SOU 1990:109
Författningsförslag med anledning av ny folkbokföringsorganisation m.m.
Författningsförslag med anledning av ny
folkbokförings— organisation m.m.
Betänkande av organisationskommittén för folkbokföringen
SM] 60120661
ff (& Författningsförslag med anledning av ny folkbokförings— organisation m.m.
Betänkande av organisationskommittén för folkbokföringen
SM] 60110661
ww ” '_'..h ,an '- i., .n l'
.?”
1 |
& Statens offentliga utredningar && 1990:109 & Finansdepartementet
Författningsförslag med anledning av ny folk— bokföringsorganisation m.m.
Betänkande av O_rganisationskommittén för folkbokföringen Stockholm 1990
SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av regeringskansliets förvaltningskontor ombesörjer remissutsändningar av dessa publikationer.
Adress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 08/7 39 96 30 Telefax: 08/7 39 95 48
Publikationema kan också köpas i Informationsbokhandeln, Malmtorgsgatan 5, Stockholm.
REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38-10717—7 OFFSETCENTRAL ISSN 0375-250X Stockholm 1990
Till statsrådet Erik Åsbrink
Genom beslut den 18 februari 1988 bemyndigade rege— ringen chefen för finansdepartementet att tillkalla en kommitté med uppdrag att utarbeta förslag till genomförande av en ny organsiation för folkbokfö— ringen. Sedermera har statsrådet Erik Åsbrink be- myndigats att besluta om ledamöter m.m. rörande kommittén.
I mars 1988 förordnades ordförande och ledamöter i kommittén. Samtidigt utsågs sakkunnig och experter att biträda kommittén.
Kommittén, som har antagit namnet organisationskom— mittén för folkbokföringen, överlämnade i februari 1990 betänkandet Lag om folkbokföringsregister m.m. (SOU 1990:18).
Kommittén får härmed överlämna betänkandet Författ— ningsändringar med anledning av ny folkbokförings- organisation m.m.
I arbetet med detta_ betänkande har deltagit, som ordförande landshövdingen Rolf Wirtén, som ledamö- ter departementsrådet Nils Dexe, överdirektören Lennart Grufberg och departementsrådet Svante Hol— gersson, som experter arkivrådet Claes Gränström,
rationaliseringschefen Lena Landgren, avdelnings— direktören Tor—Olov Mellgren, departementssekrete— raren Anne—Cerise Nilsson, f.d. förbundsdirektören Ingvar Nordin, fögderichefen Sten-Göran Robarth, direktorn Lars Sköld, avdelningsdirektören Lars Tegenfeldt, kyrkobokföringsinspektören Hans Tollin och departementssekreteraren Frank Walterson.
Som sekreterare har tjänstgjort hovrättsassessorn Björn Karlsson och folkbokföringsdirektören Lars Renmyr.
Kommitténs arbete är ännu inte helt slutfört. Något ytterligare betänkande kommer dock inte att presen—
teras.
Stockholm i december 1990
Rolf Wirtén
Nils Dexe Lennart Grufberg Svante Holgersson
/Björn Karlsson
Lars Renmyr
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING... ................ FÖRFATTNINGSFÖRSLAG ...................... . Lagförslag 1. Lag om införande av ny folkbok- föringslag m.m. (utkast) .... ....... ... 2. Lag om ändring i värnpliktslagen (194lz967) ................ ............ 3. Lag om ändring i föräldrabalken ....... 4. Lag om ändring i lagen om svenskt
10.
11.
medborgarskap (l950:382) .............. Lag om ändring i religionsfrihets— lagen (1951:680) ...................... Lag om ändring i lagen (1951:691) om viss lindring i skattskyldigheten för den som inte tillhör svenska kyrkan.... Lag om ändring i ärvdabalken .......... Lag om ändring i brottsbalken ......... Lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kom— muns och annan meninghets utdebite— ring av skatt, m.m. .. .......... ....... Lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål ............. Lag om ändring i lagen (1971:249)
sid.
15
19
19
20 21
22
23
25
25 26
26
27
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
25.
26.
27.
28.
om allmänna förvaltningsdomstolar ..... 27 Lag om ändring i lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i
vissa fall ............................ 28 Lag om ändring i lagen (1972:229) om kyrkliga indelningsdelegerade ...... 29 Lag om ändring i datalagen
(l973:289) ... ...................... ... 29 Lag om ändring i kommunallagen
(1977zl79) ........... . ................ 30 Lag om ändring i högskolelagen
(1977:218) ........................ .... 31
Lag om ändring i lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar ....... . ........ .. 32 Lag om ändring i lagen (1979z412) om kommunala indelningsdelegerade ........ 32 Lag om ändring i lagen (1979:560)
om transportförmedling ......... . ...... 33 Lag om ändring i lagen (1979:561)
om biluthyrning ..... ........... .. ..... 33 Lag om ändring i lagen (1980:11) om
tillsyn över hälso— och sjukvårds— personalen m.fl. .. ................. ... 34 Lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) ............ ........... ..... 34 Lag om ändring i lagen (1981:324)
om medborgarvittnen ................... 35 Lag om ändring i lagen (l981:1216) om kyrklig beredskap .................. 35 Lag om ändring i namnlagen
(1982:670) ...... . ....... . ............. 36 Lag om ändring i lagen (1982:942)
om svenska kyrkan ..................... 38 Lag om ändring i lagen (1982z943)
om kyrkomötet .... ................. .... 38 Lag om ändring i lagen (1983:890)
._ _. __..__._.___ *"!
29.
30.
31.
32.
33. 34.
35.
36.
37.
38.
39.
40.
Lag om ändring i lagen (1984:533)
om arbetsställenummer m.m. ...... ......
Lag om ändring i vuxenutbild—
ningslagen (1984:1118) ....... .........
Lag om ändring i skollagen
(1985:1100) . .......... . ..... . ..... ....
Lag om ändring i lagen (1986:159) om grundläggande svenskundervisning för invandrare ............. .......... Lag om ändring i äktenskapsbalken .... Lag om ändring i församlingslagen (1988:180) . ........... ............... Lag om ändring i yrkestrafiklagen (1988:263) ............ ..... . ..... .... Lag om ändring i lagen (1988:491)
om skatteutjämningsbidrag ..... ..... .. Lag om ändring i lagen (1988:786)
om bostadsbidrag ........ . ........ .... Lag om ändring i lagen (1988:846)
om ungdomsbosparande ....... ...... .... Lag om ändring i lagen (1989:425)
om särskilda inskolningsplatser
hos offentliga arbetsgivare ...... .... Lag om ändring i begravningslagen (1990:0000) ..... ...... ..... ..... .....
Förordningsförslag m.m.
41.
42.
43.
Förordning om folkbokföringsregis—
ter m.m. ......... ....... . ....... ......
Förordning om registrering av ärenden rörande folkbokföring med hjälp av automatisk databehandling ............ Förordning om underrättelse av medlemskap i svenska kyrkan och
39
40
40
41
41
44
48
48
49
49
50
50
53
57
44.
tillhörighet till icke-territoriell församling m.m. ...................... . Utkast till förordning om ändring i folkbokföringskungörelsen
(1967z495) ........................... .
Förordning om ändring i
45.
46.
47.
48.
49.
50.
51.
52.
53.
54. 55.
56.
57.
Förordningen (1917:281) med närmare föreskrifter om fastighetsregister
för stad ...... . ...................... . Kungörelsen (1924z475) angående meddelande från domstol om ... dödför— klaringar ........ ........ . ........ .... Förundersökningskungörelsen
(1947z948) ......... ................ ... Förordningen (1949:661) om skyldig—
het för domstol att lämna uppgifter
i mål och ärenden enligt föräldra— balken ...... ............... ........... Reglemente (1955:592) för barn—
morskor ...... .............. ........... Kungörelsen (l967:502) om uppgift
från pastorsämbete i och för utred— ning angående brott m.m. .............. Kungörelsen (1967:642) om underrättel— ser rörande försäkrade enligt lagen
om allmän försäkring m.m. ....... ...... Polisregisterkungörelsen (1969z38) .... Kungörelsen (1969:123) om äktenskaps— certifikat ............................ Medborgarskapskungörelsen (1969:235) .. Kungörelsen (1967:379) om inskrivning och redovisning av värnpliktiga ....... Kungörelsen (1969:380) om värn— pliktigas tjänstgöring m.m. ........... Kungörelsen (1970:517) om rättsväsen—
61
63
66
67
68
68
72
72
73
73
75 76
78
79
dets informationssystem ............... 80 58. Bilregisterkungörelsen (1972:599) ..... 81 59. Kungörelsen (1973z766) om interims—
licens för fordon ................... .. 81 60. Kungörelsen (1973:810) om social-
nämnds medverkan vid fastställande
av faderskap m.m. .... ...... . ...... .... 82 61. Kungörelsen (1973:948) om hinders-
prövning för vigsel inför svensk
vigselförrättare utom riket ........... 83 62. Fastighetsregisterkungörelsen
(1974:1059) ............. ..... ......... 84 63. Vapenkungörelsen (1974:1176) .......... 85 64. Författningssamlingskungörelsen
(1976:725) .... ....... ................. 86 65. Körkortsförordningen (1977z722) ....... 87 66. Delgivningsförordningen (1979:101) .... 88 67. Passförordningen (l979:664) ........... 89 68. Cirkuläret (1980:384) till samtliga
pastorsämbeten ..., ................... 89 69. Förordningen (1980:995) om skyldighet
för de allmänna försäkringskassorna att lämna uppgifter till andra myndig—
heter ................................. 91 70. Förordning (1981:4) om det stat—
liga person- och adressregistret ...... 92 71. Namnförordningen (l982:1136) .......... 95 72. Departementsförordningen (1982:1177) .. 97 73. Förordningen (1987:1015) om försäk—
ran vid hindersprövning .. ...... ....... 98 74. Förordningen (1987:1022) om äkten—
skapsregistret ........................ 98 75. Förordningen (1988:561) om förbud
mot utförsel av krigsmaterial ......... 99 76. Yrkestrafikförordningen (1988:1503) ... 100 77. Förordningen (1988:1504) om
78. 79.
80.
81.
82.
83.
1 l [ l
1. 1.1 1.2 1.3 2. 2.1 2.2
transportförmedling ................... 100 Förordningen (1988:1505) om biluthyrning .......................... 101 Förordningen (1989:88) om för- valtningen av kyrklig jord ............ 101 Utlänningsförordningen (1989z547) ..... 102
Ytterligare förordningar/kungörelser
i vilka begreppet "kyrkobokförd" i olika böjningsformer skall bytas ut
mot "folkbokförd" i motsvarande form .. 103 Ytterligare förordningar/kungörelser
i vilka begreppet "pastorsämbete" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "skattemyndighet" i motsvarande
form ...... ....... . .................... 105 Förordningar/kungörelser ur vilka
begreppet kyrkobokföringsdistrikt
bör utgå .......... . ................. .. 106 UTREDNINGSARBETET .................... 107 Delbetänkandet m.m. .......... ........ 107 Detta betänkande .... ....... . ......... 108
Återstående utredningsarbete m.m. .... 108
FÖRSLAG TILL FÖLJDLAGSTIFTNING H.M. .. 111
Inledning ........... ...... . ........ .. 111 Nya begrepp ....... .................. . 112 2.2.1 Allmänt ........................ 112
2.2.2 Ny myndighetsbeteckning ........ 112 2.2.3 Folkbokföring istället för
kyrkobokföring ................. 114 Förändrad instansordning ........ ..... 114 Lag om ikraftträdande m.m. ........... 115 2.4.1 Allmänt ........................ 115
2.4.2 Organisatoriska övergångs—
2.7 2.8 2.9 2.10
2.11
3.2
regler m.m. . ....... . ....... .... 2.4.3 övergångsförvaringen av
kyrkobokföringsarkiven ...... ... Föräldrabalken ... ....... ... ...... .... Religionsfrihetslagen ... ...... ....... 2.6.1 Allmänt ..... ...................
2.6.2 Begreppsförändringar ........... 2.6.3 oförändrad besvärsordning ...... 2.6.4 Pastor ... ..... ..... ....... ..... 2.6.5 Pastoratets skyldigheter ..... .. 2.6.6 Uppgiftslämnande mellan
pastor och skatteförvaltning ...
Datalagen ...... ......... ...... ....... Namnlagen . ...... ... ......... ......... Äktenskapsbalken .... ........... ......
Församlingslagen, icke territoriella församlingar ................... ...... 2.10.1 Endast folkbokföring i terri- toriell församling ............ 2.10.2 Registrering av tillhörighet till icke—territoriell för- samling ....................... Begravningslagen ..... ................
FÖRORDNINGSFÖRSLAG Inledning ...... ............ ..... ..... 3.1.1 Allmänt ........................ 3.1.2 Riksskatteverkets nya roll ..... Förordning om folkbokförings— register ...... .. ............ ......... 3.2.1 Utgångspunkter .... ..... ........ 3.2.2 Registrering i folkbok- föringsregister (1—6 55) ....... 3.2.3 Underrättelser m.m. (7-17 $$) .. 3.2.4 Bevis över registerinnehåll (18 s) .........................
117 123 123 123 124 125 125 126
126 129 130 131
132
132
135
136
139
139
139
140
140 140
141 144
153
3.4
(diarieföring) ....................... 154 3.3.1 Inledning (1 S) ................ 154 3.3.2 Diariernas användningsområ—
den (2 S) ...................... 156 3.3.3 Registeransvar och terminal—
åtkomst (3 5) ....... ........... 157 3.3.4 Registerinnehåll m.m.
(4 och 5 SS) ................ ... 158 3.3.5 Sökbegrepp och integritet
(6 S) ........ .................. 160 3.3.6 Gallring ......... . ..... . ....... 162 Folkbokföringskungörelsen m.m. ....... 163 3.4.1 Allmänt ....... ..... ............ 163 3.4.2 Kungörelsens olika bestäm—
melser ...... ........... ........ 164 3.4.3 Underrättelse till pastor ...... 172 Reglemente för barnmorskor ........ ... 173 Medborgarskapskungörelsen ...... ...... 173 SPAR—förordningen .... ............. ... 176
Ändrade föreskrifter om under— rättelser till folkbokföringen m.m. .. 177 3.8.1 Underrättelseförfarandet i allmänhet ...................... 177 3.8.2 Underrättelser från domstol en- ligt "föräldrabalksförord— ningen" (1949:661) ............. 179 3.8.3 Kungörelsen om socialnämnds medverkan vid fastställande av faderskap ......... .......... 182 .4 Namnförordningen ......... ...... 182 3.8.5 Förordningen om äktenskaps— registret ...................... 183 3.8.6 Konsekvenser av förändrad rapporteringsskyldighet ..... ... 183
Bilaga Folkbokföringskungörelsen (1967z495)
I februari 1990 överlämnade kommittén ett delbetän— kande med förslag till en lag om folkbokföringsre- gister (SOU 1990:18). Riksdagsbeslutet år 1987 om ändrat huvudmannaskap för folkbokföringen och utö— kad datorisering av verksamheten ställer också krav på följdändringar i många författningar. Förslag till sådana ändringar och tillämpningsföreskrifter till en lag om folkbokföringsregister samt vissa andra författningsförslag presenteras i detta be— tänkande.
Med ett ändrat huvudmannaskap följer att de funk— tioner som pastorsämbetet i dag upprätthåller inom ramen för folkbokföringen skall flyttas över till skatteförvaltningen. I författningshänseende inne— bär detta bl.a. att beteckningen på folkbokförings- myndigheten ändras från pastorsämbetet till skatte— myndigheten.
SOm en följd av organisationsförändringen föreslås domkapitlet bli ersatt av länsrätten som besvärs- myndighet i ärenden som prövas av skattemyndigheten såsom ny folkbokföringsmyndighet.
I delbetänkandet förordade kommittén att riksskat— teverket ges en enbart ledande och styrande roll inom den framtida folkbokföringen. Denna fråga ak— tualiseras nu på nytt genom förslag till författ— ningsändringar varigenom skattemyndigheten övertar
vissa arbetsuppgifter, bl.a. tilldelning av person— nummer, som nu sköts av verket.
Kommittén utvecklade i delbetänkandet principerna för försäkringskassornas medverkan i folkbokfö— ringsarbetet. Konkretiserad i författning innebär en sådan medverkan att anmälan om gemensam vårdnad och namn samt hindersprövning bör kunna göras, men inte prövas, också hos försäkringskassorna. (1983 års folkbokföringskommitté har redan föreslagit att kassorna skall kunna ta emot flyttningsanmälning— ar.) För att förbättra servicen för den enskilde föreslår kommittén att de typer av ärenden som kan anmälas också hos en försäkringskassa skall kunna lämnas in till vilket skatte— eller kassakontor som helst i landet.
I betänkandet fullföljs också ett tidigare princip— förslag rörande förvaring av kyrkobokföringsarkiv— en. Således föreslår kommittén att pastor enligt lag blir skyldig att vårda kyrkobokföringshandling— arna till dess att handlingarna kan tas emot av ve- derbörande landsarkiv.
Organisationsförändringen medför att pastor för sin handläggning enligt religionsfrihetslagen kontinu— erligt måste tillföras folkbokföringsuppgifter från skattemyndigheten. Skattemyndigheten behöver i sin tur, bl.a. för uppbörd av församlingsskatt, infor- mation från svenska kyrkan om medlemmar i kyrkan och personer som tillhör en icke—territoriell för— samling. Betänkandet innehåller förslag till före— skrifter som kan reglera det behov av utbyte av uppgifter som sålunda kommer att föreligga mellan svenska kyrkan och skatteförvaltningen.
För att åstadkomma en bättre kvalitet på de uppgif— ter som registreras inom folkbokföringen föreslår kommittén nu ändringar i vissa författningar som reglerar domstolars och myndigheters rapporterings— skyldighet till folkbokföringen.
I en förordning om folkbokföringsregister lämnas förslag till närmare föreskrifter beträffande re— gistreringen i de framtida ADB-registren. Det för— ordningsförslaget innehåller också bestämmelser om skyldighet för skattemyndigheten att sända under— rättelser om olika folkbokföringshändelser till domstolar och andra myndigheter.
Kommittén föreslog i delbetänkandet att även folk- bokföringens diarier skulle föras med hjälp av ADB. Ett särskilt förordningsförslag innehåller nu be—
stämmelser hur diarierna skall föras.
Lagförslag
1. Utkast till Lag om införande av ny folkbokföringslag m.m.
Härigenom föreskrivs följande
1 5 Denna lag och folkbokföringslagen (1991:0000) träder i kraft den 1 juli 1991.
vid ikraftträdandet upphävs folkbokföringslagen (1967:198) med de begränsningar som följer av denna lag.
2 5 vad som i särskild lag eller annan författning sägs om pastorsämbete skall i stället avse skatte— myndighet.
3 5 Ett ärende hos ett pastorsämbete som inte har avslutats före ikraftträdandet skall prövas av en skattemyndighet.
4 5 I frågan om talan mot ett beslut som har medde— lats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmel— ser. Detsamma gäller ett ärende enligt folkbokfö— ringslagen (1967:198) som före i kraftträdandet har underställts domstol eller myndighet.
När ett laga kraft vunnet avgörande föreligger i ett mål eller ärende som avses i första stycket skall dock den myndighet eller domstol som har be—
5 5 Pastor skall i enlighet med arkivlagens (1990:782) bestämmelser svara för vården av de kyr— kobokföringshandlingar som har bildats fram t.o.m. den 30 juni 1991, till dess att handlingarna har avlämnats till en statlig arkivmyndighet. Pastoratet skall svara för att pastor har personal, lokaler och vad som i övrigt behövs för
arkivvården.
2. Förslag till Lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967)
Härigenom föreskrivs att i 16 s värnpliktslagen
(1941:967)1 ordet "kyrkobokförd" skall bytas ut mot "folkbokförd".
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
1. Lagen omtryckt 1969z378. Senaste lydelse av 16 5 1976:307.
3. Förslag till Lag om ändring i föräldrabalken
Härigenom föreskrivs i fråga om föräldrabalken2 dels att i 2 kap. 2 s, 4 kap. 6 och 10 55 samt 19 kap. 8 S ordet "kyrkobokförd" i olika böjnings—
former skall bytas ut mot "folkbokförd" i motsva- rande form,
dels att 6 kap. 4 och 16 ss skall ha följande ly— delse.
Lydelse enligt prop. 1990/91:e
Föreslagen lydelse
6 kap. 4 5
står barnet under vårdnad av endast en av föräld- rarna och vill föräldrarna gemensamt utöva vårdna- den, skall rätten på talan av dem båda förordna i enlighet med deras begäran, om inte gemensam vård- nad är uppenbart oförenlig med barnets bästa.
Föräldrarna kan få gemen- sam vårdnad också genom registrering hos pastors- ämbetet efter anmälan av dem båda
1. till socialnämnden i samband med att nämnden skall godkänna en fader— skapsbekräftelse, eller
2. till pastorsämbetet under förutsättning att
förordnande om vårdnaden inte har meddelats
2. Balken omtryckt 1983z485 Senaste lydelse av 2 kap. 2 S l985:368 4 kap. 6 5 1983:397 4 kap. 10 S 1981:26 6 kap. 4 och 16 55 1983:47.
Föräldrarna kan få gemen- sam vårdnad också genom registrering hos skatte— m ndi heten efter anmälan av dem båda
1. till socialnämnden i samband med att nämnden skall godkänna en fader- skapsbekräftelse, eller 2. till skattem ndi he— ten under förutsättning att förordnande om vård— naden inte har meddelats
tidigare och att föräld— rarna och barnet är sven— ska medborgare.
Nuvarande lydelse
6 kap. 16 5
Anmälan enligt 4 5 andra stycket om gemensam vård— nad för föräldrar som in- te är gifta med varandra görs hos pastorsämbetet i den församling där barnet är kyrkobokfört. Anmälan skall göras skriftligen av båda föräldrarna. gg: slut av astorsämbetet får överklagas hos domka—
itlet enom besvär. Dom— kapitlets beslut far överklagas hos kammarrät— ten.
tidigare och att föräld— rarna och barnet är sven— ska medborgare.
Föreslagen lydelse
Anmälan enligt 4 5 andra stycket om gemensam vård— nad för föräldrar som in— te är gifta med varandra prövas av skattemypdighe— ten där barnet är folk— bokfört.
Anmälan skall göras skriftligen av båda för— åldrarna.
Anmälan enlig£_4 5 andra sgygket 2 kan lämnas in till valfritt lokalt skattekontor eller lokal— kontor hos allmän försäk—
ringskassa.
Beslut av skattemyndighe— ten får överklagas hos länsrätten.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991
4. Förslag till Lag om ändring i lagen (l950:382) om svenskt
medborgarskap
Härigenom föreskrivs att i 10 och 11 55 lagen
(1950:382) om svenskt medborgarskap3 ordet "kyrko-
bokförd" skall bytas ut mot "folkbokförd".
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
5. Förslag till Lag om ändring i religionsfrihetslagen (1951: 680)
Härigenom föreskrivs i fråga om religionsfrihets— lagen (1951:680)4
dels att i 7-11 och 13 55 ordet "kyrkobokförd" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "folkbok— förd" i motsvarande form, dels att 15 och 16 55 skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 17 s, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
15 5
Över astors beslut eller Pastors beslut eller åt— ätgärd enligt denna lag gärd enligt denna lag får må kla an föras. Om sådan överklagas hos domkapit— kla an skall, ändå att let. beslutet eller ät ärden icke angår kyrkobokfö- Domkapitlets beslut får rin , vad om kla an i overklagas hos kammarrät- fräga rörande kyrkobokfö— ten. ring är stadgat äga mot—
svarande tillämpning.
3. Lagen omtryckt 1984:682.4. Senaste lydelse av
10 S l970:766 11 5 1963:509 15 5 1971:606.
Mot beslut eller åtgärd enligt denna lag av äm— betsman som avses i 14 S föres talan hos kammar— rätten genom besvär.
16
Med pastor avses i denna lag den som ansvarar för kyrkobokföringgn i för— samlin av svenska k rkan eller del av sådan för— samlin , som ut ör sär—
______2________Jl_______ skilt kyrkobokföringsdi— strikt.
Har nå on u dra att i kyrkobokföringsärenden
biträda pastor, skall uppdraget avse även ären— den enli t denna la ; dock må ej annan än präst mottaga försäkran som av- ses i 10 5 andra stycket.
17 5
Beslut eller åtgärd en— ligt denna lag av ämbets— man som avses i 14 5 får overklagas hos kammarrät— ten.
Med pastor avses i denna lag kyrkoherde i en för— samligg i svenska_kyrkan eller nå on annan räst som domkapitlet har för— ordnat att sköta de upp— gifter som ankommer p
pastor enligt denna lag.
Domka itlet får även för— ordna någon annan att handlägga ärenden som en— li t denna la ankommer på pastor; dock må ej an- nan än präst mottaga för— säkran som avses i 10 5 andra stycket.
Pastoratet skall tillhan— dah lla pastor personal, kontorslokaler, inventa— rier, material samt det som i övrigt behövs för att astor skall kunna
fullgöra sina uppgifter enligt denna lag.
Pastor skall enast un—
derrätta svenska kyrkans centralst relse om beslut eller åtgärd rörande med— lemskap i svenska kyrkan enligt denna lag.
Centralst relsen skall _________JL______________ re istrera underrättel— serna från pastor och
förmedla u ifter om medlemmar 1 svenska kyr— kan till riksskatteverket enligt föreskifter som regeringen meddelar.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991
6. Förslag till Lag om ändring' i lagen (1951:691) om viss lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska kyrkan
Härigenom föreskrivs att i l 5 lagen (1951:691) om viss lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska kyrkan5 ordet "kyrkobokförd" skall bytas ut mot "folkbokförd".
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och till— lämpas första gången vid 1992 års taxering.
7. Förslag till Lag om ändring i ärvdabalken
Härigenom föreskrivs att i 25 kap. 3 s ärvdabalken6
5. Senaste lydelse av 1 5 1988:188. 6. Balken omtryckt 1981:359.
ordet "pastorsämbetet" skall bytas ut mot "skatte—
myndigheten".
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
8. Förslag till Lag om ändring i brottsbalken
Härigenom föreskrivs att i 37 kap. 3 5 brottsbal— ken7 ordet "kyrkobokförd" skall bytas ut mot "folk— bokförd".
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
9. Förslag till Lag om ändring i lagen (l965:269) med särskil- da bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.
Härigenom föreskrivs att i 4 5 lagen (l965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menig— hets utdebitering av skatt, m.m.8 ordet "kyrkobok— förda" skall bytas ut mot "folkbokförda".
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
7. Senaste lydelse av 37 kap. 3 S 1988zl324. 8. Senaste lydelse av 4 5 1990:353.
10. Förslag till Lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål
Härigenom föreskrivs att i 7 5 lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål9 ordet "kyrkobokförd" skall bytas ut mot "folkbokförd".
Denna lag träder-i kraft den 1 juli 1991.
11. Förslag till Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar
Härigenom föreskrivs att i 19 och 20 ss lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar10 ordet "kyrkobokförd" skall bytas ut mot "folkbok-
förd".11
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
9. Senaste lydelse av 7 5 1975:1295 10. Senaste lydelse av 19 5 1988:617 20 s 1990:45L 11. Genomförs förslaget till ny folkbokföringslag (SOU l990:50) behöver också 8 S 1 ändras.
12. Förslag till Lag om ändring i lagen (1972:119) om fast— ställande av könstillhörighet i vissa fall
Härigenom föreskrivs att 1 5 lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
l 5
Den som sedan ungdomen Den som sedan ungdomen upplever att han tillhör upplever att han tillhör annat kön än det som 55: annat kön än det som tecknats för honom i kyr— framgår av folkbokföring— kobokföringen och sedan 35 och sedan avsevärd tid avsevärd tid uppträder i uppträder i enlighet här— enlighet härmed samt mås— med samt måste antagas te antagas även framdeles även framdeles leva i så— leva i sådan könsroll kan dan könsroll kan efter efter egen ansökan få egen ansökan få fast— fastställt att han till— ställt att han tillhör hör det andra könet. det andra könet. Fast- Fastställelse får ske ut— ställelse får ske utan an hinder av att sökanden hinder av att sökanden tidigare erhållit fast— tidigare erhållit fast— ställelse enligt 2 S. ställelse enligt 2 s.
Fastställelse enligt första stycket meddelas endast om sökanden fyllt arton år och undergått sterilise— ring eller av annan orsak saknar fortplantningsför-
måga.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
13. Förslag till Lag om ändring i lagen (1972:229) om kyrkliga indelningsdelegerade
Härigenom föreskrivs att i 15 och 21 55 lagen (1972:229) om kyrkliga indelningsdelegerade12 ordet "kyrkobokförd" skall bytas ut mot "folkbokförd”.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
14. Förslag till Lag om ändring i datalagen (1973:289)
Härigenom föreskrivs att 28 s datalagen (1973:289)1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
28 5
Den som begär att få uppgifter ur en myndighets personregister för ett sådant ändamål som avses i 26 5 andra stycket 1 och 3 och som kan tillgodoses genom SPAR skall hänvisas till detta register.
Första stycket hindrar Första stycket hindrar inte att en länsskatte— inte att en skattem ndi —
myndighet låter myndig- pgg låter myndigheter eter vars verksamhet är vars verksamhet är be—
12. Senaste lydelse av 15 och 21 55 1988:194. 13. Lagen omtryckt 1982z446. Senaste lydelse av 28 5 1986:1323.
begränsad till länet på: gränsad till länet ut- nyttja länsskattemyndig— nyttja det register som hetens personregister i skattemyndigheten för en— stället för SPAR. ligt 74 s folkbokförings—
kungörelsen (1967z495).
Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, datainspektionen får föreskriva att en statlig myn— dighets personregister får utnyttjas av en annan myndighet för de ändamål som avses i 26 5 andra stycket 1.
Föreskrifterna i denna paragraf inskränker inte myndigheternas skyldigheter enligt reglerna om allmänna handlingars offentlig i tryckfrihetsför— ordningen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
15. Förslag till Lag om ändring i kommunallagen (1977:179)
Härigenom föreskrivs att i 1 kap. 3 s och 2 kap. 3 s kommunallagen (1977:179)14 ordet "kyrkobokförd" skall bytas ut mot "folkbokförd".
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
14. Senaste lydelse av 2 kap. 3 5 1988:1253.
16. Förslag till
Lag om ändring i högskolelagen (1977:218)
Härigenom föreskrivs i (1977:218)15 dels
ut mot "folkbokförd",
fråga
att i 34 a s ordet "kyrkobokförd" skall bytas
dels att 34 5 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
34
Till grundläggande skoleutbildning som ordnas av kommun landstingskommun antages sökande utan avseende på
kyrkobokföringsort.
Har kommun tagit emot studerande som ej är kyr— kobokförd inom kommunen, Ear kommunen rätt till ersättning för utbild— ningen. Ersättningen skall utges av den kommun där den studerande är k rkobokförd. Ersättning- en skall utgå med det be—
hög— an— eller
Föreslagen lydelse
Till grundläggande skoleutbildning som ordnas av kommun landstingskommun antages sökande utan avseende på
folkbokföringsort.
hög- an— eller
Har kommun tagit emot studerande som ej är folkbokförd inom kommun— en, har kommunen rätt till ersättning för ut— bildningen. Ersättningen skall utges av den kommun där den studerande är folkbokförd. Ersättningen skall utgå med det belopp
lopp som föreskrives av som föreskrives av rege- regeringen eller myndig— ringen eller myndighet het som regeringen utser, som regeringen utser, om om kommunerna ej kommer kommunerna ej kommer överens om annat. överens om annat.
Andra stycket äger motsvarande tillämpning på grundläggande högskoleutbildning som anordnas av landstingskommun.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
15. Senaste lydelse av 34 a 5 1987:201.
17. Förslag till Lag om ändring i lagen (1978:28) om försäk—
ringsdomstolar
Härigenom föreskrivs att i 9 5 lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar16 ordet "kyrkobokförd" skall bytas ut mot "folkbokförd".
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
18. Förslag till Lag om ändring i lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelegerade
Härigenom föreskrivs att i 15 5 lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelegerade ordet "kyrkobokförd" skall bytas ut mot "folkbokförd".
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
16. Senaste lydelse av 9 5 1990:453.
19. Förslag till
Lag om ändring i lagen (1979:560) om trans— portförmedling
Härigenom föreskrivs att i 2 kap. 4 5 lagen (1979:560) om transportförmedling17 ordet "kyrkobok- förd" skall bytas ut mot "folkbokförd".
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
20. Förslag till
Lag om ändring i lagen (1979:561) om biluthyr— ning '
Härigenom föreskrivs att i 2 kap. 4 5 lagen (1979:561) om biluthyrning18 ordet "kyrkobokförd" skall bytas ut mot "folkbokförd".
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
17. Senaste lydelse av 2 kap. 4 5 1988:1500. 18. Senaste lydelse av 2 kap. 4 5 1988:1501.
21. Förslag till Lag om ändring i lagen (1980:11) om tillsyn över hälso— och sjukvårdspersonalen m.fl.
Härigenom föreskrivs att i 7a 5 lagen (l980:11) om tillsyn över hälso— och sjukvårdspersonalen m.fl.19
ordet "folkbokföringsmyndighet" skall bytas ut mot "skattemyndighet".
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
22. Förslag till Lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620).
Härigenom föreskrivs att i 66 s socialtjänstlagen (1980:620)20 ordet "folkbokföringsmyndighet" skall bytas ut mot "skattemyndighet".
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
19. Senaste lydelse av 7a S l989z592. 20. Senaste lydelse av 66 5 1987:1162.
23. Förslag till
Lag om ändring i lagen (1981:324) om medborg— arvittnen
Härigenom föreskrivs att i 3 5 lagen (l981:324) om medborgarvittnen21 ordet "kyrkobokförd" skall bytas ut mot "folkbokförd".
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
24. Förslag till Lag om ändring i lagen (1981:1216) om kyrklig beredskap
Härigenom föreskrivs att i 7 5 lagen (1981:1216) om kyrklig beredskap ordet "kyrkobokförda" skall bytas ut mot "folkbokförda".
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
21. Senaste lydelse av 3 5 1988:1326.
25. Förslag till Lag om ändring i namnlagen (l982:670)
Härigenom föreskrivs
(1982:670)22
fråga om namnlagen
dels att 38 5 skall upphöra att gälla,
dels 34, 35, 47,
melserna "skattemyndigheten", dels att 36,
att i 1, 5, 8, 9, 10, 49 och 51 55 samt 9 p. övergångsbestäm—
15, 17, 29, 30, 31, 32,
ordet "pastorsämbetet" skall bytas ut mot
37 och 39 SS samt rubriken närmast fö—
re 36 5 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Anmälan till pastorsämbe— te
36
Anmälan till astorsämbe— te görs till den försam— ling där den som anmäl— ningen avser är kyrkobok— förd. Ar denne inte k :—
________________________ÅL__ kobokförd i Sverige, görs anmälningen i den försam— lin där han eller hon
vistas eller senast har varit k rkobokförd. I öv— riga fall får anmälan gö— ras till riksskattever— ket.
22. Senaste lydelse av 8, 31 och 32 55 l968:261 51 5 1985:372
Föreslagen lydelse
Anmälan till dighet m.m.
skattemyn—
Anmälan till skattem n— dighet prövas där den som anmälningen avser är el— ler senast har varit folkbokförd. Beträffande den som aldri har varit
_____________i_________ folkbokförd i landet prö-
vas anmälan av den skat- temyndighet som riksskat- teverket bestämmer.
9 p. övergångsbestämmelserna 1988:261.
Anmälnin en till astors— ämbetet eller riksskatte— verket skall öras
skriftligen.
Som anmälan till pastors- ämbetet anses anmälan som vid v1 sel örs om efter— namn till vigselförrätta— ren och vid dop inom svenska k rkan örs om förnamn till dopförrätta-
ren .
37
Beslut av astorsämbetet får överklagas till dom—
kapitlet genom besvär.
39 Ansökningar hos patent— och registreringsverket skall göras skriftligen. De skall innehålla upp— gift om sökandens post- adress och om skälen för ansökningen. Till ansök— ningen skall fogas ett personbevis. Till ansökan om förnamn för den som är född här i landet skall ocks fo as utdra ur fö— delse— och dopboken.
Sökanden
bestämmer avgiftens storlek.
Anmälan, som skall vara skriftlig, kan göras till valfritt lo a t 5 atte— kontor eller lokalkontor hos allmän försäkrings-
lta—ewa
Beslut av skattemyndighe— ten får över agas ti länsrätten. Ansökningar hos patent- och registreringsverket skall göras skriftligen. De skall innehålla upp— gift om sökandens post- adress och om skälen för ansökningen. Till ansök— ningen skall fogas ett personbevis.
skall betala ansökningsavgift. Regeringen
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
26. Förslag till Lag om ändring i lagen (1982:942) om svenska kyrkan
Härigenom föreskrivs att i 12 och 16 55 lagen (l982:942) om svenska kyrkan23 ordet "kyrkobokförd" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "folkbok—
förd" i motsvarande form.
Denna lag träder i kraft den
27. Förslag till Lag om ändring i lagen (l982:943) om kyrko— mötet
Härigenom föreskrivs att i 10 5 lagen (l982:943) om
kyrkomötet24 ordet "kyrkobokförd" skall bytas ut mot "folkbokförd".
Denna lag träder i kraft den
23. Senaste lydelse av 12 och 16 55 1988:1429. 24. Senaste lydelse av 10 S l985:360.
28. Förslag till Lag om ändring i lagen (1983:890) om allemans— sparande
Härigenom föreskrivs att i 2 5 lagen (1983:890) om allemanssparande25 ordet "kyrkobokförd" skall bytas ut mot "folkbokförd".
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
29. Förslag till Lag om ändring i lagen (1984:533) om arbets— ställenummer m.m.
Härigenom föreskrivs att i 9 5 lagen (1984:533) om arbetsställenummer ordet "kyrkobokföringsort" skall bytas ut mot "folkbokföringsort" samt att ordet "kyrkobokföringsfastighet" skall bytas ut mot "folkbokföringsfastighet".
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
25. Senaste lydelse av 2 5 1990:814.
30. Förslag till Lag om ändring i vuxenutbildningslagen (1984: 1118)
Härigenom föreskrivs att i 1 kap. 6 5, 3 kap. 3 5, 4 kap. 4 5, 4 a kap. 3 5, 6 kap. 3, 3 a och 4 55 samt 8 kap. 2 a 5 vuxenutbildningslagen (1984:
1118)26 ordet "kyrkobokförd" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "folkbokförd" i motsvarande
form.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
31. Förslag till Lag om ändring i skollagen (1985:1100)
Härigenom föreskrivs att i 1 kap. 9 s, 3 kap. 13 s, 4 kap. 9 5 samt 5 kap. 6 s ordet "kyrkobokförd" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "folkbok— förd" i motsvarande form.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
26. Senaste lydelse av 1 kap. 6 S, 4 a kap. 3 s och 8 kap. 2 a 5 1988:664.
32. Förslag till Lag om ändring i lagen (1986:159) om grund— läggande svenskundervisning för invandrare
Härigenom föreskrivs att i 5 5 lagen (1986:159) om grundläggande svenskundervisning för invandrare27 ordet "kyrkobokförd" i olika böjningsformer skall
bytas ut mot "folkbokförd" i motsvarande form.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
33. Förslag till Lag om ändring i äktenskapsbalken Härigenom föreskrivs i fråga om äktenskapsbalken28 dels att i 3 kap. 2 s ordet "kyrkobokförd" skall bytas ut mot "folkbokförd", dels att i 3 kap. 4 s orden "pastorsämbetet" och "ämbetet" skall bytas ut mot "skattemyndigheten" och "myndigheten", dels att 3 kap. 1 s, 4 kap. 5 s, 15 kap. 2 och 4 ss samt 18 kap. 5 5 skall ha följande lydelse, dels att det i balken skall införas en ny paragraf, 4 kap. 8 s, av följande lydelse.
27. Senaste lydelse av 5 5 1990:567. 28. Senaste lydelse av 3 kap. 2 5 1988:1254.
Nuvarande lydelse
3 kap. 1 5
Innan äktenskap ingås skall prövas om det finns något hinder mot äkten— skapet. Denna prövning skall göras i den försam— ling inom svenska kyrkan där kvinnan eller mannen är kyrkobokförd eller, om ingen av dem är kyrkobok— förd här i landet, i den församling där någon av dem vistas.
Hindersprövningen skall begäras av kvinnan och mannen gemensamt hos pas— torsämbetet i församling—
en.
4 kap. 5 5
Innan vigsel förrättas skall vigselförrättaren förvissa sig om att hin- dersprövning har skett inom fyra månader före den planerade vigseln och att inget hinder har framkommit. Utan int om hindersprövningen får vigseln förrättas endast av en präst som tjänstgör i den församling där hin— dersprövningen har gjorts.
Föreslagen lydelse
Innan äktenskap ingås skall prövas om det finns något hinder mot äkten— skapet. Denna prövning skall göras av skattemyn— digheten där kvinnan el— ler mannen är folkbokförd eller, om ingen av dem är folkbokförd här i landet, ggg någon av dem vistas.
Hindersprövningen skall begäras av kvinnan och mannen gemensamt hos valfritt lokalt skatte— kontor eller lokalkontor hos allmän försäkrings— kassa.
Innan vigsel förrättas skall vigselförrättaren förvissa sig om att hin- dersprövning har skett inom fyra månader före den planerade vigseln och att inget hinder har framkommit.
8 S
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
vi selförrättaren skall genast sända underrättel- se om vi seln til den skattemyndighet som Har
gjort hindersprövningen. Om hindersprövningen inte
har ”orts i Sveri e sänds underrättelsen till den skattemyndighet där vigseln har ägt rum.
Underrättelsen lämnas på särskilt formulär som riksskatteverket fast— ställer.
15 kap. 2 s
Pastorsämbetets beslut i skattem ndi hetens beslut fråga om hindersprövning i fråga om hinderspröv- får överklagas hos domka- ning får överklagas hos pitlet. länsrätten.
Detsamma gäller beslut av Beslut av präster inom präster inom svenska kyr— svenska k rkan om för- kan om förrättande av rättande av vigsel får
___—___—
Vigsel. överklagas hos domkapit— let. 4 S
Länsstyrelsens beslut om tillstånd till äktenskap eller om förrättande av vigsel får överklagas hos kammarrätten.
Detsamma gäller beslut av Detsamma gäller beslut av domkapitlet om hinders— domkapitlet om förrättan- prövning eller om förrät- de av vigsel. tande av vigsel.
18 kap.
5 S
Anteckningar om ingångna eller upplösta äktenskap skall göras i kyrkoböck— erna enligt föreskrifter som regeringen meddelar.
Uppgifter om ingångna el— ler upplösta äktenskap registreras i folkbokfö— ringsregister i enlighet med vad som följer av la— gen (l991:0000) om folk—
bokföringsregister.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
34. Utkast till Lag om ändring i församlingslagen (1988:180)
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 s, 6 kap. 12 och 19 55, 9 kap. 4 S, 11 kap. 1 s, 12 kap. 1 5 samt 13 kap. 3 s församlingslagen (weeman)29 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap. 4 S
Rösträtt vid val av kyr- kofullmäktige har den som ar kyrkobokförd i försam— samling har lingen, är medlem av 1. beträffande en ter—
ritoriell församling, den som är folkbokförd i för-
svenska kyrkan och som är myndig på valdagen. Den som inte är svensk med— samlingen eller borgare har rösträtt en— 2. beträffande en icke— dast om han har varit territoriell församling,
29. Senaste lydelse av 6 kap. 12 5 1989:985.
Rösträtt vid val av kyr— kofullmäktige i en för—
.! fl ; ; ?
kyrkobokförd i riket den 1 november de tre åren närmast före valåret. Varje röstberättigad har en röst.
Den som är kyrkobokförd i en icke-territoriell för- samling har inte rösträtt vid val av ledamöter och suppleanter i kyrkofull— mäktige i annan försam— ling.
den som tillhör försam— lingen, den som är medlem i svenska kyrkan och som är myndig på valdagen. Den som inte är svensk med- borgare har rösträtt en— dast om han har varit folkbokförd i riket den 1 november de tre åren när- mast före valåret. Varje röstberättigad har en röst.
Den som tillhör en icke- territoriell församling har inte rösträtt vid val av ledamöter och supple- anter i kyrkofullmäktige i annan församling.
Frågan om rösträtt enligt första och andra styckena föreligger avgörs på grundval av en före valet upp— rättad röstlängd.
6 kap. 12 s
Valbar är den som är kyr— kobokförd inom valkrets— en, är medlem av svenska k??kan och som är myndig på valdagen.
Den ...
I fråga ...
Valbar är den som är folkbokförd i en terrl: toriell forsam in nom valkretsen eller tillhör en icke territoriell för- samlin inom valkretsen, är medlem av svenska kyr- kan och som är myndig på valdagen.
Den som tillhör en icke— territorie l forsam in är endast valbar i den valkrets som den försam— lingen tillhör.
... valbar.
... kyrkofullmäktige.
19 5
Beslut varigenom ledamöt— er och suppleanter har utsetts får överklagas hos valprövningsnämnden. Rätt att överklaga har den som uppfyller vill— koren för rösträtt vid kyrkofullmäktigeval och som är kyrkobokförd inom valkretsen. Partier som har deltagit i valet får också överklaga beslutet.
Skrivelsen
...
9 kap. 4 S
Valbar till ledamot eller suppleant är den som äg k rkobokförd inom stift— et, är medlem av svenska k rkan och som är m ndi p valdagen.
Utöver
...
I fråga ...
Beslut varigenom ledamöt— er och suppleanter har utsetts får överklagas hos valprövningsnämnden. Rätt att överklaga har den som uppfyller vill— koren för rösträtt vid kyrkofullmäktigeval och som enligt 12 5 är valbar inom valkretsen. Partier som har deltagit i valet får också överklaga be- slutet.
tid.
Valbar till ledamot eller suppleant är den som gp: ligt 6 kap. 12 5 är val— bar till stiftsfullmäkti—
$&
. suppleant.
kyrkofullmäktige.
11 kap.
1 S
Nyvalda
Om ...
I fråga om valbarhet till revisor och revisorssupp— leant, verkan av att val— barheten upphör och rätt
tre.
tjänstgöringstiden.
I fråga om valbarhet till revisor och revisorssupp— leant, verkan av att val— barheten upphör och rätt
till avsägelse skall be— stämmelserna i 2 kap. 5 s om ledamot och suppleant i kyrkofullmäktige till- lämpas. Den som inte är kyrkobokförd i försam— lingen är dock valbar. Detsamma gäller den som är myndig på dagen för
till avsägelse, skall be- stämmelserna i 2 kap. 5 s om ledamot och suppleant i kyrkofullmäktige till— lämpas. Den som inte är folkbokförd i församling- en är dock valbar i en
territoriell församlin . I en icke—territoriell
valet till revisor eller församlin är även den suppleant. valbar som inte tillhör församlingen. Valbar i en församlin är den som är myndig på dagen för valet till revisor eller supp— leant.
Om ... ... tid.
Revisor . uppdraget.
Fullmäktige ... .. uppdrag.
12 kap.
1 S
Bestämmelser om skyldighet att erlägga församlings- skatt finns i kommunalskattelagen (1928z370).
Den som är k rkobokförd i Den som tillhör en icke— en icke-territoriell för- territoriell församling samling är inte skyldig är inte skyldig att er— att erlägga församlings- lägga församlingsskatt skatt till den territori— till den territoriella ella församling där han församling där han är är mantalsskriven. folkbokförd.
Särskilda bestämmelser om skattskyldighet finns i lagen (l951:691) om viss lindring i skattskyldig— heten för den som icke tillhör svenska kyrkan.
13 kap. 3 5
Beslut enligt 1 och 2 55 Beslut enligt 1 och 2 55 får överklagas av den som får överklagas, beträf- ar kyrkobokförd i försam— fande en territoriell lingen. församling, av den som är folkbokförd i församling- en och, beträffande en icke—territoriell för- samling, av den som till- hör församlingen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991. 35. Förslag till Lag om ändring i yrkestrafiklagen (1988:263)
Härigenom föreskrivs i fråga om yrkestrafiklagen (l988:263)30 att i 4 s ordet "kyrkobokförd" skall bytas ut mot "folkbokförd".
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
36. Förslag till
Lag om ändring i lagen (1988:491) om skatte- utjämningsbidrag
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:491) om
30. Lagen omtryckt 1988:1499.
skatteutjämningsbidrag31 att i 2 s ordet "kyrkobok- förd" skall bytas ut mot "folkbokförd";
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
37. Förslag till Lag om ändring i lagen (1988:786) om bostads— bidrag
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:786) om bostadsbidrag32 att i 2, 3, 7 och 20 ss ordet "kyr— kobokförd" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "folkbokförd" i motsvarande form.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
38. Förslag till Lag om ändring i lagen (1988:846) om ungdoms- bosparande
Härigenom föreskrivs att i 2 5 lagen (1988:846) om
ungdomsbosparande ordet "kyrkobokförd" skall bytas ut mot "folkbokförd".
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
31. Senaste lydelse av 2 s l990:404. 32. Lagen omtryckt l990:792.
39. Förslag till Lag om ändring i lagen (1989:425) om särskil- da inskolningsplatser hos offentliga arbets— givare
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (l989:425) om särskilda inskolningsplatser hos offentliga arbets— givare att i 7 5 ordet "kyrkobokförd" skall bytas ut mot "folkbokförd".
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
40. Förslag till Lag om ändring i begravningslagen (1990:0000)
Härigenom föreskrivs i fråga om begravningslagen (1990:000)
dels att i 2 kap. 3 5, 5 kap. 2, 3 och 13 55 ordet "kyrkobokförd" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "folkbokförd" i motsvarande form
dels att i 4 kap. 6, 8 och 10 55, 5 kap. 10 5 samt 9 kap. 6 s ordet "pastorsämbete" i olika böjnings— former skall bytas ut mot "skattemyndighet" i mot— svarande form,
dels att 4 kap. 1, 5 och 6 55 skall ha följande ly— delse.
L delse enli t ro . 1990/91:10 4 kap. 1 5 När någon har avlidit i
Sverige, skall dödsfallet skyndsamt anmälas till pastorsämbetet i den för— samlin där den avlidne senast var kyrkobokförd.
Om det inte är känt var den avlidne senast var kyrkobokförd eller om den avlidne inte har varit kyrkobokförd i Sverige,
skall dödsfallet anmälas till pastorsämbetet i den församling där det in- träffade.
stoftet eller askan en person som har
utomlands har förts in till Sverige, skall den som ordnar med gravsättningen snarast anmäla detta till pas— torsämbetet i den försam— ling där den avlidne se- nast var kyrkobokförd.
Om det inte är känt var den avlidne senast var kyrkobokförd eller om den avlidne inte har varit kyrkobokförd i Sverige, skall anmälan göras till pastorsämbetet i den för- samling där stoftet eller askan skall gravsättas. När efter avlidit
Föreslagen lydelse
När någon har avlidit i Sverige, skall dödsfallet skyndsamt anmälas till skattem ndi heten där den avlidne senast var folk— bokförd.
känt var senast var eller om den har varit Sverige,
Om det inte är den avlidne folkbokförd avlidne inte folkbokförd i skall dödsfallet anmälas
till skattemyndigheten där det inträffade.
stoftet eller askan en person som har
utomlands har förts in till Sverige, skall den som ordnar med gravsättningen snarast anmäla detta till skatte— m ndi heten där den av— lidne senast var folkbok— När efter avlidit förd.
Om det inte är känt var den avlidne senast var folkbokförd eller om den avlidne inte har varit folkbokförd i Sverige, skall anmälan göras till
skattemyndigheten där stoftet eller askan skall gravsättas.
6
Vid dödsfall i Sverige skall bevis om dödsfallet (dödsbevis) och — utom i fall som avses i 8 5 — intyg om dödsorsaken utan dröjsmål utfärdas pgg lämnas till det astors— ämbete som skall ta emot anmälan om dödsfallet.
5
Vid dödsfall i Sverige skall bevis om dödsfallet
(dödsbevis) och — utom i fall som avses i 8 S — intyg om dödsorsaken utan dröjsmål utfärdas gy läkare.
Dödsbevis skall snarast lämnas till den skatte— myndighet som skall ta emot anmälan om dödsfall—
Dödsbevis och int om dödsorsaken skall utfär— das av läkare. Denne får inte vara make, barn, förälder, syskon eller på något annat sätt närstå— ende till den avlidne.
e_t.
Int om dödsorsaken skall sändas till statis—
tiska centralbyrån.
Läkare som utfärdar döds- bevis eller int om dödsorsaken får inte vara make, barn, förälder, syskon eller på något an- nat sätt närstående till den avlidne.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
Förordningsförslag
41. Förslag till Förordning om folkbokföringsregister m.m.
Registrering i lokalt folkbokföringsregister
l 5 När en person upptas i folkbokföringen enligt 7 eller 8 SS folkbokföringslagen (1991:0000) skall sådana förekommande uppgifter som avses i 6 5 1-9 lagen (1991:0000) om folkbokföringsregister regist— reras.
2 S Fattas beslut om ändrad bosättning m.m. i en— lighet med 11 eller 22 ss folkbokföringslagen (l991:0000) för en person som redan är folkbokförd skall ny folkbokföringsfastighet eller motsvarande folkbokföringsförhållande registreras.
Innebär förändringen att en folkbokförd person, på grund av flyttning eller av annat skäl, folkbok- förs inom ett annat skattekontors verksamhetsområde skall samtliga registeruppgifter om honom överföras till det folkbokföringsregister som förs för det kontorets verksamhetsområde. Överföringen får ske med hjälp av automatisk databehandling.
3 5 När en person avregistreras från folkbokföring- en enligt 23 S folbokföringslagen (l991:0000) skall orsaken till åtgärden anges.
4 5 När skattemyndighetens prövning av en anmälan enligt namnlagen (1982:670) eller 6 kap. 4 5 för- äldrabalken leder till ändring i namn— eller vård- nadsförhållande skall ändringen registreras.
5 5 I övrigt skall registrering ske i ett lokalt
folkbokföringsregister när skattemyndigheten enligt särskilda föreskrifter eller på annat sätt får del av upgift som får förekomma i det lokala folkbok— föringsregistret.
Att felaktig eller missvisande registeruppgift skall rättas, ändras eller uteslutas framgår av 8 S datalagen (l973:276).
Registrering i länsregistren och i folkbokföringens centrala referensregister
6 5 Uppgift som har registrerats i ett lokalt folk- bokföringsregister och som får förekomma i register som avses i 74 s folkbokföringskungörelsen (1967: 495) eller i folkbokföringens centrala referensra- gister skall av skattemyndigheten omedelbart till— föras det registret med hjälp av automatisk data— behandling.
Skattemyndighetens underrättelseskyldighet m.m.
7 S Statistiska centralbyrån skall underrättas när registrering har skett beträffande
l. födelse av dödfött barn eller
2. faderskap som fastställs enligt 1 kap. 3 S föräldrabalken.
8 s Socialnämnden skall underrättas när ett barn upptas i folkbokföringen och fader för barnet inte finns att registrera med stöd av 1 kap. 1 S föräld— rabalken.
9 5 Socialnämnden och den allmänna försäkringskas- san skall underrättas när gemensam vårdnad för för— äldrar som inte är gifta med varandra registreras enligt 4 s.
Socialnämnden skall dock inte underrättas om an— mälan som har gjorts enligt 6 kap. 4 5 andra styck— et l föräldrabalken.
10 ; Tingsrätten skall underrättas när det regist— reras att änka eller änkling ingått nytt äktenskap och det finns underårigt barn i det förra äkten- skapet.
11 s Tingsrätten och den allmänna försäkringskassan skall underrättas om dödsfall som anmäls.
Förutom uppgift om den avlidne skall i underrät— telse till tingsrätten anges den avlidnes make el— ler maka, barn och föräldrar såsom dessa framgår av folkbokföringen.
12 ; Patent— och registreringsverket skall under— rättas när registrering sker av att en folkbokförd person blivit svensk medborgare eller förvärvat ut— ländskt efternamn på annat sätt än efter ansökan hos verket.
Riksskatteverket får medge undantag från denna underrättelseskyldighet.
13 5 En skattemyndighet som får del av en person— uppgift såsom födelse, civilståndsändring, dödsfall m.m. beträffande utländsk medborgare eller person med hemvist i utlandet skall, i enlighet med vad som följer av Sveriges överenskommelser med andra stater, underrätta utländsk myndighet om uppgiften.
14 5 Rör uppgift som avses i 5 5 första stycket äv- en en person som är eller senast har varit folkbok— förd inom ett annat skattekontors verksamhetsområde skall det skattekontor som tog emot uppgiften ge- nast underrätta det eller de andra skattekontot som
56 också berörs av uppgiften. Om underrättelser
15 5 En underrättelse till myndighet som avses i 8-11 55 skall sändas till den myndighet till vars verksamhetsområde den som avses med underrättelsen hör.
En underrättelse till allmän försäkringskassa en— ligt 9 5 skall sändas till den försäkringskassa där modern är inskriven eller skulle ha varit inskriven om hon uppfyllt åldersvillkoret i 1 kap. 4 5 lagen (1962:381) om allmän försäkring. En underrättelse till försäkringskassa enligt 11 5 skall sändas till den kassa där den avlidne är inskriven.
16 S underrättelseskyldighet enligt 7 5 1 och 8—14 55 skall fullgöras snarast. Underrättelse enligt 7 s 2 skall lämnas vid tid- punkt som riksskatteverket bestämmer efter samråd med statistiska centralbyrån.
17 5 Underrättelse enligt 7 5 2 skall lämnas med hjälp av automatisk databehandling och innehålla uppgift om faderns och barnets personnummer. För framställning av sådan underrättelse får tidpunkterna för barnets födelse och faderskapet användas som sökbegrepp.
Närmare föreskrifter om innehållet i övriga un— derrättelser enligt denna förordning meddelas av riksskatteverket, i förekommande fall efter samråd med berörda centrala myndigheter, i den mån inte särskilda bestämmelser har meddelats härom.
Bevis om registerinnehåll (registerutdrag)
18 S Utdrag och bevis (personbevis) över innehåll i ett lokalt folkbokföringsregister utfärdas enligt föreskrifter som riksskatteverket meddelar.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.
42. Förslag till Förordning om registrering av ärenden rörande folkbokföring med hjälp av automatisk databe— handling
Regeringen föreskriver följande;
1 s skattemyndigheten får med hjälp av automatisk databehandling registrera (diarieföra) ärenden som handläggs inom folkbokföringsverksamheten. Registreringen sker i register (diarier) som förs för varje lokalt skattekontors verksamhetsområde.
2 5 Skattemyndigheten får även använda diarierna 1. som hjälpmedel vid handläggning av ärenden som avses i 1 s och 2. för planering, uppföljning och kontroll av folkbokföringsverksamheten.
3 s Skattemyndigheten är registeransvarig för den registrering som enligt förordningen sker i myn- dighetens diarier.
Inom skattemyndigheten får terminalåtkomst till ett diarium endast finnas hos det lokala skattekon- tor för vars verksamhetsområde diariet förs.
4 5 Ett diarium får endast innehålla de personupp- gifter som anges i bilaga till denna förordning.
Härutöver får ett diarium innehålla de tekniska och administrativa uppgifter som behövs för att tillgodose ändamålen med registret.
5 5 Till ett skattekontors diarium får tidsuppgif— ter samt uppgifter om namn och folkbokföringsort inhämtas från det lokala folkbokföringsregister som förs för skattekontorets verksamhetsområde och från det centrala referensregistret. Inhämtandet får ske med hjälp av automatisk databehandling.
Till ett diarium får också uppgift om sådan be— slutsinnebörd som avses i punkten 7 i bilagan in— hämtas från ett annat diarium som förs enligt denna
förordning.
6 5 Som sökbegrepp får inte användas uppgift om adoption, faderskap eller könsbyte. Inte heller får uppgift om födelseort, födelse— land eller medborgarskap användas som sökbegrepp. Uppgift som avses i första stycket får dock an- vändas som sökbegrepp om enskild person inte av-
slöjas.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.
REGISTERINNEHÅLL bilaga
A. Allmänna ärendeuppgifter
l. ankomstdatum (datum då handling kom in eller
upprättades),
anmälningsdatum (datum då handling mottogs av annan behörig mottagare),
om diarieföring,
— diarienummer,
- datum för diarieföring,
— datum då ärende avslutas i diariet,
om ingivare, — namn,
— adress,
om beteckning på ärende — kod på ärendetyp, - ärendemening (i korthet vad ärendet rör),
om person som ärendet rör,
_ namn,
— personnummer,
- födelsetid och kön (endast för icke folkbok- förd),
— adress,
— personens roll i ärendet,
om beslut/dagboksanteckning, — datum, - innebörd,
om påminnelse/underrättelse/expedition, - datum,
- innebörd,
— mottagare,
datum för registrering i folkbokföringsregis- ter,
10. handläggare.
B.
11.
12.
C.
13.
D.
14.
15.
16.
17.
Ytterligare uppgifter rörande hindersprövning och äktenskapscertifikat samt vigsel,
om icke folkbokförda personer, - civilstånd,
- födelseort och födelseland, - medborgarskap,
tillämplig lag.
Ytterligare uppgifter rörande flyttning till nordiskt land,
om flyttningen, — flyttningsdatum, - kommun och land till vilket flyttning från
Sverige sker.
Ytterligare uppgifter rörande dödsfall,
om icke folkbokförd avliden, — motsvarande uppgifter som anges i 11,
om dödsfallet, - dödsdatum (eller motsvarande), — dödsort/polisdistrikt,
om dödsbevis, - datum,
— ingivare,
om gravsättning/eldbegängelse, — datum för polismyndighets tillstånd,
— datum för skattemyndighetens intyg, — datum för gravsättning/eldbegängelse,
18. om utförsel av stoft och aska, - datum för passersedel, — datum för utförsel.
43. Förslag till Förordning om underrättelse av medlemskap i svenska kyrkan och tillhörighet till icke—ter- ritoriell församling m.m.
Regeringen föreskriver följande,
1 5 Den som anmäler utträde ur svenska kyrkan skall genast få bevis om sin anmälan.
2 s Underrättelse från pastor till svenska kyrkans centralstyrelse om medlemskap i svenska kyrkan el- ler tillhörighet till en icke—territoriell försam— ling skall innehålla uppgift dels om personnummer för den person som avses dels huruvida personen in- trätt i eller utträtt ur kyrkan eller församlingen.
3 s Underrättelse från svenska kyrkans centralsty- relse till riksskatteverket om medlemskap i svenska kyrkan och tillhörighet till icke—territoriell för- samling skall lämnas med hjälp av automatisk data- behandling.
Underrättelse enligt första stycket skall lämnas två gånger om året, vid tillfällen som riksskatte— verket bestämmer, och innehålla personnummer för de
personer som vid utgången av månaden före underrät— telsen var medlemmar i svenska kyrkan eller till— hörde en icke-territoriell församling.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.
Förordning om ändring i folkbokföringskungörel- sen (1967z495)
Regeringen föreskriver i fråga kungörelsen (1967:495) dels att 1—3, 5—11, 13-37,
om folkbokförings—
40-42, 45—67, 69, 71
78—82 och 84 55 skall upphöra att gälla, dels se, dels
att 43, 74 och 83 55 skall ha följande lydel—
att det i kungörelsen skall införas en ny pa—
ragraf, 77a 5, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
43
Postanstalt sänder mot— ta na anmälnin ar om ad— ressändrin å rund av f ttnin ti astorsäm— betet i församlingen.
74 Skattemyndigheten för på magnetband register över befolkningen i länet (personband). För varje
Föreslagen lydelse
Anmälan enli t 27 eller
28 ss folkEokföringslagen
(1991:0000) som ar
"orts till ostanstalt, lokalkontor hos allmän försäkringskassa eller
annat skattekontot än det som s all röva
anma - ningen, skall genast sån— das ti det skattekontot
som skall pröva anmäl- ningen.
Motsvarande äller anmäl— an om gemensam vårdnad, be äran om inders röv— nin ock anmälan om namn som inte har orts till skattekontor som skall w_— pröva ären et.
skattemyndigheten för på magnetband register över befolkningen - i länet (personband). För varje
person anges namn, per- sonnummer, födelsehemort eller födelseort och kyr- kobokföringsort samt de ytterligare uppgifter som riksskatteverket bestäm- mer.
Över länets befolkning för skattemyndigheten vi- dare två register som be— står av personavier. När en person upphört att vara kyrkobokförd eller mantalsskriven länet, redovisas kan fortfarande i registren, så länge riksskatteverket finner detta behövligt. 77a 5 83 5
Pastorsämbete och lokal skattemyndighet skall un— derrätta det allmänna om- budet om beslut enligt 36 och 43 55 folkbokförings- lagen (1967zl98) i den
person anges namn, per— sonnummer, födelsehemort eller födelseort och folkbokföringsort samt de ytterligare uppgifter som riksskatteverket bestäm— mer. U ifterna får in— hämtas med hjälp av auto— matisk databehand in från de lokala folkbok— förin sre ister som skat— temyndigheten för enligt la en (1991:0000) om folkbokföringsregister.
Över länets befolkning för skattemyndigheten vi- dare två register som be- står av personavier. När en person upphört att vara folkbokförd i länet, redovisas kan fortfarande i registren, så länge riksskatteverket finner detta behövligt.
Skattemyndigheten under— rättar pastor i svenska kyrkan om ändringar
skattem ndi hetens re is- ter av betydelse för med— lemska s rövnin en i svenska kyrkan enligt re— li ionsfrihetsla en(1951: 680). Underrättelse fär ___E____ lämnas medium för automatisk databehand- ling.
En domstol som rövar mål enligt folkbokföringslag- en (l99l:0000) skall ut- över vad som följer av
31 s förvaltningsprocess— lagen (197lz29l) under
omfattnin som föreskrivs av riksskatteverket efter samråd med ombudet.
En domstol som rövar mål enligt folkbokföringslag- en skall utöver vad som föl'er av 31 5 förvalt— ningsprocesslagen (1971: 291) underrätta det all- männa ombudet om beslut som kan överklagas av denne.
rätta riksskatteverket om beslut som kan overklagas av verket.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.
45. Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1917:281) med närmare föreskrifter om fastighetsregister
för stad
Regeringen föreskriver att 37 5 förordningen (1917: 281) med närmare föreskrifter om fastighetsregister för stad33 skall ha följande lydelse;
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 37 5 När ... ...inskrivningsdag.
Två exemplar översänds Ett exemplar översänds till den lokala skatte— till skattem ndi heten m ndi heten senast den 15 senast den 15 i månaden i månaden näst efter den, näst efter den, under under vilken registre— vilken registreringen ringen skett. Det ena av skett. sistnämnda exemplar skall snarast möjligt av den lokala skattemyndigheten tillställas vederbörande
pastor.
I Stockholm skall upp—
giftskort ej tillställas pastor, varför endast ett exemplar skall översändas
till den lokala skatte— myndigheten.
Har ... ... bihang B.
Uppgift ... ... föreskriver.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.
33. Senaste lydelse av 37 S l975:268.
Förordning om ändring i kungörelsen (l924:475) angående meddelanden från domstol om omyndig—
hetsförklaringar och beslut varigenom omyndig— förklarade personer återvunnit myndigheten så
ock om dödförklaringar
Regeringen föreskriver att rubriken till kungörel—
sen och kungörelsen skall ha följande lydelse
Nuvarande lydelse
Kungörelsen (l924:475) angående meddelanden från domstol om omyndighets— förklaringar och beslut varigenom omyndigförkla- rade personer återvunnit myndigheten så ock om dödförklaringar.
Har domstol förklarat nå— gon skola för död anses, skall om beslutet skynd— samt insändas uppgift en— ligt härvid foggde formu— lär (Bilaga 2) till pgg torsämbetet i den försam— ling, där den för död an— sedde sist varit kyrko— bokförd. Har beslutet blivit i högre rätt änd— rat, skall därom skynd— samt lämnas uppgift till
nämnda pastorsämbete.
Föreslagen lydelse
Kungörelsen (1924:475) angående meddelanden från domstol om dödförklaring- ar.
Har domstol förklarat nå— gon skola för död anses, skall om beslutet skynd— samt insändas uppgift en— ligt härvid fogadgöformu— lär (Bilaga 2) till skattemyndigheten, där den för död ansedde sist varit folkbokförd. Har beslutet blivit i högre rätt ändrat, skall därom skyndsamt lämnas uppgift
till nämnda skattemyndig— het.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.
34. Senaste lydelse 1949:661. 35. Bilagan ej medtagen här. 36. Även bilagan behöver ändras.
47. Förslag till Förordning om ändring i förundersökningskungö- relsen (1947z948)
Regeringen föreskriver i fråga om förundersöknings— kungörelsen (1947:948)37 dels att i 4 5 ordet "pastorsämbete" skall bytas ut
mot "skattemyndighet" dels att i 21 S ordet "kyrkobokföringsort" skall
bytas ut mot "folkbokföringsort".
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.
48. Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1949:661) om skyldighet för domstol att lämna uppgifter i mål och ärenden enligt föräldrabalken, m.m.
Regeringen föreskriver att 1 — 3 55 förordningen (l949:661) om skyldighet för domstol att lämna upp- gifter i mål och ärenden enligt föräldrabalken,
m.m.38 skall ha följande lydelse.
l 5 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Har underrätt meddelat Har underrätt meddelat förklaring enligt 1 kap. förklaring enligt 1 kap. 2 5 första stycket för— 2 5 första stycket för— äldrabalken, fastställt äldrabalken, fastställt faderskap, förklarat er— faderskap, förklarat er- kännande av faderskap kännande av faderskap
37. Senaste lydelse av 4 5 1977:999 21 5 1979:102. 38. Senaste lydelse av 1-3 55 1986:589.
sakna verkan eller efter resning ändrat dom vari— genom faderskap fast- ställts och har barnet ej fyllt 18 år, skall, sedan avgörandet vunnit laga kraft, meddelande härom sändas dels till social— nämnden i den kommun där barnet är k rkobokfört, dels till den allmänna försäkringskassa där har- nets vårdsnadshavare är inskriven eller skulle ha varit inskriven, om vård— nadshavaren uppfyllt ål— dersvillkoret i 1 kap. 4 5 lagen (1962:381) om allmän försäkring. Har barnet fyllt 15 men inte 18 år, skall meddelande också sändas till centra— la studiestödsnämnden.
Har eller skall
ses l
barnet fyllt 18 år ingått äktenskap, meddelande som av— första st cket i stället sändas till as— torsämbetet i dels bar- nets födelsehemort, dels de församlingar där bar- net, modern och mannen är eller senast varit kyrko— bokförda.
2 Har underrätt gett till— stånd att anta adoptiv— barn, skall domstolen så snart beslutet om detta har vunnit laga kraft sända meddelande om be— slutet
sakna verkan eller efter resning ändrat dom vari— genom faderskap fast— ställts och har barnet ej fyllt 18 år, skall, sedan avgörandet vunnit laga kraft, meddelande härom sändas till
1. skattemyndigheten där barnet är eller senast har varit folkbokfört
2. socialnämnden 1 den kommun där barnet är folkbokfört och
å; den allmänna försäk- ringskassa där barnets vårdnadshavare är in- skriven eller skulle ha varit inskriven, om vård— nadshavaren uppfyllt ål— dersvillkoret i 1 kap. 4 5 lagen (l962:381) om allmän försäkring. Har barnet fyllt 15 men inte 18 år, skall meddelande också sändas till centra- la studiestödsnämnden.
Har barnet fyllt 18 år eller ingått äktenskap, skall endast meddelande
enligt första stycket 1. sändas.
Har underrätt gett till- stånd att anta adoptiv— barn, skall domstolen så snart beslutet om detta har vunnit laga kraft sända meddelande om be- slutet
1. till pastorsämbetet i
den församlipg_där aggp- en där adoptivbarnet är tanten är k rkobokförd eller senast har varit eller, om adoptanten inte folkbokfört eller, om är kyrkobokförd i riket, ado tivbarnet inte är el— till riksskatteverket, ler har varit folkbok- fört, till skattem ndi — heten där ado tanten är eller senast har varit folkbokförd,
2. i fråga om barn som 2. i fråga om barn som
inte har fyllt 18 år till socialnämnden i den kom— mun där barnet är kyrko— bokfört och till den all— männa försäkringskassa där adoptanten är in— skriven, samt
3. i fråga om barn som har fyllt 15 men inte 18 år till centrala studie— stödsnämnden.
underrätt' meddelat vårdnaden om tiden intill kraft ägande avgörande föreligger, skall meddelande om be— slutets innehåll skynd— samt sändas dels till socialnämnden i den kom— mun där barnet är k rko— bokfört, dels till den allmänna försäkringskassa där vårdnadshavaren är inskriven eller skulle ha
Har beslut om barn för dess laga
varit inskriven om vård— nadshavaren hade uppfyllt åldersvillkoret i 1 kap. 4 5 lagen (l962:381) om allmän försäkring. Har barnet ställts under vårdnad av bägge föräld— rarna, skall meddelandet till försäkringskassa
inte har fyllt 18 år till socialnämnden i den kom- mun där barnet är folk— bokfört och till den all- männa försäkringskassa där adoptanten är in— skriven, samt
3. i fråga om barn som har fyllt 15 men inte 18 år till centrala studie— stödsnämnden.
Har underrätt meddelat beslut om vårdnaden om barn för tiden intill dess laga kraft ägande avgörande föreligger, skall meddelande om be— slutets innehåll skynd— samt sändas till
1. skattemyndigheten där barnet är eller senast har varit folkbokfört
2. socialnämnden i den kommun där barnet är folkbokfört och
å; den allmänna försäk— ringskassa där vårdnads— havaren är inskriven el— ler skulle ha varit in- skriven om vårdnadshav— aren hade uppfyllt ål— dersvillkoret i 1 kap.4 5 lagen (1962:381) om all- män försäkring. Har bar—
sändas till den kassa där modern är eller skulle ha varit inskriven. Har två särskilt förordnade för— myndare utsetts att utöva vådnaden gemensamt, skall meddelandet till försäk— ringskassa sändas till den kassa där den kvinn— liga förmyndaren är eller skulle ha varit inskriv— en. Vad som sägs i detta stycke gäller dock inte om underrrättens beslut innebär att tidigare vårdnadsavgörande fort— farande skall bestå.
Har underrätt meddelat dom eller slutligt beslut som rör vårdnaden och har avgörandet vunnit laga kraft, skall meddelande om avgörandets innehåll sändas till socialnämnd och försäkringskassa som avses i första stycket
samt till pastorsämbetet i den församling där bar— net är eller senast har varit kyrkobokfört.
Gäller ragraf rätten också sända
ett barn som har fyllt
net ställts under vårdnad av bägge föräldrarna, skall meddelandet till försäkringskassa sändas till den kassa där modern är eller skulle ha varit inskriven. Har två sär- skilt förordnade förmyn- dare utsetts att utöva vådnaden gemensamt, skall meddelandet till försäk- ringskassa sändas till den kassa där den kvinn— liga förmyndaren är eller skulle ha varit inskriv- en. Vad som sägs i detta stycke gäller dock inte om underrrättens beslut innebär att tidigare vårdnadsavgörande fort- farande skall bestå.
Har underrätt meddelat dom eller slutligt beslut som rör vårdnaden och har avgörandet vunnit laga kraft, skall meddelande om avgörandets innehåll sändas till socialnämnd och försäkringskassa som avses i första stycket samt till skattemyndig— heten där barnet är eller senast har varit folkbok— fört.
ett vårdnadsavgörande som avses i denna pa—
15 år, skall tings—
ett meddelande om avgörandets
innehåll till centrala studiestödsnämnden.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.
49. Förslag till Förordning om ändring i Reglemente (1955:592) för barnmorskor
Regeringen föreskriver att 11 5 Reglemente (1955: 592)39 för barnmorskor skall upphävas.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.
50. Förslag till Förordning om ändring i kungörelsen (1967:502) om uppgift från pastorsämbete i och för utred— ning angående brott, m.m.
Regeringen föreskriver i fråga om kungörelsen (l967:502) om uppgift från pastorsämbete i och för utredning om brott40
dels att i rubriken ordet "pastorsämbete" skall by— tas ut mot "skattemyndighet" dels att kungörelsen skall ha följande lydelse
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Domstol, länsstyrelse, Domstol, länsstyrelse,
åklagarmyndighet och po— åklagarmyndighet och po— lismyndighet äger i och lismyndighet äger i och för utredning angående för utredning angående brott erhålla uppgift om brott erhålla utdrag ur viss persons levnadsom- ett lokalt folkbokför- ständigheter från pas— ingsgregister beträffande torsämbetet i personens viss person. senaste kyrkobokförings— Ott.
Rikspolisstyrelsen äger Rikspolisstyrelsen äger
39. Senaste lydelse av 11 S l979z773. 40. Senaste lydelse 1971:431.
erhålla sådan u ift, när uppgiften SeEövs för styrelsens verksamhet.
0 iften skall avfattas enligt formulär som fast— ställes av centrala folk— bokförin s— och u böräs— nämnden. Efter samråd med riksåklagaren meddelar
nämnden anvisningar för pastorsämbetena.
erhålla sådant utdrag, när uppgiften e ovs f r
styrelsens verksamhet.
utdraget skall avfattas enligt formulär som fast—
ställs av riksskattever- ket efter samråd med
riksåklagaren.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.
51. Förslag till Förordning om ändring i kungörelsen (1967:642) om underrättelser rörande försäkrade enligt la—
gen om allmän försäkring, m.m.
Regeringen föreskriver att 7 s kungörelsen (1967:
642) om underrättelser rörande försäkrade
enligt
lagen om allmän försäkring skall upphöra att gälla.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.
52. Förslag till Förordning om ändring i polisregisterkungörel-
sen (1969z38)
Regeringen
föreskriver att 12
s polisregisterkun-
Nuvarande lydelse
12 Det åligger länsstyrelse att enligt föreskrifter
som meddelas av riksskat— teverket efter samråd med rikspolisstyrelsen och statistiska centralbyrån på anfordran granska samt i förekommande fall rätta och komplettera uppgifter rörande namn, personnum— mer och kyrkobokförings—
g££ för personer, beträf- fande vilka uppgifter in— kommit till rikspolissty— relsens polisregister. I samband med sådan anford— ran får ej upplysning lämnas om andra inkomna uppgifter än dem gransk— ningen skall avse.
Om personen som avses i första stycket saknar personnummer, skall riks— skatteverket på begäran av rikspolisstyrelsen fastställa personnummer för honom.
Föreslagen lydelse
Det åligger skattemyndig- hgg att enligt före— skrifter som meddelas av riksskatteverket efter samråd med rikspolissty— relsen och statistiska centralbyrån på anfordran granska samt i förekom— mande fall rätta och kom— plettera uppgifter rör— ande namn, personnummer och folkbokföringsort för personer, beträffande vilka uppgifter inkommit till rikspolisstyrelsens polisregister. I samband med sådan anfordran får ej upplysning lämnas om andra inkomna uppgifter än dem granskningen skall avse.
Om personen som avses i första stycket saknar personnummer, skall ggg skattem ndi het som riks— skatteverket bestämmer på begäran av rikspolissty—
relsen fastställa person— nummer för honom.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.
41. Senaste lydelse av 12 5 1977:1105.
53. Förslag till Förordning om ändring i kungörelsen (1969:123) om äktenskapscertifikat
Regeringen (1969:123) jande lydelse.
Nuvarande lydelse
2 Äktenskapscertifikat för sökande som är eller bör vara kyrkobokförd i svensk församling utfär— das av pastorsämbetet i
forsamlingen.
Äktenskapscertifikat för sökande som har hemvist i främmande stat och varken är eller bör vara k rko- Eokförd i svensk försam- ling utfärdas av den svenska beskickningen i den främmande staten el- ler av det svenska konsu— lat, inom vars distrikt sökanden har hemvist. Olönat konsulat får dock ej utan regeringens upp— drag utfärda certifikat.
För sökande som avses
om äktenskapscertifikat
S
i andra stycket
föreskriver att 2 och 6 ss kungörelsen
42 skall ha föl-
Föreslagen lydelse
Äktenskapscertifikat för sökande som är folkbok— förd i 5veri e utfärdas av skattem ndi heten där sökanden är folkbokförd.
Äktenskapscertifikat för sökande som har hemvist i främmande stat och inte är folkbokförd i Sveri e utfärdas av den svenska beskickningen i den främ- mande staten eller av det svenska konsulat, inom vars distrikt sökanden har hemvist. Olönat kon— sulat får dock ej utan regeringens uppdrag ut- färda certifikat.
kan äkten—
skapscertifikat utfärdas även av utrikesdepartemen—
tet. Den som vill erhålla certifikat i denna
42. Senaste lydelse av 2 och 6 ss 1977:799.
skickning eller konsulat som avses i andra stycket.
6
Talan mot astorsämbetets beslut angående utfärdan— Skattem ndi hetens beslut angående utfärdande av äk— de av äktenskapscertifi— kat föres enom besvär
tenskapscertifikat få? överklagas hos länsrätten.
hos domka itlet. Mot dom— kapitlets beslut samt mot Länsrättens beslut samt beslut av beskicknin el— ler konsulat eller av ut—
rikesdepartementet föres talan hos kammarrätten genom besvär.
beslut av beskicknin el— ler konsulat eller av ut—
rikesdepartementet får
overklagas hos kammarrät— ten.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.
54. Förslag till
Förordning om ändring i medborgarskapskungörel-
sen (1969:235)
Regeringen kungörelsen (1969:235)43 dels böjningsformer
motsvarande form,
föreskriver i fråga
skall bytas ut mot
om medborgarskaps—
att i 1 och 2 SS ordet "kyrkobokförd" i olika
"folkbokförd" i
dels att 5,6 och 9 55 skall ha följande lydelse.
43. Senaste lydelse av 1 och 6 55 1979:140 2 och 5 55 1984:889.
Nuvarande lydelse 5
När någon genom anmälan enligt 2 a,3,4 eller 7 a 5 lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap förvärvat svenskt medbor- garskap, skall den myn- dighet som har beslutat i ärendet skyndsamt under- rätta pastorsämbetet i den församling, där den som genom anmälningen förvärvat svenskt med— borgarskap är kyrkobok- förd eller, om han inte är kyrkobokförd i landet, riksskatteverket och svensk beskickning eller lönat svenskt konsulat som mottagit anmälningen. I underrättelsen anges de barn för vilka anmälning- en enligt 5 s nämnda lag medfört svenskt medbor— garskap enligt vad som kan bedömas av handlingar i ärendet.
När någon efter ansökan enligt 6 5 lagen (1950: 382) om svenskt medbor— garskap förvärvat svenskt medborgarskap, skall av— skrift av beslutet skynd— samt sändas till pastors— ämbetet i den församlin
—n—_—h——'___—g där sokanden ar kyrkobok-
förd eller, om han icke är kyrkobokförd i landet, till riksskatteverket samt till svensk beskick- ning eller lönat svenskt
S
Föreslagen lydelse
När någon genom anmälan enligt 2 a,3,4 eller 7 a 5 lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap förvärvat svenskt medbor— garskap, skall den myn— dighet som har beslutat i ärendet skyndsamt under— rätta skattemyndigheten där den som genom anmäl— ningen förvärvat svenskt medborgarskap är eller senast varit folkbokförd och svensk beskickning eller lönat svenskt kon- sulat som mottagit anmäl- ningen. I underrättelsen anges- de barn för vilka anmälningen enligt 5 s nämnda lag medfört svenskt medborgarskap enligt vad som kan be- dömas av handlingar i ärendet.
När någon efter ansökan enligt 6 5 lagen (1950: 382) om svenskt medbor— garskap förvärvat svenskt medborgarskap, skall av— skrift av beslutet skynd— samt sändas till skatte- myndigheten där sökanden är el er senast varit fo kbokförd samt til svensk beskickning eller lönat svenskt
konsulat som mottagit an— sökningshandlingen. Det— samma gäller när ansökan enligt 8 eller 9 5 eller 11 5 andra stycket nämnda lag bifalls.
Är den som förvärvat svenskt medborgarskap ev— angelisk—luthersk trosbe— kännare, skall meddelande härom lämnas till pas— torsämbetet i den försam— ling här i landet där den som förvärvat medborgar—
skapet är kyrkobokförd.
konsulat som mottagit an— sökningshandlingen. Det— samma gäller när ansökan enligt 8 eller 9 5 eller 11 5 andra stycket nämnda lag bifalls.
Är den som förvärvat svenskt medborgarskap ev— angelisk—luthersk trosbe— skännare, skall meddelan— de härom lämnas till pas— 525 i den församling här i landet där den som för— värvat medborgarskapet är folkbokförd.
Framgår det att den som förvärvat medlemskapet tillhör en icke-territo— riell församlin skall meddelande enli t första st cket i stället lämnas __1____________________ till pastor i den försam- lingen.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.
55. Förslag till Förordning om ändring i kungörelsen (1969:379)
om inskrivning och redovisning av värnpliktiga
Regeringen föreskriver (1969:379)
pliktiga44
beträffande
kungörelsen
om inskrivning och redovisning av värn-
44. Kungörelsen omtryckt 1973:509. Senaste lydelse av 6 5 1976:423 8 S l989:621 37 5 1976:423.
dels att i 7 och 8 55 ordet "länsstyrelse" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "skattemyndighet" i motsvarande form,
dels att i 21, 35 och 59 55 ordet "kyrkobokförd" skall bytas ut mot "folkbokförd",
dels att i 37 s ordet "kyrkobokföringsort" skall bytas ut mot "folkbokföringsort",
dels att 6 5 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6 5
Länsstyrelse skall före skattemyndighet skall fö— den 1 augusti till värn— re den 1 augusti till pliktsverket sända upp- värnpliktsverket sända gift om varje svensk man uppgift om varje svensk som är upptagen i läns— man som är folkbokförd i styrelsens register över länet och som under året befolknin en i länet och fyller 17 år. som under året fyller 17 år.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.
56. Förslag till Förordning om ändring i kungörelsen (1969:380) om värnpliktigas tjänstgöring m.m.
Regeringen föreskriver i frågan om kungörelsen (1969:380) om värnpliktigas tjänstgöring m.m.45
45. Senaste lydelse av 48 5 1971:913 56 5 1976:424.
dels att i 46, 48 och 56 55 ordet "kyrkobokförd" skall bytas ut mot "folkbokförd",
dels att i 49 s ordet "länsstyrelsen" skall bytas ut mot "skattemyndigheten".
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.
57. Förslag till Förordning om ändring i kungörelsen (1970:517)
om rättsväsendets informationssystem
Regeringen föreskriver i fråga om kungörelsen (1970:517) om rättsväsendets informationssystem46 dels att i 23 och 26 55 ordet "kyrkobokföringsort" skall bytas ut mot "folkbokföringsort", dels att i 26 S ordet "kyrkobokförd" skall bytas ut mot "folkbokförd".
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.
46. Kungörelsen omtryckt 1981:487. Senaste lydelse av 23 5 1990:908 26 5 1987:333.
58. Förslag till Förordning om ändring i bilregisterkungörelsen (1972:599)
Regeringen föreskriver i fråga om bilregisterkungö— relsen (1972:599)47
dels att i 11, 52 och 86 ss ordet "kyrkobokförings— adress" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "folkbokföringsadress" i motsvarande form och att ordet "kyrkobokförd" skall bytas ut mot "folkbok— förd",
dels att i 84 s ordet "länsstyrelse" skall bytas ut mot "skattemyndighet".
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.
59. Förslag till Förordning om ändring i kungörelsen (1973:766) om interimslicens för fordon
Regeringen föreskriver i fråga om kungörelsen 48 att i 5 s ordet "kyrkobokföringsadress" skall bytas ut mot "folkbokföringsadress" och att ordet "kyrkobokförd" skall bytas ut mot "folkbokförd". (l973z766) om interimslicens för fordon
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.
47. Senaste lydelse av 11 5 1982:1002, 52 5 1989:940, 84 5 1989:212 86 5 1988:1069. 48. Kungörelsen omtryckt 1988:1433.
60. Förslag till Förordning om ändring i kungörelsen (1973:810)
om socialnämnds medverkan vid fastställande av
faderskap, m.m.
Regeringen föreskriver att 4 S kungörelsen (1973:
810) om socialnämnds medverkan vid fastställande av
faderskap, m.m.49
Nuvarande lydelse 4
Har faderskap fastställts enom erkännande eller har socialnämnden fått meddelande om att domstol fastställt faderskap, skall socialnämnden anmä— la detta hos astorsämbe— tet i barnets födelsehem— ort eller, om barnet sak— nar fördelsehemort i lan— det, hos pastorsämbetet i den församling där barnet
är eller senast varit k rkobokfört. Har barnet
_X______________________ aldrig varit kyrkobokfört i landet, görs anmälan hos pastorsämbetet i man— nens kyrkobokföringsort. Motsvarande äller, om socialnämnden har fått meddelande om att domstol har meddelat förklarin
enli t 1 ka .2 5 första st cket föräldrabalken, förklarat erkännande av faderska sakna verkan,
_______jL_______________ efter resning ändrat dom
vari enom faderska fast- ställts eller meddelat beslut enli t 9 S la en (1985:367) om internatio- nella
49.
5
skall ha följande lydelse.
Föreslagen lydelse
Har faderskap fastställts genom erkännande skall socialnämnden anmäla det— ta hos skattem ndi heten där barnet är eller se— nast har varit folkbok- fört. Har barnet aldri varit folkbokfört i lan— det, görs anmälan hos skattemyndigheten där mannen är eller senast har varit folkbokförd.
Senaste lydelse av 4 s l985:371.
faderskapsfrågor rörande ilti heten i Sveri e av ett utländskt faderskaps— avgörande.
Socialstyrelsen meddelar
hur
närmare föreskrifter om
socialnämnd skall fullgöra sin anmälningsskyl-
dighet enligt denna paragraf.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.
61. Förslag till
Förordning om ändring i kungörelsen (1973:948)
om hindersprövning för vigsel inför svensk vig—
selförrättare utom riket
Regeringen (l973z948)
föreskriver att 2 och
om hindersprövning
4 SS kungörelsen
för vigsel inför
svensk vigselförrättare utom riket skall ha följan- de lydelse.
Nuvarande lydelse
2
Han hindersprövning skett i svensk församling eller hos myndig et tillhörande Danmark, Finland, Island eller Norge, får vigsel äga rum enligt vad som i allmänhet gäller för vig— sel enligt svensk lag.
5
Föreslagen lydelse
Har hindersprövning gjorts av svensk skatte— myndighet eller hos myn- dighet tillhörande Dan- mark, Finland, Island eller Norge, får vigsel äga rum enligt vad som i allmänhet gäller för vig— sel enligt svensk lag.
4
vid hindersprövning en— ligt 3 5 skall den som är kyrkobokförd i svensk församlin förete äkten- skapsbetyg. Sådant betyg behövs dock ej, om dess anskaffande skulle med- föra dröjsmål som innebär
allvarlig olägenhet för mannen och kvinnan.
vid hindersprövning en- ligt 3 5 skall den som är folkbokförd i Sveri e
______________________2_ förete ett registerutdrag over vad folkbokföringen
utvisar rörande hans be— höri het att in 5 äkten— skap. Sådant utdrag be— hövs dock ej, om dess an— skaffande skulle medföra dröjsmål som innebär all— varlig olägenhet för man- nen och kvinnan.
I övrigt skall mannen och kvinnan fullgöra vad som enligt lag åligger dem som vill erhålla hinders—
prövning.
Riksskatteverket meddelar närmare föreskrifter rör— ande utdrag som avses i
första stycket.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.
62. Förslag till
Förordning om ändring i fastighetsregisterkun— görelsen (1974:1059)
Regeringen föreskriver att 59 s fastighetsregister— kungörelsen (1974:1059)50 skall ha följande lydel-
se.
50. Senaste lydelse av 59 5 1987:596.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
59 S Beträffande ... ... myndighet. Uppgift ... ... upplysningar. Den lokala skattem ndi —
skall snarast mö”— tillställa vederbö—
astor det ena ex— em laret av u iften. I Stockholms kommun skall uppgift ej tillställas pastor, varför endast ett exem lar av u iften skall översändas till den
lokala skattemyndigheten. heten li t rande
Uppgift föreskriver.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.
63. Förslag till
Förordning om ändring i vapenkungörelsen (1974: 123) Regeringen föreskriver i fråga om vapenkungörelsen (1974:123)51 dels att i 2, 3, 27, 55 a och 59 55 ordet "kyrko— bokförd" skall bytas ut mot "folkbokförd",
51. Kungörelsen omtryckt 1982:66. Senaste lydelse av 2 S l982:66 55a 5 1980:912 3 5 1983:1084 59 5 1982:216. 27 5 1982:66
dels att i 2 och 54 55 ordet "kyrkobokföringsort" skall bytas ut mot "folkbokföringsort", dels att 53 5 skall ha föjande lydelse.
Nuvarande lydelse
53 Polismyndigheten skall underrätta folkbok— föringsmyndigheten om vilka personer som före— kommer i vapenregister. När sådan person flyttar, ändrar namn, avlider, ut- vandrar eller förs över till obefintligregister, skall folkbokföringsmyn— digheten lämna uppgift härom till polismyndig— heten i den ort där per— sonen är kyrkobokförd.
Föreslagen lydelse
Polismyndigheten skall underrätta skattemyndig— heten om vilka personer som förekommer i vapenre— gister. När sådan person ändrar namn, får ändrad
folkbokförin eller avre- gistreras frän folkbok— föringen skall skattemyn— digheten lämna uppgift härom till polismyndig— heten i den ort där per— sonen är folkbokförd.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.
64. Förslag till Förordning om ändring i författningssamlings— förordningen (1976:725)
Regeringen föreskriver att 7 5 författningssam- lingsförordningen (1976:725)52 skall ha följande lydelse.
52. Senaste lydelse av 7 5 1978:725.
7
utgivaren av SFS bestäm— mer vilka myndigheter och andra som får abonnera kostnadsfritt på hela författningssamlingen el— ler på en grupp av för— fattningar. Han bestämmer också hur många exemplar som varje mottagare skall få. Till varje land— stingskommun, kommun och kommunbibliotek skall kostnadsfritt sändas ett exemplar av författnings— samlingen. Till var'e pastorsämbete skall kost— nadsfritt sändas ett ex— emplar av de författning— ar som detta enligt riks—
skatteverkets bedömning behöver.
Utgivaren ...
Om ...
utgivaren av SFS bestäm— mer vilka myndigheter och andra som får abonnera kostnadsfritt på hela författningssamlingen el— ler pä en grupp av för- fattningar. Han bestämmer också hur många exemplar som varje mottagare skall få. Till varje land— stingskommun, kommun och kommunbibliotek skall kostnadsfritt sändas ett exemplar av författnings— samlingen.
... författning.
kostnadsfritt.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.
65. Förslag till
Förordning om ändring i körkortsförordningen (1977:722)
Regeringen
föreskriver i fråga
om körkortsförord—
dels att i 9, 11, 26, 57, 64, 83 och 86 55 ordet "kyrkobokförd" skall bytas ut mot "folkbokförd", dels att i 11 och 64 55 ordet "kyrkobokföringsort" skall bytas ut mot "folkbokföringsort",
dels att i 91 s ordet "kyrkobokföringsadressen"
skall bytas ut mot "adressen".
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.
66. Förslag till Förordning om ändring i delgivningsförordning- en (1979:101)
Regeringen föreskriver att i 10b 5 delgivningsför— ordningen (1979:101)54 ordet "kyrkobokförd" skall bytas ut mot "folkbokförd" och att ordet "kyrkobok— föringen" skall bytas ut mot "folkbokföringen".
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.
53. Senaste lydelse av 11 5 1983:403, 26, 57 och 64 55 1985:432 83 och 86 55 1989z852, 91 5 1989:594. 54. Senaste lydelse av 10b 5 1985:273.
67. Förslag till Förordning om ändring i passförordningen (1979: 664)
Regeringen
föreskriver att i 2 s passförordningen
(1979:664)55 ordet "folkbokföringsmyndigheten" skal bytas ut mot "skattemyndigheten".
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.
68. Förslag till Förordning om ändring i Cirkuläret (1980:384) till samtliga pastorsämbeten och lokala skatte— myndigheter som ombesörjer kyrkobokföring, ar— betsförmedlingskontor, socialnämnder samt skol— styrelser om underrättelseskyldighet enligt ut- länningsförordningen (1980:377)
Regeringen föreskriver att rubriken till Cirkuläret
(1980z384) delse.
Nuvarande lydelse
cirkulär till samtliga pastorsämbeten och lokala
skattemyndigheter som om— besörjer kyrkobo föring, arbetsförmedlingskontor, socialnämnder samt skol— styrelser om underrättel— seskyldighet enligt ut— länningsförordningen (1980:377).
och Cirkuläret
skall ha följande ly-
Föreslagen lydelse
Cirkulär till skatte-yn- digheter, arbetsf rue — lingskontor, socialnämn— der samt skolstyrelser on underrättelseskyldighet enligt utlänningsförord- ningen (1980:377).
55. Senaste lydelse av 2 5 1989:769. 56. Senaste lydelse 1981:888.
Sådan underrättelsesk l— dighet åligger pastors— ämbete eller lokal skat— temyndighet som ombesörj- er k rkobokförin , när utlänningen första gången anmäler sig till kyrko— bokföring eller skall kyrkobokföras här utan egen anmälan.
Arbetsförmedlingskontor
skall lämna underrättelse när utlänningen första gången anmäler sig hos förmedlingen för regi— strering eller för att på annat sätt ta förmed— lingens tjänster i an- språk, samt socialnämnd, när nämnden första gången vidtar åtgärd ilett ären— de om socialtjänst som angår utlänningen. skol-
styrelse, slutligen, skall lämna underrättelse beträffande minderåriga utlänningar, vilkas lega— la vårdnadshavare anting— en inte vistas här i ri— ket eller inte har eller har sökt uppehållstill—
stånd. Underrättelse skall lämnas när utlän— ningen första gången skrivs in i grundskolan.
Underrättelserna ...
Den ...
.... vistas.
Sådan underrättelsesk l— dighet åligger skattemyn- di het när utlännin för— sta gången anmäler sig till folkbokföring eller skall folkbokföras här utan egen anmälan.
Arbetsförmedlingskontor skall lämna underrättelse när utlänningen första gången anmäler sig hos förmedlingen för regi— strering eller för att
på annat sätt ta förmed— lingens tjänster i an— språk, samt socialnämnd, när nämnden första gången vidtar åtgärd i ett ären- de om socialtjänst som angår utlänningen. Skol—
styrelse, slutligen, skall lämna underrättelse beträffande minderåriga utlänningar, vilkas lega— la vårdnadshavare anting— en inte vistas här i ri— ket eller inte har eller har sökt uppehållstill—
stånd. Underrättelsen skall lämnas när utlän— ningen första gången skrivs in i grundskolan.
... polismyndigheterna.
.. bostadsupplåtare.
Regeringen ... ... samhälle.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.
69. Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1980:995) om skyldighet för de allmänna försäkringskas— sorna att lämna uppgifter till andra myndig— heter
Regeringen föreskriver att 3 5 förordningen (1980:
995) om skyldighet för de allmänna försäkringskas- sorna att lämna uppgifter till andra myndigheter57
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 5
Försäkringskassan skall Försäkringskassan skall på begäran lämna uppgift— på begäran lämna uppgift— er om enskildas adress, er om enskildas adress, deras arbetsgivares namn deras arbetsgivares namn och adress samt enskildas och adress samt enskildas ekonomiska förhållanden ekonomiska förhållanden och den tidsperiod en ut— och den tidsperiod en ut— given ersättning avser given ersättning avser till följande myndighet— till följande myndighet- er, om uppgifterna behövs er, om uppgifterna behövs i ärenden där: i ärenden där:
1. polismyndighet, 1. polismyndighet,
2. åklagarmyndighet, 2. åklagarmyndighet,
3. kronofogdemyndighet, 3. kronofogdemyndighet, 4. skatte— eller taxe— 4. skatte— eller taxe- ringsmyndighet, ringsmyndighet,
57. Senaste lydelse av 3 s 1989:23.
5. folkbokföringsmyndig- 5. socialnämnd, hg_, ä. skyddskonsulent, 6. socialnämnd, 1. studiestödsmyndighet, l. skyddskonsulent, 8. myndighet som handhar &. studiestödsmyndighet, ärenden om bostadsbidrag, 9. myndighet som handhar 9. offentlig sjukvårds— ärenden om bostadsbidrag, huvudman när det gäller 10. offentlig sjukvårds— ärenden om avgift för hEVUdman när det gäller vård på enskild- sjuk— ärenden om avgift för vårdsinrättning. vård på enskild sjuk—
vårdsinrättning.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.
70. Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1981:4) om det statliga person— och adressregistret
Regeringen föreskriver i frågan om förordningen (1981:4) om det statliga person— och adressregist— et58
dels att i 2 s ordet "kyrkobokförda" skall bytas ut mot "folkbokförda",
dels att i 6 och 9 SS ordet "länsskattemyndighet" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "skattemyn- dighet" i motsvarande form, dels att 3 och 8 55 skall ha följande lydelse.
58. Senaste lydelse av 3 5 1988:135, 6, 8 och 9 SS 1986:1391.
3 S SPAR innehåller följande uppgifter om varje regist— rerad person:
1. Uppgifter från regist- 1. Uppgifter från regist—
er som används för folk— er som används för folk—
bokföring bokföring
— personnummer — personnummer - namn — namn — adress — adress — kyrkobokföringsort — folkbokföringsort — mantalsskrivningsort — födelsehemort — födelsehemort — medborgarskapskod
— medborgarskapskod (svensk, annan nordbo, (svensk, annan nordbo, övrig utlänning, annat) övrig utlänning, annat) — civilstånd (enligt kod - civilstånd (enligt kod i folkbokföringen) i folkbokföringen) - tidpunkt för senaste — tidpunkt för senaste civilståndsändring civilståndsändring - samhörighetsbeteckning - samhörighetsbeteckning — födelseår och födelse- - födelseår och födelse- månad för den registre— månad för den registre- rades barn rades barn
2. Uppgifter från register som används för inkomst- taxering och fastighetstaxering.
Taxerad ... ... fastighet.
3. Övriga uppgifter
Uppgift ... ... hämtats.
Har ... ... annan.
8
Det centrala register som förs med uppgifter från länsskattemyndigheternas
folkbokföringsregister (riksaviseringsbandet)
får utnyttjas för aktua— lisering, komplettering och kontroll av uppgifter i personregister hos föl— jande myndigheter, näm— ligen rikspolisstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen, centralnämnden för fast— ighetsdata, värnplikts- verket, statens rädd— ningsverk, riksförsäk— ringsverket, trafiksäker— hetsverket, statistiska centralbyrån, riksskatte-
verket, länsskattemyndig— heterna, statens invand— rarverk, länsstyrelserna.
S
Det centrala register som förs med uppgifter från de register som skatte— m ndi heterna för enli t
74 5 folkbokföringskungö- relsen (19671495) (riks— aviseringsbandet) får ut— nyttjas för aktualise— ring, komplettering och kontroll av uppgifter i personregister hos föl— jande myndigheter, näm— ligen rikspolisstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen,
centralnämnden för fast— ighetsdata, värnplikts— verket, statens rädd— ningsverk, riksförsäk— ringsverket, trafiksäker- hetsverket, statistiska centralbyrån, riksskatte— verket, skattemyndighet— erna, statens invandrar— verk, länsstyrelserna, svenska kyrkans försam— lingar.
Riksaviseringsbandet får även utn tt'as för u giftslämnande till pastor i svenska kyrkan.
Uppgiftslämnande till församling och pastor in- om svenska kyrkan f r en— dast ske gemensamt för samtliga församlingar och pastorer.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.
71. Förslag till Förordning om ändring i namnförordningen (1982: 1136)
Regeringen föreskriver i fråga om namnförordningen (l982:1136)
dels att 12 5 skall upphöra att gälla,
dels att i 13 S ordet "pastorsämbetena" skall bytas
ut mot "skattemyndigheterna", dels att 6 och 8 - 11 55 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse . Föreslagen lydelse
6 5 Har patent- och registre- Har patent- och registre— ringsverket bifallit en ringsverket bifallit en ansökan som gäller namn, ansökan som gäller namn, skall verket underrätta skall verket underrätta astorsämbetet om detta skattem ndi heten om det— beslut så snart det har ta beslut så snart det vunnit laga kraft. har vunnit laga kraft.
Underrättelsen skall Underrättelsen skall sändas till pastorsäm- sändas till den skatte- betet i den församling myndighet där den som där den som beslutet av- beslutet avser är eller ser är eller senast har senast har varit folk— varit kyrkobokförd. Om bokförd. denne varken är eller har varit kyrkobokförd i Sverige, sänds underrät- telsen till riksskatte- verket. Avser beslutet förnamn, underrättas även pastorsämbetet i födelse- hemorten här i landet.
Har domstol enligt 2 5 Har domstol enligt 2 s tredje stycket eller 3 s tredje stycket eller 3 s namnlagen (1982:670) fått namnlagen (1982:670) fått anmälan om vilket efter- anmälan om vilket efter- namn ett adoptivbarn namn ett adoptivbarn
skall ha, skall domstolen underrätta astorsämbetet om anmälningen så snart adoptionsbeslutet har vunnit laga kraft. Har domstolen enligt 4 5 tillåtit att adoptivbar— net skall behålla sitt tidigare efternamn, skall domstolen i stället un— derrätta astorsämbetet om detta beslut så snart det har vunnit laga kraft.
Underrättelsen skall sän- das till pastorsämbetet i den församling där adop— tivföräldern eller adop—
skall ha, skall domstolen underrätta
skattem ndi - heten om anmälningen så
snart adoptionsbeslutet har vunnit laga kraft. Har domstolen enligt 4 5 tillåtit att adoptivbar— net skall behålla sitt tidigare efternamn, skall domstolen i stället un— derrätta skattem ndi het— gp om detta beslut så snart det har vunnit laga kraft.
Underrättelsen skall sän— das till den skattem n- dighet där adoptivbarnet är eller senast har varit
tivföräldrarna är kyrko— bokförda.
9
Har andra (l982:670)
domstol enligt 16 S
stycket namnlagen tillåtit att ett barn behåller sitt efternamn, skall domstol-
en underrätta pastorsäm—
betet om detta beslut sa snart det har vunnit laga kraft.
Underrättelsen skall sän— das till pastorsämbetet i den församling där barnet är eller senast har varit
kyrkobokfört.
10
Har domstol enligt 17—19 55 namnlagen (1982: 670) beslutat att
folkbokfört.
Har domstol enligt 16 5 andra stycket namnlagen (l982:670) tillåtit att ett barn behåller sitt efternamn, skall domstol— en underrätta skattemyn— di heten om detta beslut så snart det har vunnit laga kraft.
Underrättelsen skall sän- das till skattemyndighet- gp där barnet är eller senast har varit folkbok- fört.
Har domstol enligt 17—19 55 namnlagen (1982: 670) beslutat att
någon förlorar sitt ef- ternamn, skall domstolen underrätta astorsämbetet om detta beslut så snart det har vunnit laga kraft.
Underrättelsen skall sän- das till pastorsämbetet i den församling där den som förlorar namnet är eller senast har varit kyrkobokförd. Underrät— telsen skall innehålla uppgift om det namn som förloras och det namn som förvärvas i stället.
11
Har domstol meddelat dom eller beslut som avser tillämpningen av 17-23 55 namnlagen (l982:670) skall domstolen sända av- skrift av domen eller be- slutet till patent- och registreringsverket.
någon förlorar sitt ef- ternamn, skall domstolen underrätta skattemyndig- heten om detta beslut 5 snart det har vunnit laga kraft.
Underrättelsen skall sän— das till skattemyndighet- gp där den som förlorar namnet är eller senast har varit folkbokförd. Underrättelsen skall in- nehålla uppgift om det namn som förloras och det namn som förvärvas i stället.
Har domstol meddelat dom eller beslut som avser tillämpningen av 17—23 eller 34 55 namnla en (1982:670), skall dom- stolen sända avskrift av domen eller beslutet till patent- och registre— ringsverket.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.
72. Förslag til Förordning om ändring i departementsförordning—
en (l982:1177)
Regeringen
föreskriver att i avsnitt 7.3 i bilagan
till departementsförordningen (l982:1177)59 ordet
59. Avsnittets senaste lydelse 1989:641.
"kyrkobokföringsinspektörerna" skall utgå.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.
73. Förslag till
Förordning om ändring i förordningen (1987: 1015) om försäkran vid hindersprövning
Regeringen föreskriver att förordningen (1987:1015)
om lydelse.
Nuvarande lydelse
Riksskatteverket fast— ställer formulär för den försäkran som kvinnan och mannen enligt 3 kap. 3 5 äktenskapsbalken skall avge vid hindersprövning. Blanketter för försäkran skall finnas hos pastors— ämbetena.
försäkran vid hindersprövning skall ha följande
Föreslagen lydelse
Riksskatteverket fast— ställer formulär för den försäkran som kvinnan och mannen enligt 3 kap. 3 5 äktenskapsbalken skall avge vid hindersprövning. Blanketter för försäkran skall finnas hos de loka- la skattekontoren och de allmänna försäkrin skas— sornas lokalkontor.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.
74. Förslag till
Förordning om ändring i förordningen (1987: 1022) om äktenskapsregistret
Regeringen föreskriver i
fråga (1987:1022) om äktenskapsregistret
om förordningen
dels ande lydelse,
dels att 8 5 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Förordningen om äkten— skapsregistret
8 5 När det har kommit
uppgift till äktenskaps— registret om en dom vari-
genom en vigsel har för— klarats o ilti eller domstolen har dömt till
aktenskapsskillnad och domen har vunnit la a kraft, skall statistiska centralbyrån genast sända en underrättelse om domen och om när denna vann la- a kraft till astorsäm— betet i kvinnans och man— nens kyrkobokföringsort— &-
Föreslagen lydelse
Förordningen om skyldig— het för domstol att un— derrätta äktenskapsre— gistret och skattemyndig- heterna om äktenskaps— skillnader m.m.
När en domstol har dömt till äktenska sskillnad eller ogiltigförklarat en vigsel och domen har vun- nit la a kraft, skall domstolen genast sända en underrättelse om domen och om när denna vann la- ga kraft till skattemyn— digheten där mannen eller kvinnan är eller senast har varit folkbokförd.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.
75. Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1988:561)
om förbud mot utförsel av krigsmaterial, m.m.
Regeringen föreskriver i fråga om förordningen
60. Motsvarande föreskrift finns i 6 S kungörelsen (1952:87) angående äktenskapsregistret.
(1988z561) om förbud mot utförsel av krigsmaterial, m.m. att i 7 5 ordet "kyrkobokförd" skall bytas ut mot "folkbokförd" och ordet "kyrkobokföringsort" mot "folkbokföringsort".
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.
76. Förslag till Förordning om ändring i yrkestrafikförordningen (1988:1503)
Regeringen föreskriver i fråga om yrkestrafikför— ordningen (1988:1503)
dels att i 4 och 6 55 ordet "kyrkobokföringsort" skall bytas ut mot "folkbokföringsort", dels atti 13 s ordet "kyrkobokförd" skall bytas ut
mot "folkbokförd".
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.
77. Förslag till Förordning om ändring i förordningen om trans— portförmedling (1988:1504)
Regeringen föreskriver i fråga om förordningen (1988:1504) om transportförmedling dels att i 2 och 3 SS ordet "kyrkobokföringsort" skall bytas ut mot "folkbokföringsort",
dels att i 5 s ordet "kyrkobokförd" skall bytas ut mot "folkbokförd".
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.
78. Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1988: 1505) om biluthyrning
Regeringen föreskriver i fråga om förordningen (1988:1505) om biluthyrning
dels att i 3 och 4 55 ordet "kyrkobokföringsort" skall bytas ut mot "folkbokföringsort"
dels att i 10 s ordet "kyrkobokförd" skall bytas ut mot "folkbokförd".
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.
79. Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1989:88)
om förvaltningen av kyrklig jord
Regeringen föreskriver att i 40 5 förordningen (1989:88) om förvaltningen av kyrklig jord61 ordet
"pastorsämbete" skall bytas ut mot "pastor".
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.
61. Senaste lydelse av 40 5 1990:194.
80. Förslag till Förordning om ändring i utlänningsförordningen
(1989z547)
Regeringen föreskriver att 6 kap. 2 S utlännings- förordningen (l989:547) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6 kap. 2 S Underrättelse enligt 1 s lämnas av
1. pastorsämbete eller 1. skattemyndigheten, när lokal skattemyndighet som utlänningen första gången ombesörjer kyrkobokför- a. anmäler sig till ing, när utlänningen för- folkbokföring i landet sta gången anmäler sig eller skall folkbokföras till kyrkobokföring i här utan egen anmälan, landet eller skall kyrko— b. ansöker om att få en bokföras här utan egen skattsedel och inte kan anmälan, visa att han har arbets-
tillst nd eller ermanent uppehållstillstånd, 2. arbetsförmedlingskontor, när utlänningen första gången anmäler sig hos förmedlingen för registrer- ing eller för att på annat sätt ta förmedlingens tjänster i anspråk, 3. socialnämnd, när nämnden första gången vidtar åtgärd i ett ärende om socialtjänst som angår ut- länningen, 4. skolstyrelse, när utlänningen första gången skrivs in i grundskolan eller, om han inte tidigare varit elev i grundskolan, tas in i gymnasieskolan,
5. lokal skattemyndighet, när utlännin en första gången ansöker om att få en skattsedel och inte kan visa att han har arbetstillstånd eller
ermanent u ehållstill- stånd.
Den som lämnar underrättelse enligt första stycket bör uppmana utlänningen att själv ta kontakt med polismyndigheten i fråga om uppehålls- eller ar- betstillstånd.
Polismyndigheten skall med anledning av en under- rättelse enligt första stycket se till att en an— sökan om uppehållstillstånd eller arbetstillstånd görs eller vidta de andra åtgärder som underrättel—
sen ger anledning till.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.
81. Förordningar/kungörelser i vilka begreppet "kyrkobokförd" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "folbokförd' i motsvarande form.
a) Hämtningskungörelsen (1942:840), 3 och 7 55
b) Förordningen (1968z556) om näringstillstånd m.m., 3 5
c) Förordningen (1988z971) med länsstyrelseinstruk- tion,
55 5
d) studiestödsförordningen (1973:418), 3 kap. 23 a s och 4 kap. 16 a 5
e) Vägtrafikkungörelsen (1972:603),
f)
h)
:i)
k)
1)
159 a 5
Militära vägtrafikkungörelsen (1974:97), 53 5
Värnpliktsförmånsförordningen (1976:1008), 17, 18 och 19 55
Förordningen (1988:972) med instruktion för länsstyrelsen i Norrbottens län, 46 och 52 55
Förordningen (1989:6) med instruktion för dom— kapitlen, 9 5
Förordningen (1981:96) om godkännande och utbyte av utländska körkort, 2, 6, 7, 8 och 12 55
Förordningen (1984:692) om det allmänna före- tagsregistret, 6 och 10 55
Förordningen (1984:683) om statlig ersättning för mottagande av flyktingar och vissa andra ut— länningar,
14 s
Förordningen (l983:1031) om särskilt vuxenstu— diestöd för arbetslösa, 4 S
Förordningen (1986:395) om timersättning vid vissa vuxenutbildningar, 1 5
o) Vuxenutbildningsförordningen (1985:288),
P)
9)
t)
82.
3 kap. 20 a s
Förordningen (1983:490) om skyldighet för dom— stol att lämna uppgifter i mål om äktenskaps— skillnad,
3 S
Kungörelsen (1973:950) om utredning angående frihet från äktenskapshinder enligt lagen i främmande stat,
2 S
Kungörelsen (1972:605) om införande av ny väg- trafiklagstiftning, 22 S
Gymnasieförordningen (1987:743), 9 kap. 8 5, 14 kap. 8 och 12 55 samt 18 kap. 43 S
Förordningen (1987:1021) om kungörelse enligt äktenskapsbalken, text
Förordningar/kungörelser i vilka begreppet
"pastorsämbete" i olika böjningsformer skall bytas
ut mot "skattemyndighet" i motsvarande form.
a) Kungörelsen (1952:644) angående skyldighet för myndighet att i vissa fall meddela underrättelse till brittisk konsul,
4 S
b) Kungörelsen (1958:401), angående skyldighet för pastor att meddela underrättelse om fransk med— borgares dödsfall, m.m.
Rubrik och text
c) Förordningen (1984:1102) om bidragsförskott, förlängt bidragsförskott för studerande och sär- skilt bidrag till vissa adoptivbarn,
2 5
d) Förordningen (1987:1019) med närmare föreskrift— er om vigsel som förrättas av domare eller sär— skilt förordnad vigselförrättare,
6 S
83. Förordningar/kungörelser ur vilka begreppet kyrkobokföringsdistrikt bör utgå.
a) Kungörelsen (1968:379) om uppläggande av nytt fastighetsregister m.m.,
6 5
b) Fastighetsregisterkungörelsen (1974:1059), 25 och 48 55
c) Förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd, 16 5
1.1 Delbetänkandet m.m.
För snart ett år sedan överlämnade kommittén delbe- tänkandet Lag om folkbokföringsregister m.m. (SOU 1990:18). Bakgrunden till att kommittén tillkalla- des liksom kommitténs direktiv framgår av det be— tänkandet.
Sedan delbetänkandet överlämnades har utredningsar- betet fortsatt. Inom det projekt hos riksskattever— ket (POFF—projektet) som biträder kommittén i olika avseenden har arbetet med att ta fram folkbokför- ingens nya ADB-system fortgått planenligt. Även på andra områden har åtgärder vidtagits för att den nya folkbokföringsorganisationen skall kunna genom- föras och de nya folkbokföringsregistren tas i bruk på av riksdagen utsatt tid, den 1 juli 1991.
I oktober 1990 överlämnade kommittén två särskilda promemorior till regeringen. Den ena rörde sökbe- grepp i folkbokföringsregistren medan den andra handlade om folklängder och andra längder som en- ligt kommittén bör framställas ur registren.
Delbetänkandet har efter sedvanlig remissbehandling och beredning inom regeringskansliet resultat i en proposition — prop. 1990/91:53 om lag om folkbok-
62
föringsregister, m.m. — som förelades riksdagen i
62. I fortsättningen benämnd endast prop.
november 1990. I prop. har även kommittépromemorian rörande sökbegrepp beaktats.
1.2 Detta betänkande
För att den nya folkbokföringsverksamheten skall kunna tas i bruk på det sätt som har avsetts behöv- er också formella förutsättningar tillskapas genom ytterligare lagstiftning samt normgivning från re— geringen. Kommittén presenterar i detta betänkande förslag till sådana föreskrifter.
I mångt och mycket innefattar förslagen endast jus- teringar i bestående regelverk. Tillskapandet av nya folkbokföringsmyndigheter och den utökade dato— riseringen kräver emellertid också vissa helt nya föreskrifter.
1.3 Återstående utredningsarbete m.m.
I praktiken är detta betänkande också kommitténs slutbetänkande. Även om visst utredningsarbete åt- erstår är det arbetet inte av sådan art att någon redovisning därav bör ske i form av ett betänkande i serien för statens offentliga utredningar.
Sedan delbetänkandet lämnades har kommittén bl.a. låtit belysa beredskapsplaneringen inom folkbokför- ingen. Utredningsarbetet i denna del har emellertid ännu inte nått så långt att ett fullständigt för— fattningsförslag kan presenteras. Kommittén före— slår därför inte nu någon ändring i kungörelsen (1958z388) med vissa bestämmelser rörande taxering, upphörd och folkbokföring under krigsförhållanden.
Vissa frågor återstår också beträffande de nyss om- talade längderna. Senare bör gemensamma föreskrif- ter presenteras beträffande längderna och gallring- en av uppgifter ur folkbokföringsregistren.
Det förefaller inte nödvändigt att slutliga förslag i fråga om folkbokföring under katastrof— och krigssituationer eller längder och gallring läggs fram av kommittén. Däremot faller det direkt på kommittén att hantera vissa frågor rörande den per- sonal som berörs av organisationsförändringen. Bl.a. skall kommittén enligt beslut av regeringen svara för tillsättandet av tjänster i den nya folk—
bokföringsorganisationen.
Ursprungligen var det kommitténs avsikt att nu ock— så lämna vissa förslag med anknytning till det centrala referens— och aviseringsregister som för- ordas i delbetänkandet. Det gällde främst frågan om uppgiftslämnande och terminalåtkomst för utomståen- de. I prop. läggs det emellertid inte fram något förslag rörande ett nytt centralt aviseringsregis- ter. Istället uttalar föredragande statsrådet att denna fråga, liksom frågan om kopplingen till det statliga adress- och personregistret (SPAR), bör utredas närmare. Med anledning av detta aktualise— rar kommittén inte nu några ytterligare frågor rör- ande det centrala aviseringsregistret.
2 . FÖRSLAG TILL FÖLJDLAGSTIFTNING H.M.
2.1 Inledning
Folkbokföringens omorganisation ställer krav på följdändringar i vissa lagar, kungörelser och för— ordningar. Sammantaget är det ganska många författ- ningar som berörs. I ett stort antal fall begränsas dock ändringarna till att begreppen "pastorsämbete" och "kyrkbokförd" måste bytas ut.
I de fall förslagen till följdändringar består i mer än att byta begreppsapparat kommenteras änd- ringsförslagen i det följande.
1983 års folkbokföringskommitté har i sitt slutbe— tänkande Ny folkbokföringslag (SOU 1990:50) lämnat vissa förslag till lagstiftning med anledning av folkbokföringens omorganisation och datorisering.
Följdändringarna bör självfallet träda ikraft sam— tidigt som den nya organisationen tas i bruk, dvs. den 1 juli 1991. I två fall, som endast rör inför- andet av nya begrepp, krävs dock bl.a. kyrkomötets medverkan för att lagstiftning skall kunna genom- föras. Därmed måste ikraftträdandet senareläggas
beträffande dessa lagändringar.
2.2 Nya begrepp
2.2.1 Allmänt
När huvudmannaskapet för folkbokföringen ändras kan begreppen "pastorsämbete" och "kyrkobokföring" inte längre användas som beteckning på myndighet respek— tive verksamhet inom folkbokföringen. Begreppen måste således bytas ut.
I några författningar används i stället "pastor" som beteckning på kyrkobokföringsmyndigheten. Även det begreppet måste ersättas. "Pastor" kan emeller- tid också avse kyrkoherden. I den betydelsen kommer begreppet pastor att finnas kvar i religionsfri- hetslagen och några andra författningar.
2.2.2 Ny myndighetsbeteckning
Riksdagsbeslutet om ändrat huvudmannaskap innebär att skattemyndigheterna får ikläda sig rollen av folkbokföringsmyndigheter. När det gäller att i olika föreskrifter, särskilt sådana som rör folk- bokföringsmyndigheten såsom mottagare av underrät— telser och anmälningar, kan saken uttryckas på lite olika sätt.
I dagsläget anges ett bestämt pastorsämbete oftast genom uttryck i stil med "pastorsämbetet i den för- samling där den som anmälningen avser är kyrkobok- förd". Det ligger nära till hands att ersätta "pas— torsämbetet" med "det lokala skattekontoret". Däri- genom skulle det bli tydligt att det är det skatte- kontor där verksamheten bedrivs, och inte det kon— tor där Skattemyndighetens ledning finns, som skall underrättas.
I fråga om myndigheter och myndighetsliknande or- gan, exempelvis de allmänna försäkringskassorna, anges dock oftast själva myndigheten eller organet i en författning trots att det är en lokal osjälv- ständig verksamhetsdel som avses. Kommittén förord— ar därför att "pastorsämbete" så gott som genomgå— ende ersätts med "skattemyndighet". Som ett klar— görande av att det är myndighetens lokala skatte- kontor som avses bör uttryck som "skattemyndigheten där den som anmälningen avser är folkbokförd" an-
vändas.
Enligt kommitténs delbetänkande bör anmälningar från enskilda personer i vissa typer av folkbok— föringsärenden kunna göras, förutom hos valfri skattemyndighet, också hos allmän försäkringskassa. De anmälningar som avses rör flyttning, som regler— as i förslaget till ny folkbokföringslag, namn och gemensam vårdnad. Vidare förordar kommittén i del- betänkandet att också hindersprövning bör kunna be— gäras hos en allmän försäkringskassa.
Denna försäkringskassornas medverkan, liksom möj— ligheten för den enskilde att vända sig till val- fritt skattekontor, framgår uttryckligen av kommit— téns förslag till ändringar i de författningar som berörs.
I vissa författningar används begreppet "folkbok— föringsmyndighet" för att beteckna pastorsämbetet men ibland också skattemyndigheten (i dess egenskap av mantalsskrivningsmyndighet eller ansvarig för de nuvarande länsvisa folkbokföringsregistren). Även riksskatteverket kan med nuvarande ordning vara folkbokföringsmyndighet (1-3 ss folkbokföringslagen
/1967:198/). Som framgår av förslagen till författ- ningsändringar har kommittén funnit att begreppet folkbokföringsmyndighet över lag bör bytas ut mot "skattemyndighet".
2.2.3 Folkbokföring istället för kyrkobokföring
Redan i kommitténs tidigare betänkande användes "folkbokföring" som begrepp för den löpande fram— tida verksamheten. Enligt förslaget till ny folk- bokföringslag skall mantalsskrivningen avskaffas och mantalsskrivningen och kyrkobokföringen ersät— tas med ett enhetligt begrepp, folkbokföring. Det finns således skäl att även i nu aktuella författ- ningsförslag genomgående byta ut "kyrkobokföring" mot "folkbokföring".
2.3 Förändrad instansordning
Beslut av pastorsämbetet i fråga om gemensam vård— nad, namn, hindersprövning och äktenskapscertifikat överklagas nu till domkapitlet, vars beslut kan överklagas till kammarrätten.
Med det ändrade huvudmannaskapet för folkbokföring- en kommer beslut i angivna typer av ärenden att fattas av skattemyndigheten som första instans. När det sedan gäller den framtida ordningen för över- klagande kan det ifrågasättas om domkapitlet bör vara besvärsinstans. Från allmänna utgångspunkter förefaller det naturligt att ersätta domkapitlet som besvärsinstans med länsrätten. Mot denna lös- ning finns emellertid invändningar. Antalet över— klagade beslut i namnärenden och hindersprövnings— ärenden är litet. Länsrätterna har för närvarande
ingen befattning med dessa frågor.
För att lägga prövningen av dessa överklaganden på länsrätterna talar å andra sidan intresset av att få en enhetlig instansordning för skattemyndighet- ernas beslut. I förslaget till ny folkbokföringslag föreslås att de överklagade beslut enligt folkbok— föringslagen som för närvarande prövas av domkapit- let skall överklagas till länsrätten.
Instansordningen i stort är för närvarande föremål för en översyn av en utredning, domstolsutredningen (Ju l989:06). I direktiven till utredningen sägs bl.a. följande:
Kommittén bör också se över instansordningen i olika hänseenden. Tyngdpunkten i rättskipning- en skall ligga i första instans. Kommittén bör därför utreda om vissa måltyper, där den för- sta domstolSprövningen nu sker i hovrätt eller kammarrätt, i stället kan handläggas av tings- rätt eller länsrätt som första domstolsin— stans.
Sammanfattningsvis får skälen som talar för att länsrätterna skall pröva samtliga typer av beslut som skattemyndigheterna fattar som folkbokförings- myndighet anses väga tyngst.
2.4 Lag om ikraftträdande m.m.
2.4.1 Allmänt
Den organisation och datorisering som kommittén förordar för framtidens folkbokföring kräver viss övergångsreglering. Någon form av övergångsregle- ring torde också behövas med anledning av den nya folkbokföringslag som kan förväntas träda i kraft
Ifrågavarande reglering liksom föreskrifter om ikraftträdande av nämnda folkbokföringslag har så- dant samband att den bör ges i ett sammanhang. Om detta innebär en särskild lag eller föreskrifter i direkt anslutning till en ny folkbokföringslag får avgöras när ett slutligt förslag till ny folkbok— föringslag föreligger.
2.4.2 Organisatoriska övergångsregler m.m.
Enligt riksdagsbeslutet om ändrat huvudmannaskap för den löpande folkbokföringen skall den nya orga- nisationen börja sin verksamhet den 1 juli 1991. I detta ligger att pastorsämbetena samtidigt skall upphöra med sin verksamhet. Inför organisationsför— ändringen bör det vara en strävan att pastorsämbet— ena avslutar pågående ärenden så att endast ett mycket begränsat antal folkbokföringsärenden är un- der handläggning den 1 juli 1991.
Man måste dock utgå från att inte alla ärenden kan vara avslutade den dagen. Oftast torde detta bero på att ett ärende kräver utredning av myndigheten eller komplettering av ingivaren. Dessa ärenden kan antingen avslutas av pastorsämbetet eller överläm- nas till skattemyndigheten för slutlig handlägg— ning.
Kommittén förordar det senare alternativet, dvs. att pastorsämbetet inte fattar några beslut eller vidtar andra åtgärder i folkbokföringsärenden efter den 30 juni 1991. Därmed kan alla kyrkoböcker och andra kyrkobokföringsregister avslutas samma dag. Skattemyndigheten får också från första stund ett
Däremot bör inte handläggningen av ett från pas— torsämbetet överklagat ärende avbrytas som en följd av organisationsförändringen. Kommittén föreslår att nuvarande regler tillämpas i överklagade ären- den även efter den 30 juni 1991. Inte heller ett överklagat ärende bör dock föranleda anteckning in— om kyrkobokföringen efter den 30 juni 1991 utan det får ankomma på vederbörande överinstans att under- rätta skattemyndigheten när ett lagakraftvunnet be- slut föreligger. Vad som nu sagts bör också gälla ärende som före den 1 juli 1991 har underställts domstol eller domkapitel med stöd av folkbokfö-
2.4.3 Övergångsförvaringen av kyrkobokföringsar—
kiven
2.4.3.l Kommitténs tidigare förslag
I en särskild promemoria som lämnades till reger- ingen i maj 1989 presenterade kommittén förslag rörande den framtida förvaringen av kyrkobokför— ingsarkiven. Kommittén föreslog därvid att omorga- nisationen av folkbokföringen borde få som följd att pastorsämbetenas kyrkobokföringsarkiv överförs till de statliga arkivmyndigheterna. Kommittén på- pekade emellertid att överförandet måste anstå till dess att arkivmyndigheterna hade tillförts behövli- ga resurser. I avvaktan på sådana resurstillskott förordade kommittén att kyrkobokföringshandlingarna övergångsvis skulle få vara kvar på pastorsexpedi- tionerna. Beträffande denna övergångsvisa förvaring anförde kommittén bl.a. följande.
Vid folkbokföringens omorganisation upphör pastorsämbetet att vara folkbokföringsmyndig— het. Kyrkliga organ kommer dock att ha kvar vissa uppgifter med anknytning till folkbok— föringen, främst prövningen av frågor enligt religionsfrihetslagen. För bl.a. det kyrkliga församlingsarbetet torde det bli nödvändigt att föra register över främst medlemmar i svenska kyrkan. Denna registerföring kan komma att läggas hos kyrklig kommun eller hos någon form av bibehållet pastorsämbete. Vilken lös- ning som än väljs kan man anta att pastorsex— peditionerna, eller expeditioner som motsvarar dessa, kommer att finnas även efter folkbok— föringsreformen.
Det förefaller lämpligt att anförtro den över- gångsvisa arkivhanteringen åt registerförings- myndigheten och dess personal. I praktiken in- nebär detta att kyrkobokföringshandlingarna kommer att vara kvar på pastorsexpeditionerna. Med en sådan ordning får det ankomma på kyrko- kommunen att tillhandahålla personal och loka— ler m.m. för arkivhanteringen. Detta måste ut— tryckligen anges i författning. För fullgöran— det av sin nu angivna skyldighet äger kyrko— kommunen uttaga den församlingsskatt som er— fordras. -----
Även under övergångsfasen kommer de aktuella kyrkobokföringsarkiven att stå under landsar- kivens tillsyn.
Arkivhanteringen innefattar bl.a. den viktiga uppgiften att åt myndigheter och enskilda tillhandahålla uppgifter och utdrag ur kyrko— bokföringsregistren. Detta tillhandahållande av historiska registeruppgifter bör på det hela taget ske på ett sätt som överensstämmer med den ordning som nu gäller. Arkivförva- ringsmyndigheten bör således tillämpa ungefär samma handläggningstider som nu gäller för ut- lämnande av registeruppgifter. Det förefaller dock oundvikligt att främst de mindre pastors- expeditionerna inte kommer att kunna förses med sådana resurser att dagens goda service kan upprätthållas. Med en strävan att bibe— hålla en verksamhet som liknar den som nu gäl- ler, följer vidare att uppgifter och utdrag som tillhandahålls ur det kyrkobokföringsma— terial som förvaras på pastorsexpeditionerna inte bör vara förenade med kostnader för be- ställaren i större utsträckning än vad som är fallet i dag.
2.4.3.2 Allmänna föreskrifter om arkiv
Enligt 2 s arkivstadgan (1961:590) anses bl.a. kyr— koarkiv vara arkiv hos statsmyndighet. Enligt riks- arkivets tillämpningsföreskrifter till stadgan av— ses med kyrkoarkiv "såväl pastorsämbetes och kyrkas som församlings, pastorats och kyrklig samfällig- hets arkiv, som pastorsämbete enligt ämbetsåliggan- de har i sin vård".
Arkivstadgan kommer den 1 juli 1991 att ersättas av en arkivlag. Av 2 S arkivlagen (l990:782) framgår att vad som gäller för statliga myndigheters arkiv också skall gälla för arkiv hos kyrkokommunala myn- digheter. I propositionen med förslag till arkivlag (prop. l989/90z72) sägs bl.a. följande som special- motivering till 2 S i lagen.
I paragrafen utvidgas tillämpningen av de be- stämmelser som gäller för de statliga myndig— heternas arkiv. Bestämmelsen har motsvarighet i gällande rätt. Enligt 2 s allmänna arkiv- stadgan gäller stadgan sålunda även för kyrko— arkiv och allmänna försäkringskassor.
I första punkten föreskrivs att de bestämmel- ser som gäller för de statliga myndigheternas arkiv skall gälla också för arkiv hos de kyr— kokommunala myndigheterna. Bestämmelserna kom- mer alltså att omfatta bl.a. kyrkoarkiven som idag regleras av de statliga arkivföreskrift- erna. Dessa arkiv innehåller dels pastorsämbe- tets arkiv, dels de kyrkokommunala arkiven. Begreppet kyrkoarkiv kan därför mönstras ut i den nya lagstiftningen. (Jfr också förslagen till ändringar i församlingslagen/1988:180/).
Både arkivstadgan och arkivlagen innehåller regler om hur arkiv skall behandlas när verksamheten hos en myndighet upphör. I arkivstadgan har föreskrift- en följande lydelse.
32 s Upphör myndighet med sin verksamhet skall om ej regeringen eller, efter regeringens be- myndigande, riksarkivet eller krigsarkivet an- norlunda föreskriver, dess arkiv inom tre må- nader efter verksamhetens upphörande avlämnas till arkivmyndigheten eller, i fråga om myn- dighet som omförmäles i 8 5 2. och 3., efter riksarkivets bestämmande till landsarkiv. (Ändr 1976:1106)
Regleringen i arkivlagen har en annorlunda utform-
ning.
Med
Föreskriften där lyder:
11 5 Om en statlig myndighet har upphört och dess verksamhet inte har förts över till en annan statlig myndighet, skall myndighetens arkiv överlämnas till en arkivmyndighet inom tre månader, såvida inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriver något annat.
stöd av 12 s arkivlagen kommer regeringen att
kunna meddela vissa föreskrifter och beslut när det gäller överföringen av arkivhandlingar mellan myn—
digheter. Paragrafen lyder:
12 S Utöver vad som följer av bestämmelserna i 9, 10 och 11 55 får en statlig myndighet av- hända sig allmänna handlingar endast genom så- dant återlämnande eller överlämnande som sker med stöd av 1. lag eller föreskrift som meddelas av re- geringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, eller
2. särskilt beslut av regeringen. Första stycket gäller inte handlingar som en myndig- het har fått som lån.
2.4.3.3 Reglering i anledning av det tidigare för—
slaget m.m.
När en myndighet övertar verksamheten från en annan myndighet överförs normalt även arkiven till den
nya 32 S förs
myndigheten. Detta är också andemeningen bakom arkivstadgan och 11 S arkivlagen. Kommitténs lag till förvaring av kyrkobokföringsarkiven
överensstämmer med andra ord inte med den ordning som normalt tillämpas. Skälen härtill har tidigare redovisats och framgår närmare av den till reger—
ingen överlämnade promemorian.
I enlighet med vad som framgår av avsnitt 2.4.3.1 förordar kommittén att ansvaret för kyrkobokför— ingsarkiven skall överlämnas till den kyrkliga re- gisterföringsmyndigheten. Svenska kyrkans central— styrelse har som redogörelsen i avsnitt 2.6.6 ut— visar föreslagit att registreringen ifråga skall ankomma på pastor, dvs. i första hand kyrkoherden. Således samme pastor som i enlighet med kommitténs förslag skall pröva frågor om medlemskap i svenska kyrkan enligt religionsfrihetslagen och sköta de arkiv som uppstår i den verksamheten.
Några föreskrifter om allmän kyrklig registerföring har ännu inte meddelats. Däremot har 1990 års kyko— möte utfärdat en kyrklig kungörelse om ministerial- böcker enligt vilken pastor skall vara skyldig att föra sådana böcker. Kungörelsen träder i kraft den 1 juli 1991. Hanteringen av ministerialböcker kom- mer också att föranleda arkivbildning hos pastor.
Mot bakgrund av vad som anförts föreslår kommittén att pastor också får ombesörja skötseln av pastors- ämbetets kyrkobokföringsarkiv fram till dess att dessa kan levereras till landsarkiven.
Kyrkobokföringsarkiven förvaras nu tillsammans med de kyrkokommunala arkiven. Pastor och kyrkokommuna- la organ samverkar också på en rad olika plan. De delar ofta expeditionslokaler och har gemensam per— sonal. Som kommittén anfört tidigare bör det med beaktande av dessa förhållanden ankomma på kyrko—
kommunen att, på motsvarande sätt som nu gäller en- ligt 58 5 folkbokföringslagen, svara för kostnader- na för lokaler och personal som behövs för skötseln av kyrkobokföringsarkiven.
Eftersom den ordning som nu föreslås avviker från främst arkivlagens bestämmelser bör särskilda före- skrifter utfärdas för förvaringen av kyrkobokför— ingsarkiven. På grund härav och då det även i öv- rigt framstår som lämpligt föreslår kommittén att föreskrifter för den övergångsvisa arkivförvaringen ges i lag i anslutning till införandet av bl.a. ny folkbokföringslag.
Det bör påpekas att vad som nu föreslås inte in- kräktar på en arkivmyndighets rätt enligt 9 S ar- kivlagen att överta arkivmaterial från en myndighet som står under dess tillsyn.
Utdrag och kopior från kyrkobokföringshandlingarna kommer att efterfrågas av myndigheter och enskilda. Härvid torde vissa av de formulär som nu används också kunna brukas i framtiden. I övrigt får utdrag ur handlingarna lämnas på motsvarande sätt som sker hos de statliga arkivmyndigheterna.
Som tidigare anfördes bör några anteckningar inte göras i kyrkobokföringsmaterialet efter den 30 juni 1991. När föreskrifterna i folkbokföringskungörel- sen rörande kyrkobokföringsregistren har upphävts på det sätt som kommittén föreslår finns det heller inte något rättsligt stöd för sådana anteckningar.
I enlighet med vad som sägs i delbetänkandet (s. 170) kommer kyrkobokföringsarkiven även i fram-
tiden att vara underkastade den sekretess som en-
ligt 7 kap. 15 5 sekretesslagen (1980:100) gäller för folkbokföring.
Huruvida uppgiftslämnande från kyrkobokföringsma— terialet skall vara avgiftsbelagt får i första hand prövas utifrån expeditionskungörelsens (1964z618) bestämmelser. Kommittén har inte funnit skäl att
lämna några särskilda förslag i denna del.
2.5 Föräldrabalken
Beträffande 6 kap 4 s har kommittén utgått från den lydelse av paragrafen som föreslås i prop. 1990/91: 8. En nyhet i den propositionen jämfört med vad som nu gäller är att anmälan om gemensam vårdnad skall kunna göras, förutom till pastorsämbetet, till so- cialnämnden i samband med att nämnden skall godkän- na en faderskapsbekräftelse.63
Möjligheten för den enskilde att kunna anmäla ge— mensam vårdnad antingen hos valfritt skattekontor eller försäkringskassekontor har tidigare berörts. Det samma gäller bytet av besvärsinstans.
2.6. Religionsfrihetslagen 2.6.1 Allmänt
Det ingår självfallet inte i kommitténs uppdrag att föreslå några ändringar av de grundläggande regler— na i religionsfrihetslagen (1951:680). Kommittén utgår således bl.a. från att prövningen av frågor
63. "Faderskapsbekräftelse" är den nya beteckningen på det som idag benämns faderskapserkännande.
om medlemskap i svenska kyrkan skall ligga kvar hos pastor.
I dagsläget råder det ett nära samband mellan den löpande folkbokföringen, kyrkobokföringen, och prövningen enligt religionsfrihetslagen. Pastor är ju beslutande både i ärenden rörande kyrkobokföring och ärenden om medlemskap i svenska kyrkan. Genom kyrkobokföringsmaterialet har pastor också omedel- bar tillgång till det beslutsunderlag som behövs i
medlemskapsärenden.
Till följd av riksdagsbeslutet om ändrat huvudman- naskap för den löpande folkföringen upphör det nära sambandet mellan folkbokföringsverksamheten och handläggningen av medlemskapsfrågor. Även i framti- den behöver dock pastor för handläggningen enligt religionsfrihetslagen ha tillgång till folkbokfö- ringsuppgifter. Skattemyndigheten har å sin sida behov av uppgifter om medlemmar i svenska kyrkan. Detta informationsutbyte behöver regleras. Regle- ringen har enligt kommitténs uppfattning delvis sin plats i religionsfrihetslagen. I lagen behöver ock- så vissa smärre justeringar göras till följd av det ändrade huvudmannaskapet.
2.6.2. Begreppsförändringar
Religionsfrihetslagen innehåller flera föreskrifter som knyter an till folkbokföringsförhållanden; vis- sa anmälningar skall ske till pastor i den försam- ling där vederbörande är kyrkobokförd etc. Även i denna lag skall begreppet kyrkobokförd i olika böj— ningsformer ersättas med folkbokförd i motsvarande
former.
För närvarande kan beslut eller åtgärd enligt religionsfrihetslagen överklagas till domkapitlet. Därifrån kan talan fullföljas till kammarrätten och slutligen till regeringsrätten. Detta följer av kopplingen till klagan i ärenden rörande kyrkobok- föring och framgår vidare av 45 5 andra stycket och 49 5 andra stycket folkbokföringslagen.
Den angivna instansordningen skall bibehållas. Paragrafen måste emellertid ges en annan lydelse eftersom kyrkobokföringen upphör och ett framtida regelverk för folkbokföringen inte torde innehålla regler om domkapitlet som besvärsinstans.
2.6.4 Pastor
Som tidigare sagts bör medlemskapsärenden även fortsättningsvis prövas av pastor. Vem som är pas- tor framgår av 1 S folkbokföringskungörelsen (1967: 495). Denna kungörelse kan komma att upphävas. I vart fall kommer den i framtiden inte att innehålla föreskrifter om vem som är pastor.
Även efter den 30 juni 1991 bör det genom reli- gionsfrihetslagen gå att utläsa vem som är pastor. Detta kan lämpligen ordnas genom att en särskild definition införs i lagen.
Det bör liksom nu vara möjligt för en annan präst än kyrkoherden att handlägga frågor om medlemskap. Även möjligheten för exempelvis anställda på pas- torsexpeditionen att utföra huvuddelen av de ar— betsuppgifter som enligt lagen ankommer på pastor bör bibehållas.
2.6.5. Pastoratets skyldigheter
Som tidigare sagts är det pastoratet som enligt 58 5 folkbokföringslagen svarar för att pastor och pastorsämbetet får de resurser som behövs för att sköta kykobokföringen. I dagens situation, när prövningen av medlemskapsärenden kan sägas utgöra en integrerad del av kyrkobokföringen, innebär det- ta att pastoratet också ekonomiskt svarar för den verksamhet som pastor bedriver enligt religionsfri- hetslagen. På denna punkt bör inte någon ändring ske. Saken klargörs lämpligen genom en särskild fö- reskrift i religionsfrihetslagen som lägger fast pastoratets ansvar.
2.6.6. Uppgiftslämnande mellan pastor och skatte—
förvaltningen
När folkbokföringen inte längre sköts inom svenska kyrkan behöver kyrkan istället föra vissa egna re- gister. Svenska kyrkans centralstyrelse har begärt att regeringen förelägger riksdagen en lag om för- samlingsregister med bl.a. regler om framtida med- lemsregistrering för svenska kyrkan. Vidare har 1990—års kyrkomöte utfärdat en kyrklig kungörelse om registrering av dop, konfirmation, vigsel och begravning i svenska kyrkans ordning.
Enligt centralstyrelsen skall församlingsregistret till stor del innehålla uppgifter som inhämtas från folkbokföringen med hjälp av ADB. Pastor föreslås också med hjälp av ADB få uppgifter från folkbok— föringen om händelser som kan aktualisera en pröv- ning rörande medlemskap i svenska kyrkan enligt re- ligionsfrihetslagen. Sedan pastor fattat beslut i
ett medlemskapsärende registrerar han enligt cen— tralstyrelsens förslag i församlingsregistret att personen i fråga är medlem i svenska kyrkan.
Den ordning som sålunda föreslagits av centralsty- relsen framstår som lämplig även ur folkbokföring— ens perspektiv. Fastors tillgång till folkbokför- ingsuppgifter för medlemskapsprövningen garanteras lämpligen genom föreskrifter främst i förordning. Kommittén återkommer till denna fråga under avsnitt 3.
För bl.a. upphörd av församlingsskatt och fram- ställning av röstlängder för kyrkliga val behöver skattemyndigheten å sin sida få del av uppgifter om medlemmar i svenska kyrkan. I förslaget rörande församlingsregister har centralstyrelsen anfört att pastor bör underrätta skattemyndigheten kontinuer— ligt om varje person som inträtt i svenska kyrkan. Underrättelserna synes vara avsedda att göras skriftligen med post till den skattemyndighet hos vilken personen i fråga är folkbokförd.
Den av centralstyrelsen förordade ordningen med en skriftlig underrättelse för varje person som upptas som medlem eller utträder ur svenska kyrkan fram- står som ineffektiv och kostsam, både för pastor och skatteförvaltningen. Skattemyndigheten har hel- ler inte behov av uppgifter om medlemmar i svenska kyrkan annat än vid vissa tillfällen.
Mot denna bakgrund avstyrker kommittén att en kon- tinuerlig avisering av uppgifter om medlemskap i svenska kyrkan sker från pastor till skattemyndig- heten. Kommitténs tidigare förslag till framtida ADB-system för folkbokföringen innehåller heller
inte några rutiner för en sådan ordning. Kommittén förordar för sin del att Skattemyndighetens behov av uppgift om medlemskap tillgodoses genom ett par årliga aviseringar på ADB-medium från svenska kyr- kan.
sådan aviseringsverksamhet kan troligen endast ske från det centrala dop- och konfirmationsregister som centralstyrelsen vill se inrättat. Det regist- ret måste då också innehålla uppgift om medlemskap i svenska kyrkan, vilket i och för sig inte har föreslagits av centralstyrelsen. I det kyrkliga ADB-system som kommer att byggas upp torde dock uppgift om medlemskap enkelt kunna tillföras dop- och konfirmationsregistret med hjälp av försam— lingsregistren på motsvarande sätt som uppgift om dop och konfirmation tillförs registret, alltså företrädesvis med hjälp av ADB—medium.
Från det kyrkliga registret kan sedan uppgifter om medlemmar i svenska kyrkan överföras till folkbok- föringens ADB-register. Till att börja med sker överföringen på ADB-medium till de nuvarande läns— registren. Det synes inte föreligga några praktiska hinder mot att så sker redan fr.o.m. den 1 juli 1991. Få lite längre sikt kan folkbokföringens centrala referens- och aviseringsregister ta emot
uppgifterna.
Grundläggande föreskrifter om hur uppgift rörande medlemskap i svenska kyrkan skall överföras från kyrkan till folkbokföringen bör ges i lagen medan detaljföreskrifter i saken kan tas in i en förord- ning.
Enligt 28 5 andra stycket datalagen (l973:289) får en länsskattemyndighet låta myndigheter vars verk— samhet är begränsad till länet utnyttja folkbokför- ingens nuvarande länsregister i stället för det statliga person— och adressregistret (SPAR). Ut- nyttjandet får ske dels för akutalisering, komplet- tering och kontroll av uppgifter i andra personre- gister dels för uttag av urval av personuppgifter
(urvalsdragning).
Även med kommitténs förslag till framtida ADB—sys- tem för folkbokföringen skall länsregistren vara i bruk ännu ett antal år och därvid ha i stort sett samma funktion som idag. Den aktuella regleringen i datalagen bär därmed kvarstå. Främst för att av- gränsa länsregistren från de nya lokala folkbok- föringsregistren bör dock lagtexten beträffande
länsregistren justeras.
Enligt 2 s 2 prop.-förslaget till lag om folkbok- föringsregister får ett lokalt folkbokföringsregis- ter bl.a. användas för tillhandahållande av folk- bokföringsuppgifter som myndigheter behöver för att fullgöra sin verksamhet. Detta bör dock enligt kom- mitténs uppfattning inte i första hand gälla sådant uppgiftslämnande som avses i 28 s datalagen, dvs. främst aktualisering av andra myndigheters regis— ter. De nya registren är inte uppbyggda för att lö— pande aktualisera andra myndigheters register i stor omfattning. Aktualiseringen bör därför även fortsättningsvis ske med hjälp av de nuvarande länsregistren och, på lite längre sikt, genom ett centralt aviseringsregister för folkbokföringen. Det kan också noteras att utlämnande på ADB—medium
från ett lokalt folkbokföringsregister, enligt de förslag som nu ligger, endast kan ske med stöd av författning eller om regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer har medgett det.
Av vad som nu sagts följer att föreskriften i 28 5 andra stycket datalagen inte skall omfatta de lo— kala folkbokföringsregister som kommer att föras för varje skattekontors verksamhetsområde.
2.8. Namnlagen
I enlighet med de principer som tidigare antagits av kommittén skall en anmälan enligt namnlagen få göras hos valfri skattemyndighet eller försäkrings- kassa. Länsrätten skall också ersätta domkapitlet som besvärsinstans.
Operativa uppgifter bör, i enlighet med vad som sägs både i delbetänkandet och prop., inte längre ligga på riksskatteverket. Prövning av namnanmäl— ningar för personer som inte är eller har varit folkbokförda bör därför läggas på en skattemyndig- het. Det får ankomma på riksskatteverket i egenskap av central förvaltningsmyndighet för bl.a. frågor om folkbokföring att besluta vilken skattemyndighet som skall pröva dessa ärenden. Som en följd av riksskatteverkets ändrade roll kan den särskilda regeln om fullföljd i 38 5 upphävas.
Genom den nya namnlagen (1982:670) avskaffades rät- ten för dopförrättare i svenska kyrkan att besluta om förnamn (prop. 1981/82:156 s. 42 och 43). Genom en föreskrift i 36 5 anses dock en anmälan om för- namn som görs till dopförrättare inom svenska kyrk-
an, som en anmälan till den i namnfrågan beslutande folkbokföringsmyndigheten. Motsvarande gäller anmä- lan om efternamn till vigselförrättare. Föreskrift-
erna synes främst motiverade av serviceskäl.
När ansvaret för folkbokföringen förs bort från svenska kyrkan bör dopförrättare i kyrkan i detta avseende likställas med dopförrättare i andra sam- fund. Serviceaspekten blir ändå väl tillgodosedd, både beträffande dop och vigsel, genom att namnan- mälan kan göras till valfri skattemyndighet eller försäkringskassa. Med beaktande av dessa omständig— heter bör föreskriften i 36 S tredje stycket namn- lagen kunna upphävas.
Justeringen i 39 5 hänger samman med den organisa- toriska förändringen. I framtiden kan för övrigt det personbevis som avses i paragrafen innehålla de uppgifter som för närvarande framgår av utdrag ur födelse— och dopboken.
2.9. Äktenskapsbalken
Även framöver skall hindersprövning ske hos folk— bokföringsmyndigheten. Att prövningen bör kunna be— gäras hos valfri försäkringskassa eller skattemyn- dighet har anförts bl.a. i avsnitt 2.2.2.
I enlighet med vad som tidigare har föreslagits skall besvärstalan över Skattemyndighetens beslut rörande hindersprövning föras hos länsrätten. Be- slut av präst inom svenska kyrkan om vigsel bör dock även fortsättningsvis prövas av domkapitlet eftersom dessa, mycket sällsynta ärenden närmast
angår den prästerliga ämbetsutövningen.
Föreskrift om underrättelse av vigsel finns för närvarande i folkbokföringskungörelsen (15 och 31 55). Kommittén förordar att regler om underrät— telseskyldighet till skattemyndighet i framtiden inte meddelas i fristående författningar utan främst tas in de regelverk som behandlar den fråga som underrättelsen avser. Med denna ordning bör föreskrifter om underrättelse om vigsel föras in i
äktenskapsbalken. 2.10 Församlingslagen, icke territoriella för- samlingar
2.10.1 Endast folkbokföring i territoriell för-
samling
Församlingslagen gäller för samtliga församlingar inom svenska kyrkan och således, i tillämpliga de- lar, också icke-territoriella församlingar. Samtid- igt är dessa för närvarande underkastade en delvis föråldrad och inbördes skiftande särreglering.
I december 1989 presenterade en arbetsgrupp inom civildepartementet en promemoria om icke-territo— riella församlingar. I promemorian lämnades förslag bl.a. till en lag om icke—territoriella församling- ar och andra författningsändringar som syftade till att i allt väsentligt anpassa föreskrifterna för församlingarna till den ordning som gäller för ter— ritoriella församlingar. Arbetsgruppen föreslog vi- dare att frågan om medlemskap i icke-territoriella församlingar också i fortsättningen skulle knytas
till folkbokföringen (kyrkobokföringen).
Enligt förslaget till ny folkbokföringslag skall emellertid folkbokföring endast ske i territoriell församling. Förslaget berör inte den då uppkommande frågan hur en person skall kunna vinna tillträde till en icke-territoriell församling.
När den löpande folkbokföringen ombesörjs av svens— ka kyrkan är det naturligt att knyta frågan om tillhörighet till en icke-territoriell församling till folkbokföringen; i dagens situation kommer ju också tillhörigheten till uttryck genom att folk- bokföring kan ske i en icke—territoriell försam- ling. Då skattemyndigheterna nu tar över ansvaret för all folkbokföringsverksamhet förefaller det lika naturligt att koppla loss frågan om denna tillhörighet från folkbokföringen genom att, i en- lighet med förslaget till ny folkbokföringslag, in— te längre möjliggöra folkbokföring i icke-territo- riell församling inom svenska kyrkan.
När en person inte kan folkbokföras i en icke-ter- ritoriell församling kan den ifrågasättas om pröv- ningen av tillhörigheten till församlingen skall ligga kvar inom folkbokföringen.
Det kan framstå som principiellt olämpligt att låta en skattemyndighet pröva om en person uppfyller kriterierna för att tillhöra en icke-territoriell församling inom svenska kyrkan.
Kriterierna för tillhörighet till en icke-territo— riell församling kommer rimligen att framgå av den lagstiftning om församlingarna som kan förväntas samtidigt med en ny folkbokföringslag. Även om des- sa kriterier således ännu inte är fastlagda kan man utgå från att skattemyndigheten i sina register in—
te kommer att ha tillgång till samtliga uppgifter som behövs för att pröva tillhörigheten till en icke—territoriell församling. Det finns således också praktiska skäl som talar mot att tillhörig— hetsprövningen skall ligga kvar inom folkbokföring-
en.
Å andra sidan kan det sägas att en icke—territo— riell församling också är en kommun och att den aktuella prövningen därför inte är en rent kyrklig angelägenhet. Detta gäller särskilt som en person kan tillhöra en icke-territoriell församling utan att vara medlem i svenska kyrkan. Inte heller något kyrkligt organ har automatiskt tillgång till de uppgifter som behövs för att pröva frågan om till— hörighet till en icke-territoriell församling. Idag beslutar också skattemyndigheterna i stockholm och Göteborg om tillhörighet till vissa icke—territo- riella församlingar.
Kommittén förordar för sin del att prövningen i fråga får ankomma på pastor, dvs. samma myndighet som prövar frågan om medlemskap i svenska kyrkan.
Kommittén föreslår ändringar i församlingslagen utifrån de ställningstaganden som nu har redovis— ats.
Den ordning för prövning av tillhörighet till en icke-territoriell församling som kommittén förordar bör komma till uttryck i den kommande lagstiftning— en om församlingarna. Eftersom något färdigt lag- förslag ännu inte föreligger beträffande försam- lingarna avstår kommittén från att lämna förslag till konkreta föreskrifter i fråga om prövningen.
Genom en lagstiftning om icke—territoriella försam- lingar kan förordningen (1910:103) angående behö- righet att kyrkobokföras i icke-territoriell för— samling och kungörelsen (1953:524) angående upphäv— ande av skyldigheten för svensk medborgare att tillhöra nationell kyrkoförsamling m.m. upphävas.
Om folkbokföring inte längre blir möjlig i en icke- territoriell församling men dessa i övrigt skall jämställas med territoriella församlingar torde äv— en vissa andra lagar behöva justeras på motsvarande sätt som de aktuella paragraferna i församlingslag— en. Det är alltså fråga om att komplettera vissa föreskrifter så att de inte bara gäller den som är folkbokförd utan också den som tillhör en icke—ter- ritoriell församling. Bl.a. berörs domkapitelslagen /1988:181/ (5 s) och lagen /1988:183/ om förvalt— ningen av kyrklig jord (5 5).
2.10.2. Registrering av tillhörighet till icke-ter—
ritoriell församling
I avsnitt 2.6.6 rörande religionsfrihetslagen läm- nar kommittén förslag till hur uppgift om medlem— skap i svenska kyrkan bör registreras inom kyrkan och med vissa mellanrum tillföras skattemyndighet- erna. För uppbörd av församlingsskatt och fram— ställning av röstlängder för kyrkliga val behöver skatteförvaltningen också uppgift om personer som tillhör en icke—territoriell församling.
Kommittén föreslår att uppgifterna om tillhörighet till icke—territoriell församling hanteras på samma sätt som uppgifterna om medlemskap i svenska kyr- kan. Detta innebär att församlingarnas pastorer fortlöpande underrättar svenska kyrkans centralsty-
relse om personer som tillhör en icke-territoriell församling samt att centralstyrelsen registrerar och överlämnar uppgifterna på ADB-medium till skatteförvaltningen ett par gånger om året.
Huvuddragen i en sådan rapporterings— och registre— ringsordning bör också komma till uttryck i lag- stiftningen om icke-territoriella församlingar på motsvarande sätt som kommittén har föreslagit rör— ande medlemskap i svenska kyrkan (17 s i förslaget till ändringar i religionsfrihetslagen). Detalj— föreskrifter om kommunikationen mellan centralsty— relsen och skattemyndigheterna lämnas i kommitténs förslag till förordning om underrättelse om medlem- skap i svenska kyrkan och tillhörighet till icke- teritoriell församling.
Av prop. framgår att uppgifter om medlemskap i svenska kyrkan och icke territoriell församling in— te kommer att lagras i folkbokföringens nya ADB-re— gister. Däremot kommer uppgifterna att registreras i de nuvarande länsregistren även efter den 1 juli 1991.
2.11. Begravningslagen
Men den ordning som nu gäller skall vid dödsfall läkare utfärda intyg om dödsorsaken (dödsbevis). Dödsbeviset är främst avsett att vara underlag för anteckningar i död- och begravningsboken och för statistik. Sedan pastorsämbetena har fullgjort sina uppgifter översänds alla dödsbevis till statistiska centralbyrån.
Enligt propositionen om begravningslag (prop. 1990/
91:10) skall läkaren i framtiden utfärda två skilda handlingar, dels bevis om dödsfallet (dödsbevis), dels intyg om dödsorsaken. Liksom det nuvarande dödsbeviset skall de båda nya handlingarna enligt propositionen lämnas till pastorsämbetet.
Kommittén föreslår i delbetänkandet att uppgift om dödsorsak inte skall registreras i de framtida folkbokföringsregistren. Detta förslag har också fullföljts i prop. Om förslaget genomförs kommer det, som också påpekas i propositionen om begrav- ningslag (s. 74), inte att finnas något behov av att intyget om dödsorsaken tillställs folkbokfö— ringsmyndigheten.
Kommittén förordar därför att endast dödsbeviset i framtiden lämnas till folkbokföringen medan intyget om dödsorsaken bör skickas direkt till statistiska centralbyrån. Därmed skall också den aktuella para- grafen, 4 kap. 6 s, ändras.
I den mån intyg om dödsorsak inte inkommer inom föreskriven tid bör statistiska centralbyrån få bi- stånd av skattemyndigheten med att fordra in inty— get. Skattemyndigheten har ju bl.a. uppgift om vil- ken läkare som har utfärdat dödsbeviset. Föreskrif- ter om denna samverkan mellan myndigheterna kan ut— färdas med stöd av 4 kap. 11 s i propositionens lagförslag.
3 . rönonnnmcsrönsmc
3.1. Inledning
3.1.1 Allmänt
Den nya organisationen för folkbokföringen kräver en rad tillämpningsföreskrifter som bör meddelas i
förordningsform.
Bl.a. behövs sådana föreskrifter till den lag om folkbokföringsregister som nu är föremål för riks- dagens prövning. Dessa föreskrifter kan lämpligen ges i en förordning om registren i fråga. Vidare bör de nya folkbokföringsdiarierna regleras i en
separat förordning.
Även för de längder som kommittén tidigare har föreslagit torde det vara lämpligt med en särskild förordningsreglering. Att förslag till en sådan förordning inte kan presenteras nu lhar sagts tidigare.
I hög grad berörs folbokföringskungörelsen av kom- mitténs arbete.
På samma sätt som beträffande lagar medför omorga- nisationen behov av följdändringar i ytterligare en rad förordningar och kungörelser.
3.1.2 Riksskatteverkets nya roll
Riksskatteverkets ändrade roll innebär att den op- erativa verksamhet, exempelvis tilldelning av per— sonnummer, som nu fullgörs av verket får överföras till skattemyndigheterna. I de fall det inte är lämpligt, exempelvis på grund av verksamhetens ringa omfattning, att föra ut arbetsuppgifterna till samtliga skattemyndigheter bör uppgifterna koncentreras till gp myndighet. Det får ankomma på riksskatteverket att utse den myndigheten. Vad som nu sagts kommer till uttryck i förslag till vissa förordningar och kungörelser. Som framgår av för- ordningen (1990:909) om ändring i kungörelsen (1969:379) om inskrivning och redovisning av värn- pliktiga har föreskrifter redan meddelats genom vilka arbetsuppgifter överförs från riksskatteverk- et till en skattemyndighet.
Riksskatteverkets ändrade verksamhet innebär också att verket framöver inte skall ta emot underrättel- ser om olika folkbokföringsuppgifter från domstolar och myndigheter på det sätt som sker i dag. Även detta framgår av olika förordningsförslag som kom— mittén presenterar.
3.2 Förordning om folkbokföringsregister 3.2.1 Utgångspunkter
En förordning om folkbokföringsregister (register— förordning) bör främst innehålla bestämmelser om
— när och hur registrering skall ske i folkbokför- ingsregistren, — vilka underrättelser rörande registrerade förhål—
landen som skattemyndigheten skall lämna till olika organ, - bevis över registerinnehåll.
När det gäller skattemyndigheternas underrättelse- skyldighet kan flertalet föreskrifter föras över från folkbokföringskungörelsen.
3.2.2. Registrering i folkbokföringsregister (1—6 55)
Enligt förslaget till ny folkbokföringslag sker folkbokföring genom registrering i folkbokförings- register hos skattemyndigheten. Lagförslaget inne— håller vidare regler om när en person skall folk- bokföras. Kommitténs tidigare förslag till lag om folkbokföringsregister m.m. innehåller föreskrifter om vilka uppgifter som 235 förekomma i ett lokalt folkbokföringsregister.
Det saknas således föreskrifter om vilka uppgifter som skall registreras när en person folkbokförs samt när registrering i övrigt skall ske i ett lo- kalt folkbokföringsregister. Föreskrifter av denna art synes erforderliga och bör ges i förordning.
Registreringen i ett lokalt folkbokföringsregister skall i princip endast ske hos det lokala skatte- kontor för vars verksamhetsområde registret förs. Kontoret har dock inte myndighetsstatus utan fattar beslut och registrerar i Skattemyndighetens namn. Av prop. framgår att terminalåtkomst endast skall föreligga hos det skattekontor för vars verksam- hetsområde ett register förs.
När en nyfödd person folkbokförs i landet skall
normalt uppgifter finnas att anteckna enligt punkt— erna 1 — 8 i 6 5 prop.—förslaget till lag om folk— bokföringsregister.
Emellanåt kan dock oklarhet föreligga på några punkter, exempelvis rörande medborgarskap eller föräldrar. Uppgifter som är klarlagda får då regi— streras i enlighet med 1 5 i förordningsförslaget i samband med att folkbokföring sker medan övriga uppgifter får tas in i registret, med stöd av 5 5, sedan saken blivit vederbörligen utredd.
Sker det någon ändring i en persons bosättningsför— hållanden inom ett och samma skattekontors verksam- hetsområde registreras ny folkbokföringsfastighet, folkbokföringsort eller folkbokföring under sär— skild rubrik. Naturligtvis skall även registrering ske när en person på grund av dödsfall, eller av annat skäl, upphör att vara folkbokförd (enligt 23 5 förslaget till ny folkbokföringslag).
När idag en redan folkbokförd person folkbokförs hos ett nytt pastorsämbete rekvirerar detta person— akten för personen i fråga från utflyttningsförsam— lingen. På motsvarande sätt bör i framtiden person- uppgifter överföras från ett lokalt folkbokförings— register till ett annat. Överföringen kan därvid göras på elektronisk väg eller genom att uppgifter— na först skrivs ut på papper. Även denna överföring av uppgifter mellan två skattekontor bör komma till uttryck i registerförordningen, särskilt som den utgör sambearbetning av ADB-register enligt datala- gen.
De registreringar som nu angivits är samtliga för— orsakade av ändrade folkbokföringsförhållanden.
Emellertid registreras uppgifter inom folkbokfö— ringsverksamheten även i andra situationer.
