SOU 1998:35

Förordningar till miljöbalken slutbetänkande

Till statsrådet och chefen för Miljödepartementet

Regeringen bemyndigade den 7 april 1993 chefen för Miljö- och natur- resursdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppgift att utreda organisationsförändringar med anledning av ett tidigare förslag till miljöbalk. Med stöd av bemyndigandet förordnades fr.o.m. den 13 april 1993 hovrättspresidenten Carl Axel Petri som särskild utredare.

Vid regeringssammanträde den 24 november 1994 beslutades att uppdraget även skulle omfatta att lägga fram ett nytt förslag till miljöbalk.

Vi har antagit namnet Miljöbalksutredningen. Beträffande sakkunniga, experter och sekreterare hänvisar vi till vårt huvudbetänkande (SOU 1996:103) Miljöbalken- En skärpt och samord- nad miljölagstiftning för en hållbar utveckling samt våra delbetänkanden (SOU 1996zl47) Övergångsbestämmelser till miljöbalken och (SOU 199732) Följdlagstiftning till miljöbalken. Följande ändringar har dock skett. Sorn experter har förordnats hovrättsassessorema Sakari Alander, Hjalmar Forsberg och Mats Wiberg (fr.o.m. den 18 juni, 12 november respektive 9 oktober 1997) samt styrelseledamoten i Svenska Natur- skyddsföreningen Mikael Karlsson (fr.o.m. den 2 september 1997). Två sakkunniga har entledigats, nämligen Severin Blomstrand och Staffan Westerlund (fr.o.m. den 11 november respektive 17 oktober 1997). Vidare har följande experter entledigats, nämligen Lars-Eric Hult (fr.o.m. den 11 november 1997), Lena Ingvarsson (fr.o.m. den 8 oktober 1997), Christina Jacobsson (fr.o.m. den 1 november 1997), Ulrika Rasmusson (fr.o.m. den 1 september 1997) och Claes Tjäder (fr.o.m. den 17 juni 1997). Som sekreterare har förordnats kammarrättsassessom Anders Bengtsson (fr.o.m. den 1 september 1997), departementssekreteraren Lena Flodin (fr.o.m. den 15 september 1997) och hovrättsassessom Liselotte Rågmark (fr.o.m. den 8 september 1997).

Vi får härmed överlämna vårt slutbetänkande Förordningar till miljöbalken. Utredningens arbete är därmed avslutat.

Stockholm i mars 1998

Carl Axel Petri /Anders Bengtsson Lena Flodin Per Lagerud Björn Persson Liselotte Rågmark

INNEHÅLL

Sammanfattning

Inledning

FÖRORDNINGSFÖRSLAG

].

2.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

Förslag till Förordning (1998.000) om

hushållning med mark— och vattenresurser m.m.

Förslag till Förordning (1998.000) om miljökvalitetsnormer Förslag till Förordning (1998.000) om miljökonsekvensbeskrivningar Förslag till Förordning (1998.000) om skydd av naturen Förslag till Förordning (1998.000) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Förslag till Förordning (1998.000) om träskyddsbehandling genom doppning Förslag till Förordning (1998.000) om träskyddsbehandling genom tryck— eller vakuumimpregnering Förslag till Förordning (1998.000) om ytbehandling genom järnfosfatering Förslag till Förordning (1998.000) om miljöriskområden Förslag till Förordning (1998.000) om vattenverksamhet m.m. Förslag till Förordning (1998.000) om bygdeavgifter och jiskeavgifter Förslag till Förordning (1998.000) om täkter, samråd, miljöhänsyn i jordbruket m.m. Förslag till Förordning (1998.000) om ändring i förordningen (1994.'901) om genetiskt modifierade organismer Förslag till Förordning (1998.000) om kemiska produkter och biotekniska organismer Förslag till Förordning (1998.000) om bekämpningsmedel

13

21

25

41

81

123

127

133

137

145

159

165

177

191

207

16. Förslag till Förordning (1998.000) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter 1 7. Förslag till Förordning (1998.000) om bränsle 18. Förslag till Förordning (1998.000) om ändring i förordningen (199351268) om spillolja 19. Förslag till Förordning (1998.000) om ändring i förordningen (1993:1283) om kosmetiska och hygieniska produkter 20. Förslag till Förordning (1998.000) om ändring i förordningen (1995:555) om HF C 21. Förslag till Förordning (1998.000) om ändring i förordningen (1995:636) om ämnen som bryter ner ozonskiktet 22. Förslag till Förordning (1998.000) om ändring i förordningen (1997:645) om batterier 23. Förslag till Förordning (1998.000) om ändring i förordningen (1995: 701) om gränsöverskridande transporter av avfall 24. Förslag till Förordning (1998.000) om ändring i förordningen (] 996.971) om farligt avfall 25. Förslag till renhållningsförordning (1998.000) 26. Förslag till Förordning (1998.000) om ändring i förordningen (1994.'1205) om producentansvar för returpapper 27. Förslag till Förordning (1998.000) om ändring i förordningen (1994:1236) om producentansvar för däck 28. Förslag till Förordning (1998.000) om ändring i förordningen (19971 85) om producentansvar för förpackningar 29. Förslag till Förordning (1998.000) om ändring i förordningen (1997: 788) om producentansvar för bilar 30. Förslag till Förordning (1998.000) om gaturenhållning och skyltning 31. Förslag till Förordning (1998.000) om miljöprövning vid länsstyrelser 32. Förslag till Förordning (1998.000) om tillsyn enligt miljöbalken

221 235 243

247

251

253

265

275

281 293

329

333

335

345

349

353

359

33. Förslag till Förordning (1998.000) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken 34. Förslag till Förordning (1998.000) om avgifter för myndigheters prövning enligt lagen (1998.000) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning 35. Förslag till Förordning (1998.000) om miljösanktionsavgifier

Ekonomiska konsekvenser och andra konsekvenser av våra förslag

Särskilda yttranden

403

453

457

475

489

Sammanfattning

Den 4 juli 1996 överlämnade vi till regeringen vårt huvudbetänkande (SOU 19961103) Miljöbalken — en skärpt och samordnad miljölagstiftning för en hållbar utveckling. Förslaget har remissbehandlats och därefter bearbetats i Regeringskansliet. Sedan lagrådet yttrat sig, beslutade regeringen den 4 december 1997 om proposition om miljöbalk (prop. 1997/98:45). Regeringen har även bearbetat vårt förslag till följdlagstiftning till miljöbalken (SOU 199732) och i januari 1998 överlämnat ett förslag i den delen till lagrådet för yttrande.

1 miljöbalken finns ett stort antal bemyndiganden för regeringen att besluta om föreskrifter i olika avseenden. Även i övrigt behöver miljöbalkens bestämmelser fyllas ut med föreslaifter av regeringen. I detta betänkande lämnar vi förslag på förordningar till miljöbalken, lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet och lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning.

Förslagen till förordningar behandlar frågor som är helt nya genom miljöbalken men tar även upp sådant som har motsvarighet i nuvarande förordningar.

Vi har koncentrerat vårt arbete till förordningar som har krävt omfattande arbete och genomgripande bearbetning. Sådana förordningar som endast kräver mindre redaktionella ändringar finns inte med i betänkandet.

När det särskilt gäller områden där miljöbalken innebär nyheter eller stora ändringar av gällande rätt har vi haft åtta rapporter från Naturvårdsverket och en rapport från Kemikalieinspektionen som underlag. Rapporterna finns tryckta i en särskild bilaga till betänkandet.

Bland de förslag som finns med i betänkandet kan nämnas förordningar om miljökvalitetsnomer, miljökonsekvensbeskrivningar, naturvård, miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, miljöriskområden, vattenverksamhet, täktverksamhet, genteknik, kemiska produkter och biotekniska organismer, renhållning, tillsyn enligt miljöbalken, avgifter för prövning och tillsyn samt miljösanktionsavgifter.

Inledning

Vi överlämnade den 4 juli 1996 till miljöministern vårt förslag till miljöbalk. Förslaget finns redovisat i betänkandet Miljöbalken - En skärpt och samordnad miljölagstiftning för en hållbar utveckling (SOU 1996:103). Förslaget har remissbehandlats och därefter bearbetats i Regeringskansliet. Sedan lagrådet yttrat sig, beslutade regeringen den 4 december 1997 om proposition om miljöbalk (prop. 1997/98:45).

Efter nämnda betänkande arbetade vi med ett förslag om övergångsbestämmelser till miljöbalken (SOU l996:l47). Även detta betänkande omfattas av regeringens proposition.

Enligt regeringens förslag skall bestämmelserna i 15 lagar arbetas samman i en milj öbalk. Lagarna är - naturvårdslagen (1964z822), - miljöskyddslagen ( 196913 87), - lagen (1971 :1 154) om förbud mot dumpning av avfall i vatten, - lagen (1976:1054) om svavelhaltigt bränsle,

- lagen (1979z425) om skötsel av jordbruksmark, - renhållningslagen (1979:596), - hälsoskyddslagen (l982:1080), - vattenlagen (1983z29l), - lagen (19831428) om spridning av bekämpningsmedel över skogsmark, - lagen (1985:426) om kemiska produkter, - miljöskadelagen (l986z225), - lagen (1987: 12) om hushållning med naturresurser m.m.,

- lagen (1991:639) om förhandsgranskning av biologiska bekämpnings- medel, - lagen (1994:900) om genetiskt modifierade organismer, och - lagen (l994:1818) om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter.

Utöver dessa lagar finns ett stort antal lagar med miljöanknytning. Alla dessa var inte lämpliga att arbeta in i miljöbalken om denna skulle få ett rimligt omfång. Många av lagarna har dessutom huvudsakligen andra syften än miljöhänsyn. Vi har därför haft regeringens uppdrag att föreslå ändringar i lagarna utanför miljöbalken och överlämnade i juli 1997 betänkandet Följdlagstiftning till miljöbalken (SOU l997z32). Även detta förslag har remissbehandlats och genom beslut av regeringen den 22 januari 1998 överlämnats till lagrådet för yttrande. Regeringen uttrycker i

propositionen en avsikt är att lämna förslaget om följdlagstiftning till riksdagen under våren 1998.

I propositionen föreslår regeringen att miljöbalken skall träda i kraft den 1 januari 1999. Enligt lagrådsremissen om följdlagstiftning är avsikten att även ändringarna i dessa lagar skall träda i kraft den dagen. Det påpekas dock i propositionen att tidpunkten för ilcraftträdandet naturligtvis blir beroende av när förslagen kan komma att antas av riksdagen.

I miljöbalken finns ett stort antal bemyndiganden för regeringen att besluta om föreskrifter i olika avseenden. Även i övrigt behöver miljöbalkens bestämmelser fyllas ut med föreskrifter av regeringen. I detta betänkande lämnar vi därför förslag på förordningar till miljöbalken men även till lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet och lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning.

Arbetet utgör den sista delen i Miljöbalksutredningens uppdrag och är därför utredningens slutbetänkande.

Den tid som har stått till buds för vårt arbete med förordningar har varit kort. Vi har av den anledningen tvingats koncentrera arbetet på de större ändringar i gällande rätt som miljöbalken innebär. I betänkandet finns därför förslag på förordningar om exempelvis miljökvalitetsnomer, miljökonsekvensbeskrivningar, miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, generella föreskrifter för miljöstörande verksamheter, miljöriskområden, tillsyn enligt miljöbalken, avgifter för prövning och tillsyn samt miljösanktionsavgifter. I dessa delar har vi som underlag haft rapporter från Naturvårdsverket (efter mönster i propositionen använder vi genomgående beteckningen Naturvårdsverket för Statens naturvårdsverk). Rapporterna finns tryckta 1 en särskild bilaga till betänkandet. Beträffande avgifter har vi fått underlag också från Kemikalieinspektionen. Även denna rapport finns som bilaga.

Miljöbalken innebär nyheter på många områden. Vi föreslår därför förordningar som saknar motsvarighet i gällande rätt. En annan del av vårt arbete har varit att anpassa befintliga förordningar till miljöbalkens bestämmelser. Även här har vi koncentrerat arbetet på de befintliga förordningar som kräver mer genomgripande ändringar. När vi sett över gällande förordningar har vi behandlat endast de delar som bör ändras i sak till följd av förslaget till miljöbalk. Övriga förordningar, som i de flesta fall kräver endast mindre ändringar av redaktionell karaktär, har vi inte bearbetat. Vi har inte heller bearbetat förordningarna som tillhör de lagar som ingår i regeringens lagrådsremiss om följdlagstiftning.

När det gäller arbetet med de befintliga förordningarna har detta i många fall inneburit kraftiga omarbetningar av såväl innehåll som struktur. Inom ett flertal områden föreslår vi t.ex. inte enbart en bearbetning utan

även en sammanslagning av förordningar, exempelvis inom områdena naturvård, miljö- och hälsoskydd, vattenverksamhet, kemikalier och renhållning. Beroende på hur stora ändringar som vi föreslår i gällande rätt har vi valt att beteckna förslagen som nya förordningar respektive ändringar i befintliga förordningar.

Det bör i sammanhanget nämnas att vi har övervägt att föreslå en enda stor förordning till miljöbalken. En sådan skulle bli mycket omfattande och komma att användas av många skilda grupper. Vi har därför funnit det mest ändamålsenligt att bibehålla förordningar för olika sakområden.

Sverige måste givetvis följa sina internationella åtaganden. Under vårt arbete har vi därför så långt möjligt beaktat bl.a. de EG-rättsliga frågorna. Inom Regeringskansliet och Naturvårdsverket pågår ständigt ett arbete med att uppmärksamt följa utvecklingen inom EG—rätten och att anpassa de svenska reglerna till EG:s miljöregler. Arbetet med miljöbalken och därtill hörande följdlagstiftning och förordningar utgör ett väsentligt led i det arbetet men måste självfallet följas upp ytterligare framöver.

Vissa frågor som rör förordningar till miljöbalken bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Detta är fallet exempelvis vad gäller införlivandet av vissa EG—direktiv. Vi lägger inte heller fram några förslag när det gäller miljödomstolar samt miljöskadeförsäkring och sanerings- försäkring. Dessa frågor kommer att behandlas i särskild ordning.

1. Förslag till Förordning (1998:000) om hushållning med mark— och vattenresurser m.m.

I miljöbalken har bestämmelserna i 2 och 3 kap. lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. arbetats in och bildat 3 och 4 kap. 1 balken. Nedanstående förordning motsvarar med de ändringar som framkommer nedan förordningen (19931191) om tillämpning av lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.

Myndigheternas ansvar

Rubriken är ny.

1 5 De centrala förvaltningsmyndigheter som inom sina verksamhetsområden har uppsikt över hushållningen med sådana mark- och vattenresurser m.m. som anges i 3 och 4 kap. miljöbalken skall i samverkan med länsstyrelserna följa utvecklingen av frågor om hushållningen med sådana resurser. Myndigheterna skall lägga tyngdpunkten i denna verksamhet på frågor som har stor betydelse i ett nationellt perspektiv eller som Sverige enligt internationella åtaganden skall följa utvecklingen av.

Myndigheterna skall också tillhandahålla länsstyrelserna underlag för tillämpning av bestämmelserna om riksintressen i 3 och 4 kap. miljöbalken.

Paragrafen motsvarar 1 5 förordningen om tillämpning av lagen om hushållning med naturresurser m.m. Begreppet naturresurser har ersatts med en hänvisning till sådana resurser som anges i 3 och 4 kap. miljöbalken. Uttrycket internationellt perspektiv har preciserats till internationella åtaganden. Myndigheternas allmänna ansvar för

uppsikten över hushållningen med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt inom sina verksamhetsområden framgår även av förordningen (1998:000) om tillsyn enligt miljöbalken och myndig- heternas instruktioner.

Underlag om riksintressen m. m.

2 55" Följande centrala förvaltningsmyndigheter skall efter samråd med Boverket och berörda länsstyrelser i skriftlig form lämna uppgifter till länsstyrelserna om områden som myndigheten bedömer vara av riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken.

Områden av riksintresse för rennäringen Statens jordbruksverk

(3 kap. 5 39)

Områden av riksintresse för yrkesfisket Fiskeriverket

(3 kap. 5 5)

Områden av riksintresse för naturvården Naturvårdsverket och friluftslivet (3 kap. 6 59) Ifrågor om fritidsfzske och vattenområden med skyddsvärda fiskbestånd Naturvårdsverket efter samråd med Fiskeriverket Områden av riksintresse för kulturmiljö- Riksantikvarie-

vården (3 kap. 6 &) ämbetet

Områden som innehåller jyndigheter av Sveriges geologiska ämnen eller material som är av riksintresse undersökning (3 kap. 7 5?) 1 frågor om fyndigheter vars nyttjande prövas enligt 12 kap. miljöbalken Sveriges geologiska undersökning i

Områden av riksintresse för vissa anläggningar (3 kap. 8 g?) — industriell produktion

— energiproduktion och energidistribution

- slutlig förvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall

- kommunikationer

- vattenförsörjning, avfallshantering Områden av riksintresse för total- försvarets anläggningar (3 kap. 9 5)

samråd med Naturvårdsverket

Närings- och teknikutvecklings- verket Statens energi- myndighet Statens kärnkraft- inspektion efter samråd med Statens strålskydds- institut och Naturvårdsverket Vägverket Banverket Sjöfartsverket Luftfartsverket Post- och telestyrelsen,

i frågor om kommunikationer inom respektive verksamhetsområde Naturvårdsverket Försvarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap, i frågor om anläggningar inom respektive myndighets ansvarsområde

Paragrafen motsvarar i huvudsak 2 & förordningen om tillämpning av lagen om hushållning med naturresurser m.m. I första stycket har Boverket lagts till och i andra stycket Statens energimyndighet. Begreppet kulturminnesvården har ändrats till kulturrniljövården, enligt vad som framkommer i 3 kap. 6 & miljöbalken. Beträffande områden som innehåller fyndigheter av ämnen eller material som är av riksintresse (3 kap. 7 & miljöbalken) har hänvisningen till naturvårdslagen (1964z822) ersatts med 12 kap. miljöbalken. Andra stycket, som stadgade att Boverket hade viss uppsikt, har utgått, vilket beror på att bestämmelser om uppsikt numera finns i förordningen (1998:000) om tillsyn enligt miljöbalken.

3 & Länsstyrelserna skall ta de initiativ som behövs för att bestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken skall beaktas i arbetet med miljökonsekvensbeskrivningar och i tidiga skeden av planerings- och beslutsprocesserna. Länsstyrelserna skall därvid särskilt verka för att riksintressen tas till vara i kommunala planer enligt plan- och bygglagen (1987:]0) samt vid prövning av mål och ärenden enligt de lagar och bestämmelser som anges i 1 kap. 2 _? miljöbalken. Detta arbete skall länsstyrelserna grunda på underlag från de centrala förvaltningsmyndigheter som anges i 2 5 denna förordning om sådant finns eller i annat fall på det underlag länsstyrelsen bedömer lämpligt.

Paragrafen motsvarar 3 5 förordningen om tillämpning av lagen om hushållning med naturresurser m.m. I första meningen har en hänvisning till arbetet med miljökonsekvensbeskrivningar gjorts. I 1 kap. 2 & miljöbalken anges att bestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken skall tillämpas vid prövning enligt vissa uppräknade bestämmelser i miljöbalken och enligt vad som är föreskrivet i ett antal lagar, exempelvis väglagen. I förevarande paragrafs andra mening har orden ”och bestämmelser” lagts till, vilket syftar på bestämmelserna i miljöbalken.

4 5 Länsstyrelserna skall underrätta Boverket och berörda centrala förvaltningsmyndigheter om länsstyrelsen anser att

1. ett ytterligare mark- eller vattenområde bör anges som riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken eller

2. klassificeringen eller avgränsningen i stort av ett område som riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken bör omprövas.

Paragrafen motsvarar 4 & förordningen om tillämpning av lagen om hushållning med naturresurser m.m.

Regionplan och översiktsplan som bedömningsunderlag m.m.

5 5 Den myndighet, som skall tillämpa bestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken i mål eller ärende, skall i domen eller beslutet ange om den prövade anläggningen, verksamheten eller åtgärden går att förena med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurserna samt med den för området gällande regionplanen eller kommunala översiktsplanen.

Paragrafen motsvarar 5 & förordningen om tillämpning av lagen om hushållning med naturresurser m.m. Vissa språkliga justeringar har skett.

Underrättelse till regeringen i vissa fall

6 59 Länsstyrelserna och de centrala förvaltningsmyndigheterna skall vid uppsikten inom sina verksamhetsområden göra regeringen uppmärksam på om urvalet av områden av riksintresse enligt 4 kap. miljöbalken eller formerna för att ta till vara riksintressen enligt 3 och 4 kap. samma balk behöver regleras närmare.

Paragrafen motsvarar 6 & förordningen om tillämpning av lagen om hushållning med naturresurser m.m.

7 59 En anmälan som en statlig myndighet lämnar till regeringen enligt 6 kap. 13 55 andra stycket miljöbalken skall avse behovet att klarlägga hur kommunen i sin planering enligt plan— och bygglagen (1987:]0) avser att skapa förutsättningar för att miljökvalitets- normer enligt 5 kap. miljöbalken uppfylls eller att ett intresse som rör hushållningen med mark— och vattenresurser m.m. enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses i ett eller flera avseenden som har särskild betydelse från allmän synpunkt. När myndigheten prövar om den skall lämna en anmälan skall den särskilt beakta vilken samverkan som behövs mellan staten och den eller de berörda kommunerna för att tillgodose miljöbalkens mål i angivna avseenden.

Paragrafen motsvarar 8 & förordningen om tillämpning av lagen om hushållning med naturresurser m.m. En komplettering och språklig bearbetning har skett med ledning av vad som framkommer i 6 kap. 13 & miljöbalken.

8 59 En underrättelse till regeringen enligt 17 kap. 5 ? miljöbalken skall lämnas snarast efter det att en myndighet eller kommun har fått kännedom om att en verksamhet förbereds som inte omfattas av obligatorisk tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. 1 5,9 miljöbalken, men som kan antas uppfylla kraven på tillåtlighetsprövning efter förbehåll enligt 1 7 kap. 3 59 miljöbalken.

Paragrafen motsvarar 7 & förordningen om tillämpning av lagen om hushållning med naturresurser m.m. Uppgiften om vem som skall

lämna underrättelse har ändrats enligt vad som framkommer i 17 kap. 5 & miljöbalken.

9 & Bestämmelser om tillsyn finns i 26 kap. miljöbalken och i förordningen (1998.000) om tillsyn enligt miljöbalken.

Paragrafen är ny och hänvisar till de samlade bestämmelser rörande tillsyn, inkluderande uppsikt, som finns i miljöbalken och i nämnda förordning.

Övergångsbestämmelser

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999, då förordningen (1993:191) om tillämpning av lagen (1987:]2) om hushållning med naturresurser m.m. skall upphöra att gälla.

2. Förslag till Förordning (1998:000) om miljökvalitetsnormer

I 5 kap. miljöbalken införs bestämmelser om miljö- kvalitetsnormer. Med sådana normer avses föreskrifter om lägsta godtagbara miljökvalitet i fråga om mark, vatten, luft eller miljön i övrigt för vissa geografiska områden eller för hela landet. Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen utarbetat förslag till miljökvalitetsnormer. I sin Rapport 4793, Miljökvalitets- normer - ett nytt verktyg i miljöpolitiken, redovisar Naturvårds- verket de miljökvalitetsnormer som verket anser att det för närvarande finns tillräckligt underlag för att meddela. Det gäller halter i utomhusluft av kvävedioxid, svaveldioxid och bly. För luftkvalitet i dessa avseenden finns föreskrifter i EG-direktiv. Dessa är direktiv (85/203/EEG) om luftkvalitetsnormer för kvävedioxid, direktiv (80/779/EEG) om gränsvärden och vägledande värden för luftkvalitet med avseende på svaveldioxid och svävande partiklar, ändrat genom direktiv (89/427/EEG) vad gäller mätmetoder samt direktiv (82/884/EEG) om gränsvärde för bly i luften. De av Naturvårdsverket föreslagna halterna är lägre än de halter som anges i direktiven. Naturvårdsverket har bedömt att det för närvarande inte finns något behov av åtgärdsprogram för att de av verket föreslagna kvalitetskraven skall kunna uppfyllas. Halterna av svaveldioxid och bly i utomhusluft ligger redan i dag på en lägre nivå.

De miljökvalitetsnormer som föreskrivs i denna förordning utgör ett första steg när det gäller införandet av sådana normer. Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret 1998 givit Naturvårdsverket i uppdrag att utarbeta ytterligare miljökvalitetsnormer. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 30 november 1998.

Allmänna bestämmelser

1 59 Denna förordning gäller miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken.

2 5 Naturvårdsverket får meddela miljökvalitetsnormer som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.

Miljökvalitetsnormer för luft

Kvävedioxid

3 5 Följande halter av kvävedioxid i utomhusluft får inte överskridas efter den 31 december 2005.

Värden för skydd av människors hälsa i orter i hela landet med fler än 200 invånare där avståndet mellan husen normalt inte överstiger 200 m:

Medelvärdestid Värde Anmärkning ] timme 90 ,ug/m3 Värdet får inte överskridas mer än 1 75 timmar per år ( 98—percentil) år 40 ,ug/m3 aritmetiskt medelvärde

Värden för skydd av vegetation utanför orter som avses ovan.

Medelvärdestid Värde Anmärkning år 30 ,ug/m3 aritmetiskt medelvärde Svaveldioxid

4 5 Följande halter av svaveldioxid i utomhusluft får inte överskridas.

Värden för skydd av människors hälsa i orter i hela landet med fler än 200 invånare där avståndet mellan husen normalt inte överstiger 200 m:

Medelvärdestid Värde Anmärkning ] timme 200 tig/m3 Värdet får inte överskridas mer än 1 75 timmar per år ( 98-percentil) ] dygn 100 ,ug/m3 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år ( 98-percentil) år och vinterhalvår 50 ,ug/m3 aritmetiskt medelvärde

Värden för skydd av ekosystem utanför orter som avses ovan:

Medelvärdestid Värde Anmärkning år och vinterhalvår 20 ,ug/m3 aritmetiskt medelvärde

Bly 5 5 Följande halter av bly i utomhusluft får inte överskridas.

Värden för skydd av människors hälsa och miljön i hela landet: Medelvärdestid Värde Anmärkning år 0,5 ,ug/m3 aritmetiskt medelvärde

Mätning och kontroll

6 5 Varje kommun skall kontrollera att miljökvalitetsnormerna i 3—5 55 uppfylls inom kommunen. Kontrollen skall ske genom mätningar och beräkningar. Mätning skall utföras i tätorter med fler än 250 000 invånare samt i andra områden när det kan antas att en miljökvalitetsnorm kan komma att överskridas. För kvävedioxid gäller härutöver att mätning skall utföras när närmast föregående mätning eller beräkning visar att timmedelvärdet är högre än 60 procent av det i 3 5 angivna timmedelvärdet.

7 5 När halten av svaveldioxid enligt 4 5 överskrider 350 ,ug/m3 uppmätt som medelvärde under en tretimmarsperiod skall den

kommun i vilken överskridandet sker informera allmänheten och Naturvårdsverket.

8 5 Naturvårdsverket får meddela närmare föreskrifter om mätmetoder, beräkningsmodeller och redovisning av mätresultat.

Åtgärdsprogram 9 5 En myndighet eller kommun som har upprättat ett

åtgärdsprogram för uppfyllande av en miljökvalitetsnorm skall sända en kopia av programmet till Naturvårdsverket.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999.

3. Förslag till Förordning (1998:000) om miljökonsekvens- beskrivningar

Denna förordning har sin motsvarighet i gällande förordning ( l99lz738) om miljökonsekvensbeskiivningar. Reglerna har ändrats med hänsyn till de nyheter som införs genom bestämmelserna om miljökonsekvensbeskrivningar i 6 kap. miljöbalken. Genom dessa ändringar sker en anpassning till gällande EG-direktiv (85/337/EEG) om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata objekt, ändrat genom direktiv (97/11/EG). En nyhet är förfarandet med miljökonsekvensbedömning. Efter ett tidigt samråd skall länsstyrelsen genom ett beslut avgöra om den aktuella verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Om verksamheten kan antas medföra en sådan påverkan skall ett utökat samråd ske.

Till förevarande förordning hör dels en förteckning som anger vilka verksamheter som vid länsstyrelsens avgörande alltid skall antas medföra en betydande miljöpåverkan (bilaga 1), dels en lista med kriterier som länsstyrelsen skall beakta när den avgör om andra verksamheter eller ändringar av sådana verksamheter som förtecknats i bilaga 1 kan antas medföra en betydande miljöpåverkan (bilaga 2). Listan med kriterier överensstämmer med motsvarande lista i det aktuella EG-direktivet.

När det gäller miljöpåverkan i annat land har bestämmelserna ändrats till att inte enbart gälla länder som omfattas av Esbokonventionen, utan varje annat land som kan utsättas för sådan påverkan.

I gällande förordning om miljökonsekvensbeskrivningar föreskrivs att sådana beskrivningar även skall upprättas vid prövningen av ärenden enligt vissa lagar som inte har sammanförts i miljöbalken. I regeringens lagrådsremiss om följdlagstiftning till miljöbalken föreslås att regler som anger att miljöbalkens bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar helt eller delvis skall tillämpas, i stället skall införas i respektive lag. Bestämmelser med motsvarande innehåll behövs därför inte i förevarande förordning.

Allmänna bestämmelser

1 5 Denna förordning gäller miljökonsekvensbeskrivningar enligt 6 kap. miljöbalken.

Paragrafen motsvarar 1 5 i gällande förordning om miljökonsekvens- beskrivningar.

2 5 Skyldigheten enligt 6 kap. 1 5 första stycket miljöbalken att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning gäller inte 1. vid en ansökan om tillstånd till en åtgärd som aVSes i 7 5 eller 9 5 förordningen (1998.000) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, 2. vid en ansökan om tillstånd till en verksamhet eller åtgärd för vilken tillståndsplikt har föreskrivits med stöd av 34, 35 eller 36 5 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, samt 3. vid en ansökan om tillstånd till markavvattning enligt 11 kap. 9 och 13 55 miljöbalken om ansökan avser ett mindre markavvattningsföretag.

Första stycket 3 gäller dock inte vid markavvattning inom områden som avses i 11 kap. 14 5 miljöbalken.

I paragrafen görs undantag från skyldigheten att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. 1 5 första stycket miljöbalken. Undantagen gäller vid tillstånd till åtgärder som generellt sett får antas medföra mindre betydande miljöpåverkan; jfr 6 kap. l & sista stycket sista meningen miljöbalken. Det gäller inrättande av anordningar för enskilda avlopp och värmepumpar, Vissa åtgärder för vilka tillståndsplikt har föreskrivits med hänsyn till skyddet för människors hälsa och vissa markavvattningsföretag. Den närmare avgränsningen av de aktuella markavvattningsföretagen får göras vid rättstillämpningen.

Beslut om betydande miljöpåverkan

3 5 En verksamhet eller åtgärd som anges i bilaga 1 till denna förordning skall vid beslut enligt 6 kap. 4 5 tredje stycket miljöbalken alltid antas medföra en betydande miljöpåverkan.

För annan verksamhet eller åtgärd samt vid ändring av sådan verksamhet eller åtgärd som avses i första stycket, skall länsstyrelsen med stöd av de kriterier som anges i bilaga 2 besluta om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Enligt 6 kap. 5 5 miljöbalken skall ett utökat samråd med miljökonsekvensbedömning genomföras när länsstyrelsen med stöd av 6 kap. 4 5 miljöbalken har beslutat att en verksamhet eller en åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I bilaga 1 anges vilka verksamheter och åtgärder som i länsstyrelsens beslut alltid skall antas medföra sådan påverkan på miljön. Förteckningen är utformad på samma sätt som förteckningen över tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter i bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. I bilaga 2 anges de kriterier länsstyrelsen skall använda vid sin bedömning av påverkan på miljön när det gäller andra verksamheter och åtgärder samt vid ändring av sådana verksamheter och åtgärder som anges i bilaga 1.

Paragrafer motsvarande 2-8 55 i gällande förordning om miljökonsekvensbeskrivningar, utom såvitt avser kungörelser, behövs inte. Miljöskyddslagen (1969387), naturvårdslagen (1964:822) och delar av vattenlagen (l983z29l) har arbetats in i miljöbalken. Enligt regeringens lagrådsremiss om följdlagstiftning till miljöbalken föreslås att bestämmelser införs i de övriga angivna lagarna, med undantag för lagen om kommunal energiplanering, innebärande att miljöbalkens bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar i 6 kap. helt eller delvis skall

tillämpas i ärenden enligt dessa lagar. I lagen om kommunal energiplanering ändras enligt regeringens förslag begreppet miljökonsekvensbeskrivning till analys eftersom miljöbalkens regler inte skall tillämpas på de aktuella åtgärderna. Detta innebär inte någon förändring av utredningskravet.

Miljöpåverkan i annat land och tillämpningen av Esbokonventionen

Paragraferna 4-6 har i förhållande till motsvarande bestämmelser i gällande förordning om miljökonsekvensbeskrivningar ändrats med hänsyn till att 6 kap. 6 5 miljöbalken även gäller miljöpåverkan i andra länder än de som omfattas av Esbokonventionen.

4 5 Ansvarig myndighet enligt 6 kap. 6 5 miljöbalken och enligt Esbokonventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang, publicerad i Sveriges internationella överenskommelser (SÖ 1992:1), är Naturvårdsverket om inte regeringen efter anmälan av verket i ett visst ärende beslutar att den ansvariga myndighetens uppgifter skall fullgöras av en annan myndighet.

Paragrafen motsvarar närmast 9 5 i gällande förordning om miljökonsekvensbeskrivningar. I paragrafen har tillagts att Naturvårdsverket även skall vara ansvarig myndighet enligt 6 kap. 6 5 miljöbalken.

5 5 Den ansvariga myndigheten enligt 4 5 skall lämna och ta emot underrättelser och i övrigt fullgöra de skyldigheter en part har enligt artikel 2 punkt 4-6, artikel 3 punkt 1-3 och 5—8, artikel 4 punkt 2 och artikel 5-7 i Esbokonventionen om miljökonsekvens- beskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang. Den ansvariga myndigheten enligt 4 5 skall vidare fullgöra de uppgifter i övrigt

som följer av 6 kap. 6 5 miljöbalken. Vid behov skall samråd ske med andra berörda myndigheter.

Den ansvariga myndigheten får vid behov kungöra information i Sverige och i annat land som är utsatt part enligt Esbokonventionen. Sådant kungörande i annat land bör ske i samråd med den utsatta partens ansvariga myndighet.

Paragrafen motsvarar närmast 10 5 i gällande förordning om miljökonsekvensbeskrivningar. I paragrafen har tillagts att den ansvariga myndigheten även skall fullgöra vad som anges i 6 kap. 6 5 miljöbalken.

6 5 Statliga myndigheter som får kännedom om en verksamhet eller åtgärd som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i ett annat land skall underrätta Naturvårdsverket om detta.

Paragrafen motsvarar närmast 11 5 i gällande förordning om miljökonsekvensbeskrivningar. I paragrafen har tillagts att bestämmelsen i enlighet med 6 kap. 6 5 miljöbalken även gäller för verksamheter. Begränsningen till påverkan i länder som omfattas av Esbokonventionen har tagits bort.

Gemensamma bestämmelser

Paragraf motsvarande 12 5 i gällande förordning om miljökonsekvensbeskrivningar behövs inte då bestämmelser om förfarandet vid framtagande av en miljökonsekvensbeskrivning och innehållet i en sådan beskrivning finns i 6 kap. miljöbalken.

7 5 En kungörelse enligt 6 kap. 8 5 miljöbalken om att en miljökonsekvensbeskrivning har upprättats skall, när annat inte har föreskrivits, införas i ortstidning. Vidare skall i kungörelsen anges att skriftliga synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen får lämnas inom den tid som den myndighet som har att pröva beskrivningen har bestämt samt var beskrivningen hålls tillgänglig. Platsen för detta bör bestämmas i samråd med berörd kommun.

Paragrafen motsvarar närmast bestämmelserna om kungörelse i 4, 6- 8 och 13 55 i gällande förordning om miljökonsekvens- beskrivningar. Bestämmelsen behövs då motsvarande förfarande- regler i miljöbalken inte alltid är tillämpliga vid prövningen av en miljökonsekvensbeskrivning.

8 5 Naturvårdsverket får efter samråd med Boverket, Riksantikvarieämbetet och Socialstyrelsen meddela föreskrifter för verkställigheten av denna förordning.

Paragrafen motsvarar närmast 14 5 i gällande förordning om miljökonsekvensbeskrivningar. Paragrafen har ändrats så att Naturvårdsverket får utfärda verkställighetsföreskrifter efter samråd med Boverket, Riksantikvarieämbetet och Socialstyrelsen. Naturvårdsverket är den myndighet som efter samlandet av miljölagstiftningen i miljöbalken får ansvaret för den största delen av de i miljöbalken reglerade verksamheterna. Det är då naturligt att Naturvårdsverket får ett mer samordnande och övergripande ansvar även för arbetet med föreskrifter om milj ökonsekvensbeskrivningar.

Övergångsbestämmelser Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999, då förordningen

(1991.'738) om miljökonsekvensbeskrivningar skall upphöra att gälla.

Bilaga ]

Förteckning enligt 3 5 första stycket förordningen 81998:000) om miljökonsekvensbe- skrivningar över verksamheter som alltid kan antas medföra betydande miljöpåverkan

I kolumnen Prövningsnivå anges vilken myndighet som prövar en ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till verksam- heten. A: miljödomstol, B: länsstyrelse. SNI-kod avser sifferkod enligt Svensk Nänngsgrensindelning för respektive miljöbalken och som bedömts alltid kunna antas medföra betydande verksamhet. Pruv- Regeringsprövning nings— MKB-dir. bil. ! MKB-dir. bil. ll miljöpåverkan nivå

___—_ Djurhållning ___— 'ordka med ladugård, , för mer än 200 djurenheier, varvid som en djurenhet avses en fullvuxet not- kreuur, en häst. två ungnöt. två suggor, tio slaktsvm, tio vuxna får eller get- ter, fem pälsdjur (avelshonor) eller l00 fjäderfän stall eller annan anläggning med utrymme för mer än 200 hästar (tävlings- stall eller n'äningsanläggning för hästsport eller ridskola. uthymingsstall el- ler ridklubb eller liknande anläggnin ) ___—— fiskodling för en nettoproduktion av mer än 20 ton f'lsk per år "__— MALM, MINERAL, KOL. TORV. OLJA. M.M- ___—

...mnmg.......gmmlagn.ngmrbrymmgavmkou namn—_

—u——— Ripmleumochn-turras ___— anlä; gning för provborrning efter eller utvinning av råolja eller naturgas ”lim-m— u...... ..... mm...... ___—

utvmning av eller gruvanläggning för brytning av uran- eller toriummalm A |2.0-l reg.-prövn. eller provbrytnin_ av uran- eller toriummalm -- ___—— utvinning av eller gruvanläggning för brytning av järnmalm eller anlägg- A 13.1-1

ning för anrikning eller pelletering av jammalm --n _u-— utvinning av eller gruvanläggning för brytning av icke-jämmalm med un- . dantag av uran- och toriummalm eller anläggning för anrikning av icke- jämmalm med undantag av uran- och toriumrnalm

provbryming av icke-järnmalm med undantag av uran- och toriummalm " 13.2—2 __ LWSMEDEL DRYCKESVAROR— M-M- ___— sumen- mrenprodukuonbmnpameransooomnsmmm m IE.-_— eharkuteri- eller styckningsanläggning eller anläggning för tillverkning av 15.1-3 p. 71) köttkonserver, för en produktion av mer än 15 000 ton per år anläggning för bearbetning av slaktbiprodukter eller animaliskt avfall för en A 15.1-6 produktion baserad på mer än 10 000 ton råvara per år - anläggning för bearbeming av slaktbiprodukter eller animaliskt avfall för en 15.1—7 produktion baserad på mer än [ 000 ton men högst 10 000 ton råvara per år _ anläggning för beredning eller konservering av fisk eller skaldjur eller för I5.2-l tillverkning av fiskmjöl eller fiskpellet för en produktion baserad på mer än 200 ton råvara per år anläggning för framställning eller raffinering av vegetabiliska eller animali- 15.4-1 ska oljor eller fetter för en produktion av mer än ] 000 ton per är " anläggning för tillverkning av margarin eller andra ätbara beredningar av 15.4-3 animaliska eller vegetabiliska oljor eller fetter för en produktion av mer än 1 000 ton per år

mejeri eller annan anläggning för tillverkning av mjölkbaserade produkter "_

(med undantag av glass) för en produktion baserad på en invägning av mer än 50 000 ton per är a_— _ Benllnning av verksamhet som skall tillståndet-ruvas enligt 9 kap. 6 5 anläggning för tillverkning av stärkelse- eller stärkelsedenvai anläggning för tillverkning av socker

Benämning av verksamhet som skall tillständsprövas enligt 9 kap. 6 & Regeringsprövning miljöbalken och som bedömts alltid kunna antas medföra betydande nings- MKB—dir. bil. I MKB-dir. bil. ll miljöpåverkan nivå anläggning för tillverkning av choklad eller konfektyr för en produktion av [5 84-1 mer än 20 000 ton per år

___= "_”- har nämnts för en produktion av mer än 15 000 ton per år. —H--- destillation förekommer

_ryggeri för en produktion av mer än 5 000 kubikmeter maltdryek per år ___—— tunga.-ngarwunmgavman ”__— Taxmvmn ___—

anläggning för blekning. färgning eller annan beredning av textilmaterial "__— för en produktion av mer än 200 ton textilier eller garner per är ___—— anläggning för garvning eller annan beredning av pälsskinn för en produk- 18.3-1 —H--n anläggning för garvning eller annan läderberedning för en produktion ba- " _un- TRAVAROR ___— sågverk eller anläggning för tillverkning av träprodukter genom sågning. in_-

hyvling eller svarvning där mer än 60 000 kubikmeter toppmätt volym rä- vara (rundvirke) eller kubikmeter virke (råvara) förbrukas per år tillverkning av träf'lberskivor 20.203-1 __ MASSA-» PAPPERS— OCH PAPPERSVAROR ___— anläggning för tillverkning av mekanisk eller kernimekanisk massa eller re- A 21.1 1 1-1 reg.-prövn. turf'ibermassa p. 18

””samma"”mmm p. 18

anläggning för tillverkning av sulfatmassa 21.1 12-1 p. 18

anläggning as: tillverkning av sulf'itmassa . 21.113 i _- p. 18 anläggning för ointegrerad tillverkning av papper eller kartong " 21.12-1 reg. -prövn. p. 18 STENKOLSPRODUKTER. RAFFINERÖDE PETROLEUMPRO—

DUISTER. ANDRA GASFORMIGA BRANSLEN SAMT KÄRN- BRANSLE anlä_gning för tillverkning av koks eller andra produkter ur stenkol _m— anläggning för framställning av gasformiga bränslen " 40. 2- l m_— anläggning tör raffinering av mineraloljor . 23. 2- 1 reg -prövn. _ anläggning för behandling, omhändertagande eller lagring av kärnbränsle -- reg. -prövn. _

KEMIKÅUER OCH KEMISKA PRODUKTER __P__ anläggning för framställning av acetylengas eller lustgas " 24.1 1-l _—

anläggning för tillverkning av färg- eller garvämnen där tillverkningen om- A 24.12-1 " fattar kemiska reaktioner - anläggning för tillverkning av oorganiska kemiska produkter där tillverk- 24.13-1 reg -prövn ningen omfattar kemiska reaktioner (dock ej tillverkning av gödselmedel eller oorganiska kväveprodukter) anläggning för tillverkning av organiska baskemikalier där tillverkningen 24.14—1 reg. -prövn.

omfattar kemiska reaktioner .-

anläggning för tillverkning av gödselmedel eller oorganiska kväveproduk- reg. Fprövn. _ ler. där tillverkningen omfattar kemiska reaktioner - p. 6

anläggning för tillverkning av basplastpolymener med undantag av epoxi- 24.16—1 reg prövn. eller polyuretanpolymerer, där tillverkningen omfattar kemiska reaktioner -- p. (r anläggning för tillverkning av basplastpolymerer av epoxt- eller polyuretan— 24. 16-.. reg. -prövn polymerer, där tillverkningen omfattar kemiska reaktioner "_ p () anläggning för tillverkning av syntetiskt basgummi. där tillverkningen om- --- fattar kemiska reaktioner

Benämning av verksamhet som skall tlllständsprövas enligt 9 kap. 6 & Prov- mlljllbalken och som bedömts alltid kunna antas medföra betydande nings- miljöpåverkan nivå anläggning för kemisk eller biologisk tillverkning av bekämpningsmedel el- A 24.2-1 p. 6

ler andra lantbruks- eller skogsbrukskemiska produkter ---- anläggning för tillverkning av färg, lack. tryckfärg m.m. för en produktion 24.3 l

mmm...»... "__—

___——

anläggning för tillverkning av läkemedelssubsianser genom biosyntetiska 24 4l- 2 processer för en produktion baserad på en total reaktorvolym på mer än [0 kubikmeter anläggning för tillverkning av läkemedelssubstanser genom biosyntetiska 24. M -3 processer för en produktion baserad på en total reaktorvolym på högst lO kubikmeter anläggning lör tillverkning av ytaktiva ämnen. där tillverkningen omfattar 24. 5— l _ kemiska reaktioner .-

anläggning för tillverkning av krut eller andra sprängämnen. där tillverk- - 24. 6|- ! "= ningen omfattar kemiska reaktioner _ aula-,; ing för d_lverkning av ammunition E_n-___ anläggning för tillverkning av fotokemikaliet där tillverkningen omfattar 24. 64- l _" _.- anläggning lör tillverkning av organiska kemiska produkter som inte ingår' i 24. 66- l någon annan punkt och där tillverkningen omfattar kemiska reaktioner --_m anläggning för tillverkning av regenererad cellulosa ___— lCKE-METALLISKA MINERALISKA PRODUKTER ___—

anläggning för tillverkning av glas eller glasvaror som omfattar blandning av glsrävaror (tnäng), smältning eller syiabehandling av glas, där mer än 5 ton glasravaror med tillsats av bly— eller arsenikföreningar förbrukas per år anläggning för tillverkning av glas eller glasvaror som omfattar blandning av glasrävaror (mäng), smältning eller syrabehandling av glas. där mer än 500 ton andra glasrävaror förbrukas per är

l:a—m_— —'-——— ___—a ___l——

'äm- eller stålverk med masugn. tunnelugn. ljusbågsugn eller AOD-konver- ---- ter 'äm- eller stålverk med induktionsugnat, ESR-anläggning "_.— WWWM -- ”'å'?” " anläggning för pyro—, elektro- eller hydrometallurgisk framställning av 27 4-1 reg. -prövn. icke—jämmetallprodukter ur malm, anrikad malm. stoft eller koncentrat p. 4

. anläggning för smältning eller raffinering av icke-jämmetaller ur annan rä- 27. 4-2 reg. -provn. vara än malm, anrikad malm. små eller koncentrat för en produktion av mer än 20 000 ton per år anläggning för smältning eller raffinering av icke—jammetaller ur annan rä- 27. 4—3 reg -prövn. vara än malm. anrikad malm. ston eller koncentrat för en produktion av h—ogst 20 000 ton per år

_LEKTRISKA ARTIKLAR anläggning för tillverkning av batterier eller ackumulatorer där kadmium, 3—l 4—l bly eller kvicksilver ingår anläggning för tillverkning av kol- eller graf telektroder _ 3]. 6 l __ nmromm ___—

Regeringsprövning MKB-dir. bil. I MKB-dir. bil. ll

byggande av plattformar som är avsedda att användas vid utvinning av olja 35. l l- l reg. -prövn. eller gas inom havsområden samt annan, än helt tillfällig, ankn'ng eller för— töjning av plattformar för reparation. ombyggnad eller annan anledning 35 l l -2 för montering. utrusming. ombyggnad. reparation. underhåll eller liknande i--- åtgärd EL. GAs. uma ocu Km ___— plattforrn för verkstad på vattnet när fråga är om förläggning nära kusten p. 2

Benämning av verksamhet som skall tillständsprövas enligt 9 kap. 6 & Regeringsprövning miljöbalken och som bedömts alltid kunna antas medföra betydande nings- v_WÅ£_p.3a. miljöpåverkan niAvä effekt av mer än 200 MW anläggning för förgasning eller förbränning med en total installerad tillförd 40.2 _JH- MW för en sammanlagd uttagen effekt av mer an ! MW _

mmsnwmn ___— harnriar. lasmings- eller Iossningskajer som medger trafik med fartyg på 63.224

mer än l 350 ton

civil flygplats med instrumentbana över i 200 meter - 63. 23- l reg -prövn. " flottiljflygplats med en banlängd av mer än 1 200 m - 75. 2244 _" p 7

annan flygplats där mer än lOO flygrörelser per är äger rum med undantag 63. 2-2 av civil flygplats med instrumentbana över I 200 meter eller flottiljflygplats medenbanläm . avmerän l 200meter

snuvmnomsmmm ___— skjutbana. skjutfält samt annan anläggning som disponeras av Försvarsmak— . . ten eller Försvarets materielverk och som är stadigvarande inrättad för an- vändning (inklusive destruktion) av skarp ammunition eller sprängämnen utomhus civilt skjutfält som är stadigvarande inrättat för användning (inklusive de- struktion) av skarp ammunition eller sprängämnen

HALSO— OCH SJUKV- RD ___— _a 85—1 l—l __ AVLOPPSRENING ___— avloppsanläggning som ar dimensionerad för mer än 2 000 personekviva- "_ p. l3 " lenter SKROT ELLER ANNAT AVFALL AN FARLIGT AVFALL ___— anläggning för återvinning av skmt eller avfall genom fragmentenng eller annan bearbetning samt skrotupplag, om den hanterade avfallsmängden skrot eller avfall är mer än lO 000 ton per år eller om skrotet innehåller iso— lemlja (omfattar inte farligt avfall)

_" ” (”2 ' _- fallsrnängden år mer än l0 000 ton per år (omfattar inte farligt avfall)

anläggning för mellanlagring av avfall om tillfört avfall lagm kortare tid 90. 002-19 än ett är och den totala avfallsmängden är mer än l0 000 ton vid något en- n.- skilt tillfälle under året (omfattar inte farligt avfall) anläggning för deponering, förbränning eller annan behandling av avfall 90. 004-1 om den tillförda mängden avfall är mer än 100 000 ton per år (omfattar inte .

farligt avfall)

anläggning för deponering, förbränning eller annan behandling än biologisk 90.004-2 behandling av avfall om den tillförda mängden avfall är mer än 50 ton men i högst [00 000 ton per år (omfattar inte farligt avfall) anläggning för biologisk behandling av avfall om den avfallsmängd som 90.003-1 tillförs anläggningen är mer än 200 ton men högst l00 000 ton per år (om- fattar inte farligt avfall) FARLIGT AVFALL ___— anläggning för annan behandling än deponering av sådant farligt avfall som 90 006- ! reg. —prövn. (över IO 000 ion/år) p, 9 avses i förordningen (l996:97l) om farligt avfall och förordningen (l9977645) om battener. med undantag av förorenade uppgrävda massor, om huvuddelen av det avfall som avses bli behandlar i anläggningen kom- mer från andra inrättningar och den tillförda mängden är mer än I 000 ton per år

Benämning av verksamhet som skall tillsundsprövas enligt 9 kap. 6 & Pröv- Regeringsprovning miljöbalken och som bedömts alltid kunna antas medföra betydande nings- MKB-dir. bil. [ MKB-dir. bil. ll mlljöpäverkan nivi mer från andra inrättningar och den tillförda mängden är högst 1 000 ton per år anläggning för annan behandling än deponering av sådant farligt avfall som

anläggning för deponering av farligt avfall om den tillförda mängden är A 90.006-6 reg.-prövn. meränIOOOton är p.9 anläggning för deponering av farligt avfall om den tillförda mängden är 90.006—7 högst 1 000 ton per år anläggning för destruktion eller annan bearbetning av kasserade produkter 90.006-8 som innehåller fullständigt eller ofullständigt halogenerade klorfluorkarbo- ner eller halon

_"uming för en produktion av mer än 20 000 ton per år av andra metaller än järn, stål, alumi- A

ium eller magnesium (prooeaskod 53) erkstadsindustn' med mer än too 000 kvadratmeter verkstadsyta (exklusive yta för enbart mon A ering) (processkod vl) erkstadsindustri med mer än 20 000 men högst 100 000 kvadratmeter verkstadsyta (exklusive

anläggning för annan behandling än deponering av sådant farligt avfall som 'l-_ avses i förordningen (l996:97l) om farligt avfall och förordningen

VERBAMHETER IIVOM VILKA FÖLJANDE PROCESSER INGÅR

l .-. för enbart montering) (prooesskod v2) avses i förordningen (1996197l) om farligt avfall och förordningen 90.006-3 reg-prom. p. 9 (l997:64$) om batterier om avfallet uppkommit i egen anläggning : nlmnlng av miljöfarlig process som skall tillständsprövas enligt 9 kap. 6 5 miljöbalken Provnings- Regeringsprövning. . som bedömts alltid kunna antas medföra betydande mlljöplverkan nivä MKB-dlrekt'iv erkstadsindustri med högst 20 000 kvadratmeter verkstadsyta (exklusive yta för enbart mon- _- (l997z645) om batterier. med undantag av förorenade uppgrävda massor, om huvuddelen av det avfall som avses bli behandlar i anläggningen kom- anläggning för behandling av farligt avfall I form av uppgrävda massor om A 90.006-4 den tillförda mängden är rrier än 20 000 ton per är anläggning för behandling av farligt avfall i form av uppgrävda massor om 90.006-5 p. 9 den tillförda mängden är högst 20 000 ton per år ' mener som föranleder miljöprövning (oavsett bransch, klasslfleens enligt verksamhet- ' xs SNI-kod) ,; 'utning för en produktion av mer än 100 ton per är avjärn. stal. aluminium eller magnesium "_ processkod gl) 'ng) där det förekommer metallbearbetning och där antalet maskinbearbemingsplatser är fler 20 (processkod ml)

VERKSAMHETER INOM VILKA HANTERING A VKEMISKA ÅMVEN, M.M. SKER

* en och som bedömts alltid kunna medföra betydande mlljöpäverkan nivä MKBdlrekdv I antering av vissa kemiska ämnen m.m. ska mlljöprövas (oavsett bransch, klasslfleeras _— .llgt verksamhetens SNI—kod) rlmikning av mer än 500 ton organiska lösningsmedel per år (dock ej mineralolja eller vege- __ , : -ilisk olja i ark— och tidningsoffsetfärg) (processkod ol) ' = tering av mer än 50 000 ton olja eller andra kenuska produkter per är (processkod kl) __ MKB bil. | p. Zl agrin ; av mer än 50 miljoner normalkuhikmeter naturgas per år (processkod nl) __— agring av timmer på land med begjutning av vatten eller anläggning för lagring av timmer i arten, om lagerkapaeiteten är mer än 10 000 kubikmeter toppa-rätt volym (proceskod tl)

VERKSAMHE TER SOM SMI.]. PRÖ VAS ENLIGT ANDRA LAGRUM I MILJÖBALKEN ÄN 9 KAP. 6 5

Regeringaprövning, MKB-direktiv

— ndra lagrum i miljöbalken än 9 kap. 6 5 och som - -örnts alltid kunna medföra betydande miljöpå- erkan

erksamheter som är prövningspliktiga enligt andra - elar av balken attenverk. urtag över l0 miljoner kubikmeter per år attenlagen, miljöskyddslagen MKB bil. | p. ll alken ll kap. 9 & attenkraftverk. inklusive minikrahverk MKB bil. ! p. 12 alken ll kap. 9 & attenreglering avseende vissa stora sjöar _m - .lken l7 kap. anmreglering med vattenmagasin över 100 miljoner attenlagen reg. -prövn - lken l7 kap. ubikmeter per år eller mer än l0 miljoner kubikmeter _ MKBbil. 1 p. lS - . vecka

ttenöverledning av mer än 10 kubikmeter per sekund attenlagen reg.-prövn. ___ "mm" ..... ""' ” 5 % " """" ”"'"” gd i något av berörda områden överleds ""”” MKB bil. | p. ll -uddring i särskilt förorenade områden attenlagen. miljöskyddslagen _ -alken l 1 kap. 9 & _ddring _r farleder attenlagen, miljösdes lagen _n en ll kap. 9 5

vrvtökter över 150 hektar eller produktion över 25 000 turvärdslagen, miljöskydds- MKB bil. 1 p. l9 - ken 12 kap ubikrneter per år agen, lagen om vissa torvfyn- MKB bil. 2 p. 2 ven prövning enligt -i_ . eter dra lagar gnu-,jord- sand-. ler- eller stentäkter eller takter arurvärdslagen, MKB bil. 1 p. 19 -alken l2 kap. andrew jordarter. matjord undantagen, över 25 hektar ljöskyddslagen MKB bil. 2 p. 2 ven prövning enligt ller - - -ukrion över 25 000 kubikmeter per är

ämvägar. byggande av plattformar. etc.

Bilaga 2

Kriterier som avses i 3 5 andra stycket förordningen (1998:000) om miljökonsekvensbeskrivningar

]. Projektens karaktäristiska egenskaper Projektets karaktäristiska egenskaper måste beaktas i synnerhet vad beträfar - projektets omfattning, förening med andra projekt, utnyttjandet av naturresurser, — alstrande av avfall, föroreningar och störningar, risken för olyckor, i synnerhet vad beträffar de ämnen och tekniker som har använts.

2. Projektens lokalisering Miljöns känslighet i de geografiska områden som kan antas bli påverkade av projekten måste beaktas, i synnerhet vad betra'jfar nuvarande markanvändning, naturresursernas relativa förekomst, kvalitet och förnyelseförmåga i området, den naturliga miljöns tålighet, med särskild uppmärksamhet på a) våtmarker, b) kustområden, c) bergs— och skogsområden, d) naturreservat och nationalparker, e) områden som är klassificerade eller skyddade enligt lagstiftning; särskilda skydds— eller bevarandeområden enligt 7 kap. 28 & miljöbalken, j) områden där de kvalitetsnormer som i gemenskapens lagstiftning har fastställts för miljön redan har överskridits, g) tätbefolkade områden, h) historiskt, kulturellt eller arkeologiskt betydelsefulla markområden.

3. De potentiella ejfekternas karaktäristiska egenskaper Projektens potentiella betydande påverkan måste beaktas i förhållande till de kriterier som har fastställts under ] och 2 ovan, och i synnerhet vad beträffar

— ejfekternas omfattning (geografiskt område och den berörda befolkningens storlek), ejfekternas gränsöverskridande karaktär, - ejfekternas betydelse och komplexitet, effekternas sannolikhet, ejjfekternas varaktighet, vanlighet och reversibilitet.

4. Förslag till Förordning (1998:000) om skydd av naturen

Förevarande förordning anknyter till reglerna om områdesskydd i 7 kap. miljöbalken. Förordningen motsvarar till stor del gällande rätt men innebär en omarbetning och modernisering i de avseenden som framkommer nedan av främst naturvårdsförordningen (1976:484) och nationalparksförordningen (1987:93 8).

Det bör nämnas att frågor rörande skydd för djur— och växtarter för närvarande bearbetas i Regeringskansliet. Vi lägger därför inte fram något förslag till förordning till 8 kap. miljöbalken.

Allmänna bestämmelser

1 59 I denna förordning förstås med skyddsobjekt: områden och naturföremål för vilka förordnanden enligt 7 kap. miljöbalken har meddelats, skötselplan: flerårig plan jör skötsel av skyddsobjekt.

Till skillnad mot 1 & naturvårdsförordningen finns inte längre begreppen naturvårdsobjekt och naturvårdstörvaltning bland definitionerna. Begreppen har utmönstrats i syfte att modernisera förordningen. Vårt förslag innebär att begreppen skyddsobjekt och skötselplan i stället definieras. Begreppet förvaltning kommer i fortsättningen att användas endast för nationalparker.

2 39 Naturvårdsverket har, med undantag av vad som föreskrivs i andra stycket, det centrala ansvaret för skötsel av skyddsobjekt.

Det centrala ansvaret för skötsel av kulturreservat har Riksantikvarieämbetet.

Paragrafen motsvarar i stort sett 2 & naturvårdsförordningen. I andra stycket har Riksantikvarieämbetet förts in. I övrigt har skrivningarna moderniserats med hänsyn till vad som anges i 1 & denna förordning. Naturvårdsverkets och Riksantikvarieämbetets centrala ansvar innefattar bl.a. ledning och samordning av länsstyrelsernas arbete med skötsel av skyddsobjekt. Länsstyrelsernas och kommunernas övergripande ansvar följer av 7 och 26 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:000) om tillsyn enligt miljöbalken. Länsstyrel- sernas och kommunernas ansvar för skötsel av enskilda skydds— objekt framgår av 5 5 och 7-9 åå nedan.

Nationalpark

3 59 Nationalpark skall vårdas och förvaltas i enlighet medföljande syften.

Nationalpark Syfte

1 . Vadvetjåkka att bevara ett högnordiskt jällandskap i dess naturliga tillstånd

2. Abisko att bevara ett högnordiskt fjällandskap i dess naturliga tillstånd

3. Stora Sjöfallet att bevara ett högnordiskt fjällandskap i dess naturliga tillstånd

4. Sarek att bevara ett utpräglat

högfjällslandskap i dess naturliga tillstånd

5. Padjelanta att bevara ett på sjöar och vidsträckta hedar rikt fjällandskap i dess naturliga tillstånd

6. Muddus

7. Pieljekaise

8. Sånfjället

9. T öfsingdalen

10. Hamra

11. Garphyttan

12. Ängsö

13. Norra Kvill

14. Gotska Sandön 1 5 . Blå Jungfrun

16. Dalby Söderskog

att bevara ett skogs- och myrlandskap i dess naturliga tillstånd att bevara ett område med jjällbjörkskog i dess naturliga tillstånd att bevara ett skogs— och fjällområde i de södra fjälltrakterna i dess naturliga tillstånd

att bevara ett blockmarks- och barrskogsområde i de

södra fjälltrakterna i dess naturliga tillstånd att bevara ett område med urskogsartad barrskog i dess naturliga tillstånd

att bevara ett äldre odlingslandskap i väsentligen oförändrat skick att bevara ett äldre odlingslandskap i väsentligen oförändrat skick

att i den sydsvenska barrskogsregionen bevara ett område med urskogsartad barrskog i dess naturliga tillstånd och för fri utveckling mot urskog

att bevara ön i dess naturliga tillstånd att bevara ön i dess naturliga tillstånd att bevara ett område med sydsvensk lövskog i väsentligen oförändrat skick

] 7. Store Mosse

18. Tiveden

19. Skuleskogen

20. Stenshuvud

21 . Björnlandet

22. Djurö

23. Tyresta

24. Haparanda skärgård

att bevara Sydsveriges största sammanhängande

myrområde i väsentligen oförändrat skick, där sjö och myr med växtlighet och djurliv skall få utvecklas fritt

att bevara ett sammanhängande skogs—, sjö- och sprickdalslandskap i väsentligen orört skick och att därvid skogen skall få utvecklas mot urskog att bevara ett starkt kuperat kustanknutet skogs—, hällmarks- och sprickdalslandskap i orört skick, där växtlighet och djurliv får utvecklas fritt att bevara ett storslaget naturområde med stora geologiska och biologiska skyddsvärden och som är av stor betydelse för det rörliga friluftslivet

att bevara ett värdefullt berg— och urskogsområde att bevara ett skärgårdslandskap i Vänern i väsentligen oförändrat skick att bevara ett representativt sprickdalslandskap med omfattande urskogar och värdefull natur i övrigt

att bevara ett unikt skärgårdslandskap i väsentligen orört skick

25. T restickla att bevara ett sprickdalslandskap nationalpark av ödemarkskaraktär med omfattande naturskogar med en låg grad av kulturpåverkan

Paragrafen motsvarar 1 & och 3 ij första stycket nationalparks— förordningen.

4 5 Nationalparkernas huvudsakliga gränser anges i bilaga I till denna förordning.

Paragrafen motsvarar 2 & nationalparksförordningen. Vissa upplysningar i paragrafen har dock utgått, såsom att national- parkerna är belägna på mark som tillhör staten och att angränsande vattenområden ingår i de fall som anges särskilt i bilaga 1.

Det kan nämnas att den angivna bilagan inte finns med här men motsvarar bilagorna 1-25 i SFS 1987:938, där bilagorna 8 och 12 har ändrats genom SFS 1988:1133 och bilaga 13 genom SFS 1994:552. Dessutom har nya bilagor 21 och 22 införts genom SFS 1991 :104.

5 5 Naturvårdsverket meddelar efter samråd med länsstyrelsen föreskrifter enligt 7 kap. 3 5 miljöbalken

]. om vård och förvaltning (skötsel) av nationalpark genom att fastställa en skötselplan, och

2. om inskränkningar i rätten att använda mark eller vatten inom nationalpark.

Naturvårdsverket får utse länsstyrelse, annan statlig myndighet eller motsvarande till huvudman för vård och förvaltning (skötsel) av nationalpark.

Länsstyrelsen får, om det finns särskilda skäl, meddela dispens från föreskrifter enligt första stycket.

Paragrafen motsvarar delvis 3 & andra och tredje stycket nationalparksförordningen.

I likhet med vad som föreslås för bl.a. naturreservat nedan och av skäl som närmare framgår av kommentaren till 7 & bör begreppet förvaltare utmönstras. Beslut om att utse huvudman bör fattas av Naturvårdsverket i stället för av länsstyrelsen, som enligt nuvarande ordning utser naturvårdsförvaltare. Ändringen beror på att Naturvårdsverket ändå skall fastställa skötselplan. Den föreslagna ordningen underlättar även vid beslut om huvudman för nationalpark som ligger i flera län. Att Naturvårdsverket även har ansvar för ledning och samordning av verksamheten uttrycks i 2 &.

Utgångspunkten bör normalt vara att en länsstyrelse förordnas som huvudman. Paragrafen möjliggör även ett bibehållande av nuvarande huvudmannaskap för Gotska Sandön (Naturvårdsverket) och Tyresta (Stiftelsen Tyrestaskogen, som bildats särskilt av Naturvårdsverket och länsstyrelsen i Stockholms län samt Stockholms, Haninge och Tyresö kommuner).

Första stycket har kompletterats med ett bemyndigande att meddela föreskrifter enligt 7 kap. 3 (j miljöbalken om inskränkningar i rätten att använda mark eller vatten. Dessutom har skötselplan förts in i förordningstexten.

Enligt tredje stycket har länsstyrelsen behörighet att meddela dispens från föreskrifter enligt 7 kap. 3 & miljöbalken.

6 5? Ifråga om Gotska Sandön skall vad som sägs om länsstyrelsen i 5 5 tredje stycket och 23 5 fjärde stycket i stället gälla Naturvårds— verket.

Paragrafen motsvarar huvudsakligen 7 a & nationalparks— förordningen.

Naturreservat

7 _? Länsstyrelsen är huvudman för skötseln av naturreservat som har tillkommit genom beslut av länsstyrelsen. En kommun är huvudman för skötseln av naturreservat som har tillkommit genom beslut av kommunen. Länsstyrelsen eller kommunen får förordna att en statlig myndighet eller juridisk person som har särskilda förutsättningar för att svara för huvudmannaskapet för ett naturreservat i stället skall vara huvudman.

Länsstyrelsen respektive kommunen fastställer skötselplan för naturreservat. En skötselplan skall ingå i varje beslut om bildande av naturreservat. Om det finns särskilda skäl får skötselplan fastställas efter det att beslut om bildande av naturreservat har fattats.

Paragrafens andra stycke har sin huvudsakliga motsvarighet i 9 & naturvårdsförordningen.

AV första stycket följer att begreppet naturvårdsförvaltare har utmönstrats. Det är dock angeläget att reglera ansvaret för den som har huvudmannaskapet och därmed ansvaret för genomförandet av de skötselåtgärder som framgår av skötselplanen och som berörda sakägare förpliktas tåla. Regleringen behövs bl.a. för att sakägama och allmänheten skall veta vem som är huvudman och beställare av de aktuella åtgärderna.

Huvudmannarollen för skötseln av naturreservat bör regleras på ett sätt som påminner om väghållare enligt väglagen (1971 :948) eller huvudman för allmän va-anläggning enligt lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar. Med en sådan modell klargörs vem som bär huvudansvaret för att ett naturreservat sköts.

Som framgår av paragrafens första stycke är länsstyrelsen och kommunen normalt huvudmän för statligt respektive kommunalt beslutade naturreservat. Det finns även ett stort antal stiftelser eller ideella föreningar som finansierar verksamheten och svarar för skydd och skötsel. Dessa organisationer bör ges ett författningsstöd för det skötselarbete de utför med egna medel. För just dessa

situationer är det angeläget att även en juridisk person skall kunna förordnas som huvudman. Det sagda gäller även andra statliga myndigheter, exempelvis skogsvårdsstyrelsen.

Det finns dock inte anledning att i förordningen reglera hur verksamheten skall bedrivas. Huvudmannen kan exempelvis bedriva verksamheten i egen regi, såsom med anställda tillsynsmän i fjällen och skärgården eller arvoderade lantbrukare och markägare, men verksamheten kan också upphandlas i konkurrens enligt gängse upphandlingsregler. Eftersom detta inom staten rör verksamhet som finansieras över statsbudgeten är det viktigt att väga in de möjligheter som finns att minska det allmännas kostnader. Regler för detta bör inte ges i förordning. För statligt beslutade naturreservat som sköts med statliga medel bör valet mellan att bedriva verksamheten i egen regi eller att genomföra upphandling snarare regleras i riktlinjer utfärdade av Naturvårdsverket, vars ansvar för ledning och samordning uttrycks i 2 & denna förordning.

Kulturreservat

8 5 Länsstyrelsen är huvudman för skötseln av kulturreservat som har tillkommit genom beslut av länsstyrelsen. En kommun är huvudman för skötseln av kulturreservat som har tillkommit genom beslut av kommunen. Länsstyrelsen eller kommunen får förordna att en statlig myndighet eller juridisk person som har särskilda förutsättningar för att svara för huvudmannaskapet för ett kulturreservat i stället skall vara huvudman.

Länsstyrelsen respektive kommunen fastställer skötselplan för kulturreservat. En skötselplan skall ingå i varje beslut om bildande av kulturreservat. Om det finns särskilda skäl får skötselplan fastställas efter det att beslut om bildande av kulturreservat har fattats.

Kulturreservat är ett nytt områdesskydd som tillkommit i och med miljöbalken . Bestämmelsen har sin förebild i 7 5.

Naturminne

9 & Länsstyrelsen är huvudman för skötseln av naturminne som har tillkommit genom beslut av länsstyrelsen. En kommun är huvudman för skötseln av naturminne som har tillkommit genom beslut av kommunen. Länsstyrelsen eller kommunen får förordna att en statlig myndighet eller juridisk person som har särskilda förutsättningar för att svara för huvudmannaskapet för ett naturminne i stället skall vara huvudman.

Länsstyrelsen respektive kommunen får meddela sådana föreskrifter som behövs för skyddet och vården (skötseln) av ett visst naturminne.

Paragrafen motsvarar i stort sett 13 & första stycket naturvårdsförordningen. Första stycket har sin förebild i 7 & första stycket denna förordning.

Biotopskyddsområde

10 5? Samtliga mindre mark— eller vattenområden av det slag som anges i bilaga 2 (biotoper) utgör biotopskyddsområden.

Länsstyrelsen får vidta de åtgärder som behövs för att vårda sådana biotoper och medge dispens enligt 7 kap. 11 å andra stycket miljöbalken .

Paragrafen motsvarar 19 a & naturvårdsförordningen.

I 19 a 5 andra stycket andra meningen fanns tidigare en rätt för länsstyrelsen att i det enskilda fallet medge undantag från första stycket. 1 7 kap. 11 & miljöbalken har intagits en regel som i sakligt hänseende motsvarar den regleringen. Regeringen har nämligen i miljöbalken fått möjlighet att meddela föreskrifter om att dispens

kan medges. Länsstyrelsen bör även fortsättningsvis vara beslutande i det enskilda fallet och får därför sådan behörighet i andra stycket.

11 39 Skogsvårdsstyrelsen får förklara sådana särskilt skyddsvärda mark- eller vattenområden som anges i bilaga 3 som biotopskydds— områden. 1 skogsvårdsstyrelsens beslut skall gränserna för den skyddsvärda biotopen anges.

Skogsvårdsstyrelsen får vidta de åtgärder som behövs för att vårda dessa biotoper.

Paragrafen motsvarar 19 b & naturvårdsförordningen. Första stycket har ändrats språkligt.

12 5 Länsstyrelsen får förklara rik- och kalkkärr i jordbruksmark, ängar eller naturbetesmarker som biotopskyddsområden. Läns- styrelsen får meddela sådant beslut även för naturliga bäckfåror och ras— eller bergbranter för mark som inte omfattas av skogsvårds— lagen ( 1979:429 ). 1 länsstyrelsens beslut skall gränserna för den skyddsvärda biotopen anges.

Länsstyrelsen får vidta de åtgärder som behövs för att vårda dessa biotoper.

Paragrafen motsvarar 19 c & naturvårdsförordningen. Första stycket har ändrats språkligt.

13 59 Bestämmelserna i 10-12 539 gäller inte för verksamhet eller åtgärd på mark i omedelbar anslutning till befintlig bebyggelse. Trots vad som föreskrivs i 10-12 _6 5 får de verksamheter bedrivas och åtgärder utföras som behövs för att genomföra en detaljplan enligt plan— och bygglagen (1987:]0) om planen har vunnit laga kraft när biotopskyddsområdet beslutas. Motsvarande gäller för verksamheter och åtgärder i enlighet med områdesbestämmelser eller arbetsplaner enligt väglagen(1971 :948) som varit utställda.

Paragrafen motsvarar 19 e & naturvårdsförordningen. Språkliga ändringar har dock skett.

14 5? Länsstyrelsen skall på begäran kostnadsfritt lämna besked om ett mark— eller vattenområde är skyddat enligt 10 &.

Paragrafen motsvarar 19 f & naturvårdsförordningen.

Djur- och växtskyddsområde

15 59 I ett beslut om djur- och växtskyddsområde enligt 7 kap. 12 å” miljöbalken skall särskilt anges om inskränkningen att uppehålla sig inom området även omfattar markägaren och hans folk. Länsstyrelsen respektive kommunen får i särskilda fall medge dispens från föreskrifter som är meddelade för ett djur- eller växtskyddsområde. Dispens får endast medges om det finns särskilda skäl.

Paragrafen motsvarar i stort sett 15 å andra och tredje stycket naturvårdsförordningen.

I 14 b & naturvårdslagen stadgas att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter som inskränker rätten till jakt eller fiske eller allmänhetens eller markägarens rätt att uppehålla sig i området. Bestämmelsen har, med några redaktionella ändringar överförts till 7 kap. 12 5 miljöbalken, där det dock anges att länsstyrelsen eller kommunen skall ha sådan föreskriftsrätt.

I 15 & första stycket naturvårdsförordningen har regeringen med stöd av 14 b & naturvårdslagen bemyndigat länsstyrelsen att meddela föreskrifter och närmare preciserat vad dessa föreskrifter får avse,

exempelvis förbud att landa med båt. Eftersom länsstyrelsen och kommunen direkt i miljöbalken har fått befogenhet att meddela föreskrifter, behövs inte något bemyndigande motsvarande 15 & första stycket naturvårdsförordningen.

I 15 å andra stycket naturvårdsförordningen stadgas att förbud meddelade av länsstyrelsen att färdas eller upphålla sig inom området och att landa med båt eller annan farkost inte gäller markinnehavaren eller hans folk och inte heller statliga eller kommunala tjänstemän i tjänsteärende, om inte något annat föreskrivs. När länsstyrelsen och kommunen i fortsättningen skall ha rätt att besluta om djur— och växtskyddsområden, bör det i besluten särskilt anges om sådana inskränkningar även skall omfatta markägaren och hans folk. Detta föreskrivs i första stycket.

Det andra stycket i paragrafens föreslagna lydelse motsvarar med vissa redaktionella ändringar 15 & tredje stycket naturvårdsför- ordningen. Andra meningen, där det stadgas att särskilda skäl krävs för dispens, har tillkommit efter mönster i 7 kap. miljöbalken .

Strandskyddsområde

16 å Länsstyrelsen får meddela förordnande och föreskrifter som avses i 7 kap. 14—15 559 och 17 &” tredje stycket miljöbalken .

Paragrafen motsvarar Viss del av 20 & första stycket första meningen naturvårdsförordningen.

17 5 Länsstyrelsen får förordna att en kommun i stället för länsstyrelsen skall ha de befogenheter som länsstyrelsen har enligt 7 kap. 18 & miljöbalken .

Paragrafen motsvarar huvudsakligen 28 a & första stycket naturvårdsförordningen. Regeringens bemyndigande finns i 7 kap. 31 & miljöbalken.

Milj öskyddsområde

18 å Länsstyrelsen får förordna att länsstyrelsens beslut om föreskrifter enligt 7 kap. 20 & miljöbalken skall gälla utan hinder av att det har överklagats.

Paragrafen motsvarar 30 & milj öskyddsförordningen (19892364).

Vattenskyddsområde

19 3? Länsstyrelsen respektive kommunen skall för anteckning i inskrivningsregistret skriftligen underrätta inskrivningsmyndigheten om förhållande som avses i 9 5 andra stycket lagen (1998.000) om införande av miljöbalken.

Paragrafen motsvarar 25 & vattenrättsförordningen (l983c788).

Marinvetenskaplig forskning

20 55 Marinvetenskaplig forskning får inte bedrivas inom svenskt sjöterritorium från forskningsfartyg som är registrerade i eller tillhör en annan stat utan att det finns tillstånd för forskningen från Kustbevakningen eller utan att forskningen har anmälts dit. Om det finns särskilda skäl, får Kustbevakningen besluta om undantag från kravet på tillstånd.

Kustbevakningen får meddela ytterligare föreskrifter i frågor om tillstånd.

Paragrafen motsvarar 26 a & naturvårdsförordningen.

Förteckning över vissa naturområden

21 59 Statens naturvårdsverk skall enligt 7 kap. 27 & miljöbalken föra en förteckning över naturområden som bör beredas skydd i enlighet med internationella åtaganden eller nationella mål om skydd av sådana områden.

Paragrafen är ny.

Särskilt skydds- eller bevarandeområde

22 59 De områden som är förtecknade i bilaga 4 är sådana särskilda skyddsområden som avses i 7 kap. 28 & första stycket miljöbalken. Kartor som utvisar områdenas avgränsningar skall finnas tillgängliga hos Naturvårdsverket.

Paragrafen motsvarar 19 i & naturvårdsförordningen och reglerar särskilda skyddsområden enligt 7 kap. 28 & första stycket miljöbalken.

Som nämns i inledningsavsnittet till detta betänkande pågår ständigt inom bl.a. Regeringskansliet och Naturvårdsverket ett arbete med att anpassa svenska miljöregler till EG:s regler på området. Detta arbete kommer givetvis att fortsätta även efter miljöbalkens ikraftträdande. Möjligheten enligt 7 kap. 28 å

miljöbalken för regeringen att förklara ett område som särskilt skydds— eller bevarandeområde finns bl.a. för att Sverige skall kunna uppfylla kraven enligt EG:s fågeldirektiv (79/409/EEG) samt art— och habitatdirektiv (92/43/EEG).

Gemensamma bestämmelser Ordningsföreskrifter m.m.

23 59 Länsstyrelsen får meddela föreskrifter enligt 7 kap. 30 59 miljöbalken för naturreservat, kulturreservat, naturminne, biotop- skyddsområde, strandskyddsområde och vattenskyddsområde.

Vad som sägs i första stycket om länsstyrelsen skall gälla Naturvårdsverket för nationalpark och Skogsvårdsstyrelsen för biotopskyddsområde enligt 11 ?. Naturvårdsverket skall samråda med Riksantikvarieämbetet och länsstyrelsen innan beslut om föreskrifter fattas.

Om en föreskrift enligt 7 kap. 30 53 miljöbalken för nationalpark avser inskränkning i enskild rätt, skall vad som sägs om föreläggande och kungörelse i 28 och 29 åå gälla. Därvid skall vad som i 28 å sägs om länsstyrelsen och kommunen i stället gälla Naturvårdsverket.

Länsstyrelsen får, om det finns särskilda skäl, meddela dispens i visst fall från föreskrifter enligt 7 kap. 30 39 miljöbalken för nationalpark.

I paragrafen, som är ny, har bestämmelser i 4 & första stycket nationalparksförordningen, 10 å och 20 5 första stycket naturvårds- förordningen samt 29 & vattenrättsförordningen arbetats samman. Att kommun i vissa fall får meddela föreskrifter följer direkt av 7 kap. 30 & miljöbalken.

Paragrafens tredje stycke har sin motsvarighet i 4 5 andra stycket nationalparksförordningen. Begreppet ”renskötselrätt” som exempel på en enskild rätt som kan bli inskränkt har utgått.

Fjärde stycket motsvarar i huvudsak 5 & nationalparks- förordningen.

Samråd m.m.

24 å Länsstyrelsen och kommunen skall samråda med varandra innan beslut som avses i 28 53 fjärde stycket fattas. 1 förekommande fall skall samråd ske även med Fiskeriverket och Luftfartsverket.

I paragrafen, som är ny, har införts en skyldighet för länsstyrelser och kommuner att samråda med varandra innan vissa beslut fattas. Orsaken är att kommuner har fått möjlighet enligt miljöbalken att besluta om vissa områdesskydd och att samordningsproblem kan uppkomma där statens och kommunens intresseområden samman— faller geografiskt. Det kan även bli aktuellt att samråda med Fiskeri- verket och Luftfartsverket.

25 5 Innan länsstyrelsen i ett ärende enligt 7 kap. miljöbalken fattar beslut som kan föranleda ersättnings— eller inlösensskyldighet enligt 31 kap. miljöbalken eller annan ekonomisk förpliktelse för staten eller annat beslut av vikt, skall länsstyrelsen samråda med Naturvårdsverket eller, när fråga är om kulturreservat, med Riksantikvarieämbetet.

I ärenden som berör skogsmark skall yttrande inhämtas från skogsvårdsstyrelsen, om det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för myndigheten.

Skogsvårdsstyrelsen skall inhämta yttrande från länsstyrelsen i ärenden enligt 11 35 denna förordning, om det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för myndigheten.

Paragrafen motsvarar i stort sett 28 & naturvårdsförordningen. Andra och tredje stycket har dock kompletterats med förordnande om att

yttrande inte behöver inhämtas i bagatellfall och tredje stycket med en föreskrift om att Skogsvårdsstyrelsen i fall som rör biotopskydds- områden skall inhämta yttrande från länsstyrelsen.

26 _? Om talan om ersättning eller inlösen enligt 31 kap. miljöbalken förs i domstol, företräds staten av Kammarkollegiet. Därvid skall Kammarkollegiet samråda med Naturvårdsverket eller i förekom- mande fall med Riksantikvarieämbetet eller Skogsstyrelsen.

Paragrafen motsvarar 30 & naturvårdsförordningen med det tillägget att samrådsskyldigheten för Kammarkollegiet har gjorts obligatorisk. Dessutom har Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen förts in i paragrafen.

Innehåll i ansökan om tillstånd och dispens

27 59 Ansökan om tillstånd och dispens enligt 7 kap. miljöbalken skall vara skriftlig och åtföljd av karta, skiss eller ritning samt i den utsträckning som behövs i det enskilda fallet en miljökonsekvens- beskrivning enligt 6 kap. miljöbalken . Vid handläggningen av ansökan skall 22 kap. 2 5 miljöbalken tillämpas.

Om ett ärende som avses i första stycket är av stort allmänt intresse skall kungörelse om ansökan och om miljökonsekvens— beskrivningen göras även om detta inte krävs enligt 6 kap. 8 33 miljöbalken Kungörelsen skall införas i den eller de ortstidningar som länsstyrelsen och i förekommande fall kommunen bestämmer. ] kungörelsen skall anges var handlingarna i ärendet hålls tillgängliga samt att skriftliga anmärkningar får lämnas till länsstyrelsen respektive kommunen inom en viss angiven tid, minst fyra veckor efter det att kungörelsen var införd.

Paragrafen har sin förebild i 25 & naturvårdsförordningen och reglerar enligt förslaget innehållet i en ansökan om tillstånd och dispens enligt 7 kap. miljöbalken.

Enligt första stycket skall det endast i den utsträckning som behövs i det enskilda fallet finnas en miljökonsekvensbeskrivning. Vi har ansett att det inte går att på annat sätt närmare precisera de verksamheter vars beskaffenhet gör att det saknas anledning att kräva en miljökonsekvensbeslcrivning. Detta kan t.ex gälla mindre åtgärder som en lantbrukare vill vidta som är dispenspliktiga, t.ex. att ta bort en stenmur i jordbruksmark, jfr prop. 1997/98:45 , del 2, s. 55.

Det kan påpekas att 7 kap. 26 & miljöbalken stadgar att dispenser får ges endast om det är förenligt med förbudets eller föreskriftens syfte.

När en myndighet meddelar tillstånd eller ger dispenser är det också viktigt att Sveriges internationella åtaganden beaktas.

Kungörelse och delgivning

28 5 Innan länsstyrelsen respektive kommunen fattar beslut enligt fjärde stycket skall ett förslag till beslut upprättas och förslaget kungöras. Kungörelsen skall innehålla ett föreläggande för dem som saken angår att, om de så vill, framföra invändningar mot eller andra synpunkter på förslaget hos länsstyrelsen respektive kommunen inom viss tid från kungörandet. Tiden får inte sättas kortare än en månad. Kungörelsen skall införas i ortstidning.

Om det är uppenbart att beslut enligt fjärde stycket berör endast viss eller vissa sakägare, får, i stället för att kungörande sker, föreläggandet delges dessa sakägare. Vid beslut enligt fjärde stycket 1—5 skall föreläggandet och de ifrågasatta föreskrifterna snarast möjligt delges varje sakägare vars rätt kan beröras av föreskrifterna och som ej skriftligen har godkänt dessa.

Har alla sakägare med känt hemvist lämnat skriftligt godkännande, får länsstyrelsen respektive kommunen pröva ärendet utan att kungöra förslaget eller på annat sätt meddela föreläggande.

Beslut som avses i första stycket är

]. beslut att förklara ett område respektive naturföremål som nationalpark, naturreservat, kulturreservat eller naturminne enligt 7 kap. miljöbalken ,

2. beslut om nya skäl eller ytterligare inskränkningar avseende naturreservat, kulturreservat eller naturminne enligt 7 kap. 5 _? tredje stycket miljöbalken ,

3. beslut om förpliktelse att tåla intrång avseende naturreservat, kulturreservat eller naturminne enligt 7 kap. 6 _? miljöbalken ,

4. beslut att förklara ett område som biotopskyddsområde, varvid första—tredje stycket skall ha motsvarande tillämpning även på skogsvårdsstyrelsens beslut enligt 11 5 denna förordning,

5. beslut om föreskrifter avseende djur— och växtskyddsområde enligt 7 kap. 12 _? miljöbalken ,

6. beslut om utvidning av strandskyddsområde enligt 7 kap. 14 55 miljöbalken , om förordnandet är avsett att gälla längre tid än sex månader,

7. beslut om föreskrifter för miljöskyddsområde enligt 7 kap. 20 59 miljöbalken , och

8. beslut att förklara ett område som vattenskyddsområde enligt 7 kap. 21 53 miljöbalken .

I paragrafen har arbetats samman regler i 11 5, 19 d 5 första stycket och 21 & första stycket naturvårdsförordningen, 28 & miljöskydds- förordningen och 19 kap. 4 & första-tredje stycket vattenlagen (19831291).

29 5? När beslut enligt andra stycket meddelas eller ett redan tidigare meddelat beslut ändras eller upphävs skall beslutet snarast möjligt kungöras på det sätt som är föreskrivet beträffande författningar i allmänhet. Kungörelse om beslutet skall också införas i ortstidning. Sökande och sakägare skall anses ha fått del av beslutet den dag kungörelsen var införd i ortstidning. Om det är uppenbart att beslutet berör endast viss eller vissa sakägare, får, i stället för att kungörande sker, beslutet delges dessa sakägare. Beslut som avses i första stycket är

]. beslut om föreskrift enligt 7 kap. 3 53 miljöbalken för nationalpark om föreskriften innebär inskränkning i enskild rätt,

2. beslut att förklara ett område respektive naturföremål som naturreservat, kulturreservat eller naturminne enligt 7 kap. miljöbalken och beslut om föreskrifter för sådana skyddsobjekt,

3. beslut om förpliktelse att tåla intrång avseende naturreservat, kulturreservat eller naturminne enligt 7 kap. 6 33 miljöbalken ,

4. beslut att förklara ett område som biotopskyddsområde enligt 11 eller 12 59 denna förordning,

5. beslut att förklara ett område som djur— och växtskyddsområde enligt 7 kap, 12 & miljöbalken och beslut om föreskrifter för sådant skyddsobjekt gällande för markinnehavaren och hans folk,

6. beslut att utvidga, undanta ett område från eller upphäva strandskydd enligt 7 kap. 14 och 15 få miljöbalken , om det inte är fråga om upphävande av strandskydd inom ett område som avses att omfattas av en detaljplan eller områdesbestämmelser och motsvarande uppgifter har lämnats i kungörelsen vid förfarandet enligt 5 kap. 24 och 25 5,9 39 plan- och bygglagen (1987:]0),

7. beslut om föreskrifter för miljöskyddsområde enligt 7 kap. 20 3? miljöbalken ,

8. beslut att förklara ett område som vattenskyddsområde och beslut om föreskrifter för ett sådant skyddsobjekt enligt 7 kap. 21 och 22 få miljöbalken ,

9. beslut om interimistiskt förbud enligt 7 kap. 24 _; miljöbalken , 10. beslut om föreskrifter enligt 7 kap. 30 _? miljöbalken .

I paragrafen, som är ny, har bestämmelser i 12, 16 och 19 d åå samt 21 å andra stycket naturvårdsförordningen, 29 & miljöskydds- förordningen och 19 kap. 5 5 första och andra stycket vattenlagen arbetats samman.

Underrättelse om beslut

30 5 Till nedanstående myndigheter skall följande beslut sändas,

Naturvårdsverket: ]. beslut att förklara områden och naturföremål som skyddsobjekt och beslut om föreskrifter för skyddsobjekt, 2. beslut om tillstånd eller dispens rörande skyddsobjekt, 3. beslut om ersättning och inlösen enligt 31 kap. miljöbalken rörande skyddsobjekt, 4. beslut att meddela föreläggande eller förbud enligt 26 kap. miljöbalken rörande skyddsobjekt, och 5. sådana beslut enligt 29 5 andra stycket denna förordning som inte följer av 1—4.

Riksantikvarieämbetet: 1. beslut att förklara områden som nationalpark, naturreservat eller kulturreservat och beslut om föreskrifter för sådana skyddsobjekt, 2. beslut om tillstånd eller dispens rörande kulturreservat, 3. beslut om ersättning och inlösen enligt 31 kap. miljöbalken rörande kulturreservat, och 4. beslut att meddela föreläggande eller förbud enligt 26 kap. miljöbalken rörande kulturreservat.

Luftfartsverket: beslut om föreskrifter för djur- och växtskyddsområde enligt 7 kap. 12 5 miljöbalken , under förutsättning att föreskriften har betydelse för luftfarten.

Fiskeriverket och Boverket: beslut enligt 29 53 andra stycket denna förordning, om inte kännedom om beslutet uppenbart saknar betydelse för myndigheten.

Skogsvårdsstyrelsen: 1. beslut att förklara ett område som biotopskyddsområde enligt 12 59 denna förordning och beslut om ersättning enligt 31 kap. 4 å miljöbalken till följd av ett sådant beslut, och 2. beslut enligt 29 59 andra stycket denna förordning, om inte kännedom om beslutet uppenbart saknar betydelse för skogsvårdsstyrelsen.

Lantmäterimyndigheten: 1. beslut att förklara områden och naturföremål som skyddsobjekt och beslut om föreskrifter för skyddsobjekt, 2. beslut om föreläggande om stängselgenombrott enligt 26 kap. 11 59 miljöbalken ,

3. beslut om ersättning och inlösen enligt 31 kap. 4 och 8 55 miljöbalken, och 4. sådana beslut enligt 29 5 andra stycket denna förordning som inte följer av 1-3, om inte kännedom om beslutet uppenbart saknar betydelse för lantmäterimyndigheten,

Väghållningsmyndigheten: beslut enligt 29 5 andra stycket denna förordning, om inte kännedom om beslutet uppenbart saknar betydelse för myndigheten.

31 5 Till länsstyrelsen skall följande beslut sändas,

1. beslut att förklara områden och naturföremål som skyddsobjekt och beslut om föreskrifter för skyddsobjekt,

2. beslut om ersättning enligt 31 kap. 4 5 miljöbalken rörande biotopskyddsområde enligt 11 5 denna förordning,

3. beslut att meddela dispens för strandskyddsområde enligt 7 kap. 18 5 miljöbalken , och

4. sådana beslut enligt 29 5 andra stycket denna förordning som inte följer av 1—3.

32 5 Till kommunen skall följande beslut sändas,

1. beslut att förklara områden och naturföremål som skyddsobjekt och beslut om föreskrifter för skyddsobjekt,

2. beslut att meddela dispens för strandskyddsområde enligt 7 kap. 18 5 miljöbalken , och

3. sådana beslut enligt 29 5 andra stycket som inte följer av 1-2.

33 5 Till markägaren skall sändas beslut att förklara områden och naturföremål som skyddsobjekt och beslut om föreskrifter för skyddsobjekt.

I paragraferna, som är nya och reglerar vart olika beslut skall sändas, har i huvudsak bestämmelser i 8 & nationalparksförordningen, 9, 12, 13, 15 och 28 b 55 naturvårdsförordningen samt 21 5 vattenrätts- förordningen arbetats samman.

Registerhållning

34 5 Länsstyrelsen skall föra ett register över beslut enligt 7 kap. miljöbalken och andra förhållanden på naturvårdens område (naturvårdsregister) i enlighet med föreskrifter som meddelas av Naturvårdsverket efter samråd med Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen. Naturvårdsverket skall föra ett register över alla sådana beslut och förhållanden.

Paragrafen i motsvarar i huvudsak 35 5 naturvårdsförordningen. Bestämmelsen har kompletterats med Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen.

Övriga bestämmelser

35 5 I ett ärende enligt 7 kap. miljöbalken åligger det länsstyrelsen att på statens vägnar söka träffa uppgörelse med sakägare som gör anspråk på ersättning eller fordrar inlösen av fastighet. Samma skyldighet åligger skogsvårdsstyrelsen i ärende som rör biotopskyddsområde enligt 11 5 denna förordning.

Länsstyrelsen respektive skogsvårdsstyrelsen kan på begäran förskottera medel för ändamål som avses i 31 kap. 11 5 första stycket miljöbalken .

Paragrafen motsvarar i huvudsak 29 5 naturvårdsförordningen. Bestämmelsen har dock kompletterats med skogsvårdsstyrelsen.

36 5 Ingår en fastighet i häradsallmänning eller annan samfällighet som enligt gällande bestämmelser inte får minskas, skall länsstyrelsen eller kommunen hålla inne ersättningsbelopp som tillkommer samfälligheten enligt 31 kap. 4 och 8 55 miljöbalken, till dess det slutligen har avgjorts hur det skall förfaras med beloppet.

Paragrafen motsvarar 31 5 naturvårdsförordningen med det tillägget att kommun har förts in i bestämmelsen.

37 5 Kostnad för handräckning enligt 26 kap. 17 5 miljöbalken rörande frågor som avses i 7 kap. miljöbalken kan på kronofogde— myndighetens begäran förskotteras av allmänna medel.

Paragrafen motsvarar 32 & naturvårdsförordningen.

38 5 Länsstyrelsen och kommunen skall se till att, i den mån det behövs, mätning och kartläggning sker av skyddsobjekt. Närmare bestämmelser om mätning och kartläggning finns i mätnings— kungörelsen (1974.'339).

Paragrafen motsvarar 33 & naturvårdsförordningen. Förutom att bestämmelsen har ändrats språkligt har även kommuner fått skyldigheter enligt paragrafen.

39 5 Bestämmelser om tillsyn och avgifter finns i 26 och 27 kap. miljöbalken samt i förordningen (1998.000) om tillsyn enligt miljö- balken och förordningen ( 1998:000 ) om avgifter för myndigheters prövning och tillsyn enligt miljöbalken .

Paragrafen är ny. Bestämmelser om tillsyn och avgifter finns samlade i miljöbalken och i de förordningar som nämns i bestäm— melsen, varför en hänvisning görs i förordningstexten.

Överklagande

40 5 Naturvårdsverket får överklaga beslut som rör frågor som avsesi 7kap. miljöbalken .

Riksantikvarieämbetet får överklaga beslut som rör kulturreservat enligt 7 kap. 9 5 miljöbalken .

41 5 Länsstyrelsens beslut enligt 5 5 tredje stycket och 23 5 jjärde stycket samt beslut i ett dit överklagat ärende får endast överklagas av Naturvårdsverket eller, när fråga är om kulturreservat, av Riksantikvarieämbetet.

42 5 Naturvårdsverkets beslut enligt 5 5 första stycket och 23 5 andra stycket, Kustbevakningens beslut enligt 20 5, länsstyrelsens beslut enligt 7—9, 16 och 17 55 samt 23 5 första stycket liksom skogsvårdsstyrelsens beslut enligt 23 5 andra stycket får överklagas hos regeringen. Naturvårdsverkets beslut enligt 6 5 får inte överklagas.

En kommuns beslut enligt denna förordning får överklagas hos länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut i dit överklagade ärenden enligt 7—9 55 och 23 5 första stycket får överklagas hos regeringen.

Paragraferna motsvarar huvudsakligen 40 5 tredje stycket naturvårdslagen (19641822), 10 5 nationalparksförordningen och 34 5 första och tredje stycket naturvårdsförordningen.

Övergångsbestämmelser

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999, då

nationalparksförordningen (198 7938) och naturvårdsförordningen (1976'484) skall upphöra att gälla.

Bestämmelsen anger tiden för ikraftträdandet och vilka förordningar som då skall upphöra att gälla. Det kan nämnas att även miljöskyddsförordningen och vattenrättsförordningen skall upphöra att gälla vid nämnda datum. Detta framgår av övergångs- bestämmelsema till förordningen ( 1998:000 ) om miljöfarlig verk- samhet och hälsoskydd och förordningen ( 1998:000 ) om vattenverk- samhet m.m.

Anm: Bilaga Ifinns inte med här. Se motiven till 4 5.

Bilaga 2 Biotoper som avses i 10 5.

]. Alléer

Lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som består av minst fem träd längs en väg eller i ett i övrigt öppet landskap. Träden skall till övervägande del utgöras av vuxna träd.

2. Källor med omgivande våtmark i jordbruksmark

Områden i terräng där grundvatten koncentrerat strömmar ut och där den våtmark som uppkommer till följd av det utströmmande vattnet högst uppgår till ett hektar.

3. Odlingsrösen i jordbruksmark

På eller i anslutning till jordbruksmark upplagda ansamlingar av stenar med ursprung i jordbruksdriften.

4. Pilevallar

Hamlade pilar i en rad som består av minst fem träd med ett inbördes avstånd av högst 100 meter i en i övrigt öppen jordbruksmark eller invid en väg där marken mellan pilträden är plan eller upphöjd till en vall, eller av tre tråd, om vallen är väl utbildad, mer än 0,5 meter hög och två meter bred. Biotopen omfattar trädradens längd med den bredd den vidaste trädkronans projektion på marken utgör. För det fall vallen är bredare än

trädkronornas projektion på marken omfattar biotopen vallen i sin helhet.

5. Småvatten och våtmarker i jordbruksmark

Småvatten och våtmarker med en areal av högst ett hektar i jordbruksmark, som ständigt eller någon del av året håller ytvatten eller en fuktig markyta såsom kärr, gölar, vätar, översilningsmarker, kallkällor, märgelgravar, öppna diken och dammar. Areal— begränsningen avser inte linjära element som öppna diken. Dammar anlagda för bevattningsändamål innefattas inte i denna biotop.

6. Stenmurar i jordbruksmark

Uppbyggnader av på varandra lagda stenar, som har en tydlig, långsträckt utformning i naturen.

7. Åkerholmar

Holmar av natur- eller kulturmark med en areal av högst 0,5 hektar som omges av åkermark eller kultiverad betesmark.

Bilaga 2 motsvarar bilaga 1 till naturvårdsförordningen med den justeringen att orden ”eller någon del av året” har lagts till i punkten 5 och ordet ”sammanpassade” tagits bort i punkten 6.

Bilaga 3 Biotoper som avses i 11 5

Brandfält

Lövbrännor Äldre naturskogsartade lövbestånd

Äldre naturskogsartade ädellövskogsbestånd Örtrika allundar Ravinskogar Örtrika bäckdråg

Urskogsartade barrskogsbestånd Ädellövsumpskogar Örtrika sumpskogar Äldre skogsbeten

Åsgranskogar

Kalkbarrskogar

Rik— och kalkkärr i skogslandskapet Alkärr Gamla hassellundar Källor med omgivande våtmarker inom område som omfattas av bestämmelserna i skogsvårdslagen ( ] 979.429) Myrholmar på mark som omfattas av bestämmelserna i skogsvårdslagen ( ] 9 79: 429) Ras- eller bergbranter inom område som omfattas av bestämmelserna i skogsvårdslagen (1979:429)

Bilaga 3 motsvarar bilaga 2 till naturvårdsförordningen.

Bilaga 4 Områden som enligt 22 5 är förklarade som särskilda skyddsområden Län Nr enligt Namn Skyddsform enligt EG—kod miljöbalken (MB) AB SEO] 1 00] 7 T yresta—Åva naturreservat, nationalpark AB SE 01 1 0034 Angarnsjöängen naturreservat AB SE 01 1 0083 Gunnarstenarna naturreservat AB SE 01 1 0092 Stora Nassa naturreservat AB SE 01 1 0096 Svenska Högarna naturreservat, 7 kap. 12 5 MB AB SE 01 1 01 ] 4 Bornsjön naturreservat

GOOQ QOGO

ööö ööö

öööööööfqö

ööö ama

SE02] 0008 SE02] 0023 SE 02 ] 003 7 SE02] 0040

SE0210041 SE0210077 SE0210152 SE0210153

SE 0220020 SE 0220034 SE0220086

SE0220087 Se0220129 SE0220145

SE023 006 7 SE0230090 SE0230100 SE0230124 SE0230125 SE0230126 SE0230136 SE023013 7 SE0230138

SE0230139 SE0230140 SE0230141

SE0310016 SE031001 7 SE0310020

Båtfors

Florarna F iby urskog Västerbådan— Lågagrundet Hållet—Blåbådan Hjälstaviken Bleckan—Söderören F orsmarksbruk

Strandstuguviken Tullgarn Hartsö—Enskär

Sörfjärden Skärgårdsreservaten Båvenreservaten

Tåkern Bråviken Glottern K un gsbro Svartåmynningen Svensksundsviken Sjövik Rocksmosse Åsvikelandet—Kvädö

Dannskären Väggö Eknön

Draven F egen Store Mosse

naturreservat naturreservat

naturreservat 7 kap. 12 59 MB

7 kap. 12 5 MB naturreservat 7 kap. 12 5 MB 7 kap. ]2 5 MB

naturreservat naturreservat naturreservat, 7 kap. 12 5 MB naturreservat naturreservat delvis

naturreservat, delvis oskyddad

naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat, 7 kap. 12 5 MB 7 kap. 12 5 MB naturreservat naturreservat

naturreservat naturreservat nationalpark

öööö

mmmmmmmmmmmm mamman QQQQQQQQQ nu

SEO310102 SE0310103 SE0310104 SE0310106

SEO31 03 75 SEO31 03 76

SE0320014 SE0320022 SE0320031 SE0320040 SE0320101 SE0320102 SE0320103 SE0320104 SEO320105

SEO330034 SE0330049 SEO33 0050 SE0330051 SE0330052 SE0330054

SE033 0059 SE033 0060 SE033 0062 SE033 0082 SE033 0083 SE033 0084 SE0330106 SE0330109 SE0330126 SE0330127 SE0330128 SE0330129

Ko mosse Dumme mosse Domneådammen Uvaberget och Ramlaklint Kroppsjön Hyllingen

Möckeln T aglamyren Kråketorp Åsnen

Östra Åsnen Långö Storsjöområdet Osaby Årshultsmyren

Grytsjön Misterhult Norra Kvill Ålhults urskog Sladö-Äskeskär Beijershamn- Svansholmen Petgärde Djurstad träsk Knisamosse Stora Ören Ottenby Södviken Storö Eckelsudde Vållö

Virbo med Ekö A'ngmossen Hulingen

naturreservat naturreservat

7 kap. 12 5 MB naturreservat

saknas naturreservat

naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat

naturreservat naturreservat nationalpark naturreservat naturreservat naturreservat

naturreservat naturreservat naturreservat 7 kap. 12 5 MB naturreservat 7 kap. 12 5 MB naturreservat 7 kap. 12 5 MB naturreservat naturreservat

saknas 7 kap. 12 5 MB

NNNNNNNNNN =

NNNNN & öööööööööööö öö

SE0330130

SE0340010 SE0340016 SE034001 7 SE0340018 SE0340021 SE0340023 SE0340025 SE0340045 SE0340049 SE0340098

SE0340099 SE0340100 SE0340104 SE0340105 SE0340106

SE041004O SE041 0041

SE0410042 SE0410043 SE0410044 SE0410046 SE041 004 7 SE0410048 SE0410049 SE0410050 SE0410051 SE0410052 SE0410053 SE0410086

SE 04 2 0002

Björnnäset

Näsrevet Hummelsboholm Närsholmen Ugnen Laus holmar Stora Karlsö Lilla Karlsö

Uppstaig Paviken Grötlingboudd— Ytterholmen

F aludden Västergarns utholme Yttre Stockviken Södra Grölingboudd Sigdesholm

Utklippan

T orhamn- Hästholmen Tromtö-Almö Tjärö—Bockö Vållholmen

Bräkne-Hoby Skärgård Björkeskärven Ronnekläppen m.fl. öar Björnön- Varö Gräsör m.fl. öar Abramsäng Majö

Storemosse

Hallands väderö

naturreservat

7 kap. 12 5 MB 7 kap. 12 5 MB naturreservat 7 kap. 12 5 MB naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat

7 kap. 12 5 MB naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat

naturreservat naturreservat

naturreservat naturreservat

7 kap. 7 kap. 7 kap. 7 kap. 7 kap. 7 kap. 7 kap. 7 kap. Kristianopels skärgård 7 kap.

125MB 125MB 125MB 125MB 125MB 125MB 125MB 125MB 125MB

naturreservat

naturreservat,

7 kap. 125MB

å åååå å åååå

2222222222222 2 åååå

Q

SE0420124 SE0420125 SE0420126 SE0420127

SE0420144

SE0420145 SE04201 4 6 SE0430002 SEO-43 008 7

SE0430088

SE0430089 SE043 0090 SE 043 009] SE 043 0092

SE051 0006

SE 05 1 0023 SE 05 1 0050 SE051 0068 SE 05 1 0080 SE 05 1 0081 SE0510082 SE051 0083 SE 05 1 0084 SE 05 1 0085 SE 05 1 0086 SE 05 1 008 7 SE051 0088 SE 05 1 0089

SE 05 20001

Håslövs ängar Fredriksdal Gruarna T osteberga- Änggruarna Pulken och Vramsåns mynning Hammarsjö-området Araslövssjö-området Falsterbo—Foteviken Klingavälsåns dalgång

Sandhammaren

Norra F yledalen F ulltofta-Ringsjön Löddeåns mynning Kullaberg

Laholmsbuktens sand- dynreservat Porsbjär

Balgö Sandsjöbacka T ylön Morups T ånge Gamla Köpstad Getterön Nidingen Yjölöholm Äskatorp

T ira Öar F egen Söderängarna

Vrångöskärgården

naturreservat naturreservat 7 kap. 12 5 MB naturreservat,

7 kap. 12 5 MB saknas

saknas saknas naturreservat naturreservat, saknas delvis naturreservat,

landskapsbilds- skydd

saknas naturreservat naturreservat naturreservat

naturreservat

naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat

naturreservat,

OGG GGOG GGGGGGGG GGOG G GGGGG

GG

G

SE0520013 SE0520033 SE0520034 SE0520035 SE0520036

SE052003 7

SE0520107 SE0520141 SEO520142 SE0520144

SE05201 46 SE0520152 SE05 3 0001 SE05 3 0008 SE 05 3 0024 SE 05 3 002 7 SE 05 3 0028 SE 05 3 0029

SE053 003 0 SE0530041 SE0530042 SE0530051

SE05 3 0052 SE 05 3 00 73 SE 05 4 000]

SE 05 4 0008 SE05 4 0044 SE054 0045

Ödsmålskile Sandsjöbacka Stigfjorden Göta-Nordre älv Sälöfjorden

Breviks kile—

T oftenäs Vättlefjäll Kynnefjäll Svartedalen Galtö lera Älgö lera Bredjjället västra

Svartedalen västra SPA F egen Komosse Svartedalen Bredfjället Hullsjön Halle- och Hunnebergs branter Öjemossarna

T ingavallamossen Sörknatten

Yttre Bodane— Kräklingarna Baljåsen Risveden Dumme mosse

Bare mosse Öjemossarna Hunnebergs branter

7 kap. 12 5 MB naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat, 7 kap. 12 5 MB naturreservat

naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat

naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat

naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat, 12 kap. 7 5 MB naturreservat naturreservat delvis landskaps— bildsskydd, delvis

12 kap. 7 5 MB naturreservat naturreservat naturreservat

G G OGG

Ca

Ca

Ulf/2059)

CAC/ACOMf/JOJFAUJ

HHHHHHHHHHH

SE 05 4 004 7 SE 05 4 0062 SE05 4 0084

SE0540120

SE0540163

SE0610001

SE 06 1 0006

SE0610010 SE0610012 SE0610031 SE0610036

SE0610089 SE0610093 SE0610095 SE0610120 SE0610122 SE0610123 SE0610126 SE0610127

SE0240001 SE024 0009 SE 024 001 1 SE 024 0020 SE 024 0022 SE 024 003 2 SE 024 003 6 SE 024 003 7 SE 024 004 5 SE0240052 SE 024 005 8

Sydbillingens platå Östen Hornborgasjön

Åråsviken- Vallholmen Blängsmossen

M illesvik—

Lurö skärgård Värmlandsskär- gården Nötön-Åråsviken Gillbergasjön Bjursjöhöjden Rahästen- Rödvattenber Ivana Horstomyren Brånberget Kesebotten Hovjjället Geijerdalsmossen F änstjärnsskogen T itjärnsskogen

Tiveden nationalpark

Skagershultsmossen Sotterns skärgård Ugglehöjden

T ran gärdet Grönbo Hammarmossen Knuthöjdsmossen Norra Vätterns skärgård naturreservat

F isksjön Kvismaren

naturreservat naturreservat naturreservat, saknas delvis naturreservat

naturreservat naturreservat naturreservat

naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat

naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat

nationalpark naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat

naturreservat naturreservat

HHS”?

QQQQQ

? åå? % QQQQQQQQQQQQQGQQQQ

SE024 005 9 SE024 0060 SE024 0064 SE02400 78

SE 025 0005 SE 025 0008 SE 025 0009 SE 025 001 8 SE025001 9

SE 025 0022 SE 025 002 7 SE 025 0029 SE 025 0032 SE 025 0043 SE0250052 SE 025 0095 SE 025 0096 SE 025 009 7 SE 025 0098 SE 025 0099 SE 025 01 00 SE 025 01 01 SE 025 0] 02 SE 025 01 04 SE 025 01 4 7 SE025 01 4 8 SE 025 01 51

SE 062000] SE0620002 SE 0620009 SE 06200] 5

SE 062004 ]

Oset-Rynningeviken S Åsmossen Östra Sälsjömossen Björka lertag

Strömsholm Ridöarkipelagen Engsö

Lappland

Stora F lyten och Stormossen Vitmossen Långhällsmossen Ruthagsskogen Bredmossen Ölstabrändan T ängsta Askö-Tidö Gnien F ermansbo urskog Nötmyran Höskovsmossen Djupebo

T inäset Hedesundafjärden F läckebo Gorgen

Gussjön Vrenninge

Långfjället-Städjan- Nipjjället Vedungsfjällen Drevfjällen Fulufjället

Anjosvarden-Stopån-

naturreservat saknas

naturreservat naturreservat

naturreservat naturreservat naturreservat samrådsområde samrådsområde

samrådsområde naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat samrådsområde naturreservat samrådsområde samrådsområde samrådsområde

naturreservat

naturreservat naturreservat naturreservat, saknas delvis naturreservat

>=: >= kåkkkkk kk Nk >= >sök E%???

%%

SE062005 3 SE 0620062 SE0620130 SE06201 5 6 SE0620244

SE 063 0023 SE063 0026 SE063 002 7

SE0630034

SE 063 005 ] SE0630061

SE0630107 SE0630108

SE0630125 SE0630153 SE0630154 SE0630155 SE0630156 SE0630156 SE063163

SE 063 1 64

SE0630166

SE0710033 SE0710054

SEO 720029

Våmhuskölen Gåsberget T andövala Nybrännberget Bredmossen Kloster

Myrar öster om Öjaren Orarna Eggegrund och Gråsjälsbådan Axmar högmosse och Gnagmur Sässmanområdet Ysberget- Laxtjärnsberget Brassberget Stensjön och Lomtjärnen Hagåsen Jordbärsmuren—Ålbo Spjutholmen Stenöorm

Ålsjön Ålsjön Gammelstilla- Bredmossen

T esteboåns naturreservat Axmar—Gåsholma

Jämtgaveln Skuleskogen

Sånfjället

naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat

samrådsområde samrådsområde naturreservat

naturreservat

samrådsområde naturreservat

naturreservat naturreservat

naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat naturreservat

naturreservat naturreservat

naturreservat nationalpark

nationalpark, naturreservat, saknas delvis

NNNNNNN

N

NNN

AC AC AC AC AC AC AC AC AC AC AC AC

BD BD BD BD BD BD BD BD BD BD

SEO720033 SEO720084 SE0720094 SE0720134 SE0720160 SEO720164 SE07201 71

SE0720183

SE072020] SEO720202 SE0720215

SE081 000] SE 081 0002 SE081 001 0 SE 08 1 001 6 SE 081 0039 SE081 0051 SE081 0054 SE 081 0056 SE081 005 7 SE081 0059 SE 081 0080 SE 081 0096

SE 082001 8 SE 082003 5 SE 0820042 SE08201 08 SE 082 01 6 7 SE 082020] SE082021 6 SE082025 7 SE 08202 75 SE 08202 76

Rogen Vålådalen Ändsjön Ojferdalsberg ldflån-Ansätten Skäckerfjällen Sjösjofjällen

F rostvikenjjällen

Helvetesbrännan Ojsjömyrarna Brötarna

Kronören Bonden Holmöarna Björnlandet Vitbergen Alsberget Blaikfjället Oxfjället Gitsfjället Marsfjället Vindelfjällen