Inaktuell version

Inkomstskattelag (1999:1229)

(IL)

Departement
Finansdepartementet
Utfärdad
1999-12-16
Ändring införd
SFS 1999 i lydelse enligt SFS 2004:1346
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad

Huvudförfattare: Aimée Kreuger

Inkomstskattelagen (IL) är den centrala lagen inom skatterätten. Lagen reglerar beskattning av inkomster, och gäller för både fysiska och juridiska personer. Både den kommunala och den statliga inkomstskatten täcks av lagen.

De olika inkomstslagen är centrala i Inkomstskattelagen. Med några få undantag beror beskattningen på vilket av inkomstslagen näringsverksamhet, kapital och tjänst som inkomsten klassas som.

Vet man inte vilket inkomstslag som är aktuellt är ett sätt att i tur och ordning kontrollera inkomstslaget näringsverksamhet, kapital och slutligen tjänst. Juridiska personer beskattas enbart i inkomstslaget näringsverksamhet, så för dessa behöver ingen bedömning göras.


AVD. I INNEHÅLL OCH DEFINITIONER

1 kap. Grundläggande bestämmelser om kommunal och statlig inkomstskatt

De flesta inkomster beskattas i något av de tre inkomstslagen, även om det rent språkligt kan se ut som att de inte hör hemma i något av dem. Exempelvis beskattas inkomster av hobby i inkomstslaget tjänst. Juridiska personers inkomster beskattas alltid i inkomstslaget näringsverksamhet, för fysiska personer kan beskattningen ske i samtliga inkomstslag.

Om verksamheten bedrivs självständigt, varaktigt och med vinstsyfte beskattas verksamheten i inkomstslaget näringsverksamhet. Om något av kriterierna saknas handlar det istället om inkomst av tjänst eller kapital

Ändrad: SFS 2015:775 (Budgetpropositionen för 2016), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2009:197 (Ett enklare system för skattereduktion för hushållsarbete), 2002:322 (Vissa socialförsäkringsfrågor)

Innehåll

[K1]1 §  I denna lag finns bestämmelser om kommunal och statlig inkomstskatt.

[S2]I detta kapitel finns grundläggande bestämmelser samt hänvisningar. I 2 kap. finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i denna lag.

Inkomstskattelagen delar upp inkomsterna i tre olika inkomstslag, inkomst av näringsverksamhet, kapital och tjänst. En inkomst som tas upp i t.ex. inkomstslaget kapital kommer att kapitalvinstbeskattas, och beskattningen baserar sig på de regler som gäller för just inkomstslaget kapital. Juridiska personer beskattas enbart i inkomstslaget näringsverksamhet, fysiska personers inkomster beskattas i olika inkomstslag beroende på hur de uppstått. Beskattning kan ske i olika inkomstslag för en och samma person, men varje inkomst beskattas enbart i ett inkomstslag. Vilket inkomstslag en inkomst hör till avgörs vanligen i början av respektive avdelning. För närmare beskrivning av avgränsning mellan de tre inkomstslagen, se inledningen till kapitlet.

Skattskyldighet

[K1]2 §  Bestämmelser om skattskyldighet finns i 3-7 kap.

Skatter

[K1]3 §  Fysiska personer skall betala

  1. kommunal inkomstskatt och statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet (skatt på förvärvsinkomster),
  2. statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslaget kapital (skatt på kapitalinkomster), och
  3. statlig inkomstskatt på avsättning till expansionsfond (expansionsfondsskatt).

[S2]Juridiska personer skall betala statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet.

[K1]4 §  Fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret skall betala kommunal inkomstskatt i form av kommunalskatt till hemortskommunen och, om hemortskommunen ingår i ett landsting, landstingsskatt till det landstinget. Vad som avses med hemortskommun framgår av 65 kap. 3 §.

[S2]Fysiska personer som är begränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret skall betala kommunal inkomstskatt för gemensamt kommunalt ändamål.

[S3]För sådana begränsat skattskyldiga fysiska personer med anknytning till utländsk stats beskickning eller karriärkonsulat som avses i 3 kap. 17 § 2-4 tillämpas dock bestämmelserna i första stycket.

Underlaget för skatten

Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K1]5 §  Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster skall beräknas på den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Denna skall beräknas på följande sätt.

[S2]Summan av överskott i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet minskas med allmänna avdrag. Det återstående beloppet avrundas nedåt till helt hundratal kronor och är den taxerade förvärvsinkomsten.

[S3]Från den taxerade förvärvsinkomsten dras 12,5 procent av sådana avgifter enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift som avser beskattningsåret, avrundat uppåt till helt hundratal kronor, samt grundavdrag och sjöinkomstavdrag. Avdragen skall göras i nu nämnd ordning. Det återstående beloppet är den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Lag (2004:1055).

En fysisk person räknar ut överskottet i näringsverksamhet och tjänst var för sig, enligt den beräkning som gäller för respektive inkomstslag. Dessa läggs sedan ihop och beskattas gemensamt. Det betyder bland annat att en person som inte når upp till skiktgränsen för statlig inkomstskatt enbart genom inkomsterna från sin anställning kanske gör det då dessa läggs ihop med inkomsterna från näringsverksamhet.

Eftersom enbart överskotten räknas ihop är det inte möjligt att använda underskott i t.ex. näringsverksamhet till att minska skatten för tjänsteinkomsterna. Underskott får istället vanligen användas för att minska kommande års beskattning av överskott i samma inkomstslag. Ett undantag från detta finns dock i 62 kap. 3 §.

En schematisk uppställning över skattens beräkning:

Överskott i inkomstslaget tjänst

+ överskott i inkomstslaget näringsverksamhet

- allmänna avdrag (t.ex. pensionssparande. De allmänna avdragen behandlas i 62 kap.)

= den taxerade förvärvsinkomsten

- grundavdrag

- sjöinkomstavdrag

= Beskattningsbar förvärvsinkomst

(Uppställningen är inte fullständig, utan avser bara att ge en bild av i vilken ordning avdrag och beskattning görs. Den omfattar t.ex. inte avdrag för pensionssparande.)

Bestämmelser om beräkning av resultat i de olika inkomstslagen finns i 10-12 kap för inkomstslaget tjänst, och 13-40 kap. för inkomstslaget näringsverksamhet.

Notera att detta endast gäller fysiska personer. För juridiska personer, se 7 §.

Ändrad: SFS 2000:1003 (Budgetpropositionen för 2001), 2005:826 (Budgetpropositionen för 2006), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2001:842 (Budgetpropositionen för 2002), 2004:1055 (Budgetpropositionen för 2005), 2002:322 (Vissa socialförsäkringsfrågor)

Fysiska personers skatt på kapitalinkomster

[K1]6 §  Fysiska personers skatt på kapitalinkomster skall beräknas på överskottet i inkomstslaget kapital.

Beskattningen i inkomstslaget kapital sker för sig, separat från inkomst av näringsverksamhet och tjänst. Bestämmelser om beräkning av resultat finns i 41 – 42 kap.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Juridiska personers skatt

[K1]7 §  Juridiska personers skatt skall beräknas på den beskattningsbara inkomsten. Denna skall beräknas på följande sätt.

[S2]Överskottet i inkomstslaget näringsverksamhet minskas med allmänna avdrag. Det återstående beloppet avrundas nedåt till helt tiotal kronor och är den taxerade och den beskattningsbara inkomsten.

[S3]För sådana ideella föreningar och registrerade trossamfund som uppfyller kraven i 7 kap. 7 § första stycket minskas den taxerade inkomsten med grundavdrag. Det belopp som återstår är den beskattningsbara inkomsten.

Med överskott menas inkomster minus utgifter. För att vara en avdragsgill utgift måste den normalt vara nödvändig för inkomstens förvärvande.

Allmänna avdrag är avdrag som inte specifikt hör ihop med verksamheten, utan är tillgängliga för alla. Läs mer om allmänna avdrag i kapitel 62.

Juridiska personer beskattas enbart i inkomstslaget näringsverksamhet, detta behandlas i kap. 13-40. Se även kap. 8-9 om inkomster som är skattefria respektive utgifter som inte får dras av.

  • HFD 2014:71:Fråga om beräkning av skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar som ägts indirekt genom en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Bestämmelser för olika inkomstslag

[K1]8 §  Bestämmelser om beräkning av resultatet i de olika inkomstslagen finns för - inkomstslaget tjänst i 10-12 kap., - inkomstslaget näringsverksamhet i 13-40 kap., och - inkomstslaget kapital i 41-43 kap.

Prop. 2005/06:40: Bestämmelsen ändras bara genom att hänvisningen till 43 kap. tas bort. I det kapitlet har regler om skattefrihet för viss utdelning och kapitalvinst på onoterade andelar, de s.k. lättnadsreglerna, funnits. Dessa bestämmelser tas bort genom att 43 kap. upphör att gälla.

2 kap. 1§ Bestämmelsen ändras bara genom att hänvisningen i fråga om kvalificerade andelar ändras till 57 kap. 4–7 §§.

Ändrad: SFS 2005:1136 (Vissa skattefrågor med anledning av ny aktiebolagslag, m.m.)

Gemensamma bestämmelser

[K1]9 §  Bestämmelser om allmänna avdrag finns i 62 kap., om grundavdrag i 63 kap. och om sjöinkomstavdrag i 64 kap.Lag (2002:322).

[K1]10 §  Bestämmelser finns om - vissa inkomster som är skattefria i 8 kap., - vissa utgifter som inte skall dras av i 9 kap., - kapitalvinster och kapitalförluster i 44-54 kap., - insättningsgaranti och investerarskydd i 55 kap., - fåmansföretag och fåmanshandelsbolag i 56 och 57 kap., - pensionsförsäkringar och pensionssparkonton i 58 kap., - pensionssparavdrag i 59 kap., - familjebeskattning i 60 kap., och - värdering av inkomster i annat än pengar i 61 kap.

Skattens beräkning

[K1]11 §  Bestämmelser om hur skatten skall beräknas samt om skattereduktion för underskott av kapital, allmän pensionsavgift, sjöinkomst, fackföreningsavgift och avgift till arbetslöshetskassa finns i 65 kap. Bestämmelser om beräkningen av skatt på ackumulerad inkomst finns i 66 kap.Lag (2001:1168).

Prop. 2013/14:151: Ändringen i tredje stycket är en följd av att nya bestämmelser om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el införs i 67 kap.

Prop. 2018/19:45: I paragrafen ges upplysningar om vilka skattereduktioner som finns. Ändringen i tredje stycket innebär att skattereduktionen för fackföreningsavgift tas bort från uppräkningen. Ändringen är en följd av att skattereduktionen för fackföreningsavgift avskaffas. Dessutom görs en redaktionell ändring där ordet mikroprodukten ändras till mikroproduktion.

Prop. 2018/19:92: I kapitlet som innehåller grundläggande bestämmelser om kommunal och statlig inkomstskatt finns i den aktuella paragrafens tredje stycke en

hänvisning till de regler om skattereduktion som finns i 67 kap. Stycket har kompletterats så att det framgår att 67 kap. också omfattar skattereduktion för gåva.

Bakgrunden till bestämmelsen ...

Ändrad: SFS 2015:775 (Budgetpropositionen för 2016), 2011:1271 (Budgetpropositionen för 2012), 2014:1468 (Budgetpropositionen för 2015), 2017:1212 (Budgetpropositionen för 2018), 2006:1344 (Budgetpropositionen för 2007), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2009:197 (Ett enklare system för skattereduktion för hushållsarbete), 2018:626 (Återinförande av skattereduktion för fackföreningsavgift), 2001:1168 (Skattereduktion för fackföreningsavgifter), 2019:128 (Avskaffad skattereduktion för fackföreningsavgift), 2019:454 (Återinförd skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet)

Taxeringsår

[K1]12 §  Taxeringsåret är det kalenderår då taxeringsbeslut om den årliga taxeringen för ett beskattningsår skall meddelas enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324).

Året då inkomsten uppstår är beskattningsåret. Beskattningsåret kan antingen vara ett kalenderår eller ett räkenskapsår enligt reglerna i t.ex. bokföringslagen. Året efter beskattningsåret är taxeringsåret.

Under beskattningsåret betalas i normalfallet preliminärskatt. Under taxeringsåret beräknas den slutgiltiga skatten, och den skattskyldige får betala in det som saknas eller får tillbaka om för mycket preliminärskatt har betalats


Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Beskattningsår

Fysiska personer

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K1]13 §  Beskattningsåret är för fysiska personer kalenderåret före taxeringsåret.

[S2]Om en enskild näringsidkare som är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078) har ett räkenskapsår som inte sammanfaller med kalenderåret och har följt bestämmelserna i 3 kap.bokföringslagen, är beskattningsåret för näringsverksamheten i stället det räkenskapsår som slutat närmast före taxeringsåret.

[S3]Om en enskild näringsidkare för över hela eller en del av näringsverksamheten till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag, avslutas beskattningsåret för näringsverksamheten tidigast vid den tidpunkt när den överförda näringsverksamheten enligt god redovisningssed skall tas upp i det övertagande företagets räkenskaper. Lag (2004:1149).

För inkomstslagen kapital och tjänst är beskattningsåret alltid kalenderåret innan taxeringsåret.

Beskattningsåret för fysiska personers näringsverksamhet är i princip alltid samma som kalenderåret innan taxeringsåret. Den avvikelse som har störst praktisk betydelse är möjligheten till förlängt räkenskapsår i samband med starten av enskild näringsverksamhet. Startar verksamheten efter 1 juli har näringsidkaren möjlighet att förlänga räkenskapsåret till årsskiftet nästkommande år. Beskattningsåret kommer då som mest att vara ett och ett halvt kalenderår.


Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2004:1149 (Utökade möjligheter till överföring av periodiseringsfonder och expansionsfond, m.m.)

Inkomster i handelsbolag

[K1]14 §  Inkomster i ett svenskt handelsbolag skall tas upp vid den taxering då handelsbolaget skulle ha taxerats om det hade varit skattskyldigt. För delägare som är fysiska personer gäller detta dock bara sådana inkomster som inte skall tas upp i inkomstslaget kapital.

Handelsbolag är inte skattskyldigt i sig självt, utan beskattningen sker hos delägarna. Eftersom såväl fysiska som juridiska personer kan vara delägare i handelsbolag skulle beskattningstidpunkten kunna variera mellan ägarna. Enligt den här paragrafen beskattas alla delägare samtidigt.

Enligt bokföringslagen3 kap. 1 § gäller att om minst en av ägarna till ett handelsbolag är fysisk person får handelsbolaget endast ha kalenderår som räkenskapsår. Motsatsvis gäller att möjlighet finns att ha brutet räkenskapsår då ingen av ägarna är fysisk person.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Juridiska personer

[K1]15 §  Beskattningsåret är för juridiska personer det räkenskapsår som slutat närmast före taxeringsåret. För näringsverksamhet som bokföringslagen (1999:1078) inte tillämpas på är dock kalenderåret före taxeringsåret alltid beskattningsår.

[S2]I 37 kap. 19 § finns bestämmelser om beskattningsåret vid kvalificerade fusioner och fissioner.

Hänvisning till andra lagar

[K1]16 §  Bestämmelser om

[K1]17 §  Bestämmelser om inkomstskatt till staten finns också i

2 kap. Definitioner och förklaringar

Var det finns definitioner och förklaringar

[K2]1 §  I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i denna lag. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel.

[S2]Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används finns i nedan angivna paragrafer:

[S3]aktiebolag i 4 § aktiebaserad delägarrätt i 25 a kap. 4 § andelsbyte i 48 a kap. 2 § aktiv näringsverksamhet i 23 § andelshus i 16 § barn i 21 § begränsat skattskyldig fysisk person i 3 kap. 17 § begränsat skattskyldig juridisk person i 6 kap. 7 § beskattningsår i 1 kap.13-15 §§ och 37 kap. 19 § byggnadsinventarier i 19 kap.19-21 §§ delägare i fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag i 56 kap. 6 § delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster i 39 a kap. 5 § delägarrätt i 48 kap. 2 § dödsbo i 4 kap., se också 3 § egenavgifter i 26 § europeisk ekonomisk intressegruppering (EEIG) i 5 kap. 2 § fast driftställe i 29 § fastighet i 6 § fastighetsägare i 7 § fission i 37 kap. 5 § fordringsrätt i 48 kap.3 och 4 §§ fusion i 37 kap. 3 § fysisk person i 4 kap.1 och 2 §§ fåmansföretag i 56 kap.2, 3 och 5 §§ fåmanshandelsbolag i 56 kap.4 och 5 §§ företagsledare i 56 kap. 6 § försäkringsaktiebolag i 4 § förvaltningsföretag i 24 kap. 14 § förvärvsinkomst i 1 kap. 5 § handelsbolag i 5 kap., se också 3 § hyreshusenhet i 15 § i utlandet delägarbeskattade juridiska personer i 5 kap. 2 a § industrienhet i 15 § inventarier i 18 kap. 1 § investmentföretag i 39 kap. 15 § juridisk person i 3 § kapitalförsäkring i 58 kap. 2 § kapitaltillgång i 25 kap. 3 § kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget kapital i 41 kap. 2 § kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget näringsverksamhet i 25 kap.3-5 §§ koncern (svensk) i 5 § koncernintern andelsavyttring i 25 kap. 6 § kooperativ förening i 39 kap. 21 § kvalificerad andel i 57 kap.4-6 a §§ kvalificerad fission i 37 kap. 6 §, kvalificerad fusion i 37 kap. 4 § lagertillgång i 17 kap. 3 § lantbruksenhet i 15 § livförsäkringsföretag i 39 kap. 2 § lågbeskattade inkomster i 39 a kap.5-8 §§ makar i 20 § markanläggning i 20 kap. 2 § markinventarier i 20 kap.15 och 16 §§ marknadsvärdet i 61 kap. 2 § marknadsnoterad delägarrätt eller fordringsrätt i 48 kap. 5 § medlemsfrämjande förening i 39 kap. 21 a § näringsbetingad andel i 24 kap. 13 § näringsbidrag i 29 kap.2 och 3 §§ näringsbostadsrätt i 19 § näringsfastighet i 14 § närstående i 22 § obegränsat skattskyldig fysisk person i 3 kap.3-5 §§ obegränsat skattskyldig juridisk person i 6 kap. 3 § omkostnadsbelopp i 44 kap. 14 § option i 44 kap. 12 § passiv näringsverksamhet i 23 § pension i 10 kap. 5 § pensionsförsäkring i 58 kap. 2 § pensionssparkonto i 58 kap. 21 § prisbasbelopp i 27 § privatbostad i 8-12 §§ privatbostadsfastighet i 13 § privatbostadsföretag i 17 § privatbostadsrätt i 18 § rörelse i 24 § sambor i 20 § sjuk- eller olycksfallsförsäkring tecknad i samband med tjänst i 10 kap. 7 § sjöinkomst i 64 kap.3 och 4 §§ skadeförsäkringsföretag i 39 kap. 2 § /Träder i kraft I:2005-01-01/ skatteavtal i 35 § skattemässigt värde i 31-33 §§ småhus i 15 § småhusenhet i 15 § statslåneräntan i 28 § svensk fordringsrätt i 48 kap. 3 § svensk koncern i 5 § Sverige i 30 § taxeringsenhet i 15 § taxeringsvärde i 15 § taxeringsår i 1 kap. 12 § termin i 44 kap. 11 § underprisöverlåtelse i 23 kap. 3 § uppskovsgrundande andelsbyte i 49 kap. 2 § utländsk fordringsrätt i 48 kap. 4 § utländsk juridisk person i 6 kap. 8 § utländskt bolag i 5 a § uttagsbeskattning i 22 kap. 7 § verksamhetsavyttring i 38 kap. 2 § verksamhetsgren i 25 § vinstandelslån i 24 kap. 5 § återföring av avdrag i 34 §. Lag (2004:985).

Prop. 2006/07:2: Katalogen med definitioner och förklaringar samt hänvisningar till var dessa finns utökas med termen partiell fission. En hänvisning görs till 38 a kap. 2 §, som en följd av införandet av denna paragraf.

Prop. 2008/09:182: En hänvisning införs till den nya definitionen i 36 §.

Prop. 2005/06:36: Katalogen med definitioner och förklaringar samt hänvisningar till var dessa finns utökas med termen ekonomisk förening och en hänvisning till 4 b § i kapitlet, som en följd av införandet av denna nya paragraf.

Prop. 2003/04:10: I paragrafen har ytterligare tre hänvisningar till definitioner tagits in.

Lagrådet ansåg att den i lagrådsremissen föreslagna definitionen av delägarbeskattade utländska juridiska personer lätt kunde förväxlas med sådana utländska juridiska personer vilkas inkomster beskattas på delägarnivå enligt de föreslagna nya reglerna i 39 a kap. Med anledning av vad Lagrådet anfört har definitionen omarbetats. De nu aktuella personerna benämns i utlandet delägarbeskattade juridiska personer. ...

Prop. 2013/14:27: I paragrafen, som är en upplysningsparagraf, tas ordet försäkringsaktiebolag bort eftersom det begreppet har utmönstrats ur lagstiftningen (prop. 2010/11:18, bet. 2010/11:SkU14, rskr. 2010/11:112, SFS 2011:68).

Prop. 2008/09:83: Katalogen med definitioner och förklaringar samt hänvisningar till var dessa finns utökas med termerna ägarlägenhet och ägarlägenhetsenhet. En hänvisning görs till 15 § där dessa termer förklaras.

Prop. 2017/18:131: Paragrafen innehåller en katalog med definitioner och förklaringar samt hänvisningar till var dessa finns. Ändringen innebär att sjuk- eller olycksfallsförsäkring tecknad i samband med tjänst stryks ur katalogen och är en följd av upphävandet av 10 kap. 7 §.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

Prop. 2016/17:6: – – – – – – – – – – – – – – – – i utlandet delägarbeskattade juridiska personer i 5 kap. 2 a § ideell förening i 4 c § industrienhet i 15 § – – – – – – – – – – – – – – – –

I paragrafens andra stycke finns en lista med begrepp, termer och uttryck som används i lagen. Listan är uppställd i alfabetisk ordning och ett tillägg görs beträffande ideell förening. Övervägandena finns i avsnitt 7.6. ...

Prop. 2018/19:161: Paragrafen, som är en upplysningsparagraf, kompletteras med försäkringsföretag och ömsesidigt försäkringsföretag. Vad som räknas som försäkringsföretag anges i 4 d §. Vad som räknas som ömsesidigt försäkringsföretag anges i 4 e §.

Övervägandena finns i avsnitt 5.1.

Ändrad: SFS 2011:1272 (Budgetpropositionen för 2012), 2017:1212 (Budgetpropositionen för 2018), 2013:1106 (Vissa skattefrågor), 2009:107 (Taxering och beskattning av ägarlägenheter), 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2016:1060 (Kompletteringar till EU:s förordning om europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser), 2004:985 (Lag om avtal mellan Sveriges Exportråd och Taipeis delegation i Sverige beträffande skatter på inkomst), 2003:1086 (Ändrade regler för cfc-beskattning), 2001:1176 (Ändringar i de särskilda skattereglerna för vissa andelsägare i fåmansföretag m.m.), 2009:1060 (Beskattning av utomlands bosatta artister, m.fl.), 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet), 2018:523 (Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård), 2016:887 (Ett svenskt tonnagebeskattningssystem), 2000:494 (Registrering av medlemsfrämjande föreningar), 2006:619 (Beskattning av europakooperativ), 2005:1136 (Vissa skattefrågor med anledning av ny aktiebolagslag, m.m.), 2018:1206 (Nya skatteregler för företagssektorn), 2019:787 (Skatteregler för tjänstepensionsföretag)

Utländska motsvarigheter

[K2]2 §  De termer och uttryck som används omfattar också motsvarande utländska företeelser om det inte anges eller framgår av sammanhanget att bara svenska företeelser avses.

[S2]Första stycket gäller inte bestämmelser som avser staten, regeringen, landsting, kommuner och kommunalförbund.

  • RÅ 2006:38:En med tillstånd av behörig myndighet i Luxemburg företagen sammanläggning eller ombildning av fonder som omfattas av UCITS- direktivet har inte ansetts leda till att kapitalvinst skall tas upp, oavsett om kraven på placeringsinriktning m.m. inte motsvarar dem som gäller i liknande fall för svenska fonder. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2014:71:Fråga om beräkning av skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar som ägts indirekt genom en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2017:29:Ett ”company limited by shares” i Brittiska Jungfruöarna har inte ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om skattefrihet för utdelning och kapitalvinst på näringsbetingade andelar. Förhandsbesked om inkomstskatt.
  • RÅ 2009:100:En rysk association har ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om näringsbetingade andelar. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2019:907 (En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning)

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet

[K2]2 a §  Om en utländsk stat under ett år blir medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet vid någon annan tidpunkt än vid ingången av ett beskattningsår skall staten vid tillämpning av bestämmelserna i denna lag anses som medlem under hela beskattningsåret. Lag (2003:1086).

Prop. 2003/04:10: Rubriken har införts på Lagrådets förslag.

Av bestämmelsen, som är ny, framgår att sådana bestämmelser i inkomstskattelagen som bara gäller inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) skall tillämpas från och med ingången av beskattningsåret om en stat blir ny medlem i EES vid någon ...

Införd: SFS 2003:1086 (Ändrade regler för cfc-beskattning)
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Juridisk person

[K2]3 §  Bestämmelserna om juridiska personer skall inte tillämpas på

  • dödsbon,
  • svenska handelsbolag, eller
  • juridiska personer som förvaltar samfälligheter och som avses i 6 kap. 6 § andra stycket.

[S2]Bestämmelserna om juridiska personer skall tillämpas också på investeringsfonder.

[S3]Särskilda bestämmelser om dödsbon efter dem som var begränsat skattskyldiga vid dödsfallet finns i 4 kap. 3 §.

[S4]Att bestämmelserna om svenska handelsbolag gäller också för europeiska ekonomiska intressegrupperingar framgår av 5 kap. 2 §.

[S5]I vilka fall utländska associationer anses som eller behandlas som juridiska personer framgår av 6 kap. 8 §. Lag (2004:66).

Prop. 2001/02:42: Femte stycket. Ett tillägg har gjorts i stycket med en upplysning om att det i 6 kap. 8 § finns särskilda bestämmelser om utländska associationer som inte är juridiska personer men som skall behandlas som sådana. Bestämmelsen har utformats i enlighet med lagrådets förslag.

  • HFD 2016:25:En svensk värdepappersfond har ansetts ha skatterättslig hemvist i Sverige vid tillämpning av ett skatteavtal, trots att den inte är föremål för någon beskattning här.
Ändrad: SFS 2013:569 (Förvaltare av alternativa investeringsfonder), 2004:66 (En ny lag om investeringsfonder), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2001:1185 (Övergång till en konventionell beskattningsmetod för utländska skadeförsäkringsbolag)

Aktiebolag

[K2]4 §  Europabolag och försäkringsaktiebolag räknas som aktiebolag. Lag (2004:494).

Kreditinstitut

[K2]4 a §  Med kreditinstitut avses svensk bank och svenskt kreditmarknadsföretag samt utländskt bankföretag och utländskt kreditföretag enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Lag (2004:438).

Prop. 2003/04:99: I den nya paragrafen har införts en definition av kreditinstitut speciellt anpassad för behovet i den här lagen. Definitionen skiljer sig från den i lagen (2004:000) om bank och finansieringsrörelse. Bestämmelsen utgör en precisering i förhållande till den generella bestämmelsen i 2 kap. 2 § om utländska motsvarigheter.

Införd: SFS 2004:438 (Följdändringar med anledning av nya regler för bank- och finansieringsrörelse samt inlåningsverksamhet)

Svensk koncern

[K2]5 §  Med svensk koncern avses en sådan grupp av företag eller andra näringsidkare som enligt någon svensk lag bildar en koncern.

  • RÅ 2004:80:Vid beräkning av inkomst från fåmansbolag på grundval av löneunderlag i dotterbolag har fördelning av löneunderlaget ansetts kunna ske mellan ägare av två moderbolag till dotterbolaget. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2014:71:Fråga om beräkning av skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar som ägts indirekt genom en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Utländskt bolag

[K2]5 a §  Med utländskt bolag avses en utländsk juridisk person som beskattas i den stat där den hör hemma, om beskattningen är likartad med den som gäller för svenska aktiebolag.

[S2]Som utländskt bolag anses alltid en utländsk juridisk person som hör hemma och är skattskyldig till inkomstskatt i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som inte är begränsat till att omfatta vissa inkomster, om personen omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i denna stat enligt avtalet. Lag (2003:1086).

Prop. 2003/04:10: I paragrafen definieras uttrycket utländskt bolag. Definitionen har flyttats från 6 kap. 9 och 10 §§.

Bestämmelsen om likartad beskattning i första stycket kommer från 6 kap. 9 § första stycket.

I 6 kap. 10 §, som nu föreslås upphävd, finns en lista med avtalsländer. Företag som hör hemma i ett land på listan i 6 kap. 10 § anses som ett utländskt bolag om det i övrigt uppfyller förutsättningarna som anges i paragrafen. Den upphävda listan föreslås på grund ...

  • HFD 2014:71:Fråga om beräkning av skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar som ägts indirekt genom en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Införd: SFS 2003:1086 (Ändrade regler för cfc-beskattning)

Fastighet

[K2]6 §  Byggnad räknas som fastighet även om den är lös egendom. Detsamma gäller tillbehör till byggnad av det slag som avses i 2 kap.2 och 3 §§jordabalken, om de tillhör byggnadens ägare.

[S2]Vad som sägs om mark gäller också annat utrymme som ingår i en fastighet eller är samfällt för flera fastigheter.

[S3]Vad som sägs om fastighet gäller också tomträtt. Lag (2003:1202).

Prop. 2003/04:18: Vad som sägs om mark skall också skall gälla annat utrymme som ingår i en fastighet eller är samfällt för flera fastigheter. Denna bestämmelse som i lagrådsremissen fanns i 2 kap. 6 a § förs nu på Lagrådets inrådan in som ett andra stycke i 6 §. Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt 5.4.2.

  • HFD 2017:70:Vid beräkning av värdeminskningsavdrag för en byggnad som förvärvas tillsammans med en tomträtt får hela utgiften för förvärvet hänföras till byggnaden.
  • RÅ 2006:74:Överlåtelse av en andel i ett privatbostadsföretag har inte ansetts som överlåtelse av en verksamhetsgren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2003:1202 (Fastighetstaxering och beskattning av tredimensionellt avgränsade fastigheter)

Fastighetsägare

[K2]7 §  Den som innehar, förvaltar eller nyttjar en fastighet på det sätt som anges i 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) räknas som fastighetsägare.

  • HFD 2017:70:Vid beräkning av värdeminskningsavdrag för en byggnad som förvärvas tillsammans med en tomträtt får hela utgiften för förvärvet hänföras till byggnaden.

Privatbostad

[K2]8 §  Med privatbostad avses ett småhus som till övervägande del används eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad. Ett småhus som är inrättat till bostad åt två familjer räknas som privatbostad om det till väsentlig del används eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad.

[S2]Med privatbostad avses också en bostad som innehas av en delägare i ett privatbostadsföretag och som till övervägande del används eller är avsedd att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad. Med privatbostadsföretag likställs vid tillämpning av detta stycke en motsvarande utländsk juridisk person.

Prop. 2008/09:83: Definitionen av privatbostad utökas till att även avse en ägarlägenhet som till övervägande del används eller är avsedd att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad.

  • HFD 2014:78:Begränsad skattskyldighet har ansetts föreligga för kapitalvinst vid avyttring av en bostadsrätt trots att överlåtaren inte varit medlem i bostadsrättsföreningen.
  • RÅ 2010:96:Ett småhus som är nödvändigt för och uteslutande används i den skattskyldiges näringsverksamhet (renskötsel) har ansetts vara en näringsfastighet. Inkomsttaxering 2005.
Ändrad: SFS 2009:107 (Taxering och beskattning av ägarlägenheter)

[K2]9 §  Ett sådant småhus i utlandet som motsvarar ett småhus på en lantbruksenhet räknas inte som privatbostad.

[S2]Ett sådant småhus på en lantbruksenhet som är inrättat till bostad åt fler än två familjer räknas inte som privatbostad.

[S3]Om ägaren begär det räknas ett småhus på en lantbruksenhet inte som privatbostad, om småhuset har en storlek om minst 400 kvadratmeter och nybyggnadsår före år 1930. Med storlek avses detsamma som i 8 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

Prop. 2006/07:19: I paragrafen införs ett tillägg till första stycket där det anges att vid tillämpningen av 45 kap. 33 § och 47 kap. skall ett utländskt småhus, motsvarande småhus på lantbruksenhet, anses utgöra en privatbostad. Genom denna ändring likställs de utländska småhusen med motsvarande svenska småhus vid beskattning av kapitalvinst och återföring av uppskovsbelopp utan att kapitalvinstberäkning sker. Hänvisningen till reglerna i 47 kap. medför att en sådan fastighet kan utgöra ursprungsbostad och ersättningsbostad ...

Ändrad: SFS 2006:1520 (Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad)

[K2]10 §  Frågan om en bostad skall räknas som privatbostad under ett visst kalenderår skall bestämmas på grundval av förhållandena vid årets utgång. Om bostaden överlåts under året, skall i stället förhållandena på överlåtelsedagen vara avgörande.

[K2]11 §  Om det inträffar något som gör att en bostad hos samma ägare inte längre skall räknas som privatbostad, skall den ändå räknas som privatbostad under det kalenderår då ändringen sker och det följande året, om inte ägaren begär annat. Om bostaden övergår till en ny ägare under kalenderåret därefter, skall den räknas som privatbostad för den gamle ägaren under det året också, om han inte begär annat.

[S2]Första stycket tillämpas också om det, i samband med att en bostad övergår till en fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodelning, inträffar något som gör att bostaden inte längre skall räknas som privatbostad.

  • RÅ 2006:74:Överlåtelse av en andel i ett privatbostadsföretag har inte ansetts som överlåtelse av en verksamhetsgren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K2]12 §  Ingår en bostad i ett dödsbo och var den vid dödsfallet en privatbostad, skall den räknas som privatbostad till och med det tredje kalenderåret efter det kalenderår då dödsfallet inträffade, om bostaden fortfarande är av sådant slag att den kan vara en privatbostad.

Privatbostadsfastighet

[K2]13 §  Med privatbostadsfastighet avses, under förutsättning att småhuset är en privatbostad,

  1. småhus med mark som utgör småhusenhet,
  2. småhus på annans mark, och
  3. småhus med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet.

[S2]Med privatbostadsfastighet avses också tomtmark, om avsikten är att bygga en privatbostad på den. I fråga om tomtmarken gäller vad som sägs om privatbostad i 10-12 §§.

Prop. 2008/09:83: Definitionen av privatbostadsfastighet utökas till att även avse en ägarlägenhetsenhet under förutsättning att ägarlägenheten är en privatbostad.

Som framgår av avsnitt 6.1.3 är bestämmelsen i andra stycket tillämplig på en obebyggd tredimensionell fastighet, om avsikten är att bygga en ägarlägenhet som är privatbostad på den.

15 § och rubriken närmast ...

  • RÅ 2010:96:Ett småhus som är nödvändigt för och uteslutande används i den skattskyldiges näringsverksamhet (renskötsel) har ansetts vara en näringsfastighet. Inkomsttaxering 2005.
Ändrad: SFS 2009:107 (Taxering och beskattning av ägarlägenheter)

Näringsfastighet

[K2]14 §  Med näringsfastighet avses en fastighet som inte är en privatbostadsfastighet.

Småhus, småhusenhet, hyreshusenhet, industrienhet, lantbruksenhet, taxeringsenhet och taxeringsvärde

[K2]15 §  Med småhus, småhusenhet, hyreshusenhet, industrienhet, lantbruksenhet och taxeringsenhet avses hus, fastigheter och enheter av de slag som avses i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

[S2]Med taxeringsvärde avses det värde som fastställs enligt fastighetstaxeringslagen.

Andelshus

[K2]16 §  Med andelshus avses en fastighet som ägs av tre eller flera, antingen direkt eller genom ett svenskt handelsbolag, och som inrymmer eller är avsedd att inrymma bostad i skilda lägenheter åt minst tre delägare.

Privatbostadsföretag

[K2]17 §  Med privatbostadsföretag avses en svensk ekonomisk förening eller ett svenskt aktiebolag vars verksamhet

  1. till klart övervägande del består i att åt sina medlemmar eller delägare tillhandahålla bostäder i byggnader som ägs av föreningen eller bolaget, eller
  2. uteslutande eller så gott som uteslutande består i att åt sina medlemmar eller delägare tillhandahålla garage eller någon annan för deras personliga räkning avsedd anordning i byggnader som ägs av föreningen eller bolaget.

Prop. 2006/07:19: I paragrafen införs ett nytt andra stycke, i vilket begreppet privatbostadsföretag utvidgas till att vid tillämpningen av 46 kap. och 47 kap. avse inte bara svenska ekonomiska föreningar och aktiebolag med sådan verksamhet som anges i paragrafens första stycke, utan även motsvarande juridiska personer som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Genom denna ändring likställs sådana utländska juridiska personer som uppfyller kraven i paragrafens första stycke med svenska ...

  • RÅ 2008:5:Fråga om beskattning av en bostadsrättsförening ska ske enligt bestämmelserna för privatbostadsföretag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2003:61:Förhållandena vid tidpunkten för avyttring av en bostadsförenings fastighet är avgörande för om föreningen skall anses vara ett företag som kan genomföra en underprisöverlåtelse. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2006:80:I en bostadsrättsförening som inte är privatbostadsföretag har lokaldelen av föreningens fastighet avskiljts genom bildning av en tredimensionell fastighet. Sedan den nya fastigheten överförts till en av medlemmarna i bostadsrättsföreningen nybildad ekonomisk förening har bostadsrättsföreningen ansetts utgöra privatbostadsföretag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2006:74:Överlåtelse av en andel i ett privatbostadsföretag har inte ansetts som överlåtelse av en verksamhetsgren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2014:19:En bostadsrättsförenings tillfälliga innehav av en fordran har inte hindrat att den utgjorde ett privatbostadsföretag.
Ändrad: SFS 2006:1520 (Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad)

Privatbostadsrätt

[K2]18 §  Med privatbostadsrätt avses en andel i ett privatbostadsföretag, om den till andelen knutna bostaden är en privatbostad.

Näringsbostadsrätt

[K2]19 §  Med näringsbostadsrätt avses en sådan andel i ett privatbostadsföretag som inte är en privatbostadsrätt.

Prop. 2015/16:4: I paragrafen finns en definition av ordet näringsbostadsrätt. I andra stycket, som är nytt, föreskrivs att en andel i en kooperativ hyresrättsförening inte är en näringsbostadsrätt. En andel i en kooperativ hyresrättsförening som är ett privatbostadsföretag enligt 2 kap. 17 § utgör i stället en delägarrätt (se 48 kap. 2 §). Övervägandena finns i avsnitt 18.3.

Ändrad: SFS 2016:115 (Modernisering av lagen om ekonomiska föreningar)

Makar och sambor

[K2]20 §  Bestämmelser om makar skall tillämpas också på sambor som tidigare har varit gifta med varandra eller som har eller har haft gemensamma barn.

  • HFD 2014:26:Fråga om sambos barn ska betraktas som styvbarn enligt 2 kap. 22 § inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Barn

[K2]21 §  Styvbarn och fosterbarn räknas som barn.

  • HFD 2014:26:Fråga om sambos barn ska betraktas som styvbarn enligt 2 kap. 22 § inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Närstående

[K2]22 §  Med närstående avses - make, - förälder, - mor- och farförälder, - avkomling och avkomlings make, - syskon, syskons make och avkomling, och - dödsbo som den skattskyldige eller någon av de tidigare nämnda personerna är delägare i.

[S2]Styvbarn och fosterbarn räknas som avkomling.

  • HFD 2014:26:Fråga om sambos barn ska betraktas som styvbarn enligt 2 kap. 22 § inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2016:20:Aktier som förvärvas genom gåva blir inte kvalificerade andelar hos gåvotagaren enbart på den grunden att de var kvalificerade hos givaren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Aktiv och passiv näringsverksamhet

[K2]23 §  Med aktiv näringsverksamhet avses en näringsverksamhet i vilken den som är skattskyldig för verksamheten har arbetat i inte oväsentlig omfattning.

[S2]Annan näringsverksamhet anses som passiv näringsverksamhet. Självständig näringsverksamhet som bedrivs utomlands anses alltid som passiv näringsverksamhet.

Med "inte oväsentlig omfattning" avses vanligen minst en tredjedels heltid.

Om verksamheten baseras på den skattskyldiges egen insats, t.ex. som för en rådgivare eller hantverkare, är det aktiv näringsverksamhet oavsett arbetsinsats. Baseras verksamheten på en tillgång, t.ex. en fastighet, kan det krävas en större arbetsinsats för att näringsverksamheten ska ses som aktiv.

Ändrad: SFS 2015:775 (Budgetpropositionen för 2016)

Rörelse

[K2]24 §  Med rörelse avses annan näringsverksamhet än innehav av kontanta medel, värdepapper eller liknande tillgångar. Om kontanta medel, värdepapper eller liknande tillgångar innehas som ett led i rörelsen, räknas innehavet dock till rörelsen.

  • RÅ 2009:91:En i Sverige bosatt person äger och är den som fattar placeringsbesluten i ett norskt aktieförvaltande bolag. Ägarens bostad har ansetts vara fast driftställe för bolaget vid tillämpning av inkomstskattelagen och skatteavtalet mellan de nordiska länderna. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2004:140:Utdelningsbeskattning har ansetts inte kunna underlåtas vid en överlåtelse till underpris av näringsbetingade andelar mellan två aktiebolag med samma person som ägare. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2006:74:Överlåtelse av en andel i ett privatbostadsföretag har inte ansetts som överlåtelse av en verksamhetsgren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Verksamhetsgren

[K2]25 §  Med verksamhetsgren avses sådan del av en rörelse som lämpar sig för att avskiljas till en självständig rörelse.

Avgörande är om rörelsen är självständig efter avskiljandet, oavsett hur det har fungerat innan avskiljandet.

  • RÅ 2006:57:Fråga om en överlåtelse skall behandlas som en verksamhetsavyttring. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2004:140:Utdelningsbeskattning har ansetts inte kunna underlåtas vid en överlåtelse till underpris av näringsbetingade andelar mellan två aktiebolag med samma person som ägare. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2006:74:Överlåtelse av en andel i ett privatbostadsföretag har inte ansetts som överlåtelse av en verksamhetsgren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Egenavgifter

[K2]26 §  Bestämmelserna om egenavgifter skall tillämpas inte bara på egenavgift enligt 3 kap.socialavgiftslagen (2000:980) utan också på

Prop. 2000/01:8: Hänvisningen till egenavgifter enligt 3 kap. SAL har ändrats till att avse egenavgifter enligt 3 kap. socialavgiftslagen.

43 kap. 12, 15 och 16 §§ Hänvisningarna till avgifter enligt 2 kap. 3 § SAL har ändrats till att avse arbetsgivaravgifter enligt ...

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2000:997 (Ny socialavgiftslag)

Prisbasbelopp

[K2]27 §  Med prisbasbelopp avses det prisbasbelopp som enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring gällde för året före taxeringsåret.

Statslåneräntan

[K2]28 §  Med statslåneräntan vid en viss tidpunkt avses den statslåneränta som Riksgäldskontoret fastställt att gälla för den period under vilken tidpunkten infaller.

Fast driftställe

[K2]29 §  Med fast driftställe för näringsverksamhet avses en stadigvarande plats för affärsverksamhet varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs.

[S2]Uttrycket fast driftställe innefattar särskilt

  • plats för företagsledning,
  • filial,
  • kontor,
  • fabrik,
  • verkstad,
  • gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för utvinning av naturtillgångar,
  • plats för byggnads-, anläggnings- eller installationsverksamhet, och
  • fastighet som är en lagertillgång i näringsverksamhet.

[S3]Om någon är verksam för en näringsverksamhet här i Sverige och har fått och regelmässigt använder fullmakt att ingå avtal för verksamhetens innehavare, anses fast driftställe också finnas här.

[S4]Fast driftställe anses däremot inte finnas i Sverige bara därför att någon bedriver affärsverksamhet här genom förmedling av mäklare, kommissionär eller någon annan oberoende representant, om detta ingår i representantens vanliga näringsverksamhet.

  • RÅ 2009:91:En i Sverige bosatt person äger och är den som fattar placeringsbesluten i ett norskt aktieförvaltande bolag. Ägarens bostad har ansetts vara fast driftställe för bolaget vid tillämpning av inkomstskattelagen och skatteavtalet mellan de nordiska länderna. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2018:78:Aktiviteter av visst slag som utförs i Sverige inom ramen för en utländsk stiftelses fullföljdsverksamhet har inte ansetts medföra att den får ett fast driftställe här. Förhandsbesked om inkomstskatt.

Sverige

[K2]30 §  Med Sverige avses Sveriges land- och sjöterritorium och varje annat område utanför Sveriges territorialvatten inom vilket Sverige, i överensstämmelse med folkrättens allmänna regler och avtal med utländska stater, har rätt att utforska kontinentalsockeln och utvinna dess naturtillgångar.

Skattemässigt värde

[K2]31 §  Med skattemässigt värde på lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar och liknande tillgångar avses det värde som tillgången tas upp till vid beräkningen av resultatet av en näringsverksamhet.

[S2]I fråga om fastigheter skall hänsyn tas till värdeminskningsavdrag som har gjorts vid beskattningen men inte i räkenskaperna.

[K2]32 §  Med skattemässigt värde på kapitaltillgångar avses det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om tillgången hade avyttrats.

[S2]I fråga om näringsfastigheter gäller följande avvikelser vid beräkning av omkostnadsbeloppet. Förbättrande reparationer och underhåll som avses i 45 kap. 13 § första stycket 1 skall inte räknas som förbättringsutgift. Sådana gjorda värdeminskningsavdrag m.m. som avses i 26 kap. 2 § första stycket 1-4 och som enligt bestämmelserna i 26 kap. skall återföras vid en avyttring av fastigheten skall minska anskaffningsutgiften. Bestämmelsen i 26 kap. 5 § och 45 kap. 16 § skall inte tillämpas.

[S3]I fråga om näringsbostadsrätter gäller följande avvikelser vid beräkning av omkostnadsbeloppet. Förbättrande reparationer och underhåll som avses i 46 kap. 11 § första stycket 1 skall inte räknas som förbättringsutgift.

[K2]33 §  Med skattemässigt värde på inventarier avses anskaffningsvärdet minskat med gjorda värdeminskningsavdrag och liknande avdrag.

[S2]Första stycket skall tillämpas på patent och andra sådana rättigheter som räknas upp i 18 kap. 1 § andra stycket 1 även om de inte förvärvats från någon annan.

  • RÅ 2006:41:Tillämpning av kompletteringsregeln efter uppskrivning av inventarier. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2006:71:Tillämpning av räkenskapsenlig avskrivning av inventarier vid fusion. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Återföring

[K2]34 §  Med återföring av ett avdrag avses att ett belopp som motsvarar ett gjort avdrag tas upp som intäkt.

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

Skatteavtal

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K2]35 §  Med skatteavtal avses ett sådant avtal för undvikande av dubbelbeskattning på inkomst och, i förekommande fall, på förmögenhet som ingåtts av Sverige med en annan stat eller utländsk jurisdiktion, om inte annat anges eller framgår av sammanhanget. Lag (2004:985).

AVD. II SKATTSKYLDIGHET

3 kap. Fysiska personer

Innehåll

[K3]1 §  Detta kapitel gäller för fysiska personer.

[S2]Det finns bestämmelser om

  • obegränsat skattskyldiga i 3-16 §§,
  • begränsat skattskyldiga i 17-21 §§, och
  • skattskyldighet för överlåtna pensioner eller andra periodiska inkomster i 22 och 23 §§.

[S3]För dödsbon finns särskilda bestämmelser i 4 kap.

[S4]I 7 kap. 21 § finns bestämmelser om att ägare av vissa fastigheter inte är skattskyldiga för inkomst av fastigheten.

[K3]2 §  Bestämmelser om skattskyldighet finns för

Prop. 2003/04:10: I paragrafen ändras hänvisningen till bestämmelserna i 6 kap. 13–16 §§ som föreslås upphöra att gälla. Skattskyldighetsbestämmelserna för delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person har flyttats till

Ändrad: SFS 2003:1086 (Ändrade regler för cfc-beskattning)

Obegränsat skattskyldiga

Vilka som är obegränsat skattskyldiga

[K3]3 §  Följande personer är obegränsat skattskyldiga:

  1. Den som är bosatt i Sverige.
  2. Den som stadigvarande vistas i Sverige.
  3. Den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här.

[S2]Första stycket gäller inte sådana personer med anknytning till utländsk stats beskickning eller konsulat som enligt 17 § 2-4 är begränsat skattskyldiga.

I 7 § finns definitioner för att avgöra om en person har väsentlig anknytning.

En obegränsat skattskyldig person som har anställning som innebär att han vistas utomlands kan vara undantagen svensk beskattning enligt sexmånaders- eller ettårsregeln, se 9-13 §.

  • RÅ 2008:16:Läkare som återkommande arbetat i Sverige i perioder om knappt sex månader har ansetts stadigvarande vistas i Sverige, varför lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta inte tillämpats.
  • RÅ 2010 not 80:Väsentlig anknytning ansågs föreligga vid utflyttning / Då ny bostadslägenhet skulle förvärvas vid sidan av sommarbostaden
  • RÅ 2008:56:Lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta har inte tillämpats i fråga om en dansk läkare som haft anställning i Sverige och återkommande arbetat här i tvåveckorsperioder.
  • HFD 2013:4:Visst ekonomiskt engagemang och andra liknande förhållanden har vid en samlad bedömning ansetts innebära att en svensk medborgare efter utflyttning till annat land har väsentlig anknytning till Sverige. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2003:52:Det förhållandet att en person, som flyttat från Sverige, har ett här bosatt minderårigt barn och gör frekventa resor hit för umgänge med barnet har inte ansetts medföra att väsentlig anknytning till Sverige föreligger. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2010 not 78:Väsentlig anknytning ansågs föreligga vid utflyttning / Då den utflyttade skulle ha ett omfattande umgänge i Sverige med sina minderåriga barn (förhandsbesked)
  • HFD 2012 not 9:Väsentlig anknytning ansågs inte föreligga för en utflyttad person som genom ett cypriotiskt bolag ägde aktier i svenska familjeföretag (förhandsbesked) / På ett förfarande som innebar att en utflyttad person överlät aktier i svenska familjeföretag till underpris till ett cypriotiskt bolag som senare, inför en återflyttning till Sverige, likviderades (förhandsbesked) / Skatteflyktslagen ansågs inte tillämplig på ett förfarande som innebar att en utflyttad person överlät aktier i svenska familjeföretag till underpris till ett cypriotiskt bolag som senare, inför en återflyttning till Sverige, likviderades
  • HFD 2018:30:Fråga om den som flyttat utomlands likväl kan anses ha sin stadigvarande vistelse i Sverige (I och II). Förhandsbesked om inkomstskatt.
  • RÅ 2006:67:En person som tillsammans med tre andra personer till lika delar äger aktierna i ett kapitalförvaltande bolag har ansetts ha väsentlig anknytning till Sverige på grund av att detta bolag genom sitt direkta och indirekta aktieinnehav ansågs ha ett väsentligt inflytande över ett rörelsedrivande bolag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

[K3]4 §  Svensk medborgare som tillhör svensk beskickning hos utländsk stat, svensk permanent delegation hos mellanstatlig organisation eller svenskt karriärkonsulat eller i övrigt ingår i beskickningens, delegationens eller konsulatets personal och som på grund av sin tjänst vistas utomlands är obegränsat skattskyldig.

[S2]Första stycket gäller på motsvarande sätt en sådan persons make och barn under 18 år, om maken eller barnet bor hos denne och är svensk medborgare.

[K3]5 §  Rektorn, generalsekreteraren, medlem av lärarkåren eller någon annan som ingår i personalen vid Europeiska universitetsinstitutet är obegränsat skattskyldig om

  • artikel 12 i protokollet om Europeiska universitetsinstitutets immunitet och privilegier till konventionen den 19 april 1972 om grundandet av ett Europeiskt universitetsinstitut skall tillämpas på honom,
  • han vid tidpunkten för tjänstetillträdet var obegränsat skattskyldig, och
  • han bara på grund av sin verksamhet i institutets tjänst vistas i en annan stat inom Europeiska unionen.

[S2]Första stycket gäller på motsvarande sätt en sådan persons make som inte utövar egen yrkesverksamhet och barn som personen har vårdnaden om och underhåller.

[S3]En sådan person som avses i första eller andra stycket skall vid tillämpning av ett skatteavtal mellan den stat där personen vistas och Sverige anses ha hemvist i Sverige.

[K3]6 §  I artikel 14 i protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier till fördraget den 8 april 1965 om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna finns bestämmelser om var gemenskapernas tjänstemän och de andra personer som artikeln enligt protokollet skall tillämpas på, skall anses bosatta.

Prop. 2010/11:52: Ändringen är en anpassning till att Lissabonfördraget har trätt i kraft.

Artikel 14 i protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier motsvaras nu av artikel 13 i protokollet (nr 7) om Europeiska unionens immunitet och privilegier (EUT 2010 C 83/266), som fogats till fördragen om Europeiska unionen, om Europeiska unionens funktionssätt och om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen. Hänvisningen har därför ändrats till att avse den nya benämningen ...

  • NJA 2008 s. 1177:Vid beräkning av inkomstförlust enligt 5 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207) har hänsyn tagits till att den skadelidande, om hon inte hade skadats, såsom anställd vid EU-kommissionen hade haft en skattemässigt mer fördelaktig ställning än den hon får som skadad.
Ändrad: SFS 2011:293 (Följdändringar inom skatte- och tullområdet med anledning av Lissabonfördraget), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K3]7 §  För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit skall följande beaktas:

  • om han är svensk medborgare,
  • hur länge han var bosatt här,
  • om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort,
  • om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl,
  • om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk,
  • om han har sin familj här,
  • om han bedriver näringsverksamhet här,
  • om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här,
  • om han har en fastighet här, och
  • liknande förhållanden.

