad ålderspension enligt lagen 1998:674 om inkomstgmndad ålderspension föreligger rätt för dennes efterlevande änka till tilläggspension i form änkepension.

I andra stycket är intaget ett krav att den försäkrade måste ha tillgodoräknats pensionspoäng för minst tre år för att rätt till tilläggspension i form av änkepension skall föreligga. Detta överensstämmer med vad som gäller enligt nuvarande regler.

Utöver ovan nämnda krav måste emellertid även de ytterligare förutsättningar som anges i 2 § uppfyllda för att rätt till tilläggspen-

vara sion i form av änkepension skall föreligga.

2 §

Paragrafen överensstämmer i sak med bestämmelsen i 14 kap. 2§ AFL i dess lydelse före den 1 januari 1990 och med de Övergångsbestämmelser som återfinns i punkterna 5 och 6 i övergångsbestämmelserna till lagen 1988:881 om ändring i lagen 1962:381 allmän om

försäkring.

t I paragrafen anges de förutsättningar som uppställs för att tilläggspension i form av änkepension skall kunna beviljas efterlevande en kvinna. För att en änka över huvud taget skall omfattas bestämmelserna av om änkepension enligt förevarande kapitel krävs att änkan gift var med den avlidne mannen vid utgången år 1989 samt att hon vid av tidpunkten för dödsfallet alltjämt är gift med i fråga. mannen Detta innebär beträffande änkor är födda år 1944 eller tidigare som inget krav att äktenskapet skall ha varat under hela perioden från utgången år 1989 fram till tidpunkten för dödsfallet. Även av om makarna däremellan har skilt sig kan förutsättningarna för rätt till änkepension enligt förevarande bestämmelse för handen makarna vara om före dödsfallet åter ingått äktenskap med varandra. Avgörande är således de förhållanden som rådde vid de två relevanta tidpunktema, dvs. vid utgången av år 1989 och vid tidpunkten för dödsfallet. För yngre kvinnor, dvs. för kvinnor födda år 1945 eller senare, förutsätts emellertid att äktenskapet skall ha bestått fortlöpande från utgången av 1989 till tidpunkten för dödsfallet för att rätt till tilläggspension i form änkepension skall föreligga. Om makarna av skilts efter år 1989 men senare på nytt ingått äktenskap bestått som fram till mannens död, blir alltså änkan inte berättigad till änkepension enligt förevarande bestämmelse. Detta framgår paragrafens av andra stycke. Utöver krav äktenskap gäller villkor för att änkan skall som vara berättigad till tilläggspension i form änkepension även att hon av uppfyllt något de krav uppställs i paragrafens första stycke 1 eller av som dvs. att hon vid tidpunkten för dödsfallet varit gift med den - avlidne i minst fem år samt att äktenskapet ingåtts senast den dag då den avlidne fyllde 60 år eller att den efterlevande kvinnan har bam gemensamt med den avlidne mannen. I det sistnämnda fallet är det inte en förutsättning att barnet också är pensionsberättigat efter den avlidne Även barn änkan till mannen. vuxna gemensamma ger rätt tilläggspension i form av änkepension enligt denna bestämmelse. Är änkan född år 1945 eller senare krävs dessutom att de närmare

förutsättningar som uppställs enligt första stycket 1 eller 2 skall ha varit uppfyllda redan senast vid utgången år 1989. Detta framgår av av paragrafens andra stycke och innebär med andra ord ett krav på att äktenskapet redan vid utgången år 1989 skall ha varat i minst fem av

år och att det ingåtts senast den dag då den avlidne fyllde 60 år eller att kvinnan då har ett barn gemensamt med den avlidne

mannen.

3§

Första stycket motsvarar bestämmelsen i 14 kap. 2§ tredje stycket AFL i dess lydelse före den 1 januari 1990. Innebörden bestäm-

av melsen är att tilläggspension i form änkepension skall dras in

av om änkan efter dödsfallet ingår nytt äktenskap. Om emellertid detta äktenskap upplöses innan det varat i fem, år skall änkepensionen börja utbetalas igen.

Däremot är kvinnan alltjämt berättigad till änkepension enligt denna paragraf om hon stadigvarande sammanbor med någon hon

som tidigare varit gift med eller har eller haft barn tillsammans med. Ett sådant kvalificerat sammanboende, i andra fall påverkar rätten

som till efterlevandeförrnåner, inverkar således inte på änkans till

rätt tilläggspension i form av änkepension.

Rätt till garantipension till änkepension

4 §

I 4-6 §§ regleras de närmare förutsättningar krävs för rätt till

som att garantipension till änkepension skall föreligga.

Av bestämmelsen i 4 § framgår att garantipension till änkepension kan komma i fråga endast för kvinnor är födda år 1944 eller tidi-

som gare. För yngre änkor föreligger ingen rätt till garantipension

om dödsfallet inträffar efter ikraftträdandet de reglerna.

av nya

Dessutom fordras att vissa ytterligare villkor är uppfyllda. Dessa överensstämmer med de grund Övergångsbestämmelser allt-

- av jämt gällande reglerna i 8 kap. 1 § AFL i dess lydelse före den 1januari 1990. Ett villkor är att den efterlevande kvinnan vid tidpunkten för dödsfallet gift med den avlidne eller därmed likställd, 5 §

var se samt att hon då inte uppnått 65 års ålder. Den omständigheten än-

att kan kan ha gjort ett tidigt uttag av sin inkomstgrundade ålderspension skall inte i detta avseende påverka rätten till garantipension från änkepensioneringen. Detta har sin förklaring i att garantipension till ålderspension, till skillnad från folkpension i form ålderspension

av enligt nuvarande bestämmelser, inte kommer kunna utbetalas förr-

att än den försäkrade fyllt 65 år oavsett denne gör ett tidigt

om uttag av sin inkomstgrundade ålderspension. Av detta skäl har det befunnits påkallat att ha kvar möjligheten för änkan uppbära någon form

att av grundtrygghet motsvarande nuvarande folkpension och pensionstillskott från änkepensioneringen till dess att grundskyddet inom ålders-

pensioneringen tar över. Motsvarande skall gälla för 90 %-tillägget se kommentaren till 7 och 19 §§.

Vidare krävs enligt paragrafen att kvinnan gift därmed

var eller

likställd, se 5 § med den 31 december 1989 och hon vid

mannen att tidpunkten för dödsfallet alltjämt är gift eller därmed likställd med

mannen i fråga. Detta innebär, som angetts i kommentaren till 2 inget krav att äktenskapet skall ha varat under perioden mellan utgången av år 1989 och tidpunkten för dödsfallet. Även makarna

om däremellan har skilt sig kan förutsättningarna för rätt till änkepension enligt förevarande bestämmelse för handen makarna före

vara om dödsfallet åter ingått äktenskap med varandra eller återupptagit

ett stadigvarande sammanboende. Det finns alltså inget krav på kvin-

att nan fortlöpande skall ha sammanbott med från den 31 de-

mannen cember 1989 fram till dödsfallstidpunkten. Även kvinna vid

en som utgången av år 1989 var att anse som likställd med änka vid

men som tidpunkten för dödsfallet ingått äktenskap med berätti-

samme man är gad till garantipension enligt förevarande paragraf. Avgörande så-

är ledes de förhållanden rådde vid de två relevanta tidpunkterna,

som dvs. vid utgången av år 1989 och vid tidpunkten för dödsfallet. Där-

emot har en sådan kvinna inte rätt till tilläggspension i form änke-

av pension enligt 2 § eftersom krav på äktenskap vid utgången år 1989

av gäller härför.

Är angivna

ovan förutsättningar för handen görs en prövning enligt de bestämmelser som finns intagna i första stycket 1 och Dessa förutsättningar är alternativa, varför endast dem behöver

en av vara för handen för rätt till garantipension. Den första innebär änkan vid

att tidpunkten för dödsfallet skall ha den rättsliga vårdnaden

om och stadigvarande sammanbo med barn under 16 år, vid makens död

som stadigvarande vistades i makarnas hem eller hos änkan, det s.k. barnvillkoret. Rätt till garantipension föreligger även för änka, inte

som uppfyller detta bamvillkor har fyllt 36 år vid dödsfallstid-

men som punkten och som då varit gift med den avlidne i minst fem år.

mannen

I andra stycket finns speciell bestämmelse avseende regleringen

en av vilken tidpunkt skall avgörande för till garanti-

som vara om rätt pension föreligger i de situationer där rätt till sådan pension inled-

ningsvis förelegat grund det s.k. bamvillkoret detta villkor

av men sedermera inte längre är uppfyllt, exempelvis grund barnet

av att uppnått 16 års ålder. Om detta inträffar kan i stället rätt till garantipension föreligga på den grunden änkan vid denna tidpunkt har

att fyllt 36 år och äktenskapet då varat i minst fem år. Dessa förutsättningar skall i denna speciella situation räknas från tidpunkten

då rätten till garantipension upphört enligt första stycket Äktenskapet anses då ha varat till denna tidpunkt även alltså dödsfallet inträf-

om fat dessförinnan. Detta innebär med andra ord änkan

att, om vid dödsfallet var endast 30 år gammal då hade vårdnaden

men om ett

652 F örfattningskommentarer SOU 1998: 120

barn som var 8 fyllda, hon när barnet fyller 16 år har fortsatt rätt till garantipension eftersom hon då fyllt 36 år och äktenskapet dessutom, oavsett längden äktenskapet vid tidpunkten för dödsfallet, varat i minst fem år.

Regeln i andra stycket är av betydelse även för beräkningen

av storleken på 90 %-tillägg och garantipension se 9 och 15 §§.

5§

Denna paragraf överensstämmer med bestämmelsen i 8 kap. 2 § AFL i dess lydelse före den 1 januari 1990.

Paragrafen innehåller den s.k. likställighetsregeln för rätt till

garantipension till änkepension. Även kvinna under vissa närma-

en som re förutsättningar sammanbor med utan att gift med den-

en man vara ne kan således bli berättigad till garantipension. En förutsättning härför är att en ogift kvinna stadigvarande sammanbor med ogift

en man vid dennes död och att hon tidigare varit gift med eller har eller har haft barn tillsammans med En motsvarande likställighetsre-

mannen. gel finns i nuvarande 8 kap. AFL för rätt till bl.a. folkpension i form av omställningspension. Denna likställighetsregel är emellertid något utvidgad i förhållande till regeln i förevarande paragraf, nämligen på så sätt att även kvinnor vid bortgång väntar barn med

som mannens denne är berättigad till omställningspension.

Den i paragrafen intagna likställighetsregeln skall inte tillämpas 90 %-tillägget. Som framgår kommentaren till 7 § krävs för rätt till

av detta tillägg, utöver att förutsättningarna för rätt till tilläggspension enligt 1 och 2 är uppfyllda, även att förutsättningarna för rätt till garantipension enligt 4§ föreligger. Däremot krävs det, liksom för tilläggspensionen i övrigt, att den efterlevande kvinnan varit gift med den avlidne för att hon skall vara berättigad till 90 %-tillägg.

I andra stycket anges att sådant sammanboende i första

som avses stycket likställs med tid varunder äktenskap bestått vid tillämpningen av 4 § första stycket

6§

Paragrafen överensstämmer med bestämmelsen i 8 kap. 3§ AFL i dess lydelse före den 1 januari 1990.

I första stycket regleras det fall att två makar lever åtskilda vid tidpunkten för dödsfallet och den efterlevande kvinnan efter det att sammanlevnaden med mannen upphörde stadigvarande sammanbott med en annan man med vilken hon varit gift eller har eller har haft bam. Någon rätt till garantipension föreligger inte i dessa fall. Däremot är det till skillnad från vad som gäller beträffande rätten till

omställningspension inget hindrar att efterlevande maka i

- som en

SOU 1998: 120 Författningskommentarer 653

händelse makens dödsfall får garantipension även om hon inte av sammanbodde med maken vid tidpunkten för dödsfallet under förutsättning att hon efter separationen inte sammanbott med en annan man eller visserligen sammanbor eller har sammanbott med en annan man men övriga förutsättningar enligt första stycket inte är uppfyllda. I andra stycket regleras fall där rätt till garantipension föreligger vid tidpunkten för dödsfallet men denna sedan upphör. Detta kan inträffa, förutom i de fall där den efterlevande kvinnan efter dödsfallet ingår äktenskap, även om hon därefter stadigvarande sammanbor med annan med vilken hon har varit gift eller har eller har haft en man bam. I dessa fall kan emellertid rätt till garantipension återuppstå om äktenskapet eller sammanboendet enligt ovan upphör innan det bestått i fem år förutsättningarna enligt 4 § vid denna tidpunkt alltjämt är om för handen.

Beräkning av tilläggspension i form av änkepension till kvinnor som inte har fyllt 65 år

7§

7-10 §§ innehåller bestämmelser om hur tilläggspension i form av änkepension till kvinnor som ännu inte fyllt 65 år skall beräknas. Med tilläggspension avses både den del som beräknas den avlidnes visst sätt beräknade egenpension från tilläggspensioneringen och den del som anses utgöra kompensation för det första basbeloppets inkomster 90 %-tillägget. 7 § innehåller bestämmelser om hur beräkningen av tilläggspension i form änkepension skall göras för änka är född år 1944 av en som eller tidigare och ännu inte har fyllt 65 år. Har änkan fyllt 65 år som eller dessförinnan börjat uppbära inkomstgrundad ålderspension finns särskilda bestämmelser i vissa hänseenden beträffande beräkning av tilläggspension i form av änkepension. Dessa bestämmelser återfinns i 19-22 §§. Av dessa framgår bl.a. att en änka som har fyllt 65 år eller dessförinnan börjat uppbära inkomstgrundad ålderspension endast skall ha rätt till tilläggspension i form av änkepension enligt 7 § första stycket Något 90 %-tillägg skall i dessa situationer inte längre utges. I vissa fall skall även den kvarvarande tilläggspensionen i form av änkepension samordnas med änkans ålderspension. För en närmare redogörelse för dessa regler hänvisas till kommentarerna till nämnda paragrafer. Inkomstgrundad änkepension skall i huvudsak basera sig på den avlidne mannens faktiska eller beräknade egenpension från tilläggspensioneringen motsvarande sker enligt nuvarande besätt som stämmelser. Underlaget för beräkning av tilläggspension i form av änkepension skall vara detsamma som i dag, dvs. beräknas grund-

654 F öifattningskommentarer

SOU 1998: 120

val av den avlidnes pensionspoäng inom

tilläggspensioneringen. Upp-

bar den avlidne vid tidpunkten för dödsfallet förtids- eller ålderspen-

sion är det i princip denna pension skall ligga till grund för besom räkningen änkepensionen. Om den avlidne av då hade fyllt 65 år är det en beräknad ålderspension tas till utgångspunkt för beräksom ningen av änkepensionen. Var den avlidne och yngre förelåg inte rätt till förtidspension vid tidpunkten för dödsfallet skall änkepensionen beräknas på den förtidspension den avlidne skulle ha varit som berättigad till rätt till sådan pension hade inträtt om vid tidpunkten för dödsfallet. Vid denna beräkning skall i huvudsak nuvarande regler för beräkning av förtidspension alltjämt tillämpas. Detta framgår genom en hänvisning till 13 kap. 2 § första stycket första meningen och andra stycket samt 3 § AFL. Sålunda skall den avlidne bli tillgodoräknad

antagandepoäng för tiden fr.o.m. året för dödsfallet t.o.m. det år han skulle ha fyllt 64 år pensionspoäng om har tillgodoräknats den avlidne för minst två de fyra år närmast föregått år av som det då dödsfallet inträffat. Däremot skall sådan

antagandepoängberälming inte ske en-

dast grundval att den avlidne har

av en sjukpenninggrundande inkomst uppgående till lägst basbelopp.

ett Detta framgår av att hänvisning inte görs till 13 kap. 2 § första stycket andra meningen. Skälen för denna lösning har angetts i avsnitt 11.7.

Uppbar den avlidne vid tidpunkten för dödsfallet

inkomstgrundad

ålderspension eller hade han fyllt 65 år ännu inte börjat men uppbära sådan pension skall änkepensionen beräknas med utgångspunkt från

den avlidnes pensionspoäng för

tilläggspension. Denna beräkning

skall göras utifrån förutsättningen den avlidnes

att: ålderspension helt

och hållet beräknad enligt nuvarande bestämmelser var för tilläggspension i form ålderspension. Detta framgår

av av hänvisningen till

bl.a. 6 kap. 2 § 1 lagen 1998:674 inkomstgrundad ålderspension. om Hänsyn skall härvid inte tas till tidiga eller

sena ålderspensionsuttag.

Detta framgår genom att någon hänvisning i paragrafen inte görs till 6 kap. 5 § nämnda lag. Har den avlidne börjat ta ut inkomstgrundad

ålderspension före 65 års ålder och avlider han före det han fyller att 65 år skall tilläggspensionen i form änkepension beräknas på av ett underlag utan motsvarande minskning som anges i 6 kap. 5 § första

stycket lagen inkomstgrundad ålderspension. Någon

om ökning av underlaget skall inte heller göras på sätt i nämnda anges paragrafs andra stycke i de fall den avlidne inte börjat

ta ut inkomstgrundad

ålderspension vid 65 års ålder. Den avlidnes tilläggspension i form av ålderspension skall alltså alltid beräknas som om den tagits ut från 65årsmånaden. Genom hänvisningen till 6 kap. 4 och 12 §§ lagen om

inkomstgrundad ålderspension vilket basbelopp skall till-

anges som

lämpas vid beräkningen tilläggspension i form

av av änkepension enligt 7 § första stycket 1 i de situationer där dödsfallet inträffar efter det år den avlidne fyllde 65 år. I sådant fall är det, vilket följer av

SOU 1998: 120 F örfattn ingskommentarer 655

hänvisningen till 6 kap. 4 § lagen om inkomstgrundad ålderspension, inte prisbasbeloppet för dödsfallsåret som skall läggas till grund för beräkningen utan denna skall ske på grundval av prisbasbeloppet det år då den avlidne fyllde 65 år. För tid fr.o.m. årsskiftet därefter skall det sålunda beräknade tilläggspensionsunderlaget följsamhetsindexeras enligt bestämmelserna i 5 kap. l4§ lagen om inkomstgrundad

ålderspension. Följsamhetsindexering skall ske för första gången vid

årsskiftet 2001/2002 och kommer således inte att kunna ske för tid dessförinnan. I de fall den avlidne har fyllt 65 år före 2001 kommer således prisbasbeloppet det år den avlidne fyllde 65 år inte att kunna läggas till grund för beräkningen. I stället skall vid beräkningen av tilläggspensionsen enligt 7 § första stycket 1 tillämpas prisbasbeloppet för år 2001. Detta framgår genom hänvisningen till 6 kap. 12 § lagen om inkomstgrundad ålderspension. På motsvarande sätt som sker i dag skall tilläggspension i form av änkepension SO-delsberäknas med hänsyn till den avlidnes antal år med tillgodoräknade pensionspoäng. Detta framgår hänvisgenom en ning till 6 kap. 3§ lagen om inkomstgrundad ålderspension såvitt gäller ålderspension och av bestämmelserna i 13 kap. 2 § AFL när det gäller förtidspension. Hänvisningen i paragrafen till 6 kap. 14-16 §§ lagen om inkomstgrundad ålderspension innebär att 30-delsberäkning av tilläggspensionen inte skall göras i de fall den avlidne är född före år 1924. I stället skall vid beräkningen de i 6 kap. 14 och 15 §§ nämnda lag angivna beräkningsgrundema tillämpas för dessa De personer. sistnämnda paragrafema motsvarar i huvudsak delar 15 kap. 1 § av samt även 15 kap. l a § AFL. Hänvisningen till 6 kap. 16 § lagen om inkomstgrundad ålderspension, motsvarar 15 kap. 2 § AFL, innesom bär att en avliden under vissa förhållanden skall kunna tillgodoräknas pensionspoäng även för det då han fyllt eller skulle ha fyllt 65 år om detta leder till att pensionen för den efterlevande därigenom blir större. Bestämmelserna i 19-22 lagen 1998:675 om införande av lagen om inkomstgrundad ålderspension skall tillämpas vid den andelsberäkning som skall göras enligt första stycket I 19 § nämnda lag anges att talet 30 vid beräkningen skall ökas med ett för varje år före år 1998 för vilket den avlidne till följd underlåten avgiftsbeav talning inte tillgodoräknats pensionspoäng. Talet 30 får därvid inte ökas till mer än 50. I 20§ införandelagen att l9§ inte skall anges tillämpas för svenska medborgare är födda år 1914 eller tidigare. som Vidare skall bestämmelsen i l9§ tillämpas på ett särskilt sätt för svenska medborgare som är födda under något av åren 1915-1923. Detta anges i 20 § andra stycket. I 21 § nämnda lag särskilda beges stämmelser för tillämpningen av l9§ såvitt är avser personer som födda år 1923 eller tidigare och för vilka undantagande enligt 11 kap. 7 § AFL i dess lydelse före den l januari 1982 gällt. 22 § innehåller bestämmelser för personer födda år 1927 eller tidigare. För dessa skall

vid beräkning av tilläggspension enligt 6 kap. 2 § lagen inkomst-

om grundad ålderspension bestämmelserna i 15 kap. 2 § AFL i dess lydelse före den 1 januari 1974 tillämpas motsvarande sätt för tid före nämnda datum.

Änkepension skall, liksom enligt nuvarande bestämmelser,

utges med 40 % eller, om det efter den avlidne finns pensionsberättigat barn som för samma månad har rätt till barnpension enligt 2 kap.,

35 % av det ovan angivna underlaget.

Utöver detta skall tilläggspension i form änkepension med

av utges 90 % av det för året gällande prisbasbeloppet. Detta lämna

avser att kompensation för det första basbeloppets inkomster,

dvs. den del som i nuvarande system motsvaras folkpensionen. En förutsättning för

av att detta tillägg skall kunna utges är att den avlidne varit försäkrad för tilläggspension och tillgodoräknats pensionspoäng för minst år,

tre t.ex. genom att han har haft inkomster överstigande ett basbelopp under minst ett och dessutom har tillgodoräknats antagandepoäng för åtminstone två år 1 §. Därutöver uppställs i andra stycket

som krav för rätt till 90 %-tillägg att den efterlevande kvinnan, för-

utöver utsättningarna i 2 även uppfyller villkoren i 4 dvs. hon vid

att utgången av år 1989 samt även vid tidpunkten för dödsfallet gift

var med den avlidne samt att hon även vid sistnämnda tidpunkt antingen har vårdnaden och stadigvarande sammanbor med barn under

om 16 år, som vid makens död stadigvarande vistades i makamas

hem eller hos änkan, eller har fyllt 36 år och varit gift med den avlidne i minst fem år se i övrigt kommentarerna till 4 §. Någon motsvarighet

till den likställighetsregel finns i 5 § och i vissa fall likställer

som som sammanboende med gifta i fråga rätt till garantipension finns inte

om för 90 %-tillägget. I dessa fall skall alltid krävas äktenskap enligt be-

stämmelsen i 2

Att 90 %-tillägget skall såväl 15-dels- 30-delsberäknas framgår

som av 9 och 10 §§. Om den avlidne mannen född år 1927 eller tidiga-

var re skall i vissa fall andra regler än 30-årsregeln tillämpas vid beräk-

ning av änkepensionen. Detta framgår 10§ i vilken hänvisning

av görs till 6 kap. 14-16 §§ lagen inkomstgrundad ålderspension och

19-21 §§ införandelagen.

I tredje stycket regleras beräkningen tilläggspension i form

av av änkepension för änka är född år 1944 eller tidigare och

en som som var gift med född år 1954 eller dvs. i

en man som var senare, som ålderspensionshänseende tillhör den s.k. "yngre generationen. Till

skillnad från äldre män kommer dessa efter år 2000 inte

personer längre att få ATP-poäng registrerade för sig. Denna generation faller helt under det refonnerade ålderspensionssystemet och kommer såle-

des i framtiden att få sin ålderspension beräknad helt och hållet

grundval av det livsinkomstbaserade underlag skall gälla för detta

som system. För att inte åstadkomma regler för och

som en samma pen-

sionsförmån leder till olika beräkningsunderlag beroende av när den avlidne var född finns för denna speciella situation regler mannen syftar till att få fram ett likvärdigt ATP-baserat underlag för besom räkning tilläggspension i form av änkepension. Dessa regler inneav bär att det för denna kategori män skall sparas uppgifter om deras ATP-poäng t.0.m. den 31 december 2000. För den händelse mannen skulle avlida och efterlämna rätt till tilläggspension i form av änkepension skall med hjälp dessa ATP-uppgifter räknas fram ett unav derlag enligt i princip nuvarande regler för förtidspension under antagande att den avlidne mannen vid ingången av år 2001 erhållit hel förtidspension eller med andra ord om mannen vid denna tidsom punkt hade avlidit. Detta innebär att t.0.m. år 2000 intjänamannens de pensionspoäng i förekommande fall läggs samman med antagna sådana poäng för tiden efter år 2000 t.0.m. det år då mannen fyllt eller skulle ha fyllt 64 år, vid ingången av år 2001 uppfyllt om mannen förutsättningar för antagandepoängberäkning i 13 kap. 2 § första stycket första meningen AFL, dvs. om han då har tillgodoräknats pensionspoäng för minst två de fyra föregående åren. Beräkningen av av antagandepoängen skall därvid göras enligt bestämmelserna i 13 kap. 2§ andra stycket AFL. Däremot skall någon antagandepoängberäkning inte ske endast grundval att den avlidne vid ingången av år av 2001 haft en sjukpenninggrundande inkomst uppgående till lägst ett basbelopp. Om förutsättningen för antagandepoängberäkning enligt inte är uppfylld, skall endast t.0.m. år 2000 intjänade ovan mannens pensionspoäng ligga till grund för beräkningen av änkepension se 13 kap. 3 § AFL. Mannens inkomstförhållanden efter år 2000 kommer i detta avseende att sakna betydelse. Har inkomster sjunkit eller helt mannens bortfallit kommer detta således inte att påverka änkepensionen i negativ riktning. Inte heller det motsatta förhållandet kommer att leda till någon förändring det underlag på vilket änkepensionen skall av beräknas. I detta sammanhang bör emellertid beaktas att en beräkning enligt den ovan beskrivna modellen kommer att tillämpas i endast ett mycket begränsat antal fall, nämligen där en man född år 1954 eller den 31 december 1989 och även vid tidpunkten för dödssenare var fallet är gift med kvinna född år 1944 eller tidigare. Är kvinnan en född senare tar reglerna i 8 § och den s.k. 1989-årsregeln över.

8§

Förevarande paragraf innehåller bestämmelser om beräkning av tilläggspension i form änkepension till kvinnor som är födda år av 1945 eller såvitt tid före det kvinnan fyller 65 år. Parasenare avser grafen motsvarar i sak den bestämmelse finns intagen i punkt 6 i som

658 Författningskommentarer

övergångsbestämmelsema till lagen 1988:881 ändring om i lagen 1962:381 om allmän försäkring. Den tilläggspension i form änkepension änkan av som kan beviljas med stöd av förevarande bestämmelse beräknas under antagande att mannen avlidit vid utgången år 1989 och på grundval den ålav av derspensionsrätt han fram till dess tjänat inom tilläggspensioneringen. Någon antagandepoängberäkning skall således inte ske i dessa

fall. Detta framgår hänvisning gjorts

genom att endast till 13 kap. 3 § AFL. Mannens egenpension beräknas i stället grundval av de före år 1990 faktiskt intjänade pensionspoängen. Sådan beräkning görs i princip även i de fall då mannen vid utgången år 1989 uppbär förav

tidspension med antagandepoängberälming. I sådana

fall tas hänsyn

till år med antagandepoäng fram

t.0.m. år 1989 men inte för tiden därefter. Hade den avlidne före förtida mannen år 1990 gjort ett eller uppskjutet uttag sin ålderspension, av dvs. hade han börjat uppbära ålderspension före eller först efter 65 års ålder skall dessa förhållanden inte påverka underlaget vilket änkepensionen skall beräknas. Detta framgår genom en hänvisning till 12 kap. 2 § första och andra styckena AFL i dessa lagrums lydelse vid utgången år 1989. av Beträffande den del tilläggspensionen i form av av änkepension som avser att lämna kompensation för det första

basbeloppets in-

komster uppställs i andra stycket, på samma sätt som i 7 ett krav på att, utöver de villkor angetts i 1 och 2 §§,

som förutsättningarna i 4 §

är uppfyllda. Till skillnad från vad gäller som änkor som är födda år 1944 eller tidigare förutsätts för änka en som är född år 1945 eller senare att änkan var gift med den avlidne vid år

mannen utgången av

1989 och fortlöpande varit detta fram till

dödsfallstidpunkten. Dess-

utom skall de ytterligare krav uppställs i 4§ ha varit

som uppfyllda

senast vid utgången år 1989. av Den likställighetsregel i 5 § gäller för till som rätt garantipension till änkepension tillämpas inte 90 %-tillägget. I dessa fall skall alltid krävas äktenskap enligt bestämmelsen i 2 Av 9 § framgår att detta 90 %-tillägg i vissa fall skall 15-delsberäknas. Såväl ATP-delen 90 %-tillägget beräknas som i detta hänseende

med tillämpning 30-årsregeln 10

av §. Vid denna beräkning tas dock hänsyn endast till de år med pensionspoäng och storleken dessa av som mannen förvärvat t.0.m. år 1989.

9§

Förevarande paragraf innehåller bestämmelser

om IS-delsberäkning av 90 %-tillägget. Denna beräkning innebär

att detta tillägg, i de fall rätt till sådan pension grundar sig kvinnan vid att tidpunkten för dödsfallet fyllt 36 år och då varit gift med den avlidne mannen i minst

SOU 1998: 120 Författningskommentarer 659

fem år, i vissa fall skall utges endast i ett visst antal 15-delar. Har änkan fyllt 36 däremot inte 50 år vid dödsfallet skall 90 %men tillägget reduceras med 1/15 för varje år varmed antalet år som den pensionsberättigade fyllt vid angivna tidpunkt understiger 50. Någon motsvarande reducering av 90 %-tillägget skall däremot inte ske under den tid som änkan uppbär detta tillägg till följd av att hon har vårdnaden och stadigvarande sammanbor med barn under 16 år, om vid makens död stadigvarande vistades i makarnas hem. I dessa som fall spelar det således ingen roll hur gammal kvinnan var vid dödsfallstidpunkten. Har 90 %-tillägget inledningsvis utgetts till följd av det s.k. barnvillkoret i 4 § första stycket 1 och övergår sedan änkan till att uppbära detta tillägg grund bestämmelsen i 4 § första stycket skall 15av delsberäkningen enligt förevarande paragraf göras med hänsyn till kvinnans ålder och även äktenskapets längd vid tidpunkten då rätten till 90 %-tillägget övergår till att grunda sig på bestämmelsen i 4§ första stycket Detta kan med andra ord innebära att en änka som endast 36 år fyllda vid dödsfallet ändå kan få oreducerat tillägg var enligt bestämmelserna i denna paragraf, nämligen om hon vid tidpunkten för dödsfallet hade vårdnaden om och stadigvarande sammanbodde med ett nyfött barn som vid makens död stadigvarande vistades i makarnas hem. När väl detta barn fyller 16 år har änkan i sin tur uppnått den ålder krävs för att oavkortat 90 %-tillägg skall som utges. Tillägget skall minskas med en femtondel för varje år varmed antalet år som den pensionsberättigade fyllt vid mannens död eller vid den tidpunkt som avses i 4 § andra stycket understiger 50. Denna IS-delsberäkning med hänsyn till änkans ålder skall göras före det att avkortning görs till följd av att den avlidne inte kan tillgodoräknas 30 år med intjänade ATP-poäng enligt 10

10§

Paragrafen innehåller en 30-årsregel även för 90 %-tillägget, dvs. den del av tilläggspensionen i form änkepension som motsvarar komav pensation för första basbeloppets inkomster, motsvarande nuvarande folkpensionsdel. Även detta tillägg till den ATP-grundade änkepensionen skall 30-delsberäknas utifrån det antal år med faktiskt intjänade och i förekommande fall antagna år med poäng för tilläggspension som kunnat tillgodoräknas den avlidne mannen. På motsvarande sätt som gäller för den ATP-poängbaserade tilläggspensionen i form av änkepension skall, i de fall den efterlevande kvinnan är född år 1945 eller senare, endast faktiskt intjänade poäng t.o.m. år 1989 beaktas se i övrigt kommentaren till 8 §.

660 Författningskommentarer SOU

1998: 120

Genom att 90 %-tillägget således gjorts till del tilläggspen-

en av sionen blir konsekvensen att detta tillägg, på sätt tilläggs-

samma som pension i form av änkepension enligt nuvarande regler till skill-

men nad från vad som gäller generellt beträffande folkpension i fonn

av änkepension, kommer att kunna fritt i vilket land

exporteras oavsett änkan är bosatt. Detta gäller dock enbart nybeviljandefall. För änkor som vid ikraftträdandet redan har rätt till änkepension har

i övergångsbestämmelsema punkt 20 upptagits andra regler.

Genom hänvisningen i andra stycket till

6 kap. 14 och 15 §§ lagen

1998:674 inkomstgrundad ålderspension skall om 30-delsberäkning

enligt första stycket 90 %-tillägget inte göras i de fall då den avlid-

av ne är född före år 1924. I stället skall vid beräkningen de i 6 kap. 14 och 15 nämnda lag angivna beräkningsgrundema tillämpas för dessa personer. De sistnämnda paragrafema i huvudsak

motsvarar delar 15 kap. 1 § samt även 15 kap. 1 § AFL.

av a Hänvisningen till 6

kap. 16 § lagen om inkomstgrundad ålderspension, 15

som motsvarar kap. 2 § AFL, innebär att avliden under vissa förhållanden skall

en kunna tillgodoräknas pensionspoäng även för det år då han fyllt

eller skulle ha fyllt 65 år detta leder till pensionen för den efterle-

om att vande därigenom blir större. I andra stycket vidare bestäm-

anges att melserna i 19-21 lagen 1998:675 införande lagen

om av om inkomstgrundad ålderspension skall tillämpas vid den

andelsberäkning

som skall göras enligt första stycket. I 19 § nämnda lag

anges att talet 30 vid beräkningen enligt första stycket skall ökas med för år

ett varje före år 1998 för vilket den avlidne till underlåten

följd av avgiftsbetalning inte tillgodoräknats pensionspoäng. Talet 30 får därvid inte ökas till än 50. I 20§ införandelagen

mer anges att 19§ inte skall tillämpas för svenska medborgare är födda år 1914 eller tidigare.

som Vidare skall bestämmelsen i 19§ tillämpas

ett särskilt sätt för svenska medborgare är födda under något åren 1915-1923.

som av Detta anges i 20 § andra stycket. I 21 § nämnda lag särskilda be-

ges stämmelser för tillämpningen 19§ såvitt

av avser personer som är födda år 1923 eller tidigare och för vilka undantagande enligt

11 kap. 7 § AFL i dess lydelse före den 1januari 1982 gällt.

I tredje stycket att avkortning enligt denna paragraf skall

anges ske

efter sådan 15-delsberäkning i 9

som avses

Beräkning av garantipension,

m. m.

11§

I paragrafens första stycke att utgångspunkten för beräkning

anges av garantipension är den inkomstrelaterade tilläggspension i form

av änkepension tillkommer änkan, dvs. den egentliga

som tilläggspen-

sionen plus 90 %-tillägget beräknade enligt 9 och

10 §§. Om ga-

SOU 1998: 120 Författningskommentarer 661

rantipension skall och i så fall till vilket belopp är således beroutges ende bl.a. storleken den efterlevandes tilläggspension i form av av av änkepension. Med sådan pension likställs utländsk efterlevandepen-

sion som inte är av utfyllnadskaraktär.

