SOU 2009:32

Socialtjänsten. Integritet - Effektivitet

Till statsrådet Maria Larsson

Regeringen beslutade den 20 juni 2007 att tillkalla en särskild utredare för att se över hur behandlingen av personuppgifter inom socialtjänsten regleras samt lämna de förslag till författningsändringar som utredaren ansåg behövliga för att åstadkomma en välfungerande och sammanhållen reglering av området. Regleringen skulle syfta till att förbättra möjligheterna att framställa statistik och göra verksamhetsuppföljning samt säkerställa kvaliteten på vård, omsorg och insatser inom socialtjänsten, samtidigt som enskilda personers integritetsintressen skulle tas tillvara.

Dessutom ingick i regeringens uppdrag att bedöma i vilken mån och på vilket sätt personnummerbaserad statistik kan bidra till målsättningen att åstadkomma bättre uppföljningar och en ökad kvalitet i verksamheterna.

Utöver detta omfattade uppdraget att särskilt noga överväga möjligheterna att göra gemensamma verksamhetsuppföljningar mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård och att särskilt noga analysera de juridiska förutsättningarna för ett nationellt system för öppna jämförelser inom socialtjänsten samt mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården.

Den 20 juni 2007 förordnade statsrådet Maria Larsson kammarrättslagmannen Sten Wahlqvist att från och med samma dag vara särskild utredare.

Som sakkunniga att biträda utredningen förordnades från och med den 3 oktober 2007 departementsrådet Anders Ekholm, Socialdepartementet, dåvarande rättssakkunnige nuvarande kanslirådet Jimmy Järvenpää, Socialdepartementet, och departementssekreteraren Lisa Ståhlberg, Socialdepartementet.

Från och med den 3 oktober 2007 förordnades datarådet Gaby Borglund, Datainspektionen, rådmannen Lars Dahlström, Länsrätten i Göteborg, juristen Drazenko Jozic, tidigare Socialstyrelsen numera Riksrevisionen, rådmannen Peder Liljeqvist,

Länsrätten i Skåne län, chefsjuristen Eva Nilsson, Statistiska centralbyrån, statistikern Kerstin Westergren, Socialstyrelsen, samt handläggaren Ulla Åhs, Sveriges Kommuner och Landsting, att som experter biträda utredningen.

Från och med den 28 november 2007 förordnades departementssekreteraren Daniel Forslund, Socialdepartementet, som sakkunnig i utredningen.

Den 16 april 2008 entledigades Ulla Åhs som expert. Från och med samma dag förordnades handläggaren Josephine Lindgren samt förbundsjuristen Pär Ödman, båda Sveriges Kommuner och Landsting, som experter i utredningen.

Den 1 september entledigades Lisa Ståhlberg från uppdraget som sakkunnig. Från och med samma dag förordnades departementssekreteraren Karin Stillerud, Socialdepartementet, som sakkunnig i utredningen.

Från och med den 6 oktober 2008 entledigades Josephine Lindgren från uppdraget som expert. Från och med samma dag förordnades handläggaren Catharina Mann, Sveriges Kommuner och Landsting och rättssakkunniga Karin Nylén, Socialstyrelsen, som experter i utredningen.

Sekreterare i utredningen har varit kammarrättsassessorn Hans Wikner.

Utredningen har tagit namnet Socialtjänstdatautredningen (S 2007:09).

Härigenom överlämnar utredningen sitt betänkande

SOCIALTJÄNSTEN Integritet – Effektivitet (SOU 2009:32).

Arbetet har bedrivits i nära samråd med berörda sakkunniga och experter. Betänkandet är därför skrivet i vi-form.

Utredningens uppdrag är härmed slutfört.

Stockholm i mars 2009

Sten Wahlqvist

/Hans Wikner

Innehåll

Sammanfattning ................................................................ 17

Författningsförslag ............................................................. 29

BAKGRUNDEN TILL VÅRA FÖRSLAG

1 Uppdraget ................................................................. 85

1.1 Utredningens direktiv.............................................................. 85 1.2 Utredningsarbetet.................................................................... 88

2 Förklaring av vissa begrepp m.m. ................................. 93

2.1 Inledning................................................................................... 93 2.2 Förklaring till vissa begrepp .................................................... 93 2.2.1 Begreppet socialtjänst................................................... 93 2.2.2 Begreppet – statistik ..................................................... 94 2.2.3 Begreppet – verksamhetsuppföljning .......................... 95 2.3 Förhållandet mellan statistik och verksamhetsuppföljning .......................................................... 97

3 Socialtjänstens mål, syften och organisation ................. 99

3.1 Inledning................................................................................... 99 3.2 Vad är socialtjänst? .................................................................. 99 3.2.1 Allmän definition.......................................................... 99 3.2.2 Socialtjänstlagens mål................................................. 101 3.2.3 Definition av socialtjänst enligt sekretesslagen ........ 101

5

Innehåll SOU 2009:32

3.2.4 Definition av socialtjänst enligt lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ...............................................................103

3.3 Olika aktörer inom socialtjänstens område..........................104 3.4 Socialtjänsten inom kommunen ............................................109 3.4.1 Inledning......................................................................109 3.4.2 Återblick – Socialtjänstlagen (1980:620)...................109 3.4.3 Återblick – huvudmannaskapsförändringar och större reformer............................................................111 3.4.4 Nu gällande lagreglering – Socialtjänstlagen .............112 3.4.5 Socialnämnderna .........................................................112 3.4.6 Särskilda bestämmelser för olika grupper i 5 kap. socialtjänstlagen ..........................................................115 3.5 Socialtjänsten i kommunerna i dag........................................117 3.6 Återblick avseende begreppet socialtjänst vid behandling av personuppgifter inom socialtjänsten.............118 3.6.1 Socialtjänstkommittén................................................118 3.6.2 Socialdatautredningen.................................................119 3.6.3 Prop. 2000/01:80.........................................................120

4 Övergripande rättslig reglering av behandling av personuppgifter ........................................................125

4.1 Inledning.................................................................................125

4.2 Dataskyddskonventionen ......................................................125 4.3 Riktlinjer från OECD............................................................127

4.4 Dataskyddsdirektivet .............................................................127 4.4.1 Tillämpningsområde ...................................................128 4.4.2 Bestämmelser om när personuppgifter får behandlas .....................................................................128 4.4.3 Information och rättelse m.m. ...................................129 4.4.4 Tillsynsmyndighet.......................................................130 4.4.5 Överföring av personuppgifter till tredje land..........130 4.4.6 Medlemsländernas nationella lagstiftning .................131 4.5 Europakonventionen..............................................................131

6

Innehåll

4.6 Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna ........................................................................... 133 4.7 Personuppgiftslagen............................................................... 134 4.7.1 Allmänt om lagen och dess tillämpningsområde...... 134 4.7.2 Förutsättningar för behandling av personuppgifter........................................................... 136 4.7.3 Information och rättelse m.m.................................... 139 4.7.4 Säkerhet vid behandlingen ......................................... 141 4.7.5 Överföring av personuppgifter till tredje land.......... 142 4.7.6 Datainspektionens befogenheter som tillsynsmyndighet ....................................................... 144 4.7.7 Upplysningar till allmänheten om behandlingar som inte anmälts ......................................................... 146 4.7.8 Sanktioner ................................................................... 147

5 Rättslig reglering av socialtjänstens behandling av personuppgifter........................................................ 149

5.1 Inledning................................................................................. 149

5.2 Lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ................................................................ 149 5.2.1 Tillämpningsområde................................................... 149 5.2.2 Definition av socialtjänst............................................ 150 5.2.3 Förhållandet till personuppgiftslagen m.m............... 151 5.2.4 Tillåten behandling av personuppgifter..................... 151 5.2.5 Personuppgifter som får behandlas ........................... 152 5.2.6 Sammanställningar av personuppgifter ..................... 153 5.2.7 Sekretess...................................................................... 154 5.2.8 Rättelse och skadestånd ............................................. 155 5.2.9 Överklagande .............................................................. 155 5.2.10 Övriga bestämmelser.................................................. 155 5.3 Förordningen (2001:637) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten .................................... 155 5.3.1 Inledande bestämmelser ............................................. 155 5.3.2 Statens institutionsstyrelse ........................................ 156 5.3.3 Kommunal myndighet................................................ 157 5.3.4 Privat verksamhet ....................................................... 158 5.3.5 Socialstyrelsen............................................................. 158

7

Innehåll SOU 2009:32

5.4 Ändamålen i lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten.................................................................159 5.4.1 Inledning......................................................................159 5.4.2 Allmänt om ändamålsbestämning och finalitetsprincipen .......................................................160 5.4.3 Primära ändamål och sekundära ändamål ..................161 5.4.4 Återblick......................................................................169

6 Statistik...................................................................181

6.1 Inledning.................................................................................181 6.2 Definitioner ............................................................................182 6.2.1 Vad är statistik? – allmän definition ..........................182 6.2.2 Officiell statistik .........................................................182 6.2.3 Annan statistik ............................................................183 6.2.4 Slutlig och preliminär statistik ...................................183 6.2.5 Mängdstatistik och personnummerbaserad statistik ........................................................................183 6.2.6 Ytterligare statistiktermer ..........................................184 6.3 Statistiksystemet.....................................................................185 6.3.1 Bakgrund .....................................................................185 6.3.2 Statistiska centralbyrån (SCB) ...................................186 6.3.3 Rådet för den officiella statistiken (ROS).................187 6.3.4 Statistikansvarig myndighet .......................................187 6.3.5 Socialstyrelsen som statistikansvarig myndighet ......188 6.4 Gällande regelverk angående officiell statistik .....................188 6.4.1 Inledning......................................................................188 6.4.2 Lagen (2001:99) om den officiella statistiken ...........189 6.4.3 Förordningen (2001:99) om den officiella statistiken (statistikförordningen).............................193 6.4.4 Bestämmelser för samråd och konsekvensanalyser.....................................................196 6.4.5 Statistiska centralbyråns föreskrifter och allmänna råd för offentliggörande m.m. av officiell statistik (SCB-FS 2002:16)...........................197 6.4.6 Riktlinjer fastställda av Rådet för den officiella statistiken ....................................................................197 6.5 Regelverk för reglering av utlämnande av data.....................199

8

Innehåll

6.5.1 Inledning ..................................................................... 199 6.5.2 Sekretesslagen ............................................................. 199 6.5.3 Personuppgiftslagen (1998:204, PUL)...................... 202 6.5.4 Principer för utlämnande ........................................... 202

6.6 Reglering av framställning av statistik inom socialtjänstområdet ................................................................ 205 6.6.1 Lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SoLPUL) ...... 205 6.6.2 Personuppgiftslagen (1998:204, PUL)...................... 205 6.6.3 Lagen om den officiella statistiken............................ 206 6.6.4 Förordningen om den officiella statistiken............... 206 6.6.5 Reglering angående lämnande av uppgifter till Socialstyrelsen............................................................. 207 6.7 Statistisk kvalitet.................................................................... 209 6.7.1 Allmänt om kvalitetsbegreppet.................................. 209 6.7.2 Närmare om statistikens tillförlitlighet jämfört med statistikens aktualitet.......................................... 210 6.8 Statistikens tillförlitlighet (precision) .................................. 211 6.8.1 Allmänt........................................................................ 211 6.8.2 Allmänt om brister med mängdstatistik ................... 213 6.8.3 Allmänt om nyttan av personnummerbaserad statistik ........................................................................ 213 6.8.4 Närmare om nyttan av personnummerbaserad statistik för olika användargrupper............................ 216 6.8.5 Risker med personnummerbaserad statistik ............. 218 6.9 Statistikens aktualitet............................................................. 223

7 Verksamhetsuppföljning m.m. ................................... 227

7.1 Utredningens uppdrag........................................................... 227 7.2 Definitioner............................................................................ 227 7.2.1 Verksamhetsuppföljning – definition........................ 227 7.2.2 Uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring – definitioner.................................................................. 228 7.2.3 Öppna jämförelser – definition ................................. 229 7.2.4 Skillnad mellan forskning och uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring................................ 229

9

Innehåll SOU 2009:32

7.2.5 Skillnad mellan statistik och uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring ................................230 7.2.6 Sammanfattning ..........................................................230

7.3 Närmare om verksamhetsuppföljning inom socialtjänst respektive hälso- och sjukvård...............................................231 7.4 Kvalitetssäkring inom socialtjänsten.....................................232 7.4.1 God kvalitet inom socialtjänsten allmänt sett...........232 7.4.2 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet (SOSFS 2006:11) ..........234 7.5 Kvalitetssäkring inom hälso- och sjukvården.......................236

8 Sekretess.................................................................239

8.1 Inledning.................................................................................239 8.2 Allmänna handlingar ..............................................................239

8.3 Hälso- och sjukvårdssekretess...............................................240 8.4 Socialtjänstsekretess...............................................................241

8.5 Menprövningen inom socialtjänst och hälso- och sjukvård...................................................................................241 8.6 Sekretess mellan myndigheter ...............................................243

8.7 Sekretess mellan självständiga verksamhetsgrenar inom en och samma myndighet ......................................................244 8.8 Statistiksekretess ....................................................................244

8.9 Vissa begränsningar i sekretessen enligt sekretesslagen m.m..........................................................................................245 8.9.1 Begränsningar i sekretessen........................................245 8.9.2 Vissa övriga för socialtjänsten relevanta sekretessbestämmelser................................................250

8.10 Sekretess vid gemensam verksamhetsuppföljning mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst......................................250 8.10.1 Bakgrund .....................................................................250 8.10.2 Offentlighets- och sekretesskommitténs huvudbetänkande – SOU 2003:99 .............................251

10

Innehåll

8.10.3 Prop. 2007/08:126patientdatalagen ....................... 252

9 Utbyte av personuppgifter mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården ............................................... 255

9.1 Direktiven i denna del............................................................ 255 9.2 Grundläggande likheter och skillnader mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård ..................................... 256

9.3 ÄDEL-reformen .................................................................... 257 9.4 Utökat behov av utbyte av personuppgifter mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård ..................................... 257 9.4.1 Efter ÄDEL-reformen................................................ 257 9.4.2 InfoVU-projektet (Informationsförsörjning och VerksamhetsUppföljning) ......................................... 258 9.4.3 Nationell psykiatrisamordning .................................. 260 9.4.4 Förarbeten till patientdatalagen (2008:355).............. 262 9.5 Behandling av personuppgifter vid gemensam verksamhetsuppföljning mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård ........................................................................... 263 9.5.1 Behandling av personuppgifter inom socialtjänsten............................................................... 263 9.5.2 Behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården ................................................................... 263

9.6 Sekretess vid gemensam verksamhetsuppföljning mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst ..................................... 265

