• DVFS 1997:14: Domstolsverkets föreskrifter för beräkning av grundavgift och tilläggsavgift när fysisk person söker allmän rättshjälp

Prop. 2003/04:87: I paragrafens första och andra stycken anges förutsättningar för att rättshjälp skall få beviljas. Styckena är oförändrade.

I tredje stycket, som ger en orientering om var man kan återfinna ytterligare eller andra förutsättningar som skall vara uppfyllda för att

rättshjälp skall beviljas, har en hänvisning tagits in till de särskilda ...

Prop. 2010/11:120: Paragrafen, som är ny, reglerar rätten till rättshjälp för en rättssökande som vänder sig till en centralmyndighet med en ansökan enligt underhållsförordningen avseende förälders underhåll till ett barn under 21 år. Rättshjälp som beviljas med stöd av denna bestämmelse är kostnadsfri. För tydlighets skull tas bestämmelsen in redan vid de grundläggande reglerna om rätten till rättshjälp och inte i anslutning till 22 a–22 d §§. Övervägandena finns i <a href="https://lagen.nu/prop/2010/11:120#S8" ...

Prop. 1998/99:10: Det nya tredje stycket innebär att en rättssökande som är underårig helt kan befrias från rådgivningsavgift. Liksom gällde för avgiftsbefrielse enligt 1972 års rättshjälpslag är avsikten att bestämmelsen skall tillämpas restriktivt. Vid nedsättning av rådgivningsavgiften har den som lämnar rådgivning enligt 5 § möjlighet att få ersättning av staten för mellanskillnaden mellan hel avgift och den nedsättning som görs. Som framgår av bestämmelsen är det den som lämnar rådgivning som beslutar ...

Prop. 1998/99:10: Ä ndringen innebär att gränsen för rätt till rättshjälp höjs från 210 000 kr till 260 000 kr.

• NJA 1999 s. 149:Fråga om förutsättningarna för beviljande om rättshjälp i mål om äktenskapsskillnad m m (I-III).
• NJA 2001 s. 911:I ärende om verkställighet av utländsk dom avseende underhåll till barn har rättshjälp inte ansetts kunna beviljas enbart för att bekosta en översättning av domen till svenska. Behovet av ekonomisk hjälp för detta ändamål har ansetts kunna tillgodoses genom att rätten låter översätta domen.
• RÅ 2004:117:Ett beslut om beviljande av rättshjälp, som tingsrätt meddelat i ett pågående mål om äktenskapsskillnad m.m., har inte ansetts omfatta ett hos förvaltningsdomstol senare anhängiggjort mål om utbekommande av allmän handling.
• RH 2012:5:Tingsrätten avslog ansökan om rättshjälp. Efter överklagande bedömde hovrätten att det fanns förutsättningar att bevilja rättshjälp. Hovrätten undanröjde tingsrättens avslagsbeslut och återförvisade ärendet för fortsatt handläggning, detta med hänsyn till att det föreslagna rättshjälpsbiträdet hade begärt förhandsbesked om sin rätt till ersättning.
• RÅ 2010 not 32:Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Prövningstillstånd i kammarrätt beviljades i fråga om rättshjälp vid återkrav av assistansersättning (prejudikatskäl) / Rättshjälp (fråga om funktionshindrad hade bort beviljas rättshjälp vid återkrav av assistansersättning, prejudikatskäl)
• MÖD 2003:66:Rättshjälp enligt rättshjälpslagen-----En klagande i målet om Hallandsåsen ansökte hos Miljööverdomstolen om rättshjälp, vilket avslogs. Domstolen uttalade därvid att med hänsyn till att bevisbördan i ansökningsmål åligger sökanden och att domstolen i dessa mål har en långtgående utredningsskyldighet, får behovet av juridiskt biträde i denna typ av miljömål antas vara begränsat.
• RÅ 2010 not 3:Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål då fråga var om / Rättshjälp skulle beviljas en sökande med stora språksvårigheter (prejudikatskäl) / Rättshjälp i mål om arbetslöshetsförsäkring (sökanden hade stora språksvårigheter, prejudikatskäl) / Kammarrätt borde i mål om arbetslöshetsförsäkring ha meddelat prövningstillstånd rörande frågan om rättshjälp åt en sökande med stora språksvårigheter (prejudikatskäl)
• AD 2006 nr 116:En arbetssökande A ansåg sig ha blivit utsatt för könsdiskriminering i samband med ett anställningsförfarande. A väckte talan mot arbetsgivaren vid tingsrätten utan att först ha vänt sig till Jämställdhetsombudsmannen (JämO). Tingsrätten avslog A:s ansökan om rättshjälp. Arbetsdomstolen har fastställt tingsrättens beslut med motiveringen att det som regel bör krävas att den rättssökande i första hand söker utnyttja det rättsskydd som tillhandahålls av JämO.
• RH 1999:40:Ansökan av dödsbo, som företräds av boutredningsman, om rättshjälp har lämnats utan bifall eftersom dödsboet har ansetts kunna tillvarata sin rätt genom boutredningsmannen och därför inte ha behov av juridiskt biträde.
• RÅ 2003:56:Rättshjälp har inte beviljats i mål om skattetillägg.

