SOU 2025:1
Skärpta krav för svenskt medborgarskap
Till statsrådet Johan Forssell
Regeringen beslutade den 7 september 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. lämna förslag på skärpta krav för svenskt medborgarskap avseende hemvisttid och hederligt levnadssätt samt krav på egenförsörjning och ytterligare kunskaper i det svenska samhället och svensk kultur. Uppdraget innebar även att ta ställning till om det bör införas ett krav på medborgarskapssamtal, avläggande av lojalitetsförklaring eller liknande ceremoniellt inslag som ska utgöra slutpunkt i processen att förvärva medborgarskap samt om förfarandet för prövning av barns befrielse av medborgarskap bör ändras (dir. 2023:129). Till särskild utredare förordnades den 18 september 2023 kammarrättslagmannen Kirsi Laakso Utvik.
Den 27 juni 2024 beslutade regeringen tilläggsdirektiv om utvidgning av det ursprungliga uppdraget som bl.a. innebar att utredningen skulle analysera och föreslå hur anmälningsförfarandet kan utmönstras, hur kraven för förvärv av medborgarskap för vuxna personer som är födda i Sverige och sedan födelsen är statslösa kan skärpas, ta ställning till om och i så fall hur möjligheten att beviljas dispens från naturalisationsvillkoren vid särskilda skäl bör skärpas samt analysera och ta ställning till om den svenska regleringen av förlust av medborgarskap behöver ändras för att överensstämma med unionsrätten (dir. 2024:63).
Enligt utredningens ursprungliga kommittédirektiv skulle utredningen redovisa sitt uppdrag senast den 30 september 2024. Genom tilläggsdirektiven förlängdes utredningstiden till den 15 januari 2025.
Till sakkunniga att biträda utredningen förordnades den 3 januari 2024 rättssakkunniga Anna Wendelstam och departementssekreteraren Yvonne Spong (Justitiedepartementet) samt kanslirådet Vanja Bardh Olsson (Arbetsmarknadsdepartementet) och departementssekreteraren Lisa Ahlström (Utbildningsdepartementet).
Som experter förordnades samma dag den rättsliga experten Helena Cidh Koelmeyer (Migrationsverket) och handläggaren Björn Kullander (Sveriges Kommuner och Regioner).
Anna Wendelstam entledigades från sitt uppdrag den 9 september 2024. Samma dag förordnades rättssakkunnige Martin Une-Larsson (Justitiedepartementet) som sakkunnig.
Som sekreterare i utredningen anställdes den 19 oktober 2023 förvaltningsrättsfiskalen Christin Jidevåg.
Utredningen, som antagit namnet Utredningen om skärpta krav för att förvärva svenskt medborgarskap, överlämnar härmed betänkandet Skärpta krav för svenskt medborgarskap (SOU 2025:1). Uppdraget är därmed slutfört.
Stockholm i januari 2025
Kirsi Laakso Utvik
Christin Jidevåg
Sammanfattning
I enlighet med utredningens uppdrag föreslås i detta betänkande att det ska krävas längre hemvisttid i Sverige samt ett skärpt krav på ett hederligt levnadsätt för att förvärva svenskt medborgarskap. Utredningen lämnar även förslag om hur kraven för förvärv av medborgarskap för vuxna personer, som är födda i Sverige och sedan födelsen statslösa, kan skärpas. I betänkandet föreslås vidare ytterligare kunskaper om det svenska samhället och svensk kultur som ska krävas för att förvärva medborgarskap. Utredningen föreslår också ett krav på egenförsörjning för att förvärva medborgarskap. Vidare föreslås i betänkandet hur anmälningsförfarandet ska utmönstras. Utredningen har även tagit ställning till om det bör införas ett krav på medborgarskapssamtal, avläggande av lojalitetsförklaring eller liknande ceremoniellt inslag som ska utgöra slutpunkt i processen att förvärva medborgarskap, om förfarandet för prövning av barns befrielse av medborgarskap bör ändras, om möjligheten att beviljas dispens från naturalisationsvillkoren vid särskilda skäl bör skärpas samt om den svenska regleringen av förlust av medborgarskap behöver ändras för att överensstämma med unionsrätten.
Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juni 2026. Nedan följer en sammanfattning av utredningens förslag.
Den hemvisttid i Sverige som krävs för att förvärva svenskt medborgarskap ska förlängas
Utredningen föreslår att det ska krävas längre hemvisttid i Sverige för att förvärva svenskt medborgarskap. Som utgångspunkt ska det krävas åtta års hemvisttid i Sverige för att förvärva svenskt medborgarskap efter ansökan. För vissa grupper, t.ex. barn, unga vuxna i åldrarna 18–20 år, nordiska medborgare, den som är gift eller sambo
med en svensk medborgare, tidigare svenska medborgare, statslösa personer och den som är att bedöma som flykting enligt utlänningslagen föreslås det i stället gälla en kortare hemvisttid i Sverige.
För barn som är statslösa sedan födelsen och födda i Sverige bedömer utredningen att det även i fortsättningen inte bör krävas någon viss hemvisttid i Sverige för att förvärva svenskt medborgarskap. För barn som fötts utanför Sverige före den 1 april 2015 till en svensk far som inte var gift med barnets mor vid födseln bedömer utredningen att det även i fortsättningen inte bör uppställas krav på hemvist i Sverige för att förvärva svenskt medborgarskap.
Kravet på utlänningens skötsamhet och levnadssätt för att förvärva svenskt medborgarskap ska skärpas
Utredningen föreslår att kravet på en utlännings levnadssätt för att förvärva svenskt medborgarskap efter ansökan skärps på så sätt att det ska krävas ett skötsamt och hederligt levnadssätt för att kunna tas upp till svensk medborgare. Den karenstid som ska ha förflutit innan en sökande som har gjort sig skyldig till brott kan tas upp till svensk medborgare ska enligt utredningens förslag förlängas. Enligt utredningens förslag ska kontaktförbud som utgångspunkt utgöra sådan misskötsamhet som gör att en utlänning inte kan beviljas svenskt medborgarskap innan en viss tid har förflutit.
Det tydliggörs att brottslighet som har begåtts utanför Sveriges gränser ska beaktas, på så sätt att den sökande ska ha visat ett skötsamt och hederligt levnadssätt i och utanför Sverige.
Kravet på frånvaro av brottslighet i anmälningsärenden skärps på så sätt att en utlänning diskvalificeras från möjligheten att förvärva svenskt medborgarskap efter anmälan om han eller hon är skäligen misstänkt för eller dömd för ett brott för vilket det svåraste straff som är föreskrivet är fängelse i två år eller mer. Kravet skärps även avseende de fall då den anmälan avser gör sig skyldig till upprepad brottslighet. Kravet kommer att gälla för barn som har fyllt 15 år och som fötts utanför Sverige före den 1 april 2015 till en svensk far som inte var gift med barnets mor vid födseln.
Utredningen föreslår vidare att en person som är 18–20 år samt statslös sedan födelsen och född i Sverige ska diskvalificeras från möjligheten att förvärva svenskt medborgarskap efter anmälan om
han eller hon har dömts för ett brott mot nationell säkerhet eller har dömts till frihetsberövande påföljd i fem år eller längre.
Ytterligare och utökade delområden i medborgarskapsprovet i samhällskunskap
Utredningen föreslår att det sedan tidigare föreslagna medborgarskapsprovet i samhällskunskap ska utökas med delområdet Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare och granskare av samhällets maktstrukturer.
Utredningen föreslår också att det ska tydliggöras att kunskaperna i de mänskliga rättigheterna som ska visas genom delprovet i samhällskunskap även omfattar barnets rättigheter enligt Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter.
Det införs krav på att ha förmåga att försörja sig för att förvärva svenskt medborgarskap efter ansökan
Utredningen föreslår att det ska införas ett krav på att den som ansöker om svenskt medborgarskap har förmåga att försörja sig. Kravet innebär att den som ansöker om svenskt medborgarskap ska ha varaktig inkomst av lön eller näringsverksamhet. Inkomsten av lön eller näringsverksamhet ska efter avdrag för preliminär skatt som lägst uppgå till förbehållsbeloppet vid utmätning av lön enligt utsökningsbalken. Dessutom krävs att den som ansöker om svenskt medborgarskap inte får ha mottagit försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen de senaste tre åren före ansökan under en period som sammanlagt överstiger sex månader.
Kravet på att den som ansöker om svenskt medborgarskap ska kunna försörja sig ska inte gälla om utlänningen är ett barn. Kravet gäller dessutom inte om utlänningen bedriver studier inom en sammanhållen yrkesutbildning eller utbildning på heltid vid ett svenskt universitet eller högskola som leder till en examen på grundnivå, avancerad nivå eller forskarnivå, en yrkeshögskoleexamen eller en kvalificerad yrkeshögskoleexamen samt om utlänningen inte under de senaste tre åren före ansökan har mottagit försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen under en period som sammanlagt överstiger
sex månader. Den som bedriver studier inom gymnasieskolan är också undantagen försörjningskravet. Detsamma gäller den som har rätt att uppbära inkomstgrundad ålderspension, garantipension eller äldreförsörjningsstöd enligt socialförsäkringsbalken. Dessutom ska kravet på att ha förmåga att försörja sig inte gälla om det finns särskilda skäl.
Anmälningsförfarandet utmönstras
Utredningen föreslår att anmälningsförfarandet utmönstras på så sätt att barn, unga vuxna i åldrarna 18–20 år och tidigare svenska medborgare i stället kommer att vara hänvisade till ansökningsförfarandet för att förvärva svenskt medborgarskap. Det kvarvarande anmälningsförfarandet kommer enligt utredningens förslag endast att omfatta barn och unga vuxna i åldrarna 18–20 år som är statslösa sedan födelsen och födda i Sverige, nordiska medborgare och barn som före den 1 april 2015 fötts utanför Sverige till en svensk far som vid födseln inte var gift med barnets mor.
Barns förvärv av svenskt medborgarskap efter ansökan ska regleras särskilt
Utredningen föreslår att det ska införas en särskild bestämmelse för barns förvärv av svenskt medborgarskap efter ansökan. Som villkor för barn att förvärva svenskt medborgarskap ska det krävas viss hemvisttid i Sverige, permanent uppehållstillstånd och styrkt identitet. Har barnet fyllt 15 år krävs att barnet har ett skötsamt och hederligt levnadssätt i och utanför Sverige för att förvärva svenskt medborgarskap. Det innebär att om barnet har dömts för brottslighet, eller misskött sig på annat sätt, behöver viss tid ha förflutit innan barnet kan förvärva svenskt medborgarskap. För barn som har fyllt 15 år föreslås det som utgångspunkt krävas en längre hemvisttid för förvärv av svenskt medborgarskap. Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap ska gälla den som har fyllt 16 år.
För barn som inte kan styrka sin identitet uppställs krav på att barnet har gjort identiteten sannolik och har haft hemvist i Sverige under en längre tid för att kunna undantas kravet på styrkt identitet.
Bestämmelsen om bipersoners förvärv av medborgarskap efter ansökan ska tas bort
Utredningen föreslår att möjligheten för barn att förvärva svenskt medborgarskap som bipersoner ska utgå.
Det ska inte längre vara ett naturalisationsvillkor att en sökande ska ha fyllt 18 år
Utredningen föreslår att åldersvillkoret ska utgå som naturalisationsvillkor. I stället ska det föreskrivas att en person ska ha fyllt 18 år, för att definiera den personkrets som kan förvärva svenskt medborgarskap enligt den bestämmelse som ska gälla för vuxna personer.
Undantaget från kraven för att förvärva medborgarskap efter ansökan vid särskilda skäl är ändamålsenligt
Dispensgrunden särskilda skäl tillämpas i dagsläget förhållandevis sällan. Dispensgrunden tillämpas i regel i fråga om att medge dispens från åldersvillkoret. Utredningen har föreslagit att åldersvillkoret ska utgå som ett särskilt villkor för att få svenskt medborgarskap. Dispensgrunden särskilda skäl tillämpas också restriktivt avseende de flesta villkoren för att få svenskt medborgarskap. Utredningen bedömer att bestämmelsen om dispens från naturalisationsvillkoren vid särskilda skäl är ändamålsenlig och av den anledningen inte bör skärpas.
Fristen för att ansöka om bibehållande av svenskt medborgarskap ska tas bort
Utredningen bedömer att bestämmelsen om förlust av svenskt medborgarskap för svenska medborgare som är födda utanför Sverige och aldrig varit bosatta här i landet behöver ändras för att överensstämma med unionsrätten. För att bestämmelsen om förlust av svenskt medborgarskap ska vara förenlig med unionsrätten föreslår utredningen att det inte ska finnas någon tidsfrist för att ansöka om att få behålla svenskt medborgarskap.
Förfarandet vid prövningen av barns befrielse från svenskt medborgarskap är ändamålsenligt
Utredningen bedömer att förfarandet vid barns befrielse från svenskt medborgarskap är ändamålsenligt och inte bör ändras.
Utredningen bedömer även att ett ärende om att befria ett barn från svenskt medborgarskap inte bör prövas av domstol i första instans. Utredningen bedömer att det är olämpligt att låta förfaranden om befrielse från svenskt medborgarskap fortgå i två olika instanser, om vuxna personers ärenden om befrielse av svenskt medborgarskap ska handläggas av Migrationsverket i första instans, då det finns en risk att uppgifter av betydelse från prövningen inte tillförs ärendena och en svårighet att hålla samman ärendena vid en eventuell överprövning.
Ett beslut om barns befrielse från svenskt medborgarskap bör enligt utredningens bedömning inte heller underställas domstol för prövning. Utredningen har i detta avseende noterat att det hitintills varit fråga om en ytterst begränsad mängd ärenden om barns befrielse från svenskt medborgarskap, vilket sannolikt skulle medföra att det inte kommer finnas möjlighet för migrationsdomstolarna att bygga upp erforderlig erfarenhet av prövning av måltypen.
Medborgarskapsceremonier och andra ceremoniella inslag
Utredningen bedömer att det inte bör krävas något obligatoriskt deltagande vid medborgarskapsceremonin eller något annat ceremoniellt inslag som markerar slutpunkten av medborgarskapsprocessen för den som förvärvar svenskt medborgarskap. Utredningen bedömer att en ordning med obligatoriskt deltagande i medborgarskapsceremonier, eller inslag under ceremonin där det är obligatoriskt för den nya medborgaren att närvara, skulle medföra en betydande ökning av kostnaderna för själva ceremonierna. Det kommer också att kräva en omfattande administration. Utredningen bedömer att ett obligatoriskt deltagande i en medborgarskapsceremoni, eller något annat ceremoniellt inslag för den delen, som avläggande av trohetsed eller lojalitetsförklaring, riskerar att uppfattas som en plikt i stället för ett högtidligt firande av ett förvärvat medborgarskap.
Det föreligger således en risk att obligatorisk närvaro vid medborgarskapsceremonier leder till en motsatt effekt än den önskade. Utredningens samlade bedömning är att de eventuella fördelar i form av att det svenska medborgarskapet tillerkänns en större tyngd och än mer markerar vikten av det svenska medborgarskapet, som följer av obligatorisk närvaro inte uppväger de nackdelar som en ordning med obligatorisk närvaro vid medborgarskapsceremonier skulle medföra.
Enligt utredningens bedömning är de nuvarande kommunala medborgarskapsceremonierna som anordnas årligen ändamålsenliga och bör behållas. Det bör fortsättningsvis uppdras åt länsstyrelserna att verka för att kommunerna får stöd i hur ceremonier kan genomföras och information om hur ceremonier genomförs i andra kommuner. Migrationsverket ska ges i uppdrag att i samarbete med Sveriges Kommuner och Regioner ta fram information om medborgarskapsceremonierna som ska distribueras via ett informationsblad som skickas till nyblivna medborgare.
Utredningen bedömer att medborgarskapsceremonierna inte bör innehålla avläggande av lojalitetsförklaring, trohetslöfte, medborgarskapssamtal eller något annat liknande ceremoniellt inslag. Utredningen bedömer även att det saknas behov av att ta fram en medborgarskapsbok där de rättigheter och skyldigheter som följer av ett svenskt medborgarskap framgår.
Höjda ansökningsavgifter
För att finansiera prövningen av de nya kraven föreslår utredningen att avgiften för ansökningsärenden enligt 11 § medborgarskapslagen ska höjas från 1 500 kronor till 2 900 kronor. Vidare föreslår utredningen att det ska införas en avgift om 475 kronor för ansökningsärenden som avser barn.
Summary
In accordance with the Inquiry’s remit, in this report we propose a requirement of a longer period of residence in Sweden and stricter requirements regarding an honest lifestyle for those wishing to acquire Swedish citizenship. The Inquiry also proposes how to bring about stricter requirements regarding the acquisition of citizenship for adults who were born in Sweden and who have been stateless from birth. The report also contains proposals on the additional knowledge about Swedish society and Swedish culture that should be required to acquire citizenship. The Inquiry also proposes a self-support requirement to acquire citizenship. Furthermore, it is proposed in the report that the notification procedure should be withdrawn. The Inquiry has also considered whether a requirement of a citizenship interview, an oath of allegiance or some similar ceremonial element to conclude the process of acquiring citizenship should be introduced, whether the procedure for examining the release of a child from citizenship should be changed, whether the possibilities to be granted an exemption from the naturalisation conditions on special grounds should be more stringent, and whether the Swedish regulations on loss of citizenship need to be amended to comply with EU law.
It is proposed that the provisions enter into force on 1 June 2026. A summary of the Inquiry’s proposals follows below.
The period of residence required to acquire Swedish citizenship should be extended
The Inquiry proposes that a longer period of residence in Sweden be required to acquire Swedish citizenship. As a starting point, a period of residence in Sweden of eight years should be required to
acquire Swedish citizenship by application. A shorter period of residence in Sweden is proposed for certain groups, e.g. children, young adults aged 18–20, Nordic citizens, persons who are married to or the cohabiting partner of a Swedish citizen, former Swedish citizens, stateless persons, and persons considered refugees within the meaning of the Aliens Act.
In the case of children who have been stateless since birth and were born in Sweden, the Inquiry considers that there should still be no requirement of a particular period of residence in Sweden to acquire Swedish citizenship. In the case of children born outside Sweden prior to 1 April 2015 to a Swedish father who, at the time of the birth, was not married to the child’s mother, the Inquiry considers that there should still be no requirement of residence in Sweden to acquire citizenship.
The requirements on conduct and lifestyle for an alien to acquire Swedish citizenship should be more stringent
The Inquiry proposes that the requirements placed on the lifestyle of an alien wishing to acquire Swedish citizenship by application should be more stringent, in the sense that good conduct and an honest lifestyle should be requirements for being granted Swedish citizenship. The waiting period that must have passed before an applicant who has committed an offence can be granted Swedish citizenship should, in the Inquiry’s view, be extended. The Inquiry considers that non-contact orders should constitute a lack of good conduct that means that an alien cannot be granted Swedish citizenship until a certain time period has passed.
It should be clarified that offences committed outside Sweden’s borders should be taken into account, in the sense that the applicant must demonstrate good conduct and an honest lifestyle both in and outside Sweden.
The requirement of a lack of criminal record in notification cases should be made more stringent by disqualifying aliens from acquiring Swedish citizenship by notification if they are reasonably suspected of, or have been convicted of, an offence for which a maximum penalty of imprisonment for two years or more is provided. The requirement should also be made more stringent in cases where the person
making the notification has committed repeat offences. This requirement should apply to children who have attained the age of 15 and were born outside Sweden prior to 1 April 2015 to a Swedish father who, at the time of the birth, was not married to the child’s mother.
Furthermore, the Inquiry proposes that individuals aged 18–20 who have been stateless since birth and were born in Sweden should be disqualified from the possibility to acquire Swedish citizenship by notification if they have been convicted of a crime against national security or have been sentenced to a custodial sentence of five years or more.
Additional and expanded sections in the citizenship test of knowledge of Swedish society
The Inquiry proposes that the already proposed citizenship test of knowledge of Swedish society be expanded with an additional section entitled ‘The role of the media in disseminating information, forming opinion and scrutinising society’s power structures’.
The Inquiry also proposes that it be clarified that the knowledge of human rights that must be demonstrated in the test section on Swedish society also includes children’s rights under the UN Convention on the Rights of the Child.
Introduction of a self-support requirement to acquire Swedish citizenship by application
The Inquiry proposes the introduction of a requirement that anyone applying for Swedish citizenship must be able to support themselves. This requirement would mean that those applying for Swedish citizenship must have a steady income from salary or business activities. After preliminary tax deductions, this income from salary or business activities should correspond to at least the protected amount in the event of the salary being seized under the Debt Enforcement Code. In addition, it should be required that applicants for Swedish citizenship have not received income support under the Social Services Act for a period totalling more than six months in the three years prior to application.
The self-support requirement for applicants for Swedish citizenship should not apply if the alien is a child. Moreover, the requirement should not apply if the alien is studying on a coherent vocational education and training programme or a full-time programme at a Swedish higher education institution that leads to a graduate, postgraduate or doctoral degree, vocational educational diploma or advanced vocational education diploma, and if the alien has not received income support under the Social Services Act for a period totalling more than six months in the three years prior to application. Applicants studying at upper secondary school should also be exempt from the self-support requirement. The same applies to those who are entitled to receive an income-based old-age pension, a guarantee pension or income support for older people under the Social Insurance Code. Finally, the self-support requirement should not apply where there are special grounds.
Withdrawal of the notification procedure
The Inquiry proposes that the notification procedure be withdrawn for children, young adults aged 18–20 and former Swedish citizens, who should thus be referred to the application procedure in order to acquire Swedish citizenship. Under the Inquiry’s proposals, the notification procedure would only apply to children and young adults aged 18–20 who have been stateless since birth and were born in Sweden, Nordic citizens, and children born outside Sweden prior to 1 April 2015 to a Swedish father who, at the time of the birth, was not married to the child’s mother.
Specific regulation of children’s acquisition of Swedish citizenship by application
The Inquiry proposes the introduction of a special provision concerning children’s acquisition of Swedish citizenship by application. Children acquiring Swedish citizenship should be conditional on them having resided in Sweden for a certain period, holding a permanent residence permit and having proved their identity. If the child has attained the age of 15, it should be a requirement that they demonstrate good conduct and an honest lifestyle to acquire Swedish
citizenship. This means that if the child has been convicted of an offence or demonstrated some other lack of good conduct, a certain period of time must pass before the child can acquire Swedish citizenship. It is proposed that, as a basic premise, a longer period of residence should be required for children who have attained the age of 15 to acquire Swedish citizenship.
Children who cannot prove their identity should be required to have plausibly demonstrated their identity and have resided in Sweden for a longer period to be exempted from the requirement of proving their identity.
The provision on dependants’ acquisition of citizenship by application should be removed
The Inquiry proposes that the possibility for children to acquire Swedish citizenship as dependants be removed.
It should no longer be a condition of naturalisation that an applicant has attained the age of 18 to acquire Swedish citizenship by application
The Inquiry proposes that the age qualification should be removed as a condition of naturalisation. Instead, it should be prescribed that a person must have attained the age of 18 to define who can acquire Swedish citizenship under the provision that applies to adults.
The exemption on special grounds from the requirements for acquiring Swedish citizenship by application is fit for purpose
The ‘special grounds’ exemption is currently applied relatively rarely. This grounds for exemption is usually applied in cases of exemption from the age qualification. The Inquiry has proposed that the age qualification be withdrawn as a separate condition for acquiring Swedish citizenship. Exemption on special grounds is also applied restrictively with regard to the majority of conditions for acquiring Swedish citizenship. The Inquiry considers that the provision on
exemption on special grounds from the conditions of naturalisation is fit for purpose, and thus should not be made more stringent.
The time limit to apply to retain Swedish citizenship should be removed
The Inquiry finds that the provision on loss of Swedish citizenship for Swedish citizens born outside Sweden who have never been resident in Sweden needs to be amended to comply with EU law. To bring the provision on loss of Swedish citizenship in line with EU law, the Inquiry proposes that there should not be any time limit on applying to retain Swedish citizenship.
The procedure for examining the release of a child from citizenship is fit for purpose
The Inquiry considers that the procedure surrounding releasing a child from Swedish citizenship is fit for purpose and should not be changed.
The Inquiry also considers that cases concerning releasing a child from Swedish citizenship should not be examined by a court in the first instance. The Inquiry finds that it is inappropriate to allow procedures on release from Swedish citizenship to take place before two different instances if cases concerning releasing adults from Swedish citizenship are to be processed by the Swedish Migration Agency in the first instance, as there is a risk that important information from the examination is not brought into such cases, and due to the difficulty keeping cases together in the event of an appeal.
In the Inquiry’s view, decisions on releasing a child from Swedish citizenship should likewise not be referred to a court for examination. In this respect, the Inquiry has noted that thus far, there have only been a very small number of cases concerning releasing children from Swedish citizenship, which would probably mean that migration courts will not have the opportunity to build up the necessary experience of examining this type of case.
Citizenship ceremonies and other ceremonial elements
The Inquiry finds that there should be no requirement of obligatory participation by those acquiring Swedish citizenship in citizenship ceremonies or any other ceremonial element marking the end of the citizenship process. The Inquiry considers that a system of obligatory participation in citizenship ceremonies, or ceremonial elements involving obligatory attendance by new citizens, would entail a considerable increase in the costs associated with such ceremonies. It would also necessitate extensive administration. In the Inquiry’s view, obligatory participation in a citizenship ceremony – or, for that matter, some other ceremonial element such as an oath of allegiance or declaration of loyalty – risks making the ceremony feel like a chore rather than a ceremonial celebration of becoming a Swedish citizen. There is thus a risk that making attendance of citizenship ceremonies obligatory will have the opposite effect to what is intended. The Inquiry’s overall assessment is that the drawbacks associated with a system of obligatory attendance of citizenship ceremonies would outweigh any potential advantages in the form of affording Swedish citizenship greater significance and further emphasising the importance of Swedish citizenship that could be achieved by making attendance obligatory.
In the Inquiry’s view, the current annual municipal citizenship ceremonies are fit for purpose and should be retained. In future, the county administrative boards should be tasked with ensuring that municipalities receive support in implementing the ceremonies and providing information on how ceremonies are conducted in other municipalities. The Swedish Migration Agency should be tasked with cooperating with the Swedish Association of Local Authorities and Regions to produce information about citizenship ceremonies to be distributed in an information leaflet to new Swedish citizens.
The Inquiry finds that citizenship ceremonies should not contain any oaths of allegiance, declarations of loyalty, citizenship interviews or other similar ceremonial elements. The Inquiry also finds that there is no need to produce a citizenship book outlining the rights and obligations that follow from Swedish citizenship.
Increased application fees
To fund the examination of the new requirements, the Inquiry proposes that the fee for applications under Section 11 of the Citizenship Act be increased from SEK 1 500 to SEK 2 900. Furthermore, the Inquiry proposes the introduction of a fee of SEK 475 for applications concerning children.
1. Författningsförslag
1.1. Förslag till lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap
dels att 7, 9 och 13 §§ ska upphöra att gälla,
dels att punkt 4 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna
ska upphöra att gälla,
dels att 8, 10–12, 14 och 18–19 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas tre nya paragrafer, 11 a, 11 b och 12 a §§.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 §1
En utlänning förvärvar svenskt medborgarskap efter anmälan, om han eller hon
En utlänning som är född i
Sverige och sedan födelsen är statslös förvärvar svenskt medborgar-
skap efter anmälan, om han eller hon
1. har fyllt arton men inte tjugoett år vid anmälningstillfället,
2. har permanent uppehållstillstånd i Sverige, och
2. har permanent uppehållstillstånd i Sverige eller har bevil-
jats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 1, 3, 3 a eller 6 § eller 12 kap. 18 § utlänningslagen (2005:716) ,
3. har haft hemvist här i landet sedan fem år eller, i fråga om
den som är statslös,
3. har haft hemvist här i landet sedan fem år eller under sam-
manlagt tio år, och
1 Senaste lydelse 2024:423.
a) sedan fem år, 4. inte har dömts för ett brott mot nationell säkerhet eller dömts till frihetsberövande påföljd i fem år eller längre.
b) under sammanlagt tio år, eller
c) sedan han eller hon fyllde femton år.
Kravet i första stycket 2 gäller inte en utlänning som
1. är född i Sverige,
2. sedan födelsen är statslös,
3. har haft hemvist här i landet sedan fem år eller under sammanlagt tio år, och
4. har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 1, 3, 3 a eller 6 § eller 12 kap. 18 § utlänningslagen (2005:716) .
Utöver de krav som anges i första stycket krävs för förvärv av svenskt medborgarskap att utlänningen gör sannolikt att den uppgivna identiteten är riktig. Det krävs även att han eller hon varken
1. är skäligen misstänkt eller dömd för ett brott för vilket det svåraste straff som är föreskrivet är fängelse i fyra år eller mer eller för upprepad brottslighet som inte är mindre allvarlig eller ligger långt tillbaka i tiden,
2. är skäligen misstänkt eller dömd för ett brott utanför Sverige som enligt svensk lag motsvarar ett brott för vilket det svåraste straff som är föreskrivet är fängelse i fyra år eller mer eller för upprepad brottslighet utanför Sverige som enligt svensk lag inte är mindre
allvarlig eller ligger långt tillbaka i tiden,
3. bedöms utgöra ett hot mot Sveriges säkerhet eller allmän säkerhet, eller
4. har varit verksam i, eller haft bestämmande inflytande över, en organisation eller grupp vars verksamhet innefattar systematiska, omfattande och grova övergrepp på andra människor.
Tredje stycket gäller inte en utlänning som är född i Sverige och som sedan födelsen är statslös.
10 §2
Om en utlänning blir svensk medborgare enligt 6, 7, 8 eller 9 §, förvärvar även hans eller hennes
ogifta barn som har hemvist här i
landet och inte har fyllt arton år svenskt medborgarskap om utlänningen
Om en utlänning blir svensk medborgare enligt 6 eller 8 §, förvärvar även hans eller hennes barn som har hemvist här i landet och inte har fyllt arton år svenskt medborgarskap om utlänningen
1. ensam har vårdnaden om barnet, eller
2. har vårdnaden gemensamt med den andra föräldern och han eller hon är svensk medborgare.
Blir föräldrarna till ett ogift barn som har hemvist här i landet och som inte har fyllt arton år samtidigt svenska medborgare enligt 6, 7, 8 eller 9 §, förvärvar även barnet svenskt medborgarskap om han eller hon står under bådas vårdnad.
Blir föräldrarna till ett barn som har hemvist här i landet och som inte har fyllt arton år samtidigt svenska medborgare enligt 6 eller 8 §, förvärvar även barnet svenskt medborgarskap om han eller hon står under bådas vårdnad.
Om barnet har fyllt femton år, krävs för förvärv av svenskt medborgarskap att det görs sannolikt att barnets uppgivna identitet är
2 Senaste lydelse 2024:423.
riktig. Det krävs även att han eller hon varken
1. är skäligen misstänkt eller dömd för ett brott för vilket det svåraste straff som är föreskrivet är fängelse i fyra år eller mer eller för upprepad brottslighet som inte är mindre allvarlig eller ligger långt tillbaka i tiden,
2. är skäligen misstänkt eller dömd för ett brott utanför Sverige som enligt svensk lag motsvarar ett brott för vilket det svåraste straff som är föreskrivet är fängelse i fyra år eller mer eller för upprepad brottslighet utanför Sverige som enligt svensk lag inte är mindre allvarlig eller ligger långt tillbaka i tiden,
3. bedöms utgöra ett hot mot Sveriges säkerhet eller allmän säkerhet, eller
4. har varit verksam i, eller haft bestämmande inflytande över, en organisation eller grupp vars verksamhet innefattar systematiska, omfattande och grova övergrepp på andra människor.
Lydelse enligt SOU 2021:2 Föreslagen lydelse
11 §
En utlänning kan efter ansökan beviljas svenskt medborgarskap (naturaliseras), om han eller hon har
En utlänning som har fyllt
arton år kan efter ansökan bevil-
jas svenskt medborgarskap (naturaliseras), om han eller hon har
1. styrkt sin identitet,
2. fyllt arton år, 2. förmåga att försörja sig,
3. permanent uppehållstillstånd i Sverige,
4. hemvist här i landet
a) sedan två år i fråga om dansk, finländsk, isländsk eller norsk medborgare,
a) sedan två år i fråga om tidi-
gare svensk medborgare eller dansk,
finländsk, isländsk eller norsk medborgare,
b) sedan fyra år i fråga om den som är statslös eller att bedöma
som flykting enligt 4 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716),
b) sedan fem år i fråga om den som är statslös,
c) sedan fem år i fråga om öv-
riga utlänningar,
c) sedan sju år i fråga om den
som är att bedöma som flykting enligt 4 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716) , den som är gift eller sambo med en svensk medborgare, eller den som har fyllt arton men inte tjugoett år vid ansökningstillfället,
d) sedan åtta år i fråga om övriga utlänningar,
5. haft och kan förväntas komma att ha ett hederligt levnadssätt, och
5. haft och kan förväntas komma att ha ett skötsamt och hederligt levnadssätt i och utanför
Sverige, och
6. visat kunskaper i svenska och samhällskunskap enligt 13 a §.
11 a §
Kravet på att ha förmåga att försörja sig i 11 § 2 är uppfyllt om utlänningen
1. har inkomst av lön ell