Andra stycket reglerar de fall där änkan är berättigad till garantipension till änkepension däremot inte till tilläggspension i form men änkepension eftersom hon inte var gift med den avlidne mannen av vid utgången år 1989. Denna situation har även berörts i kommenav till 1 kap. 5 Har änkan i nämnda fall uppfyllt förutsätttaren nyss ningarna för rätt till reformerad efterlevandepension kan hon emeller-

tid berättigad till inkomstgrundad sådan pension i form av om-

vara ställningspension eller särskild efterlevandepension. I sådant fall skall beräkningen garantipension till änkepension enligt 14-16 §§ göras av med hänsyn till den inkomstgrundade efterlevandepension som änkan uppbär från det reformerade systemet. Eftersom omställningspension, till skillnad från änkepension, är tidsbegränsad kan detta leda till att garantipension till änkepension utges oreducerad efter det att rätten till omställningspension upphört. Detsamma kan inträffa i nuvarande system med den del av folkpensionen som utgörs av pensionstillskot-

tet. I tredje stycket särskild berälmingsregel för de fall där den anges en efterlevande kvinnan har börjat uppbära inkomstgrundad ålderspension innan hon fyllt 65 år. Som framgår av de bestämmelser som reg-

lerar rätten till garantipension till änkepension påverkar inte detta

änkans rätt till garantipension motsvarande sätt ett tidigt uttag som ålderspension enligt nuvarande bestämmelser förtar änkans rätt att av fortsättningsvis uppbära folkpension i form änkepension. Detsamav gäller för 90 %-tillägget se 7§ och 19-22 §§. Detta har, som ma angetts sin förklaring i att änka inte har rätt till garantipenovan, en sion från ålderspensioneringen förrän hon fyllt 65 år oavsett om hon dessförinnan börjat uppbära inkomstgrundad ålderspension. I detta sammanhang bör beaktas att garantipensionen till änkepensionen liksom 90 %-tillägget kommer att vara föremål för inkomstprövning mot änkans inkomster. Som inkomst räknas därvid bl.a. egna änkans ålderspension, varför ett förtida uttag av änkans inkomstgrundade ålderspension kommer att minska dessa delar. Med hänsyn härtill kan det antas att ett sådant tidigt uttag av ålderspension kommer att sparsamt förekommande hos änkor som dessutom uppbär vara änkepension. Ytterligare omständighet begränsar ett sådant en som dubbeluttag är den samordning beträffande änkor födda år 1930 som

eller skall ske mellan änkans inkomstgrundade ålderspension

senare beräknad visst sätt och den tilläggspension i form av änkepension till henne 19-22 §§. Endast i de fall tilläggspensionen i som utges form änkepension överstiger änkans inkomstgrundade ålderspenav sion skall den förstnämnda förmånen fortsätta att utbetalas men då

662 F örfattningskommentarer

SOU 1998: 120

endast till den del denna överstiger ålderspensionen

garantiregeln

modifierar emellertid detta något, kommentaren se till 20 §. För att

inte den nu nämnda samordningen skall leda till att änkan kompense-

ras för den del av änkepensionen från

tilläggspensioneringen som har

samordnats bort enligt bestämmelserna i 19-22 §§

genom en förhöjd

garantipension enligt 14 skall vid beräkningen av garantipensionens

storlek hänsyn tas till tilläggspension i form

av änkepension före det

att samordningen med hennes inkomstgrundade ålderspension

egen

sker enligt 20

12§

På motsvarande sätt som för garantipension till

omställningspension

och särskild efterlevandepension skall garantipension

till änkepension

vara beroende den försäkringstid av som kan tillgodoräknas den avlidne till och med året före dödsfallet. Som försäkringstid för garanti-

pension skall i huvudsak räknas samma tid som utgör försäkringstid

för garantipension i det reformerade

ålderspensionssystemet. De

skillnader föreligger i förhållande som till de regler gäller för som garantipension till ålderspension framgår av paragrafens andra och

tredje stycke. För närmare en beskrivning av innehållet i paragrafen

hänvisas till kommentaren till 3 kap. 8 § samt till avsnitt 11.11.

13§

I paragrafen anges under vilken tid den avlidne

som kan tillgodoräk-

nas försäkringstid för garantipension. Om dödsfallet inträffar under

den avlidnes förvärvsaktiva ålder, dvs. före det år då han skulle ha

fyllt 65 år, får även tid efter dödsfallet t.o.m. det år den avlidne skulle

ha fyllt 64 år under vissa förutsättningar tillgodoräknas honom som försäkringstid. Denna tid benämns framtida försäkringstid. I andra och

tredje styckena intas regler hur sådan framtida

om försäkringstid skall

beräknas. Bestämmelsen är utformad på samma sätt nuvarande som regler om framtida bosättningstid för

beräkning av folkpension i form

av förtidspension 5 kap. 9 § AFL. Samma bestämmelse skall gälla

för beräkning för

av försäkringstid garantipension till ornställ-

ningspension och särskild efterlevandepension,

se 3 kap. 9 Det kan

hänvisas till kommentaren till den paragrafen.

14§

Paragrafen innehåller bestämmelser hur

om garantipension till änke-

pension skall beräknas. Garantipensionen till är, skillnad från nuva-

rande folkpension i fonn änkepension, inte

av någon grundpension

som utges med i stort sett samma-belopp till alla

pensionsberättigade

SOU 1998: 120 F örfattningskommentarer 663

utan skall pension som har till syfte att täcka ett snarare ses som en visst mått grundtrygghet för dem som inte får detta behov täckt av genom inkomstrelaterad änkepension. För efterlevande till män som inte tjänat in något underlag till inkomstrelaterad änkepension alls en utgör emellertid garantipensionen på detta sätt den enda pensionen, medan det för efterlevande till män som har ett lågt pensionsunderlag utges garantipension utfyllnad upp till den fastställda basnisom en van. Garantipensionen är således konstruerad som en utfyllnad till den inkomstrelaterad änkepensionen upp till en basnivå som för år räknat motsvarar 2,04 gånger det prisbasbelopp som gäller för det år då garantipensionen utbetalas. Storleken på garantipensionen skall således reduceras tilläggspension i form änkepension. Även utländsk av av efterlevandepension till änkan som inte är av utfyllnadskaraktär skall reducera den utgående garantipensionen se 11 §. I första stycket anges vad som skall gälla för en änka som inte har rätt till någon inkomstrelaterad änkepension alls eller för vilken denna understiger 1,49 gånger prisbasbeloppet. I sådant fall kommer den totala änkepensionen, oavsett denna består av garantipension och om inkomstrelaterad änkepension eller helt och hållet av antingen garantipension eller inkomstrelaterad änkepension, att vara 2,04 gånger prisbasbeloppet. Garantipensionen avräknas i dessa fall krona för krona mot inkomstrelaterad änkepension upp till 1,49 prisbasbelopp. Som framgår bestämmelserna i 15 och 16 §§ gäller detta enbart av under förutsättning att änkan uppfyllt villkoren för rätt till oavkortad pension enligt den s.k. IS-delsberäkningen 15 § samt även att den avlidne kunnat tillgodoräknas 40 år med försäkringstid för garantipension 16 §. I paragrafens andra stycke regleras vad skall gälla om den som efterlevande har rätt till inkomstrelaterad änkepension som överstiger 1,49 gånger prisbasbeloppet. Basnivån om 2,04 prisbasbelopp skall då, utöver den minskning gjorts enligt första stycket upp till 1,49 som gånger prisbasbeloppet, minskas med 30 % av den inkomstgrundade änkepension överstiger 1,49 prisbasbelopp. Detta kan också utsom tryckas att garantipensionen beräknas utifrån 0,55 2,04-1,49 som gånger prisbasbeloppet och minskas med 30 % av den inkomstrelaterade änkepension som överstiger 1,49 gånger prisbasbeloppet.

15§

Förevarande paragraf innehåller regler för den s.k. 15delsberälcningen inom änkepensioneringen. Denna innebär att garantipensionen, i de fall rätten till sådan pension grundar sig att kvinvid tidpunkten för dödsfallet fyllt 36 år och då varit gift med den nan avlidne i minst fem år, i vissa fall skall utges endast i ett visst mannen

664 Författningskommentarer

antal 15-delar. Har änkan fyllt 36 år däremot inte 50 år, men skall enligt bestämmelsen i denna paragraf garantipension reduceras med 15 för varje felande år upp till 50 år. Någon motsvarande reducering

av garantipensionen skall däremot inte ske under tid änkan som uppbär garantipension till följd att hon har vårdnaden och stadigvaav om rande sammanbor med barn under 16 år, vid makens död stadigsom varande vistades i makamas således hem. I dessa fall spelar det ingen roll hur gammal kvinnan vid dödsfallstidpunkten. var Har garantipension inledningsvis utgetts till följd det s.k. barnav villkoret i 4 § första stycket 1 och övergår sedan änkan till att uppbära garantipension grund bestämmelsen i 4 § första av stycket skall IS-delsberäkningen enligt förevarande paragraf med hänsyn göras till kvinnans ålder vid tidpunkten då till rätten garantipension övergår till att grunda sig bestämmelsen i 4 § första stycket

Avkortningen enligt denna 15-delsberäkning skall göras

motsvarande sätt den 40-delsberäkning skall som som göras i de fall den avlidne inte kan tillgodoräknas 40 års försäkringstid för garantipension enligt 16 Är änkan 50 år fyllda vid tidpunkten för dödsfallet eller vid den tidpunkt senare som anges i 4 § andra stycket, skall någon avkortning av garantipensionen inte ske. Uppfyller emellertid

änkan inte detta krav skall garantipensionens basnivå avkortas till så stor andel som svarar mot det antal år kan tillgodoräknas som änkan enligt bestämmelserna i 4 § och talet 15. Motsvarande avkortning skall göras också beträffande nivåerna 1,49 respektive 0,55 gånger

prisbasbeloppet.

Denna IS-delsberäkning med hänsyn till den efterlevande kvinnans ålder skall göras innan avkortning till följd den avlidne inte kan av att tillgodoräknas 40 års försäkringstid för garantipension sker enligt

16§

Första stycket innehåller beräkningsbestämmelser för de fall den avlidne inte kan tillgodoräknas minst 40 års

försäkringstid för garanti-

pension enligt 12 och 13 §§.

Som närmare redogjorts för i avsnitt 11.11 skall garantipension till änkepension beroende den försäkringstid vara av som kan tillgodoräknas den avlidne på motsvarande folkpension sätt som i form av änkepension är beroende den avlidnes bosättningstid av eller antal år med intjänade ATP-poäng. Härvid skall såväl

försäkringstid fram till

tidpunkten för dödsfallet under vissa

som förutsättningar även framtida försäkringstid, dvs. försäkringstid

från dödsfallet t.o.m. tidpunkten då den avlidne skulle ha fyllt 64 år, beaktas. För att änkan skall vara berättigad till oavkortad garantipension enligt förevarande bestämmelse erfordras att den avlidne kan tillgodoräknas minst 40 års sam-

SOU 1998: 120 F örfattningskommentarer 665

manlagd försäkringstid. I annat fall skall avkortning göras av basen nivån till så andel mot förhållandet mellan det antal år stor som svarar tillgodoräknats den avlidne och talet 40. Även nivåerna 1,49 som respektive 0,55 gånger prisbasbeloppet skall avkortas motsvarande sätt. Därefter sker reducering med hänsyn till storleken hela den en inkomstgrundade änkepensionen. Om den avlidne kan tillgodoräknas t.ex. 20 års försäkringstid innebär alltså detta att garantipensionen beräknas att basnivån avgenom kortas till 20/40 2,04 gånger prisbasbeloppet. Den sålunda reduceav rade basnivån avtrappas därefter med 100 % av den inkomstgrundade änkepensionen till ett belopp motsvarande 20/40 av 1,49 gånger upp prisbasbeloppet. Inkomstdelar över denna nivå avtrappar basnivån med 30 %. Genom detta beräkningssätt kommer den inkomstgrundade änkepensionen att trappa garantipensionen på lägre nivå än om i av en stället reduceringen först hade skett oavkortad garantipension och av därefter avkortning hade skett med hänsyn till försäkringstiden. Den föreslagna beräkningsmetoden överensstämmer med den som gäller för beräkning garantipension inom ålderspensioneringen. av Såsom framhållits i kommentaren till motsvarande bestämmelse inom ålderspensioneringen prop. 1997/982152 s. 154 kommer den i paragrafen angivna avkortningsmodellen inte att kunna tillämpas fullt ut inom EU/EES. Reglerna i artikel 46.2 i förordningen EEG nr 1408/71 s.k. prorataberäkning innebär att det vid fastställande av om vilken garantipension skall utges först skall beräknas vilken gasom rantipension skulle ha utgetts den avlidnes samtliga försäksom om ringstider inom EU/EES hade fullgjorts i Sverige. I de fall den avlidne kan tillgodoräknas försäkringstid 40 år inom EU/EES innebär en om detta att basnivån inte avkortas. För den som inte kan tillgodoräknas försäkringstid minst 40 år inom EU/EES kommer däremot been om räkningen att något lägre garantipension eftersom basnivån i en ge en sådan situation kan avkortas till motsvarande andel som det totala antalet års försäkringstid utgör 40. Efter denna beräkning av det av s.k. teoretiska beloppet skall proportionering ske så sätt att gaen rantipension skall utges med den andel av det erhållna beloppet som motsvarar förhållandet mellan den i Sverige tillgodoräknade försäkringstiden och all inom EU/EES tillgodoräknad försäkringstid.

Inkomstprövn ing

17§

Sedan den 1 april 1997 sker inkomstprövning av folkpension inen klusive pensionstillskott inom änkepensioneringen. Utgångspunkten för inkomstprövningen är änkans årsinkomst beräknad enligt 5a och 5b §§ lagen 1994:308 bostadstillägg till pensionärer se avsnitt om

666 F örfattningskommentarer SOU

1998: 120

11.11. Vi har, ett led i den anpassning nuvarande regler inom som av

änkepensioneringen som genom direktiven blivit ålagda

att genom-

föra, föreslagit att inkomstprövning även fortsättningsvis skall

ske av de delar av änkepensionen i har till syfte som ett anpassat system att motsvara de delar som i dag är föremål för inkomstprövning, nämli-

gen folkpension inklusive pensionstillskott. Dessa delar i utgör nuvarande system den efterlevandes grundskydd också men har samtidigt utgjort en kompensation för det första basbeloppets inkomster. I det

av oss föreslagna anpassade änkepensionssystemet har dessa delar

ersatts av ett 90 %-tillägg och en garantipension till änkepensionen.

Som framgått av avsnitt 11.11 uppstår del frågor beträffande den en

närmare utformningen av reglerna för inkomstprövning i

ett anpassat system. Som nämnt där skiljer sig de föreslagna reglerna för av oss

garantipension och avräkningen mot den inkomstgrundade änkepen-

sionen från den avräkning i dag sker som av pensionstillskottet i förhållande till tilläggspension i form av änkepension. Detta påverkar i sin tur inkomstprövningen. Även det förhållandet föreslår att höjda bruttobelopp för att delvis kompensera för ett borttagande det av särskilda grundavdraget påverkar utfallet efter

en inkomstprövning enligt

nuvarande regler. Frågan hur denna inkomstprövning om närmare skall ske har emellertid även samband med hur reglerna för inkomstprövning av bostadstillägget till pensionärer kommer att utfonnas. Regeringen har den 18 december 1997 lämnat i uppdrag till en särskild utredare att göra en översyn systemet för inkomstprövning av av bostadstillägg till pensionärer Dir. 1997:150. Enligt direktiven m.m. skall utredarens förslag till bl.a. reglerna för efterlevanvara anpassat depension och utredaren skall därvid redovisa förslag till nya regler om inkomstprövning av änkepension, vilka skall till de anpassas av oss lämnade förslagen avseende ett för grundtrygghet nytt system inom ramen för övergångsvis änkepension. Med hänsyn en bl.a. härtill anser oss inte ha möjlighet att närmare ta ställning till den tekniska

utformningen av reglerna för inkomstprövning änkepensioner.

av Däremot föreslår att tillägget för det första

basbeloppets inkomster,

dvs. 90 %-tillägget, jämte garantipensionen skall vara föremål för inkomstprövning även i ett anpassat system. De närmare regler som krävs härför får utarbetas De bör lämpligen in i förevaransenare. tas de paragraf och eventuellt i ett antal andra paragrafer i anslutning härtill.

18§

Denna paragraf under vilken tid änkor beviljas anger som som änkepension efter ikraftträdandet skall undantas från reglerna om inkomstprövning i 17 I dag är reglerna inkomstprövning utformade om så sätt att kvinnor uppbär änkepension som behandlas på i princip

SOU 1998: 120 F örfattningskommentarer 667

samma sätt som efterlevande som uppbär omställningspension. Detta

innebär att någon minskning av folkpension i form änkepension

av inte sker under de inledande sex månaderna och inte heller för tid då den efterlevande kvinnan har vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med barn under 12 år, vid dödsfallet stadigvarande vistasom des i makarnas hem. Vi anser att det, motsvarande sätt gäller i dag skall finnas som

en likforrnighet beträffande inkomstprövningsreglema för änkepen-

sionen och reglerna om grundskydd i form garantipension till av omställningspension. Detta innebär med andra ord att någon minskning till följd av regeln om inkomstprövning i 17 § inte skall komma i fråga under den tid då garantipension till omställningspension hade kunnat utges om dessa regler i stället hade tillämpats för den efterlevande kvinnan. Vårt förslag i denna del innebär att någon inkomstprövning inte skall komma till stånd under de första månaderna efter ett dödssex fall. I de fall änkan har vårdnaden och stadigvarande sammanbor om med barn under 18 år skall någon inkomstprövning inte heller ske under ytterligare 18 månader efter den inledande sexmånadersperioden. Om barnet under denna artonmånadersperiod fyller 18 år skall emellertid inkomstprövning kunna ske av garantipensionen och 90 %tillägget fr.o.m. barnets artonårsdag. Om änkan efter den inledande

sexmånadersperioden inte uppfyller förutsättningarna för rätt till för-

längd omställningspension, dvs. i de fall hon inte har vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med barn under 18 år, skulle hon endast vara berättigad till inkomstrelaterad omställningspension om sådan pension hade utgetts till henne. I dessa fall har vi, motsvarande sätt som gäller i dag, föreslagit att inkomstprövning änkeav pensionen skall kunna komma i fråga. Någon minskning skall under inga förhållanden göras så länge som den efterlevande har vårdnaden och stadigvarande sammanbor om med bam under 8 år, som stadigvarande vistades i makarnas hem vid dödsfallet. Med vårdnad avses den rättsliga vårdnaden.

Beräkning av tilläggspension i form änkepension till kvinnor av som

har fyllt 65 år eller dessförinnan börjat uppbära inkomstgrundad ålderspension

19§

19-22 §§ innehåller bestämmelser hur tilläggspension i form om av änkepension skall beräknas för kvinnor har fyllt 65 år eller desssom förinnan börjat uppbära ålderspension. Bestämmelserna gäller egen såväl änkepension till kvinnor som vid dödsfallet är fyllda 65 år som änkepension för tiden fr.o.m. 65-årsmånaden för kvinnor börjat som

668 F örfattningskommentarer SOU 1998: 120

uppbära änkepension dessförinnan. I 19 § vilka regler skall

anges som tillämpas beroende när änkan är född.

Paragrafen behandlar endast frågan vad skall ske med

om som tilläggspension i form av änkepension när änkan fyller 65 år eller dessförinnan börjar uppbära inkomstgrundad ålderspension.

egen Däremot anger paragrafen inget hur garantipensionen påverkas

om av att änkan fyller 65 år eller dessförinnan börjar uppbära ålders-

egen pension. Detta framgår i stället den bestämmelse reglerar rät-

av som ten till sådan pension, dvs. 4 I den paragrafen garantipen-

anges att sion till änkepension utges, förutsättningarna härför är för handen,

om till dess änkan fyller 65 år. Denna pension påverkas sålunda

inte av det förhållandet att änkan dessförinnan gjort ett tidigt uttag sin

av egen ålderspension. Detsamma är fallet med 90 %-tillägget enligt 7 § första stycket alltså inte utges efter fyllda 65 år. Detta framgår

som av förevarande paragraf jämförd med 20-22 §§, endast innehåller

som särskilda beräkningsregler för den ATP-baserade tilläggspensionen enligt 7 § första stycket Detta innebär änka före fyllda

att en som 65 år uppbär egen ålderspension samtidigt kan uppbära såväl garantipension till änkepension som det i 7 § första stycket 2 upptagna 90 %-

tillägget utan att detta påverkas änkans ålderspension. När väl än-

av kan fyller 65 upphör emellertid rätten till både garantipension och 90 %-tillägg.

Liksom enligt nuvarande regler skall den tilläggspension i form

av änkepension som grundar sig den avlidne tillgodoräknade

mannens ATP-poäng i vissa fall påverkas av att änkan fyllt 65 år eller dessförinnan börjat uppbära egen ålderspension. I de följande paragrafema finns bestämmelser om när samordning skall ske med änkans

egen ålderspension och hur denna samordning skall till. Paragrafema utgör i huvudsak en anpassning till motsvarande bestämmelser i

nuvarande lagstiftning.

I förevarande paragrafs punkt l hänvisas till 7 § första stycket Detta innebär att änkor är födda år 1929 eller tidigare har rätt till

som tilläggspension i fonn av änkepension beräknat fullt ut på grundval

av den avlidne beräknade tilläggspension i form

mannens av egenpension enligt de beräkningsgrunder i 7§ första stycket

som anges Dessa kvinnor, som vid ikraftträdandet regeln har fyllt 65 år, har

av alltså inte längre rätt till det 90 %-tillägg har till syfte lämna

som att kompensation för det första basbeloppets inkomster och inte heller till garantipension till änkepension. Någon samordning skall beträffande dessa kvinnor inte ske mellan den kvarvarande tilläggspensionen i

form änkepension och den inkornstgrundade ålderspension

av som kvinnan kan uppbära.

I punkt 2 finns bestämmelser beträffande beräkning änkepension

av till änkor som är födda under något åren 1930-1944 och fyllt

av som eller fyller 65 eller dessförinnan uppbär inkomstgrundad ålders-

SOU 1998: 120 F örfattn ingskommentarer 669

pension. För dessa änkor gäller att de är berättigade till tilläggspension i form änkepension endast i den mån denna överstiger änkans av egen inkomstgrundade ålderspension beräknad på visst sätt. I dessa fall gäller även en särskild garantiregel. Reglerna härför upptas i 20 och 21 §§. Slutligen anges i punkt 3 vad som skall gälla beträffande beräkning tilläggspension i form av änkepension till änkor födda år 1945 eller av senare när dessa fyllt eller fyller 65 år. Pensionen beräknas enligt reglerna i 8 § första stycket utan 90 %-tillägg enligt 7 § första men stycket Till skillnad från äldre änkor är dessa änkor berättigade endast till den del av änkepensionen baserad den avlidne mannens t.o.m. år 1989 intjänade ATP-poäng som överstiger änkans egen inkomstgrundade ålderspension. Någon garantiregel motsvarande den som gäller för äldre kvinnor se 20 § finns inte för denna kategori änkor. Hur beräkningen tilläggspension i form änkepension i av av förevarande fall skall till anges i 20§ första stycket samt 21 och 22 §§.

20§

I förevarande paragraf regleras den samordning som skall ske mellan tilläggspension i fonn av ålderspension och tilläggspension i form av änkepension för änkor som är födda under något av åren 1930-1953. Samordningen avser endast sådan tilläggspension som avses i 7 § första stycket Den del som avser att kompensera för det första basbeloppets inkomster, det s.k. 90 %-tillägget, ingår således inte i samordningen med änkans ålderspension, bl.a. eftersom sådant tillegen lägg inte utges efter 65 års ålder. Bestämmelserna i förevarande paragraf anpassning av nuvarande bestämmelser i punkterna 8 och 9 är en i övergångsbestämmelsema till lagen 1988:881 om ändring i lagen allmän försäkring och innebär inte några förändringar i sak. Även om bestämmelserna i 21 och 22 §§ innehåller föreskrifter om samordning mellan ålderspension och änkepension i vissa situationer. Samordningsbestämmelsen i första stycket tar sikte endast på änkor som är födda under något åren 1930-1953. Om en sådan änka har av rätt till tilläggspension i form av änkepension baserad den avlidne ATP-underlag och för månad får inkomstgrundad mannens samma ålderspension skall en samordning mellan dessa förmåner ske. Detta innebär att sådan samordning kan komma till stånd före det att änkan fyllt 65 år, nämligen om hon dessförinnan börjat uppbära inkomstgrundad ålderspension. Samordningen innebär, som tidigare nämnts och som även närmare framgår av avsnitt 11.8, att den ATP-baserade änkepensionen skall minskas med kvinnans inkomstgrundade ålderspension beräknad på visst sätt. Överstiger därvid ålderspensionen änkepensionen, skall

någon änkepension inte längre utges. Är det däremot så änkepen-

att sionen överstiger ålderspensionen skall den förstnärrmda förmånen

utges med det överskjutande beloppet. För att uppnå likvärdiga jämförelsematerial vid denna samordning skall även kvinnans ålderspension beräknas utifrån den förutsättningen hon erhåller inkomstgrundad

att ålderspension beräknad helt och hållet enligt nuvarande bestämmelser för tilläggspension i form ålderspension. Detta innebär med andra

av 0rd att man, i de fall kvinnan tillhör mellangenerationen i

ålderspen-

sionshänseende dvs. är född under något åren 1938-1953, inte

av skall ta hänsyn till den del kvinnans inkomstgrundade ålderspen-

av sion som hon rent faktiskt uppbär från det reformerade

ålderspen-

sionssystemet till följd de särbestämmelse finns beträffande

av som denna generation i 6 kap. 8-11 §§ lagen 1998:674 inkomstgrun-

om dad ålderspension. I detta sammanhang skall inte heller beaktas det tillägg enligt 6 kap. 2 § första stycket 2 skall göras till kvinnans

som

inkomstgrundade ålderspension från tilläggspensioneringen

motsvarande kompensation för det första basbeloppets inkomster. I stället

skall änkans ålderspension beräknas i princip motsvarande

sätt som

det underlag änkepension från tilläggspensioneringen enligt

som 7 § första stycket 1 beräknats på grundval Detta framgår

av. av att det i 20 § hänvisas till i stort sett bestämmelser i 6 kap. lagen

samma om

inkomstgrundad ålderspension det hänvisas till i 7 § För

som en närmare redogörelse för de olika bestämmelsemas innebörd hänvisas till kommentaren till 7 Detta innebär

med andra ord att även kvinnans ålderspension som skall samordnas med den kvarvarande inkom-

strelaterade änkepensionen skall beräknas fullt på grundval hen-

ut av nes tillgodoräknade ATP-poäng. Genom samordningsmodell

en som den här beskrivna vinner man den fördelen att den inkomstgrundade änkepensionen beräknad endast grundval den avlidne

av mannens

ATP-underlag samordnas med änkans inkomstgrundade ålder-

egen spension beräknad på motsvarande sätt. De diskrepenser kan

som finnas mellan det nuvarande och det reformerade ålderspensionssys-

temet kommer härigenom inte att påverka änkor med rätt till änkepension utan dessa behandlas sätt enligt

samma som nuvarande bestämmelser.

På motsvarande sätt enligt nuvarande bestämmelser skall det

som förhållandet att änkan gjort ett tidigt sin ålderspension

uttag av påverka storleken av änkepensionen vid tillämpningen såväl samord-

av ningsregeln enligt första stycket garantiregeln enligt andra styck-

som et i denna paragraf. Detta framgår hänvisning till 6 kap. 5 §

genom en

första stycket lagen inkomstgrundad ålderspension.

om Beträffande sena uttag finns bestämmelser i 21 § jfr 7 § första stycket 1.

Andra stycket innehåller ett undantag till regeln i första stycket för änkor födda under något åren 1930-1944. Bestämmelsen i detta

av stycke innebär att samordningsregeln i första stycket inte alltid skall

F örfattningskommentarer 671

tillämpas fullt ut. De kvinnor som här har alltid rätt att erhålla

avses så stor änkepension att denna tillsammans med änkans ålders-

egen pension uppgår till visst minsta belopp storlek gjorts beroende

vars av när änkan är född. Detta garanterade belopp utgörs viss andel

av av summan av kvinnans och den avlidne mannens tilläggspension i form av ålderspension beräknade enligt reglerna i första stycket oavsett generationstillhörighet i det refomierade ålderspensionssystemet. I fråga om mannens pension beaktas inte tidiga eller ålderspen-

sena sionsuttag. Om kvinnan däremot har gjort ett tidigt sin ålders-

uttag av pension kommer detta att påverka utfallet garantiregeln. Detta

av framgår genom en hänvisning i första stycket till 6 kap. 5 § första stycket lagen om inkomstgrundad ålderspension.

Har kvinnan inte någon inkomstgrundad ålderspension eller endast

låg sådan begränsas enligt regeln i tredje stycket den beskrivna

ovan garantiregeln av att änkepensionen aldrig vid tillämpning denna

av regel kan tillåtas överstiga den änkepension utgetts eller skulle ha

som utgetts vid tillämpning 7 § första stycket Änkepensionen skall

av alltså inte grundval av garantiregeln kunna höjas.

21§

Även förevarande paragraf har sin motsvarighet i nuvarande

över-

gångsbestämmelser till lagen 1988:881 ändring i lagen

om 1962:381 om allmän försäkring punkt 8. Bestämmelsen innebär att en änka som omfattas av samordningsbestämmelsema i 20 § inte kan

uppskjuta uttaget av den egna inkomstgrundade ålderspensionen och

därigenom undvika att samordning görs mellan änkepensionen och denna ålderspension. Om sådan änka avstår från ålders-

en att ta ut pensionen, skall fr.o.m. den månad varunder hon fyller 65 år ändå göras en samordning mellan änkepension och ålderspension. Samordningen avser då den ålderspension skulle ha utgetts kvinnan

som om hade erhållit rätt därtill fr.o.m. 65-årsmånaden.

Samma princip skall gälla i de fall kvinnan gjort undantagande från försäkringen för tilläggspension enligt 11 kap. 7 § AFL i dess lydelse före år 1982. Ålderspensionfrån tilläggspensioneringen skall i dessa fall beräknas något undantagande inte hade skett. Även den

som om ålderspension som skulle ha utgetts kvinnan inte hade underlåtit

om att erlägga fastställd avgift till tilläggspensioneringen eller för inkomstgrundad ålderspension skall beaktas vid beräkningen enligt samordnings- respektive garantiregeln i 20 Detta innebär med andra ord att någon andelsberälming motsvarande den föreskrivs i 4

som kap. 4 § och 8 § andra stycket lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension inte skall komma i fråga vid tillämpning reglerna

av om samordning. Kvinnans ålderspension skall vid samordningen alltså beräknas som den hade varit avgifter hade erlagts till fullo.

672 Författningskommentarer

22 §

I förevarande paragraf finns de samordningsbestämmelser skall

som gälla för kvinnor som är födda år 1954 eller De motsvarar

senare. regler som i dag gäller enligt punkterna 6 och 9 i Övergångsbestämmelsema till lagen 1988:881 ändring i lagen allmän försäk-

om om ring. Samordningen enligt denna paragraf innebär, sätt

samma som samordningsbestämmelsen i 20 att änkepension utges efter det att kvinnan fyllt 65 eller dessförinnan börjat uppbära inkomstgrundad ålderspension endast om änkepensionen överstiger kvinnans

egen ålderspension. För dessa änkor finns inte någon motsvarighet till

garantiregeln i 20 § andra stycket.

Dessa kvinnor tillhör i ålderspensionshänseende den "yngre"

generationen. Deras inkomstgrundade ålderspension kommer således

att vara beräknad helt och hållet med utgångspunkt från det reformerade ålderspensionssystemet. Detta innebär bl.a., till skillnad från

nuvarande system, att änkans inkomstgrundade ålderspension beräknas från första kronan och inte i dag inkomster överstigande ett bas-

som belopp. Änkepensionen, med vilken samordningen skall ske, är emellertid beräknad enbart på den avlidne inkomster överstigan-

mannens de ett basbelopp och detta oavsett när född. För att dessa

mannen var skillnader i beräkningarna inte skall till nackdel för änkan vid

vara den samordning som skall ske enligt denna paragraf skall till

mannens underlag vilket änkepensionen beräknats läggas ATP-poäng

en motsvarande det första basbeloppets inkomster innan samordning sker med kvinnans inkomstgrundade ålderspension. På detta sätt åstadkommer likvärdiga underlag, dvs. underlag båda hänför sig

man som till inkomster från första kronan.

Den ATP-poäng som enligt denna bestämmelse läggs till det

ursprungliga ATP-baserade underlaget skall motsvarande

sätt som gäller för detta underlag 30-delsberäknas med hänsyn till den avlidne mannens intjänade antal år med ATP-poäng t.o.m. år 1989. Vid denna 30-delsberäkning skall inte någon hänsyn tas till antagna år med ATPpoäng för tid efter år 1989. Detta framgår hänvisning till

genom en 8

Vid den samordning skall ske skall även beaktas bestämmel-

som serna i 2l Detta innebär att kvinnan inte kan påverka resultatet

samordningen genom att skjuta upp sitt ålderspensionsuttag. Samord-

ningen skall således oavsett ett sådant sent uttag beräknas utifrån den ålderspension som skulle ha utgetts till änkan hon börjat lyfta

om sådan pension fr.o.m. den månad då hon fyllt eller fyller 65 år. Inte heller underlåten avgiftsbetalning skall i detta hänseende påverka Samordningen. Även här skall utgångspunkten kvinnan betalat

vara att sina avgifter för inkomstgrundad ålderspension fullt ut och samordning skall således, i fall bristande avgiftsbetalning, ske med den

SOU 1998: 120 F örfattningskommentarer 673

ålderspension som skulle ha utgetts om avgiften hade betalats i vederbörlig ordning.

7 kap. Utbetalning av efterlevandepension, m.m.

1 §

Denna paragraf innehåller bestämmelse hur ansökan efterleom om vandepension skall göras. Bestämmelser om ansökan pension och om formerna härför finns i dag i 16 kap. 1 § AFL. Utbetalning av efterlevandepension skall, utom i det fall i paragrafens andra som anges stycke, kräva att en ansökan görs. Denna skall skriftlig. vara Genom en regel som trädde i kraft den 1 oktober 1997 gäller i dag att uppgifter om faktiska förhållanden ligger till grund för ersättsom ning enligt AFL skall lämnas på heder och samvete. En motsvarande bestämmelse gäller för uppgifter vid ansökan inkomstgrundad om ålderspension enligt lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension och ansökan om garantipension enligt lagen 1998:702 om garantipension. I tredje meningen i första stycket uppställs krav att uppgifter om faktiska förhållanden skall lämnas på heder och samvete

även inom efterlevandepensioneringen.

Andra stycket innebär ett undantag från bestämmelsen i första stycket om att efterlevandepension betalas ut enbart efter ansökan. Det gäller situationer då en efterlevande uppbär särskild efterlevandepension för begränsad tid och denna tid skall förlängas. Motsvarande bestämmelse finns i dag i 16 kap. 1 § tredje stycket AFL. Enligt nuvarande regler i 16 kap. 1 § AFL finns möjlighet för försäkringskassan att under vissa förutsättningar betala ut ålderspension utan att ansökan härom har gjorts. En sådan situation är då särskild efterlevandepension eller änkepension i form av folkpension till kvinna född år 1944 eller tidigare skall avlösas folkpension i form av av ålderspension då den efterlevande fyller 65 år. Enligt 5 kap. 8 § tredje stycket AFL skall folkpension i form av ålderspension till den som omedelbart före den månad då han fyllde 65 år uppburit hel särskild efterlevandepension beräknas i förhållande till det antal år för vilka den avlidne har tillgodoräknats bosättningstid detta är förmånligaom re än den egna anknytningstiden jfr såvitt avse änkepension motsvarande bestämmelse i övergångsbestämmelsema till 5 kap. AFL. Om den avlidne kunnat tillgodoräknas 40 år med bosättningstid har försäkringskassan kunnat besluta utbetalning folkpension i form om av av ålderspension utan att ansökan härom gjorts. Denna möjlighet har, av skäl som vi utvecklat i avsnitt 13.1, inte överförts till det reforrnerade pensionssystemet. Våra förslag, som innebär att den s.k. överledanderegeln skall avskaffas för framtiden, har inte inneburit någon förändring i detta ställningstagande. Det kommer således också med 22S01/1998.120

674 Författningskommentarer

våra förslag att fordras en ansökan för att ålderspension skall betalas ut även i de situationer då den pensionssökande omedelbart före 65årsdagen uppburit hel särskild efterlevandepension eller änkepension i form av folkpension.

Bestämmelserna angående ansökan och utbetalning efterle-

om av vandepension i detta kapitel skall tillämpas oavsett den efterlevandes ålder och oavsett om efterlevandepensionen skall beviljas på grund

av dödsfall som inträffat före eller efter ikraftträdandet. Efterlevande som uppbär pension vid ikraftträdandet kommer emellertid även efter denna tidpunkt att få pensionen utbetald ansökan behö-

utan att en ny

ver göras. Detta framgår av punkten 3 i övergångsbestämmelsema till

denna lag.

Tredje stycket motsvarar nuvarande 16 kap 1 § femte stycket såvitt

avser särskild efterlevandepension.

2§

Paragrafen motsvarar delar nuvarande 16 kap. 5 § AFL.

Första stycket motsvarar 16 kap. 5 § tredje stycket AFL. Efterlevandepension utges fr.o.m. den månad då dödsfallet inträffade eller, om den avlidne vid sin död uppbar ålderspension enligt lagen

1998:674 inkomstgrundad ålderspension, fr.o.m. månaden efter

om den då dödsfallet inträffade.

I andra stycket sägs att efterlevandepension skall betalas fr.o.m

ut den månad då rätten till förmånen inträder denna tidpunkt är

om en annan även vad som åsyftas i första stycket, dvs. dödsfallet. En sådan situation är begynnelsetidpunkten för rätt till särskild efterlevandepension. Rätten till sådan pension inträder då rätten till omställningspension upphör, dvs. en viss tid efter dödsfallet. En sådan

annan situation är att den efterlevande återfår vårdnaden barn under

om ett åtta år eller börjar sammanbo med ett barn i denna ålder han eller

som hon har vårdnaden om men tidigare inte stadigvarande sammanbott med.

I 16 kap. 5 § femte stycket finns bestämmelse innefattar

en som en generell möjlighet att få pension utbetalad för viss tid före ansökan. Denna tid är det gäller barnpension två år och månader.

om annars tre Möjligheten att få pension utbetalad för tid före ansökan kommer såvitt avser ålderspension att avskaffas fr.o.m. den 1 januari 1999. Någon sådan möjlighet har inte heller införts i det reformerade ålderspensionssystemet. Skälen härför har vi redovisat i avsnitt 13.1. Vi har emellertid i samband härmed föreslagit att möjligheten till retroaktiv

utbetalning skall finnas kvar inom efterlevandepensioneringen.

Ett av skälen för vårt ställningstagande är efterlevandepension inte kan

att betraktas som intjänad rättighet utan beräknas på grundval

en av ett

beräkningsunderlag först då frågan om rätt till efterlevandepension

SOU 1998: 120 F örfattningskommentarer 675

uppstår. Om möjligheten till retroaktiv utbetalning skulle avskaffas, skulle detta innebära att den efterlevande omedelbart i anslutning till dödsfallet skulle tvungen att ansöka efterlevandepension för

vara om att kunna uppbära sådana förmåner under hela den tid bestäm-

som melserna ger möjlighet till. En regel motsvarande den nuvarande har därför tagits in i tredje stycket.

I 16 kap. 5 § sjätte stycket AFL finns i dag bestämmelse

en som reglerar avdrag barnpension från ATP för för mycket utbetald tilläggspension i form av omställningspension eller särskild efterlevandepension i vissa fall. Dessa förmåner skall enligt nuvarande

regler utges med 20 % underlaget rätt till bampension samtidigt

av om föreligger efter den avlidne och med 40 %. Om det då omställ-

annars ningspension utbetalas saknas kännedom att rätt till barnpension

om föreligger, kan omställningspension felaktigt komma ha

att utgetts med ett för högt belopp. Om det senare framkommer att bampension skall utges retroaktivt för samma tid, skall det belopp först

som förfaller till betalning sedan beslutet barnpension har fattats

om avdrag ske med för mycket utbetald omställningspension.

Våra förslag innebär att omställningspension och särskild efterlevandepension inte längre skall utges med olika kompensationsgrad beroende om barnpension samtidigt utges efter den avlidne eller inte. Någon motsvarighet till bestämmelsen i 16 kap. 5 § sjätte stycket AFL behövs därför inte. I punkten 4 i övergångsbestämmelsema till lagen 1988:881 om ändring i lagen allmän försäkring finns

om emellertid en bestämmelse som innebär att 16 kap. 5 § sjunde stycket AFL i lydelse närmast före den 1 januari 1990 alltjämt skall gälla i vissa fall. Enligt denna regel skall från det belopp först förfaller

som till betalning efter beslut tilläggspension i form barnpension

om av dras av vad som utbetalats med för högt belopp i änkepension. En motsvarighet till denna bestämmelse bör finnas även efter ikraftträdandet av nya regler eftersom barnpension i vissa fall alltjämt skall utges enligt äldre bestämmelser då det samtidigt föreligger rätt till tilläggspension i form änkepension till kvinna är född år

av en som 1944 eller tidigare. I sådant fall skall således avdrag på det belopp som först förfaller till betalning sedan beslut barnpension har

om fattats ske med för mycket utbetald änkepension.

Enligt våra förslag kan vidare situation motsvarande den i

en som dag regleras i 16 kap. 5 § sjätte stycket AFL uppkomma då

den av oss föreslagna begränsningsregeln inom bampensioneringen skall tillämpas. Om enbart bampension utges efter avliden får bampensions-

en beloppen sammanlagt uppgå till högst 100 % den avlidnes efterle-

vandepensionsunderlag. Om rätt till omställningspension eller sär-

skild efterlevandepension samtidigt föreligger skall barnpension kunna utges med högst 80 % av underlaget. Härutöver skall alltså

omställningspension eller särskild efterlevandepension utges med 55 %.

676 F örfattningskommentarer SOU 1998: 120

4¶Våra överväganden i dessa delar har vi redovisat i avsnitt 9.4.3. För-

l slagen innebär att storleken på barnpensionema kommer, i fall då den i efterlevande efterlämnar så många bam att det totala barnpensionsbelopp som skall utges kommer att överstiga 80 % efterlevande-

av pensionsunderlaget, att vara beroende av om omställningspension särskild efterlevandepension samtidigt skall utges eller inte. Om det då barnpension utbetalas inte är känt att det samtidigt föreligger rätt till omställningspension efter den avlidne kan barnpension komma att

g utges med för högt belopp. Enligt nuvarande regler finns inte någon

bestämmelse som medger att avdrag får ske på retroaktivt utbetald i

efterlevandepension i fall då begränsningsregeln tillämpas med vad

som utgetts i efterlevandepension till annan eller andra efterlevande med för högt belopp avseende samma tid som den retroaktivt utbetalda pensionen Vi emellertid att de skäl legat till

avser. anser som grund för den nuvarande regeln i 16 kap. 5 § sjätte stycket AFL kan göras gällande även i nu beskrivna situationer.

Med hänsyn till de nu beskrivna situationerna har det i paragrafens fjärde stycke tagits in bestämmelse innebär att efterlevande-

en som pension till en efterlevande får minskas det visar sig att för myck-

om et efterlevandepension har felaktigt utgetts för samma tidsperiod till en annan efterlevande på grund av att besluten efterlevandepen-

om sion inte förelegat samtidigt. Denna bestämmelse alltså dels fall

avser som nu regleras i punkt 4 i 1988 års Övergångsbestämmelser, dels fall då begränsningsregeln i 2 kap. 5 § är tillämplig beträffande retroaktivt utgiven inkomstgrundad efterlevandepension till barn eller

vuxen efterlevande.

Enligt denna paragraf kan uttag efterlevandepension återkallas.

av Bestämmelser ändring pension i annat fall, t.ex. grund

om av av

förändringar i beräkningsunderlaget, finns i 8 kap. En särskild be-

stämmelser återkallelse efterlevandepension har vi

om av ansett vara påkallad bl.a. med hänsyn till internationella förhållanden.

4§

Motsvarande bestämmelse finns i dag i 16 kap. 9 § AFL. I paragrafen anges att efterlevandepension utges t.o.m. den månad då rätten till förmånen har upphört. Det kan t.ex. för att den efterlevande avli-

vara dit under tid då rätt till efterlevandepension föreligger. Rätten kan vidare t.ex. när det gäller förlängd Omställningspension upphöra

genom att det hemmavarande barnet fyller åtta år och än tvâ år har

mer förflutit från dödsfallstidpunkten Omställningspension då

utges t.o.m. månaden efter denna händelse.

SOU 1998: 120 F örfattningskommentarer 677

Omställningspension och särskild efterlevandepension utges aldrig efter det att den efterlevande fyllt 65 år. Detta framgår av bestämmelserna i 3 och 4 kap. Enligt bestämmelsen i denna paragraf skall sådan pension utges längst t.o.m. månaden före den då den efterlevande fyller 65 år. Detsamma gäller för rätt till det föreslagna 90 %av oss tillägget inom änkepensioneringen och för rätt till garantipension till änkepension. Den efterlevande kan under samma tid uppbära in-

komstgrundad ålderspension. Rätten till efterlevandepension skall

inte vara beroende av huruvida ålderspension samtidigt utges eller inte se härom i avsnitt 8.5.3 samt, när det gäller samordning mellan tilläggspension i form av änkepension och inkomstgrundad ålderspension, avsnitt 11.8. Möjligheten att ta ut garantipension från ålderspensioneringen inträder emellertid först fr.o.m. den månad då 65årsdagen inträffar. Omställningspension och särskild efterlevandepension skall därför kunna utgå t.o.m. månaden före den då den efterlevande fyller 65 år.

5§

I första stycket i denna paragraf regleras möjligheten att i vissa fall göra avdrag retroaktivt utbetald garantipension i fall då den efterlevande ålagts återbetalningsskyldighet för för mycket uppburen inkomstgrundad efterlevandepension. Förutsättningarna för att sådan återbetalningsskyldighet skall uppstå regleras i 8 kap. 5 Grunden för återbetalningsskyldighet kan vara att antingen den efterlevande själv eller den avlidne lämnat felaktiga uppgifter som orsakat att pension utbetalats med för högt belopp. Ett annat skäl kan att den vara pensionsrätt eller pensionspoäng som ligger till grund för beräkningen av efterlevandepension i efterhand ändras grund av bristande eller underlåten avgiftsbetalning. Om den inkomstgrundade efterlevandepensionen eller tilläggspensionen i form änkepension blir lägre till av följd av det ändringsbeslut som i sin tur föranlett beslutet om återbetalning kan detta innebära att garantipension kan komma att utges med ett högre belopp även för förfluten tid. I stället för att den efterlevande åläggs att betala in det återkrävda pensionsbeloppet skall i sådant fall, enligt vad föreskrivs i denna paragraf, i första hand som avdrag göras från det garantipensionsbelopp skall utges retroaksom tivt. Enligt paragrafens andra stycke skall motsvarande bestämmelse gälla om försäkringskassa har beslutat återbetalning garantiom av pension. Avdrag skall då göras på inkomstgrundad efterlevandepension eller tilläggspension i form av änkepension som utges för samma tid som den för högt utbetalda garantipensionen avser.

678 F örfattningskommentarer SOU 1998: 120

6 §

Paragrafen motsvarar nuvarande 16 kap. 10 § AFL.

7 §

Paragrafen motsvarar 16 kap. 11 § AFL i den nuvarande lydelsen.

Utbetalning av pension

8 §

Paragrafen motsvarar delar nuvarande 16 kap. 4 § AFL.

Enligt nuvarande regel i 16 kap. 4 § AFL kan Riksförsäkringsverket förordna att pension skall månadsvis

utges annat sätt än om den pensionsberättigade är bosatt utomlands och har samtyckt till

en sådan utbetalning. Regeln kommer emellertid fr.o.m. den 1 januari 1999 att ändras. Om årspensionen inte överstiger 2 400 kr skall

oavsett den enskildes samtycke, det inte finns särskilda skäl, pensio-

om nen betalas ut i efterskott eller två gånger månad. Detsamma

en per kan efter överenskommelse ske även i fall. Motsvarande regel

annat

finns i lagen inkomstgrundad ålderspension och skall gälla

om även för utbetalning garantipension enligt lagen garantipension.

av om Vi har i avsnitt 13.2 förslagit att en motsvarande bestämmelse skall gälla

även för utbetalning efterlevandepension.

I andra och tredje styckena utbetalningsbestämmelser

upptas som innebär att den årliga efterlevandepensionen skall avrundas till

närmast hela krontal som är delbart med tolv. Den ökning eller minskning som avrundningen kan innebära skall, enligt vad i

som sägs tredje stycket, tillkomma respektive belasta garantipensionen.

Enligt nuvarande regel i 16 kap. 4 § andra stycket AFL

anses, vid den avrundning som skall göras enligt regeln, samtliga de pensionsförmåner tillkommer den pensionsberättigade pension.

som som en Ålders-, förtids- respektive efterlevandepension kommer

emellertid i framtiden att beräknas enligt olika regelsystem. Detta bör innebära

att även avrundningen sker inom varje system för sig. En sådan lösning är också att föredra lagteknisk synvinkel. Någon motsvarighet till

ur den nu nämnda avrundningsbestämmelsen har därför inte upptagits

lagen om efterlevandepension.

9§

Denna paragraf motsvarar med vissa redaktionella ändringar

16 kap. 13 § AFL.

Författningskommentarer 679

10 §

Denna paragraf motsvarar med redaktionella ändringar 17 kap. 1 § andra stycket AFL.

11§

Bestämmelsen motsvarar 16 kap 8§ AFL såvitt anmälnings-

avser skyldighet för den som uppbär särskild efterlevandepension.

12§

I denna paragraf regleras följden att efterlevande uppbär

av en som särskild efterlevandepension utan giltig anledning vägrar att underkasta sig undersökning viss läkare eller följa annat sådant villkor

av som uppställs i 4 kap. 5 Den särskilda efterlevandepensionen får i sådant fall helt eller delvis innehållas. En förutsättning för detta är dock att den efterlevande erinrats denna påföljd. En bestämmelse

om med motsvarande innehåll finns i dag i 20 kap. 3 § AFL.

Samordning med livränta

m.m.

13§

Bestämmelsen motsvarar i huvudsak nuvarande samordningsbestämmelse i 17 kap. 2 § AFL och tar sikte de situationer där efterlevandepension och yrkesskadelivränta i form efterlevandelivränta utges

av samtidigt. I paragrafen anges i vilka situationer samordning skall

en ske och att det i sådana fall är efterlevandepensionen skall mins-

som kas. De närmare bestämmelserna hur denna minskning skall göras

om gesi 14-16 §§.

14§

Denna paragraf reglerar samordningen mellan barnpension och yrkesskadelivränta i form av efterlevandelivränta. Av 13 § framgår i vilka situationer som en sådan samordning skall ske och att det i sådant fall är bampensionen som skall minskas. Våra överväganden bakom utformningen av regeln i denna paragraf har redovisats i avsnitt 12.3.3. Samordning skall, enligt vad föreskrivs i första stycket, ske

som genom att summan av inkomstgrundad barnpension enligt denna lag och underhållsstöd enligt lagen underhållsstöd minskas fjär-

om med tre dedelar av den livränta barnet för tid har rätt till såsom

som samma efterlevande. Däremot skall yrkesskadelivränta den efterlevande

som själv uppbär grund av egen skada, s.k. egenlivränta, inte påverka

680 Förfatmingskommentarer

vare sig underhållsstödets eller barnpensionens storlek. Minskningen skall i första hand ske av underhållsstödet. Därefter skall minskning ske av det 25 %-tillägg enligt bestämmelsen i 2 kap. 4§ skall

som utges till barn som beviljas barnpension i form tilläggspension

av om det samtidigt föreligger rätt till änkepension efter den avlidne. Först härefter skall minskning ske av inkomstgrundad barnpension enligt 2 kap. 3 § eller 2 kap. 4 § första stycket Detta innebär skillnad i

en förhållande till nuvarande regler enligt vilka minskningen i första

hand skall göras tilläggspensionen.

I paragrafens andra stycke ges på sätt enligt nuvarande

samma som regler en garanti som innebär att barnet oavsett samordningen skall vara garanterat ett visst minsta belopp från efterlevandepensioneringen och/eller i form av underhållsstöd. Enligt nuvarande regler är barnet garanterat ett visst minsta belopp från folkpensioneringen. En bestämmelse att barnet skall garanterat ett visst minsta be-

om vara lopp kan emellertid med våra förslag inte motsvarande sätt ta sikte på enbart underhållsstödet eftersom detta till sin storlek påverkas

av barnpensionen och inte på sätt folkpensionen utgör någon

samma som baspension. Regeln i andra stycket innebär därför att barnpension aldrig skall utges med ett belopp tillsammans med underhållsstö-

som det enligt 3 kap. lagen om underhållsstöd understiger fjärdedel

en av det genom 3 kap. 3 § lagen om underhållsstöd garanterade beloppet. Detta belopp utgör med dagens nivå på underhållsstödet

293 kr per månad.

15§

Denna paragraf reglerar samordningen mellan omställningspension respektive särskild efterlevandepension och yrkesskadelivränta i form av efterlevandelivränta enligt 13 Våra överväganden i dessa delar har redovisats i avsnitt 12.3.3.

Samordningen skall ske motsvarande gäller för

sätt som samordningen med barnpension och underhållsstöd enligt 14 Summan av inkomstgrundad omställningspension eller särskild efterlevandepension och garantipension till sådan pension skall minskas med tre fjärdedelar av den livränta den pensionsberättigade för

som samma tid är berättigad till såsom efterlevande. Minskningen skall därvid, till skillnad från i dag, i första hand göras garantipensionen och först därefter på den inkomstgrundade pensionen. Enligt regel i punkten

en 10 i övergångsbestämmelsema skall vid tillämpningen bestämmel-

av sen i denna paragraf för efterlevande har beviljats omställ-

som ningspension eller särskild efterlevandepension på grund dödsfall

av före ikraftträdandet minskning göras på det 90 %-tillägg, enligt

som vad vi föreslagit se avsnitt 16.23 skall kompensera för det första

SOU 19982120 Författningskommentarer 681

basbeloppets inkomster, före det att minskning görs tilläggspensionen i övrigt. Någon garantiregel som innebär att den efterlevande alltid skall vara berättigad till en viss minsta efterlevandepension efter samordningen finns inte i dag och har inte heller föreslagits av oss.

16§

I denna paragraf regleras hur minskningen tilläggspension i fonn av av änkepension skall ske då denna enligt 13 § skall samordnas med yrkesskadelivränta i form av efterlevandelivränta. Våra överväganden i dessa delar har redovisats i avsnitt 12.3.3. Samordningen skall enligt vårt förslag ske på motsvarande sätt som beträffande samordningen mellan yrkesskadelivränta och barnpension respektive omställningspension eller särskild efterlevandepension. Summan av den inkomstgrundade änkepensionen bestående av tilläggspension och 90 %-tillägg se härom avsnitt 11.9 och garantipension till denna änkepension änkegarantipension skall minskas med tre fjärdedelar av den livränta den pensionsberättigade för som samma tid har rätt till såsom efterlevande. Minskningen skall i första hand göras änkegarantipensionen och först därefter tilläggspensionen. På samma sätt som enligt nuvarande regler skall den efterlevande även med våra förslag garanteras viss minsta änkepension vid en samordningen. Denna är i dag, på samma sätt när det gäller som barnpension, utformad som en viss andel av folkpensionen. Folkpensionen skall enligt hittillsvarande regler i AFL vid samordningen minskas endast så mycket att minst hälften återstår det belopp av som annars skulle ha betalats ut. Garantiregeln kan skäl av samma som redovisats beträffande garantiregeln inom bampensioneringen se kommentaren till 14 § inte knytas till garantipensionen sådan. som Vårt förslag innebär i stället att änkan vid Samordningen får behålla ett visst minsta belopp av den lägsta garanterade nivån inom änkepensioneringen. Detta gäller oberoende av om änkepensionen består av garantipension, 90 %-tillägg eller tilläggspension. En översättning av den nuvarande garantiregeln leder till att änkan vid samordning alltid skall få behålla ett belopp motsvarar 8,5 % prisbasbeloppet som av per månad, dvs. för närvarande 3 094 kr.

17§

Bestämmelsen motsvarar i huvudsak nuvarande bestämmelse i 10 kap. 2 § AFL. Den som är intagen i kriminalvårdsanstalt får sin m.m. folkpension i form av bl.a. efterlevandepension minskad på visst sätt. Motsvarande regel har när det gäller rätt till garantipension till ålders-

pension införts i lagen om garantipension 4 kap 5 §. Som framgått av avsnitt 12.5 bör regel minskning garantipension införas

en om av även när det gäller garantipension till omställningspension, särskild

efterlevandepension och änkepension. Till skillnad från vad gäl-

som ler enligt nuvarande regler skall, sätt är fallet enligt

samma som lagen om garantipension, reduktion förmånen ske först efter 30

av dagars sammanhängande anstaltsvistelse. Detta skall gälla

även om den pensionsberättigade då inte varit intagen under hel kalender-

en månad. Reduktionen skall ske även för tid då den pensionsberättigade

har permission eller olovligen har avvikit från anstalten.

På samma sätt som gäller i dag skall ett visst belopp förbehållas den intagne. Detta belopp skall enligt vad vi nämnare redogjort för i avsnitt l2.5.4

vara detsamma som gäller inom ålderspensioneringen, dvs, 4,5 %

av ett prisbasbelopp. Detta förbehållsbelopp inkluderar även eventuell

inkomstgrundad efterlevandepension.

I bestämmelsen har inte tagits någon motsvarighet till nuvarande regel som ger möjlighet för anhörig att uppbära hela eller viss del

av den pensionsfönnån som inte betalas ut. Motiven till vårt ställnings-

tagande i denna del har vi redovisat i avsnitt 12.5.4.

8 kap. Överklagande

m.m.

Beslut om efterlevandepension

1 §

Beslut om efterlevandepension fattas allmän försäkringskassa.

av Detsamma gäller enligt nuvarande regler för samtliga former

av pension 16 kap 1§ AFL. Närmare bestämmelser vilken försäk-

om ringskassa som skall fatta beslut i dag i kungörelsen 1962:394

ges med vissa bestämmelser rörande ansökan pension enligt lagen

om om allmän försäkring, Enligt l § denna kungörelse skall ansökan

m.m. göras hos den allmänna försäkringskassa hos vilken sökanden är inskriven eller skulle ha varit inskriven han fyllt år.

om sexton

När det gäller beslut om inkomstgrundad ålderspension i 13

anges kap. 4 § lagen inkomstgrundad ålderspension beslut skall fattas

om att av den försäkringskassa där den försäkrade är eller skall in-

vara skriven. Detsamma gäller beträffande beslut garantipension till

om ålderspension 5 kap. l § lagen garantipension. Regler vilken

om om

försäkringskassa som skall fatta beslut efterlevandepension bör

om mot denna bakgrund ges i denna lag. Härvid bör det, på sätt

samma som enligt nuvarande regler, den försäkringskassa hos vilken den

vara sökande, dvs. den efterlevande, är inskriven skall fatta beslut

som om efterlevandepension. För inte är eller skall inskriv-

personer som vara na hos någon försäkringskassa skall beslut fattas Stockholms läns

SOU 1998: 120 F örfattningskommentarer 683

allmänna försäkringskassa. Bestämmelsen vilken försäkringskassa om som skall fatta beslut om efterlevandepension gäller emellertid inte om något annat särskilt anges i annan författning. I EU:s regelverk finns t.ex. särskilda bestämmelser ansökan pension. Även om om

framtida bestämmelser i förordning eller i Riksförsäkringsverket

av utfärdade föreskrifter angående t.ex. vilken försäkringskassa är som behörig att besluta om efterlevandepension för vissa grupper av personer medför undantag från lagens regler. I andra stycket att bestämmelser allmän försäkringskassa anges om finns i 18 kap. AFL.

2§

Enligt 13 kap. 5§ lagen 1998:674 inkomstgrundad ålderspenom sion gäller att bl.a. beslut om inkomstpension får fattas autogenom matisk databehandling. Detta skall gälla även för beslut efterleom vandepension, vilket framgår hänvisning i denna paragraf genom en till nämnda bestämmelse i lagen inkomstgrundad ålderspension. om Beslut genom automatisk databehandling fattas Riksförsäkringsav verket för försäkringskassans räkning. Detta innebär att det fortfarande är försäkringskassan är beslutsinstans i dessa frågor som men att

Riksförsäkringsverket beslutar i stället för försäkringskassan i de fall

då beslutet tillkommer med stöd ADB. Det är försäkringskassan av som beslutande organ som avgör ett beslut eller om av en annan anledning inte bör fattas ADB, t.ex. grund beslutet bör genom av att innehålla utförligare motivering. Även beslut tillkommer en som genom automatisk databehandling får emellertid motiveras. Eftersom det är försäkringskassan är beslutsinstans skall ändsom ringar och omprövningar beslutet göras försäkringskassan. Beav av slut som har fattats av Riksförsäkringsverket för försäkringskassans räkning skall ändras eller omprövas den försäkringskassa vid av som tillfället för ändringen eller omprövningen är behörig att fatta beslut enligt bestämmelserna i l Detta framgår hänvisningen till genom

13 kap. 5 § lagen om inkomstgrundad ålderspension.

3§

I denna paragraf regleras när ett beslut efterlevandepension skall om ändras. Av första stycket följer att ett sådant beslut skall ändras när detta föranleds av att den pensionsbehållning enligt lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension som legat till grund för beräkningen ändras. Detta kan i sin tur bero ändringar i den avlidnes taxering eller andra sådana ändringar påverkat beräkningen som av pensionsgrundande inkomst, pensionsgrundande belopp eller pensionsrätt för inkomstpension. Ett annat skäl är den eftersläpning som

när det gäller fastställande av pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande belopp kan leda till att pensionsbehållningen efter det att beslut om efterlevandepension har fattats visar sig vara högre än vad den var vid tidpunkten för beslutet. En situation kan

annan som leda till en ändring av pensionsbehållningen är att den avlidne inte har betalat in ålderspensionsavgift eller allmän pensionsavgift i föreskriven ordning, vilket i sin tur påverkar beräkningen pensionsrätt och

av därigenom också pensionsbehållningen. I avsnitt 13.2 har vi närmare redogjort för de olika situationer kan föranleda ändring den

som en av pensionsbehållning som legat till grund för ett beslut efterlevan-

om depension och som alltså innebär att ett sådant beslut skall ändras

ex officio.

Förutom de nu reglerade situationema finns i 26 § förvaltningslagen 1986:223 möjlighet att ändra ett beslut enligt bestämmelserna om självrättelse. Härutöver kan ett beslut efterlevandepension

om ändras efter omprövning och överklagande enligt 4 Vilka situationer som därvid avses kommenteras i anslutning till denna paragraf.

Av andra stycket framgår att ett beslut garantipension skall

om ändras om det föranleds av att storleken garantipensionen påverkas av en ändring som gjorts beträffande inkomstgrundad efterlevandepension eller tilläggspension i form änkepension. En sådan ändring

av kan innebära att det beslutade garantipensionsbeloppet blir antingen högre eller lägre än den varit enligt det ursprungliga beslutet. Ändringen kan också innebära att den inkomstgrundade efterlevandepensionen eller tilläggspensionen i form änkepension är så hög att det

av inte längre föreligger rätt till garantipension.

4§

I 13 kap. 9-23 lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension regleras vad som skall gälla för omprövning och överklagande

av beslut som avser bl.a. inkomstpension. I denna paragraf vilka

anges av dessa bestämmelser som i tillämpliga delar skall gälla även beträffande omprövning och överklagande ett beslut efterlevande-

av om pension.

Hänvisningen till 13 kap. 9§ första stycket innebär att ett beslut om efterlevandepension skall omprövas den beslutet

om som avser begär det eller om det finns andra skäl. Ett sådant skäl är att den efterlevande lämnat oriktiga uppgifter t.ex. den avlidnes bosätt-

om ningstid, som kan ha påverkat beräkningen garantipension, eller

av om sin egen inkomst, vilket kan ha påverkat den inkomstprövning som skall ske av viss änkepension.

Frågan när omprövning ett beslut efterlevandepension

om av om får ske och vem som får begära sådan omprövning regleras

genom hänvisning till bestämmelserna i 13 kap. 10-13 och 15-16 §§ i till-

SOU 1998: 120 F Örfattningskommentarer 685

lämpliga delar. På motsvarande sätt regleras frågan om överklagande ett beslut efterlevandepension hänvisning till bestämmelav om av en i 13 kap. 17-18 §§, 19 § andra och tredje styckena, 20-21 §§, serna 22 § andra och tredje styckena samt 23 Bestämmelsen i 13 kap. 13 § tredje stycket lagen om inkomstgrundad ålderspension reglerar i vilka situationer ett beslut får omprövas utan hänsyn till de tidsfrister annars gäller för omprövning jfr 13 som kap. 13 § första stycket nämnda lag. En sådan situation är att den beslutet dvs. såvitt gäller beslut om efterlevandepension som avser, den efterlevande, har lämnat oriktiga uppgifter eller underlåtit att fullgöra uppgifts- eller anmälningsskyldighet. Detsamma skall en gälla det är den avlidne har lämnat oriktiga uppgifter på sätt om som sagts. Detta anges i paragrafens andra stycke. som nu

5§

Av denna paragraf framgår i vilka situationer en efterlevande kan åläggas återbetalningsskyldighet för efterlevandepension som utbetalats felaktigt. Våra överväganden i dessa frågor har vi redovisat i avsnitt 13.4. Frågan när ett beslut om efterlevandepension skall ändras beom handlas i 3 Av 4§ framgår vidare att beslut om efterlevandepension kan omprövas i vissa situationer, vilket i sin tur kan leda till att beslutet efterlevandepension visar sig ha varit felaktigt och att om pension skulle ha utgått med ett lägre belopp. Det är emellertid inte alla ändringar och omprövningar av efterlevandepensionsbeslut som leder till återbetalnigsskyldighet för den efterlevande. Detta skall i första hand ske när den efterlevande lämnat oriktiga uppgifter eller att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldiggenom het har orsakat att pensionen har lämnats med för högt belopp. Den efterlevande kan t.ex. ha lämnat felaktiga uppgifter sina egna inom komster eller någon uppgift har betydelse för den individuom som ella prövning som sker i samband med bedömningen av rätten till särskild efterlevandepension. Äterbetalningsskyldighet skall emellertid också åläggas den efterlevande uppburit efterlevandepension om med för högt belopp och insett eller skäligen bort inse det. Den efterlevande bör emellertid inte, som vi utvecklat i avsnitt 13.4, kunna undgå återbetalningsskyldighet i de situationer där den avlidne själv skulle ha ålagts återbetalningsskyldighet om det hade gällt utbetalning av ålderspension. Om det är den avlidne som har lämnat felaktiga uppgifter, t.ex. i sin deklaration, som i sin tur lett till ett felaktigt beslut efterlevandepension skall detta således kunna om leda till återbetalningsskyldighet för den efterlevande. Likaså skall det förhållandet att den avlidne underlåtit att fullgöra sin avgiftsskyldighet, vilket inneburit att pensionsrätten eller pensionspoäng enligt

686 Författningskommentarer

lagen om inkomstgrundad ålderspension har minskat, kunna

leda till

återbetalningsskyldighet för den efterlevande.

Av tredje stycket framgår den efterlevande inte att är skyldig att betala tillbaka för mycket uppburen efterlevandepension i andra situationer än de i denna paragraf. Vidare

som anges kan försäkringskas-

san efterge kravet återbetalningsskyldighet helt eller delvis det om finns särskilda skäl för det. Denna regel bör tillämpas enligt samma principer motsvarande regel i 14 kap. 1 § som lagen 1998:674 om

inkomstgrundad ålderspension

6§

Denna paragraf motsvarar i princip 14 kap. 7 § lagen 1998:674 om

inkomstgrundad ålderspension och 20 kap. 4 § fjärde

och femte styckena AFL. Har försäkringskassan fattat beslut återkrav om får det belopp som skall återbetalas dras från framtida av utbetalningar enligt denna lag. Avdrag får göras såväl för ersättning återbetalas en som skall enligt denna lag ersättning skall betalas grund som en som ut av en annan

författning, om försäkringskassan har beslutat återkrav

om av den ersättningen. I förarbetena till AFL prop. 1962:90 384 s. underströks att möjligheterna till kvittning måste begagnas

med urskillning och att

skälig hänsyn i varje enskilt fall måste till tas den ersättningsberätti-

gade och dennes familjs försörjning.

9 kap. Övriga bestämmelser

1 §

I 15 kap. lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension finns olika administrativa bestämmelser avseende

inkomstgrundad ålders-

pension. Bestämmelserna gäller efter hänvisning i lagen 1998:702 om garantipension i tillämpliga även för garantipension. I denna paragraf anges att vissa uppräknade bestämmelser i 15 kap.

lagen om inkomstgrundad ålderspension

skall gälla i tillämpliga delar även beträffande efterlevandepension. Således skall reglerna om

Riksförsäkringsverkets åligganden i l § och bestämmelserna

om underrättelse till enskild i 3 § första stycket första meningen och andra stycket gälla även beträffande ärenden

om efterlevandepension. Lika-

så skall bestämmelserna anmälan och

om uppgiftsskyldighet för en-

skilda och för statliga och kommunala myndigheter mfl. i 10-11 och 13-14 och regler undantag om från sekretess i 15 § gälla i tillämpliga delar för beslut om efterlevandepension. När det gäller bestämmelsen i 15 kap. 16 § lagen

om inkomstgrundad ålderspension utmätning

om av ålderspension har i avsnitt 13.6

SOU 1998: 120 F örfattn ingskommentarer 687

redovisat våra överväganden i fråga om behovet av en sådan bestämmelse beträffande efterlevandepension. Vi har därvid funnit det tveksamt huruvida en fordran på efterlevandepension kan uppstå före det att pensionen är tillgänglig för utbetalning och om en bestämmelse motsvarande 16 § första stycket således är erforderlig. I syfte att inte skapa utrymme för missförstånd vid jämförelse mellan bestämmelen serna i de olika lagarna har vi emellertid funnit det lämpligt att, samma sätt som gäller enligt nuvarande regler, föreslå en uttrycklig bestämmelse undantag från utmätning för innestående fordran på om efterlevandepension. En sådan fordran får inte heller pantsättas eller överlåtas innan pensionen är tillgänglig för lyftning. Ett sådant undantag hindrar dock inte att utmätning av efterlevandepension kan ske enligt reglerna i 7 kap. utsökningsbalken. Detta framgår genom hänvisningen till 15 kap. 16 § andra stycket. I 15 kap. 17 § regleras frågan om preskription av enskilds fordran på pension. I paragrafens andra stycke finns en bestämmelse som innebär att preskriptionslagen 1981:130 inte är tillämplig enskilds fordran pension. Det torde vara tveksamt om preskriptionslagen över huvud taget är tillämplig en rätt till efterlevandepension. Av samma skäl som vi redovisat beträffande utmätning av efterlevandepension har vi emellertid funnit att en bestämmelse motsvarande 17 § andra stycket bör gälla även beträffande efterlevandepension. Våra överväganden härom har redovisats i avsnitt 13.6. Enskilds fordran på pensionsbelopp som har förfallit till betalning skall samma sätt som i dag 20 kap. 5 § AFL vara preskriberad om beloppet inte har lyfts före utgången av det andra året efter det då det blev tillgängligt för lyftning.

Övergångsbestämmelserna

Punkt 1

I denna punkt anges tidpunkten för ikraftträdandet av lagen. Våra överväganden kring ikraftträdandetidpunkten har redovisats i avsnitt 16.1. Förslaget innebär att lagen om efterlevandepension träder i kraft samtidigt med lagen 1998:702 om garantipension och samtidigt med reglerna om utbetalning av inkomstgrundad ålderspension enligt lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension.

Punkt 2

Bestämmelsen innebär att reglerna i lagen om efterlevandepension skall gälla även för efterlevandepension som har beviljats eller som kommer att beviljas på grund av dödsfall inträffat före ikraftträsom

,,{

688 Författningskommentarer SOU 1998: 120

dandet. Detta gäller emellertid endast i den mån inte annat anges i de följande övergångsbestämmelsema. I punkterna 5-9 särskilda ges bestämmelser l

avseende rätten till och beräkningen barnpension,

av g

omställningspension och särskild efterlevandepension har bevil-

som jats på grund dödsfall inträffat före ikraftträdandet. I punkterav som na 12-23 ges motsvarande sätt bestämmelser för beståndet änkepensioner. I punkten 10 särskild bestämmelse ges en om antagandepoängberäkning för personer avlider under år 2001 och som som är födda år 1937 och i punkten 11 bestämmelse ges en om hur samord-

ningsreglema i 7 kap. 14 och 15 skall tillämpas då tilläggspension i form av barnpension, omställningspension och särskild efterlevan-

depension har beräknats enligt bestämmelserna i punkterna 5-7 och Våra förslag innebär att efterlevande vid ikraftträdandet en som uppbär efterlevandepension på grund dödsfall inträffat av ett som före denna tidpunkt skall vid denna tidpunkt nybeviljas sådan pension med stöd av de föreslagna övergångsbestämmelsema. Pensionen skall då beräknas per den 1 januari 2001 grundval det för år 2001 av gällande prisbasbeloppet. För tid därefter skall den

årliga inkomstgrundade efterlevandepensionen i form tilläggspension följsamhetsin-

av dexeras enligt vad föreskrivs i 1 kap. 10 Detta innebär som alltså

att årlig inkomstgrundad efterlevandepensionen kommer att utvecklas

på samma sätt oberoende den har beviljats av om på grund av dödsfall som inträffat före ikraftträdandet eller den har nybeviljats

om på

grund av dödsfall därefter. Garantipension till

omställningspension, särskild efterlevandepension eller änkepension enligt

punkterna 18 och 19 skall samma sätt vid ikraftträdandet beräknas grund-

val av prisbasbeloppet år 2001 skall även för tid därefter, men samma sätt som garantipension enligt 4 och 6 kap., räknas i om förhållande till förändringen i prisindex.

Punkt 3

Efterlevandepension skall enligt 7 kap. 1 § beviljas efter ansökan. En sådan ansökan skall vara skriftlig. Efterlevande vid ikraftträdansom det uppbär efterlevandepension på grund ett dödsfall inträffat av som före denna tidpunkt skall vid ikraftträdandet våra förslag nybevilav

jas sådan pension med stöd av de föreslagna Övergångsbestämmelser-

na. Detta innebär i princip att efterlevande enligt en som nuvarande regler har rätt till efterlevandepension kommer ha det att även efter ikraftträdandet. Pensionen skall emellertid vid denna tidpunkt räknas om i enlighet med de bestämmelserna. En sådan omräkning nya av

utgående efterlevandepensioner skall

göras utan att den efterlevande ansöker om det. Efterlevandepension skall alltså betalas ut utan ansökan om den efterlevande vid utgången år 2000 av uppbär efterlevan-

depension enligt AFL under förutsättning rätt till sådan pension

att

SOU 1998: 120 F örfattningskommentarer 689

föreligger även enligt denna lag och övergångsbestämmelsema till denna.

Punkt 4

Bestämmelsen innebär att tid före den 1 januari 2001 har tillgosom doräknats avliden bosättningstid för folkpension enligt 5 kap. en som AFL och övergångsbestämmelsema till lagen 1992:1277 om ändring i AFL i dessa reglers lydelse före den l januari 2001 skall tas i beaktande försäkringstid för garantipension till omställningspensom sion, särskild efterlevandepension och änkepension.