[S2]Under fem år från den dag då en person har rest från Sverige anses han ha väsentlig anknytning hit, om han inte visar att han inte har en sådan anknytning. Detta gäller dock bara den som är svensk medborgare eller som under minst tio år har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här.

  • RÅ 2010 not 80:Väsentlig anknytning ansågs föreligga vid utflyttning / Då ny bostadslägenhet skulle förvärvas vid sidan av sommarbostaden
  • HFD 2012 not 51:Väsentlig anknytning ansågs föreligga vid utflyttning / Då avskilt belägen permanentbostad av låg standard hade behållits (förhandsbesked)
  • HFD 2012 not 21:Väsentlig anknytning ansågs föreligga vid utflyttning / Då den utflyttade hade behållit sin permanentbostad i Sverige (förhandsbesked)
  • HFD 2013:4:Visst ekonomiskt engagemang och andra liknande förhållanden har vid en samlad bedömning ansetts innebära att en svensk medborgare efter utflyttning till annat land har väsentlig anknytning till Sverige. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2003:52:Det förhållandet att en person, som flyttat från Sverige, har ett här bosatt minderårigt barn och gör frekventa resor hit för umgänge med barnet har inte ansetts medföra att väsentlig anknytning till Sverige föreligger. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2010 not 78:Väsentlig anknytning ansågs föreligga vid utflyttning / Då den utflyttade skulle ha ett omfattande umgänge i Sverige med sina minderåriga barn (förhandsbesked)
  • HFD 2012 not 9:Väsentlig anknytning ansågs inte föreligga för en utflyttad person som genom ett cypriotiskt bolag ägde aktier i svenska familjeföretag (förhandsbesked) / På ett förfarande som innebar att en utflyttad person överlät aktier i svenska familjeföretag till underpris till ett cypriotiskt bolag som senare, inför en återflyttning till Sverige, likviderades (förhandsbesked) / Skatteflyktslagen ansågs inte tillämplig på ett förfarande som innebar att en utflyttad person överlät aktier i svenska familjeföretag till underpris till ett cypriotiskt bolag som senare, inför en återflyttning till Sverige, likviderades
  • HFD 2012 not 50:Väsentlig anknytning efter utflyttning ansågs inte föreligga för förälder till 17-årig dotter som studerade vid internatskola i Sverige (förhandsbesked)
  • HFD 2019:12:Fråga om obegränsad skattskyldighet på grund av väsentlig anknytning till Sverige när en person har varit bosatt utomlands sedan 14 år tillbaka. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Innebörden av obegränsad skattskyldighet

[K3]8 §  Den som är obegränsat skattskyldig är skattskyldig för alla sina inkomster i Sverige och från utlandet.

Om fler länder berörs av en inkomst kan fler än ett land ha skatteanspråk, vilket kan leda till sk. internationell dubbelbeskattning. För att undvika det skrivs dubbelbeskattningsavtal mellan länder, där man reglerar vilket land som beskattar vilka inkomster. Skatteverket listar aktuella avtal här.

Utländsk skatt kan även vara avdragsgill i svensk näringsverksamhet, 16 kap.18-19 §§.

Undantag från skattskyldighet vid vistelse utomlands

[K3]9 §  En obegränsat skattskyldig person som har anställning som innebär att han vistas utomlands i minst sex månader, är inte skattskyldig för inkomst av sådan anställning till den del inkomsten beskattas i verksamhetslandet (sexmånadersregeln).

[S2]Om vistelsen utomlands under anställningen varar i minst ett år i samma land, är den skattskyldige inte skattskyldig för inkomsten även om denna inte beskattas i verksamhetslandet, om detta beror på lagstiftning eller administrativ praxis i det landet eller annat avtal än skatteavtal (ettårsregeln). Ettårsregeln gäller dock inte för anställningar hos staten, landsting, kommuner eller församlingar inom Svenska kyrkan annat än vid tjänsteexport.

Prop. 2007/08:24: I paragrafens första stycke görs ett tillägg om att bestämmelsen om skattefrihet inte gäller om det framkommer att inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal. Det innebär att inkomst som en obegränsat skattskyldig person har från en anställning som medför att han eller hon vistas utomlands i minst sex månader som huvudregel är skattefri om det inte framkommer att beskattningen har skett i strid med verksamhetslandets lagstiftning eller ett ...

Prop. 2008/09:136: I paragrafens andra stycke görs ett tillägg om att ettårsregeln inte gäller för uppdrag som ledamot av Europaparlamentet.

  • RÅ 2010:114:En försäkringsersättning som avsett förlorad arbetsinkomst har beskattats trots att mottagaren inte skulle ha varit skattskyldig för inkomsten på grund av den s.k. ettårsregeln. Inkomsttaxering 2007.
  • RÅ 2009:84:En skattskyldig som arbetade utomlands avsåg att vistas i Sverige 132 dagar under anställningsåret varav 102 dagar i samband med en komplicerad förlossning. Hon överskred alltså de 72 dagar som godtas enligt ettårsregeln. Säkerhetsventilen i 3 kap. 13 § inkomstskattelagen har inte tillämpats eftersom en beskattning av henne inte framstått som uppenbart oskälig. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2015:60:Kravet i de s.k. sexmånaders- och ettårsreglerna i inkomstskattelagen på att en person ska vara obegränsat skattskyldig har i visst fall ansetts strida mot EU-rätten. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2014:9:Avbrott i utlandsvistelsen vid tillämpning av sexmånadersregeln (I) och ettårsregeln (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2013:23:Undantagen från skattskyldighet enligt sexmånaders- och ettårsreglerna har inte ansetts tillämpliga på utbetalning från vinstandelsstiftelse. Vid beskattningen av utbetalningen ska avräkning enligt det tillämpliga skatteavtalet medges för utländsk skatt som tagits ut på avsättning till stiftelsen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2007:11:Fråga om innebörden av begreppet "land" i ettårsregeln i inkomstskattelagen. Förhandsbesked.
  • HFD 2011:40:Vid tillämpning av ettårsregeln har en skattskyldig ansetts ha vistats i det land där han haft sin bostad trots att han arbetat i ett annat land. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2004:50:I fall då en skattskyldig varit verksam i utlandet har förmån av personaloption ansetts i sin helhet intjänad under den dag då den först kunnat utnyttjas. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2009:583 (Beskattning av ersättningar till ledamöter av Europaparlamentet och viss personal vid Europaskolorna), 2007:1249 (Vissa personbeskattningsfrågor), 2019:907 (En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning)

[K3]10 §  Kortare avbrott för semester, tjänsteuppdrag eller liknande som inte infaller i början eller slutet av anställningen utomlands räknas in i den tid för vistelse som anges i 9 §. Uppehåll i Sverige för sådana ändamål får inte vara längre än att de motsvarar sex dagar för varje hel månad som anställningen varar eller 72 dagar under ett och samma anställningsår.

  • RÅ 2009:84:En skattskyldig som arbetade utomlands avsåg att vistas i Sverige 132 dagar under anställningsåret varav 102 dagar i samband med en komplicerad förlossning. Hon överskred alltså de 72 dagar som godtas enligt ettårsregeln. Säkerhetsventilen i 3 kap. 13 § inkomstskattelagen har inte tillämpats eftersom en beskattning av henne inte framstått som uppenbart oskälig. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2014:9:Avbrott i utlandsvistelsen vid tillämpning av sexmånadersregeln (I) och ettårsregeln (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.

[K3]11 §  Sexmånadersregeln och ettårsregeln gäller inte för anställning ombord på svenskt, danskt eller norskt luftfartyg.

[K3]12 §  Sexmånadersregeln och ettårsregeln gäller inte heller för anställning ombord på fartyg.

[S2]Den som har anställning ombord på ett utländskt fartyg som huvudsakligen går i oceanfart är inte skattskyldig för inkomst av anställningen om

  • vistelsen utomlands varar i minst 183 dagar sammanlagt under en tolvmånadersperiod, och
  • arbetsgivaren är obegränsat skattskyldig.

[S3]Med oceanfart avses

  • fart i utomeuropeiska farvatten med undantag för fart på orter vid Medelhavet och Svarta havet, på Nordafrikas västkust norr om 22 grader nordlig bredd, på Kanarieöarna och på ön Madeira, och
  • fart i europeiska farvatten norr eller väster om linjen Trondheimsfjorden - Shetlands nordspets, därifrån västerut till 11 grader västlig bredd, längs denna longitud till 48 grader nordlig bredd. Lag (2000:1341).

  • HFD 2017:69:Bedömningen av om ett utländskt fartyg huvudsakligen har gått i oceanfart enligt 3 kap. 12 § inkomstskattelagen ska göras för varje period som den skattskyldige tjänstgjort ombord (I). Ett fartyg som huvudsakligen har befunnit sig inom oceanfartsområdet har gått i oceanfart, även om det inte har angjort någon hamn där (II). Ett undersökningsfartyg utgör inte ett EES-handelsfartyg enligt bestämmelserna om sjöinkomstavdrag (I). Förhandsbesked om inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner), 2005:898 (Förändring i sexmånadersregeln för sjömän, m.m.)

[K3]13 §  Om den skattskyldige när han började anställningen utomlands på goda grunder kunde anta att han på grund av bestämmelserna i 9 § eller 12 § andra stycket inte skulle vara skattskyldig för inkomsten av anställningen men det under anställningstiden inträffar sådana ändrade förhållanden som medför att förutsättningar för undantag från skattskyldighet inte finns, skall han ändå inte vara skattskyldig om de ändrade förhållandena beror på omständigheter som han inte kunnat råda över och en beskattning skulle framstå som uppenbart oskälig.

  • RÅ 2009:84:En skattskyldig som arbetade utomlands avsåg att vistas i Sverige 132 dagar under anställningsåret varav 102 dagar i samband med en komplicerad förlossning. Hon överskred alltså de 72 dagar som godtas enligt ettårsregeln. Säkerhetsventilen i 3 kap. 13 § inkomstskattelagen har inte tillämpats eftersom en beskattning av henne inte framstått som uppenbart oskälig. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)
14 § Har upphävts genom lag (2004:654).

Undantag från skattskyldighet för utländsk honorärkonsul

[K3]15 §  En utländsk honorärkonsul är inte skattskyldig för inkomst av sin tjänst hos den utländska staten. Detta gäller oavsett om han är svensk eller utländsk medborgare.

Undantag från skattskyldighet för medlemmar av kungahuset

[K3]16 §  Medlemmar av kungahuset är inte skattskyldiga för anslag som anvisas av staten.

Begränsat skattskyldiga

Vilka som är begränsat skattskyldiga

[K3]17 §  Följande personer är begränsat skattskyldiga:

  1. Den som inte är obegränsat skattskyldig.
  2. Den som tillhör en utländsk stats beskickning eller karriärkonsulat i Sverige eller i övrigt ingår i beskickningens eller konsulatets personal. Detta gäller dock bara den som inte är svensk medborgare och var begränsat skattskyldig när han kom att tillhöra beskickningen eller konsulatet eller dess personal.
  3. Make och barn under 18 år till en sådan person som avses i 2, om maken eller barnet bor hos denne och inte är svensk medborgare.
  4. Den som är personlig tjänare hos en sådan person som avses i 2, om han bor hos denne och inte är svensk medborgare.

  • RÅ 2008:16:Läkare som återkommande arbetat i Sverige i perioder om knappt sex månader har ansetts stadigvarande vistas i Sverige, varför lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta inte tillämpats.
  • RÅ 2008:56:Lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta har inte tillämpats i fråga om en dansk läkare som haft anställning i Sverige och återkommande arbetat här i tvåveckorsperioder.

Innebörden av begränsad skattskyldighet

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K3]18 §  Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig i

  1. inkomstslaget tjänst för inkomster som anges i 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta med undantag för inkomster som anges i 6 § 1, 4 och 5 den lagen, om en begäran har gjorts enligt 4 § den lagen,
  2. inkomstslaget näringsverksamhet för inkomst från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige,
  3. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag på grund av att en näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige avyttras eller blir privatbostadsrätt,
  4. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag för egenavgifter,
  5. inkomstslaget kapital för ett positivt räntefördelningsbelopp som avser ett fast driftställe eller en näringsfastighet i Sverige,
  6. inkomstslaget kapital för löpande inkomster av en privatbostadsfastighet eller en privatbostadsrätt i Sverige,
  7. inkomstslaget kapital för kapitalvinst på en fastighet i Sverige eller på en privat- eller näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige, och
  8. inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital för utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar.

[S2]Ersättning i form av sådan royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas som skall räknas till inkomstslaget näringsverksamhet skall anses som inkomst från ett fast driftställe i Sverige, om ersättningen kommer från en näringsverksamhet med ett fast driftställe här.

[S3]Skattskyldighet för inkomster som avses i första stycket 8 gäller inte för sådana begränsat skattskyldiga personer som avses i 17 § 2-4. Förordning (2004:1139).

Prop. 2004/05:19: Paragrafens första stycke har kompletterats med en ny punkt 1. De tidigare punkterna 1–7 betecknas härigenom 2–8.

Den nya punkten innebär att begränsat skattskyldiga i ett fall blir skattskyldiga i inkomstslaget tjänst för sådana inkomster som anges i 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK) med undantag ...

Prop. 2008/09:182: Paragrafens första stycke kompletteras med nya bestämmelser i punkterna 2, 6 respektive 7. De tidigare punkterna 2–4 betecknas härefter 3–5 och de tidigare punkterna 5–10 betecknas 8–13.

Den nya punkten 2 reglerar skattskyldigheten i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet för begränsat skattskyldiga fysiska personer som har sådana inkomster som anges i 7 § första stycket A-SINK. Detta gäller när t.ex. en utomlands bosatt artist begär att få sina inkomster beskattade ...

Prop. 2006/07:19: Paragrafen innehåller en uppräkning av inkomster för vilka en begränsat skattskyldig fysisk person är skattskyldig. I denna uppräkning införs återförande av uppskovsbelopp enligt 47 kap. i en ny åttonde punkt. Ändringen medför att den tidigare åttonde punkten blir nionde punkten.

  • HFD 2016:36:Det har ansetts förenligt med unionsrätten att beskatta en utomlands bosatt person som har förvärvat hela sin inkomst i Sverige med källskatt enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, när den skattskyldige har haft rätt att välja att i stället bli beskattad enligt inkomstskattelagen.
  • HFD 2014:78:Begränsad skattskyldighet har ansetts föreligga för kapitalvinst vid avyttring av en bostadsrätt trots att överlåtaren inte varit medlem i bostadsrättsföreningen.
Ändrad: SFS 2015:775 (Budgetpropositionen för 2016), 2004:1139 (Budgetpropositionen för 2005), 2009:1060 (Beskattning av utomlands bosatta artister, m.fl.), 2006:1520 (Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad), 2013:771 (Investeraravdrag), 2008:1066 (Övertagande av skogskonto och skogsskadekonto vid generationsskifte), 2019:1146 (None)

[K3]19 §  Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för kapitalvinst på sådana tillgångar och förpliktelser som avses i andra stycket, om han vid något tillfälle under det kalenderår då avyttringen sker eller under de föregående tio kalenderåren har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här. Skattskyldigheten gäller oavsett i vilket inkomstslag kapitalvinsten skall tas upp. Skattskyldigheten gäller också belopp som motsvarar en kapitalvinst och som enligt 51 kap.3 och 4 §§ skall tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet.

[S2]Skattskyldigheten enligt första stycket omfattar

  1. andelar i svenska aktiebolag, svenska handelsbolag och svenska ekonomiska föreningar med undantag för andelar i privatbostadsföretag,
  2. konvertibla skuldebrev och konvertibla vinstandelsbevis som getts ut av svenska aktiebolag,
  3. köp- och teckningsoptioner som utfärdats i förening med skuldebrev av svenska aktiebolag, och
  4. terminer och optioner som avser sådana tillgångar som anges i 1-3.

[S3]Om ett utländskt aktiebolag tidigare har varit svenskt, skall vid tillämpningen av andra stycket det som sägs om ett svenskt aktiebolag även gälla det utländska aktiebolaget till och med det femte året efter det år då bolaget upphörde att ha fast driftställe i Sverige, dock längst till och med det tionde året efter det år då bolaget upphörde att vara svenskt. Lag (2004:494).

Prop. 2005/06:39: I paragrafen anges under vilka förutsättningar den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för kapitalvinst på vissa tillgångar. Ändringarna i andra stycket 2 medför att skattskyldigheten även omfattar konvertibla kapitalandelsbevis. Vidare byts orden ”konvertibla skuldebrev” ut mot ”konvertibler” i enlighet med terminologin i nya aktiebolagslagen (2005:551).

Prop. 2005/06:36: En ny mening införs i slutet på tredje stycket. Tillägget innebär att styckets bestämmelse angående utländska aktiebolag som tidigare varit svenska även blir tillämplig på utländska ekonomiska föreningar som tidigare varit svenska. Innebörden är att kapitalvinster på tillgångar som avses i andra stycket omfattas av skattskyldigheten enligt första stycket även i det fallet att ett europakooperativ flyttar sitt säte utomlands och därför inte längre betraktas som en svensk ekonomisk förening. Om före-...

Prop. 2007/08:12: Andra stycket ändras genom att den tidigare uppräkningen av tillgångar och förpliktelser ersätts med en hänvisning till de delägarrätter som finns definierade i 48 kap. 2 § samt andelar i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer. Den tidigare begränsningen till tillgångar och förpliktelser som givits ut av svenska bolag eller svenska juridiska personer slopas. Ändringen medför därmed att bestämmelsen kommer att omfatta även begränsat skattskyldigas kapitalvinster ...

  • HFD 2015:24:Inlösen av kvalificerade andelar i en juridisk person med hemvist i annan stat än avtalsstaterna har ansetts utgöra avyttring vid tillämpning av artikel 13 § 4 i skatteavtalet med Schweiz. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2010 not 84:Uppskovsbelopp vid andelsbyte ansågs kunna beskattas med stöd av den s.k. tioårsregeln när de tillbytta andelarna avyttras efter det att den skattskyldige utflyttat från Sverige (förhandsbesked)
  • RÅ 2007:52:Fråga om skatteflyktslagen kan tillämpas när vissa inkomstskattebestämmelser befunnits oförenliga med gemenskapsrätten. Förhandsbesked.
  • RÅ 2010:112:Fråga om tillämplig lag vid konflikt mellan en lag om skatteavtal och en annan lagregel om beskattning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2015:66:En i Sverige bosatt utländsk medborgare har genom andelsbyte ersatt andelar i ett utländskt bolag - som förvärvtas före bosättningen här - med andelar i ett annat utländskt bolag. Skattskyldighet har ansetts föreligga om de tillbytta andelarna avyttras inom tio år från det att den skattskyldige varit bosatt eller stadigvarande vistats här. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2013:569 (Förvaltare av alternativa investeringsfonder), 2011:1271 (Budgetpropositionen för 2012), 2005:1142 (Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet), 2007:1122 (Vissa kapitalskattefrågor), 2006:619 (Beskattning av europakooperativ), 2004:494 (Beskattning av Europabolag)

[K3]20 §  En kapitalförlust och ett negativt räntefördelningsbelopp skall dras av, om den som är begränsat skattskyldig skulle ha varit skattskyldig för en motsvarande kapitalvinst respektive ett positivt räntefördelningsbelopp.

Skattskyldighet enligt andra lagar

[K3]21 §  Bestämmelser om ytterligare skattskyldighet finns i

Skattskyldighet för överlåtna pensioner och periodiska inkomster

[K3]22 §  Om en make överlåter en pensionsförsäkring eller en rätt enligt pensionssparavtal genom bodelning under äktenskapet utan att det pågår något mål om äktenskapsskillnad, är han - i stället för förvärvaren - skattskyldig under hela sin livstid för de pensionsbelopp som faller ut. Detta gäller dock inte om överlåtaren skulle ha haft rätt till avdrag för periodiskt understöd till förvärvaren om han hade lämnat sådant.

[K3]23 §  Om någon överlåter sin rätt till periodiskt understöd eller liknande periodisk inkomst, är överlåtaren - i stället för förvärvaren - skattskyldig för utfallande belopp. Detta gäller dock inte till den del överlåtaren skulle ha haft rätt till avdrag för beloppet antingen såsom utgift för att förvärva och bibehålla inkomster eller såsom periodiskt understöd, om han hade betalat ut det.

[S2]Om överlåtaren är ett svenskt handelsbolag gäller första stycket för delägarna i handelsbolaget.

4 kap. Dödsbon

Dödsåret

[K4]1 §  Ett dödsbo är skattskyldigt för den dödes och dödsboets inkomster.

[S2]Det som skulle ha gällt för den döde enligt denna lag tillämpas under dödsåret för dödsboet, om det inte finns särskilda bestämmelser för dödsbon.

  • RÅ 2008:25:Dödsbodelägare som tillskiftats tillgångar i en enskild näringsverksamhet har inte ansetts ha rätt till avdrag för underskott i näringsverksamheten som uppkommit före skiftet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Senare beskattningsår

[K4]2 §  För ett dödsbo efter en person som vid sin död var obegränsat skattskyldig tillämpas för senare beskattningsår än dödsåret de bestämmelser som gäller för obegränsat skattskyldiga fysiska personer, om det inte finns särskilda bestämmelser för dödsbon.

  • RÅ 2008:25:Dödsbodelägare som tillskiftats tillgångar i en enskild näringsverksamhet har inte ansetts ha rätt till avdrag för underskott i näringsverksamheten som uppkommit före skiftet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

[K4]3 §  För ett dödsbo efter en person som vid sin död var begränsat skattskyldig tillämpas för senare beskattningsår än dödsåret de bestämmelser som gäller för utländska bolag.

5 kap. Svenska handelsbolag, europeiska ekonomiska intressegrupperingar och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer

[K5]1 §  Svenska handelsbolag är inte själva skattskyldiga för sina inkomster. Inkomsterna skall i stället beskattas hos delägarna.

  • HFD 2015:30:Med delägare i bestämmelsen om uttag i 22 kap. 3 § andra meningen inkomstskattelagen avses också en skattskyldig som indirekt, genom ett handelsbolag, äger del i det överlåtande handelsbolaget. Inkomsttaxering 2008.
  • HFD 2018:25:En begränsat skattskyldig juridisk person som förvärvat en rätt till en andel av resultatet i ett svenskt kommanditbolag har inte ansetts skattskyldig här för inkomster som följer av denna rätt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K5]2 §  Att det som sägs i 1 § gäller också i fråga om europeiska ekonomiska intressegrupperingar framgår av artikel 40 i rådets förordning (EEG) nr 2137/85 av den 25 juli 1985 om europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG).

[S2]Vad som i övrigt sägs i denna lag om svenska handelsbolag samt om delägare och andelar i dem, gäller vid beskattningen också i fråga om europeiska ekonomiska intressegrupperingar samt för delägare respektive andelar i dem.

[K5]2 a §  Obegränsat skattskyldiga delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person är skattskyldiga för personens inkomster. Med en i utlandet delägarbeskattad juridisk person avses en utländsk juridisk person vars inkomster beskattas hos delägare i den utländska stat där personen hör hemma. Lag (2003:1086).

  • HFD 2013:52:Ett aktiebolag, som är delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, har inte ansetts kunna kvitta sina kapitalförluster på delägarrätter som inte är näringsbetingade mot skattepliktiga kapitalvinster på delägarrätter som uppkommit hos den juridiska personen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2014:71:Fråga om beräkning av skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar som ägts indirekt genom en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Införd: SFS 2003:1086 (Ändrade regler för cfc-beskattning)

[K5]3 §  Varje delägare i ett svenskt handelsbolag och varje obegränsat skattskyldig delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person skall beskattas för så stort belopp som motsvarar hans andel av handelsbolagets eller den juridiska personens inkomst, oavsett om beloppet tas ut ur företaget eller ej.

[S2]När det gäller delägarnas skattskyldighet tillämpas

Prop. 2003/04:10: I en ny 2 a § regleras skattskyldigheten för obegränsat skattskyldiga delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Bestämmelsen har utformats och placerats enligt Lagrådets förslag. Bestämmelsen har flyttats från 6 kap. 14 § och innebär att obegränsat skattskyldiga delägare beskattas för den utländska juridiska personens inkomster. Begränsat skattskyldiga delägare är inte skattskyldiga för sin andel av inkomsterna även om den utländska juridiska personen har inkomster i Sverige. I ...

  • HFD 2013:52:Ett aktiebolag, som är delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, har inte ansetts kunna kvitta sina kapitalförluster på delägarrätter som inte är näringsbetingade mot skattepliktiga kapitalvinster på delägarrätter som uppkommit hos den juridiska personen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2015:30:Med delägare i bestämmelsen om uttag i 22 kap. 3 § andra meningen inkomstskattelagen avses också en skattskyldig som indirekt, genom ett handelsbolag, äger del i det överlåtande handelsbolaget. Inkomsttaxering 2008.
  • HFD 2018:25:En begränsat skattskyldig juridisk person som förvärvat en rätt till en andel av resultatet i ett svenskt kommanditbolag har inte ansetts skattskyldig här för inkomster som följer av denna rätt.
  • HFD 2018:36:Ett avtal mellan säljare och köpare av ett kommanditbolag om att resultatet i bolaget ska tillfalla köparen har frångåtts vid beskattningen eftersom fördelningen av resultatet framstått som orimlig och uteslutande betingad av skatteskäl.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2003:1086 (Ändrade regler för cfc-beskattning)

6 kap. Juridiska personer

Innehåll

[K6]1 §  Detta kapitel gäller för juridiska personer. Bestämmelserna i 6 § andra stycket gäller också för fysiska personer.

[S2]Det finns bestämmelser om

  • obegränsat skattskyldiga i 3-6 §§,
  • begränsat skattskyldiga i 7-18 §§, och
  • skattskyldighet för överlåtna periodiska inkomster i 19 §.

[S3]I 6 a kap. finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet för vissa ersättningar i form av royalty och avgift. I 7 kap. finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet för vissa stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och andra juridiska personer. Lag (2004:614).

[K6]2 §  Bestämmelser om skattskyldighet finns för

  • delägare i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer i 5 kap.,
  • delägare i vissa samfälligheter i 6 § andra stycket, och
  • delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster i 39 a kap.Lag (2003:1086).

Prop. 2003/04:10: I paragraferna har några konsekvensändringar gjorts till följd av de nya CFC-reglerna. I 2 § finns en hänvisning till skattskyldighetsbestämmelserna i 5 kap. för delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person och i 39 a kap. för delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster.

8 – 10 §§ I nuvarande 6 kap. 9 och 10 §§ finns det bestämmelser om utländska bolag. Enligt 9 § avses med utländskt bolag en juridisk person som beskattas i den stat där den ...

Ändrad: SFS 2003:1086 (Ändrade regler för cfc-beskattning)

Obegränsat skattskyldiga

Vilka som är obegränsat skattskyldiga

[K6]3 §  Juridiska personer är obegränsat skattskyldiga om de på grund av sin registrering eller, om registrering inte har skett, platsen för styrelsens säte eller någon annan sådan omständighet är att anse som svenska juridiska personer.

  • HFD 2016:25:En svensk värdepappersfond har ansetts ha skatterättslig hemvist i Sverige vid tillämpning av ett skatteavtal, trots att den inte är föremål för någon beskattning här.

Innebörden av obegränsad skattskyldighet

[K6]4 §  Den som är obegränsat skattskyldig är skattskyldig för alla sina inkomster i Sverige och från utlandet.

Svenska investeringsfonder

[K6]5 §  Svenska investeringsfonder är skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden. Lag (2004:66).

  • HFD 2016:25:En svensk värdepappersfond har ansetts ha skatterättslig hemvist i Sverige vid tillämpning av ett skatteavtal, trots att den inte är föremål för någon beskattning här.
Ändrad: SFS 2013:569 (Förvaltare av alternativa investeringsfonder), 2011:1271 (Budgetpropositionen för 2012), 2004:66 (En ny lag om investeringsfonder)

Samfälligheter

[K6]6 §  Svenska juridiska personer som har bildats enligt en författning eller på liknande sätt för att förvalta en sådan marksamfällighet eller regleringssamfällighet som är en särskild taxeringsenhet, är skattskyldiga för samfällighetens inkomster enligt 4 §.

[S2]Svenska juridiska personer som har bildats enligt en författning eller på liknande sätt för att förvalta andra samfälligheter än sådana som avses i första stycket, är inte själva skattskyldiga. Intäktsposterna och kostnadsposterna fördelas i stället på delägarna i samfälligheten med belopp som för varje delägare motsvarar hans andel. Lag (2000:1341).

Begränsat skattskyldiga

Vilka som är begränsat skattskyldiga

[K6]7 §  Utländska juridiska personer är begränsat skattskyldiga.

  • HFD 2014:71:Fråga om beräkning av skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar som ägts indirekt genom en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2018:25:En begränsat skattskyldig juridisk person som förvärvat en rätt till en andel av resultatet i ett svenskt kommanditbolag har inte ansetts skattskyldig här för inkomster som följer av denna rätt.
  • HFD 2018:78:Aktiviteter av visst slag som utförs i Sverige inom ramen för en utländsk stiftelses fullföljdsverksamhet har inte ansetts medföra att den får ett fast driftställe här. Förhandsbesked om inkomstskatt.

[K6]8 §  Med utländsk juridisk person avses en utländsk association om, enligt lagstiftningen i den stat där associationen hör hemma,

  1. den kan förvärva rättigheter och åta sig skyldigheter,
  2. den kan föra talan inför domstolar och andra myndigheter, och
  3. enskilda delägare inte fritt kan förfoga över associationens förmögenhetsmassa.

[S2]Bestämmelserna om utländska juridiska personer tillämpas också på utländska associationer som bedriver verksamhet avseende skadeförsäkring genom en sådan generalrepresentation som avses i 1 kap. 12 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige. Lag (2003:1086).

Prop. 2007/08:55: Paragrafens andra stycke ändras redaktionellt.

Prop. 2001/02:42: Till paragrafen har fogats ett nytt andra stycke. Bestämmelsen innebär att bestämmelserna om utländska juridiska personer även skall tillämpas på en utländsk association som bedriver verksamhet avseende skadeförsäkring genom en generalrepresentation, men som inte uppfyller villkoren i första stycket för att anses som en utländsk juridisk person. Bestämmelsen innebär att medlemmarna i en s.k. försäkringssammanslutning som i syndikatform bedriver verksamhet i Sverige genom en generalrepresentation ...

  • HFD 2014:71:Fråga om beräkning av skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar som ägts indirekt genom en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2004:29:En norsk stiftelse, som är delvis undantagen från skattskyldighet i Norge men inte omfattas av bestämmelserna om undantag i 7 kap. inkomstskattelagen, har ansetts som ett utländskt bolag som motsvarar ett företag som avses i 35 kap. 2 § nämnda lag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2018:78:Aktiviteter av visst slag som utförs i Sverige inom ramen för en utländsk stiftelses fullföljdsverksamhet har inte ansetts medföra att den får ett fast driftställe här. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2003:1086 (Ändrade regler för cfc-beskattning), 2008:134 (Nya skatteregler för pensionsförsäkring, m.m.), 2005:1170 (Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet), 2001:1185 (Övergång till en konventionell beskattningsmetod för utländska skadeförsäkringsbolag)

[K6]9 §  Bestämmelserna om utländska bolag skall tillämpas också på utländska stater och utländska menigheter.

[S2]I 4 kap. 3 § finns bestämmelser om att de bestämmelser som gäller för utländska bolag skall tillämpas på vissa dödsbon. Lag (2003:1086).

  • RÅ 2004:29:En norsk stiftelse, som är delvis undantagen från skattskyldighet i Norge men inte omfattas av bestämmelserna om undantag i 7 kap. inkomstskattelagen, har ansetts som ett utländskt bolag som motsvarar ett företag som avses i 35 kap. 2 § nämnda lag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2003:1086 (Ändrade regler för cfc-beskattning)

[K6]10 §  Har upphävts (2003:1086).

  • RÅ 2004:29:En norsk stiftelse, som är delvis undantagen från skattskyldighet i Norge men inte omfattas av bestämmelserna om undantag i 7 kap. inkomstskattelagen, har ansetts som ett utländskt bolag som motsvarar ett företag som avses i 35 kap. 2 § nämnda lag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Upphävd: SFS 2003:1086 (Ändrade regler för cfc-beskattning)

[K6]10 a §  Utländska investeringsfonder är begränsat skattskyldiga. Lag (2004:66).

Innebörden av begränsad skattskyldighet

[K6]11 §  Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för

  1. inkomst från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige,
  2. inkomst på grund av att en näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige avyttras, och
  3. inkomst i form av utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar.

[S2]Ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas skall anses som inkomst från ett fast driftställe i Sverige, om ersättningen kommer från en näringsverksamhet med ett fast driftställe här.

[S3]En kapitalförlust skall dras av, om den som är begränsat skattskyldig skulle ha varit skattskyldig för en motsvarande kapitalvinst.

Prop. 2008/09:182: Även juridiska personer som i dag är skattskyldiga enligt A-SINK ska kunna välja att bli beskattade enligt inkomstskattelagen. Första stycket har därför kompletterats med två nya punkter, 4 och 5.

Den nya punkten 4 innebär att begränsat skattskyldiga juridiska personer blir skattskyldiga i näringsverksamhet för sådana inkomster som anges i 7 § första stycket A-SINK om Skatteverket har meddelat beslut ...

Prop. 2009/10:33: Paragrafen innehåller en uppräkning av inkomster för vilka en begränsat skattskyldig juridisk person är skattskyldig. För samtliga delar av denna uppräkning gäller att de bara är tillämpliga om inte något annat följer av ett skatteavtal. I uppräkningen införs återförande av uppskovsbelopp och schablonintäkt enligt 47 kap.

  • HFD 2014:71:Fråga om beräkning av skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar som ägts indirekt genom en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2018:25:En begränsat skattskyldig juridisk person som förvärvat en rätt till en andel av resultatet i ett svenskt kommanditbolag har inte ansetts skattskyldig här för inkomster som följer av denna rätt.
  • HFD 2018:78:Aktiviteter av visst slag som utförs i Sverige inom ramen för en utländsk stiftelses fullföljdsverksamhet har inte ansetts medföra att den får ett fast driftställe här. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2015:775 (Budgetpropositionen för 2016), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2009:1409 (Beskattning av utomlands bosatta artister, m.fl.), 2019:1146 (None)

[K6]12 §  Utländska juridiska personer är inte skattskyldiga för den del av inkomsterna enligt 11 § som delägarna i den juridiska personen är skattskyldiga för enligt 5 kap. 2 a § eller 39 a kap. 13 §. Lag (2003:1086).

Prop. 2003/04:10: I bestämmelsen har hänvisningen till de upphävda bestämmelserna i 13– 16 §§ ersatts med hänvisningar till de nya bestämmelserna i 5 kap. 2 a § och 39 a kap. 13 §.

  • HFD 2014:71:Fråga om beräkning av skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar som ägts indirekt genom en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2011:1271 (Budgetpropositionen för 2012), 2003:1086 (Ändrade regler för cfc-beskattning), 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner)
Upphävd: SFS 2003:1086 (Ändrade regler för cfc-beskattning)
13 § Har upphävts genom lag (2003:1086).
14 § Har upphävts genom lag (2003:1086).
15 § Har upphävts genom lag (2003:1086).
16 § Har upphävts genom lag (2003:1086).

Utländska investeringsfonder

[K6]16 a §  Utländska investeringsfonder är skattskyldiga för inkomst av

  • fastighet i Sverige, och
  • tillgångar som är hänförliga till det fasta driftstället i Sverige och som ingår i fonden. Lag (2004:66).

Dispens för utländsk stats fastighetsinkomst

[K6]17 §  Regeringen får befria en utländsk stat från skattskyldighet för inkomst av en fastighet som är avsedd för den utländska statens beskickning eller konsulat i Sverige. Detta gäller dock bara om den utländska staten åtar sig att medge motsvarande befrielse.

Skattskyldighet enligt andra lagar

[K6]18 §  Bestämmelser om ytterligare skattskyldighet finns i

Skattskyldighet för överlåtna periodiska inkomster

[K6]19 §  Bestämmelserna i 3 kap. 23 § om skattskyldighet vid överlåtelse av rätt till periodiskt understöd eller liknande periodisk inkomst gäller också för juridiska personer.

6 a kap. Undantag från skattskyldighet för vissa ersättningar i form av royalty och avgift

Innehåll

[K6a]1 §  Detta kapitel gäller för vissa juridiska personer som får ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas. Lag (2004:614).

Huvudregel

[K6a]2 §  Bestämmelsen i 6 kap. 11 § andra stycket tillämpas inte om de villkor som anges i 3-6 §§ är uppfyllda. Lag (2004:614).

Villkor

Betalaren

[K6a]3 §  Betalaren av ersättningen skall vara en sådan juridisk person som anges i bilaga 6 a.1, och vara

  • obegränsat skattskyldig, eller
  • begränsat skattskyldig samt bedriva näringsverksamhet från ett fast driftställe här. Lag (2004:614).

Mottagaren

[K6a]4 §  Mottagaren av ersättningen skall vara en sådan juridisk person som anges i bilaga 6 a.1, samt

  1. enligt skattelagstiftningen i en medlemsstat i Europeiska unionen (EU) anses höra hemma där och inte enligt ett skatteavtal ha hemvist utanför EU,
  2. utan rätt till undantag vara skyldig att betala någon av de skatter som anges i bilaga 6 a.2, eller en motsvarande eller i huvudsak likartad skatt som införts efter den 26 juni 2003, och
  3. ta emot ersättningen för egen del. Lag (2004:614).

[K6a]5 §  Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte om mottagaren av ersättningen har ett fast driftställe utanför Europeiska unionen och den rättighet eller tillgång som ersättningen avser faktiskt hänför sig till det fasta driftstället. Lag (2004:614).

Intressegemenskap

[K6a]6 §  Betalaren och mottagaren av ersättningen skall ha intressegemenskap.

[S2]Med intressegemenskap enligt första stycket avses att

  1. ett av företagen innehar minst 25 procent av kapitalet i det andra företaget, eller
  2. minst 25 procent av kapitalet i båda företagen innehas av ett annat företag som hör hemma i en stat som är medlem i Europeiska unionen. Lag (2004:614).

Oriktig prissättning

[K6a]7 §  Om ersättningen är högre än vad som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende parter, tillämpas bestämmelserna i detta kapitel bara på det belopp som hade betalats om företagen inte hade haft intressegemenskap. Lag (2004:614).

7 kap. Vissa stiftelser, ideella föreningar, registrerade

Införd: SFS 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014)
Ändrad: SFS 2004:790 (Anpassningar med anledning av en ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration), 2011:1271 (Budgetpropositionen för 2012), 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2017:907 (Vissa skattefrågor för ideella föreningar, registrerade trossamfund och kollektivavtalsstiftelser), 2018:1143 (En omreglerad spelmarknad)
Upphävd: SFS 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014)
trossamfund och andra juridiska personer

Innehåll

[K7]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet för

  • staten, kommuner och pensionsstiftelser i 2 §, - stiftelser i 3-6 §§, - ideella föreningar i 7-13 §§, - registrerade trossamfund i 14 §, - vissa andra juridiska personer i 15-20 §§, och - ägare av vissa fastigheter i 21 §.

[S2]I fråga om begränsat skattskyldiga gäller bestämmelserna de inkomster som de är skattskyldiga för enligt 3 eller 6 kap.

Helt undantagna juridiska personer

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K7]2 §  Helt undantagna från skattskyldighet är

  1. staten,
  2. landsting, kommuner och kommunalförbund,
  3. pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., och
  4. samordningsförbund enligt 4 § lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.

[S2]I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns bestämmelser om avkastningsskatt för pensionsstiftelser. Lag (2004:790).

Prop. 2003/04:152: I första stycket görs endast en ändring med anledning av ändrad rubrik till lagen om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (se författningsförslag 2.15).

Prop. 2002/03:132: I paragrafens första stycke införs en fjärde punkt om att samordningsförbund inom den finansiella samordningen skall vara undantagna från skattskyldighet.

  • RÅ 2006:39:En stiftelse, vars förmögenhetsvärde skall ligga till grund för beräkningen av pensionsutbetalningar enligt arbetsgivarens utfästelse om pension, har inte ansetts som en pensionsstiftelse enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Införd: SFS 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014)
Ändrad: SFS 2003:1214 (Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet), 2004:790 (Anpassningar med anledning av en ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration), 2019:907 (En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning)
Upphävd: SFS 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014)

Stiftelser

Skattskyldighet

[K7]3 §  En stiftelse är skattskyldig bara för inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 §, om stiftelsen uppfyller

  • ändamålskravet i 4 §, - verksamhetskravet i 5 §, och - fullföljdskravet i 6 §.

[S2]En stiftelse som uppfyller kraven i första stycket är dock inte skattskyldig för kapitalvinster och kapitalförluster.

[S3]Särskilda bestämmelser om pensionsstiftelser finns i 2 § och om vissa andra stiftelser i 15-18 §§.

Prop. 2017/18:220: Paragrafen innehåller bestämmelser om vissa undantag från beskattning för stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund. Övervägandena i fråga om skattebefriad spelverksamhet finns i avsnitt 17.3.

Prop. 2016/17:192: Första punkten i paragrafens andra stycke ändras genom att en ny andra strecksats införs, av vilken det uttryckligen framgår att undantaget från skattskyldighet för ideella föreningar och registrerade trossamfund som uppfyller kraven i 4–6 och 10 §§ även omfattar verksamhet som avser upplåtelse av rättigheter som har sitt ursprung i bedrivandet av den allmännyttiga verksamheten. De nuvarande andra och tredje strecksatserna blir därmed den tredje respektive fjärde strecksatsen. ...

  • RÅ 2004:94:Uttagsbeskattning har skett när en stiftelses tillgångar övertagits av ett registrerat trossamfund enligt lagen om upplösning av stiftelser i vissa fall. Tillgångar som övertagits av trossamfundet har ansetts anskaffade till de värden som legat till grund för uttagsbeskattningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Införd: SFS 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014)
Ändrad: SFS 2015:775 (Budgetpropositionen för 2016), 2017:907 (Vissa skattefrågor för ideella föreningar, registrerade trossamfund och kollektivavtalsstiftelser), 2018:1143 (En omreglerad spelmarknad)
Upphävd: SFS 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014)

Ändamålskravet

[K7]4 §  Stiftelsen skall ha till huvudsakligt ändamål att

  1. främja vård och uppfostran av barn,
  2. lämna bidrag för undervisning eller utbildning,
  3. bedriva hjälpverksamhet bland behövande,
  4. främja vetenskaplig forskning,
  5. främja nordiskt samarbete, eller
  6. stärka Sveriges försvar under samverkan med militär eller annan myndighet.

[S2]Ändamålen får inte vara begränsade till vissa familjer eller bestämda personer.

Verksamhetskravet

[K7]5 §  Stiftelsen skall i den verksamhet som bedrivs uteslutande eller så gott som uteslutande tillgodose sådant ändamål som anges i 4 §.

Fullföljdskravet

[K7]6 §  Stiftelsen skall, sett över en period av flera år, bedriva en verksamhet som skäligen motsvarar avkastningen av stiftelsens tillgångar.

Ideella föreningar

[K7]7 §  En ideell förening är skattskyldig bara för inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 §, om föreningen uppfyller

  • ändamålskravet i 8 §, - verksamhetskravet i 9 §, - fullföljdskravet i 10-12 §§, och - öppenhetskravet i 13 §.

[S2]En förening som uppfyller kraven i första stycket är dock inte skattskyldig för

  1. kapitalvinster och kapitalförluster,
  2. sådan inkomst som kommer från en självständig näringsverksamhet eller en särskild förvaltningsenhet som avser fastighet, om inkomsten till huvudsaklig del kommer från
    • verksamhet som är ett direkt led i främjandet av sådana ändamål som avses i 8 § eller som har annan naturlig anknytning till sådana ändamål, eller
    • verksamhet som av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete, eller
  3. inkomst från innehav av en fastighet som tillhör föreningen och som används i föreningens verksamhet på sådant sätt som anges i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

[S3]Särskilda bestämmelser om vissa ideella föreningar finns i 15- 17 §§.

  • HFD 2013:56:En idrottsförenings försäljning av skänkta varor har med hänsyn till de former i vilka verksamheten bedrivs ansetts skattefri såsom hävdvunnen finansieringskälla. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2005:67:En idrottsförening har ansetts frikallad från skattskyldighet för inkomst av bingoverksamhet som bedrivits genom en s.k. bingoallians. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2004:94:Uttagsbeskattning har skett när en stiftelses tillgångar övertagits av ett registrerat trossamfund enligt lagen om upplösning av stiftelser i vissa fall. Tillgångar som övertagits av trossamfundet har ansetts anskaffade till de värden som legat till grund för uttagsbeskattningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2013 not 68:Idrottsförening med curlingspel som ändamål ansågs inte skattskyldig för ersättning från dotterbolag för tillverkning och underhåll av is (förhandsbesked)
  • RÅ 2009:66:Förhandsbesked borde inte ha lämnats angående skattskyldigheten för en viss verksamhet när verksamheten har varit föremål för prövning i den ordinarie taxeringsprocessen.
  • RÅ 2005:4:Omvandling av medlemsinsatser i en golfförening till s.k. spelrätter medför inte att föreningen inte längre uppfyller kraven för inskränkt skattskyldighet och inte heller att föreningen skall ta upp några intäkter till beskattning (I); vid innehavarens avyttring av en sådan spelrätt skall beskattning ske såsom för personliga tillgångar (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2007:54:En ideell förening har ansetts uppfylla kravet på öppenhet enligt 7 kap. 7 § inkomstskattelagen.
Införd: SFS 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014)
Upphävd: SFS 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014)

[K7]8 §  Föreningen skall ha till huvudsakligt syfte att främja sådana ändamål som anges i 4 § eller andra allmännyttiga ändamål, såsom religiösa, välgörande, sociala, politiska, idrottsliga, konstnärliga eller liknande kulturella ändamål.

[S2]Ändamålen får inte vara begränsade till vissa familjers, föreningens medlemmars eller andra bestämda personers ekonomiska intressen.

  • RÅ 2004:94:Uttagsbeskattning har skett när en stiftelses tillgångar övertagits av ett registrerat trossamfund enligt lagen om upplösning av stiftelser i vissa fall. Tillgångar som övertagits av trossamfundet har ansetts anskaffade till de värden som legat till grund för uttagsbeskattningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2012:45:Ändamålskravet i 7 kap. 8 § inkomstskattelagen kan uppfyllas genom uthyrning av lokal för allmännyttiga ändamål.
  • RÅ 2005:4:Omvandling av medlemsinsatser i en golfförening till s.k. spelrätter medför inte att föreningen inte längre uppfyller kraven för inskränkt skattskyldighet och inte heller att föreningen skall ta upp några intäkter till beskattning (I); vid innehavarens avyttring av en sådan spelrätt skall beskattning ske såsom för personliga tillgångar (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Införd: SFS 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014)
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)
Upphävd: SFS 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014)

[K7]9 §  Föreningen skall i den verksamhet som bedrivs uteslutande eller så gott som uteslutande tillgodose sådana ändamål som anges i 8 §.

  • RÅ 2005:4:Omvandling av medlemsinsatser i en golfförening till s.k. spelrätter medför inte att föreningen inte längre uppfyller kraven för inskränkt skattskyldighet och inte heller att föreningen skall ta upp några intäkter till beskattning (I); vid innehavarens avyttring av en sådan spelrätt skall beskattning ske såsom för personliga tillgångar (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Införd: SFS 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014)
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)
Upphävd: SFS 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014)

[K7]10 §  Föreningen skall, sett över en period av flera år, bedriva en verksamhet som skäligen motsvarar avkastningen av föreningens tillgångar.

  • RÅ 2004:76:Fråga om en ideell förening uppfyller fullföljdskravet i 7 kap. 10 § inkomstskattelagen genom att tillskjuta medel till en nybildad stiftelse inom samma intressesfär. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2005:4:Omvandling av medlemsinsatser i en golfförening till s.k. spelrätter medför inte att föreningen inte längre uppfyller kraven för inskränkt skattskyldighet och inte heller att föreningen skall ta upp några intäkter till beskattning (I); vid innehavarens avyttring av en sådan spelrätt skall beskattning ske såsom för personliga tillgångar (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Införd: SFS 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014)
Ändrad: SFS 2011:1271 (Budgetpropositionen för 2012), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)
Upphävd: SFS 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014)

[K7]11 §  Skatteverket får medge undantag från fullföljdskravet i 10 § för en förening som avser att förvärva en fastighet eller annan anläggning som är avsedd för den ideella verksamheten. Detsamma gäller om en förening avser att genomföra omfattande byggnads-, reparations- eller anläggningsarbeten på en fastighet som används av föreningen.

[S2]Beslutet får avse högst fem beskattningsår i följd. Det får förenas med villkor att föreningen skall ställa säkerhet eller liknande för den inkomstskatt eller förmögenhetsskatt som föreningen kan bli skyldig att betala på grund av omprövning av taxeringarna för de år som beslutet avser, om det upphör att gälla enligt 12 §.

[S3]Skatteverkets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2003:669).

Prop. 2007/08:55: I paragrafen görs endast viss språklig justering.

  • RÅ 2005:4:Omvandling av medlemsinsatser i en golfförening till s.k. spelrätter medför inte att föreningen inte längre uppfyller kraven för inskränkt skattskyldighet och inte heller att föreningen skall ta upp några intäkter till beskattning (I); vid innehavarens avyttring av en sådan spelrätt skall beskattning ske såsom för personliga tillgångar (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Införd: SFS 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014)
Ändrad: SFS 2003:669 (Det nya Skatteverket), 2008:134 (Nya skatteregler för pensionsförsäkring, m.m.), 2007:1406 (Slopad förmögenhetsskatt m.m.)
Upphävd: SFS 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014)

[K7]12 §  Om föreningen inte inom föreskriven tid har genomfört den avsedda investeringen eller inte har iakttagit något annat villkor i beslutet, är föreningen skattskyldig som om undantaget inte hade medgetts.

  • RÅ 2005:4:Omvandling av medlemsinsatser i en golfförening till s.k. spelrätter medför inte att föreningen inte längre uppfyller kraven för inskränkt skattskyldighet och inte heller att föreningen skall ta upp några intäkter till beskattning (I); vid innehavarens avyttring av en sådan spelrätt skall beskattning ske såsom för personliga tillgångar (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Upphävd: SFS 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014)

Öppenhetskravet

[K7]13 §  Föreningen får inte vägra någon inträde som medlem, om det inte finns särskilda skäl för det med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller föreningens syfte eller annat.

  • RÅ 2005:4:Omvandling av medlemsinsatser i en golfförening till s.k. spelrätter medför inte att föreningen inte längre uppfyller kraven för inskränkt skattskyldighet och inte heller att föreningen skall ta upp några intäkter till beskattning (I); vid innehavarens avyttring av en sådan spelrätt skall beskattning ske såsom för personliga tillgångar (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2007:54:En ideell förening har ansetts uppfylla kravet på öppenhet enligt 7 kap. 7 § inkomstskattelagen.
Upphävd: SFS 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014)

Registrerade trossamfund

[K7]14 §  Bestämmelserna om ideella föreningar i 7-13 §§ tillämpas också i fråga om registrerade trossamfund.

  • RÅ 2004:94:Uttagsbeskattning har skett när en stiftelses tillgångar övertagits av ett registrerat trossamfund enligt lagen om upplösning av stiftelser i vissa fall. Tillgångar som övertagits av trossamfundet har ansetts anskaffade till de värden som legat till grund för uttagsbeskattningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Upphävd: SFS 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014)

Vissa andra juridiska personer

[K7]15 §  Följande juridiska personer är skattskyldiga bara för inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 §:

  • sådana domkyrkor, lokalkyrkor eller dylikt som hör till Svenska kyrkan, i deras egenskap av ägare till vissa tillgångar som är avsedda för Svenska kyrkans verksamhet,
  • sjukvårdsinrättningar som inte bedrivs i vinstsyfte,
  • barmhärtighetsinrättningar, och
  • hushållningssällskap med stadgar som har fastställts av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämt.

[S2]En juridisk person som uppfyller kraven i första stycket är dock inte skattskyldig för kapitalvinster och kapitalförluster.

  • RÅ 2008:74:Ett aktiebolag som bedriver sjukvårdsverksamhet kommersiellt och använder vinsten till att konsolidera och utveckla verksamheten har inte ansetts som en sådan sjukvårdsinrättning som inte bedrivs i vinstsyfte. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K7]16 §  Följande juridiska personer är skattskyldiga bara för inkomst på grund av innehav av fastigheter:

  • akademier,
  • allmänna undervisningsverk,
  • sådana sammanslutningar av studerande vid svenska universitet och högskolor som de studerande enligt lag eller annan författning är skyldiga att vara medlemmar i, samt samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att sköta de uppgifter som sammanslutningarna enligt författningen ansvarar för,
  • regionala utvecklingsbolag som med stöd av 1 § lagen (1994:77) om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag fått rätt att pröva frågor om stöd till näringsidkare samt moderbolag till sådana utvecklingsbolag,
  • arbetslöshetskassor,
  • personalstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. och vars ändamål uteslutande är att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall,
  • stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att lämna avgångsersättning till friställda arbetstagare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagda eller löper risk att bli uppsagda till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggning eller rationalisering av företags verksamhet eller med ändamål att lämna permitteringslöneersättning, och
  • bolag eller annan juridisk person som uteslutande har till uppgift att lämna permitteringslöneersättning. Lag (2004:790).

Prop. 2003/04:152: Paragrafens uppräkning av organ som är skattskyldiga bara för inkomst på grund av innehav av fastighet ändras på det sättet att de allmänna försäkringskassorna bortfaller, eftersom dessa kommer att avvecklas. Den nya Försäkringskassan är statlig och kommer därför enligt 7 kap. 2 § 1 att vara helt undantagen från skattskyldighet. ...