VÅRA ÖVERVÄGANDEN

10 Övergripande frågor och principer .............................. 269

10.1 Skyddet för den personliga integriteten ............................... 269 10.1.1 Allmänt........................................................................ 269 10.1.2 Skydd för enskilds integritet inom socialtjänsten .... 271

10.2 Särskild författningsreglering................................................ 273 10.3 Lag, förordning eller myndighetsföreskrifter ...................... 274

11

Innehåll SOU 2009:32

11 Författningsreglering av behandling av uppgifter ..........277

11.1 Lagstiftningens systematik och allmänna tillämpningsområde m.m. ......................................................277

11.2 Allmänna bestämmelser .........................................................279 11.2.1 Definition av begreppet socialtjänst (4 § SoLPUL) .....................................................................279 11.2.2 Förhållandet till personuppgiftslagen (5–6 §§ SoLPUL) .....................................................................283 11.2.3 Tillåtna ändamål för behandling av personuppgifter (7 § SoLPUL) ..................................293 11.2.4 Personuppgiftsansvaret (8 § SoLPUL)......................299 11.2.5 Behandling av känsliga uppgifter (9 § SoLPUL).......300 11.2.6 Känsliga personuppgifter som sökbegrepp (10 § SoLPUL) .....................................................................303 11.2.7 Sökning avseende uppgifter om lagöverträdelse som innefattar brott, domar i brottmål, tvångsmål eller administrativa frihetsberövanden (10 § SoLPUL)............................................................306 11.2.8 Sökning avseende ömtåliga personliga förhållanden (10 § SoLPUL)......................................307 11.2.9 Utlämnande av uppgifter på medium för automatiserad behandling (11 § SoLPUL)................308 11.3 Enskildas rättigheter (del av 6 § SoLPUL)...........................309 11.3.1 Information .................................................................310 11.3.2 Rättelse och skadestånd..............................................311 11.3.3 Överklagande ..............................................................314 11.4 Bevarande och gallring av uppgifter (12 § SoLPUL) ...........315 11.4.1 Allmänt ........................................................................315 11.4.2 Uppgifter i en personakt ............................................317 11.4.3 Personuppgiftslagen m.m. ..........................................320 11.4.4 Arkivlagen ...................................................................320 11.4.5 Förslag till reglering....................................................322 11.5 Socialstyrelsens behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ..........................................................................324

11.6 Författningsreglering av skyldighet att lämna uppgifter till Socialstyrelsen...................................................................326 11.6.1 Nuvarande regler.........................................................326

12

Innehåll

11.6.2 Utvidgad uppgiftsskyldighet...................................... 328

11.7 Förslag till nya förordningar ................................................. 331

12 Sekretessfrågor ........................................................ 333

12.1 Ändring i socialtjänstsekretessen.......................................... 333

12.2 Ny sekretessbestämmelse – 7 kap. 4 a § sekretesslagen (1980:100) .............................................................................. 334 12.3 Ny sekretessbestämmelse – 9 kap. 4 a § sekretesslagen (1980:100) .............................................................................. 336

13 Gemensam individbaserad verksamhetsuppföljning mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården.......... 337

13.1 Inledning och avgränsning av utredningens uppdrag i denna del................................................................................. 338 13.2 Utökat behov av informationsutbyte ................................... 338

13.3 Skyddet för den personliga integriteten ............................... 339 13.4 Förslag till nya regleringar på området................................. 340 13.4.1 Allmänt om regleringsbehovet i denna del ............... 340 13.4.2 Behandling av personuppgifter inom socialtjänsten............................................................... 340 13.4.3 Behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården ................................................................... 341 13.4.4 Sekretess – olika alternativ till regleringar ................ 341

14 Utbyte av uppgifter mellan hälsodataregister och socialtjänstregister ................................................... 349

14.1 Inledning................................................................................. 349 14.2 Allmänt ................................................................................... 350

14.3 Hur är regelsystemen angående hälsodata- respektive socialtjänstregistren uppbyggda i dag? ................................. 350 14.4 Hälsodataregister ................................................................... 351 14.4.1 Lagen (1998:543) om hälsodataregister .................... 351

13

Innehåll SOU 2009:32

14.4.2 Patientregistret............................................................353 14.4.3 Cancerregistret............................................................354 14.4.4 Medicinska födelseregistret........................................355 14.4.5 Läkemedelsregistret ....................................................356 14.4.6 Tandhälsoregistret ......................................................357 14.4.7 Registret över insatser inom den kommunala hälso- och sjukvården .................................................357

14.5 Socialtjänstregister .................................................................358 14.5.1 Allmänt ........................................................................358 14.5.2 Ekonomiskt bistånd/socialbidrag ..............................359 14.5.3 Socialtjänstens insatser för barn och unga.................359 14.5.4 Tvångsvård av vuxna missbrukare..............................360 14.5.5 Stöd och service enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ..........360 14.6 Epidemiologiskt Centrum (EpC) .........................................361

14.7 Gemensam verksamhetsuppföljning som ett ändamål.........362 14.7.1 Utformning av författningsförslag angående Socialstyrelsens behandling av personuppgifter inom socialtjänsten .....................................................362 14.7.2 Utformning av förordningar knutna till lagen (2009:000) om Socialstyrelsens behandling av personuppgifter inom socialtjänsten .........................364 14.7.3 Ändring i lagen (1996:1156) om receptregister ........367 14.7.4 Sekretess ......................................................................368 14.7.5 Uppgiftsflödet och Socialstyrelsens hantering av uppgifterna ..................................................................370

15 Enskild verksamhet...................................................375

15.1 Enskild verksamhet – utökad del av socialtjänsten ..............375

15.2 Uppgiftsskyldighet för enskild verksamhet .........................376 15.3 Sekretess..................................................................................378

16 Öppenvårdsinsatser...................................................381

16.1 Inledning.................................................................................381 16.2 Dokumentationsskyldighet ...................................................382

14

Innehåll

16.2.1 Allmänt om skyldighet till dokumentation inom socialtjänsten............................................................... 382 16.2.2 Handläggning av ärenden........................................... 383 16.2.3 Rådgivning m.m.......................................................... 384 16.2.4 Genomförande av beslut ............................................ 385

16.3 Diarieföring i övrigt............................................................... 385 16.3.1 Allmänt........................................................................ 385 16.3.2 Uppmärksammad problemställning .......................... 386

17 Justering i regleringen av den officiella statistiken ....... 389

17.1 Inledning................................................................................. 389

17.2 Lagen (2001:99) om den officiella statistiken ...................... 389 17.3 Förordningen (2001:100) om den officiella statistiken....... 390 17.3.1 Bilagan till förordningen ............................................ 390 17.3.2 Närmare om socialtjänstområdet .............................. 390 17.4 Sammanfattande bedömning................................................. 391

18 Internationell utblick ................................................ 393

18.1 Utredningens uppdrag........................................................... 393

18.2 Socialtjänstens verksamhetsområde – allmän jämförelse .... 393 18.3 Internationella riktlinjer inom hälso- och sjukvårdsområdet ................................................................... 394 18.3.1 WHO........................................................................... 394 18.3.2 EU................................................................................ 394 18.3.3 Internationella riktlinjer för persondataskydd ......... 395 18.4 Norge...................................................................................... 396 18.4.1 Hälso- och sjukvård.................................................... 397 18.4.2 Vård- och omsorg....................................................... 399

18.5 Danmark................................................................................. 401 18.5.1 Hälso- och sjukvård.................................................... 401 18.5.2 Vård och omsorg ........................................................ 403 18.6 England................................................................................... 404 18.6.1 Hälso- och sjukvården................................................ 404 18.6.2 Vård och omsorg ........................................................ 404

15

Innehåll SOU 2009:32

16

19 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser .................409

20 Konsekvenser av våra förslag......................................411

21 Författningskommentar .............................................415

21.1 Förslaget till lag om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten.................................................................415

21.2 Förslaget till lag om Socialstyrelsens behandling av personuppgifter inom socialtjänsten.....................................416 21.3 Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)...............................................................................416

21.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade ................................416 21.5 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)....417

21.6 Förslaget till lag om ändring i patientdatalagen (2008:355)...............................................................................417 21.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:543) om hälsodataregister.....................................................................417

21.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1156) om receptregister ..........................................................................417 21.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:606) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m................................................................................417

21.10 Nya förordningar knutna till ny lagstiftning enligt 21.1 och 21.2 kap. ovan ..................................................................418 21.11 Övriga nya förordningar........................................................418

21.12 Ändringar i förordningar .......................................................419

BILAGOR

Bilaga 1 Kommittédirektiv..............................................................423

Bilaga 2 Skiss över uppgiftsflödet inom socialtjänsten .................439

Sammanfattning

Några allmänna utgångspunkter för uppdraget

Vårt uppdrag har varit att göra en översyn av behandlingen av personuppgifter inom socialtjänsten.

Syftet med uppdraget har varit att identifiera de verksamhetsmässiga behov av personuppgiftsbehandling och de integritetsintressen och övriga intressen som kan behövas vid behandlingen, samt att lämna de förslag till författningsändringar som vi har ansett behövliga för att åstadkomma en välfungerande och sammanhållen reglering av området.

Regleringen har enligt vårt uppdrag haft som syfte att dels förbättra möjligheten att framställa statistik, dels förbättra möjligheten att göra uppföljning och utvärdering och dels säkerställa kvaliteten på vård, omsorg och insatser. Regleringen har vidare enligt uppdraget haft att omfatta all behandling av personuppgifter som ansetts nödvändig för klientrelaterade arbetsuppgifter, uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkring, administration, planering, framställning av statistik, forskning och tillsyn.

Vår utgångspunkt har varit att socialtjänst ska kunna bedrivas så effektivt som möjligt samtidigt som enskilda personers integritetsintressen tas tillvara.

Inom ramen för uppdraget har vi haft att överväga för vilka ändamål behandling av personuppgifter bör vara tillåten inom socialtjänsten.

Särskilt noga har vi haft att överväga hur möjligheterna till uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring (verksamhetsuppföljning) inom och mellan olika verksamheter kan förbättras.

Vidare har vi haft i uppdrag att också särskilt noga överväga olika huvudmäns möjligheter att göra gemensamma verksamhetsuppföljningar.

Dessutom har uppdraget omfattat att särskilt noga analysera de juridiska förutsättningarna för ett nationellt system för öppna

17

Sammanfattning SOU 2009:32

jämförelser – såväl inom socialtjänstens område som mellan den vård, omsorg och de insatser som bedrivs inom socialtjänsten och sådan vård som bedrivs inom hälso- och sjukvården, samt att lämna förslag till bestämmelser som möjliggör ett sådant system.

I vårt uppdrag har även ingått att bedöma i vilken mån och på vilket sätt personnummerbaserad statistik kan bidra till målsättningen att åstadkomma bättre uppföljningar och en ökad kvalitet i verksamheterna.

En eventuell reglering för att förbättra uppföljningsverksamheten skulle enligt uppdraget innehålla regler för uppföljningar som görs lokalt, regionalt och nationellt.

Slutligen har vi haft att vid utförandet av uppdraget särskilt uppmärksamma frågor om sekretess för olika myndigheter och tystnadsplikt för enskilda.

Vårt arbete har bedrivits med målsättningen att skapa bestämmelser för behandling av personuppgifter inom socialtjänsten som är anpassade till personuppgiftslagens (1998:204) rättsliga ramar och till behovet av ett regelverk som främjar effektiviteten i myndighetens verksamhet.

Vid utarbetandet av ny lagstiftning avseende personuppgiftsbehandling inom området har vi haft som utgångspunkt i arbetet att i så stor omfattning som möjligt göra lagstiftningen liknande den som föreligger inom hälso- och sjukvården. Anledningarna härtill är att de aktuella områdena socialtjänst respektive hälso- och sjukvård ligger nära varandra samt att vi bl.a. har haft i uppdrag att underlätta utbyte av uppgifter mellan just socialtjänst och hälso- och sjukvård. En utgångspunkt i arbetet med ny lagreglering har därför varit att studera patientdatalagen (2008:355) och förarbetena till denna lag (prop. 2007/08:126 samt Patientdatautredningens betänkande SOU 2006:82).

Sammanfattningsvis har vårt arbete bedrivits med målsättningen att

• göra en översyn av regleringen av behandling av personuppgifter inom socialtjänsten

• förbättra möjligheterna att framställa statistik och göra uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring, samt

• förbättra möjligheterna för utbyte av personuppgifter mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Nedan redogörs kortfattat för betänkandet i vart och ett av dessa områden.

18

SOU 2009:32 Sammanfattning

Översyn av regleringen av behandling av personuppgifter inom socialtjänsten

Övergripande principer

För att garantera såväl integritetsskyddet som möjligheterna till fortlöpande effektivisering av verksamheten, är det enligt vår mening nödvändigt med en lagstiftning som tar sikte på principiellt viktiga frågor, men som så långt som möjligt undviker detaljreglering. Vi föreslår därför att de grundläggande principerna för behandling av uppgifter inom socialtjänsten ska, på lokal (socialnämnder m.fl.) respektive central nivå (Socialstyrelsen) regleras särskilt i lag, medan kompletterande föreskrifter ska regleras av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Lagstiftningarnas systematik och tillämpningsområde m.m.

Vi föreslår att den i dag gällande lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ska upphöra att gälla och ersättas med två nya lagar – lagen (2009:000) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten och lagen (2009:000) om Socialstyrelsens behandling av personuppgifter inom socialtjänsten. Lagarna ska utgå från personuppgiftslagens (1998:204) tillämpningsområde, begrepp och terminologi. I lagarna ska anges de undantag, preciseringar och förtydliganden i förhållande till personuppgiftslagen som är motiverade.

Vi föreslår två lagar med i huvudsak likartade innehåll men där framför allt ändamålsbestämmelserna skiljer sig åt. Nedan redogörs därför samlat för de båda lagarnas innehåll och markeras särskilt där skillnader föreligger. Lagarna tillämpas vid behandling av uppgifter som är helt eller delvis automatiserade.

Lagarna ska gälla i stället för personuppgiftslagen, vars bestämmelser ska tillämpas på behandling av uppgifter inom socialtjänsten endast när det anges särskilt.

I lagen (2009:000) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten definieras begreppet socialtjänst. I lagen (2009:000) om Socialstyrelsens behandling av personuppgifter inom socialtjänsten hänvisas till definitionen i tidigare nämnda lag. Definitionen motsvarar den som är gällande i den nuvarande lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten.

19

Sammanfattning SOU 2009:32

Den som bedriver verksamhet inom socialtjänsten är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som utförs eller ska utföras inom verksamheten.