• NJA 2007 s. 479:Rättshjälp har beviljats svaranden i ett mål om skadestånd på grund av förtal. 8 § rättshjälpslagen (1996:1619).
• NJA 2006 s. 569:Prövning av rimlighetskriteriet i 8 § rättshjälpslagen (1996:1619) (I och II). Tillika fråga om en tillämpning av 8 § rättshjälpslagen i en gränsöverskridande tvist är förenlig med det s.k. rättshjälpsdirektivet (2003/8/EG) (II).
• RÅ 2004:117:Ett beslut om beviljande av rättshjälp, som tingsrätt meddelat i ett pågående mål om äktenskapsskillnad m.m., har inte ansetts omfatta ett hos förvaltningsdomstol senare anhängiggjort mål om utbekommande av allmän handling.
• RÅ 2010 not 32:Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Prövningstillstånd i kammarrätt beviljades i fråga om rättshjälp vid återkrav av assistansersättning (prejudikatskäl) / Rättshjälp (fråga om funktionshindrad hade bort beviljas rättshjälp vid återkrav av assistansersättning, prejudikatskäl)
• NJA 2004 s. 276:Fråga om det är rimligt att staten bidrar till kostnaderna för rättshjälp till svarande i vårdnadsmål i fall där vårdnadsfrågan tidigare varit föremål för rättslig prövning.
• RH 1998:100:Fråga om allmän rättshjälp vid s.k. sidoordnad näringsverksamhet.
• RH 2014:2:Det har inte ansetts rimligt att staten bidrar till kostnaden genom att bevilja rättshjälp för en talan om bättre rätt till aktier, värda 100 000 kr, då dessa medvetet och oriktigt registrerats på annan (bulvanliknande förhållande) och detta har ansetts utgöra en sådan ekonomisk transaktion som inte kan sägas ha med den rättssökandes vardagliga välfärd att göra.
• NJA 1999 s. 465:Fråga om tillämpning av 8 § rättshjälpslagen (1996:1619).
• RÅ 2010 not 3:Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål då fråga var om / Rättshjälp skulle beviljas en sökande med stora språksvårigheter (prejudikatskäl) / Rättshjälp i mål om arbetslöshetsförsäkring (sökanden hade stora språksvårigheter, prejudikatskäl) / Kammarrätt borde i mål om arbetslöshetsförsäkring ha meddelat prövningstillstånd rörande frågan om rättshjälp åt en sökande med stora språksvårigheter (prejudikatskäl)

• NJA 2011 s. 15:Underåriga rättssökande som omfattas av rättsskyddet i moderns hemförsäkring har ansetts inte kunna beviljas rättshjälp, när modern, som är de underårigas ställföreträdare, har underlåtit att ta rättsskyddet i anspråk.
• NJA 2015 s. 352:Rättshjälp. När ett besked har lämnats om att rättsskydd begärts, får tidpunkten för beskedet läggas till grund för prövning av rättshjälpsbiträdets ersättning för arbete före ansökan, om ansökan har gjorts utan dröjsmål efter försäkringsbolagets avböjande.
• RH 1999:94:Rättshjälp har inte ansetts kunna beviljas trots att sökandena utnyttjat sina respektive rättsskyddsförsäkringar upp till dess maximala belopp
• NJA 2000 s. 400:En rättssökande har i en pågående tvist kunnat utnyttja en rättsskyddsförsäkring. Rättshjälp har inte beviljats i angelägenheter när förmånerna enligt försäkringen har uttömts.
• RH 1998:100:Fråga om allmän rättshjälp vid s.k. sidoordnad näringsverksamhet.
• NJA 2000 s. 113:Fråga om det föreligger särskilda skäl att bevilja rättshjälp för en näringsidkare. Det har inte ansetts kunna krävas att näringsidkaren skulle ha tecknat rättsskyddsförsäkring innan rättshjälpslagen (1996:1619) trädde i kraft.
• NJA 2006 s. 655:En ansökan om rättshjälp i en rättslig angelägenhet rörande klander av skiljedom får inte avslås med stöd av 9 § rättshjälpslagen (1996:1619) på den grunden att den rättssökande åtnjutit rättsskydd i den angelägenhet som omfattade skiljeförfarandet. Även frågor om tillämpningen av fullföljdsförbudet i 43 § andra stycket lagen (1996:116) om skiljeförfarande.
• AD 2006 nr 116:En arbetssökande A ansåg sig ha blivit utsatt för könsdiskriminering i samband med ett anställningsförfarande. A väckte talan mot arbetsgivaren vid tingsrätten utan att först ha vänt sig till Jämställdhetsombudsmannen (JämO). Tingsrätten avslog A:s ansökan om rättshjälp. Arbetsdomstolen har fastställt tingsrättens beslut med motiveringen att det som regel bör krävas att den rättssökande i första hand söker utnyttja det rättsskydd som tillhandahålls av JämO.
• RH 1998:64:Fråga om en person, som har ådragit sig skulder till följd av bl.a. spelberoende och som helt saknat försäkringsskydd, med hänsyn till sina ekonomiska och personliga förhållanden borde ha haft en rättsskyddsförsäkring. - Hinder har inte ansetts föreligga mot att bevilja rättshjälp.
• RH 1998:26:Fråga om en person som avtjänar fängelsestraff och saknar bostad under kortare tid, varunder hans bohag är magasinerat, borde ha haft försäkring med rättsskyddsmoment; även fråga om bedömningen av den sökandes ekonomiska och personliga förhållanden vid prövningen om rättshjälp skall beviljas.
• NJA 1999 s. 712:Den som är beroende av försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen och saknar egendom värd att försäkra har inte ansetts ha anledning att teckna försäkring med rättsskydd. Rättshjälp har beviljats.
• NJA 2001 s. 135:Särskilda skäl har ansetts föreligga att i mål om umgänge bevilja rättshjälp för svaranden, som borde ha haft försäkring med rättsskydd som omfattat angelägenheten.
• RH 1998:29:Fråga om rättshjälp där sökanden har rättsskyddsförsäkring som dock inte omfattar den rättsliga angelägenheten. Tillika fråga om rådgivning vore uppenbart obehövlig eller inte obligatorisk av annat särskilt skäl

Prop. 2010/11:166: I första stycket 1 har en anpassning skett till terminologin i skatteförfarandelagen. I den lagen används begreppet ”inkomstdeklaration” i stället för begreppet ”självdeklaration”.