  • HFD 2017:3:En förskola har inte ansetts bedriva sådan skolverksamhet som medför att den är ett allmänt undervisningsverk enligt inkomstskattelagen.
Ändrad: SFS 2004:790 (Anpassningar med anledning av en ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration), 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014), 2009:768 (Frihet och inflytande - kårobligatoriets avskaffande)

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K7]17 §  Följande juridiska personer är också skattskyldiga bara för inkomst på grund av innehav av fastigheter:

  • Aktiebolaget Svenska Spel och dess helägda dotterbolag som bara bedriver spelverksamhet,
  • Aktiebolaget Trav och Galopp,
  • Alva och Gunnar Myrdals stiftelse,
  • Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling m.m.,
  • Bokbranschens Finansieringsinstitut Aktiebolag,
  • Dag Hammarskjölds minnesfond,
  • Fonden för industriellt samarbete med u-länder,
  • Fonden för svenskt-norskt industriellt samarbete,
  • Handelsprocedurrådet,
  • Industri- och nyföretagarfonden,
  • Jernkontoret, så länge kontorets vinstmedel används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till delägarna,
  • Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö,
  • Nobelstiftelsen,
  • Norrlandsfonden,
  • Olof Palmes minnesfond för internationell förståelse och gemensam säkerhet,
  • SSR - Sveriges Standardiseringsråd, så länge dess vinstmedel används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till medlemmarna,
  • Stiftelsen Anna Lindhs Minnesfond,
  • Stiftelsen Industricentra,
  • Stiftelsen industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland,
  • Stiftelsen Landstingens fond för teknikupphandling och produktutveckling,
  • Stiftelsen Produktionstekniskt centrum i Borås för tekoindustrin - PROTEKO,
  • Stiftelsen Samverkan universitet/högskola och näringsliv i Stockholm och de sex motsvarande stiftelserna med säte i Luleå, Umeå, Uppsala, Linköping, Göteborg och Lund,
  • Stiftelsen Svenska Filminstitutet,
  • Stiftelsen Sveriges Nationaldag,
  • Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet,
  • Stiftelsen UV-huset,
  • Stiftelsen ÖV-huset,
  • Svenska bibelsällskapets bibelfond,
  • Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet,
  • Svenska skeppshypotekskassan,
  • Svenska UNICEF-kommittén,
  • Sveriges exportråd, och
  • TCO:s internationella stipendiefond till statsminister Olof Palmes minne. Lag (2004:1040).

[K7]18 §  Bestämmelserna om begränsning i skattskyldigheten i 15-17 §§ tilllämpas för stiftelser bara om fullföljdskravet i 6 § är uppfyllt. Om det finns särskilda krav när det gäller verksamheten eller liknande, tillämpas bestämmelserna om begränsning i skattskyldigheten bara om stiftelserna i sin verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande uppfyller dessa krav. När det anges att stiftelserna uteslutande skall bedriva viss verksamhet gäller dock det.

Prop. 2016/17:192: Av paragrafens andra stycke, som är nytt, framgår att avgifter som arbetsgivare betalar till stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med sådana ändamål som anges i 16 § inte ska beaktas vid tillämpningen av fullföljdskravet. Övriga intäkter som inte ska tas upp till beskattning ska dock beaktas. De ändamål som anges i 16 § är att lämna avgångsersättning till arbetstagare som blivit arbetslösa eller att främja åtgärder till förmån för arbetstagare ...

Ändrad: SFS 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2017:907 (Vissa skattefrågor för ideella föreningar, registrerade trossamfund och kollektivavtalsstiftelser)

[K7]19 §  Understödsföreningar är skattskyldiga bara för inkomst på grund av innehav av sådan fastighet som inte förvaltas i livförsäkringsverksamhet.

[S2]I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns bestämmelser om avkastningsskatt för understödsföreningar.

Prop. 2005/06:36: I ett nytt andra stycke införs en bestämmelse med innebörden att europakooperativ som bedriver motsvarande verksamhet som understödsföreningar bedriver skall beskattas på samma sätt som understödsföreningar.

Tredje stycket motsvarar andra stycket i nuvarande lydelse.

Ändrad: SFS 2006:619 (Beskattning av europakooperativ)
Upphävd: SFS 2011:68 (Nya skatteregler för försäkringsföretag)

[K7]20 §  Producentorganisationer är undantagna från skattskyldighet för inkomst som avser marknadsreglering enligt lagen (1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken.

Ägare av vissa fastigheter

[K7]21 §  Ägare av en sådan fastighet som avses i 3 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) är inte skattskyldig för inkomst från sådan användning av fastigheten som gör att byggnaden enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen skall anses som annan specialbyggnad än kommunikationsbyggnad, distributionsbyggnad eller reningsanläggning.

[S2]Ägare av en sådan fastighet som avses i 3 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen är inte skattskyldig för inkomst från sådan användning av fastigheten som avses i den paragrafen.

[S3]Annan ägare av en sådan fastighet som avses i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen än en sådan ideell förening eller ett sådant registrerat trossamfund som uppfyller kraven i 7 § första stycket är inte skattskyldig för inkomst av fastigheten i den utsträckning den används för ändamål som avses i den paragrafen.

Prop. 2003/04:152: Bestämmelserna om skattefrihet för vissa bidrag och ersättningar från en allmän försäkringskassa ändras till att avse samma förmåner från den nya Försäkringskassan.

  • RÅ 2005:9:Läkare, som äger en fastighet som vid fastighetstaxeringen indelats som skattefri specialbyggnad (vårdbyggnad) och där bedriver vårdverksamhet, har ansetts skattskyldiga för resultatet i vårdverksamheten till den del som överstiger värdet av användningen av fastigheten i verksamheten minskat med faktiska utgifter för användningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2010 not 43:Bolag som drev ett s.k. sommarland ansågs skattskyldigt för resultatet av verksamheten till den del det översteg värdet av användningen av den egna fastigheten i verksamheten minskat med faktiska utgifter för användningen (förhandsbesked)
Ändrad: SFS 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

AVD. III SKATTEFRIA INKOMSTER OCH INTE

8 kap. Inkomster som är skattefria

Innehåll

[K8]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om att vissa inkomster är skattefria vid inkomstbeskattningen.

Arv, gåva m.m.

[K8]2 §  Förvärv genom arv, testamente, gåva eller bodelning är skattefria.

Vad som räknas som arv, testamente eller bodelning följer av deras civilrättsliga regleringar. Arvet, bodelningen o.s.v är alltid skattefritt i sig självt, däremot kan det bli fråga om beskattning i tidigare och senare led, i den mån det inte istället räknas som gåva. Ett dödsbo med aktier beskattas för utdelning på dessa, och arvtagaren beskattas för utdelning efter att arvet skiftats. Det är enbart själva förflyttningen, t.ex. från dödsbo till arvtagare, som inte beskattas. För dödsbo efter någon som drivit enskild näringsverksamhet gäller kontinuitetsprincipen. För att en gåva ska vara skattefri krävs att den är benefik (ges utan motprestation). Ges gåvan på grund av en utförd eller framtida arbetsinsats finns risk att gåvan istället klassas som remuneratorisk, så klassas vanligen gåvor som ges inom ett anställningsförhållande. För att undvika inkomstbeskattning av t.ex. julgåvor till anställda krävs att de håller sig inom de beloppsgränser som fastslås av Skatteverket. Exempelvis är julgåva under inkomståret 2009 skattefri om värdet inte är högre än 450kr.

Skatteverket om olika förmåner.

I vissa fall kan gåvomottagaren ge något i utbyte mot gåvan, blandat fång, utan att det innebär att den helt tappar sin benefika karaktär. Enligt delningsprincipen räknas det som ges mot ersättning som köp, medan den överskjutande delen är gåva och därmed skattefri. För fastigheter gäller särskilda regler. Om ersättningen är lägre än fastighetens taxeringsvärde räknas hela transaktionen, inte bara en del av den, som gåva.

  • HFD 2017:38:Fråga om förvärv av aktier utan ersättning ska leda till att förvärvaren inkomstbeskattas eller om förvärvet ska betraktas som en skattefri gåva (I-III). Förhandsbesked om inkomstskatt.
  • HFD 2016:69:En förmögenhetsöverföring i form av aktier i ett bolag från föräldrar till en son som är verkställande direktör i bolaget har ansetts ha ett annat syfte än att belöna sonen för hans arbetsprestationer. Inkomstbeskattning har därför inte skett. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2013:28:Utbetalning av ett kapital i enlighet med ett testamentsförordnande har ansetts skattepliktig som periodiskt understöd från en familjestiftelse. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2017:625 (Vårändringsbudget för 2017)

Lotterivinster och tävlingsvinster

[K8]3 §  Vinster i svenska lotterier eller vid vinstdragning på svenska premieobligationer är skattefria.

[S2]Detsamma gäller vinster i utländska lotterier som avses i 1 § andra stycket lagen (1991:1482) om lotteriskatt. Lag (2003:349).

För att vara skattefri krävs i princip att vinsten berodde på slumpen. Beror vinsten istället till större del på någon form av arbetsinsats beskattas vinsen vanligen som inkomst av tjänst. I Lotterilag (1994:1000) uttrycks det i 3 § så här: ”Vid bedömningen av om en verksamhet är ett lotteri skall hänsyn tas till verksamhetens allmänna karaktär och inte endast till den större eller mindre grad av slump som finns i det enskilda fallet.”

Lotteri som endast är tillgängligt för anställda hos företaget som anordnar det beskattas alltid som inkomst av tjänst.

Det är endast lotterier och premieobligationer inom EES som är skattefria. Vinster i lotterier och premieobligationer utanför EES är skattepliktiga, dock finns två undantag.

  • vinsten eller vinstdragningen är inte högre än 100kr.
  • vissa vinster efter vadhållning i samband med hästtävlingar där deltagandet sker via en svensk trav- eller galopporganisation (Lag (1991:1482) om lotteriskatt, 1 § 2 st. ).

I de situationerna är även vinster som kommer utanför EES skattefria.

Poker räknas som slumpspel, och är därför skattefritt i den mån arrangören av spelet är hemmahörande inom EES. Vinst i lotteri beskattas visserligen inte hos vinnaren, men väl hos anordnaren, se lagen (1991:1482) om lotteriskatt.

Ändrad: SFS 2003:349 (Vissa frågor inom spelområdet m.m.), 2008:1322 (Beskattning av vinster på utländska premieobligationer, m.m.), 2018:1143 (En omreglerad spelmarknad), 2018:2039 (Ytterligare ändringar vad gäller automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton och några andra skattefrågor)

[K8]4 §  Tävlingsvinster är skattefria om de

  • inte hänför sig till anställning eller uppdrag,
  • inte består av kontanter eller liknande, och
  • avser minnesföremål eller har ett värde som inte överstiger tre procent av prisbasbeloppet avrundat till närmaste hundratal kronor.

Tävlingsvinster beror på en prestation och beskattas vanligen i inkomstslaget tjänst. Uppfylls något av kriterierna i denna paragraf är vinsten ändå skattefri.

Stipendier

[K8]5 §  Stipendier som är avsedda för mottagarens utbildning är skattefria. Stipendier som är avsedda för andra ändamål är skattefria, om de

  • inte är ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för utbetalarens räkning, och
  • inte betalas ut periodiskt.

[S2]Av 11 kap. 46 § framgår att Marie Curie-stipendier inte är skattefria.

[S3]Bestämmelser om vissa periodiska understöd som inte skall tas upp som inkomst finns i 11 kap. 47 §.

Skattefriheten för utbildningsstipendier är inte absolut. Stipendier från arbetsgivare för arbetstagares vidareutbildning inom tjänsten är inte skattefria, samma gäller för stipendier från fackförbund för kurser i facklig verksamhet. Avgörande är om stipendiet kan liknas vid en gåva, eller om det kan relateras till att givaren har eller kommer att få nytta av mottagarens utbildning.

  • HFD 2014:21:Bidrag som en enskild näringsidkare erhållit från en stiftelse för att färdigställa en dokumentärfilm har ansetts vara ett skattefritt stipendium. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2004:33:Allsvensk damfotbollsspelare har inte beskattats för ett från Svenska Fotbollförbundet erhållet stipendium. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Räntor

[K8]6 §  Räntor enligt 22 § tredje stycket lagen (1993:737) om bostadsbidrag är skattefria.

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K8]7 §  Räntor på återbetald skatt, tull eller avgift enligt följande bestämmelser är skattefria:

Prop. 2000/01:117: Räntebestämmelsen i 61 § andra stycket AGL har flyttats till en ny paragraf, 58 b §, i samma lag. Sådan ränta skall även i fortsättningen vara skattefri. Detta anges i första strecksatsen i den nu aktuella paragrafen.

Bestämmelserna i 61 § första och tredje styckena AGL skall upphöra att gälla och ersättas av skattebetalningslagens regler om ränta. En bestämmelse om att sådan ränta är skattefri finns redan ...

Prop. 2004/05:25: I paragrafen görs en konsekvensändring.

Ändrad: SFS 2002:429 (Punktskatternas infogning i skattekontosystemet, m.m.), 2000:1305 (En ny tullag), 2016:274 (En ny tullag), 2001:329 (Arvs- och gåvoskattens infogning i skattekontosystemet, m.m.), 2004:1346 (Slopad arvsskatt och gåvoskatt)

[K8]8 §  Räntor som enligt bestämmelserna i 8 kap. 4 § 1 och 2 lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter inte anges i kontrolluppgifter är skattefria om de för den skattskyldige under beskattningsåret sammanlagt inte uppgår till 500 kronor. Lag (2001:1242).

Barnbidrag

[K8]9 §  Följande bidrag är skattefria:

[S2]-– allmänt barnbidrag enligt lagen (1947:529) om allmänt barnbidrag,

[S3]-– förlängt barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,

[S4]-– bidrag enligt lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn,

  • underhållsstöd enligt lagen (1996:1030) om underhållsstöd, och

[S5]-– efterlevandestöd till barn enligt lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn. Lag (2002:213).

Bostadsbidrag

[K8]10 §  Följande bidrag är skattefria:

  • bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
  • bostadstillägg enligt lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl., och
  • kommunalt bostadstillägg till handikappade. Lag (2001:766).

Bistånd

[K8]11 §  Bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd och liknande ersättningar är skattefria. Lag (2001:857).

Med ”liknande ersättningar” avses ersättningar som ges enligt samma förutsättningar som de nämnda. Det handlar om ersättningar som ges som stöd, inte som ersättning för arbete. Exempel på ersättning som täcks in av formuleringen är habiliteringsersättning och flitpeng.

Ändrad: SFS 2001:483 (Ny socialtjänstlag m.m.), 1999:1230 (Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken), 1999:1230 (Inkomstskattelagen), 1999:1230 (Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande), 1999:1230 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2001:857 (Äldreförsörjningsstöd)

[K8]12 §  Bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. är skattefria.

Introduktionsersättningar för flyktingar

[K8]13 §  Introduktionsersättningar enligt lagen (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar är skattefria.

Ersättningar på grund av kapitalförsäkring

[K8]14 §  Ersättningar som betalas ut på grund av kapitalförsäkring är skattefria.

Prop. 2007/08:12: Ett nytt andra stycke införs där en hänvisning görs till den nya bestämmelsen i 44 kap. 40 §.

  • RÅ 2003:1:Överlåtelse av kapitalförsäkring har ansetts skola medföra kapitalvinstbeskattning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1122 (Vissa kapitalskattefrågor)

Ersättningar vid sjukdom och olycksfall m.m.

Försäkringsersättningar

[K8]15 §  Ersättningar vid sjukdom eller olycksfall som betalas ut på grund av en försäkring som inte tecknats i samband med tjänst är skattefria. Detta gäller dock inte ersättningar

  1. i form av pension,
  2. i form av livränta, om inte annat följer av 11 kap. 37 §, eller
  3. på grund av trafikförsäkring, ansvarsförsäkring eller skadeståndsförsäkring om ersättningen avser förlorad inkomst som skulle ha tagits upp som intäkt.

[S2]Med skadeståndsförsäkring avses en försäkring som ersätter den försäkrade det skadestånd som han har rätt till för personskada vid överfall och liknande.

[S3]Bestämmelser om sådana ersättningar i samband med sjukdom m.m. som grundar sig på förvärvsinkomst finns i 11 kap. 30 §. Bestämmelser om ersättningar som betalas ut på grund av avtalsgruppsjukförsäkring finns i 11 kap. 20 § och 15 kap. 9 §.

Prop. 2017/18:131: Paragrafen reglerar i vilken utsträckning som försäkringsersättningar vid sjukdom eller olycksfall är skattefria. Ändringen innebär att hänvisningen i första stycket till sjuk- eller olycksfallsförsäkringar som tecknats i samband med tjänst utgår.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

  • RÅ 2007:25:Belopp som vid arbetslöshet utbetalats från s.k. inkomstförsäkring har inte ansetts skattepliktigt och premien för försäkringen har inte ansetts avdragsgill. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2012 not 44:Livränta som utgår på grund av trafikskada som inträffat under tid då den skadade var anställd vid EU-kommissionen i Bryssel ansågs skattepliktig i Sverige (förhandsbesked)
  • RÅ 2010:114:En försäkringsersättning som avsett förlorad arbetsinkomst har beskattats trots att mottagaren inte skulle ha varit skattskyldig för inkomsten på grund av den s.k. ettårsregeln. Inkomsttaxering 2007.
Ändrad: SFS 2018:523 (Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård)

Offentliga ersättningar

[K8]16 §  Handikappersättning enligt lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag och ersättning för merutgifter för resor enligt 3 kap. 7 a § lagen (1962:381) om allmän försäkring är skattefria. Lag (2000:797).

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K8]17 §  Bidrag från Försäkringskassan till handikappade eller till föräldrar till handikappade barn för att skaffa eller anpassa motorfordon är skattefria. Om bidraget betalas ut till en näringsidkare för näringsverksamheten, tillämpas bestämmelserna om näringsbidrag i 29 kap.Lag (2004:790).

[K8]18 §  Hemsjukvårdsbidrag och hemvårdsbidrag som betalas ut av kommunala eller landstingskommunala medel till en vårdbehövande är skattefria.

[K8]19 §  Assistansersättningar enligt lagen (1993:389) om assistansersättning och ekonomiskt stöd till utgifter för personlig assistans enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade är skattefria.

[K8]20 §  Ersättningar vid dödsfall eller invaliditet genom statens riskgarantier för totalförsvarspliktiga samt de som tjänstgör i Polisens utlandsstyrka och utlandsstyrkan inom Försvarsmakten är skattefria. Lag (2002:1006).

Ersättningar till arbetsgivare

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K8]21 §  Ersättningar från Försäkringskassan till arbetsgivare som enligt 3 kap.16 § andra eller tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring har rätt att få arbetstagares sjukpenning från Försäkringskassan är skattefria, om lönen till arbetstagaren och andra utgifter för denne inte skall dras av. Lag (2004:790).

Ersättningar vid sakskador

[K8]22 §  Försäkringsersättningar och andra ersättningar för skada eller liknande på tillgångar är skattefria. Detta gäller dock inte till den del

  • ersättningen avser tillgångar i näringsverksamhet eller på något annat sätt avser en inkomst eller en utgift i näringsverksamhet, eller
  • ersättningen betalas ut på grund av insättningsgaranti, investerarskydd eller försäkring enligt 55 kap. och avser ersättning för ränta eller för finansiella instrument.

[S2]I 45 kap. 26 § finns bestämmelser om att sådana belopp som avses i första stycket i vissa fall beaktas vid beräkning av kapitalvinst på fastighet.

Skattefriheten omfattar även ersättning för tillgångar som skulle ha kapitalvinstbeskattats. Skattefriheten påverkas inte av om de ökat eller sjunkit i värde, vilket innebär att försäkringstagaren kan få ut en skattefri ersättning som i annat fall skulle ha beskattats. Motsvarande gäller att värdeminskning inte ger rätt till avdrag. Se dock kap. 31.

Prop. 2008/09:49: Ändringen i första stycket är en konsekvens av den ändring som görs i 55 kap. 2 §. Med att ersättning betalas ut på grund av "garanti till insättare" avses alltså ersättning som betalas ut på grund av en garanti till insättare som ställts ut med stöd av lagen (2008:000) om statliga garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige.

  • HFD 2015 not 30:Ersättning till aktiebolag för inkomstbortfall på grund av avtalsbrott ansågs skattepliktig (förhandsbesked)
  • HFD 2012:39:Ersättning som avsett att kompensera ett moderbolag för att aktier i ett dotterbolag sjunkit i värde till följd av avtalsbrott har ansetts skattepliktig. Inkomsttaxering 2005.
Ändrad: SFS 2008:813 (Utvidgning av insättningsgarantin)

[K8]23 §  Ersättningar för förlust av eller skada på tillgångar när ett fartyg förolyckats är skattefria, om ersättningarna lämnas från redare till arbetstagare som har sjöinkomst.

Återbäring på grund av försäkring

[K8]24 §  Återbäringar och andra utbetalningar av överskott på grund av en försäkring är skattefria, om premien för försäkringen inte får dras av. Detta gäller dock inte utbetalningar på grund av pensionsförsäkringar eller sådana sjuk- eller olycksfallsförsäkringar som tecknats i samband med tjänst.

Prop. 2017/18:131: Paragrafen reglerar beskattningen av återbäringar och andra utbetalningar av överskott av vissa försäkringar. Ändringen innebär att hänvisningen till sjuk- eller olycksfallsförsäkringar som tecknats i samband med tjänst utgår.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

Ändrad: SFS 2018:523 (Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård)

Underhåll till patient eller till intagen

[K8]25 §  Underhåll till patienter på sjukhus eller till intagna på kriminalvårdsanstalt och liknande ersättningar är skattefria.

Begravningshjälp

[K8]26 §  Begravningshjälp är skattefri. Som begravningshjälp behandlas inte tjänstepension som avser tid efter den pensionsberättigades död.

Ersättningar vid inställelse i domstol

[K8]27 §  Ersättningar som fastställs av domstol eller betalas av allmänna medel till den som inställt sig inför domstol eller annan myndighet är skattefria till den del ersättningen utgör reseersättning, traktamente eller ersättning för tidsspillan. Detta gäller inte om inställelsen har skett yrkesmässigt.

Bär-, svamp- och kottplockning

[K8]28 §  Inkomster vid försäljning av vilt växande bär, svamp och kottar som den skattskyldige har plockat själv är skattefria till den del de under ett beskattningsår inte överstiger 5 000 kronor. Detta gäller inte om plockningsverksamheten i sig utgör näringsverksamhet eller ersättningen utgör lön eller liknande förmån i inkomstslaget tjänst.

Undantaget för då plockandet i sig utgör näringsverksamhet innebär att då det är självständigt, varaktigt och har ett vinstsyfte beskattas inkomsterna i inkomstslaget näringsverksamhet, och omfattas därmed inte av skattefriheten.

Blodgivning m.m.

[K8]29 §  Sedvanliga ersättningar till den som lämnat blod, modersmjölk eller organ är skattefria.

Hittelön m.m.

[K8]30 §  Följande ersättningar är skattefria om de inte hänför sig till anställning eller uppdrag:

  1. hittelön,
  2. ersättning till den som har räddat personer eller tillgångar i fara, och
  3. ersättning till den som har bidragit till eller avsett att bidra till
    • att förebygga brott,
    • att personer som har begått brott avslöjas eller grips, eller
    • att föremål tas i beslag. Lag (2003:1194).

För att vara avdragsgill bör ersättningen vara skälig, dvs. stå i proportion till värdet av det som återfunnits eller räddats samt (eventuellt) insatsen som krävts.

Hittegods bör inlämnas till polisen, som då fastställer vad som är skälig hittelön. Vanligen innebär det 10% av godsets marknadsvärde. För mer information om vad som gäller då något upphittats, läs mer hos polisen, 4.1 behandlar hittelön.

Ändrad: SFS 2003:1194 (Förmån av tandvård och övertagande av pensionsutfästelser m.m.)

Ersättningar vid självförvaltning

[K8]31 §  Ersättningar i form av avdrag på ordinarie hyra som en hyresgäst får för att utföra enklare förvaltningsuppgifter på en hyresfastighet inom ett öppet system för självförvaltning är skattefria, om de bestämts i en förhandlingsöverenskommelse enligt hyresförhandlingslagen (1978:304) eller i ett annat avtal mellan en hyresvärd och en eller flera hyresgäster. Detta gäller dock bara till den del avdraget inte överstiger den egna bostadens andel av den totala utgiften för dessa förvaltningsuppgifter och under förutsättning att samtliga hyresgäster som deltar i självförvaltningen får avdrag med samma belopp.

[S2]Vad som sägs i första stycket gäller i motsvarande utsträckning för avdrag på avgifter i bostadsrättsföreningar, bostadsföreningar, bostadsaktiebolag och liknande sammanslutningar.

9 kap. Utgifter som inte får dras av

Innehåll

[K9]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om vissa utgifter som inte får dras av.

Levnadskostnader m.m.

[K9]2 §  Den skattskyldiges levnadskostnader och liknande utgifter får inte dras av.

[S2]Utgifter för gåvor, premier för egna personliga försäkringar samt avgifter till kassor, föreningar och andra sammanslutningar som den skattskyldige är medlem i räknas som utgifter enligt första stycket.

För att vara avdragsgillt krävs att kostnaden är en merkostnad i förhållande till hur det annars hade varit. Ett månadskort till lokaltrafiken är i princip aldrig avdragsgillt, även om kortet krävs för att ta sig till arbetet eller olika uppdrag är det i de flesta fall inte införskaffat på grund av det. Kortet hade köpts oavsett, och är därmed inte avdragsgillt eftersom det inte är en merkostnad då det även används för tjänsten eller uppdraget.

Se även 12 kap., där ett antal undantag finns.

  • HFD 2013:6:Medlem i en bostadsrättsförening har inte medgetts avdrag för ränta som betalats till föreningen för lån som tagits för fullgörande av insatsskyldigheten. Inkomsttaxering 2009.
  • RÅ 2008:54:Ett avtal som har ingåtts med ett försäkringsföretag i Bermuda och som angetts avse en kapitalförsäkring med en årlig avgift på 1,2 procent och ett riskinnehåll på 0,1 procent har bedömts inte vara ett avtal om en livförsäkring. Inkomst- och förmögenhetstaxering 2001-2003.
  • RÅ 2010:33:Utgifter för reklamgåvor vars värde uppgått till högst 350 kr inklusive mervärdesskatt har ansetts vara avdragsgilla. Inkomsttaxering 2002.
  • HFD 2014:62:Ett företag vars verksamhet är inriktad på ekologiska produkter har inte fått avdrag för utgifter för att kompensera för den klimatpåverkan som följer av bolagets transporter. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2007:25:Belopp som vid arbetslöshet utbetalats från s.k. inkomstförsäkring har inte ansetts skattepliktigt och premien för försäkringen har inte ansetts avdragsgill. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2018:55:Ett företag som haft utgifter för klimatkompensation och marknadsfört kompensationen vid försäljning av företagets produkter har medgetts avdrag såsom för marknadsförings-kostnader.

[K9]3 §  Periodiska understöd och liknande periodiska utbetalningar till personer i den skattskyldiges hushåll får inte dras av.

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

Svenska allmänna skatter m.m.

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K9]4 §  Svenska allmänna skatter får inte dras av. Som sådana skatter räknas bland annat kommunal och statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt och kupongskatt.

[S2]Skatt enligt lagen (2004:629) om trängselskatt får inte dras av. Lag (2004:634).

Exempel på särskild skatt, som inte lyder under avdragsförbudet, är fastighetsskatt som får dras av enligt 16 kap. 17 §. Det är endast svenska allmänna skatter som inte får dras av, för utländska skatter finns inget sådant hinder. Att svenska särskilda och utländska skatter inte omfattas av avdragsförbudet innebär inte att de automatiskt är avdragsgilla, situationerna där de kan vara det varierar. Se vidare 16 kap17-19 §§

Prop. 2003/04:145: Andra stycket är nytt och utgör det generella avdragsförbudet för trängselskatt. Bestämmelsen avhandlas närmare i avsnitt 9.1.

Ändrad: SFS 2007:1406 (Slopad förmögenhetsskatt m.m.), 2007:618 (Införande av trängselskatt i Stockholm), 2004:634 (Trängselskatt)

Utgifter för vissa skattefria inkomster

[K9]5 §  Om en inkomst inte skall beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal eller sådan dispens som avses i 6 kap. 17 §, får inte heller utgifter för förvärv av inkomsten dras av.

[S2]Första stycket gäller dock inte utgifter som avser utdelning från ett utländskt bolag till en svensk juridisk person och som inte skall tas upp enligt 24 kap. 17 §. Lag (2003:1086).

Prop. 2003/04:10: I betänkandet föreslogs att bestämmelsen i nuvarande andra stycket skulle utgå, eftersom enligt förslagen i betänkandet utdelning från utländska företag skall vara skattefri under samma förutsättningar som utdelning från svenska företag.

Enligt vissa äldre skatteavtal kommer dock utdelning från utländska företag att kunna vara skattefri även i fall då skattefrihet enligt de nya reglerna inte föreligger om det utdelande företaget hade varit svenskt. Ett exempel på detta är skatteavtalet ...

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2003:1086 (Ändrade regler för cfc-beskattning), 2018:1206 (Nya skatteregler för företagssektorn)

Bär-, svamp- och kottplockning

[K9]6 §  Utgifter i samband med plockning av vilt växande bär, svamp och kottar får dras av bara till den del utgifterna överstiger sådana inkomster som inte är skattefria enligt 8 kap. 28 §.

Räntor och avgifter

[K9]7 §  Följande räntor och avgifter får inte dras av:

[K9]8 §  Räntor på skatt, tull eller avgift enligt följande bestämmelser får inte dras av:

[S2]Dröjsmålsavgifter beräknade enligt lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift får inte dras av. Lag (2002:429).

Prop. 2000/01:117: Ändringen i första strecksatsen i första stycket föranleds av att räntebestämmelserna i 52, 52 a och 55 §§ AGL skall upphöra att gälla och ersättas av skattebetalningslagens regler om anståndsränta.

Att anståndsränta enligt skattebetalningslagen inte får dras av framgår av sista strecksatsen i paragrafens första stycke. ...

Prop. 2013/14:27: Ändringen i andra stycket är en följdändring till en tidigare ändring i lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift och innebär att ränta enligt den lagen inte får dras av.

Ändrad: SFS 2002:429 (Punktskatternas infogning i skattekontosystemet, m.m.), 2013:1106 (Vissa skattefrågor), 2000:1305 (En ny tullag), 2016:274 (En ny tullag), 2006:238 (Ny vägtrafikskattelag, m.m.), 2001:329 (Arvs- och gåvoskattens infogning i skattekontosystemet, m.m.)

Sanktionsavgifter

[K9]9 §  Böter och offentligrättsliga sanktionsavgifter får inte dras av.

Utgångspunkten är att böter och sanktionsavgifter aldrig är avdragsgilla, oavsett situationen. Ett särfall är när arbetsgivare betalat böter åt en anställd, t.ex. ett bud som fått en parkeringsavgift. I det fallet är utgiften avdragsgill såsom lönekostnad, och den anställde inkomstbeskattas för beloppet.

Mutor

[K9]10 §  Utgifter för mutor eller andra otillbörliga belöningar får inte dras av.

Vad som är otillbörligt bestäms baserat på en samlad bedömning. I den bedömningen ses främst till om transaktionen är ägnad att påverka mottagarens tjänsteutövning. Faktorer som kan påverka bedömningen är värdet på transaktionen samt kulturen i landet där det gavs, sådant som inte påverkar är vad transaktionen kallas.

Att kulturen i landet där transaktionen sker spelar in innebär inte att mutan kan var avdragsgill för att den skett i ett land drabbat av korruption. Däremot spelar det in i gränsdragningen mellan otillbörlig muta och avdragsgill representation.

Arbetsgivaransvar

[K9]11 §  Belopp som en arbetsgivare är skyldig att betala enligt 12 kap. 1 § skattebetalningslagen (1997:483) får inte dras av.

AVD. IV INKOMSTSLAGET TJÄNST

10 kap. Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget tjänst

Översikt över kapitel om inkomstslaget tjänst

Kapitel 10
Grundläggande bestämmelser samt vad som ska tas upp i inkomstslaget tjänst, sätter ramarna för inkomstslaget.
Kapitel 11
Vad som skall tas upp inom ramarna för ramarna av inkomstslaget.
Kapitel 12
Vad som skall dras av inom ramarna för ramarna av inkomstslaget.
Ändrad: SFS 2017:1212 (Budgetpropositionen för 2018), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2002:213 (Anpassningar med anledning av övergången till reformerade regler för ålderspension), 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner)

Avgränsningen av inkomstslaget

[K10]1 §  Till inkomstslaget tjänst räknas inkomster och utgifter på grund av tjänst till den del de inte skall räknas till inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital.

[S2]Med tjänst avses

  1. anställning,
  2. uppdrag, och
  3. annan inkomstgivande verksamhet av varaktig eller tillfällig natur.

[S3]Till inkomstslaget tjänst räknas alltid inkomster och utgifter vid avyttring av sådana tillgångar som avses i 52 kap. om de inte skall räknas till inkomstslaget näringsverksamhet och om

  • tillgången eller materialet till denna förvärvats i huvudsak för att bearbetas av den skattskyldige, eller
  • det uppkommit en vinst som till övervägande del beror på att den skattskyldige tillverkat eller bearbetat tillgången.

Inkomster beskattas som inkomst av tjänst om det är ersättning för utförd prestation, och inte ska beskattas som näringsverksamhet eller kapital. Det innebär att inkomster i hobbyverksamhet beskattas då dessa är på grund av en prestation, medan gåvor inte beskattas. Endast fysiska personer kan ha inkomst av tjänst.

  • RÅ 2010:114:En försäkringsersättning som avsett förlorad arbetsinkomst har beskattats trots att mottagaren inte skulle ha varit skattskyldig för inkomsten på grund av den s.k. ettårsregeln. Inkomsttaxering 2007.
  • HFD 2011:80:En person har dömts för att bl.a. ha upprättat osanna fakturor åt några bolag. Hans inkomst av verksamheten har beskattats som tjänsteinkomst. Inkomsttaxering 2007.
  • HFD 2014:63:En person har dömts för trolöshet mot huvudman med anledning av uttag av medel ur aktiebolag där han själv haft ägarintressen. Han har samtidigt dömts att betala skadestånd till bolagens konkursbon. Mot bakgrund av det inflytande han haft i bolagen har han beskattats i inkomstslaget tjänst för uttagen men bara till den del värdet av dem överstigit de ådömda skadestånden. Inkomsttaxering 2005-2008.
  • RÅ 2008:66:Ersättning vid försäljning av aktier har i visst fall beskattats som inkomst av tjänst. Inkomsttaxering 1999 och eftertaxering för 2000, 2002 och 2003 för inkomst samt skattetillägg. Ersättning enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.
  • RÅ 2010:113:En anställd har förmånsbeskattats vid förvärv av aktier. I enlighet med de villkor som gäller måste han lämna tillbaka aktierna utan ersättning när han slutar sin anställning. Förlusten har hänförts till inkomstslaget kapital. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2012 not 19:Medlem av Den världsvida Orden av Jehovas vittnen i särskild heltidstjänst beskattades för naturaförmåner och kontant ersättning (förhandsbesked)
  • RÅ 2002:80:Ersättning som utges vid överlåtelse av ett utgivningsbevis för en tidning från de fysiska personer som äger beviset till det av dem ägda bolaget där tidningsutgivningen bedrivs har ansetts skola beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2007:25:Belopp som vid arbetslöshet utbetalats från s.k. inkomstförsäkring har inte ansetts skattepliktigt och premien för försäkringen har inte ansetts avdragsgill. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K10]2 §  Som tjänst behandlas rätt till

  1. pension,
  2. livränta, periodiska understöd eller liknande periodiska inkomster som inte är ersättning för avyttrade tillgångar,
  3. ersättning på grund av sådana sjuk- eller olycksfallsförsäkringar som tecknats i samband med tjänst,
  4. engångsbelopp på grund av personskada,
  5. undantagsförmåner, och
  6. sådana förmåner som avses i 11 kap. 30 § andra stycket, 31-–36 och 46 §§. Lag (2002:213).

Pension definieras i 5 §. För engångsbelopp gäller begränsningarna som tas upp i 11 kap. 38 §

Prop. 2001/02:18: I bestämmelsen räknas vissa ersättningar och förmåner upp som skall behandlas som tjänst. I punkt 6 finns en hänvisning till vissa angivna lagrum. Av misstag har dock någon hänvisning inte gjorts till 11 kap. 33 och 36 §§. Dessa paragrafer har därför lagts till.

Prop. 2017/18:131: I paragrafen anges vissa särskilda ersättningar som ska behandlas som inkomst av tjänst. Ändringen innebär att tredje punkten om ersättning på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkringar som tecknats i samband med tjänst utgår. Det medför att tidigare fjärde–sjätte punkterna blir tredje– femte punkterna. I övrigt görs en redaktionell ändring i den tidigare sjätte punkten.

Övervägandena finns i avsnitt ...

Prop. 2001/02:84: I punkten 6 görs en följdändring med anledning av att ett nytt andra stycke införs i 11 kap. 30 §.

  • RÅ 2010:114:En försäkringsersättning som avsett förlorad arbetsinkomst har beskattats trots att mottagaren inte skulle ha varit skattskyldig för inkomsten på grund av den s.k. ettårsregeln. Inkomsttaxering 2007.
  • RÅ 2007:25:Belopp som vid arbetslöshet utbetalats från s.k. inkomstförsäkring har inte ansetts skattepliktigt och premien för försäkringen har inte ansetts avdragsgill. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2011:1516 (Budgetpropositionen för 2012), 2002:213 (Anpassningar med anledning av övergången till reformerade regler för ålderspension), 2018:523 (Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård), 2001:908 (Beskattning av kostnadsersättningar till statligt anställda stationerade utomlands, m.m.)

[K10]3 §  Till inkomstslaget tjänst räknas

  1. utdelningar och kapitalvinster på aktier m.m., i den utsträckning som anges i 57 kap., i företag som är eller har varit fåmansföretag,
  2. kapitalvinster på andelar i ett svenskt handelsbolag i den utsträckning som anges i 50 kap. 7 §,
  3. penninglån i strid med 12 kap. 7 § aktiebolagslagen (1975:1385) eller 11 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.,
  4. avskattning av pensionsförsäkring enligt bestämmelserna i 58 kap. 19 §, och
  5. avskattning av pensionssparkonto enligt bestämmelserna i 58 kap. 33 §. Lag (2000:1341).

[K10]4 §  Till inkomstslaget tjänst räknas inte

  1. räntor på skulder för utbildning eller på andra skulder för tjänsten, och
  2. vad delägare i ett svenskt handelsbolag fått i lön från detta.

[S2]Till inkomstslaget tjänst räknas inte heller inkomster och utgifter på grund av sådant fastighetsinnehav som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) likställs med ägande vid beskattningen, även om fastigheten innehas som en löneförmån.

Definitioner

Pension

[K10]5 §  Med pension avses ersättningar som betalas ut

  1. som inkomstgrundad ålderspension och premiepension till efterlevande enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,
  2. som garantipension enligt lagen (1998:702) om garantipension,
  3. som efterlevandepension enligt lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn,
  4. på grund av tidigare tjänst på annat sätt än genom försäkring, eller
  5. på grund av pensionsförsäkring eller återköp av sådan försäkring.

[S2]Med pension avses också ersättningar som betalas ut från pensionssparkonto

  1. till pensionsspararen,
  2. till förmånstagare på grund av förmånstagarförordnande,
  3. till den som fått rätten till pension genom bodelning,
  4. till make eller bröstarvinge på grund av att ett förmånstagarförordnande jämkats, eller
  5. vid återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken.

[S3]I 58 kap. finns ytterligare bestämmelser om pensionsförsäkringar och pensionssparkonton. Lag (2002:213).

Punkten 4 i första stycket ”på grund av tidigare tjänst på annat sätt än genom försäkring...” kan lätt missuppfattas. Avsikten är inte att avgångsvederlag och liknande ska räknas som pension.

Ett vederlag kan ses som avgångsvederlag om det exempelvis rör sig om ”...en ekonomisk uppgörelse mellan arbetsgivare och arbetstagare i en situation då parterna är överens om att anställningsförhållandet av viss anledning skall upphöra.” (Länsrättens i dom i Stockholms län dom den 25 maj 2005 i mål nr 7168-05. Domen fastställdes av Regeringsrätten).

I samma mål sa länsrätten även ”Har en ersättning på grund av anställningens upphörande avsatts för framtida pension bör pensionsavtalet vara utformat så att den sökande inte kan upphäva eller ändra avtalet. Är så inte fallet bör ersättningen behandlas som ett avgångsvederlag. ”

Prop. 2001/02:84: Ändringen i första stycket 1 innebär ingen ändring i sak. Inkomstpension, tilläggspension och premiepension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension byts ut mot inkomstgrundad ålderspension enligt nämnda lag.

Första stycket 3 ändras till att avse pension enligt lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn. ...

Prop. 2008/09:136: Paragrafens första stycke kompletteras med en ny punkt 4. De tidigare punkterna 4–6 betecknas härigenom 5–7. Den nya punkten innebär att den ålders-, invaliditets- och efterlevandepension som betalas ut av Europaparlamentet ska utgöra pension enligt inkomstskattelagen. Det innebär att pensionerna som betalas ut enligt ledamotsstadgan (2005/684/EG, Euratom) tas upp till beskattning enligt 11 kap. 1 §.

  • HFD 2015:81:Fråga om skatteplikt för pension som utbetalas på grund av tidigare tjänst hos Internationella valutafonden. Inkomsttaxering 2009 och 2010.
  • HFD 2019:13:Beskattningstidpunkten för inkomster som härrör från en utländsk pensionsordning ska bestämmas utan beaktande av när skattskyldigheten inträder i det land där inkomsterna är intjänade. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2015:775 (Budgetpropositionen för 2016), 1999:1230 (Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken), 1999:1230 (Inkomstskattelagen), 1999:1230 (Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande), 1999:1230 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2002:213 (Anpassningar med anledning av övergången till reformerade regler för ålderspension), 2009:583 (Beskattning av ersättningar till ledamöter av Europaparlamentet och viss personal vid Europaskolorna), 2005:1170 (Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet)

Periodiskt understöd

[K10]6 §  Som periodiskt understöd behandlas varje utbetalning eller förmån från stiftelser vars stadgar föreskriver att stiftelsens inkomster för all framtid eller viss tid skall betalas ut till en viss familj, vissa familjer eller till bestämda personer.

  • HFD 2013:28:Utbetalning av ett kapital i enlighet med ett testamentsförordnande har ansetts skattepliktig som periodiskt understöd från en familjestiftelse. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Försäkring tecknad i samband med tjänst

[K10]7 §  En sjuk- eller olycksfallsförsäkring anses ha tecknats i samband med tjänst om arbetsgivaren skall betala premierna för försäkringen och anmälan görs till försäkringsbolaget om att försäkringen tecknats i samband med tjänst.

  • RÅ 2007:25:Belopp som vid arbetslöshet utbetalats från s.k. inkomstförsäkring har inte ansetts skattepliktigt och premien för försäkringen har inte ansetts avdragsgill. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)
Upphävd: SFS 2018:523 (Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård)

Beskattningstidpunkten

Intäkter

[K10]8 §  Inkomster skall tas upp som intäkt det beskattningsår då de kan disponeras eller på något annat sätt kommer den skattskyldige till del.

Paragrafen styr när inkomsterna ska beskattas. En inkomst som uppstår och betalas ut under samma år innebär vanligen inga svårigheter, men ibland ibland sker det under olika år. Enligt kontantprincipen, som tar sig uttryck i den här paragrafen, ska beskattningen då ske det år då inkomsttagaren kan förfoga över inkomsten. Ett exempel är då en arbetstagare har pensionsförsäkring via sin arbetsgivare. Att arbetsgivaren sätter av belopp för arbetstagarens fördel innebär inte att den senare beskattas för avsättningarna, beskattningen uppkommer först det år då pensionen betalas ut. Undantag kan finnas för tågresor, drivmedel, semesterersättning, trohetsrabatt och liknande samt förvärv av värdepapper och personaloptioner. Se även 9-12 §§

  • RÅ 2008:20:Skattskyldighet för intjänad provisionsersättning har ansetts inträda när överföring av ersättning på den anställdes begäran görs till en stiftelse. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2008:66:Ersättning vid försäljning av aktier har i visst fall beskattats som inkomst av tjänst. Inkomsttaxering 1999 och eftertaxering för 2000, 2002 och 2003 för inkomst samt skattetillägg. Ersättning enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.
  • HFD 2019:13:Beskattningstidpunkten för inkomster som härrör från en utländsk pensionsordning ska bestämmas utan beaktande av när skattskyldigheten inträder i det land där inkomsterna är intjänade. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K10]9 §  Förmån av inrikes tågresor som värderas enligt 61 kap. 14 § skall tas upp som intäkt det beskattningsår då den skattskyldige disponerar över årskortet.

[K10]10 §  Förmån av drivmedel skall räknas till månaden efter den då förmånen kommit den skattskyldige till del.

[K10]11 §  Om den skattskyldige på grund av sin tjänst förvärvar värdepapper på förmånliga villkor, skall förmånen tas upp som intäkt det beskattningsår då förvärvet sker.

[S2]Om det som förvärvas inte är ett värdepapper utan innebär en rätt att i framtiden förvärva värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt på förmånliga villkor, tas förmånen upp som intäkt det beskattningsår då rätten utnyttjas eller överlåts. Upphör den skattskyldige att vara bosatt i Sverige eller att stadigvarande vistas här skall förmånen tas upp det beskattningsår då detta sker och till den del förmånen då kunnat utnyttjas. Lag (2000:1341).

Den avgörande skillnaden här är mellan första och andra stycket, om förvärvet avser värdepapper eller en rätt att i framtiden förmånligt förvärva värdepapper (personaloption). Personaloptioner är ett sätt för arbetsgivare att skapa starkare band mellan de anställda och företaget. Personaloptionerna kännetecknas av starka begränsningar, som att de måste ligga vilande en viss tid innan de kan användas, inte kan överlåtas och att de blir ogiltiga om innehavaren lämnar anställningen. Eftersom personaloptioner inte är värdepapper och inte heller innebär en möjlighet att förfoga över värdet samtidigt som de förvärvas kommer de heller inte beskattas då, utan enligt andra stycket beskattas då rätten utnyttjas eller överlåts.

Om den anställde betalat för personaloptionen gäller för avdrag för den kostnaden vad som står i 10 kap. 15 §.

För förmån i annat än pengar inträder skatteplikt då förmånen utnyttjas, exempelvis då kostförmån erbjuds.

  • RÅ 2004:50:I fall då en skattskyldig varit verksam i utlandet har förmån av personaloption ansetts i sin helhet intjänad under den dag då den först kunnat utnyttjas. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2015:60:Kravet i de s.k. sexmånaders- och ettårsreglerna i inkomstskattelagen på att en person ska vara obegränsat skattskyldig har i visst fall ansetts strida mot EU-rätten. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2004:35:En innehavare av s.k. personaloptioner har ansetts förvärva värdepapper när inskränkningarna i rätten att förfoga över optionerna upphör enligt optionsvillkoren (I) eller till följd av ändringar i dessa (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2010 not 129:Beskattningstidpunkt för aktier och teckningsoptioner som vid förvärvet var förenade med vissa förfoganderättsinskränkningar (förhandsbesked)
  • HFD 2016:68:Fråga om en anställds förvärv av syntetiska optioner från arbetsgivaren ska ske på sådana villkor att optionerna ska behandlas som värdepapper vid beskattningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2009:86:En anställd har fått aktier på grund av sin tjänst. Under viss tid gäller att han inte får förfoga över aktierna och att han måste återlämna dem om han slutar sin anställning. Villkoren har inte lett till att förmånsbeskattningen skjutits upp. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2017:1212 (Budgetpropositionen för 2018), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner), 2008:822 (Slopad avskattning för personaloptioner)

[K10]12 §  Ytterligare bestämmelser om beskattningstidpunkt finns för

Kostnader

[K10]13 §  Utgifter skall dras av som kostnad det beskattningsår då den skattskyldige betalar dem eller på något annat sätt har kostnaderna.

[S2]Ytterligare bestämmelser om beskattningstidpunkten för verksamhet som bedrivs självständigt finns i 12 kap. 37 §.

Med utgifter avses här i princip kostnader för att förvärva och bibehålla inkomsterna av tjänst. Ett undantag från huvudregeln i första stycket görs då större investeringar görs. I dessa fall kan avdraget delas upp på flera år, beroende på hur lång livslängden på investeringen bedöms vara. Andra stycket hänvisar till 12 kap. 37 § som handlar om hobbyverksamhet.

  • HFD 2011:54:Förvärvaren av en utmätt pensionsförsäkring har medgetts avdrag för anskaffningskostnaden i takt med att utbetalningarna från försäkringen tas upp till beskattning. Inkomsttaxering 2007.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K10]14 §  Sådan särskild skatt eller avgift som ingår i slutlig skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483) skall dras av som kostnad det beskattningsår då skatten debiteras.

[K10]15 §  Om en skattskyldig som på grund av sin tjänst fått en sådan rätt som avses i 11 § andra stycket, har betalat en ersättning för förmånen, skall utgiften dras av som kostnad det beskattningsår då förmånen skall tas upp som intäkt. Avdraget får dock inte överstiga förmånens värde. Om rätten inte utnyttjas, skall utgiften dras av som kostnad det första beskattningsår då rätten att förvärva värdepapper inte längre kan göras gällande.

Resultatet

[K10]16 §  Överskott eller underskott skall beräknas genom att intäktsposterna minskas med kostnadsposterna.

[S2]Underskott som uppkommer vid beräkningen skall dras av som kostnad det följande beskattningsåret.

Underskott får alltid dras av det följande beskattningsåret, även om underskottet beror på ett tidigare avdraget underskott. Det finns inga tidsbegränsningar för hur länge underskottet får skjutas fram.

För hobby gäller dock enligt 12 kap. 37 § att underskottet högst får sparas i 5 år.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

11 kap. Vad som skall tas upp i inkomstslaget tjänst

Huvudregel

[K11]1 §  Löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner, förmåner och alla andra inkomster som erhålls på grund av tjänst skall tas upp som intäkt, om inte något annat anges i detta kapitel eller i 8 kap.

[S2]I inkomstslaget tjänst tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget näringsverksamhet om

[S3]Bestämmelser om värdering av inkomster i annat än pengar finns i 61 kap.

  • RÅ 2010:114:En försäkringsersättning som avsett förlorad arbetsinkomst har beskattats trots att mottagaren inte skulle ha varit skattskyldig för inkomsten på grund av den s.k. ettårsregeln. Inkomsttaxering 2007.
  • HFD 2011:55:Beskattning av båtförmån (I och II). Inkomsttaxering 2002-2005 respektive 2005.
  • HFD 2017:38:Fråga om förvärv av aktier utan ersättning ska leda till att förvärvaren inkomstbeskattas eller om förvärvet ska betraktas som en skattefri gåva (I-III). Förhandsbesked om inkomstskatt.
  • HFD 2015:81:Fråga om skatteplikt för pension som utbetalas på grund av tidigare tjänst hos Internationella valutafonden. Inkomsttaxering 2009 och 2010.
  • RÅ 2008:31:Med hänsyn till kravet att en arbetslös aktivt ska söka arbete för att ha rätt till arbetslöshetsersättning har en person som uppbar sådan ersättning medgetts avdrag för utgifter som uppkommit i samband med att han sökt arbete. Inkomsttaxering 2003.
  • HFD 2012:1:En person som är anställd som personlig assistent åt sin make (I) respektive sitt minderåriga barn (II) har förmånsbeskattats för värdet av en resa som företagits tillsammans med den funktionshindrade utan hinder av att vederbörande under resan utfört sina sysslor som personlig assistent. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2015:1:Av arbetsgivaren tillhandahållen motionsutrustning för användning i arbetstagarens hem har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2015:8:Ränteförmån har inte påförts på belopp som beskattats som förbjudet lån.
  • RÅ 2010:15:Fråga om beskattning av en anställd som med arbetsgivaren ingått ett s.k. nettolöneavtal. Inkomsttaxering 2004.
  • RÅ 2008:66:Ersättning vid försäljning av aktier har i visst fall beskattats som inkomst av tjänst. Inkomsttaxering 1999 och eftertaxering för 2000, 2002 och 2003 för inkomst samt skattetillägg. Ersättning enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.
  • HFD 2012 not 19:Medlem av Den världsvida Orden av Jehovas vittnen i särskild heltidstjänst beskattades för naturaförmåner och kontant ersättning (förhandsbesked)
  • RÅ 2004:83:Ersättning i form av egna aktier i ett bolag till anställda i bolaget har ansetts avdragsgill som lönekostnad. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2007:25:Belopp som vid arbetslöshet utbetalats från s.k. inkomstförsäkring har inte ansetts skattepliktigt och premien för försäkringen har inte ansetts avdragsgill. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2018:43:Fråga om pensionsutbetalning på grund av tidigare tjänst inom FN-organ är skattepliktig (jfr RÅ84 1:25). Förhandsbesked om inkomstskatt.
  • HFD 2019:13:Beskattningstidpunkten för inkomster som härrör från en utländsk pensionsordning ska bestämmas utan beaktande av när skattskyldigheten inträder i det land där inkomsterna är intjänade. Förhandsbesked om inkomstskatt.
  • HFD 2016:80:Arbetsgivarens delfinansiering av ett medlemskap hos ett friskvårdsföretag som, förutom möjlighet till fysisk träning, även ger fri tillgång till bl.a. relaxavdelning, träningskläder och hälsodrinkar har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2017:1212 (Budgetpropositionen för 2018), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Förmåner vid tjänsteresa och vid representation

[K11]2 §  Förmån av kost på allmänna transportmedel vid tjänsteresa och frukost på hotell eller liknande i samband med övernattning där under tjänsteresa skall inte tas upp, om kosten obligatoriskt ingår i priset för transporten eller övernattningen. Förmån av kost vid representation skall inte heller tas upp. För intern representation gäller detta bara vid sammankomster som är tillfälliga och kortvariga.

[S2]Förmån av försäkring som avser reseskydd under tjänsteresa skall inte tas upp.

Endast den representation som har ett omedelbart samband med tjänsten är skattefri. Inspirations- eller studieresor kan vara tillåtet inom vissa yrkesgrupper, om de har en påtaglig nytta för tjänsten. Det krävs inte att resan är nödvändig för tjänsten. Handlar det om en konferens bör minst 30 timmar per vecka vara schemalagt, där räknas inte själva restiden in. Oavsett resans typ ska den till övervägande del vara för tjänstens del. Ett visst inslag av privat resa gör inte resan skattepliktig, t.ex. konferensdeltagare som går på teater på kvällen.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Förmåner i samband med fredsbevarande tjänst

[K11]3 §  Förmån av kost och av hemresa för sådan personal som tjänstgör i väpnad tjänst för fredsbevarande verksamhet utomlands skall inte tas upp.

Gäller för personal som omfattas av Lag (2003:169) om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Förmåner till skattskyldiga med sjöinkomst

[K11]4 §  Förmån av resa till eller från fartyg eller kostnadsersättning för sådan resa skall inte tas upp hos skattskyldiga som har sjöinkomst och som har fartyget som tjänsteställe. Detta gäller inte om fartyget är ett passagerarfartyg som går i närfart med fastställd tidtabell. Vad som avses med närfart framgår av 64 kap. 6 §.

  • RÅ 2010 not 73:Kostnadsföring av ersättningar till återförsäljare av mobiltelefonabonnemang ansågs förenlig med god redovisningssed och omedelbart avdrag medgavs därför
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K11]5 §  Förmån av logi ombord på fartyg skall inte tas upp hos skattskyldiga som har sjöinkomst.

Tryggande av tjänstepension

[K11]6 §  Arbetsgivarens utgifter enligt 28 kap. 3 § för att trygga pension skall inte tas upp hos arbetstagaren.

Pensionen beskattas hos arbetstagaren i samband med att denne kan förfoga över den, vilket innebär att den beskattas i samband med de planerade utbetalningarna. Kan arbetstagaren förfoga över inkomsten i samband med att arbetsgivaren har utgifterna för den handlar det sannolikt inte om pension, och beskattningen sker då i samband med detta.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Dator

[K11]7 §  Förmån av att för privat bruk använda en datorutrustning som arbetsgivaren tillhandahåller skall inte tas upp. Detta gäller dock bara om

  • förmånen väsentligen riktar sig till hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen, och
  • den anställde för att få förmånen inte byter ut denna mot kontant ersättning med belopp som överstiger 10 000 kronor under beskattningsåret. Lag (2003:1194).

Varor och tjänster av begränsat värde

[K11]8 §  Förmån av en vara eller tjänst som en anställd får av arbetsgivaren skall inte tas upp om

  • varan eller tjänsten är av väsentlig betydelse för att den skattskyldige skall kunna utföra sina arbetsuppgifter,
  • förmånen är av begränsat värde för den anställde, och
  • förmånen för den anställde inte utan svårighet kan särskiljas från nyttan i anställningen.

Arbetsgivare får stå för en förmån för arbetstagare utan att arbetstagaren behöver skatta för förmånen om samtliga krav är uppfyllda:

  • Förmånen ska vara av väsentlig betydelse för arbetsuppgifterna, däremot krävs inte att förmånen är en nödvändig förutsättning.
  • Förmånen får inte nämnvärt påverka den anställdes privata levnadskostnader, inte heller vara av alltför stort värde i sig självt.
  • Det ska vara svårt att skilja ut nyttan för den anställde privat från nyttan förmånen har i tjänsten. Handlar det t.ex. om möjlighet till fria samtal är det möjligt att skilja ut de privata samtalen, som då tas upp till förmånsbeskattning.

Arbetstagaren får enbart ha nytta av förmånen om det är att se som en "ofrånkomlig biförmån". Exempel på sådana förmåner som kan omfattas av undantaget är hemlarm om arbetstagaren arbetar hemma med dyr utrustning som hör till arbetsgivaren. Om arbetstagaren gör inköpet och arbetsgivaren ersätter detta ska ersättningen tas upp till beskattning.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Kläder

[K11]9 §  Förmån av uniform och andra arbetskläder skall inte tas upp, om förmånen avser kläder som är avpassade för tjänsten och inte lämpligen kan användas privat.

Arbetskläder som tillhandahålls av arbetsgivaren tas inte upp till beskattning i den mån det handlar om skyddskläder, specialanpassade kläder eller uniformer. Specialanpassade kläder innebär bland annat företagskläder med logotyp, t.ex. profilkläder till mässpresentatörer. Skatteverket definierar uniform som ”...sådan klädedräkt för tjänstebruk som fastställts och utformats i detalj av myndighet eller arbetsgivare. En uniforms primära syfte bör vara att utmärka en viss befattning eller vissa befogenheter. Karaktäristiskt för en uniform är att den har en från vanliga kläder tydligt avvikande utformning."(Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2007:37))

Precis som för 8 § gäller att arbetsgivaren måste göra inköpet.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Statsministerns tjänstebostad

[K11]10 §  Statsministerns förmån av tjänstebostad skall inte tas upp, om statsministern till sin privata disposition har en annan bostad som är inrättad för permanentboende.

Personalvårdsförmåner

[K11]11 §  Personalvårdsförmåner skall inte tas upp. Med personalvårdsförmåner avses förmåner av mindre värde som inte är en direkt ersättning för utfört arbete utan består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller lämnas på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om.

[S2]Som personalvårdsförmåner räknas inte

  1. rabatter,
  2. förmåner som den anställde får byta ut mot kontant ersättning,
  3. förmåner som inte riktar sig till hela personalen, eller
  4. andra förmåner som den anställde får utanför arbetsgivarens arbetsplatser genom kuponger eller något motsvarande betalningssystem.

Vad som är mindre värde beror på typen av förmån. Totalkostnad för friskvård borde exempelvis kunna vara högre än den för förfriskningar. Värdet räknas ut för samma typ av förmån sammantaget, erbjuder arbetsgivaren ett stort utbud av friskvård ska det sammanlagt handla om ett mindre värde.

Förmånen beskattas om den bara erbjuds en del av de anställda. Handlar det om praktiska orsaker, t.ex. stor eller utspridd arbetsplats, kan förmånen variera något mellan olika ställen.

  • HFD 2015:1:Av arbetsgivaren tillhandahållen motionsutrustning för användning i arbetstagarens hem har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2018:2:Ett friskvårdsbidrag på 4 000 kr som används för att spela golf på pay and play-banor och för att träna golfslag på en driving range har ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån. Förhandsbesked om inkomstskatt.
  • HFD 2019:33:Ett bidrag från en arbetsgivare om 6 500 kr till friskvårdsaktiviteter utgör inte en personalvårdsförmån av mindre värde. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K11]12 §  Som personalvårdsförmåner räknas bland annat sådana förfriskningar och annan enklare förtäring i samband med arbetet som inte kan anses som måltid samt möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård. Lag (2003:745).

Förmån i form av motion eller friskvård av begränsat värde och av enklare slag är skattefritt. Exempel på sådant är aerobics, tennis, fotboll, innebandy och liknande. Även kostrådgivning, stresshantering, rökavvänjningskurser och massage på arbetsplatsen är skattefri. Exempel på sådant som inte är skattefritt är erbjudanden som enbart riktar sig till en viss del av personalen eller utövande av dyrare sporter, vilket innebär att bland annat golf och parasailing är undantaget.

Till skillnad från 8-9 §§ kan arbetsgivaren ersätta arbetstagaren om den haft utgiften, exempelvis för ett gymkort.

  • HFD 2015:1:Av arbetsgivaren tillhandahållen motionsutrustning för användning i arbetstagarens hem har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2018:2:Ett friskvårdsbidrag på 4 000 kr som används för att spela golf på pay and play-banor och för att träna golfslag på en driving range har ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2003:745 (Beskattning av vissa förmåner)

Rabatter

[K11]13 §  Personalrabatt vid köp av en vara eller tjänst från arbetsgivaren eller något annat företag i samma koncern skall inte tas upp, om varan eller tjänsten ingår i säljarens ordinarie utbud. Detta gäller dock inte om rabatten

  • är en direkt ersättning för utfört arbete,
  • överstiger den största rabatt som en konsument kan få på affärsmässiga grunder,
  • uppenbart överstiger den personalrabatt som är sedvanlig i branschen, eller
  • lämnas på sådant sätt som anges i 11 § 2-4.

Gåvor till anställda

[K11]14 §  Följande förmåner skall inte tas upp:

  1. julgåvor av mindre värde till anställda,
  2. sedvanliga jubileumsgåvor till anställda, eller
  3. minnesgåvor till varaktigt anställda, om gåvans värde inte överstiger 10 000 kronor och den ges i samband med att den anställde uppnår en viss ålder eller efter viss anställningstid eller när en anställning upphör, dock vid högst ett tillfälle förutom när anställningen upphör.

[S2]Första stycket gäller inte om en gåva lämnas i pengar. Lag (2002:1006).

Jubileumsgåva kan ges då företaget firar 25-, 50-, 75- eller 100- årsjubileum etc. Minnesgåva kan ges i samband med att den anställde varit anställd ett visst antal år, slutar eller fyller jämt. Minnesgåva som relaterar till tjänsten, exempelvis ett uppnått säljmål, är skattepliktig.

Maxbeloppet för minnesgåva står i paragrafen, för jul- och jubileumsgåva anger Skatteverket maxbelopp. Om maxbeloppet överskrids beskattas det totala värdet för gåvan.

Ändrad: SFS 2012:757 (Budgetpropositionen för 2013), 2002:1006 (Vissa mervärdesskattefrågor, m.m.), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Förvärv av aktier

[K11]15 §  Förmånen för en anställd i ett aktiebolag att till ett lägre pris än marknadsvärdet förvärva aktier i bolaget eller i ett annat bolag i samma koncern skall inte tas upp, om

  1. aktier enligt ett samtidigt erbjudande förvärvas på samma villkor som för den anställde av andra än dels bolagets anställda och aktieägare, dels anställda och aktieägare i andra bolag i samma koncern,
  2. bolagets anställda och aktieägare samt anställda och aktieägare i andra bolag i samma koncern inte sammanlagt förvärvar mer än 20 procent av det totala antalet utbjudna aktier, och
  3. den anställde på grund av anställningen inte förvärvar aktier för ett belopp som överstiger 30 000 kronor.

[S2]Beräkningen enligt första stycket 2 skall även omfatta sådana aktier för vilka en aktieägare avyttrar sin företrädesrätt att förvärva aktier till andra än de anställda och aktieägarna. Vad som sägs om aktier gäller också konvertibla skuldebrev, vinstandelsbevis, skuldebrev förenade med option och liknande värdepapper som ger innehavaren en rätt att förvärva aktier.

[S3]Med anställda likställs styrelseledamöter och styrelsesuppleanter.

Prop. 2005/06:39: I paragrafen anges under vilka förutsättningar anställdas förvärv av aktier till ett lägre pris än marknadsvärdet inte skall tas upp i inkomstslaget tjänst. Ändringarna i andra stycket medför att bestämmelserna även omfattar kapitalandelsbevis. Vidare byts orden ”konvertibla skuldebrev” ut mot ”konvertibler” i enlighet med terminologin i nya aktiebolagslagen (2005:551).

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2005:1142 (Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet)

Rätt att förvärva värdepapper

[K11]16 §  Har en sådan förmån i form av en rätt att i framtiden förvärva värdepapper som avses i 10 kap. 11 § andra stycket helt eller delvis tjänats in genom verksamhet utomlands, skall förmånen inte tas upp till den del som den hade kunnat utnyttjas innan den skattskyldige blev bosatt i Sverige eller stadigvarande vistades här. En förmån som utnyttjas här skall i första hand anses ha tjänats in genom verksamhet utomlands.

[S2]Om en förmån tagits upp som intäkt enligt 10 kap. 11 § andra stycket andra meningen och förmånen utnyttjas eller överlåts sedan den skattskyldige åter blir bosatt här eller åter stadigvarande vistas här, skall förmånen inte tas upp till den del den beskattats tidigare. Lag (2000:1341).

Utbildning vid omstrukturering m.m.

[K11]17 §  Förmån i form av utbildning eller annan åtgärd som är av väsentlig betydelse för att den skattskyldige skall kunna fortsätta att förvärvsarbeta skall inte tas upp hos den som riskerar att bli arbetslös på grund av omstrukturering, personalavveckling eller liknande i arbetsgivarens verksamhet.

[S2]Första stycket gäller inte förmån från fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag, om den anställde är företagsledare eller delägare i företaget eller närstående till en sådan person. Om arbetsgivaren är en enskild näringsidkare, gäller första stycket inte förmån till sådana anställda som är närstående till arbetsgivaren.

Med annan åtgärd avses stöd som normalt erbjuds den som håller på att bli arbetslös, exempelvis CV-kurser, jobbsökarkurser, personlig jobbcoach och liknande. Trots paragrafens formulering gäller inte skattefriheten för den som lätt kan få jobb hos en annan arbetsgivare. Den som är yrkeskunnig inom ett bristyrke kan därför inte få skattefri utbildning enligt den här paragrafen.

Ändrad: SFS 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Hälso- och sjukvård

[K11]18 §  Förmån av hälso- och sjukvård skall inte tas upp om förmånen avser

  • vård i Sverige som inte är offentligt finansierad, eller
  • vård utomlands.

[S2]Följande förmåner skall inte heller tas upp

  • läkemedel vid vård utomlands,
  • företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering,
  • vaccination som betingas av tjänsten, och
  • tandbehandling som har bedömts som nödvändig med hänsyn till tjänstens krav för Försvarsmaktens submarina eller flygande personal och för andra med i huvudsak liknande arbetsförhållanden. Lag (2003:1194).

Hälso- och sjukvård definieras i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Hälso- och sjukvård som utförs som ett led i arbetsmiljöarbetet är inte skattepliktigt. Det gäller oavsett om åtgärderna innebär företagshälsovård, förebyggande behandling, vaccination eller liknande. Avgörande är att åtgärderna styrs av arbetet, och inte innebär minskade levnadskostnader för arbetstagaren. Även för vård utomlands krävs att det har samband med tjänsten, så vaccination som krävs för tjänsteresa är skattefri, medan en allmän försäkring för vård utomlands sannolikt är skattepliktig.

Prop. 2017/18:131: Ändringarna innebär dels att skattefriheten för förmån av hälso- och sjukvård i Sverige som inte är offentligt finansierad upphör, dels att det för skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård utomlands och läkemedel vid sådan vård krävs att insjuknande skett i samband med tjänstgöring utomlands.

Övervägandena finns i avsnitt 5.1.

  • RÅ 2002:2:Fri tandvård som en arbetsgivare erbjuder en anställd har, under förutsättning att någon ersättning för den tandvård som omfattas av förmånen inte lämnas enligt lagen om allmän försäkring, inte ansetts som offentligt finansierad tandvård. Förmånen har därför inte ansetts skola föranleda förmånsbeskattning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2018:523 (Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård), 2003:1194 (Förmån av tandvård och övertagande av pensionsutfästelser m.m.)

Grupplivförsäkringar m.m.

[K11]19 §  Förmån av grupplivförsäkring skall inte tas upp.

[S2]Om en sådan förmån på grund av enskild tjänst är väsentligt förmånligare än vad som gäller för statligt anställda, skall den dock tas upp till den del den lämnas enligt förmånligare grunder än vad som gäller för statligt anställda.

[S3]Ersättningar som en arbetsgivare betalar ut utan att försäkring har tecknats för anställdas räkning och som motsvarar ersättning på grund av grupplivförsäkring skall bara tas upp till den del beloppet väsentligt överstiger vad som betalas ut för statligt anställda.

Gruppsjukförsäkringar

[K11]20 §  Förmån av gruppsjukförsäkring enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer skall inte tas upp. Ersättning som betalas ut på grund av en sådan försäkring skall däremot tas upp.

Ersättningar till statligt anställda stationerade utomlands m.m.

[K11]21 §  Utlandstillägg och liknande ersättningar och förmåner, såsom bostadskostnadsersättning och förmån av bostad, till sådan personal vid den svenska utrikesförvaltningen eller i svensk biståndsverksamhet som är stationerad utomlands skall inte tas upp.

[S2]Ersättningar för ökade levnadskostnader eller för skolavgifter för barn och förmån av bostad från Styrelsen för Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) skall inte tas upp av sådana forskare vid SIPRI som

  • är utländska medborgare,
  • är kontraktsanställda på bestämd tid, och
  • vid tidpunkten för anställningen hos SIPRI inte är bosatta i Sverige.

Prop. 2005/06:19: Genom paragrafen, vars första stycke föreslås få ny lydelse, skapas en gemensam reglering av de skattefria ersättningarna till samtliga utlands-

Prop. 2005/06:19 stationerade personer vid de statliga myndigheterna. Endast de ersättningar och förmåner som anges i paragrafen och som ...

Prop. 2017/18:131: Paragrafens första stycke reglerar skattefrihet för ett antal angivna kostnadsersättningar och förmåner för statligt anställda som är stationerade utomlands om ersättningarna och förmånerna är föranledda av stationeringen. I en ny sjunde punkt regleras skattefrihet för ersättningar och förmåner som avser hälso- och sjukvård och läkemedel för den anställde och för medföljande familjemedlemmar. Med familjemedlemmar avses make eller motsvarande och barn (jmf ...

Ändrad: SFS 2010:874 (Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2018:523 (Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård), 2006:5 (Beskattning av statligt anställda under utlandsstationering m.m.), 2001:908 (Beskattning av kostnadsersättningar till statligt anställda stationerade utomlands, m.m.)

[K11]21 a §  Ersättningar och förmåner till annan utomlands stationerad personal vid statlig myndighet än sådan personal som avses i 21 § första stycket skall inte tas upp om ersättningen eller förmånen avser

  1. bostad på stationeringsorten,
  2. avgifter för barns skolgång i grundskola och gymnasieskola eller liknande,
  3. egna och familjemedlemmars resor till och från tjänstgöringsorten, dock högst två resor per person och kalenderår,
  4. medföljandetillägg för make, maka eller sambo som går miste om förvärvsinkomster till den del det inte överstiger en tolftedel av ett och ett halvt prisbasbelopp per månad, och
  5. grundtillägg till den del det inte överstiger ett belopp som kan antas motsvara den normala ökningen av utgifter för livsmedel, transporter, hushållshjälp och speciella merutgifter. Lag (2001:908).

Prop. 2001/02:18: Bestämmelsen gäller statligt anställda som är stationerade utomlands och som inte är anställda vid den svenska utrikesförvaltningen eller i svensk biståndsverksamhet. Att bestämmelsen gäller anställda som är statione-

rade utomlands innebär således att den inte gäller för anställda som är på tjänsteresa. En anställd anses normalt vara på tjänsteresa om ...

Prop. 2008/09:136: Paragrafen är ny.

Första meningen innebär att de ersättningar och förmåner som Europaskolorna ger ut till lärare och annan personal som är eller har varit utstationerad där inte ska tas upp till beskattning. Verksamheten vid Europaskolorna regleras för närvarande i konventionen med stadga för Europaskolorna, Luxemburg den 21 juni 1994 (94/557/EEG, Euratom). ...

Införd: SFS 2009:583 (Beskattning av ersättningar till ledamöter av Europaparlamentet och viss personal vid Europaskolorna), 2001:908 (Beskattning av kostnadsersättningar till statligt anställda stationerade utomlands, m.m.)
Upphävd: SFS 2006:5 (Beskattning av statligt anställda under utlandsstationering m.m.)

Ersättningar till utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner

[K11]22 §  Experter, forskare eller andra nyckelpersoner skall inte ta upp sådan del av lön, arvode eller liknande ersättning eller förmån och sådana ersättningar för utgifter som avses i 23 §, om arbetet avser

  1. specialistuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet,
  2. kvalificerade forsknings- eller utvecklingsuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet, eller
  3. företagsledande uppgifter eller andra uppgifter som medför en nyckelposition i ett företag.

[S2]Första stycket gäller bara om

  • arbetsgivaren hör hemma i Sverige eller är ett utländskt företag med fast driftställe i Sverige,
  • arbetstagaren inte är svensk medborgare,
  • arbetstagaren inte varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige någon gång under de fem kalenderår som föregått det kalenderår då arbetet påbörjas, och
  • vistelsen i Sverige är avsedd att vara högst fem år.

[S3]Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas bara under de tre första åren av den tidsbegränsade vistelsen. Lag (2000:1161).

Prop. 2000/01:12: Skattelättnader medges vid en tidsbegränsad vistelse i Sverige som är avsedd att vara högst fem år. Är avsikten redan från början att arbetstagaren skall bosätta sig i Sverige för en längre tidsperiod kan skattelättnader inte medges. Femårsperioden räknas från arbetstagarens ankomst till Sverige.

De personalkategorier som omfattas är experter, forskare eller andra nyckelpersoner som inte är svenska medborgare och inte har varit bosatta...

  • RÅ 2003:58:Ansökan om skattelättnader för utländsk forskare har avslagits eftersom det inte visats att det inneburit betydande svårigheter att inom landet rekrytera en person med önskvärd inriktning och erforderlig kompetens för anställningen. Inte heller har förutsättningar för skattelättnader enligt 11 kap. 22 § första stycket 3 inkomstskattelagen ansetts föreligga.
  • HFD 2017:16:Bestämmelserna om skattelättnader för utländska experter m.fl. är tillämpliga på en begränsat skattskyldig per-sons tjänsteinkomster om denne begär att vara skatt-skyldig enligt inkomstskattelagen.
  • RÅ 2006:16:En person som arbetar med valutatransaktioner med utländska börsföretag har inte ansetts berättigad till skattelättnader enligt reglerna för den s.k. expertskatten.
  • HFD 2014:76:Fråga om omräkning från nettolön till bruttolön vid tillämpning av bestämmelserna om skattelättnader för vissa utländska arbetstagare i 11 kap. 22 och 23 §§ inkomstskattelagen, s.k. expertskatt.
  • HFD 2018:19:Förutsättningarna för att bevilja expertskatt är inte uppfyllda när ersättningen för arbetet i Sverige överstiger två prisbasbelopp per månad de två första åren av anställningsperioden men inte för tiden därefter.
  • RÅ 2006:29:En person har av Forskarskattenämnden förklarats berättigad till skattelättnader under tre år. Skattelättnaderna har ansetts omfatta bonusersättning till den del ersättningen kan hänföras till arbete som utförts under treårsperioden, även om den uppburits först efter periodens utgång. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2011:1271 (Budgetpropositionen för 2012), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2000:1161 (Beskattning av utländska nyckelpersoner)

[K11]23 §  Bestämmelserna i 22 § gäller

  1. 25 procent av lön, arvode eller liknande ersättning eller förmån av arbetet, och
  2. ersättningar för utgifter som arbetstagaren på grund av vistelsen i Sverige har haft för
    • flyttning till eller från Sverige,
    • egna och familjemedlemmars resor mellan Sverige och tidigare hemland, dock högst två resor per person och kalenderår, och
    • avgifter för barns skolgång i grundskola och gymnasieskola eller liknande.

[S2]Som lön behandlas även sådana ersättningar i samband med sjukdom som avses i 30 § 1, 2 och 4 samt 42 § under förutsättning att ersättningen helt eller till huvudsaklig del grundar sig på inkomst av arbete. Lag (2000:1161).

Prop. 2000/01:12: Denna paragraf reglerar vilka ersättningar och förmåner som omfattas av skattelättnaderna i 22 §. Endast 75 procent av lönen eller annan liknande ersättning skall tas upp som intäkt. Detta gäller endast inkomst av sådant arbete som anges i 22 §. Har arbetstagaren under vistelsen i Sverige andra inkomster hänförliga till inkomst av tjänst, t.ex. genom att författa artiklar eller hålla föreläsningar, skall dessa inkomster tas upp i normal omfattning. Som lön behandlas samtliga utbetalningar från ...

  • RÅ 2006:16:En person som arbetar med valutatransaktioner med utländska börsföretag har inte ansetts berättigad till skattelättnader enligt reglerna för den s.k. expertskatten.
  • HFD 2014:76:Fråga om omräkning från nettolön till bruttolön vid tillämpning av bestämmelserna om skattelättnader för vissa utländska arbetstagare i 11 kap. 22 och 23 §§ inkomstskattelagen, s.k. expertskatt.
  • RÅ 2004:85:Ersättning för skolavgifter till person som beviljats skattelättnad som s.k. utländsk expert har inte undantagits från beskattning då ersättningen avsett utgifter för barnens fortsatta skolgång på hemorten och således inte föranletts av vistelsen i Sverige. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2000:1161 (Beskattning av utländska nyckelpersoner)

[K11]23 a §  Frågan om förutsättningarna enligt 22 § är uppfyllda prövas av Forskarskattenämnden. Lag (2000:11619.

Ersättningar för tjänstgöring hos det svenska totalförsvaret

[K11]24 §  Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom det svenska totalförsvaret skall tas upp.

[K11]25 §  Totalförsvarspliktigas dagersättningar och tillägg till sådana ersättningar, naturaförmåner, fälttraktamenten, befattningspenningar, utbildningspremier, utryckningsbidrag samt avgångsvederlag skall inte tas upp.

[S2]Familjebidrag till totalförsvarspliktiga skall tas upp bara om bidraget betalas ut i form av näringsbidrag. Familjebidrag anses tillfalla den totalförsvarspliktige, även om bidraget betalas ut till någon annan. Familjebidrag i form av näringsbidrag skall tas upp i inkomstslaget tjänst, om näringen bedrivs av en juridisk person eller av ett svenskt handelsbolag som den värnpliktige inte är delägare i, och i annat fall i inkomstslaget näringsverksamhet.

[S3]Första och andra styckena tillämpas också för annan personal vid det svenska totalförsvaret som avlönas enligt de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga.

Resa vid anställningsintervju

[K11]26 §  Förmån av resa till eller från anställningsintervju skall inte tas upp om resan företagits mellan två platser inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Detta gäller också ersättning för sådan resa till den del ersättningen inte överstiger utgifterna för resan och, när det gäller resa med egen bil, inte överstiger avdragsbeloppet enligt 12 kap. 27 §. Lag (2003:745).

Inställelse- och arbetsresor

[K11]26 a §  Förmån av särskild resa i samband med att den skattskyldige börjar eller slutar en tjänst skall inte tas upp om

  • andra intäkter som skall tas upp inte erhålls på grund av tjänsten, och
  • resan företagits mellan två platser inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

[S2]Vad som sägs i första stycket gäller också för förmån av resa mellan bostaden och arbetsplatsen om inte resan även föranletts av inkomstgivande arbete i en verksamhet som bedrivs av någon som, på sätt som anges i 20 kap. 23 §, är närstående till eller står i intressegemenskap med den som lämnar eller får förmånen.

[S3]Första och andra styckena gäller också ersättning för resan, förutsatt att ersättningen inte överstiger utgifterna för resan eller, när det gäller resa med egen bil, avdragsbeloppet enligt 12 kap. 27 §. Lag (2003:745).

Om enda ersättningen för en tjänst är själva resan beskattas inte denna, exempelvis då någon medverkar i debattprogram på tv. Skattefriheten gäller även då arbetsgivaren ersätter arbetstagaren för utgifter som redan gjorts för resan.

Införd: SFS 2003:745 (Beskattning av vissa förmåner)
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Flyttningsersättningar

[K11]27 §  Ersättning för utgifter för flyttning när en skattskyldig på grund av byte av verksamhetsort flyttar till en ny bostadsort skall inte tas upp, om ersättningen betalas av allmänna medel eller av arbetsgivaren. Om ersättningen för utgifter för flyttning också omfattar ersättning för körning med egen bil, skall denna ersättning dock tas upp som intäkt till den del den överstiger avdragsbeloppet enligt 12 kap. 27 §.

[S2]Som utgift för flyttning räknas utgifter för emballering, packning, transport och uppackning av den skattskyldiges och hans familjs bohag och övriga lösa saker, transport av den skattskyldige och hans familj från den gamla till den nya bostadsorten samt liknande utgifter. Som utgift för flyttning räknas däremot inte andra utgifter i samband med flyttningen såsom utgifter för resor till och från arbetsplatsen, hemresor, dubbel bosättning och förlust vid försäljning av bostad eller andra tillgångar.

[S3]Flyttningsbidrag som lämnas av arbetsmarknadsmyndigheter skall inte tas upp.

Prop. 2005/06:19: Flyttersättningen som utbetalas enligt U-ALFA och flyttningsbidraget som utbetalas enligt URA avser att täcka transportkostnader m.m. i samband med flyttning. Nämnda ersättningar är alltjämt skattebefriade med stöd av första stycket.

Skattefriheten för den s.k. särskilda flyttersättningen som utbetalas enligt U-ALFA regleras i det nya fjärde stycket. ...

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2006:5 (Beskattning av statligt anställda under utlandsstationering m.m.)

Ersättningar till företrädare i Europaparlamentet

[K11]28 §  De fasta resekostnads- och traktamentsersättningar som Europaparlamentet betalar till sina företrädare där skall tas upp bara till den del ersättningen kan antas väsentligt överstiga de utgifter som den är avsedd att täcka.

Prop. 2008/09:136: Paragrafen ges en ny utformning. I första stycket tas in en uppräkning i punktform av vilka ersättningar och förmåner från Europaparlamentet som ska vara skattefria för ledamöterna.

I andra stycket regleras att ersättningar till före detta ledamöter som uppbär pension och personer som uppbär efterlevandepension från Europaparlamentet för utgifter i samband med sjukdom, graviditet och barnafödande ska vara skattefria.

I tredje stycket ...

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2009:583 (Beskattning av ersättningar till ledamöter av Europaparlamentet och viss personal vid Europaskolorna)

Ersättningar vid arbetskonflikt

[K11]29 §  Ersättningar vid arbetskonflikt till en arbetstagare från den organisation som han tillhör skall inte tas upp.

Sjukpenning m.m.

[K11]30 §  Följande ersättningar i samband med sjukdom m.m. skall tas upp om de grundar sig på förvärvsinkomst på grund av tjänst:

  1. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,
  2. sjukpenning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän,
  3. ersättning enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön,
  4. smittbärarpenning enligt lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare, och
  5. ersättningar enligt andra lagar eller författningar vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller i samband med militärtjänstgöring.

[S2]Även sjukersättning och aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring skall tas upp. Lag (2002:213).

Prop. 2007/08:124: I paragrafens andra stycke införs bestämmelser som innebär att sådan ersättning som kan utges till den som har vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning (16 kap. 17 § lagen om allmän försäkring) inte ska tas upp till beskattning.

Prop. 2001/02:84: Ett nytt andra stycke införs i paragrafen. Sjukersättning och aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring ersätter fr.o.m. 2003 pensionsförmånerna förtidspension och sjukbidrag. Med anledning av att de nya förmånerna är kontantersättningar inom sjukförsäkringen men inte alltid grundar sig på förvärvsinkomst av tjänst anges i det nya stycket att även sådana ersättningar skall tas upp.

Ändrad: SFS 1999:1230 (Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken), 1999:1230 (Inkomstskattelagen), 1999:1230 (Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande), 1999:1230 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2002:213 (Anpassningar med anledning av övergången till reformerade regler för ålderspension), 2008:865 (Från sjukersättning till arbete)

Föräldrapenning och vårdbidrag

[K11]31 §  Följande ersättningar i samband med vård skall tas upp:

  1. föräldrapenningförmåner enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,
  2. ersättningar enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård, och
  3. vårdbidrag enligt lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag.

[S2]Vårdbidrag skall dock inte tas upp till den del det utgör ersättning för merutgifter. Lag (2001:908).

[K11]32 §  Särskilt pensionstillägg enligt lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till ålderspension för långvarig vård av sjukt och handikappat barn skall inte tas upp.

Ersättningar vid utbildning och arbetslöshet

Utvecklingsersättningar till ungdomar

[K11]33 §  Utvecklingsersättningar enligt lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program skall inte tas upp. Lag (2000:1341).

Prop. 2011/12:107: Förslaget behandlas i avsnitt 6.3.

Förslaget innebär att hänvisningen till lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program tas bort och ersätts med en upplysning om att utvecklingsersättning betalas ut till ungdomar som deltar i arbetsmarknadspolitiska program i form av dagpenning. Vilka ungdomar som omfattas framgår av det arbetsmarknadspolitiska ...

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2012:415 (Samverkan mellan kommuner om samhällsorientering m.m.), 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner)

Studiestöd

[K11]34 §  Följande ersättningar i samband med studier skall tas upp:

  1. utbildningsbidrag för doktorander, och
  2. ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF).

[S2]Studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395) och rekryteringsbidrag enligt lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande skall inte tas upp. Detta gäller också bidrag till studerande vid korttidsstudier som får fördelas av Landsorganisationen i Sverige eller Tjänstemännens Centralorganisation med stöd av lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde eller av Statens institut för särskilt utbildningsstöd. Lag (2002:627).

Prop. 2000/01:107: Av ändringen i andra stycket framgår att sådant bidrag vid korttidsstudier som fördelas av LO eller TCO med stöd av lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde eller av Statens institut för utbildningsstöd (Sisus) skall vara skattefritt. Förslaget har behandlats i avsnitt 4....

Prop. 2013/14:147: Paragrafens andra stycke kompletteras med en ny tredje punkt i vilken anges att kostnadsersättning till elever i gymnasial lärlingsutbildning som betalas ut av Centrala studiestödsnämnden inte ska tas upp.

Prop. 2015/16:142: I paragrafen anges vilka ersättningar i samband med studier som ska tas upp respektive inte ska tas upp i inkomstslaget tjänst.

Paragrafens första stycke kompletteras med en ny tredje punkt i vilken det anges att utbildningsbidrag för kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå ska tas upp och därmed redovisas som inkomst av tjänst.

Paragrafen behandlas i ...

Prop. 2013/14:104: Förslaget behandlas i avsnitt 11.3.

Ändrad: SFS 2007:1342 (Budgetpropositionen för 2008), 2010:874 (Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet), 2008:227 (Nya skolmyndigheter), 2006:52 (Legitimation och skyddad yrkestitel), 2006:660 (Anpassningar av studiestödet till vissa EG-direktiv, m.m.), 2001:359 (Ett reformerat studiestödssystem), 2014:287 (Skattskyldighet till avkastningsskatt och ändrad deklarationstidpunkt för avkastningsskatt för vissa skattskyldiga), 2017:300 (Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft), 2001:359 (Bidrag vid korttidsstudier och vissa andra studiestödsfrågor), 2014:949 (Insatser för vissa nyanlända invandrares etablering m.m.), 2002:627 (Rekryteringsbidrag vid vuxenstudier), 2017:529 (Studiestartsstöd – ett nytt rekryterande studiestöd), 2006:1471 (Avveckling av rekryteringsbidrag till vuxenstuderande), 2016:701 (Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen), 2010:539 (Nationell sfi-bonus)

Bidrag till deltagare i arbetsmarknadsutbildning m.fl.

[K11]35 §  Stöd som avser ersättning för utgifter för nattlogi eller resor m.m. skall inte tas upp om det lämnas till deltagare i

  1. arbetslivsinriktad rehabilitering,
  2. de arbetsmarknadspolitiska programmen
    • arbetsmarknadsutbildning,
    • arbetspraktik,
    • aktivitetsgarantin, om insatsen består i annat än stöd till start av näringsverksamhet,
    • ungdomsinsatser,
    • förberedande insatser, eller
    • projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning.

[S2]Första stycket gäller även sådant stöd som lämnas till deltagarens ledsagare eller till elever med funktionshinder vid utbildning i grundskola, gymnasieskola eller motsvarande utbildning.

[S3]Statliga bidrag för resor, kost eller logi eller merutgifter på grund av funktionshinder som lämnas till elever i utbildning för döva eller hörselskadade eller i utbildning som är speciellt anpassad för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh- anpassad utbildning) skall inte tas upp. Lag (2002:1006).

Prop. 2011/12:107: Förslaget behandlas i avsnitt 6.5.

I inledningen av första stycket byts ordet nattlogi ut mot logi. Ändringen innebär en språklig justering.

I första stycket 2 tas uppräkningen av arbetsmarknadspolitiska program bort. Genom den föreslagna lydelsen klargörs att skattebefrielse för de aktuella ersättningarna gäller för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program som ...

Prop. 2006/07:89: I paragrafen anges att stöd som avser ersättning för utgifter för nattlogi eller resor m.m. inte skall tas upp i inkomstslaget tjänst om det lämnas till deltagare i de arbetsmarknadspolitiska programmen, däribland aktivitetsgarantin om insatsen består av annat stöd än till start av näringsverksamhet. Samma bestämmelse skall gälla för jobb- och utvecklingsgarantin och ordet aktivitetsgarantin har därför bytts ut mot orden jobb- och utvecklingsgarantin.

Ändringen behandlas i ...

Ändrad: SFS 2007:394 (Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken m.m.), 2017:588 (Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet), 2002:1006 (Vissa mervärdesskattefrågor, m.m.), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2012:415 (Samverkan mellan kommuner om samhällsorientering m.m.), 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner)

Ersättningar vid arbetslöshet

[K11]36 §  Följande ersättningar i samband med arbetslöshet skall tas upp:

  1. dagpenning från svensk arbetslöshetskassa, och
  2. aktivitetsstöd som betalas ut enligt bestämmelser som beslutats av regeringen eller av statlig myndighet till den som tar del av ett arbetsmarknadspolitiskt program och till andra som är likställda med dem när det gäller rätt till sådant stöd. Lag (2000:1341).

  • RÅ 2008:31:Med hänsyn till kravet att en arbetslös aktivt ska söka arbete för att ha rätt till arbetslöshetsersättning har en person som uppbar sådan ersättning medgetts avdrag för utgifter som uppkommit i samband med att han sökt arbete. Inkomsttaxering 2003.
  • RÅ 2007:25:Belopp som vid arbetslöshet utbetalats från s.k. inkomstförsäkring har inte ansetts skattepliktigt och premien för försäkringen har inte ansetts avdragsgill. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner)

Livräntor

[K11]37 §  Följande gäller för livräntor vid sjukdom eller olycksfall på grund av försäkringar som inte har tecknats i samband med tjänst och inte heller är trafikförsäkring, ansvarsförsäkring, obligatorisk försäkring enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller försäkring enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. Som intäkt skall den del av livräntans belopp tas upp som framgår av följande tabell, nämligen om livräntetagaren under beskattningsåret fyllt:

[S2]högst 35 år 80 % 36 till och med 47 år 70 % 48 " " " 56 år 60 % 57 " " " 63 år 50 % 64 " " " 69 år 40 % 70 " " " 76 år 30 % 77 " " " 86 år 20 % minst 87 år 10 %

[S3]Andra livräntor på grund av personskada än sådana som avses i första stycket skall tas upp till den del de avser ersättning för förlorad inkomst som skulle ha tagits upp som intäkt eller för förlorat underhåll.

Engångsbelopp

[K11]38 §  Om engångsbelopp på grund av personskada avser ersättning för framtida förlust av inkomst som skulle ha tagits upp som intäkt, skall 60 procent av beloppet tas upp. Om någon får två eller flera sådana belopp till följd av samma personskada, gäller detta för varje belopp. För samma personskada får dock den del som inte tas upp som intäkt inte överstiga 15 prisbasbelopp för det år som engångsbeloppet kunde disponeras.

[K11]39 §  Om en livränta eller del av en livränta som betalas till följd av personskada och som skall tas upp som intäkt byts ut mot ett engångsbelopp, tilllämpas bestämmelserna i 38 §. Vid utbyte av annan livränta eller del av en livränta som skall tas upp som intäkt skall hela engångsbeloppet tas upp.

[S2]Engångsbelopp vid andra utbyten av en livränta eller del av en livränta än sådana som avses i första stycket skall inte tas upp. Detta gäller också engångsbelopp vid utbyte av sådan livränta som avses i 37 § första stycket.

Andra engångsbelopp än det som tas upp i första stycket kan omfattas av reglerna som avser att jämna ut beskattningen av ackumulerad inkomst, 66 kap. 3 §,

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Barnpension

[K11]40 §  Barnpension enligt lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn skall bara tas upp till den del pensionen för varje månad överstiger en tolftedel av 40 procent av prisbasbeloppet eller, vid pension efter båda föräldrarna, 80 procent av prisbasbeloppet. Efterlevandelivränta skall inte tas upp till den del livräntan enligt 7 kap.10 och 11 §§ lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn medfört minskning av efterlevandestöd till barn och sådan del av barnpensionen som inte skall tas upp. Lag (2002:213).

Ersättningar från arbetsgivare som står självrisk

[K11]41 §  Ersättning som betalas ut på annat sätt än i form av pension eller livränta från arbetsgivare när denne står självrisk enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring behandlas på samma sätt som försäkringsersättningar enligt sistnämnda lag.

Ersättningar för sjukvårdsutgifter

[K11]42 §  Ersättning för utgifter för sjukvård utomlands eller inom den icke offentligt finansierade vården i Sverige skall tas upp bara om ersättningen betalas i form av livränta på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkringar som tecknats i samband med tjänst.

Utländska pensionsförsäkringar

[K11]43 §  Pension från en sådan försäkring som enligt 58 kap. 5 § anses som pensionsförsäkring skall inte tas upp till den del den skattskyldige

  1. inte fått göra avdrag för premier som han betalat för försäkringen, eller
  2. förmånsbeskattats för försäkringen utan att ha fått göra ett motsvarande avdrag.

[S2]Första stycket gäller inte till den del avdrag inte fått göras på grund av bestämmelserna i 59 kap.3-11 och 17 §§.

[S3]Vid tillämpning av denna paragraf beaktas avdrag och beskattning både i Sverige och utomlands. Med avdrag likställs skattereduktion eller liknande skattelättnad utomlands.

  • HFD 2018:43:Fråga om pensionsutbetalning på grund av tidigare tjänst inom FN-organ är skattepliktig (jfr RÅ84 1:25). Förhandsbesked om inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Egenavgifter

[K11]44 §  I 12 kap. 36 § och 62 kap. 5 § finns bestämmelser om ändrad debitering och återföring av avdrag för egenavgifter och i 62 kap. 6 § bestämmelser om ändrad debitering av utländska socialförsäkringsavgifter.

Prop. 2012/13:18: En följdändring görs i paragrafen med anledning av att det införs en ny paragraf, 12 kap. 36 a §.

Ändrad: SFS 2012:832 (Vissa internationella socialavgiftsfrågor)

Förbjudna lån

[K11]45 §  Om penninglån har lämnats i strid med 12 kap. 7 § aktiebolagslagen (1975:1385) eller 11 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., skall lånebeloppet tas upp som intäkt hos låntagaren eller hos en fysisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag som är låntagare, om det inte finns synnerliga skäl mot detta.

Prop. 2005/06:39: Ändringarna innebär en anpassning till paragrafindelningen i den nya aktiebolagslagen (2005:551). I den nya lydelsen hänvisas till 21 kap. 1– 7 §§ i den nya aktiebolagslagen. Därmed omfattas således inte bara det direkta låneförbudet i 1 § och förbudet mot s.k. förvärvslån i 5 § utan även inskränkningarna och utvidgningarna som följer av 2–4 och 6–7 §§. I huvudsak innebär ...

  • RÅ 2003:60:Aktiebolag som accepterat revers som likvid vid försäljning av fastighet till delägare har ansetts lämna sådant penninglån som avses i 12 kap. 7 § aktiebolagslagen, s.k. förbjudet lån. Inkomsttaxering 1996.
  • HFD 2015:8:Ränteförmån har inte påförts på belopp som beskattats som förbjudet lån.
  • RÅ 2004:115:S.k. förbjudet lån har ansetts föreligga då den skattskyldiges invändning att utbetalning från bolag avsett ett uppdrag för detta inte haft stöd i utredningen i målet. Synnerliga skäl att underlåta beskattning har inte ansetts föreligga. Eftertaxering för 2000 för inkomst.
  • RÅ 2004:114:S.k. förbjudet lån har ansetts föreligga trots att den skattskyldige haft en fordran mot det bolag som lämnat lånet till honom som beloppsmässigt överstigit lånebeloppet. Synnerliga skäl att underlåta beskattning för lånebeloppet har inte ansetts föreligga. Inkomsttaxering 1996.
  • RÅ 2004:116:Synnerliga skäl att underlåta beskattning för s.k. förbjudet lån har efter en sammantagen bedömning av omständigheterna ansetts föreligga. Därvid har särskilt avseende fästs vid lånevillkoren (räntans storlek, säkerheten och återbetalningstiden). Inkomsttaxering 2001.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2005:1142 (Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet), 2009:1412 (Ändrade regler om beskattning av vissa penninglån och slopande av avdragsrätten för ränta på sådana lån)

Marie Curie-stipendier

[K11]46 §  Forskarstipendium (Marie Curie-stipendium) som ges ut direkt eller indirekt av Europeiska gemenskaperna skall tas upp.

Periodiska understöd

[K11]47 §  Periodiska understöd eller liknande periodiska inkomster skall inte tas upp till den del givaren enligt 9 kap. 3 § eller 62 kap. 7 § inte får dra av det utbetalade beloppet.

[S2]Som inkomst skall inte heller tas upp sådana periodiska understöd som betalas ut från en stiftelse som är undantagen från skattskyldighet enligt 7 kap.3-6 §§ eller från en ideell förening som har till uppgift att främja de ändamål som anges i 7 kap. 4 §, om föreningen uppfyller övriga villkor i 7 kap.7- 13 §§ för undantag helt eller delvis från skattskyldighet. Detta gäller dock bara om utbetalningen görs för att fullfölja något av de ändamål som anges i 7 kap. 4 §.

12 kap. Vad som skall dras av i inkomstslaget tjänst

Kapitlet behandlar vilka utgifter som år dras av i inkomstslaget tjänst. Till skillnad från kapitel 11, som behandlar vilka förmåner från arbetsgivaren som ska beskattas, handlar det här om vilka avdrag som får göras för arbetstagarens utgifter.

Prop. 2007/08:11: .

Ändrad: SFS 2000:1003 (Budgetpropositionen för 2001), 2005:826 (Budgetpropositionen för 2006), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2004:1055 (Budgetpropositionen för 2005), 2007:1388 (Vissa punktskattefrågor m.m. med anledning av budgetpropositionen för 2008), 2007:1249 (Vissa personbeskattningsfrågor), 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner), 2000:540 (2000 års ekonomiska vårproposition), 2003:745 (Beskattning av vissa förmåner)
Upphävd: SFS 2001:908 (Beskattning av kostnadsersättningar till statligt anställda stationerade utomlands, m.m.)

Huvudregel

[K12]1 §  Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster skall dras av som kostnad om inte något annat anges i detta kapitel eller i 9 eller 60 kap.

[S2]I detta kapitel finns bestämmelser om att också vissa andra utgifter som har samband med tjänsten skall dras av.

[S3]I inkomstslaget tjänst tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget näringsverksamhet om

  • RÅ 2002:78:I samband med ett aktiebyte har den som avyttrat kvalificerade aktier anställts hos den som förvärvat dessa, varvid avtalats att den anställde hade att utge skadestånd motsvarande värdet av en del av de vederlagsaktier som han erhållit, om han inom viss tid lämnade sin anställning. Avyttringen av vederlagsaktierna har skattemässigt bedömts som en partiell återgång av aktiebytet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2011:54:Förvärvaren av en utmätt pensionsförsäkring har medgetts avdrag för anskaffningskostnaden i takt med att utbetalningarna från försäkringen tas upp till beskattning. Inkomsttaxering 2007.
  • RÅ 2008:31:Med hänsyn till kravet att en arbetslös aktivt ska söka arbete för att ha rätt till arbetslöshetsersättning har en person som uppbar sådan ersättning medgetts avdrag för utgifter som uppkommit i samband med att han sökt arbete. Inkomsttaxering 2003.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Inskränkningar i avdragsrätten

Beloppsgränser

[K12]2 §  Utgifter som avses i följande paragrafer skall dras av utan någon beloppsmässig begränsning, nämligen utgifter

  • vid tjänsteresor enligt 5-17 §§,
  • vid tillfälligt arbete på annan ort eller vid dubbel bosättning enligt

[S2]18-22 och 31 §§,

  • för hemresor enligt 24 och 31 §§,
  • för egenavgifter enligt 36 §, och
  • i hobbyverksamhet enligt 37 §.

[S3]Första stycket gäller också i fråga om utgifter för resor i tjänsten som företas med annat transportmedel än egen bil eller förmånsbil.

[S4]Utgifter för inställelseresor enligt 25 § och för resor mellan bostaden och arbets- och utbildningsplatsen enligt 26-31 §§ skall dras av bara till den del kostnaderna under beskattningsåret sammanlagt överstiger 7 000 kronor. Övriga utgifter skall dras av bara till den del kostnaderna under beskattningsåret sammanlagt överstiger 1 000 kronor.

Prop. 2012/13:18: Som en konsekvens av att anställda som ingått socialavgiftsavtal inte längre ska betala egenavgifter utan i stället arbetsgivaravgifter anges i första stycket att även sådana avgifter får dras av utan någon beloppsmässig begränsning.

Ändrad: SFS 2016:1055 (Budgetpropositionen för 2017), 2011:1271 (Budgetpropositionen för 2012), 2006:1344 (Budgetpropositionen för 2007), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2012:832 (Vissa internationella socialavgiftsfrågor), 2008:1322 (Beskattning av vinster på utländska premieobligationer, m.m.)

Utgifter för vissa skattefria ersättningar

[K12]3 §  Om den skattskyldige får sådan ersättning som enligt 11 kap. 21, 21 a, 26 a eller 28 § inte skall tas upp, får de utgifter som ersättningen är avsedd att täcka inte dras av.

[S2]Om den skattskyldige får sådant skattefritt stöd eller bidrag vid utbildning eller arbetslöshet som avses i 11 kap. 27 § tredje stycket, 34 § andra stycket och 35 §, får de utgifter som stödet eller bidraget är avsett att täcka inte dras av.

[S3]Utgifter som täcks av sådana ersättningar till utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner som enligt 11 kap. 22 § och 23 §första stycket 2 inte skall tas upp, får inte heller dras av. Lag (2003:745).

Prop. 2001/02:18: Ändringen är en konsekvens av införandet av 11 kap. 21 a §.

Prop. 2005/06:19: I första stycket görs en ändring till följd av att 11 kap. 21 a § upphävs och att ett nytt fjärde stycke införs i 11 kap. 27 §.

Hänvisningen till 11 kap. 27 § fjärde stycket innebär att den skattskyldige inte får göra avdrag för sådana utgifter som utbetalad skattefri flyttningsersättning är avsedd att täcka.

Prop. 2008/09:136: Ändringen i paragrafens första stycke är en konsekvens av införandet av 11 kap. 21 a §.

Prop. 2000/01:12: Den föreslagna ändringen är en följd av att kretsen av personer som omfattas av reglerna i 11 kap. 22 § har utvidgats.

Ändrad: SFS 2006:1351 (Budgetpropositionen för 2007), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2009:583 (Beskattning av ersättningar till ledamöter av Europaparlamentet och viss personal vid Europaskolorna), 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner), 2003:745 (Beskattning av vissa förmåner), 2006:5 (Beskattning av statligt anställda under utlandsstationering m.m.), 2001:908 (Beskattning av kostnadsersättningar till statligt anställda stationerade utomlands, m.m.)

Skattskyldiga med sjöinkomst

[K12]4 §  Skattskyldiga som har sjöinkomst har inte rätt till avdrag som avses i 6-24 §§ vid tjänstgöring ombord. Sådana skattskyldiga anses ha sitt tjänsteställe på det fartyg där de arbetar.

Tjänsteresor med egen bil eller förmånsbil

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K12]5 §  Utgifter för tjänsteresor med egen bil skall dras av med 1 krona och 70 öre för varje kilometer.

[S2]Om en skattskyldig använder sin förmånsbil för tjänsteresor och betalar samtliga utgifter för drivmedel som är förenade med resorna, skall utgifter för dieselolja dras av med 60 öre för varje kilometer och utgifter för annat drivmedel med 90 öre för varje kilometer. Lag (2004:1055).

Ökade levnadskostnader vid tjänsteresor

Övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten

[K12]6 §  Ökade levnadskostnader som den skattskyldige har på grund av att han i tjänsten vistas utanför sin vanliga verksamhetsort, skall dras av i den utsträckning som följer av 7-17 §§. Avdrag skall göras bara vid resor som är förenade med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Som ökade levnadskostnader räknas utgifter för logi, ökade utgifter för måltider samt diverse småutgifter.

[S2]När arbetet utanför den vanliga verksamhetsorten varit förlagt till samma ort under mer än tre månader i en följd, gäller inte längre bestämmelserna i första stycket. I stället bedöms rätten till avdrag för ökade levnadskostnader enligt bestämmelserna om tillfälligt arbete i 18-22 §§. En tjänsteresa anses pågå i en följd om den inte bryts av uppehåll som beror på att arbetet förläggs till en annan ort under minst fyra veckor.

[S3]Med arbetsgivare likställs annan som betalar ut traktamente, om den huvudsakliga delen av arbetet utförs för honom.

När arbetsgivaren ger traktamente gäller särskilda regler. Får den anställde traktamente för en utgift som inte hade varit avdragsgill om denne själv hade haft kostnaden är det att likställa med lön, och den anställde beskattas för traktamentet så som lön. Det gäller bland annat om den anställde får traktamente även om denne arbetar på sin vanliga verksamhetsort (se 7 §), eller om traktamentet överstiger maximi- eller normalbeloppet (se 10-11 §§). Traktamente som ges för avdragsgilla kostnader och håller sig inom gränsbeloppen beskattas normalt inte, och avdrag för de kostnaderna får då inte göras. För att traktamentet ska vara skattefritt krävs alltid minst en övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Om traktamentet är högre eller lägre än maximi- eller normalbeloppet beskattas det som lön, och avdrag görs enligt gränsbeloppen.

  • HFD 2012:1:En person som är anställd som personlig assistent åt sin make (I) respektive sitt minderåriga barn (II) har förmånsbeskattats för värdet av en resa som företagits tillsammans med den funktionshindrade utan hinder av att vederbörande under resan utfört sina sysslor som personlig assistent. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Vanlig verksamhetsort och tjänsteställe

[K12]7 §  Med vanlig verksamhetsort avses ett område inom 50 kilometer från den skattskyldiges tjänsteställe.

[S2]Som vanlig verksamhetsort behandlas också ett område inom 50 kilometer från den skattskyldiges bostad.

50 kilometer avser resesträckan, inte fågelvägen.

  • RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

[K12]8 §  Tjänstestället är den plats där den skattskyldige utför huvuddelen av sitt arbete. Utförs detta under förflyttning eller på arbetsplatser som hela tiden växlar, anses i regel den plats där den skattskyldige hämtar och lämnar arbetsmaterial eller förbereder och avslutar sina arbetsuppgifter som tjänsteställe.

[S2]Om arbetet pågår en begränsad tid på varje plats enligt vad som gäller för vissa arbeten inom byggnads- och anläggningsbranschen och liknande branscher, anses bostaden som tjänsteställe.

[S3]För reservofficerare anses bostaden som tjänsteställe. Detsamma gäller för nämndemän, jurymän och andra liknande uppdragstagare i allmän domstol, allmän förvaltningsdomstol, hyresnämnd, skattenämnd eller arrendenämnd.

Prop. 2015/16:36: Ändringen är en följd av skattenämndernas avskaffande.

  • HFD 2013:19:Fråga om tjänsteställe för tolk med flera olika uppdragsgivare (I) och elektriker i bemanningsföretag med växlande arbetsplatser i en och samma anställning (II). Inkomsttaxering 2009 respektive arbetsgivaravgifter för redovisningsperioden december 2008.
  • RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2007:72:Ett bolag som tillhandahållit personal för årlig genomgång av kärnkraftverk och där personalen under en säsong haft uppdrag vid flera olika kraftverk har ansetts bedriva en verksamhet jämförlig med byggnads- och anläggningsbranschens. Viss personal som utfört arbete på flera olika platser har med hänsyn härtill ansetts ha bostaden som tjänsteställe.
Ändrad: SFS 2016:3 (Avskaffande av skattenämnder inom fastighetstaxering)
9 § Har upphävts genom lag (2001:908).

Maximibelopp och normalbelopp

[K12]10 §  Vid beräkningen av avdraget används för tjänsteresa i Sverige ett maximibelopp och för tjänsteresa utomlands ett normalbelopp. Avdraget beräknas för hel eller halv dag.

[S2]Som hel dag behandlas också avresedagen om resan påbörjas före kl. 12.00 och hemresedagen om resan avslutas efter kl. 19.00. Som halv dag behandlas avresedagen om resan påbörjas kl. 12.00 eller senare och hemkomstdagen om resan avslutas kl. 19.00 eller tidigare.

Maximi- och normalbeloppen är schablonavdrag. Är den faktiska utgiften större går det att ibland att göra avdrag för den istället för schablonbeloppet, utgiften ska då kunna bevisas med t.ex. kvitto.

  • HFD 2012:1:En person som är anställd som personlig assistent åt sin make (I) respektive sitt minderåriga barn (II) har förmånsbeskattats för värdet av en resa som företagits tillsammans med den funktionshindrade utan hinder av att vederbörande under resan utfört sina sysslor som personlig assistent. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

[K12]11 §  Maximibeloppet är 0,5 procent av prisbasbeloppet, avrundat till närmaste tiotal kronor.

[S2]Normalbeloppet för varje land motsvarar den normala ökningen av levnadskostnaderna under en hel dag för frukost, lunch och middag som består av en rätt på restaurang av normal standard samt för småutgifter. Om det finns särskilda skäl, får normalbeloppet avse ökade utgifter för måltider på en restaurang av bättre standard.

Normalbeloppet för varje land finns i Skatteverkets allmänna råd för respektive år.

  • RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Vistelse i mer än ett land

[K12]12 §  Om den anställde under en tjänsteresa samma dag uppehåller sig i mer än ett land bestäms avdraget efter vad som gäller för vistelse i det land där han uppehållit sig den längsta delen av dagen (06.00-24.00).

  • RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Avdrag för logi

[K12]13 §  Utgift för logi skall dras av. Kan den skattskyldige inte visa vilken utgift han har haft, skall ett halvt maximibelopp per natt dras av vid tjänsteresa i Sverige och ett halvt normalbelopp vid tjänsteresa utomlands.

En förutsättning är att det handlar om en resa som är förenad med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Se även 6 § samt kommentaren till den.

  • RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Avdrag för måltider och småutgifter

[K12]14 §  Om den skattskyldige fått ersättning för ökade utgifter för måltider och småutgifter (dagtraktamente) för en tjänsteresa i Sverige, skall avdrag göras för varje hel dag som tagits i anspråk för resan med ett maximibelopp och för varje halv dag med ett halvt maximibelopp.

[S2]Visar den skattskyldige att den sammanlagda utgiftsökningen under samtliga tjänsteresor under beskattningsåret i en och samma tjänst varit större än det sammanlagda avdraget, beräknat enligt första stycket, skall i stället ett belopp som motsvarar den faktiska utgiftsökningen dras av. Lag (2000:540).

En förutsättning är att det handlar om en resa som är förenad med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Se även 6 § samt kommentaren till den.

  • RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2000:540 (2000 års ekonomiska vårproposition)

[K12]15 §  Om den skattskyldige fått dagtraktamente för en tjänsteresa utomlands, skall avdrag göras för varje hel dag som tagits i anspråk för resan med ett normalbelopp och för varje halv dag med ett halvt normalbelopp.

[S2]Visar den skattskyldige att utgiftsökningen under en tjänsteresa varit större än avdraget, beräknat enligt första stycket, skall i stället ett belopp som motsvarar den faktiska utgiftsökningen dras av. Lag (2000:540).

En förutsättning är att det handlar om en resa som är förenad med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Se även 6 § samt kommentaren till den.

  • RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2000:540 (2000 års ekonomiska vårproposition)

[K12]16 §  Om den skattskyldige inte fått dagtraktamente men gör sannolikt att han haft ökade utgifter för måltider och småutgifter, skall avdrag göras för varje hel dag med ett maximibelopp vid tjänsteresa i Sverige och med ett normalbelopp vid tjänsteresa utomlands. För varje halv dag skall avdrag göras med ett halvt maximibelopp vid tjänsteresa i Sverige och med ett halvt normalbelopp vid tjänsteresa utomlands.

[S2]Visar den skattskyldige att den sammanlagda utgiftsökningen under samtliga tjänsteresor i Sverige under beskattningsåret i en och samma tjänst varit större än det sammanlagda avdraget, beräknat enligt första stycket, skall i stället ett belopp som motsvarar den faktiska utgiftsökningen dras av.

[S3]Visar den skattskyldige att utgiftsökningen under en tjänsteresa utomlands varit större än avdraget, beräknat enligt första stycket, skall i stället ett belopp som motsvarar den faktiska utgiftssökningen dras av. Lag (2000:540).

En förutsättning är att det handlar om en resa som är förenad med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Se även 6 § samt kommentaren till den.

  • RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2000:540 (2000 års ekonomiska vårproposition)

Minskat avdrag på grund av kostförmåner

[K12]17 §  Avdrag för ökade levnadskostnader enligt 6-16 §§ skall minskas med värdet av kostförmåner som den skattskyldige fått. Detta gäller dock inte sådana kostförmåner på allmänna transportmedel som enligt 11 kap. 2 § inte skall tas upp.

Har arbetsgivaren betalat hotellvistelse där frukost ingår minskas det avdragsgilla schablonbeloppet med en summa som avser motsvara frukosten. Skatteverket sätter standard för hur stor del av avdraget som ska reduceras beroende på vilken typ av måltid som tillhandahålls. En förutsättning är att det handlar om en resa som är förenad med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Se även 6 § samt kommentaren till den.

  • RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete på annan ort eller vid dubbel bosättning m.m.

Tillfälligt arbete på annan ort

[K12]18 §  Ökade levnadskostnader på grund av att den skattskyldige har sitt arbete på en annan ort än den där han har sin bostad skall dras av bara om

  1. arbetet avser en kortare tid,
  2. arbetet inte är kortvarigt men ändå är tidsbegränsat till sin natur eller sådant att det kräver en fast anknytning till bostadsorten,
  3. arbetet skall bedrivas på flera olika platser, eller
  4. det av någon annan anledning inte skäligen kan ifrågasättas att den skattskyldige bör flytta till arbetsorten.

För att avdragen ska vara möjliga krävs att arbetet avser kortare tid eller är tidsbegränsat till sin natur, att den anställde övernattar på arbetsorten, behåller bostaden i hemorten samt att färdvägen mellan hemmet och arbetet är mer än 50 km.

  • RÅ 2008:22:En skådespelare, som har haft tre på varandra följande anställningskontrakt om vardera ett år vid samma teater, har ansetts ha rätt till avdrag för ökade levnadskostnader på grund av tillfälligt arbete på annan ort även för det tredje året. Inkomsttaxering 2003.
  • RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Dubbel bosättning

[K12]19 §  Ökade levnadskostnader skall dras av om den skattskyldige på grund av sitt arbete flyttat till en ny bostadsort, om en bostad för den skattskyldige, dennes make, sambo eller familj behållits på den tidigare bostadsorten och sådan dubbel bosättning är skälig på grund av

  1. makens eller sambons förvärvsverksamhet,
  2. svårigheter att skaffa en fast bostad på arbetsorten, eller
  3. någon annan särskild omständighet.

Prop. 2007/08:24: I paragrafen regleras de grundläggande förutsättningarna för avdrag för ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning. Ytterligare förutsättningar finns i 20 §. Med ökade levnadskostnader avses ökade utgifter för logi samt ökade utgifter för måltider och småutgifter på arbetsorten.

Ändringen i paragrafen innebär att ökade levnadskostnader ska dras av om den skattskyldige på grund av sitt arbete har flyttat till en ny bostadsort och om en bostad för den skattskyldige, dennes make, ...

  • RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1249 (Vissa personbeskattningsfrågor)

Ytterligare förutsättningar för avdrag

[K12]20 §  Ökade levnadskostnader enligt 18 och 19 §§ skall dras av bara om den skattskyldige övernattar på arbetsorten och avståndet mellan bostadsorten och arbetsorten är längre än 50 kilometer.

[S2]Ökade levnadskostnader enligt 19 § får dras av under längst tre år för gifta och sambor och längst ett år för övriga skattskyldiga. Ökade levnadskostnader skall dock dras av för längre tid om anställningens natur eller andra särskilda skäl talar för det.

Prop. 2007/08:24: Enligt Lagrådet bör begränsningen av rätten till avdrag för ökade utgifter för måltider och småutgifter till en månad vid tillfälligt arbete på annan ort och vid dubbel bosättning i stället för i 21 § placeras i denna paragraf som reglerar tidsmässiga begränsningar av avdragsrätten. Begränsningen ska dock inte gälla vid tjänsteresor. I paragrafen införs därför ett nytt andra stycke som innebär att rätten till avdrag för ökade utgifter för måltider och småutgifter begränsas till en månad för skattskyldiga ...

  • RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1249 (Vissa personbeskattningsfrågor)

Beräkningen av avdragen

[K12]21 §  Ökade utgifter för logi skall dras av med ett belopp som motsvarar den faktiska utgiften. Vid tillfälligt arbete på annan ort gäller dock bestämmelserna i 13 §, om logiutgiften inte kan visas.

[S2]Ökade utgifter för måltider och småutgifter på arbetsorten skall dras av antingen med den faktiska utgiftsökningen eller med ett belopp som beräknas enligt schablon. Den schablonmässiga utgiftsökningen beräknas för

  1. skattskyldiga som under de tre första månaderna av vistelsen gjort avdrag enligt 6-17 §§ och som fortfarande får ersättning från arbetsgivaren, till ett belopp som motsvarar denna ersättning,
    • för tiden fram till två års bortovaro, dock högst 70 procent av maximibeloppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och 70 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands, och
    • för tiden därefter, dock högst 50 procent av helt maximibelopp per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och 50 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands,
  2. skattskyldiga med arbetsorten i Sverige som gör avdrag enligt 18 §, till 50 procent av maximibeloppet per hel dag under de tre första månaderna av vistelsen och till 30 procent av maximibeloppet per hel dag för tiden därefter,
  3. skattskyldiga med arbetsorten utomlands som gör avdrag enligt 18 §, till 50 procent av normalbeloppet per hel dag under de tre första månaderna av vistelsen och till 30 procent av normalbeloppet per hel dag för tiden därefter, och
  4. skattskyldiga som gör avdrag enligt 19 §, till 30 procent av maximibeloppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och till 30 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands.

[S3]Vid tillämpning av bestämmelserna i andra stycket 1-3 skall i den angivna tiden räknas in sådan tid under vilken ökade levnadskostnader dragits av enligt bestämmelserna i 6-17 §§. Lag (2000:1341).

Prop. 2007/08:24: I paragrafen regleras beräkningen av avdragen för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete på annan ort och vid dubbel bosättning. Bestämmelsen tillämpas också när en tjänsteresa varat mer än tre månader på en och samma ort (se 6 § andra stycket).

Ändringen i paragrafens andra stycke är en följd av att rätten till avdrag för ökade utgifter för måltider och småutgifter begränsas till en månad för skattskyldiga som inte har gjort avdrag enligt 6–17 §§. Ändringen innebär att ...

  • RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1249 (Vissa personbeskattningsfrågor), 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner)

[K12]22 §  Avdrag för ökade levnadskostnader enligt 18-21 §§ skall minskas med värdet av kostförmåner som den skattskyldige fått. Detta gäller dock inte sådana kostförmåner på allmänna transportmedel som enligt 11 kap. 2 § inte skall tas upp.

Erbjuder arbetsgivaren någon form av kostförmån minskas det avdragsgilla schablonbeloppet med en summa som avser motsvara förmånen. Skatteverket sätter standard för hur stor del av avdraget som ska reduceras beroende på vilken typ av måltid som tillhandahålls.

  • RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)
23 § Har upphävts genom lag (2001:908).

Hemresor

[K12]24 §  När en skattskyldig på grund av sitt arbete vistas på en annan ort än den där han eller hans familj bor, skall utgifter för hemresor dras av, om avståndet mellan hemorten och arbetsorten är längre än 50 kilometer. Avdrag får göras för högst en hemresa per vecka och bara för utgifter för resor mellan två platser inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

[S2]Avdraget skall beräknas efter utgiften för det billigaste färdsättet. Skäliga utgifter för flygresa och utgifter för tågresa skall dock dras av.

[S3]Om det saknas godtagbara allmänna kommunikationer, skall utgifter för resa med egen bil eller med den skattskyldiges förmånsbil dras av med det belopp som gäller för resor mellan bostaden och arbetsplatsen enligt 27 och 29 §§. Detta gäller också den som använt en förmånsbil som en närstående till honom eller hans sambo men inte han själv är skattskyldig för. Lag (2003:745).

Inställelseresor

[K12]25 §  Utgifter för särskilda resor i samband med att den skattskyldige börjar eller slutar en tjänst skall dras av om resorna företagits mellan två platser inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Bestämmelserna i 24 § andra och tredje styckena tillämpas också för sådana avdrag. Lag (2003:745).

Avdrag får bara göras om kostnaderna för inställelse- och arbetsresor enligt 25 – 30 §§ överstiger det belopp som fastställs i 12 kap. 2 § 3 st., för inkomståret 2009 är detta belopp satt till 9 000 kr. Betalar arbetsgivaren resan beskattas det som lön, och arbetsgivaren får göra ett avdrag motsvarande kostnaden. Om resan är den enda ersättningen, se 11 kap. 26 a §.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner), 2003:745 (Beskattning av vissa förmåner)

Arbetsresor

[K12]26 §  Skäliga utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen (arbetsresor) skall dras av, om arbetsplatsen ligger på ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostad att han behöver använda något transportmedel.

  • RÅ 2009:42:Mot en allmänt hållen argumentation från Skatteverket, genom vilken verket satt i fråga den skattskyldiges påstående att han använt egen bil för sina arbetsresor, har den skattskyldige givit in en konkret utredning hänförlig till det enskilda fallet. Regeringsrätten har funnit att den sammantagna utredningen inte ger anledning att sätta påståendet i fråga. Inkomsttaxering 2006.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K12]27 §  Utgifter för arbetsresor med egen bil skall dras av om avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är minst fem kilometer och det klart framgår att den skattskyldige genom att använda egen bil i stället för allmänna transportmedel regelmässigt gör en tidsvinst på sammanlagt minst två timmar.

[S2]Utgifter för arbetsresor med egen bil skall också dras av om bilen används i tjänsten minst 160 dagar under året. Om den används i tjänsten minst 60 dagar under året, skall utgifterna dras av för alla de dagar som bilen använts i tjänsten. Att bilen används i tjänsten beaktas dock bara om körsträckan är minst 300 mil per år.

[S3]Avdrag skall göras med 1 krona och 70 öre för varje kilometer.

[S4]Utgifter för väg-, bro- och färjeavgifter skall också dras av. Lag (2004:1055).

Prop. 2007/08:11: Ändringen i tredje stycket, som behandlas i avsnitt 4.3, innebär att avdraget för arbetsresor med egen bil höjs.

  • RÅ 2009:42:Mot en allmänt hållen argumentation från Skatteverket, genom vilken verket satt i fråga den skattskyldiges påstående att han använt egen bil för sina arbetsresor, har den skattskyldige givit in en konkret utredning hänförlig till det enskilda fallet. Regeringsrätten har funnit att den sammantagna utredningen inte ger anledning att sätta påståendet i fråga. Inkomsttaxering 2006.
Ändrad: SFS 2000:1003 (Budgetpropositionen för 2001), 2005:826 (Budgetpropositionen för 2006), 2004:1055 (Budgetpropositionen för 2005), 2007:1388 (Vissa punktskattefrågor m.m. med anledning av budgetpropositionen för 2008), 2007:618 (Införande av trängselskatt i Stockholm)

[K12]28 §  Bestämmelserna i 27 § första stycket tillämpas inte om allmänna transportmedel saknas.

[K12]29 §  För skattskyldiga som gör arbetsresor med sin förmånsbil skall utgifter för arbetsresor dras av enligt bestämmelserna i 26-28 §§. I stället för vad som sägs i 27 § tredje stycket skall utgifter för dieselolja dras av med 60 öre för varje kilometer och utgifter för annat drivmedel med 90 öre för varje kilometer. Detta gäller också den som gör resorna med en förmånsbil som en närstående till honom eller hans sambo men inte han själv är skattskyldig för. Lag (2000:1003).

[K12]30 §  Bestämmelserna i 27 § första-tredje styckena tillämpas inte för skattskyldiga som på grund av ålder, sjukdom eller handikapp tvingas använda egen bil eller sin förmånsbil. De tillämpas inte heller för skattskyldiga som tvingas använda en större bil på grund av skrymmande last.

Utgifter för utbildning vid omstrukturering m.m.

[K12]31 §  Skattskyldiga som har skattefri förmån av utbildning eller annan åtgärd enligt 11 kap. 17 § skall göra avdrag enligt 26- 30 §§ för utgifter för resor mellan bostaden och platsen för utbildningen eller åtgärden.

[S2]Om skattskyldiga som avses i första stycket får ersättning för ökade levnadskostnader och för utgifter för hemresor, skall avdrag göras för ökade levnadskostnader enligt de regler som gäller för tillfälligt arbete på annan ort enligt 18 § och för utgifter för hemresor enligt 24 §. Avdraget för ökade levnadskostnader får dock inte överstiga vare sig uppburen ersättning eller de schablonbelopp som anges i 21 §.

[S3]Har den skattskyldiges anställning upphört på grund av uppsägning får avdrag inte göras för tid efter första året efter uppsägningstidens utgång.

Skyddsutrustning och skyddskläder

[K12]32 §  Utgifter för skyddsutrustning och skyddskläder som behövs för tjänsten skall dras av. Till skyddsutrustning hör hjälmar, skyddsglasögon, hörselskydd och skor med stålhätta. Med skyddskläder avses sådana kläder som har särskilda skyddsegenskaper mot frätande ämnen eller mekaniska skador eller mot väta, värme eller kyla som huvudsakligen beror på annat än klimatförhållanden.

Kläder i vanlig mening är inte avdragsgilla, det som paragrafen berör är kläder som snarare är utrustning som behövs för att kunna utföra arbetet. Avgörande är om kläderna är till för beklädnad eller skydd. Kläder är inte avdragsgilla, även om de på grund av arbetets art slits fortare än vad som är brukligt. Motsatsen gäller om det istället handlar om skyddsutrustning och liknande som har en annan funktion än att fungera som kläder. Exempelvis är det osannolikt att ett par vanliga handskar är avdragsgilla, medan ett par skyddshandskar för att arbeta med syror sannolikt är avdragsgilla.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Förluster på grund av redovisningsskyldighet

[K12]33 §  Förluster på grund av ersättnings- eller återbetalningsskyldighet för medel som den skattskyldige är redovisningsskyldig för i sin tjänst skall dras av. Detta gäller dock inte om ersättnings- eller återbetalningsskyldigheten beror på att den skattskyldige har förskingrat medel eller begått något annat brott.

Avdraget kan utnyttjas av till exempel en spärrvakt som ansvarar för att kassan svarar mot sålda biljetter, och själv är ersättningsskyldig om denne råkat ge för mycket växel tillbaka eller liknande.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Pensionsutgifter

[K12]34 §  Avgifter som den skattskyldige betalar i samband med tjänsten för sin egen eller efterlevandes pension på annat sätt än genom försäkring, skall dras av bara om pensionen är utformad så att den överensstämmer med villkoren i 58 kap.4-16 §§ för en pensionsförsäkring.

Prop. 2007/08:55: Ändringen är en konsekvens av införandet av de nya bestämmelserna om pensionsförsäkring.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2008:134 (Nya skatteregler för pensionsförsäkring, m.m.)
35 § Har upphävts genom lag (2001:1168).

Egenavgifter

[K12]36 §  Debiterade egenavgifter skall dras av till den del de avser inkomster i inkomstslaget tjänst. Om avgifterna sätts ned, skall motsvarande belopp tas upp i inkomstslaget det beskattningsår då debiteringen ändras.

[S2]Vidare skall ett avdrag göras för egenavgifterna för beskattningsåret med högst 25 procent av ett underlag som beräknas enligt tredje stycket. Avdraget skall dock vara högst 20 procent om den skattskyldige antingen vid beskattningsårets ingång fyllt 65 år eller då inte fyllt 65 år men under hela året fått hel ålderspension eller dött under året. Avdraget skall återföras till beskattning det följande beskattningsåret.

[S3]Underlaget utgörs av sådana intäkter i inkomstslaget tjänst som enligt 2 kap. 6 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension är inkomst av annat förvärvsarbete, minskade med andra kostnader som skall dras av från dessa intäkter än sådant avdrag som avses i andra stycket och med sjuk- och rehabiliteringspenning och liknade ersättningar som avses i 2 kap. 6 § första stycket 4 i den nämnda lagen.

Hobbyverksamhet

[K12]37 §  I fråga om varje verksamhet som bedrivs självständigt men som inte skall räknas till inkomstslaget näringsverksamhet får avdrag för beskattningsårets kostnader inte göras med större belopp än som motsvarar beskattningsårets intäkter.

[S2]I sådan verksamhet skall avdrag göras även för något av de fem föregående beskattningsårens kostnader till den del dessa överstigit det årets intäkter och inte kunnat dras av tidigare. Avdrag får dock inte göras med högre belopp än vad som återstår av intäkterna efter avdrag för beskattningsårets kostnader.

Paragrafen handlar om hobbyverksamhet. Hobbyverksamhet är en särskild kategori inom inkomstslaget tjänst. För att beskattas som tjänst får det inte handla om näringsverksamhet eller inkomst av kapital, vilket innebär att det ska handla om verksamhet som är självständig och varaktig men saknar vinstsyfte. Utöver att verksamheten ska kunna beskattas som tjänst finns vissa krav för att det ska handla om kategorin för hobby:

  • Utövas på fritiden
  • Är inte den huvudsakliga försörjningen

Till skillnad från underskott generellt i inkomst av tjänst får underskott från hobby sparas i högst fem år (se 10 kap. 13 §).

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

AVD. V INKOMSTSLAGET NÄRINGSVERKSAMHET

13 kap. Avgränsningen av inkomstslaget näringsverksamhet

Intro till kapitlena i stort:

Kapitel 13
Kapitlet sätter gränserna för vilka verksamheter som ska beskattas inom inkomstslaget näringsverksamhet.
Enligt huvudregeln ska inkomster och utgifter på grund av näringsverksamhet räknas till inkomstslaget näringsverksamhet (1 §).
Kapitel 14
Medan 13 kap. slår fast att inkomster och utgifter som hör till näringsverksamhet ska beskattas inom det inkomstslaget, behandlar 14 kap. hur de inkomsterna och utgifterna ska räknas ut.
Kapitel 15
I inkomstslaget näringsverksamhet ska inkomster och utgifter som hör till sådan verksamhet tas upp. Kapitel 15 behandlar vad som ska betraktas som sådan inkomst.
Kapitel 16
I inkomstslaget näringsverksamhet ska inkomster och utgifter som hör till sådan verksamhet tas upp. Kapitel 16 behandlar vad som ska betraktas som sådan utgift.
Kapitlet definierar vad som ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet. Juridiska personer beskattas alltid i detta inkomstslag, medan fysiska personer endast beskattas i inkomstslaget då inkomsten kommer från verksamhet som är självständig, varaktig och bedrivs med vinstsyfte. Närmare beskrivning av de begreppen finns under 13 kap. 1 §.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2009:1412 (Ändrade regler om beskattning av vissa penninglån och slopande av avdragsrätten för ränta på sådana lån)

Huvudregler

[K13]1 §  Till inkomstslaget näringsverksamhet räknas inkomster och utgifter på grund av näringsverksamhet. Med näringsverksamhet avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt.

[S2]Innehav av näringsfastigheter och näringsbostadsrätter samt avverkningsrätt till skog räknas alltid som näringsverksamhet. Privatbostadsfastigheter, privatbostadsrätter och andra privatbostäder kan inte ingå i en näringsverksamhet. Lag (2002:536).

Juridiska personer beskattas enbart inom inkomstslaget näringsverksamhet (se 13 kap 2 §). Fysiska personer kan beskattas inom inkomstslagen näringsverksamhet, kapital och/eller tjänst, och här avgörs vilka av den fysiska personens inkomster som beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Avgränsningen kan handla t.ex. om inkomster från en persons hobby ska beskattas som näringsverksamhet eller som hobbyverksamhet i inkomstslaget tjänst (en skattemässig bedömning är inte subjektiv, en person kan själv se på en viss verksamhet som sin hobby men ändå uppfylla kriterierna för att den ska beskattas som näringsverksamhet), eller att bedöma om inkomster från en tillgång beskattas som (passiv) näringsverksamhet eller kapital.

Näringsverksamhet definieras som förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt.

Att det ska handla om förvärvsverksamhet innebär i princip ett krav på vinstsyfte. Det finns inget krav på att verksamheten faktiskt ska gå med vinst, att verksamheten inte går med vinst under en begränsad tid eller under ett uppbyggnadsskede är inte ovanligt. Hur lång den tiden får vara varierar mellan olika situationer och verksamheter, om verksamheten inte går med vinst under en tid som är ovanligt länge för den typen av verksamhet kan vinstsyftet ifrågasättas.

För t.ex. en enskild näringsidkare kan det innebära att den behöver visa varför vinst uteblivit och att verksamheten ändå har ett vinstsyfte, med risk att Skatteverket annars drar in F-skattesedeln.

Kravet på att verksamheten bedrivs yrkesmässigt handlar om verksamhetens varaktighet, det ska finnas en kontinuitet eller omfattning för att kravet på yrkesmässighet ska uppnås. Att en samlare säljer några föremål av mindre värde för att göra plats för nya innebär inte att inkomsten beskattas som näringsverksamhet eftersom kravet på yrkesmässighet inte är uppfyllt, försäljningen är inte regelbunden och är av mindre omfattning.

Att verksamheten ska bedrivas självständigt innebär att en anställning i princip aldrig är näringsverksamhet. Typsituationen då självständigheten ifrågasätts är just då fråga är om det inte egentligen handlar om ett anställningsförhållande, snarare än ett uppdragsförhållande

Det har varit väldigt svårt att hävda ett uppdragstagarförhållande om uppdragstagaren enbart haft en uppdragsgivare, men detta har ändrast genom proposition 2008/09:62 ”F-skatt åt fler”. Genom den infördes paragrafens andra stycke, och numera är det skattemässigt helt acceptabelt att enbart ha en uppdragsgivare.

En annan sak är att det förmodligen fortfarande inte är fullt acceptabelt arbetsrättsligt. Bedömningen om det handlar om ett uppdragsförhållande eller anställning skiljer sig något åt mellan arbetsrätten och skatterätten. Exempelvis står i propositionen som nämns ovan att uttrycket ”..."vad som avtalats med uppdragsgivaren" avses innebära bl.a. att en uppdragsgivares och en uppdragstagares avsikt att ingå ett uppdragsavtal har betydelse vid bedömningen.”, medan partsviljan är irrelevant inom arbetsrätten.

Det händer att personer slutar sin anställning och omedelbart blir uppdragstagare på samma arbetsplats, med i stort oförändrade villkor. Det är i många av fallen ett tveksamt förfarande, och trots förändringen för att i större utsträckning tillåta enbart en uppdragsgivare är det osannolikt att det verkligen handlar om ett uppdragsförhållande, som beskattas som näringsverksamhet, snarare än ett anställningsförhållande, som beskattas som tjänst. Även om det beskattas i fel inkomstslag torde det inte ha några större skattemässiga konsekvenser. Beskattningen för en anställd och en enskild näringsidkare (som det i de här fallen ofta handlar om), är väldigt likartad, och även om en F-skattesedel dras in i de fall där personen som håller den anses ha en anställning snarare än ett uppdragsförhållande har jag svårt att se att det skulle vara samhällsekonomiskt försvarbart att i någon större utsträckning utreda de här fallen. En annan sida av saken är den sociala, den som säger upp sig för att bli uppdragstagare istället för anställd bör vara medveten om att om det nya förhållandet godtas såsom ett uppdragstagarförhållande innebär det att i princip alla skyddsregler som omfattar anställningen upphör att gälla.

Om inte kraven för näringsverksamhet uppfylls ska inkomsten beskattas i inkomstslaget kapital eller tjänst, till den del inkomsten inte är skattefri.

Prop. 2001/02:165: Tredje stycket har med oförändrat innehåll flyttats till 13 kap. 1 a §.

  • RÅ 2009:91:En i Sverige bosatt person äger och är den som fattar placeringsbesluten i ett norskt aktieförvaltande bolag. Ägarens bostad har ansetts vara fast driftställe för bolaget vid tillämpning av inkomstskattelagen och skatteavtalet mellan de nordiska länderna. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2014:27:Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för utdelning på andelar i en värdepappersfond. Inkomsttaxering 2008 och 2009.
  • HFD 2011:72:Fråga om värdeminsknings- och utrangeringsavdrag avseende en byggnad när avsikten vid förvärvet varit att kort tid därefter riva byggnaden. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2014 not 81:Fackförbunds verksamhet avseende ackordskontroll ansågs skattepliktig (förhandsbesked) / Fackförbunds verksamhet avseende ackordskontroll ansågs vara skattepliktig näringsverksamhet
  • HFD 2012 not 57:Handel med värdepapper skulle beskattas som kapitalinkomst hos fysisk person / Handel med värdepapper utgjorde inte näringsverksamhet hos fysisk person (förhandsbesked) / Handel med värdepapper skulle beskattas som kapitalinkomst hos fysisk person (förhandsbesked)
  • RÅ 2005:37:Fackförbund har ansetts skattskyldigt för inkomst från försäljning av annonsplatser i en medlemstidning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2012:58:Ett aktiebolag vars tillgångar består uteslutande av aktier i dotterbolag och av fordringar överlåter samtliga sina tillgångar och skulder. Överlåtelsen har ansetts uppfylla villkoret i 23 kap. 17 § inkomstskattelagen att den ska avse bolagets hela näringsverksamhet. Även fråga om skatteflyktslagen är tillämplig. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2001:60:Aktiebolag som ägs av en konsult och tillsammans med likartade aktiebolag är delägare i ett handelsbolag vari konsultverksamheten bedrivs har inte ansetts bedriva självständig näringsverksamhet i förhållande till handelsbolaget. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2002:80:Ersättning som utges vid överlåtelse av ett utgivningsbevis för en tidning från de fysiska personer som äger beviset till det av dem ägda bolaget där tidningsutgivningen bedrivs har ansetts skola beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2017:41:En lagändring beträffande det inkomstskatterättsliga begreppet näringsverksamhet har inte påverkat hur styrelsearvoden ska beskattas. Förhandsbesked om inkomstskatt.
  • RÅ 2010:111:Fråga om uppfödning av hästar på egen näringsfastighet utgör näringsverksamhet. Inkomsttaxering 2003.
  • HFD 2012:51:Ett anslag från en stiftelse som på vissa villkor betalats ut för täckande av avdragsgilla utgifter i en ideell förenings näringsverksamhet har ansetts utgöra skattepliktig inkomst. Inkomsttaxering 2006 och 2007.
  • HFD 2015 not 6:Fackförening beskattades för avgift för service som tillhandahölls företag som tecknat hängavtal (förhandsbesked)
  • HFD 2017:55:En ägare till ett aktieförvaltande bolag har inte ansetts som företagare i arbetslöshetsförsäkringens mening.
Ändrad: SFS 2002:536 (Skatteregler mot handel med skalbolag), 2008:1316 (F-skatt åt fler)

[K13]1 a §  I 27 kap. finns bestämmelser om att den som innehar vissa tillgångar anses bedriva näringsverksamhet i form av byggnadsrörelse eller handel med fastigheter. Där finns också bestämmelser om vad som räknas som tomtrörelse.

[S2]I 49 a kap. finns bestämmelser om att kapitalvinsten när en fysisk person avyttrar en andel i ett skalbolag i vissa fall skall räknas till inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (2002:536).

Prop. 2001/02:165: Paragrafen är ny. I första stycket har nuvarande 13 kap. 1 § tredje stycket tagits in. I andra stycket har en hänvisning till 49 a kap. förts in. Genom hänvisningen hänförs kapitalvinst vid en avyttring av en andel i ett skalbolag till inkomstslaget näringsverksamhet.

Införd: SFS 2002:536 (Skatteregler mot handel med skalbolag)
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Juridiska personer

[K13]2 §  För juridiska personer räknas inkomster och utgifter på grund av innehav av tillgångar och skulder eller i form av kapitalvinster och kapitalförluster till inkomstslaget näringsverksamhet, även om inkomsterna eller utgifterna inte ingår i en näringsverksamhet enligt 1 §.

För fysiska personer är det ibland svårt att avgöra om en inkomst ska beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet eller något av kapital eller tjänst. För en juridisk person uppkommer aldrig det problemet, då inkomsterna enligt denna paragraf alltid beskattas som näringsverksamhet.

Detta gäller även när det verkar fel rent språkligt, om en ideell förening beskattas sker det i inkomstslaget näringsverksamhet, trots att de varken bedriver eller har för avsikt att bedriva sådan. I praktiken innebär den språkmässiga skillnaden inget större problem än att det kan vålla viss förvirring för den som sätter sig in i reglerna, beskattningen hade sett likadan ut även om inkomstslaget näringsverksamhet hade benämnts annorlunda.

Handelsbolag är visserligen juridisk person, men eftersom inkomsterna beskattas hos delägarna kan det hända att del av handelsbolagets inkomster beskattas som annat än näringsverksamhet, förutsatt att ägarna inte själva är juridiska personer. Se även 13 kap. 4 §.

Paragrafen säger inget om vilka inkomster som ska tas upp för de juridiska personerna, enbart vilket inkomstslag de ska tas upp i.

  • RÅ 2009:91:En i Sverige bosatt person äger och är den som fattar placeringsbesluten i ett norskt aktieförvaltande bolag. Ägarens bostad har ansetts vara fast driftställe för bolaget vid tillämpning av inkomstskattelagen och skatteavtalet mellan de nordiska länderna. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2009:36:Ett aktiebolag som förvärvat värdepapper i en värdepappersrörelse övergår till förvaltande verksamhet. Värdepapperen har ansetts behålla sin skattemässiga karaktär av lagertillgångar. Inkomsttaxering 2002.
  • HFD 2014:27:Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för utdelning på andelar i en värdepappersfond. Inkomsttaxering 2008 och 2009.
  • HFD 2011:72:Fråga om värdeminsknings- och utrangeringsavdrag avseende en byggnad när avsikten vid förvärvet varit att kort tid därefter riva byggnaden. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2016:35:Vid uppdelning av verksamheten i en koncern på två företag genom en serie korsvisa överlåtelser till underpris har respektive företag - direkt eller indirekt genom dotterföretag - erhållit full kompensation. Överlåtelserna har bedömts utgöra byten som inte medför utdelningsbeskattning av de fysiska personer som är ägare till företagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2012:58:Ett aktiebolag vars tillgångar består uteslutande av aktier i dotterbolag och av fordringar överlåter samtliga sina tillgångar och skulder. Överlåtelsen har ansetts uppfylla villkoret i 23 kap. 17 § inkomstskattelagen att den ska avse bolagets hela näringsverksamhet. Även fråga om skatteflyktslagen är tillämplig. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

[K13]3 §  Penninglån som lämnas till en juridisk person i strid med 12 kap. 7 § aktiebolagslagen (1975:1385) eller 11 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., räknas till inkomstslaget näringsverksamhet.

Handelsbolag

[K13]4 §  Bestämmelserna i 2 och 3 §§ gäller också inkomster och utgifter hos svenska handelsbolag.

[S2]För delägare som är fysiska personer räknas handelsbolagets kapitalvinster och kapitalförluster på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter inte till inkomstslaget näringsverksamhet utan till inkomstslaget kapital samt handelsbolagets penninglån som avses i 3 § till inkomstslaget tjänst.

Huvudregeln är att inkomster från handelsbolag beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. I andra stycket finns undantag då beskattningen istället sker i inkomstslagen kapital eller tjänst, förutsatt att delägaren är en fysisk person.

  • HFD 2016:35:Vid uppdelning av verksamheten i en koncern på två företag genom en serie korsvisa överlåtelser till underpris har respektive företag - direkt eller indirekt genom dotterföretag - erhållit full kompensation. Överlåtelserna har bedömts utgöra byten som inte medför utdelningsbeskattning av de fysiska personer som är ägare till företagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2009:1412 (Ändrade regler om beskattning av vissa penninglån och slopande av avdragsrätten för ränta på sådana lån)

[K13]5 §  Till inkomstslaget näringsverksamhet räknas också ett belopp som motsvarar kapitalvinsten när en fysisk person avyttrar en andel i ett svenskt handelsbolag i de särskilda fall som anges i 51 kap.

Enskilda näringsidkare

Kapitalvinster och kapitalförluster på näringsfastigheter och
näringsbostadsrätter

[K13]6 §  För enskilda näringsidkare räknas kapitalvinster och kapitalförluster på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter inte till inkomstslaget näringsverksamhet utan till inkomstslaget kapital.

[S2]Om näringsidkaren begär det, skall dock kapitalvinster på näringsfastigheter vid sådana avyttringar som enligt 31 kap. 5 § medför rätt till avdrag för avsättning till ersättningsfond räknas till inkomstslaget näringsverksamhet.

Vissa tillgångar och skulder

[K13]7 §  Delägarrätter, fordringsrätter, andelar i svenska handelsbolag och sådana tillgångar som avses i 52 kap. räknas inte som tillgångar i näringsverksamheten för enskilda näringsidkare.

[S2]De skall dock räknas som tillgångar i näringsverksamheten om de är

  • lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar eller liknande tillgångar,
  • inventarier eller fordringar på grund av avyttring av inventarier,
  • tillgodohavanden i kreditinstitut eller företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet och tillgodohavandet hör till näringsverksamheten,
  • fordringar på sådana försäkringsersättningar eller skadestånd som skall tas upp i näringsverksamheten,
  • andelar i kooperativa föreningar förutsatt att innehavet av andelarna betingas av näringsverksamheten eller fordringar på grund av avyttring av sådana andelar, eller
  • fordringar som medlemmar i kooperativa föreningar har på föreningen förutsatt att medlemskapet i föreningen betingas av näringsverksamheten.

[S3]Vid tillämpning av denna paragraf anses patent och andra sådana rättigheter som räknas upp i 18 kap. 1 § andra stycket 1 som inventarier även om de inte förvärvats från någon annan. Lag (2004:438).

Prop. 2003/04:99: I andra stycket har en konsekvensändring gjorts i anledning av att bankernas inlåningsmonopol avskaffas. Beträffande uttrycket kreditinstitut, se kommentaren till den nya 2 kap. 4 a §. Även tillgodohavanden hos företag som driver inlåningsverksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet omfattas av bestämmelsen. Någon förändring i övrigt av bestämmelsens räckvidd och tillämpningsområde är inte avsedd. ...

  • RÅ 2010 not 107:Vinster och förluster på terminer avseende råvaror, räntor och valutor skulle hos lantbrukare hänföras till inkomstslaget kapital (förhandsbesked)
  • HFD 2014 not 66:Swapavtal avseende räntebetalningar som ingåtts av enskild näringsidkare skulle beskattas i inkomstslaget kapital (förhandsbesked)
Ändrad: SFS 2004:438 (Följdändringar med anledning av nya regler för bank- och finansieringsrörelse samt inlåningsverksamhet), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K13]8 §  För enskilda näringsidkare skall en skuld inte räknas till näringsverksamheten, om skulden hänför sig till tillgångar som enligt 7 § inte skall räknas som tillgångar i näringsverksamheten.

Rabatt och pristillägg

[K13]9 §  Även om en andel i ett aktiebolag eller i en ekonomisk förening enligt 7 § inte räknas som en tillgång i näringsverksamheten, skall utdelning från aktiebolaget eller den ekonomiska föreningen räknas till inkomstslaget näringsverksamhet, om utdelningen lämnas i förhållande till köp (rabatt) eller försäljningar (pristillägg) som gjorts i näringsverksamheten.

Samfälligheter

[K13]10 §  Om en näringsfastighet har del i en sådan samfällighet som avses i 6 kap. 6 § första stycket, räknas utdelning från samfälligheten för enskilda näringsidkare till inkomstslaget näringsverksamhet.

[S2]Om en näringsfastighet har del i en annan samfällighet än en sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket, tillämpas för enskilda näringsidkare bestämmelserna i 4 § i stället för bestämmelserna i 6-8 §§. Samfällighetens kapitalvinster och kapitalförluster på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter räknas dock till inkomstslaget näringsverksamhet, om den fastighet som har del i samfälligheten är en lagertillgång.

Royalty m.m.

[K13]11 §  Den som får ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas, anses bedriva näringsverksamhet. Om royaltyn eller avgiften grundar sig på anställning eller på uppdrag eller tillfällig verksamhet som inte ingår i en näringsverksamhet, räknas den dock inte till inkomstslaget näringsverksamhet utan till inkomstslaget tjänst. Lag (2004:614).

I vissa fall kan inkomsterna från royalty beskattas i inkomstslaget kapital, trots att det inte tas upp här. Om royaltyn på något sätt är köpt, och inte kommer sig av den skattskyldiges egna prestation, och något av kriterierna för näringsverksamhet brister, ska inkomsten beskattas i inkomstslaget kapital

Bokföringsmässiga grunder

Ändrad: SFS 2004:614 (Undantag från skattskyldighet för vissa ersättningar i form av royalty och avgift)

Delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster

[K13]12 §  För en fysisk person som är skattskyldig enligt de särskilda bestämmelserna i 39 a kap. för delägare i vissa utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster räknas dennes andel av den utländska juridiska personens alla inkomster och utgifter till inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (2003:1086).

Prop. 2003/04:10: För delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster räknas dennes andel av alla inkomster och utgifter som den utländska juridiska personen har till inkomstslaget näringsverksamhet. För fysiska personer innebär det att t.ex. kapitalvinster och förluster vid avyttringar av näringsfastigheter räknas till inkomstslaget näringsverksamhet och inte till kapital.

Paragrafen tar bara sikte på delägare som är fysiska personer. Att samma gäller för juridiska personer ...

Införd: SFS 2003:1086 (Ändrade regler för cfc-beskattning)

14 kap. Beräkning av resultatet av näringsverksamhet

Resultatet är verksamhetens under- eller överskott, detta kapitel anger underlaget för beräkningen av detta.

I många fall är paragraferna i detta kapitel enbart en skatterättslig kompletteringsregel till ett omfattande regelverk för redovisning och bokföring. I vissa fall finns särskilda skatterättsliga regler för hur bokföringen ska skötas, i avsaknad av sådana skall bokföringen skötas enligt god redovisningssed.

Ändrad: SFS 2015:775 (Budgetpropositionen för 2016), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Innehåll

[K14]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om

  • beskattningstidpunkten i 2-9 §§,
  • gemensam eller särskild beräkning i 10-15 §§,
  • anskaffningsvärde efter karaktärsbyte i 16 §,
  • överlåtelser av verksamhet till staten, kommuner m.fl. i 17 och 18 §§,
  • oriktig prissättning m.m. i 19 och 20 §§, och
  • hur man beräknar resultatet i 21 och 22 §§.

Beskattningstidpunkten

Bokföringsmässiga grunder

[K14]2 §  Resultatet skall beräknas enligt bokföringsmässiga grunder.

[S2]Vid beräkningen av resultatet skall inkomster tas upp som intäkt och utgifter dras av som kostnad det beskattningsår som de hänför sig till enligt god redovisningssed, om inte något annat är särskilt föreskrivet i lag. Detta gäller även skattskyldiga som inte är bokföringsskyldiga.

Över- och underskott i inkomstslaget kapital beräknas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. redovisas för det år de hänför sig till. Eftersom en inkomst eller kostnad sällan hänför sig till enbart ett år krävs ofta att de periodiseras. En inventarie, exempelvis en maskin som används för produktionen, skrivs i princip av under de år den används, istället för att hela kostnaden belastar året den köptes in.

I IL finns regler om periodisering i vissa fall, t.ex. beträffande lager i 17 kap. Då IL inte har specialregler för hur periodiseringen ska göras gäller allmänna principer enligt god redovisningssed, bland annat som den tar sig uttryck i årsredovisningslagen.

För inventarier med en maximal ekonomisk livslängd om 3 år (korttidsinventarier) eller med högst ett halvt prisbasbelopp i anskaffningskostnad får direktavdrag göras, dvs. hela kostnaden redovisas året inventarien köps in.

En enskild näringsidkare som har en omsättning under 3 miljoner får använda sig av kontantmetoden för sin bokföring. Transaktioner bokförs då i samband med att betalning görs eller tas emot. Dock ska alla obetalda skulder och fordringar bokföras vid räkenskapsårets utgång.

Paragrafen innehåller inga bestämmelser om vilken redovisningsmetod som ska användas.

Prop. 2009/10:235: Paragrafen innehåller bestämmelser om hur resultatet av näringsverksamhet ska beräknas.

Hänvisningen i tredje stycket till 6 kap. 10 § bokföringslagen (1999:1078) har ändrats eftersom 10 § nu betecknas 6 §.

Prop. 2005/06:174: Enligt huvudregeln i paragrafens första stycke skall resultatet beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. Detta innebär ett krav på periodiseringar. Hur periodiseringar skall gå till preciseras i det andra stycket. Där framgår att det skall ske enligt god redovisningssed om inte något annat är särskilt föreskrivet i lag. Om god redovisningssed innebär redovisning enligt en kontantprincip tar emellertid bestämmelsen i första stycket över på så sätt att vid beräkning av det skattemässiga resultatet ...

  • RÅ 2006:28:Beskattning av pågående arbeten som utförs på löpande räkning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2002:83:Avdragsrätt för avsättning till kompetenskonto och beskattning av anställda. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2006:63:En fordran avseende skadestånd har ansetts så säker att den i enlighet med god redovisningssed borde ha redovisats som intäkt när skadeståndet fastställts av hovrätt, trots att hovrättsdomen inte vunnit laga kraft. Inkomsttaxering 1999.
  • RÅ 2010:95:En återbetalning av ingående mervärdesskatt som tidigare dragits av som kostnad vid inkomsttaxeringen har ansetts utgöra en skattepliktig intäkt. Beskattning har skett det år som följer av god redovisningssed. Inkomsttaxering 2007.
  • HFD 2011 not 89:Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt , m.m. / I mål om beskattning av återbetalad ingående mervärdesskatt (prejudikatintresse) / Återbetalning av ingående mervärdesskatt som tidigare dragits av som kostnad vid inkomsttaxeringen ansågs utgöra en skattepliktig intäkt
  • RÅ 2002:84:Engångsersättning för upplåtelse under 25 år av mark för vindkraftverk har ansetts kunna periodiseras över avtalets löptid. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2004:81:Korttidsinventarier som avskrivits bokföringsmässigt under en treårsperiod har inte ansetts kunna avskrivas skattemässigt under samma tidsperiod. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2011:1:Återföring av negativ goodwill har ansetts utgöra skattepliktig intäkt. Inkomsttaxering 2005.
  • RÅ 2004:133:Vid tillämpning av lagen om särskild löneskatt på pensionskostnader har beskattningsunderlaget inte påverkats när ökningen av ett aktiebolags pensionsåtagande redovisats i balansräkningen men inte i en sådan delpost som avses i 8 a § lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Förhandsbesked.
  • RÅ 2002:42:Ett uthyrningsföretag betingar sig utöver hyra en särskild premie att betalas löpande för att efter hyrestidens utgång friskriva hyrestagaren från ansvar för reparationer av den då återlämnade egendomen. Den särskilda premien har setts som en till hyresavtalet knuten ersättning som skall beskattas enligt samma grunder som hyran. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2017:58:Fråga om tidpunkten för beskattning av inkomst från upplåtelse av rätt att avverka skog
Ändrad: SFS 2010:1528 (Enklare redovisning), 2006:908 (Förenklade skatteregler med anledning av ny redovisningslagstiftning), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Balansposter

[K14]3 §  Värdet av utgående lager, pågående arbeten, fordringar, skulder och avsättningar skall bedömas med hänsyn till förhållandena vid beskattningsårets utgång.

[S2]Värdet av ingående lager och andra balansposter skall tas upp till samma belopp som värdet vid det föregående beskattningsårets utgång.

För bokföring gäller kontinuitetsprincipen, vilket innebär att den utgående balansen för ett år läggs till grund för den ingående balansen nästa år. Själva bytet av räkenskapsår ändrar inte storleken på tillgångarna, det sköts separat beroende på vilken typ av förändring det handlar om.

Ett fel i bokföringen för första året rättas dock till under andra året, åtminstone vad gäller den civilrättsliga resultatredovisningen. För beskattningens del kan felet i vissa fall rättas till enligt denna paragraf, i vissa fall blir det istället aktuellt med t.ex. skattetillägg.

Styckena står inte i kronologisk ordning, byter man plats på dem framgår syftet tydligare:

Enligt stycke två tas ingående lager och andra balansposter upp till samma belopp som värdet vid det föregående beskattningsårets utgång.

Enligt stycke ett motsvarande utgående värde bedömas med hänsyn till förhållandena vid beskattningsårets utgång.

En skattemässig rättelse kan därmed inte göras genom att det ingående värdet justeras, istället påverkar felaktigheten under år ett det utgående värdet för år två.

Ett exempel då paragrafen kan tillämpas är då det i en verksamhet uppkommer en varufordran som man bedömmer som värdelös. Fordran uppkommer år 1, men bokförs inte då man inte räknar med betalning. År 2 inkommer ändå betalning för fordran. Intäkten utgör skattepliktig intäkt för år 2, och tas upp i bokföringen för detta år.

  • RÅ 2007:70:Fråga om skattemässiga effekter vid övergång till och fortsatt redovisning av personaloptioner i enlighet med internationell redovisningsstandard (IFRS 2). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Räkenskaperna

[K14]4 §  Om räkenskaper förs för näringsverksamheten, skall dessa läggas till grund för beräkningen av resultatet när det gäller beskattningstidpunkten.

[S2]Reserv i lager och liknande skall beaktas bara vid tillämpning av 17 kap.4 och 5 §§ samt 27 § andra stycket.

Kraven på redovisning varierar mellan olika näringsidkare och olika omfattning av omsättningen. För de situationer där den skatterättsliga lagstiftningen inte ställer några krav gäller att bokföringen ska skötas enligt god redovisningssed. Även det kan påverkas av verksamheten i det individuella fallet, men ofta går det att välja mellan olika periodiseringssätt.

Enligt den här paragrafen är Skatteverket vid beskattningen bunden av den redovisningsmetod som använts. Detta gäller även den beskattade, som inte kan begära en annan periodiseringsmetod för beskattningen än den som använts för bokföringen.

Paragrafen berör bara periodisering, och innebär inget krav att bokföring hålls.

  • RÅ 2006:63:En fordran avseende skadestånd har ansetts så säker att den i enlighet med god redovisningssed borde ha redovisats som intäkt när skadeståndet fastställts av hovrätt, trots att hovrättsdomen inte vunnit laga kraft. Inkomsttaxering 1999.
  • RÅ 2010:10:Återföring till beskattning av avdrag för avsättning till periodiseringsfond får göras utan att motsvarande upplösning av fonden görs i räkenskaperna. Inkomsttaxering 2003.
  • HFD 2015:68:En tillämpning av värderingsregeln för djur i jordbruk i inkomstskattelagen förutsätter att skillnaden mellan värdet i redovisningen och ett lägre skattemässigt värde tas upp som en reserv i balansräkningen om djuren redovisas som omsättningstillgångar men inte om djuren redovisas som anläggningstillgångar. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2002:84:Engångsersättning för upplåtelse under 25 år av mark för vindkraftverk har ansetts kunna periodiseras över avtalets löptid. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2002:42:Ett uthyrningsföretag betingar sig utöver hyra en särskild premie att betalas löpande för att efter hyrestidens utgång friskriva hyrestagaren från ansvar för reparationer av den då återlämnade egendomen. Den särskilda premien har setts som en till hyresavtalet knuten ersättning som skall beskattas enligt samma grunder som hyran. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Justeringar

[K14]5 §  Det redovisade resultatet skall justeras om en intäkts- eller kostnadspost hänförs till ett visst beskattningsår i strid med bestämmelserna i 2 §. Motsvarande justering skall göras ett tidigare eller senare beskattningsår, om det behövs för att undvika att någon intäkts- eller kostnadspost utelämnas eller räknas dubbelt.

Om en periodisering gjorts utan att vara i enlighet med skatterättsliga särregler för redovisning eller med god redovisningssed ska resultatet justeras.

  • RÅ 2002:42:Ett uthyrningsföretag betingar sig utöver hyra en särskild premie att betalas löpande för att efter hyrestidens utgång friskriva hyrestagaren från ansvar för reparationer av den då återlämnade egendomen. Den särskilda premien har setts som en till hyresavtalet knuten ersättning som skall beskattas enligt samma grunder som hyran. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K14]6 §  Även om lager, pågående arbeten, kundfordringar eller liknande tas upp till ett för lågt belopp eller avsättningar, leverantörsskulder eller liknande till ett för högt belopp, skall resultatet inte justeras till den del mellanskillnaden motsvaras av sådana ytterligare värdeminskningsavdrag på andra tillgångar än lagertillgångar som den skattskyldige skulle ha kunnat göra enligt denna lag. Detta gäller dock bara om den skattskyldige begär det.

Karaktärsbyte

[K14]7 §  Om en tillgång som innehas av den skattskyldige och som hör till inkomstslaget kapital blir tillgång i den skattskyldiges näringsverksamhet, skall de justeringar göras som behövs för att inte någon intäkt eller kostnad skall utelämnas eller dubbelräknas.

Fordringar och skulder i utländsk valuta

[K14]8 §  Fordringar, skulder, avsättningar och kontanter i utländsk valuta, som inte tas upp till det verkliga värdet enligt 17 kap. 20 §, skall värderas till kursen vid beskattningsårets utgång. Om det finns ett terminskontrakt eller någon annan liknande valutasäkringsåtgärd för en sådan post, skall posten tas upp till det värde som motiveras av valutasäkringen under förutsättning att

  • samma värde används i räkenskaperna, och
  • värderingen står i överensstämmelse med god redovisningssed.

[S2]Om den säkrade posten är sådant lager som tas upp till anskaffningsvärdet enligt 17 kap. 20 § skall inte första strecksatsen i första stycket tillämpas. Lag (2003:1102).

Kapitalvinster och kapitalförluster

[K14]9 §  Bestämmelser om beskattningstidpunkten för kapitalvinster och kapitalförluster finns i 44 kap.26-32 §§.

Gemensam eller särskild beräkning

Juridiska personer

[K14]10 §  All näringsverksamhet som bedrivs av en juridisk person räknas som en enda näringsverksamhet. Om den juridiska personen är delägare i ett svenskt handelsbolag, skall även handelsbolagets verksamhet räknas in i den juridiska personens näringsverksamhet.

[S2]I 11 § finns bestämmelser om underskott från vissa utländska juridiska personer. I 14 och 15 §§ finns bestämmelser om underskott från kommanditbolag och vissa andra handelsbolag.

  • HFD 2015:30:Med delägare i bestämmelsen om uttag i 22 kap. 3 § andra meningen inkomstskattelagen avses också en skattskyldig som indirekt, genom ett handelsbolag, äger del i det överlåtande handelsbolaget. Inkomsttaxering 2008.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K14]11 §  Underskott från en i utlandet delägarbeskattad juridisk person får dras av bara om den juridiska personen hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i ett område som anges i bilaga 39 a och som inte omfattas av där angivna undantag.

[S2]Underskott som inte får dras av på grund av bestämmelserna i första stycket, skall dras av vid beräkning av den utländska juridiska personens resultat det följande beskattningsåret. Lag (2003:1086).

Prop. 2003/04:10: Avdragsförbudet i första stycket vad avser underskott i CFC-bolag har tagits bort eftersom ett CFC-bolag enligt de nya reglerna inte kan ha ett underskott, jfr kommentaren till 39 a kap. 5 § och avsnitt 9. I stället har ett avdragsförbud tagits in när det gäller underskott i en i utlandet delägarbeskattad utländsk juridisk person. Ett sådant underskott får dras av bara om den utländska juridiska personen hör hemma i en stat ...

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2003:1086 (Ändrade regler för cfc-beskattning)

Fysiska personer

[K14]12 §  All näringsverksamhet som bedrivs av en enskild näringsidkare räknas som en enda näringsverksamhet. Om han bedriver självständig näringsverksamhet utomlands, räknas dock all sådan verksamhet som en egen näringsverksamhet.

En enskild näringsidkare som bedriver flera olika verksamheter beskattas som att de enbart var en och samma, även om näringsidkaren av affärsmässiga skäl även för bokföring skilt åt för respektive verksamhet.

För beskattning av enskild näringsverksamhet och handelsbolag hos samma person, se 13 §.

Ändrad: SFS 2015:775 (Budgetpropositionen för 2016)

[K14]13 §  För en fysisk person som är delägare i ett eller flera svenska handelsbolag räknas verksamheten i varje handelsbolag som en egen näringsverksamhet. Om ett handelsbolag bedriver självständig näringsverksamhet utomlands, räknas dock all sådan verksamhet som en egen näringsverksamhet.

[S2]Om ett svenskt handelsbolag är delägare i ett annat svenskt handelsbolag, skall verksamheten i det handelsbolaget räknas in i det ägande bolagets näringsverksamhet. I 14 och 15 §§ finns bestämmelser om underskott från kommanditbolag och vissa andra handelsbolag.

  • HFD 2015:30:Med delägare i bestämmelsen om uttag i 22 kap. 3 § andra meningen inkomstskattelagen avses också en skattskyldig som indirekt, genom ett handelsbolag, äger del i det överlåtande handelsbolaget. Inkomsttaxering 2008.
Ändrad: SFS 2015:775 (Budgetpropositionen för 2016), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Underskott för kommanditdelägare och vissa andra handelsbolagsdelägare

[K14]13 a §  Kapitalvinst som enligt 49 a kap. skall tas upp som överskott av passiv näringsverksamhet när en fysisk person avyttrar en andel i ett skalbolag räknas som en egen näringsverksamhet. Lag (2002:536).

[K14]14 §  En kommanditdelägare i ett svenskt kommanditbolag får inte dra av underskott från kommanditbolaget till den del summan av avdraget och de avdrag som gjorts tidigare beskattningsår skulle överstiga ett belopp som motsvarar vad delägaren satt in eller åtagit sig att sätta in i bolaget.

[S2]En delägare i ett svenskt handelsbolag som i förhållande till övriga delägare har förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets förbindelser skall dra av sammanlagt högst ett belopp som motsvarar hans ansvar.

Andra stycket handlar om då en handelsbolagsdelägare gjort en intern överenskommelse med övriga delägare om begränsat ansvar. Överenskommelsen gäller inte mot personer utanför bolaget, men begränsar ändå avdragsrätten.

Underskott som blir över får rullas fram till kommande år utan tidsbegränsning, enligt 15 §.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K14]15 §  Underskott som inte skall dras av på grund av bestämmelserna i 14 §, skall dras av vid beräkning av resultatet från bolaget det följande beskattningsåret.

Anskaffningsvärde efter karaktärsbyte

[K14]16 §  Om en tillgång avskattats enligt bestämmelserna i 41 kap. 6 §, skall den anses ha återanskaffats mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet. Vid karaktärsbyte i annat fall skall som anskaffningsvärde anses anskaffningsutgiften ökad med utgifter för förbättring och minskad med sådana avdrag som har gjorts för anskaffning, värdeminskning och liknande.

[S2]I 18 kap. 10 §, 19 kap. 16 § och 20 kap. 14 § finns bestämmelser om värdeminskningsavdrag för byggnads- och markinventarier, byggnader och markanläggningar i sådana fall.

Överlåtelser av verksamhet till staten, kommuner m.fl.

[K14]17 §  Om ett aktiebolag eller en ekonomisk förening överlåter den huvudsakliga delen av sin näringsverksamhet eller sina tillgångar till staten, ett landsting eller en kommun, skall bestämmelserna i 18 § tillämpas. Detsamma gäller om överlåtelsen sker till ett bolag som till övervägande del innehas, direkt eller indirekt, av staten, ett landsting eller en kommun.

[S2]Bestämmelserna i 18 § tillämpas dock inte vid överlåtelser inom en svensk koncern. De tillämpas inte heller om överlåtelsen framstår som ett normalt led i företagets verksamhet.

[S3]Vid bedömningen av om det är en huvudsaklig del som överlåts, skall hänsyn tas till hela den näringsverksamhet som bolaget eller föreningen bedrivit vid beskattningsårets ingång, förhållandena efter överlåtelsen samt verksamhetens allmänna art och inriktning.

[K14]18 §  En beräkning av resultatet görs som om ett beskattningsår hade avslutats i och med överlåtelsen. Vid beräkningen får de tillgångar som finns kvar efter överlåtelsen inte tas upp till ett högre värde än marknadsvärdet.

[S2]Om denna beräkning resulterar i ett underskott, anses resultatet vara noll, och den återstående delen av beskattningsåret behandlas då som ett särskilt beskattningsår. I annat fall beräknas resultatet för hela beskattningsåret efter vanliga regler.

[S3]Sådana underskott för ett tidigare beskattningsår än överlåtelseåret som inte har kunnat dras av det följande beskattningsåret på grund av bestämmelserna i 40 kap., får inte dras av ett senare beskattningsår än det då överlåtelsen sker.

17-18 §§ innebär att avdrag inte får göras för verksamhet som övergått till offentlig ägo, såvida inte överlåtelsen är en naturlig del i företagets verksamhet.

Om staten tar över ansvaret för verksamhetens skulder ska bolaget efter överlåtelsen inte kunna få avdrag för förluster som uppkommit i verksamheten före överlåtelsen.

Oriktig prissättning m.m.

[K14]19 §  Om resultatet av en näringsverksamhet blir lägre till följd av att villkor avtalats som avviker från vad som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende näringsidkare, skall resultatet beräknas till det belopp som det skulle ha uppgått till om sådana villkor inte funnits. Detta gäller dock bara om

  1. den som på grund av avtalsvillkoren får ett högre resultat inte skall beskattas för detta i Sverige enligt bestämmelserna i denna lag eller på grund av ett skatteavtal,
  2. det finns sannolika skäl att anta att det finns en ekonomisk intressegemenskap mellan parterna, och
  3. det inte av omständigheterna framgår att villkoren kommit till av andra skäl än ekonomisk intressegemenskap. Lag (2003:224).

Omräkningsbestämmelserna vid oriktig prissättning är intressant för den som önskar beskattas i annat land än Sverige, trots att skattskyldighet i landet föreligger.

Teoretiskt sett är det möjligt att starta ett företag i Sverige, och ett i valfritt skatteparadis, frågan är bara vad man sen gör för att föra över vinsten från det svenska företaget. Ett rent bidrag skulle inte leda till ändrad beskattning, då det inte är en kostnad i verksamheten och därmed räknas in i resultatet. Frågan är då om man kan få det till att bli en kostnad i verksamheten, något som här bemötts genom att skära av möjligheten till att förflytta överskott från det svenska bolaget till det utländska medelst oriktig prissättning.

  • HFD 2016:45:Korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § inkomstskattelagen har ansetts kunna tillämpas när ett avtal med ett visst villkor ersatts med ett avtal med ett sämre, men i och för sig marknadsmässigt, villkor. Inkomsttaxering 2009-2011.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar)

[K14]20 §  Ekonomisk intressegemenskap som avses i 19 § anses föreligga om

  • en näringsidkare, direkt eller indirekt, deltar i ledningen eller övervakningen av en annan näringsidkares företag eller äger del i detta företags kapital, eller
  • samma personer, direkt eller indirekt, deltar i ledningen eller övervakningen av de båda företagen eller äger del i dessa företags kapital.

Resultatet

[K14]21 §  Överskott och underskott i en näringsverksamhet skall beräknas genom att intäktsposterna minskas med kostnadsposterna.

[S2]Särskilda bestämmelser om makar som tillsammans deltar i näringsverksamhet finns i 60 kap.

[K14]22 §  Bestämmelser om att underskott skall dras av samma beskattningsår finns i fråga om

  • kapitalvinst vid försäljning av näringsfastighet i 45 kap. 32 §, och
  • kapitalvinst vid försäljning av näringsbostadsrätt i 46 kap. 17 §.

[S2]Bestämmelser om att underskott får dras av samma beskattningsår finns i fråga om

[S3]Bestämmelser om att underskott skall dras av ett senare beskattningsår finns i fråga om

  • avdrag i näringsverksamheten följande år i 37 och 40 kap., och
  • avdrag för kvarstående underskott av avslutad näringsverksamhet i 42 kap. 34 §.

15 kap. Vad som skall tas upp i inkomstslaget

I inkomstslaget näringsverksamhet ska inkomster och utgifter som hör till sådan verksamhet tas upp. Kapitel 15 behandlar vad som ska betraktas som sådan inkomst.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)
näringsverksamhet

Huvudregel

[K15]1 §  Ersättningar för varor, tjänster och inventarier, avkastning av tillgångar, kapitalvinster samt alla andra inkomster i näringsverksamheten skall tas upp som intäkt.

[S2]Utöver bestämmelserna i detta kapitel finns bestämmelser om inkomster i 8, 17-39, 44-46, 48, 49-52, 55 och 60 kap.

[S3]Bestämmelser om värdering av inkomster i annat än pengar finns i 61 kap.Lag (2002:536).

I princip samtliga inkomster inom en näringsverksamhet skall tas upp till beskattning i detta inkomstslag. För fysiska personer ska dock inkomster enligt 13 kap.6-7 §§ tas upp i inkomstslaget kapital.

Har en tillgång sålts till underpris kan bedömning enligt 22 kap. om uttagsbeskattning och 23 kap. om underprisöverlåtelse bli aktuell.

Prop. 2009/10:33: Andra stycket innehåller en hänvisning till övriga kapitel med bestämmelser om inkomster. Hänvisningen kompletteras i förtydligande syfte med 47 kap. Någon ändring i sak är inte avsedd.

Prop. 2001/02:165: I paragrafen har gjorts en följdändring med anledning av att 48 a kap. som infördes genom lag 2001:1176 om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) inte gäller i inkomstslaget näringsverksamhet (prop. 2001/02:46, bet. 2001/02:SkU13).

  • RÅ 2007:50:En underprisöverlåtelse av en hel näringsverksamhet bestående av inventarier mot en ersättning som överstiger det skattemässiga värdet men understiger marknadsvärdet har ansetts medföra att överlåtarna skall ta upp ersättningen som intäkt av näringsverksamhet enligt 15 kap. 1 § inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2015 not 30:Ersättning till aktiebolag för inkomstbortfall på grund av avtalsbrott ansågs skattepliktig (förhandsbesked)
  • RÅ 2010:95:En återbetalning av ingående mervärdesskatt som tidigare dragits av som kostnad vid inkomsttaxeringen har ansetts utgöra en skattepliktig intäkt. Beskattning har skett det år som följer av god redovisningssed. Inkomsttaxering 2007.
  • HFD 2011 not 89:Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt , m.m. / I mål om beskattning av återbetalad ingående mervärdesskatt (prejudikatintresse) / Återbetalning av ingående mervärdesskatt som tidigare dragits av som kostnad vid inkomsttaxeringen ansågs utgöra en skattepliktig intäkt
  • HFD 2011:1:Återföring av negativ goodwill har ansetts utgöra skattepliktig intäkt. Inkomsttaxering 2005.
  • RÅ 2005:26:Medel, som en kommun har lämnat till ett av kommunen ägt aktiebolag och som detta bolag lämnat vidare till ett dotterbolag för att användas till täckande av underskott i kommunens kollektivtrafikverksamhet, har ansetts utgöra intäkt i näringsverksamhet i moderbolaget. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2012:51:Ett anslag från en stiftelse som på vissa villkor betalats ut för täckande av avdragsgilla utgifter i en ideell förenings näringsverksamhet har ansetts utgöra skattepliktig inkomst. Inkomsttaxering 2006 och 2007.
  • RÅ 2004:42:Underprisöverlåtelse av en hel näringsverksamhet bestående av fastigheter som utgör lagertillgångar mot en ersättning som överstiger det skattemässiga värdet men understiger taxeringsvärdet medför inte några beskattningskonsekvenser för överlåtaren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2015:48:Överlåtelse av fastighet till aktiebolag mot ersättning som understiger taxeringsvärdet har behandlats som gåva vid inkomstbeskattningen. Denna bedömning påverkas inte av utgången i stämpelskattemålet NJA 2013 s. 886 (I och II). I mål II också fråga om övertagande av latent skatteskuld ska beaktas vid tillämpning av den s.k. huvudsaklighetsprincipen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2013:569 (Förvaltare av alternativa investeringsfonder), 2011:1271 (Budgetpropositionen för 2012), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2009:1409 (Beskattning av utomlands bosatta artister, m.fl.), 2002:536 (Skatteregler mot handel med skalbolag), 2016:887 (Ett svenskt tonnagebeskattningssystem)

Medlemsavgifter

[K15]2 §  Föreningar skall inte ta upp medlemsavgifter som intäkt.

En medlemsavgift är närmast att jämföra med en ägares insättning i sitt bolag. Att beskatta en medlemsavgift skulle vara som att beskatta det ägaren sätter in som aktiekapital för att starta sitt företag.

För att medlemsavgiften ska vara skattefri krävs dock att den verkligen är en medlemsavgift, och inte ersättning för utförda tjänster.

  • HFD 2014 not 81:Fackförbunds verksamhet avseende ackordskontroll ansågs skattepliktig (förhandsbesked) / Fackförbunds verksamhet avseende ackordskontroll ansågs vara skattepliktig näringsverksamhet
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Förbjudna lån

[K15]3 §  Om penninglån har lämnats i strid med 12 kap. 7 § aktiebolagslagen (1975:1385) eller 11 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., skall lånebeloppet tas upp som intäkt hos låntagaren eller hos en juridisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag som är låntagare, om det inte finns synnerliga skäl mot detta.

Enligt 13 kap. 3 § ska de lån som behandlas i paragrafen och ges till juridiska personer ingå i inkomstslaget näringsverksamhet. Enligt denna paragraf (15 kap. 3 §) är de att betrakta som en inkomst, och beskattas hos låntagaren.

Ges lånet till ett handelsbolag ska det (i vanlig ordning) beskattas hos dennes ägare. Lånet beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet om ägaren är juridisk person (enligt denna paragraf ihop med 13 kap. 3), och i inkomstslaget tjänst om ägaren är en fysisk person (se 10 kap. 3 §)

För fysisk person tas inkomsten upp i inkomstslaget tjänst enligt 10 kap. 3 § 3 p.

Prop. 2005/06:39: Se kommentaren ovan till 11 kap. 45 §.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2005:1142 (Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet), 2009:1412 (Ändrade regler om beskattning av vissa penninglån och slopande av avdragsrätten för ränta på sådana lån)

Förmåner för delägare i privatbostadsföretag

[K15]4 §  Sådan förmån av att få utnyttja en fastighet som den skattskyldige har i egenskap av delägare i ett privatbostadsföretag skall inte tas upp. Utgifter i näringsverksamheten som hänför sig till utnyttjandet skall ändå dras av.

Ersättningar från personalstiftelser

[K15]5 §  Ersättning som en arbetsgivare får från en personalstiftelse skall tas upp. Detta gäller dock inte ersättning som hänför sig till en sådan överföring till stiftelsen som arbetsgivaren inte fått dra av. Om en sådan överföring gjorts, skall mottagen ersättning i första hand anses avse denna.

Här avses sådan personalstiftelse som regleras i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Mervärdesskatt

[K15]6 §  Vad som motsvarar utgående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) skall inte tas upp. I 16 kap. 16 § finns bestämmelser om avdrag för det fall att skatten ändå har tagits upp samt för det fall denna sätts ned.

[S2]Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid redovisningen av mervärdesskatt har dragit av ingående skatt enligt 9 kap. 8 § mervärdesskattelagen, skall beloppet tas upp till den del de utgifter som avdraget avser har dragits av omedelbart vid taxeringen.

[S3]Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid redovisningen av mervärdesskatt har dragit av ingående skatt på grund av jämkning enligt 8 a kap. eller 9 kap.9-13 §§mervärdesskattelagen, skall summan av jämkningsbeloppen för den återstående korrigeringstiden tas upp till den del jämkningen avser mervärdesskatt på sådana utgifter som har dragits av omedelbart vid taxeringen. Lag (2000:1356).

Utgående moms är det som näringsidkare lägger på en faktura och sedan betalar in till staten. Moms tas som huvudregel inte upp som inkomst, och dras heller inte av som utgift, det är inte en del av näringsidkarens omsättning utan hanteras främst administrativt av denne.

I vissa fall är det inte så enkelt, till exempel då en näringsidkare för viss verksamhet går från att vara momsfri till att bli momspliktig (se 9 kap.mervärdesskattelagen. Frivillig skattskyldighet för vissa fastighetsupplåtelser), och de situationerna hanteras enligt denna paragraf.

Prop. 1999/2000:82: Sista ledet i andra meningen i första stycket har tagits bort i konsekvens med att återföringsbestämmelsen i 16 kap. 6 § föreslås slopade.

Ändrad: SFS 2000:502 (Mervärdesskatt vid överlåtelse och nyttjande av fastigheter), 2000:1356 (Inkomstskatteregler vid ändrad skattskyldighet till mervärdesskatt), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Återföring av vissa avdrag

[K15]7 §  I 16 kap. 3 § finns bestämmelser om återföring av avdrag för framtida garantiutgifter.

[S2]I 16 kap.17, 18 och 29 §§ finns bestämmelser om återföring av avdrag för avsättning för egenavgifter och vid nedsättning av skatter och avgifter.

Sjukpenning m.m.

[K15]8 §  Följande ersättningar i samband med sjukdom m.m. skall tas upp, om de grundar sig på förvärvsinkomst på grund av näringsverksamhet:

  1. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,
  2. sjukpenning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän, och
  3. smittbärarpenning enligt lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare.

Grupplivförsäkringar m.m.

[K15]9 §  Förmån av grupplivförsäkring, avtalsgruppsjukförsäkring och trygghetsförsäkring vid arbetsskada skall inte tas upp, om försäkringen grundar sig på avtal som träffats mellan försäkringsföretag och Lantbrukarnas riksförbund åren 1978 och 1986, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund år 1986, Sveriges fiskares riksförbund år 1983 respektive Svenska samernas riksförbund år 1986. Ersättningar som betalas ut på grund av sådana avtalsgruppsjukförsäkringar och trygghetsförsäkringar skall däremot tas upp.

Inkomster i samfällighet

[K15]10 §  Har en näringsfastighet del i en annan svensk samfällighet än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket, behöver fastighetens andel av samfällighetens intäkter och kostnader inte tas upp, om intäkterna med mindre än 600 kronor överstiger de utgifter som omedelbart skall dras av som kostnad.

[S2]Första stycket gäller inte kapitalvinster och kapitalförluster. Lag (2003:1206).

16 kap. Vad som skall dras av i inkomstslaget näringsverksamhet

Huvudregel

[K16]1 §  Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster skall dras av som kostnad. Ränteutgifter och kapitalförluster skall dras av även om de inte är sådana utgifter.

[S2]Utöver bestämmelserna i detta kapitel finns bestämmelser om avdrag i 9, 17-25 a, 28-40, 44-46, 48, 49-52, 55 och 60 kap.Lag (2003:224).

Att utgifter för inkomsternas förvärv och bibehållande får dras som kostnad innebär att det måste finnas ett samband med en skattepliktig verksamhet. Utgiften ska ha haft till syfte att ge inkomster, men syftet måste inte ha lyckats för att ge rätt att dra av kostnaden.

Situationer då det finns risk att en utgift felaktigt betraktas som en utgift som kommer att få dras av är t.ex. i samband med företagsuppköp (om det handlar om utgift för förvärv snarare än drift av näringsverksamhet), personliga levnadsomkostnader eller sponsring.

Se även kap. 9 som behandlar utgifter som inte får dras av.

Prop. 2011/12:17: Andra stycket ändras så att hänvisningarna till de kapitel som innehåller bestämmelser om avdrag nu inte längre omfattar 27 kap. eftersom 27 kap. 6 a § upphör att gälla.

Prop. 2008/09:37: Andra stycket ändras så att hänvisningarna till de kapitel som innehåller bestämmelser om avdrag nu även omfattar 27 kap.

Prop. 2001/02:165: Ändringen är av samma slag som ändringen i 15 kap. 1 §.

  • HFD 2018:37:Ett aktiebolag, som förvärvat aktier i ett annat bolag och som i samband därmed tecknat en s.k. transaktionsförsäkring, har medgetts avdrag för utgiften för premien. Förhandsbesked om inkomstskatt.
  • HFD 2018:55:Ett företag som haft utgifter för klimatkompensation och marknadsfört kompensationen vid försäljning av företagets produkter har medgetts avdrag såsom för marknadsförings-kostnader.
  • RÅ 2010 not 23:Avdrag fick göras för engångsbelopp avseende resterande pensionsskuld (förhandsbesked) / Engångsbelopp avseende resterande pensionsskuld hänfördes till pensioner och liknande ersättningar enligt skatteavtalet med Schweiz / Avtalet med Schweiz (engångsbelopp avseende resterande pensionsskuld hänfördes till pensioner och liknande ersättningar, förhandsbesked) / Engångsbelopp avseende resterande pensionsskuld hänfördes enligt skatteavtalet med Schweiz till pensioner och liknande ersättningar (förhandsbesked). / Den omständigheten att förhandsbesked inte kan meddelas i fråga om tillämpningen av lagen om beskattning av utomlands bosatta hindrade inte att förhandsbesked lämnades eftersom sökanden kunde begära att bli beskattad enligt inkomstskattelagen
  • HFD 2014:10:Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2012:38:En enskild näringsidkare har medgetts avdrag för utgifter för egen utbildning. Inkomsttaxering 2007.
  • RÅ 2006:44:Ett aktiebolags arvode till likvidator har i sin helhet ansetts som en avdragsgill utgift. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2008:86:Vitesbelopp som en arbetsgivare betalat för en anställds räkning på grund av att den anställde genom sin anställning brutit mot en s.k. konkurrensklausul har hos arbetsgivaren setts som en avdragsgill allmän driftskostnad och inte som en personalkostnad. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2008:84:Ett dotterbolag har uttagsbeskattats för räntefri utlåning till sitt moderbolag (I). Moderbolaget har medgetts avdrag som för räntekostnad med samma belopp som dotterbolaget har uttagsbeskattats för (II). Inkomsttaxering 2001.
  • RÅ 2005:37:Fackförbund har ansetts skattskyldigt för inkomst från försäljning av annonsplatser i en medlemstidning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2009:48:Utgifter avseende extern rådgivning i anslutning till ett offentligt uppköpserbjudande har ansetts utgöra avdragsgilla förvaltningsutgifter. Inkomsttaxering 2002.
  • RÅ 2004:83:Ersättning i form av egna aktier i ett bolag till anställda i bolaget har ansetts avdragsgill som lönekostnad. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2010:33:Utgifter för reklamgåvor vars värde uppgått till högst 350 kr inklusive mervärdesskatt har ansetts vara avdragsgilla. Inkomsttaxering 2002.
  • HFD 2014:62:Ett företag vars verksamhet är inriktad på ekologiska produkter har inte fått avdrag för utgifter för att kompensera för den klimatpåverkan som följer av bolagets transporter. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2008:57:En personalstiftelse har uttagsbeskattats för uthyrning till underpris av semesterbostäder till stiftelsens destinatärer. Uttagsbeskattning har inte skett för perioder då bostäderna varit outhyrda. Stiftelsen har inte medgetts avdrag som för lönekostnad eller för socialavgifter. Inkomsttaxering 2003.
  • RÅ 2010:67:Det förhållandet att ett lån lämnats från moderbolag till dotterbolag har beaktats vid bedömningen av vad som kan godtas som avdragsgill ränta för lånet. Eftertaxering för 2001 samt inkomsttaxering 2002-2003.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2002:536 (Skatteregler mot handel med skalbolag), 2008:1063 (Förändrade regler om underprisöverlåtelser för handelsbolag och för lagerandelar i byggnadsrörelse), 2011:1510 (Slopade Lundinregler och vissa andra skatteåtgärder för företag)

Representation

[K16]2 §  Utgifter för representation och liknande ändamål skall dras av bara om de har omedelbart samband med näringsverksamheten, såsom då det uteslutande är fråga om att inleda eller upprätthålla affärsförbindelser eller liknande eller då utgifterna avser jubileum eller personalvård. Avdraget får inte överstiga vad som kan anses skäligt. För utgifter för lunch, middag eller supé får avdraget inte överstiga 90 kronor per person och måltid med tillägg för mervärdesskatt till den del denna inte skall dras av enligt 8 kap. eller återbetalas enligt 10 kap.mervärdesskattelagen (1994:200).

Kravet att representationen ska ha ett omedelbart samband med verksamheten innebär att syftet med representationen ska vara affärsmässigt. Om något annat intresse spelar in kan det innebära att avdrag inte medges, exempelvis om affärsvänner inkluderas i en skattskyldigs födelsedagsfest.

Utöver grundkravet på omedelbart samband finns även beloppsgränser för hur mycket av represenationen som får dras av. Utöver beloppsgränserna som tas upp i paragrafen finns även för t.ex. kringkostnader i samband med personalfest (180kr).

Läs mer i Skatteverkets allmänna råd om representation SKV A 2004:5

  • RÅ 2010:33:Utgifter för reklamgåvor vars värde uppgått till högst 350 kr inklusive mervärdesskatt har ansetts vara avdragsgilla. Inkomsttaxering 2002.
Ändrad: SFS 2016:1055 (Budgetpropositionen för 2017), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Framtida garantiutgifter

Avdrag

[K16]3 §  Framtida garantiutgifter skall dras av enligt bestämmelserna i 4 eller 5 § med belopp som sätts av i räkenskaperna för att täcka risker med anledning av garantiåtagandena vid beskattningsårets utgång. Avdraget skall återföras det följande beskattningsåret.

I samband med försäljning av en vara eller tjänst åtar sig näringsidkaren ofta någon form av garantiansvar. Det kan handla om en garanti som avtalats mellan näringsidkaren och dennes kund, eller en garanti som följer av lag. Enligt god redovisningssed ska garantiåtaganden sättas av i bokföringen i den mån man räknar med att de kommer att realiseras. Har avsättning gjorts är det möjligt att helt eller delvis dra av åtagandet såsom en utgift. Året efter att avsättningen gjorts återförs den till beskattning, samtidigt som de faktiska garantiutgifterna det året får dras av enligt huvudregeln (16 kap. 1 §).

Hur mycket av avsättningen som får dras av regleras i 4-5 §§. I 4 § finns huvudregeln om hur avsättningarna beräknas, i 5 § listas omständigheter som kan göra att avsättningarna får dras av till ett högre belopp än vad som gäller enligt 4 §. Avdraget får aldrig vara större än vad som satts av i bokföringen.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Schablonregeln

[K16]4 §  Avdraget för framtida garantiutgifter får inte överstiga kostnaderna under beskattningsåret på grund av garantiåtaganden bortsett från förändringen av avsättningen för framtida garantiutgifter. Om garantitiden är kortare än två år, får avdraget inte överstiga så många tjugofjärdedelar av det sammanlagda beloppet av kostnader som garantitiden utgör i månader. Brutet månadstal bortfaller.

[S2]Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, skall avdraget justeras i motsvarande mån.

Utredningsregeln

[K16]5 §  Avdrag skall göras med ett högre belopp än som följer av 4 §, om ett betydligt större avdrag är motiverat med hänsyn till att

  • näringsverksamheten är nystartad,
  • garantiåtagandena avser ett eller ett fåtal mycket stora tillverkningsobjekt eller arbeten,
  • en betydande ökning av garantiåtagandenas omfattning skett under beskattningsåret,
  • produktsammansättningen avsevärt ändrats under året,
  • en väsentlig del av garantiåtagandena avser en tid som betydligt överstiger två år, eller
  • någon annan liknande omständighet finns.

Utbränt kärnbränsle

[K16]6 §  Företag som driver en kärnkraftsanläggning skall dra av belopp som sätts av i räkenskaperna för att täcka sådana utgifter för framtida hantering av utbränt kärnbränsle, radioaktivt avfall och liknande som avser verksamheten före beskattningsårets utgång. Detsamma gäller företag som mot förskottsbetalning åtar sig att svara för framtida utgifter för sådan hantering. Avdraget skall återföras det följande beskattningsåret.

[S2]Avdrag enligt första stycket får inte göras för hanteringsutgifter som företaget kan räkna med att få ersättning för enligt 8 § lagen (1992:1537) om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m.

Prop. 2005/06:183: Ändringen innebär att hänvisningen till finansieringslagen byts ut mot en motsvarande hänvisning till lagen om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet.

Ändrad: SFS 2006:650 (Finansieringen av kärnavfallets slutförvaring)

Utgifter för fusion eller fission

[K16]7 §  Utgifter som överlåtande och övertagande företag har i samband med fusion eller fission skall dras av.

Avdragsrätten kommer sig av att fusion och fission i normalfallet är motiverad av företagsekonomiska skäl samt uppkommer under driften av företaget snarare än bildandet.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Organisationsutgifter

[K16]8 §  Utgifter som ett aktiebolag har i samband med aktieutdelning och förändring av aktiekapitalet samt andra utgifter för bolagets förvaltning skall dras av. Utgifter som en ekonomisk förening har i samband med förändring av föreningens medlems- och förlagsinsatser samt andra utgifter för föreningens förvaltning skall dras av.

Bestämmelsen omfattar endast utgifter efter bolagets bildande. Utgifter innan företagets bildande är inte driftskostnader, utan ses som kapitalinsats. För de begränsade avdragsmöjligheter som finns för dessa utgifter, se 16 kap. 36 §.

Prop. 2011/12:17: Paragrafen är ny. Bestämmelserna i paragrafen ska motsvara 44 kap. 23 § men i stället gälla för andelar som är lager. I 44 kap. 23 § anges att bara verkliga kapitalförluster ska anses som kapitalförluster. Den bestämmelsen gäller bara för kapitaltillgångar. Principen om att avdrag bara får göras för verklig förlust är etablerad och praxis på området är omfattande. Praxis har inneburit att förlusten ska justeras för vissa värdeöverföringar, se t.ex. RÅ ...

  • RÅ 2006:44:Ett aktiebolags arvode till likvidator har i sin helhet ansetts som en avdragsgill utgift. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2009:48:Utgifter avseende extern rådgivning i anslutning till ett offentligt uppköpserbjudande har ansetts utgöra avdragsgilla förvaltningsutgifter. Inkomsttaxering 2002.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2011:68 (Nya skatteregler för försäkringsföretag)

Forskning och utveckling

[K16]9 §  Utgifter för forskning och utveckling som har eller kan antas få betydelse för näringsverksamheten skall dras av. Detta gäller även utgifter för att få information om sådan forskning och utveckling.

[S2]Bestämmelserna i denna lag om att utgifter för anskaffning av vissa tillgångar skall dras av genom årliga värdeminskningsavdrag tillämpas också på utgifter som avses i första stycket.

Affärsmässigt motiverade kostnader är avdragsgilla enligt 16 kap. 1 §. För att vara avdragsgillt enligt den regeln måste utgiften ha ett ganska direkt samband med inkomsterna, något som ibland är svårt då det gäller FoU-kostnader. Ett företag kanske vill stötta ett universitet som ägnar sig åt forskning som skulle kunna underlätta företagets framtida drift. Enligt huvudregeln skulle det sannolikt inte vara en utgift som kan dras av, däremot kan det vara möjligt enligt denna regel. Det krävs fortfarande att utgiften har ett visst samband med verksamheten, det har uttryckts som att givaren ska ha ett ”rimligt intresse” av forskningen, eller som det är formulerat i paragrafen som att det ”har eller kan antas få betydelse för näringsverksamheten”. I rättsfallet RÅ 1976 ref. 105 fick Stora Kopparbergs Bergslags AB avdrag för bidrag till Världsnaturfondens projekt Levande skog, men nekades avdrag för bidrag till projekten Varg, Utter, Sälen i Östersjön, Rovfågelcentral och Linné.

Till skillnad mot vad som gäller för utbildning är även grundforskning en sådan utgift som får dras av. Exempel på annat som får dras av är målinriktad forskning och utvecklingsarbete.

  • HFD 2016:19:Ett bolag som bedriver kapitalförvaltning med inriktning mot hälso- och sjukvårdsområdet har medgetts rätt till avdrag för utgifter för medicinsk forskning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2011:1271 (Budgetpropositionen för 2012), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Bidrag till Tekniska museet

[K16]10 §  Bidrag till Stiftelsen Tekniska museet skall dras av.

Avgifter och bidrag till Svenska Filminstitutet

[K16]11 §  Avdrag skall göras för sådana avgifter och bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet som avses i ett avtal som träffats den 3 september 1992 mellan å ena sidan staten och å andra sidan Sveriges Biografägareförbund, Folkets Husföreningarnas Riksorganisation, Riksföreningen Våra Gårdar, Sveriges Filmuthyrareförening u.p.a., Föreningen Sveriges Filmproducenter, Sveriges Videodistributörers Förening (VHF), VideoHandelns Samarbetsorganisation (VHS), VIDSAM- Videouthyrarnas Samarbetsorganisation (VIDSAM), Sveriges Television AB och Nordisk Television AB.

Prop. 2012/13:22: Ändringarna i paragrafen är en följd av att ett nytt filmavtal, 2013 års filmavtal, ska börja gälla från och med den 1 januari 2013. Hänvisningen till det nuvarande filmavtalet ersätts med en hänvisning till 2013 års filmavtal. Hänsyn har vidare tagits till att vissa avtalsparter bytt namn respektive tillkommit i förhållande till det nuvarande avtalet.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2012:902 (Bättre villkor för svensk film), 2005:1146 (Fokus på film - en ny svensk filmpolitik)
Upphävd: SFS 2015:775 (Budgetpropositionen för 2016)

Bidrag till utvecklingsbolag

[K16]12 §  Bidrag som lämnas utan villkor till ett regionalt utvecklingsbolag eller dess moderbolag skall dras av, om utvecklingsbolaget med stöd av 1 § lagen (1994:77) om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag har fått rätt att pröva frågor om stöd till näringsidkare.

Regionala utvecklingsbolag har i uppgift att på regional nivå främja näringslivets utveckling. Detta kan ske genom rådgivning kring affärsverksamheten, stöd till nyföretagare, utbildning, feedback på affärsplan och riktade stöd. Exempel på ett sådant bolag är Almi.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Avgifter till arbetsgivarorganisationer

[K16]13 §  Avgifter till arbetsgivarorganisationer skall dras av till den del de avser medel för konfliktändamål. Bedömningen av vad avgifterna avser får grundas på uppgifter i organisationens budget, om inte särskilda skäl talar mot det. Vid denna bedömning skall avgifterna i första hand anses bli använda för annat än konfliktändamål.

Paragrafen innebär ett avsteg från huvudregeln att medlemsavgifter inte får dras av, 9 kap. 2 §.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Avsättning till personalstiftelser

[K16]14 §  Belopp som förs över till en personalstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. skall dras av.

  • RÅ 2008:57:En personalstiftelse har uttagsbeskattats för uthyrning till underpris av semesterbostäder till stiftelsens destinatärer. Uttagsbeskattning har inte skett för perioder då bostäderna varit outhyrda. Stiftelsen har inte medgetts avdrag som för lönekostnad eller för socialavgifter. Inkomsttaxering 2003.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Arbetsrättsliga skadestånd

[K16]15 §  Skadestånd får inte dras av, om de grundas på lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller någon annan lag som gäller förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare och avser annat än ekonomisk skada.

Utgiften anses inte som en naturlig del av verksamheten, det är snarare tvärtom.

Det är inte möjligt att motsatsvis dra slutsatsen att samtliga andra skadestånd är avdragsgilla.

Mervärdesskatt

[K16]16 §  Sådan ingående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) som medför rätt till avdrag enligt 8 kap. eller återbetalning enligt 10 kap. nämnda lag får inte dras av.

[S2]Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid redovisningen av mervärdesskatt har återfört ingående skatt på grund av jämkning enligt 8 a kap. eller 9 kap.9-13 §§mervärdesskattelagen, skall summan av jämkningsbeloppen för den återstående korrigeringstiden dras av till den del jämkningen avser mervärdesskatt på sådana utgifter som har dragits av omedelbart vid taxeringen.

[S3]Mervärdesskatt skall dras av om skatten avser utgående skatt som i strid med 15 kap. 6 § första stycket har tagits upp som intäkt och som har betalats in till staten. Om denna mervärdesskatt sätts ned skall motsvarande del av avdraget återföras. Lag (2000:1356).

Prop. 1999/2000:82: I 16 kap. 16 § andra stycket första strecksatsen och tredje stycket finns bestämmelser om hur den situationen skall behandlas då ersättningen för en omsättning inte redovisats som skattepliktig, men senare visat sig vara skattepliktig. Det belopp som tidigare felaktigt redovisats som intäkt och inte utgående skatt får dras av om det betalas in som utgående skatt till staten. Dessa bestämmelser har förts ihop i andra stycket och den bestämmelse i andra stycket andra strecksatsen som rör återföring ...

Ändrad: SFS 2000:502 (Mervärdesskatt vid överlåtelse och nyttjande av fastigheter), 2000:1356 (Inkomstskatteregler vid ändrad skattskyldighet till mervärdesskatt), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Särskilda skatter och avkastningsskatt på pensionsmedel

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K16]17 §  Särskilda skatter och avgifter som avser näringsverksamheten skall dras av. Om skatten eller avgiften sätts ned, skall motsvarande del av avdraget återföras det beskattningsår då debiteringen ändras. I 9 kap. 4 § finns en bestämmelse om att skatt enligt lagen (2004:629) om trängselskatt inte får dras av.

[S2]Avkastningsskatt som beräknas på avsättning i balansräkning med tilllämpning av 3 § fjärde stycket lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel skall dras av. Om skatten sätts ned, skall motsvarande del av avdraget återföras det beskattningsår då debiteringen ändras. Om skatten sätts ned genom avräkning av utländsk skatt, hindrar detta inte att hela skattebeloppet dras av.

[S3]I 29-31 §§ finns bestämmelser om egenavgifter. Lag (2004:634).

Prop. 2007/08:55: I ett nytt tredje stycke införs avdragsrätt för avkastningsskatt på värdet av ett avtal om tjänstepension som meddelas av ett utländskt tjänstepensionsinstitut och som jämställs med en pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Att avdragsrätten endast avser avkastningsskatt som är hänförlig till avtal med tjänstepensionsinstitut som är etablerade inom EES följer av den föreslagna definitionen ...

Prop. 2003/04:145: En ny mening har fogats till första stycket vilken hänvisar till det generella avdragsförbudet för trängselskatt i 9 kap. 4 §. Se kommentaren under 9 kap. 4 §.

  • HFD 2011 not 42:Pensionsförsäkringspremier ska ingå i beskattningsunderlaget för det beskattningsår då premien ska dras av vid inkomsttaxeringen (förhandsbesked) / Avdrag för pensionsförsäkringspremier avseende pensioner intjänade under ett visst år medges om de betalats senast då självdeklarationen för det året skulle ha lämnats / Särskild löneskatt på pensionskostnader (pensionsförsäkringspremier ska ingå i beskattningsunderlaget för det beskattningsår då premien ska dras av vid inkomsttaxeringen / Avdrag för pensionsförsäkringspremier avseende pensioner intjänade under ett visst år medges om de betalats senast då självdeklarationen för det året skulle ha lämnats (förhandsbesked)
  • RÅ 2004:133:Vid tillämpning av lagen om särskild löneskatt på pensionskostnader har beskattningsunderlaget inte påverkats när ökningen av ett aktiebolags pensionsåtagande redovisats i balansräkningen men inte i en sådan delpost som avses i 8 a § lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Förhandsbesked.
Ändrad: SFS 2011:1271 (Budgetpropositionen för 2012), 2001:1176 (Ändringar i de särskilda skattereglerna för vissa andelsägare i fåmansföretag m.m.), 2008:134 (Nya skatteregler för pensionsförsäkring, m.m.), 2005:1170 (Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet), 2007:618 (Införande av trängselskatt i Stockholm), 2004:634 (Trängselskatt)

Utländska skatter

[K16]18 §  Betald utländsk skatt skall dras av enligt bestämmelserna i 19 §. Skatt som avser inkomster som beskattats i en utländsk stat och som inte skall tas upp som intäkt i Sverige skall dock inte dras av. Inte heller skatt som avser inkomster som skall undantas från beskattning i Sverige på grund av skatteavtal skall dras av.

[S2]Återbetalas skatten, skall motsvarande del av avdraget återföras. Lag (2001:1176).

Bedrivs näringsverksamheten i någon del internationellt kan det hända att fler än ett land har skatteanspråk på inkomsten. I första hand lindras den internationella dubbelbeskattningen genom dubbelbeskattningsavtal, det täcker dock inte alla inkomster, och i vissa fall kommer näringsidkaren ändå vara tvungen att betala skatt på en inkomst som även är skattskyldig i Sverige. I det fallet har näringsidkaren rätt att dra av kostnaden för den skatten enligt 18-19 §§.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2008:1351 (Undvikande av internationell dubbelbeskattning), 2001:1176 (Ändringar i de särskilda skattereglerna för vissa andelsägare i fåmansföretag m.m.)

[K16]19 §  Utländsk särskild skatt som avser näringsverksamheten skall dras av.

[S2]Allmän skatt till en utländsk stat, utom sådan som belöper sig på lågbeskattade inkomster som beskattas enligt 39 a kap., skall dras av, om den har betalats av en obegränsat skattskyldig person eller en begränsat skattskyldig person med fast driftställe i Sverige på inkomster som anses ha sitt ursprung i den utländska staten. Med allmän skatt till en utländsk stat likställs skatt till en utländsk delstat, provins eller kommun.

[S3]Med skatt på inkomster likställs skatt på sådan förmögenhet som de inkomster som avses i andra stycket kommer från. Detta gäller dock inte om skatten huvudsakligen har karaktären av engångsskatt. Lag (2003:1086).

Prop. 2008/09:63: I dessa paragrafer föreskrivs att en skattskyldig, efter begäran, får avdrag för utländska allmänna skatter, utom sådana skatter på lågbeskattade inkomster som beskattas enligt 39 a kap. Avdraget för utländsk allmän skatt är därmed inte längre indispositivt. Den skattskyldige får således en möjlighet att underlåta att begära sådant avdrag och i stället bara begära avräkning enligt bestämmelserna i lagen (1986:468) om avräkning av ...

Prop. 2003/04:10: Utländsk allmän skatt som belöper sig på lågbeskattade inkomster får inte dras av vid beräkningen av överskottet från en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster. I stället får avräkning ske för sådan skatt, se avsnitt 10. Avdragsförbudet gäller såväl vid beräkningen av nettoinkomsten av lågbeskattade inkomster hos den utländska juridiska personen enligt 39 a kap. 6 § som vid beräkningen av delägarens andel ...

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2008:1351 (Undvikande av internationell dubbelbeskattning), 2003:1086 (Ändrade regler för cfc-beskattning), 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner)

Förluster av kontanta medel

[K16]20 §  Förluster av kontanta medel genom brott får dras av bara om det klart framgår att förutsättningarna för avdrag är uppfyllda. Avdrag för förlust av kontanta medel genom stöld eller rån får inte göras med större belopp än vad som motsvarar normalt innehav av kontanter i näringsverksamheten, om det inte finns särskilda skäl.

Paragrafen innebär i princip inte en vidare avdragsrätt än vad som redan gäller enligt 16 kap. 1 §, utan är snarare ett förtydligande. För näringsidkare med kontanthantering finns alltid en viss risk för stöld, vilket innebär att det för inkomsternas intjänande ingår en ”kalkylerad risk för förlust av kontanter på grund av brott”. Rätten till avdrag är inte absolut, utan endast det som innebär ett ”sedvanligt innehav av kontanter i verksamheten” (citat Prop. 1996/97:154). Som sådant ses exempelvis en dagskassa eller kontanta medel motsvarande en dags utgifter i verksamheten.

Det är den skattskyldiges ansvar att visa att förlusten skett genom brott och vad beloppet var. Ett grundläggande krav är att polisanmälan görs då brottet upptäcks. Den skattskyldige ska även kunna visa förlustens storlek genom t.ex. bokföring eller kassaregister.

Lantmäteriförrättningsutgifter

[K16]20 a §  Lantmäteriförrättningsutgifter för omarrondering som är ett led i jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering skall dras av omedelbart. Lag (2003:342).

Brandförsäkringar för all framtid

[K16]21 §  Om en brandförsäkring tas för all framtid och premien enligt försäkringsavtalet betalas på en gång, skall bara fem procent av premien dras av.

[S2]Om premien enligt försäkringsavtalet i stället skall betalas under ett bestämt antal år med lika stort belopp varje år, skall avdrag göras vart och ett av dessa år enligt följande tabell:

[S3]Det hela antal år från avtalets ingående under vilka premien skall betalas Avdrag i procent av den för året betalda premien

[S4]högst 4 år 5 % 5 till och med 7 år 10 % 8 " " " 10 år 15 % 11 " " " 13 år 20 % 14 " " " 16 år 25 % 17 " " " 19 år 30 % 20 " " " 23 år 35 % minst 24 år 40 %

Hälso- och sjukvård m.m.

[K16]22 §  Utgifter för sådan hälso- och sjukvård i Sverige som inte är offentligt finansierad får inte dras av. Utgifterna skall dock dras av om de avser en anställd, en enskild näringsidkare eller en delägare i ett svenskt handelsbolag som inte omfattas av den offentligt finansierade vården enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller någon annan svensk författning.

[S2]Utgifter för hälso- och sjukvård och läkemedel utomlands skall dras av om de uppkommit vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands. Lag (2003:1194).

Prop. 2017/18:131: Ändringarna i första stycket innebär att avdragsförbudet för utgifter för sådan hälso- och sjukvård i Sverige som inte är offentligt finansierad och som avser anställda upphör. För enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag kvarstår nuvarande begränsningar i avdragsrätten.

Ändringarna i andra stycket innebär att det inte längre krävs att utgifter för hälso- och sjukvård och läkemedel utomlands som avser anställda uppkommit vid insjuknande i samband med ...

Ändrad: SFS 1999:1230 (Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken), 1999:1230 (Inkomstskattelagen), 1999:1230 (Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande), 1999:1230 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2018:523 (Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård), 2003:1194 (Förmån av tandvård och övertagande av pensionsutfästelser m.m.)

[K16]23 §  Utgifter för företagshälsovård, för vaccinationer som betingas av näringsverksamheten och för sådan nödvändig tandbehandling som avses i 11 kap. 18 § skall dras av.

[K16]24 §  Utgifter för arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder skall dras av, om arbetsgivaren skall svara för dem enligt 22 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring eller rehabiliteringen syftar till att den anställde skall kunna fortsätta att förvärvsarbeta. Avdrag för sådana utgifter skall också göras av en enskild näringsidkare eller av en delägare i ett svenskt handelsbolag, om rehabiliteringen syftar till att han skall kunna fortsätta sitt förvärvsarbete. Även utgifter för förebyggande behandling skall dras av, om behandlingen har ett sådant syfte.

Grupplivförsäkringar

[K16]25 §  Premie för grupplivförsäkring som en näringsidkare tecknar för egen del skall dras av.

[S2]Om försäkringsersättningen utfaller efter väsentligt förmånligare grunder än vad som gäller enligt grupplivförsäkring för statligt anställda, skall bara den del av premien dras av som kan anses motsvara förmåner enligt grupplivförsäkring för statligt anställda.

Reseskyddsförsäkringar

[K16]26 §  Premie för reseskyddsförsäkring avseende resor som en näringsidkare gör i näringsverksamheten skall dras av.

Utgifter för resor med egen bil

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K16]27 §  Utgifter för resor som en näringsidkare gör med egen bil i näringsverksamheten skall dras av med 1 krona och 70 öre för varje kilometer. Detta gäller dock inte om bilen är en tillgång i näringsverksamheten.

[S2]Om en sådan delägare i ett svenskt handelsbolag som skall uttagsbeskattas för bilförmån från bolaget använder bilen för resor i näringsverksamheten och betalar samtliga utgifter för drivmedel som är förenade med resorna, skall utgifter för dieselolja dras av med 60 öre för varje kilometer och utgifter för annat drivmedel med 90 öre för varje kilometer. Lag (2004:1055).

Arbetsresor

[K16]28 §  I fråga om utgifter för resor till och från arbetsplatsen och begränsning i avdragsrätten för sådana utgifter tillämpas bestämmelserna i 12 kap.2 och 26-30 §§. Om den skattskyldige har utgifter för sådana resor både i inkomstslaget tjänst och i inkomstslaget näringsverksamhet, skall begränsningen avse de sammanlagda utgifterna och i första hand medföra en minskning av avdraget i inkomstslaget tjänst.

Ökade levnadskostnader vid resor i näringsverksamheten

[K16]28 a §  Om den skattskyldige har ökade levnadskostnader på grund av sådana resor i näringsverksamheten som är förenade med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten, tillämpas bestämmelserna om ökade levnadskostnader vid tjänsteresor i 12 kap. 7 §, 8 § första och andra styckena samt 10-13 och 16 §§. Vad som sägs i dessa bestämmelser om tjänsteresa skall i stället avse resa i näringsverksamheten.