Behandling för särskilt angivna ändamål

Behandlingen av uppgifter inom socialtjänsten ska styras av särskilt angivna ändamål. Dessa ska framgå av lag.

Enligt vår mening bör personuppgifter inom socialtjänsten på lokal nivå få behandlas för följande ändamål (7 § lagen (2009:000) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten), nämligen för

1. att handlägga ärenden som rör enskilda och för att dokumentera

verkställighet av beslut om stödinsatser, vård och behandling,

2. att upprätta eller inhämta annan dokumentation som följer av

lag, förordning eller annan författning,

3. systematiskt och fortlöpande utveckling och säkring av

verksamhetens kvalitet (kvalitetssäkring),

4. administration, planering, sammanställning av uppgifter i

personakt, uppföljning och utvärdering av verksamheten,

5. framställning av statistik, samt

6. att genomföra gemensam uppföljning, utvärdering och kvalitets-

säkring med hälso- och sjukvård.

Utgångspunkten i utformningen av ändamålen har varit patientdatalagen (2008:355) dels på grund av de närliggande områdena socialtjänst och hälso- och sjukvård, dels på grund av utredningens uppdrag i övrigt att försöka underlätta att personuppgifter ska kunna utbytas mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården i en större omfattning än i dag och att en likformighet i ändamålsbestämmelserna därmed underlättar ett sådant arbete.

Att observera i sammanhanget är att ändamålet forskning inte ska anses falla inom lagens tillämpningsområde. För forskning gäller i stället personuppgiftslagens (1998:204) regler.

Angående ändamålen i lagen (2009:000) om Socialstyrelsens behandling av personuppgifter inom socialtjänsten anges följande ändamål (7 §)

20

SOU 2009:32 Sammanfattning

1. uppföljning, utvärdering samt utveckling och säkring av kvalitet,

2. framställning av annan statistik än officiell statistik, och

3. tillsyn.

Personuppgifter ska också, enligt andra stycket i nämnda paragraf, få behandlas för att genomföra gemensam uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av socialtjänst och hälso- och sjukvård.

I tredje stycket ges ett bemyndigande för regeringen, eller om regeringen bestämmer det Socialstyrelsen, att meddela föreskrifter som närmare bestämmer ändamålen för vissa särskilda bearbetningar av personuppgifter.

Bestämmelsen ovan har utformats för att beakta Socialstyrelsens specifika verksamhet, däribland dess tillsynsverksamhet enligt 13 kap. socialtjänstlagen(2001:453).

Personnummerbaserad statistik

I flertalet rapporter från Socialstyrelsen har framhållits fördelarna med personnummerbaserad statistik jämfört med mängdbaserad sådan. I rapporterna görs även avvägningar mellan det allmännas intressen av att erhålla uppgifter om den enskilde individen och den enskildes integritet. Vi har i utredningen gjort samma bedömningar som Socialstyrelsen och har funnit skäl att ta fram en reglering som inte hindrar användandet av personnummerbaserad statistik inom socialtjänsten.

Personuppgiftslagen (1998:204) har en bestämmelse som reglerar användningen av personnummer (22 §). Genom att utforma våra föreslagna lagar på området – lagen (2009:000) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten respektive lagen (2009:000) om Socialstyrelsens behandling av personuppgifter inom socialtjänsten – på så sätt att någon hänvisning inte sker till denna paragraf skapas en utökad möjlighet för socialnämnderna att, för i lagen angivna ändamål, använda sig av personnummerbaserad statistik.

21

Sammanfattning SOU 2009:32

Behandling av känsliga uppgifter m.m.

Uppgifter om en person ska inte få behandlas enbart på grund av vad som är känt om personens ras eller etniska ursprung, politiska åsikter, religiösa eller filosofiska övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa eller sexualliv (känsliga personuppgifter).

Om uppgifter behandlas på annan grund får de emellertid kompletteras med känsliga uppgifter, när det är nödvändigt för syftet med behandlingen. Känsliga personuppgifter får dessutom behandlas om de förekommer i en ansökan, anmälan eller handling som kommer in i verksamheten.

Sökbegrepp

Vi föreslår att uppgifter inom socialtjänsten som avslöjar ras, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening eller sexualliv inte får användas som sökbegrepp.

Uppgifter om en persons etniska ursprung, politiska åsikter och hälsa får emellertid användas som sökbegrepp.

Begreppet ”ömtåliga förhållanden” infördes genom den tidigare socialtjänstlagen (1980:620). Begreppet omfattar – utöver vad som omfattas av känsliga uppgifter – även andra uppgifter som kan anses vara kränkande för den personliga integriteten, t.ex. familjeförhållanden och försörjningsförmåga. Vi har inte funnit skäl att utvidga begreppet känsliga uppgifter eller skäl att reglera detta begrepp särskilt. Vi har i stället ansett att bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204), sekretesslagen (1980:100) och våra nya föreslagna lagar om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten utgör ett tillräckligt skydd för den enskildes personliga integritet i dessa delar.

Sökning avseende uppgifter om lagöverträdelse som innefattar brott, domar i brottmål, tvångsmål eller administrativa ska vara möjlig inom socialtjänsten. Någon hänvisning till förbudet i 21 § personuppgiftslagen (1998:204) görs inte i lagen (2009:000) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten respektive lagen (2009:000) om Socialstyrelsens behandling av personuppgifter inom socialtjänsten.

22

SOU 2009:32 Sammanfattning

Enskildas rättigheter

Personuppgiftslagens bestämmelser om information som ska lämnas självmant till den registrerade när uppgifter samlas in från denne själv och om information som ska lämnas efter ansökan av den registrerade, ska i huvudsak tillämpas vid behandling av personuppgifter inom socialtjänsten.

Även personuppgiftslagens bestämmelser om rättelse av personuppgifter ska tillämpas vid behandling av personuppgifter inom socialtjänsten. Detsamma gäller bestämmelsen i personuppgiftslagen om skadestånd. Även personuppgiftslagens bestämmelser om överklagande ska i huvudsak tillämpas.

Utlämnande på medium för automatiserad behandling

Med hänsyn till de integritetsrisker som kan följa med utlämnande på medium för automatiserad behandling av personuppgifter bör – till annan än svensk myndighet – endast enstaka personuppgifter få lämnas ut på medium för automatiserad behandling. Regeringen bör dock ha möjlighet att meddela föreskrifter att även annat utlämnande på sådant medium är tillåtet.

Bevarande och gallring

Det föreligger i dag bl.a. i 12 kap.1 och 2 §§socialtjänstlagen (2001:453) samt i 21 c och d §§ lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade specifika regler för gallring och bevarande av uppgifter i en personakt. Skäl att göra ändringar av dessa regler har inte framkommit.

När det gäller bevarande och gallring av andra allmänna handlingar än handlingar i en personakt ska arkivlagens (1990:782) bestämmelser gälla.

När det gäller bevarande och gallring av personuppgifter som inte är allmänna handlingar gäller personuppgiftslagen. Det behövs inte någon uttrycklig bestämmelse om detta i våra föreslagna lagar som reglerar behandlingen av personuppgifter inom socialtjänsten.

23

Sammanfattning SOU 2009:32

Förbättrade möjligheter att framställa statistik och göra uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring

Reglering av officiell statistik

Regelverket för officiell statistik finns i lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella statistiken. I dessa delar har vi inte funnit skäl att föreslå några ändringar.

Angående utformningen av bilagan till förordningen om den officiella statistiken har dock vissa brister påpekats. Vi har dock funnit att det inte är möjligt eller lämpligt att göra justeringar härvidlag utan en separat allmän översyn av regelverket bör i stället göras.

Reglering av författningar angående skyldighet att lämna uppgifter till Socialstyrelsen

Vårt uppdrag har bl.a. varit att redovisa regler för att underlätta möjligheterna att genomföra uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring. Regelverket i dag anger enbart en skyldighet för kommunerna, enligt 12 kap. 5 § socialtjänstlagen (2001:453) och 15 a § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, att lämna personuppgifter för angelägna statistiska ändamål. Vi föreslår en utökad skyldighet för kommunerna att nu även lämna uppgifter för annan statistik samt för uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring.

Vi föreslår vidare att förordningen (1981:1370) om skyldighet för socialnämnderna att lämna statistiska uppgifter samt förordningen (2004:16) om utlämnande av uppgifter som avser stöd och service till vissa funktionshindrade ska upphöra att gälla och ersättas med ett antal nya förordningar (se mer nedan i nästa avsnitt).

Vidare föreslår vi en justering i 7 kap. 4 § sekretesslagen (1980:100), se nedan.

Angående enskild verksamhet som är knuten till socialnämnderna föreslår vi inte någon separat författningsreglering. Vi anser att socialnämndens uppgiftsskyldighet även ska omfatta dessa enskilda aktörer.

24

SOU 2009:32 Sammanfattning

Förbättrade möjligheter för utbyte av personuppgifter mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården

Hos kommunerna

Det har klarlagts för utredningen att det föreligger ett påtagligt ökat behov av informationsutbyte mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården. En grundläggande förutsättning för att samverkan ska kunna fungera genom hela vårdkedjan har varit att den information som behövs för att planera den enskildes vård och omsorg finns tillgänglig, bl.a. för gemensamma verksamhetsuppföljningar.

För att på lokal nivå (socialnämnderna) kunna genomföra en gemensam individbaserad verksamhetsuppföljning mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården föreslår vi att det dels i vår föreslagna nya lag (2009:000) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten, dels i patientdatalagen (2008:355) förs in ändamålsbestämmelser som anger att personuppgifter inom socialtjänsten respektive hälso- och sjukvården får behandlas för gemensamma verksamhetsuppföljningar mellan de båda verksamhetsområdena.

Hos Socialstyrelsen

För att kunna underlätta för utbyte av uppgifter på central nivå mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården föreslår vi att det dels i vår föreslagna nya lag (2009:000) om Socialstyrelsens behandling av personuppgifter inom socialtjänsten, dels i lagen (1998:543) om hälsodataregister förs in sådana ändamålsbestämmelser som anger att personuppgifter inom socialtjänsten respektive hälso- och sjukvården får behandlas för gemensam verksamhetsuppföljning mellan de båda verksamhetsområdena på central nivå.

Av samma skäl föreslår vi att det i lagen om receptregister (1996:1156), förordningen (2001:707) om patientregister hos Socialstyrelsen, förordningen (2001:708) om medicinskt födelseregister hos Socialstyrelsen, förordningen (2001:709) om cancerregister hos Socialstyrelsen, förordningen (2005:363) om läkemedelsregister hos Socialstyrelsen, förordningen (2006:94) om register hos Socialstyrelsen över insatser inom den kommunala hälso- och sjukvården, samt förordningen (2008:194) om tandhälsoregister hos Socialstyrelsen ska föras in motsvarande

25

Sammanfattning SOU 2009:32

ändamålsbestämmelse som anger att personuppgifter inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården får behandlas för gemensam verksamhetsuppföljning mellan de båda verksamhetsområdena.

Några motsvarande förordningar finns i dag inte inom socialtjänsten.

För att tydliggöra och underlätta för utbytet mellan de olika verksamheterna anser vi att en rad nya förordningar bör knytas till vår föreslagna lag (2009:000) om Socialstyrelsens behandling av personuppgifter inom socialtjänsten. Bemyndigandet i 7 § tredje stycket nämnda lag möjliggör detta.

Vi föreslår därför att följande förordningar ska införas, nämligen förordningen om Socialstyrelsens behandling av personuppgifter om ekonomiskt bistånd,

förordningen om Socialstyrelsens behandling av personuppgifter om insatser för barn och unga,

förordningen om Socialstyrelsens behandling av personuppgifter om insatser för personer med missbruks- och beroendeproblematik,

förordningen om Socialstyrelsens behandling av personuppgifter om insatser för stöd och service till funktionshindrade,

förordningen om Socialstyrelsens behandling av personuppgifter om insatser för äldre och personer med funktionsnedsättning m.fl., samt förordningen om Socialstyrelsens behandling av personuppgifter om insatser för brottsoffer.

Visserligen kan ur ett integritetsskyddsperspektiv förordas att det i detalj ska kunna utläsas alla uppgifter som kan behandlas i förordningarna. Enligt vår bedömning är emellertid detta sätt att författningsreglera otympligt och omodernt. I stället för en detaljreglering föreslås därför i varje förordning ett bemyndigande för Socialstyrelsen att, i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting, närmare förordna om vilka personuppgifter som får behandlas.

Vår nya föreslagna lag (2009:000) om Socialstyrelsens behandling av personuppgifter, personuppgiftslagen (1998:204) och sekretesslagen (1980:100) ger enligt vår mening ett fullgott skydd mot ett otillbörligt intrång i den personliga integriteten.

26

SOU 2009:32 Sammanfattning

27

Sekretessfrågor

Definitionen av socialtjänst i 7 kap. 4 § sekretesslagen kompletteras så att den även omfattar uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av allmän eller enskild socialtjänst.

Vi har även, för att likställa socialtjänstens regelverk med hälso- och sjukvårdens, tagit fram förslag till en ny sekretessbestämmelse i 7 kap. 4 a § som bryter sekretessen mellan olika myndigheter som bedriver viss socialtjänstverksamhet enligt 7 kap. 4 § sekretesslagen inom en och samma kommun.

Vi har vidare tagit fram förslag till en ny sekretessbestämmelse, se 9 kap. 4 a § sekretesslagen (1980:100), som reglerar gemensam uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring (verksamhetsuppföljning). Utformningen av bestämmelsen möjliggör att uppgifter kan lämnas för nämnda ändamål från myndighet inom socialtjänsten till myndighet inom hälso- och sjukvården eller tvärtom samt mellan myndigheter inom socialtjänsten, för uppgift som avser enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden och som kan hänföras till den enskilde. Detsamma gäller uppgifter i sådan särskild verksamhet hos Socialstyrelsen.

I paragrafens andra stycke föreslår vi sekretessbrytande bestämmelser avseende 7 kap. 1 c §, 7 kap. 4 § och 9 kap. 4 §sekretesslagen. Vidare föreslås en följdändring i 14 kap. 3 § sekretesslagen.

Våra förslag påverkar inte hur Socialstyrelsen organiserar sitt arbete eller utformar sin verksamhet i form av avdelningsindelningar eller dylikt.

Öppenvårdsinsatser

Öppenvårdsinsatser i form av rådgivning och stöd föreslås alltjämt inte omfattas av någon dokumentationsskyldighet.

Författningsförslag

1. Förslag till lag om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens tillämpningsområde m.m.

1 § Denna lag gäller vid behandling av personuppgifter i verksamhet inom socialtjänsten. För Socialstyrelsens verksamhet gäller i stället lagen (2009:000) om Socialstyrelsens behandling av personuppgifter inom socialtjänsten.