Punkt 5

I bestämmelsen regleras hur barnpension skall beräknas för barn som vid ikraftträdandet har rätt till barnpension som har beräknats enligt gällande regler i 14 kap. 2 och 3 AFL. Våra överväganden i nu denna del har redovisats i avsnitt 16.2.2. Utgångspunkten är att rätten till barnpension även i dessa fall skall bedömas enligt de nya reglerna. Detta innebär att ett efterlevande barn före ikraftträdandet har som beviljats barnpension enligt tidigare regler i AFL, eller som skall beviljas sådan pension på grund ett dödsfall har inträffat före av som ikraftträdandet, skall även efter denna tidpunkt ha rätt till inkomstgrundad barnpension enligt vad sägs i 2 kap. denna lag. I den som förevarande bestämmelsen ges särskilda regler om hur inkomstgrundad barnpension skall beräknas i dessa fall. Bampension kan enligt reglerna vara enbart inkomstgrundad. nya Den skall beräknas grundval det underlag som anges i 5 kap., av

dvs. ett pensionsunderlag som till skillnad mot tilläggspensioneringen

är beräknat från första kronans inkomster. Detta underlag skall emellertid inte ligga till grund för beräkningen inkomstgrundad barnav pension för barn har beviljats tilläggspension i form av barnpensom sion före ikraftträdandet. För dessa barn skall den inkomstgrundade bampensionen även efter ikraftträdandet beräknas som en tilläggspension. Denna skall beräknas på enligt hittillsvarande samma sätt som regler och skall alltså utges med i princip belopp som före samma ikraftträdandet. Detta uttrycks i andra stycket Tilläggspension skall således beräknas grundval antingen den tilläggspension i form av hel förtidspension enligt 13 kap. 2 och 3 §§ AFL den avlidne av som berättigad till vid dödsfallet eller då skulle ha varit berättigad till var eller, den avlidne vid dödsfallet var berättigad till tilläggspension om i form ålderspension enligt AFL, grundval en beräknad ålav av derspension. Ålderspensionen skall emellertid inte beräknas på grundval bestämmelserna i 12 kap. AFL utan skall i stället beräkav enligt vissa i paragrafen angivna bestämmelser i 6 kap. lagen nas

690 Författningskommentarer

1998:674 inkomstgrundad ålderspension

om och vissa bestämmelser i lagen 1998:675 om införande nämnda lag. Detta av ger emellertid samma resultat beräkning enligt som en nuvarande regler i AFL och innebär att pensionen beräknas på grundval av medeltalet av de pensionspoäng som har tillgodoräknats den avlidne eller, sådan om poäng har tillgodoräknats för än 15 år, medeltalet mer av de 15 högsta poängtalen. Ålderspensionen beräknas 60 % som av produkten av detta medeltal och det för år 2001 gällande

prisbasbeloppet. Pen-

sionspoäng måste emellertid ha tillgodoräknats den avlidne för minst 30 år för att tilläggspension skall tillgodoräknat fullt det ut på nu redovisade underlaget. I fall reduceras

annat tilläggspensionen i förhål-

lande till det antal år saknas till som upp 30. Detta framgår genom

hänvisningen till 6 kap. 3 § lagen inkomstgrundad om ålderspension.

Det förhållandet att den avlidne gjort tidigt eller ålderssent uttag av pension skall emellertid, samma sätt som i dag, inte påverka beräkningen av barnpensionens storlek. Detta framgår genom att någon

hänvisning till 6 kap. 5 § lagen inkomstgrundad om ålderspension inte

görs. Om den avlidne född år 1927 eller tidigare gäller var enligt 6 kap. 14-16 §§ lagen om inkomstgrundad ålderspension vissa särskilda

regler för den reduktion skall göras vid

som tillämpningen av be-

stämmelsen om andelsberäkning i 6 kap. 3 § samma lag. Härutöver kan denna andelsberäkning påverkas av att det för den avlidne på grund av underlåten avgiftsbetalning inte tillgodoräknats

pensionspoäng för tilläggspension

för tid före år 1998. Särskilda bestämmelser

gäller i detta avseende för avliden född en som var år 1923 eller tidigare och för vilken undantagande enligt 11 kap. 7 § AFL i bestäm-

melsens lydelse före den 1 januari 1982 gällt.

Bampensionen skall, på sätt gäller enligt hittillsvaransamma som de regler, utgöra 30 % av den sålunda beräknade förtidspensionen

eller ålderspensionen. Om den avlidne efterlämnar fler pensionsberättigade barn än ett skall tillägg till denna procentsats göras med 20 för varje barn utöver det första. Det sammanlagda bampensionsbeloppet delas sedan lika mellan barnen. Detta framgår av tredje stycket.

Tilläggspensionen är beräknad enbart inkomster överstiger som ett basbelopp. Inkomster därunder kompenseras i dag genom folkpensionen. Efterlevandepension skall emellertid efter ikraftträdandet inte kunna utges i form folkpension. Detta av skall gälla även beträffande

efterlevandepension som har beviljats på grund dödsfall

av som inträffat före ikraftträdandet. Skälen härför har vi redovisat i avsnitt 16.2.2. För att kompensera för inkomster understigande

ett basbelopp

skall ett tillägg göras till den beräknade

tilläggspensionen enligt andra

stycket Detta tillägg skall uppgå till 25 % av det för året, dvs. år 2001, gällande prisbasbeloppet och motsvarar således den kompensationsnivå enligt nuvarande regler som ges genom folkpensionen.

Tilläggspensionen beräknas som summan av den ATP-baserade tilläggspensionen i form av barnpension enligt punkt l och det enligt punkten 2 angivna tillägget 25 % basbeloppet. Den sålunda om av beräknade tilläggspensionen skall fr.o.m. årsskiftet 2001/2001 följsarnhetsindexeras enligt samma principer som den årliga inkomstgrundade efterlevandepensionen jfr kommentaren till 1 kap. 10 §. Våra överväganden i denna del har redovisats i avsnitt l6.2.2. Det tillägg skall kompensera för det första basbeloppet insom komster är en i princip att betrakta som en del av den inkomstrelaterade pensionen. En förutsättning för att ett tillägg skall tillgodoräknas är därför att den avlidne har tjänat rätt till in ATP. Eftersom tillägget är en del av den inkomstrelaterade pensionen skall det i princip utges i samma antal 30-delar som tilläggspensionen i övrigt. Tillägget motsvaras emellertid enligt nuvarande regler av folkpensionen, som utges i 40-delar efter bosättningstid eller 30-delar efter antal år med pensionspoäng beroende på vilket är mest förmånligt för den enskilsom de. Tillägget bör därför utges enligt samma regler även efter ikraftträdandet av de nya reglerna. Skälen härför har vi redovisat i avsnitt 16.2.2. Detta innebär att 25 %-tillägget skall beräknas i förhållande till det antal som den avlidne kan tillgodoräknas bosättningstid om det leder till ett förmånligare resultat än om tillägget beräknas i förhållande till antalet år med pensionspoäng. Vidare innebär hänvisningen till 5 kap. 1 § att ett tillägg beräknat grundval av bosättningstid 40-delsberäknat tillägg utges enligt huvudregeln enbart så länge den efterlevande är bosatt i Sverige, medan ett 30-delsberälmat tillägg betalas ut till svenska medborgare även vid bosättning utomlands. Ett 40-delsberäknat 25 %-tillägg kommer härutöver, med hänsyn till EG-rätten och med hänsyn till konventionsåtaganden, att utbetalas i vissa fall även vid bosättning utomlands. Enligt 5 kap. 11 § AFL i dess nuvarande lydelse skall folkpension i form av efterlevandepension beräknas grundval av den bosättningstid som legat till grund för beräkning av den folkpension i form av förtidspension som den avlidne uppbar vid dödsfallet om detta leder till ett förrnånligare resultat än en beräkning grundval av en bosättningstid som kan tillgodoräknas den avlidne vid dödsfallet. Denna bestämmelse skall tillämpas även vid en 40-delsberäkning av 25 %-tillägget. Vidare innehåller bestämmelsen i punkten 3 i övergångsbestämmelsema till 1992 års ändringar i AFL vissa särbestämmelser om 40-delsberäkning för personer som uppbar folkpension vid ikraftträdandet de nuvarande bestämmelserna om 40-delsberälming av av folkpensionsfönnånema. Dessa särbestämmelser skall, i den omfattning som följer av bestämmelsen i dess nuvarande lydelse, tillämpas även vid en 40-delsberäkning av 25 %-tillägget.

692 F örfattningskommentarer

SOU 1998: 120

Bampension skall inte kunna folkpension efter ikraftträutges som dandet. Detta skall gälla även för de barn uppbär sådan pension som på grund av dödsfall före ikraftträdandet. Dessa barn skall emellertid

utöver den inkomstgrundade bampensionen berättigade till vara underhållsstöd enligt reglerna i den lagen underhållsstöd. Detta nya om framgår bestämmelsen i punkten 3 i övergångsbestämmelserna 1 av till lagen om underhållsstöd. Underhållsstödet, uppgår till som 1 173 kr i månaden, utges till barn är bosatta i som Sverige och avräknas mot

tilläggspensionen i sin helhet, dvs. både 25 %-tillägget och mot g tilläggspensionen i övrigt. Avräkning sker därvid i första hand mot tillägget jfr kommentaren till punkt 1 1.

Punkt 6

I denna punkt ges särskilda bestämmelser beräkning bampenom av sion för barn som vid utgången år 2000 har rätt till sådan pension av l på grund ett dödsfall inträffat före den 1 januari av som 1990. Be-

stämmelserna avser även vissa fall då barnpension beviljats på grund

av ett dödsfall som inträffat därefter före ikraftträdandet den men 1 i januari 2001. Dessa barn har enligt vissa förutsättningar i dag rätt till

barnpension från tilläggspensioneringen enligt de regler l

som gällde . före den 1 januari 1990. i

Barn som uppbär barnpension på grund dödsfall inträffade av som före den 1 januari 1990 uppbär barnpension enligt punkten 2 i 1988

års Övergångsbestämmelser. Detta innebär

att barnpension i form av tilläggspension fortfarande utges enligt äldre bestämmelser och uppgår, om det samtidigt föreligger rätt till tilläggspension i form av änkepension efter den avlidne, till 15 % beräknad förtidspension av en eller ålderspension och till 40 % sådant annars av ett underlag. Beräkningen av barnpension för dessa barn efter ikraftträdandet våra av förslag skall, enligt vad som sägs i första stycket, göras enligt samma principer som anges i punkten Barnet skall alltså berättigat till vara inkomstgrundad barnpension och underhållsstöd. Den inkomstgrun-

dade bampensionen skall, på sätt barnpension samma som enligt

punkten beräknas på grundval tilläggspensionsunderlag.

av ett Tilläggspensionen i form barnpension skall emellertid med av utges de kompensationsgrader gällde före ikraftträdandet, som dvs. med 15 % av den förtidspension eller ålderspension som anges i punkten 5 om det samtidigt efter den avlidne finns någon är berättigad till som tilläggspension i form änkepension efter honom och av annars med 40 %. Om flera barn är berättigade till barnpension efter den avlidne

skall de nu nämnda procenttalen ökas med 10 för barn det vare utöver första. Det sammanlagda bampensionsbeloppet skall därefter delas lika mellan barnen.

Vad sagts skall gälla även bampension som vid tidpunkten som nu för ikraftträdandet utges enligt bestämmelsen i punkten 4 till 1988 års Övergångsbestämmelser grund dödsfall inträffat efter den av som 31 december 1989 före den 1 januari 2001. Övergångsbestämmen melsen innebär att bampensionen skall beräknas enligt äldre bestämmelser, dvs. med 15 % tilläggspensionsunderlaget, om det samtiav digt efter den avlidne föreligger rätt till änkepension för en kvinna är född år 1944 eller tidigare. En förutsättning för att bestämmelsom i punkten 4 i l988 års övergångsbestämmelsema skall tillämpas sen är emellertid, till skillnad från vad som gäller beträffande barnpension har beviljats grund dödsfall inträffat före den 1januari som av som 1990, att rätt till tilläggspension i form änkepension till en kvinna av är född år 1944 eller tidigare samtidigt föreligger. Upphör i såsom dant fall rätten till änkepension skall, enligt det nuvarande regelsystemet, tilläggspension i form barnpension beräknas enligt de reav fonnerade reglerna, dvs. med 30 % den avlidnes egenpension. av Detsamma skall gälla i fråga beräkning barnpension efter om av ikraftträdandet. En förutsättning för att bestämmelsen i denna punkt skall tillämpas är således, enligt vad framgår av tredje stycket, att som det samtidigt föreligger rätt till tilläggspension i form av änkepension till kvinna är född år 1944 eller I annat fall skall en som senare. tilläggspension i form barnpension beräknas enligt bestämmelserav na i punkten 5 andra och tredje styckena. Med undantag från vad sagts kompensationsnivå för som nu om tilläggspensionen och reglerna för hur sådan pension skall beräknas när barnpension utges till fler än ett barn, skall bestämmelserna i punkten 5 tillämpas även vid beräkning av barnpension enligt denna punkt. Till den tilläggspension beräknats enligt andra och tredje som styckena skall således läggas ett tillägg om 25 % av prisbasbeloppet år 2001. Detta tillägg skall, enligt vad som utvecklats i kommentaren till punkten 30-delsberäknas i förhållande till det antal år med pensionspoäng kan tillgodoräknas den avlidne eller 40-delsberäknas som i förhållande till den avlidnes bosättningstid. I detta sammanhang bör framhållas förutsättning för att rätt att en till 25 %-tillägget skall föreligga är att det efterlevande barnet har rätt till tilläggspension vid ikraftträdandet. Om den avlidne inte har tjänat in någon ATP-poäng alls föreligger alltså inte någon rätt till tilläggspension och därmed inte heller någon rätt till 25%-tillägget. Detta gäller oavsett att ett sådant tillägg enligt denna paragraf kan utges i 40-delar det är fördelaktigare för den efterlevande se även komom mentaren till punkten 7.

694 F örfattningskommentarer

SOU 1998: 120

Punkt 7

I bestämmelsen regleras hur

tilläggspension i form av omställ-

ningspension vartill rätt föreligger vid utgången av år 2000 skall be-

handlas efter denna tidpunkt. De av oss föreslagna reglerna inom

komstgrundad omställningspension skiljer sig från de

nuvarande både

såvitt den tid under vilken förmånen avser skall kunna utges och så-

vitt avser beräkningen den. Våra av överväganden av hur dessa skill-

nader skall komma att påverka

omställningspensioner som beviljats

på grund av dödsfall före ikraftträdandet har vi redovisat i avsnitt

16.2.3.

Utgångspunkten är enligt punkten 2 i dessa

Övergångsbestämmel-

ser att bestämmelserna i lagen efterlevandepension om skall gälla

även beträffande omställningspension har

som beviljats på grund av

dödsfall inträffat före ikraftträdandet. som I förevarande punkt görs

vissa undantag från den regeln.

När det gäller rätten till omställningspension och hur länge en så-

dan förmån skall kunna utges skall

dödsfallstidpunkten vara avgöran-

de för vilka regler skall

som tillämpas. Rätten till tilläggspension i form av omställningspension har

som beviljats grund ett dödsav fall som inträffat före ikraftträdandet skall bedömas enligt äldre reg-

ler. Detta framgår andra stycket av och innebär alltså att inledande

omställningspension som har beviljats enligt hittillsvarande

regler

skall kunna utges under tid månader en om sex och inte under ett år.

Vidare skall förlängd omställningspension

kunna utges så länge den

efterlevande har vårdnaden och stadigvarande om sammanbor med ett

barn som inte har fyllt tolv år. Den

av oss föreslagna möjligheten att uppbära förlängd omställningspension under

en begränsad tid så

länge det yngsta hemmavarande barnet inte har år fyllt 18 skall alltså

inte gälla i de fall dödsfallet inträffat före ikraftträdandet. Förlängd

omställningspension kommer emellertid alltid så att utges länge bar-

net inte har fyllt tolv år och den föreslagna åldersgränsen av oss om

åtta år skall alltså inte få genomslag i diskuterade fall. nu

Beräkningen av inkomstgrundad omställningspension regleras i 3

kap. 5 Denna bestämmelse skall inte

tillämpas vid beräkningen

inkomstgrundad omställningspension i de fall dödsfallet

har inträffat

före ikraftträdandet. I sådana fall skall den efterlevande även efter

ikraftträdandet tilläggspension i form

av omställningspension be-

räknad på samma sätt enligt äldre regler som i AFL. Detta framgår av tredje stycket Tilläggspensionen skall alltså beräknas enligt de

hittillsvarande nivåerna, dvs. 20 %, om det samtidigt föreligger rätt

till barnpension efter den avlidne och annars med 40 % av den avlid-

nes beräknade förtidspension eller ålderspension. Hur förtidspensio-

nen respektive ålderspensionen skall beräknas framgår av punkten 5

andra stycket 1 och har kommenterats närmare i anslutning till den bestämmelsen. Till den sålunda beräknade tilläggspensionen, som är beräknad inkomster överstiger det för året gällande prisbasbeloppet, skall som det, enligt vad sägs i tredje stycket läggas ett belopp om 90 % som det för året, dvs. år 2001, gällande prisbasbeloppet. Härigenom ges av kompensation för det första basbeloppets inkomster i samma omfattning enligt nuvarande regler folkpensionens huvudsom ges genom förmån. Summan av den ATP-baserade tilläggspensionen enligt l och 90%-tillägget enligt 2 utgör den inkomstgrundade omställningspension skall utges efter ikraftträdandet. Denna pension skall, som sätt gäller för barnpension enligt punkterna 5 och årlisamma som fr.o.m. årsskiftet 2001/2002 följsamhetsindexeras i enlighet med gen vad som föreskrivs i l kap. 10 90 %-tillägget skall, samma sätt som 25 %-tillägget till övergångsvis barnpension punkterna 5 och 6, betraktas som en del av tilläggspensionen och skall utges i omfattning som tilläggssamma pensionen i övrigt, dvs. i förhållande till det antal år med pensionspokan tillgodoräknas den avlidne 30-delsberäkning. Tillägget äng som utgör emellertid även en ersättning för folkpensionens huvudförrnån och skall därför enligt samma principer som redovisats beträffande 25 %-tillägget kunna 40-delsberäknas detta leder till ett för den om efterlevande fördelaktigare resultat. Detta framgår av fjärde stycket som är utformat samma sätt som punkten 5 fjärde stycket. Bestämmelsen har kommenterats utförligt i anslutning till punkten I detta sammanhang bör emellertid framhållas förutsättning att en för att rätt till 90 %-tillägget skall föreligga är att den efterlevande vid utgången år 2000 hade rätt till tilläggspension. Detta innebär alltså av att den avlidne måste ha tillgodoräknats ATP-poäng i sådan omfattning att rätt till tilläggspension förelegat, dvs. den avlidne måste ha kunnat tillgodoräknas ATP-poäng för minst tre år. När det väl konstaterats att rätt till tilläggspension och därmed till ett 90 %-tillägg föreligger kan detta tillägg 40-delsberäknas enligt förevarande bestämmelse det leder till ett för den efterlevande fördelaktigare om resultat.

Punkt 8

I denna punkt regleras beräkningen av omställningspension för efterlevande som vid utgången av år 2000 uppbär folkpension i form av omställningspension enligt AFL. Folkpension i form av omställningspension skall inte kunna utges efter ikraftträdandet. Detta skall gälla även i de situationer där folkpension i form av omställningspension har beviljats med stöd av hittillsvarande bestämmelser i AFL. Våra överväganden i denna del har redovisats i avsnitt 16.2.3. Detta

696 Författningskommentarer SOU

1998: 120

innebär emellertid inte att bestämmelserna i 3 kap. 6-13

§§ om garantipension till omställningspension skall tillämpas. Enligt vad

som föreskrivs i första stycket skall, i stället för vad

som sägs i 3 kap. 6- 13 §§, gälla vad som föreskrivs i denna punkt.

Den efterlevande skall enligt vad sägs i andra stycket, i stället

som för folkpension, vara berättigad till garantipension beräknas

en som på sätt garantipension till änkepension

samma som enligt 6 kap. En förutsättning härför är emellertid att villkoren i 8 kap. 4 och 5 §§ AFL

i bestämmelsemas lydelse före ikraftträdandet uppfyllda. Den ef-

är terlevande skall t.ex. för att rätt till garantipension till förlängd

omställningspension skall föreligga ha vårdnaden och stadigvarande

om sammanbo med ett barn under tolv år. Om sammanboendet upphör,

upphör också rätten till garantipension enligt bestämmelsen i denna

punkt och även rätten till inkomstgrundad omställningspension enligt

punkten 7. Garantipensionen beräknas enligt 6 kap. ll § första

stycket och 14 dvs. enligt regler garantipension till

samma som änkepension. Till grund för beräkningen läggs tilläggspensionen i

form av omställningspension enligt punkten Härmed såväl

avses den ATP-baserade tilläggspensionen enligt punkten 7 tredje stycket 1

som 90 %-tillägget enligt samma punkt tredje stycket För efter

en levande helt saknar rätt till tilläggspension i form

som av omställningspension och därigenom inte är till

som berättigad något 90 %-

tillägg utgör garantipensionen för år räknat 2,04 gånger prisbasbe-

loppet. Tilläggspension till 1,49 prisbasbelopp avräknas

upp krona för krona mot basnivån. Inkomster uppgår till 1,49

som prisbasbelopp

och däröver avräknas till 30 % mot den del basnivån översti-

av som

ger 1,49 prisbasbelopp.

Storleken garantipension till omställningspension skall

enligt bestämmelserna i 3 kap. beroende den

vara av försäkringstid som kan

tillgodoräknas den avlidne. Försäkringstid för garantipension

motsvarar i princip bosättningstid inom folkpensioneringen. Folkpension kan

emellertid beräknas även på grundval det antal år

av med pensionspoäng som kan tillgodoräknas den avlidne detta för den ef-

om ger ett terlevande förmånligare resultat. Garantipension till

omställningspension som utges till efterlevande på grund dödsfall

av före ikraftträdandet skall därför, på sätt gäller

samma som för 90 %-tillägget, beräknas enligt de regler som gäller för beräkning folkpension i fonn

av av omställningspension före ikraftträdandet, dvs. enligt 30- eller

40-delsberäkning beroende på vilket det förmånligaste

som ger resultatet. Detta framgår bestämmelsen i tredje stycket, såvitt

av som avser första meningen är utformad sätt beträffande

samma som 90 %-tillägget i punkten 7 och 25 %-tillägget i punkterna 5 och

I denna del hänvisas till kommentarerna till dessa bestämmelser.

I de fall antalet år med pensionspoäng eller bosättningstid

som kan tillgodoräknas den avlidne inte uppgår till 30 respektive

40 skall ga-

F örfattn in gskommen tarer 697

rantipensionen beräknas i relevant antal 30- eller 40-delar. Detta skall ske enligt samma princip som gäller för avkortning av garantipension till änkepension i 6 kap. 16 § och för avkortning garantipension till av omställningspension enligt 3 kap. 13 vilket innebär att basnivån och avkortningsintervallen skall avkortas före det att reducering av basnivån sker grundval tilläggspensionen. Detta skall gälla både av vid 30-delsberäkning och en 40-delsberäkning. en

Punkt 9

I denna punkt bestämmelser rätten till särskild efterlevandeges om pension och beräkningen sådan pension för en efterlevande som av vid utgången år 2000 har rätt till folkpension eller tilläggspension i av form särskild efterlevandepension. Särskild efterlevandepension av kommer efter ikraftträdandet inte att kunna utges till en efterlevande vid dödsfallet inte har fyllt 55 år. Detta åldersvillkor skall emelsom lertid inte tillämpas för efterlevande som har rått till efterlevandepension enligt hittillsvarande bestämmelser i AFL grund av dödsfall inträffat före ikraftträdandet. En efterlevande som uppbär folksom pension eller tilläggspension i form av särskild efterlevandepension vid ikraftträdandet och inte har fyllt 55 år skall alltså även efter som ikraftträdandet ha fortsatt rätt till sådan pension. Detta skall gälla även om rätten till särskild efterlevandepension uppkommer först efter ikraftträdandet under förutsättning att det dödsfall som grundar rätten har inträffat före ikraftträdandet. Enligt hittillsvarande bestämmelser kan särskild efterlevandepension utges som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels pension beroende på i vilken grad den efterlevandes förvärvsförrnåga är nedsatt. Särskild efterlevandepension skall emellertid efter ikraftträdandet kunna utges endast hel eller halv förmån. Om förvärvsförmåsom helt nedsatt skall hel särskild efterlevandepension Är gan är utges. den efterlevandes förvärvsfömiåga nedsatt i mindre omfattning men likväl med minst hälften skall sådan pension utges med hälften så stort belopp. En efterlevande som har beviljats särskild efterlevandepension grund av ett dödsfall som inträffat före ikraftträdandet den 1 januari 2001 skall emellertid vid den beräkning av pensionen som vid ikraftträdandet skall göras ha rätt till pension med samma andel före ikraftträdandet. En efterlevande som då uppbär tre fjärdedels som respektive fjärdedels pension skall således även efter ikraftträdanen det av de nya reglerna ha rätt till sådan andel av hel fönnån. Vid den omprövning som enligt 4 kap. 8 § jfr 8 kap. 10§ AFL skall göras minst gång vart tredje år skall emellertid rätten till särskild efterleen vandepension i aktuellt avseende bedömas enligt bestämmelserna i nu 4 kap. 2 En efterlevande vars förvärvsförmåga bedöms vara nedsatt med mindre än hälften och som enligt hittillsvarande regler uppburit

en fjärdedels särskild efterlevandepension, kommer alltså efter

omprövningen inte att vara berättigad till särskild efterlevandepension. På motsvarande sätt kommer en efterlevande enligt nuvarande

som bestämmelser varit berättigad till fjärdedelar hel särskild efter-

tre av

levandepension, under förutsättning att nedsättningen förvärvsför-

av mågan vid omprövningstillfället är densamma vid beviljandet, i

som stället att bli berättigad till halv särskild

efterlevand

Med undantag av den åldersgränsen och bestämmelserna

nya om rätten till särskild efterlevandepension i förhållande till graden

av nedsättning av förvärvsförrnågan skall bestämmelserna i 4 kap.

om villkor för rätt till särskild efterlevandepension tillämpas beträf-

även fande särskild efterlevandepension beviljats enligt äldre bestäm-

som melser.

Beräkningen av särskild efterlevandepension enligt denna punkt

skall göras enligt principer gäller för beräkning

samma som av omställningspension enligt punkterna 7 och Således skall tilläggspension i form särskild efterlevandepension beräknas tilläggspen-

av som sion i form av omställningspension enligt punkten 7 tredje stycket, dvs. som tilläggspension jämte ett tillägg 90 % prisbasbelop-

om av pet. Till denna tilläggspension skall den efterlevande berättigad

vara till en garantipension enligt vad sägs i punkten 8 i tillämpliga

som delar. När det gäller vilka villkor skall uppfyllda för

som vara att rätt

skall föreligga till inkomstgrundad särskild efterlevandepension re-

spektive garantipension till sådan pension gäller bestämmelserna i 4 kap. med undantag från den i 1 § angivna åldersgränsen.

I sista stycket ges en särskild regel för hur den s.k. minskningsre-

geln i 4 kap. 13 § skall tillämpas såvitt särskild efterlevande-

avser pension som har beräknats med stöd reglerna i denna punkt. Be-

av stämmelsen innebär att summan inkomstgrundad särskild efterle-

av vandepension och garantipension skall minskas krona för krona

mot en sådan förmån som avses i 4 kap. 13 Detta innebär skillnad i

en förhållande till hittillsvarande bestämmelse 8 kap. 12 § AFL enligt vilken den sociala förmånen skall beaktas enbart intill

samma andel 30- eller 40-delar ligger till grund för beräkningen den

som av särskilda efterlevandepensionen. Denna skillnad och våra överväganden

i denna fråga har redovisats i avsnitt 10.4.9. Vid minskningen enligt 4 kap. 13 § skall med inkomstgrundad särskild

efterlevandepension

likställas tilläggspension beräknad enligt punkten 7 tredje stycket,

dvs. tilläggspension inklusive 90 %-tillägget. Minskning skall i första hand enligt vad sägs i 4 kap. 14 göras garantipensionen.

som av Därefter skall minskning göras på tilläggspensionen, varvid 90 %tillägget skall minskas före minskning tilläggspension.

av annan

SOU 1998: 120 F örfattningskommentarer 699

Punkt 10

I denna punkt ges en särskild regel antagandepoängberäkning vid om beräkning av efterlevandepension efter avliden är född år en som 1937 och som avlider år 2001. Underlaget för beräkning efterleav vandepension efter personer som är födda år 1937 eller tidigare skall, i stället för vad som anges i 5 kap. 3-13 §§, baseras den avlidnes pensionspoäng för tilläggspension. Underlaget skall, enligt vad som anges i 5 kap. 15 utgöra 60 % av produkten av det för dödsfallsåret

gällande prisbasbeloppet och medeltalet de pensionspoäng har

av som

tillgodoräknats den avlidne sedan tillägg till medelpoängen gjorts

med en pensionspoäng. Om pensionspoäng har beräknats för än mer 15 år, beaktas de 15 högsta vid medelpoängberäkningen. Det belopp som beräknats detta sätt utgör det efterlevandepensionsunderlag som skall ligga till grund för beräkning inkomstgrundad barnpenav sion, omställningspension och särskild efterlevandepension enligt de nya reglerna. Personer som är födda år 1936 eller tidigare har fyllt 65 år det år då de nya reglerna träder i kraft, dvs. år 2001. Personer är födda år som 1937 fyller 64 år detta år. På samma sätt beträffande som personer som är födda år 1938 eller senare bör till grund för beräkningen av efterlevandepension ligga den avlidnes faktiska eller antagna inkomster t.o.m. det år den avlidne skulle ha fyllt 64 år. Bestämmelser om beräkning av antagandeinkomst för personer födda år 1938 eller senare ges i 5 kap. 6-8 §§. Till grund för beräkningen enligt dessa bestämmelser ligger den avlidnes årliga pensionsrätt i det reformerade ålderspensionsystemet. Eftersom det i stället är pensionspoäng för ATP som ligger till grund för beräkningen av efterlevandepensionsunderlaget när det gäller personer födda år 1937 eller tidigare föreslår vi en särskild regel om hur pensionspoäng skall beräknas för det år den avlidne fyllde eller skulle ha fyllt 64 år i de fall dödsfallet inträffar år 2001. En förutsättning för att antagandepoängberäkning för 64-årsåret skall ske är att den avlidne kan tillgodoräknas pensionspoäng för tre av de fem åren närmast före dödsfallsåret, dvs. tre av åren 1996-2000. I sådant fall skall pensionspoäng för år 2001 beräknas på grundval av medeltalet av poängtalen för dessa fem år, varvid bortses från de två år då poängtalen var högst respektive lägst.

Punkt 11

I denna punkt bestämmelser hur samordningsreglema i 7 kap. ges om 14 och 15 §§ skall tillämpas i de fall inkomstgrundad efterlevandepension har beräknats med stöd av bestämmelserna i punkterna 5-7 och Minskning skall, på sätt gäller för barnpension, samma som

700 Författningskommentarer

omställningspension och särskild efterlevandepension har bevil-

som jats efter ikraftträdandet, göras underhållsstöd enligt den

av oss föreslagna lagen om underhållsstöd eller garantipension till

omställningspension respektive särskild efterlevandepension. Därefter skall minskning göras på 25 %-tillägget enligt punkten 5 andra stycket 2 och 90 %-tillägget enligt punkten 7 tredje stycket Först därefter skall minskning göras övrig tilläggspension, dvs. den del

av tilläggspensionen som är beräknad grundval den avlidnes

av pensionspoäng för tilläggspension punkten 5 andra stycket l och punkten 7 tredje stycket 1.

Punkt 12

I denna punkt att samtliga efterlevande vid utgången år

anges som av 2000 är berättigade till änkepension från folk- eller tilläggspensioneringen enligt hittillsvarande regler har fortsatt rätt till sådan pension även efter ikraftträdandet de reglerna. Denna hittillsvarande

av nya rätt till änkepension följer av de nuvarande övergångsbestämmelsema till lagen 1988:881 om ändring i lagen 1962:381 allmän för-

om säkring. Närmare regler för vad skall gälla för berörda fall

som nu ges ipunktema 13-23.

Beräkningen av änkepension grundas ett dödsfall in-

som som träffat före år 2001 skall göras enligt de bestämmelser närmare

som anges i punkterna 13-23. Som angetts i avsnitt 11.7-1 1.13 skall såväl redan före ikraftträdandet beviljade änkepensioner därefter nybe-

som viljade sådana pensioner beräknas ett och sätt, nämligen

samma utifrån den avlidne tillgodoräknade ATP-poäng, med

mannens en kompensation för det första basbeloppets inkomster i form

av ett 90 %-tillägg samt i förekommande fall änkegarantipension. Någon

en folkpension skall således inte längre finnas kvar inom änkepensioneringen. Även det särskilda grundavdraget skall avskaffas för framti-

den också såvitt avser redan före år 2001 beviljade änkepensioner.

Samma regler skall gälla även för änka beviljats änkepen-

en som sion på grund av ett dödsfall som inträffat före den l juli 1960. Detta innebär att även dessa änkor skall, de uppfyller förutsättningarna

om för rätt till garantipension till änkepension, uppbära sådan pension i stället för folkpension i form änkepension de uppbär enligt

av som nuvarande regler. Däremot kommer dessa änkor, i likhet med vad som är fallet enligt nuvarande regler, inte att uppbära tilläggspension i form av änkepension efter ikraftträdandet de föreslagna regler-

av nu na. För dessa änkor gäller i tillämpliga delar de nya reglerna i lagen om efterlevandepension, bl.a. vad som där föreskrivs samordning

om mellan efterlevandepension och yrkesskadelivränta.

För att en änka som tillhör beståndet skall berättigad till

vara tilläggspension i form änkepension dvs. både den ATP-baserade

F örfattningskommentarer 701

delen och 90 %-tillägget krävs att hon har uppfyllt förutsättningarna för rätt till tilläggspension, dvs. att hon varit gift med den avlidne vid tidpunkten för dödsfallet. För kvinnor blivit änkor under något av som åren 1990-2000 krävs även att de varit gifta med den avlidne mannen vid utgången av år 1989. Dessutom krävs antingen att detta äktenskap vid tidpunkten för dödsfallet hade varat i minst fem år och ingåtts senast den dag då den avlidne fyllde 60 år eller att den avlidne efterlämnat barn också barn till änkan. För änkor är födda år som var som 1945 eller senare och som beviljats änkepension under 1990-talet krävs att dessa förhållanden var för handen redan vid utgången av år 1989 och varit det oförändrade fram till tidpunkten för dödsfallet. Utöver detta krävs för rätt till 90 %-tillägget att änkan vid dödsfallet eller, beträffande kvinnor som är födda år 1945 eller senare och som blivit änkor under l990-talet, vid utgången av år 1989 antingen hade vårdnaden om och stadigvarande sammanbodde med barn under 16 år, som vid makens död stadigvarande vistades i makarnas hem eller hos änkan, eller hade fyllt 36 år och varit gift med den avlidne i minst fem år. Att dessa villkor gäller för rätt till 90 %-tillägget framgår genom den hänvisning som görs i punkterna 13 och 14 till 6 kap. 7 § första och andra styckena samt i punkt 15 till 6 kap. 8 Dessa krav beträffande 90 %-tillägget skiljer sig från nuvarande regler för rätt till folkpension i form av änkepension som samma sätt som detta tillägg bl.a. kompenserat för det första basbeloppets inkomster så sätt att en efterlevande kvinna inte gift med - som var den avlidne vid dödsfallet eller vid utgången av år 1989 utan endast var att anse som likställd med en änka inte har rätt till 90 %-tillägg. Däremot kan en sådan änka ha rätt till änkegarantipension. Denna förändring innebär emellertid inte någon försämring för änkan i förhållande till nuvarande regler. Var den efterlevande kvinnan berättigad till folkpension i form av änkepension men däremot inte till tilläggspension i form av änkepension vid utgången år 2000 komav mer hon med de nya reglerna att få i princip samma pension i form av garantipension till änkepension. Garantipensionen, som till skillnad från folkpension i form av änkepension utgör en utfyllnad till både den ATP-baserade änkepensionen och 90 %-tillägget, kommer i dessa fall att utges utan någon reducering eftersom änkan inte samtidigt uppbär inkomstrelaterad änkepension.

Punkt 13

I denna punkt anges vad som fortsättningsvis skall gälla bl.a. beträffande beräkning av tilläggspension i form av änkepension som beviljats grund av ett dödsfall som inträffat före ikraftträdandet av de reformerade efterlevandepensionssystemet, dvs. före år 1990. Vilket år änkan är född är i detta sammanhang utan intresse. Samma beräk-

ningsgrunder skall således tillämpas på samtliga dessa änkor

oavsett födelseår. Samma beräkningsförutsättningar skall gälla även beträffande änkepension till änkor är födda år 1929 eller tidigare och

som som beviljats änkepension under något åren 1990-2000 eller

av som beviljas sådan pension efter de reglemas ikraftträdande jfr 6 kap.

nya 19 §.

Tilläggspension i form av änkepension skall för dessa änkor beräknas dels som en viss andel den avlidne dödsfallet

av mannens t.0.m. intjänade ATP-poäng. Om har avlidit i förvärvsaktiv ålder

mannen skall i förekommande fall även ATP-poäng det år den

antagna t.0.m. avlidne skulle ha fyllt 64 år beaktas vid beräkningen tilläggspen-

av sion i form änkepension under förutsättning den avlidne

av att mannen uppfyllt villkoren för antagandepoängberäkning i 13 kap. 2§ AFL. Som angetts i kommentaren till 6 kap. 7 § skall någon

antagandepoängberäkning, till skillnad från nuvarande regler, inte göras vid nybeviljande änkepension endast den grunden den avlidne

av att mannen vid dödsfallet hade sjukpenninggrundande inkomst

en uppgående till lägst ett basbelopp. Detta framgår någon hänvisning

av att i den nämnda paragrafen inte görs till 13 kap. 2 § första stycket andra meningen AFL. Vi har emellertid det inte kan komma i frå-

ansett att ga att beträffande beståndet änkor införa denna begränsning beträffande villkoren för när antagandepoängberäkning skall kunna

en komma till stånd. Därför har i punkt 16 intagits regel möjlig-

en som

gör antagandepoängberäkning grund denna SGI-regel beträf-

av fande beståndet änkor även efter ikraftträdandet.