Prop. 2005/06:124: I paragrafens första stycke har tredje punkten ändrats endast redaktionellt på så sätt att när det gäller skuldsanering det inte längre uttryckligen hänvisas till skuldsaneringslagen.

• RH 1998:9:Särskilda skäl att bevilja rättshjälp i mål om äktenskapsskillnad har ej ansetts föreligga.
• RÅ 2003:56:Rättshjälp har inte beviljats i mål om skattetillägg.
• NJA 2003 s. 226:Fråga om särskilda skäl föreligger att bevilja rättshjälp i angelägenhet rörande underhåll till barn.
• NJA 2009 s. 832:Om en brottmålsdom överklagas endast i fråga om enskilt anspråk ska målet i hovrätten, oavsett anspråkets storlek, handläggas som ett ordinärt tvistemål och inte som ett s.k. småmål.
• NJA 1999 s. 149:Fråga om förutsättningarna för beviljande om rättshjälp i mål om äktenskapsskillnad m m (I-III).
• RH 1998:66:Rättshjälp har beviljats sedan makar som ansökt om gemensam äktenskapsskillnad och gemensam vårdnad om barn därefter har blivit oense i vårdnadsfrågan.
• RH 1998:96:Särskilda skäl att bevilja rättshjälp i angelägenhet rörande äktenskapsskillnad och därmed sammanhängande frågor har inte ansetts föreligga.
• RH 1998:33:Särskilda skäl att bevilja rättshjälp i mål om äktenskapsskillnad och därmed sammanhängande frågor har inte ansetts föreligga då saken inte är mera komplicerad än att den kan komma att lösas med en biträdesinsats som inte överstiger fem timmars arbete inklusive rådgivning i två timmar.

• RH 1998:100:Fråga om allmän rättshjälp vid s.k. sidoordnad näringsverksamhet.
• NJA 2001 s. 274:Fråga om rättslig angelägenhet uppkommit i näringsverksamhet och om särskilda skäl föreligger att bevilja näringsidkaren rättshjälp för angelägenheten.
• NJA 2000 s. 113:Fråga om det föreligger särskilda skäl att bevilja rättshjälp för en näringsidkare. Det har inte ansetts kunna krävas att näringsidkaren skulle ha tecknat rättsskyddsförsäkring innan rättshjälpslagen (1996:1619) trädde i kraft.
• RH 1998:57:Särskilda skäl har ansetts föreligga att bevilja en näringsidkare rättshjälp.
• RÅ 2003:56:Rättshjälp har inte beviljats i mål om skattetillägg.

• 6 § 2 st

• NJA 2013 s. 111:Rättshjälpen i ett skadeståndsmål har tillåtits fortsätta trots att det redan hade beslutats att den skulle omfatta ytterligare 40 timmars arbete utöver de 100 timmar som omfattas enligt lag. Vid bedömningen har beaktats bl.a. tvistens karaktär och betydelse för parten, motpartens ekonomiskt överlägsna ställning, att det var motparten som överklagade till hovrätten samt att det har varit svårt att planera och begränsa arbetet. Förlängningen har medgetts omfatta redan utfört arbete.
• NJA 2007 s. 752:Rätten till rättshjälp upphör normalt efter 100 timmars arbete, även om rätten inte beslutat att rättshjälpen skall upphöra. Dessutom fråga om den rättssökandes talerätt.
• NJA 2007 s. 987:Vid tillämpning av bestämmelsen att rättshjälp skall upphöra när biträdets arbete uppgår till 100 timmar har det ansetts att hänsyn inte skall tas till om biträdet företräder även parter som inte har beviljats rättshjälp. 34 § rättshjälpslagen (1996:1619).

Prop. 2015/16:57: Paragrafen innehåller bestämmelser om kostnaden för bevisning när rättshjälp har beviljats. Övervägandena finns i avsnitt 6.

Prop. 2023/24:112: Paragrafen innehåller regler om kostnaderna för bevisning när rättshjälp har beviljats. Övervägandena finns i avsnitt 9.

• NJA 2015 s. 702:Bevisvärdering i mål om försök till mord (fall från balkong).
• RH 2011:6:Fråga om en rättssökande, som beviljats rättshjälp, har rätt att få förskott på sina kostnader för utredning (17 § första stycket rättshjälpslagen.
• RH 2015:10:Part som beviljats rättshjälp har i mål om vårdnad om barn, m.m. som bevisning åberopat ett av en beteendevetare upprättat utlåtande över den vid tingsrätten inhämtade vårdnads-, boende- och umgängesutredningen. Utredningen har inte ansetts skäligen påkallad för att ta tillvara partens rätt. Parten har därför inte ansetts berättigad till ersättning enligt 17 § rättshjälpslagen (1996:1619) för utlåtandet.

Prop. 2005/06:200: Förslaget om en rikstäckande kronofogdemyndighet innebär bl.a. att det kommer att finnas bara en sådan myndighet i landet. Detta innebär i sin tur att rubriken till förordningen (1992:1094) om avgifter vid kronofogdemyndigheterna kommer att behöva ändras. Detta kan inte ske nu. I stället ges bestämmelsen en ny utformning men med samma innehåll utan direkt hänvisning till den nämnda förordningen.

