Vägtrafikregistrering

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

vägtrafik-

registrering

Betänkande av Trafi re

isterutredningen

SOU 1 2162

/CE

Em

Occ 50a

21+

Statens offentliga utredningar

199 1 62

Kommunikationsdepartementet

Vägtrañkregistrering

Betänkande Trañlcregisterutredningen

av

Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remjssutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvalmingsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Order-fax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

E-post: ñitzes.order@liber.se

Internet: www.ñ°itzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsbercdningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Information Rosenbad

Regeringskansliet

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 42 95

Telefon: 08-405 47 29

NORSTEDTS TRYCKER AB ISBN 91-38-21094-0 Stockholm 1993 ISSN 0375-250X

Till och chefen för

statsrådet Kommunikationsdepartementet

Genom beslut den 19 december 1996 bemyndigade regeringen chefen för Kommunikationsdepartementet att tillkalla särskild utredare med

en uppgift att göra översyn gällande författningar inom trafik-

en av

registerområdet och utarbeta förslag till de författningsregleringar som bedömdes nödvändiga.

Med stöd detta bemyndigande förordnades den 20 december

av 1996 kammarrättslagmannen Valter Nilsson att vara särskild utredare.

Som experter förordnades den 24 januari 1997 numera avdelningschefen Bengt Dahlman, Vägverket, rättsenhetschefen Inger Eriksson, Länsstyrelsen i Dalarnas län, hovrättsassessom Björn Hansson, Kommunikationsdepartementet, numera enhetschefen Solweig Höög-Persson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, juristen Bengt Magnusson, Vägverket samt numera departementsrådet Lennart Renbjer, Kommunikationsdepartementet.

Den 20 oktober 1997 entledigades Inger Eriksson som expert. Samma dag förordnades enhetschefen Ann-Marie Nilsson,

numera Länsstyrelsen i Västra Götalands län att vara expert i utredningen.

Till sekreterare förordnades fr.o.m. den 13 januari 1997 kammarrättsassessom Ewa Hagard Linander.

Utredningen har antagit namnet Trafrkregisterutredningen.

Utredningen får härmed överlämna betänkandet Vägtrañk-

registrering SOU 1998: 162. Uppdraget är därmed slutfört.

Göteborg i december 1998

Valter Nilsson

/Ewa Hagard Linander

Innehållsförteckning

Bilaga:

Kommittédirektiv 1996:117 573

Förkortningar

ADB automatisk databehandling ASB AB Svensk Bilprovning bet. betänkande BR belastningsregistret BrB brottsbalken BRK bilregisterkungörelsen 1972:599 BUF förordningen 1998:780 om biluthyrning BUL lagen 1998:492 om biluthyrning CEMT Den europeiska transportministerkonferensen CKR Centrala körkortsregistret DI Datainspektionen dir. kommittédirektiv Ds departementsserien EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EG Europeiska gemenskapema EU Europeiska unionen EVK exportvagnskungörelsen l964:39 FAD Fordonsanalysdatabasen FK fordonskungörelsen 1972:595 FSF fordonsskatteförordningen 1993 :1028 FSL fordonsskattelagen 1988:327 FöU Försvarsutskottet

GTS Generaltullstyrelsen ILK kungörelsen 1973:766 om interimslicens for

fordon IT informationsteknik

Justitiekanslem JO Justitieombudsmannen JoU Jordbruksutskottet JuU Justitieutskottet

KKBEL körkortsregistrets belastningsdel

körkortsförordningen 1998:980

körkortslagen 1998:488 KU Konstitutionsutskottet LAKY Länsstyrelsemas samarbetsgrupp för körkorts-

frågor och yrkesmässig trafik

LOB lagen 1976:511 om omhändertagande av

berusade personer LU Lagutskottet

misstankeregistret

Motorbranschens Riksförbund MV TK militära vägtrañkkungörelsen 1974:97 PBR person- och belastningsregistret prop. regeringens proposition PRV Patent- och registreringsverket

personuppgiftslagen 1998:204

Riksarkivet

Riksarkivets författningssamling

rättegångsbalken

regeringsformen

Förkortningar 19

RPS Rikspolisstyrelsen

RRV Riksrevisionsverket rskr. riksdagens skrivelse RSV Riksskatteverket

Regeringsrättens årsbok

SFS svensk författningssamling

SkU Skatteutskottet SO successionsordningen SOU statens offentliga utredningar SPAR det statliga person- och adressregistret SÖ Sveriges överenskommelser med främmande makter trafikbrottslagen 195 l :649

tryckfrihetsförordningen

TFF Trañkförsälcringsföreningen

TSL trañkskadelagen 1975: 1410 TSV Trañksäkerhetsverket TSVFS Trafiksäkerhetsverkets författningssamling

terrängtrafikkungörelsen 1972:594

Trafikutskottet

turistvagnskungörelsen 1972:601

VTK vägtrafrkkungörelsen 1972:603

Vägverket

VVFS Vägverkets författningssamling

YGL yttrandefrihetsgrundlagen

YTF yrkestrafikförordningen 1998:779

YTL yrkestrafiklagen 1998:490

ÖVL lagen 1972:43 5 om överlastavgift

Sammanfattning

Utredningsuppdraget går ut på att göra en översyn av gällande

författningar inom vägtrafikregisterområdet och utarbeta förslag till de författningsregleringar bedöms nödvändiga. Huvudsyftet är att som förenkla, modernisera och effektivisera regelsystemet. Vi har under utredningsarbetet gått igenom författningsmaterian och gjort bild hur den tillämpas i praktiken. Vi har analyserat oss en av luckor i regelverket och de problem dessa och föråldrade och som otidsenliga bestämmelser upphov till. I samråd med de tillämpande ger myndigheterna har vi tagit fram förslag till lösningar inom varje

verksamhetsdel.

Genomgången författningsomrâdet och den redaktionella över-

av har mynnat ut i lag och en förordning om vägtrafikregister. synen en Våra förslag innehåller också lag och förordning om en en vägtrafikdeñnitioner samt skiss till förordning avgifter inom en om

vägtrafikområdet.

De sakliga ändringar föreslås inom de olika delområdena som innebär i huvudsak följande.

F örfattningsregleringen i stort

För tillgodose regeringsformens krav på lagfonn anges de att kriterierna för fordonsregistreringen och därmed bl.a.

grundläggande

för uttaget fordonsskatt, dvs. registreringsplikten, i lagen om av

vägtrafikregister.

Även de från integritetssynpunkt viktiga ändamålen och avgränsningama för personregistreringen får lagform, liksom övergripande registerfrågor i anslutning till personuppgiftslagens reglering. Ett samlat vägtrajikregister föreslås för att tillgodose de behov som samhället har kontroll, identifiering och information på vägtrafikav området utifrån de krav trafiksäkerheten, miljön och andra för som

vägtrafiken betydelsefulla omständigheter ställer. De registrerade

uppgifterna får för det första fordon och fordonsägare, bl.a. avse uppgifter behövs för trafikförsäkring, uttag fordonsskatt och som av

22 Sammanfattning SOU 1998: 162

kontroll av felparkeringsavgifter. Uppgifterna får för det andra avse den som ansöker om, har eller har haft behörighet att föra fordon eller någon annan person registreras, det behövs för att underlätta

som om handläggningen av körkortsärenden. Uppgifterna får för det tredje

avse den som ansöker har eller har haft tillstånd att bedriva yrkesmässig

om, trafik eller biluthyrning.

Övriga bestämmelser på området samlas i förordningen

om vägtrafikregister. Uttryckliga bestämmelser finns där för prövningsförfarandet beträffande frågor som rör registrering i vägtrafikregistret. Beslut får fattas genom automatiserad behandling uppgifter i

av registret. Sådana beslut f°ar omprövas av beslutsmyndigheten, såväl på begäran av den som beslutet angår som ex officio av myndigheten.

I den materiellt innehållsrika förordningen om vägtrafikregister har vi, för att göra författningstexten mindre kompakt, samlat vissa gemensamma bestämmelser i ett inledande avsnitt och därefter kapitelindelat författningen efter bestämmelsernas art. Vi har genomgående försökt att förenkla bestämmelserna och göra dem lättillgängliga både för den enskilde och för de myndigheter som har att tillämpa dem.

Överklagande av beslut enligt de författningar som reglerar vägtrafikregistret får i regel ske hos Länsrätten i Örebro län. Prövningstillstånd krävs vid överklagande från länsrätten till kammarrätten.

Definitioner

De centrala definitionema på vägtrafikområdet, dvs. främst fordonsoch viktbegreppen, lagfasts. Övriga definitioner samlas i en förordning.

De nu gällande definitionema har, med endast mindre redaktionella

justeringar, förts över från gällande rätt. De i deñnitionsförfattningama

upptagna definitionerna äger allmän giltighet. I vad mån man sedan på varje särskilt område väljer att hänvisa till lagen eller helt enkelt förutsätter att lagens begreppskatalog skall gälla får avgöras från fall till fall.

Tillgång till registeruppgiflerna integritetsfrågor

- Integritets- och sekretessfrågor behandlas utförligt. Den för registret huvudansvariga myndigheten Vägverket, VV, skall ansvara för avvägningen mellan effektivitet, uppgiftsbehov och integritetsaspekter i samband med verksamheten. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, dvs. i praktiken VV, bemyndigas att meddela föreskrifter utlämnande uppgifter registret. Häri ingår bl.a.

om av ur

SOU 1998: 162 Sammanfattning 23

befogenhet att besluta s.k. direktåtkomst till registret i enlighet med om vad följer personuppgiftslagens generella bestämmelser om som av behandling av uppgifter. Som sökbegrepp i vägtrafikregistret f°ar användas de uppgifter som får ingå i registret. Regeringen får föreskriva begränsningar av rätten använda sökbegrepp. Därvid måste avvägning ske mellan att en effektivitetskraven och risken för integritetsintrång. För vägtrafikregistrets del finns det behov samkörning i den av

utsträckning gäller i dag, dvs. med polisen, skattemyndighetema,

som

bilprovningen, försäkringsbolagen och ytterligare någon eller några

myndigheter. Varje sådan åtgärd kräver att integritetsaspektema beaktas. Regeringen rätt att föreskriva de begränsningar som kan ges

anses påkallade.

Vi föreslår att det i sekretesslagstiftningen införs ett omvänt skaderekvisit för uppgifter i vägtrafikregistret personnummer och om för uppgifter bild och namnteckning i det s.k. bildregister som VV om för, dvs. nämnda uppgifter skall få lämnas ut endast om det står klart att utlämnandet inte kan vålla för den registrerade eller någon honom men närstående. Samma regler bör också gälla i fråga underlag för om taxifcirarlegitimation. Med hänsyn till den förestående översynen av sekretesslagstiftningen i bl.a. redaktionellt hänseende lämnas inte något förslag till utformningen de föreslagna ändringarna främst 7 kap. av 15 § sekretesslagen.

F ordonsregistrering

Samtliga bestämmelser rör fordonsregistreringen i vid mening ges som i förordningen vägtrafikregister, innehåller särskilda kapitel för om som olika delar fordonsregistreringen. Förfarandet förenklas och av bestämmelsemas materiella innehåll till VV:s tekniska anpassas utvecklingsarbete och till den verklighet råder. Vi har vinnlagt oss som utforma bestämmelserna så att de inte skall hämmande för om att vara teknikens utveckling. VV föreslås få ett generellt bemyndigande, som kan väntas få särskild betydelse när det gäller fordonsregistreringen, att föreskriva uppgifter i anslutning till anmälan eller ansökan får att en en lämnas datakommunicering i stället för skriftligen. VV genom bestämmer vilken informationsteknik som får användas.

Registrering i vägtrafikregistret är enligt den huvudregel som

uttrycks i lagen vägtrafikregister förutsättning för att bruka ett om en fordon i trafik i landet. Förordningen vägtrafikregister innehåller om vissa undantag från den regeln.

24¶Sammanfattning SOU 1998: 162

Nya bestämmelser om registreringsbevis knyter till ett

an föreliggande förslag till EG-direktiv om registreringsbevis för motorfordon och deras släpfordon, som reglerar vilka uppgifter ett EGanpassat registreringsbevis skall innehålla respektive kan innehålla.

I avvaktan på resultatet pågående översyn skatte-

av en av bestämmelsema för fordon föreslås endast sådana ändringar

nu av regleringen av avställningsinstitutet som behövs för att öka förståelsen av själva bestämmelserna eller som hänger samman med

teknikutvecklingen.

Bestämmelserna direktregistrering, eller direktanmälan enligt

om den nya term som vi använder, förs över till förordningen

om vägtrañkregister. Även bestämmelserna skyltar för beskicknings-

om fordon och personliga fordonsskyltar, föreslås innefattas i

som definitionen av registreringsskylt, förs dit.

F ordonsanalysdatabasen, FAD, som är under uppbyggnad hos VV,

skall innehålla uppgifter avseende enskilda fordon från bilprovningens kontrollbesiktningar och från polisens flygande inspektioner. FAD knyts i författningshänseende till vägtrafikregistret och blir därmed,

rättsligt sett, en del av fordonsregistreringsdelen i vägtrafikregistret.

Den bestämmelse som ger VV rätt att bevilja undantag från bl.a. registreringsplikten mjukas upp, så att särskilda skäl skall

vara tillräckligt för att medge undantag. Därtill krävs att det kan ske utan fara för trafiksäkerheten. I fråga undantag påverkar ett fordons

om som

beskattningsfcârhållanden bör dock även i fortsättningen krävas att

synnerliga skäl skall föreligga. Krav behålls på samråd med Riksskatteverket om fordonets beskattningsförhållanden påverkas.

Bestämmelserna om VVzsföreskriftsrätt förs utan större ändringar i sak över till förordningen vägtrafikregister.

om

VV ges en generell rätt att, om det behövs för att fastställa ett fordons identifikationsuppgifter i samband med registreringen ett

av fordon i vägtrafikregistret, besluta registreringsbesiktning.

om Bestämmelsen tas in i fordonskungörelsen och terrängtrañkkungörelsen, som komplement till övriga bestämmelser reglerar

som

förutsättningarna för besiktning av fordon m.m.

Saluvagnsregistrering

Reglerna om saluvagnslicens, som vi kallar saluvagnsregistrering, reforrneras i viss omfattning.

Registreringen skall meddelas en bilhandlare eller tillverkare, om det inte föreligger särskilda skäl att avslå en ansökan. Tyngdpunkten i prövningen förläggs till ansökningstillfället och hanteringen av själva

SOU 1998: 162 Sammanfattning 25

saluvagnsskyltama får en underordnad betydelse i den bemärkelsen att förutsättningarna för registrering i varje skede skall vara uppfyllda i stället för att knytas till utlämnandet av skyltar.

Möjligheten att återkalla meddelad registrering finns kvar och

en bestämmelserna görs tydligare. Utebliven betalning av saluvagnsskatt

uttrycklig grund för återkallelse. skall utgöra en

Dagens ansvarsbestämmelser förs över till det nya regelverket och kompletteras med ett straffansvar för den innehavare av saluvagnsregistering låter någon annan obehörigen bruka en saluvagnsskylt.

som

överträdelser bestämmelserna saluvagnsregistrering skall

av om

rapporteras polisen till prövningsmyndigheten, dvs. VV, för att

av läggas till grund för en bedömning av fortsatt rätt till registrering.

Tillfällig registrering

De skilda formerna av interimistisk registrering av fordon

exportvagnslicens, interimslicens och turistvagnslicens förs samman

till ett enhetligt regelsystem, tillfällig registrering. Bestämmelserna omfattar såväl EU/EES-fordon s.k. tredjelandsfordon och

som differentieras beroende på fordonet efter viss tid slutligen skall

om en registreras i vägtrafikregistret eller Förfarandet omfattar även begagnade fordon som skall exporteras.

Ett fordon, förs in från ett annat EU-land och därvid har en

som giltig registrering i det landet, får även innan fordonet har godkänts vid

registreringsbesiktning brukas utan inskränkning. För andra fordon en än de nämnda från andra EU-länder kommande fordon som saknar

nu giltig registrering samt tredjelandsfordon blir däremot brukandet med

stöd den tillfälliga registreringen inskränkt innan fordonet har

av

godkänts vid en registreringsbesiktning. Samtliga myndighetsuppgifter rör tillfällig registrering läggs

som VV.

Giltighetstiden för tillfällig registrering differentieras mellan en månad och ett år beroende på fordonet skall registreras slutligt i

om

vägtrañkregistret eller

26 Sammanfattning SOU 1998: 162

Tillfälligt brukande i Sverige av utländska fordon

Ett utkast till reglering av rätten att i Sverige bruka utlandsregistrerade fordon lämnas. Det har utformats i nära anslutning till ett föreliggande förslag till EG-direktiv rörande beskattning av fordon för privat bruk. Reglerna kan närmast ses som undantag från den generella registreringsplikten i Sverige. Ett i ett annat land registrerat privatfordon skall i enlighet härmed få användas tillfälligt i Sverige i högst månader under tolvmånadersperiod. Detta bör gälla under

sex en förutsättning bl.a. av att den som använder fordonet har sitt normala hemvist utomlands och att fordonet används endast för privat bruk. Sexmånadersperioden kan i vissa fall, t.ex. för den som studerar här i landet, förlängas till nio månader.

Även ett i ett annat land registrerat kommersiellt fordon, ägs

som av en fysisk person som har sitt normala hemvist utomlands eller av en juridisk person som har sin ledning utomlands, skall få användas

tillfälligt i Sverige i högst sex månader under en tolvmånadersperiod.

Avbetalningsspärr m. m.

En möjlighet införs att vid fordonsöverlåtelse i vägtrafikregistret

en anteckna att en näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet har överlåtit fordonet genom kreditköp med förbehåll om återtaganderätt.

Registrering av övergång äganderätten f°ar ske sedan den som har

av âtertaganderätten eller har upplätit nyttjanderätt vid leasing haft möjlighet att yttra sig över en anmälan om ny ägare. Datum för slutbetalning av avbetalningsköpet registreras och när den tiden har gått ut faller anteckningen automatiskt bort. Det läggs ett ansvar både köparen och säljaren att anmäla ändringar de uppgifter förts in i

av som registret.

Registerinnehållet

Huvuddragen av registerinnehållet, med en specificering differentierad främst efter uppgifternas integritetskänslighet och efter praktiska behov, framgår av bilagor till förordningen om vägtrafikregister.

I fordonsregisterdelen tas uppgifter om fordons utrustning och beskaffenhet m.m. Den närmare specificeringen överlåts VV.

För körkortsregistreringens del behålls den nuvarande beskrivningen registerinnehållet i sina huvuddrag. Eftersom

av brottsbelastningsuppgifter inte längre skall finnas i vägtrafikregistret bortfaller regleringen av rutinen avseende nuvarande registerblad.

Någon särskild bestämmelse registrering av utländska körkort

om utöver dagens reglering föreslås inte. Däremot föreslår vi att Rikspolisstyrelsens och domstolarnas skyldighet att underrätta körkortsmyndigheterna brott i fortsättningen skall omfatta

om innehavare ett utländskt körkort oavsett om han är permanent bosatt

av i landet eller Frågan registrering av utländska körkort i ett

om nationellt register får föras vidare i det gemensamma arbetet inom EU.

De bestämmelser som reglerar registreringen av yrkestrafikuppgifter i möjligaste mån till den registrering föreslås

anpassas som för körkort. Förutom att uppgifter rör taxiförarlegitimation regleras

som

inom för yrkestrañkdelen registreras där också vissa uppgifter

ramen som i dag ingår i bilregistret fordonsregisterdelen.

Uppgifter avser felparkeringsavgifter, dvs. uppgifter som har

som samband med hanteringen av utfärdade parkeringsanmärkningar, utgör den fjärde delen i det samlade vägtrafrkregistret. Indelningen av

uppgifterna följer den gäller för fordonsregistreringen och den

som närmare specifrceringen överlåts åt VV.

I författningen vilken myndighet som för in uppgifterna, dvs.

anges VV eller länsstyrelse.

Tillgången till brottsbelastningsuppgijter i körkorts- och

yrkestrafikärenden

Behörig myndighet, dvs. VV eller länsstyrelse, får en rätt att i angivna ärendetyper rör körkort och yrkestrafik och beträffande

- som angivna begära uppgifter direkt ur de av Rikspolisstyrelsen

personer förda belastnings- och misstankeregistren. Rikspolisstyrelsen åläggs en underrättelseskyldighet rör ett angivet registerinnehåll och som går

som med dataöverföring via VV till berörd länsstyrelse. Bestämmelserna innehåller brottskatalog över vilka brott och förseelser

en underrättelseskyldigheten omfattar. De anger vidare den krets av

registeruppgiftema i underrättelsefallen skall och får personer som

Rutinema förbättras avsevärt, vilket bl.a. medför att avse. länsstyrelserna mycket smidigare och snabbare än i dag skall få tillgång till relevanta brottsbelastningar.

Bevarande och gallring av uppgijter utdrag ur registret

- Uppgifter som inte längre behövs för sitt ändamål skall gallras. De bestämmelser om gallring som gäller i dag görs heltäckande för olika typer uppgifter i det samlade vägtrafikregistret, med särskilt angivna

av gallringstider från ett till fem år. I vissa fall anges hur länge en uppgift skall bevaras och i vissa fall när gallring skall ske. Bestämmelserna har här anpassats till vilken typ av uppgifter det är fråga om och vad som har visat sig nödvändigt och praktiskt. Bestämmelserna samlas i ett särskilt kapitel i förordningen om vägtrañkregister.

Ett utdrag vägtrafikregistret får i princip omfatta de uppgifter

ur som finns registrerade, om uppgifterna inte skyddas av sekretess. Uppgifter om personnummer, körkortsbild och namnteckning skall med hänsyn till föreslagna sekretessbestämmelser normalt inte tas med i ett

registerutdrag. Vissa registeruppgifter körkorts- och yrkestrafik-

som avser registreringen skall inte tas med i ett utdrag efter en viss tid, s.k. rehabilitering.

Om den i tjänsten har tagit befattning med sådana uppgifter

som

har lämnats ut misstänker att uppgifterna är oriktiga skall han som genast anmäla det till VV.

Strafbestämmelser m. m.

Det skall genomgående krävas subjektivt rekvisit uppsåt eller oaktsamhet i fråga om brott mot bestämmelserna vägtrafikregisterområdet.

En vidare straffskala än i dag föreslås vid brott mot de grundläggande bestämmelserna registreringsplikten. Med hänsyn

om till de allvarligare överträdelsema exempelvis fall där någon

systematiskt med ett eller flera fordon åsidosätter bestämmelserna området, kanske i yrkesmässig verksamhet föreslås därför fängelse i

högst månader ingå i straffskalan. För övriga överträdelser föreslår

sex

vi böter eller penningböter.

Polisman får möjlighet att vid överträdelse av bestämmelserna om saluvagnsregistrering omhänderta saluvagnsskyltama.

Underlåtenhet att anmäla ägarbyte beträffande fordon avkriminaliseras.

Vitesinstitutets tillämpning vägtrafikregisterområdet mönstras ut.

Sammanfattning 29

Avgifter

De allmänna principer finns i fråga avgifter för

som om infonnationsuttag ur register skall gälla även i fråga om avgifter för uttag av uppgifter ur vägtrañkregistret.

VV får i den s.k. uppdragsverksamheten, genom vilken VV till myndigheter och enskilda säljer uppgifter i bilregistret uppgifter om fordon och fordonsägare i vägtrafikregistret anpassa grunderna för prissättningen till dessa principer.

Avgiftsuttaget vägtrafikområdet renodlas så att enklare rutiner

skapas och olika avgifter för likartade tjänster och för samme betalare slås En ansökningsavgift skall betalas oavsett om ansökan

samman. leder till bifall eller ej.

Samtliga regler avgifter som tas ut på området samlas i en

om särskild förordning avgifter inom vägtrafikområdet.

om Avgiftssystemet blir därmed mera överskådligt än det är i dag då bestämmelserna är splittrade på ett stort antal författningar.

Registerjiågor rör militära fordon

som Vid registreringen i vägtrafikregistret ett fordon tidigare har

av som varit registrerat i det militära fordonsregistret skall vid registreringen, i stället för ett typintyg, liksom i dag företes ett utdrag ur det militära registret. VV kan därutöver, om det behövs för att fastställa tekniska uppgifter fordonet, besluta registreringsbesiktning enligt

m.m. om om de bestämmelser föreslås i fordonskungörelsen och

nya som

terrängtrafrkkungörelsen.

Förordningen 1945:625 registrering m.m. vid försäljning av

om vissa fordon är införda i det militära fordonsregistret kan

som upphävas.

Konsekvenser av förslagen

De förslag vi lämnar innebär en rad förändringar av

som författningsstrukturen. Dessa kommer på flera viktiga delområden att leda till effektiviseringar, vilket i sig kommer att medföra förenklade rutiner för de tillämpande myndigheterna och i förlängningen också för allmänheten.

I ett övergångsskede kommer vissa investeringskosmader av engångsnatur för den centrala myndigheten VV att uppstå. Vi bedömer dock att dessa kan tas ut inom för VV:s ordinarie anslag för

ramen

30 Sammanfattning SOU 1998: l 62

utveckling och systemarbete. Förslagen kan därför som helhet inte väntas få några nämnvärda statsfinanisella konsekvenser.

Förslagen kan i stort bedömas som regionalpolitiskt neutrala.

Förslagen kan inte heller, till följd av utredningsuppdragets och ämnesområdets karaktär, väntas få några effekter jämställdheten.

De nya underrättelserutiner för körkorts- och yrkestrafikfrågor som vi föreslår kan förväntas få positiva effekter för brottsbekämpningen och det brottsförebyggande arbetet i stort. Detsamma kan förväntas bli fallet av förslagen om att införa ett omvänt skaderekvisit vid tillämpningen av sekretesslagens bestämmelser för uppgift om personnummer och körkortsbild jämte namnteckning.

Ikraftträdande

m. m. Förslagen är i viss utsträckning beroende av tillkomsten av och

ändringar i andra författningar inom närliggande områden, liksom av

pågående EG-anpassningar av det svenska regelverket. Frågan om tidpunkten för ikraftträdande de författningar som vi föreslår får

av därför i nuläget lämnas öppen.

Samordningen med den nya författningsstrukturen för polisens register kan kräva vissa Övergångsbestämmelser, som får övervägas under beredningen.

Författningsförslag

1¶Förslag till lag om Vägtrañkregister

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Denna lag gäller registrering av uppgifter om personer samt motor-

drivna fordon och släpfordon vägtrafikuppgifter i ett vägtrafik-

register.

Lagen gäller dock inte

fordon, tillhör staten och är tillverkade för särskilda militära

som ändamål,

motordrivna fordon är avsedda att föras av gående eller

som släpfordon har kopplats till något sådant fordon, eller

som

mopeder klass II.

2§ I personuppgiftslagen 1998:204 finns bestämmelser som

tillämpas på vägtrafikuppgifter utgör personuppgifter i den mån

som det inte finns några avvikande bestämmelser i denna lag eller i en förordning har beslutats med stöd av den.

som

Definitioner

3 § Fordonsbegreppen i denna lag har samma betydelse som i lagen 0000:000 vägtrañkdeñnitioner.

om

32 Författningsförslag SOU 1998: 162

4 § Bestämmelserna i denna lag ägaren av ett fordon tillämpas på

om innehavaren, när det är fråga om fordon som

innehas på grund kreditköp med förbehåll om återtaganderätt,

av eller

innehas med nyttjanderätt för bestämd tid minst ett år.

en om

Vägtrafikregistrets ändamål och innehåll

5 § Vägtrafikregistret förs för att tillgodose de behov av kontroll, identifiering och information trafiksäkerhet, miljö och andra för

som

vägtrafiken betydelsefulla omständigheter föranleder i fråga om

fordon och fordonsägare,

den ansöker har eller har haft behörighet att föra

a som om, fordon enligt körkortslagen 1998:488, yrkestrafiklagen 1998:490 eller någon annan författning,

b det behövs för att underlätta hand-

annan person, om läggningen körkortsärenden, samt

av

den ansöker har eller har haft tillstånd att bedriva

som om, yrkesmässig trafik enligt yrkestrafiklagen eller någon arman författning eller biluthyrning enligt lagen 1998:492 om biluthyrning.

Av trafikskadelagen 1975: 1410 och fordonsskattelagen 1988:327

framgår att uppgifter i vägtrafikregistret ligger till grund för trafik-

försäkringsplikt och beskattning av fordon.

6 § I vägtrafikregistret förs i enlighet med de i 5 § angivna ändamålen in uppgifter som avser

motordrivna fordon och släpfordon samt ägare till dessa,

behörigheten enligt körkortslagen 1998:488 att föra fordon,

a

b förarutbildning och förarprov,

det i övrigt behövs för tillämpningen av körkortslagen

c som och i anslutning därtill meddelade föreskrifter,

behörigheten att föra fordon i yrkesmässig trafik och rätten

a

att bedriva yrkesmässig trafik och biluthyrning,

b det i övrigt behövs för tillämpningen av yrkestrafik-

som lagen 1998:490 och lagen 1998:492 biluthyrning samt i

om anslutning därtill meddelade föreskrifter och för tillämpningen av bestämmelser tillstånd till internationella person- eller gods-

om transporter,

4. innehav i andra fall än som avses ovan av särskilda behörighetshandlingar krävs för att föra ett visst slag motordrivna

som av fordon.

SOU 1998: 162 F örfattningyörslag 33

Dessutom förs i registret in uppgifter behövs för kontroll av att

som

felparkeringsavgifter enligt lagen 1976:206 om felparkeringsavgift

betalas och att influtna medel redovisas.

I registret får inte föras in uppgifter sådana domar och beslut

om beträffande påföljder för brott som avses i lagen 1998:620 om

m.m. belastningsregister eller sådana misstankar brott avses i

om om som lagen 1998:621 misstankeregister.

om

Registrering förutsättning för rätt att bruka fordon

som

7 § Ett motordrivet fordon skall registrerat i vägtrafikregistret för

vara att få brukas. Detsamma gäller i fråga ett släpfordon som dras av ett

om motordrivet fordon.

Ansvaret för behandlingen av vägtrafikuppgifter

8§ Den myndighet som regeringen bestämmer for vägtrafikregistret

och har det övergripande ansvaret för behandlingen av vägtrafik-

uppgifter.

Samkörning

9§ En myndighet för behandlingen uppgifter i

som ansvarar av vägtrafikregistret får för de ändamål som anges i 5 § hämta uppgifter till registret genom samköming.

Sökbegrepp

10 § Som sökbegrepp får användas uppgifter enligt 6 § får ingå i

som vägtrañkregistret.

Gallring

11 § Uppgifter inte längre behövs för sitt ändamål skall gallras.

som

2 18-6121 Vågtrañkregistraring

34¶F ärfattningyörslag SOU 1998: 162

Rättelse och skadestånd

l2§ Bestämmelserna i personuppgiftslagen 1998:204 rättelse

om och skadestånd gäller även vid behandling personuppgifter enligt av denna lag eller enligt föreskrifter har meddelats med stöd lagen. som av

Straffbestämmelser

13 § Den som uppsåtligen eller oaktsamhet brukar ett fordon i strid av mot 7 § döms till böter eller fängelse i högst månader. sex Till samma straff döms ägaren, han uppsåtligen eller oaktom av samhet har underlåtit att göra vad skäligen har kunnat krävas som av honom för att hindra att fordonet brukades.

Den som innehar fordonet med nyttjanderätt för obestämd tid eller för en bestämd tid understiger ett år och har befogenhet som att bestämma om förare fordonet eller anlitar någon förare än den av annan som ägaren har utsett döms i ägarens ställe enligt andra stycket.

14§ I fråga om ett fordon som ägs eller brukas staten eller av en kommun tillämpas bestämmelserna i denna lag eller med stöd därav

meddelade föreskrifter om ansvar för ägare eller brukare fordon på av förarens närmaste förman. Om denne har gjort vad skäligen har som kunnat krävas honom för att förebygga förseelse och sker ändå av en en sådan på grund överordnads åtgärd eller vållande, tillämpas av en bestämmelserna för ägare eller brukare den överordnade. om ansvar I fråga om ett fordon ägs eller brukas ett oskiftat dödsbo som av eller ett konkursbo tillämpas de bestämmelser i om ansvar som anges första stycket på den eller dem har rätt att företräda boet. som I fråga om ett fordon ägs eller brukas ett bolag, förening, som av en en stiftelse eller någon annan juridisk tillämpas de bestämmelser person om ansvar som anges i första stycket på den eller dem har rätt att som företräda den juridiska eller på den begäran har personen som godtagits som ansvarig företrädare för denne.

Hindrande av fortsatt färd

15§ Om ett fordon brukas i strid mot 7 § eller föreskrift har en som meddelats med stöd lagen skall polisman hindra fortsatt färd, av en om den medför påtaglig fara för trafiksäkerheten eller utgör en annars en väsentlig olägenhet.

F örfattningsförslag 35

Bemyndiganden

den regeringen bestämmer får 16§ Regeringen eller myndighet som föreskrifter i de avseenden i denna lag, meddela ytterligare som anges samt meddela föreskrifter om

utlämnande uppgifter ur vägtrañkregistret,

av i Sverige bruka fordon hör hemma i något annat rätten att som land, registrering fordon i ett militärt fordonsregister, av fordon används räddningskåren under

4. registrering av som av

utbildning och höjd beredskap,

avgifter för registrering enligt denna lag.

föreskriva begränsningar rätten till samkörning

17 § Regeringen får av

§ och att använda sökbegrepp enligt 10 enligt 9 av rätten

den regeringen bestämmer får 18§ Regeringen eller myndighet som eller i enskilda fall medge undantag från registreringsplikten föreskriva enligt 7 Undantag får förenas med villkor.

krig eller krigsfara eller det råder sådana l9§ Om riket är i om förhållanden är föranledda krig eller av utomordentliga som av befunnit sig får regeringen föreskriva att lagen krigsfara vari riket har helt eller delvis inte skall tillämpas.

Denna lag träder i kraft den Vad i lag eller någon författning sägs om 2. som en annan körkortsregistret, yrkestrafikregistret eller registret över bilregistret,

skall i stället avse vägtrafikregistret.

felparkeringsavgifter

36¶Författningsfärslag SOU 1998: 162

2 till

Förslag förordning om vägtrafikregister

Härigenom föreskrivs följande.

l kap. Inledande bestämmelser

l§ Denna förordning innehåller föreskrifter i anslutning till lagen 0000:000 om vägtrafikregister.

I militära vägtrafikkungörelsen 1974:97 och vägtrafikförordningen

1995:137 för räddningskåren under utbildning och höjd beredskap finns i fråga om fordon särskilda bestämmelser registrering om som gäller i stället för bestämmelserna i denna förordning. Bestämmelser om avgifter i vissa avseenden enligt denna förordning finns i förordningen 0000:000 avgifter inom vägtrafikområdet. om

2 § Vägtrafikregistret törs med hjälp automatiserad behandling av av uppgifter. Vägverket är central registreringsmyndighet för registret och svarar för det system- och programmeringsarbete behövs. som

3 § Länsstyrelserna är regionala registreringsmyndigheter i fråga om

körkortsregistrering och yrkestrafikregistrering. De för uppgifter i

vägtrafikregistret i den utsträckning som anges i denna förordning.

Definitioner

4 § De begrepp som används i denna förordning har den betydelse som anges i lagen 0000:000 om vägtrafikdefinitioner och i förordningen 0000:000 om vägtrañkdefinitioner. Med datakommunicering förstås i denna förordning att uppgifter överförs elektroniskt med utnyttjande datateknik. av

5 § Bestämmelserna i denna förordning ägaren ett fordon om av tillämpas på innehavaren, när det är fråga fordon om som innehas på grund kreditköp med förbehåll återtaganderätt, av om eller innehas med nyttjanderätt för bestämd tid minst ett år. en om

Färfattningsförslag 37

2 kap. Registerinnehåll

fordonsregistrering förs i vägtrafikregistret in de

1 § I fråga om uppgifter framgår av bilaga som

Vägverket för att uppgifterna förs in.

svarar

förs i vägtrafikregistret in de 2§ I fråga om körkortsregistrering

uppgifter framgår av bilaga som också vilken myndighet för att Av bilagan framgår som svarar respektive uppgift förs in i registret.

förs i vägtrafikregistret in de

3§ I fråga om yrkestrafikregistrering

uppgifter framgår av bilaga som också vilken myndighet svarar för att Av bilagan framgår som respektive uppgift förs in i registret.

felparkeringsavgifter förs i vägtrafik-

4 § I fråga om registrering av

in de uppgifter framgår bilaga registret som av

Vägverket för att uppgifterna förs in.

svarar

3 kap. Bevarande och gallring av uppgifter

Uppgifter om fordonsregistreringen

chassinummer, färg, modellkod, 1 § Uppgifter om motomummer, årsmodell skall bevaras i vägtrafikregistret i

registreringsnummer och

fem år efter det att ett fordon har avregistrerats. fordon och fordonsägare skall bevaras i ett år

Övriga uppgifter om

efter det att ett fordon har avregistrerats.

Uppgifter körkortsregistreringen om

innehavare körkortstillstånd 2§ Uppgifter om någon som inte är av traktorkort skall bevaras i eller körkort eller innehavare av efter det den senaste uppgiften fördes in i

vägtrañkregistret i fem år att finns registrerad har avlidit, skall uppgifterna

registret. När någon som honom dock snarast föras ur registret. om för återkallelse enligt 5 kap. 3 § körkortslagen

En uppgift om grund

enligt lO kap. 2 § körkortslagen eller 1998:488 eller en anmälan körkortsförordningen 1998:980 skall föras ur 7 kap. 9 eller 10 § registret fem år efter det att den fördes in.

38¶F örfattninggörslag SOU

1998: l 62

Uppgifter om utländska avgöranden i 5 kap. 1 § som avses körkortslagen skall föras registret fem år från dagen för den dom ur eller motsvarande som har föranlett registreringen.

Uppgifter om yrkestrafikregistreringen

3 § Uppgifter någon inte längre är innehavare om som av ett trafiktillstånd, en taxiförarlegitimation eller ett tillstånd till biluthyrning

och uppgifter om någon har prövats enligt 2 kap. 6 eller 7 § som yrkestrafiklagen 1998:490 eller 8 § lagen 1998:492 biluthyrning om skall bevaras i vägtrafikregistret i fem år efter det tillstånd eller att ett en legitimation har upphört att gälla.

En uppgift om grund för återkallelse enligt 5 kap. 2 eller 6 §

yrkestrafiklagen eller en anmälan enligt 3 kap. 5 § yrkestrafiklagen

skall föras registret fem år efter det att den fördes in. ur

Uppgifter om registreringen felparkeringsavgifter

av

4 § Uppgifter om en parkeringsanmärkning skall bevaras i vägtrafikregistret i tre år efter det att betalning har kommit till Vägverket.

4 kap. Utdrag vägtrafikregistret

ur

Allmänna bestämmelser

1 § Med registerutdrag i särskild ordning framtagen

avses en

sammanställning av uppgifter om fordonsregistreringen, körkortsregistreringen, yrkestrafikregistreringen eller registreringen

av

felparkeringsavgifter.

Ett sådant utdrag begärs hos Vägverket det fordonsom avser registrering eller registrering av felparkeringsavgifter och i övrigt hos

en länsstyrelse.

2 § I ett registerutdrag får inte tas med uppgifter om personnummer, körkortsbild eller namnteckning eller sådana belastningsuppgifter som avses i bilaga 2 eller 3 till denna förordning, om inte något annat följer av bestämmelserna i 3 eller 5

I sekretesslagen 1980:100 finns bestämmelser utlämnande om av uppgifter efter särskild prövning.

Författningsförslag 39

Uppgifter körkortsregistreringen om

körkortsregistrering får innehålla de

3 § Ett registerutdrag som avser

kap. 2 § förs i registret, utdraget har uppgifter som enligt 2 om

begärts den registrerade själv eller av

av ombudsmän, Regeringskansliet, allmän domstol, Riksdagens Justitiekanslern, åklagannyndighet, Riks-

allmän förvaltningsdomstol, frivårdsmyndighet, övervaknings-

polisstyrelsen, polismyndighet,

Luftfartsinspektionen inom Luftfartsverket,

nämnd, Datainspektionen,

eller denna behöver uppgifter för någon annan myndighet, om därmed jämförlig undersökning och uppgifterna inte

vetenskaplig eller

röjs så skada uppkommer för den enskilde. att förflutit från beslutet eller underrättelsen skall i Sedan fem år har utdraget inte tas med uppgifter om

återkallelse, beslut utländskt körkort inte är giltigt i Sverige, att ett utländskt körkort med stöd 6 kap. 6 § beslut om utbyte av ett av körkortslagen 1998:488,

spärrtid, omhändertagande,

varning. andra stycket gäller inte den registrerade själv

Begränsningen enligt

heller Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern, Rikspolisoch inte om Datainspektionen har begärt fullständiga uppgifter för ett

styrelsen eller

särskilt fall.

handlägger ett körkortsärende och som i

4 § En myndighet som

från myndighet får lämna denna ärendet begär ett yttrande en annan

belastningsuppgifter behövs för att yttrandet myndighet sådana som

skall kunna avges. . f°ar lämna belastningsuppgifter till Kriminal-

Frivårdsmyndigheter

kriminalvårdsdirektör, särskild personutredare eller

vårdsstyrelsen,

behövs for frågor behandling eller övervakare, om det prövning av om för tillsyn verksamheten inom kriminalvården. av

Uppgifter om yrkestrafikregistreringen

yrkestrañkregistrering f°ar innehålla de

5 § Ett registerutdrag som avser

3 § förs i registret, utdraget har uppgifter enligt 2 kap. om som eller myndighet avses i 3 §

begärts den registrerade själv av en som

av första stycket.

40 Författningsförslag SOU 1998: 162

Sedan fem år har förflutit från beslutet eller underrättelsen skall i utdraget inte tas med följande uppgifter. Beträffande en innehavare tillstånd till yrkesmässig trafik eller av tillstånd till biluthyrning eller har prövats enligt 2 kap. en person som 6 eller 7 § yrkestrafiklagen 1998:490 eller 8 § lagen 1998:492 om

biluthyrning:

a återkallelse, b ogiltighetstid, c varning. Beträffande en innehavare taxiförarlegitimation: av a återkallelse, b ogiltighetstid,

c omhändertagande,

d varning. Begränsningen enligt andra stycket gäller inte den registrerade själv och inte heller myndighet i 3 § tredje stycket har om en som avses begärt fullständiga uppgifter för ett särskilt fall.

6 § Bestämmelserna i 4 § första stycket tillämpas motsvarande sätt om en myndighet som handlägger ett yrkestrafikärende, ett ärende om

taxiförarlegitimation eller ett ärende biluthyrning i ärendet begär

om ett yttrande från en annan myndighet.

Övriga bestämmelser

7 § Om den som i tjänsten har tagit befattning med uppgifter som enligt denna förordning har lämnats ut i fråga vägtrafikom registreringen misstänker att uppgifterna är oriktiga, skall han genast anmäla det till Vägverket.

8 § En myndighet i 3 § första stycket 1 och för som avses som datakommunicering är ansluten till vägtrañkregistret kan därigenom få besked om någon belastningsuppgift finns eller inte finns i registret.

Författningsförslag 41

och Vägverkets tillgång till

5 kap. Länsstyrelsers

brottsbelastningsuppgifter

Rätt att på begäran erhålla uppgifter

f°ar i ärenden rör körkort, traktorkort,

1 § En länsstyrelse som

tillstånd till yrkesmässig trafik och biluthyrning

taxiförarlegitimation,

register i lagen 1998:620 om begära uppgifter ur som avses och lagen 1998:621 misstankeregister.

belastningsregister om

Även Vägverket får i sådana ärenden och i ärenden om transporttillstånd begära uppgifter nämnda register. ur

Underrättelseskyldighet

skall underrätta Vägverket dom, beslut,

2 § Rikspolisstyrelsen om

ordningsbot har antecknats

strafföreläggande eller föreläggande av som belastningsregister, den

i register avses i lagen 1998:620 om om som till brott mot följande bestämmelser.

registrerade har gjort sig skyldig

8 eller 9 § brottsbalken eller mot någon av 3 kap. dessa paragrafer och 3 kap. ll § brottsbalken, 4 kap. brottsbalken, brottsbalken eller mot någon dessa 6 kap. 2 eller 3 § av paragrafer och 6 kap. 12 § brottsbalken, § brottsbalken eller mot någon av dessa 4. 8 kap. 6 eller 7 paragrafer och 8 kap. 12 § brottsbalken, § brottsbalken eller mot någon av dessa 9 kap. 4 eller 5 paragrafer och 9 kap. 11 § brottsbalken, brottsbalken eller mot någon dessa 10 kap. 3 eller 5§ av paragrafer och 10 kap. 9 § brottsbalken, 11 kap. brottsbalken. brottsbalken eller 12 kap. 3 och 5 brottsbalken, 12 kap. 3 § 13 kap. brottsbalken, § brottsbalken eller 17 kap. 1 och 16 10. 17 kap. 4 eller 5 brottsbalken, lagen 1951:649 straff för vissa trafikbrott, 11. om 12. 13 kap. 1 § luftfartslagen 1957:297,

13. lagen 1960:418 straff för varusmuggling,

om 14. narkotikastrafflagen 196 8:64, 15. skattebrottslagen l971:69, straff för trañkbrott har begåtts 16. lagen 1971:965 om som utomlands, förelägganden eller förbud enligt lagen 1982:821 17. föreskrifter, transport av farligt gods, om

42 F örfattningsförslag

SOU 1998: 162

18. 30 § första, andra eller tredje stycket jämvägssäkerhetslagen

1990:1157,

19. 3 eller 4§ lagen 1991:1969 förbud mot vissa dopningsom medel, 20. 20 kap. 5 eller 7 § sjölagen 1994:1009,

21 yrkestrañklagen 1998:490,

. 22. lagen 1998:492 om biluthyrning, 23. lagen 0000:000 om vägtrafikregister,

24. fordonskungörelsen 1972:595,

25. förordningen 1987:27 fordon i internationell vägtrafik i om Sverige, 26. förordningen 1993:185 arbetsförhållanden vid vissa om internationella vägtransporter, 27. förordningen 1994:1297 vilotider vid vissa vägtransporter om inom landet, 28. förordningen 1995:521 behöriga myndigheter, i fråga om m.m. om kör- och vilotider samt färdskrivare vid vägtransporter,

29. yrkestrafikförordningen 1998:779,

30. förordningen 1998:780 biluthyrning, om 31. förordningen 1998:786 behöriga myndigheter, i fråga om m.m. om internationella transporter inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES,

32. trafikförordningen 1998: 1276, 33. denna förordning,

34. föreskrifter har meddelats med stöd författningama som av under 24-33.

3 § Underrättelse dom eller ett beslut får överklagas skall om en som lämnas först sedan Rikspolisstyrelsen har fått besked avgörandet om har vunnit laga kraft eller överklagats. Underrättelse enligt 2§ skall lämnas även i fråga beslut om om åtalsunderlåtelse enligt 20 kap. 7 § rättegångsbalken eller motsvarande bestämmelse i någon författning. annan

4§ När en underrättelse enligt 2§ lämnas skall även dom, beslut,

strafföreläggande och föreläggande ordningsbot, tidigare har

av som antecknats i registret och vilka underrättelse enligt 2 § skall lämnas, om tas med i underrättelsen under fem år från det domen eller beslutet meddelades eller föreläggandet godkändes. Om den dom eller det beslut eller föreläggande har föranlett som underrättelsen till Vägverket har ändrats, upphävts eller undanröjts, skall Rikspolisstyrelsen underrätta Vägverket det. om

Författningsförslag 43

Underrättelse enligt 2§ skall lämnas även en begäran som 5§

verket har tagit emot anmälan om att någon som

Vägverket gör när en

första stycket 1-4 har omhändertagits enligt lagen i 6 § avses omhändertagande berusade personer m.m.

1976:511 om av

underrättelse från Rikspolisstyrelsen enligt 6 § När Vägverket f°ar en

4 § andra stycket eller 5 § skall verket, med de begränsningar som 2 och lämna uppgifterna till berörd

framgår tredje stycket 7

av

länsstyrelse om uppgifterna avser

gällande körkortstillstånd, körkort eller innehavare av en

traktorkort, återkallelse tills vidare eller spärrtid enligt 2. den för vilken tid for

har beslutats ännu inte löpt ut, körkortslagen 1998:488 men

innehavare gällande taxiförarlegitimation,

en av tid för återkallelse tills vidare taxiförarden för vilken av

enligt yrkestrafiklagen 1998:490 har beslutats men ännu

legitimation

inte löpt ut, tillstånd driva yrkesmässig trafik eller

har gällande att

den som

prövad i 2 kap. 6 eller 7 § yrkestrafiklagen,

någon annan som avses tillstånd att driva biluthyrning eller någon den som har gällande

prövad i 8 § lagen 1998:492 om biluthyrning.

annan som avses

Till uppgifterna skall fogas de uppgifter i vägtrañkregistret om

länsstyrelsen behöver för prövningen. personen som inte lämnas till länsstyrelse under-

Uppgifterna skall dock om

endast brott sammanlagt har föranlett penningböter rättelsen avser som understiger 800 kronor. Detta gäller dock inte om till ett belopp som under de senaste fem åren har befunnits den som uppgiften avser

till något annat brott avses i 2

skyldig som

lämnar till länsstyrelse skall såvitt

7 § De uppgifter som Vägverket en

i 6 § första stycket l-2 begränsas till att avse gäller personer som anges

i 2 § l-4, 8-14, 16-20, 23-29 och 32 och 33, brotten brott själva författningen skall 2. brotten i 2 § 34 i de fall ett mot

rapporteras enligt

ärenden i 1 § ta del

8 § Vägverket får för handläggningen av som avses

de verket skall underrättas om enligt 2

av uppgifter som

44 F örfattningsförslag SOU 1998: 162

6 kap. Registrering av fordon

Registrering som förutsättning för rätt att bruka fordon

1 § Registreringsplikten enligt 7 § lagen 0000:000 vägtrafik-

om register omfattar med de undantag i 2 § eller följer

som anges av bestämmelserna i 16 kap. eller 21 kap. 2 § följande slag fordon.

av

Bilar, motorcyklar, mopeder klass traktorer, motorredskap klass I och terrängmotorfordon,

motorredskap klass när de används

a för persontransport väg inte är enskild, dock inte det

som om sker vid över vägen, vid färd kortaste sträcka till eller från ett

passage arbetsställe för fordonet eller liknande eller undantagsvis för färd kortare sträcka i andra fall än som nu har nämnts,

b för transport av gods på väg inte är enskild i andra fall än

en som som avses i 22 § fordonsskattelagen 1988:327,

släpfordon som dras av bilar,

släpvagnar som dras av trañktraktorer, motorredskap klass I eller tunga terrängvagnar,

släpvagnar som dras av ett sådant motorredskap klass som används på det sätt som anges i om motorredskapets tjänstevikt är över två ton eller om motorredskapet är ombyggd bil.

en

Undantag från registreringsplikten vid viss användning fordon

av

2 § Bestämmelsemai 1 § gäller inte i fråga om

fordon som används uteslutande inom inhägnade jämvägs- eller fabriksområden eller inom inhägnade tävlingsområden eller andra sådana inhägnade områden,

släpvagnar som dras av traktorer, motorredskap klass eller tunga terrängvagnar som är konstruerade för en hastighet av högst 30 kilometer i timmen och fordonet i det enskilda fallet används endast på motsvarande sätt som en jordbmkstraktor enligt fordonsskattelagen 1988:327,

fordon som brukas kortaste lämpliga väg till och från ett besiktningsorgan enligt lagen 1994:2043 om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet för sådan registreringsbesiktning i 37 §

som avses första stycket fordonskungörelsen 1972:595.

I fall som avses i 3 skall handlingar som visar avtalad tid hos besiktningsorganet medföras och på tillsägelse visas upp för en

polisman eller en bilinspektör.

1998:162 Författningsförslag 45

SOU

Prövningen frågor om registrering av

3 § Frågor registrering prövas efter ansökan, om de avser om fordon har tillverkats i Sverige yrkesmässiga fordonssom av tillverkare, fordon har förts in till Sverige registrerade importörer, som av tidigare har varit registrerade i det militära fordonsfordon som registret, 4. fordon är motorredskap, dock inte sådana som är ombyggda som bilar.

registrering fordon som har förts in till Sverige av 4§ Frågor om av importörer i syfte att stadigvarande brukas här

andra än registrerade

och skall förtullas prövas efter anmälan tullmyndighet sedan som av en förtullning har skett.

andra fordon sådana i 3 och 4 prövas frågor 5 § För än som anges efter anmälan från ett besiktningsorgan enligt lagen

om registrering

vissa besiktningsorgan fordonsområdet sedan 1994:2043 om vederbörande fordon har godkänts vid en registreringsbesiktning.

Ansökan

ansökan registrering skall göras skriftligen fordonets 6§ En om av ägare hos Vägverket. Den skall innehålla

identitetsuppgifter beträffande ägaren,

fordonet behövs för att detta skall kunna

2. de uppgifter om som

säkert identifieras.

7 § Vid ansökan skall bifogas för ett fordon, stämmer överens med ett typfordon, ett som typintyg, för motordrivet fordon, ett bevis trafikförsäkring för 2. ett om det inte vägtrafikregistret framgår att det finns en fordonet, om av gällande trafikförsäkring för fordonet, för traktor, sådan skriftlig uppgift användningen att det en en om traktorn skall jordbrukstraktor eller en framgår om anses som en trafiktraktor, för trañktraktor skall dra en påhängsvagn, som inte är en som

registrerad här i landet, skriftlig uppgift detta,

en om

för ett motorredskap med tjänstevikt över två ton, sådan en en skriftlig uppgift om användningen att det framgår fordonet skall om beskattas som en trafiktraktor, för en tung terrängvagn, sådan skriftlig uppgift använden om ningen att det framgår hur fordonet skall beskattas, för ett motorfordon, släpfordon eller terrängfordon skall som användas på ett sätt medför skyldighet att ställa fordonet till som

kontrollbesiktning enligt 30 § terrängtrañkkungörelsen 1972:594 eller

75 § fordonskungörelsen 1972:595, en skriftlig uppgift detta,

om för ett fordon som omfattas av ett typgodkännande enligt något av rådets direktiv 70/ 156/EEG denA februari

a av 6 1970 om tillnärmning av

medlemsstaternas lagstiftning typgodkännande motorfordon och om av släpvagnar till dessa fordon, b 74/150/EEG den 4 1974 tillnärmning av mars om av medlemsstaternas lagstiftning typgodkännande jordbruks- eller om av

skogsbrukstraktorer med hjul, eller

c 92/61/EEG av den 30 juni 1992 om typgodkärmande tvåav och trehjuliga motorfordon, ett intyg om att det stämmer överens med ett EG-typgodkännandeintyg

samt för en traktor ett registreringsintyg,

för en släpvagn, som skall dras endast traktor, ett av en motorredskap eller en tung terrängvagn eller för en släpvagn med en skattevikt över tre ton, skall dras uteslutande ett motorfordon som av som inte kan drivas med dieselolja, en skriftlig uppgift detta, samt om 10. för ett fordon som fors över från det militära fordonsregistret, i stället för typintyg, ett utdrag ur detta register.

Anmälan

8 § I fråga om ett fordon som någon annan än en registrerad importör för in till Sverige för stadigvarande bruk här i landet skall den för som fordonet till den tullmyndighet hos vilken fordonet skall förtullas lämna följande uppgifter.

Identitetsuppgifter beträffande ägaren,

de uppgifter som behövs fordonet för att detta skall kunna om säkert identifieras.

SOU 1998: l 62 F örfattningsförslag 47

Förutsättning för registrering

9§ När sådana uppgifter ägaren och fordonet behövs för om som identifieringen har lämnats, skall fordonet registreras. Om avställning fordon vid registreringen finns bestämmelser i av 8 kap. 1

Utryckningsfordon

10§ Ett sådant motorfordon nedan skall antecknas som som anges

utryckningsfordon, det vid registreringsbesiktning enligt 37 § första

om stycket fordonskungörelsen 1972:595 har godkänts eller i typintyg har

betecknats som utryckningsfordon. Ett motorfordon har godkänts vid lämplighetsbesiktning

som enligt 70 § första stycket 4 fordonskungörelsen och är inrättat för som sjuka eller skadade och avsett att användas uteslutande för transport av detta ändamål den ingår i sådan organisation som avses i 6 § av som en hälso- och sjukvårdslagen 1982:763, eller motorfordon är avsett att användas endast av en statlig ett som brandkår eller kommunal räddningskår eller ett spån/ägs- eller en av för bereda hjälp vid eller förhindra olycksfall eller

järnvägsföretag att

for undanröja trañkhinder, eller polis- eller tullpersonal eller att av personal vid Kustbevakningen i brådskande tjänsteutövning.

7 kap. Följder av registreringen

Registreringsnummer och registreringsbevis

samband med registreringen ett fordon skall Vägverket tilldela 1 § I av består tre bokstäver och tre siffror.

det ett registreringsnummer, som av

Verket skall också utfärda ett registreringsbevis.

registreringsbevis består två delar och innehåller de 2 § Ett av uppgifter fordonet och dess ägare behövs vid användning eller om som kontroll fordonet. Det innehåller också for handlingen unik av en

behörighetskod.

beviset innehåller fordonets tekniska data och används för Del l av anmälan än sådan avser ägarbyte eller avregistrering. annan som Del 2 används för anmälan ägarbyte och avregistrering. om

m

48 F örfattningsförslag SOU 1998: 162

3§ Ett registreringsbevis skall helt eller delvis utfärdas på nytt när någon uppgift i beviset har ändrats eller när det har använts för en anmälan eller ansökan enligt denna förordning. Ett nytt registreringsbevis skall utfärdas även efter ansökan av fordonets ägare.

4 § Vid färd med lastbil eller med bil och släpvagn eller med en en ett terrängfordon skall föraren för varje fordon medföra det senast utfärdade registreringsbeviset eller bestyrkt kopia det. Handlingen en av skall på tillsägelse visas för polisman eller bilinspektör. upp en en Om ytterligare uppgifter har tagits in i särskild handling en som registreringsbeviset hänvisar till gäller bestämmelserna i första stycket även den handlingen.

Registreringsskyltar allmänna bestämmelser -

5 § När ett fordon har registrerats, tillhandahåller Vägverket för varje bil två registreringsskyltar och för varje motorcykel, moped klass traktor, motorredskap, terrängfordon eller släpfordon registreringsen skylt.

6§ Ett registrerat fordon får brukas endast det är försett med om registreringsskyltar i föreskriven ordning. Detta gäller dock inte fordonet brukas vid färd kortaste lämpliga om väg till en polismyndighet för erhållande provisorisk av en

registreringsskylt.

7§ En registreringsskylt skall placeras på bil såväl framtill en som baktill, på en traktor, ett motorredskap och ett terrängmotorfordon framtill samt på en motorcykel, moped klass I och ett släpfordon baktill. Om det medför en avsevärd olägenhet att ha skylten framtill på en traktor, ett motorredskap eller terrängskoter eller baktill på ett en släpfordon, som dras traktor eller ett motorredskap, får den av en placeras på någon arman lämplig plats.

8§ Registreringsskyltama skall vara väl synliga och hållas i sådant skick att de kan avläsas lätt. Under färd får last eller annat inte placeras så att skyltarna inte går att avläsa. Vad som sägs i första stycket gäller inte när bil används i en väghâllningsarbete eller liknande arbete och den ena skylten skyms av ett redskap som används i arbetet.

registreringsskylt får, förutom kontrollmärke, inte sättas något På en annat tecken eller märke än ett sådant har satts skylten vid som tillverkningen.

Registreringsskyltar för taxi

9§ På registreringsskylt för ett fordon som har anmälts för en användning i taxitrafik enligt yrkestrafiklagen 1998:490 och som inte har undantagits från skyldigheten enligt 7 kap. 1 § yrkestrafikförordningen 1998:779 att ha taxameter skall bokstaven T anges till höger registreringsnumret taxiskylt. Detta gäller dock inte om om fordonet enligt 17 kap. denna förordning är försett med personliga fordonsskyltar.

10 § Den innehar registreringsskyltar som avses i 9 § är skyldig som lämna in skyltarna till länsstyrelsen eller till Vägverket när fordonet att inte längre skall vara försett med sådana.

Ersättningsskyltar och provisoriska registreringsskyltar

registreringsskylt har förstörts, förkommit eller förändrats 11 § Om en så att den inte lämpligen kan användas eller den har lämnats vid om begäran avställning, får en ansökan om en ersättningsskylt göras en om hos Vägverket fordonsägaren eller hos en polismyndighet av av fordonsägaren eller fordonets förare.

12 § I samband med att ansökan ersättningsskylt görs hos en en om en polismyndighet lämnar denna på begäran provisorisk registreut en i

ringsskylt.

Ersättningsskyltar lämnas ut av Vägverket.

13 § Ersättningsskyltar eller provisoriska registreringsskyltar får dock

inte lämnas för ett fordon, om brukandeförbud råder för det enligt ut 64§ fordonsskattelagen 1988:327 eller enligt l8§ lagen l978:69 försäljningsskatt på motorfordon. Detsamma gäller om fordonets om registreringsskyltar har tagits hand enligt 6 kap. 7 § yrkestrafikom lagen 1998:490 och fordonet är anmält för användning i taxitrafik

enligt den lagen. Om fordonet är avställt f°ar ersättningsskyltar eller provisoriska skyltar lämnas endast det hade fått ske fordonet hade varit ut om om skattepliktigt enligt fordonsskattelagen.

Om ett fordons registreringsskyltar har tagits hand enligt 78 §

om fordonsskattelagen, får efter ansökan ersättningsskyltar eller provisoriska registreringsskyltar lämnas ut till fordonets ägare när det inte längre finns något hinder mot det enligt den lagen.

14§ När ett fordons registreringsskyltar i något fall som avses i 13 § har tagits om hand skall polismyndigheten anmäla detta till Vägverket.

Polismyndigheten skall genast lämna uppgift till Vägverket om att en ansökan om ersättningsskyltar har gjorts och att provisoriska skyltar har lämnats ut.

15 § Ett fordon som har försetts med provisoriska registreringsskyltar får brukas med sådana skyltar endast till dess att ersättningsskyltar har lämnats ut.

16§ Det som sägs om registreringsskyltar gäller i tillämpliga delar även ersättningsskyltar och provisoriska skyltar.

8 kap. Avställning fordon

av

Förfarandet

l § I samband med registreringen ställs ett fordon av om ägaren inte begär något annat.

I följande fall skall fordonet alltid ställas av.

Föreskrivna handlingar och uppgifter enligt 6 kap. 7 § lämnas inte för fordonet.

Fordonet skall registreringsbesiktigas.

2 § I andra fall än som i 1 § skall ett fordon ställas av efter

avses en anmälan som ägaren gör hos Vägverket genom datakommunicering eller skriftligen på fordonets registreringsbevis.

3 § Om det finns ett giltigt kontrollmärke för fordonet är en anmälan om avställning inte fullständig förrän Vägverket har fått in uppgift om

den kod som framträder om märkets ytskikt skrapas bort, och registreringsbevisets unika behörighetskod.

4 § Om en anmälan om avställning är ofullständig, skall Vägverket upplysa fordonsägaren om vad som krävs för att fordonet skall kunna ställas av.

5 § Om det finns särskilda skäl får ett fordon ställas av även genom att Vägverket på något annat sätt än som anges i 2 § får sådana uppgifter att avställning kan ske.

6 § Avställningstiden räknas från och med den dag då en fullständig anmälan avställning kom till Vägverket. om Om anmälan avställning görs samtidigt med en anmälan om en om ägarbyte räknas dock avställningen från och med den dag då äganderätten gick över, detta i anmälan och denna ges in till om anges Vägverket inom vecka från det att äganderätten gick över. en

7 § Om ett fordon har ställts i samband med registreringen får av Vägverket besluta att avställningen skall upphöra när föreskrivna handlingar och uppgifter enligt 6 kap. 7 § lämnas.

8§ Om ett fordon skall registreringsbesiktigas får Vägverket, om

något annat hinder inte föreligger mot att avställningen upphör, besluta avställningen skall upphöra när fordonet har godkänts vid en att

registreringsbesiktning.

9 § I andra fall än i 7 eller 8 § upphör avställningen efter en som avses anmälan fordonsägaren gör datakommunicering eller som genom

skriftligen på fordonets registreringsbevis.