[S2]När arbetet utanför den vanliga verksamhetsorten varit förlagt till samma ort under mer än tre månader i en följd, gäller inte första stycket längre. En resa i näringsverksamheten anses pågå i en följd om den inte bryts av uppehåll som beror på att arbetet förläggs till en annan ort under minst fyra veckor. Lag (2000:540).

Ökade levnadskostnader för yrkesfiskare

[K16]28 b §  En yrkesfiskare som i näringsverksamheten gör fiskeresor som är förenade med övernattning utanför hemorten skall dra av sina ökade levnadskostnader på grund av vistelsen utanför hemorten. Lag (2000:540).

Egenavgifter

[K16]29 §  Debiterade egenavgifter skall dras av till den del de avser näringsverksamheten. Om avgifterna sätts ned skall motsvarande del av avdraget återföras det beskattningsår då debiteringen ändras.

[S2]Avdrag skall dessutom göras för ett belopp som sätts av för att täcka egenavgifterna för beskattningsåret. Avdraget skall återföras det följande beskattningsåret. Lag (2000:1341).

För arbetsgivaren är de sociala avgifter som kallas arbetsgivaravgifter en del av lönekostnaden för näringsverksamheten, och därmed avdragsgilla. Den som istället betalar sociala avgifter i form av egenavgifter drar av dessa enligt 29-30 §§.

Arbetsgivaravgifter dras av enligt allmänna principer då det är en kostnad i verksamheten. Egenavgifter är lite speciella, det är visserligen skattemässigt en kostnad i verksamheten, men innan skatten räknats ut är det inte känt hur stor den kommer att vara. Egenavgifternas storlek är kända först då skatteuträkningen redan genomförts, vilket gör det svårt att få avdrag för dessa under samma år som de ska betalas. För att det inte ska leda till en orimlig beskattning då inkomster är ojämna finns möjlighet att dra att preliminärt belopp samma år som egenavgifterna ska betalas. Det brukar kallas schablonavdrag, och räknas ut enligt 30 § (schablonavdraget infördes efter att Astrid Lindgren skrev sin kända debattartikel om Pomperipossa i Monismanien, effekterna som uppstår då schablonavdrag inte görs brukar därför kallas Pomperipossa-effekter).

För den egna beskattningen är det inte så viktigt att vara insatt i varför egenavgifterna kräver en speciell behandling, däremot är det nyttigt att känna till de praktiska effekterna. Sammanfattningsvis kommer varje år under löpande verksamhet kommer innebära ett schablonavdrag för egenavgifter som löper på det året, samt ett återförande av schablonavdraget från året innan.

Exempel:

År 1.

Näringsidkaren räknar ut schablonavdraget för de egenavgifter som löper på beskattningsåret, och drar dessa ifrån verksamhetens överskott innan beskattningen. Uträkningen sker enligt 30 §. Det överskott näringsidkaren beskattas för blir lägre än om inget schablonavdrag hade gjorts.

Säg att näringsidkarens överskott är 100 000. Av dessa drar denne 25% och beskattas därefter endast för 75 000. En del av beskattningen är såklart egenavgifterna, vilka för enkelhetens skull avrundat blir 23 000 (31.42 * 75 000)

År 2.

Först återförs avdraget från föregående år till beskattning. Detta görs genom att jämföra schablonavdraget med de faktiska egenavgifterna och lägga skillnaden till överskottet. Från det nya överskottet dras sedan schablonavdrag och egenavgifter.

Detta år har näringsidkaren ett överskott på 200 000. Först återförs föregående års avdrag. Eftersom 25 000 undantogs från beskattning men skatten endast blev 23 000 ska 2000 återföras. Näringsidkarens överskott är därmed 202 000, och från dessa dras schablonavdrag med högst 25% samt egenavgifter på samma sätt som gjordes år ett.


Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner)

[K16]30 §  Avdrag enligt 29 § andra stycket skall beräknas på ett underlag som motsvarar överskottet i näringsverksamheten före avdraget minskat med

  1. sjukpenning eller annan ersättning som avses i 15 kap. 8 §, och
  2. inkomst som räknas som inkomst av anställning enligt 2 kap.3-5, 15 och 16 §§ lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.

[S2]Avdraget får uppgå till högst 25 procent av underlaget. För sådana inkomster eller skattskyldiga som avses i 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster får dock avdraget uppgå till högst 20 procent. Lag (2000:1341).

Denna paragraf behandlar hur avdraget som behandlas i 29 § räknas ut.

Vanligen är avdraget 25% av underlaget (=verksamhetens överskott – sjukpenning och pension). För den som har andra egenavgifter än 29,71 kan procentsatsen vara annan än 25%. Exempelvis har näringsidkare födda 1983 eller senare lägre egenavgifter, och gör därmed enbart avdrag med 14%.

Ändrad: SFS 1999:1230 (Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken), 1999:1230 (Inkomstskattelagen), 1999:1230 (Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande), 1999:1230 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner)

[K16]31 §  När det gäller svenska handelsbolag skall avdraget för egenavgifter beräknas för varje delägare för sig och avsättningarna göras hos delägarna.

Pensionsförsäkringar och pensionssparkonton

[K16]32 §  Premier för pensionsförsäkringar och inbetalningar på pensionssparkonton skall dras av i den omfattning som anges i 59 kap.

33 § Har upphävts genom lag (2001:1168).

Arbete i bostaden

[K16]34 §  Om en enskild näringsidkare använder en särskilt inrättad del av sin bostad i näringsverksamheten, skall en skälig del av utgifterna för hyra, värme m.m. dras av. Även andra utgifter för denna del av bostaden skall dras av, om de direkt orsakas av näringsverksamheten.

Kraven på vad som är ”särskilt inrättat” är höga. I princip räcker det inte att en del av bostaden är dedikerad till näringsverksamheten, det krävs även att den delen inte ska gå att använda privat. Ett kontorsrum i bostaden kommer därför inte medföra rätt till avdrag, då det även kan användas privat.

Om hyra m.m kan dras av finns även möjlighet att dra av andra kostnader, t.ex. reparationer och liknande. För sådana kostnader måste, förutom att första meningen i paragrafen är uppfylld, det även finnas ett direkt samband med näringsverksamheten. En allmänn reparation som skulle kunna genomförts även om näringsverksamhet inte bedrevs i lokalerna är därför inte avdragsgill enligt denna paragraf, däremot är det möjligt att dra av för kostnader för att sätta in skyltfönster, installera kraftigare ventilation o.dyl. Läs även Skatteverkets ställningstagande Enskild näring – lokal i privatbostadsfastighet.

Räntekostnader och tomträttsavgäld dras inte av om bostaden är en fastighet som näringsidkaren äger. Dessa dras istället av i inkomstslaget kapital.


Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K16]35 §  Om en enskild näringsidkare arbetar i sin bostad minst 800 timmar under beskattningsåret, får han dra av utgifter för bostaden, även om något särskilt utrymme inte har inrättats. Avdrag får göras med 2 000 kronor per år om arbetet utförs i en bostad på den skattskyldiges eller hans makes fastighet och med 4 000 kronor per år i annat fall. Är beskattningsåret längre eller kortare än tolv månader skall timantalet och beloppet justeras.

[S2]I antalet arbetade timmar får bara sådant arbete räknas med som det med hänsyn till arbetets karaktär är motiverat att utföra i bostaden. Även tillfälligt arbete som räknas till inkomstslaget tjänst får räknas med om det har nära samband med näringsverksamheten. Arbete som utförs av den skattskyldiges barn får räknas med bara om barnet har fyllt 16 år. Arbete som utförs av den skattskyldiges make får räknas med bara om makarna driver verksamheten gemensamt.

Utgifter innan en näringsverksamhet startar

[K16]36 §  När en fysisk person startar enskild näringsverksamhet skall han det första beskattningsåret dra av även sådana utgifter i verksamheten som han haft före starten. Han skall dra av utgifter som han har haft under det kalenderår som näringsverksamheten påbörjas och det föregående kalenderåret om utgifterna är av det slaget att omedelbart avdrag för dem skall göras i en näringsverksamhet.

[S2]Utgifterna får inte dras av till den del de

  1. dragits av på annat sätt,
  2. räknas in i anskaffningsvärdet eller anskaffningsutgiften för tillgångar som tillförs näringsverksamheten när denna påbörjas, eller
  3. motsvarar inkomster som har uppkommit i verksamheten under den tid som avses i första stycket och som inte har tagits upp som intäkt.

[S3]Avdraget får göras bara om det klart framgår att förutsättningarna för avdrag är uppfyllda. Lag (2000:540).

Omedelbart avdrag får göras för inventarier med en maximal ekonomisk livslängd om 3 år (korttidsinventarier) eller då anskaffningskostnaden är högst ett halvt prisbasbelopp.

Möjligheten att dra av för anskaffningskostnader upp till ett halvt prisbasbelopp innebär inte att det beloppet är gränsvärdet som totalt går att dra av, utan det är summan som gäller för varje utgift för sig. Det innebär att det totala avdraget kan vara betydligt högre än ett halvt prisbasbelopp, eftersom flera olika utgifter kan ha gjorts som var och en uppfyllde kravet på direkt avdrag. Det innebär även att det inte är möjligt att dra av upp till ett halvt prisbasbelopp för en utgift som varit högre, eftersom utgiften inte är av det slaget att omedelbart avdrag kan göras (dock kan det ändå vara möjligt att göra avdrag från en sådan utgift, om den ekonomiska livslängden är kortare än 3 år).

Om kostnaden är en kostnad för förvärv av näringsverksamheten är den inte avdragsgill.

Möjligheten att dra av för utgifter som uppstått innan verksamheten startades gäller enbart enskild näringsidkare. För övriga bolagsformer får avdrag enbart göras för utgifter som uppstått efter att bolaget startat.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

17 kap. Lager och pågående arbeten

Innehåll

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K17]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om

Prop. 2005/06:153: Andra strecksatsen justeras med hänsyn till de tillkommande paragraferna.

Prop. 2003/04:28: Paragrafen är en hänvisningsparagraf. Eftersom rubriken före 2 § ändras bör motsvarande ändring göras här.

Ändrad: SFS 2004:1332 (Skatteregler för elcertifikat och utsläppsrätter), 2003:1102 (Skatteregler om värdering av lager av finansiella instrument)

Definitioner

[K17]2 §  Med anskaffningsvärde, nettoförsäljningsvärde och återanskaffningsvärde avses i detta kapitel detsamma som i 4 kap. 9 § andra-fjärde styckenaårsredovisningslagen (1995:1554) eller i förekommande fall 4 kap. 5 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 4 kap. 4 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

[S2]Med verkligt värde avses i detta kapitel detsamma som i 4 kap. 14 a § andra stycket årsredovisningslagen. Lag (2003:1102).

Prop. 2009/10:235: Paragrafen innehåller definitioner av några begrepp som används i inkomstskattelagen.

Ändringen i tredje stycket är av samma slag som ändringen i 14 kap. 2 §.

Prop. 2005/06:174: Enligt paragrafens första stycke avses med anskaffningsvärde m.m. i det aktuella kapitlet detsamma som i 4 kap. 9 § andra–fjärde styckena årsredovisningslagen (1995:1554) eller i förekommande fall de övriga årsredovisningslagar som gäller för vissa typer av verksamheter. Enligt det nya tredje stycket skall för enskilda näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 ...

Prop. 2003/04:28: Ändringen i första stycket föranleds av den nya terminologi som föreslås införd i årsredovisningslagen (1995:1554, ÅRL) genom prop. 2002/03:121. Det bör noteras att det som tidigare kallades verkligt värde benämns nu nettoförsäljningsvärde.

Genom det nya andra stycket slås fast att det nya uttrycket ”verkligt värde” skall ha samma betydelse ...

Ändrad: SFS 2010:1528 (Enklare redovisning), 2006:908 (Förenklade skatteregler med anledning av ny redovisningslagstiftning), 2003:1102 (Skatteregler om värdering av lager av finansiella instrument)

Lager

Huvudregler

[K17]3 §  En tillgång som är avsedd för omsättning eller förbrukning (lagertillgång) får inte tas upp till lägre värde än det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet, om inte annat följer av 4 §. Om det finns särskilda skäl, får återanskaffningsvärdet, i förekommande fall med avdrag för inkurans, eller något annat värde som är förenligt med 2 kap.2 och 3 §§årsredovisningslagen (1995:1554) användas i stället för nettoförsäljningsvärdet. Särskilda bestämmelser om djur i jordbruk och renskötsel finns i 5 §. Bestämmelser om nedskrivning på rätt till leverans finns i 22 §.

[S2]När anskaffningsvärdet bestäms, skall de lagertillgångar som finns kvar i lagret vid beskattningsårets utgång anses vara de som anskaffats eller tillverkats senast. Lag (2003:1102).

Prop. 2005/06:174: Eftersom den nya 4 a § innebär att en enskild näringsidkare i vissa fall inte behöver ta upp något lagervärde måste 3 § kompletteras med en hänvisning även till denna paragraf.

Prop. 2003/04:28: Ändringen i första stycket föranleds av den nya terminologin i ÅRL. Enligt den nya bestämmelsen i 4 kap. 9 § tredje stycket den lagen skall återanskaffningsvärdet inte längre anses som verkligt värde. Det nya uttryckssättet innebär att man får använda återanskaffningsvärdet i stället för det verkliga värdet om det finns särskilda skäl. Förändringen medförde ingen ändring i sak. Eftersom terminologin i IL bör överensstämma med den i ÅRL bör en motsvarande ändring göras. Avsikten är att återanskaffningsvärdet ...

  • HFD 2012:50:Fråga om förutsättningar för att lämna förhandsbesked angående skatteflyktslagens tillämplighet på ett visst förfarande.
  • HFD 2011:64:Ett aktiebolag förvärvar fastigheter som utgör lagertillgångar på villkor som enligt praxis innebär att bolaget träder in i överlåtarens skattemässiga situation. Att fastigheterna i bolagets räkenskaper tas upp till ett högre värde än det skattemässiga värdet innebär inte att bolaget ska beskattas för skillnaden. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2003:11:Att aktier i dotterbolag som hos moderbolaget utgjort lagertillgångar nedgått i värde till följd av underprisöverlåtelser har inte utgjort hinder för att medge moderbolaget avdrag för en nedskrivning till aktiernas verkliga värde. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2010:106:Vid värdering av ett bokförlags lager har varje bokexemplar ansetts utgöra en post. Inkomsttaxering 2004.
  • HFD 2019:47:Bostadsrätter som avyttrats av ett bolag har ansetts utgöra lagertillgångar.
Ändrad: SFS 2006:908 (Förenklade skatteregler med anledning av ny redovisningslagstiftning), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2003:1102 (Skatteregler om värdering av lager av finansiella instrument)

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K17]4 §  Lagret får tas upp till lägst 97 procent av lagertillgångarnas sammanlagda anskaffningsvärde. Detta gäller dock inte lager av

  1. fastigheter och liknande tillgångar,
  2. aktier, obligationer, lånefordringar och liknande tillgångar,
  3. elcertifikat, samt
  4. utsläppsrätter. Lag (2004:1332).

Prop. 2002/03:40: Genom tillägget tydliggörs att 97-procentsregeln inte är tillämplig på elcertifikat.

Prop. 2005/06:153: Genom ett tillägg till fjärde punkten föreskrivs att 97-procentsregeln inte är tillämplig på utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar.

Ändrad: SFS 2003:118 (Elcertifikat för att främja förnybara energikällor), 2004:1332 (Skatteregler för elcertifikat och utsläppsrätter)

Djur

[K17]5 §  Djur i jordbruk och renskötsel anses alltid som lagertillgångar. Djurlager får inte tas upp till lägre värde än 85 procent av den genomsnittliga produktionsutgiften för djur av det slag och den ålderssammansättning som det är fråga om. Djuren behöver dock inte i något fall tas upp till ett högre värde än som motsvarar djurens sammanlagda nettoförsäljningsvärde.

[S2]Om den genomsnittliga produktionsutgiften uppenbarligen inte motsvarar anskaffningsvärdet, t.ex. för särskilt dyrbara avelsdjur, skall djuret tas upp till lägst 85 procent av det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Lag (2003:1102).

  • HFD 2015:68:En tillämpning av värderingsregeln för djur i jordbruk i inkomstskattelagen förutsätter att skillnaden mellan värdet i redovisningen och ett lägre skattemässigt värde tas upp som en reserv i balansräkningen om djuren redovisas som omsättningstillgångar men inte om djuren redovisas som anläggningstillgångar. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2003:1102 (Skatteregler om värdering av lager av finansiella instrument)

Andelar som förvärvas genom vissa utdelningar och utskiftningar

[K17]6 §  För andelar som förvärvas genom sådan utdelning av andelar i dotterbolag som avses i 42 kap. 16 §, anses som anskaffningsvärde så stor del av anskaffningsvärdet för aktierna i moderbolaget som motsvarar den förändring i marknadsvärdet som utdelningen medför för dessa aktier. Anskaffningsvärdet för aktierna i moderbolaget skall minskas i motsvarande mån.

[S2]Om den som förvärvar andelar genom utdelning utan att äga aktier i moderbolaget lämnar ersättning för rätten till utdelning, anses ersättningen som anskaffningsvärde. Om någon ersättning inte lämnas, är anskaffningsvärdet noll. Lag (2000:1341).

[K17]7 §  För aktier som förvärvas genom utskiftning från en ekonomisk förening vid en sådan ombildning av en ekonomisk förening till aktiebolag som avses i 42 kap. 20 §, skall som anskaffningsvärde anses anskaffningsvärdet för andelarna i den förening som skiftar ut aktierna. Lag (2000:1341).

Vissa andra andelsförvärv

[K17]8 §  Om någon förvärvar aktier i ett svenskt aktiebolag och det inte är uppenbart att han genom förvärvet får en tillgång av verkligt och särskilt värde med hänsyn till hans näringsverksamhet, gäller bestämmelserna i 9 och 10 §§.

[K17]9 §  Aktierna får inte på grund av en nedgång i deras värde tas upp till lägre värde än anskaffningsvärdet, om nedgången beror på utdelning till förvärvaren av medel som fanns hos det utdelande bolaget vid förvärvet och inte motsvarar tillskjutet belopp. Om aktierna, innan sådana medel delas ut, har tagits upp till ett lägre värde än anskaffningsvärdet, får de vid utgången av det beskattningsår då utdelningen sker inte tas upp till ett lägre värde än det skattemässiga värdet vid ingången av samma år, med tillägg av ett belopp som motsvarar skillnaden mellan anskaffningsvärdet och nämnda värde, dock högst av det utdelade beloppet.

[K17]10 §  Om sådan utdelning som avses i 9 § sker utan att det skattemässiga värdet på aktierna påverkas och detta medför att den skattskyldige efter överlåtelse av aktierna eller upplösning av bolaget redovisar en förlust, skall förlusten minskas med ett belopp som motsvarar utdelningen.

[K17]11 §  Vad som sägs om aktier i 8-10 §§ gäller även andelar i svenska ekonomiska föreningar. Med tillskjutet belopp avses då inbetald insats. Bestämmelserna gäller också vid förvärv av andelar i utländska juridiska personer och tillämpas i detta fall även om förvärvaren får en tillgång av verkligt och särskilt värde.

[K17]12 §  Vid tillämpning av 9-11 §§ anses i första hand andra medel än sådana som motsvarar tillskjutet belopp ha delats ut.

Fusioner och fissioner

[K17]13 §  I 37 kap. 29 § finns bestämmelser om vad som gäller vid kvalificerade fusioner och fissioner, om andelarna i det överlåtande företaget är lagertillgångar hos det övertagande företaget.

Delägarrätter i före detta investmentföretag

[K17]14 §  I 39 kap. 18 § finns bestämmelser om anskaffningsvärdet för andelarna i ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som tidigare har varit ett investmentföretag men som inte längre anses som ett sådant företag, i fall då avskattning sker hos delägaren.

Sammanläggning och delning av investeringsfonder

[K17]15 §  Sammanläggning eller delning av investeringsfonder enligt 8 kap. 1 § lagen (2004:46) om investeringsfonder skall inte leda till att delägarna skall ta upp en intäkt.

[S2]Efter en sådan ombildning anses som anskaffningsvärde för de nya andelarna det anskaffningsvärde som sammanlagt gällde för de äldre andelarna. Om en fond delas och den skattskyldige får andelar i mer än en nybildad fond, skall det anskaffningsvärde som gällde för de äldre andelarna fördelas på de nya andelarna i förhållande till dessa nybildade fonders värde vid delningen.

[S3]Bestämmelser om fonderna finns i 39 kap. 20 §. Lag (2004:66).

Uppskovsgrundande andelsbyten

[K17]16 §  I 49 kap. finns bestämmelser om uppskov med beskattningen vid uppskovsgrundande andelsbyten. Lag (2001:1176).

Försäkringsföretag

[K17]17 §  Ett försäkringsföretags placeringstillgångar enligt lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall behandlas som lagertillgångar. Andra placeringstillgångar än sådana finansiella instrument som skall värderas enligt 20-20 c §§ får vid beskattningen tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet även om de tagits upp till ett högre värde i räkenskaperna. Lag (2003:1102).

Prop. 2003/04:28: Genom ändringen tas den nuvarande möjligheten att värdera placeringstillgångar till lägsta värdets princip bort för finansiella instrument. Sådana placeringstillgångar skall i stället värderas enligt 20–20 c §§. Övriga placeringstillgångar kan även fortsättningsvis värderas enligt paragrafen. Bytet av uttrycket verkligt värde mot nettoförsäljningsvärdet föranleds av den nya terminologin i ÅRL. ...

  • RÅ 2004:71:Anskaffningsvärdet på aktier som övergår från att ha varit kapitaltillgångar till att behandlas som lagertillgångar utgörs av det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om aktierna avyttrats. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2003:1102 (Skatteregler om värdering av lager av finansiella instrument)

[K17]18 §  Vad som sägs i 17 § gäller inte för kontorsfastigheter som huvudsakligen är avsedda för försäkringsrörelsen och inte heller för andelar i dotterföretag och intresseföretag.

  • RÅ 2004:71:Anskaffningsvärdet på aktier som övergår från att ha varit kapitaltillgångar till att behandlas som lagertillgångar utgörs av det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om aktierna avyttrats. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Finansiella instrument

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K17]19 §  Med finansiellt instrument avses i 19 a-20 c §§ detsamma som i 4 kap.14 a och 14 c §§årsredovisningslagen (1995:1554).

[S2]Bestämmelserna i 19 a-20 c §§ gäller inte i fråga om utsläppsrätter och elcertifikat som innehas av

  1. skattskyldiga som avses i 22 a §, eller
  2. företag som enligt 22 b § ingår i samma intressegemenskap som en sådan skattskyldig som avses i 1. Lag (2004:1332).

Prop. 2005/06:153: Ändringen i andra stycket innebär att de särskilda reglerna om lager av finansiella instrument inte heller skall tillämpas på utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar som utgör lager hos den skattskyldige enligt den särskilda bestämmelsen om detta i 22 b §. Detta syftar till att undvika oklarhet i fråga om vilket regelsystem som är tillämpligt eftersom regeringen i annat sammanhang (prop. 2005/06:184 ...

Prop. 2003/04:28: I paragrafen, som har nytt innehåll, anges vilken innebörd uttrycket finansiellt instrument skall ha i 19 a–20 c §§. Uttrycket skall ha samma innebörd som det har i 4 kap. 14 a och 14 c § ÅRL.

Införd: SFS 2003:1102 (Skatteregler om värdering av lager av finansiella instrument)
Ändrad: SFS 2007:552 (Ny lag om värdepappersmarknaden), 2004:1332 (Skatteregler för elcertifikat och utsläppsrätter), 2003:1102 (Skatteregler om värdering av lager av finansiella instrument)

[K17]19 a §  Med företag i intressegemenskap avses i 20-20 c §§

  • företag som med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till varandra, och
  • i fråga om företag som, direkt eller indirekt, äger andel i ett handelsbolag, företaget och handelsbolaget.

[S2]Ett företag skall anses ingå i en intressegemenskap bara till den del det är skattskyldigt i Sverige för sådan verksamhet där lager av finansiella instrument ingår. I fråga om handelsbolag skall i stället gälla att delägaren är skattskyldig i Sverige för sådan verksamhet. Lag (2003:1102).

Prop. 2003/04:28: I paragrafen, som är ny, definieras vilken innebörd uttrycket ”företag i intressegemenskap” skall ha vid tillämpning av 20–20 c §§. Enligt paragrafen skall intressegemenskap anses föreligga på två grunder, dels om företagen kan utväxla koncernbidrag enligt reglerna i 35 kap., dels om ett företag äger andelar i ett handelsbolag. Det bör noteras att det bara blir aktuellt att tillämpa regeln beträffande sådana bolag som bedriver handel med värdepapper (och därför har finansiella instrument som skattemässigt ...

Införd: SFS 2003:1102 (Skatteregler om värdering av lager av finansiella instrument)
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K17]20 §  Lager av finansiella instrument skall tas upp till det verkliga värdet. Lagret får dock tas upp till det samlade anskaffningsvärdet om samtliga företag som ingår i samma intressegemenskap tar upp sina respektive lager av finansiella instrument till det samlade anskaffningsvärdet.

[S2]Ett finansiellt instrument som har ett negativt värde skall anses ingå i lagret, om det skulle ha varit lager om det hade haft ett positivt värde. Lag (2004:1181).

Prop. 2003/04:28: I paragrafen, som har nytt innehåll, regleras den skattemässiga behandlingen av sådana finansiella instrument som skattemässigt är lager. Bestämmelserna skall tillämpas både av finansiella och icke-finansiella företag. Bestämmelserna skall tillämpas oberoende av hur företaget har hanterat de finansiella instrumenten i årsredovisningen. Detta följer av att uttrycket ”skall” används i värderingsbestämmelserna.

I första stycket finns den grundläggande skatterättsliga värderingsregeln. ...

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2004:1181 (Internationell redovisning i svenska företag), 2003:1102 (Skatteregler om värdering av lager av finansiella instrument)

[K17]20 a §  Om det i ett lager av finansiella instrument ingår säkringsinstrument, skall dessa tas upp till anskaffningsvärdet. Med säkringsinstrument avses i denna paragraf ett finansiellt instrument som säkrar andra poster i företaget än sådana som är lager och som i räkenskaperna får redovisas enligt principerna för säkringsredovisning. Lag (2003:1102).

Prop. 2003/04:28: I paragrafen, som är ny, finns en bestämmelse om säkringsredovisning. Bestämmelsen skall bara tillämpas på sådana finansiella instrument som är lager men som säkrar en post som inte är det. Sådana säkringsinstrument skall inte värderas enligt 20 § utan alltid tas upp till anskaffningsvärdet. Därigenom undviks att orealiserade vinster beskattas och att orealiserade förluster dras av. Vid s.k. kassaflödessäkring skall (enligt de ...

Införd: SFS 2003:1102 (Skatteregler om värdering av lager av finansiella instrument)
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K17]20 b §  För finansiella instrument som tas upp till anskaffningsvärdet enligt 20 och 20 a §§ skall detta värde bestämmas utan hänsyn till överlåtelser mellan företag som ingår i samma intressegemenskap. Lag (2003:1102).

Prop. 2003/04:28: I paragrafen, som är ny, finns en bestämmelse som skall förhindra skatteplanering på så sätt att man säljer en tillgång som har sjunkit i värde till ett närstående företag. Bestämmelsen innebär att om man har förvärvat ett finansiellt instrument (som skattemässigt är lager) från ett närstående företag skall man värdera det till överlåtarens anskaffningsvärde. Bestämmelsen skall självfallet bara tillämpas i det fall man enligt bestämmelserna i 20 och 20 a §§ värderar lagret till anskaffningsvärdet. ...

Införd: SFS 2003:1102 (Skatteregler om värdering av lager av finansiella instrument)
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K17]20 c §  Om ett finansiellt instrument som ingår i lagret överlåts med förlust till ett företag i samma intressegemenskap och det finansiella instrumentet inte är lager hos den nye ägaren får förlusten dras av som kostnad först när

  1. det inträffar en omständighet som gör att tillgången inte längre existerar eller inte längre innehas av ett företag som ingår i intressegemenskapen, eller
  2. tillgången återigen blir lager hos ett företag i intressegemenskapen. Lag (2003:1102).

Prop. 2003/04:28: I paragrafen, som är ny, finns en bestämmelse som skall förhindra avdrag för förlust vid försäljning av ett finansiellt instrument som byter karaktär till kapitaltillgång. Sådan förlust får dras av först när

  • det inträffar en omständighet som gör att tillgången inte längre existerar eller innehas av ett företag som ingår i intressegemenskapen, eller
  • tillgången återigen blir lager hos ett företag i intressegemenskapen.
Införd: SFS 2003:1102 (Skatteregler om värdering av lager av finansiella instrument)

Höjning av lagervärdet vid viss utdelning

[K17]21 §  Det värde som tillgångarna har tagits upp till enligt 17 och 20-20 b §§ skall höjas till den del företaget har delat ut medel eller på något annat sätt förfogat över vinst på ett sätt som inte lagligen hade kunnat ske om tillgångarna tagits upp till samma värde i räkenskaperna som vid beskattningen. Lag (2003:1102).

Prop. 2003/04:28: I bestämmelsen finns den skatterättsliga s.k. utdelningsspärren. Förändringen är en ren konsekvensändring med anledning av att värderingsbestämmelserna nu utvidgas och får nya paragrafnummer. Eftersom skattereglerna nu frikopplas för alla företag ändras även utdelningsspärren i detta avseende.

Införd: SFS 2003:1102 (Skatteregler om värdering av lager av finansiella instrument)
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2003:1102 (Skatteregler om värdering av lager av finansiella instrument)

Kontraktsnedskrivning

[K17]22 §  Avdrag får göras för nedskrivning av värdet på rätten till leverans av lagertillgångar som köpts men ännu inte levererats (kontraktsnedskrivning). Avdrag får göras bara om inköpspriset för tillgångar av samma slag vid beskattningsårets utgång understiger det avtalade priset och högst med ett belopp som motsvarar skillnaden.

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

Utsläppsrätter och elcertifikat

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K17]22 a §  Utsläppsrätter och elcertifikat behandlas som lagertillgångar om den skattskyldige

  1. driver en sådan verksamhet som berättigar den skattskyldige att bli tilldelad utsläppsrätter enligt 3 kap. lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter,
  2. innehar en sådan anläggning som berättigar den skattskyldige att bli tilldelad elcertifikat enligt 2 kap. lagen (2003:113) om elcertifikat, eller
  3. i näringsverksamhet hanterar sin egen eller någon annans kvotplikt enligt 4 kap. lagen om elcertifikat. Lag (2004:1332).

Prop. 2005/06:154: Paragrafens nya lydelse i punkten 3 föranleds av att kvotplikten enligt främst 4 kap. 1 § lagen om elcertifikat flyttats från flertalet elanvändare till deras elleverantörer. Leverantörerna ansvarar således bara för sin egen kvotplikt och i följd av detta behövs inte längre begreppet att hantera kvotplikten. Enligt övergångsbestämmelsen skall en skattskyldig som till följd av 4 kap. 6 § andra stycket lagen (...

Prop. 2010/11:155: Hänvisningen till lagen om elcertifikat ändras.

Prop. 2002/03:40: I en ny paragraf slås fast att elcertifikaten skall behandlas som lager för certifikatberättigade producenter, samt för den som är kvotpliktig. Vid beskattningen får elcertifikaten tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkliga värdet även om de tas upp till högre värde i räkenskaperna. Av huvudregeln i 17 kap. 3 § följer att elcertifikaten utgör lager för den som bedriver värdepappersrörelse. För övriga näringsidkare torde certifikaten utgöra en kapitaltillgång. ...

Prop. 2005/06:153: Ändringen innebär att paragrafen fortsättningsvis endast omfattar elcertifikat. Nuvarande reglering av utsläppsrätter flyttas till en egen paragraf, 22 b §.

Införd: SFS 2003:118 (Elcertifikat för att främja förnybara energikällor)
Ändrad: SFS 2011:1204 (En ny lag om elcertifikat), 2006:983 (Förnybar el med gröna certifikat), 2004:1332 (Skatteregler för elcertifikat och utsläppsrätter)

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K17]22 b §  Med företag i intressegemenskap avses i 22 c och 22 d §§

  • företag som med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till varandra, och
  • i fråga om handelsbolag, handelsbolaget och ett annat företag som ingår i samma koncern som bolaget.

[S2]Ett företag skall anses ingå i en intressegemenskap bara till den del det är skattskyldigt i Sverige för innehav av eller kapitalvinst på utsläppsrätter eller elcertifikat. I fråga om handelsbolag skall i stället gälla att delägaren är skattskyldig i Sverige för sådant innehav eller sådan vinst. Lag (2004:1332).

Prop. 2005/06:153: Vad som i nuvarande lydelse föreskrivs om utsläppsrätter i 22 a § flyttas till första stycket i denna nya paragraf.

Av andra stycket framgår att de nya instrumenten utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar utgör lager hos de skattskyldiga som räknas upp. Enligt första punkten utgör de lager hos en skattskyldig som har tilldelats sådana, dvs. oavsett om vederbörande bedriver en sådan verksamhet som berättigar till tilldelning av utsläppsrätter eller inte. ...

Införd: SFS 2004:1332 (Skatteregler för elcertifikat och utsläppsrätter), 2006:620 (Inkomstskatteregler för vissa kyotoenheter)

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K17]22 c §  Sådana skattskyldiga som avses i 22 a § och företag som ingår i samma intressegemenskap som en sådan skattskyldig skall ta upp lager av utsläppsrätter och elcertifikat till nettoförsäljningsvärdet. Lagret av utsläppsrätter eller elcertifikat får dock tas upp till anskaffningsvärdet om samtliga företag i intressegemenskapen tar upp sina respektive lager av sådana tillgångar till anskaffningsvärdet. Lag (2004:1332).

Prop. 2005/06:153: Paragrafen motsvarar nuvarande 22 b §. I första stycket ändras hänvisningarna med hänsyn till paragrafernas ändrade beteckningar. I andra stycket läggs de nya instrumenten utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar till.

Införd: SFS 2004:1332 (Skatteregler för elcertifikat och utsläppsrätter)
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K17]22 d §  Om sammanlagda utsläpp eller kvotplikter inte motsvaras av innehavda utsläppsrätter eller elcertifikat vid beskattningsårets utgång, får avdrag bara göras för den skuld som motsvarar mellanskillnaden. Avdraget skall återföras det följande beskattningsåret. De sammanlagda avdragen hos företag i intressegemenskapen får uppgå högst till ett belopp som motsvarar skillnaden mellan företagens samlade utsläpp respektive kvotplikter och företagens samlade innehav av utsläppsrätter respektive elcertifikat. Lag (2004:1332).

Prop. 2005/06:153: Paragrafen har sin motsvarighet i nuvarande 22 c §. Ändringen innebär att paragrafen fortsättningsvis endast omfattar elcertifikat. Nuvarande reglering av utsläppsrätter flyttas till en egen ny paragraf, 22 e §.

Införd: SFS 2004:1332 (Skatteregler för elcertifikat och utsläppsrätter)
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Pågående arbeten

[K17]23 §  Den redovisning som gjorts i räkenskaperna av pågående arbeten i byggnads-, anläggnings-, hantverks- eller konsultrörelse skall följas vid beskattningen om den inte strider mot bestämmelserna i 24-32 §§.

  • RÅ 2006:28:Beskattning av pågående arbeten som utförs på löpande räkning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K17]24 §  Inkomsten av de pågående arbetena skall beräknas för

  • arbeten på löpande räkning enligt 26, 31 och 32 §§, och
  • arbeten till fast pris enligt 27-32 §§.

[S2]En enskild näringsidkare får tillämpa bestämmelserna om arbeten som utförs på löpande räkning även på arbeten som utförs till fast pris, om den årliga bruttoomsättningen i näringsverksamheten normalt understiger 20 gånger det prisbasbelopp som gäller vid beskattningsårets utgång.

Prop. 2009/10:235: Paragrafen innehåller bestämmelser om beräkning av inkomst av pågående arbeten.

Ändringen i andra stycket är av samma slag som ändringen i 14 kap. 2 §.

Prop. 2005/06:174: Ändringarna i paragrafens andra stycke innebär att möjligheten att tillämpa bestämmelserna om arbeten som utförs på löpande räkning även på arbeten som utförs till fast pris, utvidgas till att avse enskilda näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut enligt bokföringslagen. Förslaget har kommenterats i avsnitt 4.4.

Ändrad: SFS 2010:1528 (Enklare redovisning), 2006:908 (Förenklade skatteregler med anledning av ny redovisningslagstiftning), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Löpande räkning eller fast pris

[K17]25 §  Ett arbete anses utfört på löpande räkning om ersättningen uteslutande eller så gott som uteslutande grundar sig på ett på förhand bestämt arvode per tidsenhet, den faktiska tidsåtgången och de eventuella faktiska utgifterna för arbetet. I annat fall anses arbetet utfört till fast pris.

Löpande räkning

[K17]26 §  Värdet av pågående arbeten som utförs på löpande räkning behöver inte tas upp som tillgång. I stället skall de belopp som den skattskyldige under beskattningsåret fakturerar för arbetena tas upp som intäkt.

  • RÅ 2006:28:Beskattning av pågående arbeten som utförs på löpande räkning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2011:20:Ett företag som i räkenskaperna tagit upp värdet av pågående arbeten på löpande räkning som tillgång har endast beskattats för fakturerade belopp. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Fast pris

[K17]27 §  Pågående arbeten som utförs till fast pris och som inte har slutredovisats får inte tas upp till ett lägre värde än det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet.

[S2]För byggnads-, anläggnings- och hantverksrörelse får de pågående arbetena trots bestämmelserna i första stycket tas upp till lägst 97 procent av det sammanlagda anskaffningsvärdet. Lag (2003:1102).

[K17]28 §  Om den skattskyldige får ersättning för arbeten som avses i 27 §, skall beloppet inte tas upp som intäkt utan som en skuld till den för vars räkning arbetet utförs.

[K17]29 §  Vid beräkning av anskaffningsvärdet för pågående arbeten skall värdet av sådan arbetsinsats som utförts av den skattskyldige, dennes make eller barn under 16 år inte beaktas.

[S2]Om uppdragstagaren är ett svenskt handelsbolag, skall värdet av den arbetsinsats som utförts av delägare i handelsbolaget inte beaktas.

[K17]30 §  Om den skattskyldige utför ett arbete till fast pris för någon annans räkning, skall värdet av arbetet beräknas efter vad som är skäligt, om det finns intressegemenskap mellan den skattskyldige och uppdragsgivaren och det finns anledning att anta att bestämmelserna i 27-29 §§ utnyttjats för att den skattskyldige eller uppdragsgivaren skall få en obehörig skatteförmån.

Underlåtenhet att slutredovisa eller fakturera

[K17]31 §  Om den skattskyldige i betydande omfattning har låtit bli att slutredovisa eller fakturera belopp som enligt god redovisningssed hade kunnat slutredovisas eller faktureras, skall de belopp som skäligen hade kunnat slutredovisas eller faktureras tas upp som intäkt.

Justering

[K17]32 §  Om den skattskyldige gör sannolikt att det belopp som enligt bestämmelserna i detta kapitel skall tas upp som intäkt av pågående arbeten överstiger vad som kan anses förenligt med god redovisningssed, skall intäkten i skälig utsträckning justeras nedåt.

Hänvisningar

[K17]33 §  Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde m.m. för lager och pågående arbeten finns när det gäller

18 kap. Inventarier

Tillämpningsområde

[K18]1 §  Bestämmelserna i detta kapitel gäller för maskiner och andra inventarier som är avsedda för stadigvarande bruk. Att byggnads- och markinventarier behandlas som inventarier framgår av 19 kap. 19 § och 20 kap. 15 §.

[S2]Som inventarier behandlas också

  1. koncessioner, patent, licenser, varumärken, hyresrätter, goodwill och liknande rättigheter som förvärvats från någon annan, och
  2. anslutningsavgift eller anläggningsbidrag som avser en nyttighet som är knuten till en fastighet och inte till ägaren personligen.

  • RÅ 2003:47:Vid en fusion med ett helägt dotterbolag har den omständigheten att moderbolaget redovisar en goodwillpost som en följd av att koncernmässiga värden tillämpas vid fusionen inte ansetts medföra att inkomstbeskattning skall ske. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2004:81:Korttidsinventarier som avskrivits bokföringsmässigt under en treårsperiod har inte ansetts kunna avskrivas skattemässigt under samma tidsperiod. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2009:28:Fråga om den skattemässiga behandlingen av en goodwillpost som redovisas av det köpande företaget efter en verksamhetsavyttring. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Reparation och underhåll

[K18]2 §  Utgifter för reparation och underhåll av inventarier får dras av omedelbart.

Avdrag för anskaffning

Värdeminskningsavdrag

[K18]3 §  Utgifter för att anskaffa inventarier skall dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdragen beräknas enligt bestämmelserna i 13-22 §§ om räkenskapsenlig avskrivning och restvärdesavskrivning.

[S2]Värdeminskningsavdrag skall inte göras för sådana konstverk och andra tillgångar som kan antas ha ett bestående värde.

  • RÅ 2007:38:Förhandsbesked har inte ansetts böra lämnas angående beskattningen vid en uppgiven sale and lease back-affär när de närmare villkoren är ofullständigt redovisade och en tillförlitlig bedömning av avtalets verkliga innebörd därför inte kan göras.
  • RÅ 2004:81:Korttidsinventarier som avskrivits bokföringsmässigt under en treårsperiod har inte ansetts kunna avskrivas skattemässigt under samma tidsperiod. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Omedelbart avdrag

[K18]4 §  För inventarier som är av mindre värde eller kan antas ha en ekonomisk livslängd på högst tre år, får hela utgiften dras av omedelbart. Detta gäller dock inte sådana rättigheter m.m. som avses i 1 § andra stycket.

  • RÅ 2004:81:Korttidsinventarier som avskrivits bokföringsmässigt under en treårsperiod har inte ansetts kunna avskrivas skattemässigt under samma tidsperiod. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2009:547 (Utökade möjligheter till omedelbart avdrag för inventarier av mindre värde)

[K18]5 §  Om inventarier avyttras, förloras, utrangeras eller tas ut ur näringsverksamheten samma beskattningsår som de anskaffas, skall hela utgiften dras av omedelbart.

Nyttjanderättshavares avdragsrätt

[K18]6 §  I 19 kap.27 och 28 §§ finns bestämmelser om arrendators och annan nyttjanderättshavares anskaffning av inventarier.

Anskaffningsvärde

[K18]7 §  Anskaffningsvärdet för inventarier är utgiften för förvärvet om de förvärvas genom köp, byte, egen tillverkning eller på liknande sätt. Om inventarierna förvärvas på annat sätt, anses marknadsvärdet vid förvärvet som anskaffningsvärde.

Prop. 2009/10:235: Paragrafen innehåller bestämmelser om hur anskaffningsvärdet på inventarier beräknas.

Ändringen i andra stycket är av samma slag som ändringen i 14 kap. 2 §.

Prop. 2005/06:174: Enligt paragrafens nya andra stycke skall, för enskilda näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 10 § bokföringslagen (1999:1078), med anskaffningsvärde avses det värde som följer av god redovisningssed. Förslaget har kommenterats i avsnitt 4.3.

  • RÅ 2006:41:Tillämpning av kompletteringsregeln efter uppskrivning av inventarier. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2010:1528 (Enklare redovisning), 2006:908 (Förenklade skatteregler med anledning av ny redovisningslagstiftning)

[K18]8 §  Om inventarierna ingår i en näringsverksamhet som den skattskyldige förvärvar genom bodelning med anledning av makes död eller genom arv eller testamente, anses det skattemässiga värde som gällde för den tidigare ägaren som anskaffningsvärde, om inte särskilda skäl talar emot det.

[K18]9 §  Om avdrag för kontraktsnedskrivning har gjorts enligt 23 §, är anskaffningsvärdet utgiften för förvärvet minskad med avdraget.

[K18]10 §  Av 14 kap. 16 § om avskattning vid karaktärsbyte framgår hur anskaffningsvärdet skall bestämmas för inventarier som förs över till en näringsverksamhet från ägarens privategendom.

[S2]Om avskattning inte sker i fråga om byggnads- eller markinventarier som hör till en fastighet som var privatbostadsfastighet under det föregående beskattningsåret, är anskaffningsvärdet för dessa inventarier den ursprungliga anskaffningsutgiften minskad med 20 procent för varje beskattningsår som den skattskyldige innehaft inventarierna och fastigheten har varit en privatbostadsfastighet.

[K18]11 §  Om den skattskyldige eller en sådan fysisk eller juridisk person eller ett sådant svenskt handelsbolag som står den skattskyldige nära har vidtagit åtgärder för att den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna sig ett högre anskaffningsvärde än som framstår som rimligt och det kan antas att detta har gjorts för att någon av dem skall få en obehörig skatteförmån, skall anskaffningsvärdet justeras i skälig mån. Lag (2000:1341).

  • RÅ 2008:8:Skäl för jämkning av anskaffningsvärde vid överlåtelse av tillgång mellan bolag i samma koncern har inte ansetts föreligga, trots att den s.k. koncernbidragsspärren gällt mellan bolagen för underskott hos det överlåtande bolaget. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2015 not 21:Förhandsbesked, skatter, fråga om meddelande av förhandsbesked / Frågan om jämkningsregeln i 18 kap. 11 § inkomstskattelagen var tillämplig borde besvaras först när skattekonsekvenserna av hela förfarandet kunde överblickas
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner)

Hänvisningar

[K18]12 §  Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde för inventarier finns när det gäller

Räkenskapsenlig avskrivning och restvärdesavskrivning

Huvudregel

[K18]13 §  Värdeminskningsavdrag får för ett visst beskattningsår göras vid räkenskapsenlig avskrivning med högst 30 procent och vid restvärdesavskrivning med högst 25 procent per år av avskrivningsunderlaget.

[S2]Avskrivningsunderlaget består av följande:

  1. värdet på inventarierna vid det föregående beskattningsårets utgång
    • vid räkenskapsenlig avskrivning värdet enligt balansräkningen, och
    • vid restvärdesavskrivning det skattemässiga värdet,
  2. ökat med anskaffningsvärdet på sådana inventarier som anskaffats under beskattningsåret och som vid utgången av detta fortfarande tillhör näringsverksamheten,
  3. minskat med avdrag enligt 15 och 16 §§.

[S3]Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, skall värdeminskningsavdraget justeras i motsvarande mån.

Prop. 2009/10:235: Paragrafen innehåller bestämmelser om räkenskapsenlig avskrivning och restvärdesavskrivning.

Ändringen i första stycket är av samma slag som ändringen i 14 kap. 2 §.

Prop. 2005/06:174: Ändringarna i paragrafen innebär att om avskrivningsunderlaget högst uppgår till 5 000 kronor, får en enskild näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 10 § bokföringslagen göra värdeminskningsavdrag med ett belopp som motsvarar hela avskrivningsunderlaget. Förslaget har kommenterats i avsnitt 4.5.

  • RÅ 2006:71:Tillämpning av räkenskapsenlig avskrivning av inventarier vid fusion. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2004:136:Återgång till räkenskapsenlig avskrivning efter uppskrivning av inventarier. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2010:1528 (Enklare redovisning), 2006:908 (Förenklade skatteregler med anledning av ny redovisningslagstiftning), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Förutsättningar för räkenskapsenlig avskrivning

[K18]14 §  Bestämmelserna om räkenskapsenlig avskrivning får tillämpas bara om den skattskyldige haft ordnad bokföring som avslutats med årsbokslut och om avdraget motsvarar avskrivningen i bokslutet.

[S2]Första stycket gäller inte vid beräkning av nettoinkomsten eller delägarens andel av lågbeskattade inkomster enligt 39 a kap.6 och 13 §§. Lag (2003:1086).

Prop. 2003/04:10: I det nya andra stycket föreskrivs att kopplingen till räkenskaperna för rätt till avdrag för räkenskapsenlig avskrivning inte gäller när överskottet beräknas i ett CFC-bolag. Detta gäller såväl vid beräkningen av nettoinkomsten av lågbeskattade inkomster i den utländska juridiska personen enligt 39 a kap. 6 § som vid beräkningen av delägarens andel av överskottet som han skall ta upp som intäkt enligt 39 a kap. 13 §.

Lagrådet föreslår, utan motivering, att bestämmelsen skall ...

  • RÅ 2006:71:Tillämpning av räkenskapsenlig avskrivning av inventarier vid fusion. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2003:1086 (Ändrade regler för cfc-beskattning), 2016:887 (Ett svenskt tonnagebeskattningssystem)

Avyttringar

[K18]15 §  Ett särskilt avdrag får göras om inventarier som anskaffats före beskattningsårets ingång avyttras under beskattningsåret eller den skattskyldige har rätt till försäkringsersättning för sådana inventarier på grund av att de gått förlorade under beskattningsåret. Avdraget motsvarar den intäkt som uppkommer med anledning av avyttringen eller försäkringsfallet. Avdraget får dock inte överstiga avskrivningsunderlaget enligt 13 § före avdraget.

Särskilt hög utgift

[K18]16 §  Om en särskilt hög utgift för inventarier beror på att de anskaffas för att utnyttjas under en tillfällig konjunktur eller liknande, får merutgiften dras av under anskaffningsåret.

Kompletteringsregel

[K18]17 §  Oavsett vad som föreskrivs i 13, 15 och 16 §§ får vid räkenskapsenlig avskrivning dras av ett så högt belopp att det skattemässiga värdet inte överstiger anskaffningsvärdet av inventarierna minskat med en beräknad årlig avskrivning med 20 procent. Avdraget får göras särskilt för varje sådant slag av inventarier som avses i 1 § första stycket, andra stycket 1 respektive andra stycket 2.

  • RÅ 2006:41:Tillämpning av kompletteringsregeln efter uppskrivning av inventarier. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2006:71:Tillämpning av räkenskapsenlig avskrivning av inventarier vid fusion. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2004:136:Återgång till räkenskapsenlig avskrivning efter uppskrivning av inventarier. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Justering för ändrad mervärdesskatt

[K18]17 a §  Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag har jämkat avdrag för ingående skatt enligt 8 a kap. eller 9 kap.9-13 §§mervärdesskattelagen (1994:200), gäller bestämmelserna i andra och tredje styckena till den del det jämkade beloppet avser mervärdesskatt på sådana utgifter som ingår i anskaffningsvärdet för inventarier.

[S2]Om den skattskyldige gör avdrag för värdeminskning enligt den räkenskapsenliga avskrivningsmetoden, skall avskrivningsunderlaget enligt 13 § justeras med det belopp som gäller enligt god redovisningssed. Vid beräkning enligt 17 § skall anskaffningsvärdet justeras med motsvarande belopp.

[S3]Om den skattskyldige gör avdrag för värdeminskning enligt restvärdesmetoden, skall avskrivningsunderlaget enligt 13 § justeras med summan av jämkningsbeloppen för den återstående korrigeringstiden. Lag (2000:1355).

[K18]17 b §  Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid redovisningen av mervärdesskatt har dragit av ingående skatt enligt 9 kap. 8 § mervärdesskattelagen (1994:200), skall avskrivningsunderlaget enligt 13 § respektive anskaffningsvärdet enligt 17 § minskas med det avdragna beloppet till den del detta avser mervärdesskatt på sådana utgifter som ingår i anskaffningsvärdet för inventarier. Lag (2000:1355).

[K18]17 c §  Om justering enligt 17 a eller b §§ medför att avskrivningsunderlaget enligt 13 § blir negativt, skall detta anses vara noll. Ett belopp som motsvarar det negativa beloppet skall i stället tas upp som intäkt. Lag (2000:1355).

Lågt verkligt värde

[K18]18 §  Om det skattemässiga värdet skulle komma att överstiga det verkliga värdet på inventarierna, får ytterligare avdrag göras med ett belopp som motsvarar skillnaden.

[S2]Vid tillämpning av första stycket skall det bortses från värdet på sådana inventarier vars anskaffningsutgifter dragits av omedelbart med stöd av 4 § första meningen.

  • RÅ 2009:81:Enligt 18 kap. 18 § inkomstskattelagen får det ytterligare avdrag för värdeminskning på inventarier göras som behövs för att inventariernas skattemässiga värde inte ska överstiga deras verkliga värde. Prövningen ska avse samtliga inventarier på vilka bestämmelserna om värdeminskningsavdrag är tillämpliga. Inkomsttaxering 2004.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

För stora avskrivningar i räkenskaperna

[K18]19 §  Vid räkenskapsenlig avskrivning gäller följande, om avskrivning har gjorts med högre belopp i räkenskaperna än vad som godtagits vid beskattningen. Värdet på inventarierna enligt balansräkningen vid beskattningsårets utgång skall ligga till grund för beräkning av avskrivningsunderlaget för nästa beskattningsår. Det överskjutande beloppet skall i stället dras av genom avskrivning med 20 procent per år, räknat från och med beskattningsåret efter det år avskrivning gjordes med ett för högt belopp.

Övergång till räkenskapsenlig avskrivning

[K18]20 §  Vid övergång till räkenskapsenlig avskrivning skall vid tillämpning av 13 § andra stycket 1 inventariernas skattemässiga värde vid det föregående beskattningsårets utgång anses som värdet enligt balansräkningen, om årsredovisning eller årsbokslut inte har upprättats.

[S2]Om årsredovisning eller årsbokslut upprättats och värdet på inventarierna inte stämmer överens med det skattemässiga värdet, tillämpas bestämmelserna i 21 och 22 §§. Lag (2000:1341).

  • RÅ 2004:136:Återgång till räkenskapsenlig avskrivning efter uppskrivning av inventarier. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner)

[K18]21 §  Efter övergång till räkenskapsenlig avskrivning skall särskilt avdrag göras för sådana avskrivningar som har gjorts i räkenskaperna före övergången men som inte har dragits av vid beskattningen. Ett sådant belopp dras av genom avskrivning med 20 procent per år räknat från och med det första beskattningsår då räkenskapsenlig avskrivning tillämpas.