• 3 § Lag (1997:379) om försöksverksamhet avseende medverkan av Konsumentombudsmannen i vissa tvister
• 3 § Lag (2011:1211) om Konsumentombudsmannens medverkan i vissa tvister

• 2 § 3 st, 11 § 1 st 5 p, 22 §

• 2 § 3 st, 21 §
• 33 § Rättshjälpsförordning (1997:404)

Prop. 2003/04:87: Paragrafen, som är ny, anger de särskilda bestämmelsernas tillämpningsområde. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

Av första stycket framgår att det i 22 b–22 d §§ finns särskilda bestämmelser om rättshjälp i vissa gränsöverskridande angelägenheter. De särskilda bestämmelsernas tillämpningsområde är för det första begränsat till angelägenheter inom Europeiska unionen (se vidare i kommentaren till andra ...

Prop. 2003/04:87: I paragrafen, som är ny, görs ett undantag från den annars absoluta regeln i 6 § rättshjälpslagen att rättshjälp inte får beviljas en person vars ekonomiska underlag enligt 38 § överstiger 260 000 kr. Paragrafen genomför artikel 5.4 i rättshjälpsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.5.1.

Under förutsättning dels att det är ...

Prop. 2003/04:87: I paragrafen, som är ny, föreskrivs att det som sägs i 9 § andra stycket rättshjälpslagen inte skall gälla. Rättshjälp kan alltså, under förutsättning att det är fråga om en sådan gränsöverskridande angelägenhet som definieras i 22 a §, inte vägras under åberopande av att den rättssökande borde ha haft en rättsskyddsförsäkring eller något annat liknande skydd. Övervägandena finns i <a href="https://lagen.nu/prop/2003/04:87#S5-5-1" ...

Prop. 2003/04:87: Genom bestämmelsen i paragrafen, som är ny, behöver en person som har beviljats rättshjälp i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen än Sverige inte betala någon utsökningsavgift vid verkställighet här av det avgörande som har meddelats i den angelägenhet för vilken personen beviljats rättshjälp. Bestämmelsen är föranledd av artikel 9.2 i rättshjälpsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.5.5.

Prop. 1998/99:10: Det nya fjärde stycket innebär att en rättssökande som är underårig helt kan befrias från rättshjälpsavgift. Liksom gällde för avgiftsbefrielse enligt 1972 års rättshjälpslag är avsikten att bestämmelsen skall tillämpas restriktivt. Ett exempel på när avgiftsbefrielse kan komma ifråga kan vara när en underårig som helt saknar tillgångar, för talan om underhållsbidrag som inte kan erhållas genom det statliga underhållsstödet.

Det tidigare fjärde stycket utgör nu paragrafens ...

Prop. 1998/99:10: Tillägget i andra stycket innebär att en underårig kan få sin rättshjälpsavgift jämkad till noll. Bestämmelsen är tillämplig även när beslut om rättshjälp har fattats före den 1 januari 1999. Jämkning kan alltså ske när det ekonomiska underlaget har fastställts enligt äldre bestämmelser om de nya bestämmelserna innebär att underlaget förändras väsentligt.

I sista stycket har en språklig justering gjorts så att detta stycke blir tillämpligt även på den nya jämkningsregeln. ...

• 2a §, 32 § 1 st 1 p

• RH 1999:22:En advokat verksam på annan ort än där målet skall prövas men i närheten av målsägandens hemort har förordnats till målsägandebiträde.
• HFD 2016:52:Skäl för byte till ett offentligt biträde som den enskilde har särskilt förtroende för har ansetts föreligga när några betydande biträdeskostnader ännu inte kunnat uppstå i målet.
• NJA 2017 s. 527:Ersättning till målsägandebiträde vid substitution.
• MIG 2020:12:Vad som är skälig ersättning till ett offentligt biträde för utlägg får bedömas med beaktande av dels om utlägget avser en kostnad som uppdraget har krävt, dels om kostnaden är rimlig. Kostnaden ska ersättas om den varit nödvändig för att tillvarata klientens intressen och bevaka dennes rätt. Enbart det förhållandet att ett biträde talar ett visst språk kan inte medföra att denne ska nekas ersättning för utlägg för tolk.
• MIG 2006:2:I ett mål om uppehållstillstånd, där en utlänning åberopar skyddsbehov och fråga om utvisning aktualiseras, gäller presumtionen att utlänningen har rätt till bistånd av ett offentligt biträde. Migrationsdomstolen borde, i stället för att besluta om entledigande av det offentliga biträdet, ha prövat frågan om byte av offentligt biträde.
• MIG 2010:12:En kristen man som sökt asyl på grund av åberopad religiös förföljelse av muslimer har beviljats rätt till byte av offentligt biträde, eftersom det förordnade biträdet var praktiserande muslim och sökanden därför inte vågade redogöra för sina asylskäl.
• MIG 2017:21:En viss fördröjning av ett ärendes handläggning kan inte anses vara särskilda skäl för att frångå en utlännings önskemål om att ett visst offentligt biträde ska förordnas.

• MIG 2008:4:Fråga om ett offentligt biträde borde ha utnyttjat en del av sin restid till arbete.
• MIG 2020:13:Ett förordnande som offentligt biträde för en förvarstagen person omfattar även åtgärden att överklaga ett beslut om övervakat besök enligt 11 kap. 4 § utlänningslagen.
• NJA 2015 s. 352:Rättshjälp. När ett besked har lämnats om att rättsskydd begärts, får tidpunkten för beskedet läggas till grund för prövning av rättshjälpsbiträdets ersättning för arbete före ansökan, om ansökan har gjorts utan dröjsmål efter försäkringsbolagets avböjande.
• NJA 2016 s. 414:Rätt till ersättning för tidsspillan och utlägg till offentlig försvarare (I) respektive målsägandebiträde (II). Betydelsen av att en tingsrätt har flera tingsställen.
• NJA 2004 s. 826:Återställande av försutten tid. Fråga om förutsättningar för kungörelsedelgivning vid hyresnämnd. Även fråga vid bestämmande av ersättning till rättshjälpsbiträde när en ansökan om rättshjälp skulle anses vara gjord.
• MIG 2020:9:Ett offentligt biträde kan beviljas ersättning för arbete avseende frågan om återreseförbud i vissa fall. En förutsättning för att beviljas ersättning är dock att förordnandet fortfarande gäller. En nöjdförklaring innebär att ärendet om avvisning eller utvisning inte kan överklagas och att ärendet avslutas. Då upphör även förordnandet som offentligt biträde.
• MIG 2017:22:Vid bedömningen av vad som är skälig ersättning till ett offentligt biträde för utlägg ska beaktas både om utlägget avser en kostnad som uppdraget har krävt och om kostnaden är rimlig. Ersättning för utlägg avseende tolkkostnader som uppdraget har krävt måste åtminstone ersättas med det belopp som motsvarar minsta bokningsbara tolktid.
• NJA 2008 s. 1080:Rättshjälpsbiträde har ansetts ha rätt till ersättning för arbete med att överklaga avslagsbeslut avseende ersättning för huvudmannens inställelse vid domstolsförhandling.
• HFD 2015 not 24:Mål om omedelbart omhändertagande enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga avskrevs sedan förvaltningsrätten beslutat om vård / Ersättning beviljades inte offentligt biträde för arbete med överklagande i mål om omedelbart omhändertagande enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga när överklagandet gjorts efter det att förvaltningsrätten bifallit socialnämndens ansökan om vård
• NJA 2006 s. 567:Ett rättshjälpsbiträde har tillhandahållit en juristtjänst från Spanien som skall mervärdesbeskattas där och inte i Sverige. Han har ansetts berättigad till ersättning för kostnad avseende spansk mervärdesskatt.
• RÅ 2004:117:Ett beslut om beviljande av rättshjälp, som tingsrätt meddelat i ett pågående mål om äktenskapsskillnad m.m., har inte ansetts omfatta ett hos förvaltningsdomstol senare anhängiggjort mål om utbekommande av allmän handling.
• NJA 2007 s. 752:Rätten till rättshjälp upphör normalt efter 100 timmars arbete, även om rätten inte beslutat att rättshjälpen skall upphöra. Dessutom fråga om den rättssökandes talerätt.
• NJA 2005 s. 97:Principer för bestämmande av ersättning till offentliga försvarare och rättshjälpsbiträden för arbete med överklagande i mål i vilka prövningstillstånd fordras.
• NJA 2017 s. 652:Ett rättshjälpsbiträde vars rätt till ersättning för inställelse till tingsrätt omfattades av begränsningsregeln i 27 § rättshjälpslagen har ansetts berättigad till ersättning för sin inställelse till förhandling i hovrätten med ett belopp som motsvarar kostnaden för resa mellan tingsrättsorten och hovrättsorten.
• HFD 2011:41:Fråga om ersättning för tidsspillan för offentligt biträde i samband med en muntlig förhandling när biträdets kontor ligger på kort promenadavstånd från förhandlingslokalen.
• NJA 2017 s. 629:Ett rättshjälpsbiträde, som bedriver sin verksamhet i närheten av den ort där hans huvudman bor men på långt avstånd från den tingsrätt där den rättsliga angelägenheten prövats, har i ett familjemål ansetts berättigad till full ersättning för sina kostnader för att resa till tingsrätten.
• RH 2009:25:Fråga om ersättning för arbete utfört samma dag, men innan ansökan om rättshjälp gavs in till tingsrätten. Tillika fråga om ersättning för tidsspillan och tillägg i tiden före det ansökan om rättshjälp gavs in till tingsrätten.
• MIG 2019:20:Åtgärder som ett offentligt biträde vidtar för att överklaga Migrationsverkets avslagsbeslut i ett ärende om snabb handläggning enligt 12 § förvaltningslagen har ett sådant samband med den rättsliga angelägenheten i vilken biträdet är förordnad att de ingår i uppdraget.
• HFD 2014 not 29:Ersättning beviljades offentligt biträde för arbete som utförts efter kammarrättens dom
• MIG 2016:15:Ett beslut rörande förskott på ersättning till offentligt biträde som Migrationsverket fattar utgör ett sådant beslut om ersättning som enligt 14 kap. 8 § utlänningslagen får överklagas särskilt. Migrationsdomstolen har därmed inte haft fog för att avvisa klagandens överklagande.
• MIG 2016:29:Vid prövningen av om förskott på ersättning till ett offentligt biträde ska beviljas ska Migrationsverket göra en individuell bedömning i ärendet med beaktande av det arbete som lagts ned och ärendets förväntade återstående handläggningstid.
• NJA 2017 s. 164:Ett rättshjälpsbiträde som är ombud kan inom ramen för det uppdraget begära ersättning av huvudmannen för åtgärder i en del av ett mål som inte omfattas av rättshjälpen. För en sådan kostnad kan motpart som förlorar målet bli ersättningsskyldig enligt 18 kap. rättegångsbalken.
• MIG 2016:28:Ett offentligt biträde kan, förutom för kostnader för arbete, även beviljas skäligt förskott på ersättning för tidsspillan och utlägg.
• RH 2009:85:Ett målsägandebiträde har promenerat från advokatkontoret till en huvudförhandling i hovrätten och begärt ersättning för tidsspillan med 507, 50 kr avseende en sammanlagd gångtid om 30 minuter. Hovrätten har ansett att målsägandebiträdet varit skyldigt att överväga vilka andra och för staten mindre kostsamma alternativ i fråga om färdsätt som stod till buds, t.ex. att åka taxi för en avsevärt mindre kostnad. Hovrätten har inte funnit rimligt att bifalla den begärda ersättningen för tidsspillan.
• RH 2019:18:Ett målsägandebiträde vars förordnande inte förnyats i hovrätten har nekats ersättning av allmänna medel för arbete som utförts sedan förordnandet upphört.
• NJA 2007 s. 987:Vid tillämpning av bestämmelsen att rättshjälp skall upphöra när biträdets arbete uppgår till 100 timmar har det ansetts att hänsyn inte skall tas till om biträdet företräder även parter som inte har beviljats rättshjälp. 34 § rättshjälpslagen (1996:1619).
• RÅ 2009:52:Ett offentligt biträde har hos Regeringsrätten begärt ersättning för arbete utfört efter kammarrättens dom. Ersättning har inte beviljats eftersom arbetet varit av rutinmässigt slag och av ringa omfattning.
• MIG 2009:18:Ett förordnande som offentligt biträde för en förvarstagen person omfattar - utöver själva förvarsfrågan - även beslut om avskiljande och placering i häkte av den förvarstagne. Det offentliga biträdet har därmed rätt till skälig ersättning för det biträde som lämnats den förvarstagne i samband med överklagande av Migrationsverkets beslut i samma frågor.
• RH 2020:9:Ett målsägandebiträde, som inte har förordnats i högre rätt, har fått ersättning av allmänna medel för arbete som utförts sedan förordnandet upphört i den mån det har ansetts omfatta skälig ersättning för avslutande åtgärder.
• MIG 2020:23:Ett offentligt biträde kan beviljas ersättning för tidsspillan och utlägg som uppkommit i samband med en muntlig förhandling om förvar dit biträdet kallats att delta över telefon men i stället valt att inställa sig på samma plats som sin huvudman. Huvudregeln bör vara att det offentliga biträdet närvarar på samma plats som den förvarstagne. Undantag kan göras om det finns skäl för deltagande över telefon och dessa skäl väger tyngre än de omständigheter som talat för närvaro tillsammans med den förvarstagne.
• RH 2020:16:Ett målsägandebiträde ansågs ha rätt till ersättning för deltagande vid förhör på en lördag. Ersättning utgick enligt samma förhöjda timkostnadsnorm som för en offentlig försvarare i motsvarande situation.
• NJA 2020 s. 483:Ett målsägandebiträde har tillerkänts ersättning för tidsspillan för promenad till och från en domstolsförhandling, eftersom det inte funnits anledning att ifrågasätta valet av transportsätt.
• RH 2022:21:Fråga om målsägandebiträde ska ha rätt till ersättning för tidsspillan, utlägg och traktamente vid personlig inställelse till ett första polisförhör med målsäganden under en förundersökning och då målsäganden befinner sig på ett s.k. skyddat boende som är placerat långt ifrån domstolsorten.
• HFD 2023:30:Ett offentligt biträde förväntas utföra arbete under en resa i den mån det är möjligt. Domstolen bör kunna utgå från det offentliga biträdets uppgifter om det inte finns anledning att ifrågasätta dem.
• HFD 2016:30:För ett offentligt biträde som är ett s.k. distansbiträde men som saknar rätt till ersättning för merkostnader, ska ersättning för tidsspillan och utlägg bestämmas utifrån samma schablon som tillämpas för en offentlig försvarare i motsvarande situation.
• RH 2017:7:Ett målsägandebiträde ansågs ha rätt till skäliga merkostnader för tidsspillan och utlägg som föranleddes av att hon var verksam långt ifrån tingsrättens domsaga. Detta med hänsyn till att målsäganden var under 15 år och hade sin vistelseort i närheten av målsägandebiträdet samt att målsägandebiträdet tidigare hade varit förordnad som biträde för målsäganden. Även den omständigheten att det var fråga om allvarliga brottsmistankar hade betydelse.
• HFD 2019:2:Ett av en underinstans meddelat positivt förhandsbesked om merkostnader för ett offentligt biträde som är ett distansbiträde gäller även under ett måls eller ärendes fortsatta handläggning i en överinstans.
• HFD 2020:67:Fråga om beräkning av ersättning för tidsspillan och utlägg för distansbiträde i överrätt (I och II).
• HFD 2019:71:Ett offentligt biträde i ett mål om vård enligt lagen om vård av unga har inte ansetts ha rätt till ersättning för kostnad för utskrift av en vårdutredning som översänts i elektronisk form.
• MIG 2020:12:Vad som är skälig ersättning till ett offentligt biträde för utlägg får bedömas med beaktande av dels om utlägget avser en kostnad som uppdraget har krävt, dels om kostnaden är rimlig. Kostnaden ska ersättas om den varit nödvändig för att tillvarata klientens intressen och bevaka dennes rätt. Enbart det förhållandet att ett biträde talar ett visst språk kan inte medföra att denne ska nekas ersättning för utlägg för tolk.
• MIG 2017:3:Ett offentligt biträde har rätt till ersättning för arbete avseende så kallade rutinmässiga åtgärder.
• RH 2013:24:Ska ett rättshjälpsbiträde i ett vårdnadsmål begränsa sin arbetsinsats när socialnämnden i flera vårdnadsutredningar gjort bedömningar som inte var till hennes huvudmans fördel? Kostnadsräkningen saknar uppgift om tidsåtgång för åtgärder som inte var rutinmässiga. Vilken betydelse har detta och Justitiekanslerns inställning till den angivna tidsåtgången för bedömningen av ersättningsanspråkets skälighet?
• RH 2012:5:Tingsrätten avslog ansökan om rättshjälp. Efter överklagande bedömde hovrätten att det fanns förutsättningar att bevilja rättshjälp. Hovrätten undanröjde tingsrättens avslagsbeslut och återförvisade ärendet för fortsatt handläggning, detta med hänsyn till att det föreslagna rättshjälpsbiträdet hade begärt förhandsbesked om sin rätt till ersättning.

• NJA 2006 s. 569:Prövning av rimlighetskriteriet i 8 § rättshjälpslagen (1996:1619) (I och II). Tillika fråga om en tillämpning av 8 § rättshjälpslagen i en gränsöverskridande tvist är förenlig med det s.k. rättshjälpsdirektivet (2003/8/EG) (II).
• MIG 2008:8:Ersättning för arbete till offentligt biträde för genomgång med huvudmannen av migrationsverkets avgörande, under medverkan av tolk, skall anses ingå i den ersättning som tillerkänts biträdet av verket.
• NJA 2007 s. 79:Ombud och rättshjälpsbiträde har i ansökan om prövningstillstånd varken begärt eller gjort förbehåll om ersättning för egen del. När kostnadsräkning inkommit efter handläggningens avslutande, har ansökan inte kunnat vinna beaktande.
• MIG 2016:15:Ett beslut rörande förskott på ersättning till offentligt biträde som Migrationsverket fattar utgör ett sådant beslut om ersättning som enligt 14 kap. 8 § utlänningslagen får överklagas särskilt. Migrationsdomstolen har därmed inte haft fog för att avvisa klagandens överklagande.
• MIG 2016:29:Vid prövningen av om förskott på ersättning till ett offentligt biträde ska beviljas ska Migrationsverket göra en individuell bedömning i ärendet med beaktande av det arbete som lagts ned och ärendets förväntade återstående handläggningstid.
• MIG 2016:28:Ett offentligt biträde kan, förutom för kostnader för arbete, även beviljas skäligt förskott på ersättning för tidsspillan och utlägg.
• RÅ 2009:52:Ett offentligt biträde har hos Regeringsrätten begärt ersättning för arbete utfört efter kammarrättens dom. Ersättning har inte beviljats eftersom arbetet varit av rutinmässigt slag och av ringa omfattning.

• NJA 2007 s. 752:Rätten till rättshjälp upphör normalt efter 100 timmars arbete, även om rätten inte beslutat att rättshjälpen skall upphöra. Dessutom fråga om den rättssökandes talerätt.
• NJA 2017 s. 164:Ett rättshjälpsbiträde som är ombud kan inom ramen för det uppdraget begära ersättning av huvudmannen för åtgärder i en del av ett mål som inte omfattas av rättshjälpen. För en sådan kostnad kan motpart som förlorar målet bli ersättningsskyldig enligt 18 kap. rättegångsbalken.

• RH 2019:46:Efter att en part ansökt om verkställighet av en tingsrätts interimistiska beslut rörande umgänge med barn, meddelade tingsrätten ett nytt interimistiskt beslut med innebörden att inget umgänge skulle ske. Parten återkallade därefter sin ansökan om verkställighet. Tingsrätten skrev av målet från vidare handläggning och förpliktade parten att ersätta motpartens rättshjälpskostnad. Hovrätten har ansett att parten haft befogad anledning att ansöka om verkställighet och att det förelegat sådana särskilda omständigheter som skulle föranleda kvittning av rättegångskostnaderna.
• AD 2017 nr 50:Fråga om en kyrkvaktmästare haft upprepade tidsbegränsade anställningar eller om han varit tillsvidareanställd. Även fråga om det funnits saklig grund för uppsägning på grund av arbetsbrist.
• NJA 2017 s. 164:Ett rättshjälpsbiträde som är ombud kan inom ramen för det uppdraget begära ersättning av huvudmannen för åtgärder i en del av ett mål som inte omfattas av rättshjälpen. För en sådan kostnad kan motpart som förlorar målet bli ersättningsskyldig enligt 18 kap. rättegångsbalken.
• NJA 1998 s. 602:Vittnes begäran om ersättning för inställelse skall i princip framställas innan målets handläggning avslutas.
• RH 2020:32:En part ansökte om verkställighet av en tingsrätts interimistiska beslut om barns boende. Parten återkallade sin ansökan sedan motparten, utan att yttra sig över ansökan, återlämnat barnet dagen före ett planerat sammanträde vid tingsrätten, varefter ärendet avskrevs. Eftersom det inte framkommit något skäl för motparten att inte omedelbart rätta sig efter det interimistiska beslutet, bedömdes ansökningen om verkställighet ha varit befogad. Sådana särskilda omständigheter ansågs föreligga att motparten skulle förpliktas att med stöd av 18 kap. 5 § andra stycket rättegångsbalken ersätta sökandens rättegångskostnad.

• 22 § Rättshjälpsförordning (1997:404)

• RH 2015:14:Under målets handläggning i tingsrätten förändrades en rättssökandes inkomster på ett sådant sätt att denne inte längre var berättigad till rättshjälp. Fråga om i vilken utsträckning den rättssökande skulle åläggas att återbetala kostnaderna för rättshjälpen till staten.
• RH 2012:5:Tingsrätten avslog ansökan om rättshjälp. Efter överklagande bedömde hovrätten att det fanns förutsättningar att bevilja rättshjälp. Hovrätten undanröjde tingsrättens avslagsbeslut och återförvisade ärendet för fortsatt handläggning, detta med hänsyn till att det föreslagna rättshjälpsbiträdet hade begärt förhandsbesked om sin rätt till ersättning.
• NJA 2001 s. 650:Fråga om rättshjälp skall upphöra på grund av att den rättssökande lämnat oriktig uppgift.

• 35 § 2 st

• AD 2006 nr 103:Fråga om en idrottsförening haft laga grund för avskedande av en anställd sedan denne skickat ut två mejl med kritik mot personer i föreningens styrelse. Båda mejlen har nått ut till ett stort antal mottagare. Arbetsdomstolen finner bl.a. att mejlens innehåll haft karaktären mera av angrepp på enskilda personer och beskyllningar än av saklig kritik samt att de har skadat föreningens anseende. Laga grund för avskedande har ansetts föreligga. I målet uppkommer även fråga om bestämmande av ersättningen till arbetstagarens rättshjälpsbiträde.
• NJA 2013 s. 111:Rättshjälpen i ett skadeståndsmål har tillåtits fortsätta trots att det redan hade beslutats att den skulle omfatta ytterligare 40 timmars arbete utöver de 100 timmar som omfattas enligt lag. Vid bedömningen har beaktats bl.a. tvistens karaktär och betydelse för parten, motpartens ekonomiskt överlägsna ställning, att det var motparten som överklagade till hovrätten samt att det har varit svårt att planera och begränsa arbetet. Förlängningen har medgetts omfatta redan utfört arbete.
• NJA 2007 s. 752:Rätten till rättshjälp upphör normalt efter 100 timmars arbete, även om rätten inte beslutat att rättshjälpen skall upphöra. Dessutom fråga om den rättssökandes talerätt.
• AD 2017 nr 50:Fråga om en kyrkvaktmästare haft upprepade tidsbegränsade anställningar eller om han varit tillsvidareanställd. Även fråga om det funnits saklig grund för uppsägning på grund av arbetsbrist.
• AD 2003 nr 68:Rättshjälpen i ett mål angående ogiltigförklaring av avskedande har tillåtits fortsätta i ett fall då biträdet har anmält till rätten att tidsåtgången för biträdets arbete har närmat sig 100 timmar.
• NJA 2000 s. 390:Rättshjälpen i ett vårdnadsmål har inte tillåtits fortsätta i ett fall då biträdet har anmält till rätten att tidsåtgången för biträdets arbete har närmat sig 100 timmar.
• NJA 2007 s. 987:Vid tillämpning av bestämmelsen att rättshjälp skall upphöra när biträdets arbete uppgår till 100 timmar har det ansetts att hänsyn inte skall tas till om biträdet företräder även parter som inte har beviljats rättshjälp. 34 § rättshjälpslagen (1996:1619).

• RH 2015:14:Under målets handläggning i tingsrätten förändrades en rättssökandes inkomster på ett sådant sätt att denne inte längre var berättigad till rättshjälp. Fråga om i vilken utsträckning den rättssökande skulle åläggas att återbetala kostnaderna för rättshjälpen till staten.

• 41 §

Prop. 1998/99:10: Ä ndringen innebär att det tidigare tredje stycket har strukits. Därmed skall underårigas ekonomiska underlag beräknas endast med beaktande av den underåriges egna ekonomiska förhållanden.

Prop. 2003/04:87: I paragrafen regleras vem som skall fatta beslut i rättshjälpsfrågor.

Första stycket är oförändrat. I andra stycket, som är nytt, har det tagits in en bestämmelse som innebär att när en ansökan om rättshjälp avslås skall skälen för avslaget redovisas. Bestämmelsen är tillämplig på alla angelägenheter som omfattas av rättshjälpslagen. Bestämmelsen genomför artikel 15.2 i rättshjälpsdirektivet och har utformats ...

• 42 §
• 28 §, 27 § Rättshjälpsförordning (1997:404)

• AD 2017 nr 50:Fråga om en kyrkvaktmästare haft upprepade tidsbegränsade anställningar eller om han varit tillsvidareanställd. Även fråga om det funnits saklig grund för uppsägning på grund av arbetsbrist.

• 4 kap. 12 § 2 st Lag (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål
• 11 § Lag (1999:997) om särskild företrädare för barn

• övg. best. SFS 2005:75 2 p

Prop. 2004/05:41: I båda paragraferna har Domstolsverket bytts ut mot Justitiekanslern. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.2.2.

• 4 kap. 12 § 2 st Lag (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål
• 5 § Lag (1988:609) om målsägandebiträde
• 11 § Lag (1999:997) om särskild företrädare för barn

• 2 § Förordning (1990:1049) med instruktion för Rättshjälpsnämnden
• 2 § Förordning (2007:1079) med instruktion för Rättshjälpsnämnden

• 6 § Förordning (1990:1049) med instruktion för Rättshjälpsnämnden
• 6 § Förordning (2007:1079) med instruktion för Rättshjälpsnämnden