Syftet med lagen är att ge den som bedriver verksamhet inom socialtjänsten rätt att behandla personuppgifter effektivt samtidigt som enskilda skyddas mot otillbörligt intrång i den personliga integriteten vid sådan behandling.

Lagen gäller endast om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier.

2 § Behandling av personuppgifter som är tillåten enligt denna lag får utföras även om den enskilde motsätter sig sådan behandling.

Detta gäller inte om annat framgår av denna lag eller av annan lag eller förordning.

3 § Åtkomst får endast medges till de uppgifter som var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. Personuppgifter ska hanteras och förvaras på sådant sätt att obehöriga inte får tillgång till dem.

29

Författningsförslag SOU 2009:32

Definition av socialtjänst

4 § I denna lag avses med socialtjänst

1. verksamhet enligt lagstiftningen om socialtjänst och den särskilda lagstiftningen om vård utan samtycke av unga eller av missbrukare,

2. verksamhet som i annat fall enligt lag bedrivs av socialnämnd,

3. verksamhet som i övrigt bedrivs av Statens institutionsstyrelse,

4. verksamhet hos kommunal invandrarbyrå,

5. verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade,

6. handläggning av ärenden om bistånd som lämnas av socialnämnd enligt lagstiftningen om mottagande av asylsökande m.fl.,

7. handläggning av ärenden om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar,

8. handläggning av ärenden om tillstånd till parkering för rörelsehindrade, och

9. verksamhet enligt lag om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m.

Förhållandet till personuppgiftslagen

5 § Om inte annat anges gäller denna lag i stället för personuppgiftslagen (1998:204).

6 § När personuppgifter behandlas enligt denna lag eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen gäller personuppgiftslagens (1998:204) bestämmelser om

1 definitioner i 3 §,

2. förhållandet till offentlighetsprincipen m.m. i 8 §,

3. grundläggande krav på behandling i 9 §,

4. information till den registrerade i 23 och 25–27 §§,

5. rättelse i 28 §,

6. säkerheten vid behandling i 30–32 §§,

7. överföring av personuppgifter till tredje land i 33–35 §§,

8. personuppgiftsombud m.m. i 36 § andra stycket och 38– 41 §§,

9. upplysningar till allmänheten om vissa behandlingar i 42 §,

30

SOU 2009:32 Författningsförslag

10. tillsynsmyndighetens befogenheter i 43–44 §§, 45 § första stycket och 47 §,

11. skadestånd i 48 §, samt 12. överklagande i 51 § första stycket, 52 § första stycket och 53 §.

Ändamål för personuppgiftsbehandling

7 § Inom socialtjänsten får personuppgifter behandlas för

1. att handlägga ärenden som rör enskilda och för att dokumentera verkställighet av beslut om stödinsatser, vård och behandling,

2. att upprätta eller inhämta annan dokumentation som följer av lag, förordning eller annan författning,

3. systematisk och fortlöpande utveckling och säkring av verksamhetens kvalitet (kvalitetssäkring),

4. administration, planering, sammanställning av uppgifter i personakt, uppföljning och utvärdering av verksamheten,

5. framställning av statistik, samt 6. att genomföra gemensam uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring med hälso- och sjukvård.

Personuppgiftsansvar

8 § Den som bedriver verksamhet inom socialtjänsten är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som utförs eller ska utföras inom verksamheten.

Behandling av känsliga personuppgifter

9 § Uppgifter om en person får inte behandlas enbart på grund av vad som är känt om personens ras eller etniska ursprung, politiska åsikter, religiösa eller filosofiska övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa eller sexualliv.

Om uppgifter om en person behandlas på annan grund får de kompletteras med sådana uppgifter som anges i första stycket när det är absolut nödvändigt för syftet med behandlingen.

31

Författningsförslag SOU 2009:32

Utan hinder av vad som sägs i första och andra styckena får sådana uppgifter behandlas om de förekommer i en ansökan, anmälan eller handling som kommer in i verksamheten.

Sökbegrepp

10 § Uppgifter som avslöjar ras, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening eller sexualliv får inte användas som sökbegrepp.

Utlämnande av uppgifter på medium för automatiserad behandling

11 § Till annan än svensk myndighet får endast enstaka uppgifter eller handlingar lämnas ut på medium för automatiserad behandling, om inte regeringen föreskriver att även annat utlämnande på sådant medium är tillåtet.

Bevarande och gallring av uppgifter i en personakt

12 § I fråga om bevarande och gallring av uppgifter i en personakt gäller särskilda bestämmelser i annan lagstiftning.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 då lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ska upphöra att gälla.

2. Bestämmelsen om skadestånd ska tillämpas endast om den omständighet som yrkandet hänför sig till har inträffat efter det att lagen har trätt i kraft beträffande den aktuella behandlingen. I annat fall tillämpas personuppgiftslagen (1998:204).

32

SOU 2009:32 Författningsförslag

2. Förslag till lag om Socialstyrelsens behandling av personuppgifter inom socialtjänsten

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens tillämpningsområde m.m.

1 § Denna lag gäller vid Socialstyrelsens behandling av personuppgifter som avser socialtjänstverksamhet.

Vid framställning av officiell statistik tillämpas i stället lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella statistiken.

Syftet med lagen är att ge Socialstyrelsen rätt att behandla personuppgifter effektivt samtidigt som enskilda skyddas mot otillbörligt intrång i den personliga integriteten vid sådan behandling.

Lagen gäller endast om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier.

2 § Behandling av personuppgifter som är tillåten enligt denna lag får utföras även om den enskilde motsätter sig sådan behandling.

Detta gäller inte om annat framgår av denna lag eller av annan lag eller förordning.

3 § Åtkomst får endast medges till de uppgifter som var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. Personuppgifter ska hanteras och förvaras på sådant sätt att obehöriga inte får tillgång till dem.

Definition av socialtjänst

4 § Med socialtjänst avses i denna lag detsamma som i 4 § lagen (2009:000) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten.

33

Författningsförslag SOU 2009:32

Förhållandet till personuppgiftslagen

5 § Om inte annat anges gäller denna lag i stället för personuppgiftslagen (1998:204).

6 § När personuppgifter behandlas enligt denna lag eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen gäller personuppgiftslagens (1998:204) bestämmelser om

1. definitioner i 3 §,

2. förhållandet till offentlighetsprincipen m.m. i 8 §,

3. grundläggande krav på behandling i 9 §,

4. information till den registrerade i 23 och 25–27 §§,

5. rättelse i 28 §,

6. säkerheten vid behandling i 30–32 §§,

7. överföring av personuppgifter till tredje land i 33–35 §§,

8. personuppgiftsombud m.m. i 36 § andra stycket och 38– 41 §§,

9. upplysningar till allmänheten om vissa behandlingar i 42 §, 10. tillsynsmyndighetens befogenheter i 43–44 §§, 45 § första stycket och 47 §,

11. skadestånd i 48 §, samt 12. överklagande i 51 § första stycket, 52 § första stycket och 53 §.

Ändamål för personuppgiftsbehandling

7 § Personuppgifter som avser socialtjänstverksamhet får behandlas för

1. uppföljning, utvärdering samt utveckling och säkring av kvalitet,

2. framställning av annan statistik än officiell statistik, och

3. tillsyn. Personuppgifter får också behandlas för att genomföra gemensam uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av socialtjänst och hälso- och sjukvård.

Regeringen, eller om regeringen bestämmer det Socialstyrelsen, får meddela föreskrifter som närmare bestämmer ändamålen för vissa särskilda behandlingar av personuppgifter.

34

SOU 2009:32 Författningsförslag

Personuppgiftsansvar

8 § Socialstyrelsen är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som utförs eller ska utföras inom verksamheten.

Behandling av känsliga personuppgifter

9 § Uppgifter om en person får inte behandlas enbart på grund av vad som är känt om personens ras eller etniska ursprung, politiska åsikter, religiösa eller filosofiska övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa eller sexualliv.

Om uppgifter om en person behandlas på annan grund får de kompletteras med sådana uppgifter som anges i första stycket när det är absolut nödvändigt för syftet med behandlingen.

Utan hinder av vad som sägs i första och andra styckena får sådana uppgifter behandlas om de förekommer i handling som kommit in i verksamheten.

Sökbegrepp

10 § Uppgifter som avslöjar ras, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening eller sexualliv får inte användas som sökbegrepp.

Utlämnande av uppgifter på medium för automatiserad behandling

11 § Till annan än svensk myndighet får endast enstaka uppgifter eller handlingar lämnas ut på medium för automatiserad behandling, om inte regeringen föreskriver att även annat utlämnande på sådant medium är tillåtet.

Bevarande och gallring av uppgifter i en personakt

12 § I fråga om bevarande och gallring av uppgifter i en personakt gäller särskilda bestämmelser i annan lagstiftning.

35

Författningsförslag SOU 2009:32

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

2. Bestämmelsen om skadestånd ska tillämpas endast om den omständighet som yrkandet hänför sig till har inträffat efter det att lagen har trätt i kraft beträffande den aktuella behandlingen. I annat fall tillämpas personuppgiftslagen (1998:204).

36

SOU 2009:32 Författningsförslag

3. Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 3 §, 12 kap.1 och 5 §§socialtjänstlagen (2001:453) ska ha följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

3 §

Bestämmelserna i 11 kap. 5 och 6 §§ gäller i tillämpliga delar i enskild verksamhet som står under länsstyrelsens tillsyn enligt denna lag. Anteckningar och andra uppgifter i en personakt som tillhör en sammanställning av uppgifter som avses i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten skall bevaras och därefter gallras två år efter det att den sista anteckningen gjordes i akten.

Uppgifterna skall dock inte gallras så länge uppgifter om samma person inte har gallrats enligt andra stycket. Uppgifter i en sammanställning som avses i lagen om behandling av personppgifter inom socialtjänsten skall gallras två år efter det att de förhållanden som uppgifterna avser har upphört.

Gallringen skall vara avslutad senast kalenderåret efter det att gallringsskyldigheten inträdde. Den socialnämnd som beslutat om en insats som genomförs i en enskild verksamhet får träffa

Bestämmelserna i 11 kap. 5 och 6 §§ gäller i tillämpliga delar i enskild verksamhet som står under länsstyrelsens tillsyn enligt denna lag. Anteckningar och andra uppgifter i en personakt som tillhör en sammanställning av uppgifter som avses i lagen (2009:000) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ska bevaras och därefter gallras två år efter det att den sista anteckningen gjordes i akten.

Uppgifterna ska dock inte gallras så länge uppgifter om samma person inte har gallrats enligt andra stycket. Uppgifter i en sammanställning som avses i lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ska gallras två år efter det att de förhållanden som uppgifterna avser har upphört.

Gallringen ska vara avslutad senast kalenderåret efter det att gallringsskyldigheten inträdde. Den socialnämnd som beslutat om en insats som genomförs i en enskild verksamhet får träffa

37

Författningsförslag SOU 2009:32

avtal med den som bedriver verksamheten om att handlingar skall överlämnas till nämnden när gallringsskyldigheten inträder. Detta gäller dock inte sådana handlingar som avses i 3 a §.

avtal med den som bedriver verksamheten om att handlingar ska överlämnas till nämnden när gallringsskyldigheten inträder. Detta gäller dock inte sådana handlingar som avses i 3 a §.

12 kap.

1 §

Anteckningar och andra uppgifter i en personakt hos socialnämnden som tillhör en sådan sammanställning av uppgifter som avses i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten skall gallras fem år efter det att sista anteckningen gjordes i akten.

Uppgifterna skall dock inte gallras så länge uppgifter om samma person inte har gallrats av nämnden enligt andra stycket. Uppgifter i en sammanställning som avses i lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten skall gallras fem år efter det att de förhållanden som uppgifterna avser har upphört.

Gallringen skall vara avslutad senast kalenderåret efter det att gallringsskyldigheten inträdde.

Anteckningar och andra uppgifter i en personakt hos socialnämnden som tillhör en sådan sammanställning av uppgifter som avses i lagen (2009:000) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ska gallras fem år efter det att sista anteckningen gjordes i akten.

Uppgifterna ska dock inte gallras så länge uppgifter om samma person inte har gallrats av nämnden enligt andra stycket. Uppgifter i en sammanställning som avses i lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ska gallras fem år efter det att de förhållanden som uppgifterna avser har upphört.

Gallringen ska vara avslutad senast kalenderåret efter det att gallringsskyldigheten inträdde.

5 §

Socialnämnden skall, enligt vad regeringen närmare föreskriver, lämna ut personuppgifter till Socialstyrelsen för angelägna statistiska ändamål.

Socialnämnden ska, enligt vad regeringen närmare föreskriver, till Socialstyrelsen lämna ut personuppgifter som styrelsen behöver i sin verksamhet.

38

SOU 2009:32 Författningsförslag

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

39

Författningsförslag SOU 2009:32

4. Förslag till lag om ändring i lagen ( 1993:387 ) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

dels att 15 a, 21 c och 23 a §§ ska ha följande lydelse

dels att rubriken närmast före 14 § ska lyda ”Särskilda uppgifter för kommunen m.fl.”.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 a §

Kommunen skall lämna ut vissa personuppgifter beträffande enskilda som beviljas insatser enligt 9 § till Socialstyrelsen för framställning av officiell statistik. Regeringen meddelar föreskrifter om vilka uppgifter som skall lämnas ut.

Kommunen eller landstinget ska, enligt vad regeringen närmare föreskriver, till Socialstyrelsen lämna ut personuppgifter som styrelsen behöver i sin verksamhet, beträffande enskilda som beviljas insatser enligt 9 §.

21 c §

Om anteckningar och andra uppgifter i en personakt hos den eller de nämnder som avses i 22 § tillhör sådan sammanställning av uppgifter som avses i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten, skall uppgifterna gallras fem år efter det att sista anteckningen gjordes i akten.

Uppgifterna skall dock inte gallras så länge uppgifterna om samma person inte har gallrats av nämnden enligt andra stycket.

Uppgifter i en sammanställning som avses i lagen om behandling av personuppgifter

Om anteckningar och andra uppgifter i en personakt hos den eller de nämnder som avses i 22 § tillhör sådan sammanställning av uppgifter som avses i lagen (2009:000) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten, ska uppgifterna gallras fem år efter det att sista anteckningen gjordes i akten.

Uppgifterna ska dock inte gallras så länge uppgifterna om samma person inte har gallrats av nämnden enligt andra stycket.

Uppgifter i en sammanställning som avses i lagen om behandling av personuppgifter

40

SOU 2009:32 Författningsförslag

inom socialtjänsten skall gallras fem år efter det att de förhållanden som uppgifterna avser har upphört.

