Prop. 2003/04:152

Anpassningar med anledning av en ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 19 maj 2004

Göran Persson

Lars Engqvist

(Socialdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas förslag till ändringar i nu gällande lagstiftning och förslag till ny lagstiftning. Förslagen är en konsekvens av att regeringen i propositionen En ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration (prop. 2003/04:69) föreslagit att den nuvarande socialförsäkringsadministrationen med 21 allmänna försäkringskassor och Riksförsäkringsverket skall avvecklas den 31 december 2004 och att en ny statlig myndighet för denna administration inrättas den 1 januari 2005. Riksdagen har antagit regeringens förslag (bet. 2003/04:SfU13, rskr. 2003/04:210). Den nya myndigheten kommer att heta Försäkringskassan.

Försäkringsdelegationer skall inrättas i varje län. Utöver att bevaka att Försäkringskassans verksamhet bedrivs effektivt med god service beslutar försäkringsdelegationerna i frågor om regional finansiell samverkan mellan myndigheter m.fl. Socialförsäkringsnämnderna skall finnas kvar som beslutande organ och ha beslutanderätt i samma frågor som i dag. Nämndledamöterna skall utses av försäkringsdelegationerna.

Ett allmänt ombud föreslås bli inrättat hos den nya Försäkringskassan. Det allmänna ombudet skall kunna överklaga Försäkringskassans beslut hos allmän förvaltningsdomstol. Det allmänna ombudet utses av regeringen. Försäkringskassan företräder dock det allmänna som den enskildes motpart i allmän förvaltningsdomstol när det bara är den enskilde som överklagar Försäkringskassans beslut.

Övergångsfrågor med anledning av den nuvarande socialförsäkringsadministrationens avveckling och inrättandet av den nya administrationen, regleras i lagen (2004:274) med anledning av inrättande av Försäkringskassan och i övergångsbestämmelserna till 18 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring. Det gäller dels frågor om förfarandet med fonder, stiftelser och fastigheter m.m. som förvaltas eller ägs av de allmänna för-

säkringskassorna, dels frågor om ärendehanteringens övergång från den gamla administrationen till den nya.

Lagarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2005, när den nya Försäkringskassan börjar sin verksamhet.

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

antar regeringens förslag till

1. lag om allmänt ombud hos Försäkringskassan,

2. lag om ändring i lagen (2004:274) med anledning av inrättande av

Försäkringskassan,

3. lag om ändring i socialförsäkringslagen (1999:799),

4. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

5. lag om ändring i lagen (2004:275) om ändring i lagen (1962:381)

om allmän försäkring,

6. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,

7. lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspen-

sion,

8. lag om ändring i brottsbalken,

9. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100), 10. lag om ändring i arkivlagen (1990:782), 11. lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön, 12. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483), 13. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 14. lag om ändring i lagen (1999:1230) om ikraftträdande av inkomst-

skattelagen (1999:1229), 15. lag om ändring i lagen (2003:763) om behandling av personuppgif-

ter inom socialförsäkringens administration, 16. lag om ändring i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av

rehabiliteringsinsatser mellan allmän försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och landsting, 17. lag om upphävande av lagen (1961:263) om överflyttande på

riksförsäkringsverket av de uppgifter och befogenheter, som tillkommer riksförsäkringsanstalten och pensionsstyrelsen, 18. lag om upphävande av lagen (1962:401) om förvaltningen av de

allmänna försäkringskassornas fonder för den obligatoriska och den frivilliga sjukförsäkringen, 19. lag om ändring i äktenskapsbalken, 20. lag om ändring i föräldrabalken, 21. lag om ändring i lagen (2004:000) om ändring i utsökningsbalken, 22. lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag, 23. lag om ändring i lagen (1957:684) om betalningsväsendet under

krigsförhållanden, 24. lag om ändring i lagen (1967:663) om tillägg till vissa trafiklivrän-

tor, 25. lag om ändring i lagen (1967:919) om värdesäkring av yrkes-

skadelivräntor m.m., 26. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdom-

stolar, 27. lag om ändring i lagen (1973:214) om tillägg till vissa ansvarsliv-

räntor, 28. lag om ändring i lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juri-

diska personer m.fl.,

29. lag om ändring i lagen (1974:525) om ersättning för viss

födelsekontrollerande verksamhet m.m.,

30. lag om ändring i lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar

och översättare,

31. lag om ändring i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd, 32. lag om ändring i lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjö-

män, 33. lag om ändring i lagen (1981:1310) om offentliga funktionärers

rätt till gottgörelse för rättegångskostnad i vissa mål m.m., 34. lag om ändring i namnlagen (1982:670), 35. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), 36. lag om ändring i lagen (1984:989) om socialförsäkringsväsendet

under krig och krigsfara, 37. lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125), 38. lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag, 39. lag om ändring i lagen (1988:360) om handläggning av ärenden

om bilstöd till handikappade, 40. lag om ändring i lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av ut-

ländska barn, 41. lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för

närståendevård, 42. lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare, 43. lag om ändring i lagen (1990:569) om särskild löneskatt på vissa

förvärvsinkomster, 44. lag om ändring i lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till

ålderspension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn, 45. lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481), 46. lag om ändring i lagen (1991:1488) om handläggning av vissa

ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret, 47. lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497), 48. lag om ändring i lagen (1993:16) om försäkring mot vissa semes-

terlönekostnader, 49. lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa

funktionshindrade, 50. lag om ändring i lagen (1993:389) om assistansersättning, 51. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag, 52. lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd, 53. lag om ändring i lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning, 54. lag om ändring i lagen (1993:1652) om ersättning för sjukgymnas-

tik, 55. lag om ändring i postlagen (1993:1684), 56. lag om ändring i lagen (1994:260) om offentlig anställning, 57. lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334), 58. lag om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, 59. lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, 60. lag om ändring i lagen (1998:284) om handläggningen av ärenden

om yrkesskadeförsäkring m.m., 61. lag om ändring i lagen (1998:675) om införande av lagen

(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, 62. lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift, 63. lag om ändring i lagen (1998:702) om garantipension,

64. lag om ändring i lagen (1998:703) om handikappersättning och

vårdbidrag,

65. lag om ändring i lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om

Premiepensionsmyndigheten,

66. lag om ändring i lagen (1998:1755) om särskilda insatser för

personer med tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning, 67. lag om ändring i lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder

inom socialförsäkringsområdet, 68. lag om ändring i lagen (1999:568) om utlandsstyrkan inom För-

svarsmakten, 69. lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395), 70. lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder

(AP-fonder), 71. lag om ändring i lagen (2000:461) om efterlevandepension och

efterlevandestöd till barn, 72. lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980), 73. lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter, 74. lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453), 75. lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionä-

rer m.fl., 76. lag om ändring i lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd, 77. lag om ändring i lagen (2002:125) om överföring av värdet av pen-

sionsrättigheter till och från Europeiska gemenskaperna, 78. lag om ändring i lagen (2002:208) om ändring i lagen (1998:675)

om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, 79. lag om ändring i lagen (2002:221) om konvention om social trygg-

het mellan Sverige och Kanada, 80. lag om ändring i lagen (2002:546) om behandling av personuppgif-

ter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, 81. lag om ändring i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till

vuxenstuderande, 82. lag om ändring i lagen (2003:1217) om fortsatt lokal försöksverk-

samhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst i vissa fall, 83. lag om ändring i lagen (2004:115) om självbetjäningstjänster via

Internet inom socialförsäkringens administration, 84. lag om ändring i lagen (2004:000) om samtjänst vid medborgar-

kontor, 85. lag om ändring i lagen (2004:000) om ändring i lagen (1996:1030)

om underhållsstöd och 86. lag om ändring i lagen (2004:000) om ändring i lagen (1998:674)

om inkomstgrundad ålderspension.

2. Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1. Förslag till lag om allmänt ombud hos Försäkringskassan

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Hos Försäkringskassan skall det finnas ett allmänt ombud som utses av regeringen.

2 § Om det allmänna ombudet har överklagat ett beslut av Försäkringskassan, förs det allmännas talan i allmän förvaltningsdomstol av ombudet.

3 § Det allmänna ombudet får uppdra åt en tjänsteman vid Försäkringskassan att företräda ombudet i allmän förvaltningsdomstol.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2. Det allmänna ombudet skall överta Riksförsäkringsverkets talan i ärenden där verket har överklagat beslut av en allmän försäkringskassa.

3. Det allmänna ombudet får överklaga ett beslut som en allmän försäkringskassa har meddelat före den 1 januari 2005. Det allmänna ombudets överklagande skall därvid ha inkommit inom den tid som skulle ha gällt, om Riksförsäkringsverket fortfarande hade varit behörigt att överklaga beslutet.

2.2. Förslag till lag om ändring i lagen (2004:274) med anledning av inrättande av Försäkringskassan

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2004:274) med anledning av inrättande av Försäkringskassan

dels att 2 § skall ha följande lydelse, dels att det skall införas två nya paragrafer, 3 och 4 §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter i en socialförsäkringsnämnd som före utgången av år 2004 har utsetts av en allmän försäkringskassas styrelse skall ha samma funktion i en socialförsäkringsnämnd vid Försäkringskassan under återstoden av sin mandattid.

Ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter i en socialförsäkringsnämnd som före utgången av år 2004 har utsetts av en allmän försäkringskassas styrelse skall ha samma funktion i en socialförsäkringsnämnd vid Försäkringskassan under återstoden av sin mandattid, om inte annat följer av bestämmelserna i 18 kap.32 och 34 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring i deras lydelse före den 1 januari 2005. Vad som där föreskrivs om styrelsen skall i stället gälla försäkringsdelegation.

3 §

Ärenden som enligt lag eller annan författning eller enligt beslut av regeringen handläggs av Riksförsäkringsverket eller de allmänna försäkringskassorna skall från och med den 1 januari 2005 handläggas av Försäkringskassan.

En ansökan, anmälan eller annan handling eller uppgift som har lämnats till en allmän försäkringskassa, skall anses ha kommit in till Försäkringskassan den dag som den kom in till den allmänna försäkringskassan.

Beslut som har fattats av Riksförsäkringsverket eller en allmän försäkringskassa före utgången av år 2004 gäller till den tidpunkt som anges i beslutet eller till dess Försäkringskassan med stöd av lag eller annan författning beslutar annat.

4 §

Staten övertar den 1 januari 2005 de allmänna försäkringskassornas fasta egendom, penningmedel, rättigheter och andra tillgångar. Staten övertar samtidigt ansvaret för de allmänna försäkringskassornas förbindelser och övriga åtaganden.

En stiftelse som vid utgången av år 2004 förvaltas av en allmän försäkringskassa skall från och med den 1 januari 2005 förvaltas av Försäkringskassan. En allmän försäkringskassas behörighet att utse en styrelseledamot i en stiftelse skall övertas av Försäkringskassan.

Bestämmelserna i första stycket om statens övertagande av de allmänna försäkringskassornas förbindelser och övriga åtaganden har inte tillämpning på förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

2.3. Förslag till lag om ändring i socialförsäkringslagen (1999:799)

Härigenom föreskrivs i fråga om socialförsäkringslagen (1999:799)

1

dels att 5 kap. 4–6 §§ skall upphöra att gälla, dels att rubrikerna närmast före 5 kap. 1, 4 och 7 §§ skall utgå, dels att 3 kap. 1 och 4 §§, 4 kap. 4–6 §§ och 5 kap. 1–3 och 7 §§ samt rubriken till 5 kap. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

1 §

2

Den som är bosatt i Sverige är försäkrad för följande förmåner som anges i lagen (1962:381) om allmän försäkring:

1. ersättning för sjukvård m.m. enligt 2 kap. i fråga om förmåner som beslutas av de allmänna försäkringskassorna,

1. ersättning för sjukvård m.m. enligt 2 kap. i fråga om förmåner som beslutas av Försäkringskassan,

2. föräldrapenning på lägstanivå och grundnivå,

3. sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning, samt

4. rehabilitering och särskilt bidrag enligt 22 kap. i fråga om förmåner som beslutas av de allmänna försäkringskassorna.

4. rehabilitering och särskilt bidrag enligt 22 kap. i fråga om förmåner som beslutas av Försäkringskassan.

4 §

3

Den som arbetar i Sverige är försäkrad för följande förmåner enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring:

1. sjukpenning och havandeskapspenning,

2. föräldrapenning över lägstanivå och tillfällig föräldrapenning,

3. inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning, samt

4. rehabilitering och rehabiliteringsersättning enligt 22 kap. i fråga om förmåner som beslutas av de allmänna försäkringskassorna.

4. rehabilitering och rehabiliteringsersättning enligt 22 kap. i fråga om förmåner som beslutas av Försäkringskassan

4 kap.

4 §

Har rätten till en bosättningsbaserad förmån upphört med tillämpning av bestämmelserna om

Har rätten till en bosättningsbaserad förmån upphört med tillämpning av bestämmelserna om

1

Senaste lydelse av

5 kap. 5 § 2001:1121 5 kap. 5 a § 2000:788 5 kap. 6 § 2001:1121.

2

Senaste lydelse 2001:1109.

3

Senaste lydelse 2001:1109.

Prop. 2003/04:152 bosättning i 2 kap. eller bestämmelserna om utlandsvistelse i 1-3 §§, får förmånen efter ansökan hos försäkringskassan fortsätta att utges om det med hänsyn till omständigheterna skulle framstå som uppenbart oskäligt att dra in förmånen.

bosättning i 2 kap. eller bestämmelserna om utlandsvistelse i 1-3 §§, får förmånen efter ansökan hos Försäkringskassan fortsätta att utges om det med hänsyn till omständigheterna skulle framstå som uppenbart oskäligt att dra in förmånen.

5 §

4

För tid då en försäkrad vistas utomlands får förmåner vid sjukdom, havandeskap, tillfällig vård av barn och rehabilitering enligt 3 kap. 4 § 1, 2 och 4 endast utges i följande fall:

1. om ett ersättningsfall inträffar utomlands medan den försäkrade där utför sådant arbete som skall anses som arbete i Sverige enligt 2 kap.,

2. om försäkringskassan medger att den försäkrade reser till utlandet.

2. om Försäkringskassan medger att den försäkrade reser till utlandet.

6 §

5

Förmåner och skadeersättningar enligt 3 kap. 4 § 3 samt 5 § 1, 3 och 4 utges för tid då den försäkrade vistas utomlands så länge rätten till förmånen består. Detta gäller också i fråga om föräldrapenning över lägstanivå enligt 3 kap. 4 § 2,

1. om barnet är bosatt i Sverige, eller

2. om försäkringskassan medger det, när ett barn hämtas i samband med adoption.

2. om Försäkringskassan medger det, när ett barn hämtas i samband med adoption.

5 kap. Anmälan och handläggning av ärenden

5 kap. Anmälan, m.m.

1 §

Den som bosätter sig i Sverige och som inte är folkbokförd här skall anmäla sig till den försäkringskassa som avses i 4 §. Bosättningsbaserade förmåner enligt 3 kap. 1 och 2 §§ får inte utges för längre tid tillbaka än tre månader före den månad då anmälan gjordes eller försäkringskassan på annat sätt fick kännedom om bosättningen.

Den som avses i 2 kap. 2 § första stycket och som inte är folkbokförd här skall anmäla sig till

Den som bosätter sig i Sverige och som inte är folkbokförd här skall anmäla sig till Försäkringskassan. Bosättningsbaserade förmåner enligt 3 kap. 1 och 2 §§ får inte utges för längre tid tillbaka än tre månader före den månad då anmälan gjordes eller Försäkringskassan på annat sätt fick kännedom om bosättningen.

Den som avses i 2 kap. 2 § första stycket och som inte är folkbokförd här skall anmäla sig till

4

Lydelse enligt prop. 2003/04:96, bet. 2003/04:SfU14.

5

Senaste lydelse 2001:1109.

den försäkringskassa som avses i 5 § andra stycket.

Försäkringskassan. Prop. 2003/04:152

2 §

Arbetsbaserade förmåner enligt 3 kap. 4 § samt 5 § 2 och 3 får inte utges för längre tid tillbaka än tre månader före den månad då försäkringskassan fick kännedom om arbetet.

En anmälan om arbete i Sverige som görs av den som arbetar här utan att vara bosatt i landet skall lämnas till den försäkringskassa som avses i 5 §.

Arbetsbaserade förmåner enligt 3 kap. 4 § samt 5 § 2 och 3 får inte utges för längre tid tillbaka än tre månader före den månad då Försäkringskassan fick kännedom om arbetet.

En anmälan om arbete i Sverige som görs av den som arbetar här utan att vara bosatt i landet skall lämnas till Försäkringskassan.

3 §

Den som lämnar Sverige för en tid som kan antas ha betydelse för rätten till förmåner enligt 2 eller 4 kap. skall anmäla detta till den försäkringskassa som avses i 4–6 §§.

Den som lämnar Sverige för en tid som kan antas ha betydelse för rätten till förmåner enligt 2 eller 4 kap. skall anmäla detta till Försäkringskassan.

7 §

Vid tillämpningen av denna lag skall följande bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän försäkring tillämpas:

18 kap. 46 och 47 §§ om Riksförsäkringsverkets tillsyn,

20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut, 20 kap. 4 § om återbetalning, 20 kap. 8 § om uppgiftsskyldighet för den enskilde, 20 kap. 9 § om uppgiftsskyldighet för myndigheter och arbetsgivare m.fl.,

20 kap. 10 § om omprövning av en försäkringskassas beslut,

20 kap. 10 a § om ändring av en försäkringskassas beslut, och

20 kap. 10 § om omprövning av Försäkringskassans beslut,

20 kap. 10 a § om ändring av Försäkringskassans beslut, och

20 kap. 11–13 §§ om överklagande av beslut m.m. __________________

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2. Vid tillämpning av bestämmelserna i 5 kap. 1 § första stycket och 2 § första stycket om tid för vilken utbetalning av förmåner kan ske skall beaktas även tid under vilken den allmänna försäkringskassan har haft kännedom om bosättningen respektive arbetet.

2.4. Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring

1

dels att 2 kap. 10 § och 22 kap. 17 § skall upphöra att gälla, dels att 1 kap. 3 §, 2 kap. 3–3 b, 7 och 9 §§, 3 kap. 2, 2 b, 4 b, 5, 6, 7 b, 8, 8 a, 9 a, 10 a, 11, 13, 14, 16 och 17 §§, 4 kap. 3, 6, 9, 11, 15 och 18 §§, 7 kap. 3 b och 5 §§, 8 kap. 8 §, 16 kap. 1, 8, 16 och 21 §§, 17 kap. 1 och 2 §§, 19 kap. 2 §, 20 kap. 2 a–4 a, 6, 8–13 a och 16 §§, 21 kap. 2 § samt 22 kap. 3, 6, 11 och 16 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 20 kap. 11 a §, samt ett nytt kapitel, 18 kap., av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

3 §

2

I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som är försäkrad enligt denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och om handläggning av ärenden, m.m.

I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som är försäkrad enligt denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och om anmälan, m.m.

2 kap.

3 §

3

Ersättning för t a n d v å r d lämnas om vården ges vid en folktandvårdsklinik, en högskola där odontologisk utbildning och forskning bedrivs eller annars genom det allmännas försorg. Ersättning lämnas också om vården ges hos en enskild näringsidkare, ett bolag eller en annan juridisk person, under förutsättning att vårdgivaren är uppförd på en förteckning som upprättats av den allmänna försäkringskassan.

Ersättning för t a n d v å r d lämnas om vården ges vid en folktandvårdsklinik, en högskola där odontologisk utbildning och forskning bedrivs eller annars genom det allmännas försorg. Ersättning lämnas också om vården ges hos en enskild näringsidkare, ett bolag eller en annan juridisk person, under förutsättning att vårdgivaren är uppförd på en förteckning som upprättats av Försäkringskassan.

För att bli uppförd på en förteckning enligt första stycket skall vårdgivaren antingen själv vara legitimerad tandläkare eller legitimerad tand-

1

Lagen omtryckt 1982:120.

Senaste lydelse av 2 kap. 10 § 2002:220 22 kap. 17 § 1999:800.

2

Senaste lydelse 1999:800.

3

Senaste lydelse 2003:360.

Prop. 2003/04:152 hygienist eller ha tillgång till en eller flera legitimerade tandläkare eller tandhygienister. Vidare krävs att vårdgivaren har F-skattsedel.

Ersättning lämnas enligt grunder som regeringen fastställer. Ersättning lämnas endast om tandvården utförts av en legitimerad tandläkare eller legitimerad tandhygienist som inte har fyllt 70 år. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får medge undantag från denna åldersgräns.

Ersättning lämnas inte för tandvård åt en försäkrad som fyller högst 19 år under det år då vården ges. Om avgiftsfri tandvård åt sådan försäkrad föreskrivs i tandvårdslagen (1985:125).

3 a §

4

En vårdgivare som avser att ge tandvård i enskild verksamhet mot ersättning enligt denna lag skall skriftligen anmäla detta till den allmänna försäkringskassa inom vars område verksamheten skall bedrivas.

Om vårdgivaren uppfyller de krav som anges i 3 § andra stycket, skall försäkringskassan föra upp vårdgivaren på den förteckning som avses i 3 § första stycket.

En vårdgivare som avser att ge tandvård i enskild verksamhet mot ersättning enligt denna lag skall skriftligen anmäla detta till Försäkringskassan.

Om vårdgivaren uppfyller de krav som anges i 3 § andra stycket, skall Försäkringskassan föra upp vårdgivaren på den förteckning som avses i 3 § första stycket.

3 b §

5

Om en vårdgivare som har förts upp på förteckningen hos en allmän försäkringskassa avser att upphöra med sin verksamhet eller att flytta verksamheten till en annan försäkringskassas område eller av annan anledning vill föras av från förteckningen, skall vårdgivaren anmäla detta till försäkringskassan senast tre månader i förväg.

En vårdgivare som har upphört att ge tandvård i enskild verksamhet eller har flyttat sin verksamhet från försäkringskassans område eller som inte längre uppfyller de krav som anges i 3 § andra stycket skall föras av från förteckningen genom beslut av försäkringskassan. Detsamma gäller om vårdgivaren inte har påbörjat verksamheten senast sex månader efter

Om en vårdgivare som har förts upp på förteckningen hos Försäkringskassan avser att upphöra med sin verksamhet eller att flytta verksamheten eller vill föras av från förteckningen, skall vårdgivaren anmäla detta till Försäkringskassan senast tre månader i förväg.

En vårdgivare som har upphört att ge tandvård i enskild verksamhet eller som inte längre uppfyller de krav som anges i 3 § andra stycket skall föras av från förteckningen genom beslut av Försäkringskassan. Detsamma gäller om vårdgivaren inte har påbörjat verksamheten senast sex månader efter anmälan enligt 3 a §.

4

Senaste lydelse 1998:553.

5

Senaste lydelse 1998:553.

Prop. 2003/04:152 anmälan enligt 3 a §.

7 §

6

Arbetsgivare för sjöman får vid en sjömans sjukdom ersättning enligt bestämmelserna i denna lag från den allmänna försäkringskassan för sina kostnader enligt sjömanslagen (1973:282) för

Arbetsgivare för sjöman får vid en sjömans sjukdom ersättning enligt bestämmelserna i denna lag från Försäkringskassan för sina kostnader enligt sjömanslagen (1973:282) för

1. öppen hälso- och sjukvård, utom sådan som ges av husläkare, om vården anordnas av staten, ett landsting eller en kommun som inte tillhör ett landsting,

2. tandvård enligt 3 §, eller

3. sjukhusvård enligt 4 §.

9 §

Ersättning för sjukvård utom riket utgår endast i den utsträckning regeringen föreskriver.

Har arbetsgivare för sjöman jämlikt sjömanslagen (1973:282) haft att för sjömans sjukvård utom riket vidkännas kostnad, som omfattas av föreskrifter meddelade med stöd av första stycket, äger han från allmän försäkringskassa i den ordning regeringen bestämmer erhålla gottgörelse för kostnaden enligt nämnda föreskrifter.

Har genom utrikesförvaltningens försorg åt försäkrad lämnats ekonomiskt bistånd avseende sjukvård utom riket, äger utrikesförvaltningen från allmän försäkringskassa erhålla gottgörelse därför enligt vad i andra stycket sägs.

Har arbetsgivare för sjöman jämlikt sjömanslagen (1973:282) haft att för sjömans sjukvård utom riket vidkännas kostnad, som omfattas av föreskrifter meddelade med stöd av första stycket, äger han från Försäkringskassan i den ordning regeringen bestämmer erhålla gottgörelse för kostnaden enligt nämnda föreskrifter.

Har genom utrikesförvaltningens försorg åt försäkrad lämnats ekonomiskt bistånd avseende sjukvård utom riket, äger utrikesförvaltningen från Försäkringskassan erhålla gottgörelse därför enligt vad i andra stycket sägs.

3 kap.

2 §

7

Sjukpenningrundande inkomst är den årliga inkomst i pengar som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete här i landet, antingen såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (i n k o m s t a v a n s t ä l l n i n g ) eller på annan grund (i n k o m s t a v a n n a t f ö r v ä r v s a r b e t e ). Som inkomst av anställning eller in-

Sjukpenningrundande inkomst är den årliga inkomst i pengar som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete här i landet, antingen såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (i n k o m s t a v a n s t ä l l n i n g ) eller på annan grund (i n k o m s t a v a n n a t f ö r v ä r v s a r b e t e ). Som inkomst av anställning eller in-

6

Senaste lydelse 1994:746.

7

Senaste lydelse 2000:983.

Prop. 2003/04:152 komst av annat förvärvsarbete räknas inte inkomst som avses i 10 kap. 3 § 1–3 inkomstskattelagen (1999:1229) eller sådan ersättning som anges i 1 § första stycket 1–5 och fjärde stycket lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas inte sådan ersättning enligt gruppsjukförsäkring eller trygghetsförsäkring vid arbetsskada som enligt 2 § första stycket lagen om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster utgör underlag för nämnda skatt. Den sjukpenninggrundande inkomsten fastställs av Försäkringskassan. Inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete skall därvid var för sig avrundas till närmast lägre hundratal kronor.

komst av annat förvärvsarbete räknas inte inkomst som avses i 10 kap. 3 § 1–3 inkomstskattelagen (1999:1229) eller sådan ersättning som anges i 1 § första stycket 1–5 och fjärde stycket lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas inte sådan ersättning enligt gruppsjukförsäkring eller trygghetsförsäkring vid arbetsskada som enligt 2 § första stycket lagen om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster utgör underlag för nämnda skatt. Den sjukpenninggrundande inkomsten fastställs av försäkringskassan. Inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete skall därvid var för sig avrundas till närmast lägre hundratal kronor.

Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst bortses från sådan inkomst av anställning och annat förvärvsarbete som överstiger sju och en halv gånger prisbasbeloppet. Det belopp som sålunda skall undantas skall i första hand räknas av från inkomst av annat förvärvsarbete. Ersättning för utfört arbete i annan form än pension räknas som inkomst av anställning, såvida ersättningen under ett år uppgår till minst 1 000 kronor, även om mottagaren inte är anställd hos den som utger ersättningen. I nu angivna fall skall den som utför arbetet anses såsom arbetstagare och den som utger ersättningen såsom arbetsgivare. Kan ersättning för arbete för någon annans räkning under året inte antas uppgå till minst 1 000 kronor, skall ersättningen från denne inte tas med vid beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten i annat fall än då den utgör inkomst av näringsverksamhet. Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst av anställning skall bortses från ersättning som enligt 2 a § skall anses som inkomst av annat förvärvsarbete samt ersättning som idrottsutövare får från sådan ideell förening som avses i 7 kap. 7 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet, om ersättningen från föreningen under året inte kan antas uppgå till minst ett halvt prisbasbelopp. Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst av anställning bortses även från ersättning från en stiftelse som har till väsentligt ändamål att tillgodose ekonomiska intressen hos dem som är eller har varit anställda hos en arbetsgivare som lämnat bidrag till stiftelsen (vinstandelsstiftelse) eller från en annan juridisk person med motsvarande ändamål, om ersättningen avser en sådan anställd och inte utgör ersättning för arbete för den juridiska personens räkning. Detta gäller dock endast om de bidrag arbetsgivaren lämnat till den juridiska personen varit avsedda att vara bundna under minst tre kalenderår och att på likartade villkor tillkomma en betydande del av de anställda. Om arbetsgivaren är ett fåmansföretag

Prop. 2003/04:152 eller ett fåmanshandelsbolag skall vid beräkningen inte bortses från ersättning som den juridiska personen lämnar till sådan företagsledare eller delägare i företaget eller en person som är närstående till någon av dem. Med fåmansföretag, fåmanshandelsbolag, företagsledare och närstående person avses detsamma som i inkomstskattelagen. Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst av anställning skall alltid bortses från ersättning från en vinstandelsstiftelse som härrör från bidrag som arbetsgivaren lämnat under åren 1988–1991.

Beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten skall, där förhållandena inte är kända för försäkringskassan, grundas på de upplysningar som kassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes arbetsgivare eller som kan framgå av den uppskattning, som vid taxering gjorts av den försäkrades inkomst. Semesterlön får inte inräknas i den sjukpenninggrundande inkomsten till högre belopp än vad som skulle ha utgivits i lön för utfört arbete under motsvarande tid. En liknande begränsning skall gälla semesterersättning. Inkomst av arbete för egen räkning får ej beräknas högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning.

Beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten skall, där förhållandena inte är kända för Försäkringskassan, grundas på de upplysningar som Försäkringskassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes arbetsgivare eller som kan framgå av den uppskattning, som vid taxering gjorts av den försäkrades inkomst. Semesterlön får inte inräknas i den sjukpenninggrundande inkomsten till högre belopp än vad som skulle ha utgivits i lön för utfört arbete under motsvarande tid. En liknande begränsning skall gälla semesterersättning. Inkomst av arbete för egen räkning får ej beräknas högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning.

2 b §

8

Årsarbetstid beräknas av försäkringskassan för försäkrade som har en sjukpenninggrundande inkomst som helt eller delvis är att hänföra till anställning när detta är av betydelse för beräkning av ersättning. Årsarbetstiden är det antal timmar per år som en försäkrad kan antas komma att ha tills vidare i ifrågavarande förvärvsarbete som ordinarie arbetstid eller motsvarande normal arbetstid. Vid beräkningen av årsarbetstiden inräknas även ledighet enligt 10 § tredje stycket.

Årsarbetstid beräknas av Försäkringskassan för försäkrade som har en sjukpenninggrundande inkomst som helt eller delvis är att hänföra till anställning när detta är av betydelse för beräkning av ersättning. Årsarbetstiden är det antal timmar per år som en försäkrad kan antas komma att ha tills vidare i ifrågavarande förvärvsarbete som ordinarie arbetstid eller motsvarande normal arbetstid. Vid beräkningen av årsarbetstiden inräknas även ledighet enligt 10 § tredje stycket.

Årsarbetstiden avrundas till närmaste hela timtal, varvid halv timme avrundas uppåt.

8

Senaste lydelse 2002:308.

Beräkningen av årsarbetstiden skall, där förhållandena inte är kända för försäkringskassan, grundas på de upplysningar som kassan kan inhämta från den försäkrade eller dennes arbetsgivare eller uppdragsgivare.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksförsäkringsverket får meddela föreskrifter om schablonberäkning av årsarbetstid.

Beräkningen av årsarbetstiden skall, där förhållandena inte är kända för Försäkringskassan, grundas på de upplysningar som Försäkringskassan kan inhämta från den försäkrade eller dennes arbetsgivare eller uppdragsgivare.

Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, meddelar föreskrifter om schablonberäkning av årsarbetstid.

4 b §

9

Den allmänna försäkringskassan kan efter skriftlig ansökan av den försäkrade besluta att hel sjukpenning för dag skall utges med 80 procent av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst delad med 365 eller, vid sjukpenningberäkning enligt 10 a §, med motsvarande arbetstidsfaktor, även för dag som avses i 4 § första stycket 1 och 10 a § första stycket 1. Ett sådant beslut får meddelas om den försäkrade lider av sjukdom som kan antas medföra ett större antal sjukperioder med rätt till sjukpenning under en tolvmånadersperiod. Till den del den försäkrade är arbetslös utges dock hel sjukpenning för dag som avses i 4 § första stycket 1 med högst 521 kronor.

Försäkringskassan kan efter skriftlig ansökan av den försäkrade besluta att hel sjukpenning för dag skall utges med 80 procent av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst delad med 365 eller, vid sjukpenningberäkning enligt 10 a §, med motsvarande arbetstidsfaktor, även för dag som avses i 4 § första stycket 1 och 10 a § första stycket 1. Ett sådant beslut får meddelas om den försäkrade lider av sjukdom som kan antas medföra ett större antal sjukperioder med rätt till sjukpenning under en tolvmånadersperiod. Till den del den försäkrade är arbetslös utges dock hel sjukpenning för dag som avses i 4 § första stycket 1 med högst 521 kronor.

Ett beslut som avses i första stycket får även meddelas för en sjukperiod när den sökande som givare av biologiskt material enligt lagen (1995:831) om transplantation m.m. har rätt till sjukpenning till följd av ingrepp för att ta tillvara det biologiska materialet eller förberedelser för sådant ingrepp.

Ett beslut enligt första stycket gäller från och med den kalendermånad då ansökan gjordes hos försäkringskassan, om inte annat sägs i beslutet. Beslutet skall gälla för viss tid som anges i beslutet eller, om det finns särskilda skäl, tills vidare. Beslutet skall upphävas om

Ett beslut enligt första stycket gäller från och med den kalendermånad då ansökan gjordes hos Försäkringskassan, om inte annat sägs i beslutet. Beslutet skall gälla för viss tid som anges i beslutet eller, om det finns särskilda skäl, tills vidare. Beslutet skall upphä-

9

Senaste lydelse 2003:423.

Prop. 2003/04:152 vas om villkoret enligt första stycket andra meningen inte längre är uppfyllt.

villkoret enligt första stycket andra meningen inte längre är uppfyllt.

En försäkrad som har gjort ansökan enligt första stycket är skyldig att genomgå undersökning av läkare eller tandläkare och att ge in utlåtande över undersökningen, om försäkringskassan finner att det behövs för ärendets bedömning. För den försäkrades utgifter för undersökningen och för utlåtande över undersökningen lämnas ersättning i enlighet med vad regeringen förordnar.

En försäkrad som har gjort ansökan enligt första stycket är skyldig att genomgå undersökning av läkare eller tandläkare och att ge in utlåtande över undersökningen, om Försäkringskassan finner att det behövs för ärendets bedömning. För den försäkrades utgifter för undersökningen och för utlåtande över undersökningen lämnas ersättning i enlighet med vad regeringen förordnar.

5 §

10

Den allmänna försäkringskassan skall besluta om en försäkrads tillhörighet till sjukpenningförsäkringen och fastställa sjukpenninggrundande inkomst. För en försäkrad som inte är bosatt i Sverige gäller detta så snart anmälan om hans inkomstförhållanden gjorts hos kassan. Av beslutet skall framgå i vad mån den sjukpenninggrundande inkomsten är att hänföra till anställning eller till annat förvärvsarbete. Sjukpenningförsäkringen skall omprövas

a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållanden eller andra omständigheter har undergått ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,

Försäkringskassan skall besluta om en försäkrads tillhörighet till sjukpenningförsäkringen och fastställa sjukpenninggrundande inkomst. För en försäkrad som inte är bosatt i Sverige gäller detta så snart anmälan om hans inkomstförhållanden gjorts hos Försäkringskassan. Av beslutet skall framgå i vad mån den sjukpenninggrundande inkomsten är att hänföra till anställning eller till annat förvärvsarbete. Sjukpenningförsäkringen skall omprövas

a) när Försäkringskassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållanden eller andra omständigheter har undergått ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,

b) när sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt denna lag eller särskild efterlevandepension enligt lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn beviljas den försäkrade eller sådan ersättning eller pension som redan utges ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades arbetsförmåga eller, vid särskild efterlevandepension, förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete,

c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades arbets- eller inkomstförhållanden,

d) när tjänstepension beviljas den försäkrade,

10

Lydelse enligt prop. 2003/04:96, bet. 2003/04:SfU14.

e) när ett beslut om vilandeförklaring av sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt 16 kap. 16 eller 17 § upphör, samt

e) när ett beslut om vilandeförklaring av sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt 16 kap. 16 § upphör, samt

f) när livränta beviljas den försäkrade enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller redan utgående livränta ändras.

Ändring som avses i första stycket skall gälla från och med den dag då anledningen till ändringen uppkommit. Den sjukpenninggrundande inkomst som ändrats enligt första stycket a får dock läggas till grund för ersättning tidigast från och med första dagen i den ersättningsperiod som inträffar i anslutning till att försäkringskassan fått kännedom om inkomständringen.

Under tid som anges under 1–6 får, om inte första stycket b–d eller f är tillämpligt, den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten sänkas lägst till vad den skulle ha varit närmast dessförinnan om försäkringskassan då känt till samtliga förhållanden. Detta gäller tid då den försäkrade

Ändring som avses i första stycket skall gälla från och med den dag då anledningen till ändringen uppkommit. Den sjukpenninggrundande inkomst som ändrats enligt första stycket a får dock läggas till grund för ersättning tidigast från och med första dagen i den ersättningsperiod som inträffar i anslutning till att Försäkringskassan fått kännedom om inkomständringen.

Under tid som anges under 1–6 får, om inte första stycket b–d eller f är tillämpligt, den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten sänkas lägst till vad den skulle ha varit närmast dessförinnan om Försäkringskassan då känt till samtliga förhållanden. Detta gäller tid då den försäkrade

1. bedriver studier enligt de grunder som fastställs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer,

3. deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd eller står till arbetsmarknadens förfogande enligt de grunder som fastställs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer,

4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,

5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, om den försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1 § föräldraledighetslagen (1995:584) och barnet inte har fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adoption av barn som ej fyllt tio år eller vid mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än ett år har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård,

6. fullgör tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.

För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 eller deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd skall försäkringskassan, vid sjukdom under den aktuella tiden, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade

För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 eller deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd skall Försäkringskassan, vid sjukdom under den aktuella tiden, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade

Prop. 2003/04:152 kan antas få under denna tid. Om därvid den sjukpenninggrundande inkomsten helt eller delvis är att hänföra till anställning, skall årsarbetstiden beräknas på grundval av enbart det antal arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha i ifrågavarande förvärvsarbete under den aktuella tiden.

För en försäkrad som får sådan behandling eller rehabilitering som avses i 7 b § eller 22 kap. 7 § och som under denna tid får livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning enligt en annan författning skall försäkringskassan, vid sjukdom under den tid då livränta betalas ut, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid.

kan antas få under denna tid. Om därvid den sjukpenninggrundande inkomsten helt eller delvis är att hänföra till anställning, skall årsarbetstiden beräknas på grundval av enbart det antal arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha i ifrågavarande förvärvsarbete under den aktuella tiden.

För en försäkrad som får sådan behandling eller rehabilitering som avses i 7 b § eller 22 kap. 7 § och som under denna tid får livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning enligt en annan författning skall Försäkringskassan, vid sjukdom under den tid då livränta betalas ut, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid.

För en försäkrad som avses i 10 c § första stycket 1 eller 2 skall dock under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade inte uppbär studiesocial förmån för studier som avses i tredje stycket 1, sjukpenningen beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av första–tredje styckena, om sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad på den sjukpenninggrundande inkomsten enligt fjärde stycket.

Fjärde stycket tillämpas även för försäkrad som avses i tredje stycket 6 när den försäkrade genomgår grundutbildning som är längre än 60 dagar.

Omprövning av sjukpenningförsäkringen enligt första stycket a skall ej omfatta ändring av den försäkrades inkomstförhållanden på grund av sådant förvärvsarbete som avses i 16 kap. 15 §.

6 §

11

En försäkrad skall, när han gör anspråk på sjukpenning, till den allmänna försäkringskassan anmäla sådan ändring i sina inkomstförhållanden eller andra omständigheter, som påverkar rätten till sjukpenning eller sjukpenningens storlek.

Allmän försäkringskassa skall i den utsträckning det skäligen påkallas genom förfrågningar hos de försäkrade eller på annat lämpligt

En försäkrad skall, när han gör anspråk på sjukpenning, till Försäkringskassan anmäla sådan ändring i sina inkomstförhållanden eller andra omständigheter, som påverkar rätten till sjukpenning eller sjukpenningens storlek.

Försäkringskassan skall i den utsträckning det skäligen påkallas genom förfrågningar hos de försäkrade eller på annat lämpligt sätt

11

Senaste lydelse 1994:46.

Prop. 2003/04:152 sätt inhämta uppgifter om den försäkrades inkomstförhållanden, arbetstid och andra omständigheter som har betydelse för sjukpenningförsäkringen.

inhämta uppgifter om den försäkrades inkomstförhållanden, arbetstid och andra omständigheter som har betydelse för sjukpenningförsäkringen.

7 b §

12

Sjukpenning enligt 7 § utges även när den försäkrade genomgår en medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering som syftar till att förebygga sjukdom eller att förkorta sjukdomstid eller att helt eller delvis förebygga eller häva nedsättning av arbetsförmågan. Som villkor gäller att behandlingen eller rehabiliteringen har ordinerats av läkare och ingår i en av försäkringskassan godkänd plan.

Sjukpenning enligt 7 § utges även när den försäkrade genomgår en medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering som syftar till att förebygga sjukdom eller att förkorta sjukdomstid eller att helt eller delvis förebygga eller häva nedsättning av arbetsförmågan. Som villkor gäller att behandlingen eller rehabiliteringen har ordinerats av läkare och ingår i en av Försäkringskassan godkänd plan.

Arbetsförmågan skall anses nedsatt i den mån den försäkrade på grund av behandlingen eller rehabiliteringen är förhindrad att förvärvsarbeta.

Sjukpenning enligt denna paragraf utges med 80 procent av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst delad med 365 eller, vid sjukpenningberäkning enligt 10 a §, med motsvarande arbetstidsfaktor även för dag som avses i 4 § första stycket 1 och 10 a § första stycket 1.

8 §

13

Den försäkrade skall till försäkringskassan ge in en skriftlig försäkran för sjukpenning. Försäkran skall innehålla uppgifter om sjukdomen, en beskrivning av den försäkrades arbetsuppgifter och den försäkrades egen bedömning av arbetsförmågan. Uppgifterna i försäkran skall lämnas på heder och samvete.

Den försäkrade skall till försäkringskassan ge in läkarintyg för att styrka nedsättning av arbetsförmåga på grund av sjukdom senast från och med den sjunde dagen efter sjukanmälningsdagen.

Den försäkrade skall om försäkringskassan begär det till kassan ge in en skriftlig särskild försäkran avseende nedsättningen av arbets-

Den försäkrade skall till Försäkringskassan ge in en skriftlig försäkran för sjukpenning. Försäkran skall innehålla uppgifter om sjukdomen, en beskrivning av den försäkrades arbetsuppgifter och den försäkrades egen bedömning av arbetsförmågan. Uppgifterna i försäkran skall lämnas på heder och samvete.

Den försäkrade skall till Försäkringskassan ge in läkarintyg för att styrka nedsättning av arbetsförmåga på grund av sjukdom senast från och med den sjunde dagen efter sjukanmälningsdagen.

Den försäkrade skall om Försäkringskassan begär det till Försäkringskassan ge in en skriftlig särskild försäkran avseende ned-

12

Senaste lydelse 1997:562.

13

Senaste lydelse 2003:422.

Prop. 2003/04:152 förmågan på grund av sjukdom. Den särskilda försäkran skall innehålla en utförligare beskrivning av den försäkrades arbetsuppgifter och egen bedömning av arbetsförmågan än försäkran enligt första stycket. Uppgifterna i den särskilda försäkran skall lämnas på heder och samvete.

sättningen av arbetsförmågan på grund av sjukdom. Den särskilda försäkran skall innehålla en utförligare beskrivning av den försäkrades arbetsuppgifter och egen bedömning av arbetsförmågan än försäkran enligt första stycket. Uppgifterna i den särskilda försäkran skall lämnas på heder och samvete.

Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, meddelar föreskrifter dels om undantag i vissa fall från skyldighet att lämna läkarintyg och försäkran, dels om att sådan skyldighet skall gälla från och med en annan dag än vad som anges i denna paragraf.

8 a §

14

Den allmänna försäkringskassan skall, om det behövs för att kunna bedöma i vilken mån den försäkrades arbetsförmåga fortfarande är nedsatt på grund av sjukdom samt om rehabilitering eller ytterligare utredningsåtgärder är nödvändiga, begära att han eller hon genomgår utredning eller deltar i ett särskilt möte (a v s t ä m n i n g s m ö t e ) för bedömning av hans eller hennes medicinska tillstånd, arbetsförmåga och behov av och möjligheter till rehabilitering.

Försäkringskassan skall, om det behövs för att kunna bedöma i vilken mån den försäkrades arbetsförmåga fortfarande är nedsatt på grund av sjukdom samt om rehabilitering eller ytterligare utredningsåtgärder är nödvändiga, begära att han eller hon genomgår utredning eller deltar i ett särskilt möte (a v s t ä m n i n g s m ö t e ) för bedömning av hans eller hennes medicinska tillstånd, arbetsförmåga och behov av och möjligheter till rehabilitering.

Försäkringskassan skall under sjukperioden, när det finns skäl till det, undersöka om den försäkrade efter sådan åtgärd som avses i 7 b § eller 22 kap., helt eller delvis kan försörja sig själv genom arbete.

Försäkringskassan skall, om det behövs för bedömningen av rätt till sjukpenning eller åtgärder enligt 7 b § eller 22 kap., under sjukperioden

1. infordra ett särskilt läkarutlåtande eller ett utlåtande av viss läkare eller annan sakkunnig.

1. infordra ett särskilt läkarutlåtande eller ett utlåtande av viss läkare eller annan sakkunnig,

2. göra förfrågan hos den försäkrade, den försäkrades arbetsgivare, läkare eller någon annan som kan antas kunna lämna nödvändiga uppgifter, och

3. besöka den försäkrade. Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, meddelar närmare föreskrifter om sådant avstämningsmöte som avses i första stycket och om särskilt läkarutlåtande enligt tredje stycket 1.

För kostnader som den enskilde har med anledning av en sådan utredning som avses i första eller tredje stycket eller som den enskilde eller en läkare har med anledning av ett sådant avstämningsmöte som avses i för-

14

Senaste lydelse 2003:422.

Prop. 2003/04:152 sta stycket lämnas ersättning i enlighet med vad som fastställs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.

9 a §

15

En kvinna som önskar erhålla havandeskapspenning skall göra ansökan därom. Den allmänna försäkringskassan får påfordra att kvinnan till stöd för sin rätt till havandeskapspenning inger utlåtande av sin arbetsgivare samt läkarutlåtande.

En kvinna som önskar erhålla havandeskapspenning skall göra ansökan därom. Försäkringskassan får påfordra att kvinnan till stöd för sin rätt till havandeskapspenning inger utlåtande av sin arbetsgivare samt läkarutlåtande.

I beslutet om havandeskapspenning skall anges under vilken tid ersättning kan utges.

Vad i lag eller annan författning föreskrivs om sjukpenning gäller i fråga om havandeskapspenning med undantag av bestämmelserna om ersättning för merutgifter i 7 a § och om karenstid i 11 §. Vidare skall havandeskapspenningen, med avvikelse från vad som anges i 4 § första stycket och 10 a §, utges med 80 procent även för den första dagen. Havandeskapspenning utges inte i den mån kvinnan för samma tid uppbär sjukpenning eller sjuklön eller annan ersättning enligt lagen (1991:1047) om sjuklön.

10 a §

16

Om den försäkrades sjukpenning i fall som avses i 10 § svarar mot sjukpenninggrundande inkomst av enbart anställning, gäller för dagar i sjukperioden som den försäkrade skulle ha utfört förvärvsarbete om han inte hade varit sjuk

1. att sjukpenning inte utges för den första dagen, och

2. att hel sjukpenning för de därpå följande dagarna utgör 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten och beräknas enligt andra och tredje styckena.

Skall sjukpenning utges för endast en dag skall till grund för beräkningen läggas det tal som erhålls när angiven procentandel av den sjukpenninggrundande inkomsten delas med årsarbetstiden. Talet avrundas till närmaste hela krontal. Det multipliceras därefter med antalet timmar av ordinarie arbetstid eller däremot svarande normal arbetstid. Produkten utgör hel sjukpenning för dagen.

Skall sjukpenning utges för mer än en dag med samma procentandel skall, vid beräkning av sjukpenning för dessa dagar, det tal som erhållits enligt andra stycket andra meningen multipliceras med det sammanlagda antalet timmar av ordinarie arbetstid eller däremot svarande normal arbetstid som belöper på dagarna. Det tal som därvid erhålls delas med antalet dagar med sjukpenning. Kvoten utgör beloppet av hel sjukpenning för dag. Skall sjukpenning utges efter olika grader av nedsatt arbetsförmåga sammanläggs dock de timmar som avser samma grad för sig. Sjukpenning beräknas för varje sådan period för sig.

15

Senaste lydelse 1997:562.

16

Senaste lydelse 1997:562.

Prop. 2003/04:152 Om antalet timmar eller det sammanlagda antalet timmar enligt andra och tredje styckena inte uppgår till ett helt timtal skall avrundning ske till närmaste hela timtal, varvid halv timme avrundas uppåt. Sjukpenning avrundas till närmaste hela krontal.

Om den försäkrade gått miste om sjukpenning till följd av bestämmelserna i första stycket 1 eller 4 § första stycket 1 för sammanlagt tio dagar under de senaste tolv månaderna, utges sjukpenning för dag som avses i första stycket 1 med 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten och beräknas enligt andra och tredje styckena.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksförsäkringsverket får meddela föreskrifter om schablonberäkning av ordinarie arbetstid och däremot svarande normal arbetstid.

Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, meddelar föreskrifter om schablonberäkning av ordinarie arbetstid och däremot svarande normal arbetstid.

11 §

17

Om en försäkrad gör anmälan till den allmänna försäkringskassan skall sjukpenning som svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete inte utges för de första 3 eller 30 dagarna av varje sjukperiod, den dag då sjukdomsfallet inträffade inräknad (k a r e n s t i d ). Vid beräkning av karenstid skall, om en sjukperiod börjar inom 20 dagar efter föregående sjukperiods slut, de båda perioderna anses såsom en sjukperiod.

En försäkrad, som gjort anmälan enligt första stycket, får övergå till försäkring med kortare karenstid eller utan karenstid, om han inte har fyllt 55 år. En sådan ändring skall bli gällande 14 dagar efter den, då framställningen gjordes hos kassan, men får ej tillämpas vid sjukdom som inträffat innan ändringen blivit gällande

Om en försäkrad gör anmälan till Försäkringskassan skall sjukpenning som svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete inte utges för de första 3 eller 30 dagarna av varje sjukperiod, den dag då sjukdomsfallet inträffade inräknad (k a r e n s t i d ). Vid beräkning av karenstid skall, om en sjukperiod börjar inom 20 dagar efter föregående sjukperiods slut, de båda perioderna anses såsom en sjukperiod.

En försäkrad, som gjort anmälan enligt första stycket, får övergå till försäkring med kortare karenstid eller utan karenstid, om han inte har fyllt 55 år. En sådan ändring skall bli gällande 14 dagar efter den, då framställningen gjordes hos Försäkringskassan, men får ej tillämpas vid sjukdom som inträffat innan ändringen blivit gällande.

13 §

18

Frågor om förmåner enligt detta kapitel prövas av den allmänna försäkringskassa som enligt 5 kap. socialförsäkringslagen (1999:799) skall avgöra ett ärende avseende den försäkrade. Denna försäk-

17

Senaste lydelse 1987:1321.

18

Senaste lydelse 2001:489. Ändringen innebär bl.a. att första stycket upphävs.

Prop. 2003/04:152 ringskassa får dock uppdra åt en annan försäkringskassa att pröva sådana frågor med undantag av frågor som avses i 5 §.

Bestämmelserna i 3, 5 och 7 §§ i fråga om sjukersättning och aktivitetsersättning tillämpas även där den försäkrade skulle ha fått sådan ersättning i form av garantiersättning om han eller hon hade haft rätt till sådan ersättning enligt bestämmelserna om försäkringstid i 9 kap.

Har en försäkrad, utan att bestämmelserna i 3 kap. 3 § är tillämpliga, efter ingången av den månad då han uppnådde sextiofem års ålder, erhållit sjukpenning under etthundraåttio dagar, får den allmänna försäkringskassan besluta att sjukpenning inte längre skall utgå.

Har en försäkrad, utan att bestämmelserna i 3 kap. 3 § är tillämpliga, efter ingången av den månad då han eller hon fyllde 65 år, erhållit sjukpenning under 180 dagar, får Försäkringskassan besluta att sjukpenning inte längre skall utges.

14 §

19

Sjukpenning får inte utges för tid innan anmälan om sjukdomsfallet har gjorts hos den allmänna försäkringskassan, där inte hinder mött för sådan anmälan eller annars särskilda skäl föranleder att sjukpenning bör utges.

Sjukpenning får inte utges för tid innan anmälan om sjukdomsfallet har gjorts hos Försäkringskassan, där inte hinder mött för sådan anmälan eller annars särskilda skäl föranleder att sjukpenning bör utges.

Utan hinder av föreskriften i första stycket skall sjukpenning som grundas på inkomst av anställning utges, om den försäkrades arbetsgivare skall anmäla sjukdomsfallet enligt 12 § första stycket lagen (1991:1047) om sjuklön.

16 §

20

Om en arbetstagare har rätt till lön under sjukdom enligt statliga, kommunala eller landstingskommunala bestämmelser, kan regeringen föreskriva undantag helt eller delvis från bestämmelserna om rätt till sjukpenning.

I den mån sådant undantag inte har föreskrivits får arbetsgivaren i den ordning regeringen bestämmer uppbära arbetstagarens sjukpenning till den del den inte överstiger den utbetalda lönen.

En överenskommelse, som innebär att en arbetsgivare som har utgivit lön till en arbetstagare under sjukdom har rätt att uppbära dennes sjukpenning, är bindande för försäkringskassan om den har form av kollektivavtal och på arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av en organisation som

En överenskommelse, som innebär att en arbetsgivare som har utgivit lön till en arbetstagare under sjukdom har rätt att uppbära dennes sjukpenning, är bindande för Försäkringskassan om den har form av kollektivavtal och på arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av en organisation som

19

Senaste lydelse 1991:1048.

20

Senaste lydelse 1997:562.

Prop. 2003/04:152 är att anse som huvudorganisation. Ett sådant kollektivavtal får en arbetsgivare som är bunden av avtalet efter överenskommelse åberopa även i fråga om arbetstagare som inte omfattas av avtalet men sysselsätts i arbete som avses i det. Regeringen får meddela föreskrifter om sjukpenningberäkning och handläggning av sjukfall för arbetstagare hos staten som omfattas av sådant avtal.

är att anse som huvudorganisation. Ett sådant kollektivavtal får en arbetsgivare som är bunden av avtalet efter överenskommelse åberopa även i fråga om arbetstagare som inte omfattas av avtalet men sysselsätts i arbete som avses i det. Regeringen får meddela föreskrifter om sjukpenningberäkning och handläggning av sjukfall för arbetstagare hos staten som omfattas av sådant avtal.

Regeringen får även meddela föreskrifter om sjukpenningberäkning för arbetstagare med statligt reglerad anställning som är anställda hos en annan arbetsgivare än staten och som omfattas av sådant kollektivavtal som anges i tredje stycket.

Har en försäkrad drabbats av sjukdom utom riket och därvid erhållit underhåll genom utrikesförvaltningens försorg får förvaltningen i den ordning regeringen bestämmer från försäkringskassan erhålla den försäkrades sjukpenning, i den mån den inte överstiger vad som har utgivits i underhåll.

Har en försäkrad drabbats av sjukdom utom riket och därvid erhållit underhåll genom utrikesförvaltningens försorg får förvaltningen i den ordning regeringen bestämmer från Försäkringskassan erhålla den försäkrades sjukpenning, i den mån den inte överstiger vad som har utgivits i underhåll.

Sjukpenning som betalas ut enligt denna paragraf till en arbetsgivare skall minskas med lön under sjukdom som arbetsgivaren utger till arbetstagaren för samma tid som sjukpenningen avser, dock endast med den del av lönen under sjukdom som överstiger 90 procent av lönen i arbete. Härvid har bestämmelserna i 4 a § andra och tredje styckena motsvarande tillämpning.

17 §

21

Sjukpenning får, om omständigheterna motiverar det, dras in eller sättas ned om en försäkrad

a) underlåter att meddela försäkringskassan sin vistelseadress när han under sjukdomsfall vistas annat än tillfälligt på annan adress än den som angetts till kassan,

a) underlåter att meddela Försäkringskassan sin vistelseadress när han under sjukdomsfall vistas annat än tillfälligt på annan adress än den som angetts till Försäkringskassan,

b) underlåter att enligt 6 § första stycket anmäla sådan ändring som är av betydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek.

Angående nedsättning eller indragning i andra fall av ersättning som här avses stadgas i 20 kap. 3 §.

21

Senaste lydelse 1997:275.

Prop. 2003/04:152 4 kap.

3 §

22

Föräldrapenning med anledning av ett barns födelse utges under högst 480 dagar sammanlagt för föräldrarna.

Vid flerbarnsbörd utges föräldrapenning under ytterligare 180 dagar för varje barn utöver det första.

Om föräldrarna gemensamt har vårdnaden om barnet, har varje förälder rätt att uppbära föräldrapenning under hälften av den i första och andra styckena angivna tiden.

En förälder som ensam har vårdnaden om barnet har rätt att själv uppbära föräldrapenningen under hela den tid som anges i första och andra styckena. Detsamma gäller om föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet men den andra föräldern inte har rätt till föräldrapenning.

Om en förälder på grund av sjukdom eller handikapp varaktigt saknar förmåga att vårda barnet har den andra föräldern rätt att själv uppbära föräldrapenningen under hela den tid som anges i första och andra styckena.

En förälder kan avstå rätt att uppbära föräldrapenning till förmån för den andra föräldern med undantag för föräldrapenning med belopp motsvarande förälderns sjukpenning såvitt avser en tid om 60 dagar för varje barn, eller vid flerbarnsbörd, för barnen gemensamt. Ett avstående från rätt att uppbära föräldrapenning görs genom skriftlig anmälan till försäkringskassan.

En förälder kan avstå rätt att uppbära föräldrapenning till förmån för den andra föräldern med undantag för föräldrapenning med belopp motsvarande förälderns sjukpenning såvitt avser en tid om 60 dagar för varje barn, eller vid flerbarnsbörd, för barnen gemensamt. Ett avstående från rätt att uppbära föräldrapenning görs genom skriftlig anmälan till Försäkringskassan.

Föräldrapenning utges längst till dess barnet har fyllt åtta år eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret.

6 §

23

Hel föräldrapenning utgör lägst 60 kronor om dagen (lägstanivå). Föräldrapenning för de första 180 dagarna utges med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt femte stycket, om föräldern under minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten för födelsen har varit försäkrad för en sjukpenning över lägstanivån och skulle ha varit det om försäkringskassan känt till samtliga förhållanden. Föräldrapenning för de första 180 dagarna utges dock alltid lägst med ett be-

Föräldrapenning för de första 180 dagarna utges med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt femte stycket, om föräldern under minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten för födelsen har varit försäkrad för en sjukpenning över lägstanivån och skulle ha varit det om Försäkringskassan känt till samtliga förhållanden. Föräldrapenning för de första 180 dagarna utges dock alltid lägst med ett be-

22

Senaste lydelse 2001:141.

23

Senaste lydelse 2003:1218.

Prop. 2003/04:152 lopp för hel föräldrapenning om 180 kr (grundnivå). För en förälder som endast är försäkrad enligt 3 kap. 4 § socialförsäkringslagen (1999:799) gäller detta under förutsättning att föräldern uppfyller villkoren i första meningen.

lopp för hel föräldrapenning om 180 kr (grundnivå). För en förälder som endast är försäkrad enligt 3 kap. 4 § socialförsäkringslagen (1999:799) gäller detta under förutsättning att föräldern uppfyller villkoren i första meningen.

Utöver vad som anges i andra stycket utges föräldrapenning för – 210 dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt femte stycket, dock lägst med belopp enligt grundnivån, och för

– 90 dagar med belopp enligt lägstanivån. Vid flerbarnsbörd utges föräldrapenning enligt 3 § andra stycket för – 90 dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt femte stycket, dock lägst med belopp enligt grundnivån, och för

– 90 dagar med belopp enligt lägstanivån. För varje barn utöver det andra utges föräldrapenning med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt femte stycket, dock lägst med belopp enligt grundnivån.

När föräldrapenning enligt andra–fjärde styckena skall utges med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, skall beräkningen ske enligt 3 kap. med undantag av 5 § fjärde–sjunde styckena samt 10 a och 10 b §§.

Utan hinder av vad som föreskrivs i andra–fjärde styckena skall, om förälderns sjukpenninggrundande inkomst har sänkts enligt 3 kap. 5 § tredje stycket 5, föräldrapenningen till dess barnet fyller två år beräknas lägst på grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som gällde innan sänkningen skedde eller den högre inkomst som löneutvecklingen inom yrkesområdet därefter föranleder, om föräldern avstår från förvärvsarbete för vård av barn. Är kvinnan gravid på nytt innan barnet uppnått eller skulle ha uppnått ett år och nio månaders ålder, skall föräldrapenningen även fortsättningsvis beräknas på motsvarande sätt. Detsamma gäller vid adoption av barn som sker inom två år och sex månader efter det att det föregående barnet fötts eller adopterats.

9 §

24

Villkoret om försäkring för viss sjukpenning enligt 6 § andra stycket anses uppfyllt om föräldern inte har varit försäkrad för viss sjukpenning, men skulle ha varit det om kassan känt till samtliga förhållanden.

Villkoret om försäkring för viss sjukpenning enligt 6 § andra stycket anses uppfyllt om föräldern inte har varit försäkrad för viss sjukpenning, men skulle ha varit det om Försäkringskassan känt till samtliga förhållanden.

När det skall bestämmas om villkoret om försäkring för viss sjukpenning enligt 6 § andra stycket är uppfyllt för en försäkrad som avses i 3 kap. 5 b § skall bortses från tiden för utlandsvistelsen. När det bestäms om villkoret är uppfyllt för en förälder som uppburit sjukersättning eller aktivitetsersättning skall sjukpenninggrundande inkomst beräknad enligt

24

Senaste lydelse 2001:489.

Prop. 2003/04:152 3 kap. 5 c § anses ha gällt hela den tid som föräldern uppburit sådan ersättning.

11 §

25

Tillfällig föräldrapenning kan utges för vård av ett barn som fyllt tolv men inte sexton år i de fall barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat funktionshinder är i behov av särskild tillsyn eller vård.

Tillfällig föräldrapenning kan även utges för vård av ett barn som fyllt sexton men inte tjugoett år om barnet omfattas av 1 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Om barnet efter att ha fyllt tjugoett år går i sådan skola som avses i 5 kap. 28 § eller 6 kap. 7 §skollagen (1985:1100) kan tillfällig föräldrapenning utges till utgången av vårterminen det kalenderår då barnet fyller 23 år.

Tillfällig föräldrapenning enligt första stycket utges om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete av skäl som anges i 10 § första stycket eller 10 a §. För tid under vilken annars föräldrapenning skulle ha uppburits utges dock inte tillfällig föräldrapenning annat än om barnet vårdas på sjukhus. Tillfällig föräldrapenning enligt andra stycket utges om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete av skäl som anges i 10 § första stycket 1.

Den allmänna försäkringskassan får i förväg pröva om förutsättningarna enligt första eller andra stycket föreligger. Ett sådant beslut är bindande för den tid som anges i beslutet men kan omprövas om de förhållanden som har lagts till grund för beslutet ändras.

Försäkringskassan får i förväg pröva om förutsättningarna enligt första eller andra stycket föreligger. Ett sådant beslut är bindande för den tid som anges i beslutet men kan omprövas om de förhållanden som har lagts till grund för beslutet ändras.

15 §

26

Föräldrapenningförmåner får inte utges för tid innan anmälan gjorts hos försäkringskassan. Detta gäller dock inte om hinder förelegat för sådan anmälan eller det finns särskilda skäl för att förmånen ändå bör betalas ut.

Föräldrapenningförmåner får inte utges för tid innan anmälan gjorts hos Försäkringskassan. Detta gäller dock inte om hinder förelegat för sådan anmälan eller det finns särskilda skäl för att förmånen ändå bör betalas ut.

18 §

27

Bestämmelserna i 3 kap. 6 §,

13 § första stycket, 16 § första– femte styckena och 17 § första stycket b samt andra stycket tillämpas även i fråga om föräldrapenningförmåner. Bestämmelserna i 3 kap. 15 § och 17 § första

Bestämmelserna i 3 kap. 6 §, 16 § första–femte styckena och 17 § första stycket b samt andra stycket tillämpas även i fråga om föräldrapenningförmåner. Bestämmelserna i 3 kap. 15 § och 17 § första stycket a tillämpas även i

25

Senaste lydelse 1995:1478.

26

Senaste lydelse 1985:87.

27

Senaste lydelse 2001:141.

Prop. 2003/04:152 stycket a tillämpas även i fråga om tillfällig föräldrapenning.

fråga om tillfällig föräldrapenning.

Vid beräkning av antalet dagar med rätt till föräldrapenningförmån anses en dag med tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels föräldrapenning som motsvarande andel av en dag.

Om en föräldrapenningförmån tillkommer en förälder som inte har fyllt 18 år, får försäkringskassan på framställning av socialnämnden besluta att föräldrapenningen helt eller delvis skall utbetalas till annan person eller till nämnden att användas till förälderns och familjens nytta.

Är en kvinna vid tiden för förlossningen intagen i kriminalvårdsanstalt eller ett hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, får försäkringskassan på framställning av föreståndaren för inrättningen besluta, att den föräldrapenning som tillkommer kvinnan inrättningen besluta, att den föräldrapenniskall utbetalas till föreståndaren för att användas till kvinnans och barnets nytta.

Om en föräldrapenningförmån tillkommer en förälder som inte har fyllt 18 år, får Försäkringskassan på framställning av socialnämnden besluta att föräldrapenningen helt eller delvis skall utbetalas till annan person eller till nämnden att användas till förälderns och familjens nytta.

Är en kvinna vid tiden för förlossningen intagen i kriminalvårdsanstalt eller ett hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, får Försäkringskassan på framställning av föreståndaren för inrättningen besluta, att den föräldrapenning som tillkommer kvinnan skall utbetalas till föreståndaren för att användas till kvinnans och barnets nytta.

7 kap.

3 b §

28

Försäkringskassan skall, när det kan anses nödvändigt för bedömningen av om rätt till sjukersättning eller aktivitetsersättning föreligger, begära att den försäkrade genomgår undersökning av viss läkare eller genomgår annan utredning såsom arbetsprövning eller arbetsträning, för bedömning av den försäkrades medicinska tillstånd, arbetsförmågan och behovet av och möjligheterna till rehabilitering.

När det kan anses nödvändigt för bedömning av rätt till sjukersättning eller aktivitetsersättning, skall försäkringskassan även

När det kan anses nödvändigt för bedömning av rätt till sjukersättning eller aktivitetsersättning, skall Försäkringskassan även

1. begära in utlåtande av viss läkare eller annan sakkunnig,

2. göra förfrågan hos den försäkrade, den försäkrades arbetsgivare, läkare eller någon annan som kan antas kunna lämna nödvändiga uppgifter,

3. besöka den försäkrade, samt

4. undersöka om den försäkrade efter sådan åtgärd som avses i 3 kap. 7 b § eller 22 kap. helt eller delvis kan försörja sig själv genom arbete.

Försäkringskassan skall i samband med beslut om sjukersättning eller aktivitetsersättning också bedöma om förnyad utredning av arbetsförmågan skall göras efter viss tid.

28

Senaste lydelse 2001:489.

Prop. 2003/04:152 Försäkringskassan kan även under tid som sjukersättning eller aktivitetsersättning utges vidta åtgärder enligt första och andra styckena. Innan beslut fattas om medicinsk utredning enligt första eller andra stycket skall försäkringsläkarens bedömning inhämtas.

För kostnader som den enskilde har med anledning av sådan utredning som avses i första och andra styckena lämnas ersättning i enlighet med vad regeringen eller, efter regeringen bemyndigande, Riksförsäkringsverket föreskriver.

För kostnader som den enskilde har med anledning av sådan utredning som avses i första och andra styckena lämnas ersättning i enlighet med vad som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

5 §

29

Försäkringskassan skall, i samband med ett beslut om att bevilja en försäkrad aktivitetsersättning, undersöka om han eller hon under den tid ersättningen skall utges kan delta i aktiviteter som kan antas ha en gynnsam inverkan på hans eller hennes sjukdomstillstånd eller fysiska eller psykiska prestationsförmåga.

Om den försäkrade bedöms kunna delta i aktiviteter skall försäkringskassan i samråd med honom eller henne utarbeta en plan för sådana aktiviteter. Försäkringskassan skall därvid i möjligaste mån tillgodose den försäkrades önskemål.

Om den försäkrade bedöms kunna delta i aktiviteter skall Försäkringskassan i samråd med honom eller henne utarbeta en plan för sådana aktiviteter. Försäkringskassan skall därvid i möjligaste mån tillgodose den försäkrades önskemål.

Försäkringskassan skall verka för att de planerade aktiviteterna kommer till stånd. Försäkringskassan skall också samordna de insatser som behövs och se till att åtgärder vidtas för att underlätta för den försäkrade att delta i aktiviteterna.

Som aktiviteter enligt denna paragraf avses inte sådana åtgärder som anges i 3 b §.

8 kap.

8 §

30

Vid beräkning av inkomstrelaterad aktivitetsersättning får, om det medför en högre antagandeinkomst, vid tillämpning av 7 § i stället användas de två högsta enligt 6 § omräknade bruttoårsinkomsterna inom en ramtid av tre år.

Om, vid tillämpning av första stycket, endast en bruttoårsinkomst kan tillgodoräknas inom ramtiden upptas vid beräkning av antagandeinkomsten en bruttoårsinkomst med noll kronor.

Om, vid beräkning av antagandeinkomst enligt denna paragraf, den försäkrade kan tillgodoräknas en bruttoårsinkomst året före det år då försäkringsfallet inträffar men denna är lägre än den sjuk-

Om, vid beräkning av antagandeinkomst enligt denna paragraf, den försäkrade kan tillgodoräknas en bruttoårsinkomst året före det år då försäkringsfallet inträffar men denna är lägre än den sjuk-

29

Senaste lydelse 2001:489.

30

Senaste lydelse 2001:489.

Prop. 2003/04:152 penninggrundande inkomst enligt 3 kap. som den försäkrade har vid tidpunkten för försäkringsfallet eller den inkomst som då skulle ha utgjort hans eller hennes sjukpenninggrundande inkomst om försäkringskassan hade känt till samtliga förhållanden, får den sjukpenninggrundande inkomsten i stället utgöra bruttoårsinkomst.

penninggrundande inkomst enligt 3 kap. som den försäkrade har vid tidpunkten för försäkringsfallet eller den inkomst som då skulle ha utgjort hans eller hennes sjukpenninggrundande inkomst om Försäkringskassan hade känt till samtliga förhållanden, får den sjukpenninggrundande inkomsten i stället utgöra bruttoårsinkomst.

16 kap.

1 §

31

Den som önskar sjukersättning eller aktivitetsersättning skall göra ansökan hos allmän försäkringskassa i enlighet med vad regeringen förordnar.

Uppbär en försäkrad sjukpenning eller ersättning för sjukhusvård eller rehabiliteringspenning enligt denna lag, får försäkringskassan tillerkänna honom eller henne sjukersättning eller aktivitetsersättning utan hinder av att han eller hon inte gjort ansökan därom. Detsamma skall gälla då en försäkrad uppbär sjukpenning, ersättning för sjukhusvård eller livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utges enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande. Om den försäkrade uppbär sjukpenning skall försäkringskassan senast ett år efter sjukanmälningsdagen ha utrett om det finns förutsättningar för att tillerkänna den försäkrade sjukersättning eller aktivitetsersättning.

Den som önskar sjukersättning eller aktivitetsersättning skall göra ansökan hos Försäkringskassan i enlighet med vad regeringen förordnar.

Uppbär en försäkrad sjukpenning eller ersättning för sjukhusvård eller rehabiliteringspenning enligt denna lag, får Försäkringskassan tillerkänna honom eller henne sjukersättning eller aktivitetsersättning utan hinder av att han eller hon inte gjort ansökan därom. Detsamma skall gälla då en försäkrad uppbär sjukpenning, ersättning för sjukhusvård eller livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utges enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande. Om den försäkrade uppbär sjukpenning skall Försäkringskassan senast ett år efter sjukanmälningsdagen ha utrett om det finns förutsättningar för att tillerkänna den försäkrade sjukersättning eller aktivitetsersättning.

Uppbär en försäkrad tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning, får den tid för vilken förmånen skall utges förlängas utan att ansökan har gjorts.

För kostnader för läkarundersökning och läkarutlåtande vid ansökan om sjukersättning eller aktivitetsersättning skall ersättning lämnas i enlighet med vad reger-

För kostnader för läkarundersökning och läkarutlåtande vid ansökan om sjukersättning eller aktivitetsersättning skall ersättning lämnas i enlighet med vad som fö-

31

Senaste lydelse 2003:422.

Prop. 2003/04:152 ingen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksförsäkringsverket föreskriver.

reskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

8 §

32

Den som uppbär sjukersättning eller aktivitetsersättning är skyldig att utan oskäligt dröjsmål anmäla till allmän försäkringskassa om han eller hon börjar förvärvsarbeta, börjar förvärvsarbeta i större omfattning än tidigare eller fortsätter att förvärvsarbeta efter tid som avses i 15 och 16 §§, eller om hans eller hennes arbetsförmåga väsentligt förbättras utan att han eller hon börjar förvärvsarbeta, börjar förvärvsarbeta i större utsträckning än tidigare eller fortsätter att förvärvsarbeta efter tid som avses i 15 och 16 §§. Om den försäkrade har en god man eller förvaltare enligt föräldrabalken, har denne motsvarande skyldighet att göra anmälan, om det kan anses ingå i uppdraget

Den som uppbär sjukersättning eller aktivitetsersättning är skyldig att utan oskäligt dröjsmål anmäla till Försäkringskassan om han eller hon börjar förvärvsarbeta, börjar förvärvsarbeta i större omfattning än tidigare eller fortsätter att förvärvsarbeta efter tid som avses i 15 och 16 §§, eller om hans eller hennes arbetsförmåga väsentligt förbättras utan att han eller hon börjar förvärvsarbeta, börjar förvärvsarbeta i större utsträckning än tidigare eller fortsätter att förvärvsarbeta efter tid som avses i 15 och 16 §§. Om den försäkrade har en god man eller förvaltare enligt föräldrabalken, har denne motsvarande skyldighet att göra anmälan, om det kan anses ingå i uppdraget.

Underlåts anmälan som avses i första stycket utan giltigt skäl, får sjukersättningen eller aktivitetsersättningen dras in för viss tid eller tills vidare.

16 §

33

Försäkringskassan får förklara sjukersättningen eller aktivitetsersättningen vilande för tid efter den period som har bestämts i beslut enligt 15 §. Om något beslut enligt 15 § inte har fattats får försäkringskassan i stället besluta att sjukersättningen eller aktivitetsersättningen skall förklaras vilande från och med den månad som anges i ansökan.

Försäkringskassan får förklara sjukersättningen eller aktivitetsersättningen vilande för tid efter den period som har bestämts i beslut enligt 15 §. Om något beslut enligt 15 § inte har fattats får Försäkringskassan i stället besluta att sjukersättningen eller aktivitetsersättningen skall förklaras vilande från och med den månad som anges i ansökan.

Sjukersättningen får vilandeförklaras enligt första stycket under högst tjugofyra månader, dock längst till utgången av tjugofjärde månaden från och med den första månad som beslutet enligt 15 § omfattar. Om något beslut enligt 15 § inte har fattats får sjukersättningen vilandeförklaras längst till utgången av tjugofjärde månaden från och med den första månad som beslutet omfattar.

32

Senaste lydelse 2003:422.

33

Senaste lydelse 2003:422.

Prop. 2003/04:152 Aktivitetsersättningen får vilandeförklaras enligt första stycket längst till utgången av den period som beslutet om aktivitetsersättning omfattar.

21 §

34

För varje dag som en försäkrad, som uppbär sjukersättning eller aktivitetsersättning, på grund av skyddstillsyn med särskild behandlingsplan vistas i ett sådant familjehem eller hem för vård eller boende som avses i socialtjänstlagen (2001:453) skall han eller hon betala för sitt uppehälle för den tid under vilken staten bekostar vistelsen. Betalning skall ske genom att försäkringskassan, efter skatteavdrag enligt skattebetalningslagen (1997:483), gör avdrag från sjukersättning eller aktivitetsersättning när denna betalas ut. Om den försäkrade samtidigt med sådan ersättning uppbär pensionsförmåner enligt 4 eller 6 kap. lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn, livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, skall endast ett avdrag göras från de sammantagna förmånerna.

För varje dag som en försäkrad, som uppbär sjukersättning eller aktivitetsersättning, på grund av skyddstillsyn med särskild behandlingsplan vistas i ett sådant familjehem eller hem för vård eller boende som avses i socialtjänstlagen (2001:453) skall han eller hon betala för sitt uppehälle för den tid under vilken staten bekostar vistelsen. Betalning skall ske genom att Försäkringskassan, efter skatteavdrag enligt skattebetalningslagen (1997:483), gör avdrag från sjukersättning eller aktivitetsersättning när denna betalas ut. Om den försäkrade samtidigt med sådan ersättning uppbär pensionsförmåner enligt 4 eller 6 kap. lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn, livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, skall endast ett avdrag göras från de sammantagna förmånerna.

Avdraget uppgår till 80 kr för dag. Det får dock utgöra högst en tredjedel av förmånernas månadsbelopp efter skatteavdrag delat med 30. Därvid skall det belopp varmed minskning sker avrundas till närmaste lägre krontal.

17 kap.

1 §

35

Har en ersättning enligt denna lag eller enligt en annan författning betalats ut av en allmän försäkringskassa eller en arbetslöshetskassa och beviljas senare en annan ersättning retroaktivt enligt denna lag för samma tid som den tidigare utbetalade ersättningen skall den retroaktiva ersättningen

Har en ersättning enligt denna lag eller enligt en annan författning betalats ut av Försäkringskassan eller en arbetslöshetskassa och beviljas senare en annan ersättning retroaktivt enligt denna lag för samma tid som den tidigare utbetalade ersättningen skall den retroaktiva ersättningen minskas.

34

Senaste lydelse 2002:300.

35

Senaste lydelse 2001:489.

Prop. 2003/04:152 minskas. Minskningen skall ske med det belopp som överstiger vad som skulle ha utgetts för perioden om beslut om båda ersättningarna hade förelegat samtidigt.

Om någon i väsentlig mån har fått sin försörjning genom ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) utan villkor om återbetalning får socialnämnden från försäkringskassan uppbära retroaktivt beviljad periodisk ersättning enligt denna lag, till den del den motsvarar vad socialnämnden sammanlagt har betalat ut till dennes samt hans makes och minderåriga barns försörjning för den tid som den retroaktiva ersättningen avser.

Minskningen skall ske med det belopp som överstiger vad som skulle ha utgetts för perioden om beslut om båda ersättningarna hade förelegat samtidigt.

Om någon i väsentlig mån har fått sin försörjning genom ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) utan villkor om återbetalning får socialnämnden från Försäkringskassan uppbära retroaktivt beviljad periodisk ersättning enligt denna lag, till den del den motsvarar vad socialnämnden sammanlagt har betalat ut till dennes samt hans makes och minderåriga barns försörjning för den tid som den retroaktiva ersättningen avser.

I fråga om minskning av sjukersättning då livränta utges enligt äldre lagstiftning om yrkesskador gäller 2 §.

2 §

36

Inkomstrelaterad sjukersättning och sjukersättning i form av garantiersättning skall minskas enligt vad som sägs i andra stycket om den försäkrade har rätt till livränta på grund av obligatorisk försäkring enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller annan lag eller särskild författning eller enligt regeringens förordnande har rätt till annan livränta, som bestäms av eller betalas ut av Riksförsäkringsverket. Motsvarande skall gälla i fall då livränta utges enligt utländsk lagstiftning om yrkesskadeförsäkring. Minskning skall däremot inte ske på grund av livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller annan livränta som bestäms med tillämpning av den lagen. Medför en skada för vilken livränta har börjat utges återigen sjukdom som berättigar till sjukpenning, skall det anses som om livränta utgavs under sjukdomstiden. Har livränta

Inkomstrelaterad sjukersättning och sjukersättning i form av garantiersättning skall minskas enligt vad som sägs i andra stycket om den försäkrade har rätt till livränta på grund av obligatorisk försäkring enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller annan lag eller särskild författning eller enligt regeringens förordnande har rätt till annan livränta, som bestäms av eller betalas ut av Försäkringskassan. Motsvarande skall gälla i fall då livränta utges enligt utländsk lagstiftning om yrkesskadeförsäkring. Minskning skall däremot inte ske på grund av livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller annan livränta som bestäms med tillämpning av den lagen. Medför en skada för vilken livränta har börjat utges återigen sjukdom som berättigar till sjukpenning, skall det anses som om livränta utgavs under sjukdomstiden. Har livränta eller

36

Senaste lydelse 2002:192.

eller del därav eller livränta för viss tid bytts ut mot ett engångsbelopp, skall det vid beräkning enligt andra stycket anses som om den livränta som utges har höjts med ett belopp som svarar mot engångsbeloppet enligt de försäkringstekniska grunder som tillämpas vid utbytet.

del därav eller livränta för viss tid bytts ut mot ett engångsbelopp, skall det vid beräkning enligt andra stycket anses som om den livränta som utges har höjts med ett belopp som svarar mot engångsbeloppet enligt de försäkringstekniska grunder som tillämpas vid utbytet.

Summan av inkomstrelaterad sjukersättning och garantiersättning skall minskas med tre fjärdedelar av varje livränta vars årsbelopp överstiger en sjättedel av prisbasbeloppet och som den sjukersättningsberättigade har rätt till som skadad. Minskning skall därvid i första hand göras på garantiersättningen. Sammanlagd hel sjukersättning skall dock aldrig, på grund av bestämmelserna i denna paragraf, för månad räknat understiga 5 procent av prisbasbeloppet.

18 kap.

37

Om försäkringsdelega-

tion och socialförsäkringsnämnd

1 §

Försäkringskassan skall ha en försäkringsdelegation i varje län.

2 §

Försäkringsdelegationen skall bevaka att Försäkringskassans verksamhet i länet bedrivs på ett effektivt sätt och med god service till allmänheten. Delegationen skall årligen till regeringen redovisa en utvärdering med anledning av de iakttagelser delegationen därvid har gjort.

Delegationen fattar beslut om Försäkringskassans deltagande i finansiell samordning och annan samverkan inom rehabiliteringsområdet.

3 §

Försäkringsdelegationens ledamöter utses av regeringen. Ledamöterna skall utses för en tid av fyra år räknat från och med den 1 januari året efter det år då ordinarie val till riksdagen hållits.

Endast den som har rösträtt vid val till kommunfullmäktige och är

37

Tidigare 18 kap. upphävt 2004:275.

folkbokförd inom en kommun som hör till försäkringsdelegationens verksamhetsområde får utses till ledamot. En ledamot får inte ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

Ledamöterna bör utses på förslag av de politiska partier som finns representerade i riksdagen. Fördelningen av ledamöterna bör ske utifrån den procentuella andel av rösterna som riksdagspartierna vid det ordinarie valet till riksdagen erhållit i respektive län.

4 §

Ett uppdrag att vara ledamot i försäkringsdelegationen skall upphöra i förtid, om regeringen beslutar det. Uppfyller en ledamot inte längre kraven i 3 § andra stycket förfaller uppdraget. När en ledamots uppdrag upphör i förtid, skall en ny ledamot utses enligt den ordning som föreskrivs i 3 § tredje stycket.

5 §

Försäkringskassan skall inrätta socialförsäkringsnämnder.

En socialförsäkringsnämnd skall bestå av sju ledamöter, varav en skall vara ordförande och en vice ordförande. Ledamöterna i en socialförsäkringsnämnd skall utses av försäkringsdelegationen.

6 §

En socialförsäkringsnämnd skall avgöra

1. ärenden om rätt till sjukersättning och aktivitetsersättning, dock inte när det gäller förutsättningarna för rätt till sådan ersättning enligt bestämmelserna om försäkringstid i 9 kap. denna lag,

2. ärenden om vilandeförklaring av sjukersättning och aktivitetsersättning enligt 16 kap. denna lag, om det samtidigt med den ersättningen utgetts sådan livränta som

Prop. 2003/04:152 samordnats med ersättningen enligt 6 kap. 1 § lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, samt

3. ärenden om rätt till förmåner enligt vad som föreskrivs i andra författningar.

Ett ärende avgörs i en socialförsäkringsnämnd efter föredragning av en tjänsteman hos Försäkringskassan.

19 kap.

2 §

38

Sjukförsäkringen och de allmänna försäkringskassornas förvaltning av denna finansieras genom avgifter som avses i 1 §.

Statsbidrag får lämnas med viss del av kostnaderna för sjukförsäkringsförmåner, inberäknat försäkringens kostnader enligt lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m.m., lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård och lagen (1991:1047) om sjuklön. Statsbidrag får också lämnas för förvaltning enligt första stycket.

Sjukförsäkringen och Försäkringskassans förvaltning av denna finansieras genom avgifter som avses i 1 §.

Statsbidrag får lämnas med viss del av kostnaderna för sjukförsäkringsförmåner, inberäknat försäkringens kostnader enligt lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m.m., lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård och lagen (1991:1047) om sjuklön.

Statsbidrag får vidare lämnas med viss del av kostnaderna för den allmänna försäkringen för förmåner enligt lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. samt för Centrala studiestödsnämnden med anledning av att sådana studielån som belöper på en studerandes sjukperiod enligt studiestödslagen (1999:1395) eller bestämmelser som har meddelats med stöd av den lagen inte skall återbetalas.

20 kap.

2 a §

39

Om det inte utan betydande dröjsmål kan avgöras om rätt till ersättning föreligger enligt denna lag, men det finns sannolika skäl för att sådan rätt föreligger, skall försäkringskassan besluta att ersättning skall betalas ut med ett skäligt belopp om detta är av väsentlig betydelse för den försäkrade. Detsamma gäller om det står

Om det inte utan betydande dröjsmål kan avgöras om rätt till ersättning föreligger enligt denna lag, men det finns sannolika skäl för att sådan rätt föreligger, skall Försäkringskassan besluta att ersättning skall betalas ut med ett skäligt belopp om detta är av väsentlig betydelse för den försäkrade. Detsamma gäller om det står

38

Senaste lydelse 2002:165.

39

Senaste lydelse 1986:140.

Prop. 2003/04:152 klart att rätt till ersättning föreligger men ersättningens belopp inte kan bestämmas utan betydande dröjsmål. För sådan ersättning får föreskrivas särskilda villkor.

klart att rätt till ersättning föreligger men ersättningens belopp inte kan bestämmas utan betydande dröjsmål. För sådan ersättning får föreskrivas särskilda villkor.

Om det senare bestäms att ersättning inte skall utges eller skall utges med lägre belopp är den försäkrade inte skyldig att betala tillbaka utbetalad ersättning i andra fall än som anges i 4 §.

Finns det sannolika skäl att dra in eller minska en ersättning, kan försäkringskassan besluta att ersättningen skall hållas inne eller utges med lägre belopp till dess slutligt beslut fattas.

I ärenden som skall avgöras av socialförsäkringsnämnd får beslut enligt första och tredje styckena fattas av tjänsteman i försäkringskassan, om nämnden gett ett sådant bemyndigande.

Finns det sannolika skäl att dra in eller minska en ersättning, kan Försäkringskassan besluta att ersättningen skall hållas inne eller utges med lägre belopp till dess slutligt beslut fattas.

I ärenden som skall avgöras av socialförsäkringsnämnd får beslut enligt första och tredje styckena fattas av tjänsteman i Försäkringskassan, om nämnden gett ett sådant bemyndigande.

3 §

40

Ersättning enligt denna lag får dras in eller sättas ned, om den som är berättigad till ersättningen

a) ådragit sig sjukdomen eller skadan vid uppsåtligt brott som han har dömts för genom dom som har vunnit laga kraft;

b) vägrar att genomgå undersökning av läkare eller att följa läkares föreskrifter;

c) underlåter att ge in ett sådant läkarintyg eller en sådan försäkran som skall ges in till försäkringskassan enligt 3 kap. 8 § eller vägrar ge in en särskild försäkran enligt tredje stycket samma paragraf;

c) underlåter att ge in ett sådant läkarintyg eller en sådan försäkran som skall ges in till Försäkringskassan enligt 3 kap. 8 § eller vägrar ge in en särskild försäkran enligt tredje stycket samma paragraf;

d) medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift angående förhållande, som är av betydelse för rätten till ersättning.

Vägrar en försäkrad utan giltig anledning att genomgå sådan behandling, utredning eller rehabilitering som avses i 3 kap. 7 b och 8 a §§, 7 kap. 3 b § eller 22 kap. 4, 5 och 7 §§ eller delta vid ett sådant avstämningsmöte som anges i 3 kap. 8 a § får sjukpenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning helt eller delvis tills vidare förvägras honom eller henne, under förutsättning att han eller hon erinrats om denna påföljd.

Om någon som är berättigad till ersättning enligt denna lag i annat fall underlåter att lämna uppgifter i enlighet med vad som anges i 8 § eller vägrar att ta emot besök som anges där, får ersättningen dras in eller sättas ned om omständigheterna motiverar det.

40

Senaste lydelse 2003:422.

Prop. 2003/04:152 4 §

41

Har någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt förorsakat att ersättning utgått obehörigen eller med för högt belopp, eller har någon eljest obehörigen eller med för högt belopp uppburit ersättning och har han skäligen bort inse detta, skall återbetalning ske av vad som för mycket utbetalats.

Om det i särskilt fall finns anledning får försäkringskassan helt eller delvis efterge krav på återbetalning enligt första stycket.

Om det i särskilt fall finns anledning får Försäkringskassan helt eller delvis efterge krav på återbetalning enligt första stycket.

Har återbetalningsskyldighet ålagts någon enligt första stycket, får vid senare utbetalning till honom i avräkning på vad som för mycket utgått innehållas ett skäligt belopp.

Avdrag på en ersättning enligt denna lag får vidare göras om någon enligt beslut av en allmän försäkringskassa eller Premiepensionsmyndigheten är återbetalningsskyldig för en ersättning som har utgetts på grund av en annan författning. Har avdrag gjorts med anledning av beslut om återbetalningsskyldighet av premiepension skall det avdragna beloppet överlämnas till Premiepensionsmyndigheten.

Avdrag på en ersättning enligt denna lag får vidare göras om någon enligt beslut av Försäkringskassan eller Premiepensionsmyndigheten är återbetalningsskyldig för en ersättning som har utgetts på grund av en annan författning. Har avdrag gjorts med anledning av beslut om återbetalningsskyldighet av premiepension skall det avdragna beloppet överlämnas till Premiepensionsmyndigheten.

Vad som sägs i första–fjärde styckena gäller inte sådana förhållanden som avses i 4 a §.

4 a §

42

Om en vårdgivare har fått tandvårdsersättning som avses i 2 kap. 3 § med ett för högt belopp, får den allmänna försäkringskassan kräva tillbaka det belopp som felaktigt betalats ut. Försäkringskassan får i ett sådant fall i stället räkna av beloppet från en fordran som vårdgivaren har på tandvårdsersättning.

Om en vårdgivare har fått tandvårdsersättning som avses i 2 kap. 3 § med ett för högt belopp, får Försäkringskassan kräva tillbaka det belopp som felaktigt betalats ut. Försäkringskassan får i ett sådant fall i stället räkna av beloppet från en fordran som vårdgivaren har på tandvårdsersättning.

Försäkringskassan får sätta ned den samlade tandvårdsersättning som en vårdgivare begär för viss tid till ett skäligt belopp, om det begärda beloppet kan antas vara för högt och ersättningen inte kan beräknas tillförlitligt på grundval av vårdgivarens uppgifter.

41

Senaste lydelse 2002:191.

42

Senaste lydelse 1998:553.

Prop. 2003/04:152 6 §

Försäkrads fordran å ersättning enligt denna lag, som innestår hos riksförsäkringsverket eller allmän försäkringskassa, må ej utmätas. Försäkrads rätt till ersättning må ej heller överlåtas, innan ersättningen är tillgänglig för lyftning.

Bestämmelserna i första stycket hindrar ej utmätning enligt vad som föreskrives i 7 kap. utsökningsbalken.

Försäkrads fordran på ersättning enligt denna lag, som innestår hos Försäkringskassan, får inte utmätas. Försäkrads rätt till ersättning får inte heller överlåtas, innan ersättningen är tillgänglig för lyftning.

Bestämmelserna i första stycket hindrar inte utmätning enligt vad som föreskrivs i 7 kap. utsökningsbalken.

8 §

43

Den som är försäkrad eller på annan grund har rätt till ersättning enligt denna lag är skyldig att lämna de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av lagen. Beträffande den som är omyndig eller har god man eller förvaltare enligt föräldrabalken har förmyndaren eller, om det kan anses följa av uppdraget, gode mannen eller förvaltaren skyldighet att lämna uppgifterna.

Uppgifter om faktiska förhållanden skall lämnas på heder och samvete, om inte särskilda skäl talar mot det.

Närmare föreskrifter om skyldighet att lämna uppgifter enligt första och andra styckena meddelas av regeringen eller efter regeringens bemyndigande Riksförsäkringsverket.

Även i andra fall än när det är särskilt föreskrivet får den allmänna försäkringskassan för bedömningen av rätten till ersättning som försäkringskassan betalar ut enligt denna lag

Närmare föreskrifter om skyldighet att lämna uppgifter enligt första och andra styckena meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Även i andra fall än när det är särskilt föreskrivet får Försäkringskassan för bedömningen av rätten till ersättning som Försäkringskassan betalar ut enligt denna lag

1. göra förfrågan hos den försäkrade eller någon annan som kan antas kunna lämna nödvändiga uppgifter, och

2. besöka den försäkrade.

9 §

44

Statliga och kommunala myndigheter ävensom arbetsgivare och försäkringsinrättningar skall på begäran lämna domstol, riksförsäkringsverket, allmän försäkringskassa eller lokalt organ som i 1 kap. 2 § sägs uppgift för namngiven person rörande förhållande, som är av betydelse för tillämp-

Statliga och kommunala myndigheter ävensom arbetsgivare och försäkringsinrättningar skall på begäran lämna domstol eller Försäkringskassan uppgift om namngiven person rörande förhållande, som är av betydelse för tillämpningen av denna lag.

43

Senaste lydelse 1997:275.

44

Senaste lydelse 1991:885.

Prop. 2003/04:152 ningen av denna lag.

Arbetsgivare, som underlåter att fullgöra uppgiftsskyldighet enligt första stycket, döms till penningböter.

9 a §

45

En allmän försäkringskassa, Riksförsäkringsverket och en domstol får utan hinder av sekretess lämna ut uppgifter om sådana ersättningar åt enskilda, som utbetalas enligt lagstiftningen om allmän försäkring eller arbetsskadeförsäkring eller enligt lagstiftning om annan jämförbar ekonomisk förmån för enskilda, under förutsättning att en försäkringsinrättning, ett försäkringsbolag eller en arbetsgivare behöver uppgiften för samordning med ersättning därifrån. En domstol får utan hinder av sekretess lämna ut de uppgifter som avses i första meningen under förutsättning att en arbetslöshetskassa behöver uppgiften för samordning med ersättning därifrån.

Försäkringskassan och en domstol får utan hinder av sekretess lämna ut uppgifter om sådana ersättningar åt enskilda, som utbetalas enligt lagstiftningen om allmän försäkring eller arbetsskadeförsäkring eller enligt lagstiftning om annan jämförbar ekonomisk förmån för enskilda, under förutsättning att en försäkringsinrättning, ett försäkringsbolag eller en arbetsgivare behöver uppgiften för samordning med ersättning därifrån. En domstol får utan hinder av sekretess lämna ut de uppgifter som avses i första meningen under förutsättning att en arbetslöshetskassa behöver uppgiften för samordning med ersättning därifrån.

Till ett utländskt socialförsäkringsorgan får utan hinder av sekretess lämnas sådana uppgifter om enskilda, som behövs vid tillämpningen av en internationell överenskommelse som Sverige har anslutit sig till.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller även för utlämnande av uppgift från varje annan myndighet, på vilken det ankommer att handlägga ärenden enligt den lagstiftning som avses i första stycket första meningen.

10 §

46

Beslut av en allmän försäkringskassa som har fattats av tjänsteman i ärenden om försäkring enligt denna lag skall omprövas av kassan, om det begärs av en enskild som beslutet angår och beslutet inte har meddelats med stöd av 10 a §

Beslut av Försäkringskassan som har fattats av tjänsteman i ärenden om försäkring enligt denna lag skall omprövas av Försäkringskassan, om det begärs av en enskild som beslutet angår och beslutet inte har meddelats med stöd av 10 a §.

Vid omprövningen får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel. Om omprövning begärs av ett beslut och Riksförsäkringsverket överklagar samma beslut, skall försäkringskassan inte ompröva beslutet. Begäran om omprövning

Om omprövning begärs av ett beslut och det allmänna ombudet överklagar samma beslut, skall Försäkringskassan inte ompröva beslutet. Begäran om omprövning

45

Senaste lydelse 2001:1150.

46

Senaste lydelse 1998:87.

Prop. 2003/04:152 skall anses som ett överklagande. skall anses som ett överklagande.

10 a §

47

Försäkringskassan skall ändra ett beslut i ett ärende om försäkring enligt denna lag, som har fattats av kassan och inte har prövats av domstol,

Försäkringskassan skall ändra ett beslut i ett ärende om försäkring enligt denna lag, som har fattats av Försäkringskassan och inte har prövats av domstol,

1. om beslutet på grund av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller uppenbar oriktighet,

2. om beslutet har blivit oriktigt på grund av att det har fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag,

3. om beslutet har blivit oriktigt på grund av uppenbart felaktig rättstillämpning eller annan liknande orsak.

Ändring skall göras även om begäran om omprövning inte har framställts enligt 10 §. Ändring behöver inte göras om oriktigheten är av ringa betydelse.

Ett beslut får ej ändras till den försäkrades nackdel såvitt gäller förmån som har förfallit till betalning och ej heller i annat fall om det finns synnerliga skäl mot det.

En fråga om ändring enligt denna paragraf får ej tagas upp sedan mer än två år förflutit från den dag då beslutet meddelades. Ändring får dock ske även efter utgången av denna tid, om det först därefter har kommit fram att beslutet har fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag eller om det finns andra synnerliga skäl.

11 §

48

Beslut av en allmän försäkringskassa eller Riksförsäkringsverket i ärenden om försäkring enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Ett beslut som har fattats av en tjänsteman hos försäkringskassan får dock inte överklagas av en enskild innan beslutet har omprövats enligt 10 §. En enskilds överklagande av ett sådant beslut innan beslutet har omprövats skall anses som en begäran om omprövning enligt nämnda paragraf.

Vid prövning av besvär över länsrättens beslut i mål som avses i första stycket skall nämndemän ingå i kammarrätten, om nämndemän deltagit i länsrätten.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Beslut av Försäkringskassan i ärenden om försäkring enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Ett beslut som har fattats av en tjänsteman hos Försäkringskassan får dock inte överklagas av en enskild innan beslutet har omprövats enligt 10 §. En enskilds överklagande av ett sådant beslut innan beslutet har omprövats skall anses som en begäran om omprövning enligt nämnda paragraf.

Ett beslut som rör en person som är bosatt i Sverige överklagas till den länsrätt inom vars domkrets personen hade sin hemortskommun när beslutet fattades. Beslut i övriga fall överklagas till den länsrätt inom vars domkrets det första beslutet i saken fattades.

47

Senaste lydelse 1991:215.

48

Senaste lydelse 1998:370.

Prop. 2003/04:152 Bestämmelsen i 33 § fjärde stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291) gäller inte avvisningsbeslut som har meddelats av en försäkringskassa.

Med hemortskommun avses den kommun där den fysiska personen var folkbokförd den 1 november året före det år då beslutet fattades. För den som var bosatt eller stadigvarande vistades här i landet under någon del av det år då beslut fattades, men som inte var folkbokförd här den 1 november föregående år, avses med hemortskommun den kommun där den fysiska personen först var bosatt eller stadigvarande vistades.

11 a §

Vid prövning av överklagande av länsrättens beslut i mål som avses i 11 § första stycket skall nämndemän ingå i kammarrätten, om nämndemän deltagit i länsrätten.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Bestämmelsen i 33 § fjärde stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291) gäller inte avvisningsbeslut som har meddelats av Försäkringskassan.

12 §

49

Riksförsäkringsverket har att verka för att bestämmelserna om den allmänna försäkringen tillämpas likformigt och rättvist.

Riksförsäkringsverket får överta allmän försäkringskassas uppgift att i länsrätten och kammarrätten föra det allmännas talan. Riksförsäkringsverket för det allmännas talan i Regeringsrätten.

Riksförsäkringsverket får, även till förmån för enskild part, överklaga domstols och försäkringskassas beslut samt begära ändring enligt 10 a §.

Det allmänna ombudet får överklaga Försäkringskassans beslut och begära ändring enligt 10 a §.

Det allmänna ombudet får föra talan även till förmån för enskild part. Motsvarande gäller för Försäkringskassan vid överklagande av domstols beslut.

49

Senaste lydelse 1995:1686. Ändringen innebär bl.a. att första stycket upphävs.

Prop. 2003/04:152 13 §

50

Har ett överklagande inom klagotiden kommit in till en allmän förvaltningsdomstol, Riksförsäkringsverket eller en allmän försäkringskassa, som inte har meddelat det överklagade beslutet, skall överklagandet översändas till den myndighet som meddelat beslutet och anses inkommet i rätt tid.

Överklagande av beslut i mål eller ärenden om försäkring enligt denna lag skall vara inkommet inom två månader från den dag då klaganden fick del av beslutet eller, om överklagandet anförts av Riksförsäkringsverket eller allmän försäkringskassa, inom två månader från den dag då beslutet meddelades.

Överklagande av beslut i mål eller ärenden om försäkring enligt denna lag skall vara inkommet inom två månader från den dag då klaganden fick del av beslutet eller, om överklagandet anförts av det allmänna ombudet eller Försäkringskassan, inom två månader från den dag då beslutet meddelades.

Vad som sägs i denna paragraf om överklagande skall i tillämpliga delar gälla en begäran om omprövning enligt 10 §.

Allmän försäkringskassas, Riksförsäkringsverkets och domstols beslut skall omedelbart gälla, om inte annat föreskrivits i beslutet eller bestäms av den domstol som har att pröva beslutet.

Försäkringskassans och domstols beslut skall omedelbart gälla, om inte annat föreskrivits i beslutet eller bestäms av den domstol som har att pröva beslutet.

13 a §

51

I ärenden enligt 4 a § samt 2 kap. 3 a och 3 b §§ gäller bestämmelserna i 10–13 §§ om omprövning och ändring av en allmän försäkringskassas beslut samt om överklagande av en försäkringskassas eller domstols beslut.

Bestämmelserna i 10–13 §§ gäller också allmän försäkringskassas eller Riksförsäkringsverkets beslut i ärenden om utfärdande av intyg för tillämpningen av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar

I ärenden enligt 4 a § samt 2 kap. 3 a och 3 b §§ gäller bestämmelserna i 10–13 §§ om omprövning och ändring av Försäkringskassans beslut samt om överklagande av Försäkringskassans eller domstols beslut.

Bestämmelserna i 10–13 §§ gäller också Försäkringskassans beslut i ärenden om utfärdande av intyg för tillämpningen av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen.

50

Senaste lydelse 1996:200. Ändringen innebär bl.a. att första stycket upphävs.

51

Senaste lydelse 2003:300.

Prop. 2003/04:152 flyttar inom gemenskapen.

16 §

De närmare föreskrifter, som finnas erforderliga för tillämpningen av denna lag, meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av riksförsäkringsverket.

De närmare föreskrifter som behövs för tillämpningen av denna lag meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

21 kap.

2 §

52

För den frivilliga försäkringen skall den försäkrade erlägga den avgift som fastställs av regeringen, eller efter regeringens bestämmande, Riksförsäkringsverket. Avgifterna får inte bestämmas till olika belopp för olika försäkrade i vidare mån än som föranleds av skillnader i försäkringens omfattning.

Statsbidrag får lämnas med viss del av kostnaderna för sjukpenning och sjukpenningtillägg enligt 1 §.

För reglering av över- och underskott skall hos varje allmän försäkringskassa finnas en fond för den frivilliga sjukförsäkringen.

Fondens kapital och avkastning får tas i anspråk enligt de bestämmelser som meddelas av regeringen.

Fonden förvaltas enligt grunder som riksdagen fastställer särskilt.

För den frivilliga försäkringen skall den försäkrade erlägga den avgift som fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Avgifterna får inte bestämmas till olika belopp för olika försäkrade i vidare mån än som föranleds av skillnader i försäkringens omfattning.

22 kap.

3 §

53

Den försäkrades arbetsgivare skall i samråd med den försäkrade svara för att dennes behov av rehabilitering snarast klarläggs och för att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering.

Arbetsgivaren skall påbörja en rehabiliteringsutredning

1. när den försäkrade till följd av sjukdom har varit helt eller delvis frånvarande från sitt arbete under längre tid än fyra veckor i följd,

2. när den försäkrades arbete ofta har avbrutits av kortare sjukperioder eller

3. när den försäkrade begär det.

52

Senaste lydelse 1998:87. Ändringen innebär bl.a. att andra–femte styckena upphävs.

53

Senaste lydelse 2003:422.

Prop. 2003/04:152 Rehabiliteringsutredningen skall i fall som avses i andra stycket 1 tillställas försäkringskassan inom åtta veckor från dagen för anmälan om sjukdomsfallet och i fall som avses i andra stycket 2 inom samma tid räknat från dagen för anmälan om det sjukdomsfall som närmast föregick rehabiliteringsutredningen. Har rehabiliteringsutredningen gjorts på begäran av den försäkrade, skall den tillställas kassan inom åtta veckor från den dag då begäran framställdes hos arbetsgivaren.

Om rehabiliteringsutredningen inte kan slutföras inom den i tredje stycket angivna tiden, skall detta anmälas till försäkringskassan inom samma tid. Därvid skall uppgift lämnas om orsaken till dröjsmålet och om den tidpunkt då utredningen beräknas vara avslutad. Sedan utredningen slutförts skall den omgående tillställas försäkringskassan.

Rehabiliteringsutredningen skall i fall som avses i andra stycket 1 tillställas Försäkringskassan inom åtta veckor från dagen för anmälan om sjukdomsfallet och i fall som avses i andra stycket 2 inom samma tid räknat från dagen för anmälan om det sjukdomsfall som närmast föregick rehabiliteringsutredningen. Har rehabiliteringsutredningen gjorts på begäran av den försäkrade, skall den tillställas Försäkringskassan inom åtta veckor från den dag då begäran framställdes hos arbetsgivaren.

Om rehabiliteringsutredningen inte kan slutföras inom den i tredje stycket angivna tiden, skall detta anmälas till Försäkringskassan inom samma tid. Därvid skall uppgift lämnas om orsaken till dröjsmålet och om den tidpunkt då utredningen beräknas vara avslutad. Sedan utredningen slutförts skall den omgående tillställas Försäkringskassan.

Utredningen skall genomföras i samråd med den försäkrades arbetstagarorganisation, om den försäkrade medger det.

Försäkringskassan skall överta ansvaret för rehabiliteringsutredningen, om det finns skäl till det.

6 §

54

Om den försäkrade behöver en rehabiliteringsåtgärd, för vilken ersättning kan utges enligt detta kapitel, skall försäkringskassan upprätta en rehabiliteringsplan. Planen skall såvitt möjligt upprättas i samråd med den försäkrade.

Om den försäkrade behöver en rehabiliteringsåtgärd, för vilken ersättning kan utges enligt detta kapitel, skall Försäkringskassan upprätta en rehabiliteringsplan. Planen skall såvitt möjligt upprättas i samråd med den försäkrade.

Rehabiliteringsplanen skall ange de rehabiliteringsåtgärder som skall komma i fråga och vem som har ansvaret för dem, en tidsplan för rehabiliteringen samt uppgifter i övrigt som behövs för att genomföra rehabiliteringen. Planen skall även innehålla uppgift om den beräknade kostnaden för ersättning under rehabiliteringstiden.

Försäkringskassan skall fortlöpande se till att rehabiliteringsplanen följs och att det vid behov görs nödvändiga ändringar i den.

54

Senaste lydelse 1991:1040.

Prop. 2003/04:152 11 §

55

Den försäkrade skall så snart det kan ske och senast inom två veckor till försäkringskassan anmäla sådan ändring av sina förhållanden som är av betydelse för rätten till rehabiliteringsersättning eller för rehabiliteringsersättningens storlek.

Den försäkrade skall så snart det kan ske och senast inom två veckor till Försäkringskassan anmäla sådan ändring av sina förhållanden som är av betydelse för rätten till rehabiliteringsersättning eller för rehabiliteringsersättningens storlek.

16 §

56

Rehabiliteringsersättning enligt detta kapitel får, om omständlgheterna motiverar det, dras in eller sättas ned om den försäkrade underlåter att till försäkringskassan anmäla sådan ändring av förhållande, som är av betydelse för rätten till rehabiliteringsersättning eller för rehabiliteringsersättningens storlek.

Rehabiliteringsersättning enligt detta kapitel får, om omständigheterna motiverar det, dras in eller sättas ned om den försäkrade underlåter att till Försäkringskassan anmäla sådan ändring av förhållande, som är av betydelse för rätten till rehabiliteringsersättning eller för rehabiliteringsersättningens storlek.

Om nedsättning eller indragning i andra fall av ersättning som här avses föreskrivs i 20 kap. 3 §. ________________

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2. Bestämmelserna i 17 kap. 1 § första stycket skall tillämpas även när en ersättning som där avses har betalats ut av en allmän försäkringskassa.

3. När bestämmelserna i 18 kap. 3 § första stycket tillämpas första gången skall försäkringsdelegationens ledamöter utses för tiden till och med den 31 december 2006.

4. Beträffande omprövning eller överklagande av beslut som har meddelats av Riksförsäkringsverket eller en allmän försäkringskassa gäller äldre bestämmelser i 20 kap. 10 § och 11 § första–tredje styckena. Därvid gäller att omprövning av allmän försäkringskassas beslut skall göras av Försäkringskassan.

5. Äldre bestämmelser i 20 kap. 11 § fjärde stycket skall fortfarande tillämpas såvitt avser beslut som har meddelats av en allmän försäkringskassa.

6. Bestämmelserna i 18 kap. 5 § andra stycket skall inte tillämpas på en ledamot som omfattas av bestämmelserna i 2 § lagen (2004:274) med anledning av inrättande av Försäkringskassan.

55

Senaste lydelse 1991:1040.

56

Senaste lydelse 1997:275.

2.5. Förslag till lag om ändring i lagen (2004:275) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring

dels att 1 kap. 2 § lagen i stället för dess lydelse enligt lagen (2004:275) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,

dels att ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2004:275) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

2 §

Den allmänna försäkringen handhas av Försäkringskassan.

Om allmänt ombud hos Försäkringskassan finns särskilda bestämmelser.

___________________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2. Äldre bestämmelser om skadestånd i 18 kap. 37 och 38 §§ gäller för uppdrag som har fullgjorts före ikraftträdandet. Vad som i 18 kap 38 § sägs om anmärkning skall gälla anmärkning av Riksförsäkringsverket eller Försäkringskassan och vad som sägs om överlämnande till styrelsen skall även gälla överlämnande till Försäkringskassan. Försäkringskassan för det allmännas talan om skadestånd enligt denna punkt.

3. Äldre bestämmelser i 18 kap. om redovisning och revision gäller i tillämpliga delar efter utgången av år 2004. Regeringen får meddela närmare föreskrifter om tillämpningen av nämnda bestämmelser.

2.6. Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring

1

dels att 8 kap. 13 § skall upphöra att gälla, dels att 1 kap. 1 och 2 §§, 4 kap. 5 §, 6 kap. 4 och 9 §§ samt 8 kap. 1–4, 7–9 och 12 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap

1 §

2

I denna lag finns bestämmelser om försäkring för arbetsskada. I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och handläggning av ärenden, m.m.

I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och anmälan, m.m.

2 §

Arbetsskadeförsäkringen handhas av Riksförsäkringsverket, de allmänna försäkringskassorna och de lokala myndigheter som regeringen bestämmer.

Arbetsskadeförsäkringen handhas av Försäkringskassan.

4 kap.

5 §

3

För den som är sjukpenningförsäkrad enligt 3 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring utgörs livränteunderlaget av hans eller hennes sjukpenninggrundande inkomst enligt 3 kap. 2 § nämnda lag vid den tidpunkt från vilken livräntan skall utges eller den inkomst som då skulle ha utgjort hans eller hennes sjukpenninggrundande inkomst, om försäkringskassan hade känt till samtliga förhållanden.

För den som är sjukpenningförsäkrad enligt 3 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring utgörs livränteunderlaget av hans eller hennes sjukpenninggrundande inkomst enligt 3 kap. 2 § nämnda lag vid den tidpunkt från vilken livräntan skall utges eller den inkomst som då skulle ha utgjort hans eller hennes sjukpenninggrundande inkomst, om Försäkringskassan hade känt till samtliga förhållanden.

Vid tillämpningen av första stycket gäller följande avvikelser från bestämmelserna i 3 kap. 2 § lagen om allmän försäkring. Vid beräkningen skall också andra skattepliktiga förmåner än pengar beaktas. Med inkomst av anställning likställs kostnadsersättning som inte enligt 8 kap. 19

1

Lagen omtryckt 1993:357.

Senaste lydelse av 8 kap. 13 § 1998:90.

2

Senaste lydelse 1999:809.

3

Senaste lydelse 1998:678.

Prop. 2003/04:152 eller 20 § skattebetalningslagen (1997:483) undantas vid beräkning av skatteavdrag. Semesterlön och semesterersättning skall medräknas utan den begränsning som anges i 3 kap. 2 § tredje stycket lagen om allmän försäkring. Inkomst i form av skattepliktiga förmåner skall värderas på det sätt som är föreskrivet för beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.

6 kap.

4 §

En försäkrad som på anmodan av allmän försäkringskassa eller med dess samtycke avhåller sig från arbetet i syfte att förebygga att en arbetsskada uppstår, återuppstår eller förvärras, har rätt att under tiden få skälig ersättning från arbetsskadeförsäkringen, motsvarande högst hel sjukpenning enligt bestämmelserna i 3 kap. 1– 2 a §§.

En försäkrad som på anmodan av Försäkringskassan eller med dess samtycke avhåller sig från arbetet i syfte att förebygga att en arbetsskada uppstår, återuppstår eller förvärras, har rätt att under tiden få skälig ersättning från arbetsskadeförsäkringen, motsvarande högst hel sjukpenning enligt bestämmelserna i 3 kap. 1–2 a §§.

9 §

4

För varje dag som en försäkrad, som uppbär livränta enligt 4 kap., på grund av skyddstillsyn med särskild behandlingsplan vistas i ett sådant familjehem eller hem för vård eller boende som avses i socialtjänstlagen (2001:453) skall han eller hon betala för sitt uppehälle för den tid under vilken staten bekostar vistelsen. Betalning skall ske genom att försäkringskassan, efter skatteavdrag enligt skattbetalningslagen (1997:483), gör avdrag från livräntan när denna betalas ut. Om den försäkrade samtidigt med livräntan uppbär sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, pensionsförmåner enligt 4 eller 6 kap. lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn, ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension eller lagen (1998:702) om garantipension eller äldreförsörjningsstöd enligt

För varje dag som en försäkrad, som uppbär livränta enligt 4 kap., på grund av skyddstillsyn med särskild behandlingsplan vistas i ett sådant familjehem eller hem för vård eller boende som avses i socialtjänstlagen (2001:453) skall han eller hon betala för sitt uppehälle för den tid under vilken staten bekostar vistelsen. Betalning skall ske genom att Försäkringskassan, efter skatteavdrag enligt skattebetalningslagen (1997:483), gör avdrag från livräntan när denna betalas ut. Om den försäkrade samtidigt med livräntan uppbär sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, pensionsförmåner enligt 4 eller 6 kap. lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn, ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension eller lagen (1998:702) om garantipension eller äldreförsörjningsstöd enligt

4

Senaste lydelse 2002:301.

Prop. 2003/04:152 lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd, skall endast ett avdrag göras från de sammantagna förmånerna.

lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd, skall endast ett avdrag göras från de sammantagna förmånerna.

Avdraget uppgår till 80 kr för dag. Det får dock utgöra högst en tredjedel av förmånernas månadsbelopp efter skatteavdrag delat med 30. Därvid skall det belopp varmed minskning sker avrundas till närmaste lägre krontal.

8 kap.

1 §

5

Underrättelse om arbetsskada skall beträffande arbetstagare omedelbart lämnas till den arbetsgivare hos vilken arbetstagaren var anställd när skadan inträffade. Har skada till följd av annat än olycksfall visat sig först efter det den försäkrade har upphört att vara utsatt för inverkan som har orsakat skadan, skall underrättelse lämnas till den arbetsgivare hos vilken den försäkrade senast var utsatt för sådan inverkan. Finns någon som på arbetsgivarens vägnar förestår arbetet, får underrättelsen i stället lämnas till denne. Beträffande försäkrad som avses i 3 kap. 15 § socialförsäkringslagen (1999:799) skall vad i detta kapitel sägs om arbetsgivare gälla rektor eller annan som förestår utbildningen.

Arbetsgivare eller arbetsföreståndare som genom underrättelse enligt första stycket eller på annat sätt har fått kännedom om inträffad arbetsskada är skyldig att omedelbart anmäla skadan till allmän försäkringskassa. Annan försäkrad än arbetstagare skall själv anmäla arbetsskada till försäkringskassan. Har han avlidit till följd av skadan, skall anmälan göras av den som har rätt att företräda dödsboet.

Anmälan enligt andra stycket skall göras enligt föreskrifter som meddelas av regeringen till den allmänna försäkringskassa som avses i 5 kap. socialförsäkringslagen. Nödvändiga utgifter för läkarutlåtanden ersätts i enlighet med vad regeringen föreskriver.

Arbetsgivare eller arbetsföreståndare som genom underrättelse enligt första stycket eller på annat sätt har fått kännedom om inträffad arbetsskada är skyldig att omedelbart anmäla skadan till Försäkringskassan. Annan försäkrad än arbetstagare skall själv anmäla arbetsskada till Försäkringskassan. Har han avlidit till följd av skadan, skall anmälan göras av den som har rätt att företräda dödsboet.

Anmälan enligt andra stycket skall göras enligt föreskrifter som meddelas av regeringen. Nödvändiga utgifter för läkarutlåtanden ersätts i enlighet med vad regeringen föreskriver.

5

Senaste lydelse 1999:809.

Prop. 2003/04:152 2 §

6

Ansökan om ersättning enligt denna lag skall göras skriftligen hos den allmänna försäkringskassan.

Ansökan om ersättning enligt denna lag skall göras skriftligen hos Försäkringskassan.

3 §

7

Den allmänna försäkringskassan skall så snart det kan ske bestämma den ersättning som skall betalas ut. Den behöriga försäkringskassan får dock uppdra åt en annan försäkringskassa att bestämma ersättningen.

Försäkringskassan skall så snart det kan ske bestämma den ersättning som skall betalas ut.

Frågan om den försäkrade har ådragit sig en arbetsskada skall endast prövas i den mån det behövs för att bestämma ersättning enligt denna lag. Bestämmelsen i 20 kap. 2 a § lagen (1962:381) om allmän försäkring om förordnande till dess slutligt beslut kan fattas gäller även i fråga om ersättning från arbetsskadeförsäkringen.

Beslut som meddelas enligt denna lag skall gälla omedelbart, om ej annat föreskrivs i beslutet eller bestäms av den myndighet som har att pröva beslutet.

4 §

8

Ärende angående livränta till den försäkrade och i annat ärende uppkommen fråga huruvida den försäkrade har ådragit sig arbetsskada till följd av annat än olycksfall skall i försäkringskassa avgöras av socialförsäkringsnämnd. Regeringen får dock meddela föreskrifter om behörighet för tjänsteman hos försäkringskassan att avgöra ärenden som är av enkel beskaffenhet och inte angår livränta till den försäkrade.

Ärende angående livränta till den försäkrade och i annat ärende uppkommen fråga huruvida den försäkrade har ådragit sig arbetsskada till följd av annat än olycksfall skall i Försäkringskassan avgöras av socialförsäkringsnämnd. Regeringen får dock meddela föreskrifter om behörighet för tjänsteman hos Försäkringskassan att avgöra ärenden som är av enkel beskaffenhet och inte angår livränta till den försäkrade.

7 §

Myndighet, arbetsgivare och uppdragsgivare är skyldiga att på begäran lämna domstol, Riksförsäkringsverket, allmän försäkringskassa eller lokal myndighet som avses i 1 kap. 2 § uppgift om namngiven person rörande förhållande som är av betydelse för

Myndighet, arbetsgivare och uppdragsgivare är skyldiga att på begäran lämna domstol eller Försäkringskassan uppgift om namngiven person rörande förhållande som är av betydelse för tillämpningen av denna lag. Arbetsgivare och uppdragsgivare är även skyl-

6

Senaste lydelse 2002:222.

7

Senaste lydelse 1999:809.

8

Senaste lydelse 2000:465.

Prop. 2003/04:152 tillämpningen av denna lag. Arbetsgivare och uppdragsgivare är även skyldiga att lämna sådan uppgift om arbetet och arbetsförhållandena som behövs för att bestämma ersättningsbelopp.

diga att lämna sådan uppgift om arbetet och arbetsförhållandena som behövs för att bestämma ersättningsbelopp.

8 §

Domstol och allmän försäkringskassa har, i den mån det behövs för att bestämma ersättning enligt denna lag, rätt att hos myndighet som har att utöva tillsyn över arbetsgivares verksamhet begära undersökning av arbetsförhållanden eller att, om särskilda skäl föreligger eller det gäller annan försäkrad än arbetstagare, själva företa sådan undersökning.

Domstol och Försäkringskassan har, i den mån det behövs för att bestämma ersättning enligt denna lag, rätt att hos myndighet som har att utöva tillsyn över arbetsgivares verksamhet begära undersökning av arbetsförhållanden eller att, om särskilda skäl föreligger eller det gäller annan försäkrad än arbetstagare, själva företa sådan undersökning.

9 §

Allmän försäkringskassa får i ärende angående arbetsskadeförsäkring begära att tingsrätt håller förhör med vittne eller sakkunnig. Ingen är skyldig att inställa sig vid annan tingsrätt än den inom vars domkrets han vistas. Om förhöret skall i tillämpliga delar gälla vad som föreskrives om bevisupptagning utom huvudförhandling. Ersättning till den som har inställt sig för att höras utgår med skäligt belopp som rätten bestämmer och betalas av kassan.

Försäkringskassan får i ärende angående arbetsskadeförsäkring begära att tingsrätt håller förhör med vittne eller sakkunnig. Ingen är skyldig att inställa sig vid annan tingsrätt än den inom vars domkrets han vistas. Om förhöret skall i tillämpliga delar gälla vad som föreskrives om bevisupptagning utom huvudförhandling. Ersättning till den som har inställt sig för att höras utgår med skäligt belopp som rätten bestämmer och betalas av Försäkringskassan.

12 §

Bestämmelserna i 20 kap.10– 13 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring om omprövning och ändring av försäkringskassas beslut samt överklagande av försäkringskassas och domstols beslut har motsvarande tillämpning i ärende enligt denna lag.

Bestämmelserna i 20 kap.10– 13 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring om omprövning och ändring av Försäkringskassans beslut samt överklagande av Försäkringskassans och domstols beslut har motsvarande tillämpning i ärende enligt denna lag.

__________________

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2. Beträffande omprövning eller överklagande av beslut som har meddelats av en allmän försäkringskassa tillämpas föreskrifterna i punkt 4 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2004:000) om

ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Vidare tillämpas föreskriften i punkt 5 samma ikraftträdande- och övergångsbestämmelser om avvisningsbeslut har meddelats av en allmän försäkringskassa.

2.7. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension

dels att 15 kap. 1 § skall upphöra att gälla, dels att 1 kap. 4, 5 och 5 b §§, 2 kap. 5, 17 och 19 §§, 3 kap. 7 och 13–15 §§, 4 kap. 12 §, 12 kap. 1 och 9 §§, 13 kap. 4, 5, 9, 11, 12, 14–20 och 22 §§, 14 kap. 1, 1 a, och 7–9 §§, 15 kap. 6–11, 13, 15 och 20 §§ samt rubriken närmast före 13 kap. 19 § skall ha följande lydelse,

dels att punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (2002:206) i stället för dess lydelse enligt lagen (2002:980) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 15 kap. 1 § skall sättas närmast före 15 kap. 2 § och lyda ”Tillsyn”,

dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 13 kap. 17 a och 22 a §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

4 §

1

I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och handläggning av ärenden, m.m.

I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och anmälan, m.m.

Om allmänt ombud hos Försäkringskassan finns särskilda bestämmelser.

5 §

2

Vissa beräkningar enligt denna lag skall göras med ledning av ett inkomstindex. Detta index skall visa den relativa förändringen av genomsnittet av de försäkrades årliga pensionsgrundande inkomster utan den begränsning som anges i 2 kap. 1 § andra stycket, efter avdrag för allmän pensionsavgift, vilka har uppburits av dem som under inkomståret har fyllt minst 16 år och högst 64 år.

Förändringen av indextalet mellan två på varandra följande år skall motsvara den beräknade årliga relativa förändringen av de inkomster som anges i första stycket under en period av tre år före det år inkomstindexet avser. Vid beräkningen av inkomsterna skall den årliga förändringen i det allmänna prisläget räknat från juni månad till juni månad under samma period frånräknas. Det framräknade värdet skall därefter omräknas med förändringen i det allmänna prisläget i juni månad två år före det år indexet avser och det allmänna prisläget i juni månad året närmast före det året.

1

Senaste lydelse 1999:802.

2

Senaste lydelse 2003:301.

Prop. 2003/04:152 Regeringen skall för varje år fastställa inkomstindexet efter det att det har beräknats av Riksförsäkringsverket. För år 1999 skall inkomstindexet vara lika med 100,00.

Regeringen skall för varje år fastställa inkomstindexet efter det att det har beräknats av Försäkringskassan. För år 1999 skall inkomstindexet vara lika med 100,00.

5 b §

3

Avgiftsinkomsterna beräknas som

1. genomsnittet av inkomsterna det andra–fjärde året före det år balanstalet avser, multiplicerat med

2. den beräknade årliga relativa förändringen av inkomsterna under det andra–femte året före det år balanstalet avser. Vid beräkningen av den relativa förändringen av inkomsterna skall den årliga förändringen i det allmänna prisläget räknat från juni månad till juni månad under samma period frånräknas. Det framräknade värdet skall därefter omräknas med förändringen i det allmänna prisläget i juni månad tre år före det år balanstalet avser och det allmänna prisläget i juni månad året efter det förstnämnda året.

Omsättningstiden beräknas som medianen av omsättningstiden för det tredje, fjärde och femte året före det år balanstalet avser.

Pensionsskulden beräknas för det andra året före det år balanstalet avser, som summan av

1. pensionsbehållningar enligt 5 kap. 2 §,

2. det beräknade värdet av pensionsrätter för inkomstpension enligt 4 kap. 2–6 §§,

3. utbetalad pension för varje åldersgrupp i december månad multiplicerad med beräknat antal återstående utbetalningar av ett genomsnittligt pensionsbelopp för samma åldersgrupp justerat med den räntefaktor som anges i 5 kap. 12 § andra stycket, och

4. det beräknade värdet av kommande utbetalningar av tilläggspension för dem som inte påbörjat uttag av sådan pension.

Ytterligare föreskrifter för verkställighet av lagens bestämmelser om beräkning av balanstal meddelas av regeringen. Beräkningarna skall göras av Riksförsäkringsverket.

Ytterligare föreskrifter för verkställighet av lagens bestämmelser om beräkning av balanstal meddelas av regeringen. Beräkningarna skall göras av Försäkringskassan.

2 kap.

5 §

4

Som pensionsgrundande inkomst av anställning räknas vidare

1. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring samt sjukpenning eller särskild arbetsskadeersättning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgetts enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande, i den utsträckning ersättningen har trätt i stället för en försäkrads inkomst som arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,

3

Senaste lydelse 2002:315.

4

Senaste lydelse 2002:631.

Prop. 2003/04:152 2. föräldrapenningförmåner enligt lagen om allmän försäkring,

3. ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård,

4. ersättning som en allmän försäkringskassa har utgett enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön,

4. ersättning som har utgetts enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön,

5. livränta enligt 4 kap. lagen om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av den lagen,

6. delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,

7. vårdbidrag enligt lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag, i den utsträckning bidraget inte är ersättning för merkostnader,

8. dagpenning från arbetslöshetskassa, 10. aktivitetsstöd till den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program,

11. utbildningsbidrag för doktorander, 14. ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF),

15. dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt och till andra som får dagpenning enligt de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga,

16. bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden i den utsträckning som regeringen så föreskriver, samt

17. inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning enligt 8 kap. lagen om allmän försäkring.

17 §

5

Om en ersättning som är pensionsgrundande eller för vilken det skall beräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 3 kap. 4 § eller pensionspoäng enligt 4 kap. 9 §, har betalats ut av en allmän försäkringskassa eller en arbetslöshetskassa till en försäkrad och den försäkrade senare för samma månad har beviljats annan ersättning som är pensionsgrundande och samordnad med den ersättning som betalats ut tidigare, är den senare beviljade ersättningen inte pensionsgrundande till den del den avser tid före utbetalningsmånaden.

Om en ersättning som är pensionsgrundande eller för vilken det skall beräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 3 kap. 4 § eller pensionspoäng enligt 4 kap. 9 §, har betalats ut av Försäkringskassan eller en arbetslöshetskassa till en försäkrad och den försäkrade senare för samma månad har beviljats annan ersättning som är pensionsgrundande och samordnad med den ersättning som betalats ut tidigare, är den senare beviljade ersättningen inte pensionsgrundande till den del den avser tid före utbetalningsmånaden.

Beviljas vid samma tidpunkt inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad aktivitetsersättning enligt 8 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring och livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning

5

Senaste lydelse 2001:492.

Prop. 2003/04:152 av den lagen, skall det vid tillämpning av första stycket anses som om sjukersättningen eller aktivitetsersättningen har betalats ut före livräntan.

19 §

6

Pensionsgrundande inkomst av anställning för vilken en försäkrad inte är skattskyldig i Sverige enligt inkomstskattelagen (1999:1229) skall bestämmas med ledning av en kontrolluppgift enligt 12 kap. 2 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.

Pensionsgrundande inkomst av anställning för vilken en försäkrad inte är skattskyldig i Sverige enligt inkomstskattelagen (1999:1229) skall bestämmas med ledning av kontrolluppgift enligt lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.

3 kap.

7 §

7

Om en pensionsgrundande ersättning har betalats ut av en allmän försäkringskassa eller en arbetslöshetskassa till en försäkrad och den försäkrade senare för samma månad har beviljats sjukersättning eller aktivitetsersättning som är samordnad med den tidigare utbetalade ersättningen, skall pensionsgrundande belopp med anledning av sjukersättningen eller aktivitetsersättningen inte tillgodoräknas till den del denna ersättning avser tid före den månad då den har betalats ut.

Om en pensionsgrundande ersättning har betalats ut av Försäkringskassan eller en arbetslöshetskassa till en försäkrad och den försäkrade senare för samma månad har beviljats sjukersättning eller aktivitetsersättning som är samordnad med den tidigare utbetalade ersättningen, skall pensionsgrundande belopp med anledning av sjukersättningen eller aktivitetsersättningen inte tillgodoräknas till den del denna ersättning avser tid före den månad då den har betalats ut.

13 §

8

Om föräldrarna enligt 11 och 12 §§ var för sig kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 10 § får de, genom anmälan hos allmän försäkringskassa, ange vem av dem som skall tillgodoräknas ett sådant belopp.

Om föräldrarna enligt 11 och 12 §§ var för sig kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 10 § får de, genom anmälan till Försäkringskassan, ange vem av dem som skall tillgodoräknas ett sådant belopp.

Görs inte anmälan enligt första stycket skall beloppet tillgodoräknas den av föräldrarna som, för det år beloppet hänför sig till, har lägst pensionsunderlag enligt 4 kap. 2 §. Har ingen av föräldrarna något pensionsunderlag för det året eller har de lika högt underlag, skall det pensionsgrundande beloppet tillgodoräknas modern eller, om föräldrarna är av samma kön, den äldre av dem.

Vid beräkning enligt andra stycket av pensionsunderlaget skall bortses från pensionsgrundande belopp enligt 10 §. Vidare skall vid sådan beräk-

6

Senaste lydelse 2001:1240.

7

Senaste lydelse 2001:492.

8

Senaste lydelse 2002:609.

ning med pensionsgrundande inkomst likställas inkomster som avses i 18 §.

14 §

Om enligt 11 och 12 §§ endast en av föräldrarna för ett år kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 10 § för ett barn, får denna förälder, genom anmälan till allmän försäkringskassa, överlåta rätten att för det året tillgodoräknas ett sådant belopp för det barnet till den andra föräldern om det enda skälet till att den andra föräldern inte kan tillgodoräknas beloppet är att han eller hon inte har bott tillsammans med barnet under minst halva året. Detta gäller dock endast om sistnämnda förälder

Om enligt 11 och 12 §§ endast en av föräldrarna för ett år kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 10 § för ett barn, får denna förälder, genom anmälan till Försäkringskassan, överlåta rätten att för det året tillgodoräknas ett sådant belopp för det barnet till den andra föräldern om det enda skälet till att den andra föräldern inte kan tillgodoräknas beloppet är att han eller hon inte har bott tillsammans med barnet under minst halva året. Detta gäller dock endast om sistnämnda förälder

1. under året har bott tillsammans med barnet i inte obetydlig omfattning, och

2. inte enligt 11 och 12 §§ själv för samma år kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 10 § för ett annat barn.

15 §

En förälder som enligt 11 och 12 §§ för ett år ensam kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 10 § för ett barn får också, om den andra föräldern har avlidit under det året eller tidigare, genom anmälan till allmän försäkringskassa överlåta rätten att för det året tillgodoräknas ett sådant belopp för det barnet till en annan försäkrad som föräldern under intjänandeåret var gift med eller hade gemensamt barn med och stadigvarande sammanbodde med.

En förälder som enligt 11 och 12 §§ för ett år ensam kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 10 § för ett barn får också, om den andra föräldern har avlidit under det året eller tidigare, genom anmälan till Försäkringskassan överlåta rätten att för det året tillgodoräknas ett sådant belopp för det barnet till en annan försäkrad som föräldern under intjänandeåret var gift med eller hade gemensamt barn med och stadigvarande sammanbodde med.

Överlåtelse enligt första stycket får ske endast om den försäkrade till vilken överlåtelse avses ske uppfyller de förutsättningar som anges i 12 § första stycket 1, 3 och 5 och denne inte heller enligt 11 och 12 §§ för samma år själv kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 10 § för ett annat barn.

4 kap.

12 §

Vårdår skall efter ansökan hos allmän försäkringskassa tillgodoräknas en förälder som är bosatt

Vårdår skall efter ansökan hos Försäkringskassan tillgodoräknas en förälder som är bosatt här i lan-

Prop. 2003/04:152 här i landet och som under större delen av ett kalenderår har vårdat ett barn som inte har fyllt tre år och som är bosatt här. För samma barn och år får dock vårdår tillgodoräknas endast en förälder.

det och som under större delen av ett kalenderår har vårdat ett barn som inte har fyllt tre år och som är bosatt här. För samma barn och år får dock vårdår tillgodoräknas endast en förälder.

Vid tillämpningen av första stycket skall med barn likställas fosterbarn och med en förälder likställas den, med vilken en förälder är eller har varit gift eller har eller har haft barn om de stadigvarande sammanbor.

12 kap.

1 §

9

Ålderspension enligt denna lag betalas ut efter ansökan. Sådan ansökan skall göras skriftligen hos den allmänna försäkringskassan. En pensionsberättigad som är född under något av åren 1938–1953 och som uppbär inkomstpension utan att ha rätt till tilläggspension skall dock, utan särskild ansökan, erhålla tilläggspension från och med den månad då han eller hon fått rätt till sistnämnda pension.

Om en person som har rätt till ålderspension enligt denna lag och är bosatt i Sverige inte tre månader före ingången av den månad då han eller hon fyller 70 år har ansökt om uttag av inkomst- eller tilläggspension, skall den allmänna försäkringskassan utreda om den pensionsberättigade vill ta ut ålderspension. För den som månaden före den då han eller hon fyller 65 år har uppburit sjukersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller särskild efterlevandepension enligt lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn skall motsvarande gälla, om ansökan om inkomst- eller tilläggspension enligt denna lag inte har gjorts senast förstnämnda månad.

Ålderspension enligt denna lag betalas ut efter ansökan. Sådan ansökan skall göras skriftligen hos Försäkringskassan. En pensionsberättigad som är född under något av åren 1938–1953 och som uppbär inkomstpension utan att ha rätt till tilläggspension skall dock, utan särskild ansökan, erhålla tilläggspension från och med den månad då han eller hon fått rätt till sistnämnda pension.

Om en person som har rätt till ålderspension enligt denna lag och är bosatt i Sverige inte tre månader före ingången av den månad då han eller hon fyller 70 år har ansökt om uttag av inkomst- eller tilläggspension, skall Försäkringskassan utreda om den pensionsberättigade vill ta ut ålderspension. För den som månaden före den då han eller hon fyller 65 år har uppburit sjukersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller särskild efterlevandepension enligt lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn skall motsvarande gälla, om ansökan om inkomst- eller tilläggspension enligt denna lag inte har gjorts senast förstnämnda månad.

9

Senaste lydelse 2001:492.

Prop. 2003/04:152 9 §

10

För en pensionsberättigad som har rätt till livränta på grund av obligatorisk försäkring enligt lagen (1916:235) om försäkring för olycksfall i arbete, lagen (1929:131) om försäkring för vissa yrkessjukdomar eller lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller som enligt annan lag eller särskild författning eller enligt regeringens förordnande har rätt till annan livränta, som bestäms av eller betalas ut av Riksförsäkringsverket, skall inkomstpensionen och tilläggspensionen minskas enligt vad som sägs i andra stycket. Motsvarande skall gälla i fall då livränta utges enligt utländsk lagstiftning om yrkesskadeförsäkring. Minskning skall däremot inte ske på grund av livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller annan livränta som bestäms med tillämpning av nämnda lag. Medför skada för vilken livränta har börjat utges återigen sjukdom som berättigar till sjukpenning, skall det anses som om livränta utgavs under sjukdomstiden. Har livränta eller del därav eller livränta för viss tid bytts ut mot ett engångsbelopp, skall det vid beräkning enligt andra stycket anses som om livränta utges eller som om den livränta som utges har höjts med ett belopp som svarar mot engångsbeloppet enligt de vid utbytet tillämpade försäkringstekniska grunderna.

För en pensionsberättigad som har rätt till livränta på grund av obligatorisk försäkring enligt lagen (1916:235) om försäkring för olycksfall i arbete, lagen (1929:131) om försäkring för vissa yrkessjukdomar eller lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller som enligt annan lag eller särskild författning eller enligt regeringens förordnande har rätt till annan livränta, som bestäms av eller betalas ut av Försäkringskassan, skall inkomstpensionen och tilläggspensionen minskas enligt vad som sägs i andra stycket. Motsvarande skall gälla i fall då livränta utges enligt utländsk lagstiftning om yrkesskadeförsäkring. Minskning skall däremot inte ske på grund av livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller annan livränta som bestäms med tillämpning av nämnda lag. Medför skada för vilken livränta har börjat utges återigen sjukdom som berättigar till sjukpenning, skall det anses som om livränta utgavs under sjukdomstiden. Har livränta eller del därav eller livränta för viss tid bytts ut mot ett engångsbelopp, skall det vid beräkning enligt andra stycket anses som om livränta utges eller som om den livränta som utges har höjts med ett belopp som svarar mot engångsbeloppet enligt de vid utbytet tillämpade försäkringstekniska grunderna.

Summan av inkomstpension, tilläggspension och garantipension enligt lagen (1998:702) om garantipension skall minskas med tre fjärdedelar av varje livränta som överstiger en sjättedel av prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring och som den pensionsberättigade uppbär som skadad. Minskning skall därvid i första hand göras på garantipensionen och därefter på tilläggspensionen. Avdrag på inkomstpension och tillläggspension enligt 6 kap. 2 § 1 får dock göras endast om

10

Senaste lydelse 2002:206.

Prop. 2003/04:152 den pensionsberättigade kunnat tillgodoräkna sig pensionspoäng för minst ett år när skadan inträffade.

Sammanlagd hel pension enligt denna lag skall dock aldrig, på grund av bestämmelserna i denna paragraf, för månad räknat understiga 13 procent av prisbasbeloppet för den som är ogift och 11,5 procent av prisbasbeloppet för den som är gift. Härvid skall bestämmelserna i 6 kap. 17 § tillämpas på motsvarande sätt.

13 kap.

4 §

11

Andra beslut enligt denna lag än sådana som avses i 1 och 2 §§ skall fattas av den allmänna försäkringskassa som enligt 5 kap. socialförsäkringslagen (1999:799) skall avgöra ett ärende avseende den försäkrade.

Den försäkringskassa som avses i första stycket skall även handlägga andra ärenden enligt denna lag än sådana som avses i 1 och 2 §§.

Ändring och omprövning av beslut enligt denna lag som har meddelats av en allmän försäkringskassa skall göras av samma försäkringskassa.

Andra beslut enligt denna lag än sådana som avses i 1 och 2 §§ skall fattas av Försäkringskassan.

5 §

12

Beslut enligt 3 och 4 kap. samt beslut om inkomst-, tilläggs- och premiepension får fattas genom automatiserad behandling av Riksförsäkringsverket för en allmän försäkringskassas räkning när skälen för beslutet får utelämnas enligt 20 § första stycket 1 förvaltningslagen (1986:223).

För sådana beslut som avses i första stycket skall ändring och omprövning, liksom andra åtgärder som enligt denna lag eller annan författning skall vidtas med avseende på beslutet, i stället vidtas av den försäkringskassa som enligt 4 § är behörig vid tidpunkten för åtgärden.

Beslut enligt 3 och 4 kap. samt beslut om inkomst-, tilläggs- och premiepension får fattas genom automatiserad behandling av Försäkringskassan när skälen för beslutet får utelämnas enligt 20 § första stycket 1 förvaltningslagen (1986:223).

11

Senaste lydelse 1999:802. Ändringen innebär bl.a. att andra och tredje styckena upphävs.

12

Senaste lydelse 2002:206. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.

Prop. 2003/04:152 9 §

13

Ett beslut enligt denna lag skall omprövas om den som beslutet avser begär det eller om det finns andra skäl. Omprövning skall dock inte göras av beslut som meddelats enligt 11 eller 13 §.

Ett beslut om pensionsgrundande inkomst eller andra pensionsgrundande belopp får omprövas på begäran av den enskilde bara i samband med att beslutet om pensionsrätt eller pensionspoäng omprövas. Ett beslut om pensionsgrundande inkomst eller andra pensionsgrundande belopp får dock omprövas även om inte pensionsrätt eller pensionspoäng påverkas, om det är av betydelse för den enskilde. Härvid skall samma bestämmelser gälla som för omprövning av beslut om pensionsrätt och vad som då sägs om allmän försäkringskassa skall, när det gäller omprövning av beslut om pensionsgrundande inkomst, i stället avse Skatteverket.

Om, vid omprövning av ett beslut om pensionsrätt eller pensionspoäng, prövning skall göras av den pensionsgrundande inkomst som legat till grund för beslutet, skall försäkringskassan överlämna ärendet i den delen till Skatteverket för omprövning av beslutet om denna inkomst.

Ett beslut om pensionsgrundande inkomst eller andra pensionsgrundande belopp får omprövas på begäran av den enskilde bara i samband med att beslutet om pensionsrätt eller pensionspoäng omprövas. Ett beslut om pensionsgrundande inkomst eller andra pensionsgrundande belopp får dock omprövas även om inte pensionsrätt eller pensionspoäng påverkas, om det är av betydelse för den enskilde. Härvid skall samma bestämmelser gälla som för omprövning av beslut om pensionsrätt och vad som då sägs om Försäkringskassan skall, när det gäller omprövning av beslut om pensionsgrundande inkomst, i stället avse Skatteverket.

Om, vid omprövning av ett beslut om pensionsrätt eller pensionspoäng, prövning skall göras av den pensionsgrundande inkomst som legat till grund för beslutet, skall Försäkringskassan överlämna ärendet i den delen till Skatteverket för omprövning av beslutet om denna inkomst.

11 §

Den som vill begära omprövning enligt 9 eller 10 § skall göra detta skriftligen. Begäran om omprövning av ett beslut enligt 4 kap. skall ha kommit in till allmän försäkringskassa före utgången av året efter det fastställelseår som beslutet avser. I fråga om annat beslut skall begäran om omprövning ha kommit in inom två månader från det att den som begär omprövningen fick del av beslutet.

Den som vill begära omprövning enligt 9 eller 10 § skall göra detta skriftligen. Begäran om omprövning av ett beslut enligt 4 kap. skall ha kommit in till Försäkringskassan före utgången av året efter det fastställelseår som beslutet avser. I fråga om annat beslut skall begäran om omprövning ha kommit in inom två månader från det att den som begär omprövningen fick del av beslutet.

Gör den som begär omprövning sannolikt att han eller hon inte inom två månader före utgången av den tid som anges i första stycket andra

13

Senaste lydelse 2003:725.

Prop. 2003/04:152 meningen har fått kännedom om ett beslut eller annan handling med uppgift om vad som har beslutats, skall begäran om omprövning i stället ha kommit in inom två månader från den dag då den som begär omprövningen fick sådan kännedom.

12 §

14

Om en begäran om omprövning har kommit in till Premiepensionsmyndigheten eller till Skatteverket, en allmän försäkringskassa eller en allmän förvaltningsdomstol, som inte har fattat det överklagade beslutet, skall begäran om omprövning sändas till den som har meddelat beslutet. Har begäran kommit in till någon av de först nämnda myndigheterna eller en försäkringskassa inom den tid som anges i 11 §, skall den anses som inkommen i rätt tid.

Bestämmelserna i första stycket gäller också om en begäran om omprövning har kommit in till Riksförsäkringsverket inom den tid som anges i 11 §.

Om en begäran om omprövning har kommit in till Premiepensionsmyndigheten, Skatteverket, Försäkringskassan eller en allmän förvaltningsdomstol, som inte har fattat det överklagade beslutet, skall begäran om omprövning sändas till den som har meddelat beslutet. Har begäran kommit in till Premiepensionsmyndigheten, Skatteverket eller Försäkringskassan inom den tid som anges i 11 §, skall den anses som inkommen i rätt tid.

14 §

15

Ett beslut om pensionsgrundande inkomst skall omprövas av Skatteverket om en allmän försäkringskassa enligt 9 § tredje stycket har överlämnat ett ärende för omprövning.

Ett beslut om pensionsgrundande inkomst skall omprövas av Skatteverket om Försäkringskassan enligt 9 § tredje stycket har överlämnat ett ärende för omprövning.

15 §

Har omprövning begärts av ett beslut och överklagar Riksförsäkringsverket samma beslut, skall beslutet inte omprövas utan ärendet i stället överlämnas till allmän förvaltningsdomstol. Den enskildes begäran om omprövning skall då anses som ett överklagande.

Har omprövning begärts av ett beslut och överklagar det allmänna ombudet samma beslut, skall beslutet inte omprövas utan ärendet i stället överlämnas till allmän förvaltningsdomstol. Den enskildes begäran om omprövning skall då anses som ett överklagande.

14

Senaste lydelse 2003:725. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.

15

Senaste lydelse 2003:725.

Prop. 2003/04:152 16 §

16

En fråga enligt denna lag som redan har avgjorts av en allmän förvaltningsdomstol får inte omprövas av Skatteverket, en allmän försäkringskassa eller Premiepensionsmyndigheten.

En fråga enligt denna lag som redan har avgjorts av en allmän förvaltningsdomstol får inte omprövas av Skatteverket, Försäkringskassan eller Premiepensionsmyndigheten.

17 §

17

Ett beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol av den som beslutet avser eller, om denne har avlidit, av annan som är berörd av beslutet samt av Riksförsäkringsverket. En enskild får dock endast överklaga sådana beslut som har tillkommit genom omprövning. Även beslut som innebär att en begäran om omprövning har avvisats får överklagas av den enskilde. En enskilds överklagande av ett annat beslut skall anses som en begäran om omprövning.

Bestämmelsen i 33 § fjärde stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291) gäller inte avvisningsbeslut enligt denna lag som har meddelats av en försäkringskassa, Skatteverket eller Premiepensionsmyndigheten.

Ett beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol av den som beslutet avser eller, om denne har avlidit, av annan som är berörd av beslutet samt av det allmänna ombudet. En enskild får dock endast överklaga sådana beslut som har tillkommit genom omprövning. Även beslut som innebär att en begäran om omprövning har avvisats får överklagas av den enskilde. En enskilds överklagande av ett annat beslut skall anses som en begäran om omprövning. Det allmänna ombudet får överklaga endast beslut som har fattats av Försäkringskassan.

Bestämmelsen i 33 § fjärde stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291) gäller inte avvisningsbeslut enligt denna lag som har meddelats av Försäkringskassan, Skatteverket eller Premiepensionsmyndigheten.

17 a §

Ett beslut som rör en person som är bosatt i Sverige överklagas till den länsrätt inom vars domkrets personen hade sin hemortskommun när beslutet fattades. Beslut i övriga fall överklagas till den länsrätt inom vars domkrets det första beslutet i saken fattades.

Med hemortskommun avses den kommun där den fysiska personen var folkbokförd den 1 november året före det år då beslutet fatta-

16

Senaste lydelse 2003:725.

17

Senaste lydelse 2003:725.

Prop. 2003/04:152 des. För den som var bosatt eller stadigvarande vistades här i landet under någon del av det år då beslut fattades, men som inte var folkbokförd här den 1 november föregående år, avses med hemortskommun den kommun där den fysiska personen först var bosatt eller stadigvarande vistades.

18 §

Ett överklagande från en enskild skall ha kommit in till den myndighet eller den allmänna försäkringskassa som gjort omprövningen inom två månader från den dag då klaganden fick del av beslutet om omprövning eller avvisning.

Ett överklagande från en enskild skall ha kommit in till den myndighet som gjort omprövningen inom två månader från den dag då klaganden fick del av beslutet om omprövning eller avvisning.

Bestämmelserna i 12 § om begäran om omprövning skall tillämpas i fråga om överklagande av en enskild.

Överklagande av R i k s f ö r s ä k r i n g s v e r k e t

Överklagande av d e t a l l m ä n n a o m b u d e t

19 §

Om Riksförsäkringsverket överklagar ett beslut enligt 2–4 kap. skall överklagandet ha kommit in före utgången av året efter fastställelseåret. Om beslutet har meddelats efter den 31 oktober året efter det fastställelseår som beslutet avser, får överklagandet dock komma in inom två månader från den dag då det överklagade beslutet meddelades.

Överklagar Riksförsäkringsverket ett annat beslut som meddelats enligt denna lag skall överklagandet ha kommit in inom två månader från den dag då beslutet meddelades.

Om det allmänna ombudet överklagar ett beslut enligt 2–4 kap. skall överklagandet ha kommit in före utgången av året efter fastställelseåret. Om beslutet har meddelats efter den 31 oktober året efter det fastställelseår som beslutet avser, får överklagandet dock komma in inom två månader från den dag då det överklagade beslutet meddelades.

Överklagar det allmänna ombudet ett annat beslut som meddelats enligt denna lag skall överklagandet ha kommit in inom två månader från den dag då beslutet meddelades.

För överklagande enligt första och andra styckena gäller bestämmelserna i 12 § första stycket.

Prop. 2003/04:152 20 §

Om en enskild överklagar en allmän förvaltningsdomstols beslut enligt denna lag skall överklagandet ha kommit in inom två månader från den dag då den enskilde fick del av det överklagade beslutet.

Om Riksförsäkringsverket, Premiepensionsmyndigheten eller en allmän försäkringskassa överklagar en allmän förvaltningsdomstols beslut enligt denna lag skall överklagandet ha kommit in inom två månader från den dag då beslutet meddelades.

Om det allmänna ombudet, Premiepensionsmyndigheten eller Försäkringskassan överklagar en allmän förvaltningsdomstols beslut enligt denna lag skall överklagandet ha kommit in inom två månader från den dag då beslutet meddelades.

22 §

18

Bestämmelsen i 7 a § första stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291) om förvaltningsmyndighets partsställning gäller inte i fråga om mål enligt 2–4 kap. Om en enskild överklagar ett beslut enligt 2–4 kap. hos en allmän förvaltningsdomstol, bestämmer Riksförsäkringsverket om verket skall vara part i målet. Om en enskild klagar till kammarrätten och verket har varit part i länsrätten, är verket alltid motpart i kammarrätten. Även om Riksförsäkringsverket har beslutat att inte vara part, får domstolen förelägga verket att svara i målet. Riksförsäkringsverket får överklaga ett avgörande av en allmän förvaltningsdomstol även om verket inte har varit part där.

Om en enskild överklagar ett annat beslut enligt denna lag, får Riksförsäkringsverket överta Premiepensionsmyndighetens eller en allmän försäkringskassas uppgift att i allmän förvaltningsdomstol föra det allmännas talan.

Riksförsäkringsverket för det allmännas talan i Regeringsrätten.

Bestämmelsen i 7 a § första stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291) om förvaltningsmyndighets partsställning gäller inte i fråga om mål enligt 2–4 kap. Om en enskild överklagar ett beslut enligt 2–4 kap. hos en allmän förvaltningsdomstol, bestämmer dock Försäkringskassan om den skall vara part i målet. Om en enskild klagar till kammarrätten och Försäkringskassan har varit motpart i länsrätten, är Försäkringskassan alltid motpart i kammarrätten. Även om Försäkringskassan har bestämt att inte vara part, får domstolen förelägga Försäkringskassan att svara i målet. Försäkringskassan får överklaga ett avgörande av en allmän förvaltningsdomstol även om Försäkringskassan inte har varit part där.

18

Ändringen innebär bl.a. att andra och tredje styckena upphävs.

22 a §

Det allmänna ombudet får överklaga ett avgörande av en allmän förvaltningsdomstol endast om ombudet har varit part i målet där. Försäkringskassan får inte överklaga ett avgörande av allmän förvaltningsdomstol som kan överklagas av det allmänna ombudet.

14 kap.

1 §

Den allmänna försäkringskassan skall besluta om återbetalning av inkomst- eller tilläggspension, om den som uppburit pensionen genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet har orsakat att pensionen har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp. Detsamma gäller om inkomst- eller tilläggspension i annat fall har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp och den som uppburit pensionen har insett eller skäligen borde ha insett detta.

Har inkomst- eller tilläggspension betalats ut och minskas därefter pensionsrätt eller pensionspoäng på grund av bristande eller underlåten avgiftsbetalning, skall försäkringskassan besluta om återbetalning av för mycket utbetald pension.

Den som uppburit för mycket inkomst- eller tilläggspension enligt denna lag är skyldig att betala tillbaka utbetald sådan pension endast om beslut om återbetalning har meddelats enligt första eller andra stycket. Om det finns särskilda skäl får försäkringskassan helt eller delvis efterge krav på återbetalning.

Försäkringskassan skall besluta om återbetalning av inkomst- eller tilläggspension, om den som uppburit pensionen genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet har orsakat att pensionen har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp. Detsamma gäller om inkomst- eller tilläggspension i annat fall har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp och den som uppburit pensionen har insett eller skäligen borde ha insett detta.

Har inkomst- eller tilläggspension betalats ut och minskas därefter pensionsrätt eller pensionspoäng på grund av bristande eller underlåten avgiftsbetalning, skall Försäkringskassan besluta om återbetalning av för mycket utbetald pension.

Den som uppburit för mycket inkomst- eller tilläggspension enligt denna lag är skyldig att betala tillbaka utbetald sådan pension endast om beslut om återbetalning har meddelats enligt första eller andra stycket. Om det finns särskilda skäl får Försäkringskassan helt eller delvis efterge krav på återbetalning.

Prop. 2003/04:152 1 a §

19

Om en tjänsteman enligt 2 § lagen (2002:125) om överföring av värdet av pensionsrättigheter till och från Europeiska gemenskaperna har överfört värdet av pensionsrätt för inkomstpension och värdet av rätt till tilläggspension till gemenskaperna och om den fastställda pensionsrätten för inkomstpension eller fastställda pensionspoäng för den personen därefter har sänkts, skall den allmänna försäkringskassan återkräva av honom eller henne vad som har överförts för mycket.

Återkrav skall ske om sänkningen beror på att den pensionsgrundande inkomsten av annat förvärvsarbete har sänkts eller på att pensionsrätt eller pensionspoäng inte borde ha tillgodoräknats till följd av bestämmelserna i 4 kap. 4 eller 8 § om bristande eller underlåten avgiftsbetalning. I andra fall skall beloppet återkrävas endast om den som överfört värdet av pensionsrättigheter genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet har orsakat att pensionsrätt eller pensionspoäng har fastställts felaktigt eller med ett för högt belopp. Om det finns särskilda skäl får den allmänna försäkringskassan helt eller delvis efterge krav på återbetalning.

Om en tjänsteman enligt 2 § lagen (2002:125) om överföring av värdet av pensionsrättigheter till och från Europeiska gemenskaperna har överfört värdet av pensionsrätt för inkomstpension och värdet av rätt till tilläggspension till gemenskaperna och om den fastställda pensionsrätten för inkomstpension eller fastställda pensionspoäng för den personen därefter har sänkts, skall Försäkringskassan återkräva av honom eller henne vad som har överförts för mycket.

Återkrav skall ske om sänkningen beror på att den pensionsgrundande inkomsten av annat förvärvsarbete har sänkts eller på att pensionsrätt eller pensionspoäng inte borde ha tillgodoräknats till följd av bestämmelserna i 4 kap. 4 eller 8 § om bristande eller underlåten avgiftsbetalning. I andra fall skall beloppet återkrävas endast om den som överfört värdet av pensionsrättigheter genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet har orsakat att pensionsrätt eller pensionspoäng har fastställts felaktigt eller med ett för högt belopp. Om det finns särskilda skäl får Försäkringskassan helt eller delvis efterge krav på återbetalning.

7 §

20

Avdrag på pension enligt denna lag får göras med skäligt belopp om den pensionsberättigade enligt beslut av en allmän försäkringskassa eller Premiepensionsmyndigheten är återbetalningsskyldig för en ersättning som har utgetts på grund av denna lag eller en an-

Avdrag på pension enligt denna lag får göras med skäligt belopp om den pensionsberättigade enligt beslut av Försäkringskassan eller Premiepensionsmyndigheten är återbetalningsskyldig för en ersättning som har utgetts på grund av denna lag eller en annan författ-

19

Senaste lydelse 2002:127.

20

Senaste lydelse 2002:206.

Prop. 2003/04:152 nan författning. ning.

Har avdrag gjorts enligt första stycket med anledning av beslut om återbetalningsskyldighet av premiepension skall det avdragna beloppet överlämnas till Premiepensionsmyndigheten.

8 §

Om en ersättning enligt en annan författning har betalats ut efter beslut av en allmän försäkringskassa eller en arbetslöshetskassa och beviljas senare pension retroaktivt enligt denna lag för samma tid som den tidigare utbetalade ersättningen avser, skall avdrag göras på den retroaktiva pensionen. Detta avdrag skall motsvara det belopp som överstiger vad som skulle ha betalats ut för perioden om beslut om båda ersättningarna hade fattats samtidigt.

Om en ersättning enligt en annan författning har betalats ut efter beslut av Försäkringskassan eller en arbetslöshetskassa och beviljas senare pension retroaktivt enligt denna lag för samma tid som den tidigare utbetalade ersättningen avser, skall avdrag göras på den retroaktiva pensionen. Detta avdrag skall motsvara det belopp som överstiger vad som skulle ha betalats ut för perioden om beslut om båda ersättningarna hade fattats samtidigt.

9 §

21

En pensionsberättigad skall betala för sitt uppehälle för varje dag som han eller hon är

– häktad – intagen i kriminalvårdsanstalt eller – på grund av skyddstillsyn med särskild behandlingsplan vistas i ett sådant familjehem eller hem för vård eller boende som avses i socialtjänstlagen (2001:453). Vid vistelse i ett familjehem eller ett hem för vård eller boende gäller detta endast för den tid under vilken staten bekostar vistelsen. Betalning skall ske genom att försäkringskassan, efter skatteavdrag enligt skattbetalningslagen (1997:483), gör avdrag från ålderspensionen när denna betalas ut. Om den pensionsberättigade samtidigt med inkomstgrundad ålderspension uppbär garantipension enligt lagen (1998:702) om garantipension, äldreförsörjningsstöd enligt lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd, sjukersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller livränta enligt 4 kap. lagen

– på grund av skyddstillsyn med särskild behandlingsplan vistas i ett sådant familjehem eller hem för vård eller boende som avses i socialtjänstlagen (2001:453). Vid vistelse i ett familjehem eller ett hem för vård eller boende gäller detta endast för den tid under vilken staten bekostar vistelsen. Betalning skall ske genom att Försäkringskassan, efter skatteavdrag enligt skattebetalningslagen (1997:483), gör avdrag från ålderspensionen när denna betalas ut. Om den pensionsberättigade samtidigt med inkomstgrundad ålderspension uppbär garantipension enligt lagen (1998:702) om garantipension, äldreförsörjningsstöd enligt lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd, sjukersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller livränta enligt 4 kap. lagen

21

Senaste lydelse 2002:302.

(1976:380) om arbetsskadeförsäkring, skall endast ett avdrag göras från de sammantagna förmånerna.

(1976:380) om arbetsskadeförsäkring, skall endast ett avdrag göras från de sammantagna förmånerna.

Avdraget uppgår till 80 kr för dag. Det får dock utgöra högst en tredjedel av förmånernas månadsbelopp efter skatteavdrag delat med 30. Därvid skall det belopp varmed minskning sker avrundas till närmaste lägre krontal.

Avdrag skall inte göras för tid under vilken den pensionsberättigades fängelsestraff verkställs utanför kriminalvårdsanstalt enligt 33 a § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt. Avdrag skall heller inte göras, om den pensionsberättigade är berättigad till sjukersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring men förmånen enligt 16 kap. 20 § förstnämnda lag eller 6 kap. 8 § sistnämnda lag inte skall utges.

15 kap.

6 §

Anmälan enligt 3 kap. 13–15 §§ skall vara skriftlig och skall ha kommit in till den allmänna försäkringskassan senast den 31 januari fastställelseåret. Anmälan enligt 3 kap. 13 § skall göras gemensamt av föräldrarna. Anmälan enligt 3 kap. 14 och 15 §§ skall göras gemensamt av den förälder som enligt 3 kap. 11 och 12 §§ ensam kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 3 kap. 10 § och den till vilken överlåtelse skall ske. Med en förälder skall därvid likställas en särskilt förordnad vårdnadshavare och den som med socialnämndens medgivande tagit emot ett utländskt barn för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera det.

Återkallelse av en anmälan som avses i första stycket får inte göras efter den dag då anmälan senast skall ha kommit in till den allmänna försäkringskassan. Återkallelsen skall vara skriftlig.

Om någon som enligt en anmälan som avses i första stycket skall tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp inte enligt 3 kap. 12 § kan tillgodoräknas ett sådant belopp, skall den allmänna försäkringskassan bortse från anmälan.

Anmälan enligt 3 kap. 13–15 §§ skall vara skriftlig och skall ha kommit in till Försäkringskassan senast den 31 januari fastställelseåret. Anmälan enligt 3 kap. 13 § skall göras gemensamt av föräldrarna. Anmälan enligt 3 kap. 14 och 15 §§ skall göras gemensamt av den förälder som enligt 3 kap. 11 och 12 §§ ensam kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 3 kap. 10 § och den till vilken överlåtelse skall ske. Med en förälder skall därvid likställas en särskilt förordnad vårdnadshavare och den som med socialnämndens medgivande tagit emot ett utländskt barn för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera det.

Återkallelse av en anmälan som avses i första stycket får inte göras efter den dag då anmälan senast skall ha kommit in till Försäkringskassan. Återkallelsen skall vara skriftlig.

Om någon som enligt en anmälan som avses i första stycket skall tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp inte enligt 3 kap. 12 § kan tillgodoräknas ett sådant belopp, skall Försäkringskassan bortse från anmälan.

7 § Prop. 2003/04:152

En försäkrad som under intjänandeåret har haft sådan ersättning som avses i 3 kap. 18 § och som för det året skall tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 3 kap. 10 § är skyldig att upplysa den allmänna försäkringskassan om ersättningen.

En försäkrad som under intjänandeåret har haft sådan ersättning som avses i 3 kap. 18 § och som för det året skall tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 3 kap. 10 § är skyldig att upplysa Försäkringskassan om ersättningen.

8 §

Anmälan om överföring av pensionsrätt enligt 4 kap. 7 § skall vara skriftlig och skall ha kommit in till den allmänna försäkringskassan senast den 31 januari det första år till vilket den pensionsrätt som skall överföras är hänförlig. Anmälan skall göras gemensamt av makarna och gäller tills vidare om inget annat anges i anmälan.

Om en make vill att en överföring som gäller tills vidare skall upphöra måste han eller hon skriftligen anmäla detta till den allmänna försäkringskassan senast den 31 januari det år från och med vilket överföringen skall upphöra. Om makarnas äktenskap har upplösts skall överföringen upphöra från och med det år då äktenskapet upplöstes. Har äktenskapet upplösts genom att den make från vilken överföringen skall ske har avlidit, skall dock överföringen även gälla det år då äktenskapet upplöstes, om inte också den andra maken avled samma år.

Återkallelse av anmälan som avses i första och andra styckena får inte göras efter den dag då anmälan senast skall ha kommit in till den allmänna försäkringskassan. Återkallelsen skall vara skriftlig.

Anmälan om överföring av pensionsrätt enligt 4 kap. 7 § skall vara skriftlig och skall ha kommit in till Försäkringskassan senast den 31 januari det första år till vilket den pensionsrätt som skall överföras är hänförlig. Anmälan skall göras gemensamt av makarna och gäller tills vidare om inget annat anges i anmälan.

Om en make vill att en överföring som gäller tills vidare skall upphöra måste han eller hon skriftligen anmäla detta till Försäkringskassan senast den 31 januari det år från och med vilket överföringen skall upphöra. Om makarnas äktenskap har upplösts skall överföringen upphöra från och med det år då äktenskapet upplöstes. Har äktenskapet upplösts genom att den make från vilken överföringen skall ske har avlidit, skall dock överföringen även gälla det år då äktenskapet upplöstes, om inte också den andra maken avled samma år.

Återkallelse av anmälan som avses i första och andra styckena får inte göras efter den dag då anmälan senast skall ha kommit in till Försäkringskassan. Återkallelsen skall vara skriftlig.

9 §

En förälder som vill tillgodoräknas ett vårdår enligt 4 kap. 12 § skall hos den allmänna försäkringskassan göra en skriftlig ansö-

En förälder som vill tillgodoräknas ett vårdår enligt 4 kap. 12 § skall hos Försäkringskassan göra en skriftlig ansökan om detta se-

Prop. 2003/04:152 kan om detta senast den 31 januari andra året efter utgången av det år för vilket vårdår skall tillgodoräknas.

nast den 31 januari andra året efter utgången av det år för vilket vårdår skall tillgodoräknas.

10 §

Om en ansökan, anmälan eller liknande, som enligt denna lag skall göras till den allmänna försäkringskassan, i stället har kommit in till Premiepensionsmyndigheten skall den anses inkommen till försäkringskassan samma dag. Detsamma skall gälla om ansökan, anmälan eller liknande skall göras till Premiepensionsmyndigheten och den i stället har kommit in till en allmän försäkringskassa.

Om en ansökan, anmälan eller liknande, som enligt denna lag skall göras till Försäkringskassan, i stället har kommit in till Premiepensionsmyndigheten skall den anses inkommen till Försäkringskassan samma dag. Detsamma skall gälla om ansökan, anmälan eller liknande skall göras till Premiepensionsmyndigheten och den i stället har kommit in till Försäkringskassan.

11 §

22

Efter föreläggande av Skatteverket, en allmän försäkringskassa, Premiepensionsmyndigheten, Riksförsäkringsverket eller en allmän förvaltningsdomstol skall en enskild, i den omfattning och inom den tid som har angetts i föreläggandet, meddela de upplysningar som är av betydelse för tillämpningen av denna lag.

Efter föreläggande av Skatteverket, Försäkringskassan, Premiepensionsmyndigheten eller en allmän förvaltningsdomstol skall en enskild, i den omfattning och inom den tid som har angetts i föreläggandet, meddela de upplysningar som är av betydelse för tillämpningen av denna lag.

13 §

23

Statliga och kommunala myndigheter samt arbetsgivare och försäkringsinrättningar skall på begäran lämna Skatteverket, en allmän försäkringskassa, Premiepensionsmyndigheten, Riksförsäkringsverket och en allmän förvaltningsdomstol uppgift som avser namngiven person när det gäller förhållande som är av betydelse för tillämpningen av denna lag.

Statliga och kommunala myndigheter samt arbetsgivare och försäkringsinrättningar skall på begäran lämna Skatteverket, Försäkringskassan, Premiepensionsmyndigheten och en allmän förvaltningsdomstol uppgift som avser namngiven person när det gäller förhållande som är av betydelse för tillämpningen av denna lag.

Arbetslöshetskassor skall på begäran lämna sådan uppgift till Skatteverket, Premiepensionsmyndigheten och en allmän förvaltningsdomstol.

Arbetsgivare som underlåter att fullgöra uppgiftsskyldighet enligt första stycket döms till penningböter.

22

Senaste lydelse 2003:725.

23

Senaste lydelse 2003:725.

15 §

24

Skatteverket, en allmän försäkringskassa, Premiepensionsmyndigheten, Riksförsäkringsverket och en allmän förvaltningsdomstol får utan hinder av sekretess på begäran lämna ut uppgifter om pension enligt denna lag till

Skatteverket, Försäkringskassan, Premiepensionsmyndigheten och en allmän förvaltningsdomstol får utan hinder av sekretess på begäran lämna ut uppgifter om pension enligt denna lag till

1. en försäkringsinrättning, ett försäkringsbolag eller en arbetsgivare, om uppgiften behövs för samordning med ersättning därifrån, och till

2. ett utländskt socialförsäkringsorgan, om uppgiften behövs vid tillämpningen av en internationell överenskommelse som Sverige har anslutit sig till.

Skatteverket, Premiepensionsmyndigheten och en allmän förvaltningsdomstol får utan hinder av sekretess på begäran lämna ut uppgifter om pension enligt denna lag till en arbetslöshetskassa, om uppgiften behövs för samordning med ersättning därifrån.

20 §

25

Den myndighet regeringen bestämmer skall för varje år upprätta en redovisning av det inkomstgrundade ålderspensionssystemets finansiella ställning och utveckling. Riksförsäkringsverket, Premiepensionsmyndigheten samt Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna skall tillställa myndigheten de uppgifter som behövs för detta.

Den myndighet regeringen bestämmer skall för varje år upprätta en redovisning av det inkomstgrundade ålderspensionssystemets finansiella ställning och utveckling. Försäkringskassan, Premiepensionsmyndigheten samt Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna skall tillställa myndigheten de uppgifter som behövs för detta.

3. De nya bestämmelserna i 3 kap. 11 och 22 §§ tillämpas även för tillgodoräknande av pensionsgrundande belopp för åren 1999– 2004. Anmälan om att få tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för åren 1999–2004 skall ha kommit in till den allmänna försäkringskassan senast den 31 januari 2006. Sådan anmälan som enligt 15 kap. 6 § skall göras senast den 31 januari fastställelseåret, skall i dessa fall i stället göras senast den 31 januari 2006.

3. De nya bestämmelserna i 3 kap. 11 och 22 §§ tillämpas även för tillgodoräknande av pensionsgrundande belopp för åren 1999– 2004. Anmälan om att få tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för åren 1999–2004 skall ha kommit in till Försäkringskassan senast den 31 januari 2006. Sådan anmälan som enligt 15 kap. 6 § skall göras senast den 31 januari fastställelseåret, skall i dessa fall i stället göras senast den 31 januari 2006.

24

Senaste lydelse 2003:725.

25

Senaste lydelse 2001:222.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2. Bestämmelserna i 2 kap. 17 §, 3 kap. 7 § och 14 kap. 8 § skall tillämpas även när en ersättning som där avses har betalats ut av en allmän försäkringskassa.

3. Äldre bestämmelser i 13 kap. 17 § andra stycket skall fortfarande tillämpas såvitt avser beslut som har meddelats av en allmän försäkringskassa.

4. Villkoret enligt 13 kap. 22 a § att det allmänna ombudet skall ha varit part skall anses uppfyllt även om det är Riksförsäkringsverket som har varit part i målet hos den allmänna förvaltningsdomstolen.

2.8. Förslag till lag om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrivs att 20 kap. 2 § brottsbalken skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2003/04:70, bet. 2003/04:JuU21

Föreslagen lydelse

20 kap.

2 §

Arbetstagare som, för sig själv eller för annan, tar emot, låter åt sig utlova eller begär muta eller annan otillbörlig belöning för sin tjänsteutövning, döms för mutbrott till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma skall gälla, om arbetstagaren begått gärningen innan han erhöll anställningen eller efter det han slutat densamma. Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.

Vad i första stycket sägs om arbetstagare skall också tillämpas på

1. ledamot av styrelse, verk, nämnd, kommitté eller annan sådan myndighet som hör till staten eller till kommun, landsting, kommunalförbund eller allmän försäkringskassa,

1. ledamot av styrelse, verk, nämnd, kommitté eller annan sådan myndighet som hör till staten eller till kommun, landsting eller kommunalförbund,

2. den som utövar uppdrag som är reglerat i författning,

3. den som omfattas av lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m. eller annan som fullgör lagstadgad tjänsteplikt,

4. den som utan att inneha anställning eller uppdrag som nu har sagts utövar myndighet,

5. den som i annat fall än som avses i 1–4 på grund av förtroendeställning fått till uppgift att för någon annan

a) sköta en rättslig eller ekonomisk angelägenhet,

b) genomföra en vetenskaplig eller motsvarande utredning,

c) självständigt sköta en kvalificerad teknisk uppgift, eller

d) övervaka utförandet av en sådan uppgift som anges i a, b eller c,

6. främmande stats minister, ledamot av främmande stats lagstiftande församling eller ledamot av främmande stats organ motsvarande dem som avses i 1,

7. någon som, utan att inneha anställning eller uppdrag som nu har sagts, utövar främmande stats myndighet eller utländskt skiljemannauppdrag,

8. ledamot av kontrollorgan, beslutande organ eller parlamentarisk församling i mellanstatlig eller överstatlig organisation där Sverige är medlem, och

9. domare eller annan funktionär i internationell domstol vars domsrätt Sverige godtar. ____________________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Äldre bestämmelser gäller beträffande gärningar som har begåtts före ikraftträdandet.

2.9. Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att 7 kap.7 och 10 §§ samt 9 kap. 25 §sekretesslagen

1

(1980:100) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

7 §

2

Sekretess gäller hos allmän försäkringskassa, Premiepensionsmyndigheten, Riksförsäkringsverket och domstol i ärende enligt lagstiftningen om allmän försäkring, allmän pension, arbetsskadeförsäkring eller handikappersättning och vårdbidrag eller om annan jämförbar ekonomisk förmån för enskild, eller om läkarvårdsersättning eller ersättning för sjukgymnastik, för uppgift om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom eller henne närstående lider men om uppgiften röjs. Samma sekretess gäller hos annan myndighet på vilken det ankommer att handlägga ärende enligt lagstiftning som nu har nämnts. I fråga om myndighet som anges i 8 § gäller dock bestämmelserna där.

Sekretess gäller hos Försäkringskassan, Premiepensionsmyndigheten och domstol i ärende enligt lagstiftningen om allmän försäkring, allmän pension, arbetsskadeförsäkring eller handikappersättning och vårdbidrag eller om annan jämförbar ekonomisk förmån för enskild, eller om läkarvårdsersättning eller ersättning för sjukgymnastik, för uppgift om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom eller henne närstående lider men om uppgiften röjs. Samma sekretess gäller hos annan myndighet på vilken det ankommer att handlägga ärende enligt lagstiftning som nu har nämnts. I fråga om myndighet som anges i 8 § gäller dock bestämmelserna där.

Sekretess enligt första stycket gäller också i förhållande till en vård- eller behandlingsbehövande själv i fråga om uppgift om hans hälsotillstånd, om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom.

Sekretess gäller hos myndighet som avses i första stycket för anmälan eller annan utsaga av enskild om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att fara uppkommer för att den som har gjort anmälan eller avgivit utsagan eller någon honom närstående utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.

Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lagstiftningen om allmän försäkring, lagstiftningen om allmän pension, lagstiftningen om handikappersättning och vårdbidrag och lagstiftningen om sjuklön.

1

Lagen omtryckt 1992:1474.

2

Senaste lydelse 2002:194.

Prop. 2003/04:152 I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år eller, i fall som avses i tredje stycket, i högst femtio år.

10 §

3

Sekretess gäller i ärende om arbetsförmedling eller yrkesvägledning för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Motsvarande sekretess gäller i ärende om arbetsvård, antagning till arbetsmarknadsutbildning, hjälp och stöd vid arbetslöshet eller andra åtgärder i anställningsfrämjande syfte eller för att främja enskilds anpassning till arbetslivet. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärende som avses i detta stycke.

Sekretess gäller i ärende om arbetslöshetsersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.

I ärende hos allmän försäkringskassa, Riksförsäkringsverket eller domstol gäller 7 § i stället för första stycket.

I ärende hos Försäkringskassan eller domstol gäller 7 § i stället för första stycket.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

9 kap.

25 §

4

Sekretess gäller hos en allmän försäkringskassa, Premiepensionsmyndigheten, Riksförsäkringsverket och domstol i ärende enligt lagstiftningen om inkomstgrundad ålderspension för uppgift om

1. hur premiepensionsmedel har placerats för en enskilds räkning, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att han eller hon lider men, och

2. vad en pensionssparare har bestämt om efterlevandeskydd enligt 10 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.

Sekretess gäller hos Försäkringskassan, Premiepensionsmyndigheten och domstol i ärende enligt lagstiftningen om inkomstgrundad ålderspension för uppgift om

1. hur premiepensionsmedel har placerats för en enskilds räkning, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att han eller hon lider men, och

2. vad en pensionssparare har bestämt om efterlevandeskydd enligt 10 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.

Utan hinder av sekretess får uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lagstiftningen om inkomstgrundad ålderspension.

Sekretess enligt första stycket 2 gäller inte sedan pensionsspararen har avlidit.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

3

Senaste lydelse 2001:1149.

4

Senaste lydelse 1998:686.

Prop. 2003/04:152 ______________________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för uppgifter i sådana ärenden där handlingar omhändertagits för arkivering före denna tidpunkt.

2.10. Förslag till lag om ändring i arkivlagen (1990:782)

Härigenom föreskrivs att 2 § arkivlagen (1990:782) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

1

Vad som enligt denna lag gäller för statliga myndigheters arkiv skall gälla även för arkiv hos

1. sådana organ som avses i 1 kap. 8 § andra stycket första meningen sekretesslagen (1980:100) till den del arkivet härrör från den verksamhet som avses i bilagan till sekretesslagen, och

2. allmänna försäkringskassor.

Vad som enligt denna lag gäller för statliga myndigheters arkiv skall gälla även för arkiv hos sådana organ som avses i 1 kap. 8 § andra stycket första meningen sekretesslagen (1980:100) till den del arkivet härrör från den verksamhet som avses i bilagan till sekretesslagen.

________________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

1

Senaste lydelse 1999:305.

2.11. Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:1047) om sjuklön dels att 25 § skall upphöra att gälla, dels att 10–14, 16–17 a, 20, 24, 26 och 28 §§ samt rubriken närmast före 20 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §

Den allmänna försäkringskassan skall, under förutsättning att det finns särskilda skäl som talar för det, självmant eller på framställning av arbetsgivaren ålägga arbetstagaren att genom intyg av läkare eller tandläkare styrka nedsättningen av arbetsförmågan

Försäkringskassan skall, under förutsättning att det finns särskilda skäl som talar för det, självmant eller på framställning av arbetsgivaren ålägga arbetstagaren att genom intyg av läkare eller tandläkare styrka nedsättningen av arbetsförmågan

1. från och med en tidigare dag än sjunde kalenderdagen efter sjukanmälningsdagen i en pågående sjukperiod, eller

2. från och med den första dagen av varje kommande sjukperiod. Ett beslut enligt första stycket 2 får inte avse längre tid än ett år. Ett beslut enligt denna paragraf gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet eller bestäms av en domstol som prövar beslutet.

11 §

1

Den allmänna försäkringskassan får företa sjukkontroll under sjuklöneperioden genom att

Försäkringskassan får företa sjukkontroll under sjuklöneperioden genom att

1. göra förfrågan hos arbetstagaren, hans arbetsgivare, läkare eller någon annan som kan antas kunna lämna behövliga uppgifter, och

2. besöka arbetstagaren. Försäkringskassan får utan hinder av sekretess lämna ut uppgift till arbetsgivaren om vad som framkommit vid sjukkontroll enligt första stycket, under förutsättning att uppgiften behövs för ställningstagande till arbetstagarens rätt till sjuklön under sjuklöneperioden. Uppgiften får avse huruvida arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom eller nedsättningens omfattning.

12 §

2

Arbetsgivaren skall till den allmänna försäkringskassan anmäla sjukdomsfall som har gett arbetstagare hos honom rätt till sjuklön, om sjukperioden och anställningen fortsätter efter sjuklöneperiodens utgång. Anmälan skall göras inom

Arbetsgivaren skall till Försäkringskassan anmäla sjukdomsfall som har gett arbetstagare hos honom rätt till sjuklön, om sjukperioden och anställningen fortsätter efter sjuklöneperiodens utgång. Anmälan skall göras inom sju ka-

1

Senaste lydelse 1991:1988.

2

Senaste lydelse 2001:1116.

Prop. 2003/04:152 sju kalenderdagar från denna tidpunkt.

lenderdagar från denna tidpunkt.

Om anmälningsskyldighet vid inträffad arbetsskada finns föreskrifter i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.

13 §

3

Den allmänna försäkringskassan kan, efter skriftlig ansökan, besluta om särskilt högriskskydd för en arbetstagare som är försäkrad för sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Ett sådant beslut får meddelas om den sökande har en sjukdom som under en tolvmånadersperiod

1. kan antas medföra ett större antal sjukperioder, eller

2. medför risk för en eller flera längre sjukperioder.

Försäkringskassan kan, efter skriftlig ansökan, besluta om särskilt högriskskydd för en arbetstagare som är försäkrad för sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Ett sådant beslut får meddelas om den sökande har en sjukdom som under en tolvmånadersperiod

1. kan antas medföra ett större antal sjukperioder, eller

2. medför risk för en eller flera längre sjukperioder.

Ett beslut som avses i första stycket får även meddelas för en sjukperiod när den sökande som givare av biologiskt material enligt lagen (1995:831) om transplantation m.m. har rätt till sjuklön till följd av ingrepp för att ta till vara det biologiska materialet eller förberedelser för sådant ingrepp.

För den som avses i första stycket 1 och andra stycket skall 15 och 16 §§ tillämpas på sökanden och dennes arbetsgivare. För den som avses i första stycket 2 skall endast 16 § tillämpas.

Ett beslut enligt första och andra styckena skall meddelas av den försäkringskassa som anges i 25 § och avse den sökandes samtliga anställningar. Ett beslut enligt första stycket skall gälla från och med den kalendermånad då ansökan gjordes hos försäkringskassan eller från och med den senare kalendermånad som anges i beslutet. Detta beslut gäller till och med den dag som anges i beslutet eller, om det finns särskilda skäl, tills vidare. Beslutet skall upphävas om villkoret enligt första stycket andra meningen 1 eller 2 inte längre är uppfyllt. Om beslutet upphävs skall försäkringskassan på lämpligt sätt underrätta arbetsgivaren om detta.

Ett beslut enligt första och andra styckena skall avse den sökandes samtliga anställningar. Ett beslut enligt första stycket skall gälla från och med den kalendermånad då ansökan gjordes hos Försäkringskassan eller från och med den senare kalendermånad som anges i beslutet. Detta beslut gäller till och med den dag som anges i beslutet eller, om det finns särskilda skäl, tills vidare. Beslutet skall upphävas om villkoret enligt första stycket andra meningen 1 eller 2 inte längre är uppfyllt. Om beslutet upphävs skall Försäkringskassan på lämpligt sätt underrätta arbetsgivaren om detta.

3

Senaste lydelse 2001:1116.

Prop. 2003/04:152 14 §

4

En arbetstagare som har gjort ansökan enligt 13 § första stycket är skyldig att genomgå undersökning av läkare eller tandläkare och att ge in utlåtande över undersökningen, om försäkringskassan finner att det behövs för ärendets bedömning. För arbetstagarens utgifter för undersökningen och för utlåtande över undersökningen lämnas ersättning från sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring i enlighet med vad regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksförsäkringsverket föreskriver.

En arbetstagare som har gjort ansökan enligt 13 § första stycket är skyldig att genomgå undersökning av läkare eller tandläkare och att ge in utlåtande över undersökningen, om Försäkringskassan finner att det behövs för ärendets bedömning. För arbetstagarens utgifter för undersökningen och för utlåtande över undersökningen lämnas ersättning från sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring i enlighet med föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

16 §

En arbetsgivare hos vilken ett beslut enligt 13 § gäller har rätt till ersättning från sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för de kostnader för sjuklön som han har haft för arbetstagaren enligt denna lag.

Utbetalning görs av den allmänna försäkringskassan efter skriftlig ansökan av arbetsgivaren.

Utbetalning görs av Försäkringskassan efter skriftlig ansökan av arbetsgivaren.

Ersättning får inte lämnas för längre tid tillbaka än tolv månader före ansökningsmånaden.

17 §

5

En arbetsgivare vars sammanlagda lönekostnader under ett kalenderår uppgår till högst 160 gånger det för året gällande prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring kan hos den allmänna försäkringskassan begära ersättning för kostnader för sjuklön enligt 17 a §. Vid beräkningen av de sammanlagda lönekostnaderna bortses från avgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980) och lagen (1994:1920) om allmän löneavgift samt från skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Vidare bortses från arbetsgivarens lönekostnader

En arbetsgivare vars sammanlagda lönekostnader under ett kalenderår uppgår till högst 160 gånger det för året gällande prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring kan hos Försäkringskassan begära ersättning för kostnader för sjuklön enligt 17 a §. Vid beräkningen av de sammanlagda lönekostnaderna bortses från avgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980) och lagen (1994:1920) om allmän löneavgift samt från skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Vidare bortses från arbetsgivarens lönekostnader för arbetstagare för

4

Senaste lydelse 2001:1116.

5

Senaste lydelse 2003:424.

Prop. 2003/04:152 för arbetstagare för vilka beslut enligt 13 § gäller och från ersättning som arbetsgivare betalar till försäkringskassan till följd av bestämmelserna i 24 § första stycket.

vilka beslut enligt 13 § gäller och från ersättning som arbetsgivare betalar till Försäkringskassan till följd av bestämmelserna i 24 § första stycket.

17 a §

6

En arbetsgivare som avses i 17 § och vars kostnader för sjuklön enligt 6 §, inklusive därpå belöpande avgifter och skatt som sägs i 17 §, under ett kalenderår överstiger 90 procent av den genomsnittliga årliga sjuklönekostnaden för samtliga arbetsgivare, erhåller efter ansökan hos den allmänna försäkringskassan ersättning från sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för överskjutande del av sjuklönekostnaden, dock med begränsningar som följer av andra stycket, 17 b § och föreskrifter som meddelas med stöd av sistnämnda paragraf.

En arbetsgivare som avses i 17 § och vars kostnader för sjuklön enligt 6 §, inklusive därpå belöpande avgifter och skatt som sägs i 17 §, under ett kalenderår överstiger 90 procent av den genomsnittliga årliga sjuklönekostnaden för samtliga arbetsgivare, erhåller efter ansökan hos Försäkringskassan ersättning från sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för överskjutande del av sjuklönekostnaden, dock med begränsningar som följer av andra stycket, 17 b § och föreskrifter som meddelas med stöd av sistnämnda paragraf.

Ersättning lämnas inte för arbetsgivarens kostnader för sjuklön till arbetstagare för vilka beslut enligt 13 § gäller.

Ersättning från försäkringskassan vid tvist om sjuklön

Ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön

20 §

7

Om tvist har uppkommit om arbetstagarens rätt till sjuklön och tvisten gäller huruvida arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom eller nedsättningens omfattning eller huruvida arbetstagarförhållande föreligger, kan den allmänna försäkringskassan, efter skriftlig ansökan av en arbetstagare som är försäkrad för sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, besluta att ersättning för tid som den omtvistade sjuklönen avser skall utges från sjukförsäkringen enligt lagen om allmän försäkring.

Om tvist har uppkommit om arbetstagarens rätt till sjuklön och tvisten gäller huruvida arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom eller nedsättningens omfattning eller huruvida arbetstagarförhållande föreligger, kan Försäkringskassan, efter skriftlig ansökan av en arbetstagare som är försäkrad för sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, besluta att ersättning för tid som den omtvistade sjuklönen avser skall utges från sjukförsäkringen enligt lagen om allmän försäkring.

6

Senaste lydelse 2003:424.

7

Senaste lydelse 1999:817.

Prop. 2003/04:152 24 §

I den utsträckning som ersättning enligt 20 § har utbetalats inträder försäkringskassan i arbetstagarens rätt enligt denna lag mot arbetsgivaren.

I den utsträckning som ersättning enligt 20 § har utbetalats inträder Försäkringskassan i arbetstagarens rätt enligt denna lag mot arbetsgivaren.

Om arbetstagaren har mottagit ersättning enligt 20 § och därefter har erhållit den omtvistade sjuklönen eller del därav, skall ersättningen i motsvarande utsträckning återbetalas.

26 §

8

I fråga om försäkringskassans handläggning av ärenden enligt 10, 11, 13, 14, 16, 17, 17 a § och 20 §§ samt 24 § andra stycket och 27 § andra stycket tillämpas följande föreskrifter i lagen (1962:381) om allmän försäkring:

18 kap. 46 och 47 §§ om Riksförsäkringsverkets tillsyn,

20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut,

20 kap. 3 § tredje stycket om indragning eller nedsättning av ersättning,

20 kap. 4 § om återbetalningsskyldighet,

20 kap. 5 § om preskription, 20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåtelse,

20 kap. 8 § första–tredje styckena och 9 § om skyldighet att lämna uppgifter,

20 kap. 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder,

20 kap. 9 a § om undantag från sekretess.

I fråga om Försäkringskassans handläggning av ärenden enligt 10, 11, 13, 14, 16, 17, 17 a § och 20 §§ samt 24 § andra stycket och 27 § andra stycket tillämpas följande föreskrifter i lagen (1962:381) om allmän försäkring:

20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut,

20 kap. 3 § tredje stycket om indragning eller nedsättning av ersättning,

20 kap. 4 § om återbetalningsskyldighet,

20 kap. 5 § om preskription, 20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåtelse,

20 kap. 8 § första–tredje styckena och 9 § om skyldighet att lämna uppgifter,

20 kap. 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder,

20 kap. 9 a § om undantag från sekretess.

28 §

9

De föreskrifter om omprövning och ändring av försäkringskassans beslut som finns i 20 kap.10 och 10 a §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring skall tillämpas på motsvarande sätt i fråga om

beslut enligt 10 eller 13 §, 14 § andra meningen, 16, 17 a eller 20 § eller 24 § andra stycket, samt

De föreskrifter om omprövning och ändring av Försäkringskassans beslut som finns i 20 kap.10 och 10 a §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring skall tillämpas på motsvarande sätt i fråga om

beslut enligt 10 eller 13 §, 14 § andra meningen, 16, 17 a eller 20 § eller 24 § andra stycket, samt

8

Senaste lydelse 2003:424.

9

Senaste lydelse 2003:424.

beslut att inte avge yttrande enligt 27 § andra stycket.

Vidare skall föreskrifterna i 20 kap. 11–13 §§ samma lag om överklagande av försäkringskassas eller domstols beslut tillämpas på motsvarande sätt i fråga om

beslut enligt 10 § första stycket 2, 13 §, 14 § andra meningen, 16, 17 a eller 20 § eller 24 § andra stycket.

I övrigt får försäkringskassans beslut enligt denna lag inte överklagas.

beslut att inte avge yttrande enligt 27 § andra stycket.

Vidare skall föreskrifterna i 20 kap. 11–13 §§ samma lag om överklagande av Försäkringskassans eller domstols beslut tillämpas på motsvarande sätt i fråga om

beslut enligt 10 § första stycket 2, 13 §, 14 § andra meningen, 16, 17 a eller 20 § eller 24 § andra stycket.

I övrigt får Försäkringskassans beslut enligt denna lag inte överklagas.

_______________

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2. Beträffande omprövning eller överklagande av beslut som har meddelats av en allmän försäkringskassa tillämpas föreskrifterna i punkt 4 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2004:000) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Vidare tillämpas föreskriften i punkt 5 samma ikraftträdande- och övergångsbestämmelser om avvisningsbeslut har meddelats av en allmän försäkringskassa.

2.12. Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 11 § och 22 kap. 1 §skattebetalningslagen (1997:483) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.

11 §

1

När den slutliga skatten bestäms gäller att

1. egenavgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980) debiteras på grundval av uppgifter om försäkringsförhållanden som lämnas av den allmänna försäkringskassan,

1. egenavgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980) debiteras på grundval av uppgifter om försäkringsförhållanden som lämnas av Försäkringskassan,

2. begravningsavgift enligt begravningslagen (1990:1144), som inte ingår i avgift enligt 3, räknas ut med ledning av den avgiftssats som för inkomståret gäller för den skattskyldige enligt de uppgifter som lämnats för den församling eller kommun som avgiften skall betalas till, och att

3. avgift som avses i lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund räknas ut med ledning av den avgiftssats som för inkomståret gäller för den skattskyldige enligt de uppgifter som lämnats av trossamfundet.

22 kap.

1 §

2

Skatteverkets beslut får, utom i de fall som avses i 2 §, överklagas hos allmän förvaltningsdomstol av den skattskyldige. Beslut som myndighet fattat enligt 13 kap. 1 § överklagas hos regeringen. Skatteverkets beslut får, utom i de fall som avses i tredje stycket, överklagas också av det allmänna ombudet hos Skatteverket.

Om det är den skattskyldige som överklagar, skall Skatteverket vara den skattskyldiges motpart sedan handlingarna i målet överlämnats till länsrätten. Om även det allmänna ombudet hos Skatteverket överklagar, tillämpas dock bestämmelserna i 2 § lagen (2003:643) om allmänt ombud hos Skatteverket.

Skatteverkets beslut om avgiftsunderlag för egenavgifter får överklagas också av Riksförsäkringsverket. Vad som sägs i denna lag om överklagande av det allmänna ombudet skall då i stället gälla Riksförsäkringsverket. Vid sådant överklagande gäller dessutom 13 kap. 22 § första stycket lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.

Skatteverkets beslut om avgiftsunderlag för egenavgifter får överklagas också av Försäkringskassan. Vad som sägs i denna lag om överklagande av det allmänna ombudet skall då i stället gälla Försäkringskassan. Vid sådant överklagande gäller dessutom 13 kap. 22 § första stycket lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.

1

Senaste lydelse 2003:227.

2

Senaste lydelse 2003:664.

________________ Prop. 2003/04:152

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2. Äldre bestämmelser i 11 kap. 11 § tillämpas på uppgifter som har lämnats före ikraftträdandet.

3. Äldre bestämmelser i 22 kap. 1 § tredje stycket gäller fortfarande för överklagande som har anhängiggjorts före ikraftträdandet.

2.13. Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 7 kap.2 och 16 §§ samt 8 kap.17 och 21 §§inkomstskattelagen (1999:1229) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

2 §

1

Helt undantagna från skattskyldighet är

1. staten,

2. landsting, kommuner och kommunalförbund,

3. pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., och

4. samordningsförbund enligt 4 § lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringinsatser mellan allmän försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och landsting.

4. samordningsförbund enligt 4 § lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.

I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns bestämmelser om avkastningsskatt för pensionsstiftelser.

16 §

Följande juridiska personer är skattskyldiga bara för inkomst på grund av innehav av fastigheter:

– akademier, – allmänna undervisningsverk, – sådana sammanslutningar av studerande vid svenska universitet och högskolor som de studerande enligt lag eller annan författning är skyldiga att vara medlemmar i, samt samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att sköta de uppgifter som sammanslutningarna enligt författningen ansvarar för,

– regionala utvecklingsbolag som med stöd av 1 § lagen (1994:77) om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag fått rätt att pröva frågor om stöd till näringsidkare samt moderbolag till sådana utvecklingsbolag,

– allmänna försäkringskassor, – arbetslöshetskassor,

Följande juridiska personer är skattskyldiga bara för inkomst på grund av innehav av fastigheter:

– akademier, – allmänna undervisningsverk, – sådana sammanslutningar av studerande vid svenska universitet och högskolor som de studerande enligt lag eller annan författning är skyldiga att vara medlemmar i, samt samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att sköta de uppgifter som sammanslutningarna enligt författningen ansvarar för,

– regionala utvecklingsbolag som med stöd av 1 § lagen (1994:77) om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag fått rätt att pröva frågor om stöd till näringsidkare samt moderbolag till sådana utvecklingsbolag,

– arbetslöshetskassor,

1

Senaste lydelse 2003:1214.

– personalstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. och vars ändamål uteslutande är att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall,

– stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att lämna avgångsersättning till friställda arbetstagare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagda eller löper risk att bli uppsagda till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggning eller rationalisering av företags verksamhet eller med ändamål att lämna permitteringslöneersättning, och

– bolag eller annan juridisk person som uteslutande har till uppgift att lämna permitteringslöneersättning.

– personalstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. och vars ändamål uteslutande är att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall,

– stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att lämna avgångsersättning till friställda arbetstagare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagda eller löper risk att bli uppsagda till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggning eller rationalisering av företags verksamhet eller med ändamål att lämna permitteringslöneersättning, och

– bolag eller annan juridisk person som uteslutande har till uppgift att lämna permitteringslöneersättning.

8 kap.

17 §

Bidrag från en allmän försäkringskassa till handikappade eller till föräldrar till handikappade barn för att skaffa eller anpassa motorfordon är skattefria. Om bidraget betalas ut till en näringsidkare för näringsverksamheten, tillämpas bestämmelserna om näringsbidrag i 29 kap.

Bidrag från Försäkringskassan till handikappade eller till föräldrar till handikappade barn för att skaffa eller anpassa motorfordon är skattefria. Om bidraget betalas ut till en näringsidkare för näringsverksamheten, tillämpas bestämmelserna om näringsbidrag i 29 kap.

21 §

Ersättningar från en allmän försäkringskassa till arbetsgivare som enligt 3 kap. 16 § andra eller tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring har rätt att få arbetstagares sjukpenning från försäkringskassan är skattefria, om lönen till arbetstagaren och andra utgifter för denne inte skall dras av.

Ersättningar från Försäkringskassan till arbetsgivare som enligt 3 kap. 16 § andra eller tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring har rätt att få arbetstagares sjukpenning från Försäkringskassan är skattefria, om lönen till arbetstagaren och andra utgifter för denne inte skall dras av.

__________________ Prop. 2003/04:152

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2. Bestämmelserna i 7 kap. 2 och 16 §§ tillämpas första gången vid 2006 års taxering.

3. Äldre bestämmelser i 8 kap. 17 och 21 §§ tillämpas beträffande bidrag och ersättningar som betalats ut före ikraftträdandet.

2.14. Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 13 § lagen (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

13 §

I fråga om livräntor som utbetalas på grund av personskada och inte avser ersättning för förlorat underhåll och som fastställts före år 1976 gäller vad som sägs i andra och tredje styckena. I fråga om livräntor enligt den upphävda lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utbetalas enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande och som bestäms av eller utbetalas från Riksförsäkringsverket gäller vad som sägs i andra och tredje styckena även beträffande livränta som har fastställts senare på grund av skadefall som har inträffat före den 1 juli 1977.

I fråga om livräntor som utbetalas på grund av personskada och inte avser ersättning för förlorat underhåll och som fastställts före år 1976 gäller vad som sägs i andra och tredje styckena. I fråga om livräntor enligt den upphävda lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utbetalas enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande och som bestäms av eller utbetalas från Försäkringskassan gäller vad som sägs i andra och tredje styckena även beträffande livränta som har fastställts senare på grund av skadefall som har inträffat före den 1 juli 1977.

Vid tillämpning av 11 kap. 37 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall hälften av det livräntebelopp som hänför sig till ett beskattningsår, till den del detta inte överstiger ett basbelopp, anses avse ersättning för annat än förlorad inkomst av skattepliktig natur (skattefri del av livräntan). Om den skattskyldige under beskattningsåret fått flera sådana livräntor, skall för totalbeloppet på motsvarande sätt beräknas en skattefri del som skall hänföras till de olika livräntorna i förhållande till deras storlek.

Om en sådan livränta helt eller delvis byts ut mot ett engångsbelopp, skall vid tillämpningen av 11 kap. 39 § inkomstskattelagen så stor del av engångsbeloppet anses utgöra ersättning för annat än förlorad inkomst av skattepliktig natur som motsvarar förhållandet mellan den skattefria delen av det livräntebelopp som hänför sig till året för utbytet och hela detta livräntebelopp, beräknat som om livräntan utbetalats hela året på oförändrade villkor. ______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas första gången vid 2006 års taxering.

2.15. Förslag till lag om ändring i lagen (2003:763) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration

Härigenom föreskrivs att 1, 7, 8, 18 och 31 §§ lagen (2003:763) om behandling av personuppgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Denna lag tillämpas vid behandling av personuppgifter i verksamhet som gäller socialförsäkringsförmåner samt andra förmåner och ersättningar som enligt lag eller förordning eller särskilt beslut av regeringen handläggs av Riksförsäkringsverket, de allmänna försäkringskassorna eller Premiepensionsmyndigheten (socialförsäkringens administration).

Denna lag tillämpas vid behandling av personuppgifter i verksamhet som gäller socialförsäkringsförmåner samt andra förmåner och ersättningar som enligt lag eller förordning eller särskilt beslut av regeringen handläggs av Försäkringskassan eller Premiepensionsmyndigheten (socialförsäkringens administration).

Lagen gäller endast om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier.

Bestämmelserna i 7–15, 24, 25 och 28 §§ gäller i tillämpliga delar även uppgifter om avlidna personer

7 §

De allmänna försäkringskassorna, Premiepensionsmyndigheten och Riksförsäkringsverket får i sin verksamhet behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att

Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten får i sin verksamhet behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att

1. återsöka vägledande avgöranden,

2. tillgodose behov av underlag som krävs för att den registrerades eller annans rättigheter eller skyldigheter i fråga om förmåner och ersättningar som nämns i 1 § skall kunna bedömas eller fastställas,

3. informera om sådana förmåner och ersättningar som nämns i 1 §,

4. handlägga ärenden,

5. planera verksamhet samt genomföra resultatstyrning, resultatuppföljning, resultatredovisning, utvärdering och tillsyn av respektive verksamhet, eller

6. framställa statistik avseende verksamhet enligt 4 och 5. Vid behandling för det ändamål som anges i första stycket 1 får inte uppgifter som direkt pekar ut den registrerade användas.

8 § Prop. 2003/04:152

Personuppgifter som behandlas för ändamål som anges i 7 § får också behandlas av de allmänna försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket för tillhandahållande av information som behövs

Personuppgifter som behandlas för ändamål som anges i 7 § får också behandlas av Försäkringskassan för tillhandahållande av information som behövs

1. som underlag för beslut om och kontroll av förmåner, ersättningar och andra stöd åt enskilda i den verksamhet som bedrivs av Centrala studiestödsnämnden och arbetslöshetskassorna,

2. för samordning av tjänstepensioner i den verksamhet som bedrivs av Statens pensionsverk och det för kommunerna och landstingen gemensamma organet för administration av personalpensioner, eller

3. för handläggning av ärenden hos Statens pensionsverk där regler om statens tjänstegrupplivförsäkring skall tillämpas.

De allmänna försäkringskassorna, Premiepensionsmyndigheten och Riksförsäkringsverket får även behandla personuppgifter som behandlas för ändamål som anges i 7 § för att tillhandahålla information utanför den egna myndigheten på grund av

Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten får även behandla personuppgifter som behandlas för ändamål som anges i 7 § för att tillhandahålla information utanför den egna myndigheten på grund av

1. sådan bestämmelse om skyldighet att lämna ut uppgifter till andra myndigheter som avses i 14 kap. 1 § andra meningen sekretesslagen (1980:100),

2. sådant medgivande att lämna ut uppgifter som följer av särskilda bestämmelser i lag eller förordning,

3. sådan skyldighet att lämna ut uppgifter som följer av gemenskapsrätten inom Europeiska unionen, eller

4. åtaganden i samarbetet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i avtal om social trygghet eller utgivande av sjukvårdsförmåner som Sverige ingått med andra stater.

18 §

De allmänna försäkringskassorna, Riksförsäkringsverket och Premiepensionsmyndigheten får ha direktåtkomst till socialförsäkringsdatabasen i den utsträckning det behövs för de ändamål som anges i 7 och 8 §§. Sådan direktåtkomst skall vara förbehållen de personkategorier som på grund av sina arbetsuppgifter behöver tillgång till uppgifterna.

Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten får ha direktåtkomst till socialförsäkringsdatabasen i den utsträckning det behövs för de ändamål som anges i 7 och 8 §§. Sådan direktåtkomst skall vara förbehållen de personkategorier som på grund av sina arbetsuppgifter behöver tillgång till uppgifterna.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om direktåtkomst som avses i första stycket.

31 § Prop. 2003/04:152

De allmänna försäkringskassorna, Riksförsäkringsverket och Premiepensionsmyndigheten skall genom särskilda åtgärder kontrollera efterlevnaden av denna lag enligt vad som föreskrivs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.

Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten skall genom särskilda åtgärder kontrollera efterlevnaden av denna lag enligt vad som föreskrivs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.

__________________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2.16. Förslag till lag om ändring i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser mellan allmän försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och landsting

Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser mellan allmän försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och landsting samt 1, 3, 5, 6, 12, 14, 16, 25 och 26 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser mellan allmän försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och landsting

Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser

1§

Finansiell samordning enligt denna lag får inom ett samordningsområde bedrivas mellan allmän försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och landsting för att uppnå en effektiv resursanvändning. Ett samordningsområde kan omfatta en eller flera kommuner eller delar av kommuner.

Finansiell samordning enligt denna lag får inom ett samordningsområde bedrivas mellan Försäkringskassan, länsarbetsnämnd, kommun och landsting för att uppnå en effektiv resursanvändning. Ett samordningsområde kan omfatta en eller flera kommuner eller delar av kommuner.

3 §

En allmän försäkringskassa, en länsarbetsnämnd och ett landsting samt en eller flera kommuner får delta som samverkande parter i verksamhet med finansiell samordning. Finansiell samordning får bedrivas endast om en försäkringskassa, en länsarbetsnämnd, ett landsting och minst en kommun deltar. Finansiell samordning får dock bedrivas utan ett landsting, om det i samordningen deltar en kommun som inte ingår i ett landstingsområde.

Försäkringskassan, en länsarbetsnämnd och ett landsting samt en eller flera kommuner får delta som samverkande parter i verksamhet med finansiell samordning. Finansiell samordning får bedrivas endast om Försäkringskassan, en länsarbetsnämnd, ett landsting och minst en kommun deltar. Finansiell samordning får dock bedrivas utan ett landsting, om det i samordningen deltar en kommun som inte ingår i ett landstingsområde.

5 §

Den allmänna försäkringskassan skall bidra med hälften av medlen till den finansiella samordningen, landstinget med en fjärdedel samt den eller de kom-

Försäkringskassan skall bidra med hälften av medlen till den finansiella samordningen, landstinget med en fjärdedel samt den eller de kommuner som deltar med

muner som deltar med en fjärdedel. Om en kommun, som inte ingår i ett landstingsområde, deltar i finansiell samordning, skall den kommunen bidra med hälften av medlen.

en fjärdedel. Om en kommun, som inte ingår i ett landstingsområde, deltar i finansiell samordning, skall den kommunen bidra med hälften av medlen.

Om flera kommuner deltar i finansiell samordning inom ett samordningsområde, skall dessa tillsammans anses utgöra en part. Den andel som dessa kommuner sammanlagt skall bidra med fördelas mellan dem på det sätt som de kommer överens om.

6 §

En samverkande part får som medlem i ett samordningsförbund överföra medel för finansiell samordning till förbundet.

Den allmänna försäkringskassan får, i den omfattning som regeringen beslutar, använda medel som är avsedda för att täcka kostnader för sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Försäkringskassan får, i den omfattning som regeringen beslutar, använda medel som är avsedda för att täcka kostnader för sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

12 §

Ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen utses av kommun- och landstingsfullmäktige, allmän försäkringskassas styrelse och av länsarbetsnämndens chef. När ledamöter eller ersättare skall utses för kommun och landsting skall det, under de förutsättningar som anges i 2 § lagen (1992:339) om proportionellt valsätt, ske genom proportionellt val.

Ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen utses av kommun- och landstingsfullmäktige, länets försäkringsdelegation hos Försäkringskassan och av länsarbetsnämndens chef. När ledamöter eller ersättare skall utses för kommun och landsting skall det, under de förutsättningar som anges i 2 § lagen (1992:339) om proportionellt valsätt, ske genom proportionellt val.

Till ledamot eller ersättare i styrelsen får en medlem utse endast den som är

1. ledamot eller ersättare i kommun- eller landstingsfullmäktige,

2. ledamot eller ersättare i försäkringskassans styrelse eller i en socialförsäkringsnämnd hos försäkringskassan, eller

2. ledamot i försäkringsdelegationen eller i en socialförsäkringsnämnd hos Försäkringskassan, eller

3. ledamot i länsarbetsnämndens styrelse eller anställd vid länsarbetsnämnden.

Minst en av de ledamöter som försäkringskassans styrelse utser skall vara ledamot eller ersättare i försäkringskassans styrelse. Endast sådan ledamot eller ersättare i en socialförsäkringsnämnd som har utsetts på förslag av de politiska partierna enligt 18 kap. 33 §

Minst en av de ledamöter som Försäkringskassan utser skall vara ledamot i försäkringsdelegationen.

Prop. 2003/04:152 andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring får utses till ledamot eller ersättare i förbundsstyrelsen.

När det utses ersättare i styrelsen skall det bestämmas i vilken ordning de skall kallas till tjänstgöring.

14 §

Om det under ett år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet utses ledamöter och ersättare enligt 12 § första stycket skall detta i fråga om kommun och landsting göras av de nyvalda fullmäktige. Försäkringskassans val av ledamöter och ersättare skall förrättas av försäkringskassans nyutnämnda styrelse året efter ett valår.

Om det under ett år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet utses ledamöter och ersättare enligt 12 § första stycket skall detta i fråga om kommun och landsting göras av de nyvalda fullmäktige.

När ledamöter och ersättare utses enligt första stycket skall 4 kap. 7 § kommunallagen (1991:900) tillämpas på motsvarande sätt.

16 §

Bestämmelserna i 4 kap. 8–10 §§ samt 11 § första stycket kommunallagen (1991:900) om upphörande av uppdrag och rätt till ledighet skall tillämpas på motsvarande sätt för ledamöter och ersättare i styrelsen. Det förhållandet att en ledamots eller ersättares mandattid i kommun- eller landstingsfullmäktige eller i försäkringskassan eller länsarbetsnämndens styrelse har löpt ut medför inte att uppdraget som ledamot eller ersättare i samordningsförbundets styrelse upphör.

Bestämmelserna i 4 kap. 8–10 §§ samt 11 § första stycket kommunallagen (1991:900) om upphörande av uppdrag och rätt till ledighet skall tillämpas på motsvarande sätt för ledamöter och ersättare i styrelsen. Det förhållandet att en ledamots eller ersättares mandattid i kommun- eller landstingsfullmäktige, i en försäkringsdelegation eller socialförsäkringsnämnd hos Försäkringskassan eller i länsarbetsnämndens styrelse har löpt ut medför inte att uppdraget som ledamot eller ersättare i samordningsförbundets styrelse upphör.

Länsarbetsnämnden får återkalla uppdraget för en ledamot eller ersättare som nämnden har utsett, om hans eller hennes anställning vid nämnden har upphört.

25 §

Ett samordningsförbunds räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning skall granskas av en revisor för varje förbundsmedlems räkning. För den allmänna försäkringskassan och

Ett samordningsförbunds räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning skall granskas av en revisor för varje förbundsmedlems räkning. För Försäkringskassan och länsarbets-

länsarbetsnämnden skall en gemensam revisor utses. För revisorerna skall det finnas personliga ersättare. Revisorer och deras ersättare skall såvitt avser kommun och landsting utses av kommun- och landstingsfullmäktige. När kommun- och landstingsfullmäktige utser revisorer och ersättare skall 12 § första och andra styckena och 14 § denna lag samt 4 kap.5 och 6 §§kommunallagen (1991:900) tillämpas på motsvarande sätt. Riksrevisionen skall utse den revisor som för den allmänna försäkringskassans och länsarbetsnämndens räkning skall granska samordningsförbundets räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning. Skäligt arvode till den revisor och den ersättare som utses av Riksrevisionen betalas av försäkringskassan.

nämnden skall en gemensam revisor utses. För revisorerna skall det finnas personliga ersättare. Revisorer och deras ersättare skall såvitt avser kommun och landsting utses av kommun- och landstingsfullmäktige. När kommun- och landstingsfullmäktige utser revisorer och ersättare skall 12 § första och andra styckena och 14 § denna lag samt 4 kap.5 och 6 §§kommunallagen (1991:900) tillämpas på motsvarande sätt. Riksrevisionen skall utse den revisor som för Försäkringkassans och länsarbetsnämndens räkning skall granska samordningsförbundets räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning. Skäligt arvode till den revisor och den ersättare som utses av Riksrevisionen betalas av Försäkringskassan.

För granskning av ett nybildat förbund skall revisor och revisorsersättare utses senast när förbundet bildas och avse tiden från tidpunkten för utseendet till dess nästa mandattid för revisorer och revisorsersättare börjar.

26 §

Bestämmelserna i 9 kap.4–17 §§kommunallagen (1991:900) tillämpas på motsvarande sätt vid revision enligt denna lag. Bestämmelserna i 9 kap. 18 § kommunallagen tillämpas på motsvarande sätt vid revision enligt denna lag som utförs av revisorer utsedda av kommun- och landstingsfullmäktige.

Justering av revisorernas protokoll tillkännages på anslagstavlan hos varje kommun och landsting som är medlem i samordningsförbundet.

Revisionsberättelse skall lämnas till styrelsen och förbundsmedlemmarna samt till Riksförsäkringsverket och Arbetsmarknadsstyrelsen. Förbundsmedlemmarna skall var för sig pröva frågan om styrelsen skall beviljas ansvarsfrihet och om skadeståndstalan skall väckas.

Revisionsberättelse skall lämnas till styrelsen, förbundsmedlemmarna och Arbetsmarknadsstyrelsen. Förbundsmedlemmarna skall var för sig pröva frågan om styrelsen skall beviljas ansvarsfrihet och om skadeståndstalan skall väckas.

________________

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2. Försäkringskassan inträder som förbundsmedlem i ett samordningsförbund som har bildats före ikraftträdandet på samma villkor som har

gällt för den allmänna försäkringskassa som har varit medlem i förbundet.

3. De ledamöter och ersättare i samordningsförbundets styrelse som har utsetts av en allmän försäkringskassas styrelse skall behålla sitt uppdrag under återstoden av mandatperioden, om inte försäkringsdelegationen beslutar annat.

2.17. Förslag till lag om upphävande av lagen (1961:263) om överflyttande på riksförsäkringsverket av de uppgifter och befogenheter, som tillkommer riksförsäkringsanstalten och pensionsstyrelsen

Härigenom föreskrivs att lagen (1961:263) om överflyttande på riksförsäkringsverket av de uppgifter och befogenheter, som tillkommer riksförsäkringsanstalten och pensionsstyrelsen skall upphöra att gälla vid utgången av år 2004.

2.18. Förslag till lag om upphävande av lagen (1962:401) om förvaltningen av de allmänna försäkringskassornas fonder för den obligatoriska och den frivilliga sjukförsäkringen

Härigenom föreskrivs att lagen (1962:401) om förvaltningen av de allmänna försäkringskassornas fonder för den obligatoriska och den frivilliga sjukförsäkringen

1

skall upphöra att gälla vid utgången av år 2004.

1

Senaste lydelse av 1 § 1998:89

2 § 2003:846.

2.19. Förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1 § äktenskapsbalken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

1 §

1

Innan äktenskap ingås skall prövas om det finns något hinder mot äktenskapet. Denna prövning skall göras av Skatteverket.

Hindersprövningen skall begäras av kvinnan och mannen gemensamt hos Skatteverket eller valfri allmän försäkringskassa.

Hindersprövningen skall begäras av kvinnan och mannen gemensamt hos Skatteverket eller Försäkringskassan.

__________________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

1

Senaste lydelse 2003:644.

2.20. Förslag till lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs att 6 kap.16 och 17 b §§föräldrabalken

1

skall

ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap.

16 §

2

Anmälan enligt 4 § andra stycket om gemensam vårdnad för föräldrar som inte är gifta med varandra prövas av Skatteverket. Anmälan skall göras skriftligen av båda föräldrarna.

Anmälan enligt 4 § andra stycket 2 görs hos Skatteverket eller valfri allmän försäkringskassa.

Anmälan enligt 4 § andra stycket 2 görs hos Skatteverket eller Försäkringskassan.

Beslut av Skatteverket får överklagas hos den länsrätt inom vars domkrets barnet är folkbokfört vid tidpunkten för beslutet.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

17 b §

3

Har en socialnämnd godkänt ett avtal om vårdnad, skall ett meddelande om avtalets innehåll sändas samma dag till

1. Skatteverket,

2. om avtalet gäller ett barn som har fyllt 15 år: Centrala studiestödsnämnden,

3. den allmänna försäkringskassa som enligt 5 kap. socialförsäkringslagen (1999:799) skall avgöra ett ärende avseende vårdnadshavaren. Innebär avtalet att föräldrarna skall ha gemensam vårdnad om barnet, skall meddelandet sändas till den försäkringskassa som modern tillhör.

3. Försäkringskassan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

1

Balken omtryckt 1995:974.

2

Senaste lydelse 2003:645.

3

Senaste lydelse 2003:645.

2.21. Förslag till lag om ändring i lagen (2004:000) om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 23 § utsökningsbalken i stället för dess lydelse enligt lagen (2004:000) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2003/04:96, bet. 2003/04:SfU14

Föreslagen lydelse

7 kap.

23 §

Har arbetsgivaren innehållit medel vid utmätning av lön i allmänt mål för fordran som avses i 2 § lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m., är gäldenären inte längre betalningsskyldig för den del av fordringen som motsvaras av det innehållna beloppet, även om det inte kan tas ut hos arbetsgivaren. Detsamma gäller när medel har innehållits för fordran som avser underhållsbidrag, om fordringen tillkommer allmän försäkringskassa enligt 31 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd.

Har arbetsgivaren innehållit medel vid utmätning av lön i allmänt mål för fordran som avses i 2 § lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m., är gäldenären inte längre betalningsskyldig för den del av fordringen som motsvaras av det innehållna beloppet, även om det inte kan tas ut hos arbetsgivaren. Detsamma gäller när medel har innehållits för fordran som avser underhållsbidrag, om fordringen tillkommer Försäkringskassan enligt 31 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd.

2.22. Förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Härigenom föreskrivs att 1 a, 2 a, 2 b, 4, 11, 12, 14 och 15 §§ lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 a §

1

Frågor om allmänna barnbidrag handhas av Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna.

I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och handläggning av ärenden, m.m.

Frågor om allmänna barnbidrag handhas av Försäkringskassan.

I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och anmälan m.m.

2 a §

2

Flerbarnstillägg lämnas om någon uppbär allmänt barnbidrag för tre eller flera barn. Vid tillämpning av denna paragraf beaktas inte barn som avses i 4 § tredje stycket eller 7 §.

Flerbarnstillägg lämnas med

1. 3 048 kronor om året för det tredje barnet,

2. 9 120 kronor om året för det fjärde barnet,

3. 11 400 kronor om året för det femte barnet och varje ytterligare

barn. Vid beräkningen av flerbarnstillägget skall de barn för vilka någon uppbär allmänt barnbidrag räknas samman med de barn för vilka någon annan uppbär allmänt barnbidrag om dessa barnbidragsmottagare stadigvarande sammanbor och är eller har varit gifta med varandra eller har eller har haft barn gemensamt.

Den som önskar uppbära flerbarnstillägg med stöd av tredje stycket skall anmäla detta till den allmänna försäkringskassan.

Den som önskar uppbära flerbarnstillägg med stöd av tredje stycket skall anmäla detta till Försäkringskassan.

Om inte annat föreskrivs skall bestämmelserna om allmänt barnbidrag i denna lag eller i andra lagar eller författningar tillämpas på flerbarnstillägg.

2 b §

3

Med de barn som berättigar till flerbarnstillägg enligt 2 a § skall jämställas barn som fyllt 16 år, men i övrigt uppfyller kraven för barnbidrag enligt denna lag, och som bedriver studier som ger rätt till förlängt barn-

1

Senaste lydelse 1999:805.

2

Senaste lydelse 2000:1394.

3

Senaste lydelse 1999:1396.

Prop. 2003/04:152 bidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395).

Som barn enligt första stycket räknas studerande från och med det kvartal under vilket barnet börjar studera och längst till och med det andra kvartalet det år under vilket den studerande fyller 20 år. Den studerande skall stadigvarande sammanbo med den bidragssökande för att berättiga till flerbarnstillägg.

Studerande som deltar i undervisning som omfattar kortare tid än åtta veckor eller deltidsundervisning inräknas inte i barnantalet. Detsamma gäller studerande som är gifta.

Den som önskar uppbära flerbarnstillägg med stöd av bestämmelserna i denna paragraf skall anmäla detta till den allmänna försäkringskassan.

Den som önskar uppbära flerbarnstillägg med stöd av bestämmelserna i denna paragraf skall anmäla detta till Försäkringskassan.

4 §

4

En förälder som ensam har vårdnaden om ett barn har rätt att uppbära allmänt barnbidrag för barnet. Vid gemensam vårdnad gäller följande. Rätt att uppbära allmänt barnbidrag har barnets moder eller, om föräldrarna gör anmälan om det till den allmänna försäkringskassan, barnets fader. Är den nu avsedde föräldern till följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak för längre tid förhindrad att delta i vårdnaden, övergår rätten att uppbära bidraget till den andre föräldern. Bor barnet varaktigt tillsammans med endast en av föräldrarna, har efter anmälan den föräldern rätt att uppbära bidraget. Har barnet två särskilt förordnade vårdnadshavare, skall vad som sagts om barnets moder och fader i stället gälla den kvinnliga respektive den manlige vårdnadshavaren. Är barnets föräldrar eller för barnet särskilt förordnade vårdnadshavare av samma kön, skall vad som sagts om barnets moder i stället gälla den äldre av kvinnorna eller männen eller, om de gör anmälan om det, den yngre av dem.

En förälder som ensam har vårdnaden om ett barn har rätt att uppbära allmänt barnbidrag för barnet. Vid gemensam vårdnad gäller följande. Rätt att uppbära allmänt barnbidrag har barnets moder eller, om föräldrarna gör anmälan om det till Försäkringskassan, barnets fader. Är den nu avsedde föräldern till följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak för längre tid förhindrad att delta i vårdnaden, övergår rätten att uppbära bidraget till den andre föräldern. Bor barnet varaktigt tillsammans med endast en av föräldrarna, har efter anmälan den föräldern rätt att uppbära bidraget. Har barnet två särskilt förordnade vårdnadshavare, skall vad som sagts om barnets moder och fader i stället gälla den kvinnliga respektive den manlige vårdnadshavaren. Är barnets föräldrar eller för barnet särskilt förordnade vårdnadshavare av samma kön, skall vad som sagts om barnets moder i stället gälla den äldre av kvinnorna eller männen eller, om de gör anmälan om det, den yngre av dem.

4

Senaste lydelse 2002:606.

Prop. 2003/04:152 I fråga om rätten att uppbära allmänt barnbidrag likställs med föräldrar de, som med socialnämndens tillstånd har tagit emot ett utländskt barn för vård och fostran i syfte att adoptera det.

Allmän försäkringskassa får på framställning av socialnämnd förordna att allmänt barnbidrag för barn, som genom socialnämndens försorg placerats i enskilt hem, skall uppbäras av den som fostrar barnet. Har barnet placerats i enskilt hem av annan än socialnämnd, får sådant förordnande meddelas på framställning av den som enligt första stycket uppbär bidraget.

Försäkringskassan får på framställning av socialnämnd förordna att allmänt barnbidrag för barn, som genom socialnämndens försorg placerats i enskilt hem, skall uppbäras av den som fostrar barnet. Har barnet placerats i enskilt hem av annan än socialnämnd, får sådant förordnande meddelas på framställning av den som enligt första stycket uppbär bidraget.

Allmänt barnbidrag lämnas endast om bidragsmottagaren är bosatt i Sverige.

11 §

5

Barnbidrag utbetalas månadsvis genom Riksförsäkringsverket. Det månadsbelopp som skall utbetalas i barnbidrag eller flerbarnstillägg avrundas till närmast högre hela krontal. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om sättet och tiden för utbetalningen.

Har barnbidrag ej utbetalats före utgången av året näst efter det, till vilket bidraget hänför sig, föreligger ej längre rätt till bidraget, såvida ej den bidragsberättigade inom nämnda tid hos allmän försäkringskassa gjort gällande rätt till bidraget.

Barnbidrag utbetalas månadsvis genom Försäkringskassan. Det månadsbelopp som skall utbetalas i barnbidrag eller flerbarnstillägg avrundas till närmast högre hela krontal. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om sättet och tiden för utbetalningen.

Har barnbidrag ej utbetalats före utgången av året näst efter det, till vilket bidraget hänför sig, föreligger ej längre rätt till bidraget, såvida ej den bidragsberättigade inom nämnda tid hos Försäkringskassan gjort gällande rätt till bidraget.

Har barnbidraget ej lyfts före utgången av året näst efter det, under vilket bidraget förfallit till betalning, skall bidraget vara förverkat.

Bestämmelsen i 20 kap. 2 a § lagen (1962:381) om allmän försäkring om förordnande till dess slutligt beslut kan fattas gäller även i ärenden enligt denna lag.

12 §

6

Har någon genom oriktiga uppgifter eller annorledes förorsakat att allmänt barnbidrag för visst barn obehörigen utgått eller har någon eljest obehörigen eller med för högt belopp uppburit sådant

Har någon genom oriktiga uppgifter eller annorledes förorsakat att allmänt barnbidrag för visst barn obehörigen utgått eller har någon eljest obehörigen eller med för högt belopp uppburit sådant

5

Senaste lydelse 1997:1316.

6

Senaste lydelse 1973:449.

bidrag och har han skäligen bort inse detta, skall återbetalning ske av vad för mycket utbetalats, där ej i särskilt fall allmän försäkringskassa finner anledning föreligga att helt eller delvis eftergiva återbetalningsskyldighet.

bidrag och har han skäligen bort inse detta, skall återbetalning ske av vad för mycket utbetalats, där ej i särskilt fall Försäkringskassan finner anledning föreligga att helt eller delvis eftergiva återbetalningsskyldighet.

Har återbetalningsskyldighet ålagts någon enligt första stycket, må vid senare utbetalning till honom i avräkning å vad för mycket utgått innehållas skäligt belopp.

14 §

7

Vad som är föreskrivet om Riksförsäkringsverkets tillsyn över de allmänna försäkringskassorna äger motsvarande tillämpning i fråga om kassornas befattning med allmänna barnbidrag.

De närmare föreskrifter, som behövs för tillämpningen av denna lag, meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av Riksförsäkringsverket.

De närmare föreskrifter, som behövs för tillämpningen av denna lag, meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Följande bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän försäkring skall tillämpas i ärenden enligt denna lag:

20 kap. 3 § tredje stycket om indragning eller nedsättning av ersättning,

20 kap. 8 § första–tredje styckena och 9 § om skyldighet att lämna uppgifter,

20 kap. 8 § 4 stycket om utredningsåtgärder.

15 §

8

Bestämmelserna i 20 kap.10–13 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring om omprövning och ändring av allmän försäkringskassas beslut samt om överklagande av allmän försäkringskassas och domstols beslut har motsvarande tillämpning i ärende enligt denna lag.

Bestämmelserna i 20 kap.10–13 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring om omprövning och ändring av Försäkringskassans beslut samt om överklagande av Försäkringskassans och domstols beslut har motsvarande tillämpning i ärende enligt denna lag.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2. Beträffande omprövning eller överklagande av beslut som har meddelats av en allmän försäkringskassa tillämpas föreskrifterna i punkt 4 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2004:000) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Vidare tillämpas före-

7

Senaste lydelse 1997:276. Ändringen innebär bl.a. att första stycket upphävs.

8

Senaste lydelse 1998:88.

skriften i punkt 5 samma ikraftträdande- och övergångsbestämmelser om avvisningsbeslut har meddelats av en allmän försäkringskassa.

2.23. Förslag till lag om ändring i lagen (1957:684) om betalningsväsendet under krigsförhållanden

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1957:684) om betalningsväsendet under krigsförhållanden skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §

1

Är Sverige i krig, får regeringen, efter hörande där så är möjligt av direktionen i Riksbanken, föreskriva att Riksbanken skall vara skyldig att inlösa utbetalningskort avsedda för postgirorörelsen och direktutbetalningskort, som utfärdats av statlig eller kommunal myndighet, allmän försäkringskassa eller annan postgirokontoinnehavare, som fått medgivande att göra utbetalning med direktutbetalningskort, samt att sådana kort skall tas emot som betalning till statlig myndighet.

Är Sverige i krig, får regeringen, efter hörande där så är möjligt av direktionen i Riksbanken, föreskriva att Riksbanken skall vara skyldig att inlösa utbetalningskort avsedda för postgirorörelsen och direktutbetalningskort, som utfärdats av statlig eller kommunal myndighet eller annan postgirokontoinnehavare, som fått medgivande att göra utbetalning med direktutbetalningskort, samt att sådana kort skall tas emot som betalning till statlig myndighet.

Är Sverige i krigsfara eller råder det sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara, får regeringen, efter hörande av direktionen i Riksbanken, meddela sådana föreskrifter som avses i första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

1

Senaste lydelse 1998:1409.

2.24. Förslag till lag om ändring i lagen (1967:663) om tillägg till vissa trafiklivräntor

Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1967:663) om vissa trafiklivräntor

1

skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 §

Tillägg utges av den försäkringsinrättning som skall utge trafiklivränta. Ansvaret för tillägget säkerställs i den ordning som gäller för livräntan enligt försäkringsrörelselagen (1982:713) eller, om tillägget utges av Riksförsäkringsverket, enligt motsvarande bestämmelser för verket.

Tillägg utges av den försäkringsinrättning som skall utge trafiklivränta. Ansvaret för tillägget säkerställs i den ordning som gäller för livräntan enligt försäkringsrörelselagen (1982:713) eller, om tillägget utges av Försäkringskassan, enligt motsvarande bestämmelser för Försäkringskassan.

För livränta som avses i 1 § första stycket 2 skall den myndighet som betalar ut livräntan eller är ansvarig för utbetalningen även ansvara för att tillägget betalas ut.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

1

Lagen omtryckt 2003:827.

2.25. Förslag till lag om ändring i lagen (1967:919) om värdesäkring av yrkesskadelivräntor m.m.

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1967:919) om värdesäkring av yrkesskadelivräntor m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §

Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna lag meddelas av Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, av riksförsäkringsverket.

Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna lag meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2.26. Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Härigenom förskrivs att 20 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

1

skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 §

2

Valbar till nämndeman i kammarrätt och länsrätt är svensk medborgare som är folkbokförd i det län eller den del av länet som hör till kammarrättens eller länsrättens domkrets och som inte är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

Anställd vid domstol, Skatteverket, länsstyrelse eller under länsstyrelse lydande myndighet, allmän försäkringskassa eller Riksförsäkringsverket får inte vara nämndeman. Detsamma gäller lagfaren domare, åklagare, polisman och advokat eller annan som har till yrke att föra andras talan inför rätta samt ledamot av skattenämnd eller socialförsäkringsnämnd.

Anställd vid domstol, Skatteverket, länsstyrelse eller under länsstyrelse lydande myndighet eller Försäkringskassan får inte vara nämndeman. Detsamma gäller lagfaren domare, åklagare, polisman och advokat eller annan som har till yrke att föra andras talan inför rätta samt ledamot av skattenämnd eller socialförsäkringsnämnd.

Nämndeman i länsrätt får inte samtidigt vara nämndeman i kammarrätt.

Den som har fyllt sextio år eller uppger något giltigt hinder är inte skyldig att ta emot uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som nämndeman är inte skyldig att ta emot nytt uppdrag förrän efter fyra år.

Rätten prövar självmant den valdes behörighet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

1

Lagen omtryckt 1981:1323.

2

Senaste lydelse 2003:684.

2.27. Förslag till lag om ändring i lagen (1973:214) om tillägg till vissa ansvarslivräntor

Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1973:214) om tillägg till vissa ansvarslivräntor skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §

Tillägg utges av den försäkringsinrättning som förvaltar livräntan. Ansvaret för tillägget säkerställes i den ordning som gäller för livräntan enligt lagen (1948:433) om försäkringsrörelse eller, om tillägget utges av riksförsäkringsverket, enligt motsvarande bestämmelser för verket.

Tillägg utges av den försäkringsinrättning som förvaltar livräntan. Ansvaret för tillägget säkerställes i den ordning som gäller för livräntan enligt försäkringsrörelselagen (1982:713) eller, om tillägget utges av Försäkringskassan, enligt motsvarande bestämmelser för Försäkringskassan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2.28. Förslag till lag om ändring i lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

1

Identitetsbeteckning i numerisk form (organisationsnummer) skall fastställas för

1. aktiebolag, handelsbolag, ekonomisk förening och samfällighetsförening,

2. allmän försäkringskassa, erkänd arbetslöshetskassa, understödsförening och annan allmän inrättning som enligt lag eller annan författning står under offentlig tillsyn,

2. erkänd arbetslöshetskassa, understödsförening och annan allmän inrättning som enligt lag eller annan författning står under offentlig tillsyn,

3. kommun, landsting, kommunalförbund och annat organ för samverkan mellan kommuner, och

4. registrerat trossamfund och dess organisatoriska delar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

1

Senaste lydelse 1999:936.

2.29. Förslag till lag om ändring i lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m.m.

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §

1

Ersättning enligt denna lag för rådgivning och i anslutning därtill utlämnade preventivmedel utges av allmän försäkringskassa.

Ersättning enligt denna lag för rådgivning och i anslutning därtill utlämnade preventivmedel utges av Försäkringskassan.

Om ersättning för resekostnader i samband med rådgivning enligt denna lag finns föreskrifter i lagen (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

1

Senaste lydelse 1991:422.

2.30. Förslag till lag om ändring i lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

1

Denna lag tillämpas på tolk och översättare som anlitas av en myndighet eller ett annat organ som utövar verksamhet för vars fullgörande staten eller en kommun svarar samt på tolk och översättare som genomgått av regeringen eller av den förvaltningsmyndighet som regeringen bestämmer föreskriven prövning. Med kommuner likställs landsting, kommunalförbund och allmänna försäkringskassor.

Denna lag tillämpas på tolk och översättare som anlitas av en myndighet eller ett annat organ som utövar verksamhet för vars fullgörande staten eller en kommun svarar samt på tolk och översättare som genomgått av regeringen eller av den förvaltningsmyndighet som regeringen bestämmer föreskriven prövning. Med kommuner likställs landsting och kommunalförbund.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Äldre bestämmelser gäller beträffande uppdrag som fullgjorts före ikraftträdandet.

1

Senaste lydelse 1999:937.

2.31. Förslag till lag om ändring i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd

Härigenom föreskrivs 3 och 15 §§ lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Personskadeskyddet handhas av riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna.

Personskadeskyddet handhas av Försäkringskassan.

15 §

Underrättelse om skada skall omedelbart lämnas till chef eller annan enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Har skadan visat sig efter skyddstidens slut, skall underrättelsen lämnas till allmän försäkringskassa.

Underrättelse om skada skall omedelbart lämnas till chef eller annan enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Har skadan visat sig efter skyddstidens slut, skall underrättelsen lämnas till Försäkringskassan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2.32. Förslag till lag om ändring i lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §

1

Västra Götalands läns allmänna försäkringskassa beslutar om ersättning enligt denna lag.

Försäkringskassan beslutar om ersättning enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

1

Senaste lydelse 1998:1759.

2.33. Förslag till lag om ändring i lagen (1981:1310) om offentliga funktionärers rätt till gottgörelse för rättegångskostnad i vissa mål m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1981:1310) om offentliga funktionärers rätt till gottgörelse för rättegångskostnad i vissa mål m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Med offentliga funktionärer avses i denna lag

1. arbetstagare hos staten,

2. arbetstagare hos kommuner, landstingskommuner, kommunalförbund, församlingar, kyrkliga samfälligheter eller allmänna försäkringskassor,

2. arbetstagare hos kommuner, landsting, kommunalförbund, församlingar eller kyrkliga samfälligheter,

3. arbetstagare hos andra arbetsgivare, om anställningen är statligt reglerad,

4. ledamöter av sådana styrelser, verk, nämnder, kommittéer eller andra myndigheter som hör till staten eller till någon kommun eller landstingskommun eller andra organ som avses i 2 eller 3,

4. ledamöter av sådana styrelser, verk, nämnder, kommittéer eller andra myndigheter som hör till staten eller till någon kommun eller något landsting eller andra organ som avses i 2 eller 3,

5. de som utövar uppdrag åt staten eller åt en kommun eller annat organ som avses i 2, om de har valts till uppdraget eller inte äger undandra sig detta liksom eljest om uppdraget är reglerat i författning,

6. krigsmän och andra som fullgör lagstadgad tjänsteplikt,

7. de som utövar myndighet utan att ha sådan anställning eller sådant uppdrag som anges i 1–5 och utan att fullgöra sådan tjänsteplikt som nämns i 6. ___________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

Som anmälan till Skatteverket anses anmälan som

2.34. Förslag till lag om ändring i namnlagen (1982:670)

Härigenom föreskrivs att 36 § namnlagen (1982:670) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

36 §

1

Anmälan till Skatteverket skall göras skriftligen.

1. görs till valfri allmän försäkringskassa,

Som anmälan till Skatteverket anses anmälan som

1. görs till Försäkringskassan,

2. vid vigsel görs om efternamn till vigselförrättaren och vid dop inom svenska kyrkan görs om förnamn till dopförrättaren.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

1

Senaste lydelse 2003:652.

2.35. Förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Härigenom föreskrivs att 3 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

1

skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

2

Varje landsting skall erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget. Detsamma gäller dem som är kvarskrivna enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481) och stadigvarande vistas inom landstinget. Även i övrigt skall landstinget verka för en god hälsa hos hela befolkningen. Vad som i denna lag sägs om landsting gäller också kommuner som inte ingår i ett landsting, i den mån inte annat följer av 17 §. Vad här sagts utgör inte hinder för annan att bedriva hälso- och sjukvård.

Landstingets ansvar omfattar dock inte sådan hälso- och sjukvård som en kommun inom landstinget har ansvar för enligt 18 § första och tredje styckena.

Ett landsting får sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt denna lag. En uppgift som innefattar myndighetsutövning får dock inte med stöd av denna bestämmelse överlämnas till ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ.

Landstinget får även träffa överenskommelse med kommun, den allmänna försäkringskassan och länsarbetsnämnden om att inom ramen för landstingets uppgifter enligt denna lag samverka i syfte att uppnå en effektivare användning av tillgängliga resurser. Landstinget skall bidra till finansieringen av sådan verksamhet som bedrivs i samverkan. Enligt bestämmelser i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser mellan allmän försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och landsting får landstinget delta i finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet.

Riksrevisionen får granska sådan verksamhet som bedrivits i samverkan med och delvis finansierats av försäkringskassan eller

Landstinget får även träffa överenskommelse med kommun, Försäkringskassan och länsarbetsnämnden om att inom ramen för landstingets uppgifter enligt denna lag samverka i syfte att uppnå en effektivare användning av tillgängliga resurser. Landstinget skall bidra till finansieringen av sådan verksamhet som bedrivs i samverkan. Enligt bestämmelser i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser får landstinget delta i finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet.

Riksrevisionen får granska sådan verksamhet som bedrivits i samverkan med och delvis finansierats av Försäkringskassan eller

1

Lagen omtryckt 1992:567.

2

Senaste lydelse 2003:1212.

länsarbetsnämnden. Vid en sådan granskning har Riksrevisionen rätt att ta del av de uppgifter som behövs för att granska verksamheten.

länsarbetsnämnden. Vid en sådan granskning har Riksrevisionen rätt att ta del av de uppgifter som behövs för att granska verksamheten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Bestämmelserna i 3 § femte stycket gäller även verksamhet som har bedrivits före ikraftträdandet.

2.36. Förslag till lag om ändring i lagen (1984:989) om socialförsäkringsväsendet under krig och krigsfara

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:989) om socialförsäkringsväsendet under krig och krigsfara

dels att 6 § skall upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 4 § skall ha följande lydelse, dels att 4, 5 och 7–11 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anmälan till f ö r s ä k r i n g s k a s s a m . m .

1

Anmälan till F ö r s ä k r i n g s k a s s a n m . m .

4 §

2

En allmän försäkringskassa får underlåta att ta ställning till om en person skall omfattas av socialförsäkringslagen (1999:799) till dess fråga uppkommer om rätten till en förmån.

Om försäkringskassan beslutar om tillhörighet till sjukpenningförsäkringen, gäller beslutet i den delen från den tidigare tidpunkt då sådana förhållanden inträtt att den försäkrade skulle ha varit sjukpenningförsäkrad.

Försäkringskassan får underlåta att ta ställning till om en person skall omfattas av socialförsäkringslagen (1999:799) till dess fråga uppkommer om rätten till en förmån.

Om Försäkringskassan beslutar om tillhörighet till sjukpenningförsäkringen, gäller beslutet i den delen från den tidigare tidpunkt då sådana förhållanden inträtt att den försäkrade skulle ha varit sjukpenningförsäkrad.

5 §

3

Den som uppbär en förmån, som administreras av riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna, är skyldig att utan dröjsmål till försäkringskassan anmäla förhållanden som påverkar rätten till eller storleken av förmånen.

Den som uppbär en förmån, som administreras av Försäkringskassan, är skyldig att utan dröjsmål till Försäkringskassan anmäla förhållanden som påverkar rätten till eller storleken av förmånen.

Om förmånstagaren är underårig, åligger anmälningsskyldigheten förmyndaren och vårdnadshavaren. Om den som uppbär förmånen har en god man eller förvaltare enligt föräldrabalken, har denne motsvarande skyldighet att göra anmälan, om det kan anses ingå i uppdraget. Sker utbetalning eljest till någon annan än förmånstagaren, åligger motsvarande skyldighet även den till vilken förmånen betalas ut.

1

Senaste lydelse 1999:811.

2

Senaste lydelse 1999:811.

3

Senaste lydelse 1988:1286.

Prop. 2003/04:152 7 §

4

Föreligger hinder eller avsevärda svårigheter för en socialförsäkringsnämnd hos en allmän försäkringskassa att avgöra ärenden i den ordning som är föreskriven, får beslut fattas av nämnden i annan sammansättning eller med mindre antal ledamöter. Motsvarande gäller beslut av försäkringskassans styrelse eller beslut i andra ärenden vars avgörande kan ankomma på ett särskilt organ hos kassan. Beslut får även när det är påkallat fattas av tjänsteman hos försäkringskassan.

Föreligger hinder eller avsevärda svårigheter för en socialförsäkringsnämnd hos Försäkringskassan att avgöra ärenden i den ordning som är föreskriven, får beslut fattas av nämnden i annan sammansättning eller med mindre antal ledamöter. Motsvarande gäller beslut i andra ärenden vars avgörande kan ankomma på ett särskilt organ hos kassan. Beslut får även när det är påkallat fattas av tjänsteman hos Försäkringskassan.

8 §

5

Bestämmelserna i 9 och 10 §§ skall tillämpas på förmåner som enligt lag eller annan författning eller regeringens förordnande månatligen eller för längre tidsperiod skall betalas ut av Riksförsäkringsverket eller av en allmän försäkringskassa.

Efter överenskommelse mellan Riksförsäkringsverket och Statens löne- och pensionsverk skall de allmänna försäkringskassorna sörja för utbetalningen av statliga tjänstepensioner. Motsvarande gäller pensioner som administreras av ett för kommunerna och landstingen gemensamt organ. Därvid tillämpas bestämmelserna i 9 och 10 §§ på sådana pensioner.

Bestämmelserna i 9 och 10 §§ skall tillämpas på förmåner som enligt lag eller annan författning eller regeringens förordnande månatligen eller för längre tidsperiod skall betalas ut av Försäkringskassan.

Efter överenskommelse mellan Försäkringskassan och Statens pensionsverk skall Försäkringskassan svara för utbetalningen av statliga tjänstepensioner. Motsvarande gäller pensioner som administreras av ett för kommunerna och landstingen gemensamt organ. Därvid tillämpas bestämmelserna i 9 och 10 §§ på sådana pensioner.

9 §

Den som är berättigad till en förmån som avses i 8 § skall erhålla ett bevis (förmånsbevis), som anger den ersättning som han är berättigad till.

Den som har anspråk på en förmån men inte är registrerad som förmånsberättigad skall anmäla detta till försäkringskassan. Om försäkringskassan finner att han är berättigad till förmånen, skall förmånsbevis utfärdas.

Den som har anspråk på en förmån men inte är registrerad som förmånsberättigad skall anmäla detta till Försäkringskassan. Om Försäkringskassan finner att han är berättigad till förmånen, skall förmånsbevis utfärdas.

4

Senaste lydelse 1986:148.

5

Senaste lydelse 1996:440.

Om förutsättningarna för rätten till eller storleken av en förmån ändras, skall försäkringskassan, i förekommande fall mot återlämnande av tidigare utfärdat förmånsbevis, utfärda nytt förmånsbevis.

Den försäkrade är skyldig att utan dröjsmål till försäkringskassan överlämna det förmånsbevis som tidigare utfärdats om nytt förmånsbevis utfärdas eller om rätten att uppbära förmåner upphör. Vad som har sagts nu gäller inte om förmånsbeviset har förkommit eller om hinder möter mot att återlämna förmånsbeviset.

Om förutsättningarna för rätten till eller storleken av en förmån ändras, skall Försäkringskassan, i förekommande fall mot återlämnande av tidigare utfärdat förmånsbevis, utfärda nytt förmånsbevis.

Den försäkrade är skyldig att utan dröjsmål till Försäkringskassan överlämna det förmånsbevis som tidigare utfärdats om nytt förmånsbevis utfärdas eller om rätten att uppbära förmåner upphör. Vad som har sagts nu gäller inte om förmånsbeviset har förkommit eller om hinder möter mot att återlämna förmånsbeviset.

10 §

Om riksförsäkringsverkets datasystem har försatts ur funktion, får förmåner som avses i 8 § betalas ut mot uppvisande av förmånsbeviset.

Om Försäkringskassans datasystem har försatts ur funktion, får förmåner som avses i 8 § betalas ut mot uppvisande av förmånsbeviset.

Inträffar förhållande som avses i första stycket innan förmånsbevis har utfärdats, får förmånen betalas ut mot uppvisande av en utbetalningshandling som avser närmast föregående utbetalningsperiod.

Om utbetalningshandlingen har förkommit, får den allmänna försäkringskassan på begäran av förmånstagaren utfärda särskilt bevis om rätten till förmån. Motsvarande gäller om förutsättningarna för rätten till förmånen eller storleken av förmånen har ändrats.

Om utbetalningshandlingen har förkommit, får Försäkringskassan på begäran av förmånstagaren utfärda särskilt bevis om rätten till förmån. Motsvarande gäller om förutsättningarna för rätten till förmånen eller storleken av förmånen har ändrats.

11 §

Regeringen får i den mån det påkallas av förhållandena föreskriva att förmåner som administreras av riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna inte skall betalas ut. Regeringen får också föreskriva att sådana förmåner skall bestämmas enligt andra grunder eller i annan ordning än som gäller enligt lag eller annan författning.

Regeringen får i den mån det påkallas av förhållandena föreskriva att förmåner som administreras av Försäkringskassan inte skall betalas ut. Regeringen får också föreskriva att sådana förmåner skall bestämmas enligt andra grunder eller i annan ordning än som gäller enligt lag eller annan författning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2.37. Förslag till lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125)

Härigenom föreskrivs att 4 och 15 a §§tandvårdslagen (1985:125) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §

1

Vårdgivaren får ta ut ersättning för undersökning och tandbehandling. Ersättningen skall vara skälig med hänsyn till behandlingens art, omfattning och utförande samt omständigheterna i övrigt. För tandvård som avses i 8 a § gäller särskilda bestämmelser om patientavgift.

Om det finns särskilda skäl skall skäligheten av vårdgivarens ersättningsanspråk förhandsprövas av allmän försäkringskassa enligt föreskrifter som regeringen meddelar.

Om det finns särskilda skäl skall skäligheten av vårdgivarens ersättningsanspråk förhandsprövas av Försäkringskassan enligt föreskrifter som regeringen meddelar.

Innan en undersökning eller viss behandling påbörjas skall vårdgivaren upplysa patienten om kostnaden för åtgärden. Om en följd av behandlingar behövs skall vårdgivaren upplysa patienten om de beräknade sammanlagda kostnaderna för behandlingarna. Om förutsättningarna för behandlingsförslaget eller kostnadsberäkningen ändras skall patienten upplysas om detta och om anledningen till ändringen.

15 a §

2

Tandvård som avses i 7 § 1 skall vara avgiftsfri för patienten. Uppkommer kostnader med anledning av att patienten uteblivit från avtalat tandvårdsbesök, får avgift tas ut av patienten enligt grunder som landstinget bestämmer. Landstinget får också ta ut avgift, om patienten på begäran ges tandvård som inte är nödvändig för att uppnå ett från odontologisk synpunkt funktionellt och utseendemässigt godtagbart resultat.

Av patienter som får tandvård som avses i 7 § 2 och 3 får landstinget ta ut vårdavgifter enligt grunder som landstingsfullmäktige bestämmer, om inte något annat är särskilt föreskrivet.

Vid tandvård som avses i 8 a § samt vid undersökning för och utförande av oralkirurgisk behandling, som kräver ett sjukhus tekniska och medicinska resurser och som inte ersätts till någon del enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, gäller bestämmelserna om vårdavgifter i den öppna vården enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).

Patienten skall ha rätt att välja om sådan tandbehandling som avses i 8 a § skall utföras av folktandvården eller av en enskild näringsidkare, ett bolag, eller en annan juridisk person som enligt 2 kap. 3 § lagen om allmän försäk-

Patienten skall ha rätt att välja om sådan tandbehandling som avses i 8 a § skall utföras av folktandvården eller av en enskild näringsidkare, ett bolag, eller en annan juridisk person som enligt 2 kap. 3 § lagen om allmän försäk-

1

Senaste lydelse 2002:219.

2

Senaste lydelse 2002:219.

ring är uppförd på förteckning som upprättats av den allmänna försäkringskassan.

ring är uppförd på förteckning som upprättats av Försäkringskassan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2.38. Förslag till lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag

Härigenom föreskrivs att 5–9 §§ lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §

1

Förlängt barnbidrag lämnas endast till elever som är bosatta i Sverige. I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och handläggning av ärenden, m.m.

I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och anmälan m.m.

6 §

2

Frågor om förlängt barnbidrag handhas av Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna.

Frågor om förlängt barnbidrag handhas av Försäkringskassan.

7 §

Ansökan om förlängt barnbidrag enligt 4 § görs hos den allmänna försäkringskassa som avses i 6 §. Annat förlängt barnbidrag lämnas utan ansökan.

Regeringen eller efter regeringens bemyndigande riksförsäkringsverket får meddela föreskrifter om skyldighet för den som driver en skola att lämna de uppgifter som behövs för tillämpningen av denna lag.

Ansökan om förlängt barnbidrag enligt 4 § görs hos Försäkringskassan. Annat förlängt barnbidrag lämnas utan ansökan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för den som driver en skola att lämna de uppgifter som behövs för tillämpningen av denna lag.

8 §

3

I fråga om förlängt barnbidrag tillämpas även följande bestämmelser i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

4 § om rätt att uppbära barnbidraget, m.m.,

5 § om utbetalning av barnbidrag till annan på framställning av socialnämnd,

7 § om rätt för kommunalt organ att uppbära allmänt barnbidrag,

11 § om tid och sätt för utbetalning av barnbidrag, m.m., 12 § om återbetalningsskyldighet m.m.,

1

Senaste lydelse 1999:812.

2

Senaste lydelse 1999:812.

3

Senaste lydelse 1997:277.

13 § om överlåtelse och utmätning av rätt till allmänt barnbidrag, Prop. 2003/04:152

14 § om tillsyn, verkställighetsföreskrifter, indragning eller nedsättning av ersättning, skyldighet att lämna uppgifter och utredningsåtgärder,

14 § om verkställighetsföreskrifter, indragning eller nedsättning av ersättning, skyldighet att lämna uppgifter och utredningsåtgärder,

15 § om ändring av beslut samt om överklagande,

18 § om verkställighet av försäkringskassas och domstols beslut, och

18 § om verkställighet av Försäkringskassans och domstols beslut, och

19 § om överenskommelser med främmande makt.

9 §

4

Centrala studiestödsnämnden skall till Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna lämna uppgifter om vilka studerande som beviljats studiehjälp i form av studiebidrag för det andra kvartalet varje år.

Centrala studiestödsnämnden skall till Försäkringskassan lämna uppgifter om vilka studerande som beviljats studiehjälp i form av studiebidrag för det andra kvartalet varje år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

4

Senaste lydelse 2001:1151.

2.39. Förslag till lag om ändring i lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om bilstöd till handikappade

Härigenom föreskrivs 2–3 och 5 §§ lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om bilstöd till handikappade skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Frågor om bidrag som avses i 1 § handhas av riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna.

Frågor om bidrag som avses i 1 § handhas av Försäkringskassan.

2 a §

1

I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och om handläggning av ärenden, m.m.

I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och om anmälan m.m.

3 §

2

I försäkringskassan avgörs frågor om rätt till bidrag av socialförsäkringsnämnd.

I Försäkringskassan avgörs frågor om rätt till bidrag av socialförsäkringsnämnd.

5 §

3

Föreskrifterna i 20 kap.10– 13 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring om omprövning och ändring av försäkringskassas beslut samt överklagande av försäkringskassas och domstols beslut skall tillämpas i ärenden om bidrag som avses i 1 §.

Föreskrifterna i 20 kap.10– 13 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring om omprövning och ändring av Försäkringskassans beslut samt överklagande av Försäkringskassans och domstols beslut skall tillämpas i ärenden om bidrag som avses i 1 §.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2. Beträffande omprövning eller överklagande av beslut som har meddelats av en allmän försäkringskassa tillämpas föreskrifterna i punkt 4 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2004:000) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Vidare tillämpas före-

1

Senaste lydelse 1999:813.

2

Senaste lydelse 1999:813.

3

Senaste lydelse 1998:92.

skriften i punkt 5 samma ikraftträdande- och övergångsbestämmelser om avvisningsbeslut har meddelats av en allmän försäkringskassa.

2.40. Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn

Härigenom föreskrivs att 3 och 7–9 §§ lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

1

I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och om handläggning av ärenden, m.m.

I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och om anmälan m.m.

Som villkor för tillämpningen av denna lag gäller vidare att adoptivföräldrarna var bosatta här i landet såväl när de fick barnet i sin vård som när adoptionen blev giltig här.

7 §

2

Frågor om bidrag enligt denna lag handhas av Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna.

Om ärenden avseende adoptivföräldrarna inte skall avgöras av samma försäkringskassa, skall beslut om bidrag fattas av den kassa som enligt 5 kap. 4 § socialförsäkringslagen (1999:799) skall avgöra ett ärende avseende adoptivmodern.

Frågor om bidrag enligt denna lag handhas av Försäkringskassan.

8 §

Adoptivföräldrar som önskar erhålla bidrag skall ansöka därom hos försäkringskassan inom ett år räknat från den tidpunkt då adoptionen blev giltig här i landet.

Adoptivföräldrar som önskar erhålla bidrag skall ansöka därom hos Försäkringskassan inom ett år räknat från den tidpunkt då adoptionen blev giltig här i landet.

Är adoptivföräldrarna inte ense om annan fördelning tillkommer bidraget dem med hälften vardera.

1

Senaste lydelse 1999:814.

2

Senaste lydelse 1999:814. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.

9 §

3

I fråga om bidrag enligt denna lag tillämpas även följande bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän försäkring

18 kap. 46 och 47 §§ om Riksförsäkringsverkets tillsyn,

20 kap. 3 § tredje stycket om indragning eller nedsättning av ersättning,

20 kap. 4 § om återbetalningsskyldighet, 20 kap. 5 § om preskription, 20 kap. 8 § första–tredje styckena och 9 § om skyldighet att lämna uppgifter,

20 kap. 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder, 20 kap. 10–13 §§ om omprövning och ändring av beslut samt om överklagande.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2. Beträffande omprövning eller överklagande av beslut som har meddelats av en allmän försäkringskassa tillämpas föreskrifterna i punkt 4 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2004:000) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Vidare tillämpas föreskriften i punkt 5 samma ikraftträdande- och övergångsbestämmelser om avvisningsbeslut har meddelats av en allmän försäkringskassa.

3

Senaste lydelse 1998:93.

2.41. Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård

Härigenom föreskrivs att 2, 3, 13, 14 och 16–19 §§ lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Ersättning utges från sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Frågor om ersättning handhas av riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna.

Frågor om ersättning handhas av Försäkringskassan.

3 §

1

I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som kan bli berättigad till förmåner enligt denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och handläggning av ärenden, m.m.

I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som kan bli berättigad till förmåner enligt denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och anmälan m.m.

Som villkor för tillämpningen av denna lag gäller vidare att vården ges här i landet och att den sjuke omfattas av socialförsäkringslagen.

13 §

2

Den som önskar få ersättning skall göra skriftlig ansökan hos den allmänna försäkringskassan. Den behöriga försäkringskassan får uppdra åt en annan försäkringskassa att verkställa prövningen.

Den som önskar få ersättning skall göra skriftlig ansökan hos Försäkringskassan.

14 §

Till ansökan skall fogas ett utlåtande av en läkare som ansvarar för den sjukes vård och behandling. Utlåtandet skall innehålla uppgift om den vårdades sjukdomstillstånd.

Kravet på läkarutlåtande gäller inte om det hos försäkringskassan finns utredning om förhållande som avses i första stycket och utredningen är tillräcklig för att bedöma ersättningsfrågan.

Kravet på läkarutlåtande gäller inte om det hos Försäkringskassan finns utredning om förhållande som avses i första stycket och utredningen är tillräcklig för att bedöma ersättningsfrågan.

1

Senaste lydelse 1999:815.

2

Senaste lydelse 1999:815.

Prop. 2003/04:152 16 §

Ersättning får inte utges för tid innan anmälan om vården har gjorts hos den allmänna försäkringskassan, om det inte mött hinder att göra en sådan anmälan eller annars särskilda skäl motiverar att ersättning utges.

Ersättning får inte utges för tid innan anmälan om vården har gjorts hos Försäkringskassan, om det inte mött hinder att göra en sådan anmälan eller annars särskilda skäl motiverar att ersättning utges.

17 §

3

Försäkringskassan skall besluta om återbetalning av ersättning, om den som mottagit ersättning genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på något annat sätt har förorsakat att ersättning har lämnats felaktigt eller lämnats med för högt belopp. Detsamma gäller om ersättning i annat fall har lämnats felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren skäligen borde ha insett detta. Om det finns särskilda skäl, får försäkringskassan helt eller delvis efterge belopp som skall återbetalas.

Om återbetalningsskyldighet har ålagts någon enligt första stycket, får kassan vid senare utbetalning till denne hålla inne ett skäligt belopp i avräkning på vad som har utgetts för mycket.

Avdrag på en ersättning enligt denna lag får vidare göras om någon enligt beslut av en allmän försäkringskassa eller Premiepensionsmyndigheten är återbetalningsskyldig för en ersättning som har utgetts på grund av en annan författning. Har avdrag gjorts med anledning av beslut om återbetalningsskyldighet av premiepension skall det avdragna beloppet överlämnas till Premiepensionsmyndigheten.

Försäkringskassan skall besluta om återbetalning av ersättning, om den som mottagit ersättning genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på något annat sätt har förorsakat att ersättning har lämnats felaktigt eller lämnats med för högt belopp. Detsamma gäller om ersättning i annat fall har lämnats felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren skäligen borde ha insett detta. Om det finns särskilda skäl, får Försäkringskassan helt eller delvis efterge belopp som skall återbetalas.

Om återbetalningsskyldighet har ålagts någon enligt första stycket, får Försäkringskassan vid senare utbetalning till denne hålla inne ett skäligt belopp i avräkning på vad som har utgetts för mycket.

Avdrag på en ersättning enligt denna lag får vidare göras om någon enligt beslut av Försäkringskassan eller Premiepensionsmyndigheten är återbetalningsskyldig för en ersättning som har utgetts på grund av en annan författning. Har avdrag gjorts med anledning av beslut om återbetalningsskyldighet av premiepension skall det avdragna beloppet överlämnas till Premiepensionsmyndigheten.

3

Senaste lydelse 2002:196.

18 §

4

Föreskrifterna i 20 kap.10–13 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring om omprövning och ändring av försäkringskassas beslut samt om överklagande av försäkringskassas och domstols beslut tillämpas även i ärende om ersättning enligt denna lag.

Föreskrifterna i 20 kap.10–13 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring om omprövning och ändring av Försäkringskassans beslut samt om överklagande av Försäkringskassans och domstols beslut tillämpas även i ärende om ersättning enligt denna lag.

Ett beslut i ett ärende om ersättning enligt denna lag skall gälla omedelbart, om inte något annat anges i beslutet eller bestäms av en domstol som har att pröva beslutet.

19 §

5

I fråga om ersättning enligt denna lag tillämpas även följande föreskrifter i lagen (1962:381) om allmän försäkring, nämligen

17 kap. 1 § första stycket om sammanträffande av förmåner,

18 kap. 46 och 47 §§ om Riksförsäkringsverkets tillsyn,

20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut,

20 kap. 3 § tredje stycket om indragning eller nedsättning av ersättning,

20 kap. 5 § om preskription, 20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåtelse,

20 kap. 8 § första–tredje styckena om skyldighet att lämna uppgifter,

20 kap. 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder,

20 kap. 16 § om verkställighetsföreskrifter.

I fråga om ersättning enligt denna lag tillämpas även följande föreskrifter i lagen (1962:381) om allmän försäkring, nämligen

17 kap. 1 § första stycket om sammanträffande av förmåner,

20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut,

20 kap. 3 § tredje stycket om indragning eller nedsättning av ersättning,

20 kap. 5 § om preskription, 20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåtelse,

20 kap. 8 § första–tredje styckena om skyldighet att lämna uppgifter,

20 kap. 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder,

20 kap. 16 § om verkställighetsföreskrifter.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2. Beträffande omprövning eller överklagande av beslut som har meddelats av en allmän försäkringskassa tillämpas föreskrifterna i punkt 4 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2004:000) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Vidare tillämpas föreskriften i punkt 5 samma ikraftträdande- och övergångsbestämmelser om avvisningsbeslut har meddelats av en allmän försäkringskassa.

4

Senaste lydelse 1998:94.

5

Senaste lydelse 1998:94.

2.42. Förslag till lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare

Härigenom föreskrivs att i fråga om lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare

dels att 12 § skall upphöra att gälla, dels att 2, 4, 11, 13, 14 och 15 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Ersättning utges i form av smittbärarpenning och resekostnadsersättning.

Frågor om ersättning handhas av riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna.

Frågor om ersättning handhas av Försäkringskassan.

4 §

1

Smittbärarpenning utges med ett belopp som motsvarar smittbärarens sjukpenning och sjukpenningtillägg enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Vid tillämpning av 3 kap. 4 § första stycket och 10 a § första stycket nämnda lag skall dock gälla att smittbärarpenning utges även för den första dagen i ersättningsperioden.

Om smittbäraren inte är sjukpenningförsäkrad enligt lagen om allmän försäkring och inte heller skulle ha varit det om försäkringskassan känt till samtliga förhållanden, bestäms smittbärarpenningen till det belopp sjukpenningen skulle ha utgjort om den hade beräknats enligt föreskrifterna i den lagen. Vid tillämpning av 3 kap. 4 § första stycket lagen om allmän försäkring skall dock gälla att smittbärarpenning utges även för den första dagen i ersättningsperioden. Smittbärarpenning enligt detta stycke beräknas alltid utan hänsyn till föreskrifterna i 3 kap. 10–10 b §§ nämnda lag. Som inkomst av anställning får i fall som avses nu räknas även ersättning för eget arbete från en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller som är en utländsk juridisk person, när arbetet har utförts i arbetsgivarens verksamhet utomlands.

Om smittbäraren inte är sjukpenningförsäkrad enligt lagen om allmän försäkring och inte heller skulle ha varit det om Försäkringskassan känt till samtliga förhållanden, bestäms smittbärarpenningen till det belopp sjukpenningen skulle ha utgjort om den hade beräknats enligt föreskrifterna i den lagen. Vid tillämpning av 3 kap. 4 § första stycket lagen om allmän försäkring skall dock gälla att smittbärarpenning utges även för den första dagen i ersättningsperioden. Smittbärarpenning enligt detta stycke beräknas alltid utan hänsyn till föreskrifterna i 3 kap. 10–10 b §§ nämnda lag. Som inkomst av anställning får i fall som avses nu räknas även ersättning för eget arbete från en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller som är en utländsk juridisk person, när arbetet har utförts i arbetsgivarens verksamhet utomlands.

1

Senaste lydelse 1997:567.

Prop. 2003/04:152 11 §

En ansökan om ersättning skall göras skriftligen hos den allmänna försäkringskassa som anges i 12 §.

En ansökan om ersättning skall göras skriftligen hos Försäkringskassan.

Till en ansökan om smittbärarpenning som grundas på beslut enligt 3 § 1 skall fogas en kopia av beslutet eller ett intyg med uppgift om beslutets innehåll

Till en ansökan om smittbärarpenning som grundas på förhållande som anges i 3 § 2 eller en ansökan om resekostnadsersättning skall fogas ett intyg om den företagna åtgärden.

13 §

2

Försäkringskassan skall besluta om återbetalning av ersättning, om den som tagit emot ersättning genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt har förorsakat att ersättning har utgetts felaktigt eller med för högt belopp. Detsamma gäller om ersättning i annat fall har utgetts felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren skäligen borde ha insett detta. Om det finns särskilda skäl, får försäkringskassan medge befrielse helt eller delvis från återbetalningsskyldighet.

Om återbetalningsskyldighet har ålagts någon enligt första stycket, får kassan vid senare utbetalning till denne hålla inne ett skäligt belopp i avräkning på vad som har utgetts för mycket.

Avdrag på en ersättning enligt denna lag får vidare göras om någon enligt beslut av en allmän försäkringskassa eller Premiepensionsmyndigheten är återbetalningsskyldig för en ersättning som har utgetts på grund av en annan författning. Har avdrag gjorts med anledning av beslut om återbetalningsskyldighet av premiepension skall det avdragna beloppet överlämnas till Premiepensionsmyndigheten.

Försäkringskassan skall besluta om återbetalning av ersättning, om den som tagit emot ersättning genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt har förorsakat att ersättning har utgetts felaktigt eller med för högt belopp. Detsamma gäller om ersättning i annat fall har utgetts felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren skäligen borde ha insett detta. Om det finns särskilda skäl, får Försäkringskassan medge befrielse helt eller delvis från återbetalningsskyldighet.

Om återbetalningsskyldighet har ålagts någon enligt första stycket, får Försäkringskassan vid senare utbetalning till denne hålla inne ett skäligt belopp i avräkning på vad som har utgetts för mycket.

Avdrag på en ersättning enligt denna lag får vidare göras om någon enligt beslut av Försäkringskassan eller Premiepensionsmyndigheten är återbetalningsskyldig för en ersättning som har utgetts på grund av en annan författning. Har avdrag gjorts med anledning av beslut om återbetalningsskyldighet av premiepension skall det avdragna beloppet överlämnas till Premiepensionsmyndigheten.

2

Senaste lydelse 2002:197.

14 §

3

Föreskrifterna i 20 kap.10–13 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring om omprövning och ändring av försäkringskassas beslut samt om överklagande av försäkringskassas och domstols beslut tillämpas även i ärende om ersättning enligt denna lag.

Föreskrifterna i 20 kap.10–13 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring om omprövning och ändring av Försäkringskassans beslut samt om överklagande av Försäkringskassans och domstols beslut tillämpas även i ärende om ersättning enligt denna lag.

Ett beslut i ärende om ersättning enligt denna lag skall gälla omedelbart, om inte något annat anges i beslutet eller bestäms av en domstol som har att pröva beslutet.

15 §

4

I fråga om ersättning enligt denna lag tillämpas även följande föreskrifter i lagen (1962:381) om allmän försäkring, nämligen

18 kap. 46 och 47 §§ om Riksförsäkringsverkets tillsyn,

6 § om förbud mot utmätning och om 20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut,

20 kap. 3 § om indragning eller nedsättning av ersättning, 20 kap. 5 § om preskription, 20 kap. överlåtelse, 20 kap. 7 § om skadestånd, 20 kap. 8 § första–tredje styckena och 9 § om skyldighet att lämna uppgifter,

20 kap. 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder, 20 kap. 9 a § om undantag från sekretess, 20 kap. 16 § om verkställighetsföreskrifter

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2. Beträffande omprövning eller överklagande av beslut som har meddelats av en allmän försäkringskassa tillämpas föreskrifterna i punkt 4 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2004:000) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Vidare tillämpas föreskriften i punkt 5 samma ikraftträdande- och övergångsbestämmelser om avvisningsbeslut har meddelats av en allmän försäkringskassa.

3

Senaste lydelse 1998:95.

4

Senaste lydelse 1998:95.

2.43. Förslag till lag om ändring i lagen (1990:569) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

1

Särskild löneskatt skall för varje år betalas till staten med 16,16 procent på lön eller annan ersättning till arbetstagare som vid årets ingång är 65 år eller äldre och i övrigt med 24,26 procent på

1. ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad avgångsbidragsförsäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbetstagare,

2. avgångsersättning som annorledes än på grund av kollektivavtalsgrundad avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten, kommun eller kommunalförbund som arbetsgivare eller av Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, det för kommunerna och landstingen gemensamma organet för administration av personalpension eller Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut, under förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal eller av annan arbetsgivare, under förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal och att borgen eller liknande garanti tecknats av kommun, kommunalförbund, Svenska Kommunförbundet eller Landstingsförbundet,

3. avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal,

4. ersättning som utges enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utgör komplement till sjukersättning eller till aktivitetsersättning,

5. ersättning som utges på grund av ansvarighetsförsäkring som åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utges i form av engångsbelopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst,

6. bidrag som en arbetsgivare lämnar till en sådan vinstandelsstiftelse som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring eller en annan juridisk person med motsvarande ändamål med undantag för bidrag som lämnas till en pensions- eller personalstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

Skattskyldig är den som utgett sådan ersättning eller sådant bidrag som avses i första stycket. I fråga om sådan för mottagaren skattepliktig intäkt i form av rabatt, bonus eller annan förmån som ges ut på grund av kundtrohet eller liknande, skall den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för förmånen anses som skattskyldig enligt denna lag, om inte denne är den som är skattskyldig till inkomstskatt för förmånen. I fråga om sådan för mottagaren skattepliktig intäkt i inkomstslaget tjänst i form av en förmån eller ersättning som getts ut eller anses utgiven av fysisk person som är bosatt utomlands eller av utländsk juridisk person, skall den hos vilken mottagaren är anställd i Sverige anses som skatt-

1

Senaste lydelse 2002:198.

skyldig enligt denna lag, om förmånen eller ersättningen kan anses ha sin grund i anställningen i Sverige och det inte finns något anställningsförhållande mellan utgivaren av förmånen eller ersättningen och mottagaren.

Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i 2 kap.4–15 och 17–25 §§socialavgiftslagen (2000:980).

Vid bestämmande av skatteunderlaget enligt första stycket 5 skall bortses från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni 1993 om ersättningen avser tid därefter samt från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till allmän försäkringskassa efter utgången av juni 1993. Detta gäller dock endast ersättning som för en och samme arbetstagare beräknas på lönedelar som inte överstiger sju och en halv gånger prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen om allmän försäkring.

Vid bestämmande av skatteunderlaget enligt första stycket 5 skall bortses från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni 1993 om ersättningen avser tid därefter samt från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till allmän försäkringskassa eller Försäkringskassan efter utgången av juni 1993. Detta gäller dock endast ersättning som för en och samme arbetstagare beräknas på lönedelar som inte överstiger sju och en halv gånger prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen om allmän försäkring.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2.44. Förslag till lag om ändring i lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till ålderspension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn

Härigenom föreskrivs att 1 och 7 §§ lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till ålderspension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

1

Till inkomstpension och tilläggspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension eller garantipension enligt lagen (1998:702) om garantipension, som tillkommer den som är född år 1953 eller tidigare, utges ett särskilt pensionstillägg för år räknat enligt vad som sägs i denna lag.

I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och handläggning av ärenden m.m.

I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och anmälan m.m.

7 §

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, riksförsäkringsverket får meddela de föreskrifter som behövs för verkställighet av denna lag.

Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, meddelar de föreskrifter som behövs för verkställighet av denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

1

Senaste lydelse 1999:825.

2.45. Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Härigenom föreskrivs att 25–27 §§folkbokföringslagen (1991:481) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25 §

1

Den som flyttat skall inom en vecka anmäla flyttningen till Skatteverket, en allmän försäkringskassa eller ett postbefordringsföretag som regeringen bestämmer.

Den som flyttat skall inom en vecka anmäla flyttningen till Skatteverket, Försäkringskassan eller ett postbefordringsföretag som regeringen bestämmer.

Den som ändrar postadress utan att flyttning skett skall göra anmälan enligt första stycket om postadressen skall gälla för minst sex månader.

26 §

2

Den som flyttat in från utlandet skall anmäla inflyttningen till Skatteverket eller en allmän försäkringskassa. Detsamma gäller den som är registrerad som obefintlig och skall folkbokföras.

Den som flyttat in från utlandet skall anmäla inflyttningen till Skatteverket eller Försäkringskassan. Detsamma gäller den som är registrerad som obefintlig och skall folkbokföras.

Anmälan skall även göras när ett barn skall folkbokföras här i landet enligt 3 § andra stycket.

27 §

3

Den som är folkbokförd och avser att flytta till utlandet skall anmäla detta till Skatteverket eller en allmän försäkringskassa. Anmälan skall göras senast en vecka före utresan och skall innehålla uppgift om utresedagen. Om utresan ställs in eller skjuts upp skall detta anmälas senast den tidigare uppgivna utresedagen.

Den som är folkbokförd och avser att flytta till utlandet skall anmäla detta till Skatteverket eller Försäkringskassan. Anmälan skall göras senast en vecka före utresan och skall innehålla uppgift om utresedagen. Om utresan ställs in eller skjuts upp skall detta anmälas senast den tidigare uppgivna utresedagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

1

Senaste lydelse 2003:657.

2

Senaste lydelse 2003:657.

3

Senaste lydelse 2003:657.

2.46. Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1488) om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret

Härigenom föreskrivs att i fråga om lagen (1991:1488) om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret

1

dels att 2 § skall upphöra att gälla, dels att 1 och 4 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna handhar frågor om familjebidrag och dagpenning till den som tjänstgör inom totalförsvaret.

Försäkringskassan handhar frågor om familjebidrag och dagpenning till den som tjänstgör inom totalförsvaret.

4 §

2

I fråga om familjebidrag och dagpenning tillämpas 18 kap. 46 och 47 §§ om Riksförsäkringsverkets tillsyn och 20 kap. 10–13 §§ om omprövning och ändring av beslut samt om överklagande i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Beträffande familjebidrag tilllämpas dessutom följande bestämmelser i lagen om allmän försäkring

  • 20 kap. 2 a § om förordnande till dess slutligt beslut kan fattas,
  • 20 kap. 3 § tredje stycket om indragning eller nedsättning av ersättning,
  • 20 kap. 4 § om återbetalningsskyldighet,
  • 20 kap. 5 § om preskription,
  • 20 kap. 8 § första–tredje styckena och 9 § om skyldighet att lämna uppgifter,
  • 20 kap. 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder.

I fråga om familjebidrag och dagpenning tillämpas 20 kap. 10– 13 §§ om omprövning och ändring av beslut samt om överklagande i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Beträffande familjebidrag tilllämpas dessutom följande bestämmelser i lagen om allmän försäkring

  • 20 kap. 2 a § om förordnande till dess slutligt beslut kan fattas,
  • 20 kap. 3 § tredje stycket om indragning eller nedsättning av ersättning,
  • 20 kap. 4 § om återbetalningsskyldighet,
  • 20 kap. 5 § om preskription,
  • 20 kap. 8 § första–tredje styckena och 9 § om skyldighet att lämna uppgifter,
  • 20 kap. 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder.

1

Senaste lydelse av 2 § 1999:818.

2

Senaste lydelse 1998:97.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2. Beträffande omprövning eller överklagande av beslut som har meddelats av en allmän försäkringskassa tillämpas föreskrifterna i punkt 4 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2004:000) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Vidare tillämpas föreskriften i punkt 5 samma ikraftträdande- och övergångsbestämmelser om avvisningsbeslut har meddelats av en allmän försäkringskassa.

2.47. Förslag till lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497)

Härigenom föreskrivs att 6 § lönegarantilagen (1992:497) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §

1

Den som är berättigad till underhåll har rätt till garantibelopp för underhållsbidrag som har innehållits genom utmätning av lön. Allmänna försäkringskassor som har betalat ut bidragsförskott för underhållsbidrag har inte rätt till garantibelopp.

Den som är berättigad till underhåll har rätt till garantibelopp för underhållsbidrag som har innehållits genom utmätning av lön. Försäkringskassan har inte rätt till garantibelopp för underhållsstöd som har lämnats enligt lagen (1996:1030) om underhållsstöd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

1

Senaste lydelse 1995:310.

2.48. Förslag till lag om ändring i lagen (1993:16) om försäkring mot vissa semesterlönekostnader

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:16) om försäkring mot vissa semesterlönekostnader

dels att 2 § skall upphöra att gälla, dels att 1, 3 och 4 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

1

En arbetsgivare kan försäkra sig hos den allmänna försäkringskassan för kostnader för den del av en arbetstagares semesterlön som grundar sig på frånvaro enligt 17 § semesterlagen (1977:480) om de sammanlagda lönekostnaderna under ett kalenderår inte beräknas överstiga 90 gånger det för året gällande prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Vid beräkningen bortses från avgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980) och lagen (1994:1920) om allmän löneavgift samt från skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.

En arbetsgivare kan försäkra sig hos Försäkringskassan för kostnader för den del av en arbetstagares semesterlön som grundar sig på frånvaro enligt 17 § semesterlagen (1977:480) om de sammanlagda lönekostnaderna under ett kalenderår inte beräknas överstiga 90 gånger det för året gällande prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Vid beräkningen bortses från avgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980) och lagen (1994:1920) om allmän löneavgift samt från skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.

Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter rörande villkoren för försäkringen.

3 §

2

I fråga om försäkringskassans handläggning av ärenden enligt denna lag tillämpas följande föreskrifter i lagen (1962:381) om allmän försäkring:

18 kap. 46 och 47 §§ om Riksförsäkringsverkets tillsyn,

20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut, 20 kap. 4 § om återbetalningsskyldighet, 20 kap. 5 § om preskription, 20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåtelse, 20 kap. 8 och 9 §§ om uppgiftsskyldighet, 20 kap. 9 a § om undantag från sekretess.

1

Senaste lydelse 2000:994.

2

Senaste lydelse 1998:99.

4 § Prop. 2003/04:152

De föreskrifter om omprövning och ändring av försäkringskassans beslut som finns i 20 kap.10 och 10 a §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring skall också tillämpas på beslut enligt denna lag.

Föreskrifterna i 20 kap. 11– 13 §§ samma lag om överklagande av försäkringskassas eller domstols beslut skall också tillämpas på beslut enligt denna lag, om beslutet innebär att arbetsgivaren inte får teckna försäkring.

I övrigt får försäkringskassans beslut enligt denna lag inte överklagas.

De föreskrifter om omprövning och ändring av Försäkringskassans beslut som finns i 20 kap.10 och 10 a §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring skall också tillämpas på beslut enligt denna lag.

Föreskrifterna i 20 kap. 11– 13 §§ samma lag om överklagande av Försäkringskassans eller domstols beslut skall också tillämpas på beslut enligt denna lag, om beslutet innebär att arbetsgivaren inte får teckna försäkring.

I övrigt får Försäkringskassans beslut enligt denna lag inte överklagas.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2. Beträffande omprövning eller överklagande av beslut som har meddelats av en allmän försäkringskassa tillämpas föreskrifterna i punkt 4 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2004:000) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Vidare tillämpas föreskriften i punkt 5 samma ikraftträdande- och övergångsbestämmelser om avvisningsbeslut har meddelats av en allmän försäkringskassa.

2.49. Förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 §

Av dem som enligt beslut av allmän försäkringskassa är berättigade att få assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning får avgift för personlig assistans tas ut inom ramen för sådan ersättning.

Av dem som enligt beslut av Försäkringskassan är berättigade att få assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning får avgift för personlig assistans tas ut inom ramen för sådan ersättning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Avgift får även efter ikraftträdandet tas ut med anledning av beslut som fattats av en allmän försäkringskassa.

2.50. Förslag till lag om ändring i lagen (1993:389) om assistansersättning

Härigenom föreskrivs att 2, 3, 5, 8–13, 16–18 och 20 §§ lagen (1993:389) om assistansersättning skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

1

Frågor om assistansersättning handläggs av Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna.

I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och handläggning av ärenden, m.m.

Frågor om assistansersättning handläggs av Försäkringskassan.

I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och anmälan m.m.

3 §

2

Den som omfattas av 1 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade har, utom i fall som anges i 4 §, rätt att för sin dagliga livsföring få assistansersättning enligt denna lag om han eller hon har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov under i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan. Assistansersättning lämnas för tid efter det att den ersättningsberättigade har fyllt 65 år endast om

1. ersättning har beviljats innan han eller hon har fyllt 65 år, eller

2. ansökan inkommer till försäkringskassan senast dagen före 65-årsdagen och därefter blir beviljad

2. ansökan inkommer till Försäkringskassan senast dagen före 65-årsdagen och därefter blir beviljad.

Antalet assistanstimmar får inte utökas efter det att den ersättningsberättigade har fyllt 65 år.

Personlig assistans har i denna lag samma betydelse som i 9 a § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

5 §

3

Ansökan om assistansersättning skall göras skriftligen hos den allmänna försäkringskassan. Försäkringskassan får uppdra åt en annan försäkringskassa att handlägga ärendet.

Om någon hos en kommun har

Ansökan om assistansersättning skall göras skriftligen hos Försäkringskassan.

Om någon hos en kommun har

1

Senaste lydelse 1999:819.

2

Senaste lydelse 2000:1031.

3

Senaste lydelse 1999:819.

Prop. 2003/04:152 ansökt om biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till sådan assistans enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, skall kommunen, om den enskilde kan antas ha rätt till assistansersättning, anmäla detta till försäkringskassan. I sådant fall skall försäkringskassan även utan ansökan pröva frågan om assistansersättning.

ansökt om biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till sådan assistans enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, skall kommunen, om den enskilde kan antas ha rätt till assistansersättning, anmäla detta till Försäkringskassan. I sådant fall skall Försäkringskassan även utan ansökan pröva frågan om assistansersättning.

Assistansersättning får inte lämnas för längre tid tillbaka än tre månader före den månad då ansökan eller anmälan gjorts.

8 §

Om det inte utan betydande dröjsmål kan avgöras om någon har rätt till assistansersättning men det finns sannolika skäl för att sådan rätt föreligger, skall försäkringskassan besluta att ersättning skall betalas ut med ett skäligt belopp om detta är av väsentlig betydelse för den funktionshindrade. Detsamma gäller om det står klart att rätt till assistansersättning föreligger men ersättningens belopp inte kan bestämmas utan betydande dröjsmål. För sådan ersättning får föreskrivas särskilda villkor.

Om det inte utan betydande dröjsmål kan avgöras om någon har rätt till assistansersättning men det finns sannolika skäl för att sådan rätt föreligger, skall Försäkringskassan besluta att ersättning skall betalas ut med ett skäligt belopp om detta är av väsentlig betydelse för den funktionshindrade. Detsamma gäller om det står klart att rätt till assistansersättning föreligger men ersättningens belopp inte kan bestämmas utan betydande dröjsmål. För sådan ersättning får föreskrivas särskilda villkor.

Om det senare bestäms att assistansersättning inte skall lämnas eller skall lämnas med lägre belopp, är den ersättningsberättigade inte skyldig att betala tillbaka utbetald ersättning i andra fall än som anges i 16 §.

9 §

Den som erhåller assistansersättning skall, om förhållandena ändras så att rätten till ersättningen påverkas, genast anmäla detta hos försäkringskassan.

Den som erhåller assistansersättning skall, om förhållandena ändras så att rätten till ersättningen påverkas, genast anmäla detta hos Försäkringskassan.

Om den som erhåller assistansersättning har legal ställföreträdare enligt föräldrabalken gäller upplysningsskyldigheten i stället denne.

10 §

4

Assistansersättning utbetalas månadsvis med visst belopp för det antal beviljade assistanstimmar som assistans lämnats. Assistansersättning utges med det belopp per timme som regeringen fastställer för varje år.

4

Senaste lydelse 1997:564.

Om det föreligger särskilda skäl kan försäkringskassan, efter ansökan, besluta att en ersättningsberättigad skall få ersättning med ett högre belopp än det som regeringen fastställt. Detta belopp får dock inte överstiga det fastställda beloppet med mer än tolv procent.

Om det föreligger särskilda skäl kan Försäkringskassan, efter ansökan, besluta att en ersättningsberättigad skall få ersättning med ett högre belopp än det som regeringen fastställt. Detta belopp får dock inte överstiga det fastställda beloppet med mer än tolv procent.

Som kostnad för personlig assistans anses inte i något fall ersättning som den enskilde själv lämnar

1. till någon som han lever i hushållsgemenskap med, eller

2. till en personlig assistent för arbete som utförts på arbetstid som överstiger den tid som anges i 2–4 §§ lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete.

Utbetalning av assistansersättning för en viss månad får grundas på ett beräknat antal assistanstimmar för den månaden. Avräkning för större avvikelser skall då ske senast andra månaden efter den då den preliminära utbetalningen skett. Slutavräkning skall ske senast två månader efter utgången av varje tidsperiod för vilken assistansersättning beviljats.

11 §

Om den ersättningsberättigade genom kommunen fått biträde av personlig assistent får försäkringskassan besluta att assistansersättningen skall betalas ut till kommunen i den utsträckning den motsvarar kommunens avgift för assistansen.

Om den ersättningsberättigade genom kommunen fått biträde av personlig assistent får Försäkringskassan besluta att assistansersättningen skall betalas ut till kommunen i den utsträckning den motsvarar kommunens avgift för assistansen.

12 §

Om en ersättningsberättigad till följd av ålderdomssvaghet, sjuklighet, långvarigt missbruk av beroendeframkallande medel eller någon annan liknande orsak är ur stånd att själv ta hand om assistansersättningen, får försäkringskassan besluta att ersättningen skall betalas ut till en kommunal myndighet eller till någon annan person för att användas till kostnader för personlig assistans till den ersättningsberättigade.

Om en ersättningsberättigad till följd av ålderdomssvaghet, sjuklighet, långvarigt missbruk av beroendeframkallande medel eller någon annan liknande orsak är ur stånd att själv ta hand om assistansersättningen, får Försäkringskassan besluta att ersättningen skall betalas ut till en kommunal myndighet eller till någon annan person för att användas till kostnader för personlig assistans till den ersättningsberättigade.

Prop. 2003/04:152 13 §

5

Frågor som avses i 6–8 §§ skall inom försäkringskassan avgöras av socialförsäkringsnämnd. Nämnden kan dock överlämna till en tjänsteman vid försäkringskassan att fatta beslut enligt 8 §.

Frågor som avses i 6–8 §§ skall inom Försäkringskassan avgöras av socialförsäkringsnämnd. Nämnden kan dock överlämna till en tjänsteman vid Försäkringskassan att fatta beslut enligt 8 §.

16

6

§

Försäkringskassan skall besluta om återbetalning av assistansersättning, om den som erhållit ersättning eller hans ställföreträdare genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt har förorsakat att ersättning har lämnats felaktigt eller med för högt belopp. Detsamma gäller om ersättning i annat fall har lämnats felaktigt eller med för högt belopp och den som erhållit ersättning eller hans ställföreträdare skäligen borde ha insett detta. Om det finns särskilda skäl får försäkringskassan efterge kravet på återbetalning helt eller delvis.

Vid en senare utbetalning till någon som skall betala tillbaka ersättning enligt första stycket får försäkringskassan hålla inne ett skäligt belopp i avräkning på vad som har lämnats för mycket.

Försäkringskassan skall besluta om återbetalning av assistansersättning, om den som erhållit ersättning eller hans ställföreträdare genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt har förorsakat att ersättning har lämnats felaktigt eller med för högt belopp. Detsamma gäller om ersättning i annat fall har lämnats felaktigt eller med för högt belopp och den som erhållit ersättning eller hans ställföreträdare skäligen borde ha insett detta. Om det finns särskilda skäl får Försäkringskassan efterge kravet på återbetalning helt eller delvis.

Vid en senare utbetalning till någon som skall betala tillbaka ersättning enligt första stycket får Försäkringskassan hålla inne ett skäligt belopp i avräkning på vad som har lämnats för mycket.

17 §

7

Föreskrifterna i 20 kap.10–13 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring om omprövning och ändring av försäkringskassas beslut samt överklagande av försäkringskassas och domstols beslut skall tillämpas i ärenden om assistansersättning.

Föreskrifterna i 20 kap.10–13 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring om omprövning och ändring av Försäkringskassans beslut samt överklagande av Försäkringskassans och domstols beslut skall tillämpas i ärenden om assistansersättning.

Ett beslut i ett ärende om assistansersättning skall gälla omedelbart, om inte något annat anges i beslutet.

5

Senaste lydelse 2000:1031.

6

Senaste lydelse 1996:535.

7

Senaste lydelse 1998:100.

18 §

8

I fråga om ersättning enligt denna lag tillämpas följande föreskrifter i lagen (1962:381) om allmän försäkring, nämligen

18 kap. 46 och 47 §§ om Riksförsäkringsverkets tillsyn,

20 kap. 3 § tredje stycket om indragning eller nedsättning av ersättning,

20 kap. 5 § om preskription, 20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåtelse, 20 kap. 8 § första–tredje styckena och 9 § om skyldighet att lämna uppgifter,

20 kap. 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder.

20 §

9

När en person har beviljats assistansersättning enligt 6 § skall försäkringskassan underrätta den kommun där den ersättningsberättigade är bosatt om beslutet och det belopp som kommunen skall betala. Kommunen skall även underrättas om ändringar av beslutet, om dessa har betydelse för kommunens ersättningsskyldighet.

Kommunen skall månadsvis betala det angivna beloppet till försäkringskassan. Kommunen har rätt att ta del av den slutavräkning som skall göras enligt 10 §. Har kommunen betalat ersättning med ett för högt belopp skall beloppet återbetalas från försäkringskassan.

När en person har beviljats assistansersättning enligt 6 § skall Försäkringskassan underrätta den kommun där den ersättningsberättigade är bosatt om beslutet och det belopp som kommunen skall betala. Kommunen skall även underrättas om ändringar av beslutet, om dessa har betydelse för kommunens ersättningsskyldighet.

Kommunen skall månadsvis betala det angivna beloppet till Försäkringskassan. Kommunen har rätt att ta del av den slutavräkning som skall göras enligt 10 §. Har kommunen betalat ersättning med ett för högt belopp skall beloppet återbetalas från Försäkringskassan.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2. Beträffande omprövning eller överklagande av beslut som har meddelats av en allmän försäkringskassa tillämpas föreskrifterna i punkt 4 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2004:000) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Vidare tillämpas föreskriften i punkt 5 samma ikraftträdande- och övergångsbestämmelser om avvisningsbeslut har meddelats av en allmän försäkringskassa.

8

Senaste lydelse 1998:100.

9

Senaste lydelse 1997:722.

2.51. Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag

Härigenom föreskrivs att 1, 9, 18–21, 22–24 och 26–30 §§ lagen (1993:737) om bostadsbidrag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

1

Bostadsbidrag lämnas av allmänna medel dels i form av bidrag till kostnader för den bostad där sökanden är bosatt och folkbokförd, dels i form av särskilt bidrag för hemmavarande barn. Om det finns särskilda skäl, får bidrag dock lämnas till kostnaderna för en bostad där sökanden inte är folkbokförd.

I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och handläggning av ärenden, m.m.

I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och anmälan m.m.

9 §

2

Vid tillämpningen av denna lag beaktas bostadskostnader i enlighet med föreskrifter som meddelas av regeringen eller efter regeringens bemyndigande Riksförsäkringsverket.

Vid tillämpningen av denna lag beaktas bostadskostnader i enlighet med föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

18 §

3

Frågor om bostadsbidrag handhas av Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna.

En allmän försäkringskassa som är behörig att fatta beslut om bidrag enligt denna lag får uppdra åt en annan kassa att handlägga ärendet.

Frågor om bostadsbidrag handhas av Försäkringskassan.

19 §

Ansökan om bidrag eller om ändring av bidrag görs skriftligen hos försäkringskassan. Ansökan skall innehålla de uppgifter som behövs för att bedöma den sökandes rätt till bidrag.

Ansökan om bidrag eller om ändring av bidrag görs skriftligen hos Försäkringskassan. Ansökan skall innehålla de uppgifter som behövs för att bedöma den sökandes rätt till bidrag.

1

Senaste lydelse 1999:820.

2

Senaste lydelse 1996:441.

3

Senaste lydelse 1999:820. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.

Prop. 2003/04:152 Ansökan som avser makars bostad skall vara gemensam, om det inte finns särskilda skäl att ansökan görs av ena maken. Barn som avses i 10 § första stycket 1 eller andra stycket och som är över 18 år skall, om det inte finns särskilda skäl, på ansökningshandlingen själva intyga de uppgifter som rör barnet.

Uppgifter om faktiska förhållanden skall lämnas på heder och samvete.

20 §

Är en ansökan så ofullständig att den inte kan läggas till grund för prövning av bidraget, får försäkringskassan förelägga sökanden att inom viss tid avhjälpa bristen vid påföljd att ansökningen annars inte tas upp till prövning. Ett sådant föreläggande får delges. Följs inte föreläggandet får ansökan avvisas.

Är en ansökan så ofullständig att den inte kan läggas till grund för prövning av bidraget, får Försäkringskassan förelägga sökanden att inom viss tid avhjälpa bristen vid påföljd att ansökningen annars inte tas upp till prövning. Ett sådant föreläggande får delges. Följs inte föreläggandet får ansökan avvisas.

20 a §

4

Banker och andra penninginrättningar skall på begäran lämna domstol, Riksförsäkringsverket eller den allmänna försäkringskassan uppgift för namngiven person rörande förhållande som är av betydelse för tillämpningen av denna lag.

Banker och andra penninginrättningar skall på begäran lämna domstol eller Försäkringskassan uppgift för namngiven person rörande förhållande som är av betydelse för tillämpningen av denna lag.

21 §

5

Bidrag lämnas från och med månaden efter den då rätten till bidrag har uppkommit samt till och med den månad då rätten till bidrag har ändrats eller upphört dock längst tolv månader. Om rätten till bidrag uppkommit eller upphört den första dagen i en månad, skall dock bidraget lämnas eller upphöra från och med den månaden. Bidrag får inte lämnas för längre tid tillbaka än ansökningsmånaden. Bidrag får dock lämnas för en längre tid tillbaka, om en ansökan om bidrag avseende höjning av hyra eller avgift ges in till försäkringskassan inom en månad från den dag den sökande fick känne-

Bidrag lämnas från och med månaden efter den då rätten till bidrag har uppkommit samt till och med den månad då rätten till bidrag har ändrats eller upphört dock längst tolv månader. Om rätten till bidrag uppkommit eller upphört den första dagen i en månad, skall dock bidraget lämnas eller upphöra från och med den månaden. Bidrag får inte lämnas för längre tid tillbaka än ansökningsmånaden. Bidrag får dock lämnas för en längre tid tillbaka, om en ansökan om bidrag avseende höjning av hyra eller avgift ges in till Försäkringskassan inom en månad från den dag den sökande fick känne-

4

Senaste lydelse 1996:1035.

5

Senaste lydelse 1999:1362.

Prop. 2003/04:152 dom om hyres- eller avgiftshöjningen.

dom om hyres- eller avgiftshöjningen.

Om ett barn avlider i en barnfamilj som avses i 10–11 §§, och familjen dessförinnan har ansökt om eller får bostadsbidrag, får bidraget lämnas till och med den sjätte månaden efter dödsfallet. Bidrag får dock lämnas längst till och med den månad då familjen flyttar från bostaden.

22 §

6

Bestäms det slutliga bostadsbidraget till högre belopp än vad som för samma år har betalats ut i preliminärt bidrag, skall skillnaden betalas ut. Bestäms det slutliga bostadsbidraget till lägre belopp än vad som för samma år har betalats ut i preliminärt bidrag, skall skillnaden betalas tillbaka.

Belopp under 1 200 kronor skall inte betalas ut eller betalas tillbaka. På belopp som skall betalas ut eller betalas tillbaka enligt första stycket skall avgift och ränta betalas i enlighet med föreskrifter som meddelas av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av Riksförsäkringsverket.

På belopp som skall betalas ut eller betalas tillbaka enligt första stycket skall avgift och ränta betalas i enlighet med föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

23 §

På begäran av sökanden får försäkringskassan besluta att bidraget skall betalas ut till någon annan än sökanden.

Om det finns synnerliga skäl, får försäkringskassan på framställning av socialnämnden betala ut bidraget till lämplig person eller till nämnden att användas för hushållets bästa.

På begäran av sökanden får Försäkringskassan besluta att bidraget skall betalas ut till någon annan än sökanden.

Om det finns synnerliga skäl, får Försäkringskassan på framställning av socialnämnden betala ut bidraget till lämplig person eller till nämnden att användas för hushållets bästa.

24 §

7

Den som får eller har fått preliminärt bostadsbidrag är skyldig att omgående till försäkringskassan anmäla sådana ändringar i fråga om inkomst och andra förhållanden, som kan antas innebära att slutligt bostadsbidrag inte kommer att beviljas eller kommer att beviljas med lägre belopp än det preliminära bidraget.

Den som får eller har fått preliminärt bostadsbidrag är skyldig att omgående till Försäkringskassan anmäla sådana ändringar i fråga om inkomst och andra förhållanden, som kan antas innebära att slutligt bostadsbidrag inte kommer att beviljas eller kommer att beviljas med lägre belopp än det preliminära bidraget.

6

Senaste lydelse 2003:1068.

7

Senaste lydelse 1996:441.

Prop. 2003/04:152 26 §

8

För att utreda rätten till och storleken av bidrag, får försäkringskassan förelägga den som får eller har fått preliminärt bidrag att lämna de uppgifter som har betydelse för bidragsprövningen. Ett sådant föreläggande får delges. Om föreläggandet inte följs, får försäkringskassan dra in eller sätta ned bidraget.

För att utreda rätten till och storleken av bidrag, får Försäkringskassan förelägga den som får eller har fått preliminärt bidrag att lämna de uppgifter som har betydelse för bidragsprövningen. Ett sådant föreläggande får delges. Om föreläggandet inte följs, får Försäkringskassan dra in eller sätta ned bidraget.

27 §

9

Om det är uppenbart att sökanden på grund av hushållets inkomst- eller förmögenhetsförhållanden eller något annat förhållande inte behöver det bidrag som kan beräknas enligt denna lag, får försäkringskassan efter särskild utredning avslå en ansökan, dra in eller sätta ned bidraget.

Om det är uppenbart att sökanden på grund av hushållets inkomst- eller förmögenhetsförhållanden eller något annat förhållande inte behöver det bidrag som kan beräknas enligt denna lag, får Försäkringskassan efter särskild utredning avslå en ansökan, dra in eller sätta ned bidraget.

Beslut enligt första stycket får fattas utan hinder av att viss inkomst eller förmögenhet inte skall räknas in i den bidragsgrundande inkomsten.

28 §

10

Försäkringskassan skall besluta om återbetalning enligt 22 § och om återbetalning av bostadsbidrag som i övrigt har lämnats felaktigt eller med för högt belopp. Om det finns särskilda skäl för det får kassan efterge krav på återbetalning helt eller delvis. Vid bedömning av om sådana skäl föreligger skall särskilt beaktas sökandens och dennes medsökandes förmåga att kunna betala tillbaka bidraget. För att rätten till eftergift skall kunna prövas skall skyldigheten enligt 24 § att anmäla ändrade förhållanden ha fullgjorts av sökanden och dennes medsökande. Om de inte har anmält ändrade förhållanden kan eftergift ändå prövas om de skäligen inte borde ha insett att de var skyldiga att göra en

Försäkringskassan skall besluta om återbetalning enligt 22 § och om återbetalning av bostadsbidrag som i övrigt har lämnats felaktigt eller med för högt belopp. Om det finns särskilda skäl för det får Försäkringskassan efterge krav på återbetalning helt eller delvis. Vid bedömning av om sådana skäl föreligger skall särskilt beaktas sökandens och dennes medsökandes förmåga att kunna betala tillbaka bidraget. För att rätten till eftergift skall kunna prövas skall skyldigheten enligt 24 § att anmäla ändrade förhållanden ha fullgjorts av sökanden och dennes medsökande. Om de inte har anmält ändrade förhållanden kan eftergift ändå prövas om de skäligen inte borde ha insett att de var skyldiga att

8

Senaste lydelse 1996:441.

9

Senaste lydelse 1998:101.

10

Senaste lydelse 2001:1112.

Prop. 2003/04:152 sådan anmälan. Om sökanden eller dennes medsökande medvetet eller av oaktsamhet lämnat felaktiga uppgifter till grund för bedömningen av rätten till bostadsbidrag, får kravet på återbetalning inte efterges.

Vid en senare utbetalning av bostadsbidrag eller annan ersättning som skall betalas ut av allmän försäkringskassa till någon som skall betala tillbaka bidrag enligt första stycket får kassan hålla inne ett skäligt belopp i avräkning på vad som har lämnats för mycket.

göra en sådan anmälan. Om sökanden eller dennes medsökande medvetet eller av oaktsamhet lämnat felaktiga uppgifter till grund för bedömningen av rätten till bostadsbidrag, får kravet på återbetalning inte efterges.

Vid en senare utbetalning av bostadsbidrag eller annan ersättning som skall betalas ut av Försäkringskassan till någon som skall betala tillbaka bidrag enligt första stycket får Försäkringskassan hålla inne ett skäligt belopp i avräkning på vad som har lämnats för mycket.

29 §

11

Bestämmelserna i 20 kap.10–13 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring om omprövning och ändring av försäkringskassas beslut samt överklagande av försäkringskassas beslut och domstols beslut skall tillämpas i ärenden om bostadsbidrag.

Bestämmelserna i 20 kap.10–13 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring om omprövning och ändring av Försäkringskassans beslut samt överklagande av försäkringskassas beslut och domstols beslut skall tillämpas i ärenden om bostadsbidrag.

Ett beslut i ett ärende om bostadsbidrag skall gälla omedelbart, om inte något annat anges i beslutet.

29 a §

12

Om sökandens taxering ändras efter det att slutligt bostadsbidrag bestämts och ändringen innebär att bostadsbidraget skulle ha varit högre eller lägre, skall ett nytt slutligt bostadsbidrag bestämmas, om sökanden begär det inom ett år från det att beslutet om taxeringsändring meddelades eller om försäkringskassan tar upp frågan inom samma tid.

Om sökandens taxering ändras efter det att slutligt bostadsbidrag bestämts och ändringen innebär att bostadsbidraget skulle ha varit högre eller lägre, skall ett nytt slutligt bostadsbidrag bestämmas, om sökanden begär det inom ett år från det att beslutet om taxeringsändring meddelades eller om Försäkringskassan tar upp frågan inom samma tid.

En fråga om nytt slutligt bostadsbidrag enligt denna paragraf får inte tas upp sedan mer än två år har förflutit från den dag det slutliga bostadsbidraget bestämdes, om inte taxeringsändringen motsvarar en väsentlig höjning eller sänkning av bostadsbidraget.

11

Senaste lydelse 1998:101.

12

Senaste lydelse 1996:441.

30 §

13

Följande bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän försäkring skall tillämpas på bidrag enligt denna lag:

17 kap. 1 § om sammanträffande av förmåner, 18 kap. 46 och 47 §§ om Riksförsäkringsverkets tillsyn,

20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut, 20 kap. 3 § tredje stycket om indragning eller nedsättning av ersättning,

20 kap. 5 § om preskription av bidrag, 20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåtelse av bidrag, 20 kap. 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder, 20 kap. 9 § om uppgiftsskyldighet för statliga och kommunala myndigheter, arbetsgivare m.fl.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2. Beträffande omprövning eller överklagande av beslut som har meddelats av en allmän försäkringskassa tillämpas föreskrifterna i punkt 4 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2004:000) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Vidare tillämpas föreskriften i punkt 5 samma ikraftträdande- och övergångsbestämmelser om avvisningsbeslut har meddelats av en allmän försäkringskassa.

13

Senaste lydelse 1998:1762.

2.52. Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1996:1030) om underhållsstöd

1

dels att 37 § samt rubriken närmast före 37 § skall upphöra att gälla, dels att 1, 13–16, 18–23, 30, 31, 33–35 och 38 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

2

Underhållsstöd lämnas till barn enligt bestämmelserna i denna lag. I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och om handläggning av ärenden, m.m.

I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och om anmälan m.m.

13 §

3

När underhållsstöd enligt 8 § första, andra eller fjärde stycket sökts skall försäkringskassan omedelbart sända meddelande om ansökan till den bidragsskyldige, under förutsättning att hans eller hennes vistelseort är känd eller går att ta reda på. Meddelandet skall innehålla en uppmaning till den bidragsskyldige att yttra sig muntligen eller skriftligen inom en viss tid, om han eller hon har något att invända mot ansökan eller har något att anföra i fråga om återbetalningsskyldighet enligt 21 §. I meddelandet skall även en underrättelse lämnas om innehållet i 3, 4, 8–10 och 21-28 §§.

När underhållsstöd enligt 8 § första, andra eller fjärde stycket sökts skall Försäkringskassan omedelbart sända meddelande om ansökan till den bidragsskyldige, under förutsättning att hans eller hennes vistelseort är känd eller går att ta reda på. Meddelandet skall innehålla en uppmaning till den bidragsskyldige att yttra sig muntligen eller skriftligen inom en viss tid, om han eller hon har något att invända mot ansökan eller har något att anföra i fråga om återbetalningsskyldighet enligt 21 §. I meddelandet skall även en underrättelse lämnas om innehållet i 3, 4, 8–10 och 21-28 §§.

13 a §

4

När underhållsstöd enligt 8 § tredje stycket sökts skall försäkringskassan omedelbart sända meddelande om ansökan till den andra föräldern, under förutsätt-

När underhållsstöd enligt 8 § tredje stycket sökts skall Försäkringskassan omedelbart sända meddelande om ansökan till den andra föräldern, under förutsätt-

1

Senaste lydelse av 37 § prop. 2003/04:96, bet. 2003/04:SfU14.

2

Senaste lydelse 1999:822.

3

Senaste lydelse 2000:1390.

4

Senaste lydelse2000:1390.

ning att hans eller hennes vistelseort är känd eller går att ta reda på. Meddelandet skall innehålla en uppmaning till den andra föräldern att yttra sig muntligen eller skriftligen inom en viss tid, om han eller hon har något att anföra i fråga om ansökan. I meddelandet skall även en underrättelse lämnas om innehållet i 3, 4, 8–10 och 24– 28 §§.

ning att hans eller hennes vistelseort är känd eller går att ta reda på. Meddelandet skall innehålla en uppmaning till den andra föräldern att yttra sig muntligen eller skriftligen inom en viss tid, om han eller hon har något att anföra i fråga om ansökan. I meddelandet skall även en underrättelse lämnas om innehållet i 3, 4, 8–10 och 24– 28 §§.

14 §

När försäkringskassan har meddelat beslut i ärendet, skall sökanden skriftligen underrättas om beslutet. Har stöd beviljats, skall underrättelse lämnas om innehållet i 18 och 20 §§.

När Försäkringskassan har meddelat beslut i ärendet, skall sökanden skriftligen underrättas om beslutet. Har stöd beviljats, skall underrättelse lämnas om innehållet i 18 och 20 §§.

Beslut om att bevilja underhållsstöd och att fastställa återbetalningsskyldighet skall delges den bidragsskyldige. Denne skall också underrättas om innehållet i 23, 29 och 30 §§ denna lag samt 7 kap. 2 a § föräldrabalken.

15 §

Om det inte utan dröjsmål kan avgöras om någon har rätt till underhållsstöd men det finns sannolika skäl för att sådan rätt föreligger och underhållsstöd är av väsentlig betydelse för barnet, skall försäkringskassan, för tiden till dess slutligt beslut kan fattas, besluta att stöd skall betalas ut med ett skäligt belopp.

Om det inte utan dröjsmål kan avgöras om någon har rätt till underhållsstöd men det finns sannolika skäl för att sådan rätt föreligger och underhållsstöd är av väsentlig betydelse för barnet, skall Försäkringskassan, för tiden till dess slutligt beslut kan fattas, besluta att stöd skall betalas ut med ett skäligt belopp.

Om det senare bestäms att underhållsstöd inte skall lämnas eller att stöd skall lämnas med ett lägre belopp än som har betalats ut enligt första stycket, är den som stödet har betalats ut till inte skyldig att betala tillbaka överskjutande belopp i andra fall än när

1. han eller hon genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att inte fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt har förorsakat en felaktig utbetalning, eller

2. han eller hon i annat fall skäligen borde ha insett att utbetalningen var felaktig.

Även i fall som avses i andra stycket kan återbetalningsskyldighet efterges helt eller delvis, om det finns särskilda skäl.

Prop. 2003/04:152 16 §

5

Underhållsstöd skall betalas ut av försäkringskassan månadsvis i förskott. Om det belopp som skall betalas ut för ett barn till en sökande en viss månad är lägre än 50 kronor, bortfaller beloppet. I övrigt avrundas belopp som slutar på öretal till närmast lägre krontal.

Underhållsstöd skall betalas ut av Försäkringskassan månadsvis i förskott. Om det belopp som skall betalas ut för ett barn till en sökande en viss månad är lägre än 50 kronor, bortfaller beloppet. I övrigt avrundas belopp som slutar på öretal till närmast lägre krontal.

Om en bidragsskyldig förälder, innan han eller hon enligt 14 § har delgetts beslut om återbetalningsskyldighet, har betalat underhåll till barnet för en viss månad, skall motsvarande belopp dras av från underhållsstödet för den månaden.

Om det underhållsstöd som hänför sig till en viss månad inte har lyfts inom sex månader efter utgången av den månaden, är underhållsstödet förverkat.

18 §

Den som underhållsstöd betalas ut till är skyldig att anmäla sådant förhållande som kan påverka rätten till och storleken av stödet. Anmälan skall göras till försäkringskassan så snart den som stödet betalas ut till får veta att förhållandena har ändrats eller kommer att ändras.

Den som underhållsstöd betalas ut till är skyldig att anmäla sådant förhållande som kan påverka rätten till och storleken av stödet. Anmälan skall göras till Försäkringskassan så snart den som stödet betalas ut till får veta att förhållandena har ändrats eller kommer att ändras.

19 §

Försäkringskassan skall besluta om indragning eller nedsättning av underhållsstödet, om något förhållande har inträffat som föranleder att underhållsstöd inte skall lämnas eller skall lämnas med ett lägre belopp.

Om det finns sannolika skäl för att underhållsstöd skall dras in eller minskas, kan försäkringskassan besluta att stödet inte skall betalas ut eller betalas ut med lägre belopp till dess slutligt beslut meddelat

Om det finns sannolika skäl för att underhållsstöd skall dras in eller minskas, kan Försäkringskassan besluta att stödet inte skall betalas ut eller betalas ut med lägre belopp till dess slutligt beslut meddelats.

20 §

Har underhållsstöd lämnats felaktigt eller med för högt belopp, skall försäkringskassan besluta om återkrav av beloppet från den som det har betalats ut till. Om det finns särskilda skäl, får dock försäkringskassan efterge återkravet helt eller delvis.

Har underhållsstöd lämnats felaktigt eller med för högt belopp, skall Försäkringskassan besluta om återkrav av beloppet från den som det har betalats ut till. Om det finns särskilda skäl, får dock försäkringskassan efterge återkravet helt eller delvis.

5

Senaste lydelse 2000:1390.

Prop. 2003/04:152 Vid en senare utbetalning av underhållsstöd eller annan ersättning som skall betalas ut av allmän försäkringskassa till någon som skall betala tillbaka underhållsstöd enligt första stycket får försäkringskassan hålla inne ett skäligt belopp i avräkning på vad som har lämnats för mycket.

Vid en senare utbetalning av underhållsstöd eller annan ersättning som skall betalas ut av Försäkringskassan till någon som skall betala tillbaka underhållsstöd enligt första stycket får Försäkringskassan hålla inne ett skäligt belopp i avräkning på vad som har lämnats för mycket.

21 §

6

När underhållsstöd lämnas till ett barn och det finns en bidragsskyldig förälder, skall denne återbetala ett belopp till staten som helt eller delvis motsvarar underhållsstödet. Återbetalningsskyldigheten fastställs av försäkringskassan i enlighet med 24–28 §§ samtidigt som eller snarast efter det att beslutet om underhållsstöd meddelas.

När underhållsstöd lämnas till ett barn och det finns en bidragsskyldig förälder, skall denne återbetala ett belopp till staten som helt eller delvis motsvarar underhållsstödet. Återbetalningsskyldigheten fastställs av Försäkringskassan i enlighet med 24–28 §§ samtidigt som eller snarast efter det att beslutet om underhållsstöd meddelas.

Beslut om återbetalningsskyldighet skall inte meddelas, om 8 § första stycket andra meningen eller 8 § andra eller tredje stycket tillämpas eller om underhållsskyldighet enligt föräldrabalken har fastställts i form av ett engångsbelopp. Om den bidragsskyldige är bosatt utomlands och en tillämpning av 31 § därför övervägs, behöver återbetalningsskyldighet inte fastställas.

Återbetalningsskyldighet får inte beslutas för tid under vilken försäkringskassan har trätt in i barnets rätt till underhållsbidrag enligt 31 § och aldrig för längre tid tillbaka än tre år före den dag då meddelande enligt 13 § sändes till den bidragsskyldige.

Återbetalningsskyldighet får inte beslutas för tid under vilken Försäkringskassan har trätt in i barnets rätt till underhållsbidrag enligt 31 § och aldrig för längre tid tillbaka än tre år före den dag då meddelande enligt 13 § sändes till den bidragsskyldige.

22 §

Har försäkringskassan enligt 15 § beslutat om underhållsstöd för tid till dess slutligt beslut kan fattas, fastställs återbetalningsskyldighet för den bidragsskyldige för motsvarande tid.

Har Försäkringskassan enligt 15 § beslutat om underhållsstöd för tid till dess slutligt beslut kan fattas, fastställs återbetalningsskyldighet för den bidragsskyldige för motsvarande tid.

Om underhållsstöd har lämnats till ett barn och det pågår ett mål om fastställande av faderskap till barnet, får den man som är instämd åläggas återbetalningsskyldighet, om det finns sannolika skäl för att han är far till barnet. Beslut om återbetalningsskyldighet får dock inte meddelas, om flera män är instämda i målet.

6

Senaste lydelse 2000:1390.

7

Senaste lydelse 1998:324.

Bestäms den slutliga återbetalningsskyldigheten till ett lägre belopp än vad som för samma tid har betalats enligt första eller andra stycket, skall skillnaden betalas ut till den bidragsskyldige. Bestäms den slutliga återbetalningsskyldigheten till ett högre belopp, skall den bidragsskyldige betala in skillnaden till försäkringskassan.

Bestäms den slutliga återbetalningsskyldigheten till ett lägre belopp än vad som för samma tid har betalats enligt första eller andra stycket, skall skillnaden betalas ut till den bidragsskyldige. Bestäms den slutliga återbetalningsskyldigheten till ett högre belopp, skall den bidragsskyldige betala in skillnaden till Försäkringskassan.

Har återbetalningsskyldighet fastställts slutligt för en man och frias han senare från faderskapet till barnet, har han rätt att få tillbaka vad han har betalat jämte ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) från varje betalningsdag.

23 §

7

Belopp som skall återbetalas till staten enligt 21 eller 22 § skall erläggas till försäkringskassan förskottsvis för kalendermånad. Underhåll som har betalats till barnet innan den bidragsskyldige delgavs beslutet om återbetalningsskyldighet får dock, i den mån det svarar mot underhållsstödet, avräknas från vad som skall erläggas till försäkringskassan.

Om den bidragsskyldige har haft barnet hos sig under en sammanhängande tid av minst fem hela dygn eller under en kalendermånad haft barnet hos sig i minst sex hela dygn, får han eller hon vid fullgörande av sin återbetalningsskyldighet tillgodoräknas ett avdrag som försäkringskassan bestämmer enligt vad som föreskrivs om underhållsbidrag i 7 kap. 4 § första stycket föräldrabalken. Avdrag medges endast om anmälan om vistelsen görs till försäkringskassan inom tre månader från utgången av den kalendermånad då barnets vistelse hos den bidragsskyldige upphörde.

Belopp som skall återbetalas till staten enligt 21 eller 22 § skall erläggas till Försäkringskassan förskottsvis för kalendermånad. Underhåll som har betalats till barnet innan den bidragsskyldige delgavs beslutet om återbetalningsskyldighet får dock, i den mån det svarar mot underhållsstödet, avräknas från vad som skall erläggas till Försäkringskassan.

Om den bidragsskyldige har haft barnet hos sig under en sammanhängande tid av minst fem hela dygn eller under en kalendermånad haft barnet hos sig i minst sex hela dygn, får han eller hon vid fullgörande av sin återbetalningsskyldighet tillgodoräknas ett avdrag som Försäkringskassan bestämmer enligt vad som föreskrivs om underhållsbidrag i 7 kap. 4 § första stycket föräldrabalken. Avdrag medges endast om anmälan om vistelsen görs till Försäkringskassan inom tre månader från utgången av den kalendermånad då barnets vistelse hos den bidragsskyldige upphörde.

8

Senaste lydelse 1999:396.

9

Senaste lydelse 2000:1390.

30 §

8

Återbetalningsbelopp som fastställts enligt 24–28 §§ skall omprövas när ett nytt beslut om årlig taxering föreligger och när grunden för tillämplig procentsats enligt 24 § ändras.

Återbetalningsskyldighet för viss tid kan också, på ansökan av den bidragsskyldige eller på initiativ av försäkringskassan, jämkas om det taxeringsbeslut som legat till grund för försäkringskassans bedömning ändrats väsentligt. Bestäms återbetalningsskyldigheten till lägre belopp än vad den bidragsskyldige i enlighet med tidigare beslut betalat för samma tid, skall skillnaden och betald ränta som hänför sig till skillnadsbeloppet, om räntan uppgår till minst 100 kr, betalas ut till den bidragsskyldige. Bestäms återbetalningsskyldigheten till högre belopp än vad den bidragsskyldige i enlighet med tidigare beslut betalat för samma tid, skall den bidragsskyldige betala in skillnaden till försäkringskassan.

Återbetalningsskyldighet för viss tid kan också, på ansökan av den bidragsskyldige eller på initiativ av Försäkringskassan, jämkas om det taxeringsbeslut som legat till grund för Försäkringskassans bedömning ändrats väsentligt. Bestäms återbetalningsskyldigheten till lägre belopp än vad den bidragsskyldige i enlighet med tidigare beslut betalat för samma tid, skall skillnaden och betald ränta som hänför sig till skillnadsbeloppet, om räntan uppgår till minst 100 kronor, betalas ut till den bidragsskyldige. Bestäms återbetalningsskyldigheten till högre belopp än vad den bidragsskyldige i enlighet med tidigare beslut betalat för samma tid, skall den bidragsskyldige betala in skillnaden till Försäkringskassan.

Beslut om återbetalningsskyldighet får upphävas helt eller delvis om den bidragsskyldige bosatt sig utomlands.

31 §

9

Om den bidragsskyldige är bosatt utomlands och underhållsbidrag är fastställt, inträder försäkringskassan i barnets rätt till underhållsbidrag till den del det svarar mot utbetalt underhållsstöd. Om underhållsbidrag inte är fastställt, kan försäkringskassan förelägga boföräldern att vidta eller medverka till åtgärder för att få underhållsbidrag fastställt. Boföräldern skall till försäkringskassan ge in en skriftlig handling om fastställt underhållsbidrag som kan ligga till grund för indrivning av bidraget, om försäkringskassan begär det. Om barnet har fyllt 18 år skall vad som sägs om

Om den bidragsskyldige är bosatt utomlands och underhållsbidrag är fastställt, inträder Försäkringskassan i barnets rätt till underhållsbidrag till den del det svarar mot utbetalt underhållsstöd. Om underhållsbidrag inte är fastställt, kan Försäkringskassan förelägga boföräldern att vidta eller medverka till åtgärder för att få underhållsbidrag fastställt. Boföräldern skall till Försäkringskassan ge in en skriftlig handling om fastställt underhållsbidrag som kan ligga till grund för indrivning av bidraget, om Försäkringskassan begär det. Om barnet har fyllt 18 år skall vad som sägs om

Prop. 2003/04:152 boföräldern i detta stycke i stället gälla barnet.

I fall som avses i första stycket tillämpas även 23, 29 och 32– 35 §§ samt 37 § fjärde stycket. Vad som där sägs om återbetalningsskyldighet gäller då skyldighet att betala fastställt underhållsbidrag till försäkringskassan. Betalning till försäkringskassan skall dock ske allteftersom underhållsbidraget förfaller till betalning.

Försäkringskassan bör ge den som får föra barnets talan tillfälle att i samband med försäkringskassans krav på betalning i enlighet med denna paragraf utkräva den del av obetalda underhållsbidrag som överstiger underhållsstödet.

boföräldern i detta stycke i stället gälla barnet.

I fall som avses i första stycket tillämpas även 23, 29 och 32– 35 §§. Vad som där sägs om återbetalningsskyldighet gäller då skyldighet att betala fastställt underhållsbidrag till Försäkringskassan. Betalning till Försäkringskassan skall dock ske allteftersom underhållsbidraget förfaller till betalning.

Försäkringskassan bör ge den som får föra barnets talan tillfälle att i samband med Försäkringskassans krav på betalning i enlighet med denna paragraf utkräva den del av obetalda underhållsbidrag som överstiger underhållsstödet.

33 §

Ett beslut om anstånd gäller för högst ett år. Det belopp som beslutet om anstånd avser skall betalas före återbetalning som avser senare tid. Den bidragsskyldige är, sedan anståndsbeslutet upphört, inte skyldig att på grund av anståndet någon månad betala mer till försäkringskassan än det månadsbelopp som återbetalningsskyldigheten fastställs till eller skulle ha fastställts till, om 24–28 §§ hade tillämpats på den bidragsskyldiges inkomst. För överstigande belopp skall nytt beslut om anstånd meddelas

Det belopp som beslutet om anstånd avser skall betalas före återbetalning som avser senare tid. Den bidragsskyldige är, sedan anståndsbeslutet upphört, inte skyldig att på grund av anståndet någon månad betala mer till Försäkringskassan än det månadsbelopp som återbetalningsskyldigheten fastställs till eller skulle ha fastställts till, om 24–28 §§ hade tillämpats på den bidragsskyldiges inkomst. För överstigande belopp skall nytt beslut om anstånd meddelas.

34 §

Försäkringskassan skall upphäva eller ändra ett beslut om anstånd, om sådana ändrade förhållanden har inträtt som medför att anstånd inte längre bör gälla eller bör gälla i mindre omfattning. Den som har beviljats anstånd är skyldig att göra anmälan om ändrade förhållanden till försäkringskassan.

Försäkringskassan skall upphäva eller ändra ett beslut om anstånd, om sådana ändrade förhållanden har inträtt som medför att anstånd inte längre bör gälla eller bör gälla i mindre omfattning. Den som har beviljats anstånd är skyldig att göra anmälan om ändrade förhållanden till Försäkringskassan.

35 §

10

Försäkringskassan får på ansökan av den bidragsskyldige helt eller delvis efterge statens fordran avseende återbetalningsskyldighet och ränta, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till den bidragsskyldiges personliga eller ekonomiska förhållanden. Har faderskap till ett barn fastställts genom bekräftelse eller dom och har återbetalningsskyldighet beslutats enligt 21 § för tid före den dag då faderskapet fastställdes får försäkringskassan på ansökan av den bidragsskyldige helt eller delvis efterge statens fordran för denna tid om det finns synnerliga skäl.

Försäkringskassan får på ansökan av den bidragsskyldige helt eller delvis efterge statens fordran avseende återbetalningsskyldighet och ränta, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till den bidragsskyldiges personliga eller ekonomiska förhållanden. Har faderskap till ett barn fastställts genom bekräftelse eller dom och har återbetalningsskyldighet beslutats enligt 21 § för tid före den dag då faderskapet fastställdes får Försäkringskassan på ansökan av den bidragsskyldige helt eller delvis efterge statens fordran för denna tid om det finns synnerliga skäl.

38 §

11

Beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet

Bestämmelserna i 20 kap.10– 13 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring om omprövning och ändring av en försäkringskassas beslut samt överklagande av försäkringskassans beslut tillämpas också i ärende enligt denna lag.

Bestämmelserna i 20 kap.10– 13 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring om omprövning och ändring av Försäkringskassans beslut samt överklagande av Försäkringskassans beslut tillämpas också i ärende enligt denna lag

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2. Beträffande omprövning eller överklagande av beslut som har meddelats av en allmän försäkringskassa tillämpas föreskrifterna i punkt 4 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2004:000) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Vidare tillämpas föreskriften i punkt 5 samma ikraftträdande- och övergångsbestämmelser om avvisningsbeslut har meddelats av en allmän försäkringskassa.

10

Senaste lydelse 2002:312.

11

Senaste lydelse 1998:104.

2.53. Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §

1

Landstinget skall svara för den läkarvårdsersättning som inte täcks av patientavgiften. Om vården har avsett en patient som inte är bosatt inom landstingets område, skall det landsting inom vars område patienten är bosatt svara för den utbetalda läkarvårdsersättningen, om inte landstingen kommer överens om något annat. Om patienten inte är bosatt inom något landstings område, skall det landsting inom vars område patienten eller familjemedlemmen är förvärvsverksam eller, när det gäller en person som är arbetslös, det landsting inom vars område personen är registrerad som arbetssökande, svara för den utbetalda läkarvårdsersättningen.

Allmän försäkringskassa får efter överenskommelse med landstinget ha hand om utbetalning av läkarvårdsersättning.

Försäkringskassan får efter överenskommelse med landstinget ha hand om utbetalning av läkarvårdsersättning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

1

Senaste lydelse 1995:837.

2.54. Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §

1

Landstinget skall svara för den sjukgymnastikersättning som inte täcks av patientavgiften. Om sjukgymnastiken har avsett en patient som inte är bosatt inom landstingets område, skall det landsting inom vars område patienten är bosatt svara för den utbetalda sjukgymnastikersättningen, om inte landstingen kommer överens om något annat. Om patienten inte är bosatt inom något landstings område, skall det landsting inom vars område patienten eller familjemedlemmen är förvärvsverksam eller, när det gäller en person som är arbetslös, det landsting inom vars område personen är registrerad som arbetssökande, svara för den utbetalda sjukgymnastikersättningen.

Allmän försäkringskassa får efter överenskommelse med landstinget ha hand om utbetalning av gymnastikersättning.

Försäkringskassan får efter överenskommelse med landstinget ha hand om utbetalning av gymnastikersättning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

1

Senaste lydelse 1995:838.

2.55. Förslag till lag om ändring i postlagen (1993:1684)

Härigenom föreskrivs att 20 § postlagen (1993:1684) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 §

1

Den som bedriver postverksamhet och därvid har fått del av eller tillgång till uppgift som avses i 19 § första stycket skall på begäran lämna

1. uppgift om enskilds adress, telefonnummer eller arbetsplats till en myndighet som i ett särskilt fall behöver en sådan uppgift för delgivning enligt delgivningslagen (1970:428), om myndigheten finner att det kan antas att den som söks för delgivning håller sig undan eller att det annars finns synnerliga skäl,

2. uppgift som rör misstanke om brott till åklagarmyndighet, polismyndighet eller någon annan myndighet som har att ingripa mot brottet, om det för brottet inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år,

3. uppgift om enskilds adress till en kronofogdemyndighet som behöver uppgiften i exekutiv verksamhet, om myndigheten finner att uppgiften är av väsentlig betydelse för handläggningen av ett ärende,

4. uppgift om enskilds adress till Skatteverket om verket behöver uppgiften i verksamhet som avser kontroll av skatt eller avgift eller i utredning om rätt folkbokföringsort enligt folkbokföringslagen (1991:481), om verket finner att uppgiften är av väsentlig betydelse för handläggningen av ett ärende,

5. uppgift om enskilds adress till en allmän försäkringskassa som behöver uppgiften för kontroll av rätten till ersättning, om försäkringskassan finner att uppgiften är av väsentlig betydelse för handläggningen av ett ärende.

5. uppgift om enskilds adress till Försäkringskassan om denna behöver uppgiften för kontroll av rätten till ersättning, om myndigheten finner att uppgiften är av väsentlig betydelse för handläggningen av ett ärende.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

1

Senaste lydelse 2003:708.

2.56. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:260) om offentlig anställning

Härigenom föreskrivs att 1 och 7 d §§ lagen (1994:260) om offentlig anställning skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

1

I denna lag finns särskilda föreskrifter om arbetstagare hos

1. riksdagen och dess myndigheter,

2. myndigheterna under regeringen,

3. de allmänna försäkringskassorna.

I denna lag finns särskilda föreskrifter om arbetstagare hos

1. riksdagen och dess myndigheter,

2. myndigheterna under regeringen.

Särskilda föreskrifter om arbetstagare som avses i första stycket 2 finns också i lagen (1994:261) om fullmaktsanställning.

7 d §

2

Ordinarie domare, chefer för myndigheter som lyder omedelbart under regeringen och direktörer för allmänna försäkringskassor skall på eget initiativ till arbetsgivaren anmäla vilka typer av bisysslor de har.

Ordinarie domare och chefer för myndigheter som lyder omedelbart under regeringen skall på eget initiativ till arbetsgivaren anmäla vilka typer av bisysslor de har.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

1

Senaste lydelse 1999:311.

2

Senaste lydelse 2001:1016.

2.57. Förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334)

Härigenom föreskrivs att 6 § skuldsaneringslagen (1994:334) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §

1

En skuldsanering omfattar, om inte annat föreskrivs i denna lag, alla fordringar på pengar mot gäldenären som har uppkommit före den dag då beslut meddelas enligt 13 § andra stycket att inleda skuldsanering. Skuldsanering medför att rätten till ränta eller dröjsmålsavgift på en sådan fordran bortfaller för tiden efter nämnda dag. Skuldsaneringen får dock inskränkas till att avse de fordringar som har uppkommit före viss tidigare dag, om det är skäligt med hänsyn till omständigheterna vid skuldernas uppkomst eller andra särskilda omständigheter.

Vid skuldsaneringen får bestämmas att en fordran som avses i första stycket och som är beroende av villkor, inte är till beloppet fastställd eller inte är förfallen till betalning, inte skall omfattas av skuldsaneringen. I fråga om en sådan fordran får borgenären utan hinder av föreskrifter i annan författning bevilja anstånd med betalningen under den tid betalningsplanen enligt 8 § löper.

En skuldsanering omfattar inte

1. en fordran på familjerättsliga underhåll,

2. en fordran för vilken borgenären har panträtt eller annan förmånsrätt enligt 6 eller 7 § förmånsrättslagen (1970:979) eller retentionsrätt, till den del säkerheten förslår till betalning av fordran,

3. en fordran för vilken borgenären, innan beslut om att inleda skuldsanering har meddelats, har fått förmånsrätt enligt 8 § förmånsrättslagen, såvitt avser egendom som har tagits i anspråk vid verkställigheten,

4. en fordran som inte är förfallen till betalning och som är beroende av att borgenären tillhandahåller en motprestation eller

5. en fordran som är tvistig. Bestämmelsen i tredje stycket 1 gäller inte när försäkringskassan eller ett utländskt offentligt organ inträtt i den underhållsberättigades rätt till underhållsbidrag.

Bestämmelsen i tredje stycket 1 gäller inte när Försäkringskassan eller ett utländskt offentligt organ inträtt i den underhållsberättigades rätt till underhållsbidrag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

1

Senaste lydelse 1994:1984.

2.58. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 9 § lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap.

9 §

1

Vid fullgörande av de uppgifter som avses i 6 och 7 §§ skall den utbildningsansvariga myndigheten samarbeta med försäkringskassan, länsarbetsnämnden och andra berörda myndigheter.

Vid fullgörande av de uppgifter som avses i 6 och 7 §§ skall den utbildningsansvariga myndigheten samarbeta med Försäkringskassan, länsarbetsnämnden och andra berörda myndigheter.

Den utbildningsansvariga myndighetens åtgärder bör samordnas med en eventuell arbetsgivares.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

1

Senaste lydelse 2002:276.

2.59. Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 48 c och 48 d §§ lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

48 c §

1

En allmän försäkringskassa, Riksförsäkringsverket och Centrala studiestödsnämnden skall till en arbetslöshetskassa lämna de uppgifter om förmån, ersättning eller annat stöd åt enskild som har betydelse för tillämpningen av denna lag.

Försäkringskassan och Centrala studiestödsnämnden skall till en arbetslöshetskassa lämna de uppgifter om förmån, ersättning eller annat stöd åt enskild som har betydelse för tillämpningen av denna lag.

48 d §

2

En arbetslöshetskassa skall till en allmän försäkringskassa, Riksförsäkringsverket och Centrala studiestödsnämnden lämna de uppgifter om ersättning enligt denna lag som har betydelse hos mottagaren i ett ärende om förmån, ersättning eller annat stöd åt enskild.

En arbetslöshetskassa skall till Försäkringskassan och Centrala studiestödsnämnden lämna de uppgifter om ersättning enligt denna lag som har betydelse hos mottagaren i ett ärende om förmån, ersättning eller annat stöd åt enskild.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

1

Senaste lydelse 2001:1153.

2

Senaste lydelse 2001:1153.

2.60. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:284) om handläggningen av ärenden om yrkesskadeförsäkring m.m.

Härigenom föreskrivs att i frågan om lagen (1998:284) om handläggningen av ärenden om yrkesskadeförsäkring m.m.

dels att 2 § skall upphöra att gälla, dels att 1 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Ärenden som skall handläggas av Riksförsäkringsverket enligt övergångsbestämmelserna till lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd samt enligt därtill anslutande, övergångsvis gällande äldre författningar om ersättning vid personskada, skall i stället handläggas av Gävleborgs läns allmänna försäkringskassa. Vad som i lagar och andra författningar är föreskrivet om Riksförsäkringsverket skall i fråga om handläggningen av sådana ärenden gälla Gävleborgs läns allmänna försäkringskassa.

Ärenden som skall handläggas av Riksförsäkringsverket enligt övergångsbestämmelserna till lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd samt enligt därtill anslutande, övergångsvis gällande äldre författningar om ersättning vid personskada, skall i stället handläggas av Försäkringskassan. Vad som i lagar och andra författningar är föreskrivet om Riksförsäkringsverket skall i fråga om handläggningen av sådana ärenden gälla Försäkringskassan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2.61. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension

Härigenom föreskrivs att 41 § lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

41 §

En far som för något av åren 1960–1998 vill tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp för föräldrar till små barn enligt 3 kap. 10 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension skall skriftligen ansöka om detta hos den allmänna försäkringskassan och visa att han uppfyller villkoren för att tillgodoräknas ett sådant belopp. Om modern till det eller de barn det pensionsgrundande beloppet avser lever den 1 januari 1999, skall sådan ansökan ha kommit in till försäkringskassan senast den 31 augusti 1999.

En far som för något av åren 1960–1998 vill tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp för föräldrar till små barn enligt 3 kap. 10 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension skall skriftligen ansöka om detta hos Försäkringskassan och visa att han uppfyller villkoren för att tillgodoräknas ett sådant belopp. Om modern till det eller de barn det pensionsgrundande beloppet avser lever den 1 januari 1999, skall sådan ansökan ha kommit in till försäkringskassan senast den 31 augusti 1999.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

1

Senaste lydelse 2002:632.

2

Senaste lydelse 2001:1118.

2.62. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift

Härigenom föreskrivs att 2 och 8 §§ lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

1

Avgiften utgör 10,21 procent av ersättning i form av

1. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring samt sjukpenning eller särskild arbetsskadeersättning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgetts enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande, i den utsträckning ersättningen trätt i stället för en försäkrads inkomst av anställning enligt 2 kap. 3 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension eller inkomst av annat förvärvsarbete enligt 2 kap. 6 § första stycket 1–3 nämnda lag,

2. föräldrapenningförmåner enligt lagen om allmän försäkring,

3. ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård,

4. ersättning som en allmän försäkringskassa utgett enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön,

4. ersättning enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön,

5. livränta enligt 4 kap. lagen om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av den lagen,

6. delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,

7. vårdbidrag enligt lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag, i den utsträckning bidraget inte är ersättning för merkostnader,

8. dagpenning från arbetslöshetskassa, 10. aktivitetsstöd till den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program,

11. utbildningsbidrag för doktorander, 14. ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF),

15. dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt och till andra som får dagpenning enligt de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga, samt

16. bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden i den utsträckning som regeringen så föreskriver.

8 §

2

Fördelningen av avgiften skall göras enligt följande. Den andel som beräknas motsvara pensionsrätt för premiepension för samma år förs till Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning enligt 8 kap. 1 § första stycket lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Återstoden förs, efter avstämning gentemot Riksgäldskontoret enligt 9 §, till Första–

Fjärde AP-fonderna för förvaltning enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder).

Regeringen skall för varje år fastställa andelarna efter förslag från Riksförsäkringsverket.

Regeringen skall för varje år fastställa andelarna efter förslag från Försäkringskassan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

1

Senaste lydelse 1999:804.

2

Senaste lydelse 2002:320.

2.63. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:702) om garantipension

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 a §, 2 kap. 6 §, 5 kap. 4 § samt 6 kap.1–4 och 6 §§ lagen (1998:702) om garantipension skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 a §

1

I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och om handläggning av ärenden, m.m.

I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och om anmälan m.m.

2 kap.

6 §

2

Med tjänstepension enligt 4 § 2 och 4 avses dels pension som betalas ut på grund av sådan tjänstepensionsförsäkring som avses i 58 kap. 7 § inkomstskattelagen (1999:1229), dels pension som betalas ut på grund av tidigare tjänst på annat sätt än genom försäkring.

Tjänstepension skall i underlaget enligt 4 § ingå med det belopp som framgår av taxeringen året före det år garantipensionen avser. I underlaget skall även ingå tjänstepension enligt 5 § 5 och 7 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta för vilken skattskyldighet enligt den lagen föreligger kalenderåret två år före det år garantipensionen avser. Tillkommer därefter en sådan tjänstepension till efterlevande som avses i första och andra meningarna skall beräkningsunderlagets belopp för tjänstepension justeras med hänsyn till den tillkommande pensionen från och med månaden efter den då försäkringskassan fick kännedom om den pensionen. Detsamma skall gälla när en sådan tjänstepension

Tjänstepension skall i underlaget enligt 4 § ingå med det belopp som framgår av taxeringen året före det år garantipensionen avser. I underlaget skall även ingå tjänstepension enligt 5 § 5 och 7 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta för vilken skattskyldighet enligt den lagen föreligger kalenderåret två år före det år garantipensionen avser. Tillkommer därefter en sådan tjänstepension till efterlevande som avses i första och andra meningarna skall beräkningsunderlagets belopp för tjänstepension justeras med hänsyn till den tillkommande pensionen från och med månaden efter den då Försäkringskassan fick kännedom om den pensionen. Detsamma skall gälla när en sådan tjänstepension

3

Senaste lydelse 2002:209.

tillkommer i samband med att ålderspension enligt denna lag beviljas. Detta belopp skall, om inte tredje stycket skall tillämpas, ingå i beräkningsunderlaget till dess uppgifterna vid taxeringen avser tjänstepensionen för helt år.

Upphör eller minskar tjänstepensionen skall beräkningsunderlagets belopp för tjänstepension efter anmälan av den pensionsberättigade justeras från och med den månad då försäkringskassan fick kännedom om ändringen.

tillkommer i samband med att ålderspension enligt denna lag beviljas. Detta belopp skall, om inte tredje stycket skall tillämpas, ingå i beräkningsunderlaget till dess uppgifterna vid taxeringen avser tjänstepensionen för helt år.

Upphör eller minskar tjänstepensionen skall beräkningsunderlagets belopp för tjänstepension efter anmälan av den pensionsberättigade justeras från och med den månad då Försäkringskassan fick kännedom om ändringen.

Vad som sägs i andra och tredje styckena skall i tillämpliga delar även gälla för ålders-, efterlevande- och förtidspension enligt utländsk lagstiftning enligt 4 § 4.

5 kap.

4 §

3

För en pensionsberättigad som har rätt till livränta på grund av obligatorisk försäkring enligt lagen (1916:235) om försäkring för olycksfall i arbete, lagen (1929:131) om försäkring för vissa yrkessjukdomar eller lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller som enligt annan lag eller särskild författning eller enligt regeringens förordnande har rätt till annan livränta, som bestäms av eller betalas ut av Riksförsäkringsverket, skall garantipensionen minskas enligt vad som sägs i andra stycket. Motsvarande skall gälla i fall då livränta utges enligt utländsk lagstiftning om yrkesskadeförsäkring. Minskning skall däremot inte ske på grund av livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller annan livränta som bestäms med tillämpning av nämnda lag. Medför en skada för vilken livränta har börjat utges återigen sjukdom som berättigar till sjukpenning, skall det anses som om livränta utgavs under sjukdomstiden. Har livränta

För en pensionsberättigad som har rätt till livränta på grund av obligatorisk försäkring enligt lagen (1916:235) om försäkring för olycksfall i arbete, lagen (1929:131) om försäkring för vissa yrkessjukdomar eller lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller som enligt annan lag eller särskild författning eller enligt regeringens förordnande har rätt till annan livränta, som bestäms av eller betalas ut av Försäkringskassan, skall garantipensionen minskas enligt vad som sägs i andra stycket. Motsvarande skall gälla i fall då livränta utges enligt utländsk lagstiftning om yrkesskadeförsäkring. Minskning skall däremot inte ske på grund av livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller annan livränta som bestäms med tillämpning av nämnda lag. Medför en skada för vilken livränta har börjat utges återigen sjukdom som berättigar till sjukpenning, skall det anses som om livränta utgavs under sjukdomstiden. Har livränta

4

Senaste lydelse 2000:798.

eller del därav eller livränta för viss tid bytts ut mot ett engångsbelopp, skall det vid beräkning enligt andra stycket anses som om livränta utges eller som om den livränta som utges har höjts med ett belopp som svarar mot engångsbeloppet enligt de vid utbytet tillämpade försäkringstekniska grunderna.

eller del därav eller livränta för viss tid bytts ut mot ett engångsbelopp, skall det vid beräkning enligt andra stycket anses som om livränta utges eller som om den livränta som utges har höjts med ett belopp som svarar mot engångsbeloppet enligt de vid utbytet tillämpade försäkringstekniska grunderna.

Summan av garantipension, inkomstpension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension och tilläggspension enligt samma lag skall minskas med tre fjärdedelar av varje livränta som överstiger en sjättedel av prisbasbeloppet och som den pensionsberättigade uppbär som skadad. Minskning skall därvid i första hand göras på garantipensionen och därefter på tilläggspensionen. Garantipension skall på motsvarande sätt minskas med den livränta som den pensionsberättigade uppbär som efterlevande. Avdrag på inkomstpension och tilläggspension enligt 6 kap. 2 § 1 lagen om inkomstgrundad ålderspension får dock göras endast om den pensionsberättigade kunnat tillgodoräkna sig pensionspoäng för minst ett år när skadan inträffade.

Hel garantipension skall dock aldrig, på grund av bestämmelserna i denna paragraf, tillsammans med hel pension enligt lagen om inkomstgrundad ålderspension, för månad räknat understiga 13 procent av prisbasbeloppet för den som är ogift och 11,5 procent av prisbasbeloppet för den som är gift.

6 kap.

1 §

För beslut om garantipension gäller i tillämpliga delar följande bestämmelser om beslut om pension i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension:

  • 13 kap. 4–6 §§ om beslut,
  • 13 kap. 9 § första stycket, 11 § första stycket, 12 §, 13 § första och andra styckena samt 15 och 16 §§ om omprövning, och
  • 13 kap. 17 och 18 §§, 19 § andra och tredje styckena, 20 och 21 §§, 22 § andra och tredje styckena samt 23 § om överklagande.
  • 13 kap. 17–18 §§, 19 § andra och tredje styckena, 20 och 21 §§, 22 a § samt 23 § om överklagande.

2 §

4

Ett beslut om garantipension för en viss tid för den som är född år 1937 eller tidigare skall ändras av allmän försäkringskassa, om det föranleds av en ändring som gjorts beträffande den pension eller de belopp för samma tid som ingått i beräkningsunderlaget enligt 2 kap.

Ett beslut om garantipension för en viss tid för den som är född år 1937 eller tidigare skall ändras av Försäkringskassan, om det föranleds av en ändring som gjorts beträffande den pension eller de belopp för samma tid som ingått i beräkningsunderlaget enligt 2 kap.

5

Senaste lydelse 2000:798.

6

Senaste lydelse 2002:320.

4 §.

Ett beslut om garantipension för en viss tid för den som är född år 1938 eller senare skall ändras av allmän försäkringskassa, om det föranleds av en ändring som gjorts beträffande den ålderspension, efterlevandepension eller förtidspension för samma tid som legat till grund för beräkning av garantipensionen.

4 §.

Ett beslut om garantipension för en viss tid för den som är född år 1938 eller senare skall ändras av Försäkringskassan, om det föranleds av en ändring som gjorts beträffande den ålderspension, efterlevandepension eller förtidspension för samma tid som legat till grund för beräkning av garantipensionen.

3 §

För garantipension gäller i tillämpliga delar följande bestämmelser i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension:

  • 15 kap. 1 § om Riksförsäkringsverkets åliggande,
  • 15 kap. 3 § första stycket första meningen och andra stycket om underrättelse till en enskild,
  • 15 kap. 10, 11, 13 och 14 §§ om anmälan och om uppgiftsskyldighet,
  • 15 kap. 15 § om undantag från sekretess,
  • 15 kap. 16 § första stycket andra meningen om förbud mot pantsättning och överlåtelse, och
  • 15 kap. 17 § om preskription.

4 §

5

Den som uppbär eller har rätt till pension enligt denna lag är skyldig att till den allmänna försäkringskassan lämna sådana uppgifter som anges i 5–7 §§.

Den som uppbär eller har rätt till pension enligt denna lag är skyldig att till Försäkringskassan lämna sådana uppgifter som anges i 5– 7 §§.

6 §

6

Den som är född år 1937 eller tidigare och som uppbär tjänstepension skall på begäran lämna den allmänna försäkringskassan uppgift om pensionens storlek, utbetalarens namn och adress samt om pensionen är tidsbegränsad. När det gäller utländsk tjänstepension gäller detta endast om pensionen är skattepliktig i Sverige.

Den som är född år 1937 eller tidigare och som uppbär tjänstepension skall på begäran lämna Försäkringskassan uppgift om pensionens storlek, utbetalarens namn och adress samt om pensionen är tidsbegränsad. När det gäller utländsk tjänstepension gäller detta endast om pensionen är skattepliktig i Sverige.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2. Beträffande 6 kap. 1 § tredje strecksatsen tillämpas föreskrifterna i punkterna 3 och 4 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2004:000) om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.

1

Senaste lydelse 1999:824.

2.64. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag

Härigenom föreskrivs att 1, 2, 11, 19 och 21 §§ lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

1

Denna lag innehåller bestämmelser om handikappersättning och vårdbidrag.

I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och handläggning av ärenden, m.m.

I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och anmälan m.m.

2 §

Frågor om handikappersättning och vårdbidrag enligt denna lag handhas av Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna.

Frågor om handikappersättning och vårdbidrag enligt denna lag handhas av Försäkringskassan.

11 §

Den som vill få handikappersättning eller vårdbidrag skall ansöka om detta hos allmän försäkringskassa i enlighet med vad regeringen förordnar.

Den som vill få handikappersättning eller vårdbidrag skall ansöka om detta hos Försäkringskassan i enlighet med vad regeringen förordnar.

Om handikappersättning eller vårdbidrag har beviljats för begränsad tid får den tid för vilken förmånen skall utges förlängas utan att ansökan om det har gjorts.

För kostnader för läkarundersökning och läkarutlåtande vid ansökan om handikappersättning eller vårdbidrag skall ersättning lämnas i enlighet med vad regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksförsäkringsverket föreskriver.

För kostnader för läkarundersökning och läkarutlåtande vid ansökan om handikappersättning eller vårdbidrag skall ersättning lämnas i enlighet med vad som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

19 §

Den som uppbär handikappersättning eller vårdbidrag är skyldig att utan oskäligt dröjsmål anmäla till den allmänna försäkringskas-

Den som uppbär handikappersättning eller vårdbidrag är skyldig att utan oskäligt dröjsmål anmäla till Försäkringskassan om förhål-

san om förhållandena ändras så att rätten till förmånen påverkas. För den som är omyndig är det förmyndaren som är anmälningsskyldig. God man eller förvaltare enligt föräldrabalken till en ersättningsberättigad har motsvarande skyldighet att göra anmälan, om det kan anses ingå i uppdraget.

landena ändras så att rätten till förmånen påverkas. För den som är omyndig är det förmyndaren som är anmälningsskyldig. God man eller förvaltare enligt föräldrabalken till en ersättningsberättigad har motsvarande skyldighet att göra anmälan, om det kan anses ingå i uppdraget.

Om en anmälan som avses i första stycket inte görs får förmånen dras in för viss tid eller tills vidare.

21 §

En socialförsäkringsnämnd skall avgöra ärenden om rätt till handikappersättning eller vårdbidrag. Vad som föreskrivs om socialförsäkringsnämnd i 18 kap. 17 § lagen (1962:381) om allmän försäkring skall då gälla.

En socialförsäkringsnämnd skall avgöra ärenden om rätt till handikappersättning eller vårdbidrag. Vad som föreskrivs om socialförsäkringsnämnd i 18 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring skall då gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2.65. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §

Premiepensionsmyndigheten skall se till att pensionsspararna får tillgång till den information de behöver för att ta till vara sin rätt i premiepensionssystemet.

Informationen enligt första stycket skall samordnas med Riksförsäkringsverkets och de allmänna försäkringskassornas information till de enskilda enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.

Informationen enligt första stycket skall samordnas med Försäkringskassans information till de enskilda enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2.66. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1755) om särskilda insatser för personer med tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning

Härigenom föreskrivs att 2 § om lagen (1998:1755) om särskilda insatser för personer med tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

1

Den allmänna försäkringskassan ansvarar för att särskilda insatser kommer till stånd för att bereda försäkrade med tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning en anställning motsvarande den återstående arbetsförmågan.

Försäkringskassan ansvarar för att särskilda insatser kommer till stånd för att bereda försäkrade med tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning en anställning motsvarande den återstående arbetsförmågan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

1

Senaste lydelse 2001:490.

2.67. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet

Härigenom föreskrivs att 1, 2, 6 och 8 §§ lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Denna lag skall tillämpas på följande fonder

  • Folkpensioneringsfonden
  • Den frivilliga pensionsförsäkringens fonder
  • Sjömanspensioneringsfonden
  • Stiftelsen Nils Jönssons donationsfond
  • Fonden för frivillig yrkesskadeförsäkring
  • Fiskarförsäkringsfonden
  • Affärsverksfonden
  • Trafiklivräntefonden
  • Theofil Anderssons 50-årsfond
  • Den frivilliga pensionsförsäkringens fonder
  • Sjömanspensioneringsfonden
  • Stiftelsen Nils Jönssons donationsfond
  • Fonden för frivillig yrkesskadeförsäkring
  • Fiskarförsäkringsfonden
  • Affärsverksfonden
  • Trafiklivräntefonden
  • Theofil Anderssons 50-årsfond

2 §

Fonderna skall förvaltas av Kammarkollegiet enligt de föreskrifter som regeringen utfärdar om inte annat följer av denna lag.

Om det för någon fond finns särskilda föreskrifter som avviker från vad som anges i denna lag eller vad som av regeringen föreskrivits om Kammarkollegiets fondförvaltning gäller dock dessa föreskrifter.

Kammarkollegiets förvaltning skall i övrigt ske på det sätt och i de former som Kammarkollegiet och Riksförsäkringsverket kommer överens om.

Kammarkollegiets förvaltning skall i övrigt ske på det sätt och i de former som Kammarkollegiet och Försäkringskassan kommer överens om.

6 §

Riksförsäkringsverket skall svara för att fondernas medel och dessas avkastning används i enlighet med de ändamål som fonderna är avsedda för och även svara för utbetalning av medel ur fonderna.

Försäkringskassan skall svara för att fondernas medel och dessas avkastning används i enlighet med de ändamål som fonderna är avsedda för och även svara för utbetalning av medel ur fonderna.

8 §

1

För varje räkenskapsår skall Kammarkollegiet i samråd med Riksförsäkringsverket upprätta en årsredovisning över kapitalförvaltningen för de fonder som omfattas av denna lag. Den skall innefatta förvaltningsberättelse, resultaträkning och balansräkning. Riksrevisionen skall granska årsredovisningen för förvaltningen av de fonder som omfattas av denna lag.

För varje räkenskapsår skall Kammarkollegiet i samråd med Försäkringskassan upprätta en årsredovisning över kapitalförvaltningen för de fonder som omfattas av denna lag. Den skall innefatta förvaltningsberättelse, resultaträkning och balansräkning. Riksrevisionen skall granska årsredovisningen för förvaltningen av de fonder som omfattas av denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

1

Senaste lydelse 2002:1037.

2.68. Förslag till lag om ändring i lagen (1999:568) om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1999:568) om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 §

1

Vid fullgörandet av de uppgifter som avses i 6 och 7 §§ skall Försvarsmakten samarbeta med försäkringskassan, länsarbetsnämnden och andra berörda myndigheter.

Vid fullgörandet av de uppgifter som avses i 6 och 7 §§ skall Försvarsmakten samarbeta med Försäkringskassan, länsarbetsnämnden och andra berörda myndigheter.

Försvarsmaktens åtgärder bör samordnas med en eventuell annan arbetsgivares åtgärder.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

1

Senaste lydelse 2003:170.

2.69. Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395)

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 7 § studiestödslagen (1999:1395) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap.

7 §

Allmän försäkringskassa skall enligt de bestämmelser som regeringen meddelar lämna Centrala studiestödsnämnden eller den överklagandenämnd som avses i 11 § de uppgifter som har betydelse för tillämpningen av denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

Annan myndighet och försäkringsinrättning är skyldiga att på begäran lämna domstol, Riksförsäkringsverket, allmän försäkringskassa och Centrala studiestödsnämnden sådana uppgifter i fråga om viss person som är av betydelse för tillämpningen av bestämmelserna i 4 kap. och föreskrifter som har meddelats med stöd av 4 kap.

Försäkringskassan skall enligt de bestämmelser som regeringen meddelar lämna Centrala studiestödsnämnden eller den överklagandenämnd som avses i 11 § de uppgifter som har betydelse för tillämpningen av denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

Annan myndighet och försäkringsinrättning är skyldiga att på begäran lämna domstol, Försäkringskassan och Centrala studiestödsnämnden sådana uppgifter i fråga om viss person som är av betydelse för tillämpningen av bestämmelserna i 4 kap. och föreskrifter som har meddelats med stöd av 4 kap.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

1

Senaste lydelse 2002:129.

2.70. Förslag till lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder)

Härigenom föreskrivs att 2 kap.1 och 2 §§ samt 4 kap. 1 § lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

1 §

Riksförsäkringsverket skall omgående till var och en av Första– Fjärde AP-fonderna överföra en fjärdedel av de medel som avses i 1 kap. 2 § första stycket.

Försäkringskassan skall omgående till var och en av Första– Fjärde AP-fonderna överföra en fjärdedel av de medel som avses i 1 kap. 2 § första stycket.

2 §

1

Riksförsäkringsverket skall, i den mån andra medel inte står till förfogande, från Första–Fjärde AP-fonderna rekvirera de medel som behövs för att finansiera försäkringen för inkomstpension och tilläggspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.

Riksförsäkringsverket skall också från fonderna rekvirera de medel som behövs för att föra över värdet av pensionsrätt för inkomstpension och värdet av rätt till tilläggspension enligt lagen (2002:125) om överföring av värdet av pensionsrättigheter till och från Europeiska gemenskaperna.

Försäkringskassan skall, i den mån andra medel inte står till förfogande, från Första–Fjärde APfonderna rekvirera de medel som behövs för att finansiera försäkringen för inkomstpension och tilläggspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.

Försäkringskassan skall också från fonderna rekvirera de medel som behövs för att föra över värdet av pensionsrätt för inkomstpension och värdet av rätt till tilläggspension enligt lagen (2002:125) om överföring av värdet av pensionsrättigheter till och från Europeiska gemenskaperna.

Vid tillämpningen av första och andra styckena skall var och en av fonderna tillskjuta en fjärdedel av medlen.

4 kap.

1 §

Första–Fjärde AP-fonderna skall förvalta fondmedlen på sådant sätt att de blir till största möjliga nytta för försäkringen för inkomstgrundad ålderspension.

Den totala risknivån i fondernas placeringar skall vara låg. Fondmedlen skall, vid vald risknivå, placeras så att långsiktigt hög avkastning uppnås.

Fonderna skall i sin placeringsverksamhet ha nödvändig bered-

Fonderna skall i sin placeringsverksamhet ha nödvändig bered-

Prop. 2003/04:152 skap för att kunna överföra medel till Riksförsäkringsverket enligt 2 kap. 2 §.

skap för att kunna överföra medel till Försäkringskassan enligt 2 kap. 2 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

1

Senaste lydelse 2002:214.

2.71. Förslag till lag om ändring i lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 §, 7 kap.1, 4, 10 och 14 a §§ samt 8 kap.1, 4–8 och 10 §§ lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

2 §

I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som är försäkrad enligt denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och om handläggning av ärenden m.m.

I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som är försäkrad enligt denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och om anmälan m.m.

7 kap.

1 §

1

Efterlevandepension och efterlevandestöd till barn betalas ut efter ansökan. Sådan ansökan skall göras skriftligen hos den allmänna försäkringskassan.

Efterlevandepension och efterlevandestöd till barn betalas ut efter ansökan. Sådan ansökan skall göras skriftligen hos Försäkringskassan.

Änkepension får dock beviljas utan ansökan till en kvinna som fyllt 65 år och som uppbär ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension eller lagen (1998:702) om garantipension.

4 §

Uttag av efterlevandepension enligt denna lag får avbrytas genom skriftlig anmälan till den allmänna försäkringskassan. Sådan anmälan skall ha kommit in till den allmänna försäkringskassan senast månaden före den månad som ändringen avser.

Uttag av efterlevandepension enligt denna lag får avbrytas genom skriftlig anmälan till Försäkringskassan. Sådan anmälan skall ha kommit in till Försäkringskassan senast månaden före den månad som ändringen avser.

10 §

Efterlevandepensionen och efterlevandestödet till barn skall minskas enligt vad som sägs i 11–13 §§ för en efterlevande som har rätt till livränta på grund av obligatorisk försäkring enligt lagen (1916:235) om försäkring för olycksfall i ar-

Efterlevandepensionen och efterlevandestödet till barn skall minskas enligt vad som sägs i 11–13 §§ för en efterlevande som har rätt till livränta på grund av obligatorisk försäkring enligt lagen (1916:235) om försäkring för olycksfall i ar-

2

Senaste lydelse 2002:304.

bete, lagen (1929:131) om försäkring för vissa yrkessjukdomar eller lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller som enligt annan författning eller enligt regeringens förordnande har rätt till annan livränta, som bestäms av eller betalas ut av Riksförsäkringsverket. Motsvarande skall gälla i fall då livränta utges enligt utländsk lagstiftning om yrkesskadeförsäkring. Minskning skall däremot inte ske på grund av livränta som utges enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller annan livränta som bestäms med tillämpning av nämnda lag. Har livränta eller del av livränta eller livränta för viss tid bytts ut mot ett engångsbelopp, skall det vid beräkning enligt 11–13 §§ anses som om livränta utges eller som om den livränta som utges har höjts med ett belopp som svarar mot engångsbeloppet enligt de försäkringstekniska grunder som tillämpas vid utbytet.

bete, lagen (1929:131) om försäkring för vissa yrkessjukdomar eller lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller som enligt annan författning eller enligt regeringens förordnande har rätt till annan livränta, som bestäms av eller betalas ut av Försäkringskassan. Motsvarande skall gälla i fall då livränta utges enligt utländsk lagstiftning om yrkesskadeförsäkring. Minskning skall däremot inte ske på grund av livränta som utges enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller annan livränta som bestäms med tillämpning av nämnda lag. Har livränta eller del av livränta eller livränta för viss tid bytts ut mot ett engångsbelopp, skall det vid beräkning enligt 11– 13 §§ anses som om livränta utges eller som om den livränta som utges har höjts med ett belopp som svarar mot engångsbeloppet enligt de försäkringstekniska grunder som tillämpas vid utbytet.

14 a §

2

För varje dag som en pensionsberättigad, som uppbär pensionsförmåner enligt 4 eller 6 kap. men inte ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension eller lagen (1998:702) om garantipension eller äldreförsörjningsstöd enligt lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd, på grund av skyddstillsyn med särskild behandlingsplan vistas i ett sådant familjehem eller hem för vård eller boende som avses i socialtjänstlagen (2001:453) skall han eller hon betala för sitt uppehälle för den tid under vilken staten bekostar vistelsen. Betalning skall ske genom att försäkringskassan, efter skatteavdrag enligt skattbetalningslagen

För varje dag som en pensionsberättigad, som uppbär pensionsförmåner enligt 4 eller 6 kap. men inte ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension eller lagen (1998:702) om garantipension eller äldreförsörjningsstöd enligt lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd, på grund av skyddstillsyn med särskild behandlingsplan vistas i ett sådant familjehem eller hem för vård eller boende som avses i socialtjänstlagen (2001:453) skall han eller hon betala för sitt uppehälle för den tid under vilken staten bekostar vistelsen. Betalning skall ske genom att Försäkringskassan, efter skatteavdrag enligt skattbetalningslagen

(1997:483), gör avdrag från pensionsförmånerna enligt 4 eller 6 kap. när de betalas ut. Om den pensionsberättigade samtidigt med förmånerna uppbär aktivitetsersättning eller sjukersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, skall endast ett avdrag göras från de sammantagna förmånerna.

(1997:483), gör avdrag från pensionsförmånerna enligt 4 eller 6 kap. när de betalas ut. Om den pensionsberättigade samtidigt med förmånerna uppbär aktivitetsersättning eller sjukersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, skall endast ett avdrag göras från de sammantagna förmånerna.

Avdraget uppgår till 80 kr för dag. Det får dock utgöra högst en tredjedel av förmånernas månadsbelopp efter skatteavdrag delat med 30. Därvid skall det belopp varmed minskning sker avrundas till närmaste lägre krontal.

8 kap.

1 §

Ett beslut i ett ärende enligt denna lag skall fattas av den allmänna försäkringskassa som enligt 5 kap. socialförsäkringslagen (1999:799) skall avgöra ett ärende som gäller den efterlevande.

Ett beslut i ett ärende enligt denna lag skall fattas av Försäkringskassan.

4 §

För omprövning och överklagande av ett beslut om efterlevandepension eller efterlevandestöd till barn gäller i tillämpliga delar följande bestämmelser om pension i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension:

  • 13 kap. 9 § första stycket samt 11–13, 15 och 16 §§ om omprövning, och
  • 13 kap. 17 och 18 §§, 19 § andra och tredje styckena, 20 och 21 §§, 22 § andra och tredje styckena samt 23 § om överklagande.
  • 13 kap. 17–18 §§, 19 § andra och tredje styckena, 20 och 21 §§, 22 a § samt 23 § om överklagande.

Bestämmelsen i 13 kap. 13 § andra stycket lagen om inkomstgrundad ålderspension skall gälla även i fall då den avlidne har lämnat oriktiga uppgifter eller underlåtit att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet.

5 §

Den allmänna försäkringskassan skall besluta om återbetalning av efterlevandepension och efterlevandestöd till barn, om den efterlevande eller den avlidne genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldig-

Försäkringskassan skall besluta om återbetalning av efterlevandepension och efterlevandestöd till barn, om den efterlevande eller den avlidne genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet har or-

Prop. 2003/04:152 het har orsakat att pensionen eller efterlevandestödet har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp. Detsamma gäller om efterlevandepension eller efterlevandestöd i annat fall har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp och den som uppburit förmånen har insett eller skäligen borde ha insett detta.

Har efterlevandepension betalats ut enligt denna lag och minskas därefter pensionsrätt eller pensionspoäng enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension på grund av bristande eller underlåten avgiftsbetalning, skall försäkringskassan besluta om återbetalning av för mycket utbetald pension.

Den som uppburit för mycket efterlevandepension eller efterlevandestöd till barn enligt denna lag är skyldig att betala tillbaka sådan pension eller sådant efterlevandestöd endast om beslut om återbetalning meddelats enligt första eller andra stycket. Om det finns särskilda skäl, får försäkringskassan helt eller delvis efterge kravet på återbetalning.

sakat att pensionen eller efterlevandestödet har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp. Detsamma gäller om efterlevandepension eller efterlevandestöd i annat fall har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp och den som uppburit förmånen har insett eller skäligen borde ha insett detta.

Har efterlevandepension betalats ut enligt denna lag och minskas därefter pensionsrätt eller pensionspoäng enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension på grund av bristande eller underlåten avgiftsbetalning, skall Försäkringskassan besluta om återbetalning av för mycket utbetald pension.

Den som uppburit för mycket efterlevandepension eller efterlevandestöd till barn enligt denna lag är skyldig att betala tillbaka sådan pension eller sådant efterlevandestöd endast om beslut om återbetalning meddelats enligt första eller andra stycket. Om det finns särskilda skäl, får Försäkringskassan helt eller delvis efterge kravet på återbetalning.

6 §

Har allmän försäkringskassa enligt 5 § beslutat om återbetalning av inkomstgrundad efterlevandepension eller änkepension och beviljas till följd av beslutet om sänkt sådan pension garantipension enligt 4 kap. 6 § eller 6 kap. 14 § eller efterlevandestöd till barn enligt 3 kap. 1 § retroaktivt för samma tid, skall avdrag för den återkrävda pensionen göras på den retroaktivt beviljade förmånen i den mån betalning inte skett.

Om allmän försäkringskassa enligt 5 § beslutat om återbetalning av garantipension till omställningspension eller till änkepension eller efterlevandestöd till

Har Försäkringskassan enligt 5 § beslutat om återbetalning av inkomstgrundad efterlevandepension eller änkepension och beviljas till följd av beslutet om sänkt sådan pension garantipension enligt 4 kap. 6 § eller 6 kap. 14 § eller efterlevandestöd till barn enligt 3 kap. 1 § retroaktivt för samma tid, skall avdrag för den återkrävda pensionen göras på den retroaktivt beviljade förmånen i den mån betalning inte skett.

Om Försäkringskassan enligt 5 § beslutat om återbetalning av garantipension till omställningspension eller till änkepension eller efterlevandestöd till barn skall av-

barn skall avdrag för den återkrävda garantipensionen eller det återkrävda efterlevandestödet göras på retroaktivt beviljad inkomstgrundad efterlevandepension eller änkepension som avser samma tid som garantipensionen eller efterlevandestödet, i den mån betalning inte skett.

drag för den återkrävda garantipensionen eller det återkrävda efterlevandestödet göras på retroaktivt beviljad inkomstgrundad efterlevandepension eller änkepension som avser samma tid som garantipensionen eller efterlevandestödet, i den mån betalning inte skett.

7 §

Avdrag på pension och efterlevandestöd till barn enligt denna lag får göras med skäligt belopp om den efterlevande enligt beslut av en allmän försäkringskassa är återbetalningsskyldig för en ersättning som har utgetts på grund av denna lag eller en annan författning.

Avdrag på pension och efterlevandestöd till barn enligt denna lag får göras med skäligt belopp om den efterlevande enligt beslut av Försäkringskassan är återbetalningsskyldig för en ersättning som har utgetts på grund av denna lag eller en annan författning.

8 §

Om en ersättning enligt denna lag eller en annan författning har betalats ut efter beslut av en allmän försäkringskassa och beviljas senare pension eller efterlevandestöd retroaktivt enligt denna lag för samma tid som för den tidigare utbetalade ersättningen, skall avdrag göras på den retroaktiva ersättningen. Detta avdrag skall motsvara det belopp som överstiger vad som skulle ha betalats ut för perioden om beslut om båda ersättningarna hade fattats samtidigt.

Om en ersättning enligt denna lag eller en annan författning har betalats ut efter beslut av Försäkringskassan och beviljas senare pension eller efterlevandestöd retroaktivt enligt denna lag för samma tid som för den tidigare utbetalade ersättningen, skall avdrag göras på den retroaktiva ersättningen. Detta avdrag skall motsvara det belopp som överstiger vad som skulle ha betalats ut för perioden om beslut om båda ersättningarna hade fattats samtidigt.

10 §

Följande bestämmelser i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension skall också tillämpas på efterlevandepension och efterlevandestöd till barn:

  • 15 kap. 1 § om Riksförsäkringsverkets skyldigheter,
  • 15 kap. 3 § första stycket första meningen och andra stycket om underrättelse till en enskild,
  • 15 kap. 11 och 13 §§ om uppgiftsskyldighet,
  • 15 kap. 15 § om undantag från sekretess,
  • 15 kap. 16 § om utmätning, pantsättning och överlåtelse,
  • 15 kap. 17 § om preskription.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2. Beträffande 8 kap. 4 § andra strecksatsen tillämpas föreskrifterna i punkterna 3 och 4 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2004:000) om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.

3. Bestämmelserna i 8 kap. 8 § skall tillämpas även när en ersättning som där avses har betalats ut av en allmän försäkringskassa.

2.72. Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs i fråga om socialavgiftslagen (2000:980) dels att 2 kap. 11 § skall ha följande lydelse, dels att punkt 7 i övergångsbestämmelserna skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

11 §

Med ersättning för arbete likställs i denna lag

1. kostnadsersättning, utom sådan som enligt 8 kap. 19 eller 20 § skattebetalningslagen (1997:483) skall undantas vid beräkning av skatteavdrag,

2. garantibelopp enligt lönegarantilagen (1992:497), 3. ersättning som utges till en allmän försäkringskassa enligt 24 § första stycket lagen (1991:1047) om sjuklön, varvid ersättningen skall anses ha betalats ut till den person som sjuklönen avser,

3. ersättning som utges till Försäkringskassan enligt 24 § första stycket lagen (1991:1047) om sjuklön, varvid ersättningen skall anses ha betalats ut till den person som sjuklönen avser,

4. forskarstipendium från Europeiska gemenskaperna (Marie Curiestipendium), om stipendiet utges av en fysisk person bosatt i Sverige eller av en svensk juridisk person, och

5. ersättning från semesterkassa.

7. Arbetsgivaravgifter skall inte betalas på ersättning för arbetsskada som har inträffat före utgången av juni 1993 om ersättningen avser tid därefter eller på ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till allmän försäkringskassa efter utgången av juni 1993, allt under förutsättning att ersättningen utgår på grund av ansvarighetsförsäkring vilken meddelats enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer. Detta gäller emellertid endast ersättning som inte avser de första 180 dagarna efter skadetillfället och som för en och samma arbetstagare beräknas på lönedelar som inte överstiger sju och en halv gånger prisbasbeloppet enligt la-

7. Arbetsgivaravgifter skall inte betalas på ersättning för arbetsskada som har inträffat före utgången av juni 1993 om ersättningen avser tid därefter eller på ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till allmän försäkringskassa eller Försäkringskassan efter utgången av juni 1993, allt under förutsättning att ersättningen utgår på grund av ansvarighetsförsäkring vilken meddelats enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer. Detta gäller emellertid endast ersättning som inte avser de första 180 dagarna efter skadetillfället och som för en och samma arbetstagare beräknas på lönedelar som inte överstiger sju och en halv

gen (1962:381) om allmän försäkring.

gånger prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2. Äldre bestämmelser i 2 kap. 11 § gäller i fråga om ersättning som har betalats till en allmän försäkringskassa.

1

Senaste lydelse 2003:1216.

2

Senaste lydelse 2001:1172.

2.73. Förslag till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 4, 11, 12 och 14 §§ lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §

1

Sjukförsäkringsavgifter skall också finansiera

1. Centrala studiestödsnämndens kostnader med anledning av att studielån som avser en sjukperiod inte behöver återbetalas enligt studiestödslagen (1999:1395) eller bestämmelser som har meddelats med stöd av den lagen,

2. kostnader enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård,

3. den allmänna försäkringens kostnader enligt lagen (1991:1047) om sjuklön,

4. vissa av de allmänna försäkringskassornas förvaltningskostnader och kostnader för att delta i finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser mellan allmän försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och landsting, samt

4. vissa av Försäkringskassans förvaltningskostnader och kostnader för att delta i finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser, samt

5. sådana statliga ålderspensionsavgifter enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift som betalas för förmåner enligt 1 och 2 ovan samt 3 §.

11 §

2

Influtna arbetsgivaravgifter skall fördelas mellan avgiftsändamålen enligt beskattningsbeslut som följer av 11 kap. skattebetalningslagen (1997:483). Avdrag som görs enligt 2 kap.28–30 §§socialavgiftslagen (2000:980) skall avse arbetsmarknadsavgiften. Avdrag som görs enligt 5 § lagen (2001:1170) om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980) skall i första hand avse sjukförsäkringsavgiften och därefter föräldraförsäkringsavgiften.

Bestämmelserna i första stycket skall tillämpas också på avgifts- och räntebelopp som betalas ut till arbetsgivare.

Föreskrifter om fördelningen får meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksförsäkringsverket.

Föreskrifter om fördelningen får meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

12 §

3

Riksförsäkringsverket får varje år tillgodoföra sig ett visst belopp från varje inkomsttitel på statsbudgeten där egenavgifter redovisats. Beloppet motsvarar summan av de under det föregående året debiterade egenavgifterna minskad med summan av de avgifter som under samma år satts ned eller återbetalats.

Riksförsäkringsverket får under respektive period om tolv månader som preliminär skatt betalas som förskott på belopp enligt första stycket tillgodoföra sig 8,6 procent av den preliminära skatt som debiterats fysiska personer före den 1 februari under perioden. Förskottet tillgodoförs med en tolftedel varje månad. Skatteverket skall varje år senast den 15 februari lämna Riksförsäkringsverket uppgift om summan av den före den 1 februari samma år debiterade preliminära skatten för fysiska personer.

Om Riksförsäkringsverket under en sådan tolvmånadersperiod som anges i andra stycket tillgodoförts förskott som överstiger beloppet enligt första stycket skall skillnaden regleras genom avräkning på belopp som närmast därefter skall tillgodoföras enligt första eller andra stycket.

Försäkringskassan får varje år tillgodoföra sig ett visst belopp från varje inkomsttitel på statsbudgeten där egenavgifter redovisats. Beloppet motsvarar summan av de under det föregående året debiterade egenavgifterna minskad med summan av de avgifter som under samma år satts ned eller återbetalats.

Försäkringskassan får under respektive period om tolv månader som preliminär skatt betalas som förskott på belopp enligt första stycket tillgodoföra sig 8,6 procent av den preliminära skatt som debiterats fysiska personer före den 1 februari under perioden. Förskottet tillgodoförs med en tolftedel varje månad. Skatteverket skall varje år senast den 15 februari lämna Försäkringskassan uppgift om summan av den före den 1 februari samma år debiterade preliminära skatten för fysiska personer.

Om Försäkringskassan under en sådan tolvmånadersperiod som anges i andra stycket tillgodoförts förskott som överstiger beloppet enligt första stycket skall skillnaden regleras genom avräkning på belopp som närmast därefter skall tillgodoföras enligt första eller andra stycket.

14 §

Regeringen meddelar närmare föreskrifter om de regleringar som avses i 7 § andra och tredje styckena.

Regeringen fastställer för varje år de beräknade andelarna av influtna ålderspensionsavgifter som avses i 6 § efter förslag från Riksförsäkringsverket.

Regeringen fastställer för varje år de beräknade andelarna av influtna ålderspensionsavgifter som avses i 6 § efter förslag från Försäkringskassan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

3

Senaste lydelse 2003:731.

1

Senaste lydelse 2003:1215.

2.74. Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § och 11 kap. 11 §socialtjänstlagen (2001:453) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

6 §

1

Kommunen får även träffa överenskommelse med landstinget, den allmänna försäkringskassan och länsarbetsnämnden om att, inom ramen för socialtjänstens uppgifter, samverka i syfte att uppnå en effektivare användning av tillgängliga resurser. Kommunen skall bidra till finansieringen av sådan verksamhet som bedrivs i samverkan. Enligt bestämmelser i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser mellan allmän försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och landsting får kommunen delta i finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet.

Riksrevisionen får granska sådan verksamhet som bedrivits i samverkan med och delvis finansierats av försäkringskassan eller länsarbetsnämnden. Vid en sådan granskning har Riksrevisionen rätt att ta del av de uppgifter som behövs för att granska verksamheten.

Kommunen får även träffa överenskommelse med landstinget, Försäkringskassan och länsarbetsnämnden om att, inom ramen för socialtjänstens uppgifter, samverka i syfte att uppnå en effektivare användning av tillgängliga resurser. Kommunen skall bidra till finansieringen av sådan verksamhet som bedrivs i samverkan. Enligt bestämmelser i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser får kommunen delta i finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet.

Riksrevisionen får granska sådan verksamhet som bedrivits i samverkan med och delvis finansierats av Försäkringskassan eller länsarbetsnämnden. Vid en sådan granskning har Riksrevisionen rätt att ta del av de uppgifter som behövs för att granska verksamheten.

11 kap.

11 §

Socialnämnden har rätt att av de allmänna försäkringskassorna eller erkända arbetslöshetskassorna få uppgifter om ekonomisk hjälp som har lämnats till enskilda, som har ärenden hos nämnden. Socialnämnden har vidare rätt att få uppgifter som lämnats till kommunen i ärenden om ekonomisk hjälp enligt lagen (1992:1068) om

Socialnämnden har rätt att av Försäkringskassan eller de erkända arbetslöshetskassorna få uppgifter om ekonomisk hjälp som har lämnats till enskilda, som har ärenden hos nämnden. Socialnämnden har vidare rätt att få uppgifter som lämnats till kommunen i ärenden om ekonomisk hjälp enligt lagen (1992:1068) om intro-

introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar.

duktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Bestämmelserna i 2 kap. 6 § andra stycket tillämpas även på verksamhet som har bedrivits före ikraftträdandet.

1

Senaste lydelse 2002:305.

2.75. Förslag till lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.

Härigenom föreskrivs att 1, 7, 22, 26, 27 och 29–33 §§ lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och om anmälan av ärenden, m.m.

I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och om anmälan m.m.

7 §

1

Bostadstillägg utges endast för den bostad där den bidragsberättigade har sitt huvudsakliga boende (permanentbostaden). För bostad i särskild boendeform lämnas bostadstillägg endast för boende i lägenhet eller för boende i en- och tvåbäddsrum.

En bidragsberättigad som vistas eller bor i en särskild boendeform eller i ett liknande boende är berättigad till bostadstillägg för sin ursprungliga permanentbostad under högst sex månader från det att försäkringskassan har bedömt vistelsen eller boendet i den särskilda boendeformen som stadigvarande

En bidragsberättigad som vistas eller bor i en särskild boendeform eller i ett liknande boende är berättigad till bostadstillägg för sin ursprungliga permanentbostad under högst sex månader från det att Försäkringskassan har bedömt vistelsen eller boendet i den särskilda boendeformen som stadigvarande.

I fråga om den som är intagen i kriminalvårdsanstalt och avtjänar fängelsestraff som överstiger två år utges bostadstillägg under längst två månader efter det att vistelsen i kriminalvårdsanstalt inleddes eller verkställigheten av fängelsestraffet på annat sätt påbörjades. Bostadstillägg får dock utges för tiden från och med den tredje månaden före den månad då frigivning skall ske eller från och med den månad under vilken fängelsestraff verkställs utanför kriminalvårdsanstalt enligt 33 a § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt.

22 §

Bostadstillägg betalas ut efter ansökan. Sådan ansökan skall göras skriftligen hos den allmänna försäkringskassan.

Bostadstillägg betalas ut efter ansökan. Sådan ansökan skall göras skriftligen hos Försäkringskassan.

Ansökan skall innehålla de uppgifter som behövs för att bedöma sökandens rätt till bostadstillägg.

Uppgifter om faktiska förhållanden skall lämnas på heder och samvete av sökanden och, om han eller hon är gift, av hans eller hennes make.

26 §

Den som uppbär bostadstillägg enligt denna lag är skyldig att utan oskäligt dröjsmål anmäla till försäkringskassan

Den som uppbär bostadstillägg enligt denna lag är skyldig att utan oskäligt dröjsmål anmäla till Försäkringskassan

1. om de inkomster som avses i 12 § första stycket 1 och 2 samt 15 § väsentligt har ökat för bidragstagaren eller dennes make,

2. om han eller hon byter bostad eller om boendeförhållandena ändras, eller

3. om han eller hon gifter sig eller äktenskapet upplöses.

27 §

Bostadstillägget skall omprövas när något förhållande som bestämmer tilläggets storlek har ändrats.

Bostadstillägget får räknas om utan föregående underrättelse om den del av årsinkomsten ändras som utgörs av en förmån som betalas ut av den allmänna försäkringskassan, pension enligt utländsk lagstiftning, avtalspension eller motsvarande ersättning som följer av kollektivavtal. Detsamma skall gälla när sådant belopp som avses i 19 § ändras.

Bostadstillägget får räknas om utan föregående underrättelse om den del av årsinkomsten ändras som utgörs av en förmån som betalas ut av Försäkringskassan, pension enligt utländsk lagstiftning, avtalspension eller motsvarande ersättning som följer av kollektivavtal. Detsamma skall gälla när sådant belopp som avses i 19 § ändras.

29 §

Banker och andra penninginrättningar skall på begäran lämna domstol, Riksförsäkringsverket eller den allmänna försäkringskassan sådana uppgifter om en namngiven person som gäller förhållanden av betydelse för tillämpningen av denna lag.

Banker och andra penninginrättningar skall på begäran lämna domstol eller Försäkringskassan sådana uppgifter om en namngiven person som gäller förhållanden av betydelse för tillämpningen av denna lag.

30 §

Den allmänna försäkringskassan skall besluta om återbetalning av bostadstillägg, om den som uppburit bostadstillägget genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet har orsakat att bostadstillägget har lämnats felaktigt eller med ett

Försäkringskassan skall besluta om återbetalning av bostadstillägg, om den som uppburit bostadstillägget genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet har orsakat att bostadstillägget har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp.

för högt belopp. Detsamma gäller om bostadstillägg i annat fall har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp och den som uppburit bostadstillägget har insett eller skäligen borde ha insett detta.

Om det finns särskilda skäl får försäkringskassan helt eller delvis efterge krav på återbetalning.

Detsamma gäller om bostadstillägg i annat fall har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp och den som uppburit bostadstillägget har insett eller skäligen borde ha insett detta.

Om det finns särskilda skäl får Försäkringskassan helt eller delvis efterge krav på återbetalning.

31 §

Avdrag på bostadstillägg får göras med skäligt belopp om den bidragsberättigade enligt beslut av en allmän försäkringskassa är återbetalningsskyldig för en ersättning som har utgetts på grund av denna lag eller en annan författning.

Avdrag på bostadstillägg får göras med skäligt belopp om den bidragsberättigade enligt beslut av Försäkringskassan är återbetalningsskyldig för en ersättning som har utgetts på grund av denna lag eller en annan författning.

32 §

Bestämmelserna i 20 kap.10–13 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring om omprövning och ändring av försäkringskassas beslut samt överklagande av försäkringskassas beslut och domstols beslut samt om Riksförsäkringsverkets uppgifter skall tillämpas i ärenden om bostadstillägg enligt denna lag.

Bestämmelserna i 20 kap.10–13 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring om omprövning och ändring av Försäkringskassans beslut samt överklagande av Försäkringskassans beslut och domstols beslut skall tillämpas i ärenden om bostadstillägg enligt denna lag.

33 §

Följande bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän försäkring skall också tillämpas på bostadstillägg enligt denna lag:

  • 17 kap. 1 § om sammanträffande av förmåner,
  • 18 kap. 46 och 47 §§ om Riksförsäkringsverkets tillsyn,
  • 20 kap. 2 a § om provisoriska beslut,
  • 20 kap. 3 § tredje stycket om indragning eller nedsättning,
  • 20 kap. 5 § om preskription,
  • 20 kap. 6 § första stycket andra meningen om förbud mot överlåtelse,
  • 20 kap. 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder, och
  • 20 kap. 9 § om uppgiftsskyldighet.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2. Beträffande omprövning eller överklagande av beslut som har meddelats av en allmän försäkringskassa tillämpas föreskrifterna i punkt 4 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2004:000) om

ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Vidare tillämpas föreskriften i punkt 5 samma ikraftträdande- och övergångsbestämmelser om avvisningsbeslut har meddelats av en allmän försäkringskassa.

1

Senaste lydelse 2002:306.

2.76. Förslag till lag om ändring i lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd

Härigenom föreskrivs att 1, 10 a och 12 §§ lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och om handläggning av ärenden, m.m.

I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och om anmälan m.m.

10 a §

1

En stödberättigad skall betala för sitt uppehälle för varje dag som han eller hon är

  • häktad
  • intagen i kriminalvårdsanstalt eller
  • på grund av skyddstillsyn med särskild behandlingsplan vistas i ett sådant familjehem eller hem för vård eller boende som avses i socialtjänstlagen (2001:453). Vid vistelse i ett familjehem eller ett hem för vård eller boende gäller detta endast för den tid under vilken staten bekostar vistelsen. Betalning skall ske genom att försäkringskassan, efter skatteavdrag enligt skattbetalningslagen (1997:483), gör avdrag från äldreförsörjningsstödet när det betalas ut. Om den stödberättigade samtidigt med stödet uppbär ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension eller lagen (1998:702) om garantipension eller livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, skall endast ett avdrag göras från de sammantagna förmånerna.

En stödberättigad skall betala för sitt uppehälle för varje dag som han eller hon är

  • häktad
  • intagen i kriminalvårdsanstalt eller
  • på grund av skyddstillsyn med särskild behandlingsplan vistas i ett sådant familjehem eller hem för vård eller boende som avses i socialtjänstlagen (2001:453). Vid vistelse i ett familjehem eller ett hem för vård eller boende gäller detta endast för den tid under vilken staten bekostar vistelsen. Betalning skall ske genom att Försäkringskassan, efter skatteavdrag enligt skattbetalningslagen (1997:483), gör avdrag från äldreförsörjningsstödet när det betalas ut. Om den stödberättigade samtidigt med stödet uppbär ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension eller lagen (1998:702) om garantipension eller livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, skall endast ett avdrag göras från de sammantagna förmånerna.

Avdraget uppgår till 80 kr för dag. Det får dock utgöra högst en tredjedel av förmånernas månadsbelopp efter skatteavdrag delat med 30. Därvid skall det belopp varmed minskning sker avrundas till närmaste lägre krontal.

Avdrag skall inte göras för tid under vilken den stödberättigades fängelsestraff verkställs utanför kriminalvårdsanstalt enligt 33 a § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt. Avdrag skall heller inte göras, om den stödberättigade är berättigad till livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring men förmånen enligt 6 kap. 8 § sistnämnda lag inte skall utges.

12 §

Följande bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän försäkring skall tillämpas i ärenden enligt denna lag:

  • 17 kap. 1 § om sammanträffande av förmåner,
  • 18 kap. 46 och 47 §§ om Riksförsäkringsverkets tillsyn,
  • 20 kap. 2 a § om provisoriska beslut,
  • 20 kap. 3 § tredje stycket om indragning eller nedsättning,
  • 20 kap. 5 § om preskription,
  • 20 kap. 6 § första stycket andra meningen om förbud mot överlåtelse,
  • 20 kap. 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder,
  • 20 kap. 9 § om uppgiftsskyldighet, och
  • 20 kap. 10–13 §§ om överklagande m.m.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2. Beträffande omprövning eller överklagande av beslut som har meddelats av en allmän försäkringskassa tillämpas föreskrifterna i punkt 4 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2004:000) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Vidare tillämpas föreskriften i punkt 5 samma ikraftträdande- och övergångsbestämmelser om avvisningsbeslut har meddelats av en allmän försäkringskassa.

2.77. Förslag till lag om ändring i lagen (2002:125) om överföring av värdet av pensionsrättigheter till och från Europeiska gemenskaperna

Härigenom föreskrivs att 5, 8, 10, 11 och 13 §§ lagen (2002:125) om överföring av värdet av pensionsrättigheter till och från Europeiska gemenskaperna skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §

Värdet av pensionsrätt för p r e m i e p e n s i o n skall utgöras av de tillgångar som motsvarar tillgodohavandet på den försäkrades premiepensionskonto enligt 7 kap. 4 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension vid tidpunkten för inlösen av innehavet. Sådan inlösen skall ske snarast efter det att Premiepensionsmyndigheten underrättats om att en begäran om överföring kommit in till den allmänna försäkringskassan.

Värdet av pensionsrätt för p r e m i e p e n s i o n skall utgöras av de tillgångar som motsvarar tillgodohavandet på den försäkrades premiepensionskonto enligt 7 kap. 4 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension vid tidpunkten för inlösen av innehavet. Sådan inlösen skall ske snarast efter det att Premiepensionsmyndigheten underrättats om att en begäran om överföring kommit in till Försäkringskassan.

Överföringen till gemenskaperna skall omfatta det värde som anges i första stycket.

8 §

En tjänsteman som slutar sin anställning vid gemenskaperna för att övergå till verksamhet som anställd eller egenföretagare i Sverige kan få värdet av pensionsrätt som han eller hon är berättigad till inom gemenskaperna överfört till ett konto hos den allmänna försäkringskassan. Värdet av pensionsrättigheter för allmän ålderspension, beräknat enligt 9 §, som tidigare överförts till gemenskaperna skall därvid på nytt ge upphov till allmän ålderspension enligt svensk lag. Vid fastställandet av pensionspoäng för tilläggspension och pensionsrätt för inkomstpension och premiepension gäller bestämmelserna i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.

En tjänsteman som slutar sin anställning vid gemenskaperna för att övergå till verksamhet som anställd eller egenföretagare i Sverige kan få värdet av pensionsrätt som han eller hon är berättigad till inom gemenskaperna överfört till ett konto hos Försäkringskassan. Värdet av pensionsrättigheter för allmän ålderspension, beräknat enligt 9 §, som tidigare överförts till gemenskaperna skall därvid på nytt ge upphov till allmän ålderspension enligt svensk lag. Vid fastställandet av pensionspoäng för tilläggspension och pensionsrätt för inkomstpension och premiepension gäller bestämmelserna i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.

10 § Prop. 2003/04:152

Värdet av pensionsrätt, som överförs från gemenskaperna till den allmänna försäkringskassan men som inte skall återföras till det allmänna pensionssystemet, skall av försäkringskassan utan dröjsmål placeras enligt tjänstemannens val i en sådan pensionsförsäkring som avses i 58 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) eller i en eller flera av sparformerna enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande.

Värdet av pensionsrätt, som överförs från gemenskaperna till Försäkringskassan men som inte skall återföras till det allmänna pensionssystemet, skall av Försäkringskassan utan dröjsmål placeras enligt tjänstemannens val i en sådan pensionsförsäkring som avses i 58 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) eller i en eller flera av sparformerna enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande.

11 §

Den allmänna försäkringskassan handlägger ärenden om överföring till gemenskaperna av värdet av pensionsrättigheter för allmän ålderspension och om överföring från gemenskaperna av värdet av pensionsrätt

Försäkringskassan handlägger ärenden om överföring till gemenskaperna av värdet av pensionsrättigheter för allmän ålderspension och om överföring från gemenskaperna av värdet av pensionsrätt.

Försäkringskassan skall samverka med gemenskaperna i fråga om formerna för överföring av pensionsrättigheter till och från gemenskaperna.

13 §

För den allmänna försäkringskassans beslut i ärenden enligt denna lag gäller i tillämpliga delar följande bestämmelser om beslut om pension i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension

  • 13 kap. 9 § första stycket samt 10–13, 15 och 16 §§ om omprövning, och
  • 13 kap. 17 och 18 §§, 19 § andra och tredje styckena, 20 och 21 §§, 22 § andra och tredje styckena samt 23 § om överklagande.

För Försäkringskassans beslut i ärenden enligt denna lag gäller i tillämpliga delar följande bestämmelser om beslut om pension i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension

  • 13 kap. 9 § första stycket samt 10–13, 15 och 16 §§ om omprövning, och
  • 13 kap. 17–18 §§, 19 § andra och tredje styckena, 20 och 21 §§, 22 a § samt 23 § om överklagande.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2. Beträffande 13 § andra strecksatsen tillämpas föreskrifterna i punkterna 3 och 4 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2004:000) om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.

2.78. Förslag till lag om ändring i lagen (2002:208) om ändring i lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension

Härigenom föreskrivs att punkt 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (2002:208) om ändring i lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. Anmälan om att få tillgodoräknas pensionsgrundande belopp med stöd av de nya bestämmelserna i 29 § skall ha kommit in till den allmänna försäkringskassan senast den 31 januari 2006. I dessa fall skall även sådan ansökan som avses i 41 § ha kommit in till försäkringskassan senast den 31 januari 2006.

2. Anmälan om att få tillgodoräknas pensionsgrundande belopp med stöd av de nya bestämmelserna i 29 § skall ha kommit in till Försäkringskassan senast den 31 januari 2006. I dessa fall skall även sådan ansökan som avses i 41 § ha kommit in till Försäkringskassan senast den 31 januari 2006.

2.79. Förslag till lag om ändring i lagen (2002:221) om konvention om social trygghet mellan Sverige och Kanada

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (2002:221) om konvention om social trygghet mellan Sverige och Kanada skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2.80. Förslag till lag om ändring i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Härigenom föreskrivs att 5 och 12 §§ lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §

1

Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna får behandla personuppgifter för tillhandahållande av information som behövs inom

1. Riksförsäkringsverkets, de allmänna försäkringskassornas, Centrala studiestödsnämndens eller arbetslöshetskassornas verksamhet, som underlag för beslut om och kontroll av förmåner, ersättningar och andra stöd, samt

Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna får behandla personuppgifter för tillhandahållande av information som behövs inom

1. Försäkringskassans, Centrala studiestödsnämndens eller arbetslöshetskassornas verksamhet, som underlag för beslut om och kontroll av förmåner, ersättningar och andra stöd, samt

2. Skatteverkets verksamhet som underlag för beslut om och kontroll av skatt.

12 §

Riksförsäkringsverket, de allmänna försäkringskassorna, Centrala studiestödsnämnden och arbetslöshetskassorna får ha direktåtkomst till personuppgifter som behandlas i en arbetsmarknadspolitisk databas om det behövs för de ändamål som avses i 5 §. Regeringen meddelar föreskrifter om vilka personuppgifter som får omfattas av direktåtkomst.

Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden och arbetslöshetskassorna får ha direktåtkomst till personuppgifter som behandlas i en arbetsmarknadspolitisk databas om det behövs för de ändamål som avses i 5 §. Regeringen meddelar föreskrifter om vilka personuppgifter som får omfattas av direktåtkomst.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

1

Senaste lydelse 2003:741.

2.81. Förslag till lag om ändring i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande

Härigenom föreskrivs att 19 b § lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 b §

1

Allmän försäkringskassa skall enligt de bestämmelser som regeringen meddelar lämna Centrala studiestödsnämnden eller Överklagandenämnden för studiestöd de uppgifter som har betydelse för tillämpningen av denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Försäkringskassan skall enligt de bestämmelser som regeringen meddelar lämna Centrala studiestödsnämnden eller Överklagandenämnden för studiestöd de uppgifter som har betydelse för tillämpningen av denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

1

Senaste lydelse 2002:1105.

2.82. Förslag till lag om ändring i lagen (2003:1217) om fortsatt lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst i vissa fall

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (2003:1217) om fortsatt lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst i vissa fall skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Sådan försöksverksamhet som avses i lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst får bedrivas till och med utgången av år 2006 om försöksverksamheten har inletts före den 1 juli 2003 och fortfarande pågår vid utgången av år 2003. Försöksverksamheten får inte bedrivas, om det inom det geografiska försöksområdet samtidigt bedrivs finansiell samordning enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser mellan allmän försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och landsting.

Sådan försöksverksamhet som avses i lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst får bedrivas till och med utgången av år 2006 om försöksverksamheten har inletts före den 1 juli 2003 och fortfarande pågår vid utgången av år 2003. Försöksverksamheten får inte bedrivas, om det inom det geografiska försöksområdet samtidigt bedrivs finansiell samordning enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.

2 §

Bestämmelserna i lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst skall tillämpas i de fall försöksverksamhet bedrivs med stöd av 1 § denna lag.

Bestämmelserna i lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst skall tillämpas i de fall försöksverksamhet bedrivs med stöd av 1 § denna lag. Därvid skall vad som föreskrivs om allmän försäkringskassa och Riksförsäkringsverket i stället gälla Försäkringskassan och vad som föreskrivs om allmän försäkringskassas styrelse i stället gälla försäkringsdelegation hos Försäkringskassan.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2. Försäkringskassan inträder som förbundsmedlem i ett beställarförbund på samma villkor som har gällt för den allmänna försäkringskassa som har varit medlem i förbundet.

3. De ledamöter och ersättare i beställarförbundets styrelse som har utsetts av en allmän försäkringskassas styrelse skall behålla sitt uppdrag under återstoden av tjänstgöringstiden, om inte försäkringsdelegationen beslutar annat.

2.83. Förslag till lag om ändring i lagen (2004:115) om självbetjäningstjänster via Internet inom socialförsäkringens administration

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2004:115) om självbetjäningstjänster via Internet inom socialförsäkringens administration skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

I denna lag finns bestämmelser om självbetjäningstjänster via Internet i fråga om socialförsäkringsförmåner samt andra förmåner och ersättningar som enligt lag eller förordning handläggs av Riksförsäkringsverket, de allmänna försäkringskassorna eller Premiepensionsmyndigheten (socialförsäkringens administration). Lagen är inte tillämplig i fråga om överklagande av beslut i annat fall än då en begäran om omprövning skall anses som ett överklagande.

I denna lag finns bestämmelser om självbetjäningstjänster via Internet i fråga om socialförsäkringsförmåner samt andra förmåner och ersättningar som enligt lag eller förordning handläggs av Försäkringskassan eller Premiepensionsmyndigheten (socialförsäkringens administration). Lagen är inte tillämplig i fråga om överklagande av beslut i annat fall än då en begäran om omprövning skall anses som ett överklagande.

Med självbetjäningstjänster avses i denna lag möjligheter att via Internet få tillgång till personuppgifter och annan information samt utföra sådana rättshandlingar som anges i 2 § första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2.84. Förslag till lag om ändring i lagen (2004:000) om samtjänst vid medborgarkontor

Härigenom föreskrivs att 1 och 7 §§ lagen (2004:000) om samtjänst vid medborgarkontor skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

1

Statliga myndigheter, en allmän försäkringskassa, en kommun eller ett landsting får ingå avtal om att för varandras räkning lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda och i övrigt handlägga enklare förvaltningsärenden med de begränsningar som anges i denna lag eller att använda varandras personal till att utföra sådan verksamhet (s a m t j ä n s t v i d m e d b o r g a r k o n t o r ).

Statliga myndigheter, en kommun eller ett landsting får ingå avtal om att för varandras räkning lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda och i övrigt handlägga enklare förvaltningsärenden med de begränsningar som anges i denna lag eller att använda varandras personal till att utföra sådan verksamhet ( s a m t j ä n s t v i d m e d b o r g a r k o n t o r ).

7 §

2

En arbets- eller uppdragstagare som omfattas av ett särskilt avtal enligt 5 § får i respektive statlig myndighets och allmän försäkringskassas namn

En arbets- eller uppdragstagare som omfattas av ett särskilt avtal enligt 5 § får i respektive statlig myndighets namn

1. i enklare fall bevilja eller besluta om ändrad storlek av bostadstillägg enligt lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.,

2. i enklare fall bevilja eller besluta om ändrad storlek av hustrutillägg enligt lagen (1998:708) om upphävande av lagen (1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension,

3. i enklare fall bevilja flyttningsbidrag i form av bidrag till sökanderesor enligt förordningen (1994:7) om flyttningsbidrag

4. i enklare fall bevilja eller besluta om ändrad storlek av äldreförsörjningsstöd enligt lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

1

Lydelse enligt prop. 2003/04:85.

2

Lydelse enligt prop. 2003/04:85.

1

Ändringen innebär bl.a. att första stycket upphävs.

2.85. Förslag till lag om ändring i lagen (2004:000) om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd

Härigenom föreskrivs att 12 och 42 §§ lagen (1996:1030) om underhållsstöd i stället för dess lydelse enligt lagen (2004:000) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2003/04:96, bet. 2003/04:SfU14

Föreslagen lydelse

12 §

Underhållsstöd lämnas efter skriftlig ansökan av boföräldern hos den allmänna försäkringskassan. Vid växelvis boende skall en sådan ansökan göras av föräldrarna för egen del. Ansökan om förlängt underhållsstöd skall göras av den studerande själv, även om han eller hon ännu inte fyllt 18 år.

Underhållsstöd lämnas efter skriftlig ansökan av boföräldern hos Försäkringskassan. Vid växelvis boende skall en sådan ansökan göras av föräldrarna för egen del. Ansökan om förlängt underhållsstöd skall göras av den studerande.

Ansökan skall innehålla nödvändiga upplysningar för bedömningen av barnets rätt till stöd.

42 §

1

Vad som i lagen (1962:381) om allmän försäkring är föreskrivet om Riksförsäkringsverkets tillsyn över de allmänna försäkringskassorna tillämpas också i fråga om försäkringskassornas handläggning av underhållsstöd enligt denna lag.

Följande bestämmelser i lagen om allmän försäkring tillämpas också i ärenden enligt denna lag:

17 kap. 1 § om sammanträffande av förmåner och bistånd enligt socialtjänstlagen,

20 kap. 3 § tredje stycket om indragning eller nedsättning av ersättning,

20 kap. 8 § första–tredje styckena, om inte något annat sägs i denna lag, och 9 § om skyldighet att lämna uppgifter,

20 kap 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder.

Följande bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän försäkring tillämpas också i ärenden enligt denna lag:

17 kap. 1 § om sammanträffande av förmåner och bistånd enligt socialtjänstlagen,

20 kap. 3 § tredje stycket om indragning eller nedsättning av ersättning,

20 kap. 8 § första–tredje styckena, om inte något annat sägs i denna lag, och 9 § om skyldighet att lämna uppgifter,

20 kap 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder.

Bestämmelserna i 20 kap. 8 § första–tredje styckena om skyldighet att lämna uppgifter och i 20 kap. 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder tillämpas också i fråga om den bidragsskyldige.

2.86. Förslag till lag om ändring i lagen (2004:000) om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension

Härigenom föreskrivs att 12 kap.2 och 3 §§ lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension i stället för dess lydelse enligt lagen (2004:000) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2004/04:91, bet. 2003/04:SfU 14

Föreslagen lydelse

12 kap.

2 §

Ålderspension skall utges från och med den månad som anges i ansökan, dock tidigast från och med den månad ansökan kom in till den allmänna försäkringskassan.

Ålderspension skall utges från och med den månad som anges i ansökan, dock tidigast från och med den månad ansökan kom in till Försäkringskassan.

Har den pensionsberättigade uppburit sjukersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller särskild efterlevandepension enligt lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn omedelbart före 65 års ålder får inkomst- och tilläggspension beviljas för högst tre månader före ansökningsmånaden, dock tidigast från och med den månad då den pensionsberättigade fyllde 65 år.

3 §

Vad som föreskrivs i 1 § första stycket och 2 § första stycket gäller också i fråga om ökat uttag av ålderspension enligt denna lag. Ökat uttag av premiepension kan dock tidigast göras från och med månaden efter den då ansökan kom in till den allmänna försäkringskassan.

Vad som föreskrivs i 1 § första stycket och 2 § första stycket gäller också i fråga om ökat uttag av ålderspension enligt denna lag. Ökat uttag av premiepension kan dock tidigast göras från och med månaden efter den då ansökan kom in till Försäkringskassan.

Återkallelse eller minskning av uttag av ålderspension enligt denna lag får göras genom skriftlig anmälan till den allmänna försäkringskassan. Ändringen skall göras från och med den månad som anges i anmälan, dock tidigast från och med månaden efter den månad då anmälan kom in till den allmänna försäkringskassan.

Återkallelse eller minskning av uttag av ålderspension enligt denna lag får göras genom skriftlig anmälan till Försäkringskassan. Ändringen skall göras från och med den månad som anges i anmälan, dock tidigast från och med månaden efter den månad då anmälan kom in till Försäkringskassan.

3. Ärendet och dess beredning

Regeringen beslutade den 19 december 2002 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag till hur den framtida socialförsäkringsadministrationen skall utformas för att skapa bättre förutsättningar för att komma till rätta med de administrativa brister som uppmärksammats i olika sammanhang. Uppdraget innebar vidare att förutsättningarna skall öka att genom gemensamma förhållningssätt bryta utvecklingen av ohälsan och att kunna utnyttja samhällets samlade resurser på bästa sätt för de försäkrade. Utredningen (Utredningen angående socialförsäkringsadministrationen [ANSA]) överlämnade i juni 2003 delbetänkandet 21+1–>1 En sammanhållen administration av socialförsäkringen (SOU 2003:63). I delbetänkandet föreslogs att den nya socialförsäkringsadministrationen skall vara statlig och bestå av en myndighet. Vidare föreslogs att den nya myndigheten skall ha en styrelse med fullt ansvar, samt att ett regionalt förtroendemannaorgan skall inrättas i respektive län. Delbetänkandet har remissbehandlats vid ett särskilt remissmöte. De myndigheter och organisationer som framfört synpunkter vid remissmötet har också lämnat sina synpunkter i skriftlig form. Dessa handlingar finns förvarade i Socialdepartementet (dnr S2003/5664/SF).

Regeringen har i budgetpropositionen för år 2004 redovisat delbetänkandets förslag och framhållit att regeringen skyndsamt skall överväga frågan om att inordna försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket i en ny sammanhållen statlig myndighet.

I november 2003 överlämnade ANSA-utredningen sitt slutbetänkande Försäkringskassan Den nya myndigheten (SOU 2003:106). I slutbetänkandet fördjupade utredningen de förslag som tidigare redovisats i delbetänkandet beträffande organisationsform, ansvarsfördelning och förtroendemannainflytande. Dessutom lämnade utredningen förslag rörande tillsyn, pensionsadministration, rehabiliteringsarbete, vissa beslutsfunktioner beträffande ärendehandläggningen, allmänt ombud hos Försäkringskassan, forumfrågan och förändringsarbetet. Utredningen lämnade emellertid inte några lagförslag. Slutbetänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Socialdepartementet (dnr S2003/9394/SF).

Regeringen överlämnade den 4 mars 2004 till riksdagen propositionen En ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration (prop. 2003/04:69). I propositionen föreslogs att de allmänna försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket skall avvecklas den 31 december 2004 och att en ny sammanhållen statlig myndighet skall inrättas den 1 januari 2005. Vidare angavs i propositionen att förslag till den närmare lagreglering som behövs för att den nya myndigheten skall kunna fullgöra sina uppgifter skulle lämnas till riksdagen i en proposition under våren 2004. Riksdagen har antagit vad regeringen föreslog (bet. 2003/04:SfU13, rskr. 2003/04:210) samt har därvid gjort ett tillkännagivande som behandlas i avsnitt 4.2.

Lagförslagen, som har utarbetats inom regeringskansliet, har beretts under hand med Riksförsäkringsverket.

Lagrådet Prop. 2003/04:152

Regeringen beslutade den 7 april 2004 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 2.

Lagrådets yttrande finns i bilaga 3. Regeringens lagförslag har utformats i enlighet med vad Lagrådet förordat. Lagrådet har funnit anledning att sätta i fråga om beredningen av lagstiftningsärendet kan anses godtagbar. Lagrådet har dock stannat vid den bedömningen att beredningen av lagstiftningsärendet inte svarar väl mot de krav som 7 kap. 2 § regeringsformen ställer i fråga om regeringsärenden av förevarande slag och omfattning.

Regeringen anser, trots att vissa brister förekommit i beredningsförfarandet, att organisationsreformen inte bör skjutas upp.

Regeringen behandlar Lagrådets övriga synpunkter i respektive författningskommentar, avsnitt 9.1–16 och i 7.3. I förhållande till lagrådsremissen har ett lagförslag arbetats om (se lagförslag 2.4), ett förtydligande gjorts (se lagförslag 2.2) samt vissa redaktionella och språkliga ändringar gjorts i lagtexten.

Regeringens förslag till en ny organisation av socialförsäkringsadministrationen medför väsentligt fler lagändringar (lagförslag 2.17–2.86) än de som har remitterats till Lagrådet. Dessa lagändringar är emellertid direkta följdändringar till den föreslagna organisationsförändringen och av sådan lagteknisk enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande därför skulle sakna betydelse.

Denna proposition bygger på en överenskommelse mellan den socialdemokratiska regeringen, vänsterpartiet och miljöpartiet.

4. Organisatoriska frågor

4.1. Allmänt

Regeringen föreslog i propositionen En ny statlig myndighet för socialförsäkringens administrationen (prop. 2003/04:69) att Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna skall avvecklas och ersättas av en ny sammanhållen statlig myndighet, benämnd Försäkringskassan. Denna myndighet skall tillsammans med Premiepensionsmyndigheten utgöra den samlade socialförsäkringsadministrationen. I propositionen gjorde regeringen bedömningen att den nya myndigheten bör ledas av en styrelse med fullt ansvar och att en generaldirektör bör svara för den löpande verksamheten.

I det sammanhanget uttalade regeringen att det inom den nya Försäkringskassan på länsnivå borde inrättas ett förtroendemannaorgan, benämnt försäkringsdelegation. Regeringen bedömde vidare att de nuvarande socialförsäkringsnämnderna inom de allmänna försäkringskassorna borde finnas kvar med samma uppgifter som i dag.

ANSA-utredningen föreslog att det skulle inrättas ett nationellt socialförsäkringsråd till stöd för den nya Försäkringskassans ledning. Regeringen ansåg emellertid att utredningens förslag att inrätta ett nationellt socialförsäkringsråd inte borde genomföras nu. Socialförsäkringsrådet i den formen kunde ses som en permanent kanal mellan försäkringsdele-

gationerna och myndighetens ledning. Regeringen ansåg att det vore bättre om den nya Försäkringskassans styrelse och verkställande ledning tillsammans med respektive försäkringsdelegation utvecklade de former för ett effektivt samspel som de ansåg lämpliga.

I de följande avsnitten behandlas vissa frågor rörande det regionala förtroendemannaorganet och socialförsäkringsnämnderna.

4.2. Försäkringsdelegationer

Regeringens förslag: Försäkringskassan skall ha en försäkringsdelegation i varje län. Dess ledamöter utses av regeringen för en mandattid av fyra år. Ledamöterna bör utses på förslag av de politiska partier som finns representerade i riksdagen. Fördelningen av ledamöterna bör ske utifrån den procentuella andel av rösterna som riksdagspartierna vid det ordinarie valet till riksdagen erhållit i respektive län.

Försäkringsdelegationen skall bevaka att Försäkringskassans verksamhet i länet bedrivs på ett effektivt sätt och med god service till allmänheten. Delegationen skall årligen till regeringen redovisa en utvärdering med anledning av de iakttagelser delegationen därvid har gjort.

Delegationen fattar beslut om Försäkringskassans deltagande i finansiell samordning eller annan samverkan inom rehabiliteringsområdet.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen ansåg emellertid att beslut om Försäkringskassan skall delta i organiserad lokal eller regional samverkan av större omfattning bör tas efter samråd med försäkringsdelegationen.

Remissinstanserna: I fråga om ANSA-utredningens förslag beträffande förtroendemannaorganisationens utformning skiljer sig remissinstansernas uppfattning väsentligt. Vissa instanser, såsom Ekonomistyrningsverket och Statskontoret anser att inriktningen bör vara att det nuvarande förtroendemannainflytandet begränsas vid ett införande av en sammanhållen statlig myndighet. Andra instanser, bl.a. Statstjänstemannaförbundet och Landsorganisationen betonar angelägenheten av att ett starkt förtroendemannainflytande bibehålls. Försäkringskassornas Förbund (FKF) anser att förtroendemannainflytandet bör ha samma karaktär som i nuvarande organisation. Riksförsäkringsverket delar utredningens bedömning av ansvaret för hur rehabiliteringsverksamheten skall fördelas. FKF avvisar förslaget om att beslut om medverkan i organiserad form skall fattas efter samråd med försäkringsdelegationen och anser att sådant beslut i stället skall fattas av respektive regional styrelse eller Försäkringskassenämnd. Ett flertal av de allmänna försäkringskassorna anser att försäkringsdelegationen eller en regional styrelse bör ha beslutanderätt över Försäkringskassans deltagande i finansiell samordning

Skälen för regeringens förslag: Regeringen har tidigare i den ovannämnda propositionen (prop. 2003/04:69) framhållit att en rak ansvarslinje måste gälla för lednings- och styrfrågor som rör den nya Försäkringskassans verksamhet. De nuvarande kassastyrelserna bör enligt regeringens uppfattning därför upphöra vid inrättandet av den nya För-

säkringskassan. Å andra sidan finns det ett särskilt värde av att förtroendemannamedverkan vad gäller samverkan inom rehabiliteringsområdet. Detta område är speciellt i sina kontaktytor och avgränsbart från den dagliga administrativa ledningen och styrningen av Försäkringskassan och dess verksamhet. Regeringen anser därför att i den finansiella samordningen inom rehabiliteringsområdet som redovisas i propositionen Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (prop. 2002/03:132) bör vissa beslut tas av förtroendevalda även efter inrättandet av den nya statliga Försäkringskassan.

ANSA-utredningen har föreslagit att det inrättas en försäkringsdelegation på regional nivå. Denna delegation skall enligt utredningen bl.a. svara för bevakning av att myndighetens verksamhet på länsnivå bedrivs på ett effektivt sätt och med god service. Regeringen delar utredningens syn att en sådan delegation kan fylla en viktig uppgift i att stärka den medborgerliga insynen. De uppgifter som utredningen har föreslagit bör därför läggas på en sådan delegation, som bör finnas i varje län inom den nya Försäkringskassan.

Med utgångspunkt i utredningens förslag bör således försäkringsdelegationen bevaka att Försäkringskassans verksamhet i länet bedrivs på så sätt att länets invånare och företag får ett bra bemötande och att kontakterna underlättas genom god service och information i länet. I sådana frågor bör delegationen också fungera som kontakt- och samrådsorgan i förhållande till myndigheten i övrigt. Delegationen bör även bevaka att nödvändig samverkan med berörda aktörer kommer till stånd samt också besluta i samverkansfrågor inom rehabiliteringsområdet i enlighet med vad som anges nedan.

I uppdraget bör även ligga att utvärdera de iakttagelser som gjorts och årligen lämna rapporter till regeringen i dessa frågor.

Dessutom bör enligt regeringens mening de beslut beträffande finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet som nu fattas av försäkringskassornas styrelser fr.o.m. den 1 januari 2005 fattas av respektive försäkringsdelegation. Detta innebär alltså att myndighetens beslut om deltagande i finansiell samordning enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser mellan allmän försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och landsting kommer att fattas av respektive försäkringsdelegation. Även beslut rörande andra samverkansformer inom rehabiliteringsområdet (t.ex. Socsam) bör fattas av försäkringsdelegationerna.

I den lagstiftning som gäller den finansiella samordningen inom rehabiliteringsområdet finns utförliga bestämmelser om hur samverkansparterna skall utse ledamöter och ersättare i styrelsen för det samordningsförbund som svarar för samordningen. Regeringen anser att det skall vara en uppgift för delegationen att för Försäkringskassans räkning utse ledamöter och ersättare i denna förbundsstyrelse.

Försäkringskassans representanter i samordningsförbundet skall hämtas från myndighetens förtroendemannaorganisation, dvs. försäkringsdelegation respektive socialförsäkringsnämnd. Med hänsyn till att de frågor som beslutas inom ramen för sådan samordning främst rör metoder och resursanvändning anser regeringen att det är en fördel om de förtroendemän som utses att representera den nya myndigheten i första hand tas från kretsen ledamöter i försäkringsdelegationen, eftersom de i

delegationens arbete inte kommer att syssla med individärenden utan med mer generella organisatoriska och administrativa frågor.

Försäkringsdelegationens ledamöter bör, på liknande sätt som i dag gäller de allmänna försäkringskassornas styrelse, utses av regeringen på förslag av de politiska partierna. I enlighet med riksdagens tillkännagivande (2003/04:SfU13, rskr 2003/04:210) bör sammansättningen i en försäkringsdelegation återspegla de olika riksdagspartiernas styrkeförhållande i respektive län.

Antalet ledamöter i delegationen bör kunna variera beroende på länets storlek. Regeringen avser att i en kommande förordning med instruktion för den nya myndigheten införa bestämmelser om antalet ledamöter i en försäkringsdelegation. Regeringen bedömer att dessa bör vara lägst fem och högst elva.

Försäkringskassan bör tillhandahålla försäkringsdelegationen erforderligt kanslistöd för dess verksamhet.

Hänvisningar till S4-2

4.3. Socialförsäkringsnämnder

Regeringens förslag: Socialförsäkringsnämnderna skall behållas som beslutsorgan i samma slags ärenden som i dag. Ledamöterna i en socialförsäkringsnämnd skall utses av försäkringsdelegationen i den region där nämnden skall finnas.

Utredningens förslag: De ärendeslag som i dag avgörs av socialförsäkringsnämnd skall i fortsättningen avgöras i en särskild sammansättning av en tjänsteman och två förtroendemän. Försäkringsdelegationen skall utse de förtroendemän som skall avgöra vissa socialförsäkringsärenden i denna särskilda sammansättning.

Remissinstanserna: Av de remissinstanser som haft synpunkter på frågan om lämpligheten av att nu genomföra en ändring i beslutformerna för de socialförsäkringsärenden som i dag beslutas av socialförsäkringsnämnd har flertalet förordat att nämnderna skall finnas kvar i nuvarande form.

Skälen för regeringens förslag: Nuvarande ordning med att vissa mer kvalificerade socialförsäkringsärenden avgörs av en socialförsäkringsnämnd har bl.a. den fördelen att detta ger förtroendemannainflytande i beslutsfattande i enskilda ärenden. Det finns inte tillräckligt underlag för att anse att det av ANSA-utredningen föreslagna alternativet har sådana fördelar framför nuvarande ordning att det finns skäl för att ändra den nuvarande beslutsordningen.

Med hänsyn bl.a. till att kassastyrelserna avvecklas, bör försäkringsdelegationerna överta kassastyrelsernas uppgifter att utse ledamöter i socialförsäkringsnämnderna.

Regeringen har för avsikt att senare i förordning reglera sådant som mandatperiodens längd som regeringen bedömer alltjämt bör vara fyra år och sammansättningen av nämnderna där regeringen bedömer att de nuvarande principerna i huvudsak härvid alltjämt bör gälla. Dock bör det övervägas om principerna för sammansättningen av ledamöterna i försäkringsdelegationerna även bör tillämpas vad avser socialförsäkringsnämnderna

5. Processuella frågor

5.1. Allmänt ombud och företrädare för det allmänna

Regeringens förslag: En funktion som allmänt ombud skall inrättas hos Försäkringskassan. Det allmänna ombudet skall ha samma möjligheter att överklaga Försäkringskassans beslut som Riksförsäkringsverket har i dag i fråga om de allmänna försäkringskassornas beslut.

Försäkringskassan skall företräda det allmänna i socialförsäkringsmål i allmän förvaltningsdomstol.

Om det allmänna ombudet har överklagat Försäkringskassans beslut hos länsrätt företräder emellertid ombudet det allmänna i högre instans även om den enskilde har initierat processen där.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks i princip av de remissinstanser som har berört frågan.

Skälen för regeringens förslag: Om en enskild överklagar en allmän försäkringskassas beslut hos länsrätten inträder kassan som den enskildes motpart där i enlighet med bestämmelsen i 7 a § förvaltningsprocesslagen (1971:291). Denna partsställning behålls vid endera partens fullföljd till kammarrätt. Enligt 20 kap. 12 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) får emellertid Riksförsäkringsverket (RFV) överta kassans uppgift att i länsrätt och kammarrätt föra det allmännas talan. Där stadgas också att RFV exklusivt för det allmännas talan i Regeringsrätten.

RFV:s nuvarande partsroll regleras huvudsakligen i 20 kap. 12 § tredje stycket AFL. Där anges bl.a. att RFV får, även till förmån för enskild part, överklaga domstols och försäkringskassas beslut. Behörigheten gäller såväl tjänstemannabeslut som beslut i socialförsäkringsnämnd. Bestämmelsen infördes i samband med att försäkringsrätterna inrättades år 1979.

Motiven för RFV:s partsroll är flera. Samtidigt som bestämmelsen infördes år 1979 lagfästes det att RFV skall verka för att den allmänna försäkringen tillämpas likformigt och rättvist (se 20 kap. 12 § första stycket AFL). Denna skyldighet sågs som något som redan låg i RFV:s tillsynsfunktion. För att verket skulle kunna fullgöra bevakningsplikten krävdes att verket kunde vara part i mål vid försäkringsrätt och Försäkringsöverdomstolen. Statsmakterna har även vid flera tillfällen hänfört RFV:s funktion som partsföreträdare för det allmänna till huvudområdet normgivning (se prop. 1996/97:63 och prop. 1997/98:41). Verket anges ha två instrument när det gäller normgivningen. Främst kommer utfärdandet av bindande föreskrifter och allmänna råd som komplettering till statsmakternas författningar, men dessutom kan RFV genom utövandet av partsfunktionen och genom åtgärder för att sprida praxis och annan liknande information till försäkringskassorna verka för en likformig och rättvis tillämpning av socialförsäkringens bestämmelser.

Enligt vad förfarandeutredningen (SOU 2001:47) uppgett utövas RFV:s funktion som partsföreträdare för det allmänna främst i högre förvaltningsdomstol (kammarrätt och Regeringsrätten). Det är mindre vanligt att RFV överklagar en försäkringskassas beslut eller tar över försäk-

ringskassans talan vid länsrätt. RFV:s ombudsfunktion är organiserad som en del av RFV. Det har ibland framförts farhågor att detta förhållande skulle innebära en konfliktsituation, eftersom RFV både är partsföreträdare och normgivare i övrigt. Förfarandeutredningen hade bl.a. till uppdrag att se över RFV:s roll enligt 20 kap. 12 § AFL. Utredningens slutsats var att nuvarande ordning inte behövde ändras utifrån de rollkonflikter som kunde tänkas förekomma.

Det bör noteras att RFV:s partsroll på pensionssidan är något annorlunda. Bestämmelsen i 7 a § första stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291) om förvaltningsmyndighets partsställning gäller inte i fråga om mål enligt 2–4 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, dvs. mål om pensionsrätt m.m. Någon regelrätt tvåpartsprocess gäller alltså inte i sådana mål. Om en enskild överklagar ett sådant beslut hos en allmän förvaltningsdomstol, bestämmer RFV om verket skall vara part i målet. Om en enskild klagar till kammarrätten och verket har varit part i länsrätten, är verket alltid motpart i kammarrätten. Även om RFV har beslutat att inte vara part, får domstolen förelägga verket att svara i målet. RFV får överklaga ett avgörande av en allmän förvaltningsdomstol även om verket inte har varit part där. Om en enskild överklagar ett annat beslut enligt lagen, får RFV överta Premiepensionsmyndighetens (PPM) eller en allmän försäkringskassas uppgift att i allmän förvaltningsdomstol föra det allmännas talan. RFV för på motsvarande sätt som gäller enligt AFL det allmännas talan i Regeringsrätten.

Som nämnts ovan har RFV möjlighet att överklaga en allmän försäkringskassas beslut. Genom att den nya Försäkringskassan kommer att överta såväl de allmänna försäkringskassornas som RFV:s uppgifter kommer möjligheten för det allmänna att föra vidare principiellt viktiga frågor till domstolsprövning att upphöra om något nytt organ med denna uppgift inte samtidigt inrättas. En myndighet anses nämligen inte kunna överklaga sina egna beslut. Det kan anföras att behovet av en sådan funktion minskar med den sammanhållna myndigheten. Emellertid kommer det även fortsättningsvis finnas behov av att frågor av principiell natur blir föremål för domstolsprövning. Myndigheten kan i många situationer anse att det är oklart hur gällande rätt skall uttolkas, oavsett om beslutet blir gynnande eller ej för den enskilde. Att endast sådana frågor i beslut som en enskild väljer att överklaga kommer att föras upp till prövning av domstol kan inte anses tillfredställande. Det övergripande kravet på att socialförsäkringen skall tillämpas likformigt och rättvist kan inte på ett godtagbart sätt upprätthållas med en sådan ordning. Regeringen anser mot denna bakgrund att en särskild funktion bör inrättas med uppgift att överklaga Försäkringskassans beslut till allmän förvaltningsdomstol på samma sätt som RFV kan göra i dag. Med denna begränsade – men viktiga – uppgift ligger det närmast till hands att välja den modell som har införts för den nya skatteadministrationen (se prop. 2002/03:99, bet 2003/04:SkU2, rskr. 2003/04:17). Hos den nya Försäkringskassan bör således inrättas en särskild funktion som allmänt ombud.

Det allmänna ombudet hos Försäkringskassan bör, liksom RFV i dag kan överklaga de allmänna försäkringskassornas beslut, kunna överklaga Försäkringskassans beslut även till förmån för den enskilde. Möjligheten att överklaga bör huvudsakligen användas då det krävs för att utjämna en oenhetlig rättstillämpning på områden där behov av prejudikat är särskilt

framträdande. Det allmänna ombudet bör även ha en formell rätt att överklaga andra beslut av Försäkringskassan och att begära att ett materiellt felaktigt beslut rättas av Försäkringskassan med stöd av 20 kap. 10 a § AFL, men denna rätt avses tillämpas endast i undantagsfall. Det allmänna ombudets överklaganden kommer således att gälla ett begränsat antal beslut. Det allmänna ombudet bör ha möjlighet att uppdra åt en tjänsteman vid Försäkringskassan att företräda ombudet i allmän förvaltningsdomstol. Med hänsyn till detta bör funktionen som allmänt ombud utformas som en central funktion och kunna fullgöras av endast en eller ett fåtal personer. Det är viktigt att beslutsfattare inom Försäkringskassan informeras om sådana avgöranden som är av intresse för att skapa en enhetlig rättstillämpning inom myndigheten.

Det får anses vara av stor vikt att det allmänna ombudet garanteras en självständig ställning i sin processföring i förhållande till Försäkringskassan. Det allmänna ombudet bör därför utses av regeringen.

Bestämmelser om var det allmänna ombudet skall finnas och vem som skall utse ombudet bör tas in i en särskild lag om allmänt ombud hos Försäkringskassan. Regleringen av det allmänna ombudets processuella befogenheter erfordrar dessutom justeringar i AFL och i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (LIP).

När det gäller frågan om var det allmänna ombudet skall ha sitt kansli anser regeringen att detta är en fråga som rör Försäkringskassans inre organisation och som därför bör bestämmas av myndigheten själv.

Vad därefter gäller frågan om vilket organ som bör företräda det allmänna i allmän förvaltningsdomstol gör regeringen följande bedömning.

Som nämnts ovan anges i 7 a § förvaltningsprocesslagen att om en enskild överklagar en förvaltningsmyndighets beslut skall den myndighet som först beslutade i saken vara den enskildes motpart. Något skäl att frångå denna ordning när det gäller den nya Försäkringskassan finns inte enligt regeringens mening. Det innebär att när en enskild överklagar Försäkringskassans beslut, utan att det allmänna ombudet överklagar samma beslut, företräder Försäkringskassan det allmänna som part i samtliga instanser. Som nämnts ovan gäller dock inte denna ordning vid överklagande av vissa ärenden enligt LIP. Den nya Försäkringskassan bör dock kunna välja att träda in i en sådan process.

Eftersom den nya Försäkringskassan blir en sammanhållen myndighet med erforderlig processkapacitet bör således Försäkringskassan även kunna föra det allmännas talan i Regeringsrätten.

Om emellertid det allmänna ombudet har överklagat Försäkringskassans beslut hos länsrätten bör ombudet därefter, inte minst av processekonomiska skäl, behålla sin ställning av part i samtliga instanser.

Hänvisningar till S5-1

5.2. Forumregler

Regeringens förslag: Försäkringskassans beslut som rör en person som är bosatt i Sverige överklagas hos den länsrätt inom vars domkrets personen hade sin hemortskommun när beslutet fattades.

Försäkringskassans beslut avseende personer som inte är bosatta i Sverige skall överklagas hos den länsrätt inom vars domkrets det första beslutet i saken fattades.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks av de remissinstanser som har berört frågan.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 14 § andra stycket lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar skall som huvudregel ett beslut överklagas till den länsrätt inom vars domkrets ärendet först prövats. Bestämmelsen har i vissa sammanhang tolkats så att det är den beslutande ”arbetsenhetens” placering och inte den klagandes hemortskommun som blir avgörande när det gäller att bestämma vilken länsrätt som skall pröva ett överklagande. Till stöd för denna tolkning brukar anges ett uttalande i prop. 1997/98:17 om domstolsfrågor i anledning av den ändrade länsindelningen i västra Sverige där det sägs att styrande för vilken länsrätt som skall pröva överklagandet är var det skattekontor eller – i förekommande fall – det länsskattekontor som har fattat beslutet ligger (prop. 2002/03:99, RÅ 1995 ref. 20).

Regeringsrätten har å andra sidan i ett avgörande beträffande arbetslöshetskassor med lokal administration, funnit att bestämmelsen ska tolkas så, att beslutet ska överklagas till den länsrätt där arbetslöshetskassans styrelse har sitt säte, och alltså inte den domstol där det lokalkontor som fattat beslutet är beläget (RÅ 1997 ref. 13). Avgörandet var ett av skälen till att det i lagen om arbetslöshetsersättning infördes en särskild forumregel av innebörden att behörig domstol är den inom vars domkrets det första beslutet i saken har fattats.

Länsrätternas domkretsar överensstämmer i stort sett med det geografiska området för de allmänna försäkringskassorna. Försäkringskassan i Västra Götaland omfattar dock geografiskt länsrätterna i Göteborg, Vänersborg och Mariestad.

Regleringen av försäkringskassornas fördelning av beslutskompetensen sinsemellan finns främst i 5 kap. socialförsäkringslagen (1999:799). Tre huvudsituationer kan urskiljas, nämligen att individen är bosatt i Sverige, att han eller hon arbetar här utan att vara bosatt samt att han eller hon enligt EG-rättslig lagstiftning har rätt till förmåner i egenskap av familjemedlem till en annan förmånsberättigad. För personer bosatta i Sverige gäller att ett ärende skall avgöras av den allmänna försäkringskassa inom vars verksamhetsområde den enskilde var folkbokförd den 1 november året före avgörandet. Om den enskilde då inte var folkbokförd i Sverige skall ärendet i stället avgöras av den försäkringskassa inom vars verksamhetsområde den enskilde är bosatt vid årets ingång. Sker bosättningen senare under året, skall ärendet avgöras av den försäkringskassa inom vars verksamhetsområde personen bor.

Ett ärende som avser någon som inte är bosatt i Sverige, men som alltså omfattas av socialförsäkringen på grund av arbetsvillkoret, skall

avgöras av den försäkringskassa inom vars verksamhetsområde den enskilde regelmässigt tillbringar sin dygnsvila. Om dygnsvilan inte tillbringas i Sverige, skall ärendet avgöras av den försäkringskassa inom vars verksamhetsområde den enskilde regelmässigt arbetar. Är den enskilde sjöman skall ärendet, om det inte avser pension, avgöras av Västra Götalands läns allmänna försäkringskassa. Om det inte med stöd av dessa bestämmelser går att föra ett ärende till någon viss försäkringskassa, skall ärendet avgöras av Gotlands läns allmänna försäkringskassa om ärendet gäller pension, sjukersättning, aktivitetsersättning, yrkesskadelivränta eller livränta som bestäms med tillämpning av lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, och av Stockholms läns allmänna försäkringskassa i övriga fall.

Om en persons familjemedlemmar skall ha förmåner skall ärendena avgöras av samma försäkringskassa som skall avgöra ett ärende angående den ursprungliga personen. Ett ärende, som avser någon som omfattas eller väljer att omfattas av svensk lagstiftning enligt artikel 16 i förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, skall avgöras av Gotlands läns allmänna försäkringskassa om ärendet gäller pension, sjukersättning, aktivitetsersättning, yrkesskadelivränta eller livränta som bestäms med tillämpning av lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, och av Stockholms läns allmänna försäkringskassa i övriga fall.

Det finns en möjlighet att bestämma att det hos en eller flera försäkringskassor skall finnas för alla försäkringskassor gemensamma enheter för vissa ärenden eller frågor (se 18 kap. 2 § AFL och förordningen (2000:806) om gemensamma enheter för allmänna försäkringskassor). Sådana enheter finns för närvarande i försäkringskassorna i Östergötland (försäkringsmedicinska utredningar), Gotland (vissa EG-rättsliga pensionsfrågor), Skåne (tandvårdsförsäkring) och Norrbotten (efterlevandepension m.m.). I sådana fall är den försäkringskassan behörig att fatta beslutet eller handha frågan. Dessutom finns vissa ytterligare bestämmelser om ärendeuppdelning i ett antal förordningar.

Den organisation med en myndighet för hela landet som regeringen föreslagit i prop. 2003/04:69 gör att forumreglerna för de allmänna förvaltningsdomstolarna behöver förändras. Förslaget i den delen innebär att ärendehandläggningen inte längre har några formella geografiska begränsningar. Det får ankomma på den nya myndigheten att besluta om den lokala organisationen. Det är vidare upp till myndigheten att utnyttja kapaciteten i organisationen på lämpligt sätt, vilket kan komma att innebära exempelvis att viss ärendehandläggning koncentreras till vissa orter eller att balanserade ärenden i en viss region sprids ut över landet. Nuvarande regler i bl.a. socialförsäkringslagen om fördelning av beslutskompetensen fyller inte längre någon funktion, eftersom beslutskompetensen i fortsättningen gäller myndigheten som helhet.

Enmyndighetslösningen kan alltså innebära att ärenden flyttas inom myndigheten över större geografiska områden än vad som gäller i dag. Det innebär att den allmänna forumregeln i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar, som utgår från var beslutet är fattat, leder till att måltillströmningen till i första hand länsrätterna kan komma att variera mycket. Domstolarna får på detta sätt begränsade möjligheter att förutse sin ar-

betssituation. Justitiedepartementet lämnade i januari 2001 ett uppdrag till en särskild utredningsman att bl.a. överväga forumregeln i 14 § andra stycket lagen om allmänna förvaltningsdomstolar. Översynen omfattade en undersökning av om en ny allmän forumregel, som t.ex. anknyter till bostadsort eller hemvist, bättre än den nuvarande kunde tillgodose vissa krav som angavs. Dessa krav var att så många måltyper som möjligt ska förekomma i alla länsrätter, att förändringar i förvaltningsmyndigheternas organisation inte påverkar spridningen av mål till länsrätterna samt att målen så långt det är möjligt handläggs av den länsrätt som är geografiskt närmast den det berör (Ju 2001:B, dnr Ju 2001/511/LED). Utredaren har därefter i september 2001 redovisat sitt förslag och förordat att nuvarande reglering skall bestå (se dnr Ju 2001/6425), men ändå uttalat att forumproblem på grund av myndigheternas regionalisering bör lösas i specialförfattningarna, i första hand för länsrätternas största målområden. Förslaget har remissbehandlats och övervägs för närvarande inom Regeringskansliet.

I samband med inrättandet av en gemensam myndighet för hela skatteförvaltningen den 1 januari 2004 har särskilda forumregler införts för den verksamheten (se prop. 2002/03:90).

Utgångspunkten för en forumbestämmelse för socialförsäkringsmål bör vara att denna ska leda till en jämn och i så stor utsträckning som möjligt förutsägbar måltillströmning till länsrätterna. Tillströmningen bör inte påverkas av hur den nya myndigheten väljer att organisera sin verksamhet. Med en ny organisation för socialförsäkringsadministrationen uppfyller nuvarande allmänna forumregel inte dessa krav. Därför bör särskilda forumbestämmelser inrättas för socialförsäkringsmål.

Det finns ett egenvärde i att reglerna om behörig domstol blir enkla och enhetliga och det är även en fördel om de överensstämmer med den särreglering, som har inrättats på skatteområdet. Slutligen finns – som regeringen uttryckt i samband med översynen av den nuvarande bestämmelsen – ett värde i att måltyperna sprids till så många länsrätter som möjligt samt att målen samtidigt så långt som möjligt handläggs av den länsrätt som är geografiskt närmast den det berör.

I de flesta ärenden som avgörs hos de allmänna försäkringskassorna är den försäkrade bosatt i Sverige. Med nuvarande ordning har ärendet då handlagts av en försäkringskassa i närheten av bostadsorten och därefter överklagats till den länsrätt som är geografiskt närmast. Regeringen anser att den försäkrades hemortskommun, dvs. där han eller hon var folkbokförd den 1 november året före det år beslutet fattades, även i fortsättningen i realiteten bör vara styrande vid valet av behörig domstol. En sådan reglering står i överensstämmelse med vad som gäller enligt rättegångsbalkens bestämmelser för ett stort antal måltyper i allmän domstol och även med vad som gäller som huvudregel för fysiska personer inom skattelagstiftningen.

Som nämnts ovan förekommer inom socialförsäkringen även beslut riktade mot personer som inte är bosatta i Sverige. För forumvalet vid överklagande av dessa beslut måste en annan lösning väljas. Försäkringskassorna har enligt nuvarande bestämmelser att som huvudregel utgå från var dygnsvilan tillbringas, därefter var arbetsgivaren finns och slutligen i en utpekad kassa (Gotlands läns allmänna försäkringskassa och i vissa fall Stockholms läns allmänna försäkringskassa). Ärendevo-

lymerna i jämförelse med det totala antalet ärenden för socialförsäkringsadministrationen är relativt små och detsamma gäller måltillströmningen till domstolarna. En grupp som omfattas är de s.k. gränsgångarna, vilkas ärenden i dag handläggs av den försäkringskassa där arbetsgivaren finns. Av naturliga skäl är den gruppen dock geografiskt relativt stabil. Handläggningen av utlandsärenden är i dagens organisation koncentrerad. Ärendenas särart gör att det är troligt att de även i en framtida organisation kommer att handläggas koncentrerat. Därför är det ändamålsenligt att överklaganden i sådana ärenden styrs utifrån var ärendet först prövats. Forum för överklagande kommer således i dessa fall styras av var Försäkringskassan väljer att handlägga ärendena. Om den nya myndigheten avser att i framtiden flytta handläggningen av sådana ärendegrupper får det förutsättas att Försäkringskassan beaktar forumproblematiken.

Frågan var ett ärende först anses prövat är emellertid inte alldeles klar. Till detta kommer att en enskild enligt nuvarande bestämmelser för socialförsäkringen endast kan överklaga sådana tjänstemannabeslut som fattats efter omprövning (se 20 kap. 11 § första stycket AFL). Det kan i en sådan situation uppstå än mer oklarheter om vilken domstol som är behörig (jfr RÅ 1997 ref. 13). I likhet med vad som gäller för arbetslöshetsförsäkringsmål (se 95 § lagen [1997:239] om arbetslöshetskassor) bör det därför införas en forumbestämmelse som pekar ut den domstol inom vars domkrets det första beslutet fattats som behörig domstol.

En forumregel som utgår från hemortskommunen innebär i praktiken att uppdelningen mellan förvaltningsdomstolarna i huvudsak består.

Det har i olika sammanhang framförts synpunkten att det vore av värde även för förvaltningsdomstolarna att få specialisera sig. Dessa tankar har emellertid hittills avvisats av statsmakterna. Det är snarast så, att det finns en strävan att sprida måltyperna över samtliga länsrätter. För de ärenden som överklagas med stöd av att beslutet fattats i domkretsen – exempelvis utlandsärenden – blir för övrigt konsekvensen av en koncentrerad handläggning i myndigheten, att även domstolen blir specialiserad. Om den nya myndigheten exempelvis även fortsättningsvis väljer att handlägga utlandsärenden på en enhet på Gotland, kommer Länsrätten i Gotlands län att även fortsättningsvis vara den domstol som har hand om överklagandena.

I den mån de föreslagna forumreglerna uppfattas som svårtillämpade är detta inte något som drabbar den enskilde klagande. Enligt 23 § andra stycket förvaltningslagen (1986:233) ska en skrivelse med överklagande ges in till den myndighet som meddelat beslutet. Myndigheten ska sedan göra en rättidsprövning och se till att överklagandet – om det är i rätt tid – vidarebefordras till rätt domstol.

I sammanhanget kan noteras att det i 20 kap. 13 § första stycket AFL sägs att om ett överklagande inom klagotiden kommit till allmän förvaltningsdomstol, RFV eller en allmän försäkringskassa som inte meddelat beslutet, ska överklagandet anses ha kommit in i rätt tid och översändas till behörig myndighet. När nu socialförsäkringsadministrationen kommer att utgöra endast en sammanhållen statlig myndighet saknas anledning att ha en sådan särreglering. Det innebär att lagrummet kan utmönstras. I stället kommer då de generella bestämmelserna i 6 a § förvaltningsprocesslagen och 24 § förvaltningslagen att gälla.

Hänvisningar till S5-2

6. Sekretessfrågor m.m.

Regeringens förslag: I sekretesslagen (1980:100) och i lagen (2003:763) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration görs ändringar på så sätt att vad som sägs om allmän försäkringskassa eller Riksförsäkringsverket i stället skall gälla Försäkringskassan.

Utredningens förslag: Utredningen berör inte närmare de författningsmässiga konsekvenserna när det gäller sekretesslagstiftningen.

Remissinstanserna: Datainspektionen har ingenting att erinra mot vad som föreslås. Inspektionen påpekar dock att det i författningsarbetet kan uppkomma sådana frågor om integritetsskydd som kan behöva övervägas särskilt.

Skälen för regeringens förslag

Den föreslagna organisatoriska förändringen av socialförsäkringens administration aktualiserar även vissa frågeställningar rörande tillämpningen av tryckfrihetsförordningens bestämmelser om allmänna handlingar och de bestämmelser i sekretesslagen (1980:100) som avser socialförsäkringens administration.

Tryckfrihetsförordningens bestämmelser om allmänna handlingar

En handling är enligt 2 kap. 3 § första stycket tryckfrihetsförordningen (TF) allmän om den förvaras hos en myndighet och är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Av 2 kap. 6 § första stycket TF framgår att en handling anses inkommen till en myndighet när den har anlänt till myndigheten eller kommit behörig befattningshavare tillhanda. I 2 kap. 7 § TF föreskrivs – såvitt nu är av intresse – att en handling anses upprättad hos en myndighet när den har expedierats, eller om den inte har expedierats, när det ärende till vilken den hänför sig har slutbehandlats eller, om den inte hänför sig till visst ärende, när den har färdigställts av myndigheten. Av 2 kap. 8 § TF framgår att om ett organ som ingår i eller är knutet till ett verk eller liknande myndighetsorganisation överlämnat en handling till ett annat organ inom samma myndighetsorganisation skall handlingen inte anses som därigenom inkommen eller upprättad i annat fall än då organen uppträder som självständiga i förhållande till varandra.

De allmänna försäkringskassorna är i dag att anse som särskilda myndigheter. Detta innebär att om en försäkringskassa översänder en handling till en annan försäkringskassa, så är handlingen att anse som i TF:s mening upprättad hos den översändande kassan och inkommen hos den mottagande kassan. Den föreslagna organisatoriska förändringen av socialförsäkringens administration innebär emellertid att de formella myndighetsgränserna i verksamheten försvinner och att all handläggning sker inom en och samma myndighet. Enligt huvudregeln kommer därför handlingar som utväxlas mellan olika organ inom den nya Försäkringskassan inte därigenom att bli allmänna. Det är bara i de fall organen

uppträder som självständiga gentemot varandra som handlingar blir allmänna vid ett sådant överlämnande. Närmare ledning för hur man i det särskilda fallet skall se på denna fråga får hämtas i bestämmelser som gäller för de olika organens organisation, beslutsbefogenheter etc. (se prop. 1975/76:160 s. 151 ff.). Enbart det förhållandet att man inom den nya myndigheten – precis som i dag – kan komma att koncentrera handläggningen av vissa ärendetyper till ett visst organ torde inte medföra att organet kan anses uppträda som självständigt i förhållande till myndigheten i övrigt i den mening som avses i 2 kap. 8 § TF. Inte heller torde den kommande indelningen i olika länsorganisationer inom den nya Försäkringskassan att få den effekten. Med hänsyn till att det allmänna ombudet kommer att inta en sådan särställning inom myndigheten och ha egen beslutsbefogenhet kommer dock handlingar som utväxlas mellan ombudet och andra organ inom Försäkringskassan sannolikt i stor utsträckning att bli allmänna.

Sekretessgränserna inom Försäkringskassan

Enligt 7 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess hos allmän försäkringskassa, Premiepensionsmyndigheten, Riksförsäkringsverket och domstol i ärende enligt lagstiftningen om allmän försäkring, allmän pension, arbetsskadeförsäkring eller handikappersättning och vårdbidrag eller om annan jämförbar ekonomisk förmån för enskild, eller om läkarvårdsersättning eller ersättning för sjukgymnastik, för uppgift om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom eller henne närstående lider men om uppgiften röjs. Samma sekretess gäller, med vissa undantag, hos annan myndighet på vilken det ankommer att handlägga ärende enligt lagstiftning som nu har nämnts. Vidare gäller hos en allmän försäkringskassa, Premiepensionsmyndigheten, Riksförsäkringsverket och domstol förstärkt sekretess i ärende enligt lagstiftningen om inkomstgrundad ålderspension för vissa uppgifter om förfoganden över premiepensionsmedel (9 kap. 25 § sekretesslagen).

Sekretess gäller som huvudregel både mot enskilda och mot andra myndigheter samt mellan olika verksamhetsgrenar inom en myndighet, om de är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra (1 kap. 2 § och 3 § första och andra styckena sekretesslagen). Den första fråga som infinner sig är om sammanslagningen av Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna till en myndighet kommer att medföra att det inom Försäkringskassan kommer att finnas olika verksamhetsgrenar mellan vilka det föreligger sekretess. Innan denna fråga kan besvaras måste först frågan vad som avses med begreppet verksamhetsgrenar behandlas. I propositionen till sekretesslagen uttalade Lagrådet att med verksamhetsgren synes vara att likställa varje verksamhet inom en myndighet, från vilken en sekretessbelagd uppgift enligt en tillämplig sekretessregel inte får lämnas ut utan prövning enligt sekretesslagen (prop. 1979/80:2 Del A s. 463). Föredraganden anslöt sig till Lagrådets uttalande (a.a. s. 494). När det gällde sekretessprövning vid utlämnande inom en myndighet uttalade Lagrådet att en sådan prövning skall företas när fråga uppkommer om att lämna en sekretessbelagd uppgift till en enhet inom samma myndighet, som inte kan anses delta i den verksamhet

där sekretessen gäller. Sistnämnda uttalande skall läsas mot den bakgrunden att propositionens lagförslag inte uppställde något krav på att de olika verksamhetsgrenarna skulle vara självständiga i förhållande till varandra för att en sekretessgräns skulle uppstå. Vid riksdagsbehandlingen av förslaget förordade dock konstitutionsutskottet att sekretess bara skulle gälla mellan olika verksamhetsgrenar när dessa var att betrakta som självständiga i förhållande till varandra. När detta skulle anses vara fallet fick bedömas med ledning av förarbetsuttalandena till 2 kap. 8 § tryckfrihetsförordningen (KU 1979/80:37 s. 12 ff). Riksdagen beslutade i enlighet med konstitutionsutskottets förslag (rskr.179).

Den första förutsättningen som måste vara uppfylld för att en sekretessgräns skall uppstå inom en myndighet är således att det finns olika verksamhetsgrenar inom myndigheten. Först om så är fallet finns det anledning att pröva om de olika verksamhetsgrenarna också är självständiga i förhållande till varandra. I den verksamhet som Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna bedriver har myndigheterna i princip bara att tillämpa 7 kap. 7 § sekretesslagen. Bestämmelsen i 9 kap. 25 § sekretesslagen får anses ha mariginell betydelse i detta sammanhang eftersom den bara innebär en förstärkning av sekretesskyddet för vissa uppgifter i ärenden enligt lagstiftningen om inkomstgrundad ålderspension. När nämnda myndigheter slås ihop till Försäkringskassan kommer 7 kap. 7 § och 9 kap. 25 § att bli tillämpliga hos den nya myndigheten. Även det allmänna ombudet kommer, i likhet med Försäkringskassans övriga anställda, att tillämpa dessa bestämmelser. Den generella utformningen av sekretessregleringen på socialförsäkringsområdet medför således att några olika verksamhetsgrenar i sekretesslagens mening inte kommer att uppkomma inom den nya myndigheten såvitt gäller sakfrågorna. Vid sådant förhållande saknar det relevans att det allmänna ombudet intar en självständig ställning inom Försäkringskassan i frågor som rör överklagande av myndighetens beslut.

Den föreslagna organisatoriska förändringen av socialförsäkringens administration innebär att den sekretessgräns som finns mellan de allmänna försäkringskassorna och mellan en allmän försäkringskassa och Riksförsäkringsverket enligt 1 kap. 3 § första stycket sekretesslagen försvinner. Bestämmelserna om sekretess mellan myndigheter innebär att sekretessbelagda uppgifter endast kan lämnas ut mellan de olika myndigheterna inom socialförsäkringsadministrationen om stöd för detta kan hämtas i någon sekretessbrytande regel. I förordningen (1980:995) om skyldighet för de allmänna försäkringskassorna att lämna uppgifter till andra myndigheter föreskrivs att en allmän försäkringskassa på begäran skall lämna uppgifter om enskilda till domstol, Riksförsäkringsverket, Statens löne- och pensionsverk, en annan allmän försäkringskassa eller en arbetsmarknadsmyndighet om uppgifterna behövs där i ärenden enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller annan jämförbar lagstiftning om ekonomisk förmån för enskilda eller enligt lagen (1991:1047) om sjuklön eller lagen (1993:16) om försäkring mot vissa semesterlönekostnader. Uppgifter som en försäkringskassa har och som en annan försäkringskassa eller Riksförsäkringsverket behöver i verksamhet med anknytning till nämnda förmånsslag, skall således redan enligt gällande rätt utan hinder av sekretess lämnas till den senare myndigheten om denna behöver uppgifterna. Med

hänsyn till den redovisade sekretessbrytande regeln torde således sammanslagningen av Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna till en myndighet inte innebära någon förändring i praktiken i fråga om utlämnande av uppgifter som är föranlett av behov vid handläggning av ärenden.

Den nya Försäkringskassan kommer dock att ha betydligt fler anställda än var och en av de myndigheter som nu slås samman. Detta skulle kunna innebära en risk från integritetssynpunkt. Frågan hur en befattningshavare skall tillämpa sekretessreglerna i förhållande till sina arbetskamrater berörs i viss utsträckning i förarbetena till tidigare ändringar i sekretesslagen. I prop. 1990/91:111 anför departementschefen (s. 24) att sekretessreglerna inte anses utgöra något hinder mot att lämna uppgifter mellan befattningshavare hos en myndighet i den utsträckning som är normal för och behövlig för ett ärendes handläggning eller verksamhetens bedrivande i övrigt. Departementschefen anför dock vidare att det av grunderna för sekretesslagen torde följa att en befattningshavare inte bör anse sig ha en obegränsad frihet att lämna uppgifter som omfattas av sekretess till andra anställda inom myndigheten. Justitieombudsmannen har också uttalat att det torde stå klart att en befattningshavare inte har någon obegränsad frihet att lämna uppgifter som omfattas av sekretess till sina arbetskamrater (JO 1983/84 s. 262). Justitieombudsmannen uttalade samtidigt att det å andra sidan är tydligt att sekretesslagen inte heller kan anses utgöra hinder mot att en handläggare rådfrågar andra befattningshavare om ett ärende, åtminstone inte om det framstår som objektivt försvarbart. Vidare måste uppgifter fritt kunna lämnas till den som på ett eller ett annat sätt deltar i beredandet och avgörandet av ett ärende.

Med hänsyn till att det följer av grunderna för sekretesslagen att en befattningshavare inte bör anse sig ha någon obegränsad frihet att lämna sekretessbelagda uppgifter till sina arbetskamrater och till det uppgiftsutbyte som redan idag är möjligt såväl mellan de allmänna försäkringskassorna sinsemellan som mellan kassorna och Riksförsäkringsverket, innebär en sammanslagning av dessa myndigheter till en ny myndighet i praktiken ingen förändring från sekretessynpunkt.

Sammanfattningsvis är den enda ändring som behöver göras i sekretesslagen med anledning av omorganisationen att orden ”allmän försäkringskassa” och ”Riksförsäkringsverket” byts ut mot ”Försäkringskassan”. Begreppet Försäkringskassan innefattar här även det allmänna ombudet.

Behandling av personuppgifter

Personuppgiftslagen (1998:204) (PUL) innehåller grundläggande regler för hur personuppgifter får behandlas. PUL gäller även behandlingen av personuppgifter inom socialförsäkringens administration. Omfattningen av behandlingar av bl.a. integritetskänsliga uppgifter inom socialförsäkringens administration och behovet av en tydlig reglering av sådan behandlingar har påkallat att bestämmelserna i PUL kompletteras genom en registerlag som är tillämplig inom de aktuella myndigheternas verksamheter.

Sedan den 1 december 2003 gäller lagen (2003:763) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration. Den nya lagen

är tillämplig i fråga om i princip all automatiserad behandling av personuppgifter och viss manuell behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration. Den samling uppgifter som med hjälp av automatiserad behandling används gemensamt i verksamheterna utgör socialförsäkringsdatabasen. Den grundläggande tanken med socialförsäkringsdatabasen är att reglera behandling av personuppgifter som på grund av gemensam användning är att anse som särskilt integritetskänsliga.

Behörigheten till åtkomst till uppgifter i databasen är enligt lagen begränsad till uppgifter som den enskilde handläggaren behöver för att fullgöra sina arbetsuppgifter. Tilldelning av behörighet för åtkomst till socialförsäkringsdatabasen skall inom administrationen ske genom en särskild handling i enlighet med vad som föreskrivs av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Särskilda regler gäller enligt lagen för bl.a. direktåtkomst till socialförsäkringsdatabasen. Direktåtkomst skall vara förbehållen de personkategorier som på grund av sina arbetsuppgifter behöver tillgång till uppgifterna.

När det gäller åtkomsten till uppgifterna i socialförsäkringsdatabasen för personalen vid den nya Försäkringskassan är det angeläget att framhålla att PUL:s allmänna bestämmelser om grundläggande krav på och säkerhet vid behandling m.m. av personuppgifter innebär att olika åtgärder måste vidtas som bl.a. minimerar riskerna för oacceptabla integritetsintrång. 2003 års lag ställer krav på att den i fråga om säkerhetsåtgärder personuppgiftsansvariga myndigheten sätter upp klara och tydliga gränsdragningar i fråga om vilka personer som skall ha tillgång till vilka uppgifter. Detta är än viktigare med den nya organisationen. De aktuella gränsdragningarna är en uppgift som hänger mycket nära samman med Försäkringskassans inre organisation och som måste göras av kassan själv.

Övervägandena i denna del leder inte till annan slutsats än att endast orden ”allmän försäkringskassa” och ”Riksförsäkringsverket” i olika böjningsformer skall ersättas med ”Försäkringskassan”.

24-timmars myndighet

Den 1 april 2004 trädde en lag (2004:115) om självbetjäningstjänster via Internet inom socialförsäkringens administration i kraft. Lagen efterträdde en tidsbegränsad lag om försöksverksamhet med 24-timmars myndighet inom socialförsäkringsadministrationen. Den nya lagen gäller socialförsäkringsförmåner samt andra förmåner och ersättningar som enligt lag eller förordning handläggs av Riksförsäkringsverket, de allmänna försäkringskassorna eller Premiepensionsmyndigheten. Med självbetjäningstjänster avses i lagen möjligheter att via Internet få tillgång till personuppgifter och annan information samt utföra vissa angivna rättshandlingar.

En enskild får enligt lagen – i den utsträckning som framgår av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer – använda självbetjäningstjänster för att lämna uppgifter, göra anmälningar eller ansökningar, förfoga över rättigheter samt utföra andra rättshandlingar. Sådana rättshandlingar har samma rättsverkningar som om de utförts i enlighet med de föreskrifter om formkrav som annars gäller.

Lagen innehåller bestämmelser om elektronisk signatur och certifikat för kontroll av användarens identitet m.m. Vidare anges att en handling eller uppgift som vid användning av en självbetjäningstjänst översänts till en myndighet inom socialförsäkringens administration, skall anses ha kommit in till den myndighet till vilket ärendet hör när den har anlänt till den del av ett system för automatiserad behandling som anvisats som mottagningsställe för självbetjäningstjänsten.

Den planerade utbyggnaden av verksamheter med 24-timmarsmyndigheter har inte förutsatt några förändringar av reglerna om sekretess. I prop. 2003/04:40 med förslag till 24-timmarsmyndighet inom socialförsäkringens administration framhåller regeringen (s. 15) att den prövning av eventuell sekretess som kan komma i fråga i praktiken av naturliga skäl sker vid fastställandet av det urval av uppgifter som enskilda skall ha tillgång till vid användning av självbetjäningstjänster. Eftersom det i första hand är fråga om uppgifter som gäller den enskilde själv, torde dock det aktuella urvalet i regel kunna fastställas utan att några uppgifter av betydelse måste uteslutas på grund av sekretess. Enligt 14 kap. 4 § sekretesslagen gäller enligt huvudregeln sekretess till skydd för enskild inte i förhållande till honom eller henne själv. De undantag från detta som anges i sekretesslagen, exempelvis i 7 kap. 7 § andra stycket, torde inte bli tillämpliga i de avsedda fallen. Vidare anförs i propositionen (s. 16) att det ankommer på de berörda myndigheterna att vid utformningen av en självbetjäningstjänst beakta bestämmelserna i sekretesslagen och därvid dels avgöra vilket urval av uppgifter som kan lämnas ut, dels att se till att identifieringen av mottagaren är tillfyllest i de fall sekretess kan föreligga i förhållande till någon annan än mottagaren.

Att de allmänna försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket går upp i en ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration föranleder ingen annan bedömning när det gäller sekretess och behandling av personuppgifter än den som gjordes vid tillkomsten av lagen om självbetjäningstjänster via Internet inom socialförsäkringens administration.

Hänvisningar till S6

7. Övergångsfrågor

7.1. Verksamhetsövergången

Regeringens förslag: I lagen (2004:274) med anledning av inrättande av Försäkringskassan skall regler införas om att staten den 1 januari 2005 övertar de allmänna försäkringskassornas tillgångar och skulder. Vidare skall bestämmelser införas i samma lag om att staten övertar ansvaret för de allmänna försäkringskassornas rättigheter samt förbindelser och övriga åtaganden.

Enligt övergångsbestämmelser till lagen (2004:275) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring skall bestämmelserna om redovisning och revision kunna tillämpas även på de allmänna försäkringskassornas sista räkenskapsår. Bestämmelserna om skadestånd i samma kapitel skall fortfarande tillämpas såvitt gäller förhållanden före utgången av år 2004.

Regeringens bedömning: Den verksamhet som förs över från de allmänna försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket till den nya Försäkringskassan bevarar sin identitet vid övergången. När det gäller de anställda regleras övergången av allmänna bestämmelser som finns i den arbetsrättsliga lagstiftningen.

Utredningens bedömning: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Personalfrågor berörs framför allt i remissyttranden från försäkringskassorna och personalorganisationerna. Som framgår av avsnitt 7.2 uppehåller sig ett par försäkringskassor särskilt vid försäkringskassornas fonder och stiftelser. I övrigt behandlas övergångsfrågorna endast översiktligt i remissyttrandena.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: De allmänna försäkringskassorna är i nuvarande form självständiga offentligrättsliga juridiska personer. De är inte statliga myndigheter och därför inte inordnade i den statliga myndighetskretsen. Kassorna är däremot när det gäller administration, t.ex. ärendehandläggningen i viktiga avseenden jämställda med statliga förvaltningsmyndigheter.

Sammanslagningen av samtliga försäkringskassor – tillsammans med det statliga Riksförsäkringsverket (RFV) – till en ny sammanhållen statlig myndighet medför i rättsligt avseende en rad olika förändringar. För de anställda i försäkringskassorna får övergången till en statlig myndighet således viktiga arbetsrättsliga följder. Dessa har behandlats relativt utförligt i propositionen En ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration prop. 2003/04:69.

Som framgår av den nämnda propositionen innebär reglerna i 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd att de anställdas anställningsavtal automatiskt kommer att föras över till Försäkringskassan, om inte arbetstagaren motsätter sig detta. Enligt allmänt löne- och förmånsavtal (ALFA) gäller att central arbetstagarorganisation skall ges tillfälle till förhandling om anställningsvillkoren när en ny myndighet under regeringen inrättas. Vidare påpekas i propositionen bl.a. att en hel del arbete

behöver läggas ned på det personalpolitiska området innan den nya statliga myndigheten kan inrättas.

De arbetsrättsliga frågor som således redan behandlats i den tidigare propositionen kräver i detta sammanhang ingen ytterligare belysning utan kan lämnas utanför den fortsatta genomgången av de rättsliga övergångsfrågor som inrättandet av den nya Försäkringskassan för med sig.

De allmänna försäkringskassorna förvaltar sin förmögenhetsmassa självständigt. Samtidigt beslutar regeringen om vad som ska göras med tillgångarna om kassan upplöses eller verksamhetsområdet ändras. Detta har gällt enligt 18 kap. 4 § andra stycket AFL alltsedan lagen kom till.

Reformen innebär formellt sett att kassorna upphör som självständiga rättssubjekt. Det kan därför hävdas att det redan genom nuvarande reglering i AFL står klart att regeringen fritt kan disponera de tillgångar som kassorna i dag förfogar över och således kan besluta om dessa.

Ytterligare skäl talar för det rimliga i en sådan ordning. Kassorna är i sin verksamhet i princip att jämställa med statliga myndigheter och deras uppgift, som är definierad i lag, tillgodoser enbart ett uttalat allmänintresse. Organisationsreformen medför inte någon ändring av verksamheten som sådan, utan ansvaret för denna övergår på den nya myndigheten.

Verksamheten hos försäkringskassorna är sedan lång tid tillbaka finansierad helt av allmänna medel. Sammantaget finns det inte några bärande invändningar utifrån ett civilrättsligt eller europarättsligt perspektiv mot att försäkringskassornas tillgångar och skulder överförs till staten.

Det kan således enligt regeringens bedömning inte finnas några skäl mot att överföra kassornas tillgångar och skulder till staten. Frågan är emellertid om kassornas roll som offentligrättsligt subjekt har en sådan karaktär att man kan göra en sådan överföring utan särskild reglering.

Det kan nämnas att när lokalhållningen för de allmänna underrätterna övertogs av staten från tingshusbyggnadsskyldige, som var en specialkommun med beskattningsrätt och hade egen förvaltning, antogs bestämmelser i en särskild lag (1970:390), som bl.a. innebar att tingshusbyggnadsskyldiges fasta egendom, penningmedel, rättigheter och andra tillgångar övertogs av staten (prop. 1970:1 bil. 4). Detsamma var förhållandet när staten övertog skogsvårdsstyrelsernas egendom genom en lag (1981:369). Från senare tid kan nämnas att särskilda regler om äganderätt till vissa tillgångar infördes i lagen (1998:1592) om införande av lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan.

På motsvarande sätt som således kommit till användning vid tidigare tillfällen när organisationsövergångar inneburit att egendom överförts till eller från staten bör regler nu införas i den lag med anledning av inrättande av Försäkringskassan som förelagts riksdagen i prop. 2003/04:69 om att staten den 1 januari 2005 övertar de allmänna försäkringskassornas fasta egendom, penningmedel, rättigheter och andra tillgångar samt förbindelser och övriga åtaganden.

När det gäller RFV:s tillgångar finns det inte behov av särskilda regler av motsvarande slag vid sidan av allmänna bestämmelser om att det som är föreskrivet i eller annars följer av en lag eller annan författning beträffande allmänna försäkringskassor eller RFV efter utgången av år 2004 i stället skall tillämpas på den nya Försäkringskassan.

Särskilda överväganden krävs emellertid när det gäller förvaltningen av de fonder och stiftelser som finns knutna till de allmänna försäkrings-

kassorna samt de fastigheter som ingår i dessa. Vidare behöver den praktiska hanteringen av de fastigheter som ägs av försäkringskassorna direkt klaras ut. Dessa frågor behandlas i avsnitt 7.2.

Förbindelser och övriga åtaganden enligt civilrättsliga avtal som har ingåtts av en allmän försäkringskassa bör enligt regeringens bedömning kunna föras över till den nya Försäkringskassan. Detta är primärt en fråga om information till avtalsparterna. I en del fall kan det emellertid behövas ändringar i avtalsinnehållet eller att avtalen sägs upp. Återkrav och fordringar får hanteras på motsvarande sätt. I detta sammanhang kan påminnas om den särskilde utredare som tillsatts för att förbereda och genomföra bildandet av Försäkringskassan, genomförandeorganisationen (GEORG S 2003:13). Utredaren skall vidta de åtgärder som krävs för att den nya myndigheten skall kunna inrättas den 1 januari 2005. Regeringen föreslår att det i lagen med anledning av inrättande av Försäkringskassan även tas in en uttrycklig regel om att staten den 1 januari 2005 övertar ansvaret för de allmänna försäkringskassornas rättigheter samt förbindelser och övriga åtaganden.

Hänvisningar till S7-1

7.2. Fonder, stiftelser och fastigheter

Regeringens förslag: De nuvarande fonderna för den obligatoriska och den frivilliga sjukförsäkringen skall avvecklas den 1 januari 2005 i samband med att den nya Försäkringskassan inrättas.

Staten övertar den 1 januari 2005 de fastigheter, tomträtter och bostadsrätter som de allmänna försäkringskassorna äger.

De stiftelser som förvaltas av de allmänna försäkringskassorna överlämnas den 1 januari 2005 till förvaltning av den nya Försäkringskassan.

Regeringens bedömning: Tillgångar i form av likvida medel från de avvecklade fonderna för den obligatoriska och frivilliga sjukförsäkringen bör redovisas mot inkomsttitel på statsbudgeten. Den frivilliga sjukförsäkringen bör fr.o.m. den 1 januari 2005 finansieras från ett anslag som riksdagen anvisar för ändamålet.

Utredningens bedömning: Fonderna för den obligatoriska och den frivilliga sjukförsäkringen kan föras över till Försäkringskassan. Denna bör också överta de uppgifter som de allmänna försäkringskassorna eller Riksförsäkringsverket har i enskilda fonder eller stiftelser.

Remissinstanserna: Västra Götalands läns allmänna försäkringskassa anser att även om försäkringskassornas fonder och stiftelser förs över till den nya myndigheten är det av vikt att dessa, i de fall de har en historiskt sett regional anknytning, bibehåller denna. De regionala enheterna bör i dessa fall fortsätta förvaltningen, formellt på uppdrag av den centrala. Liknande synpunkter framförs av Västernorrlands allmänna försäkringskassa.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Inom den obligatoriska sjukförsäkringen fanns det tidigare bestämmelser om fonder för finansieringen av försäkringen. Dessa skulle dock avvecklas enligt beslut av 1982 års riksdag efter förslag i budgetpropositionen 1981/82:100 s. 71

ff. Tillgångarna skulle överföras till statsbudgeten och tas i anspråk enligt bestämmelser som meddelades av regeringen.

I ett regeringsbeslut den 17 juni 1982 (F 1189/82) beslöt regeringen att de fordringar på statsverket som ingår i ifrågavarande fonder skulle avskrivas snarast samt att övriga tillgångar – förutom fastigheter och bostadsrätter – samtidigt skulle föras över till RFV:s förvaltning.

RFV skulle enligt beslutet snarast upplösa de överförda tillgångarna och tillföra dessa statsbudgeten. Av de medel som överfördes till statsbudgeten skulle visst belopp tillföras femte huvudtitelns förslagsanslag Allmänna försäkringskassorna och återstoden förslagsanslaget Bidrag till sjukförsäkringen.

I beslutet antecknades att vid en framtida försäljning av fastighet eller bostadsrätt som tillhör en försäkringskassas fond för den obligatoriska sjukförsäkringen skall betalningen tillföras förslagsanslaget Bidrag till sjukförsäkringen.

Som en följd av det beskrivna förfarandet finns det alltså alltjämt kvar egendom i form av fastigheter och bostadsrätter hos de allmänna försäkringskassorna som hänförs till de fonder som tillskapats för den obligatoriska sjukförsäkringen. Fonderna, eller närmare bestämt den egendom som genom det beskrivna förfarandet kommit att hänföras till de aktuella fonderna, utgör emellertid inte någon självständig förmögenhetsmassa med egna tillgångar respektive skulder utan de utgör en del av respektive försäkringskassas förmögenhetsmassa. Med begreppet fond avses alltså i detta sammanhang i princip endast en bokföringsmässig disposition. Ifrågavarande fastigheter respektive bostadsrätter är helt enkelt de fastigheter respektive bostadsrätter i vilka respektive försäkringskassa bedriver sin verksamhet. Sju av landets 21 försäkringskassor har hänfört sin verksamhetsfastighet till den Obligatoriska sjukförsäkringsfonden.

Inom den frivilliga sjukförsäkring som regleras i AFL finns alltjämt ett motsvarande system för hanteringen av finansieringen som tidigare gällde för den obligatoriska sjukförsäkringen. Enligt bestämmelser i 21 kap. 2 § AFL skall den försäkrade betala avgifter, fastställda av regeringen eller Riksförsäkringsverket (RFV), till försäkringen. Vidare får statsbidrag lämnas till viss del av kostnaderna. För reglering av över- och underskott skall det hos varje allmän försäkringskassa finnas en fond för den frivilliga sjukförsäkringen. Inte heller i detta fall är det fråga om någon självständig förmögenhetsmassa, utan en i lag reglerad bokföringsmässig disposition av respektive försäkringskassas medel.

Fondens kapital och avkastning får tas i anspråk enligt bestämmelser som meddelas av regeringen. Fonden förvaltas enligt grunder som riksdagen fastställer särskilt.

Det finns i dag 21 fonder för den Frivilliga sjukförsäkringen. Det sammanlagda värdet av den egendom som hänförts till fonderna kan uppskattas till knappt 333,5 miljoner kronor. Till större delen utgörs tillgångarna av räntebärande värdepapper. Det finns, liksom i fråga om fonderna med anknytning till den obligatoriska sjukförsäkringen, också två fastigheter med ett sammanlagt bokfört värde av ca 5,2 miljoner kronor, som hänförts till fonderna för den frivilliga sjukförsäkringen. Även i dessa fall är det fråga om fastigheter i vilka respektive försäkringskassa är verksam.

Samtliga fonder förvaltas enligt en särskild lag (1962:401) om förvaltningen av de allmänna försäkringskassornas fonder för den obligatoriska och den frivilliga sjukförsäkringen. Enligt dessa får allmän försäkringskassa placera fondmedel i obligationer och skuldförbindelser av vissa slag men också – med RFV:s medgivande – i fastigheter avsedda för kassans verksamhet.

I budgetpropositionen för år 1999 (prop. 1998/99:1 utg. omr. 10) redovisade regeringen att RFV getts i uppdrag att förbereda en avveckling av tre fonder som förvaltades av RFV. Kvarvarande medel från två av fonderna borde föras över till statsbudgeten, för en tredje skulle medlen föras över till folkpensioneringsfonden. Efter förslag i samma proposition antogs en lag (1998:1757) om förvaltning av fonder inom socialförsäkringsområdet, som ersatte ett reglemente (1961:265) angående förvaltningen av Riksförsäkringsverkets fonder.

Lagen innebar att fondförvaltningen hos RFV fördes över till Kammarkollegiet. Lagen tillämpas på nio angivna fonder, däribland Folkpensioneringsfonden och Den frivilliga pensionsförsäkringens fonder. Fonderna förvaltas av Kammarkollegiet. RFV svarar för att fondernas medel och dessas avkastning används i enlighet med de ändamål som fonderna är avsedda för och svarar även för utbetalning av medel ur fonderna.

Hos de allmänna försäkringskassorna finns ett antal stiftelser. Dessa har antingen egen förvaltning med styrelser som helt eller delvis har utsetts av försäkringskassornas styrelser eller s.k. anknuten förvaltning, vilket innebär att de förvaltas av försäkringskassorna.

För myndigheter under regeringen gäller förordningen (1993:527) om förvaltning av statliga fastigheter m.m. Med förvaltning avses i förordningen ansvar för förvärv, upplåtelse, drift och underhåll samt avyttring av fast egendom för statens räkning. Med fast egendom avses i förordningen även tomträtt samt byggnad och anläggning som är lös egendom. Enligt förordningen beslutar regeringen vilka myndigheter som skall förvalta fastigheter. Fast egendom får inte förvärvas och förvaltas av andra än fastighetsförvaltande myndigheter.

För avyttring av fastigheter gäller förordningen (1996:1190) om överlåtelse av statens fasta egendom m.m. I förordningen anges att, förutom vissa affärsverk, Statens fastighetsverk och Kammarkollegiet inom vissa ramar får besluta om försäljning av fast egendom som de förvaltar. Allmänt sägs i förordningen att en fastighetsförvaltande myndighet får sälja fast egendom, om egendomen inte alls eller endast i ringa utsträckning behövs i statens verksamhet och om det inte finns särskilda skäl för att egendomen fortfarande skall ägas av staten.

Regeringens överväganden och förslag

Lagen (1996:1059) om statsbudgeten medför att de befintliga fonderna för reglering av över- och underskott inom den frivilliga försäkringen inte bör bibehållas. Den frivilliga sjukförsäkringen bör i stället fr.o.m. den 1 januari 2005 uteslutande finansieras genom ett årligt anslag som riksdagen anvisar för ändamålet.

De nuvarande 21 fonderna för den frivilliga sjukförsäkringen bör således, liksom fonderna för den obligatoriska sjukförsäkringen, avvecklas i samband med att den nya Försäkringskassan inrättas. Tillgångarna bör

föras över till statsbudgeten och redovisas mot inkomsttitel. De försäkrades rättigheter enligt lag påverkas inte av att redovisningen på statsbudgeten ändras. Beslut om att avveckla fonderna bör fattas av riksdagen.

Den fasta egendomen bör i samband med avvecklingen den 1 januari 2005 överlämnas till staten och förvaltas av Statens fastighetsverk. Fastigheterna bör tillsvidare hänföras till ett eget resultatområde. Det ankommer på Fastighetsverket att i samråd med Försäkringskassan närmare utreda i vilken utsträckning fastigheterna i fortsättningen skall behållas av staten och upplåtas till lokaler åt Försäkringskassan. Försäkringskassan kommer fr.o.m. den 1 januari 2005 att hyra sina lokaler så som flertalet statliga myndigheter gör. Hyresbeloppen bör under en övergångstid successivt anpassas till en marknadsmässig nivå.

Förslagen innebär vissa ändringar i 21 kap. 2 § AFL. Lagen (1962:401) om förvaltningen av de allmänna försäkringskassornas fonder för den obligatoriska och den frivilliga sjukförsäkringen bör upphävas vid utgången av år 2004. Lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet bör ändras så att det i fortsättningen blir den nya Försäkringskassan, som skall svara för att fondernas medel och dessas avkastning används i enlighet med de ändamål som fonderna är avsedda för och även svara för utbetalning av medel ur fonderna. Vidare bör den numera avvecklade Folkpensioneringsfonden tas bort ur förteckningen över de fonder som lagen skall tillämpas på.

Förvaltningen av stiftelser som i dag förvaltas av de allmänna försäkringskassorna bör fortsättningsvis skötas av den nya Försäkringskassan. Även de allmänna försäkringskassornas behörighet att tillsätta styrelsemedlemmar i olika stiftelser bör överföras till den nya Försäkringskassan. I anledning härav föreslås en ny bestämmelse i lagen med anledning av inrättande av Försäkringskassan.

Det får ankomma på Försäkringskassan att överväga om det med hänsyn till en stiftelses ändamål eller stadgar finns skäl att överlåta åt Försäkringskassans ledning i länet att svara för att stiftelsernas avkastning används i enlighet med de ändamål som de är avsedda för. Om en stiftelses ändamål eller stadgar är utformade på ett sådant sätt att dessa är svåra att tillgodose, finns det möjlighet att ansöka om permutation hos Kammarkollegiet.

Hänvisningar till S7-2

7.3. Följdändringar i övriga lagar m.m.

Regeringens förslag: Följdändringar i ett flertal lagar görs med anledning av avvecklandet av Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna och inrättandet av den nya myndigheten Försäkringskassan.

Utredningens förslag: Utredningen hade inga lagförslag.

Skälen för regeringens förslag: I tidigare avsnitt i denna proposition har behandlats förslag till sådana lagändringar som har materiell innebörd. Därutöver finns i ett stort antal lagar på socialförsäkringsområdet, men även inom andra vitt skilda områden, bestämmelser som i något avseende nämner Riksförsäkringsverket eller de allmänna försäkringskassorna vid namn. I de flesta fall kommer dessa lagbestämmelser att vara

tillämpliga även på den nya myndigheten. Därför föreslås att i förekommande fall de nuvarande administrativa organens namn i olika böjningsformer byts ut mot namnet Försäkringskassan i olika böjningsformer.

Förslagen i denna proposition har i möjligaste mån begränsats till rena konsekvensändringar med anledning av den ändrade organisationen av socialförsäkringsadministrationen. Under lagstiftningsärendets beredning har emellertid uppkommit även andra frågor som inte direkt har denna inriktning.

Så har Kammarkollegiet framfört uppfattningen att placeringsreglerna i lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet bör ändras så att förvaltningen sker enligt förordningen (1987:778) om placering av fondmedel under Kammarkollegiets förvaltning. Regeringen anser att denna fråga lämpligen bör beredas vidare och därför inte hanteras i detta sammanhang.

Bestämmelserna i 19 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL), som gäller finansieringen av sjukförsäkringen och dess förvaltning, upptar i andra stycket en föreskrift om att statsbidrag får lämnas med viss del av kostnaderna för sjukförsäkringsförmåner, inberäknat försäkringens kostnader enligt vissa andra lagar. Vidare föreskrivs att statsbidrag också får lämnas för de allmänna försäkringskassornas förvaltning. Regeringens ändringsförslag innebär bl.a. att sistnämnda bestämmelse utgår.

Lagrådet har i sitt yttrande angett att ytterligare ändring i andra stycket bör övervägas då det inte synes behövligt att låta statsbidragsbestämmelser fortsättningsvis omfatta vissa där angivna kostnader. Regeringen finner i likhet med Lagrådet att en sådan åtgärd bör övervägas men avser att i ett annat sammanhang se över bestämmelserna i 19 kap. AFL som helhet. Därför föreslår regeringen inte nu någon annan ändring än den som föreslogs i remissen till Lagrådet.

8. Konsekvenser av förslagen

I regeringens proposition En ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration (prop. 2003/04:69) återges de närmare skälen för och konsekvenserna av den föreslagna organisationsreformen. Den nu föreliggande propositionen innehåller enbart förslag som utgör lagtekniska anpassningar till den nya myndigheten. Det saknas därför anledning att även i detta sammanhang närmare beskriva de allmänna konsekvenserna av reformen. Ett par konsekvenser bör dock omnämnas.

Ekonomiska konsekvenser

En bedömning av hur förslagen i denna proposition påverkar statsbudgetens inkomster och utgifter kommer att göras i budgetpropositionen för 2005. Vidare kommer en samlad bedömning av den framtida administrationens resursbehov att göras i budgetpropositionen.

Den särskilde utredaren som tillsatts för att förbereda och genomföra bildandet av Försäkringskassan, genomförandeorganisationen (GEORG S 2003:13) har fått i uppdrag att lämna förslag till eventuella justeringar i

budgetunderlaget för 2005. Detta kommer att vara ett viktigt underlag när regeringen i budgetpropositionen för 2005 föreslår anslagsnivån för den nya socialförsäkringsmyndigheten.

Konsekvenser för de allmänna förvaltningsdomstolarna

De förslag som nu läggs fram bör inte påverka ärendetillströmningen till länsrätterna i någon mätbar omfattning. Utvecklingen bör emellertid noga följas och om reformeringen av socialförsäkringsadministrationen mot förmodan skulle komma att medföra en större arbetsbörda på grund av en förändrad ärendetillströmning eller förändringar i arbetsbördan mellan domstolarna bör det övervägas om domstolarnas anslag skall justeras.

9. Författningskommentar

De förslag till författningsändringar som uteslutande utgör direkta konsekvenser av den i remissen föreslagna ändringen av socialförsäkringsadministrationens organisation kommenteras inte här. Ändringarna består väsentligen antingen i

– att orden "Riksförsäkringsverket", "allmän försäkringskassa" eller "försäkringskassan" i olika böjningsformer byts ut mot "Försäkringskassan" eller i förekommande fall "Försäkringskassans",

– att bestämmelser som anger att ansökan, anmälan eller liknande skall ges in till en viss eller en valfri allmän försäkringskassa ersätts av bestämmelser som anger att nämnda handling skall ges in till Försäkringskassan,

– att bestämmelser som anger vilken allmän försäkringskassa som skall fatta beslut eller vidta annan åtgärd utmönstras,

– att bestämmelser som anger hur en begäran om omprövning eller ett överklagande som getts in till en annan allmän försäkringskassa än den som har fattat beslutet skall hanteras utmönstras,

– att bestämmelser som anger att Riksförsäkringsverket för det allmännas talan i domstol eller får ta över den uppgiften ändras på det sättet att dessa befogenheter överförs till Försäkringskassan eller dess allmänna ombud eller

– att bestämmelser som i något avseende likställer allmän försäkringskassa med statlig eller kommunal myndighet slopas.

Lagen (1962:381) om allmän försäkring och andra författningar på socialförsäkringsområdet är för närvarande föremål för en teknisk översyn. En särskild utredare skall utarbeta förslag till en lagstiftning som ger bättre överskådlighet och säkerhet mot bristande enhetlighet i fråga om regler och begrepp som är gemensamma för socialförsäkringen (Utredningen S 2001:04 om samordning av socialförsäkringslagarna [SamSol]). Därvid skall lagarna på ett bättre sätt samordnas, om möjligt sammanföras, så att de blir lättare att överblicka och tillämpa. – Mot denna bakgrund har nu föreliggande förslag beträffande de nämnda lagarna i möjligaste mån begränsats till rena konsekvensändringar med anledning av den ändrade organisationen av socialförsäkringsadministrationen.

9.1. Förslaget till lag om allmänt ombud hos Försäkringskassan

1 §

Enligt flertalet lagar inom socialförsäkringsområdet och anslutande områden är den allmänna försäkringskassan beslutande myndighet. Beslut kan också fattas av Premiepensionsmyndigheten och Riksförsäkringsverket. Den allmänna försäkringskassans och Premiepensionsmyndighetens beslut kan enligt nu gällande regler överklagas av Riksförsäkringsverket hos länsrätt. Bortsett från premiepension och frågor rörande pensionsgrundande inkomst kommer det inom socialförsäkringsadministrationen framdeles att finnas endast en myndighet, Försäkringskassan. Denna myndighet kommer att ta över såväl Riksförsäkringsverkets som de allmänna försäkringskassornas uppgifter. En väsentlig del av ärendena inom socialförsäkringsområdet kommer således att handläggas av endast en myndighet. Enligt allmänna regler kan emellertid inte en myndighet överklaga sina egna beslut. Det kan emellertid även i framtiden finnas behov av att från det allmännas sida överklaga beslut fattade inom socialförsäkringsadministrationen. Inrättandet av en funktion som allmänt ombud vid Försäkringskassan skall ses mot denna bakgrund. Grunderna för inrättandet av denna funktion har berörts närmare i avsnitt 5.1.

Bestämmelser om det allmänna ombudets överklaganderätt skall enligt förslaget tas in i lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) och lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (LIP). I en rad andra lagar införs hänvisningar till bestämmelserna om allmänt ombud i AFL och LIP.

Bestämmelser om när det allmänna ombudet kan överklaga beslut finns i 20 kap. AFL och 13 kap. LIP. I annan lagstiftning förekommer hänvisningar till dessa bestämmelser.

Det ligger i sakens natur att det allmänna ombudet inte kan ha vetskap om alla beslut som Försäkringskassan fattar. En förutsättning för att ombudets verksamhet skall fungera på ett tillfredsställande sätt är därför att Försäkringskassan underrättar ombudet om beslut som det kan finnas anledning att överklaga. Det bör ankomma på Försäkringskassan att i samråd med det allmänna ombudet i sin arbetsordning införa föreskrifter om när det allmänna ombudet skall underrättas om meddelade beslut.

2 §

Vad som sägs i paragrafen torde i och för sig följa av allmänna processuella regler. Det kan emellertid vara lämpligt att uttryckligen klargöra rågången mellan Försäkringskassans och det allmänna ombudets partsställning i allmän förvaltningsdomstol. Det allmänna ombudet för det allmännas talan i allmän förvaltningsdomstol, om ombudet har överklagat Försäkringskassans beslut och således initierat domstolsprocessen. Detta gäller i samtliga domstolsinstanser, även om det är den enskilde som för målet vidare till kammarrätt eller Regeringsrätten.

Är det däremot så att enbart en enskild person har överklagat Försäkringskassans beslut företräds det allmänna i domstolsprocessen genomgående av Försäkringskassan. Innebörden av paragrafen är vidare att det allmänna ombudet för det allmännas talan om såväl ombudet som den enskilde överklagat Försäkringskassans beslut.

Prop. 2003/04:152 3 §

Genom bestämmelsen i denna paragraf får det allmänna ombudet möjlighet att i allmän förvaltningsdomstol låta sig företrädas av tjänsteman vid Försäkringskassan. Det ligger i sakens natur att det allmänna ombudet därvid inte bör företrädas av den som har fattat det ursprungligen överklagade beslutet.

9.2. Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:274) med anledning av inrättande av Försäkringskassan

2 §

I paragrafen görs ett tillägg om när en ledamot kan bli entledigad eller när uppdrag förfaller. Äldre bestämmelser skall därvid tillämpas.

3 §

Bestämmelsen i första stycket innebär att den nya Försäkringskassan tar över handläggningen av de ärenden som dittills har handlagts av Riksförsäkringsverket eller de allmänna försäkringskassorna. Inom socialförsäkringsadministrationen handläggs en stor mängd ärenden, som ofta har en avgörande ekonomisk betydelse för den enskilde. Bestämmelsen i 1 § denna lag – att det som är föreskrivet beträffande de allmänna försäkringskassorna eller Riksförsäkringsverket i stället skall tillämpas på Försäkringskassan – syftar till att klargöra att Försäkringskassan den 1 januari 2005 till fullo träder i stället för de myndigheter som den ersätter. Förevarande bestämmelse i 3 § har tillkommit för att det inte skall uppstå några tvivel om att alla de ärenden som före organisationsförändringen handläggs av Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna tas över av den nya Försäkringskassan när denna inrättas den 1 januari 2005. Alla pågående ärenden kommer med andra ord i fortsättningen att handläggas av Försäkringskassan.

Utåt sett kommer organisationsförändringarna knappast att märkas av allmänheten. Kontor och handläggande tjänstemän kommer i stort att vara desamma i den mån inte genom genomförandeorganisationens försorg vissa organisatoriska förändringar hinner vidtas till den 1 januari 2005.

Vad som sägs om ärenden gäller givetvis också ärenden av förvaltningsmässig karaktär. De ärenden som Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna handlägger t.ex. i förhållanden till andra myndigheter eller organ övergår i oförändrat skick på den nya Försäkringskassan den 1 januari 2005 för fortsatt handläggning.

Enligt andra stycket skall olika handlingar och uppgifter som har lämnats till en allmän försäkringskassa anses som inkomna till den nya Försäkringskassan vid den tidpunkt de inkom till den allmänna försäkringskassan. De föreskrifter om ansökningstider, frister m.m. som finns i olika socialförsäkrings- och bidragslagar ändras med anledning av inrättande av den nya Försäkringskassan till att avse när handlingar och uppgifter inkom till den nya myndigheten. Den här aktuella bestämmelsen innebär att det inte behövs några särskilda övergångsbestämmelser för dessa författningsändringar. De ändrade bestämmelserna om ansökningstider, frister m.m. skall på grund av förevarande bestämmelse tillämpas som

om förändringarna av socialförsäkringsadministrationen inte hade kommit till stånd.

Bestämmelsen i tredje stycket skall göra tydligt att alla pensioner och bostadsbidrag, sjuk- och föräldraförsäkringsförmåner m.fl. ersättningar och bidrag som den äldre administrationen har beslutat om kommer att fortsätta att betalas ut på samma sätt som tidigare. Så kommer att ske fram till den tidpunkt som har angetts i beslutet eller till dess den nya Försäkringskassan eventuellt fattar ett nytt beslut i samma ärende eller beslut om återkrav av förmån. Ett nytt beslut kan fattas om det i och för sig föreligger förutsättningar för att ändra eller ompröva ett tidigare beslut t.ex. med tillämpning av bestämmelserna i 20 kap. 10 och 10 a §§ AFL eller på grund av domstols beslut.

4 §

Enligt första stycket övertar staten alla tillgångar av olika slag som tillhör de allmänna försäkringskassorna. Det innebär till att börja med att de fastigheter, tomträtter och bostadsrätter som de allmänna försäkringskassorna äger vid årsskiftet 2004/2005 blir statlig egendom. Som har framgått av avsnitt 7.2 gäller särskilda förvaltningsbestämmelser för fast egendom som ägs av staten.

Till övriga tillgångar som övertas av staten, dvs. den nya Försäkringskassan hör hyresrätter, inventarier och annan utrustning, fordringar, banktillgodohavanden, kassamedel och telefonabonnemang samt fonder. Fonder som inte är speciallagsreglerade, se avsnitt 7.2, är antingen att betrakta som stiftelser enligt bestämmelser i stiftelselagen (1994:1220), om de förvaltas som en avskild förmögenhetsmassa för visst ändamål eller, om de inte utgör en sådan avskild förmögenhetsmassa, som en tillgång hos kassan. När samtliga tillgångar hos de allmänna försäkringskassorna på detta sätt genom beslut i lag överförs till staten, kan det i efterhand visa sig att det råder oklarheter om äganderätten eller en nyttjanderätt till en viss egendom. Om därför äganderättsövergången av viss egendom från en allmän försäkringskassa till staten skulle medföra att exempelvis en stiftelses eller en enskild persons rätt träds för när i något avseende, får en tvist om t.ex. eventuell ersättning av staten lösas enligt vanliga regler.

På motsvarande sätt övertar staten ansvaret för de allmänna försäkringskassornas förbindelser och övriga åtaganden. Hit hör t.ex. låneskulder samt förpliktelser som åvilar kassorna som hyresgäst eller som part i andra ömsesidiga rättsförhållanden. Detta gäller dock inte arbetsrättsliga förhållanden, se vidare under tredje stycket.

I andra stycket finns bestämmelser om stiftelser. Förvaltningen av stiftelser som vid utgången av år 2004 handhas av en allmän försäkringskassa tas den 1 januari 2005 över av den nya Försäkringskassan.

Den behörighet att utse en styrelseledamot som en allmän försäkringskassa kan ha enligt en stiftelses stadgar övertas enligt förslaget av den nya Försäkringskassan. För det fall en stiftelses föreskrifter om utseende av styrelseledamot inte står i överensstämmelse med att Försäkringskassan övertar den uppgiften, får det ankomma på Försäkringskassan att meddela styrelsen för stiftelsen att Försäkringskassan inte längre är villig att utse styrelseledamot. Sedan ankommer det på styrelsen för stiftelsen att besluta om ändring av föreskriften samt ansöka om permutation.

Genom bestämmelsen i tredje stycket begränsas första styckets tillämpningsområde. Som har beskrivits i avsnitt 7.1 påkallar organisationsförändringen en översyn av de kollektivavtal som reglerar förhållandet mellan Riksförsäkringsverket respektive de allmänna försäkringskassorna som arbetsgivare och de anställda. Bestämmelsen i detta stycke har tillkommit för att undanröja eventuella tveksamheter om räckvidden av den bestämmelse som i första stycket behandlar övertagandet av den gamla administrationens förbindelser och övriga åtaganden. När det gäller förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare gäller den arbetsrättsliga lagstiftningen. Här kan framför allt erinras om bestämmelserna i 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Bestämmelserna i sistnämnda lagrum om verkningarna av en övergång av en verksamhet från en arbetsgivare till en annan är också tillämpliga när verksamheten vid Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna går över till den nya Försäkringskassan.

9.3. Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringslagen (1999:799)

4 kap.

4 §

Ändringen i paragrafen innebär att ansökan om förlängd utbetalning av bosättningsbaserade förmåner vid utlandsvistelse i vissa fall framdeles skall göras hos den nya Försäkringskassan mot tidigare en allmän försäkringskassa. Av 3 § lagen (2004:274) med anledning av inrättande av Försäkringskassan följer att även om en sådan ansökan har lämnats till en allmän försäkringskassa kan den nya Försäkringskassan fatta beslut om förlängd utbetalning.

5 kap.

1 §

Ändringarna i denna paragraf innebär att anmälan i förekommande fall skall göras till den nya Försäkringskassan mot tidigare en allmän försäkringskassa. Hänvisningarna i första och andra styckena till 5 kap. 4 § och 5 § andra stycket slopas. Den nya Försäkringskassan är en statlig, rikstäckande myndighet. Det ankommer på den nya myndigheten att bestämma om ärendefördelningen inom myndigheten. Bestämmelserna i 5 kap. 4–6 §§ om vilken allmän försäkringskassa som skall fatta beslut skall därför upphävas.

Ändringen i första stycket andra meningen om begränsning av retroaktiva utbetalningar är en ren konsekvensändring av att Försäkringskassan övertar försäkringskassornas uppgifter. En anmälan som har inkommit till en allmän försäkringskassa skall enligt 3 § lagen (2004:274) med anledning av inrättande av Försäkringskassan anses ha inkommit till den nya Försäkringskassan.

2 §

Beträffande begränsningen i första stycket av möjligheten till retroaktiva utbetalningar görs en konsekvensändring med anledning av att den nya Försäkringskassan tar över de allmänna försäkringskassornas uppgifter.

Av övergångsbestämmelserna följer att den tid för vilken retroaktiv utbetalning kan ske skall i förekommande räknas från det att den allmänna försäkringskassan fick kännedom om att den försäkrade har arbetet här i landet.

Ändringen i andra stycket innebär att anmälan skall göras till den nya Försäkringskassan i stället för till en allmän försäkringskassa. Hänvisningen till 5 § slopas av de skäl som redovisas under 1 §.

4–6 §§ Forumbestämmelserna i dessa paragrafer slopas. Det ankommer på den nya Försäkringskassan att bestämma hur handläggningen av ärendena skall fördelas inom myndigheten. Särskilda forumbestämmelser för överklagande av Försäkringskassans beslut införs i 20 kap. 11 a § lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL).

7 §

I denna paragraf slopas hänvisningen till bestämmelserna i 18 kap. 46 och 47 §§ AFL om Riksförsäkringsverkets tillsyn. Detta är en konsekvens av att den nya Försäkringskassan övertar såväl Riksförsäkringsverkets som de allmänna försäkringskassornas uppgifter. Riksförsäkringsverkets aktiviteter inom ramen för tillsyn kommer att handhas av den nya Försäkringskassan. Dessa aktiviteter kommer emellertid att ingå i denna myndighets kontroll och granskning inom ramen för dess interna styrning.

Övergångsbestämmelserna

I andra punkten finns bestämmelser om tillämpning av bestämmelserna i 5 kap. 1 § första stycket och 2 § första stycket om begränsning av möjligheten till retroaktiv utbetalning av förmåner. Beräkningen av den tid för vilken en förmån kan utges retroaktivt skall göras med utgångspunkt från det att den nya Försäkringskassan eller en allmän försäkringskassa fick kännedom om att den försäkrade var bosatt i Sverige eller har sådant arbete som grundar rätt till arbetsbaserade förmåner.

9.4. Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

2 kap.

3 a §

Första stycket ändras på det sättet att skriftlig anmälan skall göras till den nya Försäkringskassan i stället för till den allmänna försäkringskassa inom vars område verksamheten skall bedrivas. Det ankommer på den nya rikstäckande Försäkringskassan att meddela föreskrifter om att anmälan skall göras till något annat kontor än myndighetens huvudkontor.

Ändringen i andra stycket innebär att det är den nya Försäkringskassan som framdeles skall föra upp namn på förteckningen enligt 3 §.

Prop. 2003/04:152 3 b §

I första stycket finns bestämmelser om att vårdgivare som har förts upp på förteckning hos den nya Försäkringskassan i vissa fall skall göra anmälan till denna myndighet. Skyldigheten att göra anmälan om vårdgivaren avser att flytta verksamheten görs generell, dvs. varje adressändring skall anmälas. Anmälningsskyldigheten kommer inte längre att vara begränsad till flyttning till annan allmän försäkringskassas område, eftersom den nya Försäkringskassan är rikstäckande.

Ändringen av bestämmelsen i andra stycket om att vårdgivare i vissa fall skall föras av från förteckningen innebär att beslut om detta skall fattas av den nya Försäkringskassan. Möjligheten att föra av en vårdgivare från förteckningen p.g.a. att denne har flyttat verksamheten från en allmän försäkringskassas område slopas, eftersom den nya myndigheten är rikstäckande.

3 kap.

2 b §

Bestämmelserna i första och tredje styckena ändras på så sätt att årsarbetstid skall beräknas av den nya Försäkringskassan, varvid beräkningen grundas på upplysningar denna myndighet kan inhämta från den försäkrade eller dennes arbetsgivare eller uppdragsgivare.

Bemyndigandet i fjärde stycket för regeringen att bemyndiga Riksförsäkringsverket att meddela föreskrifter om schablonberäkning av årsarbetstid ändras på så sätt att sådant bemyndigande kan göras till den myndighet regeringen bestämmer.

4 b §

Ändringarna i första och tredje styckena innebär att det är den nya Försäkringskassan som fattar beslut om sjukpenning och att ett sådant beslut gäller från och med den kalendermånad ansökan gjordes hos denna myndighet. Enligt 3 § andra stycket lagen (2004:274) med anledning av inrättande av Försäkringskassan skall en ansökan som har lämnats till en allmän försäkringskassa anses inkommen samma dag till den nya Försäkringskassan.

I fjärde stycket görs en ändring på det sättet att det är den nya Försäkringskassan som bedömer om en försäkrad, som ansöker om sjukpenning, är skyldig att genomgå undersökning av läkare eller tandläkare.

5 §

Bestämmelserna i första stycket ändras på så sätt att beslutanderätten över en försäkrads tillhörighet till sjukpenningförsäkringen flyttas över från den allmänna försäkringskassan till den nya Försäkringskassan. Omprövning av sjukpenningförsäkringen skall ske bl.a. när Försäkringskassan fått kännedom om förändringar som har betydelse för beräkningen av sjukpenningen. Vidare har en rättelse av en felaktig hänvisning gjorts.

Enligt bestämmelserna i andra och tredje styckena kan under vissa omständigheter sjukförsäkringen omprövas eller den sjukpenninggrundande inkomsten nedsättas. Bestämmelserna ändras på så sätt att de effekter som knyts till en allmän försäkringskassas kännedom om rele-

vanta omständigheter i stället skall avse den nya Försäkringskassans kännedom.

Även bestämmelserna i fjärde och femte styckena ändras så att det är den nya Försäkringskassan som svarar för beräkning av sjukpenningen i där angivna fall.

13 §

Forumbestämmelsen i första stycket upphävs, eftersom den nya Försäkringskassan, som är en rikstäckande myndighet, avgör vid vilka kontor olika ärenden skall handläggas.

Ändringen i tredje stycket innebär att det är den nya Försäkringskassan som får fatta beslut. Dessutom görs redaktionella ändringar.

16 kap.

1 §

Bestämmelsen i första stycket om ansökan om sjukersättning eller aktivitetsersättning ändras på det sättet att sådan ansökan skall göras hos den nya Försäkringskassan i stället för hos allmän försäkringskassa. Av 3 § lagen (2004:000) med anledning av inrättande av Försäkringskassan följer att en ansökan som har gjorts hos en allmän försäkringskassa skall anses ha gjorts hos den nya Försäkringskassan.

Ändringarna i andra stycket innebär att beslutsrätt och utredningsskyldighet överförs från allmän försäkringskassa till den nya Försäkringskassan.

17 kap.

1 §

Bestämmelsen i första stycket om samordning av förmåner ändras på det sättet att retroaktiv ersättning enligt denna lag skall minskas, om en ersättning tidigare har betalats ut av Försäkringskassan för samma tid. Enligt punkten 2 i övergångsbestämmelserna gäller detta även om den tidigare ersättningen har betalats ut av en allmän försäkringskassa.

I andra stycket görs endast den ändringen att en socialnämnd under vissa omständigheter får från Försäkringskassan, i stället för som hittills en allmän försäkringskassa, uppbära retroaktivt beviljad ersättning enligt denna lag

18 kap.

1 §

Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om att Försäkringskassan skall ha en försäkringsdelegation i varje län. Med försäkringsdelegation avses ett regionalt förtroendemannaorgan, som ingår i Försäkringskassan. Bestämmelser om delegationens uppgifter och dess ledamöter finns 18 kap. 2 och 3 §§ denna lag samt i 12 och 16 §§ lagen om (2003:1210) finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Avsikten är att införa ytterligare bestämmelser om försäkringsdelegationen i en kommande förordning med instruktion för Försäkringskassan.

2 §

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om försäkringsdelegationens uppgifter. Förslaget om delegationens uppgifter utvecklas närmare i

avsnitt 4.2 samt i prop. 2003/04:69avsnitt 5.3. Delegationen skall bevaka att Försäkringskassans verksamhet bedrivs effektivt med god service till allmänheten samt skall till regeringen redovisa en utvärdering. Dessutom kommer delegationen att ha beslutanderätt i vissa frågor såsom om Försäkringskassan skall delta i finansiell samordning och annan samverkan. Enligt 18 kap. 5 § andra stycket denna lag och 12 § lagen om finansiell samordning skall delegationen bl.a. utse ledamöter i socialförsäkringsnämnd och styrelseledamöter i samordningsförbund som bedriver finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet.

3 §

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om hur försäkringsdelegationens ledamöter skall utses. I likhet med vad som i dag gäller en allmän försäkringskassas styrelse utses delegationens ledamöter av regeringen. Bestämmelsen motsvarar i huvudsak nuvarande bestämmelser om en allmän försäkringskassas styrelse i 18 kap. 31 § första och andra styckena och 32 § denna lag.

I paragrafens tredje stycke anges att ledamöterna i en försäkringsdelegation bör utses på förslag av de politiska partier som finns representerade i riksdagen. Fördelningen av ledamöterna bör ske utifrån den procentuella andel av rösterna som riksdagspartierna vid det ordinarie valet till riksdagen erhållit i respektive län. Förslaget har utformats i enlighet med riksdagens tillkännagivande (2003/04:SfU13, rskr. 2003/04:109) i frågan och skiljer sig därigenom något från det förslag som lagrådsremissen innehöll i denna del.

4 §

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om upphörande av uppdrag att vara ledamot i en försäkringsdelegation. Bestämmelsen motsvarar de nuvarande bestämmelserna om ledamöter i en allmän försäkringskassas styrelse i 18 kap. 31 § tredje stycket denna lag.

5 §

I denna nya paragraf finns bestämmelser om att det skall finnas socialförsäkringsnämnder och om hur många ledamöter en sådan nämnd skall ha. Ordningen med att en socialförsäkringsnämnd skall besluta i vissa ärenden motsvarar nuvarande ordning. Avsikten är att kompletterande bestämmelser om socialförsäkringsnämnder skall införas i en kommande förordning med instruktion för Försäkringskassan.

Bestämmelsen i första stycket motsvarar nuvarande bestämmelse i 18 kap. 16 § första stycket denna lag med den skillnaden att socialförsäkringsnämnderna inrättas av den nya Försäkringskassan i stället för de allmänna försäkringskassorna.

I andra stycket första meningen anges hur en socialförsäkringsnämnd skall vara sammansatt. Detta motsvarar nuvarande bestämmelser i 18 kap. 16 § fjärde stycket. Någon motsvarighet till bestämmelserna i 18 kap. 16 § andra och tredje styckena kommer inte längre att finnas. Det ankommer nämligen på den nya Försäkringskassan att för varje socialförsäkringsnämnd bestämma verksamhetsområde och vilka slags ärenden nämnden skall besluta i. Socialförsäkringsnämnden utses enligt andra

meningen av försäkringsdelegationen. Varje försäkringsdelegation utser de nämnder som skall finnas inom samma region som delegationen.

6 §

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om vilka slags ärenden som skall avgöras av en socialförsäkringsnämnd. Bestämmelserna överensstämmer i sak med nuvarande bestämmelser i 18 kap. 17 § första och andra styckena.

I andra stycket finns en bestämmelse om att ärenden i en socialförsäkringsnämnd skall avgöras efter föredragning av en tjänsteman hos Försäkringskassan. Detta motsvarar nuvarande bestämmelse i 18 kap. 18 § tredje stycket första meningen.

19 kap.

2 §

Bestämmelsen i första stycket om att socialavgifter får användas för finansiering av de allmänna försäkringskassornas förvaltning av sjukförsäkringen ändras till att avse motsvarande förvaltning av den nya Försäkringskassan.

Med anledning av att den nya Försäkringskassan är en statlig myndighet slopas i andra stycket möjligheten att lämna statsbidrag för ovannämnda förvaltning.

20 kap.

9 §

Bestämmelsen i första stycket ändras på det sättet att uppgift som avses i bestämmelsen skall lämnas till den nya Försäkringskassan mot tidigare Riksförsäkringsverket, allmän försäkringskassa eller lokalt organ som anges i 1 kap. 2 §. Detta står i överensstämmelse med ett förslag i prop. 2003/04:69 att det i den nämnda paragrafen skall anges att den allmänna försäkringen handhas av Försäkringskassan.

9 a §

I första stycket görs endast den ändringen att undantaget från sekretess skall gälla den nya Försäkringskassan i stället för allmän försäkringskassa och Riksförsäkringsverket.

10 §

Bestämmelserna om omprövning i första stycket ändras på det sättet att i stället för att en allmän försäkringskassa skall ompröva sina beslut skall motsvarade gälla den nya Försäkringskassan. Med hänsyn till att den nya Försäkringskassan träder i stället för den allmänna försäkringskassan föreskrivs i övergångsbestämmelserna att Försäkringskassan kan ompröva även en allmän försäkringskassas beslut.

Enligt tredje stycket skall Försäkringskassan inte ompröva ett beslut trots att omprövning har begärts, om det allmänna ombudet hos Försäkringskassan överklagar samma beslut. Detta överensstämmer med vad som i dag gäller vid Riksförsäkringsverkets överklagande. Ändringen är föranledd av att det i samband med inrättandet av den nya Försäkringskassan även inrättas en funktion som allmänt ombud hos den nya myn-

digheten. Förslaget om allmänt ombud och det allmännas partsroll utvecklas närmare i avsnitt 5.1.

11 §

I första stycket görs endast den ändringen att vad som där föreskrivs om överklagande av beslut skall gälla beslut som har fattats av Försäkringskassan i stället för som hittills allmän försäkringskassa eller Riksförsäkringsverket.

Hittillsvarande bestämmelser i andra–fjärde styckena överförs till en ny paragraf, 11 a §. I dessa stycken införs nya bestämmelser om rätt forum vid överklagande av beslut enligt denna lag till länsrätt.

Bestämmelsen i andra stycket avser beslut som rör en person som är bosatt i Sverige. Sådana beslut skall överklagas till den länsrätt inom vars domkrets personen var bosatt, dvs. där han eller hon hade sin hemortskommun när beslutet fattades. Denna forumbestämmelse blir tillämplig i den helt övervägande delen av beslut enligt denna lag. Enligt andra meningen skall beslut i övriga fall enligt denna lag överklagas till den länsrätt inom vars domkrets det första beslutet i saken fattades. Denna bestämmelse motsvarar vad som gäller enligt 14 § andra stycket lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstol. Bestämmelsen tar sikte dels på de fall i vilka en försäkrad inte är bosatt här i landet, dels på beslut som rör en juridisk person. Som exempel på det sistnämnda kan nämnas att i rättsfallet FÖD 1987:7 har arbetsgivare ansetts ha besvärsrätt i mål om anspråk på en anställds sjukpenning i den situationen då arbetsgivarinträde föreligger.

I tredje stycket anges vad som avses med hemortskommun. Bestämmelsen motsvarar 22 kap. 1 a § andra stycket första och andra meningarna skattebetalningslagen (1997:483).

Förslaget om forum vid överklagande utvecklas närmare i avsnitt 5.2.

11 a §

Bestämmelserna i denna nya paragraf motsvarar hittillsvarande bestämmelser i 11 § andra–fjärde styckena.

Beträffande undantaget från bestämmelsen om överklagandeförbud mot desertionsbeslut i 33 § fjärde stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291) görs den ändringen att undantaget i fortsättningen skall avse beslut som har meddelats av Försäkringskassan i stället för (den allmänna) försäkringskassan. Enligt övergångsbestämmelserna gäller äldre bestämmelser fortfarande för beslut som har meddelats av en allmän försäkringskassa.

12 §

Bestämmelsen i hittillsvarande första stycket om att Riksförsäkringsverket skall verka för att regelverket inom den allmänna försäkringen tillämpas likformigt och rättvist upphävs. Detta innebär i praktiken inte någon förändring vad avser kravet på opartiskhet vid förvaltningsmyndigheters handläggning av enskilda ärenden. Enligt 1 kap. 9 § regeringsformen skall den som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Detta gäller naturligtvis även Försäkringskassan.

I första stycket regleras det allmänna ombudets ställning i socialförsäkringsprocessen. Förslaget om inrättande av allmänt ombud utvecklas närmare i avsnitt 5.1. Det allmänna ombudet får överklaga beslut av Försäkringskassan i ärenden enligt denna lag samt begära ändring enligt 10 a §. Enligt 2 § lagen om allmänt ombud hos Försäkringskassan förs det allmännas talan i allmän förvaltningsdomstol av det allmänna ombudet, om ombudet har överklagat Försäkringskassans beslut. Det allmänna ombudet är i sådant fall part i målet och kan med tillämpning av 33 § andra stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291, FPL) överklaga domstolens beslut, om det gått ombudet emot.

Om det allmänna ombudet för det allmännas talan, är Försäkringskassan inte part i domstolsprocessen och kan då heller inte överklaga domstolens beslut. Har i stället enbart den enskilde överklagat Försäkringskassans beslut är Försäkringskassan, på motsvarande sätt som i dag en allmän försäkringskassa, med stöd av 7 a § FPL motpart i målet. I sådant fall kan Försäkringskassan med tillämpning av 33 § andra stycket FPL överklaga domstolens beslut, om det gått Försäkringskassan emot.

I det nya andra stycket införs en kompletterande bestämmelse som ger såväl det allmänna ombudet som Försäkringskassan möjlighet att föra talan även till förmån för enskild part. För Försäkringskassans del kan detta ske endast om kassan överklagar länsrättens eller kammarrättens beslut, eftersom Försäkringskassan inte kan överklaga ett eget beslut. Denna bestämmelse innebär att det allmänna ombudet och Försäkringskassan, beroende på vem som i det enskilda fallet är part i målet, kan överklaga domstolens beslut, även om det inte har gått ombudet eller Försäkringskassan emot.

13 §

I första styckets nuvarande lydelse regleras hur man skall förfara med ett överklagande som har inkommit till en allmän förvaltningsdomstol, Riksförsäkringsverket eller en allmän försäkringskassa men den som har mottagit överklagandet inte har fattat det överklagade beslutet. Eftersom socialförsäkringsadministrationen kommer att utgöras av endast en myndighet upphävs stycket och i stället kommer de generella bestämmelserna i 6 a § förvaltningsprocesslagen och 24 § förvaltningslagen att vara tillämpliga.

Som en konsekvens av inrättandet av den nya Försäkringskassan och det allmänna ombudet görs i det nya första stycket den ändringen att vad som där föreskrivs om överklagandetid för Riksförsäkringsverket och allmän försäkringskassa i stället skall gälla för Försäkringskassan och det allmänna ombudet.

Vad som i det nya tredje stycket föreskrivs om att allmän försäkringskassa och Riksförsäkringsverkets beslut skall gälla omedelbart skall i stället avse den nya Försäkringskassans beslut.

21 kap.

2 §

I första stycket ändras bemyndigandet att fastställa avgift för den frivilliga sjukförsäkringen till att avse regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer i stället för Riksförsäkringsverket.

Bestämmelserna i andra–fjärde styckena avseende statsbidrag till kostnader för den frivilliga sjukförsäkringen och om fonder för denna försäkring upphävs. Skälen härför utvecklas närmare i avsnitt 7.2.

9.5. Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:275) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

1 kap.

2 §

I paragrafen införs ett andra stycke som innehåller en upplysning om att det finns särskilda bestämmelser om allmänt ombud hos Försäkringskassan. Sådana bestämmelser finns bl.a. i den föreslagna lagen om allmänt ombud hos Försäkringskassan. Ytterligare bestämmelser finns i 18 kap. 7 §, 20 kap. 10, 12 och 13 §§ denna lag. Med ”allmänt ombud” i denna lag avses allmänt ombud hos den nya Försäkringskassan.

Förslaget om allmänt ombud utvecklas närmare i avsnitt 5.1.

Övergångsbestämmelserna

I andra punkten anges att bestämmelserna om skadeståndsskyldighet och talan om skadestånd i nuvarande 18 kap. 37 och 38 §§ skall gälla även efter 2004 års utgång beträffande uppdrag som har fullgjorts före ikraftträdandet. Efter utgången av år 2004 kommer således de nämnda bestämmelserna i 18 kap. 38 § som avser Riksförsäkringsverket i stället att avse Försäkringskassan.

Bestämmelsen i tredje punkten innebär att årsredovisning och revision enligt äldre bestämmelser i 18 kap. skall kunna göras även året efter det att de allmänna försäkringskassornas verksamhet har upphört.

9.6. Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring

1 kap.

2 §

Bestämmelsen ändras endast på så sätt att det framgår att det framdeles enbart är den nya Försäkringskassan som handhar arbetsskadeförsäkringen.

8 kap.

1 §

I andra stycket görs vissa konsekvensändringar med anledning av att den nya Försäkringskassan tar över handläggningen av ärenden inom arbetsskadeförsäkringen. Detta innebär att anmälan enligt detta stycke skall göras till den nya Försäkringskassan.

Forumbestämmelsen i tredje stycket slopas med hänsyn till att den nya Försäkringskassan är en rikstäckande myndighet. Att anmälan i förekommande fall skall göras till den nya Försäkringskassan framgår redan av andra stycket. Det ankommer på den nya myndigheten att meddela

föreskrifter om anmälan skall lämnas till någon särskild enhet inom myndigheten.

3 §

Bestämmelsen i första stycket om att behörig försäkringskassa får uppdra åt en annan försäkringskassa att bestämma ersättning slopas. Med hänsyn till att den nya Försäkringskassan är rikstäckande ankommer det utan lagreglering på den nya myndigheten att fördela ärendena inom myndigheten.

Denna bestämmelse har införts på förslag av Lagrådet. Hänvisningen i bestämmelsen avser övergångsbestämmelserna till lagförslaget 2.4 i denna proposition.

9.7. Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension

Övergångsbestämmelsen

Bestämmelserna i 15 kap.1 § om att Riksförsäkringsverket skall verka för att bestämmelserna inom denna försäkring tillämpas likformigt och rättvist upphävs. Detta innebär i praktiken inte någon förändring vad avser kravet på opartiskhet vid förvaltningsmyndigheters handläggning av enskilda ärenden. Enligt 1 kap. 9 § regeringsformen skall den som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Detta gäller naturligtvis även de myndigheter som handlägger ärenden enligt denna lag.

1 kap.

4 §

I andra stycket införs motsvarande bestämmelse som i 1 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring. Särskilda bestämmelser om allmänt ombud hos Försäkringskassan finns bl.a. i den föreslagna lagen (2004:000) om allmänt ombud hos Försäkringskassan. Ytterligare bestämmelser finns i 13 kap. denna lag. Med ”allmänt ombud” i denna lag avses allmänt ombud hos den nya Försäkringskassan.

Förslaget om allmänt ombud utvecklas närmare i avsnitt 5.1.

2 kap.

17 §

Bestämmelserna i första stycket om att vissa ersättningar inte skall vara pensionsgrundande till den del de är samordnade med andra ersättningar ändras till att avse angivna ersättningar som har betalats ut av den nya Försäkringskassan mot som tidigare av en allmän försäkringskassa. Enligt övergångsbestämmelserna skall denna bestämmelse tillämpas även när en sådan ersättning som anges i förevarande paragraf har betalats ut av en allmän försäkringskassa.

Prop. 2003/04:152 19 §

I paragrafen har en korrigering gjorts på så sätt att hänvisningen till 12 kap. 2 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter tagits bort. På så sätt framgår det klarare att pensionsgrundande inkomst även kan bestämmas för en försäkrad som är obegränsat skattskyldig men som har inkomst av anställning som denne inte är skattskyldig för i Sverige enligt inkomstskattelagen (1999:1229).

3 kap.

7 §

Paragrafen motsvarar i princip 2 kap. 17 § men här regleras det fall då en försäkrad får sjukersättning eller aktivitetsersättning beviljad för förfluten tid och denna är samordnad med tidigare utbetald ersättning som är pensionsgrundande. Bestämmelsen ändras på motsvarande sätt som 2 kap. 17 §. I likhet med 2 kap. 17 § skall enligt övergångsbestämmelserna denna bestämmelse tillämpas även när en sådan ersättning som anges i förevarande paragraf har betalats ut av en allmän försäkringskassa.

13 kap.

4 §

I första stycket upphävs hänvisningen till forumbestämmelserna i 5 kap. socialförsäkringslagen (1999:799). Förslaget om forumbestämmelser utvecklas närmare i avsnitt 5.2.

Bestämmelserna i tredje stycket om att ändring och omprövning av beslut skall göras av samma allmänna försäkringskassa som har meddelat beslutet upphävs, eftersom alla här avsedda beslut framdeles kommer att meddelas av den nya Försäkringskassan som är en rikstäckande myndighet.

5 §

Bestämmelsen i andra stycket upphävs. Beslut enligt första stycket får framdeles fattas genom automatiserad behandling av den nya Försäkringskassan mot tidigare Riksförsäkringsverket för en allmän försäkringskassas räkning. Det finns inte behov av någon bestämmelse som anger vilken försäkringskassa som skall vara behörig att göra ändring, omprövning eller vissa andra åtgärder, eftersom behörig myndighet är den nya rikstäckande Försäkringskassan.

17 §

Bestämmelsen i första stycket ändras så att i stället för Riksförsäkringsverket kommer det allmänna ombudet att kunna överklaga förvaltningsmyndighets beslut enligt denna lag. Det allmänna ombudet kan överklaga endast beslut som har fattats av Försäkringskassan. Premiepensionsmyndighetens och Skatteverkets beslut enligt denna lag kommer, till skillnad från vad som gäller i dag, att kunna överklagas enbart av den enskilde eller, om denne har avlidit, av annan som är berörd av beslutet. I 22 § finns bestämmelser om Försäkringskassans och det allmänna ombudets ställning i processen vid allmän förvaltningsdomstol.

I andra stycket görs endast en konsekvensändring med anledning av att den nya Försäkringskassan är en rikstäckande myndighet.

Prop. 2003/04:152 17 a §

Bestämmelserna i denna paragraf, som är ny, motsvarar 20 kap. 11 § andra–tredje styckena lagen (1962:381) om allmän försäkring, som har kommenteras i det föregående.

19 och 20 §

Bestämmelserna ändras så att där angivna frister för att överklaga kommer att gälla såväl för det allmänna ombudet som Försäkringskassan. I 17 § anges vilka slags beslut det allmänna ombudet kan överklaga.

22 §

I första stycket föreskrivs att bestämmelserna om tvåpartsprocess i de allmänna förvaltningsdomstolarna i 7 a § FPL inte skall gälla för mål enligt 2–4 kap. denna lag, dvs. mål som rör pensionsrätt, pensionspoäng och vårdår. Bestämmelserna ändras på det sättet att Försäkringskassan i stället för Riksförsäkringsverket får bestämma om myndigheten skall vara part i ett sådant mål. Vad som i övrigt föreskrivs om Riksförsäkringsverket skall i stället gälla den nya Försäkringskassan, eftersom denna övertar såväl Riksförsäkringsverkets som de allmänna försäkringskassornas uppgifter.

I övriga mål enligt denna lag gäller tvåpartsprocess enligt 7 a § FPL. Bestämmelserna i andra stycket upphävs, eftersom den nya Försäkringskassan inte kan överklaga Premiepensionsmyndighetens beslut enligt denna lag.

22 a §

I denna paragraf, som är ny, tas in en bestämmelse om när det allmänna ombudet och Försäkringskassan kan överklaga allmän förvaltningsdomstols avgörande. Försäkringskassan får på motsvarande sätt som i dag Riksförsäkringsverket överklaga ett avgörande av allmän förvaltningsdomstol även om kassan inte har varit part där. Detta gäller emellertid inte om det allmänna ombudet har varit part i målet. I sådant fall är det det allmänna ombudet som kan överklaga. Bestämmelser om vilka beslut hos förvaltningsmyndighet Försäkringskassan respektive det allmänna ombudet kan överklaga har intagits i 13 kap. 17 § denna lag.

Övergångsbestämmelserna

Punkten 4 har införts på förslag av Lagrådet.

Hänvisningar till S9-7

9.8. Förslaget till lag om ändring i brottsbalken

20 kap.

2 §

De allmänna försäkringskassorna är självständiga offentliga juridiska personer. När de från den 1 januari 2005 ersätts av den nya statliga myndigheten Försäkringskassan, finns det inte längre behov av att i andra stycket punkt 1 särskilt räkna upp ledamot i styrelse m.fl. som hör till denna myndighet.

Övergångsbestämmelsen Prop. 2003/04:152

Bestämmelsen innebär att straffansvaret kvarstår för gärningar som har begåtts innan en allmän försäkringskassa upphörde.

9.9. Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

7 kap. 7 och 10 §§ samt 9 kap. 25 § Ändringarna har kommenterats i avsnitt 6.

Övergångsbestämmelsen

Handlingar som visserligen inkommit till eller upprättats hos Riksförsäkringsverket eller en allmän försäkringskassa före ikraftträdandet av de nya bestämmelserna, men som inte arkiverats före ikraftträdandet kommer att lämnas över till den nya organisationen och kommer att ingå i Försäkringskassans verksamhet. Handlingar som arkiverats före ikraftträdandet avser Riksförsäkringsverkets resp. de allmänna försäkringskassornas verksamhet och kommer inte att ingå i Försäkringskassans verksamhet. För att sekretessen i sistnämnda ärenden skall bestå behövs en övergångsbestämmelse. För att sekretessen skall bestå både för uppgifter som finns i handlingarna och för uppgifter som erhållits muntligen i ärendet utan att skrivas ned används formuleringen ”uppgifter i ärenden i vilka handlingar omhändertagits för arkivering”. Vissa handlingar blir inte allmänna förrän de omhändertas för arkivering, se TF 2 kap. 9 §. Av detta skäl talas det om ”handlingar” som omhändertas för arkivering och inte om ”allmänna handlingar” som omhändertas för arkivering.

9.10. Förslaget till lag om ändring i arkivlagen (1990:782)

2 §

En ändring görs på så sätt att punkten 2 utmönstras eftersom den nya myndigheten Försäkringskassan är en statlig myndighet.

9.11. Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

13 §

I första stycket görs endast den ändringen att särskilt högriskskydd kan beslutas av den nya Försäkringskassan i stället för av den allmänna försäkringskassan.

Hänvisningen i fjärde stycket till 25 § slopas eftersom forumbestämmelserna i den paragrafen upphävs. Den nya Försäkringskassan bestämmer själv hur ärendena skall fördelas inom myndigheten. I övrigt görs endast konsekvensändringar med anledning av att den nya Försäkringskassan handlägger ärenden enligt denna lag.

Prop. 2003/04:152 26 §

I denna paragraf slopas hänvisningen till bestämmelserna i 18 kap.46 och 47 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring om Riksförsäkringsverkets tillsyn. Detta är en konsekvens av att den nya Försäkringskassan övertar såväl Riksförsäkringsverkets som de allmänna försäkringskassornas uppgifter. Riksförsäkringsverkets aktiviteter inom ramen för tillsyn kommer att handhas av den nya Försäkringskassan. Dessa aktiviteter kommer emellertid att ingå i denna myndighets kontroll och granskning inom ramen för dess interna styrning.

Övergångsbestämmelsen

På inrådan av Lagrådet har punkten 2 införts. Hänvisningen i bestämmelsen avser övergångsbestämmelserna till lagförslaget 2.4 i denna proposition.

9.12. Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)

22 kap.

1 §

Bestämmelsen i tredje stycket om vem som kan överklaga Skatteverkets beslut om avgiftsunderlag för egenavgifter ändras så att möjligheten att överklaga överförs från Riksförsäkringsverket till Försäkringskassan. Det allmänna ombudet hos Försäkringskassan saknar således möjlighet att överklaga beslut enligt denna bestämmelse. Skälet härför är att det allmänna ombudets hos Försäkringskassan möjlighet att över huvud taget föra talan är begränsad till att överklaga Försäkringskassans beslut och de domstolsavgöranden som meddelas i därpå följande domstolsprocesser.

9.13. Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

7 kap.

2 §

I första stycket görs endast en ändring med anledning av ändrad rubrik till lagen om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (se författningsförslag 2.15).

16 §

Paragrafens uppräkning av organ som är skattskyldiga bara för inkomst på grund av innehav av fastighet ändras på det sättet att de allmänna försäkringskassorna bortfaller, eftersom dessa kommer att avvecklas. Den nya Försäkringskassan är statlig och kommer därför enligt 7 kap. 2 § 1 att vara helt undantagen från skattskyldighet.

Prop. 2003/04:152 8 kap.

17 och 21 §

Bestämmelserna om skattefrihet för vissa bidrag och ersättningar från en allmän försäkringskassa ändras till att avse samma förmåner från den nya Försäkringskassan.

Övergångsbestämmelserna

Punkten 3 har formulerats om med anledning av Lagrådets synpunkter.

9.14. Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229)

4 kap.

13 §

I paragrafen görs endast en konsekvensändring med anledning av att det är den nya Försäkringskassan som kommer att handha sådana förmåner avses i bestämmelsen.

9.15. Förslaget till lag om ändring i lagen (2003:763) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration

7, 8, 18 och 31 §§ Ändringarna har kommenterats i avsnitt 6.

9.16. Förslaget till lag om ändring i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser mellan allmän försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och landsting

1 och 3 §

Ändringarna i dessa paragrafer är föranledda av att den nya Försäkringskassan, mot hittills en allmän försäkringskassa, kommer att vara part i finansiell samordning enligt denna lag.

5 §

Bestämmelsen i första stycket om att den allmänna försäkringskassan skall bidra med hälften av medlen till den finansiella samordningen ändras på det sättet att det i stället skall gälla den nya Försäkringskassan. Denna fördelning av medelsinsatsen gäller för varje samordningsområde enligt 1 §.

12 §

Bestämmelserna i denna paragraf ändras med anledning av att det är Försäkringskassans försäkringsdelegation som för den nya Försäkringskassans räkning skall utse ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen. En

delegation får därvid utse personer som är ledamöter i försäkringsdelegationen eller i en socialförsäkringsnämnd.

9.19. Förslaget till lag om ändring i äktenskapsbalken

3 kap. 1 §

Bestämmelsen i andra stycket om att hindersprövning kan begäras hos Skatteverket eller valfri allmän försäkringskassa ändras på det sättet att sådan prövning i stället kan begäras hos Skatteverket eller den nya Försäkringskassan. Med hänsyn till att de nuvarande försäkringskassekontoren (de allmänna försäkringskassornas centralkontor och lokalkontor) övertas av den nya Försäkringskassan kommer möjligheterna att göra sådan begäran inte att förändras. Liksom hittills ankommer det på Skatteverket att göra hindersprövningen. Försäkringskassan skall, på motsvarande sätt som sker i dag, ta emot och förmedla en inkommen begäran till Skatteverket, som svarar för hindersprövning.

9.20. Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken

6 kap. 16 §

Bestämmelsen i andra stycket om att anmälan om gemensam vårdnad kan göras hos Skatteverket eller valfri allmän försäkringskassa ändras på det sättet att anmälan i stället kan göras hos Skatteverket eller den nya Försäkringskassan. Med hänsyn till att de nuvarande försäkringskassekontoren (de allmänna försäkringskassornas centralkontor och lokalkontor) övertas av den nya Försäkringskassan kommer möjligheterna att göra anmälan om gemensam vårdnad inte att förändras. Liksom hittills skall prövningen av anmälan vara förbehållen Skatteverket. Försäkringskassan skall, på motsvarande sätt som sker i dag, ta emot och förmedla en inkommen anmälan till Skatteverket, som svarar för prövning.

17 b §

Bestämmelserna om socialnämndens skyldighet att sända meddelande ändras såvitt avser tredje punkten så att meddelande framdeles skall lämnas till den nya Försäkringskassan i stället som hittills till den allmänna försäkringskassa som skall avgöra ärenden avseende vårdnadshavaren eller modern. Detta är en följd av att den nya Försäkringskassan är en rikstäckande myndighet.

9.21. Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken

7 kap. 23 §

Bestämmelserna i denna paragraf ändras på så att vad som föreskrivs om en allmän försäkringskassas fordran avseende underhållsbidrag i det särskilda fall som regleras i 31 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd i stället skall gälla den nya Försäkringskassans motsvarande regressfordran.

När löneutmätning görs för en allmän försäkringskassas fordran avseende underhållsbidrag medför innehållandet av utmätningsbeloppet att

gäldenären inte längre är betalningsskyldig, oavsett om arbetsgivaren redovisar innehållet belopp eller ej eller om det kan tas ut hos arbetsgivaren. Detta kommer framdeles att gälla den nya Försäkringskassans fordran avseende underhållsbidrag. Av 3 och 4 §§ lagen (2004:000) med anledning av inrättande av Försäkringskassan följer att en allmän försäkringskassas fordran övergår vid ikraftträdandet av de bestämmelserna på den nya Försäkringskassan. Rättsverkningarna av en löneutmätning som har skett för en allmän försäkringskassas fordran kvarstår även efter det att fordringen har övergått till den nya Försäkringskassan.

9.22. Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

1 a §

I andra stycket görs en ändring med anledning av de ändringar som föreslås i 5 kap. socialförsäkringslagen (1999:799). Dessa innebär bl.a. att forumbestämmelserna för handläggning i en allmän försäkringskassa upphävs eftersom den nya Försäkringskassan utgör en rikstäckande myndighet.

14 §

Bestämmelserna i första stycket om Riksförsäkringsverkets tillsyn upphävs som en konsekvens av att bestämmelserna i 18 kap.46 och 47 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring upphävs. Sistnämnda bestämmelser upphävs som en konsekvens av att den nya Försäkringskassan övertar såväl Riksförsäkringsverkets som de allmänna försäkringskassornas uppgifter. Riksförsäkringsverkets aktiviteter inom ramen för tillsyn kommer att handhas av den nya Försäkringskassan. Dessa aktiviteter kommer emellertid att ingå i denna myndighets kontroll och granskning inom ramen för dess interna styrning. Detta gäller även med avseende på handläggningen av allmänna barnbidrag.

Bemyndigandet i andra stycket för regeringen att bemyndiga Riksförsäkringsverket att meddela de närmare föreskrifter som behövs för tillämpning av denna lag ändras på så sätt att sådant bemyndigande kan göras till den myndighet som regeringen bestämmer.

Övergångsbestämmelsen

Hänvisningen i bestämmelsen avser övergångsbestämmelserna till lagförslaget 2.4 i denna proposition.

9.25. Förslaget till lag om ändring i lagen (1967:919) om värdesäkring av yrkesskadelivräntor m.m.

7 §

Bemyndigandet för regeringen (Konungen) att bemyndiga Riksförsäkringsverket att meddela närmare föreskrifter för tillämpningen av denna

lag ändras på så sätt att sådant bemyndigande kan göras till den myndighet som regeringen bestämmer.

9.27. Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:214) om tillägg till vissa ansvarslivräntor

I paragrafen har följdändringar gjorts som anpassas till den nya myndigheten, Försäkringskassan.

1948 års lag om försäkringsrörelse har ersatts av 1982 års försäkringsrörelselag. Hänvisningen i paragrafen har därför ändrats.

9.28. Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.

1 §

Enligt lagen skall identitetsbeteckning fastställas för juridiska personer m.fl. Identitetsbeteckningen av statliga myndigheter följer andra regler. Ändringen av nuvarande punkt 2 görs på grund av att de allmänna försäkringskassorna inordnas i den nya statliga myndigheten Försäkringskassan. I den nya punkten 5 har lagts till det nya offentliga organet samordningsförbund, som kan bildas enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.

9.30. Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare

1 §

Bestämmelserna i denna paragraf ändras på så sätt att de allmänna försäkringskassorna inte längre nämns. Den nya Försäkringskassan är, till skillnad från det hittillsvarande allmänna försäkringskassorna, en statlig myndighet. Förevarande lag blir därför tillämplig på tolk och översättare som anlitas av den nya Försäkringskassan utan att detta behöver föreskrivas särskilt.

9.32. Förslaget till lag om ändring i lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän

5 §

Bestämmelserna ändras på så sätt att Västra Götalands läns allmänna försäkringskassan inte längre anges som exklusivt forum för beslut enligt denna lag. Den nya Försäkringskassan, som är en rikstäckande myndighet, tar över uppgifterna enligt denna lag. Det ankommer på den nya myndigheten att bestämma vilken enhet inom myndighet som skall fatta beslut enligt denna lag.

9.33. Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:1310) om offentliga funktionärers rätt till gottgörelse för rättegångskostnad i vissa mål m.m.

1 §

Uppräkningen av vad som avses med offentliga funktionärer ändras på så sätt att i andra punkten slopas de allmänna försäkringskassorna. Med hänsyn till att den nya Försäkringskassan är statlig kommer arbetstagare hos den nya myndigheten att utgöra offentliga funktionärer enligt första punkten.

Ändringen i fjärde punkten är endast av redaktionell art.

9.34. Förslaget till lag om ändring i namnlagen (1982:670)

36 §

Bestämmelsen i andra stycket 1 om att som anmälan till Skatteverket anses anmälan som görs till valfri allmän försäkringskassa ändras till att avse anmälan som görs till den nya Försäkringskassan. Med hänsyn till att de nuvarande försäkringskassekontoren (de allmänna försäkringskassornas centralkontor och lokalkontor) övertas av den nya Försäkringskassan kommer möjligheterna att göra anmälan enligt denna paragraf inte att förändras. Liksom hittills skall prövningen av anmälan vara förbehållen Skatteverket. Försäkringskassan skall, på motsvarande sätt som sker i dag, ta emot och förmedla en inkommen anmälan till Skatteverket, som svarar för den fortsatta handläggningen.

9.35. Förslaget till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

3 §

Riksrevisionens möjligheter enligt femte stycket att granska sådan verksamhet som bedrivits i samverkan med och delvis finansierats av (en allmän) försäkringskassan eller länsarbetsnämnden ändras till att avse motsvarande verksamhet av den nya Försäkringskassan eller länsarbetsnämnden. Enligt övergångsbestämmelserna får Riksrevisionens granskning även ske med stöd av de äldre bestämmelserna, vilket är en förutsättning för att en fullständig granskning skall kunna ske av samverkan som har skett före ikraftträdandet.

9.38. Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag

5 §

I andra stycket görs en ändring med anledning av de ändringar som föreslås i 5 kap. socialförsäkringslagen (1999:799). Dessa innebär bl.a. att forumbestämmelserna för handläggning i en allmän försäkringskassa upphävs, eftersom den nya Försäkringskassan utgör en rikstäckande myndighet.

Prop. 2003/04:152 8 §

Beträffande hänvisningen till 14 § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag slopas uttrycket tillsyn. Detta är en konsekvens av att första stycket i den paragrafen upphävs, se vidare författningskommentaren till 14 § lagen om allmänna barnbidrag.

9.39. Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om bilstöd till handikappade

2 a §

I paragrafen görs en ändring med anledning av de ändringar som föreslås i 5 kap. socialförsäkringslagen (1999:799). Dessa innebär bl.a. att forumbestämmelserna för handläggning i en allmän försäkringskassa upphävs, eftersom den nya Försäkringskassan utgör en rikstäckande myndighet.

Övergångsbestämmelsen

Hänvisningen i bestämmelsen avser övergångsbestämmelserna till lagförslaget 2.4 i denna proposition.

9.40. Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn

3 §

I första stycket görs en ändring med anledning av de ändringar som föreslås i 5 kap. socialförsäkringslagen (1999:799). Dessa innebär bl.a. att forumbestämmelserna för handläggning i en allmän försäkringskassa upphävs, eftersom den nya Försäkringskassan utgör en rikstäckande myndighet.

7 §

Den subsidiära forumbestämmelsen i andra stycket upphävs med hänsyn till att den nya Försäkringskassan är en rikstäckande myndighet.

9 §

Hänvisningen till bestämmelserna i 18 kap.46 och 47 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring upphävs. Sistnämnda bestämmelser upphävs som en konsekvens av att den nya Försäkringskassan övertar såväl Riksförsäkringsverkets som de allmänna försäkringskassornas uppgifter. Riksförsäkringsverkets aktiviteter inom ramen för tillsyn kommer att handhas av den nya Försäkringskassan. Dessa aktiviteter kommer emellertid att ingå i denna myndighets kontroll och granskning inom ramen för dess interna styrning. Detta gäller även med avseende på handläggningen av bidrag vid adoption av utländska barn.

Övergångsbestämmelsen Prop. 2003/04:152

Hänvisningen i bestämmelsen avser övergångsbestämmelserna till lagförslaget 2.4 i denna proposition.

9.41. Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård

3 §

I första stycket görs en ändring med anledning av de ändringar som föreslås i 5 kap. socialförsäkringslagen (1999:799). Dessa innebär bl.a. att forumbestämmelserna för handläggning i en allmän försäkringskassa upphävs. Eftersom den nya Försäkringskassan utgör en rikstäckande myndighet behövs inte någon sådan reglering.

13 §

Bestämmelsen ändras så att ansökan framdeles skall göras hos den nya Försäkringskassan i stället för hos en allmän försäkringskassa. Vidare slopas möjligheten för en allmän försäkringskassa att uppdra åt en annan allmän försäkringskassa att verkställa prövning enligt denna lag. Eftersom den nya Försäkringskassan är en rikstäckande myndighet behövs inte någon sådan reglering.

19 §

Hänvisningen till bestämmelserna i 18 kap.46 och 47 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring upphävs. Sistnämnda bestämmelser upphävs som en konsekvens av att den nya Försäkringskassan övertar såväl Riksförsäkringsverkets som de allmänna försäkringskassornas uppgifter. Riksförsäkringsverkets aktiviteter inom ramen för tillsyn kommer att handhas av den nya Försäkringskassan. Dessa aktiviteter kommer emellertid att ingå i denna myndighets kontroll och granskning inom ramen för dess interna styrning. Detta gäller även med avseende på handläggningen av ärenden enligt denna lag.

Övergångsbestämmelsen

Hänvisningen i bestämmelsen avser övergångsbestämmelserna till lagförslaget 2.4 i denna proposition.

9.42. Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare

11 §

Bestämmelsen i första stycket ändras med anledning av att 12 § upphävs. Forumbestämmelserna i 12 § upphävs med anledning av att den nya Försäkringskassan, som handlägger ärenden enligt denna lag, är en rikstäckande myndighet.

Prop. 2003/04:152 15 §

Hänvisningen till bestämmelserna i 18 kap.46 och 47 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring upphävs. Sistnämnda bestämmelser upphävs som en konsekvens av att den nya Försäkringskassan övertar såväl Riksförsäkringsverkets som de allmänna försäkringskassornas uppgifter. Riksförsäkringsverkets aktiviteter inom ramen för tillsyn kommer att handhas av den nya Försäkringskassan. Dessa aktiviteter kommer emellertid att ingå i denna myndighets kontroll och granskning inom ramen för dess interna styrning. Detta gäller även med avseende på handläggningen av ärenden enligt denna lag.

Övergångsbestämmelsen

Hänvisningen i bestämmelsen avser övergångsbestämmelserna till lagförslaget 2.4 i denna proposition.

9.44. Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till ålderspension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn

1 §

I andra stycket görs en ändring med anledning av de ändringar som föreslås i 5 kap. socialförsäkringslagen (1999:799). Dessa innebär bl.a. att forumbestämmelserna för handläggning i en allmän försäkringskassa upphävs eftersom den nya Försäkringskassan utgör en rikstäckande myndighet.

9.46. Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1488) om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret

4 §

Hänvisningen till bestämmelserna i 18 kap.46 och 47 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring upphävs. Sistnämnda bestämmelser upphävs som en konsekvens av att den nya Försäkringskassan övertar såväl Riksförsäkringsverkets som de allmänna försäkringskassornas uppgifter. Riksförsäkringsverkets aktiviteter inom ramen för tillsyn kommer att handhas av den nya Försäkringskassan. Dessa aktiviteter kommer emellertid att ingå i denna myndighets kontroll och granskning inom ramen för dess interna styrning. Detta gäller även med avseende på handläggningen av ärenden enligt denna lag.

Övergångsbestämmelsen

Hänvisningen i bestämmelsen avser övergångsbestämmelserna till lagförslaget 2.4 i denna proposition.

9.47. Förslaget till lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497)

6 §

Bestämmelsen ändras på det sättet att Försäkringskassan inte skall ha rätt till garantibelopp för underhållsstöd. Ändringen föranleds av att den nya Försäkringskassan tar över de allmänna försäkringskassornas uppgifter såvitt gäller underhållsstöd. Dessutom ändras i terminologin på så sätt att bidragsförskott ändrats till underhållsstöd.

9.48. Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:16) om försäkring mot vissa semesterlönekostnader

2 §

Forumbestämmelserna i denna paragraf upphävs.

3 §

Hänvisningen till bestämmelserna i 18 kap.46 och 47 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring upphävs. Sistnämnda bestämmelser upphävs som en konsekvens av att den nya Försäkringskassan övertar såväl Riksförsäkringsverkets som de allmänna försäkringskassornas uppgifter. Riksförsäkringsverkets aktiviteter inom ramen för tillsyn kommer att handhas av den nya Försäkringskassan. Dessa aktiviteter kommer emellertid att ingå i denna myndighets kontroll och granskning inom ramen för dess interna styrning. Detta gäller även med avseende på handläggningen av ärenden enligt denna lag.

Övergångsbestämmelsen

Hänvisningen i bestämmelsen avser övergångsbestämmelserna till lagförslaget 2.4 i denna proposition.

9.50. Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:389) om assistansersättning

2 §

I andra stycket görs en ändring med anledning av de ändringar som föreslås i 5 kap. socialförsäkringslagen (1999:799). Dessa innebär bl.a. att forumbestämmelserna för handläggning i en allmän försäkringskassa upphävs eftersom den nya Försäkringskassan utgör en rikstäckande myndighet.

5 §

Bestämmelserna i första stycket ändras på så sätt att ansökan framdeles skall göras hos den nya Försäkringskassan. Med hänsyn till att den nya Försäkringskassan är en rikstäckande myndighet slopas bestämmelsen om att en försäkringskassa får uppdra åt en annan försäkringskassa att handlägga ett ärende enligt denna lag.

Prop. 2003/04:152 18 §

Hänvisningen till bestämmelserna i 18 kap.46 och 47 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring upphävs. Sistnämnda bestämmelser upphävs som en konsekvens av att den nya Försäkringskassan övertar såväl Riksförsäkringsverkets som de allmänna försäkringskassornas uppgifter. Riksförsäkringsverkets aktiviteter inom ramen för tillsyn kommer att handhas av den nya Försäkringskassan. Dessa aktiviteter kommer emellertid att ingå i denna myndighets kontroll och granskning inom ramen för dess interna styrning. Detta gäller även med avseende på handläggningen av ärenden enligt denna lag.

Övergångsbestämmelsen

Hänvisningen i bestämmelsen avser övergångsbestämmelserna till lagförslaget 2.4 i denna proposition.

9.51. Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag

1 §

I andra stycket görs en ändring med anledning av de ändringar som föreslås i 5 kap. socialförsäkringslagen (1999:799). Dessa innebär bl.a. att forumbestämmelserna för handläggning i en allmän försäkringskassa upphävs eftersom den nya Försäkringskassan utgör en rikstäckande myndighet.

9 §

Bemyndigandet i andra stycket för regeringen att bemyndiga Riksförsäkringsverket att meddela föreskrifter om bostadskostnader vid tillämpningen av denna lag ändras på så sätt att sådant bemyndigande kan göras till den myndighet regeringen bestämmer.

18 §

Bestämmelsen i andra stycket om att en (allmän) försäkringskassa får uppdra åt en annan (allmän) försäkringskassa att handlägga ett ärende enligt denna lag upphävs med hänsyn till att den nya Försäkringskassan är en rikstäckande myndighet.

30 §

Hänvisningen till bestämmelserna i 18 kap.46 och 47 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring upphävs. Sistnämnda bestämmelser upphävs som en konsekvens av att den nya Försäkringskassan övertar såväl Riksförsäkringsverkets som de allmänna försäkringskassornas uppgifter. Riksförsäkringsverkets aktiviteter inom ramen för tillsyn kommer att handhas av den nya Försäkringskassan. Dessa aktiviteter kommer emellertid att ingå i denna myndighets kontroll och granskning inom ramen för dess interna styrning. Detta gäller även med avseende på handläggningen av ärenden enligt denna lag.

Övergångsbestämmelsen Prop. 2003/04:152

Hänvisningen i bestämmelsen avser övergångsbestämmelserna till lagförslaget 2.4 i denna proposition.

9.52. Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd

1 §

I andra stycket görs en ändring med anledning av de ändringar som föreslås i 5 kap. socialförsäkringslagen (1999:799). Dessa innebär bl.a. att forumbestämmelserna för handläggning i en allmän försäkringskassa upphävs eftersom den nya Försäkringskassan utgör en rikstäckande myndighet.

Övergångsbestämmelsen

Hänvisningen i bestämmelsen avser övergångsbestämmelserna till lagförslaget 2.4 i denna proposition.

9.56. Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:260) om offentlig anställning

7 d §

Bestämmelsen om att ordinarie domare och chefer för myndigheter som lyder omedelbart under regeringen på eget initiativ skall anmäla vilka typer av bisysslor de har till arbetsgivaren har också gällt direktörer för de allmänna försäkringskassorna, eftersom dessa enligt 18 kap. 41 § lagen (1962:381) om allmän försäkring har anställts av regeringen. Som har berörts i propositionen En ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration (prop. 2003/04:69) kommer den nya Försäkringskassan att ledas av en generaldirektör, och den nya myndigheten kommer i övrigt i huvudsak att besluta om sin organisation och utse sina egna chefer.

9.60. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:284) om handläggningen av ärenden om yrkesskadeförsäkring m.m.

1 §

Bestämmelserna i denna paragraf ändras på så sätt att som handläggande myndighet anges den nya Försäkringskassan i stället för Gävlebors läns allmänna försäkringskassa. Det ankommer på den nya Försäkringskassan att besluta om ifrågavarande ärenden alltjämt skall handläggas vid myndighetens enhet i Gävleborgs län.

9.63. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:702) om garantipension

1 kap. 1 a §

I denna paragraf görs en ändring med anledning av de ändringar som föreslås i 5 kap. socialförsäkringslagen (1999:799). Dessa innebär bl.a. att forumbestämmelserna för handläggning i en allmän försäkringskassa upphävs eftersom den nya Försäkringskassan utgör en rikstäckande myndighet.

Övergångsbestämmelsen

Hänvisningen i bestämmelsen avser övergångsbestämmelsen till lagförslaget 2.7 i denna proposition.

6 kap.

1 §

Hänvisningen till olika bestämmelser i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (LIP) ändras så att hänvisning sker bl.a. till 13 kap. 17–18 §§ LIP, vilket innebär att den nya bestämmelsen i 13 kap. 17 a § LIP blir tillämplig. Vidare slopas hänvisningen till 13 kap. 22 § andra och tredje styckena samma lag med anledning av att dessa stycken upphävs. En hänvisning införs samtidigt till 13 kap. 22 a § LIP, som är en ny bestämmelse.

Se vidare författningskommentaren till ändringarna i LIP.

3 §

Hänvisningen till 15 kap. 1 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension slopas som en konsekvens av att nämnda bestämmelse upphävs.

9.64. Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag

1 §

I andra stycket görs en ändring med anledning av de ändringar som föreslås i 5 kap. socialförsäkringslagen (1999:799). Dessa innebär bl.a. att forumbestämmelserna för handläggning i en allmän försäkringskassa upphävs eftersom den nya Försäkringskassan utgör en rikstäckande myndighet.

21 §

Ändringen i denna paragraf föranleds av att det i 18 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) införs nya bestämmelser. Enligt 18 kap. 6 § första stycket 3 AFL skall en socialförsäkringsnämnd avgöra ärenden om rätt till förmåner enligt vad som föreskrivs i andra författningar än AFL. Enligt 18 kap. 6 § andra stycket skall ett ärenden i en socialförsäkringsnämnd avgöras efter föredragning av en tjänsteman hos Försäkringskassan.

9.67. Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet

1 §

Från uppräkningen av vilka fonder denna lag är tillämplig på tas Folkpensioneringsfonden bort eftersom denna numera är avvecklad.

9.71. Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn

1 kap. 2 §

I paragrafen görs en ändring med anledning av de ändringar som föreslås i 5 kap. socialförsäkringslagen (1999:799). Dessa innebär bl.a. att forumbestämmelserna för handläggning i en allmän försäkringskassa upphävs eftersom den nya Försäkringskassan utgör en rikstäckande myndighet.

8 kap.

1 §

Hänvisningen till forumbestämmelserna i 5 kap. socialförsäkringslagen (1999:799) upphävs. I stället föreskrivs att beslut i ärenden enigt denna lag fattas av den nya Försäkringskassan. Med hänsyn till att denna myndighet är rikstäckande upphävs bestämmelserna i 5 kap. socialförsäkringslagen om vilken allmän försäkringskassa som är behörig att fatta beslut i ett ärende om en socialförsäkringsförmån.

10 §

Hänvisningen till 15 kap. 1 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension slopas. Detta är en följd av att nämnda bestämmelse, om att Riksförsäkringsverket skall verka för att bestämmelserna inom denna försäkring tillämpas likformigt och rättvist, upphävs. Detta innebär i praktiken inte någon förändring vad avser kravet på opartiskhet vid förvaltningsmyndigheters handläggning av enskilda ärenden. Enligt 1 kap. 9 § regeringsformen skall den som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Detta gäller naturligtvis även de myndigheter som handlägger ärenden enligt denna lag.

Övergångsbestämmelserna

Hänvisningen i punkten 2 avser övergångsbestämmelsen till lagförslaget 2.7 i denna proposition.

9.75. Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.

1 §

I paragrafen görs en ändring med anledning av de ändringar som föreslås i 5 kap. socialförsäkringslagen (1999:799). Dessa innebär bl.a. att forumbestämmelserna för handläggning i en allmän försäkringskassa upphävs eftersom den nya Försäkringskassan utgör en rikstäckande myndighet.

33 §

Hänvisningen till bestämmelserna i 18 kap.46 och 47 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring upphävs. Sistnämnda bestämmelser upphävs som en konsekvens av att den nya Försäkringskassan övertar såväl Riksförsäkringsverkets som de allmänna försäkringskassornas uppgifter. Riksförsäkringsverkets aktiviteter inom ramen för tillsyn kommer att handhas av den nya Försäkringskassan. Dessa aktiviteter kommer emellertid att ingå i denna myndighets kontroll och granskning inom ramen för dess interna styrning. Detta gäller även med avseende på handläggningen av ärenden enligt denna lag.

Övergångsbestämmelsen

Hänvisningen i bestämmelsen avser övergångsbestämmelserna till lagförslaget 2.4 i denna proposition.

9.76. Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd

1 §

I paragrafen görs en ändring med anledning av de ändringar som föreslås i 5 kap. socialförsäkringslagen (1999:799). Dessa innebär bl.a. att forumbestämmelserna för handläggning i en allmän försäkringskassa upphävs eftersom den nya Försäkringskassan utgör en rikstäckande myndighet.

12 §

Hänvisningen till bestämmelserna i 18 kap.46 och 47 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring upphävs. Sistnämnda bestämmelser upphävs som en konsekvens av att den nya Försäkringskassan övertar såväl Riksförsäkringsverkets som de allmänna försäkringskassornas uppgifter. Riksförsäkringsverkets aktiviteter inom ramen för tillsyn kommer att handhas av den nya Försäkringskassan. Dessa aktiviteter kommer emellertid att ingå i denna myndighets kontroll och granskning inom ramen för dess interna styrning. Detta gäller även med avseende på handläggningen av ärenden enligt denna lag.

Övergångsbestämmelsen

Hänvisningen i bestämmelsen avser övergångsbestämmelserna till lagförslaget 2.4 i denna proposition.

9.77. Förslaget till lag om ändring i lagen (2002:125) om överföring av värdet av pensionsrättigheter till och från Europeiska gemenskaperna

13 §

Bestämmelserna i denna paragraf ändras bl.a. som en konsekvens av att den nya Försäkringskassan övertar de allmänna försäkringskassornas uppgifter enligt denna lag.

Dessutom ändras hänvisningen till olika bestämmelser i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (LIP) så att hänvisning sker bl.a. till 13 kap. 17–18 §§ LIP, vilket innebär att den nya bestämmelsen i 13 kap. 17 a § LIP blir tillämplig. Vidare slopas hänvisningen till 13 kap. 22 § andra och tredje styckena samma lag med anledning av att dessa stycken upphävs. En hänvisning införs samtidigt till 13 kap. 22 a § LIP, som är en ny bestämmelse.

Se vidare författningskommentaren till ändringarna i LIP, avsnitt 9.7.

Övergångsbestämmelsen

Hänvisningen i bestämmelsen avser övergångsbestämmelsen till lagförslaget 2.7 i denna proposition.

9.79. Förslaget till lag om ändring i lagen (2002:221) om konvention om social trygghet mellan Sverige och Kanada

2 §

Någon följdändring görs inte i denna paragraf utan i stället tas paragrafen bort. Konventionen gäller som lag här i landet och i konventionens artikel 1 anges att den behöriga myndigheten är regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Regeringen kan således i förordning ange den myndighet som skall vara behörig.

9.82. Förslaget till lag om ändring i lagen (2003:1217) om fortsatt lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst i vissa fall

1 §

I denna bestämmelse görs en ändring endast med anledning av ändrad rubrik till lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser mellan allmän försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och landsting.

2 §

I denna bestämmelse görs ett tillägg med anledning av att den nya Försäkringskassan övertar de allmänna försäkringskassornas uppgifter. Vad som i lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet med finansiell sam-

ordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst (Socsam-lagen) föreskrivs om allmän försäkringskassa skall i stället gälla för den nya Försäkringskassan och vad som föreskrivs om allmän försäkringskassas styrelse skall i stället gälla för försäkringsdelegation hos Försäkringskassan. Med försäkringsdelegationen avses delegationen i det län inom vilket det bedrivs finansiell samordning inom ramen för Socsam.

Bestämmelser om en allmän försäkringskassas styrelse finns i 10, 12 och 14 §§, 16 § andra stycket samt i 21 och 24 §§ Socsam-lagen. Vad som där föreskrivs om kassans styrelse skall i stället gälla försäkringsdelegationen. I 2 a och 3 §§ förevarande lag finns emellertid bestämmelser om tillämpningen av 10, 12 och 24 §§ Socsam-lagen.

9.85. Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:000) om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd

42 §

Bestämmelsen i första stycket om att bestämmelserna om Riksförsäkringsverkets tillsyn i lagen (1962:381) om allmän försäkring skall tillämpas även i fråga om underhållsstöd upphävs. Även de åsyftade bestämmelserna i 18 kap.46 och 47 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring upphävs. Sistnämnda bestämmelser upphävs som en konsekvens av att den nya Försäkringskassan övertar såväl Riksförsäkringsverkets som de allmänna försäkringskassornas uppgifter. Riksförsäkringsverkets aktiviteter inom ramen för tillsyn kommer att handhas av den nya Försäkringskassan. Dessa aktiviteter kommer emellertid att ingå i denna myndighets kontroll och granskning inom ramen för dess interna styrning. Detta gäller även med avseende på handläggningen av ärenden enligt denna lag.

Prop. 2003/04:152

Bilaga 1

Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande

angående slutbetänkandet Försäkringskassan Den nya

myndigheten (SOU 2003:106)

Justitieombudsmannen, Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Hallands

län, Länsrätten i Göteborg, Länsrätten i Norrbottens län, Justitiekanslern,

Domstolsverket, Riksförsäkringsverket, Stockholms läns allmänna för-

säkringskassa, Uppsala läns allmänna försäkringskassa, Södermanlands

läns allmänna försäkringskassa, Östergötlands läns allmänna försäk-

ringskassa, Jönköpings läns allmänna försäkringskassa, Kronobergs läns

allmänna försäkringskassa, Kalmar läns allmänna försäkringskassa,

Gotlands läns allmänna försäkringskassa, Blekinge läns allmänna försäk-

ringskassa, Skåne läns allmänna försäkringskassa, Hallands läns all-

männa försäkringskassa, Västra Götalands läns allmänna försäkrings-

kassa, Värmlands läns allmänna försäkringskassa, Örebro läns allmänna

försäkringskassa, Västmanlands läns allmänna försäkringskassa,

Dalarnas läns allmänna försäkringskassa, Gävleborgs läns allmänna för-

säkringskassa, Västernorrlands läns allmänna försäkringskassa,

Jämtlands läns allmänna försäkringskassa, Västerbottens läns allmänna

försäkringskassa, Norrbottens läns allmänna försäkringskassa, Försäk-

ringskassornas Förbund, Socialstyrelsen, Handikappombudsmannen,

Finansinspektionen, Ekonomistyrningsverket, Riksrevisionen, Arbets-

givarverket, Premiepensionsmyndigheten, Statskontoret, Statens kvali-

tets- och kompetensråd, Statens Pensionsverk, Arbetsmarknadsstyrelsen

(efter hörande av länsarbetsnämnderna), Arbetsmiljöverket, Handikapp-

förbundens samarbetsorgan, Pensionärernas Riksorganisation, Sveriges

Pensionärsförbund, Riksförbundet, Pensionärsgemenskap, Sveriges

Pensionärers Riksförbund, Svenska Kommunalpensionärers Förbund,

Svenska Kommun- och Landstingsförbunden, Föreningen Svenskt

Näringsliv, Företagarna, Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges

Akademikers Centralorganisation, Landsorganisationen i Sverige, Fack-

förbundet ST, Sveriges Försäkringsförbund och Datainspektionen.

295

Prop. 2003/04:152

Bilaga 2

Lagrådsremissens lagförslag

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1

Förslag till lag om allmänt ombud hos Försäkrings-

kassan

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Hos Försäkringskassan skall det finnas ett allmänt ombud som utses

av regeringen.

2 § Om det allmänna ombudet har överklagat ett beslut av

Försäkringskassan, förs det allmännas talan i allmän förvaltningsdomstol

av ombudet.

3 § Det allmänna ombudet får uppdra åt en tjänsteman vid Försäkrings-

kassan att företräda ombudet i allmän förvaltningsdomstol.

__________________

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2. Det allmänna ombudet skall överta Riksförsäkringsverkets talan i

ärenden där verket har överklagat beslut av en allmän försäkringskassa.

3. Det allmänna ombudet får överklaga ett beslut som en allmän för-

säkringskassa har meddelat före den 1 januari 2005. Det allmänna ombu-

dets överklagande skall därvid ha inkommit inom den tid som skulle ha

gällt, om Riksförsäkringsverket fortfarande hade varit behörigt att över-

klaga beslutet.

296

Prop. 2003/04:152

Bilaga 2

2.2

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:000) med

anledning av inrättande av Försäkringskassan

Härigenom föreskrivs att det i lagen (2004:000) med anledning av in-

rättande av Försäkringskassan skall införas två nya paragrafer, 3 och

4 §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §

Ärenden som enligt lag eller

annan författning eller enligt

beslut av regeringen handläggs av

Riksförsäkringsverket eller de all-

männa försäkringskassorna skall

från och med den 1 januari 2005

handläggas av Försäkringskassan.

En ansökan, anmälan eller

annan handling eller uppgift som

har lämnats till en allmän försäk-

ringskassa, skall anses ha kommit

in till Försäkringskassan den dag

som den kom in till den allmänna

försäkringskassan.

Beslut som har fattats av Riks-

försäkringsverket eller en allmän

försäkringskassa före utgången av

år 2004 gäller till den tidpunkt

som anges i beslutet eller till dess

Försäkringskassan beslutar annat.

4 §

297

Staten övertar den 1 januari

2005 de allmänna försäkrings-

kassornas fasta egendom,penning-

medel, rättigheter och andra till-

gångar. Staten övertar samtidigt

ansvaret för de allmänna försäk-

ringskassornas förbindelser och

övriga åtaganden.

En stiftelse som vid utgången av

år 2004 förvaltas av en allmän

försäkringskassa skall från och

med den 1 januari 2005 förvaltas

av Försäkringskassan. En allmän

försäkringskassas behörighet att

utse en styrelseledamot i en stif-

telse skall övertas av Försäkrings-

kassan.

Bestämmelserna i första stycket

om statens övertagande av de all-

Prop. 2003/04:152

Bilaga 2

männa försäkringskassornas för-

bindelser och övriga åtaganden

har inte tillämpning på förhållan-

det mellan arbetsgivare och

arbetstagare.

298

Prop. 2003/04:152

Bilaga 2

2.3

Förslag till lag om ändring i socialförsäkringslagen

(1999:799)

Härigenom föreskrivs i fråga om socialförsäkringslagen (1999:799)

1

dels att 5 kap. 4–6 §§ skall upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 5 kap. 1,4 och 7 §§ skall utgå,

dels att 3 kap. 1 och 4 §§, 4 kap. 4–6 §§ och 5 kap. 1–3 och 7 §§ samt

rubriken till 5 kap. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

1 §

2

Den som är bosatt i Sverige är försäkrad för följande förmåner som

anges i lagen (1962:381) om allmän försäkring:

1. ersättning för sjukvård m.m.

enligt 2 kap. i fråga om förmåner

som beslutas av de allmänna för-

säkringskassorna,

1. ersättning för sjukvård m.m.

enligt 2 kap. i fråga om förmåner

som beslutas av Försäkrings-

kassan,

2. föräldrapenning på lägstanivå och grundnivå,

3. sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning,

samt

4. rehabilitering och särskilt

bidrag enligt 22 kap. i fråga om

förmåner som beslutas av de all-

männa försäkringskassorna.

4. rehabilitering och särskilt

bidrag enligt 22 kap. i fråga om

förmåner som beslutas av Försäk-

ringskassan.

4 §

3

Den som arbetar i Sverige är försäkrad för följande förmåner enligt

lagen (1962:381) om allmän försäkring:

1. sjukpenning och havandeskapspenning,

2. föräldrapenning över lägstanivå och tillfällig föräldrapenning,

3.inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetser-

sättning, samt

4. rehabilitering och rehabili-

teringsersättning enligt 22 kap. i

fråga om förmåner som beslutas

av

de allmänna försäkrings-

kassorna.

4. rehabilitering och rehabili-

teringsersättning enligt 22 kap. i

fråga om förmåner som beslutas

av Försäkringskassan

4 kap.

4 §

Har rätten till en bosättnings-

baserad förmån upphört med

tillämpning av bestämmelserna om

Har rätten till en bosättnings-

baserad förmån upphört med

tillämpning av bestämmelserna om

1

Senaste lydelse av

5 kap. 5 § 2001:1121

5 kap. 5 a § 2000:788

5 kap. 6 § 2001:1121.

2

Senaste lydelse 2001:1109.

299

3

Senaste lydelse 2001:1109.

Prop. 2003/04:152

Bilaga 2

bosättning i 2 kap. eller bestäm-

melserna om utlandsvistelse i 1–3

§§, får förmånen efter ansökan hos

försäkringskassan fortsätta att

utges om det med hänsyn till

omständigheterna skulle framstå

som uppenbart oskäligt att dra in

förmånen.

bosättning i 2 kap. eller bestäm-

melserna om utlandsvistelse i 1–3

§§, får förmånen efter ansökan hos

Försäkringskassan fortsätta att

utges om det med hänsyn till

omständigheterna skulle framstå

som uppenbart oskäligt att dra in

förmånen.

5 §

4

För tid då en försäkrad vistas

utomlands får förmåner vid sjuk-

dom, havandeskap, tillfällig vård

av barn och rehabilitering enligt 3

kap. 4 § 1, 2 och 4 endast utges i

följande fall:

1. om ett ersättningsfall inträffar

utomlands medan den försäkrade

där utför sådant arbete som skall

anses som arbete i Sverige enligt 2

kap.,

2. om försäkringskassan medger

att den försäkrade reser till utlan-

det.

För tid då en försäkrad vistas

utomlands får förmåner vid sjuk-

dom, havandeskap, tillfällig vård

av barn och rehabilitering enligt 3

kap. 4 § 1, 2 och 4 endast utges i

följande fall:

1. om ett ersättningsfall inträffar

utomlands medan den försäkrade

där utför sådant arbete som skall

anses som arbete i Sverige enligt 2

kap.,

2. om Försäkringskassan med-

ger att den försäkrade reser till

utlandet.

6 §

5

Förmåner och skadeersättningar enligt 3 kap. 4 § 3 samt 5 § 1, 3 och 4

utges för tid då den försäkrade vistas utomlands så länge rätten till för-

månen består. Detta gäller också i fråga om föräldrapenning över lägsta-

nivå enligt 3 kap. 4 § 2,

1. om barnet är bosatt i Sverige, eller

2. om försäkringskassan medger

det, när ett barn hämtas i samband

med adoption.

5 kap. Anmälan och handlägg-

ning av ärenden

2. om Försäkringskassan med-

ger det, när ett barn hämtas i sam-

band med adoption

5 kap. Anmälan, m.m.

1 §

Den som bosätter sig i Sverige

och som inte är folkbokförd här

skall anmäla sig till den försäk-

ringskassa som avses i 4 §. Bosätt-

ningsbaserade förmåner enligt

3 kap. 1 och 2 §§ får inte utges för

längre tid tillbaka än tre månader

Den som bosätter sig i Sverige

och som inte är folkbokförd här

skall anmäla sig till Försäkrings-

kassan. Bosättningsbaserade för-

måner enligt 3 kap. 1 och 2 §§ får

inte utges för längre tid tillbaka än

tre månader före den månad då

4

I lydelse enligt prop. 2003/04:96.

300

5

Senaste lydelse 2001:1109.

före den månad då anmälan

gjordes eller försäkringskassan på

annat sätt fick kännedom om

bosättningen.

Den som avses i 2 kap. 2 §

första stycket och som inte är

folkbokförd här skall anmäla sig

till den försäkringskassa som

avses i 5 § andra stycket.

anmälan gjordes eller Försäk-

ringskassan på annat sätt fick

kännedom om bosättningen.

Den som avses i 2 kap. 2 §

första stycket och som inte är

folkbokförd här skall anmäla sig

till Försäkringskassan.

Prop. 2003/04:152

Bilaga 2

2 §

Arbetsbaserade förmåner enligt

3 kap. 4 § samt 5 § 2 och 3 får inte

utges för längre tid tillbaka än tre

månader före den månad då för-

säkringskassan fick kännedom om

arbetet.

En anmälan om arbete i Sverige

som görs av den som arbetar här

utan att vara bosatt i landet skall

lämnas till den försäkringskassa

som avses i 5 §.

Arbetsbaserade förmåner enligt

3 kap. 4 § samt 5 § 2 och 3 får inte

utges för längre tid tillbaka än tre

månader före den månad då För-

säkringskassan fick kännedom om

arbetet.

En anmälan om arbete i Sverige

som görs av den som arbetar här

utan att vara bosatt i landet skall

lämnas till Försäkringskassan.

3 §

Den som lämnar Sverige för en

tid som kan antas ha betydelse

för

rätten till förmåner enligt

2 eller 4 kap. skall anmäla detta till

den försäkringskassa som avses i

4 –6 §§.

Den som lämnar Sverige för en

tid som kan antas ha betydelse för

rätten till förmåner enligt 2 eller 4

kap. skall anmäla detta till Försäk-

ringskassan.

7 §

301

Vid tillämpningen av denna lag

skall följande bestämmelser i

lagen (1962:381) om allmän för-

säkring tillämpas:

18 kap. 46 och 47 §§ om Riks-

försäkringsverkets tillsyn,

20 kap. 2 a § om provisoriskt

beslut,

20 kap. 4 § om återbetalning,

20 kap. 8 § om uppgiftsskyldig-

het för den enskilde,

20 kap. 9 § om uppgiftsskyldig-

het för myndigheter och arbets-

givare m.fl.,

20 kap. 10 § om omprövning av

en försäkringskassas beslut,

20 kap. 10 a § om ändring av en

försäkringskassas beslut, och

20 kap. 11–13 §§ om över-

Vid tillämpningen av denna lag

skall följande bestämmelser i

lagen (1962:381) om allmän för-

säkring tillämpas:

20 kap. 2 a § om provisoriskt

beslut,

20 kap. 4 § om återbetalning,

20 kap. 8 § om uppgiftsskyldig-

het för den enskilde,

20 kap. 9 § om uppgiftsskyldig-

het för myndigheter och arbets-

givare m.fl.,

20 kap. 10 § om omprövning av

Försäkringskassans beslut,

20 kap. 10 a § om ändring av

Försäkringskassans beslut, och

20 kap. 11–13 §§ om över-

klagande av beslut m.m.

klagande av beslut m.m.

Prop. 2003/04:152

Bilaga 2

__________________

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2. Vid tillämpning av bestämmelserna i 5 kap. 1 § första stycket och

2 § första stycket om tid för vilken utbetalning av förmåner kan ske skall

beaktas även tid under vilken den allmänna försäkringskassan har haft

kännedom om bosättning respektive arbete.

302

Prop. 2003/04:152

Bilaga 2

2.4

Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om

allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän för-

säkring

1

dels att 2 kap. 10 § och 22 kap. 17 § skall upphöra att gälla,

dels att 1 kap. 3 §, 2 kap. 3–3 b, 7 och 9 §§, 3 kap. 2, 2 b, 4 b, 5, 6, 7 b,

8, 8 a, 9 a, 10 a, 11, 13, 14, 16 och 17 §§, 4 kap. 3, 6, 9, 11, 15 och 18

§§, 7 kap. 3 b och 5 §§, 8 kap. 8 §, 16 kap. 1, 8, 16 och 21 §§, 17 kap. 1

och 2 §§, 19 kap. 2 §, 20 kap. 2 a–4 a, 6, 8–13 a och 16 §§, 21 kap. 2 §

samt 22 kap. 3, 6, 11 och 16 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 20 kap. 11 a §, samt ett

nytt kapitel, 18 kap., av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

3 §

2

I socialförsäkringslagen

(1999:799) finns bestämmelser om

vem som är försäkrad enligt denna

lag. Socialförsäkringslagen inne-

håller också bestämmelser om

förmåner vid utlandsvistelse och

om handläggning av ärenden,

m.m.

I socialförsäkringslagen

(1999:799) finns bestämmelser om

vem som är försäkrad enligt denna

lag. Socialförsäkringslagen inne-

håller också bestämmelser om

förmåner vid utlandsvistelse och

om anmälan, m.m.

2 kap.

3 §

3

Ersättning för tandvård lämnas

om vården ges vid en folktand-

vårdsklinik, en högskola där

odontologisk utbildning och forsk-

ning bedrivs eller annars genom

det allmännas försorg. Ersättning

lämnas också om vården ges hos

en enskild näringsidkare, ett bolag

eller en annan juridisk person,

under förutsättning att vårdgivaren

är uppförd på en förteckning som

upprättats av den allmänna försäk-

ringskassan.

Ersättning för tandvård lämnas

om vården ges vid en folktand-

vårdsklinik, en högskola där

odontologisk utbildning och forsk-

ning bedrivs eller annars genom

det allmännas försorg. Ersättning

lämnas också om vården ges hos

en enskild näringsidkare, ett bolag

eller en annan juridisk person,

under förutsättning att vårdgivaren

är uppförd på en förteckning som

upprättats av Försäkringskassan.

För att bli uppförd på en förteckning enligt första stycket skall vård-

givaren antingen själv vara legitimerad tandläkare eller legitimerad tand-

1

Lagen omtryckt 1982:120

Senaste lydelse av

2 kap. 10 § 2002:220

22 kap. 17 § 1999:800.

2

Senaste lydelse 1999:800.

303

3

Senaste lydelse 2003:360.

Prop. 2003/04:152

Bilaga 2

hygienist eller ha tillgång till en eller flera legitimerade tandläkare eller

tandhygienister. Vidare krävs att vårdgivaren har F-skattsedel.

Ersättning lämnas enligt grunder som regeringen fastställer. Ersättning

lämnas endast om tandvården utförts av en legitimerad tandläkare eller

legitimerad tandhygienist som inte har fyllt 70 år. Regeringen eller den

myndighet regeringen bestämmer får medge undantag från denna ålders-

gräns.

Ersättning lämnas inte för tandvård åt en försäkrad som fyller högst 19

år under det år då vården ges. Om avgiftsfri tandvård åt sådan försäkrad

föreskrivs i tandvårdslagen (1985:125).

3 a §

4

En vårdgivare som avser att ge

tandvård i enskild verksamhet mot

ersättning enligt denna lag skall

skriftligen anmäla detta till den

allmänna försäkringskassa inom

vars område verksamheten skall

bedrivas.

Om vårdgivaren uppfyller de

krav som anges i 3 § andra stycket,

skall försäkringskassan föra upp

vårdgivaren på den förteckning

som avses i 3 § första stycket.

En vårdgivare som avser att ge

tandvård i enskild verksamhet mot

ersättning enligt denna lag skall

skriftligen anmäla detta till För-

säkringskassan.

Om vårdgivaren uppfyller de

krav som anges i 3 § andra stycket,

skall Försäkringskassan föra upp

vårdgivaren på den förteckning

som avses i 3 § första stycket.

3 b §

5

Om en vårdgivare som har förts

upp på förteckningen hos en all-

män försäkringskassa avser att

upphöra med sin verksamhet eller

att flytta verksamheten till en

annan försäkringskassas område

eller av annan anledning vill föras

av från förteckningen, skall vård-

givaren anmäla detta till försäk-

ringskassan senast tre månader i

förväg.

En vårdgivare som har upphört

att ge tandvård i enskild verksam-

het eller har flyttat sin verksamhet

från försäkringskassans område

eller som inte längre uppfyller de

krav som anges i 3 § andra stycket

skall föras av från förteckningen

genom beslut av försäkrings-

kassan. Detsamma gäller om

vårdgivaren inte har påbörjat verk-

Om en vårdgivare som har förts

upp på förteckningen hos Försäk-

ringskassan avser att upphöra med

sin verksamhet eller att flytta

verksamheten eller vill föras av

från förteckningen, skall vård-

givaren anmäla detta till Försäk-

ringskassan senast tre månader i

förväg.

En vårdgivare som har upphört

att ge tandvård i enskild verksam-

het eller som inte längre uppfyller

de krav som anges i 3 § andra

stycket skall föras av från förteck-

ningen genom beslut av Försäk-

ringskassan. Detsamma gäller om

vårdgivaren inte har påbörjat verk-

samheten senast sex månader efter

anmälan enligt 3 a §.

4

Senaste lydelse 1998:553.

304

5

Senaste lydelse 1998:553.

Prop. 2003/04:152

Bilaga 2

samheten senast sex månader efter

anmälan enligt 3 a §.

7 §

6

Arbetsgivare för sjöman får vid

en sjömans sjukdom ersättning

enligt bestämmelserna i denna lag

från den allmänna försäkrings-

kassan för sina kostnader enligt

sjömanslagen (1973:282) för

1. öppen hälso- och sjukvård,

utom sådan som ges av husläkare,

om vården anordnas av staten, ett

landsting eller en kommun som

inte tillhör ett landsting,

2. tandvård enligt 3 §, eller

3. sjukhusvård enligt 4 §.

Arbetsgivare för sjöman får vid

en sjömans sjukdom ersättning

enligt bestämmelserna i denna lag

från Försäkringskassan för sina

kostnader enligt sjömanslagen

(1973:282) för

1. öppen hälso- och sjukvård,

utom sådan som ges av husläkare,

om vården anordnas av staten, ett

landsting eller en kommun som

inte tillhör ett landsting,

2. tandvård enligt 3 §, eller

3. sjukhusvård enligt 4 §.

9 §

Ersättning för sjukvård utom riket utgår endast i den utsträckning

regeringen föreskriver.

Har arbetsgivare för sjöman

jämlikt sjömanslagen (1973:282)

haft att för sjömans sjukvård utom

riket vidkännas kostnad, som

omfattas av föreskrifter meddelade

med stöd av första stycket, äger

han från allmän försäkringskassa i

den ordning regeringen bestämmer

erhålla gottgörelse för kostnaden

enligt nämnda föreskrifter.

Har genom utrikesförvalt-

ningens försorg åt försäkrad

lämnats ekonomiskt bistånd

avseende sjukvård utom riket, äger

utrikesförvaltningen från allmän

försäkringskassa erhålla gott-

görelse därför enligt vad i andra

stycket sägs.

Har arbetsgivare för sjöman

jämlikt sjömanslagen (1973:282)

haft att för sjömans sjukvård utom

riket vidkännas kostnad, som

omfattas av föreskrifter meddelade

med stöd av första stycket, äger

han från Försäkringskassan i den

ordning regeringen bestämmer

erhålla gottgörelse för kostnaden

enligt nämnda föreskrifter.

Har genom utrikesförvalt-

ningens försorg åt försäkrad

lämnats ekonomiskt bistånd

avseende sjukvård utom riket, äger

utrikesförvaltningen från Försäk-

ringskassan erhålla gottgörelse

därför enligt vad i andra stycket

sägs.

3 kap.

2 §

7

Sjukpenningrundande inkomst

är den årliga inkomst i pengar som

en försäkrad kan antas komma att

tills vidare få för eget arbete här i

Sjukpenningrundande inkomst

är den årliga inkomst i pengar som

en försäkrad kan antas komma att

tills vidare få för eget arbete här i

6

Senaste lydelse 1994:746.

305

7

Senaste lydelse 2000:983.

Prop. 2003/04:152

Bilaga 2

landet, antingen såsom arbets-

tagare i allmän eller enskild tjänst

(inkomst av anställning) eller på

annan grund (inkomst av annat

förvärvsarbete). Som inkomst av

anställning eller inkomst av annat

förvärvsarbete räknas inte inkomst

som avses i 10

kap. 3 § 1–3

inkomstskattelagen (1999:1229)

eller sådan ersättning som anges i

1 § första stycket 1–5 och fjärde

stycket lagen (1990:659) om

särskild löneskatt på vissa för-

värvsinkomster. Som inkomst av

annat förvärvsarbete räknas inte

sådan ersättning enligt gruppsjuk-

försäkring eller trygghetsförsäk-

ring vid arbetsskada som enligt 2 §

första stycket lagen om särskild

löneskatt på vissa förvärvs-

inkomster utgör underlag för

nämnda skatt. Den sjukpenning-

grundande inkomsten fastställs av

försäkringskassan. Inkomst av

anställning och inkomst av annat

förvärvsarbete skall därvid var för

sig avrundas till närmast lägre

hundratal kronor.

landet, antingen såsom arbets-

tagare i allmän eller enskild tjänst

(inkomst av anställning) eller på

annan grund (inkomst av annat

förvärvsarbete). Som inkomst av

anställning eller inkomst av annat

förvärvsarbete räknas inte inkomst

som avses i 10

kap. 3 § 1–3

inkomstskattelagen (1999:1229)

eller sådan ersättning som anges i

1 § första stycket 1–5 och fjärde

stycket lagen (1990:659) om

särskild löneskatt på vissa för-

värvsinkomster. Som inkomst av

annat förvärvsarbete räknas inte

sådan ersättning enligt gruppsjuk-

försäkring eller trygghetsförsäk-

ring vid arbetsskada som enligt 2 §

första stycket lagen om särskild

löneskatt på vissa förvärvs-

inkomster utgör underlag för

nämnda skatt. Den sjukpenning-

grundande inkomsten fastställs av

Försäkringskassan. Inkomst av

anställning och inkomst av annat

förvärvsarbete skall därvid var för

sig avrundas till närmast lägre

hundratal kronor.

306

Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst bortses från sådan

inkomst av anställning och annat förvärvsarbete som överstiger sju och

en halv gånger prisbasbeloppet. Det belopp som sålunda skall undantas

skall i första hand räknas av från inkomst av annat förvärvsarbete.

Ersättning för utfört arbete i annan form än pension räknas som inkomst

av anställning, såvida ersättningen under ett år uppgår till minst

1 000 kronor, även om mottagaren inte är anställd hos den som utger

ersättningen. I nu angivna fall skall den som utför arbetet anses såsom

arbetstagare och den som utger ersättningen såsom arbetsgivare. Kan

ersättning för arbete för någon annans räkning under året inte antas

uppgå till minst 1 000 kronor, skall ersättningen från denne inte tas med

vid beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten i annat fall än

då den utgör inkomst av näringsverksamhet. Vid beräkning av

sjukpenninggrundande inkomst av anställning skall bortses från

ersättning som enligt 2 a § skall anses som inkomst av annat

förvärvsarbete samt ersättning som idrottsutövare får från sådan ideell

förening som avses i 7 kap. 7 § första stycket inkomstskattelagen

(1999:1229) och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig

verksamhet, om ersättningen från föreningen under året inte kan antas

uppgå till minst ett halvt prisbasbelopp. Vid beräkning av

sjukpenninggrundande inkomst av anställning bortses även från

ersättning från en stiftelse som har till väsentligt ändamål att tillgodose

ekonomiska intressen hos dem som är eller har varit anställda hos en

Prop. 2003/04:152

Bilaga 2

arbetsgivare som lämnat bidrag till stiftelsen (vinstandelsstiftelse) eller

från en annan juridisk person med motsvarande ändamål, om ersätt-

ningen avser en sådan anställd och inte utgör ersättning för arbete för den

juridiska personens räkning. Detta gäller dock endast om de bidrag

arbetsgivaren lämnat till den juridiska personen varit avsedda att vara

bundna under minst tre kalenderår och att på likartade villkor tillkomma

en betydande del av de anställda. Om arbetsgivaren är ett fåmansföretag

eller ett fåmanshandelsbolag skall vid beräkningen inte bortses från

ersättning som den juridiska personen lämnar till sådan företagsledare

eller delägare i företaget eller en person som är närstående till någon av

dem. Med fåmansföretag, fåmanshandelsbolag, företagsledare och när-

stående person avses detsamma som i inkomstskattelagen. Vid beräkning

av sjukpenninggrundande inkomst av anställning skall alltid bortses från

ersättning från en vinstandelsstiftelse som härrör från bidrag som arbets-

givaren lämnat under åren 1988–1991.

Beräkningen av den sjuk-

penninggrundande inkomsten

skall, där förhållandena inte är

kända för försäkringskassan,

grundas på de upplysningar som

kassan kan inhämta av den försäk-

rade eller dennes arbetsgivare eller

som kan framgå av den uppskatt-

ning, som vid taxering gjorts av

den försäkrades inkomst. Semes-

terlön får inte inräknas i den sjuk-

penninggrundande inkomsten till

högre belopp än vad som skulle ha

utgivits i lön för utfört arbete

under motsvarande tid. En lik-

nande begränsning skall gälla

semesterersättning. Inkomst av

arbete för egen räkning får ej

beräknas högre än som motsvarar

skälig avlöning för liknande arbete

för annans räkning.

Beräkningen av den sjuk-

penninggrundande inkomsten

skall, där förhållandena inte är

kända för Försäkringskassan,

grundas på de upplysningar som

Försäkringskassan kan inhämta av

den försäkrade eller dennes

arbetsgivare eller som kan framgå

av den uppskattning, som vid taxe-

ring gjorts av den försäkrades

inkomst. Semesterlön får inte

inräknas i den sjukpenning-

grundande inkomsten till högre

belopp än vad som skulle ha

utgivits i lön för utfört arbete

under motsvarande tid. En

liknande begränsning skall gälla

semesterersättning. Inkomst av

arbete för egen räkning får ej

beräknas högre än som motsvarar

skälig avlöning för liknande arbete

för annans räkning.

2 b §

8

Årsarbetstid beräknas av försäk-

ringskassan för försäkrade som

har en sjukpenninggrundande in-

komst som helt eller delvis är att

hänföra till anställning när detta är

av betydelse för beräkning av

ersättning. Årsarbetstiden är det

antal timmar per år som en försäk-

rad kan antas komma att ha tills

Årsarbetstid beräknas av För-

säkringskassan för försäkrade som

har en sjukpenninggrundande in-

komst som helt eller delvis är att

hänföra till anställning när detta är

av betydelse för beräkning av

ersättning. Årsarbetstiden är det

antal timmar per år som en försäk-

rad kan antas komma att ha tills

307

8

Senaste lydelse 2002:308.

Prop. 2003/04:152

Bilaga 2

vidare i ifrågavarande förvärvs-

arbete som ordinarie arbetstid eller

motsvarande normal arbetstid. Vid

beräkningen av årsarbetstiden in-

räknas även ledighet enligt 10 §

tredje stycket.

vidare i ifrågavarande förvärvs-

arbete som ordinarie arbetstid eller

motsvarande normal arbetstid. Vid

beräkningen av årsarbetstiden in-

räknas även ledighet enligt 10 §

tredje stycket.

Årsarbetstiden avrundas till närmaste hela timtal, varvid halv timme

avrundas uppåt.

Beräkningen av årsarbetstiden

skall, där förhållandena inte är

kända för försäkringskassan, grun-

das på de upplysningar som

kassan kan inhämta från den för-

säkrade eller dennes arbetsgivare

eller uppdragsgivare.

Regeringen eller, efter reger-

ingens bemyndigande, Riksförsäk-

ringsverket får meddela före-

skrifter om schablonberäkning av

årsarbetstid.

Beräkningen av årsarbetstiden

skall, där förhållandena inte är

kända för Försäkrings-

kassan,grundas på de upplysningar

som Försäkringskassan kan in-

hämta från den försäkrade eller

dennes arbetsgivare eller uppdrags

givare.

Regeringen, eller den myndighet

som regeringen bestämmer, med-

delar föreskrifter om schablon-

beräkning av årsarbetstid.

4 b §

9

Den allmänna försäkrings-

kassan kan efter skriftlig ansökan

av den försäkrade besluta att hel

sjukpenning för dag skall utges

med 80 procent av den försäkrades

sjukpenninggrundande inkomst

delad med 365 eller, vid sjuk-

penningberäkning enligt 10 a §,

med motsvarande arbetstidsfaktor,

även för dag som avses i 4 § första

stycket 1 och 10 a § första stycket

1. Ett sådant beslut får meddelas

om den försäkrade lider av sjuk-

dom som kan antas medföra ett

större antal sjukperioder med rätt

till sjukpenning under en tolv-

månadersperiod. Till den del den

försäkrade är arbetslös utges dock

hel sjukpenning för dag som avses

i 4 § första stycket 1 med högst

521 kronor.

Försäkringskassan kan efter

skriftlig ansökan av den försäkrade

besluta att hel sjukpenning för dag

skall utges med 80 procent av den

försäkrades sjukpenninggrundande

inkomst delad med 365 eller, vid

sjukpenningberäkning enligt 10 a

§, med motsvarande arbetstids-

faktor, även för dag som avses i 4

§ första stycket 1 och 10 a § första

stycket 1. Ett sådant beslut får

meddelas om den försäkrade lider

av sjukdom som kan antas med-

föra ett större antal sjukperioder

med rätt till sjukpenning under en

tolvmånadersperiod. Till den del

den försäkrade är arbetslös utges

dock hel sjukpenning för dag som

avses i 4 § första stycket 1 med

högst 521 kronor.

Ett beslut som avses i första stycket får även meddelas för en sjuk-

period när den sökande som givare av biologiskt material enligt lagen

(1995:831) om transplantation m.m. har rätt till sjukpenning till följd av

308

9

Senaste lydelse 2003:423.

Prop. 2003/04:152

Bilaga 2

ingrepp för att ta tillvara det biologiska materialet eller förberedelser för

sådant ingrepp.

Ett beslut enligt första stycket

gäller från och med den kalender-

månad då ansökan gjordes hos

försäkringskassan, om inte annat

sägs i beslutet. Beslutet skall gälla

för viss tid som anges i beslutet

eller, om det finns särskilda skäl,

tills vidare. Beslutet skall upp-

hävas om villkoret enligt första

stycket andra meningen inte längre

är uppfyllt.

En försäkrad som har gjort

ansökan enligt första stycket är

skyldig att genomgå undersökning

av läkare eller tandläkare och att

ge in utlåtande över undersök-

ningen, om försäkringskassan

finner att det behövs för ärendets

bedömning. För den försäkrades

utgifter för undersökningen och

för utlåtande över undersökningen

lämnas ersättning i enlighet med

vad regeringen förordnar.

Ett beslut enligt första stycket

gäller från och med den kalender-

månad då ansökan gjordes hos

Försäkringskassan, om inte annat

sägs i beslutet. Beslutet skall gälla

för viss tid som anges i beslutet

eller, om det finns särskilda skäl,

tills vidare. Beslutet skall upp-

hävas om villkoret enligt första

stycket andra meningen inte längre

är uppfyllt.

En försäkrad som har gjort

ansökan enligt första stycket är

skyldig att genomgå undersökning

av läkare eller tandläkare och att

ge in utlåtande över undersök-

ningen, om Försäkringskassan

finner att det behövs för ärendets

bedömning. För den försäkrades

utgifter för undersökningen och

för utlåtande över undersökningen

lämnas ersättning i enlighet med

vad regeringen förordnar.

5 §

10

Den allmänna försäkring-

skassan skall besluta om en för-

säkrads tillhörighet till sjukpen-

ningförsäkringen och fastställa

sjukpenninggrundande inkomst.

För en försäkrad som inte är bosatt

i Sverige gäller detta så snart

anmälan om hans inkomstför-

hållanden gjorts hos kassan. Av

beslutet skall framgå i vad mån

den sjukpenninggrundande inkom-

sten är att hänföra till anställning

eller till annat förvärvsarbete.

Sjukpenningförsäkringen skall

omprövas

a) när kassan fått kännedom om

att den försäkrades inkomstför-

hållanden eller andra omständig-

heter har undergått ändring av

betydelse för rätten till sjuk-

penning eller för sjukpenningens

Försäkringskassan skall besluta

om en försäkrads tillhörighet till

sjukpenningförsäkringen och fast-

ställa sjukpenninggrundande in-

komst. För en försäkrad som inte

är bosatt i Sverige gäller detta så

snart anmälan om hans inkomst-

förhållanden gjorts hos Försäk-

ringskassan. Av beslutet skall

framgå i vad mån den sjuk-

penninggrundande inkomsten är

att hänföra till anställning eller till

annat förvärvsarbete. Sjuk-

penningförsäkringen skall omprö-

vas

a) när Försäkringskassan fått

kännedom om att den försäkrades

inkomstförhållanden eller andra

omständigheter har undergått änd-

ring av betydelse för rätten till

sjukpenning eller för sjukpen-

309

10

Lydelse enligt prop. 2003/04:96.

storlek,

ningens storlek,

Prop. 2003/04:152

Bilaga 2

b) när sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt denna lag eller

särskild efterlevandepension enligt lagen (2000:462) om införande av

lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn

beviljas den försäkrade eller sådan ersättning eller pension som redan

utges ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades arbetsförmåga

eller, vid särskild efterlevandepension, förmåga eller möjlighet att bereda

sig inkomst genom arbete,

c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan

utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades

arbets- eller inkomstförhållanden,

d) när tjänstepension beviljas den försäkrade,

e) när ett beslut om vilandeförklaring av sjukersättning eller aktivitets-

ersättning enligt 16 kap. 16 § upphör, samt

f) när livränta beviljas den försäkrade enligt lagen (1976:380) om

arbetsskadeförsäkring eller redan utgående livränta ändras.

Ändring som avses i första

stycket skall gälla från och med

den dag då anledningen till änd-

ringen uppkommit. Den sjuk-

penninggrundande inkomst som

ändrats enligt första stycket a får

dock läggas till grund för ersätt-

ning tidigast från och med första

dagen i den ersättningsperiod som

inträffar i anslutning till att försäk-

ringskassan fått kännedom om

inkomständringen.

Under tid som anges under 1–6

får, om inte första stycket b–d eller

f är tillämpligt, den fastställda

sjukpenninggrundande inkomsten

sänkas lägst till vad den skulle ha

varit närmast dessförinnan om

försäkringskassan då känt till

samtliga förhållanden. Detta gäller

tid då den försäkrade

Ändring som avses i första

stycket skall gälla från och med

den dag då anledningen till änd-

ringen uppkommit. Den sjuk-

penninggrundande inkomst som

ändrats enligt första stycket a får

dock läggas till grund för ersätt-

ning tidigast från och med första

dagen i den ersättningsperiod som

inträffar i anslutning till att För-

säkringskassan fått kännedom om

inkomständringen.

Under tid som anges under 1–6

får, om inte första stycket b–d

eller f är tillämpligt, den fastställda

sjukpenninggrundande inkomsten

sänkas lägst till vad den skulle ha

varit närmast dessförinnan om

Försäkringskassan då känt till

samtliga förhållanden. Detta gäller

tid då den försäkrade

1. bedriver studier enligt de grunder som fastställs av regeringen eller

den myndighet regeringen bestämmer,

3. deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd

eller står till arbetsmarknadens förfogande enligt de grunder som fast-

ställs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer,

4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast

sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,

5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, om den

försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1 §

föräldraledighetslagen (1995:584) och barnet inte har fyllt ett år. Mot-

svarande gäller vid adoption av barn som ej fyllt tio år eller vid mot-

tagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än ett år har

förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård,

310

6. fullgör tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.

Prop. 2003/04:152

Bilaga 2

För en försäkrad som avses i

tredje stycket 1 eller deltar i ett

arbetsmarknadspolitiskt program

och får aktivitetsstöd skall försäk-

ringskassan, vid sjukdom under

den aktuella tiden, beräkna sjuk-

penningen på en sjukpenning-

grundande inkomst som har fast-

ställts på grundval av enbart den

inkomst av eget arbete som den

försäkrade kan antas få under

denna tid. Om därvid den sjuk-

penninggrundande inkomsten helt

eller delvis är att hänföra till

anställning, skall årsarbetstiden

beräknas på grundval av enbart det

antal arbetstimmar som den för-

säkrade kan antas ha i ifråga-

varande förvärvsarbete under den

aktuella tiden.

För en försäkrad som får sådan

behandling eller rehabilitering som

avses i 7 b § eller 22 kap. 7 § och

som under denna tid får livränta

enligt lagen (1976:380) om arbets-

skadeförsäkring eller motsvarande

ersättning enligt en annan författ-

ning skall försäkringskassan, vid

sjukdom under den tid då livränta

betalas ut, beräkna sjukpenningen

på en sjukpenninggrundande in-

komst som har fastställts på

grundval av enbart den inkomst av

eget arbete som den försäkrade

kan antas få under denna tid.

För en försäkrad som avses i

tredje stycket 1 eller deltar i ett

arbetsmarknadspolitiskt program

och får aktivitetsstöd skall Försäk-

ringskassan, vid sjukdom under

den aktuella tiden, beräkna sjuk-

penningen på en sjukpenning-

grundande inkomst som har fast-

ställts på grundval av enbart den

inkomst av eget arbete som den

försäkrade kan antas få under

denna tid. Om därvid den sjuk-

penninggrundande inkomsten helt

eller delvis är att hänföra till

anställning, skall årsarbetstiden

beräknas på grundval av enbart det

antal arbetstimmar som den för-

säkrade kan antas ha i ifråga-

varande förvärvsarbete under den

aktuella tiden.

För en försäkrad som får sådan

behandling eller rehabilitering som

avses i 7 b § eller 22 kap. 7 § och

som under denna tid får livränta

enligt lagen (1976:380) om arbets-

skadeförsäkring eller motsvarande

ersättning enligt en annan författ-

ning skall Försäkringskassan, vid

sjukdom under den tid då livränta

betalas ut, beräkna sjukpenningen

på en sjukpenninggrundande in-

komst som har fastställts på

grundval av enbart den inkomst av

eget arbete som den försäkrade

kan antas få under denna tid.

För en försäkrad som avses i 10 c § första stycket 1 eller 2 skall dock

under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade inte

uppbär studiesocial förmån för studier som avses i tredje stycket 1, sjuk-

penningen beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av

första–tredje styckena, om sjukpenningen blir högre än sjukpenning

beräknad på den sjukpenninggrundande inkomsten enligt fjärde stycket.

Fjärde stycket tillämpas även för försäkrad som avses i tredje stycket 6

när den försäkrade genomgår grundutbildning som är längre än 60 dagar.

Omprövning av sjukpenningförsäkringen enligt första stycket a skall ej

omfatta ändring av den försäkrades inkomstförhållanden på grund av

sådant förvärvsarbete som avses i 16 kap. 15 §.

311

Prop. 2003/04:152

Bilaga 2

6 §

11

En försäkrad skall, när han gör

anspråk på sjukpenning, till den

allmänna försäkringskassan an-

mäla sådan ändring i sina

inkomstförhållanden eller andra

omständigheter, som påverkar

rätten till sjukpenning eller sjuk-

penningens storlek.

Allmän försäkringskassa skall i

den utsträckning det skäligen

påkallas genom förfrågningar hos

de försäkrade eller på annat lämp-

ligt sätt inhämta uppgifter om den

försäkrades inkomstförhållanden,

arbetstid och andra omständigheter

som har betydelse för sjuk-

penningförsäkringen.

En försäkrad skall, när han gör

anspråk på sjukpenning, till För-

säkringskassan anmäla sådan

ändring i sina inkomstförhållanden

eller andra omständigheter, som

påverkar rätten till sjukpenning

eller sjukpenningens storlek.

Försäkringskassan skall i den

utsträckning det skäligen påkallas

genom förfrågningar hos de för-

säkrade eller på annat lämpligt sätt

inhämta uppgifter om den försäk-

rades inkomstförhållanden, arbets-

tid och andra omständigheter som

har betydelse för sjukpenning-

försäkringen.

7 b

12

§

Sjukpenning enligt 7 § utges även

när den försäkrade genomgår en

medicinsk behandling eller medi-

cinsk rehabilitering som syftar till

att förebygga sjukdom eller att

förkorta sjukdomstid eller att helt

eller delvis förebygga eller häva

nedsättning av arbetsförmågan.

Som villkor gäller att behand-

lingen eller rehabiliteringen har

ordinerats av läkare och ingår i en

av

försäkringskassan godkänd

plan.

Sjukpenning enligt 7 § utges

även när den försäkrade genomgår

en medicinsk behandling eller me-

dicinsk rehabilitering som syftar

till att förebygga sjukdom eller att

förkorta sjukdomstid eller att helt

eller delvis förebygga eller häva

nedsättning av arbetsförmågan.

Som villkor gäller att behand-

lingen eller rehabiliteringen har

ordinerats av läkare och ingår i en

av Försäkringskassan godkänd

plan.

Arbetsförmågan skall anses nedsatt i den mån den försäkrade på grund

av behandlingen eller rehabiliteringen är förhindrad att förvärvsarbeta.

Sjukpenning enligt denna paragraf utges med 80 procent av den för-

säkrades sjukpenninggrundande inkomst delad med 365 eller, vid sjuk-

penningberäkning enligt 10 a §, med motsvarande arbetstidsfaktor även

för dag som avses i 4 § första stycket 1 och 10 a § första stycket 1.

8 §

Den försäkrade skall till försäk-

ringskassan ge in en skriftlig för-

säkran för sjukpenning. Försäkran

skall innehålla uppgifter om sjuk-

domen, en beskrivning av den för-

Den försäkrade skall till Försäk-

ringskassan ge in en skriftlig för-

säkran för sjukpenning. Försäkran

skall innehålla uppgifter om sjuk-

domen, en beskrivning av den för-

11

Senaste lydelse 1994:46.

312

12

Senaste lydelse 1997:562.

Prop. 2003/04:152

Bilaga 2

säkrades arbetsuppgifter och den

försäkrades egen bedömning av

arbetsförmågan. Uppgifterna i för-

säkran skall lämnas på heder och

samvete.

Den försäkrade skall till försäk-

ringskassan ge in läkarintyg för att

styrka nedsättning av arbetsför-

måga på grund av sjukdom senast

från och med den sjunde dagen

efter sjukanmälningsdagen.

Den försäkrade skall om försäk-

ringskassan begär det till kassan

ge in en skriftlig särskild försäkran

avseende nedsättningen av arbets-

förmågan på grund av sjukdom.

Den särskilda försäkran skall

innehålla en utförligare beskriv-

ning av den försäkrades arbets-

uppgifter och egen bedömning av

arbetsförmågan än försäkran enligt

första stycket. Uppgifterna i den

särskilda försäkran skall lämnas på

heder och samvete.

säkrades arbetsuppgifter och den

försäkrades egen bedömning av

arbetsförmågan. Uppgifterna i för-

säkran skall lämnas på heder och

samvete.

Den försäkrade skall till Försäk-

ringskassan ge in läkarintyg för att

styrka nedsättning av arbetsför-

måga på grund av sjukdom senast

från och med den sjunde dagen

efter sjukanmälningsdagen.

Den försäkrade skall om För-

säkringskassan begär det till För-

säkringskassan ge in en skriftlig

särskild försäkran avseende ned-

sättningen av arbetsförmågan på

grund av sjukdom. Den särskilda

försäkran skall innehålla en utför-

ligare beskrivning av den försäk-

rades arbetsuppgifter och egen

bedömning av arbetsförmågan än

försäkran enligt första stycket.

Uppgifterna i den särskilda försäk-

ran skall lämnas på heder och

samvete.

Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, meddelar

föreskrifter dels om undantag i vissa fall från skyldighet att lämna läkar-

intyg och försäkran, dels om att sådan skyldighet skall gälla från och med

en annan dag än vad som anges i denna paragraf.

8 a §

13

Den allmänna försäkrings-

kassan skall, om det behövs för att

kunna bedöma i vilken mån den

försäkrades arbetsförmåga fort-

farande är nedsatt på grund av

sjukdom samt om rehabilitering

eller ytterligare utredningsåtgärder

är nödvändiga, begära att han eller

hon genomgår utredning eller del-

tar i ett särskilt möte (a v s t ä m n

i n g s m ö t e) för bedömning av

hans eller hennes medicinska till-

stånd, arbetsförmåga och behov av

och möjligheter till rehabilitering.

Försäkringskassan skall, om det

behövs för att kunna bedöma i

vilken mån den försäkrades arbets-

förmåga fortfarande är nedsatt på

grund av sjukdom samt om reha-

bilitering eller ytterligare utred-

ningsåtgärder är nödvändiga,

begära att han eller hon genomgår

utredning eller deltar i ett särskilt

möte (a v s t ä m n i n g s m ö t e)

för bedömning av hans eller

hennes medicinska tillstånd,

arbetsförmåga och behov av och

möjligheter till rehabilitering.

Försäkringskassan skall under sjukperioden, när det finns skäl till det,

undersöka om den försäkrade efter sådan åtgärd som avses i 7 b § eller

22 kap., helt eller delvis kan försörja sig själv genom arbete.

313

13

Senaste lydelse 2003:422.

Prop. 2003/04:152

Bilaga 2

Försäkringskassan skall, om det behövs för bedömningen av rätt till

sjukpenning eller åtgärder enligt 7 b § eller 22 kap., under sjukperioden

1. infordra ett särskilt läkarutlåtande eller ett utlåtande av viss läkare

eller annan sakkunnig.

2. göra förfrågan hos den försäkrade, den försäkrades arbetsgivare,

läkare eller någon annan som kan antas kunna lämna nödvändiga upp-

gifter, och

3. besöka den försäkrade.

Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, meddelar

närmare föreskrifter om sådant avstämningsmöte som avses i första

stycket och om särskilt läkarutlåtande enligt tredje stycket 1.

För kostnader som den enskilde har med anledning av en sådan utred-

ning som avses i första eller tredje stycket eller som den enskilde eller en

läkare har med anledning av ett sådant avstämningsmöte som avses i

första stycket lämnas ersättning i enlighet med vad som fastställs av

regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.

9 a §

14

En kvinna som önskar erhålla

havandeskapspenning skall göra

ansökan därom. Den allmänna

försäkringskassan får påfordra att

kvinnan till stöd för sin rätt till

havandeskapspenning inger utlå-

tande av sin arbetsgivare samt

läkarutlåtande.

En kvinna som önskar erhålla

havandeskapspenning skall göra

ansökan därom. Försäkrings-

kassan får påfordra att kvinnan till

stöd för sin rätt till havandeskaps-

penning inger utlåtande av sin

arbetsgivare samt läkarutlåtande.

I beslutet om havandeskapspenning skall anges under vilken tid ersätt-

ning kan utges.

Vad i lag eller annan författning föreskrivs om sjukpenning gäller i

fråga om havandeskapspenning med undantag av bestämmelserna om

ersättning för merutgifter i 7 a § och om karenstid i 11 §. Vidare skall

havandeskapspenningen, med avvikelse från vad som anges i 4 § första

stycket och 10 a §, utges med 80 procent även för den första dagen.

Havandeskapspenning utges inte i den mån kvinnan för samma tid upp-

bär sjukpenning eller sjuklön eller annan ersättning enligt lagen

(1991:1047) om sjuklön.

10 a §

15

Om den försäkrades sjukpenning i fall som avses i 10 § svarar mot

sjukpenninggrundande inkomst av enbart anställning, gäller för dagar i

sjukperioden som den försäkrade skulle ha utfört förvärvsarbete om han

inte hade varit sjuk

1. att sjukpenning inte utges för den första dagen, och

2. att hel sjukpenning för de därpå följande dagarna utgör 80 procent

av den sjukpenninggrundande inkomsten och beräknas enligt andra och

tredje styckena.

Skall sjukpenning utges för endast en dag skall till grund för beräk-

ningen läggas det tal som erhålls när angiven procentandel av den sjuk-

14

Senaste lydelse 1997:562.

314

15

Senaste lydelse 1997:562.

Prop. 2003/04:152

Bilaga 2

penninggrundande inkomsten delas med årsarbetstiden. Talet avrundas

till närmaste hela krontal. Det multipliceras därefter med antalet timmar

av ordinarie arbetstid eller däremot svarande normal arbetstid. Produkten

utgör hel sjukpenning för dagen.

Skall sjukpenning utges för mer än en dag med samma procentandel

skall, vid beräkning av sjukpenning för dessa dagar, det tal som erhållits

enligt andra stycket andra meningen multipliceras med det sammanlagda

antalet timmar av ordinarie arbetstid eller däremot svarande normal

arbetstid som belöper på dagarna. Det tal som därvid erhålls delas med

antalet dagar med sjukpenning. Kvoten utgör beloppet av hel sjuk-

penning för dag. Skall sjukpenning utges efter olika grader av nedsatt

arbetsförmåga sammanläggs dock de timmar som avser samma grad för

sig. Sjukpenning beräknas för varje sådan period för sig.

Om antalet timmar eller det sammanlagda antalet timmar enligt andra

och tredje styckena inte uppgår till ett helt timtal skall avrundning ske till

närmaste hela timtal, varvid halv timme avrundas uppåt. Sjukpenning

avrundas till närmaste hela krontal.

Om den försäkrade gått miste om sjukpenning till följd av bestämmel-

serna i första stycket 1 eller 4 § första stycket 1 för sammanlagt tio dagar

under de senaste tolv månaderna, utges sjukpenning för dag som avses i

första stycket 1 med 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten

och beräknas enligt andra och tredje styckena.

Regeringen eller, efter reger-

ingens bemyndigande, Riksförsäk-

ringsverket får meddela före-

skrifter om schablonberäkning av

ordinarie arbetstid och däremot

svarande normal arbetstid.

Regeringen, eller den myndighet

som regeringen bestämmer, med-

delar föreskrifter om schablon-

beräkning av ordinarie arbetstid

och däremot svarande normal

arbetstid.

11 §

16

Om en försäkrad gör anmälan

till den allmänna försäkrings-

kassan skall sjukpenning som

svarar mot inkomst av annat för-

värvsarbete inte utges för de första

3 eller 30 dagarna av varje sjuk-

period, den dag då sjukdomsfallet

inträffade inräknad (karenstid).

Vid beräkning av karenstid skall,

om en sjukperiod börjar inom 20

dagar efter föregående sjukperiods

slut, de båda perioderna anses

såsom en sjukperiod.

En försäkrad, som gjort anmälan

enligt första stycket, får övergå till

försäkring med kortare karenstid

eller utan karenstid, om han inte

har fyllt 55 år. En sådan ändring

Om en försäkrad gör anmälan

till Försäkringskassan skall sjuk-

penning som svarar mot inkomst

av annat förvärvsarbete inte utges

för de första 3 eller 30 dagarna av

varje sjukperiod, den dag då sjuk-

domsfallet inträffade inräknad

(karenstid). Vid beräkning av

karenstid skall, om en sjukperiod

börjar inom 20 dagar efter före-

gående sjukperiods slut, de båda

perioderna anses såsom en sjuk-

period.

En försäkrad, som gjort anmälan

enligt första stycket, får övergå till

försäkring med kortare karenstid

eller utan karenstid, om han inte

har fyllt 55 år. En sådan ändring

315

16

Senaste lydelse 1987:1321.

Prop. 2003/04:152

Bilaga 2

skall bli gällande 14 dagar efter

den, då framställningen gjordes

hos kassan, men får ej tillämpas

vid sjukdom som inträffat innan

ändringen blivit gällande

skall bli gällande 14 dagar efter

den, då framställningen gjordes

hos Försäkringskassan, men får ej

tillämpas vid sjukdom som inträf-

fat innan ändringen blivit gällande.

13 §

17

Frågor om förmåner enligt detta

kapitel prövas av den allmänna

försäkringskassa som enligt 5 kap.

socialförsäkringslagen (1999:799)

skall avgöra ett ärende avseende

den försäkrade. Denna försäk-

ringskassa får dock uppdra åt en

annan försäkringskassa att pröva

sådana frågor med undantag av

frågor som avses i 5 §.

Bestämmelserna i 3, 5 och 7 §§ i fråga om sjukersättning och aktivi-

tetsersättning tillämpas även där den försäkrade skulle ha fått sådan

ersättning i form av garantiersättning om han eller hon hade haft rätt till

sådan ersättning enligt bestämmelserna om försäkringstid i 9 kap.

Har en försäkrad, utan att

bestämmelserna i 3 kap. 3 § är

tillämpliga, efter ingången av den

månad då han uppnådde sextiofem

års ålder, erhållit sjukpenning

under etthundraåttio dagar, får den

allmänna försäkringskassan be-

sluta att sjukpenning inte längre

skall utgå.

Har en försäkrad, utan att

bestämmelserna i 3 kap. 3 § är

tillämpliga, efter ingången av den

månad då han eller hon fyllde 65

år, erhållit sjukpenning under180

dagar, får Försäkringskassan be-

sluta att sjukpenning inte längre

skall utges.

14 §

18

Sjukpenning får inte utges för

tid innan anmälan om sjukdoms-

fallet har gjorts hos den allmänna

försäkringskassan, där inte hinder

mött för sådan anmälan eller

annars särskilda skäl föranleder att

sjukpenning bör utges.

Sjukpenning får inte utges för

tid innan anmälan om sjukdoms-

fallet har gjorts hos Försäkrings-

kassan, där inte hinder mött för

sådan anmälan eller annars sär-

skilda skäl föranleder att sjuk-

penning bör utges.

Utan hinder av föreskriften i första stycket skall sjukpenning som

grundas på inkomst av anställning utges, om den försäkrades arbets-

givare skall anmäla sjukdomsfallet enligt 12 § första stycket lagen

(1991:1047) om sjuklön.

16 §

19

Om en arbetstagare har rätt till lön under sjukdom enligt statliga,

kommunala eller landstingskommunala bestämmelser, kan regeringen

17

Senaste lydelse 2001:489. Ändringen innebär bl.a. att första stycket upphävs.

18

Senaste lydelse 1991:1048.

316

19

Senaste lydelse 1997:562.

föreskriva undantag helt eller delvis från bestämmelserna om rätt till

sjukpenning.

Prop. 2003/04:152

Bilaga 2

I den mån sådant undantag inte har föreskrivits får arbetsgivaren i den

ordning regeringen bestämmer uppbära arbetstagarens sjukpenning till

den del den inte överstiger den utbetalda lönen.

En överenskommelse, som inne-

bär att en arbetsgivare som har

utgivit lön till en arbetstagare

under sjukdom har rätt att uppbära

dennes sjukpenning, är bindande

för försäkringskassan om den har

form av kollektivavtal och på

arbetstagarsidan har slutits eller

godkänts av en organisation som

är att anse som huvudorganisation.

Ett sådant kollektivavtal får en

arbetsgivare som är bunden av

avtalet efter överenskommelse

åberopa även i fråga om arbets-

tagare som inte omfattas av avtalet

men sysselsätts i arbete som avses

i det. Regeringen får meddela

föreskrifter om sjukpenning-

beräkning och handläggning av

sjukfall för arbetstagare hos staten

som omfattas av sådant avtal.

En överenskommelse, som

innebär att en arbetsgivare som har

utgivit lön till en arbetstagare

under sjukdom har rätt att uppbära

dennes sjukpenning, är bindande

för Försäkringskassan om den har

form av kollektivavtal och på

arbetstagarsidan har slutits eller

godkänts av en organisation som

är att anse som huvudorganisation.

Ett sådant kollektivavtal får en

arbetsgivare som är bunden av

avtalet efter överenskommelse

åberopa även i fråga om arbets-

tagare som inte omfattas av avtalet

men sysselsätts i arbete som avses

i det. Regeringen får meddela

föreskrifter om sjukpenning-

beräkning och handläggning av

sjukfall för arbetstagare hos staten

som omfattas av sådant avtal.

Regeringen får även meddela föreskrifter om sjukpenningberäkning för

arbetstagare med statligt reglerad anställning som är anställda hos en

annan arbetsgivare än staten och som omfattas av sådant kollektivavtal

som anges i tredje stycket.

Har en försäkrad drabbats av

sjukdom utom riket och därvid

erhållit underhåll genom utrikes-

förvaltningens försorg får förvalt-

ningen i den ordning regeringen

bestämmer från försäkringskassan

erhålla den försäkrades sjuk-

penning, i den mån den inte över-

stiger vad som har utgivits i

underhåll.

Har en försäkrad drabbats av

sjukdom utom riket och därvid

erhållit underhåll genom utrikes-

förvaltningens försorg får förvalt-

ningen i den ordning regeringen

bestämmer från Försäkrings-

kassan erhålla den försäkrades

sjukpenning, i den mån den inte

överstiger vad som har utgivits i

underhåll.

Sjukpenning som betalas ut enligt denna paragraf till en arbetsgivare

skall minskas med lön under sjukdom som arbetsgivaren utger till

arbetstagaren för samma tid som sjukpenningen avser, dock endast med

den del av lönen under sjukdom som överstiger 90 procent av lönen i

arbete. Härvid har bestämmelserna i 4 a § andra och tredje styckena mot-

svarande tillämpning.

317

Prop. 2003/04:152

Bilaga 2

17 §

20

Sjukpenning får, om omständigheterna motiverar det, dras in eller

sättas ned om en försäkrad

a) underlåter att meddela försäk-

ringskassan sin vistelseadress när

han under sjukdomsfall vistas

annat än tillfälligt på annan adress

än den som angetts till kassan,

a) underlåter att meddela För-

säkringskassan sin vistelseadress

när han under sjukdomsfall vistas

annat än tillfälligt på annan adress

än den som angetts till Försäk-

ringskassan,

b) underlåter att enligt 6 § första stycket anmäla sådan ändring som är

av betydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek.

Angående nedsättning eller indragning i andra fall av ersättning som

här avses stadgas i 20 kap. 3 §.

4 kap.

3 §

21

Föräldrapenning med anledning av ett barns födelse utges under högst

480 dagar sammanlagt för föräldrarna.

Vid flerbarnsbörd utges föräldrapenning under ytterligare 180 dagar

för varje barn utöver det första.

Om föräldrarna gemensamt har vårdnaden om barnet, har varje för-

älder rätt att uppbära föräldrapenning under hälften av den i första och

andra styckena angivna tiden.

En förälder som ensam har vårdnaden om barnet har rätt att själv upp-

bära föräldrapenningen under hela den tid som anges i första och andra

styckena. Detsamma gäller om föräldrarna har gemensam vårdnad om

barnet men den andra föräldern inte har rätt till föräldrapenning.

Om en förälder på grund av sjukdom eller handikapp varaktigt saknar

förmåga att vårda barnet har den andra föräldern rätt att själv uppbära

föräldrapenningen under hela den tid som anges i första och andra

styckena.

En förälder kan avstå rätt att

uppbära föräldrapenning till för-

mån för den andra föräldern med

undantag för föräldrapenning med

belopp motsvarande förälderns

sjukpenning såvitt avser en tid om

60 dagar för varje barn, eller vid

flerbarnsbörd, för barnen gemen-

samt. Ett avstående från rätt att

uppbära föräldrapenning görs

genom skriftlig anmälan till för-

säkringskassan.

En förälder kan avstå rätt att

uppbära föräldrapenning till för-

mån för den andra föräldern med

undantag för föräldrapenning med

belopp motsvarande förälderns

sjukpenning såvitt avser en tid om

60 dagar för varje barn, eller vid

flerbarnsbörd, för barnen gemen-

samt. Ett avstående från rätt att

uppbära föräldrapenning görs

genom skriftlig anmälan till För-

säkringskassan.

Föräldrapenning utges längst till dess barnet har fyllt åtta år eller till

den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret.

20

Senaste lydelse 1997:275.

318

21

Senaste lydelse 2001:141.

Prop. 2003/04:152

Bilaga 2

6§

22

Hel föräldrapenning utgör lägst 60 kronor om dagen (lägstanivå).

Föräldrapenning för de första

180 dagarna utges med belopp

motsvarande förälderns sjuk-

penning, beräknad enligt femte

stycket, om föräldern under minst

240 dagar i följd före barnets

födelse eller den beräknade tid-

punkten för födelsen har varit för-

säkrad för en sjukpenning över

lägstanivån och skulle ha varit det

om försäkringskassan känt till

samtliga förhållanden. Föräldra-

penning för de första 180 dagarna

utges dock alltid lägst med ett

belopp för hel föräldrapenning om

180 kr (grundnivå). För en förälder

som endast är försäkrad enligt 3

kap. 4 § socialförsäkringslagen

(1999:799) gäller detta under för-

utsättning att föräldern uppfyller

villkoren i första meningen.

Föräldrapenning för de första

180 dagarna utges med belopp

motsvarande förälderns sjuk-

penning, beräknad enligt femte

stycket, om föräldern under minst

240 dagar i följd före barnets

födelse eller den beräknade tid-

punkten för födelsen har varit för-

säkrad för en sjukpenning över

lägstanivån och skulle ha varit det

om Försäkringskassan känt till

samtliga förhållanden. Föräldra-

penning för de första 180 dagarna

utges dock alltid lägst med ett

belopp för hel föräldrapenning om

180 kr (grundnivå). För en förälder

som endast är försäkrad enligt 3

kap. 4 § socialförsäkringslagen

(1999:799) gäller detta under för-

utsättning att föräldern uppfyller

villkoren i första meningen.

Utöver vad som anges i andra stycket utges föräldrapenning för

– 210 dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräk-

nad enligt femte stycket, dock lägst med belopp enligt grundnivån, och

för

– 90 dagar med belopp enligt lägstanivån.

Vid flerbarnsbörd utges föräldrapenning enligt 3 § andra stycket för

– 90 dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad

enligt femte stycket, dock lägst med belopp enligt grundnivån, och för

– 90 dagar med belopp enligt lägstanivån. För varje barn utöver det

andra utges föräldrapenning med belopp motsvarande förälderns sjuk-

penning, beräknad enligt femte stycket, dock lägst med belopp enligt

grundnivån.

När föräldrapenning enligt andra–fjärde styckena skall utges med

belopp motsvarande förälderns sjukpenning, skall beräkningen ske enligt

3 kap. med undantag av 5 § fjärde–sjunde styckena samt 10 a och 10 b

§§.

Utan hinder av vad som föreskrivs i andra–fjärde styckena skall, om

förälderns sjukpenninggrundande inkomst har sänkts enligt 3 kap. 5 §

tredje stycket 5, föräldrapenningen till dess barnet fyller två år beräknas

lägst på grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som gällde

innan sänkningen skedde eller den högre inkomst som löneutvecklingen

inom yrkesområdet därefter föranleder, om föräldern avstår från för-

värvsarbete för vård av barn. Är kvinnan gravid på nytt innan barnet

uppnått eller skulle ha uppnått ett år och nio månaders ålder, skall för-

äldrapenningen även fortsättningsvis beräknas på motsvarande sätt. Det-

319

22

Senaste lydelse 2003:1218.

Prop. 2003/04:152

Bilaga 2

samma gäller vid adoption av barn som sker inom två år och sex månader

efter det att det föregående barnet fötts eller adopterats.

9 §

23

Villkoret om försäkring för viss

sjukpenning enligt 6 § andra

stycket anses uppfyllt om för-

äldern inte har varit försäkrad för

viss sjukpenning, men skulle ha

varit det om kassan känt till samt-

liga förhållanden.

Villkoret om försäkring för viss

sjukpenning enligt 6 § andra

stycket anses uppfyllt om föräl-

dern inte har varit försäkrad för

viss sjukpenning, men skulle ha

varit det om Försäkringskassan

känt till samtliga förhållanden.

När det skall bestämmas om villkoret om försäkring för viss sjuk-

penning enligt 6 § andra stycket är uppfyllt för en försäkrad som avses i

3 kap. 5 b § skall bortses från tiden för utlandsvistelsen. När det bestäms

om villkoret är uppfyllt för en förälder som uppburit sjukersättning eller

aktivitetsersättning skall sjukpenninggrundande inkomst beräknad enligt

3 kap. 5 c § anses ha gällt hela den tid som föräldern uppburit sådan

ersättning.

11 §

24

Tillfällig föräldrapenning kan utges för vård av ett barn som fyllt tolv

men inte sexton år i de fall barnet på grund av sjukdom, psykisk utveck-

lingsstörning eller annat funktionshinder är i behov av särskild tillsyn

eller vård.

Tillfällig föräldrapenning kan även utges för vård av ett barn som fyllt

sexton men inte tjugoett år om barnet omfattas av 1 § lagen (1993:387)

om stöd och service till vissa funktionshindrade. Om barnet efter att ha

fyllt tjugoett år går i sådan skola som avses i 5 kap. 28 § eller 6 kap. 7 §

skollagen (1985:1100) kan tillfällig föräldrapenning utges till utgången

av vårterminen det kalenderår då barnet fyller 23 år.

Tillfällig föräldrapenning enligt första stycket utges om föräldern

behöver avstå från förvärvsarbete av skäl som anges i 10 § första stycket

eller 10 a §. För tid under vilken annars föräldrapenning skulle ha upp-

burits utges dock inte tillfällig föräldrapenning annat än om barnet vårdas

på sjukhus. Tillfällig föräldrapenning enligt andra stycket utges om för-

äldern behöver avstå från förvärvsarbete av skäl som anges i 10 § första

stycket 1.

Den allmänna försäkring-

skassan får i förväg pröva om för-

utsättningarna enligt första eller

andra stycket föreligger. Ett sådant

beslut är bindande för den tid som

anges i beslutet men kan omprövas

om de förhållanden som har lagts

till grund för beslutet ändras.

Försäkringskassan får i förväg

pröva om förutsättningarna enligt

första eller andra stycket före-

ligger. Ett sådant beslut är bin-

dande för den tid som anges i

beslutet men kan omprövas om de

förhållanden som har lagts till

grund för beslutet ändras.

23

Senaste lydelse 2001:489.

320

24

Senaste lydelse 1995:1478.

laga 2

15 §

25

Bi Föräldrapenningförmåner får inte utges för tid innan anmälan gjorts hos Försäkringskassan. Detta gäller dock inte om hinder förelegat för sådan anmälan eller det finns särskilda skäl för att förmånen ändå bör betalas ut.

Föräldrapenningförmåner får inte utges för tid innan anmälan gjorts hos försäkringskassan. Detta gäller dock inte om hinder förelegat för sådan anmälan eller det finns särskilda skäl för att förmånen ändå bör betalas ut.

18 §

26

Bestämmelserna i 3 kap. 6 §, 13 § första stycket, 16 § första–femte styckena och 17 § första stycket b samt andra stycket tillämpas även i fråga om föräldrapenningförmåner. Bestämmelserna i 3 kap. 15 § och 17 § första stycket a tillämpas även i fråga om tillfällig föräldrapenning.

Bestämmelserna i 3 kap. 6 §, 16 § första–femte styckena och 17 § första stycket b samt andra stycket tillämpas även i fråga om föräldrapenningförmåner. Bestämmelserna i 3 kap. 15 § och 17 § första stycket a tillämpas även i fråga om tillfällig föräldrapenning.

Vid beräkning av antalet dagar med rätt till föräldrapenningförmån anses en dag med tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels föräldrapenning som motsvarande andel av en dag.

Om en föräldrapenningförmån tillkommer en förälder som inte har fyllt 18 år, får försäkringskassan på framställning av socialnämnden besluta att föräldrapenningen helt eller delvis skall utbetalas till annan person eller till nämnden att användas till förälderns och familjens nytta.

Är en kvinna vid tiden för förlossningen intagen i kriminalvårdsanstalt eller ett hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, får försäkringskassan på framställning av föreståndaren för inrättningen besluta, att den föräldrapenning som tillkommer kvinnan inrättningen besluta, att den föräldrapenniskall utbetalas till föreståndaren för att användas till kvinnans och barnets nytta.

Om en föräldrapenningförmån tillkommer en förälder som inte har fyllt 18 år, får Försäkringskassan på framställning av socialnämnden besluta att föräldrapenningen helt eller delvis skall utbetalas till annan person eller till nämnden att användas till förälderns och familjens nytta.

Är en kvinna vid tiden för förlossningen intagen i kriminalvårdsanstalt eller ett hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, får Försäkringskassan på framställning av föreståndaren för inrättningen besluta, att den föräldrapenning som tillkommer kvinnan skall utbetalas till föreståndaren för att användas till kvinnans och barnets nytta.

25

Senaste lydelse 1985:87.

26

Senaste lydelse 2001:141.

Prop. 2003/04:152

Bilaga 2

7 kap.

3 b §

27

Försäkringskassan skall, när det kan anses nödvändigt för bedöm-

ningen av om rätt till sjukersättning eller aktivitetsersättning föreligger,

begära att den försäkrade genomgår undersökning av viss läkare eller

genomgår annan utredning såsom arbetsprövning eller arbetsträning, för

bedömning av den försäkrades medicinska tillstånd, arbetsförmågan och

behovet av och möjligheterna till rehabilitering.

När det kan anses nödvändigt

för bedömning av rätt till sjuk-

ersättning eller aktivitetsersätt-

ning, skall försäkringskassan även

När det kan anses nödvändigt

för bedömning av rätt till sjuk-

ersättning eller aktivitetsersätt-

ning, skall Försäkringskassan

även

1. begära in utlåtande av viss läkare eller annan sakkunnig,

2. göra förfrågan hos den försäkrade, den försäkrades arbetsgivare,

läkare eller någon annan som kan antas kunna lämna nödvändiga upp-

gifter,

3. besöka den försäkrade, samt

4. undersöka om den försäkrade efter sådan åtgärd som avses i 3 kap. 7

b § eller 22 kap. helt eller delvis kan försörja sig själv genom arbete.

Försäkringskassan skall i samband med beslut om sjukersättning eller

aktivitetsersättning också bedöma om förnyad utredning av arbetsför-

mågan skall göras efter viss tid.

Försäkringskassan kan även under tid som sjukersättning eller aktivi-

tetsersättning utges vidta åtgärder enligt första och andra styckena. Innan

beslut fattas om medicinsk utredning enligt första eller andra stycket

skall försäkringsläkarens bedömning inhämtas.

För kostnader som den enskilde

har med anledning av sådan utred-

ning som avses i första och andra

styckena lämnas ersättning i enlig-

het med vad regeringen eller, efter

regeringen bemyndigande, Riks-

försäkringsverket föreskriver.

För kostnader som den enskilde

har med anledning av sådan utred-

ning som avses i första och andra

styckena lämnas ersättning i enlig-

het med vad som föreskrivs av

regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer.

5 §

28

Försäkringskassan skall, i samband med ett beslut om att bevilja en

försäkrad aktivitetsersättning, undersöka om han eller hon under den tid

ersättningen skall utges kan delta i aktiviteter som kan antas ha en gynn-

sam inverkan på hans eller hennes sjukdomstillstånd eller fysiska eller

psykiska prestationsförmåga.

Om den försäkrade bedöms

kunna delta i aktiviteter skall för-

säkringskassan i samråd med

honom eller henne utarbeta en

plan för sådana aktiviteter. Försäk-

ringskassan skall därvid i möjli-

Om den försäkrade bedöms

kunna delta i aktiviteter skall För-

säkringskassan i samråd med

honom eller henne utarbeta en

plan för sådana aktiviteter. Försäk-

ringskassan skall därvid i möjli-

27

Senaste lydelse 2001:489.

322

28

Senaste lydelse 2001:489.

Prop. 2003/04:152

Bilaga 2

gaste mån tillgodose den försäk-

rades önskemål.

gaste mån tillgodose den försäk-

rades önskemål.

Försäkringskassan skall verka för att de planerade aktiviteterna

kommer till stånd. Försäkringskassan skall också samordna de insatser

som behövs och se till att åtgärder vidtas för att underlätta för den försäk-

rade att delta i aktiviteterna.

Som aktiviteter enligt denna paragraf avses inte sådana åtgärder som

anges i 3 b §.

8 kap.

8 §

29

Vid beräkning av inkomstrelaterad aktivitetsersättning får, om det

medför en högre antagandeinkomst, vid tillämpning av 7 § i stället

användas de två högsta enligt 6 § omräknade bruttoårsinkomsterna inom

en ramtid av tre år.

Om, vid tillämpning av första stycket, endast en bruttoårsinkomst kan

tillgodoräknas inom ramtiden upptas vid beräkning av antagande-

inkomsten en bruttoårsinkomst med noll kronor.

Om, vid beräkning av antagan-

deinkomst enligt denna paragraf,

den försäkrade kan tillgodoräknas

en bruttoårsinkomst året före det

år då försäkringsfallet inträffar

men denna är lägre än den sjuk-

penninggrundande inkomst enligt

3 kap. som den försäkrade har vid

tidpunkten för försäkringsfallet

eller den inkomst som då skulle ha

utgjort hans eller hennes sjuk-

penninggrundande inkomst om

försäkringskassan hade känt till

samtliga förhållanden, får den

sjukpenninggrundande inkomsten i

stället utgöra bruttoårsinkomst.

Om, vid beräkning av antagan-

deinkomst enligt denna paragraf,

den försäkrade kan tillgodoräknas

en bruttoårsinkomst året före det

år då försäkringsfallet inträffar

men denna är lägre än den sjuk-

penninggrundande inkomst enligt

3 kap. som den försäkrade har vid

tidpunkten för försäkringsfallet

eller den inkomst som då skulle ha

utgjort hans eller hennes sjuk-

penninggrundande inkomst om

Försäkringskassan hade känt till

samtliga förhållanden, får den

sjukpenninggrundande inkomsten i

stället utgöra bruttoårsinkomst.

16 kap.

1 §

30

Den som önskar sjukersättning

eller aktivitetsersättning skall göra

ansökan hos allmän försäkrings-

kassa i enlighet med vad reger-

ingen förordnar.

Uppbär en försäkrad sjuk-

penning eller ersättning för sjuk-

husvård eller rehabiliterings-

penning enligt denna lag, får för-

säkringskassan tillerkänna honom

Den som önskar sjukersättning

eller aktivitetsersättning skall göra

ansökan hos Försäkringskassan i

enlighet med vad regeringen för-

ordnar.

Uppbär en försäkrad sjuk-

penning eller ersättning för sjuk-

husvård eller rehabiliterings-

penning enligt denna lag, får För-

säkringskassan tillerkänna honom

29

Senaste lydelse 2001:489.

323

30

Senaste lydelse 2003:422.

Prop. 2003/04:152

Bilaga 2

eller henne sjukersättning eller

aktivitetsersättning utan hinder av

att han eller hon inte gjort ansökan

därom. Detsamma skall gälla då en

försäkrad uppbär sjukpenning,

ersättning för sjukhusvård eller

livränta enligt lagen (1976:380)

om arbetsskadeförsäkring eller

motsvarande ersättning som utges

enligt annan författning eller på

grund av regeringens förordnande.

Om den försäkrade uppbär sjuk-

penning skall försäkringskassan

senast ett år efter sjukanmälnings-

dagen ha utrett om det finns förut-

sättningar för att tillerkänna den

försäkrade sjukersättning eller

aktivitetsersättning.

eller henne sjukersättning eller

aktivitetsersättning utan hinder av

att han eller hon inte gjort ansökan

därom. Detsamma skall gälla då en

försäkrad uppbär sjukpenning,

ersättning för sjukhusvård eller

livränta enligt lagen (1976:380)

om arbetsskadeförsäkring eller

motsvarande ersättning som utges

enligt annan författning eller på

grund av regeringens förordnande.

Om den försäkrade uppbär sjuk-

penning skall Försäkringskassan

senast ett år efter sjukanmälnings-

dagen ha utrett om det finns förut-

sättningar för att tillerkänna den

försäkrade sjukersättning eller

aktivitetsersättning.

Uppbär en försäkrad tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetser-

sättning, får den tid för vilken förmånen skall utges förlängas utan att

ansökan har gjorts.

För kostnader för läkarunder-

sökning och läkarutlåtande vid

ansökan om sjukersättning eller

aktivitetsersättning skall ersättning

lämnas i enlighet med vad reger-

ingen eller, efter regeringens

bemyndigande, Riksförsäkrings-

verket föreskriver.

För kostnader för läkarunder-

sökning och läkarutlåtande vid

ansökan om sjukersättning eller

aktivitetsersättning skall ersättning

lämnas i enlighet med vad som

föreskrivs av regeringen eller den

myndighet som regeringen be-

stämmer.

8 §

31

Den som uppbär sjukersättning

eller aktivitetsersättning är skyldig

att utan oskäligt dröjsmål anmäla

till allmän försäkringskassa om

han eller hon börjar förvärvs-

arbeta, börjar förvärvsarbeta i

större omfattning än tidigare eller

fortsätter att förvärvsarbeta efter

tid som avses i 15 och 16 §§, eller

om hans eller hennes arbetsför-

måga väsentligt förbättras utan att

han eller hon börjar förvärvs-

arbeta, börjar förvärvsarbeta i

större utsträckning än tidigare eller

fortsätter att förvärvsarbeta efter

tid som avses i 15 och 16 §§. Om

den försäkrade har en god man

eller förvaltare enligt föräldra-

Den som uppbär sjukersättning

eller aktivitetsersättning är skyldig

att utan oskäligt dröjsmål anmäla

till Försäkringskassan om han

eller hon börjar förvärvsarbeta,

börjar förvärvsarbeta i större

omfattning än tidigare eller

fortsätter att förvärvsarbeta efter

tid som avses i 15 och 16 §§, eller

om hans eller hennes arbetsför-

måga väsentligt förbättras utan att

han eller hon börjar förvärvs-

arbeta, börjar förvärvsarbeta i

större utsträckning än tidigare eller

fortsätter att förvärvsarbeta efter

tid som avses i 15 och 16 §§. Om

den försäkrade har en god man

eller förvaltare enligt föräld-

324

31

Senaste lydelse 2003:422.

Prop. 2003/04:152

Bilaga 2

balken, har denne motsvarande

skyldighet att göra anmälan, om

det kan anses ingå i uppdraget

rabalken, har denne motsvarande

skyldighet att göra anmälan, om

det kan anses ingå i uppdraget.

Underlåts anmälan som avses i första stycket utan giltigt skäl, får

sjukersättningen eller aktivitetsersättningen dras in för viss tid eller tills

vidare.

16 §

32

Försäkringskassan får förklara

sjukersättningen eller aktivitets-

ersättningen vilande för tid efter

den period som har bestämts i

beslut enligt 15 §. Om något beslut

enligt 15 § inte har fattats får

försäkringskassan i stället besluta

att sjukersättningen eller aktivi-

tetsersättningen skall förklaras

vilande från och med den månad

som anges i ansökan.

Försäkringskassan får förklara

sjukersättningen eller aktivitets-

ersättningen vilande för tid efter

den period som har bestämts i

beslut enligt 15 §. Om något beslut

enligt 15 § inte har fattats får

Försäkringskassan i stället besluta

att sjukersättningen eller aktivi-

tetsersättningen skall förklaras

vilande från och med den månad

som anges i ansökan.

Sjukersättningen får vilandeförklaras enligt första stycket under högst

tjugofyra månader, dock längst till utgången av tjugofjärde månaden från

och med den första månad som beslutet enligt 15 § omfattar. Om något

beslut enligt 15 § inte har fattats får sjukersättningen vilandeförklaras

längst till utgången av tjugofjärde månaden från och med den första

månad som beslutet omfattar.

Aktivitetsersättningen får vilandeförklaras enligt första stycket längst

till utgången av den period som beslutet om aktivitetsersättning omfattar.

21 §

33

För varje dag som en försäkrad,

som uppbär sjukersättning eller

aktivitetsersättning, på grund av

skyddstillsyn med särskild

behandlingsplan vistas i ett sådant

familjehem eller hem för vård eller

boende som avses i social-

tjänstlagen (2001:453) skall han

eller hon betala för sitt uppehälle

för den tid under vilken staten

bekostar vistelsen. Betalning skall

ske genom att försäkringskassan,

efter skatteavdrag enligt skatte-

betalningslagen (1997:483), gör

avdrag från sjukersättning eller

aktivitetsersättning när denna

betalas ut. Om den försäkrade

samtidigt med sådan ersättning

uppbär pensionsförmåner enligt 4

För varje dag som en försäkrad,

som uppbär sjukersättning eller

aktivitetsersättning, på grund av

skyddstillsyn med särskild

behandlingsplan vistas i ett sådant

familjehem eller hem för vård eller

boende som avses i social-

tjänstlagen (2001:453) skall han

eller hon betala för sitt uppehälle

för den tid under vilken staten

bekostar vistelsen. Betalning skall

ske genom att Försäkringskassan,

efter skatteavdrag enligt skatte-

betalningslagen (1997:483), gör

avdrag från sjukersättning eller

aktivitetsersättning när denna

betalas ut. Om den försäkrade

samtidigt med sådan ersättning

uppbär pensionsförmåner enligt 4

32

Senaste lydelse 2003:422.

325

33

Senaste lydelse 2002:300.

Prop. 2003/04:152

Bilaga 2

eller 6 kap. lagen (2000:461) om

efterlevandepension och efter-

levandestöd till barn, livränta

enligt 4 kap. lagen (1976:380) om

arbetsskadeförsäkring eller

ålderspension enligt lagen

(1998:674) om inkomstgrundad

ålderspension, skall endast ett

avdrag göras från de sammantagna

förmånerna.

eller 6 kap. lagen (2000:461) om

efterlevandepension och efter-

levandestöd till barn, livränta

enligt 4 kap. lagen (1976:380) om

arbetsskadeförsäkring eller ålders-

pension enligt lagen (1998:674)

om inkomstgrundad ålderspension,

skall endast ett avdrag göras från

de sammantagna förmånerna.

Avdraget uppgår till 80 kr för dag. Det får dock utgöra högst en

tredjedel av förmånernas månadsbelopp efter skatteavdrag delat med 30.

Därvid skall det belopp varmed minskning sker avrundas till närmaste

lägre krontal.

17 kap.

1 §

34

Har en ersättning enligt denna

lag eller enligt en annan

författning betalats ut av en allmän

försäkringskassa eller en arbets-

löshetskassa och beviljas senare en

annan ersättning retroaktivt enligt

denna lag för samma tid som den

tidigare utbetalade ersättningen

skall den retroaktiva ersättningen

minskas. Minskningen skall ske

med det belopp som överstiger vad

som skulle ha utgetts för perioden

om beslut om båda ersättningarna

hade förelegat samtidigt.

Om någon i väsentlig mån har

fått sin försörjning genom

ekonomiskt bistånd enligt

socialtjänstlagen (2001:453) utan

villkor om återbetalning får

socialnämnden från försäkrings-

kassan uppbära retroaktivt

beviljad periodisk ersättning enligt

denna lag, till den del den

motsvarar vad socialnämnden

sammanlagt har betalat ut till

dennes samt hans makes och

minderåriga barns försörjning för

den tid som den retroaktiva

ersättningen avser.

Har en ersättning enligt denna

lag eller enligt en annan

författning betalats ut av

Försäkringskassan eller en arbets-

löshetskassa och beviljas senare en

annan ersättning retroaktivt enligt

denna lag för samma tid som den

tidigare utbetalade ersättningen

skall den retroaktiva ersättningen

minskas. Minskningen skall ske

med det belopp som överstiger vad

som skulle ha utgetts för perioden

om beslut om båda ersättningarna

hade förelegat samtidigt.

Om någon i väsentlig mån har

fått sin försörjning genom

ekonomiskt bistånd enligt

socialtjänstlagen (2001:453) utan

villkor om återbetalning får

socialnämnden från Försäkrings-

kassan uppbära retroaktivt

beviljad periodisk ersättning enligt

denna lag, till den del den

motsvarar vad socialnämnden

sammanlagt har betalat ut till

dennes samt hans makes och

minderåriga barns försörjning för

den tid som den retroaktiva

ersättningen avser.

I fråga om minskning av sjukersättning då livränta utges enligt äldre

lagstiftning om yrkesskador gäller 2 §.

326

34

Senaste lydelse 2001:489.

Prop. 2003/04:152

Bilaga 2

2 §

35

Inkomstrelaterad sjukersättning

och sjukersättning i form av

garantiersättning skall minskas

enligt vad som sägs i andra stycket

om den försäkrade har rätt till

livränta på grund av obligatorisk

försäkring enligt lagen (1954:243)

om yrkesskadeförsäkring eller

annan lag eller särskild författning

eller enligt regeringens för-

ordnande har rätt till annan

livränta, som bestäms av eller

betalas ut av Riksförsäkrings-

verket. Motsvarande skall gälla i

fall då livränta utges enligt

utländsk lagstiftning om yrkes-

skadeförsäkring. Minskning skall

däremot inte ske på grund av

livränta enligt lagen (1976:380)

om arbetsskadeförsäkring eller

annan livränta som bestäms med

tillämpning av den lagen. Medför

en skada för vilken livränta har

börjat utges återigen sjukdom som

berättigar till sjukpenning, skall

det anses som om livränta utgavs

under sjukdomstiden. Har livränta

eller del därav eller livränta för

viss tid bytts ut mot ett

engångsbelopp, skall det vid

beräkning enligt andra stycket

anses som om den livränta som

utges har höjts med ett belopp som

svarar mot engångsbeloppet enligt

de försäkringstekniska grunder

som tillämpas vid utbytet.

Inkomstrelaterad sjukersättning

och sjukersättning i form av

garantiersättning skall minskas

enligt vad som sägs i andra stycket

om den försäkrade har rätt till

livränta på grund av obligatorisk

försäkring enligt lagen (1954:243)

om yrkesskadeförsäkring eller

annan lag eller särskild författning

eller enligt regeringens för-

ordnande har rätt till annan

livränta, som bestäms av eller

betalas ut av Försäkringskassan.

Motsvarande skall gälla i fall då

livränta utges enligt utländsk

lagstiftning om

yrkesskadeförsäkring. Minskning

skall däremot inte ske på grund av

livränta enligt lagen (1976:380)

om arbetsskadeförsäkring eller

annan livränta som bestäms med

tillämpning av den lagen. Medför

en skada för vilken livränta har

börjat utges återigen sjukdom som

berättigar till sjukpenning, skall

det anses som om livränta utgavs

under sjukdomstiden. Har livränta

eller del därav eller livränta för

viss tid bytts ut mot ett

engångsbelopp, skall det vid

beräkning enligt andra stycket

anses som om den livränta som

utges har höjts med ett belopp som

svarar mot engångsbeloppet enligt

de försäkringstekniska grunder

som tillämpas vid utbytet.

Summan av inkomstrelaterad sjukersättning och garantiersättning skall

minskas med tre fjärdedelar av varje livränta vars årsbelopp överstiger en

sjättedel av prisbasbeloppet och som den sjukersättningsberättigade har

rätt till som skadad. Minskning skall därvid i första hand göras på

garantiersättningen. Sammanlagd hel sjukersättning skall dock aldrig, på

grund av bestämmelserna i denna paragraf, för månad räknat understiga 5

procent av prisbasbeloppet.

327

35

Senaste lydelse 2002:192.

Prop. 2003/04:152

Bilaga 2

18 kap.

36

Om försäkrings-

delegation och socialförsäkrings-

nämnd

1 §

Försäkringskassan skall ha en

försäkringsdelegation i varje län.

2 §

Försäkringsdelegationens

uppgift är att i länet bistå

Försäkringskassan i frågor av

större vikt som rör Försäk-

ringskassans service till all-

mänheten och samarbetet inom

rehabiliteringsområdet med andra

myndigheter och organisationer.

3 §

Försäkringsdelegationens leda-

möter utses av regeringen.

Ledamöterna skall utses för en tid

av fyra år räknat från och med den

1 januari året efter det år då

ordinarie val till landstings- och

kommunfullmäktige har hållits.

Endast den som har rösträtt vid

val till kommunfullmäktige och är

folkbokförd inom en kommun som

hör till försäkringsdelegationens

verksamhetsområde får utses till

ledamot. En ledamot får inte ha

förvaltare enligt 11 kap. 7 § för-

äldrabalken.

Ledamöterna bör utses på för-

slag av de politiska partier som

finns representerade i det eller de

landsting eller den kommun som

hör till delegationens verksam-

hetsområde. Fördelningen av

ledamöterna bör ske propor-

tionellt i förhållande till partiernas

representation i landstinget res-

pektive kommunen.

4 §

Ett uppdrag att vara ledamot i

försäkringsdelegationen skall upp-

328

36

Tidigare 18 kap. föreslås bli upphävd i prop. 2003/04:69.

Prop.

höra i förtid, om regeringen

beslutar det. Uppfyller en ledamot

inte längre kraven i andra stycket

förfaller uppdraget. När en

ledamots uppdrag upphör i förtid,

skall en ny ledamot utses enligt

den ordning som föreskrivs i 3 §

andra stycket.

2003/04:152

Bilaga 2

329

5 §

Försäkringskassan skall inrätta

socialförsäkringsnämnder.

En socialförsäkringsnämnd

skall bestå av sju ledamöter, varav

en skall vara ordförande och en

vice ordförande. Ledamöterna i en

socialförsäkringsnämnd skall utses

av försäkringsdelegationen.

6 §

En socialförsäkringsnämnd

skall avgöra

1. ärenden om rätt till sjuk-

ersättning och aktivitetsersättning,

dock inte när det gäller

förutsättningarna för rätt till

sådan ersättning enligt bestäm-

melserna om försäkringstid i

9 kap. denna lag,

2. ärenden om vilandeförklaring

av sjukersättning och aktivi-

tetsersättning enligt 16 kap. denna

lag, om det samtidigt med den

ersättningen utgetts sådan livränta

som samordnats med ersättningen

enligt 6 kap. 1 § lagen (1976:380)

om arbetsskadeförsäkring, samt

3. ärenden om rätt till förmåner

enligt vad som föreskrivs i andra

författningar.

Ett ärende avgörs i en

socialförsäkringsnämnd efter före-

dragning av en tjänsteman hos

Försäkringskassan.

Prop. 2003/04:152

Bilaga 2

19 kap.

2 §

37

Sjukförsäkringen och de all-

männa försäkringskassornas för-

valtning av denna finansieras

genom avgifter som avses i 1 §.

Statsbidrag får lämnas med viss

del av kostnaderna för sjuk-

försäkringsförmåner, inberäknat

försäkringens kostnader enligt

lagen (1974:525) om ersättning för

viss födelsekontrollerande verk-

samhet m.m., lagen (1988:1465)

om ersättning och ledighet för

närståendevård och lagen

(1991:1047) om sjuklön.

Statsbidrag får också lämnas för

förvaltning enligt första stycket.

Sjukförsäkringen och Försäk-

ringskassans förvaltning av denna

finansieras genom avgifter som

avses i 1 §.

Statsbidrag får lämnas med viss

del av kostnaderna för sjuk-

försäkringsförmåner, inberäknat

försäkringens kostnader enligt

lagen (1974:525) om ersättning för

viss födelsekontrollerande verk-

samhet m.m., lagen (1988:1465)

om ersättning och ledighet för

närståendevård och lagen

(1991:1047) om sjuklön.

Statsbidrag får vidare lämnas med viss del av kostnaderna för den

allmänna försäkringen för förmåner enligt lagen (2002:160) om

läkemedelsförmåner m.m. samt för Centrala studiestödsnämnden med

anledning av att sådana studielån som belöper på en studerandes

sjukperiod enligt studiestödslagen (1999:1395) eller bestämmelser som

har meddelats med stöd av den lagen inte skall återbetalas.

20 kap.

2 a §

38

Om det inte utan betydande

dröjsmål kan avgöras om rätt till

ersättning föreligger enligt denna

lag, men det finns sannolika skäl

för att sådan rätt föreligger, skall

försäkringskassan besluta att

ersättning skall betalas ut med ett

skäligt belopp om detta är av

väsentlig betydelse för den

försäkrade. Detsamma gäller om

det står klart att rätt till ersättning

föreligger men ersättningens

belopp inte kan bestämmas utan

betydande dröjsmål. För sådan

ersättning får föreskrivas särskilda

villkor.

Om det inte utan betydande

dröjsmål kan avgöras om rätt till

ersättning föreligger enligt denna

lag, men det finns sannolika skäl

för att sådan rätt föreligger, skall

Försäkringskassan besluta att

ersättning skall betalas ut med ett

skäligt belopp om detta är av

väsentlig betydelse för den

försäkrade. Detsamma gäller om

det står klart att rätt till ersättning

föreligger men ersättningens

belopp inte kan bestämmas utan

betydande dröjsmål. För sådan

ersättning får föreskrivas särskilda

villkor.

Om det senare bestäms att ersättning inte skall utges eller skall utges

med lägre belopp är den försäkrade inte skyldig att betala tillbaka

utbetalad ersättning i andra fall än som anges i 4 §.

Finns det sannolika skäl att dra

in eller minska en ersättning, kan

Finns det sannolika skäl att dra

in eller minska en ersättning, kan

37

Senaste lydelse 2002:165.

330

38

Senaste lydelse 1986:140.

P

Försäkringskassan besluta att

ersättningen skall hållas inne eller

utges med lägre belopp till dess

slutligt beslut fattas.

rop. 2003/04:152

Bilaga 2

331

försäkringskassan besluta att

ersättningen skall hållas inne eller

utges med lägre belopp till dess

slutligt beslut fattas.

I ärenden som skall avgöras av

socialförsäkringsnämnd får beslut

enligt första och tredje styckena

fattas av tjänsteman i försäk-

ringskassan, om nämnden gett ett

sådant bemyndigande.

I ärenden som skall avgöras av

socialförsäkringsnämnd får beslut

enligt första och tredje styckena

fattas av tjänsteman i Försäk-

ringskassan, om nämnden gett ett

sådant bemyndigande.

3 §

39

Ersättning enligt denna lag får dras in eller sättas ned, om den som är

berättigad till ersättningen

a) ådragit sig sjukdomen eller skadan vid uppsåtligt brott som han har

dömts för genom dom som har vunnit laga kraft;

b) vägrar att genomgå undersökning av läkare eller att följa läkares

föreskrifter;

c) underlåter att ge in ett sådant

läkarintyg eller en sådan försäkran

som skall ges in till försäkrings-

kassan enligt 3 kap. 8 § eller

vägrar ge in en särskild försäkran

enligt tredje stycket samma para-

graf;

c) underlåter att ge in ett sådant

läkarintyg eller en sådan försäkran

som skall ges in till Försäk-

ringskassan enligt 3 kap. 8 § eller

vägrar ge in en särskild försäkran

enligt tredje stycket samma para-

graf;

d) medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande

uppgift angående förhållande, som är av betydelse för rätten till

ersättning.

Vägrar en försäkrad utan giltig anledning att genomgå sådan

behandling, utredning eller rehabilitering som avses i 3 kap. 7 b och 8 a

§§, 7 kap. 3 b § eller 22 kap. 4, 5 och 7 §§ eller delta vid ett sådant

avstämningsmöte som anges i 3 kap. 8 a § får sjukpenning, sjukersättning

eller aktivitetsersättning helt eller delvis tills vidare förvägras honom

eller henne, under förutsättning att han eller hon erinrats om denna

påföljd.

Om någon som är berättigad till ersättning enligt denna lag i annat fall

underlåter att lämna uppgifter i enlighet med vad som anges i 8 § eller

vägrar att ta emot besök som anges där, får ersättningen dras in eller

sättas ned om omständigheterna motiverar det.

4 §

40

Har någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att

fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt

förorsakat att ersättning utgått obehörigen eller med för högt belopp, eller

har någon eljest obehörigen eller med för högt belopp uppburit ersättning

och har han skäligen bort inse detta, skall återbetalning ske av vad som

för mycket utbetalats.

39

Senaste lydelse 2003:422.

40

Senaste lydelse 2002:191.

Prop. 2003/04:152

Bilaga 2

Om det i särskilt fall finns

anledning får försäkringskassan

helt eller delvis efterge krav på

återbetalning enligt första stycket.

Om det i särskilt fall finns

anledning får Försäkringskassan

helt eller delvis efterge krav på

återbetalning enligt första stycket.

Har återbetalningsskyldighet ålagts någon enligt första stycket, får vid

senare utbetalning till honom i avräkning på vad som för mycket utgått

innehållas ett skäligt belopp.

Avdrag på en ersättning enligt

denna lag får vidare göras om

någon enligt beslut av en allmän

försäkringskassa eller Premie-

pensionsmyndigheten är återbetal-

ningsskyldig för en ersättning som

har utgetts på grund av en annan

författning. Har avdrag gjorts med

anledning av beslut om åter-

betalningsskyldighet av premie-

pension skall det avdragna

beloppet överlämnas till Premie-

pensionsmyndigheten.

Avdrag på en ersättning enligt

denna lag får vidare göras om

någon enligt beslut av

Försäkringskassan eller Premie-

pensionsmyndigheten är återbetal-

ningsskyldig för en ersättning som

har utgetts på grund av en annan

författning. Har avdrag gjorts med

anledning av beslut om åter-

betalningsskyldighet av premie-

pension skall det avdragna

beloppet överlämnas till Premie-

pensionsmyndigheten.

Vad som sägs i första–fjärde styckena gäller inte sådana förhållanden

som avses i 4 a §.

4 a §

41

Om en vårdgivare har fått

tandvårdsersättning som avses i

2 kap. 3 § med ett för högt belopp,

får den allmänna försäkrings-

kassan kräva tillbaka det belopp

som felaktigt betalats ut.

Försäkringskassan får i ett sådant

fall i stället räkna av beloppet från

en fordran som vårdgivaren har på

tandvårdsersättning.

Om en vårdgivare har fått

tandvårdsersättning som avses i

2 kap. 3 § med ett för högt belopp,

får

Försäkringskassan kräva

tillbaka det belopp som felaktigt

betalats ut. Försäkringskassan får i

ett sådant fall i stället räkna av

beloppet från en fordran som

vårdgivaren har på tandvårds-

ersättning.

Försäkringskassan får sätta ned den samlade tandvårdsersättning som

en vårdgivare begär för viss tid till ett skäligt belopp, om det begärda

beloppet kan antas vara för högt och ersättningen inte kan beräknas

tillförlitligt på grundval av vårdgivarens uppgifter.

6 §

Försäkrads fordran å ersättning

enligt denna lag, som innestår hos

riksförsäkringsverket eller allmän

försäkringskassa, må ej utmätas.

Försäkrads rätt till ersättning må ej

heller överlåtas, innan ersättningen

är tillgänglig för lyftning.

Bestämmelserna i första stycket

hindrar ej utmätning enligt vad

Försäkrads fordran på ersättning

enligt denna lag, som innestår hos

Försäkringskassan, får inte ut-

mätas. Försäkrads rätt till er-

sättning får inte heller överlåtas,

innan ersättningen är tillgänglig

för lyftning.

Bestämmelserna i första stycket

hindrar inte utmätning enligt vad

332

41

Senaste lydelse 1998:553.

Prop. 2003/04:152

Bilaga 2

som föreskrives i 7 kap. utsök-

ningsbalken.

som föreskrivs i 7 kap. utsök-

ningsbalken.

8 §

42

Den som är försäkrad eller på annan grund har rätt till ersättning enligt

denna lag är skyldig att lämna de uppgifter som är av betydelse för

tillämpningen av lagen. Beträffande den som är omyndig eller har god

man eller förvaltare enligt föräldrabalken har förmyndaren eller, om det

kan anses följa av uppdraget, gode mannen eller förvaltaren skyldighet

att lämna uppgifterna.

Uppgifter om faktiska förhållanden skall lämnas på heder och samvete,

om inte särskilda skäl talar mot det.

Närmare föreskrifter om

skyldighet att lämna uppgifter

enligt första och andra styckena

meddelas av regeringen eller efter

regeringens bemyndigande Riksför

säkringsverket.

Även i andra fall än när det är

särskilt föreskrivet får den

allmänna försäkringskassan för

bedömningen av rätten till er-

sättning som försäkringskassan

betalar ut enligt denna lag

Närmare föreskrifter om

skyldighet att lämna uppgifter

enligt första och andra styckena

meddelas av regeringen eller den

myndighet som regeringen be-

stämmer.

Även i andra fall än när det är

särskilt föreskrivet får Försäk-

ringskassan för bedömningen av

rätten till ersättning som Försäk-

ringskassan betalar ut enligt denna

lag

1. göra förfrågan hos den försäkrade eller någon annan som kan antas

kunna lämna nödvändiga uppgifter, och

2. besöka den försäkrade.

9 §

43

Statliga och kommunala

myndigheter ävensom arbetsgivare

och försäkringsinrättningar skall

på begäran lämna domstol,

riksförsäkringsverket, allmän för-

säkringskassa eller lokalt organ

som i 1 kap. 2 § sägs uppgift för

namngiven person rörande för-

hållande, som är av betydelse för

tillämpningen av denna lag.

Statliga och kommunala

myndigheter ävensom arbetsgivare

och försäkringsinrättningar skall

på begäran lämna domstol eller

Försäkringskassan

uppgift för

namngiven person rörande för-

hållande, som är av betydelse för

tillämpningen av denna lag.

Arbetsgivare, som underlåter att fullgöra uppgiftsskyldighet enligt

första stycket, döms till penningböter.

9 a §

44

En allmän försäkringskassa,

Riksförsäkringsverket och en dom-

stol får utan hinder av sekretess

lämna ut uppgifter om sådana

Försäkringskassan och en

domstol får utan hinder av

sekretess lämna ut uppgifter om

sådana ersättningar åt enskilda,

42

Senaste lydelse 1997:275.

43

Senaste lydelse 1991:885.

333

44

Senaste lydelse 2001:1150.

ilaga 2

B

som utbetalas enligt lagstiftningen om allmän försäkring eller arbetsskadeförsäkring eller enligt lagstiftning om annan jämförbar ekonomisk förmån för enskilda, under förutsättning att en försäkringsinrättning, ett försäkringsbolag eller en arbetsgivare behöver uppgiften för samordning med ersättning därifrån. En domstol får utan hinder av sekretess lämna ut de uppgifter som avses i första meningen under förutsättning att en arbetslöshetskassa behöver uppgiften för samordning med ersättning därifrån.

ersättningar åt enskilda, som utbetalas enligt lagstiftningen om allmän försäkring eller arbetsskadeförsäkring eller enligt lagstiftning om annan jämförbar ekonomisk förmån för enskilda, under förutsättning att en försäkringsinrättning, ett försäkringsbolag eller en arbetsgivare behöver uppgiften för samordning med ersättning därifrån. En domstol får utan hinder av sekretess lämna ut de uppgifter som avses i första meningen under förutsättning att en arbetslöshetskassa behöver uppgiften för samordning med ersättning därifrån.

Till ett utländskt socialförsäkringsorgan får utan hinder av sekretess lämnas sådana uppgifter om enskilda, som behövs vid tillämpningen av en internationell överenskommelse som Sverige har anslutit sig till.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller även för utlämnande av uppgift från varje annan myndighet, på vilken det ankommer att handlägga ärenden enligt den lagstiftning som avses i första stycket första meningen.

10 §

45

Beslut av en allmän försäkringskassa som har fattats av tjänsteman i ärenden om försäkring enligt denna lag skall omprövas av kassan, om det begärs av en enskild som beslutet angår och beslutet inte har meddelats med stöd av 10 a §

Beslut av Försäkringskassan som har fattats av tjänsteman i ärenden om försäkring enligt denna lag skall omprövas av Försäkringskassan, om det begärs av en enskild som beslutet angår och beslutet inte har meddelats med stöd av 10 a §.

Vid omprövningen får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel. Om omprövning begärs av ett beslut och Riksförsäkringsverket överklagar samma beslut, skall försäkringskassan inte ompröva beslutet. Begäran om omprövning skall anses som ett överklagande.

Om omprövning begärs av ett beslut och det allmänna ombudet överklagar samma beslut, skall Försäkringskassan inte ompröva beslutet. Begäran om omprövning skall anses som ett överklagande.

10 a §

46

Försäkringskassan skall ändra ett beslut i ett ärende om försäkring enligt denna lag, som har fattats av kassan och inte har

Försäkringskassan skall ändra ett beslut i ett ärende om försäkring enligt denna lag, som har fattats av Försäkringskassan

45

Senaste lydelse 1998:87.

46

Senaste lydelse 1991:215.

Prop. 2003/04:152

Bilaga 2

prövats av domstol,

och inte har prövats av domstol,

1. om beslutet på grund av skrivfel, räknefel eller annat sådant

förbiseende innehåller uppenbar oriktighet,

2. om beslutet har blivit oriktigt på grund av att det har fattats på

uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag,

3. om beslutet har blivit oriktigt på grund av uppenbart felaktig

rättstillämpning eller annan liknande orsak.

Ändring skall göras även om begäran om omprövning inte har

framställts enligt 10 §. Ändring behöver inte göras om oriktigheten är av

ringa betydelse.

Ett beslut får ej ändras till den försäkrades nackdel såvitt gäller förmån

som har förfallit till betalning och ej heller i annat fall om det finns

synnerliga skäl mot det.

En fråga om ändring enligt denna paragraf får ej tagas upp sedan mer

än två år förflutit från den dag då beslutet meddelades. Ändring får dock

ske även efter utgången av denna tid, om det först därefter har kommit

fram att beslutet har fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt

underlag eller om det finns andra synnerliga skäl.

11 §

47

Beslut av en allmän försäk-

ringskassa eller Riksförsäkrings-

verket i ärenden om försäkring

enligt denna lag får överklagas hos

allmän förvaltningsdomstol. Ett

beslut som har fattats av en

tjänsteman hos försäkringskassan

får dock inte överklagas av en

enskild innan beslutet har

omprövats enligt 10 §. En enskilds

överklagande av ett sådant beslut

innan beslutet har omprövats skall

anses som en begäran om

omprövning enligt nämnda para-

graf.

Vid prövning av besvär över

länsrättens beslut i mål som avses

i första stycket skall nämndemän

ingå i kammarrätten, om nämnde-

män deltagit i länsrätten.

Prövningstillstånd krävs vid

överklagande till kammarrätten.

Bestämmelsen i 33 § fjärde

stycket förvaltningsprocesslagen

(1971:291) gäller inte avvis-

ningsbeslut som har meddelats av

en försäkringskassa.

Beslut av Försäkringskassan i

ärenden om försäkring enligt

denna lag får överklagas hos

allmän förvaltningsdomstol. Ett

beslut som har fattats av en

tjänsteman hos Försäkringskassan

får dock inte överklagas av en

enskild innan beslutet har

omprövats enligt 10 §. En enskilds

överklagande av ett sådant beslut

innan beslutet har omprövats skall

anses som en begäran om

omprövning enligt nämnda para-

graf.

Ett beslut som rör en person

som är bosatt i Sverige överklagas

till den länsrätt inom vars dom-

krets personen hade sin

hemortskommun när beslutet

fattades. Beslut i övriga fall

överklagas till den länsrätt inom

vars domkrets det första beslutet i

saken fattades.

Med hemortskommun avses den

kommun där den fysiska personen

var folkbokförd den 1 november

året före det år då beslutet

fattades. För den som var bosatt

eller stadigvarande vistades här i

335

47

Senaste lydelse 1998:370.

Prop. 2003/04:152

Bilaga 2

landet under någon del av det år

då beslut fattades, men som inte

var folkbokförd här den 1

november föregående år, avses

med hemortskommun den kommun

där den fysiska personen först var

bosatt eller stadigvarande

vistades.

11 a §

Vid prövning av besvär över

länsrättens beslut i mål som avses

i 11 § första stycket skall nämnde-

män ingå i kammarrätten, om

nämndemän deltagit i länsrätten.

Prövningstillstånd krävs vid

överklagande till kammarrätten.

Bestämmelsen i 33 § fjärde

stycket förvaltningsprocesslagen

(1971:291) gäller inte avvisnings-

beslut som har meddelats av

Försäkringskassan.

12 §

48

Riksförsäkringsverket har att

verka för att bestämmelserna om

den allmänna försäkringen

tillämpas likformigt och rättvist.

Riksförsäkringsverket får överta

allmän försäkringskassas uppgift

att i länsrätten och kammarrätten

föra det allmännas talan.

Riksförsäkringsverket för det all-

männas talan i Regeringsrätten.

Riksförsäkringsverket får, även

till förmån för enskild part, över-

klaga domstols och försäkrings-

kassas beslut samt begära ändring

enligt 10 a §.

Det allmänna ombudet får

överklaga Försäkringskassans be-

slut och begära ändring enligt

10 a §.

Det allmänna ombudet får föra

talan även till förmån för enskild

part. Motsvarande gäller för

Försäkringskassan vid över-

klagande av domstols beslut.

13 §

49

Har ett överklagande inom

klagotiden kommit in till en allmän

förvaltningsdomstol, Riksförsäk-

ringsverket eller en allmän för-

säkringskassa, som inte har

meddelat det överklagade beslutet,

skall överklagandet översändas till

48

Senaste lydelse 1995:1686. Ändringen innebär bl.a. att första stycket upphävs.

336

49

Senaste lydelse 1996:200. Ändringen innebär bl.a. att första stycket upphävs.

Prop. 2003/04:152

Bilaga 2

den myndighet som meddelat

beslutet och anses inkommet i rätt

tid.

Överklagande av beslut i mål

eller ärenden om försäkring enligt

denna lag skall vara inkommet

inom två månader från den dag då

klaganden fick del av beslutet

eller, om överklagandet anförts av

Riksförsäkringsverket eller allmän

försäkringskassa, inom två måna-

der från den dag då beslutet med-

delades

Överklagande av beslut i mål

eller ärenden om försäkring enligt

denna lag skall vara inkommet

inom två månader från den dag då

klaganden fick del av beslutet

eller, om överklagandet anförts av

det allmänna ombudet eller För-

säkringskassan, inom två månader

från den dag då beslutet med-

delades.

Vad som sägs i denna paragraf om överklagande skall i tillämpliga

delar gälla en begäran om omprövning enligt 10 §.

Allmän försäkringskassas, Riks-

försäkringsverkets och domstols

beslut skall omedelbart gälla, om

inte annat föreskrivits i beslutet

eller bestäms av den domstol som

har att pröva beslutet

Försäkringskassans och dom-

stols beslut skall omedelbart gälla,

om inte annat föreskrivits i

beslutet eller bestäms av den

domstol som har att pröva beslutet.

13 a §

50

I ärenden enligt 4 a § samt 2

kap. 3 a och 3 b §§ gäller

bestämmelserna i 10–13 §§ om

omprövning och ändring av en

allmän försäkringskassas beslut

samt om överklagande av en för-

säkringskassas eller domstols

beslut.

Bestämmelserna i 10–13 §§

gäller också allmän försäk-

ringskassas eller Riksförsäk-

ringsverkets beslut i ärenden om

utfärdande av intyg för

tillämpningen av rådets förordning

(EEG) nr 1408/71 av den 14 juni

1971 om tillämpningen av

systemen för social trygghet när

anställda, egenföretagare eller

deras familjemedlemmar flyttar

inom gemenskapen

I ärenden enligt 4 a § samt 2

kap. 3 a och 3 b §§ gäller

bestämmelserna i 10–13 §§ om

omprövning och ändring av

Försäkringskassan beslut samt om

överklagande av Försäkrings-

kassans eller domstols beslut.

Bestämmelserna i 10–13 §§

gäller också Försäkringskassans

beslut i ärenden om utfärdande av

intyg för tillämpningen av rådets

förordning (EEG) nr 1408/71 av

den 14 juni 1971 om

tillämpningen av systemen för

social trygghet när anställda,

egenföretagare eller deras

familjemedlemmar flyttar inom

gemenskapen.

16 §

De närmare föreskrifter, som

finnas erforderliga för tillämp-

ningen av denna lag, meddelas av

regeringen eller, efter regeringens

De närmare föreskrifter som

behövs för tillämpningen av denna

lag meddelas av regeringen eller

den myndighet som regeringen

337

50

Senaste lydelse 2003:300.

Prop. 2003/04:152

Bilaga 2

bemyndigande, av

riksförsäkringsverket

bestämmer.

21 kap.

2 §

51

För den frivilliga försäkringen

skall den försäkrade erlägga den

avgift som fastställs av regeringen,

eller efter regeringens bestäm-

mande, Riksförsäkringsverket. Av-

gifterna får inte bestämmas till

olika belopp för olika försäkrade i

vidare mån än som föranleds av

skillnader i försäkringens omfatt-

ning.

Statsbidrag får lämnas med viss

del av kostnaderna för sjuk-

penning och sjukpenningtillägg

enligt 1 §.

För reglering av över- och

underskott skall hos varje allmän

försäkringskassa finnas en fond

för den frivilliga sjukförsäkringen.

Fondens kapital och avkastning

får tas i anspråk enligt de

bestämmelser som meddelas av

regeringen.

Fonden förvaltas enligt grunder

som riksdagen fastställer särskilt.

För den frivilliga försäkringen

skall den försäkrade erlägga den

avgift som fastställs av regeringen

eller den myndighet som rege-

ringen bestämmer. Avgifterna får

inte bestämmas till olika belopp

för olika försäkrade i vidare mån

än som föranleds av skillnader i

försäkringens omfattning.

22 kap.

3 §

52

Den försäkrades arbetsgivare skall i samråd med den försäkrade svara

för att dennes behov av rehabilitering snarast klarläggs och för att de

åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering.

Arbetsgivaren skall påbörja en rehabiliteringsutredning

1. när den försäkrade till följd av sjukdom har varit helt eller delvis

frånvarande från sitt arbete under längre tid än fyra veckor i följd,

2. när den försäkrades arbete ofta har avbrutits av kortare sjukperioder

eller

3. när den försäkrade begär det.

Rehabiliteringsutredningen skall

i fall som avses i andra stycket 1

tillställas försäkringskassan inom

åtta veckor från dagen för anmälan

om sjukdomsfallet och i fall som

avses i andra stycket 2 inom

samma tid räknat från dagen för

Rehabiliteringsutredningen skall

i fall som avses i andra stycket 1

tillställas Försäkringskassan inom

åtta veckor från dagen för anmälan

om sjukdomsfallet och i fall som

avses i andra stycket 2 inom

samma tid räknat från dagen för

51

Senaste lydelse 1998:87. Ändringen innebär bl.a. att andra–femte styckena upphävs.

338

52

Senaste lydelse 2003:422.

Prop. 2003/04:152

Bilaga 2

anmälan om det sjukdomsfall som

närmast föregick rehabiliterings-

utredningen. Har rehabiliterings-

utredningen gjorts på begäran av

den försäkrade, skall den tillställas

kassan inom åtta veckor från den

dag då begäran framställdes hos

arbetsgivaren.

Om rehabiliteringsutredningen

inte kan slutföras inom den i tredje

stycket angivna tiden, skall detta

anmälas till försäkringskassan

inom samma tid. Därvid skall

uppgift lämnas om orsaken till

dröjsmålet och om den tidpunkt då

utredningen beräknas vara av-

slutad. Sedan utredningen slutförts

skall den omgående tillställas

försäkringskassan.

anmälan om det sjukdomsfall som

närmast föregick rehabiliterings-

utredningen. Har rehabiliterings-

utredningen gjorts på begäran av

den försäkrade, skall den tillställas

Försäkringskassan inom åtta

veckor från den dag då begäran

framställdes hos arbetsgivaren.

Om rehabiliteringsutredningen

inte kan slutföras inom den i tredje

stycket angivna tiden, skall detta

anmälas till Försäkringskassan

inom samma tid. Därvid skall

uppgift lämnas om orsaken till

dröjsmålet och om den tidpunkt då

utredningen beräknas vara av-

slutad. Sedan utredningen slutförts

skall den omgående tillställas

Försäkringskassan.

Utredningen skall genomföras i samråd med den försäkrades

arbetstagarorganisation, om den försäkrade medger det.

Försäkringskassan skall överta ansvaret för rehabiliteringsutredningen,

om det finns skäl till det.

6 §

53

Om den försäkrade behöver en

rehabiliteringsåtgärd, för vilken

ersättning kan utges enligt detta

kapitel, skall försäkringskassan

upprätta en rehabiliteringsplan.

Planen skall såvitt möjligt

upprättas i samråd med den

försäkrade.

Om den försäkrade behöver en

rehabiliteringsåtgärd, för vilken

ersättning kan utges enligt detta

kapitel, skall Försäkringskassan

upprätta en rehabiliteringsplan.

Planen skall såvitt möjligt

upprättas i samråd med den

försäkrade

Rehabiliteringsplanen skall ange de rehabiliteringsåtgärder som skall

komma i fråga och vem som har ansvaret för dem, en tidsplan för

rehabiliteringen samt uppgifter i övrigt som behövs för att genomföra

rehabiliteringen. Planen skall även innehålla uppgift om den beräknade

kostnaden för ersättning under rehabiliteringstiden.

Försäkringskassan skall fortlöpande se till att rehabiliteringsplanen

följs och att det vid behov görs nödvändiga ändringar i den.

11 §

54

Den försäkrade skall så snart det

kan ske och senast inom två

veckor till försäkringskassan an-

mäla sådan ändring av sina

förhållanden som är av betydelse

för rätten till rehabiliterings-

Den försäkrade skall så snart det

kan ske och senast inom två

veckor till Försäkringskassan an-

mäla sådan ändring av sina

förhållanden som är av betydelse

för rätten till rehabiliterings-

53

Senaste lydelse 1991:1040.

339

54

Senaste lydelse 1991:1040.

Prop. 2003/04:152

Bilaga 2

ersättning eller för rehabiliterings-

ersättningens storlek.

ersättning eller för rehabiliterings-

ersättningens storlek.

16 §

55

Rehabiliteringsersättning enligt

detta kapitel får, om omständlg-

heterna motiverar det, dras in eller

sättas ned om den försäkrade

underlåter att till försäkrings-

kassan anmäla sådan ändring av

förhållande, som är av betydelse

för rätten till rehabili-

teringsersättning eller för reha-

biliteringsersättningens storlek.

Rehabiliteringsersättning enligt

detta kapitel får, om omständig-

heterna motiverar det, dras in eller

sättas ned om den försäkrade

underlåter att till Försäkrings-

kassan anmäla sådan ändring av

förhållande, som är av betydelse

för rätten till rehabili-

teringsersättning eller för reha-

biliteringsersättningens storlek.

Om nedsättning eller indragning i andra fall av ersättning som här

avses föreskrivs i 20 kap. 3 §.

________________

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2. Bestämmelserna i 17 kap. 1 § första stycket skall tillämpas även när

en ersättning som där avses har betalats ut av en allmän försäkringskassa.

3. När bestämmelserna i 18 kap. 3 § första stycket tillämpas första

gången skall försäkringsdelegationens ledamöter utses för tiden till och

med den 31 december 2006.

4. Beträffande omprövning eller överklagande av beslut som har

meddelats av Riksförsäkringsverket eller en allmän försäkringskassa

gäller bestämmelserna i 20 kap. 10 och 11 §§ första–tredje styckena i

deras lydelse före den 1 januari 2005. Därvid gäller att omprövning av

allmän försäkringskassas beslut skall göras av Försäkringskassan.

5. Äldre bestämmelser i 20 kap. 11 § fjärde stycket i dess lydelse före

den 1 januari 2005 skall fortfarande tillämpas såvitt avser beslut som har

meddelats av en allmän försäkringskassa.

55

Senaste lydelse 1997:275.

340

Prop. 2003/04:152

Bilaga 2

2.5

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:000) om

ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2004:000) om ändring i lagen

(1962:381) om allmän försäkring

dels att 1 kap. 2 § skall ha följande lydelse,

dels att det i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna skall

införas två nya punkter, 2 och 3, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

2 §

Den allmänna försäkringen

handhas av Försäkringskassan.

Den allmänna försäkringen

handhas av Försäkringskassan.

Om allmänt ombud hos

Försäkringskassan finns särskilda

bestämmelser.

___________________

Denna lag träder i kraft den

1 januari 2005.

1. Denna lag träder i kraft den

1 januari 2005.

2. Äldre bestämmelser om

skadestånd i 18 kap. 37 och 38 §§

gäller för uppdrag som har

fullgjorts före ikraftträdandet. Vad

som i 18 kap 38 § sägs om

anmärkning skall gälla anmärk-

ning av Riksförsäkringsverket eller

Försäkringskassan och vad som

sägs om överlämnande till styrel-

sen skall även gälla överlämnande

till Försäkringskassan. Försäk-

ringskassan för det allmännas

talan om skadestånd enligt denna

punkt.

3. Äldre bestämmelser i 18 kap.

om redovisning och revision gäller

i tillämpliga delar efter utgången

av år 2004. Regeringen får med-

dela närmare föreskrifter om

tillämpningen av nämnda bestäm-

melser.

341

Prop. 2003/04:152

Bilaga 2

2.6

Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om

arbetsskadeförsäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:380) om

arbetsskadeförsäkring

1

dels att 8 kap. 13 § skall upphöra att gälla,

dels att 1 kap. 1 och 2 §§, 4 kap. 5 §, 6 kap. 4 och 9 §§ samt 8 kap.

1–4, 7–9 och 12 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap

1 §

2

I denna lag finns bestämmelser om försäkring för arbetsskada.

I socialförsäkringslagen

(1999:799) finns bestämmelser om

vem som omfattas av denna lag.

Socialförsäkringslagen innehåller

också bestämmelser om förmåner

vid utlandsvistelse och hand-

läggning av ärenden, m.m.

I socialförsäkringslagen

(1999:799) finns bestämmelser om

vem som omfattas av denna lag.

Socialförsäkringslagen innehåller

också bestämmelser om förmåner

vid utlandsvistelse och anmälan,

m.m.

2 §

Arbetsskadeförsäkringen

handhas av Riksförsäkringsverket,

de allmänna försäkringskassorna

och de lokala myndigheter som

regeringen bestämmer.

Arbetsskadeförsäkringen

handhas av Försäkringskassan

4 kap.

5 §

3

För den som är

sjukpenningförsäkrad enligt 3 kap.

lagen (1962:381) om allmän

försäkring utgörs livränte-

underlaget av hans eller hennes

sjukpenninggrundande inkomst

enligt 3 kap. 2 § nämnda lag vid

den tidpunkt från vilken livräntan

skall utges eller den inkomst som

då skulle ha utgjort hans eller

hennes sjukpenninggrundande in-

komst, om försäkringskassan hade

känt till samtliga förhållanden.

För den som är

sjukpenningförsäkrad enligt 3 kap.

lagen (1962:381) om allmän

försäkring utgörs livränte-

underlaget av hans eller hennes

sjukpenninggrundande inkomst

enligt 3 kap. 2 § nämnda lag vid

den tidpunkt från vilken livräntan

skall utges eller den inkomst som

då skulle ha utgjort hans eller

hennes sjukpenninggrundande in-

komst, om Försäkringskassan

hade känt till samtliga

förhållanden.

1

Lagen omtryckt 1993:357.

Senaste lydelse av 8 kap. 13 § 1998:90.

2

Senaste lydelse 1999:809.

342

3

Senaste lydelse 1998:678.

Prop. 2003/04:152

Bilaga 2

Vid tillämpningen av första stycket gäller följande avvikelser från

bestämmelserna i 3 kap. 2 § lagen om allmän försäkring. Vid

beräkningen skall också andra skattepliktiga förmåner än pengar beaktas.

Med inkomst av anställning likställs kostnadsersättning som inte enligt 8

kap. 19 eller 20 § skattebetalningslagen (1997:483) undantas vid

beräkning av skatteavdrag. Semesterlön och semesterersättning skall

medräknas utan den begränsning som anges i 3 kap. 2 § tredje stycket

lagen om allmän försäkring. Inkomst i form av skattepliktiga förmåner

skall värderas på det sätt som är föreskrivet för beräkning av

pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad

ålderspension.

6 kap.

4 §

En försäkrad som på anmodan

av allmän försäkringskassa eller

med dess samtycke avhåller sig

från arbetet i syfte att förebygga

att en arbetsskada uppstår, åter-

uppstår eller förvärras, har rätt att

under tiden få skälig ersättning

från arbetsskadeförsäkringen, mot-

svarande högst hel sjukpenning

enligt bestämmelserna i 3 kap. 1–2

a §§.

En försäkrad som på anmodan

av Försäkringskassan eller med

dess samtycke avhåller sig från

arbetet i syfte att förebygga att en

arbetsskada uppstår, återuppstår

eller förvärras, har rätt att under

tiden få skälig ersättning från

arbetsskadeförsäkringen, mot-

svarande högst hel sjukpenning

enligt bestämmelserna i 3 kap. 1–2

a §§.

9 §

4

För varje dag som en försäkrad,

som uppbär livränta enligt 4 kap.,

på grund av skyddstillsyn med

särskild behandlingsplan vistas i

ett sådant familjehem eller hem för

vård eller boende som avses i

socialtjänstlagen (2001:453) skall

han eller hon betala för sitt

uppehälle för den tid under vilken

staten bekostar vistelsen.

Betalning skall ske genom att

försäkringskassan, efter skatte-

avdrag enligt skattbetalningslagen

(1997:483), gör avdrag från

livräntan när denna betalas ut. Om

den försäkrade samtidigt med

livräntan uppbär sjukersättning

eller aktivitetsersättning enligt

lagen (1962:381) om allmän

försäkring, pensionsförmåner en-

ligt 4 eller 6 kap. lagen (2000:461)

om efterlevandepension och efter-

För varje dag som en försäkrad,

som uppbär livränta enligt 4 kap.,

på grund av skyddstillsyn med

särskild behandlingsplan vistas i

ett sådant familjehem eller hem för

vård eller boende som avses i

socialtjänstlagen (2001:453) skall

han eller hon betala för sitt

uppehälle för den tid under vilken

staten bekostar vistelsen.

Betalning skall ske genom att

Försäkringskassan, efter skatte-

avdrag enligt skattebetalnings-

lagen (1997:483), gör avdrag från

livräntan när denna betalas ut. Om

den försäkrade samtidigt med

livräntan uppbär sjukersättning

eller aktivitetsersättning enligt

lagen (1962:381) om allmän

försäkring, pensionsförmåner en-

ligt 4 eller 6 kap. lagen (2000:461)

om efterlevandepension och efter-

343

4

Senaste lydelse 2002:301.

Prop. 2003/04:152

Bilaga 2

levandestöd till barn, ålders-

pension enligt lagen (1998:674)

om inkomstgrundad ålderspension

eller lagen (1998:702) om

garantipension eller äldreförsörj-

ningsstöd enligt lagen (2001:853)

om äldreförsörjningsstöd, skall

endast ett avdrag göras från de

sammantagna förmånerna.

levandestöd till barn, ålders-

pension enligt lagen (1998:674)

om inkomstgrundad ålderspension

eller lagen (1998:702) om

garantipension eller äldreförsörj-

ningsstöd enligt lagen (2001:853)

om äldreförsörjningsstöd, skall

endast ett avdrag göras från de

sammantagna förmånerna.

Avdraget uppgår till 80 kr för dag. Det får dock utgöra högst en

tredjedel av förmånernas månadsbelopp efter skatteavdrag delat med 30.

Därvid skall det belopp varmed minskning sker avrundas till närmaste

lägre krontal.

8 kap.

1 §

5

Underrättelse om arbetsskada skall beträffande arbetstagare

omedelbart lämnas till den arbetsgivare hos vilken arbetstagaren var

anställd när skadan inträffade. Har skada till följd av annat än olycksfall

visat sig först efter det den försäkrade har upphört att vara utsatt för

inverkan som har orsakat skadan, skall underrättelse lämnas till den

arbetsgivare hos vilken den försäkrade senast var utsatt för sådan

inverkan. Finns någon som på arbetsgivarens vägnar förestår arbetet, får

underrättelsen i stället lämnas till denne. Beträffande försäkrad som

avses i 3 kap. 15 § socialförsäkringslagen (1999:799) skall vad i detta

kapitel sägs om arbetsgivare gälla rektor eller annan som förestår

utbildningen.

Arbetsgivare eller arbets-

föreståndare som genom under-

rättelse enligt första stycket eller

på annat sätt har fått kännedom om

inträffad arbetsskada är skyldig att

omedelbart anmäla skadan till

allmän försäkringskassa. Annan

försäkrad än arbetstagare skall

själv anmäla arbetsskada till

försäkringskassan. Har han avlidit

till följd av skadan, skall anmälan

göras av den som har rätt att

företräda dödsboet.

Anmälan enligt andra stycket

skall göras enligt föreskrifter som

meddelas av regeringen till den

allmänna försäkringskassa som

avses i 5 kap. socialförsäk-

ringslagen. Nödvändiga utgifter

för läkarutlåtanden ersätts i en-

lighet med vad regeringen

föreskriver.

Arbetsgivare eller arbets-

föreståndare som genom under-

rättelse enligt första stycket eller

på annat sätt har fått kännedom om

inträffad arbetsskada är skyldig att

omedelbart anmäla skadan till

Försäkringskassan. Annan försäk-

rad än arbetstagare skall själv

anmäla arbetsskada till

Försäkringskassan. Har han av-

lidit till följd av skadan, skall

anmälan göras av den som har rätt

att företräda dödsboet.

Anmälan enligt andra stycket

skall göras enligt föreskrifter som

meddelas av regeringen. Nödvän-

diga utgifter för läkarutlåtanden

ersätts i enlighet med vad reger-

ingen föreskriver.

344

5

Senaste lydelse 1999:809.

Prop. 2003/04:152

Bilaga 2

2 §

6

Ansökan om ersättning enligt

denna lag skall göras skriftligen

hos den allmänna försäkrings-

kassan.

Ansökan om ersättning enligt

denna lag skall göras skriftligen

hos Försäkringskassan.

3 §

7

Den allmänna försäkrings-

kassan skall så snart det kan ske

bestämma den ersättning som skall

betalas ut. Den behöriga försäk-

ringskassan får dock uppdra åt en

annan försäkringskassa att be-

stämma ersättningen.

Försäkringskassan skall så snart

det kan ske bestämma den er-

sättning som skall betalas ut.

Frågan om den försäkrade har ådragit sig en arbetsskada skall endast

prövas i den mån det behövs för att bestämma ersättning enligt denna lag.

Bestämmelsen i 20 kap. 2 a § lagen (1962:381) om allmän försäkring om

förordnande till dess slutligt beslut kan fattas gäller även i fråga om

ersättning från arbetsskadeförsäkringen.

Beslut som meddelas enligt denna lag skall gälla omedelbart, om ej

annat föreskrivs i beslutet eller bestäms av den myndighet som har att

pröva beslutet.

4 §

8

Ärende angående livränta till

den försäkrade och i annat ärende

uppkommen fråga huruvida den

försäkrade har ådragit sig

arbetsskada till följd av annat än

olycksfall skall i försäkringskassa

avgöras av socialförsäkrings-

nämnd. Regeringen får dock med-

dela föreskrifter om behörighet för

tjänsteman hos försäkringskassan

att avgöra ärenden som är av enkel

beskaffenhet och inte angår liv-

ränta till den försäkrade.

Ärende angående livränta till

den försäkrade och i annat ärende

uppkommen fråga huruvida den

försäkrade har ådragit sig

arbetsskada till följd av annat än

olycksfall skall i Försäkrings-

kassan avgöras av socialförsäk-

ringsnämnd. Regeringen får dock

meddela föreskrifter om behörig-

het för tjänsteman hos För-

säkringskassan att avgöra ärenden

som är av enkel beskaffenhet och

inte angår livränta till den för-

säkrade.

7 §

9

Myndighet, arbetsgivare och

uppdragsgivare är skyldiga att på

begäran lämna domstol, Riksför-

säkringsverket, allmän försäk-

ringskassa eller lokal myndighet

som avses i 1 kap. 2 § uppgift om

Myndighet, arbetsgivare och

uppdragsgivare är skyldiga att på

begäran lämna domstol eller För-

säkringskassan uppgift om namn-

given person rörande förhållande

som är av betydelse för tillämp-

6

Senaste lydelse 2002:222.

7

Senaste lydelse 1999:809.

8

Senaste lydelse 2000:465.

345

9

Senaste lydelse 1991:221.

ilaga 2

B

ningen av denna lag. Arbetsgivare och uppdragsgivare är även skyldiga att lämna sådan uppgift om arbetet och arbetsförhållandena som behövs för att bestämma ersättningsbelopp.

namngiven person rörande förhållande som är av betydelse för tillämpningen av denna lag. Arbetsgivare och uppdragsgivare är även skyldiga att lämna sådan uppgift om arbetet och arbetsförhållandena som behövs för att bestämma ersättningsbelopp.

8 §

Domstol och allmän försäkringskassa har, i den mån det behövs för att bestämma ersättning enligt denna lag, rätt att hos myndighet som har att utöva tillsyn över arbetsgivares verksamhet begära undersökning av arbetsförhållanden eller att, om särskilda skäl föreligger eller det gäller annan försäkrad än arbetstagare, själva företa sådan undersökning.

Domstol och Försäkringskassan har, i den mån det behövs för att bestämma ersättning enligt denna lag, rätt att hos myndighet som har att utöva tillsyn över arbetsgivares verksamhet begära undersökning av arbetsförhållanden eller att, om särskilda skäl föreligger eller det gäller annan försäkrad än arbetstagare, själva företa sådan undersökning.

9 §

Allmän försäkringskassa får i ärende angående arbetsskadeförsäkring begära att tingsrätt håller förhör med vittne eller sakkunnig. Ingen är skyldig att inställa sig vid annan tingsrätt än den inom vars domkrets han vistas. Om förhöret skall i tillämpliga delar gälla vad som föreskrives om bevisupptagning utom huvudförhandling. Ersättning till den som har inställt sig för att höras utgår med skäligt belopp som rätten bestämmer och betalas av kassan.

Försäkringskassan får i ärende angående arbetsskadeförsäkring begära att tingsrätt håller förhör med vittne eller sakkunnig. Ingen är skyldig att inställa sig vid annan tingsrätt än den inom vars domkrets han vistas. Om förhöret skall i tillämpliga delar gälla vad som föreskrives om bevisupptagning utom huvudförhandling. Ersättning till den som har inställt sig för att höras utgår med skäligt belopp som rätten bestämmer och betalas av Försäkringskassan.

12 §

Bestämmelserna i 20 kap.10–13 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring om omprövning och ändring av försäkringskassas beslut samt överklagande av försäkringskassas och domstols beslut har motsvarande tillämpning i ärende enligt denna lag.

Bestämmelserna i 20 kap.10–13 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring om omprövning och ändring av Försäkringskassans beslut samt överklagande av Försäkringskassans och domstols beslut har motsvarande tillämpning i ärende enligt denna lag.

__________________ Prop. 2003/04:152 Bilaga 2

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension

dels att 15 kap. 1 § skall upphöra att gälla, dels att 1 kap. 4, 5 och 5 b §§, 2 kap. 5 och 17 §§, 3 kap. 7 och 13–15 §§, 4 kap. 12 §, 12 kap. 1–3 och 9 §§, 13 kap. 4, 5, 9, 11, 12, 14–20 och 22 §§, 14 kap. 1, 1 a, och 7–9 §§, 15 kap. 6–11, 13, 15 och 20 §§ samt rubriken närmast före 13 kap. 19 § skall ha följande lydelse,

dels att punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (2002:980) om ändring i lagen (2002:206) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 15 kap. 2 § skall lyda ”Tillsyn”, dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 13 kap. 17 a och 22 a §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

4 §

1

I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och handläggning av ärenden, m.m.

I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och anmälan, m.m.

Om allmänt ombud hos Försäkringskassan finns särskilda bestämmelser.

5 §

2

Vissa beräkningar enligt denna lag skall göras med ledning av ett inkomstindex. Detta index skall visa den relativa förändringen av genomsnittet av de försäkrades årliga pensionsgrundande inkomster utan den begränsning som anges i 2 kap. 1 § andra stycket, efter avdrag för allmän pensionsavgift, vilka har uppburits av dem som under inkomståret har fyllt minst 16 år och högst 64 år.

Förändringen av indextalet mellan två på varandra följande år skall motsvara den beräknade årliga relativa förändringen av de inkomster som anges i första stycket under en period av tre år före det år inkomstindexet avser. Vid beräkningen av inkomsterna skall den årliga förändringen i det allmänna prisläget räknat från juni månad till juni månad under samma period frånräknas. Det framräknade värdet skall därefter omräknas med förändringen i det allmänna prisläget i juni månad två år före det år indexet avser och det allmänna prisläget i juni månad året närmast före det året.

1

Senaste lydelse 1999:802.

2

Senaste lydelse 2003:301.

Regeringen skall för varje år fastställa inkomstindexet efter det att det har beräknats av Riksförsäkringsverket. För år 1999 skall inkomstindexet vara lika med 100,00.

Regeringen skall för varje år fastställa inkomstindexet efter det att det har beräknats av Försäkringskassan. För år 1999 skall inkomstindexet vara lika med 100,00.

5 b §

3

Avgiftsinkomsterna beräknas som

1. genomsnittet av inkomsterna det andra–fjärde året före det år balanstalet avser, multiplicerat med

2. den beräknade årliga relativa förändringen av inkomsterna under det andra–femte året före det år balanstalet avser. Vid beräkningen av den relativa förändringen av inkomsterna skall den årliga förändringen i det allmänna prisläget räknat från juni månad till juni månad under samma period frånräknas. Det framräknade värdet skall därefter omräknas med förändringen i det allmänna prisläget i juni månad tre år före det år balanstalet avser och det allmänna prisläget i juni månad året efter det förstnämnda året.

Omsättningstiden beräknas som medianen av omsättningstiden för det tredje, fjärde och femte året före det år balanstalet avser.

Pensionsskulden beräknas för det andra året före det år balanstalet avser, som summan av

1. pensionsbehållningar enligt 5 kap. 2 §,

2. det beräknade värdet av pensionsrätter för inkomstpension enligt 4 kap. 2–6 §§,

3. utbetalad pension för varje åldersgrupp i december månad multiplicerad med beräknat antal återstående utbetalningar av ett genomsnittligt pensionsbelopp för samma åldersgrupp justerat med den räntefaktor som anges i 5 kap. 12 § andra stycket, och

4. det beräknade värdet av kommande utbetalningar av tilläggspension för dem som inte påbörjat uttag av sådan pension.

Ytterligare föreskrifter för verkställighet av lagens bestämmelser om beräkning av balanstal meddelas av regeringen. Beräkningarna skall göras av Riksförsäkringsverket.

Ytterligare föreskrifter för verkställighet av lagens bestämmelser om beräkning av balanstal meddelas av regeringen. Beräkningarna skall göras av Försäkringskassan.

2 kap.

5 §

4

Som pensionsgrundande inkomst av anställning räknas vidare

1. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring samt sjukpenning eller särskild arbetsskadeersättning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgetts enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande, i den utsträckning ersättningen har trätt i stället för en försäkrads inkomst som arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,

3

Senaste lydelse 2002:315.

4

Senaste lydelse 2002:631.

2. föräldrapenningförmåner enligt lagen om allmän försäkring,

3. ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård,

4. ersättning som en allmän försäkringskassa har utgett enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön,

4. ersättning som har utgetts enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön,

5. livränta enligt 4 kap. lagen om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av den lagen,

6. delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,

7. vårdbidrag enligt lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag, i den utsträckning bidraget inte är ersättning för merkostnader,

8. dagpenning från arbetslöshetskassa, 10. aktivitetsstöd till den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program,

11. utbildningsbidrag för doktorander, 14. ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF),

15. dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt och till andra som får dagpenning enligt de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga,

16. bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden i den utsträckning som regeringen så föreskriver, samt

17. inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning enligt 8 kap. lagen om allmän försäkring.

17 §

5

Om en ersättning som är pensionsgrundande eller för vilken det skall beräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 3 kap. 4 § eller pensionspoäng enligt 4 kap. 9 §, har betalats ut av en allmän försäkringskassa eller en arbetslöshetskassa till en försäkrad och den försäkrade senare för samma månad har beviljats annan ersättning som är pensionsgrundande och samordnad med den ersättning som betalats ut tidigare, är den senare beviljade ersättningen inte pensionsgrundande till den del den avser tid före utbetalningsmånaden.

Om en ersättning som är pensionsgrundande eller för vilken det skall beräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 3 kap. 4 § eller pensionspoäng enligt 4 kap. 9 §, har betalats ut av Försäkringskassan eller en arbetslöshetskassa till en försäkrad och den försäkrade senare för samma månad har beviljats annan ersättning som är pensionsgrundande och samordnad med den ersättning som betalats ut tidigare, är den senare beviljade ersättningen inte pensionsgrundande till den del den avser tid före utbetalningsmånaden.

Beviljas vid samma tidpunkt inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad aktivitetsersättning enligt 8 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring och livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av den lagen, skall det vid tillämpning av första stycket anses

5

Senaste lydelse 2001:492.

som om sjukersättningen eller aktivitetsersättningen har betalats ut före livräntan.

3 kap.

7 §

6

Om en pensionsgrundande ersättning har betalats ut av en allmän försäkringskassa eller en arbetslöshetskassa till en försäkrad och den försäkrade senare för samma månad har beviljats sjukersättning eller aktivitetsersättning som är samordnad med den tidigare utbetalade ersättningen, skall pensionsgrundande belopp med anledning av sjukersättningen eller aktivitetsersättningen inte tillgodoräknas till den del denna ersättning avser tid före den månad då den har betalats ut.

Om en pensionsgrundande ersättning har betalats ut av Försäkringskassan eller en arbetslöshetskassa till en försäkrad och den försäkrade senare för samma månad har beviljats sjuk eller aktivitetsersättning som är samordnad med den tidigare utbetalade ersättningen, skall pensionsgrundande belopp med anledning av sjukersättningen eller aktivitetsersättningen inte tillgodoräknas till den del denna ersättning avser tid före den månad då den har betalats ut.

13 §

7

Om föräldrarna enligt 11 och 12 §§ var för sig kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 10 § får de, genom anmälan hos allmän försäkringskassa, ange vem av dem som skall tillgodoräknas ett sådant belopp.

Om föräldrarna enligt 11 och 12 §§ var för sig kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 10 § får de, genom anmälan till Försäkringskassan, ange vem av dem som skall tillgodoräknas ett sådant belopp.

Görs inte anmälan enligt första stycket skall beloppet tillgodoräknas den av föräldrarna som, för det år beloppet hänför sig till, har lägst pensionsunderlag enligt 4 kap. 2 §. Har ingen av föräldrarna något pensionsunderlag för det året eller har de lika högt underlag, skall det pensionsgrundande beloppet tillgodoräknas modern eller, om föräldrarna är av samma kön, den äldre av dem.

Vid beräkning enligt andra stycket av pensionsunderlaget skall bortses från pensionsgrundande belopp enligt 10 §. Vidare skall vid sådan beräkning med pensionsgrundande inkomst likställas inkomster som avses i 18 §.

14 §

Om enligt 11 och 12 §§ endast en av föräldrarna för ett år kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 10 § för ett barn, får denna förälder, genom anmälan till allmän försäkrings-

Om enligt 11 och 12 §§ endast en av föräldrarna för ett år kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 10 § för ett barn, får denna förälder, genom anmälan till Försäkringskassan,

6

Senaste lydelse 2001:492.

7

Senaste lydelse 2002:609.

kassa, överlåta rätten att för det året tillgodoräknas ett sådant belopp för det barnet till den andra föräldern om det enda skälet till att den andra föräldern inte kan tillgodoräknas beloppet är att han eller hon inte har bott tillsammans med barnet under minst halva året. Detta gäller dock endast om sistnämnda förälder

överlåta rätten att för det året tillgodoräknas ett sådant belopp för det barnet till den andra föräldern om det enda skälet till att den andra föräldern inte kan tillgodoräknas beloppet är att han eller hon inte har bott tillsammans med barnet under minst halva året. Detta gäller dock endast om sistnämnda förälder

1. under året har bott tillsammans med barnet i inte obetydlig omfattning, och

2. inte enligt 11 och 12 §§ själv för samma år kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 10 § för ett annat barn.

15 §

En förälder som enligt 11 och 12 §§ för ett år ensam kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 10 § för ett barn får också, om den andra föräldern har avlidit under det året eller tidigare, genom anmälan till allmän försäkringskassa överlåta rätten att för det året tillgodoräknas ett sådant belopp för det barnet till en annan försäkrad som föräldern under intjänandeåret var gift med eller hade gemensamt barn med och stadigvarande sammanbodde med.

En förälder som enligt 11 och 12 §§ för ett år ensam kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 10 § för ett barn får också, om den andra föräldern har avlidit under det året eller tidigare, genom anmälan till Försäkringskassan överlåta rätten att för det året tillgodoräknas ett sådant belopp för det barnet till en annan försäkrad som föräldern under intjänandeåret var gift med eller hade gemensamt barn med och stadigvarande sammanbodde med.

Överlåtelse enligt första stycket får ske endast om den försäkrade till vilken överlåtelse avses ske uppfyller de förutsättningar som anges i 12 § första stycket 1, 3 och 5 och denne inte heller enligt 11 och 12 §§ för samma år själv kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 10 § för ett annat barn.

4 kap.

12 §

Vårdår skall efter ansökan hos allmän försäkringskassa tillgodoräknas en förälder som är bosatt här i landet och som under större delen av ett kalenderår har vårdat ett barn som inte har fyllt tre år och som är bosatt här. För samma barn och år får dock vårdår tillgodoräknas endast en förälder.

Vårdår skall efter ansökan hos Försäkringskassan tillgodoräknas en förälder som är bosatt här i landet och som under större delen av ett kalenderår har vårdat ett barn som inte har fyllt tre år och som är bosatt här. För samma barn och år får dock vårdår tillgodoräknas endast en förälder.

Vid tillämpningen av första stycket skall med barn likställas fosterbarn och med en förälder likställas den, med vilken en förälder är eller har varit gift eller har eller har haft barn om de stadigvarande sammanbor.

12 kap.

1 §

8

Ålderspension enligt denna lag betalas ut efter ansökan. Sådan ansökan skall göras skriftligen hos den allmänna försäkringskassan. En pensionsberättigad som är född under något av åren 1938–1953 och som uppbär inkomstpension utan att ha rätt till tilläggspension skall dock, utan särskild ansökan, erhålla tilläggspension från och med den månad då han eller hon fått rätt till sistnämnda pension.

Om en person som har rätt till ålderspension enligt denna lag och är bosatt i Sverige inte tre månader före ingången av den månad då han eller hon fyller 70 år har ansökt om uttag av inkomst- eller tilläggspension, skall den allmänna försäkringskassan utreda om den pensionsberättigade vill ta ut ålderspension. För den som månaden före den då han eller hon fyller 65 år har uppburit sjukersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller särskild efterlevandepension enligt lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn skall motsvarande gälla, om ansökan om inkomst- eller tilläggspension enligt denna lag inte har gjorts senast förstnämnda månad.

Ålderspension enligt denna lag betalas ut efter ansökan. Sådan ansökan skall göras skriftligen hos Försäkringskassan. En pensionsberättigad som är född under något av åren 1938–1953 och som uppbär inkomstpension utan att ha rätt till tilläggspension skall dock, utan särskild ansökan, erhålla tilläggspension från och med den månad då han eller hon fått rätt till sistnämnda pension.

Om en person som har rätt till ålderspension enligt denna lag och är bosatt i Sverige inte tre månader före ingången av den månad då han eller hon fyller 70 år har ansökt om uttag av inkomst- eller tilläggspension, skall Försäkringskassan utreda om den pensionsberättigade vill ta ut ålderspension. För den som månaden före den då han eller hon fyller 65 år har uppburit sjukersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller särskild efterlevandepension enligt lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn skall motsvarande gälla, om ansökan om inkomst- eller tilläggspension enligt denna lag inte har gjorts senast förstnämnda månad.

2 §

9

Ålderspension skall utges från och med den månad som anges i ansökan, dock tidigast från och med den månad ansökan kom in till den allmänna försäkringskassan.

Ålderspension skall utges från och med den månad som anges i ansökan, dock tidigast från och med den månad ansökan kom in till Försäkringskassan.

Har den pensionsberättigade uppburit sjukersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller särskild efterlevandepension enligt lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om

8

Senaste lydelse 2001:492.

9

Lydelse enligt prop. 2003/04:91.

efterlevandepension och efterlevandestöd till barn omedelbart före 65 års ålder får inkomst- och tilläggspension beviljas för högst tre månader före ansökningsmånaden, dock tidigast från och med den månad då den pensionsberättigade fyllde 65 år.

3 §

10

Vad som föreskrivs i 1 § första stycket och 2 § första stycket gäller också i fråga om ökat uttag av ålderspension enligt denna lag. Ökat uttag av premiepension kan dock tidigast göras från och med månaden efter den då ansökan kom in till den allmänna försäkringskassan.

Vad som föreskrivs i 1 § första stycket och 2 § första stycket gäller också i fråga om ökat uttag av ålderspension enligt denna lag. Ökat uttag av premiepension kan dock tidigast göras från och med månaden efter den då ansökan kom in till Försäkringskassan.

Återkallelse eller minskning av uttag av ålderspension enligt denna lag får göras genom skriftlig anmälan till den allmänna försäkringskassan. Ändringen skall göras från och med den månad som anges i anmälan, dock tidigast från och med månaden efter den månad då anmälan kom in till den allmänna försäkringskassan.

Återkallelse eller minskning av uttag av ålderspension enligt denna lag får göras genom skriftlig anmälan till Försäkringskassan. Ändringen skall göras från och med den månad som anges i anmälan, dock tidigast från och med månaden efter den månad då anmälan kom in till Försäkringskassan.

9 §

11

För en pensionsberättigad som har rätt till livränta på grund av obligatorisk försäkring enligt lagen (1916:235) om försäkring för olycksfall i arbete, lagen (1929:131) om försäkring för vissa yrkessjukdomar eller lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller som enligt annan lag eller särskild författning eller enligt regeringens förordnande har rätt till annan livränta, som bestäms av eller betalas ut av Riksförsäkringsverket, skall inkomstpensionen och tilläggspensionen minskas enligt vad som sägs i andra stycket. Motsvarande skall gälla i fall då livränta utges enligt utländsk lagstiftning om yrkesskadeförsäkring. Minskning skall däremot inte ske på grund av

För en pensionsberättigad som har rätt till livränta på grund av obligatorisk försäkring enligt lagen (1916:235) om försäkring för olycksfall i arbete, lagen (1929:131) om försäkring för vissa yrkessjukdomar eller lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller som enligt annan lag eller särskild författning eller enligt regeringens förordnande har rätt till annan livränta, som bestäms av eller betalas ut av Försäkringskassan, skall inkomstpensionen och tilläggspensionen minskas enligt vad som sägs i andra stycket. Motsvarande skall gälla i fall då livränta utges enligt utländsk lagstiftning om yrkesskadeförsäkring. Minskning skall däremot inte ske på grund av

10

Lydelse enligt prop. 2003/04:91

11

Senaste lydelse 2002:206.

ilaga 2

B

livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller annan livränta som bestäms med tillämpning av nämnda lag. Medför skada för vilken livränta har börjat utges återigen sjukdom som berättigar till sjukpenning, skall det anses som om livränta utgavs under sjukdomstiden. Har livränta eller del därav eller livränta för viss tid bytts ut mot ett engångsbelopp, skall det vid beräkning enligt andra stycket anses som om livränta utges eller som om den livränta som utges har höjts med ett belopp som svarar mot engångsbeloppet enligt de vid utbytet tillämpade försäkringstekniska grunderna.

livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller annan livränta som bestäms med tillämpning av nämnda lag. Medför skada för vilken livränta har börjat utges återigen sjukdom som berättigar till sjukpenning, skall det anses som om livränta utgavs under sjukdomstiden. Har livränta eller del därav eller livränta för viss tid bytts ut mot ett engångsbelopp, skall det vid beräkning enligt andra stycket anses som om livränta utges eller som om den livränta som utges har höjts med ett belopp som svarar mot engångsbeloppet enligt de vid utbytet tillämpade försäkringstekniska grunderna.

Summan av inkomstpension, tilläggspension och garantipension enligt lagen (1998:702) om garantipension skall minskas med tre fjärdedelar av varje livränta som överstiger en sjättedel av prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring och som den pensionsberättigade uppbär som skadad. Minskning skall därvid i första hand göras på garantipensionen och därefter på tilläggspensionen. Avdrag på inkomstpension och tillläggspension enligt 6 kap. 2 § 1 får dock göras endast om den pensionsberättigade kunnat tillgodoräkna sig pensionspoäng för minst ett år när skadan inträffade.

Sammanlagd hel pension enligt denna lag skall dock aldrig, på grund av bestämmelserna i denna paragraf, för månad räknat understiga 13 procent av prisbasbeloppet för den som är ogift och 11,5 procent av prisbasbeloppet för den som är gift. Härvid skall bestämmelserna i 6 kap. 17 § tillämpas på motsvarande sätt.

13 kap.

4 §

12

Andra beslut enligt denna lag än sådana som avses i 1 och 2 §§ skall fattas av den allmänna försäkringskassa som enligt 5 kap. socialförsäkringslagen (1999:799) skall avgöra ett ärende avseende den försäkrade.

Den försäkringskassa som avses i första stycket skall även handlägga andra ärenden enligt denna lag än sådana som avses i 1 och 2 §§.

Ändring och omprövning av

Andra beslut enligt denna lag än sådana som avses i 1 och 2 §§ skall fattas av Försäkringskassan.

12

Senaste lydelse 1999:802. Ändringen innebär bl.a. att andra och tredje styckena upphävs.

beslut enligt denna lag som har meddelats av en allmän försäkringskassa skall göras av samma försäkringskassa.

5 §

13

Beslut enligt 3 och 4 kap. samt beslut om inkomst-, tilläggs- och premiepension får fattas genom automatiserad behandling av Riksförsäkringsverket för en allmän försäkringskassas räkning när skälen för beslutet får utelämnas enligt 20 § första stycket 1 förvaltningslagen (1986:223).

För sådana beslut som avses i första stycket skall ändring och omprövning, liksom andra åtgärder som enligt denna lag eller annan författning skall vidtas med avseende på beslutet, i stället vidtas av den försäkringskassa som enligt 4 § är behörig vid tidpunkten för åtgärden.

Beslut enligt 3 och 4 kap. samt beslut om inkomst-, tilläggs- och premiepension får fattas genom automatiserad behandling av Försäkringskassan när skälen för beslutet får utelämnas enligt 20 § första stycket 1 förvaltningslagen (1986:223).

9 §

14

Ett beslut enligt denna lag skall omprövas om den som beslutet avser begär det eller om det finns andra skäl. Omprövning skall dock inte göras av beslut som meddelats enligt 11 eller 13 §.

Ett beslut om pensionsgrundande inkomst eller andra pensionsgrundande belopp får omprövas på begäran av den enskilde bara i samband med att beslutet om pensionsrätt eller pensionspoäng omprövas. Ett beslut om pensionsgrundande inkomst eller andra pensionsgrundande belopp får dock omprövas även om inte pensionsrätt eller pensionspoäng påverkas, om det är av betydelse för den enskilde. Härvid skall samma bestämmelser gälla som för omprövning av beslut om pensionsrätt och vad som då sägs om allmän försäkringskassa skall, när det gäller omprövning av

Ett beslut om pensionsgrundande inkomst eller andra pensionsgrundande belopp får omprövas på begäran av den enskilde bara i samband med att beslutet om pensionsrätt eller pensionspoäng omprövas. Ett beslut om pensionsgrundande inkomst eller andra pensionsgrundande belopp får dock omprövas även om inte pensionsrätt eller pensionspoäng påverkas, om det är av betydelse för den enskilde. Härvid skall samma bestämmelser gälla som för omprövning av beslut om pensionsrätt och vad som då sägs om Försäkringskassan skall, när det gäller omprövning av beslut

13

Senaste lydelse 2002:206. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.

14

Senaste lydelse 2003:725.

beslut om pensionsgrundande inkomst, i stället avse Skatteverket.

Om, vid omprövning av ett beslut om pensionsrätt eller pensionspoäng, prövning skall göras av den pensionsgrundande inkomst som legat till grund för beslutet, skall försäkringskassan överlämna ärendet i den delen till Skatteverket för omprövning av beslutet om denna inkomst.

om pensionsgrundande inkomst, i stället avse Skatteverket.

Om, vid omprövning av ett beslut om pensionsrätt eller pensionspoäng, prövning skall göras av den pensionsgrundande inkomst som legat till grund för beslutet, skall Försäkringskassan överlämna ärendet i den delen till Skatteverket för omprövning av beslutet om denna inkomst.

11 §

Den som vill begära omprövning enligt 9 eller 10 § skall göra detta skriftligen. Begäran om omprövning av ett beslut enligt 4 kap. skall ha kommit in till allmän försäkringskassa före utgången av året efter det fastställelseår som beslutet avser. I fråga om annat beslut skall begäran om omprövning ha kommit in inom två månader från det att den som begär omprövningen fick del av beslutet.

Den som vill begära omprövning enligt 9 eller 10 § skall göra detta skriftligen. Begäran om omprövning av ett beslut enligt 4 kap. skall ha kommit in till Försäkringskassan före utgången av året efter det fastställelseår som beslutet avser. I fråga om annat beslut skall begäran om omprövning ha kommit in inom två månader från det att den som begär omprövningen fick del av beslutet.

Gör den som begär omprövning sannolikt att han eller hon inte inom två månader före utgången av den tid som anges i första stycket andra meningen har fått kännedom om ett beslut eller annan handling med uppgift om vad som har beslutats, skall begäran om omprövning i stället ha kommit in inom två månader från den dag då den som begär omprövningen fick sådan kännedom.

12 §

15

Om en begäran om omprövning har kommit in till Premiepensionsmyndigheten eller till Skatteverket, en allmän försäkringskassa eller en allmän förvaltningsdomstol, som inte har fattat det överklagade beslutet, skall begäran om omprövning sändas till den som har meddelat beslutet. Har begäran kommit in till någon av de först nämnda myndigheterna eller en försäkringskassa inom den tid som anges

Om en begäran om omprövning har kommit in till Premiepensionsmyndigheten, Skatteverket, Försäkringskassan eller en allmän förvaltningsdomstol, som inte har fattat det överklagade beslutet, skall begäran om omprövning sändas till den som har meddelat beslutet. Har begäran kommit in till Premiepensionsmyndigheten, Skatteverket eller Försäkringskassan inom den tid som anges i 11 §, skall den anses

15

Senaste lydelse 2003:725. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.

i 11 §, skall den anses som inkommen i rätt tid.

Bestämmelserna i första stycket gäller också om en begäran om omprövning har kommit in till Riksförsäkringsverket inom den tid som anges i 11 §.

som inkommen i rätt tid.

14 §

16

Ett beslut om pensionsgrundande inkomst skall omprövas av Skatteverket om en allmän försäkringskassa enligt 9 § tredje stycket har överlämnat ett ärende för omprövning.

Ett beslut om pensionsgrundande inkomst skall omprövas av Skatteverket om Försäkringskassan enligt 9 § tredje stycket har överlämnat ett ärende för omprövning.

15 §

Har omprövning begärts av ett beslut och överklagar Riksförsäkringsverket samma beslut, skall beslutet inte omprövas utan ärendet i stället överlämnas till allmän förvaltningsdomstol. Den enskildes begäran om omprövning skall då anses som ett överklagande.

Har omprövning begärts av ett beslut och överklagar Försäkringskassan eller det allmänna ombudet samma beslut, skall beslutet inte omprövas utan ärendet i stället överlämnas till allmän förvaltningsdomstol. Den enskildes begäran om omprövning skall då anses som ett överklagande.

16 §

17

En fråga enligt denna lag som redan har avgjorts av en allmän förvaltningsdomstol får inte omprövas av Skatteverket, en allmän försäkringskassa eller Premiepensionsmyndigheten.

En fråga enligt denna lag som redan har avgjorts av en allmän förvaltningsdomstol får inte omprövas av Skatteverket, Försäkringskassan eller Premiepensionsmyndigheten.

17 §

18

Ett beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol av den som beslutet avser eller, om denne har avlidit, av annan som är berörd av beslutet samt av Riksförsäkringsverket. En enskild får dock endast överklaga sådana beslut som har tillkommit genom omprövning. Även beslut som innebär att en begäran om

Ett beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol av den som beslutet avser eller, om denne har avlidit, av annan som är berörd av beslutet samt av det allmänna ombudet. En enskild får dock endast överklaga sådana beslut som har tillkommit genom omprövning. Även beslut som innebär att en begäran om

16

Senaste lydelse 2003:725.

17

Senaste lydelse 2003:725.

18

Senaste lydelse 2003:725.

P omprövning har avvisats får överklagas av den enskilde. En enskilds överklagande av ett annat beslut skall anses som en begäran om omprövning. Det allmänna ombudet får överklaga endast beslut som har fattats av Försäkringskassan

rop. 2003/04:152 Bilaga 2

omprövning har avvisats får överklagas av den enskilde. En enskilds överklagande av ett annat beslut skall anses som en begäran om omprövning.

Bestämmelsen i 33 § fjärde stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291) gäller inte avvisningsbeslut enligt denna lag som har meddelats av en försäkringskassa, Skatteverket eller Premiepensionsmyndigheten.

Bestämmelsen i 33 § fjärde stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291) gäller inte avvisningsbeslut enligt denna lag som har meddelats av Försäkringskassan, Skatteverket eller Premiepensionsmyndigheten.

17 a §

Ett beslut som rör en person som är bosatt i Sverige skall överklagas till den länsrätt inom vars domkrets personen hade sin hemortskommun när beslutet fattades. Beslut i övriga fall skall överklagas till den länsrätt inom vars domkrets det första beslutet i saken fattades.

Med hemortskommun avses den kommun där den fysiska personen var folkbokförd den 1 november året före det år då beslutet fattades. För den som var bosatt eller stadigvarande vistades här i landet under någon del av det år då beslut fattades, men som inte var folkbokförd här den 1 november föregående år, avses med hemortskommun den kommun där den fysiska personen först var bosatt eller stadigvarande vistades.

18 §

Ett överklagande från en enskild skall ha kommit in till den myndighet eller den allmänna försäkringskassa som gjort omprövningen inom två månader från den dag då klaganden fick del av beslutet om omprövning eller avvisning.

Ett överklagande från en enskild skall ha kommit in till den myndighet som gjort omprövningen inom två månader från den dag då klaganden fick del av beslutet om omprövning eller avvisning.

Bestämmelserna i 12 § om begäran om omprövning skall tillämpas i fråga om överklagande av en enskild.

Överklagande av Riksförsäkringsverket

Överklagande av det allmänna ombudet

19 §

Om Riksförsäkringsverket överklagar ett beslut enligt 2–4 kap. skall överklagandet ha kommit in före utgången av året efter fastställelseåret. Om beslutet har meddelats efter den 31 oktober året efter det fastställelseår som beslutet avser, får överklagandet dock komma in inom två månader från den dag då det överklagade beslutet meddelades.

Överklagar Riksförsäkringsverket ett annat beslut som meddelats enligt denna lag skall överklagandet ha kommit in inom två månader från den dag då beslutet meddelades.

Om det allmänna ombudet överklagar ett beslut enligt 2–4 kap. skall överklagandet ha kommit in före utgången av året efter fastställelseåret. Om beslutet har meddelats efter den 31 oktober året efter det fastställelseår som beslutet avser, får överklagandet dock komma in inom två månader från den dag då det överklagade beslutet meddelades.

Överklagar det allmänna ombudet ett annat beslut som meddelats enligt denna lag skall överklagandet ha kommit in inom två månader från den dag då beslutet meddelades.

För överklagande enligt första och andra styckena gäller bestämmelserna i 12 § första stycket.

20 §

Om en enskild överklagar en allmän förvaltningsdomstols beslut enligt denna lag skall överklagandet ha kommit in inom två månader från den dag då den enskilde fick del av det överklagade beslutet.

Om Riksförsäkringsverket, Premiepensionsmyndigheten eller en allmän försäkringskassa överklagar en allmän förvaltningsdomstols beslut enligt denna lag skall överklagandet ha kommit in inom två månader från den dag då beslutet meddelades.

Om det allmänna ombudet, Premiepensionsmyndigheten eller Försäkringskassan överklagar en allmän förvaltningsdomstols beslut enligt denna lag skall överklagandet ha kommit in inom två månader från den dag då beslutet meddelades.

22 §

19

Bestämmelsen i 7 a § första stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291) om förvaltningsmyndighets partsställning gäller inte i fråga om mål enligt 2–4 kap. Om en enskild överklagar ett beslut enligt 2–4 kap. hos en allmän

Bestämmelsen i 7 a § första stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291) om förvaltningsmyndighets partsställning gäller inte i fråga om mål enligt 2–4 kap. Om en enskild överklagar ett beslut enligt 2–4 kap. hos en allmän

19

Ändringen innebär bl.a. att andra och tredje styckena upphävs.

P förvaltningsdomstol, får dock Försäkringskassan bestämma om den skall vara part i målet. Om en enskild klagar till kammarrätten och Försäkringskassan har varit motpart i länsrätten, är Försäkringskassan alltid motpart i kammarrätten. Även om Försäkringskassan har bestämt att inte vara part, får domstolen förelägga Försäkringskassan att svara i målet. Försäkringskassan får överklaga ett avgörande av en allmän förvaltningsdomstol även om Försäkringskassan inte har varit part där.

rop. 2003/04:152 Bilaga 2

förvaltningsdomstol, bestämmer Riksförsäkringsverket om verket skall vara part i målet. Om en enskild klagar till kammarrätten och verket har varit part i länsrätten, är verket alltid motpart i kammarrätten. Även om Riksförsäkringsverket har beslutat att inte vara part, får domstolen förelägga verket att svara i målet. Riksförsäkringsverket får överklaga ett avgörande av en allmän förvaltningsdomstol även om verket inte har varit part där.

Om en enskild överklagar ett annat beslut enligt denna lag, får Riksförsäkringsverket överta Premiepensionsmyndighetens eller en allmän försäkringskassas uppgift att i allmän förvaltningsdomstol föra det allmännas talan.

Riksförsäkringsverket för det allmännas talan i Regeringsrätten.

.

22 a §

Det allmänna ombudet får överklaga ett avgörande av en allmän förvaltningsdomstol endast om ombudet har varit part där. Försäkringskassan får inte överklaga ett avgörande som kan överklagas av det allmänna ombudet.

14 kap.

1 §

Den allmänna försäkringskassan skall besluta om återbetalning av inkomst- eller tilläggspension, om den som uppburit pensionen genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet har orsakat att pensionen har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp. Detsamma gäller om inkomst- eller tilläggspension i annat fall har lämnats felaktigt

Försäkringskassan skall besluta om återbetalning av inkomst- eller tilläggspension, om den som uppburit pensionen genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet har orsakat att pensionen har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp. Detsamma gäller om inkomst- eller tilläggspension i annat fall har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp och

eller med ett för högt belopp och den som uppburit pensionen har insett eller skäligen borde ha insett detta.

Har inkomst- eller tilläggspension betalats ut och minskas därefter pensionsrätt eller pensionspoäng på grund av bristande eller underlåten avgiftsbetalning, skall försäkringskassan besluta om återbetalning av för mycket utbetald pension.

Den som uppburit för mycket inkomst- eller tilläggspension enligt denna lag är skyldig att betala tillbaka utbetald sådan pension endast om beslut om återbetalning har meddelats enligt första eller andra stycket. Om det finns särskilda skäl får försäkringskassan helt eller delvis efterge krav på återbetalning.

den som uppburit pensionen har insett eller skäligen borde ha insett detta.

Har inkomst- eller tilläggspension betalats ut och minskas därefter pensionsrätt eller pensionspoäng på grund av bristande eller underlåten avgiftsbetalning, skall Försäkringskassan besluta om återbetalning av för mycket utbetald pension.

Den som uppburit för mycket inkomst- eller tilläggspension enligt denna lag är skyldig att betala tillbaka utbetald sådan pension endast om beslut om återbetalning har meddelats enligt första eller andra stycket. Om det finns särskilda skäl får Försäkringskassan helt eller delvis efterge krav på återbetalning.

1 a §

20

Om en tjänsteman enligt 2 § lagen (2002:125) om överföring av värdet av pensionsrättigheter till och från Europeiska gemenskaperna har överfört värdet av pensionsrätt för inkomstpension och värdet av rätt till tilläggspension till gemenskaperna och om den fastställda pensionsrätten för inkomstpension eller fastställda pensionspoäng för den personen därefter har sänkts, skall den allmänna försäkringskassan återkräva av honom eller henne vad som har överförts för mycket.

Återkrav skall ske om sänkningen beror på att den pensionsgrundande inkomsten av annat förvärvsarbete har sänkts eller på att pensionsrätt eller pensionspoäng inte borde ha tillgodoräknats till följd av bestämmelserna i 4 kap. 4 eller 8 §

Om en tjänsteman enligt 2 § lagen (2002:125) om överföring av värdet av pensionsrättigheter till och från Europeiska gemenskaperna har överfört värdet av pensionsrätt för inkomstpension och värdet av rätt till tilläggspension till gemenskaperna och om den fastställda pensionsrätten för inkomstpension eller fastställda pensionspoäng för den personen därefter har sänkts, skall Försäkringskassan återkräva av honom eller henne vad som har överförts för mycket.

Återkrav skall ske om sänkningen beror på att den pensionsgrundande inkomsten av annat förvärvsarbete har sänkts eller på att pensionsrätt eller pensionspoäng inte borde ha tillgodoräknats till följd av bestämmelserna i 4 kap. 4 eller 8 §

20

Senaste lydelse 2002:127.

Prop. om bristande eller underlåten avgiftsbetalning. I andra fall skall beloppet återkrävas endast om den som överfört värdet av pensionsrättigheter genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet har orsakat att pensionsrätt eller pensionspoäng har fastställts felaktigt eller med ett för högt belopp. Om det finns särskilda skäl får Försäkringskassan helt eller delvis efterge krav på återbetalning.

2003/04:152

Bilaga 2

om bristande eller underlåten avgiftsbetalning. I andra fall skall beloppet återkrävas endast om den som överfört värdet av pensionsrättigheter genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet har orsakat att pensionsrätt eller pensionspoäng har fastställts felaktigt eller med ett för högt belopp. Om det finns särskilda skäl får den allmänna försäkringskassan helt eller delvis efterge krav på återbetalning

7 §

21

Avdrag på pension enligt denna lag får göras med skäligt belopp om den pensionsberättigade enligt beslut av en allmän försäkringskassa eller Premiepensionsmyndigheten är återbetalningsskyldig för en ersättning som har utgetts på grund av denna lag eller en annan författning.

Avdrag på pension enligt denna lag får göras med skäligt belopp om den pensionsberättigade enligt beslut av Försäkringskassan eller Premiepensionsmyndigheten är återbetalningsskyldig för en ersättning som har utgetts på grund av denna lag eller en annan författning.

Har avdrag gjorts enligt första stycket med anledning av beslut om återbetalningsskyldighet av premiepension skall det avdragna beloppet överlämnas till Premiepensionsmyndigheten.

8 §

Om en ersättning enligt en annan författning har betalats ut efter beslut av en allmän försäkringskassa eller en arbetslöshetskassa och beviljas senare pension retroaktivt enligt denna lag för samma tid som den tidigare utbetalade ersättningen avser, skall avdrag göras på den retroaktiva pensionen. Detta avdrag skall motsvara det belopp som överstiger vad som skulle ha betalats ut för perioden om beslut om båda ersättningarna hade fattats samtidigt.

Om en ersättning enligt en annan författning har betalats ut efter beslut av Försäkringskassan eller en arbetslöshetskassa och beviljas senare pension retroaktivt enligt denna lag för samma tid som den tidigare utbetalade ersättningen avser, skall avdrag göras på den retroaktiva pensionen. Detta avdrag skall motsvara det belopp som överstiger vad som skulle ha betalats ut för perioden om beslut om båda ersättningarna hade fattats samtidigt.

21

Senaste lydelse 2002:206.

9 §

22

En pensionsberättigad skall betala för sitt uppehälle för varje dag som han eller hon är

– häktad – intagen i kriminalvårdsanstalt eller – på grund av skyddstillsyn med särskild behandlingsplan vistas i ett sådant familjehem eller hem för vård eller boende som avses i socialtjänstlagen (2001:453). Vid vistelse i ett familjehem eller ett hem för vård eller boende gäller detta endast för den tid under vilken staten bekostar vistelsen. Betalning skall ske genom att försäkringskassan, efter skatteavdrag enligt skattbetalningslagen (1997:483), gör avdrag från ålderspensionen när denna betalas ut. Om den pensionsberättigade samtidigt med inkomstgrundad ålderspension uppbär garantipension enligt lagen (1998:702) om garantipension, äldreförsörjningsstöd enligt lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd, sjukersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, skall endast ett avdrag göras från de sammantagna förmånerna.

– på grund av skyddstillsyn med särskild behandlingsplan vistas i ett sådant familjehem eller hem för vård eller boende som avses i socialtjänstlagen (2001:453). Vid vistelse i ett familjehem eller ett hem för vård eller boende gäller detta endast för den tid under vilken staten bekostar vistelsen. Betalning skall ske genom att Försäkringskassan, efter skatteavdrag enligt skattebetalningslagen (1997:483), gör avdrag från ålderspensionen när denna betalas ut. Om den pensionsberättigade samtidigt med inkomstgrundad ålderspension uppbär garantipension enligt lagen (1998:702) om garantipension, äldreförsörjningsstöd enligt lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd, sjukersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, skall endast ett avdrag göras från de sammantagna förmånerna.

Avdraget uppgår till 80 kr för dag. Det får dock utgöra högst en tredjedel av förmånernas månadsbelopp efter skatteavdrag delat med 30. Därvid skall det belopp varmed minskning sker avrundas till närmaste lägre krontal.

Avdrag skall inte göras för tid under vilken den pensionsberättigades fängelsestraff verkställs utanför kriminalvårdsanstalt enligt 33 a § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt. Avdrag skall heller inte göras, om den pensionsberättigade är berättigad till sjukersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring men förmånen enligt 16 kap. 20 § förstnämnda lag eller 6 kap. 8 § sistnämnda lag inte skall utges.

15 kap.

6 §

Anmälan enligt 3 kap. 13–15 §§ skall vara skriftlig och skall ha kommit in till den allmänna

Anmälan enligt 3 kap. 13–15 §§ skall vara skriftlig och skall ha kommit in till Försäkringskassan

22

.Senaste lydelse 2002:302.

ilaga 2

B

senast den 31 januari fastställelseåret. Anmälan enligt 3 kap. 13 § skall göras gemensamt av föräldrarna. Anmälan enligt 3 kap. 14 och 15 §§ skall göras gemensamt av den förälder som enligt 3 kap. 11 och 12 §§ ensam kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 3 kap. 10 § och den till vilken överlåtelse skall ske. Med en förälder skall därvid likställas en särskilt förordnad vårdnadshavare och den som med socialnämndens medgivande tagit emot ett utländskt barn för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera det.

försäkringskassan senast den 31 januari fastställelseåret. Anmälan enligt 3 kap. 13 § skall göras gemensamt av föräldrarna. Anmälan enligt 3 kap. 14 och 15 §§ skall göras gemensamt av den förälder som enligt 3 kap. 11 och 12 §§ ensam kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 3 kap. 10 § och den till vilken överlåtelse skall ske. Med en förälder skall därvid likställas en särskilt förordnad vårdnadshavare och den som med socialnämndens medgivande tagit emot ett utländskt barn för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera det.

Återkallelse av en anmälan som avses i första stycket får inte göras efter den dag då anmälan senast skall ha kommit in till den allmänna försäkringskassan. Återkallelsen skall vara skriftlig.

Om någon som enligt en anmälan som avses i första stycket skall tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp inte enligt 3 kap. 12 § kan tillgodoräknas ett sådant belopp, skall den allmänna försäkringskassan bortse från anmälan.

Återkallelse av en anmälan som avses i första stycket får inte göras efter den dag då anmälan senast skall ha kommit in till Försäkringskassan. Återkallelsen skall vara skriftlig.

Om någon som enligt en anmälan som avses i första stycket skall tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp inte enligt 3 kap. 12 § kan tillgodoräknas ett sådant belopp, skall Försäkringskassan bortse från anmälan.

7 §

En försäkrad som under intjänandeåret har haft sådan ersättning som avses i 3 kap. 18 § och som för det året skall tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 3 kap. 10 § är skyldig att upplysa den allmänna försäkringskassan om ersättningen.

En försäkrad som under intjänandeåret har haft sådan ersättning som avses i 3 kap. 18 § och som för det året skall tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 3 kap. 10 § är skyldig att upplysa Försäkringskassan om ersättningen.

8 §

Anmälan om överföring av pensionsrätt enligt 4 kap. 7 § skall vara skriftlig och skall ha kommit in till den allmänna försäkringskassan senast den 31 januari det första år till vilket den pensionsrätt

Anmälan om överföring av pensionsrätt enligt 4 kap. 7 § skall vara skriftlig och skall ha kommit in till Försäkringskassan senast den 31 januari det första år till vilket den pensionsrätt som skall

som skall överföras är hänförlig. Anmälan skall göras gemensamt av makarna och gäller tills vidare om inget annat anges i anmälan.

Om en make vill att en överföring som gäller tills vidare skall upphöra måste han eller hon skriftligen anmäla detta till den allmänna försäkringskassan senast den 31 januari det år från och med vilket överföringen skall upphöra. Om makarnas äktenskap har upplösts skall överföringen upphöra från och med det år då äktenskapet upplöstes. Har äktenskapet upplösts genom att den make från vilken överföringen skall ske har avlidit, skall dock överföringen även gälla det år då äktenskapet upplöstes, om inte också den andra maken avled samma år.

Återkallelse av anmälan som avses i första och andra styckena får inte göras efter den dag då anmälan senast skall ha kommit in till den allmänna försäkringskassan. Återkallelsen skall vara skriftlig.

överföras är hänförlig. Anmälan skall göras gemensamt av makarna och gäller tills vidare om inget annat anges i anmälan.

Om en make vill att en överföring som gäller tills vidare skall upphöra måste han eller hon skriftligen anmäla detta till Försäkringskassan senast den 31 januari det år från och med vilket överföringen skall upphöra. Om makarnas äktenskap har upplösts skall överföringen upphöra från och med det år då äktenskapet upplöstes. Har äktenskapet upplösts genom att den make från vilken överföringen skall ske har avlidit, skall dock överföringen även gälla det år då äktenskapet upplöstes, om inte också den andra maken avled samma år.

Återkallelse av anmälan som avses i första och andra styckena får inte göras efter den dag då anmälan senast skall ha kommit in till Försäkringskassan. Återkallelsen skall vara skriftlig.

9 §

En förälder som vill tillgodoräknas ett vårdår enligt 4 kap. 12 § skall hos den allmänna försäkringskassan göra en skriftlig ansökan om detta senast den 31 januari andra året efter utgången av det år för vilket vårdår skall tillgodoräknas.

En förälder som vill tillgodoräknas ett vårdår enligt 4 kap. 12 § skall hos Försäkringskassan göra en skriftlig ansökan om detta senast den 31 januari andra året efter utgången av det år för vilket vårdår skall tillgodoräknas.

10 §

Om en ansökan, anmälan eller liknande, som enligt denna lag skall göras till den allmänna försäkringskassan, i stället har kommit in till Premiepensionsmyndigheten skall den anses inkommen till försäkringskassan samma dag. Detsamma skall gälla om ansökan, anmälan eller

Om en ansökan, anmälan eller liknande, som enligt denna lag skall göras till Försäkringskassan, i stället har kommit in till Premiepensionsmyndigheten skall den anses inkommen till Försäkringskassan samma dag. Detsamma skall gälla om ansökan, anmälan eller liknande skall göras

P till Premiepensionsmyndigheten och den i stället har kommit in till Försäkringskassan.

rop. 2003/04:152 Bilaga 2

liknande skall göras till Premiepensionsmyndigheten och den i stället har kommit in till en allmän försäkringskassa.

11 §

23

Efter föreläggande av Skatteverket, en allmän försäkringskassa, Premiepensionsmyndigheten, Riksförsäkringsverket eller en allmän förvaltningsdomstol skall en enskild, i den omfattning och inom den tid som har angetts i föreläggandet, meddela de upplysningar som är av betydelse för tillämpningen av denna lag.

Efter föreläggande av Skatteverket, Försäkringskassan, Premiepensionsmyndigheten eller en allmän förvaltningsdomstol skall en enskild, i den omfattning och inom den tid som har angetts i föreläggandet, meddela de upplysningar som är av betydelse för tillämpningen av denna lag.

13 §

24

Statliga och kommunala myndigheter samt arbetsgivare och försäkringsinrättningar skall på begäran lämna Skatteverket, en allmän försäkringskassa, Premiepensionsmyndigheten, Riksförsäkringsverket och en allmän förvaltningsdomstol uppgift som avser namngiven person när det gäller förhållande som är av betydelse för tillämpningen av denna lag.

Statliga och kommunala myndigheter samt arbetsgivare och försäkringsinrättningar skall på begäran lämna Skatteverket, Försäkringskassan, Premiepensionsmyndigheten och en allmän förvaltningsdomstol uppgift som avser namngiven person när det gäller förhållande som är av betydelse för tillämpningen av denna lag.

Arbetslöshetskassor skall på begäran lämna sådan uppgift till Skatteverket, Premiepensionsmyndigheten och en allmän förvaltningsdomstol.

Arbetsgivare som underlåter att fullgöra uppgiftsskyldighet enligt första stycket döms till penningböter.

15 §

25

Skatteverket, en allmän försäkringskassa, Premiepensionsmyndigheten, Riksförsäkringsverket och en allmän förvaltningsdomstol får utan hinder av sekretess på begäran lämna ut uppgifter om pension enligt denna lag till

Skatteverket, Försäkringskassan, Premiepensionsmyndigheten och en allmän förvaltningsdomstol får utan hinder av sekretess på begäran lämna ut uppgifter om pension enligt denna lag till

23

Senaste lydelse 2003:725.

24

Senaste lydelse 2003:725.

25

Senaste lydelse 2003:725.

1. en försäkringsinrättning, ett försäkringsbolag eller en arbetsgivare, om uppgiften behövs för samordning med ersättning därifrån, och till

2. ett utländskt socialförsäkringsorgan, om uppgiften behövs vid tillämpningen av en internationell överenskommelse som Sverige har anslutit sig till.

Skatteverket, Premiepensionsmyndigheten och en allmän förvaltningsdomstol får utan hinder av sekretess på begäran lämna ut uppgifter om pension enligt denna lag till en arbetslöshetskassa, om uppgiften behövs för samordning med ersättning därifrån.

20 §

26

Den myndighet regeringen bestämmer skall för varje år upprätta en redovisning av det inkomstgrundade ålderspensionssystemets finansiella ställning och utveckling. Riksförsäkringsverket, Premiepensionsmyndigheten samt Första–Fjärde och Sjätte APfonderna skall tillställa myndigheten de uppgifter som behövs för detta.

Den myndighet regeringen bestämmer skall för varje år upprätta en redovisning av det inkomstgrundade ålderspensionssystemets finansiella ställning och utveckling. Försäkringskassan, Premiepensionsmyndigheten samt Första–Fjärde och Sjätte APfonderna skall tillställa myndigheten de uppgifter som behövs för detta.

______________

3. De nya bestämmelserna i 3 kap. 11 och 22 §§ tillämpas även för tillgodoräknande av pensionsgrundande belopp för åren 1999– 2004. Anmälan om att få tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för åren 1999–2004 skall ha kommit in till den allmänna försäkringskassan senast den 31 januari 2006. Sådan anmälan som enligt 15 kap. 6 § skall göras senast den 31 januari fastställelseåret, skall i dessa fall i stället göras senast den 31 januari 2006.

3. De nya bestämmelserna i 3 kap. 11 och 22 §§ tillämpas även för tillgodoräknande av pensionsgrundande belopp för åren 1999– 2004. Anmälan om att få tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för åren 1999–2004 skall ha kommit in till Försäkringskassan senast den 31 januari 2006. Sådan anmälan som enligt 15 kap. 6 § skall göras senast den 31 januari fastställelseåret, skall i dessa fall i stället göras senast den 31 januari 2006.

_______________

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2. Bestämmelserna i 2 kap. 17 §, 3 kap. 7 § och 14 kap. 8 § skall tillämpas även när en ersättning som där avses har betalats ut av en allmän försäkringskassa.

3. Äldre bestämmelser i 13 kap. 17 § andra stycket skall fortfarande tillämpas såvitt avser beslut som har meddelats av en allmän försäkringskassa.

26

Senaste lydelse 2001:222.

2.8 Förslag till lag om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrivs att 20 kap. 2 § brottsbalken skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2003/04:70 Föreslagen lydelse

20 kap.

2 §

Arbetstagare som, för sig själv eller för annan, tar emot, låter åt sig utlova eller begär muta eller annan otillbörlig belöning för sin tjänsteutövning, döms för mutbrott till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma skall gälla, om arbetstagaren begått gärningen innan han erhöll anställningen eller efter det han slutat densamma. Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.

Vad i första stycket sägs om arbetstagare skall också tillämpas på

1. ledamot av styrelse, verk, nämnd, kommitté eller annan sådan myndighet som hör till staten eller till kommun, landsting, kommunalförbund eller allmän försäkringskassa,

1. ledamot av styrelse, verk, nämnd, kommitté eller annan sådan myndighet som hör till staten eller till kommun, landsting eller kommunalförbund,

2. den som utövar uppdrag som är reglerat i författning,

3. den som omfattas av lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m. eller annan som fullgör lagstadgad tjänsteplikt,

4. den som utan att inneha anställning eller uppdrag som nu har sagts utövar myndighet,

5. den som i annat fall än som avses i 1–4 på grund av förtroendeställning fått till uppgift att för någon annan

a) sköta en rättslig eller ekonomisk angelägenhet,

b) genomföra en vetenskaplig eller motsvarande utredning,

c) självständigt sköta en kvalificerad teknisk uppgift, eller

d) övervaka utförandet av en sådan uppgift som anges i a, b eller c,

6. främmande stats minister, ledamot av främmande stats lagstiftande församling eller ledamot av främmande stats organ motsvarande dem som avses i 1,

7. någon som, utan att inneha anställning eller uppdrag som nu har sagts utövar främmande stats myndighet eller utländskt skiljemannauppdrag,

8. ledamot av kontrollorgan, beslutande organ eller parlamentarisk församling i mellanstatlig eller överstatlig organisation där Sverige är medlem, och

9. domare eller annan funktionär i internationell domstol vars domsrätt Sverige godtar. ____________________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Äldre bestämmelser gäller beträffande gärningar som har begåtts före ikraftträdandet.

2.9 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att 7 kap.7 och 10 §§ samt 9 kap. 25 §sekretesslagen

1

(1980:100) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

7 §

2

Sekretess gäller hos allmän försäkringskassa, Premiepensionsmyndigheten, Riksförsäkringsverket och domstol i ärende enligt lagstiftningen om allmän försäkring, allmän pension, arbetsskadeförsäkring eller handikappersättning och vårdbidrag eller om annan jämförbar ekonomisk förmån för enskild, eller om läkarvårdsersättning eller ersättning för sjukgymnastik, för uppgift om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom eller henne närstående lider men om uppgiften röjs. Samma sekretess gäller hos annan myndighet på vilken det ankommer att handlägga ärende enligt lagstiftning som nu har nämnts. I fråga om myndighet som anges i 8 § gäller dock bestämmelserna där.

Sekretess gäller hos Försäkringskassan, Premiepensionsmyndigheten och domstol i ärende enligt lagstiftningen om allmän försäkring, allmän pension, arbetsskadeförsäkring eller handikappersättning och vårdbidrag eller om annan jämförbar ekonomisk förmån för enskild, eller om läkarvårdsersättning eller ersättning för sjukgymnastik, för uppgift om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom eller henne närstående lider men om uppgiften röjs. Samma sekretess gäller hos annan myndighet på vilken det ankommer att handlägga ärende enligt lagstiftning som nu har nämnts. I fråga om myndighet som anges i 8 § gäller dock bestämmelserna där.

Sekretess enligt första stycket gäller också i förhållande till en vård- eller behandlingsbehövande själv i fråga om uppgift om hans hälsotillstånd, om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom.

Sekretess gäller hos myndighet som avses i första stycket för anmälan eller annan utsaga av enskild om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att fara uppkommer för att den som har gjort anmälan eller avgivit utsagan eller någon honom närstående utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.

Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lagstiftningen om allmän försäkring, lagstiftningen om allmän pension, lagstiftningen om handikappersättning och vårdbidrag och lagstiftningen om sjuklön.

1

Lagen omtryckt 1992:1474.

2

Senaste lydelse 2002:194.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år eller, i fall som avses i tredje stycket, i högst femtio år.

10 §

3

Sekretess gäller i ärende om arbetsförmedling eller yrkesvägledning för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Motsvarande sekretess gäller i ärende om arbetsvård, antagning till arbetsmarknadsutbildning, hjälp och stöd vid arbetslöshet eller andra åtgärder i anställningsfrämjande syfte eller för att främja enskilds anpassning till arbetslivet. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärende som avses i detta stycke.

Sekretess gäller i ärende om arbetslöshetsersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.

I ärende hos allmän försäkringskassa, Riksförsäkringsverket eller domstol gäller 7 § i stället för första stycket.

I ärende hos Försäkringskassan eller domstol gäller 7 § i stället för första stycket.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

9 kap.

25 §

4

Sekretess gäller hos en allmän försäkringskassa, Premiepensionsmyndigheten, Riksförsäkringsverket och domstol i ärende enligt lagstiftningen om inkomstgrundad ålderspension för uppgift om

1. hur premiepensionsmedel har placerats för en enskilds räkning, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att han eller hon lider men, och

2. vad en pensionssparare har bestämt om efterlevandeskydd enligt 10 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.

Sekretess gäller hos Försäkringskassan, Premiepensionsmyndigheten och domstol i ärende enligt lagstiftningen om inkomstgrundad ålderspension för uppgift om

1. hur premiepensionsmedel har placerats för en enskilds räkning, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att han eller hon lider men, och

2. vad en pensionssparare har bestämt om efterlevandeskydd enligt 10 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.

Utan hinder av sekretess får uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lagstiftningen om inkomstgrundad ålderspension.

Sekretess enligt första stycket 2 gäller inte sedan pensionsspararen har avlidit.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

3

Senaste lydelse 2001:1149.

4

Senaste lydelse 1986:686.

______________________ Prop. 2003/04:152 Bilaga 2

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för uppgifter i sådana ärenden där handlingar omhändertagits för arkivering före denna tidpunkt.

2.10 Förslag till lag om ändring i arkivlagen (1990:782)

Härigenom föreskrivs att 2 § arkivlagen (1990:782) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

1

Vad som enligt denna lag gäller för statliga myndigheters arkiv skall gälla även för arkiv hos

1. sådana organ som avses i 1 kap. 8 § andra stycket första meningen sekretesslagen (1980:100) till den del arkivet härrör från den verksamhet som avses i bilagan till sekretesslagen, och

2. allmänna försäkringskassor.

Vad som enligt denna lag gäller för statliga myndigheters arkiv skall gälla även för arkiv hos sådana organ som avses i 1 kap. 8 § andra stycket första meningen sekretesslagen (1980:100) till den del arkivet härrör från den verksamhet som avses i bilagan till sekretesslagen.

________________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Äldre bestämmelser gäller beträffande handlingar som har inkommit eller upprättats i ärenden som avslutats före utgången av år 2004.

1

Senaste lydelse 1999:305.

2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:1047) om sjuklön dels att 25 § skall upphöra att gälla, dels att 10–14, 16–17 a, 20, 24, 26 och 28 §§ samt rubriken närmast före 20 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §

Den allmänna försäkringskassan skall, under förutsättning att det finns särskilda skäl som talar för det, självmant eller på framställning av arbetsgivaren ålägga arbetstagaren att genom intyg av läkare eller tandläkare styrka nedsättningen av arbetsförmågan

Försäkringskassan skall, under förutsättning att det finns särskilda skäl som talar för det, självmant eller på framställning av arbetsgivaren ålägga arbetstagaren att genom intyg av läkare eller tandläkare styrka nedsättningen av arbetsförmågan

1. från och med en tidigare dag än sjunde kalenderdagen efter sjukanmälningsdagen i en pågående sjukperiod, eller

2. från och med den första dagen av varje kommande sjukperiod. Ett beslut enligt första stycket 2 får inte avse längre tid än ett år. Ett beslut enligt denna paragraf gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet eller bestäms av en domstol som prövar beslutet.

11 §

1

Den allmänna försäkringskassan får företa sjukkontroll under sjuklöneperioden genom att

Försäkringskassan får företa sjukkontroll under sjuklöneperioden genom att

1. göra förfrågan hos arbetstagaren, hans arbetsgivare, läkare eller någon annan som kan antas kunna lämna behövliga uppgifter, och

2. besöka arbetstagaren. Försäkringskassan får utan hinder av sekretess lämna ut uppgift till arbetsgivaren om vad som framkommit vid sjukkontroll enligt första stycket, under förutsättning att uppgiften behövs för ställningstagande till arbetstagarens rätt till sjuklön under sjuklöneperioden. Uppgiften får avse huruvida arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom eller nedsättningens omfattning.

12 §

2

Arbetsgivaren skall till den allmänna försäkringskassan anmäla sjukdomsfall som har gett arbetstagare hos honom rätt till sjuklön, om sjukperioden och anställningen fortsätter efter

Arbetsgivaren skall till Försäkringskassan anmäla sjukdomsfall som har gett arbetstagare hos honom rätt till sjuklön, om sjukperioden och anställningen fortsätter efter sjuklöneperiodens

1

Senaste lydelse 1991:1988.

2

Senaste lydelse 2001:1116.

Bilaga 2

utgång. Anmälan skall göras inom sju kalenderdagar från denna tidpunkt.

sjuklöneperiodens utgång. Anmälan skall göras inom sju kalenderdagar från denna tidpunkt.

Om anmälningsskyldighet vid inträffad arbetsskada finns föreskrifter i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.

13 §

3

Den allmänna försäkringskassan kan, efter skriftlig ansökan, besluta om särskilt högriskskydd för en arbetstagare som är försäkrad för sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Ett sådant beslut får meddelas om den sökande har en sjukdom som under en tolvmånadersperiod

1. kan antas medföra ett större antal sjukperioder, eller

2. medför risk för en eller flera längre sjukperioder.

Försäkringskassan kan, efter skriftlig ansökan, besluta om särskilt högriskskydd för en arbetstagare som är försäkrad för sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Ett sådant beslut får meddelas om den sökande har en sjukdom som under en tolvmånadersperiod

1. kan antas medföra ett större antal sjukperioder, eller

2. medför risk för en eller flera längre sjukperioder.

Ett beslut som avses i första stycket får även meddelas för en sjukperiod när den sökande som givare av biologiskt material enligt lagen (1995:831) om transplantation m.m. har rätt till sjuklön till följd av ingrepp för att ta till vara det biologiska materialet eller förberedelser för sådant ingrepp.

För den som avses i första stycket 1 och andra stycket skall 15 och 16 §§ tillämpas på sökanden och dennes arbetsgivare. För den som avses i första stycket 2 skall endast 16 § tillämpas.

Ett beslut enligt första och andra styckena skall meddelas av den försäkringskassa som anges i 25 § och avse den sökandes samtliga anställningar. Ett beslut enligt första stycket skall gälla från och med den kalendermånad då ansökan gjordes hos försäkringskassan eller från och med den senare kalendermånad som anges i beslutet. Detta beslut gäller till och med den dag som anges i beslutet eller, om det finns särskilda skäl, tills vidare. Beslutet skall upphävas om villkoret enligt första stycket andra meningen 1 eller 2 inte längre är uppfyllt. Om beslutet upphävs skall försäkringskassan på lämpligt sätt underrätta arbetsgivaren om detta.

Ett beslut enligt första och andra styckena skall avse den sökandes samtliga anställningar. Ett beslut enligt första stycket skall gälla från och med den kalendermånad då ansökan gjordes hos Försäkringskassan eller från och med den senare kalendermånad som anges i beslutet. Detta beslut gäller till och med den dag som anges i beslutet eller, om det finns särskilda skäl, tills vidare. Beslutet skall upphävas om villkoret enligt första stycket andra meningen 1 eller 2 inte längre är uppfyllt. Om beslutet upphävs skall Försäkringskassan på lämpligt sätt underrätta arbetsgivaren om detta.

3

Senaste lydelse 2001:1116.

14 §

4

En arbetstagare som har gjort ansökan enligt 13 § första stycket är skyldig att genomgå undersökning av läkare eller tandläkare och att ge in utlåtande över undersökningen, om försäkringskassan finner att det behövs för ärendets bedömning. För arbetstagarens utgifter för undersökningen och för utlåtande över undersökningen lämnas ersättning från sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring i enlighet med vad regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksförsäkringsverket föreskriver.

En arbetstagare som har gjort ansökan enligt 13 § första stycket är skyldig att genomgå undersökning av läkare eller tandläkare och att ge in utlåtande över undersökningen, om Försäkringskassan finner att det behövs för ärendets bedömning. För arbetstagarens utgifter för undersökningen och för utlåtande över undersökningen lämnas ersättning från sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring i enlighet med föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

16 §

En arbetsgivare hos vilken ett beslut enligt 13 § gäller har rätt till ersättning från sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för de kostnader för sjuklön som han har haft för arbetstagaren enligt denna lag.

Utbetalning görs av den allmänna försäkringskassan efter skriftlig ansökan av arbetsgivaren.

Utbetalning görs av Försäkringskassan efter skriftlig ansökan av arbetsgivaren.

Ersättning får inte lämnas för längre tid tillbaka än tolv månader före ansökningsmånaden.

17 §

5

En arbetsgivare vars sammanlagda lönekostnader under ett kalenderår uppgår till högst 160 gånger det för året gällande prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring kan hos den allmänna försäkringskassan begära ersättning för kostnader för sjuklön enligt 17 a §. Vid beräkningen av de sammanlagda lönekostnaderna bortses från avgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980) och lagen (1994:1920) om allmän löneavgift samt från skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvs-

En arbetsgivare vars sammanlagda lönekostnader under ett kalenderår uppgår till högst 160 gånger det för året gällande prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring kan hos Försäkringskassan begära ersättning för kostnader för sjuklön enligt 17 a §. Vid beräkningen av de sammanlagda lönekostnaderna bortses från avgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980) och lagen (1994:1920) om allmän löneavgift samt från skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Vidare bortses

4

Senaste lydelse 2001:1116.

5

Senaste lydelse 2003:424.

inkomster. Vidare bortses från arbetsgivarens lönekostnader för arbetstagare för vilka beslut enligt 13 § gäller och från ersättning som arbetsgivare betalar till försäkringskassan till följd av bestämmelserna i 24 § första stycket.

från arbetsgivarens lönekostnader för arbetstagare för vilka beslut enligt 13 § gäller och från ersättning som arbetsgivare betalar till Försäkringskassan till följd av bestämmelserna i 24 § första stycket.

17 a §

6

En arbetsgivare som avses i 17 § och vars kostnader för sjuklön enligt 6 §, inklusive därpå belöpande avgifter och skatt som sägs i 17 §, under ett kalenderår överstiger 90 procent av den genomsnittliga årliga sjuklönekostnaden för samtliga arbetsgivare, erhåller efter ansökan hos den allmänna försäkringskassan ersättning från sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för överskjutande del av sjuklönekostnaden, dock med begränsningar som följer av andra stycket, 17 b § och föreskrifter som meddelas med stöd av sistnämnda paragraf.

En arbetsgivare som avses i 17 § och vars kostnader för sjuklön enligt 6 §, inklusive därpå belöpande avgifter och skatt som sägs i 17 §, under ett kalenderår överstiger 90 procent av den genomsnittliga årliga sjuklönekostnaden för samtliga arbetsgivare, erhåller efter ansökan hos Försäkringskassan ersättning från sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för överskjutande del av sjuklönekostnaden, dock med begränsningar som följer av andra stycket, 17 b § och föreskrifter som meddelas med stöd av sistnämnda paragraf.

Ersättning lämnas inte för arbetsgivarens kostnader för sjuklön till arbetstagare för vilka beslut enligt 13 § gäller.

Ersättning från försäkringskassan vid tvist om sjuklön

Ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön

20 §

7

Om tvist har uppkommit om arbetstagarens rätt till sjuklön och tvisten gäller huruvida arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom eller nedsättningens omfattning eller huruvida arbetstagarförhållande föreligger, kan den allmänna försäkringskassan, efter skriftlig ansökan av en arbetstagare som är försäkrad för sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

Om tvist har uppkommit om arbetstagarens rätt till sjuklön och tvisten gäller huruvida arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom eller nedsättningens omfattning eller huruvida arbetstagarförhållande föreligger, kan Försäkringskassan, efter skriftlig ansökan av en arbetstagare som är försäkrad för sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, besluta att ersättning

6

Senaste lydelse 2003:424.

7

Senaste lydelse 1998:817.

Prop. för tid som den omtvistade sjuklönen avser skall utges från sjukförsäkringen enligt lagen om allmän försäkring.

2003/04:152

Bilaga 2

besluta att ersättning för tid som den omtvistade sjuklönen avser skall utges från sjukförsäkringen enligt lagen om allmän försäkring.

24 §

I den utsträckning som ersättning enligt 20 § har utbetalats inträder försäkringskassan i arbetstagarens rätt enligt denna lag mot arbetsgivaren.

I den utsträckning som ersättning enligt 20 § har utbetalats inträder Försäkringskassan i arbetstagarens rätt enligt denna lag mot arbetsgivaren.

Om arbetstagaren har mottagit ersättning enligt 20 § och därefter har erhållit den omtvistade sjuklönen eller del därav, skall ersättningen i motsvarande utsträckning återbetalas.

26 §

8

I fråga om försäkringskassans handläggning av ärenden enligt 10, 11, 13, 14, 16, 17 och 20 §§ samt 24 § andra stycket och 27 § andra stycket tillämpas följande föreskrifter i lagen (1962:381) om allmän försäkring:

18 kap. 46 och 47 §§ om Riksförsäkringsverkets tillsyn,

20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut,

20 kap. 3 § tredje stycket om indragning eller nedsättning av ersättning,

20 kap. 4 § om återbetalningsskyldighet,

20 kap. 5 § om preskription, 20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåtelse,

20 kap. 8 § första–tredje styckena och 9 § om skyldighet att lämna uppgifter,

20 kap. 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder,

20 kap. 9 a § om undantag från sekretess.

I fråga om Försäkringskassans handläggning av ärenden enligt 10, 11, 13, 14, 16, 17 och 20 §§ samt 24 § andra stycket och 27 § andra stycket tillämpas följande föreskrifter i lagen (1962:381) om allmän försäkring:

20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut,

20 kap. 3 § tredje stycket om indragning eller nedsättning av ersättning,

20 kap. 4 § om återbetalningsskyldighet,

20 kap. 5 § om preskription, 20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåtelse,

20 kap. 8 § första–tredje styckena och 9 § om skyldighet att lämna uppgifter,

20 kap. 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder,

20 kap. 9 a § om undantag från sekretess.

28 §

9

De föreskrifter om omprövning och ändring av försäkringskassans beslut som finns i 20 kap.10 och 10 a §§ lagen (1962:381) om

De föreskrifter om omprövning och ändring av Försäkringskassans beslut som finns i 20 kap.10 och 10 a §§ lagen (1962:381)

8

Senaste lydelse 1998:86.

9

Senaste lydelse 2003:424.

P om allmän försäkring skall tillämpas på motsvarande sätt i fråga om

rop. 2003/04:152 Bilaga 2

allmän försäkring skall tillämpas på motsvarande sätt i fråga om

beslut enligt 10 eller 13 §, 14 § andra meningen, 16, 17 a eller 20 § eller 24 § andra stycket, samt

beslut att inte avge yttrande enligt 27 § andra stycket.

Vidare skall föreskrifterna i 20 kap. 11–13 §§ samma lag om överklagande av försäkringskassas eller domstols beslut tillämpas på motsvarande sätt i fråga om beslut enligt 10 § första stycket 2, 13 §,

14 § andra meningen, 16, 17 a eller 20 § eller 24 § andra stycket.

I övrigt får försäkringskassans beslut enligt denna lag inte överklagas.

beslut enligt 10 eller 13 §, 14 § andra meningen, 16, 17 a eller 20 § eller 24 § andra stycket, samt

beslut att inte avge yttrande enligt 27 § andra stycket.

Vidare skall föreskrifterna i 20 kap. 11–13 §§ samma lag om överklagande av Försäkringskassans eller domstols beslut tillämpas på motsvarande sätt i fråga om beslut enligt 10 § första stycket 2, 13 §, 14 § andra meningen, 16, 17 a eller 20 § eller

24 § andra stycket.

I övrigt får Försäkringskassans beslut enligt denna lag inte överklagas.

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2.12 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 11 § och 22 kap. 1 §skattebetalningslagen (1997:483) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.

§ 11

1

När den slutliga skatten bestäms gäller att

1. egenavgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980) debiteras på grundval av uppgifter om försäkringsförhållanden som lämnas av den allmänna försäkringskassan,

1. egenavgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980) debiteras på grundval av uppgifter om försäkringsförhållanden som lämnas av Försäkringskassan,

2. begravningsavgift enligt begravningslagen (1990:1144), som inte ingår i avgift enligt 3, räknas ut med ledning av den avgiftssats som för inkomståret gäller för den skattskyldige enligt de uppgifter som lämnats för den församling eller kommun som avgiften skall betalas till, och att

3. avgift som avses i lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund räknas ut med ledning av den avgiftssats som för inkomståret gäller för den skattskyldige enligt de uppgifter som lämnats av trossamfundet.

22 kap.

1 §

2

Skatteverkets beslut får, utom i de fall som avses i 2 §, överklagas hos allmän förvaltningsdomstol av den skattskyldige. Beslut som myndighet fattat enligt 13 kap. 1 § överklagas hos regeringen. Skatteverkets beslut får, utom i de fall som avses i tredje stycket, överklagas också av det allmänna ombudet hos Skatteverket.

Om det är den skattskyldige som överklagar, skall Skatteverket vara den skattskyldiges motpart sedan handlingarna i målet överlämnats till länsrätten. Om även det allmänna ombudet hos Skatteverket överklagar, tillämpas dock bestämmelserna i 2 § lagen (2003:643) om allmänt ombud hos Skatteverket.

Skatteverkets beslut om avgiftsunderlag för egenavgifter får överklagas också av Riksförsäkringsverket. Vad som sägs i denna lag om överklagande av det allmänna ombudet skall då i stället gälla Riksförsäkringsverket. Vid sådant överklagande gäller dessutom 13 kap. 22 § första stycket lagen (1998:674) om

Skatteverkets beslut om avgiftsunderlag för egenavgifter får överklagas också av Försäkringskassan. Vad som sägs i denna lag om överklagande av det allmänna ombudet hos Skatteverket skall då i stället gälla Försäkringskassan. Vid sådant överklagande gäller dessutom 13 kap. 22 § första stycket lagen

1

Senaste lydelse 2003:227.

2

Senaste lydelse 2003:664.

Prop. (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.

2003/04:152

Bilaga 2

inkomstgrundad ålderspension.

________________

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2. Äldre bestämmelser i 11 kap. 11 § tillämpas på uppgifter som har lämnats före ikraftträdandet.

3. Äldre bestämmelser i 22 kap. 1 § tredje stycket gäller fortfarande för överklagande som har anhängiggjorts före ikraftträdandet. Vad som där sägs om Riksförsäkringsverket skall då i stället gälla Försäkringskassan.

2.13 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 7 kap.2 och 16 §§ samt 8 kap.17 och 21 §§inkomstskattelagen (1999:1229) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

2 §

1

Helt undantagna från skattskyldighet är

1. staten,

2. landsting, kommuner och kommunalförbund,

3. pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., och

4. samordningsförbund enligt 4 § lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringinsatser mellan allmän försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och landsting.

4. samordningsförbund enligt 4 § lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.

I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns bestämmelser om avkastningsskatt för pensionsstiftelser.

16 §

Följande juridiska personer är skattskyldiga bara för inkomst på grund av innehav av fastigheter:

– akademier, – allmänna undervisningsverk, – sådana sammanslutningar av studerande vid svenska universitet och högskolor som de studerande enligt lag eller annan författning är skyldiga att vara medlemmar i, samt samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att sköta de uppgifter som sammanslutningarna enligt författningen ansvarar för,

– regionala utvecklingsbolag som med stöd av 1 § lagen (1994:77) om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag fått rätt att pröva frågor om stöd till näringsidkare samt moderbolag till sådana utvecklingsbolag,

– allmänna försäkringskassor, – arbetslöshetskassor,

Följande juridiska personer är skattskyldiga bara för inkomst på grund av innehav av fastigheter:

– akademier, – allmänna undervisningsverk, – sådana sammanslutningar av studerande vid svenska universitet och högskolor som de studerande enligt lag eller annan författning är skyldiga att vara medlemmar i, samt samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att sköta de uppgifter som sammanslutningarna enligt författningen ansvarar för,

– regionala utvecklingsbolag som med stöd av 1 § lagen (1994:77) om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag fått rätt att pröva frågor om stöd till näringsidkare samt moderbolag till sådana utvecklingsbolag,

– arbetslöshetskassor,

1

Senaste lydelse 2003:1214.

– personalstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. och vars ändamål uteslutande är att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall,

– stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att lämna avgångsersättning till friställda arbetstagare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagda eller löper risk att bli uppsagda till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggning eller rationalisering av företags verksamhet eller med ändamål att lämna permitteringslöneersättning, och

– bolag eller annan juridisk person som uteslutande har till uppgift att lämna permitteringslöneersättning.

– personalstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. och vars ändamål uteslutande är att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall,

– stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att lämna avgångsersättning till friställda arbetstagare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagda eller löper risk att bli uppsagda till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggning eller rationalisering av företags verksamhet eller med ändamål att lämna permitteringslöneersättning, och

– bolag eller annan juridisk person som uteslutande har till uppgift att lämna permitteringslöneersättning.

8 kap.

17 §

Bidrag från en allmän försäkringskassa till handikappade eller till föräldrar till handikappade barn för att skaffa eller anpassa motorfordon är skattefria. Om bidraget betalas ut till en näringsidkare för näringsverksamheten, tillämpas bestämmelserna om näringsbidrag i 29 kap.

Bidrag från Försäkringskassan till handikappade eller till föräldrar till handikappade barn för att skaffa eller anpassa motorfordon är skattefria. Om bidraget betalas ut till en näringsidkare för näringsverksamheten, tillämpas bestämmelserna om näringsbidrag i 29 kap.

17 §

Ersättningar från en allmän försäkringskassa till arbetsgivare som enligt 3 kap. 16 § andra eller tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring har rätt att få arbetstagares sjukpenning från försäkringskassan är skattefria, om lönen till arbetstagaren och andra utgifter för denne inte skall dras av.

Ersättningar från Försäkringskassan till arbetsgivare som enligt 3 kap. 16 § andra eller tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring har rätt att få arbetstagares sjukpenning från Försäkringskassan är skattefria, om lönen till arbetstagaren och andra utgifter för denne inte skall dras av.

__________________ Prop. 2003/04:152 Bilaga 2

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2. Bestämmelserna i 7 kap. 2 och 16 §§ tillämpas första gången vid 2006 års taxering.

3. Bestämmelserna i 8 kap. 17 och 21 §§ tillämpas på bidrag och ersättningar som betalas ut efter utgången av år 2004.

2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 13 § lagen (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

§ 13

I fråga om livräntor som utbetalas på grund av personskada och inte avser ersättning för förlorat underhåll och som fastställts före år 1976 gäller vad som sägs i andra och tredje styckena. I fråga om livräntor enligt den upphävda lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utbetalas enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande och som bestäms av eller utbetalas från Riksförsäkringsverket gäller vad som sägs i andra och tredje styckena även beträffande livränta som har fastställts senare på grund av skadefall som har inträffat före den 1 juli 1977.

I fråga om livräntor som utbetalas på grund av personskada och inte avser ersättning för förlorat underhåll och som fastställts före år 1976 gäller vad som sägs i andra och tredje styckena. I fråga om livräntor enligt den upphävda lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utbetalas enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande och som bestäms av eller utbetalas från Försäkringskassan gäller vad som sägs i andra och tredje styckena även beträffande livränta som har fastställts senare på grund av skadefall som har inträffat före den 1 juli 1977.

Vid tillämpning av 11 kap. 37 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall hälften av det livräntebelopp som hänför sig till ett beskattningsår, till den del detta inte överstiger ett basbelopp, anses avse ersättning för annat än förlorad inkomst av skattepliktig natur (skattefri del av livräntan). Om den skattskyldige under beskattningsåret fått flera sådana livräntor, skall för totalbeloppet på motsvarande sätt beräknas en skattefri del som skall hänföras till de olika livräntorna i förhållande till deras storlek.

Om en sådan livränta helt eller delvis byts ut mot ett engångsbelopp, skall vid tillämpningen av 11 kap. 39 § inkomstskattelagen så stor del av engångsbeloppet anses utgöra ersättning för annat än förlorad inkomst av skattepliktig natur som motsvarar förhållandet mellan den skattefria delen av det livräntebelopp som hänför sig till året för utbytet och hela detta livräntebelopp, beräknat som om livräntan utbetalats hela året på oförändrade villkor. ______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas första gången vid 2006 års taxering.

2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (2003:763) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration

Härigenom föreskrivs att 1, 7, 8, 18 och 31 §§ lagen (2003:763) om behandling av personuppgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Denna lag tillämpas vid behandling av personuppgifter i verksamhet som gäller socialförsäkringsförmåner samt andra förmåner och ersättningar som enligt lag eller förordning eller särskilt beslut av regeringen handläggs av Riksförsäkringsverket, de allmänna försäkringskassorna eller Premiepensionsmyndigheten (socialförsäkringens administration).

Denna lag tillämpas vid behandling av personuppgifter i verksamhet som gäller socialförsäkringsförmåner samt andra förmåner och ersättningar som enligt lag eller förordning eller särskilt beslut av regeringen handläggs av Försäkringskassan eller Premiepensionsmyndigheten (socialförsäkringens administration).

Lagen gäller endast om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier.

Bestämmelserna i 7–15, 24, 25 och 28 §§ gäller i tillämpliga delar även uppgifter om avlidna personer

2 §

De allmänna försäkringskassorna, Premiepensionsmyndigheten och Riksförsäkringsverket får i sin verksamhet behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att

Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten får i sin verksamhet behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att

1. återsöka vägledande avgöranden,

2. tillgodose behov av underlag som krävs för att den registrerades eller annans rättigheter eller skyldigheter i fråga om förmåner och ersättningar som nämns i 1 § skall kunna bedömas eller fastställas,

3. informera om sådana förmåner och ersättningar som nämns i 1 §,

4. handlägga ärenden,

5. planera verksamhet samt genomföra resultatstyrning, resultatuppföljning, resultatredovisning, utvärdering och tillsyn av respektive verksamhet, eller

6. framställa statistik avseende verksamhet enligt 4 och 5. Vid behandling för det ändamål som anges i första stycket 1 får inte uppgifter som direkt pekar ut den registrerade användas.

8 § Prop. 2003/04:152 Bilaga 2 Personuppgifter som behandlas för ändamål som anges i 7 § får också behandlas av de allmänna försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket för tillhandahållande av information som behövs

Personuppgifter som behandlas för ändamål som anges i 7 § får också behandlas av Försäkringskassan för tillhandahållande av information som behövs

1. som underlag för beslut om och kontroll av förmåner, ersättningar och andra stöd åt enskilda i den verksamhet som bedrivs av Centrala studiestödsnämnden och arbetslöshetskassorna,

2. för samordning av tjänstepensioner i den verksamhet som bedrivs av Statens pensionsverk och det för kommunerna och landstingen gemensamma organet för administration av personalpensioner, eller

3. för handläggning av ärenden hos Statens pensionsverk där regler om statens tjänstegrupplivförsäkring skall tillämpas.

De allmänna försäkringskassorna, Premiepensionsmyndigheten och Riksförsäkringsverket får även behandla personuppgifter som behandlas för ändamål som anges i 7 § för att tillhandahålla information utanför den egna myndigheten på grund av

Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten får även behandla personuppgifter som behandlas för ändamål som anges i 7 § för att tillhandahålla information utanför den egna myndigheten på grund av

1. sådan bestämmelse om skyldighet att lämna ut uppgifter till andra myndigheter som avses i 14 kap. 1 § andra meningen sekretesslagen (1980:100),

2. sådant medgivande att lämna ut uppgifter som följer av särskilda bestämmelser i lag eller förordning,

3. sådan skyldighet att lämna ut uppgifter som följer av gemenskapsrätten inom Europeiska unionen, eller

4. åtaganden i samarbetet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i avtal om social trygghet eller utgivande av sjukvårdsförmåner som Sverige ingått med andra stater.

18 §

De allmänna försäkringskassorna, Riksförsäkringsverket och Premiepensionsmyndigheten får ha direktåtkomst till socialförsäkringsdatabasen i den utsträckning det behövs för de ändamål som anges i 7 och 8 §§. Sådan direktåtkomst skall vara förbehållen de personkategorier som på grund av sina arbetsuppgifter behöver tillgång till uppgifterna.

Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten får ha direktåtkomst till socialförsäkringsdatabasen i den utsträckning det behövs för de ändamål som anges i 7 och 8 §§. Sådan direktåtkomst skall vara förbehållen de personkategorier som på grund av sina arbetsuppgifter behöver tillgång till uppgifterna.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om direktåtkomst som avses i första stycket.

31 § Prop. 2003/04:152 Bilaga 2 De allmänna försäkringskassorna, Riksförsäkringsverket och Premiepensionsmyndigheten skall genom särskilda åtgärder kontrollera efterlevnaden av denna lag enligt vad som föreskrivs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.

Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten skall genom särskilda åtgärder kontrollera efterlevnaden av denna lag enligt vad som föreskrivs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.

__________________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Äldre bestämmelser gäller för uppgifter som inhämtats före ikraftträdandet.

2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser mellan allmän försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och landsting

Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser mellan allmän försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och landsting samt 1, 3, 5, 6, 12, 14, 16, 25 och 26 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser mellan allmän försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och landsting

Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser

1§

Finansiell samordning enligt denna lag får inom ett samordningsområde bedrivas mellan allmän försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och landsting för att uppnå en effektiv resursanvändning. Ett samordningsområde kan omfatta en eller flera kommuner eller delar av kommuner.

Finansiell samordning enligt denna lag får inom ett samordningsområde bedrivas mellan Försäkringskassan, länsarbetsnämnd, kommun och landsting för att uppnå en effektiv resursanvändning. Ett samordningsområde kan omfatta en eller flera kommuner eller delar av kommuner.

3 §

En allmän försäkringskassa, en länsarbetsnämnd och ett landsting samt en eller flera kommuner får delta som samverkande parter i verksamhet med finansiell samordning. Finansiell samordning får bedrivas endast om en försäkringskassa, en länsarbetsnämnd, ett landsting och minst en kommun deltar. Finansiell samordning får dock bedrivas utan ett landsting, om det i samordningen deltar en kommun som inte ingår i ett landstingsområde.

Försäkringskassan, en länsarbetsnämnd och ett landsting samt en eller flera kommuner får delta som samverkande parter i verksamhet med finansiell samordning. Finansiell samordning får bedrivas endast om Försäkringskassan, en länsarbetsnämnd, ett landsting och minst en kommun deltar. Finansiell samordning får dock bedrivas utan ett landsting, om det i samordningen deltar en kommun som inte ingår i ett landstingsområde.

5 §

Den allmänna försäkringskassan skall bidra med hälften av medlen till den finansiella

Försäkringskassan skall bidra med hälften av medlen till den finansiella samordningen, lands-

samordningen, landstinget med en fjärdedel samt den eller de kommuner som deltar med en fjärdedel. Om en kommun, som inte ingår i ett landstingsområde, deltar i finansiell samordning, skall den kommunen bidra med hälften av medlen.

tinget med en fjärdedel samt den eller de kommuner som deltar med en fjärdedel. Om en kommun, som inte ingår i ett landstingsområde, deltar i finansiell samordning, skall den kommunen bidra med hälften av medlen.

Om flera kommuner deltar i finansiell samordning inom ett samordningsområde, skall dessa tillsammans anses utgöra en part. Den andel som dessa kommuner sammanlagt skall bidra med fördelas mellan dem på det sätt som de kommer överens om.

6 §

En samverkande part får som medlem i ett samordningsförbund överföra medel för finansiell samordning till förbundet.

Den allmänna försäkringskassan får, i den omfattning som regeringen beslutar, använda medel som är avsedda för att täcka kostnader för sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Försäkringskassan får, i den omfattning som regeringen beslutar, använda medel som är avsedda för att täcka kostnader för sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

12 §

Ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen utses av kommun- och landstingsfullmäktige, allmän försäkringskassas styrelse och av länsarbetsnämndens chef. När ledamöter eller ersättare skall utses för kommun och landsting skall det, under de förutsättningar som anges i 2 § lagen (1992:339) om proportionellt valsätt, ske genom proportionellt val.

Ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen utses av kommun- och landstingsfullmäktige, länets försäkringsdelegation hos Försäkringskassan och av länsarbetsnämndens chef. När ledamöter eller ersättare skall utses för kommun och landsting skall det, under de förutsättningar som anges i 2 § lagen (1992:339) om proportionellt valsätt, ske genom proportionellt val.

Till ledamot eller ersättare i styrelsen får en medlem utse endast den som är

1. ledamot eller ersättare i kommun- eller landstingsfullmäktige,

2. ledamot eller ersättare i försäkringskassans styrelse eller i en socialförsäkringsnämnd hos försäkringskassan, eller

2. ledamot i försäkringsdelegationen eller i en socialförsäkringsnämnd hos Försäkringskassan, eller

3. ledamot i länsarbetsnämndens styrelse eller anställd vid länsarbetsnämnden.

Minst en av de ledamöter som försäkringskassans styrelse utser skall vara ledamot eller ersättare i försäkringskassans styrelse. Endast sådan ledamot eller

Minst en av de ledamöter som Försäkringskassan utser skall vara ledamot i försäkringsdelegationen.

ersättare i en socialförsäkringsnämnd som har utsetts på förslag av de politiska partierna enligt 18 kap. 33 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring får utses till ledamot eller ersättare i förbundsstyrelsen.

När det utses ersättare i styrelsen skall det bestämmas i vilken ordning de skall kallas till tjänstgöring.

14 §

Om det under ett år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet utses ledamöter och ersättare enligt 12 § första stycket skall detta i fråga om kommun och landsting göras av de nyvalda fullmäktige. Försäkringskassans val av ledamöter och ersättare skall förrättas av försäkringskassans nyutnämnda styrelse året efter ett valår.

Om det under ett år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet utses ledamöter och ersättare enligt 12 § första stycket skall detta i fråga om kommun och landsting göras av de nyvalda fullmäktige.

När ledamöter och ersättare utses enligt första stycket skall 4 kap. 7 § kommunallagen (1991:900) tillämpas på motsvarande sätt.

16 §

Bestämmelserna i 4 kap. 8–10 §§ samt 11 § första stycket kommunallagen (1991:900) om upphörande av uppdrag och rätt till ledighet skall tillämpas på motsvarande sätt för ledamöter och ersättare i styrelsen. Det förhållandet att en ledamots eller ersättares mandattid i kommun- eller landstingsfullmäktige eller i försäkringskassan eller länsarbetsnämndens styrelse har löpt ut medför inte att uppdraget som ledamot eller ersättare i samordningsförbundets styrelse upphör.

Bestämmelserna i 4 kap. 8–10 §§ samt 11 § första stycket kommunallagen (1991:900) om upphörande av uppdrag och rätt till ledighet skall tillämpas på motsvarande sätt för ledamöter och ersättare i styrelsen. Det förhållandet att ledamots eller ersättares mandattid i kommun- eller landstingsfullmäktige, i en försäkringsdelegation eller socialförsäkringsnämnd hos Försäkringskassan eller i länsarbetsnämndens styrelse har löpt ut medför inte att uppdraget som ledamot eller ersättare i samordningsförbundets styrelse upphör.

Länsarbetsnämnden får återkalla uppdraget för en ledamot eller ersättare som nämnden har utsett, om hans eller hennes anställning vid nämnden har upphört.

25 §

Ett samordningsförbunds räkenskaper och årsredovisning samt

Ett samordningsförbunds räkenskaper och årsredovisning samt

Pro styrelsens förvaltning skall granskas av en revisor för varje förbundsmedlems räkning. För Försäkringskassan och länsarbetsnämnden skall en gemensam revisor utses. För revisorerna skall det finnas personliga ersättare. Revisorer och deras ersättare skall såvitt avser kommun och landsting utses av kommun- och landstingsfullmäktige. När kommun- och landstingsfullmäktige utser revisorer och ersättare skall 12 § första och andra styckena och 14 § denna lag samt 4 kap.5 och 6 §§kommunallagen (1991:900) tillämpas på motsvarande sätt. Riksrevisionen skall utse den revisor som för Försäkringkassans och länsarbetsnämndens räkning skall granska samordningsförbundets räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning. Skäligt arvode till den revisor och den ersättare som utses av Riksrevisionen betalas av Försäkringskassan.

p. 2003/04:152 Bilaga 2

styrelsens förvaltning skall granskas av en revisor för varje förbundsmedlems räkning. För den allmänna försäkringskassan och länsarbetsnämnden skall en gemensam revisor utses. För revisorerna skall det finnas personliga ersättare. Revisorer och deras ersättare skall såvitt avser kommun och landsting utses av kommun- och landstingsfullmäktige. När kommun- och landstingsfullmäktige utser revisorer och ersättare skall 12 § första och andra styckena och 14 § denna lag samt 4 kap.5 och 6 §§kommunallagen (1991:900) tillämpas på motsvarande sätt. Riksrevisionen skall utse den revisor som för den allmänna försäkringskassans och länsarbetsnämndens räkning skall granska samordningsförbundets räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning. Skäligt arvode till den revisor och den ersättare som utses av Riksrevisionen betalas av försäkringskassan.

För granskning av ett nybildat förbund skall revisor och revisorsersättare utses senast när förbundet bildas och avse tiden från tidpunkten för utseendet till dess nästa mandattid för revisorer och revisorsersättare börjar.

26 §

Bestämmelserna i 9 kap.4–17 §§kommunallagen (1991:900) tillämpas på motsvarande sätt vid revision enligt denna lag. Bestämmelserna i 9 kap. 18 § kommunallagen tillämpas på motsvarande sätt vid revision enligt denna lag som utförs av revisorer utsedda av kommun- och landstingsfullmäktige.

Justering av revisorernas protokoll tillkännages på anslagstavlan hos varje kommun och landsting som är medlem i samordningsförbundet.

Revisionsberättelse skall lämnas till styrelsen och förbundsmedlemmarna samt till Riksförsäkringsverket och Arbetsmarknadsstyrelsen. Förbundsmedlemmarna skall var för sig pröva frågan om styrelsen skall beviljas ansvarsfrihet och om skadeståndstalan skall väckas.

Revisionsberättelse skall lämnas till styrelsen, förbundsmedlemmarna och Arbetsmarknadsstyrelsen. Förbundsmedlemmarna skall var för sig pröva frågan om styrelsen skall beviljas ansvarsfrihet och om skadeståndstalan skall väckas.

________________

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2. Försäkringskassan inträder som förbundsmedlem i ett samordningsförbund som har bildats före ikraftträdandet på samma villkor som har gällt för den allmänna försäkringskassa som har varit medlem i förbundet.

3. De ledamöter och ersättare i samordningsförbundets styrelse som har utsetts av en allmän försäkringskassas styrelse skall behålla sitt uppdrag under återstoden av mandatperioden, om inte försäkringsdelegationen beslutar annat.

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-04-29

Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Torgny Håstad och regeringsrådet Göran Schäder.

Enligt en lagrådsremiss den 7 april 2004 (Socialdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om allmänt ombud hos Försäkringskassan,

2. lag om ändring i lagen (2004:000) med anledning av inrättande av Försäkringskassan,

3. lag om ändring i socialförsäkringslagen (1999:799),

4. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

5. lag om ändring i lagen (2004:000) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

6. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,

7. lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,

8. lag om ändring i brottsbalken,

9. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100), 10. lag om ändring i arkivlagen (1990:782), 11. lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön, 12. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483), 13. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 14. lag om ändring i lagen (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229),

15. lag om ändring i lagen (2003:763) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration, och

16. lag om ändring i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser mellan allmän försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och landsting.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Henrik Jansson och ämnessakkunnige Stefan Härmä.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Lagstiftningsärendets beredning

I överensstämmelse med regeringens ställningstagande i prop. 2003/04:69 att nuvarande socialförsäkringsadministration med allmänna försäkringskassor och Riksförsäkringsverket skall avvecklas och en ny sammanhållen statlig myndighet, benämnd Försäkringskassan, skall inrättas läggs i lagrådsremissen fram förslag om ändringar i delar av den mycket omfattande socialförsäkringslagstiftning som berörs av organisationsförändringen. För lagrådsbehandling läggs vidare fram förslag rörande bl.a. sekretess, behandling av personuppgifter, inkomstskatt, skattebetalning, straffpåföljd och rättsliga frågor kring överföring av tillgångar som ägs eller förvaltas av de allmänna försäkringskassorna. Det betänkande av den s.k. ANSA-utredningen som ligger till grund för lagrådsremissen innehåller inte några utarbetade författningsförslag. I betänkandet lämnas

en redovisning av vissa författningsfrågor, särskilt om regelstrukturen, vilka aktualiseras av inrättandet av den tillämnade nya statliga socialförsäkringsmyndigheten. Vidare finns ett avsnitt om vad som benämns följdändringar, där det kortfattat nämns några huvuddrag i sådana bestämmelser som behöver ändras i olika regelkomplex på förmögenhetsrättens, arbetsrättens, straffrättens och den offentliga rättens områden. Det anförs att organisationsreformen ger upphov till ett omfattande författningsarbete men att merparten av författningsändringarna innebär endast namnändringar och redaktionella ändringar i övrigt. Under remissbehandlingen av betänkandet har, såvitt kan utläsas av den remissammanställning som har upprättats i ärendet, framkommit vissa synpunkter på vad som sagts i betänkandet i fråga om den nya myndighetens roll i socialförsäkringsprocessen och om forum för överklaganden. Författningstekniska aspekter tycks över huvud taget inte ha berörts. Enligt vad som anges i lagrådsremissen har de inom regeringskansliet utarbetade lagförslagen beretts under hand med Riksförsäkringsverket.

Lagrådet finner anledning att sätta i fråga om den beredning som förevarit i lagstiftningsärendet kan anses godtagbar. Det låter sig sägas att lagförslagen till största delen är av enkel beskaffenhet. Det finns dock inslag särskilt i den tämligen snåriga författningsmaterian på socialförsäkringsområdet som inte kan hänföras till den kategorin. Som exempel kan nämnas den förvaltningsprocessuella regleringen för ärenden och mål på området. Spörsmål uppkommer också om behovet och utformningen av övergångsbestämmelser till vissa av förslagen, något som då kräver särskilda överväganden kring förslagens innebörd. De förslag som nu föreligger tycks, trots att de lär ha tillkommit under tidspress, väsentligen ha utarbetats med noggrannhet och omsorg. När sedvanligt underlag för arbetet med att utforma lagförslagen saknas kan emellertid inte undvikas att ökad risk uppkommer för förbiseenden i ett eller annat betydelsefullt hänseende. Givetvis försämrar detta också förutsättningarna för lagrådsgranskningen.

Lagrådets bedömning blir att beredningen av lagstiftningsärendet inte svarar väl mot de krav som 7 kap. 2 § regeringsformen ställer i fråga om regeringsärenden av förevarande slag och omfattning.

Förslaget till lag om ändring i lagen med anledning av inrättande av Försäkringskassan

4 §

Här föreslås att den i prop. 2003/04:69 föreslagna nya lagen kompletteras med regler för hur det skall förfaras med de allmänna försäkringskassornas tillgångar och skulder vid bildande av den nya myndigheten. I den allmänna motiveringen (avsnitt 7.1) framhålls bl.a. att det, mot bakgrund av att verksamheten hos försäkringskassorna sedan lång tid tillbaka är finansierad helt av allmänna medel, inte finns några bärande invändningar utifrån civilrättsligt eller europarättsligt perspektiv mot att försäkringskassornas tillgångar förs över till staten. Det erinras om regeln i 18 kap. 4 § lagen om allmän försäkring, enligt vilken regeringen beslutar om vad som skall göras med tillgångarna om en försäkringskassa upplöses eller verksamhetsområdet ändras. Under åberopande av det förfaringssätt som använts vid några tidigare tillfällen när

organisationsövergången inneburit att egendom överförts till eller från staten stannar regeringen för förslaget att föreskrifter om den aktuella överföringen skall ges i lag.

Lagrådet konstaterar att ANSA-utredningen gjort i huvudsak motsvarande bedömning som lagrådsremissens i denna del, dock att utredningen inte uttalade sig om något behov av ytterligare lagregler i frågan. Under remissbehandlingen av betänkandet synes inte från något håll ha framförts rättsliga invändningar mot utredningens överväganden.

Föregångare till de allmänna försäkringskassorna var enligt en år 1946 beslutad lag om allmän sjukförsäkring de allmänna sjukkassorna. Dessa kassor övertog i princip befintliga fonder för sjukförsäkringsändamål från privaträttsligt grundade organ, de erkända sjukkassorna, varvid det i sjukförsäkringslagen angavs hur överföring skulle ske. I samband med tillkomsten av lagen om allmän försäkring omorganiserades sjukförsäkringen och beslutades om nuvarande organisation med allmänna försäkringskassor. Dessa liksom de allmänna sjukkassorna har med utgångspunkt i lagstiftningen betraktats som självständiga offentligrättsliga juridiska personer. Viss oklarhet kan dock sägas ha rått om hur kassorna därutöver skulle närmare karaktäriseras. Kassorna förvaltar sin förmögenhetsmassa under eget ansvar. Verksamheten är väsentligen reglerad i lag och koncentrerad till statliga förvaltningsuppgifter. Finansieringen sker sedan år 1975 helt med statliga medel. År 1982 beslutade riksdagen om överföring till staten av de allmänna försäkringskassornas fonder för den obligatoriska sjukförsäkringen, vilka delvis bestod av från de erkända sjukkassorna övertagna sjukhjälpsfonder jämte avkastning på dessa medel. I det ärendet anförde konstitutionsutskottet att regeringsformen enligt utskottets uppfattning inte förhindrade att fonderna avvecklades på föreslaget sätt (se bilaga 2 till SfU 1981/82:12).

Utan att nu gå in på tillvägagångssättet vid den år 1946 beslutade överföringen av tillgångar från de erkända sjukkassorna till de allmänna sjukkassorna, finner Lagrådet med utgångspunkt i den redovisning som är tillgänglig i ärendet inte skäl att invända mot att lagreglering sker av innebörd att de allmänna försäkringskassornas tillgångar liksom ansvaret för kassornas åtaganden skall överföras till staten. Även i denna del gäller dock Lagrådets erinran mot att föreslagna bestämmelser inte har varit föremål för remissbehandling.

Förslaget till lag om ändring i lagen om allmän försäkring

19 kap. 2 §

Paragrafen, som gäller finansieringen av sjukförsäkringen och dess förvaltning, upptar i andra stycket en föreskrift om att statsbidrag får lämnas med viss del av kostnaderna för sjukförsäkringsförmåner, inberäknat försäkringens kostnader enligt vissa andra lagar. Vidare föreskrivs att statsbidrag också får lämnas för de allmänna försäkringskassornas förvaltning. Ändringsförslaget innebär bl.a. att sistnämnda bestämmelse utgår.

Enligt vad Lagrådet kan förstå bör, i konsekvens med den berörda ändringen, viss ytterligare ändring i andra stycket övervägas. Till de i stycket nämnda lagarna hör lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård och lagen (1991:1047) om sjuklön. Eftersom de ersättningar som belastar sjukförsäkringen enligt dessa båda lagar i nuläget

betalas av allmänna försäkringskassor och framöver torde komma att betalas av den statliga Försäkringskassan synes det inte behövligt att låta statsbidragsbestämmelsen fortsättningsvis omfatta sådana kostnader.

Förslaget till lag om ändring i lagen om arbetsskadeförsäkring

8 kap. 12 §

I paragrafen föreskrivs att bestämmelserna i 20 kap.10–13 §§ lagen om allmän försäkring om omprövning och ändring av försäkringskassas beslut samt överklagande av försäkringskassas och domstols beslut har motsvarande tillämpning i ärende enligt lagen om arbetsskadeförsäkring. Paragrafen föreslås ändrad genom utbyte av ”försäkringskassas” mot ”Försäkringskassans”. Någon övergångsbestämmelse har inte knutits till denna ändring.

Enligt vad som uppgetts vid föredragningen inför Lagrådet är avsikten att de övergångsbestämmelser som föreslagits i anslutning till ändringarna i 20 kap. 10 § och 11 § första–tredje styckena lagen om allmän försäkring (punkt 4 övergångsbestämmelserna) skall få genomslag så att de berörda lagrummen i deras äldre lydelse skall vinna tillämpning beträffande omprövning och överklagande av beslut som meddelats av allmän försäkringskassa i ärenden enligt lagen om arbetsskadeförsäkring. Samma synsätt avses gälla för övergångsbestämmelsen till ändringen beträffande 20 kap. 11 § fjärde stycket lagen om allmän försäkring (punkt 5 övergångsbestämmelserna).

Enligt Lagrådets mening bör övervägas att i tydlighetens intresse knyta en övergångsbestämmelse till ändringen i förevarande paragraf. En sådan bestämmelse skulle kunna utformas som en hänvisning till de berörda punkterna 4 och 5 enligt följande.

”Beträffande omprövning eller överklagande av beslut som har meddelats av en allmän försäkringskassa tillämpas föreskrifterna i punkt 4 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Vidare tillämpas föreskriften i punkt 5 samma ikraftträdande- och övergångsbestämmelser om avvisningsbeslut har meddelats av en allmän försäkringskassa.”

Förslaget till lag om ändring i lagen om inkomstgrundad ålderspension

13 kap. 22 a §

I denna nya paragraf föreskrivs bl.a. att det allmänna ombudet får överklaga ett avgörande av en allmän förvaltningsdomstol endast om ombudet har varit part där. (Tydligare skulle vara att skriva ”part i målet där”). Någon övergångsbestämmelse har inte knutits till föreskriften. Situationen kan emellertid tänkas vara den, att allmänna ombudet har anledning att överklaga ett beslut som fattats av förvaltningsdomstol före den 1 januari 2005 och för vilket tvåmånadersfristen för överklagande alltjämt löper i början av år 2005. Det vill synas som om villkoret om partsställning i målet hos den domstol som träffat avgörandet inte kan uppfyllas i sådant fall.

En övergångsbestämmelse kan således behöva tillföras lagförslaget för att möjlighet till överklagande skall finnas för det allmänna ombudet i berörda övergångssituation. En sådan regel kan tas in som punkt 4 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna och ges förslagsvis följande lydelse.

”4. Villkoret enligt 13 kap. 22 a § att det allmänna ombudet skall ha varit part skall anses uppfyllt även om det är Riksförsäkringsverket som har varit part i målet hos den allmänna förvaltningsdomstolen.”

Förslaget till lag om ändring i arkivlagen

Enligt 2 § arkivlagen skall vad som enligt lagen gäller för statliga myndigheters arkiv gälla även för arkiv hos bl.a. allmänna försäkringskassor. Eftersom den nya Försäkringskassan blir en statlig myndighet blir denna bestämmelse onödig och föreslås därför bli upphävd. Enligt en övergångsbestämmelse föreslås dock att äldre bestämmelser skall gälla för handlingar som har inkommit eller upprättats i ärenden som avslutats före utgången av år 2004. En sådan reglering hade varit på sin plats om de allmänna försäkringskassorna funnits kvar sedan Försäkringskassan övertagit deras uppgifter. De hade då behållit sina arkiv och behövt regler för hur dessa skulle vårdas. Nu kommer kassorna i stället att gå upp i den nya statliga myndigheten Försäkringskassan och enligt 4 § den föreslagna lagen med anledning av inrättande av Försäkringskassan skall staten överta de allmänna försäkringskassornas tillgångar. Däri måste arkiven anses ingå. Vad som gäller för statliga myndigheters arkiv blir därmed automatiskt tillämpligt på de arkiv som tidigare varit de allmänna försäkringskassornas. Övergångsbestämmelsen framstår därför enligt Lagrådet som onödig.

Förslaget till lag om ändring i lagen om sjuklön

28 §

Paragrafen, som innehåller föreskrifter om motsvarande tillämpning av bestämmelserna i 20 kap. 10–13 §§ lagen om allmän försäkring, föreslås ändrad på väsentligen samma sätt som 8 kap. 12 § lagen om arbetsskadeförsäkring. Vad Lagrådet anfört i fråga om en övergångsbestämmelse i anslutning till sistnämnda lagrum har avseende även på den ändring som görs i förevarande paragraf.

Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen

22 kap. 1 §

Enligt paragrafens tredje stycke får Skatteverkets beslut om avgiftsunderlag för egenavgifter överklagas av Riksförsäkringsverket. Vad som i lagen sägs om överklagande av det allmänna ombudet skall då i stället gälla Riksförsäkringsverket. Den föreslagna lagändringen innebär att ordet ”Riksförsäkringsverket” byts ut mot ”Försäkringskassan”. Enligt punkt 3 av övergångsbestämmelserna till ändringslagen skall äldre bestämmelser i 22 kap. 1 § tredje stycket fortfarande gälla för överklagande

som har anhängiggjorts före ikraftträdandet. Vad som där sägs om Riksförsäkringsverket skall då enligt förslaget i stället gälla Försäkringskassan.

Att äldre bestämmelser fortfarande skall gälla beträffande redan anhängiggjorda överklaganden förefaller Lagrådet välbetänkt och innebär att målet kan slutbehandlas trots att det väckts av en myndighet som inte längre kan överklaga. Den andra meningen i övergångsbestämmelsen, att vad som sägs om Riksförsäkringsverket då i stället skall gälla Försäkringskassan, synes dock överflödig med hänsyn till 3 § i den föreslagna lagen med anledning av inrättande av försäkringskassan.

Förslaget till ändring i inkomstskattelagen

8 kap. 17 och 21 §§

Enligt de båda nämnda paragraferna är vissa bidrag och ersättningar från en allmän försäkringskassa under vissa förutsättningar skattefria. Enligt den föreslagna ändringen skall detta i fortsättningen gälla bidrag och ersättningar från Försäkringskassan. Enligt en föreslagen punkt 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna skall den nya lydelsen tillämpas på bidrag och ersättningar som betalats ut efter utgången av år 2004. Eftersom Försäkringskassan inte inrättas förrän den 1 januari 2005 skulle något annat knappast vara möjligt. Det som sägs behöver därför inte sägas. Vad som däremot framstår som angeläget att säga är att äldre bestämmelser fortfarande skall tillämpas beträffande bidrag och ersättningar som betalats ut före ikraftträdandet och att dessa således fortfarande skall vara skattefria. Att så blir fallet följer visserligen redan av 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen men kan ändå förtjäna att nämnas.

Lagen om ändring i lagen om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration

Lagen reglerar i gällande lydelse behandlingen av personuppgifter i verksamhet som bedrivs av Riksförsäkringsverket, de allmänna försäkringskassorna eller Premiepensionsmyndigheten. De båda förstnämnda instanserna föreslås nu med verkan fr.o.m. den 1 januari 2005 bytas ut mot Försäkringskassan. Enligt en övergångsbestämmelse skall äldre bestämmelser gälla för uppgifter som inhämtats före ikraftträdandet. Detta kan enligt Lagrådets uppfattning inte vara meningen. Det innebär ju att Försäkringskassan inte får behandla personuppgifter som inhämtats av dess föregångare. En sådan restriktion skulle helt lamslå verksamheten. Lagrådet förordar mot denna bakgrund att bestämmelsen utgår.

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Socialdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 maj 2004

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Ulvskog, Freivalds, Sahlin, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Lövdén, Ringholm, Bodström, Sommestad, Karlsson, Lund, Nykvist, Nuder, Björklund, Holmberg, Jämtin

Föredragande: statsrådet Engqvist

Regeringen beslutar proposition 2003/04:152 Anpassningar med anledning av en ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration