lagen.nu

Lagar
Rättsfall
Förarbeten
Föreskrifter
Praxis
Begrepp
Nyheter

⁠

Skattetillägg

Beskrivning saknas!

Rättsfall136

NJA 2013 s. 502: Ne bis in idem. Det svenska systemet vid oriktiga uppgifter i skatteförfarandet med dubbla sanktioner (skattetillägg och brottspåföljd) i två olika förfaranden mot en och samma person är oförenligt med rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger för samma brott enligt artikel 4 i Europakonventionens sjunde tilläggsprotokoll och artikel 50 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. (Jfr NJA 2010 s. 168 och NJA 2011 s. 444.) (Målet avgjort av HD i dess helhet och antecknat i HD:s minnesbok.)
HFD 2011:88: Ett kommanditbolag har underlåtit att lämna skattedeklarationer avseende mervärdesskatt och därför skönsbeskattats och påförts skattetillägg. Att en tidigare komplementär i bolaget upphört att vara komplementär vid beslutstillfället har inte hindrat att hon vid tillämpning av lagen om handelsbolag och enkla bolag ansetts betalningsansvarig för skattetillägget.
HFD 2014:65: Beslut om skattetillägg har fattats efter det att åtal väckts avseende samma faktiska omständigheter. Skattetillägget har undanröjts trots att åtalet inte kom att prövas av tingsrätten (ne bis in idem).
RÅ 2004 not 25: Då fastighetsförsäljning som inte redovisats av den skattskyldige framgått av underrättelse om sökt lagfart togs skattetillägg ut efter den lägre procentsatsen (20 procent)
HFD 2011:80: En person har dömts för att bl.a. ha upprättat osanna fakturor åt några bolag. Hans inkomst av verksamheten har beskattats som tjänsteinkomst. Inkomsttaxering 2007.
RÅ 2008:1: Hel befrielse från skattetillägg har medgivits vid felaktig redovisning av mervärdesskatt eftersom den oriktiga uppgiften berodde på ett enstaka räkenskapsfel.
RÅ 1999 not 143: Dryckesskatt skulle utgå för varor som levererats till köpare i landet oavsett om dessa senare utfört varorna ur landet
NJA 2010 s. 168: Fråga om det svenska systemet med dubbla sanktioner (skattetillägg och brottspåföljd) och två förfaranden för oriktiga uppgifter i skatteförfarandet är förenligt med det i artikel 4 i det sjunde tilläggsprotokollet till Europakonventionen upptagna förbudet mot dubbla förfaranden (ne bis in idem). (I=B 5498-09 och II= 2509-09)
RÅ 2002:75: Skattetillägg har påförts med 20 procent av underlaget då den skattskyldige underlåtit att redovisa en fastighetsförsäljning men denna framgått av sådan underrättelse till skattemyndigheten om beslut i anledning av sökt lagfart som vederbörande myndighet författningsenligt skall lämna. Inkomsttaxering 1995.
HFD 2014 not 59: Ne bis in idem (resning beviljades i mål där en skattskyldig påförts skattetillägg avseende samma faktiska omständigheter som de som legat till grund för ett tidigare åtal för skattebrott)
RÅ 2006 not 52: Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. / Då kammarrätt inte meddelat prövningstillstånd i mål som avsåg skattetillägg trots att kravet på sådant tillstånd slopats återförvisades målet till kammarrätten
RÅ 2007 not 115: Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. / Oriktig uppgift ansågs inte föreligga då ett bolag beräknat vissa avsättningar till för höga belopp
RÅ 2003 not 80: Fråga om rätt ordning för skattemyndighetens prövning av rätten till avdrag för underskott när ackord medgivits i förvärvskällan / Frågan om påförande av skattetillägg till följd av skattskyldigs underlåtenhet att upplysa om att ackord medgivits det år de underskott uppkommit skulle prövas vid taxeringen för det beskattningsår som följde efter underskottsåret / Bestämmelsen i 11 § lagen om avdrag för underskott av näringsverksamhet ansågs i det fall ackord medgivits ett kommanditbolag i vilket ett aktiebolag var delägare avse aktiebolagets underskott och inte kommanditbolagets underskott
RÅ 2008 not 20: Vid ny beräkning av skattetillägg efter det att utgående mervärdesskatt sänkts hade hänsyn inte tagits till utgående skatt som den skattskyldige redovisat (bifall) / Vid ny beräkning av skattetillägg efter det att utgående mervärdesskatt sänkts hade hänsyn inte tagits till utgående skatt som den skattskyldige redovisat (resningsärende, bifall)
RÅ 1999:17: Uppgift i deklaration om marknadsvärdet på fastighet har inte ansetts utgöra sådant oriktigt meddelande som krävs för eftertaxering. Påförd eftertaxering och skattetillägg har därför undanröjts.
HFD 2014 not 72: Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. / Skattskyldigs underlåtenhet att i deklarationen upplysa om att uppkommet underskott omfattades av en koncernbidragsspärr ansågs inte vara en sådan oriktig uppgift som kan utgöra grund för skattetillägg
NJA 2015 s. 600: Ne bis in idem. Resningsärende. Ett påfört och därefter undanröjt eller på annat sätt borttaget skattetillägg utgör hinder mot åtal. Den omständigheten att en tilltalad har utsatts för prövning i två förfaranden har inte ansetts vara en sådan allvarlig kränkning som krävs för resning i brottmålet (jfr NJA 2013 s. 746). Resning har ändå beviljats med hänsyn till omständigheterna i målet (jfr NJA 2014 s. 854).
RÅ 2005 not 4: Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. / Ersättning beviljades i mål om beskattning av förbjudet lån / Grund för att påföra skattetillägg ansågs inte föreligga då / Det framstod som närmast uteslutet att en felaktig deklarationsuppgift skulle godtas utan utredning och då klargörande besked lämnats på förfrågan / Förbjudet lån ansågs föreligga när lånet haft sin grund i förvärvet av en fastighet som använts för den skattskyldiges eget boende och synnerliga skäl att underlåta beskattning förelåg inte
RÅ 2000:66: Det svenska skattetilläggsförfarandet har ansetts förenligt med artikel 6 i Europakonventionen i mål om inkomsttaxering (I) och i mål om anstånd med betalning av skatt (II). Europamål.
RÅ 2006 not 42: Skattetillägg som påförts utan yrkande undanröjdes / Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. / Ersättning beviljades i mål om mervärdesskatt då skattetillägg undanröjdes
RÅ 2008 not 171: Mål återförvisades då kammarrätten avgjort målet utan att klaganden haft möjlighet att komplettera sin talan
RÅ 2008:66: Ersättning vid försäljning av aktier har i visst fall beskattats som inkomst av tjänst. Inkomsttaxering 1999 och eftertaxering för 2000, 2002 och 2003 för inkomst samt skattetillägg. Ersättning enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.
RÅ 2002:20: Grund för påförande av skattetillägg har inte ansetts föreligga då ett bolag utan närmare förklaring yrkat avdrag för bokförda men inte skattepliktiga intäkter med ett belopp som väsentligen överskred vad som i deklarationen redovisats som bolagets totalt bokförda intäkter under året.
HFD 2014:43: Beslut om skattetillägg har fattats innan åtal väckts för skattebrott avseende samma oriktiga uppgifter. När åtalet lett till en lagakraftvunnen dom men förfarandet rörande skattetillägg ännu inte avslutats har skattetilläggen undanröjts (ne bis in idem).
RH 2018:20: Fråga om prövning av ett yrkande om skattetillägg när ett åtal för skattebrott ogillas i samma mål.
HFD 2015 not 14: Ne bis in idem (resning beviljades inte i mål om skattetillägg då beskattning för förbjudet lån inte ansågs som straff i Europakonventionens mening)
RÅ 1993:95: Fråga om eftergift av skattetillägg vid felaktig redovisning av ingående mervärdeskatt som hänför sig till införsel (I-III).
RÅ 2004:75: Uppgifter om marknadsnotering av aktier har ansetts utgöra sådant normalt tillgängligt kontrollmaterial som medför att skattetillägg skall påföras efter en lägre procentsats. Inkomsttaxering 2001.
RÅ 2003 not 173: Saklegitimation och övriga frågor om partsbehörighet / Aktiebolag som upplösts efter konkurs ansågs berättigat till överprövning i förvaltningsdomstol av påförda skattetillägg
RÅ 2002 not 143: Fråga om rätt ordning för skattemyndighetens prövning av rätten till avdrag för underskott när ackord medgivits i förvärvskällan / Frågan om påförande av skattetillägg till följd av skattskyldigs underlåtenhet att upplysa om att ackord medgivits det år då underskott uppkommit skulle prövas vid taxeringen för det beskattningsår som följde efter underskottsåret / Bestämmelsen i 11 § lagen om avdrag för underskott av näringsverksamhet ansågs, i det fall ackord medgivits ett kommanditbolag i vilket ett aktiebolag var delägare, avse aktiebolagets underskott och inte kommanditbolagets underskott
NJA 2014 s. 377: Ne bis in idem. En person som har bedrivit näringsverksamhet under enskild firma har lämnat oriktiga uppgifter i sina inkomstdeklarationer genom att utelämna vissa inkomster. Beslut om skattetillägg beträffande inkomstskatt har ansetts inte hindra en prövning av åtal för bokföringsbrott avseende samma oriktiga uppgifter i bokföringen.
RÅ 2003 not 121: Överklagande av beslutat skattetillägg hade förfallit sedan skattemyndigheten i beslut om taxeringsåtgärder undanröjt skattetillägget
RÅ 2002:79: En skattskyldig har, sedan länsrätten påfört honom skattetillägg, dömts för skattebedrägeri avseende samma oriktiga uppgift som föranlett tillägget. Det har ansetts inte stå i strid med förbudet mot dubbelbestraffning, sådant det kommer till uttryck i artikel 4 i sjunde tilläggsprotokollet till Europakonventionen, att låta skattetillägget bestå då det i konventionens mening inte varit fråga om samma brott.
HFD 2014 not 57: Ne bis in idem (resning beviljades i mål där en skattskyldig påförts skattetillägg avseende samma faktiska omständigheter som de som legat till grund för ett tidigare åtal för skattebrott)
RH 2012:43: Vid skattebrott med ett straffvärde om fängelse fyra månader har påfört skattetillägg medfört reducering av straffvärdet motsvarande en månads fängelse.
RÅ 2008:72: Ett aktiebolag har anskaffat en båt och fått fullt avdrag för ingående mervärdesskatt. Fråga om en uttagsbeskattning av bolaget ska grundas på faktisk användning av båten för rörelsefrämmande ändamål eller redan på dispositionsrätten. Även fråga om placeringen av bevisbördan.
RÅ 1999:59: Fråga - vid bedömningen av om en skattskyldig har lämnat en sådan oriktig uppgift som kan föranleda skattetillägg - om rätt ordning för skattemyndighetens prövning av rätten till avdrag för underskott som uppkommit under beskattningsår då den skattskyldige erhållit ackord.
RÅ 1996 not 290: Fråga om förmögenhetsberäkningen skall grundas på värdet av fordran avseende sålda aktier eller själva aktieinnehavet
HFD 2014 not 56: Ne bis in idem (skäl för Högsta förvaltningsdomstolen att bevilja resning förelåg inte när åtal väckts efter det att Skatteverket påfört skattetillägg) / Ne bis in idem (skäl för Högsta förvaltningsdomstolen att bevilja resning i mål om skattetillägg förelåg inte när åtal väckts efter det att Skatteverket påfört skattetillägget)
RÅ 1995 not 83: Eftergift på grund av skattefrågans komplicerade natur (tillämpning av vinstbolagsreglerna)
RÅ 2002:76: Bolag som upplösts efter avslutad konkurs och som av den anledningen annars saknade rättskapacitet och partshabilitet har ändå ansetts berättigat till överprövning i förvaltningsdomstol av påförda skatte- och avgiftstillägg. Därvid har det ansetts nödvändigt att även de på skönsmässig grund fastställda besluten om inkomsttaxering, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt prövas.
RÅ 2004 not 98: Grund för att påföra skattetillägg ansågs inte föreligga då / Under allmänna avdrag redovisats underskott av näringsverksamhet med större belopp än som godtas i fråga om nystartad verksamhet och anledning saknats anta att fråga var om litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet
NJA 2013 s. 780: Om åtal har väckts innan Skatteverket har beslutat om skattetillägg, så kan inte förbudet mot dubbla lagföringar och straff föranleda att en lagakraftvunnen brottmålsdom undanröjs, och det oberoende av när beslutet om skattetillägg vann laga kraft.
RÅ 2009:63: Fråga om skattetillägg på grund av oriktig uppgift i självdeklaration som inte är behörigen undertecknad.
RÅ 2002:46: När en skattskyldig inte redovisat någon mervärdesskatt i sin självdeklaration men senare lämnat uppgifter som godtagits av skattemyndigheten har skattetillägg beräknats på skillnaden mellan utgående och ingående mervärdesskatt.
HFD 2013 not 81: Ne bis in idem (skäl att bevilja resning förelåg inte när de oriktiga uppgifter som låg till grund för dom på grovt skattebrott inte var desamma som de som låg till grund för beslut om skattetillägg)
NJA 2014 s. 873: Ett handelsbolag har påförts skattetillägg. Skatteverkets övervägande om personlig betalningsskyldighet för bolagsmännen avseende skattetillägget har ansetts inte utgöra hinder mot att bolagsmännen åtalas för skattebrott.
RÅ 2009 not 61: Skäl för eftergift ansågs inte föreligga med hänsyn bl.a. till att tillämpliga skatteregler inte ansågs särskilt komplicerade / Grund för att påföra skattetillägg ansågs föreligga då det inte framstod som närmast uteslutet att uppgiven kapitalförlust skulle godtas av Skatteverket utan vidare utredning
RÅ 2001 not 11: Skäl till eftergift ansågs inte föreligga i mål om inkomstskatt
RÅ 2007:65: Ett bolag har medgivits befrielse från skattetillägg eftersom påföljden - skattetillägg på drygt 70 milj. kr - inte stod i rimlig proportion till bolagets försummelse.
RÅ 2004 not 176: Uppgift i deklaration om marknadsvärdet på aktier i fåmansföretag ansågs inte utgöra sådan oriktig uppgift som krävs för skattetillägg
RÅ 2002:31: Förutsättningar för att påföra skattetillägg har inte ansetts föreligga när beskattning för bilförmån grundats enbart på presumerad privat användning av bilen. Inkomsttaxering 1994.
RÅ 2004:144: Fråga om beräkning av skattetillägg när inkomst som redovisats i inkomstslaget kapital i stället bort tas upp i inkomstslaget tjänst.
RÅ 2003 not 81: Ersättning för kostnader i ärenden om mål om skatt m.m. / Ersättning beviljades i mål om avdrag för underskott i kommanditbolag / Fråga om rätt ordning för skattemyndighetens prövning av rätten till avdrag för underskott när ackord medgivits i förvärvskällan / Frågan om påförande av skattetillägg till följd av skattskyldigs underlåtenhet att upplysa om att ackord medgivits det år de underskott uppkommit skulle prövas vid taxeringen för det beskattningsår som följde efter underskottsåret / Bestämmelsen i 11 § lagen om avdrag för underskott av näringsverksamhet ansågs i det fall ackord medgivits ett kommanditbolag i vilket ett aktiebolag var delägare avse aktiebolagets underskott och inte kommanditbolagets underskott
HFD 2014 not 55: Ne bis in idem (skäl att bevilja resning förelåg inte när företrädaren för ett aktiebolag dömts för försvårande av skattekontroll medan bolaget påförts skattetillägg) / Ne bis in idem (skäl att bevilja resning i mål om skattetillägg förelåg inte när företrädaren för ett aktiebolag dömts för försvårande av skattekontroll medan bolaget påförts skattetillägg) / Ne bis in idem (skäl att bevilja resning i mål om skattetillägg förelåg inte när företrädaren för ett aktiebolag dömts för försvårande av skattekontroll medan bolaget påförts skattetillägget)
HFD 2014:22: Skattskyldigs underlåtenhet att i deklarationen upplysa om att uppkommet underskott omfattades av en koncernbidragsspärr har inte ansetts vara en sådan oriktig uppgift som kan utgöra grund för skattetillägg.
RÅ 2004 not 104: Då fastighetsförsäljning, som inte redovisats av den skattskyldige, framgick av underrättelse togs skattetillägg ut efter den lägre procentsatsen (20 procent)
RÅ 2006 not 130: Oriktig uppgift ansågs ha lämnats då schablonmetoden felaktigt använts vid beräkning av anskaffningskostnaden för avyttrade teckningsoptioner men skattetillägg togs ut efter den lägre procentsatsen (20 procent), eftersom kontrolluppgifter funnits tillgängliga vid granskningen
HFD 2013 not 77: Skäl för Högsta förvaltningsdomstolen att bevilja resning förelåg inte när åtal väckts efter det att Skatteverket påfört skattetillägg / Skäl för Högsta förvaltningsdomstolen att bevilja resning i mål om skattetillägg förelåg inte när åtal väckts efter det att Skatteverket påfört skattetillägget / Ne bis in idem (skäl för Högsta förvaltningsdomstolen att bevilja resning i mål om skattetillägg förelåg inte när åtal väckts efter det att Skatteverket påfört skattetillägget)
RÅ 2008 not 25: Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. / Skattetillägg avseende mervärdesskatt undanröjdes efter resning / Ersättning kunde inte beviljas för den skattskyldiges eget arbete / Delningsprincipen tillämpades inte vid viss försäljning till annat EG-land (resningsärende, bifall)
RÅ 1995:5: Varken det förhållandet att ett skattetillägg skulle komma att uppgå till ett avsevärt belopp eller att vissa osäkra faktorer förelegat i samband med en fastighetsförsäljning som en skattskyldig underlåtit att redovisa i sin självdeklaration har ansetts utgöra sådana omständigheter som krävs för att det skall anses uppenbart oskäligt att ta ut skattetillägg. Skattetillägg vid 1992 års inkomsttaxering.
NJA 2000 s. 622: Skattskyldig har jämlikt 5 kap. taxeringslagen (1990:324) påförts skattetillägg. Fråga om han därefter kan ådömas påföljd för skattebedrägeri.
RÅ 1994:85: Fråga om stöd i olika former som av ett svenskt aktiebolag utgetts till dotterbolag i utlandet utgjort omkostnader i moderbolagets rörelse. Också fråga om tillämpning av den s.k. felprisregeln i 43 § 1 mom. kommunalskattelagen. Eftertaxering för 1984 samt skattetillägg.
RÅ 2005 not 75: Skattetillägg skulle beräknas på skillnaden mellan utgående och ingående mervärdesskatt när en skattskyldig inte redovisat någon mervärdesskatt i sin självdeklaration
RÅ 2002 not 117: Skattetillägg skulle inte påföras då det framstod som närmast uteslutet att en felaktig deklarationsuppgift som stred mot annan uppgift i deklarationen skulle godtas utan utredning och då klargörande besked lämnats på förfrågan
HFD 2014:63: En person har dömts för trolöshet mot huvudman med anledning av uttag av medel ur aktiebolag där han själv haft ägarintressen. Han har samtidigt dömts att betala skadestånd till bolagens konkursbon. Mot bakgrund av det inflytande han haft i bolagen har han beskattats i inkomstslaget tjänst för uttagen men bara till den del värdet av dem överstigit de ådömda skadestånden. Inkomsttaxering 2005-2008.
RÅ 2004 not 133: Grund för att påföra skattetillägg ansågs inte föreligga då ett bolag som enligt deklarationen haft pensionskostnader inte tagit upp vare sig inkomsten av näringsverksamheten eller underlag för särskild löneskatt på pensionskostnader på huvudblankettens första sida
RÅ 2001 not 10: Skäl till eftergift ansågs inte föreligga i mål om inkomstskatt och mervärdesskatt
RÅ 2008 not 113: Fråga om kammarrätt i ett mål om inkomsttaxering ägt ändra inkomstslag utan yrkande om detta / Grund för att påföra skattetillägg ansågs föreligga då den verkliga innebörden av ingångna avtal varit att inkomst vid avyttring av andelarna i ett kommanditbolag skulle tillfalla en fysisk person som inte direkt ägde andelar i bolaget / Inkomst vid avyttring av andelar i ett kommanditbolag beskattades som inkomst av tjänst hos den som arbetat men inte direkt ägt andelar i bolaget, när likviden vid avyttringen tillförts en av honom ägd kapitalförsäkring och den verkliga innebörden av ingångna avtal varit att han ensam skulle förfoga över resultatet i kommanditbolaget
RÅ 2005:7: En fråga om avdrag för nedskrivning av anläggningstillgång i form av aktier i ett dotterbolag har inte ansetts angå samma "sak" som en fråga om eventuell beskattning av utdelning från dotterbolaget. Frågorna har dock ansetts ha så nära samband att det med hänsyn även till övriga omständigheter framstått som uppenbart oskäligt att ta ut skattetillägg. Även fråga om skattemyndighets utredningsskyldighet. Inkomsttaxering 1997.
RÅ 2008 not 10: Besvärsrätt, saklegitimation och övriga frågor om partsbehörighet / Överklagande av aktiebolag som efter kammarrättens dom upplösts efter konkurs avvisades då bolaget ansågs sakna partshabilitet / Aktiebolag som upplösts efter konkurs ansågs sakna partshabilitet i process som avsåg mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter och skattetillägg (avvisning)
RÅ 2004 not 102: Grund för att påföra skattetillägg ansågs föreligga då ett aktiebolag yrkat avdrag för nedskrivning av anläggningstillgångar och de lämnade uppgifterna inte motsade att bolaget hade rätt till sådant avdrag
RÅ 2004:57: Föreskriften i 17 kap. 2 a § skattebetalningslagen om anstånd med betalning av skattetillägg tillämpas omedelbart vid ikraftträdandet, även om beslut i den fråga som föranlett skattetillägget överklagats redan dessförinnan.
HFD 2014 not 21: Ne bis in idem (skäl för Högsta förvaltningsdomstolen att bevilja resning förelåg inte när åtal väckts efter det att Skatteverket påfört skattetillägg) / Ne bis in idem (skäl för Högsta förvaltningsdomstolen att bevilja resning i mål om skattetillägg förelåg inte när åtal väckts efter det att Skatteverket påfört skattetillägget)
HFD 2017:68: Skatteverket har ansetts ha rätt att inom ordinarie omprövningstid och på oförändrat underlag ändra ett beslut om skattetillägg till den skattskyldiges nackdel. Vid bedömningen av om det finns förutsättningar för befrielse från skattetillägget har hänsyn inte tagits till att skatten för den skattskyldiges bolag skulle ha blivit högre om den oriktiga uppgiften hade godtagits.
HFD 2015 not 39: Resning beviljades inte när skattetillägg påförts innan åtal väckts för skattebrott / Resning beviljades inte i mål om skattetillägg när skattetillägget påförts innan åtal väckts för skattebrott
RÅ 2003 not 182: Saklegitimation och övriga frågor om partsbehörighet / Aktiebolag som upplösts efter konkurs ansågs berättigat till överprövning i förvaltningsdomstol av påförda skattetillägg
RÅ 1999 not 68: Skäl till eftergift av skattetillägg och förseningsavgift ansågs inte föreligga / Rätt till förlustavdrag ansågs inte föreligga då deklarationsskyldigheten för förluståret inte fullgjorts
RÅ 2004 not 76: Moderbolag hade inte rätt till avdrag för ingående skatt hänförlig till dotterbolags skattepliktiga verksamhet / Moderbolags olika fel vid redovisning av mervärdesskatt avseende transaktioner med dotterbolag ansågs vid beräkning av underlag för skattetillägg avse samma fråga
RÅ 2004:107: Föregående års självdeklaration har alltjämt ansetts utgöra sådant normalt tillgängligt kontrollmaterial som medför att skattetillägg kan påföras efter en lägre procentsats.
RÅ 2008 not 118: Grund för att påföra skattetillägg ansågs inte föreligga då / Det framstod som närmast uteslutet att uppgiven kapitalförlust skulle godtas av Skatteverket utan vidare utredning
NJA 2013 s. 1076: Ne bis in idem. En skattskyldig har underlåtit att lämna deklarationer och därmed inte redovisat inkomster av näringsverksamhet eller mervärdesskatt. Beslut om skattetillägg beträffande inkomstskatt har ansetts inte hindra en prövning av åtal för grovt skattebrott avseende mervärdesskatt.
HFD 2014 not 54: Ne bis in idem (skäl för Högsta förvaltningsdomstolen att bevilja resning förelåg inte när åtal väckts efter det att Skatteverket påfört skattetillägg) / Ne bis in idem (skäl för Högsta förvaltningsdomstolen att bevilja resning i mål om skattetillägg förelåg inte när åtal väckts efter det att Skatteverket påfört skattetillägget)
RÅ 2008 not 145: Skattetillägg avseende förmån av årskort undanröjdes då det med hänsyn till omständigheterna var ursäktligt att inte redovisa förmånen i deklarationen
RÅ 2001 not 9: Skäl till eftergift ansågs föreligga i mål om mervärdesskatt
HFD 2015:26: Fråga om beskattning av vinster på pokerspel som anordnas utanför EES.
RÅ 2009:73: Hel befrielse från skattetillägg har medgivits vid felaktig redovisning av mervärdesskatt bl.a. eftersom risken för skattebortfall framstått som synnerligen begränsad och en nedsättning till en fjärdedel inte ansetts tillräcklig för att beloppet (150 000 kr) skulle stå i rimlig proportion till den skattskyldiges försummelse.
HFD 2013:71: När en skattskyldig har åtalats för skattebrott får beslut inte fattas om skattetillägg som grundas på samma oriktiga uppgifter som åtalet (ne bis in idem).
RÅ 2004 not 132: Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. / Frågan om påförande av skattetillägg till följd av skattskyldigs underlåtenhet att upplysa om att ackord medgivits det år då underskott uppkommit skulle prövas vid taxeringen för det beskattningsår som följde efter underskottsåret
RÅ 2004 not 164: Grund för att påföra skattetillägg ansågs föreligga då ett bolag utan närmare förklaring yrkat avdrag för nedskrivning av anläggningstillgångar och då det inte framstod som uteslutet att skattemyndigheten hade kunnat godta avdraget utan ytterligare utredning
HFD 2011:58: Den omständigheten att den skattskyldige återkallat en begäran om omprövning med följd att Skatteverket skrivit av omprövningsärendet har inte ansetts utgöra hinder mot beslut om skattetillägg.
RÅ 2004 not 184: Grund för att påföra skattetillägg ansågs inte föreligga då / Det av bilaga till deklaration framgick att avyttrade aktier var onoterade varigenom schablonmetoden för beräkning av anskaffningsutgift inte fick användas
RÅ 2010:67: Det förhållandet att ett lån lämnats från moderbolag till dotterbolag har beaktats vid bedömningen av vad som kan godtas som avdragsgill ränta för lånet. Eftertaxering för 2001 samt inkomsttaxering 2002-2003.
RÅ 1994:15: Skattetillägg vid eftertaxering för år 1985. Vid redovisning i självdeklaration av försäljningen av en ärvd fastighet har inte beaktats att fastigheten utgjorde ersättningsfastighet och att omkostnadsbeloppet därför bort minskas med det arvlåtaren i samband med förvärvet beviljade uppskovsbeloppet. Okunnighet om uppskovsreglerna har ej i sig ansetts utgöra grund för eftergift men felaktigheten i deklarationen har med hänsyn till omständigheterna ansetts ursäktlig och skattetillägget eftergetts.
HFD 2016:63: Fråga om underlaget för skattetillägg ska bestämmas med eller utan beaktande av ingående mervärdesskatt i vissa fall av felaktig redovisning av den utgående mervärdesskatten i skattedeklarationen (I och II).
RÅ 2001:20: En skattskyldig har underlåtit att i sin självdeklaration redovisa ett antal värdepappersförsäljningar. Några av försäljningarna har lett till realisationsvinst, andra till realisationsförlust. Vid beräkning av underlaget för skattetillägg har det på grund av bestämmelsen i 5 kap. 2 a § taxeringslagen (1990:324) inte ansetts tillåtet att kvitta förlusterna mot vinsterna. Skattetillägg vid inkomsttaxering 1994.
HFD 2015 not 3: Ne bis in idem (resning beviljades till den del förfarandet avseende skattetillägg inte avslutats innan det svenska systemet blev oförenligt med tilläggsprotokollets förbud mot dubbelbestraffning)
RÅ 2008:73: Fråga om befrielse från skattetillägg vid enstaka fel i redovisningen.
RÅ 2010:117: En skattskyldig har inte befriats från skattetillägg när han för samma oredovisade ersättningar dömts för skattebrott till villkorlig dom och samhällstjänst.
RÅ 2002:55: Fråga om särskilda skäl förelegat för anstånd med betalning av skatt utan krav på säkerhet.
HFD 2014 not 76: Ne bis in idem (skäl att bevilja resning förelåg inte när de oriktiga uppgifter som låg till grund för ogillat åtal inte var desamma som de som låg till grund för beslut om skattetillägg)
RÅ 2003 not 13: Skattetillägg som påförts sedan den skattskyldige avlidit undanröjdes
RÅ 2010:49: En företagsledare i ett fåmansföretag som säljer markvårdsutrustning har sålt en av honom privat ägd parktraktor. Avyttringen har inte ansetts kunna hänföras till företaget eller ses som ett utflöde av dess verksamhet. Inkomsttaxering 2006.
RÅ 2004:106: Uppgifter från tidigare års deklaration som funnits registrerade i det centrala skatteregistret har ansetts utgöra sådant normalt tillgängligt kontrollmaterial som medför att skattetillägg skall påföras efter en lägre procentsats.
RÅ 2004:58: Vid övergångsvis tillämpning av anståndsreglerna i uppbördslagen har det ansetts obilligt att vägra anstånd med betalning av skattetillägg innan domstol prövat den fråga som föranlett tillägget, då de nya reglerna i skattebetalningslagen ger en generell rätt till anstånd i denna situation.
RÅ 2004 not 119: Saklegitimation och övriga frågor om partsbehörighet / Aktiebolag som upplösts efter konkurs ansågs berättigat till överprövning i förvaltningsdomstol av påfört skattetillägg / Aktiebolag som upplösts efter konkurs ansågs berättigat till överprövning i förvaltningsdomstol av påförda arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och skattetillägg
RÅ 2008:61: Befrielse har skett från hälften av skattetillägg som påförts på grund av för sent ingivna skattedeklarationer (I) och på grund av misskrivning vid upprättande av deklaration (II), eftersom de påförda skattetilläggen inte ansetts stå i rimlig proportion till den skattskyldiges underlåtenhet och felaktighetens art.
RÅ 2004 not 177: Uppgift i deklaration om marknadsvärdet på aktier i fåmansföretag ansågs inte utgöra sådan oriktig uppgift som krävs för skattetillägg
HFD 2014 not 68: Ne bis in idem (skäl att bevilja resning förelåg inte när de faktiska omständigheter som låg till grund för dom i brottmål inte var desamma som de som låg till grund för beslut om skattetillägg) / Ne bis in idem (skäl att bevilja resning förelåg inte när de faktiska omständigheter som låg till grund för dom i brottmål inte var detsamma som de som låg till grund för beslut om skattetillägg) / Ne bis in idem (skäl att bevilja resning i mål om skattetillägg förelåg inte när de faktiska omständigheter som låg till grund för dom i brott mål inte var detsamma som de som låg till grund för beslut om skattetillägg)
RÅ 2008:51: Förutsättningar för att påföra skattetillägg har inte ansetts föreligga då en skattskyldig i sin självdeklaration yrkat avdrag för kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen med ett tio gånger för högt belopp och det yrkade avdraget motsvarade två tredjedelar av deklarerad löneinkomst. Inkomsttaxering 2003.
HFD 2014:24: Det har i visst fall inte ansetts oskäligt att ta ut skattetillägg trots att tillägget uppgick till ett högt belopp.
HFD 2015 not 8: Resning beviljades inte i mål om skattetillägg när de faktiska omständigheter som låg till grund för åtal, ogillat åtal eller dom i brottmål inte var desamma som de som låg till grund för beslut om skattetillägg
RÅ 2004 not 78: Skattetillägg skulle beräknas på skillnaden mellan utgående och ingående mervärdesskatt när en skattskyldig inte redovisat någon mervärdesskatt i sin självdeklaration men senare lämnat uppgifter som godtagits av skattemyndigheten
HFD 2015:8: Ränteförmån har inte påförts på belopp som beskattats som förbjudet lån.
RÅ 2004:11: Grund för att påföra skattetillägg har ansetts föreligga då ett aktiebolag yrkat avdrag för nedskrivning av anläggningstillgångar och de lämnade uppgifterna inte motsade att bolaget hade rätt till sådant avdrag. Inkomsttaxering 1999.
RÅ 2002 not 70: Skattetillägg som påförts i anledning av eftertaxering undanröjdes med stöd av 29 § förvaltningsprocesslagen, då länsrätten underlåtit att pröva och bifalla ett yrkande om förlustavdrag, vilket skulle ha lett till att eftertaxering inte åsatts
RÅ 2001:32: Skattetillägg har tagits ut efter den lägre procentsatsen (20 procent) när den skattskyldige underlåtit att redovisa en aktieförsäljning men denna framgått av en kontrolluppgift. Inkomsttaxering 1997.
RÅ 2002 not 142: Frågan om påförande av skattetillägg till följd av skattskyldigs underlåtenhet att upplysa om att ackord medgivits det år då underskott uppkommit skulle prövas vid taxeringen för det beskattningsår som följde efter underskottsåret
RÅ 1994:10: En delägare i ett fåmansbolag har i självdeklaration lämnat en oriktig uppgift. Med ledning av bolagets deklaration, som granskades samtidigt med delägarens, har uppgiften rättats. Bolagets deklaration har ansetts utgöra kontrollmaterial enligt 116 a § tredje stycket taxeringslagen (1956:623). Skattetillägg vid inkomsttaxering 1986.
RÅ 2003 not 95: Anstånd beviljades med betalning av skattetillägg på betydande belopp / I mål om anstånd med betalning av skattetillägg behövde kommunikation inte ske av yttrande i taxeringsfrågan
HFD 2014 not 51: Ne bis in idem (skäl att bevilja resning förelåg inte när de faktiska omständigheter som låg till grund för åtal inte var desamma som de som låg till grund för beslut om skattetillägg)
NJA 2015 s. 663: Resning. Ne bis in idem. Om åtal har väckts för skattebrott innan skattetillägg har påförts kan rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger inte föranleda resning av en lagakraftvunnen dom i brottmålet. Det gäller även om det ordinära förfarandet i brottmålet borde ha avbrutits därför att skattetilläggsförfarandet avslutades först och oavsett om skattetillägget står fast eller har undanröjts.
HFD 2014 not 53: Ne bis in idem (skäl att bevilja resning förelåg inte när dom på bl.a. grovt skattebrott grundades på att sökanden varit företrädare för aktiebolag medan beslutet om skattetillägg grundades på att sökanden även personligen bedrev skattepliktig verksamhet) / Ne bis in idem (skäl att bevilja resning i mål om skattetillägg förelåg inte när dom på bl.a. grovt skattebrott grundades på att sökanden varit företrädare för aktiebolag medan beslutet om skattetillägg grundades på att sökanden även personligen bedrev skattepliktig verksamhet)
HFD 2014 not 28: Ne bis in idem (skäl för Högsta förvaltningsdomstolen att bevilja resning förelåg inte när åtal väckts efter det att Skatteverket påfört skattetillägg) / Ne bis in idem (skäl för Högsta förvaltningsdomstolen att bevilja resning i mål om skattetillägg förelåg inte när åtal väckts efter det att Skatteverket påfört skattetillägget)
NJA 2004 s. 510: Grov oaktsamhet i skattebrottslagens mening? Även fråga om tillämpning av dubbelbestraffningsförbudet i artikel 4 i protokoll nr 7 till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. (I = B 3811-03 och II B 4661-03).
RÅ 2006:18: Underlåtenhet att fördela realisationsvinst mellan inkomstslagen tjänst och kapital vid försäljning av aktier i fåmansföretag har inte ansetts innebära att oriktig uppgift lämnats, eftersom de uppgifter som behövts för att göra en riktig fördelning mellan inkomstslagen lämnats i deklarationen.
RÅ 2009:94: En skattskyldig har av allmän domstol dömts för skatteförseelse och därefter av Skatteverket påförts skattetillägg för samma oredovisade ersättning. Detta har inte ansetts stå i strid med förbudet mot dubbelbestraffning i artikel 4.1 i sjunde tilläggsprotokollet till Europakonventionen.
RÅ 2003:53: Ett bolags konkurs har under pågående skatteprocess i kammarrätt avslutats utan överskott. Skäl att göra undantag från huvudregeln att bolaget därefter saknar förmåga att uppträda som part har, oavsett att bolaget påförts skatte- och avgiftstillägg, inte ansetts föreligga.
RÅ 1997:1: Gåva från den förutvarande majoritetsägaren av en koncern till en ledande befattningshavare inom koncernen har med hänsyn till omständigheterna ansetts utgöra skattepliktig intäkt av tjänst för mottagaren. Underlåtenhet att i inkomstdeklarationen lämna uppgift om gåvan har ansetts utgöra grund för påförande av skattetillägg. Tillräckliga skäl för eftergift av skattetillägget har inte ansetts föreligga. Inkomsttaxering 1990.
HFD 2012:69: Fråga om det förekommit s.k. osanna fakturor i näringsverksamhet (I-III). Inkomsttaxering 2005 och 2006, mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter, skatteavdrag samt skattetillägg.
HFD 2015 not 36: Resning beviljades inte när förundersökning avseende misstänkt brott lagts ned / Resning beviljades inte i mål om skattetillägg när förundersökning avseende misstänkt brott lagts ned
NJA 2013 s. 746: Extraordinärt rättsmedel. En person har dömts för skattebrott, trots att han personligen hade påförts ett skattetillägg avseende samma oriktiga uppgift innan åtalet väcktes. Högsta domstolen har senare slagit fast att en sådan rättstillämpning är oförenlig med rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger för samma brott (gärning) och därför strider mot bl.a. artikel 4 i Europakonventionens sjunde tilläggsprotokoll. Det har ansetts vara möjligt att - med stöd av artikel 13 i Europakonventionen och i övrigt enligt de regler som gäller för resning - ta upp brottmålet på nytt, när det behövs för att avbryta en pågående rättighetskränkning i form av frihetsberövande eller om ett återupptagande utgör en betydligt mer ändamålsenlig gottgörelse än de andra alternativ som står till buds.
NJA 2014 s. 371: Ne bis in idem. En skattskyldig har i självdeklaration underlåtit att redovisa inkomster av näringsverksamhet och mervärdesskatt. Beslut om skattetillägg beträffande inkomstskatt har ansetts inte hindra en prövning av åtal för skattebrott avseende mervärdesskatt. Jfr NJA 2013 s. 1076.
HFD 2020:52: Fråga om förutsättningar för att vid ordinarie omprövning och genom efterbeskattning skönsmässigt beskatta en person för kontantinsättningar som gjorts på dennes bankkonto.
HFD 2020:56: Förhållanden som redan har beaktats vid beskattningen ska inte påverka beräkningen av underlaget för skattetillägg.
NJA 2020 s. 734: Det förhållandet att skattetillägg tas ut för en viss gärning ska – med tillämpning av 29 kap. 5 § första stycket 8 BrB – beaktas vid bestämmande av påföljd för samma gärning.

Legaldefinitioner136

Taxeringslag (1956:623)
46 § Fordonsskattelag (1988:327)

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator