om skatt på dieselolja m.m.

Regeringens proposition

År

1992/93:124 jaa fas

ey

om skatt på dieselolja m.m.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i

bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 12 november 1992,

På regeringens vägnar

Carl Bildt

Bo Lundgren

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att kilometerskatten för dieseldrivna fordon

slopas den 1 oktober 1993 och ersätts med en särskild skatt på dieselolja.

Den särskilda skatten på dieselolja föreslås bli 1,35 kr per liter och skall tas ut utöver nu gällande energi- och koldioxidskatter. Skatten skall

tas ut för sådan dieselolja som används i personbilar, bussar och lastbilar. Energiskatten för oljeprodukter i miljöklass 1 föreslås sänkt till 5 kr

per m?.

Ett särskilt märkningssystem föreslås infört för att det skall bli möjligt -

att skilja mellan hög- och lågbeskattad olja. Ett särskilt sanktionssystem

föreslås tillämpat vid oriktig användning av märkta oljeprodukter.

Vissa justeringar av fordonsskatterna på personbilar, lastbilar och bussar föreslås. För lastfordonen föreslås dessutom vissa ändringar i fordonsskatterna som en anpassning till nya bärighetsregler för vägnätet.

Som en följd av EES-avtalet föreslås vissa skattereduktioner för

lastfordon som används i s.k. kombinerad trafik. Dessa regler föreslås träda i kraft redan den 1 januari 1993.

En viss justering föreslås av ikraftträdandereglerna för de regler om försäljningsskatt inom miljöklassystemet som riksdagen tidigare beslutat

om. I samband därmed föreslås vissa ändringar av skattskyldighets-

reglerna i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon. Dessa ändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 1993.

I Riksdagen 1992/93, I saml. Nr 124

Propositionens lagförslag

1 Förslag till

Lag om dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter

Härigenom föreskrivs följande.

Fastställande av dieseloljeskatt m.m. 1§ Dieseloljeskatt skall betalas till staten enligt denna lag för oljeprodukter som är skattepliktiga enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt. Skatt skall dock inte tas ut om oljeprodukten har en lägsta flyttem- « peratur på 15”C.

2 § Skatt skall inte tas ut för oljeprodukter som har försetts med märkämnen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka märkämnen som skall användas och vilka mängder som skall tillsättas.

Märkning som avses i första stycket får ske endast på depå som är godkänd av beskattningsmyndigheten och skall ha skett senast när skattskyldighet för oljeprodukten inträder enligt 8 § första stycket 1 och 4 lagen (1957:262) om allmän energiskatt.

3 § Om skattepliktig oljeprodukt förs in i landet av någon som inte är registrerad som skattskyldig hos beskattningsmyndigheten skall skatten betalas till tullmyndigheten. Därvid är tullagen (1987:1065) och 9 kap. 4 §& lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter tillämpliga.

I fall som avses i första stycket skall skatt inte tas ut om oljeprodukten har försetts med märkämnen som avses i 2 § senast när produkten anmäls till förtullning.

4 § Bränsletank på personbil, lastbil och buss som är eller bör vara upptagen i bilregistret får inte innehålla oljeprodukt enligt 1 § som är försedd med sådana märkämnen som avses i 2 § första stycket om bränsletanken förser fordonets motor med bränsle.

Bestämmelserna i första stycket gäller även oljeprodukt, från vilka märkämnen som avses i 2 § första stycket har avlägsnats.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller även för fordon som brukas med stöd av saluvagnslicens enligt 38 § bilregisterkungörelsen (1972:599) samt fordon som förts in till Sverige för tillfälligt brukande här och inte är registrerat här.

5 § Dieseloljeskatt tas ut med 1 350 kronor per kubikmeter.

6 § Beteckningar i denna lag har samma betydelse som i fordonskungörelsen (1972:595) och i bilregisterkungörelsen (1972:599).

eller bör vara upptagen i bilregistret som ägare. I fråga om ett fordon som innehas på grund av kreditköp med förbehåll om återtaganderätt eller som innehas med nyttjanderätt för bestämd tid om minst ett år anses innehavaren som ägare. Innehas fordonet i annat fall med nyttjanderätt, anses innehavaren som ägare, om han har befogenhet att bestämma om förare eller anlitar annan förare än ägaren har utsett.

7 8 Bestämmelserna i 6 § första stycket I och 2, 7 §, 8 § första stycket 1 och 4, 27 och 32 §§ lagen (1957:262) om allmän energiskatt tillämpas i fråga om dieseloljeskatt.

Regler om förfarandet vid beskattningen finns i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregléringsavgifter. i

8§ I deklaration för redovisning av dieseloljeskatt får avdrag göras för samma skatt på de oljeprodukter som

1. i beskattat skick förvärvats för återförsäljning eller förbrukning i egen rörelse,

2. återtagits i samband med återgång av köp,

3. av den skattskyldige eller för hans räkning förts ut ur Sverige eller förts till svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där,

4. sålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från köpare. |

Avdrag enligt första stycket 4 får göras med belopp som svarar mot så stor del av skatten som förlusten visas utgöra av varans försäljningspris. Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter betalning skall redovisning åter lämnas för skatten på den oljeprodukt som betalningen avser.

Straffbestämmelser m.m, 9 § Den som från oljeprodukter avlägsnar sådana märkämnen som avses i 2 § första stycket eller på annat sätt tar befattning med oljeprodukter, för vilka dieseloljeskatt inte erlagts, i syfte att dessa skall användas i strid mot 4 § döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Har brottet rört betydande värden eller är det i annat fall att anse som grovt skall, om förfarandet inte utgör led i gärning som är belagd med strängare straff enligt skattebrottslagen (1971:69), dömas till fängelse i högst två år.

10 § För försök eller förberedelse till brott enligt 9 § andra stycket skall dömas till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

11 § Ett föremål som använts som hjälpmedel vid brott enligt denna lag eller dess värde får förklaras förverkat, om det är nödvändigt för att förebygga brott eller det finns andra särskilda skäl till det.

Angående beslag av egendom som kan antas bli förverkad gäller bestämmelserna om beslag i rättegångsbalken.

12 § Anträffas oljeprodukter där sådana märkämnen som avses i 2 & Prop. 1992/93:124 första stycket har avlägsnats och för vilka dieseloljeskatt inte betalts, i annat utrymme än bränsletank som förser motor på personbil, lastbil

eller buss med bränsle och är det uppenbart att oljeprodukterna avsetts för tillförsel till sådan bränsletank i strid mot 4 §, påför beskattnings-

myndigheten den, som ansvarat för att de nämnda ämnena avlägsnats, dieseloljeskatt med belopp som motsvarar den skatt som skulle ha tagits

ut för oljeprodukterna enligt 5 8.

Avgiftsbestämmelser m.m.

13 § En särskild avgift tas ut för motorfordon vars bränsletank inne-

håller oljeprodukter i strid mot 4 §. Avgiften uppgår för personbil till 10 000 kronor. Avgiften beräknas för bussar och lastbilar på följande sätt.

Skattevikt, Avgift, kronor kilogram

Med skattevikt avses den vikt efter vilken fordonsskatt beräknas enligt

fordonsskattelagen (1988:327). |

Avgiften tas ut för varje tillfälle, som bränsletank påträffas med oljeprodukter i strid mot 4 8.

14 § Har avgift påförts någon och skall sådan avgift påföras honom för ytterligare tillfälle inom ett år från det tidigare tillfället, tas avgiften ut med en och en halv gång högre belopp än som följer av 13 §.

15 & Avgift enligt 13 och 14 §§ påförs ägaren till fordonet.

Brukar någon annans fordon utan lov, påförs brukaren avgiften.

16 § I fråga om fordon, som är registrerat här i landet, påförs avgift enligt 13 och 14 §§ genom beslut av länsstyrelsen i det län där den i bilregistret antecknade ägaren av fordonet har sin adress enligt registret. I fråga om andra fordon påförs avgiften av Länsstyrelsen i Stockholms län.

17 § Om det finns särskilda skäl, kan länsstyrelsen medge nedsättning av eller befrielse från avgift enligt 13 och 14 §§.

18 § Tillsynen över efterlevnaden av denna lag skall utövas av polismyndigheterna samt av tullmyndigheterna vad avser gränskontroll av personbil, lastbil och buss till och från utlandet.

19 § För kontroll av efterlevnaden av denna lag har polismyndigheterna och annan tillsynsmyndighet rätt till tillträde till låsta utrymmen i fordon. Myndigheten har rätt att få de upplysningar, handlingar och prov som behövs för tillsynen. För uttagna prov betalas inte ersättning.

20 § Bestämmelserna i 3 § andra stycket och tredje stycket första meningen, 10 3 andra stycket, 45 § första stycket, 56, 66 och 85 §§ fordonsskattelagen (1988:327) skall tillämpas på avgift enligt denna lag. Allmänt ombud för avgift enligt denna lag är den som förordnats som ombud med stöd av 3 § fjärde stycket fordonsskattelagen.

21 § Bestämmelserna i 3 kap. 7 — 15 §§, 8 kap. 8 § samt 9 kap. 3 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter får tillämpas även för att begära upplysningar till ledning för beslutet om avgift enligt 13 — 14 §§ denna lag. Beslut om att begära upplysning får fattas, utom av länsstyrelsen, av beskattningsmyndigheten.

22 § Länsstyrelsens beslut enligt 16 och 17 §§ får överklagas hos länsrätten. Skrivelsen med överklagandet skall ha kommit in till länsstyrelsen inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. För allmänna ombudet räknas dock tiden från beslutets dag. I fråga om överklagande tillämpas vidare 8 kap. 1 § andra stycket, 2 § andra stycket samt 3 — 5 §§ lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1993.

Lag om lagerskatt på dieselolja

Härigenom föreskrivs följande.

1§ Den som den 1 oktober 1993 innehar oljeprodukter som anges i 1 $ lagen (1992:000) om dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter skall till staten betala lagerskatt enligt denna lag.

2 §& Lagerskatt tas ut för sådana oljeprodukter enligt 1 § för vilka skattskyldighet enligt 8 § första stycket 1 lagen (1957:262) om allmän energiskatt har inträtt den 1 oktober 1993 och som är avsedda att förbrukas för framdrivande av sådana fordon som avses i 4 § lagen (1992:000) om dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter. Lagerskatt tas dock inte ut för den del av produkterna som understiger 5 000 liter eller, i fråga om den som driver detaljhandel med skattepliktiga oljeprodukter, 5 000 liter för varje särskilt försäljningsställe.

3 § Lagerskatt tas ut med 1 350 kronor per kubikmeter.

4 8 Den som är skyldig att betala lagerskatt skall lämna en deklaration till beskattningsmyndigheten om sitt innehav av oljeprodukter som skall beskattas enligt denna lag. Deklarationen skall ta upp de lagrade oljeprodukternas art och kvantitet, lagringsplatserna, den använda mätningsmetoden och lagerskattens belopp.

Deklaration skall ha kommit in till beskattningsmyndigheten senast den 25 november 1993. Lagerskatten skall senast samma dag vara inbetald till myndigheten. |

Deklaration skall avges på heder och samvete samt upprättas på blankett enligt formulär som fastställs av Riksskatteverket.

5 & Lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter är tillämplig i fråga om lagerskatt. Därvid iakttas följande. 2 kap 1-9 §§, 5 kap 1 § första och andra styckena, 3-5 §§ och 9 §, 6 kap samt 7 kap 5 § skall inte tillämpas. Vad som föreskrivs i 4 kap 2 § första stycket skall gälla om deklaration har kommit in senast den 20 december 1993. Dröjsmålsavgift enligt 5 kap 8 § 1 skall tas ut om skattebeloppet inte har betalats senast den 20 december 1993. Ränta enligt 5 kap 12 § första stycket 1 utgår från den 20 december 1993.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1993.

Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327)

Härigenom föreskrivs i fråga om vägtrafikskattelagen (1988:327)!

dels att 8, 26-35, 40, 48-50, 52, 71-73, 75 och 77 §§ samt bilaga 2 till lagen skall upphöra att gälla,

dels att huvudrubrikerna närmast före 12 och 26 §§ och underrubrikerna närmast före 26, 30, 34, 48, 69, 71, 74 och 77 §§ skall utgå,

dels att i 4, 56, 67 och 68 §§ ordet ”vägtrafikskatt” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”fordonsskatt" i motsvarande form,

dels att nuvarande bilaga 3 till lagen skall betecknas bilaga 2,

dels att rubriken till lagen skall lyda ”Fordonsskattelag",

dels att i bilagorna 1 och 2 ordet "vägtrafikskattelagen" skall bytas ut mot "fordonsskattelagen",

dels att huvudrubriken närmast före 69 § skall lyda "Återbetalning av

skatt för fordon som använts utomlands"

dels att 1, 2, 5, 9, 14, 36, 42, 46, 53, 55, 64-66, 69, 74, 76, 79, 83- 84 och 88 §§ samt bilaga 1 till lagen skall ha följande lydelse,

dels att det i tagen skall införas en ny bestämmelse, 70 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

Vägtrafikskatt skall betalas till Fordonsskatt skall betalas till

staten enligt denna lag i form av staten enligt denna lag. fordonsskatt och kilometerskatt.

Beteckningar i denna lag har samma betydelse som i fordonskungörelsen (1972:595) och i bilregisterkungörelsen (1972:599), om inte annat

Sägs.

Med bensin avses i denna lag de Med dieselolja avses i denna lag produkter som är skattepliktiga de produkter som är skattepliktiga enligt lagen (1961:372) om bensin- enligt I $ lagen (1992:000) om skatt. dieseloljeskatt och användning av

vissa oljeprodukter.

Bestämmelserna om skatt i denna Bestämmelserna om skatt i denna lag, med undantag av bestämmel- lag, med undantag av bestämmelserna i 64 och 88 §§, gäller också serna i 64 och 88 §§, gäller också

för skattetillägg, förseningsavgift, för skattetillägg, ränta och dröjs-

ränta och dröjsmålsavgift. målsavgift.

Senaste lydelse av 50 8 1990:403 67 8 1990:403 68 § 1991:179 bilaga 2 1992:883. ?Scnaste lydelse 1992:644.

5y

Med skattevikt avses den vikt efter vilken vägtrafikskatt beräknas.

Skattevikten utgör för personbil, motorcykel, traktor tjänstevikten

eller motorredskap buss, lastbil, tung terrängvagn totalvikten, dock högst den bruteller annan släpvagn än påhängs- tovikt med vilken fordonet får vagn föras på väg som är upplåten för

högst 10 tons axeltryck eller 16

tons boggitryck den del av fordonets totalvikt påhängsvagn som vilar på dess fasta axel eller fasta axlar, dock högst den brutto-

vikt med vilken fordonet får föras

på väg som är upplåten för högst 10 tons axeltryck eller 16 tons boggitryck. Kan en buss, lastbil, tung terrängvagn eller släpvagn förses med två eller flera olika karosserier, beräknas skattevikten efter det karosseri som ger högst totalvikt för fordonet. I fråga om lastbil som kan förses med anordning för påhängsvagn beräknas dock skattevikten efter fordonets totalvikt med sådan anordning.

Föreslagen lydelse

5§

Med skattevikt avses den vikt efter vilken fordonsskatt beräknas. Skattevikten utgör för

personbil, motorcykel, traktor tjänstevikten eller motorredskap buss, lastbil, tung terrängvagn totalvikten, dock högst den bruteller annan släpvagn än påhängs- tovikt med vilken fordonet får vagn föras på väg som hänförs till bä-

righetsklass 1 enligt 106 § vägtra-

fikkungörelsen (1972:603) påhängsvagn den del .av fordonets totalvikt som vilar på dess fasta axel eller

fasta axlar, dock högst den brutto-

vikt med vilken fordonet får föras på väg som hänförs till bärighets-

klass 1 enligt 106 § vägtrafikkungörelsen.

Kan en buss, lastbil, tung terrängvagn eller släpvagn förses med två eller flera olika karosserier, beräknas skattevikten efter det karosseri som

ger högst totalvikt för fordonet. I fråga om lastbil som kan förses med anordning för påhängsvagn beräknas dock skattevikten efter fordonets totalvikt med sådan anordning.

Senaste lydelse enligt förslag i prop. 1992/93:28.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 8

Motorcyklar, personbilar, lastbilar eller bussar som enligt bilregistret

har årsmodellsbeteckning 1950 eller äldre är inte skattepliktiga.

Påhängsvagnar med en skat- Påhängsvagnar med en skattevikt över 3 000 kilogram är inte tevikt över 3 000 kilogram är inte skattepliktiga, om de dras uteslu- skattepliktiga, om de dras uteslutande av personbilar, lastbilar eller tande av personbilar, lastbilar eller bussar som inte är bensin- eller bussar som kan drivas med diesel-

gasoldrivna eller av sådana fordon olja eller av sådana fordon som

som avses 1 21 § andra stycket 2. avses i 21 § andra stycket 2.

14 §

För en personbil som hör hemma För en personbil som hör hemma

i en kommun som anges i bilaga 3 i en kommun som anges i bilaga 2

till denna lag skall fordonsskatt till denna lag skall fordonsskatt betalas enligt bilaga 1 endast till betalas enligt bilaga 1 endast till den del fordonsskatten för år räk- den del fordonsskatten för år räk-

nat överstiger 384 kronor. nat överstiger 384 kronor.

En personbil anses höra hemma i den kommun där den skattskyldige

har sin adress enligt bilregistret vid den tidpunkt som anges i 16 § första

eller andra stycket eller vid ingången av den tid som anges i 16 § tredje

stycket. Saknas sådan adress gäller i stället den adress som borde vara antecknad i bilregistret.

Första stycket tillämpas endast i samband med att fordonsskatt skall betalas enligt vad som i övrigt gäller enligt denna lag.

36 §

Vägtrafikskatt beslutas, om inte Fordonsskatt beslutas, om inte

annat följer av 37-41 §§, genom annat följer av 37-39 §§ och 41 8,

automatisk databehandling «på genom automatisk databehandling

grundval av uppgifter i bilregistret. på grundval av uppgifter i bil-

Om det i bilregistret saknas uppgif- registret. Om det i bilregistret

ter som behövs för bestämmandet saknas uppgifter som behövs för av skatten, bestäms den enligt före- bestämmandet av skatten, bestäms skrifter som meddelas av regering- den enligt föreskrifter som meden eller den myndighet som rege- delas av regeringen eller den ringen bestämmer. myndighet som regeringen bestäm-

mer.

Den som är missnöjd med ett beslut enligt första stycket kan begära omprövning enligt 37-39 §§.

Regeringen föreskriver vilken myndighet som svarar för beslut om skatt enligt första stycket.

42§ Beskattningsmyndigheten = skall Beskattningsmyndigheten = skall genom beslut om efterbeskattning genom beslut om efterbeskattning fastställa den ytterligare vägtrafik- fastställa den ytterligare fordonsskatt som skall betalas i de fall skatt som skall betalas i de fall skatt har undandragits genom att skatt har undandragits genom att

Senaste lydelse 1989:702.

SSenaste lydelse 1991:191 1.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1. ett fordon har brukats i strid mot vad som är föreskrivet om registrering och avställning av fordon,

2. föreskriven anmälan till registreringsmyndigheten inte har gjorts,

3. oriktig uppgift har lämnats i anmälan eller ansökan till registreringseller beskattningsmyndigheten eller annars under förfarandet till ledning för beskattningen,

4. fordonet inte har undergått 4. fordonet inte har undergått föreskriven registreringsbesiktning föreskriven registreringsbesiktning efter ändring som avses i 15 § efter ändring som avses i 15 §, eller 32 §, eller

5. uppgift om körsträcka för kilometerskattepliktigt fordon inte har lämnats i vederbörlig ordning eller oriktig uppgift har lämnats om körsträckan,

6. ett — kilometerskattepliktigt fordon har brukats i strid mot 26 8 andra stycket, eller

7. oriktig uppgift har lämnats i 5. oriktig uppgift har lämnats i mål om skatt. mål om skatt.

Vid efterbeskattning får 41 § tillämpas.

46 §

Har den som är skattskyldig Har den som är skattskyldig undandragit skatt på sätt som anges undandragit skatt på sätt som anges i 42 8, skall han i samband med i 42 §, skall han i samband med beslut enligt 37, 38 eller 40 § eller beslut enligt 37 eller 38 § eller vid vid beslut om efterbeskattning beslut om efterbeskattning påföras påföras en särskild avgift (skattetil- en särskild avgift (skattetillägg). lägg). Skattetillägget är tjugo pro- Skattetillägget är tjugo procent av cent av det skattebelopp som un- det skattebelopp som undandragits. dandragits.

Om den skattskyldige i mål om skatt skriftligen lämnat uppgift som befinns oriktig, skall han påföras skattetillägg med tjugo procent av den skatt som inte skulle ha påförts, om den oriktiga uppgiften godtagits.

53 §

Regeringen eller den myndighet Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag meddela föreskrifter om undantag från 51 och 52 §§ för vissa grup- från 51 § för vissa grupper av per av fordon. fordon.

55 §

Skatt som har fastställts enligt Skatt som har fastställts enligt 37-42 §§ eller genom beslut om . 37-39 §§, 41-42 §§ eller genom rättelse enligt 45 § första stycket beslut om rättelse enligt 45 § första skall betalas inom den tid som stycket skall betalas inom den tid

beskattningsmyndigheten bestäm- som =<:beskattningsmyndigheten mer. bestämmer.

64 §

Ett skattepliktigt fordon får inte Ett skattepliktigt fordon får inte användas, om vägtrafikskatten inte användas, om fordonsskatten inte har betalats inom den tid som har har betalats inom den tid som har bestämts enligt denna lag. Fordonet bestämts enligt denna lag. Fordonet får dock användas, om det är fråga får dock användas, om det är fråga om om

1. skatt som avser tid före det närmast föregående skatteåret,

2. skatt som en tidigare ägare av fordonet är skyldig att betala och som har fastställts genom beslut om efterbeskattning enligt 42 § eller avser ytterligare skatt som beslutats efter ägarbytet,

3. kilometerskatt som en tidigare ägare av fordonet är skyldig att betala och som inte har förfallit till betalning vid ägarbytet,

4. skatt för vilken anstånd med 3. skatt för vilken anstånd med betalningen föreligger. betalningen föreligger.

Om det finns särskilda skäl, får beskattningsmyndigheten medge att ett visst fordon får brukas utan hinder av första stycket.

65 §

Har ett fordon sålts vid exekutiv Har ett fordon sålts vid exekutiv försäljning eller av ett konkursbo, försäljning eller av ett konkursbo, får det brukas av den nye ägaren får det brukas av den nye ägaren även om fordonsskatt eller kilome- även om fordonsskatt, som tidigare terskatt, som tidigare ägare är ägare är skattskyldig för, inte har skattskyldig för, inte har betalats. betalats. Detsamma gäller för Detsamma gäller för fordon som fordon som tillhör ett konkursbo i tillhör ett konkursbo i fråga om fråga om skatt som konkursgäldeskatt som konkursgäldenären eller nären eller en tidigare ägare är en tidigare ägare är skattskyldig skattskyldig för. för.

66 §§

Betalas inte skatten i rätt tid skall den drivas in.

Bestämmelserna i uppbördslagen Bestämmelserna i uppbördslagen (1953:272) om indrivning, avkort- (1953:272) om indrivning, avkortning och avskrivning gäller även ning och avskrivning gäller även skatt enligt denna lag. Vad som skatt enligt denna lag. Vad som sägs i 67 § första stycket upp- sägs 1 67 § första stycket uppbördslagen om skattemyndighet bördslagen om skattemyndighet skall därvid i stället gälla beskatt- skall därvid i stället gälla beskattningsmyndigheten. Fordonsskatt ningsmyndigheten. - Fordonsskatt som skulle ha betalats men inte har som skulle ha betalats men inte har erlagts får avkortas genom auto- erlagts får avkortas genom automatisk databehandling på grundval matisk databehandling på grundval av uppgifter i bilregistret. Vid av uppgifter i bilregistret. Vid

Senaste lydelse 1992:644.

återbetalning av skatt skall avrä- återbetalning av fordonsskatt skall knas endast sådan till betalning avräknas endast sådan till betalning förfallen fordonsskatt eller kilome- förfallen fordonsskatt som inte terskatt som inte erlagts, dröjs- erlagts, dröjsmålsavgift och skattemålsavgift och skattetillägg som tillägg som belöper på sådan skatt belöper på sådan skatt, försenings- samt sådana avgifter enligt bilavgift enligt 48 §& samt sådana av- registerkungörelsen (1972:599) gifter enligt bilregisterkungörelsen som uppbärs i samband med upp- (1972:599) som uppbärs i samband börd av fordonsskatt. I fråga om med uppbörd av vägtrafikskatt. I avräkningen skall 37, 38, 45 och fråga om avräkningen skall 37, 38, 84 §§ tillämpas. | 45 och 84 §§ tillämpas.

Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken får äga rum vid indrivning av skatten.

69 8

Om det för kilometerskattepliktig Beskattningsmyndigheten får efter buss, lastbil eller släpvagn som ansökan medge återbetalning av använts utomlands har utgårt skatt fordonsskatt om en buss eller en eller avgift där för trafik med eller lastbil som kan drivas med dieselinnehav av fordonet, får beskatt- olja eller en släpvagn som dras av ningsmyndigheten, efter ansökan, ett sådant fordon har använts medge återbetalning av fordons- utomlands, och om skatt eller skatt för varje dygn för vilket skatt avgift där ragits ut för trafik med eller avgift har erlagts i utlandet. eller innehav av fordonet. Återbe- Skatten betalas tillbaka med ett talning får medges för varje dygn belopp per dygn som motsvarar 3 för vilket skatt eller avgift har procent av skatten för den månad erlagts i utlandet. Skatten betalas under vilken användningen skett. tillbaka med ett belopp per dygn Motsvarande gäller när ett sådant som motsvarar 3 procent av skatten fordon använts i Norge och det har för den månad under vilken anutgått kilometerskatt där för for- vändningen skett. donet. |

70 a §

Om en lastbil eller en släpvagn

har transporterats på järnväg inom

Sverige får beskattningsmyndig-

heten, efter ansökan, medge åter-

betalning av hela eller halva den

fordonsskatt som har betalats för

fordonet för det skatteår då trans-

porten ägt rum.

Har fordonet transporterats på

järnväg sammanlagt minst 120

dygn under skatteåret återbetalas

hela fordonsskatten. Har fordonet

transporterats på järnväg under

minst 60 dygn men mindre än 120

dygn återbetalas halva fordonsskat-

ten.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Berättigad till återbetalning är

den som är skattskyldig för for-

donet vid utgången av skatteåret

eller, om skatteplikten för fordonet

upphört dessförinnan av annan

anledning än avställning, den som

då var skattskyldig för fordonet.

Ansökan om återbetalning tas upp till prövning endast om den har kommit in till beskattningsmyndig-

heten inom fyra månader efter

skatteårets utgång. För beskatt-

ningsmyndighetens beslut tillämpas

37 och 38 §§.

74 §

Som förutsättning för återbe- Som förutsättning för återbetalning eller avräkning enligt 69 talning enligt 69 § gäller att uppeller 71 § gäller att uppgifter om gifter om användningen utomlands användningen utomlands lämnas i lämnas i enlighet med de föreskrif-

enlighet med de föreskrifter som ter som regeringen meddelar.

regeringen meddelar. Beskattnings-

myndigheten får på ansökan av

fordonsägaren ändå medge återbetalning eller avräkning, om det finns särskilda skäl.

I fråga om fordon som Tre-

gelmässigt förs ut ur eller in i landet flera gånger per dygn får beskattningsmyndigheten på be-

gäran av den skattskyldige medge att uppgifter enligt första stycket

inte behöver lämnas.

76 §

Har återbetalning av skatt skett Har återbetalning av skatt skett

med för högt belopp till följd av med för högt belopp till följd av

oriktig uppgift som lämnats av den oriktig uppgift som lämnats av den

skattskyldige eller för hans räk- skattskyldige, skall den skattskyldining, skall den skattskyldige betala ge betala tillbaka vad han fått för

tillbaka vad han fått för mycket. mycket. Detsamma gäller när den skattskyl-

dige inte lämnat någon uppgift.

I fråga om åtgärd för uttagande av vad som skall betalas tillbaka enligt första stycket gäller bestämmelserna om skattebeslut och efterbeskattning i tillämpliga delar.

79 Brukas ett fordon i strid mot 64 § sedan fordonets registreringsskyltar har tagits om hand enligt 78 §, döms ägaren till böter eller fängelse i högst

sex månader.

7Senaste lydelse 1991:312.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Till samma straff döms ägaren till ett avställt fordon som brukas, om fordonets registreringsskyltar har tagits om hand enligt 78 § och brukandeförbud skulle ha gällt för fordonet enligt 64 8 om fordonet hade varit skattepliktigt.

Brukas ett fordon på annat sätt Brukas ett fordon på annat sätt i i strid mot 26 § andra stycket eller strid mot 64 §, döms ägaren till 64 §, döms ägaren till penning- penningböter. böter.

Om ägaren visar att han iakttagit vad som ankommit på honom för att hindra att fordonet brukades, är han fri från ansvar.

83 §

Den som uppsåtligen eller av Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktiga grov oaktsamhet lämnar oriktiga uppgifter som är ägnade att leda uppgifter som är ägnade att leda till att skatten enligt 69 eller 71 § till att skatten enligt 69 eller

betalas tillbaka eller avräknas med 70 a §& betalas tillbaka med för

för högt belopp döms till böter högt belopp döms till böter eller eller fängelse i högst sex månader, fängelse i högst sex månader, om om ej gärningen är belagd med ej gärningen är belagd med strängsträngare straff i skattebrottslagen are straff i skattebrottslagen (1971:69). (1971:69).

Detsamma gäller den som med avsikt att skatt skall återbetalas eller avräknas med för högt belopp underlåter att lämna uppgifter enligt 74 §.

84 8

Beslut om skatt som avses i 38, 39 eiler 42 § eller beslut som avses i 89 § eller som avser rättelse enligt 45 § första stycket eller anstånd att betala skatt får överklagas hos länsrätten av den skattskyldige och av det allmänna ombudet. Allmänna ombudets överklagandetid räknas från beslutets dag.

Beslut enligt 64 § andra stycket Beslut enligt 64 § andra stycket eller enligt 74 § andra stycket får får överklagas hos Riksskatteveröverklagas hos riksskatteverket. ket. Riksskatteverkets beslut får Riksskatteverkets beslut får inte inte överklagas. överklagas.

Länsrättens beslut avseende undantagande av handling från skatterevision får inte överklagas.

Bestämmelserna 1 8 kap. 1 § Bestämmelserna i 8 kap. 15§ andra stycket, 7 och 8 §§ lagen andra stycket, 7 och 8 §§ lagen (1984:151) om punktskatter och (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter gäller även prisregleringsavgifter gäller även för vägtrafikskatt. Vad där sägs om för fordonsskatt. Vad där sägs om allmänt ombud gäller då allmänt allmänt ombud gäller då allmänt ombud enligt 3 §. Det allmänna ombud enligt 3 §. Det allmänna ombudet får föra talan till den ombudet får föra talan till den skattskyldiges förmån. Han har då skattskyldiges förmån. Han har då

Senaste lydelse 1990:403.

samma behörighet som den skatt- samma behörighet som den skattskyldige. skyldige.

Har en part överklagat ett beslut om fastställande av skatt eller om efterbeskattning får också motparten överklaga beslutet, även om den för honom stadgade överklagandetiden gått ut. Motpartens överklagande skall ha kommit in inom två veckor från utgången av den tid inom vilken det första överklagandet senast skulle ha kommit in. Återkallas eller förfaller på annat sätt det första överklagandet, är även det senare förfallet.

88 §&

Om det finns synnerliga skäl, Om det finns synnerliga skäl, kan regeringen eller den myndighet kan regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer medge som regeringen bestämmer medge nedsättning av eller befrielse från nedsättning av eller befrielse från skatt enligt denna lag eller medge skatt enligt denna lag eller medge att traktor, som enligt denna lag att traktor, som enligt denna lag skall höra till klass I, hänförs till skall höra till klass I, hänförs till klass II. Regeringen eller den klass II. Medges nedsättning av myndighet som regeringen bestäm- eller befrielse från fordonsskatt, får mer kan också, om det finns syn- medgivandet avse även på skatten nerliga skäl, besluta om befrielse belöpande skattetillägg, ränta och från kilometerskatteplikt och om att dröjsmålsavgift. förhöjd fordonsskatt i stället skall påföras. Medges nedsättning av eller befrielse från skatt, får medgivandet avse även på skatten belöpande skattetillägg, förseningsavgift, ränta och dröjsmålsavgift.

Senaste lydelse 1992:644.

Nuvarande lydelse

Fordonsskatt

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor

kilogram

grund- = tilläggsbelopp

belopp = för varje helt hundratal

kilogram över den

lägsta vikten i klassen

A Motorcyklar

C Bussar 1 Buss som är 0- 1600 355 [1] inrättad för 1 601 - 3 000 391 36 drift endast 3 001 - 895 0 med bensin eller gasol 2 Annan buss 0 - 1600 355 0

1 601 - 3 000 391 36

3 001 - 7 000 895 14

7 001 -10 000 1455 35

10 001 -30 000 2505 61

30 001 - 14 705 [6]

D Lastbilar

eller gasol 2 — Annan lastbil

2.1 med anordning

för påhängs-

vagn

11 001 -15 000 8515 115 15 001 -18 000 13 115 135 18 001 -23 000 17 165 = 246 23 001 -27 000 29465 = 210 27 001 - 37 865 0

OScpnaste lydelse enligt förslag i prop. 1992/93:28.

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor

kilogram

grund- = tilläggsbelopp

belopp = för varje helt hundratal

kilogram över den

lägsta vikten i klassen

2.2 utan anordning för påhängsvagn

6 001 -10 000 1 705 38 10 001 -14 000 3 225 111 14 001 -17 000 =. 7 665 199

11 001 -15 000 2575 88

15 001 -18 000 6 095 155

18 001 -27 000 10 745 194

27 001 - 28 205 0

Traktorer m.m.

annat drivmedel än dieselolja

dieselolja Traktor klass II 0- 225 0

(jordbrukstraktor)

Motorredskap, 2 001 - 1 000 0 som inte beskattas enligt punkterna 1-3 Tung terrängvagn, som inte beskattas enligt punkt 3

Släpvagnar

Släpvagnar med 0- 1000 150 0

skattevikt högst 1001 - 3 000 170 21

3 000 kilogram

2 Riksdagen 1992193. I saml. Nr I24

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor

kilogram

grund- = tilläggsbelopp

belopp = för varje helt hundratal

kilogram över den

lägsta vikten i klassen

2 Släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram, som dras av en bensin- eller gasoldriven bil!

axlar 3 — Kilometerskattepliktiga släpvagnar och andra släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram, som dras av en bil som inte är bensin- eller gasoldriven, om det är fråga om 3.1 styraxel för påhängsvagn

3.2 andra släpvagnar

11 001 -14 000 3 250 72 14 001 -17 000 5 410 95

I Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av cen kilometerskattepliktig bil, eller av

en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3. Dras släpvagn även av en trafiktraktor eller ett registrerat motorredskap tas skatt ut enligt 4.

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor

: kilogram

grund- = tilläggsbelopp

belopp = för varje helt hundratal

kilogram över den

lägsta vikten i klassen

4 — Släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram, som dras av en

trafiktraktor?

eller ett motorredskap? som beskattas som en trafiktraktor eller av en tung terrrängvagn” som beskattas enligt E 5

20 001 -25 000 7 850 105

25 001 -30 000 13 100 120

30 001 -35 000 19 100 45

35 001 - 21-350 0

Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en kilometerskattepliktig bil, eller av en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3.

Föreslagen lydelse

Fordonsskatt

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor

kilogram

grund- = tilläggsbelopp

belopp = för varje helt hundra-

tal kilogram över den

lägsta vikten i klassen

A Motorcyklar

B Personbilar 1 Personbil som inte 0- 900 355 0 kan drivas med 901 - 445 90 dieselolja 2 — Personbil som kan drivas med dieselolja 2.1 som enligt bil- 0- 900 710 O registret har års- 901 - 890 180 modellsbeteckning 1993 eller äldre 2.2 annan personbil 0- 9200 1775 0

5901 - 2225 450

C Bussar

D Lastbilar 1 Lastbil som 0- 1 600 355 0 inte kan drivas 1 601 - 3 000 391 36 med dieselolja 3 001 - 895 [6]

2 — Lastbil som kan drivas med dieselolja 2.1 med anordning för påhängsvagn med två hjul- 0 - 1 600 790 0 axlar 1 601 - 3 000 845 55

3 001 - 10 000 1615 75

10 001 - 14 000 6 865 193

11 001 -15 000 8515 115 15 001 -18 000 13 115 135 18 001 -23 000 17 165 246 23 001 - 29 465 210

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor

kilogram

grund- = tilläggsbelopp

belopp = för varje helt hundra-

tal kilogram över den

lägsta vikten i klassen

2.2 utan anordning för påhängsvagn med två hjul- 0 - 1 600 655 0 axlar 1 601 - 3 000 705 50

3 001 - 6 000 1405 10

6 001 -10 000 1 705 38

10 001 -14 000 3 225 1

14 001 -17 000 7 665 199

11 001 -15 000 2575 88

15 001 -18 000 6 095 155

18 001 - 10 745 194

E Traktorer m.m.

dieselolja

3 — Traktor klass II

(jordbrukstraktor) 0- 225 0 4 -- Motorredskap,

som inte beskattas

enligt punkterna

1-3 2 001 - 1 000 0 5 — Tung terrängvagn,

som inte beskattas

enligt punkt 3

F Släpvagnar

1 — Släpvagnar med 0- 1000 150 0

skattevikt högst 1 001 - 3 000 170 21 3 000 kilogram

2 Släpvagnar

med skattevikt över 3 000 kilogram, som dras av en bil! som inte kan drivas med dieselolja med en hjulaxel 3 001 - 580 11

Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en bil som kan drivas med dieselolja, tas skatt ut enligt 3. Dras släpvagn även av en trafiktraktor eller ett registrerat motorredskap tas skatt ut enligt 4.

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor kilogram grund- = tilläggsbelopp belopp = för varje helt hundra-

tal kilogram över den

lägsta vikten i klassen

axlar 3 — Släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram, som dras av en bil som kan drivas med dieselolja, om det är fråga om 3.1 styraxel för påhängsvagn

3.2 andra släpvagnar

11 001 -14 000 3 250 72

14 001 -17 000 5 410 95

4 Släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram, som dras av en trafiktraktor” eller ett 2 motorredskap” som beskattas som en trafiktraktor eller av en tung terrängvagn? som beskattas enligt E 5

Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en bil som kan drivas med dieselolja tas skatt ut enligt 3.

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor kilogram grund- = tilläggsbelopp belopp = för varje helt hundra-

tal kilogram över den

lägsta vikten i klassen

20 001 -25 000 7 850 105

25 001 -30 000 13 100 120

30 001 - 19 100 45

1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 70 a § den 1 januari 1993, och i övrigt den 1 oktober 1993.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som

hänför sig till tid före den 1 oktober 1993.

3. Skyldig att betala kilometerskatt för fordon, som har varit kilometerskattepliktigt under någon del av tiden mellan närmast föregående

avstämpling som har legat till grund för beräkning av kilometerskatt och utgången av september månad 1993, är den som ägde fordonet vid ingången av oktober månad 1993.

4. Regeringen får förordna att den sista uppbörden av kilometerskatt får avse annan tid än skatteperiod. 5. Närmare föreskrifter om uppbörd i samband med upphörandet av

bestämmelserna om kilometerskatt meddelas av regeringen eller den

myndighet som regeringen bestämmer.

6. Äldre bestämmelser i 64 och 65 §§ om brukandeförbud på grund av obetald kilometerskatt gäller även efter den 1 oktober 1993.

7. Om ett dieseldrivet motorfordon som den 1 oktober 1993 ägs av en handikappad är befriat från skatteplikt enligt äldre bestämmelser i 40 §

första stycket vägtrafikskattelagen (1973:601), skall särskilt bidrag utgå till fordonets ägare. Bidraget skall utgå så länge fordonet enligt bestämmelserna i lagen (1988:356) om ändring i nämnda lag är befriat från fordonsskatteplikt, och motsvara för år räknat skatten enligt lagen (1992:000) om dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter på en kvantitet av 700 liter dieselolja. Närmare föreskrifter om bidraget meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

8. Används kilometerskattepliktigt fordon utomlands enligt 72 § andra eller tredje stycket den 1 oktober 1993 medges avräkning av kilometerskatt i enlighet med bestämmelserna i 71—73 §§ för körsträcka som tillryggalagts under tid fram till nämnda dag efter särskild ansökan, under

förutsättning att bestämmelserna i 74 och 75 §§ iakttagits vid utresan.

Ansökan som avses i första stycket skall göras hos beskattningsmyndig-

heten. Den skall ha kommit in dit inom fyra månader efter det att fordonet återförts till Sverige. 9. Bestämmelsen i 70 a § tillämpas i fråga om järnvägstransporter som

har påbörjats den 1 januari 1993 eller senare.

Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327)

Härigenom föreskrivs att det i vägtrafikskattelagen (1988:327) skall

införas en ny paragraf, 26 a §, av följande lydelse.

26 a § Skyldighet enligt 26 § att förse kilometerskattepliktigt fordon med

kilometerräknarapparatur skall inte gälla fordon, som första gången blir kilometerskattepliktigt efter utgången av mars månad 1993.

Om det efter utgången av mars månad 1993 visas att kilometerräknaren på ett fordon har upphört att vara i föreskrivet skick, finns det inte längre skyldighet enligt 26 § att förse fordonet med kilometerräknarapparatur.

Saknar ett fordon kilometerräknarapparatur i de 1 första eller andra

styckena angivna fallen, skall kilometerskatten beräknas enligt bestämmelserna i 41 38.

I fall som avses i första eller andra styckena behöver fordonet inte vara

försett med kilometerskattemärke enligt 28 §.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993 och upphör att gälla den 1 oktober samma år. Lagen är dock även därefter tillämplig på förhållanden som hänför sig till den tid lagen varit i kraft.

Lag om ändring i lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon!

dels att 6 och 7 §§ samt bilaga 2 till lagen skall upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 6 § skall utgå, dels att i 8 § ordet "vägtrafikskatt” skall bytas ut mot "fordonsskatt", dels att nuvarande bilaga 1 till lagen skall betecknas bilaga, dels att rubriken till lagen skall lyda "lagen om fordonsskatt på

utländska fordon",

dels att rubriken närmast före 2 § skall lyda "skattens storlek m.m. ", dels att 1, 2, 11 och 14 §§ samt bilagan till lagen skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 För lastbilar, bussar och andra För lastbilar, bussar och andra släpvagnar än påhängsvagnar, som släpvagnar än påhängsvagnar, som dras av lastbilar eller bussar, skall dras av lastbilar eller bussar, skall : betalas fordonsskatt och kilometer- betalas fordonsskatt enligt denna skatt enligt denna lag, om fordonen lag, om fordonen har förts in till har förts in till Sverige för tillfäl- Sverige för tillfälligt brukande här ligt brukande här och inte är regi- och inte är registrerade här. strerade här.

Skatt tas ut endast för fordon med en totalvikt över 6 000 kilogram.

Beteckningar i denna lag har Beteckningar i denna lag har samma betydelse som i vägtrafik- samma betydelse som i fordonsskattelagen skattelagen (1988:327).

(1988:327).

2§

Fordonsskattens storlek framgår Fordonsskattens storlek framgår av bilaga I till denna lag. av bilagan till denna lag.

11 8

Saknas införselhandling i fall Saknas införselhandling i fall som avses 1 10 §, skall kilometer- som avses 1 10 § och kan antalet skatt debiteras efter en körsträcka dygn fordonet befunnit sig här inte om 400 kilometer för varje på- utredas, skall vid debitering av börjat dygn fordonet befunnit sig skatt vistelsens längd uppskattas

här i landet. Är det uppenbart att efter vad som är skäligt.

körsträckan varit längre, skall dock

den verkliga körsträckan läggas till

grund för debiteringen. Kan antalet

ISenaste lydelse av 7 8 1990:1152. Bilaga 2 1992:884. "Senaste lydelse 1990:1152.

dygn fordonet befunnit sig här inte

utredas, skall vid debitering av fordonsskatt och kilometerskatt vistel-

sens längd uppskattas efter vad som är skäligt.

Tullmyndighet får, om det finns särskilda skäl, debitera kilometerskatt efter en kortare körsträcka än som anges i första stycket första meningen.

148 Har införselhandling utfärdats och kan den inte företes i fall som avses

i 9 § andra stycket eller i 10 §, skall den som svarar för fordonet dömas till penningböter. Den som uppsåtligen eller av Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet till tullmyndighet grov oaktsamhet till tullmyndighet

lämnar en felaktig uppgift om ett lämnar en felaktig uppgift om fordons = väglängdmätarställning förhållande som är av betydelse för eller om annat förhållande som är fastställande av skatt enligt denna

av betydelse för fastställande av lag, skall dömas till böter eller skatt enligt denna lag, skall dömas fängelse i högst sex månader, om

till böter eller fängelse 1 högst sex gärningen inte är belagd med månader, om gärningen inte är straff i skattebrottslagen (1971:69).

belagd med straff i skattebrottsla-

gen (1971:69).

Senaste lydelse 1991:313.

Nuvarande lydelse Fordonsskatt

Fordonsslag Totalvikt, Skatt,

kilogram kronor för

påbörjat

dygn

till lastbilar eller bussar

Bilaga till lagen (1988:328) om fordonsskatt på utländska fordon

Föreslagen lydelse Fordonsskatt

Fordonsslag Totalvikt, Skatt,

kilogram kronor för

påbörjat

dygn

till lastbilar eller bussar

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1993. Äldre bestämmelser om kilometerskatt gäller fortfarande i fråga om

beskattningen av fordon som har förts ut ur landet före den 1 oktober 1993.

Senaste lydelse 1990:1152.

Lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på

motorfordon

Härigenom föreskrivs att 5—7 §§ lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5§

Skattskyldig är

1. tillverkaren, för skattepliktigt motorfordon som yrkesmässigt

tillverkas inom landet,

2. importör som har registrerats 2. importör eller exportör som enligt 6 § andra stycket, för skatte- har registrerats enligt 6 § andra pliktigt motorfordon som han för stycket, för skattepliktigt motorforin till landet, don som han för in till eller ut ur

landet, 3. ägaren, för skattepliktigt motorfordon som tillverkas inom landet av annan tillverkare än som avses i 1 och för motorfordon som efter ändring

har blivit skattepliktigt.

6§

Tillverkare som avses 1 5§ 1 Tillverkare som avses i 5§ 1

skall vara registrerad som skatt- skall vara registrerad som skattskyldig hos riksskatteverket (re- skyldig hos Riksskatteverket (registrerad tillverkare). gistrerad tillverkare). Importör, som inför skatteplikti- Importör som inför skattepliktiga

ga motorfordon för försäljning till motorfordon för yrkesmässig föråterförsäljare, kan registeras som säljning till återförsäljare och eskattskyldig hos riksskatteverket portör med yrkesmässig försäljning (registrerad importör). till utlandet kan, om verksamheten är av större omfattning registreras som skattskyldig hos Riksskatteverket (registrerad importör respektive exportör).

7§

Skattskyldighet inträder i fall Skattskyldighet inträder i fall

som avses i 5 § 1 och 2, när mo- som avses i 5 § 1 och 2, när mo-

torfordon levereras till köpare eller torfordon levereras till köpare som

tages ut från rörelsen utan samband inte är registrerad enligt 6 §, eller med försäljning. tas ut från rörelsen utan samband med försäljning. Skattepliktigt motorfordon anses uttaget från rörelsen den dag fordonet införts i bilregistret eller, om fordonet samtidigt avställts, då avställningen upphört.

I fall som avses i 5 § 3 inträder skattskyldighet när fordonet föres in . i bilregistret eller efter ändring tages upp i registret som fordon av skattepliktigt slag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.

Lag om ändring i lagen (1991:608) om ändring i lagen

(1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon

Härigenom föreskrivs att ikraftträdandebestämmelserna till lagen

(1991:608) om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på

motorfordon skall ha följande lydelse.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.

2. För fordon med en totalvikt av högst 3 500 kilogram som vid registrerings- eller typbesiktning betecknats som 1992 eller tidigare års modell tillämpas de äldre bestämmelserna till och med utgången av december 1992. För fordon med en totalvikt överstigande 3 500 kilogram som vid registrerings- eller typbesiktning betecknats som 1992 eller

tidigare års modell tillämpas de äldre bestämmelserna till och med

utgången av juni 1993. Efter nämnda tidpunkt skall de angivna fordonen vid tillämpningen av 8 § anses tillhöra miljöklass 3.

8 Förslag till Prop . 1992/93:124

Lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt

Härigenom föreskrivs att bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt skall ha följande lydelse.

Bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt!

Nuvarande lydelse

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Tulltaxenr Bränsle Skattesats

ur 27.01, ur 27.02 eller ur 27.04 Kolbränslen 230 kr. per ton ur 27.10 eller ur 38.14 Fotogen, motorbränn-

oljor och eldningsoljor

samt andra oljeprodukter,

med undantag för smörj-

oljor och smörjfetter

som inte används för

energialstring, till-

höriga

miljöklass 1 90 kr. per m?

miljöklass 2 290 kr. per m?

miljöklass 3 540 kr. per m ur 27.11 Naturgas 175 kr. per 1000 m? ur 27.11 eller ur 38.23 Gasol som används för

a) drift av motorfordon 85 öre per liter b) annat ändamål än drift av motorfordon 105 kr. per ton

!Senaste lydelse 1991:675.

Föreslagen lydelse

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Tulltaxenr Bränsle Skattesats

ur 27.01, ur 27.02 eller ur 27.04 Kolbränslen 230 kr. per ton ur 27.10 eller ur 38.14 Fotogen, motorbränn-

oljor och eldningsoljor samt andra oljeprodukter, med undantag för smörjoljor och smörjfetter som inte används för energialstring, tillhöriga miljöklass 1 5 kr. per m? miljöklass 2 290 kr. per m? miljöklass 3 540 kr. per m?

ur 27.11 Naturgas 175 kr. per 1000 m?

ur 27.11 eller ur 38.23 Gasol som används för

a) drift av motorfordon 85 öre per liter b) annat ändamål än drift av motorfordon 105 kr. per ton

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1993.

. Lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter

Härigenom föreskrivs att 1 kap. I och 2 §§ lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

18 Denna lag gäller för skatter och avgifter som tas ut enligt

1. lagen (1928:376) om skatt på 1. lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster, lagen (1941:251) om lotterivinster, lagen (1941:251) om

särskild varuskatt, lagen särskild varuskatt, lagen

(1957:262) om allmän energiskatt, (1957:262) om allmän enerpiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, lagen (1972:266) om skatt på lagen (1972:266) om skatt på

annonser och reklam, «lagen annonser och reklam, «lagen

(1972:820) om skatt på spel, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen

(1973:37) om avgift på vissa (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, lagen dryckesförpackningar, lagen

(1973:1216) om särskild skatt för (1973:1216) om särskild skatt för

oljeprodukter och kol, bilskrot- oljeprodukter och kol, bilskrot-

ningslagen — (1975:343), lagen ningslagen — (1975:343), lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kas- (1982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om settband, lagen (1982:1200) om

skatt på videobandspelare, lagen skatt på videobandspelare, lagen

(1982:1201) om skatt på viss elekt- (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om risk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värde- skatt på omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983:1104) om papper, lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft särskild skatt för elektrisk kraft

från kärnkraftverk, lagen från kärnkraftverk, lagen

(1984:351) om totalisatorskatt, (1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa lagen (1984:355) om skatt på vissa

dryckesförpackningar, lagen dryckesförpackningar, lagen

(1984:405) om stämpelskatt på (1984:405) om stämpelskatt på

aktier, lagen (1984:410) om avgift aktier, lagen (1984:410) om avgift

på bekämpningsmedel, lagen på bekämpningsmedel, lagen

(1988:1567) om miljöskatt på (1988:1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik, lagen (1990:582) inrikes flygtrafik, lagen (1990:582) om koldioxidskatt, lagen om koldioxidskatt, lagen (1990:587) om svavelskatt, lagen (1990:587) om svavelskatt, lagen (1990:662) om skatt på vissa pre- (1990:662) om skatt på vissa pre-

I Senaste lydelse enligt förslag i prop. 1992/93:50.

3 Riksdagen 1992193. I saml. Nr 124

miebetalningar, lagen (1990:1087) miebetalningar, lagen (1990:1087) om lagerskatt på vissa oljeproduk- om lagerskatt på vissa oljeprodukter, lagen (1990:1427) om särskild ter, lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, premieskatt för grupplivförsäkring, m.m., lagen (1991:1482) om lotte- m.m., lagen (1991:1482) om lotteriskatt, lagen (1991:1483) om skatt riskatt, lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m., lagen på vinstsparande m.m., lagen (1992:000) om lagerskatt på viss (1992:000) om lagerskatt på viss bensin, bensin, lagen (1992:000) om die-

seloljeskatt och användning av vissa — oljeprodukter, lagen

(1992:000) om lagerskatt på diese-

lolja,

2. lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område, lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område, lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel, lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m., lagen (1990:616) om införande av lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m.

Har 1 författning som anges i första stycket eller i författning som utfärdats med stöd av sådan författning lämnats bestämmelse som avviker från denna lag gäller dock den bestämmelsen.

28

Vissa bestämmelser i denna lag Vissa bestämmelser i denna Jag gäller också för överlastavgift, gäller också för Ööverlastavgift, vägtrafikskatt,växtförädlingsavgift, fordonsskatt, växtförädlingsavgift,

tillfällig förmögenhetsskatt och tillfällig förmögenhetsskatt och miljöavgift enligt vad som före- miljöavgift enligt vad som föreskrivs i lagen (1972:435) om över- skrivs i lagen (1972:435) om över-

lastavgift, — vägtrafikskattelagen lastavgift, — vägtrafikskattelagen

(1973:601), utsädeslagen (1973:601), utsädeslagen (1976:298) och lagen (1986:1225) (1976:298) och lagen (1986:1225)

om tillfällig förmögenhetsskatt för om tillfällig förmögenhetsskatt för

livförsäkringsbolag, under- livförsäkringsbolag, under-

stödsföreningar och stödsföreningar och penpensionsstiftelser, vägtrafikskattela- sionsstiftelser, fordonsskattelagen

gen — (1988:327) samt «lagen (1988:327) samt lagen (1990:613) (1990:613) om miljöavgift på om miljöavgift på utsläpp av kvä-

utsläpp av kväveoxider vid ener- veoxider vid energiproduktion.

giproduktion.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1993.

”Senaste lydelse 1991:702.

Lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)

Härigenom föreskrivs att 1 § skattebrottslagen (1971:69) skall ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse.

18!

Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

I. lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, lagen (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar, kommunalskattelagen (1928:370), lagen (1933:395) om ersättningsskatt, lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, lagen (1958:295) om sjömansskatt, lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt, lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt, lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för

livförsäkringsbolag, understödsföreningar och pensionsstiftelser, lagen

(1989:346) om särskild vinstskatt, lagen (1989:471) om investeringsskatt för vissa byggnadsarbeten, lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

artister m.fl., lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskost-

nader,

2. lagen (1928:376) om skatt på 2. lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster, lagen (1941:251) om lotterivinster, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen (1964:308), stämpelskattelagen —(1964:308), lagen (1968:430) om mervärdes- lagen (1968:430) om mervärdes-

katt, lagen (1972:266) om skatt på katt, lagen (1972:266) om skatt på

annonser och reklam, lagen annonser och reklam, «lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, = vägtrafik- dryckesförpackningar, = vägtrafikskattelagen — (1973:601), lagen skattelagen — (1973:601), lagen (1973:1216) om särskild skatt för (1973:1216) om särskild skatt för

oljeprodukter och kol, bilskrot- oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen — (1975:343), = lagen ningslagen — (1975:343), lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är regi- vissa fordon, som icke är regi-

strerade i riket, lagen (1977:306) strerade i riket, lagen (1977:306)

om dryckesskatt, lagen (1978:69) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfor- om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på don, lagen (1978:144) om skatt på

ISenaste lydelse enligt förslag i prop. 1992/93:50.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

vissa resor, lagen (1982:691) om vissa resor, lagen (1982:691) om

skatt på vissa kassettband, lagen skatt på vissa kassettband, lagen

(1982:1200) om skatt på video- (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om bandspelare, lagen (1982:1201) om

skatt på viss elektrisk kraft, lagen skatt på viss elektrisk kraft, lagen

(1983:1053) om skatt på omsätt- .(1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper, lagen ning av vissa värdepapper, lagen (1983:1104) om särskild skatt för (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk, elektrisk kraft från kärnkraftverk,

lagen (1984:351) om totalisator- lagen (1984:351) om totalisator-

skatt, lagen (1984:355) om skatt på skatt, lagen (1984:355) om skatt på

vissa dryckesförpackningar, lagen vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid (1984:404) om stämpelskatt vid

inskrivningsmyndigheter, lagen inskrivningsmyndigheter, lagen

(1984:405) om stämpelskatt på (1984:405) om stämpelskatt på aktier, lagen (1984:409) om avgift aktier, lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel, lagen (1984:410) på gödselmedel, lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel, om avgift på bekämpningsmedel,

lagen (1984:852) om lagerskatt på lagen (1984:852) om lagerskatt på

viss bensin, vägtrafikskattelagen viss bensin, fordonsskattelagen (1988:327), lagen (1988:328) om (1988:327), lagen (1988:328) om

vägtrafikskartt på utländska fordon, fordonsskatt på utländska fordon, lagen (1988:1567) om miljöskatt på lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik, lagen (1990:582) inrikes flygtrafik, lagen (1990:582) om koldioxidskatt, lagen om koldioxidskatt, lagen (1990:587) om svavelskatt, lagen (1990:587) om svavelskatt, lagen

(1990:613) om miljöavgift på (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid ener- utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion, giproduktion, lagen (1990:662) om

lagen (1990:662) om skatt på vissa skatt på vissa premiebetalningar, premiebetalningar, lagen lagen (1990:1087) om lagerskatt på

(1990:1087) om lagerskatt på vissa vissa = oljeprodukter, lagen oljeprodukter, lagen (1990:1427) (1990:1427) om särskild premies-

om särskild premieskatt för grup- katt för grupplivförsäkring, m.m., plivförsäkring, m.m., lagen (1991:1482) om lotteriskatt, lagen (1991:1482) om lotteriskatt, lagen (1991:1483) om skatt på lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m., lagen vinstsparande m.m., lagen (1992:000) om lagerskatt på viss (1992:000) om lagerskatt på viss bensin, lagen (1992:000) om diebensin, seloljeskatt och användning av

vissa — oljeprodukter, lagen

(1992:000) om lagerskatt på diesel-

olja,

3. lagen (1981:691) om socialavgifter. Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt som avses i uppbördslagen (1953:272). Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs

i den ordning som gäller för tull och inte heller beträffande dröjsmålsav-

gift, skattetillägg eller liknande avgift.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1993.

Lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade

skattefordringar m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18!

Förmånsrätt enligt 11 § förmånsrättslagen (1970:979) följer med fordran på

1. skatt och avgift, som anges i 1 § första stycket uppbördslagen (1953:272), samt skatt enligt lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, lagen (1958:295) om sjömansskatt, kupongskattelagen (1970:624), lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt, lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag, understödsföreningar och pensionsstiftelser, lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,

2. skatt enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

3. skatt eller avgift enligt lagen 3. skatt eller avgift enligt lagen (1928:376) om skatt på lotterivin- (1928:376) om skatt på lotterivinster, lagen (1941:251) om särskild ster, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stäm- (1961:394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen (1964:308), lagen pelskattelagen (1964:308), lagen (1972:266) om skatt på annonser (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpack- avgift på vissa dryckesförpackningar, lagen (1973:1216) om ningar, lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och särskild skatt för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975:343), kol, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljnings- lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, «lagen skatt på motorfordon, «lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om kassettband, lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om skatt på viss elekt- (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om risk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värde- skatt på omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983:1104) om papper, lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft särskild skatt för elektrisk kraft

ISepaste lydelse enligt förslag i prop. 1992/93:50.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

från kärnkraftverk, lagen från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om totalisatorskatt, (1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar, lagen dryckesförpackningar, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen inskrivningsmyndigheter, lagen (1984:405) om stämpelskatt på (1984:405) om stämpelskatt på aktier, lagen (1984:410) om avgift aktier, lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel, lagen på bekämpningsmedel, lagen (1984:852) om lagerskatt på viss (1984:852) om lagerskatt på viss bensin, lagen (1988:1567) om bensin, lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik, miljöskatt på inrikes flygtrafik, lagen (1990:582) om koldioxid- lagen (1990:582) om koldioxidskatt, lagen (1990:587) om svavel- skatt, lagen (1990:587) om svavelskatt, skatt, lagen (1990:613) om miljölagen (1990:613) om miljöavgift på avgift på utsläpp av kväveoxider utsläpp av kväveoxider vid ener- vid energiproduktion, lagen

giproduktion, lagen (1990:662) om (1990:662) om skatt på vissa preskatt på vissa premiebetalningar, miebetalningar, lagen (1990:1087)

lagen (1990:1087) om lagerskatt på om lagerskatt på vissa oljeprodukvissa — oljeprodukter, lagen ter, lagen (1990:1427) om särskild (1990:1427) om särskild premies- premieskatt för grupplivförsäk-

katt för grupplivförsäkring, m.m., ring, m.m., lagen (1991:1482) om

lagen (1991:1482) om lotteriskatt, lotteriskatt, lagen (1991:1483) om lagen (1991:1483) om skatt på skatt på vinstsparande m.m., lagen vinstsparande m.m., lagen (1992:000) om lagerskatt på viss (1992:000) om lagerskatt på viss bensin, lagen (1992:000) om die-

bensin, seloljeskatt och användning av

vissa — oljeprodukter, lagen

(1992:000) om lagerskatt på diesel-

olja,

4. skatt enligt vägtrafikskattela- 4. skatt enligt vägtrafikskattelagen (1973:601), lagen (1976:339) gen (1973:601), lagen (1976:339) om saluvagnsskatt, vägtrafikskatte- om saluvagnsskatt, fordonsskattela-

lagen (1988:327), lagen (1988:328) gen (1988:327), lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska om fordonsskatt på utländska forfordon, don,

5. tull, särskild avgift enligt 39 3 tullagen (1973:670) och avgift enligt

lagen (1968:361) om avgift vid införsel av vissa bakverk, | 6. avgift enligt lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets

område, lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område, lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel, lagen (1990:615) om avgifter på

vissa jordbruksprodukter m.m. och lagen (1990:616) om införande av

lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m.,

7. avgift som uppbärs med tillämpning av lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, 8. avgift enligt lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens

område.

Förmånsrätten omfattar ej dröjsmålsavgift och liknande avgift som

utgår vid försummelse att redovisa eller betala fordringar och ej heller

skatte- eller avgiftstillägg och förseningsavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1993.

12 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 20 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

208 Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skall alla omkostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och bibehållande avräknas från samtliga intäkter i pengar eller pengars värde (bruttointäkt) som har influtit i förvärvskällan under beskattningsåret.

Avdrag får inte göras för:

den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter, så som vad skattskyldig utgett som gåva eller som periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning till person i sitt hushåll; sådana kostnader för hälsovård, sjukvård samt företagshälsovård som

anges 1 anvisningarna;

kostnader i samband med plockning av vilt växande bär och svampar eller kottar till den del kostnaderna inte överstiger de intäkter som är skattefria enligt 19 §;

värdet av arbete, som i den skattskyldiges förvärvsverksamhet utförts av den skattskyldige själv eller andre maken eller av den skattskyldiges barn som ej fyllt 16 år;

ränta på den skattskyldiges eget kapital som har nedlagts i hans förvärvsverksamhet;

svenska allmänna skatter;

kapitalavbetalning på skuld;

ränta enligt 8 kap. 1 § studies- ränta enligt 8 kap. 1 § studiestödslagen (1973:349), 52, 52 a och tödslagen (1973:349), 52, 52 a och 55 §§ lagen (1941:416) om arvs- 55 88 lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 32 § och 49 § skatt och gåvoskatt, 32 § och 49 § 4 mom. uppbördslagen (1953:272), 4 mom. uppbördslagen (1953:272), 44 a och 46 §§ lagen (1968:430) 44 a och 46 §§ lagen (1968:430)

om mervärdeskatt, 5 kap. 12 § om mervärdeskatt, 5 kap. 12 § lagen (1984:151) om punktskatter lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, 13 och och prisregleringsavgifter, 13 och

14 §§ lagen (1984:668) om upp- 14 §§ lagen (1984:668) om upp-

börd av socialavgifter från arbets- börd av socialavgifter från arbets-

givare, 30 § tullagen (1987:1065) givare, 30 § tullagen (1987:1065)

och 60 § vägtrafikskattelagen och 60 -$ = fordonsskattelagen

(1988:327) samt kvarskatteavgift (1988:327) samt kvarskatteavgift och = dröjsmålsavgift enligt upp- och = dröjsmålsavgift enligt uppbördslagen; bördslagen;

avgift enligt lagen (1972:435) om överlastavgift; avgift enligt 10 kap. plan- och bygglagen (1987:10);

ISenaste lydelse 1992:651. 40

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

avgift enligt 10 kap. 7 § utlänningslagen (1989:529); avgift enligt 26 § arbetstidslagen (1982:673);

skadestånd, som grundas på lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller annan lag som gäller förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, när skadeståndet avser annat än ekonomisk skada;

företagsbot enligt 36 kap. brottsbalken;

straffavgift enligt 8 kap. 7 § tredje stycket rättegångsbalken;

belopp för vilket arbetsgivare är betalningsskyldig enligt 75 § uppbördslagen (1953:272) eller för vilket betalningsskyldighet föreligger på grund av underlåtenhet att göra avdrag enligt lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar;

avgift enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift;

kontrollavgift enligt lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering;

överförbrukningsavgift enligt ransoneringslagen (1978:268);

vattenföroreningsavgift enligt lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg;

avgift enligt 3 § lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela föreskrifter om in- eller utförsel av varor;

lagringsavgift enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol eller lagen (1985:635) om försörjningsberedskap på naturgasområdet;

avgift enligt 18 § lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar;

kapitalförlust m. m. i vidare mån än som särskilt föreskrivs,

avgift enligt 13 och 14 §§ lagen (1992:000) om dieseloljeskatt och

användning av vissa oljeprodukter.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den I oktober 1993.

Igenaste lydelse 1992:651.

Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)

Härigenom föreskrivs att i 3 § skatteregisterlagen (1980:343)' ordet "vägtrafikskatt" skall bytas ut mot "fordonsskatt".

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1993.

I$epaste lydelse av 3 8 1991:1920.

Lag om ändring i lagen (1951:442) om förhandsbesked i

taxeringsfrågor

Härigenom föreskrivs att i 1 § lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor! ordet "vägtrafikskattelagen” skall bytas ut mot "fordonsskattelagen".

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1993.

IScnaste lydelse av 1 8 1991:699.

Lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte-

och avgiftsprocessen

Härigenom föreskrivs att i 1 § bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen! orden "vägtrafikskattelagen (1988:327)" skall bytas ut mot "fordonsskattelagen (1988:327).

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1993.

I$enaste lydelse av 1 § 1991:594.

16 Förslag till Prop . 1992/93:124

Lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift

Härigenom föreskrivs att i 9 § lagen (1972:435) om överlastavgift! ordet "vägtrafikskattelagen" skall bytas ut mot "fordonsskattelagen".

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1993.

!Senaste lydelse av 9 8 1992:631.

Lag om ändring i tullagen (1987:1065)

Härigenom föreskrivs att 7 § tullagen (1987:1065)' skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

78!

Utan att förtullas får varor som införts till tullområdet 1. sändas genom tullområdet eller mellan orter inom detta enligt de föreskrifter som regeringen meddelar, 2. förvaras på tullupplag eller tullager eller i frihamn eller exportbutik

enligt 46-52 §§,

3. innehas med temporär tullfrihet enligt föreskrifter som meddelas med stöd av 17 § lagen (1987:1069) om tullfrihet m.m. , 4. återutföras, eller 5. överlåtas till staten eller förstöras enligt 109 §. Oförtullad oljeprodukt får tillföras sådana märkämnen som avses i 2 § lagen (1992:000) om dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter. Regeringen får föreskriva att tull- och skattefria varor inte behöver anmälas till förtullning, om det kan ske utan risk för att föreskrifter som gäller för införseln eftersätts.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1993.

I$enaste lydelse 1991:157.

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 november 1992

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Hörnlund, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet Lundgren

Proposition om skatt på dieselolja m.m.

1¶Inledning

Regeringen beslutade i december 1991 att låta utreda beskattningen av dieseldrivna fordon. Som särskild utredare tillkallade jag generaldirektören Lennart Nilsson. Utredningen har i juni 1992 i betänkandet Skatt på dieselolja (SOU 1992:53) lämnat förslag om att ersätta nuvarande

kilometerskattesystem för dieseldrivna fordon med en särskild punktskatt på dieselolja. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över de remissinstan-

ser som har yttrat sig över betänkandet bör fogas som bilaga 1 till protokollet i detta ärende. En sammanställning över remissyttrandena har

upprättats och finns tillgänglig i Finansdepartementet, dnr 3358/92. Jag kommer i det följande att på grundval av utredningens betänkande

lämna förslag till ett nytt beskattningssystem som skall ersätta kilometerskatten.

Samtidigt föreslår jag att, som en följd av EES-avtalet, vissa skattelättnader för fordon i s.k. kombinerad trafik införs. Vidare föreslås en ändring i Övergångsreglerna till en av riksdagen år 1991 beslutad miljöklassindelning i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, samt vissa ändringar beträffande skattskyldighetsreglerna i den lagen.

Regeringen beslutade den 22 oktober 1992 att inhämta Lagrådets yttrande över förslagen till lagändringar i nämnda frågor. Lagrådets yttrande bör bifogas protokollet i detta ärende som bilaga 2. Jag återkommer till Lagrådets yttrande i avsnitt 9, 10, 14 och 16 i det följande. Som bilaga 3 till protokollet bör fogas ett lagförslag som

remitterats till Lagrådet och som avviker från propositionens lagförslag. I övriga till Lagrådet remitterade förslag har i propositionen endast

smärre redaktionella ändringar gjorts.

2¶Nuvarande ordning

Vägtrafiken beskattas i dag med såväl fasta skatter på innehav av fordon, fordonsskatt, som rörliga skatter på användning av fordonen. Den rörliga skattedelen utgörs för bensindrivna fordon av bensinskatt och koldioxidskatt (enligt lagarna 1961:372 och 1990:582). För dieseldrivna fordon tas rörlig skatt ut i form av dels bränsleskatt, dels kilometerskatt. Bränsleskatterna består av allmän energiskatt, svavelskatt (se lagarna 1957:262

och 1990:708) och den tidigare nämnda koldioxidskatten. Svavelhalterna

i de oljor som används för fordonsdrift är dock så låga att någon

svavelskatt i praktiken inte utgår för dessa produkter. Kilometerskatten

tas ut med stöd av bestämmelserna i vägtrafikskattelagen (1988:327, VSL), som också innehåller reglerna om fordonsskatt.

Drivmedel och andra energiprodukter är i Sverige belagda med mer-

värdeskatt. Beskattningsvärdet utgörs av vederlaget, saluvärdet eller inköpsvärdet av produkten, inklusive andra statliga skatter och avgifter än mervärdeskatt. De ovan nämnda punktskatterna, dvs. bensinskatt och andra bränsleskatter, räknas således in i underlaget för beräkningen av mervärdeskatten. Mervärdeskatten uppgår f.n., med några undantag där skattesatsen är 18 &, till 25 &.

Fordonsskatt skall betalas för motorcyklar, personbilar, lastbilar, bussar, traktorer, motorredskap och släpvagnar. Påhängsvagnar med skattevikt över 3 000 kg är dock inte skattepliktiga om de dras uteslut-

ande av kilometerskattepliktigt fordon. Fordonsskattens storlek varierar

med fordonsslag, skattevikt, drivmedel och fordonets konstruktion.

Kilometerskatten är beroende av fordonets körsträcka och tas ut med ett visst belopp per tiotal kilometer. Skattesatserna är utformade efter fordonsslag och skattevikt. Kilometerskatten infördes den 1 januari 1974 för dieseldrivna personbilar, lastbilar och bussar och utvidgades den 1 juni 1976 till att avse även tyngre släpvagnar (skattevikt över 3 000 kg), som är avsedda att dras av kilometerskattepliktiga fordon. Påhängsvagnar, med skattevikt över 3 000 kg, undantogs dock från och med den 1 januari 1985 från beskattning i de fall då de dras av kilometerskattepliktigt fordon och i stället höjdes skattesatserna för dragbilarna.

Kilometerskatt skall även betalas för vissa utländska fordon som

tillfälligt används här i landet. Det rör sig om dieseldrivna lastbilar och

bussar samt andra släpvagnar än påhängsvagnar, om de är avsedda att dras av dieseldriven lastbil eller dieseldriven buss. Bestämmelser om detta finns i lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon.

Motorcyklar, personbilar, lastbilar eller bussar som har årsmodell-

beteckning 1950 eller äldre är undantagna från skyldighet att erlägga vägtrafikskatt. Detsamma gäller diplomatfordon, militärfordon samt vissa fordon som uteslutande eller så gott som uteslutande används vid

räddningstjänst. Handikappade kunde tidigare erhålla befrielse från skyldigheten att betala vägtrafikskatt. Denna möjlighet har numera upphört, men den som medgetts befrielse enligt äldre bestämmelser får

ha kvar den så länge fordonet behålls, dock längst till och med utgången av september 1995.

vägtrafiken. Det rör sig om försäljningsskatt på motorfordon och saluvagnsskatt för fordon som brukas med stöd av saluvagnslicens enligt 38 § bilregisterkungörelsen (1972:599).

3¶Skatt på dieselolja i stället för kilometerskatt

Mitt förslag: Kilometerskattesystemet slopas och ersätts med en särskild punktskatt på dieselolja, som skall tas ut utöver nu gällande energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt. Den särskilda skatten på dieselolja skall tas ut på sådan olja som används för drift av fordon som i dag är kilometerskattepliktiga. Bestämmelserna om den nya skatten tas in i en ny lag.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.

Utredningens förslag innefattar dock att även dieselolja som används i fritidsbåtar skall beskattas med den nya särskilda skatten.

Remissinstanserna: Så gott som alla remissinstanser välkomnar, tillstyrker eller har inga invändningar mot att kilometerskatten slopas. Några få remissinstanser är dock tveksamma. Vägverket anser att skatten inte bör slopas förrän alternativa styrmedel mot vägvänliga fordon studerats, Statens naturvårdsverk anser att utvecklingen i Europa bör studeras innan beslut om avveckling av kilometerskatten fattas. Naturvårdsverket kan dock se vissa miljöfördelar med en övergång till bränsleskatt. Svenska Petroleum Institutet avstyrker, mot bakgrunden av kontrollproblem med en dieseloljeskatt, att kilometerskatten slopas innan det är fullt klarlagt att gränstrafikproblemen inte kan lösas på annat sätt. Motormännens Riksförbund ser med stor tillfredsställelse att kilometerskatten slopas, men anser att den skall ersättas med en tillfällig skatt på all dieselolja/lätt eldningsolja med 40 öre per liter.

Skälen för mitt förslag: Kilometerskattesystemet infördes den 1 januari 1974 och ersatte då en tidigare beskattningsordning, som innebar att en s.k. brännoljeskatt togs ut för sådan dieselolja som var avsedd för motorfordon. Statsmakterna angav då i huvudsak tre skäl för att övergå från den tidigare brännoljeskatten till en ny beskattningsform. Kilometerskatten skulle erbjuda de bästa möjligheterna till en anpassning av beskattningen efter den s.k. kostnadsansvarighetsprincipen för uttaget av skatter på vägtrafiken, som statsmakterna hade antagit 1963. Kilometerskatten skulle vidare på ett effektivare sätt än en brännoljeskatt kunna avgränsa beskattningen till vägsektorn. Slutligen ansågs de kontrollproblem och det skatteundandragande som förekommit med brännoljeskatten kunna avhjälpas med ett införande av kilometerskatt.

Systemet med kilometerskatt har ofta kritiserats för att vara tekniskt komplicerat och administrativt tungrott. För fordonsägarnas del innebär kilometerskatten kostnader för anskaffning, underhåll och besiktningar av

4 Riksdagen 199292, 1 saml. Nr 124

apparaturen. Avstämplingsrutiner m.m. kan också vara resurskrävande, särskilt för dem som äger ett stort antal fordon. Kilometerskatten medför även mycket arbete för de myndigheter som är sysselsatta med den, nämligen Riksskatteverket, Trafiksäkerhetsverket, Tullverket, länsstyrel-

serna samt kronofogdemyndigheterna.

En utredning som gjordes i mitten av 1980-talet (Ds Fi 1984:22) belyste de olika problemen och ställde mot nackdelarna med kilometerskatten bl.a. att en återgång till ett dieseloljeskattesystem skulle kräva

betydande investeringar hos oljebolagen och oljedistributörerna. Vidare

ansåg utredningen att märkning av vissa oljeprodukter borde införas för att en dieseloljeskatt skulle kunna fungera på ett acceptabelt sätt. Utredningen gick dock inte in på frågan om kilometerskattens lämplighet

ur ett internationellt perspektiv. När kilometerskatten infördes åberopades närmast att skatten skulle vara en lämplig beskattningsform med hänsyn till den internationella trafiken. Systemet bygger på att skatt endast tas ut för körning i Sverige.

Om ett kilometerskattepliktigt fordon skall användas utomlands skall ett särskilt stämpelkort stämplas vid utresan och lämnas till tullmyndigheten. Vid därpå följande inresa skall ett nytt kort stämplas i fordonets kilometerräknare och lämnas till tullmyndigheten på inreseorten. Med hjälp av dessa stämpelkort kan en avräkning ske, så att skatt inte behöver

betalas för utlandskörningen.

Även för utländska dieseldrivna tyngre fordon som tillfälligt används här i Sverige tas kilometerskatten ut. Skattenivån är densamma som den som gäller för svenska fordon. De utländska fordonen är naturligtvis

dock inte försedda med kilometerräknare. Beskattningen får ske med

hjälp av ett deklarationsförfarande. Tullverket svarar för uppbörd och kontroll.

Det nuvarande kilometerskattesystemet medför således att beskattningsåtgärder skall vidtas vid varje gränspassage av dieseldrivna fordon, såväl svenska som utländska. Detta innebär ett hanteringsmässigt problem med tanke på att den gränsöverskridande trafiken ökat kraftigt. En fortsatt ökning av trafiken kan förväntas, inte minst med tanke på den liberalisering av den kommersiella vägtrafiken som nu äger rum i Europa. Ett svenskt medlemskap i EG kommer också på sikt att medföra en ökad trafik.

Sveriges deltagande i en kommande europeisk transportmarknad ställer

också krav på att trafiken över gränserna kan ske på ett effektivt sätt, utan gränshinder. Inom EG skall i princip alla gränshinder vara avskaffade till år 1993, då den gemensamma marknaden skall vara fullt

genomförd. Inför ett kommande svenskt medlemsskap i EG måste

beskattningsregler bl.a. på vägtrafikområdet anpassas så att gränskontroll-

åtgärder inte längre erfordras. Inom EG pågår för närvarande ett arbete på att anta gemensamma regler för hur beskattningen av den tunga vägtrafiken skall vara utformad. Enighet föreligger hittills om regler för beskattningen av

dieselolja från och med år 1993. Reglerna innebär bl.a. att en miniminivå motsvarande ca 1,82 kr per liter införs. Medlemsländerna får ha en högre

skattenivå, men skatten på dieselolja får inte underskrida den beslutade nivån. Skattenivån på dieselolja i Sverige utgör, efter de höjningar som skall träda i kraft den 1 januari 1993, sammanlagt (energiskatt och koldioxidskatt) 1,01 kr per liter i miljöklass 1, 1,21 kr per liter i miljöklass 2 och 1,46 kr per liter i miljöklass 3. Den svenska skatten är

således lägre än den av EG beslutade miniminivån. I Sverige tillkommer

1 stället kilometerskatten.

I EG har vidare under flera år diskuterats gemensamma regler för fordonsskatt, också inkluderande miniminivåer. Olika former av motorvägsavgifter har också diskuterats. Ännu föreligger emellertid ingen enighet om hur dessa frågor kommer att lösas. Det kan antas att det kommer att ta väsentlig tid ännu innan någon mera betydelsefull

harmonisering kan åstadkommas på detta område. Det står emellertid klart att de allmänna principerna för fria gränspasseringar inte gör det möjligt att införa ett beskattningssystem som är konstruerat på samma sätt som den svenska kilometerskatten. I Norge har stortinget tidigare i år beslutat att kilometerskatten skall avvecklas och ersättas med en beskattning av dieselolja. Troligt datum

för genomförandet av reformen är den 1 juli 1993. En form av kilometerskatt finns även på Island, och även där övervägs en avveckling av

systemet. I andra europeiska länder finns inte beskattningssystem av

denna typ.

Med hänsyn till den pågående utvecklingen i Europa och till utvecklingen av den gränsöverskridande trafiken finner jag att förutsättningarna för att behålla kilometerskattesystemet inte längre föreligger. Beskattningen av de dieseldrivna fordonen måste läggas om så att den bättre

motsvarar vad som förekommer i andra länder, och så att beskattningen inte ger upphov till gränshinder. Kilometerskattesystemet bör således avvecklas. Den alternativa be-

skattningsform som därvid ligger närmast till hands är en punktskatt på

det bränsle som idag används i de kilometerskattepliktiga fordonen. En

sådan punktskatt tillämpas i övriga europeiska länder, och kommer att införas som en gemensam norm för EG-länderna.

En möjlighet, som på ett effektivt sätt skulle avhjälpa olika avgränsningsproblem, vore att belägga såväl all dieselolja som den jämförbara och ibland identiska produkten lätt eldningsolja med en lika hög skatt. En skattehöjning om 0,40 kr per liter på all diesel- och eldningsolja skulle

motsvara kilometerskatteintäkterna. En sådan skatteomläggning skulle innebära en kraftig förenkling av skattesystemet och lösa många kontrollfrågor m.m. En skatteomläggning av sådant slag skulle emellertid innebära en opåkallad ökning av skatten på bl.a. lätt eldningsolja, samtidigt som det samlade avgiftsuttaget från vägtrafiksektorn radikalt skulle minskas. En sådan lösning skulle inte heller vara förenlig med EGreglerna. Jag anser det därför ofrånkomligt att belägga sådan olja, som används

för drift av motorfordon, med en särskild skatt som ersättning för den

samtidigt slopade kilometerskatten.

fritidsbåtar skulle beläggas med dieseloljeskatt. För tillfället är jag

emellertid inte beredd att föreslå en sådan utvidgning av skatteplikten.

Som jag tidigare nämnt var just frågan om avgränsningen av beskatt-

ningen till vägsektorn ett betydelsefullt skäl för införandet av kilometer-

skatten. Ett kilometerskattesystem erbjuder i detta avseende möjligheter till en differentiering som inte är möjlig med en bränsleskatt. Detsamma gäller i fråga om en exakt anpassning till vägkostnadsansvaret. Med ett sådant märkningssystem för oljeprodukter som jag i det följande föreslår, ökar dock möjligheten väsentligt för en avgränsning som i stort motsvarar den som uppnås med kilometerskatten. Märkningssystemet avses också begränsa de kontrollproblem som fanns med det gamla brännoljeskattesystemet före år 1974.

Några remissinstanser har varit tveksamma till möjligheterna att med en skatt på dieselolja uppnå en lika god anpassning till vägkostnads-

ansvaret som med nuvarande kilometerskatt. Jag håller med om att

kilometerskatten i detta avseende har fördelar. Å andra sidan har det nuvarande svenska fordonsskattesystemet, med dess mycket differentierade skattenivåer, också 1 hög utsträckning de styrande effekter som erfordras. Jag kommer 1 det följande dessutom att lämna vissa förslag till

anpassning av fordonsskatten för olika fordonsslag, så att den sammanlagda beskattningseffekten blir lämpligt avvägd. Jag vill slutligen beröra miljöaspekterna på ett nytt beskattningssystem.

Utredningen har konstaterat att Sverige, i förhållande till de flesta andra europeiska länder, nått långt i fråga om att söka minska de skadliga verkningarna av t.ex. avgasutsläpp. Således har Sverige infört såväl en särskild koldioxidskatt som miljöklassning av olika oljeprodukter och en förhållandevis stor andel av bränsleskatterna utgörs numera av miljörelaterade skatter. Därtill införs fr.o.m. 1993 års bilmodeller ett system med miljöklasser, som genom att försäljningsskatten på motorfordon differentieras och utvidgas till dieseldrivna tyngre fordon också medför

en styrning mot minskade avgasutsläpp.

En övergång till en bränslebeskattning för de dieseldrivna fordonen

kommer enligt utredningen med all sannolikhet att innebära en mer

effektiv användning av fordonsbeståndet. Val av fordonskombinationer

med stor lastkapacitet gynnas således, vilket skulle leda till en viss

minskning av det totala antalet transporter i Sverige. Det nuvarande

kilometerskattesystemet innehåller inte något skatteincitament till att

minska bränsleförbrukningen. I det nya skattesystemet kommer däremot skatt att tas ut i förhållande till mängden förbrukad dieselolja, vilket i viss mån torde stimulera till bränslesnålare körning.

Bestämmelserna om en särskild skatt på dieselolja bör tas in i en ny lag, som i huvudsak byggs upp på samma sätt som befintliga lagar om

punktskatter på bl.a. bränslen. En dieselmotor drivs normalt med dieselolja. Emellertid kan en sådan motor också drivas med t.ex. etanol eller rapsoljemetylester. För etanoldrift fordras en särskild anpassning av motorn men för rapsoljemetylestern är detta inte nödvändigt. Etanoldrivna fordon som försetts

med sådana anpassade motorer har således registrerats som etanoldrivna och blir därmed inte kilometerskattepliktiga. Bilar försedda med normala dieseloljemotorer registreras alltid som dieseloljedrivna. En övergång från kilometerskatt till dieselskatt kommer därför att göra bränslen som baseras på vegetabiliska oljor konkurrenskraftigare. Det gäller också de blandningar av vegetabiliska oljor och mineraloljor som på senare tid börjat saluföras som motorbränslen.

Biobränslen, t.ex. rapsoljor, svarar för närvarande visserligen endast för en obetydlig del av den sammanlagda bränsleförbrukningen i Sverige. Men omläggningen av skattesystemet kan således stimulera till en ökad användning av dessa produkter. Den bensinskattehöjning som regeringen nu lagt fram förslag om, i samband med uppgörelsen med socialdemokraterna, innebär också att etanolens konkurrenskraft gentemot andra bränslen stärks. Biobränslen svarar till skillnad från fossila bränslen inte för något nettotillskott av koldioxid. En övergång från dieselolja och andra oljebaserade bränslen till biobränslen skulle kunna medverka till en minskning av växthuseffekten.

Regeringen beslutade i juni om en utredning om teknisk översyn av energibeskattningen (dir. 1992:80). Utredningens förslag skall utformas med beaktande av EG:s regler på energi- och miljöområdet.

EG kommissionen har i februari 1992 redovisat förslag till begränsning av punktskatterna på s.k. biobränslen. Enligt förslaget skall medlemsländerna maximalt kunna ta ut en skatt på dessa bränslen som motsvarar 10 procent av skatten på jämförbara oljebaserade bränslen, dvs. främst dieselolja och blyfri bensin. Om detta EG-förslag skulle träda ikraft skulle en svensk anpassning bland annat innebära att skatten på etanol vid inblandning i bensin kan komma att sänkas vilket ytterligare skulle stimulera till en användning av miljövänliga bränslen. Arbete pågår inom regeringskansliet med att ta fram förslag till ytterligare åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser.

En betydelsefull effekt av övergången till ett dieseloljebeskattningssystem är att administrationskostnaderna hos de myndigheter som i dag hanterar kilometerskatten kan minskas. Å andra sidan tillkommer för några av myndigheterna nya arbetsuppgifter. Utredningen har närmare redovisat vilka effekter på myndigheternas resursåtgång som det kan bli fråga om. Effekter av detta slag får beaktas i samband med den ordinarie budgetprocessen.

4¶Skattesatsen på dieselolja m.m.

Mitt förslag: Skattesatsen för den särskilda bränsleskatten skall vara

1,35 kr per liter. Den allmänna energiskatten för oljeprodukter i

miljöklass 1 sänks från 90 kr till 5 kr per m”.

Utredningens förslag: Föreslår en särskild skatt på dieselolja om 1,40 kr per liter.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte närmare kommenterat den av utredningen föreslagna skattesatsen på den särskilda dieseloljeskatten. Bilindustriföreningen, Föreningen Skogsindustrierna, Svenska Busstrafikförbundet, Svenska Åkeriförbundet och Sveriges Industriförbund förordar dock en lägre skattesats så att den samlade skatten på dieselolja, inkl. energiskatt och koldioxidskatt, motsvarar EG:s miniminivå. Liknande synpunkter framförs av Närings- och teknikutvecklingsverket och LRF. Motormännens Riksförbund förordar som tidigare nämnts också en lägre skattesats. S/ anser däremot att enbart den särskilda dieselskatten bör ligga på minst EG:s miniminivå.

Skälen för mitt förslag: En utgångspunkt vid fastställande av den nya skattens nivå är i dagens statsfinansiella läge att den skall avvägas så att

skatteomläggningen blir intäktsmässigt neutral. Detta ligger också bakom

utredningens beräkningar och förslag till skattesats.

Skattesatsen för dieseloljan skall därvid fastställas till 1,35 kr per liter, : i enlighet med utredningens beräkningar. Jag har därvid inte, som i utredningens förslag, gjort en extra uppräkning till 1,40 kr per liter för att täcka en viss bidragsgivning till busstrafik.

Skatten kommer, liksom kilometerskatten, att tas ut utöver de nuvarande skatterna på bränslet, energiskatt och koldioxidskatt.

Genomsnittligt sett innebär detta ett oförändrat skatteuttag för de

dieseldrivna fordonen. Vissa avvikelser härifrån kommer dock att uppstå,

och jag återkommer till den frågan senare. Jag kan dock nämna att för

lastfordon innebär omläggningen i stort sett en oförändrad total skatte-

belastning.

Övergången från kilometerskatt till dieseloljeskatt motiverar att en extra insats görs för att stimulera användningen av diesel som har mindre skadeverkningar på miljön. Genom sänkning av skatten på dieselolja av

miljöklass 1, som huvudsaklingen bedöms kunna komma att användas för

transporter, får bränslen i denna miljöklass en konkurrensfördel. Den allmänna energiskatten syftar till att utjämna skillnader i produktionskostnad mellan olika bränslen. Incitamentet att använda miljövänligare dieseloljor är huvudmotivet till att jag föreslår avsteg från den principen. Energiskatten för oljor i miljöklass 2 och miljöklass 3, vilka står för huvudparten av förbrukningen, förändras dock inte. Regeringen kommer

senare att pröva behovet av en ytterligare differentiering av den allmänna energiskatten av miljöskäl. Sveriges geografiska läge med långa avstånd till de stora marknaderna

i Europa innebär att transportkostnaderna är en viktig faktor att räkna

med för de svenska företag som skall konkurrera på den europeiska marknaden. Sveriges fortsatta närmande till Europa kan väntas öka

behovet av lastbilstransporter.

Utredningen konstaterade att den avgörande orsaken till de svenska företagarnas kostnadsnivå var arbetskraftskostnaderna där naturligtvis de sociala avgifterna skiljer sig jämfört med övriga länder. De nuvarande skatterna på vägtrafiken i Sverige är emellertid också förhållandevis höga vid en jämförelse med övriga europeiska länder. Den samlade beskattningen på dieselolja i exempelvis Danmark är 1,64 kr per

svenska skattenivån efter genomförande av mitt förslag, nämligen 2,81 kr

per liter i miljöklass 3, 2,56 kr per liter i miljöklass 2 och 2,275 kr per

liter i miljöklass 1. Även de svenska fordonsskatterna på lastfordon är vid en internationell jämförelse höga.

Enligt min mening bör på sikt eftersträvas att den svenska beskattningsnivån inte skiljer sig markant från den i våra närmaste grannländer. En lämplig avvägning får göras mellan krav på att trafiken skall bära sitt

kostnadsansvar och svenska företagens förmåga att konkurrera inter-

nationellt. Det är i detta sammanhang också värt att notera att utvecklingen mot en gemensam marknad i Europa kommer att medföra en helt ny konkurrenssituation för de svenska företagen. Upphävande av nu

gällande kvoteringar av den gränsöverskridande trafiken samt av förbud mot utländska åkerier att åta sig körningar i Sverige är exempel på

faktorer som i hög grad kommer att öka konkurrensen för den svenska åkerinäringen. Alla kostnadsskillnader kommer i detta perspektiv att bli än mer betydelsefulla och de olika ländernas

skatteuttag är av intresse för bedömningen av de konkurrensförhållanden som gäller internationellt.

5¶Personbilar

Mitt förslag: För att motverka en sänkt beskattning av dieseldrivna

personbilar höjs fordonsskatten för existerande dieseldrivna person-

bilar till det dubbla nuvarande beloppet och för nya sådana bilar till

det femdubbla nuvarande beloppet.

Utredningens förslag: Föreslår en fördubbling av fordonsskatten för existerande dieseldrivna personbilar, och en fyrdubbling av fordonsskatten för nya sådana bilar.

Remissinstanserna: Transportforskningsberedningen och Närings- och teknikutvecklingsverket anser att utredningsförslaget på ett felaktigt sätt gynnar dieselpersonbilar med långa körsträckor, särskilt taxibilar. Statens

naturvårdsverk anför liknande synpunkter och anser att det inte är önskvärt att andelen dieseldrivna personbilar ökar. Konsumentverket anser däremot att förslaget kommer att leda till en fortsatt minskad efterfrågan på dieselpersonbilar, vilket är negativt ur energihushållningssynpunkt. LRF anser att de föreslagna fordonsskattehöjningarna går väl

långt, och hänvisar till skattenivån för dieseldrivna bussar. Motormännens

riksförbund anser det vara helt oacceptabelt med en höjd fordonsskatt på

dieselpersonbilar. Även Svenska Tuxiförbundet avvisar förslaget med

hänvisande till dieselfordonens höga inköpspris.

Skälen för mitt förslag: De dieseldrivna personbilarna utgör i dag

endast ca 3 7 av det totala personbilsbeståndet i landet och antalet nyregistrerade fordon har gått ner väsentligt under senare år.

Ett ersättande av kilometerskatten med en dieseloljeskatt om 1,35 kr Prop. 1992/93:124

per liter innebär en viss minskning av skatteutgifterna för den enskilde fordonsägaren. Detta beror på att beloppet 1,35 kr per liter beräknats från de genomsnittliga kilometerskatteintäkterna för alla slags fordon. Utredningen har redovisat ett omfattande material som visar skatteeffekterna för personbilar.

Hittills har den samlade beskattningen av bensin- respektive dieseldrivna personbilar avvägts så att skatten per körd vägsträcka är ungefär lika hög för respektive kategori. Utredningens beräkningar visar också att skattekostnaden per mil för en bensindriven och en dieseldriven

personbil i samma skatteklass i dag inte väsentligt skiljer sig mellan de

båda fordonstyperna. De exempel utredningen redovisar ger emellertid vid handen att en dieseloljeskatt av föreslagen nivå skulle medföra att kostnaderna för dieseldrivna personbilar skulle bli lägre per körd mil i

förhållande till ett jämförbart, bensindrivet fordon. Beaktas att diesel-

bilarnas bränslekonsumtion är lägre än bensinbilarnas kan enligt

utredningens exempel antas att kostnadsskillnaden motsvarar ca 1,30 kr

per mil. Därtill kommer bensinskattehöjningen med anledning av krisuppgörelsen mellan regeringen och socialdemokraterna. I prop. 1992/93:50 föreslås en höjning med ca en krona inkl. moms. Den totala kostnadsfördelen för dieseldrivna personbilar skulle därmed bli ca 2,30 kr

per körd mil. Dieseldrivna personbilar kommer således att ytterligare

gynnas i förhållande till bensindrivna personbilar. Det är därför motiverat att höja fordonsskatten för de dieseldrivna personbilarna i samband med

att kilometerskatten slopas.

Det är inte enbart den skattemässiga kostnaden per mil som är relevant när en konsument står i valet att skaffa en dieseldriven eller en bensindriven personbil. Skillnaden i produktionskostnad, både för bilar och bränsle är av betydelse. Tar man hänsyn till detta krävs en femdubbling av den nuvarande fordonsskatten för att den totala kostnaden per körd mil för en normalbilist skall vara ungefär lika stor oavsett om en dieseldriven eller en bensindriven bil väljs. Därför bör fordonsskatten ferndubblas för nya dieseldrivna personbilar. Vad gäller befintliga personbilar med dieseldrift delar jag utredningens bedömning och föreslår en fördubbling av dagens fordonsskatter.

Dieselpersonbilar som körs långt — t.ex. i yrkesmässig trafik — kommer trots höjningen av fordonsskatten att gynnas i förhållande till dagsläget. En sådan konsekvens är dock i princip ofrånkomlig vid en omläggning från kilometerskatt till dieseloljeskatt och jag anser inte att det finns förutsättningar att genom andra skattemässiga differentieringar motverka en sådan ändring av skattebelastningen. Däremot bör det

övervägas om andra instrument än skatter kan användas för att säkerställa en god miljöeffekt. Dessa frågor får beredas i särskild ordning.

6¶Lastfordon

Mitt förslag: För dieseldrivna lastbilar och släpvagnar föreslås endast vissa justeringar av fordonsskatten för de lättaste fordonen.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Förslaget innefattar dock ingen justering av fordonsskatten för lätta lastbilar.

Remissinstanserna: SJ anser att den föreslagna skattenivån för lastfordon inte ger täckning för vägkostnadsansvaret. Vägverket anser att t.ex. en justering av fordonsskatten för lastfordonen kan behövas så att skatteomläggningen inte gynnar fordon som sliter på vägbanan. Transportforskningsberedningen anser att det behövs en total översyn av skatteutformningen. Kammarrätten i Sundsvall, Motormännens riksförbund och Svenska Åkeriförbundet anser att det finns skäl att belägga

användningen även av andra typer av motorfordon med dieseloljeskatt,

medan Sveriges Industriförbund välkomnar att förslaget inte medför fördyringar för t.ex. dumprar och traktorer. Industriförbundet anser att en särskild fordonsskatteskala för fyraxliga fordon bör införas, medan Åkeriförbundet anser att fordonsskatten bör sänkas med 50 6 som en EG-anpassning.

Skälen för mitt förslag: Om en dieseloljeskatt på föreslagen nivå

införs som ersättning för kilometerskatten kommer detta genomsnittligt

sett, för samtliga lastbilar och släpvagnar, att innebära ett oförändrat skattetryck. Inom dessa grupper av fordon kommer dock förskjutningar

av skattebelastningen att ske. Effekterna för den enskilde fordonsägaren

beror på hur fordonet används, men också på t.ex. vilken typ av

fordonskombination det är fråga om.

En lastbils användningsområde påverkar fordonets bränsleförbrukning och därmed även uttaget av dieseloljeskatt. Används en lastbil för t.ex.

anläggningstransporter, dvs. grus, schaktmassor eller dylikt, eller för varudistribution i tätort blir bränsleförbrukningen större än om fordonet används för mer långväga transporter. I det nuvarande kilometerskatte-

systemet är beskattningen oberoende av sådana skillnader i användningen.

Denna typ av förskjutningar i skattebelastningen av lastbilar till följd av en övergång till dieseloljebeskattning måste emellertid accepteras. Någon möjlighet att kompensera sådana effekter inom skattesystemets ram finns inte.

För den enskilde fordonsägaren kan omläggningen också få olika effekter beroende på fordonsparkens sammansättning. Kilometerskatten

debiteras separat för lastbilar och släpvagnar (när det gäller dragbilar och påhängsvagnar läggs dock hela skatten på dragbilen). Detta har möjlig-

gjort att beskattningen för varje del i en fordonskombination kunnat bestämmas efter kostnadsansvarighetsprincipen. En dieseloljebeskattning kan däremot inte avvägas på detta sätt utan endast dragbilens, lastbilens, bränsleförbrukning kommer att bli föremål för beskattning.

Eftersom bränsleförbrukningen ökar vid tillkoppling av släpvagn, kommer dock en viss beskattning även att ske på grund av användningen av släpvagnen. Lastbilarnas bränsleförbrukning vid tillkoppling av släpvagn ökar dock vanligtvis inte i sådan omfattning att intäkterna från

dieseloljeskatten uppgår till det belopp som tidigare tagits ut i kilometer-

skatt. Detta innebär att användningen av fordonskombinationer relativt sett gynnas vid en övergång till dieseloljebeskattning medan genomsnittligt sett en viss förskjutning sker till nackdel för transporter som sker

med lastbil utan släpvagn. Enligt min mening kan emellertid ett ytterligare incitament till användning av fordonskombinationer vara positivt ur transporteffektivitets- och miljösynpunkt. Jag anser därför, i

likhet med utredningen, att det inte är nödvändigt att vidta några justeringar av t.ex. fordonsskatteskalorna för lastbilar och släpvagnar för

att kompensera dessa effekter.

Dagens kilometerskatt följer relativt väl variationerna i vägslitage, dvs. skattesatserna är högst för de fordons- och axelkonstruktioner som ger upphov till störst vägslitage. En dieseloljeskatt motsvarar däremot som

jag tidigare nämnt inte på samma sätt de skillnader som finns i slitage-

kostnader mellan olika fordonstyper. Alltjämt kommer dock en differen-

tiering att ske inom fordonsskattens ram. Den differentiering av fordonsskatten som sker för fordon med olika axelantal och olika vikt bygger på

skillnaderna i vägkostnader. Något underlag för att nu införa en ytterligare differentiering av fordonsskatten för lastfordonen finns inte.

Enligt min mening bör kommande åtgärder vad gäller fordonsbeskatt-

ningen samordnas med de gemensamma regler på detta område som EG

så småningom kan förväntas besluta om.

Även om jag således förordar att någon ändring av fordonsskatten för huvuddelen av lastfordonen inte nu görs till följd av att kilometerskatten slopas, återkommer jag i det följande till vissa ändringar i fordonsskattereglerna till följd av ändrade bärighetsregler för det svenska vägnätet.

För de lättaste dieseldrivna lastbilarna visar utredningens beräkningar

att skattebelastningen kommer att sjunka till följd av skatteomläggningen. Fordonsskatten för dessa lätta lastbilar ligger nu på ungefär samma nivå som personbilar i motsvarande storlek, vilket är önskvärt om skatte-

systemet inte skall ge upphov till snedvridningseffekter. Om fordonsskatten för de dieseldrivna personbilarna höjs enligt mitt förslag, är det

nödvändigt att något höja fordonsskatten också för de lättaste dieseldrivna

lastbilarna. Totalt sett innebär skatteomläggningen ändå för dessa fordon

inte någon fördyring.

7¶Bussar

Mitt förslag: Huvuddelen av fordonsskatten för dieseldrivna bussar slopas.

Utredningens förslag: Utredningen föreslår dels en sänkning av

fordonsskatten till belopp som motsvarar skattenivån för bensindrivna bussar, dels ett kompensationsbelopp om ca 100 miljoner kronor per år att utges i form av en ökning av de generella statsbidragen till kom-

munerna. Remissinstanserna: Ett betydande antal remissinstanser ifrågasätter

behovet av eller utformningen av den särskilda kompensationen till

busstrafiken. Några remissinstanser anser att vägkostnadsansvarsprincipen

inte motiverar någon särskild kompensation, eller att det är oacceptabelt

att en höjd bränsleskatt för övriga fordonskategorier får bekosta en sådan subventionering. Åtskilliga remissinstanser pekar på att den avreglering

av busstrafiken som skett gör det olämpligt att ge bidraget till kommunerna. Vägverket föreslår att utvecklingen av miljövänliga vägtransportsystem i stället stöds. Statskontoret för fram tanken att övergångsvis

införa ett stimulansbidrag för utbyte av bussbeståndet. Statens naturvårds-

verk anser att någon form av restitutionssystem effektivare garanterar att stödet kommer den lokala busstrafiken till godo. Liknande synpunkter anför Bilindustriföreningen. Svenska Lokaltrafikföreningen förordar att medlen i stället används till ökade satsningar på forskning och utveckling

av kollektivtrafiken. Svenska Busstrafikförbundet förordar att det föreslagna bidraget till kommunerna slopas och att bussägarna i stället

tillåts att, om de så önskar, köra buss med märkt lågbeskattad olja mot erläggande av en förhöjd fordonsskatt.

Skälen för mitt förslag: Dagens kilometerskattesatser är, vad gäller

bussar i förhållande till annan tung trafik, förhållandevis låga. Vid

övergång till en enhetlig skatt på dieselolja kommer bussägarna därför

att få vidkännas en viss ökning av sina kostnader, om inga korrigerande åtgärder vidtas. Kostnadsökningen drabbar, till följd av hög bränsleförbrukning, särskilt de bussar som används 1 kollektivtrafik inom tätort.

Enligt utredningen kommer en normalbuss i tätortstrafik att få vidkännas

en kostnadsökning i storleksordningen 15 000 kr per år vid 5 000 mils körning. Å andra sidan pekar utredningen på att ägarna till bussar och

andra fordon kommer att slippa kostnader för bl.a. anskaffning, underhåll och besiktningar av kilometerräknarapparaturen, avstämplingsrutiner m.m. De besparingar som kommer att göras på detta sätt är enligt utredningen inte obetydliga.

I dag är fordonsskatten för bussar differentierad, inte bara efter fordonets skattevikt, utan också efter vilket drivmedel bussen är inrättad för. Sålunda uppgår skatten för en buss — som är inrättad för drift endast med bensin eller gasol — till maximalt 895 kr per år, medan skatteskalan

för andra bussar, dvs. främst dieseldrivna, är progressiv och når sitt

maximimum vid en skatt om 14 705 kr per år för de tyngsta bussarna.

Utredningen har föreslagit att skattesatserna för de dieseldrivna

bussarna bestäms till vad som nu gäller för bensin- och gasoldrivna bussar. En så långt gående sänkning innebär emellertid, mot bakgrund

av mitt förslag till höjd fordonsskatt för dieseldrivna personbilar, att lätta bussregistrerade fordon vanligen skulle få väsentligt lägre fordonsskatt än

personbilar. Skattenedsättningen bör därför begränsas något i jämförelse

med utredningsförslaget. För de tyngre bussarna, som används i

kollektivtrafik m.m., innebär mitt förslag ändå att huvuddelen av fordonsskatten bortfaller. Härigenom får busstrafiken en betydande kompensation för sina ökade kostnader till följd av skatteomläggningen.

Även med fordonsskattenedsättningen uppkommer enligt utredningen

för busstrafik i tätorter en kostnadsfördyring, beroende på den relativt

höga drivmedelsförbrukningen. Utredningen har därför förordat att bussägarna, utöver den generella sänkningen av fordonsskatten, skall

erhålla en ytterligare kompensation för de kostnadsökningar som uppstår

för de bussar som används i kollektivtrafik till följd av skatteomläggningen. Utredaren har föreslagit att kompensationen skall utgå i form av en ökning av de generella statsbidragen till kommunerna.

Förslaget i denna del har, som jag tidigare redogjort för, rönt en kraftig kritik från remissinstanserna, även om flera remissinstanser understött behovet av någon form av åtgärder till fromma för kollektiv-

trafiken. Jag delar uppfattningen att ett bidragssystem inte bör införas.

Den mellan regeringen ock socialdemokraterna nu i höst överenskomna

kraftiga höjningen av bensinskatten innebär dessutom att kollektivtrafikens konkurrenssituation relativt sett förbättras. Jag anser därför att något behov av kompensationsåtgärder, utöver fordonsskattesänkningen,

inte föreligger.

8¶Märkning av oljeprodukter

Mitt förslag: Vissa särskilda märk- och färgämnen skall tillsättas sådana lättare oljor som inte skall omfattas av dieseloljeskatten, dvs.

sådan olja som inte är avsedd för drift av personbilar, bussar och

lastbilar.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har haft synpunkter på det föreslagna märkningsförfarandet. Generaltullstyrelsen anser att

det bör gå att göra vissa inskränkningar vad gäller de typer av oljepro-

dukter som bör bli föremål för märkning. Statens naturvårdsverk framhåller att märkämnenas eventuella miljöpåverkan måste utredas. Liknande synpunkter framförs av Svenska Petroleum Institutet. Skälen för mitt förslag: Ett införande av en särskild beskattning av enbart sådan dieselolja, som används för drift av motorfordon som i dag

är kilometerskattepliktiga, kan ge upphov till förhållandevis stora kontrollproblem. Det nya beskattningssystemet innebär att likvärdiga

oljeprodukter beskattas med olika skattesatser beroende på användnings-

sättet. Sålunda är t.ex. lätt eldningsolja, som används för uppvärmning av bostäder, och dieselolja för fordonsdrift i stort sett tekniskt likvärdiga

och ibland identiska produkter. Skillnaderna i skatt skulle dock till följd av mitt förslag komma att bli betydande. Användning av lågbeskattad

dieselolja skall dessutom tillåtas för drift av vissa fordonstyper, t.ex. jordbrukstraktorer och motorredskap, som nu inte är kilometerskatte-

pliktiga.

De stora skatteskillnaderna gör att det är stor risk att ett betydande skatteundandragande, genom olaglig användning av lågbeskattad olja

istället för högbeskattad, kan komma att äga rum. Det är därför viktigt

att söka utforma ett system som förhindrar användning av lågbeskattad olja för andra ändamål än de tillåtna.

De flesta västeuropeiska länder uppvisar i dag betydande skatteskill-

nader på lätt eldningsolja och dieselolja för fordonsdrift (vägdiesel) och har, i avsikt att söka stävja skatteundandragande, infört olika typer av system med märkning av olika oljeprodukter. Utredningen redovisar mycket utförligt de märkningssystem som förekommer. Gemensamt för dem är att det är den lågbeskattade oljan (eldningsolja m.m.) som märks, och att märkningen vanligen sker med olika spår- och färgämnen.

Utredningen redogör också för de tankar som finns inom EG-kommis-

sionen om att införa vissa gemensamma regler för märkämnen m.m.,

som dock skall kunna användas parallellt med nationella märkmetoder. I likhet med vad som sker i flertalet andra länder, anser jag att det är

nödvändigt att lågbeskattad dieselolja och lätt eldningsolja såväl färgas som märks med ett kemiskt ämne, som kan urskiljas vid en kemisk analys. En färgning kan visserligen underlätta polisens kontroll av fordonen, men möjliggör framförallt för fordonsägarna att se att de inte erhåller fel sorts olja vid tankning. Tillsats av andra märkämnen, möjliggör å sin sida en enkel och effektiv hantering av bränsleprover såväl initialt av polisen i samband med fordonskontroller som vid

efterföljande laboratorieanalyser.

Det är viktigt att märkningssystemet utformas så säkert som möjligt, dvs. att märkningen är tillförlitlig, lätt att kontrollera och svår att kringgå.

Den lågbeskattade oljan skall märkas på depå som godkänts av beskattningsmyndigheten. Märkning måste ske senast i samband med skattskyldighetens inträde enligt lagen om allmän energiskatt. Utredningen har närmare beskrivit de olika tekniker, märkämnen m.m. som kan komma till användning. De närmare detaljerna i ett sådant system bör emellertid inte fastslås i lag, utan i bestämmelser som utfärdas av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer. Regeringen har i juni 1992 uppdragit åt Riksskatteverket att utreda frågor rörande utformningen av oljemärkningen. Uppdraget skall redovisas till regeringen i november 1992. Jag räknar med att detaljföreskrifter om märkningsförfarandet m.m. skall kunna utfärdas på grundval av denna redovisning.

9¶Skattskyldighet, kontrollförfarande

Mitt förslag: Skattskyldiga till den nya dieseloljeskatten skall vara de som inom landet producerar dieselolja eller förbrukar sådan olja för framställning av en skattepliktig vara. De som återförsäljer eller förbrukar skattepliktig olja skall kunna registrera sig hos beskattningsmyndigheten som skattskyldiga. Beskattningssystemet utformas enligt vad som gäller på punktskatteområdet i övrigt. När det gäller att kontrollera hur oljeprodukter används skall polisen utföra de kontroller av fordon som behövs för att stävja ett missbruk av dieseloljeskattereglerna. Tullen skall vara tillsynsmyndighet för fordon som passerar gränserna.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.

Remissinstanserna: Rikspolisstyrelsen anser att kontrollen blir enklare och mindre tidsödande för polisen än vad som erfordras med nuvarande kilometerskatt. RPS anser att den av utredningen angivna kontrollfrekvensen kan uppnås. Generaltullstyrelsen anser att det bör åligga den tullskyldige att i förekommande fall märka olja vid import. Statskontoret anser att det inte finns skäl för att ålägga tullmyndigheterna kontrollåtgärder i samband med gränspasseringar av fordon.

Skälen för mitt förslag: Den nya lagstiftningen om en särskild skatt på dieselolja bör till huvudsaklig del utformas i enlighet med vad som gäller på punktskatteområdet i övrigt. I enlighet därmed bör skattskyldigheten åvila dem som inom landet producerar dieselolja eller förbrukar sådan olja för framställning av skattepliktig vara. Vidare skall de som återförsäljer eller förbrukar skattepliktig olja ha möjlighet att registrera sig som skattskyldiga. Denna registering sker hos beskattningsmyndigheten, som för närvarande är Riksskatteverket.

De skattskyldiga skall redovisa skatten till beskattningsmyndigheten genom att i deklaration lämna uppgift om vilken kvantitet olja som skattskyldighet inträtt för och betala den därpå belöpande dieseloljeskatten till staten. De skattskyldiga skall ansvara för att märkning sker på godkänd depå av all olja, för vilken den särskilda dieseloljeskatten inte tas ut.

Beskattningssystemet byggs i övrigt upp på samma sätt som i lagen (1957:262) om allmän energiskatt, och genom att grundläggande bestämmelser i den lagen tillämpas även i fråga om skatten på dieselolja. Samma teknik används även i fråga om den särskilda koldioxidskatten och i fråga om bensinskatten. Lagrådet har anmärkt att den valda tekniken försvårar överblicken av regleringen. Jag är också av den uppfattningen att lagstiftningstekniken på energiskatteområdet behöver ses över, och jag har därför nyligen tillkallat en särskild utredare (Fi 1992:15) med uppgift att göra en teknisk översyn av energibeskattningen.

skall dieseloljeskatt i förekommande fall betalas till tullmyndigheten. I de fall någon som inte är registrerad som skattskyldig vill föra in olja, för vilken dieseloljeskatt inte skall erläggas, skall oljan märkas senast när den anmäls till förtullning, Märkning får endast ske på godkänd depå.

För att ett system med differentierad beskattning av oljeprodukter och märkning av de lågbeskattade oljekvaliteterna skall fungera tillfredsställande, är det nödvändigt att all lågbeskattad olja verkligen blir märkt. Om omärkt, lågbeskattad olja kommer ut på den öppna marknaden kan felaktig användning av den knappast upptäckas, varför det således är nödvändigt att utforma märkningssystemet så säkert som möjligt och vidare säkerställa att märkningsanläggningarna står under tillfredsställande myndighetskontroll.

Det bör åligga beskattningsmyndigheten att utföra erforderliga kontroller av såväl de godkända depåernas märkning som de skattskyldigas bokföring, lager, etc. Det får anses vara av vikt att kontroller sker i förhållandevis stor omfattning.

Jag anser att det är naturligt att polisen åläggs att utföra de kontroller av fordon, som erfordras för att stävja ett missbruk av dieseloljeskattereglerna. Polisen har i dag en omfattande kontrollverksamhet av fordons beskaffenhet och utrustning och får därför anses ha den största kompetensen att även utföra kontroller av innehållet i fordonens bränsletankar. Sådana kontroller torde också på ett smidigt sätt kunna utföras i samband med att polisen fullgör sina andra skyldigheter gällande kontroller av fordon. Det bör härvid poängteras att det, för att upprätthålla lagreglerna på området, kommer att krävas fordonskontroller i förhållandevis stor omfattning.

Tullmyndigheterna företar för närvarande olika slags kontroller av fordon som passerar de svenska gränserna, bl.a. i fråga om begränsningarna av de mängder bränsle som kan införas tull- och avgiftsfritt. Tullen bör inom ramen för den nu befintliga kontrollverksamheten även kunna göra stickprovsvisa kontroller av fordonens bränsletankar. Vid en svensk anslutning till EG kommer dock denna typ av gränskontroller att bortfalla i förhållande till annat EG-land.

10¶Sanktionsregler

Mitt förslag: Vid felaktig användning av lågbeskattad olja skall ägaren och i vissa fall brukaren av fordon påföras en särskild avgift. Avgiften föreslås bli 10 000 kr för personbil och 10 000—50 000 kr för bussar och lastfordon. Den som avlägsnar märkämnen från olja skall drabbas av straffrättsliga sanktioner.

Utredningens förslag: Utredningen föreslår högre särskilda avgifter samt en kombination av straffrättsliga sanktioner och avgifter för ägare och i vissa fall förare som använder lågbeskattad olja för fordonsdrift.

kriminalisering i de situationer där de särskilda avgifterna kan tillämpas.

En genomgång av det föreslagna sanktionssystemet behövs enligt RÅ. Statskontoret anser att de föreslagna nivåerna på avgifterna krävs för att de skall få avsedd avskräckande effekt. Göta hovrätt anser att det i många fall är motiverat med en hög sanktionsavgift, men att främst när

det gäller personbilar avgiften kan komma att bli oproportionerligt hög

och behöva sättas ned. Fråga om dispens från avgiften bör prövas av

länsstyrelsen i samband med avgiftsfrågan i övrigt. Liknande synpunkter

framförs av Kammarrätten i Sundsvall. Motormännens riksförbund anser att de föreslagna sanktionerna är oacceptabelt höga. Även LRF anser att påföljderna bör bestämmas till en lägre nivå.

Skälen för mitt förslag: För de som skall vara skattskyldiga enligt dieseloljeskattelagen bör skatten enligt sedvanliga principer redovisas till

beskattningsmyndigheten genom ett deklarationsförfarande. Reglerna i Jagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter bör gälla för

förfarandet. Därmed kan bl.a. bestämmelserna i den lagstiftningen om

skattetillägg komma ifråga vid oriktiga deklarationer. Även skattebrottslagen (1971:69) bör gälla i fråga om dieseloljeskatten. Jag anser inte att det är erforderligt att för de skattskyldiga enligt

dieseloljeskattelagen införa några särskilda straffregler, utan bedömer att

de som finns i skattebrottslagen är tillfyllest.

Även om all olja som inte omfattas av dieseloljeskatt (s.k. lågbeskattad

olja) märks, utesluter inte detta att sådan olja tekniskt kan användas i de fordon, som enligt lag skall drivas med bränsle som är belagt med dieseloljeskatt, dvs. högbeskattad olja. Eftersom den lågbeskattade oljan kommer att finnas t.ex. i fastigheternas oljetankar, i s.k. farmaraggregat och troligen även på en del bensinstationer, kommer den att vara lättillgänglig. Det är därför nödvändigt med förhållandevis kraftiga sanktioner, som verkar avskräckande mot missbruk.

Utredningen har utförligt redovisat de sanktionssystem som används i vissa andra länder och gjort bedömningen att det inte är tillräckligt med vanliga straffrättsliga sanktioner. Utöver straffbestämmelserna föreslås ett system med särskilda avgifter, i huvudsak efter mönster av avgiftssy-

stemet enligt lagen (1972:435) om överlastavgift. Lagrådet har ifrågasatt

behovet av att kriminalisera ägares och förares bruk av fordon, vars

bränsletank innehåller märkt olja. Jag är beredd att godta Lagrådets

synpunkter och föreslår därför endast ett avgiftssystem vad gäller ägare och förares otillåtna användning av lågbeskattad olja. Om det visar sig vara otillräckligt med det sanktionssystem som nu föreslås får frågan

övervägas på nytt.

Straffbestämmelser är dock nödvändiga för den som avlägsnar märkämnen från lågbeskattade oljeprodukter eller på annat sätt tar befattning med sådana produkter i syfte att de skall användas i strid mot lagens bestämmelser.

Straffsatsen för brott mot dieseloljeskattelagen bör bestämmas till böter eller fängelse i högst sex månader. Om brottet rört betydande värden eller det i annat fall är att anse som grovt bör dock fängelse i högst två

år kunna dömas ut.

kommer med all sannolikhet att vara svårt att i efterhand fastställa hur stor mängd lågbeskattad olja som totalt använts i stället för högbeskattad olja. En avgift som enbart knyter an till det undandragna skattebeloppet, av nödvändighet ofta beräknat endast på fordonstankens innehåll, torde därför bli ganska låg.

Vad man i stället bör tänka sig, är att införa en form av särskild avgift enligt förebild i lagen om överlastavgift. |

164 § vägtrafikkungörelsen (VTK) föreskriver penningböter — dvs högst 2 000 kr — som straff för diverse förseelser, bl.a. överskridande av bestämmelser för maximilast och axel-, boggi- eller trippelaxeltryck. Vad gäller reglerna om överlast kan såväl föraren som ägaren åläggas straffrättsligt ansvar.

Beträffande överlast kompletteras straffstadgandet i VTK med en särskild avgift som fastställs av länsstyrelsen. Reglerna härom finns i lagen om överlastavgift. En sådan avgift tas ut om lastbilar m.fl. fordon framförs på väg med högre axeltryck, boggitryck, trippeltryck eller bruttovikt än som är tillåtet för fordonet, fordonståget eller vägen.

En schabloniserad avgift tas ut för varje axel, boggi eller trippelaxel och varierar från 200 kr per 100 kg överlast för den del av överlasten som ligger mellan 100 och 2 000 kg till 1 000 kr per 100 kg för den del av överlasten som går utöver 8 100 kg. Överlastavgiften påförs för bil, ägaren och för släpvagn, ägaren av dragbilen. I fråga om bil, som innehas på grund av avbetalningsköp anses innehavaren som ägare. Om någon brukar annans bil utan lov påförs brukaren avgiften.

Om Ööverlastavgift påförts någon för färd med visst fordon och om sådan avgift skall påföras honom på nytt för färd som företagits med samma fordon inom ett år efter den tidigare färden, utgår överlastavgiften med ett 50 Z högre belopp än sedvanlig avgift.

I huvudsak motsvarande sanktionsavgifter bör införas vid otillåten användning av märkta oljor. Det synes vara lämpligt att skapa en schabloniserad avgift som knyter an till fordonstyp och vikt. För att dessa avgifter skall få avsedd, avhållande, verkan är det enligt min mening nödvändigt att bestämma dem till belopp som är höga i förhållande till vad som tidigare varit vanligt i svensk lagstiftning. Avgifternas nivå bör relateras till det skatteundandragande som kan bli följden av överträdelser av bestämmelserna. Jag förordar dock att avgifterna nu bestäms till ett lägre belopp än vad utredningen föreslagit. Enligt min mening bör frågan om avgifter på den nivå utredningen förordat tas upp om det av mig föreslagna sanktionssystemet inte skulle visa sig vara tillräckligt effektivt.

Jag anser att en enhetlig avgift om 10 000 kr bör tas ut för personbilar, oavsett fordonsvikten, medan däremot fordonets skattevikt skall vara avgörande för avgiftens storlek vad gäller lastbilar och bussar. Avgiften bör för dessa fordonstyper maximalt kunna uppgå till 50 000 kr.

En förhöjd avgift bör utgå, om någon inom ett år från tidigare tillfälle då han påförts avgift åter är föremål för avgiftsbeläggning. Jag förordar att avgiften i sådant fall sätts till ett belopp, som är en och en halv gång högre än den avgift som normalt tas ut.

S Riksdagen 1992:93.1 saml. Nr 124

kreditköp innehavaren. Vid leasing bör leasinghavaren påföras avgiften. Brukar någon annans fordon utan lov, bör brukaren påföras avgiften.

En viss möjlighet bör finnas att medge nedsättning av eller befrielse från avgifterna. Detta bör dock endast kunna ske om särskilda skäl föreligger. Bedömningen skall vara sträng. De nämnda enhetliga avgifterna skall normalt alltid tas ut, oavsett omständigheterna. Nedsättning eller befrielse bör endast förekomma i enstaka undantagsfall. Ett fall då befrielse givetvis måste medges är då det visas att ett fordon vid tankning fyllts med märkt bränsle utan att ägaren eller annan som ombesörjt tankningen var medveten om detta. Nedsättning bör däremot inte ske med hänsyn t.ex. till den betalningskyldiges ekonomiska eller personliga förhållanden.

Avgifterna bör inte vara avdragsgilla i inkomstskattehänseende, vilket föranleder ändringar i 20 § kommunalskattelagen (1928:370).

11¶Anpassning av fordonsskatten till det svenska vägnätets bärighetsbestämmelser

Mitt förslag: Skatteviktsbestämmelserna för fordonsskatten anpassas till de nya bärighetsbestämmelserna för vägnätet. Därvid skall skattevikten bestämmas efter de förhållanden som råder på vägar i bärighetsklass 1. Fordonsskatteskalorna för lastfordon justeras i enlighet med detta.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Föreningen Skogsindustrierna, Svenska Åkeriförbundet och LRF motsätter sig att fordonsskatterna nu justeras på grund av ändrade bärighetsregler, eftersom den nya vägstandarden inte ännu införts överallt. SJ anser dock att förslaget i denna del är riktigt för att korrigera felaktigheter i kostnadsansvarsfördelningen.

Skälen för mitt förslag: Skattenivån för fordonsskatten är för ett enskilt fordon beroende av fordonets vikt och ett särskilt viktbegrepp, skattevikt, används i vägtrafikskattelagen, VSL. Av 5 § VSL framgår att skattevikten för bl.a. lastbilar och släpvagnar motsvaras av totalvikten. Begreppet totalvikt definieras i bl.a. fordonskungörelsen (1972:595), till vilken VSL hänvisar.

När skattevikten skall bestämmas till totalvikten finns dock en begränsningsregel i 5 § VSL. Den innebär att skattevikten för ett visst fordon inte skall beräknas vara högre än den bruttovikt med vilket fordonet får framföras på väg som är upplåten för högst 10 tons axeltryck eller 16 tons boggityck. Begränsningsregeln ger uttryck för principen att skatt inte bör erläggas för högre vikt än den vikt fordonet får framföras med i trafik.

: Sedan en tid tillbaka pågår ett arbete med att förstärka de svenska broarna m.m., för att därigenom möjliggöra en anpassning till de bestämmelser om fordonsvikt som är vanliga inom bl.a. EG-området. Ett särskilt investeringsprogram för detta har upprättats och målet är att på sikt kunna tillåta att den maximalt tillåtna fordonsvikten höjs till 60 ton. En närmare redogörelse för detta finns i prop. 1987/88:50 om trafikpolitiken inför 1990—talet.

Regeringen har, som ett led i detta program för att höja maximalt tillåtna fordonsvikter, beslutat om vissa ändringar i VTK (se SFS 1989:670). Ändringarna trädde i kraft den 1 april 1990 och innebär i "huvudsak att maximalt tillåten vikt för fordonståg från detta datum höjdes till 56 ton.

Det allmänna vägnätet delas enligt de nya reglerna in i bärighetsklasser. Bärighetsklass 1 omfattar, enligt 106 § VTK, vägar där de nya högre fordonsvikterna är tillåtna. Så gott som alla riks— och länsvägar har kunnat hänföras till denna bärighetsklass, där således fordonståg med upp till 56 tons bruttovikt får framföras. Vissa kortare sträckor av riks— och länsvägarna har för närvarande inte sådan standard att de tål förhöjda belastningar. Dessa vägavsnitt hänförs till bärighetsklass 2 enligt 106 § VTK och där gäller alltjämt tidigare maximalt tillåten bruttovikt 51,4 ton.

Ändringarna i 106 § VTK innebär också vissa andra justeringar när det gäller tillåtet axeltryck m.m. Bl.a. tillåts på vägar i bärighetsklass 1 i vissa fall ett maximalt boggitryck om 20 ton, medan det maximala boggitrycket på vägar i bärighetsklass 2 liksom tidigare är 16 ton. Det bör i detta sammanhang nämnas att det alltjämt finns vissa delar av det allmänna vägnätet där tillåtna axel- och boggitryck är lägre, s.k. 8/12—vägar.

Skatteviktsbestämmelserna i 5 § VSL bör nu anpassas till den nya regleringen i VTK så att bestämmelsen på ett entydigt sätt anger hur skattevikten i varje enskilt fall skall beräknas. VSL bör direkt hänvisa till tillämplig bärighetsklass. Med hänsyn till att så gott som hela huvudvägnätet nu tillhör bärighetsklass 1 bör denna bärighetsklass vara bestämmande för skatteuttaget. Det innebär visserligen att vissa fordonsägare vid en del transporter kan komma att få erlägga fordonsskatt som avser en bruttovikt som inte alltid tillfullo kan utnyttjas. Att helt undvika sådana konsekvenser är dock inte möjligt. Motsvarande effekter har i vissa fall uppkommit även med hittillsvarande regler.

Förutom vad som nu sagts om 5 § VSL bör också vissa ändringar göras i bilaga 1 till VSL, där fordonskattesatserna för de olika fordonsslagen anges. Det gäller lastbilar med tre eller flera axlar och skattevikt över 27 000 kg, släpvagnar med tre eller flera axlar och skattevikt över 32 000 kg samt vissa släpvagnar till trafiktraktorer m.m. med skattevikt över 35 000 kg. För dessa fordon har skatteskalan slutat vid angivna viktgränser, De nya viktbestämmelserna för bärighetsklass 1 innebär att

vissa fordon kan framföras med högre bruttovikter, exempelvis

36 000 kg för släpvagnarna. Med hänsyn härtill bör skatteskalorna för dessa fordon justeras så att den övre begränsningen tas bort.

cirka 20 000 fordon och innebär statistiskt sett ökade skatteintäkter i storleksordningen 60 - 70 miljoner kr per år jämfört med de nuvarande reglerna, där full skatt inte betalas för vissa fordon. När det gäller skatteintäkterna måste emellertid framhållas att de högre tillåtna bruttovikterna innebär en effektivitetsvinst i form av ett minskat antal fordonskilometer, med därav följande successivt lägre skatteintäkter.

12¶Kombitrafik

Mitt förslag: För lastbilar och släpvagnar som i Sverige i samband

med s.k. kombinerade transporter 1 större omfattning fraktas per

järnväg, återbetalas hela eller delar av den fordonsskatt som betalats

för fordonet för det skatteår under vilket transporten företogs.

Skälen för mitt förslag: Som framgår av regeringens EES - proposition (prop. 1991/92:170 bilaga 5) omfattar EES-avtalet vissa regler om kombinerade transporter, som skall tillämpas även för svensk del. Reglerna återfinns i direktivet 75/130/EEG, som innehåller vissa gemensamma regler i syfte att underlätta kombitransporter. Genom direktivet 82/603/EEG, som ändrar det nämnda grundläggande direktivet, utökades regelverket med en skyldighet för staterna att återbetala eller sätta ned fordonsskatten när last-, drag- eller släpfordon har transporterats på järnväg i kombitransport. Detta kan ske antingen med ett standardbelopp eller i proportion till järnvägssträckan.

Bakgrunden till reglerna är en strävan att gynna kombinerade transporter där lastfordon på längre sträckor transporteras med järnväg. Därigenom kan belastningen på vägnätet minskas och bl.a. miljöfördelar vinnas. Eftersom tekniken med kombinerade transporter minskar de samhälleliga kostnaderna för trafiken, är det logiskt att en reduktion av trafikavgifterna sker.

Enligt direktivet skall en reduktion eller återbetalning av fordonsskatt ske i den stat där ett fordon är registrerat, och med utgångspunkt i hur mycket fordonet transporterats på järnväg inom denna stat. Ett medlemsland har också rätt, men inte skyldighet, att i detta sammanhang beakta om fordonet transporterats på järnväg utomlands.

För svensk del är den skatt som bör kunna bli föremål för reduktion enligt direktivet den fordonsskatt som tas ut enligt bestämmelserna i vägtrafikskattelagen. De fordonsskattepliktiga fordon som är aktuella är lastbilar och olika slags släpvagnar. Den typ av släpvagn som oftast används i kombinerad trafik, nämligen påhängsvagnar, är emellertid helt skattefri i Sverige, eftersom all beskattning har lagts på det dragande fordonet. Det innebär att behovet av skattereduktioner för kombitrafik är mycket begränsat vad avser fordon som är registrerade i Sverige.

komma att användas i kombinerad trafik bör regler om skattereduktioner

införas.

Fordonsskatten betalas i förskott för skatteår eller, för tyngre fordon, för skatteperiod. Med hänsyn härtill måste reglerna om skattereduktion vid kombitrafik utformas som ett återbetalningssystem. För att undvika en alltför komplicerad hantering bör en enkel schablon för återbetalningsbeloppen väljas. Jag förordar att återbetalningen grundas på det antal

dygn under skatteåret som ett fordon i Sverige har transporterats på järnväg. Det är därvid tillräckligt att fordonet någon gång under dygnet

transporterats på järnväg. Har fordonet under sammanlagt minst 120 dygn under skatteåret transporterats på detta sätt tillbakabetalas hela skatten. Vid sammanlagt minst 60 dygn sådan transport bör halva skatten återbetalas.

Eventuella järnvägstransporter av svenska fordon utomlands bör tills

vidare inte beaktas i återbetalningssystemet. Sådana regler skulle komplicera förfarandet.

Beslut om återbetalning bör fattas av länsstyrelsen efter ansökan av den

skattskyldige. Det bör ankomma på den skattskyldige att därvid styrka

omfattningen av den uppgivna kombitrafiken.

Bestämmelserna bör tas in i en ny 70a § i vägtrafikskattelagen.

13¶Försäljningsskatten på motorfordon

13.1¶Miljöklasser för nya fordon

Riksdagen beslöt i juni 1991 att införa ett miljöklassystem för nya fordon (prop. 1990/91:156, bet. 1990/91:SkU25, rskr. 1990/91:344, SFS 1991:608-610, 655). Beslutet innebär att bilar som omfattas av krav på avgasgodkännande enligt bilavgaslagen (1986:1386) skall delas in i miljöklasser. En bil hänförs i samband med avgasgodkännandet till den miljöklass som anges av tillverkaren, om bilen uppfyller utsläppskraven

för den angivna miljöklassen. Indelningen i miljöklasser omfattar enligt bilavgaslagen tre olika klasser. Miljöklass 3 omfattar bilar som uppfyller de krav i fråga om

utsläpp av avgaser och andra ämnen som är obligatoriska enligt 2 § bilavgaslagen. Miljöklass 2 omfattar bilar som har väsentligt lägre utsläpp eller uppfyller högre krav i fråga om avgasreningssystemens hållfasthet. Miljöklass 1 omfattar bilar som dessutom uppfyller särskilt höga krav beträffande avgasreningssystemens hållbarhet eller som till

följd av låga utsläpp av avgaser och andra ämnen eller låga bulleremissioner är särskilt lämpade för användning i tätortstrafik. Kraven för indelning av fordonen i de olika miljöklasserna anges

närmare i bilavgasförordningen (1991:1481).

Beslutet om en miljöklassindelning innebär också att försäljningsskatten för nya fordon enligt lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon differentieras med hänsyn till fordonens miljöklass. För personbilar

6 Riksdugen 199293. I saml. Nr 124

och vissa lätta lastbilar och bussar innebär detta att försäljningsskatten höjs för sådana fordon som tillhör miljöklass 3, medan den sänks för fordon i miljöklass 1. I miljöklass 2 tas oförändrad skatt ut. För tunga

dieseldrivna lastbilar och bussar, som tidigare inte varit försäljnings-

skattepliktiga, införs en försäljningsskatt på 20 000 - 65 000 kr i

miljöklass 3 och 6 000 - 20 000 kr i miljöklass 2. Tunga fordon i

miljöklass 1 skall dock alltjämt vara fria från försäljningsskatt.

För att uppnå skatteneutralitet vad avser de tyngre fordonen beslutades samtidigt en sänkning av kilometerskatten enligt vägtrafikskattelagen.

De nya reglerna i bilavgaslagen trädde i kraft den 1 januari 1992, och miljöklassystemet tillämpas för fordon av årsmodell 1993 eller senare. De nya reglerna om försäljningsskatt har trätt i kraft den 1 juli 1992, och tillämpas för fordon av 1993 års modell eller senare samt för fordon av tidigare årsmodell om skatteplikten inträder efter utgången av år 1992.

De nya reglerna om miljöklasser har således helt nyligen börjat tillämpas. Från flera håll har emellertid redan kritiska synpunkter framförts på utformningen av systemet.

I EG-kommissionens yttrande över Sveriges ansökan om medlemskap i EG, som offentliggjordes den 31 juli i år, anför kommissionen att de svenska reglerna innebär ett allvarligt problem sett i relation till EG:s regelverk på detta område.

Statens naturvårdsverk har i en framställning till regeringen i juni i år

anfört att utformningen av de ekonomiska styrmedlen mottagits mycket

negativt av fordonsindustrin. Verket föreslår att de ekonomiska styrmedlen omformas så att fordon i bättre miljöklass subventioneras, och så att subventioneringen finansieras med avgifter på äldre fordon som saknar katalysatorrening. Naturvårdsverket ifrågasätter också avvägningen av nivån för de nuvarande styrmedlen.

Bilindustriföreningen har hemställt att de nya reglerna om försäljningsskatt på tunga fordon inte skall träda i kraft förrän den 1 juli 1993 såvitt avser fordon av 1992 års modell eller tidigare.

Jag anser inte att det finns skäl att nu föreslå någon grundläggande

omläggning av miljöklassystemet. Det är dock viktigt att en uppföljning

av systemet i sin helhet sker. De effekter systemet har för miljön och för bilindustrin bör kartläggas i belysning av de erfarenheter som nu vinns. Särskild hänsyn måste tas till de krav som EES-avtalet och ett kommande medlemskap i EG ställer. En översyn med denna inriktning,

innefattande även de svenska bilavgasreglerna i övrigt, har påbörjats inom regeringskansliet. Förslag som syftar till att stimulera en snabbare övergång till miljöklass I och 2 kommer att övervägas i detta samman-

hang.

I avvaktan på resultatet av en sådan översyn avser jag emellertid nu att

i anknytning till Bilindustriföreningens hemställan föreslå en viss

senareläggning av de nya försäljningsskattereglerna för tunga fordon av

1992 års modell eller tidigare. |

Mitt förslag: För tunga fordon av 1992 års modell eller tidigare skjuts ikraftträdandet av de nya reglerna om försäljningsskatt upp till den 1 juli 1993.

Skälen för mitt förslag: De nya reglerna om miljöklassindelning tillämpas i bilavgashänseende för fordon av 1993 års modeller eller senare. Fordon av tidigare årsmodell kan registreras fram till den sista juni 1993 med tillämpning av äldre bilavgasbestämmelser. De nya reglerna om försäljningsskatt anknyter härtill och skall enligt ikraftträdandebestämmelserna tillämpas för fordon av 1993 års modell eller senare, oavsett när skattskyldighet för fordonen inträffar. Därtill skall enligt de beslutade ikraftträdandebestämmelserna fordon av 1992 års modell eller tidigare, för vilka skattskyldigheten inträffar den 1 januari 1993 eller senare, skattemässigt behandlas som om de tillhör miljöklass 3. Enligt propositionen skulle denna regel förhindra en försening av introduktionen av nya årsmodeller med bättre miljöegenskaper. Även om fordon av 1993 års modell kan börja säljas redan under hösten 1992, kan nämligen fordon av 1992 års modell säljas under i princip obegränsat lång tid framöver. Tillverkning av fordon med årsmodellbeteckningen 1992 kan dock inte ske efter utgången av år 1992.

Bilindustriföreningen har anfört att de tillämpningsföreskrifter och andra regler som anknyter till de nya reglerna i bilavgaslagen och bilavgasförordningen har kunnat fastställas så sent att introduktionen av nya tunga fordon av årsmodell 1993 har försenats kraftigt. Produktion och import av fordon av årsmodell 1992 måste därför fortsätta längre än vad som annars varit fallet. Mot bakgrund av att tillverkningen av tunga fordon vanligen bara omfattar chassier, som före leverans till kunden måste förses med påbyggnad, finns inte möjligheter att avyttra producerade fordon av 1992 års modell innan de nya reglerna om försäljningsskatt börjar gälla. Bilindustriföreningen hänvisar till att fordon av 1992 års modell kan registreras fram till och med juni 1993 med åberopande av äldre bilavgasregler, och önskar att tidpunkten för införande av de nya försäljningsskattereglerna för tunga fordon förskjuts i motsvarande mån.

Jag delar bilindustrins uppfattning att de nya försäljningsskattereglerna för tunga fordon av 1992 års modell bör senareläggas. Med hänsyn till den försening av introduktionen av 1993 års modell som ändå inträffat kan en viss senareläggning inte ha några negativa miljöeffekter. Det är skäligt att ikraftträdandet anpassas så att produktionen av 1992 års modeller kan säljas ut på ett normalt sätt. En senareläggning med ett halvt år säkerställer detta, samtidigt som en bättre överensstämmelse med bilavgasförordningens regler om införande av de nya kraven åstadkoms.

Däremot saknas skäl att nu vidta några ändringar i ikraftträdandetidpunkten av de nya reglerna såvitt gäller personbilar och andra lätta fordon. Sådana fordon av 1993 års modell har redan börjat saluföras.

Mitt förslag: Exportör av motorfordon skall kunna registrera sig som skattskyldig till försäljningsskatt på motorfordon, under förutsättning att han bedriver yrkesmässig försäljning till utlandet i större omfattning.

Skälen för mitt förslag: Det nya miljöklassystemet innebär som jag tidigare nämnt att även tunga lastbilar och bussar omfattas av reglerna om försäljningsskatt enligt lagen om försäljningsskatt på motorfordon. Detta har visat sig accentuera behovet av en ändring av bestämmelserna om registrering som skattskyldig till försäljningsskatt.

De nuvarande registreringsreglerna innebär att den som yrkesmässigt tillverkar motorfordon inom landet skall registreras som skattskyldig, medan importör som inför skattepliktiga motorfordon för försäljning till återförsäljare efter ansökan kan registreras som skattskyldig. Skattskyldiga har rätt att vid export av motorfordon göra avdrag för skatten i deklaration.

När det gäller tyngre fordon förekommer att färdiga chassin levereras från en svensk tillverkare för vidare byggnation, åtföljd av export av fordonet i färdigbyggt skick. De nuvarande reglerna innebär att försäljningsskatt tas ut redan vid leverans av chassiet. Det företag som utför påbyggnationen kan inte registreras till försäljningsskatt, och har därför ingen avdragsrätt. Exporten kan på detta sätt komma att belastas av försäljningsskatt med upp till 65 000 kr per fordon. En sådan effekt har inte varit avsedd.

Lagen om försäljningsskatt bör därför ändras så att även exportör kan registreras och vara skattskyldig. En förutsättning bör vara att fråga är om yrkesmässig verksamhet av större omfattning. Förslaget innebär ändringar i 5-7 §§ lagen om försäljningsskatt på motorfordon.

Förslaget har beretts i samråd med Riksskatteverket.

14¶Ikraftträdande och övergångsregler

Mitt förslag: Det nya skattesystemet tillämpas från den 1 oktober

1993. För fordon som blir kilometerskattepliktiga efter den 31 mars

1993 skall kilometerräknarapparatur inte behöva monteras, utan

kilometerskatteberäkningen görs efter schablon. En särskild la-

gerskatt införs på den dieselolja som vid ikraftträdandet finns i

lager.

Utredningens förslag: Ikraftträdandetidpunkt den 1 juli 1993.

Remissinstanserna: Riksskatteverket anser att om en kilometerräknare upphör att fungera under första halvåret 1993 bör en generell dispens från skyldigheten att montera ny räknare gälla. Motsvarande synpunkter framförs av Länsstyrelsen i Stockholms län och av Bilindustriföreningen. LRF anser i stället att skatt under en övergångstid kan debiteras på samma sätt som nu sker för utländska fordon. Sveriges Industriförbund anser det viktigt att övergångstiden görs så kort som möjligt. Svenska Petroleum Institutet däremot anser att ikraftträdandetidpunkten måste senareläggas eftersom det inte är möjligt att till den 1 juli 1993 införa det föreslagna märkningssystemet. Tidigast den 1 juli 1994 kan systemet införas. Även Närings- och teknikutvecklingsverket håller det inte för osannolikt att oljemarknaden inte hinner installera ett tillfredsställande system till halvårsskiftet 1993.

Skälen för mitt förslag: Flera skäl talar för att en övergång till en dieseloljeskatt sker så snart som möjligt. Viktigt är att de förenklingar för den gränsöverskridande trafiken som skatteomläggningen medför kan införas snarast, Med anledning av de direktiv som utredningen fick om att ta fram ett nytt beskattningssystem har tillverkarna av kilometerräknarapparatur börjat planera för en avveckling av kilometerräknarsystemet. Denna planering har fortsatt sedan utredningen offentliggjort sitt förslag om en övergång till en ny beskattningsordning från och med den 1 juli 1993.

Avgörande för när kilometerskatten kan slopas är den takt med vilken det nya systemet med dieseloljebeskattning kan införas. En förutsättning för att systemet skall fungera effektivt är att all den olja, för vilken dieseloljeskatt inte skall erläggas, verkligen märks i enlighet med föreskrifterna i den kommande dieseloljeskattelagen. Det kommer att åligga oljebolagen och andra skattskyldiga att se till att sådan märkning sker och vanligtvis torde detta ske genom att utlastningsanläggningarna förses med utrustning som möjliggör injicering av märkämnena.

Utredningen har gjort en noggrann genomgång av den tid som kan bedömas nödvändig för installation m.m. av den tekniska apparatur som behövs för märkningen. Utredningen har därav dragit slutsatsen att märkningssystemet bör kunna vara i funktion från och med den 1 juli 1993.

Svenska Petroleum Institutet har i sitt remissvar dock anfört att det inte är möjligt att till den 1 juli 1993 genomföra de åtgärder som oljemärkningen kräver. Tidigaste tidpunkt är enligt SPI den 1 juli 1994.

Enligt min mening bör ett ikraftträdande i enlighet med utredningens förslag eftersträvas. Jag anser att det emellertid är möjligt att utan alltför stora påfrestningar i systemet förlägga ikraftträdandetidpunkten till den 1 oktober 1993. Jag anser att det är realistiskt att anta att oljebranschen till dess skall kunna installera utrustning o.d. 1 sådan omfattning att märkning kan äga rum av oljeprodukter i enlighet med bestämmelserna i dieseloljeskattelagen.

Några bidrag från statens sida till de skattskyldiga för installation av injiceringsutrustning o.d. bör inte komma i fråga, utan kostnaderna för

T3

märkningssystemet får i likhet med gällande punktskatter tas ut via

försäljningspriset på oljeprodukterna.

Med hänsyn till att det kan finnas betydande kvantiteter av obeskattade

oljeprodukter i lager hos vissa förbrukare och då det inte finns några skäl

för att dessa skall förbli obeskattade bör en särskild lagerskatt tas ut

samtidigt som den föreslagna dieseloljeskattelagen träder i kraft. Det

finns också en risk att stora partier köps upp av säljare som inte blir registrerade som skattskyldiga. Även den som är registrerad skattskyldig

kan förvara oljeprodukter på ett sådant sätt att skattskyldighet redan

inträtt.

Praktiska skäl talar för en volymmässig gräns för hur stort lagret måste vara för att skyldighet att betala lagerskatt skall inträda. Denna gräns bör

lämpligen vara 5 000 liter. De skattskyldiga skall lämna deklaration till beskattningsmyndighet senast den 25 november 1993, då också skatten senast skall vara betald. Lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter

bör tillämpas i relevanta delar. Skattebrottslagen och lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m. bör göras tillämpliga på lagerskatten.

Lagrådet har anfört att möjligheten att kontrollera deklarerade uppgifter om lagerskatt torde vara mycket liten. Lagrådet ifrågasätter om inte ett märkningsförfarande bör införas för oljeprodukter som finns i lager när

det nya systemet träder i kraft, förutsatt att en sådan ordning är tekniskt möjlig. Enligt min mening är emellertid ett sådant märkningsförfarande för befintliga lager av oljeprodukter inte genomförbar. Det skulle

medföra mycket stora kostnader, och inte nämnvärt förbättra kontrollen.

Lagerskattens syfte är inte minst att förhindra att stora obeskattade lager av oljeprodukter byggs upp inför ikraftträdandet av de nya reglerna.

Lagerskatter konstruerade på samma sätt som den nu föreslagna har tidigare prövats vid bensinskattehöjningar, och därvid fungerat tillfredsställande. Jag bedömer därför att även lagerskatten på dieselolja, som är en tillfällig åtgärd i samband med införande av den nya skatten, skall väl kunna uppfylla sitt syfte utan några ytterligare tekniska kontrollmetoder.

Jag finner det skäligt att krav inte skall föreligga på installation av kilometerräknarapparatur i fordon, som första gången blir kilometer-

skattepliktiga efter den 31 mars 1993. Med hänsyn till kostnaden är det

inte rimligt att kräva installation av räknarapparatur, som endast skall användas i ett halvt år.

I dag sker schablonmässig debitering av kilometerskatt om uppgift om körsträcka inte har kommit in i sådan tid att den kan beaktas vid

skattedebiteringen. Jag anser, i likhet med utredningen, att en sådan

schablonmässig skattedebitering kan ske för fordon som inte är försedda

med kilometerräknare. Den fordonsägare som så önskar skall givetvis ha rätt att få skatten debiterad med hjälp av kilometerräknarutrustning som

han anskaffat. För äldre fordon bör i princip kravet på fungerande kilometerräknarapparatur kvarstå så länge bestämmelserna om kilometerskatt gäller. Enligt utredningens förslag skall en räknare som blir obrukbar under perioden närmast före ikraftträdandet bytas ut, om det inte finns särskilda

skäl till dispens. Jag anser emellertid att man, som bl.a. Riksskatteverket förordat, generellt kan medge undantag från skyldighet att montera ny kilometerräknare, om det visas att räknaren har upphört att vara i föreskrivet skick under halvåret närmast före ikraftträdandet. Skatteberäkningen får då ske med stöd av den tidigare nämnda schablonen.

De ändringar i fordonsskattereglerna som beror på nya bärighetsklasser för vägnätet bör också lämpligen träda i kraft den 1 oktober 1993. De

nya reglerna om skatt vid kombitrafik bör däremot träda i kraft redan den 1 januari 1993, mot bakgrund av de krav som EES-avtalet ställer. Även reglerna om att exportör skall kunna registrera sig som skattskyldig

till försäljningsskatt på motorfordon bör träda i kraft den 1 januari 1993.

15¶Upprättade lagförslag

I enlighet med det anförda har inom Finansdepartementet upprättats förslag till

1. lag om dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter,

2. lag om lagerskatt på dieselolja,

3. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327), 4. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327), 5. lag om ändring i lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon, 6. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, 7. lag om ändring i lagen (1991:608) om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, 8. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt, 9. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,

10. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),

11. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar, 12. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), 13. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343), 14. lag om ändring i lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor, 15. lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen,

16. lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift, 17. lag om ändring i tullagen (1987:1065).

Förslaget 16 har upprättats i samråd med chefen för kommunikations-

departementet.

Lagförslagen har granskats av Lagrådet.

16 Författningskommentarer '

Lagen om dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter

1§

Dieseloljeskatten behöver inte omfatta alla oljeprodukter som är energioch koldioxidskattepliktiga. De tjockare oljorna undantas från skatteplikten eftersom de inte lämpar sig som drivmedel i fordon. Om de tjockare oljorna inte undantas från skatteplikten skulle märkämnen behöva tillsättas också till dem.

Som grund för att skilja de tjockare oljorna från de oljor som är lämpliga som drivmedel har lägsta flyttemperaturen valts. Genom att undanta de oljor som har en lägsta flyttemperatur på 159 C kan en lämplig avgränsning åstadkommas. Med en sådan gräns kommer s.k. WRD-oljor (Wide range distillate) och eldningsolja 3 och högre inte att behöva märkas. Det finns en svensk standard SS 15 51 09 för bestämning av den lägsta flyttemperaturen.

Som Generaltullstyrelsen anmärkt i sitt remissvar är denna avgränsning inte invändningsfri. En ännu snävare avgränsning borde kunna vara möjlig. Ett underlag för ett ställningstagande härtill saknas dock för närvarande. Avgränsningsproblem av motsvarande slag finns också generellt när det gäller energibeskattningen på oljeprodukter. Frågan kommer att tas upp av utredningen (Fi 1992:15) om teknisk översyn av energibeskattningen.

2§

Skatten skall enbart träffa sådana i I $ angivna oljeprodukter som inte är märkta på visst sätt. Märkning får ske endast på depå som godkänts av beskattningsmyndigheten. Dieseloljeskatt skall tas ut om inte oljeprodukten har märkts senast när skattskyldighet enligt 8 § första stycket 1 och 4 lagen (1957:262) om allmän energiskatt inträtt. Har däremot märkning då skett, tas enbart allmän energiskatt och koldioxidskatt ut. 2 § informerar även om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om märkämnen.

3§

Förs skattepliktigt bränsle in i landet av någon som inte är registrerad som skattskyldig skall skatten betalas till tullmyndigheten i likhet med vad som gäller i övrigt på energiskatteområdet, jämför 8 § andra stycket lagen om allmän energiskatt. Skatt tas inte ut om oljeprodukten har märkts senast när produkten anmäls till förtullning. Även vid import måste märkning ske på godkänd depå.

4§

Genom begränsningen att skyldigheten att använda omärkt olja endast gäller för fordon av angivna slag som är eller bör vara upptagna i bilregistret undantas de fordon för vilka registreringsplikt inte föreligger, t.ex. därför att de används inom inhägnat område. Vidare kan fordon

med dieseloljeskatt.

För fordon som används med stöd av saluvagnslicens, eller utländska fordon som tillfälligt används här, bör skyldighet att använda beskattad olja gälla.

De särskilda undantag från kilometerskatteplikt som gäller vissa äldre fordon, diplomatfordon, räddningstjänstfordon och fordon som ägs av handikappade får dock inga motsvarande undantag enligt dieseloljeskattelagen.

För de handikappades del föreslås dock i ikraftträdandereglerna till ändringarna i vägtrafikskattelagen att ett bidrag motsvarande det s.k. bensinbidraget enligt lagen (1960:603) om vissa handikappade ägare av motorfordon Öövergångsvis skall utgå, som längst till utgången av september 1995.

För diplomatfordon kommer återbetalning av skatten på dieselolja att ske i samma form som nu gäller befintliga skatter på bränslen av olika slag, jämför 7 § lagförslaget samt 27 § lagen om allmän energiskatt.

Bränsletank på sådant fordon som avses i paragrafens första stycke får inte heller innehålla oljeprodukt som har märkts i annat land med sådant märkämne som avses i 2 § första stycket om bränsletanken förser motor på fordonet med bränsle.

6§

Beteckningarna i lagen har samma betydelse som i bilregister- och fordonskungörelsen. Av paragrafen framgår även vem som skall anses som ägare.

7—8 §§

Beskattningsreglerna, inklusive reglerna om skattskyldighet, registrering som skattskyldig och tidpunkt för inträde av skattskyldigheten är desamma som 1 lagen om allmän energiskatt. Förfarandet vid beskattningen regleras enligt bestämmelserna i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

9§

Paragrafen kriminaliserar förfaranden som möjliggör att lågbeskattad olja kan användas som högbeskattad olja utan att skatt betalas. Uppsåt krävs för att straffansvar skall inträda. Eftersom svårare straff än böter eller fängelse i högst sex månader inte kan ådömas enligt paragrafens första stycke får strafföreläggande utfärdas. Har brottet rört betydande värden eller är det i annat fall att anse som grovt skall fängelse i högst två år kunna dömas ut. Om gärningen är belagd med strängare straff enligt skattebrottslagen (1971:69) skall dock den lagen tillämpas i stället.

10 § Bestämmelsen kriminaliserar försök eller förberedelse till grovt brott enligt 9 § andra stycket.

TI 7 Riksdagen 1992193, I saml. Nr 124

12 § Skatt tas ut med stöd av denna paragraf för den som är ansvarig för att märkämnen avlägsnats. Fråga är om olja som märkts och beskattats med

energi- och koldioxidskatt i sedvanlig ordning, men där märkningen tagits bort. I dessa fall skall den avmärkta kvantiteten beskattas i den i paragrafen angivna ordningen. När det gäller olja i bränsletank på fordon tillämpas de särskilda avgifterna enligt 13 §.

15 § Definition av ägarbegreppet görs i 6 8& andra stycket.

17 §

Den särskilda nedsättningsregeln skall, som närmare utvecklas i avsnitt 10, användas endast i undantagsfall.

18—19 §§ Polismyndigheterna skall vid fordonskontroll övervaka att fordonens

bränsletankar inte innehåller märkt olja i strid.mot 4 § och även i övrigt kontrollera att lagens bestämmelser efterlevs. Polisens rapporter

tillsammans med analysresultat ligger till grund för länsstyrelsernas beslut om särskild avgift enligt 13 och 14 §§. Beskattningsmyndigheten är även

att anse som tillsynsmyndighet. Tullmyndigheterna skall sköta gränskontrollen av fordon till och från utlandet.

Vägtrafikskattelagen

Lagförslaget innehåller i huvudsak tekniska justeringar beroende på att

teglerna om kilometerskatt tas bort. Dessutom görs de skattesatsjuster-

ingar som beskrivs i avsnitten 5-7 och 11.

I 53 §& vägtrafikskattelagen, som i propositionen föreslås ändras på så

sätt att en hänvisning till 52 § tas bort, bemyndigas regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om undantag för vissa grupper av fordon från de regler som ges i 51 § om när fordonsskatt skall betalas. Bestämmelser om sådana undantag har av regeringen utfärdats i 3 § vägtrafikskatteförordningen (1988:1065).

Undantagen avser att möjliggöra att för fordon med vissa slutsiffror i

registreringsnumret, för vilka enligt huvudregeln skatten skall betalas under juli månad, skatten i stället skall kunna betalas under augusti månad. Detta är till fördel såväl för de skattskyldiga som för myndigheterna.

Lagrådet har anfört att det från tillämpningssynpunkt är viktigt att osäkerhet inte råder om räckvidden av bemyndigande för regeringen eller annan att meddela föreskrifter. Lagrådet har, utöver bemyndigandet i

53 §, också hänvisat till ett bemyndigande i 56 § samt i punkten 5

övergångsbestämmelserna, och uttalat att grundlagsenligheten av dessa bör belysas närmare. De bestämmelser Lagrådet pekat på avser regler om uppbörd av skatt. Grunderna för uppbördsförfarandet skall regleras i lag. Så har också skett

i fråga om vägtrafikskatten, där mycket utförliga regler om bl.a. betalningen finns i vägtrafikskattelagen. Bestämmelserna i 53 och 56 §§ kan inte utnyttjas av regeringen för att meddela föreskrifter om sådant som måste lagregleras. Uppskovet med skattebetalningar för vissa grupper av fordon under juli månad är enligt min mening heller inte av den karaktären att en lagreglering har behövt ske. Det bemyndigande som återfinns i 56 § för regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att meddela närmare föreskrifter om uppbörd avser endast reglering av sådana frågor som har karaktär av verkställighetsföreskrifter "Detsamma gäller det i punkten 5 övergångsbestämmelserna lämnade

bemyndigandet.

Övriga lagförslag

Lagförslag 2, avseende lagerskatt på dieselolja, och lagförslag 4 har närmare kommenterats i avsnitt 14,

lagförslag 5 innehåller i huvudsak tekniska justeringar beroende på att reglerna om kilometerskatt tas bort. Dessutom görs de skattesatsjusteringar som beskrivs i avsnitten 5—7 och 11,

lagförslagen 6—7 har kommenterats i avsnitt 13 och lagförslag 8 i avsnitt 4.

Övriga lagförslag avser smärre konsekvensändringar till övriga förslag.

17 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till

. 1. lag om dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter, 2. lag om lagerskatt på dieselolja, 3. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327),

4. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327), 5. lag om ändring i lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska | fordon, 6. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, 7. lag om ändring i lagen (1991:608) om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, 8. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt, 9. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, 10. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69), 11. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skatte-

fordringar, 12. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

13. lag om ändring 1 skatteregisterlagen (1980:343),

14. lag om ändring i lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxerings-

frågor,

15. lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen, 16. lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift, 17. lag om ändring i tullagen (1987:1065).

18 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan-

den lagt fram.

betänkandet (SOU 1992:53) skatt på dieselolja Bilaga 1

Efter remiss har yttranden över betänkandet lämnats av Riksdagens ombudsmän, Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Kommerskollegium,

Kustbevakningen, Statens järnvägar, Vägverket, Trafiksäkerhetsverket,

Transportforskningsberedningen, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Statens väg- och trafikinstitut, Generaltullstyrelsen, Riksskatteverket, Närings-

och teknikutvecklingsverket, Statskontoret, Konsumentverket, Statens naturvårdsverk, Göta hovrätt, Kammarrätten i Sundsvall, Länsstyrelsen

i Stockholms län, AB Svensk Bilprovning, Bilindustriföreningen,

Båtbranschens Riksförbund, De Handikappades Riksförbund, Skogsindustrierna, Motormännens Riksförbund, Sjösportens samarbetsdelegation, Svenska busstrafikförbundet, Svenska LCokaltrafikföreningen, Svenska Petroleum Institutet, Svenska Taxiförbundet, Svenska Åkeriförbundet, Sveriges Industriförbund, Tjänstemännens centralorganisation, AB Volvo Penta, Mannesmann Kienzle AB, Föreningen Svenska Järnvägsfrämjandet

och Lantbrukarnas Riksförbund.

Bilaga 2 Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-10-20

Närvarande: justitierådet Per Jermsten, regeringsrådet Stig von Bahr,

justitierådet Inger Nyström.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 22 oktober 1992 har

regeringen på hemställan av statsrådet Lundgren beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter, 2. lag om lagerskatt på vissa oljeprodukter, 3. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327), 4. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327), 5. lag om ändring i lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon, 6. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, 7. lag om ändring i lagen (1991:608) om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, 8. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt, 9. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och pris-

regleringsavgifter,

10. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69), 11. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar, 12. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), 13. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343), 14. lag om ändring i lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxerings-

"frågor,

15. lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och

avgiftsprocessen,

16. lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift, 17. lag om ändring i tullagen (1987:1065). Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn

Agneta Bergqvist.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

Förslag till lag om dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter

Lagrådet konstaterar inledningsvis att förslaget från såväl systematisk som materiell synpunkt har vissa brister. Regleringens innehåll fram-

träder således först stegvis och ibland endast motsättningsvis. Väsentliga inslag i den föreslagna ordningen återfinns därtill i andra författningar, till vilka hänvisningar görs. Nu nämnda förhållanden försvårar överblicken av regleringen och kan därmed också tänkas ge upphov till vissa tillämpningssvårigheter. Som exempel på systematiska brister i förslaget

kan anges de olika bestämmelserna om ägare och brukare i 6 § andra stycket 9 §, 12 § och 20 § samt dessa bestämmelsers inbördes samman- Bilaga 2 hang.

Förslagets bestämmelser om straffrättsligt ansvar, tillsyn och avgifter utgör en mycket stor del av lagens innehåll. Lagrådet har i och för sig förståelse för detta förhållande. Den föreslagna nya ordningen för

beskattning av oljeprodukter, vilka används som drivmedel för person-

bilar, lastbilar och bussar, kommer således uppenbarligen att medföra ett påtagligt behov av både en effektiv tillsyn och ett verksamt sanktions-

system. Enligt lagrådets mening kan det emellertid ifrågasättas om inte de föreslagna lösningarna gjorts mer komplicerade och långtgående än

nödvändigt.

Vad till en början gäller de föreslagna straffrättsliga bestämmelserna

så finns i 9 § första 'stycket, efter mönster från bl.a. 79 § vägtrafikskattelagen (1988:327), en regel som innebär ett nära nog strikt ansvar

för ägaren till fordon i vars bränsletank har påträffats märkt, s.k.

lågbeskattad dieselolja. Påföljden är böter eller fängelse i högst sex månader. Av andra stycket i paragrafen framgår att även fordonets förare, om han kände till eller bort känna till att bränsletanken innehöll lågbeskattad olja, kan dömas till ansvar enligt samma straffskala. I

samma stycke föreskrivs också att den som brukar annans fordon utan lov "döms 1 ägarens ställe". 6 § andra stycket innehåller särskilda

bestämmelser om vem som i olika fall skall betraktas som ägare till ett fordon. I 12 § ges därtill detaljerade regler om vem som skall anses som ägare eller brukare till fordon som tillhör eller brukas av staten, kommun

eller en juridisk person. Vid tillämpningen av skattebrottslagen (1971:69) och andra ansvars-

bestämmelser på skatteområdet utgör det undandragna beloppets storlek normalt en viktig utgångspunkt för bedömningen av en gärnings straffvärde. Bortsett från fall då det blir fråga om upprepade överträdelser av bestämmelserna 1 4 § kan noteras, att det här sällan kan bli fråga om några större undandragna belopp. Bränsletankens rymd sätter här gränsen. Även om hänsyn tas till vad tidigare sagts om föreliggande

behov av verksamma reaktioner framstår det som uteslutet att det i

normalfallet kan finnas skäl för annan påföljd än ett måttligt bötesstraff. Vad särskilt gäller fordonets ägare, eller den som skall anses vara i hans ställe, kommer därtill att han enligt 18—20 §§ kommer att påföras en i regel mycket kännbar, särskild avgift.

De föreslagna reglerna om den särskilda avgiften innebär i sig att det

finns ett effektivt medel mot överträdelser av 4 §. Det kan enligt lagrådets mening därför ifrågasättas om det finns behov av den i 9 §

föreslagna kriminaliseringen. Vad nu sagts gäller i särskilt hög grad den mycket vida personkrets som enligt förslaget kommer att kunna omfattas

av paragrafens straffansvar. Inte minst hänsynen till rättsväsendets starkt

ansträngda resurser talar för att det i förslaget i allt fall bör införas en regel, som med förebild från bl.a. 13 § skattebrottslagen och 23 a § lagen (1960:418) om straff för varusmuggling, anger att det beträffande

åtalsprövning innan talan får väckas om ansvar enligt 9 §. Bilaga 2

Av vad redan sagts framgår att lagrådet anser att det finns behov av ytterligare överväganden angående den slutliga utformningen av förslaget. Till vägledning för detta arbete lämnas i det följande vissa ytterligare kommentarer till skilda bestämmelser i en del paragrafer.

Sista meningen i 9 § andra stycket synes obehövlig. Samma bestämmelse återfinns i 6 § andra stycket sista meningen.

Mot bakgrund av vad tidigare sagts om straffvärdet hos gärning som avses i 9 § kan det ifrågasättas om det i praktiken kommer att finnas " något utrymme för att rubricera ett brott mot 9 § som grovt (11 §).

12 § andra stycket innehåller bestämmelser vilka framstår som onödiga. Vad där sägs får anses gälla enligt allmänna straffrättsliga principer. Bestämmelserna i 14 § andra stycket behövs inte. Reglerna i 36 kap.

3 § 1 brottsbalken är tillämpliga även beträffande andra brott än brott

enligt balken.

16 § torde vara onödig. Såväl polis- som tullmyndigheterna har som

övergripande uppgifter inom sina verksamhetsområden att uppdaga och

utreda brott. Vad särskilt gäller den föreslagna regeln angående

polismyndigheterna bör vidare anmärkas, att begränsningen till

"personbilar, bussar och lastbilar" inte är ändamålsenlig. "Tillsynen" bör

naturligtvis också omfatta sådana förfaranden som avses i 10 3.

Förslag till lag om lagerskatt på vissa oljeprodukter Skattskyldig till lagerskatt är enligt 1 § den som vid ikraftträdandet, dvs.

den 1 oktober 1993, innehar oljeprodukter som avses i 1 § lagen om

dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter. I 2 och 3 §§ finns närmare bestämmelser om skattskyldighetens omfattning. För att en oljeprodukt skall medföra lagerskatt krävs sålunda enligt 2 § dels att skattskyldighet för produkten inträtt vid tillämpning av 8 § första stycket

1 lagen (1957:262) om allmän energiskatt, dels att produkten är avsedd

att förbrukas för framdrivande av sådana fordon som avses i 4§ dieseloljeskattelagen. Av 3 § framgår vidare att lagerskatt skall tas ut bara på den del av ett innehav som överstiger viss kvantitet.

I 4 § föreskrivs att den som är skyldig att betala lagerskatt skall lämna en deklaration till beskattningsmyndigheten om sitt innehav av skattepliktiga oljeprodukter. Deklarationen, som skall ha kommit in till skattemyn-

digheten senast den 20 december 1993, skall ta upp de lagrade olje-

produkternas art och kvantitet, lagringsplatserna, den använda mätnings-

metoden och lagerskattens belopp. Som framhållits i remissprotokollet bygger övergången från kilometerskatt till dieseloljeskatt på att endast högbeskattade oljeprodukter skall

komma till användning som drivmedel för motorfordon. Den märkning av villaolja och annan lågbeskattad olja som avses komma till stånd har

härvid en central roll. Målsättningen är att all olja som förbrukas vid

sidan av drivmedelsområdet skall vara försedd med märkämnen. Utan

sådan märkning torde exempelvis ansvarsbestämmelserna i dieselolje-

skattelagen bli förhållandevis verkningslösa.

systemet finns i lager hos leverantörer och konsumenter skall märkas Bilaga 2 läggs inte fram i lagförslaget. I fråga om sådan olja kommer det därför inte att finnas någon märkning som i förekommande fall ger besked om att oljan är lågbeskattad och därmed förbjuden som drivmedel. I vilken utsträckning lagrad olja avses bli föremål för fysisk inventering i samband med ikraftträdandet kan inte heller utläsas av remissprotokollet. Under föredragningen inför lagrådet har dock upplysts att sådana kontrollåtgärder torde komma att utföras endast stickprovsvis.

Av det anförda följer att möjligheten till kontroll av deklarerade uppgifter om oljeinnehavets storlek och tilltänkta användningsosmråde torde bli mycket liten. Att notera är också att de oljeprodukter som innehafts den 1 oktober 1993 sedan länge kan vara förbrukade eller sålda när deklarationen avlämnas. Den valda lösningen kan därför göra det frestande för en skattskyldig att i sin deklaration lämna för låg uppgift om sitt innehav av skattepliktig olja.

Frånvaron av tillförlitlig bevisning rörande skattepliktig oljevolym per den 1 oktober 1993 kan - i förening med de stora skattebelopp som det ofta är fråga om - befaras ge upphov till oenhetligt skatteuttag och svårlösta tvister med skattemyndigheten. En sådan utveckling bör undvikas. Enligt lagrådets uppfattning är det troligt att nämnda problem 1 samband med övergången till dieseloljeskatt skulle bli mindre om ett märkningsförfarande införs jämväl för oljeprodukter som finns i lager när det nya systemet träder i kraft. Förutsatt att en sådan ordning är tekniskt möjlig förordar lagrådet att den övervägs under ärendets fortsatta beredning.

Förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327)

Förslaget om att slopa kilometerskatten har föranlett vissa justeringar i reglerna om tidpunkten för betalning av skatt m m (51-56 §§). För det första begränsas bemyndigandet i 53 § för regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att meddela föreskrifter om undantag för vissa grupper av fordon till betalning av fordonsskatt. I punkt 5 av övergångsbestämmelserna föreslås vidare att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela närmare föreskrifter om uppbörd i samband med upphörandet av bestämmelserna om kilometerskatt. Det allmänna bemyndigandet i 56 § för regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att meddela närmare föreskrifter om uppbörd skall slutligen enligt förslaget avse fordonsskatt och inte som tidigare vägtrafikskatt.

I 8 kap. 3 § regeringsformen anges att föreskrifter om skatt till staten skall meddelas genom lag. Någon möjlighet för riksdagen att bemyndiga regeringen eller annan att meddela föreskrifter om skatt föreligger i princip inte. En annan sak är att regeringen med stöd av 8 kap 13 8 första stycket 1 regeringsformen kan utfärda föreskrifter om verkställighet av lag.

Att fordonsskatt och kilometerskatt utgör skatt i regeringsformens

mening är ställt utom allt tvivel. Föreskrifter om dessa skatters storlek Bilaga 2

och fördelning måste alltså meddelas i form av lag. Olika uppfattningar kan däremot möjligen råda om lagkravet måste upprätthållas i fråga om

föreskrifter som tar sikte på tidpunkten för inbetalning av skatt. Av såväl

förarbetena till regeringsformen som praxis (se bl a RÅ 1987 ref 21 och RÅ 1988 ref 146) framgår emellertid att inte bara bestämmelser som direkt reglerar skatteuttaget utan även de regler som gäller grunderna för taxerings- och uppbördsförfarandet hör till föreskrifter om skatt enligt 8 kap 2 § regeringsformen. Övervägande skäl talar mot denna bakgrund för att bestämmelserna i 51 och 52 §§ om inbetalningstid m m av vägtrafikskatt är att hänföra till föreskrifter av nu nämnt slag.

Av det anförda följer att bemyndigandena i 53 och 56 §§ samt i punkt

5 av övergångsbestämmelserna är förenliga med 8 kap regeringsformen

endast om de är avsedda för utfärdande av verkställighetsföreskrifter. Huruvida så är fallet - vid vilket förhållande bemyndigandena f ö är onödiga eftersom verkställighetsföreskrifter kan meddelas utan stöd av

lag - ger remissprotokollet inte något klart besked om. Utformningen av bemyndigandet i 53 § ger dock onekligen intryck av att delegeringen syftar till något mer än enbart en rätt att utfärda verkställighetsföreskrifter.

Det är inte minst från tillimpningssynpunkt viktigt att osäkerhet inte

råder om räckvidden av ett bemyndigande för regeringen eller annan att

meddela föreskrifter. Lagrådet utpår från att grundlagsenligheten hos de nu diskuterade bemyndigandena belyses närmare under det fortsatta Jagstiftningsarbetet.

Övriga lagförslag Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Utdrag ur lagrådsremissens lagförslag

Bilaga 3

1 Förslag till

Lag om dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter

Härigenom föreskrivs följande.

Fastställande av dieseloljeskatt m.m.

15 Dieseloljeskatt skall betalas till staten enligt denna lag för oljepro-

dukter som är skattepliktiga enligt lagen (1957:262) om allmän energi-

skatt. Skatt skall dock inte tas ut om oljeprodukterna har en lägsta flyttemperatur på 15”C.

2 § Skatt skall inte tas ut för oljeprodukter som har försetts med märkämnen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka märkämnen som skall användas och vilka mängder som skall tillsättas.

Märkning enligt första stycket får endast ske på depå som är godkänd

av beskattningsmyndigheten och skall ha skett senast när skattskyldighet för oljeprodukter inträder enligt 8 § första stycket 1 och 4 lagen om allmän energiskatt.

3 § Om skattepliktigt bränsle förs in i landet av annan än den som är registrerad som skattskyldig hos beskattningsmyndigheten skall skatten

betalas till tullmyndigheten. Därvid gäller tullagen (1987:1065) och

9 kap. 4 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

I fall som avses 1 första stycket skall skatt inte tas ut om oljeprodukten har försetts med märkämnen som avses i 2 § senast när produkten anmäls

till förtullning.

4 8 Bränsletank på personbilar, lastbilar och bussar som är eller bör vara upptagna i bilregistret får inte innehålla oljeprodukter enligt 1 § som är försedda med sådana märkämnen som avses i 2 § första stycket om bränsletanken förser motor på fordonet med bränsle.

Bestämmelserna i första stycket gäller även oljeprodukter, från vilka märkämnen som avses 1 2 § första stycket har avlägsnats. Bestämmelserna i första och andra styckena gäller även för fordon som

brukas med stöd av saluvagnslicens enligt 38 § bilregisterkungörelsen (1972:599) samt fordon som förts in till Sverige för tillfälligt brukande

«här och inte är registrerade här.

5 § Dieseloljeskatt tas ut med 1 350 kronor per kubikmeter.

6 & Beteckningar i denna lag har samma betydelse som i fordonskun-

görelsen (1972:595) och i bilregisterkungörelsen (1972:599). Som ägare av ett fordon enligt denna lag anses den som är eller bör

vara upptagen i bilregistret som ägare. I fråga om ett fordon som innehas

på grund av kreditköp med förbehåll om återtaganderätt eller som innehas med nyttjanderätt för bestämd tid om minst ett år anses Bilaga 3 innehavaren som ägare. Innehas fordonet i annat fall med nyttjanderätt,

anses innehavaren som ägare, om han har befogenhet att bestämma om

förare eller anlitar annan förare än den ägaren har utsett.

7 § Bestämmelserna i 6 § första stycket 1 och 2, 7 §, 8 § första stycket 1 och 4, 27 och 32 §§ lagen om allmän energiskatt tillämpas i fråga om

dieseloljeskatt.

Regler om förfarandet vid beskattningen finns i lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter.

8 §& I deklaration får avdrag göras för dieseloljeskatt på oljeprodukter som

1. i beskattat skick förvärvats för återförsäljning eller förbrukning i egen rörelse,

2. återtagits i samband med återgång av köp, |

3. av den skattskyldige eller för hans räkning förts ut ur Sverige eller

förts till svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där,

4. sålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från köpare. Avdrag enligt första stycket 4 får göras med belopp som svarar mot så

stor del av skatten som förlusten visas utgöra av varans försäljningspris.

Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter betalning skall redovisning åter lämnas för skatten på det bränsle som betalningen avser.

Ansvarsbestämmelser m.m.

9 § Om bränsletank, som förser motor på personbil, lastbil eller buss

med bränsle, innehåller oljeprodukter i strid mot 4 §, skall ägaren av fordonet dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Om ägaren visar att brottet berott på omständigheter som han inte kunnat råda över, är han dock fri från ansvar.

Om fordonet brukas och dess förare kände till eller bort känna till att bränsletanken innehöll oljeprodukter i strid mot 4 § döms även han till straff enligt första stycket. Den som brukar annans fordon utan lov döms

i ägarens ställe. Detsamma gäller den som innehar fordonet med nyttjanderätt och har befogenhet att bestämma om förare av fordonet eller

anlitar någon annan förare än den ägaren har utsett.

10 & Den som från oljeprodukter avlägsnar sådana märkämnen som avses i 2 § första stycket eller på annat sätt tar befattning med oljeprodukter, för vilka dieseloljeskatt inte erlagts, i syfte att dessa skall

användas i strid mot 4 § döms till straff enligt 9 §.

11 8 Om brott som avses i 9 och 10 §§ har rört betydande värden eller

det i annat fall är att anse som grovt skall, om förfarandet inte utgör led

i gärning som är belagd med strängare straff enligt skattebrottslagen (1971:69), dömas till fängelse i högst två år.

i fråga om fordon som tillhör eller brukas av staten eller kommun Bilaga 3 tillämpas på förarens närmaste förman. Har förman gjort vad som ankommer på honom för att hindra att ett brott mot lagen begås men

sker detta ändå på grund av en överordnads åtgärd eller vållande,

tillämpas ansvarsbestämmelserna i stället på den överordnade.

I fråga om fordon som tillhör eller brukas av dödsbo, aktiebolag, ekonomisk förening eller annan juridisk person, skall ansvarsbestämmelserna tillämpas på den eller dem som har rätt att företräda den juridiska personen. Om länsstyrelsen på begäran av en juridisk person

godtagit en viss fysisk person som bärare av ägares ansvar, skall dock

bestämmelserna 1 stället gälla denne.

13 § För försök eller förberedelse till brott enligt denna lag skall dömas till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

14 § Ett föremål som använts som hjälpmedel vid brott enligt denna lag

eller dess värde får förklaras förverkat, om det är nödvändigt för att förebygga brott eller det finns andra särskilda skäl till det.

Förverkande får även ske i annat fall än som avses i första stycket i fråga om föremål som på grund av sin särskilda beskaffenhet och omständigheterna i övrigt kan befaras komma till brottslig användning.

Angående beslag av egendom, som kan antas vara förverkad enligt första eller andra styckena, gäller bestämmelserna om beslag i rättegångsbalken.

15 § Anträffas oljeprodukter där sådana märkämnen som avses i 2 8 första stycket har avlägsnats och för vilka dieseloljeskatt inte betalts, i annat utrymme än bränsletank som förser motor på personbil, lastbil

eller buss med bränsle och är det uppenbart att oljeprodukterna avsetts

för tillförsel till sådan bränsletank i strid mot 4 §, påför beskattningsmyndigheten den, som ansvarat för att de nämnda ämnena avlägsnats, dieseloljeskatt med belopp som motsvarar den skatt som skulle ha tagits ut för oljeprodukterna enligt 5 §.

Tillsyn 16 § Tillsynen över efterlevnaden av ansvarsbestämmelserna i denna lag

skall utövas av polismyndigheterna vad gäller personbilar, bussar och lastbilar samt av tullmyndigheterna vad avser gränskontroll av sådana fordon till och från utlandet.

17 § För tillsynen enligt 16 § får tillsynsmyndighet tillträde till låsta utrymmen i fordon. Myndigheten äger rätt att få de upplysningar, handlingar och prov som behövs för tillsynen. För uttagna prov betalas inte ersättning.

Om det finns anledning anta att brott enligt 9 - 11 §§ har förövats, har en tulltjänsteman samma befogenheter som tillkommer polisman enligt 23 kap. 3 § fjärde stycket och 8 § rättegångsbalken.

Avgiftsbestämmelser

i 3 18 §& En särskild avgift tas ut för motorfordon vars bränsletank Bilaga innehåller oljeprodukter i strid mot 4 §. Avgiften uppgår för personbil till

10 000 kronor. Avgiften beräknas för bussar och lastbilar på följande

sätt.

Skattevikt, Avgift, kronor kilogram

Med skattevikt avses den vikt efter vilken fordonsskatt beräknas enligt fordonsskattelagen (1988:327).

Avgiften tas ut för varje tillfälle, som bränsletank påträffas med oljeprodukter i strid mot 4 8.

19 § Har avgift påförts någon och skall sådan avgift påföras honom för ytterligare tillfälle inom ett år från det tidigare tillfället, tas avgiften ut med en och en halv gång högre belopp än som följer av 18 §.

208 Avgift enligt 18 och 19 §§ påförs ägaren till fordonet.

Brukar någon annans fordon utan lov, påförs brukaren avgiften.

21 § I fråga om fordon, som är registrerat här i landet, påförs avgift enligt 18 och 19 §§ genom beslut av länsstyrelsen i det län där den i bilregistret antecknade ägaren av fordonet har sin adress enligt registret. I fråga om andra fordon påförs avgiften av Länsstyrelsen i Stockholms län.

22 § Om det finns särskilda skäl, kan länsstyrelsen medge nedsättning av eller befrielse från avgift enligt 18 och 19 §§.

23 § Bestämmelserna i 3 § andra stycket och tredje stycket första meningen, 10 § andra stycket, 45 § första stycket, 56, 66 och 85 §§ fordonsskattelagen (1988:327) skall tillämpas på avgift enligt denna lag. Allmänt ombud för avgift enligt denna lag är den som förordnats som ombud med stöd av 3 § fjärde stycket fordonsskattelagen.

24 § Bestämmelserna i 3 kap. 7 — 15 §§, 8 kap. 8 § samt 9 kap. 3 § lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter får tillämpas även för att begära upplysningar till ledning för beslutet om avgift enligt 18 — 19 $$ denna lag. Beslut om att begära upplysning får fattas, utom av länsstyrelsen, av beskattningsmyndigheten.

25 § Länsstyrelsens beslut enligt 21 och 22 883 får överklagas hos länsrätten. Skrivelsen med överklagandet skall ha kommit in till Bilaga 3 länsstyrelsen inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. För allmänna ombudet räknas dock tiden från beslutets dag. I fråga om överklagande tillämpas vidare 8 kap. 1 § andra stycket, 2 3 andra stycket samt 3 — 5 §§ lagen om punktskatter och prisreglerings-

avgifter.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1993.

: Innehåll

Propositionens huvudsakliga innehåll -—

Propositionens lagförslag

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den

12 november 1992 47

mRNA - Anpassning av fordonsskatten till det svenska vägnätets

Bilagor Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande

över betänkandet 81 Bilaga 2 Lagrådets yttrande 82 Bilaga 3 Utdrag ur lagrådsremissens lagförslag 87

gotab 412289, Stockholm 1992 92