I fråga ett motordrivet fordon är anmälan fullständig först när om en det finns gällande trafikförsäkring för fordonet. en I samband med ägarbyte upphör avställningen först sedan den nye ägaren har antecknats i registret.

l0§ När avställning har upphört i fall avses i 8§ lämnar det som besiktningsorgan har godkänt fordonet ut ett kontrollmärke. som

ll § När avställning har upphört meddelar Vägverket ett bevis om detta med uppgift den tid som fordonet får brukas utan att om fordonsskatt eller registerhållningsavgift har betalats. Beviset skall medföras vid färd med fordonet och på tillsägelse visas för polisman eller en bilinspektör. upp en

l

52¶F Örfattningsförslag SOU 1998: 162

Brukande

12 § Ett avställt fordon får brukas endast

i den omfattning som enligt 6 kap. l § 2-5 och 2 § får ske i fråga om ett fordon som inte är registrerat,

under tid då fordonet är taget i anspråk med nyttjanderätt enligt förfogandelagen 1978:262 eller då fordonet brukas för att avlämnas enligt den lagen eller föras hem efter förfogande eller då det brukas i samband med besiktning enligt förordningen 1992:391 uttagning

om av egendom för totalförsvarets behov,

under tid då fordonet innehas Försvarsmakten enligt ett

av skriftligt avtal eller brukas för att avlämnas eller föras hem enligt ett sådant avtal, under förutsättning att fordonet har godkänts vid

en registreringsbesiktning eller tagits upp i ett typintyg,

om det har ställts av på ägarens begäran, för färd kortaste lämpliga väg till och från närmaste besiktningsorgan enligt 2 § lagen l994:2043 om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet för besiktning, dock inte om brukandeförbud enligt 64§ fordonsskattelagen 1988:327 eller enligt 18 § lagen 1978:69 om försäljningsskatt

motorfordon skulle ha gällt för fordonet om det hade varit

skattepliktigt.

9 kap. Kontrollmärken m.m.

Utfárdande av kontrollmärke

l § Ett kontrollmärke utfärdas för ett registrerat fordon, om

fordonet inte är avställt, det finns en föreskriven trafikförsäkring,

det inte gäller något förbud att bruka fordonet enligt 64§ fordonsskattelagen 1988:327 eller 18§ lagen 1978:69 om försäljningsskatt på motorfordon, och

körförbud enligt fordonskungörelsen 1972:595 inte gäller för fordonet.

Något kontrollmärke utfärdas dock inte för moped klass I och

en inte heller för ett fordon som avses i 7 kap. 9 § eller för en lätt terrängvagn eller en terrängskoter, om inte något annat följer av 30 a §

terrängtrafikkungörelsen 1972:594.

2§ På kontrollmärket finns en sifferkod som kan avläsas endast om märket förstörs genom att dess ytskikt skrapas bort.

Kontrollmärken delas in i ordinarie märken och tillfälliga märken. De utfärdas av Vägverket.

3§ En fråga utfárdande ett ordinarie kontrollmärke för ett om av fordon prövas när föreskriven fordonsskatt och registerhållningsavgift har betalats. Om det för fordonet har meddelats ett föreläggande enligt 84, 87, 90 eller 93 § fordonskungörelsen 1972:595, kan prövningen ske även efter det att fordonet har godkänts vid besiktning.

4§ En fråga utfárdande ett ordinarie kontrollmärke för ett om av fordon inte är skattepliktigt enligt fordonsskattelagen 1988:327 som inte skall kontrollbesiktigas skall prövas i den kalendermånad och som motsvaras den sista siffran i fordonets registreringsnummer som av enligt följande tabell.

Sista siffran Prövning Sista siffran Prövning av av

i registrerings- utfardande i registrerings- utfárdande av

av kontrollmärke numret kontrollmärke numret

1 april 6 november 2 maj 7 december

3 juni 8 januari

4 augusti 9 februari

5 september 0 mars

5§ När avställning ett fordon har upphört prövas frågan om av utfardande ett tillfälligt kontrollmärke. av

Kontrollmärkets giltighet

Ett ordinarie kontrollmärke gäller till och med den kalendermånad 6 § då fordonsskatt nästa gång skall betalas enligt 3 § fordonsskatteförordningen 1993:1028, något annat inte följer av 7 eller 8 om

7 § Ett ordinarie kontrollmärke för ett fordon som inte är skattepliktigt enligt fordonsskattelagen 1988:327 och inte skall kontrollsom besiktigas gäller till och med den kalendermånad då fråga om utfárdande sådant kontrollmärke för fordonet närmast skall av ett prövas.

8 § För fordon som avses i 85 § andra stycket fordonskungörelsen 1972:595 gäller ett ordinarie kontrollmärke endast till och med den månad då fordonet skall ställas in för kontrollbesiktning. För fordon, för vilket ett föreläggande kontrollbesiktning, om registreringsbesiktning eller provning har meddelats enligt 84, 87, 90 eller 93 § fordonskungörelsen, gäller kontrollmärket endast till och med den kalendermånad då tiden för föreläggandet går ut.

9 § Ett tillfälligt kontrollmärke gäller till och med den kalendermånad då fordonsskatten senast skall betalas.

10 § En fordonsägare som har erhållit ett kontrollmärke skall snarast sätta det på fordonets registreringsskylt eller, fordonet har två om skyltar, den bakre av dessa.

11 § Om ett kontrollmärke har förstörts eller förkommit, skall fordonets ägare snarast hos Vägverket ansöka ett nytt märke. En om sådan ansökan får fordonets förare. göras även av

Nationalitetsmärke

12 § Ett registrerat fordon, används utomlands, skall baktill som vara försett med ett nationalitetsmärke. Märket f°ar inte fästas så att det kan förväxlas med registreringsnumret eller kan minska läsbarheten av detta.

Miljöklassmärkning

13 § För sådana nya tunga lastfordon som avses i 2 § bilavgasförordningen 1991:1481 och som enligt samma förordning har hänförts till en miljöklass skall ett särskilt märke den som anger aktuella miljöklassen tillhandahållas på begäran. Märket skall visa fordonets registreringsnummer. Det lämnas ut av AB Svensk Bilprovning om fordonets miljöklass har fastställts vid registreringsen besiktning och i annat fall av Vägverket. Märket skall vara fastsatt på vindrutan och väl synligt utifrån vara vid färd inom ett område tätort, där det sådan lokal av en genom en trafikföreskrift som avses i 10 kap. 2 § andra stycket trafikförordningen 1998:1276 i fråga om dieseldrivna bussar eller tunga lastbilar har föreskrivits att endast fordon som tillhör en viss miljöklass får brukas.

SOU 1998: l 62 F örfattningyörslag 55

10 kap. Ändrade förhållanden beträffande fordon

Ägare

1 § Om äganderätten till ett registrerat fordon går över till en ny ägare skall denne inom vecka från förvärvet anmäla övergången till

en Vägverket.

2§ Övergången äganderätten räknas från den dag som anges i

av anmälan.

Om äganderätten har gått över bodelning eller

genom arv, testamente, räknas dock tiden från det arvskifte hölls eller bodelning skedde. Om det inte fordras arvskifte eller bodelning, räknas tiden, vid testamente från det att detta blev ståndande och i annat fall från det att bouppteckningen avslutades.

3 § Om äganderätten till ett registrerat fordon går över något annat sätt än bodelning eller testamente, är även den förre ägaren

genom arv, skyldig att inom vecka från den ägarens förvärv anmäla detta till

en nye Vägverket.

Om endast den ägaren har anmält övergång av äganderätten,

nye skall den förre tillfälle att yttra sig över anmälan innan den

ägaren ges

ägaren får registreras. nye

4§ En anmälan övergång äganderätten till ett fordon skall, i

om av andra fall än när anmälan sker enligt 13 kap., göras skriftligen på fordonets registreringsbevis. Den skall innehålla

den förre ägarens namn,

den nye ägarens identitetsuppgifter,

registreringsnumret,

de uppgifter i övrigt fordonet behövs för att detta skall

om som kunna säkert identifieras,

dagen för äganderättens övergång.

5§ Om utryckningsfordon överlåts skall det stå kvar i vägtrafik-

ett registret ett sådant fordon endast förutsättningarna i 6 kap.

som om 10 § är uppfyllda.

56¶Färfatmingsförslag

6 § Om äganderätten till ett fordon har anmälts för användning i som taxitrañk enligt yrkestrafiklagen 1998:490 har gått över till någon annan och övergången innebär att fordonet inte längre skall ha sådan en skylt som avses i 7 kap. 9 § taxiskylt, skall den ägaren registreras nye först när det finns uppgift i registret att registreringsskylten i en om enlighet med 7 kap. 10 § har getts in till länsstyrelsen eller Vägverket.

Kreditköp och leasingavtal

7 § I en anmälan om ägarbyte skall i förekommande fall anges att en näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet har överlåtit fordonet genom kreditköp med förbehåll om återtaganderätt eller att fordonet innehas med nyttjanderätt för bestämd tid minst år. I det en om ett förstnämnda fallet Skall besked också lämnas Slutdatum för om

återtaganderätten.

8 § Om ett fordon på det sätt sägs i 7 § har förvärvats som genom ett kreditköp med förbehåll om återtaganderätt eller det innehas med om nyttjanderätt för en bestämd tid minst ett år, Skall den har rätt om som att återta fordonet respektive den har upplåtit nyttjanderätten som beredas tillfälle att yttra sig över anmälan innan den ägaren får nye registreras. s 9 § Om återtaganderätten enligt ett avtal om kreditköp upphör eller om Slutdatum för återtaganderätten ändras skall den har återta som rätt att fordonet genast anmäla ändringen till Vägverket. Detsamma gäller om

återtaganderätten överlåts. I båda fallen skall identitetsuppgifter lämnas

för den som förvärvar rätten. Även den innehar fordon som ett på grund av kreditköp med förbehåll om återtaganderätt är skyldig att snarast till Vägverket anmäla att återtaganderätten har upphört eller att Slutdatum för den rätten har ändrats.

Namn och adress

l0§ Om en Sådan ägare ett registrerat fordon inte är av som folkbokförd eller har tilldelats ett särskilt identifikationsnummer som av Vägverket ändrar eller adress skall han inom vecka efter namn en ändringen skriftligen anmäla detta till Vägverket

SOU 1998: 162 F örfattningsförslag 57

Fordons användning

ll § Om ägaren i nedanstående fall avser att ändra användningen av ett registrerat fordon skall han fore ändringen anmäla det nya användningssättet till Vägverket. I anmälan skall anges när ändringen avses ske. Anmälan enligt första stycket skall ske om, fordonet användas så att det skall ställas till avses kontrollbesiktning enligt 30 § terrängtrañkkungörelsen 1972:594 eller 75 § fordonskungörelsen 1972:595, eller fordonet tidigare har anmälts för sådan användning som anges i punkt 1 inte längre användas så. men avses Anmälan behöver dock inte ske, sådan skall göras till en om en

prövningsmyndighet enligt yrkestrafikförordningen 1998:779 eller

förordningen 1998:780 om biluthyrning.

12 § Om ägaren i nedanstående fall avser att ändra användningen av fordonet skall han före ändringen skriftligen anmäla det nya användningssättet till Vägverket. I anmälan skall anges när ändringen avses ske. Anmälan enligt första stycket skall ske innan jordbrukstraktor används så att den skall anses som en en trafiktraktor, trañktraktor används så att den skall anses som en en jordbrukstraktor, ett motorredskap med tjänstevikt över två ton används så att en det skall beskattas som en trañktraktor, ett motorredskap med tjänstevikt över två ton, som beskattas en trañktraktor, används så att det inte längre skall beskattas som en som trañktraktor, tung terrängvagn, som beskattas som en jordbrukstraktor, en används så att fordonsskatten ändras, tung terrängvagn, som inte beskattas som en jordbrukstraktor, en används så att den skall beskattas som en jordbrukstraktor, trañktraktor används till att dra påhängsvagn som inte är en en registrerad här i landet, eller släpvagn dras endast traktor, ett motorredskap eller en som av en tung terrängvagn eller släpvagn med en skattevikt över tre ton en en skall dras uteslutande ett motorfordon inte kan drivas med av som dieselolja.

11 kap. Avregistrering fordon

av

1 § Ett fordon avregistreras efter skriftlig anmälan ägaren gör en som till Vägverket på fordonets registreringsbevis om, ägaren visar att fordonet har förstörts eller att någon åtgärd annan har vidtagits, som gör det sannolikt att fordonet inte längre kommer att användas i trafik, fordonet har ändrats så att det inte längre kan hänföras till ett

registreringspliktigt fordonsslag,

fordonet har registrerats i det militära fordonsregistret enligt

militära vägtrañkkungörelsen 1974 297,

4. en ansökan om tillfällig registrering enligt 15 kap. 3 § 1 b beviljas eller det visas att fordonet på något annat sätt varaktigt har förts ut ur landet, eller ägaren har förlorat fordonet brott och det inte har genom anträffats inom två år därefter. En bil med totalvikt högst 3,5 ton får, det inte finns särskilda om om skäl för annat, avregistreras på grund någon omständighet av som avses i första stycket 1 endast ett skrotningsintyg enligt bilskrotningsom lagen 1975:343 har lämnats in tillsammans med anmälan en om avregistrering.

2 § Ett ärende som avser avregistrering efter anmälan fordonets en av ägare får avgöras först när fordonets registreringsskyltar har lämnats in till Vägverket, eller det av skrotningsintyget enligt bilskrotningslagen 1975:343 framgår att även registreringsskyltama har tagits hand för om

skrotning.

Om en skylt har förstörts något annat sätt än i första som anges stycket eller den har förkommit, fordras i stället skriftlig om en anmälan om detta.

3 § Om en anmälan om avregistrering är ofullständig skall Vägverket upplysa fordonsägaren vad krävs för att fordonet skall kunna om som avregistreras.

4 § Ett fordon får även utan att någon anmälan har gjorts avregistreras om Vägverket f°ar veta att någon omständighet som avses i 1 § första stycket har inträffat, eller annars finner anledning anta att fordonet inte längre finns i behåll eller kommer att användas i trafik.

5 § Avregistrering räknas från den dag då uppgiften fördes in i

vägtrafikregistret.

12 kap. Underrättelser beträffande fordon

1 § Vägverket skall underrätta fordonsägaren i följande fall. Om det finns något hinder mot att bruka ett fordon när skatt

påförs för detta, det i vägtrafikregistret förs in uppgift ett förhållande om en om innebär att ett fordon inte får brukas, som körförbud eller föreläggande kontrollbesiktning meddelas om om i fråga ett avställt fordon, om

4. det i vägtrafikregistret förs in uppgift ägarbyte i fråga

om en om icke avställt fordon, enligt uppgift i registret inte får brukas, om ett som ett fordon har avregistrerats. om Vid underrättelse enligt första stycket skall fordonsägaren i en förekommande fall erinras skyldigheten att lämna fordonets om registreringsskyltar eller att anmäla att skyltarna har förstörts eller

i förkommit.

2 § När ett fordon registreras skall Vägverket lämna uppgift till Försvarsmakten registreringen, och om vederbörande försäkringsanstalt uppgiven försäkring och om

fordonets registreringsnummer.

3 § Om uppgift har förts in i vägtrafikregistret för ett fordon en som ingår i totalförsvarets fordonsregister ändras, skall Vägverket som underrätta Försvarsmakten om ändringen.

Om trafikförsäkring vid något annat tillfälle än 4 § en uppgift om en

registrering lämnas någon än försäkringsanstalt, skall

av annan en Vägverket lämna uppgift till vederbörande försäkringsanstalt om försäkringen och, beviset ett visst fordon, fordonets om avser registreringsnummer. Uppgift skall också lämnas om att ett fordon omfattas trafikförsäkring enligt ett tidigare ingivet bevis. av

Om det saknas uppgift i vägtrafikregistret gällande trafikför-

om för motordrivet fordon är registrerat och inte är avställt, säkring ett som

skall Vägverket underrätta Trafikförsäkringsföreningen om detta.

5 § En försäkringsanstalt skall underrätta Vägverket om att en trafikförsäkring har tecknats för ett registrerat fordon och för den som har meddelats saluvagnsregistrering enligt 14 kap.

60 Författningsförslag SOU 1998: 162

6§ Riksskatteverket skall underrätta Vägverket de ändringar i

om aviseringsregistret enligt lagen 1995:743 om aviseringsregister eller det centrala skatteregistret enligt skatteregisterlagen 1980:343 är

som av betydelse för vägtrafikregistreringen.

7§ En tullmyndighet hos vilken ett registreringspliktigt fordon har förtullats för stadigvarande bruk i Sverige skall anmäla detta och lämna de uppgifter som behövs till Vägverket.

En anmälan skall också göras när tullmyndigheten har fått kännedom om att ett fordon som är registrerat i Sverige varaktigt har förts ut ur landet.

8§ Ett besiktningsorgan enligt lagen 1994:2043 vissa

om besiktningsorgan på fordonsområdet, hos vilket ett fordon har registreringsbesiktigats enligt 37§ första stycket fordonskungörelsen 1972:595, skall anmäla detta och lämna de uppgifter som behövs till Vägverket.

9§ I de fall en uppgift i vägtrafikregistret beteckning på

avser en en skylt för beskickningsfordon eller skattebefrielse enligt lagen 1976:661 om immunitet och privilegier i vissa fall

svarar Utrikesdepartementet inom Regeringskansliet för att Vägverket underrättas om en sådan uppgift.

13 kap. Direktanmälan beträffande fordon

l § Efter särskilt medgivande av Vägverket får följande uppgifter för registrering i vägtrañkregistret lämnas till verket data-

genom kommunicering direktanmälan.

Ägarbyte,

avregistrering, avställning, upphörande av sådan avställning som har skett på ägarens

begäran,

återtaganderätt vid kreditköp, nyttjanderätt för en bestämd tid om minst ett år,

användning av fordon med en totalvikt av högst 3,5 ton i uthymingsrörelse,

trafikförsäkring.

SOU 1998: 162 Författningsförslag 61

2 § Medgivande enligt l § får lämnas till försäkringsanstalt och till en den i sin yrkesmässiga verksamhet innehar fordon och som som bedöms ha förutsättningar att lämna uppgifter på ett tillförlitligt sätt. Ett medgivande får återtas förutsättningarna för det inte längre om föreligger eller det finns någon särskild anledning att återta om annan det.

3 § Anmälningar upphörande avställning får endast sådana om av avse

fordon uppgiftslämnaren är registrerad ägare till.

som Andra anmälningar än upphörande av avställning får avse även sådana fordon uppgiftslämnaren har förvärvat eller, i fråga om som försäkringsanstalt, har tagit hand i samband med skadefall. om

4§ Om fordonet är försett med ett giltigt kontrollmärke, skall uppgiftslämnaren förstöra märket innan anmälan avställning en om görs.

§ Avställningstiden räknas från och med den dag då uppgiften fördes 5

in i vägtrafikregistret.

Bestämmelserna i 8 kap. 11 § bevis om att avställning har om upphört gäller inte när anmälan upphörande avställning görs en om av genom en direktanmälan.

6 § På det tillfälliga kontrollmärket skall uppgiftslämnarens organisationsnummer Uppgiftslämnaren för att kontrollmärket anges. svarar fast på fordonets registreringsskylt eller, fordonet har snarast sätts om två skyltar, på den bakre av dessa.

§ Något registreringsbevis utfärdas inte efter direktanmälan, 7 nytt en

uppgiften har betydelse endast för uppgiftslämnaren.

om den nya

14 kap. Saluvagnsregistrering

Förutsättningar för registrering

1 § Saluvagnsregistrering för rätt att bruka fordon som inte är enligt 6 kap. eller fordon är avställda enligt 8 kap. kan

registrerade som

meddelas den yrkesmässigt driver tillverkning eller transport av som eller handel med motordrivna fordon eller släpfordon. Registrering får dock inte meddelas det skäligen kan antas att om missbrukas eller det föreligger något annat särskilt den kommer att om skäl mot att den meddelas.

62 F örfattningsförslag SOU 1998: 162

Med tillverkning avses i första stycket även sådan påbyggnad eller lackering som ingår som ett led i arbetet med att färdigställa fordonen.

Rätt att bruka fordon med stöd av saluvagnsregistrering

2§ Med stöd saluvagnsregistrering får sådana fordon av som innehavaren yrkesmässigt tillverkar, transporterar eller handlar med brukas endast för provkörning i samband med tillverkning eller reparation, färd kortaste lämpliga väg från hamn, järnvägsstation, fabrik, reparationsverkstad, förvaringslokal eller liknande till sådan plats en eller lokal, färd kortaste lämpliga väg till och från ett besiktningsorgan enligt 2§ lagen 1994:2043 om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet

för besiktning, eller

körning i den omfattning behövs för demonstration eller som

försäljning.

Prövningen av en ansökan

3§ En ansökan saluvagnsregistrering skall skriftlig och om vara innehålla uppgifter om rörelsens finna, omfattningen rörelsen och de av förhållanden under vilka rörelsen bedrivs. I ansökan skall också anges det antal motordrivna fordon eller släpfordon som sökanden önskar använda samtidigt med stöd av registreringen.

4 § Bevis om trafikförsäkring, samtliga motordrivna fordon som avser som skall användas med saluvagnsskylt, skall ges in tillsammans med ansökan, om det inte av vägtrafikregistret framgår att det finns gällande

trafikförsäkring för fordonen.

Saluvagnsskyltar

5 § Ett fordon som brukas med stöd saluvagnsregistrering skall av vara försett med saluvagnsskylt. En sådan skylt skall placerad baktill en vara på en bil, en motorcykel, moped klass I och ett släpfordon samt en framtill på traktor, ett motorredskap och ett terrängmotorfordon. en Saluvagnsskyltar får lämnas ut först sedan påförd saluvagnsskatt enligt lagen 1976:339 saluvagnsskatt har betalats. om

När registreringsskylt har tillhandahållits för ett fordon skall en fordonet genast förses även med denna skylt.

6 § Saluvagnsskyltar tillhandahålls av Vägverket. Om saluvagnsskylten har förstörts eller förkommit kan innehavaren efter skriftlig anmälan få ut skylt med en annan beteckning än en en ny fanns på den tidigare skylten. den som

7 § En saluvagnsskylt har lämnats ut under ett visst kalenderår får som användas även efter årets utgång, så länge saluvagnsregistreringen gäller, innehavaren årligen under december månad för det följande om året betalar registerhållningsavgift enligt förordningen 0000:000 om avgifter inom vägtrañkområdet samt betalar saluvagnsskatt och håller fordonen trafikförsäkrade.

8§ Bestämmelserna i 7 kap. 6 och 8 gäller i tillämpliga delar för

saluvagnsskyltar.

Om rätt för polisman att i vissa fall ta om hand en saluvagnsskylt en finns bestämmelser i 18 kap. 5

Återkallelse saluvagnsregistrering

av en

9 § En saluvagnsregistrering skall återkallas om registreringen inte har utnyttjats under de senaste tolv månaderna saluvagnsskatten inte har betalats, registreringen har utnyttjats i strid mot bestämmelserna om sådan registrering, eller 4. innehavaren på något annat sätt har visat sig olämplig eller det finns någon anledning att återkalla registreringen. annars Återkallelse enligt 3 eller 4 skall dock inte ske i ringa fall.

10 § Om saluvagnsregistrering har återkallats eller om rätten att en använda saluvagnsskylt har upphört någon annan anledning, skall en av utlämnad skylt omedelbart lämnas till Vägverket. Om en skylt har en förstörts eller förkommit skall detta skriftligen anmälas till Vägverket.

Underrättelseskyldighet

1l§ Om en myndighet timer anledning anta att överträdelser

av bestämmelserna saluvagnsregistrering har skett eller att det

om annars finns anledning att återkalla saluvagnsregistrering, skall detta

en anmälas till Vägverket.

15 kap. Tillfällig registrering

Förutsättningar för registrering

l§ Tillfällig registrering kan meddelas för motordrivna fordon och

släpfordon.

Vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel med ett

avses nytt fordon: ett fordon inte är, har varit eller bort registrerat

som vara här i landet annat än i förening med avställning, begagnat fordon: ett annat fordon än ett nytt.

2 § Tillfällig registrering får meddelas för ett fordon skall

som registreras för att brukas stadigvarande här i landet,

om

fordonet inte är registrerat här,

2. fordonets ägare har sitt egentliga hemvist här i landet, och

fordonets ägare inte yrkesmässigt driver tillverkning eller

av handel med motordrivna fordon eller släpfordon.

3 § Tillfällig registrering får meddelas för ett fordon även om det inte skall registreras för att stadigvarande brukas här i landet,

om

sökanden inte har sitt egentliga hemvist i Sverige här

men förvärvar

a ett nytt fordon, eller

b ett begagnat fordon,

sökanden har sitt egentliga hemvist här och här förvärvar ett nytt fordon men avser att flytta från landet inom tre månader från den dag då den tillfälliga registreringen meddelas,

sökanden är en svensk utlandsmyndighet som här förvärvar ett nytt fordon som skall brukas utanför landet, eller

sökanden inte har sitt egentliga hemvist eller, i fråga om en juridisk person, inte har sin ledning i Sverige och sökanden eller den som representerar den juridiska personen endast tillfälligt skall vistas i landet samt fordonet har förts in för enskilt bruk eller för testkörning eller annat liknande ändamål och fordonet endast tillfälligt skall användas i Sverige.

4 § Tillfällig registrering för ett visst fordon får meddelas nytt först sedan tolv månader har förflutit från närmast föregående period av en sådan registrering.

Inskränkningar i och villkor för rätten att bruka ett tillfälligt registrerat fordon

5 § Ett enligt 2 § tillfälligt registrerat fordon, har förts in från ett som land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES och annat har giltig registrering i det landet innebär att det får brukas en som obegränsat enligt det landets bestämmelser, f°ar brukas utan någon annan inskränkning än enligt 8 Den giltiga registreringen enligt första stycket skall framgå av ett

registreringsbevis har utfärdats i det andra landet. Registrerings-

som beviset skall visa

registreringsnumret,

datum for den första registreringen eller fordonets tillverkningsår, och adress beträffande den beviset har utfärdats namn person som för, tillverkarens namn eller varumärke, fordonets tillverknings- eller serienummer, totalvikt, i fordonets fordonet är avsett för godstransporter, och om bevisets giltighetstid, denna är begränsad. om Det utländska registreringsbeviset eller bestyrkt kopia av det en skall medföras vid färd med fordonet. Handlingen skall tillsägelse visas för polisman eller bilinspektör. upp en en

6 § Ett enligt 2 § tillfälligt registrerat fordon har förts in i något som annat fall än som avses i 5 § får brukas för färd kortaste lämpliga väg från hamn, järnvägsstation, plats en för tullklarering, reparationsverkstad, förvaringslokal eller liknande till sådan plats eller lokal, eller en för färd kortaste lämpliga väg till och från ett besiktningsorgan enligt 2 § lagen 1994:2043 vissa besiktningsorgan fordonsom området för besiktning samt för provkörning vid besiktning.

Sedan fordonet har godkänts vid registreringsbesiktning får det

en dock brukas här för andra ändamål än avses i första stycket l och som Detta gäller dock inte fordonet efter besiktningen har ändrats på om ett sådant sätt i 38 § fordonskungörelsen 1972:595. som avses

3 18-6121 Vägtrañkregistrering

66¶F öifattningsförslag SOU 1998: 162

Protokollet från registreringsbesiktningen skall medföras vid färd med fordonet. Det skall på tillsägelse visas för polisman eller upp en en

bilinspektör.

7§ I fall som avses i 6 § kan Vägverket, trots att fordonet inte har godkänts vid registreringsbesiktning, medge att det får brukas för en andra ändamål än som avses i 6 § första stycket 1 och det om genom ett registreringsbevis kan styrkas att fordonet tidigare har varit registrerat i ett land inom Ekonomiska europeiska samarbetsområdet EES. För ett sådant registreringsbevis tillämpas 5 § andra och tredje styckena på motsvarande sätt.

8 § Ett enligt 2 eller 3 § tillfälligt registrerat fordon får inte användas i

yrkesmässig trafik.

Brukande utan stöd av registrering

9 § Den som har förvärvat ett fordon som avses i 2 § f°ar utan stöd av någon registrering under en vecka från det att fordonet fördes in i Sverige bruka fordonet här med stöd giltig utländsk registrering, av en trots att han har sitt egentliga hemvist här.

Ansökan

10§ En ansökan om tillfällig registrering skall göras skriftligen av fordonets ägare eller, i fall i 3 § 1-3, den att som avses av som avser förvärva fordonet. Den skall innehålla identitetsuppgifter beträffande sökanden, de uppgifter som behövs om fordonet för att detta skall kunna säkert identifieras. Vid ansökan skall bifogas ett bevis om trafikförsäkring för fordonet.

11 § Om en ansökan avser ett fordon som sökanden ämnar föra ut ur landet skall bifogas en försäkran av denne att han inte har sitt egentliga hemvist i Sverige och inte heller avser att vistas här eller avser att vistas här endast tillfälligt, eller om han har sitt egentliga hemvist i Sverige, att han att flytta avser från landet inom tre månader från den dag då fordonet registreras tillfälligt och att fordonet kommer att anmälas till förtullning så inte om sker och det är fråga ett fordon utgör icke-gemenskapsvara om som en

enligt rådets förordning EEG 2913/92 den 12 oktober 1992 om nr av inrättandet en tullkodex för gemenskapen. av Om sökanden är svensk utlandsmyndighet skall en behörig en företrädare för myndigheten försäkran i tillämpliga delar avge en som motsvarar vad som sägs i första stycket.

12 § I fråga fordon i 3 § l 2 eller 3 skall bifogas om som avses ett intyg i original eller bestyrkt kopia om att fordonet stämmer med ett sådant EG-typgodkärmande anges i 6 kap. 7 § överens som

ett typintyg, eller

fordonet inte omfattas typgodkärmande, ett bevis om att det om av

inom år före ingivandet ansökan har registreringsbesiktigats och

ett av det därefter inte har ändrats på ett sådant sätt avses i 38§ att som fordonskungörelsen 1972:595.

13 § I fall i 3 § l b eller 4 skall bifogas en uppgift om att som avses fordonet har godkänts vid kontrollbesiktning eller motsvarande en kontroll inom 12 månader före ansökan, om uppgift om godkärmande

inte redan framgår av vägtrañkregistret.

Giltighetstid

14 § En tillfällig registrering gäller

ifall i 2 § under tre månader, som avses i fall i 3 § 1 b under en månad, som avses i övriga fall under tolv månader, i samtliga fall räknat från den dag registreringen meddelades.

15 § I fall i 2 § upphör registreringen att gälla två veckor

som avses efter det att fordonet har godkänts vid en registreringsbesiktning. Registreringen upphör alltid att gälla de i 2 och 3 angivna om förutsättningarna för registrering inte längre är uppfyllda.

16 § Fordon i 3 § 1-3 skall föras landet inom den tid som som avses ur den registreringen gäller. Om så inte sker och det är fråga om

tillfälliga

fordon utgör icke-gemenskapsvara enligt rådets förordning ett som en EEG 2913/92 den 12 oktober 1992 inrättandet av en nr av om tullkodex för gemenskapen skall det anmälas till förtullning.

68 F örfattningsförslag

SOU 1998: 162

Följder av registreringen

17 § När tillfällig registrering har meddelats tillhandahåller en

Vägverket registreringsskyltar interimsskyltar.

Bestämmelserna i 7 kap. 6-8 gäller i tillämpliga delar i fråga om

interimsskyltar.

18 § Vägverket skall underrätta den försäkringsanstalt i vilken fordonet är trañkförsäkrat registreringen. om

16 kap. Tillfälligt brukande i Sverige fordon är

av som hemmahörande i något annat land

Definitioner

1 § Vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel är normalt hemvist den plats där en person vistas stadigvarande, det vill säga minst 185 dygn under ett kalenderår på grund personlig och yrkesmässig av anknytning eller, om yrkesmässig anknytning saknas, till följd av personlig anknytning som visar ett nära samband mellan en person och den plats där han bor. Trots vad som sägs i första stycket skall det normala hemvistet för en person, som har yrkesmässig anknytning till plats än den en annan han har personlig anknytning till och följaktligen omväxlande bor som på olika platser, belägna i två eller flera länder, den plats där antas vara han har sin personliga anknytning, förutsatt att han regelbundet återvänder dit. När en person bor i ett land för att där genomföra uppgift en av bestämd varaktighet och därför har sin yrkesmässiga anknytning till en annan plats än den personliga anknytningen, antas hans hemvist vara den plats där han har sin personliga anknytning, oberoende av om han regelbundet återvänder dit eller inte. Studier vid ett universitet eller någon annan utbildningsanstalt i medlemsstat eller en annan en förändring av en persons civilstånd medför inte att det normala hemvistet ändras.

2 § I detta kapitel avses med kommersiellt fordon: ett fordon som genom sin konstruktion eller utrustning är lämpat och avsett för att, med eller utan betalning, transportera än nio mer personer, inräknat föraren, eller gods, 2. ett fordon lämpat och avsett för något annat särskilt ändamål än transport,

Författningsförslag 69

fordon, inklusive eventuellt släpfordon, som inte är

privatfordon: ett

ett kommersiellt fordon, bruk motorfordon: användning fordonet i

affärsmässigt av ett av

verksamhet utförs mot betalning eller för utövning av en som ekonomisk vinning, bruk: användning än affärsmässigt bruk. privat annan

Allmän bestämmelse

land registrerat privatfordon får användas tillfälligt i 3 § Ett i ett annat

Sverige i högst månader under tolvmånadersperiod, om följande

sex en förutsättningar är uppfyllda. använder fordonet har sitt normala hemvist utomlands, Den som 2. fordonet används endast för privat bruk, fordonet används tillfälligt här, får det inte hyras eller lånas ut 3. när har sitt hemvist här annat än i enlighet med vad som till någon som framgår av 4 sexmånadersperiod i första stycket är i stället nio Den som anges har sitt normala hemvist utomlands men sin månader för den som anknytning i Sverige och här använder ett fordon som är

yrkesmässiga

registrerat i det land där han har sitt normala hemvist.

Vissa fall privat bruk av

§ Utöver vad framgår 3 § får ett motorfordon, som är 4 som av utomlands, med stöd den registreringen användas registrerat av tillfälligt i Sverige i följande fall.

tillhör ett biluthymingsföretag, befinner När ett privatfordon, som

i Sverige, där det tillfälligt används till följd av ett hyresavtal som sig har löpt ut här och fordonet hyrs till någon inte är bosatt i Sverige; detta gäller a på nytt ut som under förutsättning antingen att det avtalet löper ut dock endast nya efter upphörandet det ursprungliga avtal enligt inom två månader av fordonet återlämnades till biluthymingsföretaget eller att vilket på till någon, inte är bosatt här, för att föras ut fordonet hyrs ut nytt som inom 30 dagar efter det att den hyresperioden har inletts, härifrån nya till någon, inte är bosatt i Sverige för att föras b på nytt hyrs ut som dagar efter det att den hyresperioden har ut härifrån inom 15 nya inletts, eller anställd hos biluthymingsföretaget återlämnas till det land c av en hyrdes, den anställde är bosatt i Sverige,

där det ursprungligen även om

70¶Författningyörslag

när ett privatfordon, är registrerat i ett annat land, som genom ett hyresavtal som ingås i det landet, för bruk i högst åtta dagar hyrs av någon som är bosatt i Sverige,

när ett privatfordon inom de tidsramar i 3 § används som anges av familjen till den som ansvarade för införseln till Sverige, så länge

denna befinner sig här och oavsett familjemedlemmama har sitt om normala hemvist här,

när ett privatfordon inom de tidsramar i 3 § används som anges av någon arman än den som ansvarade för införseln och denne också finns i fordonet under färden,

när ett privatfordon används i Sverige av någon är bosatt här som och detta skeritill följd att dennes bil tillfälligt är funktion på av ur grund av ett haveri eller en olycka i det land där den är registrerad; en förutsättning är dock att ett sådant bruk begränsas till den period under vilken det fordonet och i vart fall till period högst egna repareras en om två månader,

när ett privatfordon, som är registrerat i ett annat land, tillhör eller hyrs av ett företag med säte i det land där det är registrerat och används

av en anställd i det företaget, eller medlem i dennes familj, av en om användaren har sitt normala hemvist i Sverige i dessa fall gäller inte -

någon tidsbegränsning

-, när ett privatfordon, som är registrerat i ett land där användaren har sitt normala hemvist, används för mellan bostaden i det landet resor och arbetsplatsen i Sverige, i dessa fall gäller inte någon -

tidsbegränsning

- , när ett privatfordon är registrerat i ett annat land, där en person som studerar i Sverige har sitt normala hemvist.

Affärsmässigt bruk

5§ Ett i ett annat land registrerat privatfordon får användas tillfälligt i

Sverigeav affärsmässigaskäl följande förutsättningar uppfyllda. om

Den som använder fordonet har sitt normala hemvist i ett annat land än Sverige. Detta villkor gäller inte har sitt om en person, som normala hemvist i Sverige, är anställd ett företag med säte i av ett annat land och han använder ett fordon, ägs eller hyrs detta företag som av och fordonet är registrerat i det land där företaget har sitt säte. För denna bestämmelse gäller inte någon tidsbegränsning.

Fordonet används inte i Sverige för att transportera passagerare mot hyra eller vederlag något slag eller för industriell och/eller av kommersiell transport gods, sig det sker mot betalning eller av vare Fordonet hyrs inte ut och lånas inte ut i Sverige.

Författningsförslag 71

registrerat i det land där användaren har sitt normala 4. Fordonet är hemvist. har förvärvats i enlighet med de allmänna Fordonet i det land där användaren har sitt nonnala beskattningsvillkoren och det inte föreligger rätt till återbetalning av skatt genom att hemvist fordonet används i ett annat land. Detta villkor antas vara uppfyllt om

standardregistreringsskylt i det land där det är

fordonet har en dock med undantag för alla typer av tillfälliga skyltar. registrerat, fordonsskatter normalt betalas i det land där

De periodiska som

fordonet är registrerat är betalda.

i land registrerat kommersiellt fordon, som ägs av en 6 § Ett ett annat har sitt normala hemvist utomlands eller av en fysisk person som sin ledning utomlands, f°ar användas tillfälligt i juridisk person som har Sverige i högst månader under tolvmånadersperiod. sex en

bestämmelser släpfordon, mopeder klass I och lätta Särskilda om motorcyklar

bestämmelserna i 3-6 gäller det föreskrivs i 7 § Oberoende av som andra och tredje styckena. inte registrerat det får användas i Ett släpfordon behöver vara om sitt hemland utan registrering. klass I eller lätt motorcykel behöver inte vara

En moped en registrerad, om

förts in och används som är bosatt den har av en person utomlands tillfälligt vistas här, men som de villkor gäller för ett sådant fordon i

2. den uppfyller som

brukarens hemland, inte överstiger 50 kubikcentimeter, motorn har en Slagvolym som

och fört mopeden eller motorcykeln f°ar använda den i 4. den som har hemland körkort eller därmed jämförlig handling. sitt utan

Handlingar skall medföras vid färd som

utländskt registreringsbevis tillämpas 15 kap. 5 § 8§ I fråga om ett andra och tredje styckena. med oregistrerat släpfordon skall dragbilens förare Vid färd ett släpfordonet får användas i trafik i sitt medföra ett bevis om att

72 Författningsförslag

SOU 1998: 162

hemland. Beviset skall innehålla de uppgifter i första som avses stycket.

Registreringsskyltar

9§ Ett registrerat fordon skall försett med registreringsskyltar,

vara

som utvisar fordonets registreringsnummer.

Ett släpfordon som inte är registrerat skall baktill försett med vara en skylt som utvisar dragbilens registreringsnummer. Om flera oregistrerade släpfordon dras, skall skylten placerad på det sista vara släpfordonet. Bestämmelserna i 7 kap. 6-8 gäller i tillämpliga delar i fråga om

skyltar.

Nationalitetsmärke

10 § Ett registrerat fordon skall baktill försett med vara ett nationalitetsmärke, visar i vilket land fordonet är registrerat. som Ett släpfordon inte är registrerat skall baktill försett med som vara ett nationalitetsmärke för det land där dragbilen är registrerad. Detta gäller dock inte om dragbilen är registrerad i Sverige.

17 kap. Särskilda fordonsskyltar

Skyltar för beskickningsfordon

1 § Om ett fordon enligt lagen 1976:661 immunitet och om privilegier i vissa fall är undantaget från skatt skall fordonet tilldelas

skyltar för beskickningsfordon.

2 § sammansättningen tecken skyltar for beskickningsfordon

av bestäms Utrikesdepartementet inom Regeringskansliet med hänsyn av till berört land och den ställning ägaren eller brukaren fordonet som av har. Om dessa förhållanden ändras, skall fordonet tilldelas skyltar. nya

3 § Utrikesdepartementet inom Regeringskansliet prövar frågor om tilldelning av skyltarna och svarar även för att dessa tillhandahålls. När skyltar för beskickningsfordon har tilldelats ett fordon prövar Vägverket frågan utfalrdande kontrollmärke. om av

F örfattningsförslag 73

inträder för fordonet, skall Vägverket tillhandahålla

4 § Om skatteplikt

för fordonet. För tiden intill dess att sådana

vanliga registreringsskyltar

skyltar har lämnats tillhandahåller polismyndigheten provisoriska ut Under den tiden får fordonet brukas med dessa

registreringsskyltar. skyltar.

Bestämmelserna i 7 kap. 6-8 gäller i tillämpliga delar i fråga om 5 §

skyltar för beskickningsfordon.

Personliga fordonsskyltar

fordonsskyltar skyltar med särskild 6§ Med personliga avses en bestämmer den närmare utformningen teckenkombination. Vägverket av skyltarna.

för ett registrerat fordon använda personliga 7 § Rätten att i stället för vanliga registreringsskyltar samt förlängning

fordonsskyltar

Vägverket för ett pris som verket en sådan rätt upplåts av av bestämmer.

tillhandahåller personliga fordonsskyltar och prövar

8§ Vägverket

utfärdande kontrollmärke när uppgift har lämnats om frågan om av vilket fordon skyltarna skall användas för. Vägverket prövar också frågan utfárdande av nya personliga om fordonsskyltar.

fordonsskyltar får efter anmälan till Vägverket flyttas 9 § Personliga fordon ägs den har rätt att använda dem. I över till ett annat som av som övrigt bestämmer Vägverket hur de får användas. i tio år med möjlighet till förlängning med Användningsrätten gäller eller tio år och f°ar överlåtas på någon annan endast

perioder om fem

det finns särskilda skäl för det. om

Bestämmelserna i 7 kap. 6-8 gäller i tillämpliga delar i fråga 10 § personliga fordonsskyltar. om

74¶F örfattningvörslag

18 kap. Straffbestämmelser m.m. Ansvar

l § Till penningböter döms den uppsåtligen eller oaktsamhet som av brukar ett fordon i strid mot följande bestämmelser. 7 kap. 6 8 § första eller tredje stycket, 15 16 §jämförd med 7 kap 6 § eller 8 § första eller tredje stycket, 8 kap. 12 14 kap. 5 § första stycket, 8 § första stycket jämfört med 7 kap. 6 § eller 8 § första eller tredje stycket, 15 kap. 6 § första och andra styckena, 8 17 § andra stycket jämfört med 7 kap. 6 § eller 8 § första eller tredje stycket, 16 kap. 9 i förekommande fall jämförd med 7 kap. 6 § eller 8 § första eller tredje stycket, 17 kap. 10 § jämförd med 7 kap. 6 § eller 8 § första eller tredje stycket. Till samma straff döms ägaren, han uppsåtligen eller om av oaktsamhet har underlåtit att göra vad skäligen har kunnat krävas som av honom för att hindra att fordonet brukades. Den som innehar fordonet med nyttjanderätt för obestämd tid eller för en bestämd tid understiger år och har befogenhet som ett att bestämma om förare fordonet eller anlitar någon förare den av annan än som ägaren har utsett döms i ägarens ställe enligt andra stycket.

2 § Till penningböter döms den uppsåtligen eller oaktsamhet som av bryter mot följande bestämmelser. 6 kap. 2 § andra stycket, 7 kap. 4 eller 10 § eller 16 §jämförd med 10 8 kap. 11 § andra stycket, 9 kap. 10 eller 11 § eller 13 § andra stycket, 10 kap. 11 eller 12 6.14 kap. 10 15 kap. 5 § tredje stycket, 6 § tredje stycket eller 7 § andra stycket jämfört med 5 § tredje stycket, 16 kap. 8 i förekommande fall jämförd med 15 kap. 5 § tredje stycket, eller 10 5 § tredje stycket andra meningen nedan. Till straff döms den uppsåtligen eller oaktsamhet samma som av bryter mot föreskrifter har meddelats med stöd 21 kap. l som av

Författningsförslag 75

3 § Till böter döms innehavare av saluvagnsregistrering som en eller oaktsamhet låter någon obehörigen bruka en

uppsåtligen av annan saluvagnsskylt.

döms den vid ansökan eller anmälan enligt 4§ Till böter som en en förordning uppsåtligen eller oaktsamhet lämnar en oriktig denna av det inte föreskrivs straff för gärningen i brottsbalken.

uppgiñ, om

Omhändertagande av saluvagnsskyltar

får hand polisman, skylten 5§ En saluvagnsskylt tas om av en om används i strid mot bestämmelserna i denna förordning. När sådan skylt hand skall Vägverket underrättas. en tas om har hand fordonets saluvagnsskyltar f°ar

Den polisman som tagit om

fordonet förs till närmaste lämpliga uppställnings- eller

medge att

Vid färd med fordonet skall i sådant fall medföras ett

avlastningsplats. bevis om medgivandet.

19 kap. Prövningsfirfarandet

Prövningsmyndigheter

denna förordning prövas i den ordning anges i 1 § Frågor enligt som Beträffande frågor föranleds bemyndigande enligt 2-4 §§. som av 21 kap. gäller vad sägs där. som Bestämmelser handläggning frågor avser utlämnande av om av som allmänna handlingar och sekretess finns i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och i sekretesslagen 1980:100.

frågor i 6-15 kap. och 17 kap., om 2 § Vägverket prövar som avses inte något annat framgår bestämmelserna där. av också frågor i 14 § tredje stycket lagen Vägverket prövar som avses

0000:000 om vägtrafikregister.

enligt bestämmelserna i denna förordning i

3§ Den myndighet som

skall föra uppgifter körkorts-

vägtrafikregistret som avser

eller yrkestrafikregistreringen fattar de beslut som

registreringen

behövs med anledning av handläggningen.

i övrigt frågor körkortsregistreringen

Vägverket prövar som avser Verket får dock överlämna en läns-

eller yrkestrafikregistreringen.

i särskild fråga rör länsstyrelsens verksamhet styrelse att besluta en som

på vägtrafikområdet.

76 F örfattningsförslag

SOU 1998: 162

4 § Vägverket prövar frågor registreringen felparkeringssom avser av avgifter.

Beslut automatiserad behandling uppgifter genom av

5§ Beslut får fattas automatiserad behandling uppgifter i genom av

vägtrafikregistret.

Omprövning och ändring av beslut

6§ Ett beslut enligt denna förordning skall omprövas, det begärs om av någon som beslutet angår eller beslutsmyndigheten finner om annars skäl för det. Om synnerliga skäl föreligger för det får omprövning ske även om

frågan har avgjorts av en allmän förvaltningsdomstol.

Ett beslut som omprövas får ändras även till den enskildes nackdel. Detta får dock inte ske senare än tre år från beslutets dag.

7 § En begäran omprövning skall göras skriftligen. om

8 § Beslutsmyndigheten får bestämma att ett beslut skall som omprövas tills vidare inte skall gälla.

20 kap. Överklagande

l § Beslut i följande avseenden får inte överklagas.

Utformningen av registreringsskyltar skall tillhandahållas för

som ett visst fordon,

en polismyndighets beslut rör provisoriska registrerings-

som skyltar,

skyltar för beskickningsfordon, personliga fordonsskyltar.

Ett beslut som har meddelats enligt denna förordning får inte överklagas innan det har omprövats enligt 19 kap. 6 Ett överklagande ett sådant beslut innan det har omprövats skall av anses som en begäran om omprövning enligt nämnda bestämmelse.

2 § Vägverkets beslut enligt 21 kap. 2 eller 4 § f°ar överklagas hos regeringen.

Författningsförslag 77

i l eller 2 § f°ar Vägverkets beslut, som 3 § I andra fall än som avses meddelande föreskrifter, eller länsstyrelses beslut inte av en avser Länsrätten i Örebro län. enligt denna förordning överklagas hos

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

beslut, vilket uppgift skall föras in i vägtrañkregistret, 4 § Om ett om har fattat beslutet underrättas har överklagats, skall den myndighet som

utgången i ärendet. om

21 kap. Bemyndiganden

föreskrifter för verkställigheten av denna 1 § Vägverket f°ar meddela föreskrifter förfarandet i de avseenden förordning samt ytterligare om i regleras i förordningen. l som i Föreskrifterna meddelas efter samråd med

Rikspolisstyrelsen i frågor avser polismyndigheters

som

verksamhet, Riksskatteverket i frågor avser beskattningen, som

Generaltullstyrelsen i frågor avser tullmyndigheters

som

verksamhet, i frågor registrering av fordon som Försvarsmakten som avser

från det militära fordonsregistret. förs över eller ansökan enligt denna förordning skall I de fall anmälan en en föreskriva att uppgifterna även får lämnas skriftlig, f°ar Vägverket vara datakommunicering. Verket bestämmer därvid vilken genom informationsteknik f°ar användas. som

undantag från bestämmelserna i denna 2 § Vägverket får medge

förordning för

ett visst fordon,

viss fordonstyp, en viss eller viss kategori av fordon. en grupp en Undantag får förenas med villkor.

§ får meddelas endast det föreligger 3 § Undantag som avses i 2 om

och det kan ske utan fara för trafiksäkerheten. särskilda skäl krävs synnerliga skäl för

Om ett fordons skatteplikt påverkas

skall beslutet fattas efter samråd med undantag. I sådant fall

Riksskatteverket. betydelse eller om det Om fråga undantag är av principiell en om särskild anledning till det skall ärendet med yttrande av i finns annars

78 F örfattningsförslag SOU 1998: 162

Vägverket respektive Riksskatteverket överlämnas till regeringen for avgörande.

4§ Vägverket får föreskriva eller i enskilda fall medge att

bestämmelserna i denna förordning registrerade importörer skall

om gälla även andra som bedriver yrkesmässig import fordon. Beslut i

av sådana ärenden fattas efter samråd med Generaltullstyrelsen.

Vägverket får också föreskriva eller i enskilda fall medge att bestämmelserna i denna förordning yrkesmässiga fordonstillverkare

om skall gälla även andra än de som har tillstånd till typbesiktning.

Vägverket får besluta om anslutning till vägtrañkregistret för datakommunicering och meddela de villkor härom som behövs med hänsyn till de registrerades integritet och andra förhållanden

av betydelse för uppgiftslämnandet.

5§ Riksskatteverket får efter samråd med Vägverket meddela föreskrifter om anmälan enligt 10 kap. 12 § ändrad användning

om av fordon.

6§ Försvarsmakten får föreskriva begränsningar av Vägverkets

uppgiftsskyldighet enligt 12 kap. 2 §

7 § Rikspolisstyrelsen får, om det finns särskilda skäl

av

säkerhetsmässig art, efter samråd med Utrikesdepartementet inom

Regeringskansliet i enskilda fall medge undantag från bestämmelserna i

17 kap. 1

8 § Rikspolisstyrelsen får efter samråd med Vägverket meddela föreskrifter om förfarandet vid omhändertagande saluvagnsskyltar

av enligt 18 kap. 5

Denna förordning träder i kraft den då följande författningar skall upphöra att gälla.

a Exportvagnskungörelsen 1964239,

b bilregisterkungörelsen 1972:599,

c turistvagnskungörelsen 1972:601, d kungörelsen 1973:766 om interimslicens för fordon, e förordningen 1979:785 om yrkestrafikregister, t förordningen 1988:964 om skyltar för beskickningsfordon,

g förordningen 1988:965 om personliga fordonsskyltar,

h förordningen 1988:1108 om direktregistrering i bilregistret.

F örfattningsförslag 79

eller någon författning hänvisas till en Om det i en lag annan med bestämmelse i denna förordning, skall föreskrift som har ersatts en hänvisningen i stället den bestämmelsen. avse nya Vad i lag eller någon författning sägs om som en annan

i stället saluvagnsregistrering och vad som

saluvagnslicens skall avse interimslicens eller turistvagnslicens skall i

sägs om exportvagnslicens,

stället avse tillfällig registrering. interimslicens eller

En saluvagnslicens, exportvagnslicens,

har beviljats enligt de gamla bestämmelserna

turistvagnslicens som

skall fortfarande gälla i enlighet med sitt innehåll.

ansökan saluvagnslicens, exportvagnslicens,

En om har gjorts före ikraftträdandet interimslicens eller turistvagnslicens som inte har slutbehandlats då skall prövas enligt denna förordning men av de gamla bestämmelserna. har utfärdats enligt de gamla

Ett registreringsbevis som

till dess det har bytts ut mot ett sådant bevis bestämmelserna gäller enligt denna förordning.

80 F örfattningsförslag

SOU 1998: 162

Bilaga l

I vägtrañkregistret skall i fråga fordonsregistreringen följande

om uppgifter föras in.

l Fordonsuppgifter

Sådana uppgifter om ett registrerat fordons beskaffenhet och utrustning som är av betydelse för fordonskontrollen.

Dessutom antecknas följande uppgifter.

Drivmedel

EG-typgodkännande

Fabrikat /typ Färg

.

Identiñeringsmärkning

chassinummer -

motomummer - Miljöklass Modellkod

Registreringsnummer samt beteckning på skylt för beskickningsfordon

respektive personlig skylt

Släpvagnsvikt

Tankvolym

Tjänstevikt

Totalvikt Årsmodell

Modellkod, tankvolym och årsmodell antecknas inte för EG-typgodkända fordon.

2 Ägaruppgifter

Nuvarande ägare Föregående ägare under de närmaste tre åren

Författningsförslag 81

fråga som. antecknas följande uppgifter.

I om ägare avses ovan

Namn eller firma Personnummer, organisationsnummer eller motsvarande

Adress Hemortsförsamling Hemortskommun Hemortslän

3 Allmänna uppgifter

Avgifter enligt förordningen 0000:000 avgifter inom vägtrafikom omrâdet

Avregistrering

Avställning Avställnings upphörande

Besiktningsskyldighet

Efterlysning Försäkring bolag datum för tecknande försäkring saknas totalvikten på släpfordon för att det skall få dras av en bil som Högsta ett framförs förare med körkortsbehörighet B av Innehav fordon på grund kreditköp med förbehåll om av av

återtaganderätt

fordon med nyttjanderätt för bestämd tid minst ett år Innehav av en om Kontrollmärke Körförbud

Registrering Registreringsbevis Registreringsskylt ersättningsskylt

stulen skylt omhändertagen skylt - Skatter fordonsskatt enligt lagen 1976:661om immunitet och privilegier i skattebefrielse vissa fall

lagen 1978:69 försäljningsskatt på försäljningsskatt enligt om

motorfordon tillverkare eller importör enligt 5 § lagen om

skattepliktig

-

82 F örfattningsförslag

SOU 1998: l 62

törsäljningsskatt på motorfordon

Uttagning för användning inom totalförsvaret

4¶Uppgifter från besiktning i hall respektive

flygande

inspektion

Bedömningskod för respektive brist Detalj-, positions-, läges- och bristkod Föreläggande om besiktning med angivande senaste datum för av

föreläggandet Godkänt besiktningsresultat

Myndighetskod Mätvärden bromskraftsvärde retardationsvärde avgasvärde -

Underkänt besiktningsresultat Vägmätarställning

5 Uppgifter saluvagnsregistrering

om I fråga om registreringen antecknas följande uppgifter.

Fordonsslag som registreringen avser Registreringsnummer Datum för registreringen Försäkringsbolag Försäkringstyp

Avregistrering med angivande av datum

I fråga om innehavaren antecknas följande uppgifter.

Namn eller firma Personnummer, organisationsnummer eller motsvarande Adress

Hemortsförsamling

Hemortskommun Hemortslän

SOU 1998: 162 F örfattningsförslag 83

6¶Uppgifter om tillfällig registrering

I fråga fordonet antecknas följande uppgifter. om

tidigare utländsk registrering begränsat brukande eller ej Typ av

Tidigare utländskt registreringsnummer Tillfälligt registreringsnummer Chassinummer eller annan identifieringsmärkning

Fabrikat/typ

I fråga ägaren antecknas följande uppgifter. om

Namn eller firma Personnummer, organisationsnummer eller motsvarande Adress Hemortsförsamling Hemortskommun Hemortslän

I fråga allmänna uppgifter antecknas följande uppgifter. om

Efterlysning

Försäkring bolag datum för tecknande försäkring saknas -

Registreringsbevis Datum för registrering Giltighetstid Registreringsskylt ersättningsskylt

stulen skylt omhändertagen skylt -

7 Övriga uppgifter

Uppgifter behövs administrativa skäl vid handläggningen av som av

frågor om fordonsregistrering.

84 F örfattningsförslag SOU 1998: 162

Bilaga 2

I vägtrafikregistret skall i fråga körkortsregistreringen följande

om uppgifter föras in.

Uppgifter Myndighet för som svarar att uppgift förs in i registret

1 Identitetsuppgifter

Fullständigt namn, personnummer Vägverket eller, i fråga om och adress för den som avses med uppgifter länsstyrelse har som registreringen tagit emot, länsstyrelsen

2 Körkortsuppgifter

Begäran om förhandsbesked och Länsstyrelsen

beslut med anledning begäran

av

Ansökan om körkortstillstånd och Länsstyrelsen beslut med anledning ansökan av

Ansökan om godkännande Länsstyrelsen som handledare och beslut med anledning av ansökan

Sökanden skall avlägga förarprov Länsstyrelsen hos Vägverket

Sökanden skall avlägga förarprov Länsstyrelsen hos annan än Vägverket

Beslut om förarprov vid beslut Vägverket om utfardande körkort av

Körkortsbehörighet Vägverket

Beslut om traktorkort Vägverket

F örfattningsförslag 85

Dag för godkänt förarprov, eller Vägverket behörighet erhållits utan om förarprov, dag då behörighet erhölls

Giltighetstid för bevis körkort Vägverket

om

Prövotid Vägverket i fall som avser

förarprov, länsstyrelsen i

andra fall

Villkor och begränsningar för Länsstyrelsen körkort, körkortstillstånd eller traktorkort samt beslutande

myndighet

automatväxlat fordon Vägverket i fall då villkoret Villkor om inte har medicinsk grund,

länsstyrelsen i andra fall

Dag då giltighetstid för körkorts- Vägverket

behörighet enligt 3 kap. l2§ körkortslagen 1998:488 går ut

med anledning för- Länsstyrelsen Ansökan av längning giltighet för körkortsav behörighet enligt 3 kap. l2§ körkortslagen

Beslut med anledning sådan Länsstyrelsen av ansökan

att förnya körkort Vägverket

Föreläggande

Beslut med anledning förnyelse Vägverket av

Ogiltighet körkort enligt 3 kap. Länsstyrelsen

av 13 § första stycket 4 och 5 och 13 § andra stycket körkortslagen

86 F örfattningyörslag SOU 1998: 162

Innehav utländskt körkort, den Vägverket, uppgiften av stat som har utfärdat körkortet, lämnas i samband med underutfärdandedag och körkorts- rättelse enligt 5 kap., länsnummer eller motsvarande styrelsen i andra fall

Ansökan om utbyte ett utländskt Länsstyrelsen av körkort mot ett svenskt

Beslut som rör utbyte ett Länsstyrelsen av utländskt körkort mot ett svenskt

Utredning av villkor Länsstyrelsen

Omprövning av körkortsinnehav Länsstyrelsen

Körkortsingripande övervägs Länsstyrelsen

Beslut med anledning över- Länsstyrelsen av

vägande om körkortsingripande

Giltighetstid för beslut interi- Länsstyrelsen om

mistiskt körkortsingripande

Spämid Länsstyrelsen

Medgivande enligt 2 kap. 11§ Länsstyrelsen

körkortslagen

Omhändertagande enligt 5 kap. 7 § Länsstyrelsen

körkortslagen

Delgivning av sådant omhänder- Länsstyrelsen tagande

Delgivning av beslut om körkorts- Länsstyrelsen

ingripande

Överlämnande behörighetsav Länsstyrelsen, eller Vägverket handling handlingen lämnats över om dit först

F örfattningsförslag 87

SOU 1998: 162

behörighetshandling Länsstyrelsen i fall som avser

Förlust av utbyte utländskt körkort, av Vägverket i andra fall

Krav på personutredning, prövotid, Länsstyrelsen

läkarintyg, körkortstillstånd, förareller del därav prov

Överprövning beslut Länsstyrelsen av

undantag och beslut Länsstyrelsen, eller Vägverket

Ansökan om ansökan i fall medicinska med anledning av som avser krav

Innehav intyg förar- Vägverket av om utbildning för transport av farligt gods enligt lagen 1982:821 om farligt gods och transport av uppgifter rör ett sådant intyg som

Innehav bevis om yrkes- Vägverket av kompetens enligt 10§ förordningen 1993:184 kör- och om vilotider samt färdskrivare, 3§ förordningen 1995:521 om behöriga myndigheter, m.m. i fråga kör- och vilotider samt färdom skrivare vid transporter eller 7§ förordningen 1993:185 om arbetsförhållanden vid vissa internationella vägtransporter

till Den länsstyrelse lämnar Överflyttning av ärende annan som över ärendet

länsstyrelse

Den länsstyrelse har

Överflyttning ärende till annan som av meddelat det överklagade domstol beslutet

88 F örfattningyörslag SOU 1998: 162

3 Belastningsuppgifter

Anmälan enligt 7 kap. 9 § körkorts- Länsstyrelsen

förordningen 1998:980

Anmälan enligt 7 kap. lO § Vägverket

körkortsförordningen

Utländsk dom eller annat likvärdigt Länsstyrelsen avgörande som avses i 5 kap. 1 §

körkortslagen

Anmälan enligt 10 kap. 2§ Länsstyrelsen

körkortslagen

Återkallelsegrund Länsstyrelsen

4 Övriga uppgifter

Uppgifter behövs Vägverket eller, efter verkets

som av administrativa skäl vid hand- bestämmande, i fråga visst

om läggningen av körkortsärenden slag uppgifter länsstyrelsen

av

Bilaga 3

vägtrafikregistret skall i fråga yrkestrañkregistreringen följande

I om

uppgifter föras in.

Uppgifter Myndighet som svarar för att

uppgift törs in i registret

1 Identitetsuppgifter

Fullständigt Länsstyrelsen eller, i fråga om namn, person-

eller organisations- uppgifter Vägverket har

nummer- som och adress för den tagit emot, Vägverket nummer som

avses med registreringen

2 Tillståndsuppgifter

Ansökan Den länsstyrelse som är om trañktillstånd, prövningsmyndighet enligt tillstånd till biluthyrning, yrkestrafiklagen 1998:490, enligt lagen 1998:492 bil-

gemenskapstillstånd om

rådets förordning EEG uthyrning eller förordningen nr 684/92 den 16 1992 1998:786 behöriga mynav mars om om regler för inter- digheter i fråga om intergemensamma m.m. med nationella transporter inom nationell persontransport ändrad rådets Europeiska ekonomiska sambuss, genom förordning EG 11/98, eller arbetsområdet EES, eller nr rådets förordning EEG Vägverket i egenskap av nr den 26 1992 prövningsmyndighet eller central 881/92 av mars om marknaden för gods- registreringsmyndighet i fråga tillträde till på inom sådana åtgärder som verket transporter väg gemen- om skapen till eller från har vidtagit en medlemsstats territorium eller

eller flera medlemsgenom en staters territorier,

90 F örfattningsförslag SOU 1998: 162

transporttillstånd enligt 4 kap. -

3 § yrkestrafiklagen avseende

persontransporter, samt

beslut med anledning

av ansökan som avses ovan

Olämplighetstid vid avslag Länsstyrelsen eller Vägverket

Slag av tillstånd Länsstyrelsen eller Vägverket

Villkor och begränsningar i till- Länsstyrelsen eller Vägverket ståndet

Den som är ansvarig för Länsstyrelsen eller Vägverket

trafikutövningen eller uthyrningsverksamheten och övriga

personer som har prövats enligt

yrkestrañklagen eller lagen om biluthyrning

Antal utfärdade kopior Länsstyrelsen av gemenskapstillstând enligt rådets förordning EEG 881/92 och nr rådets förordning EG 11/98 nr

Begäran om omprövning av Länsstyrelsen eller Vägverket tillstånd till linjetrañk enligt

2 kap. 17 § yrkestrañklagen och

beslut med anledning av omprövningen

Anmälan om utbyte m.m. enligt Länsstyrelsen eller Vägverket 2 kap. 9 § yrkestrañkförordningen 1998:779 eller 5§

förordningen 1998:780 om

biluthyrning samt beslut med anledning av anmälan

Datum för konkursbeslut Länsstyrelsen eller Vägverket

Datum för tillståndshavarens Länsstyrelsen eller Vägverket dödsfall

Anmälan föreståndare enligt Länsstyrelsen eller Vägverket om

2 kap. 15 § yrkestrafiklagen eller

10 § lagen om biluthyrning, beslut med anledning av anmälan samt beslutets giltighetstid

Omprövning tillståndsinne- Länsstyrelsen eller Vägverket av hav och beslut i ärendet

Beslut varning eller åter- Länsstyrelsen eller Vägverket om kallelse

Olämplighetstid vid återkallelse Länsstyrelsen eller Vägverket

och eller vilka personer vem som avses

Delgivning beslut Varning Länsstyrelsen eller Vägverket av om eller återkallelse

Överprövning beslut Länsstyrelsen eller Vägverket av

Upphörande tillstånd Länsstyrelsen eller Vägverket av

Den myndighet har med- Länsstyrelsen eller Vägverket som delat ett tillstånd eller ett beslut

Överflyttning ärende till Den länsstyrelse som lämnar av

länsstyrelse över ärendet

annan

ärende till Den länsstyrelse har

Överflyttning av som

domstol meddelat det överklagade annan beslutet

3 Fordonsuppgifter

Fordon har anmälts att Länsstyrelsen eller Vägverket som användas med stöd av ett tillstånd

Uppgift yrkestrafikmärken Vägverket

om

92 F författningsförslag SOU 1998: 162

Beträffande taxameter typ, till- Vägverket verkningsnummer och besiktningsförhållanden

Ansökan om undantag från krav Länsstyrelsen eller Vägverket på anmälan av fordon eller på taxameter och beslut med anledning av ansökan

4¶Uppgifter om taxiförarlegitimation

Begäran om förhandsbesked och Länsstyrelsen beslut med anledning av begäran

Ansökan om taxiförarlegiti- Länsstyrelsen mation och beslut med anledning av begäran

Olämplighetstid vid avslag Länsstyrelsen

Giltighetstid för taxiförarlegiti- Vägverket mationen

Villkor och begränsningar för Länsstyrelsen taxiförarlegitimationen

Föreläggande att förnya taxi- Vägverket

förarlegitimationen

Beslut med anledning av för- Vägverket nyelse

Utredning av villkor Länsstyrelsen

Omhändertagande enligt 5 kap. Länsstyrelsen 9 § yrkestrañklagen

Delgivning av sådant beslut Länsstyrelsen

Omprövning av innehav taxi- Länsstyrelsen

av

förarlegitimation

1998:162 Författningvörslag 93

SOU

Beslut varning eller åter- Länsstyrelsen om kallelse

Delgivning sådant beslut Länsstyrelsen av

Olämplighetstid vid återkallelse Länsstyrelsen

Giltighetstid för beslut om Länsstyrelsen interimistisk återkallelse

Legitimationen ogiltig enligt Länsstyrelsen

3 kap. 3 § tredje stycket yrkes-

trafiklagen

Överlämnande legitimations- Vägverket av handling

Förlust legitimationshandling Vägverket

av

Krav på läkarintyg Länsstyrelsen

Ansökan undantag enligt Vägverket om

ll kap. 5 § 2 yrkestrafik-

förordningen och beslut med anledning ansökan av

Den myndighet har Länsstyrelsen som meddelat ett beslut

ärende till Den länsstyrelse lämnar

Överflyttning av som

länsstyrelse över ärendet

annan

ärende till Den länsstyrelse som har

Överflyttning av

domstol meddelat det överklagade annan beslutet

5¶Belastningsuppgifter tillstånd till

som avser

yrkesmässig trafik eller biluthyrning

Utländsk dom eller annat Länsstyrelsen eller Vägverket likvärdigt avgörande som avses i

5 kap. 15 § yrkestrafiklagen

94 F örfattningyörslag SOU 1998: 162

Beslut, anmälan eller rapport Länsstyrelsen eller Vägverket enligt 8 kap. 2 eller 4 §

yrkestrafikförordningen eller

10 eller 12 § förordningen

om biluthyrning från andra myndigheter som rör tillståndshavaren

Återkallelsegrund enligt 5 kap. Länsstyrelsen eller Vägverket

4 eller 5 § yrkestrañklagen

eller 11-14 lagen

om biluthyrning

6¶Belastningsuppgifter taxiförarlegitimation

som avser

Anmälan av läkare enligt 3 kap. Länsstyrelsen

5 § yrkestrafiklagen

Utländsk dom eller annat Länsstyrelsen likvärdigt avgörande som avses i 5 kap. 15 § yrkestrafiklagen

Beslut, anmälan eller rapport Länsstyrelsen enligt 8 kap. 2 § yrkestrafikförordningen från andra myndigheter avseende innehavare av

taxiförarlegitimation

Återkallelsegrund enligt 5 kap. Länsstyrelsen 6 § första stycket yrkestrafik-

lagen

7 Övriga uppgifter

Uppgifter som behövs admi- Vägverket eller, efter verkets

av nistrativa skäl vid handläggning- bestämmande, i fråga visst

om en av yrkestrafikärenden slag uppgifter länsstyrelsen

av

Bilaga

I vägtraflkregistret skall i fråga om registreringen av felparkerings-

avgifter följande uppgifter föras in.

1 Fordonsuppgifter

Sådana uppgifter ett registrerat fordons beskaffenhet och utrustning

om

betydelse för fordonskontrollen. som är av

Dessutom antecknas följande uppgifter.

Modellbeteckning

Registreringsnummer

Årsmodell

I förekommande fall antecknas följande uppgifter.

Beteckning skylt för beskickningsfordon Beteckning på personlig skylt

2 Ägaruppgifter

Registrerad ägare vid tidpunkten för utfärdandet av

parkeringsanmärkningen

I fråga ägare avses ovan antecknas följande uppgifter.

om som

Namn eller firma Personnummer, organisationsnummer eller motsvarande Adress

3 Allmänna uppgifter

Ärendenummer Den kommun inom vilken anmärkningen har utfärdats Datum för utfárdande

Belopp

Erinran

96 F örfattningsförslag SOU 1998: 162

Påminnelse Datum för påminnelse

Åläggande

Datum för åläggande Uppgift om att ett ärende har lämnats över till kronofogdemyndigheten Datum för överlämnandet

Kod för ansvarig kronofogdemyndighet

Återbetalningsdatum

Undanröjande Rättelsemeddelande

4 Övriga uppgifter

Uppgifter som behövs av administrativa skäl vid handläggningen av

ärenden om felparkeringsavgifter.

kap.

3 kap. Bevarande och gallring av uppgifter

fordonsregistreringen 1 §

Uppgifter om

Uppgifter körkortsregistreringen 2 §

om

Uppgifter yrkestrafikregistreringen 3 §

om Uppgifter registreringen felparkeringsavgifter 4 §

om av

4 kap. Utdrag ur vägtrafikregistret

418-6121 Vâgtrafakregistrering

5 kap. Länsstyrelsers och Vägverkets tillgång till

brottsbelastningsuppgifter

Rätt att på begäran erhålla uppgifter 1 §

Underrättelseskyldighet 2-8

6 kap. Registrering fordon

av Registrering som förutsättning för rätt att bruka 1 § fordon Undantag från registreringsplikten vid viss 2 § användning av fordon Prövningen frågor registrering 3-5

av om Ansökan 6-7 Anmälan 8 § Förutsättning för registrering 9 § Utryckningsfordon 10 §

7 kap. Följder av registreringen

registreringsskyltar

Författningsförslag 99

8 kap. Avställning av fordon

Förfarandet 1-11 Brukande 12 §

9 kap. Kontrollmärken m.m. Utfárdande kontrollmärke 1-5 av Kontrollmärkets giltighet 6-11 Nationalitetsmärke 12 § 13 §

Miljöklassmärkning

10 kap. Ändrade förhållanden 1-6

Ägare

och leasingavtal 7-9

Kreditköp och adress 10 § Namn användning 11-12 §§ Fordons fordon 1-5

11 kap. Avregistrering av

Underrättelser beträffande fordon 1-9

12 kap.

Direktanmälan beträffande fordon 1-7

13 kap.

14 kap. Saluvagnsregistrering

Förutsättningar för registrering 1 § Rätt att bruka fordon med stöd 2 §

av

saluvagnsregistrering

Prövningen av en ansökan 3-4 Saluvagnsskyltar 5-8 §§ Återkallelse

av en saluvagnsregistrering 9-10

Underrättelseskyldighet 11 §

15 kap. Tillfällig registrering

Förutsättningar för registrering 1-4 §§ Inskränkningar i och villkor för rätten att bruka ett 5-8 tillfälligt registrerat fordon

16 kap. Tillfälligt brukande i Sverige fordon

av som är hemmahörande i något annat land Definitioner 1-2 Allmän bestämmelse 3 § Vissa fall av privat bruk 4 § Affársmässigt bruk 5-6

Författningsförslag 101

SOU 1998: 162

Särskilda bestämmelser släpfordon, mopeder 7 § om klass I och lätta motorcyklar Handlingar skall medföras vid färd 8 § som 9 §

Registreringsskyltar

Nationalitetsmärke 10 §

17 kap. Särskilda fordonsskyltar

för beskickningsfordon 1-5

Skyltar fordonsskyltar 6-10 §§ Personliga

18 kap. Straffbestämmelser m.m. 1-4 Ansvar Omhändertagande saluvagnsskyltar 5 § av

19 kap. Prövningsförfarandet

Prövningsmyndigheter 1-4 automatiserad behandling 5 § Beslut genom av uppgifter ändring beslut 6-8

Omprövning och av

1-4

20 kap. Överklagande

1-8

21 kap. Bemyndiganden

102 Författningsförslag SOU

1998: 162

Bilaga 1

1 Fordonsuppgifter

2 Ägaruppgifter

3 Allmänna uppgifter 4 Uppgifter från besiktning i hall respektive flygande inspektion

5 Uppgifter saluvagnsregistrering

om 6 Uppgifter om tillfällig registrering 7 Övriga uppgifter

Bilaga 2

l Identitetsuppgifter

2 Körkortsuppgifter

3 Belastningsuppgifter

4 Övriga uppgifter

Bilaga 3

1 Identitetsuppgifter

2 Tillståndsuppgifter

3 Fordonsuppgifter

4 Uppgifter om taxifdrarlegitimation 5 Belastningsuppgifter tillstånd till yrkesmässig trafik eller som avser

biluthyrning

Författningsförslag 103

6 Belastningsuppgifter taxifdrarlegitimatiou

som avser

7 Övriga uppgifter

Bilaga

l Fordonsuppgifter

2 Ägaruppgifter

3 Allmänna uppgifter

4 Övriga uppgifter

104 Författningsförslag

SOU 1998: l 62

3 till

Förslag lag om vägtrafikdeñnitioner

Härigenom föreskrivs följande.

1§ De beteckningar finns i 2§ med där angiven betydelse som är avsedda att användas i andra författningar i den

utsträckning som

föreskrivs i dessa. Det som i denna lag eller i någon författning i första som avses stycket sägs i fråga ett visst slag fordon tillämpas även chassi om av till ett sådant fordon. Detta gäller dock inte i fall då något särskilt annat föreskrivs.

2 §

Beteckning Betydelse

Axeltryck Den sammanlagda statiska vikt hjulen på som en hjulaxel för över till vägbanan

Bil Ett motorfordon är försett med eller som tre flera hjul eller medar eller med band och som inte är att motorcykel eller anse som en en moped. Bilar delas i personbilar, lastbilar och bussar

Boggi Två hjulaxlar på ett fordon med inbördes ett avstånd som är mindre än 2,0 meter

Boggitryck Den sammanlagda statiska vikt hjulen i som en boggi för över till vägbanan

Bruttovikt på for- Den sammanlagda statiska vikt samtliga som don fordon på hjul, band eller medar på fordon ett vid ett visst tillfälle för över till vägbanan

Buss En bil är inrättad för flera som transport av än åtta personer utöver föraren, även bilen om dessutom är inrättad för något annat ändamål

Författningsförslag 105

fordon är avsett att drivas med Cykel Ett som eller vevanordning och inte är ett lektrampfordon. eldriven rullstol förs den åkande En som av och konstruerad för hastighet av högst är en 15 kilometer i timmen

Ett fordon är avsett att dras av en moped

Cykelkärra som

klass eller cykel och inte är en sidvagn. en

tillkopplad cykelkärra dock inte som

En anses ett särskilt fordon

En släpkärra är avsedd att vara styraxel

Dolly som 1 och är utrustad med

i för en påhängsvagn som

kopplingsanordning vändskiva för en

en

i

påhängsvagn

fordon är kopplat till en bil, en Efterfordon Ett som traktor, ett motorredskap eller ett terrängmotorfordon och inte är ett släpfordon som eller ett terrängsläp

anordning på hjul, band, medar eller Fordon En liknande är inrättad för färd på marken som och inte löper på skenor. Fordon delas i motordrivna fordon, terrängsläp, efterfordon, sid-

släpfordon,

cyklar, hästfordon och övriga fordon vagnar,

motordrivet fordon med ett eller flera Fordonståg Ett

tillkopplade fordon

fordon är förspänt med dragare Hästfordon Ett som

traktor enligt fordonsskattelagen Jordbrukstraktor En som 1988:327 hänförs till klass

bil inte är att som en personbil Lastbil En som anse eller en buss. delas in i lätta och tunga lastbilar Lastbilar

uteslutande för lek Lekfordon Ett fordon som är avsett

106 Författningsförslag

Lätt lastbil En lastbil med totalvikt av högst 3,5 ton

Lätt motorcykel En motorcykel vars motor har en Slagvolym av högst 125 kubikcentimeter och en effekt av högst 11 kilowatt

Lätt släpfordon Ett släpfordon med totalvikt av högst 750 kilogram

Ett släpfordon med totalvikt över 750 kilogram under förutsättning att den inte överstiger dragfordonets tjänstevikt och att dragfordonets och släpfordonets sammanlagda totalvikt inte överstiger 3,5 ton

Lätt terrängvagn En terrängvagn vars tjänstevikt är högst 2 ton

Maximilast för ett Skillnaden mellan fordonets totalvikt och motorfordon, en tjänstevikt traktor, ett motorredskap, ett terrängfordon, ett släpfordon eller en sidvagn

Moped Ett motorfordon som är konstruerat för en hastighet högst 45 kilometer i timmen och

av som har

två eller tre hjul samt, om det drivs av en forbränningsmotor, denna har en slagvolym

högst 50 kubikcentimeter, eller av

fyra hjul och massa utan last som

en understiger 350 kilogram samt

det drivs en förbränningsmotor, a om av denna har en slagvolym av högst 50 kubikcentimeter, eller b det är försett med någon annan typ av

om motor, denna har maximal nyttoeffekt av

en högst 4 kilowatt. Vid beräkningen mopeds massa skall i

av en fråga om ett eldrivet fordon batterierna inte räknas in. Mopeder delas in i klass I och klass

I

J SOU 1998: 162 Författningvörslag 107

Moped klass I En moped som inte hör till klass

klass En moped med pedaler är konstruerad för

Moped som

hastighet högst 25 kilometer i timmen en av och har motor effekt inte som en vars överstiger l kilowatt

Motorcykel Ett motorfordon på två hjul eller tre

syrnmetriskt placerade hjul som är konstruerat

för hastighet överstigande 45 kilometer i en timmen samt, det drivs av en om förbränningsmotor, denna har slagvolym en överstigande 50 kubikcentimeter. Ett motorfordon på fyra hjul och en massa last understiger 400 kilogram eller utan som 550 kilogram för transportfordon och vars maximala nettomotoreffekt inte överstiger 15 kilowatt, dock moped. Vid beräkningen motorcykels vikt skall av en i fråga ett eldrivet fordon batterierna inte om räknas in. Motorcyklar delas i lätta och tunga

motorcyklar

fordon Ett fordon för framdrivande är försett Motordrivet som med motor, dock inte ett flygplan eller en sådan eldriven rullstol är att hänföra till som cykel. Motordrivna fordon delas in i motorfordon, traktorer, motorredskap och terrängmotorfordon

Motorfordon Ett motordrivet fordon som inte är ett

terrängmotorfordon och är inrättat

som huvudsakligen för att självständigt användas till person- eller godsbefordran, eller för något annat ändamål än som anges under om fordonet inte är att anse som en traktor eller ett motorredskap. Motorfordon delas i bilar, motorcyklar och

mopeder

Motorredskap Ett motordrivet fordon är inrättat huvudsom sakligen ett arbetsredskap eller för som

kortare förflyttningar av gods.

Motorredskap delas i klass I och klass

Motorredskap Ett motorredskap är konstruerat för som en klass I högsta hastighet överstiger 30 kilometer i som timmen

Motorredskap Ett motorredskap som är konstruerat för

en klass hastighet högst 30 kilometer i timmen av

Personbil En bil är inrättad huvudsakligen för som befordran av personer, dock högst förare och åtta passagerare

Påhängsvagn En släpvagn som är inrättad för att genom tapp med vändskiva eller liknande anordning förenas med bil, traktor eller ett motoren en redskap och som är så utförd att chassiet eller karosseriet vilar direkt på det dragande fordonet

Sidvagn Ett fordon som är inrättat för att kopplas vid sidan tvåhjulig motorcykel eller av en en cykel. En tillkopplad sidvagn anses dock inte som ett särskilt fordon

Släpfordon Ett fordon som är inrättat för koppling till en bil, motorcykel, moped klass en en en traktor eller ett motorredskap och avsett för person- eller godsbefordran eller för att bära en anordning för att driva dessa fordon. Släpfordon delas in i släpvagnar och

släpslädar

Släpsläde Ett släpfordon på medar

Släpkärra En släpvagn med oledad dragstång där den statiskt vertikala last förs över till som dragfordonet inte överskrider 10 procent av släpvagnens totalvikt eller 1 ton

Författningsförslag 109

Ett släpfordon hjul eller band Släpvagn

Den sammanlagda vikten släpvagns

Släpvagnsvikt av en

egenvikt och last

Ett terrängmotorfordon eller ett terrängsläp Terrängfordon

Ett motordrivet fordon som är inrättat Terrängmotorhuvudsakligen för att självständigt användas fordon till eller godsbefordran i terräng. person- Terrängmotorfordon delas in i terrängvagnar

och terrängskotrar

Terrängskoter Ett terrängmotorfordon med en tjänstevikt av

högst 400 kilogram

Ett fordon är inrättat for att dras av ett

Terrängsläp som terrängmotorfordon och inte är något

släpfordon

Ett terrängmotorfordon med en tjänstevikt

Terrängvagn över 400 kilogram. Terrängvagnar delas in i lätta och tunga

terrängvagnar

på Den sammanlagda vikten av

Tjänstevikt en

i normalt, fullt driftfárdigt skick bil, traktor, ett fordonet en det karosseri hör till motorredskap eller med tyngsta som

tung terräng- fordonet, en verktyg och reservhjul hör till fordonet, som vagn bränsle, smörj olja och vatten, samt föraren -

på Den sammanlagda vikten av

Tjänstevikt en

i nonnalt, fullt driftfärdigt skick motorcykel eller fordonet en moped utan sidvagn, verktyg hör till fordonet, som bränsle, smörjolja och vatten -

Vikten fordonet i normalt, fullt driftfárdigt

Tjänstevikt på ett av

skick med det tyngsta karosseri hör till

släpfordon, ett ter- som

rängsläp eller fordonet en sidvagn

Tjänstevikt på ett Den sammanlagda vikten av terrängmotorfordon fordonet i normalt, fullt driftfárdigt skick en terrängskoter med det tyngsta karosseri hör till som eller en lätt terräng- fordonet, vagn verktyg som hör till fordonet, samt bränsle, smörjolja och vatten. - För en tung terrängvagn räknas även vikten av föraren och reservhjul med

Totalvikt på en bil, Summan fordonets tjänstevikt och den av en traktor, ett beräknade vikten det största antal av personer motorredskap eller utom föraren och den största mängd gods som en tung terräng- fordonet är inrättat för

vagn

Totalvikt på Summan fordonets tjänstevikt och den en av motorcykel, ett beräknade vikten det största antal av personer terrängfordon utom och den största mängd gods fordonet är som en tung terräng- inrättat för. I totalvikten för motorcykel en vagn, ett släp- ingår inte sidvagnens totalvikt. fordon eller en sidvagn

Trafiktraktor En traktor enligt fordonsskattelagen som 1988:327 hänförs till klass I

Traktor Ett motordrivet fordon med minst två hjulaxlar som är inrättat huvudsakligen for att dra ett annat fordon eller ett arbetsredskap och som är konstruerat för hastighet högst en av 40 kilometer i timmen och endast med svårighet kan ändras till högre hastighet. En traktor får vara utrustad för transport gods av och för befordran av passagerare

Traktortåg En traktor med ett eller flera tillkopplade släpfordon

Trippelaxel Tre hjulaxlar på ett fordon med ett inbördes avstånd mellan den första och den tredje axeln som är mindre än 5,0 meter

Författningsförslag 111

SOU 1998: 162

sammanlagda statiska vikt hjulen i

Trippelaxeltiyck Den som

trippelaxel för över till vägbanan en

lastbil En lastbil med totalvikt över 3,5 ton Tung

motorcykel En motorcykel vars motor har en slagvolym

Tung överstiger 125 kubikcentimeter eller en som effekt överstiger ll kilowatt som

En terrängvagn med tjänstevikt över 2 ton Tung terrängvagn en

Tungt släpfordon Ett annat släpfordon än ett lätt släpfordon

visst fordon eller viss fordonstyp inte med 3 § Om det i fråga om ett en bestämmas till vilket slag fordon fordonet ledning av 2 § kan av som eller fordonstypen skall höra, beslutar den myndighet som regeringen

bestämmer i frågan.

eller den myndighet regeringen bestämmer f°ar

4§ Regeringen som

eller i enskilda fall medge undantag från denna lag. föreskriva

får meddela ytterligare föreskrifter om vägtrafik-

5§ Regeringen

definitioner.

Denna lag träder i kraft den

l 12 F örfattningsförslag

4 till

Förslag förordning om vägtrafikdefmitioner

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Denna förordning gäller i anslutning till lagen 0000:000 om vägtrafikdefmitioner och innehåller definitioner utöver de finns i den. som Defmitionema med den betydelse i 2§ är avsedda som anges att användas i andra författningar i den utsträckning föreskrivs i som dessa.

2§

Beteckning Betydelse

Accelerationsfält Ett sådant körfält är avsett endast för som anslutande trafik

Behörighetshand- Körkort, traktorkort och bevis körkort om ling

Besiktningsinstru- Ett bevis att fordonet har godkänts vid en

ment mopedbesiktning

Bärighetsklass Indelning vägar efter tillåtet axel-, boggiav och trippelaxeltryck samt tillåten bruttovikt. Bärighetsklasserna är bärighetsklass 1 BKl, bärighetsklass 2 BK2 och bärighetsklasss 3 BK3

Cirkulationsplats En plats som enligt en lokal trafikföreskrift

skall cirkulationsplats och är ut-

vara som märkt med ett vägmärke för cirkulationsplats

Cykelbana En väg eller del väg är avsedd för av en som cykeltrafik och trafik med moped klass

Cykelfált Ett särskilt körfält vägmarkering som genom anvisats för cyklande och förare moped av klass

Cykelöverfart En del väg är avsedd att användas av en som cyklande eller förare moped klass för av av korsa körbana eller cykelbana och att en en

som anges med vägmarkering.

En cykelöverfart är bevakad trafiken om regleras med trafiksignaler eller av en polisman och i annat fall obevakad

Färdled En sådan led eller plats i terrängen som allmänt används för samfärdsel men inte är en

väg

Grundhandling En handling är avsedd för färdigställande som av körkort

Gågata En väg eller vägsträcka enligt en lokal en som trafikföreskrift skall gågata och som är vara utmärkt med vägmärke för gågata

Gårdsgata En väg eller vägsträcka enligt en lokal en som trafikföreskrift skall gårdsgata och som vara är utmärkt med vägmärke för gårdsgata

Halvljus Avbländat färdljus

Helljus Inte avbländat färdljus

Huvudled En väg eller vägsträcka enligt en lokal en som trafikföreskrift skall huvudled och som är vara utmärkt med vägmärke för huvudled

Internationellt En handling är avsedd att användas i som körkort andra länder och visar att innehavaren är som behörig att föra bil, motorcykel eller

terrängvagn

Kopplingsintyg Ett intyg att släpvagn vid kopplings-

en besiktning har godkänts för koppling till en viss bil

En del väg är avsedd för trafik med Körbana av en som fordon, dock inte cykelbana eller en vägren en

Körfält Ett sådant längsgående fält av en körbana som anges med vägmarkering eller, någon

om vägmarkering inte finns, är tillräckligt brett för trafik i fil med fyrhjuliga fordon

en

Körförbud Förbud att använda ett fordon

Körträning Träning i att föra ett körkorts- eller traktorkortspliktigt motordrivet fordon utan avsikt att avlägga förarprov

Lastlängd Avståndet från lastutrymmets främsta yttersta punkt till dess bakersta yttersta punkt

Lämplighetsbevis Ett bevis att ett fordon har godkänts vid lämplighetsbesiktning

Motortrafikled En väg eller en vägsträcka som enligt en lokal trafikföreskrift skall vara motortrafikled och som är utmärkt med vägmärke för motortrafikled

Motorväg En väg eller en vägsträcka som enligt en lokal trafikföreskrift skall vara motorväg och som är utmärkt med vägmärke för motorväg

Odelbar last Last som inte utan risk för onödiga kostnader eller skador kan delas i två eller flera dellaster

Parkering En uppställning av ett fordon med eller utan förare av någon annan anledning än som

föranleds av trafikförhållandena, sker för att undvika fara, eller

sker för på- eller avstigning eller på- eller

avlastning av gods

Plankorsning En korsning i samma plan mellan en väg och en sådan järnväg eller spårväg som är anlagd

särskild banvall på en

Registrerad En importör som har registrerats som importör skattskyldig enligt lagen 1978:69 om försäljningsskatt på motorfordon

Registrerat fordon Ett fordon som är upptaget i vägtrafikregistret

Registreringsintyg Ett intyg är utfärdat av den som har som tillstånd till typbesiktning enligt 57 § fordonskungörelsen 1972:595 och som innehåller de uppgifter skall föras in i som

vägtrañkregistret

Det under vilket ett fordon är

Registreringsnum- nummer registrerat i vägtrafikregistret

mer

En Vägverket tillhandahållen skylt, som i

Registreringsskylt av

enlighet med bestämmelserna i förordningen

0000:000 om vägtrafikregister upptar fordonets registreringsnummer, är avsedd för beskickningsfordon, eller

personlig fordonsskylt utgör en

Retardationsfált Ett sådant körfält är avsett endast för som avfart

En längsgående heldragen linje på en

Spärrlinje annan

väg än avses i 51 4.1.9.2 vägmärkessom förordningen 1978: 1001

Ett vägområde markerats med snedställda

Spärrområde som

parallella streck och som begränsas av en heldragen eller streckad linje

Stannande Annat stillastående med ett fordon än som sker för att undvika fara, föranleds trafikförhållandena, eller av

utgör parkering

Ett fordon med fast eller avtagbar

Temperaturkon-

fordon överbyggnad är särskilt utrustat för trollerat som godsbefordran vid kontrollerad temperatur och sidoväggar inklusive isolering är vars minst 45 millimeter tjocka

Terräng Ett område som inte är väg

1 16 Författningsförslag SOU 1998: 162

Trafikant Den färdas eller uppehåller sig på

som annars en väg eller i ett fordon på en väg eller i terräng samt den som färdas i terräng

Trafikskola Yrkesmässig utbildning av bil- eller motorcykelförare

Trafiksyn Synorganets funktion i sådana avseenden

som

har betydelse från trañksäkerhetssynpunkt

Trafikövningsplats En plats för genomförande av obligatoriska moment vid övningskörning inte bör

som utföras på väg

Typbesiktnings- Ett bevis om att ett fordon har godkänts som instrument typfordon vid typbesiktning

Typfordon Ett fordon som har godkänts vid typbesiktning

Typintyg Ett intyg om att ett fordon stämmer överens med ett typfordon eller endast företer sådana avvikelser från typfordonet som kan hänföras till fordonets utstyrsel och inte förändrar fordonets beskattningsförhållanden

Tättbebyggt Ett visst område enligt lokal

som en område trafikföreskrift skall vara tättbebyggt område

Väg En sådan väg, gata, torg och annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon,

en led som är anordnad för cykeltrafik, och

en gång- eller ridbana invid en väg enligt 1 eller 2

Vägren En del av en väg som är avsedd för trafik med fordon, dock inte körbana eller cykelbana

Yrkesmässig En fordonstillverkare med tillstånd till fordonstillverkare typbesiktning

En del är avsedd att användas

övergångsställe av en väg som

gående för att korsa körbana eller en av en cykelbana och som anges med vägmarkering

eller vägmärke. Ett övergångsställe är bevakat

trafiken regleras med trañksignaler eller om polisman och i annat fall obevakat av en

3 § Vägverket beslutar i frågor som avses i 3 § lagen 0000:000 om

vägtrañkdeñnitioner.

Vägverket får i enskilda fall medge undantag i 4 § lagen 4 § som avses

0000:000 om vägtrafikdeñnitioner.

Beslut undantag f°ar fattas endast det föreligger särskilda skäl om om och det kan ske fara för trafiksäkerheten. Om ett fordons utan skatteplikt påverkas krävs dock synnerliga skäl för undantag. Undantag f°ar förenas med villkor.

får meddela föreskrifter för verkställigheten denna

5§ Vägverket av

förordning.

6 § Ett beslut enligt 3-5 skall fattas efter samråd med Riksskatte-

verket, något fordons beskattningsförhållande påverkas av beslutet.

om Om fråga i 3 eller 4 § är principiell betydelse eller en som avses av finns särskild anledning till det skall ärendet med om det annars Vägverket respektive Riksskatteverket överlämnas till

yttrande av

regeringen för avgörande.

§ Beslut Vägverket enligt denna förordning överklagas hos 7 av regeringen.

Denna förordning träder i kraft den

5¶Förslag till inom

förordning om avgifter vägtrañkområdet

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Allmänna bestämmelser

1 § De avgifter som i denna förordning tas ut statliga

avses av myndigheter vid tillämpningen olika författningar inom vägtrafikav området samt vid förrättningar och åtgärder i övrigt Vägverket som utför. Bestämmelser om en kommuns rätt att ta ut avgifter för prövning av ansökningar finns i lagen 1978:234 nämnder för vissa om trafikfrågor.

2 § Om inget annat följer denna förordning tillämpas avgiftsav

förordningen 1992: 191.

Om det finns särskilda föreskrifter avgift gäller i stället dessa. om

3 § Vägverket bestämmer avgifter för verksamhet som avses i 7 § förordningen 1997:652 med instruktion för Vägverket och sättet för hur de skall tas ut, utdrag ur vägtrafikregistret. Avgifter enligt första stycket 2 beslutas efter samråd med

Ekonomistyrningsverket.

2 kap. Avgifter som rör fordon

Ansökningsavgifter

1 § Vägverket tar ut avgift för prövningen ansökan i de fall och av en med de belopp som anges i avsnitt 1 i bilagan till denna förordning.

2 § Avgift tas ut för prövningen en ansökan enligt terrängtrañkav

kungörelsen 1972:594 i följande fall.

Ärendeslag Avgiftsklass

Godkännande viss som bärare av 1 av en person ägares eller brukares 76§ tredje stycket ansvar andra meningen

3§ Avgift för prövningen ansökan enligt fordonstas ut av en

kungörelsen 1972:595 i följande fall.

Ärendeslag Avgiftsklass

Godkännande viss person som bärare av 1 av en ägares eller brukares 112 § tredje stycket ansvar andra meningen

för prövningen ansökan enligt trafikförord- 4§ Avgift tas ut av en ningen 1998: 1276 i följande fall.

Ärendeslag Avgiftsklass

Tävlingar går flera län 3 kap. 84 § 6 som genom

Tävlingar går ett och samma län 4 som genom 3 kap. 84 §

Undantag för tunga transporter 13 kap. 3 § 3

Undantag för breda transporter 13 kap. 3 § bredden är högst 450 centimeter 2 om bredden överstiger 450 centimeter b om

Undantag för långa transporter 13 kap. 3 § längden är högst 35 meter 2 om längden överstiger 35 meter b om

120 F örfattningsförslag SOU 1998: 162

I ärenden om undantag för tunga, breda eller långa transporter som kräver skyndsam behandling tas dubbel avgift ut.

Ärenden undantag för visst ändamål avseende l

om fordon som används for transport

av rörelsehindrade 13 kap. 3 §

Övriga undantag 13 kap. 3 § 4

Godkännande av en viss person bärare l

som av ägares eller brukares 14 kap. 3 § tredje

ansvar stycket andra meningen

5 § Avgift tas ut för prövningen av en ansökan tillfällig registrering

om enligt förordningen 0000:000 vägtrañkregister i följande fall.

om

Ärendeslag Belopp

Registrering enligt 15 kap. 2 §

Registrering enligt 15 kap. 3 § 1 a och 2-4

6 § Utöver vad framgår 5 § tas avgift ut för prövningen

som av av en ansökan enligt förordningen 0000:000 vägtrañkregister i följande

om fall.

Ärendeslag Avgiftsklass

Saluvagnsregistrering enligt 14 kap. 1 §

Prövning enligt 19 kap. 2 § andra stycket

Undantag enligt 21 kap. 2 §

Registerhållningsavgift

7 § För ett enligt 6 kap. förordningen 0000:000 om vägtrafikregister registrerat fordon som inte är avställt tas ut en registerhållningsavgift

35 kronor år för varje bil, motorcykel, traktor, motorredskap, om per terrängvagn och släpvagn. För moped klass I och ett annat tung en terrängfordon än tung terrängvagn tas ut en engångsavgift för en

registerhållningen 80 kronor.

om Registerhållningsavgiften för moped klass I och för ett terrängen fordon inte är tung terrängvagn tas ut i samband med som en för fordonet. Registerhållningsavgiften för andra fordon

skyltavgiften

i samband med att frågan utfärdande kontrollmärke för tas ut om av respektive fordon prövas första gången för ett skatteår eller del en därav.

8 § Skyldig att betala avgift enligt 7 § är den som i vägtrafikregistret är antecknad ägare till fordonet när avgiften skall tas ut. I fråga om som sådan avgift tillämpas 10 § andra stycket, 36-39, 41-43, 51, 53-55, 61,

63-66, 79, 81, 82, 84 och 85 fordonsskattelagen 1988:327 och bestämmelserna i fordonsskatteförordningen 1993:1028 om påföring

och uppbörd fordonsskatt. av Någon avgift inte ut för fordon i 9 § första stycket tas som avses fordonsskattelagen eller för fordon ägare har medgetts befrielse vars från skatteplikt enligt 89 § nämnda lag. Avgift tas inte heller ut för

fordon i 14 § fordonsskattelagen under den tid som som avses a fordonet är befriat från fordonsskatt.

Skyltavgifter

§ För registrerat fordon tas, utom vid tillfällig registrering enligt 9 ett 15 kap. § förordningen 0000:000 vägtrafikregister, ut en skyltom avgift 60 kronor för varje skylt. Avgiften tas ut när fordonet om registreras. Om fordonet ställs vid registreringen, tas dock avgiften av avställningen upphör eller, detta inte sker, när fordonet ut när om avregistreras. För taxiskylt i 7 kap. 9 § förordningen om vägtrafiken som avses avgiften ut när fordonet har anmälts för användning i

register tas

taxitrañk enligt yrkestrafiklagen 1998:490.

fråga avgift enligt 9 § tillämpas 8 § med däri angivna 10 § I om bestämmelser motsvarande sätt.

11 § För en ersättningsskylt och för provisorisk skylt tas ut avgift en en om 60 kronor. Avgiften tas ut i den ordning Vägverket bestämmer. som

l2§ För särskilda fordonssskyltar enligt 17 kap. förordningen 0000:000 om vägtrafikregister tas ut en särskild skyltavgift. Avgiften

skall motsvara tillverkningskostnadema för skyltarna och i förekommande fall sådana skyltar samt kostnaderna för det nya särskilda förfarandet med dem. Skyltavgift enligt första stycket fastställs Vägverket. Såvitt gäller av skyltar för beskickningsfordon skall beslutet fattas efter samråd med Utrikesdepartementet inom Regeringskansliet. Avgiften tas ut i den

ordning som Vägverket bestämmer.

13 § För varje saluvagnsskylt tas ut en avgift om 60 kronor. Innehavaren saluvagnsregistrering skall årligen under december av

månad för det följande året erlägga en registerhållningsavgift

om 35 kronor för varje fordon är anmält att samtidigt användas med som

stöd av registreringen.

Avgiften tas ut i samband med att saluvagnsskatt uppbärs enligt lagen 1976:339 om saluvagnsskatt. Därvid skall 6 § lagen saluom vagnsskatt och förordningen 1976:767 uppbörd saluvagnsskatt, om av m.m. tillämpas. Om saluvagnsskatt inte skall betalas, tas avgiften ut i

den ordning Vägverket bestämmer.

som

Avställningsavgift

l4§ För ett registrerat fordon som är avställt tas ut avställningsen avgift om 35 kronor, om avställningen har varat än tolv kalendermer

månader i följd. Någon avställningsavgift tas dock inte avställ-

ut om ningen beror på att ägaren har förlorat fordonet brott och det genom inte har anträffats därefter. Avgiften skall betalas under den kalendermånad följer närmast som efter utgången av varje period om tolv kalendermånader fordonet i som en följd har varit avställt. Den som i vägtrafikregistret är antecknad som ägare vid ingången av den kalendermånad under vilken avgiften skall betalas är skyldig att betala avställningsavgiften. Om ett fordon har flera ägare de svarar solidariskt för att avgiften betalas.

15 § Vägverket påför avställningsavgift genom automatiserad behandling uppgifter i vägtrañkregistret och tar ut den i den ordning

av som verket bestämmer.

En dröjsmålsavgift tas ut enligt lagen 1997:484 om dröjsmålsavgift avställningsavgiften inte har betalats inom föreskriven tid.

om

3 kap. Avgifter som rör körkort m.m.

Ansökningsavgifter

1 § Vägverket tar ut avgift för prövningen ansökan i de fall som

av en

i avsnitt 2 i bilagan till denna förordning. anges

2§ Avgift tas ut för prövningen ansökan enligt körkorts-

av en förordningen 1998:980 i följande fall.

Ärende Avgiftsklass

Förhandsbesked körkort

Körkortstillstånd körkort

Utbyte utländskt körkort

av

Ansökan förlängd giltighet av körkort enligt

om 3 kap. 12 § körkortslagen 1998:488

Förhandsbesked traktorkort

Körkortstillstånd traktorkort

Undantag enligt 8 kap. 9 §

Undantag enligt 8 kap. 10 §

Prov m.m.

3 § Vägverket tar i den ordning verket bestämmer ut avgifter för

som

förrättningar eller åtgärder i de fall i avsnitt 3 i bilagan

som anges till denna förordning,

färdigställande av körkortsunderlag.

4§ En erlagd förarprovsavgift återbetalas till den som inte har genomgått förarprov inom giltighetstiden för ett meddelat körkortstillstånd. Vägverket prövar frågan om återbetalning.

5§ Utrikesdepartementet inom Regeringskansliet får i fråga om

en utländsk medborgare som tillhör en främmande stats diplomatiska eller konsulära representation i Sverige eller dennes familjemedlem medge att avgift inte skall betalas för utfárdande av körkort eller för förarprov.

Utrikesdepartementet skall fortlöpande till Vägverket lämna uppgifter om beskickningar och konsulat och övriga förhållanden som behövs för tillämpningen av första stycket.

6 § Om det föreligger synnerliga skäl för det får Vägverket i andra fall än som avses i 5 § medge nedsättning av eller befrielse från avgift enligt avsnitt 3 i bilagan till denna förordning.

4 kap. Avgifter som rör yrkesmässig trafik och biluthyrning

Ansökningsavgifter

1 § Vägverket tar ut avgift för prövningen av en ansökan i de fall som anges i avsnitt 4 i bilagan till denna förordning.

2 § Avgift tas ut för prövningen av en ansökan om tillstånd, undantag och behörighet enligt yrkestrañklagen 1998:490, lagen 1998:492 om biluthyrning och yrkestrañkförordningen 1998:779 i följande fall.

2 kap. 4 § andra stycket a yrkestrafiklagen

Undantag från skyldighet att ha taxameter 3

Annat undantag enligt yrkestrafikförordningen 2

Transporttillstånd

tur- och returresa eller enkel resa

-

minst 10 månader

-

annat fall 2

-

SOU 1998: 162 F örfattningsförslag 125

Intyg lämplighet l om

Ansökan tillstånd till biluthyrning 3 om

Förhandsbesked taxiförarlegitimation 1

i fråga om

3 § Avgift tas ut för prövningen ansökan enligt förordningen av en behöriga myndigheter i fråga internationella

1998:786 om m.m. om

inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES i transporter följande fall.

Ärendeslag Avgiftsklass

Tillstånd Generaltullstyrelsen 2 av

Beslut Generaltullstyrelsen i ett ärende om 1 av miljöpoäng

Tillstånd länsstyrelse 2

av en

Kontrolldokument waybill utfärdat av en 1 länsstyrelse

Intyg utfärdat länsstyrelse l

certifikat av en

Övrigt

4 § Vägverket bestämmer avgift för yrkestrafikmärken enligt 6 kap.

yrkestrafikförordningen 1998:779 och sättet för hur den skall tas ut.

5 kap. Övriga bestämmelser

Verkställighetsföreskrifter

Riksskatteverket meddelar efter samråd med Vägverket föreskrifter 1 §

uppbörd registerhållningsavgift i samband uttag av

om av saluvagnsskatt. I andra fall än i 3 kap. 5 § eller i första stycket beslutas som avses föreskrifter för verkställigheten denna förordning av Vägverket. I av frågor uppbörd eller redovisning avgifter skall som avser av föreskrifterna meddelas efter samråd med Ekonomistyrningsverket.

126 Färfattningsförslag SOU 1998: 162

Omprövning

2 § Den som har påförts en avgift får begära omprövning och ändring av beslutet samma sätt som föreskrivs i 19 kap. 6-8 förordningen 0000:000 om vägtrafikregister. Detta gäller dock inte avgifter som avses i 2 kap. 9 och 13 §§.

Överklagande

3 § Ett beslut om ansökningsavgift f°ar överklagas i samma ordning som gäller för det ärende som ansökan avser.

4 § Ett beslut enligt 3 kap. 6 § får överklagas hos regeringen.

5 § I andra fall än som avses i 3 och 4 får ett beslut i ett enskilt fall om avgift enligt denna förordning eller enligt en föreskrift som har meddelats med stöd den överklagas hos Länsrätten i Örebro län.

av

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Ett beslut som avses i första stycket och som skall omprövas enligt 2 § får inte överklagas förrän omprövning har skett. Ett överklagande av ett sådant beslut innan det har omprövats skall anses som en begäran om omprövning.

Denna förordning träder i kraft den då förordningen 1972:648 med taxa för Vägverket skall upphöra att gälla.

Om det i lag eller någon annan författning hänvisas till

en en föreskrift som har ersatts med en bestämmelse i denna förordning, skall hänvisningen i stället avse den nya bestämmelsen.

I ärenden som har påbörjats men inte slutbehandlats före ikraftträdandet av denna förordning tillämpas de gamla bestämmelserna.

SOU 1998: 162 F örfatmingsförslag 127

Bilaga

Avgiftslista

Avsnitt 1 Auktorisation av fordonstillverkare,

-

typ godkännande m.m.

Avsnitt 2 Körkort/Trañkskola

-

Avsnitt 3 Körkort/Utfärdande, prov m.m.

-

Avsnitt 4 Auktorisation av

-

yrkesförare/taxiförarlegitimation m. m.

6¶Förslag till lag ändring i lagen 1972:435

om om

överlastavgift

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1972:435 om överlastavgift

dels att 8 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 1 a av följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 a §

Fordons- och viktbegreppen i

denna lag har samma betydelse

som i lagen 0000:000 om

vägtrajikdefinitioner.

8§l

I fråga om motordrivet I fråga om ett motordrivet fordon, som är registrerat här i fordon, som är registrerat här i landet, eller släpvagn, som dras landet, eller släpvagn, som

en av sådant fordon, påförs dras av ett sådant fordon, påförs överlastavgift genom beslut av överlastavgift genom beslut av länsstyrelsen i det län där den i länsstyrelsen i det län där den i bilregistret antecknade ägaren vägtrafikregistret antecknade av det motordrivna fordonet har ägaren av det motordrivna sin adress enligt registret. I fråga fordonet har sin adress enligt om andra fordon påförs avgiften registret. I fråga om andra av Länsstyrelsen i Stockholms fordon påförs avgiften av län. Länsstyrelsen i Stockholms län.

Överlastavgift får nedsättas eller efterges om särskilda omständigheter föreligger. Detta får ske såväl i samband med prövning av ärendet om påföring av överlastavgift som efter särskild ansökan hos länsstyrelsen.

Denna lag träder i kraft den

Senaste lydelse 1990:1 197.

SOU 1998: 162 Författningsförslag 129

7¶Förslag till lag om ändring i lagen l975:88 med

att meddela föreskrifter trafik,

bemyndigande om

transporter och kommunikationer

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen l975:88 med bemyndigande att meddela föreskrifter trafik, transporter och kommunikationer skall om ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

l § Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter som avses i 8 kap. 3 § eller 5 § regeringsfonnen, om föreskrifterna gäller befordran i spårbunden trafik som är avsedd för allmänheten, 2. sådan befordran i vägtrafik som ombesörjes av jämvägsföretag till komplettering av eller som ersättning för jämvägsbefordran som avses under

4. postbefordran,

rätt att driva sjöfart inom Sveriges sjöterritorium med utländskt fartyg, trafikregler, sjövägmärken eller säkerhetsanordningar för sjötrafiken inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon eller för sjötrafiken med svenska fartyg, sjöflygplan och svävare utanför dessa områden,

skeppsmätriing,

trafik på väg eller i terräng, fordons beskaffenhet och utrustning, 10. registrering eller annan 10. besiktning eller annan kontroll fordon, kontroll av fordon, av 11. skyldighet för kommunerna att tillhandahålla föreskrifter och andra uppgifter rör förhållandena i trafiken, som 12. riksfärdtjänst, 13. tillstånd att bruka svävare, 14. kör- och vilotider vid vägtranspoiter samt förbud mot vissa typer beräkningar av lön till förare vid sådana transporter, av 15. användning vattenskotrar eller liknande vattenfarkost. av annan Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter avgifter för om granskning eller kontroll enligt bestämmelse som avses i första stycket 10 eller 13. Regeringen bemyndigas också att besluta om föreskrifter avgifter för farledsverksamheten samt om avgifter för skeppsom mätning och avgifter för tillstånd enligt första stycket

Senaste lydelse 1996:525.

5 18-6121 Vågtrafikregistreñng

130 F örfattningsförslag SOU 1998: 162

Denna lag träder i kraft den

8¶Förslag till lag om ändring i lagen 1976:339 om

saluvagnsskatt

Härigenom föreskrivs att 1-3 lagen 1976:339 om saluvagnsskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

Saluvagnsskatt skall betalas Saluvagnsskatt skall betalas till staten enligt denna lag för bil, till staten enligt denna lag för bil, motorcykel, traktor, motorred- motorcykel, traktor, motorredskap eller släpvagn, f°ar skap eller släpvagn, som får

som brukas med stöd saluvagns- brukas med stöd av saluvagns-

av licens enligt 38 § bilregister- registrering enligt 14 kap. kungörelsen 1972:599. förordningen 0000:000 om

vägtrafikregister.

När saluvagnslicens har När saluvagnsregistrering meddelats påförs saluvagnsskatt. har meddelats påförs saluvagns-

Beskattningsmyndighet är skatt. Beskattningsmyndighet är

i Örebro län. Skattemyndigheten i Örebro län. Skattemyndigheten

2§

skattskyldig är den för vilken Skattskyldig är innehavaren

saluvagnslicensen gäller. saluvagnsregistreringen.

av

3§2

Saluvagnsskatt utgår for helt kalenderår räknat med

715 kronor för bil,

125 kronor för motorcykel,

200 kronor för traktor, motorredskap eller släpvagn.

Saluvagnsskatt erlägges för Saluvagnsskatt erläggs för det antal fordon varje slag det antal fordon av varje slag

av

den skattskyldige önskar den skattskyldige önskar som som använda med stöd licensen. använda med stöd av

av

registreringen.

Skatt i helt krontal, så att öretal bortfaller.

anges

Senaste lydelse 1998:241. 2Senaste lydelse 1984:258.

132 F örfattningsförslag SOU 1998: 162

Denna lag träder i kraft den

9¶Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen

1988:327

Härigenom föreskrivsi fråga fordonsskattelagen 1988:327 om dels att i 10, 14, 36 och 41 ordet bilregistret skall bytas ut

mot vägtrafikregistret,

dels att 6 och 66 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§1 Fordonsskatt skall betalas till staten enligt denna lag. Beteckningar i denna lag har Fordons- och viktbegreppen i betydelse i denna lag har samma betydelse samma som fordonskungörelsen 1972:595 i lagen 0000:000 om vägsom

och i bilregisterkungörelsen trafikdejinitioner, om inte annat

1972:599, om inte annat sägs. sägs.

Med dieselolja i denna lag de produkter för vilka skatt skall avses betalas enligt 2 kap. l § första stycket 3 lagen 1994:1776 om skatt på

energi.

6§2 Följande fordon är skatte- Följande fordon är skattepliktiga, de är eller bör pliktiga, de är eller bör vara om vara om i bilregistret och inte upptagna i vägtrafikregistret och upptagna är avställda, nämligen inte är avställda eller tillfälligt

registrerade, nämligen

motorcyklar, .

personbilar,

. lastbilar, . bussar, . traktorer, . tunga terrängvagnar, . motorredskap, . släpvagnar. .

Senaste lydelse 1994:1777. 2Senaste lydelse 1994:1777.

Dock är släpvagnar som dras av motorredskap eller tung terrängvagn skattepliktiga endast om motorredskapet beskattas som trafiktraktor och terrängvagnen beskattas enligt bilaga E4.

66 §

Om skatten inte betalas i rätt tid skall den lämnas för indrivning. Regeringen får föreskriva att indrivning inte behöver begäras för ett ringa belopp. Bestämmelser indrivning finns i lagen 1993:891

om om indrivning av statliga fordringar m. m. Vid indrivning f°ar verkställighet enligt utsökningsbalken ske.

Fordonsskatt som skulle ha Fordonsskatt som skulle ha betalats men inte har betalats får betalats men inte har betalats får sättas ned genom automatisk sättas ned genom automatisk databehandling på grundval av databehandling på grundval av

uppgifter i bilregistret. Vid uppgifter i vägtrajikregistret.

återbetalning av fordonsskatt Vid återbetalning av fordonsskall räknas av endast sådan skatt skall räknas av endast fordonsskatt som är förfallen till sådan fordonsskatt som är betalning och som inte har förfallen till betalning och

som betalats samt dröjsmålsavgift inte har betalats samt dröjsmålsoch skattetillägg som belöper på avgift och skattetillägg som sådan skatt och sådana avgifter belöper på sådan skatt och enligt bilregisterkungörelsen sådana avgifter enligt förord- 1972:599 som uppbärs i ningen 0000:000 om avgifter samband med uppbörd av inom vägtrafikomrâdet som uppfordonsskatt. I fråga om bärs i samband med uppbörd av avräkningen skall 37, 38, 45 och fordonsskatt. I fråga om avräk- 84 tillämpas. ningen skall 37, 38, 45 och

84 tillämpas.

Begäran om omprövning eller överklagande inverkar inte på skyldigheten att betala skatt.

Denna lag träder i kraft den

Senaste lydelse 1993:913.

10¶Förslag till lag om ändring i lagen 1988:328 om

fordonsskatt utländska fordon

på

Härigenom föreskrivs att 1§ lagen 1988:328 om fordonsskatt på utländska fordon skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 För lastbilar, bussar och andra släpvagnar än påhängsvagnar, som lastbilar eller bussar, skall betalas fordonsskatt enligt denna lag, dras av fordonen har förts in till Sverige for tillfälligt brukande här och inte om är registrerade här. Skatt tas ut endast för fordon med totalvikt över 6 000 kilogram. en Beteckningar i denna lag har Fordons- och viktbegreppen i betydelse i fordons- denna lag har samma betydelse samma som skattelagen 1988:327. i fordonsskattelagen som 1998:327 och i lagen

0000:000 om vägtrafikdefini-

tioner.

Denna lag träder i kraft den

Senaste lydelse 1992:1442.

1 l Förslag till om i körkortslagen lag ändring

1998:488

Härigenom föreskrivs i fråga om körkortslagen 1998:488

dels att rubriken till 1 kap. skall ha följande lydelse,

dels att 1 kap. 1 2kap. 1 § och 10 kap. 1 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, l kap. 2 och 3 §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

Inledande bestämmelse Inledande bestämmelser

1§

Denna lag innehåller bestäm- Denna lag innehåller bestämmelser om behörighet att köra melser om motorfordon, terrängmotorfor- behörighet att köra don, traktor och motorredskap motorfordon, terrängmotorforsamt om handlingar som ger don, traktor och motorredskap, sådan behörighet körkort och handlingar som ger sådan traktorkort. behörighet, nämligen körkort

och traktorkort,

körkortstillstånd varmed

avses ett meddelat tillstånd om

att sökanden uppjj/ller medi-

cinska och personliga krav för

att körkort skall få utfärdas,

körkortshavare, varmed

avses den som har körkorts-

tillstånd eller körkort.

Bestämmelser om behörighet att köra vissa fordon i yrkesmässig trafik finns i yrkestrañklagen 1998:490.

Författningsförslag 137

sou 1998:162

2 § Fordons- och viktbegreppen i denna lag har samma betydelse i lagen 0000:000 om som

vägtrafikdefinitioner.

3 § Med begreppet permanent bosättning i denna lag avses bosättning på ort under minst en 185 dagar varje kalenderår

till följd personlig och

av yrkesmässig anknytning eller yrkesmässig anknytom ning saknas, till följd av personlig anknytning som präglas av nära band mellan person och den plats där han bor. För en

som har yrkesmässig

person

respektive personlig anknytning

till olika platser och som därför omväxlande bor på olika platser i två eller flera stater skall dock den permanenta bosättningsorten den plats till anses vara vilken han har personlig anknytning under förutsättning att han med regelbundna mellanrum återvänder dit. Detta villkor behöver dock inte uppb/llas om bor i en stat för att personen

genomföra en tidsbegränsad

uppgift-

Studier vid universitet eller

utbildningsanstalt medför

annan inte att den permanenta bosättningen ändras.

138 Författningsförslag SOU 1998: 162

2 kap. 1§ Personbil, lastbil, buss, Personbil, lastbil, buss, motorcykel, terrängvagn och motorcykel, terrängvagn och motorredskap klass I får köras motorredskap klass I får köras endast av den som har ett endast den har ett av som gällande körkort för fordonet. gällande körkort för fordonet. Har släpfordon kopplats till Har släpfordon kopplats till en en bil skall föraren ha körkorts- bil skall föraren, ifråga utom om

behörighet även för släp- dolly, ha körkortsbehörighet

fordonet. även för släpfordonet. För övningskörning gäller bestämmelserna i 4 kap.

10 kap.

1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter i de avseenden i denna lag som anges samt meddela föreskrifter om lagens tillämpning på andra i utlandet utfärdade behörighetshandlingar som ger rätt att köra motordrivna fordon, länsstyrelsens prövning andra körkortsärenden än i av som anges 7 kap. registrering som behövs

för tillämpningen lagen.

av Regeringen får meddela föreskrifter undantag från lagen. om Regeringen f°ar låta postbefordringsföretag lämna ut körkort.

Denna lag träder i kraft den

F örfatlningsförslag 139

SOU 1998: 162

12 till om ändring i yrkestrañklagen

Förslag lag

1998 :490

Härigenom föreskrivs att lkap. 2§ och 6 kap. 7§ yrkestrafrklagen

1998:490 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 2 § Fordonsbegreppen i denna Fordonsbegreppen i denna

har betydelse i lag har betydelse som i

lag samma som samma

fordonskungörelsen 1972:595 lagen 0000:000 om vägtrafik-

definitioner.

Med trañkhuvudman i denna lag detsamma som i lagen avses

1997:734 för viss kollektiv persontrafik.

om ansvar

6 kap. 7 §

En registreringsskylt En registreringsskylt som

som i 18 § tredje stycket bil- avses i 7kap. 9 § förordningen avses

registerkungörelsen 1972:599 0000:000 om vägtrajikregister

får hand polisman får tas hand av polisman tas om av om fordonet tillstånd används i taxitrafik eller om det av om utan anledning inte längre finns förutsättningar för att fordonet skall annan sådan skylt, ha en fordonet är belagt med körförbud enligt fordonskungörelsen om

1972:595,

det för fordonet gäller det för fordonet gäller om om brukandeförbud enligt bilregis- brukandeförbud enligt förordeller fordons- ningen 0000:000 om vägtrafik-

terkungörelsen

eller register eller fordonsskattelagen skattelagen 1988:327,

1988:327, eller

fordonet saknar föreskriven trafikförsäkring. om

registreringsskyltar tillämpas 6 § andra Vid ett omhändertagande av

meningen på motsvarande sätt.

Denna lag träder i kraft den

140 F örfattningsförslag SOU 1998: l 62

13 till i

Förslag lag om ändring lagen 1998:492 om biluthyrning

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen 1998:492 biluthyrning skall ha om följande lydelse. i

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Fordonsbegreppen i denna Fordonsbegreppen i denna

lag har betydelse i lag har betydelse i samma som samma som fordonskungörelsen 1972:595. lagen 0000:000 vägtrafikom definitioner.

Denna lag träder i kraft den

Författningsförslag 141

14 till förordning om ändring i terrängtrañk-

Förslag

kungörelsen 1972:594

föreskrivs i fråga terrängtrañkkungörelsen 1972:594

Härigenom om dels 4 och 5 skall upphöra att gälla, att dels 16-19, 23 och 79 skall ha följande lydelse, att a

i kungörelsen skall införas paragraf, 17 a av

dels att det en ny

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

militära vägtrañkkungörelsen 1974:97 och vägtrañkförordningen

I räddningskåren under utbildning och höjd beredskap

1995:137 för

bestämmelser undantag från denna kungörelse. Det finns även finns om undantag från kungörelsen med anledning särskilda bestämmelser om överenskommelser med främmande makter. av i bil- Det finns bestämmelser i Det finns bestämmelser

1972:599 förordningen 0000:000 om

registerkungörelsen

bilregistret vägtrajikregister kontroll kontroll genom om om

vägtrafikregistret samt i

samt i vägtrafikkungörelsen genom

trafik med trafikförordningen 1998:1276 1972:603 om

trafik på väg och i terräng. terrängfordon på väg. om 1978:594 finns bestämmelser om

I terrängkörningsförordningen

allmän skoterled.

Senaste lydelse 1997:717.

142 Förfatiningsförslag SOU 1998: 162

Nuvarande lydelse

3§ I denna kungörelse används följande beteckningar med nedan

angiven betydelse.

Beteckning Betydelse

Föreslagen lydelse

De beteckningar som används i denna kungörelse har

samma

betydelse som i lagen 0000:0000 vägtrafikdefinitioner och

om

förordningen 0000:000 om vägtrafikdefinitiøner.

16 §

Polisman, besiktningsorgan Polisman, besiktningsorgan

enligt 2 § lagen 1994:2043 enligt 2 § lagen 1994:2043 om om

vissa besiktningsorgan på vissa besiktningsorgan på

fordonsområdet och bilinspektör fordonsområdet och bilinspektör får vid besiktning eller får vid besiktning eller inspektion av fordon enligt inspektion fordon enligt av denna kungörelse undersöka denna kungörelse undersöka fordonets beskaffenhet och fordonets beskaffenhet och

utrustning. Fordonet får utrustning. Fordonet får

prov-

provköras i den utsträckning köras i den utsträckning

som som behövs för att förrättningen behövs för att förrättningen skall skall kunna genomföras. Sådan kunna genomföras. Sådan provprovkörning får ske även om körning får ske även hinder om hinder mot fordonets brukande mot fordonets brukande föreföreligger enligt denna ligger enligt denna kungörelse

kungörelse eller bilregister- eller förordningen 0000:000 kungörelsen 1972:599. vägtrafikregister.

om Finner polisman anledning antaga att fordon han anträffar i som trafik är i föreskrivet skick äger första stycket motsvarande

tillämpning.

l Senaste lydelse 1994:2056.

Författningsförslag 143

SOU 1998: 162

17§

Registreringsbesiktning av Registreringsbesiktning av

sker för under- terrängfordon sker för under-

terrängfordon

beskaffen- sökning fordonets beskaffensökning av fordonets av utrustning och för het och utrustning och för fasthet och ställande uppgifter fordofastställande av uppgifter om av om enligt bilregister- net enligt förordningen fordonet som som

1972:599 skall 0000:000 om vägtrafikregister kungörelsen

i bilregistret. skall föras in i vägtrajikregistret. föras in

1 7 a §

Om det saknas tillräckliga uppgifter ett fordon för att

om det säkert skall kunna och beskrivas i de

identifieras

avseenden följer av förord-

som

ningen 0000:000 om vägtrafik-

register får Vägverket besluta att

det skall registreringsbesiktigas.

18§ fordon Med undantag av de fordon

Endast registrerade

i 6 kap. 5 § förord-

får registreringsbesiktigas. som avses

ningen 0000:000 om vägtrafik-

register f°ar endast registrerade

fordon registreringsbesiktigas. Registreringsbesiktning Registreringsbesiktning som

som avställning förutsättning för att avställning förutsättning för att

i bil- skall upphöra regleras i förordskall upphöra regleras 1972:599. ningen 0000:000 om vägtrafikregisterkungörelsen

register.

Senaste lydelse 1979:642.

19§ Typbesiktning av terräng- Typbesiktning terrängav fordon sker för undersökning fordon sker för undersökning av av fordonets beskaffenhet och fordonets beskaffenhet och utrustning och för fastställande utrustning och för fastställande av uppgifter som enligt bil- av uppgifter enligt förordsom registerkungörelsen 1972:599 ningen 0000:000 vägtrafikom skall föras in i bilregistret vid register skall föras in ivägtrafikregisterföring av fordon registret vid registerföring av av samma typ som det besiktigade. fordon typ det av samma som besiktigade. I fråga om typbesiktning terrängfordon äger bestämmelserna i av fordonskungörelsen 1972:595 typbesiktning motordrivet om av annat fordon än moped och släpfordon motsvarande tillämpning. av

23§ Om typintyg som förut- Om typintyg förutsom sättning för att fordon skall sättning för att fordon skall avställas vid registrering eller avställas vid registrering eller för att avställning skall upphöra för att avställning skall upphöra finns bestämmelser i finns bestämmelser i förordbilregisterkungörelsen ningen 0000:000 vägtrafikom 1972:599. register.

79a§ En avgift skall tas ut för Avgift för godkännande av prövning av en ansökan viss bärare om en person som av godkännande av viss ägares eller brukares person som ansvar bärare av ägares eller brukares enligt 76 § tredje stycket andra ansvar enligt 76 § tredje stycket meningen tas ut enligt bestämandra meningen. För ansök- melserna i förordningen ningsavgiftens storlek 0000:000 avgifter inom m.m. om gäller bestämmelserna i 9-14 §§ vägtrajikområdet.

avgijisförordningen 1992: 191,

varvid avgiftsklass 1 tillämpas.

Denna förordning träder i kraft den

Senaste lydelse 1998: 1278.

F örfattningsförslag 145

15 till i fordons-

Förslag förordning om ändring kungörelsen 1972:595

Härigenom föreskrivs i fråga om fordonskungörelsen 1972:595

dels att i 43, 60, 77 och 96 ordet bilregistret skall bytas ut

a

mot vägtrafikregistret,

dels att 5 och 65 skall upphöra att gälla,

dels att 35-37, 47, 55, 64, 66, 70, 89, 93 och 101 a skall ha följande lydelse,

dels att det i kungörelsen skall införas en ny paragraf, 36 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§I

l militära vägtrañkkun- I militära vägtrafikkun-

görelsen 1974:97, vägtrafik- görelsen 1974:97, vägtrafikförordningen 1995:137 för förordningen 1995:137 för räddningskåren under utbildning räddningskåren under utbildning och höjd beredskap, turistvagns- och höjd beredskap och

kungörelsen 1972:601 och förordningen 1987:27 om

förordningen 1987:27 fordon i internationell vägtrafik i

om fordon i internationell vägtrañk i Sverige finns bestämmelser om Sverige finns bestämmelser undantag från denna förordning.

om undantag från denna förordning.

I bilregisterkungörelsen I förordningen 0000:000

1972:599 finns bestämmelser vägtrafikregister finns

om

kontroll bilregistret. bestämmelser kontroll om genom om

genom vägtrafikregistret.

Senaste lydelse 1995:144.

Nuvarande lydelse

3§

I denna kungörelse används följande beteckningar med nedan angiven betydelse.

Beteckning Betydelse

Föreslagen lydelse

De beteckningar används i denna kungörelse har

som samma

betydelse som i lagen 0000:0000 om vägtrafikdefinitioner.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§I

Fordon får brukas i trafik endast om fordonet är tillförlitligt från säkerhetssynpunkt och i övrigt lämpligt för trafik. I dessa hänseenden gäller fordon vad föreskrives nedan.

för vissa slag av som

Utan hinder av 8-33 får Utan hinder av 8-33 §§ får fordon brukas det behövs för fordon brukas om det behövs för

om provkörning eller bogsering provkörning eller bogsering av

av fordonet eller liknande ändamål fordonet eller liknande ändamål och det kan ske utan fara för och det kan ske utan fara för trafiksäkerheten. Vad har trafiksäkerheten. Vad nu har

nu sagts gäller även i fall sagts gäller även i fall som avses

som avses i 40 § första stycket 2 bil- i 14 kap. 2 § 2 förordningen registerkungörelsen 1972:599. 0000:000 vägtrajikregister.

om

Polisman, besiktningsorgan Polisman, besiktningsorgan enligt 2 § lagen 1994:2043 om enligt 2 § lagen 1994:2043 om vissa besiktningsorgan på vissa besiktningsorgan på fordonsområdet, bilinspektör fordonsområdet, bilinspektör och tekniskt biträde får vid och tekniskt biträde får vid besiktning eller inspektion av besiktning eller inspektion av fordon enligt denna kungörelse fordon enligt denna kungörelse

Senaste lydelse 1976:778. 2Senaste lydelse 1996:712.

undersöka fordonets beskaffen- undersöka fordonets beskaffenhet och utrustning. Fordonet f°ar het och utrustning. Fordonet får provköras i den utsträckning provköras i den utsträckning behövs för att förrättningen behövs för att förrättningen som som skall kunna genomföras. Sådan skall kunna genomföras. Sådan

provkörning får ske även provkörning får ske även om

om hinder mot fordonets brukande hinder mot fordonets brukande föreligger enligt denna föreligger enligt denna kungörelkungörelse, bilregisterkungörel- se, förordningen 0000:000 om 1972:599 eller bilavgasfor- vägtrajikregister eller bilavgassen ordningen 1991:1481. förordningen 1991:1481. Finner polisman anledning antaga att fordon som han anträffar i trafik inte är i föreskrivet skick äger första stycket motsvarande tillämp-

ning. Vad sägs i första stycket provkörning gäller även vid sådan som om provning fordon utförs SMP Svensk Maskinprovning av som av Aktiebolag i dess egenskap besiktningsorgan enligt 2§ lagen om av vissa besiktningsorgan på fordonsområdet.

36 §

Registreringsbesiktning motordrivna fordon eller släpfordon görs

av för att identifiera fordonet, identifiera fordonet, - fastställa de uppgifter fastställa de uppgifter om - om fordonet enligt bilregister- fordonet som enligt förordsom kungörelsen 1972:599 skall ningen 0000:000 om vägtrafikföras in i bilregistret och register skall föras in i vägtrafikregistret och undersöka fordonets beskaffenhet och utrustning. För nya personbilar, motorcyklar, mopeder klass I och traktorer som överensstämmer med EG-typgodkännandeintyg, skall det dock inte göras någon undersökning fordonets beskaffenhet och utrustning. av En bil, inte är EG-typgodkänd, får inte godkännas vid som registreringsbesiktningen den inte uppfyller kraven i bilom

avgasförordningen 1991 : 1481.

Ett sådant motordrivet fordon eller släpfordon som avses i 4§ förordningen 1986:683 förbud mot asbesthaltiga friktionsbelägg i om fordon och inte är EG-typgodkänt Far inte godkännas vid som registreringsbesiktrningen det är utrustat med sådana asbesthaltiga om friktionsbelägg som anges i förordningen.

1Senaste lydelse 1998: 1263.

Ett fordon, som inte är EG-typgodkänt, får inte godkännas vid registreringsbesiktningen om det inte uppfyller kraven i förordningen 1988:1145 om brandfarliga och explosiva varor.

För fordon som avses i 10 § För fordon som avses i 6 kap. tredje stycket bilregisterkun- 5 § förordningen 0000:000 om görelsen får registrerings- vägtrafikregister får registrebesiktningen, utan att slutlig ringsbesiktningen, utan att prövning sker, begränsas till slutlig prövning sker, begränsas undersökning för att identifiera till undersökning för att fordonet och för att fastställa identifiera fordonet och för att övriga uppgifter om fordonets fastställa övriga uppgifter om ursprung. fordonets ursprung.

Registreringsbesiktning kan, i den omfattning som Vägverket bestämmer, begränsas till att avse viss del av fordonet eller fastställande av viss uppgift om fordonet.

Registreringsbesiktning utförs av besiktningsorgan enligt lagen 1994:2043 vissa besiktningsorgan på fordonsområdet.

om

36a §

Om det saknas tillräckliga

uppgifter om ett fordon för att

det säkert skall kunna

identifieras och beskrivas i de

avseenden som följer av förord-

ningen 0000:000 om vägtrafik-

register får Vägverket besluta att

det skall registreringsbesiktigas.

37§

Med undantag av de fordon Med undantag av de fordon som avses i 10 § tredje stycket som avses i 6 kap. 5 § förord-

bilregisterkungörelsen ningen 0000:000 om vägtrafik-

1972:599 f°ar endast registre- register får endast registrerade rade fordon registreringsbesikti- fordon registreringsbesiktigas. gas.

Registreringsbesiktning som Registreringsbesiktning som förutsättning för att avställning förutsättning för att avställning skall upphöra regleras i bil- skall upphöra regleras i förord-

registerkungörelsen. ningen om vägtrajikregister.

47 § Godkänns fordonet vid Om fordonet godkänns vid

registreringsbesiktningen, skall registreringsbesiktningen, skall

besiktningsorgan enligt lagen besiktningsorgan enligt lagen 1994:2043 vissa besikt- 1994:2043 vissa besiktom om ningsorgan fordonsområdet ningsorgan fordonsområdet

till Vägverket eller till läns- till Vägverket lämna de upp-

styrelse lämna de uppgifter gifter fordonet som skall

om om fordonet skall föras in i föras in i vägtrafikregistret. Om som bilregistret. Om fordonet inte fordonet inte godkänns, skall godkänns, skall besiktnings- besiktningsorgan enligt lagen enligt lagen 1994:2043 1994:2043 vissa besiktorgan om vissa besiktningsorgan på ningsorgan på fordonsområdet om fordonsområdet till Vägverket till Vägverket lämna uppgift om

lämna uppgift körförbud körförbud som har meddelats om har meddelats enligt 83 § enligt 83 § första stycket eller som första stycket eller före- föreläggande som har utom om läggande har utfärdats färdats enligt 84 § första stycket. som enligt 84 § första stycket.

Typbesiktning annat Typbesiktning av annat

av fordon än motorcykel, moped fordon än motorcykel, moped

och släpfordon görs för och släpfordon görs för

av av undersökning fordonets undersökning av fordonets av beskaffenhet och utrustning och beskaffenhet och utrustning och

för fastställande uppgifter för fastställande av uppgifter av

enligt bilregisterkungörel- som enligt förordningen

som 1972:599 skall föras i 0000:000 om vägtrafikregister sen

bilregistret vid registerföring skall föras in i vägtrajikregistret

av fordon det vid registerföring fordon av av samma typ som av besiktigade. det besiktigade. samma typ som

En bil får inte godkännas vid typbesiktningen om den inte uppfyller

kraven i bilavgasförordningen 1991 21481.

Senaste lydelse 1994:2055. 2Senaste lydelse 1998:1263.

Ett sådant motordrivet fordon eller släpfordon som avses i 4§ förordningen 1986:683 förbud mot asbesthaltiga friktionsbelägg i

om fordon f°ar inte godkännas vid typbesiktningen om det är utrustat med

sådana asbesthaltiga friktionsbelägg i förordningen. Ett

som anges fordon får inte godkännas vid typbesiktningen om det inte uppfyller kraven i förordningen 1988:1145 om brandfarliga och explosiva varor.

Typbesiktning utförs av besiktningsorgan enligt lagen 1994:2043

om vissa besiktningsorgan pâ fordonsområdet.

64§

Om typintyg som förut- Om typintyg som förutsättning för att fordon skall sättning för att ett fordon inte avställas vid registrering eller skall ställas vid registre-

av för att avställning skall upphöra ringen eller för att avställning finns bestämmelser i bilregister- skall upphöra finns bestämmelkungörelsen 1972:599. ser i förordningen 0000:000

om vägtrafikregister.

Kopplingsbesiktning sker för fastställande av att kopplingsanordning mellan bil och släpvagn är i föreskrivet skick.

Kopplingsbesiktning utföres av besiktningsorgan enligt 2 § lagen 1994:2043 om vissa besiktningsorgan fordonsområdet.

Släpvagn med en totalvikt En släpvagn med en totalvikt över tre ton f°ar dras av bil endast över tre ton får dras av en bil om släpvagnen vid kopplings- endast om släpvagnen vid besiktning godkänts för koppling kopplingsbesiktning har godtill bilen om inte Vägverket känts för koppling till bilen om föreskriver annat. Detta gäller inte Vägverket föreskriver något dock påhängsvagn och annat. Detta gäller dock inte heller släpvagn som drages till påhängsvagn och inte heller besiktningsorgan enligt 2 § lagen släpvagn som dras till ett 1994:2043 om vissa besikt- besiktningsorgan enligt 2 § lagen ningsorgan på fordonsområdet 1994:2043 om vissa besiktför kopplingsbesiktning eller ningsorgan på fordonsområdet olastad släpvagn som brukas för kopplingsbesiktning eller enligt 40 § första stycket 2 olastad släpvagn som brukas bilregisterkungörelsen enligt 14 kap. 2 § 2 förordningen 1972:599. 0000:000 om vägtrajikregister.

Senaste lydelse 1994:2055.

SOU 1998: 162 F örfattningsförslag 15 1

70 §

Godkännande vid lämplighetsbesiktning krävs

för att buss, lastbil eller släpfordon skall få användas i yrkes-

mässig trafik för personbefordran,

personbil skall få användas vid övningskörning i trafikför att skola, för att fordon kopplats till motordrivet fordon skall få använsom

das för personbefordran,

för att bil skall fä registre- för att bil skall få registre-

utryckningsfordon enligt utryckningsfordon enligt

ras som ras som

15 § 1 bilregisterkungörelsen 6 kap. 10 § förordningen

1972:599. 0000:000 om vägtrafikregister. Utan hinder första stycket 3 får fordon vid räddningstjänst av tillfälligt användas statlig brandkår eller kommunal räddningskår. av Likaså får fordon kopplats till traktor användas för kortare färd till som eller från arbetsplats eller mellan gårds ägor eller för liknande en ändamål. Om lämplighetsbesiktning fordon är avsett för transport av av som farligt gods finns särskilda bestämmelser.

89 Besiktningsorgan enligt 2 § Besiktningsorgan enligt 2 § lagen 1994:2043 vissa lagen 1994:2043 om vissa om besiktningsorgan på fordons- besiktningsorgan på fordonsområdet skall lämna uppgift området skall lämna uppgift om om kontrollbesiktning och kontrollbesiktning och om om

föreläggande enligt 87 § föreläggande enligt 87 § som

som utfärdats i samband med utfärdats i samband med kontrollbesiktning, i fråga kontrollbesiktning, i fråga om om

fordon är registrerade i fordon är registrerade i

som som

bilregistret till Vägverket och i vägtrafikregistret till Vägverket

fråga fordon är och i fråga om fordon som är om som

registrerade i det militära registrerade i det militära

fordonsregistret till Försvars- fordonsregistret till Försvarsmakten. Om kontrollbesiktning makten. fordon som brukas enligt av

turistvagnslicens skall uppgift

lämnas till vederbörande

tullmyndighet.

Senaste lydelse 1989:93 2Senaste lydelse 1998:1018.

Om kontrollbesiktning av andra fordon än som avses i första stycket skall besiktningsorgan lämna uppgift till Vägverket.

93 §

Är bristerna hos ett inspekterat fordon så stora att fordonet inte kan användas utan uppenbar fara för trafiksäkerheten skall körförbud meddelas för fordonet. I fråga om sådant förbud gäller bestämmelserna i 83

Om fordonet endast har enkla brister som inte har förekommit vid den senaste kontrollbesiktningen eller flygande inspektionen, skall förrättningsmannen förelägga fordonets ägare att avhjälpa bristerna. Vägverket föreskriver när bristerna skall anses vara enkla. Har fordonet andra brister som inte är så stora som avses i första stycket, skall förrättningsmarmen förelägga fordonets ägare att avhjälpa bristerna och inom viss tid

inställa fordonet för kontrollbesiktning, eller

2. låta prova fordonet hos en sådan verkstad som avses i 84 a § eller för besiktningsorgan enligt lagen 1994:2043 om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet visa att bristerna har avhjälpts, eller

beträffande fordon som beträffande fordon som inte är registreringspliktiga inte är registreringspliktiga

enligt bilregisterkungörelsen enligt förordningen 0000:000

1972:599; genom intyg eller på om vägtrafikregister, genom annat tillförlitligt sätt styrka för intyg eller på annat tillförlitligt polismyndighet eller bilinspektör sätt styrka för polismyndighet att bristerna har avhjälpts. eller bilinspektör att bristerna

har avhjälpts.

Om ett föreläggande enligt andra stycket inte har följts inom förelagd tid, inträder körförbud för fordonet. Körförbudet gäller till dess att föreläggandet har följts. Trots att körförbud inträtt får fordonet användas vid provkörning i omedelbart samband med reparation och för färd kortaste lämpliga väg till verkstad för reparation eller provning och till besiktningsorgan enligt 2§ lagen 1994:2043 om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet.

1Senaste lydelse 1998: 1018.

SOU 1998: 162 Författningsförslag 153

101 a§

Avgift för godkännande Avgift för godkännande av

av

viss bärare viss som bärare av en person som av en person ägares eller brukares ägares eller brukares ansvar

ansvar

12 § tredje stycket andra 112§ tredje stycket andra

l

meningen utgår enligt meningen tas ut enligt bestämmelserna i 9-14 §§ bestämmelserna i förordningen avgiftsförordn ingen 1992: 191, 0000:000 om avgifter inom

varvid avgiftsklass 1 tillämpas. vägtrafikområdet.

Denna förordning träder i kraft den

Senaste lydelse 1998:781.

16 till i

Förslag förordning om ändring förordningen 1976:767 om uppbörd av saluvagnsskatt, m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 och 3 förordningen 1976:767 om uppbörd av saluvagnsskatt, m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§I

När saluvagnslicens enligt När saluvagnsregistrering

38 § bilregisterkungörelsen enligt 14 kap. förordningen 1972:599 har utfärdats uppbär 0000:000 vägirafikregister

om

Vägverket saluvagnsskatt från har beslutats uppbär Vägverket den skattskyldige. Ett inbetal- saluvagnsskatt från den skatt-

ningskort avseende skatten sänds skyldige. Ett inbetalningskort till den skattskyldige snarast avseende skatten sänds till den möjligt. skattskyldige snarast möjligt.

3§

Skatt som avses i 1§ skall Skatt som avses i l§ skall erläggas senast tre veckor efter erläggas senast tre veckor efter det att saluvagnslicens har det att saluvagnsregistering har utfärdats. I fall som avses i 2 § beslutats. I fall som avses i 2§ skall skatten erläggas före skall skatten erläggas före ingången av det kalenderår som ingången av det kalenderår som skatten avser. skatten avser.

Denna förordning träder i kraft den

Senaste lydelse 1992:1725.

SOU 1998: 162 Författningsförslag 155

17 till förordning ändring i fordonsskatte-

Förslag om förordningen 1993 : 1028

Härigenom föreskrivs att 4 och 5 fordonsskatteförordningen 1993:1028 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§ Beteckningar används i Beteckningar används i som som denna förordning har denna förordning har samma samma betydelse i fordonsskatte- betydelse i fordonsskattesom som lagen 1988:327 och i fordons- lagen 1988:327 och i lagen

kungörelsen 1972:595. 0000:000 om vägtrafikdefini-

tioner.

4§I

Om inte annat följer bil- Vägverket svarar för att av registerkungörelsen 1972:599 uppgifter behövs för som Vägverket för att beräkning skattevikt förs in i svarar av uppgifter behövs för vägtrafikregistret. som beräkning av skattevikt förs in i bilregistret. Vägverket beräknar skatte- Vägverket beräknar skattevikt och för in denna uppgift i vikt och för denna uppgift i bilregistret. vägtrafikregistret. Riksskatteverket får efter Riksskatteverket får efter samråd med Vägverket före- samråd med Vägverket föreskriva att Vägverket i skriva att Vägverket i bilregistret skall föra in de vägtrajikregistret skall föra de särskilda uppgifter behövs särskilda uppgifter som behövs som för påföring eller uppbörd av för påföring eller uppbörd av skatt. skatt.

Senaste lydelse 1995:1204.

156 Författningjörslag

5 §

För beskattningsmyndighetens räkning beslutar Vägverket om fordonsskatt och dröjsmålsavgift samt verkställer uppbörd av sådan skatt och avgift, skattetillägg och ränta.

Saknas i bilregistret någon Om det i vägtrafikregistret uppgift som behövs för bestäm- saknas någon uppgift som mande av skatt, får Riksskatte- behövs för bestämmande av verket föreskriva att ,skatten skatt, får Riksskatteverket skall påföras enligt grunder som föreskriva att skatten skall verket bestämmer. påföras enligt grunder som

verket bestämmer.

Denna förordning träder i kraft den

18¶Förslag till förordning om ändring i yrkestrañkförordningen 1998 z779

Härigenom föreskrivs att lkap. 1§, 5 kap. 2 och 3 §§, 6kap. 2 8 kap. 4 § samt ll kap. 4 och 7 yrkestrafikförordningen 1998:779

skall ha följ ande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

l kap.

1 § Denna förordning innehåller föreskrifter för tillämpningen av

yrkestrafiklagen 1998:490. Fordonsbegreppen i denna förordning har samma betydelse som i lagen 0000:000 om vägtrajikdefinitioner.

Bestämmelser registre- Bestämmelser om registreom ring tillståndsinnehav enligt ring tillstândsinnehav enligt av av

yrkestrafiklagen m.m. finns i yrkestrafiklagen m.m. samt om

förordningen 1979:785 tillgång till brottsbelastningsom

yrkestrafikregister. uppgifter finns i förordningen 0000:000 om vägtrafikregister.

5 kap. 2 § En anmälan enligt 1§ skall innehålla uppgifter om fordonets

registreringsnummer. Till anmälningshandlingarna skall i förekom-

mande fall följande fogas:

för ett fordon innehas med nyttjanderätt, en kopia av som kontraktet, för fordon är för ett fordon som är registrerat ett som registrerat i utlandet, ett registre- i utlandet, ett registreringsbevis

enligt 5 § förordning- enligt 16 kap. 8 § förordningen ringsbevis

1987:27 fordon i 0000:000 om vägtrafikregisten en om internationell vägtrafik i Sverige, när antalet fordon skall användas enligt trafiktillståndet som utökas, kompletterande utredning att de ekonomiska förutom

sättningarna enligt 2 kap. 9 § yrkestrafiklagen 1998:490 är uppfyllda.

158 Författningsförslag

3§

Prövningsmyndigheten skall i Prövningsmyndigheten skall i bilregistret kontrollera att ett vägtrafikregistret kontrollera att fordon har anmälts enligt ett fordon som har anmälts enligt

som 1§ uppfyller de villkor om l § uppfyller de villkor om registrering och beskaffenhet registrering och om beskaffenhet

om och utrustning som föreskrivs i och utrustning som föreskrivs i

bilregisterkungörelsen förordningen 0000:000 om

1972:599, fordonskungörelsen vägtrafikregister, fordonskun- 1972:595 och förordningen görelsen 1972:595 och förord- 1987:27 fordon i interna- ningen 1987:27 om fordon i

om tionell vägtrafik i Sverige för internationell vägtrafik i Sverige den fordonstyp och det trafikslag för den fordonstyp och det

trafiktillständet samt trafikslag trafiktillstândet som avser som att tillståndshavaren äger eller avser samt att tillståndshavaren har nyttjanderätt till fordonet. äger eller har nyttjanderätt till

fordonet.

6 kap.

2 §

Yrkestrafikmärken utfärdas för fordon som enligt 5 kap. 1 § har anmälts för att användas i yrkesmässig trafik.

Ett yrkestrafikmärke får inte utfärdas

om fordonet enligt uppgift om fordonet enligt uppgift i bilregistret är belagt med i vägtrafikregistret är belagt med körförbud enligt fordonskun- körförbud enligt fordonskungörelsen 1972:595, görelsen 1972:595,

brukandeförbud enligt om brukandeförbud enligt

om

bilregisterkungörelsen förordningen 0000:000 om

1972:599 eller fordonsskatte- vägtrafikregister eller fordonslagen 1988:327 enligt uppgift i skattelagen 1988:327 enligt bilregistret gäller för fordonet, uppgift i vägtrafikregistret gäller

för fordonet,

om fordonet enligt uppgift om fordonet enligt uppgift i bilregistret saknar föreskriven i vägtrafkregistret saknar trafikförsäkring, eller föreskriven trafikförsäkring,

eller

om fordonet inte har godkänts vid lämplighetsbesiktning enligt 69 § fordonskungörelsen 1972:595.

Om ett yrkestrafikmärke inte har kunnat utfärdas, skall Vägverket

meddela detta till prövningsmyndigheten.

8 kap.

4 §

När domstol har dömt När en allmän domstol har

en någon har trafiktillstånd dömt någon som har taxiförar-

som eller transporttillstånd eller legitimation, trañktillstând eller någon prövad i transporttillstånd eller någon

annan som avses 2 kap. 6 eller 7§ yrkes- arman prövad som avses i 2 kap. trañklagen 1998:490 för brott 6 eller 7 § yrkestrafiklagen mot yrkestrafiklagen, denna 1998:490 för något brott som förordning, 9-11 kap. brotts- i 5 kap. 2 § förordningen

anges balken eller skattebrottslagen 0000:000 om vägtrajikregister 1971 369 eller när högre rätt eller när högre rätt har avgjort

en en har avgjort ett mål där sådan ett mål där en sådan fråga har

en fråga har prövats, skall kopia prövats, skall kopia av domen

en en

domen eller beslutet genast eller beslutet omedelbart sändas av

sändas till prövningsmyndig- till prövningsmyndigheten.

heten.

För trafik i 1 kap. 3 § första stycket skall i de fall som

som avses

i första stycket kopia domen eller beslutet sändas till anges en av Vägverket och Generaltullstyrelsen.

ll kap.

4§

Rikspolisstyrelsen får efter Rikspolisstyrelsen får efter

samråd med Vägverket meddela samråd med Vägverket meddela föreskrifter möjligheten för föreskrifter om personutredning

om prövningsmyndigheten att in- behövs för tilllämpningen

som

hämta uppgifter Rikspolis- yrkestrañklagen 1998:490

ur av styrelsens polisregister och och denna förordning.

om

personutredning som behövs för tilllämpningen av yrkestrafik-

lagen 1998:490 och denna förordning.

Rikspolisstyrelsen får också efter samråd med Vägverket meddela föreskrifter omhändertagande taxiförarlegitimation och

om av

registreringsskylt för taxi.

160 Författningsförslag SOU 1998: 162

Nuvarande lydelse

7 §

I förordningen 1972:648 med taxa för Vägverket finns föreskrifter

om avgifter för verkets prövning i vissa fall.

Vägverket bestämmer avgiften för yrkestrajikmärken och hur en

sådan avgift skall betalas.

Avgift skall betalas för Generaltullstyrelsens och länsstyrelsers

prövning av en ansökan i de fall som framgår nedan. För ansökningsavgiñens storlek gäller bestämmelserna i 9-14 §§

m.m. avgiftsförordningen 1992:191, varvid följande avgiftsklasser

tillämpas:

Ärendeslag Avgiftsklass

Trafiktillstånd 3

Ärende enligt 2 kap. 4 § andra stycket

a

yrkestrafiklagen 1998:490 om godkännande

Transporttillstånd

tur- och returresa eller en enkel resa 1 -

minst 10 månader 4 -

annat fall 2 -

Intyg om lämplighet 1

Föreslagen lydelse

Avgift för prövning av en ansökan enligt denna förordning tas ut

enligt bestämmelserna i förordningen 0000:000 om avgi er inom

vägtrafikområdet.

Denna förordning träder i kraft den 6 18-6121 Vågtrañkregistrering

19 till i

Förslag förordning om ändring förordningen 1998:780 om biluthyrning

Härigenom föreskrivs att 12, 13 och 16 förordningen 1998:780 om biluthyrning skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Denna förordning innehåller föreskrifter för tillämpningen av lagen 1998:492 om biluthyrning.

Bestämmelser om registre-

ring av tillståndsinnehav enligt

lagen om biluthyrning m. m. samt

om tillgång till brottsbelast-

ningsuppgzfer finns i förord-

ningen 0000:000 om vägtrafik-

register.

7 §

En tillståndshavare är skyldig att till prövningsmyndigheten anmäla fordon med en totalvikt över 3,5 ton som avses att användas i rörelsen. En anmälan skall innehålla uppgifter om fordonets registreringsnummer. För ett fordon som innehas med nyttjanderätt skall en kopia av kontraktet bifogas.

Om tillståndshavaren avser att inte längre använda ett fordon i rörelsen är han skyldig att anmäla detta till prövningsmyndigheten.

Om skyldighet att i andra fall Om skyldighet att i andra fall anmäla fordon används i anmäla fordon som används i en

som en uthymingsrörelse finns det uthymingsrörelse finns det bestämmelser i 57 § bilregister- bestämmelser i 10 kap. 11 § förordningen 1972:599. förordningen 0000:000 om

vägtrafikregister.

F örfattningsförslag 163

12§

När domstol har dömt När en allmän domstol har

en någon har tillstånd till dömt någon som har tillstånd till

som

uthymingsrörelse för brott mot uthymingsrörelse for något brott

lagen 1998:492 i 5 kap. 2 §

om som avses

biluthyrning, denna förordning, förordningen 0000:000 om

9-11 kap. brottsbalken eller vägtrafikregister eller när en skattebrottslagen 1971 .69 eller högre rätt har avgjort ett mål där när högre rätt har avgjort ett sådan fråga har prövats, skall

en en mål där sådan fråga har kopia domen eller beslutet

en en av prövats, skall kopia domen omedelbart sändas till pröv-

en av eller beslutet genast sändas till ningsmyndigheten.

prövningsmyndigheten.

13§

En avgift skall tas ut för Avgift for prövning av en prövning ansökan ansökan enligt denna förordning

av en om tillstånd till biluthyrning. För tas ut enligt bestämmelserna i ansökningsavgiftens storlek förordningen 0000:000 om

m. m. gäller bestämmelserna i 9-14 §§ avgifter inom vägtrafikområdet.

avgiñsförordningen 1992: 191,

varvid avgijtsklass 3 tillämpas.

l6§

Rikspolisstyrelsen får efter Rikspolisstyrelsen får efter

samråd med Vägverket meddela samråd med Vägverket meddela föreskrifter möjligheten för föreskrifter om personutredning

om prövningsmyndigheten att in- behövs för tilllämpningen

som

hämta uppgifter Rikspolis- lagen 1998:492 om bil-

ur av styrelsens polisregister och uthyrning och denna förordning.

om

personutredning behövs för

som

tilllämpningen av lagen

1998:492 biluthyrning och

om denna förordning.

Denna förordning träder i kraft den

164 Författningsförslag

20¶Förslag till förordning om ändring i förordningen 1998:786 om behöriga myndigheter m.m. i fråga om

internationella transporter inom Europeiska ekonomiska

samarbetsområdet EES

Härigenom föreskrivs att 10§ förordningen 1998:786 om behöriga myndigheter i fråga om internationella transporter inom

m.m. Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

10 §

Förordningen 1972:648 med taxa för Vägverket gäller för verkets prövning enligt denna förordning.

Avgift skall betalas för Generaltullstyrelsens och länsstyrelsers prövning i de fall framgår nedan. För ansökningsavgiftens storlek

som

gäller bestämmelserna i 9-14 §§ avgiftsförordningen 1992:191, m.m. varvid följande avgijisklasser tillämpas:

Årendeslag Avgiftsklass

Tillstånd Generaltullstyrelsen 2

av

Beslut Generaltullstyrelsen i

av

ärende miljöpoäng 1

om

Tillstånd länsstyrelse 2

av

Kontrolldokument Waybill utfärdat

länsstyrelse 1

av

Intyg certifikat utfärdat av

länsstyrelse 1

Föreslagen lydelse

Avgift för prövning ansökan enligt denna förordning tas ut

av en enligt bestämmelserna i förordningen 0000:000 om avgifter inom

vägtrafikområdet.

Denna förordning träder i kraft den

SOU 1998: 162 Författningsförslag 165

21 till i körkorts-

Förslag förordning om ändring

förordningen 1998:980

Härigenom föreskrivs i fråga körkortsförordningen 1998:980 om dels 1 kap. 4 7 kap. 5-7 och 11-16 samt 8 kap. 7§ skall att upphöra att gälla, dels att 1 kap. 2 och 5 §§, 3 kap. 7 7 kap. 4 och 8 §§, 8 kap. 2 och 13 samt 9 kap. 1 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 § I denna förordning meddelas I denna förordning meddelas föreskrifter i de avseenden föreskrifter i de avseenden som som i körkortslagen i körkortslagen 1998:488 anges anges 1998:488, föreskrifter och föreskrifter om undantag om undantag från lagen och den från lagen. om registrering behövs för som tillämpningen av lagen

2§

Vägverket är central körkortsmyndighet.

Länsstyrelserna är regionala körkortsmyndigheter. För registrering som avses i 1 § finns ett för landet gemensamt körkortsregister.

Nuvarande lydelse

5 §

Vid tillämpningen körkortslagen 1998:488 och denna

av förordning har följande beteckningar den betydelse nedan.

som anges

Beteckning Betydelse

Föreslagen lydelse

De beteckningar används i denna förordning har samma

som betydelse som i körkortslagen 1998:488, lagen 0000:000 om

vägtrafikdejinitioner och förordningen 0000:000 om vägtrafik-

definitioner.

3 kap.

7§

Länsstyrelsen behöver inte utreda sökandens personliga förhållanden, sökanden har körkort eller traktorkort och ansökan

om avser körkortstillstând för annan behörighet än D eller DE.

Om länsstyrelsen vid pröv- Om länsstyrelsen vid prövning ansökan om ning av en ansökan om

av en körkortstillstând finner att körkortstillstând finner att sökanden inte förekommer i sökanden inte förekommer i

Rikspolisstyrelsens polisregister Rikspolisstyrelsens brottsbelast-

och att uppgift omhänder- ningsregister eller misstanke-

om tagande enligt lagen 1976:511 register och att uppgift om

omhändertagande av berusa- omhändertagande enligt lagen om de inte förekom- 1976:511 om omhänder-

personer m.m.

i körkortsregistret, behöver tagande av berusade personer mer någon ytterligare utredning m.m. inte förekommer i

om

sökandens personliga förhållan- vägtrafikregistret, behöver

den inte göras. någon ytterligare utredning om

sökandens personliga förhållan-

den inte göras.

7 kap.

4 §

Rikspolisstyrelsen skall I förordningen 0000:000 underrätta Vägverket dom, om vägtrafikregister finns

om

beslut, strafföreläggande eller bestämmelser om länsstyrelsers

föreläggande ordningsbot och Vägverkets tillgång till

av varigenom körkortshavare, inne- brottsbelastningsuppgi er för havare traktorkort, inne- tillämpningen av körkortslagen

av havare utländskt körkort, 1998:488 och denna förord-

av eller någon för vilken spärrtid ning. eller ogiltighetstid beslutats men ännu inte löpt ut, har funnits

skyldig till

brott mot lagen 1951:649

strof för vissa trafikbrott

om eller 6 kap. 2 § första, andra eller tredje stycket järnvägstrafiklagen 1985:192, om brottet har begåtts vid förande

motordrivet fordon eller av spårvagn eller maskindrivet

av

spårfordon på järnväg eller

tunnelbana,

annat brott vid förande av motordrivet fordon eller spår-

utom brott mot 3 § lagen vagn 1971:965 straff för trafik-

om brott som har begåtts utomlands, överträdelse 72 § 6 eller 74 §

av första stycket 3 vägtrafik-

kungörelsen 1972:603,

brott mot narkotikastrajflagen 1968364 eller brott mot lagen 1960:418 om straf för varusmuggling i fråga om narkotika,

olovligt tillgrepp av motor-

drivet fordon,

brott mot 3 kap. 5-8 eller 9 § brottsbalken eller

någon dessa paragrafer

av jämte 3 kap. 11 § brottsbalken,

brott mot 4 kap. brottsbalken,

brott mot 6 kap. 2 eller 3 § brottsbalken eller 6 kap. 1 och 12 §§ brottsbalken,

brott mot 8 kap. 5 eller 6 § brottsbalken eller någon av dessa paragrafer jämte 8 kap. 12 § brottsbalken,

brott mot 13 kap. brottsbalken,

10. brott mot 17kap. 4 eller 5 § brottsbalken,

11. brott mot 20 kap. 3-5 eller 7 § sjölagen 1994:1009

eller 13 kap. 1 § luftfartslagen

1957:297.

Rikspolisstyrelsen skall också

underrätta Vägverket om en dom, ett beslut eller ett föreläggande som har föranlett en underrättelse till Vägverket har ändrats, upphävts eller undanrojts genom en dom eller ett beslut som har vunnit laga kraft.

Första och andra styckena gäller även i fråga om åtalsunderlåtelse enligt 20 kap. 7 §

rättegångsbalken eller motsva-

rande bestämmelse för-

i annan

fattning. Om beslutet gäller ett

brott i första stycket

som avses 5-10 skall en underrättelse lämnas endast om brottet enligt åklagarens bedömning skulle ha lett till en annan påföljd än böter.

8§

En domstol skall med de En allmän domstol skall begränsningar följer 5 § omedelbart sända kopia av

som av en första stycket och 6 § sista domen eller beslutet till länsstycket omedelbart sända styrelsen i de fall som avses i

en kopia domen eller beslutet till 5 kap. 7 § förordningen

av länsstyrelsen i de fall som avses i 0000:000 om vägtrafikregister. 4 § första stycket 3-10. Har någon åtalats for ett brott

Har någon åtalats för ett brott i första stycket och

som avses

i 4 § och har beslut har beslut meddelats om som avses meddelats återkallelse tills återkallelse tills vidare eller

om vidare eller omhändertagande, omhändertagande, skall tingsskall tingsrätten, åtalet läggs rätten, åtalet läggs ned eller

om om ned eller rätten frikänner den rätten frikänner den tilltalade, tilltalade, omedelbart underrätta omedelbart underrätta länsstyrellänsstyrelsen det. Har det det. Har det efter

om sen om efter återkallelse eller omhänder- återkallelse eller omhändertagande beslutats att förunder- tagande beslutats att förundersökning skall läggas ned eller att sökning skall läggas ned eller att åtal inte skall väckas, skall den åtal inte skall väckas, skall den

meddelat beslutet omedel- meddelat beslutet omedelsom som bart underrätta länsstyrelsen bart underrätta länsstyrelsen om

om det. det.

Kopior och underrättelser enligt första och andra styckena skall sändas till länsstyrelsen. Underrättelsema skall innehålla uppgifter om

PCTSOIIIIIIITIIIICF.

170 F örfattningsförslag SOU 1998: 162

8 kap.

2 §

Föreskrifter länsstyrel- Föreskrifter polismyndig-

om om sens inhämtande av uppgifter ur hetens och frivårdsmyndighetens register som sägs i 3 kap. 7 § yttrande enligt 3 kap. 8§ rf°ar

andra stycket och polis- beslutas Rikspolisstyrelsen

om av myndighetens och frivårdsmyn- respektive Kriminalvårdsstyreldighetens yttrande enligt 8§ sen efter samråd med Vägverket. samma kapitel får beslutas Rikspolisstyrelsen får efter

av Rikspolisstyrelsen respektive samråd med Vägverket besluta Kriminalvårdsstyrelsen efter om föreskrifter om omhändersamråd med Vägverket. Riks- tagande körkort och med-

av polisstyrelsen får också efter givande enligt Skap. 7§ samråd med verket besluta om körkortslagen 1998:488. föreskrifter om omhändertagande av körkort och medgivande enligt 5 kap. 7§ körkortslagen 1998:488.

13§

Avgift skall tas ut för Bestämmelser att avgift

om prövning av ansökan enligt skall tas ut för prövning

av en körkortslagen 1998:488 eller ansökan enligt körkortslagen denna förordning i de fall 1998:488 eller denna förord-

som jramgår andra stycket. Är ning i förordningen

av finns

särskilt föreskrivet avgift 0000:000 avgijier inom

om om gäller istället de föreskrifterna. vägtrafikområdet.

För ansökningar om

undantag enligt 9 och 10 §§ hos

länsstyrelsen gäller bestämmelserna i 9-14 §§ avgiftsförordningen 1992: 191, varvid avgiftsklass 2 skall tillämpas

SOU 1998: 162 Författningdörslag 171

9 kap.

1 §

I 22 a§ förvaltningslagen I 22 a§ förvaltningslagen 1986:223 finns bestämmelser 1986:223 finns bestämmelser

överklagande hos allmän överklagande hos allmän om om

förvaltningsdomstol. Länsstyrel- förvaltningsdomstol. Länsstyrel-

beslut enligt 8 kap. 9 och beslut enligt 8 kap. 9 och sens sens 10 f°ar överklagas hos 10 får överklagas hos Vägverket. Vägverkets beslut Vägverket. Vägverkets beslut enligt 8 kap. 8 och ll och i enligt 8kap. 8 och ll och i ärenden överklagats dit f°ar ärenden överklagats dit f°ar

som som inte överklagas. inte överklagas.

Denna förordning träder i kraft den

172 F örfattningsförslag SOU 1998: 162

22 till i

Förslag förordning om ändring trafikförordningen 1 998: 1276

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 och 4 §§, 3 kap. 78 § samt 13 kap. 10 § trafikförordningen 1998:1276 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

lkap.

3 §

I denna förordning används följande beteckningar med den betydelse som anges nedan. Andra beteckningar i denna förordning används i samma betydelse som motsvarande beteckning i fordonskungörelsen 1972:595.

Beteckning Betydelse

Föreslagen lydelse

De beteckningar som används i denna förordning har samma betydelse som i lagen 0000:000 om vägtrafikdefinitioner och i förordningen 0000:000 om vägtrafikdefinitioner.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §

Bestämmelserna om trafik med fordon gäller i tillämpliga delar även den som rider och den som leder eller driver kreatur.

Bestämmelserna om gående gäller även den som åker skidor, rullskidor, skridskor, rullskridskor eller liknande och den som för, leder, skjuter eller drar sparkstötting, lekfordon eller liknande fordon. Bestämmelserna om gående gäller även den leder, skjuter eller

som drar cykel, moped, motorcykel, barnvagn eller rullstol, den som för ett motordrivet fordon avsett att föras av gående samt den som själv för rullstol om han eller hon färdas med gångfart.

Bestämmelser för ett visst slag av fordon gäller även chassi till sådant fordon.

Författningsförslag 173

3 kap. 78 § Ett fordon får inte lastas på sådant sätt att förarens sikt eller möjlig- förarens sikt eller möjligtill manövrering hindras, heter till manövrering hindras, heter 2. föreskrivna körriktnings- eller lyktor eller föreskrivna körriktnings-

tecken, stopptecken,

skyms, eller tecken, stopptecken, lyktor eller strålkastare föreskrivna registrerings- strålkastare skyms. skyltar eller motsvarande skyltar inte går att läsa.

13 kap. 10 § Nuvarande lydelse

Statliga myndigheter skall ta ut avgift för prövning av ansökningar

denna förordning i de framgår andra stycket. Om det enligt fall som av

särskilda föreskrijter avgift gäller i stället dessa.

finns om

ansökningsavgiftens storlek gäller bestämmelserna i 9-

För m.m.

14 §§ avgiftsförordningen 1992:191. Följande avgiftsklasser

tillämpas. Bestämmelser kommuns rätt att ta ut avgifter för prövning av om en finns i lagen 1978:234 nämnder för vissa trafikansökningar om frågor.

Ärendeslag Avgiftsklass

Föreslagen lydelse

Bestämmelser statliga myndigheter skall ta ut avgifter för om att ansökningar enligt denna förordning finns i förordningen

prövning av 0000:000 avgifter inom vägtrafikområdet.

om Bestämmelser kommuns rätt att ta ut avgifter för prövning av om en finns i lagen 1978:234 nämnder för vissa trafikansökningar om frågor.

Denna förordning träder i kraft den

174 F örfattningyärslag SOU 1998: 162

23 till

Förslag förordning om upphävande av förordningen 1945 :625 om registrering m.m. vid

försäljning av vissa fordon är införda i det militära

som

fordonsregistret

Härigenom föreskrivs att förordningen 1945:625 registrering

om m.m. vid försäljning av vissa fordon är införda i det militära

som fordonsregistret skall upphöra att gälla vid utgången av

1998:162 175 SOU

1¶Utredningsuppdraget och utredningsarbetet

Enligt direktiven för utredningsarbetet, bifogas som bilaga, går som uppdraget göra översyn gällande författningar inom ut att en av och att utarbeta förslag till de författnings-

vägtrafikregisterområdet

regleringar bedöms nödvändiga. som I direktiven pekas särskilt på vissa frågor som bör lösas inom ramen

Detta gäller exempelvis nonngivningsfrågor och för uppdraget.

olika rättsverkningar till registrering i registren.

knytandet av

Vidare uttryckligen behovet att anpassa det svenska nämns av på det trañkadministrativa området till EG-rätten. I det

regelverket

sammanhanget aktualiseras frågor i vilket land ett fordon skall vara om och hur länge ett utlandsregistrerat fordon får användas i registrerat

Sverige. inleddes i mitten januari månad 1997. Under

Utredningsarbetet av

1997 lämnade Datalagskommittén Ju 1995:08 i betänkandet våren Offentlighet Informationsteknik SOU 1997:39 förslag Integritet - till lag skulle ersätta den föråldrade datalagen 1973:289, en ny som

nämligen personuppgiftslagen 1998:204. Översynen av

på trañkregisterområdet har skett parallellt med

författningarna framväxande och dess innehåll och utformning

personuppgiftslagens

har i hög grad påverkat utredningens arbete.

olika delfrågor har i många stycken visat sig

Utredningsuppdragets ha detaljeringsgrad, vilket bidragit till att författningsförslagen

en stor kommit bli omfattande. Samtidigt har vissa frågor av mera att karaktär inte minst det internationella samarbetet i olika

allmängiltig

såväl inom EU mellan de nordiska länderna- konstaterats frågor, som föremål för pågående utvecklings- och samarbete redan vara ett och verksnivå. Som exempel på sådana frågor kan departements-

och möjligheterna till informationsutbyte mellan

nämnas behovet av olika länders fordons-, körkorts- och yrkestrafikregister samt

och hållbarhetskontroller fordon jfr Vissa

miljöklassning av

Ds 1997:19. Dessa frågor har därför inte krävt några avgasfrågor,

ingående analyser i betänkandet.

176 Utredningsuppdraget och utredningsarbete SOU 1998: 162

Samråd har i olika frågor skett med Vägverket, Rikspolisstyrelsen, Generaltullstyrelsen, länsstyrelser, Länsstyrelsemas samarbetsgrupp för körkortsfrågor och yrkesmässig trafik LAKY och polismyndigheter. Några frågor har diskuterats även med andra myndigheter än de

nu nämnda.

För att få inblick i regelsystemet hos andra länder har utredningen varit representerad vid två de årliga träffarna med de nordiska

av grannländemas registreringsmyndigheter på området. Utredaren och sekreteraren deltog i det nordiska trafikregistermöte år 1997 hölls i

som Svartå, Finland. En av experterna och sekreteraren har därefter deltagit i 1998 års nordiska trafikregistermöte i Köpenhamn och Korsör, Danmark.

Några av experterna och sekreteraren har i syfte att studera den norska ordningen med tillfälliga registreringar fordon besökt Toll-

av och avgiftsdirektoratet i Oslo och där även sammanträffat med företrädare för Vegdirektoratet.

I frågor som rör förutsättningar för att bruka utlandsregistrerade fordon i landet har utredningen samarbetat med bl.a. företrädare för

Finansdepartementet.

I frågor som rör den s.k. avbetalningsspärren i bilregistret vägtrafikregistret har utredningen sammanträffat med Bilbrottsgruppen inom Rikspolisstyrelsen.

I frågor som rör de nya polisregistrens struktur har utredningen haft

fortlöpande kontakter med bl.a. Justitiedepartementet, Rikspolis-

styrelsen och Domstolsverket.

Utredningen har i sitt arbete även samrått med eller inhämtat upplysningar från några andra pågående och nu avslutade utredningar, såsom Datalagskommittén Ju 1995:08, Lufträttsutredningen K 1996:4, Grunddatabasutredningen Fi 1996:6, och Trafik-

beskattningsutredningen Fi 1996: 1 l.

Utredningen har haft ett tjugotal sammanträden, varvid flertalet experter har deltagit.

Utredningens arbete har resulterat i förslag till en ramlagstiftning på det trafikadministrativa området som omfattar en lag och en förordning om vägtrafikregister, en lag respektive förordning om definitioner på vägtrafikområdet samt en förordning om avgifter inom området.

Förslagen föranleder också upphävande vissa författningar samt

av ändringar i ett stort antal författningar.

2¶Allmänt om trafikregistren

1 Inledning

I detta avsnitt allmän översikt vägtrafikregistren. På andra ges en av ställen i betänkandet finns beskrivningar är inriktade på ett som mera

visst avgränsat område registreringen. Författningsregleringen på

av fordonsområdet är omfattande. Bestämmelser registrering fordon om av

och därmed sammanhängande frågor finns i bilregisterkungörelsen

1972:599, BRK. Fordonskungörelsen 1972:595, FK, innehåller regler utformning, utrustning och kontroll fordon och har ett om av nära samband med frågor registrering av fordon. om Bestämmelser särskilda förfaranden rörande registrering av om fordon finns även i rad andra författningar, exempelvis exportvagnsen

kungörelsen 1964:39, turistvagnskungörelsen 1972:601, kungörel-

1973:766 interimslicens för fordon, förordningen 1987:27 sen om fordon i internationell vägtrafik i Sverige, förordningen 1988:964 om

skyltar för beskickningsfordon, förordningen 1988:965 om

om personliga fordonsskyltar och förordningen 1988:1108 om direkt-

registrering i bilregistret. finns särskilda regler i olika författningar anknyter till Det som bilregistret, t.ex. i bilskrotningslagen 1975:343, bilavgaslagen 1986: 1386, bilavgasförordningen 1991:1481 och fordonsskattelagen

1988:327. För fordon tillhör Försvarsmakten finns regler registrering i som om militära vägtrafikkungörelsen 1974:97 och i förordningen 1945:625 registrering vid försäljning vissa fordon är införda i om m.m. av som

det militära fordonsregistret.

Körkortsområdet författningsregleras i huvudsak genom körkortslagen 1998:488 och körkortsförordningen 1998:980. Yrkestrafiken

regleras yrkestrafiklagen 1998:490, yrkestrañkförordningen

genom 1998:779 och förordningen 1998:786 behöriga myndigheter om i fråga internationella transporter inom Europeiska m.m. om ekonomiska samarbetsområdet EES. Frågor om registrering

178 Allmänt trafikregisterområdet SOU 1998: 162 om

behandlas i förordningen 1979:785 om yrkestrafikregister. Dessutom finns bestämmelser om biluthyrning i lagen 1998:492 biluthyrning

om

respektive förordningen 1998:780 biluthyrning.

om

Myndighetsorganisationen m. m.

Vägverket, VV, har som statens företrädare central nivå ett samlat ansvar, s.k. sektorsansvar, för hela vägtransportsystemet. VV är vidare central förvaltningsmyndighet för frågor bl.a. körkort, förarom utbildning och förarprov, för blivande taxiförare, fordons prov

beskaffenhet och utrustning, yrkestrafikfrågor och bilregisterfrågor. VV, avdelningen för Trafikregistret, svarar för registerhållningen i

fråga om de trafikadministrativa registren, dvs. bil-, körkorts- och yrkestrafikregistren. Registren förs med hjälp ADB-teknik. av Fordonskontrollen utförs i dag av tre olika besiktningsorgan med

var sitt besiktningsområde. AB Svensk Bilprovning, ASB, utför

kontrollen av motorfordon, terrängfordon och släpfordon till motorfordon. Svensk Maskinprovning AB, SMP, är besiktningsorgan i fråga om traktorer, motorredskap, tunga terrängvagnar samt släpvagnar som dras av sådana fordon. SAQ Kontroll AB slutligen utför kontrollbesiktning av mobilkranar motorredskap klass Riksskatteverket, RSV, är central förvaltningsmyndighet i fråga om bl.a. beskattning och uppbörd skatt samt för exekutionsväsendet hos av landets kronofogdemyndigheter, som driver in obetalda skatter och avgifter. I fråga fordonsskatt är Skattemyndigheten i Örebro län om

förvaltningsmyndighet för hela landet.

Länsstyrelserna är regionala myndigheter för körkorts- och

yrkestrafikfrågor och för den regionala registerföringen i fråga

om körkorts- och yrkestrafikregistren. Länsstyrelserna är också användare av dessa register exempelvis vid prövningen av frågor om återkallelse av körkort, körkortstillstând eller traktorkort och vid prövningen av ansökningar om trañktillstånd samt vid tillsynen innehavare av av tillstånd till yrkesmässig trafik. Bil-, körkorts- och yrkestrafikregistren är s.k. statsmaktsregister, dvs. de är inrättade med stöd av författningar och förs också i enlighet med författningsreglering. Regleringen är uppdelad på olika författningar för respektive register, nämligen bilregisterkungörelsen

1972:599, förordningen 1988:1108 om direktregistrering i bilregistret, körkortsförordningen 1998:980 och förordningen 1979:785 om yrkestrafikregister. För registerföringen gäller även

särskilda föreskrifter, Datainspektionen, DI, tidigare meddelat med som

stöd datalagen 1973:289. Den lagen har numera ersatts av av

personuppgiftslagen 1998:204. Trafikregistren har i hög grad samband med myndighetsutövning

och återspeglar innehållet i olika myndighetsbeslut med anknytning till

respektive register. Uppgifterna i bil-, körkorts- och yrkestrafik-

registren är offentliga. Allmänheten har alltså enligt offentlighetsprincipen, i den mån sekretesslagens 1980:100 bestämmelser inte

hindrar detta, rätt att ta del uppgifterna i respektive register.

av

I förordningen 1988:1108 direktregistrering i bilregistret

om regleras möjligheten att lämna uppgifter till det registret via terminal. Antalet användare bilregistret, såväl uppgiftslämnare användare av som registrerade uppgifter, är mycket stort. Körkorts- och yrkesav

trafikregistren används däremot i huvudsak VV, länsstyrelserna och

av

polisen. Bilregistret är ett öppet register och dess uppgifter får enligt uttryckliga författningsbestämmelser nedan säljas till företag,

se

organisationer och allmänheten, medan uppgifterna i främst körkortsregistret till viss del är integritetskänsliga och inte omfattar någon rätt till försäljning. Inte heller uppgifterna iyrkestrafikregistret är föremål

för någon författningsreglerad försäljningsverksamhet.

Vilka uppgifter skall gallras registren och när gallring skall som ur ske framgår respektive författning och i vissa fall särskilda av av

gallringsföreskrifter från DI.

Förutom de nämnda registren för VV även ett direktregistreringsregister, ett register över felparkeringsavgifter felparkeringsregistret och förarprovsregister. De två sistnämnda är inte författningsett reglerade, utan förs efter tillstånd från DI. Direktregistreringsregistret används för att administrera anmälningar direkt till VV på medium för automatisk datasom ges behandling datakommunicering. eller genom

Parkeringsanmärkningsregistret används för att följa upp att sådana

anmärkningar betalas samt för redovisning influtna medel. av Förarprovsregistret används stöd för VV:s administration av som

förarprovsverksamheten i vid bemärkelse.

Uppgifter bild foto och namnteckning anses som om en persons uppgifter i körkortsregistret är offentliga och kan begäras som utlämnade. Foto och namnteckning digitaliseras i databas, som finns en hos VV. Uppgifterna bildar det s.k. bildregistret eller tillverkningsregistret. Själva fotot och namnteckningen i original förstörs efter användningen bevaras alltså i digitaliserad form. men Den formella registerstrukturen utgörs bilregistret, körkortsav

registret och yrkestrafikregistret. Den logiska registerstrukturen

omfattar samtliga uppgifter i dessa register, medan den tekniska

registerstrukturen utgörs av de maskiner där själva databehandlingen

av uppgifterna sker. Trots att det talas om olika register utgör

uppgifterna en "massa som är gemensam för hela registerområdet.

2.2¶Bilregistret

Bilregistret har till ändamål att utgöra underlag för den information om fordon och ägarförhållandena för dessa behövs för kontrollen och

som administrationen av fordonsbestândet samt for uppbörden av fordonsskatt och bevakningen av att fordonsägama fullgör sina förpliktelser. I registret finns uppgifter om fordons ägar-, besiktnings-, trañkförsäkrings- och skatteförhållanden. Kontrollmärkessystemet spelar här en central roll.

Bilregistret innehåller också mängd tekniska data och registret

en används för prognoser t.ex. över utveckling av fordonsbestånd,

bilförsäljning m.m. Bilregisterkungörelsen 1972:599, BRK, reglerar registreringen av

fordon och frågor som hänger samman med denna. Fr.o.m. den 1januari 1996 gäller delvis nya regler för bilregistreringen. VV har nu ett samlat ansvar för alla frågor som rör fordonsregistrering i rollen

som registreringsmyndighet och prövar, med vissa smärre undantag,

frågor som rör bestämmelserna i kungörelsen.

I bilregistret fors in data från AB Svensk Bilprovning som hämtas i samband med registrerings-, typ- eller kontrollbesiktning. Registret tillförs också automatiskt från skattemyndighetema adressuppgifter om ägarna. Beträffande indelningen av bilar i miljöklasser enligt

bilavgaslagen 1986:1386 och bilavgasförordningen 1991:1481 förs

uppgift om miljöklass in i bilregistret via bilprovningen i samband med registrerings- eller typbesiktning.

I bilregistret förs de uppgifter in som anges i bilaga till kungörelsen. VV svarar för att uppgifterna förs i registret. I de fall en uppgift

avser en beteckning på en skylt för beskickningsfordon eller

skattebefrielse enligt lagen 1976:661 om immunitet och privilegier i vissa fall svarar Utrikesdepartementet för att VV underrättas om uppgiften. I de fall en uppgift avser en anmälan enligt yrkestrafikförordningen 1998:779 eller en anmälan enligt förordningen 1998:780 om biluthyrning svarar länsstyrelsen for att VV underrättas om uppgiften.

Ett år efter det att ett fordon har avregistrerats får VV föra ur registret alla uppgifter som rör fordonet utom uppgifterna om chassinummer, motomummer, färg, modellkod, registreringsnummer

SOU 1998: 162 Allmänt trafikregisterområdet 181 om

och årsmodell. De sistnämnda uppgifterna f°ar föras ur registret sedan fem år har förflutit från avregistreringen 71 §. Beslut VV i fråga registrering får överklagas hos Länsrätten i av om Örebro län. Vid överklagande till kammarrätten krävs prövnings-

tillstånd. Information registret väsentlig betydelse för polisen i dess ur är av

trañkövervaknings- och spaningsarbete. Registerinnehållet tjänar också underlag för beredskapsplanläggningen fordons- och

som Det utgör vidare bl.a. underlag för debitering och

transportområdet.

fordonsskatt och för kontroll att trafikförsäkrings-

uppbörd av av

fullgörs. Registret ligger slutligen till grund för viss

skyldigheten

fordonsstatistik. Vem äger ett fordon är central betydelse i registreringssom av sammanhang. Ett fordon omfattas registreringsplikt får brukas som av endast fordonet är registrerat och ägare till fordonet därmed förts om en in i registret. Registreringen har även direkt rättslig verkan när det en för fel och brister i fordonets trafiksäkerhets- och miljö-

gäller ansvar

skyldighet att göra föreskrivna besiktningar,

egenskaper samt

betala fordonsskatt samt skyldighet att betala fel-

skyldighet att

parkeringsavgift. Vid registreringen sker dock inte någon kontroll av fordonet och registreringen har alltså inte

vem som egentligen äger

någon civilrättslig rättsverkan. Särskilda bestämmelser reglerar VV:s rätt att sälja uppgifter ur registret till myndigheter och enskilda. Enligt 8 § förordningen 1997:652 med instruktion för Vägverket får verket, med de

följer personuppgiftslagen 1998:204 och begränsningar som av

sekretesslagen, sälja uppgifter till myndigheter och enskilda ur bilregistret. Uppgifterna får lämnas ut via något medium för automatisk databehandling eller annat sätt. Grunderna för prissättningen

bestäms av VV.

den registrerades personliga förhållanden får Uppgifter som avser

inte säljas, de kan antas utgöra ett hot mot den registrerades om integritet. Om den registrerade har anmält till VV att han

personliga

eller hon önskar uppgifterna inte används för direktreklam, får de att inte säljas för något sådant ändamål.

Direktregistrering

Förordningen 1988:1108 direktregistrering i bilregistret reglerar om låta utomstående få direktåtkomst till registret och att få VV:s rätt att anmäla uppgifter för registrering i bilregistret. rätt att

182 Allmänt trafilaegisterområdet SOU 1998: l 62

om

Direktregistreringen används alltså för att tillföra registret uppgifter som skall bearbetas och lagras i detta.

VV får enligt förordningen medge att vissa uppgifter för registrering i bilregistret får lämnas på medium för automatisk databehandling eller genom datakommunicering l §. Detta gäller uppgifter om ägarbyten, avregistreringar,-avställningar och upphörande av sådana avställningar som sker på ägarens begäran samt användning av bil i uthymingsrörelse.

Ett sådant medgivande får lämnas till den som i sin yrkesmässiga verksamhet innehar fordon och som bedöms ha förutsättningar att lämna uppgifter på ett tillförlitligt sätt. Medgivandet kan återtas 2 §.

Anmälningar om upphörande av avställningar får avse endast fordon som uppgiftslämnaren är registrerad ägare till. Anmälningar i övrigt får avse även fordon som uppgiftslämnaren har förvärvat eller, i fråga om en försäkringsanstalt, har tagit hand om i samband med skadefall 3 §.

Om fordonet är försett med ett giltigt kontrollmärke, skalluppgiftslämnaren förstöra märket innan en anmälan om avställning görs 5 §.

VV prövar frågor om ägarbyte, avregistrering, avställning,

upphörande av avställning och utfárdande av ett tillfälligt

kontrollmärke. Verket för att uppgifterna förs in i bilregistret.

svarar

Avställningstiden och tiden för upphörande av avställning skall

räknas från och med den dag då uppgiften fördes in i registret. Avregistrering skall anses vara gjord den dag då uppgiften fördes in i registret.

VV skall bevara underlaget för registreringen under två år 7 §.

Vid annan registrering skall ett nytt registreringsbevis utfärdas när någon uppgift i beviset har ändrats eller när det har använts för någon anmälan eller ansökan 75§ BRK. Detta gäller dock inte efter en

anmälan enligt direktregistreringsförordningen, om den nya uppgiften

har betydelse enbart för uppgiftslämnaren 8 §.

VV får besluta tillämpningsföreskrifter direktregistrering

om om 9 §. Beträffande de frågor som inte regleras särskilt i förordningen tillämpas BRK 10 §.

Om någon som berörs av frågan anser att en registrering i bilregistret enligt förordningen inte borde ha skett eller är felaktig får han begära beslut hos VV. VV:s beslut överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. VV:s beslut i vissa frågor 2 och 9 § överklagas hos

regeringen 11 §.

SOU 1998: 162 Allmänt trafihegisterområdet 183 om

2.3¶Körkortsregistret

Körkortsförordningen 1998:980, KKF, reglerar den registrering av körkortsinnehav m.fl. uppgifter behövs för tillämpningen av som körkortslagen 1998:488 i ett för landet gemensamt körkortsregister. Registret förs VV automatisk databehandling. I fråga om av genom

uppgifter brott, dvs. brottsbelastningsuppgiñer, förs dock registret

om

Rikspolisstyrelsen, vidare avsnitt 15.

av RPS, se Körkortsregistret ingår i ett integrerat, rikstäckande ADB-system för körkortskontroll och administration körkorten. VV för av svarar systemets centrala funktioner, såsom systemering, programmering, underhåll och drift maskiner och system, produktion och distribution av handlingar, utveckling av rutiner m.m. av Körkortsregistret har utpräglad karaktär av besluts- och en

ärendediarium. Uppgifterna i registret är integritetskänsliga och vissa

uppgifter är sekretessbelagda enligt sekretesslagen. Tillgången är för allmänhetens del begränsad till vad kan begäras med stöd av som

offentlighetsprincipen, dvs. personuppgifter namn, personnummer och

och körkortsuppgifter såsom körkortsbehörighet, eventuella

adress

villkor förknippade med innehavet m.m. medan det för

belastningsuppgifter uppgifter vissa brott, återkallelsegrund m.m.

om råder s.k. absolut sekretess. RPS för i sitt ADB-system sådana uppgifter brott, som enligt om 7 kap. 4 § körkortsförordningen skall ingå i körkortsregistrets belastningsdel, KKBEL, och alltså ingår i rättsväsendets som infonnationssystem, RI-systemet. Det författningsmässiga stödet för att

föra brottsbelastningsdelen med hjälp ADB finns i 21 § kungörelsen

av rättsväsendets informationssystem, den s.k. RI-

1970:517 om

förordningen. Magnetband med uppgifter KKBEL sänds veckovis ur till VV och utgör underlag för verkets produktion av registerblad. sänds till länsstyrelserna för bedömning eventuellt Dessa av

körkortsingripande. Körkortsregistrets belastningsuppgifter dels nämnda uppgifter

avser brott, dels vissa andra uppgifter, t.ex. anmälan till länsstyrelse om om körkortshavare inte längre uppfyller förutsättningarna för att få att en

ha körkort eller återkallelsegrund. Belastningsdelen fyller

huvudsakligen två syften, den skall lämna underlag för prövningen i körkortsmål och den skall information till polis, åklagare och ge domstolar i trafikmål tidigare trañkbrottslighet. om kap. 16 § KKF regleras vilka uppgifter skall föras in i I 7 som registret och vilken myndighet för att uppgiften förs in. I som svarar

fråga identitetsuppgifter VV eller, beträffande uppgifter som

om svarar länsstyrelse har tagit emot, vederbörande länsstyrelse för att uppgiften

184 Allmänt om trafikregisterområdet SOU 1998: 162

förs in i registret. Det är också fråga olika typer

om av körkortsuppgifter, beträffande vilka den länsstyrelse skall besluta

som eller har beslutat i ärendet för uppgiften. Det är vidare fråga

om uppgifter om innehav av ett utländskt körkort eller ett sådant

om som bytts ut mot ett svenskt, anmaning att förnya ett körkort eller

om uppgift om villkor i fråga körkortshavare eller innehavare

om av traktorkort och krav på nytt förarprov efter återkallelse. Ett beslut

om taxiforarlegitimation enligt yrkestrafiklagen 1998:490 eller

om återkallelse av en sådan legitimation samt vissa andra uppgifter enligt yrkestrafikförfattningama förs in av beslutande länsstyrelse. Brottsbelastningsuppgifterna förs som nämnts av RPS, medan uppgiften att ett registerblad har framställts förs in VV.

av

Från körkortsregistret går en automatisk avisering till olika register, t.ex. Totalförsvarets pliktregister.

Uppgifter i körkortsregistret om någon som inte är körkortshavare skall bevaras i registret under fem år från det att den senaste uppgiften fördes in i registret eller, i fråga om uppgift brott, under fem år från

om dagen för den dom eller motsvarande som har föranlett registreringen. Om uppgiften gäller en anmälan enligt lagen 1976:511

om omhändertagande av berusade får den dock bevaras i

personer m.m. högst tvâ år från det att den fördes i registret.

När någon som finns registrerad har avlidit, skall uppgifterna om honom snarast utgå. Uppgift i körkortsregistret att ett registerblad har framställts skall gallras ut när fem år har förflutit från dagen för den dom eller motsvarande som har föranlett registreringen. Detsamma gäller uppgifter om utländska avgöranden i 5 kap. l § KKL

som avses 7 kap. 12 § KKF.

Begäran om utdrag ur körkortsregistret görs hos RPS

om belastningsuppgifter som avser brott skall tas med i utdraget. I annat fall görs en begäran om utdrag hos länsstyrelse 7 kap. 13 § KKF. I utdraget skall i fråga om belastningsuppgifter som avser brott endast tas med de registeruppgifter som föranleder underrättelse enligt 7 kap. 4 § KKF jämförd med 14 § första stycket, såvida inte utdraget har begärts av den enskilde själv. I utdraget får belastningsuppgifter tas med endast om utdraget har begärts av den enskilde själv eller av vissa myndigheter.

2.4¶Yrkestrafikregistret

Förordningen 1979:785 om yrkestrafikregister gäller registrering

av tillståndsinnehav enligt yrkestrafikförfattningama i ett för landet gemensamt yrkestrafikregister. Det rör sig om tillståndsinnehav enligt

SOU 1998: 162 Allmänt trafikregisterområdet 185

om

yrkestrafiklagen 1998:490, lagen 1998:492 biluthyrning och om förordningen 1998:786 behöriga myndigheter m.m. i fråga om om internationella transporter inom Europeiska ekonomiska

samarbetsområdet EES.

VV är central registreringsmyndighet och för registret genom automatisk databehandling. Länsstyrelserna är regionala registreringsmyndigheter 2 §. Den länsstyrelse som är prövningsmyndighet svarar för det i yrkestrañkregistret förs in uppgifter. VV dock för att

att svarar åtgärder har vidtagits verket förs i registret 4 §. som av

I yrkestrafikregistret förs in uppgifter tillståndshavaren, den

om myndighet har meddelat tillståndet, slag tillstånd samt i som av förekommande fall uppgift den eller dem har ansvaret för om som trañkutövningen eller uthymingsverksamheten, de övriga personer vars lämplighet har prövats, villkor och begränsningar i tillståndet, varning och återkallelse eller annat upphörande tillståndet 3 §. av Uppgifter vilka fordon enligt anmälan används i den om som trafiken finns i bilregistret. Genom att samköra bil- och

yrkesmässiga kan fullständiga uppgifter erhållas meddelade yrkestrafikregistren om

tillstånd och de fordon används enligt dessa. om som

Utdrag yrkestrafikregistret får innehålla de uppgifter om

ur tillståndshavaren och fordonet finns i registret. Ett sådant utdrag som

begärs hos prövningsmyndigheten 6 §.

Uppgifterna i registret ett tillstånd skall gallras ut fem år efter om det att tillståndet har upphört att gälla 8 §.

2.5¶Övriga register

Utöver de behandlade registren för VV också ett antal andra register nu eller delregister med stöd av tillstånd från DI. Identitetsuppgifter som behöver för övrig registerföring läggs in i och VV namn-

adressregistret. Uppgifter om utfärdade parkeringsanmärkningar m.m.

förs in i registret över felparkeringsavgifter. Uppgifter som har relevans för förarprov i körkortshanteringen samt vissa andra prov som VV

administrerar fors i forarprovsregistret.

3¶Internationella jämförelser

3.1¶Inledning

Kraven och förutsättningarna vad gäller förandet av de administrativa trafikregistren har följd EU-medlemskapet förändrats. Det

som en av svenska regelverket på området måste anpassas till de krav som

nu följer EG:s regler och Sveriges internationella åtaganden, t.ex.

av

den s.k. Wienkonventionen vägtrafik. Frågan om behovet av genom om och möjligheterna till ett informationsutbyte med andra länders bil-, körkorts- och yrkestrafikregister har följd härav aktualiserats.

som en

få bakgrund till våra ställningstaganden i stort har vi skaffat För att en

översikt över förhållandena i övriga Norden och inom EU oss en avseende förandet register och regleringen dem samt beträffande

av av vissa materiella regler rörande fordonsregistreringen.

3.2¶Nordiska förhållanden

på trafikregisterområdet

3.2. l Inledning

Nedan lämnar vi översiktlig redovisning nordiska förhållanden på

en av

trañkregisterområdet författningsstrukturen i anslutning därtill.

och av Beskrivningen den norska regeluppbyggnaden har kommit att bli

av

utförlig än beträffande övriga länder. Detta har sin förklaring i att mera vi funnit det värt att fördjupa i just de norska bestämmelserna

oss främst när det gäller systemet för tillfälliga registreringar av fordon. Utredningens sekreterare och några experterna har vid ett besök hos

av Toll- och avgiftsdirektoratet i Oslo närmare studerat vissa delar av den

norska ordningen.

När det gäller beskrivningen danska och finska förhållanden kan

av

information dessa länders regelstruktur och praktiska nämnas att om

188 Internationella jämförelser SOU 1998: 162

förhållanden återkommer på flera ställen i framställningen nedan. Detta har att göra med dessa länders EU-status och att de i den egenskapen har deltagit i den nedan redovisade EU-enkäten medlemsländemas

om förhållanden på fordonsregistreringsområdet.

Det har etablerats ett samarbete om de trafikadministrativa registerfrågoma på nordisk basis. Samarbetet har varit i gång under de senaste sju-åtta åren, trots att myndighetsorganisationen och ansvarsfördelningen vad gäller dessa frågor är olika i de nordiska länderna. Man är överens om att arbeta för att registerinfonnation skall kunna lämnas mellan länderna. Danmark, som har stränga regler för utlämnande av uppgifter, intar dock en avvaktande hållning i detta hänseende.

Årligen hålls ett möte mellan företrädare för de nordiska trafikadministrativa registren. Utredaren och sekreteraren deltog i 1997 års möte som hölls i Finland. Inför mötet hade deltagarna fått ett antal frågor med anknytning till denna utrednings direktiv. Frågorna var följande.

Vilka är de huvudsakliga lagama/förordningarna på trafikregisterområdet författningstext och eventuella myndighetsföreskrifteo

2.. Hur regleras själva registreringsförfarandet lag, förordning, myndighetsföreskrifter

Finns det en särskild författning med de definitioner som förekommer i författningsregleringen för vägtrafiken

Stämmer definitionerna överens med motsvarande definitioner i EG:s regelverk

När skall ett fordon vara registrerat i landet för att få brukas där

Vilka bestämmelser reglerar hur ett fordon får brukas i landet utan

att vara registrerat där

Finns det bestämmelser tillfälligt brukande fordon

om av motsvarande de svenska bestämmelserna om

saluvagnslicens bilhandelns bruk av fordon i lager för provkörning - 0. dyl.

interimslicens tillfällig registrering vid privatimport inför slutlig -

registrering

exportvagnslicens fordon som förvärvas för att föras ut ur landet -

Internationella jämförelser 189

turistvagnslicens fordon ägs utländsk medborgare och som av en brukas tillfälligt i landet som körtillstånd tillfälligt brukande av ett avställt fordon brukande fordon för körning till besiktningsorgan - av

Vilka tidsgränser gäller för tillfälligt brukande

9. Skulle olika former interimistisk registrering av fordon kunna av sammanföras till ett system

10. Finns det bestämmelser registrering av vissa uppgifter av om

civilrättslig natur och liknande i trafikregistren, såsom uppgift om

inskränkt förfoganderätt, leasing, avbetalningsköp, att ett fordon är

utmätt

11. Finns det bestämmelser att olika rättsverkningar är knutna till om registrering i trañkregistren, exempelvis betalningsansvar för felparkeringsavgift, överlastavgift, vägtull eller miljöavgift och

väganvändaravgift

12. Hur ingående prövning skall göras äganderättsfrågan vid

av

registreringen

13. Kan det i körkortsregistret registreras uppgifter om utländska körkort för dem förlägger sitt permanenta hemvist till det nordiska som landet Om registrering skall ske, vid vilken tidpunkt i så fall -

Vilka uppgifter skall då registreras

- Hur får myndigheten kännedom att ett utländskt körkort om existerar Hur får myndigheten tag i körkortet rent praktiskt -

14. Hur regleras frågan belastningsuppgifter, dvs. uppgifter om

om begångna brott, i körkorts- och yrkestrañkregistren

15. Får körkorts- och yrkestrafikmyndighetema kännedom om dessa uppgifter via terminal eller på något annat sätt

16. Vem har tillgång till olika uppgifter i registren

Begränsad eller obegränsad tillgång för myndigheter

- Begränsad eller obegränsad tillgång för allmänheten -

190 Internationella jämförelser SOU 1998: 162

17. Hur regleras frågor samköming sambearbetning

om av

registeruppgifter

Från vilka andra register hämtas uppgifter till trafikregistren -

Till vilka andra register lämnas uppgifter -

18. Hur finansieras registerverksamheten

19. Finns det ett behov av och möjligheter till ett informationsutbyte mellan de nordiska ländernas trafrkregister

20. För vilka ändamål används de nordiska trafikregistren,

t.ex. som en resurs i trañksäkerhets- och miljöarbetet

21. Är några större reformer området på gång

I framställningen nedan refereras kort förhållandena i de nordiska länderna med utgångspunkt bl.a. i de vi erhöll på våra frågor.

svar Texten har därefter kompletterats, sedan utredningens sekreterare våren 1998 deltagit i det möte som då hölls i Danmark.

3.2.2¶Danmark

Allmänt

I Danmark är det Rigspolitichefen som för den

ansvarar trafikadministrativa registerverksarnheten bil- och körkortsregistren och står som registeransvarig myndighet. Rigspolitichefen lyder i detta hänseende under Faerdselsstyrelsen, i sin tur lyder under Trafik-

som ministeriet. Rigspolitichefen är också ansvarig myndighet för kriminalregistret men lyder i den egenskapen direkt under Justitieministeriet.

Fordon registreras i Centralregisteret for Motorköretöjer. Löpande registrering sker vid politiets motorkontorer. Statens Bilinspektion står för fordonskontrollen och Inspektionen står under tillsyn

av Faerdselsstyrelsen.

Faerdselsloven är den grundläggande författningen på vägtrafikområdet. Den innehåller även tekniska regler beträffande fordon, körkort m.m. Cirkulär eller instruktioner utfärdas ministeriema-

av Trafrkministeriet eller Justitieministeriet eller den underlydande

- av myndigheten.

I faerdselsloven finns också definitioner på de begrepp används

som i lovbekendtgörelse nr. 654 av den 20 september 1991 om offentliga myndigheters register, som är den övergripande författningen på

Internationella jämförelser 191

registerområdet. Enligt dess bestämmelser skall det för olika myndig-

heters register finnas myndighetsföreskrifter.

I bekendtgörelse registrering af köretöjer mv. nr 916 af

om og syn

m.m.

också medge undantag från registreringsbestämmelsema.

Danmark har gammal EU-medlem efter hand implementerat som EG-definitioner i sin lagstiftning. Det finns dock fortfarande egen deñntioner inte stämmer överens med dem används inom EGsom som rätten.

Tillfällig registrering m.m.

Registretingsbekendtgörelsen behandlar förhållanden som rör bruket av utländska fordon 114-118 §§. Enligt huvudregeln får den som är bosatt i Danmark inte inom landet köra ett fordon är registrerat i en som stat 115 §. Vissa undantag finns dock. annan För den är bosatt utomlands och tillfälligt brukar ett utomlands som registrerat fordon i Danmark, dvs. vanlig turisttrafik, gäller att fordonet kan brukas utan dansk registrering så länge vederbörande inte folkbokförs i landet. Sådana bestämmelser finns i 76 § faerdselsloven och 108 § med närmare bestämmelser i

registreringsbekendtgörelsen,

bekendtgörelse 171 af april 1993 udenlandske köretöjers

nr. om adgang til Danmark. Vid privatimport kan ett i utlandet inköpt fordon inte köras i Danmark på utländska skyltar, utan i stället används s.k. pröveskilter, finns i två varianter. Lösa pröveskilter används bl.a. för begränsad som körning till besiktningsorgan och fasta pröveskilter motsvarar svenska saluvagnsskyltar. Några tidsgränser finns inte för användningen. Det finns också särskilda bestämmelser om s.k. graensenummernärmast motsvarar svenska exportvagnsskyltar 119 §

plader, som

är avgiftsfria. Sådana kan ges i

registreringsbekendtgörelsen men som

följande fall.

När fordonet säljs till utlandet och skall köras över gränsen, utländsk ägare att använda fordonet under en när en avser tillfällig vistelse i Danmark och i anslutning härtill eventuellt i utlandet,

eller bor i Danmark i samband med utvandring eller när en person som utflyttning från landet under längre tid att ta med fordonet till en avser utlandet.

192 Internationella jämförelser SOU 1998: l 62

I de fall beskrivs under punkt 3 får fordonet brukas i Danmark

som under maximalt 21 dagar i direkt anslutning till att vederbörande lämnar landet.

Civilrättsliga förhållanden i bilregistret

I det danska Centralregisteret for Motorköretöjer registreras inte några civilrättsliga inskränkningar i äganderätten till ett fordon. Det finns i stället ett särskilt register, den s.k. Bilbogen, förs rätten

som av

dommeren i Aarhus. Detta register bygger på frivillighet och där

registreras inskränkningar i förfoganderätten, panträtt till fordon.

m.m.

För att få registrera fordon i Centralregisteret for Motorköretöjer krävs inte någon egentlig äganderättsutredning. Registreringsbevis för fordonet skall dock företes. Beviset värdehandling utan

anses som en vilket ett ägarbyte inte kan registreras. Det kontrolleras också att fordonet är ansvarsförsäkrat och att det inte belastas med vägavgift eller motsvarande.

Körkortsregistret

Enligt den nämnda lovbekendtgörelse 654 den

ovan nr. av 20 september 1991 om offentliga myndigheters register skall det för olika myndigheters register finnas myndighetsföreskrifter. För det danska körkortsregistret, Det centrale Körekortregister, finns sådana föreskrifter, som utfärdats av Justitieministeriet. Rigspolitichefen är

registeransvarig myndighet för detta.

I registret antecknas uppgifter om körkort utfärdade dansk

av myndighet. Utländska körkort registeras alltså inte. Det finns dock utrymme för att särskilt anmärka om det danska körkortet har utfärdats efter utbyte ett utländskt.

av

Körkortsregistret innehåller uppgift om, förutom personuppgifter, bl.a. körkortsnummer, utfärdandedag respektive sista giltighetsdag för körkortet, utfärdande myndighet, körkortsbehörigheter och datum när dessa erhållits samt tidpunkt för eventuell återkallelse av körkortet och myndighet som beslutat om denna.

Belastningsuppgifter finns i ett särskilt kriminalregister. Eftersom

det är samma myndighet för samtliga register på

som ansvarar trafikområdet, såväl körkortsregistret som bilregistret och kriminalregistret, kan polisen Rigspolitichefen på ett enkelt sätt få relevanta belastningsuppgifter i exempelvis ett körkortsärende.

Internationella jämförelser 193

Tillgängligheten till registren m. m.

Som nämnts regleras förandet av danska register i lovbekendtovan görelsen offentliga myndigheters register. En särskild författning, om bygger på EU:s dataskyddsdirektiv, dvs. dansk motsvarighet till som en personuppgiftslagen 1998:204, antas dock inom kort i Danmark. Den närmare tillgången till de olika registren regleras i

myndigheternas föreskrifter. Utgångspunkten är att registeruppgiftema

inte är allmänt tillgängliga. Undantag görs för myndigheter som

behöver uppgifterna för sin myndighetsutövning. Detta gäller både

uppgifterna i körkortsregistret och i bilregistret. Faerdselsstyrelsen är tillståndsmyndighet för yrkesmässig trafik och för också ett register över tillståndshavare. Styrelsen får dock inte automatiskt underrättelser från Rigspolitichefen om belastningsuppgifter beträffande innehavare av trañktillstånd. En förutsättning för att allmänheten skall få ut registrerade uppgifter

är att den registrerade sitt samtycke till att uppgiften

personen ger lämnas ut. Undantag kan göras den som begär att få ut uppgiften om bedöms ha ett intresse väger tyngre än den registrerades intresse som uppgiften inte lämnas ut. Det innebär att den som begär att få ut av att registeruppgifter alltid måste ett syfte med sin begäran. ange Direktåtkomst till registren förekommer endast i vissa fall.

har försäkringsbolagen direktåtkomst till vissa uppgifter i Exempelvis bilregistret. Detsamma gäller några andra myndigheter, såsom den

myndighet, dommeren i Aarhus, för Bilbogen. Någon som direktregistreringsrutin för bilhandeln, motsvarande den svenska

ordningen, finns inte.

Utlämnande körkortsbilden och namnteckningen utgör i av Danmark inte något problem, eftersom underlagen förstörs kort tid, cirka fem veckor, efter det körkortet har utfärdats. Samtidigt raderas att dataunderlaget ut. Detsamma gäller för övrigt underlagen till de danska liksom körkorten utfärdas av Rigspolitichefen. passen, som Den danska trañkregisterverksamheten skattefmansieras. I vissa fall dock avgifter när uppgifter lämnas ut, t.ex. vid större tas ut uppgiftsuttag begärs andra myndigheter. som av Trañkregistren används för statistik och forskningsändamål och på tid i mindre skala även i miljöarbetet. senare

7 18-6121 Vägtrafikregistrering

194 Internationella jämförelser SOU 1998: l 62

3.2.3¶Finland

Allmänt

Inom Trafikministeriets forvalmingsområde finns bl.a. Vägverket och Fordonsförvaltningscentralen. Den tidigare Bilregistercentralen har år 1996 ombildats och delats upp i Fordonsförvaltningscentralen, är

som ett ämbetsverk, och Finlands Bilbesiktning AB Suomen Autokatsastus, som är ett s.k. statsbolag. Förändringen motiverades av konkurrensneutralitetsskäl.

Fordonsförvaltningscentralen svarar såsom registerförare för själva registerverksamheten avseende vägtrafiken, dvs. förandet av

fordonsregistret och körkortsregistret. Vidare ansvarar Fordons-

förvaltningscentralen för myndighetsutövningen i samband med registreringen av fordon samt svarar for tillsynen över bilbesiktningen och bilskoloma. Fordonsförvaltningscentralen har också ytterligare myndighetsuppgifter av forvaltningskaraktär och har hand om vissa beskattningsuppgifter, nämligen fordonsskatt som motsvarar den svenska fordonsskatten, dieselskatt och bilskatt en försäljningsskatt eller accis, dvs. en engångsskatt.

Fordonsförvaltningscentralen har befogenhet att stå för viss nomigivning, dvs. ge ut föreskrifter.

De huvudsakliga författningarna på trafikregisteromrâdet är vägtrafiklagen, registreringsförordningen, besiktningsförordningen, körkortsförordningen, förordningen om fordons konstruktion och utrustning, lagen om vägtrafikens datasystem, lagen om koncession för besiktning och registrering av fordon, lagen och förordningen om trafkförsälcring samt de olika skattelagama, nämligen fordonsskattelagen, dieselskattelagen och bilskattelagen.

Vägtrafiklagen och registreringsförordningen reglerar själva registreringsförfarandet. Enligt bestämmelserna är importören och

tillverkaren av ett fordon samt dettas ägare och innehavare skyldiga att till den som för fordonsregistret eller som har koncession för besiktning och registrering av fordon anmäla registeruppgiftema samt ändringar i dessa.

Lagen om vägtrafikens datasystem innehåller de grundläggande registerbestämmelsema. Datasystemet för vägtrafiken handhas av Fordonsförvaltningscentralen registeransvarig. I datasystemet för

vägtrafiken får registreras personuppgifter och uppgifter om juridiska

personer.

Det finns inte någon särskild författning med de definitioner som förekommer i författningsregleringen för vägtrafiken, utan de flesta

aktuella förordningarna baseras vägtrafiklagen med dess

terminologi. När det gäller förhållandet till EG:s regelverk är harmonisering genomförd närmast beträffande fordonens tekniska bestämmelser och

körkortsförordningen.

Tillfällig registrering m. m.

Det finns i Finland bestämmelser tillfälligt brukande av fordon i om registreringsförordningen 3 8-41 och 46-56 §§ och i bilskattelagen 2 § och 32 §. Den är fast bosatt utomlands, dvs. turister m.fl., får som i Finland tillfälligt använda ett utländskt fordon under högst ett år. Distriktstullkammare kan ansökan förlänga denna tid med högst ett

ar. En är fast bosatt i Finland får inte där använda ett person som utländskt fordon. Det innebär t.ex. att finsk medborgare inte får hyra en fordon i Sverige och använda det i sin rörelse i Finland. Med fast ett bosättning enligt definitionen ibilskattelagen vistelse i landet i avses minst 185 dagar per år. Den att bosätta sig i Finland och föra in ett fordon dit för som avser bruk skall anmäla fordonet för registrering i Finland inom 30 eget dagar. De svenska bestämmelserna saluvagnslicens bilhandelns bruk om fordon i lager för provkörning o.d. motsvaras av reglerna om av Provnummerskyltama beviljas ett företag och

provnummerskyltar.

följer alltså inte fordonet. fordon förvärvas för att föras ut landet utfärdas s.k. För som ur

och. exportregistreringsintyg, förut har gällt under

exportskyltar som

60 dagar. Den tiden har den l juni 1997 sträckts ut till att gälla ett år. Något motsvarande interimslicensen tillfällig registrering vid system inför slutlig registrering finns inte liksom inte heller

privatimport

turistvagnslicens för fordon utländsk medborgare och som ägs av en brukas tillfälligt i landet. Såväl bestämmelserna körtillstånd om tillfälligt brukande ett avställt fordon brukande av ett fordon av som för körning till besiktningsorgan faller under ordningen med s.k. ett förflyttningsskyltar eller transportskyltar. Även i Finland har privatimporten EU-fordon ökat och vissa av ändringar, gäller sedan den 1 januari 1997, har gjorts i som bestämmelserna import begagnade bilar. Fordonet tas in i om av

Finland med utländska exportskyltar eller finska förflyttningsskyltar,

kan erhållas hos tullmyndigheten efter ansökan. som

196 Internationella jämförelser SOU 1998: 162

Ett finskt fordon måste vara trañkförsäkrat för att få registreras. Det finns ett antal fordon som av den anledningen är oregistrerade. Vid

avregistrering lämnas skyltarna in till registreringsmyndigheten.

Civilrättsliga förhållanden i bilregistret

När det gäller registrering av vissa uppgifter av civilrättslig natur och liknande i trafikregistren såsom uppgifter om inskränkt

förfoganderätt, leasing eller avbetalningsköp kan nämnas att sådana

uppgifter saknas i finska trafikregister. Uppgiften att ett fordon är utmätt antecknas dock efter underrättelse från utmätningsmyndigheten. Anteckningen har inte någon rättsverkan.

Följande rättsverkningar är knutna till registrering i fordonsregistret, nämligen betalningsansvar för felparkeringsavgift, överlastavgift, dieselskatt, bilskatt och fordonsskatt. Betalningsansvaret omfattar även den obligatoriska trafikförsäkringen och den frivilliga bilförsäkringen. Båda faktureras av försäkringsbolagen grundval av uppgifterna i fordonsregistret.

När det gäller prövningen äganderättsfrågan vid registreringen

av gäller att ägaren måste ha en tillbörlig utredning beträffande äganderätten 12 § registreringsförordningen. I praktiken betyder det att ägaren måste ha en skriftlig utredning som visar äganderätten från den siste ägare som är antecknad i fordonsregistret eller från den siste utländske ägaren. Det är då tillräckligt att vid en fordonsöverlåtelse kontrollera mot fordonsregistret för att ett godtrosförvärv skall föreligga.

I registret är endast den verklige ägaren antecknad såsom ägare. Leasetagaren eller avbetalningsköparen är endast registrerad såsom

innehavare av fordonet. Detta framgår av registreringsförordningen.

Det finns ett system med s.k. bilinteckning, som kan meddelas i tunga fordon.

Körkortsregistret

Polisen, som sorterar under Inrikesministeriet, beviljar tillstånd för erhållande körkort vägtrafiklagens 70 § l mom.. Registeransvarig

av för körkortsregistret är Fordonsförvaltningscentralen. Körkortsregistrets innehåll behandlas i 9 kap. 48§ körkortsförordningen 7.9.l990/845.

Där registreras den som ansöker om körkortstillstånd, de som innehar körrätt samt körrättslösa misstänks för eller har

personer som

SOU 1998: 162 Internationella jämförelser 197

gjort sig skyldiga till trafikbrott. Straff och andra påföljder för vissa

brott registreras också. Uppgift ordningsböter registreras i fråga om om överträdelse hastighetsbegränsning. I registret förekommer alltså av

personuppgifter, körkortsuppgifter och vissa belastningsuppgifter.

I körkortsregistret förs också in uppgifter dem som utan att ha om körrätt har gjort sig skyldiga till vissa brott, främst trafikbrott. I registret förs in uppgifter innehavaren ett utländskt körkort om av endast han i Finland har dömts för vissa brott. Det antecknas i om vilken körkortet har beviljats och körförbud har meddelats i stat om någon EU:s medlemsstater eller i en EES-stat. annan av Det finns i Finland inte något yrkestrafikregister över

tillståndshavare inom yrkestrafiken.

Tillgängligheten till registren m. m.

Körkortsregistret är i princip inte offentligt. I fråga om personer som finns registrerade i körkortsregistret skall uppgifter om brott eller

misstänkt brott, körförbud, tillfälligt körförbud eller om att körrätten har upphört hållas hemliga. Ur registret får dock lämnas ut uppgifter till

vissa myndigheter, nämligen bl.a. till

polisen tull- och gränsbevakningsmyndigheterna för

samt behandling ärenden gäller körrätt och trañktillstånd samt för av som

kontroll av personuppgifter,

till åklagarmyndighetema och domstolarna för behandling av ärenden ansluter till körrätt, som till trafiktillståndsmyndighetema för behandling av ärenden som hänför sig till beviljande och återkallande trañktillstånd, av till de på Åland, i Europeiska unionens medlems-

myndigheter

eller i till avtalet Europeiska ekonomiska samarbetsområdet stater om EES anslutna behandlar körkortsärenden såvitt det behövs stater som för behandlingen körkortsärenden eller för enstaka kontrollåtgärder, av till vissa myndigheter för vetenskaplig forskning eller statistikföring.

Ingen myndighet har obegränsad tillgång till belastningsuppgifter

varje myndighet har tillgång endast till de uppgifter som den utan behöver för sin verksamhet. De lämnas ut Rättsregistercentralen på av elektronisk väg, 13 § lagen vägtrañkens datasystem. om En privatperson kan dessutom ett utdrag körkortsregistret genom ur få sådana uppgifter från registret gäller honom själv och som som behövs för utbildning ansluter till framförande fordon, för som av inledande yrkesverksamhet eller för något annat ärende som gäller av

198 Internationella jämförelser SOU 1998: 162

körkort eller körrätt. När uppgifter begärs ut skall det ändamål för vilket uppgifterna behövs och antecknas i utdraget. uppges Frågor som gäller samköming register regleras i lagen av om vägtrafikens datasystem. Till trafikregistren hämtas uppgifter från en rad olika register, såsom polisens register, befolkningsregistret,

rättsregistret, trafikförsäkringscentralen, trafikförsäkringsbolagen och

tullen. Fordonsregistret är offentligt och uppgifter från registret lämnas till en rad olika myndigheter. Det gäller t.ex. polisen, besiktningsföretagen,

bilåterförsäljarna genom en direktregistreringsrutin, trafikförsäkringsföreningen, trafikförsäkringsbolagen, tullen, åklagama och

domstolarna, bilimportörema, den myndighet har hand som om

parkeringsövervakningen 57§ registreringsforordningen. Uppgifter

lämnas med vissa restriktioner även till privata företag. Uppgift om personbeteckning, dvs. lämnas dock inte ut. personnummer, En rad olika sökbegrepp och -kombinationer tillåts i fordonsregistret, exempelvis chassinummer och registreringsnummer. Sökning på en viss persons fordonsinnehav får dock inte ske.

Övriga frågor

Registerverksamheten finansieras med avgifter enligt självkostnadsprincipen. Det har i praktiken inneburit att avgifterna för rad tjänster en på senare tid har kunnat sänkas.

Trafikregistren i Finland används även för främjande

av trafiksäkerheten. Registeruppgiftema används också för att minska de miljöskador som fordonen orsakar.

Beskattningen av fordon baserar sig huvudsakligen bilskattelagen

1482/94, som alltså reglerar försäljningsskatt, accis. Bilskatten en en måste betalas innan eller paketbil eller någon bil en person- annan under l 875 kg kan registreras. Årligen uppbärs också dieselskatt för en dieseldrivna fordon och för de flesta övriga fordonsslag årlig en fordonsskatt, dvs. bruksskatt. En lag fordonsskatt trädde i en ny om kraft den 31 januari 1997. Ledningen och övervakningen fordonsbeskattningen ankommer av på Skattestyrelsen, medan Fordonsförvaltningscentralen sköter debitering och indrivning och beslutar skattebefrielse för om handikappade. Skatt erläggs för i fordonsregistret antecknade fordon och för fordon som borde ha registrerats. Fordon för temporärt bruk är

obeskattade, nämligen fordon med tullskyltar, med tillfälliga skyltar och med transferskyltar.

Internationella jämförelser 199

På vägtrafikområdet pågår ett utvecklingsarbete med fordonsskatten. Därutöver utreds körkortsregistrets ställning, och diskuteras registret skall föras civil myndighet eller av

om av en polisen. Inrikesministeriet vill föra över körkortsregistret från

Fordonsförvaltningscentralen till polisen, eftersom polisen är den

största användaren registret cirka 96 procent av förfrågningama.

av

Fordonsförvaltningscentralen vill behålla körkortsregistret och hänvisar

till sin sakkunskap registerförare och att den därvid för även andra

som register.

3.2.4¶Island

Allmänt

Island har bolagiserat registerverksamheten och fört över den till Skráningarstofan, dvs. Registreringskontoret, för närvarande drivs

som i aktiebolagsform och är registerorgan för det isländska

som bilregistret. Det föreligger dock våren 1998 ett förslag om att staten

skall ta över det fulla ägandet av myndigheten. Registreringskontoret

lyder under Justitieministeriet. Registreringskontoret har efter bemyndigande från ministeriet rätt att ut s.k. arbetsregler för sitt

ge verksamhetsområde. År 1995 infördes fri konkurrens inom fordons-

besiktningsområdet och det finns i dag tre privata besiktningsföretag.

Polisen, också underställd Justitieministeriet, är körkortsmyndighet. Det finns dock planer på att Registreringskontoret skall ta över även det registret i samband med datasystem tas i bruk och registren blir

att nya

tillgängliga via Internet.

En rad ytterligare förhållanden kommer vidare att registreras, såsom uppgift skadade fordon. Uppgift årsmodell kommer dock inte

om om längre registreras. Automatisk avregistrering införs för fordon som

att inte har besiktigats under tre år.

I den isländska trafiklagen och ett antal förordningar regleras registrering, besiktning fordon. Beskattningen av fordon

m.m. av regleras i författningar på skatteområdet.

De definitioner används på vägtrafikområdet är inte i full

som överensstämmelse med de definitioner gäller för skatteområdet.

som Deñnitionema inte heller fullt ut anpassade till dem används

är som inom EG-rätten.

200 Internationella jämförelser SOU 1998: 62 l

Tillfällig registrering m. m.

Utlänningar har rätt att föra fordon är registrerade i andra länder, som dvs. i vanlig turisttrañk, med stöd ett temporärt körtillstånd. Ett av sådant utfärdas tullmyndigheten och gäller månad. Giltighetstiden av en kan efter särskild ansökan förlängas med månader i dock en tre taget, högst tolv månader. Körtillstånd till den fordonsägare

ges eller

innehavare som har varit bosatt utomlands under minst tolv månader och det krävs vidare att fordonet är registrerat i land och har ett annat

en giltig försäkring. Förordningen om tillfälligt bruk reglerar rätten att föra tillfälligt

registrerade fordon på Island. Giltighetstiden är månad med en möjlighet till förlängning efter ansökan, dock med högst tolv månader. Detta gäller endast för fordon, aldrig har varit registrerade. En nya som ytterligare förutsättning är att ägaren har varit bosatt utomlands under minst tolv månader. Vid denna form tillfällig registrering tilldelas av fordonet s.k. exportskyltar. Dessa bestämmelser tillämpas mycket sällan. En annan form tillfällig registrering används vid privatimport av av fordon. Därvid tilldelas fordonet s.k. pröveskyltar, avsedda som är att användas för körning från tullen till besiktningsorganet och för s.k.

provkörning. Importören kan flytta pröveskyltama mellan olika fordon

och försäkringen gäller då för det fordon vid viss tidpunkt har som en skyltarna. Pröveskyltama används också saluvagnsskyltar. som Sedan importen begagnade fordon ökat har missbruket av av pröveskyltama blivit ett problem, eftersom skyltarna används i trafik på

fordon som inte har registreringsbesiktigats.

Något institut motsvarande det svenska körtillståndet finns inte. Ett

avställt fordon får köras de tidigare registreringsskyltama under

förutsättning att ägaren skriver en förbindelse att fordonet endast om

körs till besiktningsorganet.

Civilrättsliga förhållanden i bilregistret

I det isländska bilregistret registreras såväl ägare innehavare och som

båda anges på registerutdraget.

Det finns kopplingar mellan bilregistret och andra register. typer av Fordonsinnehav registreras dock endast i bilregistret, men informationen är åtkomlig från ett antal andra offentliga register. Detta gäller t.ex. försäkringsregistret, förs efter överenskommelse mellan som försäkringsbolagen, och som utvisar att, fordonet är försäkrat. Av

fordonsskatteregistret framgår om fordonsskatten är betald. Ett

Internationella jämförelser 201

ägarbyte kan inte registreras i bilregistret det finns obetald skatt om belastar fordonet. som Både säljare och köpare har skyldighet att anmäla ett ägarbyte. Vid registreringen kontrolleras alltid de rätta ägarförhållandena beträffande

fordonet. Vid nyregistrering importerade begagnade fordon

av kontrolleras däremot inte ägarförhållandena. Importören är dock

skyldig att förete det utländska registreringsbeviset.

Körkortsregistret

Det har tills helt nyligen inte förts något körkortsregister. En förordning körkort har dock beslutats och ett register över körkortshavare har om byggts upp hos polisen. Någon registrering utländska körkort förekommer inte.

av

Tillgängligheten till register m. m.

Både myndigheter och allmänhet har hittills haft obegränsad tillgång till i bilregistret. Detta har gällt även direktåtkomst via

uppgifterna

terminal. Registerutskrift på har också lämnats till myndigheter papper och allmänhet bl.a. för kommersiella ändamål. Under år 1997 har Datanämnden gett ut nya föreskrifter om utlämnande registeruppgifter. Det är inte tillåtet att lämna ut av numera

uppgifter via den registrerades personnummer, exempelvis uppgift om

viss fordonsinnehav. Även möjligheterna till försäljning av en persons för reklamändamål har stramats åt. Bilhandeln har dock

uppgifter

fortfarande direktåtkomst till bilregistret. Tillgången till det nyinrättade körkortsregistret är förbehållet alltså är den myndighet för registret. Någon tillgång

polisen, som som för andra myndigheter eller privatpersoner ges inte.

Registerfrågoma regleras i den allmänna datalagen. Till bilregistret hämtas uppgifter från andra myndigheters register, såsom befolkningsregistret, andra register hos Skattemyndigheten och hos tullmyndigheten.

Enligt särskild lag personuppgifter f°ar registrering av

en om känsliga uppgifter inte ske utan tillstånd Datanämnden. av

Registerverksamheten finansieras med avgifter, storlek bestäms

vars

Justitieministeriet och bygger på självkostnadsprincipen. Avgifterna

av

stannar hos Registreringskontoret.

Bilregistrets ändamål är främst att fungera som ett register över fordon och deras Det används dock även bas för befintliga ägare. som

202 Internationella jämförelser

tullklarering och beskattning fordon samt för registrering

av av

fordonsförsäkring. De besiktningsuppgifter finns används också

som för att rent allmänt höja trafiksäkerheten.

3.2.5¶Norge

Allmänt

Den grundläggande norska författningen på området är vegtrafikloven av den 18 juni 1965 innehåller bestämmelser trafikregler, nr som om fordon, förares behörighet Därutöver regleras vissa förhållanden i m.m. bilansvarsloven och avgiftsloven. Föreskrifter meddelas av Samferdselsdepartementet eller Vegdirektoratet. Vegdirektoratet är registermyndighet för motorvognregistret. Det finns inte någon särskild författning behandlar som

registerfrågoma och inte heller någon separat förordning

som innehåller de definitioner används i vägtrafiksammanhang. Tollsom og avgiftsdirektoratet, under Finansdepartementet, föreskrifter ger ut

som rör beskattningsförhållanden.

Under år 1995 genomfördes förändringar främst tekniska av definitioner för att nå överensstämmelse med motsvarande definitioner i EG:s regelverk. Detta har medfört att ett registerutdrag från bilregistret utvisar både gamla och nya definitioner parallellt.

Tillfällig registrering m. m.

Vegtrafikloven föreskriver registreringsplikt för motorfordon. I Forskrift om bruk av kjöretöy den 25 januari 1990 92, utfärdad av nr. av Samferdselsdepartementet, regleras de närmare villkoren för registrering m.m. Registreringsplikten gäller motorfordon och släpvagnar kap. 2 § 2-1. Fordon registreras ägaren. För ett fordon som är sålt med förbehåll om återtaganderätt för säljaren köparen anses som ägare och vid leasing leasegivaren ägare § 2-2. Det anses som innebär att avbetalningssäljaren för att skydda sin återtaganderätt måste anmäla köpet till det särskilda lösöreregistret, nedan. se Vid anmälan registrering skall fordonet godkänt - om vara av biltilsynet eller typgodkänt Vegdirektoratet. Bevis tull och av om att avgifter i förekommande fall har betalats, bevis trafikförsäkring om samt identitetshandling för ägaren krävs. I Norge finns två huvudtyper registrering, ordinaer registrering av och saerskilt registrering. Ordinaer registrering sker först och främst med de vanliga vita skyltarna med svarta bokstavs- och

Internationella jämförelser 203

sifferkombinationer. Varebiler har gröna skyltar. För att få registrera ett varebil skall vissa tekniska krav uppfyllda. Fordonet fordon som vara med högst rad säten och lastutrymmet skall vara f°ar vara utrustat en från med fast skiljevägg. Varebiler har väsentligt avskilt sätena en mycket lägre importavgift engångsavgift är oberoende av typ av som

registrering än personbilar.

skyltar får användas på fordon inte skall

Annleggskilter svarta som

allmän väg endast inom särskilda områden, såsom brukas utan flygplatser. Huvuddelen de fordon är registrerade på av som lastbilar 3 500 kg eller mer. Samtliga

anleggskilter är totalvikt

lastbilar befriade från importavgiften. För andra fordonstyper än är betalas importavgift. Alla fordon registreras på anleggskilt lastbil som är befriade från årsavgift. för tillfälligt bruk i landet kan Saerskilt registrering av motorvogn beträffande fordon inte tidigare har varit registrerade och ske nya som köpts i Norge. Politiet administrerar sådan Saerskilt registrering som i Norge. Saerskilt registrering kan ske som turistvogn sju olika orter år för utländska medborgare inte har vistats är giltig under ett som som månader under de senaste två åren och för norska i landet mer än sex har vistats utomlands de senaste två åren. Saerskilt medborgare som kan även ske eksportvogn för en giltighetstid

registrering som

utomlands år oavsett tidigare vistelseort for sökande som avser av ett

landet. Registreringen gäller i Norge endast

att föra ut fordonet ur

under 14 dagar. har föreskrifter rör s.k. Finansdepartementet gett ut som brukande fordon inom landet. För att i Norge få bruk, dvs. tillfälligt av med utländska skyltar sådant bruk omfattar köra ett fordon all turisttrafik- krävs att vederbörande är bosatt utomlands.

exempelvis

för sådant bruk är enligt huvudregeln ett år. Tidsgränsen fordon kan flyttas, provköras, demonstreras

Ett registreringspliktigt

besiktning registrerat skall då vara eller köras till utan att vara men enligt§ 2-6. Forskrift bruk av

försett med s.k. prövekjennemerke om

den 25 jan. 1990 92. Det är alltså endast särskilt angivna kjöretöy av nr tillåts. Vegdirektoratet utfärdar de närmare kömingar som

bestämmelserna om prövekjennemerke. antingen dagsprövekjennemerke eller

Prövekjennemerke kan vara

används vid tillfällig

årsprövekjennemerke. Dagsprövekjennemerke

inom Norge under till tre dagar mot en

registrering som gäller en

för närvarande 60 kronor giltighetsdag. Efter en särskild avgift, per kan ansökan göras för ytterligare perioder. Det

tredagarsperiod en ny

finns alltså inte någon bortre gräns for antalet dagsprövekjenneanvändas i begränsningen ligger i att endast merker som kan följd, utan tillåts. En särskild fordonsförsäkring ingår i vissa angivna kömingar

204 Internationella jämförelser SOU 1998: 162

avgiften. Ansökan görs hos Biltilsynet lyder under Statens som vegvesen och som har ett rikstäckande nät lokala stationer, cirka 70 i av hela landet. Vid ansökan fylls i särskild kjöreseddel, skall en som medföras vid färd och som skall innehålla uppgifter körsträcka och om

syfte med körningen.

Dagsprövekjennemerke kan användas vid t.ex. privatimport av fordon. Registreringen beviljas efter ansökan före inresan till Norge och fordonsägaren erhåller tillfälliga skyltar utförda i röd plastfolie med svart text klistras på fordonet vid in i landet. som passagen Skyltama gäller då för färd till besiktning och intill dess att fordonet har registrerats. Prövekjennemerke kan med stöd av den nordiska överenskommelsen från 1985 se avsnitt ll användas för färd i övriga nordiska länder, t.ex. från tysk-danska gränsen och för färd genom Sverige till Norge vid privatimport av ett fordon från Tyskland. Årsprövekjennemerke kan användas av bilfinnor vid sådana särskilda körningar nämnts och motsvarar alltså den svenska som ovan saluvagnslicensen. Bestämmelserna om årsprövekjennemerke begränsar inte antalet sådana kjennemerker bilfirma, utan per en bedömning görs av biltilsynet vid ansökan ytterligare en ny om kjennemerker. För varje körning skall körsedel fyllas i och medföras en vid färd. Skyltama utförs i röd plåt med vit text och hängs på fordonet

vid användningen.

Rätten att få ut ett prövekjennemerke är inte absolut utan kan vid överträdelse av bestämmelserna dras in för viss tid eller för alltid. Biltilsynet kan också avslå ansökan för den tidigare har gjort en som sig skyldig till en överträdelse. Det finns också särskilda typer registrering särskilda regiav streringsskyltar för militära fordon, för fordon är äldre än 30 år som

samt för diplomatfordon.

Provisoriska registreringsskyltar finns inte. Om skylt har förstörts en eller förkommit beställer fordonsägaren nya skyltar hos biltilsynet och han får under den tiden normalt cirka 48 timmar det tar att - som framställa nya skyltar och skicka dem till ägaren inte bruka fordonet. - Det norska Stortinget fattar årligen i december beslut om fordonsrelaterade avgifter, tas ut i stället för mervärdesskatt. Tollsom och avgiftsdirektoratet administrerar avgifterna. Dessa olika slag är av och generellt gäller att avgifterna är mycket höga i jämförelse med t.ex. svenska förhållanden. Försöken att komma undan fordonsavgiftema och köra på andra länders skyltar, t.ex. i gränstraktema till Sverige, är därför många. För de flesta fordonsgrupper, med undantag lastbilar, skall det, av såsom framgått ovan, vid införsel till Norge betalas engångsavgift. en

Internationella jämförelser 205 SOU 1998: 162

registreras utan att engångsavgiften betalas För att hindra att fordon

tas ut för fordon

finns oppbyggingsavgift garderingsavgift som

en byggts begagnade eller uppstått i landet, dvs. samman av som

importerade delar.

betalas omregistreringsavgift, beräknas

Vid ägaröverlåtelse en som

och vikt. Avgiften vid ägarbyte är hög; den uppgår efter fordonets ålder

till drygt 10 000 kronor för relativt ny personbil. en

för de fordon med tillåten totalvikt

Årligen tas ut en årsavgift en

den l januari varje år. under 12 ton finns registrerade per som

betalas den 15 utgår för helt år oavsett Avgiften, som skall senast mars,

och någon återbetalning sker inte sedan

eventuell överlåtelsetidpunkt

Enda undantaget gäller fordon har skrotats. ett fordon har sålts. som

sänds två kontrollmärken ut, ett för varje När avgiften betalas

1997 uppgick avgiften till 1 705 norska kronor.

registreringsskylt. För

tillåten totalvikt över 12 ton betalas i stället För tunga fordon med en

vektårsavgift, jämte ett tillägg för släp. Avgiften,

två gånger om året en

EES-avtalet och skall uppgå till viss miniminivå, är bygger en som

differentierad efter vikt.

skrotningspremie, för närvarande En vrakpantavgift, dvs. en som

till ägaren när ett äldre uppgår till 1000 kronor, betalas av staten

fordon skrotas.

Civilrättsliga förhållanden i bilregistret

förhållanden registreras inte i de trafikadministrativa Civilrättsliga

i register andra områden.

registren utan

fordonets ägare. Ileasing-

I motorvognregistret bilregistret anges

registreras. En anmärkning görs i fallen är det leasegivaren som

denne inte på registreregistret vem som är leasetagare, men syns om endast för polisen och vissa

ringsbeviset, utan uppgiften är tillgänglig

Avbetalningsköp registeras över huvud taget inte.

andra myndigheter.

har ingen rättslig verkan. En

Registreringen i motorvognregistret

till ett fordon får därför avgöras tvist mellan två parter om äganderätten

har rättsverkan endast i fråga om på civilrättslig väg. Registreringen en

fordonsskatt och bilavgifter, däremot inte betalningsansvaret för rena

motsvarande. Avskyltning och brukande-

för felparkeringsavgift eller

förbud blir följden bilavgifterna inte betalas. om det s.k. lösöreregistret är del av Det finns ett särskilt register, som en

Brönnöysund är den ort i norra Norge,

de s.k. Brönnöysundregistrene

fysiskt förs. I lösöreregistret registreras där registren rent

inskränkningar i äganderätten till ett fordon

avbetalningsköp och andra

särskild avgift gebyr. Sökning i registret eller annan lös sak mot en

206 Internationella jämförelser SOU 1998: 62 l

kan ske med hjälp registreringsnummer eller

av person- eller organisationsnummer. Det innebär att den presumtive köparen måste kontrollera i två olika register för att säker på det fordon vara att han avser att köpa inte är belastat med någon inskränkning. Ett eller

intyg

en s.k. attest förekomsten belastningar kan utfärdas om av av registret

på begäran och mot särskild avgift. Registreringen i lösöreregistret

en

har civilrättslig verkan.

Säljare och köpare är solidariskt ansvariga för bilavgiftema. Såväl säljaren som köparen är skyldiga att anmäla äganderättsövergång en inom tre dagar. När säljaren gjort anmälan går han fri från vidare en ägaransvar som rör fordonet.

Körkortsregistret

Beträffande det norska förerkortregisteret finns inte några specificerade

bestämmelser utöver brukarhandledning för

en registennyndig-

hetens interna bruk. I förerkortregisteret registreras personuppgifter,

när och var körkortet är utställt, giltighetstid, särskilda villkor t.ex. glasögon, om dupletter förerkortet har tillverkats och i så fall hur av många, om utbyte har skett till eller från ett utländskt körkort samt

ytterligare ett antal uppgifter. Den l januari 1998 har i Norge

som en EU-anpassning införts ett nytt förerkort i bankkortsformat, som accepteras av samtliga EES-länder. Förerkortet används for att utvisa

forarbehörigheter men också som legitimationshandling. I och med

införandet av det förerkortet förs ytterligare antal uppgifter in i nya ett

forerkortregisteret.

När det gäller belastningsuppgifter rör norska körkortshavare som

anmäler polisen till körkortsmyndigheten att inskränkning eller

en anmärkning finns beträffande ett körkort och vilken bestämmelse som har överträtts. I det norska körkortsregistret tas inte några uppgifter om utländska körkort annat än innehavaren utländskt körkort om av ett byter ut det mot ett norskt. Belastningsuppgifter rör utländska som körkortshavare registreras därmed inte heller.

Något centralt yrkestrañkregister finns ännu inte i Norge, även om det pågår en diskussion att lägga ett sådant register. Varje om upp fylke, dvs. närmast ett landsting eller ett län enligt svenska förhållanden, för ett eget register över de tillståndshavare finns i som fylket.

SOU 1998: 162 Internationella jämförelser 207

Tillgängligheten till registren m. m.

den särskilda lagen register krävs tillstånd från Datatillsynet

Enligt om

för få föra register över körkortshavare. Registeruppgiftema är inte att offentliga, uppgift lämnas endast vederbörande är körkortshavare om eller inte. s.k. för körkortstillverkningen förstörs tre månader

Det grundkortet

efter det själva körkortet har framställts. Utlämnande uppgift i att av

grundkortet medges inte under lagringstiden.

Uppgifterna i motorvognregistret lämnas ut till vissa myndigheter

har nytta registeruppgiftema, exempelvis vägtullmyndigheten.

som av Vissa lämnas också till försäkringsbolagen och i enskilda fall

uppgifter

Den registrerades lämnas dock inte till privatpersoner. personnummer Inte heller lämnas massutskrifter ut för kommersiellt bruk, ut. exempelvis för reklamändamål. När det gäller frågan sambearbetning av registeruppgifter om

tullmyndigheten uppgifter från sina register till lämnar exempelvis motorvognregistret. Personuppgifter hämtas från folkeregistret. Statens lämnar i sin tur uppgifter från motorvognregistret

vegvesen

till rad olika myndigheter har bruk för uppgifterna, exempelvis

en som

skattemyndighetema och de militära myndigheterna. Den

finns uppgifter inte f°ar lämnas ut för kommersiella

begränsningen att

ändamål, till bilbranschen för att användas vid försäljningst.ex. kampanjer eller motsvarande. skattefinansieras. De avgifter som tas ut går

Registerverksamheten

in i statskassan. Det har dock skett svängning mot att i

följaktligen en

högre grad ta ut gebyr avgifter för att finansiera konkreta projekt.

3.3¶Internationella överenskommelser m.m.

finns rad multilaterala överenskommelser, dvs. som är gällande Det en mellan flera stater, och bilaterala överenskommelser, dvs. gällande

mellan två stater. Multilaterala överenskommelser har i allmänhet dignitet av konventioner, dvs. regelsystem staterna åtar sig att tillämpa inom som visst område. Konventionerna beslutas inom internationella organ. ett Bland dessa kan ECE, FN:s kommission för Europa, CEMT nämnas

Europeiska Transportministerkonferensen och ILO Inter- Den

nationella arbetsorganisationen.

Sedan Sverige anslutit sig till Europeiska unionen, EU, den l januari har EG-rätten företräde framför de bilaterala avtal som Sverige 1995, andra medlemsstater. Sådana avtal Sverige träffat med ingått med som

208 Internationella jämförelser

ett tredje land, dvs. sådana länder inte är

som gemenskapsmedlemmar,

gäller fullt ut de avtalsslutande länderna emellan. Om ett sådant avtal strider mot EG-rätten kan Sverige dock förpliktat vara att få till stånd

en omförhandling av avtalet.

1949 års Genévekonvention rörande vägtrafik SÖ 1952:66 trädde för Sveriges del i kraft 1952. Konventionen innehåller regler om hur fordon tekniskt skall konstruerade för få framföras vara att i de till konventionen anslutna staterna, internationella

trafikregler,

bestämmelser registreringsbevis, internationella körkort om om samt andra bestämmelser för att staterna skall upplåta sina territorier for internationell vägtrafik.

1968 års Wienkonvention vägtrañk SÖ 1989:1, trädde om som i kraft år 1977 och Wienkonventionen år samma om vägmärken och signaler SÖ 1989:2, med ikraftträdande år 1978, ersätter till stor del Genevekonventionen. Wienkonventionen vägtrafik innehåller om förutom vägtrafikregler även krav på registrering och teknisk standard som de till konventionen anslutna länderna bör ställa på fordon som används i internationell trafik. Konventionen innehåller också bestämmelser internationella körkort. Syftet med konventionen om är att underlätta den internationella vägtrafiken och förbättra vägsäker-

heten genom antagandet enhetliga trafikregler.

av Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Luxemburg, Sverige, Tyskland och Österrike avtalsslutande är parter, medan Italien, Portugal, Spanien och , Storbritannien har skrivit under inte l men ratificerat konventionen. EU är inte avtalsslutande en part. Mellan de nordiska länderna, Danmark, Finland, Norge och Sverige, finns en överenskommelse rör ömsesidigt godkännande körkort som av och registrering fordon SÖ 1985:91. Se vidare avsnitt 11.2. av

3.4 om

Något registreringsbevis och registreringsbestämmelser för fordon

m.m. i EU:s medlemsländer

Registreringsbevis

De nuvarande registreringsbevisen för motorfordon och deras släpfordon utarbetas varje medlemsstat inom EU för sig och

av skiljer

sig för närvarande mycket från stat till Dessa skillnader en en annan. rör framför allt antalet dokument utfärdas, deras utseende och som deras innehåll.

Internationella jämförelser 209

enda befintliga internationella bestämmelserna om registrerings- De

bevis finns i Wienkonventionen vägtrafik. De registreringsbevis om

medlemsstaterna innehåller huvuddelen av de uppgifter som utfärdas av

minimikraven för internationell trafik enligt krävs för att fylla som konvention, betydande majoritet medlemsstaterna denna men en av

bestämmelsen uppgifterna skall identifieras genom tillämpar inte om att

alfabetisk kod. en används förutom vid vägtrafik också när ett

Registreringsbeviset

medlemsstat. Vidare används det för att fordon registreras i en annan

rättmätig till ett fordon registreras i kontrollera vem som är ägare som

annan medlemsstat. en EG-kommissionen pågår med att införa Det arbete inom som

bestämmelser för registreringsbevis för motorfordon och gemensamma

förslag till rådsdirektiv föreligger, daterat den 30 maj släpvagnar ett på EU:s medlemsländer skall ha 1997 går i korthet ut att vilka uppgifter skall finnas med i bestämmelser om som gemensamma och övriga länder skall godta de bevis som har

registreringsbevisen att

utfärdats i ett visst EU-land.

3.4.2¶Registreringsbestämmelser m.m.

EG-kommissionen enkätundersökning

I augusti 1995 genomförde en

medlemsländernas bilregistreringssystem, fordonsdokument rörande

del sammanställningen de som lämnades Vi har tagit av av svar m.m. och redovisar nedan relevanta delar innehållet.

från respektive land av

Sverige deltog i enkäten redovisas inte här. men svaren

kan att många EU-ländema har ett

Inledningsvis nämnas av

informationssystem på bilregisterområdet. I några länder centraliserat

uppdelad i regioner, där varje region har är dock fordonsregistreringen fråga registreringsdokumentens utförande och

sitt eget register. I om

utvecklingsarbete pågå i de flesta

informationsinnehåll tycks ett

och inom EU pågår parallellt diskussioner om länderna. Nationellt även

eller smart card med ett chip eller att införa ett magnetkort ett

i stället för pappersdokument. Detta utvecklingsarbete

microprocessor

ligga relativt långt framåt i tiden. Inom EU koncentreras tycks dock

enhetliga dokument med likartat innehåll, arbetet i stället på att få fram

gångbara information och som registreringsdär uppgifterna är som

underlag i övriga länder.

handlingar eller dokument åtföljer ett fordon När det gäller de som

fortfarande starkt mellan länderna. I flertalet varierar förhållandena

olika dokument. Nederländerna använder ett länder används två

delar, för information själva fordonet dokument med två olika ett om

2 0l Internationella jämförelser SOU 1998: l 62

och ett innehållande uppgifter beträffande ägaren. I de flesta länderna är det ett nationellt utfärdar registreringsbeviset. organ som I bl.a. Frankrike och Spanien sker det dock på lokal nivå.

Med innehavet registreringshandlingar följer i vissa länder

av en presumtion att innehavaren är liktydig med ägaren fordonet. av Detta är förhållandet, liksom för övrigt i Sverige, i Belgien, Finland, Frankrike, Luxemburg och Spanien, medan i övriga länder inte lägger någon man

värdering i själva innehavet fordonshandlingama.

av Många av EU:s medlemsländer har redan bilaterala avtal genom

etablerat ett informationsutbyte och kontrollsystem det

ett när gäller fordon som efter införsel från ett land registreras i land. ett annat Belgien har exempelvis ett sådant utbyte med Nederländerna och Luxemburg. Även Danmark, Finland, Storbritannien och Tyskland har träffat sådana avtal med ett antal andra stater.

I fråga om vilka uppgifter registreringshandlingama innehåller

som finns det stora nationella variationer. I Finland, Frankrike, Irland, Luxemburg och Nederländerna finns det utrymme för lägga till att ytterligare data om innehavaren eller fordonet. Denna möjlighet om saknas exempelvis för svenska registreringsbevis.

Även i fråga

om själva registerinnehållet uppvisar ländernas register stora olikheter. De flesta medlemsländerna registeruppgiftema i anger klartext okodad form. I Frankrike, Nederländerna och Österrike används, liksom i Sverige, förkortningar, medan tyska register innehåller såväl koder och förkortningar klartext. som Som första tidsangivelse i registret antecknas i Belgien datum för köpet av ett nytt fordon. I det danska registret fordonets anges

tillverkningsår, medan man i Nederländerna tillverkningsdatum.

anger Storbritannien anger, liksom Sverige, damm för den första registreringen. I Tyskland anges det datum då fordonet första gången sattes i trafik. Säljaren av ett fordon är i ett antal länder skyldig aktiv i att vara registreringshänseende. Fristen för anmälan från säljarens sida en om att ett ägarbyte har skett är i Finland 30 dagar, i Frankrike 15 dagar, i Italien 60 dagar och i Spanien 10 dagar, medan det i Tyskland krävs att säljaren omgående anmäler försäljningen. När ett fordon skrotas eller på annat sätt förstörs måste registreringshandlingama i de flesta länderna återställas till registreringsmyndigheten. Endast i Danmark och Tyskland saknas det kravet fordonsägaren. En skyldighet att i situation återlämna samma registreringsskyltama gäller dock endast i Danmark, Finland, Italien och Österrike.

Ett nytt och därmed oregistrerat fordon kan i vissa länder användas med stöd av en tillfällig registrering i avvaktan på slutlig

registrering.

Internationella jämförelser 21 l SOU 1998: 162

förhållandet i Finland, Frankrike, Nederländerna, Spanien och Detta är Österrike. fall förses fordonet därvid med tillfälliga I samtliga

och tillfälligt registreringsnummer. I

registreringshandlingar ett

Nederländerna sådan tillfällig registrering giltig under

exempelvis är en

dagar. För företagsfordon gäller den i stället tre månader. sju Irland och Storbritannien får ett fordon användas i trafik I Belgien, medan Luxemburg tillåter bruk med endast efter ordinarie registrering, under maximalt två månader, förutsatt att fordonet tillfälliga handlingar

erhållit det slutliga registreringsnumret. I Tyskland tillåts ett

har särskilda interimistiska registreringsskyltar för fordon brukande med provkörs eller är föremål för transfer. som Danmark, Finland, Frankrike, Irland och Italien ställs I Belgien, i fordonsägarens Om ägaren och

registreringshandlingarna ut namn.

fordonet inte är densamme registeras även brukaren. Detta brukaren av Danmark och Finland, medan det i Frankrike gäller

gäller generellt i

vid leasing. Storbritannien och Tyskland är det alltid ett fordons brukare som I för ett avtal brukande. I registeras oavsett giltighetstiden om Nederländerna registreras brukaren endast i leasingsituationer. till fordon sker i flertalet länder en Om det finns flera ägare ett Så sker dock inte i Belgien, Irland och

registrering av samtliga.

Flera brukare till ett och fordon registreras Nederländerna. samma endast i Danmark och Finland. mellan medlemsländerna även när det gäller Variationema är stora fordonsägare har flera adresser. möjligheten att registrera om en bl.a. Frankrike, Nederländerna och Liksom Sverige registrerar Belgien,

Storbritannien endast en adressuppgift. med hemvist i EU-land flyttar till ett annat land Om en person ett vissa länder bevis byte hemvist för inom gemenskapen kräver ett om av skall få sitt fordon i det landet. Detta att vederbörande registrera nya i bl.a. Danmark, Italien, Irland och Nederländerna. krävs medborgare i EU-land att i ett annat EU- Förutsättningarna för en ett registrerat i hemlandet lite olika ut. land bruka ett fordon som är ser området finns i Belgien, Danmark, Mest liberala bestämmelser på Österrike. kan EU-medborgare bruka ett fordon Irland och Där en EU-land under ett år. I Frankrike, Luxemburg, registrerat i ett annat och Storbritannien är tidsgränsen månader.

Portugal sex

i stället företag står ägare till Om det i fallet ovan är ett som som flesta fall registrering fordonet i brukarens fordonet, krävs i de av än det där företaget har sitt säte, för hemland, om det landet är ett annat skall få bruka fordonet. Danmark kräver att fordonet att vederbörande i Danmark det skall brukas där. För

omgående registreras om

krav efter månader, dvs. ett fordon Storbritanniens del gäller detta sex

2 l 2 Internationella jämförelser SOU 1998: 162

kan brukas under månader på utländska skyltar. Till undantagen, sex där sådan registrering över huvud taget inte krävs, hör Belgien, en Frankrike, Nederländerna och Österrike. Flertalet länder kräver inte något synligt bevis på fordonet det om att har klarat en kontrollbesiktning. Krav på kontrollmärke finns, liksom i Sverige, i Portugal, Spanien och Tyskland. I Frankrike och Österrike krävs kontrollmärke endast för vissa fordon. typer av Belgien, Frankrike och Luxemburg kräver att vissa eller alla fordon kontrollbesiktigas vid ägarbyte. I Belgien gäller kravet främst personbilar och minibussar. Det franska kravet omfattar endast vissa särskilda fordonstyper och vissa mindre lastfordon camionettes. När det gäller fordon används i yrkesmässig persontrafik ställs i som det övervägande antalet medlemsländer strängare krav kontrollbesiktning. Bestämmelserna varierar något för taxifordon respektive hyrverksfordon. Belgien kräver kontrollbesiktning sjätte månad, var medan det i de flesta övriga länder krävs årlig kontrollbesiktning för yrkestrafikfordon. I Spanien finns differentierade regler beroende fordonets ålder. Endast Grekland, Island och Polen saknar särbestämmelser för fordon används i yrkesmässig trafik. som Ett typintyg för nya fordon utfärdas inför registreringen i de flesta länder. Endast i Nederländerna och Tyskland saknas sådana bestämmelser. När ett fordon överlåts mellan privatpersoner kan köparen från ett annat land köra fordonet till sitt hemland transitskyltar köpet om Österrike. i sker i Belgien, Finland eller När ett fordon förs in i ett land utan originalskyltama får fordonet

f

brukas med provisoriska skyltar i vissa länderna. I Finland tillåts av detta under sju dagar, i Frankrike under tre veckor, i Spanien under 30 dagar och i Tyskland normalt under tre-fem dagar. I Storbritannien tillåts brukande under obestämd tid under förutsättning särskild att en Q-registrering sker. I Belgien, Danmark, Italien, Luxemburg och Portugal tillåts inte bruk ett sådant fordon innan det har registrerats i av mottagarlandet. Det finns på många håll möjlighet för t.ex. den yrkesmässigt som handlar med fordon att använda saluvagnsskyltar eller motsvarande för fordon som inte tidigare har varit registrerade. I Belgien, Danmark, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland tillåts sådant bruk utan någon tidsgräns. Skyltama kan användas även vid brukande i andra medlemsländer. I Frankrike, Spanien och Storbritannien kan särskilda skyltar användas under maximalt ett år. När det gäller fordonsöverlåtelser tillåts normalt inte bruk av fordonet före slutlig registrering. Detta är möjligt endast i Frankrike

Internationella jämförelser 213

tid, i Nederländerna under högst två månader under viss icke angiven

och i Spanien under högst 30 dagar.

veteranbilar och liknande fordon finns det Beträffande sarnlarbilar,

bestämmelser skiljer sig åt mellan EU:s ett brett spektrum av som

medlemsländer. Det gäller såväl särskilda former för registrering som

förutsättningarna för brukande sådana fordon. av

3.5¶Några andra samarbetsorgan

EUCARIS

länderna pågår ett samarbete, EUCARIS Mellan vissa av de europeiska

Informations System för utbyte fordonsuppgifter, European Car - av fordons tekniska status, uppgifter om dvs. uppgifter som rör EUCARIS skall göra det möjligt för varje körkortsinnehav m.m.

från bil- och körkortsregistren i varje

europeiskt land att få information

land. Därigenom skall förhindras att oegentligheter

annat europeiskt

fordon i ett annat land och det utbyte av

sker vid t.ex. omregistrering av

därvid förekommer. Avsikten är att skapa en fordonsdokument som utbyte information mellan ländernas standard för av gemensam

bilregistrerings- och körkortsmyndigheter.

EUCARIS-samarbetet vilar på bilaterala avtal mellan länderna samt

för samarbetet, dvs. utan särskild EU-

ett särskilt anslutningsavtal

1990 och administrerades till början från anknytning. Det inleddes år en

år 1996 sköts samarbetet från Tyskland. Belgien. Sedan mitten av har varit med sedan år 1994 och Nederländerna och Luxemburg

Deltagarna i samarbetet är de nationella Storbritannien sedan år 1995.

land för bil- och körkortsregistren.

organ i respektive som ansvarar länder har förklarat sitt

Såväl europeiska som icke-europeiska

Detta gäller Estland, Finland, Irland, intresse att gå i samarbetet. av Sverige, Tjeckien, och Ungern Island, Norge, Polen, Portugal, Spanien,

och USA. För Sveriges del pågår för inom Europa samt Nya Zeeland

närvarande förhandlingar anslutning. om en så, det är möjligt att identifiera Rent praktiskt fungerar systemet att

eller körkort i ursprungslandet och få en upplysning om

ett fordon ett fordon är stulet eller att ett körkort är vissa förhållanden, såsom att ett

information i enlighet med sitt lands ogiltigt. Varje enskilt land lämnar

normer. kontrolleras i datasystemet fordon från andra I de anslutna länderna

vid registrering o.d. När ett stulet fordon påträffas anslutna länder en i fordonets hemland omgående och informeras den nationella polisen

214 Internationella jämförelser

information också till det internationella polisorganet Europol ges eller Interpol. I systemet används vid förfrågan ett särskilt identifikationsnummer för ett fordon eller registreringsnummer. I vissa specifika svaret ges fordonsuppgiñer för att fordonet skall kunna identifieras. I fråga om körkort i svaret alla relevanta uppgifter ges när en fråga ställs med användande av namn och personnummer. T.o.m. september 1995 hade det i EUCARIS-administrationen ställts cirka 20 000 frågor, 200 stulna fordon hade spårats och 1 000 andra brott/oegentligheter i samband med fordon och/eller körkort upptäckts.

Interpol

När det gäller internationellt samarbete för att förhindra fordonsrelaterade brott och strävan att spåra stulna fordon som sprids över ett

stort geografiskt område bör nämnas det världsomspännande Interpol.

Interpol är en oberoende organisation har bildats polisen och som av som för närvarande har 169 medlemsländer. Det har sitt säte i Lyon. I mitten av 90-talet beslöts inom Interpol skapa internationell att en databas med uppgifter stulna fordon, The Automated om Search Facility System, ASF. Informationen sprids i form datafiler till av anslutna länder. För närvarande maj 1998 finns 17

europeiska, 10

afrikanska samt 4 sydamerikanska länder anslutna. Antalet fordon som har lagts in i systemet uppgår till 500 000. ca

3.6¶Några avslutande anmärkningar

I och med Sveriges anslutning till EU har det svenska regelverket måst anpassas till gemenskapsreglema på olika samhällsområden. I takt med den allmänna internationaliseringen har också möjligheterna till infonnationsutbyte mellan länderna inom EU även gentemot - men tredje land ökat. Detta gäller inte minst inom vägtrafikområdet. Vi har under arbetets bedrivande stärkts i vår uppfattning att dessa frågor har

ett nära samband med utvecklingen i stort trafikregister-

av verksamheten på det nationella planet. Vi har gjort del jämförelser med förhållandena på olika ovan en delområden för trafikregistren. Vi redovisar där också vad i

som gäller

materiellt hänseende på fordonsregistreringsomrâdet i olika länder inom EU.

Internationella jämförelser 2 l 5 SOU 1998: 162

kan nämnas den övergripande fråge- I det här sammanhanget

internationellt- bilateralt ställningen integritetshänsyn gör att ett om multilateralt utbyte information, främst av personrelaterade eller av ske. I det sammanhanget kan pekas den EU-

uppgifter, inte bör

skett att Sverige antagit personuppgiftslagen

anpassning som genom för den personliga integriteten vid bearbetning av 1998:204 till skydd

personuppgifter vidare avsnitt 6.

se

det förhållandet att det för närvarande finns stora Till detta kommer

tekniska och att det därför finns sådana nationella skillnader i system

för informationsutbyte och samkörning, som det kan ta

begränsningar

tid att överbrygga.

har vi kunnat konstatera att det inom

Under utredningsarbetets gång

arbete på kommunikationsområdet i stort på EU pågår ett aktivt

verksnivå. Vidare finns det i Norden ett sedan länge departements- och

väl fungerande samarbete mellan ländernas respektive etablerat och

Även olika samarbetsorgan och

myndigheter på vägtrafikomrâdet.

mellan andra konstellationer länder har funnit sammanslutningar av

nämnda frågorna informationsutbyte m.m. sina fonner. De ovan om

trafikregister är den arten att de bör ses i ett mellan olika länders av

och får drivas framåt i nämnda sammanhang.

helhetsperspektiv nu

har vi försökt få till stånd författnings-

I författningsarbetet en

utvecklingen i något hänseende utan som- låt struktur som inte binder

i detaljerna- skall motsvara de krav som

med vissa anpassningar

vara

ställs i exempelvis internationellt avseende.

i 217

4¶En för hela

registerramlag vägtrafikområdet -

en beskrivning av översiktlig

m.m.

författningsstrukturen

huvuddrag: De grundläggande kriterierna för Utredningens förslag i och därmed för uttaget fordonsskatt, dvs.

fordonsregistreringen t.ex. av i lag vägtrafikregister. Därmed

registreringsplikten, anges en om

krav på att regleringen beskattnings-

uppfylls regeringsformens av

förhållanden skall ske genom lag. Även de från integritetssynpunkt viktiga gränserna för personfå lagfonn, liksom regler registrens ändamål

registreringen föreslås om

registerfrågoma i anslutning till personuppgifts-

och de övergripande lagens reglering. skall vägtrafikregistret föras för att tillgodose de Enligt lagförslaget

i har kontroll, identifiering och behov som samhället stort av avseenden med beaktande vad krävs för information i olika av som trafiksäkerheten, miljön och andra för vägtrafiken betydelsefulla

De registrerade uppgifterna får för det första avse omständigheter.

fordonsägare, bl.a. uppgifter behövs för trafikfordon och som försäkring, fordonsskatt och kontroll av felparkeringsavgifter. uttag av andra den ansöker har eller har Uppgifterna får för det avse som om, haft behörighet att föra fordon eller någon annan person som registreras, det behövs för att underlätta handläggningen av om får för det tredje den ansöker körkortsärenden. Uppgifterna avse som haft tillstånd bedriva yrkesmässig trafik eller har eller har att om,

biluthyrning.

bestämmelser på området samlas i förordning om

Övriga en

vägtrafikregister.

Uttryckliga bestämmelser föreslås för själva prövningsförfarandet

i vägtrafikregistret. Beslut bör

beträffande frågor som rör registrering automatiserad behandling uppgifter i registret. få fattas genom av

2 l 8 En registerramlag för hela vägtrafikomrâdet SOU 1998: 162

Besluten kan omprövas beslutsmyndigheten, såväl på begäran av av den som beslutet angår officio myndigheten. som ex av Överklagande av beslut enligt de författningar reglerar som vägtrafikregistret får ske hos Länsrätten i Örebro län. Prövningstillstånd bör krävas vid överklagande från länsrätten till kammarrätten. I ett fåtal fall överklagas besluten hos regeringen.

4.1¶Utredningens uppdrag

Vårt övergripande uppdrag är enligt direktiven för utredningen att göra en samlad översyn av bestämmelserna inom trafikregisterområdet med syfte att förenkla, modernisera och effektivisera regelsystemet. Vi skall därvid särskilt pröva behovet bryta av att ut gemensamma

frågor till en registerramlag för hela trafikregisterområdet. I utrednings-

direktiven anges särskilt s. 6 att sådan lag bör innehålla regler en om registrens ändamål och innehåll samt vilka bearbetningar får ske. som Vidare sägs att frågor bevarande och gallring uppgifter i om av registren bör behandlas. I allt fall skall undersökas lagreglering om en av de grundläggande kriterierna för fordonsregistreringen är

erforderlig.

4.2¶Våra för

utgångspunkter en ny författningsstruktur

4.2.1 Om

normgivningsmakten

Sveriges grundlagar är regeringsforrnen, RF, successionsordningen, SO, tryckfrihetsförordningen, TF och yttrandefrihetsgrundlagen, YGL

l kap. 3§ RF. RF omtryckt i SFS 1994:1483 innehåller bl.a. bestämmelser lagar och andra föreskrifter och finansmakten. om om Av 8 kap. 3 och 7 RF följer att föreskrifter förhållandet om mellan enskilda och det allmänna, gäller åligganden för enskilda som eller i övrigt ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska avser förhållanden, endast kan meddelas lag. Riksdagen kan alltså inte genom

delegera normgivningsmakten i fråga om t.ex. skatt.

Grunden för skattskyldighet för ett fordon är knuten till fordonets registrering, vilken regleras regeringen beslutad genom en av

förordning bilregisterkungörelsen 1972:599, BRK. Detta får till

-

följd att skattskyldighetens omfattning kommer att bestämmas

av regeringsbeslut. Denna ordning har i olika sammanhang ansetts som mindre lämplig. Jämför direktiven - s.

SOU 1998: 162 En registerramlag för hela vägtrafikområdet 219

Vid behandlingen den lagrådsremiss som föregick prop. av 1994/95:55 Försäljningsskatten motorfordon anförde Lagrådet om detta förhållande följande a. prop. s. 41.

Vissa för skattskyldigheten uppställs i den aktuella

ramar lagen, bl.a. bestämmelserna i 4 och 8 §§. Lagrådet anser genom emellertid att anknytningen i 4 och 7 av skattskyldigheten till bilregistreringen ändå lämnar ett utrymme för regeringen att bestämma beskattningens omfattning inte står iöverenssom stämmelse med RF:s regler normgivningsmakten. Denna om

brist bör kunna avhjälpas genom att de grundläggande reglerna registreringen tas in i lag, så att den normgivning på

om området regeringen kan behöva utfärda kan få karaktären som

av verkställighetsföreskrifter.

4.2.2¶Om ramlagstiftning i allmänhet

olika författningsområden har tid

Vid översyn av senare aktualiserats frågan lämpligheten samlad författningsom av en I våra utredningsdirektiv konstateras s. 3-4 att en

reglering.

sammanhållen och modemiserad författningsreglering bör leda till och enhetliga regler, vilket i sin tur kan medföra högre enklare mer effektivitet och minskade kostnader for registreringsförfarandet. En sådan reglering skulle kunna ta sig uttryck i särskild registerramlag en

för hela trañkregisterområdet.

kommissionen har diskuterat för- och nack-

Förvaltningspolitiska

delar med ramlagstiftning. I betänkandet I medborgarnas tjänst- En förvaltningspolitik för staten SOU 1997:57, 92-94 uttalar samlad s. kommissionen bl.a. intresse för våra överväganden i det här

följande av

avseendet.

Ramlagstiftningen ökat utrymme för myndigheterna att

ger

komplettera lagarna med tillämpningsföreskrifter. Myndig-

heternas regelgivning har också ökat under de senaste decennierna. Flera studier visar att den ökade regelmassan kan upphov till problem olika slag. Företag och kommuner ge av har i detta sammanhang varit särskilt kritiska. Man menar att regleringen blivit svåröverskådlig och att politiska avvägningar överförts till förvaltningen. Man även att myndigmenar heternas regleringar är kostnadskrävande. Bland annat mot har riksdag och regering under senare år

denna bakgrund

försökt förenkla och minska antalet regler i samhället. Vi har

220 En registerramlag för hela vägtrafikomrâdet SOU 1998: 162

bland våra huvudsakliga iakttagelser redovisat att dessa ambitioner kommit på skam. Problemet har två sidor. Å sidan kan statsmaktemas ambition ha varit lämna ena att fler områden oreglerade. Om förvaltningsmyndighetema då svarar med att fylla ut lagarna med detaljerade föreskrifter kan det ses som ett allvarligt förvaltnings- och styrproblem. Undersökningar som kommissionen tagit del kan svårligen av tolkas på annat sätt än att detta förekommer i stor utsträckning -trots ansträngningarna att avreglera och förenkla. - - - Å andra sidan kan statsmaktemas avsikt med den mindre

preciserade lagstiftningen ha varit att myndigheterna ett ge bredare utrymme för tolkning och tillämpning. Väljer myndigheterna att genom föreskrifter precisera lagarna kan det vara i ett vällovligt försök att i rättssäkerhetens intresse göra tillämpningen mer förutsebar för allmänheten. En sådan precisering kan emellertid bli onödigt långtgående. Mycket talar för att rättssäkerheten generellt inte äventyras att av myndigheterna direkt tillämpar en ramlag. Det är svårt att förutse alla situationer kan uppstå vid tillämpningen. som Myndigheterna har i allmänhet god kunskap i sakfrågoma och förmåga att finna lösningar ligger nära syftet med som lagregleringen. Om ramlagar tillämpas direkt, vilket ofta sker med stöd utvecklad praxis, kan tillämpningen bli av en mer I träffsäker; en precis tillämpningsföreskrift riskerar i given en situation att tvinga myndigheten att fatta ett olämpligt beslut. Är det frågan rättighetslagstiftning och för enskild om annan ingripande lagstiftning är dock precisa regler att mer rekommendera. - - - Kommissionen anser att tillväxten myndighetsav föreskrifter är ett centralt förvaltningspolitiskt problem bör som hanteras på ett övergripande plan. Utgångspunkten bör att vara de av statsmakterna utfärdade reglerna i största möjliga utsträckning skall kunna tillämpas av myndigheterna utan

tillämpningsföreskrifter. Detta kan ske genom tydligare

lagstiftning och förarbeten. Kompetenta myndigheter och tjänstemän får sedan för enhetlig och konsekvent ansvara

rättstillämpning och verkställighet inom givna

ramar. Bemyndiganden att utfärda föreskrifter bör bara efter ges

noggrann prövning.

SOU 1998: 162 En registerramlag för hela vägtrafikområdet 221

4.3 överväganden och förslag

4.3.1 konsekvenser för

Normgivningsmaktens författningsregleringen

Vägtrañkregistreringen är till sin natur tämligen vittomfattande och detaljrik. Den kräver därför ganska komplex reglering. en Huvuddragen regleringen bör bl.a. konstitutionella skäl och av av av hänsyn till integritetsaspekter tas upp i en lag. Om så sker blir författnings-materian också överskådlig, särskilt som lagen enligt mera våra tankegångar i linje med vad i direktiven- bör omfatta - som anges

all vägtrafikregistrering. De detaljerade bestämmelserna bör tas in

mera utfärdad förordning vägtrafikregister. Åt

i en av regeringen om

förvaltningsmyndigheter främst VV bör överlåtas att meddela verkställighetsföreskrifter till lagstiftningen eller andra därmed likställda föreskrifter. Dessutom är det enligt vår mening nödvändigt att överlåta förvaltningsmyndigheter att i vissa fall medge undantag från vad lag och förordning föreskriver. I enlighet med dessa riktlinjer

föreslår vi samlad författningsstruktur för hela vägtrafikområdet.

en Några huvudpunkter i denna kan framhållas här. För att nå överensstämmelse mellan vad regeringsformen anvisar

för beskattningsfunktionen och de grundläggande kriterierna för

fordonsregistreringen och därmed för uttaget fordonsskatt, bör av registreringsplikten i lagforrn. Nuvarande bestämmelser om anges registreringsplikten finns i 8 och 9 BRK. Dessa bestämmelser förs enligt vårt förslag över till lagen om vägtrafikregister. I BRK m.fl. författningar på vägtrafikområdet definieras bl.a. olika fordonsbegrepp, i sin tur utgör grundstenama för fordonssom en av beskattningen. Sambandet mellan fordonsbegreppen och beskattningen föranleder, i linje med vad har sagts, att begreppen som nyss lagregleras. Det kan också nämnas att Lagrådet vid granskningen av förslaget till yrkestrafiklag prop. l997/98:63 respektive

ny se

förslaget till körkortslag 1997/98: 124 har uttalat sig för att ny se prop. de centrala definitionerna på kommunikationsområdet tas in i en lag till vilken kan hänvisas i övriga lagar Vi behandlar i ett särskilt m.m. avsnitt med anknytning till frågan normgivningsmakten de på om området förekommande defmitionema, dvs. fordonsdefinitioner och andra allmänna definitioner samt redovisar vår uppfattning om hur mer dessa skall författningsregleras. Beträffande våra förslag härom hänvisas till avsnitt 5 nedan. När det gäller den författningsmässiga behandlingen av de övriga bestämmelser registerförfattning lags natur bör innehållasom en av

utredningsdirektiven pekar särskilt registerändamål, registerinnehåll,

bevarande och gallring styrs dessa de förhållanden regleras i - av som den personuppgiftslagen 1998:204, PUL, efter EGnya som anpassning ersatt den tidigare datalagen 1973:289. Det finns rad en förhållanden beträffande registreringen uppgifter rör av som personer och som kan behöva prövas utifrån integritetsaspekt. Vi har därför en valt att i lagform de från integritetssynpunkt viktiga gränserna för ange

personuppgiftsregistreringen. Vi behandlar bakgrunden till PUL:s

tillkomst och dess innehåll i belysning främst integritetsaspekter i av avsnitt 6 nedan.

Vårt förslag till lag vägtrafikregister innehåller förutom

om

bestämmelser om registreringsplikten främst regler registrens

om ändamål och de övergripande registerfrågoma i anslutning till PUL:s reglering. Enligt vårt upplägg får regeringen därefter inom de i lagen angivna gränserna närmare bestämma vilken handläggning ett register får inrättas för och vilka uppgifter det får innehålla. I lagen 1975 :88 med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer, regeringen mandat att ges föreskiva i frågor som rör bl.a. trafik på väg punkt 8, fordons beskaffenhet och utrustning punkt 9 samt registrering eller annan kontroll av fordon punkt 10. Bemyndigandet omfattar även föreskrifter om avgifter för granskning och kontroll enligt punkterna 9 och lO. Till följd av särskilda bemyndiganden i lagen respektive förordningen om vägtrafikregister kan de ovan redovisade allmänt hållna

bemyndigandena upphävas. Vi har upprättat ett sådant lagförslag.

4.3.2 den

Något om språkliga översynen

De författningar som behandlar är tillkomna för lång tid sedan och har sedan dess undergått större eller mindre förändringar i materiellt hänseende. Den språkliga utformningen har dock inte ändrats över tiden. I samband med vårt arbete med de materiella nyordningama har vi därför försökt att genomgående förenkla författningarna och göra dem lättillgängliga både för den enskilde och för de myndigheter som har att tillämpa dem. Vi har haft som mål att öka förståelsen bestämmelserna. Därvid av

har vi så långt möjligt förenklat meningsbyggnaden, använt korta

meningar med rak ordföljd och har genomgående försökt använda

moderna och allmänspråkliga ord och uttryck.

I fråga om valet av termen vägtrajikregister har vi noterat att

tidigare synpunkter på terrninologin när det gäller behandlingen av författningarna inom trafikregisterområdet gått ut på att trafikregister

endast delvis det verkliga området för regleringen. Bl.a. tidigare anger

SOU 1998: 162 En registerramlag för hela vägtrafikområdet 223

uttalanden i riksdagens Trafikutskott har utmynnat i att vägtrafikregistreringen adekvat sätt författningarnas räckvidd. på ett mer anger Den terminologi vi använder ansluter härtill.

Vi har vidare valt att genomgående välja termen fordonsregistrering

i stället för bilregistrering för att på ett heltäckande sätt beskriva mera föremålet för den registrering faktiskt sker. Valet av den termen som utgör samtidigt anpassning till språkbruket inom EU och en internationellt i ett vidare perspektiv. Den redaktionella översynen har mynnat ut i kort och överskådlig en

lag vägtrafikregister. Det begränsade antalet bestämmelser som

om lagform motiverar utformning med mellanrubriker, men utan getts en

kapitelindelning.

När det gäller den materiellt innehållsrika förordningen om vägtrañkregister har vi, för att göra författningstexten mindre kompakt, samlat vissa bestämmelser i ett inledande avsnitt och gemensamma därefter kapitelindelat författningen efter bestämmelsernas art. Vi har också i stor utsträckning valt att använda punktuppställningar,

numrerade led etc. I den gällande författningsmaterian används maskulina former. nu För inte onödigt tynga författningstexten har vi behållit dessa former att i stället för använda både han och hon eller byta till feminin form. att Maskulina former han, honom, fordonsägaren, denne används alltså genomgående beteckning för fysiska personer av båda som gemensam könen och juridiska personer. Vi har vidare försökt att undvika hänvisningar till andra bestämmelser, där så har kunnat ske utan att minska förståelsen av

bestämmelserna.

4.3.3¶Författningarnas förhållande till

personuppgiftslagen

Den personuppgiftslagen 1998:204, PUL, som har ersatt nya 1973:289, bygger på det s.k. dataskyddsdirektivet, dvs. datalagen Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG om skydd för enskilda med avseende på behandling personuppgifter och personer av det fria flödet sådana uppgifter. Direktivet gäller för behandling om av helt eller delvis företas på automatisk väg,

av personuppgifter som

oavsett uppgifterna ingår i ett register eller om

Författningsregleringen vägtrafikregistret ansluter, i den mån det

av fråga behandling personuppgifter, till PUL. Den terminologi är om av vi använder har anpassats till den används i den lagen. Vi bedömer som vägtrafikregister därmed endast behöver innehålla de att lagen om

224 En registerramlag för hela vägtrafikområdet

bestämmelser som krävs i stället för eller utöver reglerna i PUL. -

Lagen om vägtrafikregister innehåller hänvisning till PUL

en av innebörd att dess regler gäller i den mån den lagen inte reglerar något förhållande särskilt, 2 § PUL. Vår lag bör, liksom PUL, gälla endast se sådan behandling av personuppgifter som är helt eller delvis automatisk

samt annan behandling av personuppgifter som ingår i eller är avsedda att ingå i ett register. Såvitt vi kan innehåller inte PUL någon se

reglering som inte bör gälla även vägtrafikregistreringen. För våra överväganden om integritetsfrågor i anslutning till PUL:s reglering,

se vidare avsnitt

4.3.4 Närmare

om författningsstrukturen

Nu gällande bestämmelser i de författningar reglerar registreringen som i olika avseenden inom vägtrafikområdet fördelas nivåmässigt mellan förordningar och myndighetsföreskrifter. Det administrativa trafik-

registerområdet är ett rättsområde ändras ständigt. En fullständig som

reglering av förfarandet för registreringen i lag skulle behöva undergå fortlöpande förändringar. Det är därför lämpligt att iförordningsform

behålla flertalet bestämmelser rör själva registreringsförfarandet i som ordets mer teknisk-praktiska betydelse. Vår utgångspunkt vid överförandet av dessa bestämmelser till författningsstruktur är att en ny inte låta bestämmelserna få högre dignitet än vad som svarar mot kraven på norrngivningsmaktens fördelning och vi redovisat i det som föregående. Detta sker efter avvägning rättssäkerhetsaspekter mot en av vad som är praktiskt motiverat och kan förväntas väl

utgöra en

fungerande ordning för såväl tillämpande enskilda organ som som berörs bestämmelserna. av

I förordningen vägtrafikregister närmare föreskrifter för

om ges tillämpningen av lagen. Detta innebär att de närmare bestämmelser som behövs för att föra de olika registerdelama vägtrafikregistrets fordons-, körkorts- och yrkestrafikregisterdelar samlas i -

förordningen.

De separata författningar som arbetas i den författningsnya strukturen och behandlas i respektive sakavsnitt nedan är följ som

Exportvagnskungörelsen l964:39,

-

bilregisterkungörelsen 1972:599,

-

turistvagnskungörelsen 1972:601,

kungörelsen 1973:766 om interimslicens för fordon, de bestämmelser i körkortsförordningen 1998:980 rör - som

körkortsregistret, förordningen 1979:785 om yrkestrafikregister,

-

SOU 1998: 162 En registerramlag för hela vägtrafikområdet 225

förordningen 1988:964 om skyltar för beskickningsfordon, -

förordningen 1988:965 om personliga fordonsskyltar,

förordningen 1988:1108 direktregistrering i bilregistret. - om I linje med vad vi sagt har vi, särskilt i fråga om de ovan bestämmelser rör fordonsregisneringen, förutsatt att vissa som detaljerade hanteringsfrågor förs ned till myndighetsnivâ

verkställighetsföreskrifter. För den närmare utformningen av

författningama i detta hänseende har vi bl.a. jämfört med den uppbyggnad tidigare valts för fordonskungörelsen 1972:595, FK. som Denna reglerar fordons beskaffenhet och utrustning. När det gäller exempelvis fordons konstruktion finns ett fåtal regler i FK, medan

myndighetsföreskrifter innehåller den närmare detaljregleringen och

därmed gör systemet enklare att tillämpa. Att i för hög utsträckning föra ned bestämmelser till myndighetsnivå kan dock medföra en större rättsosäkerhet för den enskilde och vi har därför bemödat oss om att få

rimlig detaljeringsgrad. Regeringsförordningen kommer därmed att

en innehålla kontentan regleringen. Till bilden hör också att en del av av den nuvarande detaljregleringen är obsolet eller att den av andra skäl över huvud taget inte behövs. Sådana regler har vi inte tagit med.

Denna aspekt bör beaktas även av förvaltningsmyndighet som meddelar verkställighetsföreskrifter. En viktig utgångspunkt för regeluppbyggnaden för själva

registerbestämmelsema har också varit förutsättningar för att att ge datautvecklingen i tekniskt hänseende inte hämmas av att de styrande bestämmelserna ligger på för hög nivå.

4.3.5¶Myndighetsorganisationen och

registeransvaret

Vi har beskrivit den registerstruktur efter hand har byggts ovan som för den insamling och behandling uppgifter behövs för upp av som

fordons-, körkorts- respektive yrkestrafikregistreringen. VV är enligt 2§ BRK registreringsmyndighet och prövar frågor som rör

kungörelsen, dvs. frågor rör det nuvarande bilregistret. VV är som

därmed registeransvarig och svarar för all registrering i registret.

VV är vidare, enligt 1 kap. 2§ körkortsförordningen 1998:980,

KKF, central körkortsmyndighet och länsstyrelserna regionala körkortsmyndigheter. För den registrering som behövs för tillämpningen körkortslagen 1998:488, KKL, för VV körkortsregistret,

av

utom vad gäller uppgifter brott, där Rikspolisstyrelsen är ansvarig

om

myndighet 7 kap. 10 § KKF. Både VV och länsstyrelserna är behöriga att föra in uppgifter i registret 7 kap. 16 § KKF.

8 18-6121 Vägtrafikregistrering

226 En registerramlag för hela vägtrafikfområdet SOU 1998: 162

I 2 § andra stycket förordningen 1979:785 yrkestrañkregister om anges VV som central registreringsmyndighet och länsstyrelserna som regionala registreringsmyndigheter i fråga yrkestrañkregistret. om Ansvarsfördelningen är här densamma som beträffande

körkortsregistret.

Enligt vårt förslag skall all registrering inom vägtrañkområdet samlas i ett enda vägtrafikregister. Det förhållandet att

myndighetsorganisationen på vägtrafikområdet alltså inte är homogen

medför att bestämmelserna registeransvar och myndigheternas om åligganden i olika avseenden får byggas i flera steg. upp Regeringen bemyndigas i vårt förslag att bestämma vilken myndighet som skall ha det övergripande ansvaret för behandlingen av

vägtrafikuppgifter. VV:s ansvar att föra vägtrafikregistret kommer till uttryck i förordningen om vägtrañkregister, i vilken det att VV

anges för registret och ansvarar för det system- och programmeringsarbete som behövs. VV blir därmed också personuppgiftsansvarig enligt PUL:s tenninologi. När det gäller fordonsregistreringen är det dock i praktiken så att flera andra intressenter exempelvis bilprovningen, bilhandeln, generalagentema och försäkringsbolagen lämnar uppgifter för registrering. VV får gentemot dessa intressenter försäkra sig att om uppgifterna förs in på ett korrekt sätt och ta för detta. ansvar

i

å

4.3.6 Föremålet för

registreringsåtgärderna

Inom vägtrañkregistreringen sker olika typer registrering, såsom av

fordonsregistrering, körkortsregistrering osv. Den samlade registre-

ringen kan i Överförd bemärkelse ett enda register bestående ses som av flera delar med olika objekt för registreringen. De olika objekten är fordon, behörighetshandlingar för att föra fordon respektive tillstånd att bedriva en viss näring samt utfärdade parkeringsanmärkningar. I begreppet behörighetshandlingar innefattas förutom körkort och traktorkort även taxiförarlegitimationen. Jämför t.ex. l kap. 1 § andra stycket KKL prop.l997/98:124, bet. 1997/98:TU1l, rskr. 1997/982260. Bestämmelser behörighet att föra vissa fordon i om

yrkesmässig trafik finns i yrkestrañklagen 1998:490, YTL.

Registreringen av fordon och förhållanden hänger med som samman

den skiljer sig från övrig registrering i vägtrafikregistret på det sättet att

den får en rättsverkan när fordonsuppgiften förs in. De författningar som rör fordonsregistreringen innehåller bestämmelser såväl för själva törtecknandet, dvs. registreringen uppgiften, de materiella av som bestämmelser rör de förhållanden hänger med som som samman

162 En registerramlag för hela väglrafikområdet 227

SOU 1998:

och är följd den. Registreringen utgör såsom

registreringen som en av

tidigare förutsättning för vissa andra förhållanden, däribland nämnts en fordonsskatt Själva skatteförutsättningarna regleras uttaget av m.m.

dock uteslutande i fordonsskattelagstiftningen. behörighetshandling respektive ett tillstånd Registreringen av en

däremot endast förteckning och registreringen saknar egen utgör en I dessa fall är det huvudsakliga själva registreringen, dvs. att

rättsföljd.

förteckning uppgifterna. För de materiella bestämmelser föra en över rättsverkan hänvisas till de författningar som reglerar som har en egen körkort respektive trañktillstånd eller tillstånd till biluthyrning. Motsvarande beskrivits beträffande behörighetssynsätt som handlingar och tillstånd kan anläggas parkeringsanmärkningar, som

utfärdas bevis på skyldigheten att betala en felparkeringsavgift.

som

4.4¶De administrativa trafrkregistrens

ändamål

4.4.1¶Inledning

moderna fordonsregistreringen tog form diskuterades dess När den

syfte i vidare perspektiv. I propositionen till riksdagen angående

ett riktlinjer för den fortsatta utformningen av fordonsregistreringen, m.m. anfördes, under rubriken Krav på ett effektivt bilregister,

l969:30

Observera vissa här omtalade myndigheter m.m. inte följande s. 7 att finns i dag.

Bilregistreringen tjänar i första hand ett trañksäkerhetssyfte. En individuell och fullständig registrering av vissa

fordonskategorier är grundläggande för möjligheterna att utöva

i trafiksäkerhetsarbete. Med utgångspunkt från ett effektivt information i registret skall kunna utöva kontroll eller i man beträffande alla eller viss del av de vidta andra åtgärder en

fordonen. Från trañksäkerhetssynpunkt har de registrerade

kontrollåtgärder, anknyter till fordonet och dess tillstånd, som särskild betydelse. En effektiv övervakning möjliggörs, om innehåller fullständiga uppgifter de där intagna

bilregistret om fordonens besiktningsförhållanden. Från kontrollsynpunkt är

det givetvis särskilt angeläget att den registrerade informationen är aktuell. fall föreligger krav på att ha snabb tillgång till I åtskilliga information i registret. Detta gäller exempelvis i fråga om trafrkövervakning också för polisens allmänna

polisens men

228 En registerramlag för hela vägtrafikområdet SOU 1998: 162

spaningsarbete. Av stor betydelse är härvidlag möjligheterna att utifrån begränsade uppgifter om ett fordon kunna finna det i registret och där få en mera fyllig information. Registret bör därför utformas på ett sådant sätt att sökning efter fordon kan ske enligt flera olika identiñkationsdata.

Beaktas bör även registrets värde som underlag för beredskapsplanläggning. Säker och aktuell information från registret krävs sålunda bl.a. för den verksamhet, som bedrivs av biluttagningsmyndigheten, samt för den krigstransportplanläggning och planläggning av viss drivmedelsransonering,

handhas av länsstyrelserna och transportnämnden. som

Bilregistret bildar underlag för olika ñskaliska åtgärder. Fordonsskatten debiteras på grundval av noteringarna i registret. Genom detta sker även kontroll över att skatten betalas. Tillgång till noteringarna krävs även vid avgöranden i andra skatteärenden. Kontrollstyrelsen behöver för vissa övervakningsändamål uppgifter angående särskilda typer av fordon.

Genom registret skall skyldigheten att ta och vidmakthålla trafikförsäkring kunna kontrolleras. Registret måste därför innehålla uppgifter de trafikförsäkringar som gäller för

om registrerade fordon.

Bilregistret bildar underlag för åtskillig statistik. På grundval uppgifter i centrala bilregistret utarbetar statistiska

av centralbyrån officiell fordonsstatistik för kvartal och för år.

en Statistiken har stor betydelse för allmän samhällsplanering och trafikpolitik. Registreringen måste därför organiseras så att statistikbehovet kan tillgodoses på ett ändamålsenligt sätt.

Registret är i princip offentligt. Det är med hänsyn härtill viktigt, att det utformas så att allmänhetens rätt att ta del av materialet i registret såvitt möjligt tillgodoses.

Utkast till ändamålsbeskrivningar har utifrån detta uttalade syfte tidigare ställts beträffande de register förs VV och som

samman som av verket är registeransvarig myndighet för. De register som avses är i första hand bil-, körkorts- och yrkestrafikregistren, men även de register eller registerdelar, används som s.k. stödsystem för de

som förstnämnda registren. Dessa register innehåller vad man kan

senare kalla kringuppgifter till de förstnämnda, och de har inte någon fristående funktion, utan är på olika sätt knutna till huvudregistren. I hos VV omkring år 1988 sammanställd ändamålsbeskrivning en de administrativa trafikregistrens ändamål på följande sätt. angavs

SOU 1998: l 62 En registerramlag för hela vägtrafikområdet 229

Terminologin är på några punkter anpassad till dagens begreppsapparat förhållanden.

Bilregistrets huvuduppgift är att utgöra en förteckning över fordon och fordonsägare. Dessutom skall bilregistret utgöra underlag för kontrollen ordning och säkerhet i trafiken,

av kontrollen fordonen, uppbörden av vägtrafikskatt, tillämp-

av

ningen bestämmelserna trafikförsäkring, utredningar och

av om beslut rör skatter, avgifter och indrivningar, försvars- och

som beredskapsplaneringen, drivmedelsransoneringen, brottsspaning och brottsutredning. Registret används också för att tillgodose samhällets behov av uppgifter om fordon och fordonsägare.

Körkortsregistrets ändamål är att underlag för beslut om

ge åtgärder rör rätten att framföra fordon, ordning och säker-

som het i trafiken kontroll körkortsbehörighet, underrät-

genom av telser till berörda myndigheter och enskilda sådana för-

om seelser kan utgöra grund för körkortsingripande samt

som ifrågasättande innehav luftfartscertifikat, försvars- och

av av beredskapsplanering. Registret används också för att tillgodose samhällets behov uppgifter körkort och körkortshavare.

av om

Yrkestrafikregistrets ändamål är att utgöra ett administrativt hjälpmedel vid handläggning av frågor som rör yrkesmässig trafik, dvs. hjälpmedel för att förteckna trafiktillstånd och innehavare sådana tillstånd, för kontroll av att trafiken

av bedrivs i överensstämmelse med tillståndet samt för att tillgodose samhällets behov information i dessa avseenden.

av

De övriga registren eller, rättare sagt, registerdelama beskrevs då på

följande sätt.

Namn- och adressregistret ägarregistret används för att samla de uppgifter fysiska och juridiska personer som behövs för

om de register VV är registeransvarig myndighet för eller som

som VV för på uppdrag av andra myndigheter.

Direktregistreringsregistret används för att administrera

anmälningar in direkt till VV medium för auto-

som ges matisk databehandling eller datakommunicering.

genom

Registret över parkeringsanmärkningar används för att följa

att felparkeringsavgifter betalas samt för redovisning av upp influtna medel. Registret är inte författningsreglerat, utan förs

tillstånd från Datainspektionen, DI.

med stöd av

230 En registerramlag för hela vägtrafikområdet SOU 1998: 162

Förarprovsregistret används som ett administrativt stöd-

system för VV:s administration av förarprovsverksamheten. Registret innehåller även uppgifter om dispenser och uppgifter om resultat från genomgånget prov i yrkeskurmande enligt

yrkestrañkförfattningarna. Även detta register

förs med stöd av

ett tillstånd från DI.

4.4.2 Närmare om registerändamålet m.m.

De ovan beskrivna registren utgör ett samlat trafikadministrativt system

är sarnhällsresurs for hela vägtrafiksektom. De har karaktären som en

riksomfattande informationssystem och fungerar som administrativt av stöd för samhällets styrning, kontroll och finansiering av vägtrafiken samt i andra samhälleliga funktioner där det är lämpligt och ekonomiskt möjligt.

Systemet, eller så vill de olika delsystemen, administrerar

om man ett ändamålsstyrt flöde av information och därav beroende åtgärder. Åtgärderna kan ha fonnen av förvaltningsåtgärder eller ren infonnationsförmedling för andras behov. Kommuniceringen av uppgifter blir verksamhetens främsta föremål.

Innehållet i registren utnyttjas av en mängd externa användare, såväl för olika slag trañksäkerhetsinsatser inom andra delar av

av som samhälle och näringsliv. Till de traditionella områden för vilka trañkregisterinformationen är väsentlig kan i dag läggas även miljöoch konsumentintressena. Ett stort antal märmiskor, företag och offentliga är i sin dagliga verksamhet beroende av åtkomst till

organ registerinfonnationen.

I takt med att registren har utvecklats i tekniskt avseende och mängden insamlade, registrerade och bearbetade uppgifter ökat, har forfattningsregleringen av verksamheten kommit att alltmer släpa efter. De bestämmelser gäller för förandet av registren beskriver

som nu endast till del uppbyggnaden systemen och den i dag faktiskt

en av

bedrivna registerverksamheten på området.

Verkligheten kan i korthet beskrivas så, att de uppgifter som samlas in fors i eller registreras i en enda massa och de olika typerna av uppgifter kan sedan kombineras på olika sätt och därigenom sägas utgöra det eller andra registret. I själva verket är det dock fråga

ena

ett enda register. Detta består av olika delar, nämligen om fordonsregistrering, körkortsregistrering, yrkestrafikregistrering och

nyreglerat registrering felparkeringsavgifter. De olika

- av stödsystemen bakas in i detta system av ett enhetligt register.

SOU 1998: 162 En registerramlag för hela vägtrafikområdet 231

Mot bakgrund den tekniska verkligheten, som den har av presenterats för är bärande tanke att låta samtliga registrerade oss, en

uppgifter utgöra ett enda register även författiiingsmässigt. Olika

sammanställningar den totala uppgiftsmängden kan i sin tur av konstituera olika register eller registerdelar såväl tekniskt som utifrån författningamas innehåll. Ytterst är TF:s regler styrande, medan det i fråga personuppgifter, beskrivits, är den nya PUL:s om som ovan bestämmelser lägger fast de yttre ramarna för som författriingsregleringen. PUL är i det här avseendet uppbyggd så, att personuppgifter får samlas in bara för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål och att behandling dessa uppgifter inte f°ar ske för något av ändamål är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in som 9 §. Av detta följer att det ändamål beskrivs i författning för som

registreringen vägtrafikområdet blir avgörande betydelse för

av

registerföringen i stort.

Vi har mot angivna bakgrund strävat efter att i nu ändamålsbestämmelsen, utifrån vad vi i det föregående redovisat om tidigare försök till ändamålsbeskrivningar och med beaktande av de faktorer tillkommit, täcka hela objektsbeskrivningen för som registreringen. Ändamålet vidsträckt, med angivande av vilka anges uppgifter skall eller får registreras. Den mängd uppgifter som förs som i registret kan sedan sammanställas för olika deländamål, beroende hur uppgifterna kombineras med varandra. Med dessa utgångspunkter har vi gjort följande överväganden. Vägtrafikregistret skall föras för att tillgodose de behov som samhället i stort har kontroll, identifiering och information i olika av avseenden och med beaktande vad krävs för trafiksäkerheten, av som

miljön och andra för vägtrafiken betydelsefulla omständigheter.

De registrerade uppgifterna får för det första avse fordon och

fordonsägare fordonsregistreringen. Häri ingår även de uppgifter som

behövs för trafikförsäkring och uttag fordonsskatt m.m. Vidare av omfattas uppgifter som rör kontrollen av felparkeringsavgifter. Uppgifterna får för det andra den som ansöker om, har eller avse har haft behörighet att föra fordon eller någon annan person, som registreras, om det behövs för att underlätta handläggningen av körkortsärenden körkortsregistreringen. - Uppgifterna får för det tredje den som ansöker om, har eller avse har haft tillstånd att bedriva yrkesmässig trafik eller biluthyrning yrkestrafikregistreringen. Registrets ändamål är, vi sagt i det föregående, nära förbundet som med de uppgifter förs in i det. I enlighet med det beskrivna som ändamålet förs vissa särskilt angivna uppgifter avseende likaledes

232 En registerramlag för hela vägtrafikområdet SOU 1998: 162

särskilt angivna personkategorier in. Det beskrivna ändamålet omfattar vidare alla skeden av de olika personkategoriemas anknytning till

registret, exempelvis beträffande körkortsregistreringsdelen den

som ansöker om, har eller har hañ körkort.

Enligt vårt synsätt omfattar ändamålet även andra intressen som är nära förbundna med registerverksamheten och kan benämnas

som som positiva biintressen. Vi har övervägt att uttryckligen ange dessa särskilda samhällsintressen, som på olika sätt har beröring med vägtrañkområdet. De gäller exempelvis beredskapsplaneringen och det ovan nämnda konsumentintresset, legitimerar angivandet i

som

fordonsregistreringsdelen av de s.k. leasing- och avbetalningsspärrama

se vidare avsnitt 12. Detsamma gäller de abstrakta ändamålen

mera tillgänglighet och regional balans.

Vi menar emellertid att den detaljeringsgrad vi valt för ändamålsbeskrivningen är väl ägnad att betjäna verksamheten och vi avstår därför från att nämna ytterligare faktorer särskilt. Vårt

ställningstagande i den här frågan har också påverkats att möjligen

av helt andra krav skulle behöva ställas förandet av ett register i rent tekniskt hänseende om registerändamålet vidgades till att uttryckligen omfatta andra intressen än det eller de som är de primära vad avser fordonsregistreringen.

Vi vill i det här avseendet särskilt anmärka att ren försäljningsverksamhet inte faller in under det ovan beskrivna registerändamålet. Det krävs därför även i fortsättningen att VV:s rätt att sälja uppgifter som rör fordonsregistreringen regleras särskilt jämför 8 §

förordningen 1997:652 med instruktion för Vägverket, som behandlas vidare i det följande. l

4.5¶Prövningsförfarandet

Klargörande bestämmelser behövs i detta avseende dels om vilken myndighet som skall pröva ett visst registreringsärende, dels om hur själva beslutsförfarandet skall vara utformat, dels om omprövning av fattade beslut.

Beslutsmyndighet i

Frågor om bilregistrering handläggs i dag av VV. Skäl att ändra denna ordning finns inte. Som huvudregel bör således gälla att VV i det nya systemet skall pröva frågor om fordonsregistrering inklusive

saluvagnsregistrering och tillfällig registrering. Detsamma gäller

162 En registerramlag för hela vägtrafikområdet 233

SOU 1998:

beträffande frågor registrering utfärdade parkeringsom av

anmärkningar.

När det gäller körkortsregistreringen och yrkestrañkregistreringen

bestämmelserna vilken myndighet- VV eller anges i de nu gällande

skall föra in uppgift. Därutöver finns det inte

länsstyrelsen som en

några bestämmelser prövningsmyndighet avseende en uppkommen om

fråga.

Även i det systemet kommer att anges den myndighet som nya för införandet uppgift. Därutöver bör uttryckligen anges att svarar av en prövningsmyndighet. För det fall att det skulle

denna myndighet är

registreringsfråga inte kan knytas till införande uppkomma någon som

frågan VV är den centrala myndighet bör den prövas av som

VV bör dock ha befogenhet att i viss

registreringsmyndigheten.

utsträckning överlåta prövningen i ett enskilt fall till en länsstyrelse.

Beslutsförfarandet

vägtrafikregistreringsfrågor är i hög grad

Handläggningen av

databaserad. i 70 § BRK att bilregistret förs av VV genom Det anges

databehandling. I 99 § BRK föreskrivs att någon i vissa automatisk om

handläggningen har lidit förf°ang får han fall anser att han genom

förutsätts således att något egentligt beslut begära beslut hos VV. Det

vid ADB-behandlingen. En sådan ordning gällde tidigare inte fattas

I 36 § fordonsskattelagen 1988:327

även på vägtrafikskatteområdet. i normalfallet beslutas

emellertid uttryckligen att fordonsskatt anges

databehandling på grundval uppgifter i

automatisk av genom Denna ordning infördes inrådan av Lagrådet, som

bilregistret.

rättsläget på området och hänvisade till Högsta

ingående analyserade

i referatet NJA 1986 105. Lagrådet fann det domstolens avgörande s.

bestämmelserna klart framgick att beslut fattas angeläget att det av

databehandling. Se härom 1987/88:159 automatisk prop. genom

s. 110 motsvarande synsätt har kommit till uttryck i Det kan nämnas att

I dess 42 § föreskrivs nämligen att

rättshjälpslagen 1996:1619.

får fatta vissa beslut automatisk

Rättshjälpsmyndigheten genom

databehandling uppgifter i myndigheten fört register. av ett av

föreslår bakgrund det anförda att det i förordningen om Vi mot av

uttryckligen föreskrivs att beslut får fattas genom

vägtrafikregister automatiserad behandling uppgifter i vägtrafikregistret.

av

234 En registerramlag för hela vägtrafikområdet SOU 1998: 162

Omprövning

I departementspromemorian Effektivare omprövning av förvaltningsbeslut Ds 1998:42 föreslås i samband med en översyn av förvaltningslagen ändringar som skall effektivisera det nuvarande

omprövningsförfarandet. Bl.a. skall en myndighet, enligt promemorian,

vara skyldig att ompröva ett beslut, som den har meddelat som första instans, om det begärs av någon enskild som berörs av beslutet. Dvs. en

utvidgning av omprövningsskyldigheten föreslås. Omprövningen skall

vara fullständig i de avseenden som den enskilde anger och beslutet får inte ändras till nackdel för den enskilde.

Beslut som har fattats genom automatiserad behandling eller på annat sätt inom vägtrafikregisterområdet måste kunna omprövas av beslutsmyndigheten. Detta bör kunna ske såväl på begäran av den som beslutet angår som ex ofñcio av myndigheten. Omprövningsbestämmelser av denna innebörd bör träda i stället för de som finns

respektive föreslås i 27 § förvaltningslagen 1986:223.

4.6¶Överklagande

Enligt 94 och 99 BRK överklagas merparten av frågor enligt kungörelsen hos Länsrätten i Örebro län. I dessa paragrafer

anges också att prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Enligt 95 § BRK överklagas vissa beslut hos regeringen, bl.a. rörande dispenser.

Beträffande körkortsregistreringen och yrkestrafikregistreringen finns inte några bestämmelser som speciellt tar sikte på överklagande

av registreringsfrågor.

I det nya systemet bör finnas ett heltäckande system för hur

registreringsfrâgorna överklagas.

När det gäller valet av överklagandeinstans regeringen eller

allmän förvaltningsdomstol har under senare år skett en successiv

utveckling mot att domstolsprövning skall ske. Efter förslag i prop. l997/98zl0l Översyn av förvaltningsprocessen; en allmän regel om

domstolsprövning av förvaltningsbeslut m.m. har i förvaltningslagen

förts in en regel att beslut förvaltningsmyndigheter får

om av överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, om något annat inte är särskilt föreskrivet bet. 1997/98:JuUl7, rskr. l997/98:226, SFS 1998:386. Därmed överges den tidigare huvudregeln om att statliga myndigheters beslut i avsaknad av särskilda bestämmelser om överklagande får överklagas hos närmast högre myndighet och i sista hand hos regeringen. Reformen beskrivs i propositionen som en

-

SOU 1998: 162 En registerramlag för hela vägtrafikområdet 235

författningsteknisk ändring innebär lagreglering av en som en

huvudregel domstolsprövning i praktiken redan gäller. Den

om som huvudregeln föranleder att särskilda överklagandebestämmelser nya krävs i de fall överklagande skall ske hos regeringen eller någon annan

avvikelse från huvudregeln skall göras. När det gäller området för vägtrafikregistreringen vi att det anser endast i några få ärenden är motiverat att överklagande skall typer av ske hos regeringen. Främst sådan överklagandeordning motiverad är en i fråga dispenser från författningsbestämmelser. I nämnda prop. om s. 64 att det i allmänhet finns särskilda bestämmelser om att anges sådana beslut kan överklagas hos regeringen. I propositionen förutsätts också 63 och 112 att nonngivningsärenden dvs. ärenden meddelande föreskrifter som avses i om av - 8 kap. RF skall överklagas hos regeringen. - En fråga att ta ställning till är överklagande hos allmän om

förvaltningsdomstol skall följa huvudregeln i 14 § lagen 1971:289 om

allmänna förvaltningsdomstolar eller särordning skall gälla för om en vägtrafikregistreringen. Det förstnämnda alternativet innebär att ett beslut överklagas till den länsrätt inom län ärendet först har vars VV:s beslut fattas centralt i Borlänge skulle därvid prövats. som komma prövas Länsrätten i Dalarnas län och VV:s beslut som att av vid avdelningen för trafikregistret i Örebro prövas Länsrätten i fattas av Örebro län. Vissa beslut fattas enheter inom trafikregistret som är av förlagda till Visby och Arjeplog. Överklaganden dessa beslut skulle av Länsrätten i Gotlands län respektive Länsrätten i Norrbottens prövas av län. Beslut länsstyrelse skulle prövas respektive länsrätt. av av En särordning kan till skillnad mot den beskrivna ordningen

innebära alla mål aktuellt slag förs till enda länsrätt. att av nu en För närvarande gäller, såsom framgått, att VV:s beslut i fordonsöverklagas hos Länsrätten i Örebro län. Denna

registreringsfrågor ordning infördes den l januari 1996 när hela bilregisterverksamheten

fördes från länsstyrelserna till VV prop. 1994/952126, bet. över 1994/95:TU23, rskr. 1994/95:356, SFS 1995:1358. Samtidigt fördes

länsstyrelsernas uppgifter beskattningsmyndigheter på fordons-

som beskattningens område över till skatteförvaltningen och det bestämdes

dessa frågor för hela landet skulle has om hand av att Skattemyndigheten i Örebro län. Som skäl för att samla fordonsskatteden i Örebro län anförde frågorna hos en enda skattemyndighet - i propositionen till riksdagen prop. 1995/96:24, bet.

regeringen

1995/96:SkU4, rskr. 1995/96:12 bl.a. vikten att underlätta av trañkregister finns i Örebro. Även samarbetet med VVzs som Skattemyndighetens i Örebro län beslut överklagas hos Länsrätten i

Örebro län.

236 En registerramlag för hela vägtrafikområdet SOU 1998: 162

Frågor om fordonsregistrering och fordonsbeskattning har ett mycket nära samband registreringen ligger till grund för uttaget av

fordonsskatt. I många fall gäller ett ärende såväl frågan registrering

om som den om skatteuttag. I de fall begäran omprövning gäller

en om både registrerings- och skattefrågan prövar VV först registreringen och lämnar därefter över ärendet till Skattemyndigheten för prövning

av skattefrågan. VV är också uppbördsmyndighet för fordonsskatt. De härmed nära förbundna ärendena om fordonsbeskattning handläggs

framgått Skattemyndigheten i Örebro län och överklagas som ovan av också hos länsrätten där.

Enligt vår mening är det angeläget att undvika en splittrad besvärsordning och att samma besvärsväg gäller för samtliga ärenden

om vägtrafikregistrering. Det finns nämligen nära beröringspunkter

mellan de olika ärendeslagen. Särskilt gäller detta i fråga om fordonsregistrering å ena sidan och yrkestrañkregistrering å andra sidan samt mellan körkortsregistrrering och den del av yrkestrafikregistreringen som avser taxiförarlegitimationen. Detta talar för att nuvarande ordning avseende överklagande i ärenden om fordonsregistrering skulle sträckas ut att gälla vägtrafikregistreringen i dess helhet. Vi föreslår mot bakgrund härav att alla sådana ärenden skall överklagas hos Länsrätten i Örebro län. Det kan tilläggas att den helt övervägande delen av de mål som kan förväntas, liksom i dag, kommer att avse

fordonsregistrering, ofta med anknytning till fordonsbeskattningen.

Det anförda medför att en särskild överklaganderegel på samma

sätt som för närvarande i BRK bör gälla. Krav prövningstillstånd

bör gälla vid överklagande från länsrätten till kammarrätten. Även detta skall framgå av en särskild bestämmelse, jfr prop. 1997/982101 s. 113 ö. De berörda reglerna bör tas in i förordningen

om

vägtrañkregister, se 14 § lagen 1971:289 om allmänna förvaltnings-

domstolar.

Den ovan behandlade nya principen för överklagande i

förvaltningslagen innebär inte att fullföljdsrätten vidgas i fall av

bristande överklagbarhet. Det finns i dag inom författningsområdet vissa beslut som inte får överklagas, främst frågor om utformningen av vissa registreringsskyltar. Någon utökning av fullföljdsrätten till att omfatta även sådana beslut bör inte ske. Nu gällande bestämmelser härom återfinns i dag i flera olika författningar och förs över till förordningen om vägtrafikregister.

5¶Definitioner i

Vägtrafikförfattningarna

Utredningens förslag i huvuddrag: De centrala definitionerna dvs. främst fordons- och viktbegreppen, lagfästs.

vägtrafikområdet,

Övriga definitioner samlas i en förordning. definitionerna förs, med endast mindre redaktionella

De nu gällande

från gällande rätt. Förslaget bygger att de i

justeringar, över nu

definitionsförfattningama upptagna definitionerna äger allmän giltighet I vad mån sedan på varje särskilt

inom vägtrafikområdet. man

delområde väljer hänvisa till lagen eller helt enkelt förutsätter att att begreppskatalog skall gälla får avgöras från fall till fall. lagens

5.1¶Utredningens uppdrag

trafikförfatmingar finns förhållandevis omfattande I ett flertal sammanställningar definitioner. I utredningsuppdraget ingår att av inte ökad klarhet och översiktlighet kan vinnas genom överväga om en definitionerna till särskild författning. Vidare skall att föra samman en definitionemas överensstämmelse med motsvarande vi se över definitioner i EG:s regelverk.

5.2¶Allmänt

flera de författningar med dignitet förordning som utgör en I av av

viktig del trafikförfattningsstrukturen definieras de grundläggande

av

används i författningsmaterian. Detta gäller begrepp som genomgående fordonskungörelsen 1972:595, FK, bilregisterkungörelsen

främst BRK, körkortsförordningen 1998:980, KKF, samt

1972:599,

trafikförordningen 1998:1276. I övriga författningar, i såväl lag- som hänvisas i vissa fall till dessa definitioner. I andra fall

förordningsform, den aktuella frågeställningen behandlats enbart i lagförarbetena.

har

238 Definitioner i vägtrafiljörfatmingama SOU 1998: 162

I lagen 1951:649 straff för vissa trafikbrott, TBL, förekommer om på flera ställen olika begrepp definieras i trafikförordningen som tidigare VTK och andra trafikförfattningar. När TBL ändrades i samband med att bl.a. VTK tillkom år 1972 uttalade sig Lagrådet om det förhållandet att det i en lag tagits begrepp, för vilkas tolkning upp man är hänvisad till författningar lägre dignitet prop. 1972:137. av Lagrådet yttrade följande prop. 29. s.

Det föreligger helt naturligt ett mycket nära samband mellan trafikbrottslagen samt de författningar reglerar trafiken som och därmed sammanhängande förhållanden. Ett önskemål är att uttryck och begrepp har innebörd i TBL och samma

trafikförfattningama. De grundläggande och mest detaljerade

bestämmelserna finns i trafikförfattningama och det framstår som naturligt om TBL anknyter till och faller tillbaka på dessa. En komplikation uppstår emellertid att TBL är lags genom av natur medan bestämmelserna i övrigt i stort sett har annan karaktär. Detta vållar dock nämnvärda svårigheter när de i administrativ ordning tillkomna reglerna finns vid antagandet av bestämmelserna som är lags natur. Om inte annat framgår av av vad som förekommer vid tillskapandet lagreglema, får av dessa som regel antagas ansluta sig till de därvid existerande stadgandena av annan natur. Vanskligare blir förhållandet närsåsom i förevarande lagstiftningsärende lagbestämmelsema utformas först, medan de från saklig synpunkt mera grundläggande bestämmelserna då ännu fått sin slutliga

avfattning.

I det remitterade förslaget upptages mestadels begrepp och uttryck som sedan länge förekommit på förevarande lagstiftningsområde. Vad som anföres i remissen ger anledning antaga att dessa framdeles skall sådant ändrat ges innehåll att de längre kan mot vad lagförslaget anses svara åsyftar. Förslaget innehåller emellertid också vissa nyheter. Så har exempelvis upptagits den kategorien terrängmotornya fordon. Departementschefen har angivit vad därmed åsyftas. Om riksdagen gillar uttalandena, får dessa på sätt antytts nyss vara bestämmande för vad TBL med terrängmotormenar fordon.

Samma lagstiftningsteknik den redovisade har använts andra som nu gånger. I lagen 1972:435 överlastavgift, ÖVL, används rad om en definitioner utan att betydelsen De definitioner och begrepp anges. som används i trafikskadelagen 1975: 1410, TSL, förklaras inte heller i den

1998:162 Definitioner i vägtrafildörfattningarna 239

SOU

lagen. Även i förarbetena till TSL diskuterade Lagrådet defmitionernas

prop. 1975/76:15. I det till Lagrådet remitterade

tillämplighet m.m.

förslaget löd inledningen 1 § prop. s. 230: av

Vid tillämpning denna lag med motordrivet fordon av avses detsamma i fordonskungörelsen 1972:595. Lagen gäller som dock ej...

föranledde Lagrådet att uttala följande prop. 251-252. Detta s.

det gäller närmare vad skall förstås med När att ange som motordrivet fordon och annat motorredskap än gaffeltruck, har

valts den tekniken hänvisning görs till de definitioner av att dessa begrepp finns i fordonskungörelsen 1972:595 och som 1952:45 angående klassificeringen av vissa

kungörelsen gaffeltruckar. Med denna teknik blir lagens tillämpnings-

område helt beroende administrativ reglering, i det att det av bestäms vad regeringen eller, efter regeringens bemyndiganav myndighet kan komma att besluta. Lagrådet vill de, annan ifrågasätta detta är förenligt med regeringsformen. om Trafikskadelagen ett ämne torde att hänföra till avser som vara det i 8 kap. 2§ RF angivna lagområdet. Inom detta område,

hör till det s.k. obligatoriska lagområdet, är delegation av

som

lagstiftning inte tillåten. Regeringens normgivningskompetens

omfattar här bortsett från föreskrifter anstånd med att om -

fullgöra förpliktelser endast verkställighetsföreskrifter. En

förutsättning för regeringen skall få meddela verkställigatt en hetsföreskrift är emellertid att den lagbestämmelse som en

sådan föreskrift skall komplettera är så detaljerad att

inte tillförs något väsentligt nytt genom den av

regleringen

regeringen beslutade föreskriften prop. 1973:90 s. 211. Det

kravet måste därför ställas att trafikskadelagens tillämpnings-

område bestäms regel i själva lagen. genom en Det tydligt sådana allmänt brukade ord som är att motordrivet fordon och motorredskap är fullt användbara när

det gäller att ange lagens tillämpningsområde.

lydelse ändrades och hänvisningen till FK ströks utan Bestämmelsens begreppet motordrivet fordon etc. förklarades i författningstexten. att Lagrådet intagit den motsatta ståndpunkten och Senare har lag i fråga betydelsen använda förespråkat att man i en om av definitioner hänvisar till förordning. Se härom exempelvis prop. en

1987/882159 vägtrafikskattelagstiftning och 1994/95:55

om ny prop. Försäljningsskatten på motorfordon. Vid behandlingen regelverk på körkorts- och yrkestrafikav nya områdena har frågan om vägtrafikdefinitionema nyligen åter aktualiserats. Vid behandlingen lagrådsremissen föregick av som prop. 1997/98:63 En refonnerad yrkestrafiklagstiftning uttalade Lagrådet i det här avseendet följande a. 203-204. prop. s.

I vissa bestämmelser i lagförslagen 1 kap. 2§ yrkestrafiklagen, 2 och 18 lagen om biluthyrning förekommer

hänvisningar till fordonskungörelsen 1972:595, främst med

avseende på olika definitioner fordon. Detta är teknik av en som i princip inte bör komma till användning, eftersom riksdagen blir bunden av regeringens föreskrifter och

lagändringar behövs om regeringsförfattningen ersätts

av en ny sådan. Eftersom lagstiftningen på kommunikationsområdet i stor utsträckning bygger och måste bygga på de definitioner som finns i bl.a. fordonskungörelsen och det störande att vore behöva upprepa definitionema i varje lag på området får visserligen tekniken accepteras tills vidare. Härtill bidrar även

att det när det gäller just yrkestrafiklagstiftningen

synes vara Lagrådet som har initierat tekniken vid tillkomsten den av nuvarande yrkestrafiklagen 1987/88:78 87 och se prop. s. 104. Lagrådet förordar dock att de centrala definitionerna på kommunikationsområdet på sikt tas i lag, vartill kan en hänvisas i övriga lagar. Däremot bör det inte komma i fråga att i en lag hänvisas direkt till kommande regeringsföreskrifter i anledning av lagen. De hänvisningar till blivande en yrkestrafikförordning som förekommer i vissa paragrafer bör därför ersättas allmänt hållna hänvisningar till av mer föreskrifter meddelade med stöd lagen. av

Även vid behandlingen lagrådsremissen i till av anslutning prop.

1997/982124 Ny körkortslag underströk Lagrådet sin m.m. ovan redovisade ståndpunkt och anförde därvid följande a. 152. prop. s.

Några definitioner de olika fordonstypema innehåller inte av lagen. Avsikten är att dessa definitioner skall återfinnas i de ytterligare föreskrifter för tillämpningen lagen av som regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer

bemyndigas att utfärda, dvs. främst i körkortsförordningen.

Mot denna teknik finns inte anledning till erinran från konstitutionell synpunkt. I det Lagrådet nyligen granskade av

SOU 1998: 162 Definitioner i vägtrajflçförfattningarna 241

förslaget till yrkestrafiklag användes emellertid en annan teknik, nämligen att i lagen gavs en hänvisning till fordonskungörelsen 1972:595, metod som visserligen en kunde möta konstitutionella betänkligheter men som dock Lagrådet ansåg tillsvidare kunna godtas. Det framstår som angeläget att inom det omfattande lagstiftningsomrâdet som trafiken teknik används över hela fältet. Som avser samma

Lagrådet framhöll i nyssnämnda lagstiftningsärende bör de

centrala definitionerna på kommunikationsområdet sikt tas in i lag, vartill kan hänvisas i övriga lagar. Även sådana en om definitioner ofta ändras torde området ha sådan betydelse för allmänheten och i följd därav också tillvinna sig sådant intresse i riksdagen att lagfonnen bör användas eller i vart fall allmänna riktlinjer dras upp i en lag.

Vid utskottsbehandlingen av de båda propositionema uppmärksammades frågan ytterligare. I motion 1997/98:T7 fp framhöll

motionärerna Lagrådets uppfattning rörande den författningstekniska

behandlingen definitionerna och menade att de centrala av definitionerna inom kommunikationsområdet bör tas in i lag. Trafikutskottet avstyrkte motionen och hänvisade i sitt betänkande 1997/98:TU9 till denna utrednings arbete och förutsatte att utredningens överväganden även omfattar frågan huruvida en sådan författning bör ha lagform 28-29.

Ändringar i definitionerna

I de aktuella trafikförfattningarna förekommer alltså en stor mängd begrepp definieras i de grundläggande förordningarna som kungörelsema. Dessa begrepp används genomgående i författningsmaterian, vilket redovisas i det följande. I 3§ FK, 4§ BRK och 2§ VTK finns uppställningar där de i respektive författning använda begreppen definieras. Körkortsförordningen 1998:980, KKF, innehåller i l kap. 5 § de i körkortslagen och i förordningen använda definitionerna. I yrkestrafiklagen 1998:490 definieras däremot i 1 kap. 1 § första stycket begreppet traktortåg traktorer med tillkopplade som släpfordon. I 1 kap. 2 § hänvisas beträffande fordonsbeteckningama i

övrigt i lagen till fordonskungörelsen.

I 1 § andra stycket fordonsskattelagen 1988:327, FSL, anges att beteckningama i lagen har betydelse som i FK och BRK, om samma inte annat sägs.

242 Definitioner i vägtrafilçförfattningama SOU 1998: 162

I 1 § fordonsskatteförordningen 1993:1028 hänvisas i fråga

om beteckningar till FSL och FK.

Efter en genomgång av de paragrafer innehåller definitioner

som kan konstateras följande i fråga ändringsfrekvensen. Under

om en tioårsperiod, åren 1987-1996, har någon eller flera definitionerna i

av 3 § FK ändrats fyra gånger, 4§ BRK ändrats sju gånger, 4§ KKF ändrats fyra gånger, 2 § VTK ändrats fem gånger och någon eller flera av definitionerna i 3 § terrängtrafikkungörelsen 1972:594, TTK, ändrats tre gånger. De större ändringarna följande.

var

År 1989 genomfördes rad ändringar ett flertal definitioner i

en av samtliga de aktuella förordningarna SFS 19892938-942

genom axeltryck, boggi, boggitiyck, bruttovikt på fordon, jordbrukstraktor, lätt terrängvagn m.fl. definitioner.

År 1992 ändrades i FK definitionerna på registreringsskylt, totalvikt på bil, traktor och motorredskap samt definitionen på traktor SFS 1992:1758, i BRK definitionen på registreringsskylt och traktor SFS 1992: 1767 och i KKF definitionerna på körkort, traktor och traktorkort SFS 1992:1765.

Under år 1994 gjordes vissa ändringar i TTK, FK och BRK

som rörde definitionerna av begreppen registreringsskylt och släpfordon, registreringsskylt och sidvagn respektive registreringsskylt och saluvagnslicens SFS 1994:2056, 2055 och 2054.

Vidare ändrades i FK, VTK och gamla KKF under år 1996 definitionerna lätt respektive tung motorcykel SFS

av genom 19961321-323.

BRK, FK och VTK justerades under år 1997 ett tillägg

genom av fordonsbegreppen dolly och släpkärra SFS 1997:694-696 för att nå överensstämmelse med vissa EG-regler på området rådets direktiv 96/53/EG; i VTK ändrades då ytterligare ett antal definitioner

- av mindre intresse här.

Slutligen skedde år i VTK, gamla KKF, BRK och FK

samma en justering av definitionen av traktor genom SFS 1997: 1299-1302.

Ny trafilçförordning

Vägverket överlämnade den 21 december 1995 ett förslag till ändringar av nuvarande regler om trafik på väg och i terräng. Förslaget byggde på ett underlag som tagits fram i samarbete med Rikspolisstyrelsen och Svenska kommunförbundet.

I enlighet med förslaget har nyligen en ny författning trafik-

förordningen ersatt dels VTK, dels de avsnitt i TTK innehåller

- som trafikregler. Dessutom har vissa bestämmelser i vägmärkes-

förordningen 1978:1001 tagits in i den nya förordningen, se SFS 1998: 1276. I 3 § trafikförordningen definieras centrala begrepp.

Närmare vilka definitioner som förekommer i vissa lagar

om Definitioner används i TBL utan förklaring i lagen:

som

vägtrafikant

motordrivet fordon traktor motorredskap

Definitioner används i TSL utan förklaring i lagen:

som motordrivet fordon motorredskap

Definitioner används i KKL och förklaras i KKF:

som som motorfordon

terrängmotorfordon

traktor motorredskap motorredskap klass I motorredskap klass

motorcykel

lätt motorcykel

personbil

lastbil lätt lastbil

släpfordon lätt släpfordon

terrängvagn tung lastbil buss bil

moped terrängskoter

körkort körkortshavare körkortstillstånd körkortsunderlag

Definitioner används i ÖVL förklaring i lagen:

som utan axel axeltryck bil

boggi boggitryck

bruttovikt buss fordon

fordonståg

lastbil motorredskap klass I

släpvagn

trippelaxel trippelaxeltryck tung terrängvagn

Definitioner som används i FSL med hänvisning till BRK: personbil motorcykel traktor motorredskap buss lastbil tung terrängvagn släpvagn påhängsvagn trafiktraktor tjänstevikt totalvikt

Definitioner som används i YTL med hänvisning till FK: personbil lastbil buss terrängmotorfordon traktor släpfordon

Därutöver kan nämnas ett antal lagar, innehåller ett mindre antal

som definitioner främst rörande fordon utan närmare förklaring. Hit hör

- -

exempelvis lagen 1976:1090 alkoholutandningsprov, lagen

om 1971:965 straff för trafikbrott begåtts utomlands,

om som

i vägtrafildörfattningama 245

SOU 1998: 162 Definitioner

terrängkömingslagen 1975:1313, bilskrotningslagen 1975:343,

felparkeringsavgift, lagen 1976:339 om

lagen 1976:206 om bilavgaslagen 1986:1386, lagen 1990:1079 om saluvagnsskatt,

bilförbud lagen 1994:2043 vissa besiktningsorgan tillfälliga samt om

på fordonsområdet. 129 flyttning fordon i vissa fall innehåller egna Lagen 1982: om av

medan lagen 1998:492 om biluthyrning

begreppsförklaringar,

i FK. I lagen 1988:328 fordonshänvisar till fordonsbegreppen om hänvisas i fråga begreppens innebörd till skatt på utländska fordon om

FSL.

5.3¶Definitioner i EG:s regelverk

ingår över de svenska definitionemas I utredningens uppdrag att se med motsvarande definitioner i EG:s regelverk. När överensstämmelse så, EG-dokument inom vissa områden det gäller EG-rätten är det att de i aktuellt dokument använda inledningsvis innehåller definitioner av områden används teknik med begreppen, medan det på andra en annan andra fall används begreppen utan vidare hänvisningar. I ytterligare

den framgår textens sammanhang. förklaring än som av antagits några regler för Inom EU har ännu inte gemensamma BRK mil. författningar, utan varje medlems-

trafikregisterområdet

nationella lagstiftning. I ett förslag till rådets land tillämpar där sin för motorfordon och deras släpfordon

direktiv om registreringsbevis

lagts fram kommissionen den 30 maj 1997, 97/C 202/10, som har av fråga definitioner motorfordon, släpfordon, hänvisas dock i om av och till redan antagna direktiv.

registrering registreringsbevis

på området rör fordon, Ett grundläggande dokument som rådets direktiv 70/156/EEG den registrering fordon, m.m. är av av tillnärmning medlemsstaternas lagstiftning om 6 februari 1970 om av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon. Detta

typgodkännande av

rådets direktiv 92/53/EEG den direktiv har därefter ändrats genom av

18 juni 1992. rad begrepp, kring vilka bestämmelserna är I direktivet definieras en de begrepp förekommer i de av oss ovan

uppbyggda. Av som

definieras dock endast begreppet fordon. genomgångna författningama direktivet med "motorfordon som är Enligt artikel 2 i menas fordon

fárdigbyggt eller med

att användas på väg, oavsett om det är avsett för maximihastighet över 25 km/h minst fyra hjul och konstruerat en till sådana fordon, med undantag av spårbundna samt släpvagnar samt samtliga rörliga

fordon, jordbruks- och skogsbrukstraktorer

motorredskap.

246 Definitioner i vägtrafilçförfattningarna

Fordon definieras exempelvis i 3 § FK som anordning på hjul, band, medar eller liknande är inrättat för färd som marken och löper på skenor. Fordon indelas i motordrivna fordon, släpfordon, terrängsläp, efterfordon, sidvagnar, cyklar, hästfordon och övriga fordon.

Vi kan konstatera att de olika definitionerna i direktivet respektive

FK m.fl. svenska författningar skiljer sig något i omfattning,

men utan att direkt strida mot varandra. Vissa definitionerna av i direktivet, huvudsakligen tekniska termer, är den de av arten att saknar

begreppsförklaring i de svenska trafikförfattningama.

Rådets direktiv 77/143/EEG den 29 av december 1976 om

tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om provning av

motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet,

med ändringar

i direktiv 88/449/EEG och 9l/328/EEG, behandlar, som framgår av

titeln, frågor besiktningsskyldighet. I direktiven

om används vissa fordonsbegrepp m.m. utan att närmare definieras. Bestämmelserna i grunddirektivet jämte ändringsdirektiv har ersatts av rådets direktiv 96/96/EG den 20 december 1996 med av samma titel. Det antagna direktivet innehåller inte några definitioner av där använda begrepp.

I det s.k. maskindirektivet, dvs. rådets direktiv 89/392/EEG av den 14 juni 1989 tillnärmning medlemsstaternas

om av lagstiftning

om maskiner, slås fast de för maskiner hälso-

grundläggande och

säkerhetskraven. Utanför dess räckvidd ligger transportmedel, dvs. fordon och släpvagnar till dessa, avsedda enbart för transport av passagerare bl.a. på väg. Det undantar också fordon används som på väg till skydd för liv och hälsa.

Maskindirektivet omfattar vissa och arbetsmaskiner

motorredskap

som för närvarande definieras vägtrafikfordon som enligt FK. Direktivet gäller främst vad

klassificeringsfrågor, som är vägfordon

m.m., men där finns vissa beröringspunkter med BRK, såsom frågor

om när de aktuella fordonen skall registreras.

I rådets direktiv 92/6l/EEG den 30 juni av 1992 om typgodkännande två- och trehjuliga motorfordon av slås i preambeln inledningen fast att det för att uppnå syftet med EU-tanken är nödvändigt att upprätta exakta och enhetliga definitioner fordon. av Direktivet avser att harmonisera medlemsstaternas definitioner av dessa fordon i syfte att undanröja de handelshinder medlemsstaterna emellan som har att göra med nuvarande skillnader i tekniska krav för fordonen. Direktivet skall tillämpas på samtliga två- och trehjuliga motorfordon

som är avsedda för vägtrafik.

Den hittillsvarande svenska definitionen på moped skiljer sig från direktivets lydelse. I den

nya körkortslagstiftningen har därför en viss

anpassning skett. De två- och trehjuliga motorfordonen delas i bl.a.

i vägtrajilçförfattningarna 247

SOU 1998: 162 Definitioner

Som moped definieras i enlighet

mopeder och motorcyklar.

motorfordon är konstruerat för en

typgodkännandedirektivet ett som

hastighet högst 45 kilometer i timmen och som har av det drivs förbränningsmotor, har en två eller tre hjul samt, om av en

Slagvolym högst 50 kubikcentimeter, eller av

och utan last understiger 350 kilogram samt fyra hjul en massa som

det drivs förbränningsmotor, denna har en slagvolym av a om av en

högst 50 kubikcentimeter, eller

med någon typ motor, denna har en b det är försett annan av om

maximal nyttoeffekt högst 4 kilowatt. av

mopeds vikt skall i fråga ett eldrivet Vid beräkningen av en om

fordon batterierna inte räknas in.

terminologin med moped klass I en moped som Enligt den nya avses

och med moped klass II moped med pedaler som inte hör till klass en

hastighet högst 25 kilometer i timmen och som är konstruerad för en av

effekt inte överstiger l kilowatt. Se KKF 1998:980 har en motor vars

och författningsändringar SFS 1998: 1257 och följande.

efter hand antas i arbetet inom unionen I vissa av de dokument som

betydelsen använda begrepp till de hänvisas numera i fråga om av

tidigare antagits och vi nämnt ovan. Som

grunddokument som som

detta kan nämnas Kommissionens tolkningsmeddelande om

exempel på

och registrering motorfordon som förfaranden för typgodkärmande av

i medlemsstat 96/C 143/04. tidigare har varit registrerade en annan

Även förslaget till rådets direktiv om

i det nu föreliggande

motorfordon och deras släpfordon 97/C 202/ 10,

registreringsbevis för

den 30 maj 1997, hänvisas exempelvis i framlagt Kommissionen av

motorfordon, släpfordon, registrering och

fråga definitionen av om

till direktiven 70/l56/EEG och 92/6l/EEG.

registreringsbevis

det s.k. körkortsdirektivet 91/439/EEG av På körkortsområdet finns

med ändringar intagna i rådets direktiv den 29 juli 1991 körkort, om 1997. Körkortsdirektivet innehåller bl.a. 97/26/EG den 2 juni av fordonskategoriema i körkortsbehörigheter samt indelning av

medan ändringsdirektivet innehåller

definitioner vissa fordonstyper, av

bl.a. ändrad definition begreppet motorcykel. en av

finns det stort antal förordningar och

På yrkestrafikområdet ett

olika trafik inom och mellan direktiv reglerar de typerna av som till och från tredje land. De i EG-dokumenten medlemsländerna samt

förklaras genomgående i inledningen till varje använda begreppen

dokument.

med författningsområde kan nämnas

Som jämförelse ett annat en och där använda begrepp. I 2 § tullagen 1994:1550

tullagstiftningen

vissa uttryck används i den lagen. Därutöver definieras nämligen som

innebörden använda uttryck till rådets hänvisas beträffande av

förordning EEG nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 inrättandet om av en tullkodex för gemenskapen. l 2§ tullförordningen 1994:1558 definieras på motsvarande sätt vissa uttryck används i som förordningen och i övrigt hänvisas till förordningen EEG 2913/92 nr och till tullagen. Begreppen har dock inte någon angiven allmän giltighet i all författningsreglering för tullområdet eller delar det. av VV fick i regleringsbrev för år 1997 regeringens uppdrag över att se FK:s tillämpningsområde m.m. i förhållande till det tidigare nämnda maskindirektivet. Utredningen skulle ske i samråd med Arbetarskyddsstyrelsen och RSV. VV skulle föreslå de ändringar krävs i FK, som lagen 1994:2043 om vissa besiktningsorgan fordonsområdet,

BRK, FSL m.fl. författningar.

Uppdraget har redovisats i promemoria den 18 december 1997. en VV föreslår att fordonskategoriema motorredskap och terrängmotorfordon ersätts med ett nytt begrepp, mobil maskin, för att skapa ett begrepp som lättare kan identifiera fordonskategoriema vid kontakterna med övriga Europa. VV föreslår också att mobila maskiner som

används på väg skall registreras i bilregistret vägtrafikregistret.

Förslaget har remissbehandlats och bereds för närvarande i

Kommunikationsdepartementet.

5.4 och

överväganden förslag

Överväganden rörande definitioner i de nationella författningarna

I vårt uppdrag ingår att överväga definitionerna i de olika om

vägtrafikförfattningama bör föras samman till en särskild författning.

Därvid uppkommer frågan i vad mån regleringen skall ske i lag eller förordning. Vi har i denna fråga diskuterat olika alternativ vi som redovisar närmare i det följande. Vi har bl.a. prövat att använda metodik beskrivits samma som ovan beträffande TBL och TSL. Ett sådant system skulle innebära i att man

den lag vägtrafikregister, vi föreslår, i fråga

om som om begreppsförklaringar inte skulle hänvisa till någon förordning, utan att man i förarbetena skulle förklara grunden till och innebörden av tillvägagångssättet på samma sätt som skedde åren 1972 och 1975 vid tillkomsten av de nämnda lagarna. Samma system skulle då också användas i andra lagar med anknytning till vägtrafiken. I förordningar på vägtrafikområdet skulle enligt det alternativet hänvisas till en särskild förordning, vari samtliga definitioner skulle samlas. Ett annat alternativ är att i varje lag för sig definiera de i författningen använda begreppen. Det är ett tydligt sätt att redovisa dem

det kräver ändringar sker i mängd författningar vid ett och men att en tillfälle. Tillvägagångssättet har också, framgår ovan, i samma som vissa fall ansetts för omständligt och har menat att det skulle göra man lagtexten alltför vidlyftig. Vår utgångspunkt är att det är fördel egen en ha begreppsförklaringama samlade oavsett det sker i lag- eller att om förordningsfomi. Ett sådant system är dels överskådligt, dels praktiskt

vid författningsändringar.

I anslutning till det sistnämnda har vi diskuterat att stifta en fristående lag med de definitioner, som kan betecknas gemensamma och behövs främst för de lagar berörs.

som övergripande som som

Samtliga övriga definitioner förekommer i författningama skulle som då samlas i förordning. en gemensam Övergripande främst olika fordons- och viktbegrepp. I en rad är författningar på vägtrafikomrâdet lags natur finns anknytning till av en de olika fordonsdefinitionerna, dvs. i FSL, KKL, TBL, TSL, YTL samt ÖVL. För täcka in samtliga definitioner används i någon av de att som nämnda lagarna krävs det att i särskild lag innebörden av man en anger

samtliga fordonsbegrepp.

Genomgången de bestämmelser definierar nu åsyftade av som begrepp visar på relativt måttlig ändringsfrekvens under den senaste en

tioårsperioden.

Vid vårt slutliga ställningstagande har vi gjort följande

överväganden.

Vägtrafiklagstiftningen är föremål för ett kontinuerligt utvecklingsförändringsarbete. Området är också stort till sitt omfång. Det torde och inom sina skilda sektorer efter hand få allt större anknytning till motsvarande regler inom EG-rätten. Ett inte obetydligt antal förändringar och justeringar kan bli följden det refomiarbete som av förutses. Ett exempel på förändringar bl.a. ett antal kan av fordonsanknutna begrepp är det pågående arbete på anpassning till

EG:s maskindirektiv som nämnts ovan. det ökande kravet på snabbhet i förändrings- och EG-anknytningen, m.fl. praktiska förhållanden talar för att regeringen

anpassningsarbetet

bemyndigande definiera begrepp är avsedda att skulle ges ett att som användas i andra författningar i den utsträckning särskilt föreskrivs som författning och de olika definitionerna skulle då kunna

i respektive samlas regeringsförordning.

i en Såsom i de helt nyligen gjorda uttalandena framhållit talar

Lagrådet

konstitutionella och andra skäl för att de centrala emellertid definitionerna lagfonn. Dessa synpunkter bedömer vi vara ges överordnade de praktiska problem lagreglering onekligen kan som en medföra i vissa situationer. De praktiska problemen minskar för övrigt inskränks till att omfatta endast de centrala

om lagregleringen

250 Definitioner i vägtrafilgörfattningama SOU 1998: 162

begreppen. Det nu sagda leder oss till att välja lösningen att lagfästa de begrepp som enligt vår bedömning kan betecknas centrala. Övriga som definitioner samlas då i förordning. en I sistnämnda hänseenden har vi gjort följande överväganden. Flertalet fordonsbegrepp återfinns i de centrala författningarna på vägtrafikområdet. De har stor betydelse för avgränsning rättigheter av och skyldigheter inom vägtrafiken. De flesta dem är utifrån detta av betraktelsesätt av sådan karaktär att de bör tas i lag. Några upp en av fordonsbegreppen kan tyckas perifera, såsom cykelkärra vara mer och lekfordon. Vi har emellertid stannat för att inte splittra gruppen av aktuella beteckningar i detta sammanhang. Grundläggande fordonsbegrepp bör alltså enligt vår mening regleras i lag. Nära förbundna med fordonsbegreppen är de begrepp reglerar som fordons Vikt. Framför allt gäller detta begreppen tjänstevikt och totalvikt, som återfinns i ett flertal författningar- däribland FSL. Andra viktbestämmelser är de tar sikte den vikt ett fordon för som som över till vägbanan, t.ex. boggitryck och bruttovikt. Sistnämnda viktbestämmelser och andra närstående karaktär finns bl.a. i ÖVL. av Vi menar att alla viktbegreppen for överskådlighetens skull bör finnas i en lag tillsammans med fordonsbegreppen. Även i fråga tredje kategori om en har vi diskuterat var aktuella definitioner skall beskrivas. Det gäller definitionerna på körkortsomrâdet. Dessa definitioner är tämligen få och används inom ett relativt väl avgränsat författningsområde. Vissa där använda begrepp är av enligt vår mening till sin innebörd relativt givna. Det gäller t.ex. i fråga om det grundläggande begreppet körkort och andra begrepp ett par som mer eller mindre knyter an till det begreppet. Det kan i det här sammanhanget framhållas att begreppet körkoitshavare, enligt som dagens terminologi även innefattar den som har körkortstillstånd, borde omarbetas så att det endast innehavare körkort. avser av I och med anpassningen de svenska körkortsförfattningama till av gällande EG-bestämmelser, har i KKL utöver de redan befintliga

körkortsbegreppen tagits ytterligare ett begrepp, permanent

bosättning, vars innebörd kräver en uttrycklig definition. Nu redovisade omständigheter har sammantaget resulterat i att vi valt att i KKL behandla de grundläggande körkortsbegrepp som används i den lagen körkort, körkortstillstånd och körkortshavare - samt därutöver begreppet permanent bosättning. Övriga

körkortsbegrepp tas upp i deñnitionsförordningen.

Den nu skisserade lösningen innebär att lagen om vägtrafikdefinitioner renodlas och i princip kommer att innehålla endast

de grundläggande fordons- och viktbegreppen.

SOU 1998: 162 Definitioner i vägtrajildörfattningama 25 l

Vi vill också betona att vi inte har övervägt själva formuleringar-na begreppen utan har med mindre redaktionella justeringar fört av - över dem från gällande rätt. En genomgång i materiellt hänseende av begreppen får ske i anslutning till översyn på respektive författningsområde. En del definitioner har vi emellertid uteslutit, eftersom vi har funnit att de är överflödiga av en eller annan anledning, direkt författriingstexten. Över huvud t.ex. att betydelsen framgår av vill vi rekommendera större återhållsamhet med definitioner än taget en hittills har varit fallet och det bör i varje enskilt fall undersökas om som definition verkligen behövs och inte författningstexten kan en om utformas så viss definition kan undvaras. att en Vårt förslag bygger således på att de i definitionslagen upptagna definitionerna äger allmän giltighet. I vad mån sedan på varje man särskilt område väljer att hänvisa till lagen eller helt enkelt förutsätter lagens begreppskatalog skall gälla får avgöras från fall till fall. att Tillvägagångssättet att hänvisa bör enligt vår mening användas i nu de lagar i dag innehåller hänvisningar till trafikförordningamas som begreppsdefinitioner t.ex. FSL och YTL och i de förordningar som i dag innehåller begreppsdefmitioner dvs. FK, trafikförordningen m.fl.. Fråga uppstår då hur läget blir beträffande de lagar som i dag inte TBL, TSL och ÖVL. Det är

innehåller några begreppsdefrnitioner, t.ex.

givetvis önskvärt i varje författning klart anger huruvida att man definitionerna i den särskilda lagen skall användas vid tillämpningen av respektive lag. Vi har emellertid inte tillräcklig överblick för att kunna det fullt ut är ett möjligt och lämpligt tillvägagångssätt. Om avgöra om det i TBL och TSL inte någon hänvisning till

exempelvis ges

deñnitionsförfattningama torde tolkningen detta faktum inte bli av definitionerna i dessa båda författningar har den innebörd annan än att de har fått vid lagamas tillkomst och således har i dag; jämför som återgivna yttranden. Vi lämnar därför frågan öppen hur

Lagrådets ovan

författningstekniskt skall förfara med dessa båda lagar. I fråga om man ÖVL vi i den bör ta hänvisning till definitionslagen. anser att man en VV har, till regeringen lämnat ett förslag rörande en som nämnts, FK m.fl. författningar. Detta går ut att anpassa de översyn av svenska författningarna till EU:s maskindirektiv. Förutom FK berörs vissa bestämmelser i lagen 1994:2043 vissa besiktningsorgan på om fordonsområdet, i BRK, i FSL samt i ytterligare några författningar. Det innehåller också ändringar de gällande definitionerna på av fordonsområdet. Vi har så långt det varit möjligt anpassat vårt författningsförslag till Den slutliga lydelsen författningarna kan, med

dessa justeringar. av

hänsyn till faktorer vi inte har kunnat beakta, komma att få en som något annorlunda utformning än den vi föreslår.

252 Definitioner i vägtrajildörfattningarna

Definitionernas överensstämmelse med EGss regelverk

I utredningsuppdraget ingår såsom tidigare nämnts att över

se deñnitionemas överensstämmelse med motsvarande definitioner i EG:s regelverk. Vi kan i det avseendet till början konstatera att entydiga

en definitioner inte används inom EU för hela det behandlade

av oss

författningsområdet.

Det är VV, i egenskap statens företrädare central nivå för hela

av vägtransportsystemet, som för Sveriges del bl.a. för det

ansvarar europeiska samarbetet på vägtrafikområdet. Detta behandlas för

ansvar övrigt närmare i prop. 1995/96:13l Vägverkets sektorsansvar inom vägtransportsystemet mm., som antagits av riksdagen bet. 1995/96:TU18 rskr. 1995/96:231. I VV:s uppgifter ingår i det avseendet bl.a. att föreslå anpassningar de svenska författningama

av till EG:s regelverk, så att nationella begrepp och definitioner inte strider mot de i gemenskapen använda begreppen.

Efter hand de aktuella EG-dokumenten antagits och ändringar

som genomförts i nationella författningar har det, enligt vad vi under hand har inhämtat från VV, från svensk sida kunnat konstateras att de i de svenska författningama använda begreppen i allmänhet inte strider mot de i EG-dokumenten använda deñnitionema. I den mån skiljaktigheter förelegat eller åtgärder i övrigt varit påkallade har initiativ tagits till ändringar och kompletteringar i den svenska författningsmaterian på området. Detta gäller, såsom framgått ovan, i fråga om t.ex. mopeder och de fordonsslag är aktuella i maskindirektivet. Vår slutsats är

som därför, att det från vår sida inte behöver vidtas några speciella åtgärder eller lämnas några förslag för att anpassa de i svenska författningar använda begreppen till EG:s regelverk.

1998: 162 253 SOU

6¶Tillgång till registeruppgifterna -

integritetsfrågor

Utredningens förslag i huvuddrag: Mot bakgrund av vägtrafikregistrets ändamål och innehåll saknas det skäl att förbjuda direktåtkomst eller att

kriterier för direktåtkomst än de som följer av

ange ytterligare

generella krav på behandling. Däremot vilar ett

personuppgiftslagens

den för registret huvudansvariga myndigheten VV att göra en ansvar avvägning mellan effektivitet, uppgiftsbehov och integritetsnoggrann i samband med att datorer ansluts. I lagen om vägtrafikregister

aspekter

inte in några regler möjligheterna till direktåtkomst till tas därför om Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer registret. som dock meddela föreskrifter utlämnande av uppgifter bemyndigas att om Häri ingår bl.a. besluta direktåtkomst i enlighet med ur registret. att om

följer personuppgiftslagens generella bestämmelser om

vad som av behandling av uppgifter. Som sökbegrepp i vägtrafikregistret får användas de uppgifter som

får ingå i registret. Regeringen får föreskriva begränsningar av rätten använda sökbegrepp. Därvid måste avvägning ske mellan att en effektivitetskraven och risken för integritetsintrång. del finns det behov samkörning i den

För vägtrañkregistrets av

utsträckning gäller i dag, dvs. med polisen, RSV, skattemynsom bilprovningen, försäkringsbolagen och ytterligare någon dighetema, eller några myndigheter. Varje sådan åtgärd kräver att integritetsbeaktas. En rimlig avvägning att tillåta sådan aspekterna synes vara behandling inom för registrets ändamål. Regeringen ges rätt att ramen föreskriva de begränsningar kan anses nödvändiga. som bör införas ett omvänt skaderekvisit för

I sekretesslagstiftningen i vägtrafikregistret och för uppgifter om

uppgifter om personnummer namnteckning det" s.k. bildregister VV för. Samma bild och ur som

bör också gälla i fråga underlag för taxiförarlegitimation.

regler om

förestående sekretesslagstiftningen i

Med hänsyn till den översynen av redaktionellt hänseende lämnar vi inte något förslag till bl.a. ändringarna. Den bestämmelse i sekretesslagen utfonnningen av själva främst berörs är 7 kap. l5 som

254 Tillgång till registeruppgi Integritetsfiügor

erna-

6.1¶Utredningens uppdrag

Den snabba utvecklingen och ökade användningen informations-

av teknik, IT, har skapat förutsättningar för förenklade rutiner vid hanteringen av de uppgifter finns i olika register. Utvecklingen har

som emellertid även medfört stora möjligheter för den enskilde de

att ur offentliga registren med enkla åtgärder hämta in och ställa

samman information.

Inom ramen för utredningens uppdrag faller att särskilt belysa de problem som tillgången till registeruppgifter kan medföra från integritets- och sekretessynpunkt. Utredningen skall därvid fästa stor vikt vid att upprätthålla ett starkt skydd för den personliga integriteten dir. s. 5 och 7.

6.2 m.m.

Offentlighetsprincipen

6.2. l

Tryckfrihetsförordningen

Enligt tryckfrihetsförordningens, TF, bestämmelser har rätt att ta

envar del av allmänna handlingar, den s.k. ofentlighetsprinczpen. Därmed

skall främjas ett fritt meningsutbyte och allsidig upplysning. Den

en rätten f°ar, såsom framgår nedan, begränsas endast det är påkallat

om av hänsyn till vissa i TF särskilt angivna intressen.

Offentlighetsprincipen kan alltså inte gälla utan inskränkningar. Det

finns en betydande mängd undantag som kan sägas vara en avvägning mellan motstående intressen. Rätten att ta del allmänna handlingar

av får därför begränsas genom sekretess bl.a. det är påkallat

- - om av hänsyn till skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Begränsningama regleras uteslutande i sekretesslagen 1980:100 eller annan lag som sekretesslagen hänvisar till. Man kan, särskilt i IT-sammanhang, säga att offentlighetsprincipen ställs mot önskemålet att skydda den enskilde mot otillbörligt integritetsintrång.

Av det sagda framgår att offentlighetsprincipens reella omfattning är

primärt styrd av vad med allmän handling och sekundärt

som menas styrd av begränsningarna i sekretesslagen. Vad som förstås med allmän handling är inte alltid helt lätt att reda ut, särskilt inte när informationen finns lagrad på ADB-medium. I 2 kap. 3 § TF sägs att med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel.

Med upptagning avses själva informationsinnehållet och inte den fysiska databäraren magnetband, skivminne e.d.. Huruvida det är fråga om en eller flera upptagningar ett dataregister kan innehålla

- en

Tillgång till registeruppgi Integritetsfrågor 255 ema-

överväldigande stor mängd uppgifter och det orimligt att se dessa vore data upptagning är resonemanget i förarbetena, att varje som en konstellation sakligt sammanhängande uppgifter är en upptagning av

för sig, 1987/88:57 grundlagsfást integritetsskydd s. 89

se prop. om och 1990/9l:60 offentlighet, integritet och ADB, s. 21 ff. prop. om Vidare sägs beträffande upptagning.

Upptagning anses förvarad hos myndighet om

- - -

upptagningen är tillgänglig för myndigheten med tekniskt hjälpmedel myndigheten själv utnyttjar för överföring i

som sådan form att den kan läsas, avlyssnas eller annat sätt uppfattas. Detta gäller dock upptagning som ingår i personregister, myndigheten enligt lag eller förordning eller om särskilt beslut, grundar sig på lag, saknar befogenhet att som göra överföringen.

I fråga upptagningar har således förvaringskriteriet getts en speciell om innebörd och är i första hand uppfyllt myndigheten har faktisk om en och omedelbar tillgång till upptagningen. Detsamma gäller dock även upptagningar myndigheten med rutinbetonade åtgärder kan ta fram som urval eller sammanställningar data vidare nedan. om av se En handling är allmän, den förvaras hos myndighet och är att om en inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Inkommen anse som handlingen när den har anlänt till myndigheten eller kommit anses befattningshavare till handa. Upprättad den när den har

behörig anses

expedierats. En viktig princip i sammanhanget är den likställighet mellan om allmänheten och myndigheten i fråga tillgång till handling eller om en

upptagning detta betyder att det är tillgängligt för en myndighet

som skall tillgängligt för allmänheten i den mån sekretess inte gäller. vara Det spelar ingen roll myndigheten faktiskt har tagit fram den om informationen eller inte. Inte heller huruvida myndigheten har

begärda

någon anledning att ta fram informationen i sin verksamhet. Avgörande

informationen de facto är tillgänglig enligt vad som tidigare är om

sagts. Regeringen har i ett beslut maj 1984 beträffande Datainspektionens, DI, föreskrifter rörande ett länsstyrelse fört av en personregister slagit fast, att allmänheten enligt TF i princip har tillgång till allmänna handlingar hos myndighet i utsträckning som en samma myndigheten själv har tillgång till handlingarna. Inspektionen hade

därför inte något lagligt stöd att föreskriva begränsningar rörande

söknycklar enbart avsåg utlämnande allmänna handlingar. I som av den nämnda bestämmelsen i 2 kap. 3 § TF definieras ovan

256 Tillgång till registeruppgzjiterna- Integritetsjfågor

personregister som ett register, förteckning eller andra anteckningar som innehåller uppgift enskild och kan som avser en person som hänföras till denne. En allmän handling förvaras hos myndigheten och får som som lämnas ut- dvs. förutsatt att handlingen eller någon uppgift i den inte omfattas av sekretess skall på begäran genast eller så snart det är möjligt på stället utan avgift tillhandahållas den, önskar ta del som av den. Myndigheten är dock inte skyldig att tillhandahålla handlingen på stället, om betydande hinder möter, 2 kap. 12 § TF. Rätten att ta del av allmänna handlingar utgör också grunden för det offentliga arkivväsendet. I arkivlagen 1980:782 finns bestämmelser om vad som ingår i en myndighets arkiv samt om vård och gallring av arkiv. Vid en begäran om att få ta del av en allmän handling får en myndighet inte efterforska identitet eller i vilket syfte personens begäran görs, i vidare mån än vad som behövs för att myndigheten skall kunna pröva om hinder föreligger mot att handlingen lämnas ut. Detta utgör det s.k. anonymitetsskyddet i 2 kap. 14 § tredje stycket TF.

Utredning om offentlighetsprincipens

tillämpning i IT-samhället m.m.

Regeringen beslutade under våren 1998 att tillkalla kommitté med en uppgift att se över bestämmelserna allmänna handlingars om offentlighet i syfte att vidga möjligheterna för offentlighetsprincipens tillämpning i IT-samhället dir. 1998:32. Kommittén skall föreslå möjligheter för myndigheterna att inte

lämna ut allmän handling när det är uppenbart att handlings-

en offentligheten utnyttjas i syfte att kringgå reglerna om upphovsrätt. Kommittén skall kartlägga de faktorer som har varit avgörande för i vilken utsträckning insyn råder i kommunala respektive statliga företag, överväga om det är lämpligt med en enhetlig syn på offentlighetsprincipens tillämplighet när det gäller sådana företag samt ange vilka kriterier bör gälla för insyn i dessa och i andra som organ som avses i 1 kap. 8 § sekretesslagen. Kommittén skall göra allmän översyn sekretesslagen. I denna en av översyn ingår att undersöka i vilken utsträckning lagen kan förbättras, t.ex. genom att onödiga bestämmelser upphävs och att lagen görs mer överskådlig, med bibehållen balans mellan intresset av offentlighet och insyn å ena sidan och integritets- och andra sekretesskyddsintressen å den andra.

SOU 1998: 162 Tillgång till registeruppgzfierna- Integritetsfiågor 257

Kommittén skall vidare särskilt uppmärksamma några frågor som rör sekretess och myndigheternas möjligheter att samverka samt se över de meddelarfrihetsbrytande tystnadspliktema.

Kommittén skall slutligen försöka hitta en ändamålsenlig och öppenhetsvänlig lösning för att genomföra Sveriges åtaganden när det gäller offentlighet och sekretess på området för internationellt inforrna-

tionsutbyte samt följa upp utvecklingen i utrikessekretessfrågor mot

bakgrund av bl.a. Sveriges inträde i EU och utvärdera tillämpningen av bestämmelsen om utrikessekretess.

6.3¶Integritetsskyddslagstiftningen

6.3.1¶Författningsregleringen av integritetsskyddet

Om man ser på integritetsskyddslagstiftningen i allmänhet finns ett

antal lagar som har ett mer eller mindre direkt syfte att skydda den personliga integriteten, med utgångspunkt i grundlagsskyddet i

regeringsformen.

I vanlig lag finns rad bestämmelser ger skydd för den

en som enskildes personliga integritet. Av generell betydelse integritetsskyddsområdet är föreskrifterna i brottsbalken och sekretesslagen. Av särskild betydelse i detta sammanhang är de bestämmelser till skydd för den personliga integriteten som finns ipersonuppgiftslagen 1998:204, PUL, tidigare datalagen 1973:289.

De bestämmelser som har betydelse för registeruppgiftema inom vägtrañkområdet behandlas i det följande.

6.3.2¶Regeringsformen

Den grundläggande bestämmelsen om skyddet för den enskildes personliga integritet återfinns i 1 kap. 2§ tredje stycket regeringsformen, RF, vari bl.a. sägs att det allmänna skall värna den enskildes privatliv och familjeliv. Bestämmelsen har inte karaktär av en rättsligt bindande föreskrift utan anger ett mål för den samhälleliga verksamheten. Av förarbetena framgår att integritetsskyddet vid dataregistrering var i blickpunkten vid bestämmelsens tillkomst.

Det finns inte någon rättsligt bindande föreskrift ger ett allmänt

som integritetsskydd. I stället regleras skyddet för den personliga integriteten genom ett flertal bestämmelser olika konstitutionella nivåer: grundlag, vanlig lag, regeringsförfattningar och myndighetsföreskrifter.

9 18-6121 Vägtralikregistrering

258 Tillgång till registeruppgifterna- Integritetsjiågor SOU 1998: 162

Den så kallade fri- och rättighetskatalogen i 2 kap. RF innehåller sedan den 1 januari 1989 en grundregel om skydd för den enskildes personliga integritet vid dataregistrering. Innebörden är att varje medborgare, i den utsträckning som närmare anges i lag, skyddas mot att hans personliga integritet kränks genom att uppgifter om honom registreras med hjälp av automatisk databehandling. I propositionen 1987/88:57 om grundlagsfäst integritetsskydd uttalas att lagstiftaren i detta avseende till skillnad mot flertalet fri- och rättighetsregler i

- 2 kap. RF åläggs att vara aktiv genom att stifta och vidmakthålla en

datalagstiftning. Såtillvida får grundlagsbestämmelsen rättslig betydelse; den bör uppfattas så att lagstiftningen skall utgöra en verklig och allvarligt menad skyddslagstiftning.

Regeringen kan efter bemyndigande i lag meddela föreskrifter om bl.a. skydd för personlig integritet vid registrering av uppgifter med hjälp av automatisk databehandling, 8 kap. 7 § RF.

6.3.3¶Sekretesslagen

I sekretesslagen finns regler om sekretess m.m., som utgör ett skydd för den personliga integriteten. Begreppet sekretess förklarat i lagen och innebär förbud att röja uppgifter, vare sig det sker muntligen eller

att allmän handling lämnas ut eller på annat sätt. Därmed gäller genom förbudet varje fonn av röjande och omfattar såväl handlingssekretess

som tystnadsplikt.

Det är i första hand det allmännas verksamhet som berörs av sekretesslagen. En enskild medborgare eller ett enskilt organ har ingen automatisk skyldighet att iaktta sekretesslagen. Vissa undantag härifrån finns i l kap. 8 och 9 sekretesslagen. Sekretess gäller i förhållande till enskilda men också mellan myndigheter och mellan självständiga verksamhetsgrenar inom en myndighet.

Bestämmelser som skyddar den enskildes integritet finns i första hand i 7-9 kap. sekretesslagen sekretess med hänsyn till skyddet för

enskilds personliga och ekonomiska förhållanden.

Sekretessbestämmelserna är genomgående uppbyggda av tre element: räckvidden, omfattningen och styrkan. Räckvidden avser den verksamhet som bestämmelsen reglerar, exempelvis hos en viss myndighet eller för en viss ärendekategori. Omfattningen avser vilka uppgifter, inom räckvidden, är föremål för sekretess, exempelvis

som uppgifter enskilds hälsotillstånd. Styrkan kallas också skaderekvisit

om och förekommer i tre nivåer.

Vid ett rakt skaderekvisit gäller sekretess om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men om

Tillgång till registeruppgüierna- Integritetsfâgor 259

uppgiften röjs. Ett starkare skydd ger ett omvänt skaderekvisit, då uppgifter får lämnas ut bara om det står klart att utlämnandet inte kan vålla för den registrerade eller någon honom närstående. Vid

men absolut sekretess får utlämnande över huvud taget inte ske, dvs. sekretessen är utan undantag. Detta är rätteligen att betrakta som frånvaro av skaderekvisit.

De allmänna sekretessbestämmelser som närmast är av intresse i fråga registeruppgifter inom vägtrafikområdet är följande. Se

om vidare de olika registren nedan.

om

Enligt den s.k. folkbokföringssekretessen, 7 kap. 15 § första stycket 1 sekretesslagen, gäller sekretess i verksamhet som avser folkbokföring eller liknande registrering av befolkningen och, i

annan den utsträckning regeringen föreskriver det, i verksamhet som

annan

registrering av betydande del av befolkningen, för uppgift om avser enskilds personliga förhållanden, det särskild anledning kan

om av antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om

uppgiften röjs.

I sekretessförordningen l980:657, omtryckt 1998: 1333 förtydligas att sådan sekretess gäller i verksamhet VV:s bil-, körkorts-

som avser och felparkeringsregister 1 b § 6.. Det kan noteras att denna bestämmelse alltså inte omfattar yrkestrafikregistrets uppgifter.

Normalt sett torde någon egentlig sekretessprövning inte komma till stånd hos VV vid begäran att få ut uppgifter, med mindre det finns någon form spärrmarkering i registret handläggaren en

av som ger signal att vaksam vid begäran utlämnande av uppgifter.

om vara en om Teoretiskt kan tänka sig att någon begär uppgifter från sådana

man utgångspunkter att det kan befaras vara fråga om förberedelse till aktioner eller trakasserier mot någon speciell grupp registrerade.

Sekretess gäller vidare för personuppgift om det kan antas att ett utlämnande skulle medföra att uppgiften behandlas i strid med PUL, 7kap. 16 § sekretesslagen. Bestämmelsen tillämpas bl.a. vid s.k. massuttag, kan tusentals uppgifter begärs utlämnade i ett

som avse som enda sammanhang. Detta kan VV anledning anta att ett utlämnande

ge skulle medföra att uppgiften behandlas på ett otillåtet sätt, exempelvis

överföring till tredje land i strid med 33 § PUL. genom

För körkortsregistrets del finns specifika sekretessbestämmelser. Enligt 7 kap. 18 § sekretesslagen gäller sekretess för belastningsuppgift

har tillförts körkortsregistret. Sekretessen är där absolut. Någon som motsvarighet till detta finns inte i fråga bil- eller yrkestrafik-

om registren.

Sekretess gäller vidare i ärende prövning någons lämplighet

om av att ha körkort, traktorkort, luftfartscertiñkat eller sådant behörighetsbevis i luftfartslagen 1957:297 för uppgift om den

som avses

260 Tillgång till registeruppgifterna- Integritetsjfågor SOU 1998: 162

enskildes hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärendet, 7 kap. 31

Sekretess gäller också i verksamhet som avser förande av eller uttag ur körkortsregistret för uppgift om körkorts referensnummer, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att kontrollen av körkorts äkthet motverkas om uppgiften röjs 5 kap. 3 § andra stycket.

För de uppgifter som förvaras hos Riksarkivet, RA, gäller samma bestämmelser i TF utlämnande av allmän handling osv. som när

om

uppgifterna finns hos en myndighet. I sekretesslagen finns särskilda

bestämmelser rör sekretess när uppgifter förs till en

som arkivmyndighet. Sekretessen gäller därvid också hos arkivmyndigheten, i de fall en uppgift är sekretessbelagd hos registermyndigheten 13 kap. 4 §.

I samband med att folkbokföringen år 1991 datoriserades och fördes

över till skattemyndigheterna övervägdes att stärka sekretesskyddet för folkbokföringsuppgiftema. Organisationskommittén bedömde dock att

det inte farms skäl att skärpa den sekretessen SOU 1990:18 s. 159 ff. I lagstiftningsärendet delade Konstitutionsutskottet utredningens överväganden och någon ändring kom inte till stånd.

Regeringen har i propositionen 1997/98:9 Skydd för förföljda

samordningsnummer, återigen behandlat frågan om personer, m.m. folkbokföringssekretessen och om det finns något skäl att skärpa det allmänna sekretesskyddet för uppgifter om namn, personnummer, adress eller andra grundläggande förhållanden som registreras inom folkbokföringen. Regeringen framhåller att Utredningen om vissa folkbokföringsfrågor i betänkandet SOU 1996:68 hade funnit att det med hänsyn till myndigheters och andras behov uppgifter från

av folkbokföringen inte finns skäl att ändra sekretessen för uppgifterna inom folkbokföringen. Regeringen fortsätter 37.

Folkbokföringsuppgifter överförs i stor utsträckning från skattemyndigheterna till andra myndigheter också till

men

banker, försäkringsbolag och andra företag. Användningen av

folkbokföringsuppgifter i samhället har också kommit att bli

avgörande för att den enskilde på ett enkelt sätt skall kunna utöva sina rättigheter, bl.a. komma i åtnjutande av ekonomiska

förmåner olika slag. Särskilt betydelsefullt är det att

av

myndigheter och företag kan få tillgång till aktuella och

korrekta adressuppgifter. Om folkbokföringssekretessen skulle

förändras på ett påtagligt sätt, exempelvis att ett s.k.

genom

omvänt skaderekvisit införs och presumtionen ändras från

SOU 1998: 162 Tillgång till registeruppgzfterna- Integritetsfrågor 261

offentlighet till hemlighållande, skulle den omfattande överföringen folkbokföringsuppgifter från skattemyndigav heterna till andra myndigheter, företag och enskilda inte kunna fortgå. Myndigheternas och företagens verksamhet skulle därmed försvåras och enskilda skulle förorsakas olägenheter och riskera rättsförluster. Regeringen därför i likhet med anser utredningen att det inte finns skäl att skärpa sekretessen för

folkbokföringsuppgiftema.

Propositionen har antagits av riksdagen, bet. l997/98:SkU5, rskr. 1997/98:76.

6.3.4¶Begränsningar i sekretessen

Som tidigare nämnts gäller bestämmelserna i sekretesslagen mellan myndigheter och mellan olika verksamhetsgrenar inom en och samma myndighet. Från denna huvudregel kan undantag föreskrivas i sekretesslagen eller någon författning som den lagen hänvisar annan till. I 14 kap. 1-3 sekretesslagen finns generella begränsningar i sekretessen mellan myndigheter och verksamhetsgrenar inom myndigheter. Således hindrar inte sekretess att en uppgift lämnas till regeringen eller riksdagen och inte heller att uppgift lämnas till någon myndighet, uppgiftsskyldighet följer av lag eller annan om en förordning 14 kap. 1 §. Den s.k. generalklausulen i 14 kap. 3 § sekretesslagen gäller

uppgiftslämnande mellan myndigheter. Enligt den bestämmelsen får en

sekretessbelagd uppgift lämnas till myndighet, om det är uppenbart en intresset att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse att av sekretessen skall skydda. som Ett exempel kan illustrera tillämpningen bestämmelsen. En av länsstyrelse hade hos Skattemyndigheten begärt att få del av vissa

uppgifter i revisionspromemorior rörde personer verksamma inom

som yrkestrafiksektorn. Skattemyndigheten avslog länsstyrelsens begäran med hänvisning till att uppgifterna omfattades sekretess enligt 9 kap. av 1 § sekretesslagen, dvs. sekretess avseende bestämmande av skatt m.m. Regeringen konstaterade att de begärda uppgifterna omfattades av sekretess hos Skattemyndigheten, att länsstyrelsen behövde men uppgifterna för att kunna utöva kontroll och tillsyn enligt yrkestrafiklagstiftningen och för att därvid kunna bedöma det förelåg brister i om den skattskyldiges bokföring och inkomster undanhållits. om Regeringen förordnade därför att materialet skulle lämnas ut regeringsbeslut 961 128.

262 Tillgång till registeruppgmerna- Integritetsfrågor SOU 1998: 162

6.3.5¶Datalagen

Datalagen 1973:289, som i huvudsak trädde i kraft den 1 juli 1973 reglerade förandet av personregister och ställde upp villkor för bl.a. insamling av uppgifter, databehandling och användning av personregister. Lagen hade till syfte att hindra att hantering av ADB-förda personregister medför ett otillbörligt intrång i den personliga integriteten. Med personlig integritet avsågs integritet hos fysiska personer, medan juridiska personer föll utanför skyddet. Datalagen innehöll dock ingen definition av vad som är ett otillbörligt integritetsintrång.

Datalagen var inriktad på att reglera själva hanteringen av personuppgifter såsom ändamålet med hanteringen, att inte fler uppgifter än nödvändigt hanteras, att uppgifterna är korrekta och relevanta och att uppgifterna inte läcker ut.

Enligt 7§ fick registrering av personnummer ske endast när det klart var motiverat med hänsyn till registrets ändamål, vikten av en säker identifiering eller något annat beaktansvärt skäl. Vidare gällde

av att personnummer fick återges datautskrifter endast när det fanns särskilda skäl.

DI hade som central förvaltningsmyndighet till uppgift att utfärda licens enligt datalagen samt att pröva frågor om tillstånd och utöva tillsyn. Inspektionen skulle också, i den mån det behövdes för att förebygga risk för otillbörligt intrång i personlig integritet, meddela föreskrifter t.ex. insamling uppgifter för registret, vilka uppgifter

om av som fick ingå i registret, de bearbetningar som fick göras med ADB, underrättelse till berörda personer, utlämnande och annan användning

personuppgifter, bevarande och gallring samt kontroll och säkerhet. av Föreskrifter rörande utlämnande av personuppgift fick dock inte inskränka en myndighets skyldigheter enligt TF:s bestämmelser om rätten att ta del av allmänna handlingar.

När det gäller s.k. statsmaktsregister register som inrättas genom

beslut av riksdagen eller regeringen krävdes inte tillstånd enligt

datalagen. Däremot måste myndigheten ha licens och registret stod under DI:s tillsyn. Inspektionen kunde således meddela föreskrifter enligt ovan i den mån riksdagen eller regeringen inte hade meddelat föreskrifter i samma hänseende.

Den registeransvarige skulle på begäran någon enskild så snart

av det kunde ske underrätta denne antingen om innehållet i en personuppgift ingick i ett personregister och innefattade

som upplysning om honom eller om att sådan uppgift inte förekommer i registret, 10 § datalagen.

SOU 1998: 162 Tillgång till registeruppgifterna- Integritetsjiågor 263

Detta gällde dock inte uppgifter i personregister som hade tagits emot för förvaring av en arkivmyndighet och inte heller uppgifter som enligt lag eller författning eller enligt myndighets beslut som

arman meddelats med stöd författning inte får lämnas ut till den

av

registrerade.

Datalagen är alltjämt tillämplig i fråga om behandling av personuppgifter har påbörjats före ikraftträdandet av den nya

som personuppgiftslagen 1998:204 till och med den 30 september 2001, se vidare nedan.

6.3.6 EG-direktivet personuppgifter

om

Inom EU antogs den 24 oktober 1995 det s.k. dataskyddsdirektivet, dvs. Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG om skydd för enskilda med avseende på behandling av personuppgifter och

personer

det fria flödet av sådana uppgifter. Direktivet utgör en precisering om och förstärkning av Europarådets dataskyddskonvention.

Ett direktiv är bindande endast i fråga det resultat som skall

om uppnås och överlämnar medlemsstaterna att själva välja form och metod för detta. Dataskyddsdirektivet utgör därför en ram inom vilken medlemsländerna nationell lagstiftning skall införliva de

genom principer som fastställs i direktivet.

Direktivet gäller för behandling personuppgifter som helt eller

av delvis företas på automatisk väg, oavsett uppgifterna ingår i ett

om register eller Direktivet omfattar också icke-automatisk behandling

personuppgifter, då endast uppgifterna ingår i eller är

av men om avsedda att ingå i ett register. Det gäller dock inte behandling av personuppgifter utgör led i verksamhet inte omfattas av

som en som gemenskapsrätten. Med behandling av personuppgifter avses varje åtgärd eller serie åtgärder vidtas beträffande uppgifterna,

av som oavsett det sker på automatisk väg eller inte, t.ex. insamling,

om registrering, organisering, lagring, bearbetning eller ändring, sammanställning, förstöring eller utlämnande.

Med registrering personuppgifter varje strukturerad

av avses samling personuppgifter är tillgänglig enligt särskilda kriterier.

av som Personuppgifter får samlas in endast för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål och uppgifterna får inte senare användas på ett

är oförenligt med ursprungsändamålet.

sätt som

Personuppgifter får behandlas endast när samtycke lämnats, när det är nödvändigt för att fullgöra ett avtal i vilket den registrerade är part, när det finns i författning reglerad förpliktelse att behandling av

en uppgifterna skall ske, när det är nödvändigt för att skydda den enskildes

264 Tillgång till registeruppgifierna- Integritetsfrågor SOU 1998: 162

grundläggande intressen, när det är nödvändigt för att utföra en arbetsuppgift i det allmännas intresse eller det i övrigt har skett

om en intresseavvägning som resulterat i att behandling av personuppgifter skall få ske. Känsliga uppgifter får i princip inte behandlas. Dock gäller vissa undantag.

All behandling personuppgifter skall enligt huvudregeln anmälas

av till en tillsynsmyndighet. Denna skall vara ett oberoende organ och ha befogenheter att undersöka och att effektivt ingripa mot otillåten behandling av personuppgifter.

När de enskilda medlemsländemas lagstiftning på området har harmoniserats skall staterna inte längre kunna hindra det fria flödet av personuppgifter inom gemenskapen med hänvisning till skyddet för enskilda personers fri- och rättigheter. Överföring av personuppgifter till ett tredje land får i princip endast ske om det mottagande landet har en acceptabel skyddsnivå.

EG-direktivet är inte ett minimidirektiv och det är därför inte tillåtet att föreskriva eller behålla sig ett bättre eller sämre skydd för den

vare personliga integriteten vid behandling av personuppgifter eller för det fria flödet sådana uppgifter än vad som följer av direktivet.

av Medlemsstaterna ges dock ett visst spelrum vid införandet av direktivet i nationell rätt, bl.a. när det gäller att ta hänsyn till principen om allmänhetens rätt att ta del allmänna handlingar. Medlemsstaterna

av skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet senast tre år efter det att det antogs, vilket innebär senast den 24 oktober 1998. För sådan behandling som redan pågår när de nationella bestämmelserna antas, gäller en ytterligare övergångstid av tre år, dvs. senast till den 24 oktober 2001.

i

6.3.7 datalag personuppgiftslagen

En ny -

Allmänt

I regeringens proposition 1997/98:44 Personuppgiftslag föreslås en helt

lag, till största delen bygger på Europaparlamentets och rådets ny som

beskrivna direktiv 95/46/EG skydd för enskilda personer med ovan om avseende på behandling personuppgifter och det fria flödet av

av om

sådana uppgifter. Till grund för propositionen ligger Datalags-

kommitténs betänkande Integritet Offentlighet Informationsteknik

- SOU 1997:39. Personuppgiftslagen l998:204, bet. 1997/98:KUl8, rskr. l997/98zl80, PUL i likhet med EG-direktivet och den

- som hittills gällande datalagen bygger att själva hanteringen av personuppgifter regleras är avsedd att vara en ramlag som ger

-

SOU 1998: 162 Tillgång till registeruppgzferna- Integritetsfrågor 265

generella riktlinjer för all behandling personuppgifter. Regeringen av och DI skall inom den lagen drar upp närmare precisera ram som regleringen. Kommittén har inte behandlat de särskilda registerförfattningarna föreslagit att Särregler i registerförfattningar skall men gälla framför den nya lagen. I personuppgiftsförordningen 1998:1191 ges kompletterande föreskrifter beträffande sådan behandling av personuppgifter som omfattas PUL. DI har därtill meddelat föreskrifter DIFS 1998:1-3 av

som rör lagens tillämpningsområde.

PUL har trätt i kraft den 24 oktober 1998. Lagen definierar inledningsvis vissa begrepp. Med behandling av personuppgifter exempelvis varje åtgärd eller serie åtgärder som vidtas i fråga avses av personuppgifter, sig det sker på automatisk väg eller inte, om vare såsom insamling eller registrering uppgifter. Med personuppgift av all slags information direkt eller indirekt kan hänföras till menas som fysisk person som är i livet. en PUL är generell och gäller i princip för all behandling av personuppgifter, med undantag för rent privat hantering. Särregler i lag eller förordning gäller framför PUL:s bestämmelser de inte strider om EG-direktivet. Inte heller i propositionen behandlas de särskilda mot

registerförfattningama.

PUL omfattar all automatiserad behandling personuppgifter och av behandling personuppgifterna ingår i eller är avsedda även annan om ingå i register. Med behandling varje åtgärd vidtas att ett avses som med uppgiften. Lagens tillämpningsområde blir därmed vidare än datalagens, i princip gällde vid registrering av personuppgifter som med ADB. Vad med automatiserad definieras inte vare sig i som avses EG-direktivet eller i PUL. PUL skall inte tillämpas det skulle inskränka en myndighets om skyldighet enligt 2 kap. TF att lämna ut personuppgifter 8§ första

stycket PUL. Licens eller formellt tillstånd för behandling inkl. registrering av personuppgifter krävs inte. Lagen i stället när behandling av anger personuppgifter är tillåten och vad den som behandlar uppgifterna skall iaktta. Den att behandla personuppgifter har enligt som avser huvudregeln ändamål för sina åtgärder och att vid att ange ett behandlingen hålla sig inom de lagen och anknytande ramar som författningar och föreskrifter anvisar. Ändamålet anmäls till DI, som

utövar tillsyn av att lagen efterlevs. Den eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen som ensam med och medlen för behandlingen av personuppgifter är

personuppgifisansvarig.

266 Tillgång till registeruppgifierna- Integritetsfrågor SOU 1998: 162

Behandling av personuppgifter får ske endast med den enskildes samtycke eller när behandlingen är nödvändig för vissa uppräknade ändamål, t.ex. för att arbetsuppgift allmänt intresse skall kunna en av utföras, 10 §. Behandling av känsliga personuppgifter är i princip inte tillåten 13 §. Det finns dock rad undantag, såsom den enskildes samtycke, en behandling som är nödvändig for hälso- och sjukvård eller för forsknings- och statistikändamål. Enligt 22 § får uppgifter utan samtycke om personnummer behandlas bara när det är klart motiverat med hänsyn till ändamålet

a

med behandlingen, b vikten säker identifiering, eller något

av en c annat beaktansvärt skäl. En sådan behandling kan innebära uppgift att en om personnummer fästs på en utskrift eller visas datorskärm. Den uttryckliga upp en bestämmelse förut har gällt 7 § andra stycket datalagen som om att personnummer får återges på datautskrifter endast när det finns särskilda skäl har inte förts över, innebörden följer huvudregeln men av under a-c i 22§ PUL. Om någon har lämnat sitt samtycke det är självklart att uppgift skall få behandlas en om personnummer se specialmotiveringen till bestämmelsen, 1997/98:44 131. Det prop. s. kan här nämnas att VV:s tillämpning i aktuellt hänseende innebär nu att uppgift om personnummer inte lämnas när utskrift bilregistret en ur begärs, medan efterfrågad uppgift på begäran en om personnummer lämnas telefon. ut per Det finns också bestämmelser att uppgifter lagöverträdelser om om eller om domar och säkerhetsåtgärder i brottmål får behandlas endast av myndigheter, om inte regeringen eller myndighet regeringen som bestämmer föreskriver annat. Enligt 50 § a får regeringen eller den myndighet regeringen som bestämmer meddela närmare föreskrifter i vilka fall användning om av personnummer är tillåten. När uppgifter behandlas får detta alltså i princip ske endast för de ändamål som angavs när uppgifterna samlades och endast den behandling som är nödvändig är tillåten. Exempelvis att den anges ansvarige är skyldig att till att inte fler uppgifter behandlas än vad se som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen och att uppgifterna inte heller bevaras längre än nödvändigt med hänsyn till detta ändamål. En behandling för historiska, statistiska och vetenskapliga ändamål skall inte oförenlig med de ändamål for vilka uppgifterna anses samlades in. För sådana ändamål får uppgifter också bevaras under längre tid än vad är nödvändigt för de ändamål för vilka de som ursprungligen samlades in.

SOU 1998: 162 Tillgång till registeruppgifierna- Integritetsjfågor 267

Ett register är samling av personuppgifter. Det måste finnas en uppgifter samlade fler än en person för att det skall kunna vara om fråga ett register. Uppgiftssamlingen måste vidare vara om strukturerad, dvs. uppgifterna måste vara sorterade enligt något slags system. Det krävs dessutom att uppgifterna i samlingen är tillgängliga enligt särskilda kriterier. Man måste alltså kunna söka bland uppgifterna i samlingen för att det skall fråga om ett register. vara Kriterierna, måste vara fler än ett, skall avse enskilda personer. som Begreppet register har enligt PUL betydelse endast när personuppgifter behandlas manuellt. Automatiserad behandling av personuppgifter omfattas nämligen direktivet och lagen oavsett om av uppgifterna finns i ett register. Däremot omfattas manuell behandling personuppgifter bara uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå av om i ett register. Enligt PUL skall information från den personuppgiftsansvarige, dvs. normalt registerförande myndighet, under vissa förutsättningar lämnas till den registrerade. Undantag från den skyldigheten föreskrivs i 27 I den utsträckning det är särskilt föreskrivet i lag eller författning annan eller i beslut har meddelats med stöd författning att uppgifter som av inte f°ar lämnas ut till den registrerade gäller nämligen inte bestämmelserna om information till den registrerade.

Skadestånd

PUL innehåller också bestämmelser om skadestånd, 48 Den

personuppgiftsansvarige skall ersätta den registrerade för den skada

och kränkning den personliga integriteten som en behandling av av

personuppgifter i strid med lagen har orsakat. Ersättningsskyldigheten

kan i den utsträckning det är skäligt jämkas, om den som personuppgiftsansvarige visar att felet inte berodde på honom. Bestämmelsen bygger ett strikt dvs. det krävs inte ansvar, vållande för att skadeståndsskyldighet skall föreligga under förutsättning att övriga rekvisit är uppfyllda. I det sammanhanget kan då uppkomma frågan medvållande. Ett exempel som rör om registrering i bilregistret kan illustrera problemet. En fordonsägare är skyldig att betala in en viss avgift. Han betalar in själva beloppet, men utan att eller något identiñkationsnummer som kan spåra ange namn inbetalningen till rätt krav. VV vet då inte till vilket fordon betalningen hör och kan därför inte föra in någon uppgift i registret om att betalning har skett. Registret innehåller dänned den felaktiga uppgiften att vederbörande inte har betalat. Felaktigheten beror i det här fallet på

268 Tillgång till registeruppgiferna- Integritetsfâgor SOU 1998: 162

honom själv och ett skadestånd byggt på strikt ansvar jämkas till 0 kronor.

I många fall kan skadestånd uteslutas att ingen skada

genom uppkommer eller därför att den skada som uppstår inte drabbar ett skyddat intresse.

6.4¶Nuvarande bil-, körkorts- och

yrkestrafikregister

6.4.1 Allmänt

De nuvarande bil-, körkorts- och yrkestrafikregistren är s.k. statsmaktsregister, dvs. inrättade genom beslut av riksdag och regering. De

uppgifter som skall föras i respektive register regleras ibilregisterkungörelsen 1972:599, BRK bilaga, körkortsförordningen

1998:98, KKF respektive förordningen 1979:785 om yrkestrafikregister. Därtill finns DI:s föreskrifter, som rör förandet av registren.

Katalogerna med uppgifter som skall registreras är detaljerade och i princip uttömmande såvitt avser bil- och körkortsregistren. VV har således ingen generell rätt att tillföra registren ytterligare uppgifter. Det måste dock anses möjligt, inom ramen för administrationen av registren

och handläggningen av de materiella frågorna, att tillföra registren och

komplettera dem med uppgifter av verkställighetskaralctär. Därutöver sägs i BRK att registret får tillföras andra uppgifter som behövs för kontroll genom bilregistret. Det torde ankomma på VV att besluta om sådana uppgifter men det mandatet har sällan utnyttjats, eftersom det har ansetts vara en bättre lösning i den mån uppgifterna inte varit av

mer tillfälligt natur att komplettera bilagan genom ändring i

kungörelsen.

När det gäller yrkestrafikregistret saknas motsvarande explicita och

strukturerade uppräkning av uppgifter som skall registreras. I stället

innehåller förordningen om yrkestrafikregister en mer allmänt hållen uppräkning av vissa grundläggande förhållanden som skall registreras.

Bilregistret

Uppgifterna i bilregistret avser initialt själva registreringen av fordonsom en förutsättning för fordonets brukande och ligger därutöver till

grund för den kontroll behövs med avseende de skyldigheter

som som följer av ett fordonsinnehav. Fordonsuppgiftema avser i huvudsak

besiktnings-, trafikförsäkrings- och skatteförhållanden och det sker

SOU 1998: 162 Tillgång till registeruppgiflerna- Integritetsfrågor 269

alltså och uppbörd fordonsskatt med utgångspunkt i uttag av uppgifterna från bilregistret, liksom kontroll i form av periodisk

besiktning. Innehållet i bilregistret är i allt väsentligt av teknisk natur. PUL talar, såsom framgått i stället personuppgifter. De uppgifter ovan, om direkt eller indirekt kan knytas till person, såsom ägarens namn, som en adress och liknande, är intresse från personnummer, av integritetssynpunkt, medan så inte är fallet beträffande uppgifter som primärt är kopplade till fordonet sådant. Därmed avses i princip som samtliga de uppgifter fastställs ett fordon i samband med typsom om eller registreringsbesiktning, exempelvis fabrikat/modell, årsmodell,

vikt, färg och liknande. De sökbegrepp används är personnummer, registreringssom och chassinummer. nummer Bilregistret innehåller mycket stor mängd fordonsdata som kan en ställas och bearbetas olika sätt och med olika syften. samman Innehållet i bilregistret har ett betydande allmänintresse och det ligger i sakens natur att registret skall öppet och lättillgängligt. Det är mot vara den bakgrunden VV:s rätt att sälja uppgifter bilregistret skall ses. ur Enligt 8 § förordningen 1997:652 med instruktion för Vägverket får VV med de begränsningar följer PUL och sekretesslagen som av - -

sälja uppgifter till myndigheter och enskilda ur bilregistret. Uppgifterna

får lämnas på tenninal, på medium för automatisk databehandling ut eller på annat sätt. Inforrnationsuttagen är stora. den nämnda uppdragsverksamheten har VV rätt att sälja I utöver vad följer utlämnande enligt offentlig-

registeruppgifter som av hetsprincipen.

Uppgifter den registrerades personliga förhållanden får som avser dock inte säljas, de kan antas utgöra ett hot mot den registrerades om integritet. Om den registrerade har anmält till VV att han

personliga

önskar uppgifterna inte används för direktreklam, f°ar de eller hon att inte säljas för något sådant ändamål. En försäljningsverksamhet har ofta byggts upp på det sättet att myndigheterna mot ersättning erbjuder sig att t.ex. göra sammanställningar med för ändamålet framtagna program eller genom på etiketter, magnetband, disketter eller terminal att lämna ut uppgifter

hos Ibland finns det ett uttryckligt författningsstöd för

mottagaren. verksamheten. I andra fall stöder sig myndigheten på något uttalande i

proposition eller ett regleringsbrev.

t.ex. en Intäkterna från denna verksamhet uppgår till cirka 30 miljoner år. Som följd den PUL och den tekniska utveckkronor per en av nya lingen kan försäljningsverksamheten komma att drastiskt minska.

270 Tillgång till registeruppgzjüernan Integritetmågor

Förutom det informationsuttag sker inom för verkets

som ramen uppdragsverksamhet bör observeras att såväl myndigheter enskilda

som har tillgång till bilregistret direkt via datakommunicering.

I fråga om sekretess för uppgifter i bilregistret gäller, såsom beskrivits den s.k. folkbokföringssekretessen i 7 kap. 15 §

ovan,

sekretesslagen se avsnitt 6.3.3.

Vi vill i detta sammanhang återknyta något till det vi har sagt

som om sekretess Som framgår det föregående är rätten för

m.m. - av allmänheten att ta del allmänna handlingar långtgående, eftersom

av insynen i myndigheters verksamhet befrämja rättssäkerheten.

anses Offentlighetsprincipen omfattar även rätten att ta del av ADBupptagningar. En upptagning allmän handling när den

anses som genom befintliga program är tillgänglig för myndigheten. Detta innebär att alla sammanställningar uppgifter i bilregistret myndigheten

av som

har tillgång till anses som allmänna handlingar. Tillgängligheten är

alltså beroende av registrets uppbyggnad.

Tillgängligheten har utsträckts till att omfatta begreppet rutinbetonade åtgärder, dvs. myndigheten är skyldig att utöver de rutiner som den i vanliga fall använder, det kan göras med

om en begränsad arbetsinsats och utan alltför höga kostnader jfr

prop. 1975/762160 om nya grundlagsbestämmelser angående allmänna handlingars offentlighet s. 90 f.. Det är alltså inte möjligt för myndigheten att neka en begäran om uttag under åberopande av att det vid tillfället för begäran inte finns för att ta fram begärda

program uppgifter. Myndighetens prövning måste alltså omfatta frågan det

om är möjligt att med rutinbetonade åtgärder sammanställa uppgifterna. Se också Regeringsrättens avgöranden RÅ 1976 ref. 122, RÅ81 Ab 455 och RÅ 1988 ref. 84.

Den beskrivna ordningen riskerar dock att i takt med teknikens snabba utveckling innebära en utökning offentlighetsprincipen. Det

av är i dag ofta fråga om uttag som ligger utanför myndighetens normala behandlingsåtgärder och den tekniska potentialen att göra sammanställningar med sådana åtgärder är så stor, att det i praktiken inte ligger någon egentlig begränsning i benämningen rutinbetonade. I dag ligger den enda begränsningen i kostnadsaspekten.

Innan en uppgift lämnas ut skall myndigheten i princip pröva

om någon grund för sekretess föreligger men endast det finns anledning

om till detta. Bilregistret får fortlöpande aktuella folkbokföringsuppgifter från RSV:s register. Skattemyndigheten kan föra in sekretess-

en markering i folkbokföringsregistren, s.k. skyddad adress. En uppgift om skyddad adress innebär alltså i realiteten att det iVV:s register har förts in en intern spärrmarkering, som ger en indikation till VV att göra en sekretessprövning innan en begärd uppgift kan lämnas ut.

SOU 1998: 162 Tillgång till registeruppgzjflerna- Integritetsfrågor 271

När det gäller försäkringsbolagens rätt att få ut uppgifter har VV gjort generell sekretessprövning och gett rått för vissa behöriga en att få ut uppgifter även i fråga med skyddad personer om personer adress. Det generella utlämnandebeslutet grundar sig på bedömningen att försäkringsbolaget vid varje enskild begäran uppgifter skulle om

klara sekretessprövning att få ut uppgifter om en

en om försäkringstagare. Det är alltså förhållandet mellan försäkringsbolaget och dess kund, försäkringstagaren, är styrande vid prövningen. som

6.4.3¶Körkortsregistret

Medan bilregistret kan beskrivas ett i grunden öppet register och som för många intressenter och samhällsfunktioner viktig en infonnationskälla, är körkortsregistret ett utpräglat personregister med betydande integritetsaspekter och färre naturliga användare. Därmed inte sagt att körkortsregistret är slutet eller i övrigt föremål för någon sekretess betydelse, registret som helhet är i princip tillgängligt av men endast för VV och länsstyrelserna och det är också inom denna krets tenninalanslutningar finns. I övrigt har i första hand polisen som möjlighet att direkt via datakommunicering ställa frågor till registret och därmed erhålla vissa grundläggande uppgifter om en persons körkortsbehörighet. Körkortsregistret innehåller i dag personuppgifter namn, och adress, körkortsuppgifter körkortsbehörighet, personnummer eventuella villkor förknippade med innehavet m.m. och belastningsuppgifter vissa brott, anmälan från polismyndighet och

uppgifter om

läkare, återkallelsegrund m.m.. Registret innehåller även uppgifter om innehav traktorkort, taxiförarlegitimation och andra behörighetsav handlingar med anknytning till körkortsinnehavet. Bland uppgifterna i körkortsregistret kan även nämnas uppgift persons bild och om en namnteckning, dvs. det s.k. bildregistret, vidare nedan. se När det gäller sökbegrepp är det primära. Vidare kan personnummer körkortets referensnummer användas för att kontrollera en körkorts-

handlings äkthet. I fråga sekretess för uppgifter i körkortsregistret gäller, liksom i om fråga bilregistret, 7 kap. 15 § sekretesslagen folkbokföringsom sekretessen. Vidare gäller sekretess enligt 7 kap. 18 § för de belastningsuppgifter har tillförts registret. Se härom nedan avsnitt 15. som

Någon försäljningsverksamhet avseende uppgifterna i körkorts-

registret kan inte lagligen ske.

272 Tillgång till registeruppgi erna- Integritetsfrågor

6.4.4 Det s.k.

bildregistret

Uppgifter om bild foto och namnteckning ingår i en persons körkortsregistret. De utgör allmänna handlingar är offentliga och som kan begäras utlämnade. Registret över dessa uppgifter utgör det s.k.

tillverknings- eller bildregistret. Själva fotot och ansökningshandlingen

med namnteckningen i original förstörs efter att ha använts vid framställningen av ett körkort. Bild- och textuppgiften digitaliseras därefter i en databas hos VV, är den myndighet samlar in som som uppgifterna och därmed är registeransvarig. Körkortsregistrets ändamål går ut på att registret skall innehålla de uppgifter som behövs för tillämpningen av körkortslagen 1998:488, dvs. de bestämmelser som reglerar rätten att föra motorfordon. Registret tillgodoser därmed också samhällets behov uppgifter av om körkort och körkortshavare. Något uttalat syfte med körkortsregistret och därmed bildregistret att hålla ett allmänt medborgarregister finns inte. Trots detta har bevarandet av foto och körkortshandling med namnteckning ikörkortsregistret en särskild funktion för polisen, i huvudsak Rikspolisstyrelsen, RPS, som använder sig av registrets uppgifter för spaningsändamâl eller för att identifiera vid större olyckor Även personer m.m. Räddningsverket medverkar i sådana situationer men använder inte självständigt bildregistrets uppgifter om personers och bild. namn Uppgifter från bildregistret begärs också utlämnade av privatpersoner i ett mycket stort antal fall och uppgifterna lämnas därvid regelmässigt ut. Enligt avgiftsförordningen 1992: 191 tas avgift ut i de fall fler än tio uppgifter begärs utlämnade vid ett och samma tillfälle. I ett antal fall årligen begärs uppgifter ut på beträffande personer, vilka Skattemyndigheten har fört sekretessmarkering ifolkboken föringsregistren, s.k. skyddad adress se även ovan. Markeringen anger att särskild försiktighet bör iakttas när det gäller att lämna ut uppgifter om personen i fråga. Det innebär alltså signal till en vederbörande myndighet att göra sekretessprövning innan ett en utlämnande kan ske av de begärda uppgifterna. Det förekommer vidare att samma typ av uppgifter begärs vid flera tillfällen av samma person eller vid samma tillfälle men olika av personer med samma adress osv., där begäran ger VV anledning att misstänka att samma person avser att få ut ett stort antal uppgifter. En begäran om uttag av uppgifter ur bildregistret görs i de flesta fall till avdelningen för körkortsregistret. För handläggningen begäran av om uttag har VV med stöd av TF:s och sekretesslagens bestämmelser utarbetat en arbetsordning, enligt vilken en begäran om utlämnande av allmänna handlingar/uppgifter skall handläggas.

SOU 1998: 162 Tillgång till registeruppgifierna- Integritetsfiâgor 273

Begäran utlämnande uppgifter från bildregistret görs om av emellanåt avseende exempelvis samtliga anställda en grupp personer, på viss arbetsplats. Uppgifterna kan misstänkas ha samband med en eller användas i brottslig verksamhet. I dom den 14 oktober 1996 avslog Kammarrätten i Sundsvall en en begäran från privatperson att få ta del körkortsunderlaget för en av samtliga poliser i Göteborgs polisdistrikt med hänvisning till att det fanns särskild anledning anta att enskilda polismän eller deras anhöriga kunde lida uppgifterna röjdes 7 kap. 15 § första stycket första men om punkten sekretesslagen och 1 b § sekretessförordningen. Vederbörande hade stöd för sin begäran uppgett att han önskade identifiera de som polismän han uppfattade hade förföljt och trakasserat honom. som I de fall begäran beträffande vilken skatteen avser en person, myndigheten har gjort sekretessmarkering skyddad adress eller en - begäran någon anledning upphov till misstanke förs en av arman ger den vidare för bedömning VV:s jurister. Om en begäran om uttag av av uppgiften vägras kan vederbörande begära ett överklagbart avslagsbeslut, fattas av VV centralt. som De ärenden där reell prövning utlämnandet sker diarieförs. en av Det förs dock inte något register över samtliga de fall då en begäran om uttag görs och det förs inte heller någon statistik över frekvensen av utlämnande av uppgifter. VV får emellanåt framställningar från privatpersoner som inte vill förekomma med sin bild i något register och därför vill att deras körkortsbild skall förstöras. En sådan begäran avslås genom ett särskilt beslut, eftersom bilden utgör allmän handling som skall bevaras en enligt arkivbestärnmelserna. DI lämnade i ett delbeslut den 15 december 1992 dnr 9198-92 dåvarande Trafiksäkerhetsverket, TSV, tillstånd att inrätta och föra bildregistret. Registeruppgiftema skulle enligt beslutet gallras efter 11

ar. I slutligt beslut den 25 januari 1993 fastställdes en ett senare föreskrift, innebär gallringsfrist på 11 år för själva som en

pappershandlingen. Ansökningshandlingar och foto förvaras enligt

dessa bestämmelser i ett särskilt arkiv. Beträffande äldre uppgifter kan VV vissa behöriga handläggare därifrån begära ut uppgifter. genom samband med hela trafikregisterverksamheten fördes över från I att TSV till VV fördes även registeransvaret över RA:s beslut den 12 1994. RA ansåg då att de registeruppgifter avsåg bild och

januari som

borde bevaras för framtida forskningsändamål. VV gjorde i namn samband med detta under år 1993 framställning till RA om att få en lagra körkortsunderlagen på optisk skiva CD-rom. Detta kunde ske en under förutsättning ändrade föreskrifter från DI. av

274 Tillgång till registeruppgzjierna- Integritetsfågor

Enligt Dlzs beslut den 29 december 1994, omprövning av gallringsföreskrift för personregistret Tillverkningsregistret för körkort dnr 9198-92 och 10795-92, skall dessa personuppgifter föras över på optisk skiva. När uppgifterna inte längre behövs hos VV för registrets ändamål skall de lämnas över till Riksarkivet, RA, för förvaring. Beslutet innebär alltså att någon gallring förstöring av uppgifterna över huvud taget inte sker. Överföring av körkortsuppgiftema till optisk skiva skedde retroaktivt fr.o.m. den l januari 1993. De optiska skivorna skall förvaras hos verket under körkortshandlingens giltighetstid, dvs. 10 år, och skall därefter föras över till RA. Något material har alltså ännu inte hunnit föras över för arkivering. RA och VV har träffat ett avtal, enligt vilket VV vid behov får begära ut uppgifter förs över från RA. som Det bör också nämnas, att några EG-bestämmelser tvingar som Sverige, exempelvis EG:s s.k. körkortsdirektiv, att genom spara

körkortsunderlaget inte finns.

6.4.5 andra

Några bildregister

Det s.k. passregistret, RPS för, innehåller de uppgifter lämnas som som i en ansökan om pass. Registret förs för närvarande delvis manuellt och delvis med automatisk databehandling. Den sekretessprövning görs RPS vid begäran som av en om utlämnande uppgifter från passregistret motsvarar prövningen vid av en begäran om uppgifter från VV:s bildregister, 1 b§ punkten se

sekretessförordningen.

I Pliktverkets register över totalförsvarspliktiga ingår i dag fotografier, som används för utfärdande av legitimations- och resehandlingar för värnpliktiga. Pliktverket har DI:s tillstånd att registrera fotografiema. Registreringen ligger dock utanför Pliktverkets ordinarie arbetsuppgifter och has hand verket enbart praktiska om av av skäl och av kostnadsskäl. Pliktregisterutredningen FÖ 1996:03 konstaterade i betänkandet

Behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga SOU

1997:101, att fotografiema inte behövs för de ändamål som utredningen ansett motivera verkets behandling personuppgifter. av Med hänsyn till att det i det aktuella ADB-registret finns ett stort antal personuppgifter, varav många är av mycket känsligt slag, är det olämpligt att dessa uppgifter kompletteras med ett foto den av registrerade. Utredningen föreslog därför att registret inte skall få omfatta fotografier.

SOU 1998: 162 Tillgång till registeruppgifterna- Integritetsfâgor 275

6.4.6¶Yrkestrañkregistret

l yrkestrafrkregistret, regleras i SFS 1979:785, finns en rad som uppgifter rör tillstånd till yrkesmässig trafik och biluthyrning. Det som är här fråga såväl uppgifter innehavaren m.fl. personer med om om anknytning till tillståndet uppgifter själva tillståndet. Uppgifter som om de fordon används i enlighet med ett tillstånd finns rent om som formellt i bilregistret.

Användare uppgifterna i yrkestrafikregistret är, förutom VV och

av

länsstyrelserna prövningsmyndigheter, främst polisen och i någon

som inom den yrkesmässiga trafiken. Uppgifterna omfattas i mån utövama princip någon sekretess. inte av Uppgifter t.ex. ekonomiska förhållanden som rör ett tillstånd om registreras inte. Sådana uppgifter kan i stället förekomma i själva

ärendet hos prövningsmyndigheten, dvs. uppgifterna finns i

myndighetens akt rör ett visst tillstånd. som Det kan i det här sammanhanget nämnas att Branschsanerings-

utredningen i betänkandet Branschsanering och andra metoder mot ekobrott SOU 1997:1 l 1 har föreslagit utökad sekretessen bestämmelse rör uppgifterna hos prövningsmyndigheten i ärenden som yrkesmässig trafik. Utredningen föreslår att sekretess skall gälla hos om

tillstånds- eller tillsynsmyndighet enligtyrkestrafiklagen 1998:490

en för uppgift enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om om det kan den enskilde eller någon honom närstående lider skada antas att eller uppgiften röjs. Sekretess skall dock inte gälla beslut i men om tillstånd, 9 kap. 24 § sekretesslagen. ärende om

Inte heller de uppgifter ingår iyrkestrañkregistret omfattas av

som

någon försäljningsverksamhet.

6.4.7¶Registret över felparkeringsavgifter

Registret över felparkeringsavgifter är i dag inte författningsreglerat,

förs med stöd DI:s tillstånd. I registret förs uppgifter över utan av utfärdade parkeringsanmärkningar, såsom ärendenummer, datum för

utfärdande anmärkningen, beloppet I förekommande fall läggs av m.m. in uppgift datum för påminnelse, erinran och åläggande att betala om anmärkningen. När betalning sker registreras detta. Till registret hämtas

personuppgifter och vissa fordonsuppgifter från bilregistret.

Folkbokföringssekretessen enligt 7 kap. 15 § första stycket sekretesslagen gäller i verksamhet VV:s bil-, körkorts- och som avser felparkeringsregister, 1 b § 6 sekretessförordningen 1980:657. Uppgifterna i registret över felparkeringsavgifter är dock av föga

276 Tillgång till registeruppgzyfterna- Integritetwågor SOU 1998: 162

integritetskänslig natur och omfattas därför i praktiken inte någon av sekretess.

6.4.8¶Bruk och missbruk

av registrerade uppgifter

VV har i en skrivelse den 19 december 1996 till Kommunikations-

departementet föreslagit att översyn sekretessreglema vad

en av avser uppgifter i trafikregistren hög prioritet så skärpt

ges att en lagstiftning

kan tillämpas snarast möjligt. Bakgrunden är att enskilda i vissa fall begärt, och med stöd offentlighetsprincipen erhållit, av uppgifter av personlig natur, såsom adress och och därefter personnummer, nyttjat uppgifterna på ett sådant sätt integritetskränkande och - eventuellt brottsligt som varit till skada för den registrerade. - Av särskilt intresse i det här sammanhanget är, enligt VV, från uttag bildregistret. Som nämnts görs begäran utlämnande ovan en om av sådana uppgifter emellanåt avseende en grupp personer, exempelvis samtliga anställda på en arbetsplats. Det kan misstänkas, eller i fall vart befaras, att uppgifterna kommer att användas på kränker ett sätt som de registrerades personliga integritet.

6.4.9 Särskilt

om personnummer

Av det ovan sagda framgår att uppgift om personnummer enligt den nya PUL utan samtycke får behandlas bara när det är klart motiverat med hänsyn till ändamålet med behandlingen, vikten säker a b av en identifiering, eller c något annat beaktansvärt skäl 22 §. Bestämmelsen i princip densamma i datalagen. Enligt var 50 § PUL får regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddela som närmare föreskrifter bl.a. i vilka fall användning om av personnummer är tillåten. Personnumret används framför allt

som ett hjälpmedel vid

identifiering av personer. Det används i mycket

stor utsträckning som

sökbegrepp i databaserade personregister, inte minst i de administrativa

trafikregistren och som koppling vid samkörningar olika register.

- av Förutom att utnyttjas i personnumren folkbokföringen används de också av hela samhället i övrigt. i

Frågan om bruket och behandlingen har av personnummer diskuterats i olika sammanhang, jämför under 6.3.3. I direktiven ovan

till Personnummerutredningen dir. 1993:7 framhöll

regeringen att

personnumrets största fördel består i att det är ett enhetligt och för varje person unikt identifikationsbegrepp. Det är därmed effektivt ett

62¶Tillgång till registeruppgwerna- Integritetsfrågor 277

SOU 1998: l

personförväxlingar, vilket är betydelse bl.a. från hjälpmedel mot av rättssäkerhetssynpunkt.

När det gäller forskning och framtagning av statistik samt annat underlag för beslut menade regeringen att användningen av i allmänhet bidrar till att öka möjligheterna och minska personnummer kostnaderna. Användningen torde vidare, enligt av personnummer bidra till effektivisera administrationen och minska

regeringen, att kostnaderna för personregistrering.

I direktiven till Personnummerutredningen framhöll regeringen även nackdelar med personnummeranvändningen, av vilka den största

risken för otillbörligt integritetsintrâng. ansågs vara Personnummerutredningen lämnade i betänkandet Personnummer- Integritet och effektivitet SOU 1994:63 förslag till en ramlag som det skulle tillåtet att använda personnummer. Enligt angav när vara skulle få användas bara när användningen lagen personnummer medgetts i lag eller användningen erforderlig för att uppfylla om var krav beträffande föreskrivs i lag. personnummer som Utlärnnande uppgift till behörig användare av om personnummer

skulle i princip ske skattemyndighetens försorg.

genom Utredningen föreslog också att det skulle införas bestämmelse en ny i sekretesslagen innebörd att sekretess skulle gälla för uppgift om av Sekretessen föreslogs bli absolut. Utan hinder av personnummer. skulle få lämnas till den som sekretessen uppgift om personnummer enligt den föreslagna lagen användning av personnummer hade rätt om att använda detta. Utredningens förslag har inte lett till lagstiftning. har därefter i propositionen l997/98:9 Skydd för

Regeringen

samordningsnummer, utifrån en sekretessförföljda personer, m.m., återigen behandlat frågan bl.a. personnummer. Regeringen

aspekt om

det inte finns skäl att skärpa sekretessen för uppgift om framhåller att

Riksdagen har antagit propositionen, bet.

personnummer. l997/98:SkU5, rskr. 1997/98:76. Även vid behandlingen förslaget till personuppgiftslag av särskilt. Regeringen hänvisade i behandlades frågan om personnummer

1997/98:44 Personuppgiftslag till det tidigare propositionen

inte föreslå någon förändrad författningsreglering

ställningstagandet att

slog fast det inte finns anledning att inta personnummer och att nu av hållning s. 77. någon annan

278 Tillgång till registeruppgijierna- Integritetsyiågor SOU 1998: 162

6.4.1O Särskilt

om sökbegrepp

En databas är samling personuppgifter,

en av som är tillgängliga för

helt eller delvis automatisk sökning eller

sammanställning enligt

särskilda kriterier. Typiskt för databas uppgifter en är att kan sökas och sammanställas med hjälp sökbegrepp. Användaren bestämmer av utfallet av sökningen de sökbegrepp han eller hon genom väljer att använda.

Olika ord och beteckningar används för som sökbegrepp att ta fram enstaka uppgifter eller sammanställningar uppgifter av ur ADBregister.

Vilka sökbegrepp får användas för fram uppgifter som att ta ur ett personregister hos en myndighet har betydelse för frågan vad om som är att anse som allmänna handlingar i registret och vad därmed kan som bli tillgängligt för utomstående.

Om det finns ett förbud för myndigheten använda att vissa

sökbegrepp för räkning innebär detta egen att sammanställningar som

grundas på sådana sökbegrepp inte utgör allmärma

handlingar, eftersom

sådana upptagningar inte förvarade hos myndigheten anses enligt

tryckfrihetslagstiftningens terminologi, 2 kap. 3 § andra stycket TF.

Begränsningar av sökbegrepp utgör ett skydd for den registrerades

personliga integritet på så sätt, sig den att vare registerförande myndigheten eller utomstående tillåts ta del

av uppgiftssamman-

g ställningar som det i och för sig är tekniskt möjligt utföra, att men som i inte är motiverade for myndighetens verksamhet. l egen Information ett personregister tas fram de ur genom att uppgifter som ingår i registret, t.ex. ett används personnummer, som sökbegrepp

vid bearbetningen registret.

av

Användningen av sökbegrepp i ett personregister hos en myndighet

har betydelse för vilka sammanställningar uppgifter myndigheten av skall göra i anledning begäran få allmänna av en om att ut handlingar. Datorlagrad information skall på begäran lämnas informationen ut, om inte är sekretessbelagd. Ett utlämnande uppgifter skall dock av alltid

föregås av en sekretessprövning. Myndigheten måste använda

sig av alla tillåtna sökbegrepp och tekniska möjligheter står till buds för som myndigheten när någon begär uppgifter dess ADB-register. ur Denna skyldighet begränsas enbart av att uppgifterna skall kunna tas fram med

det som i dag kallas rutinbetonade åtgärder, avsnitt se ovan 6.4.2. Att myndigheten inte själv behöver begärd sammanställning saknar en

betydelse i sammanhanget. Användningen av registeruppgifter sökbegrepp kan dock ibland

som få oönskade konsekvenser. Från början harmlösa uppgifter kan just

genom sammanställningen framstå integritetskränkande. som

Tillgång till registeruppgiftema- Integritetsfrågor 279 SOU 1998: 162

sökbegrepp kan därför i någon mån öka risken Förekomsten av många

för integritetsintrång.

personregister följer 2 kap. 3§ andra stycket TF att en För av bestämmelser i lag, förordning eller särskilt beslut

myndighet genom

lag kan rättsligt förhindrad att använda vissa

grundar sig på vara

som sökbegrepp, jämför Konsekvensen av en

registeruppgifter som ovan.

varken myndigheten själv eller enskild kan sådan begränsning är att en information den Härigenom uppnås ett ökat integritetsta fram vägen. samtidigt begränsning registrets användbarhet. skydd men en av i olika registerförfattningar att användningen av Det förekommer sökbegrepp begränsas. Vanligen omfattar en

registeruppgifter som

uppgifter särskilt känsliga. Exempel sådan begränsning som anses detta finns i 14 § lagen 1998:938 om behandling av personuppgifter

prop. 1997/98:80, bet. 1997/98:FöU9, rskr.

om totalförsvarspliktiga

1997/982239. Detsamma gäller enligt 7 § lagen 1998:544 om

bestämmelse personuppgifter i 13

vårdregister, enligt vilken som avses f°ar användas sökbegrepp i ett vårdregister. eller 21 § PUL inte som hälsodataregister gäller i stället att som Enligt lagen 1998:543 om

i sådant register alltså inte innehåller samma typ sökbegrepp ett - som de två förstnämnda registren- får användas känsliga uppgifter som av den lagen får ingå i registret beträffande de uppgifter som enligt se

hälsodataregister 1997/982108, bet. vårdregister och prop.

l997/98:SoU23, rskr. 1997/982291.

Sökbegrepp i bilregistret

fordon och dess ägare. Sökning i Bilregistret innehåller uppgifter om tekniskt uppbyggd i ett antal transaktioner dagens bilregister är rent uppgifterna. Ingången i transaktionerna är

som ger de efterfrågade

registreringsnummer även eller förutom ett fordons person- VV har standardprogram för informationsorganisationsnummer. utifrån vilka uppgifter med någon sökning, är uppbyggda som som kan speciella sökningar ske efter ett frekvens efterfrågas. Dessutom

visst programmeringsarbete, t.ex. vid försäljningsverksamheten

8§ förordningen 1997:652 med

avseende uppgifter ur registret

instruktion för Vägverket. inte i författning eller föreskrifter och begränsas Sökningen regleras endast den tekniska utvecklingen. Utgångspunkten är för närvarande av uppgifterna, i bilaga 1 till BRK. dock de registrerade som anges

280 Tillgång till registeruppgijierna- Integritetsfrågor

Sökbegrepp i körkortsregistret

I körkortsregistret förs i princip uppgifter körkortshavare om och innehavare traktorkort. Uppgifterna kan av grovt delas in i

identitetsuppgifrer, körkortsuppgifter och belastningsuppgifter. I det nuvarande körkortsregistret finns ett enda sökbegrepp, nämligen personnummer. Förklaringen till begränsningen för sökningen är dels

rent teknisk, dels att det vid registrets tillkomst i början av 70-talet saknades behov ytterligare sökbegrepp och sådan av att en ordning då bestämdes i samråd med DI. Att söka fram uppgifter via en körkortshavares går alltså inte i själva körkortsregistret. namn I det nya system för körkortsregistreringen VV har arbetat som fram, det s.k. LINK-systemet, skall sättas i drift i som januari 1999,

kommer ytterligare sökmöjligheter finnas. Exempelvis

att kommer sökning att kunna ske på ett utländskt körkortsnummer. Huvudsök-

möjligheten kommer dock fortfarande att vara personnummer. För att ytterligare utöka sökmöjligheterna krävs vissa programmeringsinsatser.

Den personliga integriteten skyddas på

annat sätt än genom

begränsningar i sökmöjligheterna. Detta sker främst rad

genom att en uppgifter i körkortssammanhang omfattas sekretess, främst

av 7 kap.

15, 18 och 31 sekretesslagen. VV får inte heller sälja uppgifter ur

körkortsregistret. Jämför l b § sekretessförordningen, punkten

-

Sökbegrepp i yrkestrajikregistret

I yrkestrafikregistret förs uppgifter tillståndshavaren,

om den myndighet som har meddelat tillståndet, slag tillstånd, i av förekommande fall uppgift den eller de har om som ansvaret för

trafikutövningen eller uthymingsverksamheten,

de övriga personer vars lämplighet har prövats i samband med tillståndsgivningen eller senare, villkor och begränsningar i tillståndet, vaming, återkallelse eller annat upphörande tillståndet. I princip omfattas uppgifterna av i

yrkestrafikregistret inte sekretess.

av I registret förs också in ett sökord, består de första som av tre bokstäverna i tillståndshavarens I sökningen tillståndsnamn. anges myndighet, dvs. VV eller länsstyrelse, länsbokstav, sökordet och en

trañkslag.

Det finns i dag rent tekniskt inte någon begränsning i möjligheten att registrera uppgifter i registret. Det finns såväl sökbara sökbara som

registeruppgifter. Huvuddelen de registrerade uppgifterna kan

av användas sökbegrepp. Ett befintligt trafiktillstånd kan som t.ex. sökas

Tillgång till registeruppgifierna- Integritetsfiügor 281 SOU 1998: 162

eller på det inlagda

fram på person- eller organisationsnummer

sökordet.

förknippade med ett tillstånd eller Olika villkor som är

prövningsmyndigheten väljer att tillföra registret

kringuppgifter som

bedömning kan dock inte användas sökord.

efter självständig som

en på sådana uppgifter är linjesträckning, beslut om taxameter-

Exempel

och grund för återkallelse. Ett ärendes

dispens, omprövningsbeslut

diarienummer är inte heller sökbart.

kontinuerligt med teknisk utveckling av registret VV arbetar en

dvs. länsstyrelserna, har.

utifrån de önskemål prövningsmyndighetema,

vilka uppgifter kan hämtas Det finns ett frågepaket, som anger som

fram.

används i dag nästan uteslutande av Yrkestrafikregistret

och I viss utsträckning efterfrågas uppgifterna länsstyrelserna polisen.

andra användare. dock även av

Sökbegrepp i registret för felparkeringsavgifter

förs in uppgifter över utfärdade

I registret över felparkeringsavgifter

Sökning i registret sker enligt vissa särskilda

parkeringsanmärkningar.

fordons registreringsnummer, liksom

Sökvägar. Sökord är ett

den vid tidpunkten för utfärdandet av personnumret för

parkeringsanmärkningen registrerade ägaren.

6.5 överväganden och förslag

6.5.1¶Inledning

är att skydda människor mot

Syftet med den nya personuppgiftslagen

integritet kränks behandling av att deras personliga genom

grundläggande kraven behandling av

personuppgifter 1 §. De

sådana uppgifter skall få samlas in bara för

personuppgifter är bl.a. att

och berättigade ändamål. Uppgifterna

särskilda, uttryckligen angivna

för något ändamål är oförenligt med det f°ar sedan inte behandlas som

behandlas i vidare omfattning än vad för vilket de samlades in och inte

till ändamålen med behandlingen 9 §. är nödvändigt med hänsyn som de överväganden måste göras i fråga Därmed finns bas för som en beträffande såväl omfång innehåll- som över

vilka uppgifter som

om register. Nästa steg med avseende på huvud taget skall ingå i ett

vad mån någon särskild reglering behövs integriteten är att överväga i

skydda uppgifterna. Ett sådant skydd kan uppnås genom för att

282 Tillgång till registeruppgifierna- Integritetsjiügor SOU 1998: 162

sekretessbestämmelser också exempelvis men genom att begränsa en myndighets möjligheter att använda speciella

sökbegrepp.

Ingregritetsfrågan har sitt i de uppgifter

ursprung som registreras.

Med andra ord färre uppgifter registreras - som desto mindre är generellt sett problemet att hantera dem. Ett register bör därför inte innehålla andra uppgifter än de kan motiveras utifrån som syftet eller ändamålet med registret, dvs. det blir fråga om ett urval av uppgifter.

För att kunna öka antalet uppgifter får registreras som utan att dessa med nödvändighet lämnas ut vid kan en begäran det krävas att

offentlighetsprincipen i någon mån inskränks. I det sammanhanget kan

det, såsom antytts bli aktuellt undersöka ovan, att om gällande sekretessbestämmelser bör justeras i

skärpande riktning, antingen

genom att de bestämmelser finns skärps eller

som genom att ytterligare

uppgifter omfattas sekretess. av

Några utgångspunkter

Utgångspunkten för vårt är uppgifterna i

resonemang att de

administrativa trafikregistren i dag till största delen är offentliga.

Offentlighetsprincipens reella omfattning styrs, såsom framgått

ovan,

primärt tryckfrihetslagstiftningens bestämmelser

av om vad som ryms inom begreppet allmänna handlingar och sekundärt

av begränsningar i

sekretesslagen. Vidare kan, när det gäller elektroniska

handlingar och

databaser, sökbegränsningar påverka den faktiska uttagsmöjligheten.

Den grundlagsfästa offentlighetsprincipen medför

att registrens öppenhet inte kan begränsas, det inte finns om några skäl för att sekretessbelägga uppgifterna. För att åstadkomma detta skulle krävas

nya sekretessgrunder och ytterligare inskränkningar i öppenheten

genom bestämmelser i sekretesslagen. Därutöver måste beaktas andra

möjligheter att åstadkomma rimliga avvägningar,

t.ex. genom

begränsning av sökmöjligheter i registren. Även frågor

om direktåtkomst och samköming aktualiseras. I själva verket är det så att det ter sig naturligt att först behandla frågorna direktåtkomst, om sökbegrepp och samköming och därefter mot bl.a. denna bakgrund - -

ta ställning till själva sekretessfrågoma.

6.5.3¶Direktåtkomst

Med direktåtkomst terminalåtkomst enligt äldre

terminologi; numera

bör begreppet direktåtkomst användas, bl.a. se prop. 1997/98:97 Polisens register 88 och

s. Fastighetsdatautredningens betänkande

1998:162 Tillgång till registeruppgi Integritetsfågor 283 SOU erna-

Fastighetsdataregister, SOU 1997:3 154 förstås möjligheten att ta s.

del registerinnehållet till fullo eller del det- med hjälp av en av av bildskärm. Åtkomsten i sig dock ingen möjlighet att påverka ger

innehållet i registret.

Från effektivitetssynpunkt är det motiverat att vissa användare har

denna möjlighet, samtidigt ökar riskerna för spridning av men

Allmänt sett bör därför frågan direktåtkomst belysas

uppgiftema. om i den registrerades personliga integritet. Samtidigt med utgångspunkt

betonas eventuella sekretessbestämmelser äger full tillämpning skall att

även i dessa fall.

sådant tillhandahållande uppgifter i

Utgångspunkten är att av

sker via terminal är att behandling enligt PUL registret som anse som

därmed regleras såvitt gäller personuppgifter genom de 3 § och e kraven i den lagen. Ett alternativ är således att låta

grundläggande

helt den personuppgiftsansvariges tillämpning av dessa

frågan styras av

klartext innebär detta att VV självständigt skulle få bedöma om krav. I

direktåtkomst skall medges den begär att få sådan. Direktåtkomst som

följer alltså inte direkt offentlighetsprincipen.

av alternativ särskilt reglera denna form behandling Ett annat är att av

uttryckligen vilka externa användare f°ar ha genom att ange som

eller närmare de kriterier som skall vara direktåtkomst att ange

uppfyllda för sådant åtkomst. en kommer inte innehålla några påtagligt känsliga

Vägtrafrkregistret att

vissa körkorts- och yrkestrañkuppgifter kan

personuppgifter, även om betecknas särskilt betydelsefulla från integritetssynpunkt. Dessa är

som mån föremål för sekretess och kan redan det skälet sållas dock i viss av

bort i fråga direktåtkomst utanför myndighetssfáren. om bör därför bedömas utifrån det förhållandet

Integritetsaspekten närmast sig personuppgifter kan stor spridning och

att i och för vardagliga ges

därmed också upphov till kartläggning eller, i sin förlängning, annat

ge

nyttjande uppgifterna. Samtidigt måste beaktas integritetskränkande av

och den enskilde också kan ha fördel- direkt effektivitetsskälen att

indirekt uppgifter i registret finns tillgängliga via dator. eller av att vägtrafrkregistrets ändamål och innehåll bedömer

Mot bakgrund av

skäl huvudregel uttrycka ett förbud mot vi att det inte finns att som

direktåtkomst. Inte heller torde det finnas skäl att ange ytterligare

direktåtkomst de följer PUL:s generella krav på kriterier för än som av

behandling. Detta utesluter inte att den personuppgiftsansvarige styr

detta avseende olika sätt. Det är snarare tvärtom så, behandlingen i

den personuppgiftsansvarige VV måste göra en noggrann att

effektivitet, uppgiftsbehov och integritetsaspekter i

avvägning mellan

ansluts. Därvid förutsätts att behörighets- och samband med att datorer

284 Tillgång till registeruppgiftema- Integritetsfrågor SOU 1998: 162

säkerhetsfrågor löses på ett tillfredsställande sätt innan behandlingen godtas. Dessa överväganden har lett fram till att vi i vårt förslag till lag om

Vägtrañkregister inte har tagit in några regler möjligheterna till

om direktåtkomst till registret. Däremot föreslår vi 16 § bemyndigande ett

för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer

som att meddela föreskrifter utlämnande uppgifter vägtrafikregistret. om av ur Om det uppkommer behov därav kan således med stöd härav beslutas nödvändiga begränsningar och regler i övrigt direktåtkomst och om annat utlämnande av uppgifter registret. I 21 kap. 4 § förslaget till ur

förordning om vägtrafikregister har tagits ett bemyndigande för VV att besluta anslutning till vägtrañkregistret för datakommunicering.

om

sökbegrepp

Med sökbegrepp förstås ord eller beteckningar används för som att ta fram enstaka uppgifter eller göra sammanställningar uppgifter av i ett

ADB-register. Tekniskt sett kan samtliga uppgifter användas

som sökbegrepp och därmed blir registerinnehållet rättsligt sett allmän handling i alla upptänkliga konstellationer uppgifter. Om av myndigheten däremot är förbjuden att för räkning använda vissa egen sökbegrepp begränsas på motsvarande sätt vad är att som anse som allmän handling, eftersom .upptagningen inte förvarad hos anses

myndigheten. Sådana sökbegränsningar är nödvändiga i vissa

sammanhang för att förhindra att det uppstår intrång i enskildas

personliga integritet.

Liksom i fråga direktåtkomst omfattas användandet om av sökbegrepp av PUL:s bestämmelser behandling personuppgifter. om av Det kan dock i vissa fall lämpligt att sökbegrepp kan vara som ge upphov till integritetsintrång och samtidigt inte är motiverade för som myndighetens verksamhet uttryckligen förbjuds. Därvid måste en avvägning ske mellan effektivitetskraven och risken för

integritetsintrång.

Vilka sökbegrepp mot denna bakgrund skulle förbjudas bör som

lämpligen regleras på förordningsnivå. En sådan ordning sörjer för att

eventuella förändringar kan vidtas utan den tidsutdrältt följer som av en lagändring, samtidigt som statsmakterna behåller kontrollen över de avvägningar som därvid måste ske. I sammanhanget skall betonas att behovet av sökbegrepp kan skifta såväl över tiden i fråga syftet som om med att ta fram vissa uppgifter. Det kan t.ex. motiverat att medge vara att vissa sökbegrepp används endast inom för statistiska ramen

bearbetningar eller för vetenskapliga undersökningar.

Tillgång till registeruppgzñerna- Integritetsfrågor 285

SOU 1998: l 62

förtjänar strykas under att begränsning av användningen Det att en

automatiskt kommer att gälla både den vissa sökbegrepp av

registeransvariga myndigheten och allmänheten.

det sagda har vi stannat för att föreslå att det i

Mot bakgrund av nu

in huvudregel 10 § som medger att

lagen om vägtrafikregister tas en

f°ar användas uppgifter får ingå i registret. Vidare som sökbegrepp som

§ regeringen får föreskriva begränsningar av den så

föreslår vi 17 att

använda sökbegrepp. Anledning att för närvarande

uttryckta rätten att

har vi inte funnit. Den föreslagna göra några sådana begränsningar

möjlighet att göra begränsningar skall ses som en gardering regeln om

missförhållanden uppkommer i aktuellt avseende. mot att eventuella

6.5.5¶Samkörning

sambearbetning, uppgifter från två register krävde Samkörning, eller av

datalagen i princip tillstånd eller författningsstöd,

enligt den tidigare

bearbetningen i praktiken skapas ett nytt register. PUL eftersom det vid

från tillståndslöst systern och samköming är därför utgår emellertid ett

behandling ligger i att två register körs inte särskilt reglerat. Den som

utgångspunkt tillåten så länge den håller sig mot varandra är från PUL:s

bl.a. med avseende på registrens ändamål. Detta inom lagens ramar,

skyddet för den personliga integriteten kan utesluter dock inte att

samköming förbjuds eller på något annat sätt regleras motivera att

explicit.

del finns det behov samköming i den

För vägtrafikregistrets av

gäller i dag, dvs. med polisen, RSV, skattemynutsträckning som

försäkringsbolagen mil. Till denna digheter, bilprovningen,

någon eller några myndigheter, som har

uppräkning kan fogas

för vägtrafikområdet. Såvitt kan överblickas i

uppgifter av betydelse

och registreringsverket, PRV, bolags-

dag gäller det främst Patent-

förberedelser för ett system med utbyte av registren. Härvid noteras att

redan pågår mellan PRV och VV för yrkestrafik-

registerinforrnation

registreringens vidkommande jfr 1995 års yrkestrafikutrednings

SOU 1996:93 s. 394.

förslag i betänkandet Ny yrkestrafiklagstiftning,

samköming är enligt vår mening inte Något generellt förbud mot

detta slag kräver- liksom i fråga om motiverat, men varje åtgärd av

integritetsaspekterna beaktas och noga övervägs direktåtkomst att samköming är svårt att förutse och en innan beslut fattas. Behovet av

tillåta sådan behandling inom för rimlig avvägning vara att ramen synes rätt att i förordning registrets ändamål. Samtidigt bör regeringen ges

kan påkallade. I enlighet

föreskriva de begränsningar som anses -

bestämmelse i lagen vägtrafikregister 9 § att härmed föreslår vi en om

286 Tillgång till registeruppgi Integritetsfâgor

erna-

den som är personuppgiftsanvarig för behandlingen uppgifter

av i vägtrafikregistret får för vad som ändamål med registret anges som inhämta uppgifter till detta samköming. Som komplement härtill genom föreslår vi ett bemyndigande för regeringen 17 § föreskriva att

begränsningar m.m. av rätten till samköming.

Det bör i det här sammanhanget påpekas

att samkömingen med en

annan myndighets register givetvis förutsätter att denna inte hindras

eller omöjliggörs att författningsregleringen det registret

av av senare inte tillåter samköming, exempelvis därför registerändamålet att inte omfattar sådana bearbetningar. Vi har inom för vårt

ramen uppdrag av

naturliga skäl inte haft möjlighet att närmare gå på den författningsreglering och de ändamålsbestämmelser omfattar som t.ex. de ovan nämnda bolagsregistren, PRV för. Vi förutsätter dock som att den regleringen vid behov till de behov anpassas av samköming som nämnts ovan.

6.5.6¶Sekretess

En registerförfattning måste till den nationella datalagstiftning

anpassas som har sin utgångspunkt i EG-direktivet på området. Därmed uppnås det skydd för den personliga integriteten följer direktivet. Ett som av utökat skydd, tar sikte begränsning

som en av offentlig-

hetsprincipen, kan endast ske inom ramen för TF och det skydd som

sekretesslagen ger.

Som en allmän utgångspunkt vill vi först framhålla att det är en praktisk erfarenhet den trafikadministrativa registerverksamheten, av dvs. av bil-, körkorts- och yrkestrafikregistren, uppgifter i vissa fall att begärs i syften eller mindre uttalade kan hänföras till som mer en kartläggning av ett urval registrerade eller till och skär av ren nyfikenhet andras personliga förhållanden. I mindre antal fall om ett kan det t.o.m. antas att uppgifterna används för rent brottsliga syften.

Detta är vad man kan kalla offentlighetsprincipens baksida. Uppgifter om enskilda och adress används i personers namn dagsläget hos ett stort antal myndigheter ett led i deras som verksamhet. Uppgifterna är, sedda separat, i nonnala fall helt harmlösa och de är sådana, i allra högsta grad behövs för kontrollfunktionen som hos registren, dvs. för att säkerställa huvudändamålet med registren, som beskrivits i det föregående.

Det har emellertid visat sig att användandet de utlämnade av uppgifterna i vissa fall har varit nödvändig förutsättning en för eller ett led i en brottslig verksamhet. Det här tillvägagångssättet kan tänkas

användas av grupper med brottsliga avsikter, på det sättet som

1998: 162 Tillgång till registeruppgzâema- Integritetsfågor 287

SOU

kartlägger målgrupper för sin verksamhet, exempelvis i olika former av organiserad brottslighet riktas mot enskilda eller grupper som personer anställda inom vissa samhället, inte minst rättsväsendet. av grenar av Detsamma kan gälla vid planering inbrott, för att trakassera kvinnor av En tillgång till mängden registeruppgifter medför en

osv. obegränsad

risk för i detta sammanhang. Jämför avsnitt 6.4.8.

ökande brottslighet -

Möjligheten att minska utrymmet för missbruk av en grundläggande

det slag sagts är begränsad och det finns uppenbara rättighet av som risker med punktvisa insatser i sekretesslagstiftningen. Begräns-

ningarna i offentlighetsprincipen måste följa de syften som är upptagna i TF och det måste också finnas övergripande balans i jämförelse en med övriga sekretessbestämmelser. I fråga bilregistret kan tilläggas att det svenska regelsystemet är om fordonsägare är skyldig att känna till de bestämmelser byggt på att en fordonsinnehavet och de skyldigheter som följer på detta. som rör underlättar för den enskilde att få kontroll över

Bilregistrets uppgifter

han har fordonsägare. Registret underlättar

vilka skyldigheter som

enskildes kontroll sina möjligheter att ta till vara sina också den av konsument, för att värja sig mot godtrosförvärv. Det intressen som t.ex. vidare kontrollen ett specifikt fordons defekter och underlättar av kontrollen betalningsskyldighet har fullgjorts, såsom om obetald av om skatt eller felparkeringsavgifter åvilar fordonsägaren. alltså direkt knuten till registrets ändamål jämför

Öppenheten är -

härom, avsnitt 4.4. Med hänsyn till detta ändamål ovan vad som sagts inte önskvärt bilregistrets uppgifter inte skulle vara är det kanske ens att Ett öppet register skapar tilltro till själva

allmänt tillgängliga.

och dessa är korrekta. Den aktuella frågan skulle

registeruppgiftema att

med detta i stället ha sin primära aktualitet när det gäller synsätt

utformningen av själva registerförfattningama.

gäller i viss utsträckning även för de uppgifter som rör Det nu sagda dessa registers ändamål

körkorts- och yrkestrafikregistren, även om

i fråga bilregistret är knutet eller riktat till inte på samma sätt som om den enskilde, utan har karaktären av ärendehanteringsregister, mera

för betjäna prövningsmyndighet. När det

uppbyggda att primärt en

körkortsregistret kan till detta läggas det faktum att ett stort antal gäller uppgifter i registret redan omfattas av sekretesskydd.

288 Tillgång till registeruppgiflerna- Integritetsfrågor

Generell skärpning av folkboldöringssekretessen i vägtrajikregistret

I det föregående har vi konstaterat att ett ökat skydd för registeruppgifterna kräver ytterligare eller stramare sekretessbestämmelser och att en uppstramning kräver noggranna överväganden. Vi vill med utgångspunkt i vad därvid har sagts diskutera möjligheterna att åstadkomma ett bättre integritetsskydd för vissa registeruppgifter genom att skärpa de nuvarande sekretessbestämmelsema. Nu gällande bestämmelser, främst folkbokföringssekretessen enligt 7 kap. 15 och 16 sekretesslagen, den svagaste graden skydd ger av genom ett rakt skaderekvisit, dvs. sekretess gäller det kan antas att om den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men om uppgiften röjs. Detta innebär reell sekretessprövning sker i endast att en mycket begränsad omfattning och att de begärda uppgifterna

regelmässigt lämnas ut.

För att stärka skyddet för de uppgifter kan antas användas för som obehöriga syften skulle kunna generellt föreskrivas starkare grad en av skydd genom ett omvänt skaderekvisit. Uppgifter får då lämnas ut endast om det vid sekretessprövning står klart att utlämnandet inte en kan vålla men för den registrerade eller någon honom närstående.

Som framgår det föregående har regeringen i propositionen

av 1997/98:9 Skydd för förföljda samordningsnummer, personer, m.m. nyligen behandlat frågan folkbokföringssekretessen. Diskussionen om tog sin utgångspunkt i perspektivet att skärpa det allmänna sekretess/guider för uppgifter adress eller om namn, personnummer, andra grundläggande förhållanden registreras inom folkboksom föringen genom att ett omvänt skaderekvisit införs och presumtionen ändras från offentlighet till hemlighållande. Regeringen slog därvid fast att det inte finns skäl att skärpa sekretessen för folkbokföringsuppgifterna bet. 1997/98:SkU5, rskr. 1997/98:76. Som regeringen också framhöll skulle sådan ordning för de en tillämpande myndigheterna medföra stora komplikationer rent

handläggningsmässigt. När det gäller trafikregisterverksamheten kan

nämnas att det hos VV förekommer omfattande daglig verksamhet en som består i att vid sidan handläggningen bilregistreringsärenden av av lämna uppgifter främst bilregistret. Det skulle praktiska skäl ur av knappast vara möjligt att vid begäran utlämnande en om av en registeruppgift bilregistret göra sekretessprövning det slag ur en av som skulle krävas med ett omvänt skaderekvisit. Till detta kommer de konsekvenser en sådan skärpning skulle få för andra myndigheter som är beroende av trafikregisteruppgiftema, liksom för bilhandeln,

försäkringsbolagen och den enskilde.

1998: l 62 Tillgång till registeruppgwema- Integritetsyrågor 289

SOU

inte beröva länsstyrelserna tillgång till de hos VV förda För att är helt avgörande betydelse för dessa

registeruppgiftema, som av handläggning körkorts- och yrkestrafikärenden, skulle myndigheters av

det också krävas särskilda bestämmelser för att säkerställa

prövningsmyndighetemas registertillgång.

Begäran att få ut uppgifter från körkorts- och yrkestrafikregistren

i allmänhet till länsstyrelsen. Omfattningen är dock förhållanderiktas vis Även för länsstyrelserna skulle dock ett sådant system bli

blygsam. tungrott och svårhanterligt och sekretessprövningen betungande.

Beträffande och adressuppgifter förs de sekretessmarkenamnringar, görs hos skatteförvaltningen, över till de myndigheter som som uppdaterar sina register med skatteregistrens uppgifter. Detta

förfarande enligt vår uppfattning, i de allra flesta fall ett tillräckligt ger, Det sagda skall mot bakgrund skälen

skydd för uppgifterna. nu ses av

och registrens kontrollfunktion och garant för

för öppenhet

rättssäkerheten, vi redovisat i det föregående. som skälen för skärpning de redan

Vid en sammanvägning av en av

sekretessbestämmelsema mot de nämnda skälen för

befintliga nu

i registren och för offentlighetsprincipens huvudsyften, som

öppenhet

hittills ha särskild tyngd, vi för att inte föreslå någon ansetts stannar skärpning de bestämmelser reglerar sekretessen i

generell av som fråga vägtrafikregistrets personuppgifter.

om

Särskilt om personnummer

Med i registeruppgiftemas natur kan vi konstatera att det

utgångspunkt

särskilt att försiktighet skall iakttas vid

i skyddslagstiftningen anges

behandlingen PUL medger behandling av uppgift av personnummer. i bara det klart motiverat med i utan samtycke när är om personnummer ändamålet med behandlingen, vikten säker hänsyn till av en identifiering eller något annat beaktansvärt skäl 22 §.

I propositionen till den lagen diskuterades frågan om nya behandling särskilt prop. l997/98:44 s. 76-77. Nu personnumrens i datalagen fördes i princip oförändrade över till den

gällande regler

lagen. Regeringen framhöll i propositionen att frågan om nya användningen nyligen utretts och att av personnummer Personnummerutredningen våren 1994 lämnat förslag till lagstiftning

den då nytillträdda regeringen i

om personnummer, som för budgetåret 1995/96 inte ansåg skulle ligga till

budgetpropositionen

för någon förändrad lagstiftning personnummer. Regeringen

grund om

i angående PUL inte funnit anledning att göra något

har propositionen annat ställningstagande s. 77.

10 18-6121 Vâgtrafikregistrering

290 Tillgång till registeruppgijiema- Integritetsjrågor SOU 1998: 162

Detta kommer för övrigt också till uttryck i propositionen 1997/98:9

Skydd för förföljda samordningsnummer, där

personer, m.m., regeringen framhöll att det inte finns skäl att skärpa sekretessen för uppgift om personnummer, jämför ovan avsnitt 6.4.9. För trafikregistrens del kan samtliga i PUL nämnda rekvisit anses uppfyllda för själva behandlingen Uppgifterna kan av personnummer. därmed också med sekretesslagens nuvarande bestämmelser - som

begränsning begäras utlämnade, även om det finns begränsningar när

det gäller utlämnande i utskrift. En uppgift om personnummer separat uppgift eller i som en kombination med andra registrerade uppgifter kan utnyttjas på ett icke

önskvärt sätt. Detta gäller, som framgått redogörelsen inte

av ovan, minst förhållandena i bilregistret. Genom ett fordons registreringsnummer kan med lätthet uppgifter fås fordonsägarens och om namn adress samt även personnummer. om När det gäller utlämnande uppgifter de olika av ur trafikadministrativa registren har vi konstaterat att det bland ovan registrens ändamål återfinns rekvisit har att göra med den som allmänna tillgängligheten och allmänhetens intresse att kontrollera av uppgifter i registren för att undvika rättsförluster. Detta gäller inte

minst de uppgifter hör till själva fordonsregistreringen. De

som uppgifter som den som begär ut uppgifterna kan ha ett legitimt och

berättigat intresse gäller t.ex. och adressuppgifter i

av namnkombination med ett fordons eget identifikationsnummer, dvs.

registreringsnummer mindre sällan uppgift om chassinummer. Detta

gäller däremot i allmänhet inte i fråga om personnummer. De olika trafikregistren är uppbyggda med förutom -

registreringsnummer för fordonsregistreringens del

- personnummer som ingång, dvs. det är främst med hjälp personnumret sökning och av

sammanställning av uppgifter sker. Användningen av personnummer

har onekligen underlättat och förbilligat administrationen vid uppbyggnaden av registren. Detta gäller för flertalet register inom den

offentliga sektom, byggts under den förutsättningen att

som upp personnummer kan användas som gemensam nämnare. Genom att ett

och samma identifikationsbegrepp- kopplingsnyckel används

samma -

i samtliga register har dock också riskerna för integritetsintrâng ökat. Att minska den obegränsade tillgången till någons

personnummer skulle få omedelbar effekt för den personliga integriteten. Skälen för en

skärpning i fråga om tillgången till är främst just att

personnummer detta är ingången till andra register med varierande sökmöjligheter och att det genomgående används kopplingsbegrepp. Personnumret som blir en självklar länk att komma vidare i kartläggning en av en person.

Tillgång till registeruppgijiema- Integritetsjrågor 291

SOU 1998: 162

skall för trafikregistrens del i kombination med hur lätt det är Detta ses

dessa, särskilt bilregistret, få tillgång till personnummer. att ur uppfylla ändamålet med det nuvarande bilregistret såsom det För att har beskrivits bedömer vi att personnumret är för den enskilde ovan en icke nödvändig uppgift och att registrets kontrollfunktion kan uppfyllas

relevanta uppgifter lämnas ut, dvs. i första hand genom att övriga och adress. Detta gäller i ännu högre grad

registreringsnummer, namn

förda och därvid främst uppgifter och övriga hos VV register om namn

adress. leder till slutsatsen att skärpt sekretess bör gälla för Det sagda oss

uppgift i det framtida vägtrafikregistret om någons personnummer.

bör därvid få lämnas ut- ensamt eller i Uppgift om personnummer kombination med andra uppgifter endast om det står klart att utlämnandet inte kan vålla för den registrerade eller någon honom men närstående, dvs. ett omvänt skaderekvisit bör gälla.

Särskilt det s.k. bildregistret rörande körkort om

in uppgifter bild och identitet jämte VV begär om en persons namnteckning underlag för tillverkningen körkort. Uppgifterna som av form i bildregistret. VV är registeransvarig för

i digitaliserad

sparas enligt TF:s bestämmelser utgör allmänna handlingar.

uppgifterna, som

offentliga det inte föreligger något hinder mot att lämna ut Dessa är om Vid begäran att få ut uppgift/handling sker en handlingarna. en om en enligt sekretesslagens bestämmelser. Vid utlämnandet

skadeprövning

körkortshandlingen, dvs. både identitetsgörs en kopia av själva

uppgifter och själva körkortsfotot.

under utredningsarbetet gett uttryck för djupt känd olust

VV har en det från bildregistret begärs ut uppgifter som kan inför det faktum att p användas på obehörigt sätt. Verket har med l misstänkas komma att ett bestämdhet hävdat utlämnandet bild i sig är i hög grad att av en

integritetskränkande. Jämför avsnitt 6.4.8.

rutiner VV tillämpar vid begäran om att få ut De interna som en bildregistret, och relaterats medger endast en uppgifter ur som ovan, för verkets handläggare att göra några

mycket begränsad möjlighet

med begäran utlämnande. Om det efterforskningar om syftet en om

utlämnande skulle komma att medföra att enskilda finns skäl anta att ett får befattningshavaren i varje enskilt fall bedöma lider men,

möjligheten att vägra ett uttag. Körkortsunderlaget i original bevaras hos VV för att under en

möjliggöra äkthetskontroll en utfärdad kortare tid en av Vi har under utredningsarbetet haft kontakt med körkortshandling.

292 Tillgång till registeruppgiftema- Integritetsfrågor

Svenska Bankföreningen, som hävdar att körkortsunderlaget måste bevaras i tio år eller under körkortets hela giltighetstid för att körkortet skall kunna godtas som en identitetshandling. Man menar nämligen att handlingens äkthet måste kunna fortlöpande kontrolleras. Detsamma gäller för övrigt enligt uppgift för samtliga godkända identitetshandlingar. I mitten av 1970-talet beslutade regeringen Kommunikationsdepartementet också att godta Bankföreningens önskemål om sådan äkthetskontroll.

Det är AB ID-kort tillverkar själva körkortshandlingama.