Tilläggspension i form änkepension skall utgöra 40 % eller,

av om det efter den avlidne finns barn är berättigat till barnpension efter

som honom, 35 % den avlidnes beräknade egenpension från ATP.

av Därtill skall utges ett 90 % -tillägg motsvarande kompensation för det

första basbeloppets inkomster beträffande förutsättningarna för

när ett sådant 90 %-tillägg skall utbetalas hänvisas till kommentaren till punkt 12. Något sådant tillägg skall emellertid inte till änkor

utges som är födda 1929 eller tidigare, eftersom dessa änkor vid ikraftträdandet har fyllt 65 år se andra stycket.

De änkor som omfattas förevarande punkt skall, de

av om utöver förutsättningarna för rätt till tilläggspension i form änkepension

av även uppfyllt förutsättningar enligt nuvarande regler för rätt till folkpension i form av änkepension, kunna uppbära ett 90 %-tillägg. Någon motsvarighet till den för änkegarantipensionen gällande likställighetsregeln i 6 kap. 5 § skall emellertid inte gälla för 90 %-tillägget. För rätt till detta tillägg skall, liksom för tilläggspension i form

av änkepension i övrigt, alltid krävas äktenskap.

Ett 90 %-tillägg kan utges endast till änkor vid ikraftträdandet

som ännu inte fyllt 65 år. Detsamma skall gälla för änkegarantipensionen, se kommentaren till punkt 18 och 19. Till skillnad från nuvarande

SOU 1998: 120 F Örfattningskommentarer 703

regler skall emellertid både änkegarantipension och 90 %-tillägget kunna utges fram till dess änkan fyller 65 år oavsett hon dessför-

om innan börjat uppbära inkomstgrundad ålderspension. Detta har

egen sin förklaring i att garantipension till ålderspension inte kommer

att utbetalas före det att den pensionsberättigade har fyllt 65 år

oavsett om denne dessförinnan börjat uppbära inkomstgrundad ålderspension. För en närmare redogörelse för vårt förslag i denna del hänvisas till kommentaren till 6 kap. 4 § och avsnitt 11.9.

90 %-tillägget skall samma sätt föreslagits gälla för nybe-

som viljad änkepension i vissa fall 15-delsberäknas utifrån änkans ålder. Detta följer av hänvisningen i förevarande punkt till 6 kap. 9 Dessa bestämmelser överensstämmer med nuvarande regler där sådan 15-

en delsberäkning under vissa förutsättningar sker folkpension i form

av av änkepension och därmed även den del att kom-

av som avser ge pensation för det första basbeloppets inkomster. Av punkt 18 framgår att 90 %-tillägget skall avkortas i vissa fall, nämligen då den avlidne inte kunnat tillgodoräknas 40 års bosättningstid eller framtida bosättningstid eller 30 år med intjänade eller antagna ATP-poäng. Att också den ATP-baserade änkepensionen skall 30-delsberäknas utifrån den avlidnes antal år med intjänade eller antagna ATP-poäng framgår av den hänvisning som görs i 6 kap. 7 § till 6 kap. 3 § lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension.

Genom en hänvisning till 6 kap. 17 § föreskrivs änkepension i

att form av 90 %-tillägg och änkegarantipension, punkterna 16 och

se 17 skall inkomstprövas mot änkans inkomster på

egna samma sätt som sker av motsvarande del änkepensionen enligt nuvarande

av regler. Av punkt 22 framgår att inkomstprövning emellertid inte skall göras under viss tid efter dödsfallet. Bestämmelsen i nämnda punkt överensstämmer med hittillsvarande bestämmelse i punkt 19 i övergångsbestämmelserna i lagen 1988:771 ändring i lagen

om 1962:381 allmän försäkring.

I andra stycket i denna punkt att änkor fyllt 65 år skall

anges som vara berättigade endast till tilläggspension i form änkepension

av beräknad på den avlidne ATP-poäng. Varken 90 %-tillägg

mannens eller änkegarantipension skall således, i likhet med vad är fallet

som för folkpension enligt dagens regler, utges efter det att änkan uppnått denna ålder. Någon samordning denna kvarvarande tilläggspension

av i form änkepension och änkans inkomstgrundade ålderspen-

av egen sion skall inte ske för den kategori änkor som avses i denna punkt.

Rätt till tilläggspension i form änkepension dvs. både den ATP-

av baserade änkepensionen och 90 %-tillägget upphör den efterle-

om vande kvinnan ingår äktenskap. Upplöses äktenskapet innan det har bestått i fem år skall emellertid tilläggspensionen börja betalas på

ut nytt om förutsättningarna för sådan pension alltjämt är för handen. Detta framgår genom en hänvisning till 6 kap. 3

704 Författningskommentarer SOU 1998: 120

Punkt 14

Förevarande punkt reglerar tilläggspension i form änkepension

av som beviljats under något av åren 1990-2000 till änka är född

en som år 1944 eller tidigare. Dessa änkor har, de uppfyllt förutsättning-

om arna för rätt till änkepension, inte rätt till reformerad efterlevandepension. Detta framgår genom en hänvisning i förevarande punkt till 1 kap. 5 Även i dessa fall skall den inkomstrelaterade

änkepensionen beräknas grundval av den avlidne intjänade och i före-

mannens kommande fall antagna ATP-poäng jämte ett därtill kopplat 90 %tillägg motsvarande kompensation för det första basbeloppets inkomster. I angivna avseenden gäller regler för de än-

nu samma som kor omfattas punkt 13. Även reglerna inkomstprövning

som av om överensstämmer i princip med de som skall gälla för de äldre änkoma i sistnämnda punkt.

En änka som avses i denna punkt skall, på sätt skall

samma som gälla för änkor som omfattas av punkt 13 till skillnad från vad

men som är fallet i dag, kunna uppbära 90 %-tillägg till dess att hon fyller 65 år även hon dessförinnan börjar uppbära inkomstgrundad ål-

om derspension. Detsamma skall gälla för änkegarantipensionen,

se punkterna 18 och 19. För närmare redogörelse för syftena bakom

en denna bestämmelse hänvisas till avsnitt 11.9.

På motsvarande sätt som gäller enligt nuvarande regler skall 90 %tillägget inkomstprövas mot änkans inkomster. Detta framgår

egna genom en hänvisning till 6 kap. 17 Av punkt 22 framgår i vilka fall sådan inkomstprövning inte skall komma till stånd. Dessa regler överensstämmer med de som gäller enligt hittillsvarande övergångsbestämmelser.

Till skillnad från vad skall gälla beträffande de i punkt 13

som

angivna änkepensionema skall den tilläggspension i form änke-

av pension som enligt denna punkt beräknats på den avlidne

mannens ATP-poäng bli föremål för samordning med änkans inkomst-

egen grundade ålderspension. Detta skall ske när änkan börjar uppbära sådan ålderspension, dock senast då hon fyller 65 år. Sålunda kan denna samordning komma i fråga redan före det att änkan har fyllt 65 år om hon dessförinnan har börjat uppbära ålderspension. Hur denna samordning skall gå till har redovisats i avsnitt 11.8 samt även i kommentarerna till 6 kap. 20 och 21 §§. Gör änkan tidigt

ett uttag av sin inkomstgrundade ålderspension skall emellertid beräkningen

av garantipensionen göras utifrån den tilläggspension i form änkepen-

av sion som framräknats före det att samordningen mellan kvinnans ålderspension och den inkomstgrundade änkepensionen enligt 6 kap. 20 och 21 §§ sker. Detta framgår av 6 kap. ll § tredje stycket.

Liksom enligt nuvarande bestämmelser skall den omständigheten att änkan uppskjuter sitt ålderspensionsuttag inte påverka

den sam-

Författningskommentarer 705

ordning som skall ske. Således skall samordning ske änkepensioav nen med den inkomstgrundade ålderspension som änkan skulle ha varit berättigad till om hon börjat uppbära sådan pension vid 65 års ålder. Samma princip skall gälla i de fall änkan gjort undantagande från försäkringen för tilläggspension enligt 11 kap. 7 § AFL i dess lydelse före år 1982. Detta framgår genom hänvisning till 6 kap. en 21 På samma sätt som gäller enligt nuvarande bestämmelser skall dessa änkor komma i åtnjutande av den s.k. garantiregel som garanterar änkan en viss angiven andel av den avlidne mannens och änkans egen inkomstgrundade ålderspension dvs. den som änkan faktiskt uppbär eller skulle ha uppburit hon tagit ut ålderspension vid 65 om års ålder. Denna andels storlek är beroende änkans ålder. Även av detta har redovisats i kommentaren till 6 kap. 20 Rätt till tilläggspension i form av änkepension dvs. både den ATPbaserade änkepensionen och 90 %-tillägget upphör den efterleom vande kvinnan ingår äktenskap. Upplöses äktenskapet eller, beträffande änkegarantipensionen samboendet, innan det har bestått i fem år skall emellertid tilläggspensionen börja betalas ut på nytt om förutsättningarna för sådan pension alltjämt är för handen. Detta framgår genom en hänvisning till 6 kap. 3

Punkt 15

Denna punkt anger bl.a. vilka beräkningsbestämmelser skall som tillämpas tilläggspension i form änkepension beviljats av som under något av åren 1990-2000 till en änka som är född år 1945 eller senare. På samma sätt som enligt nuvarande regler och även fösom reslagits för änkepension som nybeviljas efter år 2000 skall en sådan änkepension beräknas på den avlidne t.o.m. år 1989 intjänamannens de ATP-poäng utan någon möjlighet till antagandepoängberäkning för det fall mannen avlidit i förvärvsaktiv ålder. Detta framgår genom en hänvisning till 6 kap. 8 Utöver denna ATP-baserade änkepension har dessa änkor, samma sätt som de änkor som omfattas punkav terna 13 och 14, rätt till ett 90 %-tillägg om de uppfyllt förutsättninghärför angående detta i kommentaren till punkt 12. Även arna se detta tillägg skall beräknas utifrån den avlidnes t.o.m. år 1989 intjänade antal år med ATP-poäng. Har den avlidne vid denna mannen tidpunkt färre än 30 år med sådana poäng skall en avkortning ske. Detta följer av nyss nämnda paragraf jämförd med 6 kap. 10§ till vilken också hänvisas i förevarande punkt. Var den avlidne mannen född år 1927 eller tidigare gäller andra bestämmelser för rätt till oavkortad tilläggspension i form änkepension. Även detta framgår av av 6 kap. 10

706 F Örfattningskommentarer SOU 1998: 120

Av 6 kap. 8 § framgår dessutom att tidiga respektive ålder-

sena spensionsuttag som den avlidne kan ha gjort före år 1990 inte

mannen skall påverka det underlag på vilket änkepensionen skall beräknas.

På sätt för änkor enligt punkterna 13 och 14 skall

samma som en änka som avses i förevarande punkt kunna uppbära 90 %-tillägg och änkegarantipension fram till dess att hon fyller 65 år oavsett hon

om dessförinnan börjar uppbära inkomstgrundad ålderspension.

Av hänvisningen till 6 kap. 9 § framgår att 90 %-tillägg skall 15delsberäknas utifrån änkans ålder i vissa fall.

På motsvarande sätt som gäller enligt nuvarande regler skall änkegarantipensionen och 90 %-tillägget inkomstprövas änkans

mot egna inkomster. Detta framgår hänvisning till 6 kap. 17 Av

genom en punkt 22 framgåri vilka fall sådan inkomstprövning inte skall komma till stånd. Dessa regler överensstämmer med de gäller enligt

som nu-

varande Övergångsbestämmelser.

Av hänvisningen till 6 kap. 19-22 framgår hur samordningen

g mellan änkans egen inkomstgrundade ålderspension och den ATP- Å

grundade änkepensionen skall till. Som nämnts under kommentaren till punkt 14 skall sådan samordning komma till stånd

en även före det att änkan fyllt 65 år under förutsättning att hon dessförinnan börjat uppbära inkomstgrundad ålderspension. På motsvarande

egen sätt som gäller enligt nuvarande Övergångsbestämmelser skall änkepensionen baserad t.o.m. år 1989 intjänade ATP-poäng

mannens

minskas med den inkomstgrundade ålderspension änkan uppbär.

som Är änkan född under något av åren 1945-1953 skall den ålderspension

med vilken samordning med tilläggspension i form änkepension

av skall ske beräknas utifrån den förutsättningen hon erhåller in-

att komstgrundad ålderspension beräknad helt och hållet enligt

nuvarande bestämmelser tilläggspension i form ålderspension och inte

om av utifrån den ålderspension hon faktiskt uppbär från det reformera-

som

de ålderspensionssystemet. Någon kvotdelsberäkning i det

som reformerade ålderspensionssystemet skall göras för pensionsberättigade tillhörande den s.k. mellangenerationen skall således inte göras vid den samordning som skall ske enligt 6 kap. 20 § första stycket. Anledningen till denna konstruktion är att uppnå med änkepensionen

ett överensstämmande jämförelseunderlag. För nämnare redogörelse

en av skälen härtill hänvisas till kommentaren till nämnda paragraf

nyss samt avsnitt 11.8.

Är däremot änkan född år 1954 eller skall vid den samord-

senare ning som skall ske enligt 6 kap. 22 § den faktiska inkomstgrundade ålderspension änkan uppbär läggas till grund. Orsaken härtill

som är att det för denna kategori inte kommer att registreras några pensionspoäng till ATP för tiden efter år 2000. Denna sålunda helt enligt

re-

formerade ålderspensionsregler beräknade ålderspension omfattar

inkomster från den första kronan till skillnad från det ATP-underlag

SOU 1998: 120 F örfattningskommentarer 707

vilket änkans änkepension är beräknad. För att denna skillnad inte skall vara till nackdel för änkan skall det till den avlidne mannens ATP-poäng adderas en poäng, dock i ett visst antal 30-delar med hänsyn till den avlidne mannens t.o.m. år 1989 intjänade antal år med ATP-poäng. För en närmare redogörelse för hur denna beräkning skall till hänvisas till kommentaren till 6 kap. 22§ och avsnitt 11.13. Liksom enligt nuvarande bestämmelser skall den omständigheten att änkan uppskjuter sitt ålderspensionsuttag inte påverka den samordning som skall ske enligt 6 kap. 20 och 22 §§. Således skall samordning ske av änkepensionen med den inkomstgrundade ålderspension som änkan skulle ha varit berättigad till om hon börjat uppbära sådan pension vid 65 års ålder. Samma princip skall gälla i de fall änkan gjort undantagande från försäkringen för tilläggspension enligt 11 kap. 7 § AFL i dess lydelse före år 1982. Detta framgår genom en hänvisning till 6 kap. 21

Punkt 16

Denna punkt anger att antagandepoängberäkning, i de fall då den avlidne mannen avlidit i förvärvsaktiv ålder, vid fastställandet av den avlidnes ATP-poäng skall komma till stånd även då den avlidne mannen vid tidpunkten för dödsfallet haft en sjukpenninggrundande inkomst uppgående till lägst ett basbelopp. Som angetts under punkt 13 har vi ansett det mindre lämpligt att beträffande beståndet änkepension reducera ATP-underlaget i de fall då den avlidne enligt nuvarande bestämmelser har tillgodoräknats antagandepoäng på grund av SGI-regeln. Denna bestämmelse avser endast beräkning av änkepension till änkor som avses i punkterna 13 och 14. Till änkor som är födda år 1945 eller senare och blivit berättigade till änkepension som på grund av ett dödsfall som inträffat under 1990-talet gäller alltjämt att underlaget vilket änkepensionen beräknas skall utgöras av mannens t.o.m. år 1989 faktiskt intjänade ATP-poäng utan någon möjlighet till antagandepoängberäkning för de fall mannen avlidit i förvärvsaktiv ålder.

Punkt 17

Beräkningen av tilläggspension i form änkepension skall enligt vad av som sägs i punkterna 13-15 ske enligt bestämmelserna i bl.a. 6 kap. 7 Beräkningen enligt nämnda paragraf är relaterad till prisbasbeloppet för dödsfallsåret, vilket är det prisbasbelopp skall tillämsom pas vid nybeviljande av änkepension efter ikraftträdandet de av nya reglerna i de fall dödsfallet inträffar i förvärvsaktiv ålder. När det gäller beräkning av pension vid utgången år 2000 skall emellertid av

av naturliga skäl tillämpas det prisbasbelopp gäller för år 2001.

som Detta gäller såväl vid beräkning tilläggspension grundar sig

av som på den avlidnes intjänade ATP-poäng vid beräkning 90 %-

som av tillägget.

Det belopp som beräknas med stöd bestämmelserna i punkterna

av 13-15 skall därefter årligen följsamhetsindexeras enligt bestämmelsemai 1 kap. 10

Punkt 18

I denna punkt anges vad som efter ikraftträdandet skall ske bl.a. beträffande folkpension i form änkepension beviljats på grund

av som av ett dödsfall som inträffat före år 1990 eller, såvitt gäller änka

en som är född år 1944 eller tidigare, under något åren 1990-2000.

av Denna bestämmelse tar sålunda sikte även på sådan änkepension

som beviljats på grund av ett dödsfall inträffat före den 1juli 1960.

som

Som närmare redovisats i avsnitt 11.9 skall folkpension i form

av änkepension utmönstras och i stället ersättas bl.a. garantipen-

av en sion på motsvarande sätt som föreslagits för efter år 2000 nybeviljade änkepensioner. Denna änkegarantipension är bl.a. kom-

att se som en pensation för nuvarande regler pensionstillskott och det särskilda

om i grundavdraget. 5

En förutsättning för att änkan skall ha rätt till garantipension

är att hon uppfyllt förutsättningarna för rätt härtill. Detta framgår

genom en hänvisning till 6 kap. 4-6 §§. Änkegarantipensionens storlek är bero-

ende av den tilläggspension i form änkepension bestående både

av av en ATP-baserad del och ett 90 %-tillägg änkan uppbär. Även

som utländsk efterlevandepension inte är utfyllnadskaraktär skall

som av beaktas vid beräkningen garantipensionen. Beräkningen skall ske

av utifrån samma bestämmelser reglerar sådan pension kom-

som som mer att kunna nybeviljas efter år 2000. För närmare redogörelse

en för hur denna beräkning skall gå till hänvisas till kommentaren till 6 kap. 11 och 14 §§. Änkor, beviljats änkepension före den 1 juli

som 1960, har i dag inte rätt till tilläggspension i form änkepension och

av kommer därför inte heller efter ikraftträdandet ha rätt till sådan

att pension. Dessa änkor kommer därför att uppbära oreducerad änke-

en garantipension, som emellertid sedan inkomstprövas fullt

ut.

En änka, som har beviljats änkepension efter år 1989, kan emeller-

tid samtidigt med garantipension till änkepension berättigad till

vara tilläggspension i form omställningspension eller särskild efterle-

av vandepension i stället för tilläggspension i form änkepension.

av Detta kan inträffa i de fall då den efterlevande kvinnan

var sammanboende med den avlidne vid utgången år 1989 och döds-

mannen av fallet inträffat därefter. Uppfyllde kvinnan vid tidpunkten för döds-

fallet villkoren för rätt till omställningspension eller särskild efterle-

SOU 1998: 120 F öifattningskommentarer 709

vandepension kan hon vara berättigad till sådan inkomstgrundad pension jämte garantipension till änkepension. Någon rätt till tilläggspension i form av änkepension föreligger emellertid inte, eftersom hon inte var gift med den avlidne vid utgången av år 1989. I dessa situationer skall tilläggspensionen i form av omställningspension ligga till grund för beräkningen av änkegarantipensionen enligt 6 kap. 14 Detta framgår av 6 kap. ll § andra stycket. En änka enligt förevarande punkt skall kunna uppbära änkegarantipension och 90 %-tillägg fram till dess att hon fyller 65 år oavsett om hon dessförinnan börjar uppbära inkomstgrundad ålderspension. Anledningen härtill har angetts i kommentarerna till punkt 13 och till 6 kap. 4 § samt även i avsnitt 11.9. I 6 kap. ll § tredje stycket anges att garantipensionen skall beräknas grundval av den tilläggspension i form av änkepension som framräknats före det att samordningen mellan kvinnans ålderspension och den inkomstgrundade änkepensionen sker enligt 6 kap. 20 och 21 §§ i de fall kvinnan gjort ett tidigt

uttag av sin ålderspension.

Den sålunda framräknade änkegarantipensionen skall därefter i vissa fall IS-delsberäknas sätt 90 %-tillägget utifrån samma som änkans ålder. Detta följer av hänvisningen i förevarande punkt till 6 kap. 15 Dessa bestämmelser överensstämmer med nuvarande regler där en sådan 15-delsberäkning under vissa förutsättningar sker av folkpension i form av änkepension. För en nämnare redogörelse för hur denna 15-delsberäkning skall göras hänvisas till kommentaren till 6 kap. 15 Av punkt 20 framgår att änkegarantipensionen skall avkortas i vissa fall, nämligen då den avlidne inte kunnat tillgodoräknas 40 års bosättningstid eller framtida bosättningstid eller 30 år med intjänade eller antagna ATP-poäng. På motsvarande sätt som sker i dag skall garantipension till änkepension och 90 %-tillägget inkomstprövas mot änkans inkomster. I vilka fall en sådan inkomstprövning inte skall komma till stånd framgår av punkt 22. Till skillnad från nuvarande regler skall samma inkomstprövningsregler gälla efter ikraftträdandet av de föreslagna reglerna för de änkor som då kommer att uppbära änkegarantipension grund av ett dödsfall som inträffat före den l juli 1960. Rätt till änkegarantipension upphör den efterlevande kvinnan om efter dödsfallet ingår äktenskap eller stadigvarande sammanbor med en man med vilken hon har varit gift eller har eller har haft barn. Detta framgår av hänvisningen till 6 kap. 6

Punkt 19

Även de änkor i förevarande punkt är, de uppfyllt som avses om nuvarande förutsättningar för rätt till folkpension i form av änkepension,

7 10 F örfattn ingskommentarer

berättigade till änkegarantipension. Till skillnad från de fall som avser nybeviljande av änkepension kan således änkegarantipension utges även till en änka som är född efter år 1944 dödsfallet inträffat om under något åren 1990-2000 eller före år 1990, punkt 18. Såav se dan garantipension beräknas bl.a. utifrån den tilläggspension i form av änkepension dvs. både den ATP-baserade delen och 90 %tillägget som tillkommer änkan. Även efterlevandepension enligt utländsk lagstiftning skall härvid påverka garantipensionens omfattning. På motsvarande sätt i kommentaren till som angetts punkt 18 och till 6 kap. 11 § kan det även förekomma garantipensionen att beräknas på grundval inkomstgrundad

av omställningspension eller

särskild efterlevandepension i de fall där till sådan pension rätt föreligger i stället för rätt till tilläggspension i form av änkepension. Detta kan inträffa i de fall då den efterlevande kvinnan var att anse som likställd med den avlidne vid utgången år 1989 och dödsmannen av fallet inträffat därefter och hon då fortfarande uppfyllde kraven i likställighetsregeln eller efter år 1989 ingått äktenskap med mannen. Någon rätt till tilläggspension i form änkepension då

av föreligger

inte för den efterlevande kvinnan, eftersom detta kräver äktenatt ett skap förelåg vid utgången år 1989. Hur av beräkningen av garantipensionen i förhållande till inkomstgrundad pension skall annan till framgår av 6 kap. 14 För närmare redogörelse en för denna beräkning hänvisas till kommentaren till denna paragraf. På sätt skall gälla för änkor samma som som avses i punkt 18 skall en änka enligt förevarande punkt kunna uppbära änkegarantipension och 90 %-tillägg fram till dess att hon fyller 65 år hon oavsett om dessförinnan börjar uppbära inkomstgrundad

ålderspension. Gör änkan ett sådant tidigt uttag sin inkomstgrundade ålderspension

av skall beräkningen av garantipensionen göras utifrån den tilläggspension i form av änkepension framräknats före det som att samordningen mellan kvinnans ålderspension och den inkomstgrundade änkepensionen sker enligt 6 kap. 19-22 §§. Detta framgår 6 kap. 11 § tredje av stycket. I andra meningen föreskrivs under vilka förutsättningar som oavkortad garantipension till änkepension skall till utges änkor som är födda år 1945 eller Liksom beträffande senare. 90 %-tillägget skall förhållandena vid utgången år 1989 av vara avgörande för i vilken omfattning sådan änkegarantipension skall utbetalas. Har den avlidne vid nyss nämnda tidpunkt inte kunnat tillgodoräknas minst 30 år med intjänade ATP-poäng, skall garantipensionens basnivå avkortas till så stor andel som mot förhållandet mellan det antal år för vilka svarar pensionspoäng kan tillgodoräknas den avlidne och talet 30. Motsvarande avkortning skall göras för beloppen 1,49 respektive 0,55 gånger prisbasbeloppet. Någon ytterligare avkortning skall, till skillnad från hur nuvarande regler i 5 kap. AFL tillämpas, inte komma till stånd

grund att den avlidne vid tidpunkten för dödsfallet inte kunnat av tillgodoräknas 40 års försäkringstid för garantipension. Denna avkortning skall göras efter den IS-delsberälcning som skall ske enligt 6 kap. 15 På motsvarande sätt som gäller enligt nuvarande regler skall änkegarantipensionen och 90 %-tillägget inkomstprövas mot änkans inkomster. Av punkt 22 framgår vilka fall sådan inkomstprövegna ning inte skall komma till stånd. Dessa regler överensstämmer med de som gäller enligt nuvarande Övergångsbestämmelser. Rätt till änkegarantipension upphör den efterlevande kvinnan om efter dödsfallet ingår äktenskap eller stadigvarande sammanbor med en man med vilken hon har varit gift eller har eller har haft barn. Detta framgår av hänvisningen till 6 kap. 6

Punkt 20

Första stycket i denna punkt innehåller bestämmelser om hur 90 %tillägget och änkegarantipensionen skall avkortas i de fall då den avlidne mannen inte har uppfyllt kraven viss längre tids anknytning till Sverige eller svensk förvärvsverksamhet. Bestämmelserna i denna punkt tar endast sikte på sådan änkepension som har beviljats före år 1990 och änkepension beviljad under något av åren 1990-2000 till änkor som är födda år 1944 eller tidigare. Övriga fall regleras i punkterna 15 och 19. För rätt till oavkortad folkpension krävs enligt nuvarande regler i 5 kap. AFL, som trädde i kraft den 1 januari 1993, att den försäkrade eller den avlidne kunnat tillgodoräknas 40 års bosättning i Sverige eller 30 år med intjänade ATP-poäng. I annat fall utges folkpensionen med så stor andel som svarar mot förhållandet mellan antalet bosättningsår eller år med intjänade ATP-poäng och talet 40 respektive 30. I fråga folkpension i form efterlevandepension samt även förom av tidspension beaktas även framtida bosättningstid samt antagna med pensionspoäng under vissa förutsättningar. För rätt till oavkortad tilläggspension krävs att den försäkrade kan tillgodoräknas 30 år med intjänade eller antagna ATP-poäng. Det 90 %-tillägg som skall kompensera för det första basbeloppets inkomster är att betrakta som en del av den inkomstrelaterade pensionen, dvs. tilläggspensionen. Av den anledningen borde detta tillägg utges i samma antal 30-delar som tilläggspensionen i övrigt, dvs. som den ATP-baserade änkepensionen. Tillägget motsvarar emellertid nuvarande folkpension och skall samma sätt som gäller beträffande folkpension i form av änkepension vara föremål för inkomstprövning mot änkans inkomster. Folkpension i form av bl.a. änkepension utges i dag i 40-delar efter den avlidnes bosättningstid eller i 30-delar efter antal år med pensionspoäng, beroende vilken av dessa beräkningar

7 12 F örfattn ingskommentarer

som ger det för den efterlevande förmånligaste resultatet. Ett krav på 30 års ATP-poäng för oavkortat 90 %-tillägg skulle därför kunna

innebära att änkor, före ikraftträdandet våra förslag fått sin

som av folkpension 40-delsberäknad, efter år 2000 skulle kunna

få sänkt pension. För beståndet änkor, dvs. för dem redan vid ingången år

som av 2001 uppbär änkepension till följd av ett dödsfall inträffat dess-

som förinnan, har inte ansett det lämpligt föreslå regler får den-

att som na konsekvens. Vi har därför beträffandet beståndet änkepensioner funnit att detta tillägg bör utges enligt regler i dag

samma som även efter ikraftträdandet regler. 90 %-tillägget skall sålunda

av nya antingen 30- eller 40-delsberäknas enligt hittillsvarande regler i 5 kap. AFL. En grundläggande förutsättning för detta 90 %-tillägg

att över huvud taget skall utges är att änkan vid utgången år 2000 varit

av berättigad till tilläggspension i form änkepension. Detta innebär

av alltså att den avlidne måste ha tillgodoräknats ATP-poäng i

mannen sådan omfattning att rätt till tilläggspension förelegat, dvs. den avlid-

ne måste ha tillgodoräknats ATP-poäng för minst tre år. Även

garantipension till änkepension skall 30- eller 40-delsberäknas enligt hit-

tillsvarande regler. Vid avkortning garantipensionen skall 6 kap.

av 16 § gälla i tillämpliga delar och även fall då garantipensionen

avse beräknas enligt 5 kap. 1 § första stycket AFL, i detta lagrums lydel-

a se före den 1 januari 2001. Detta innebär änka tillhör be-

att en som ståndet skall kunna erhålla oavkortad garantipension det för den

om avlidne har kunnat tillgodoräknas minst 30 år med intjänade ATP-

poäng. Har den avlidne inte kunnat tillgodoräknas minst 30 år med sådana poäng skall avkortning göras basnivån till så

en av stor andel som svarar mot förhållandet mellan det antal år tillgodoräknats

som den avlidne och talet 30. Även nivåerna 1,49 respektive

0,55 gånger

prisbasbeloppet skall avkortas motsvarande sätt. Därefter skall

en reducering ske med hänsyn till storleken hela den inkomstgrundade änkepensionen. För en närmare redogörelse för skälen bakom vårt förslag hänvisas till avsnitt 11.11. Dessa regler innebär 30-

att en delsberäknad garantipension och 30-delsberäknat 90 %-tillägg, i

ett likhet med vad är fallet enligt nuvarande regler till skillnad

som men från vad som kommer att gälla för nybeviljandefallen kommenta-

ren till 6 kap. l0 §, endast kan exporteras till svenska medborgare

som är bosatta utomlands.

Genom den hänvisning görs till punkterna 3 och 5 i över-

som gångsbestämmelsema till 1992 års ändringar i AFL framgår

att även de särskilda regler där beträffande bl.a. änkor erhållit

som anges som änkepension grund av ett dödsfall inträffat före 30- och 40-

som delsbestämmelsemas ikraftträdande skall tillämpas också fortsättningvis. Dessa särbestämmelser skall alltså alltjämt tillämpas för beståndet beträffande både 90 %-tillägget och änkegarantipensionen.

Författningskommentarer 713

I andra stycket anges att avkortning enligt denna punkt skall ske efter den 15-delsberäkning som skall ske enligt 6 kap. 9 och 15 §§ grund av hänvisning dit i punkterna 13, 14 och 18.

Punkt 21

Bestämmelsen i punkten 1 i övergångsbestämmelsema till lagen 1979:127 om ändring i lagen om allmän försäkring innebär att en änka under vissa förutsättningar kan få folkpension utbetald vid bosättning utomlands med samma belopp som skulle ha utgetts vid bosättning i Sverige. En förutsättning härför är att hon uppbar folkpension i form av änkepension eller förtidspension såväl den 1 juli 1979 som vid utgången år 1992 samt att hon mantalsskriven

av var folkbokförd i Sverige under det år då hon fyllde 62 år och de fem åren närmast dessförinnan. Vi har föreslagit att denna bestämmelse skall upphävas för framtiden såvitt gäller änkepension. Bestämmelsen kommer emellertid tills vidare att gälla såvitt folkpension i form

avser av ålderspension och förtidspension. Bakgrunden till bestämmelsens nuvarande utformning och närmare dess innebörd har utvecklats i

om författningskommentaren till förslaget till lag om ändring i lagen om allmän försäkring.

Bestämmelsen bör också efter ikraftträdandet kunna vara tillämplig vid beräkning av 90 %-tillägg och garantipension till änkepension för änkor som har rätt till folkpension vid utgången av år 2000 och som då uppbär folkpension vid bosättning utomlands med stöd av denna regel. Det innebär alltså att änkor som är bosatta utomlands och som där uppbär folkpension i form av änkepension skall efter ikraftträdandet kunna fortsätta att uppbära 90 %-tillägg och garantipension i samma utsträckning. Med hänsyn till hur bestämmelsen är konstruerad kan det endast bli fråga om änkor som vid ikraftträdandet är i åldrarna 62-64 år. Fr.o.m. den månad de fyller 65 år skall änkepensioneringens grundskydd ersättas av ett grundskydd inom ålderspensioneringen. Utformningen av detta är för närvarande under utredningen Utredningen om den övergångsvisa garantipensionen. Det kan med hänsyn till i samband med beredningen av den utredningens förslag bli aktuellt att nytt pröva utformningen av 57-62-årsregeln inom änkepensioneringen.

Punkt 22

Denna punkt överensstämmer med punkt 19 i Övergångsbestämmelserna till lagen 1988:881 om ändring i lagen 1962:381 allmän

om försäkring. Den föreskriver under vilka förutsättningar och under vilken tid som inkomstprövning av 90 %-tillägget och änkegarantipensionen inte skall ske. Sådan inkomstprövning skall, liksom enligt

714 F örfattningskommentarer SOU 1998: 120

nuvarande regler, inte komma i fråga under den tid änkan hade

som varit berättigad till omställningspension enligt nuvarande bestämmel-

ser, om hon inte hade haft rätt till änkepension enligt Övergångsbestämmelserna till 1990 års reform.

Punkt 23

Denna punkt motsvarar punkt 10 i övergångsbestämmelsema till la-

gen 1988:881 om ändring i lagen allmän försäkring och innebär

om att en änka åter kan uppbära tilläggspension i form änkepension

av även om förutsättningar härför enligt 6 kap. 3 § andra meningen inte

är uppfyllda, dvs. i fall då hon varit gift med i än

en annan man mer fem år när detta äktenskap upplöses. En förutsättning för

senare att regeln skall vara tillämplig är att kvinnan före år 1990 har beviljats

tilläggspension i form änkepension. Vidare krävs denna änke-

av att pension före ikraftträdandet de reformerade efterlevandepensions-

av reglerna den l januari 1990 har dragits den grunden kvinnan

att ingått nytt äktenskap. Innebörden denna regel kvinnan kan

av är att återfå den indragna änkepensionen från tilläggspensioneringen efter

den förste det äktenskapet skulle upplösas efter

mannen, om nya att ha bestått i mer än fem år. Detta gäller dock enbart under förutsättning att den 60 år eller äldre vid äktenskapets ingå-

nye mannen var ende varför kvinnan inte kan bli berättigad till tilläggspension i form

av änkepension efter den mannen. Skulle det äktenskapet upplö-

nya sas efter att ha bestått kortare tid än fem år följer redan hänvis-

av ningen i punkterna 13-15 till 6 kap. 3 § kvinnan återfår till

att rätten tilläggspension i form av änkepension efter den förste

mannen.

17.2¶Förslaget till underhållsstöd

lag om

Under vårt arbete med bl.a. barnpension till reformerat

att anpassa ett ålderspensionssystem har vi skäl närmare redovisats i kapitel

av som 7 och 9 funnit det angeläget att konstruera regler tillförsäkrar

som efterlevande barn ett grundläggande ekonomiskt skydd från samhället

som överensstämmer med det stöd barn till särlevande föräldrar

som är garanterade genom underhållsstöd i nuvarande lag underhålls-

om stöd. Av bl.a. denna anledning har vi valt att lägga grundskyddet inom

barnpensioneringen i en ny lag om underhållsstöd, således fram-

som över kommer att reglera både underhållsstöd till efterlevande barn

och underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar. Under vårt arbete har vi kunnat konstatera att det finns ett behov översyn i bl.a.

av en lagteknisk och språkligt hänseende de bestämmelser reglerar

av som underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar. På grund begrän-

SOU 1998: 120 F örfattningskommentarer 715

sad tid och då detta måste anses ligga utanfört vårt uppdrag har vi emellertid inte gjort en sådan översyn dessa regler och vi lämnar av inte heller några förslag till förändringar är påkallade. De besom stämmelser som särskilt tar sikte underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar har i stället förts över till den föreslagna lagen i av oss huvudsak i oförändrat skick. Vi anser emellertid att dessa bestämmelser bör bli föremål för en ordentlig översyn i annat lämpligt sammanhang.

l kap. Allmänna bestämmelser

1 §

Paragrafen anger att underhållsstöd enligt denna lag kan utges dels till bam till särlevande föräldrar enligt 2 kap., dels till efterlevande barn enligt förutsättningar som anges i 3 kap. Genom denna lösning kommer således endast inkomstrelaterad barnpension att regleras i lagen 1999:000 om efterlevandepension. Det grundläggande skyddet från samhällets sida vid en av eller båda föräldrarnas frånfälle kommer således att regleras enbart av bestämmelserna i den föreslagna nu lagen om underhållsstöd. Detta framgår i lagen efterlevandepenom sion genom en hänvisning till lagen underhållsstöd i 2 kap. 7 § om förstnämnda lag.

2§

Första och andra styckena i denna paragraf har sin motsvarighet i 2 § i den nuvarande lagen om underhållsstöd. I tredje stycket anges att även ett utländskt barn som i adoptionssyfte tagits emot i Sverige under vissa närmare förutsättningar skall anses som barn till den avlidne och således ha rätt till underhållsstöd såsom efterlevande barn enligt de förutsättningar som anges i 3 kap. En motsvarighet till denna bestämmelse finns i dag i 20 kap. 2 § fjärde stycket AFL och infördes efter det senaste reformarbetet efterlevandepensioneringens område år 1990. Syftet med denna bestämmelse var att tillerkänna utländska barn kommit till Sverige för som att tas om hand för vård och fostran i adoptionssyfte ett efterlevandeskydd även innan ett rättsligt gällande adoptionsbeslut fattats av behörig domstol. En förutsättning härför är emellertid att socialnämnden har lämnat sitt medgivande till adoptivföräldrama att ta emot barnet i sitt hem här i landet för vård och fostran i adoptionssyfte. I 25 § socialtjänstlagen 1980:620 föreskrivs att socialnämnden skall lämna ett sådant medgivande innan barnet lämnar sitt hemland. Är dessa förhållanden för handen barnet efterlevande till den presumtianses som

ve adoptivföräldem och får således rätt till underhållsstöd enligt denna lag och i förekommande fall även barnpension enligt lagen 1999:000 om efterlevandepension villkor biologiska

samma som barn och på samma sätt adoption redan hunnit komma till

som om en stånd före dödsfallet. Rätten förutsätter att det utländska barnet har förts till Sverige i adoptionssyfte och har tagits emot för vård eller fostran i ett enskilt hem innan någon på detta vård

som sätt tar om barnet skulle avlida. Sådan rätt föreligger oberoende ett adop-

av om tionsbeslut har meddelats i barnets ursprungsland eller inte. Skyddet för barnet i fonn underhållsstöd och barnpension uppkommer

av således i och med att de blivande adoptivföräldrama faktisk vård

tar om barnet. Någon motsvarighet till 20 kap. 2 § fjärde stycket andra meningen har inte förts över till lagen underhållsstöd eller lagen

om om efterlevandepension. Den bestämmelsen tillkom vid ikraftträdandet av efterlevandepensionsreforrnen den l januari 1990. Vid denna tidpunkt gällde särskilda kvalifikationskrav för utländska medborgares rätt till bl.a. barnpension i 5 kap. 4 § AFL. Enligt denna bestämmelse krävdes för rätt till barnpension antingen att den avlidne föräldern omedelbart före sin död hade varit bosatt i Sverige i minst

sex månader och att barnet vid dödsfallet bosatt i Sverige eller

var att barnet var bosatt i Sverige sedan minst månader och att barnet

sex eller den avlidne föräldern var bosatt i landet vid tidpunkten för dödsfallet. Syftet med bestämmelsen i 20 kap. 2§ fjärde stycket andra meningen enligt förarbetena SOU 1987:55 och Prop.

var 1987/88:171 att barnet skulle bosatt i Sverige vid tillämpning

anses av den särbestämmelse som gällde för utländska medborgare vid bedömning av om de uppfyllt det för dessa särskilt uppställda kvalifikationskravet i 5 kap. 4§ AFL. Den sistnämnda regeln avskaffades emellertid den 1januari 1993. Enligt nuvarande bestämmelse har barn som är utländska medborgare samma rätt till barnpension barn

som som är svenska medborgare. Med hänsyn härtill finns det inte någon anledning att föra över denna bestämmelse från 20 kap. 2§ fjärde stycket andra meningen till lagen underhållsstöd eller lagen

om om

efterlevandepension.

30ch4§§

Dessa paragrafer har sin motsvarighet i 6 och 7 §§ i den nuvarande lagen om underhållsstöd.

I 3 § anges att underhållsstöd utges till barn ännu inte har fyllt

som 18 år. Bestämmelsen inte de närmare förutsättningar krävs

anger som för rätt till underhållsstöd. Dessa krav finns intagna för barn till särlevande föräldrar i 2 kap. och för efterlevande

barn i 3 kap. En motsvarande regel finns i dag i 8 kap. 2§ och hänvisning i 14

genom en

Författningskommentarer 717

kap. 2 § AFL vad beträffar åldersgräns för rätt till barnpension från folk- och tilläggspensioneringen. I 4 § vissa de förutsättningar måste vara uppfyllda för anges av som att ett barn skall berättigat till förlängt underhållsstöd. Bestämvara melsen överensstämmer med motsvarande bestämmelse i den nuvarande lagen underhållsstöd skiljer sig i vissa delar från vad om men krävs för rätt till barnpension till efterlevande barn som fyllt 18 som år enligt nuvarande bestämmelse i 8 kap. 2 § AFL. Till skillnad från vad gäller inom barnpensioneringen skall ett barn som har ingått som äktenskap inte berättigat till ett statsfinansierat grundskydd i vara form underhållsstöd oavsett det är frågan ett efterlevande av om om barn eller ett barn till särlevande föräldrar. I de fall det efterlevande barnet eller barnet till särlevande föräldrar ingått äktenskap kan förutsättas att det ekonomiska bandet mellan barnet och föräldrarna brutits på ett sådant sätt att det inte heller är rimligt att utbetala underhållsstöd för förlängd tid. Underhållsstöd skall inte heller, till skillnad från barnpension, kunna utbetalas för förlängd tid till barn som bedriver studier endast på deltid.

2 kap. Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar

1 §

Paragrafen anger att underhållsstöd enligt detta kapitel utges till bam föräldrar inte bor tillsammans. Rätt till underhållsstöd för barnet vars föreligger i förhållande till den förälder som barnet inte är bosatt hos.

2§

Bestämmelsen motsvarar i huvudsak 3 § lagen 1996:1030 om underhållsstöd och reglerar de grundläggande förutsättningarna för att underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar skall kunna utges. För närmare redovisning syftena bakom denna bestämmelse hänvien av sas till prop. 1995/962208.

3§

Bestämmelserna i förevarande paragraf motsvarar i huvudsak 4§ i den nuvarande lagen underhållsstöd med den skillnaden att den om femte punkten som tar sikte på efterlevande barn tagits bort och ersatts av en ny bestämmelse i 3 kap. Skälen härför har vi redovisat i avsnitt 9.5.

7 l 8 Författningskommentarer SOU

1998: 120

4-7 §§

Dessa paragrafer överensstämmer med 5 och 8-10 §§ i den nuvarande lagen om underhållsstöd. Paragrafema har endast erhållit betecknya ningar och nya hänvisningar bl.a. till följd den föreslagna av av oss

kapitelindelningen. För en närmare redovisning grunderna bakom

av dessa bestämmelser hänvisas till 1995/96:208. prop.

3 kap. Underhållsstöd till efterlevande barn

1 §

I denna bestämmelse, saknar motsvarighet i nuvarande lag, reglesom ras de grundläggande förutsättningarna för rätt till underhållsstöd till efterlevande barn. Barn kan således erhålla underhållsstöd såsom efterlevande endast i förhållande till avliden förälder. en Har barnet blivit skilt från någon sina föräldrar anledning

av av annan föreligger

inte rätt till underhållsstöd enligt detta kapitel. Däremot kan den situationen uppstå att det utges underhållsstöd enligt 2 kap. samtidigt som underhållsstöd utges enligt förevarande kapitel i det fall barnets ena förälder är avliden och barnet, till följd det lever av att särskilt från den efterlevande föräldern, är boende hos eller flera en särskilt förordnade vårdnadshavare.

2§

Innehållet i denna paragraf har, såvitt gäller underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar, sin motsvarighet i 3 § i den nuvarande lagen om underhållsstöd och motsvarande bestämmelse en har tagits in även i kapitlet som behandlar underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar 2 kap. 2 §. En förutsättning för att underhållsstöd till efterlevande barn och även till barn till särlevande föräldrar skall lämnas är sålunda att barnet är bosatt i Sverige. För barn som inte är svensk medborgare krävs dessutom barnet eller den avlidne att föräldern vistas i Sverige sedan minst månader. Genom sex att även den avlidnes vistelsetid i Sverige beaktas undviker den situationen man att barn till utländska föräldrar föds i Sverige får i månader som vänta sex underhållsstöd i händelse dödsfall av ett i anslutning till barnets födelse. Beaktande den avlidne förälderns vistelsetid av i landet kan också leda till att ett utländskt barn kommer till Sverige som efter det att en i Sverige bosatt förälder har avlidit erhåller underhållsstöd direkt vid ankomsten till Sverige under förutsättning att den avlidne föräldern varit bosatt i Sverige i minst månader sex före dödsfallet. Eftersom underhållsstöd till efterlevande bam, liksom

inkomstgrun-

Författningskommentarer 719

dad barnpension, från den avlidne härledd rätt är är att anse som en det rimligt att beakta även den avlidne förälderns vistelsetid i landet för avgörande när det efterlevande utländska barnet skall få rätt till av underhållsstöd i Sverige. Kravet på sex månaders vistelse i Sverige kan inte upprätthållas i förhållande till EU/EES-medborgare, vilket framgår av paragrafens tredje stycke, i vilket anges att detta krav inte gäller om något annat är särskilt föreskrivet. Vidare redovisas i paragrafens andra stycke vissa speciella situationer där barnet trots utlandsvistelse alltjämt skall anses vara bosatt i Sverige. Det första fallet avser de fall där ett bam tillfälligt lämnar Sverige för en tidsperiod som inte är avsedd att vara längre än högst sex månader. l dessa fall skall barnet under utlandsvistelsen alltjämt anses bosatt i Sverige. Rätt till underhållsstöd föreligger således även under denna tidsperiod. Det andra fallet avser de s.k. utsändningsfallen, dvs. situationer där barn som inte fyllt 18 år följer med en förälder som sänds utomlands av en statlig arbetsgivare för arbete för arbetsgivarens räkning. Dessa bam skall alltjämt anses bosatta i Sverige under hela utsändningstiden även om denna är avsedd att vara längre än sex månader. Underhållsstöd efter en avliden förälder kommer därför att kunna utbetalas till barnet även under sådan utlandsvisen telse.

3§

I paragrafen anges med vilket belopp som underhållsstöd högst kan utges i de fall en av eller båda barnets föräldrar avlidit. Dessa belopp överensstämmer med det belopp som kan utges till barn till särlevande föräldrar. Det garanterade beloppet l 173 kr månad och om per förälder avviker något från den oavkortade garanterade nivå som nuvarande garantiregel i folkpensioneringen innebär. Enligt denna regel är ett bam efter avliden förälder berättigat till barnpension från en folkpensioneringen, tillsammans med barnets tilläggspension i som form av barnpension, uppgår till 40 % av basbeloppet efter en avliden förälder dvs. l 213 kr per månad och förälder med 1998 års basbelopp. Om den avlidne föräldern inte kan tillgodoräknas 40 års bosättningstid eller 30 år med intjänade eller antagna ATP-poäng kommer emellertid detta belopp att avkortas. Med våra förslag kommer en förälders i viss mån bristande anknytning till Sverige i form av försäkringstid inte att påverka storleken av ett efterlevande barns underhållsstöd. En utgångspunktema bakom den föreslagna moav av oss dellen med underhållsstöd till efterlevande barn har varit att återskapa den likforrnighet mellan underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar och grundläggande stöd till efterlevande barn som åsyftades under det förra reforrnarbetet efterlevandepensioneringens område. Vi

720 Förjfattningskommentarer

anser även att det är angeläget att barn vistas i Sverige som garanteras ett visst lägsta belopp för den händelse barnet skulle skiljas från nå-

gon av eller båda sina föräldrar och detta anledningen till oavsett separationen och förälderns anknytning till Sverige. Av denna anled-

ning har inte ställts upp något krav att den avlidne skall ha viss en anknytning till landet för att ett efterlevande barn skall ha till rätt oavkortat underhållsstöd. Av skäl föreslås samma samma nivå för allt underhållsstöd.

I andra stycket anges att underhållsstöd skall lämnas med l 173 kr

per månad och förälder i de fall då båda barnets per föräldrar avlidit. Motsvarande gäller beträffande folkpension i form av barnpension enligt nuvarande regler.

4§

Som närmare redovisats i avsnitt 9.5 är underhållsstödet till efterle-

vande barn konstruerat utfyllnad till inkomstrelaterad som en barnpension motsvarande sätt garantipension till

som ålderspension

och även garantipension till efterlevandepension till vuxna efterlevande. Detta innebär att underhållsstöd till efterlevande barn skall kunna utbetalas endast i de fall den avlidne inte efterlämnat något

eller endast ett lågt efterlevandepensionsunderlag på vilket

barnpension skall beräknas.

Av förevarande paragraf framgår underhållsstöd att enligt 3 kap. skall utges endast för de fall det efterlevande barnets barnpension

efter den avlidne föräldern enligt 2 kap. lagen 1999:000 efterleom vandepension understiger det belopp i 3 dvs. 1 173 kr som anges per månad. Detta innebär med andra ord underhållsstöd att till efterlevande barn skall avräknas krona för krona med den enligt den angivna lagen utgående bampensionen. Uppgår således bampensionen till exempelvis 600 kr månad, skall underhållsstöd per utges med endast 573 kr per månad. Däremot skall ett underhållsstöd som utges till barnet i förhållande till bidragsskyldig förälder en enligt reglerna i 2 kap. inte påverkas av att barnpension utges efter den andra avlidne föräldern. - Av andra stycket framgår att underhållsstöd till barn båda vars föräldrar har avlidit skall utges endast i den mån den sammanlagda

bampensionen enligt 2 kap. lagen efterlevandepension

om inte uppgår till det belopp i 3 § andra stycket, dvs. 2 346 månad. som anges kr per Detta innebär att vid beräkningen underhållsstöd man av om skall utges eller inte skall ta hänsyn till den barnpension som sammanlagt utbetalas efter båda föräldrarna. Detta kan således innebära

att något

underhållsstöd inte skall utbetalas till följd den av att ena föräldern efterlämnar ett högt

efterlevandepensionsunderlag medan den andra

föräldern inte efterlämnar någon rätt över huvud taget till barnpension

SOU 1998: 120 F Örfattningskommentarer 721

och trots att underhållsstöd skulle ha utgetts det varit endast den om sistnämnde föräldern avlidit. Med hänsyn till att underhållsstödet som skall utfyllnad i de situationer då barnet inte får motsvases som en rande försörjning tillgodosedd på annat sätt är en sådan lösning följdriktig och ofrånkomlig. I linje med detta ligger även den bestämmelse är intagen i som paragrafens tredje stycke och som anger att även utländsk efterlevandepension skall beaktas vid den avräkning krona för krona som skall göras enligt första och andra styckena. En förutsättning härför är dock att den utländska efterlevandepensionen inte är att betrakta som en utfyllnad till inkomstrelaterad utländsk efterlevandepension. Som en närmare angetts i avsnitt 9.5.3 skall avräkningen mot underhållsstödet inte beroende att rätten till den utländska efterlevandepensiovara av uppkommit efter den avlidna förälder i förhållande till vilken nen rätten till underhållsstöd föreligger. Avräkningen skall göras mot all utländsk efterlevandepension, även om rätten till sådan pension uppkommit efter avliden inte är barnets far eller mor. I en person som sådana fall där alltså barnet kan erhålla medel till sin försörjning från annat håll finns det enligt vårt förrnenande inte något vägande skäl att dessutom utbetala ett skattefinansierat underhållsstöd till barnet. Genom reglering den sålunda föreslagna kommer man till en som rätta med de fall av under- respektive överkompensation som kan uppstå med nuvarande utformning reglerna i 4 § lagen 1996: 1030 av underhållsstöd. Som beskrivits närmare i avsnitt 9.5.2 kan detta om inträffa barnet uppbär underhållsstöd med l 173 kr månad om per varefter den bidragsskyldige föräldern avlider men på grund av begränsad anknytning till Sverige eller annat EES-land efterlärrmar endast en mycket liten barnpension enligt AFL, som understiger underhållsstödets belopp. I dessa fall kan underhållsstöd inte utbetalas enligt de gällande reglerna. Den andra situationen inträffar i de fall nu då det efter den avlidne finns rätt till barnpension enligt någon annan lagstiftning än AFL. Här föreligger det inget hinder enligt lagen 1996:1030 underhållsstöd att samtidigt med utbetalning av den om utländska bampensionen utge underhållsstöd till barnet i fråga. Med föreslagen utformning reglerna underhållsstöd till efterlevande av om barn kommer emellertid alla efterlevande barn att vara berättigade till ett belopp 1 173 kr månad och förälder. Detta belopp kan om per emellertid bestå underhållsstöd, barnpension enligt lagen om efav terlevandepension eller barnpension enligt utländsk lagstiftning. Den särbehandling enligt nuvarande bestämmelser kan uppstå i de fall som då barnet uppbär barnpension enligt AFL jämfört med barnpension enligt utländsk lagstiftning är därigenom borttagen. annan I likhet med nuvarande bestämmelse i 19 § kommunalskattelagen föreslår vi att ett belopp motsvarande underhållsstödet, dvs. l 173 kr månad och förälder, skall befriat från inkomstskatt och detta per vara

722 Författningskommentarer

oavsett om beloppet består helt eller delvis barnpension förslag

av se

till lag om ändring i kommunalskattelagen.

De nuvarande reglerna för folkpension gjordes vid ikraftträdandet

av efterlevandepensionsreformen den 1 januari 1990 tillämpliga även

beträffande barnpension beviljats dessförinnan.

som Detta innebär att den garanti att barnet skulle berättigat till

vara en sammanlagd

tilläggspension och folkpension minst 40 % basbelopp

om av ett skulle gälla även för dessa barn. Därvid föreskrevs emellertid

att det vid beräkningen barnets folkpension, i enlighet

av med vad som gällde enligt dåvarande regler, skulle hänsyn även till folkpension

tas i form änkepension barnet och änkan bodde

av om tillsammans. Vi har när det gäller fall då barnpension nybeviljas den 1 januari 2001 eller senare och rätt till änkepension samtidigt föreligger för kvinna

en som är född år 1944 eller tidigare föreslagit denna regel inte längre

att skall finnas kvar. Underhållsstödet den

som ersätter nu diskuterade 40 %-garantin skall således inte reduceras folkpension

mot i form av änkepension utan endast barnets inkomstgrundade

mot pension. Detsamma skall gälla även beträffande barn uppbär barnpension

som vid ikraftträdandet. Att så blir fallet följer det inte

av att ges några regler motsvarande 8 kap. 6 § AFL i dess lydelse före den 1 januari 1990 i lagen om underhållsstöd.

5§

Bestämmelsen motsvarar i huvudsak nuvarande

samordningsbestämmelse i 17 kap. 2 § AFL och tar sikte de situationer där efterlevandepension och yrkesskadelivränta i form efterlevandelivränta

av utges samtidigt. Förevarande paragraf är anpassning till

en bl.a. de förändringar som vi föreslår beträffande utformningen efterlevande

av ett barns rätt till garanterad nivå i form underhållsstöd enligt

en av denna lag. En motsvarighet till denna bestämmelse finns i 7 kap. 13 och 14 §§ lagen om efterlevandepension för de fall barnpension

och yrkesskadelivränta i form efterlevandelivränta samtidigt

av utges.

De överväganden som ligger bakom förslagen har redovisats i

avsnitt 12.3.

Samordning skall ske så sätt underhållsstöd

att summan av som utges på grund av bestämmelser i detta kapitel och barnpension enligt lagen om efterlevandepension skall minskas med

tre fjärdedelar av efterlevandelivräntan. Däremot skall yrkesskadelivränta

som den efterlevande kan uppbära på grund skada,

av egen s.k. egenlivränta, inte påverka vare sig underhållsstödets eller bampensionens

storlek. Minskningen skall i första hand ske underhållsstödet och först

av därefter av bampensionen. Detta innebär emellertid

att avräkningen

av underhållsstödet mot barnets barnpension utländsk

eller annan

barnpension enligt 4§ måste göras innan samordning med efterle-

SOU 1998: 120 F örfattningskommentarer 723

vandelivränta enligt förevarande paragraf kan komma i fråga. Därefter skall samordning ske med barnpensionen. Tredje stycket innehåller en motsvarighet till dagens garantiregel innebär att barnet oavsett samordningen alltid skall vara berättisom gat till ett visst minsta belopp i form barnpension från folkpensioav neringen skulle ha utgetts om reducering enligt denna bestämsom melse inte hade skett. Underhållsstödet är dock till skillnad från folkpensionen inte någon baspension som utges till alla utan en utfyllnadspension som utges i den mån den avlidne inte efterlämnat något eller endast ett lågt efterlevandepensionsunderlag. En bestämmelse ett minsta pensionsbelopp som skall förbehållas den pensionsbeom rättigade vid samordningen kan därför inte ta sikte enbart på underhållsstödet. Regeln om ett minsta pensionsbelopp fritt från samordning avser därför både underhållsstöd till efterlevande barn och barnpension enligt 2 kap. lagen om efterlevandepension.

6§

Enligt nuvarande regler inkomstprövas underhållsstöd mot barnets egna inkomster i viss omfattning. Våra förslag innebär att grundskyddet inom bampensioneringen helt skall omfattas av reglerna om underhållsstöd. Av bl.a. denna anledning föreslår vi att underhållsstöd till efterlevande barn på samma sätt som underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar skall vara föremål för inkomstprövning mot barnets egna inkomster. De närmare skälen härför har vi redovisat i avsnitt 9.5.4. Enligt bestämmelsen i paragrafen skall endast inkomster som överår kunna påverka underhållsstödet. överstigande stiger 48 000 kr per inkomster reducerar utgående underhållsstöd med 50 %. Detta innebär att, barnet har inkomster överstiger ca 76 000 kr per år, om som underhållsstödet efter avliden förälder är helt bortreducerat. I de en fall då barnet t.ex. är bosatt hos en särskilt förordnad vårdnadshavare eller då barnets båda föräldrar har avlidit och därför är berättigat till två underhållsstöd är dessa båda underhållsstöd bortreducerade vid inkomster överstiger 105 000 kr år. Samma fribelopp, dvs. som ca per 48 000 kr per år, gäller även i det sistnämnda fallet. I detta sammanhang finns det anledning att särskilt betona att det endast är underhållsstödet sådant skall föremål för inkomstprövning. som som vara Uppbär barnet även barnpension helt eller delvis har reducerat som underhållsstödet enligt 4 § år det således endast den kvarvarande delen underhållsstödet skall prövas mot barnets egna inkomster. av som Redan barnpension beräknad grundval av ett relativt lågt efteren levandepensionsunderlag leder till att underhållsstödet i flertalet fall helt bortreduceras, varför någon inkomstprövning inte blir aktuell att göra.

724 Författningskommentarer

De inkomster enligt de nuvarande bestämmelserna beaktas som vid inkomstprövningen av underhållsstödet är bl.a. inkomst tjänst, av intäkt kapital och inkomst näringsverksamhet av av under vissa förutsättningar samt studiemedel och förmögenhet i viss omfattning. Däremot betraktas enligt dagens regler inte barnpension

som skattepliktig

inkomst till den del den inte överstiger garantibeloppet månad, per dvs. tolftedel 40 % basbeloppet avliden en av av per förälder. Barnpension överstigande detta belopp betraktas emellertid enligt 34§

kommunalskattelagen som skattepliktig inkomst tjänst och skall av därför enligt reglerna i den nuvarande lagen underhållsstöd om kunna påverka underhållsstödets storlek enligt reglerna

om inkomstpröv-

ning. Som närmare framgått avsnitt 9.5.3 och 9.5.4 föreslår av vi, på samma sätt som gäller i dag, att viss del den förmån en av som ett efterlevande barn uppbär efter avliden förälder en inte skall betraktas som en skattepliktig inkomst. Detta belopp således skall undansom tas från beskattning skall överensstämma med det minsta belopp som alla efterlevande barn är bosatta i Sverige enligt våra

som förslag är

garanterade, eller med andra 0rd 1 173 kr månad och avliden per förälder. Om båda barnets föräldrar avlidit skall det skattebefriade beloppet uppgå till det dubbla eller 2 346 kr månad. per Dessa belopp skall vara undantagna från skatt beloppen oavsett om till viss del består underhållsstöd och till av viss del av barnpension eller helt och hållet antingen underhållsstöd eller barnpension. av Som en följd av detta skall dessa belopp inte heller beaktas vid den inkomstprövning

som skall ske av underhållsstödet barnets inkomster. mot egna Genom ett sådant generellt undantagande från vad skall betraktas som som skattepliktig inkomst undgår den barnpension man att som redan reducerat underhållsstödet i viss omfattning vid en efterföljande inkomstprövning mot barnets inkomster ytterligare reducerar detegna ta.

Av paragrafens placering efter bestämmelsen samordning melom lan underhållsstöd och yrkesskadelivränta i form efterlevandelivav ränta följer att inkomstprövningen underhållsstödet skall ske först av efter det att samordningen enligt 5 § skett.

7§

Denna paragraf har sin motsvarighet i nuvarande 10 kap. 4§ andra stycket AFL och innebär i sak inte

någon förändring. I dag tillämpas

bestämmelsen så att barnet kan välja vilken förrnånema av som skall utges, dvs. vilken fönnån leder till det för barnet

som fördelaktigaste

ekonomiska resultatet.

Av bestämmelsen framgår att samordning skall en ske mellan folkpension i form förtidspension och underhållsstöd av till efterlevande

SOU 1998: 120 Författningskommentarer 725

barn, i de fall då det efterlevande barnet har rätt till båda förrnånema, på sådant sätt att endast den största förmånema utbetalas. Enligt av vårt förmenande är det rimligt att ett barn i sådan situation tillfören säkras endast ett skattefinansierat grundskydd.

4 kap. Ansökan och beslut

1 §

Paragrafen har sin motsvarighet i 12 § i den nuvarande lagen om underhållsstöd. Motsvarande bestämmelse för bampensioneringen finns idag i 16 kap. AFL. Enligt våra förslag skall det krävas att den förrnånsberättigade eller länmar skriftligt ansökan hos den allmänna försäkringsannan en kassan ärende underhållsstöd skall kunna aktualiseras. för att ett om Närmare bestämmelser vad krävs angående denna ansökans om som utformning samt även är behörig att ansöka om underom vem som hållsstöd får meddelas regeringen. Däremot skall en studerande av själv kunna ansöka förlängt underhållsstöd. Barnet är i dessa fall om myndigt och bör därför själv kunna stå för de uppgifter lämnas i som ansökningen. Stödet skall dessutom i dessa fall enligt 9 § tredje stycket betalas ut till den studerande och inte, som för övriga fall, till boföräldem, barnets förmyndare eller till särskilt förordnad vården nadshavare se 9 §. Utges underhållsstöd sedan tidigare till barnet krävs ändå ansökan när frågan förlängt underhållsstöd blir en ny om aktuell. I samband med lagändring som trädde i kraft den 1 oktober en 1997 intogs allmän bestämmelse i AFL om att uppgifter som lämen beträffande faktiska förhållanden som skall ligga till grund för ett nas beslut skall lämnas heder och samvete, om inte särskilda skäl talar mot det. En motsvarighet härtill finns även i nuvarande 12§ andra stycket lagen 1996: 1030 underhållsstöd. Detta bör även fortsättom ningsvis gälla för ansökningar underhållsstöd såväl till barn till om särlevande föräldrar som till efterlevande barn.

2§

Denna paragraf motsvarar 13 § i den nuvarande lagen om underhållsstöd. För närmare redogörelse för grunderna till denna bestämmelen hänvisas till 1995/961208. Regeln tar endast sikte på underse prop. hållsstöd till barn till särlevande föräldrar, eftersom det endast i dessa fall kan komma i fråga att ålägga bidragsskyldig förälder återbeen talningsskyldighet.

726 Författningskommentarer

3 §

Bestämmelserna i denna paragraf överensstämmer med l4§ i den nuvarande lagen underhållsstöd 1995/96:208. om se prop. Första stycket, som tar sikte på underhållsstöd enligt både 2 och 3 kap., föreskriver att sökanden skriftligen skall underrättas om beslut enligt 1agen och, om stöd beviljats, bestämmelserna angående om upplys-

ningsplikt och återbetalningsskyldighet i vissa fall

då underhållsstöd utgetts felaktigt med för högt belopp enligt bestämmelserna i 11 och 13 §§.

Andra stycket tar endast sikte på underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar. För närmare redogörelse för en syftet med denna bestämmelse hänvisas till 1995/96:208. prop.

4§

Paragrafen överensstämmer med nuvarande 15 En motsvarighet till bestämmelserna i förevarande paragraf finns även i 20 kap. 2 och a 4 §§ AFL.

Paragrafen möjliggör utbetalning underhållsstöd av såväl till barn till särlevande föräldrar till efterlevande som barn i fall där det inte är helt klart om kriterierna för rätt till sådant underhållsstöd enligt 2 kap. l-4 §§ och 3 kap. 1 och 2 äruppfyllda.

Frågan om återbetalningsskyldighet enligt andra

stycket kan bli aktuell endast den mottagit om som underhållsstödet förorsakat det felaktiga interimistiska beslutet eller skäligen borde ha insett att det var felaktigt. Samma krav uppställs i dag i 20 kap. 4 § AFL för att kunna återkräva felaktigt utbetalda interimistiska ersättningar enligt AFL. En motsvarighet till denna bestämmelse fanns även tidigare i

lagen om bidragsförskott. Dessa förutsättningar för att ålägga återbetalningsskyldighet skiljer sig från den

återbetalningsregel som gäller

beträffande slutliga beslut underhållsstöd om enligt 13 Det torde emellertid ligga i det interimistiska beslutets natur att det inte helt behöver överensstämma med det slutliga beslutet. Den risk för ekonomisk förlust detta innebär bör inte ut över barnet om sökanden inte själv förorsakat felbedömningen eller skäligen borde ha insett att beslutet var felaktigt.

I tredje stycket finns intaget regel

en som möjliggör att efterge

återbetalningsskyldigheten enligt andra stycket det

om föreligger

särskilda skäl.

5§

Paragrafen innehåller bestämmelser om från vilken tidpunkt som underhållsstöd skall börja utbetalas och även när sådan utbetalning

SOU 1998: 120 F örfattningskommentarer 727

skall upphöra. En motsvarighet till reglerna finns såvitt gäller utbetalning barnpension i dag i 16 kap. 5 § AFL. I första stycket anges av inledningsvis underhållsstöd skall utbetalas fr.o.m. den månad då att föräldrarna flyttat isär eller rätt till stöd uppkommit. Den sistannars nämnda situationen bl.a. fall då ett barn inte är svensk avser som medborgare och kommer hit till landet får vänta i sex månader som innan underhållsstöd lämnas oavsett när föräldrarna flyttat isär se 2 kap. 2§ tredje stycket. Beträffande underhållsstöd till efterlevande barn gäller att sådant stöd utbetalas fr.o.m. den månad då dödsfallet inträffade. Uppbar den avlidne föräldern vid sin död ålders- eller förtidspension skall emellertid sådant stöd utges först fr.o.m. månaden efter den då dödsfallet inträffade. Detta har sin grund i att utbetalning ålders- eller förtidspensionen sker även för dödsfallsmånaden. av Även beträffande efterlevande barn finns bestämmelse tar en som sikte på de fall då ett barn inte är svensk medborgare kommer till som Sverige och först efter en viss tids vistelse här kan börja uppbära underhållsstöd se 3 kap. 2 § andra stycket. I andra stycket lämnas närmare besked om hur länge underhållsstöd utbetalas. Stödet utges till såväl barn till särlevande föräldrar till efterlevande barn t.o.m. den månad under vilken barnet fyllt som 18 år eller t.o.m. den tidigare månad under vilken rätten till stöd dessförinnan upphört. Rätten till underhållsstöd kan upphöra i förtid, exempelvis barnet flyttat från landet och utlandsvistelsen avser att om längre tid än månader 2 kap. 2 § och 3 kap. 2 §. I förevavara sex rande paragraf finns inga bestämmelser vad som gäller för förom längt underhållsstöd. Sådana finns i 6 I tredje stycket att underhållsstöd enligt denna lag inte får anges utges retroaktivt för längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden. Detta skiljer sig från vad som enligt nuvarande bestämmelgäller för folkpension i form barnpension, där sådan retroaktiv ser av utbetalning till två år före ansökningsmånaden. En sådan kan ske upp tvåårsgräns skall gälla också beträffande den inkomstrelaterade barnpensionen. Däremot skall underhållsstöd till efterlevande barn följa gäller för underhållsstöd till bam till särlevande föräldden regel som rar enligt lagen 1996:1030 om underhållsstöd och som således innebär begränsning för retroaktiva utbetalningar till en månad före en ansökningstillfället.

6§

I förevarande paragraf lämnas närmare föreskrifter om fr.o.m. vilken tidpunkt förlängt underhållsstöd utbetalas samt även hur länge som sådant stöd skall utbetalas i vissa fall. Beträffande tidpunkten för stödets upphörande finns även i l kap. 4§ en bestämmelse som anger den absoluta sluttidpunkten för utbetalning förlängt underhållsstöd. av

728 Författningskommentarer

Förlängt underhållsstöd skall utbetalas fr.0.m. den månad då barnet har fyllt 18 år eller återupptagit skolgången, om detta sker efter det att barnet fyllt 18 år men före det barnet fyllt 19 år. att Uppkommer rätten till underhållsstöd vid tidpunkt, en senare t.ex. grund av att föräldrarna först efter den angivna tidpunkten nyss separerar eller att dödsfallet sker därefter, skall förlängt underhållsstöd utges fr.0.m. den månad under vilken föräldrarna flyttat isär eller fr.0.m. den månad då

dödsfallet inträffade. Uppbar den avlidne föräldern ålderseller förtidspension vid tidpunkten för dödsfallet skall förlängt underhållsstöd, liksom underhållsstöd i övrigt, först fr.0.m. utges månaden näst efter den då dödsfallet inträffade. Skälen för den sistnämnda bestämmelsen

har redovisats i kommentaren till 5

Förlängt underhållsstöd skall utbetalas den månad t.o.m. under vilken rätten till stöd upphört och allra längst t.o.m. juni månad det år då barnet fyller 20 år. Rätten till förlängt underhållsstöd kan emeller-

tid upphöra dessförinnan, t.ex. barnet avslutar om sina grund- eller gymnasieskolestudier, ingår äktenskap eller flyttar utomlands för längre tids vistelse än sex månader. I dessa fall skall enligt förevarande paragraf underhållsstödet upphöra utbetalas fr.0.m. månad att den då rätten till stöd upphör.

På motsvarande sätt som gäller för underhållsstöd i övrigt skall förlängt underhållsstöd inte kunna utbetalas för längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden.

7§

Paragrafens första stycke innehåller närmare bestämmelser om när underhållsstöd skall betalas Utbetalningar ut. skall ske månadsvis i förskott, och det är försäkringskassan

som skall sköta utbetalningarna.

Underhållsstöd till efterlevande barn skall däremot,

om även bampen-

sion enligt 2 kap. lagen efterlevandepension skall utbetalas om i förhållande till den avlidne förälder efter vilken rätt till underhållsstöd föreligger, utges i samband med bampensionen betalas Är att ut. barnet inte berättigat till barnpension endast till utan underhållsstöd enligt förevarande lag skall däremot motsvarande gälla som för utbetalning av underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar. Liksom i dag förutsätts regeringen i ,

att verkställighetsföreskrifter .,

närmare föreskriver ; om sättet och tiden för utbetalningen eller över-

låter detta på Riksförsäkringsverket.

Andra stycket innehåller bestämmelser vilka om lägsta belopp som skall betalas ut försäkringskassan. Enligt av nuvarande bestämmelser gäller för underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar en gräns på 50 kr per månad. Understiger underhållsstödet denna gräns skall nån gon utbetalning inte göras, utan beloppet bortfaller. I detta sammanhang skall belopp slutar öretal som avrundas till närmast lägre

Författningskommentarer 729

krontal. Dessa regler skall fortsättningsvis gälla för både underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar och underhållsstöd till efterlevande bam. För det sistnämnda fallet finns emellertid särskilda regler beträffande utbetalningar av underhållsstöd till efterlevande barn i de fall även inkomstgrundad barnpension utbetalas efter den avlidne föräldern. För dessa fall skall underhållsstödet betalas ut i samband med barnpensionen. Även i övriga frågor bör de regler skall gälla som för den inkomstgrundade barnpensionen styra underhållsstödet i förevarande situationer. Av detta skäl har intagits en hänvisning till motsvarande bestämmelser i lagen om efterlevandepension. I denna lag finns emellertid ingen bestämmelse lägsta belopp för utbetalning om av pension. Den regel som i dag finns i 16 kap. 4 § AFL innehållande vissa bestämmelser om lägsta utbetalningsbelopp har vi inte föreslagit skall överföras till att gälla för barnpension i lagen om efterlevandepension. Inte heller i lagen 1998:674 inkomstgrundad ålderspenom sion finns någon motsvarighet till en sådan bestämmelse. Av detta följer att underhållsstöd utges tillsammans med barnpension som enligt lagen om efterlevandepension skall utbetalas även om beloppet understiger 50 kr. Även frågan hur avrundning skall ske underom av hållsstödsbelopp som slutar öretal skall med den i paragrafen intagna hänvisningen till 7 kap. lagen om efterlevandepension regleras på motsvarande sätt som inkomstgrundad barnpension. I tredje stycket finns en bestämmelse om när rätten till underhållsstöd preskriberas. Där föreskrivs att detta sker om stödet inte har lyfts inom sex månader efter utgången av den månad som underhållsstödet hänför sig till.

8§

Bestämmelsen motsvarar l6§ andra stycket i den nuvarande lagen om underhållsstöd och berör endast underhållsstöd enligt 2 kap. För en närmare redogörelse för syftena bakom bestämmelsen hänvisas till prop. 1995/962208.

9§

Paragrafen har sin motsvarighet i 17 § i den nuvarande lagen om underhållsstöd. I paragrafen ges föreskrifter om till vem underhållsstödet skall utbetalas. Skall underhållsstöd utbetalas till barn till särlevande föräldrar skall utbetalning ske till boföräldern. Utbetalning av underhållsstöd till efterlevande barn skall ske till barnets förmyndare. Har två särskilt förordnade vårdnadshavare utsetts att utöva vårdnaden gemensamt skall utbetalningen underhållsstödet ske till den kvinnav liga vårdnadshavaren eller, om vårdnadshavama begär det, till den

manliga vårdnadshavaren. Enligt tredje stycket skall förlängt underhållsstöd enligt både 2 och 3 kap. utbetalas till den studerande. Detta överensstämmer med vad som sker i dag.

I 17 § i den nuvarande lagen om underhållsstöd finns i tredje stycket en bestämmelse som gör det möjligt att utbetala underhållsstödet till annan lämplig efter framställning socialnämnden. En

person av förutsättning härför är att det föreligger synnerliga skäl. Vi föreslår

att denna möjlighet tas bort. En motsvarighet till denna bestämmelse finns beträffande pensioner i 16 kap. 12 § AFL. Däremot har någon motsvarighet till denna bestämmelse inte tagits in i lagen 1998:674

om inkomstgrundad ålderspension. Grunden härför i

angavs prop. 1997/98:151 att denna regel sällan tillämpades och det därför

vara att kunde ifrågasättas om det över huvud taget fanns behov så-

ett av en dan bestämmelse. Dessutom menade den inte kan

man att som ta hand om sin pension själv sannolikt behöver hjälp med förvalta sin

att egendom och bevaka sin rätt även i andra sammanhang och det

att t.o.m. kan vara så att utbetalning enligt nuvarande regler i AFL till

någon av den pensionsberättigades anhöriga medför godmanskap

att eller förvaltarskap inte kommer till stånd det sakligt

trots att vore påkallat. Det sistnämnda torde kunna anföras

resonemanget även mot att behålla motsvarighet till 17 § tredje stycket lagen 1996:1030

en om underhållsstöd såvitt utbetalning förlängt underhållsstöd.

avser av I övriga fall är det emellertid så att barnets rätt omhänderhas

av en förmyndare oavsett denne är barnets biologiske förälder eller

om en särskilt förordnad vårdnadshavare 10 kap. föräldrabalken. Att

utöver dessa regler bibehålla möjlighet att utbetala underhållsstö-

en det till någon annan person synes därför inte påkallat.

10§

Bestämmelsen motsvarar 11 § i den nuvarande lagen underhålls-

om stöd. I regeringens proposition Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar 1995/96:208 bestämmelsen i 11 § innebar

m.m. angavs att en viss förändring i förhållande till motsvarande bestämmelse i lagen 1964:143 bidragsförskott. Bl.a. undantogs barn

om även som är placerade i familjehem eller i hem för vård eller boende från möjligheten att få underhållsstöd. Vårt förslag innebär bestämmelsen

att i den nuvarande lagen om underhållsstöd skall tillämpas även när det gäller underhållsstöd till efterlevande bam. Underhållsstödet skall emellertid, till skillnad från i dag, påverkas först sedan barnet varit föremål för vård under sammanhängande period

en om 30 dagar. Det saknar därvid betydelse vården pågått under hel kalenderrnå-

om en nad eller inte. Underhållsstöd utges månadsvis. I andra stycket

anges hur beräkningen skall ske underhållsstöd skall dras in för del

om av kalendermånad.

Författningskommentarer 731

Den nya regeln innebär, som vi påpekat i avsnitt 12.5.4, vissa skillnader i förhållande till vad som enligt nuvarande regler i 10 kap. 2 § AFL gäller för reduktion av folkpension i form av barnpension. En sådan skillnad är att bestämmelsen i 4 kap. 10 § inte innehåller något undantag för barn som är inackorderat i sameskola. En sådan undantagsbestämmelse finns i 10 kap. 2§ tredje stycket AFL. Tidigare fanns en sådan undantagsbestämmelse också i 8 § fjärde stycket lagen om bidragsförskott. I samband med införandet lagen underav om hållsstöd uttalades emellertid att tillräckliga skäl för att dessa barn skall få underhållsstöd inte finns. Detsamma gäller enligt vår uppfattning beträffande underhållsstöd till efterlevande barn. Vidare i 10 ges kap. 2 § fjärde stycket AFL särskilda, i förhållande till huvudregeln mer förmånliga, bestämmelser vad skall gälla för pensionsom som förmånen då eleven vistas utanför skolan. Någon motsvarande specialregel ges inte i lagen om underhållsstöd. Vårt förslag torde även innebära vissa skillnader i förhållande till den nuvarande bestämmelsen i lO kap. 3 § AFL när det gäller barn som är placerat i ett familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar enligt lagen 1993:387 stöd och service till om vissa funktionshindrade. Underhållsstöd skall inte utges i dessa fall, medan folkpension i form av barnpension enligt nuvarande bestämmelser i vart fall i vissa situationer torde kunna utbetalas. När det gäller barn som vårdas i familjehem eller hem för vård eller boende inom socialtjänsten har kommunen enligt nuvarande bestämmelser i 10 kap. 3 § AFL möjlighet att ta i anspråk en del av barnpensionen som ersättning för kostnaden för den vård som kommunen svarar för. Någon motsvarande bestämmelse ges inte i lagen underhållsstöd. om Föräldrar har emellertid enligt socialtjänstlagen och även enligt den ovan nämnda lagen om stöd och service vissa funktionshindrade en skyldighet att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader för vården. Underhållsbidrag är fastställt enligt föräldrabalken som kan vidare uppbäras av kommunen. Dessa regler får emellertid mindre eller ingen betydelse när det gäller efterlevande barn är föresom mål för den aktuella vården. Frågan om de nu påtalade skillnaderna skall föranleda någon förändring av reglerna i lagen om underhållsstöd eller i lagstiftannan ning bör emellertid prövas på nytt i anslutning till den planerade all-

männa översynen av hur socialförsäkringsersättningar skall påverkas

av att den berättigade är föremål för olika former av anstaltsvård m.m.

11§

Paragrafen motsvarar 18 § i den nuvarande lagen underhållsstöd om och innehåller bestämmelser anmälningsskyldighet i vissa fall för om

få

732 F örfattningskommentarer SOU 1998: 120

den som mottar underhållsstöd. Denne är således förevarande

genom bestämmelse ålagd upplysningsplikt avseende sådana förhållanden

en som inträffar och som kan påverka rätten till och storleken stödet.

av Denna skyldighet föreligger såväl beträffande underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar beträffande underhållsstöd till efterle-

som vande bam. Underlåtenhet att fullgöra anmälningsskyldigheten kan beaktas i de fall det blir fråga om att efterge återkrav enligt 13

12§

Paragrafen motsvarar 19 § i den nuvarande lagen underhållsstöd

om och innehåller bestämmelser ålägger försäkringskassan att be-

som sluta om indragning eller nedsättning underhållsstödet något

av om förhållande har inträffat föranleder att underhållsstöd inte skall

som lämnas eller skall lämnas med ett lägre belopp. Bestämmelsen skall tillämpas underhållsstöd både till barn till särlevande föräldrar och till efterlevande bam.

I andra stycket ges en möjlighet att interimistiskt dra in eller minska underhållsstödet.

13§

Paragrafen överensstämmer med 20 § i den nuvarande lagen

om underhållsstöd. Reglerna återkrav skall gälla beträffande både

om underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar och underhållsstöd till efterlevande bam. Möjligheten till återkrav är inte, till skillnad från möjligheten att återkräva felaktigt utbetalda underhållssstöd

som utbetalats till följd av ett interimistiskt beslut kommentaren till 4 §,

beroende att oriktiga uppgifter lämnats eller den mottagit

av att som stödet skäligen borde ha insett att det felaktig utbetalning. Det

var en föreligger i stället en strikt skyldighet att betala tillbaka underhållsstödet i de fall stödet lämnats felaktigt eller med för högt belopp.

ett Det är den som stödet betalats ut till återkravet skall riktas

som mot. Möjligheten till eftergift av återkrav kräver särskilda skäl, vilket innebär att denna möjlighet skall tillämpas med viss restriktivitet. Som angavs i förarbetena till nuvarande bestämmelse prop. l995/96:208 kan särskilda skäl föreligga exempelvis mottagaren underhålls-

om av stödet skäligen inte borde ha förstått att utbetalningen felaktig och

var det dessutom med hänsyn till betalningsmottagarens ekonomiska och personliga förhållanden finns skäl att inte återkräva underhållsstödet eller del det. Även underlåtenhet fullgöra anmälningsskyldighet

av att enligt ll § kan påverka möjligheten att få återkrav eftergivet.

av ett

Av andra stycket följer att försäkringskassan vid utbetal-

en senare ning av underhållsstöd eller ersättning får hålla inne skä-

en annan ett ligt belopp i avräkning vad enligt första stycket har utbetalats

som

SOU 1998: 120 F örfattningskommentarer 733

för mycket. Vad som utgör ett skäligt belopp får bedömas utifrån återkravets storlek och den enskildes personliga och ekonomiska förhållanden.

5 kap. Återbetalningsskyldighet för bidragsskyldig förälder, m.m.

Paragraferna i kapitlet överensstämmer i princip helt med 21-36 §§ i nuvarande lag om underhållsstöd. För en närmare redogörelse för bakgrunden till dessa bestämmelser hänvisas till 1995/96:208. prop.

6 kap. Övriga bestämmelser

1 §

Paragrafens innehåll motsvarar i huvudsak 37 § iden nuvarande lagen om underhållsstöd samt även de bestämmelser för närvarande som gäller beträffande motsvarande frågor rörande barnpension enligt AFL och tillhörande kungörelse 1962:394 med vissa bestämmelser rörande ansökan om pension enligt lagen allmän försäkring, om m.m. Avgörande för vilken försäkringskassa skall behörig att som vara pröva frågor underhållsstöd skall hos vilken försäkringskassa om vara som barnet är inskrivet eller skulle ha varit inskrivet hos ålderom svillkoreti 1 kap. 4 § AFL varit uppfyllt. Enligt nuvarande bestämmelse är det den försäkringskassa som boföräldem är inskriven hos som i första hand är behörig att handlägga ärendet. I praktiken torde det inte innebära någon reell skillnad att i stället låta den försäkringskassa barnet är inskrivet hos vilket i som sig innebär försäkringskassan barnets folkbokföringsort bevara hörig att pröva ärendet. En förutsättning för att underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar över huvud taget skall utges är att barnet är folkbokfört hos boföräldem. I detta sammanhang likställs särskilt förordnad vårdnadshavare med boförälder se 2 kap. l §. Det torde därför kunna antas att barnet och boföräldem i det alldeles övervägande antalet fall är inskrivna hos försäkringskassa. Denna samma ändring medför sålunda ingen ändring i sak av bestämmelsen. Inte heller beträffande stödet till efterlevande barn innebär bestämmelsen någon förändring i förhållande till vad gäller enligt nuvarande som bestämmelser barnpension. om Finns ingen behörig försäkringskassa enligt första stycket skall ansökan göras hos Stockholms läns allmänna försäkringskassa. Tredje stycket överensstämmer helt med 37 § tredje stycket i den nuvarande lagen om underhållsstöd och innehåller bestämmelser om behörig försäkringskassa i de fall återbetalningsskyldighet enligt 5

734 F örfattningskommentarer SOU 1998: 120

kap. eller minskning av underhållsstöd enligt 2 kap. 7 § andra stycket kan komma i fråga.

2-6§§

Dessa paragrafer överensstämmer med 38-42 §§ i den nuvarande lagen om underhållsstöd. För en närmare redogörelse för bakgrunden till dessa bestämmelser hänvisas till 1995/962208.

prop.

7§

Enligt 43 § 1 i nuvarande lag underhållsstöd får regeringen träffa

om överenskommelse med andra utsträckt tillämpning lagen.

stater om av En motsvarande bestämmelse föreslogs för den reformerade ålderspensionen både i lagen 1998:674 inkomstgrundad ålderspen-

om sion 15 kap. 18 se prop. l997/98:151, bilagor 163 och i lagen

s. 1998:702 garantipension 5 kap. 3 prop. 1997/98:152 221.

om s. Lagrådet konstaterade i sitt yttrande över dessa lagförslag så-

att ett dant bemyndigande till regeringen har föga praktisk betydelse, eftersom internationella överenskommelser här avsedd ändå brukar

av art underställas riksdagen för godkännande, Lagrådet förordade dessa

att bestämmelser skulle utgå, vilket också skedde. Med hänsyn härtill bör i den nya lagen underhållsstöd inte någon motsvarighet till

om upptas den angivna bestämmelsen. Däremot skall nuvarande punkten

2 ges en motsvarighet. Denna bestämmelse skall emellertid kunna tillämpas endast på underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar.

Övergångsbestämmelserna

De nya reglerna träda i kraft vid tidpunkt lagen

avses samma som 1999:000 om efterlevandepension, dvs. den 1 januari 2001. Genom den nya lagen underhållsstöd upphävs den hittillsvarande lagen.

om Någon retroaktiv verkan skall de bestämmelserna inte få. Under-

nya hållsstöd enligt den lagens bestämmelser skall inte kunna

nya utges avseende tid som ligger före ikraftträdandet. Beträffande sådan tid skall den äldre lagens bestämmelser ha fortsatt tillämpning.

Däremot skall efterlevande barn fortsättningsvis i förekommande fall ha rätt till underhållsstöd i stället för folkpension i form barn-

av pension även om dödsfallet grund vilket rätten till barnpension

av uppkommit inträffat före den l januari 2001. I sådant fall skall det efterlevande barnet erhålla inkomstgrundad barnpension enligt punkterna 4 och 5 i övergångsbestämmelsema till lagen efterlevande-

om pension. I dessa punkter att barnet skall få tilläggspension i

anges form av barnpension dels viss andel den avlidne förälderns

som en av

SOU 1998: 120 Författningskommentarer 735

beräknade egenpension från ATP, dels ett 25 %-tillägg är som som avsett att ge kompensation för det första basbeloppets inkomster, dvs. den del som i dag kompenseras för folkpension. Denna genom tilläggspension i form av barnpension skall vid tillämpningen laav gen om underhållsstöd likställas med inkomstgrundad barnpension enligt 2 kap. lagen om efterlevandepension. Detta innebär bl.a. att underhållsstöd till efterlevande barn enligt bestämmelserna i 3 kap. 4 § första och andra stycket skall avräknas även mot den tilläggspension i form barnpension barnet har. Även vid samordningen av som med yrkesskadelivränta i form efterlevandclivränta enligt 3 kap. av

5§ skall tilläggspension i form barnpension enligt de nämnda

övergångsbestämmelsema beaktas. Minskningen skall därvid i första

hand göras underhållsstödet och därefter 25 %-tillägget.

17.3 till i

Förslaget lag om ändring lagen 1962:381 om allmän

försäkring

3 kap. Om sjukpenning

5 och 7 §§

Ändringama är en följd att särskild efterlevandepension efter av ikraftträdandet inte skall utges enligt lagen allmän försäkring om utan

enligt lagen 1999:000 om efterlevandepension.

5 kap. Om allmänna förutsättningar för rätt till folkpension

1 0ch3§§

Ändringarna är en följd att folkpension i form efterlevandepen-

av av sion inte skall finnas efter ikraftträdandet.

4§

I denna paragraf ges regler vilka år skall tillgodoräknas om som som poängår vid en beräkning folkpension grundval år med ATPav av poäng. Efter ikraftträdandet kommer folkpension inte att kunna utges i form av efterlevandepension. En efterlevande beviljas inkomstsom

grundad efterlevandepension eller tilläggspension i form änkepen-

av sion efter ikraftträdandet skall i stället under vissa förutsättningar vara berättigad till en garantipension. Garantipensionen beräknas grundval av försäkringstid i form bosättningsår och inte på grundav val av antal år med tillgodoräknad ålderspensionsrätt. Detta gäller för

736 F örfattningskommentarer SOU 1998: 120

efterlevandepension som nybeviljas grund av dödsfall inträf-

som fat efter ikraftträdandet och gäller oberoende när den avlidne

av var född. Bestämmelser vilken tid skall tillgodoräknas för-

om som som säkringstid för garantipension finns i lagen efterlevandepension.

Efterlevande har beviljats efterlevandepension grund

som av dödsfall som inträffat före ikraftträdandet skall även efter ikraftträdandet få de förmåner som ersätter folkpensionen, dvs. tillägget för det första basbeloppets inkomster jämte garantipension, beräknade enligt det mest fördelaktiga 30-delar i förhållande till år med ATP

av och 40-delar i förhållande till bosättningstid. Vissa bestämmelser i 5 kap. AFL, däribland 4 kommer därmed att få fortsatt tillämpning i sin nuvarande lydelse även efter den 1 januari 2001. Detta framgår

av punkterna 7 och 20 i övergångsbestämmelsema till lagen efter-

om levandepension.

50ch 7§§

Ändringama är följd att folkpension i form efterlevandepen-

en av av sion inte skall utges efter ikraftträdandet. Bestämmelserna kommer enligt vad som utvecklats i kommentaren till 4 § efter denna tid-

att punkt tillämpas i deras äldre lydelser i enlighet med vad före-

som

skrivs i övergångsbestämmelsema till lagen efterlevandepension.

10 kap. Särskilda bestämmelser folkpension

2 §

Bestämmelsen reglerar möjligheten att reducera folkpension då den pensionsberättigade är intagen i kriminalvårdsanstalt eller är häktad. Regler härom ges för framtiden när det gäller efterlevande i 7

vuxna kap. 17 § lagen 1999:000 om efterlevandepension och när det gäller barn i 4 kap. 10 § lagen 1999:000 underhållsstöd.

16 kap. Om utgivande av pension

m.m.

1 §

Bestämmelser om ansökan efterlevandepension i 7 kap. lagen

om ges om efterlevandepension. Ändringen i paragrafens tredje stycke

är en följd härav.

1998:120 F örfattningskommentarer 737

SOU

2 §

Ändringen innebär att paragrafen inte längre kommer att avse föreskrivande villkor för rätt till särskild efterlevandepension. Beav stämmelser härom lämnas i stället i 4 kap. lagen om efterlevandepension.

4§

Paragrafen kommer i den angivna nuvarande lydelsen att träda i kraft den 1 januari 1999. Ändringen i andra stycket är följd av att folken pension i form efterlevandepension inte skall kunna utges efter av utgången av år 2000.

5§

Bestämmelser utbetalning efterlevandepension ges i 7 kap. om av lagen efterlevandepension. Ändringen i denna paragraf, i den lyom delse den kommer att ha fr.o.m. den 1 januari 1999, är en följd av att efterlevandepension inte längre regleras inom ramen för AFL.

8§

I paragrafen följdändring. Motsvarande fråga regleras i stället görs en såvitt gäller efterlevandepension i 7 kap. ll § lagen om efterlevandepension.

9§

I paragrafen görs följdändring. Motsvarande fråga beträffande en efterlevandepension regleras i 7 kap. 4 § lagen om efterlevandepension.

17 kap. Om Sammanträffande förmåner m.m. av

2 §

I paragrafen görs ändringar till följd att folkpension i form av efav terlevandepension inte skall kunna utges efter utgången av år 2000.

Frågan minskning efterlevandepension grund av att den

om av efterlevande har rätt till livränta efterlevande regleras i 7 kap. 13som

efterlevandepension se avsnitt 12.3.

16 §§ lagen om

24SOU1998.120

738 F örfattningskommentarer

SOU 1998: 120

20 kap. Övriga bestämmelser

2 §

Ändringen innebär att fjärde stycket upphävs. Bestämmelsen har förts

över till 2 kap. 1 § andra stycket lagen

om efterlevandepension såvitt gäller rätt till inkomstgrundad barnpension

och till 1 kap. 2 § lagen

om underhållsstöd när det gäller rätten till underhållsstöd till efterle-

vande barn.

3§

I paragrafen görs följdändring. Bestämmelsen en motsvaras såvitt

gäller särskild efterlevandepension 7 kap. av l2§ lagen om efterle-

vandepension.

Punkt 1 i övergångsbestämmelserna till lagen 1979:127 ändring om i lagen allmän försäkring om

Före den 1 juli 1979 fanns i AFL bestämmelse en enligt vilken en

svensk medborgare varit mantalsskriven som i Sverige det år han

fyllde 62 år och de fem åren nännast dessförinnan hade rätt att uppbä-

ra folkpension vid bosättning utomlands. Denna s.k.

57-62-årsregel

hade betydelse i stort sett enbart för ålderspension. Den innebar alltid

en rätt till oavkortad pension och omfattade

en samtliga folkpensions-

förmåner utom kommunalt

bostadstillägg och Vårdbidrag. I Övergångsbestämmelser till

lagen 1979:127 om ändring i lagen

om allmän försäkring, vilken lag reglerna genom om rätt till folkpension vid bosättning utomlands ändrades så

att folkpension kunde ex-

porteras till svenska medborgare i förhållande till det antal år för vilka den pensionsberättigade kunde tillgodoräknas

pensionspoäng för

ATP, föreskrevs att äldre bestämmelser i den mån de var fördelakti- gare alltjämt skulle gälla för dem - som var födda år 1929 eller tidiga-

re. Detsamma skulle gälla för dem som var födda senare men som uppbar folkpension vid ikraftträdandet av den nämnda lagen den 1

juli 1979. Övergångsreglemagäller således formellt samtliga personer som uppbar folkpension, även för dem som då uppbar barnpen-

sion.

Den nu beskrivna övergångsregeln ändrades i samband med den

lagändring som ledde fram till de nuvarande reglerna om folkpension.

I prop. 1992/93:7 uttalades det alltjämt fanns att skäl att behålla regeln, men att den borde begränsas i förhållande till tidigare. Den änd-

rades därför SFS 1992: 1277 till omfatta att enbart dem som är födda

år 1929 eller tidigare samt dem är födda än år 1929 som senare men

SOU 1998: 120 F örfattningskommentarer 739

uppbar folkpension i form ålderspension, förtidspension eller som av änkepension både den 1 juli 1979 och vid utgången av år 1992. 57-62-årsregeln är för efterlevandepensioneringens del således i viss utsträckning alltjämt tillämplig när det gäller utbetalning av folkpension i forrn änkepension till en änka som har bosatt sig utomav lands. Ett sådant fall är när änkan uppbar folkpension i form av änkepension såväl den l juli 1979 vid utgången av år 1992 och var som folkbokförd i Sverige under 57-62 årsåren. Under dessa förutsättningkan hon för tiden efter det år hon fyller 62 år t.o.m. månaden före ar den då hon fyller 65 år få oavkortad folkpension i form av änkepension utbetald även vid bosättning utomlands. En tillämpning av bestämmelsen efter ikraftträdandet lagen om efterlevandepension av skulle således framför allt gälla beståndet änkor. Bestämmelsen kan emellertid även viss begränsad betydelse när det gäller nybeviljande änkepension efter ikraftträdandet av den lagen. En förutsättning av torde då att kvinnan i stället för folkpension i form av änkepenvara sion uppburit folkpension i form förtidspension såväl den l juli av 1979 vid utgången år 1992. Om hon dessutom uppfyllt mansom av talsskrivningskravet skulle hon vid ett nybeviljande av änkepension efter ikraftträdandet kunna åberopa 57-62-årsregeln och därigenom uppbära folkpension eller egentligen de föreslagna förmåner av oss ersätter denna vid bosättning utomlands. Bestämmelsen har som såvitt den tar sikte födda år 1929 eller tidigare inte längre personer någon betydelse eftersom dessa har fyllt 65 år och i framtiden inte kommer att kunna beviljas de förmåner som skall utges i stället för folkpension 90 %- tillägg och garantipension till änkepension. Änkepension nybeviljas efter ikraftträdandet kommer att bestå som tilläggspension inklusive ett tillägg om 90% av prisbasbeloppet av kompensation för det första basbeloppets inkomster och en gasom rantipension. 90 %-tillägget och garantipensionen utges fram till dess att änkan fyller 65 år. För rätt till oavkortat 90 %-tillägg krävs att den avlidne kunnat tillgodoräknas 30 år med intjänade pensionspoäng för ATP och för rätt till oavkortad garantipension krävs att den avlidne skall kunna tillgodoräknas 40 års bosättning i Sverige. Vid färre antal år med pensionspoäng respektive bosättningstid utges 90 %-tillägget respektive garantipensionen med relevant antal 30- eller 40-delar. Vi har inte funnit att det vid andelsberälcning av tillägget och en garantipensionen bör finnas någon motsvarighet till den nuvarande möjligheten att beräkna folkpension i form änkepension i det antal av 30- eller 40-delar som är mest fördelaktigt för den pensionsberättigade. Vi därför att det inte heller bör finnas någon möjlighet att i anser framtiden tillämpa den här beskrivna 57-62-årsregeln vid beräkning 90 %-tillägg och garantipension till änkepension. Regeln ändras av därför i enlighet härmed.

740 F örfattningskommentarer

SOU 1998: 120

När det gäller änkor som vid ikraftträdandet har rätt till

folkpension

i form av änkepension grund dödsfall av ett som inträffat före den 1 januari 2001 och uppbär sådan pension med

som tillämpning av 57-

62-årsregeln skall bestämmelsen dock gälla i sin äldre lydelse även efter ikraftträdandet när det gäller

beräkningen av 90 %-tillägg och

garantipension till änkepension. bestämmelse En uttrycklig härom har

införts i punkt 21 i övergångsbestämmelserna

till lagen om efterlevandepension.

Punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen 1992:1277 ändom

ring i lagen allmän försäkring

Bestämmelsen såvitt gäller avser folkpension i form av efterlevande-

pension de uppbar sådan pension personer som i december 1992 och som vid ikraftträdandet de bestämmelserna

av nya om beräkning av

folkpension den l januari 1993 hade till sådan

rätt efterlevandepen-

sion. Vidare avser bestämmelsen fall där

folkpension utges grund

av dödsfall inträffat i december 1992 som men där pensionen börjat utbetalas först i januari 1993 på grund av att den avlidne vid dödsfal-

let uppbar ålderspension eller förtidspension. Sådan efterlevandepen-

sion skall utan hinder av bestämmelsen i 5 kap. 5 § AFL i dess lydelse fr.o.m. den l januari 1993 anses vara grundad på 40 bosättningsår. Bestämmelsen skall gälla även efter ikraftträdandet av nya regler såvitt gäller beräkningen 90 av %-tillägg och garantipension för ef-

terlevande hade beviljats eller hade

som rätt till omställningspension,

särskild efterlevandepension eller änkepension vid den aktuella tidpunkten och alltjämt är berättigade till sådan pension vid ikraftträdandet. Detta framgår genom att en hänvisning till punkten 3 i dess

äldre lydelse görs i den bestämmelse reglerar

som beräkningen av

90 %-tillägget och garantipensionen i

övergångsbestämmelserna till lagen efterlevandepension punkterna

om 7 och 8. Bestämmelsen kommer vidare att bli tillämplig det när gäller beräkning av tilläggspension i form barnpension till den del

av tilläggspensionen består av

ett tillägg för det första basbeloppets inkomster 25

%-tillägg. Detta

tillägg skall beräknas enligt de regler före ikraftträdandet som gällde

för beräkning folkpension. I punkten av 5 i övergångsbestämmelserna till lagen efterlevandepension därför

om anges att 25 %-tillägget skall beräknas med tillämpning vissa bestämmelser av i 5 kap. AFL och den förevarande bestämmelsen i punkten 3 i bestämmelsemas lydelse

före den 1 januari 2001.

övergångsbestämmelserna

Enligt den nuvarande lydelsen punkten 7 i

av övergångsbestämmelserna till lagen 1992:1277 ändring i lagen allmän om om försäkring

F örfattn ingskommentarer

gäller bestämmelsen i 5 kap. 8 § tredje stycket även beträffande beräkning folkpension i form ålderspension till en kvinna som är av av född år 1944 eller och med stöd av Övergångsbestämmelsenare som till de nuvarande reglerna efterlevandepension omedelbart sema om före den kalendermånad då hon fyllde 65 uppbär folkpension i form änkepension. Hennes ålderspension skall då beräknas av grundval den avlidne bosättningstid det är fönnånliav mannens om Detsamma gäller kvinna i nämnd ålderskategori hade gare. om en nu fyllt 65 år då dödsfallet inträffar skulle ha varit berättigad till men folkpension i form änkepension hon vid tidpunkten för dödsav om fallet inte hade fyllt 65 år. Den nuvarande bestämmelsen i punkten 7 i 1992 års Övergångsbestämmelser har överförts till punkten 4 i övergångsbestämmelsema till lagen 1998:702 garantipension. Denna lag gäller för personer om födda år 1938 eller Våra förslag innebär att punkten 4 i översenare. gångsbestämmelsema till lagen garantipension upphävs. Bakom grunden härtill redovisas i avsnitt 12.6 och i författningskommentaren till 2 kap. 6 § lagen garantipension. Bestämmelsen i punkten 7 är om alltjämt relevant för är födda år 1937 eller tidigare. Vi personer som har enligt vad redovisats i avsnitt 12.6 föreslagit att bestämmelsom i 5 kap. 8 § tredje stycket skall avskaffas för framtiden. Mot densen bakgrund har även föreslagit att punkten 7 i 1992 års överna gångsbestämmelser upphävs. Vi har emellertid samtidigt föreslagit vissa övergångsregler för redan uppbär ålderspension personer som beräknad med stöd den nuvarande bestämmelsen och för personer av har kunnat göra förtida uttag ålderspension vid ikraftträdansom av det, dvs. är födda år 1936 och 1937 och som uppbär personer som folkpension i form änkepension vid ikraftträdandet. Dessa överav gångsregler kommer till uttryck i den förevarande bestämmelsen.

17.4¶Förslaget till lag om ändring i lagen 1998:704 om ändring i lagen 1962:381

allmän försäkring

Bestämmelsen i 5 kap. 8 § tredje stycket AFL innebär att folkpension i form ålderspension under vissa förutsättningar kan beräknas av grundval den bosättningstid legat till grund för beräkningen av som folkpension i form hel särskild efterlevandepension. Detta kan av av den efterlevande uppburit hel särskild efterlevandepension ske om omedelbart före den kalendermånad då han eller hon fyllde 65 är och skall tillämpas det leder till ett förmånligare resultat än en beräkom ning på grundval den efterlevandes egen bosättningstid. Bestämav

742 F örfattningskommentarer

melsen har såvitt gäller personer födda år 1938 eller tidigare överförts

till 2 kap. 6 § lagen garantipension om men skall enligt Övergångsbe-

stämmelser till lagen 1998:704 ändring om av lagen 1962:381 om

allmän försäkring såvitt avser personer som är födda år 1937 eller

tidigare gälla oförändrad.

Vi har i avsnitt 12.6 föreslagit att de nuvarande bestämmelsen i 2

kap. 6 § lagen garantipension och 5 8 om kap. § tredje stycket AFL

skall avskaffas för framtiden. Det skall således inte finnas någon

möjlighet att tillgodoräknas försäkringstid för garantipension till ålderspension eller bosättningstid för folkpension i form av ålderspension på grundval den bosättningstid

av som legat till grund för beräk-

ningen av hel särskild efterlevandepension. Vi

har emellertid i detta

sammanhang föreslagit vissa övergångsregler.

Dessa innebär att per-

soner som vid ikraftträdandet den 1 januari 2001

uppbär ålderspen-

sion som har beräknats med stöd av den nuvarande regeln i 5 kap. 8 §

tredje stycket AFL skall få sin ålderspension beräknad med stöd av

den regeln även efter denna tidpunkt. Detsamma skall gälla för perso-

ner som vid sagda tidpunkt uppbär folkpension i form av hel särskild

efterlevandepension och som är födda år 1937 eller

tidigare. Bestäm-

melsen i 5 kap. 8§ tredje stycket AFL kommer efter den 1 januari

2001 att gälla endast födda personer som är år 1937 eller tidigare. För

övriga personer gäller bestämmelsen i 2 6§ kap. lagen om garanti-

pension. Eftersom är födda år personer som 1938 eller fr.o.m. senare den l januari 1999 inte kan göra uttag av 40-delsberäknad folkpen-

sion före 65 års ålder har vi inte funnit skäl att föreslå några över-

gångsregler till upphävandet bestämmelsen av i 2 kap. 6 § lagen om

garantipension jfr kommentaren till denna

bestämmelse.

Mot denna bakgrund föreslår vi

att den aktuella Övergångsbestäm-

melsen till lagen 1998:704

om ändring i lagen om allmän försäkring

ändras så att 5 kap. 8 § tredje stycket AFL efter den 1 januari 2001

kommer att gälla enbart i de fall den efterlevande vid ikraftträdandet

uppbar folkpension i form av ålderspension beräknad med stöd av

överledanderegeln eller vid denna tidpunkt uppbar folkpension i form

av hel särskild efterlevandepension. I det sistnämnda fallet är det en-

ligt vad sägs i huvudbestämmelsen som i 5 kap. 8 § tredje stycket

AFL i dess äldre lydelse en förutsättning att den efterlevande även

omedelbart före 65-årsmånaden uppbar

särskild efterlevandepension.

Författningskommentarer 743

17.5¶Förslaget till lag om ändring i lagen 1962:382 angående införande av lagen om

allmän

försäkring

För änkor som beviljats änkepension grund av ett dödsfall som inträffat före den 1 juli 1960 gäller i dag särskilda bestämmelser beträffande bl.a. inkomstprövning av sådan pension. Av skäl som närmare redovisats i avsnitt 11.13 kommer emellertid dessa änkor att omfattas av samma bestämmelser övriga änkor med änkepension som efter ikraftträdandet av de nya bestämmelserna. Detta innebär att det för dessa änkor efter år 2000 kommer att utbetalas en garantipension till änkepension i stället för den folkpension i form av änkepension som utges enligt hittillsvarande regler enligt de förutsättningar som redovisats i avsnitt 11.9. Samma regler om inkomstprövning av denna garantipension som skall gälla för övriga kategorier änkor skall efter ikraftträdandet av de nya reglerna gälla för änkor som beviljats änkepension före den 1 juli 1960. Den tekniska utfommingen av sådana inkomstprövningsregler får utarbetas Utredningen inkomstav om prövning av bostadstillägg se avsnitt 11.12. Vidare skall reglerna i 7 kap. 13 och 16 lagen 1999:000 om efterlevandepension om samordning mellan yrkesskadelivränta i form av efterlevandelivränta och änkepension gälla även för de nu berörda änkepensionema. På mot-

svarande skall gälla för övriga efterlevandepensionsfönnåner

sätt som skall nu diskuterad änkepension beskattas som förvärvsinkomster, dvs. utan någon möjlighet till särskilt grundavdrag för pensionärer. Med hänsyn till detta förslag kan reglerna i 16, 17 och 32 §§ lagen angående införande av lagen om allmän försäkring nu upphävas.

17.6¶Förslaget till i lag om ändring lagen 1969:205 om pensionstillskott

Våra förslag innebär att folkpension i form omställningspension, av särskild efterlevandepension och änkepension enligt Övergångsbestämmelser samt pensionstillskott till sådana pensionsförmåner inte skall kunna utges efter den 31 december 2000. Detta gäller både för pensioner som nybeviljas efter denna tidpunkt och för pensioner som redan utges vid ikraftträdandet. Det grundskydd som folkpensionen jämte pensionstillskottet tidigare svarat för skall ersättas av en garantipension till omställningspension och särskild efterlevandepension. När det gäller änkepension enligt Övergångsbestämmelser skall denna alltjämt utges i form av tilläggspension är beräknad inkomster som som uppgår till ett basbelopp eller mer. Folkpensionens huvudförmån

744 F örfattningskommentarer

SOU 1998: 120

har härvid svarat för kompensationen för inkomster under ett basbelopp. Denna kompensation kommer i fortsättningen att ges genom ett tillägg till tilläggspensionen. Pensionstillskottet kommer att ersättas med en garantipension. Detta blir fallet för efterlevande även som

uppbär omställningspension eller särskild efterlevandepension vid

ikraftträdandet.

Mot denna bakgrund har gjorts ändringar i 2 c, 3 och 4 §§ som innebär att möjligheterna uppbära pensionstillskott

att till folkpension i form av omställningspension, särskild efterlevandepension eller

änkepension enligt Övergångsbestämmelser upphör fr.o.m. ikraftträ-

dandetidpunkten. Med hänsyn till att rätt till folkpension i form

av ålderspension och pensionstillskott till sådan pension fr.o.m. ikraftträdandet inte kommer att finnas för födda personer år 1938 eller senare och till att sådana förmåner enligt riksdagens

principbeslut inte

skall kunna utges till är födda år personer som 1937 eller tidigare och till att det enligt riksdagen beslutade av riktlinjer inte heller skall ñnnas pensionstillskott till förtidspension i framtiden kommer sannolikt hela lagen pensionstillskott kunna om att upphävas före ikraftträdandet av de föreslagna ändringarna. Det kommer sådant i fall inte att bli aktuellt att genomföra de ändringar vi lägger fram som nu förslag till. Tilläggspension kommer enligt våra förslag inom efterlevandeatt pensioneringen kunna nybeviljas enbart i form änkepension av och således inte i form av omställningspension eller särskild efterlevande-

pension. Mot denna bakgrund har vi föreslagit en ändring av 4 § som

innebär att inkomstgrundad

omställningspension och särskild efterle-

vandepension enligt lagen efterlevandepension skall, i den

om fråga

som bestämmelsen behandlas på avser, samma sätt som tilläggspension i form av omställningspension och särskild

efterlevandepension enligt nuvarande lydelse. Enligt Övergångsbestämmelser till lagen om

efterlevandepension punkterna 7 och 9 kommer det emellertid även

efter ikraftträdandet att kunna utges tilläggspension i form av om-

ställningspension och särskild efterlevandepension till efterlevande

en som har beviljats sådan pension på grund dödsfall av som har inträffat före ikraftträdandet. I fråga sådan tilläggspension skall, om enligt vad som föreskrivs i punkten 3 i övergångsbestämmelsema, bestämmelserna i 4 § gälla även efter ikraftträdandet de föreslagna

av ändringar-

na.

F Örfattningskommentarer 745

SOU 1998: 120

17.7 till lag om ändring i lagen Förslaget 1976:380 om arbetsskadeförsäkring

kap. 6,7, 90ch1J §§ samtökap. 1 och 7§§ 5

efterlevandeskyddet inom arbetsskadeförsäkringen har Det nuvarande

syfte efterlevandepensioneringen. Det är ock-

i huvudsak samma som

så uppbyggt enligt principer, och förutsättningarna för rätten samma har inom arbetsskadeförsäkringen i huvudsak

till efterlevandepension

efter mönster från de gäller inom den allmänna pensioutformats som

anknytningen mellan de båda försäkringssysteneringen. Den nära

efterlevandeskydd har vidare kommit till uttryck genom reglerna mens samordning dem emellan. Med hänsyn bl.a. härtill har vi om inbördes

vidta förändringar beträffande förutsättansett det påkallat att samma

efterlevandelivränta och även livräntans tidsmäsningarna för rätt till

föreslagits beträffande motsvarande efterlevansiga utsträckning som

innebär viss skillnad i förhållande till idag vad

depension. Detta en

beträffar omställningslivränta och särskild efterlevandelivränta. I öv-

anpassad efterlevandepensionering inte

rigt har våra förslag om en

i dessa hänseenden påverkar efterleinneburit någon förändring som

vandelivräntor enligt lagen arbetsskadeförsäkring. För en närmare om föreslagna förändringarna skiljer sig från nuvaredogörelse av hur de

bestämmelser hänvisas till kapitel 10 och till avsnitt 12.2.4. rande och 6 kap. är bl.a. följd att efterlevandepen-

Ändringarna i 5 en av

fortsättningsvis kommer regleras i lagen efterlevandesioner att om

underhållsstöd och inte i lagen om allmän pension och lagen om

föranlett rad följdändringar i de hänvisningar försäkring. Detta har en

arbetsskadeförsäkring till lagen allmän förgörs i lagen om om som mån de bestämmelser till vilka hänvisningar i dag görs säkring. I den

till lagen efterlevandepension eller lagen om unhar flyttats över om

derhållsstöd har således hänvisningar varit påkallade. nya

Övergångsbestämmelserna

kraft den l januari 2001. Liksom enligt reglerna skall träda i De nya skall utgångspunkten för vilka bestämmelser nuvarande bestämmelser

skall tillämpas när arbetsskadan efterlevandelivränta som vara om dödsfallet till följd arbetsskadan inträffar. Har uppstod oavsett när av

arbetsskadan inträffat före ikraftträdandet de nya bestämsåledes av

fortsättningsvis äldre bestämmelser tillämpas. melserna skall även

övergångsbestämmelsema till lagen 1988:882

Detta innebär bl.a. att

arbetsskadeförsäkring har fortsatt tillämpning i ändring i lagen om om

fall som där avses.

746 F äigfattningskommentarer

SOU 1998: 120

Vad som sagts skall emellertid inte nu gälla i de fall den efterle-

vande är berättigad till omställningslivränta

eller särskild efterlevan-

delivränta grund arbetsskada av en som inträffat under något av åren 1990-2000 den efterlevande

om samtidigt är berättigad till

om-

ställningspension eller särskild efterlevandepension

på grund av ett

dödsfall som inträffat till följd arbetsskadan av efter ikraftträdandet av de nya bestämmelserna. I denna situation

skall dödsfallstidpunkten

vara avgörande för vilka bestämmelser skall som tillämpas beträffan-

de efterlevandelivräntan. Detta innebär sålunda att de nya bestämmel-

serna i lagen om arbetsskadeförsälcring

angående omställningslivränta

och särskild efterlevandelivränta skall tillämpas i dessa fall även om

den s.k. visandedagen uppstått före år 2001. Är däremot den efterle-

vande samtidigt med efterlevandelivränta

i form av omställningsliv-

ränta eller särskild efterlevandelivränta

berättigad till änkepension

enligt 6 kap. lagen efterlevandepension,

om skall alltjämt visandeda-

gen för arbetsskadan avgörande för vilka bestämmelser vara skall som tillämpas beträffande livräntan. Detta innebär att en efterlevande

kvinna som är född år 1945 eller senare och som visserligen är berät-

tigad till änkepension enligt 6 kap. lagen om efterlevandepension

grund av ett dödsfall inträffat efter ikraftträdandet som till följd av en arbetsskada uppstått under 1990-talet, som enligt 1 kap. 5 § men som sistnämnda lag faktiskt uppbär

omställningspension eller särskild

efterlevandepension, ändå skall få sin livränta de bestämmelser

enligt

som gällde vid visandedagen och inte vid tidpunkten för dödsfallet.

För närmare redogörelse för en dessa bestämmelser hänvisas till avsnitt 12.2.4.

17.8 till

Förslaget lag om ändring i lagen

1994:308 om bostadstillägg till

pensionärer

Våra förslag innebär att bostadstillägg till pensionärer i framtiden inte

skall kunna utges till efterlevande

en som uppbär omställningspension

eller särskild efterlevandepension

enligt 3 respektive 4 kap. lagen

1999:000 om efterlevandepension. Våra

överväganden härom har

redovisats i avsnitt l0.3.4. Bostadstillägg skall emellertid alltjämt

kunna utges till kvinna en som efter ikraftträdandet lagen efav om

terlevandepension den 1 januari 2001 beviljas änkepension enligt 6

kap. nämnda lag, under förutsättning att hon är född år 1944 eller

tidigare. Bostadstillägg skall däremot i den situationen inte kunna

utges om kvinnan är född år 1945 eller senare. Bakgrunden till dessa

ställningstaganden har vi redovisat i avsnitten 11.9 och 11.143. I de

fall änkepension har beviljats enligt

hittillsvarande regler på grundval

SOU 1998: 120 F öifattningskommentarer 747

ett dödsfall inträffade före ikraftträdandet, skall bostadstillägg av som dock kunna utges även efter ikraftträdandet och detta oavsett den efterlevandes födelseår. Detsamma skall gälla beträffande efterlevan-

de som uppbär omställningspension eller särskild efterlevandepension

har beviljats grund ett dödsfall före ikraftträdandet. Våra som av överväganden i dessa delar har redovisats i avsnitten 11.9 och 16.2.3. Mot denna bakgrund har gjorts ändringar i 1 § första stycket punkt 3 innebär att bostadstillägg skall kunna utges till en änka som som uppbär änkepension utges grundval ett dödsfall som inträfsom av fat efter år 2000 under förutsättning att änkan är född år 1944 eller tidigare. Om änkepensionen grundar sig ett dödsfall som inträffat före den 1januari 2001 skall bostadstillägg kunna utges till en kvinna som uppbär änkepension oavsett när kvinnan är född. De föreslagna ändringarna skall träda i kraft den 1 januari 2001. Äldre bestämmelser skall fortfarande gälla såvitt tid dessförinavser

Av punkt 3 i övergångsbestämmelserna framgår att rätt till bo-

nan. stadstillägg enligt denna lag skall föreligga även för tid efter ikraftträdandet för efterlevande som är bosatt i Sverige och som uppbär en omställningspension eller särskild efterlevandepension enligt punk-

terna 7-9 i övergångsbestämmelserna till lagen om efterlevandepen-

sion, dvs. har beviljats sådan pension på grund av dödsfall som som inträffat före den l januari 2001. Lagen om bostadstillägg till pensionärer upptar även bestämmelser reglerar inkomstprövning bostadstillägg. Dessa bestämmelser som av tillämpas sedan den l april 1997 även såvitt avser inkomstprövning av folkpension i form av änkepension. Reglerna om inkomstprövning bostadstillägg är för närvarande föremål för översyn Utredningen av översyn systemet för inkomstprövning av bostadstillägg till om av pensionärer, Dir 1997:150. Vi har i avsnitt 11.12 redovisat förslag i vilken omfattning änkepension bör inkomstprövas i ett anpassat om system, har, med hänsyn till den pågående utredningen, inte men lämnat några förslag beträffande den tekniska utformningen av sådana regler. Detta får i stället göras inom ramen för bostadstilläggsutredningens arbete. I samband härmed får ställning också tas till vilka ytterligare ändringar som erfordras i förevarande lag.

17.9¶Förslaget till lag om ändring i lagen

1998:702 om garantipension

Bestämmelsen i 2 kap. 6 § motsvarar i sin nuvarande lydelse 5 kap. 8§ andra och tredje styckena AFL, innebär att folkpension i som form ålders-pension under vissa förutsättningar kan beräknas på av grundval av den bosättningstid som legat till grund för beräkningen

748 Författningskommentarer

SOU 1998: 120

av folkpension i form hel förtidspension eller hel

av särskild efterle-

vandepension. Detta kan ske under förutsättning att förtidspensionä-

ren eller den efterlevande uppburit dessa förmåner omedelbart före

den kalenderrnånad då han eller hon

fyllde 65 år och skall tillämpas

om det är förmånligare än beräkning i förhållande en till den egna

bosättningstiden. Bestämmelsen har såvitt

avser pensionsberättigade

som är födda 1938 eller överförts senare till 2 kap. 6 § lagen om

garantipension men skall enligt vad som framgår av prop.

1997/981152 kunna omprövas

när reformeringen av förtidspensionssystemet och anpassningen

av efterlevandepensionssystemet till de reformerade ålders-pensionsreglema

är klar. Bestämmelsen i 5 kap.

8§ AFL skall emellertid enligt

Övergångsbestämmelser till lagen

1998:704 ändring i lagen allmän om om försäkring gälla även efter

ikraftträdandet såvitt avser personer födda år 1937 eller tidigare.

Vi har i avsnitt 12.6 redovisat våra överväganden och

förslag när

det gäller bestämmelserna i 5 kap. 8 § tredje stycket AFL och 2 kap.

6 § lagen garantipension såvitt om avser ett överledande försäkav ringstid från

efterlevandepensioneringen till ålderspensioneringen. Efterlevandepensioneringens och ålderspensioneringens grundskydds-

modeller kommer framöver, till skillnad från i dag, såväl lagtekniskt

som ñnansieringsmässigt att vara helt skilda och överledande ett av

försäkringstid enligt bestämmelsen i 2 kap. 6 § lagen om garantipen-

sion och 5 kap. 8§ tredje stycket,

se författningskommentaren till

denna ändring skulle med hänsyn till dessa olikheter kunna leda till

större ekonomiska överföringseffekter. Vårt

förslag innebär därför att

det i ett framtida system inte bör finnas en motsvarighet till den nuvarande regeln i 2 kap. 6§ lagen om garantipension. Detsamma bör

gälla för personer är födda 1937 eller som tidigare. Vi har därför läm-

nat motsvarande förslag när det gäller övergångsbestämmelsema

till

lagen 1998:704 om ändring i lagen allmän

om försäkring.

Vårt förslag innefattar emellertid när det gäller är personer som

födda år 1937 eller tidigare även vissa

Övergångsbestämmelser för de

efterlevande redan vid ikraftträdandet som uppbär folkpension i form

av ålderspension beräknad med stöd av den nuvarande överledande-

regeln. Vidare föreslår vi efterlevande

att i vissa ålderskategorier

som vid ikraftträdandet uppbär hel särskild efterlevandepension skall kun-

na åberopa överledanderegeln även vid ett beviljande folkpension i

form av ålderspension efter ikraftträdandet den 1januari 2001. Syftet

med en sådan bestämmelse är undvika att att personer kan göra som förtida uttag ålderspension före av ikraftträdandet möjlighet ges att

göra särskilda överväganden i vilket om skede det är mest lämpligt att

ta ut ålderspension.

Personer är födda år 1938 eller som senare kommer fr.o.m. den 1

januari 1999 inte att kunna göra 40-delsberäknad

uttag av folkpension

i form ålderspension före 65 års ålder. av Möjligheten att beräkna

F örfattningskommentarer 749

SOU 1998: 120

förhållande till år har tillgodoräknats som bosättfolkpension i som således bort för omfattas av lagen om ganingstid tas personer som skall emellertid alltjämt före 65 års ålder rantipension. Dessa personer folkpension beräknad i förhållande till år med kunna göra uttag av

30-delsberäknad folkpension. Detta innebär att det pensionspoäng

kommer finnas någon omfattas av lagen om garantipeninte att som

kan ha gjort eller kommer att kunna göra uttag av gasion och som ikraftträdandet den 1 januari 2001. De skäl som har rantipension före nuvarande regeln i 5 kap. 8 § tredje stycket AFL anförts för att den vissa åldersgrupper även efter ikraftträdandet gör sig skulle gälla för

således inte gällande såvitt lagen om garantipension. avser Genom punkten 4 i övergångsbestämmelsema till lagen om garan-

överledanderegeln även i fråga beräkning av folktipension gäller om ålderspension till kvinna är född år 1944 pension i form av en som

och med stöd övergångsbestämmelsema till la-

eller tidigare som av 1988:881 ändring i lagen allmän försäkring uppburit gen om om änkepension. Regeln dessutom möjlighet folkpension i form av ger åldrar fyllt 65 år då dödsfallet inträffar men för kvinnor i dessa som då skulle ha varit berättigade till änkepension från folkpensionesom hade fyllt 65 år åberopa överledanderegeln. Vi ringen om de inte att vad redovisat i avsnitt 12.6 föreslagit att möjligheten att har enligt med stöd den avlidne makens bosättnings-

beräkna garantipension av

avskaffas i de fall den efterlevande uppbär folkpension i tid skall även

form änkepension. Bestämmelsen i punkten 4 i Övergångsbestäm-

av gäller för kvinnor är födda år melsen till lagen om garantipension som

vi redovisat kommer dessa kvinnor inte 1938 eller senare. Som ovan 40-delsberäknad folkpension i form av ålderatt kunna göra uttag av före 65 års ålder. De skäl anförts till stöd för övergångs-

spension som

för vissa ålderskategorier kvinnor redan uppbär folkpenregler som beräknad med stöd överledanderegeln

sion i form av ålderspension av

sådan pension före ikraftträdaneller som skulle kunna göra uttag av inte för kvinnor födda år 1938 eller tididet gör sig således gällande bakgrund föreslås inte några övergångsregler till gare. Mot denna

punkten 4 i övergångsbestämmelsema till lagen om

upphävandet av

det gäller kvinnor är födda år 1937 eller

garantipension. När som till övergångsbestämmelsema till

tidigare hänvisas till kommentaren

förslagen till lag ändringar i AFL och till Övergångsbestämmelser om förslaget ändring i lagen 1998:704 om ändring i lagen om till om

allmän försäkring.

750 Författningskommentarer

17. 10

Förslaget lag om ändring i kommunalskattelagen 1928:370

I 19 § anges vilka fönnåner och ersättningar m.m. inte skall besom traktas skattepliktig inkomst

som enligt kommunalskattelagen.

Enligt

nuvarande bestämmelser är barnpension till ett belopp som motsvarar högst en tolftedel 40 % eller, av vid pension efter båda föräldrarna,

80 % av basbeloppet månad inte per att betrakta skattepliktig som en inkomst. Detta skattebefriade

belopp motsvarar det garantibelopp

som utges som folkpension i form av barnpension i de fall där den avlidne

föräldern efterlämnat

en begränsad barnpension från tilläggspensione-

ringen. Beloppet överensstämmer i princip även med förutvarande

regler om bidragsförskott

samt även med nuvarande regler underom hållsstöd till barn till särlevande föräldrar. Inte heller underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar

är att betrakta skattepliktig

som en inkomst.

Vi har ansett det rimligt även

att fortsättningsvis undanta

viss del av efterlevandefönnånen till ett pensionsberättigat bam från beskatt-

ning. Som framgått avsnitt av 9.5.3 föreslår att grundskyddet inom

bampensioneringen skall samordnas

med det underhållsstöd som enligt nuvarande regler utges till barn till särlevande föräldrar. Båda förrnånema skall regleras i lagen 1999:000 om underhållsstöd. Med

hänsyn härtill föreslår att ett belopp motsvarande underhållsstödets

storlek skall

vara undantaget från beskattning

på motsvarande sätt

som enligt dagens regler se avsnitt 9.5.3. Detta innebär att ett belopp

motsvarande 1 173 kr månad per och förälder skall

vara undantaget

från beskattning. Eftersom

underhållsstödet till efterlevande barn är

en utfyllnad till den inkomstrelaterade

barnpension utges till

som ett

pensionsberättigat barn enligt 2

kap. lagen 1999:000 efterlevan-

om depension skall det i skattehänseende vara utan betydelse om detta

skattefria belopp består helt eller endast delvis av underhållsstöd. Även

i de fall då den inkomstrelaterade

bampensionen har reducerat

underhållsstödet helt och hållet enligt 3 kap. 4 § lagen 1999:000

om underhållsstöd skall ett belopp motsvarande l 173 kr månad per och förälder, bestående

av endast inkomstrelaterad barnpension, undantas

från beskattning.

Som framgått kommentarerna av till övergångsbestämmelsema

till lagen om underhållsstöd kommer även ett barn blivit

som berättigat till barnpension grund

av ett dödsfall inträffat före ikraftträsom dandet den 1 januari 2001

att fortsättningsvis kunna uppbära

underhållsstöd och i förekommande

fall tilläggspension i form av barnpen-

sion. Av punkterna 5 och 6 i övergångsbestämmelsema

till lagen om

efterlevandepension framgår tilläggspension att i form barnpension

av kommer att bestå både av en del som baserar sig på den avlidne föräl-

Författningskommentarer 751

beräknade egenpension för ATP och ett 25 %-tillägg. I punkt 3 i dems övergångsbestämmelsema till lagen underhållsstöd anges att även om i form barnpension är att betrakta som in-

sådan tilläggspension av

och således skall reducera underhållsstö-

komstgrundad barnpension

detta följer även sådan inkomstrelaterad barnpension kan det. Av att undantas från beskattning i enlighet med förevarande paragraf. förändring skall träda i kraft den 1 januari 2001 och tilläm- Denna första gången vid 2002 års taxering. pas

:§95

como

1998 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

ochbeskattning.Fi. 29.1976årslag immunitetochprivilegier ivissa Omstruktureringar om 2 Tänderhelalivet fall enöversyn.UD. nytt ersättningssystemfor vuxentandvård.S. 30.Utlandsstyrkan.Fö. - och Välfärdensgenusansikte.A. 31.Detgällerlivet.Stödochvårdtill bam

alltid Nivå- ochorganisationsspecifika ungdomarmedpsykiskaproblem.+Bilaga. Mänpassar exempelfrånhandeln.A. 32.Rättssäkerhet,vårdbehovochsamhällsskyddvid processermed Vårtliv kön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch psykiatrisktvångsvård. som maktdiskurser.A. 33.Historia,ekonomiochforskning.

á Ty maktenärdin Myten detrationella Femrapporteromidrott.In. om arbetslivetochdetjämställdaSverige.A. 34.Företagaremedrestarbetsförmåga.S.

Översyn rörelse-ochtillsynsreglerforkollektiva 35.Förordningartillmiljöbalken.+ Bilagor.M. av försäkringar.Fi 36.Identifieringochidentitetidigitalamiljöer

Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdrycker Referatfrånenhearingden12november1997. av ochSystembolagetsprodukturval.S. IT-kommissionensrapport4/98.K.

Effektivitet- Skattebrott.Fi. 37.Denframtidaarbetsskadeförsäkringen.S. Integritet- 10.Campusförkonst.U. 38.Vad får vi for pengarna Resultatstyrningav - Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn statsbidragtill vissaorganisationerinomdetsociala 11. inomolikaområden.U. området 12. älvdeklarationochkontrolluppgifter 39.Detfinsk-svenskagränsälvssamarbetet.M.

förenkladeförfaranden.Fi. 40.BROTTSOPFER. - Säkrarekemikaliehanteiing.Fö Vad hargjorts Vad börgöras Ju. 13. näringsrättsligafrågor.Fi. 41.Läkemedelsinformationforalla. 14.E-pengar- för 15.Grönanyckeltal Indikatorerforettekologiskt 42.Försvarsmaktsgemensarnutbildning hållbartsamhälle.M. framtidakrav.Fö. 16.Näråsikterblir handling.Enkunskapsöversikt 43.HurskallSverigemåbättre om medfunktionshinder.S. förstastegetmotnationellafolkhälsomål. bemötande personerav - 17.Samordning digitalmarksändTV. Ku. 44.Ensamladvapenlagstiftning.Ju. av myndighet Fi. 45.Sotningiframtiden.Fö. 18.Engräns enutveckling. 46.Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.Ju. 19.IT ochregional 120exempelñånSverigeslän.K. 47.Bulvanerochannat.Ju.

20.IT-kornmisionenshearing infrastrukturen 48.Kontrolleradochifrågasatt om Andrakammarsalen, intervjuermedpersonermedfunktionshinder. fordigitalamedier. - 49.Konsekvenser atttaxfreeforsäljningenavvecklas Riksdagen1997-10-24.K av 21.ProblemmedinbäddadesysteminforZOOO-skiftet. inomEU.K. anordnad IT kommissioneni 50.De39stegen.Läkemedelsutredningarunder Hearing av samverkanmedIndustriförbundetochStatskontoret 1900-taletochannatunderlagsmaterialtill

Läkemedelivårdochhandel,SOU1998:28. 1997-1l-l4.K. 22.Försäkringsgaranti. 5 Vuxenutbildningochlivslångtlärande. . garantisystemför törsäkringsersättningar.Fi. Situationeninfor ochunderforstaåretmed Ett ä. Statenochexportfmansieringen.N. kunskapslyftet.U.

24.FiskeriadministrationeniettEU-perspektiv. 52.Utstationeringavarbetstagare.A. Översyn Jo. 53.Ta påmöjligheternai Östersjöregionen.N. avfiskeriadministrationenm.m. vara storstadspolitikförhelalandet. 54.HuroffensivIT-användningkanskapatillväxt 25.Tre städer.En bilagor. S. formindreföretag.Ettrådslaganordnatav +4 till Mariakliniken. IT-komrnissionenpåuppdragavKommunikations- 26.Frånhembränt ungdomarochsvartsprit.S. departementet,Närings-ochhandelsdepartementet - faktaom 27.Nyaledningsreglerfor bankaktiebolagoch ochIndustriforbundet.

försäkringsbolag.Fi. Rotundan,Rosenbad1997-1l-l 8.K. säker,flexibel 55.Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett 28.Läkemedelivårdochhandel.Omen samordnadläkemedelsforsörjning. seminarium.Demokratiutredningensskriftserie.SB. och

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

56.Avdrag för ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa 83.DUKOM Distansutbildningskommittén.

ochtillfälligt arbete.Fi Pådistansutbildning, undervisningochlärande. 57.DUKOM Distansutbildningskommittén. Kostnadseffektivdistansutbildning.U. Utvärderingavdistansutbildningsprojektmed 84.DUKOM Distansutbildningskommittén. IT-stöd.U. Flexibelutbildningpådistans.U. 58.IT ochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier. 85.Att röstamedhänderna. Omstor-möten, IT-kommissionensrapport6/98.K. folkomröstningarochdirektdemokratiiSchweiz.SB. 59.Räddningstjänsteni Sverige 86.Utvecklingssamarbetepårättsområdet. - RäddaochSkydda.Fö. Östeuropa.Ju.

60.Kring Hallandsåsen.M. Prerniepensionsmyndigheten. Fi. 61.Livsmedelstillsyni Sverige.Jo. DomarenochBeredningsorganisationen

62.Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om utbildning ocharbetsfördelning.Ju. kämavfallsomröstningen iMalåkommun1997.M. 89.Greppet attvända regionsutveckling. - en 63.En godaffär i MotalaJoumalistemasavslöjanden RapportfrånSöderhamnskomrnittén.N.

ochläsarnasetik.Demokratiutredningensskriñse- 90.Stegetfore.Nedslagi detlokala rie.SB. brottsförebyggandearbetet.Ju. 64.Bättreochmertillgängliginformation. 91.Nya kommunalförnyelseochkompetens- Småföretagsdelegationens grepprapport N. utveckling.In. 65.Nya tider,nyaförutsättningar... 92.Godaidéeromsmåföretagochsamverkan. IT-kommissionensrapport8/98.K. Småföretagsdelegationens rapport N. 66.FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.U.- 98.Kapitalforsörjningtill småföretag.

67.Socialavgiftslagen. Småforetagsdelegationens rapport N. 68.Kunskapslägetpåkärnavfallsområdet1998.M. 94.Förslagskatalog. 69.Lämplighetsprövning personalinomav Småföretagsdelegationens N. rapport förskoleverksamhet,skolaochskolbamomsorg.U. 95.Förstärktskydd avskogsmarkför naturvård.M. 70. Skolan,IT ochdetlivslångalärandet. 96.NaziguldetochRiksbanken.Interimrapport.UD.

Hearinganordnad Utbildningsdepartementetav och 97. Gör bamtill medborgareOmbamochdemokrati

IT-kornrnissionen,Rosenbad1997-12-04, under1900-talet.SB.

IT-komrnrnissionensrapport7/98.K. 98.Konkurrenslagensregler omföretags- 71. Denkommunalarevisionen ettdemokratiskt koncentration. - + Bilaga.N. kontrollinstrument.In. 99. accepteraBetänkandefråndennationellasam- Kommunalafmansförbund.Fi. ordningskomnlitténför Europaåret rasism.In. . mot OrganisationerMångfaldIntegration Ettframtida 100.Har rasismentagit slut nu Bilagatill betänkande . systemför statsbidragtill invandrarnas från dennationellasamordningskomrnitténför riksorganisationer In. Europaåret motrasism.In. 74. Styrningenavpolisen.Ju. 101.Det medborgarskapet. unga Dokumentationfrån 75.Djurförsök.Jo. ettseminarium.SB.

76. Idrott ochmotion för livet. Statensstödtill idrotts- 102.Lekmarmastyreiexperternastid. Dokumentation

rörelsenochfriluñslivets organisationer.In. frånettseminarium.SB.

T7.Kompetensismåföretag.Småföretagsdelegationens103.Bemäktigaindividerna.Omdomstolarna,lagenoch

rapport N. de individuellarättigheternai Sverige.SB. 78.Regelförenklingfor framtiden.Småföretags- 104.Arbetsgivarensrehabiliteringsansvar.

delegationensrapport N. 105.Minska regleringen kommunerochlandsting.av 79.IT ochregionalutveckling. In.

erfarenheterfråntrehearingarundermars1998. 106.Ungai ohälsoförsälcringen.

IT-komrnrnissionensrapport9/98.K. Tid för aktivitet ochutveckling. BostadsrättsregisterJu. 107.Främjandelagen . - enöversyn.A. Användningen vissastatsflygplan,av m.m.SB. 108.Analysera Jo. . mera. Försälcringsföreningar-ettreforrneratregelsystem . 109.RättsinformationochIT. Rapportfrån tvåsemi- Fi narier 1996och 1998.IT-kommissionensrapport

10/98.K.

1998 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

110.Makesarvsrätt,dödsboförvaltareochdödforkla-

ring. Ju. lll. E-plikt.Att säkradetelektroniskakulturarvet.U. 112.Resurser lika villkor U. 113.I GodTro. Samhälletochnyandligheten.S. 114.Svenskani EU. Hur vi kan främjakvalitetenpå de

svenskaEU-textema.SB. 115.Distansarbete.A. 116.Stoppreglema.Fi. 117.Utgått 118."SustainableSweden" aSUCCESSstory.

Möjligheterochhinder foreninternationalisering

avettsvensktmiljöanpassatnäringsliv. + Bilaga.N.

119.Kommunaluppdragsverksamhet1998.In. 120.EñerlevandepensionEnanpassningtill detrefor-

meradeålderspensionssystemet.

offentliga 1998

Statens utredningar

Systematisk

förteckning

Statsrådsberedningen Socialdepartementet

Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett Tänderhelalivet

seminarium.Demokratiutredningensskriftserie.55 nytt ersättningssystem - för vuxentandvård.2 Engodaffär i Motala.Joumalistemasavslöjandenoch Alkoholreklam.Marknadsföring avalkoholdryckeroch läsarnasetik.Demokratiutredningensskriftserie.63 Systembolagets produkturval.8 Användningen vissastatstlygplan,av m.m.81 Näråsikter blir handling.Enkunskapsöversiktom Att röstamedhänderna.Omstor-möten, bemötandeav medfunktionshinder.16 personer folkomröstningarochdirektdemokratiiSchweiz.SB.85 Tre städer.En storstadspolitikför helalandet.

Görbarntill medborgareOmbamochdemokratiunder + st4 bilagor. 25

1900-talet.97 Frånhembränttill Mariakliniken. Detungamedborgarskapet.Dokumentation från ett - faktaomungdomarochsvartsprit.26 seminarium 101 Läkemedel vårdi ochhandel.Om säker,flexibel Lekmannastyrei en experternastid. Dokumentationfrån ochsamordnadläkemedelsförsöij ning.28 ettseminarium102 Detgällerlivet. Stödochvårdtill bamoch Bemäktigaindividerna.Omdomstolarna,lagenoch ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga.31 + deindividuellarättigheternai Sverige.103 Rättssäkerhet,vårdbehovoch samhällsskyddvid Svenskani EU. Hur vi kan främjakvalitetenpå de psykiatrisktvångsvård.32

svenskaEU-textema.1 14 Företagaremedrestarbetsförmåga.34

Justitiedepartementet Denframtidaarbetsskadeforsäkringen.37

Vad får vi för pengarna Resultatstyrningav- BROTISOPFER statsbidragtill vissaorganisationerinomdetsociala Vad hargjorts Vad bör göras 40 området.38

Ensamladvapenlagstiftning.44 Läkemedelsinfonnationföralla.4 1

Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.46 Hur skallSverigemåbättre

Bulvanerochannat.47 förstasteget nationellafolkhälsomål. - mot 43 Styrningen polisen.74av Kontrolleradochifrågasatt

Bostadsrättsregister.80 intervjuermed - personermedfunktionshinder.48 Utvecklingssamarbetepårättsområdet. De39 Läkemedelsutredningar stegen. under Östeuropa.86 1900-taletochannatunderlagsmaterialtill

DOMARENOCHBEREDNINGSORGANISATIONEN Läkemedel ochhandel,SOU1998:28.50

- utbildningocharbetsfördelning.88 Socialavgiñslagen.67

Stegetfore.Nedslagi detlokalabrottsförebyggande Arbetsgivarensrehabiliteringsansvar.104 arbetet.90 Ungai ohälsoförsäkringen.

Makesarvsrätt,dödsboförvaltareochdödforklaring. Tid för aktivitet ochutveckling.106 1 10 I GodTro. Samhälletochnyandligheten.113

Efterlevandepension.En anpassningtill detreformerade

Utrikesdepartementet

ålderspensionssystemet.120

1976årslagomimmunitetochprivilegieri vissafall

enöversyn.29 Kommunikationsdepartementet

- NaziguldetochRiksbanken.Interimrapport.96 IT ochregionalutveckling.

120exempelfrånSverigeslän. 9l Försvarsdepartementet IT-komrnisionenshearing ominfrastrukturen Säkrarekemikaliehantering.13 fördigitalamedier.Andrakamrnarsalen,

Utlandsstyrkan.30 Riksdagen1997-10-24.20

Försvarsmaktsgemensarnutbildningför Problemmedinbäddadesysteminför ZOOO-skiftet.

framtidakrav.42 Hearinganordnad IT kommissioneniav

Sotningi framtiden.45 samverkanmedIndustriförbundetochStatskontoret

Räddningstjänsteni Sverige 1997-11-14.21 - Räddaoch Skydda.59 Identifiering och identiteti digitalamiljöer.

1998 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Referatfrån hearingden 12november1997. DUKOM Distansutbildningskommittén. - en IT-kommissionens 4/98.36 Utvärdering distansutbildningsprojektmed rapport av Konsekvenser atttaxfreeförsäljningenavvecklas IT-stöd. 57 av inom EU. 49 FUNKIS fimktionshindradeeleveri skolan.66 - Hur offensivIT-användningkanskapatillväxt Lämplighetsprövningavpersonalinom for mindreföretag.Ettrådslaganordnat förskoleverksamhet,skolaochskolbamornsorg.69 av lT-kommissionenpå uppdrag Kommunikations- DUKOM Distansutbildningskommittén. av departementet,Närings-ochhandelsdepartementet Pådistansutbildning,undervisningochlärande. ochIndustriförbundet.Rotundan,Rosenbad1997-11- Kostnadseffektivdistansutbildning.83 18.54 DUKOM Distansutbildningskornmittén. nationalstaten.Fyraframtidsscenarier. Flexibelutbildningpå distans.84 IT och 6/98.5 8 E-plikt. Att säkradetelektroniskakuturarvet.111 IT-kommissionensrapport tider, förutsättningar... Resurser lika villkor l 12 Nya nya IT-kommissionensrapport8/98.65 Jordbruksdepartementet Skolan,IT ochdetlivslångalärandet. Hearinganordnad Utbildningsdepartementetoch FiskeriadministrationeniettEU-perspektiv. av IT-kommissionen,Rosenbad1997-12-04, Översyn fiskeriadministrationenav m.m.24 IT-kommmissionensrapport7/98.K.70 LivsmedelstillsyniSverige.61 IT ochregionalutveckling. Djurförsök. 75 erfarenheterfråntrehearingarundermars1998. Analyseramera.108 IT-kommmissionensrapport9/98.80 fråntvå seminarier Arbetsmarknadsdepartementet RättsinformationochIT. Rapport 1996och 1998.IT-komrnissionensrapport10/98.109 Välfärdensgenusansikte.3

alltid Nivå- ochorganisationsspecifrka Män passar Finansdepartementet handeln.4 processermedexempelfrån Omstruktureringarochbeskattning.1 Vårt liv kön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch som Översyn rörelse-ochtillsynsreglerforkollektiva maktdiskurser.5 av försälqingar.7 Ty makten dinär Mytenomdetrationella Integritet- Effektivitet- Skattebrott.9 arbetslivetochdetjämställdaSverige.6 Självdeklarationochkontrolluppgiñer Utstationeringavarbetstagare.52 förenkladeförfaranden.12 Främjandelagen en översyn.107 - näringsrättsligafrågor.14 Distansarbete.l 15 E-pengar- En gräns enmyndighet 18 - Kulturdepartementet Försäkringsgaranti. Ett garantisystemforforsäkringsersättningar.22 digitalmarksändTV. 17 Samordningav Nyaledningsreglerförbankaktiebolagoch försäkringsbolag.27 Närings- och handelsdepartementet

Avdrag för ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa Statenochexportfrnansieringen.23

ochtillfälligt arbete.5 6 påmöjligheternai Östersjöregionen.53 Ta vara Kommunalafinansforbund.72 Bättreochmertillgängliginfonnation. Försäkringsföreningar-ettrefonneratregelsystem82 Småforetagsdelegationensrapport 64 Premiepensionsmyndigheten.87 småföretag. Kompetensi Stoppreglema.1 16 Småforetagsdelegationensrapport 77

Regelförenlclingför framtiden. Utbildningsdepartementet Småforetagsdelegationensrapport4. 78 Campusför konst 10 Greppet attvändaenregionsutveckling. - Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn RapportfrånSöderhamnskommittén.89 inom olika områden.11 småföretagochsamverkan. Godaidéerom Vuxenutbildningochlivslångtlärande. Småföretagsdelegationensrapport 92 Situationeninför ochunderförstaåretmed kunskapslyftet.51

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk

förteckning

Kapitalförsörjningtill småföretag. Småföretagsdelegationensrapport 93 Förslagskatalog. Småforetagsdelegationens 94 rapport Konkurrenslagensregler företagskoncentration. om +Bilaga.98 "SustainableSweden" aSUCCESSstory. - Möjligheterochhinderför eninternationalisering av ettsvensktmiljöanpassatnäringsliv. Bilaga.1+ 18

Inrikesdepartementet

Historia,ekonomiochforskning. Femrapporteromidrott. 33 Denkommunalarevisionen ettdemokratiskt kontrollinstrument.71 OrganisationerMångfaldIntegration Ett framtidasysternför statsbidragtill invandrarnas riksorganisationermfl.73 Idrott ochmotion for livet. Statensstödtill idrottsrörelsenochfriluñslivets organisationer.76 Nyagrepp kommunalförnyelseochkompetens- utveckling.91 accepteraBetänkandefrån dennationellasamordningskommitténför Europaåretmotrasism99 Harrasismentagit slutnu Bilagatill betänkandefrån dennationellasamordningskomrnitténfor Europaåret motrasism.100 Minskaregleringen kommunerochlandsting.av 105 Kummunaluppdragsverksamhet1998.119

Miljödepartementet

Grönanyckeltal Indikatorerför- ettekologiskthållbart samhälle.15 Förordningartill miljöbalken. Bilagor.35+ Det fmsk-svenskagränsälvssanrarbetet.39 Kring Hallandsåsen.60 Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om kärnavfallsomröstningeniMalå kommun1997.62 Kunskapslägetpåkärnavfallsområdetl 998.68 Förstärktskyddavskogsmarkför naturvård.95

RITZES

OFIEN"Il.IGz

PUBLI KATI N R

POSTADRESS: STOCKHOLM 106 47 FAX:08-690 TELEFON:08-690 91 91, 9190 E-PosT: fritzes. order@liber.se INTERNET:wwvwfritzesse N

ISBN 91-38-21119-3 ISSN 0375-25OX