Gallringen skall vara avslutad senast kalenderåret efter det att gallringsskyldigheten inträdde.

inom socialtjänsten ska gallras fem år efter det att de förhållanden som uppgifterna avser har upphört.

Gallringen ska vara avslutad senast kalenderåret efter det att gallringsskyldigheten inträdde.

23 a §

Bestämmelserna i 21 a och 21 b §§ gäller i tillämpliga delar i enskild verksamhet. Anteckningar och andra uppgifter i en personakt som tillhör en sådan sammanställning av uppgifter som avses i lagen(2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten skall bevaras och därefter gallras två år efter det att den sista anteckningen gjordes i akten.

Gallringen skall vara avslutad senast kalenderåret efter det att gallringsskyldigheten inträdde.

Uppgifter i en sammanställning som avses i lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten skall gallras två år efter det att de förhållanden som uppgifterna avser har upphört.

Den nämnd som beslutat om en insats som genomförs i en enskild verksamhet får träffa avtal med den som bedriver verksamheten om att handlingar skall överlämnas till nämnden när gallringsskyldigheten inträder. Detta gäller dock inte sådana handlingar som avses i 23 b §.

Bestämmelserna i 21 a och 21 b §§ gäller i tillämpliga delar i enskild verksamhet. Anteckningar och andra uppgifter i en personakt som tillhör en sådan sammanställning av uppgifter som avses i lagen(2009:000) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ska bevaras och därefter gallras två år efter det att den sista anteckningen gjordes i akten.

Gallringen ska vara avslutad senast kalenderåret efter det att gallringsskyldigheten inträdde.

Uppgifter i en sammanställning som avses i lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ska gallras två år efter det att de förhållanden som uppgifterna avser har upphört.

Den nämnd som beslutat om en insats som genomförs i en enskild verksamhet får träffa avtal med den som bedriver verksamheten om att handlingar ska överlämnas till nämnden när gallringsskyldigheten inträder. Detta gäller dock inte sådana handlingar som avses i 23 b §.

41

Författningsförslag SOU 2009:32

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

42

SOU 2009:32 Författningsförslag

5. Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)

dels att 7 kap. 4 § och 14 kap 3 §sekretesslagen (1980:100) ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 7 kap. 4 a § och 9 kap. 4 a §, av följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

4 §

Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom eller henne närstående lider men. Sekretessen gäller dock inte beslut om omhändertagande, beslut om vård utan samtycke eller beslut om sluten ungdomsvård. Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild som uppnått myndig ålder om förhållanden av betydelse för att denne skall få vetskap om vilka hans eller hennes biologiska föräldrar är.

Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom eller henne närstående lider men. Sekretessen gäller dock inte beslut om omhändertagande, beslut om vård utan samtycke eller beslut om sluten ungdomsvård. Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild som uppnått myndig ålder om förhållanden av betydelse för att denne ska få vetskap om vilka hans eller hennes biologiska föräldrar är.

Inom kommunal familjerådgivning gäller sekretess för uppgift som enskild har lämnat i förtroende eller som har inhämtats i samband med rådgivningen.

Med socialtjänst förstås verksamhet enligt lagstiftningen om socialtjänst och den särskilda lagstiftningen om vård av unga och av missbrukare utan samtycke samt verksamhet som i annat fall enligt lag handhas av socialnämnd eller av Statens

Med socialtjänst förstås verksamhet enligt lagstiftningen om socialtjänst och den särskilda lagstiftningen om vård av unga och av missbrukare utan samtycke samt verksamhet som i annat fall enligt lag handhas av socialnämnd eller av Statens

43

Författningsförslag SOU 2009:32

institutionsstyrelse. Till socialtjänst räknas också verksamhet hos annan myndighet som innefattar omprövning av socialnämndsbeslut eller särskild tillsyn över nämndens verksamhet, verksamhet hos kommunal invandrarbyrå samt verksamhet enligt lagen (2007:606) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m. Med socialtjänst jämställs ärenden om bistånd åt asylsökande och andra utlänningar, ärenden om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar, ärenden om tillstånd till parkering för rörelsehindrade, ärenden om allmän omvårdnad hos nämnd med uppgift att bedriva patientnämndsverksamhet samt verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

institutionsstyrelse. Till socialtjänst räknas också verksamhet hos annan myndighet som innefattar omprövning av socialnämndsbeslut eller särskild tillsyn över eller annan uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av allmän eller enskild socialtjänst, verksamhet hos kommunal invandrarbyrå samt verksamhet enligt lagen (2007:606) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m. Med socialtjänst jämställs ärenden om bistånd åt asylsökande och andra utlänningar, ärenden om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar, ärenden om tillstånd till parkering för rörelsehindrade, ärenden om allmän omvårdnad hos nämnd med uppgift att bedriva patientnämndsverksamhet samt verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Sekretess gäller i verksamhet som avser omhändertagande av personakt enligt 7 kap. 5 § socialtjänstlagen (2001:453) eller 23 d § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade för uppgift om enskilds personliga förhållanden. Utan hinder av sekretessen får uppgift i verksamhet som avses i 7 kap. 5 § socialtjänstlagen lämnas till socialnämnd och uppgift i verksamhet som avses i 23 d § lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade lämnas till nämnd som avses i 22 § samma lag, om uppgiften behövs för handläggning av ärende eller genomförande av beslut om stödinsatser, vård eller behandling och det är av synnerlig vikt att uppgiften lämnas.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år. Sekretess enligt första stycket gäller inte

44

SOU 2009:32 Författningsförslag

1. beslut i ärenden om ansvar eller behörighet för personal inom kommunal hälso- och sjukvård, eller

2. beslut i fråga om omhändertagande eller återlämnande av personakt.

Beträffande anmälan i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom kommunal hälso- och sjukvård gäller sekretess om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom eller henne närstående lider betydande men om uppgiften röjs.

7 kap.

4 a §

Sekretess enligt 7 kap. 4 § första stycket och tredje styckena hindrar inte att uppgift lämnas från en myndighet som bedriver verksamhet som avses i nämnda paragrafs första och tredje stycken i en kommun till en annan sådan myndighet i samma kommun.

9 kap.

4 a §

Sekretess gäller inom socialtjänsten respektive hälso- och sjukvården i sådan särskild verksamhet som avser gemensam uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring till följd av uppgifter som lämnas från myndighet inom socialtjänsten till myndighet inom hälso- och sjukvården eller tvärtom, eller mellan myndigheter inom socialtjänsten, för uppgift som avser enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden och som kan hänföras till den enskilde. Detsamma gäller uppgifter i sådan särskild verksamhet hos Socialstyrelsen.

Sekretess enligt första stycket

45

Författningsförslag SOU 2009:32

eller enligt 7 kap. 1 c §, 4 § eller 9 kap. 4 § hindrar inte att uppgift lämnas mellan myndighet inom socialtjänsten och myndighet inom hälso- och sjukvården för sådan verksamhet som avses i första stycket.

Uppgift som behövs för forsknings- eller statistikändamål och uppgift, som inte genom namn, annan identitetsbeteckning eller därmed jämförbart förhållande är direkt hänförlig till den enskilde, får dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider skada eller men. Detsamma gäller en uppgift som avser en avliden och som rör dödsorsak eller dödsdatum, om uppgiften behövs i ett nationellt eller regionalt kvalitetsregister enligt patientdatalagen (2008:355) .

14 kap.

3 §

Utöver vad som följer av 1 och 2 §§ får sekretessbelagd uppgift lämnas till myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda.

Första stycket gäller inte i fråga om sekretess enligt 7 kap. 1 c–6 och 34 §§, 8 kap. 8 § första stycket och 9 och 15 §§ samt 9 kap. 4 och 7 §§, 8 § första och

Utöver vad som följer av 1 och 2 §§ får sekretessbelagd uppgift lämnas till myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda.

Första stycket gäller inte i fråga om sekretess enligt 7 kap. 1 c–6 och 34 §§, 8 kap. 8 § första stycket och 9 och 15 §§ samt 9 kap. 4, 4 a och 7 §§, 8 § första

46

SOU 2009:32 Författningsförslag

andra styckena och 9 §. Inte heller gäller första stycket, om utlämnandet strider mot lag och förordning eller föreskrift som har meddelats med stöd av personuppgiftslagen (1998:204).

och andra styckena och 9 §. Inte heller gäller första stycket, om utlämnandet strider mot lag och förordning eller föreskrift som har meddelats med stöd av personuppgiftslagen (1998:204).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

47

Författningsförslag SOU 2009:32

6. Förslag till lag om ändring i patientdatalagen (2008:355)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § patientdatalagen (2008:355) ska ha följande lydelse.

2 kap.

4 §

Personuppgifter får behandlas inom hälso- och sjukvården om det behövs för

1. att fullgöra de skyldigheter som anges i 3 kap. och upprätta annan dokumentation som behövs i och för vården av patienter,

2. administration som rör patienter och som syftar till att ge vård i enskilda fall eller som annars föranleds av vård i enskilda fall,

3. att upprätta annan dokumentation som följer av lag, förordning eller annan författning,

4. att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamhet,

5. administration, planering, uppföljning, utvärdering och tillsyn av verksamheten, eller

6. att framställa statistik om hälso- och sjukvård.

5. administration, planering, uppföljning, utvärdering och tillsyn av verksamheten,

6. att framställa statistik om hälso- och sjukvård, eller

7. gemensam uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst.

I 7 kap. 4 och 5 §§ finns särskilda bestämmelser om ändamålen med behandling av personuppgifter i nationella och regionala kvalitetsregister.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

48

SOU 2009:32 Författningsförslag

7. Förslag till lag om ändring i lagen ( 1998:543 ) om hälsodataregister

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1998:543) om hälsodataregister ska ha följande lydelse.

3 §

Personuppgifter i ett hälsodataregister får behandlas för följande ändamål:

1. framställning av statistik,

2. uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av hälso- och sjukvård, och

3. forskning och epidemiologiska undersökningar.

1. framställning av statistik,

2. uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av hälso- och sjukvård,

3. forskning och epidemiologiska undersökningar, och

4. gemensam uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

49

Författningsförslag SOU 2009:32

8. Förslag till lag om ändring i lagen ( 1996:1156 ) om receptregister

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1996:1156) om receptregister ska ha följande betydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §

Personuppgifterna i receptregistret får behandlas om det är nödvändigt för

1. expediering av läkemedel och andra varor som förskrivits,

2. registrering av underlaget för tillämpningen av bestämmelserna om läkemedelsförmåner vid köp av läkemedel m.m.,

3. debiteringen till landstingen,

4. ekonomisk uppföljning och framställning av statistik hos Apotekens Service Aktiebolag,

5. registrering och redovisning till landstingen av uppgifter för ekonomisk uppföljning och framställning av statistik,

6. registrering och redovisning till förskrivare, till verksamhetschefer enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och till läkemedelskommittéer enligt lagen (1996:1157) om läkemedels kommittéer av uppgifter för medicinsk uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring i hälso- och sjukvården,

7. registrering och redovisning till Socialstyrelsen av uppgifter för epidemiologiska undersökningar, forskning och framställning av statistik inom hälso- och sjukvårdsområdet,

8. registrering av recept och blanketter som används för flera uttag, samt registrering av dosrecept och elektroniska recept,

9. registrering och redovisning till Socialstyrelsen av uppgifter om enskild läkares eller tandläkares förskrivning av narkotiskt läkemedel, för styrelsens tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonal enligt lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, och

10. registrering och redo-

9. registrering och redovisning till Socialstyrelsen av uppgifter om enskild läkares eller tandläkares förskrivning av narkotiskt läkemedel, för styrelsens tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonal enligt lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område,

10. registrering och redo-

50

SOU 2009:32 Författningsförslag

visning av uppgifter för Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets tillsyn över utbyte av läkemedel enligt 21 § lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m.

visning av uppgifter för Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets tillsyn över utbyte av läkemedel enligt 21 § lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m., och

11. gemensam uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Behandling av personuppgifter för ändamål som avses i första stycket 2 och 8, med undantag för registrering av elektroniska recept, får endast ske i fråga om den som har lämnat sitt samtycke till behandlingen. För ändamål som avses i första stycket 3 får uppgifter som kan hänföras till en enskild person inte omfatta annat än inköpsdag, kostnad, kostnadsreducering och patientens personnummer.

För ändamål som avses i första stycket 4, 6 och 9 får inga uppgifter redovisas som kan hänföras till en enskild person. Ändamålen enligt första stycket 5 får inte omfatta några åtgärder som innebär att uppgifter som kan hänföras till någon enskild patient redovisas. Dock får uppgifter som kan hänföras till en enskild förskrivare ingå i redovisning enligt första stycket 6 till samma förskrivare och till verksamhetschefen vid den enhet vid vilken förskrivaren tjänstgör samt i redovisning enligt första stycket 9 till Socialstyrelsen.

Förskrivningsorsak får redovisas endast för de ändamål som avses i första stycket 5 och 6.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

51

Författningsförslag SOU 2009:32

9. Förslag till lag om ändring i lagen ( 2007:606 ) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m.

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (2007:606) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m. ska ha följande betydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 §

Bestämmelser om behandling av personuppgifter i verksamhet enligt denna lag finns i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten.

Bestämmelser om behandling av personuppgifter i verksamhet enligt denna lag finns i lagen (2009:000) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

52

SOU 2009:32 Författningsförslag

10. Förslag till förordning om Socialstyrelsens behandling av personuppgifter om ekonomiskt bistånd m.m.

Härigenom föreskrivs följande.

Förordningens tillämpningsområde m.m.

1 § I denna förordning finns föreskrifter som avses i 7 § lagen (2009:000) om Socialstyrelsens behandling av personuppgifter inom socialtjänsten och som närmare bestämmer ändamålen för bearbetning av personuppgifter avseende ekonomiskt bistånd m.m. (register för ekonomiskt bistånd m.m.).

I denna förordning finns vidare föreskrifter om utlämnande av uppgifter som avses i 12 kap. 5 § socialtjänstlagen (2001:453).

Personuppgiftsansvarig

2 § Socialstyrelsen är personuppgiftsansvarig för behandling av personuppgifter som utförs eller ska utföras.

Ändamål för personuppgiftsbehandling

3 § Personuppgifter enligt denna förordning får behandlas för de ändamål som anges i 7 § lagen (2009:000) om Socialstyrelsens behandling av personuppgifter inom socialtjänsten.

Personuppgifter som får behandlas

4 § Sådana personuppgifter får behandlas som rör

1. ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453),

2. annat bistånd som har samband med ekonomiskt bistånd, och

3. introduktionsersättning enligt lagen (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar.

53

Författningsförslag SOU 2009:32

Behandlingen får avse

5 § Uppgifter enligt 4 § får endast avse vad Socialstyrelsen, efter samråd med Sveriges Kommuner och Landsting, meddelar närmare föreskrifter om.

Uppgiftsskyldighet

6 § En socialnämnd ska, till Socialstyrelsen eller till den som på uppdrag av Socialstyrelsen ansvarar för behandling av uppgifterna, lämna sådana personuppgifter som avses i 4 §.

Uppgifterna lämnas ut för framställning av officiell statistik enligt lagen (2001:99) om den officiella statistiken samt för de ändamål som anges i 7 § lagen (2009:000) om Socialstyrelsens behandling av personuppgifter inom socialtjänsten.

7 § En socialnämnd ska till Socialstyrelsen lämna även andra personuppgifter än som avses i 6 §, när uppgifterna begärs för en särskild statistisk undersökning som syftar till att tillgodose angelägna samhällsbehov.

Uppgifterna får begäras först efter samråd med Sveriges Kommuner och Landsting.

Information

8 § Den information som Socialstyrelsen ska lämna de registrerade enligt 25 § första stycket c) personuppgiftslagen (1998:204) ska omfatta

1. vilka kategorier av uppgifter som ingår i registret,

2. varifrån uppgifter hämtas in,

3. hur länge registret kommer att föras,

4. rätten till rättelse av oriktiga eller missvisande uppgifter,

5. innebörden och omfattningen av det sekretess- och säkerhetsskydd som gäller för registret,

6. vad som gäller ifråga om sökbegrepp och utlämnande på medium för automatiserad behandling, samt

7. den registrerades rätt att ta del av uppgifter enligt 26 § personuppgiftslagen (1998:204).

Socialstyrelsen ska på lämpligt sätt informera allmänheten om registret.

54

SOU 2009:32 Författningsförslag

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010 då förordningen (1981:1370) om skyldighet för socialnämnderna att lämna statistiska uppgifter ska upphöra att gälla.

55

Författningsförslag SOU 2009:32

11. Förslag till förordning om Socialstyrelsens behandling av personuppgifter om insatser för barn och unga

Härigenom föreskrivs följande.

Förordningens tillämpningsområde m.m.

1 § I denna förordning finns föreskrifter som avses i 7 § lagen (2009:000) om Socialstyrelsens behandling av personuppgifter inom socialtjänsten och som närmare bestämmer ändamålen för bearbetning av personuppgifter avseende barn och unga (register för insatser för barn och unga).

I denna förordning finns vidare föreskrifter om utlämnande av uppgifter som avses i 12 kap. 5 § socialtjänstlagen (2001:453).

Personuppgiftsansvarig

2 § Socialstyrelsen är personuppgiftsansvarig för behandling av personuppgifter som utförs eller ska utföras.

Ändamål för personuppgiftsbehandling

3 § Personuppgifter enligt denna förordning får behandlas för de ändamål som anges i 7 § lagen (2009:000) om Socialstyrelsens behandling av personuppgifter inom socialtjänsten.

Personuppgifter som får behandlas

4 § Sådana personuppgifter får behandlas som rör vård och insatser för barn och unga enligt

2. lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.

56

SOU 2009:32 Författningsförslag

Behandlingen får avse

5 § Uppgifter enligt 4 § får endast avse vad Socialstyrelsen, efter samråd med Sveriges Kommuner och Landsting, meddelar närmare föreskrifter om.

Uppgiftsskyldighet

6 § En socialnämnd ska, till Socialstyrelsen eller till den som på uppdrag av Socialstyrelsen ansvarar för behandling av uppgifterna, lämna sådana personuppgifter som avses i 4 §.

Uppgifterna lämnas ut för framställning av officiell statistik enligt lagen (2001:99) om den officiella statistiken samt för de ändamål som anges i 7 § lagen (2009:000) om Socialstyrelsens behandling av personuppgifter inom socialtjänsten.

7 § En kommun ska till Socialstyrelsen lämna även andra personuppgifter än som avses i 6 §, när uppgifterna begärs för en särskild statistisk undersökning som syftar till att tillgodose angelägna samhällsbehov.

Uppgifterna får begäras först efter samråd med Sveriges Kommuner och Landsting.

Information

8 § Den information som Socialstyrelsen ska lämna de registrerade enligt 25 § första stycket c) personuppgiftslagen (1998:204) ska omfatta

1. vilka kategorier av uppgifter som ingår i registret,

2. varifrån uppgifter hämtas in,

3. hur länge registret kommer att föras,

4. rätten till rättelse av oriktiga eller missvisande uppgifter,

5. innebörden och omfattningen av det sekretess- och säkerhetsskydd som gäller för registret,

6. vad som gäller ifråga om sökbegrepp och utlämnande på medium för automatiserad behandling, samt

7. den registrerades rätt att ta del av uppgifter enligt 26 § personuppgiftslagen (1998:204).

Socialstyrelsen ska på lämpligt sätt informera allmänheten om registret.

57

Författningsförslag SOU 2009:32

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010 då förordningen (1981:1370) om skyldighet för socialnämnderna att lämna statistiska uppgifter ska upphöra att gälla.

58

SOU 2009:32 Författningsförslag

12. Förslag till förordning om Socialstyrelsens behandling av personuppgifter om insatser för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Härigenom föreskrivs följande.

Förordningens tillämpningsområde m.m.

1 § I denna förordning finns föreskrifter som avses i 7 § lagen (2009:000) om Socialstyrelsens behandling av personuppgifter inom socialtjänsten och som närmare bestämmer ändamålen för bearbetning av personuppgifter avseende insatser för personer med missbruks- och beroendeproblematik (register för insatser för missbrukare).

I denna förordning finns vidare föreskrifter om utlämnande av uppgifter som avses i 12 kap. 5 § socialtjänstlagen (2001:453).

Personuppgiftsansvarig

2 § Socialstyrelsen är personuppgiftsansvarig för behandling av personuppgifter som utförs eller ska utföras.

Ändamål för personuppgiftsbehandling

3 § Personuppgifter enligt denna förordning får behandlas för de ändamål som anges i 7 § lagen (2009:000) om Socialstyrelsens behandling av personuppgifter inom socialtjänsten.

Personuppgifter som får behandlas

4 § Sådana personuppgifter får behandlas som rör vård och insatser för missbrukare enligt

2. lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall.

59

Författningsförslag SOU 2009:32

Behandlingen får avse

5 § Uppgifter enligt 4 § får endast avse vad Socialstyrelsen, efter samråd med Sveriges Kommuner och Landsting, meddelar närmare föreskrifter om.

Uppgiftsskyldighet

6 § En socialnämnd ska, till Socialstyrelsen eller till den som på uppdrag av Socialstyrelsen ansvarar för behandling av uppgifterna, lämna sådana personuppgifter som avses i 4 §.

Uppgifterna lämnas ut för framställning av officiell statistik enligt lagen (2001:99) om den officiella statistiken samt för de ändamål som anges i 7 § lagen (2009:000) om Socialstyrelsens behandling av personuppgifter inom socialtjänsten.

7 § En socialnämnd ska till Socialstyrelsen lämna även andra personuppgifter än som avses i 6 §, när uppgifterna begärs för en särskild statistisk undersökning som syftar till att tillgodose angelägna samhällsbehov.

Uppgifterna får begäras först efter samråd med Sveriges Kommuner och Landsting.

Information

8 § Den information som Socialstyrelsen ska lämna de registrerade enligt 25 § första stycket c) personuppgiftslagen (1998:204) ska omfatta

1. vilka kategorier av uppgifter som ingår i registret,

2. varifrån uppgifter hämtas in,

3. hur länge registret kommer att föras,

4. rätten till rättelse av oriktiga eller missvisande uppgifter,

5. innebörden och omfattningen av det sekretess- och säkerhetsskydd som gäller för registret,

6. vad som gäller ifråga om sökbegrepp och utlämnande på medium för automatiserad behandling, samt

7. den registrerades rätt att ta del av uppgifter enligt 26 § personuppgiftslagen (1998:204).

Socialstyrelsen ska på lämpligt sätt informera allmänheten om registret.

60

SOU 2009:32 Författningsförslag

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010 då förordningen (1981:1370) om skyldighet för socialnämnderna att lämna statistiska uppgifter ska upphöra att gälla.

61

Författningsförslag SOU 2009:32

13. Förslag till förordning om Socialstyrelsens behandling av personuppgifter om insatser för stöd och service till funktionshindrade

Härigenom föreskrivs följande.

Förordningens tillämpningsområde m.m.

1 § I denna förordning finns föreskrifter som avses i 7 § lagen (2009:000) om Socialstyrelsens behandling av personuppgifter inom socialtjänsten och som närmare bestämmer ändamålen för bearbetning av personuppgifter avseende insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (register för insatser för stöd och service till funktionshindrade).

I denna förordning finns vidare föreskrifter om utlämnande av uppgifter som avses i 15 a § lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Personuppgiftsansvarig

2 § Socialstyrelsen är personuppgiftsansvarig för behandling av personuppgifter som utförs eller ska utföras.

Ändamål för personuppgiftsbehandling

3 § Personuppgifter enligt denna förordning får behandlas för de ändamål som anges i 7 § lagen (2009:000) om Socialstyrelsens behandling av personuppgifter inom socialtjänsten.

Personuppgifter som får behandlas

4 § Sådana personuppgifter får behandlas som rör insatser som landstinget svarar för enligt 9 § 1 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och som kommunen svarar för enligt 9 § 2–10 nämnda lag.

62

SOU 2009:32 Författningsförslag

Behandlingen får avse

5 § Uppgifter enligt 4 § får endast avse vad Socialstyrelsen, efter samråd med Sveriges Kommuner och Landsting, meddelar närmare föreskrifter om.

Uppgiftsskyldighet

6 § Ett landsting eller en kommun ska, till Socialstyrelsen eller till den som på uppdrag av Socialstyrelsen ansvarar för behandling av uppgifterna, lämna sådana personuppgifter som avses i 4 §.

En kommun ska särskilt lämna personuppgifter till Socialstyrelsen om vilka personer kommunen beslutat om och verkställt insatser för enligt respektive punkt i 9 § 2-10 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Sådana uppgifter ska avse

– personnummer, – personkretstillhörighet enligt 1 § lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade,

– enligt vilken punkt i 9 § 2–10 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade som en insats beslutats och verkställts,

– nummer i Centrala företags- och arbetsställeregistret (CFAR- nummer) för utföraren av insatsen,

– omfattning av insatsen räknad i tid, samt – vilken form av boende enligt punkterna 8 och 9 i 9 § lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade som insatsen avser och i vilken kommun boendet finns.

Uppgifterna lämnas ut för framställning av officiell statistik enligt lagen (2001:99) om den officiella statistiken samt för de ändamål som anges i 7 § lagen (2009:000) om Socialstyrelsens behandling av personuppgifter inom socialtjänsten.

7 § Ett landsting eller en kommun ska till Socialstyrelsen lämna även andra personuppgifter än som avses i 6 §, när uppgifterna begärs för en särskild statistisk undersökning som syftar till att tillgodose angelägna samhällsbehov.

Uppgifterna får begäras först efter samråd med Sveriges Kommuner och Landsting.

63

Författningsförslag SOU 2009:32

Information

8 § Den information som Socialstyrelsen ska lämna de registrerade enligt 25 § första stycket c) personuppgiftslagen (1998:204) ska omfatta

1. vilka kategorier av uppgifter som ingår i registret, 2 varifrån uppgifter hämtas in,

3. hur länge registret kommer att föras,

4. rätten till rättelse av oriktiga eller missvisande uppgifter,

5. innebörden och omfattningen av det sekretess- och säkerhetsskydd som gäller för registret,

6. vad som gäller ifråga om sökbegrepp och utlämnande på medium för automatiserad behandling, samt

7. den registrerades rätt att ta del av uppgifter enligt 26 § personuppgiftslagen (1998:204).

Socialstyrelsen ska på lämpligt sätt informera allmänheten om registret.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010 då förordningen (2004:16) om utlämnande av uppgifter som avser stöd och service till vissa funktionshindrade ska upphöra att gälla.

64

SOU 2009:32 Författningsförslag

14. Förslag till förordning om Socialstyrelsens behandling av personuppgifter om insatser för äldre och personer med funktionsnedsättning m.fl.

Härigenom föreskrivs följande.

Förordningens tillämpningsområde m.m.

1 § I denna förordning finns föreskrifter som avses i 7 § lagen (2009:000) om Socialstyrelsens behandling av personuppgifter inom socialtjänsten och som närmare bestämmer ändamålen för bearbetning av personuppgifter avseende äldre, personer med funktionsnedsättning samt personer som vårdar eller stödjer närstående (register för insatser för äldre och personer med funktionsnedsättning m.fl.).

I denna förordning finns vidare föreskrifter om utlämnande av uppgifter som avses i 12 kap. 5 § socialtjänstlagen (2001:453).

Personuppgiftsansvarig

2 § Socialstyrelsen är personuppgiftsansvarig för behandling av personuppgifter som utförs eller ska utföras.

Ändamål för personuppgiftsbehandling

3 § Personuppgifter enligt denna förordning får behandlas för de ändamål som anges i 7 § lagen (2009:000) om Socialstyrelsens behandling av personuppgifter inom socialtjänsten.

Personuppgifter som får behandlas

4 § Sådana personuppgifter får behandlas som rör vård, omsorg och service enligt socialtjänstlagen (2001:453) för äldre och personer med funktionsnedsättning samt personer som vårdar eller stödjer närstående.

65

Författningsförslag SOU 2009:32

Behandlingen får avse

5 § Uppgifter enligt 4 § får endast avse vad Socialstyrelsen, efter samråd med Sveriges Kommuner och Landsting, meddelar närmare föreskrifter om.

Uppgiftsskyldighet

6 § En kommun ska, till Socialstyrelsen eller till den som på uppdrag av Socialstyrelsen ansvarar för behandling av uppgifterna, lämna sådana personuppgifter som avses i 4 §.

Uppgifterna lämnas ut för framställning av officiell statistik enligt lagen (2001:99) om den officiella statistiken samt för de ändamål som anges i 7 § lagen (2009:000) om Socialstyrelsens behandling av personuppgifter inom socialtjänsten.

7 § En kommun ska till Socialstyrelsen lämna även andra personuppgifter än som avses i 6 §, när uppgifterna begärs för en särskild statistisk undersökning som syftar till att tillgodose angelägna samhällsbehov.

Uppgifterna får begäras först efter samråd med Sveriges Kommuner och Landsting.

Information

8 § Den information som Socialstyrelsen ska lämna de registrerade enligt 25 § första stycket c) personuppgiftslagen (1998:204) ska omfatta

1. vilka kategorier av uppgifter som ingår i registret,

2. varifrån uppgifter hämtas in,

3. hur länge registret kommer att föras,

4. rätten till rättelse av oriktiga eller missvisande uppgifter,

5. innebörden och omfattningen av det sekretess- och säkerhetsskydd som gäller för registret,

6. vad som gäller ifråga om sökbegrepp och utlämnande på medium för automatiserad behandling, samt

7. den registrerades rätt att ta del av uppgifter enligt 26 § personuppgiftslagen (1998:204).

Socialstyrelsen ska på lämpligt sätt informera allmänheten om registret.

66

SOU 2009:32 Författningsförslag

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010 då förordningen (1981:1370) om skyldighet för socialnämnderna att lämna statistiska uppgifter och förordningen (2004:16) om utlämnande av uppgifter som avser stöd och service till vissa funktionshindrade ska upphöra att gälla.

67

Författningsförslag SOU 2009:32

15 Förslag till förordning om Socialstyrelsens behandling av personuppgifter om insatser för brottsoffer m.fl.

Härigenom föreskrivs följande.

Förordningens tillämpningsområde m.m.

1 § I denna förordning finns föreskrifter som avses i 7 § lagen (2009:000) om Socialstyrelsens behandling av personuppgifter inom socialtjänsten och som närmare bestämmer ändamålen för bearbetning av personuppgifter avseende brottsoffer och deras närstående (register för insatser för brottsoffer m.fl.).

I denna förordning finns vidare föreskrifter om utlämnande av uppgifter som avses i 12 kap. 5 § socialtjänstlagen (2001:453).

Personuppgiftsansvarig

2 § Socialstyrelsen är personuppgiftsansvarig för behandling av personuppgifter som utförs eller ska utföras.

Ändamål för personuppgiftsbehandling

3 § Personuppgifter enligt denna förordning får behandlas för de ändamål som anges i 7 § lagen (2009:000) om Socialstyrelsens behandling av personuppgifter inom socialtjänsten.

Personuppgifter som får behandlas

4 § Sådana personuppgifter får behandlas som rör stöd och hjälp enligt socialtjänstlagen (2001:453) för dem som utsatts för brott och för deras närstående.

68

SOU 2009:32 Författningsförslag

Behandlingen får avse

5 § Uppgifter enligt 4 § får endast avse vad Socialstyrelsen, efter samråd med Sveriges Kommuner och Landsting, meddelar närmare föreskrifter om.

Uppgiftsskyldighet

6 § En kommun ska, till Socialstyrelsen eller till den som på uppdrag av Socialstyrelsen ansvarar för behandling av uppgifterna, lämna sådana personuppgifter som avses i 4 §.

Uppgifterna lämnas ut för framställning av officiell statistik enligt lagen (2001:99) om den officiella statistiken samt för de ändamål som anges i 7 § lagen (2009:000) om Socialstyrelsens behandling av personuppgifter inom socialtjänsten.

7 § En kommun ska till Socialstyrelsen lämna även andra personuppgifter än som avses i 6 §, när uppgifterna begärs för en särskild statistisk undersökning som syftar till att tillgodose angelägna samhällsbehov.

Uppgifterna får begäras först efter samråd med Sveriges Kommuner och Landsting.

Information

8 § Den information som Socialstyrelsen ska lämna de registrerade enligt 25 § första stycket c) personuppgiftslagen (1998:204) ska omfatta

1. vilka kategorier av uppgifter som ingår i registret,

2. varifrån uppgifter hämtas in,

3. hur länge registret kommer att föras,

4. rätten till rättelse av oriktiga eller missvisande uppgifter,

5. innebörden och omfattningen av det sekretess- och säkerhetsskydd som gäller för registret,

6. vad som gäller ifråga om sökbegrepp och utlämnande på medium för automatiserad behandling, samt

7. den registrerades rätt att ta del av uppgifter enligt 26 § personuppgiftslagen (1998:204).

Socialstyrelsen ska på lämpligt sätt informera allmänheten om registret.

69

Författningsförslag SOU 2009:32

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010 då förordningen (1981:1370) om skyldighet för socialnämnderna att lämna statistiska uppgifter ska upphöra att gälla.

70

SOU 2009:32 Författningsförslag

16. Förslag till förordning om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Denna förordning reglerar behandlingen av personuppgifter inom socialtjänsten för kommunala myndigheter, enskilda verksamheter och Statens institutionsstyrelse enligt lagen (2009:000) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten.

I förordningen avses med enskild verksamhet yrkesmässig verksamhet som bedrivs av en juridisk eller fysisk person med tillstånd av Socialstyrelsen enligt socialtjänstlagen (2001:453) eller enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och sådan enskild verksamhet inom socialtjänsten som i övrigt bedrivs enligt avtal med kommunen.

Kommunal myndighet

Personuppgiftsansvar

2 § En kommunal myndighet är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter inom socialtjänsten som myndigheten utför eller ska utföra.

Om behandlingen görs gemensamt för flera myndigheter inom kommunen är varje myndighet personuppgiftsansvarig för den behandling som utförs eller ska utföras hos den myndigheten.

Ändamål för behandling av personuppgifter

3 § En kommunal myndighet får behandla personuppgifter för

1. handläggning av ärenden om bistånd och annat stöd samt verkställighet av beslut om bistånd, stödinsatser, vård och behandling samt annan social service som följer av bestämmelserna i socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (2006:492) om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre,

71

Författningsförslag SOU 2009:32

2. handläggning av ärenden och annan verksamhet som följer av bestämmelserna i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga och lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,

3. handläggning av ärenden och verkställighet av beslut om insatser som följer av bestämmelserna i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,

4. faderskapsutredningar, utredning om vårdnad av barn, adoptionsärenden samt annan verksamhet inom familjerätten som följer av bestämmelserna i föräldrabalken,

5. handläggning av ärenden om tillstånd till parkering för rörelsehindrade,

6. handläggning av ärenden om bistånd som lämnas av socialnämnd enligt lagstiftning om mottagande av asylsökande m.fl.,

7. handläggning av ärenden om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar,

8. handläggning av ärenden och annan verksamhet inom socialtjänsten som utförs vid kommunal invandrarbyrå, samt

9. handläggning av ärenden som följer av bestämmelserna i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare och körkortsförordningen (1998:980).

Behandling av känsliga personuppgifter

4 § Vid handläggning av ärenden om tillstånd till parkering för rörelsehindrade som följer av bestämmelserna i körkortsförordningen (1998:980) får en kommunal myndighet inte behandla andra känsliga personuppgifter än uppgifter som rör hälsa.

Utlämnande av uppgifter till tredje land

5 § En kommunal myndighet får lämna ut uppgifter till tredje land i ett ärende om fastställande av faderskap, vårdnad om barn och om internationella adoptioner. Sådant utlämnande får ske på medium för automatiserad behandling.

72

SOU 2009:32 Författningsförslag

Enskilda verksamheter

Personuppgiftsansvar

6 § En juridisk eller fysisk person som ansvarar för enskild verksamhet är personuppgiftsansvarig för den behandling som utförs eller ska utföras i dess verksamhet.

Ändamål för behandling av personuppgifter

7 § En enskild verksamhet får behandla personuppgifter för

1. genomförande av beslut om bistånd, stödinsatser, vård samt annan social service som följer av bestämmelserna i socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade samt lagen (2006:492) om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre, och

2. genomförande av beslut om vård som följer av bestämmelserna i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.

Sambearbetning

8 § En enskild verksamhet får inte hämta personuppgifter från annan enskild verksamhet för behandling av uppgifter genom sambearbetning.

Statens institutionsstyrelse

Personuppgiftsansvar

9 § Statens institutionsstyrelse är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter inom socialtjänsten som utförs eller ska utföras i dess verksamhet.

73

Författningsförslag SOU 2009:32

Ändamål för behandling av personuppgifter

10 § Statens institutionsstyrelse får behandla personuppgifter för

1. platsanvisning och institutionsplaceringar inom styrelsens verksamhetsområde,

2. handläggning av ärenden inom verksamhetsområdet, och

3. dokumentation av vård, behandling och behandlingsresultat samt annan verkställighet.

Sambearbetning

11 § Ett hem som drivs av Statens institutionsstyrelse får inte hämta personuppgifter från ett annat hem som drivs av styrelsen för behandling av uppgifter genom sambearbetning.

Utlämnande av vissa uppgifter

12 § I fråga om personer, som är intagna i särskilt ungdomshem med stöd av lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård, ska Statens institutionsstyrelse fortlöpande lämna uppgifter till Försäkringskassan om dagen för verkställighetens början och slut jämte eventuell ändrad sådan slutdag.

I fråga om personer som genomgår sluten ungdomsvård ska Statens institutionsstyrelse lämna uppgift till Rikspolisstyrelsen om dagen för verkställighetens början, om den sammanlagda vårdtiden är minst ett år.

Bestämmelser om skyldighet att i andra fall lämna uppgifter till Rikspolisstyrelsen finns i 34 § förordningen (1999:1134) om belastningsregister.

Verkställighetsföreskrifter

13 § Socialstyrelsen får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010 då förordningen (2001:637) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ska upphöra att gälla.

74

SOU 2009:32 Författningsförslag

17. Förslag till förordning om Socialstyrelsens behandling av personuppgifter inom socialtjänsten

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Denna förordning reglerar Socialstyrelsens behandling av personuppgifter som avser socialtjänstverksamhet.

Ändamål för behandling av personuppgifter

2 § Socialstyrelsen får behandla personuppgifter för

1. att upprätta eller inhämta dokumentation som följer av lag, förordning eller annan författning, samt

2. att sambearbeta uppgifter för uppföljning, utvärdering, systematisk och fortlöpande utveckling och säkring av kvalitet, administration samt planering av verksamheten.

Verkställighetsföreskrifter

3 § Socialstyrelsen får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010 då förordningen (2001:637) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ska upphöra att gälla.

75

Författningsförslag SOU 2009:32

18. Förslag till förordning om ändring i förordningen ( 2001:707 ) om patientregister hos Socialstyrelsen

Härigenom föreskrivs att 3 § förordningen (2001:707) om patientregister hos Socialstyrelsen ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Personuppgifter i patientregistret får behandlas för framställning av statistik, uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring inom den slutna hälso- och sjukvården och inom den del av den öppna vården som inte är primärvård samt forskning och epidemiologiska undersökningar.

Personuppgifter i patientregistret får behandlas för framställning av statistik, uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring inom den slutna hälso- och sjukvården och inom den del av den öppna vården som inte är primärvård samt forskning och epidemiologiska undersökningar.

Personuppgifter får också behandlas för att genomföra gemensam uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.

76

SOU 2009:32 Författningsförslag

19. Förslag till förordning om ändring i förordningen ( 2001:708 ) om medicinskt födelseregister hos Socialstyrelsen

Härigenom föreskrivs att 3 § förordningen (2001:708) om medicinskt födelseregister hos Socialstyrelsen ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Personuppgifter i medicinska födelseregistret får behandlas för framställning av statistik, uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av hälso- och sjukvård, forskning och epidemiologiska undersökningar som avser reproduktion, övervakning av fosterskador samt nyföddas och andra barns hälsa.

Personuppgifter i medicinska födelseregistret får behandlas för framställning av statistik, uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av hälso- och sjukvård, forskning och epidemiologiska undersökningar som avser reproduktion, övervakning av fosterskador samt nyföddas och andra barns hälsa.

Personuppgifter får också behandlas för att genomföra gemensam uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.

77

Författningsförslag SOU 2009:32

20. Förslag till förordning om ändring i förordningen ( 2001:709 ) om cancerregister hos Socialstyrelsen

Härigenom föreskrivs att 3 § förordningen (2001:709) om cancerregister hos Socialstyrelsen ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Personuppgifter i cancerregistret får behandlas för framställning av statistik, uppföljning och utvärdering av insatser för att förebygga cancersjuklighet, utvärdering av hälsokontroller samt forskning och epidemiologiska undersökningar inom cancerområdet.

Personuppgifter i cancerregistret får behandlas för framställning av statistik, uppföljning och utvärdering av insatser för att förebygga cancersjuklighet, utvärdering av hälsokontroller samt forskning och epidemiologiska undersökningar inom cancerområdet.

Personuppgifter får också behandlas för att genomföra gemensam uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.

78

SOU 2009:32 Författningsförslag

21. Förslag till förordning om ändring i förordningen ( 2006:363 ) om läkemedelsregister hos Socialstyrelsen

Härigenom föreskrivs att 3 § förordningen (2006:363) om läkemedelsregister hos Socialstyrelsen ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Personuppgifter i läkemedelsregistret får behandlas för epidemiologiska undersökningar, forskning och framställning av statistik inom hälso- och sjukvårdsområdet.

Personuppgifter i läkemedelsregistret får behandlas för epidemiologiska undersökningar, forskning och framställning av statistik inom hälso- och sjukvårdsområdet.

Personuppgifter får också behandlas för att genomföra gemensam uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.

79

Författningsförslag SOU 2009:32

22. Förslag till förordning om ändring i förordningen ( 2006:94 ) om register hos Socialstyrelsen över insatser inom den kommunala hälso- och sjukvården

Härigenom föreskrivs att 3 § förordningen (2006:94) om register hos Socialstyrelsen över insatser inom den kommunala hälso- och sjukvården ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Personuppgifter i registret över insatser inom den kommunala hälso- och sjukvården får behandlas för framställning av statistik, uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring inom den hälso- och sjukvård som avses i 18 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) samt för forskning och epidemiologiska undersökningar.

Personuppgifter i registret över insatser inom den kommunala hälso- och sjukvården får behandlas för framställning av statistik, uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring inom den hälso- och sjukvård som avses i 18 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) samt för forskning och epidemiologiska undersökningar.

Personuppgifter får också behandlas för att genomföra gemensam uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.

80

SOU 2009:32 Författningsförslag

81

23. Förslag till förordning om ändring i förordningen ( 2008:194 ) om tandhälsoregister hos Socialstyrelsen

Härigenom föreskrivs att 3 § förordningen (2008:194) om tandhälsoregister ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Personuppgifter i tandhälsoregistret får behandlas för framställning av statistik, kvalitetssäkring, uppföljning och utvärdering inom tandvårds- och tandhälsoområdet samt för forskning och epidemiologiska undersökningar.

Personuppgifter i tandhälsoregistret får behandlas för framställning av statistik, kvalitetssäkring, uppföljning och utvärdering inom tandvårds- och tandhälsoområdet samt för forskning och epidemiologiska undersökningar.

Personuppgifter får också behandlas för att genomföra gemensam uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.

BAKGRUNDEN TILL VÅRA FÖRSLAG

1 Uppdraget

1.1 Utredningens direktiv

Sammanfattning

Vårt uppdrag är att göra en översyn hur behandlingen av personuppgifter inom socialtjänsten regleras samt lämna de förslag till författningsändringar som vi anser behövliga för att åstadkomma en välfungerande och sammanhållen reglering av området.

Regleringen ska syfta till att förbättra möjligheten att framställa statistik och verksamhetsuppföljning samt säkerställa kvaliteten på vård, omsorg och insatser inom socialtjänsten.

Regleringen ska omfatta all behandling av personuppgifter som är nödvändig för klientrelaterade arbetsuppgifter, uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkring, administration, planering, framställning av statistik, forskning och tillsyn.

Samtidigt ska en avvägning göras mellan behovet av skydd för den personliga integriteten och motstående allmänna och enskilda intressen.

Inom ramen för uppdraget ska övervägas för vilka ändamål behandling av personuppgifter bör vara tillåten inom socialtjänsten.

Särskilt noga ska övervägas hur möjligheterna till uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring (verksamhetsuppföljning) inom och mellan olika verksamheter kan förbättras.

Detsamma gäller olika huvudmäns möjligheter att göra gemensamma verksamhetsuppföljningar.

I uppdraget ligger även att särskilt noga analysera de juridiska förutsättningarna för ett nationellt system för öppna jämförelser – såväl inom socialtjänstens område som mellan den vård, omsorg och de insatser som bedrivs inom socialtjänsten och sådan vård som bedrivs inom hälso- och sjukvården – samt lämna förslag till bestämmelser som möjliggör ett sådant system.

85

Uppdraget SOU 2009:32

I uppdraget ingår också att bedöma i vilken mån och på vilket sätt personnummerbaserad statistik kan bidra till målsättningen att åstadkomma bättre uppföljningar och en ökad kvalitet i verksamheterna.

Om förutsättningar finns att på olika sätt förbättra uppföljningsverksamheten ska förslag lämnas till hur detta kan regleras. Förslagen ska omfatta uppföljningar som görs lokalt, regionalt och nationellt.

Vid utförandet av uppdraget ska särskilt uppmärksammas frågor om sekretess för olika myndigheter och tystnadsplikt för enskilda.

Bakgrunden

Bakgrunden till behovet av en samlad översyn är enligt regeringens direktiv bl.a. följande.

Förbättrade möjligheter att mäta och utvärdera socialtjänsten m.m.

Det behövs förbättrade möjligheter att säkerställa socialtjänstens kvalitet. En förutsättning för detta är att olika effekter och resultat av socialtjänsten kan mätas och utvärderas. Det behövs därför olika former av verksamhetsuppföljningar (uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring) som i sin tur kräver tillgång till bl.a. relevant statistik. En ändamålsenligt uppbyggd statistik är av stor vikt för att säkerställa att de insatser som tillhandahålls inom socialtjänsten håller hög kvalitet.

Den statistik avseende insatser inom socialtjänsten som i dag framställs är i många fall mängdbaserad. Det ifrågasätts om nuvarande mängdbaserad statistik, liksom bristen på uppgifter om t.ex. vilka insatser som ges, kan anses uppfylla de krav som bör kunna ställas på informationens innehåll, kvalitet och flexibilitet. Enligt regeringens mening behöver det klargöras både i vilken mån personnummerbaserad statistik kan fylla dessa behov på ett mer ändamålsenligt sätt och hur förutsättningarna för att framställa sådan statistik kan förbättras. Statistiken bör göra det möjligt att följa hela vårdkedjan, oavsett om insatserna ges inom socialtjänsten eller inom hälso- och sjukvården. Det är angeläget att kunna överföra personuppgifter mellan olika huvudmän, t.ex. kommuner och landsting, för att kunna få en sammanhållen bild av hur vården

86

Uppdraget

fungerar för olika klientgrupper. Eftersom genomförandet av insatser också sker i enskild regi behöver statistiken omfatta dessa aktörer. Vidare finns andra aktörer såsom landstingen, kriminalvården och Statens institutionsstyrelse.

Verksamhetsuppföljningar måste kunna genomföras inom och mellan olika verksamheter och sådana uppföljningar behöver ske lokalt, regionalt och nationellt. Vidare måste det vara möjligt för olika huvudmän att göra gemensamma verksamhetsuppföljningar.

Behovet av en sammanhållen lagstiftning.

Behandlingen av personuppgifter inom socialtjänsten behövs för olika ändamål. Bestämmelserna som reglerar ändamålen finns i olika författningar. Lagstiftningen är splittrad, vilket leder till otydlighet och tillämpningsproblem. I nu gällande författning på området – lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SoLPUL) – finns t.ex. inte någon uppräkning för vilka ändamål som behandling av personuppgifter får ske. Även omfattningen av tillämpningsområdet för SoLPUL jämfört med lagen (2001:99) om den officiella statistiken och personuppgiftslagen (1998:204) behöver förtydligas.

Vi har att beakta följande

Våra förslag ska vara förenliga med personuppgiftslagen och Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter.

I vårt arbete har vi haft att närmare beakta följande utredningar. Utredningar som särskilt ska beaktas: Offentlighets- och sekretesskommittén (SOU 2003:99), Patientdatautredningen (SOU 2006:82) och Integritetsskyddskommittén (SOU 2007:22).

Utredningar m.m. som ska beaktas: Utredningen om utökade möjligheter till ekonomiskt informationsutbyte mellan myndigheter (SOU 2007:45) samt Arbetsgruppen med uppgift att utveckla indikatorer för barnpolitiken (Ds 2005:59).

87

Uppdraget SOU 2009:32

Utredningar som bör beaktas: Utredningen om vräkning och hemlöshet bland barnfamiljer (SOU 2005:88) samt Utredningen om socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor (SOU 2006:65).

I anslutning härtill har vi även beaktat bl.a. prop. 2007/08:126 om förslag till Patientdatalag och lagrådsremiss den 30 oktober 2008 angående förslag till ny sekretesslag.

I våra direktiv hänvisas även till ett antal rapporter inom området som är framtagna av Socialstyrelsen, nämligen (Övergång till individbaserad statistik över vård och omsorg/stöd och service – analys av vissa integritets- och sekretessfrågor (maj 2001), Vissa frågor om överförande, bevarande och gallring av dokumentation enligt SoL och LSS (2006), Orsaker till behov av och ändamål med utbetalt ekonomiskt bistånd (2007) samt Förslag till en samlad statistik för missbruks- och beroendevården (2006).

Sistnämnda rapport har överlämnats till oss för att formellt utgöra en del av underlaget för vårt arbete.

Vi har även haft att beakta att FN:s barnrättskommitté har rekommenderat regeringen att etablera ett samordnat synsätt mellan alla organ som samlar in statistik om barn och introducera ett heltäckande system för statistikinsamling omfattande alla områden som täcks av konventionen, särskilt barn med funktionshinder, barn som utsätts för övergrepp eller sexuell exploatering.

Internationella och nationella erfarenheter av att en myndighet i ett nationellt system behandlar personuppgifter inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska tas tillvara.

Direktiven återges i valda delar som inledning i vissa av kapitlen i betänkandet och i sin helhet i bilaga 1.

1.2 Utredningsarbetet

Vårt arbete har bedrivits med målsättningen att

• att se över hur behandlingen av personuppgifter regleras inom socialtjänsten och skapa författningsändringar för att få till stånd en välfungerande och sammanhållen reglering av området,

• att se över och skapa ett regelverk som förbättrar möjligheterna att framställa statistik, göra uppföljning och utvärdering och säkerställa kvaliteten på vård, omsorg och insatser, samt

88

Uppdraget

• att möjliggöra ett utökat utbyte av personuppgifter mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården genom att bl.a. skapa förutsättningar för gemensamma verksamhetsuppföljningar.

I arbetet har det till en början varit nödvändigt att klargöra hur ett antal inom det aktuella området förekommande centrala begrepp ska definieras. För tydlighets skull har vi bl.a. samlat alla begrepp i ett inledande kapitel. I detta kapitel klargör vi även utredningens grundläggande syn på förhållandet mellan statistik och verksamhetsuppföljning.

För att tydliggöra hur socialtjänstens behandling av personuppgifter, framställning av statistik och möjlighet att göra uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring (verksamhetsuppföljning) regleras i dag har en grundläggande genomgång gjorts av lagar, förordningar och i förekommande fall myndighetsföreskrifter inom respektive område. Detta har gjorts bl.a. för att förtydliga omfattningen av tillämpningsområdet för lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten, jämfört med lagen (2001:99) om den officiella statistiken samt personuppgiftslagen (1998:204).

Vi har därefter utarbetat ett förslag till hur författningsregleringen av behandlingen av personuppgifter bör se ut i dag, och föreslagit nya lagstiftningar, på lokal nivå lagen (2009:000) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten samt på central nivå lagen (2009:000) om Socialstyrelsens behandling av personuppgifter inom socialtjänsten. Vi föreslår preciserade ändamål för vilka behandling av personuppgifter får ske.

I samband med arbetet med ny lagstiftning på området har också den omfattande frågan om personnummerbaserad statistik behandlats. I denna del bygger vårt arbete till övervägande delar på de olika rapporter från Socialstyrelsen som angivits ovan under 1.1 kap.

Vid utarbetandet av den nya lagstiftningen har utgångspunkten i vårt arbete varit att i så stor omfattning som möjligt ta fram en lagstiftning liknande den som föreligger inom hälso- och sjukvården. Främsta anledningen härtill är att de aktuella områdena socialtjänst respektive hälso- och sjukvård ligger mycket nära varandra och ibland i vissa delar till och med tangerar varandra. Det har också tett sig naturligt genom de bestämmelser om utbyte av uppgifter mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården som vi föreslår.

89

Uppdraget SOU 2009:32

Den andra viktiga utgångspunkten för arbetet har varit att ta hänsyn till de integritetsaspekter som följer av användningen av omfattande automatiserade uppgiftssamlingar inom socialtjänsten.

Genom den föreslagna lagstiftningen har regler om uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring inom socialtjänsten tagits fram.

För framställningen av officiell statistik och forskning gäller alltjämt annan lagstiftning, nämligen lagen (2001:99) om den officiella statistiken respektive personuppgiftslagen (1998:204).

I samband med genomgång av de uppgiftsflöden som sker från socialnämnderna till Socialstyrelsen har vidare reglerna om skyldigheten att lämna uppgifter för socialnämnderna utretts och omarbetats.

Vårt arbete har också behandlat frågan om möjligheter att på lokal nivå (socialnämnderna) få till stånd ett utbyte av personuppgifter mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Vidare har frågan om ett utbyte av personuppgifter på central nivå – mellan hälsodataregister och socialtjänstdataregister – behandlats.

Vi har i vårt arbete tolkat direktiven på så sätt att fokus ska ligga på informationsutbytet mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården. För övriga områden som tangerar socialtjänstens område, t.ex. utbyte av uppgifter inom Försäkringskassans eller Kriminalvårdens område har vi därför inte lämnat några förslag.

Separata frågeställningar om enskild verksamhet samt öppenvårdsinsatser har behandlats i egna kapitel.

Eftersom vårt uppdrag varit att se över behandlingen av personuppgifter inom socialtjänsten har några förslag till ändringar vad avser framställning av officiell statistik inte lagts fram. angående framställningen av officiell statistik inte föreslagits. Vi har dock gjort en genomgång av området och belyst vissa föreliggande brister i bilagan till förordningen (2001:100) om officiell statistik.

Utredaren och utredningens sekreterare har besökt Socialstyrelsen och där hållit samrådsmöte med representanter för Socialstyrelsen och NU!-projektet.

Vidare har utredaren och utredningens sekreterare besökt Sveriges Kommuner och Landsting och där hållit samrådsmöte med en referensgrupp i form av ett nätverk för socialchefer, vilka representerar olika delar av Sverige. Vid mötet har ett större antal socialchefer varit representerade.

Sekreteraren har därutöver haft samrådsmöten med dels den särskilda utredaren och sekreteraren i Utredningen om 2008 års

90

Uppdraget

91

översyn av kommunal statistik (Fi 2007:12), dels representanter från Socialdepartementets projekt för arbete med den nationella strategin angående öppna jämförelser samt dels med representanter från utvalda delar av Socialstyrelsens avdelningar.

Utredningsarbetet har bedrivits i nära samråd med våra sakkunniga och experter. Under utredningstiden har fjorton utredningssammanträden, varav ett tvådagars internatsammanträde hållits.

2 Förklaring av vissa begrepp m.m.

2.1 Inledning

Eftersom två av utredningens huvuduppgifter är att lämna förslag till författningsregleringar som ska åstadkomma förbättrad möjlighet att inom socialtjänsten, dels framställa statistik, dels göra verksamhetsuppföljningar, har vi under utredningens arbete funnit det nödvändigt att inledningsvis definiera dessa begrepp samt slå fast ett antal ytterligare definitioner av, med ovannämnda och med varandra, närliggande begrepp.

Vi har i utredningen haft ambitionen att använda oss av så vedertagna definitioner som möjligt, men är samtidigt medvetna om att det kan finnas andra förklaringar till begreppen som används inom andra områden. För att leda utredningens fortsatta arbete framåt har vi dock enats om de definitioner som redogörs för i inledningen av respektive kapitel.

För att ytterligare underlätta för läsaren har vi även sammanfattat definitionerna av begreppen nedan.

2.2 Förklaring till vissa begrepp

2.2.1 Begreppet socialtjänst

Socialtjänst

1

definieras av utredningen enligt följande

1 Definitionen avser socialtjänst i sammanhanget socialtjänstens behandling av personuppgifter. Definitionen finns intagen i 4 § i vårt förslag till lagen (2009:000) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten. Angående definitionen av socialtjänst se vidare 3 kap

93

Förklaring av vissa begrepp m.m. SOU 2009:32

• verksamhet enligt lagstiftningen om socialtjänst och den särskilda lagstiftningen om vård utan samtycke av unga eller av missbrukare,

• verksamhet som i annat fall enligt lag bedrivs av socialnämnd

• verksamhet som i övrigt bedrivs av Statens institutionsstyrelse,

• verksamhet hos kommunal invandrarbyrå,

• verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade,

• handläggning av ärenden som utförs av socialnämnd enligt lagstiftningen om mottagande av asylsökande m.fl.,

• handläggning av ärenden om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar,

• handläggning av ärenden om tillstånd till parkering för rörelsehindrade, och

• verksamhet enligt lag om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m.

Med socialnämnd jämställs annan som i socialtjänst samverkar med socialnämnden.

2.2.