Personförsäkringslag : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Delbetänkande av

försäkringsrättskommittén

Sülüê

Person

försäkringslag

. ‘\ i

O In‘

.X .

‘

I a

s \\

00500:‘-Ib’OaO

g

I‘

WL

Statens offentliga utredningar

% Q 1986:56

% Justitiedepartementet

Personförsäkringslag

Delbetänkande av

flörsäkringsrättskommittén

Stockholm 1986

Omslag Håkan Lindström ISBN 91-38-09418-5 ISSN 0375-250X Gotab, Stockholm 1986

Till Statsrådet och chefen för

justitiedepartementet

Genom beslut den 5 april 1974 bemyndigade Kungl. Maj:t dåvarande statsrådet Carl Lidbom att tillkalla sakkunniga för att se över

försäkringslagstiftningen. Med stöd av bemyndigandet tillkallades sex sakkunniga, som antog namnet försäkringsrättskommittén.

Kommittén lade den 15 december 1977 fram ett_ förslag till

konsumentförsäkringslag (SOU 1977:84), som kom att ligga till grund för konsumentförsäkringslagen (1980:38).

Härefter har kommittén arbetat med frågor som rör livförsäkring,

sjukförsäkring och olycksfallsförsäkring. I det betänkande som

härmed överlämnas föreslås sålunda en personförsäkringslag, som skall ersätta försäkringsavtalslagens bestämmelser om sådana försäkringar. Arbetet har bedrivits i nordiskt samarbete, men som redovisas närmare i betänkandet har någon fullständig rättslikhet mellan de nordiska länderna inte kunnat uppnås. I arbetet med detta betänkande har följande ledamöter och i experter deltagit.

Ledamöter

Professorn Jan Hellner t.o.m. den 25 juni 1980

(ordförande)

Justitierådet Bertil Bengtsson fr.0.m. den 27 augusti 1980

(ordförande)

F. d. riksdagsledamoten, t.o.m. den 20 september 1982

l Gudmund Ernulf borgmästaren l Riksdagsledamoten, förbunds- t.o.m. den 25 juni 1980 och

l

juristen Stig Gustafsson fr.0.m. den 21 december 1982 Förhandlingsombudsmannen fr.0.m. den 21 december 1982 i Sven-Olof

Hägglund

Riksdagsledamoten, pastorn fr.0.m. den 14 november 1980 Sven Johansson t.o.m. den 20 december 1982

Förbundsordföranden t.o.m. den 25 1980

juni

Roland Larsson

Lagmannen Anders Palm fr.o.m. den 9 1980

maj

Verkställande direktören

Richard Schönmeyr

Riksdagsledamoten, ombuds- t.o.m. den 25 juni 1980

* mannen Anna-Greta Skantz

Experter

Kammarrättslagmannen fr.o.m den 9 oktober 1979 Per Anclow t.o.m.

den 27 augusti 1984

Försäkringsdirektören avliden den 14 juli 1983

Gerhard Grabe

Försäkringsjuristen fr.o.m. den 28 augusti 1984

Urban Green

Försäkringsdirektören fr.o.m. den 14 februari 1978 Sven Hallgren t.o.m. den 31 december 1980

Förhandlingsombudsmannen fr.o.m. den 11 mars 1981

Sven-Olof Hägglund t.o.m. den 20 december 1982

Kammarrättsassessorn fr.o.m. den 28 1984

augusti

Per Anders Lindgren

Utredningschefen

Kjell-Åke Persson

Överinspektören fr.o.m. den 13 mars 1981 Yngve Pettersson Professorn Carl Martin Roos

Försäkringschefen fr.o.m. den 9 oktober 1979 Gunde Rosencrantz

Direktören Arne Sandell

Kommendörkaptenen t.o.m. den 8 oktober 1979 Nils Skaar

Byråchefen Hans Stenberg t.o.m. den 11 1979

april

Chefaktuarien Åke fr.o.m. den 4 november 1981

Unneryd

fr.o.m. den 12 april 1979

Departementsrådet

Thomas Utterström

fr.o.m. den 20 januari 1981

Försäkringsdirektören Björn Wallerberg

t.o.m. den 12 mars 1981

Avdelningsdirektören

Karin von Willebrand

t.o.m. den 27 augusti 1984

Försäkringsdirektören Hilding Åberg

Sekreterare i denna del av arbetet har varit numera chefsrådmannen Leif Carbell den 30 hovrättsassessorn Hans

(t.o.m. juni 1980),

Jacobson den 15 december 1978) och hovrättsassessorn

(fr.o.m.

Anders Beskow den 1 1985). Huvuddelen av

(fr.o.m. januari

utskrifts- och har utförts av assistenten Viveca

redigeringsarbetet

Engstrand.

Ledamoten har reserverat mot vissa delar av Schönmeyr sig Särskilda har avgetts av ledamoten Palm och av

förslaget. yttranden Green, Lindgren och Wallerberg.

experterna Sedan år 1983 arbetar kommittén också med ett förslag till en Detta arbete kommer nu att fortsätta.

skadeförsäkringslag.

Stockholm den 15 december 1986

Bertil Bengtsson

Stig Gustafsson Sven-Olof Hägglund

Anders Palm Richard Schönmeyr

/Hans Jacobson

Anders Beskow

Innehån

Förkortningar

. . . 19 Litteratur

Sammanfattning

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37

Summary

. . . . . . . . . . . . 53

Lagförslag

1 till . . . . . . . . 57

Förslag personförsäkringslag

2 Förslag till lag om införande av personförsäkringslagen . . . . . 86

(1988:000)

till om av bestämmelser i

3¶Förslag lag tillämpning

personförsäkringslagen (1988:000) på grupplivförsäk-

som meddelas av staten . . . . . . . . . 89

ringar

4 till om i lagen (1927:77) om Förslag lag ändring

. . . . . . . . . . . . . . .

försäkringsavtal

5 till om ändring i konsumentförsäkringslagen Förslag lag

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 92

(1980:38)

till om i 93

6¶Förslag lag ändring konkurslagen (1921:225)

till om i 94

7¶Förslag lag ändring utsökningsbalken

8 till om i (1928:281) om

Förslag lag ändring lagen

allmänna arvsfonden . . . . . . . . . . . . . 95

9 till lag om ändring i kommunalskattelagen Förslag

(1928:370)

10 till lag om ändring i lagen (1930:106) öm vissa Förslag

till förmån för ofödda . . . . . .

rättshandlingar

11 till om i (1941:416) om

Förslag lag ändring lagen

arvsskatt och . . . . . . . . . . . .

gåvoskatt

1 . . . . . .

Inledning.

1.1 Kommitténs uppdrag . .

1.2 Kommitténs arbete

8 Innehåll

Nuvarande lagstiftning m.m. . . 110

2.1¶Lagen (1927:77) om försäkringsavtal 110

2.2 . . .

Konsumentförsäkringslagen (1980:38) 125

Försäkringsrörelselagen (1982:713) 127

2.4 Grunder för .

försäkringsverksamhet . . . 129

2.5 Allmänna försäkringsvillkor för individuell

försäkring 131

Livförsäkring 131

2.5.2 .

Sjukförsäkring 136

2.5.3 .

Olycksfallsförsäkring 139

2.6 Familjerättslig . . . . . . . .

lagstiftning 142

2.6.1 Förhållandena under .

försäkringstiden 142

2.6.2 Förhållandena efter

försäkringsfall 144

2.7 Skatterättslig . . . . . . .

lagstiftning 146

2.7.1 Inkomst- och

förmögenhetsbeskattning 146

2.7.2 Arvs- och

gåvobeskattning 150

Försäkringsverksamheten i Sverige 155

Försäkringsformer . 159

4.1 Inledning . . . . 159 4.2 Individuell försäkrin 159

4.2.1¶Livförsäkring 159

med grunder

Kapitalförsäkringar 159

Livränteförsäkringar . 160

4.2.2 Annan individuell .

försäkring 162

4.2.3 m.m.

Försäkringsbestånd 163

4.3 Gruppförsäkring. . . . . . . 165

4.4¶Kollektivavtalsgrundad m.m. försäkring 175

4.4.2 Vissa gemensamma bestämmelser m.m. 178

AMF-försäkringarna . . . . 178 Lantbrukarnas, yrkesfiskarnas och skogs-

“

brukarnas försäkringspaket . 184

SAF/PTK-försäkringarna m.m. . 187

Information. . . . 191 Vissa statistiska uppgifter 194

4.4.3¶Försäkringarna 195

Arbetslöshetsförsäkring . . . . . . 195

Försäkring om avgångsbidrag (AGB) 196 Lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring

(LAF) . . . . . . . . . . . . . . 197

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada 199

(TFA)

Tjänstegrupplivförsäkring (TGL), Avtals-

grupplivförsäkring (AGL) och Grupplivför-

säkring genom avtal (GLA) för lantbrukare, yrkesfiskare och skogsbrukare Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS Pensionsförsäkringar . . . . . .

Allmänmotivering till personförsäkringslagen

5 Behovet av ny - en särskild personförsäklagstiftning ringslag

Tillämpningsområdet för den nya lagen

Målsättningen för den nya lagen Individuell försäkring . . . . . . . Gruppförsäkring försäkring . Kollektivavtalsgrundad

Förhållandet till annan lagstiftning m.m. Försäkringsrörelselagen och grunderna Tillsynsverksamhetens betydelse Familjerätten . Utsökningsrätten Skattelagstiftningen

Systematiken i lagen

Information

Inledning innehåll . Informationsreglernas Ansvar för brister i informationen

Försäkringsavtalet m.m. . Inledning Försäkringstiden . . . Rätten till . . . . . . . . . . . försäkring. 11.3.1 Rätten att teckna . . . . . . försäkring 11.3.2 Rätten att förnya en tidsbegränsad försäkring

Tiden för bolagets ansvar . . . . . . . . . . . Bolagets att säga upp försäkringen eller att möjligheter ändra den . . . . . . 11.5.1 Livförsäkring . . . . . . . . ll.5.2 Sjuk- och olycksfallsförsäkring . 11.5.3 Gemensamma frågor .

10 Innehåll

11.6 Villkorsändring i samband med av avtalet 291

förnyelse

11.7¶Försäkringstagarens eller

rätt att säga upp försäkringen att få den ändrad . . . . . 292 11.7.1 för .

Uppsägning upphörande 292

11.7.2 av

Ändring försäkringen 295

11.8 Rätten till värde .

försäkringens 298

11.8.2 Den ekonomiska när

uppgörelsen försäkring-

en upphör . . 299 11.8.3 Belåning av 301

försäkringe

11.8.4 Rätten till . . . . . . . 302

återbäring

11.8.5 efter ansvarsfrihet . 305

Premiejustering

12 Begränsningar av ansvar 307

försäkringsbolagen

12.1 - karaktär m.m.

Inledning reglernas 307

12.2¶Upplysningsplikten

310 12.2.1 Inledning. . . . . . . . . . 310 12.2.2 Upplysningspliktens innehåll . . 311 12.2.3 Påföljder vid . . 316

försäkringsfall

12.2.4 Oriktigheten före 325

upptäcks försäkringsfall

12.3 Undantag från . . . . . . . 328

försäkringen

12.3.1¶Symtomklausuler m.m. 328

12.3.2¶Fareökningsbestämmelser . 333

12.4 Framkallande av .

försäkringsfallet 338

12.4.1¶Livförsäkring 338

12.4.2 Sjukförsäkring . . . 341 12.4.3 . . 345

Olycksfallsförsäkring

13 Premien 349 13.1 och

Premiebetalning premiedröjsmål 349

13.2 Påföljder av . 351

premiedröjsmål

13.3 13.4 Underrättelse om till andra än försäk-

premiedröjsmål ringstagaren 355

14 över . .

Förfoganden försäkringen 358

14.2 Förhållandet till . . 359

familjerätten

14.3¶Förmånstagarförordnanden 360

14.3.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . 360 14.3.2 Behövs institutet 362

förmånstagarförordnande?

14.3.3 Behörigheten att göra

förmånstagarförord-

nande m.m. . . . . . . . . . . 364 14.3.4 Fördelningen av när för-

försäkringsbeloppet

månstagarförordnande saknas 369

1986:56 Innehåll 11 sou

14.3.5 Oåterkalleliga förmånstagarförordnanden 14.3.6 anspråk mot försäkringen Familjerättsliga 14.3.7 Tolkning av förmånstagarförordnanden Överlåtelse och pantsättning . .

14.4.2 Formen för Överlåtelse och pantsättning. Förhållandet till tredje man

Förhållandet till borgenärerna . . . . . . Inledning före försäkringsfall . Utmätning efter försäkringsfall . Utmätning

av försäkringsfall m.m. . Reglering Inledning Tiden för m.m. . . . . . . . . . . utbetalning till annan än rätt förmånstagare . . . Utbetalning Försummelse att anmäla försäkringsfall m.m. . Preskription av rätt till försäkringsersättning Risken för vissa meddelanden . . . . . . . . . Tvist om rätten att teckna eller behålla en försäkring Förbud mot regress

Gruppförsäkring . Vissa allmänna frågor Information . . . . . . . . . Avtalets och ansvarets inträde . ingående Ansvarets fortsättningsförsäkring m.m. upphörande, av ansvar Begränsningar försäkringsbolagets Premien över försäkringen . Förfoganden m.m. . . Utmätningskydd, skadereglering för vissa av . . . . Särregler slag gruppförsäkring

Kollektivavtalsgrundad försäkring . Tillämpningsområdet m.m. Information . . . m.m. . . . . . . . . Försäkringsavtalet Begränsningar av försäkringsbolagets ansvar Premien över försäkringen . Förfoganden Förhållandet till . . borgenärerna Reglering av försäkringsfall m.m. .

12 Innehåll

19¶Specialmotivering till

personförsäkringslagen 464

19.1 Specialmotivering till 1 . . . . . . . . . . .

kap 464

19.1.1 1 kap. 1§ 464 19.1.2 1 kap. 2 § 466 19.1.3 1 kap. 3§ 474 19.1.4 1 kap. 4§ 475 19.1.5 1 kap. 5 § 479 19.2 Specialmotivering till 2 . . . . . . . . . . .

kap 481

19.2.1 2 kap. 1 § 481 19.2.2 2 kap. 2 § 489 19.2.3 2 kap. 3 § 491 19.2.4 2 4 §

kap. 495

19.2.5 2 5 §

kap. 497

19.2.6 2 kap. 6 § 497 19.3 till 3 . . . . . . . . . . .

Specialmotivering kap 500

19.3.1 3 kap. 1§ 500 19.3.2 3 kap. 2§ 513 19.3.3 3 kap. 3 § 520 19.3.4 3 4§ 522

kap.

19.3.5 3 kap. 5 § 530 19.3.6 3 kap. 6§ 535 19.3.7 3 kap. 7§ 539 19.3.8 3 kap. 8 § 543 19.3.9 3 9 §

kap. 546

19.3.10 3kap.10§ . . . . . . . . . . . . 549 19.4 . . . .

Specialmotiveringtill4kap. 551

19.4.1 4 kap .1§ 552 19.4.2 4 kap. 2§ 558 19.4.3 4 kap. 3§ 565 19.4.4 4 kap. 4§ . u . 0 . 569 19.4.5 4 kap. 5§ 575 19.4.6 4 kap. 6§ . a . . - . 578 19.4.7 4 kap. 7§ 580 19.4.8 4 kap. 8§ . . . . o . 583 19.4.9 4 kap. 9§ 586 19.4.10 4 kap. 10 § 589 19.4.11 4 kap. 11 § 591 19.5 till 5 .

Specialmotivering kap. 595

19.5.1 5 .1§ 596

kap

19.5.2 5 .2§ 599

kap

19.5.3 5 kap .3§ 604 19.5.4 5 kap .4§ 608 19.5.5 5 kap .5§ 609 19.5.6 5 kap .6§ 610

Innehåll 13

19.6 till 6 . . . . . . . . . . . 61 1

Specialmotivering kap

19.6.1 6 1§ 61 1

kap.

19.6.2 6 2 § 616

kap.

19.6.3 619 6 kap. 3 § 19.6.4 621 6 kap. 4 § 19.6.5 6 5 § 621

kap.

19.6.6 6 6 § 624

kap.

19.6.7 6 7 § 626

kap.

19.6.8 631 6 kap. 8 § 19.6.9 6 9 § 633

kap.

19.6.10 6 10 § 635

kap.

19.6.11 637 6 kap. 11 § 19.6.12 6 12 § 639

kap.

19.6.13 6 13 § 640

kap.

19.6.14 . . , . . . 641 6 kap. 14 § 19.6.15 6 15 § 642

kap.

19.6.16 6 16 § . . 643

kap.

19.7 till 7 . . . 644

Specialmotivering kap.

19.7.1 7 1§ 644

kap.

19.7.2 7 2 § 648

kap.

19.7.3 7 3 § 652

kap.

19.7.4 7 4 § 660

kap.

19.7.5 7 5 § 661

kap.

19.7.6 7 6 § 661

kap.

19.7.7 7 7 § 662

kap.

19.7.8 7 8 § 665

kap.

19.8 till 8 . . . . . . . . . . . 667

Specialmotivering kap

19.8.1 8 1 § 667

kap.

19.8.2 8 2 § 671

kap.

19.8.3 8 3 § 675

kap.

19.8.4 8 4 § . . . . . . 678

kap.

19.8.5 8 5 § 680

kap.

19.8.6 8 6 § 681

kap.

19.8.7 8 7 § 681

kap.

19.8.8 8 8 § 683

kap.

19.8.9 8 9 § i I I 686

kap.

19.8.10 . . . . .. 686

8kap.10§

19.9 . . . . 687

Specialmotivering till9kap.

19.9.1 9 1§ 687

kap.

19.9.2 9 2§ 691

kap.

19.9.3 3§ 693 9 kap. 19.9.4 9 4§ 697

kap.

19.9.5 9 5§ 700

kap.

19.9.6 9 6§ 705

kap.

14 Innehåll

sou 1986:56

19.9.7 9 kap. 7 § . . . . . . . . . . . . . 707 19.9.8 9 kap. 8 § . . . . . . . . . 708 19.9.9 9 kap. 9 § . . . . . . . . . . . . . 710 19.9.10 9 kap. 10 § . . . . . . . . . . . 711 19.9.11 9 kap. 11 § . . . . . . . 712 19.9.12 9 kap. 12 § . . . . . . . . . 714 19.9.13 9 kap. 13 § . . . . . . . . . . . . . 715 19.9.14 9 kap. 14 § . . . . . . 716 19.9.15 9 kap. 15 § . . . . . . . 717 19.9.16 9 kap. 16 § . . . . . . . . . . . . 718 19.9.17 9 kap. 17 § . . . . . . . . . . . . . 720 19.9.18 9 kap. 18 § . . . . . . . . . . . . . 723 19.9.19 9 kap. 19 § . . . . . . . . . . . . . 724 19.9.20 9 kap. 20 § . . . . . . . . . 726 19.10 Specialmotivering till 10 kap. . . . . . . . . . 729 1910.1 10 kap. 1 § . . . . . . . . . . . . . 730 19.10.2 10 kap. 2 § . . . . . . . . . . . . . 733 19.10.3 10 kap. 3 § . . . . . . . . . . . . . 734 19.10.4 10 kap. 4 § . . . . . . . . . . . . . 734 1910.5 10 kap. 5 § . . . . . . . . . . . . . 736 19.10.6 10 kap. 6 § . . . . . . . . . . . . . 739 1910.7 10 kap. 7 § . . . . . . . . . . 741 1910.8 10 kap. 8 § . . . . . . . . . . . . . 743 19.10.9 10 kap. 9 § . . . . . . . . . . . . . 744 19.10.10 10 kap. 10§ . . . . . . . . . . . . 745 19.10.11 10 kap. 11 § . . . . . . 746 19.10.12 10 kap. 12 § . . . . . . . . . . 746

20 Lag om införande av 748

personförsäkringslagen

21 Följdlagstzftning . . . . . . . . . . . . . . . 756 21.1 Förslaget till om av bestämmelser i

lag tillämpning personförsäkringslagen (1988:000) på grupplivförsäk-

ringar som meddelas av staten . 756

(lagförslag 3)

21.2 Förslaget till lag om i om

ändring lagen (1927:77) försäkringsavtal (lagförslag 4) . . . . . . . . . 760

21.3¶Förslaget till lag om i ändring konsumentförsäkringslagen (1980:38) (lagförslag 5) . . . . . . . . . . 762

21.4 Förslaget till om i

lag ändring konkurslagen (1921:225)

(lagförslag 6) . . . . . . . . . . . . . . . . 763 21.5 Förslaget till om i

lag ändring utsökningsbalken (lagför-

slag7). .. . . . . . . . . . . . . . . . . 764 21.6 till om om

Förslaget lag ändring i lagen (1928:281)

allmänna arvsfonden . . . . . . 766

(lagförslag 8)

sou 1986:56 Innehåll 15

21.7 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen . . . . . .

(1928:370) (lagförslag 9)

21.8 till om ändring i lagen (1930:106) om vissa

Förslaget lag rättshandlingar till förmån för ofödda (lagförslag 10)

21.9 till om ändring i lagen (1941:416) om

Förslaget lag

arvsskatt och (lagförslag 11) . . . . . .

gåvoskatt

Reservation

Särskilda yttranden .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilagor

Finländskt . . . . . . . . .

lagförslag Norskt lagförslag

104 § (1927:77) om försäkringsavtal i paragrafens lagen

1986-12-04 om följdlag-

lydelse enligt lagrådsremissen

till m.m. . . . . . . .

stiftning äktenskapsbalken

Förkortningar

AFA Arbetsmarknadens

Försäkringsaktiebolag AFO Arbetarrörelsens

Förhandlingsorganisation AFL Lagen (1962:381) om allmän

försäkring AFP Allmän

folkpensionering AGB Försäkring om

avgångsbidrag AGL Avtalsgrupplivförsäkring

Lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt AGS Avtalsgruppsjukförsäkring AMF Gemensam för de som meddelar

beteckning bolag

de s.k. AMF-försäkringarna AMF-försäk- Samlingsbeteckning för om

försäkringar avgångsringarna bidrag (AGB), avtalsgruppsjukförsäkring (AGS),

försäkring om särskild tilläggspension (STP),

trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) och

tjänstegrupplivförsäkring (TGL) AMFK kredit-

Arbetsmarknadsförsäkringar, ömsesidigt försäkringsbolag

AMF-pensions- Arbetsmarknadsförsäkringar, pensionsförsäkförsäkring ringsaktiebolag AMF-sjukför- Arbetsmarknadsförsäkringar, sjukförsäkringssäkring aktiebolag AMF-trygghets- Arbetsmarknadsförsäkringar, trygghetsförsäkring försäkring (konsortium) AMS

Arbetsmarknadsstyrelsen ATP Allmän

tilläggspension BrB Brottsbalken FAL Lagen (1927:77) om försäkringsavtal FPG

Försäkringsbolaget Pensionsgaranti, ömsesidigt FRL (1948:433) om försäkringsrörelse

Lagen FSAB

Försäkringsbranschens Serviceaktiebolag GLA Grupplivförsäkring genom avtal (för bl.a. lantbru-

kare) ITP Industrins och handelns tilläggspension för tjänste-

män och arbetsledare

ITPG Garantitilläggspension (särskilt ålderspensionsslag enligt ITP-planen) ITPK Kompletteringspension till ITP:s ålderspension J oU Jordbruksutskottet KFA Kommunernas Försäkringsaktiebolag KFL Konsumentförsäkringslagen (1980:38) KFO Kooperationens Förhandlingsorganisation KL Kommunalskattelagen (1928:370) KP Kooperationens pensionsanstalt tilläggspension för tjänstemän Kooperationens KU Konstitutionsutskottet Lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring LO i Sverige Landsorganisationen Lantbrukarnas Riksförbund LU Lagutskottet NFT Nordisk försäkringstidskrift NJA arkiv, avd. I Nytt juridiskt NJA II Nytt juridiskt arkiv, avd. II

NO Näringsfrihetsombudsmannen

NOU Norges offentlige utredninger NRt Norsk Rettstidende NU Näringsutskottet PRI Pensionsregistreringsinstitutet Prop. Proposition PSA Avtal om ersättning vid personskada

PTK Privattjänstemannakartellen

RKA RKA-ömsesidigt livförsäkringsbolag Rskr. Riksdagens skrivelse SAF Svenska Arbetsgivareföreningen SALF Sveriges Arbetsledareförbund SFR Sveriges Fiskares Riksförbund SFS Svensk författningssamling SFÅ Svensk Försäkrings Årsbok SIF Svenska Industritjänstemannaförbundet SkbrL om skuldebrev Lagen (1936:81) SOU Statens offentliga utredningar SPP Försäkringsbolaget SPP, ömsesidigt SPV Statens löne- och pensionsverk SSR Riksförbund Sveriges Skogsägareföreningars STP Särskild tilläggspension (för arbetare) STPK Särskild tilläggspension inom kooperationen (för arbetare) SvJ T Svensk J uristtidning

SvJ T (rf) Svensk J uristtidning (rättsfallsavdelningen)

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (tidigare TFY) Tidsskrift for rettsvitenskap Tjänstegrupplivförsäkring Utsökningsbalken Lagen (1972:262) om understödsföreningar Ugeskrift for retsaesen Svenska arbetstagarorganisationen för vård av barn i hemmet Veröffentlichungen des Bundesaufsichtsamts Ärvdabalken

Äktenskapsbalken

Litteratur

Almgren, Göran, Om förfoganden över livförsäkring. (Försäkringsjuridiska föreningens publikation nr 13.) Stockholm 1956

André, Mathias, Marknadsföringsansvar. Stockholm 1984 Bengtsson, Bertil, Om jämkning av skadestånd. Stockholm 1982 Grönfors, Kurt, Avtalslagen. Stockholm 1984 Hellner, Jan, Försäkringsrätt. 2 uppl. Stockholm 1965. (Cit

Hellner.)

Hellner, Jan, Information om livförsäkring till konsumenter. (För-

säkringsjuridiska föreningens publikation nr 24.) Kristianstad

1981. (Cit Hellner, Information om livförsäkring.) Hellner, Jan, Standardavtal vid avtalsslutande i Tidskrift, utgiven av

Juridiska Föreningen i Finland 1979 Hellner, Jan, Selected Essays on Insurance Law. (Försäkringsjuri-

diska föreningens publikation nr 22.) Klippan 1977. (Cit Hellner,

Selected Essays.)

Hellner, Jan, Försäkringsgivarens regressrätt. Uppsala 1953 Lennander, Gertrud, Återvinning i konkurs. Stockholm 1984 Lennander, Gertrud, Panthavares skyldigheter vid pantavtal om lös

egendom. Stockholm 1977. (Cit Lennander, Panthavares skyldig-

heter.) Lyngsø, Preben, Dansk forsikringsret. 4 udg. Köpenhamn 1981

Roos, Carl Martin, Grupplivskyddet. Stockholm 1974

Selmer, Knut S.,Forsikringsrett. 2 utgave. Oslo-Bergen-Tromsø

1982 Walin, Gösta, Ärvdabalken I. 3 uppl. Stockholm 1986 Walin, Gösta, Föräldrabalken. 4 uppl. Stockholm 1986 Walin, Gösta, Gregow, Torkel och Löfmarck, Peter, Utsökningsbal-

ken. Stockholm 1982. (Cit Walin-Gregow-Löfmarck)

Welamson, Lars, Konkursrätt. Stockholm 1961 Victorin, Anders, Kollektivavtal och grupplivskydd - om arbetsrätts-

liga inslag i försäkringsrätten. Festskrift tillägnad Jan Hellner vid hans avgång från professuren i försäkringsrätt vid Stockholms

universitet. Stockholm 1984

Avhandlingar till den sjuttonde nordiska

livförsäkringskongressen,

Stockholm 1977 Avhandlingar till den artonde nordiska

livförsäkringskongressen,

Köpenhamn 1981.

Sammanfattning

Avtal om regleras i dag väsentligen i 1927 års lag privat försäkring om Såvitt gäller skadeförsäkring för konsuförsäkringsavtal (FAL). menter har i den dock ersatts av konsumentförsäkreglerna lagen av 1980, byggd på kommitténs betänkande ringslagen (KFL) I denna andra etapp av Konsumentförsäkringslag (SOU 1977:84). vårt arbete vi fram förslag till en personförsäkringslag, som lägger skall ersätta FAL:s om liv- sjuk- och olycksfallsförsäkring. regler har tillkommit i nordiskt samarbete och överensstämmer i Förslaget viktiga delar med redan framlagda norska och finländska lagförslag området; Danmark har under de senaste åren inte kunnat delta i på det gemensamma lagstiftningsarbetet med hänsyn till de förpliktelser som följer med medlemskapet i EG. Samtidigt arbetar vi på en skadeförsäkringslag, som skall innehålla regler om all skadeförsäkring, såväl för konsumenter som för företag och inom den offentliga sektorn. är att försäkringstagare Meningen och skadeförsäkringslagen tillsammans skall personförsäkringslagen ersätta FAL och KFL. Med tanke på de speciella rättsliga och försäkringstekniska frågor som blir aktuella på personförsäkringens område har vi emellertid funnit det naturligt att behandla de olika av för att sammanföra person- och skadeförtyperna försäkring sig; i en enda skulle, med utgångspunkt i moderna säkringsregler lag leda till en alltför vidlyftig och svåröverförsäkringsförhållanden, skådlig reglering.

Förslagets huvudsakliga inriktning

Det står klart att en översyn av FAL:s snart sextio år gamla är påkallad. Ett viktigt skäl är att lagens personförsäkringsregler bestämmelser inte som i dag kan anses ger det konsumentskydd motiverat. har försäkringsbolagen i villkor och praxis Visserligen infört som är för försäkringstagarna än regler betydligt förmånligare dem FAL men detta kan inte sikt ersätta de upptar, på längre som en Av stor betydelse är också att garantier lagstiftning ger. FAL:s framstår som ofullständig och reglering på många punkter

inte ger besked om rättsläget, en olägenhet som blivit särskilt markerad i och med framväxten av gruppförsäkringarna och de

kollektivavtalsgrundade försäkringarna. Det är angeläget med en

lagreglering av dessa försäkringsformer, som inte alls behandlas i FAL. Också i andra avseenden motiverar utvecklingen inom

försäkringsväsendet en modernisering av lagstiftningen.

En ledande tanke bakom förslagets bestämmelser om individuell personförsäkring är den enskildes behov av skydd mot ogynnsamma

villkor. Visserligen kan man knappast påstå att försäkringsbolagen på något olämpligt sätt utnyttjar ett överläge i avtalsförhållandet; i

regel synes de handla med försäkringstagarnas och deras anhörigas bästa för ögonen. Vidare kan försäkringsinspektionens tillsyn över villkoren sägas minska behovet av mera rigorösa civilrättsliga

skyddsregler på området. Man kan också påminna om principen att

vinsten på livförsäkringsrörelsen skall återbäras till försäkringstagar-

na. Men ändå är skyddsregler angelägna i en hel del avseenden med tanke på den stora betydelse försäkringen brukar ha för försäkringstagaren och hans anhöriga. För sådana regler talar i viss mån också

försäkringstagarens svårigheter att sätta sig in i dessa ofta komplicerade försäkringstyper och att själv påverka försäkringens utform-

ning. En avvägning av dessa synpunkter har lett till att lagförslaget bör

innehålla en relativt utförlig tvingande reglering av bl.a. informationen till avtalens tillkomst och upphörande

försäkringstagarna,

samt påföljderna av att man från försäkringstagarnas sida åsidosätter sina förpliktelser mot bolaget. I dessa hänseenden bör lagen ge en relativt fullständig överblick över parternas rättigheter och skyldigheter. Vad angår förhållandet till tredje man, exempelvis de

familjerättsligt präglade problem som uppkommer när försäkrings-

belopp skall fördelas efter den försäkrades död och borgenärernas möjlighet att ta försäkringen i anspråk, har vi också funnit det motiverat att ge utförligare och tydligare regler än de nuvarande.

Däremot bör försäkringens sakliga omfattning, de risker den skall täcka och liknande frågor om försäkringsproduktens utformning

bara i speciella avseenden göras till föremål för lagreglering. Bl.a. är det viktigt att lagen inte hindrar bolagen från att utveckla nya

för att möta nya behov.

försäkringsformer

Som nyss nämnt är försäkringsinspektionens tillsyn över villkoren

en faktor som minskar behovet av civilrättsliga skyddsregler för

försäkringstagarna. På samma sätt som försäkringsverksamhetskom-

mittén (se betänkandet SOU 1986:8, Soliditet och skälighet i försäkringsverksamheten) har vi emellertid funnit att vi inte bör

lägga fram något förslag om obligatorisk förhandsgranskning av försäkringsvillkoren. Men inspektionens inställning i frågan om ett

villkor kan godtas eller ej får ändå stor betydelse för tillämpningen av

Sammanfattning 23

vissa mera allmänt hållna bestämmelser i personförsäkringslagen, även om bedömning inte blir bindande för en domstol

inspektionens

t.ex. 3 4 och 5 §§ samt 4 kap. 5 § förslaget).

(se kap.

Också i om är konsumentskyddet, dvs.

fråga gruppförsäkring

för de försäkrade och deras medförsäk-

skyddet gruppmedlemmarna

av stor vikt. skyddet genom att rade, I viss män garanteras visserligen villkoren för oftast förhandlas fram av företrädare för

försäkringen

och förmåga att tillvarata medlemmargruppen, med en sakkunskap nas intressen som utöver den ordinäre konsumentens, men

går långt

det finns ändå ett betydande område där lagstiftning ter sig påkallad.

Vidare måste uppmärksamhet ägnas åt gruppförsäkringens rättsliga

konstruktion, där mellan försäkringsbolaget,

trepartsförhållandet

och den enskilde ger upphov till en hel

gruppen gruppmedlemmen del särpräglade problem. Dessa frågor regleras som sagt inte alls i

är därför flera oklart. (Se vidare FAL, och rättsläget på punkter nedan, under rubriken 9 kap. Gruppförsäkring.)

När det försäkring, som i väsentliga gäller kollektivavtalsgrundad

avseenden från annan privat försäkring, har vi sett det som

skiljer sig en försäkringars plats i det försäkringsviktig uppgift att ange dessa

och att ge lagstiftningens stöd åt vissa konstruktio-

rättsliga systemet

ner och villkor, som bl.a. genom sitt arbetsrättsliga inslag skiljer sig från vad som annars brukas inom försäkring. Däremot spelar om för de enskilda inte riktigt lika framträdande

frågorna skyddet

roll här. är det av stor att dessa försäkringar

Visserligen betydelse

ett tillfredsställande sätt för de försäkrade, och vi

fungerar på

föreslår också särskilda regler som skall förbättra på ett par områden deras i med gällande rätt. Men i allt väsentligt

ställning jämförelse

kan man från att den enskildes intressen blir väl tillgodosedda

utgå

att tillkommer och under medver-

genom försäkringarna tillämpas

kan av de försäkrades sida med sakkunskap på

organisationer på

området. vi föreslår skall i för all privat liv-, sjuk-

Den nya lag princip gälla

och som meddelas av under-

olycksfallsförsäkring. Försäkringar

har dock lämnats utanför på grund av att

stödsföreningar förslaget

det en allmän av understödsföreningslagen i finansdepågår översyn I om statens som inte

partementet. fråga tjänstegrupplivförsäkring,

i föreslår vi en

bygger på något försäkringsavtal vanlig mening,

särskild lag som hänvisar till vissa av personförsäkringslagens

regler.

I det följande tar vi översiktligt upp innehållet i den föreslagna är så att, efter ett

personförsäkringslagen. Förslaget uppbyggt

inledande 2-8 handlar om individuell

gemensamt kapitel, kap. försäkring. Gruppförsäkring och kollektivavtalsgrundad försäkring

10 som delvis hänvisar till reglerna tas sedan upp i 9 respektive kap., om individuell försäkring.

24 Sammanfattning

1 kap. Inledande bestämmelser

Kapitlet innehåller regler om vissa

lagens tillämpningsområde,

definitioner samt bestämmelser om karaktär.

lagens tvingande Som

redan angetts, skall i allt vara

lagen väsentligt tvingande; möjlighet

till mera vittgående från bestämmelserna avsteg ges bara för

kollektivavtalsgrundade försäkringar som vilar på centralt kollektiv-

avtal och vissa med dem besläktade för

försäkringar grupper av näringsidkare (lantbrukare m.fl.).

kap. Information

Bestämmelser om information finns i KFL, och vi har funnit det minst lika motiverat att sådana

regler tas upp i personförsäkringsla-

gen. Den enskilde behöver om vad

sakkunniga upplysningar

försäkringen innebär både i samband med tecknande

försäkringens

och på senare stadium. av informationen Betydelsen erkänns också allmänt inom försäkringsbranschen. Liksom KFL innehåller förslaget ganska allmänt hållna om informations-

näringsrättsliga regler

skyldighet för bolaget på olika stadier i mellanhavandet med försäkringstagaren. I fråga om den informationen innan försäk-

viktiga

ringen tecknas betonar vi betydelsen av den s.k.

behovsutredning

som regelmässigt skall åtminstone göras när det gäller livförsäk-

ring.

Vid sidan av de marknadsrättsliga sanktionerna föreslås i 6 § en bestämmelse om civilrättsligt ansvar för i händelse av

bolaget

bristande information om i det avtalade

väsentliga avgränsningar försäkringsskyddet. Får inte försäkringstagaren vederbörlig upplys-

ning om viss tid före

avgränsningen försäkringsfallet, kan avgränsningen inte åberopas av bolaget.

3 kap. m.m.

Försäkringsavtalet

Kapitlet innehåller om uppsägning och

bestämmelsergbla ingående,

ändring av försäkringsavtal och om rätten till tekniska

försäkringens

värde. En i förhållande till om

väsentlig nyhet gällande regler

personförsäkring är att vi föreslår att en skall ha

försäkringssökande

en rätt att teckna den som

självständig försäkring försäkringstekni-

ken medger med till hans hälsotillstånd m.m. hänsyn (1 §). Om det inte finns sakliga skäl för skall alltså hans

avslag, försäkringsskydd

inte vara beroende av 9§

försäkringsbolagets välvilja (jfr KFL).

Villkoren skall bestämmas med i den försäkrades

utgångspunkt

hälsotillstånd vid ansökningstidpunkten; hänsyn får alltså inte tas till senare inträffande eller Sökanden

hälsoförsämring försäkringsfall.

måste dock godta de allmänna

försäkringsvillkor bolaget tillämpar

Sammanfattning 25

- Motsvarande skall om en

för den aktuella försäkringstypen. gälla försäkringstagare begär förnyelse av en tidsbegränsad försäkring.

I visst samband härmed står föreskriften i förslagets 2 §, att ansvarstiden som räknas från och med dagen efter den då

huvudregel

ansökte om under förutsättning att ett

försäkringstagaren försäkring,

bindande senare kommer till stånd. Under särskilda

försäkringsavtal av premien

omständigheter skall dock bolaget kunna kräva betalning som villkor för sitt ansvar. Bolaget skall också kunna skjuta upp ansvaret tills återförsäkring har tecknats. innebär vidare att inte skall kunna

Förslaget försäkringsbolaget

förbehålla att en skall kunna upphöra i förtid i andra

sig livförsäkring

fall än del fall av kontraktsbrott). Däremot

lagen anger (en allvarliga

tillåts i viss att och villkoren i övrigt ändras, om

utsträckning premien

särskilda motiverar det. Närmast avses ändrade

omständigheter

förhållanden som medför att förutsättningarna för ett långvarigt medan inte kan grundas på försäm-

försäkringsavtal rubbas, ändring

av den försäkrades hälsa. Vid sjuk- och olycksfallsförsäkring

ring

för vissa fall kunna ta förbehåll, inte bara om

skall bolaget

- även här dock utan också om upphörande i förtid

villkorsändring

med undantag bl.a. för hälsoförsämring (se 4 och 5 §§). Försäkringstagaren skall å sin sida när som helst kunna säga upp och Han har då rätt att få

försäkringen avbryta premiebetalningen.

om är sådan att

försäkringen återköpt av bolaget, försäkringen

att Han kan också över till premiefri

återköp går genomföra. gå

för ett än det avtalet

försäkring lägre belopp enligt ursprungliga

genom att få s.k. fribrev, om han genom den tidigare premiebetal-

har tillgodohavande i försäkringen (3 §). Även ningen byggt upp ett

ett värdet av en

när försäkringstagaren genom återköp tillgodogör sig

med skall han ha rätt att fortsätta

livförsäkring sparmoment,

- en särskilt för den

försäkringen som ren riskförsäkring viktig regel

som under mellantiden har fått sin hälsa försämrad (9 §). Vi slår som en allmän fast, att en personförsäkrings

princip

tekniska värde vid tid tillhör försäkringstagaren och skall ställas

varje

till hans senast när §). Detta kan

förfogande försäkringen upphör (6

ett Också i andra ske genom återköp på det sätt som nyss angavs. situationer skall värdet vid ställas till försäkringstaga-

upphörande

rens en mellan varvid hänsyn

förfogande genom avräkning parterna,

skall tas till att bara har rätt till premie för den tid då det burit

bolaget

ett ansvar på grund av

försäkringen.

I behandlas dessutom rätt att belåna

kapitlet försäkringstagarens

hos när detta kan ske från teknisk synpunkt,

försäkringen bolaget,

och hans rätt till vid försäkring som bedrivs

principiella återbäring med får emellertid regleras i försäkringsrörelsegrunder; detaljerna lagen och i grunderna.

26 Sammanfattning

4 av ansvar

kap. Begränsningar försäkringsbolagen

Som nämnt vill vi i inte bestämma vilka risker en

princip försäkring

skall omfatta: här bör avtalsfrihet råda. Branschens

produktutveck-

ling och konkurrensen mellan torde i med

bolagen förening

försäkringsinspektionens tillsyn vara en garanti för att försäkringsta-

garnas intressen tillgodoses. Däremot har vi gett tvingande regler om sådana begränsningar som kan att eller

följa på försäkringstagaren

den försäkrade har brustit i sina mot t.ex.

förpliktelser bolaget

genom att eftersätta eller framkalla

upplysningsplikten försäkrings-

fallet. Även om gränsen mot allmänna

omfattningsbestämmelser

inte alltid är klar, finns det flera områden mot på skäl att ge ett skydd villkor som föreskriver alltför

stränga påföljder.

Vad först har vi funnit det med

angår upplysningsplikten, rimligt

en viss liberalisering av FAL:s trots att

regler på området, upplys-

ningarna om den försäkrades hälsa har för

väsentlig betydelse

försäkringsbolaget. Däremot vill vi inte gå över till en sådan allmän skälighetsprincip som föreskrivs i KFL för att (30 §). Tekniken bestämma risken - och därmed tekniken för att bestämma ansvaret vid oriktiga - är utvecklad framför allt vid livförsäk-

uppgifter högt

ring, och det är bl.a. av det skälet mindre att hänvisa till en

lämpligt

ren Ett annat skäl för detta att

skälighetsprövning. viktigt är,

oriktigheten av lämnade uppgifter i oftast innan

praktiken upptäcks

något försäkringsfall ännu har inträffat. I den situationen skulle en

allmän skälighetsregel och många gånger inte ge tillräcklig ledning,

samtidigt bör man inte ha väsentligt olika beroende när

regler på oriktigheten upptäcks.

Den föreslagna innebär i stora

regleringen drag följande.

Försäkringstagaren och den försäkrade är enligt 1 § att

skyldiga

lämna riktiga och fullständiga svar av däremot inte

på frågor bolaget,

att lämna förhållanden som de inte om

uppgifter angående tillfrågats

(här bortses från svek och liknande Bara om

fall). upplysningsplikten

har åsidosatts uppsåtligen eller med icke oaktsamhet kan det

ringa

medföra påföljder. Liksom nu skall vara fritt från ansvar vid

bolaget

svek och förfarande i strid med tro och heder, medan i andra fall prorataregeln tillämpas: bolaget svarar endast i förhållande till den premie som avtalats och de andra villkor som skulle ha avtalats om riktiga och fullständiga svar hade lämnats. kan dock

Undantagsvis

huvudreglerna frängås om de skulle leda till ett resultat som är uppenbart oskäligt mot försäkringstagaren eller hans rättsinnehavare - en nyhet i att lagstiftningen (2 §). Det är alltså inte helt uteslutet ersättning skall utgå, trOlS att t.ex.

försäkringstagaren gjort sig

skyldig till svek. Som nyss nämnt, i ofta

upptäcks oriktigheten upplysningarna

redan före försäkringsfallet. Vårt innebär får förslag här att parterna

förhandla om av till de ändrade förutsätt-

anpassning försäkringen

varvid försäkringstagaren skall ha rätt till fortsatt försäk-

ningarna,

de villkor som skulle ha bestämts ifall riktiga uppgifter

ring på

lämnats från Vid svek och motsvarande har han dock barai

början.

sällsynta undantagsfall sådan rätt (3 §).

En när det gäller upplysningsplikten är att vi ytterligare nyhet

föreslår en s.k. motsvarigheter finns i många

oantastbarhetsregel;

utländska som har vållat diskussion i

rättsordningar. Regeln, livlig

kommittén, innebär att vid livförsäkring för dödsfall oriktiga som inte skall få när mer än två år har

uppgifter regel åberopas

förflutit från det att tecknades. Undantag skall gälla

försäkringen

bara när eller den försäkrade har förfarit svikligt

försäkringstagaren

eller i strid mot tro och heder (4 §). Nära samband med upplysningsplikten har regler om s.k. symtomklausuler och liknande som inte bygger på lämnade

undantag,

och som avser sjukdomar m.m. som den försäk-

hälsoupplysningar

rade har redan tecknas. Genom sådana klausuler när försäkringen kan berövas det skydd han skulle ha fått enligt

försäkringstagaren

om även när han i god tro uppgett att han

reglerna upplysningsplikt:

inte har vissa eller kan han gå miste om

sjukdomar symtom,

Vi har inte velat helt utesluta bruket av dessa villkor,

ersättningen.

som kan vara bl.a. i vissa lägen då upplysningar om den

nödvändiga

försäkrades hälsa i inte kan inhämtas. Men vi fordrar att

praktiken

särskilda av denna typ skall för att de skall

omständigheter föreligga

godtas (5 §). Vad gäller ökning av faran för försäkringsfall, reglerar förslaget

situationer när den försäkrade ändrar yrke eller liknande under Om av sådana skäl vill höja premien skall

försäkringstiden. bolaget

det i sina försäkringstagaren om att han skall

premiekrav påminna

anmäla till Bara om han försummar detta får

ändringar bolaget.

- Gör begränsa sitt ansvar på grund av ändringen (7 §).

bolaget

från ansvaret för vissa speciellt angivna faror, t.ex.

bolaget undantag

eller skall det en kausalitetsregel. Ifall en

flygning boxning, gälla

skada inträffar medan den försäkrade deltar i den

visserligen

verksamheten men skadan inte sammanhänger med den

undantagna

särskilda risk som motiverade undantaget, skall full ersättning utgå

(6 §).

Beträffande av försäkringsfallet är den viktigaste

framkallande

vid hur man skall se vid

frågan livförsäkring på försäkringsskyddet

självmord. Förslaget behåller i stort sett FAL:s princip, att ersättning vid inom viss tid efter försäkringsavtalet bara om det

utgår självmord

måste antas att saknade samband med försäkringen. Vi

självmordet

vill emellertid förkorta karenstiden från tre till ett år. Vid sjuk- och olycksfallsförsäkring innebär förslaget att bolaget är fritt från ansvar, om den försäkrade framkallar försäk-

uppsåtligen

28 Sammanfattning

ringsfallet, medan vid grov vårdslöshet

(inbegripet självmordsför-

sök) ersättningen skall kunna sättas ned efter en

skälighetsbedöm-

ning. Vissa undantag från dessa för fall där den

regler görs

försäkrade var under femton år eller handlade under av

inflytande sinnessjukdom (8 och 9 §§).

5 kap. Premien

Bestämmelserna om premien ansluter delvis till nuvarande praxis men innebär vissa förbättringar från I

försäkringstagarens synpunkt.

fråga om premiekrav och betalningsfrister föreslår vi samma regler som i KFL: den första för skall betalas

premien försäkringen inom

fjorton dagar från det att kravet avsänts och senare premier på premieperiodens första dag, i allmänhet dock först en månad efter skriftligt krav (1 §). Vid med får

dröjsmål premien bolaget säga upp

försäkringen med 14 betalas under

dagars uppsägningstid; premien

denna tid, får

uppsägningen ingen verkan (2 §).

Särskilt vid livförsäkring med sparmoment kan

försäkringstagaren

enligt nuvarande villkor ofta få behålla en del av

försäkringsskyddet

under längre eller kortare tid trots att Vi

premiebetalningen avbryts.

räknar med att bolagen skall behålla denna men

förmånliga praxis,

den är alltför för att i

komplicerad uttryckas lagtext. Däremot

föreslår vi, i viss överensstämmelse med nuvarande att

praxis,

försäkringstagaren genom betalning inom sex månader efter uppsägningen skall kunna återuppliva utan när

försäkringen hälsoprövning,

inte dröjsmålet avser första kommer alltså att bära

premien. Bolaget

risken för försämring av den försäkrades hälsa som inträffar inom sexmånadsfristen. skall också kunna ske när försäk-

Återupplivning

ringstagaren har fått fribrev

på egen begäran (3 §).

Enligt förslaget skall också vissa andra personer än försäkringstamed intresse i -

garen försäkringen den försäkrade, panthavare, förmånstagare enligt ett oåterkalleligt förordnande - efter begäran

få meddelande om så att de t.ex. kan rädda

premiedröjsmål, försäkringen genom att själva betala premien (4 §).

6 kap. över

Förfoganden försäkringen

Förfoganden över personförsäkringar sker framför allt

genom förmånstagarförordnanden, men även genom överlåtelse och pantsättning. Här uppkommer med nära samband med

åtskilliga frågor familjerätten; vägledande för vårt förslag är här de principiella ståndpunkter som ligger bakom det pågående familjerättsliga lag-

stiftningsarbetet. Ett syfte med förslaget är också att åstadkomma ett enklare och klarare

regelsystem.

En utgångspunkt för i denna del är att

förslaget försäkringstagaren

i förhållande till skall ha full frihet att genom

försäkringsbolaget bestämma vem försäkringsbeloppet skall förmånstagarförordnande

tillfalla. Det finns ett klart behov av ett enkelt sätt att förfoga över en med sikte Detta innebär dock inte att

försäkring på försäkringsfall.

man också bör hålla fast vid den nuvarande ordningen, att ett automatiskt skydd i förhål-

förmånstagarförordnande ger ett särskilt

lande till Också när det arvsbeskattningen bör

borgenärerna. gäller

av det formella förmånstagarförordnandet minskas. När

betydelsen

förmåner ter till försäkringens ekonosig befogade bör de anknyta miska innebörd och sociala funktion, inte till själva viljeförklaringen.

Liksom i innebär tillämpningen av ett förmånstagarförordnandag de att försäkringen inte ingår i försäkringstagarens enligt förslaget,

eller Men samma skall i de

förmögenhet kvarlåtenskap. regel fallen gälla också när inget förordnande gjorts (se nedan), vanligaste

och ett förordnande hindrar inte att utfallande belopp i viss

kan utmätas för försäkringstagarens skulder enligt utsträckning

7 kap. förslaget.

I om sättet att förordna förmånstagare vill vi skärpa det

fråga

nuvarande formkravet. Ett förordnande skall kunna ske endast meddelande till försäkringsbolaget. Det är av vikt

genom skriftligt

att tvekan inte om existensen och innebörden av

någon uppkommer

ett sådant förfogande, inte minst för att utbetalningar till efterlevande skall kunna efter försäkringsfall. Samma formkrav göras snarast skall för återkallelse och ändring av förordnandet (3 §).

gälla

Vi avvisar tanken att ett förmånstagarförordnande för dödsfall

på

skulle kunna göras genom testamente. Också här har ett avgörande varit att man inte bör försena utbetalningar till de argument efterlevande; skulle annars behöva räkna med möjligheten

bolaget

l att okända testamenten kan dyka upp och komplicera rättsläget. Såvitt individuella vill vi inte heller godta att

gäller försäkringar

förordnanden intas i allmänna försäkringsvillkor. En till de nu ställningstagandena är att vi

bakgrund angivna en särskild lagregel om fördelningen av försäkringsbeloppet,

föreslår

i när avlider utan att ha

försäkringstagaren gjort något förmånstagar-

I förordnande skall tillfalla hans make, återsto-

(8 §). Halva beloppet

den hans Också detta skall betraktas som ett förmånsta-

arvingar.

i mening och likställas med förvärv genom

garförvärv lagens

uttryckligt förordnande, när det gäller borgenärsskydd och arvsskatt; frånvaron av ett särskilt förordnande får alltså inte lika avgörande konsekvenser som gällande rätt. Den särskilda fördelningsre-

enligt

geln skall dock inte gälla för mindre belopp av typen begravningssom villkoren oftast skall tillfalla dödsboet (jfr nedan

hjälp, enligt

under Ikraftträdandet m.m.). Liksom i skall ett förmånstagarförordnande kunna göras

dag

30 Sammanfattning

oåterkalleligt. Något formkrav föreslås inte för en sådan förklaring, men den måste till - ett meddelande

avges förmånstagaren till försäkringsbolaget räcker inte (2 §).

Hur en försäkring skall behandlas vid efter skilsmässa,

bodelning får bestämmas i När

äktenskapslagstiftningen. försäkringstagaren avlider, bör i princip tillfalla

försäkringsbeloppet förmånstagaren utan intrång av I om efterlevan-

några familjerättsliga anspråk. fråga de makes och bröstarvingars att av ett

möjlighet begära jämkning förmånstagarförordnande upptar förslaget regler som i stort motsvarar den ändrade lydelse av 104§ FAL som i en

nyligen föreslagits lagrådsremiss med förslag till följdlagstiftning till

äktenskapsbalken

- (7 §). Förslaget innehåller vidare, liksom FAL, regler om tolkning av förmånstagarförordnanden i vissa praktiskt situationer.

viktiga

Också när det gäller överlåtelse och bör

pantsättning försäkringstagaren i förhållande till ha en i det närmaste

försäkringsbolaget fullständig handlingsfrihet, när det gäller individuell försäkring. Något formkrav föreslås inte för dessa Vad beträffar

förfoganden. deras sakrättsliga verkningar, skall i

försäkringsbolagen fortsättningen kunna välja om försäkringsbreven skall ha

värdepapperskaraktär (dvs. vara bärare av rätten till eller Vi föreslår för

försäkringen) ej. båda fallen regler om företrädesrätt vid dubbelöverlâtelse m.m.

I enlighet med gällande rätt föreslår vi en om att den som

regel uppsåtligen dödar den försäkrade saknar rätt till I

ersättning. dag gäller, liksom för arvinge och testamentstagare i motsvarande fall, ett undantag från regeln om var under femton år

gärningsmannen eller otillräknelig på grund av eller liknande. Även då

sinnessjukdom kan det emellertid ibland vara stötande att skall till

ersättning utgå den som framkallar försäkringsfallet. I stället för att som nu ta hänsyn till de omständigheter som har för den straffrätts-

betydelse liga bedömningen, kunde man ge en möjlighet att avgöra ersättningsfrågan efter vad som är skäligt med till En

hänsyn omständigheterna. sådan regel har emellertid direkt samband med ärvdabalkens

regler om arv och testamente och dessa utom området för vårt

ligger uppdrag. Vi har därför inte ansett oss kunna ta in en sådan i vårt

regel nu framlagda lagförslag. bör i stället tas upp vid en

Frågan kommande översyn av ärvdabalken.

7 kap. Förhållandet till borgenärerna

I denna del innebär vårt förslag vissa viktiga ändringar i förhållande till nuvarande system. Frågan får störst praktisk betydelse vid livförsäkring. Här påkallar behovet av trygghet för försäkringstagaren och hans efterlevande att försäkringen och utfallande ersättning i viss utsträckning skyddas mot utmätning. Enligt FAL:s system får vissa försäkringar på försäkringstagarens och hans makes liv med

någorlunda jämn premiebetalning inte tas i mät för någonderas gäld;

försäkringen framstår då inte som något medel att undandra

borgenärerna egendom. Efter försäkringstagarens död är det av avgörande betydelse för skyddet mot försäkringstagarens borgenä-

rer, om förmånstagare insatts (se närmare 104 och 116 §§ FAL). Som nämnt anser vi emellertid att det bör vara förvärvets art, inte förordnandet i och för sig som blir avgörande. Det väsentliga är hur starkt skyddsbehovet framträder i olika situationer. Vidare är det här motiverat att i viss utsträckning trygga de efterlevande också mot att

deras egna borgenärer tar försäkringsersättningen i anspråk.

Den ordning vi föreslår innebär i stora drag följande.

Före försäkringsfallet skall en livförsäkring i huvudsak på samma

sätt som nu vara skyddad mot utmätning, om den gäller på

försäkringstagarens eller hans makes liv och premiebetalningen är någotsånär jämnt fördelad över tiden. De föreslagna reglerna är

dock mer nyanserade än FAL:s bestämmelser; om för stora premiebelopp har betalats under något eller några år, skall bara det

överskjutande beloppet kunna tas i anspråk (2 §).

Även efter försäkringsfallet skall försäkringen och utfallande

i viss vara skyddade mot utmätning. Förut-

ersättning utsträckning

sättningarna är att den som skall ha det utfallande beloppet behöver det för sin försörjning och att den försäkrade före försäkringsfallet

har försörjt eller varit skyldig att försörja den berättigade. Däremot

skall det för efter inte

utmätningsskyddet försäkringsfall spela någon roll om försäkringen varit skyddad mot utmätning under försäkrings-

tiden.

För att man inte skall behöva utreda försörjningsbehovet i varje enskilt fall föreslår vi också en schablonregel. Om ersättningen tillfaller den försäkrades make eller sambo eller barn under 20 år, skall för varje berättigad från utmätning alltid undantas sex

basbelopp enligt lagen om allmän försäkring. En förutsättning för utmätningsfrihet efter utbetalningen är alltid

att beloppet hålls avskilt. Och belopp som inte behövs för försörjning är under inga förhållanden skyddade mer än två år från det att ersättningen förföll till betalning (se närmare 3 och 4 §§). t I Ett särskilt skydd skall gälla för försäkring som en arbetsgivare

tecknat på sina anställdas liv; om försäkringen inte gäller till förmån l för arbetsgivaren själv skall den inte kunna tas i anspråk för I arbetsgivarens skulder (6 §). Regler ges vidare om återkrav i konkurs av livförsäkringspremier som inte stått i skäligt förhållande till

j försäkringstagarens villkor (7 §; jfr 117 § FAL).

l Vid och skall liksom i

sjuk- olycksfallsförsäkring enligt förslaget dag utmätningsmöjligheterna vara ännu mera när begränsade,

ersättning skall tillfalla den försäkrade (8 §).

8 kap. Reglering av försâkringsfall m.m.

Reglerna i detta kapitel stämmer delvis med KFL:s bestämmelser. Detta gäller sålunda i huvudsak det allmänna kravet på en skyndsam och korrekt handläggning av ärendet (1 §) samt bestämmelser om påföljden av försummelser att anmäla försäkringsfall och lämna

riktiga uppgifter vid skaderegleringen (3 och 4 §§), om preskription

av rätt till ersättning (5 §), om risken för vissa meddelanden (6 §) och

om domstolsprövning av tvist om rätten till försäkring (7-9 §§).

En nyhet i förslaget berör situationen att bolaget har betalat ut ersättningen till någon annan än den som i egenskap av förmånstagare har rätt till den. Om bolaget har iakttagit skälig aktsamhet vid utbetalningen, är det befriat från sin skuld mot den rätte mottagaren;

bara i vissa särskilt allvarliga ogiltighetsfall skall bolaget behöva

betala en gång till (2 §). Bestämmelsen, som går tillbaka på ett förslag av familjelagssakkunniga, bör bl.a. underlätta att de efterlevande vid dödsfall snabbt får ekonomisk utan att behöva vänta

hjälp

på mera ingående undersökningar av t.ex. rörande okända

bolaget arvingar. När sådana undantagsvis vända

dyker upp, får de i stället sig mot den som med orätt fått ut beloppet.

I 10 § har tagits in en regel som förbjuder återkrav av försäkrings-

ersättning (regress) från den som har framkallat försäkringsfallet

eller annars är ersättningsskyldig med av detta. Bestäm-

anledning

melsen stämmer med ett tidigare förslag av skadeståndskommittén och väsentligen också med den praxis som numera tillämpas.

9 kap. Gruppförsäkring

I kapitlet har samlats särskilda angående gruppförsäkring. regler Reglerna saknar motsvarighet i FAL. En viktig skiljelinje går här mellan å ena sidan frivilliga gruppförsäkringar, där medlemmarna själva tar till sin anslutning ställning

genom anmälan eller genom att inte avböja försäkringen, och å

andra sidan obligatoriska gruppförsäkringar, där gruppmedlemmar-

na automatiskt ansluts till försäkringen åtgärder av en

genom organisation eller liknande utan skyldighet för dem att betala premie

till bolaget.

Det har tidvis stått en relativt debatt både reservations-

livlig kring anslutningen till frivillig och den obligatoriska gruppförsäkring gruppförsäkringen, dock mest i fråga om skadeförsäkringai. Vi har

emellertid i stort sett saknat att ta ställning till när dessa

anledning

anslutningsformer bör förekomma och vad som fordras för att en

gruppmedlem skall kunna bli bunden försäkringsbolaget

gentemot med reservationsmetoden. Båda är från ren

anslutningsformerna

försäkringssynpunkt förmånliga för de försäkrade, bl.a. genom den billiga administrationen och den förenklade riskprövningen, och vi

i

Sammanfattning 33

från att de kommer att förekomma även i framtiden. Vi ser det

utgår

då som vår uppgift att tillskapa regler som ger de enskilda ett tillfredsställande skydd. - När det gäller frivillig gruppförsäkring, är medlemmen under alla förhållanden skyddad genom en rätt att när som helst säga upp försäkringen för egen del (8§ andra stycket i

förslaget), en möjlighet som han kan utnyttja bl.a. vid missnöje med

anslutningen.

I nära samband med detta står, att försäkringslagstiftningen enligt A vår mening enbart bör reglera den försäkrades förhållande till försäkringsbolaget. Rättsförhållandet till den som ordnar försäkring-

- i första en — t.ex. en organisation som han tillhör hör däremot hand till associationsrätten eller ibland till arbetsrätten och ligger utanför vårt utredningsområde; självfallet kan samma frågor om

anslutningsformer m.m. uppkomma om åtskilliga andra ämnen än

försäkring. Särregler om gruppförsäkring är framför allt påkallade när det

gäller avtalets ingående och upphörande. Här framträder den

nämnda skillnaden mellan frivilliga och obligatoriska gruppförsäkringar. De frivilliga försäkringarna är visserligen grundade på ett

gruppavtal, vanligen slutet av någon representant för gruppen, men

själva försäkringsavtalet får anses ingånget genom gruppmedlem-

mens egen - det är han som är försäkringstagare. Avtal

anslutning

om obligatorisk försäkring kommer däremot till stånd genom det gruppavtal som ingås av gruppens företrädare. Vi har alltså funnit det nödvändigt att i förslaget konstruera dessa typer av gruppförsäkring olika. I båda fallen behandlas dock försäkrad -— även medför-

t.ex. make - som i om rätten att

säkrade, försäkringstagare fråga

._,..._ förfoga över försäkringen på hans egen person, skyddet mot ..

borgenärer och rätten i övrigt till försäkringsersättning (3 §). I -..a praktiken får skillnaden mellan försäkringstyperna därför begränsad

betydelse.

p—I1vr?<!I?u~( ._. Enligt en särskild bestämmelse medför redan anmälan till grupp-

föreståndaren anslutning vid frivillig försäkring, även om anmälan inte vidarebefordras till bolaget (6§ andra stycket). Här står alltså

bolaget risken för gruppföreståndarens fel. Några allmänna regler

A om ett sådant ansvar eller om gruppföreståndarens ställning i övrigt vill vi, med tanke på de vitt skilda situationer där frågan kan bli j aktuell, inte föreslå. - Vid obligatorisk försäkring uppkommer inte l samma problem i fråga om avtalsslutet; ansvarsinträdet sker här automatiskt för alla som är eller blir medlemmar i gruppen.

En väsentlig synpunkt bakom de föreslagna om avtalets

reglerna

tillkomst, ändring och upphörande är den enskilde försäkrades \ behov av information om vad innebär och om senare

försäkringen l förändringar i försäkringsförhållandet. Vid sidan av allmänt ganska

hållna, marknadsrättsliga regler om information, till stor del motsva-

E

l 3

rande förslagets 2 kap., föreslår vi särskilda bestämmelser om att

försäkringsbolaget skall utfärda försäkringsbesked till de försäkrade

—

något som får väsentlig betydelse för att de försäkrade skall kunna bedöma skyddets innebörd. Reglerna går bl.a. ut på att en i

uppgift

beskedet som avviker från försäkringsavtalet ändå kan av

åberopas

en försäkrad i god tro, om inte senast före

bolaget fjorton dagar

försäkringsfallet har skickat ut ett nytt besked eller annat meddelande (5 §).

Vid uppsägning av i olika sammanhang skall meddel-

försäkringen

anden också utgå till gruppmedlemmen, så att han kan ordna sitt och sina medförsäkrades annat vis. Eftersom i

skydd på bolaget många

fall inte känner till vilka de enskilda gruppmedlemmarna är, räcker det oftast att meddelandet sänds till en representant för gruppen för vidare befordran till medlemmarna; meddelandet skall sändas på ändamålsenligt sätt” (20 §). Meddelanden som avser bara vissa medlemmar i gruppen skall dock sändas till dem

personligen.

I förslaget ges vidare om ett för försäkrad under

regler efterskydd

minst tre månader efter det han lämnat av annan

gruppen anledning

än att han uppnått viss ålder (9 §) och vidare om en rätt till

principiell likvärdigt skydd genom s.k. fortsättningsförsäkring, när bolagets

ansvar mot den försäkrade upphör på grund av eller

uppsägning

utträde (11 §). Båda typerna av skydd förekommer redan i praxis. Rätt till efterskydd och dock inte bl.a.

fortsättningsförsäkring gäller

om den försäkrade annat sätt får av samma som

på skydd slag

tidigare eller om försäkringens beskaffenhet inte gör ett fortsatt

skydd lämpligt, t.ex. vid korttidsförsäkringar (12 §). Förslagets regler om premien (15-18 §§) motsvarar delvis bestäm-

melserna om individuell försäkring. Meddelande om

uppsägning på

grund av premiedröjsmål skall emellertid utgå inte bara till den som ingått gruppavtalet med bolaget utan också till den försäkrade gruppmedlemmen, och detta oavsett vem som enligt avtalet har att betala premien. I situationer där återupplivning av tekniska skäl inte kan förekomma för viss försäkrad, har han i stället rätt till

fortsättningsförsäkring.

Bestämmelserna om begränsning av ansvar,

försäkringsbolagets

om förfogande över försäkringen, om mot borgenärer och om

skydd

reglering av försäkringsfall stämmer i avseenden med vad

väsentliga

som föreslås för individuell innehåller emeller-

försäkring. Förslaget

tid en regel om att som har lämnats av annan än

oriktiga uppgifter,

den försäkrade själv, inte kan åberopas av bolaget (14 §). En annan skillnad som bör nämnas är att giltigt förmångstagarförordnande vid

gruppförsäkring skall kunna

göras genom att det tas in i försäkringsvillkoren, något som i dag är vanligt. Ett sådant förordnande skall dock mista sin verkan, om den försäkrade gör ett eget förmånsta-

garförordnande. Vidare föreslås en möjlighet för bolaget att i

sou 193556 Sammanfattning 35

villkoren den försäkrade att överlåta eller pantsätta sin rätt

förbjuda

enligt försäkringen; framför allt överlåtelser skapar i flera hänseenden både tekniska och teoretiska svårigheter.

10 kap. Kollektivavtalsgrundad försäkring

De kollektivavtalsgrundade försäkringarna avviker väsentligt från annan försäkringsverksamhet. Som nämnt har vi här funnit en

lagreglering påkallad främst för att slå fast systemens grundläggande

karaktär av försäkring och för att ge lagstiftningens stöd åt vissa arbetsrättsligt präglade konstruktioner och villkor. I allmänhet kan man räkna med att de försäkrades intressen tillvaratas genom att

försäkringen utformas av organisationer med sakkunskap på området, som också har inflytande på villkorstillämpningen. Parterna bör därför lämnas en betydande frihet vid utformningen av försäkringen.

Vi har dock funnit att bör ge de försäkrade ett skydd i

lagstiftningen

särskilt avseenden, i den mån man inte kan vara säker på att

viktiga

det sker på annat sätt. Lagens regler skall därför i princip vara tvingande men kunna frångås genom centralt kollektivavtal (1 kap. 4 §). i Vi ställer krav för att de särskilda om

upp vissa bestämda reglerna

kollektivavtalsgrundad försäkring skall bli tillämpliga. Försäkringen

skall tecknas av en arbetsgivare för hans anställda, och den skall meddelas enligt villkor som följer ett i avtalet angivet kollektivavtal. Vidare måste försäkringen tecknas i ett försäkringsbolag som framgår av kollektivavtalet.

bör -

Som ersättning från en kollektivavtalsgrundad försäkring

i om förhållandet till - också anses

t.ex. fråga borgenärerna ersättning enligt den s.k. garanti, som enligt vissa kollektivavtal

inträder ifall en arbetsgivare underlåter att teckna försäkring trots skyldighet enligt kollektivavtalet att göra detta (1 §).

Vid kollektivavtalsgrundad försäkring är det alltså arbetsgivaren

som är försäkringstagare, men även här behandlas den försäkrade

som försäkringstagare vid tillämpning av reglerna om förfogande över försäkringen och borgenärsskydd och i fråga om rätten till försäkringsersättning i övrigt (3 §). Ansvaret för informationen vid kollektivavtalsgrundad försäkring,

som är minst lika viktig som vid annan försäkring, skall i överensstämmelse med nuvarande praxis åligga inte bara försäkringsbolaget

utan i viss utsträckning också arbetsmarknadsparterna. Vidare föreslår vi samma regler om godtrosskydd på grund av försäkrings-

besked som vid gruppförsäkring (4 och 5 §§).

I fråga om ansvarsinträdet samt uppsägning och ändring av försäkring föreslår vi regler som till stor del ansluter till vad som gäller enligt kollektivavtalsrätten. Särskilt kan nämnas en begräns-

/

ning av möjligheterna så att säga upp försäkringen länge arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal om och ett förbud försäkringen mot ändring av utan försäkringen kollektivavtalsparternas godkännande (se närmare 6-8 §§). Beträffande av försäkbegränsningar ringsbolagets ansvar, förfogande över försäkringen, borgenärsskydd och reglering av stämmer i i stort sett försäkringsfall övrigt reglerna med bestämmelserna om individuell dock med samma försäkring, särregler i fråga om av annan än den försäkrade oriktiga uppgifter själv och förmånstagarförordnande som vid gruppförsäkring. Vissa likartade för lantbrukare och andra av försäkringar grupper företagare har med hänsyn till sin konstruktion hänförts till gruppförsäkring och skall av 9 Här skall från regleras kap. avsteg förslagets tvingande regler kunna ske efter godkännande av regeringen eller myndighet som bestämmer 1 regeringen (se kap. 4 §).

Ikraftträdandet m.m.

Särskilt med tanke på de avtalen området har vi många långvariga på funnit relativt ingående motiverade. De innebär övergångsregler bl.a. att vissa viktiga blir skyddsregler enligt den nya lagstiftningen tillämpliga också på äldre försäkringsavtal. Rörande följdändringar i andra lagar kan särskilt nämnas, att vi föreslår en regel i om för utsökningsbalken utmätningsfrihet begravningshjälp som tillfaller dödsbo bl.a. grund av i den på försäkring, mån beloppet inte om överstiger gällande basbelopp enligt lagen allmän försäkring (5 kap. 6 § UB). Beträffande arvs- och gåvoskattelagen utgör förslaget väsentligen en teknisk anpassning av reglerna till den nya lagstiftning vi föreslår; i sak håller skattereglerna på att utredas av arvs- och Som gåvoskattekommittén. framgått föreslår vi beträffande att av det arvsbeskattningen betydelsen formella förmånstagarförordnandet skall minskas.

Summaryl

I . Introduction

For many years individual insurance cover has been of great significance for the security of private persons. In recent years group insurances and insurances issued on the basis of collective labour market agreements have come to have an ever greater

significance for the public.

Swedish insurance legislation can by tradition be divided into rules under regulatory law and rules under civil law.

Today the rules under civil law for individual insurance are

essentially to be found in the Insurance Contracts Act from 1927. As

far as the most important kinds of damage insurance for consumers are concerned, the rules of that Act have, however, been

replaced by

the Consumer Insurance Act of 1980, which was based on a

previous

report by this Committee.

In this second of our work, we a report with

stage present

proposals for an Insurance of Persons Act, which is to replace the

rules on life, accident and health insurance contained in the i i Insurance Contracts Act. The report has been elaborated in

cooperation with other Nordic countries and is therefore in import-

ant aspects in agreement with the corresponding Norwegian and i Finnish in recent has not

reports already submitted; years Denmark

been able to participate in the common legislative work, by reason of

the obligations that follow from membership in the Common

Market.

At the same time we are preparing a Insurance Act,

Damage

l which will in a This Act will contain

be presented coming report. i rules for all kinds of insurance insurance of persons, for

except i l consumers and in the

companies as well as for policyholders public

E l sector. The intention is that the Insuance of Persons Act and the

Damage Insurance Act together shall replace both the 1927 å 3 Insurance Contracts Act and the 1980 Consumer Insurance Act. i The Insurance Contracts Act is as of a

generally regarded being

i

technically high quality. It is, however, evident that a review of the

Översättning: Diana Wormuth och Hans von Heijne.

38 Summary

rules is indicated. One important reason is that the Act does not provide a scope of protection for consumers which should be required today. Of course, the insurance companies have in their policy conditions adopted rules that are much more advantageous for policyholders than those contained in the Act, but in the long run this cannot replace guarantees provided by legislation. Also, in many respects the present rules appear to be and do not

incomplete

provide sufficient information on the legal situation. This disadvantage has become particularly noticeable in connection with the growth of group insurances and such collective insurances as are issued on the basis of collective agreements in the labour market. Both of these kinds of insurance play an essential role in the current Swedish insurance system, and a legal regulation is urgent; these forms of insurance are not mentioned at all in the Insurance Contracts Act. In other respects as well, developments in insurance justify a modernization of the legislation.

One leading thought behind the rules proposed in the report regarding individual life, accident and health insurance is the individual’s need of protection against

disadvantageous policy

conditions. It is true that it cannot be maintained that the Swedish insurance companies exploit their advantage in the Contract situation in any inappropriate way; mainly they seem to act with due consideration to the interests of the policyholders and their families. But protective legal rules are still important in many respects, considering the great value which the insurance usually has for the policyholder as well as for the members of his family. The policyholder’s difficulties both in penetrating what are often

compli-

cated types of insurance and in influencing the policy wording also call for such rules.

The supervision by the Swedish Private Insurance Supervisory Service regarding the insurance conditions, however, is a factor that reduces the need of more rigorous protective rules under civil

law.‘

The principle (laid down in the regulatory legislation) that life

insurance operations are not to be conducted for the of

profit

shareholders, but that bonuses shall be distributed to the policyholders, has the same effect.

These views have led to the conclusion that the proposed legislation should contain fairly detailed compulsory rules concerning i.a. the information to the policyholders, the origin and termination of the insurance contracts as well as the consequences of

the policyholder’s neglecting his obligations to the company. In these

respects the Act should provide a relatively complete survey of the rights and duties of the two parties. As far as the relations to third parties are concerned, such as the problems under family law that arise when the sum insured is to be divided upon the death of the

sou 1986:56 Summary 39

insured as well as the of creditors making claims to the

possibility

insurance, we have also found it to propose more detailed

justified

and clearer rules than those that are now in force. On the other hand, it is also a guiding principle behind the report that the scope of the insurance, the risks it is to cover and similar

the design of the policy should only in special questions regarding

be by It is important that the Act does

respects regulated legislation.

the from developing new insurance products not prevent companies to meet new needs. l As mentioned, the exercised by the Supervisory

supervision

Service over the conditions is a factor that reduces the need of

policy

rules for policyholders. The attitude of the Supervisory

protective

Service different policy conditions will be of great

concerning

for the of certain, more generally formulated

importance application

in the Act, the assessment by the Supervisory

regulations although

Service will not be for a court of law. - We have not found it

binding

advance review of insurance necessary to suggest any compulsory conditions. insurance also, consumer protection, i.e. protection for In group the insured members of the group and their coinsureds, is of great T0 a certain extent the is guaranteed, since

importance. protection

the conditions are most often by representatives for

policy negotiated

the whose and to protect the

group, expert knowledge ability

interests of the members widely surpass those of the ordinary consumer, but there is still a significant area where legislation seems In addition, attention must be given to the legal construc-

justified.

tion of the insurance, where the triangular relationship group between the insurance company, the group and the individual member of the group rise to a number of special problems (see

gives below).

The aforementioned insurances based on collective agreements in the labour market differ in essential from other forms of aspects insurance, the element of labour law in the

private especially through

insurance We have seen it as an important task to

relationship.

indicate the of these insurances in the system of insurance law

place

and to of to certain constructions and

give the support legislation

conditions which differ from what is otherwise common. On

policy

the other hand the of for individuals do not play

questions protection

as a role here. that these

large Certainly it is of great importance

c insurances function in a manner for the insureds, and in a

satisfactory rules designed to improve their

couple of areas we propose special i with current law. But in all essential respects one

position compared

assume that the interests of the individual are well taken

g may safely

care of, since the insurances are and applied with the

designed

(J

of representing labour. These organizacooperation organizations

40¶Summary sou 1986:756

tions have considerable in the area.

expert knowledge

The new Act should in

apply principle to all types of private

insurance of persons—life insurance as

(including annuity insurance),

well as accident and health insurance. As has already been stated, the Act should in every essential be to the benefit of

aspect compulsory

the policyholders. The possibility of more deviations

far—reaching

from the stipulations should for collective insurances be granted only which rest on central collective between the in the agreements parties labour market, as well as for certain kinds of insurance for groups of self-employed businessmen and tradesmen (farmers In these

etc.).

latter cases conditions that deviate from the Act’s rules

compulsory

should be approved the Government

by or by a public authority

appointed by the Government. Under the headings 2-8 below our concerwe present proposals ning individual insurance. The rules on insurances and group insurences based on collective are treated under heaagreements dings 9 and 10.

2. Information

The stipulations on information have an role to in the

important play

Consumer Insurance Act and we have found it to be at least as justified that such rules be included in the Insurance of Perons Act. The individual needs information on what the insurance expert entails, both in connection with the issuance of the and at a

policy

later stage. The importance of information is also

generally

recognized throughout the insurance industry. The report contains, to begin with, rules the of information of the

concerning duty

insurance company at various in its contacts with the stages policyholder. Concerning the information which is before the

given

policy is taken out, we the of the so-called

emphasize importance

analysis of need which shall be made at least where life

regularly,

insurance is concerned. In addition, a rule is

special proposed, concerning significant liability of the company in the event of

insufficient information on essential limitations in the insurance cover. If the policyholder is not informed about these

properly

limitations a certain time before the insurance falls due, the limitation cannot be invoked by the company.

3. The Insurance Contract

We propose special rules for the entering into, the cancellation of and the amendment to the insurance contract. The party for

applying

insurance shall have an independent right to take out that kind of insurance which the actuarial into consi-

technique permits, taking

deration the state of his health, etc. If there are no reasons

objective

‘Summary

for his his insurance cover shall not be

declining application,

on the insurance company’s good will. Conditions of

dependent

cover shall be decided on the basis of the state of health of the at the time of the application; this means that a subsequent

applicant

deterioration of health must not be taken into consideration. The must, however, accept the insurance conditions

applicant general

—— The used by the company for the kind of insurance in question. same rules shall if the renewal of a

apply, policyholder requests

V policy with limited duration. , _ These new rules are to a certain extent related to the proposed that the of the company’s liability as a rule shall be

stipulation period

va”, from the after the for the

calculated day policyholder applied

insurance, if a binding insurance contract later comes into existence. Under circumstances the company shall, however, be able to

special

demand of the as a condition for its liability. The

payment premium

-——.,-.—,.«. shall also be allowed to its liability until *I\( company postpone reinsurance has been arranged. The report also entails that the insurance company shall not be allowed to that a life insurance policy shall be prematurely

require

cancelled in cases other than those expressly stated in the Act (certain serious kinds of breach of contract). On the other hand it is permitted to a certain extent that the and the other policy conditions

premium

be if by circumstances. Here altered

changed, justified special

circumstances entailing a change of the basis for a longterm policy are while a change in conditions cannot be

contemplated, policy

based on a deterioration of the insured’s health. For health and accident insurance, the company shall in some cases be allowed to make a not for changes in policy conditions but also for

proviso, only

cancellations — this also, however, with certain exceppremature tions, i.a. for deterioration of health. The shall be allowed to cancel the insurance policy

policyholder

and stop paying the premium at any time. He then has the possibility to surrender the to the company, if the policy allows for this. If

policy

he has accumulated a credit

through previous premium payments

balance in his policy, he can also change to a premium free insurance — a lower sum insured a so-called paid up policy.

_for by obtaining

Even when the a surrender is credited with the

policyholder through

value of a life insurance with saving elements, he shall have the right to continue the cover risk insurance — a particularly as a pure rule for those whose health has deteriorated in the

important

meantime. We state as a general that the current value of a life,

principle

accident or health insurance at any time belongs to the policyholder and shall be put at his disposal at the latest when the policy expires. This can take a surrender, in the manner just

place through

described. In other situations as well, the value of the at the

policy

time of expiration shall be put at the of the

disposal policyholder

through a settlement between the In the current

parties. calculating

value, it must be taken into account that the company only has a right to premiums for the period during which it was liable for the insurance policy.

The report also deals with the to borrow

policyholder’s right

money on the policy from his company when this is

technically

feasible, as well as with his to bonuses etc. The details

right will,

however, be embodied in other and in those

legal regulations

technical bases for the which are the Govern-

policy recognized by

ment or by the Service.

Supervisory

4. Limitations of the Insurer’s

Liability

As already indicated we do not wish to which kinds risk

stipulate of

an insurance policy should cover; here freedom of contract must

prevail. Together with the supervision by the Supervisory Service,

the product development of the insurance

industry and the competition between the should that the interests

companies be a guarantee of the policyholders are On the other hand we

being safeguarded.

have proposed compulsory rules on such limitations as can arise when the policyholder or the insured has failed in his to the

duty

company e. g. not the to information or

by observing duty supply by

causing the insurance claim. Even if the borderline

against general

stipulations on the scope of cover is not always clear, we have found that in several areas there are reasons to protect the

policyholder

against conditions that prescribe all too strict sanctions.

As far as the duty to supply information is concerned, we have found it reasonable to liberalize the rules in this area, in of the

spite

fact that information on the health of the insured is of considerable significance for the insurance company. In terms the

general proposed regulation entails the following.

The policyholder and the insured are to correct

obliged provide

and complete answers to from the company, but not to

questions spontaneously provide information on particulars about which they

have not been asked (fraud and similar cases if the

exepted). Only

duty to supply information has been disregarded or with

intentionally

considerable carelessness does this entail As is the

consequences. case now, the company shall be free of in cases of fraud and

liability

behaviour in conflict with good faith and honour, while in other cases the principle is applied that the company is liable in

only proportion

to the that has been contracted and to the other

premium policy

conditions which would have been contracted, if correct and complete answers had been given (the pro rata rule). In

exceptional

Summary 43

than has now been stated can be paid, if

cases larger compensation

of the rules would lead to a result that was

the application principal

or the beneficiary — a unreasonable to the policyholder

obviously

new item in the legislation. the incorrect nature of the information is often

In practice

before the insurance falls due. Here our proposal means discovered must an of the policy to the

that the parties negotiate adjustment

in which case the shall be altered circumstances, policyholder to a continued cover with the conditions and with the sum entitled insured that would have been fixed if correct information had been

furnished in the first In the case of fraud or similar situations,

place.

however, he does not as a rule have such a right. Another new item in connection with the duty to supply

information is the rule. This rule means that, for

unimpeachability

incorrect information cannot be invoked, when more life insurance, than two have since the was taken out.

years passed policy

to this rule shall policyholder or the

Exceptions apply only when the

have acted or in conflict with good faith and

insured fraudulently

honour. i related to the to information are rules

Closely duty supply

so-called clauses and similar which

concerning symptom exceptions

are not based on health information provided, and which regard from which the insured suffers, when the illnesses, etc., already insurance is taken out. Through such clauses the policyholder

policy

can lose the cover he would have had in accordance with the rules on information: even when he has stated in good faith the duty to supply that he does not suffer from certain illnesses or symptoms, he can

lose the We do not wish entirely to exclude the use of

compensation.

which i.a. in certain situations these conditions, may be necessary, when for reasons information on the health of the insured

practical

be obtained. But we that circumstances of this

cannot require special

kind for them to be accepted.

prevail

of increase in risk have a limited significance in

Questions

connection with The report regulates situations

personal injuries.

the insured the period of

where changes e.g. his profession during

insurance. wishes to raise the premium for such If the company reasons, it shall remind the policyholder, that he must report changes if he to do this can the company limit to the company. Only neglects - excludes its liability on account of the change. If the company indicated risks from its liability, for example

certain, specifically

l or shall Should an injury i_ flying boxing, the rule of causality apply. l in an excluded but not be l. occur while the insured is engaged activity l s to the risk that the exclusion, full

related particular justified

x

compensation is to be paid.

E? As far as the the question of causing the event insured is concerned, i.

44¶Summary

most important problem in connection with life insurance is how the insurance cover should be in connection with suicide. The

regarded

main rule is that life insurance covers suicide. As has been

previously

the case, compensation shall, however, be payable in connection with suicide within a certain time after the of the insurance

signing

contract, only if it must be assumed that the suicide had no connection with the application for the insurance. We wish to shorten

the waiting period from three

years to one year. For health and accident insurance, means that the our proposal company is free from liability, if the insured causes the

intentionally

event insured, while

in case of gross negligence (including attempted

suicide) it shall be possible to reduce the compensation in accordance with an assessment of reasonableness. Certain to these exceptions rules are stipulated for cases where the insured was under the age of fifteen or acted under the influence of mental illness.

5. The Premium

The stipulations have been in

on the premium designed partially

accordance with the rules of the Consumer Insurance which Act, means certain improvements from the of view of the

point

policyholder. We propose that the first for the shall

premium policy

be paid within fourteen after the advice has been sent

days premium

out. Subsequent premiums shall be on the first of the

paid day

premium period; generally, however, not until one month after a written premium advice. In connection with of delay in the payment premium, the company is free to cancel the insurance with a cancellation period of fourteen is

days; if the premium paid during

this period, the cancellation does not take effect. Especially in the case of life insurances with a savings element, the policyholder is, in accordance with present conditions, often allowed to maintain a part of the insurance cover a or shorter

during longer

period, even though the premium has been We

payment interrupted.

expect the companies to but it should keep up this beneficial practice, not be made subject to On the other hand we

legal regulation.

propose, in accordance with current that the

practice, policyholder

shall, by paying the premium within six months after the cancellation, be able to renew the without a further medical

policy

examination. The company shall thus bear the risk for any deterioration in the health of the insured that occurs within the six months period of grace. Renewal of the shall also be

policy possible

when the has received a his own

policyholder paid up policy upon

request. According to the report, certain other than the

persons policyhol-

der with an interest in the — the insured, a policy a creditor,

sou 1986:56 Summary 45

clause beneficiary in accordance with an irrevocable beneficiary shall upon request be entitled to a notice of delays in premium payment, making it possible for them i.a. to maintain the insurance the premium themselves.

by paying

6. Disposals the Insurance

of

Life, accident and health insurances are generally disposed of

through a particular legal act, a so called beneficiary clause, whereby

the policyholder indicates who shall receive the sum insured (or become owner of the insurance policy after the policyholder). Such disposition in accordance with current law means that upon the death of the policyholder the sum insured falls outside the property left by the deceased. It also entails important advantages regarding cover creditors and inheritance tax. — The can also be

against policy

transferred to someone else or pledged for a loan. Here a number of arise with close connection to family

questions

law: the behind the work on family law legislation that is

principles

currently going on in Sweden have been the guide for our report. Another of our is to formulate a simpler and

purpose proposals

clearer system of rules in this field. A point of departure for the report on this section is that the policyholder shall, in his relation to the insurance company, have full freedom to decide a clause who shall receive the

through beneficiary

sum insured. There is a need for a simple method of disposing of an insurance policy, especially in situations where in practice a testamentary provision is out of the question. This does not mean, however, that a beneficiary clause shall automatically give particular protection in relation to creditors and special tax advantages. Such benefits should be connected to the economic and social functions of the policy, not to the declaration of will itself. Just as is the case

today, the application of a beneficiary clause means, according to the

report, that the insurance is included. neither in the policyholder’s wealth, nor in the property left after his death, but this does not prevent a sum under the policy from being partially seized

payable for the policyholder’s debts.

On the question of how to designate a beneficiary we propose that it should be possible only by means of a written notice to the insurance —~ a certain up of the rules now in

company tightening

force. It is important that there shall be no doubt about the existence and the contents of such a provision, not the least in order for payments to survivors to be made out as soon as possible after the policy has fallen due. The same formal requirements shall apply for revocations and amendments of a beneficiary clause. — We reject the thought that it should be to designate a beneficiary through a

possible

testamentary provision. In this case also, a decisive argument has been that one should not to the survivors; otherwise

delay payments the company would have to take into consideration the

possibility

that unknown wills turn up and the situation. — As

might complicate

far as individual insurance policies are concerned, we do not accept that beneficiary clauses be included in the general insurance conditions.

A background to the new items in the indicated is

legislation just

that we propose a special legal rule for the distribution of the sum insured, when the policyholder dies without made

having any

beneficiary provision. Half of the sum shall be payable to his spouse, the rest to his heirs. This is to be to an

regarded equivalent acquisition through an express beneficiary clause, as far as protection

against creditors and inheritance tax are concerned. This rule

special

shall, however, not apply for smaller sums insured, such as funeral aid, which most often will be payable to the deceased’s estate, according to the terms of the contract.

As is the case today, it shall also in the future be to make a

possible

beneficiary clause irrevocable. There is no formal

requirement

proposed for such a declaration, but it must be made to the beneficiary in person — a notice to the insurance company is not sufficient.

It is up to marriage law to determine how an insurance shall be treated in the case of a division of husband and wife

of the property after a divorce. When the policyholder dies, the sum insured should in principle be payable to the without the intrusion

beneficiary of any

claims under family law. In accordance with a presented

recently

government proposal in the area of law, a surviving spouse

marriage

and direct heirs shall, however, have a certain

possibility to request adjustment of a beneficiary clause.

Also for transfers and pledges for loans, the should, in

policyholder

relation to the insurance company, have an almost freedom

complete

of action as far as individual insurance is concerned. No formal requirement is proposed for these kinds of The

dispositions.

insurance companies shall in the future be able to choose if the Certificate of insurance is to have the character of a is,

security (that

be the bearer of the right to the or not. For both cases we

insurance)

propose rules on the right of precedence in connection with double transfers etc.

7. Creditors’ Rights

In the matter of the policyholder’s relations to his creditors, the proposal contains several important amendments the current

of

system. The question has its significance in

greatest practical

connection with life insurance. Here the need of security for the and his survivors demands that the insurance policy, as

policyholder

well as the compensation payable, to a certain extent be protected against seizure. Today most life insurance policies and amounts payable are

protected against seizure. The most important prerequisite is that

there is a beneficiary clause when the policy falls due, but it does not matter who has been named as beneficiary. As already mentioned, we think, however, that the situation of the entitled party should be decisive for the question of seizure, not whether or not there are any beneficiaries. The essential point is how strong the need of protection appears to be in various situations. In addition it is justified here to protect the survivors to a certain extent against their own creditors making claims on the insurance compensation. The system we propose entails the following: Before the insurance falls due, a life insurance policy shall be protected against seizure as it is now, if it covers the life of the policyholder or his spouse and the premium payments are relatively evenly distributed over time. If too large premium sums have been paid, seizure shall only apply to the - has sum in excess of the premium ”allowed”. After the insurance fallen due, the insurance policy and the payable compensation shall to a certain extent be protected against seizure, the prerequisites being that the party to receive the amount payable needs it for his/her support and that the insured supported or was liable to support the entitled party before the insurance fell due. On the other hand, it will become immaterial to the protection against seizure after the insurance fell due, whether the insurance policy was subject to seizure during the insurance period or not. In order not to have to investigate the need of support in each individual case, we propose the standard rule that, if the compensation is payable to the insured’s spouse, or to a person living with the insured in conditions similar to marriage, or to children under 20 years of age, for each beneficiary six times the basic sum (an indexed

figure) prescribed in the law on public insurance (currently about

SEK 140,000) shall always be exempted from seizure. A precondition for freedom against seizure by the creditors of the entitled party after payment of the sum insured is always that the sum is kept separate. Amounts not necessary for financial support are under no conditions protected for more than two years from the time

the compensation became payable. A particular protection shall apply for insurances that an employer

has taken out on the lives of his employees’; such policies should practically never be subject to claims for the employer’s debts. In the report provisions are made for reclaiming life insurance

48 Summary ‘sou 1986:56 i» :

premiums in connection with if the were not

bankruptcy, premiums

reasonably related to the situation of the

policyholder.

In connection with health and accident insurance the

possibilities

for seizure shall be even more limited, when

compensation is payable

to the insured.

8. Settlement of Insurance Claims

In the matter of settling insurance claims we wish, in

partly keeping

with the standards of the Consumer Insurance Act, the new Act to prescribe the general requirement that claims be handled and

rapidly

correctly.

The report also contains stipulations on the consequences of failing to report insurance events as well as on the reduction of the sum insured in connection with incorrect information furnished to the claims adjuster, on the period of limitation of the to

right

compensation as well as on the consequences of certain notices from the company being delayed and on court proceedings in cases of disputes over the right to take out and to an insurance.

keep

A special rule concerns cases where the has

company paid compensation to someone other than the person who has a to it

right

as a beneficiary. If the has observed care in

company proper connection with the payment, it is exempted from its debt to the true recipient; only in certain serious cases of the company

non—validity

shall be obliged to pay a second time. The intention is i.a. to make it easier for survivors to receive economic aid after the decease,

quickly

without having to wait for more detailed the

investigations by

company, e.g. regarding unknown heirs. When in exceptional cases such heirs appear, they must instead address their claims to the person who unjustly received the sum insured.

In addition, a rule is proposed to exclude the of

right subrogation

in life insurance as well as in accident and health insurance. There should be no recourse against the person who caused the insurance event or who is otherwise liable because of it. This is in

essentially

keeping with present practice.

9. Group Insurance

As already indicated the proposed Act contains a number of

special

rules regarding group insurance, which have in

no counterpart current law. Here there is an line between on the

important dividing

one hand voluntary group insurances, where the members themselves decide on their either for the cover or

participation, by applying

by not dissenting to a decision on and on the other

participation,

hand mandatory group insurances, where the members are automatically included in the insurance measures taken an

through by

or some similar without the members being

organization entity,

responsible to pay premiums to the company. There has at times been a debate both about the practice of

lively

members who do not dissent to participation and about the enrolling insurance, however, in the region of mandatory group mostly, damage covers. Some have felt that both forms of cover intrude upon the freedom of the individual to make a personal decision regarding his insurance cover. However, for the most part we have seen no reason to take a position as to the issue of when these types of cover should exist or as to what should be for a group member to

required

be bound vis â vis an insurance company which uses the dissent method; these matters have already been discussed by another Committee, which has considered the legislation on insurance From an insurance point of view, both methods provide

operations.

advantages for the insureds, i.a. through inexpensive administration and Simplified risk assessment, and we assume that they will continue to exist. We have seen it as our task to create rules which provide the individual with protection also in these cases. ——Where a satisfactory voluntary insurance is concerned, the member is always group by a right to terminate the insurance at any time, according

protected

to our He can use this possibility i.a. if he is dissatisfied

proposals.

with his in the group policy. And in connection with

participation

insurance, the member cannot be obliged to pay a

mandatory

to the company, which means that his need to exclude

premium

himself from the group insurance contract is limited. connected with this issue is the fact that in our view

Closely

insurance should only the relations of the insured

legislation regulate

to his insurance company. His legal relations to the party arranging — for the group insurance — e. g. an organization to which he belongs falls within the of association or labour law and outside the

sphere area of our investigation; of course, the same questions regarding

participation in mutual arrangements can arise in many other areas than insurance. are above all required where the Special rules for group insurance into and the termination of the contract are concerned. Here entering we find the aforementioned difference between voluntary and mandatory group insurance. A voluntary group insurance is based on

a group contract, normally signed by a representative of the group.

The insurance contract, however, must be regarded as being entered of the group joining the insurance, which means into by the member that he is the policyholder. On the other hand, a contract for mandatory group insurance is being brought about through the group contract entered into by the representative of the group. We have thus found it necessary to construct these two types of group insurance However, in both cases, the insured —- as well

differently.

as the coinsured, e.g. his spouse — is treated as policyholder, when it comes to the right of disposition over an insurance on his own

policy

person, the protection against creditors and the to insurance

right

compensation. In practice, therefore, the difference between the two kinds of group insurance has a limited

scope.

According to a an to the

special stipulation, already application

group representative entails participation in a

voluntary group

insurance, even if the application is not forwarded to the insurance company. In this case, the company bears the risk of the mistakes of the group representative. However, considering the varying situations in which

this issue may arise, we do not wish to propose any general rules on such a liability or else on the

position of the group

representative. — In mandatory insurance

group the same problems do not arise in connection with the entering into the contract; in this case the company’s liability is automatic for all those who are or who will become members of the group.

A significant point of view behind the rules on the

proposed origin,

amendment and termination of the contract is the individual’s need of information on what the insurance entails and on

subsequent

changes in the insurance terms. In addition to some rather

generally

formulated rules on information, to

to a great extent corresponding the rules on individual insurance,

we propose stipulations covering

the insurance to issue a document

company’s duty special regarding

the insurance, a so-called insurance notice, to the insureds; this

being

of essential significance for the insureds’ to assess the contents

ability

of the cover. If the information in the notice differs from the insurance contract, the notice can still be invoked an insured in

by

good faith, if the company has not sent out a new insurance notice or some other form of information at least fourteen before the

days

insurance fell due. — In

connection with cancellation of the insurance, information shall also be made available to the group member, enabling him to rearrange his own and his coinsureds’ cover. Since in many cases the company does not know who the individual members of the group are, it is most often sufficient to send the notice to a representative of the group to be forwarded to the members; it is proposed that the notice shall be sent in a ”suitable manner”. Notices only certain members shall, however, be

regarding

sent to them personally.

We also propose a remaining insurance protection for the insured member for at least three months after the

day when he left the group for any other reason than having reached a certain age, and a right to an equivalent protection a so-called continued cover, when

through

the company’s liability to the insured member is terminated because of cancellation or withdrawal from the Both of

group. types protection exist in practice already. The insured does not have these

rights, however, if by some other means he acquires protection of the same kind or if his type of group cover does not make a continued protection suitable, for instance in the case of short-term policies.

The proposed rules on the premium partially correspond to the rules on individual insurance. Notice of cancellation because of delays in premium payments shall, however, be sent both to the party who entered into the group contract with the company and to the insured member of the group, regardless of who is supposed to pay the premium according to the contract. In situations where for _ technical reasons a renewal cannot take place for a certain insured, he is instead entitled to a continued cover.

The stipulations limitations of the insurance

concerning company’s

liablity, the disposition over the insurance policy, the protection against creditors and the settlement of insurance claims agree essentially with the rules proposed for individual insurance. In addition, however, the report contains a rule to the effect that, for group insurance, incorrect information that has been furnished by g someone other than the insured himself, cannot be invoked by the company.

Another difference that should be mentioned is that, for group l insurance, a beneficiary clause shall be valid by being included in the policy conditions; a common method today. Such a provision will, i however, lose its effect, if an insured makes his own beneficiary clause. It is that be allowed to forbid the

proposed the company i insureds to transfer or their rights under the insurance

pledge policy.

å Transfers in particular create both technical and theoretical difficulties in several respects.

10. Labour Market Insurance

The insurances based on collective elaborated the

agreements, by parties in the labour market, differ from other kinds of

essentially

insurance activities. As already mentioned, we have found a

legal

regulation necessary in order to establish the basic insurance character of such systems and in order to the support of

provide

legislation to certain and conditions labour

designs policy shaped by

law. The parties should freedom in

be given considerable designing the wording of the insurance, but should the

legislation protect

insured in - of the

particularly important respects. The rules

proposed Act should in be but the shall

principle compulsory, parties

be able to deviate from them a central collective

through agreement -

so as not to prevent new designs of insurance cover that are regarded as necessary by the parties on the labour market.

In order for the special rules on insurance based on collective agreements to be applicable, certain have to be

stipulations complied

with: e. g. the insurance must be taken out with an insurance company named in the agreement. - The employer is the policyholder in the sense that he enters into the insurance Contract with the insurer, but the insured is treated as policyholder when it comes to the application of the rules on disposition over the insurance

policy

and on protection against creditors as well as in other matters

concerning the right to the insurance compensation.

The responsibility for information in connection with insurances based on collective agreements, which is at least as as for

important

other kinds of insurance, shall, in with current rest

keeping practice,

not only with the insurance company but also to a certain extent with the labor market parties. In addition we propose for this kind of insurance the same rules on protection with regard to good faith founded on the insurance notice as we have done for group insurance.

In questions regarding the origin and termination as well as amendment of the insurance contract, we propose rules which to a great extent coincide with those that are found in the the law on collective agreements. It can be mentioned in particular that the possibility of cancelling the insurance policy is limited as long as the employer is bound by the collective agreement on insurance and that an alteration of the insurance the of the

presupposes approval parties

to the collective agreement.

Regarding limitations of the insurance company ’s liability, disposition of the insurance policy, protection against creditors and settlement of insurance claims the rules agree on the whole with the stipulations on individual insurance. Also in connection with insurance based on collective agreements we propose, however, that incorrect information from someone other than the insured by the

may not be invoked company, and that, for such insurances as well, beneficiary clauses shall be valid if included in the conditions. In addition, the

policy

parties to a central collective agreement shall be free to limit the

possibilities of disposing of the insurance, e.g. through beneficiary

clauses.

Lagförslag

.,_ ,Å ..__, Nedan till framläggs förslag

.4r0‘|[Vu.

.. ~»-7 l

Personförsäkringslag

.. ... 1 Inledande bestämmelser

\1›\ kap.

w... 1-3 §§

Lagens tillämpningsområde m.m.,

Tvingande bestämmelser, 4 §

för personförsäkringar som ingår Tillämpliga regler

s-u:-“.4-u,m».-.

i skadeförsäkringar, 5 §

.,.w.-ma

2 kap. Information

Information innan en försäkring meddelas, 1 §

Försäkringsbrev m.m., 2 §

Information under och i samband med förnyelse,

försäkringstiden

3 § Information om till överprövning m.m., 4 §

möjligheter

Underlåtenhet att lämna information m.m., 5 och 6 §§

3 m.m.

kap. Försäkringsavtalet

Rätten till försäkring, 1 § Tiden för bolagets ansvar, 2 §

Uppsägning av försäkringen m.m., 3-5 §§

Rätten till försäkringens värde m.m., 6 §

Tidsbegränsad försäkring, 7 och 8 §§

rätt till fortsatt

Försäkringstagarens försäkring efter återköp, 9 § Försäkringstagarens rätt till återbäring, 10 §

4 av försäkringsbolagets ansvar kap. Begränsningar

Upplysningsplikten, 1-4 §§

från försäkringen m.m., 5-7 §§

Undantag

Framkallande av försäkringsfall, 8 och 9 §§ Gemensamma bestämmelser, 10 och 11 §§

5 kap. Premien

När premien skall betalas, 1 §

Uppsägning på grund av dröjsmål med premien, 2 §

Återupplivning, 3 §

Underrättelse till annan om dröjsmål med premien, 4 § Premiebetalning genom post eller bank, 5 § Preskription av rätt till premie, 6 §

6 kap. Förfoganden över försäkringen

Förmånstagarförordnande, 1-3 §§ Tolkning av förmånstagarförordnande, 4-6 §§ Jämkning av förmånstagarförordnande, 7 §

Förmånstagare utan särskilt förordnande, 8 §

Annat förfogande över försäkringen, 9-14 §§

Rätten till försäkringen i vissa särskilda fall, 15 § Förfoganden som är utan verkan m.m., 16 §

7 Förhållandet till

kap. borgenärerna

1 §

Skyddet för livförsäkring före försäkringsfall, 2 § Skyddet för livförsäkring efter försäkringsfall, 3 §

Reglernas tillämpning på samboförhållanden m.m., 4 §

Tidsfrist för utmätning för försäkringstagarens

skulder, 5 §

Skyddet för livförsäkring som tecknas av arbetsgivare, 6 §

Försäkringstagarens konkurs m.m., 7 § Skyddet för sjuk- och olycksfallsförsäkring, 8 §

8 kap. Reglering av försäkringsfall m.m.

Tiden för utbetalning m.m., 1 § .

Utbetalning till annan än rätt förmånstagare, 2 §

Försummelse att anmäla försäkringsfall m.m., 3 och 4 §§

Preskription av rätt till försäkringsersättning, 5 §

Risken för vissa meddelanden, 6 § Tvist om rätten att teckna eller behålla en

försäkring, 7-9 §§

Förbud mot regress, 10 §

9 kap. Gruppförsäkring Tillämpningsområde m.m., 1-3 §§ Information, 4 och 5 §§ Tiden för bolagets ansvar, 6 och 7 §§ Uppsägning av försäkringen m.m., 8-13 §§ Oriktiga uppgifter, 14 § Premien, 15-18 §§ Förfoganden över försäkringen, 19 § Meddelanden till de försäkrade, 20 §

10 kap. Kollektivavtalsgrundad försäkring Tillämpningsomrâde m.m., 1-3 §§ Information, 4 och 5 §§ Tiden för bolagets ansvar, 6 § Uppsägning av försäkringen, 7 § Ändring av försäkringen, 8 § Efterskydd m.m., 9 §

Återbäring, 10 §

Oriktiga uppgifter, 11 § Förfoganden över försäkringen, 12 §

2 om införande av (1988:000)

Lag personförsäkringslagen

3 om av bestämmelser i Lag tillämpning personförsäkringslagen (1988:000) på grupplivförsäkringar som meddelas av staten

4 om i lagen (1927 :77) om försäkringsavtal Lag ändring

5 om i konsumentförsäkringslagen (1980:38) Lag ändring

6 om i konkurslagen Lag ändring (1921:225)

7 om i utsökningsbalken Lag ändring

8 om i om allmänna Lag ändring lagen (1928:281) arvsfonden

9 Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

10 om i om vissa Lag ändring lagen (1930:106) till förmån för ofödda rättshandlingar

11 om i om arvsskatt och Lag ändring lagen (1941:416) gåvoskatt

Lagförslag 57

1 till

Förslag Personförsäkringslag

Härigenom föreskrivs följande.

1 Inledande bestämmelser

kap.

Lagens tillämpningsområde m.m.

l § Denna livförsäkringar, sjukförsäkringar och lag tillämpas på som tecknas hos försäkringsbolag. En försäk- - olycksfallsförsäkringar - eller annans liv eller ring kan tecknas på försäkringstagarens någon $f“!- hälsa. Som räknas inte sådan avbrottsförsäkring för personförsäkring »m näringsidkare där försäkringsersättningen helt eller till övervägande -c-x w del skall beräknas efter eller förluster. Premiebeverkliga utgifter räknas som även om den ingår i ett frielseförsäkring sjukförsäkring, liv- eller olycksfallsförsäkringsavtal. Lagen gäller inte för återförsäk-

ring. Bestämmelserna i 2-8 för individuell försäkring. För kap. gäller de bestämmelser som anges i 9 kap. För gruppförsäkring gäller försäkring gäller de bestämmelser som anges kollektivavtalsgrundad i 10 kap.

2 § I denna lag betyder den som har avtal om försäkring med ett försäkringstagaren: ingått om rätt övergår till någon försäkringsbolag; försäkringstagarens annan, tillämpas vad som i lagen sägs om försäkringstagaren på förvärvaren, den den vars liv eller hälsa en försäkring har försäkrade: på tecknats, den som på grund av ett förmånstagarförordnande förmånstagare: denna eller enligt bestämmelserna i 6 kap. 8 eller 15 § har enligt lag rätt att i ställe erhålla försäkringen eller från den försäkringstagarens utfallande ersättning, där vid kapitalförsäkring: livförsåkring bolagets betalningsskyldighet försäkringsfall är bestämd till visst belopp, livränteförsäkring: livförsåkring med periodisk utbetalning där bolaär beroende av en eller flera personers gets betalningsskyldighet liv, som skall gälla för en bestämd tidsbegränsad försäkring: försäkring tid eller till dess att den försäkrade uppnår en bestämd ålder.

3 § I finns bestämmelser om försäkringsrörelselagen (1982:713) särskilda regler (grunder) för vissa slag av personförsäkring.

58 Lagförslag

Tvingande bestämmelser 4 § Bestämmelser i försäkringsvillkor, som i jämförelse med

reglerna i denna lag är till nackdel för försäkringstagaren eller hans rättsinnehavare eller för den försäkrade, är utan verkan mot honom om inte annat anges i

lagen.

Vad som sägs i första stycket gäller inte 1. kollektivavtalsgrundad försäkring, om ett

försäkringen följer kollektivavtal mellan en arbetsgivarorganisation och en central arbetstagarorganisation, och 2. sådan försäkring för grupper av studerande eller

näringsidkare, andra som i fråga om och funktion kan med

utformning jämställas kollektivavtalsgrundad försäkring, om villkoren har godkänts av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

Tillämpliga regler för personförsäkringar som ingår i

skadeförsäkringar

5 § Om en personförsäkring ingår som en del i en konsumentförsäkring enligt 1 § konsumentförsäkringslagen (1980:38), gäller för personförsäkringen dels 1 kap. 4 §, 4 och 6-8 samt 9 2§

kap. kap. första meningen, 3, 14 och 19 §§ denna lag, dels 2, 3, 5-29 och 40-43 §§ konsumentförsäkringslagen. Ingår personförsäkringen som en del i en annan skadeförsäkring, gäller för dels

personförsäkringen 1 4 §, 4 och 6-8 9 2 § första 3, 14 och 19 §§

kap. kap., kap. meningen, samt 10 kap. 2 § första meningen, 3, 11 och 12 §§ denna dels 2, 3,

lag, 11-17, 26-28 och 31-33 §§ lagen (1927:77) om försäkringsavtal.

2 kap. Information

innan en försäkring meddelas

Information

1§ Innan en försäkring meddelas, skall försäkringsbolaget lämna kunden en information som är utformad så att den underlättar hans bedömning av försäkringsbehovet och valet av

försäkring. Bolaget skall ge den information om försäkringsskyddets omfattning, försäkringsvillkoren i övrigt och andra förhållanden som kunden behöver för att kunna bedöma kostnaden för och förmånerna av

försäkringen. Viktiga avgränsningar av försäkringsskyddet skall vara särskilt framhävda. I fråga om tidsbegränsad försäkring skall särskild information lämnas om försäkringstagarens möjligheter att vid försäkringstidens slut förnya försäkringsförhållandet.

Information behöver inte lämnas i den mån kunden avstår från den eller det möter särskilt hinder.

Lagförslag 59

Försäkringsbrev m.m.

2 § Senast när försäkringsbolaget första gången framställer krav på premie för en försäkring, skall bolaget tillställa försäkringstagaren ett försäkringsbrev och den information om försäkringsvillkoren som han behöver. Har bolaget förbehållit sig att försäkringen skall kunna upphöra i förtid eller ändras under skall detta

försäkringstiden, särskilt framhävas i försäkringsbrevet. Detsamma

gäller viktiga avgränsningar av försäkringsskyddet.

Information under och i samband med

försäkringstiden förnyelse

3§ Under försäkringstiden och i samband med att

försäkringen förnyas skall försäkringsbolaget i skälig omfattning informera försäkringstagaren om sådana förhållanden rörande försäkringen som det är av betydelse för honom att känna till.

Informationsskyldigheten med anledning av försäkringsfall även mot annan som

gäller har anspråk mot bolaget.

Om bolaget ändrar försäkringen, skall bolaget med

samtidigt premiekravet för den period då de nya villkoren skall börja gälla tillställa försäkringstagaren den information om som

ändringarna han behöver. Nya avgränsningar av skall vara

försäkringsskyddet särskilt framhävda.

Information om möjligheter till Överprövning m.m.

4 § I samband med att ett anspråk på försäkringsersättning

regleras skall försäkringsbolaget, om det inte med hänsyn till omständigheterna är obehövligt, upplysa den som berörs av bolagets beslut om vilka möjligheter som finns att få en tvist med bolaget

prövad. Detsamma gäller när en försäkring upphör i förtid eller ändras, om inte har Finns det risk för

försäkringstagaren själv begärt åtgärden. att rätt till försäkringsersättning skall gå förlorad på grund av preskription, skall bolaget också erinra om detta. Informationen skall lämnas skriftligen.

Underlåtenhet att lämna m.m.

information

5 § I fråga om underlåtenhet att lämna information enligt denna lag skall tillämpas vad som föreskrivs i marknadsföringslagen (1975:1418) om underlåtenhet att lämna information vid marknadsföring.

Ett åläggande att lämna information får innehålla att informationen skall lämnas i form.

skriftlig

6 § Om försäkringsbolaget har underlåtit att lämna särskild information enligt 1, 2 eller 3 § om en viktig avgränsning av

skyddet enligt försäkringsavtalet, får avgränsningen inte åberopas av bolaget. Vad

som nu sagts gäller dock inte om bolaget senast fjorton före

dagar

försäkringsfallet har avsänt särskilt meddelande om

avgränsningen

till försäkringstagaren eller denne på annat sätt då har fått kännedom om avgränsningen. Har information inte lämnats_enligt 1 §, anses kravet på särskilt meddelande uppfyllt om bolaget har

iakttagit

föreskriften i 2 § sista meningen.

3 m.m.

kap. Försäkringsavtalet

Rätten till

försäkring

1 § Om någon har ansökt om en sådan försäkring som

försäkrings-

bolaget normalt tillhandahåller allmänheten och bolaget har fått de uppgifter som det har begärt, får bolaget avslå ansökan bara om det finns särskilda skäl för med till risken för

avslag hänsyn försäkrings-

fall eller någon annan får inte att

omständighet. Avslag grundas på

ett försäkringsfall har inträffat eller att den försäkrades hälsotill-

på

stånd har försämrats efter det att ansökan har avsänts eller lämnats till bolaget. Premien och skall bestämmas

övriga försäkringsvillkor

på grundval av den försäkrades hälsotillstånd vid tiden för ansökan.

Första stycket gäller också om försäkringstagaren ansöker om förnyelse av en tidsbegränsad försäkring.

Tiden ansvar

för bolagets

2 § Om en försäkring meddelas på normala villkor eller på sådana särskilda villkor som har angetts i ansökan om räknas

försäkringen,

tiden för försäkringsbolagets ansvar från och med efter den då

dagen

försäkringstagaren avsände eller lämnade ansökan till bolaget. Har

försäkringstagaren avgett antagande svar på ett anbud från bolaget,

räknas tiden från och med dagen efter den då svaret avsändes eller lämnades till bolaget.

Vad som sägs i första stycket gäller inte om försäkringstagaren har

begärt att försäkringen skall träda i kraft först senare. Om det är påkallat av försäkringens beskaffenhet eller av någon annan särskild omständighet, får bolaget också förbehålla sig att dess ansvar inte skall inträda förrän dagen efter den då försäkringstagaren betalar premie för försäkringen. Skall bolaget återförsäkra en viss del av försäkringen, får bolaget förbehålla sig att dess ansvar för den delen skall inträda först när återförsäkring

beviljas.

Om ansvaret har avtalats att inträda en viss sker det kl. 0.00.

dag,

sou 1986:56 LagfÖrslag 61

Skall ansvaret upphöra en viss dag, sker det kl. 24.00. Har annat klockslag överenskommits, gäller det.

Uppsägning av försäkringen m.m.

3 § Försäkringstagaren har rätt att när som helst säga upp försäk-

ringen. Han har därvid rätt att få försäkringen återköpt av försäkringsbolaget, om inte rätt till återköp saknas på grund av

försäkringens beskaffenhet, eller att få försäkringen ändrad till

premiefri försäkring (fribrev) i den utsträckning som anges i

försäkringsvillkoren eller grunderna. I 5 kap. 3 § finns regler om återupplivning av en försäkring som har

ändrats till fribrev.

Om försäkringstagaren har rätt att påfordra återköp, har han

också rätt att i stället belåna försäkringen hos bolaget i den utsträckning som anges i villkoren eller grunderna. 4 § Försäkringsbolaget får inte göra förbehåll om att försäkringen skall kunna upphöra i förtid i andra fall än som anges i denna lag.

Vid sjuk- och olycksfallsförsäkring får bolaget göra förbehåll om

rätt att säga upp försäkringen vid slutet av en premieperiod, om förbehållet är påkallat av försäkringens beskaffenhet eller av någon annan särskild omständighet. Förbehållet får inte avse rätt att säga upp försäkringen därför att ett försäkringsfall har inträffat eller därför att den försäkrades hälsa har försämrats. Uppsägning med stöd av förbehållet skall göras med en månads uppsägningstid, räknat från det att bolaget avsände uppsägningen. Vad som sägs i andra stycket om förbehåll om rätt att säga upp försäkringen gäller också förbehåll om att försäkringen utan uppsäg-

ning skall upphöra vid slutet av en premieperiod, om någon viss

händelse inträffar. En förutsättning för att ett sådant förbehåll skall

få verkan är att försäkringstagaren enligt försäkringsvillkoren är

skyldig att anmäla händelsen till bolaget och att bolaget i samband

med krav på premien har erinrat försäkringstagaren ,om hans anmälningsskyldighet och om följderna av att denna inte fullgörs.

5 § Försäkringsbolaget får inte göra förbehåll om att försäkringen skall kunna ändras under försäkringstiden i andra fall än som anges i denna lag. Om det är påkallat av försäkringens beskaffenhet eller av någon annan särskild omständighet, får bolaget göra förbehåll om rätt att ändra försäkringen vid början av en ny premieperiod, Förbehållet får inte avse rätt att ändra försäkringen därför att ett försäkringsfall har inträffat eller därför att den försäkrades hälsa har försämrats. I 2 kap. 3 § andra stycket finns bestämmelser om information i

samband med ändring av försäkringen.

62 Lagförslag

Vad som sägs i andra stycket om förbehåll om rätt att ändra försäkringen gäller också förbehåll om att försäkringen utan åtgärd från bolagets sida skall ändras vid början av en ny om

premieperiod, någon viss händelse inträffar. En förutsättning för att ett sådant förbehåll skall få verkan är att försäkringstagaren

enligt försäkringsvillkoren är skyldig att anmäla händelsen till bolaget och att i

bolaget samband med krav på premien har erinrat om

försäkringstagaren hans anmälningsskyldighet och om följderna av att denna inte fullgörs.

Rätten till försäkringens värde m.m.

6 § När en försäkring upphör skall försäkringsbolaget ställa försäkringens värde till försäkringstagarens förfogande, även om i

bolaget övrigt är fritt från ansvar. Om bolaget i annat fall, på grund av dröjsmål med premiebetalningen, har varit helt eller delvis fritt från ansvar under någon del av försäkringstiden, skall eller

premie återbäring anpassas efter detta. Närmare bestämmelser om dessa frågor skall finnas i försäkringsvillkoren eller

grunderna.

Tidsbegränsad försäkring

7 § Om en tidsbegränsad livförsäkring är avtalad för längre tid än ett år, skall försäkringsbolaget minst en och högst sex månader före försäkringstidens slut avsända en påminnelse till försäkringstagaren om att försäkringen kommer att upphöra och om den rätt till fortsatt försäkring som han kan ha. Om försäkringen har förnyats på grund av utebliven uppsägning, räknas ettårstiden från det att det första avtalet ingicks.

Försummar bolaget att sända påminnelse enligt första stycket och gäller försäkringen enbart för dödsfall, förlängs tiden för bolagets ansvar. Ansvaret upphör en månad efter det att en försenad påminnelse har avsänts, dock senast sex månader efter försäkringstidens slut. 8 § Ett avtal om tidsbegränsad sjuk- eller olycksfallsförsäkring förnyas för en tid av ett år, om inte avtalet har sagts upp för att upphöra vid försäkringstidens slut. I 2 kap. 3 § andra stycket finns bestämmelser om information när en försäkring ändras i samband med förnyelse.

Uppsägning från försäkringsbolagets sida skall göras med en månads uppsägningstid, räknat från det att bolaget avsände uppsägningen. Uppsägningen får inte sändas tidigare än sex månader före försäkringstidens slut.

Första stycket första meningen gäller inte, om annat framgår av avtalet eller omständigheterna i Skall avtalet inte

övrigt. förnyas,

sou 1986:56 Lagförslag 63‘

gäller i stället vad som föreskrivs i 7 § om enbart för

livförsäkring

dödsfall.

Försäkringstagarens rätt till fortsatt försäkring återköp

efter

9 § Om försäkringsbolaget har återköpt en livförsäkring med sparmoment, har försäkringstagaren rätt att utan ny hälsoprövning fortsätta försäkringen som ren riskförsäkring med de ändringar som

föranleds av âterköpet.

Bolaget skall senast när återköpsbeloppet betalas ut avsända en underrättelse till försäkringstagaren om hans rätt till fortsatt försäkring enligt första stycket. Försummar bolaget det, ansvarar det under sex månader från utbetalningen som om sådan hade

försäkring

begärts. Om bolaget under denna tid avsänder en underrättelse, upphör dock ansvaret när underrättelsen avsänds.

Begäran om fortsatt försäkring skall framställas inom sex månader från det att bolaget har avsänt en underrättelse enligt andra stycket, dock senast inom ett år från det att återköpsbeloppet betalades ut.

Försäkringstagarens rätt till återbâring

10 § Vid försäkring som bedrivs med grunder för premieberäkningen har försäkringstagaren rätt till återbäring vad enligt försäkrings-

villkoren eller särskilda föreskriver därom. Av

grunder försäkrings-

avtalet skall framgå i vilken form återbäringen

tillgodoräknas

försäkringstagaren och om han har rätt att senare välja annan form.

4 kap. Begränsningar av ansvar försäkringsbolagets

Upplysningsplikten

l § Intill dess försäkringsbolaget har tagit ställning till frågan om en försäkring skall meddelas eller förnyas får bolaget begära sådana

upplysningar som kan ha betydelse för denna Vid

bedömning. sjukoch olycksfallsförsäkring får bolaget också under försäkringstiden

begära sådana upplysningar om den försäkrades ekonomiska förhållanden som är av betydelse för Försäk-

försäkringens utformning.

ringstagaren och den försäkrade skall ge och svar

riktiga fullständiga på bolagets frågor.

2 § Har försäkringstagaren eller den försäkrade vid avtalets

ingåen-

de förfarit svikligt eller i strid mot tro och heder, är fritt från

p bolaget

1 ansvar för inträffade försäkringsfall.

Detsamma gäller om försäkringstagaren eller den försäkrade i

64 Lagförslag sou 1986:56

annat fall, uppsåtligen eller av oaktsamhet som inte är ringa, har

lämnat oriktiga eller ofullständiga uppgifter och bolaget inte skulle ha meddelat försäkring om upplysningsplikten hade fullgjorts. Skulle bolaget ha meddelat försäkring mot högre premie eller i övrigt på

andra villkor än som avtalats, är bolagets ansvar begränsat till vad som svarar mot den premie som har avtalats och de villkor i övrigt

som bolaget skulle ha godtagit.

Bestämmelserna i första och andra styckena får inte tillämpas i den mån detta skulle leda till ett resultat som är uppenbart oskäligt mot försäkringstagaren eller hans rättsinnehavare.

3 § Om försäkringsbolaget under försäkringstiden får kännedom om

att upplysningsplikten har åsidosatts på det sätt som sägs i 2 § första

eller andra stycket, får bolaget säga upp försäkringen för upphöran-

de eller ändring. Uppsägningen skall göras med tre månaders

uppsägningstid, räknat från det att bolaget avsände uppsägningen. Skulle bolaget, om upplysningplikten hade fullgjorts, ha meddelat försäkring mot högre premie eller i övrigt på andra villkor än som

avtalats, har försäkringstagaren rätt till fortsatt försäkring med det försäkringsbelopp som svarar mot den avtalade premien och på de villkor i övrigt som bolaget skulle ha godtagit. Begäran om fortsatt

försäkring skall framställas före uppsägningstidens utgång. Om

försäkringstagaren eller den försäkrade har förfarit svikligt eller i strid mot tro och heder, har försäkringstagaren rätt till fortsatt försäkring bara i den mån det skulle vara uppenbart oskäligt att vägra

fortsatt försäkring. V

I uppsägningen skall anges under vilka förutsättningar en försäkringstagare enligt andra stycket har rätt till fortsatt försäkring. Saknas denna uppgift, får uppsägningen ingen verkan. Om försäk-

ringstagaren begår att få försäkringen ändrad, har bolaget rätt att få de nya upplysningar som bolaget behöver för sin bedömning.

4§ Försäkringsbolaget får inte åberopa att upplysningsplikten har

åsidosatts om bolaget, när det mottog upplysningarna, insåg eller hade bort inse att de var oriktiga eller ofullständiga. Detsamma gäller om det förhållande som upplysningarna avsåg var utan

betydelse för bolaget eller senare har upphört att ha betydelse. Vid livförsäkring för dödsfall får bolaget åberopa att upplysnings-

plikten har åsidosatts bara om dödsfallet har inträffat inom två år från det att upplysningarna lämnades eller om bolaget har lämnat besked enligt 11 § inom samma tid.

Första stycket första meningen och andra stycket gäller inte om försäkringstagaren eller den försäkrade har förfarit svikligt eller i strid mot tro och heder.

sou 1986:56 Lagförslag 65

_

Undantag från försäkringen m.m.

5 § Om försäkringen gäller för följder av sjukdom eller kroppsfel, får försäkringsbolaget göra särskilt undantag för sådana sjukdomar

och kroppsfel som den försäkrade hade när avtalet ingicks, bara om

undantaget 1. grundar sig på upplysningar om den försäkrade som bolaget har

inhämtat, eller 2. är påkallat av försäkringens beskaffenhet eller någon annan

särskild omständighet. Om en tidsbegränsad försäkring förnyas, får ett undantag enligt

första stycket 2 bara avse sjukdom eller kroppsfel som den försäkrade hade när det första avtalet ingicks. Om försäkringsskyd-

det utvidgas i samband med förnyelsen, gäller dock första stycket i

denna del.

6 § Om försäkringsbolaget har förbehållit sig ansvarsfrihet när den försäkrade deltar i särskilt angivna verksamheter eller är utsatt för särskilt angivna risker, ansvarar bolaget ändå för försäkringsfall som inträffar under sådana omständigheter men som inte sammanhänger med den särskilda verksamheten eller risken.

7 § Försäkringsbolaget kan göra försäkringens giltighet och utform-

ning beroende av den försäkrades levnadsförhållanden, såsom hans yrkesverksamhet, bostadsort eller liknande, under de förutsättningar som anges i 3 kap. 4 och 5 §§ och ålägga försäkringstagaren att anmäla ändringar i sådana förhållanden till bolaget. Försummar

försäkringstagaren uppsåtligen eller av oaktsamhet som inte är ringa

att göra sådan anmälan senast vid första premiebetalningen efter

ändringen, är bolagets ansvar vid försäkringsfall begränsat enligt reglerna i 2 § andra och tredje styckena. En förutsättning är dock att bolaget i samband med krav på premien har erinrat försäkringstaga-

ren om hans anmälningsskyldighet och om följderna av att denna inte

fullgörs.

Bolaget får inte göra sitt ansvar beroende av att den försäkrades hälsotillstånd inte försämras.

Framkallande av

försäkringsfall

8 § Om den försäkrade uppsåtligen har framkallat ett försäkringsfall, är försäkringsbolaget fritt från ansvar.

Har den försäkrade ansvarar bolaget dock vid

begått självmord,

livförsäkring om det har gått mer än ett år från det att försäkringsavtalet ingicks eller om det måste antas att försäkringen tecknades

j utan tanke på självmordet. Om en försäkring som tidsbegränsad

endast avser dödsfall har förnyats, räknas ettårstiden från dagen för det första avtalet.

66 Lagförslag sou 1986:56

Vid sjukförsäkring gäller inte första stycket, om den försäkrade var under femton år eller i sådant sinnestillstånd som avses i 33

kap.

2 § brottsbalken.

9§ Om den försäkrade, genom överträdelse av en säkerhetsföreskrift eller på annat sätt, av grov oaktsamhet har framkallat ett försäkringsfall eller förvärrat en inträffad skada, kan försäkringsbolagets ansvar vid sjuk- och olycksfallsförsäkring sättas ned efter vad som är skäligt. Detta gäller dock inte om den försäkrade var under femton år eller i sådant sinnestillstånd som avses i 33 kap. 2 § brottsbalken.

I andra fall än som sägs i första stycket får bolaget inte åberopa att den försäkrade har framkallat försäkringsfallet av oaktsamhet.

Gemensamma bestämmelser

10§ Försäkringsbolaget kan inte åberopa sådana förbehåll som avses i 6§ eller bestämmelserna i 8 eller 9 §, om den försäkrade handlade för att förebygga skada på person eller egendom under sådana omständigheter att kan anses

handlingen försvarlig.

ll § Vill försäkringsbolaget göra gällande att det i fall som avses i detta kapitel är helt eller delvis fritt från ansvar eller har rätt att säga

upp en försäkring, skall bolaget ge försäkringstagaren skriftligt

meddelande om detta. Meddelandet skall lämnas utan

oskäligt

dröjsmål från det att bolaget fick kännedom om det förhållande som medför att ansvarsfrihet eller kan föreligga.

uppsägningsrätt

Meddelande enligt första skall lämnas också till den

stycket

försäkrade och till den som har fått i pant eller är

försäkringen förmånstagare enligt ett oåterkalleligt förmånstagarförordnande,

om hans rätt är känd för bolaget. Efter försäkringsfall skall meddelande lämnas till den som är förmånstagare, även om förordnandet inte varit oåterkalleligt.

Försummar bolaget att lämna meddelande enligt första eller andra stycket, får bolaget inte åberopa förhållandet mot den som skulle ha haft meddelandet, om inte försäkringstagaren _eller den försäkrade har förfarit svikligt eller i strid mot tro och heder.

5 kap. Premien

När premien skall betalas l § Om inte premiebetalningen är ett villkor för att försäkringsbolagets ansvar skall inträda, skall första för en

premien försäkring

betalas inom fjorton från den då avsände krav

dagar dag bolaget på

premien.

sou 1986:56 Lagförslag 67

Premien för en senare skall betalas senast

premieperiod på

periodens första dag. En premie som avser tid än en månad

längre

i behöver dock inte betalas tidigare än en månad från den då

dag

bolaget avsände krav på premien. Om särskilda inte

premieperioder

har avtalats, skall senare premie för betalas inom en

försäkringen

månad från den dag då bolaget avsände krav

på premien.

Vad som i andra stycket sägs om av för en

betalning premien

senare premieperiod gäller också av när en

betalning premien tidsbegränsad försäkring förnyas på grund av utebliven uppsäg-

ning.

Uppsägning på grund av dröjsmål med premien

2 § Betalas inte premien i rätt tid, får

försäkringsbolaget säga upp

försäkringen för eller av ansvaret vad

upphörande begränsning enligt

l villkoren närmare föreskriver. skall sändas till försäk-

Uppsägningen ringstagaren.

Uppsägningen får verkan fjorton dagar efter den då den

dag

avsändes, om inte betalas inom denna frist.

premien Uppsägningen

skall innehålla om detta och om att få försäk-

uppgift möjligheten ringen återupplivad enligt 3 §. Saknas någon av dessa uppgifter, får uppsägningen ingen verkan.

Om försäkringstagaren inte har kunnat betala inom den i

premien

andra fristen därför att han har blivit svårt eller

stycket angivna sjuk

berövats friheten, därför att han inte har fått ut pension eller

intjänad

lön från sin huvudsakliga eller därför att liknande

anställning någon

oväntad händelse har inträffat, får uppsägningen verkan en

tidigast

vecka efter det att hindret har fallit bort, dock senast tre månader efter fristens utgång.

Ãterupplivning

3 § Om en uppsägning enligt 2 § har fått verkan och dröjsmålet inte

avser första premien för försäkringen, till återupplivas försäkringen

sin tidigare omfattning om utestående betalas inom

premiebelopp

sex månader från utgången av den frist som i 2§ andra

anges

stycket.

En försäkring, som har ändrats till

premiefri försäkring (fribrev)

utan att en 2 § dessförinnan har fått

uppsägning enligt verkan,

återupplivas till sin om inom

tidigare omfattning, försäkringstagaren

sex månader från den då avsände ett meddelande om

dag bolaget

fribrevet till honom betalar det som skulle ha betalats

premiebelopp

om försäkringen inte hade ändrats. Meddelandet skall innehålla uppgift om rätten att få

försäkringen återupplivad. Återupplivas försäkringen, ansvarar bolaget från och med dagen

efter den då betalas.

premiebeloppet

68¶Lagförslag sou

1986:56

Underrättelse till annan om dröjsmål med premien 4 § Om det har skall sända meddelande i

begärts, försäkringsbolaget

enligt 2§ också till den försäkrade och till den som har fått

L

eller är ett i

försäkringen i pant förmånstagare enligt oåterkalleligt förmånstagarförordnande. Försummar bolaget att sända meddelan- p

de till sådan får inte mot honom åberopa att l

någon person, bolaget

premien inte har betalats.

Premiebetalning genom post eller bank

5 § Om försäkringstagaren betalar premien på ett post- eller

bankkontor, anses beloppet komma försäkringsbolaget till handa

omedelbart vid betalningen. Lämnar försäkringstagaren ett betalningsuppdrag avseende premien till post-, bank- eller girokontor, anses beloppet komma bolaget till handa när betalningsuppdraget

tas emot av det förmedlande kontoret.

av rätt till premie

Preskription

6 § Försäkringsbolaget förlorar rätten till obetald premie när ett år har förflutit från det att premien skulle ha betalats, om inte försäkringen dessförinnan har sagts upp av bolaget eller av annan

anledning har upphört att gälla.

6 kap. Förfoganden över försäkringen

Förmânstagarförordnande

1 § Försäkringstagaren har rätt att förfoga över försäkringen genom

förmånstagarförordnande. När ett sådant förordnande eller bestämmelserna i 7 §, 8 § eller 15 § andra stycket tillämpas, ingår försäk-

ringen inte i försäkringstagarens förmögenhet eller kvarlåtenskap. I

7 kap. finns dock bestämmelser om utmätning m.m. för försäkringstagarens skulder.

Vad som i 9 kap. 1 § och 13 kap. 2 och 3 §§ ärvdabalken föreskrivs om rätt att göra testamente och om testamentes ogiltighet gäller

också i fråga om förmånstagarförordnanden.

Vad som i 9 kap. 2 § ärvdabalken föreskrivs om förordnande genom testamente till den som inte är född eller avlad vid testators död gäller också för förmånstagarförordnande till den som inte är född eller avlad när förordnandet skall tillämpas första gången.

2 § Försäkringstagaren kan, före den tidpunkt då försäkringsersätt-

ningen förfaller till betalning, ändra eller återkalla ett förmånstagarförordnande. Detta gäller dock inte om han gentemot förmånstaga-

sou 1986:56 Lagförslüg 59

ren har utlovat att förordnandet skall stå fast

(oåterkalleligtförmånstagarförordnande) .

3 § Ett förmånstagarförordnande och återkallelse eller ändring av ett sådant förordnande skall göras genom meddelande till

skriftligt försäkringsbolaget.

Tolkning av förmånstagarförordnande

4 § Vid tolkning av ett förmånstagarförordnande gäller vad som sägs

f i 5 och 6 §§, om inte annat med hänsyn till omständigheterna får anses framgå av förordnandet.

J 5§ Vid försäkring liv eller hälsa ett

på försäkringstagarens gäller

f

förmånstagarförordnande bara för försäkringstagarens död.

Om ett förmånstagarförordnande inte kan verkställas såvitt

angår

en viss förmånstagare, gäller förordnandet till förmån för hans

avkomlingar, om de i fråga om arv efter försäkringstagaren eller den

försäkrade hade varit berättigade att träda i ställe.

förmånstagarens

i_ Saknas sådana avkomlingar men finns det andra förmånstagare, i tillfaller hela försäkringen dem.

6 § Har försäkringstagaren till en försäkring, som gäller på hans liv

eller hälsa, utan att namnge förmånstagaren använt någon av nedan

angivna beteckningar, anses detta innebära följande:

;f “i make: den som är gift med när förordnandet

försäkringstagaren

_ tillämpas; om det pågår mål om mellan makarna,

äktenskapsskillnad

gäller förordnandet inte,

barn: försäkringstagarens bröstarvingar, med av försäkfördelning

ringen efter de grunder som i om arvsrätt efter

gäller fråga

*

försäkringstagaren,

make och barn: försäkringstagarens make är till halva

förmånstagare

försäkringen och hans till återstoden; efterlämnar

bröstarvingar

försäkringstagaren bara make eller bara bröstarvingar, tillfaller hela i

försäkringen maken eller bröstarvingarna,

arvingar: de som enligt 1-5 kap. ärvdabalken har arvsrätt efter

försäkringstagaren, med fördelning av försäkringen efter de grunder

gäller för arvsrätten.

som

Jämkning av förmånstagarförordnande

7 § Om tillämpningen av ett förmånstagarförordnande som gäller

för försäkringstagarens död skulle leda till ett resultat som är

oskäligt

mot make eller bröstarvinge efter kan förord-

försäkringstagaren,

nandet jämkas så att försäkringen helt eller delvis tillfaller maken eller bröstarvingen. Vid prövningen skall särskilt beaktas skälen för förordnandet samt förmånstagarens och makens eller bröstarvingens ekonomiska förhållanden.

70 Lagförslag SOU 1986:56 7‘

Har dödsfallet inträffat sedan det har dömts till äktenskapsskillnad mellan försäkringstagaren och hans make eller sedan talan om äktenskapsskillnad har väckts men innan bodelning har förrättats, A gäller i stället för vad som föreskrivs i första stycket följande beträffande jämkning till förmån för försäkringstagarens make. Kan maken inte vid bodelningen få ut sin andel därför att försäkringen

i tillfaller någon annan som förmånstagare, är denne skyldig att avstå vad som fattas.

Den som vill begära jämkning enligt första eller andra stycket,

skall väcka talan mot förmånstagaren inom ett år från det att

bouppteckning efter försäkringstagaren avslutades eller dödsboan-

mälan gjordes. Väcks inte talan inom denna tid, är rätten till jämkning förlorad.

Förmånstagare utan särskilt förordnande

8 § Om det inte finns någon annan förmånstagare, gäller följande i

fråga om försäkringsersättning som utfaller med anledning av försäkringstagarens död. Hans make är förmånstagare till halva

ersättningen och hans arvingar till återstoden. Efterlämnar han inte

make, är hans arvingar förmånstagare till hela ersättningen. Make är inte förmånstagare, om det vid försäkringstagarens död pågår mål om äktenskapsskillnad mellan makarna.

Vad som sägs i första stycket gäller inte om det sammanlagda

belopp som skall utgå från försäkringen uppgår till högst det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde vid försäkringstagarens död.

Annat förfogande över försäkringen

9 § Försäkringstagaren har rätt att förfoga över försäkringen genom överlåtelse, pantsättning eller på annat sätt. Försäkringsbolaget kan

dock i försäkringsvillkoren föreskriva att ett förfogande, som inte avser hela försäkringen eller en kvotdel av den, är utan verkan mot

bolaget. Om det för försäkringen gäller ett oåterkalleligt förmånstagarför-

ordnande, skall försäkringstagaren anses ha utfäst sig att inte utan

förmånstagarens samtycke förfoga över försäkringen på ett sätt som

inskränker dennes rätt. 10§ Överlåts försäkringen, förfaller ett tidigare förmånstagarförordnande som inte är oåterkalleligt, om inte annat har avtalats eller får anses förutsatt vid överlåtelsen.

11 § Pantsättning av försäkringen medför rätt för panthavaren att

uppbära utfallande försäkringsersättning. Om försäkringen är förenad med återköpsrätt, får han också påkalla återköp av försäkringen.

sou 1986:56 Laâföfslag 71

får dock ske bara om panthavaren har underrättat

Återköp

försäkringstagaren och denne inte inom två månader har återlöst panten genom att betala det belopp som panthavaren kan få ut från

försäkringsbolaget. Panthavaren har även rätt att påkalla utbetalning

av återbäring som är att få ut från

försäkringstagaren berättigad bolaget.

Förbehåll om rätt att göra panträtten gällande på annat sätt än som sägs i första stycket är ogiltigt mot

försäkringstagaren.

12 § Om det av försäkringsbrevet framgår att bara den som innehar detta har rätt att få ut eller över

försäkringsersättning eljest förfoga försäkringen, gäller följande.

a_._..,.,;›,.›., ,.

, Ett förfogande över överlåtelse,

_ försäkringen genom pantsättning, belåning hos försäkringsbolaget eller oåterkalleligt förmånstagarfö-

rordnande blir gällande mot när den,

försäkringstagarens borgenärer

till vars förmån förfogandet sker, får i sin

försäkringsbrevet besittning. Förfogar försäkringstagaren på sådant sätt över försäkringen till

förmån för flera, gäller ett tidigare förfogande framför ett senare. Ett senare förfogande gäller dock framför ett om den, till vars

tidigare

förmån det senare förfogandet sker, i tro får i

god försäkringsbrevet sin besittning.

13§ Är försäkringsbrevet inte sådant som ett

sägs i 12 §, blir förfogande över genom överlåtelse, eller

försäkringen pantsättning

i

oåterkalleligt förmånstagarförordnande gällande mot försäkringsta-

é garens borgenärer när meddelande om förfogandet kommer in till

försäkringsbolaget. Förfogar försäkringstagaren på sådant sätt över

försäkringen till förmån för flera, gäller ett

i tidigare förfogande

framför ett senare. Ett senare förfogande dock framför ett

gäller

tidigare, om meddelande om det senare kommer in till

förfogandet

bolaget först och den till vars förmån förfogandet skett då är i

god

tro.

Belåning av försäkringen hos bättre rätt till

bolaget ger bolaget försäkringen än försäkringstagarens när lånebeövriga borgenärer

loppet betalas ut. Har över

försäkringstagaren tidigare förfogat försäkringen på annat sätt, gäller belåningen dock framför det

förfogandet bara om är i tro vid

bolaget god utbetalningen.

14 § Innan förmånstagarens rätt har inträtt får han inte genom överlåtelse, pantsättning eller på annat sätt förfoga över den rätt som förordnandet medför.

Rätten till försäkringen i vissa särskilda

fall

15 § Om någon annan än försäkringstagaren gårgenom brottslig

ning uppsåtligen dödar den försäkrade eller en

förmånstagare,

72 Lagförslag sou 1986:56. Q

tillämpas bestämmelserna i 15 kap. ärvdabalken.

Om vid försäkring på annans liv eller hälsa försäkringstagaren genom brottslig gärning uppsåtligen framkallar ett försäkringsfall,

skall oavsett vad som annars skulle gälla den försäkrade vara förmånstagare. Om den försäkrade är död, skall de personer vara förmånstagare som enligt 8§ första stycket skulle ha haft rätt till

försäkringsersättningen om den försäkrade hade varit försäkringsta-

gare. Om försäkringstagaren härigenom skulle komma att anses som förmånstagare, tillämpas bestämmelserna i 15 kap. 1 § första stycket och 4 § ärvdabalken.

Vad som sägs i andra stycket gäller inte om försäkringstagaren var under femton år eller i sådant sinnestillstånd som avses i 33 kap. 2 § brottsbalken.

Förfoganden som är utan verkan m.m. 16§ Ett förfogande över försäkringen är utan verkan i den mån

förfogandet är förbjudet enligt försäkringsvillkor, som enligt kom-

munalskattelagen (1928:370) skall tas in i försäkringsavtalet. Ett förbud mot överlåtelse hindrar dock inte eller överlåtelse

utmätning

vid ackord eller i konkurs i vidare mån än detta följer av vad som annars föreskrivs i lag eller annan

författning.

Vad som föreskrivs i första också om bestämmelser-

stycket gäller

na i 8 eller 15 § är tillämpliga.

7 kap. Förhållandet till

borgenärerna

l § En försäkring och från den utfallande ersättning får tas i anspråk för försäkringstagarens eller annan skulder i

berättigads enlighet med reglerna i detta kapitel och lagstiftningen i övrigt. Ersättning

som tillfaller någon annan än försäkringstagaren eller dödsboet efter honom får tas i anspråk för försäkringstagarens skulder, bara om

fordran har uppkommit före försäkringsfallet och inte kan utgå ur

försäkringstagarens förmögenhet eller kvarlåtenskap. Om verkan av förmånstagarförordnanden finns

oåterkalleliga

bestämmelser i 6 kap. 9, 12 och 13 §§.

Skyddet för livförsäkring före försäkringsfall

2 § Innan har inträffat, får en livförsäkring som

något försäkringsfall

gäller på försäkringstagarens eller hans makes liv tas i mät endast i den mån det under något av de senaste tio åren har betalats premie

för försäkringen med som belopp överstiger

1. för tidsbegränsad som endast avser dödsfall: fem gånger

försäkring

den premie som beräknas belöpa på det året,

sou 1986:56 Lagförslag 73

2. för kapitalförsäkring som inte omfattas av 1: femton procent

punkt av det försäkringsbelopp som enligt försäkringsavtalet efter gällde betalningen och

3. för livränteförsäkring som inte omfattas av 1: femton

punkt

procent av den premie som skulle ha betalats om hade

försäkringen

tecknats mot engångspremie vid början av det året.

Utmätningen får avse ett belopp som förhåller sig till det vid

g utmätningstillfället gällande basbeloppet enligt lagen (1962:381) om i- allmän försäkring på samma sätt som det överstigande premiebelop-

pet förhåller sig till det basbelopp som gällde vid tiden för

betalningen.

Skyddet för livförsäkring efter försäkringsfall

i 3 § Sedan ett försäkringsfall har inträffat, får en livförsäkring och I från den utfallande ersättning inte utmätas för försäkringstagarens eller annan berättigads skulder, i den mån ersättningen tillfaller någon som behöver den för sin försörjning eller fullgörande av

underhållsskyldighet som åvilar honom. Om ersättningen tillfaller

någon annan än den försäkrade, första meningen bara om den

gäller

försäkrade har försörjt eller varit skyldig att försörja den berättigade. När ersättningen utgår i form av livränta, gäller förbudet mot utmätning för den berättigades skulder bara rätten till livräntan.

Även om förutsättningarna i första inte är

stycket uppfyllda, gäller

följande. Från vad som efter den försäkrades död tillfaller hans make eller hans eller makens barn, som vid tiden för dödsfallet inte har fyllt

20 år, får för varje berättigad från utmätning undantas ett belopp motsvarande sex gånger det för dödsåret gällande basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Utan hinder får ett

av vad som sägs i första och andra styckena ersättningsbelopp som inte hålls avskilt efter utbetalningen utmätas för den berättigades skulder. När två år har förflutit från det att beloppet förföll till betalning, får även vad som hålls avskilt utmätas i den mån beloppet inte behövs för eller

den berättigades försörjning fullgörande av underhållsskyldighet som åvilar honom.

Reglernas tillämpning på samboförhållanden m.m.

4 § Vid tillämpning av 2 och 3 med make sådan sambo

jämställs

som avses i 1 § lagen (1987:000) om sambors gemensamma hem. Vad som sägs i 2 § om make gäller också tidigare make eller sambo.

Tidsfrist för utmätning skulder

för försäkringstagarens

5 § Om en livförsäkring eller från sådan utfallande

försäkring ersättning tillfaller någon annan än försäkringstagaren eller dödsboet

efter honom, får utmätning för försäkringstagarens skulder äga rum i

74 Lagförslag sou 1986:56

den utsträckning som framgår av 1-4 §§ bara om ansökan härom

görs inom tre år från det att den rätt inträdde. Efter den tiden

berättigades

är borgenärernas rätt förfallen.

Skyddet för livförsäkring som tecknas av arbetsgivare

6 § Om en försäkring som en arbetsgivare har tecknat på en anställds liv inte gäller till förmån för får och

arbetsgivaren själv, försäkringen

från denna utfallande ersättning inte tas i för

anspråk arbetsgivarens

skulder på annat sätt än som sägs i 7 §.

Vad som nu sagts gäller också om den försäkrade inte är anställd hos arbetsgivaren men har annan till dennes verksamhet

anknytning

eller är medförsäkrad som närstående till annan försäkrad.

någon

Försäkringstagarens konkurs m.m.

7§ Om vid livförsäkring eller dödsboet efter

försäkringstagaren

honom försätts i konkurs och under de tre senaste

försäkringstagaren

åren före den i 29 § konkurslagen eller

(1921:225) angivna fristdagen

senare har betalat premie för försäkringen med som vid

belopp

betalningstillfället inte stod i skäligt förhållande till hans villkor, får

konkursboet av tillgodohavandet hos försäkringsbolaget återkräva

vad han har betalat för Om inte har

mycket. försäkringstagaren

lämnat sitt till skall konkursboet för

samtycke återbet_alningen,

prövning av dess rätt väcka talan mot honom. Beträffande sådan talan tillämpas föreskrifterna i 40 b § konkurslagen.

Har försäkringsbeloppet betalats ut, är den som har

uppburit

beloppet skyldig att till konkursboet återbetala det som

belopp

konkursboet annars hade kunnat återkräva av Har

bolaget. beloppet

uppburits av en förmånstagare, gäller detta dock bara om utbetalningen har skett senare än sex månader före Också

fristdagen.

beträffande talan mot den som har uppburit

försäkringsbeloppet tillämpas föreskrifterna i 40 b § konkurslagen.

Bestämmelserna i första och andra styckena också om i

tillämpas

stället offentligt ackord har fastställts. I om talan med

fråga anledning av ackordsförhandling 17 och 18 §§ tillämpas ackordslagen (1970:847).

Vid sådan försäkring som avses i 6 § får krav denna

enligt paragraf

göras gällande bara om den försäkrade eller den till vars förmån

försäkringen annars gäller är närstående till arbetsgivaren på det sätt

som anges i 29 a § konkurslagen.

Skyddet för sjuk- och olycksfallsförsäkring

8§ Om ersättningen från en eller skall

sjuk- olycksfallsförsäkring

tillfalla den försäkrade, får försäkringen och från den utfallande

ersättning inte utmätas för eller den försäkrades

försäkringstagarens

skulder. Om den försäkrade inte är försäkringstagare, får

försäkring-

en inte i någon form tas i för skulder.

anspråk försäkringstagarens

När ersättningen utgår i form av livränta, gäller förbudet mot utmätning för den berättigades skulder bara rätten till livräntan.

Utan hinder av vad som sägs i första stycket får ett

ersättningsbe-

lopp som har tillfallit den försäkrade och som inte hålls avskilt efter utbetalningen utmätas för den försäkrades skulder. När två år har förflutit från det att förföll till får även vad som

beloppet betalning,

hålls avskilt utmätas i den mån inte behövs för den

beloppet försäkrades försörjning eller fullgörande av underhållsskyldighet

som åvilar honom.

Om ersättningen skall tillfalla annan än den försäkrade,

någon

tillämpas vad som enligt 2-6 §§ om av

gäller utmätning tidsbegränsad

livförsäkring som endast avser dödsfall och från

livförsäkring utfallande ersättning.

8 kap. Reglering av m.m. försäkringsfall

Tiden m.m.

för utbetalning

l § Sedan försäkringsbolaget fått underrättelse om ett

försäkrings-

fall, skall bolaget utan vidta de som behövs för att

uppskov åtgärder försäkringsfallet skall kunna skall regleras. Bolaget handlägga

ärendet skyndsamt och med av den

iakttagande ersättningsberättigades behöriga intressen.

Försäkringsersättning skall betalas ut senast en månad efter det att rätten till ersättningen inträtt och som kan

utredning, skäligen

begäras för att fastställa betalningsskyldigheten och mot vem denna skall fullgöras, har fram för

lagts bolaget. Om den som gör anspråk på försäkringsersättning uppenbarligen

har rätt till åtminstone ett visst skall detta hans

belopp, på begäran

betalas ut i förskott.

Utbetalning till annan än rätt förmånstagare

2 § Har försäkringsbolaget betalat ut försäkringsersättning till

någon annan än den som i av har rätt till

egenskap förmånstagare

ersättningen och därvid iakttagit aktsamhet, är befriat

skälig bolaget

från sin skuld. Detta gäller dock inte om

utbetalningen grundats på

en handling som är förfalskad eller som är av att den

ogiltig på grund

har tillkommit under som avses i 28 §

tvång avtalslagen (1915:218)

eller på grund av att den har utfärdats av som var

någon omyndig

eller som handlat under av rubbad

inflytande själsverksamhet.

Försummelse att anmäla m.m.

försäkringsfall

3 § Om försäkringstagaren eller den försäkrade har försummat att iaktta föreskrifter i försäkringsvillkoren om att anmäla

skyldighet försäkringsfall till försäkringsbolaget inom viss tid eller om

skyldig-

het att medverka till utredningen av försäkringsfallet eller

bolagets

ansvar och försummelsen har medfört skada för kan

bolaget,

ersättning som annars skulle ha utgått från sättas ned

försäkringen

efter vad som är skäligt med hänsyn till Har

omständigheterna.

någon annan på sådant sätt orsakat skada för bolaget, kan

ersättning

som annars skulle ha utgått till honom sättas ned efter vad som är

skäligt med hänsyn till omständigheterna.

4§ Om den som kräver ersättning av försäkringsbolaget efter ett

försäkringsfall uppsåtligen har oriktigt uppgett eller förtigit eller dolt något av betydelse för bedömningen av rätten till försäkringsersätt-

ning, kan ersättning som annars skulle ha utgått till honom sättas ned efter vad som är skäligt med hänsyn till

omständigheterna.

Preskription av rätt till försäkringsersättning

5 § Den som vill göra anspråk på försäkringsersättning förlorar sin rätt mot försäkringsbolaget om han inte väcker talan mot

bolaget

inom tre år från det att han fick kännedom om att anspråket kunde göras gällande och i varje fall inom tio år från det att

anspråket

tidigast hade kunnat göras gällande. Har han framställt till

anspråk

bolaget inom denna tid, har han dock alltid sex månader på sig att väcka talan sedan bolaget har förklarat att det har

tagit slutlig ställning till anspråket.

Risken för vissa meddelanden

6 § Gör försäkringstagaren sannolikt att en uppsägning enligt 3 kap.

4 eller 8 §, 5 kap. 2 § eller 10 kap. 7 § har försenats eller inte kommit fram på grund av omständigheter som han inte har kunnat råda över, får uppsägningen verkan en vecka efter den då

tidigast dag

meddelandet kom fram och senast tre månader efter den då

dag försäkringsbolaget avsände uppsägningen till honom. Uppsägningen

får dock aldrig verkan tidigare än som anges i

uppsägningshandling-

en.

Tvist om rätten att teckna eller behålla en

försäkring

7 § Om ett försäkringsbolag i strid mot 3 kap. 1 § har vägrat någon att teckna eller förnya en försäkring, skall domstol på yrkande av honom förklara att han har rätt till försäkring. Domstolen får bestämma att försäkringstiden skall räknas från den tidpunkt som

sou 1986:56 Lagförslag 77

skulle ha gällt om bolaget hade bifallit ansökan. Talan om förklaring enligt första stycket skall väckas inom sex månader från det att bolaget till sökanden har avsänt meddelande om sitt beslut, uppgift om skälen för detta och erinran om vad han skall iaktta om han vill få beslutet prövat av domstol. Iakttas inte den tid som anges i andra stycket är rätten att föra talan förlorad.

8 § Har ett försäkringsbolag sagt upp en försäkring i förtid i strid mot denna lag, skall domstol på yrkande av försäkringstagaren förklara

uppsägningen ogiltig.

Talan om förklaring enligt första skall väckas inom sex

stycket

månader från det att bolaget till försäkringstagaren har avsänt

uppsägningen, uppgift om skälen för uppsägningsbeslutet och

erinran om vad försäkringstagaren skall iaktta om han vill få beslutet prövat av domstol. Talan behöver dock aldrig väckas före den

tidpunkt när uppsägningen skulle få verkan.

Iakttas inte den tid som anges i andra stycket är rätten att föra talan förlorad. 9 § Domstolen kan på yrkande meddela förklaring enligt 7 eller 8 § att gälla för tiden intill dess att det föreligger ett avgörande som har vunnit laga kraft. En sådan förklaring får dock inte meddelas utan att försäkringsbolaget har beretts tillfälle att yttra sig över yrkandet. en tvist som avses i 7 eller 8 § avgörs skall domstolen

Innan_

inhämta yttrande från försäkringsinspektionen, om det inte är

obehövligt.

Förbud mot regress

10 § Försäkringsbolaget får inte återkräva försäkringsersättning av

den som har framkallat försäkringsfallet eller annars är ersättnings-

skyldig med anledning av detta.

9 kap. Gruppförsäkring

Tillämpningsområde m.m.

l § I detta kapitel betyder gruppavtal: avtal som sluts med ett försäkringsbolag för en på

förhand avgränsad grupp personer och som anger villkor för avtal om

gruppförsäkring, gruppförsäkring: försäkring som meddelas enligt ett gruppavtal och

som gäller under förutsättning att den försäkrade eller någon närstående tillhör gruppen,

78 Lagförslag sou 1986:56

frivillig gruppförsäkring: gruppförsäkring som gruppmedlemmarna ansluter sig till genom egen anmälan eller genom att inte avböja försäkringen, obligatorisk gruppförsäkring: gruppförsäkring som varje medlem i gruppen är ansluten till oavsett egna åtgärder och utan betalningsskyldighet för medlemmen mot bolaget, medförsäkrad: sådan närstående till gruppmedlem som är försäkrad jämte honom.

2§ För gruppförsäkring gäller 1, 4 och 6-8 kap. Därjämte gäller bestämmelserna i detta kapitel. Reglerna i 5-12, 17 och 18 §§ tillämpas dock inte på försäkring som gäller vid tillfälligt besök på bestämd eller vid under högst en månad i bestämd

plats deltagande verksamhet.

3 § Avtal om frivillig gruppförsäkring ingås mellan försäkringsbolaget och gruppmedlemmen.

Avtal om obligatorisk gruppförsäkring ingås genom gruppavtalet.

Den som ingår avtal om gruppförsäkring med bolaget är försäkringstagare. Vid tillämpning av 6 och 7 kap. och i fråga om rätten till försäkringsersättning i övrigt anses dock varje försäkrad som försäkringstagare, såvitt försäkringen gäller på hans liv eller hälsa.

Information

4 § Innan ett gruppavtal ingås, skall försäkringsbolaget lämna gruppen en information som är utformad så att den underlättar en bedömning av gruppmedlemmarnas försäkringsbehov och valet av försäkring. Bolaget skall ge den information om försäkringsskyddets omfattning, försäkringsvillkoren i övrigt och andra förhållanden som gruppen behöver för att kunna bedöma kostnaden för och förmånerna av försäkringen. Viktiga avgränsningar av försäkringsskyddet skall vara särskilt framhävda. Innan avtal om frivillig gruppförsäkring sluts, skall bolaget också på ändamålsenligt sätt ge gruppmedlemmarna information för av frågan om de bör ansluta

bedömning sig till försäkringen.

Under och i samband med att försäkringen

försäkringstiden förnyas skall i informera de försäkrade om

bolaget skälig omfattning sådana förhållanden rörande försäkringen som det är av betydelse för dem att känna till. Efter försäkringsfall gäller informationsskyldigheten även mot annan som har anspråk mot bolaget. 5 § När en har meddelats, skall försäkringsbolaget

gruppförsäkring snarast på ändamålsenligt sätt avsända försäkringsbesked för de försäkrades kännedom. Beskeden skall innehålla upplysningar om de väsentliga rättigheter och skyldigheter som följer av försäkringen

Lagförslag

samt om viktiga av Detsamma

avgränsningar försäkringsskyddet. gäller när försäkringen har förnyats, om de nya försäkringsvillkoren innebär begränsning av försäkringsskyddet eller väsentlig av

ändring försäkringen.

Om en uppgift i ett försäkringsbesked avviker från försäkringsavtalet och avikelsen inte är till nackdel för den som har fått beskedet, gäller uppgiften i försäkringsbeskedet. Uppgiften kan dock inte åberopas om nya försäkringsbesked eller annat meddelande i frågan senast fjorton dagar före försäkringsfallet på ändamålsenligt sätt har avsänts för de försäkrades kännedom eller om den som har fått försäkringsbeskedet vid den tiden har insett eller bort inse att uppgiften är oriktig eller inte längre är

giltig.

Reglerna i 2 kap. 4 och 5 §§ vid

tillämpas gruppförsäkring.

Tiden för bolagets ansvar

6§ När ett gruppavtal om har

frivillig gruppförsäkring ingåtts, räknas tiden för försäkringsbolagets ansvar från den som

tidpunkt anges i gruppavtalet. Ansvaret omfattar alla som

gruppmedlemmar då fyller anslutningskraven avtalet och som har anslutit till

enligt sig försäkringen. Om en gruppmedlem ansluter senare, räknas

sig ansvaret från och med efter

dagen anslutningen.

Anslutning enligt första stycket anses ske när medlemmen

gör anmälan hos bolaget eller hos som mottar för

någon anmälningar bolagets räkning. Om medlemmen ansluter sig genom att inte

avböja försäkringen, anses anslutning ske när tiden för ut.

avböjande går

Om inte annan tidpunkt har avtalats, räknas vid

obligatorisk gruppförsäkring tiden för bolagets ansvar mot medlemmarna från och med dagen efter den då gruppavtalet slöts eller, om

någon inträder senare i gruppen, från och med efter inträdet.

dagen

7 § När ansvaret inträder mot en det också mot

gruppmedlem, gäller den som ansluts som medförsäkrad till honom.

Uppsägning av m.m. försäkringen

8 § Om gruppavtalet upphör på grund av

uppsägning från gruppens sida, upphör försäkringen för samtliga gruppmedlemmar och deras medförsäkrade vid den dock

tidpunkt som anges i uppsägningen, tidigast en månad efter det att av

uppsägningen mottogs försäkringsbolaget. När bolaget har skall

mottagit uppsägningen, det genast sända meddelande om denna till de försäkrade

gruppmedlemmarna. I meddelandet skall anges om de försäkrade har rätt till

fortsättningsförsäkring enligt ll §.

Vid frivillig har försäkrad rätt att

gruppförsäkring gruppmedlem när som helst säga upp försäkringen att genast upphöra för hans och hans medförsäkrades del.

80 sou 1986:56 f

Lagförslag

9§ Om en försäkrad gruppmedlem utträder ur gruppen av annan ,i

anledning än att han uppnår en viss ålder, upphör försäkringsbola-

mot honom och hans medförsäkrade tre månader efter j gets ansvar utträdet. Detsamma ansvaret mot medförsäkrad make efter

gäller i

och ansvaret mot medförsäkrad sambo sedan

äktenskapsskillnad

samboförhållandet upphört.

10 § Ett avtal om gruppförsäkring förnyas för en tid av ett år, om l inte avtalet har sagts upp för att upphöra vid försäkringst:dens slut. I 4 och 5 §§ finns bestämmelser om information i samband med

förnyelse. i

Meddelande om från försäkringsbolagen sida skall

uppsägning

sändas till den som har med bolaget och till den

ingått gruppavtalet

försäkrade får verkan en månad

gruppmedlemmen. Uppsägningen

efter det att meddelandena avsändes. Om rätt till fortsittningsför- 11 § skall detta anges i meddelandet till

säkring enligt föreligger,

Saknas denna uppgift, får uppsägningen ingen

gruppmedlemmen.

verkan. Första första inte, om annat framgår av

stycket meningen gäller avtalet eller omständigheterna i övrigt.

11 § Upphör försäkringsbolagets ansvar enligt 8, 9 eller 10 §, har

varje försäkrad rätt att utan hälsoprövning erhålla likvärdigt skydd som tecknas i försäkringsbolaget genom fortsättningsförsäkring,

eller annat som det anvisar. Ansökan om fortsättningsförsäk-

bolag

ring skall i fall som avses i 9 § göras inom den tid som anges där och i andra fall inom tre månader från försäkringens upphörande.

12 § om att bestämmelserna i

Försäkringsbolaget får göra förbehåll

9 och 11 §§ inte skall i den mån den försäkrade på annat

tillämpas,

sätt har fått eller kan få av samma slag som

uppenbarligen skydd

tidigare.

Om det är av beskaffenhet, får bolaget göra

påkallat försäkringens

förbehåll om att 9 eller 11 § inte heller annars skall tillämpas.

13 § får inte göra förbehåll om att en gruppför-

Försäkringsbolaget

skall kunna i förtid eller ändras under försäkrings-

säkring upphöra

tiden i andra fall än som anges i denna lag.

Oriktiga uppgifter

får inte vid av i 4 kap.

14 § Försäkringsbolaget tillämpning reglerna

1-4 §§ mot den försäkrade att annan har lämnat

åberopa någon oriktiga eller ofullständiga uppgifter till bolaget.

Premien

15 § Om inte är ett villkor för att försäkringsbo-

premiebetalningen

ansvar skall inträda, skall första premien för en gruppförsäk-

lagets

ring betalas inom fjorton dagar från den dag då avsände krav

bolaget

på premien till den som enligt försäkringsavtalet skall betala

premien till bolaget.

Premien för en senare premieperiod och första för en

premien

försäkring som har förnyats enligt 10§ skall betalas senast

på

periodens första dag. En premie som avser tid än en månad

längre

behöver dock inte betalas tidigare än en månad från den då

V dag

bolaget avsände krav på premien till den som enligt försäkringsavtalet skall betala premien till

bolaget.

Bestämmelserna i 5 kap. 5 och 6 §§ tillämpas vid

gruppförsäkring.

16 § Betalas inte premien i rätt tid, får försäkringsbolaget säga upp försäkringen för upphörande eller av ansvaret vad

begränsning enligt

villkoren närmare föreskriver.

Meddelande om skall sändas till den som har

uppsägningen ingått gruppavtalet med bolaget och till den försäkrade gruppmedlemmen.

Uppsägningen får verkan fjorton dagar efter det att meddelandena avsändes, om inte premien betalas inom denna frist. Meddelandena skall innehålla om detta. Om kan

uppgift försäkringen återupplivas

enligt 18 §, skall även detta anges. Saknas någon av dessa uppgifter,

får uppsägningen ingen verkan.

17 § Har premien för en frivillig gruppförsäkring inte betalats inom den i 16§ andra stycket angivna fristen därför att den försäkrade gruppmedlemmen har blivit svårt sjuk eller berövats friheten, därför att han inte har fått ut pension eller intjänad lön från sin huvudsakliga anställning eller därför att någon liknande oväntad händelse har inträffat för hans del, får en uppsägning enligt 16§ första stycket verkan först en vecka efter det att hindret har fallit bort, dock senast tre månader efter fristens utgång.

Om vid frivillig gruppförsäkring ett dröjsmål med premien beror

på försummelse av någon, som enligt gruppavtalet skall betala premien för gruppens räkning, får uppsägningen verkan för den försäkrade gruppmedlemmen och hans medförsåkrade först en vecka efter det att medlemmen själv har fått kännedom om dröjsmålet, dock senast tre månader efter utgången av den frist som anges i 16 § andra stycket.

Vid obligatorisk gruppförsäkring har varje försäkrad rätt till

fortsättningsförsäkring enligt 11 och 12 §§, om ansvaret upphör enligt 16 §. Detsamma gäller medförsäkrad vid frivillig gruppförsäk-

ring.

18 § Om en uppsägning enligt 16§ har fått verkan och dröjsmålet inte avser första premien för en frivillig

försäkringen, återupplivas

gruppförsäkring till sin om det utestående

tidigare omfattning,

premiebelopp som belöper på den försäkrade betalas inom sex 6

-

sou 198656

82 p. Lagförslag

månader från utgången av den frist som anges i 16 § andra stycket.

ansvarar försäkringsbolaget från och Återupplivas försäkringen,

med efter den då betalas. Återupplivning kan

dagen premiebeloppet

inte ske endast för medförsäkrade. Vad som sägs i första gäller också för obligatorisk

stycket gruppförsäkring. En sådan försäkring kan dock återupplivas endast

för hela gruppen. får i villkoren om att återupplivning inte Bolaget göra förbehåll kan ske, om förbehållet är påkallat av försäkringens beskaffenhet eller någon annan särskild omständighet.

Förfoganden över försäkringen

19 § Utöver vad som anges i 6 kap. 3 § kan ett förmånstagarförordnande göras genom att förordnandet tas in i försäkringsvillkoren. Vid tolkning av ett sådant förordnande tillämpas 6 kap. 5 och 6 §§, om inte annat framgår av förordnandet. Ett förordnande som har tagits in i villkoren saknar verkan, i den mån ett förordnande enligt 6 kap. 3 § gäller och kan verkställas. Försäkringsbolaget kan i villkoren bestämma att den försäkrade inte får överlåta eller pantsätta sin rätt enligt försäkringen. Ett i strid mot en sådan bestämmelse är utan verkan. Ett

förfogande

förbud mot överlåtelse hindrar dock inte utmätning eller överlåtelse vid ackord eller i konkurs i vidare mån än detta av vad som

följer

annars föreskrivs i lag eller annan författning.

Meddelanden till de

försäkrade

20§ Om bestämmelse i denna lag eller i

försäkringsbolaget enligt

skall tillställa försäkrad gruppmedlem eller medförsäk-

gruppavtalet

rad eller annat meddelande, skall bolaget på ändamåls-

uppsägning

sätt sända detta för den försäkrades kännedom. Ett medde-

enligt

lande som inte avser hela gruppen skall sändas till berörda

gruppmedlemmar personligen.

10¶Kollektivavtalsgrundad försäkring kap.

m. m.

Tillämpningsområde

1 § Bestämmelserna i denna lag om kollektivavtalsgrundad försäk-

ring tillämpas på försäkringar som

1. tecknas av för att ge försäkringsskydd åt anställda,

arbetsgivare

2. meddelas som följer ett i villkoren angivet

enligt försäkringsvillkor kollektivavtal mellan en arbetsgivarorganisation och en arbetstagar-

organisation och

Lagförslag

3. tecknas hos ett som av kollektivavta-

försäkringsbolag framgår let.

Kollektivavtalsgrundad försäkring kan omfatta även arbetsgivaren själv och annan som har anknytning till hans verksamhet. Närstående till anställda eller andra försäkrade kan omfattas som medförsäkrade.

Om försäkringsskyddet ett kollektivavtal som avses i första

enligt stycket skall gälla också för anställda hos sådana som

arbetsgivare inte har tecknat trots att de har varit

försäkring skyldiga att göra det, skall utgående ersättning anses som från en kollektivav-

ersättning talsgrundad försäkring.

2§ För

kollektivavtalsgrundad försäkring gäller 1, 4 och 6-8 kap. Därjämte gäller bestämmelserna i detta

kapitel.

Vad också andra som

som i 4 och 5 §§ sägs om anställda gäller omfattas av försäkringen.

3 § Arbetsgivaren ingår avtal om kollektivavtalsgrundad _. försäkring . t med och år Vid

försäkringsbolaget försäkringstagare. tillämpning av .\ 6 och 7 kap. och i om rätten till i . fråga försäkringsersättning övrigt anses dock försäkrad som såvitt

varje försäkringstagare, försäkringen gäller på hans liv eller hälsa.

Information

4 § När en överenskommelse som medför skyldighet för

arbetsgivare att teckna har skall

kollektivavtalsgrundad försäkring ingåtts,

försäkringsbolaget och de arbetsmarknadsparter som har slutit det kollektivavtal som sätt informera de

försäkringen följer på lämpligt arbetsgivare och anställda som berörs av överenskommelsen. Informationen skall avse att teckna

arbetsgivarnas skyldighet försäkring, kostnaderna för och förmånerna av denna.

försäkringen

Under försäkringstiden skall och

bolaget arbetsmarknadsparterna i informera och anställda

skälig omfattning arbetsgivare om sådana förhållanden rörande som det är av för dem

försäkringen betydelse att känna till. med av försäk-

Informationsskyldigheten anledning

ringsfall åvilar bolaget

och gäller även mot annan som har anspråk mot bolaget.

5 § När en kollektivavtalsgrundad har meddelats, skall

försäkring försäkringsbolaget snarast sätt avsända försäk-

på ändamålsenligt ringsbesked för de anställdas kännedom. Beskeden skall innehålla upplysningar om de och som

väsentliga rättigheter skyldigheter följer av försäkringen samt om av

viktiga avgränsningar försäkringsskyddet. Detsamma gäller när har ändrats,

försäkringen om de nya försäkringsvillkoren innebär begränsning av eller

försäkringsskyddet väsentlig ändring av försäkringen.

i 84 . sou 1986:56 Lagförslag

Om en i ett försäkringsbesked avviker från försäkringsav-

uppgift talet och avvikelsen inte är till nackdel för den som har fått beskedet,

i försäkringsbeskedet. Uppgiften kan dock inte gäller uppgiften

om nya försäkringsbesked eller annat meddelande i frågan åberopas senast före försäkringsfallet på ändamålsenligt sätt har

fjorton dagar avsänts för de anställdas kännedom eller om den som har fått

vid den tiden har insett eller bort inse att , försäkringsbeskedet uppgiften är oriktig eller inte längre är giltig.

i 2 4 § vid kollektivavtalsgrundad försäk-

Reglerna kap. tillämpas

Om bolaget underlåter att fullgöra sin informationsskyldighet ring. enligt denna lag, gäller 2 kap. 5 §.

Tiden för bolagets ansvar

6 § När en tecknar försäkring som han enligt kollektiv-

arbetsgivare avtal är att teckna, räknas tiden för bolagets ansvar från och

skyldig med den då blev bunden av kollektivavtalet eller

dag arbetsgivaren den senare som anges i kollektivavtalet. I annat fall räknas tiden

dag från och med efter den då ansökan om försäkring avsändes

dagen eller lämnades till bolaget.

av försäkringen Uppsägning

7 § får innehålla att försäkringen inte kan

Försäkringsvillkoren

av så länge arbetsgivaren enligt upphöra på grund uppsägning, kollektivavtal är skyldig att hålla försäkringen.

I annat fall kan en försäkring, som gäller tills vidare, sägas upp till

av månaden efter den då uppsägning skedde. Vid utgången försäkring som gäller för viss tid kan bolaget säga upp försäkringen för i förtid bara om premien inte erläggs i rätt tid.

upphörande

skall vara en månad, räknat från det att bolaget Uppsägningstiden avsände uppsägningen till arbetsgivaren.

Ändring av försäkringen

8 § får i försäkringsvillkoren förbehålla sig rätt

Försäkringsbolaget att ändra under försäkringstiden. Ändring får dock

försäkringen

av de arbetsmarknadsparter som har göras bara med godkännande slutit det kollektivavtal som försäkringen följer.

Efterskydd m.m.

9§ När någon lämnar sin anställning, har han rätt till efterskydd, fribrev eller enligt vad som föreskrivs i

fortsättningsförsäkring

Detsamma när någon av annan anledförsäkringsvillkoren. gäller

inte kraven för att omfattas av försäkringen. ning längre uppfyller

i sou 1986:56 Lagförslag 85

Fortsättningsförsäkring anses inte som kollektivavtalsgrundad för-

säkring.

Ä

terbäring

10 § Arbetsgivare och försäkrade har rätt till återbäring enligt vad som föreskrivs i försäkringsvillkoren. Av villkoren skall

framgå principerna för tillgodoräknande av återbäringen.

Oriktiga uppgifter

11 § Försäkringsbolaget får inte vid tillämpning av reglerna i 4 kap.

E. 1-4 §§ mot den försäkrade åberopa att någon annan har lämnat

;e oriktiga eller ofullständiga uppgifter till bolaget.

Förfoganden över försäkringen

12 § Utöver vad som anges i 6 kap. 3 § kan ett förmånstagarförordnande göras genom att förordnandet tas in i

försäkringsvillkoren.

Vid tolkning av ett sådant förordnande 6 5 och 6 §§,

tillämpas kap.

9 om inte annat framgår av förordnandet.

Ett förordnande som har tagits in i villkoren saknar verkan i den

i mån ett förordnande enligt 6 3 § och kan verkställas.

kap. gäller

Försäkringsbolaget kan i villkoren bestämma att den försäkrade inte får överlåta eller pantsätta sin rätt Ett

enligt försäkringen.

förfogande i strid mot en sådan bestämmelse är utan verkan. Ett förbud mot överlåtelse hindrar dock inte eller överlåtelse

utmätning

vid ackord eller i konkurs i vidare mån än detta av vad som

följer

annars föreskrivs i lag eller annan

författning.

86 sou 1986:56

Lagförslag

2 Förslag till

om införande av

Lag personförsäkringslagen (1988:000)

Härigenom föreskrivs följande.

1§ Bestämmelserna i 1-8 kap. personförsäkringslagen (1988:000)

om individuell försäkring träder i kraft den 1 juli 1989. Bestämmel-

serna i 1, 9 och 10 kap. om gruppförsäkring och kollektivavtalsgrun-

dad försäkring träder i kraft den 1 januari 1990.

För försäkringar som har meddelats före ikraftträdandet (äldre

försäkringar) (1927:77) om försäkringsavtal, om inte gäller lagen

annat sägs nedan.

I den utsträckning bestämmelser i personförsäkringslagen enligt 2-10 §§ skall tillämpas på äldre försäkringar, gäller också 1 kap. 4 §,

9 kap. 3 § och 10 kap. 3 § den lagen. Om en äldre försäkring ingår

som en del i en skadeförsäkring, tillämpas de bestämmelser som anges i 2-10 §§ bara i den som framgår av 1 kap. 5 §

utsträckning personförsäkringslagen.

2§ Bestämmelserna i 2 kap. 3-6 §§ personförsäkringslagen tilläm-

pas på äldre försäkringar.

3§ Bestämmelserna i 3 kap. 3 och 7-9 §§ personförsäkringslagen

äldre I om äldre försäkringar som

tillämpas på försäkringar. fråga

efter ikraftträdandet också 1 §, såvitt gäller rätt till

förnyas tillämpas

senare förnyelse, samt 4 och 5 §§ samma kapitel.

4 § Bestämmelserna i 4 kap. 1 § och 7 § andra stycket personförsäk-

ringslagen gäller även för äldre försäkringar. Om bolaget begär

med stöd av 4 1 §, tillämpas i den delen 2-4 §§

upplysningar kap. samma kapitel.

får inte efter ikraftträdandet tillämpa bestäm-

Försäkringsbolaget

melserna i 4, 6 och 7 §§ om försäkringsavtal, i den

lagen (1927:77)

mån detta skulle leda till ett resultat som är uppenbart oskäligt mot försäkringstagaren eller hans rättsinnehavare.

Bestämmelserna i 4kap. 6 och 8-11 §§ personförsäkringslagen

äldre i om försäkringsfall som tillämpas på försäkringar fråga

inträffar efter ikraftträdandet.

5 § Om en premie för en äldre försäkring enligt försäkringsavtalet

skall betalas efter ikraftträdandet, tillämpas bestämmelserna i 5 kap.

Bestämmelserna i 5 kap. 4 § tillämpas dock

personförsäkringslagen.

bara om om meddelande har framställts efter ikraftträdan-

begäran

det.

6 § Bestämmelserna i 6 kap. 1-3 och 9-11 §§ samt 14 §och 16 § första

stycket tillämpas på äldre försäkringar. personförsäkringslagen

Lagförslag

Frågan om ett förmånstagarförordnande eller återkallelse eller ändring av ett sådant förordnande har föreskrivet sätt skall

gjorts pä

bedömas enligt äldre rätt, om förfogandet har skett före ikraftträdandet.

I fråga om förfoganden som sker efter ikraftträdandet,

tillämpas

bestämmelserna i 6 kap. 12 § på äldre och

kapitalförsäkringar

bestämmelserna i 6 kap. 13 § på äldre

livränteförsäkringar.

Bestämmelserna i 6 kap. 4-8 och 15 §§ samt 16§ andra

stycket

tillämpas på äldre försäkringar, om försäkringsfallet eller annan

händelse som avses i 15 § inträffar efter ikraftträdandet.

7§ Bestämmelserna i 7kap.

personförsäkringslagen tillämpas på

äldre försäkringar, om beslut om konkurs eller

utmätning, offentligt

ackord meddelas efter ikraftträdandet. En äldre får dock

försäkring

inte utmätas med stöd av 7 2 §, om den skulle ha

kap. undantagits

från utmätning 116 § första om

enligt stycket lagen (1927:77) försäkringsavtal.

8§ Bestämmelserna i 8 kap. 1-4 och 10 §§

personförsäkringslagen tillämpas på äldre försäkringar, om försäkringsfallet inträffar efter

ikraftträdandet.

Bestämmelserna i 8 kap. 5 § gäller även för fordran som tillkommit före ikraftträdandet och som inte vid denna är

tidpunkt preskriberad

enligt äldre bestämmelser.

Bestämmelserna i 8 6, 8 och 9 §§ äldre

kap. tillämpas på

försäkringar, om uppsägningen avsänds efter ikraftträdandet. Bestämmelserna i 8 kap. 7 och 9 §§ gäller för äldre om

försäkringar,

3 kap. 1 § är tillämplig.

9 § I fråga om äldre dels

gruppförsäkringar tillämpas personförsäk-

ringslagen i den som i 4 och 6-8 §§, dels

utsträckning anges

bestämmelserna i 9 kap. 4 § andra 5 § samt

stycket, tredje stycket

8-12, 14 och 19 §§ i den som

personförsäkringslagen omfattning framgår av 9 kap. 2 § den lagen.

I fråga om äldre försäkringar som efter ikraftträdandet

förnyas

tillämpas också 9 kap. 5 § första och andra samt 6, 7 och

styckena

13 §§.

Om en premie för en äldre

försäkring enligt försäkringsavtalet

skall betalas efter ikraftträdandet, 9 15-18 §§.

tillämpas kap.

Bestämmelserna i 9 kap. 20§ tillämpas på äldre om

försäkringar,

meddelandet avsänds efter ikraftträdandet.

10 § I fråga om äldre

kollektivavtalsgrundade försäkringar tillämpas dels personförsäkringslagen i den

utsträckning som anges i 4 och 6-8 §§, dels bestämmelserna i 10 kap. 4§ andra 5 §

stycket, tredje stycket, 7-9, 11 och 12 §§ personförsäkringslagen.

l 88 Lagförslag sou 1986:56

Om en äldre försäkring ändras efter ikraftträdandet, tillämpas också 10 kap. 5 § första och andra styckena. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

A’ i sou 1986:56 89

g Lagförslag

3 till

Förslag

Lag om tillämpning av bestämmelser i

person-

försäkringslagen (1988:000) på grupplivför-

säkringar som meddelas av staten

Härigenom föreskrivs följande.

Bestämmelserna i 4 kap., 6-8 kap. samt 10 kap. 5, 9, 11 och 12 §§

personförsäkringslagen (1988:000) gäller för grupplivförsäkringar

som meddelas av staten. Vid tillämpning av 6 och 7 och i

kap. fråga

om rätten till försäkringsersättning i övrigt anses försäkrad som

varje försäkringstagare, såvitt försäkringen på hans liv. gäller Försäkringsvillkor, som i jämförelse med de i första stycket

angivna bestämmelserna är till nackdel för den försäkrade eller hans rättsinnehavare, är tillåtna om villkoren har godkänts av en central

arbetstagarorganisation.

Denna lag träder i kraft den 1 1990. I om

januari fråga

försäkringsfall som har inträffat före ikraftträdandet skall äldre bestämmelser tillämpas.

i 90 sou 1986:56

Lagförslag

4 till

Förslag om i (1927:77) om försäkringsavtal Lag ändring lagen

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1927:77) om försäkrings-

avtal dels att 97-124 §§ skall att gälla, dels att 1 och 25 §§

upphöra skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §2

Denna lag äger tillämpning på avtal, varigenom försäkring meddelas av någon som driver försäkringsrörelse.

Lagen inte för återförsäkring eller försäkring som avses i

gäller om allmän försäkring, lagen (1973:370) om arbetslagen (1962:381) löshetsförsäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring.

inte på för- tillämpas inte på för-

Lagen tillämpas Lagen

som avses i konsu- som omfattas av kon-

säkringar säkringar mentförsäkringslagen (1980:38). sumentförsäkringslagen

I förhållande till annan än för- (1980:38) eller personförsäk-

säkringstagaren tillämpas dock ringslagen (1988:000). I förhål-

25, 54-58, 86-88, 95 och 96 samt lande till annan än försäkringsta- 122 och 123 §§ även i fråga om garen gäller dock 3 § första stycksådana försäkringar. Vid till- et, samt 25, 54-58, 86-88, 95 och lämpningen av dessa bestämmel- 96 §§ även i fråga om konsu-

ser gäller även 3 § första styck- mentförsäkringar. I 1 kap. 5§

et. personförsäkringslagen anges

vilka bestämmelser som gäller för

en personförsäkring, som ingår

som en del i en skadeförsäkring.

Lagen tillämpas inte heller på trafikförsäkringar i den mån annat

följer av trafikskadelagen (1975:1410).

25 §3 Har i av Har vid skadeförsäkring för-

följd skadeförsäkring i i ersättning för försäkringsgivaren ersättning säkringsgivaren

‘ Senaste lydelse av 104 § 1981:486 123§ 1981:803 105 § 1971:880 116 § 1955:84 117§ 1975:248 118§ 1981:803 2 Senaste lydelse 1980:39. 3 Senaste lydelse 1972:219.

Lagförslag 91

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för skada utgivit belopp, som skada som försäk-

utgett belopp, försäkringshavaren ågt rätt att ringshavaren rätt att utkräva

haft

såsom skadestånd utkräva av som skadestånd av annan, inträannan, inträde försäkringsgiva- der i rätten

försäkringsgivaren ren i rätten mot den andre, där mot den

skadeståndsskyldige, denne uppsåtligen eller genom om denne har

framkallatförsäkgrov vårdslöshet framkallat för- ringsfallet uppsåtligen eller

gesäkringsfallet eller ock enligt lag nom grov vårdslöshet eller också är skyldig att utgiva skadestånd år

skyldig enligt lag att utge skaevad han år till skadan vållande destånd oberoende av om han är eller icke. Sådan rätt till återkrav vållande till skadan eller inte. föreligger dock icke mot den som Sådan rätt till återkrav

föreligger enligt 3 kap. 1 eller 2§ skade- dock inte mot den som 3

enligt ståndslagen (1972:207) svarar kap. 1 eller 2 § skadeståndslagen för skadan uteslutande på grund svarar för skadan ute-

(1972:207) av annans vållande. slutande av annans

på grund

vållande.

Belopp, som utgivits i anledning av liv-, olycksfalls- eller sjukförsäkring, äge försäkringsgivaren ej återkräva av den, som framkallat försäkringsfallet eller eljest i anledning därav är

pliktig att gälda skadestånd; dock att, där i avtal om olycksfalls- eller sjukförsäkring försäkringsgivaren förbundit sig att för

sjukvårdskostnader eller andra utgifter och förluster, som olycksfallet eller sjukdomen medfört, utgiva ersättning med verkliga beloppet av utgifterna eller förlusterna, vad sålunda av försäkringsgivaren utgivits må återkrävas, efter ty i första är

stycket stadgat.

1. Denna lag träder i kraft den 1 1989. I om

juli fråga gruppförsäkring och kollektivavtalsgrundad

försäkring tillämpas dock 1 och 25 §§ i deras äldre och 97-124 §§ till och med

lydelse utgången av år 1989.

2. Har försäkringsfall inträffat före ikraftträdandet skall 25 § i dess äldre lydelse tillämpas även därefter.

92 Lagförslag

5 till

Förslag om i konsumentförsäkringslagen (1980:38) Lag ändring

Härigenom föreskrivs att 4§ konsumentförsäkringslagen (1980:38) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§

I förhållande till annan än I förhållande till annan än försäkringstagaren tillämpas 25, försäkringstagaren tillämpas 25, 54-58, 86-88, 95 och 96 samt 122 54-58, 86-88, 95 och 96 §§ lagen och 123 §§ lagen (1927:77) om (1927:77) om försäkringsavtal försäkringsavtal även i fråga om även i fråga om försäkringar som försäkringar som avses i denna avses i denna lag. Vid tillämplag. Vid tillämpningen av dessa ningen av dessa bestämmelser bestämmelser gäller även 3§ gäller även 3§ första stycket första stycket lagen om försäk- lagen om försäkringsavtal. ringsavtal.

I 1 kap. 5 § personförsäkrings-

(1988:000) anges vilka

lagen

bestämmelser som gäller för en

personförsäkring, som ingår som

en del i en konsumentförsäk-

ring.

Om tillsyn över att försäk- Om tillsyn över att försäkringsvillkor är skäliga finns ringsvillkor är skäliga finns bestämmelser i lagen (1948:433) bestämmelser i försäkringsrörelom försäkringsrörelse. selagen (1982:713).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989. I fråga om gruppförsäkring skall dock 4 § första och andra styckena i den nya lydelsen tillämpas först från och med den 1 januari 1990.

6 till

Förslag om ändring i konkurslagen (1921:225) Lag

Härigenom föreskrivs att 34§ konkurslagen (1921:225) skall ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

34 §1

Överföring av medel till pensionsstiftelse, som skett senare än sex månader före fristdagen och som medfört att stiftelsen fått överskott på kapitalet, går åter till belopp motsvarande överskottet. Har överföringen skett dessförinnan men senare än ett år eller, när åtgärden väsentligen gynnat gäldenären eller honom närstående, två år före fristdagen, går den åter i motsvarande mån, om det icke visas att gäldenären varken var eller genom blev insolvent.

åtgärden

Överföring till pensionsstiftelse i annat fall än som sägs i första stycket går åter, om överföringen skett senare än tre månader före

fristdagen. Har överföringen väsentligen eller gynnat gäldenären

honom närstående, går den också åter, om åtgärden skett dessförinnan men senare än två år före och det icke visas att

fristdagen

gäldenären varken var eller genom blev insolvent.

åtgärden

Överföring av medel till åter, om

personalstiftelse går överföring-

en skett senare än sex månader före Har

fristdagen. överföringen

skett dessförinnan men senare än ett år eller, när

åtgärden

väsentligen gynnat gäldenären eller honom närstående, två år före fristdagen, går den åter, om det icke visas att gäldenären varken var eller genom åtgärden blev insolvent.

Om rätt att i särskilda fall Om rätt att i särskilda fall

återkräva försäkringspremier återkräva försäkringspremier

m.m. finns bestämmelser i 117§ m.m. finns bestämmelser i

lagen (1927:77) om försäkrings- 7 kap. 7§ personförsäkringslaavtal. gen (1988:000).

Denna lag träder i kraft den 1 1989. I om

juli fråga gruppförsäkring

skall dock 34 § i dess nya lydelse tillämpas först från och med den 1

januari 1990.

Senaste lydelse 1975:244.

sou 1986:56

94 Lagförslag

7 till

Förslag om i utsökningsbalken Lag ändring

föreskrivs att 5 6§ utsökningsbalken skall ha Härigenom kap. följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap. 6 § Medel, som för särskilt ändamål har anvisats gäldenären angivet kommun eller annan eller av samfund, stiftelse av staten, menighet eller med eller har samlats in bland inrättning allmännyttigt syfte får utmätas, om det strider mot det angivna allmänheten, ej ändamålet. Sedan medlen har betalats förbudet mot utmätning så ut, gäller länge de hålls avskilda. Vad som sägs i första och andra styckena gäller också

som tillfaller begravningshjälp

dödsbo av försäkring på grund eller av arbetsgivare, i utfästelse den mån beloppet inte överstiger det dödsåret basbeför gällande (1962:381) om loppet enligt lagen allmän försäkring.

Denna träder i kraft den 1 juli 1989. lag

Lagförslag

8 Förslag till

om i om allmänna

Lag ändring lagen (1928:281)

arvsfonden

Härigenom föreskrivs att 1 och 5 §§ lagen (1928:281) om allmänna arvsfonden skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1§1

Den egendom, som i arv till- Den som

egendom, tillfaller

l faller allmänna arvsfonden, så allmänna arvsfonden i arv eller ock egendom, som må tillfalla genom gåva eller testamente eller

fonden genom gåva eller testa- som tillfaller fonden i

egenskap

mente, skall utan sammanbland- av förmånstagare, skall utan ning med andra medel förvaltas med andra

sammanblandning

av kammarkollegiet såsom en medel förvaltas av kammarkollesärskild fond för främjande av som en särskild fond för

giet

vård och fostran av barn och av vård och fostran av

främjande

ungdom samt omsorg om handi- barn och ungdom samt omsorg

kappade. om handikappade.

Av medel, som under ett influtit, skall vid årets

räkenskapsår

utgång en tiondel läggas till fonden. Återstoden skall årets

jämte

avkastning från och med år vara för utdel-

nästföljande tillgänglig ning.

Ur fonden betalas kostnader för fondens

kammarkollegiets förvaltning och fullgörandet av kollegiets övriga uppgifter enligt

denna lag med belopp som bestämmer.

regeringen

5 §2

Arv, som har tillfallit fonden, får helt eller delvis avstås till annan, om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller andra särskilda omständigheter kan anses överensstämma med arvlåtarens

yttersta vilja. Även i annat fall får arv avstås till arvlåtarens eller

släkting

annan person som har stått arvlåtaren nära, om det kan anses

billigt.

Arv som utgörs av egendom, vilken är av från

väsentlig betydelse

kulturhistorisk eller från natur- eller

synpunkt kulturvårdssynpunkt,

får avstås till juridisk som har särskilda att ta

person förutsättningar

hand om egendomen sätt.

på lämpligt

‘ Senaste lydelse 1984:383. 2 Senaste lydelse 1984:383.

96 sou 1986:56

Lagförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Beslut om avstående av arv fattas av regeringen eller, efter

regeringens bemyndigande, av kammarkollegiet. Utan riksdagens

tillstånd får beslut ej fattas om att till någon avstå egendom till ett värde som överstiger 800 000 kronor.

Vill någon att ett arv som tillfallit fonden skall helt eller delvis avstås, skall han inge sin ansökan till länsstyrelsen i det län där den döde senast haft sitt hemvist. Det åligger länsstyrelsen att genast underrätta kammarkollegiet om ansökningen samt, efter verkställd

till insända handlingarna i ärendet jämte eget

utredning, kollegiet

utlåtande. har att, jämte eget yttrande, insända handling-

Kollegiet

arna till om icke äger besluta i ärendet.

regeringen, kollegiet

Bestämmelserna i första-tredje

också när för-

styckena tillämpas säkringsbelopp har tillfallit fonden i egenskap av förmånstaga-

re.

Denna träder i kraft den 1 juli 1989.

lag

Lagförslag

9 till

Förslag Lag om ändring i

kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att sextonde stycket i punkt 1 av

anvisningarna till 31§ skall ha

kommunalskattelagen (1928:370)‘ följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Ny ägare till pensionsförsäk- till

Ny ägare pensionsförsäkring skall omedelbart underrätta skall omedelbart underrätta

ring försäkringsgivaren om förvärvet försäkringsgivaren om förvärvet av försäkringen. av av av

Återköp försäkringen. Återköp I pensionsförsäkring får utan hin- får utan hin-

pensionsförsäkring der av bestämmelserna i denna der av bestämmelserna i denna lag ske, om det tekniska åter- ske, om det tekniska åter-

lag köpsvärdet uppgår till högst till

köpsvärdet uppgår högst 10 000 kronor eller om särskilda 10 000 kronor eller om särskilda skäl föreligger och riksskattever- skäl och riksskattever-

föreligger ket på särskild ansökan ket särskild ansökan

medger på medger det. det. Bestämmelserna i

lagen

hindrar inte heller återbetalning enligt 7kap. 7§ personförsäkringslagen (1988:000) av försäkringstagarens tillgodohavande.

1. Denna träder i kraft den 1

lag juli 1989. I fråga om gruppförsäkring skall dock tilläm-

anvisningarna i deras nya lydelse pas först från och med den 1 1990.

januari

2. De nya anvisningarna gäller även för försäkringar som har tecknats före år 1976.

‘ Senaste lydelse av anvisningspunkten 1980:71.

98 Lagförslag

10 till

Förslag

om om vissa

Lag ändring _i lagen (1930:106)

till förmån för ofödda

rättshandlingar

4“

föreskrivs att lagen (1930:106) om vissa rättshandling- Härigenom

ar till förmån för ofödda skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vad i om testamente är › Vad som i 9 kap. 2 § ärvdabal-

lagen

med avseende å förord- ken föreskrivs om förordnande

stadgar

nande testamente till genom testamente till den, som

genom den, som ej är född eller avlad inte är född eller avlad vid testavid testators död, skall tors död, gäller också för förord-

äga motsvarande å förord- nande annan rättshand-

tillämpning genom

nande annan rättshand- ling till förmån för den, som inte

genom

A

till förmån är född eller avlad vid tiden för ling för den, som ej är född eller avlad vid tiden för förordnandet. Om förmånstaförordnandet. gäller dock sär-

garförordnanden

skilda bestämmelser i personför-

säkringslagen (1988:000).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

Lagförslag

11 till

Förslag

om i om arvsskatt och

Lag ändring lagen (1941:416) gåvoskatt

Härigenom föreskrivs att 1, 12, 32, 37 och 59 §§ lagen (1941:416)

_ om arvsskatt och gåvoskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §1

Skatt till staten utgår enligt denna för som förvärvas

lag egendom,

genom arv eller testamente (arvsskatt) eller

genom gåva (gåvoskatt).

För egendom, som förvärvas För som förvärvas

egendom,

genom att arv avstås 5§ ett avstående

enligt genom enligt 5§

A lagen den 8 juni 1928 (nr 281) om lagen (1928:281) om allmänna 7,_ allmänna arvsfonden, arvs- arvsskatt till

utgår arvsfonden, utgår

skatt till staten som om förvärvet staten som om förvärvet skett v skett genom testamente efter testamente efter den

genom den avlidne. avlidne.

12 §2

Har någon i enlighet med lagen Om en förmånstagare enligt (1 92 7: 77) om försäkringsavtal personförsäkringslagen

insatts såsom förmånstagare och (1988:000) vid

försäkringstaga-

erhåller han vid rens död erhåller

försäkringstaga- förfoganderät-

rens död förfoganderätten över ten över eller, utan

försäkringen

försäkringen eller, utan att att sådan rätt förvärvas, utbetalsådan rätt förvärvas, av

utbetalning ning på grund försäkringen,

på grund av försäkringen, skall skall vad sålun-

förmånstagaren

vad förmånstagaren sålunda be- da erhåller vid beräknande av kommer vid beräknande av arvs- arvsskatt anses som arvfallen skatt anses såsom arvfallen egen- Vad

egendom. nu sagts gäller

dom. Vad nu sagts skall också vad som

gälla tillfaller någon

jämväl förvärv, som på grund av enligt 7§ stycket

6kap. första

stadgandet i 104 § andra stycket

personförsäkringslagen.

nämnda lag tillfaller dödsbodelägare, vilken är berättigad till

laglott, med iakttagande dock av vad beträffande fördelning av

sådant förvärv kan vara bestämti i

skifteshandling, vilken jämlikt

1 Senaste lydelse 1974:857. Ä 2 Senaste lydelse 1982:1191.

Lagförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 § lägges till grund för lotternas

beräknande. Har försäkringsta-

garens make insatts såsom för-

månstagare, föreligger icke skattskyldighet för den del av förvär-

vet, som motsvarar det belopp,

varmed, därest förvärvet ingått i försäkringstagarens kvarlåten-

skap, makens jämlikt 15 § skattefria andel i boet skolat ökas.

Hälften av vad som tillfaller

försäkringstagarens make enligt

vad som anges i föregående stycke är fritt från skatt. Vidare Vidare skall skall där som är a) där livförsäkring, som är

a) livförsäkring,

men livrän- kapitalförsäkring men ej livrän-

kapitalförsäkring ej

teförsäkring, gäller på försäk-

teförsäkring, tagits å försäkrings-

eller hans makes liv eller hans makes

tagarens ringstagarens

samt den rätt, som på grund av liv eller

tillkommit en- b) där försäkring tagits för försäkringsavtalet dera av dem, jämlikt 116 § första olycksfall eller sjukdom,

om vid skattens beräknande från

stycket lagen försäkringsavtal

~ icke kunnat tagas i mät för värdet av vad som tillfallit någon

gäld, eller i egenskap av förmånstagare någonderas

där för såsom skattefritt avräknas ett

b) försäkring tagits

eller belopp som motsvarar sex gång-

olycksfall sjukdom,

vid skattens beräknande från er basbeloppet enligt glagen 5 värdet av vad som tillfallit (1962:381) om allmän försäk-

någon

i av för det år under vilket skatt-

egenskap förmånstagare ring

såsom skattefritt avräknas ett inträdde. Har på

skyldigheten

som motsvarar sex av förordnande av samma

belopp gång- grund er basbeloppet enligt lagen person förmånstagaren tidigare

om allmän erhållit sådant förvärv, som

(1962:381) försäkring

för det år under vilket 37§ 2 mom. är i beskatt-

skattskyl- enligt

inträdde. Har likställt med

digheten på grund ningshänseende

av förordnande av samma får likväl från värdet av

per- gåva,

son er- vad som inom loppet av tio år

förmånstagaren tidigare

hållit sådant som tillfallit förmånstagaren ej avförvärv, jämlikt 37§ 2mom. är i räknas mer än ett belopp som

beskattnings-

hänseende likställt med får motsvarar sex gånger basbelop-

gåva,

likväl från värdet av vad som lagen om allmän för-

pet enligt

inom av tio år tillfallit för det år under vilket

loppet säkring

sou 1986256 101

Lagférslag

i

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

förmånstagaren ej avräknas mer skattskyldighet inträdde för det

än ett belopp som motsvarar sex senaste förvärvet.

gånger basbeloppet enligt lagen

om allmän försäkring för det år under vilket skattskyldighet inträdde för det senaste förvärvet.

Vad som på grund av av samma i ränte- och

insättningar person A kapitalförsäkringsanstalt på en gång tillfaller någon såsom förmåns-

5 skall denne anses tagare erhålla på grund av en och samma försäkring, och skall så anses som om vid tiden för

försäkringen tagits

den första insättningen och villkor att skolat ske i

på premiebetalning

den ordning, vari insättningarna i anstalten skett eller avtal

enligt

mellan anstalten och skolat

försäkringstagaren äga rum. skattskyldighet enligt första stycket inte för rätt till föreligger pension som utgår på grund av pensionsförsäkring. skattskyldighet

föreligger inte heller för rätt till livränta som av annan

utgår på grund

försäkring än i den mån vad som av

pensionsförsäkring på grund

förordnande av samma tillfallit den inte översti-

person berättigade

ger 2 500 kronor per år.

Angående vad som förstås med kapitalförsäkring och pensionsförsäkring stadgas i anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen (1928:370).

Vad i första och andra Vad som i första och

styck- sägs

ena här ovan sägs skall, även om andra också i

styckena gäller

förmånstagarförordnande i en- fråga om vad som tillfallit någon lighet med lagen om försäkrings- på grund av sådan förmån från

avtal icke föreligger, kommun, som avses i 1

äga tillämp- punkt

ning jämväl i fråga om vad som adertonde av

stycket anvisning-

tillfallit någon på grund av sta- arna till 31 § kommunalskattela-

tens grupplivförsäkring

eller jäm- gen. n förbar av kommunal eller enskild

arbetsgivare avtalad grupplivför-

säkring eller på grund av sådan förmån från kommun, som avses i punkt 1 adertonde av

stycket

anvisningarna till 31§ kommu-

nalskattelagen.

Vad som vid en Vad som vid en

försäkringsta- försäkringsta-

.g gares död tillfaller någon på gares död tillfaller

någon på

grund av förordnande som avser grund av förordnande som avser utländsk försäkring skall vid utländsk skall vid

försäkring

beräknande av arvsskatt be- beräknande av arvsskatt be-

n!

102 Lagförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

i handlas som om det hade tillhört handlas som om det hade tillhört

boet och tillagts förmånstagaren boet och tillagts förmånstagaren

5 genom testamente. Har försäk- genom testamente. För kapital-

ringen tagits för olycksfall eller försäkring som ej är livränteförsjukdom eller är fråga om en säkring och som gäller på försäk-

sådan försäkring som - om den ringstagarens eller hans makes liv inte hade varit utländsk - skulle och för försäkring som tagits för

ha uppfyllt de förutsättningar olycksfall eller sjukdom tilläm-

som anges i andra stycket a), pas bestämmelserna i andra tillämpas bestämmelserna i det stycket. För rätt till pension på

stycket. För rätt till pension på grund av en utländsk försäkring

grund av en utländsk försäkring som skall behandlas som pensom skall behandlas som pen- sionsförsäkring vid inkomsttax-

sionsförsäkring vid inkomsttax- eringen föreligger inte skattskyleringen föreligger inte skattskyl- dighet. Vid övriga förvärv av

dighet. Vid övriga förvärv av livränta på grund av utländsk livränta på grund av utländsk försäkring tillämpas bestämmel-

försäkring tillämpas bestämmel- serna i fjärde stycket andra serna i fjärde stycket andra meningen.

meningen.

Med utländsk försäkring förstås en försäkring som har meddelats i en utomlands bedriven försäkringsrörelse.

32 §1

Har efter det beslut meddelats Har efter det beslut meddelats om fastställande av skatt om fastställande av skatt

a) kännedom erhållits om för- a) kännedom erhållits om förut icke känt testamente; ut icke känt testamente;

b) testamente, förordnande b) testamente, förmånstagar-

enligt lagen (1 927: 77) om försäk- förordnande enligt personför-

ringsavtal om insättande av för- säkringslagen (1988:000) eller månstagare eller motsvarande motsvarande förordnande som förordnande som avser utländsk avser utländsk försäkring, vartill

vartill hänsyn tagits vid skatteärendets

försäkring, hänsyn tagits

vid skatteärendets bli- prövning, blivit genom laga-

prövning,

vit genom lagakraftvunnen dom kraftvunnen dom helt eller delhelt eller delvis förklarat ogillt; vis förklarat ogillt;

c) genom lagakraftvunnen c) genom lagakraftvunnen

dom eller blivit bestämt dom eller eljest blivit bestämt

eljest av egendom angående delningen av egendom angående delningen

i dödsbo, där skatten fastställts i dödsbo, där skatten fastställts

1 Senaste lydelse 1980:75.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

med ledning av handling, som med ledning av som handling,

avses i 15 eller 16 §; avses i 15 eller 16 §;

d) beträffande bouppteckning d) beträffande

bouppteckning

yppats felaktighet, som efter vad yppats felaktighet, som efter vad i 20 kap. 10 § ärvdabalken stad- i 20 kap. 10 § ärvdabalken stadgas föranleder tillägg till eller gas föranleder till eller

tillägg

rättelse av bouppteckningen; rättelse av

bouppteckningen;

e) kännedom erhållits angåen- e) kännedom erhållits

angåen-

de vid tiden för skattskyldighe- de vid tiden för

skattskyldighe-

tens inträde föreliggande om- tens inträde om-

föreliggande

ständighet, som föranleder, att i ständighet, som föranleder, att i deklaration uppgiven behållning deklaration

uppgiven behållning

eller egendom bort upptagas eller egendom bort

upptagas eller fördelas annorledes än i eller fördelas annorledes än i deklarationen angivits; deklarationen

angivits;

f) kunskap vunnits om förhål- f) kunskap vunnits om förhållande, som föranleder tillämp- lande, som föranleder

tillämp-

ning av 19 §; ning av 19 §;

g) klarhet vunnits om hur g) klarhet vunnits om hur arvet slutligen skall fördelas i arvet skall fördelas i

slutligen

sådana fall som avses i 18 §; sådana fall som avses i 18 §;

och hade, om hänsyn tagits till och hade, om hänsyn tagits till omständighet som nu avses, för omständighet som nu avses, för någon lott skatt skolat gäldas lott skatt skolat

någon gäldas

utöver vad för lotten beräknats, utöver vad för lotten beräknats, skall efterbeskattning ske med skall ske med

efterbeskattning

sålunda felande belopp. sålunda felande

belopp.

37 §1

1 mom. Gåvoskatt utgår vid eller annat sådant

köp, byte, lega

avtal, om av missförhållandet mellan de å ömse sidor utfästa villkor är uppenbart, att avtalet delvis har av

egenskap gåva.

2 mom. Skatt såsom för gåva 2 mom. Skatt såsom för gåva utgår för vad som i enlighet med utgår för vad som i enlighet med

lagen om försäkringsavtali annat personförsäkringslagen

fall än i 12 § avses tillfaller någon (1988:000) i annat fall än i 12§

i egenskap av förmånstagare. avses tillfaller någon i egenskap av förmånstagare.

Vid denna beskattning skall bestämmelserna i 12§ andra-femte

styckena tillämpas.

Som gåva beskattas även vad Som gåva beskattas även vad som i annat fall än i 12 § som i annat fall än i 12 §

sjunde sjunde

‘ Senaste lydelse 1980:75.

Lagförsiczg

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

avses tillfaller någon på stycket avses tillfaller någon på

stycket

av förordnande som avser av förordnande som avser

grund grund

utländsk Därvid skall utländsk försäkring. Därvid skall

försäkring.

bestämmelserna i nämnda stycke bestämmelserna i nämnda stycke

tillämpas. tillämpas.

59 §1

Har efter det beslut meddelats Har efter det beslut meddelats om fastställande av skatt om fastställande av skatt

kännedom erhållits om för- a) kännedom erhållits om för-

a)

ut icke känt testamente; ut icke känt testamente;

b) testamente, förordnande b) testamente, förmånstagarenligt lagen (I927:77) om försäk- förordnande enligt personför-

om insättande av säkringslagen (1988:000) eller

ringsavtal för-

eller motsvarande motsvarande förordnande som

månstagare

förordnande som avser utländsk avser utländsk försäkring, vartill

vartill hänsyn tagits hänsyn tagits vid skatteärendets försäkring,

vid skatteärendets bli- prövning, blivit genom laga-

prövning,

vunnen dom kraftvunnen dom helt eller del-

vit genom lagakraft

helt eller delvis förklarat ogillt; vis förklarat ogillt;

c) genom lagakraftvunnen c) genom lagakraftvunnen

dom eller blivit bestämt dom eller eljest blivit bestämt

eljest av angående delningen av egendom angående delningen egendom

i dödsbo, där skatten fastställts i dödsbo, där skatten fastställts med av som med ledning av handling, som

ledning handling,

avses i 15 eller 16 §; avses i 15 eller 16 §,

d) beträffande bouppteckning d) beträffande bouppteckning

som efter vad yppats felaktighet, som efter vad

yppats felaktighet,

i 20 10§ ärvdabalken stad- i 20 10 § ärvdabalken stad-

kap. kap.

till eller tillägg till eller gas föranleder tillägg gas föranleder rättelse av rättelse av bouppteckningen;

bouppteckningen;

kännedom erhållits kännedom erhållits angåen-

e) angåen- e)

de vid tiden för de vid tiden för skattskyldighe-

skattskyldighe-

tens inträde om- tens inträde föreliggande om-

föreliggande

som föranleder att i som föranleder att i

ständighet, ständighet, deklaration behållning deklaration uppgiven behållning uppgiven

eller bort eller egendom bort upptagas

egendom upptagas eller fördelas annorledes än i eller fördelas annorledes än i deklarationen deklarationen angivits;

angivits;

klarhet vunnits om hur arvet klarhet vunnits om hur arvet

f) f)

skall fördelas i sådana skall fördelas i sådana

slutligen slutligen

fall som avses i 18 §; fall som avses i 18 §;

Senaste lydelse 1980:75.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

och hade, om hänsyn tagits till och hade, om hänsyn tagits till omständighet som nu avses, omständighet som nu avses,

någon skattskyldig haft att gälda någon skattskyldig haft att gälda

mindre skatt än vad beräknats, mindre skatt än vad beräknats, skall honom påförd skatt nedsät- skall honom skatt nedsät-

påförd

tas med sålunda för högt beräk- tas med sålunda för högt beräk-

nat belopp. nat belopp.

Ansökan om återvinning av skatt efter vad nu sagts göres skriftligen och upptages av den underrätt eller länsstyrelse, som meddelat beslut i skatteärendet.

1. Denna lag träder i kraft den 1 1989. I fråga om

juli gruppförsäkring, kollektivavtalsgrundad försäkring och grupplivför-

säkring som meddelas av staten skall dock äldre bestämmelser tillämpas till och med utgången av år 1989.

2. Har skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet, skall äldre bestämmelser tillämpas.

i

sou 1986:56

1 Inledning

1.1 Kommitténs

uppdrag

Kommittén fick sina direktiv i ett anförande till statsrådsprotokollet den 5 april 1974 av dåvarande statsrådet Carl Lidbom (se 1975 års kommittéberättelse s. 79). En relativt fyllig redogörelse för direktiven har lämnats i kommitténs delbetänkande (SOU 1977:84) Konsumentförsäkringslag, s. 35 ff. Här skall bara erinras om de delar som haft särskilt intresse för kommitténs arbete med personförsäk-

ringen. Föredragande statsrådet anförde bl.a. följande.

En väsentlig uppgift för de sakkunniga blir att överväga i vad mån de begränsningar i försäkringstagarnas skydd som försäkringsavtalslagen på många områden medger framstår som berättigade under nuvarande förhållanden. Lagens regler om försäkringstagarens upplysningsplikt och om fareökning m m bygger till stor del på tanken att när försäkringstagaren uppsåtligen eller av oaktsamhet har eftersatt sina avtalsmässiga skyldigheter på ett sådant sätt att det mera påtagligt rubbar grunderna för försäkringsgivarens bedömning av risken, så bör ersättningen vid försäkringsfall reduceras eller försäkringstagaren rentav helt gå miste om ersättning. Med en modern rättsuppfattning kan en sådan påföljd ibland te sig mycket sträng, särskilt med tanke på försäkringsbolagens möjlighet att i förväg kalkylera riskerna för oaktsamhet av denna typ från motpartens sida och anpassa premien härefter. Det är tänkbart att i en del av de avsedda fallen det kan vara tillräckligt att medge en reduktion av ersättningen i fall då försäkringstagaren har förfarit illojalt mot försäkringsgivaren.

Frågan om försäkringstagares upplysningsplikt kan behöva bedömas även från integritetsskyddssynpunkt. Särskilt när någon ansöker om livförsäkring torde försäkringsbolagen ofta begära ingående upplysningar om hälsotillstånd och andra förhållanden av privat natur. Det kan finnas skäl att införa vissa regler om vilka uppgifter som försäkringstagaren skall vara skyldig att lämna. Vidare bör frågan om sekretesskydd för uppgifter som lagras hos försäkringsbolagen uppmärksammas.

De nuvarande reglerna i 14§ försäkringsavtalslagen om följderna av underlåtenhet att erlägga premien i föreskriven tid medför att försäkringstagaren även vid ganska kortvariga och ursäktliga dröjsmål kan förlora rätten till försäkringsersättning. Reglerna kan i enskilda fall leda till resultat som ter sig obilligt hårda mot försäkringstagaren, särskilt om dennes möjlighet att få ut skadestånd av annan, som är ansvarig för skadefallet,

Vi sou 1986:56 107

Inledning

skulle komma att inskränkas.

De sakkunniga bör pröva om inte en ordning bör införas som ger större trygghet för försäkringstagarna än den nuvarande. I varje fall kan det finnas skäl att förstärka skyddet för försäkringstagarna när det gäller försäkringar som regelbundet förnyas, t ex hemförsäkringar.

Försäkringsavtalslagen reglerar i ganska ringa utsträckning försäkringsgivarens möjligheter att förbehålla sig rätt att säga upp försäkringsavtalet i förtid, t.ex. vid kontraktsbrott eller på grund av inträffad skada. Utom vid trafikförsäkring har försäkringsgivaren vidare full frihet att vägra att förlänga ett avtal, när försäkringstiden utgår. Framför allt när risken är svårförsäkrad kan det försätta försäkringstagaren i en besvärlig situation, om hans skydd på detta sätt upphör. Olika sätt att förbättra hans ställning i sådana fall bör utredas. En utväg kunde vara att liksom t.ex. vid hyresavtal ge försäkringstagaren en principiell rätt till förlängning av avtalet, eventuellt mot högre premie, såvida inte försäkringsgivaren visar vägande sakliga skäl för uppsägning. Ett mindre ingripande alternativ skulle vara

att ge tillsynsmyndigheten vidgade befogenheter att ingripa mot en praxis som inte lämnar de enskilda tillräckliga möjligheter

att behålla det försäkringsskydd som de har haft anledning att räkna med.

En svaghet med försäkringsavtalslagen är att dess regler är skrivna med tanke på individuella försäkringar och att reglerna är oanvändbara eller bara med svårighet kan tillämpas på kollektiva försäkringar. Sådana försäkringar, till vilka hör grupplivförsäkringar, kollektiva och

pensionsförsäkringar trygghetsförsäkringar, har emellertid under senare år fått allt större betydelse. De sakkunniga bör särskilt överväga de problem som är förknippade med de kollektiva försäkringarna och pröva i vilken utsträckning det behövs särskilda lagregler för deras vidkommande.

Några regler i särskilt avser

försäkringsavtalslagen, om livförsäkring,

frågor om förhållandet till andra än försäkringsgivare och försäkringstagare, t.ex. till försäkringstagares borgenärer. av

Som ett led i översynen försäkringsavtalslagen bör de sakkunniga ta upp också frågan huruvida ändringar av sådana bestämmelser är påkallade. Det torde härvid finnas särskild anledning att se över reglerna om förmånstagarförordnande. Kritik har vid skilda tillfällen

riktats mot den betydelse som sådana förordnanden f.n. har både för borgenärsskydd och för arvsbeskattning. De sakkunniga bör överväga behovet av ändrade regler som bättre tillgodoser borgenärernas önskemål och intresset av en rättvis beskattning. Hithörande

frågor har emellertid också nära samband med familjerätten.

Bl.a. spelar förmånstagarförordnanden en viktig roll när det gäller skyddet för efterlevande make. Vid sina överväganden i dessa frågor bör de sakkunniga samråda med familjelagssakkunniga (Ju 1970:52).

De sakkunniga skulle vara oförhindrade att även i

övrigt ta upp de regler i försäkringsavtalslagen som de fann böra diskuteras. Däremot borde de inte behandla om i vidare mån än

lagen försäkringsrörelse

som krävdes till av de som kunde föreslås i

följd ändringar

försäkringsavtalslagen. Arbetet borde bedrivas i samråd med motsvarande kommittéer i de nordiska länderna.

övriga

1.2 Kommitténs arbete

Sedan kommittén i december 1977 lämnat sitt förslag till konsumentförsäkringslag framstod det snart som lämpligast att det fortsatta arbetet bedrevs så att kommittén skulle kunna lämna förslag till först en särskild personförsäkringslag och senare en särskild skadeförsäk-

ringslag.

Parallellt med den svenska kommitténs arbete med personförsäkringen bedrevs motsvarande arbete inom den danska kommittén

(ordförande först numera højesteretsdommer Henning Funch

Jensen och senare landsdommer Preben Lyngsø), den finländska

kommittén (ordförande justitierådet Henry Ådahl) och den norska kommittén (ordförande professor Knut S. Selmer).

Främst på grund av Danmarks medlemsskap i EG kom det fortsatta utredningsarbetet i Danmark att försvåras och efter en tid upplöstes den danska kommittén.

Även den finländska kommittén upplöstes efter en tid. Såvitt angick personförsäkringen bedrevs det fortsatta arbetet uteslutande

inom justitieministeriet. Arbetet med skadeförsäkring överlämnades

till en särskild arbetsgrupp under ledning av lagstiftningsrådet Jussi

Järventaus.

Av betydelse för arbetet inom den svenska kommittén var att ordföranden och flera av kommitténs övriga ledamöter avgick under år 1980. Som en följd härav låg verksamheten delvis nere. Efter bl.a. ett nordiskt möte på departementsnivå i slutet av samma år kom emellertid arbetet ›

igång igen.

I december 1983 lade den norska kommittén fram ett förslag till personförsäkringslag (NOU 1983: 56), och i oktober 1985 presenterades från finländsk sida ett motsvarande förslag (lagberedningens

vid justitieministeriet publikation 16/1985). Förslagen har remissbe-

handlats. I avvaktan på den svenska kommitténs betänkande har man emellertid på såväl den norska som finländska sidan beslutat att

dröja med det fortsatta lagstiftningsarbetet. Lagförslagen framgår av bilagorna 1 och 2. Nordiska överläggningar om personförsäkringen har hållits vid

omkring tio tillfällen. Vid sidan av de mera formella överläggningarna har fortlöpande underhandskontakter förekommit mellan ordförandena och sekreterarna i de olika länderna.

Inom den svenska kommittén har i denna del av arbetet hållits sammanträden under sammanlagt 52 dagar. Kommittén har samrått

med familjelagssakkunniga (Ju 1970:52), försäkringsverksamhets-

kommittén (E 1979:01) samt arvs- och gåvoskattekommittén (Fi

1984:02).

Kommittén har vidare anordnat bl.a. en hearing med psykiatrisk

expertis angående förhållandet mellan självmord och försäkring.

Dessutom har kommitten haft ett flertal överläggningar med

försäkringsinspektionen och försäkringsbranschen. Kommittén har

också under hand haft ett relativt omfattande samarbete med framför allt praktiskt verksamma försäkringsmän. Bland dessa bör särskilt nämnas direktören Gösta Bergman, som lämnat värdefulla förslag i försäkringstekniska frågor, samt direktörerna Göran Hellstenius, Per-Erik Selander, Åke Svensson och Bertil Torbrand.

Under den tid kommittén arbetet med förslaget till personförsäkringslag har kommittén avgett sammanlagt 15 yttranden, huvudsakligen i anledning av remitterade betänkanden.

Sedan 1983 har kommittén parallellt med personförsäkringslagen

arbetat med förslag till en Detta arbete fortsät-

skadeförsäkringslag.

ter. Vår avsikt är att en sådan skall omfatta bl.a. de

lag försäkringar

som nu regleras i konsumentförsäkringslagen. Syftet är alltså att då vårt arbete avslutats FAL och KFL skall ha ersatts av en personför-

säkringslag och en skadeförsäkringslag.

1 «;

SOU .1986256

2¶Nuvarande m.m.

lagstiftning

2.1 (1927:77) om försäkringsavtal Lagen

Den första form av frivillig försäkring som blev föremål för var Redan 1667 års sjölag innehöll lagstiftning sjöförsäkringen. sålunda en 1891 innehöll ett kapitel försäkringsbalk. Sjölagen om Annan försäkring, som under 1800-talet (10 kap.) sjöförsäkring. blev allt fick däremot klara sig utan stöd av vanligare, länge Den nu lagen (1927:77) om privaträttslig lagstiftning. gällande - förkortad FAL - var den försäkringsavtal försäkringsavtalslagen, första som tillhandahöll allmänna föreskrifter om försäkringsavlag tal. Denoffentligrättsliga sidan av det frivilliga försäkringsväsendet hade uppmärksammats något tidigare. Genom 1903 års lag om försäkringsrörelse föreskrevs att det allmänna skulle utöva tillsyn över försäkringsanstalterna. FAL i de som kommit till bygger mycket på rättsgrundsatser i 1891 års om och i de av uttryck sjölags regler sjöförsäkring försäkringsbolagen tillämpade försäkringsvillkoren. Lagen är emellertid också starkt av med syfte att skydda påverkad tidigare lagar försäkringstagarna, främst de tyska och schweiziska försäkringsavbåda av 1908. FAL tillkom i nordiskt lagsamarbete. I talslagarna, stämmer den överens med motsvarande lagar i väsentliga delar Danmark, Finland, Island och Norge. FAL har för försäkringsrätten. Trots att grundläggande betydelse är den innehåller 124 paragrafer, reglerar den lagen ganska vidlyftig, naturligt nog inte alla de frågor som uppkommer vid försäkring. Allmänna av bolagen utgör därför försäkringsvillkor som tillämpas en rättskälla. Villkoren innebär ofta en precisering och viktig komplettering av lagens regler. av FAL i mycket på de skillnader som Dispositionen bygger föreligger mellan å ena sidan personförsäkring livförsäkring, - och å andra sidan olycksfallsförsäkring och sjukförsäkring dvs. all annan försäkring. Den första avdelningen i skadeförsäkring, som är tillämpliga på alla slag av lagen (1-33 §§) ger bestämmelser Den andra §§) är exklusivt ägnad åt försäkring. avdelningen (35-96

skadeförsäkring. Till en början tas i denna avdelning upp regler som är gemensamma för all skadeförsäkring (35-58 §§). Därefter behandlas under olika rubriker vissa huvudformer av skadeförsäkring, nämligen transportförsäkring - dels sjöförsäkring (59- 76 §§), dels annan -

transportförsäkring (77-78 §§) brandförsäkring (79-88 §§), kreatursförsäkring (89-90 §§) och ansvarighetsförsäkring, (91-

behandlas - 96 §§). I den tredje avdelningen livförsäkring gemensamma bestämmelser för sådan försäkring (97-101 §§),

kapitalför- I säkring (102-117 §§) och livränteförsäkring (118 §) - samt i fjärde i avdelningen , slutligen, de andra av dvs.

typerna personförsäkring, olycksfalls- och sjukförsäkring (119-124

§§).

Här skall endast reglerna för

personförsäkring tas upp; reglerna om skadeförsäkring berörs endast i de fall då de kan anses ha betydelse även för personförsäkring.

FAL är i ganska stor utsträckning, och ofta beträffande som

regler ansetts viktiga för försäkringstagarnas skydd, en tvingande lag, så att förbehåll med visst innehåll inte får åberopas eller får

åberopas endast under vissa närmare När är

angivna förutsättningar. lagen tvingande anges detta särskilt för varje regel. Där så inte förekommer är alltså lagen dispositiv, dvs. den bara i den mån inte

gäller annat framgår av de bestämmelser som in i

försäkringsbolaget tagit sina försäkringsvillkor (3 § första med den förhållan-

stycket). Syftet devis långtgående tvingande i FAL är att

regleringen skydda försäkringstagarna mot Övermakt vid utform-

försäkringsgivarnas ningen av försäkringsvillkoren. På ett för

försäkringstagaren mycket centralt område, nämligen frågan om vad försäkringen täcker eller för vilka risker försäkringen skall är emellertid

erbjuda skydd, avtalsfriheten fullständig. I praktiken betyder detta vanligen att försäkringsbolagen ensamma bestämmer omfattningen av försäkringsskyddet vid olika typer av försäkring. Ett utgör dock

undantag trafikförsäkring. Skadelidandes rätt till trafikskadeersättning får, utöver vad som anges i inskränkas

trafikskadelagen (1975:1410), endast på grund av omständighet som har inträffat efter skadehändelsen och som enligt FAL eller

konsumentförsäkringslagen

(1980:38) kan medföra begränsning av

försäkringsgivarens skyldig- _ het att utge försäkringsbelopp (17 § trafikskadelagen).

Även beträffande storlek råder avtalsfrihet. Som fram-

premiens går nedan (avsnitt 2.3) kontrollerar dock att

försäkringsinspektionen försäkringsbolagens premiesättning är skälig.

FAL gäller för alla slags försäkring utom vissa

återförsäkring, uppräknade typer av samt som avses i

socialförsäkring försäkringar konsumentförsäkringslagen. I förhållande till annan än försäkringstagaren tillämpas dock även i fråga om konsumentförsäkring vissa särskilt angivna bestämmelser i FAL § andra och

(1 tredje styckena FAL). Trafikförsäkring är såsom nyss framgått föremål för särskild

i (ytterligare finns trafikförsäkringsfö- i reglering trafikskadelagen om 5‘ rordningen (1976:359) och lagen (1976:357) motortävlingsförsäk- I den mån annat inte följer av vad som är särskilt föreskrivet ring). om sådan försäkring gäller dock FAL även för trafikförsäkring (1 § fjärde stycket). När försäkringstagaren tecknar försäkring hos ett försäkringsbolag - - form- , i lagen används uttrycket försäkringsgivare gäller inga krav. Allmänna om avtals ingående gäller även för principer tecknande av får ett försäkförsäkring. Vanligen försäkringstagaren ringsbrev åtföljt av mer eller mindre utförliga försäkringsvillkor, men avtalet kan slutas muntligen, t.ex. per telefon. Framgår själva det inte av avtalet från vilken tid försäkringen skall gälla inträder _ 11 § FAL ansvar när antagande svar på bolagets eller enligt bolagets försäkringstagarens anbud avsänds. Försäkringstekniken bygger på att den risk som försäkringsbolaget åtar skall kunna Den som utgår skall sedan så sig kalkyleras. premie väl som motsvara den aktuella risken jämte kostnader m.m. möjligt Det i sakens natur att i stor utsträckning är hänvisat till ligger bolaget från när det skall skaffa sig uppgifter försäkringstagaren själv för sina Eftersom dessa uppgifter ofta är underlag kalkyler. för om och vilka villkor skall meddelas och avgörande på försäkring för hur stor som skall betalas, är det av stor betydelse att premie lämnar korrekta Ofta får han fylla i ett försäkringstagaren uppgifter. formulär med eller annat sätt lämna olika upplysningar. frågor på Man brukar tala om upplysningsplikt som en av försäkringstagarens de biförpliktelser som åvilar honom vid sidan av huvudförpliktelsen att betala premien. FAL behandlar om i 4-10 §§. Reglerna äri frågan upplysningsplikt huvudsak tvingande. Om försäkringstagaren åsidosätter upplysningsplikten svikligen eller under sådana att det skulle strida mot tro och omständigheter heder att blir försäkringen i enlighet med åberopa försäkringen, sedvanliga avtalsrättsliga principer ogiltig (4 §). Har å andra sidan de oriktiga uppgifterna lämnats i god tro, dvs. om försäkringstagaren varken eller hade bort inse att var oriktiga, får de insåg uppgifterna för ansvar för ett redan inträffat försäkingen betydelse bolagets Däremot har rätt försäkringen till ringsfall. bolaget att säga upp upphörande efter fjorton dagar, dock ej om den avser personförsäkring (5 §). För det fall att brister i sin upplysningsplikt försäkringstagaren utan att handla mot tro och heder men utan att samtidigt vara i god tro särskilda kan bli helt fritt från j gäller regler. Försäkringsbolaget ansvar. Det kan också ha ett ansvar, jämkat i förhållande begränsat till vad som mot av den premien skulle ha gällt om bakgrund erlagda det från fått korrekta Man brukar kalla det början upplysningar.

Nuvarande m. m. 113

lagstiftning

senare för prorataregeln. Full ansvarsfrihet inträder om över

bolaget

huvud inte skulle ha meddelat med kännedom om

någon försäkring

de rätta förhållandena (6 §). i

Även då försäkringstagaren eller underlåter att lämna

förtiger

uppgifter om förhållanden som han känner till och som han inser eller bör inse har betydelse för kan ha ett endast

bolaget, bolaget

, begränsat ansvar eller vara helt fritt från ansvar

(7 §). Bolagets

i ansvar bedöms samma sätt som i 6 §. Som en

på förutsättning för att

bolaget inte skall vara helt att kan anses

ansvarigt gäller förtigandet

i som en vårdslöshet sida.

på försäkringstagarens

Vill försäkringsbolaget grund av att åsido-

på upplysningsplikten

satts göra gällande att dess skall det

ansvarighet påverkas åligger

{ bolaget att utan meddela detta.

i oskäligt uppehåll försäkringstagaren

Görs inte det, får bolaget inte sedan att det fått

åberopa felaktiga

uppgifter såvida inte svek eller förfarande mot tro och heder

föreligger (8 §). Upplysningsplikt för försäkringstagaren gäller inte i om fråga

sådana förhållanden som ändå kände till eller

försäkringsbolaget

bort känna till. Oriktiga eller är också utan

i uppgifter förtigande

verkan om den som eller

omständighet uppgiften förtigandet avsåg

var utan betydelse för eller i vart fall efter det

försäkringsbolaget försäkringen tecknades upphört att vara av betydelse

(9 §). . Sedan försäkring meddelats kan inte

försäkringsbolaget genom

T egna åtgärder påverka den faktiska särskilt

händelseutvecklingen

mycket, utan det är i beroende av

hög grad försäkringstagarens

göranden och låtanden. Risken för skada kan vid

skadeförsäkring

öka t.ex. genom att försäkrad används till annat ändamål

egendom

än som förutsattes när premien beräknades. För att

försäkringen

skall kunna anpassas till sådan kan man

fareökning åläggs, säga, försäkringstagaren genom FAL:s regler en fortlöpande upplysnings-

plikt även under försäkringstiden. Genom att underrättas

bolaget

kan t.ex. förhöjd premie tas ut eller i värsta fall

försäkringen sägas

upp.

Reglerna om fareökning har störst vid skade-

praktisk betydelse

försäkring och FAL har särskilda därom i 45- 50 §§. Men även

regler

för personförsäkring ges vissa om Sålunda kan vid

regler fareökning.

livförsäkring en leda till ett endast ansvar för

fareökning begränsat

försäkringsbolaget om det i att ett visst

försäkringsbrevet angivits

ändrat förhållande innebär en En förutsätt-

fareökning. ytterligare

ning för ett endast begränsat ansvar är att i

försäkringsbrevet angivits

den påföljd ändringen medför vid och

(99 §). Även sjuk- olycksfalls-

försäkring gäller särskilda och liksom vid livförsäkring för försäkringstagaren delvis - i jämförelse med skadeför-

reglerna angående

-

säkring förmånligare regler (121 §). Som en förutsättning för

ansvarsfrihet eller ett endast ansvar för

begränsat försäkringsbolaget

Ä 8

i 114 Nuvarande rån. m. 198655 lagstiftning

bl.a. att faran skall ha ökats genom ändring i ett förhållande? gäller som i vara av betydelse för bolaget. försäkringsbrevet angivits _ FAL innehåller också om vad som skall gälla om uppsåtligt? regler eller vårdslöst av försäkringsfall (18-20 §). Huvudre-

framkallande

är att inte är skyldigt utge ersättning till den geln försäkringsbolaget - vid annan än —-; som uppsåtligen eller försäkring livförsäkring vårdslöshet har orsakat den uppkomna skadan. Däre-a genom grov mot inverkar det inte att det visserligen varit; på bolagets ansvarighet om vårdslöshet men oaktsamheten varit av mer normalt slag.‘ fråga Försäkringen skyddar alltså även mot eget slarv som inte är grovt. FAL:s är emellertid denna dispositiva, varförregler på punkt kan föreskriva att rätten till ersättning faller försäkringsvillkoren bort redan vid helt vårdslöshet. Villkoren kan emellertid också, ringa såsom är vanligt vid exempelvis ansvarighetsförsäkring, ge ett mer än som av FAL:s regler och medge att långtgående skydd följer trots att skadan framkallats genom vårdslöshet som ersättning utgår förhållanden, nämligen om den som orsakat är grov. Under särskilda skadan var under 15 år eller handlat under inflytande av djupgående själslig abnormitet, skall enligt lagens dispositiva regel (19 §) även eller vårdslöshet framkallade skador ersätuppsåtligt genom grov tas. Vid livförsäkring ger försäkringen skydd även vid grov vårdslöshet (18 §). För självmord finns en specialregel som säger att försäkringsom tre år sedan teckersättning utgår antingen gått försäkringen nades eller det måste antas att försäkringen tagits utan tanke på och att den försäkrade skulle ha berövat sig livet även självmordet om någon försäkring inte funnits (100 §). Rörande om annat inte överenskompremiebetalningen gäller, mits, att av första premie skall ske utan uppskov och betalningen betalningen av delpremie eller förnyelsepremie på den nya premieförsta §). Vid dröjsmål med betalningen får periodens dag (12 avtalet försäkringsvillkoren är bolaget säga upp (13 §). Enligt av med premiebetalningen regelmässigt att påföljden dröjsmål försäkringsbolagets ansvar suspenderas. För att inte försäkringstagaren alltför snabbt skall berövas sitt skydd ställer dock FAL upp vissa Beträffande första premie gäller sålunda att tvingande skyddsregler. ett förbehåll av innebörd att ansvaret inte inträder förrän premien betalats eller lämnats ut, inte får åberopas annat än försäkringsbrev om verkligen är i dröjsmål (14 § första stycket). försäkringstagaren När det senare får bolaget inte åberopa att dess gäller premie villkoren förrän en vecka efter krav ansvarighet enligt suspenderats § andra Kravet risk, varför det inte (14 stycket). går på mottagarens är att verkligen haft möjlignågon förutsättning försäkringstagaren het att ta del av dess innehåll (33 §). Villkoren kan alltså innehålla att försäkringsbolagets ansvar

Nuvarande m. m.

lagstiftning

suspenderas om inte premien betalas i rätt betalas tid, premien

senare träder försäkringen åter i kraft. Vill att

försäkringsbolaget försåkringsförhållandet skall upphöra för gott, får

bolaget säga upp

försäkringsavtalet. Kortare än tre får dock

uppsägningstid dagar

enligt en tvingande inte förekomma bestående

regel (13 §). Vid

dröjsmål kan bli aktuell eftersom ett

uppsägning försäkringsbolag, som enligt försäkringsvillkoren är fritt från vid ansvarighet premie-

dröjsmål, måste väcka talan om inom tre

premiens betalning

månader från såvida inte dessförinnan

förfallodagen, försäkringen

upphört att gälla. Annars preskriberas bolagets rätt till

premien

- (15 §). Som framgår av avsnitt 2.5 är villkor ofta

bolagens

gynnsammare för än vad som av FAL.

försäkringstagaren följer

Reglerna i 13§ om

försäkringsbolagets möjlighet att säga upp

försäkringsavtalet vid premiedröjsmål är 17 § inte enligt tillämpliga

V-

på livförsäkring och s.k. och lång olycksfalls- sjukförsäkring (jfr

avsnitt 2.4). av vid sådana

Följden premiedröjsmål försäkringar

” regleras till en del som skall finnas för sådana i de grunder

försäkringar. Aven om avtalet har ofta ett

upphör försäkringstagaren

:_ kvarvarande skydd under en viss tid vidare avsnitt

(se 13.2).

Ett särskilt område som i FAL är regleras tredje mans rättsställ-

ning. Beträffande personförsäkring det här bestämmelser som

gäller

. tar sikte på och

förmånstagare försäkringstagarens borgenärer. Förmånstagarförordnanden har stor betydelse för behandlingen i

j olika avseenden av främst av FAL:s

livförsäkringar. Tillämpningen

regler om vållar

förmånstagarförordnanden emellertid en hel del

e problem i det praktiska rättslivet; många publicerade rättsfall som

angår just tolkning av och av sådana förordnanden

verkningarna

(dock företrädesvis i vittnar om detta. Av den

arvsskattemål)

anledningen och därför att vårt i denna del i stor

förslag utsträckning bygger på gällande rätt skall här lämnas en relativt fyllig redogörelse

för det nuvarande rättsläget området.

på

Den avtalsrättsliga är att det är

utgångspunkten försäkringstaga-

ren - alltså den som sluter avtalet med

försäkringsbolaget - som har

rätt till dvs.

bolagets prestation, försäkringsbeloppet. Med ett

förmånstagarförordnande förstås ett förordnande av

försäkringsta-

garen att någon annan än han skall

själv uppbära beloppet.

Förordnandet kan vara eller

återkalleligt oåterkalleligt.

Det har tidigare i litteraturen förts en ganska livlig diskussion om

förmånstagarförordnandets natur. Man har försökt hänföra för-

; mânstagarförordnandet till någon tidigare erkänd rättshandlingstyp

såsom tredjemansavtal, testamente eller

gåva. Med den utförliga

behandling institutet har fått i FAL framstår det emellertid numera

som en självständig form av förfogande. En annan sak är att de regler

som finns om framför allt och testamente gåva ibland kan vinna

analog tillämpning på förmånstagarförordnande och att förmånsta-

116 Nuvarande lagstiftning m. m.

för dödsfall till syfte och funktion i mycket

garförordnande kan

jämställas med testamente. såsom föremål för i

FAL anger i 102§ förmånstagarförordnande i

endast I har emellertid sådant förord-

”försäkringsbeloppef”. praxis

nande avse även sådana belopp som utgår i form av .

antagits

eller (NJA 1977 s. 587). Utan att FAL

återbäring premiereglering

anses vidare att förordnande kan förenas upptar någon regel därom, t.ex. skall använda i med villkor av olika slag, att mottagaren beloppet för visst angivet ändamål. FAL innehåller bestämmelser direkt om förmånstagare i 3, 102-112, 116-118 och 122 §§. Härutöver finns åtskilliga andra bestämmelser som har mer eller mindre direkt betydelse för den som insatts som förmånstagare, t.ex. 18, 114 och 123 §§. FAL i 103 § vissa formföreskrifter som måste följas för

uppställer

att skall bli Skälet härtill angavs i

förmånstagarförordnande giltigt.

förarbetena vara önskemålet att rätt skall vila på en

förmånstagarens

såvitt säker och oomtvistlig grund. Den stora ekonomiska

möjligt

som insättande av förmånstagare ofta har, kan också

betydelse,

medföra att det - samma sätt som vid testamente - är påkallat

på

med ett visst formkrav för att förebygga förhastade dispositioner.

samma paragraf har försäkringstagaren möjlighet att Enligt

meddela förordnandet. Något formellt

skriftligen försäkringsbolaget

krav att meddelandet skall vara egenhändigt undertecknat av

på

ställs inte och ännu mindre krav på vittnen.

försäkringstagaren något Däremot anses i uttrycket ”meddelar” ligga att försäkringstagaren

skall ha icke blott satt förordnandet utan också vidtagit upp

för att få det överbringat till försäkringsboändamålsenliga åtgärder

laget.

Ett förordnande kan åstadkommas också genom att

giltigt

skriver in förordnandet i försäkringsbre-

försäkringsbolaget antingen

vet redan från eller senare gör en anteckning om förordnan-

början

det på brevet. När förordnande meddelas i samband med tecknandet av en

individuell försäkring, går det vanligen till så att försäkringstagaren

från informationsmaterial väljer ut det förordnande

bolagets tryckta

han vill ha eller annat sätt anger vem han vill ha som

på

Medverkan av bolagets ombud eller tjänstemän

förmånstagare.

anses i dessa fall vara för att förordnandet får en

tillräcklig garanti ändamålsenlig och väl övervägd utformning.

Formföreskrifterna i 103 § också för återkallelse av förmåns-

gäller

Detta innebär emellertid inte att ett förordnande

tagarförordnande.

måste återkallas i samma som det tillkommit. Ett förord-

ordning

nande som blivit att försäkringsbolaget antecknat det

giltigt genom

kan alltså återkallas eller ändras genom ett

på försäkringsbrevet

skriftligt meddelande till bolaget utan att någon ny anteckning görs

Nuvarande lagstiftning m. m. 117

på försäkringsbrevet. Man kan därför inte lita på att ett på

försäkringsbrevet antecknat förordnande är giltigt. Förmånstagarförordnande kan inte återkallas efter försäkringsta-

V garens död (102§ sista meningen). Om förordnande gäller för livsfall, anses däremot försäkringstagaren kunna återkalla förordi nandet även efter det att förfallit till

försäkringsbeloppet betalning

i (men inte sedan det väl betalats ut).

Förmånstagare kan inte insättas och inte heller tidigare förordnande återkallas genom testamente (NJA 1966 s. 355 och NJA 1976 s.

24). Däremot är det ingenting som hindrar försäkringstagaren från

att i testamente förfoga över försäkringen eller

försäkringsbeloppet, om något förmånstagarförordnande inte alls har I detta fall gjorts. ingår utfallande försäkringsbelopp i kvarlåtenskapen efter den

avlidne. Ett sådant förfogande får emellertid inte de

specifika rättsverkningar som följer med ett förmånstagarförordnande enligt

FAL.

Huvudregeln i 102 § är att förmånstagarförordnande när som helst

kan återkallas. Förordnandet är emellertid om försäk-

oåterkalleligt ringstagaren gent emot förmånstagaren förbundit sig att låta

förordnandet stå vid makt”. Sådant löfte riktar sig alltså till förmånstagaren och skall för att bli bindande som regel meddelas

honom. Det är inte tillräckligt att försäkringstagaren genom påteck-

g ning på försäkringsbrevet, genom meddelande till försäkringsbolaget

i eller på annat sätt dokumenterar sin vilja att låta förordnandet förbli

gällande.

i

Något formkrav för utfåstelse att ej återkalla förmånstagarförordnande har inte uppställts. På grund av de påtagliga likheterna mellan

oåterkallelighetsförklaring och gåva har det dock i rättspraxis ansetts

att sådan förklaring till förmån för make måste ske i äktenskapsföror-

dets form (NJA 1953 s. 228). För att en oåterkallelighetsförklaring

skall gälla krävs ej att försäkringsbolaget blivit underrättat om

förklaringen. Förmånstagarförordnande kan i vissa fall vara oåterkalleligt utan

att något uttryckligt löfte härom har Som nyss nämnts kan ett

givits.

förordnande nämligen inte återkallas efter försäkringstagarens död (102 §). Ett annat fall regleras i 118 § andra stycket andra meningen, som handlar om det fallet att förmånstagare till livränteförsäkring fått första livräntebeloppet utbetalt till sig. Vidare kan det, t.ex. då

arbetsgivare tecknar försäkring på arbetstagares liv, vara mellan

dessa parter underförstått att ett samtidigt meddelat förmånstagarförordnande inte skall kunna återkallas alls eller bara under viss

förutsättning; även oåterkallelighetsförklaring anses kunna förenas

med villkor.

Rätten att insätta förmånstagare tillkommer försäkringstagaren, dvs. den som med försäkringsbolaget ingått försäkringsavtalet (102 §

118 Nuvarande lagstiftning m. m.

jämförd med 2 §), och det är också han som har rätt att återkalla ett

meddelat förordnande. Vid gruppförsäkring och kollektivavtals-

grundad försäkring tillämpas emellertid ofta särpräglade system med

flera som att sätta in När i

personer berättigade förmånstagare.

central i

tjänstegrupplivförsäkring är grundad på överenskommelse mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, ingår det i över- Å:

enskommelsen - och i - skall

försäkringsvillkoren att vissa personer

anses vara insatta som förmånstagare. Och när det i stället är en enskild arbetsgivare som direkt tecknar försäkring för sina arbetstagare, anses arbetsgivaren ha rätt att vid avtalets slutande bestämma om förmånstagare. I båda fallen tillkommer denna rätt emellertid därefter den försäkrade arbetstagaren, i villkoren angiven som

försäkringstagare. Arbetstagarens rätt anses emellertid inte

,hindra

t.ex. att arbetsmarknadsparterna i ny central överenskommelse beslutar om ändrade standardförordnanden; dock får ett individuellt förordnande företräde även framför ett senare tillkommet standardförordnande. Liknande systern tillämpas vid frivillig gruppförsäk-

ring. Rätten att bestämma om förmånstagare följer med äganderätten till försäkringen. Överlåter försäkringstagaren sin rätt enligt avtalet,

är det därefter den nye ägaren som är behörig att sätta in förmånstagare. Samma verkan som överlåtelse har det i detta hänseende enligt 110 § om försäkringstagaren avlider innan försäk-

ännu har inträffat; kan t.ex. vara tecknad på

ringsfallet försäkringen

annans liv. I sådant fall inträder insatt förmånstagare i försäkringstagarens rätt enligt avtalet och blir alltså behörig att själv insätta

förmånstagare. Behörigheten att sätta in förmånstagare och att återkalla tidigare

meddelat förordnande övergår inte på alla en för säkringstagares rättsinnehavare. Sålunda kan som tidigare påpekats dödsboet efter en avliden försäkringstagare inte återkalla ett av honom meddelat förordnande (102 § sista meningen). Inte heller torde en försäkringstagares konkursborgenärer kunna återkalla ett meddelat förordnande. En annan sak är att, om försäkringen efter utmätning eller konkurs tillfaller tredje man, ett av försäkringstagaren meddelat förordnande som ej gjorts oåterkalleligt förfaller p. g.a. bestämmelsen i 111 §. Den nye ägaren blir i ett sådant fall behörig att göra ett eget förordnande.

I FAL finns ett antal av vilka några är presumtionsregler

regler,

och andra absoluta, om när ett förmånstagarförordnande skall anses ogiltigt eller när det skall upphöra att gälla. Ibland kan fråga om förordnandets bestånd i fall som inte regleras i FAL.

uppkomma

Av betydelse är här reglerna i 104 § andra stycket om jämkning av

förmånstagarförordnande bl.a. då makes giftorätt eller bröstarvinges laglott kränkts. I av regeringen angående följdlagstiftning till förslag

\

OU 1986:56 Nuvarande lagstiftning m. m. 119

äktenskapsbalken, vilket överlämnats till lagrådet för yttrande den 4

december 1986, samt i avsnitt 2.6.2 nedan redogörs närmare för

tillämpningen av 104 §. I lagrådsremissen föreslås att reglernai 104 § ,andra stycket ersätts med nya mera generella jämkningsregler. I anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen anges förutsättning-

för att försäkring i inkomstskattehänseende skall behandlas som ;arna *pensionsförsäkring Bl.a. får endast vissa den försäkrade närstående

,personer sättas in som förmånstagare. Enligt anvisningarna skall i för pensionsförsäkring denna begränsning i rätten att sätta

;villkoren

förmånstagare anges. Det är mot denna bakgrund som reglerna i

fin

3 § andra stycket FAL skall ses, nämligen att förmånstagarförordnande är utan verkan, om det har skett i strid mot villkor som enligt ;kommunalskattelagen skall tas in i avtalet. Effekten av ett förord-

till ”fel” person blir inte att försäkringen mister sin karaktär

Enande

i

av pensionsförsäkring, utan att förordnandet är ogiltigt. Av 18 § FAL följer att den förmånstagare som uppsåtligen dödar

_den försäkrade inte kan åberopa det till hans förmån gjorda .~ förordnandet. i

Om ett förmånstagarförordnande gäller till förmån för ”make”, är ?det utan verkan om äktenskapet blivit upplöst genom äktenskapsi skillnad. Försäkringstagaren har ju då inte någon make, om han inte har gift om sig, och i sådant fall antas förordnadet enligt 105 § andra stycket gälla till förmån för den nya maken. I analogi med A 3 8§ och 11 8§ ärvdabalken brukar dessutom anses att

kap. kap.

“ förordnande till förmån för ”make” förfaller redan när talan om

äktenskapets upplösning anhängiggörs. Den vanliga s.k. sammansatta kapitalförsäkringen (jfr avsnitt

f4.2.1) gäller för både livsfall och dödsfall, dvs. försäkringsbeloppet : betalas ut när den försäkrade uppnår viss ålder eller om han avlider “

dessförinnan. Om förmånstagare insatts till sådan försäkring, skall förordnandet enligt 107§ FAL antas gälla bara för dödsfall.

Om försäkringstagaren överlåter försäkringen till annan, förfaller

ett av den förste ägaren meddelat förmånstagarförordnande om detta inte gjorts oåterkalleligt (111 § FAL) . Detsamma torde

gälla om försäkringen genom bodelning efter äktenskapsskillnad eller boskillnad övergår till försäkringstagarens make och om försäkring-

en efter utmätning eller konkurs tillfaller tredje man. Däremot är det

p naturligtvis ingenting som hindrar att den ursprunglige försäkrings-

V

tagaren och förvärvaren kommer överens om att förordnandet fortfarande skall gälla. Det anses för sådant fall inte ens

nödvändigt

med något meddelande till om att förordnandet

försäkringsbolaget

: skall fortsätta att gälla. Ett oåterkalleligt förordnande påverkas inte av att försäkringen överlåts, såvida förvärvaren inte är i tro i

god

z om och därför ändå får bättre rätt än

fråga oåterkalleligheten i, förmånstagaren.

n j, i

i

i

- 120 Nuvarande lagstiftning m. m. j

1986:56

Pantsättning av försäkringen medför den av för-

försämringenp

månstagarens ställning, att panthavaren har företrädesrätt till

försäkringsbeloppet så långt pantfordran sträcker sig; överskjutande belopp tillfaller förmånstagaren (112 § första stycket). Ett återkalleligt förmånstagarförordnande medför inte någon inskränkning i försäkringstagarens rättigheter före försäkringsfallet.

Försäkringstagaren kan när som helst återkalla förordnandet, och han kan utan hinder av förordnandet överlåta, belåna eller

pantsätta, låta återköpa försäkringen (108 § första stycket). Om försäkringsfal-

let utgörs av att försäkringstagaren uppnår viss ålder, anses han som ovan nämnts kunna återkalla ett för livsfall gällande förordnande

även efter försäkringsfallet intill dess försäkringsbeloppet betalas ut till förmånstagaren. Detsamma torde gälla när försäkringen tagits på

annans liv, om inte förordnandet anses förfallet redan på grund av analogi med 107 §.

Ett oåterkalleligt förordnande, å andra sidan, medför redan före

försäkringsfallet en betydande bundenhet för försäkringstagaren.

Bortsett från att förordnandet inte kan ändras, skall försäkringsta-

108§ andra anses ha utfäst sig att inte utan

garen enligt stycket

samtycke som inskränker för-

förmånstagarens vidtaga förfogande

rätt. eller återköp får alltså

månstagarens Pantsättning, belåning

normalt inte ske utan förmånstagarens medgivande. Man kan dock tänka sig att, om ett oåterkalleligt förordnande vid sammansatt

gäller bara för dödsfall, försäkringstagaren kan kapitalförsäkring pantsätta rätten till livsfallsutbetalning.

Eftersom oåterkalleligt förordnande enligt 111 § står kvar även vid överlåtelse, torde det inte föreligga något hinder i förhållande till

förmånstagaren mot att försäkringstagaren överlåter försäkringen,

förutsatt att förvärvaren inte genom godtrosförvärv får företräde framför förmånstagaren. En annan sak är att en med oåterkalleligt förordnande försedd försäkring ofta har så litet värde för sin ägare, att en överlåtelse framstår som meningslös.

Ett oåterkalleligt förordnande torde inte utan särskild utfästelse vara förenat med skyldighet för försäkringstagaren att vidmakthålla

fortsatt I praktiken brukar

försäkringen genom premiebetalning. försäkringsbolagen, om premiebetalningen upphör och om det är känt att försäkringstagaren gjort ett oåterkalleligt förmånstagarför-

ordnande, underrätta förmånstagaren härom så att han har möjlighet att på egen bekostnad fortsätta försäkringen.

Bortsett från det som avses i 110§ medför ett

specialfall förmânstagarförordnande inte några påtagliga rättsverkningar för

förmånstagaren före Inte ens om förordnandet

försäkringsfallet.

gjorts oåterkalleligt får han under försäkringstagarens livstid förfoga över den rätt, som förordnandet medför, genom överlåtelse,

pantsättning eller på annat sätt (109 §).

Nuvarande m. m. 121

lagstiftning

I och med att inträffar förändras Förmåns-

försäkringsfallet läget.

tagaren får då ett självständigt och

anspråk på försäkringsbeloppet,

detta anspråk kan han rikta direkt mot utan att

försäkringsbolaget

behöva gå via försäkringstagaren eller dennes dödsbo. Den rätt förmånstagaren sålunda får i och med kan överlåtas

försäkringsfallet

och pantsättas på samma sätt som

vanliga fordringar. Anspråk på grund av förmånstagarförordnande är inte underkas-

tat annan preskriptionsregel i FAL än den i 29 § upptagna.

De förordnanden som kommer till måste och

bolaget registreras

bevaras. I övrigt har det före ett inte

försäkringsfall någon betydelse

för bolaget att någon förordnas till Om fått

förmånstagare. bolaget

veta att ett visst förordnande har kan det

gjorts oåterkalleligt, naturligtvis inte utan förmånstagarens medgivande medverka till

sådana förfoganden som kan inskränka rätt, men i

förmånstagarens

övrigt har förmånstagaren rättsförhållande bara till

försäkringstaga-

ren. för att t.ex. underrätta

Någon självständig skyldighet bolaget förmånstagaren om att försäkringstagaren inte sin att fullgör plikt

betala premien inte.

föreligger Utgångspunkten för tolkning av anses förmånstagarförordnande

vara att det så vitt möjligt är avsikt med

försäkringstagarens

förordnandet som skall utrönas. Sådan s.k. brukas

subjektiv tolkning

också vid testamentstolkning, och ärvdabalkens härom kan

regler därför i viss utsträckning tillämpas analogt på förmånstagarförord-

nanden. I 105§ finns vissa som skall användas vid

hjälpregler tolkning av förmånstagarförordnande. Vad som sägs i dessa bestäm-

melser skall gälla om ej annat av Är

framgår omständigheterna.

förmånstagarens barn insatta som förmånstagare skall t.ex. förordnandet gälla till förmån för

bröstarvinge.

Det är endast försäkringstagarens avsikter vid tiden för förordnandets tillkomst som kan komma i beaktande vid av ett

tolkningen

förordnande. Denna har ansetts vara en av

princip nödvändig följd förmånstagarförordnandets ställning som självständig rättshand-

lingstyp. Om försäkringstagaren, kanske flera år efter förordnandets tillkomst, t.ex. i testamente ger uttryck för hur han vill att försäkringsbeloppet skall fördelas, kan det alltså inte

påverka

tolkningen av förordnandet med mindre det kan att

antagas försäkringstagaren hade den avsikten redan då förordnandet gjordes (NJA 1976 s. 24). Om testamentet i stället före eller i

upprättats

samband med förmânstagarförordnandet, är att där få möjligheterna

stöd för en viss tolkning av förordnandet större.

naturligtvis

Vad som anförts om av har

tolkning förmånstagarförordnanden

gällt individuella förordnanden som härstammar från

verkligen försäkringstagaren åtminstone i den betydelsen, att han själv valt

förordnande från bolagets informationsmaterial. Det helt övervägande antalet förordnanden är emellertid sådana standardförord-

122 Nuvarande m. m. SOU 1.986256 lagstiftning

nanden som tillkommit genom gruppavtal av något slag, överenskommelse mellan arbetsmarknadsparterna eller liknande och som sedan inte ändrats. Vid sådana fiktiva förmånstagarförordnanden, om vilkas existens och de flesta gruppmedlemmarna har utformning oklar eller kännedom, kan det uppenbarligen bara i undaningen tagsfall bli tal om någon subjektiv tolkning. Sådana förordnanden torde i stället få tolkas objektivt i enlighet med vad som följer av vanligt språkbruk och vad som inom den ramen kan antagas bäst med - sett - den försäkrades överensstämma genomsnittligt vilja. Om en förmånstagare insatts ingår försäkringsbelopp, som utfaller efter död, inte i kvarlåtenskapen (104§ första försäkringstagarens stycket). Detta innebär att beloppet oftast inte kan tas i anspråk av en avliden försäkringstagares borgenärer. I 116 § ges regler om försäkringstagarens borgenärers möjligheter dels att under försäkringstagarens livstid få tillgång till försäkringen, dels att efter försäkringstagarens död få del av utfallande försäkringsbelopp. Som huvudregel gäller att en försäkring kan utmätas under försäkringstagarens livstid. Härifrån görs dock betydande avsteg. Bl.a. undantas från utmätning försäkringar som bygger på regelbundet sparande och där rätt enligt försäkringsavtalet tillkommer försäkringstagaren eller hans make och där försäkringen tagits på något av de bägges liv (116§ första stycket). Om en livförsäkring varit och om det finns förmånstagare kan ett försäkutmätningsfri ringsbelopp som utfaller efter försäkringstagarens död inte under några omständigheter tas i anspråk av försäkringstagarens borgenärer. För det fall att en livförsäkring kunnat utmätas finns däremot vissa möjligheter för samma borgenärer att få del av försäkringsbeloppet vid försäkringstagarens död. Om i ett sådant fall ett förmånstagarförordnande inte gjorts oåterkalleligt äger nämligen rätt till om deras fordran inte kan utgå ur borgenärerna beloppet kvarlåtenskapen (116 § andra stycket). De nu angivna reglerna gäller för kapitalförsäkring men också för livränteförsäkring (118 § första stycket). Beträffande rätt till livränta och livräntebelopp finns dessutom särskilda utmätningsregler i utsökningsbalken (118 § tredje stycket). Om ett försäkringsbelopp utfaller under försäkringstagarens livstid, t.ex. då han viss ålder, kan detta tas i anspråk av uppnår Om beloppet tillfaller en förmånsförsäkringstagarens borgenärer. tagare kan borgenärerna däremot inte få tillgång till försäkringsersättningen. I 117§ ges beträffande kapitalförsäkring ett konkursbo vissa möjligheter att, då oåterkalleligt förmånstagarförordnande inte återkräva större premiebetalningar som försäkringstagaföreligger, ren gjort till försäkringsbolaget.

r

Nuvarande mL m. 123

lagstiftning

Även om den som lider skada ibland kan ha att få sin

möjlighet förlust täckt genom skadestånd från den som vållat skadan eller

eljest är skadeståndsskyldig, kan han om han så önskar i första hand utnyttja sitt försäkringsskydd. Fråga uppkommer då om

försäkringsbolaget skall ha rätt att överta försäkringstagarens skadeståndsanspråk och utöva regressrätt mot den skadeståndsskyldige. F AL

Enligt (25 §) har bolaget, såvitt gäller personförsäkring, endast

regressrätt vid olycksfalls- eller sjukförsäkring där förbundit

försäkringsgivaren sig att för sjukvårdskostnader eller andra utgifter och förluster som olycksfallet eller sjukdomen har medfört, med

utge ersättning verkliga beloppet av utgifterna eller förlusterna. är

Regressrätten begränsad i förhållande till vad

försäkringstagaren själv kan göra gällande mot skadevållaren. Rätt till återkrav endast vid

föreligger uppsåt eller grov vårdslöshet skadevållarens sida eller om denne

på ”enligt lag är skyldig att skadestånd evad han är till skadan

utgiva vållande eller icke. Med sistnämnda avses s.k. strikt

uttryckssätt ansvar vartill emellertid enligt vad som föreskrivs inte

uttryckligen räknas ansvar enbart på grund av annans vållande 3 1 eller

enligt kap. 2 § skadeståndslagen.

Reglerna om regressrätt i FAL är inte tvingande. Bolagen har därför möjlighet att förbehålla t.ex. vid summaförsäk-

sig regressrätt ring varigenom försäkringsbolaget åtagit sig att vid försäkringsfall utge ett på förhand bestämt som fastställts oberoende av den

belopp förväntade ekonomiska förlusten.

Som FAL är behandlar försäk-

upplagd reglerna huvudsakligen ringsbolagets rättigheter och de skyldigheter som åvilar

försäkringstagaren medan motsvarande för

skyldigheter försäkringsbolaget endast berörs i ringa mån. En till detta är att det

förklaring tvingande skydd som lagen avser att ge tillkom som en reaktion främst mot sådana missbruk av avtalsfriheten i att försäk-

som tog sig uttryck ringstagarnas skyldigheter reglerades särskilt hårt i försäkringsvillkoren. Det finns dock enstaka i FAL som även tar

regler upp försäkringsbolagens skyldigheter. En sådan regel är bestämmelsen om när försäkringsersättning förfaller till

betalning (24 §). Om inte annat anges i villkoren skall betalas ut en

försäkringsersättning månad efter det meddelande om kommit till

försäkringsfallet bolaget handa. Är betalningen beroende av som

utredning försäkringstagaren kan tillhandahålla, räknas dock månadsfristen i stället från den dag försäkringstagaren fullgjort sin skyldighet att bidra till utredningen. Regeln sanktioneras såvitt avser bolaget genom en regel om skyldighet att betala dröjsmålsränta om den sålunda

angivna förfallodagen försittes. Bestämmelsen om ränta finns dock inte i FAL utan i 3 § första stycket och 4 § andra

stycket räntelagen (1975:635). Villkor varigenom beroende av

förfallodagen gjorts något bolagets beslut eller av att bolaget ålagts betala dom får

genom

124 Nuvarande m. m.

lagstiftning

enligt en tvingande bestämmelse i FAL inte åberopas (24§ andra V

stycket). Försäkringstagarens skyldighet att bidra till utredningen är sanktionerad inte bara genom regeln att förfallodagen för ersättningen

flyttas fram. Försummelse kan, om den är till men för bolaget,

medföra skäligt avdrag på ersättningen eller t.o.m. föranleda

fullständig befrielse för bolaget (22 §). I fall då försäkringstagarens

förfarande ej varit svikligt får villkor som är strängare än lagen ej

åberopas (23 § andra stycket). Samma sanktionsmöjlighet föreskrivs

om försäkringstagaren försummar att utan uppskov anmäla försäk-

eller inträffad händelse som kan medföra försäkringsfall och

ringsfall

försummelsen är till men för bolaget. Villkor som på denna punkt är hårdare än får dock en tvingande regel inte i

lagens reglering enligt något fall åberopas (21 §). Det har tidigare sagts att försäkringsbolaget såväl vid försäkringsavtalets ingående som under försäkringstiden i hög grad är hänvisad

till de upplysningar det får av försäkringstagaren och därför är beroende av att de erhållna uppgifterna är korrekta. Försäkringsverksamheten bygger sålunda på ett förtroendeförhållande mellan parterna som inte minst visar sig när försäkringsskyddet skall

realiseras i samband med en skadereglering. Uppträder försäkringstagaren svikligt, har försäkringsbolagen traditionellt fritagit sig från

att utge ersättning. Har i villkoren föreskrivits att den som efter

eller dolt något förhål-

försäkringsfallet svikligen uppgivit, förtegat

lande av betydelse för skaderegleringen inte skall ha rätt ens till den

som han annars trots allt skulle ha varit berättigad till, kan

ersättning

emellertid oavsett villkoret bolaget åläggas att utge försäkringsersättningen eller åtminstone del därav. Vid bedömningen av hur

som skall utgå skall beaktas under vilka omständigheter

mycket

sveket ägde rum (23 §).

För fordran på grund av försäkring föreskrivs en särskild preskriptionstid som är kortare än den för fordringar i allmänhet (29 §). I normalfallet är preskriptionstiden tre år från det den som har anspråket fick kännedom om att fordran kunde göras gällande. Det kan emellertid hända att den som får göra gällande en fordran först efter lång tid eller kanske aldrig får veta detta. Lagen föreskriver

tid - som alltså oberoende av om därför en yttersta löper

sin fordran - inom vilken

fordringsägaren har kännedom om

anspråket måste göras gällande. Tiden är tio år räknat från det anspråket tidigast skulle ha kunnat göras gällande. Såväl treårs- som tioårspreskriptionen måste avbrytas genom väckande av talan.

krav eller erinran är alltså inte tillräckligt. - Det har

Utomrättsligt tidigare nämnts att försäkringsbolags premiefordran kan preskribe-

ras redan efter tre månader för det fall att bolagets ansvarighet under

premiedröjsmål är suspenderad (15 §).

Nuvarande lagstiftning m.-m. 125

Preskriptionstiden i 29 § kan förkortas genom föreskrift i villkoren. Ett visst tvingande skydd häremot finns dock. För att en sådan

kortare preskriptionstid skall gälla, måste försäkringsbolaget skrift-

ligen ha förelagt den som framställer kravet att inom viss tid väcka talan mot bolaget. Den förelagda tiden får inte vara kortare än sex månader. Försäkringsbolag får inte heller gentemot den som framställt anspråk inom sex månader från det han fick kännedom om sin fordran åberopa föreskrift i villkoren enligt vilken anspråket bort framställas tidigare (30 §).

Meddelanden som enligt FAL i olika situationer skall tillställas motparten går på mottagarens risk eftersom det som regel är i dennes intresse att meddelandet lämnas (33 §). Innebörden härav blir bl.a.

att försäkringstagaren under olyckliga omständigheter kan förlora

sitt försäkringsskydd utan att han dessförinnan tagit del av någon som helst premieavi eller annan påminnelse. (Jämför vad som ovan sagts i anslutning till 14 §.)

Konsumentförsåkringslagen (1980:38)

Konsumentförsäkringslagen (KFL) är tillämplig på de vanligaste skadeförsäkringar som tecknas av konsumenter för huvudsakligen privat ändamål, t.ex. hemförsäkringar, villaförsäkringar och motor-

fordonsförsäkringar. Utanför faller bl.a. lagens tillämpningsområde separata försäkringar för vissa objekt, t.ex. försäkringar av djur och smycken, samt personförsäkringar, dvs. och och livförsäkringar sjukolycksfallsförsäkringar. Beträffande personförsäkringar gäller dock

undantag för det fall att försäkringen utgör beståndsdel av en

försäkring som omfattas av KFL, t.ex. olycksfallsförsäkring som ingår i reseförsäkring. .

KFL innehåller regler om bl.a. information från

försäkringsbola-

get, rätten att teckna försäkring, förnyelse av

försäkring, uppsägning av försäkring i förtid, premiebetalning, av nedsättning försäkringsersättning, skadereglering, preskription samt domstolsprövning av

vissa beslut som fattas av försäkringsbolaget.

Bolagets informationsskyldighet tar sikte inte bara på tiden efter

att en försäkring meddelats. Sålunda har, redan innan en

försäkring

tecknas, en konsument rätt att få besked om vad en

försäkring

omfattar och vad den kostar (5 tecknats skall

§). Sedan en försäkring

bolaget skriftligen informera försäkringstagaren om sådana försäkringsvillkor som innebär viktigare begränsning av försäkringens

omfattning i förhållanden till vad konsumenter i allmänhet har anledning att räkna med. Vidare det att under

åligger bolaget försäkringstiden ge försäkringstagaren skriftligt besked om eventu- .

ella villkorsändringar och om skälen för dessa; denna skyldighet för

i 126 Nuvarande m. m.

lagstiftning

bolaget gäller även då det önskar ändra villkoren i samband med att

en försäkring förnyas. Bolaget är också under försäkringstiden skyldigt att, om försäkringstagaren begär det, lämna information om villkor som gäller för försäkringen (6 §). Om bolaget vid en skadereglering beslutar att inte helt bifalla ett ersättningsanspråk,

skall bolaget lämna besked om de möjligheter som finns att få bolagets beslut prövat, Lex. i allmänna reklamationsnämnden, i viss . nämnd inom försäkringsbranschen eller vid allmän domstol (7 §).

Som en huvudregel gäller, att ett bolag inte får vägra en konsument att teckna en försäkring som bolaget normalt tillhandahåller. För att skall kunna avslå en begäran om en försäkring

bolaget

krävs att har särskilda skäl att inte meddela försäkringen med

bolaget

hänsyn till bl.a. risken för försäkringsfall eller den sannolika skadans

omfattning (9 §). En försäkring förnyas som regel automatiskt när försäkringstiden

är slut om försäkringen inte sagts upp av bolaget eller av försäkrings-

tagaren före försäkringstidens utgång. Bolaget är, om det önskar

säga upp försäkringen, skyldigt att avsända skriftligt meddelande om

uppsägning senast fjorton dagar före försäkringstidens utgång; för

försäkringstagaren gäller inte någon särskild tidsfrist i dessa fall. Om försäkringstagaren tecknat en motsvarande försäkring hos ett annat

bolag vid utgången av försäkringstiden för en äldre försäkring sker inte heller en förnyelse av den äldre försäkringen; uppsägning krävs

då inte från försäkringstagarens sida (14-16 §§).

Konsumentens rätt till aktualiseras inte bara då en

försäkring försäkring skall tecknas utan även vid förnyelse. Som huvudregel

att bolaget inte får vägra endast om bolaget har

gäller förnyelse;

särskilda skäl att inte längre meddela en försäkring får försäkringstagaren acceptera att förlora ett eventuellt försäkringsskydd

(15 §).

Den första premien skall i betalas inom fjorton dagar från

princip

den avsänt krav på premie. Då det gäller

dag bolaget skriftligt

som har alltid minst en månad

försäkring förnyas försäkringstagaren

att betala månadsfristen räknas från det att bolaget

på sig premien;

avsänt meddelande om betalningsskyldigheten till försäk-

skriftligt ringstagaren. Försummas premiebetalningen får bolaget säga upp försäkringen. Försäkringen upphör dock först sedan fjorton dagar

sedan avsänt utan att premien betalats

gått bolaget uppsägningen

under denna tid. I meddelandet om uppsägning skall försäkringstagaren få besked om att han kan förhindra att försäkringen upphör

genom att betala premien inom fjortondagarsfristen. Reglerna

innebär därför att försäkringstagaren har rätt till två underrättelser innan försäkringsskyddet faller bort (22 och 25 §§).

Utöver vad som framgår av reglerna om försummad premiebetal-

ning får försäkringsbolaget säga upp en försäkring i förtid om g

i sou 193556 Nuvarande 127

lagstiftning mfm,

försäkringstagaren eller den försäkrade grovt åsidosätter sina för-

pliktelser mot bolaget eller om det finns andra synnerliga skäl (18

§). Härvid åsyftas bl.a. ett åsidosättande av de som

biförpliktelser framgår av lagen eller försäkringsvillkoren, t.ex. att skyldigheten

lämna korrekta uppgifter till bolaget, att inte överträda säkerhetsföreskrifter och att inte framkalla

försäkringsfall.

Enligt lagen kan under vissa

förutsättningar, försäkringsersättningen sättas ned när försäkringstagaren lämnat oriktiga uppgifter när försäkringsavtalet ingåtts eller då han inte följt försäkringsvill-

koren. Vidare kan om den inte avser skadestånd, sättas

ersättningen,

ned om ett försäkringsfall framkallats eller

genom grov vårdslöshet — under vissa -

speciella förutsättningar genom annan oaktsamhet

som inte är ringa; framkallas ett av den

försäkringsfall uppsåtligen

försäkrade utgår aldrig ersättning såvitt avser denne (30-32 §§). Lagen lämnar också utrymme att sätta ned

försäkringsersättningen

om efter ett försäkringsfall den bl.a. lämnar

ersättningsberättigade oriktiga uppgifter till bolaget; för krävs att nedsättning uppgifterna

lämnas uppsåtligen eller genom

grov vårdslöshet.

Skaderegleringen skall göras skyndsamt. Bolaget skall självmant

iaktta de försäkrades och andra skadelidandes intressen.

behöriga

Försäkringsersättningen skall i regel betalas ut en månad efter det att

försäkringsfallet anmälts till bolaget och erforderlig utredning lagts

fram för bolaget (37 och 38 §§).

Ett beslut att teckna en

bolags att vägra en konsument försäkring eller att säga upp en försäkring - såväl under försäkringstiden som till

försäkringstidens slut - kan många gånger vara av stor betydelse för

den som omedelbart berörs av beslutet. I dennes intresse lämnas därför i lagen vissa om av sådana beslut.

regler domstolsprövning

Den som är missnöjd med beslutet skall väcka talan vid domstol inom viss angiven tid. Vid bifall till en talan som väckts i av

anledning

att ett bolag vägrat någon att teckna en får domstolen

försäkring

bestämma att försäkringstiden skall räknas från den som

tidpunkt

skulle ha gällt om bolaget hade meddelat en i med

försäkring enlighet

en gjord framställan (41-42 §§).

Försäkringsrörelselagen (1982:713)

Enligt försäkringsrörelselagen (F RL) får försäkringsrörelse drivas av

endast bolag. Enskild person får sålunda inte medde-

yrkesverksamt la försäkringar. är av två Försäkringsbolagen slag, försäkringsaktie-

bolag och De sistnämnda

ömsesidiga försäkringsbolag. bolagen ägs

av sina försäkringstagare. I FRL finns för

associationsrättsliga regler försäkringsbolagen, bestämmelser om hur försäkringsverksamheten

skall bedrivas och föreskrifter om den över

offentliga tillsynen

I 128 Nuvarande m. m. 500198656

lagstiftning

verksamheten. Om rätt för utländska försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse här i riket finns en särskild lag (SFS 1950:272). - dvs. vilkas

Bolagen delas i FRL in i livförsäkringsbolag bolag

uteslutande eller avser försäkringsrörelse så gott som uteslutande

personförsäkring (livförsäkring, sjuk- och olycksfallsförsäkring,

- och ska-

samt arbetslöshetsförsäkring) avgångsbidragsförsäkring

Denna har framför allt betydelse för

deförsäkringsbolag. indelning redovisningsbestämmelserna i FRL.

För att driva fordras tillstånd (koncession).

försäkringsrörelse

Koncession meddelas av efter en granskning som

regeringen väsentligen sker i försäkringsinspektionen. Försäkringsinspektionen

är den centrala som för hela landet handhar tillsynen över

myndighet

Når koncession meddelas fastställs samtidigt

försäkringsbolagen. samt, för vissa typer av försäkring, ”grunder” (se bolagsordning

vidare avsnitt 2.4 Grunderna skall innehålla bestämmelser

nedan).

om ett antal i lagen angivna ämnen. är dels formell, dvs. det kontrolleras att

Koncessionsprövningen

och eventuella står i överensstämmelse med

bolagsordning grunder

FRL, dels materiell så till vida att det prövas bl.a. att den tillämnade rörelsen inte är med en sund utveckling av försäkringsvä-

oförenlig

sendet 3 § att bolaget kan förväntas ha sådan

(2 kap. tredje stycket), soliditet att det kan fullgöra sina förpliktelser mot försäkringstagarna

kommer att meddelas till kostnader och att bolagets försäkringar som är med till art 7 2§

skäliga hänsyn försäkringarnas (jfr kap.

första Koncession meddelas inte för försäkringsrörelse i

stycket).

allmänhet utan är begränsad till viss eller vissa särskilda försäkrings- Redan existerande kan sålunda behöva ansöka om grenar. bolag koncession för nya försäkringsgrenar. Den av verksamhet

fortlöpande tillsynen försäkringsbolagens till reglerna i 19 kap. FRL, respektive bolags bolagsordning anknyter

och eventuella Den utövas, som tidigare nämnts, av

grunder.

till vilken är skyldiga att fortlöpan-

försäkringsinspektionen, bolagen

kan också infordra särskilda

de ge in vissa uppgifter. Inspektionen

från samt företa inspektioner hos dessa. I sin

upplysningar bolagen

skall verka för en sund utveckling av

tillsynsverksamhet inspektionen

1 §). Traditionellt avser den offentli-

försäkringsväsendet (19 kap.

att säkerställa rörelsens soliditet. I FRL

grättsliga regleringen

kommer kravet soliditet till olika sätt, dels genom .

på uttryck på i om och placering av speciella regler exempelvis fondbildning

såvitt avser och därmed jämställd

tillgångar, dels, livförsäkring

ett mer allmänt sätt att det anges vilka

försäkring, på genom

som skall för Som anförts ovan skall dessa

principer gälla grunderna. att fullgöra sina förpliktelser nämligen trygga bolagets förmåga

2 § första stycket). Kravet

enligt ingångna försäkringsavtal” (7 kap.

soliditet denna allmänna gäller även för sådan

på enligt princip

lagstiftning

försäkring som inte kräver fastställda grunder, även om detta inte uttryckligen sägs i lagen.

Tillsynen skall även säkerställa att

försäkringsverksamheten bedrivs under iakttagande av principen om Härmed avses

skälighet. ett önskemål att Beträf-

försäkring erbjuds till ett rätt avvägt pris. fande livförsäkring och därmed jämställd kommer denna

försäkring övergripande synpunkt till uttryck i de principer som skall gälla för grunderna. Dessa skall också trygga att

nämligen bolagets förmåga meddela försäkringar till en kostnad som är

skälig med hänsyn till försäkringens art” (7 kap. 2 § första stycket). För andra

försäkringar kommer till i 19 5 § första

skälighetsprincipen uttryck kap. stycket. Enligt denna bestämmelse åligger det styrelsen och verkställande direktören i ett att med av

försäkringsbolag hjälp fortlöpande statistik eller på annat sätt övervaka att är

premiesättningen skäligt awägd med hänsyn till den risk som är avsedd att täcka,

försäkringen nödvändiga driftskostnader för försäkringen samt omständigheterna i övrigt.

Skälighetsprincipen är inte begränsad till

premiesättningen. Enligt 19 kap. 6 § åligger det och verkställande direktö-

nämligen styrelsen ren i ett försäkringsbolag bl.a. att övervaka att även andra försäkringsvillkor än premien är skäliga med hänsyn till det skydd försäkringen är avsedd att ge och omständigheterna i

övrigt.

Skälighetsprincipen gäller endast för försäkringsverksamhet som bedrivs i I och

Sverige. fråga om transport- sjökaskoförsäkring gäller principen endast för reseförsäkring och båtförsäkring som tecknas av konsumenter huvudsakligen för enskilt ändamål 5 § andra

(19 kap. stycket och 6 § andra stycket).

Om missförhållanden i

försäkringsinspektionen upptäcker något

bolags verksamhet kan detta föranleda erinran eller i fall

allvarligare föreläggande för bolaget eller dess att inom viss tid vidta

styrelse erforderliga åtgärder. Följer bolaget inte ett föreläggande skall inspektionen anmäla detta till regeringen som, om miss-

allvarliga förhållanden föreligger, kan förklara koncessionen förverkad (19 kap. 11 §).1

2.4 Grunder för

försäkringsverksamhet

Enligt försäkringsrörelselagen åligger det försäkringsbolaget att under vissa förutsättningar upprätta särskilda för sin

regler (grunder) verksamhet. Liksom bolagsordningen skall stadfästas av

grunderna regeringen innan bolaget får sin verksamhet. Även då

börja

‘

Försäkringsverksamhetskommittén har i sitt betänkande Soliditet och skälighet i försäkringsverksamheten (SOU 1986:8) föreslagit nya regler i FRL om soliditet och skälighet.

130 Nuvarande m. m. SOU 1958656

lagstiftning

- - ändras krävs

grunderna liksom bolagsordningen stadfästelse; i kan dock för sådant fall uppdra åt försäkringsinspektio- _f regeringen

nen att meddela beslut om stadfästelse. Grunderna skall avse att trygga principerna om soliditet och skälighet som omtalas i avsnitt 2.3. Grunder skall finnas för försäkringsverksamhet som avser bl.a.

3 § första stycket FRL). Enligt 1 kap. livförsäkringsrörelse (2 kap.

10 § första F RL kan från bl.a. detta krav meddelas dispens i

stycket

om som endast för dödsfall och som v.

fråga livförsäkringar, gäller

meddelas för en tid av längst fem år eller mot en premie som är beräknad och bestämd för längst fem år i sänder. Denna dispensregel främst vid andra stycket i sist-

tillämpas gruppförsäkring. Enligt nämnda paragraf kan även för tjänstepensionsförsäkringar medges

avvikelser från krav t.ex. grundernas närmare innehåll.

lagens på

Grunder skall upprättas även för personförsäkring av annat slag än livförsäkring där försäkringen meddelas för en tid av mer än fem år och mot en som är beräknad eller bestämd för en längre tid än

premie

fem år i sänder; s.k. 5 § första stycket). Det

lång försäkring (1 kap.

skall dock beaktas att bolagen inte är förhindrade att anta grunder

även för kortvariga personförsäkringar.

För och annan s.k. skall enligt

livförsäkring lång personförsäkring

2 6 § första stycket behandla följande ämnen.

kap. grunderna Beräkningen av försäkringspremier och premiereserv, försäkringsta-

rätt till och fribrev, av försäkringsbrev hos

garnas återköp belåning

bolaget, verkan av underlåtenhet att betala premie, försäkringstarätt när försäkringen i vissa fall i förtid eller bolaget i

garnas upphör inte ansvarar för återbäring till försäkringstaövrigt försäkringsfall,

att teckna samt förräntning av

garna, skyldighet återförsäkring försäkringsbelopp som förfallit till betalning.

Grundernas närmare innehåll i 7 3-8 §§. Enligt dessa

regleras kap.

bestämmelser skall bolaget tillse t.ex. att grunderna angående av och innehåller antaganden om

beräkning premier premiereserv

och andra riskmätt, räntefot och driftskostnader samt att

dödlighet

till den del de hos bolaget,

grunderna, reglerar belåningsmöjligheten

om villkoren för räntefot och verkan . ger besked belåning, lånevärde,

av underlåten räntebetalning.

Grunderna är till sin natur att anse som komplement till

rättsliga

De emellertid inte uteslutande frågor som

bolagsordningen. reglerar

direkt rör försäkringsverksamhet utan även ämnen som

bolagets

mera omedelbart är av för avtalsförhållandet mellan

betydelse försäkringstagaren och försäkringsgivaren.

Ofta en del av de försäkringsavtal som träffas. I

utgör grunderna

särskilt vid livförsäkring, att för

försäkringsvillkoren anges således,

avtalet skall bl.a. de för verksamhet som är -

gälla grunder bolagets eller blir fastställda enligt försäkringsrörelselagen.

I i

i

‘ sou 193555 Nuvarande m. m. 131

lagstiftning

I allmänhet är grunderna av teknisk natur och

mycket svårtillgäng-

liga. Oftast krävs det av läsaren att han besitter

betydande

g sakkunskap inom försäkringsområdet för att han skall kunna

tillgodogöra sig deras innehåll.

2.5 Allmänna för individuell

försäkringsvillkor T försäkring

j De rättigheter och skyldigheter som med ett följer försäkringsavtal framgår av försäkringsvillkor som utfärdas av försäkringsbolaget.

.i Man brukar tala om allmänna och särskilda villkor. Med allmänna 5 villkor avses villkor som är gemensamma för en hel

försäkringsgren,

t.ex. livförsäkringar. De särskilda villkoren tar däremot sikte

på

endast särskilda försäkringar, t.ex. med

livförsäkring indexpremie.

_ Begreppet “allmänna villkor kan även uppfattas så att det avser alla i bestämmelser som är gemensamma för en viss försäkringsform eller v en av

grupp försäkringsformer.

Inom försäkringsbranschen har man beträffande individuell för-

säkring gjort betydande insatser för att få fram försäkringsvillkor i som kan tillämpas av så många bolag som möjligt. Uppmärksamhet

i har därvid ägnats åt såväl som och

livförsäkring sjuk- olycksfallsför-

säkring. Hår skall beskrivas resultatet av detta arbete såvitt

gäller

individuell livförsäkring, och

sjukförsäkring olycksfallsförsäkring.

* Villkoren för och

gruppförsäkring kollektivavtalsgrundad försäkring

J berörs ej här; dessa behandlas i avsnitt 4.3 4.4. Här

respektive

redogöres ej heller för mera former av individuell

speciella person-

försäkring som t.ex. barn- och

ungdomsförsäkringar.

Livförsäkring

I slutet av år 1969 antog Svenska en

Livförsäkringsbolags Förening

rekommendation om nya för individuell försäk-

försäkringsvillkor

ring, att tillämpas fr.o.m. år 1970.1 allmänna

Tidigare gällande

j villkor hade tillkommit på 1940-talet. 1970 års villkor blev mera omfattande än tidigare villkor. Ett ökat krav förbättrad informa-

på

tion för konsumenterna i om inte bara de utan

fråga skyldigheter

också de rättigheter som av kräva att

följer försäkringsavtalen ansågs

åtskilliga av de frågor som funnits endast i

tidigare grunderna togs

upp direkt i villkorstexten. Här kan nämnas bl.a. den s.k. respitårstrappan vid premiedröjsmål och rätten till Grundernas

återbäring.

Svenska Livförsäkringsbolags Förening upphörde med sin verksamhet i slutet av år 1972. Föreningens verksamhet fortsätter emellertid inom Försäkringsbranschens Serviceaktiebolag (FSAB) i vilket bolag samtliga liv- och sjukförsäkringsbolag är företrädda.

132 Nuvarande lagstiftning m. m. SOU 1986:5

motsvarande reglering är mycket detaljerad och tekniskt komplices

rad. I villkoren fick föreskrifterna därför en ganska allmänt hållen*

avfattning. Hänvisning till grunderna fick göras såvitt gäller den-

närmare tekniska regleringen, t.ex. om hur det skall gå till när. återköpsvärde, fribrev eller belåningsvärde räknas fram. Vissa

ämnen, t.ex. angående påföljderna av oriktiga uppgifter från

försäkringstagaren, ansågs sakna intresse för den övervägande delen,

av Även i sådana fall gjordes därför i villkoren

försäkringstagarna. en’:

hänvisning till grunder och lag, här dock utan att det ens antyddes vad reglerna innebär.

Vid sidan av ambitionen att förbättra villkorens informationsvärde innebar de nya villkoren att man ur saklig synpunkt ändrade vissa av de bestämmelserna. I flera fall var nämligen de

tidigare gällande

formellt gällande villkoren strängare än den faktiska tillämpningen. Detta förhållande, som kunna leda till viss godtycklighet, ville

ansågs

man undanröja; de nya villkoren skulle klart och tydligt spegla de

rättigheter och skyldigheter som parterna faktiskt kunde grunda på

försäkringsavtalet.

1970 års villkor har sedermera ersatts av nya allmänna villkor 1981,

som i dag tillämpas av samtliga livförsäkringsbolag. Det inledande

avsnittet i villkoren handlar om försäkringsavtalefi Där definieras

försäkrad och förmånstagare. Det

begreppen försäkringstagare,

anges bl.a. att om till en försäkring övergår till annan

äganderätten

blir förvärvaren att betrakta som Den på vars liv

försäkringstagare.

betecknas som försäkrad och den som erhåller ett

försäkringen gäller

till av att försäkringstagaren förordnat

försäkringsbelopp följd

härom är förmånstagare. I villkoren en motsvarighet till

upptas

i FAL, att förmånstagarförordnande eller ändring av sådant regeln

förordnande skriftligen skall anmälas till bolaget och att ett förordnande gäller även om det inte antecknats i försäkringsbrevet.

Det klargörs att för försäkringsavtalet gäller, förutom vad som anges

i försäkringsbrevet och därtill hörande handlingar, vad som föreskrivs ide allmänna villkoren och i lag samt i de grunder för bolagets verksamhet som är eller blir fastställda.

Vidare fastslås i villkoren att avtalet inte kan sägas upp av bolaget; Denna principiella ståndpunkt kan emellertid inte anses hindra att

försäkringen betraktas som ogiltig därför att försäkringstagaren

lämnat till - Beträffande a

oriktiga uppgifter bolaget. påföljden eller från försäkringstagaren elle oriktiga ofullständiga uppgifter

den försäkrade till försäkringsavtalslagen och

görs en hänvisning bolagets grunder.

Ett särskilt avsnitt berör ikraftträdande”. Villko

”försäkringens

ren innebär att normalt träder i kraft vid en tidigar

försäkringen

än vad som bestämmelserna i FAL. Bolaget

tidpunkt gäller enligt

ansvar skall nämligen inträda när dess huvudkontor har mottagi

ou.1935;5(, Nuvarande lagstiftning m. m. 133

ullständiga ansökningshandlingar, förutsatt att försäkringen enligt . kan mot normal och illämpade bedömningsregler beviljas premie

tan förbehåll samt att det inte av eller

ansökningshandlingarna på annat sätt framgår att försäkringen skall träda i kraft senare.

Regeln -är alltså liberalare än dess motsvarighet i FAL, men den inte lika

går långt som bolagens praxis, som innebär att den avgörande

tidpunkten är när sökanden lämnat ifrån inte när

sig fullständiga handlingar, ?dessa tagits emot av bolaget. Kan försäkring bara meddelas mot förhöjd premie eller annars med förbehåll villkoren

gäller enligt ;detsamma som enligt FAL, dvs. träder i kraft först

försäkringen :sedan försäkringstagaren sätt

på sedvanligt accepterat bolagets anbud om försäkring under

angivna förutsättningar. Premiehöjning eller förbehåll som avser endast momentet

premiebefrielse (jfr

nedan) saknar dock betydelse beträffande för

tidpunkten bolagets ansvar för inträffade dödsfall.

Avsnittet ”premiebetalningen” behandlar den första

inledningsvis .premien som skall Liksom skall denna

erläggas. engångspremie betalas inom tio från den då avsänt avi om

dagar dag bolaget premien. I förhållande till motsvarande i FAL,

regel som anger att [premien i detta fall skall erläggas utan innebär villkors-

uppskov”,

en precisering av betalningsfristen. Om inte betalas i texten premien rätt tid träder försäkringen ur kraft. har emeller-

Försäkringstagaren .tid en möjlighet att genom betalning inom en månad från

utgången

-av tiodagarsfristen åter sätta förutsatt att den

försäkringen i kraft, försäkrades hälsotillstånd inte har försämrats sedan

försäkringsskyddet upphörde.

Beträffande premie för senare

betalningstermin (förnyelsepremie) anges att denna skall betalas inom en månad från

förfallodagen. Försäkringstagaren åtnjuter m.a.o. en s.k. respitmånad under vilken fullt försäkringsskydd gäller oavsett inte betalats. Betalas

premien förnyelsepremie inte heller därefter bortfaller skyddet inte en

på gång, förutsatt att premie betalats för minst två år. I stället

tidigare påbörjas en nedtrappning av skyddet vid dödsfall. För hel eller

varje påbörjad månad efter respitmånaden sätts ned med en

försäkringen tolftedel av skillnaden mellan försäkringsbeloppet och

försäkringens fribrevsbelopp. Finns inte görs

fribrevsbelopp nedsättningen på försäkringsbeloppet i dess helhet. Efter ett år från den obetalda premiens förfallodag - det s.k. respitåret - har alltså

försäkringen antingen satts ned till eller helt

fribrevsbeloppet upphört.

Den nu beskrivna som för

trappan tillämpas nyss sagts försäkringar för vilka premie för minst två år. För

erlagts försäkringar som gällt under kortare tid sker till

nedsättning fribrevsbeloppet omedelbart vid respitmånadens Saknas trä-

utgång. fribrevsbelopp der helt ur kraft vid denna - om

försäkringen tidpunkt. Regler ”trappan” finns också - dock avsevärt mer detaljerade - i

bolagens

i 134 Nuvarande lagstiftning m.vm. SOU 1986:5

Villkoren, som främst av informationsskäl tagit in huvud-i

grunder.

dragen av dessa regler i sin text, gör därför en hänvisning till.

grunderna.

Under rubriken premiebetalningen tas också upp frågan om återupplivning av en försäkring som helt eller delvis trätt ur kraftig därför att förnyelsepremie inte betalats i rätt tid. Villkoren innebär att försäkringstagaren har en oinskränkt rätt att genom premieinbe-‘.

återuppliva inom tre månader från den obetalda

talning försäkringen

Under denna tid utgör alltså en försämring av

premiens förfallodag.

den försäkrades hälsotillstånd inte något hinder mot att försäkringen återupplivas. Betalning av premien senare medför också att försäk-

ringen återupplivas; i detta fall dock endast under förutsättning att

betalningen sker inom det s.k. respitåret och att den försäkrades hälsotillstånd inte har försämrats efter respitmånadens utgång.

innebär att en försäkring som helt eller delvis trätt ur

Återupplivning

kraft nytt blir för dödsfall eller arbetsoförmåga som

på gällande

inträffar efter den tidpunkt premien betalas.

villkoren kan under viss tid vara fullt ansvarigt trots

Enligt bolaget

att inte betalas under respitmånaden; beror den uteblivna

premie betalningen på att försäkringstagaren före respitmånadens utgång blivit akut sjuk eller drabbats av olycksfallsskada är bolaget ansvarigt

intill tio dagar efter den tidpunkt då hindret för betalningen upphörde, dock under längst tre månader från premiens förfallo-

dag. I villkoren finns regler om premiebefrielse vid sjukdom eller

hos den försäkrade. Hel arbetsoförmåga medför

olycksfallsskada

rätt till Är arbetsförmågan nedsatt med

fullständig premiebefrielse.

minst hälften befrias försäkringstagaren från så stor del av premien som svarar mot nedsättningen. Rätt till premiebefrielse inträder först efter att varat viss tid (karenstid); villkoren ger

arbetsoförmågan

för att här bl.a. s.k. ATP-karens, som innebär att

utrymme tillämpa

karenstiden är den tid som förflyter från det att arbetsoförmågan

till dess att vederbörande blir berättigad till sjukbidrag

uppkommit eller förtidspension enligt lagen om allmän försäkring.

I ett särskilt avsnitt av fribrev, återköp och

ges definitioner

Däremot finns bestämd regel om försäkrings-

försäkringslån. ingen

i detta avseende utan det påpekas blott att det

tagarens rättigheter finns regler i bolagets grunder.

Villkoren behandlar också återbäring, varvid det slås fast att

till återbäring, som beräknas och gottgöres

”försäkringen berättigar enligt bestämmelser i bolagets grunder”.

I villkoren de inskränkningar som gäller i fråga om

anges

under särskilda punkter redogörs för vad

försäkringens giltighet;

som gäller om ansvar vid bl.a. självmord och krig.

bolagets

med inskränkningar i försäkringens giltighet är att söka

Syftet

Nuvarande lagstiftning m. m. 135

undvika ogynnsamt urval av försäkringstagare. Man har velat förhindra att försäkringen okontrollerat utnyttjas av personer som lever under förhållanden som inte är normala för det stora flertalet försäkrade. I fråga om självmord återger villkoren innehållet i 100 §

- Om den försäkrade vistas

försäkringsavtalslagen. utom Sverige i

område där eller råder -

krig krigsliknande politiska oroligheter

utan att han deltar i eller - är innan

f kriget oroligheterna bolaget

-_- försäkringen gällt i tre år fritt från ansvar under förutsättning att det V råder orsakssamband mellan kriget eller och försäk-

oroligheterna . -ringsfalleL Om kriget eller oroligheterna börjar vid en tidpunkt då

i den försäkrade befinner sig inom området i fråga inträder

bolagets

ansvarsfrihet dock först efter tre månader. Om den försäkrade deltar

i främmande krig eller i politiska oroligheter utom Sverige gäller

försäkringen över huvud taget inte vid dödsfall eller arbetsoförmåga. E — Karenstid - om man bortser från - även om den

gäller självmord

försäkrade då försäkringen tecknades varken var utsatt för eller avsåg att utsätta sig för den särskilda risken. Sedan karenstiden gått 5 ut är å andra sidan försäkringen oantastlig även om den försäkrade medan karenstiden ännu löpte utsatte sig för risken i fråga. Vid deltagande i främmande m.m. är som karenstiden

krig framgått obegränsad. Beträffande krigstillstånd i Sverige hänvisas till den

särskilda lagstiftning som då kan komma att gälla i fråga om bolagets

ansvarighet och rätt att ta ut en särskild tilläggspremie (krigspre-

é mie).

I villkoren anges vad den ersättningsberättigade skall iaktta för att

få försäkringsersättning med anledning av försäkringsfall. Reglerna

anknyter till bestämmelserna i FAL (21-24 §§). Det anges vidare att bolaget kan föreskriva att den försäkrade skall inställa sig för undersökning av läkare som bolaget anvisar om detta bedöms vara nödvändigt för att fastställa rätten till premiebefrielse.

På begäran av bolaget skall lämnas medgivande för bolaget att från

bl.a. läkare inhämta de uppgifter som behövs för att bolaget skall kunna bedöma sin eventuella ansvarighet.

Försäkringsersättning utbetalas enligt villkoren senast en månad

efter att den som gör anspråk på ersättning har fullgjort sina

skyldigheter mot bolaget. Om det vid dödsfall finns anledning att

utreda om oriktiga eller ofullständiga uppgifter legat till grund för

försäkringsavtalet behöver utbetalning dock inte ske tidigare än en

månad efter att sådan särskild utredning avslutats. Vid dröjsmål med

utbetalningen utgår dröjsmålsränta enligt räntelagen. I bolagens grunder finns regler hur bl.a. försäkringsersättning,

som förfallit till betalning men som inte utbetalts, skall förräntas. En erinran härom återfinns i villkoren. Samtidigt påpekas att sådan ränta avräknas från den eventuella dröjsmålsränta som skall utgå.

Ett sista avsnitt i villkoren behandlar force majeure. Uppstår hos

” 136 Nuvarande lagstiftning m. m.

SD__U 1986:5_6. v

bolaget t.ex. i anledning av krig dröjsmål med utredning eller i anledning av försäkringsfall ansvarar bolaget inte för I utbetalning i förlust som härigenom kan uppkomma.

2.5.2¶Sjukförsäkring

Efter att allmänna villkor för livförsäkring antagits (jfr avsnitt 2.5.1) fortsatte revisionsarbetet i syfte att skapa en gemensam ram för

‘

försäkringsvillkoren inom alla personförsäkringsbranscher med så

likalydande bestämmelser som möjligt. Villkoren för individuell lång

sjukförsäkring (jfr avsnitt 2.4) togs först upp till behandling och en

rekommendation beträffande nya villkor antogs av Svenska Livför-

att tillämpas fr.0.m. år 1971. Villkoren

säkringsbolags Förening modifierades vid övergången till grundfri försäkring år något

1973.

I samband med en ny premierevision år 1984 utarbetadevarje

bolag sina egna villkor och i dag skiftar villkoren för sjukförsäkring mellan bolagen. Någon helt gemensam beskrivning av villkoren såsom för livförsäkringsvillkoren kan därför inte göras. Här skall dock beröras bestämmelser som ofta finns i villkoren. Flera av bestämmelserna finns i den rekommendation som beskrivits ovan.

Liksom för livförsäkring brukar villkoren för sjukförsäkring ha ett särskilt avsnitt om försäkringsavtalet, varvid det anges bl.a. att för avtalet och därtill hörande

gäller vad som anges i försäkringsbrevet

i de allmänna villkoren samt i lag och grunder (av

handlingar,

är dock endast bestämmelserna om förräntning av

grunderna

förfallna ersättningsbelopp av intresse). Villkoren innehåller inte alltid definitioner av försäkringstagare, försäkrad och förmånstagare. Vid sjukförsäkring anses definitionerna nämligen inte ha ett sådant praktiskt värde att det är nödvändigt att ta in dem i villkoren; försäkringstagaren och den försäkrade är vid individuell försäkring regelmässigt samma person och insättande av förmånstagare har

begränsad betydelse. Däremot förklaras sådana grundläggande begrepp som arbetsoförmåga, sjukperiod och karenstid.

Arbetsoförmåga föreligger då den försäkrade förlorat arbetsförmågan helt eller fått den nedsatt till minst hälften p.g.a. sjukdom eller - ibland endast p. g.a. sjukdom. ”R-karens beskrivs

olycksfall

som den del av en som förflyter innan den försäkrade blir

sjukperiod berättigad till sjukbidrag eller förtidspension enligt lagen (1962:381)

om allmän är den tid arbetsoförmåga - som

försäkring. Sjukperiod

omfattas av försäkringen - varar utan avbrott under försäkringstiden.

Försäkringens omfattning brukar inte framgå av villkoren; denna kan utläsas av försäkringsbrevet. I regel ingår endast periodisk 4

ersättning, avsedd att kompensera en del av den inkomstförlust som

*

Nuvarande lagstiftning m. m. 137

arbetsoförmågan medför. Ibland kan försäkringen innehålla också

andra ersättningsmoment, t.ex. invaliditetsersättning.

Regeln att försäkringsavtalet inte kan sägas upp brukar i

sjukför-

säkringsvillkoren inte ha samma form som vid livförsäk-

kategoriska

ring. Det anges nämligen ofta att kan ändras

försäkringsbeloppet

.. eller att en försäkring helt kan detta för att

upphöra; överförsäkring

F inte skall uppstå. Ibland föreskrivs också att villkoren kan komma att

ändras.

Bestämmelserna om försäkringens ikraftträdande är normalt utformade på samma sätt som vid livförsäkring. Även reglerna om .i

; premiebetalningen följer i allmänhet nåra livförsäkringsvillkoren

i

och behandlar första premie, förnyelsepremie och återupplivning.

g En viktig olikhet är emellertid att inte finns i

någon ”respitårstrappa”

villkoren för - Ibland vid

sjukförsäkring. gäller sjukförsäkring

bestämmelser om som avviker från livförsäk-

premiebetalningen

pringsvillkoren. Sålunda skall enligt vissa villkor första premie betalas inom 14 dagar efter avisering och betalas då den nya

förnyelsepremie försäkringstiden börjar, dock tidigast en månad efter avisering.

Betalas inte premien i rätt tid får bolaget säga upp försäkringen med

14 dagars uppsägningstid. under Premiebetalning uppsägningstiden

l medför att försäkringen fortsätter att Som ett särskilt för

gälla. skydd försäkringstagaren gäller att tidpunkten då en får verkan uppsägning

. kan flyttas fram en viss tid om premie inte betalats i rätt tid därför att . försäkringstagaren t.ex. blivit svårt Även då en inte

sjuk. uppsägning

i tid når försäkringstagaren kan under vissa en

omständigheter

i uppsägning få verkan senare än eljest. - I fråga om rätten att få en

försäkring återupplivad sedan den upphört på grund av premiedröj-

smål händer att denna är mera än vid

begränsad livförsäkring;

försäkringstagaren måste ibland utnyttja rätten redan inom tre månader från premieförfallodagen och ibland har

försäkringstagaren

över huvud taget inte rätt till

återupplivning.

Av villkoren framgår under vilka

förutsättningar ersättning utgår i ur försäkringen. Fullständig arbetsoförmåga - som regel p. g.a. såväl

sjukdom som olycksfall -— medför rätt till hela

försäkringsbeloppet;

nedsättning av arbetsförmågan med minst hälften till så stor del av

försäkringsbeloppet som svarar mot nedsättningen. Ersättningen

utgår under försäkringstiden efter en karenstid i månader

uttryckt

eller som R-karens. Vid insjuknande på nytt inom tolv månader från det att en sjukperiod upphört kan gälla en förkortad karenstid.

Även arbetsoförmåga som visat eller

p. g.a. sjukdom symtom

olycksfall som inträffat innan bolagets ansvarighet inträtt berättigar

som regel till ersättning, förutsatt att när

bolaget försäkringen

meddelats känt till saken och inte särskild reservation om

gjort någon förhållandet i försäkringsbrevet. Om

bolaget inte känt till symtomet

eller olycksfallet utgår ibland ersättning endast om bolaget även med

a

i 138 Nuvarande m. m.

lagstiftning

och utan inskränkning. Var försäkringstagaren eller den försäkrade i god tro - han varken insåg eller borde inse att en lämnad uppgift var , oriktig eller ofullständig - skall emellertid, som anges ivissa villkor,

v~€:-‘wnau.‘w.».~p.-.~

alltid 5§ — Beror ‘Q

ersättning utgå (jfr FAL). arbetsoförmåga på

4=-::-:;,u..«.-a.; missbruk av alkohol eller narkotika föreligger som regel inte rätt till _ A Å

ersättning.

Ofta finns bestämmelser om till =

indextillägg försäkringsbeloppet,

som skall göras när en sjukperiod varat en viss längre tid. Tilläggen står i varierande i relation till av ~’

grad förändringen basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring.

Försäkringstagaren har ibland rätt att vid vissa bestämda tidpunk-

ter och i viss omfattning höja försäkringsbeloppet (optionsrätt). För _

försäkringstagaren är detta ofta av värde, eftersom höjningen inte

föregås av någon hälsoprövning av den försäkrade; vissa bolag

kräver dock för att optionsrätten skall få utnyttjas att den försäkrade är fullt arbetsför.

Då det gäller rätt till invaliditetsersättning skiljer man ofta mellan

medicinsk och förvärvsmässig invaliditet. Den förra beräknas med stöd av vissa tabeller, som utarbetats av medicinsk expertis, och utan

hänsyn till omfattningen av arbetsoförmågan i det enskilda fallet.

Den förvärvsmässiga invaliditeten innebär däremot att man beaktar uteslutande den försäkrades förmåga att med hänsyn till bl.a. ålder och få inkomst av arbete. brukar utgå med stöd

utbildning Ersättning _ av reglerna om förvärvsmässig invaliditet, om inte reglerna om

medicinsk invaliditet leder till högre ersättning.

Försäkringstagaren har rätt till premiebefrielse under i princip samma förutsättningar som gäller för att försäkringsersättning skall

utgå; karenstiden kan dock vara en annan.

Vid vistelse utomlands samt vid krig och politiska oroligheter

gäller vissa inskränkningar i försäkringens giltighet. Försäkringen

omfattar i princip inte arbetsoförmåga som drabbar den försäkrade

‘:.x.r.«\-o«n.Il‘ao.~‘

under vistelse utom Norden. För att försäkringen skall ge skydd vid vanliga affärsresor och turistresor är denna princip emellertid starkt modifierad; är vistelsen utomlands avsedd att vara under en mera

begränsad tid (ofta 6-12 månader) gäller försäkringen. Bolaget är

också ansvarigt under tid då den försäkrade äri svensk utlandstjänst eller i tjänst hos utländskt företag eller internationell organisation

som har fast anknytning till Sverige. Reglerna om krig och politiska oroligheter följer i stort sett

motsvarande villkor för livförsäkring.

Vid längre sjukperioder får från enskilda försäkringsbolag vid sjukförsäkring inte utgå ersättning som medför större kompensation

än 95 procent före skatt. Därvid skall premiebefrielseförmåner för

livförsäkring i princip räknas med. Även om denna regel följs då

m4mu« .w;+$.n»;

sou 193556 Nuvarande lagstiftning m. m. 139

försäkringsavtalet ingås kan förhållandena i fråga om inkomst och andra försäkringar emellertid senare ändras så att den försäkrade tjänar på att vara sjuk, vilket anses innebära risk för

överutnyttjande av försäkringen. Som tidigare framhållits är villkoren

bolagen enligt därför berättigade att om väntas bli bestående i sådant

ändringarna fall sätta ned försäkringsbeloppet så att faller bort.

överförsäkringen Premien anpassas då till det nya som skall

försäkringsbelopp gälla. Försäkringstagaren har ofta anmälningsplikt om en

överförsäkringssituation uppkommer, men är osanktionerad, och

anmälningsplikten bolaget kan sätta ned även om det utan anmälan får reda

beloppet på överförsäkringen. Ibland skall försäkringstagaren eller den försäkrade först på begäran av bolaget lämna de som kan vara av

uppgifter betydelse för frågan om överförsäkring, men underlåtenhet att svara kan då medföra att försäkringen sägs upp.

Oriktiga uppgifter från försäkringstagaren eller den försäkrade angående den försäkrades inkomstförhållanden eller

sjukförmåner leder enligt en del villkor till att är fritt från ansvar om det

bolaget med kännedom om rätta förhållandet inte skulle ha meddelat försäkring; skulle försäkring ha meddelats i en mindre är

omfattning bolagets ansvar begränsat i motsvarande mån. God tro hos

uppgiftslämnaren medför villkoren dock att är helt

enligt bolaget ansvarigt.

Nedsättning av försäkringsbeloppet gäller för som

sjukperiod börjar efter att bolaget meddelat försäkringstagaren om

nedsättningen. För det fallet att satts ned och den

försäkringsbeloppet försäkrades inkomstförhållanden inom fem år från

nedsättningen åter ändras gäller ibland särskilda regler. Kan

enligt tillämpliga bestämmelser ersättning utgå med högre belopp, får

försäkringen, oberoende av hälsotillståndet hos den försäkrade, till det

höjas högst belopp som gällde före nedsättningen.

Villkoren behandlar också de åtgärder som skall vidtas innan bolaget är skyldigt att betala ut Bestämmel-

försäkringsersättning. serna är i huvudsak lika med motsvarande för

regler livförsäkring, kompletterat med krav på erforderlig och att

läkartillsyn skyldighet följa läkarens anvisningar.

Liksom vid livförsäkring finns ofta en bestämmelse om force majeure, som skall kunna tillämpas då bolaget kommer i

dröjsmål med utredning eller

utbetalning.

Olycksfallsförsäkring

Som framgått i föregående avsnitt var det ett önskemål att man även beträffande skulle få fram

olycksfallsförsäkring försäkringsvillkor

som kunde accepteras av Arbetet resulterade i att man år

bolagen. 1972 antog gemensamma villkor för individuell

olycksfallsförsäkring.

140 Nuvarande lagstiftning m. m. SOU -1§8o:56

i .i Rätt snart beslutade dock flera bolag att använda villkor som avvek från de gemensamma villkoren. Avvikelserna blev mera omfattande än vad som blev fallet med sjukförsäkringsvillkoren.

Inte heller beträffande villkoren för olycksfallsförsäkringen går det därför att göra en för hela branschen gemensam beskrivning. Här skall dock behandlas vissa centrala ämnen i de villkor som nu

tillämpas.

Liksom vid liv- och sjukförsäkring inleds villkoren ofta med ett

avsnitt om försäkringsavtalet. Olycksfallsförsäkring meddelas

normalt under sådana villkor att premien inte är beräknad eller bestämd för längre tid än fem åri sänder; avtalen kan emellertid ioch

för sig ingås för längre tid. Detta betyder att olycksfallsförsäkring i

allmänhet meddelas utan grunder (jfr avsnitt 2.4) varför villkoren i

regel inte hänvisar till grunder. För försäkringsavtalet gäller vad som

anges i försäkringsbrevet och därtill hörande handlingar samt i allmänna villkor och i lag.

I fråga om försäkringens ikraftträdande är reglerna ofta formulerade på samma sätt som vid liv- och sjukförsäkring. En vanlig

bestämmelse vid olycksfallsförsäkring är att försäkringen löper till

den tidpunkt som anges i försäkringsbrevet, ibland med tillägget att försäkringen kan ändras eller upphöra under vissa förutsättningar

som framgår av villkoren, t.ex. vid premiedröjsmål. Vissa bolag anger redan i villkoren till vilken exakt tidpunkt försäkringen gäller, t.ex. årsförfallodagen efter att den försäkrade 65 år.

fyller

Beträffande premiebetalningen gäller i huvudsak samma regler som vid liv- och sjukförsäkring. Liksom vid sjukförsäkring kan det

vid olycksfallsförsäkring finnas regler om premiebetalningen som är mera förmånliga för försäkringstagaren än motsvarande regler vid

- Ibland har särskilda

livförsäkring. bolagen bestämmelser om förnyelse av försäkring, särskilt då det är fråga om relativt kortvariga

avtal. Det stadgas då att förnyelse sker om premie för ny period betalas på sätt framgår av villkoren. Önskar bolaget inte förnya avtalet skall försäkringstagaren underrättas därom senast 14 dagar

före försäkringstidens slut. På samma sätt som vid sjukförsäkring saknar försäkringstagaren vid olycksfallsförsäkring ibland rätt till återupplivning då en försäk-

ring upphör p.g.a. premiedröjsmål; då sådan rätt finns skall den enligt vissa villkor liksom emellanåt vid sjukförsäkring utnyttjas redan inom tre månader från förfallodagen.

Vid olycksfallsförsäkring, som inte är grundbunden, är som

tidigare nämnts premien inte beräknad och bestämd för mer än fem år i sänder. På grund härav förbehåller sig bolagen ofta rätten att ändra premien och andra försäkringsvillkor. De nya villkoren brukar

tillämpas fr.0.m. närmast följande premieförfallodag, under förut-

sättning att försäkringstagaren underrättas om de nya villkoren

Nuvarande m. m. 141

lagstiftning

senast en vecka före Den förhållandevis korta

premieförfallodagen.

betänketiden för motiveras med att denne ändå

försäkringstagaren

har hela respitmånaden att ta till hur han vill ha sitt

på sig ställning försäkringsskydd i fortsättningen.

Försäkringstagaren är ofta skyldig att anmäla om den försäkrade blir berättigad till bl.a. Hel leder i allmänhet

förtidspension. pension

till att ersättning inte utgår enligt alla de moment som annars kan ha gällt för försäkringen. betalas t.ex. inte. Vidare

Dagersättning

bedöms invaliditet då inte efter om invalidi-

reglerna förvärvsmässig

tet utan endast efter bestämmelserna om medicinsk invaliditet.

Ibland upphör försäkringen om hel pension beviljas. Försäkringen

ändras respektive upphör även om försummar sin

försäkringstagaren

skyldighet att anmäla det ändrade förhållandet till

bolaget. Ändring-

en respektive bolagets frihet från ansvar inträder

premieförfalloda-

gen efter pensioneringen; reglerna kan alltså få retroaktiv verkan. Ibland gäller liknande som i om

regler förtidspensioneringsfallet

den försäkrade ändrar eller inom tre år från det

yrke sysselsättning

att försäkringen tecknats. som sker senare än tre år inverkar

Ändring

däremot inte på bolagets ansvar, såvida inte de i

inskränkningar

försäkringens giltighet som anges i villkoren är

tillämpliga (se nedan).

Om dagersättning ingår - vilket är mindre - kan det även

vanligt

finnas särskilda regler om om det vid ett inträffat

överförsäkring;

försäkringsfall framkommer att den försäkrade är överförsäkrad utgår ofta inte än vad som skulle ha betalats om

högre dagersättning

bolaget känt till rätta förhållandet. i den försäkrades

Ändringar

inkomstförhållanden skall som regel anmälas till ibland kan

bolaget;

ersättning sättas ned även om sådan anmälan inte görs. Villkoren behandlar också olika - t.ex.

begrepp olycksfallsskada,

medicinsk invaliditet och förvärvsmässig invaliditet - liksom olika moment som försäkringen omfattar. Olycksfallsskada definieras som kroppsskada som drabbar den försäkrade ofrivilligt genom varmed likställs plötslig yttre händelse, skada p.g.a. förfrysning, eller Däremot anses

värmeslag solsting.

skada som uppkommer p.g.a. smitta bakterie, virus eller genom annat smittämne inte som och ofta heller skada

olycksfallsskada ej

som antas ha framkallats genom att den försäkrade varit

sinnessjuk

eller påverkad av bl.a. alkohol. Beträffande skada till av att den

följd

försäkrade varit påverkad av alkohol eller liknande hos vissa

gäller

försäkringsbolag att denna i och för kan ses som en

sig olycksfalls-

skada, men att den likväl inte till därför att fallet

berättigar ersättning

tas upp under i eller

”inskränkningar försäkringens giltighet

liknande.

Bedömningen av arbetsoförmågan, som i sin tur rätten påverkar till försäkringsersättning,

grundas på sådana symtom eller funktions-

._-..7r _

1.42 Nuvarande m. m. VS(!)U

lagstiftning

som kan fastställas objektivt. Under de två första åren

nedsättningar

~v.-s;»m-.«-we-.»-.-u~ efter tar man härvid i princip hänsyn endast till den j

försäkringsfallet

försäkrades eller annat arbete. Därefter beaktar

vanliga jämförbart i

man också annat arbete, som den försäkrade kan anses klara av. De olika moment som i det enskilda fallet omfattar

försäkringen

-

--;a««:u-@.z«»~..«‘«o« «

av försäkringsbrevet. I villkoren redogörs däremot för den

framgår

närmare innebörden av de olika momenten. Försäkringsskyddet kan avse t.ex. för läkekostnader och

invaliditetskapital, ersättning resekostnader, dagersättning samt dödsfallskapital.

Liksom vid annan personförsäkring finns för olycksfallsförsäkring

särskilda bestämmelser om begränsningar i försäkringens omfattstämmeri stort med förhållanden vid sjukförsäkring-

ning. Reglerna

en. Vid finns dessutom regler som begränsar

olycksfallsförsäkring

ansvar vid flygning, sport och idrott samt (hos en del bolag)

bolagets

i atomkärnreaktioner. I om de åtgärder som skall vidtas sedan ett försäkringsfall

fråga inträffat, om utbetalning av försäkringsersättning och om bolagets

ansvarsfrihet till följd av force majeure finns i allmänhet liknande

regler som vid sjukförsäkring.

2.6¶Familjerättslig lagstiftning

För den behandlingen av försäkringar kan man skilja familjerättsliga

mellan situationen innan en förfaller till betalning, alltså

försäkring

förhållandet under försäkringstiden, och den då en försäkring förfaller till betalning därför att försäkringstagaren avlider, således förhållandet efter försäkringsfall.

2.6.1 Förhållandena under försäkringstiden

En har ofta ett värde redan innan ett

försäkring betydande försäkringsfall inträffar genom det sparande som försäkringen Vid bodelning som sker på grund av äktenskapsskill-

representerar. nad eller av annan anledning innan en försäkring faller ut, måste man

därför ta ställning till hur försäkringen skall behandlas. Försäkringar

är tillgångar genom att de är tillkomna för en särskild

särpräglade

situation som ännu inte inträffat vid bodelningen. Lagstiftningen innehåller emellertid inte några regler om giftorätt och bodelning förhållande. Detta betyder att som tar hänsyn till detta speciella - den

under försäkringstiden utgör en livförsäkring antingen

tecknats tagits på annans

på försäkringstagarens eget liv eller om den

liv - som en som andra i försäkringstagarens bo. Om

regel tillgång

inte av andra skäl är utesluten, skall ingå i

giftorätt försäkringen av äktenskapsskillnad. Vid bodelning som äger rum t.ex. på grund

som sker med av ena makens död skall - trots

bodelning anledning

sou 193556 Nuvarande m. m. 1.43

lagstiftning

att alltså ännu inträffat - beaktas

försäkringsfall ej dels livförsäkring

som tillhört den avlidne men som tecknats annans dels

på liv, livförsäkring som tillhör den efterlevande och som tecknats icke

på

den avlidnes utan på annans liv.

Vid skall - oavsett en kan eller

bodelning försäkring återköpas ej

-

försäkringens tekniska värde beaktas; det avtalade

försäkringsbeloppet saknar här betydelse. i (Angående återbäringens betydelse

detta sammanhang, se NJA 1970 s. 529 I och II samt NJA 1975 s. 33. Det förra avgörandena har behandlats av Hellner i SvJT 1974

s. 16.)

I vissa fall kan en försäkring ha ett så osäkert värde, att det är tveksamt om och till vilket värde den skall beaktas vid

bodelning.

Ofta har t.ex. rena inte värde före

riskförsäkringar något försäkrings-

fall. Om den avtalade är medför dock även

försäkringstiden lång,

sådan försäkring rätt till viss som betalas ut vid

återbäring, försäkringstidens slut, vilket innebär att försäkringen får betydelse

vid bodelningen. Vidare kan vid med fasta

lång försäkringstid premier riskförsäkringen under senare delen av ha försäkringstiden

ett visst värde då är än vad som vid

därigenom, att premierna lägre

nyteckning skulle krävas för en motsvarande

försäkring. Undantags-

vis kan en riskförsäkring för dödsfall också ha ett reellt värde om den försäkrades hälsotillstånd är sådant att det måste hållas för visst att han kommer att avlida före slut.

försäkringstidens

Rätt till pension, som skall direkt från eller från

utgå arbetsgivare en av arbetsgivare ägd försäkring, är sådan av art egendom personlig

som enligt 6 kap. inte är föremål

1 § andra stycket giftermålsbalken

för giftorätt. Om en pensionsförsäkring ägs av den anställde själv

eller om den har tecknats av en

egenföretagare, utgör den däremot som regel giftorättsgods. I vissa fall kan emellertid en anställd, trots att han själv äger vara förhindrad att över

försäkringen, förfoga försäkringen på grund av arbetsgivarens rätt och i sådant fall skall försäkringen ej heller ingå i bodelningen?

En försäkring kan undandras

giftorätt genom att den görs till enskild egendom. Giftorätt kan också vara utesluten därför att

försäkringen tillfallit försäkringstagaren som förenats

genom gåva med föreskrift som inskränker

försäkringstagarens förfoganderätt.

Om en försäkring tecknas under villkor att tiden för av

utbetalning försäkringsersättningen inte är beroende av försäkringstagarens död

och om förmånstagare är insatt, tillfaller vid försäk-

försäkringen ringstagarens död förmånstagaren direkt Även i detta

(110 § FAL).

1 l prop. 1986/87:1 med förslag till äktenskapsbalk föreslås att rätt till pension på grund av en P-försäkring som någon av makarna äger inte skall ingå i bodelning, om försäkringen gäller antingen rätt till ålderspension eller invalidpension eller rätt till efterlevandepension; i sistnämnda fallet under förutsättning att rätt till utbetalning av pensionen föreligger vid bodelningen.

m. m. 1986:56

144¶Nuvarande lagstiftning

fall skall inte i bodelning. Vid av 3 försäkringen ingå tillämpning i 104§ andra FAL brukar försäkringens värde

reglerna stycket

emellertid beaktas (se även avsnitt 2.6.2 nedan). i

av undandragen från giftorätt,

Är en försäkring någon anledning 5

kan detta till vederlagsanspråk enligt 13 kap. 7 § ge upphov

om försäkringstagaren använt sitt gifto-

giftermålsbalken, nämligen

för att bekosta försäkringen. i_

rättsgods

En eller har som inte något värde i.

sjuk- olycksfallsförsäkring regel

kan dock även sådan .

innan försäkringsfall inträffat. Någon gång

vara förenad med rätt till som bör beaktas vid

försäkring återbäring,

bodelning.

är inte sådan för vilken det fordras

Försäkringar egendom,

av andra maken vid Försäkringstagaren kan

samtycke förfoganden.

alltså fritt även över en som gäller på den andra

förfoga försäkring

makens eller som skall efterlevandeskydd till maken. I person ge avsnitt 2.1 har behandlats vilket som tillkommer enförmåns-

skydd

ett oåterkalleligt förordnande.

tagare enligt

2.6.2 Förhållandena efter försäkringsfall

När en faller ut vid den försäkrades död blir belopp

livförsäkring

som förut inte kunnat tas i anspråk, såsom vid

tillgängliga antingen

och vid men

temporära försäkringar försäkringar med sparmoment

utan eller som kunnat men inte har i anspråk

återköpsrätt, tagits tidigare, såsom vid belåningsbara men obelånade kapitalförsäkring-

ar. Värdet av dessa är ofta betydande i förhållande till

försäkringar

vad den avlidne i övrigt lämnar efter sig. Om en livförsäkring har tagits på annans liv, medför försäkrings-

fallet som inte att några familjerättsliga regler skall tillämpas. regel

tillfaller eller en insatt

Försäkringsbeloppet försäkringstagaren

direkt. Om emellertid är den

förmånstagare försäkringstagaren

försäkrades make och inte är insatt, torde dock

förmånstagare

böra beaktas vid den bodelning som skall göras i

försäkringsbeloppet

av den försäkrade makens död.

anledning Om en försäkring visserligen har gällt på försäkringstagarens eget

liv men inte insatts, inte heller

någon förmånstagare uppkommer

med anknytning till försäk-

några speciella familjerättsliga problem

i och blir föremål för

ringsbeloppet. Beloppet ingår kvarlåtenskapen bodelning och arv på vanligt sätt.

- - en Om däremot vilket är det ojämförligt vanligaste har försäkringstagarens liv och förmånsta-

personförsäkring gällt på inte i kvarlåtenskapen efter gare är insatt, ingår försäkringsbeloppet

Detta vid alla former av liv-, sjuk- och

försäkringstagaren. gäller

första 118§ första stycket och

olycksfallsförsäkring (104§ stycket,

. SOU 1986:56 Nuvarande lagstiftning m. m. 145

122 § FAL). Även sådana som i form av eller

belopp utgår återbäring

premiereglering följer denna regel. Vad nu sagts både i

gäller

förhållande till försäkringstagarens borgenärer och i förhållande till hans dödsbodelägare. För förhållandet till är det

dödsbodelägarna utan betydelse om försäkringen före försäkringsfallet varit utmät-

ningsfri eller inte.

Emellertid finns det regler reducerar av

som verkningarna

bestämmelsen i 104§ första stycket.

För återkalleliga förordnanden gäller främst 104 § andra stycket. Enligt detta lagrum skall belopp som faller ut efter

försäkringstaga-

rens död - såvitt fråga är om efterlevande makes rätt

giftorätt, enligt

13 kap. 12§ andra stycket giftermålsbalken eller rätt till vederlag

eller bröstarvinges rätt till laglott — behandlas som om det tillhört

boet och tillagts förmånstagaren testamente. genom Regeln gäller

för all livförsäkring på eget liv (jfr 118 § första men inte för

stycket) sjuk- och olycksfallsförsäkring (122 §), trots att som dödsfallsbelopp

utgår från den senare typen av mycket liknar och i

försäkring huvudsak fyller samma syften som ett vanligt livförsäkringsbelopp.

Enligt 104 § tredje stycket gäller regeln inte heller sådant som

belopp

på grund av tillfaller make, samboende

tjänstegrupplivförsäkring eller bröstarvinge.

104§ andra stycket brukar tillämpas analogt vid

försäkring på

annans liv, varvid försäkringens aktuella värde (inklusive

i återbäring)

vid död beaktas.

försäkringstagarens

Enligt sin ordalydelse är bestämmelserna i 104§ andra

stycket, inom sitt giltighetsområde, i alla fall där det är om

tillämpliga fråga

att beräkna någon av de angivna rättigheterna. Men bestämmelserna

tillämpas bara när någon rättighet är kränkt genom förmånstagarför-

ordnandet. Om t.ex. den enda till förmån för

försäkringen gäller

efterlevande make skall försäkringen inte minska hans i

giftorätt

boet.

Vid prövning huruvida 104 § andra är

stycket tillämpligt gör man

bodelning och arvskifte som om som omfattas

samtliga försäkringar

av regeln hade ingått i bobehållningen. De så beräknade lotterna minskas med vad den berättigade själv skall ha som

förmånstagare

till sådan (men inte till annan) försäkring. Om återstoden då är större än den lott i boet som kan beräknas om inte tas till

hänsyn försäkringarna, föreligger kränkning. I vilken egendom giftorättsrespektive laglottsökning då skall äga rum anges inte i lagtexten, men

det antas att i analogi med 116§ andra som hela

stycket regel

kvarlåtenskapen skall tas i anspråk innan behöver

förmånstagaren

avstå - Om

något. efterlevande makes rätt har kränkts av flera förmånstagarförordnanden och makens rätt inte kan i

tillgodoses

kvarlåtenskapen, skall förordnanden

enligt praxis samtliga jämkas

j. 146 Nuvarande lagstiftning m. m. ;SOU 1986:5

Är det rätt till som har kränkts, skal

proportionellt. laglott jämkningen fördelas enligt reglerna i 7 kap. ärvdabalkenÅ

Som framgått skall vid prövning huruvida giftorättskränkningä

föreligger hänsyn tas också till de försäkringsbelopp

efterlevande

make själv får som förmånstagare. Däremot skall dessa belopp inte 3} beaktas när fråga är om att beräkna efterlevande makes rätt enligtf

13 kap. 12 § andra stycket giftermålsbalken.

i 104§ andra stycket får anses uttömmande reglera

Regeln möjligheterna att jämka återkalleligt förmånstagarförordnande till

livförsäkring för att tillgodose de anspråk som anges i lagrummet.

- ett Däremot torde sådant förordnande liksom oåterkalleligt förordnande - kunna med stöd av andra

någon gång jämkas regler

för att anspråk av annat än som avses i 104§ andra

tillgodose slag

Vad som närmast kommer i fråga är jämkning med stöd av

stycket.

3 kap. 3 § ärvdabalken på grund av anspråk från först avliden makes efterarvingar; den efterlevande maken kan t.ex. ha använt kvarlåtenskapen till att teckna en försäkring och insatt andra än efterar-

vingarna som förmånstagare. Oåterkalleliga förmånstagarförordnanden torde, utöver vad som

nyss nämnts, kunna jämkas för att tillgodose efterlevande makes och

bröstarvingars rätt. Sådan jämkning sker då med analog tillämpning av reglerna i 6 kap. 6 a § giftermålsbalken och 7 kap. 4 § ärvdabal-

ken.

En särskild är hur rätt till från sjuk-

fråga ersättning eller

olycksfallsförsäkring skall behandlas vid bodelning mellan levande

makar. I rättspraxis finns exempel på att invaliditetskapital från

ansetts vara sådan rättighet av personlig art-

olycksfallsförsäkring

som avses i 6 kap. 1 § andra stycket giftermålsbalken och som därför

inte skall ingå i bodelning.

2.7¶Skatterättslig lagstiftning

2.7.1¶Inkomst- och förmögenhetsbeskattning

I 31 § (1928:370), KL, och i anvisningarna till kommunalskattelagen

denna om inkomstbeskattningen av person-å

paragraf upptas regler

Eftersom om statlig inkomstskatt i 2 §

försäkringar. lagen (1947:576)

hänvisar till dessa bestämmelser, är kommunalskattelagens reglering bestämmande för hela inkomstbeskattningen.

en uppdelning av försäkringari Kommunalskattelagen bygger på pensionsförsäkringar och kapitalförsäkringar (P-försäkring respekti-

‘ 2.6.1 ovan

Angående framtida behandling av P-försäkringar vid bodelning, se avsnitt not 1.

i sou 193555 Nuvarande

lagstiftning mgm. 147}

ve K-försäkring). sammanfaller inte med

Uppdelningen försäkringsavtalslagens indelning i livränteförsäkring och kapitalförsäkring,

I anvisningarna till 31 §, 1, andra-trettonde

punkt stycket, anges

vad som skall gälla för att en skall anses som en

försäkring

pensionsförsäkring. I artonde stycket sägs att annan än

livförsäkring pensionsförsäkring är finns nit-

kapitalförsäkring. Härjämte enligt

- tonde stycket möjlighet att anse vad som skulle vara

eljest pensionsförsäkring som kapitalförsäkring, om förbehåll nämligen

, härom intagits i vid dess

försäkringsavtalet ingående. Premiebefrielseförsäkring tillhör enligt tjugonde samma av stycket slag försäkring

Ösom huvudförsäkringen. får numera inte innehål-

Försäkringsavtalet

l la både P- och K-delar.

Som privat dvs. annan än

pensionsförsäkring, tjänstepensionsförsäkring, godtas försäkring på försäkringstagarens som skall

person = till honom

ge ålderspension själv eller efterlevandepension till hans

i make eller samboende eller till hans, makes eller samboendes barn : under tjugo år. Hit räknas också

försäkring som skall ge invalidpen-

sion till försäkringstagaren och med en

i själv försäkring begränsad form av försörjningsränta till make som skall ge efterlevandepension

. eller barn (oavsett ålder) under ett visst antal år.

högst Försörjnings-

ränta innebär att om eller

livsvarig ålderspension livsvarig efterlev-

andepension till make inte utgått under viss minsta tid, skall under p återstoden av denna tid pension till de efterlevande. Om alla

utgå

berättigade dör före garantitidens

utgång upphör försörjningsräntan.

Som privat under vissa

pensionsförsäkring godtas förutsättningar

också försäkring för som

efterlevandepensionering tecknas av

dödsboet efter en avliden

näringsidkare.

Tjänstepensionsförsäkring är sådan som pensionsförsäkring tagits

i samband med tjänst och för vilken

arbetsgivaren åtagit sig att betala

hela premien. De tillåtna är desamma som vid

pensionsförmånerna

privat försäkring. Försäkringen skall alltså ge ålders- eller invalidpension till den försäkrade eller

arbetstagaren efterlevandepension

till hans make eller samboende eller hans, makes eller samboendes barn under år. Även är

tjugo försörjningsränta tillåten men

förekommer vid bara vid icke kollektivav-

tjänstepensionsförsäkring

talsgrundad försäkring. Tjänstepensionsförsäkring för efterlevande-

pensionering kan tecknas av arbetsgivare även efter det att arbetstagaren har avlidit. Utöver vad som nu angetts upptar anvisningarna ett flertal förutsättningar med avseende minsta ålder

på premiebetalningen,

för utbetalning av kortaste

ålderspension, utbetalningstid, beloppens

fördelning i tiden m.m., som måste vara för att en

uppfyllda

försäkring skall godtas som

pensionsförsäkring. Anvisningarna

anger också att av för skall

försäkringsvillkoren pensionsförsäkring

framgå att försäkringen inte får eller belånas och att pantsättas

Nuvarande m. m. E. 1986 V

148 lagstiftning (j.

kan överlåtas eller återköpas endast under de begrän-

försäkringen

sade förutsättningar som framgår av anvisningarna. f i Som behandlas enligt anvisningarna den som sammanbor

framgått

med den under äktenskapsliknande förhållanden påi

skattskyldige

samma sätt som make. Däremot räknas inte t.ex. barnbarn som . ”barn”. › i annan form än livränta från sjuk- eller olycksfallsför-

Ersättning

som inte är pensionsförsäkring hanteras olika beroende på ,

säkring

om anses ha i samband med tjänst eller ej. Om

försäkringen tagits

i samband med behandlas den på samma

försäkringen tagits tjänst sätt som P-försäkring, dvs. utfallande belopp utgör skattepliktig

intäkt. Skatt skall dock inte för ersättning som avser sjukvårds-

utgå

eller läkarkostnader. Har försäkringen inte tagits i samband med likställs med K-försäkring. Livränta som utgår

tjänst försäkringen

från eller utgör i princip alltid skatteplik-

sjuk- olycksfallsförsäkring

har utan samband med tjänst skall

tig inkomst; försäkringen tagits

dock endast viss del av livräntan tas upp till beskattning (31 § andra b och c samt 32§ lmom. första stycket c-e och 2 mom.

stycket

KL). inkomstbeskattas när ersättning betalas ut.

Pensionsförsäkring

För att inte de medel som ned skall bli

läggs på försäkringen

dubbelbeskattade, får premierna fortlöpande dras av vid inkomstbe- Inte heller beskattas räntevinster hos

skattningen. uppkommande

försäkringsbolaget. För premier som erlagts för privat pensionsförsäkring får avdrag

inom vissa ramar §2 mom. första stycket 6 KL och göras (46 till detta innebär i stort sett

anvisningarna lagrum). Reglerna följande. Avdrag får göras med vissa procent av försäkringstagarens

A-inkomst, till den del denna inte överstiger visst antal basbelopp om allmän är större för den

enligt lagen försäkring. Avdragsrätten

som helt saknar i och inte heller har

pensionsrätt anställning

bestämmande inflytande i arbetsgivarföretaget samt för den som haft A-inkomst av rörelse eller Avdragsrätten är här

jordbruksfastighet.

av A-inkomsten till den del denna inte överstiger högst 35 procent 20 för året närmast före och 25 procent av

basbelopp taxeringsåret

den del av inkomsten som 20 men 30 basbelopp. För

överstiger ej anställda med i medges avdrag med högst pensionsrätt anställningen

ett eller, om A-inkomsten överstiger 10 basbelopp,

basbelopp

10 procent av denna, dock högst två basbelopp. Vid får göra avdrag för

tjänstepensionsförsäkring arbetsgivaren

kostnaderna enligt allmän pensions-

för att trygga pensionsåtagande

eller motsvarande alternativt, med högst vissa procent av plan eller, utbetald lön till arbetstagaren (anvisningarna till 29 §, punkt 2, KL). Vid icke försäkring utnyttjas företrädesvis

kollektivavtalsgrundad

den senare regeln.

sou 193556 Nuvarande lagstiftning m. m. 149

Som ovan angetts inkomstbeskattas utfallande P-försäkringsbe- ~ Och härvid tas inte till huruvida för

lopp. någon hänsyn premierna

försäkringen kunnat i sin helhet dras av enligt det föregående, utan hela det utfallande beloppet tas alltid till beskattning. Härigenom - kan alltså viss dubbelbeskattning uppkomma. För att hindra skatteflykt upptar lagen också bestämmelser om att skattskyldigheten i

Ävissa fall skall ligga kvar hos den ursprunglige försäkringstagaren

trots att rätten till försäkringen övergår på annan (53§ 4mom. i KL).

Vid K-försäkring gäller motsatt ordning. Premie för K-försäkring

j får inte dras av vid inkomstbeskattningen, men å andra sidan är belopp fria från inkomstskatt (19 § KL). Tillfaller belopj utfallande pet någon annan än försäkringstagaren, är det som regel i stället

underkastat arvs- eller gåvobeskattning (se följande avsnitt). Såvitt

gäller försäkring på försäkringstagarens eget liv, där utbetalning sker med anledning av att försäkringstagaren uppnår avtalad dag för

-

livsfallsutbetalning, har skattefriheten sin naturliga grund i att försäkringstagaren har byggt upp försäkringsbeloppet genom betal-

ning av premier med beskattade medel. Men om försäkringen 7

föranleder utbetalning på grund av försäkringstagarens död, kan det

däremot hända att summan av erlagda premier jämte ränta inte på långt när motsvarar Även denna ”vinst”

försäkringsbeloppet. åtnjuter emellertid skatteförmåner (se följande avsnitt).

Försäkringsbolagen betalar inte någon inkomstskatt avseende

P-försäkring. Vid K-försäkring däremot betalar bolagen statlig inkomstskatt (”ränteskatt”) på den nettointäkt av bolagens kapitaloch fastighetsförvaltning som belöper på sådana försäkringar.

Skattesatsen är 40 procent. Med hänsyn till de avdrag som får göras vid bestämmande av den beskattningsbara inkomsten blir det

ungefärliga skatteuttaget för flertalet bolag drygt 30 procent (storleken varierar beroende på hur bolagens försäkringsbestånd är

sammansatta). I prop. 1986/87:61 föreslås att skattesatsen höjs från 40 till 50 procent.

Någon förmögenhetsbeskattning av rätt till försäkring förekommer inte. I nyssnämnda proposition föreslås emellertid att livförsäkringar skall tas upp till förmögenhetsbeskattning. Från beskattning skall

dock undantas P-försäkringar, K-försäkringar som avser endast

dödsfall senast vid 70 års ålder och som inte är återköpsbara samt försäkringar som ger rätt till livränta eller sjukränta som utges på

grund av annan försäkring än livförsäkring. Förmögenhetsvärdet på de beskattningsbara försäkringarna skall motsvara det tekniska

återköpsvärdet, dvs. eventuell återbäring beaktas inte i detta

sammanhang. Skatteplikt skall gälla för försäkringens ägare och

detta även om förfoganderätten är inskränkt genom att någon satts in

som förmånstagare enligt ett oåterkalleligt förordnande. Sedan en

förmånstagare fått förfoganderätt över en försäkring är det dock förmånstagaren som är skattskyldig. Försäkringar som tecknats enligt ansökan före den 13 september 1986 undantas från förmögen-

hetsbeskattning.‘

2.7.2¶Arvs- och gåvobeskattning

Om vid försäkring på eget eller annans liv försäkringstagaren avlider utan att det finns något förmånstagarförordnande till försäkringen, tillfaller försäkringsbeloppet eller försäkringen försäkringstagarens dödsbo och blir en del av den egendom som ingår i bodelning och arvsskifte efter honom. Arvinge eller testamentstagare drabbas av arvsskatt på förvärvet på samma sätt som för kvarlåtenskapen i övrigt. För denna situation innehåller varken FAL eller lagen (1941:416) om arvskatt och gåvoskatt (AGL) någon särskild regel.

Om det däremot finns ett gällande förmånstagarförordnande, ingår försäkringsbeloppet enligt 104§ första stycket FAL inte i kvarlåtenskapen efter försäkringstagaren. Förmånstagaren gör inte ett arvsrättsligt fång utan ett allmänt förmögenhetsrättsligt fång av egen art (jämför avsnitt 2.1). Motsvarande gäller, trots att det inte finns någon uttrycklig regel härom i FAL, när förmånstagaren vid annan tidpunkt än försäkringstagarens död får försäkringsbeloppet på grund av livsfallsutbetalning, när försäkringstagaren uppnår viss avtalad ålder eller på grund av på annans liv.

försäkring

I 12 resp. 37 § AGL förekrivs att vad som utgår på grund av förmånstagarförvärv skall beskattas som om det är fråga om arv eller gåva. Reglerna gäller för sådan försäkring som är kapitalförsäkring i både FAL:s och KL:s mening, för livränteförsäkring som inte är P-försäkring samt för sjuk- och olycksfallsförsäkring; P-försäkringar däremot är helt fria från arvs- och gåvoskatt. Om förmånstagaren vid försäkringstagarens död får förfoganderätt över en skattepliktig försäkring eller, utan förfoganderätt, får ut belopp från försäkringen, skall enligt 12 § vad han erhåller vid beräkning av arvskatt anses som arvfallen egendom. Vad någon i annat fall får på grund av förmånstagarförordnande beskattas enligt 37 § som gåva.

Vid sådan kapitalförsäkring där hela försäkringsbeloppet förfaller till betalning vid försäkringstagarens död blir frågan om förfoganderätt över försäkringen inte aktuell; försäkringsbeloppet beskattas hos förmånstagaren enligt 12 §. Vid kapitalförsäkring som skall betalas ut i rater och vid livränteförsäkring blir valet av beskattningsmetod däremot beroende av om förmånstagaren fått förfoganderätt över försäkringen. Har han fått sådan rätt, beskattas enligt 12§ hela

*Riksdagen har den 16 december 1986 beslutat om lagstiftning i enlighet med de redovisade förslagen (SFS 1986:1226 och 1227).

i sou 193556 Nuvarande lagstiftning m. m. 151

försäkringens värde, beräknat efter vissa nuvärdestabeller, omedelbart. Har han inte fått sådan rätt beskattas i stället utfallande belopp successivt enligt 37 §.

F örmånstagarförordnandets avgör om förmånstagaren utformning

fått förfoganderätt över försäkringen. Finns det bara en förmånstagare eller innebär förordnandet att den förmånstagare, som vid

försäkringstagarens död är närmast till att förvärva försäkringen,

omedelbart och med uteslutande av i andra hand insatta förmånstagare får en definitiv rätt till hela försäkringen, har han förfoganderätt. Om förordnandet i stället har den i praktiken ganska vanliga

utformningen, att förmånstagare till varje är den av delbelopp

förmånstagarna som vid varje förfallodag är närmast till att ta emot

beloppet, får den förmånstagare som är närmast till vid försäkrings-

tagarens död inte genom överlåtelse eller pantsättning av försäkringen äventyra senare förmånstagares rätt; han har alltså inte förfoganderätt.

Om ett förordnande innebär att t.ex. en förmånstagare skall ha de tio första delbeloppen och en annan de återstående, torde ofta båda förmånstagarnas fång böra i sin helhet beskattas enligt 12 §.

Frågan huruvida förmånstagaren har fått förfoganderätt över

försäkringen får aktualitet också vid försäkring på annans liv, om försäkringstagaren dör före den försäkrade. Enligt 110 § FAL skall

då förmånstagaren inträda i försäkringstagarens rätt. Om förordnan-

dets innebär att får en definitiv rätt till

utformning förmånstagaren försäkringen vid försäkringstagarens död, skall hela försäkringens

aktuella värde då beskattas enligt 12 §. Och vad förmånstagaren därefter kan erhålla vid den försäkrades död är fritt från skatt,

eftersom förmånstagaren då har trätt i försäkringstagarens ställe som

ägare till försäkringen. Om förordnandet däremot innebär att förmånstagare skall vara den som vid den försäkrades död är närmast

till att ta emot försäkringsbeloppet, torde beskattningen få uppskju-

tas till denna tidpunkt och då ske enligt 37 §.

Vid beskattning enligt 12§ skall alltså försäkringsbeloppet eller

försäkringens aktuella värde sammanläggas med den arvs- eller testamentslott som förmånstagaren kan ha rätt till och beskattas som arv. För att uppmuntra det försäkringssparandet har

frivilliga

emellertid för försäkringar vissa skattelättnader, som

beviljats

saknar motsvarighet för andra

tillgångar. Från försäkringsbelopp som ur som tagits utgår kapitalförsäkring

på försäkringstagarens eller hans makes liv och som enligt bestämmelserna i 116§ första stycket är utmätningsfri, får före sammanläggningen med arvs- eller testamentslott avdras ett belopp motsva-

rande sex basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för

det år under vilket skattskyldighet inträtt. Om en förmånstagare uppbär belopp från flera får han inte göra mer än

försäkringar,

152 Nuvarande m. m.

lagstiftning

sammanlagt ett sådant basbeloppsavdrag, men å andra sidan får ett

fullt avdrag göras för varje förmånstagare. Eftersom basbeloppsav-

draget för år 1986 uppgår till 139 800 kr, är det alltså sammantaget avsevärda belopp som är undantagna från beskattning om en

försäkring delas upp på flera förmånstagare. Vid livränteförsäkring som ej är att anse som P-försäkring görs inte något basbeloppsavdrag. I stället dras från varje årsbelopp av

2 500 kr, varefter återstoden av årsbeloppen, värderade efter nuvärdestabellerna, tas till beskattning.

Om en gift försäkringstagare, som har giftorättsgemenskap med

sin make, dör och efterlämnar en försäkring utan förmånstagarförordnande, får efterlevande maken på grund av sin giftorätt del i

försäkringsbeloppet, vanligen hälften. Vad den efterlevande på

denna grund erhåller är enligt 15 § AGL fritt från arvsskatt. För att efterlevande make inte i vissa fall skall vara i skattehänseende sämre ställd därför att han har insatts som förmånstagare, har i 12 § första

stycket tredje meningen tagits in en regel av innebörd att den del av makens förmånstagarförvärv, varmed hans giftorättsandel i boet

skulle ha ökat om försäkringsbeloppet hade ingått i boet, är fri från

skatt. Vid beräkning av den skattemässiga giftorättsökningen skall

hänsyn tas till samtliga försäkringar efter den avlidne utan hänsyn till att annan än make är insatt som förmånstagare. Sålunda skall även P-försäkringar beaktas, trots att sådana försäkringar inte arvsbeskattas. innebär normalt att i vart fall halva

Regeln försäkringsbeloppet

avgår som skattefri giftorättsandel, varjämte maken har rätt till

basbeloppsavdrag och det vanliga grundavdraget om 50 000 kr som

gäller vid all arvsbeskattning av make. Under år 1986 kan efterlevande make, som inte är arvinge eller testamentstagare, såsom

förmånstagare till kapitalförsäkringsbelopp skattefritt ta emot

379 600 kr.

Skattskyldigheten enligt 12 § omfattar också belopp som tillfaller

laglottsberättigad bröstarvinge enligt 104 § andra stycket FAL. (Om

denna bestämmelse i FAL, se avsnitt 2.6.2.) Om fånget avser

kapitalförsäkringsbelopp och om arvingen inte samtidigt kan anses inta ställning som förmånstagare, får något basbeloppsavdrag inte göras från vad bröstarvingen erhåller. I fråga om livränteförsäkring

får däremot 2 alltid bröstarvinge får

500-kronorsavdraget göras då en ett försäkringsbelopp enligt 104 § andra stycket.

När efterlevande make med stöd av 104 § andra stycket gör

anspråk på belopp som förmånstagarförordnande skall tillfalla enligt

någon annan, kommer inte i fråga eftersom giftorätt och

beskattning

de övriga rättigheter som nämns där över huvud taget inte medför

skatteplikt. Beskattning av förmånstagarförvärv såsom av gåva enligt 37 § blir

aktuell i olika situationer. Den vanligaste är sannolikt att förmånsta-

lagstiftning

gare till varje delbelopp från livränteförsäkring är den förmånstagare som är närmast till vid varje utbetalningstillfâlle. Härjämte kan det vara fråga om utbetalning till grund av att den

förmånstagare på försäkrade (oavsett om det är eller

försäkringstagaren någon annan) uppnår avtalad ålder för livsfallsutbetalning eller

utbetalning på grund av att vid annans liv den försäkrade avlider.

försäkring på Beskattning enligt 37 § kan också bli aktuell då ett förmånstagarförordnande utformats så att får rätt att över

förmånstagaren förfoga försäkringen först efter försäkringstagarens död.

När hela betalas ut en och när

försäkringsbeloppet på gång förmånstagaren får förfoganderätt över en som skall

försäkring betalas ut i rater, beskattas även 37 § hela värde

enligt försäkringens omedelbart. Om förmånstagaren inte har fått

förfoganderätt, beskattas däremot endast utfallande vilket sker årsvis

belopp, på grundval av särskilda deklarationer av När samma

förmånstagaren. förmånstagare uppbär belopp under flera år, äger sammanläggning rum under en tioårsperiod.

Skattesatsen är densamma för arvsskatt och men

gåvoskatt, reglerna för beräkning av är inte helt samma. I

skattepliktigt belopp 37 § hänvisas till 12 § andra-femte Detta innebär att

styckena. förmånstagaren även vid beskattning enligt

37 § får göra basbeloppsavdrag respektive 2 500-kronorsavdrag. I praxis (SvJT 1965 rf s.

40) har även medgetts till efterlevande makes skattefria

motsvarighet giftorättsandel enligt 12§ första Vidare

stycket tredje meningen. medges vid gåvobeskattningen 39 § d ett allmänt om

enligt avdrag 2 000 kr (att jämföra med de om 50 000 kr, 25 000 kr

grundavdrag respektive 5 000 kr som gäller vid arvsbeskattningen). Detta senare medför för livränteförsäkringarnas del att det skattefria

årliga beloppet blir (2 500 + 2 000 =) 4 500 kr.

De flesta förmånstagarförordnanden är benefika, och det är detta som är den egentliga grunden för beskattningen AGL.

enligt Någon gång kan det emellertid hända att förmånstagaren har lämnat

någon form av för att bli insatt som vilket kan leda

vederlag förmånstagare, till att utfallande försäkringsersättning inte skall beskattas. Förmånstagaren kan t.ex. helt eller delvis ha betalt för försäk-

premierna ringen eller förordnandet kan - som i rättsfallet NJA 1976 s. 629 ha tillkommit i samband med och haft till

bodelningsuppgörelse syfte att tillgodose

förmånstagarens giftorätt.

Om en försäkring är belånad hos eller som

försäkringsbolaget lagd pant för annan skuld, avråknas vid av arvsskatt för

beräkning förmånstagare skuldbeloppet från försäkringsbeloppet. Om försäkringstagaren i till har föreskrivit att

skriftlig förklaring bolaget skulden i stället skall betalas av hans dödsbo, emellertid

respekteras det; hela ut för och

försäkringsbeloppet läggs förmånstagaren behållningen i boet minskas med Eftersom förmåns-

skuldbeloppet.

lagstiftning m:

av basbeloppsavdraget oftast blir lindrigare tagarförvärvet på grund beskattat än den kvarlåtenskapen, medför en sådan

egentliga föreskrift en minskning av den totala arvsskatten.

3 i

Försäkringsverksamheten Sverige

Privat försäkring meddelas i av som är

Sverige försäkringsbolag, antingen aktiebolag eller ömsesidiga kan

bolag. Personförsäkring meddelas också av Enskild får inte

understödsföreningar. person meddela försäkring. nedan tar sikte i första hand

Redogörelsen på personförsäkring.

Genom den offentliga till vilken i detta

försäkringen, sammanhang främst är att räkna allmän allmän

sjukförsäkring, folkpensionering (AFP) och försäkring för allmän har utveck-

tilläggspension (ATP), lats ett grundskydd Vid arbetsskador

på personförsäkringsområdet. ges ett förstärkt försäkringsskydd (se lagen (1962:381) om allmän försäkring respektive lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring). Stora grupper åtnjuter olika kollek-

ytterligare personskydd genom tiva främst av avtal mellan arbetsmarknadens

anordningar på grund parter (se nedan, avsnitt 4.4). Detta ytterligare skydd är i mycket stor utsträckning garanterat genom försäkring i enskilda försäkringsbolag. I övrigt utgör utbud av

försäkringsbolagens personförsäkring numera i huvudsak ett till den som den

komplement trygghet, offentliga försäkringen och de kollektiva skyddsanordningarna skapar.

Vid utgången av år 1984 var 550

sammanlagt drygt försäkringsbolag verksamma i Sverige, därav 14 utländska. Efter verksamhetens geografiska omfattning brukar de svenska bolagen delas i

upp riksbolag, läns- och häradsbolag samt Branschen kan

sockenbolag. också delas upp efter i liv- och

verksamhetsgrenar sjukförsäkringsbolag, skadeförsäkringsbolag samt återförsäkringsbolag.

Riksbolagen dominerar den enskilda

försäkringsverksamheten. År 1984 svarade av svenska försäk-

dessa för 96 procent samtliga ringsbolags premieinkomster i direkt försäkring i Sverige, och de förvaltade ungefär 98 procent av Mätt i antalet före-

tillgångarna. tagsenheter utgör riksbolagen däremot en mindre del. År 1984 fanns i Sverige 58 framträder i sammanslut-

riksbolag. Många riksbolag ningar eller koncerner. I dessa fall kan i snarare koncernen än

regel de räknas som

ingående bolagen självständiga företagsenheter.

År 1984 fanns 35 läns- och samt 446

häradsbolag sockenbolag.

Försäkringsverksamheten Sverige

Läns- och meddelar olycksfallsförsäkring. Härutöver häradsbolagen förekommer emellertid endast i riksbolagen. personförsäkring Av de 58 riksbolagen år 1984 var 31 aktiebolag och 27 ömsesidiga läns-, härads- och sockenbolag är ömsesidiga bolag. Samtliga bolag. ägs av sina aktieägare. Genom FRL (om Försäkringsaktiebolagen denna 2.3) och dess tillämpning är dock aktieägarnas lag, se avsnitt att ta ut vinst ur verksamheten begränsade. Såvitt gäller möjligheter allt överskott till försäkringstagarna i livförsäkringsbolag återgår form av återbäring (vid grundfri försäkring alternativt genom av eftersom förbud mot utdelning till justering premienivån) aktieägarna råder enligt FRL. De bolagen ägs av sina försäkringstagare. När det ömsesidiga föreskriver FRL att endast bolagets tillgånggäller personförsäkring ar skall svara för dess förbindelser. Vid sådan försäkring kan sålunda försäkringstagarna inte bli personligt ansvariga för bolagets förbindelser. Den enskilda omfattar i dag ett stort försäkringsverksamheten antal vilka kan grupperas på olika sätt. Bolagen försäkringsgrenar, delas enligt FRL in i livförsäkringsbolag och skadeförsäkringsbolag. I det branscharbetet delar man ofta upp försäkringsverkpraktiska samheten i och sakförsäkring, varvid till personförpersonförsäkring hänförs sjukförsäkring och olycksfallsförsäksäkring livförsäkring, ring. Emellanåt görs indelning i summaförsäkring respektive skadeför- Med summaförsäkring avses att i försäkringsavtalet bestämsäkring. da utfaller vid viss inträffad händelse såsom uppnående av belopp viss ålder, dödsfall, eller invaliditet. Storleken av de belopp sjukdom som betalas ut alltså inte av den eventuella skada det påverkas särskilda försäkringsfallet kan ha medfört. Skadeförsäkring enligt denna har däremot till uppgift att adekvat ersätta den terminologi ekonomiska förlusten av inträffad skada på person eller på grund och olycksfallsförsäkring kan vara en kombination egendom. Sjukav och då det kan utfalla t.ex. summaförsäkring skadeförsäkring, såväl avtalat som ersättning för invaliditetsbelopp (”summa”) läkarvårdskostnader (”skada”). På görs i FAL en gränsdragning mellan livförsäkringsområdet och Kapitalförsäkringen avser kapitalförsäkring livränteförsäkring. ett kan dock även vara vanligen engångsbelopp. Ersättningen avtalad att skiljer sig då emellertid utgåi poster (rater). Försäkringen från att antalet poster är bestämt i livränteförsäkringen genom Vid beror antalet av att någon är i förväg. livränteförsäkring poster livet. - Då det gör man vidare åtskillnad mellan gäller livförsäkring och Med menas då riskförsäkringar sparförsäkringar. riskförsäkring en där sker endast om den försäkvanligen försäkring utbetalning

Försäkringsverksamheten Sverige

rade avlider före en viss eller före en viss annan

tidpunkt person. Riskförsäkring och sparförsäkring kan förekomma både vid

kapitalförsäkring och vid livränteförsäkring.

Inom livförsäkring skiljer man också mellan

pensionsförsäkring (P-försäkring) och kapital/försäkring (K-försäkring).

Uppdelningen hänför till den av

sig skattemässiga behandlingen försäkringen (se avsnitt 2.7.1 ovan).

Livförsäkring tillhandahålls i såväl individuella som kollektiva former. Inom den individuella dominerar

livförsäkringen försäkringar med sparmoment. Under senare decennier har de kollektiva livförsäkringarna fått en alltmer ökad omfattning. Med kollektiva livförsäkringar förstås dels grupplivförsäkring, som främst de

genom överenskommelser arbetsmarknadens parter träffat fått stor

mycket utbredning, dels kollektiv tjänstepensionsförsäkring och särskild tilläggspensionsförsäkring, som utgör komplement till den allmänna

- Även tilläggspensionen. sjuk- och olycksfallsförsäkring tecknas såväl individuellt som kollektivt.

Koncentrationen inom försäkringsbranschen har ökat

påtagligt, framför allt sedan år 1960. De mest i

betydelsefulla förändringarna företagsstrukturen har skett i samband Skandiakoncernens

med

förvärv under 1960-talet av Svea, Skåne, och Öre-

Thulebolagen sundskoncernen, varigenom Skandiakoncernen - mätt efter

premieinkomsterna - blivit

den största enheten i landet (ca 25 procent 1985). Vidare sammanslöt under samma tid förutvarande

sig Svenska Liv, Hansa och Städernas i Hansakoncernen. År 1970 sammanslogs Trygg och Framtiden, och år 1971 fusionerades Hansaoch Tryggkoncernerna.

Sedan en tid finns som helhet -

längre på försäkringsmarknaden alltså vad gäller både livförsäkringssidan och

skadeförsäkringssidan -

fyra dominerande gruppbildningar: Folksam,

Länsförsäkringsbolagen, Skandia och Trygg-Hansa. Skandia består av

aktiebolag, medan de övriga i huvudsak drivs som Länsför-

ömsesidiga bolag. säkringsbolagen har tidigare meddelat försäkring endast som skadeförsäkringsbolag. Under 1985 beviljades de emellertid koncession för och annan och ett särskilt -

livförsäkring personförsäkring bolag Länsförsäkringar Liv - bildades.

Folksam, Skandia, Trygg-Hansa, Valand och Vegete svarade år 1985 för omkring 45 procent av den totala i

premieinkomsten livförsäkring och annan personförsäkring. Motsvarande andel för SPP, AMF-pensionsförsäkring och AMF-sjukförsäkring

uppgick samma år till mer än 50 procent.

Sex koncerner - Ansvar, Folksam, Länsförsäkringsbolagen, och -

Skandia, Trygg-Hansa Vegete erbjuder i stort sett alla typer av försäkringar som förekommer på den allmänna marknaden.

Övriga

företag meddelar antingen personförsäkring eller

skadeförsäkring.

Försäkringsverksamheten i Sverige

Under 1986 har fattats beslut om ett samgående mellan Valand, Vegete, Skånska Brand och Allmänna Brand; fr.0.m. den 1 januari 1987 Wasa. Moderbolag i

ingår dessa bolag i försäkringskoncernen

koncernen blir Wasa Liv (f.d. Valand och Vegete Liv). I övrigt kommer koncernen att bestå av Wasa Skåne (f.d. Skånska Brand),

Wasa Göta (f.d. Allmänna Brand), Wasa Nord (f.d. Vegete Sak)

samt några nybildade bolag.

Försäkringsformer

Inledning

På flera ställen i vårt betänkande hänvisar vi till olika

försäkringsformer utan att närmare beskriva konstruktionen av försäk-

varje ring. Vi redovisar därföri detta avsnitt de olika

försäkringsformerna. Den indelning vi gör i vårt en

följer principerna lagförslag, nämligen uppdelning i individuell och kollektivav-

försäkring, gruppförsäkring talsgrundad försäkring. I det avsnitt som berör

kollektivavtalsgrundad försäkring beskrivs också de särskilda som för

försäkringar gäller lantbrukare, yrkesfiskare och skogsbrukare.

4.2 Individuell

försäkring

Vid direkt meddelad brukar de som

personförsäkring försäkringar meddelas av liv- och ofta i förhål-

sjukförsäkringsbolagen särskiljas

lande till bolagens olika Med denna

verksamhetsgrenar. utgångspunkt är det vid individuell försäkring naturligt med en i

indelning livförsäkring med grunder och annan individuell En

försäkring. närmare beskrivning av vad som avses med grunder för

försäkringsverksamhet har lämnats i avsnitt 2.4.

4.2.1¶Livförsäkring med grunder

Inom gruppen livförsäkring med kan delas in

grunder försäkringarna i kapitalförsäkring och vilka

livränteförsäkring, bägge försäkrings-

former i sin tur omfattar i med vad som

försäkringar enlighet framgår av det följande.

Kapitalförsäkringar

Kapitalförsäkring för dödsfall utan sparmoment (T-försäkring). Försäkringen är temporär, vilket innebär att

försäkringsersättning betalas ut endast om den försäkrade avlider under den tid som angivits i försäkringsavtalet, t.ex. innan han 65 år. Om den

fyllt

Försäkringsformer

försäkrade är i livet vid utgång utbetalas inte någon

försäkringstidens ersättning; det rör sig alltså om en ren riskförsäkring. Försäkringen

är att hänföra till skattekategori K.

Kapitalförsäkring för livsfall (L-försäkring). Vid denna försäkring

betalas ut då den försäkrade uppnått viss i

försäkringsersättning försäkringsavtalet angiven ålder, t.ex. 60 år. Någon ersättning utgår

inte om den försäkrade avlider före försäkringstidens slut. Numera förekommer det inte att försäkringar av denna art tecknas separat.

tillhör skattekategori K. Försäkringen Kapitalförsäkring för dödsfall med sparmoment (D-försäkring).

betalas ut vid den försäkrades död, när

Försäkringsersättning

dödsfallet än inträffar (livstidsförsäkring), alternativt då den försäkrade viss i fastställd ålder eller vid dödsfall

uppnår försäkringsavtalet

dessförinnan kapitalförsäkring). Utbetalning sker allt-

(sammansatt

så under alla förhållanden. I allmänhet betalas försäkringsersättning ut på en gång, t.ex. då den försäkrade uppnått den avtalade åldern, men det förekommer att i stället sker i rater under en

betalning

bestämd tid betecknas då D ik). Försäkringen tillhör

(försäkringen skattekategori K.

Av finns en variant där vid dödsfall före viss

livstidsförsäkringen

ålder 65 endast ett lika med summan av erlagda

(t.ex. år) belopp (jämte återbäring) utbetalas. premier

Här skall nämnas en relativt i Sverige,

ny försäkringsform

Universal Life. starkt om försäk-

nämligen Försäkringen påminner

D 90, vid vilken ersättning utbetalas vid den försäkrades

ringsformen

- död eller efter att den försäkrade uppnått 90 års ålder på En Life har en riskdel och en

begäran. försäkring av typ Universal

Till skillnad mot vad som vid annan försäkring kan

spardel. gäller

emellertid hålla storlek öppen inom

försäkringstagaren spardelens

vissa gränser; för försäkringstagaren gäller att han endast måste tillse

att premiebetalningen räcker till för att upprätthålla riskskyddet (jfr

avsnitt 15.2).

Livränteförsäkringar

Vid dessa betalas ut under en eller

försäkringar försäkringsersättning

omedelbart livrän-

flera personers livstid, antingen (genast börjande

från en framtida livränta) eller efter det att

ta), tidpunkt (uppskjuten

Utbetalningen kan vara en viss person har avlidit (överlevelserähta). eller till viss tid. som tillhör denna

livsvarig begränsad Försäkringar

- betecknas grupp brukar - alltefter deras närmare utformning R, EL, EDL eller ED. Följande kan DR, RDR, RTDR, ER,

framhållas angående dessa försäkringar.

R utgår från det

(livsvarig ålderslivränta). Försäkringsersättning

att den försäkrade viss i fastställd ålder

uppnått försäkringsavtalet

Försäkringsformer

och pågår så länge den försäkrade är i livet. Avlider han innan han uppnått den aktuella åldern upphör försäkringen.

Någon ersättning betalas då inte ut från bolaget. kan vara av skatteka-

Försäkringen tegori P eller K.

DR (livsvarig efterlevandelivränta). då den

Utbetalning påbörjas försäkrade avlider och pågår så den medförsäkrade är i livet.

länge Det är således fråga om en som skall tillkomma uteslu-

ersättning tande annan än den försäkrade. Om den medförsäkrade avlider före den försäkrade utgår inte tillhör

någon ersättning. Försäkringen skattekategori P eller K.

RDR (livsvarig ålders- och

efterlevandelivränta). Försäkringen utgör en kombination av R och DR. då den

Utbetalning påbörjas försäkrade uppnår viss bestämd ålder och så han är i

pågår länge livet. Avlider den försäkrade så den medför-

utgår ersättning länge säkrade är i livet; det inte roll i vilken ålder den

spelar någon försäkrade avlider. Om den medförsäkrade avlider innan den försäkrade uppnått den ålder som i

angivits försäkringsavtalet, upphör DR-delen av försäkringen; försäkringen ändras då till en R-försäkring. Premien blir därvid lägre än tidigare. Försäkringen kan tillhöra P eller K.

skattekategori _

RDR är relativt är RTDR

ovanlig. Betydligt vanligare (temporär ålders- och efterlevandelivränta), där den totala är

utbetalningstiden begränsad till exempelvis 5 eller 10 år.

ER Vid denna blir den

(temporär familjepension). försäkring försäkrades familjemedlemmar (make/sambo samt barn under 20 år) berättigade till försäkringsersättning när den försäkrade avlider. Ersättning utgår under tid som vid dödsfallet återstår av den försäkringstid som avtalats. Om denna tid bestämts t.ex. till 20 år och om den försäkrade avlider två år efter att försäkringen tecknats, skall försäkringsersättning därför utgå under 18 år (förutsatt att någon medförsäkrad finns). Om den försäkrade lever vid avtalstidens slut utbetalas inte någon ersättning; det är alltså här fråga om en riskförsäkring. Försäkringen tecknas endast i skattekategori P. -

EL (Iivsvarig med

ålderspension försörjningsränta). Försäkringsersättning utgår från viss i försäkringsavtalet angiven tidpunkt, t.ex. då den försäkrade uppnår 65 år, och pågår så han är i livet.

länge Avlider han innan eller innan

utbetalning påbörjats betalning pågått under ett i försäkringsavtalet bestämt antal år, s.k.

utgår försörjningsränta till efterlevande samt

familjemedlemmar (make/sambo barn oavsett ålder) under återstoden av den minsta tid får

(som aldrig vara längre än 20 år) som fastställts i En

försäkringsavtalet. förutsättning för utbetalning efter den försäkrades död är att

någon medförsäkrad finns.

EDL (livsvarig ålders- och med

efterlevandepension försörjningsränta). Försäkringen överensstämmer med den nyss redovisade

Försâkringsformer

dock med den skillnaden att medförsäkrad efter-

EL-försäkringen,

levande make/sambo livsvarig pension oberoende av vid äger rätt till

vilken den försäkrade avlider. Eventuellt efterlevande

tidpunkt

medförsäkrade barn är därför, då den medförsäkrade maken/

sambon avlider, också vid denna försäkring berättigade till försäk-

under tid som återstår av den som minsta tid

ringsersättning

fastställda inte heller här får vara längre än 20

. utbetalningstiden (som

. .

år).

ED med Livsva-

v. (livsvarig efterlevandepension försörjningsränta).

.—. vid denna utbetalas till

rig efterlevandepension börjar försäkring

medförsäkrad make/sambo då den försäkrade avlider. Om den

. medförsäkrade avlider innan utgått ur försäkringen under

._ ersättning

den minsta tid som bestämts i försäkringsavtalet, är efterlevande

barn tillförsäkrade under vad som återstår av

. försörjningsränta

denna tid inte tillåts vara längre än 20 år).

(som

Gemensamt för med är att de alla

försäkringarna försörjningsränta

är att bedöma som och att de tecknas endast i

sparförsäkringar skattekategori P.

Vid individuell är storleken av försäkringsbelopp och

livförsäkring premie vanligtvis bestämd för hela försäkringstiden. Försäkringsbe-

då endast återbäring. Det förekommer emellertid

loppen höjs p.g.a.

också s.k. växande Premien brukar då normalt varje år

livförsäkring. höjas i takt med basbeloppets förändring (dock högst med 10 procent

V.‘- - av den

r få

r vid den

återbäringen kan ha — höjs så mycket som premiehöjningen

försäkrades ålder räcker till.

Individuell innefattari regel även rätt till premiebe-

livförsäkring

frielse vid blir den

arbetsoförmåga (premiebefrielseförsäkring);

försäkrade arbetsoförmögen under viss längre tid p.g.a. sjukdom

i:

eller är han hans arbetsgivare), så länge arbetsoför-

olycksfall (eller

består, helt eller delvis befriad från skyldigheten att betala

mågan premien (jfr avsnitt 2.5.1 ovan).

i

?§5

l 4.2.2 Annan individuell

försäkring

E l har nämnts att man vid individuell personförsäkring ofta

Tidigare

å Till

l skiljer mellan livförsäkring med grunder och annan försäkring. t: hör för och olycksfallsskaden senare gruppen försäkringar sjukdom

E ett

da. Olycksfallsförsäkring kan även innehålla (i regel obetydligt)

å

livförsäkringsmoment.

å

och olycksfallsförsäkring kan vara s.k. lång person- Sjukförsäkring

-.~.4

men så behöver inte alltid vara fallet. Som framgår av

försäkring,

avsnitt 2.4 avses med sådan försäkring som

lång personförsäkring

meddelas för en tid av mer än fem år och mot en premie som är

7.-.;:.-.—.a.:.:..n.

beräknad eller bestämd för en tid än fem år i sänder. För lång —;_=:-_.;. längre 7.

sou 193655 163

Försäkringsformer

sjukförsäkring och olycksfallsförsäkring skall

enligt försäkringsrörelselagen finnas grunder. Sjukförsäkring med

periodisk ersättning tillhör i allmänhet inte kategorin lång försäkring; tecknas

vanligtvis den utan grunder och med s.k. som med den

naturlig premie, stiger försäkrades ålder.

Sjukförsäkring meddelas normalt av livförsäkringsbolag och är ofta utformad så att den ger ett inte bara vid inträffad

skydd sjukdom utan även vid -

olycksfall. Ren olycksfallsförsäkring meddelas endast av vissa bolag och då i regel inte i utan i

livförsäkringsbolagen skadeförsäkringsbolagen.

Av avsnitt 2.5.2 och 2.5.3 vilka olika

framgår ersättningsmoment som kan ingå i en sjuk- eller

olycksfallsförsäkring.

4.2.3 m.m.

Försäkringsbestånd

Nedan redovisas tabeller, som av

nâgra belyser utvecklingen beståndet av vissa av de som beskrivits ovan.

försäkringar

Tabell A Bestånd av direkt tecknad individuell kapitalförsäkring för dödsfall med grunder vid slutet av åren 1981-1985

Tabell B Bestånd av direkt tecknad individuell livränteförsäkring med grunder vid slutet av åren 1981-1985 (några försäkringsformer har ej kunnat särskilias, varför vissa livränteförsäkringar dubbelräknats)

Vid utgången Antal förs. utan Antal förs. med av år

Anm. Försäkringar med försörjningsränta har förts till tabell B även i de fall där försörjningsräntan innebär full garanti för utbetalning (gäller försäkringar tecknade t.o.m. 1975). Försäkringar med pågående utbetalning ingår i den första kolummen i tabell B även om försörjningsränta ingår.

164 Försäkringsformer

Tabell C Nyteckning av individuell livförsäkring med grunder under åren

1981-1985

År för döds- Livränteförs. Totalt

Kapitalförs.

Som framgår av tabell C har antalet nytecknade D-försäkringar ökat under den redovisade perioden. Inom gruppen betydligt har förekommit en ännu större nyteckning livränteförsäkringar senare år. Det kan nämnas att dvs. under kapitallivräntorna, av avsevärt; under år livränteförsäkringar skattekategori K, har ökat 1981 2 400 sådana försäkringar och år 1985 var nytecknades omkring motsvarande siffra ca 23 800. Av under år 1981 nytecknade livränteförsäkringar utgjordes _ 25 600 av med Motsvarande omkring försäkningar försörjningsränta. siffra för år 1985 var 58 300. omkring för för dödsfall Medelförsäkringssumman kapitalförsäkningar med vid slutet av år 1985 34 600 kr. Vad grunder låg på omkring aktuella (med eller utan försörjningsrängäller livränteförsäkringar vid samma tid medelvärdet den årliga räntan till ta) uppgick på omkring 5 700 kr. 7 Alltsedan 1955 har de individuella för

kapitalförsäkringarna

dödsfall i stort sett minskat i antal för år. Minskningen har i A varje huvudsak uppvägts av en ökning av de frivilliga grupplivförsäkring- i dessa år 1955 till drygt 900 000 och år 1985 till drygt 5,5 arna; uppgick miljoner. Premieintäkterna för individuell försäkring ilivförsäkringsbolagen 1985 till kr. Härav svarade den individuella uppgick 10,2 miljarder för 10 kr och sjuk- och olycksfallslivförsäkringen omkring miljarder för återstoden. Av premieintäkten utgjorde ca 3,6 försäkringarna För och i miljarder kr engångspremier. sjuk- olycksfallsförsäkringar 1984 på ungefär 155 skadeförsäkringsbolagen låg premieintäkten miljoner kr. Under 1984 betalades i av meddelade individuella anledning ut 1.4 kr exkl. återbäring. Motsvalivförsäkringar omkring miljarder rande siffra för och i livförsäkrings-

sjuk- olycksfallsförsäkringarna

var 61 miljoner kr. bolagen ungefär

i sou 193555 165

Försäkringsformer

Gruppförsäkring

Med den som används i är en del av

terminologi dag gruppförsäkring

det som kallas kollektiv försäkring. I räknar man

försäkringsbolagen

som kollektiv all som

försäkring försäkring redovisningsmässigt

”ligger i den kollektiva affären, även sådan som ur

avtalsrättslig

synvinkel är klart individuell med en

försäkring försäkringstagare

som sluter avtal direkt med om för

försäkringsbolaget försäkring sig

själv. Det kollektiva momentet i stället i

ligger försäkringens

utformning och i närmare krav viss

marknadsföringen. Något på

grupptillhörighet ställs inte. meddelas lika villkor

Försäkringen på

för alla som vill ha den, ofta även såvitt gäller försäkringsbelopp. Den som vill ha andra eller andra villkor i får till

belopp övrigt, gå

den individuella affären”. Försäljningen sker inte genom uppsökande fältmän utan genom t.ex. massförsändelser i brevlådorna. I detta avsnitt kommer vi att redovisa bl.a. vissa karaktäristiska

drag hos gruppförsäkringen. Vi utesluter här de försäkringsformer

som enligt det ovannämnda kan betecknas som kollektiva men som i realiteten är individuella; bl.a. det förhållandet att det inte krävs att vederbörande skall tillhöra någon mera avgränsad grupp, gör att dessa försäkringar inte kan ses som Härtill

gruppförsäkringar.

kommer att det vid sådana inte finns

försäkringar något bakomlig-

gande gruppavtal (se nedan) som har betydelse för den försäkrades rättigheter och skyldigheter. I detta avsnitt berörs heller kollek-

ej tivavtalsgrundade försäkringar (se avsnitt 4.4).

I slutet av år 1984 antalet försäkrade vid

utgjorde frivillig grupplivförsäkring omkring 5,4 miljoner med ett sammanlagt försäk-

ringsbelopp på nära 223 miljarder kr. Antalet försäkrade vid

gruppsjuk- och gruppolycksfallsförsäkring var vid samma tidpunkt

omkring 2,7 miljoner. De totala för all

premieinkomsterna (frivillig)

gruppförsäkring uppgick under 1984 till nära 1,3 Under

miljarder.

året betalades ut 843 kr.

försäkringsersättning på drygt miljoner

Bland gruppförsäkringsbolagen märks RKA, Folksam samt Förenade Liv och detta bolags samförsäkrare Skandia

(Liv-Göta, Liv,

Trygg Liv, Valand och Länsförsäkringar-Liv). RKA meddelar inte

gruppsjukförsäkring och utan endast gruppolycksfallsförsäkring grupplivförsäkring.

Utmärkande för gruppförsäkringen är att den meddelas ett

enligt

gruppavtal som utgör en plan för försäkring av en i avtalstexten angiven grupp av personer. Gruppavtalet kommer till stånd genom en process i flera led, vilken kan uppvisa stora variationer beroende på vilken typ av grupp det är om, vilken den tänkta

fråga omfattning försäkringslösningen ska ha och försäkringsbolagets administrativa

rutiner. Gruppavtalet brukar formellt en av

grundas på bolaget

upprättad offert. I denna berörs förutom - vilken inte

premien anges

Försäkringsformer

i offerten eftersom den kan variera med hänsyn till den

slutligt

- hur

ålderssammansättning den tilltänkta gruppen slutligen får

många i gruppen som minst måste anslutas, eventuella hälsokrav,

och den tidpunkt som

försäkringsbelopp, förmånstagarförordnande

beräknas för ikraftträdande.

Offerten föregås ofta av ingående diskussioner mellan bolaget och

för den tilltänkta gruppen, särskilt när det är fråga om representanter

för stora kollektiv, främst s.k. personal- och förenings-

försäkring

Sådana grupper har normalt en mycket

grupper (jämför nedan).

bred om och erfarenhet av gruppförsäkring, vilket ger dem

kunskap att i med försäkringsbolaget nå goda förutsättningar förhandlingar

fram till lösningar som väl svarar mot gruppens behov och önskemål; det är t.ex. mycket vanligt att fackförbund och större fackföreningar inom har särskilda, vilka har till uppgift att

sig permanenta organ, svara för med och att även i

förhandlingarna försäkringsbolaget övrigt handha organisationens försäkringsfrågor.

Ett förutsätter emellertid vanligtvis också medverkan

gruppavtal

av andra än gruppen och försäkringsbolaget. En praktisk förutsätt-

för att och övrig administration av försäkring-

ning premiebetalning

en ska kunna anordnas på ett smidigt sätt är sålunda ofta att en eller flera medverkar i rutinerna för premieinkassering och

arbetsgivare premieredovisning. I samband med förhandlingarna brukar en gruppföreståndare

utses. Hans roll är att vara en kontaktman mellan och den

bolaget

tilltänkta ankommer det på honom att samla in

gruppen. Vanligen

eller reservationer från medlemmarna i

anmälningar/ansökningar den Om de anslutningskrav som försäkringsberättigade gruppen. i bolagets offert därvid uppfylls, sänder gruppförestândaren

angetts

samt - då detta krävs

på gruppens vägnar in en försäkringsansökan -— medlemmarnas anmälningsblanketter och eventuella skriftliga

om hälsotillståndet (jämför nedan om självadministrerad

uppgifter

till bolaget. Är ansökan i överensstämmelse med offerten

försäkring)

utfärdar därefter ett gruppavtal. Vid större gruppavtal har

bolaget dock någon självständig betydelse vid försäkringsansökan knappast

sidan av de som lett fram till överenskommelsen om

förhandlingar

Ansökan ses då snarast som en ren formalitet i

gruppavtalet.

och i lär den i många fall inkomma till

avtalsprocessen praktiken

först efter det att gruppavtalet har utfärdats.

bolaget

vilket sänds till är vanligtvis en

Gruppavtalet, gruppföreståndaren,

utfärdad av innebörd att bolaget förbinder sig att

ensidigt handling

meddela i avtalet angivna villkor. Om det är fråga om

försäkring på

en med anslutning är det vanligt att bolaget

försäkring frivillig

med skickar en s.k. debiteringslista av vilken

samtidigt gruppavtalet

bl.a. namnen dem som omfattas av försäkringen och

framgår på

aktuella De försäkrade (även medförsäkrade) får

försäkringsbelopp.

I i

“

Försäkringsformer 167

från bolaget generella eller individualiserade som

försäkringsbesked

bekräftelse på att de är försäkrade. till

Försäkringsbeskeden sprids

de försäkrade genom ibland skickas

gruppföreståndarens försorg;

dock försäkringsbeskeden direkt från till de försäkrade. Vid

bolaget obligatorisk gruppförsäkring (jämför nedan) händer det att bolaget

- -—

istället för att använda sig av försäkringsbesked

sprider kunskap

om försäkringen på annat sätt, t.ex. att lämna information i

genom

medlemstidningar. Anslutningskraven med avseende på erforderligt antal anslutna

från gruppen varierar beroende på vad för slags det

grupp gäller (se

nedan om vanliga I krävs att 75 av de

grupper). regel procent

berättigade skall ansluta sig till försäkringen och att dessa till

uppgår

minst 10 personer. Skall make eller sambo fordras att

medförsäkras, minst 75 procent av dessa vill ansluta Vid större

sig. grupper gäller undantagsregler som medger lägre anslutningsprocent. Vid gruppförsäkring bestäms försäkringsbeloppet enligt generella

regler. Om inte alla i gruppen har samma belopp, sker det

vanligen

på grundval av sådana kriterier som civilstånd, lön,

personalkategori

eller kön. Något individuellt val av utanför dessa

försäkringsbelopp

regler förekommer inte. Försäkringsbeloppet ställs ofta i relation till

basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring och följer dess

växlingar.

Även sedan ett kommit till stånd kontak-

gruppavtal upprätthålls

terna mellan bolaget och gruppen genom Det

gruppföreståndaren.

är vanligen av honom som vid med

bolaget försäkringar frivillig anslutning kontinuerligt får upplysning om vilka som inträtt som nya

medlemmar i försäkringen, vilka som utträtt och andra

ur gruppen förhållanden - t.ex. av civilstånd -

ändring eller löneförhållanden

som enligt gruppavtalet är av för Inför betydelse försäkringsskyddet. varje nytt försäkringsår gör bolaget på grundval av gruppförestån-

darens uppgifter en s.k. varvid för

årsomräkning, gruppens premie

det kommande året fastställs. Gruppföreståndaren brukar dessutom vidarebefordra anmälningar från de försäkrade om förmånstagarförordnanden. Vid dödsfall svararhan ofta för att detta anmäls till

bolaget. Gruppföreståndaren har alltså att vid gruppförsäkringen fullgöra

flera uppgifter. Vid s.k. avtal dessutom

självadministrerade läggs

ytterligare arbetsuppgifter på honom. I sådana fall för han även

i själva registret över de försäkrade och tillser att detta hålls aktuellt. Någon teckningslista behöver då inte sändas in till bolaget utan det räcker med om antalet anslutna och deras

uppgift åldersfördelning

som underlag för av den

uträkning riktiga genomsnittspremien.

Bolaget känner därför inte till de försäkrades

namn och personnummer. Systemet innebär att den kontrollen av att anslutna

slutliga

medlemmar faller under och att de

gruppdefinitionen uppfyller

Försäkringsformer

hälsokraven görs av gruppföreståndaren i stället för av bolaget. Endast när särskild hälsodeklaration avges, underställs denna bolagets prövning. In- och utträden i gruppen, ändringar av försäkringsbelopp och enskilda medlemmars premier antecknas

- oftast eller

endast i det av gruppföreståndaren arbetsgivaren föreningen - förda registret. Detta register ligger också till grund för

den premie som gruppen levererar till bolaget. Vid ett påstått

försäkringsfall måste gruppföreståndaren upplysa försäkringsbolaget

om den skadade är medlem i gruppen. Något försäkringsbesked skickas vid avtal inte ut till de försäkrade från

självadministrerade bolaget. Motsatsen till självadministrerad försäkring är en av bolaget

administrerad tar då emot anmälningar från dem

försäkring. Bolaget

som önskar ansluta till och för register över de

sig försäkringen

försäkrade. Vidare räknar bolaget också ut den premie som skall

och lämnar besked om detta till gruppföreståndaren som

erläggas

inkasserar premien av medlemmarna.

Som framgått godtar bolagen vid gruppförsäkring bara vissa typer

De som önskar träda in i och kvarbli i försäkringen mäste av grupper. tillhöra den aktuella gruppen oberoende av försäkringen. Vanliga

grupper är personalgrupper, föreningsgrupper och ekonomigrup-

per.

består av anställda vid ett visst företag eller vid

Personalgrupper

flera som utvalts samma bransch

företag enligt generella regler (t.ex.

eller samma koncern).

består av medlemmar i en förening som tillva-

Föreningsgrupper ratar medlemmarnas intressen som yrkesutövare, främst fackföreningar för anställda.

Ekonomigrupper finns av flera slag. En viktig typ av försäkringar

som skall föras hit är de som till en bank eller ett

pantsätts

som säkerhet för ett lån eller en kredit. Gemen-

kontokortsföretag

samt för dessa är att upphör när lånet är

försäkringar försäkringen

slutbetalt. Ibland är fast under hela försäkrings-

försäkringsbeloppet

ibland är det - för det vid tid

tiden, rörligt försäkringen gäller varje

utestående lånebeloppet. Några banker tar ut premien av kunden som en del av låne- och andra behandlar den

aviseringsavgifterna,

som en allmän omkostnad. Gentemot försäkringsbolaget är det dock alltid banken ensam som är betalningsskyldig. Någon särskild förteckning över de försäkrade förs inte.

En annan typ av ekonomigrupp är t.ex. villalåntagare, företagare

eller som är kunder i samma bank. Anslutningen är

jordbrukare frivillig, och den försäkrade betalar själv premien. Försäkringsbola-

stöd av från banken) förteckning över de

get för (med uppgifter

försäkrade.

En som låter periodiska förmåner

tredje typ består av personer

sou 193655 Försäkringsformer 169

från det allmänna (främst barnbidrag) flyta in på särskilt konto i samma bank. Banken betalar premierna.

Vid sidan av de redovisade tre grupperna förekommer

grupper med mera speciell sammansättning. Här kan nämnas t.ex. make/ makagrupper, dvs. grupper där de försäkrade utgörs av makar till

personer som tillhör viss gruppförsäkring (sådana gruppförsäkringar

nytecknas ej längre) samt grupper där de försäkrade är studerade vid viss läroanstalt eller medlemmar i elevkår, medlemmar i bostads-

rättsförening eller villaägarförening, kommunala förtroendemän,

deltidsanställda brandmän eller medlemmar i understödsförening.

En annan mera särpräglad är den

gruppförsäkring olycksfallsför-

säkring som t.ex. varuhus vid sidan av tecknar för

ansvarsförsäkring

sina kunder. Genom denna får kunderna ett visst om de skadas

skydd

vid besök i varuhuset.

Liknande gruppförsäkring kan tecknas av idrottsföreningar som

arrangerar större idrottstävlingar, till förmån för dem som deltar i tävlingen och ibland även till förmån för åskådarna. Vidare brukar

idrottsföreningar och andra ideella föreningar ges möjligheter att som gruppförsäkring teckna speciella olycksfallsförsäkringar, som gäller under föreningens verksamhet (t.ex. ett fotbollslag som spelar

match). Samtliga medlemmar i föreningen har vid de försäkringar

som nämnts försäkringsskydd när de deltar i verksamheten. Gente-

mot försäkringsbolaget är det föreningen som står för premiebetal-

ningen, även när premiekostnaden sedan tas ut av den enskilde. Det

förs inte någon förteckning över de försäkrade hos försäkringsbola-

get.

Som en förutsättning för gäller sålunda att den

gruppförsäkring

som skall anslutas är medlem i en viss grupp. Till

gruppförsäkring

brukar emellertid dessutom kunna anslutas som genom

person äktenskap eller samboende står gruppmedlemmen nära. Den som på så sätt också kan få ett skydd genom försäkringen brukar benämnas

med försäkrad.

Gruppförsäkring förekommer som grupplivförsäkring, gruppsjukförsäkring och gruppolycksfallsförsäkring. Samtliga är tidsbegränsade riskförsäkringar utan återköps-, fribrevs- eller belâningsmöjlig-

heter.

Grupplivförsäkring omfattar rätt till dödsfallskapital vid dödsfall

under försäkringstiden och kan dessutom, beroende på avtalet, omfatta rätt till förtidskapital. innebär att den

Förtidskapital

försäkrade av -

får ut en viss procent försäkringsbeloppet högre

procent ju yngre han är - om han under försäkringstiden blir

varaktigt arbetsoförmögen eller beviljas förtidspension eller sjukbi-

drag. Vid ett sedan inträffat dödsfall under försäkringstiden betalas

av - denna

åter ut en viss procent försäkringsbeloppet gång högre

procent ju äldre han är. Om det tillräckligt lång tid mellan

förflyter

170 Försäkringsformer

arbetsoförmågan och dödsfallet, utgår sammanlagt mer än hundra procent av försäkringsbeloppet. Försäkringsbeloppet överstiger aldrig 25 basbelopp enligt lagen om allmän försäkring. Iförsäkringen ingår oftast en rätt till premiebefrielse vid arbetsoförmåga.

Gruppsjukförsäkring ger rätt till periodisk ersättning vid arbetsoförmåga föranledd av sjukdom eller olycksfall under försäkringstiden. Vid långvarig arbetsoförmåga är ersättningen i begränsad utsträckning värdesäkrad. Villkoren innehåller regler om karenstid samt spärr mot överförsäkring.

Gruppolycksfallsförsäkring kan avse heltid eller bara fritid. Den ger rätt till invaliditetskapital (inklusive vänteersättning) samt ersättning för resekostnader, läkekostnader m.m. Beroende på avtalet kan den också ge annan ersättning, såsom för rehabilitering, för merkostnader samt för och men, sveda och värk. Försäk-

lyte ringen kan dessutom berättiga till dödsfallskapital.

Härjämte finns s.k. gruppsparförsäkring, som är en livförsäkring med sparmoment för dödsfall efter 67 år. Gruppsparförsäkring kan tecknas bara i kombination med grupplivförsäkring, men är i övrigt till sin konstruktion att jämställa med individuell försäkring.

Med utgångspunkt i det sätt på vilket de försäkrade ansluts till en gruppförsäkring kan man skilja mellan försäkring med obligatorisk

och försäkring med frivillig anslutning. Vid obligatorisk anslutning anslutning omfattas samtliga personer i en viss krets av försäkringen. Vid anslutning blir däremot den enskilde medlemmen aldrig

frivillig försäkrad mot sin egen vilja.

Obligatorisk anslutning är vanligast i föreningsgrupper, där fackförbund t.ex. fattar beslut om obligatorisk olycksfallsförsäkring för alla medlemmar. Organisationen som sådan betalar då premien.

Obligatorisk anslutning kan också förekomma vid personalgrup-

t.ex. grupplivförsäkring, om arbetsgivaren har åtagit sig att per, betala (men försäkringen ändå inte är att anse som en

premien tjänstegrupplivförsäkring).

Även vid vissa ekonomigrupper (sparlåne- och barnbidragskun-

är såtillvida att den som väljer att der) anslutningen obligatorisk, tillhöra den aktuella kundkategorin ovillkorligen omfattas av försäkringen.

Ett gemensamt drag hos försäkringar med obligatorisk anslutning är att varken försäkringsbolaget eller den som ombesörjer försäk-

för något särskilt register över de försäkrade; det vanliga ringen medlemsregistret (eller liknande) anses tillräckligt. För alla former av obligatorisk anslutning gäller dessutom att det inte sker någon

av de personer som skall omfattas av försäkringen. I hälsoprövning dessa fall är det vidare den som sluter avtalet med försäkringsbolaget som står för premiebetalningen. En annan sak är att premiekostnaden, t.ex. medlemsavgifter till föreningen, drabbar de

genom enskilda till slut.

sou 193655 171

Försäkringsfornzer

Frivillig anslutning förekommer i två huvudformer: anslutning med reservationsrätt (reservationsmetoden) och anslutning genom

ansökan/anmälan.

Reservationsmetoden innebär att samtliga medlemmar i t.ex. en

förening får ett erbjudande om försäkringen och att de medlemmar

som inte reserverat sig mot anslutning inom viss tid omfattas av

försäkringen. Någon hälsoprövning görs inte; frågor ställs överhuvudtaget inte till gruppmedlemmarna innan försäkring meddelas.

Skillnaden mellan ansökan och anmälan är, att man vid ansökan kräver hälsoupplysningar av sökanden. Vid anmälan fordras däre-

mot inga uppgifter och det görs inte någon hälsoprövning. Frivillig anslutning genom ansökan är det vanligaste för personal-

grupper. Denna form förekommer också ofta vid ekonomigrupper.

Vid alla arter av frivillig anslutning betalar den enskilde premie (även om ibland arbetsgivare kan betala en del av premien).

Förteckning över de försäkrade förs antingen av försäkringsbolaget

eller av gruppföreståndaren. I stället för en sådan förteckning gör ibland försäkringsbolaget vid reservationsmetoden endast en sammanställning över dem som reserverat sig.

Den hälsoprövning som alltså kan förekomma vid med

försäkring

frivilliga anslutning innebär vanligtvis endast ett krav att den som skall försäkras är fullt arbetsför, dvs. att han kan fullgöra sitt vanliga arbete utan inskränkningar, inte av hälsoskäl erhållit lättare arbete

och inte uppbär sjukpenning, sjukbidrag, förtidspension eller annan

liknande ersättning. Normalt upprätthålls hälsokravet bara genom

att sökanden föreläggs frågor därom när han fyller i en anmälnings-

blankett. I ett antal fall brukar emellertid särskild hälsodeklaration krävas, bl.a. om sökanden uppnått 60 års ålder eller under de senaste 12 månaderna varit helt eller delvis arbetsoförmögen i mer än 14 dagar i följd, om försäkring söks senare än tre månader från den dag försäkringen tidigast kunnat erhållas samt om gruppen har färre än 25 medlemmar.

En betydande skillnad i rättsförhållandet mellan försäkringsbola-

get och den som ombesörjer försäkringen uppkommer om det är fråga om försäkring med eller anslutning. Vid obligatorisk frivillig obligatorisk anslutning är avtalet mellan försäkringsbolaget och den

som ombesörjer försäkringen ett fackförbund eller ett varu-

(t.ex. hus) ett försäkringsavtal i egentlig mening; försäkringsbolagets

ansvar vilar bara på detta avtal. Gruppavtalet bestämmer gruppmed-

lemmars rättigheter. Vid frivillig anslutning däremot inte något försäkuppkommer

ringsansvar för försäkringsbolaget redan genom avtalet med den som

ombesörjer försäkringen - bara en skyldighet att meddela försäk-

ring på vissa villkor. För att en försäkring skall komma till stånd

i i

172 Försäkringsformer

fordras det att den enskilde ansluts till försäkringen. Först genom

anslutningen blir den enskilde berättigad och förpliktad gentemot

försäkringsbolaget. Vid all gruppförsåkring - alltså både vid frivillig och obligatorisk

- av

anslutning brukar de som omfattas försäkringen (även medförsäkrade) betecknas som försäkringstagare och försäkrade. Av gruppavtalet framgår från vilken tidpunkt försäkringen skall

gälla. Bolaget ansvarar i allmänhet för alla ansökningar/anmälningar

som har kommit till bolaget (eller i allmänhet bara till gruppförestån-

daren) så snart den i gruppavtalet bestämda anslutningsprocenten

har uppnåtts. Om någon som anmält sig till försäkringen råkar ut för

ett försäkringsfall innan anslutningsprocenten har uppnåtts, utgår

inte försäkringsersättning; inte ens om det senare visar sig vara

möjligt att nå tillräcklig anslutning. För senare tillkommande medlemmar är det vid s.k. självadministrerad försäkring för bolagets

ansvarsinträde tillräckligt med anmälan/ansökan till gruppföreståndaren; om försäkringen administreras av bolaget krävs att bolaget har fått anmälan/ansökan, men även här förekommer det att bolagen nöjer sig med att anmälan/ansökan sker hos gruppföreståndaren.

Då ett bolag använder sig av reservationsmetoden brukar gruppavtalet aldrig träda i kraft förrän den tid under vilken reservation skall göras har passerat. För nya medlemmar i en grupp som har en försäkring med reservationsmetoden gäller särskilda rutiner. Den nye medlemmen brukar då få ett meddelande om försäkringen och får en möjlighet att reservera sig mot att vara med. Försäkringen gäller vanligen för honom från den dag då han får meddelandet och till dess att han eventuellt reserverar sig.

Premierna för gruppförsäkringar är individuella i den bemärkelsen, att för varje försäkrad betalas en premie som står i relation till

det för honom gällande försäkringsbeloppet. Däremot är premierna

kollektiviserade i det att de är köns- och åldersoberoende. För

gruppmedlemmar med samma försäkringsbelopp betalas alltså

samma även om de är av olika ålder, vilket innebär att de

premie

yngre i gruppen subventionerar de äldre. Den gemensamma premien är beroende av genomsnittsåldern i gruppen.

Även om gruppmedlemmarna själva skall stå för premierna sker

normalt försorg i en

premiebetalningen genom gruppföreståndarens

post för Ofta tas premien ut av den enskilde

samtliga försäkringar.

gruppmedlemmen genom löneavdrag hos arbetsgivaren eller genom

Premien skall betalas senast en månad från uttag från ett bankkonto.

förfallodagen (respitmånad). Det är vanligt att bolagen kräver premie varje månad. Om någon medlem, som det åligger att själv

betala premien, försummar att betala denna eller om löneavdrag/ uttag från konto inte kan göras, träder den för honom gällande

försäkringen ur kraft. Innan försäkringen upphör för den enskilde

Försäkringsformer 173

medlemmen skickar ibland en - i

försäkringsbolaget påminnelse vissa i form av en särskild - till honom om

bolag premieavi betalningsskyldigheten.

Utöver regeln om respitmånad kan det finnas vid

skyddsregler underlåten premiebetalning, dels om uppskov, dels om premiebefrielse. Har en i och för sig betalningskyldig drabbats

gruppmedlem av arbetsoförmåga förblir i kraft utan

försäkringen premiebetalning så länge arbetsoförmågan varar och så skulle ha

länge försäkringen bestått vid fortsatt premiebetalning enligt ett oförändrat gruppavtal. Det är emellertid här endast fråga om ett Om inte också

uppskov. rätt till premiebefrielse föreligger (se nedan) skall i

premien erläggas efterhand.

Blir den arbetsoförmögne medlemmen till

berättigad förtidspension eller sjukbidrag enligt lagen om allmän eller

försäkring beviljas han förtidskapital, övergår uppskovet till Medlem-

premiebefrielse. men är då berättigad till utan att över huvud

försäkringsskydd taget behöva erlägga någon premie. Vid försäkringsfall under tid då rätt till premiebefrielse föreligger utbetalas de försäkringsbelopp som enligt gruppavtalet gällde då rätten till premiebefrielse inträdde. Om försäkringsbeloppet enligt gruppavtalet beror av den försäkrades ålder fastställs dock beloppet med hänsyn till åldern då försäkringsfallet inträffade. Om gruppmedlemmen får rätt till premiebefrielse slipper samtidigt eventuellt medförsäkrad att betala premie. Premiebefrielse kan beviljas även den som är medförsäkrad; det krävs då att förutsättningarna är sådana att den medförsäkrade kan beviljas förtidskapital. I dessa fall måste dock gruppmedlemmen betala den premie som gäller för honom.

Som ett särskilt skydd för den försäkrade gäller att han ibland har rätt att få en försäkring återupplivad sedan den upphört p.g.a. premiedröjsmål; återupplivning brukar kunna ske inom ett år från det att premien förföll till betalning. En förutsättning för återupplivning är att det inte är premien för hela gruppen som lämnats obetald utan endast premien för viss eller vissa

gruppmedlemmar.

Gruppförsäkringar berättigar till återbäring. Den återbäring som uppstår skall enligt tillämpade försäkringstekniska regler utbetalas kontant eller användas för att eller att

höja försäkringssummorna sänka premierna. Om inte annat har bestämts i gruppavtalet, är det proportionell höjning av försäkringssummorna som gäller.

Om ett försäkringsbolag önskar säga upp ett gruppavtal till försäkringstidens slut - med följd att även de enskilda försäkringarna upphör att gälla - brukar skickas till

uppsägningen gruppföreståndaren, varvid denne uppmanas att underrätta medlemmarna om att avtalet kommer att upphöra.

Samma förfarande används ofta då önskar

försäkringsbolaget ändra ett gruppavtal till de försäkrades nackdel i samband med att avtalet förnyas.

A 174 sou 1986:56

Försäkringsformer

När en gruppmedlem lämnar den grupp som han tillhört, upphör försäkringen för hans och för eventuellt medförsäkrads del. Försäkför en medförsäkrad upphör också om gruppmedlemmen

ringen

avlider eller om eller samboförhållande mellan grupp-

äktenskapet

medlemmen och den medförsäkrade upplöses. Enligt villkoren vid gruppförsäkring anses som utträde ur en grupp inte att den försäkrade år frånvarande från sitt arbete p.g.a.

vanligen

eller tjänstledighet samt vård av barn om

sjukdom olycksfall,

frånvaron rätt eller kollektivavtal. Vid frånvaro

grundas på enligt lag

av dessa behåller alltså gruppmedlemmen det skydd han

anledningar tidigare fått genom försäkringen. Som framgått ovan ger reglerna om premieuppskov och premie-

befrielse för där avsedda fall ett särskilt skydd för den försäkrade. Härjämte kan förekomma ett generellt efterskydd under viss tid för den som före 65 års ålder lämnar gruppen. Förutsättningarna är bl.a. att dessförinnan varit i kraft minst sex månader, att den

försäkringen

försäkrade har rätt att teckna fortsättningsförsäkring och att utträdet inte beror att gruppen har sagt upp avtalet. För den som fyllt 65 år

på förekommer efterskydd bara i grupplivförsäkring; försäkringsbelop-

sänks då dock alltefter den tid som går efter det att den pet försäkrade lämnade gruppen. Varje försäkrad som är under 67 år brukar vidare ha rätt att utan

hälsoprövning teckna en fortsättningsförsäkring för tiden fram till 67

års ålder, om bl.a. att eller om den

gruppavtalet upphör gälla

försäkrade själv av någon anledning blir tvungen att lämna gruppen. Även medförsäkrad make har ofta rätt till fortsättningsförsäkring t.ex. vid skilsmässa. Fortsättningsförsäkring skall tecknas inom viss tre månader - från det att rätten därtill inträtt och får

tid - vanligtvis ha högst samma omfattning som gruppförsäkringen. Fortsättnings-

meddelas både med och utan rätt till förtidskapital. Även

försäkring

den som redan 67 år då han lämnar har ibland rätt att fyllt gruppen

teckna fortsättningsförsäkring, t.ex. om en gruppförsäkring gäller

längre än till dess att de försäkrade fyller 67 år. I villkoren för grupplivförsäkring - och ibland även för grupp- - finns ofta en särskild bestämmelse om vem

olycksfallsförsäkring

som skall den försäkringsersättning som utgår med anled-

uppbära

av död. Vad som sålunda skall gälla kan

ning försäkringstagarens

emellertid sättas åt sidan genom att försäkringstagaren meddelar vem som skall vara förmånstagare; en erinran om denna

bolaget

möjlighet för försäkringstagaren finns alltid i villkoren.

Vanligen tillåts vid gruppförsäkring inte att försäkringstagaren

överlåter medgivande brukar emellertid

försäkringen. Med bolagets överlåtelse var möjlig vid s.k. kompanjonsförsäkring. Försäkrings-

överlåtelser anses bl.a. administrativa problem för bolagen;

skapa många gånger känner bolagen inte till namnen på gruppmedlemmar-

sou 1986:56 175

Försäkringsformer

na. Härtill kommer att det särskilt vid kan vara svårt

gruppförsäkring

att fastställa till vilken försäkring en skall

överlåtelseförklaring

hänföras; det gäller här sålunda om identitet.

frågan försäkringens

Som ett särskilt skäl att ej tillåta överlåtelser brukar att

åberopas,

dessa kan leda till osäkerhet i fråga om vem som skall anses

behörig

företräda gruppen. Motsvarande kan i och för

problem sig uppkom-

ma också vid av

pantsättning gruppförsäkring.

4.4 m.m.

Kollektivavtalsgrundad försäkring

I detta avsnitt lämnas en för vissa kollektiva

redogörelse försäkringar

på arbetsmarknaden, företrädesvis sådana som är

grundade på

kollektivavtal och som från kan kallas

någon utgångspunkt person-

försäkringar. Utöver de redovi-

egentliga anställningsförsäkringarna

sas de särskilda kollektiva som har ordnats för

försäkringslösningar

lantbrukare m.fl. Bland annat därför att det finns

knappast någon

samlad beskrivning av dessa har vi valt

mycket viktiga försäkringar,

att ge större åt denna översikt än åt den individuella utrymme försäkringen, som finns behandlad på åtskilliga andra håll. Vi redovisar också en del som vi har funnit inte bör

försäkringsformer

omfattas av den föreslagna avsnitt

personförsäkringslagen (se 6).

Om inte annat anges avser förhållandena under år

redogörelsen

1986.

Inledning

De som kollektivavtal försäkringar är grundade på mellan arbets-

marknadsparterna har i många avseenden en särpräglad utformning,

som gör en jämförelse med individuell försäkring haltande; t.ex. hälsoprövningsreglerna är högst förenklade i med indivi-

jämförelse

duell försäkring. I vissa delar de

uppvisar kollektivavtalsgrundade

försäkringarna dock likheter med t.ex.

frivilliga gruppförsäkringar,

när det gäller vid de

premieberäkningen typiska riskförsäkringar-

na.

Försäkringarna ingår som delar i de samlade om uppgörelserna anställningsförhållandena på arbetsmarknaden. Jämsides med förhållandet är därför

försäkringsgivare-försäkringstagare förhållandet

arbetsgivare-arbetstagare av stor även i

betydelse försäkringsförhål-

landet. Särskilt i om de

fråga försäkringsbolag som ägs av dem själva,

är det naturligt för

arbetsmarknadsparterna att i första hand uppfatta

försäkringarna/försäkringsbolagen som ett instrument bland flera

tänkbara för genomförande av

arbetsmarknadsparternas överen-

skommelser om vissa Man framhåller

anställningsförmåner. ofta att

Försäkringsformer

det i första hand är kollektivet som är föremål för försäkring, inte individen. skall naturligtvis driva sin

Samtidigt försäkringsbolagen

verksamhet inom de ramar som dras upp av den gällande försäk-

ringslagstiftningen, och bolagen står också under försäkringsinspek-

tionens tillsyn.

I andra avseenden, där de förhållandena kring försäk-

speciella

tillkomst inte har samma liknar försäkringarna i

ringarnas betydelse,

större individuell försäkring. För den försäkrade, eller

utsträckning

den som annars är till ersättning från försäkringen,

berättigad

en försäkring ofta på samma sätt

fungerar kollektivavtalsgrundad

som vilken försäkring som helst. är formellt tillämplig även på

Försäkringsavtalslagen (FAL) försäkringar. Lagens regler är emellertid kollektivavtalsgrundade

avfattade utan tanke sådana och reglerna är i stora

på försäkringar,

delar svåra att Ett exempel på detta är

tillämpa. praktiskt viktigt

FAL:s om förordnande av förmånstagare, som inte så lätt går

regler att förena med vad som tillämpas inom kollektivavtalsgrundad

och avsnitt 4.4.3 nedan). Praktiskt

försäkring gruppförsäkring (jfr

torde FAL ha för förhållandet försäk-

mycket begränsad betydelse

Såvitt förhållandet till tredje

ringsgivare-försäkringstagare. gäller

man - främst de och reglerna om förhål-

familjerättsliga reglerna

landet till borgenärerna - har lagen däremot i stort sett samma vikt

som för individuell försäkring. Att är är vanli-

anställningsförmåner tryggade genom försäkring,

sektorn än inom den offentliga. Medan statligt gare inom den privata och kommunalt anställda arbetstagare t.ex. har pension direkt från får de ofta sin pension helt

arbetsgivaren, privatanställda mycket

eller delvis från som tecknats och betalts av arbetsgi-

försäkring

varen. Inom den sektorn det en skiljelinje mellan

privata går viktig

och arbetare. Detta främst i fråga om den

tjänstemän gäller

m.m., men delvis också materiellt.

organisatoriska uppbyggnaden För arbetare gäller främst de s.k. AMF-försäkringarna (se nedan),

som mellan SAF och LO med

grundar sig på huvuduppgörelser

rekommendation om kollektivavtal. präglas av

Tjänstemannasidan

SAF:s och PTK:s om bl.a. och

uppgörelser pensionsförsäkring

finns det, bl.a. för

tjänstegrupplivförsäkring (se nedan). Härjämte

bankerna som förmånssidan i

kooperationen, m.fl., uppgörelser på

allt ansluter till de nu Härtill kommer en del

väsentligt sig angivna.

motsvarande inom den offentliga sektorn. Ytterligare

försäkringar en av försäkringar är de som grundar sig på uppgörelse viktig grupp

mellan å ena sidan staten och å andra sidan vissa yrkesorganisationer, t.ex. LRF (se nedan). I detta avsnitt behandlas inte några former av frivillig försäkring, t.ex. för de anställda vid visst företag, och

frivillig grupplivförsäkring

sou 193555

Försäkringsformer 177

inte heller individuell t.ex. individuell

försäkring, tjänstepensions-

försäkring som tecknas och betalas av i stället avsnitt

arbetsgivare (se

4.3 respektive dock lämnas vissa om

4.2); uppgifter arbetsgivares och egenföretagares möjligheter att själva bli anslutna till de olika

anställningsförsäkringarna.

De som behandlas här är

försäkringsformer

D

arbetslöshetsförsäkring, som ger ersättning i form av

dagpenning

vid arbetslöshet

försäkring om till den

avgångsbidrag (AGB), som ger ersättning

som p.g.a. arbetsmarknaden svårigheter på måste lämna sin

anställning

försäkring enligt lagen (1976:380) om som

arbetsskadeförsäkring,

ger ersättning för inkomstförlust och kostnader vid arbetsskada

trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), som ger

komplette-

rande ersättning för inkomstförlust och kostnader samt

ersättning

för ideell skada

tjänstegrupplivförsäkring (TGL), avtalsgrupplivförsäkring

(AGL) och grupplivförsäkring genom avtal (GLA) för lantbrukare, yrkesfiskare och skogsbrukare

avtalsgruppsjukförsäkring (AGS)

läkekostnadsförsäkring och

garantiförsäkring

kollektiv pensionsförsäkring, främst KTP- och

enligt ITP-, STP-planerna.

Begreppet personförsäkring definieras i 2 § 6 mom.

lagen (1947:576)

om statlig inkomstskatt och 1 4 §

kap. försäkringsrörelselagen

(1982:713) som och

livförsäkring, sjuk- olycksfallsförsäkring, avgångsbidragsförsäkring samt Med undanarbetslöshetsförsäkring.

tag för de båda formerna av är alla de ovan

arbetsskadeförsäkring

uppräknade försäkringsformerna personförsäkringar denna enligt

definition, men som kommer att nedan behöver detta inte

framgå

betyda att de skall behandlas som

personförsäkringar också i den avtalsrättsliga lagstiftningen.

Försäkringsrörelselagen är inte tillämplig

på försäkring enligt

lagen (1973:370) om eller om arbets-

arbetslöshetsförsäkring lagen

skadeförsäkring, och inte heller på statens

grupplivförsäkringar.

Försäkringsverksamheten i dessa delar står därför inte under

försäkringsinspektionens tillsyn.

i SOU 19:86:56

178 Försäkringsformer

4.4.2 Vissa gemensamma bestämmelser m.m.

AMF-försäkringarna

Av de i försäkringarna meddelas

inledningen angivna

D AGB av Arbetsmarknadens Försäkringsaktiebolag (AFA)

D TFA av Arbetsmarknadsförsäkringar, trygghetsförsäkring

(AMF-trygghetsförsäkring)

D TGL av AFA

D AGS av Arbetsmarknadsförsäkringar, sjukförsäkringsaktiebolag

(AMF-sjukförsäkring)

D STP av Arbetsmarknadsförsäkringar, pensionsförsäkringsaktie-

bolag (AMF-pensionsförsäkring).

motsvarande meddelas av andra försäk-

(Vissa försäkringsformer

men härifrån bortses nu.)

ringsbolag,

De olika försäkringarna administreras väsentligen gemensamt. är ett konsortium bestående av Folksam

AMF-trygghetsförsäkring Skandia (12 procent) och (50 procent), (34 procent), Trygg-Hansa Länsförsäkringsbolagen (4 procent). Övriga försäkringsgivare ägs av

SAF och LO med lika delar.

Dessa s.k. AMF-försäkringar är grundade på huvuduppgörelser

mellan även PTK. avtal SAF och LO och, såvitt gäller TFA, Samtliga

tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid på ett år. gäller

Det första kollektivavtalet för AGB träffades i mitten av 1960talet. Kollektivavtal beträffande TGL, TFA, AGS och STP kom till stånd för första 1962, 1971, 1972 respektive 1973. Beträffan-

gången

de TFA kan nämnas att denna först 1974 kom att omfatta samtliga arbetare och - den

privatanställda tjänstemän ursprungligen avsåg

endast vissa kategorier av arbetare. För vissa villkor om

AMF-försäkringarna gäller gemensamma

slutande av om om och

försäkringsavtal, garanti, premiebetalning

om m.m. För finns härutöver villkor för

tvistlösning försäkringarna

och de bestämmelser som fastställts i

varje försäkring övriga

överenskommelser som träffats av SAF och LO samt, i fråga om även av PTK. Vidare i vissa fall särskilda bestämmelser

TFA, gäller

eller beslut som fastställts av AMF efter av nämnda

godkännande

Under av från

arbetsmarknadsparter. förutsättning godkännande

kan enskild och AMF träffa

arbetsmarknadsparterna arbetsgivare

överenskommelse om avvikelse från vad som eljest skulle gälla. kan AMF, likaså efter godkännande av arbetsmarknads-

Härjämte

under avtalstid fastställa ändringar i villkor och parterna, löpande övriga bestämmelser.

sou 193655

Försäkringsformer 179

Vad som sålunda formellt framträder som en möjlighet för försäkringsgivarna att, med arbetsmarknadsparternas godkännande, ändra villkoren under löpande avtalstid, uppfattas av arbetsmarknadsparterna reellt som en möjlighet för dem att med omedelbar verkan få genomföra sådana nya överenskommelser som de kan träffa under en löpande avtalsperiod; initiativet kommer alltså normalt från

arbetsmarknadsparterna.

Här lämnas en kortfattad redogörelse för de gemensamma AMFvillkoren. Parallellt redovisas delar av de allmänna villkor

som gäller för företagares m.m.

egen AMF-försäkring Det skall beaktas att vad som sägs om företagare gäller också för i företaget verksam make till

företagaren. Arbetsgivarens nyteckning av måste AMF-försäkring numera,

oavsett om tecknandet sker eller av att

frivilligt på grund arbetsgi-

varen är bunden av i avse

kollektivavtal, princip samtliga fem

försäkringar. Anslutningen måste vara generell också i den bemärkelsen, att arbetsgivaren inte själv kan välja vilka av hans anställda som skall vara försäkrade. TFA skall omfatta

samtliga arbetstagare,

alltså även tjänstemännen, medan

övriga försäkringar skall gälla för

alla arbetare. I båda fallen omfattar

anslutningsskyldigheten även

sådana arbetstagare som anställs först efter

anslutningstidpunkten.

En arbetsgivare som i sitt har både

företag tjänstemän och arbetare

och som på grund av kollektivavtal är att teckna

skyldig AMF-

försäkringar för anställda, är alltså därmed

någon kategori tvungen

att teckna för alla arbetare

samtliga AMF-försäkringar och TFA

även för tjänstemännen. Särskilda för

regler gäller utlandstjänstgörande och hemarbetstagare.

TFA gäller även för ägare och styrelseledamöter samt make och i vissa fall samboende till sådana även om de inte personer, är anställda i företaget. har och

Härjämte företagare make till företagare möjlighet att själva teckna AGS, STP och TGL (men inte

AGB) för egen del, förutsatt att företaget har För

AMF-försäkring.

sådan företagares de

egen AMF-försäkring gäller villkor som tillämpas för som tecknas försäkring av anställda, utan kollektivav-

talsenlig skyldighet, samt vissa särskilda villkor. Vidare finns äldre avtal, som nu inte kan utvidgas, om TGL och AGB för arbetare och andra samt

arbetstagare en del andra begränsade avtal.

Arbetsgivare tecknar AMF-försäkringarna att sända in en

genom för anmälan till AMF samtliga försäkringar gemensam . Avtal anses slutet i och med att AMF avsänder antagande svar —— försäkringsbekräftelse - till Detsamma

arbetsgivaren. gäller för företagares egen AMF-försäkring. Något försäkringsbrev utfärdas inte.

Försäkring för anställda gäller fr.o.m. den som AMF i

tidpunkt

enlighet med av SAF, LO och PTK godkända regler anger i

försäkringsbekräftelsen. Om försäkringen tecknas av

på grund

180 Försäkringsformer

i kollektivavtal, skall den normalt tecknas med verkan från

åtagande

kollektivavtalets ikraftträdandedatum, även om det innebär att kommer att retroaktivt (jfr nedan om garan-

försäkringen gälla

tin).

om inte annat avtalats

Företagares egen AMF-försäkring gäller

fr.0.m. den då ansökan om kom in till AMF, under

dag försäkring

att efter kan beviljas med stöd

förutsättning försäkringen prövning

av ansökan. om ikraftträdande av försäkringsavtalet som sådant ger

Reglerna

inte svar när en försäkrad kan få ersättning från

på frågan

vid t.ex. Detta avgörs i stället av de för varje

försäkringen sjukdom.

särskilda villkoren om anställningstid m.m. På

försäkring gällande

av kan i vissa fall som

grund garantin (jfr nedan) utgå ersättning, betecknas som försäkringsersättning, trots att gällande försäkrings-

avtal ännu inte är slutet. för anställda kan inte sägas upp av AMF eller av

Försäkring

om är bunden av kollektivavtal om

arbetsgivaren, arbetsgivaren

Även om kollektivavtalet endast avser någon av flera

försäkring.

anställda, är försäkringen ouppsägbar i sin helhet.

kategorier

för anställda, som tecknas utan kollektivavtalsskyldig-

Försäkring

träder ur kraft vid av månaden efter den då A

het, tidigast utgången

eller AMF Skäl för uppsägning från _ arbetsgivaren sagt upp avtalet. AMF kan t.ex. vara premiedröjsmål. icke för anställda, kan

Liksom kollektivavtalsgrundad försäkring utgången av månaföretagares egen AMF-försäkring sägas upp till

den efter den då uppsägning skedde. Sägs försäkringen upp av AMF utebliven premiebetalning - vilket kan ske även om dröjsmål p.g.a. med avser endast - och erläggs

premien arbetstagarnas försäkringar inom två månader från förfallodagen, anses försäkringen premien

dock ha varit i kraft oavbrutet. AMF har rätt att säga upp om inte längre är företagare eller

försäkringen försäkringstagaren om för försäkringsavtalet i övrigt brister. förutsättningarna

När av kollektivavtal är skyldig att teckna

arbetsgivare på grund

villkoren en garantiregel till AMF-försäkring, ger de gemensamma förmån för dem som arbetar inom kollektivavtalets sakliga tillämp-

ningsområde (jfr nedan angående tjänstemannaförsäkringarna).

Garantin innebär att AMF betalar full ersättning även om Även anses som i inte har tecknats. sådan betalning i

försäkring

från Vid blir det inte

betalning försäkring. premiebetalningsdröjsmål

aktuellt att försäkringen gäller trots dröjsmålet. tillämpa garantin;

Garantin inte för AMF-försäkring som är tecknad utan

gäller

kollcktivavtalsskyldighet och inte heller för företagares egen AMF- En intar sådana anställda som visserligen

försäkring. mellanställning

inte har rätt till försäkring men som

själva kollektivavtalsenlig

arbetar vid ett där en annan av anställda har sådan

företag grupp

rätt.

sou 193555 181

Försäkringsformer

Antag t.ex. att ett företag anställer verkstadsarbetare och kontorsstädare och att det beträffande verkstadsarbetarna, men inte beträffande städarna, finns kollektivavtal om försäkring. Antag vidare att trots kollektivavtalet någon försäkring inte har tecknats och att det inträffar ”försäkringsfall” för en verkstadsarbetare och en städare. Verkstadsarbetaren, som har den kollektivavtalsgrundande rätten, får då på grund av garantiregeln genast ersättning från AMF. Städaren däremot omfattas inte av garantin. I stället söker AMF -

ytterst med vitesföreläggande - förmå arbetsgivaren att teckna den generella försäkring för alla sina arbetare, som han enligt kollektivavtalet och villkoren

i förening (jfr ovan) är skyldig att ha. Lyckas detta, tecknas försäkringen from. den tidpunkt som bestämts i kollektivavtalet, och därmed förvandlas den händelse som drabbat städaren till ett ersättningsgrundande försäkringsfall. Om AMF däremot misslyckas med att få försäkringsavtal till stånd, t.ex. därför att arbetsgivaren dessförinnan försätts i konkurs, blir städaren utan ersättning.

Premie för försäkringar för anställda beräknas av

i procent företagets

årslönesumma, bestämd i huvudsak samma sätt som i ATP-

på

systemet, för arbetare och - i om TFA för

samtliga fråga tjänstemän

- alla tjänstemän. Som att samma skall

huvudregel gäller premiesats

tillämpas för alla arbetsgivare. För skall samma

varje försäkring gälla

premiesats för alla dock att av

personalkategorier, TFA-premien

AMF, efter godkännande av kan bestäm-

arbetsmarknadsparterna,

mas olika för å ena sidan arbetare och å andra sidan och

tjänstemän

övriga anställda. Debiteringen sker gemensamt för alla fem försäk-

ringarna.

Premien för TGL fastställs direkt i kronor. I

företagares egen övrigt gäller reglerna för anställdas försäkring. Debiteringsunderlag

för AGS och STP är, om inte är att betrakta som

företagaren

anställd, nettointäkten av rörelsen.

Beräkningen av premierna ansluter alltså nära till vad som gäller för den allmänna försäkringen, men avviker avsevärt

från vad som tillämpas vid individuell försäkring där premierna differentieras efter risken för försäkringsfall. Det finns sålunda ingen direkt relation mellan den premie som en arbetsgivare betalar och de försäkringsbelopp

som med hänsyn till ålderssammansättning m.m. kan tänkas bli utbetalda till de anställda i just hans företag. Premieberäkningen skall i stället leda till utjämning mellan samtliga företag, som är anslutna till systemet.

Premiesystemet för AMF-försäkringarna har i avseende på riskfärsäkringarna (AGB, TFA, TGL

och AGS) vissa likheter med vanlig gruppförsäkring, där utjämning av riskpremien kan förekomma mellan olika åldrar, yrkeskategorier etc.

STP-pensionen finansieras genom det s.k. kapitaltäckningssystemet, som inte förekommer inom individuell

försäkring. De ST P-premier som tas ut under ett kalenderår används till att bygga upp en premiereserv

(pensionskapital) för årets nyblivna STP-pensionärer så att deras framtida pension är tryggad. För de arbetstagare som pensioneras först nästkommande år eller senare byggs formellt kan

i förväg inte upp några pensionsfonder; försäkringsbolaget inte anses ha gjort några pensionsutfästelser mot dessa personer.

i

182 Försäkringsformer

En mera utförlig beskrivning av premieberäkning finns i försäkringsverksamhetskommitténs delbetänkande Soliditet och skälighet i försäkringsverksamheten (SOU 1986:8 s. 165 ff).

Aven den mera begränsade fondbildning som förekommer inom STPsystemet leder normalt till att det uppstår ett visst överskott. Detta beror på att den verkliga ränteavkastningen är högre än den beräknade samtidigt som övriga beräkningsantaganden (rörande dödlighet m.m.) är betryggande. Överskottet används i första hand till återbäring i form av pensionstilllägg.

Premien för betalas i två omgångar. Under

AMF-försäkringarna betalas, som huvudregel uppdelad på sex löpande försäkringsår

på företagets beräknade årslö-

gånger, preliminär premie, grundad

nesumma. år beräknas premie som regleras genom

Påföljande slutlig

att skillnaden inbetalas respektive återfås. Om den preliminära

är än den slutliga kan arbetsgivaren bli skyldig att utge premien lägre ränta enligt räntelagen.

Den för ger arbetsgivare vissa

tjänstemän gällande ITP-planen

att i stället för att teckna försäkring klara ålderspensio-

möjligheter

av sina anställda på egen risk (se nedan). Någon sådan

neringen

finns inte inom AMF-systemet. Däremot kan STP-

möjlighet

få betalas med revers med femtonårig amorteringstid, s.k.

premien STP-lån. Förutsättningen är att arbetsgivaren beviljas kreditförsäk-

ring i Arbetsmarknadsförsäkringar, ömsesidigt kreditförsäkringsbosom då går i borgen för arbetsgivarens lag (AMF-kreditförsäkring),

skuld till Trots att står i

AMF-pensionsförsäkring. arbetsgivaren

skuld till med motsvarande premien, är

försäkringsgivaren belopp

försäkringen tekniskt sett betald.

Vid dröjsmål med premiebetalningen gäller olika regler beroende om försäkringen har tecknats till följd av kollektivavtalsskyldighet på

eller inte.

När det försäkring som är tecknad p.g.a. skyldighet i

gäller

- i sista hand ansökan om kollektivavtal försöker AMF genom

- driva in den obetalda

betalningsföreläggande och utmätning

ränta och indrivningskostnader. Däremot kan försäk-

premien jämte

ringen, som ovan antecknats, inte sägas upp.

Om förfallen inte har erlagts för frivilligt tecknad försäk-

premie

AMF med en månads varsel. I

ring, säger upp försäkringen

arbetsgivaren att underrätta sina

uppsägningsbrevet uppmanas

anställda om att Däremot kan AMF inte

försäkringen upphör.

underrätta de enskilda försäkrade; innan försäkringsfall inträffat vet AMF som inte vilka som är försäkrade. Någon möjlighet för de

regel

enskilda att teckna fortsättningsförsäkring finns inte.

SAF, LO och PTK har träffat överenskommelser om särskilda nämnder för de olika AMF-försäkringarna. Dessa skall bl.a. svara för av samt bestämmelser i andra av

tolkning försäkringsvillkor

nämnda träffade eller godkända överenskom-

arbetsmarknadsparter

A 183

Försäkringsformer

melser som berör AMF-försäkringarna.

Tvister om tolkning och av eller

tillämpning försäkringsavtal

försäkringsvillkor skall i sista hand avgöras av en särskild

skilje-

nämnd, om någon av parterna i tvisten det.

begär Skiljenämnden

består av två ledamöter utsedda av SAF och två ledamöter utsedda av LO. I tvister som rör TFA skall nämnden utökas med en ledamot utsedd av SAF och en ledamot utsedd av PTK. De så utsedda ledamöterna skall gemensamt utse ordförande. Sådan

opartisk

nämnd kan också

ha att pröva bl.a. tvist om kollektivavtalsenlig

skyldighet för arbetsgivare att teckna Innan en AMF-försäkring.

tvist tas till avgörande av skiljenämnden skall ärendet ha behandlats av en sådan nämnd som nämnts ovan.

Skiljeklausulen var tidigare och underkändes tvingande i ett par

hovrättsavgöranden rörande det av SAF och LO gemensamt

ägda

AFA. Domstolarna uttalade att ett förfarande som

väsentligen,

innebär att samtliga eller flertalet

skiljemän utses av ägarna till det

bolag som är ena parten i försäkringsförhållandet inte kan godtas

som rättegångshinder träffade I ett

(invändningen alltså inte TFA). mål som gällt den som meddelas av

tjänstegrupplivförsäkring

Kommunernas Försäkringsaktiebolag och som rört en i huvudsak

på

likartat sätt utsedd har domstolen emellertid

skiljenämnd högsta

uttalat bl.a. att de som fattat beslut

arbetsmarknadsorganisationer

om försäkringen måste antas vara intresserade av att inträffade

försäkringsfall regleras enligt vad som avsetts med de av dem

gemensamt urformade försäkringsvillkoren. domstolen

Högsta

anförde att ”sättet för utseende av inte

skiljenämnden ger därför

anledning till erinringar som skulle kunna föranleda att

skiljeklau-

sulen lämnas utan avseende 36§ 1981 s.

enligt avtalslagen. (NJA 1205.)

Numera fordras för att skall komma till stånd att

skiljeförfarande

någon av parterna påkallar sådant förfarande. AMF brukar i praktiken alltid överlämna till den enskilde att form för

välja tvistlösning.

Slutligen innehåller de allmänna villkoren en force majeurebestämmelse som friskriver AMF och från ansvar för

arbetsgivaren dröjsmål p.g.a. krig, strejk m.m.

I de gemensamma AMF-villkoren anges att för anställd hos arbetsgivare som driver verksamhet i försäk-

varaktig Sverige gäller ringsavtal om AMF-försäkringarna vid i den utlandstjänstgöring

omfattning och på det sätt som av särskilda bestämmelser

framgår

om AMF-försäkringarna vid Av dessa bestäm-

utlandstjänstgöring.

melser följer att den som är anställd av en svensk och

arbetsgivare

som på hans uppdrag utomlands omfattas av AGB,

tjänstgör TFA,

TGL, AGS och STP, dock med vissa skillnader i förhållande till vad som gäller annars för dessa Som en särskild förutsätt-

försäkringar.

för att försäkringarna skall ge skydd också vid utlandstjänstgöning

ring gäller att den anställde omedelbart innan han påbörjar

utlandstjänstgöringen omfattas av svensk arbetsskadeförsäkring eller svensk arbetslöshetsförsäkring eller fullgör utlandstjänstgöring

som omfattas av de särskilda bestämmelserna om AMF-försäkring-

arna vid utlandstjänstgöring.

Som ovan nämnts finns det inom andra delar av näringslivet

som ansluter till de i detta avsnitt främst

försäkringsanordningar

beskrivna. Här bör nämnas de avtalsförsäkringar som gäller för arbetare inom och den kommunala sektorn, vilka

kooperationen praktiskt taget helt liknar AMF-försäkringarna.

Lantbrukarnas, yrkesfiskarnas och skogsbrukarnas

försäkringspaket

Efter förebild av AMF-försäkringarna infördes år 1978 ett gruppförsäkringspaket för dem som är verksamma som företagare inom lantbruket (se prop. 1977/78:154 s. 44 f och 70, JoU 1977/78:34 s. 4 och 18 samt rskr. 1977/78:348). Paketet omfattar trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) och

grupplivförsäkring genom avtal (GLA).

Den 1 1983 infördes ett gruppförsäkringspaket även för dem

juli

som är verksamma som företagare inom yrkesfisket (se prop. 1982/83:171 s. 6 och 11, JoU 1982/83:38 s.3 och 5 samt rskr. 1982/83:337). Liksom inom lantbruksområdet omfattar paketet för yrkesfiskarna TFA, AGS och GLA.

Sedan den 1 juli 1986 omfattas även inom skogsbruket verksamma

av ett gruppförsäkringspaket, även det avseende TFA,

företagare

AGS och GLA (se prop. 1985/86:100, bil. 11 s. 57, JoU 1985/86:13 s. 48 samt rskr. 1985/86:165; jfr även KU 1984/85:35 s. 25 ff och 371

ff).‘

Avtal om sluts mellan Lantbrukarnas Riksförbund

försäkringarna

(LRF), Sveriges Fiskares Riksförbund (SFR) och LRF/Sveriges

Riksförbund (SSR) på ena sidan och respek-

Skogsägareföreningars

tive på andra sidan. Villkoren skall i förväg

försäkringsgivare

av statens jordbruksnämnd vad gäller lanbrukarnas och

godkännas och av skogsstyrelsen beträffande skogsyrkesfiskarnas försäkringar

brukarnas försäkringar. Jordbruksnämnden och Skogsstyrelsen inhämtar i sin tur från försäkringsinspektionen. För

yttrande

inom lantbrukets och fiskets område avsätts medel till

försäkringarna

i de inom dessa områden. Medlen

premierna årliga uppgörelserna

betalas ut till LRF respektive SFR, som har hand om premiebetal- ‘ Sedan den 1 oktober 1986 omfattas också vissa renskötare av ett gruppförsäkringspaket innefattande TFA, AGS och GLA.

sou 193555 Försäkringsformer 185

ningen. Försäkringarna inom skogsbrukets område finansieras

genom medel ur skogsvårdsavgifterna; medlen betalas till LRF/SSR, som ansvarar för

premiebetalningen.

Försäkringsgivare till TFA och AGS är

AMF-trygghetsförsäkring respektive AMF-sjukförsäkring. GLA meddelas av ett konsortium

bestående av Folksam och Skandia, där Folksam och Förenade Liv

är försäkringsgivare.

Det finns inte några gemensamma villkor för

försäkringarna,

liknande de i föregående avsnitt beskrivna AMF-villkoren. Vissa delar av villkoren är dock ungefär desamma för alla tre

försäkring-

arna och kan därför lämpligen beskrivas här.

Försäkringarna inom lantbrukets område omfattar alla såsom egna företagare verksamma lantbrukare mellan 16 och 65 år - sålunda inte bara medlemmar i LRF - under att lantbrukaren

förutsättning

under något av de två två krav.

föregående beskattningsåren uppfyllt

Han skall ha varit verksam vid ett vars kontanta

lantbruksföretag,

bruttointäkter av växtprodukter och/eller djur och därav

produkter

uppgått till minst 15 000 kr, och han skall såsom egen nettointäkt av verksamheten ha deklarerat minst 7 500 kr. Om bruttointäkten vid

lantbruksföretaget uppgått till minst 100 000 kr under något av

nämnda två år behöver kravet på nettointäkt inte vara för att

uppfyllt försäkringen skall gälla; det är då tillräckligt att inkomst från

företaget överhuvud deklarerats av vederbörande. Såvitt AGS

gäller

förutsätts vidare att vederbörande har en av

försäkringskassan

fastställd sjukpenninggrundande inkomst från lantbruksverksamhet.

Lantbrukare som vid arbetsoförmåga sjukdom eller arbets-

p. g.a. skada haft rätt till ersättning från AGS eller TFA och som till av

följd

sjukdomen eller arbetsskadan inte har kunnat intäkts- och

uppfylla

inkomstkraven omfattas trots det av Detsamma

försäkringen. gäller

för nyetablerad lantbrukare som inte ännu har

visserligen uppfyllt

kraven men som med till och arbetsin-

hänsyn påbörjad produktion

sats kan antas komma att uppfylla dem under något av de närmast kommande två hela

beskattningsåren. g

Som lantbrukare räknas också i lantbruket verksam make och sådan sambo som med make

enligt kommunalskattelagen jämställs

samt delägare i dödsbo, eller aktie-

handelsbolag, kommanditbolag

bolag som driver lantbruk, om en arbetsinsats i

delägaren gör

lantbruket om minst 400 timmar om

per år och, i fråga aktiebolag,

äger minst 10 procent av aktierna.

Försäkringarna inom fiskets område omfattar som är

yrkesfiskare,

verksamma som och som utövar fiske i traditionella

företagare

svenska fiskevatten och som är mellan 16 och 65 år. Som

yrkesfiskare

anses den som har licens för eller som är medlem i

yrkesfiskare

fiskelag som har sådan licens samt den som utan att ha licens under

186¶Försäkringsformer SOL} 1986:56

större delen av året har fisket som enda yrke eller För att

huvudyrke. försäkringen skall gälla krävs dessutom att yrkesfiskaren för något av

de två senaste beskattningsåren har deklarerat en nettointäkt av fiske som överstigit 22 000 kr eller en kontant bruttointäkt av fiske som uppgått till lägst 40 000 kr. Liksom inom lantbruksområdet gäller beträffande AGS dessutom ett särskilt krav; vederbörande skall ha

en av försäkringskassan fastställd sjukpenninggrundande inkomst

från fiskeverksamhet. Då det gäller TFA ges även yrkesfiskare som endast är tillfällig medlem i ett fiskelag rätt till ersättning om han som ordinarie medlem skulle ha uppfyllt något av de nyssnämnda inkomstkraven. _

Också yrkesfiskaren ges rätt till försäkringsersättning även om han

på grund av sjukdom eller arbetsskada inte uppfyllt intäkts- och inkomstkraven, allt under förutsättning att han vid arbetsoförmåga p.g.a. sjukdom eller arbetsskada haft rätt till ersättning från AGS eller TFA. Liksom beträffande lantbrukare för

gäller försäkringen nyetablerad yrkesfiskare som inte uppfyller inkomstkraven men som

med hänsyn till arbetsinsatsen kan antas komma att uppfylla dem under något av de närmast kommande två hela beskattningsåren.

Försäkringarna inom skogsbrukets område omfattar skogsbruka-

re, som är verksam i egen skogsbruksrörelse på fastighet med åsatt skogsbruksvärde och som är mellan 16 och 65 år. Beträffande AGS och GLA krävs dessutom att skogsbrukaren har eller under något av de två senaste åren har haft en av fastställd

försäkringskassan

sjukpenninggrundande inkomst på lägst 6 000 kr av egen verksamhet

i skogsbruksrörelse.

Som skogsbrukare räknas också i skogsbruksrörelsen verksam make och sådan sambo som enligt kommunalskattelagen jämställs med make samt delägare i dödsbo, handelsbolag, kommanditbolag

och som driver - i om dock

aktiebolag skogsbruk fråga aktiebolag

endast den som innehar minst 10 procent av aktierna.

Samtliga försäkringar har en force majeurebestämmelse, som

friskriver LRF, SFR, LRF/SSR och respektive försäkringsgivare från ansvar för dröjsmål mot densom har rätt till ersättning. Vidare har TFA och AGS - men inte GLA - bestämmelser om att tvister skall lösas av den skiljenämnd som löser motsvarande tvister rörande anställda.

Villkoren för försäkringarna kan ändras under löpande försäkringstid. Om villkoren för AGS eller TFA för anställda ändras (se

föregående avsnitt), kan försäkringsgivaren ensidigt fastställa motsvarande ändringar i lantbrukarnas, yrkesfiskarnas och skogsbrukar-

nas försäkringar. Om en ifrågasatt ändring avser en för lantbrukarna, yrkesfiskarna eller skogsbrukarna särskild bestämmelse krävs däremot godkännande av LRF , SFR respektive LRF/SSR. Ändringar i villkoren för GLA kan under löpande avtalstid ändras endast efter

‘ sou 193556 Försäkringsformer 187

godkännande av LRF, SFR respektive LRF/SSR.

Gruppavtalen löper ett år i taget med en ömsesidig uppsägningstid av sex månader. Angående ikraftträdande och för

upphörandet enskild lantbrukare, yrkesfiskare och skogsbrukarna, se nedan i avsnitten om de särskilda försäkringarna.

Rätt till individuell fortsättningsförsäkring GLA-

föreligger enligt avtalen men inte vid de båda övriga försäkringarna. Rätten skall utnyttjas inom tre månader från det att lantbrukaren, fiskaren respektive skogsbrukaren har lämnat gruppavtalet.

SAF/PTK-försâkringarna m.m.

SAF och PTK träffade år 1976 två om

uppgörelser försäkring. (Uppgörelserna hade föregåtts av andra, liknande överenskommelser.) Den ena avser industrins och handelns

tilläggspension (ITPplanen), den andra tjänstegrupplivförsäkring TGL nu

(TGL). gäller p.g.a. utebliven tills vidare med en månads

uppsägning ömsesidig uppsägningstid medan ITP-planen gäller tills vidare med tre månaders uppsägningstid. Till ansluter den s.k.

ITP-uppgörelsen sig ITPG-planen, se nedan.

Försäkring enligt ITP-planen meddelas av Försäkringsbolaget SPP, ömsesidigt (SPP). Planen omfattar

ålderspension

ITPK (kompletteringspension)

delpension

sjukpension

familjepension

särskild änkepension

särskild änklingpension.

TGL meddelas av SPP, Förenade Liv, Folksam samt RKA.

SPP startade sin verksamhet 1917. Fram till 1960 de

grundlades principer och produkter som skulle komma att övertas av arbetsmarknadsparterna. Den första ITP-planen presenterades 1960, dock endast i form av en rekommendation. Först 1969 tecknades kollektivavtal om ITP och TGL. Det första helt bindande kollektivavtalet skulle emellertid till 1974.

dröja

ITP- och TGL-försäkring kan tecknas bara av

(pensioneringsavtal) arbetsgivare och i bara till förmån för och

princip tjänstemän arbetsledare. Försäkringen kan emellertid också omfatta arbetsgivaren själv, och får då behålla sin även om

arbetsgivaren försäkring alla hans anställda slutar. Däremot kan inte en egen utan

företagare anställda (men väl den ende anställde i ett av honom

själv helägt aktiebolag) teckna försäkring för

sig själv.

Nyteckning av individuell ITP- eller förekommer

TGL-försäkring

alltså inte. Däremot har den som lämnar sin befattning hos en SPP-ansluten arbetsgivare rätt att utan hälsoprövning fortsätta den för honom tecknade som direktbetalare också

försäkringen (jfr

nedan). Härvid försvinner dock vissa förmånsslag, och en del andra förmåner fryses på högst den lönenivå som gäller vid avgången ur tjänst. Den som inte vill ha fortsättningsförsäkring, får fribrev på den

intjänade rätten till ålderspension, ITPK-pension och familjepen-

sion; övriga förmånsslag är inte förenade med fribrevsrätt. Om

arbetstagaren senare får ny anställning hos en arbetsgivare som är ansluten till ITP-planen, anknyts hans tjänstepensionrätt till det

tidigare fribrevet. Om han tar anställning inom annat avtalsområde än SAF-PTK beräknas pensionsrätten i den nya med

anställningen tillgodoräknande av tjänstetid (se nedan under beskrivning av

förmånerna) inom ITP och från denna pensionsrätt avräknas fribrevet i SPP. Den som i motsatt behandlas i

byter riktning princip

på samma sätt.

Anslutning till ITP eller TGL skall, för arbetsgivare som p.g.a. kollektivavtal är skyldig att teckna sådan försäkring, vara generell i den bemärkelsen att försäkring måste tecknas för samtliga tjänstemän och arbetsledare i företaget som omfattas av den för parterna gemensamma befattningsnomenklaturen, både sådana som är anställda vid anslutningstidpunkten och sådana som anställs senare. (Vad som i sägs om även för

fortsättningen tjänstemän gäller arbetsledare.) Ägare och högre tjänstemän som inte omfattas av

kollektivavtalet kan frivilligt anslutas till ITP-planen och TGL. Som

regel tecknas inte ITP-försäkring för den som vid anställningens

början har mindre än tre år kvar till ordinarie pensionsålder (se

närmare nedan).

Även arbetsgivare som tecknar utan att vara

försäkring skyldig

därtill enligt kollektivavtal måste i princip enligt SPP:s bestämmelser ha generell anslutning både för sådana tjänstemän och arbetsledare som skall anställas i framtiden och för dem som är anställda då

försäkringen tecknas. SPP meddelar pensionsförsäkring bara enligt ITP-planen och ett

litet antal likartade planer.

Pensioneringsavtalet mellan arbetsgivaren och SPP träder i kraft

när SPP får in en ansökan om generell anslutning med uppgift om de tjänstemän som skall försäkras; individuell anmälan av tjänstemän behöver dock inte göras förrän de 28 år. (Här är alltså en skillnad

fyllt

i förhållande till där före

AMF-försäkringarna, försäkringsgivaren försäkringsfall som regel inte vet vilka som är försäkrade.) Om

arbetsgivaren enligt kollektivavtal har varit skyldig att ansluta företaget redan tidigare, kan avtal tecknas retroaktivt. Försäkringarna för de enskilda tjänstemännen blir gällande i och med att

sou 1986:56 Försäkringsformer 189

pensioneringsavtalet ingås eller senare då anställningen påbörjas. (För att tjänstemännen skall vara berättigad till försäkringsersättning

kan härutöver gälla ytterligare villkor; se nedan om de särskilda

försäkringarna, avsnitt 4.4.3.)

Kollektivavtalsgrundad försäkring om ITP kan inte sägas upp av

någon av parterna så länge arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal. Förhållandet är detsamma beträffande TGL, dock att avtal om TGL kan sägas upp om arbetsgivaren samtidigt tecknar ny sådan

försäkring i något av de övriga TGL-bolag som nämnts ovan.

Icke kollektivavtalsbunden arbetsgivare kan säga upp sitt

pensioneringsavtal. SPP brukar då informera samtliga tjänstemän varvid de

erbjuds att fortsätta sina försäkringar som direktbetalare.

Försäkringstagare till direktbetald fortsättningsförsäkring kan

säga upp försäkringen på samma villkor som gäller för andra

pensionsförsäkringar. SAF/PTK-uppgörelserna om ITP och TGL innehåller garantimo-

ment, som innebär att den enskilde tjänstemännen och hans efterlevande hålls skadeslösa vid försummelse av arbetsgivaren att

fullgöra den på kollektivavtalet grundade skyldigheten att teckna

och vidmakthålla försäkring för alla sina tjänstemän. Försummelsen kan innebära att arbetsgivaren helt har underlåtit att anmäla viss

tjänsteman till försäkringen eller uppgett för lågt lönebelopp eller att

han har underlåtit att betala premier.

Till skillnad mot vad som vid berä-

gäller AMF-försäkringarna,

knas premien för ITP-försäkringen individuellt för varje försäkrad. Premien fastställs dock efter vissa kollektiva antaganden. Till stor del är premien beroende av den försäkrades ålder. I den s.k. kollektiva

riskförsäkringen (se nedan) som ingår i ITP är premien emellertid

helt åldersoberoende. Även vid beräkning av premien för bl.a. ålderspension i ITP-planen följer man inte helt de försäkrades ålder;

här sker en partiell åldersutjämning så att arbetsgivarnas kostnader

för de äldsta anställda inte blir alltför betungande. Också premiebe-

vid har vissa kollektiva -

räkningen fortsättningsförsäkring inslag. Vad angår TGL gäller att försäkringsbolagen tillämpar en enhets-

premie för alla anställda; mellan bolagen sker dock i efterhand en utjämning av kostnaderna för försäkringen med till bl.a.

hänsyn

åldersfördelningen bland de försäkrade.

Premierna betalas månadsvis efter från SPP; det

debitering förekommer inte någon uppdelning på preliminär och slutlig premie.

Om premie inte betalas i rätt tid, skall det gå ut en påminnelse, varefter försäkringen skall gå över till fribrev. På grund av garantireglerna, vilka som ovan nämnts tillämpas för alla som har generell anslutning, säger SPP emellertid i praktiken inte upp

försäkringen. I stället krävs arbetsgivaren ytterligare ett par gånger på premien, varefter ansökan om betalningsföreläggande tillgrips.

Försäkringsformer

Som SPP inte så långt som till att begära företaget i

regel går

konkurs. Huvuddelen av de som arbetsgivaren betalar för ålders-

premier

fonderas i SPP och används vid framtida pension i ITP-systemet till de som vid tidpunkten för

pensionsutbetalningar tjänstemän

är anställda vid Som framgått av den

premiebetalningen företaget.

för STP alltså en betydande skillnad

tidigare redogörelsen föreligger

mellan de Den som slutar sin

bägge pensionssystemen. tjänsteman

utan att träda i tjänst hos annat företag som omfattas av

anställning

ITP har sålunda kvar en viss rätt till pension i form av fribrev. Någon motsvarande rätt har inte den arbetare vars anställning upphör.

I försäkringsverksamhetskommitténs delbetänkande Soliditet och

i redogörs närmare för premiebe-

skälighet försäkringsverksamheten

inom (SOU 1986:8 s. 167). I samma betän-

räkningen ITP-planen

kande 168 beskrivs också hur man utnyttjar det överskott som

(s. f)

i SPP:s verksamhet (jfr vad ovan anförts om överskott inom

uppstår

STP-systemet). Det kan dock nämnas här att överskottet sedan flera år används för att värdesäkra pensionerna under den tid som de betalas ut. Man tar alltså inte - som vid individuell - vid

försäkring

fördelningen av överskottet hänsyn till de enskilda försäkringarnas bidrag till uppkommet överskott. Under senare tid har öppnats en möjlighet att också använda överskottet i SPP till att räkna upp värdet av meddelade fribrev och till att ge viss premieåterbäring. innehåller - SAF/PTK-uppgörelserna - liksom SAF/LO-avtalen föreskrift om att den för kollektivav-

vanliga förhandlingsordningen

talstvister skall också för Tvister om

gälla försäkringsuppgörelserna.

- ITP och TGL skall prövas av en särskild nämnd pensionsskilje- - som vid vite kan att sina

nämnden ålägga arbetsgivare fullgöra

ITP och TGL. Frågan om utdömande av vite

skyldigheter angående prövas av skiljenämnd enligt lagen om skiljemän.

Medan STP alltid måste försäkras (arbetsgivaren kan dock få låna

till premien) erbjuder ITP-planen en annan möjlighet. Arbetsgi-

varen kan efter särskild prövning få ta ålderspensioneringen på egen risk, dvs. utan i SPP. Detta sker genom avsättningar i

försäkring företagets bokslut (”Avsatt till pensioner”) och genom att arbetsgi-

varen tecknar för i Försäk-

kreditförsäkring pensionsförpliktelsen

Pensionsgaranti, ömsesidigt (FPG). Konstruktionen

ringsbolaget innebär att FPG går i borgen för arbetsgivarens pensionsutfästelse.

Om FPG infria sin utfästelse, sker det genom att FPG mot

tvingas

tecknar försäkringar i SPP. Pensioner

engångspremie erforderliga

direkt från beräknas av och betalas ut genom

arbetsgivaren Pensionsregistreringsinstitutet (PRI). PRI är en ideell förening

bildad av SAF, SIF och SALF. PRI och SPP har gemensam

förvaltning.

En anställd, som har sin ålderspensionsrätt tryggad genom

sou 193655 191

Försäkringsformer

FPG/PRI-systemet och som lämnar sin har rätt att

anställning,

teckna i SPP samma sätt som om

””fortsättningsförsäkring° på

arbetsgivaren haft även försäkrad där.

ålderspensioneringen Nöjer

han sig med fribrevet kan utfästelsen härom kvar hos den f.d.

ligga

arbetsgivaren, som emellertid också kan lösa in fribrevet i SPP. Här skall också nämnas att SAF och PTK år 1985 träffat

överenskommelse om Avtal om social trygghet för vid

tjänstemän utlandstjänstgöring”. Avtalet gäller för tjänstemän tillhörande vissa befattningsskikt som på svensk arbetsgivares uppdrag tjänstgör

utomlands och som omedelbart före

utlandstjänstgöringens påbör-

jande har omfattats av svensk eller svensk

arbetsskadeförsäkring arbetslöshetsförsäkring eller har fullgjort utlandstjänstgöring som

omfattas av avtalet. Genom avtalet omfattas utlandsanställd

tjänste-

man av TGL, ITP-planen och TFA, de två senare dock med vissa

ändringar och tillägg i förhållande till vad som annars för dessa

gäller

försäkringar. Avtalet innebär också att den utlandsanställde genom arbetsgivarens försorg skall få skydd genom en särskild läkekostsamt att - om

nadsförsäkring arbetsgivaren tjänstemännen vid

sjukdom t.ex. inte får sjukersättning som motsvarar svensk

sjukpen-

- i allmänhet ning skall utge ersättning till en nivå som upp motsvarar svensk sjukpenning.

Enligt överenskommelsen mellan SAF och PTK får i

arbetsgivare

stället för att teckna att svara

läkekostnadsförsäkring åtaga sig själv

för de förmåner som följer med måste

försäkringen. Arbetsgivaren

då dock teckna en i ett särskilt

garantiförsäkring kreditförsäkringsbolag som skydd för åtagandet.

KTP-planen är resultatet av en mellan å ena sidan

uppgörelse Kooperationens Förhandlingsorganisation (KFO) och å den andra

Handelsanställdas förbund Svenska

respektive Industritjänstemannaförbundet, Sveriges Arbetsledarförbund, Sveriges Civilingenjörsförbund, Handelstjänstemannaförbundet och Försäkringstjänste-

mannaförbundet. Den gäller för och arbetsledare inom

tjänstemän kooperationen och kooperationen närstående Administraföretag.

tionen handhas av Kooperationens Pensionsanstalt (KP).

KTP-planens regler om försäkringsavtalets ikraftträdande,

garanti, efterskydd m.m. är i allt desamma som

väsentligt enligt

ITP-planen. Däremot saknas att teckna individuell

möjligheter

fortsättningsförsäkring. TGL för tjänstemän inom

kooperationen

tecknas i Folksam (se nedan).

Information

Frågorna om information till de försäkrade om

kollektivavtalsgrun-

dad försäkring hör till dem som kommer att kräva särskild

uppmärksamhet av lagstiftaren (se avsnitt 18.2 Ämnet är nedan).

också föremål för stort intresse från arbetsmarknadsparternas sida, och det görs betydande insatser för att de försäkrade i olika skeden skall ha tillgång till den information de behöver (jfr NU 1984/85:36, s. 4 f och 9 ff). Såvitt gäller AMF-försäkringarna, lämnas för närvarande information till de anställda genom att AMF en gång om året tillställer

s.k. försäkringsbesked med information om gällande arbetsgivaren

villkor, vilka arbetsgivaren skall dela ut till de anställda. Någon mera individuell information kan AMFi regel inte lämna, eftersom AMF före som regel inte vet vilka personer som är

försäkringsfall

försäkrade. En form av individualiserad anmälan förekommer inom AMF-systemet vid STP: arbetsgivaren rapporterar årligen pensions- . anställningstid samt arbetad tid för varje anställd som

grundande

omfattas av STP. Genom mellan de olika AMF-

samkörningar

försöker man Man kontrol-

försäkringarna fånga upp vissa skadefall.

lerar t.ex. att TGL-anmälan gjorts i de fall AGS-ersättning ej längre utgår p.g.a. dödsfall.

Om tjänstemännens pensionsförsäkringar (ITP- och KTP-planer-

na) lämnas information genom att försäkringsgivaren minst en gång om året sänder ut individuella till de anställda. Av

pensionsbesked

beskeden vilka förmåner av olika och

framgår slag tjänstemannen

hans efterlevande är berättigade till och de uppgifter om lön,

tjänsteår m.m. som beräkningen grundar sig på. Härjämte lämnas en

del allmänna om som sådan. Beskeden distri-

upplysningar planen

bueras normalt till de anställda genom arbetsgivaren; på särskild begäran och vid fribrev expedieras de direkt till den försäkrade. För lämnas information på sam-

tjänstemännens TGL-försäkring

ma sätt som för AMF-försäkringarna, dvs. genom icke individuella som distribueras via Från SPP

försäkringsbesked arbetsgivarna.

lämnas dock information även om genom särskild

TGL-försäkringen anteckning i pensionsbeskeden.

En omfattande informationsverksamhet bedrivs av arbets-

mycket

och Genom särskilda överens-

givar- arbetstagarorganisationerna.

kommelser mellan SAF, LO och PTK om informationsverksamhet på AMF-omrâdet respektive mellan SAF och PTK om informationsverksamhet ITP/TGL-området avsätts varje år medel till parterna

på för information såväl arbetstagarsidan som arbetsgivarsidan. på

Informationsverksamheten skall avse att informa-

sprida erforderlig

tion till alla berörda och arbetstagare, oavsett om dessa

arbetsgivare

är medlemmar i de avtalsslutande organisationerna eller inte. På

arbetstagarsidan sker t.ex. utbildning av s.k. försäkringsrådgivare

_som skall finnas på alla större arbetsplatser, annonsering, utgivning av trycksaker, studiecirkelverksamhet m.m. Arbetsgivarsidans information är främst inriktad konferenser på 1/2-1 dag

på regionala

där man vänder till såväl små som stora företag, flerdagskurser för

sig

företagens handläggare av försäkringsfrågor samt trycksaker. En

direkt uppsökande verksamhet bedrivs gentemot företag som enligt uppgift är skyldiga genom kollektivavtal att ansluta sig till AMFförsäkringarna resp. ITP/TGL men ännu inte gjort detta.

Informationen om lantbrukarnas och yrkesfiskarnas försäkringar

erbjuder särskilda problem, eftersom försäkringarna omfattar även

lantbrukare och fiskare som inte är medlemmar i LRF respektive SFR.

Inom LRF har man lagt ner åtskilligt arbete för att nå ut med information på flera olika sätt. Arbetet avser dels spridande av allmän information, dels särskild verksamhet för att spåra upp möjliga försäkringsfall, som inte har anmälts av den försäkrade.

Allmän information lämnas på flera sätt. I samband med att försäkringarna infördes, och ett par gånger därefter, har LRF genom lantbrukarnas producentregister tagit fram namn och adresser till ägare och arrendatorer till samtliga jordbruksfastigheter i riket (utom de allra minsta) och skickat ut information om försäkringarna. Denna information har gått ut till ca 150 000 personer, att jämföra med det beräknade antalet faktiskt omfattade personer, som är ca 110 000. Härjämte lämnas fortlöpande och på olika sätt information i tidningen Land, som går ut i ca 440 000 exemplar, och i samband med lantbruksutställningar och liknande. Vidare finns på LRF:s länsförbund och driftsbyråer försäkringskunniga personer, som vid tillfälle och behov ger information. LRF har omkring 1 600 lokalavdelningar som var och en bl.a. ger råd och hjälp angående trygghetspaketet till alla inom avdelningens område, oavsett om de är medlemmar i förbundet eller ej.

Den uppsökande verksamheten har avsett GLA, AGS och TFA. Beträffande GLA har man ur statistiken över rikets totalbefolkning tagit fram uppgifter om avlidna lantbrukare och till deras efterlevande sänt en underrättelse om att den avlidne eventuellt kan ha omfattats av försäkringen. Efter förebild av en aktion som tidigare genomförts av ett av LO-förbunden, har man försökt att ur

riksförsäkringsverkets register få fram uppgifter om lantbrukare som

varit långvarigt sjuka eller blivit förtidspensionerade. Genom dessa åtgärder har emellertid inte framkommit många fall där AGS kunnat utnyttjas. Beträffande TFA-försäkringen anses att denna är allmänt känd; det kan här noteras att försäkringskassorna alltid underrättar AMF-trygghetsförsäkring om anmälda arbetsskador.

LRF har också genom samarbete med den s.k. Avbytartjänsten

försökt sprida kunskap om trygghetspaketet. Avbytartjänsten har

omkring 2000 anställda, som kan tillse att anmälan görs då en lantbrukare drabbas av sjukdom eller

olycksfall. Företagna undersökningar visar att endast ca sjuttio procent av

lantbrukarna känner till Inom LRF anser man

försäkringarna.

I3

sou 1986:56

194¶Försäkringsfogrmer

emellertid att med de insatser som görs från förbundets sida utgår

i alla de fall där ett försäkringsskydd följer av trygghetsersättning

paketet.

Också inom SFR, som anser ha i det närmaste total anslutning

sig

av landets försöker man på olika sätt sprida informa-

yrkesfiskare,

tion om försäkringsskyddet. Av förbundets drygt 6 000 medlemmar har 3 500 - 4 000 medlemmar sådana inkomster att de skyddas av

försäkringarna. Information lämnas vid förbundets årliga kongress, vid och vid årsmöten. Dess-

regionala kongresser avdelningarnas

utom lämnas information i förbundstidningen Yrkes-

fortlöpande

fiskaren. Slutligen skickar förbundet en gång per år till medlemmarna med en över villkoren för de tre

försäkringsbesked beskrivning förbundets uppfattning har yrkesfiskarna god försäkringarna. Enligt

kännedom om även det fåtal fiskare som står utanför

försäkringarna;

förbundet anses bl.a. kontakter med arbetskamrater ha genom

kunskap om försäkringsskyddet.

Då förbundet har erfarit att en medlem har avlidit, kontrolleras att de efterlevande de som följer av försäkringspa-

utnyttjar rättigheter

ketet.

Vissa statistiska uppgifter

För att omfattningen av de kollektivavtalsgrundade försäk-

belysa

skall här lämnas om förhållandena 1985.

ringarna några uppgifter

125 000 var anslutna till och

Ungefär företag AMF-försäkringarna,

ca 31 000 anslutna till Drygt två miljoner

företag ITP-planen.

var försäkrade genom en eller flera av AMF-försäkring-

arbetstagare

arna. omfattade ca 3,2 AGS ca 2,4 miljoner, STP ca

(TFA miljoner,

samt AGB och TGL ca 1,4 vardera. På

1,9 miljoner miljoner

TGL-sidan tillkom dessutom ett antal som slutat sin anställning men

som har efterskydd.) Antalet försäkrade inom ITP-planen uppgick

till 970 000. Den totala premieintäkten för AMF-försäk-

omkring

kr. Motsvarande siffra för

ringarna låg på omkring 6,7 miljarder

var 6,9 kr, vartill kommer därmed

ITP-planen omkring miljarder jämförbara avsättningar inom FPG/PRI-systemet med ca 3,5 miljar-

der kr. Såvitt AGB, TFA, TGL och AGS

angår AMF-försäkringarna

under året nära 350 000 försäkringsfall. Flertalet

reglerades tillhopa

av dessa rörde AGS. Antalet som i december fick personer till omkring 243 000. På grund

ersättning enligt STP-planen uppgick

av utbetalades 3,5 miljarder kr. Av

AMF-försäkringarna ungefär

detta svarade AGS för 1,3 miljarder kr och STP för

belopp omkring

nära 1,1 miljarder kr. Vad ITP var det i december 1985 178000 personer som

gäller

från SPP och 7 000 personer som uppbar pension

uppbar pension

i

Försäkringsformer 195

enbart genom FPG/PRI-systemet. (Av de 178 000 fick 62 000

pension både från SPP och FPG/PRI-systemet på grund av att de under sin aktiva tjänst haft anställning både hos SPP-arbetsgivare” och ”FPG/PRI-arbetsgivare”.) Av de pensionsberättigade uppbar

127 000 ålderspension. Sammanlagt betalades i pension omkring 2,8

miljarder kr från SPP och cirka 1,3 miljarder kr från arbetsgivarna

inom FPG/PRI-systemet.

Mer än 40000 företag var anslutna till TGL-försäkringen för privatanställda tjänstemän och arbetsledare. Antalet försäkrade

uppgick till omkring 850 000. De sammanlagda premierna låg på omkring 290 miljoner kr. Omkring 2 500 försäkringsfall inträffade

under året och omkring 225 miljoner kr betalades ut.

För att trygga framtida utbetalningar har betydande belopp

fonderats. År 1985 de fonderade medlen för AMF-

uppgick försäkringarna till omkring 46 miljarder kr. För SPP- försäkringarna och avsättningarna inom FPG/PRI-systemet var motsvarande siffra

omkring 110 miljarder kr och för tjänstemännens och arbetsledarnas

TGL-försäkring omkring 240 miljoner kr.

4.4.3¶Försäkringarna

Arbetslöshetsförsäkring

Arbetslöshetsförsäkring meddelas av erkända arbetslöshetskassor. Kassorna är fristående juridiska personer, i de flesta fall dock nära anknutna till en facklig organisation. Medlemskap i kassan är ofta

obligatoriskt för medlemmarna i den fackliga organisationen. Kas-

sorna uppbär statsbidrag för sin verksamhet med som täcker

belopp

ca 80 procent av deras

utgifter.

De erkända kassornas verksamhet i om

regleras lagen (1973:370)

arbetslöshetsförsäkring. Kassorna står under tillsyn av Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), och deras stadgar skall följa AMS:s normal-

stadgar. Däremot är försäkringsrörelselagen inte tillämplig på

verksamheten, och kassorna står därför inte under försäkringsm-

spektionens tillsyn.

Den särskilda lagen innefattar en noggrann reglering av kassornas verksamhet. Bl.a. anges i lagen detaljerat för att

förutsättningarna

arbetslöshetsersättning skall få betalas ut och de olika med

belopp

vilka ersättning får lämnas.

Arbetslöshetskassornas verksamhet kompletteras av det statliga stödet enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd. Sådant stöd kan utges till olika arbetslösa, som inte är

kategorier berättigade till ersättning från Det kontanta arbetslöshetsförsäkring.

arbetsmarknadsstödet är inte utformat som försäkring.

i 196

Försäkringsformer

Försäkring om avgångsbidrag (AGB)

Avgångsbidragsförsäkring gäller för arbetare. Försäkring som grun-

das kollektivavtal mellan SAF och LO meddelas av AFA,

på

som kollektivavtal mellan Kooperationens

försäkring grundas på Förhandlingsorganisation (KFO) och LO av Folksam.

Avgångsbidrag kan utges till den som antingen

1. sagts upp från sin anställning på grund av sådan driftsmässig som medför personalreduktion eller förändring varaktig

2. varit anställd inom en bransch där arbetstagare regelmässigt anställs för visst arbete och inte inom sex månader

tidsbegränsat

får fortsatt arbete inom branschen eller . efter att ha femtio år inrådan av läkare lämnat sin

fyllt på

anställning av hälsoskäl.

AGB kan utges i form av A-belopp eller B-belopp enligt vad anges nedan.

A-belopp

I de två första fallen ovan rätt till A-belopp för den som

föreligger

D under de senaste fem kalenderåren före friställningsåret tillgodoräknats tre hela AGB-år och

40 års ålder senast under den månad friställningen

uppnått

inträffar eller fullgjort minst sju AGB-år före året för friställningen.

med 5 200 kr samt med 250 kr för varje levnadsår

A-belopp utges

efter 40 år som före friställningen (längst t.o.m. 59 års

uppnåtts ålder). A-belopp uppgår till högst 9 950 kr.

Rätt till föreligger ej om den anställde har lämnat sin

A-belopp

med rätt till eller motsvarande ersättning eller

anställning pension

har rätt till hel p.g.a. sjukdom eller helt sjukbi-

förtidspension drag.

B-belopp

I de två första fallen ovan också rätt till B-belopp för den

föreligger

som D under de senaste fem kalenderåren före friställningsåret tillgodoräknats tre hela AGB-år och

40 års ålder senast under den månad friställningen

uppnått

inträffar och - inom fem år - blivit i samband med friställningen eller senare varaktigt arbetslös.

i

“

Försäkringsformer 197

B-belopp utges med lägst 3 000 kr och högst 27 000 kr, efter

prövning av genom arbetslöshet uppkommande svårigheter. För arbetstagare

som vid friställningen fyllt 60 år kan dock utbetalas med

B-belopp

ytterligare högst 12 000 kr. För arbetslöshetstid som infaller efter det

att arbetstagaren fyllt 64 år utges B-belopp enligt särskilda nor-

mer.

Om arbetstagare lämnat sin med rätt till eller

anställning pension

motsvarande ersättning reduceras

B-beloppet.

I det tredje fallet som beskrivits ovan föreligger rätt till

B-belopp

för den som

EI under de senaste fem kalenderåren före har

friställningen

tillgodoräknats tre hela AGB-år och

inom två år efter friställningen antingen utför arbete i ny

anställning hos annan arbetsgivare eller står till arbetsmarknadens

förfogande för arbete som hälsoskälen inte hindrar honom att

utföra.

Rätt till ersättning föreligger inte om hälsoskälen medför rätt till ersättning vid invaliditet enligt TFA. B-belopp kan utges med högst 9 000 kr i hälsofallet.

Varje försäkrad arbetare är försäkringstagare till sin egen försäk-

ring. De skyldigheter, som enligt FAL åvilar en försäkringstagare mot försäkringsgivaren, ligger dock utom såvitt på arbetsgivaren

fråga är om uppgifter som den försäkrade har att lämna till

försäkringsgivaren.

Statligt och privat anställda tjänstemän har på grund av särskilda trygghetsavtal möjlighet att få vissa avgångsersättningar. Dessa förmåner är emellertid inte tryggade genom försäkring och lämnas därför här åt sidan.

Lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring (LAF)

Försäkring enligt lagen om arbetsskadeförsäkring är en obligatorisk

socialförsäkring för inkomstbortfall, av i huvudsak samma typ som den allmänna försäkringen (jfr 1975/76:197 s.

prop. 68). Försäkring-

en har avlöst den om

tidigare försäkringen enligt lagen (1954:243) yrkesskadeförsäkring, som fortfarande gäller för skador

som yppats före den 1 juli 1977. handhas främst av de allmänna

Försäkringarna försäkringskassorna, den äldre försäkringen delvis även av riksför-

säkringsverket.

Arbetsskadeförsäkringen gäller för alla som förvärvsarbetar och för dem som undergår viss som är förenad med särskild

utbildning

risk för arbetsskada; för studerande är i vissa

försäkringsskyddet

delar begränsat, men härifrån bortses i det följande.

Försäkringen

i \

* i

198 Försäkringsformer

finansieras med arbetsgivaravgifter som samlas i en särskild fond, men det finns inte någon koppling mellan och

avgifterna försäkrings-

skyddet för den enskilde. De, till vilkas förmån lagen gäller, kallas försäkrade.

Försäkringen ger ersättning vid arbetsskada, varmed förstås skada till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet, olycksfall vid färd till eller från arbetsstället samt i vissa fall skada som framkallats genom smitta. Försäkringen ger, efter en nittiodagarspe-

riod av samordning med den allmänna försäkringen, i princip full

ersättning för förlorad arbetsinkomst i form av sjukpenning motsva-

rande en årsinkomst om högst 7,5 basbelopp enligt lagen (1962:381)

om allmän försäkring (AFL) samt ersättning för läkarvård m.m. Vid

bestående nedsättning av arbetsförmågan till följd av arbetsskada kan sedan sjukdomen upphört ersättning utgå i form av livränta.

Även i detta fall utgår ersättning med högst 7,5 basbelopp per år. Försäkringen kan också ge begravningshjälp vid dödsfall samt livränta till änka eller med änka jämställd kvinna, till frånskild kvinna, till barn under 19 år eller i vissa fall 21 år samt till behövande förälder. Försäkringen ger inte ersättning för sveda och värk eller lyte och men.

Som ovan sagts gäller försäkringen vid allt förvärvsarbete, redan från första dagen, och den gäller även om skadan visar sig först när

den skadade inte längre arbetar. Några problem med skyddets

i tiden därför inte.

utsträckning uppkommer På grund av en hänvisning till 20 kap. 3 § AFL gäller, att ersättning

från arbetsskadeförsäkringen kan utebli helt eller delvis bl.a. om den försäkrade har åsamkat sig skadan uppsåtligen, ådragit sig skadan vid förövande av handling, för vilken ansvar ådömts honom genom

lagakraftvunnen dom, eller gjort sig skyldig till ”grov ovarsamhet ur

hälsosynpunkt”. Till arbetsskadeförsäkringen ansluter lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd, lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada och lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän. Den

först nämnda lagen gäller för bl.a. värnpliktiga och intagna i kriminalvårdsanstalt ger ersättning för personskador efter i

och

huvudsak samma regler som arbetsskadeförsäkringen. Den andra lagen ger samma personkategorier ersättning för ideell skada efter de regler som gäller för statens personskadeförsäkring (mera om denna

försäkring nedan). Den sist nämnda lagen gäller för sjömän som utomlands ådrar sig personskada till följd av olycksfall på grund av krigshändelse. utgår i huvudsak efter de regler som Ersättningen

anges i LAF. Ingen av de tre ersättningsformerna är tryggad genom

försäkring.

i

sou 1.923656 Försäkringsformer 199

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)

TFA för anställda är en kollektivavtalsgrundad ansvarsförsäkring av

”no fault”-karaktär, som för den anställde kompletterar den

lagreglerade arbetsskadeförsäkringen, samtidigt som den i stor

befriar arbetsgivaren från skadeståndsansvar för arbets-

utsträckning

skador. All TFA (med undantag för bankområdet) meddelas av AMF-trygghetsförsäkring, dock inte med helt samma villkor för alla

I fråga om ersättningsskyddets konstruktion försäkringstagare. företer försäkringen likheter med patient- och läkemedelsförsäkring-

arna.

TFA tecknas av kommuner samt av enskilda och kooperativa företag till förmån för anställda, av LRF och LRF/SSR till förmån för lantbrukare respektive skogsbrukare och av SFR till förmån för

Som ovan nämnts gäller TFA, till skillnad från övriga

yrkesfiskare. AMF -försäkringar, för både arbetare och tjänstemän, och den gäller

också för ett företags ägare m.fl.

är alltid försäkringstagare till TFA för anställda.

Arbetsgivaren

anses genom tecknandet av försäkringen ha tagit på

Arbetsgivaren

ett skadeståndsansvar för arbetsskador (se prop. 1975/76:197 s.

sig

68); ett ansvar som dock, om man uteslutande följer försäkringsvillkoren, åtminstone delvis, samtidigt avlyfts honom genom försäkringen. Villkoren förbud för den som omfattas av TFA

stadgar nämligen

mot att föra skadeståndstalan med anledning av personskada som utgör arbetsskada mot arbetsgivaren eller mot annan som omfattas av TFA; förbudet gäller oavsett om det utgår någon ersättning från

eller villkoren äger den anställde över huvud

försäkringen ej. Enligt

inte föra skadeståndstalan mot juridisk person som tecknat taget avtal om TFA. När ersättning utgår, kan AMF ha viss regressrätt

mot arbetsgivaren, se nedan. Arbetsgivare är naturligtvis försäkringstagare också till sin egen

försäkring. Förbudet mot skadeståndstalan gäller också för honom, dvs. han kan inte föra skadeståndstalan mot någon annan som omfattas av TFA. I om sådana skador, som arbetsgivaren inte

fråga

ens teoretiskt skulle ha kunnat hålla någon annan ansvarig för,

framträder ett i försäkringen ingående drag av vanlig sjuk- och

olycksfallsförsäkring särskilt tydligt.

Villkoren för lantbrukarnas TFA nämner - till skillnad från TFA för anställda och lantbrukarnas AGS och GLA - om vem som är

ingenting försäkringstagare; vid AGS och GLA anges däremot den försäkrade, dvs. i allmänhet den enskilde lantbrukaren, som försäkringstagare. I villkoren för lantbrukarnas TFA betecknas den enskilde bara som lantbrukaren eller ”den skadade. Villkoren innehåller förbud för lantbrukaren att föra skadeståndstalan med anledning av personskada som utgör arbetsskada mot annan lantbrukare, anställd eller annan som omfattas av TFA. I överensstämmelse med vad som gäller för anställda äger lantbrukare dessutom ej

200 —

Försäkringsformer _

rätt att föra skadeståndstalan mot juridisk person som tecknat avtal om TFA. LRF nämns inte i villkoren. Under arbetet med lantbrukarnas försäkringspaket förutsattes visserligen (prop. 1977/78: 154 s. 44 f) att varje lantbrukare skulle vara försäkringstagare till sina egna försäkringar. I avsaknad av särskild bestämmelse härom i villkoren för TFA ligger det emellertid närmast till hands att anse LRF, som tecknar försäkringsavtalet, som försäkringstagare. Anledningen till att villkoren för TFA har utformats på sätt som skett, torde vara att parterna vill betrakta TFA för lantbrukare som en ansvarsförsäkring av samma typ som TFA för anställda. Liksom i fråga om arbetsgivares TFA framträder emellertid av vanlig sjuk- och draget olycksfallsförsäkring särskilt klart vid sådana egna skador som lantbrukaren eljest fått bära själv; det verkar inte sannolikt att en skadad lantbrukare med framgång skulle kunna rikta några skadeståndsanspråk mot LRF . Vad som anförts om försäkringarna inom lantbrukets område torde gälla även för yrkesfiskets och skogsbrukets område. Inte heller TFA för - till skillnad mot AGS och GLA yrkesfiskarna och skogsbrukarna utpekar någon försäkringstagare; villkoren anger endast ”yrkesfiskaren”, ”skogsbrukaren” och ”den skadade. Detta betyder att SFR respektive LRF/SSR - som tecknar försäkringen om TFA - torde ses som försäkringstagare.

TFA har samma arbetsskadebegrepp som LAF. Skada som beror

på

annat än olycksfall kallas i TFA för Även LAF har

arbetssjukdom.

vissa speciella bestämmelser för sådan skada men använder inte någon särskild term för dem; rätten till är båda

ersättning enligt försäkringarna mer begränsad när det gäller arbetssjukdom.

TFA börjar så snart som sådant träder i

gälla försäkringsavtalet

kraft, för nyanställda i ett företag som redan har TFA alltså redan första arbetsdagen. Båda försäkringarna har en föreskrift om att arbetssjukdom (fast LAF inte använder den skall anses ha

termen)

inträffat den dag skadan visade sig. Ersättning för sådan skada kan utgå från bägge försäkringarna även om den skadade inte

längre

arbetar när skadan visar sig; det förutsätts därvid att den skadade omfattats av respektive försäkring då han utsattes för den

skadliga

inverkan. TFA kan ge för inkomstförlust, för

ersättning sjukvårdskostnader

och andra utgifter samt för sveda och värk. Vid invaliditet kan

försäkringen också ge ersättning för lyte och men och olägenheter i

övrigt till följd av skadan. kan

Slutligen försäkringen ge ersättning

för rehabilitering samt vid dödsfall. skall

ersättning Ersättningarna

beräknas efter

skadeståndsrättsliga grunder.

LAF ger med samma som den allmänna

ersättning belopp

försäkringen för förlust av arbetsinkomst av 7,5 upp till en årslön

basbelopp. TFA ger kompletterande för denna lönedel ersättning

och för den faktiska förlusten av lönedel 7,5

ersättning överstigande

basbelopp. Annan ekonomisk förlust ersätts efter skadeståndsrättsliga regler. Vid bestående invaliditet lämnas i form av

ersättningen

livränta, som värdesäkras om av

enligt lagen (1973:213) ändring

i sou 193555 _ 201

Försäkringsfonner

skadeståndslivräntor. Livräntan beräknas grundval av den s.k.

på

ekonomiska invaliditeten. Vid dödsfall lämnas för och för

ersättning begravningskostnad

förlust av underhåll till efterlevande. Förlust av underhåll beräknas, liksom Övriga poster, efter Dock skall

skadeståndsrättsliga regler.

alltid utgå, till make eller sambo 25 000 kr, till barn 2 500 kr för

varje

år som återstår till det år barnet som fyller 20 år och till förälder, sammanbodde med den döde och som från

uppbar underhållsbidrag

honom och inte har sin

huvudsakliga försörjning av förvärvsarbete,

25 000 kr. I det praktiska arbetet det ofta till så, att den allmänna

går

försäkringskassa, som har att pröva om från

frågan ersättning

arbetsskadeförsäkringen, med den skadades medgivande sänder

över sitt beslutsunderlag till AMF, som därefter om

prövar frågan

tillkommande från TFA.

ersättning

Enligt villkoren lämnas inte från TFA till den som

ersättning

uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet vållat skadan. Inte

själv

heller ersätts skada som föranletts av att den skadade varit

uppenbarligen påverkad av alkohol eller annat berusningsmedel.

Rätten till ersättning från TFA kan också vara

begränsad p.g.a.

villkorens regel om mellan olika

samordning ersättningsmöjligheter,

vilken regel i sin tur skall sammanställas med om AMF:s

regeln

regressrätt.

Har den skadade (eller ersättningsberättigad rätt till efterlevande) ersättning enligt skadeståndsrättsliga grunder från annan, är han

skyldig att överlåta denna rätt till AMF. AMF:s återkravsrätt är emellertid begränsad såvitt som tecknat avtal om

gäller arbetsgivare

TFA och anställd eller annan som omfattas av TFA. Mot sådan person får återkrav göras endast om skadan vållats

gällande

uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet eller om den som vållat skadan varit av alkohol eller annat berus-

uppenbarligen påverkad ningsmedel.

Ersättning från TFA utgår inte i den mån för samma

ersättning

intresse (inkomstförlust, sveda och värk osv.) kan utges från stat,

kommun, försäkringsanstalt, arbetsgivare eller annan. Samordning

sker dock inte om AMF det har rätt till återkrav.

enligt föregående

Samordning sker inte heller med från som

ersättning försäkring,

tecknats och i sin helhet betalats av den skadade, såvida det inte är

fråga om ersättning som lämnas