Ett sådant fall är att folkbokföringsmyndigheten prövar en anmälan enligt namnlagen eller föräldra- balken (om gemensam vårdnad) och därvid finner att anmälan skall föranleda ändring i namn— eller vård— nadsförhållande. Såvitt gäller anmälan om gemensam vårdnad finns nu en särskild föreskrift i 17 5 and- ra stycket folkbokföringskungörelsen. För namnan- mälningar finns inte några motsvarande särskilda föreskrifter i folkbokföringsförfattningarna. Kom— mittén föreslår att de nu aktuella registreringarna uttryckligen anges i registerförordningen. I de fall en anmälan inte leder till ändring i exempel— vis ett vårdnadsförhållande på grund av att förut— sättningarna i 6 kap. 4 s föräldrabalken inte är uppfyllda kommer ärendet endast att föranleda re— gistrering i myndighetens diarium.
Det finns även andra fall där olika personuppgifter antecknas inom folkbokföringen. Exempelvis erhåller folkbokföringsmyndigheten från andra myndigheter underrättelser om ingångna äktenskap, äktenskaps— skillnader och medborgarskap för folkbokförda per— soner. Dessa underrättelser, som styrs av olika författningar, leder till att folkbokföringsregist- ren kompletteras och aktualiseras. Författningarna i fråga anger till vilken (skatte)myndighet under- rättelsen skall sändas. Av 5 5 i förordningsför— slaget följer att den mottagande myndigheten också skall registrera de uppgifter som avses med under- rättelsen (om lagen om folkbokföringsregister så medger).
Också när folkbokföringsmyndigheten på ett mindre
& !
formbundet sätt får del av uppgifter kan detta leda till registrering. En person som är registrerad som ogift, kan exempelvis själv uppge att han ingått äktenskap i utlandet varpå det får prövas om detta skall föranleda ändrad registrering av hans civil- stånd.
Av kommitténs tidigare förslag till ADB—system föl— jer att folkbokföringens centrala referensregister kontinuerligt skall tillföras uppgifter från de 10— kala registren; det centrala registret aktualiseras således fortlöpande med hjälp av de lokala folkbok— föringsregistren. Denna sambearbetning mellan ett lokalt folkbokföringsregister och det centrala re- ferensregistret framgår bara indirekt av förslaget till lag om folkbokföringsregister och bör därför tydliggöras genom en föreskrift, 6 5, i register— förordningen.
De nuvarande länsregistren skall vara i bruk ännu några år. Aktualiseringen av dessa sker för när- varande genom manuella underrättelser från pastors— ämbetet. I framtiden bör länsregistren i första hand aktualiseras med hjälp av de lokala folkbokfö—
ringsregistren. 3.2.3 Underrättelser m.m. 7-17 55
Främst folkbokföringskungörelsen innehåller före— skrifter om skyldighet för folkbokföringsmyndighet— en att lämna underrättelser till myndigheter och andra organ. Eftersom dessa underrättelser i första hand rör uppgifter som i framtiden kommer att åter— finnas i de lokala folkbokföringsregistren är det lämpligt att lämna föreskrifter om underrättelserna i en förordning om folkbokföringsregister.
Underrättelser till statistiska centralbyrån Enligt 29 S folkbokföringskungörelsen skall pas- torsämbetet underrätta statistiska centralbyrån när födelse av dödfött barn antecknas i födelse— och dopboken. För närvarande antecknas dödfött barn (som avlidit efter tjugoåttonde havandeskapsveckan) i födelse— och dopbok i sin födelsehemort och i mo- derns personakt. Även i framtiden bör motsvarande registrering göras samt statistiska centralbyrån underrättas.
Enligt 77 s folkbokföringskungörelsen underrättas statistiska centralbyrån kontinuerligt om ändringar i folkbokföringens länsregister som är av betydelse för befolkningsstatistiken. Som tidigare anförts kommer med kommitténs förslag länsregistren att va- ra i drift även efter den 1 juli 1991. Därmed kan också befolkningsstatistiken framöver aktualiseras med hjälp av länsregistren. Som framgår av det föl- jande föreslår kommittén också att föreskrifterna om länsregistren övergångsvis får stå kvar i folk— bokföringskungörelsen.
I en skrivelse till regeringen i december 1988 har statistiska centralbyrån begärt att befolkningssta- tistiken tillförs uppgifter om faderskap för samt— liga nyfödda. Enligt centralbyrån bör föreskrifter därom införas i folkbokföringskungörelsen. Riks— skatteverket har i yttrande till regeringen till- styrkt att statistiska centralbyrån tillförs de be— gärda uppgifterna.
Regeringen har sedermera överlämnat statistiska centralbyråns framställning till kommittén. Kommit— tén har därvid fått i uppdrag att, i samråd med då—
tainspektionen, överväga behovet av och formerna för underrättelser till statistiska centralbyrån om fastställda faderskap.
Om föräldrarna till ett nyfött barn är gifta med varandra erhåller statistiska centralbyrån redan idag uppgift om vem som är barnets far. Detta sker genom att befolkningsstatistiken aktualiseras en— ligt 77 s folkbokföringskungörelsen. Motsvarande gäller faderskap som har sin grund i en adoption.
De faderskap som avses med den nu aktuella skrivel— sen är sådana där barnets föräldrar inte är gifta med varandra. Dessa faderskap fastställs genom er- kännande eller dom och registreras inom folkbokför— ingen med stöd av underrättelser från socialnämn— derna (4 s kungörelsen/1973:810/om socialnämnds medverkan vid fastställande av faderskap m.m.).
För att framställa befolkningsstatistik för statis— tiska centralbyrån ett personregister benämnt "Re— gistret över befolkningsförändringar". Registret har inrättats genom beslut av statsmakterna. Efter anmälan av registret till datainspektionen har in— spektionen i beslut den 8 juni 1976 meddelat en föreskrift om vilka personuppgifter som får ingå i registret (dnr. 212—73). 1 beslut den 27 januari 1978 har datainspektionen sedermera meddelat till— stånd för statistiska centralbyrån att utvidga re— gistret med vissa uppgifter (dnr. 2871—77). Av be— sluten framgår att registret får innehålla uppgift- er om bl.a. personnummer på barn och fader. Riksda- gen har såvitt framgår, i enlighet med ett förslag från statistiska centralbyrån, beslutat att famil— jestatistiken skall förbättras. Enligt centralbyrån kräver en förbättrad familjestatistik uppgift om
samtliga faderskap.
Datainspektionen har till kommittén anfört att upp— gift huruvida ett faderskap grundas på dom eller erkännande inte får ingå i ett lokalt folkbokfö- ringsregister med det lagförslag som nu föreligger. Inspektionen har vidare påpekat att denna typ av uppgifter är integritetskänsliga och inte heller för närvarande får ingå i det nämnda registret hos statistiska centralbyrån.
Kommittén har ingen invändning mot vad datainspek— tionen sålunda anfört. Det är också kommitténs upp— fattning att det av en underrättelse till statis— tiska centralbyrån inte bör framgå huruvida fader— skapet ifråga är grundat på dom eller erkännande. I underrättelsen ligger dock att det gäller ett fa- derskap som inte följer av 1 kap. 1 s föräldrabal— ken eftersom uppgift om sådana faderskap tillförs centralbyrån på annat sätt. (Ungefär hälften av samtliga förekommande faderskap i landet fastställs genom erkännande enligt 1 kap. 3 5 föräldrabalken.)
Kommittén och datainspektionen är överens om att det är tillräckligt att en underrättelse till sta- tistiska centralbyrån innehåller uppgift om faderns och barnets personnummer.
Datainspektionen har inte tagit ställning till frågan om uppgifterna om personnummer bör lämnas ut till centralbyrån med hjälp av ADB eller på annat sätt. Kommittén ser för sin del inte något hinder mot att uppgift om det mycket stora antal faderskap som saken gäller lämnas ut på ADB—medium.
Eftersom uppgifterna endast skall användas för
framställning av statistik är det tillräckligt att de överförs till statistiska centralbyrån ett par gånger per år. För framställningen av underrättel— serna måste vissa sökningar göras i de lokala re- gistren. Som sökbegrepp behöver främst uppgiften om faderskap användas. Detta är tillåtet i enlighet med vad som sägs i 12 5 första stycket prop.—för— slaget till lagen om folkbokföringsregister. Vidare behöver sökbegrepp användas som skiljer ut de nu aktuella faderskapen från de som direkt följer av 1 kap. 1 s föräldrabalken. Härvid torde det vara tillräckligt att tidsuppgiften för faderskapets fastställande kommer till användning. De faderskap som statistiska centralbyrån önskar tillföra be- folkningsstatistiken har det gemensamt att de har fastställts en tid efter födelsen medan de övriga i folkbokföringsregistren är kopplade till tiden för barnets födelse. Enligt nämnda paragraf i prop.— förslaget får också tidsuppgift användas som sök- begrepp om regeringen så föreskriver.
Underrättelser till socialnämnd, domstol och för—
säkringskassa m.m. Socialnämnden underrättas enligt 28 5 folkbokfö—
ringskungörelsen om uppgift om faderskap inte finns att anteckna för ett barn som skrivs in i födelse- och dopboken. Socialnämnden, liksom den allmänna försäkringskassan, underrättas också med stöd av 36 5 om gemensam vårdnad.
Den angivna underrättelseskyldigheten skall fullgö— ras även i framtiden. Föreskrifterna i fråga bör överföras till registerförordningen och anpassas till det nya folkbokföringssystemet.
I de fall anmälan om gemensam vårdnad, i enlighet
med vad som föreslås i prop. 1990/91:e, görs hos socialnämnden förefaller det onödigt att underrätta nämnden om registreringen av anmälan.
Domstol underrättas enligt 32 5 och 40 S folkbok- föringskungörelsen. Underrättelse enligt 32 S har betydelse för förmynderskapsvården. Domstolsverket har på förfrågan uppgivit att underrättelseskyldig— heten bör bestå men att den kan begränsas till fall då det finns underårigt barn i det förra äktenskap— et och den omgifte är förmyndare för barnet.
Uppgifter enligt 40 5 folkbokföringskungörelsen be— hövs i tingsrättens verksamhet med registrering av bouppteckningar. Även en bestämmelse om denna un— derrättelseskyldighet har i framtiden sin plats i registerförordningen.
Enligt 7 S kungörelsen (1967:642) om underrättelser rörande försäkrade enligt lagen om allmän försäk— ring m.m. skall länsstyrelsen genast underrätta den allmänna försäkringskassan om dödsfall som har an— mälts. Denna länsstyrelsens underrättelseskyldighet fullgörs numera, efter tillskapandet av länsskatte— myndigheterna, av skattemyndigheterna. Föreskriften i fråga är så grundläggande att den bör föras in i
registerförordningen.
Enligt två särskilda kungörelser (1952:644 och 1958:401) skall separata underrättelser göras när brittisk respektive fransk medborgare har avlidit här i landet. Dessa kungörelser bör bestå även i framtiden. Det finns inte skäl att i registerför— ordningen erinra om denna särskilda underrättelse— skyldighet.
Underrättelse till patent— och registreringsverket Underrättelseskyldighet till patent— och registrer— ingsverket är föreskriven i 35 s folkbokföringskun— görelsen. Kommittén har inte anledning att föreslå några sakliga förändringar rörande folkbokförings— myndighetens underrättelseskyldighet till patent- och registreringsverket. Föreskriften ifråga bör således ha sin motsvarighet i registerförordningen.
Underrättelser till utländska myndigheter Enligt 51 s folkbokföringskungörelsen skall pastor underrätta riksskatteverket när personuppgift såsom födelse, civilståndsändring, dödsfall m.m. anteck— nas i kyrkobok beträffande utländsk medborgare el— ler person med hemvist i utlandet. Bestämmelsen har sin grund i att Sverige genom olika överenskommel— ser med andra stater har åtagit sig att förse myn— digheter i dessa stater med uppgifter om i första
hand medborgare i den staten.
Det uppgiftslämnade som idag sker framgår av följande sammanställning.
Typ av Födelse/ Vigsel Äkten— Döds— händelse Fader— skaps— fall som avi— skap skillnad
seras Till Danmark Finland Island
Norge
xxxx xxxx >=
Frankrike
Stor—
britannien
Italien X X Neder— x X länderna
Schweiz X x x
xxxxxx
xx
Övriga ' X länder som
underteck- nat wien— konvention-
en om kon- sulära re—
lationer
De uppgifter som tillställs den utländska myndig— heten är i första hand grundläggande folkbokfö— ringsuppgifter såsom personnummer, namn, medborgar— skap, födelsehemort och tidpunkt för den händelse som underrättelsen avser.
Organisationsförändringen är inte avsedd att inne— bära några förändringar beträffande ifrågavarande åtaganden gentemot utlandet. En motsvarighet till 51 s bör därför finnas även i framtiden. I princip bör skattemyndigheterna själva kunna skicka under—
rättelserna till respektive mottagare enligt närma- re föreskrifter som riksskatteverket meddelar.
De uppgifter som förmedlas efter den 30 juni 1991 kommer att hämtas från ADB—register och inte från manuellt förda kyrkoböcker. Vissa typer av upp— giftslämnande från ADB—register till utländsk myn— dighet kräver datainspektionens medgivande. Efter- som det utlämnande som nu är aktuellt sker med stöd av författning behövs dock inte något sådant med- givande (7 kap. 16 5 jämförd med 1 kap. 3 5 tredje stycket sekretesslagen /l980:100/).
Kommunikation inom skatteförvaltningen Av avsnitt 3.8 framgår att kommittén förordar att myndighet som lämnar uppgifter till folkbokföringen endast skall behöva vända sig till 33 skattemyndig— het, eller närmare bestämt gtt lokalt skattekontor. En på detta sätt lämnad uppgift kan dock vara sådan att den rör flera personer, en uppgift om faderskap skall exempelvis registreras både för barnet och fadern. Om dessa är registrerade hos olika skatte— kontor måste det ordnas så att registreringen blir fullständig. Därför föreslår kommittén en särskild föreskrift, i 14 5 registerförordningen, som lägger fast underrättelseskyldighet mellan skattekontoren.
Underrättelsernas innehåll m.m.
Vad en underrättelse om faderskap till statistiska centralbyrån skall innehålla har berörts tidigare. Eftersom denna underrättelse skall överföras med hjälp av ADB bör innehållet i underrättelsen anges
uttömmande i förordningen.
Övrigt nu aktuellt uppgiftslämnande från de lokala folkbokföringsregistren skall inte ske på ADB—medi—
um utan i första hand på papper. (Enligt 11 s prop.—förslaget till lag om folkbokföringsregister kräver utlämnande med hjälp av ADB särskilt för— fattningsstöd, regeringsbeslut eller beslut med stöd av bemyndigande från regeringen.) Även för un— derrättelser som görs på papper bör det huvudsak- liga innehållet framgå av förordningen. Det får emellertid överlämnas till riksskatteverket att i detalj bestämma innehållet i olika sådana under— rättelser. Härvid skall verket samråda med andra berörda centralmyndigheter.
Tidpunkten för vissa underrättelser har redan av— handlats. Enligt folkbokföringskungörelsen skall de underrättelser varom föreskrifter har förts över till registerförordningen skickas "genast" eller "snarast". Mottagarna torde ha motsvarande behov även i framtiden. Reglerna bör således inte ändras
på denna punkt.
För de fall en underrättelse enligt folkbokförings- kungörelsen skall sändas till en försäkringskassa eller till en lokal myndighet innehåller den ak- tuella paragrafen i kungörelsen också uppgift om det mottagande lokala organet. Även registerför- ordningen bör på motsvarande sätt närmare peka ut de lokala mottagarna av underrättelser. Kommittén förordar dock att dessa anges samlat och inte i varje paragraf.
3.2.4. Bevis över registerinnehåll (18 5)
I delbetänkandet uttalar kommittén att antalet ut— färdade personbevis bör minska kraftigt i den nya organisationen. Även framöver kommer dock ett myck- et stort antal bevis och utdrag att utfärdas med
ledning av folkbokföringsregistren. Intygen används ofta för särskilda ändamål, exempelvis för utfär— dande av pass eller i mål om äktenskapsskillnad. I den nya folkbokföringsorganisationen kommer intygen att framställas på maskinell väg (vilket torde vara mycket arbetsbesparande jämfört med den ordning som tillämpas idag).
Redan i dag har riksskatteverket rätt att, enligt 2 och 47 55 folkbokföringskungörelsen, bestämma hur olika sorters bevis och registerutdrag skall utfor— mas. Denna rätt bör självfallet kvarstå och kan lämpligen komma till uttryck i den förordning som närmare reglerar folkbokföringsregistren.
Med den begränsning i terminalåtkomst och uppgifter i det centrala referensregistret som förordas i prop. är det endast det skattekontor inom vars verksamhetsområde en person är eller senast har va— rit folkbokförd som skall utfärda personbevis och andra registerutdrag rörande personen. Vissa upp- gifter rörande främst namn på andra personer kan dock, vid sådant utfärdande, hämtas in från det centrala registret och fogas till beviset eller ut— draget om detta behöver innehålla vissa upplysning— ar om familjerelationer.
3.3 Förordning om ärenderegistrering (diariefö—
ring) 3.3.1 Inledning (1 5)
I delbetänkandet Lag om folkbokföringsregister m.m. föreslog kommittén att registreringen av ärenden (diarieföringen) inom den framtida folkbokföringen
skall ske med hjälp av ADB. Kommittén förordade också en reglering av dessa diarier på förordnings—
nivå.
Enligt 15 kap 1 s sekretesslagen (l980:100) är var— je myndighet skyldig att registrera (diarieföra) allmän handling som kommit in till eller upprättats hos myndigheten. Enligt 15 kap. 2 5 samma lag skall av diariet framgå 1.datum, då en handling inkom eller upprättades,
2.diarienummer
3.ingivare eller mottagare av handlingen, samt 4.i korthet vad handlingen rör.
Sekretesslagens regler om diarieföring har till syfte att garantera allmänhetens rätt att få till— gång till allmänna handlingar. Detta gäller själv— fallet också för folkbokföringens diarieföring. Folkbokföringens diarier skall emellertid också vara ett hjälp— och kontrollmedel i verksamheten och föreslås därför innehålla betydligt fler upp— gifter än vad som följer av sekretesslagen. Som framgår av avsnitt 3.3.5 är det dock endast ett mycket begränsat antal integritetskänsliga förhål- landen som, med kommitténs förslag, kan utläsas ur
ett folkbokföringsdiarium.
Diarierna skall endast användas och vara tillgäng- liga inom folkbokföringen. Behovet av ärenderegi— strering för beskattningsverksamheten tillgodoses på annat sätt.
Kommittén har inte funnit skäl att i förordnings— texten närmare definiera vad som avses med folkbok— föringsverksamhet. De olika ärenden som förekommer inom denna verksamhet framgår bl.a. av uppräkningen
i 2 S i förslaget till lag om folkbokföringsregist— er. I första hand rör det sig om ärenden enligt folkbokföringslagen men även andra författningar såsom begravningslagen innehåller föreskrifter som rör folkbokföringsmyndigheterna.
Skyldigheten att föra diarierna åvilar skattemyn- digheten som myndighet. På motsvarande sätt som föreslagits för de lokala folkbokföringsregistren bör dock registreringen ske hos det skattekontor som handlägger ärendet.
3.3.2. Diariernas användningsområden (2 5)
Som tidigare anförts skall registreringen av ären— den göras för att tillgodose kravet på registrering av allmänna handlingar. Detta följer av sekretess— lagen och behöver inte anges som ett särskilt re— gisterändamål.
Diarierna föreslås vidare få användas som hjälpme— del vid handläggningen av enskilda ärenden inom folkbokföringen. På motsvarande sätt som man idag exempelvis kontrollerar handlingar i äldre ärenden för en person som ånyo flyttar eller byter namn, bör diarieuppgifter kunna användas i framtiden. Detta torde innebära en snabbare och säkrare hand- läggning jämfört med dagens förhållanden.
I ärendehandläggningen kan ett diarium även använd— as för maskinell bevakning av att begärda komplet— teringar i ett ärende inkommer i rätt tid. Även an— dra tidsfrister kan bevakas med hjälp av diariet. Denna användning främjar i hög grad effektiviteten inom folkbokföringen. Det är vidare angeläget att diarierna också kan användas för administration av
folkbokföringsverksamheten. För detta syfte måste exempelvis sammanställningar rörande bl.a. balanser få tas fram ur registren.
I 2 s 5 prop.—förslaget till registerlag anges ut— tag av längder som ett särskilt registerändamål. Även för diarierna förordar kommittén att särskilda längder, diarielängder, framställs och att dessa förvaras hos en statlig arkivmyndighet. Till skill- nad från vissa av de längder som framställs ur de lokala folkbokföringsregistren skall diarielängder- na enligt kommittén inte innehålla ett särskilt be— arbetat urval av uppgifter. En diarielängd skall istället vara en kopia av samtliga uppgifter som förekommer i ett diarium under en viss tidsperiod. Syftet med diarielängden är att möjliggöra gallring i själva diariet. Med hänsyn till vad som nu sagts bör framställandet av diarielängder inte anges som ett särskilt registerändamål.
3.3.3 Registeransvar och terminalåtkomst (3 s).
Registeransvaret och avgränsningen av registren bör vara lika för diarier och lokala folkbokföringsre— gister. I delbetänkandet föreslår kommittén att ett särskilt lokalt folkbokföringsregister skall föras för varje skattekontors verksamhetsområde och att skattemyndigheten för varje län skall vara regis- teransvarig för de register som förs inom myndig— hetens verksamhetsområde. Kommittén föreslår nu motsvarande ordning beträffande diarierna. Som ett klargörande av att ansvaret för registren skall ligga på myndighetsnivå, och inte hos det skatte— kontor där registreringen i praktiken sker, bör re- gisteransvaret uttryckligen anges i förordningen.
I delbetänkandet förordar kommittén att ett skatte— kontor skall ha fri terminalåtkomst till andra kon— tors register inom en och samma skattemyndighet. I prop. har föredragande statsrådet på denna punkt frångått delbetänkandet och för sin del föreslagit att terminalåtkomst inte skall föreligga mellan skattekontoren. Mot denna bakgrund förordar kommit— tén nu motsvarande begränsning i terminalåtkomsten beträffande diarierna. Begränsningen rörande åt- komst bör komma till uttryck i förordningstexten på
motsvarande sätt som i prop.
3.3.4. Registerinnehåll m.m. (4 och 5 55)
Självfallet skall diariet innehålla de grundläggan— de uppgifter som anges i 15 kap. 2 S sekretesslagen (dvs. främst de uppgifter som anges i punkterna 1, 3, 4 och 5 i förordningsbilagan).
För att främja en effektiv folkbokföring har kom— mittén, som framgått tidigare, bedömt att diariet också bör utformas som ett hjälpmedel i verksamhet— en. Detta kräver att en rad uppgifter av främst ad— ministrativ karaktär också får registreras. Dessa uppgifter finns i första hand angivna under punkt— erna 2 och 6—9 i förordningsbilagan.
Flertalet av de ärenden, med undantag för utfärdan— det av olika registerutdrag (personbevis), som handläggs inom folkbokföringsverksamheten mynnar ut i en registrering i folkbokföringsregistren. Några ärendetyper resulterar dock inte i en sådan registrering. Detta gäller i första hand hinders— prövning och utfärdande av äktenskapscertifikat. I dessa fall (angivna under punkterna 11—12 i förord— ningsbilagan) är det nödvändigt med något fler upp—
gifter i diariet än om ärendet föranlett registre— ring i själva folkbokföringsregistret.
I fråga om dödsfall har folkbokföringsmyndigheten även andra uppgifter än att registrera händelsen. Det är därför påkallat att låta diariet uppta täm— ligen många uppgifter med anknytning till ett döds— fall.
I det nya ADB—systemet för folkbokföringen avses diariet på olika sätt samverka med det lokala folk— bokföringsregister som förs hos skattekontoret. Ex— empelvis kan en handläggare samtidigt ta del av uppgifter ur båda registren. Från själva folkbok— föringsregistret kan också uppgift om namn på en folkbokförd person automatiskt överföras till dia- riet. Motsvarande gäller uppgift om folkbokförings— ort samt tidsuppgifter för registrerade förhålland— en. Tidsuppgift samt uppgift om namn kan också häm— tas från det centrala referensregistret för perso— ner som endast förekommer där. Dessa sambearbet— ningar av de olika registertyperna är angivna i förordningsförslaget.
Ytterligare en form av sambearbetning förslås få ske, nämligen från ett diarium till ett annat. Det som behöver kunna föras över är uppgift om vissa tidigare beslut exempelvis i namnärenden. överför- ing blir aktuell när en folkbokförd person folkbok- förs inom ett annat skattekontors verksamhetsområ— de.
Så långt som möjligt bör de typer av uppgifter som kan förekomma i diariet följa fastlagd nomenklatur. Till alla delar är det dock inte möjligt att på så sätt standardisera registerinnehållet. Detta gäller
främst beskrivningen av innebörden i de olika hand- lingar som anges under punkterna 7 och 8 i bilagan till förordningsförslaget. Vad som där åsyftas är en myckt kortfattad sammanfattning eller bakgrund beträffande dagboksanteckning, påminnelse eller be— slut. (En dagboksanteckning kan exempelvis uppta en kompletterande uppgift som mottagits per telefon eller skälet till att ett ärende är under utred—
ning.)
Först sedan skattemyndigheterna har övertagit an— svaret för den löpande folkbokföringen kommer re— gistreringen att påbörjas. Diarierna kommer således inte att i förväg tillföras uppgifter på det sätt som är nödvändigt med de lokala folkbokförings— registren.
3.3.5. Sökbegrepp och integritet (6 5)
I delbetänkandet berördes allmänt frågan om sökbe— grepp. Sökbegreppen för främst de lokala folkbokfö— ringsregistren och det centrala referensregistret har sedan mer ingående belysts i en promemoria som kommittén gav in till finansdepartementet i okto— ber. I promemorian sägs att frågan om reglering av sökbegreppen i diarierna bör övervägas särskilt.
Reglering av sökbegrepp sker för att förhindra in— tegritetskränkningar. Diarierna kommer emellertid att innehålla ett begränsat antal integritetskäns— liga uppgifter.
Diarieföringen kommer nästan uteslutande att vara inriktad på folkbokförda personer. För dessa re— gistreras i första hand namn, personnummer och ad—
ress.
Som tidigare sagts följs diarieföringen oftast av en registrering i det lokala folkbokföringsregist— ret. I vissa fall kan främst bakgrunden till en sådan registrering för en folkbokförd person vara integritetskänslig, exempelvis om den rör en per— sonnummerändring på grund av könsbyte. Motsvarande kan gälla för registrering av adoptions— och fader- skapsförhållanden. Med det system för diarieföring som kommittén förordar kommer de angivna grunderna för registrering att kunna utläsas genom ärendebe— teckningen i diarierna.
I några undantagsfall måste skattemyndigheterna i sin egenskap av folkbokföringsmyndigheter även fullgöra åligganden i förhållanden till personer som inte är eller har varit folkbokförda i landet. En sådan person kan ha rätt till hindersprövning här. vidare kan en icke folkbokförd person avlida under tillfällig vistelse i landet. För en effektiv handläggning även i ärenden av dessa slag är det nödvändigt att de rutiner för bl.a. bevakningar och underrättelser som följer med diarierna kan komma till användning. Härför krävs viss annan registre— ring av grundläggande personuppgifter än för per— soner som redan förekommer i folkbokföringens öv— riga register. Eftersom de aktuella personerna inte har personnummer får i stället uppgift om kön och födelsetid registreras. Främst för att personens identitet skall kunna säkerställas i registreringen och föreskrivna underrättelser utsändas, bör också uppgift om födelseort, födelseland och medborgar- skap antecknas.
Oftast torde sekretess hindra att uppgifter av den art som nu berörts blir tillgängliga utanför skat—
temyndigheten. Integritetsskyddet kan dock behöva stärkas ytterligare genom att användningen av upp— gifterna som sökbegrepp inte tillåts.
Enligt kommitténs tidigare förslag för de lokala folkbokföringsregistren får uppgift att ett famil— jeförhållande är biologiskt eller adoptivt inte an— vändas som sökbegrepp. Inte heller är det enligt förslaget tillåtet att söka på uppgift om födelse- ort eller födelseland.
För att uppnå överensstämmelse med vad som föresla— gits för de lokala folkbokföringsregistren bör för— bud för sökning på motsvarande familjerättsliga uppgifter, liksom uppgift om födelsort eller föd— elseland, införas såvitt gäller diarierna. Även uppgift rörande könsbyte, vilken inte direkt före— kommer i ett lokalt folkbokföringsregister, bör uteslutas som sökbegrepp. I ett lokalt folkbokför— ingsregister är det med kommitténs förslag tillåtet att söka på uppgift om medborgarskap eftersom verk— samheten så fordrar. Något motsvarande behov före— ligger inte beträffande diarierna. Inte heller med- borgarskapsuppgift bör därför få användas som sök—
begrepp. 3.3.6 Gallring
Kommittén har i andra sammanhang förordat att forskningens behov av uppgifter bör tillgodoses ge— nom framställning av särskilda uppgiftssammanställ— ningar, s.k. längder. Bland dessa finns en diarie- längd som är en kopia av det diarium som förs hos skattekontoret. Diarielängden kan framställas år- ligen eller med några års mellanrum.
Sedan en diarielängd framställts kan i princip upp- gifter rörande avslutade ärenden gallras i själva diariet. Viss historik kan dock behöva bevaras i diariet någon tid. Gallringen har också betydelse från integritetssynpunkt genom att möjligheten till sammanställningar och urval minskar när uppgifterna tas ur själva registren och därefter bevaras exem—
pelvis på mikrofilm.
Gallring och längduttag beträffande diarier och folkbokföringsregister bör regleras på ett likartat sätt. Mot bakgrund av uttalandena i prop. skulle regleringen lämpligen kunna samlas i en och samma förordning. Eftersom alla detaljer rörande gallring och längder inte har utretts färdigt är det dock ännu för tidigt att lämna förslag till föreskrifter på området.
3.4. Folkbokföringskungörelsen
3.4.1. Allmänt
Kommittén har gått igenom folkbokföringskungörelsen och närmare övervägt de föreskrifter som hänger samman med kommittéuppdraget. Flertalet av dessa kan upphävas, några kan föras över till register- förordningen medan regleringen av de nuvarande länsregistren kan kvarstå i kungörelsen.
Även om den följande genomgången visar att nästan samtliga paragrafer kan föreslås upphävda utifrån kommitténs utgångspunkter kan man förmoda att en ny folkbokföringslag kräver vissa tillämpningsföre— skrifter på förordningsnivå. Om dessa skall ges i en särskild förordning eller tas in i den föreslag-
na registerförordningen får prövas när kommitténs förslag och förslaget till ny folkbokföringslag övervägs inom regeringskansliet.
3.4.2. Kungörelsens olika bestämmelser
1 $ Paragrafen torde kunna upphävas i dess helhet. De definitioner som föreligger har blivit obehövliga antingen som en följd av kommitténs förslag eller förslaget till ny folkbokföringslag.
2 S Föreskrifter motsvarande paragrafens återfinns i instruktionen för skatteförvaltningen. Därmed kan
de utgå ur kungörelsen.
3 I den nya organisationen skall inte kyrkobokfö- ringsinpektörerna medverka. Paragrafen skall såled—
es upphävas.
4 S
Bestämmelser motsvarande de som förekommer i para- grafen behövs även i framtiden. Förslaget till ny folkbokföringslag innehåller föreskrifter om vilka myndigheter som beslutar rörande folkbokföring och identitetsbyte. I konsekvens med detta skulle även föreskrifter rörande vilken myndighet som beslutar om personnummer kunna flyttas över till folkbokfö-
5 — 14 55 Dessa regler rörande den gamla myndigheten och de gamla registren skall upphävas. (12 s är upphävd tidigare.)
15 s Paragrafen innehåller regler om i vilka register
hos en folkbokföringsmyndighet olika anteckningar skall göras. I framtiden när det endast förs ett lokalt folkbokföringsregister för varje skattekon— tors verksamhetsområde är regler av detta slag obe- hövliga.
I paragrafen finns också föreskrifter om hos vilken folkbokföringsmyndighet registrering skall ske.
Första stycket: Uppgifter om barnet registreras där barnet folkbokförts. Detta framgår av förslaget till ny folkbokföringslag och 1 s registerförord- ningen. Att barn även registreras i föräldrarnas personpost följer också av förslaget till lag om folkbokföringsregister. Andra stycket: Konfirmation skall i framtiden inte registreras inom folkbokföringen. Tredje stycket: Hindersprövning registreras inte i det lokala folkbokföringsregistret, men väl i folk— bokföringens diarium. (Var hindersprövning skall göras framgår av förslaget till ändring i äkten— skapsbalken.) Föreskriften om var vigsel skall an— tecknas föreslås överförd till äktenskapsbalken. Sista stycket: Av förslaget till begravningslag framgår till vilken myndighet dödsfall och grav— sättning m.m. skall anmälas. Det blir också denna myndighet som enligt registerförordningen får re- gistrera händelsen i fråga i sitt register.
Således kan även denna paragraf upphävas.
16 5 I det nya systemet skall självfallet inte någon re—
gistrering ske i personakt. Paragrafen skall därför upphävas.
17 5
Av skäl som angivits under 16 5 skall också denna paragraf upphävas.
Första — tredje styckena: Vilka uppgifter som skall registreras inom den framtida folkbokföringen fram—
går av förslaget till lag om folkbokföringsregist- er.
Fjärde stycket: Anmälan om gemensam vårdnad har be— rörts i 4 s förslaget till registerförordning. Sista stycket: Beslut av besvärsmyndighet kommer i framtiden att framgå av folkbokföringsdiariet. In— nebär besvärsmyndighetens beslut att en ny uppgift skall registreras i ett lokalt folkbokföringsregis— ter framgår därigenom beslutet också av det regist- ret.
18 — 25 55 Paragraferna innehåller föreskrifter om olika kyr- kobokföringsregister och kan därför upphävas.
26 S Föreskrifter beträffande anmälan om barns födelse
finns i 25 s förslaget till ny folkbokföringslag.
27 s Dop skall i fortsättningen endast registreras av kyrkliga organ och således inte inom folkbokföring- en. Föreskriften om underrättelse av dop kan därmed upphävas.
28 — 29 55 De aktuella föreskrifterna föreslås överförda till registerförordningen och kan därmed utgå ur kungö-
relsen.
30 5 Inte heller konfirmation skall i framtiden anteck—
nas inom folkbokföringen, varför också denna para—
graf kan upphävas.
31 5
Underrättelse om vigsel har tidigare berörts under 15 s. Således skall inte heller denna paragraf gäl— la efter den 30 juni 1991.
32 5 Motsvarande föreskrifter återfinns i förslaget till registerförordning och skall därför utgå ur folk—
bokföringskungörelsen.
33 5 Med förslaget till ny folkbokföringslag är det "in-
flyttningsmyndigheten" som ensam beslutar att en person skall folkbokföras inom myndighetens verk— samhetsomsråde. Mot denna bakgrund bör föreskriften kunna upphävas. I den mån motsvarande underrättel- seförfarande skulle behövas för framtiden bör den saken kunna regleras internt inom skatteförvalt-
ningen.
34 S Det ändrade huvudmannaskapet innebär att de aktuel-
la föreskrifterna om samråd och underrättelse bör
utgå.
35 — 36 55 Föreskrifterna i fråga föreslås överförda till re— gisterförordningen.
37 S Motsvarande hänvisning återfinns i förslaget till ny folkbokföringslag (26 s).
40 5 Även föreskrift om underrättelse om dödsfall till
tingsrätt har förts över till registerförordningen.
41 s Särskild uppgift om jordfästning i svenska kyrkans ordning är en rent kyrklig uppgift och skall enligt förslaget till registerlag inte registreras inom folkbokföringen i framtiden.
42 5 Med kommitténs förslag att register över medlemmar inom svenska kyrkan fortlöpande skall föras endast inom kyrkan kan paragrafen utgå ur folkbokförings— författningarna.
43 5 Även i fortsättningen skall adressändringar kunna anmälas hos postens kontor.
Både enligt kommitténs delbetänkande och förslaget till ny folkbokföringslag skall anmälningar om änd— rad bosättning kunna göras till valfri skattemyn— dighet eller allmän försäkringskassa. Motsvarande gäller som tidigare sagts för anmälan om namn och gemensam vårdnad samt för begäran om hinderspröv— ning. De kontor, skattemyndighetens eller försäk— ringskassans, som tar emot en sådan anmälan eller
begäran måste självfallet vidarebefordra anmälning- en till det kontor som är behörigt att pröva den—
samma .
vad som nu andragits bör framgå av en särskild be— stämmelse, utformad som en ändrad 43 s.
45 - 46 55 Paragraferna har föreslagits upphävda i betänkandet Rätt adress (SOU 1988:10).
47 —49 55 En föreskrift motsvarande 47 s återfinns i försla— get till registerförordning.
Motsvarigheter till de "betyg" som avses i 48 och 49 55 kommer att utfärdas även i framtiden. Utfärd— andet av dessa bör dock kunna innefattas i riks— skatteverkets allmänna rätt att utfärda bevis och utdrag över innehållet i folkbokföringsregistren. De nuvarande föreskrifterna talar heller inte om vilka närmare uppgifter som "betygen" skall inne— hålla. Kommittén bedömer att motsvarigheter till 48 och 49 55 inte behövs i framtiden.
50 S Förskriften föreslås överförd till förordningen om
underrättelse av medlemskap i svenska kyrkan och tillhörighet till icke—territoriell församling.
51 S Motsvarande föreskrift återfinns i förslaget till
registerförordning.
52 - 59 55 I den framtida folkbokföringen skall verksamheten
bedrivas på samma sätt i Stockholm och Göteborg som i övriga landet. Ifrågavarande särreglering skall därför upphöra.
60 - 72 55
Mantalsskrivningen föreslås upphävd i förslaget till ny folkbokföringslag. (68, 70 och 72 55 är upphävda tidigare.)
73 — 77 55
Under en övergångsperiod, vars längd nu är oviss, skall länsregistren användas främst för avisering av folkbokföringsuppgifter. De grundläggande före— skrifterna om registren bör därför kvarstå i kungö— relsen.
I en del avseenden innehåller vissa av paragraferna föreskrifter som sedan tämligen lång tid inte till— lämpas efter sin lydelse. Det finns också några an— dra författningar, som rör uppgiftslämnande från länsregistren, som heller inte har anpassats till faktiska förändringar som har skett. Detta gäller exempelvis kungörelsen (1967:642) om underrättelse rörande försäkrade enligt lagen om allmän försäk— ring, fastighetsdatakungörelsen (l974:1058) och kungörelsen (1969:379) om inskrivning och redovis— ning av värnpliktiga. Kommittén, som ju har före— slagit att länsregistren om några år skall ersättas med ett centralt aviseringsregister, har inte sett som sin uppgift att nu aktualisera all reglering beträffande länsregistren. I några fall, främst då även andra förändringar bör göras i den aktuella författningen, har emellertid vissa förslag lämnats rörande uppgiftslämnandet från registren.
Att länsregistren skall aktualiseras främst med
hjälp av de lokala folkbokföringsregistren framgår av 6 s förslaget till registerförordning.
78 S
14 S förvaltningslagen (1986z223) innehåller före— skrifter om anteckning av uppgifter som lämnas bl.a. muntligen. Därmed torde det vara obehövligt
med särskilda föreskrifter i kungörelsen.
79 5 Enligt förslaget till ny folkbokföringslag skall underställningsinstitutet avskaffas.
80 S
52 s i den nuvarande folkbokföringslagen har inte någon motsvarighet i förslaget till ny folkbokför— ingslag. (Enligt 29 5 förvaltningsprocesslagen /197l:291/ kan dock rätten även utan yrkande be- sluta till det bättre för enskild, när det kan ske utan men för motstående enskilt intresse.) Därmed bör också föreskriften i kungörelsen kunna upphäv—
as.
81 5 Se under 79 5.
82 S
Föreskrifterna i paragrafen rör sådan detaljer som inte torde behöva regleras särskilt på förordnings- nivå inom folkbokföringen.
83 S
Bestämmelser motsvarande de i första stycket bör
helt kunna ges i form av interna föreskrifter inom skatteförvaltningen.
Enligt förslaget till ny folkbokföringslag skall det allmänna ombudets funktion övertas av riks— skatteverket. Föreskriften i paragrafens andra stycke bör anpassas därefter.
84 5 Paragrafen kan upphävas som följd av det ändrade
huvudmannaskapet.
3.4.3. Underrättelse till pastor
Av avsnitt 2.6 om ändringar i religionsfrihetslagen framgår att pastor måste tillföras uppgifter som behövs för prövningen enligt religionsfrihetslagen.
I första hand behöver pastor få uppgifter om per— soner som folkbokförs för första gången på grund av att de föds i landet eller invandrar hit. Reglerna för medlemskap i svenska kyrkan är emellertid så utformade att medlemskapsfrågan också påverkas av andra händelser. Barn utom äktenskap inträder exem- pelvis inte i svenska kyrkan vid födseln om modern inte tillhör kyrkan. Om barnet emellertid erhåller äktenskaplig börd genom att föräldrarna ingår äk— tenskap med varandra kan barnet inträda i svenska kyrkan om fadern tillhör kyrkan. Detta innebär att pastor måste få kännedom om giftermålet.
Enligt det förslag till lag om församlingsregister från svenska kyrkans centralstyrelse som har be— rörts tidigare skall varje pastor tillföras de folkbokföringsuppgifter som behövs för medlemskaps— prövningen. Denna uppgiftsöverföring bör ske med hjälp av ADB. För pastorer som inte för ADB—regis- ter överförs uppgifterna från ADB—medium till pap- per med hjälp av en servicebyrå som svenska kyrkan
anlitar. Med denna ordning, som även kommittén för— ordar, skulle underrättelseskyldigheten till pastor således kunna fullgöras genom regelbundna (vecko— visa) aviseringar på ADB—medium från folkbokföring— ens nuvarande länsregister.
Hur uppgift om medlemskap i svenska kyrkan bör överföras till skatteförvaltningen framgår av av— snitt 2.6.6.
3.5 Reglemente för barnmorskor
I reglementet för barnmorskor finns en föreskrift om underrättelse med anledning av barns födelse. Paragrafen i fråga har följande lydelse:
11 S Biträder barnmorska vid barns födelse an— norstädes än å sjukhus, skall barnmorskan ge— nast anmäla födelsen till pastorsämbetet i barnets födelsehemort. Födelsehemort är den församling där modern vid barnets födelse var kyrkobokförd eller upptagen i obefintligregis— ter. Kan moderns kyrkobokföring ej utredas, är den församling, där barnet föddes, födelsehem— ort.
Med barn avses i denna paragraf varje nyfödd, som efter födelsen andats eller visat annat livstecken, så ock dödfödd, som avlidit efter utgången av tjugoåttonde havandeskapsveckan.
I förslaget till ny folkbokföringslag finns en fö— reskrift om anmälan av barns födelse (25 5) som äv— en omfattar vad som anges i den aktuella paragrafen i reglementet. Därmed kan paragrafen upphävas.
3.6. Medhorgarskapskungörelsen
I 1 och 2 55 medborgarskapskungörelsen (1969:235) skall begreppen kyrkobokförd i olika böjningsformer
När någon förvärvat svenskt medborgarskap skall den myndighet (statens invandrarverk eller länsstyrel— se) som beslutat därom underrätta folkbokförings- myndigheten. Detta följer av 5 och 6 55 i medbor— garskapskungörelsen. I paragraferna skall begreppet pastorsämbete ersättas och föreskrifterna anpassas till en ordning utan riksskatteverkets medverkan i den löpande handläggningen av folkbokföringsären— den.
Underrättelseskyldigheten enligt 9 s hänger samman med stadgandet i 9 5 religionsfrihetslagen. I sist— nämnda paragraf sägs att den som förvärvar svenskt medborgarskap och inte tillhör svenska kyrkan skall, utan särskild ansökan, anses upptagen i kyrkan, om han är evangelisk-luthersk trosbekänna— re. Detta gäller dock inte om han hos pastor anmält att han inte vill inträda i kyrkan.
För närvarande sänds underrättelser enligt 5 eller 6 SS medborgarskapskungörelsen och meddelande en— ligt 9 5 på en gemensam blankett till pastorsämbet— et.
Med ett ändrat huvudmannaskap för folkbokföringen bör meddelandet om trostillhörighet inte sändas till folkbokföringsmyndigheten. Myndigheten har inget eget behov av uppgiften och har med kommit- téns tidigare förslag inte rätt att registrera upp— giften. Det finns heller inte någon rutin för upp— giftsförmedling mellan folkbokföringsmyndigheten och pastor till vilken överföring av uppgift om evangelisk—luthersk trostillhörighet kan kopplas.
Således får det ankomma på medborgarskapsmyndighe— ten att även i framtiden direkt meddela pastor att en person som blivit svensk medborgare är evange— lisk—luthersk trosbekännare. För den avsändande myndigheten är det självfallet en olägenhet att un— derrättelse enligt 5 och 6 ss medborgarskapskungö— relsen inte längre kan samordnas med meddelande en- ligt 9 5. Detta är dock en nödvändig konsekvens av organisationsförändringen inom folkbokföringen och ytterst en följd av reglerna om medlemskap i svens— ka kyrkan.
Utifrån vederbörande persons folkbokföring kan med- borgarskapsmyndigheten tämligen lätt konstatera i vilken territoriell församling som personen är bo— satt och därmed också vilken pastor som skall till— ställas meddelande enligt 9 S i kungörelsen.
Om den person som förvärvat svenskt medborgarskap tillhör en icke—territoriell församling är det pas- tor i den församlingen som bör få meddelandet. Tillhörighet till icke—territoriell församling tor— de för närvarande inte framgå av den utredning som finns tillgänglig hos medborgarskapsmyndigheten.
Kommittén föreslår att det i framtiden får ankomma på den som vill förvärva svenskt medborgarskap att själv lämna uppgift om tillhörighet till icke—ter— ritoriell församling på samma sätt som han eller hon idag upplyser medborgarskapsmyndigheten om sin evangelisk—lutherska trostillhörighet. Saken torde tämligen enkelt kunna ordnas genom att den ansökan eller anmälan som används i ärendet om förvärv av medlemskap kompletteras med uppgift om tillhörighet till icke territoriell församling.
3.7 SPAR-förordningen
I 2 och 3 55 SPAR—förordningen (1981z4) skall den justering av begrepp göras som den nya folkbokför— ingsorganisationen och mantalsskrivningens avskaf— fande kräver.
Av tidigare avsnitt framgår att pastor för sin ärendehandläggning enligt religionsfrihetslagen bör tillföras uppgifter med hjälp av ADB från folkbok— föringens länsregister. Svenska kyrkans församling— ar torde i framtiden ha behov av vissa egna person— register som stöd i församlingsarbetet. Dessa re— gister bör kontinuerligt aktualiseras med hjälp av folkbokföringsuppgifter.
Kommittén utgår från att de kyrkliga organen skall aviseras direkt från folkbokföringen utan medverkan av SPAR. Det synes också ha varit riksdagens upp— fattning att kyrkan skall ha en omedelbar koppling till folkbokföringens register (SkU l987/88:2 s. 9 m).
De kyrkliga organen bör således få rätt att anlita det s.k. riksaviseringsbandet. Detta säkerställs genom att föreskrifter härom tas in i 8 s SPAR—för- ordningen.
Uppgiftslämnande från riksaviseringsbandet till de kyrkliga organen måste emellertid vara samordnat och gemensamt. En enskild pastor kan således inte utnyttja riksaviseringsbandet utan skatteförvalt- ningen har i detta avseende endast 33 kontaktyta i förhållande till pastor och församlingarna. Det får sedan bli en inomkyrklig angelägenhet att se till
att uppgifterna från riksaviseringsbandet fördelas till de kyrkliga organ som berörs av uppgiftsläm—
nandet.
Svenska kyrkans centralstyrelse har i den tidigare omtalade skrivelsen till regeringen anfört att de framtida kyrkliga registren bör omfattas av sekre- tess. Kommittén delar uppfattningen att uppgifter i
de kyrkliga register och andra allmänna handlingar, som uppkommer hos olika kyrkliga organ som en följd av det ändrade huvudmannaskapet för folkbokföring— en, kan behöva sekretesskydd. Sådant skydd kan ex— empelvis uppnås genom föreskrifter som tas in i la S sekretessförordningen (1980:657). Det går dock inte att ta slutlig ställning till denna fråga för— rän bl.a. innehållet i de kyrkliga registren slut— ligen lagts fast.
Kommittén föreslår vidare att det i 8 S SPAR—för— ordningen förtydligas att det är de nuvarande läns- registren, vilka förs med stöd av folkbokförings- kungörelsen, och inte de framtida lokala folkbok— föringsregistren som myndigheter får använda sig av för aktualisering och komplettering av egna regis— ter.
3.8 Ändrade föreskrifter om underrättelser till folkbokföringen m.m.
3.8.1 Underrättelseförfarandet i allmänhet
Riksdagen (SkU 1987/88:2 s. 7) har påpekat att man från många håll anser att det tar för lång tid in- nan händelser som skall registreras inom folkbok— föringen når ut till myndigheter och andra som be-
Genom omorganisationen och den utökade datoriser— ingen skapas grundläggande förutsättningar för att uppnå en förbättrad snabbhet och tillförlitlighet beträffande de uppgifter som skall registreras. Emellertid behöver också andra åtgärder vidtas. Ett sätt att förbättra snabbheten och tillförlitlighet— en är att se till att folkbokföringen direkt får del av de uppgifter som skall registreras. Det bör således föreligga enkla och raka rapporteringsruti— ner för de uppgifter som skall registreras.
Idag passerar vissa uppgifter från allmänna domsto— lar först andra myndigheter innan de når folkbok- föringen. En sådan rapportering i flera led bör undvikas i framtiden.
Vidare bör vissa åtgärder vidtas som förenklar un- derrättelseförfarandet för de domstolar och andra organ som förser folkbokföringen med uppgifter. För närvarande underrättas upp till tre olika pastors— ämbeten om en och samma händelse. (Exempelvis sänds vissa uppgifter om faderskap till barnets, mannens och kvinnans församlingar. I och för sig torde det oftast vara fråga om en och samma myndighet, men så behöver inte alltid vara fallet.) För att underlät— ta uppgiftslämnandet av folkbokföringsuppgifter bör det organ som lämnar uppgifter aldrig underrätta mer än gp folkbokföringsmyndighet (lokalt skatte- kontor).
Ytterligare en allmän förändring som föreslås be- träffande det nu aktuella underrättelseförfarandet gäller den personkrets för vilka underrättelser skall skickas. För närvarande tar riksskatteverket
emot vissa uppgifter som rör personer som aldrig har varit folkbokförda. De uppgifter som på så sätt inkommer till verket från domstolar och myndigheter kan inte lagligen tillföras något folkbokföringsre— gister och fyller inte heller i övrigt någon funk— tion inom folkbokföringen. Uppgifterna ifråga bör därför i framtiden inte förekomma inom folkbokfö-
ringsverksamheten.
3.8.2. Underrättelser från domstol enligt "för— ' äldrabalksförordningen" (1949:661)
1 5
Enligt första paragrafen i förordningen skall dom— stol lämna meddelanden om bl.a. fastställda fader— skap. Har det barn som saken gäller inte fyllt 18 år skickas meddelande till den allmänna försäk— ringskassan och socialnämnden, vilken i sin tur un— derrättar folkbokföringsmyndigheten i enlighet med föreskrifter i en särskild kungörelse om social— nämnds medverkan vid fastställande av faderskap m.m. (se avsnitt 3.8.3). Endast om barnet har fyllt 18 år underrättar domstolen direkt folkbokförings—
myndigheten.
Med utgångspunkten att information skall tillföras folkbokföringsregistren så snabbt och enkelt som möjligt förordar kommittén att domstol i nu aktuel— la fall sänder meddelanden direkt till folkbokfö— ringen oavsett barnets ålder.
Till de pastorsämbeten som idag underrättas när barnet har fyllt 18 år, hör pastorsämbetet i bar- nets födelsehemort. Detta beror på att uppgift om faderskap för närvarande antecknas bl.a. i födelse— och dopboken i barnets födelsehemort. Med det sys—
tem för framtida folkbokföring som kommitén föror- dar skall registrering i folkbokförimgregister i princip ske endast hos det lokala skattkontor där en person vid varje tillfälle är folkbkförd. Så- ledes skall en dom om exempelvis faststllt fader— skap inte registreras också i barnets föelsehemort om barnet inte är folkbokfört där. Förekriften om särskilt meddelande till födelsehemortenkan därmed utgå.
Av vad som tidigare har sagts följer attmeddelande från domstol i framtiden inte behöver;ändas sär— skilt för modern och mannen, utan att det räcker med ett meddelande till den skattemwdighet där barnet är eller senast har varit folkboKört.
2 S Underrättelse om adoption sänds i daganligt för— ordningen till pastorsämbetet där admtanten är kyrkobokförd. Om adoptivbarnet skulle m kyrkobok— föringsort hos annat pastorsämbete undecättas det- ta av det första pastorsämbetet i enighet med föreskrifter som riksskatteverket har mädelat. (På motsvarande sätt underrättas pastorsämbtet för de
biologiska föräldrarna.)
Föreskriften om underrättelseskyldigha till den folkbokföringsmyndighet där adaptivbarmt är folk- bokfört är så grundläggande att den börläggas fast i förordningen. Därmed behöver särskilt meddelande till den skattemyndighet där adoptanten ä; folkbok— förd endast skickas om adoptivbarnet ime är folk— bokfört.
Som framgått tidigare bör inga unérrättelser skickas till riksskatteverket.
Till 2 S i förordningen hänvisar 3 5 förordningen (1976:834) om prövning av utländskt beslut om adop— tion. Med kommitténs förslag följer att också stat— ens nämnd för internationella adoptioner får något ändrade föreskrifter för meddelande av vissa beslut som nämnden fattar.
3 S
Meddelande om underrätts dom eller slutliga beslut rörande vårdnad som har vunnit laga kraft sänds en- ligt paragrafens andra stycke till folkbokförings— myndigheten samt till socialnämnden och försäk— ringskassan. I enlighet med första stycket under- rättas nämnden och kassan, men inte folkbokförings— myndigheten, om beslut om vårdnad för tiden intill dess laga kraft ägande dom föreligger (s.k. inter— imistiska beslut).
Genom att folkbokföringen inte underrättas om in— terimistiska vårdnadsbeslut kommer exempelvis per- sonbevis som utfärdas under tid då sådant beslut gäller att innehålla felaktiga uppgifter om vård— nadshavare. Detta innebär självfallet olägenheter särskilt som interimistiska vårdnadsbeslut kan kom- ma att gälla under lång tid. Mot denna bakgrund och då folkbokföringens register inte lämpligen skall innehålla sämre information i nu aktuellt avseende än den som finns hos försäkringskassor och social— nämnder, bör även folkbokföringen i framtiden få meddelande om interimistiska vårdnadsbeslut.
3.8.3 Kungörelsen om socialnämnds medverkan vid fastställande av faderskap
4 5
Som nyligen har konstaterats bör socialnämnden inte vara något förmedlingsorgan för underrättelser från domstol till folkbokföringsmyndighet. Med kommit— téns utgångspunkter skall socialnämnden därför en— dast underrätta folkbokföringen om faderskapserkän— nanden som har handlagts av nämnden. Vad som nu har sagts medför ändringar i första stycket i denna pa—
ragraf.
Även såvitt gäller socialnämnd skall föreskriften om underrättelse till folkbokföringsmyndigheten i barnets födelsehemort utgå.
3.8.4. Namnförordningen
6 S
Det finns inte heller skäl för att underrättelser från patent— och registreringsverket skall skickas till riksskatteverket eller folkbokföringsmyndig-
heten i födelsehemorten.
8 S
Underrättelser enligt denna paragraf, liksom med- delanden om själva adoptionen enligt 2 s "föräldra— balksförordningen", bör koncentreras till den skat- temyndighet där adoptivbarnet är folkbokfört. En— ligt förslaget till lag om folkbokföringsregister skall barn endast registreras med personnummer i en förälders personpost. Därmed behöver underrättelse om adoptivbarns namn aldrig sändas till skattemyn— digheten där en adoptivförälder är folkbokförd.
11 och 12 55 När domkapitlet utgår som besvärsinstans sker all
den prövning som avses i 11 och 12 55 hos domstol. Därmed bör föreskrifterna i fråga kunna sammanföras
i en paragraf. 3.8.5 Förordningen om äktenskapsregistret
Förordningen innehåller föreskrifter om rapporte— ring bl.a. av de civilståndsändringar som en dom på äktenskapsskillnad innebär. Enligt förordningen lämnar domstolarna först besked till äktenskapsre— gistret varifrån sedan underrättelse skickas till folkbokföringsmyndigheterna.
I enlighet med vad som tidigare har redovisats för— ordar kommittén att denna form av rapportering i två led avskaffas. Kommittén föreslår i stället att domstolarna rapporterar direkt till folkbokförings— myndigheterna.
Med kommitténs förslag kan domstolen välja mellan att underrätta skattemyndigheten där mannen eller kvinnan är folkbokförd.
3.8.6. Konsekvenser av förändrad rapporterings- skyldighet
Förslagen ovan innebär att de allmänna domstolarna får skicka underrättelser i fall där underrättelse— skyldighet i dag inte föreligger. Samtidigt medför kommitténs förslag att alltid bara en underrättelse skall skickas och att vissa av de meddelanden som domstolarna för närvarande skickar till folkbokfö— ringsmyndigheterna inte kommer att behövas i fram— tiden. Det är också att märka att kommitténs för—
slag inte får till följd att något helt nytt rap— porteringsförfarande införs utan att det snarare är frågan om att komplettera rutiner som redan tilläm- pas i förhållande till andra myndigheter.
De uppgifter om faderskap och civilstånd som med kommitténs förslag snabbare än i dag kommer att tillföras registren rör också grundläggande famil— jerättsliga förhållanden. Att så aktuella uppgifter som möjligt rörande bl.a. civilstånd kan inhämtas från folkbokföringsregistren har stor betydelse ex— empelvis för de organ som administrerar olika all— männa försäkrings— och bidragssystem.
Kraven på en hög registerkvalité inom folkbokför- ingens ADB—register motiverar således enligt kom- mitténs bedömning en viss utökad rapporteringsskyl— dighet för domstolarna. I motsvarande mån kan också skyldigheten för socialnämnderna och statistiska centralbyrån att underrätta folkbokföringen mins- kas.
Bilaga 1
Folkbokföringskungörelse (l967z495);
Inledande bestämmelser
1 5 Beteckningar i kungörelsen har samma betydelse som i folkbokföringslagen.
I kungörelsen avses med
länsregistrering: folkbokföring i särskilda regi— ster hos skattemyndigheten,
pastorsämbetet: kyrkobokföringsmyndigheten i för- samling eller kyrkobokföringsdistrikt,
pastor: kyrkoherde, komminister i annexförsamling med egen kyrkobokföring eller i annat kyrkobokfö— ringsdistrikt än kyrkoherdens och kyrkoadjunkt som domkapitlet förordnat att sköta kyrkobokföringen i sådan församling eller sådant distrikt,
gravsättning: gravsättning eller nedgrävning av eller utströende av avlidens aska,
inflyttningsdag: dag från och med vilken person som inflyttat i församling är kyrkobokförd där,
utflyttningsdag: dag från och med vilken en per— sons kyrkobokföring i församling icke längre gäl- ler, därför att personen flyttat till annan för— samling eller till utlandet eller överförts till obefintligregister,
personavi: en vid länsregistreringen upprättad handling som enligt fastställt formulär innehåller folkbokföringsuppgifter om en person. Förordning (1990:911).
2 & Riksskatteverket meddelar anvisningar och fast— ställer formulär som behövs för folkbokföringen, i den mån det ej ankommer på annan.
Riksskatteverket tillhandahåller folkbokförings- myndighet blanketter enligt fastställda formulär. Kungörelse (1971:416).
3 5 Till kyrkobokföringsinspektör föreslår dom— kapitlet präst i stiftet. Domkapitlet skall bereda skattemyndigheten tillfälle att yttra sig över förslaget.
Indelning av stift i inspektionsområden föreslås av domkapitlet.
Riksskatteverket utfärdar instruktion för kyrko— bokföringsinspektörerna. Förordning (1990:911).
4 & Skattemyndigheten i länet fastställer person— nummer för barn, när barnet tas upp i myndighetens register på grund av uppgift om barnets födelse.
Beslut om fastställelse av personnummer i övriga fall fattas av riksskatteverket eller av den skat— temyndighet som riksskatteverket bestämmer.
Riksskatteverket beslutar om ändring av person— num mer.
Den vars personnummer ändras skall underrättas om ändringen. Förordning (1990:911).
Kyrkobokföring Pastorsåmbetena
5 5 Är annan än kyrkoherden pastor, har kyrkoherden tillsyn över kyrkobokföringen.
6 5 Pastor svarar för förandet av kyrkoböcker och andra register, om annat ej följer av 7 eller 8 5.
7 5 Präst som tjänstgör hos pastorsämbete är behö— rig att utfärda bevis som grundas på kyrkobok eller annat register. Pastor får efter samråd med kyrko- bokföringsinspektören förordna sådan präst att på eget ansvar helt eller delvis föra kyrkoböcker och andra register.
Avskrift av förordnandet sändes till domkapitlet. Domkapitlet kan upphäva förordnandet.
8 5 Domkapitlet får förordna annan än präst att
1. utfärda bevis som grundas på kyrkobok eller annat register,
2——3. på eget ansvar meddela vissa beslut i kyr- kobokföringsärenden och göra anteckningar därom i kyrkoböcker och andra register,
4. närmast under pastor leda det kontorsarbete som fordras för kyrkobokföringen och tillse att biträdesperonalen fullgör sina åligganden.
Förordnande får icke omfatta ärende som är av sådan beskaffenhet att prövningen bör ankomma på präst.
Förordnande meddelas efter hörande av pastor, kyrkorådet och kyrkobokföringsinspektören. Kungö— relse (1973:893).
9 5 För pastorsämbete finns pastorsexpedition. Särskilt mottagningsställe för allmänheten bör inrättas, när det föreligger behov därav.
10 5 För pastor skall tid vara bestämd för mottag- ning av allmänheten.
Pastorsexpedition hålles öppen på bestämda tider varje vecka i den omfattning som motsvarar ortens behov. Kvällstid skall ingå i den bestämda tiden, när det fordras för att allmänheten skall bli
peditioner på samma ort bor expeditionstiderna samordnas på lämpligt sätt. Expeditionstiden bestämmes av pastor efter samråd med kyrkobokfö— ringsinspektören. Domkapitlet kan upphäva pastors beslut och bestämma annan expeditionstid.
Mottagningstid och expeditionstid tillkännages genom anslag. Tillfällig inskränkning i öppethål- landet kungöres i förväg i den eller de ortstid— ningar som pastor bestämmer.
Under expeditionstid skall någon präst som tjän— stgör hos pastorsämbetet vara på expeditionen, om hinder ej föreligger på grund av tjänsteförrätt— ning eller annat laga förfall. Vid sådant förfall skall pastor tillse att annan som lämpligen kan mottaga anmälningar och ansökningar är närvarande på pastorsexpeditionen under expeditionstid.
Pastor skall tillse att kyrkobokföring sker och förfrågningar besvaras så snabbt som mojligt, obe— roende av när pastorsexpeditionen hålles öppen. Förordning (1977:883).
Kyrkoböcker m.m.
11 5 Följande kyrkoböcker och andra register föres:
Födelse— och döpbok
konfirmationsbok äktenskapsbok
död— ööh begravningsbok
församlingsliggare
församlingsbok
obefintligregister emigrantregister inflyttningsbok utflyttningsbok församlingsregister.
Med ministerialbok avses i kungörelsen födelse— och dopbok, konfirmationsbok, äktenskapsbok samt död— och begravningsbok. Kungörelse (1969:124).
12 5 har upphävts genom förordning (1980:945).
13 5 Anteckning i kyrkobok eller annat register med undantag av församlingsregistret skall göras med beständig skrift. Överstrykning skall göras så att skriften förblir läslig. Rättelse skall dagtecknas och signeras. Anteckning får icke utplånas.
14 5 Rättelse i kyrkobok eller annat register med undantag av församlingsregistret beslutas av pas— torsämbetet. Är felaktigheten föranledd av anteck— ning i ministerialbok som föres hos annat pas- torsämbete, beslutar pastorsämbetena i samråd. Person som beröres av fråga om rättelse skall lämnas tillfälle att yttra sig, om det ej är obe-
hövligt.
15 5 Barns födelsetid, härkomst, förnamn och dop antecknas i födelse- och dopboken för barnets fö— delsehemort.
Konfirmation antecknas i konfirmationsboken för barnets kyrkobokföringsort. Har konfirmationen ägt rum i annan församling, görs anteckning även i denna församlings konfirmationsbok.
Hindersprövning och vigsel antecknas i äkten— skapsboken för den församling där hindersprövning
skett.
Dödsfall, jordfästning, eldbegängelse och grav— sättning antecknas i död— och begravningsboken för den församling där den döde är kyrkobokförd eller upptagen i obefintligregister. Kan den dödes kyrko— bokföring ej utredas, görs anteckningen i död— och begravningsboken för den församling till vars pas— torsämbete dödsfallet anmälts. Förordning (1980:945).
16 5 För varje inom landet kyrkobokförd person finns en personakt.
När barns födelse antecknas i födelse— och dop- bok, upprättar pastorsämbetet personakt för barnet, om detta fötts levande.
När person som inte har personakt kyrkobokförts eller när personakt förkommit, beslutar riks- skatteverket att personakt skall upprättas. Riksskatteverket får uppdra åt skattemyndighet att fatta sådana beslut. Pastorsambetet i kyrkobokfö— ringsorten upprättar personakten, om riks— skatteverket inte bestämmer annat.
Personakter som ersatts med nya insändes till riksskatteverket. Förordning (1990:911).
17 5 Personakten upptager personens namn, person— nummer, födelsehemort eller födelseort och kyrko— bokföringsort. Vidare anges om personen tillhör svenska kyrkan och upptages de förhållanden i öv— rigt som riksskatteverket föreskriver.
Vid inflyttning anges inflyttningsdagen och vid flyttning till utlandet utflyttningsdagen. Infaller inflyttningsdagen under tiden den 2-—20 november, skall i personakten antecknas även var personen var bosatt mantalsdagen.
Medborgarskap eller statslöshet anges för person som ej är svensk medborgare.
Anmälan enligt 6 kap. 4 5 andra stycket föräldra— balken om gemensam vårdnad för föräldrar som inte är gifta med varandra registreras genom anteckning i barnets personakt.
Besvärsmyndighets beslut i kyrkobokföringsärende antecknas i personakten för person som beröres av beslutet. Förordning (1983:491).
18 5 Församlingsliggaren innehåller personakter för alla som kyrkobokföres i församlingen. Personakten för den som kyrkobokföres på grund av inflyttning överföres från utflyttningsortens församlingsligga— re eller, efter beslut av riksskatteverket, från obefintligregister eller emigrantregister. Kungö— relse (197l:416).
19 5 I församlingsboken upptages alla som skall vara kyrkobokförda i församlingen. Ingen får upp- tagas utan att personakten för honom finns i församlingsliggaren. Avregistrering från kyrkobok— föringen enligt 28 5 folkbokföringslagen sker genom anteckning i församlingsboken. Förordning (1986:496).
20 & Obefintligregistret består av personakterna för dem som enligt 28 5 folkbokföringslagen över— förts till registret. Förordning (1986:496).
21 5 Till emigrantregistret överföres personakten från församlingsliggaren, när personen av— registreras med stöd av 26 5 folkbokföringslagen eller såsom utflyttad till utlandet.
Från obefintligregistret överföres personakt till emigrantregistret, när personen kan antagas ej längre vara bostt i riket. Förordning (1986:496).
22 5 Personakten uttages från församlingsliggaren eller obefintligregistret, när personen avlidit eller dödförklarats. Från obefintligregistret ut— tages personakten även när 100 år förflutit från personens födelse och det ej är känt att personen lever.
23 5 I inflyttningsboken göres anteckning, när pastorsämbetet beslutar om kyrkobokföring av en person som flyttat till församlingen eller från en kommun till en annan inom församlingen eller av en person som är upptagen i obefintligregistret.
24 5 I utflyttningsboken göres anteckning, när en person avföres från församlingsboken av annan än- ledning än dödsfall eller flyttar från en kommun till en annan inom församlingen.
25 5 Församlingsregistret innehåller personavier för samtliga i församlingen kyrkobokförda personer. Om innehållet i personavi ej överensstämmer med anteckningarna i kyrkobok eller annat register, får avin ej insättas i församlingsregistret. I sådant fall underrättas skattemyndigheten. Förordning (1990:911) .
Anmälningar och underrättelser m.m.
26 5 Anmälan om barns födelse på sjukhus eller enskilt vårdhem sändes genast genom styresmannen eller annan vid sjukhuset eller Vårdhemmet anställd person enligt fastställt formulär. Kungörelse (1970:707).
27 5 Underrättelse om dop i svenska kyrkans ordning sänds genast av dopförrättaren till pastorsämbetet i den församling där barnet är eller senast har varit kyrkobokfört. Om barnet varken är eller har varit kyrkobokfört i Sverige, sänds underrättelsen till pastorsämbetet i den församling där dopet sker. Har anmälan om förnamn gjorts till dopför— rättaren, skall underrättelsen innehålla uppgift om anmälningen. Förordning (l982:1137).
28 5 När födelse av barn inskrives i födelse— och dopboken och fader ej finnes att anteckna med stöd av 1 kap. 1 5 föräldrabalken, sänder pastorsämbetet genast underrättelse till socialnämnden i försam— lingen. Förordning (1981:885).
29 5 När födelse av dödfött barn antecknas i födel- se— och dopboken, sänder pastorsämbetet genast underrättelse till statistiska centralbyrån.
30 5 Underrättelse om konfirmation sänds genast av den präst som förrättat konfirmationen till pas— torsämbetet i församling där konfirmationen skall antecknas. Förordning (1980:945).
31 5 Underrättelse om vigsel sänds genast av vig— selförrättaren till pastorsämbetet i den församling där vigseln skall antecknas. Annan vigselförrättare än präst i den församlingen lämnar sådan under- rättelse enligt formulär till vigselattest. Har anmälan om efternamn gjorts till vigselförrättaren, skall underrättelsen innehålla uppgift om anmälnin— gen. Förordning (1982:1137).
32 5 När det antecknas i äktenskapsboken att änk- ling eller änka ingått nytt äktenskap, sänder pas— torsämbetet genast underrättelse om vigseln till tingsrätten i den ort där den förra maken var kyr— kobokförd eller upptagen i obefintligregister vid dödsfallet. Dagen för dödsfallet anges i under— rättelsen. Riksskatteverket får medge undantag från skyldigheten att sända sådan underrättelse. Kungö- relse (1971:416).
33 5 Pastorsämbetet i församling där en person vistas men ej är kyrkobokförd underrättas genast, när annat pastorsämbete eller skattemyndighet fin- ner anledning antaga att personen bör kyrkobokföras
7 i vistelseförsamlingen. Förordning (1990:911).
34 5 Innan utlänning avregistreras enligt 28 5 andra stycket folkbokföringslagen, skall samråd äga rum med skattemyndigheten.
Sådant samråd skall äga rum även i fall som avses i 21 5 andra stycket kungörelsen, när flyttning ej anmälts.
När skattemyndigheten funnit sannolika skäl tala för att utlänning ej längre är bosatt i riket, skall myndigheten genast underrätta pastorsämbetet i utlänningens kyrkobokföringsort. Förordning (1990:911).
35 5 När pastorsämbetet får meddelande om att någon blivit svensk medborgare eller att svensk medbor- gare förvärvat utländskt efternamn på annat sätt än efter ansökan hos patent-och registreringsverket, sänder pastorsämbetet genast underrättelse till denna myndighet om personens efternamn. För den som är eller har varit gift meddelas även i förekomman— de fall det efternamn som han eller hon senast har burit som ogift.
Riksskatteverket får medge undantag från skyl— digheten att sända underrättelse enligt första stycket. Förordning (1982:1137).
36 5 När gemensam vårdnad för föräldrar som inte är gifta med varandra antecknas enligt 17 5 fjärde stycket, sänder pastorsämbetet genast underrättelse till socialnämnden i den kommun där barnet är kyr— köbokfört och till den allmänna försäkringskassa där modern är inskriven eller skulle ha varit in- skriven om hon hade uppfyllt åldersvillkoret i 1 kap. 4 5 lagen (1962:381) om allmän försäkring. Förordning (1983:491).
37 5 Om dödsbevis finns föreskrifter i begrav- ningskungörelsen. Kungörelse (1970:316).
38 5 har upphävts genom kungörelse (1970:316). 39 5 har upphävts genom kungörelse (1970:316).
40 5 När dödsfall antecknas i död— och begrav— ningsboken, sänder pastorsämbetet snarast möjligt underrättelse om dödsfallet till tingsrätten i den avlidnes mantalsskrivningsort för dödsåret. Framgår ej mantalsskrivningsorten av personavi, sändes underrättelsen till tingsrätten i den ort där pas— torsämbetet är. I underrättelsen anges den avlidnes närmaste dödsbodelägare, om detta kan ske med led— ning av kyrkoböckerna och övriga register. Kungö— relse (1971:416).
förrättats av annan än präst i den församling där dödsfallet skall antecknas, sänder jordfästnings förrättaren genast underrättelse om förrättningen till pastorsämbetet i denna församling. Under- rättelsen lämnas enligt formulär till jordfäst— ningsbevis.
42 5 Pastorsämbetet sänder underrättelse till riks— skatteverket, när pastorsämbetet enligt 13 5 reli— gionsfrihetslagen den 26 oktober 1951 (nr 680) mottagit ansökan eller anmälan i fråga om person som icke är och ej heller skall vara kyrkobokförd i landet. Kungörelse (1971:416).
43 5 Postanstalt sänder mottagna anmälningar om adressändring på grund av flyttning till pas— torsämbetet i inflyttningsorten.
Pastorsämbetets beslut m.m. 44 5 har upphävts genom kungörelse (1971:416).
45 5 Innan föreläggande enligt 30 5 tredje stycket, 33 5 andra stycket eller 57 5 andra stycket folk- bokföringslagen(1967:198) meddelas, skall pas— torsämbetet underrätta den anmälningsskyldige i vanligt brev om vad han bör iaktta och ge honom skälig tid att efterkomma detta.
Föreläggande sänds i rekommenderat brev med mot— tagningsbevis. Förordning (1986:496).
46 5 Föranleder beslut enligt 36 5 folkbokförings— lagen underrättelse om detta, får underrättelsen utfärdas gemensamt för medlemmar av samma familj och tillställas en av dem. Detsamma gäller föreläg- gande enligt 33 5 andra stycket lagen. Förordning (1986:496).
Bevis
47 5 Bevis utfärdas enligt fastställt formulär. Är formulär ej fastställt för det ändamål beviset avser, skall beviset ange för vilket ändamål det utfärdats.
Av beviset skall framgå på vilken kyrkobok eller vilket annat register det grundas.
48 5 Den som anmäler flyttning till utlandet får på begäran flyttningsbetyg till utlandet av pastors— ämbetet i den församling varifrån flyttningen sker.
49 5 På begäran av den som avser att ingå äktenskap skall, om samtycke lämnats därtill av den med vil— ken han avser att ingå äktenskapet, pastorsämbetet i hans församling utfärda intyg om vad kyrkoböcker
na i församlingen innehåller om hans behörighet att ingå äktenskapet (äktenskapsbetyg). Äktenskapsbetyg gäller i Sverige två månader från och med den dag då det utfärdades. Kungörelse (1973:695).
50 5 Den som anmäler utträde ur svenska kyrkan får genast bevis om sin anmälan.
51 5 När personuppgift såsom födelse, civilstånds- ändring, dödsfall m.m. beträffande utländsk medbor— gare eller person med hemvist i utlandet antecknats i kyrkobok, underrättar pastorsämbetet riks- skatteverket i den omfattning och på det sätt riks— skatteverket bestämmer. Kungörelse (1971:416).
Kyrkobokföringen i Stockholm och Göteborg
52 5 För kyrkobokföringen i Stockholm och Göteborg gäller de särskilda bestämmelserna i 53—-59 55.
53 5 Skattemyndigheten beslutar om kyrkobokföring i församling i kommunen, om avregistrering från kyr— kobokföringen av annan än den som avlidit och om överföring till obefintligregister. Hos skattemyn— digheten föres register för kyrkobokföringen och utfärdas bevis som grundas på sådant register. Förordning (1990:911).
54 5 Anmälningar enligt 33—-35 55 folkbokförings- lagen och underrättelser enligt 33 5 kungörelsen sker till skattemyndigheten. Anmälningar som anges i 43 5 kungörelsen sändes till skattemyndigheten. Förordning (1990:911).
55 5 Pastorsämbetena för ej inflyttningsbok, obe- fintligregister eller emigrantregister. Pas— torsämbetena i Stockholm för ej heller församlings— bok.
56 5 Följande register för kyrkobokföringen föres hos skattemyndigheten:
folkregister obefintligregister emigrantregister inflyttningsbok.
De personer som är kyrkobokförda i kommunen re- gistreras i folkregister på folkregisterkört.
Folkregisterkort som ej längre skall ingå i folk— registret uttages ur detta. Förordning (1990:911).
57 5 Flyttningar inom kommunen antecknas ej i in— flyttningsboken. Kungörelse (1971:416).
58 5 I särskilt flyttningsregister för Stockholm upptager skattemyndigheten personer som varit kyr
kobokförda på fastighet i kommunen men ej man— talsskrivits på fastigheten. Förordning (1990:911).
59 5 För rådgivning i folkbokföringsfrågor som är gemensamma för skattemyndigheten och pastors— ämbetena i kommunen finns en folkbokföringsde- legation.
Ledamöter av delegationen är en ordförande, som utses av skattemyndigheten, samt två präster i församlingstjänst i kommunen vilka domkapitlet utser för fyra år.
Kyrkobokföringsinspektören kallas till sam— manträdena. Han har rätt att yttra sig och få sin mening antecknad men ej att deltaga i delegationens beslut. Förordning (1990:911).
hAanuussknvning
60 5 Skattemyndigheten upprättar efter beslut av riksskatteverket för varje församling förteckning över de personer som enligt skattemyndighetens register är kyrkobokförda i församlingen. Personförteckningen lämnas i Stockholm och Göteborg till det lokala skattekontoret och i övriga orter till pastorsämbetet. Förordning (1990:911).
61 5 Det lokala skattekontoret i Stockholm och Göteborg och pastorsämbetet i övriga orter granskar personförteckningen mot kyrkobokföringen och till— ser särskilt att rösträttshinder angivits fullständigt och riktigt. Pastorsämbetet under— rättar skattemyndigheten om ändringar och tillägg som behöver göras i skattemyndighetens register för att dessa skall överensstämma med kyrkobokföringen. Förordning (1990:911).
62 5 I stommen till mantalslängden upptages de personer som mantalsdagen är kyrkobokförda i för— samlingen. Den som mantalsdagen är kyrkobokförd i icke territoriell församling upptages i stommen för den territoriella församling där kyrkobokföringsfastigheten är belägen. Har någon på grund av flyttning kyrkobokförts i församling under tiden den 2—-20 november förrättningsåret, upptages han dock i stommen för den församling där han var bosatt mantalsdagen. Varje person upptages under fastighet eller rubrik enligt kyrkobokföringen. Fastigheterna upptages i jordregistrets eller fastighetsregistrets ordning.
63 5 Kommunens styrelse skall i ortstidning låta införa kungörelse var och när kommunens exemplar av stommen till mantalslängden hålles tillgängligt. Kommunen lämnar sitt exemplar av stommen till skattemyndigheten snarast möjligt efter den 5 feb—
ruari mantalsåret. Kommunen återfår det som avskrift av mantalslängden sedan myndigheten sett till att det överensstämmer med den justerade läng- den. Förordning (1990:911).
64 5 Vid ansökan om mantalsskrivning enligt 41 5 folkbokföringslagen fogas den utredning som åberopas. Har detta underlåtits, handlägges ärendet ändå, om skattemyndigheten ej kan medge uppskov.
Den vars mantalsskrivning är i fråga och den kommun som beröres, dock ej sökanden, skall av myndigheten lämnas tillfälle att yttra sig i ä— rendet. Yttrande inhämtas på det sätt myndigheten finner enklast och snabbast. Yttrande får inhämtas på telefon. Förordning (1990:911).
65 5 Vid prövning enligt 42 5 folkbokföringslagen skall skattemyndigheten i mån av behov samråda med pastorsämbetet. Pastorsämbetet skall lämna myn— digheten upplysningar för mantalsskrivningen på begäran eller efter egen prövning. Förordning (1990:911).
66 5 skattemyndigheterna lämnar varandra de under— rättelser som behövs för att ingen skall man- talsskrivas på mer än ett ställe eller felaktigt utelämnas. Mantalsskrivs någon i annat län än det där han är upptagen i stommen till mantalslängden, skall ett utdrag av stommen i behövlig del sändas till den skattemyndighet som mantalsskriver per— sonen. Är skattemyndigheter av olika mening om en persons rätta mantalsskrivningsort, skall de skrif— tligen delge varandra sina meningar. Förordning (1990:911).
67 5 När fråga om persons rätta mantalsskriv— ningsort skall underställas länsrätt, sändes hand- lingarna i ärendet till länsrätten utan att mantalslängdens justering inväntas. Förordning (1979:541).
68 5 har upphävts genom förordning (1990:911).
69 5 Senast den 15 mars mantalsåret sänder skat- temyndigheten till pastorsämbetet uppgift om
1. beslut vid mantalsskrivningen som föranleder ändring i kyrkobokföringen,
2. personer som enligt säkra upplysningar vid mantalsskrivningen är stadigvarande bosatta i ut— landet,
3. personer som vid mantalsskrivningen befunnits sakna känt hemvist. Förordning (1990:911).
70 5 har upphävts genom kungörelse (1971:416).
eller underställning meddelat beslut om persons mantalsskrivning, antecknas beslutet i man— talslängden för det år beslutet gäller och i skat temyndighetens avskrift av längden. Kan beslutet antagas ha betydelse för personens kyrkobokföring, sänder skattemyndigheten underrättelse om beslutet till pastorsämbetet. Förordning (1990:911).
72 5 har upphävts genom förordning (1990:911). länsregistrering m.m.
73 5 Riksskatteverket för förteckning över födelse- nummer. Förordning (1990:911).
74 5 Skattemyndigheten för på magnetband register över befolkningen i länet (personband). För varje person anges namn, personnummer, födelsehemort eller födelseort och kyrkobokföringsort samt de ytterligare uppgifter som riksskatteverket be- stämmer.
över länets befolkning för skattemyndigheten vidare två register som består av personavier. När en person upphört att vara kyrkobokförd eller man- talsskriven i länet, redovisas han fortfarande i registren, så länge riksskatteverket finner detta behövligt. Förordning (1990:911).
75 5 skattemyndigheten sänder före utgången av varje kalenderår till skolstyrelsen elevkort och adressetiketter för varje barn i kommunen som under det nästkommande året fyller sju år och som är upptaget i skattemyndighetens register.
Därutöver sänder skattemyndigheten elevkort till skolstyrelsen vid tidpunkter och för årsklasser som bestämmes av skolöverstyrelsen efter samråd med riksskatteverket.
På begäran av kommun kan riksskatteverket besluta att åtgärd som avses i första eller andra stycket skall fullgöras genom att skattemyndigheten i stället lämnar skolstyrelsen magnetband med motsva— rande uppgifter för avläsning samt blanketter för handling som avses i första stycket.
Inträffar ändring i skattemyndighetens register i fråga om barn som under året fyller lägst 7 och högst 16 år, underrättar skattemyndigheten snarast skolstyrelsen härom genom personavi.
Formulär till handlingar som avses i första och andra styckena fastställes av skolöverstyrelsen efter samråd med riksskatteverket. skolöverstyrel- sen tillhandahåller blanketter enligt dessa för— mulär.
Närmare föreskrifter om tillämpningen av dessa bestämmelser meddelas av riksskatteverket efter samråd med skolöverstyrelsen. Förordning
13 (1990:911).
76 5 Inträffar ändring i skattemyndighetens register i fråga om den som är inskriven i sjömansregistret, underrättar skattemyndigheten snarast sjömansregistret härom genom personavi, om ändringen avser efternamn, personnummer, flyttning inom landet eller till utlandet eller dödsfall. Förordning (1990:911).
77 5 skattemyndigheten underrättar statistiska centralbyrån om ändringar i skattemyndighetens register av betydelse för befolkningsstatistiken. Förordning (1990:911).
Särskilda bestämmelser
78 5 När anmälan, ansökan eller yttrande i folkbok- föringsärende avges muntligen till folkbokförings— myndighet, antecknar myndigheten innehållet i korthet, om detta ej genast registreras på annat sätt.
79 5 Ärende som underställes länsrätten eller dom- kapitlet enligt folkbokföringslagen föredrages hos myndigheten före ärenden som inkommit genom besvär enligt lagen. Förordning (1986:496).
80 5 Innan länsrätten enligt 52 5 folkbokförings— lagen (1967:198) förordnar om sådan kyrkobokfö— ringsåtgärd som inte yrkats i ärendet, skall läns- rätten ge den person eller kommun som berörs av åtgärden, samt det allmänna ombudet tillfälle att yttra sig över det som är av betydelse för avgöran- det. Förordning (1986:496).
81 5 När länsrätten sänder handlingarna i under— ställt mål till kammarrätten, bifogas bevis att delgivning av underställningsbeslutet skett. Förordning (1979:541).
82 5 Bevis om delgivning av länsrätts, domkapitels eller kammarrätts beslut bör vid anfordran tillhan— dahållas den som fört eller ägt föra talan i målet. Vid delgivning med fysisk person får 12 5 delgiv- ningslagen (1970:428) ej tillämpas.
Länsrätts, domkapitels eller kammarrätts beslut, som skall verkställas först sedan beslutet vunnit laga kraft, får ej sändas till pastorsämbete eller skattemyndighet för verkställighet förrän det vunnit laga kraft. Förordning (1990:911).
83 5 Pastorsämbete och skattemyndighet skall underrätta det allmänna ombudet om beslut enligt 36 och 43 55 folkbokföringslagen(1967:198) i den
omfattning som föreskrivs av riksskatteverket efter samråd med ombudet.
En domstol som prövar mål enligt folkbokförings— lagen skall utöver vad som följer av 31 5 förvalt— ningsprocesslagen (1971:291) underrätta det all— männa ombudet om beslut som kan överklagas av den— ne. Förordning (1990:911).
84 5 Skattemyndigheten prövar fråga om åliggande för pastorat enligt 58 5 folkbokföringslagen. För— ordning (1990:911).
Övergångsbestäm melser
1990:911
Denna förordning träder i kraft, i fråga om 4, 16 och 73 55 den 1 oktober 1990, och i övrigt den 1 januari 1991. Vad som i 4 5 första stycket sägs om skattemyndighet i länet skall till utgången av år 1990 gälla länsskattemyndighet och vad som i 4 5 andra stycket och 16 5 tredje stycket sägs om skattemyndighet skall till utgången av år 1990 gälla länsskattemyndighet eller lokal skattemyn— dighet.
lnkom mf .; ) * KUNGL ammo» em ml -0L.- l 8
Kronologisk förteckning
.. Företagsförvärv i svenskt nän'ngsliv. l.
2. Överklagningsrätt och ekonomisk behovsprövning inom socialtjänsten. S.
3. En idrottshögskolai Stockholm - struktur. organisation och resurser för en självständig högskola på idrottens område. U. Transportrådet. K. Svensk säkerhetspolitik i en föränderlig värld. Fö.
Lagstiftning för reklam i svensk TV. U.
903.095:—
ldéskisser och bakgrundsmaterial. S.
9. Kostnader för fastighetsbildning m. m. Bo. 10. Strömgatan 18- Sveriges statsministerbostad. SB.
11.Vidgad vuxenutbildning för utvecklingsstörda. U.
12.Meddela.rrätt. Ju. 13.Översyn av sjölagen 2. Ju. 14. Långtidsutredningen 1990. Fi. 15. Beredskapen mot oljeutsläpp till sjöss. Fö. 16.Storstadsuafik 5 - ett samlat underlag. K. 17.0rganisation och arbetsformer inom bilateralt utvecklingsbistånd. UD. 18. Lag om folkbokföringsregister m.m. Fi. 19. Handikapp och välfärd? - En lägesrappon. S. 20. Välfärd och segregation i storstadsregionema. SE. 21. Den elimensiva industrin under kärnkraftsavveck— lingen. ME. 22. Den elintensiva industrin under kärnkraftsavveck- lingen. Bilagedel. ME.
23.Tomuattsavgäld. Bo. 24. Ny kommunallag. C.
25. Konkurrensen inom livsmedelssektom. C. 26.Förmånssystemet för värnpliktiga m. ll. Fö. 27. Post & Tele - Affärsverk med regionalt och socialt ansvar. K. 28. Att följa upp kommunal verksamhet - En internationell utblick. C. 29. Tobakslag. S. 30. Översyn av upphovsrättslagstiftningen. Ju.
3 ]. Perspektiv på arbetsförmedlingen. A. 32.Staden. SB. 33. Urban Challenges. SB. 34. Stadsregioner i Europa. SB. 35. Storstädemas ekonomi l982-1996. SB. 36. Storstadsliv. Rika möjligheter— hårda villkor. SB. 37. Författningsreglering av nya imporu-utiner m.m. Fi. 38. Översyn av naturvårdslagen m. "m. ME. 39. Konstnärens villkor. U. 40. Kämkraftsavveckling- kompetens och .sySSeISäu— . ." '
Förbud mot tjänstehandel med Sydafrika m.m. UD.
Samhällsstöd till underhållsbidragsberältigade bam.
41.Tio år med jämställdhetslagen - utvärdering och förslag. C. 42.1ntemationellt ungdomsutbyte. C. 43. Förenklad statistikreglering; med förslag till lag om den statliga statistikframställningen. C. 44.Demokrau' och makt i Sverige. SB.
45.1(apitalavkastningen i bytesbalansen. Fi.
46. Särskild skatt i den finansiella sektorn. Fi. 47. Beskattning av stipendier. Fi. 48. Samhallsstöd till underhållsbidragsberättigade bam, del III. S. 49. Arbete och hälsa. A.
50. Ny folkbokföringslag. Fi. 51. SÄPO Säkerhetspolisens arbetsmetoder. personal- kontroll och meddelarfrihet. C. 52. Utbyte av utländska körkort. K.
53.! skuggan av de stora - De mindre partiernas villkor i kommunalpolitiken. C. 54. Arbetslivsforskning — Inriktning, organisation, finansiering. A. 55. Flygplats 2000 — De svenska flygplatsemai framtiden. K. 56. Skatt på lotterier och spel. Fi. 57. Personalutbildning inom totalförsvaret. Fö. 58. Konkurrens i inrikesflyget. C. 59. Sätt värde på miljön! Miljöavgifler och andra ekonomiska styrmedel. M. 60. Skada av vilt. Jo. 61.Skärpl tillsyn - huvuddrag i en reformerad datalag. Ju. . 62. Konkurrensen inom bygg/bosektom. C. 63. Svensk lönestatistik. C.
64. Årlig revision i slatsförvalmingen. C. 65. Folkhögskolan i framtidsperspektiv. U. 66. Det fria bildningsarbetet. Debattinlägg om folkbildningen och folkhögskolan i framtiden. U.
67. Återbetalning av mervärdeskatt u'll utländska företagare. Fi. 68, Vad kostar ett statsbidrag? C. 69. SIPRI 90 - om SIPRIs finansiering och arbetsformer. UD. 70. Lokalt ledd närradio. U. 71. Sekretess för landskapsinfonnation. Fö. 72. Lokalkontor. C. 73. Transportstöd. K. 74. Skuldsaneringslag. Ju.
75. Utvärdering av försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. Andra året. U.
Kronologisk förteckning
76. Allmän pension. S. 77. Allmän pension. Bilagor. 5. 78. Allmän pension. Expert rapporter. S. 79. Utlänningsnämnd. A.
80. Förskola för alla barn 1991 - hur blir det? S.
81. Vapenfriprövningcns effekter. En undersökning av tillståndsärenden 1980 - 1989. Fö.
82. Vad kostar begravningar - vem betalar? C.
83. Ny budgetproposition. C. 84. Spräkbyte och spräkbcvarande. Ju. 85. Översyn av skatten pä dryckesförpackningar. M. 86. Finansiering av vägar och järnvägar. K. 87. Den nya centrala jordbruksmyndigheten. Jo. 88. Nya mål och nya möjligheter. M. 89. En ny värnpliktslag. Fö. 90. Pedagogiska meriter i högskolan. U. 91. Sameratt och samiskt sprak. Ju. 92. Vald och brottsoffer. Ju.
93. Miljön i Västra Skåne. År 2000 i våra händer. M. 94. Miljön i Västra Skåne. Diverse underlagsmaterial och sammanställningar. M. 95. Miljön i Västra Skane. Underlagsmaterial Mark och vattendrag. M. 96. Miljöni Västra Skåne. Underlagsmaterial Energi. M. 97. Miljön i Västra Skåne. Underlagsmaterial Trafik. M. 98. Rapportering från den öppna värden. Basdata för uppföljning. S. 99. Statistikbehovet inom livsmedelssektom — vissa förslag till förändringar på kort sikL Jo. 100. Avtalsvillkor eller föreskrifter. En rättslig översyn av postens och televerkets kundvillkor. K. 101. Försäkringsföreningar. Fi. 102. Rent till 2000. M. 103. Turism i Norrbotten - att utveckla affärs- och pn'vatresandeti länet. I. 104. DI - en högskola i utveckling. U. 105. Studenten och tvängsanslutningen. Vad händer om obligatoriet försvinner? U. 106. Prisinformation till konsumenter. C. 107. Den kommunala självkostnadsprincipens gränser. C. 108. 5 Rapporter från 1988 års försvarskommitté. Fö. 109. Författningsförslag med anledning av ny folkbok— föringsorganisation m.m. Fi.
Systematisk förteckning
Statsrådsberedningen
Strömgatan 18 — Sveriges statsministerbostad. [10] Välfärd och segregation i storstadsregionema. [20] Staden. [32]
Urban Challenges. [33] Stadsregioner i Europa. [34] Storstädcrnas ekonomi 1982-1996. [35] Storstadsliv. Rika möjligheter- hårda villkor. [36] Demokrati och makt i Sverige. [44]
J ustitiedepartementet
Meddelarrätt. [12] Översyn av sjölagen 2. [13] Översyn av upphovsrättslagstiftningen. [30] Skärpt tillsyn - huvuddrag i en refonnelad datalag. [61]
Skuldsaneringslag. [74] Spräkbyte och spräkbevarande. [84] Samerätt och samiskt spräk.[91]
Våld och brottsoffer. [92]
Utrikesdepartementet
Förbud mot tjänstehandel med Sydafrika m.m. [6] Organisation och arbetsformer inom bilateralt utvecklingsblständ. [17] SIPRI 90 — om SlPRls finansiering och arbetsformer.
[69]
Försvarsdepartementet
Svensk säkerhetspolitik i en föränderlig värld. [5] Beredskapen mot oljeutsläpp till sjöss. [15] Fönnänssystemet för värnpliktiga m. fl. [26] Personalutbildning inom totalförsvaret. [57] Sekretess för landskapsinforrnation. [71] Vapenfn'prövningens effekter. En undersökning av tillständsärenden 1980 - 1989. [81] En ny vämpliktslag. [89] 5 Rapporter från 1988 Ars försvarskommitté. [108]
Socialdepartementet
Överklagningsrätt och ekonomisk behovsprövning inom socialtjänsten. [2] Sarnhällsstöd till underhållsbidragsberättigade bam. Idéskisser och bakgrundsmaterial. [8]
Handikapp och välfärd? - En lägesrapport. [19] Tobakslag. [29]
Allmän pension. [76] Allmän pension. Bilagor. [77] Allmän pension. Expert rapporter. [78]
Förskola för alla barn 1991 - hur blir det? [80] Rapportering från den öppna värden. Basdata för uppföljning. [98]
Kommunikationsdepartementet
Transponrädet. [4]
Storstadstrafik 5 - ett samlat underlag. [16] Post & Tele - Affärsverk med regionalt och socialt ansvar. [27] Utbyte av utländska körkort. [52] Flygplats 2000 - De svenska flygplatserna i framtiden. [55]
Transportstöd. [73] Finansiering av vägar och järnvägar. [86] Avtalsvillkor eller föreskrifter. En rättslig översyn av postens och televerkets kundvillkor. [100]
Finansdepartementet
Längtidsutredningen 1990. [14] Lag om folkbokföringsregister m.m. [18] Författningsregleling av nya importrutiner m.m. [37] Kapitalavkastningcn i bytesbalansen. [45] Särskild skatt i den finansiella sektorn. [46] Beskattning av stipendier. [47] Ny folkbokföringslag. [50] Skatt pä lotterier och spel. [56] Återbetalning av mervärdeskatt till utländska företagare. [67] Försäkringsföreningar. [101] Författningsförslag med anledning av ny folkbok- föringsorganisation m.m. [l09]
Utbildningsdepartementet
En idrottshögskolai Stockholm - stmktur. organisation och resurser för en självständig högskola pä idrottens omrade. [3] Lagstiftning för reklam i svensk TV. [7]
Vidgad vuxenutbildning för utvecklingsstörda. [1 l] Konstnärens villkor. [39] Folkhögskolan i framtidsperspektiv. [65] Det fria bildningsarbetet. Debattinlägg om folkbildningen och folkhögskolan i framtiden. [66] Lokalt ledd närradio. [70]
Systematisk förteckning
Utvärdering av försöksverksamhet enmed treårig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. Andra äreL [75] Pedagogiska meriter i högskolan. [90] DI - en högskola i utveckling. [104] Studenten och tvängsanslutningen. Vad händer om obligatoriet försvinner? [105]
Jordbruksdepartementet
Skada av vilt. [60] Den nya centrala jordbruksmyndigheten. [87] Statistikbchovct inom livsmedelssektom - vissa förslag till förändringar på kort sikt. [99]
Arbetsmarknadsdepartementet
Perspektiv på arbetsfönnedlingen. [31] Arbete och hälsa.[49]
Arbetslivsforskning - Inriktning, organisation, finansiering. [54]
Utlänningsnämnd. [79]
Bostadsdepartementet
Kostnader för fastighetsbildning m. m. [9] Tomträttsavgäld. [23]
Industridepartemenfet
Företagsförvärv i svenskt näringsliv. [1] Turism i Norrbotten - att utveckla affärs— och privatresandet i länet. [103]
Civildepartementet
Ny kommunallag. [24] Konkurrensen inom livsmedelssektom. [25]
Att följa upp kommunal verksamhet — En internationell utblick. [28] Tio år med jämställdhetslagen — utvärdering och förslag. [41]
Internationellt ungdomsutbyte. [42] Förenklad statistikreglering; med förslag till lag om den statliga statistikframställningen. [43] SÄPO Säkerhetspolisens arbetsmetoder, personalkon- troll och meddelarfrihet. [51]
I skuggan av de stora — De mindre partiemas villkor i kommunalpolitiken. [53]
Konkurrens i inrikesflyget [58] Konkurrensen inom bygg/bosektom. [62] Svensk lönestatistik. [63] Årlig revision i statsförvaltningen. [64] Vad kostar ctt statsbidrag? [68] Lokalkontor. [72] Vad kostar begravningar — vem betalar? [82]
Ny budgetproposition. [83]
Prisinformation till konsumenter. [106] Den kommunala självkostnadsprincipens gränser. [107]
Miljö- och energidepartementet
Den elintensiva industrin under kärnkraftsavveckling— en.[21] Den elinlensiva industrin under kärnkraftsavveckling- en. Bilagedel. [22] Översyn av naturvårdslagen m.m. [38] Kämkraftsavveckling — kompetens och
sysselsättning. [40]
Miljödepartementet
Sätt värde på miljön! Miljöavgiftcr och andra ekonomiska styrmedel. [59] Översyn av skatten pä dryckesförpackningar. [85] Nya mål och nya möjligheter. [88] Miljön i Västra Skäne. År 2000 i våra händer. [93] Miljön i Västra Skänc. Diverse underlagsmaterial och sammanställningar. [94] Miljön i Västra Skäne. Underlagsmaterial Mark och vattendrag. [95] Miljön i Västra Skåne. Underlagsmaterial Energi. [96] Miljön i Västra Skäne. Underlagsmaterial Trafik. [97] Rent till 2000. [102]