  • HFD 2019:15:Fråga om, och i så fall under vilka förutsättningar, ett övertagande företag vid en kvalificerad fusion får fortsätta att tillämpa räkenskapsenlig avskrivning av inventarier när förutsättningarna för denna avskrivningsmetod inte var uppfyllda hos det överlåtande företaget. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K18]22 §  Om en skattskyldig före övergången till räkenskapsenlig avskrivning har gjort högre värdeminskningsavdrag vid beskattningen än i räkenskaperna, skall skillnaden mellan värdet enligt balansräkningen och inventariernas skattemässiga värde tas upp som intäkt. Intäkten skall tas upp det första beskattningsår då räkenskapsenlig avskrivning tillämpas eller, om den skattskyldige begär det, fördelas med lika belopp på det beskattningsåret och de två följande beskattningsåren.

  • RÅ 2006:41:Tillämpning av kompletteringsregeln efter uppskrivning av inventarier. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2004:136:Återgång till räkenskapsenlig avskrivning efter uppskrivning av inventarier. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Kontraktsnedskrivning

[K18]23 §  Avdrag får göras för nedskrivning av värdet på rätten till leverans av inventarier som köpts men ännu inte levererats (kontraktsnedskrivning). Avdrag får göras bara om inköpspriset för tillgångar av samma slag vid beskattningsårets utgång understiger det avtalade priset och högst med ett belopp som motsvarar mellanskillnaden.

[S2]Första stycket gäller inte för sådana rättigheter m.m. som avses i 1 § andra stycket.

19 kap. Byggnader

Innehåll

[K19]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om

  • byggnader i 2-25 §§, och
  • nyttjanderättshavares förbättringar och anskaffningar av byggnader, markanläggningar och inventarier i 26-29 §§.

Reparation och underhåll samt vissa ändringsarbeten

Huvudregel

[K19]2 §  Utgifter för reparation och underhåll av en byggnad får dras av omedelbart även om utgifterna i räkenskaperna dras av genom årlig avskrivning.

[S2]Utgifter för sådana ändringsarbeten på en byggnad som kan anses normala i den skattskyldiges näringsverksamhet behandlas som utgifter för reparation och underhåll. Hit räknas inte åtgärder som innebär en väsentlig förändring av byggnaden.

[S3]I 24 och 25 §§ finns särskilda bestämmelser om reparation och underhåll i samband med statliga räntebidrag. Lag (2003:1074).

Prop. 2003/04:16: Första stycket, sista ledet. I syfte att klargöra att den skattskyldige har en möjlighet att omedelbart dra av utgifter för reparation och underhåll av byggnader, även i det fall utgifterna har aktiverats i bokföringen, har ett tillägg med denna innebörd fogats till stycket. Till skillnad från promemorians lagförslag som talade om årliga värdeminskningsavdrag används i stället uttrycket avskrivning som bättre knyter an till redovisningsterminologin. ...

  • RÅ 2000:26:Sådana utgifter för ändringsarbeten på byggnader som avses i punkt 3 av anvisningarna till 23 § KL eller 19 kap. 2 § andra stycket inkomstskattelagen är inte direkt avdragsgilla i det fall utgifterna vid den bokföringsmässiga redovisningen läggs till anskaffningsvärdet för byggnaderna. Förhandsbesked.
  • HFD 2014:51:Kostnader för grundförstärkningsarbete har ansetts utgöra utgifter för reparation och underhåll av byggnad. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2012:15:Fråga om innebörden av det s.k. utvidgade reparationsbegreppet i 19 kap. 2 § andra stycket inkomstskattelagen. Inkomsttaxering 2003-2005.
  • HFD 2019:20:Utgifter för en åtgärd som innebär en viss förbättring av en byggnad men som följer den allmänna tekniska utvecklingen av byggstandarden får dras av i sin helhet såsom utgifter för reparation och underhåll.
Ändrad: SFS 2003:1074 (Omedelbart avdrag för reparation och underhåll på näringsfastigheter), 2000:540 (2000 års ekonomiska vårproposition)

Andelshus

[K19]3 §  En delägare i ett andelshus får inte dra av utgifter för reparation och underhåll av andelshuset omedelbart till den del hans andel av utgifterna överstiger hans andel av tio procent av fastighetens taxeringsvärde året före taxeringsåret.

[S2]Av 13 § framgår att utgifter som enligt första stycket inte får dras av omedelbart skall räknas in i anskaffningsvärdet.

Avdrag för anskaffning

Värdeminskningsavdrag

[K19]4 §  Utgifter för att anskaffa en byggnad skall dras av genom årliga värdeminskningsavdrag.

  • HFD 2011:72:Fråga om värdeminsknings- och utrangeringsavdrag avseende en byggnad när avsikten vid förvärvet varit att kort tid därefter riva byggnaden. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K19]5 §  Värdeminskningsavdragen skall beräknas enligt avskrivningsplan efter en viss procentsats per år på byggnadens anskaffningsvärde. Procentsatsen skall bestämmas med hänsyn till byggnadens ekonomiska livslängd. Beräkningen skall göras från den tidpunkt då byggnaden färdigställs eller förvärvas eller i fråga om en förbättring från den tidpunkt den färdigställs.

  • HFD 2011:72:Fråga om värdeminsknings- och utrangeringsavdrag avseende en byggnad när avsikten vid förvärvet varit att kort tid därefter riva byggnaden. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Omedelbart avdrag

[K19]6 §  Om en byggnad är avsedd att användas bara ett fåtal år, får hela utgiften dras av omedelbart.

Utrangering

[K19]7 §  Utrangeras en byggnad, skall avdrag göras för den del av anskaffningsvärdet som inte har dragits av tidigare.

  • HFD 2011:72:Fråga om värdeminsknings- och utrangeringsavdrag avseende en byggnad när avsikten vid förvärvet varit att kort tid därefter riva byggnaden. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Anskaffningsvärde

Huvudregler

[K19]8 §  Om en byggnad uppförs av den skattskyldige, är anskaffningsvärdet utgiften för att uppföra den.

[K19]9 §  Om en byggnad förvärvas genom köp, byte eller på liknande sätt, är anskaffningsvärdet utgiften för förvärvet.

  • HFD 2011:72:Fråga om värdeminsknings- och utrangeringsavdrag avseende en byggnad när avsikten vid förvärvet varit att kort tid därefter riva byggnaden. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

I 18 § finns bestämmelser om förvärv av byggnad genom arv, gåva m.m.

Byggnadsinventarier och ledningar

[K19]10 §  I anskaffningsvärdet för en byggnad som är avsedd för annat ändamål än bostadsändamål skall inte utgifter för byggnadsinventarier räknas in. Vad som menas med byggnadsinventarier framgår av 19-21 §§.

[S2]Av 20 kap. 16 § framgår att ledningar för vatten m.m. i vissa fall inte anses som markinventarier utan som byggnad.

  • HFD 2017:36:Anskaffningsutgiften för en solcellsanläggning på en lantbruksfastighet har varken fördelats mellan de olika byggnader som anläggningen betjänar eller hänförts till byggnadsinventarier utan har i sin helhet räknats in i anskaffningsvärdet för byggnaden där den placerats. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Förvärv av byggnad med mark

[K19]11 §  Om en byggnad förvärvas tillsammans med den mark som den ligger på, anses så stor del av ersättningen för fastigheten avse byggnaden som det värde för byggnaden som faställts vid fastighetstaxeringen utgör av fastighetens hela taxeringsvärde. Har något taxeringsvärde inte fastställts, skall beräkningen göras med tillämpning av bestämmelserna för fastighetstaxering.

[S2]Ingår sådana industritillbehör som avses i 2 kap. 3 § jordabalken i förvärvet, skall den del av ersättningen som avser dessa räknas bort före beräkningen enligt första stycket.

[S3]Om det belopp som avser byggnaden enligt beräkningen i första stycket även omfattar byggnadsinventarier, utgörs anskaffningsvärdet för byggnaden av beloppet minskat med ersättningen för dessa inventarier.

  • HFD 2011:72:Fråga om värdeminsknings- och utrangeringsavdrag avseende en byggnad när avsikten vid förvärvet varit att kort tid därefter riva byggnaden. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K19]12 §  Anskaffningsvärdet för byggnaden skall justeras om den del av ersättningen för fastigheten som enligt beräkningen i 11 § avser annat än byggnaden och byggnadsinventarierna mera avsevärt över- eller understiger värdet av mark, skog, naturtillgångar, särskilda förmåner m.m. som förvärvas.

[S2]Har fastigheten del i en samfällighet som är en särskild taxeringsenhet, skall fastighetens andel av samfällighetens taxeringsvärde beaktas vid beräkningen enligt 11 §, om inkomsterna i samfälligheten beskattas hos delägarna.

  • HFD 2011:72:Fråga om värdeminsknings- och utrangeringsavdrag avseende en byggnad när avsikten vid förvärvet varit att kort tid därefter riva byggnaden. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Förbättringar m.m.

[K19]13 §  I anskaffningsvärdet skall också räknas in

  1. utgifter för till- eller ombyggnad,
  2. sådant värde av en nyttjanderättshavares förbättringar som enligt 29 § skall tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet för fastighetsägaren, och
  3. utgifter för reparation och underhåll som inte har kunnat dras av på grund av bestämmelserna i 3 § om andelshus eller i 24 och 25 §§ om statligt räntebidrag.

  • HFD 2017:36:Anskaffningsutgiften för en solcellsanläggning på en lantbruksfastighet har varken fördelats mellan de olika byggnader som anläggningen betjänar eller hänförts till byggnadsinventarier utan har i sin helhet räknats in i anskaffningsvärdet för byggnaden där den placerats. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Justering av anskaffningsvärdet

[K19]14 §  Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag har jämkat avdrag för ingående skatt enligt 8 a kap. eller 9 kap.9-13 §§mervärdesskattelagen (1994:200), skall anskaffningsvärdet justeras med summan av jämkningsbeloppen för den återstående korrigeringstiden till den del jämkningen avser mervärdesskatt på sådana utgifter som ingår i anskaffningsvärdet för en byggnad.

[S2]Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid redovisningen av mervärdesskatt har dragit av ingående skatt enligt 9 kap. 8 § mervärdesskattelagen, skall anskaffningsvärdet minskas med det avdragna beloppet till den del avdraget avser mervärdesskatt på sådana utgifter som ingår i anskaffningsvärdet för en byggnad. Lag (2000:1355).

  • HFD 2011:72:Fråga om värdeminsknings- och utrangeringsavdrag avseende en byggnad när avsikten vid förvärvet varit att kort tid därefter riva byggnaden. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Införd: SFS 2000:1355 (Inkomstskatteregler vid ändrad skattskyldighet till mervärdesskatt)
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K19]14 a §  Om den skattskyldige eller en sådan fysisk eller juridisk person eller ett sådant svenskt handelsbolag som står den skattskyldige nära har vidtagit åtgärder för att denne skall kunna tillgodoräkna sig ett högre anskaffningsvärde än som framstår som rimligt och det kan antas att detta har gjorts för att någon av dem skall få en obehörig skatteförmån, skall anskaffningsvärdet justeras i skälig mån. Lag (2000:1355).

  • HFD 2011:72:Fråga om värdeminsknings- och utrangeringsavdrag avseende en byggnad när avsikten vid förvärvet varit att kort tid därefter riva byggnaden. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Hänvisningar

[K19]15 §  Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde för byggnader finns när det gäller

Karaktärsbyte

[K19]16 §  Om en byggnad har varit privatbostad under tidigare beskattningsår och avskattning inte skett enligt 41 kap. 6 §, anses avdrag för värdeminskning ha gjorts med 1,5 procent av anskaffningsvärdet varje beskattningsår som byggnaden varit privatbostad.

Arbeten i byggnadsrörelse

[K19]17 §  Som utgifter för arbeten i byggnadsrörelse skall anses det belopp som tas upp som intäkt enligt 27 kap. 8 §.

Arv, gåva m.m.

[K19]18 §  Om en byggnad förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation när det gäller värdeminskningsavdrag samt utgifter för sådana förbättrande reparationer och underhåll som avses i 26 kap. 2 §.

Byggnadsinventarier

[K19]19 §  Som byggnadsinventarier räknas sådana delar och tillbehör i en byggnad som är avsedda att direkt tjäna den näringsverksamhet som bedrivs i byggnaden. Hit räknas inte sådana anordningar som är nödvändiga för byggnadens allmänna användning.

[S2]För byggnadsinventarier gäller vad som sägs om inventarier.

  • HFD 2017:36:Anskaffningsutgiften för en solcellsanläggning på en lantbruksfastighet har varken fördelats mellan de olika byggnader som anläggningen betjänar eller hänförts till byggnadsinventarier utan har i sin helhet räknats in i anskaffningsvärdet för byggnaden där den placerats. Förhandsbesked om inkomstskatt.

[K19]20 §  Om en ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas eller liknande är avsedd för både en byggnads användning i näringsverksamheten och byggnadens allmänna användning, skall anskaffningsvärdet fördelas mellan byggnadsinventarier och byggnad i förhållande till den omfattning i vilken ledningen tillgodoser verksamheten respektive byggnadens allmänna användning.

[S2]En ledning hänförs i sin helhet till byggnadsinventarier, om anskaffningsvärdet till minst tre fjärdedelar kan anses avse näringsverksamheten. Om anskaffningsvärdet till minst tre fjärdedelar kan anses avse byggnadens allmänna användning, räknas ledningen i sin helhet till byggnaden.

[K19]21 §  En konstruktion för vilken ett byggnadsvärde fastställts vid fastighetstaxeringen hänförs till byggnadsinventarier, om konstruktionen helt eller delvis utgör en maskin eller ett redskap.

Anslutningsavgifter och anläggningsbidrag

[K19]22 §  Bestämmelser om anslutningsavgifter och anläggningsbidrag finns i 18 kap.

Statliga räntebidrag

[K19]23 §  Bestämmelser om statliga räntebidrag för bostadsändamål finns i 29 kap. 14 §.

Byggnadsarbeten med statliga räntebidrag

[K19]24 §  Utgifter för reparation och underhåll som utförs i samband med en ombyggnad för vilken statligt räntebidrag beviljats, skall dras av omedelbart bara till den del dessa utgifter tillsammans med utgifterna för ombyggnad överstiger den i bidragshänseende godkända eller beräknade utgiften (bidragsunderlaget).

[S2]Av 13 § framgår att utgifter som enligt första stycket inte får dras av omedelbart skall räknas in i anskaffningsvärdet.

[K19]25 §  Om bidragsunderlaget ändras genom ett senare beslut, skall rätten till omedelbart avdrag bedömas på grundval av det nya beslutet.

[S2]Innebär beslutet att ytterligare belopp skall dras av omedelbart, skall underlaget för värdeminskningsavdrag minskas med detta belopp. Om värdeminskningsavdrag tidigare har gjorts på grundval av detta belopp, skall det omedelbara avdraget minskas med värdeminskningsavdragen.

[S3]Innebär beslutet att omedelbart avdrag tidigare har gjorts med för högt belopp, skall underlaget för värdeminskningsavdrag ökas med det överskjutande beloppet. Samma belopp skall tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet. De värdeminskningsavdrag som skulle ha gjorts tidigare år skall räknas av från intäkten.

[S4]Rättelse skall ske det beskattningsår då det nya beslutet meddelas.

Nyttjanderättshavarens förbättringar

Nyttjanderättshavarens beskattning

[K19]26 §  Om en nyttjanderättshavare har utgifter för ny-, till- eller ombyggnad eller annan liknande förbättring av en fastighet som han innehar med nyttjanderätt och fastighetsägaren omedelbart blir ägare till vad som utförs, skall nyttjanderättshavaren dra av dessa utgifter genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdraget skall beräknas enligt avskrivningsplan till högst fem procent per år. För täckdiken får dock avdraget beräknas till högst tio procent per år.

[S2]Är byggnaden eller markanläggningen avsedd att användas bara ett fåtal år, får hela utgiften dras av omedelbart.

[K19]27 §  Om en nyttjanderättshavare har utgifter för att anskaffa byggnadsinventarier, markinventarier eller andra inventarier som han innehar med nyttjanderätt och fastighetsägaren omedelbart blir ägare till vad som anskaffas, skall nyttjanderättshavaren dra av dessa utgifter enligt bestämmelserna i 18 kap.

[K19]28 §  Om en nyttjanderättshavare får ersättning av fastighetsägaren för förbättringar eller anskaffningar som avses i 26 eller 27 §, skall ersättningen tas upp hos nyttjanderättshavaren. Denne skall samtidigt dra av den del av anskaffningsvärdet som inte har dragits av tidigare, dock inte med högre belopp än ersättningen.

[S2]En nyttjanderättshavare skall det beskattningsår då nyttjanderätten upphör dra av den del av anskaffningsvärdet som inte har dragits av tidigare.

Fastighetsägarens beskattning

[K19]29 §  Värdet av sådan ny-, till- eller ombyggnad eller annan liknande förbättring som avses i 26 § och som bekostats av en nyttjanderättshavare skall tas upp som intäkt för fastighetsägaren det beskattningsår då nyttjanderättshavarens rätt till fastigheten upphör, om förbättringen utförts under den tid som fastighetsägaren ägt fastigheten. Om fastigheten övergått till en ny ägare genom arv, gåva eller på liknande sätt skall intäkten i stället tas upp av den nya ägaren. Intäkten skall beräknas på grundval av förbättringens värde vid den tidpunkt då nyttjanderätten upphör.

20 kap. Markanläggningar och substansminskning

Innehåll

[K20]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om

[S2]Bestämmelser om anslutningsavgifter och anläggningsbidrag finns i 18 kap.

Definition

[K20]2 §  Med markanläggningar avses anordningar eller anläggningar som inte är byggnader eller inventarier och som är avsedda att användas i fastighetsägarens näringsverksamhet, t.ex. vägar, kanaler, hamninlopp, parkeringsplatser, fotbollsplaner och planteringar. Brunnar, källare och tunnlar räknas som markanläggningar till den del de inte räknas som byggnad. Som markanläggningar räknas också sådana arbeten som behövs för att marken skall göras plan eller fast.

Reparation och underhåll

[K20]3 §  Utgifter för reparation och underhåll av en markanläggning får dras av omedelbart även om utgifterna i räkenskaperna dras av genom årlig avskrivning. Lag (2003:1074).

Prop. 2003/04:16: Ändringen är en konsekvens av tillägget i 19 kap. 2 § första stycket, se kommentaren till den paragrafen.

Ändrad: SFS 2003:1074 (Omedelbart avdrag för reparation och underhåll på näringsfastigheter)

Avdrag för anskaffning

Värdeminskningsavdrag

[K20]4 §  Utgifter för att anskaffa en markanläggning skall dras av genom årliga värdeminskningsavdrag.

[K20]5 §  Värdeminskningsavdragen skall beräknas enligt avskrivningsplan till högst tio procent per år av anskaffningsvärdet för täckdiken och skogsvägar och till högst fem procent per år av anskaffningsvärdet för andra markanläggningar. Beräkningen skall göras från den tidpunkt då anläggningen färdigställs.

[K20]6 §  Avdrag skall göras bara för utgifter för markanläggningar som anskaffas under tid då den skattskyldige är ägare till fastigheten, om inte annat följer av 12 § eller av någon av de bestämmelser som nämns i 13 §. Motsvarande gäller om ett svenskt handelsbolag är ägare till fastigheten.

[K20]7 §  När en fastighet övergår till en ny ägare genom köp, byte eller på liknande sätt, skall överlåtaren dra av den del av anskaffningsvärdet för markanläggningen som inte har dragits av tidigare. Detta gäller också när den näringsverksamhet som bedrivs på fastigheten läggs ned och fastighetens markanläggningar därför saknar värde för fastighetens ägare.

I 12 § finns bestämmelser om värdeminskningsavdrag vid arv, gåva m.m.

Omedelbart avdrag

[K20]8 §  Om en anläggning är avsedd att användas bara ett fåtal år, får hela utgiften dras av omedelbart.

Nyttjanderättshavares avdragsrätt

[K20]9 §  I 19 kap.26-29 §§ finns bestämmelser om nyttjanderättshavares anskaffning av markanläggningar.

Anskaffningsvärde

Markinventarier

[K20]10 §  I anskaffningsvärdet för en markanläggning skall inte utgifter för markinventarier räknas in. Vad som menas med markinventarier framgår av 15 och 16 §§.

Markanläggning som anskaffas av den skattskyldige

[K20]11 §  Anskaffningsvärdet för en markanläggning är den skattskyldiges utgifter för att anskaffa eller förbättra anläggningen.

[S2]Som anskaffningsvärde räknas också sådant värde av nyttjanderättshavares förbättringsutgifter som enligt 19 kap. 29 § skall tas upp som intäkt för fastighetsägaren.

Arv, gåva m.m.

[K20]12 §  Om en fastighet förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation när det gäller värdeminskningsavdrag samt utgifter för sådana förbättrande reparationer och underhåll som avses i 26 kap. 2 §.

Hänvisningar

[K20]13 §  Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde för markanläggningar finns när det gäller

Karaktärsbyte

[K20]14 §  Om den fastighet som markanläggningen hör till varit privatbostadsfastighet under tidigare beskattningsår och avskattning inte skett enligt 41 kap. 6 §, anses avdrag för värdeminskning ha gjorts varje beskattningsår som fastigheten varit privatbostadsfastighet.

[K20]15 §  Som markinventarier räknas en markanläggning eller del av markanläggning som är avsedd att tillsammans med inventarier användas i den näringsverksamhet som bedrivs på fastigheten. Som markinventarier räknas också ledningar samt stängsel och liknande avspärrningsanordningar.

[S2]För markinventarier gäller vad som sägs om inventarier.

  • HFD 2012 not 6:Landningsbanor på flygplats ansågs inte utgöra markinventarier

[K20]16 §  Om en ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas eller liknande är avsedd för både den näringsverksamhet som bedrivs på fastigheten och en byggnads allmänna användning, skall anskaffningsvärdet fördelas mellan markinventarier och byggnad i förhållande till den omfattning i vilken ledningen tillgodoser verksamheten respektive byggnadens allmänna användning.

[S2]En ledning hänförs i sin helhet till markinventarier, om anskaffningsvärdet till minst tre fjärdedelar kan anses avse näringsverksamheten. Om anskaffningsvärdet till minst tre fjärdedelar kan anses avse byggnadens allmänna användning, räknas ledningen i sin helhet till byggnaden.

Frukt- och bärodlingar

[K20]17 §  Utgifter för inköp och plantering av träd och buskar för frukt- eller bärodling får dras av antingen under anskaffningsåret eller genom årliga värdeminskningsavdrag.

[K20]18 §  Värdeminskningsavdrag skall beräknas enligt avskrivningsplan efter en viss procentsats per år på frukt- eller bärodlingens anskaffningsvärde. Procentsatsen skall bestämmas med hänsyn till den tid odlingen anses kunna utnyttjas. Beräkningen skall göras från den tidpunkt då odlingen färdigställs.

[K20]19 §  Bestämmelserna i 7 och 12 §§ tillämpas också på frukt- och bärodlingar.

Avdrag för substansminskning

Förutsättningar för avdrag

[K20]20 §  Avdrag får göras för substansminskning vid utvinning av naturtillgångar på en fastighet som är kapitaltillgång.

[S2]I fråga om rätten till avdrag för substansminskning anses, trots bestämmelsen i 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), en fastighetsägare som har upplåtit nyttjanderätt till täktmark mot engångsersättning som ägare till täktmarken även efter upplåtelsen.

Inträffad substansminskning

[K20]21 §  Vid substansminskning på grund av utvinning av en naturtillgång får avdrag göras med högst ett belopp som, tillsammans med de avdrag som har gjorts tidigare beskattningsår, motsvarar den del av anskaffningsvärdet för hela tillgången som belöper sig på utvinningen före beskattningsårets utgång.

Framtida substansminskning

[K20]22 §  Om en fastighetsägare genom ett skriftligt avtal har upplåtit rätt till utvinning av naturtillgångar och har fått betalt för framtida utvinning, skall avdrag göras för belopp som sätts av i räkenskaperna för framtida substansminskning. Högst den del av anskaffningsvärdet för hela naturtillgången får dras av som kan anses avse den återstående utvinning som fastighetsägaren har fått betalt för. Avdraget skall återföras det följande beskattningsåret.

[K20]23 §  Avdrag enligt 22 § skall inte göras, om upplåtelseavtalet har ingåtts mellan varandra närstående personer eller mellan näringsidkare i intressegemenskap (moder- och dotterföretag eller företag under i huvudsak gemensam ledning). Som närstående till en fysisk person räknas här, utöver vad som sägs i 2 kap. 22 §, sådana fåmansföretag och fåmanshandelsbolag där den fysiska personen eller någon närstående till honom är företagsledare eller, direkt eller indirekt, äger andelar. Vad som sägs om fysiska personer gäller inte dödsbon.

Anskaffningsvärde m.m.

[K20]24 §  Anskaffningsvärdet för en naturtillgång som har förvärvats genom köp, byte eller på liknande sätt skall beräknas med utgångspunkt i utgiften för förvärvet.

[S2]Om fastigheten har förvärvats genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, skall anskaffningsvärdet beräknas med utgångspunkt i utgiften vid närmast föregående köp, byte eller liknande förvärv.

[K20]25 §  Om den skattskyldige begär det, skall som anskaffningsvärde anses det omkostnadsbelopp som han skulle ha kunnat använda, om han när utvinningen började hade avyttrat täktmarken mot en ersättning som motsvarade marknadsvärdet. Anskaffningsvärdet för naturtillgången får dock inte tas upp till högre belopp än 75 procent av täktmarkens marknadsvärde vid samma tidpunkt.

[K20]26 §  Om tillstånd enligt lag eller annan författning har getts för utvinning av en naturtillgång, skall anskaffningsvärdet beräknas bara för det område som omfattas av tillståndet och, vid tillämpning av 25 §, på grundval av förhållandena när utvinningen började på detta område.

[K20]27 §  I anskaffningsvärdet skall, förutom belopp som har beräknats enligt 24-26 §§, räknas in utgifter för naturtillgångens exploatering till den del utgifterna inte har dragits av tidigare och inte heller ingår i det omkostnadsbelopp som avses i 25 §.

[K20]28 §  Om en fastighet där en naturtillgång har börjat utvinnas övergår till en ny ägare genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation när det gäller avdrag för substansminskning.

20 a kap. Anskaffningsvärde och anskaffningsutgift vid beskattningsinträde

Tillämpningsområde

[K20a]1 §  Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas vid beräkning av anskaffningsvärden och anskaffningsutgifter för tillgångar och förpliktelser som ingår i verksamheten vid beskattningsinträdet om

  1. en fysisk eller juridisk persons inkomst av en näringsverksamhet eller del av en näringsverksamhet inte har beskattats på grund av att personen inte har varit skattskyldig i Sverige för verksamheten men sådan skattskyldighet inträder,
  2. inkomsten i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person inte har beskattats i Sverige på grund av att delägaren inte varit skattskyldig i Sverige för verksamheten men sådan skyldighet inträder,
  3. verksamheten bedrivs av en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster och delägaren inte varit skattskyldig för personens inkomst omedelbart före beskattningsåret,
  4. inkomsten har varit undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett skatteavtal och undantaget upphör,
  5. en tillgång eller förpliktelse förs över från en näringsverksamhet eller del av en näringsverksamhet, vars inkomst inte beskattas i Sverige till samma persons näringsverksamhet eller del av näringsverksamhet, vars inkomst beskattas här, eller
  6. en tillgång eller förpliktelse förs över genom en fusion eller fission från en näringsverksamhet eller del av en näringsverksamhet, vars inkomst inte tidigare har beskattats i Sverige.

[S2]Vid tillämpning av första stycket 6 skall vad som sägs om anskaffningsvärde i 3 §, anskaffningsutgift, förbättringsutgift och innehavsår i 4 §, anskaffningsutgift och förbättringsutgift i 5 § samt värdering av förpliktelse i 8 §, avse förhållandena i det överlåtande företaget.

[S3]Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte på verksamhet som undantagits från skattskyldighet enligt 7 kap.Lag (2004:494).

Prop. 2003/04:10: Ändringen i första stycket 2. är en konsekvens av att de särskilda reglerna om i utlandet delägarbeskattade juridiska personer har flyttats till 5 kap. samt att det finns en definition i 5 kap. 2 a §.

Vidare föreskrivs det i den nya punkten 3 att bestämmelserna i detta kapitel gäller vid tillämpning av de nya CFC-reglerna i 39 a kap., jfr avsnitt 9. Bestämmelserna skall bara tillämpas om delägaren inte ...

Prop. 2017/18:296: Genom det nya tredje stycket görs bestämmelsen i 9 § tillämplig vid beräkning av säkerhetsreserv vid sådant beskattningsinträde som avses i första stycket 3, dvs. när en delägare blir skattskyldig för en utländsk juridisk persons lågbeskattade inkomster enligt CFC-reglerna i 39 a kap. Vad som avses med säkerhetsreserv framgår av 39 kap. 8 §. Bestämmelsen har i allt väsentligt utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

Övervägandena finns i ...

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2003:1086 (Ändrade regler för cfc-beskattning), 2016:887 (Ett svenskt tonnagebeskattningssystem), 2016:1202 (Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2017), 2016:1202 (Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2017), 2004:494 (Beskattning av Europabolag), 2018:1752 (Genomförande av CFC-regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden)

Anskaffningstidpunkt

[K20a]2 §  Tillgångar skall anses ha anskaffats vid beskattningsinträdet. Lag (2003:224).

Anskaffningsvärde och anskaffningsutgift

Lager m.m.

[K20a]3 §  Som anskaffningsvärde för lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar och liknande tillgångar skall anses det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet vid beskattningsinträdet. De lagertillgångar som finns kvar vid beskattningsinträdet skall anses ha anskaffats eller tillverkats senast. Med anskaffningsvärde och verkligt värde avses detsamma som i 17 kap. 2 §. Lag (2003:224).

Inventarier, byggnader och markanläggningar

[K20a]4 §  Om utgiften för en tillgång skall dras av genom värdeminskningsavdrag, skall tillgången anses ha anskaffats för ett belopp som motsvarar anskaffningsutgiften ökad med förbättringsutgifter och minskad med beräknade värdeminskningsavdrag för varje innehavsår med

  • 20 procent för inventarier,
  • 4 procent för byggnader,
  • 10 procent för täckdiken och skogsvägar, och
  • 5 procent för andra markanläggningar.

[S2]Anskaffningsvärdet får dock inte beräknas till högre belopp än marknadsvärdet eller lägre belopp än noll. Lag (2003:224).

Övriga tillgångar

[K20a]5 §  Andra tillgångar än sådana som avses i 3 och 4 §§ skall anses ha anskaffats för ett belopp som motsvarar anskaffningsutgiften ökad med förbättringsutgifter. Om marknadsvärdet är lägre, skall tillgången i stället anses anskaffad för detta värde. Lag (2003:224).

Förvärv genom arv, gåva m.m.

[K20a]6 §  Om en tillgång har förvärvats genom arv, testamente, gåva eller bodelning eller på liknande sätt, skall tillgången vid tillämpning av bestämmelserna i 2-5 §§ anses ha förvärvats genom närmast föregående köp, byte eller liknande förvärv. Lag (2003:224).

Avskattning i utlandet

[K20a]7 §  Om överföringen av en tillgång har medfört att ett belopp som skall motsvara tillgångens marknadsvärde har tagits upp till beskattning i en annan stat, skall tillgången anses ha anskaffats för detta belopp. Detta gäller dock bara om den andra staten ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller är en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte som är tillämplig på den aktuella tillgången eller näringsverksamheten. Lag (2003:224).

Förpliktelser

[K20a]8 §  En förpliktelse skall värderas till det belopp varmed den enligt en marknadsmässig bedömning belastar verksamheten vid beskattningsinträdet. Den får dock inte tas upp till ett lägre belopp än vad den tagits upp till i räkenskaperna. Lag (2003:224).

21 kap. Skogsfrågor

Innehåll

[K21]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om

  • ersättningar för avverkningsrätt i 2 §,
  • anläggning av skog och diken i 3 §,
  • skogsavdrag i 4-19 §§, och
  • skogskonto och skogsskadekonto i 21-40 §§.

[S2]Vad som avses med skogsbruk framgår av 22 §.

Ersättningar för avverkningsrätt under flera år

[K21]2 §  Om ersättning för avverkningsrätt till skog skall betalas under flera år, får den som har rätt till ersättningen som intäkt varje år ta upp den del som betalas under året.

Anläggning av skog och diken

[K21]3 §  Utgifter för anläggning av ny skog och för dikning som främjar skogsbruk skall dras av omedelbart.

[S2]Bestämmelser om skogsvägar och andra markanläggningar finns i 20 kap.

Skogsavdrag

Huvudregler

[K21]4 §  Avdrag på grund av avyttring av skog (skogsavdrag) på en fastighet i Sverige som är taxerad som lantbruksenhet och är en kapitaltillgång får göras enligt bestämmelserna i 5-19 §§.

[S2]Skogsavdrag får inte göras på grund av en intäkt som tas upp till beskattning efter det att all skogsmark som ingår i näringsverksamheten har förvärvats av en ny ägare.

[K21]5 §  Skogsavdrag skall beräknas med utgångspunkt i skogens anskaffningsvärde, avdragsutrymmet och den avdragsgrundande skogsintäkten.

[K21]6 §  Anskaffningsvärdet är det värde som enligt 12-19 §§ avser skog och skogsmark vid förvärv av en fastighet som är taxerad som lantbruksenhet.

[S2]Avdragsutrymmet är det högsta belopp som fastighetsägaren får dra av under innehavstiden.

[S3]Avdragsgrundande skogsintäkt är summan av beskattningsårets intäkt på grund av upplåtelse av avverkningsrätt och 60 procent av beskattningsårets intäkt på grund av avyttring eller uttag av skogsprodukter. Med skogsintäkt avses också försäkringsersättning för skog och skogsprodukter.

  • HFD 2011:79:Om en tidigare fastighetsägare gjort skogsavdrag ska en person som fått fastigheten i gåva återföra motsvarande belopp när fastigheten avyttras. Inkomsttaxering 2004.
Ändrad: SFS 2010:1531 (Anpassningar av reglerna om skogsavdrag till ändringar i fastighetstaxeringslagen)

Avdragsutrymmet och avdragets storlek för juridiska personer

[K21]7 §  En juridisk person får under innehavstiden göra skogsavdrag med högst 25 procent av anskaffningsvärdet. Avdrag för ett visst beskattningsår får göras med högst ett belopp som motsvarar 50 procent av den avdragsgrundande skogsintäkten.

Avdragsutrymmet och avdragets storlek för handelsbolag

[K21]8 §  För svenska handelsbolag tillämpas bestämmelserna i 7 §. Avdraget skall beräknas för bolaget.

Avdragsutrymmet och avdragets storlek för fysiska personer

[K21]9 §  En enskild näringsidkare får under innehavstiden göra skogsavdrag med högst 50 procent av anskaffningsvärdet. Med undantag för rationaliseringsförvärv enligt 10 § får avdrag för ett visst beskattningsår göras med högst ett belopp som motsvarar 50 procent av den avdragsgrundande skogsintäkten.

[S2]Om ett dödsbo förvärvar fastigheter efter dödsfallet, tillämpas i stället för första stycket och 10 § bestämmelserna i 7 §. Lag (2000:1341).

  • HFD 2011:79:Om en tidigare fastighetsägare gjort skogsavdrag ska en person som fått fastigheten i gåva återföra motsvarande belopp när fastigheten avyttras. Inkomsttaxering 2004.
Ändrad: SFS 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner)

[K21]10 §  En enskild näringsidkare får göra skogsavdrag med högst ett belopp som motsvarar hela den avdragsgrundande skogsintäkten, om han förvärvat fastigheten genom köp, byte eller på liknande sätt eller genom fastighetsreglering eller klyvning och förvärvet är ett led i jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering (rationaliseringsförvärv). Det sammanlagda avdragsbeloppet får inte överstiga 50 procent av det anskaffningsvärde som avser rationaliseringsförvärvet. Avdrag enligt denna paragraf får göras bara det beskattningsår när fastigheten förvärvas och de följande fem beskattningsåren.

[S2]Vid fastighetsreglering och klyvning räknas som förvärvstidpunkt den tidpunkt för tillträde som gäller enligt fastighetsbildningslagen (1970:988) eller, om den skattskyldige begär det och fastighetsbildning sökts, den tidpunkt för tillträde som gäller enligt skriftligt avtal.

Beloppsgränser

[K21]11 §  Skogsavdrag får inte göras med lägre belopp än 15 000 kronor och bara med helt hundratal kronor. Om skogsbruket bedrivs i form av ett enkelt bolag eller under samäganderätt får dock avdraget för varje delägare uppgå till lägst 3 000 kronor, om ett beräknat avdrag för hela den gemensamt bedrivna verksamheten skulle ha uppgått till minst 15 000 kronor.

[S2]Beloppsgränserna i första stycket gäller inte avdrag som ett visst beskattningsår omfattar hela det återstående avdragsutrymmet.

Anskaffningsvärde vid köp m.m.

[K21]12 §  Om en fastighet förvärvas genom köp, byte eller på liknande sätt, anses som anskaffningsvärde så stor del av ersättningen för fastigheten som den del av fastighetens taxeringsvärde som avser skogsbruket utgör av hela taxeringsvärdet vid förvärvet. Till skogsbruket räknas skogsmark med växande skog och sådana markanläggningar som används eller behövs för skogsbruk.

[K21]13 §  Om bestämmelsen i 12 § inte kan tillämpas eller det är uppenbart att en tillämpning skulle ge ett värde som avviker från den verkliga ersättningen för skog och skogsmark, är anskaffningsvärdet det belopp som kan anses motsvara den verkliga ersättningen.

[S2]Har ersättning betalats vid fastighetsreglering eller klyvning på grund av att värdet av den skog och skogsmark som har lagts till den skattskyldiges fastighet överstiger värdet av den skog och skogsmark som har frångått denna, skall ett belopp motsvarande ersättningen anses som anskaffningsvärde.

[K21]14 §  Om ett företag förvärvar en fastighet från ett annat företag inom samma svenska koncern, tillämpas bestämmelserna i 16 § andra och tredje styckena.

[K21]15 §  Vid rationaliseringsförvärv skall i anskaffningsvärdet räknas in såväl ersättningen för skog och skogsmark som den del av övriga utgifter med anledning av förvärvet som belöper sig på den förvärvade skogen och skogsmarken.

[S2]Utgifter som har dragits av med stöd av 16 kap. 20 a § skall inte räknas in i anskaffningsvärdet. Lag (2003:342).

Anskaffningsvärde och avdragsutrymme vid arv, gåva m.m.

[K21]16 §  Om en fastighet förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, gäller vid beräkning av förvärvarens avdragsutrymme följande.

[S2]Omfattar förvärvet all skogsmark i den tidigare ägarens näringsverksamhet, tar förvärvaren över den tidigare ägarens anskaffningsvärde. Förvärvaren anses ha gjort skogsavdrag med samma belopp som den tidigare ägaren.

[S3]Omfattar förvärvet bara en del av skogsmarken, anses som anskaffningsvärde för förvärvaren så stor del av den tidigare ägarens anskaffningsvärde som värdet av den förvärvade skogen och skogsmarken utgör av värdet av all skog och skogsmark i dennes näringsverksamhet när förvärvet sker. Förvärvaren anses ha gjort skogsavdrag med samma belopp som den tidigare ägaren anses ha gjort på den förvärvade delen.

[S4]Omfattar förvärvet mindre än 20 procent av värdet av all skog och skogsmark i näringsverksamheten och är det inte fråga om en ideell andel av en fastighet, anses den nye ägarens anskaffningsvärde och avdragsutrymme vara noll.

[S5]Anskaffningsvärde och avdragsutrymme vid delavyttring,

[S6]allframtidsupplåtelse m.m.

  • HFD 2011:79:Om en tidigare fastighetsägare gjort skogsavdrag ska en person som fått fastigheten i gåva återföra motsvarande belopp när fastigheten avyttras. Inkomsttaxering 2004.
Ändrad: SFS 2010:1531 (Anpassningar av reglerna om skogsavdrag till ändringar i fastighetstaxeringslagen)

[K21]17 §  Om en del av den skattskyldiges skogsmark förvärvas av en ny ägare, anses den skattskyldiges anskaffningsvärde och avdragsutrymme minska i samma proportion som minskningen av värdet av skogen och skogsmarken i näringsverksamheten. En proportionell minskning skall också göras om värdet av fastighetens skog och skogsmark minskar på grund av fastighetsreglering eller klyvning.

[S2]Omfattar förvärvet eller minskningen mindre än 20 procent av värdet av skogen och skogsmarken, och är det inte fråga om en ideell andel av en fastighet, skall den skattskyldiges anskaffningsvärde och avdragsutrymme dock inte minskas. Vad som sägs i detta stycke gäller inte sådana förvärv som avses i 14 §.

[K21]18 §  Bestämmelserna i 17 § tillämpas också om

  1. en fastighet enligt 27 kap. 11 § blir lagertillgång i en tomtrörelse som den skattskyldige bedriver, eller
  2. den skattskyldige på grund av allframtidsupplåtelse får sådan engångsersättning som avses i 45 kap. 6 § för skog och skogsmark.

[S2]Skogen och skogsmarken anses då ha förvärvats av en ny ägare.

[K21]19 §  I 45 kap. 8 § finns bestämmelser om att ersättning för upplåtelse av avverkningsrätt och avyttrade skogsprodukter i samband med allframtidsupplåtelse kan behandlas som engångsersättning för denna.

Hänvisningar

[K21]20 §  Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde för skog finns när det gäller

Skogskonto och skogsskadekonto

Huvudregel

[K21]21 §  En enskild näringsidkare som har intäkt av skogsbruk (skogsintäkt) får göra avdrag enligt bestämmelserna i 23-40 §§ för belopp som sätts in på ett särskilt konto i ett kreditinstitut (skogskonto eller skogsskadekonto). Lag (2004:438).

Skogsbruk

[K21]22 §  Med skogsbruk avses att den skattskyldige utnyttjar skogen på sin egen eller en arrenderad lantbruksenhet i Sverige. Som skogsbruk räknas också avverkning av skog på en lantbruksenhet på grund av en avverkningsrätt som den skattskyldige har förbehållit sig vid överlåtelse av en fastighet eller vid fastighetsbildning och avyttring av sådan avverkningsrätt.

Särskilda bestämmelser om skogsskadekonto

[K21]23 §  Avdrag för insättning på skogsskadekonto får göras bara om stormfällning, brand, insektsangrepp eller någon liknande händelse har medfört att mer än en tredjedel av skogen i näringsverksamheten bör avverkas i förtid och den huvudsakliga delen av beskattningsårets skogsintäkter kommer från sådan avverkning.

[K21]24 §  Avdrag för insättning på skogsskadekonto får inte göras om den skattskyldige samma beskattningsår gör avdrag för insättning på skogskonto.

[S2]Om avdrag för insättning på skogsskadekonto har vägrats därför att förutsättningarna enligt 23 § inte varit uppfyllda, får den skattskyldige begära avdrag för insättning på skogskonto. En sådan begäran skall ha kommit in till Skatteverket inom sex månader efter det att det beslut meddelades som innebär att den skattskyldige inte har rätt till avdrag för insättning på skogsskadekonto, om inte längre tid följer av bestämmelserna i taxeringslagen (1990:324). Lag (2003:669).

Avdragets storlek

[K21]25 §  Om inte annat följer av 26 och 27 §§, får avdrag för insättning på skogskonto eller skogsskadekonto ett visst beskattningsår motsvara högst summan av

  1. 60 procent av skogsintäkten på grund av upplåtelse av avverkningsrätt,
  2. 40 procent av skogsintäkten på grund av avyttring av skogsprodukter, och
  3. 40 procent av skogsintäkten på grund av uttag av skogsprodukter.

[K21]26 §  Om stormfällning, brand, insektsangrepp eller någon liknande händelse medför att en betydande del av skogen bör avverkas i förtid, får den skattskyldige, till den del intäkten kommer från sådan avverkning, göra avdrag med högst ett belopp som motsvarar summan av

  1. 80 procent av skogsintäkten på grund av upplåtelse av avverkningsrätt,
  2. 50 procent av skogsintäkten på grund av avyttring av skogsprodukter, och
  3. 50 procent av skogsintäkten på grund av uttag av skogsprodukter.

[K21]27 §  Belopp som anges i 26 § får dras av också från sådan ersättning för skog eller skogsprodukter i samband med allframtidsupplåtelser som avses i 45 kap. 8 § och som tas upp som intäkt av näringsverksamhet.

[K21]28 §  Vad som sägs i 25-27 §§ tillämpas också på försäkringsersättning för skog och skogsprodukter.

[K21]29 §  Om utdelning från en samfällighet som avses i 6 kap. 6 § första stycket tas upp som intäkt av näringsverksamheten, skall den del av utdelningen som kommer från intäkt av skogsbruk i samfälligheten under det beskattningsår som utdelningen hänför sig till likställas med intäkt av skogsbruk som den skattskyldige själv bedrivit.

[K21]30 §  Avdrag får inte göras med så högt belopp att det uppkommer ett underskott.

[K21]31 §  Avdrag får göras bara om avdragsbeloppet uppgår till minst 5 000 kronor för skogskonto eller 50 000 kronor för skogsskadekonto. Avdraget skall avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

Insättning på kontot

[K21]32 §  En skattskyldig får för ett visst beskattningsår inte göra insättning på skogskonto eller skogsskadekonto i mer än ett kreditinstitut. Om så ändå sker får avdrag göras bara för insättning hos det först anlitade kreditinstitutet Lag (2004:438).

[K21]33 §  Avdrag får göras bara om medlen sätts in på ett skogskonto eller skogsskadekonto senast den dag som den skattskyldige enligt lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter skall lämna självdeklaration. Lag (2001:1242).

[K21]34 §  Om den skattskyldige begär avdrag för insättning på skogskonto enligt 24 § andra stycket, anses de medel som satts in på skogsskadekontot vara insatta på skogskonto den dag då insättningen på skogsskadekontot gjordes. Detta gäller dock bara om medlen på skogsskadekontot, till den del de inte redan har tagits ut, har förts över till ett skogskonto när begäran om avdrag för insättning på skogskonto kommer in till Skatteverket. En överföring som har skett senare än tio år efter ingången av det år då medlen enligt 33 § senast skall ha satts in beaktas inte. Lag (2003:669).

[K21]35 §  Som skogskonto och skogsskadekonto godtas bara sådant konto hos ett svenskt kreditinstitut eller ett utländskt kreditinstituts filial i Sverige för vilket ränta tillgodoräknas minst en gång per år.

[S2]I lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. finns bestämmelser om skatt på räntan. Lag (2004:438).

Uttag från kontot

[K21]36 §  Uttag från ett skogskonto eller skogsskadekonto får göras tidigast fyra månader efter insättningsdagen. Ett uttag får avse hela det innestående beloppet eller en del av det, dock inte lägre belopp än 1 000 kronor.

[S2]Sedan tio år eller, när det gäller skogsskadekonto, tjugo år har gått från ingången av det år då insättning enligt 33 § senast skulle göras, skall kreditinstitutet betala ut kvarstående medel. Lag (2004:438).

[K21]37 §  Uttag från ett skogskonto eller skogsskadekonto skall tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet det beskattningsår då uttaget görs. Motsvarande gäller kvarstående medel som betalas ut eller skulle ha betalats ut enligt 36 § andra stycket.

Byte av kreditinstitut

[K21]38 §  Medel på ett skogskonto eller skogsskadekonto får föras över till ett annat kreditinstitut utan att beskattning sker enligt 37 § under förutsättning att hela det innestående beloppet direkt förs över till ett motsvarande konto i det mottagande kreditinstitutet.

[S2]När kontomedel förs över skall det överförande kreditinstitutet lämna det mottagande kreditinstitutet de uppgifter som behövs för att det mottagande kreditinstitutet skall kunna fullgöra sina skyldigheter enligt detta kapitel och lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Lag (2004:438).

Arv, gåva m.m.

[K21]39 §  Om den skattskyldiges lantbruksenhet övergår till en ny ägare genom arv, testamente, bodelning eller på liknande sätt, skall medlen på kontona tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet. Detta gäller dock bara om fastigheten utgjorde den övervägande delen av näringsverksamheten.

[S2]Vad som sägs i första stycket gäller inte om äganderätten övergår genom gåva.

Överlåtelse och pantsättning

[K21]40 §  Om avtal träffas om överlåtelse eller pantsättning av medel på skogskonto eller skogsskadekonto, skall medlen på kontona tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet. Det anses inte som överlåtelse eller pantsättning att en skattskyldig på begäran av en skogsvårdsstyrelse förbinder sig att inte förfoga över medlen utan styrelsens tillstånd.

22 kap. Uttag ur näringsverksamhet

  • RÅ 2004:6:Avstående från en rätt till framtida inkomster från exploateringen av en uppfinning har med hänsyn till omständigheterna ansetts föranleda tillämpning av bestämmelserna om uttag ur näringsverksamhet i 22 kap. inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Innehåll

[K22]1 §  Bestämmelserna i detta kapitel gäller vid uttag av en tillgång eller en tjänst ur näringsverksamheten. Det finns bestämmelser om

  • vad som avses med uttag i 2-6 §§,
  • innebörden av uttagsbeskattning i 7 och 8 §§, och
  • när uttagsbeskattning inte skall ske i 9-12 §§.

Vad som avses med uttag

[K22]2 §  Med uttag avses att den skattskyldige tillgodogör sig en tillgång från näringsverksamheten för privat bruk eller att han för över den till en annan näringsverksamhet.

  • RÅ 2001:11:Ett bolag har förvärvat konvertibla skuldebrev, som utfärdats av dess moderbolag. Bolaget överväger att påfordra betalning av de nominella skuldbeloppen i stället för att begära konvertering till aktier. Avståendet från konvertering har inte ansetts föranleda uttagsbeskattning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2008:57:En personalstiftelse har uttagsbeskattats för uthyrning till underpris av semesterbostäder till stiftelsens destinatärer. Uttagsbeskattning har inte skett för perioder då bostäderna varit outhyrda. Stiftelsen har inte medgetts avdrag som för lönekostnad eller för socialavgifter. Inkomsttaxering 2003.

[K22]3 §  Med uttag avses också att den skattskyldige överlåter en tillgång utan ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat. Motsvarande gäller om ett svenskt handelsbolag som den skattskyldige är delägare i överlåter en tillgång till den skattskyldige eller någon annan.

  • RÅ 2004:94:Uttagsbeskattning har skett när en stiftelses tillgångar övertagits av ett registrerat trossamfund enligt lagen om upplösning av stiftelser i vissa fall. Tillgångar som övertagits av trossamfundet har ansetts anskaffade till de värden som legat till grund för uttagsbeskattningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2007:5:Medlem i en obegränsat skattskyldig ideell förening har inte beskattats för utdelning vid värdeöverföring till en annan sådan förening (I) eller till en begränsat skattskyldig stiftelse (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2001:11:Ett bolag har förvärvat konvertibla skuldebrev, som utfärdats av dess moderbolag. Bolaget överväger att påfordra betalning av de nominella skuldbeloppen i stället för att begära konvertering till aktier. Avståendet från konvertering har inte ansetts föranleda uttagsbeskattning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2016:35:Vid uppdelning av verksamheten i en koncern på två företag genom en serie korsvisa överlåtelser till underpris har respektive företag - direkt eller indirekt genom dotterföretag - erhållit full kompensation. Överlåtelserna har bedömts utgöra byten som inte medför utdelningsbeskattning av de fysiska personer som är ägare till företagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2017:14:Om det vid tillämpning av reglerna om uttagsbeskattning saknas en fungerande marknad, kan marknadsvärdet bestämmas genom en kostnadsbaserad beräkningsmetod.
  • RÅ 2008:84:Ett dotterbolag har uttagsbeskattats för räntefri utlåning till sitt moderbolag (I). Moderbolaget har medgetts avdrag som för räntekostnad med samma belopp som dotterbolaget har uttagsbeskattats för (II). Inkomsttaxering 2001.
  • HFD 2014:31:Ett aktiebolag har uttagsbeskattats för utlåning till ett hälftenägt företag när räntan understigit marknadsvärdet, trots att räntan uppgått till samma belopp som bestämts för den andre delägarens motsvarande utlåning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2010:63:En kooperativ vindkraftsförening producerar el och säljer denna till sina medlemmar. En försäljning av elen till pris under marknadsvärdet har ansetts föranleda uttagsbeskattning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2008:57:En personalstiftelse har uttagsbeskattats för uthyrning till underpris av semesterbostäder till stiftelsens destinatärer. Uttagsbeskattning har inte skett för perioder då bostäderna varit outhyrda. Stiftelsen har inte medgetts avdrag som för lönekostnad eller för socialavgifter. Inkomsttaxering 2003.

[K22]4 §  Bestämmelserna om uttag av en tillgång i 2 och 3 §§ tillämpas också på uttag av en tjänst om värdet av tjänsten är mer än ringa.

  • HFD 2017:14:Om det vid tillämpning av reglerna om uttagsbeskattning saknas en fungerande marknad, kan marknadsvärdet bestämmas genom en kostnadsbaserad beräkningsmetod.
  • RÅ 2008:84:Ett dotterbolag har uttagsbeskattats för räntefri utlåning till sitt moderbolag (I). Moderbolaget har medgetts avdrag som för räntekostnad med samma belopp som dotterbolaget har uttagsbeskattats för (II). Inkomsttaxering 2001.
  • HFD 2014:31:Ett aktiebolag har uttagsbeskattats för utlåning till ett hälftenägt företag när räntan understigit marknadsvärdet, trots att räntan uppgått till samma belopp som bestämts för den andre delägarens motsvarande utlåning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2008:57:En personalstiftelse har uttagsbeskattats för uthyrning till underpris av semesterbostäder till stiftelsens destinatärer. Uttagsbeskattning har inte skett för perioder då bostäderna varit outhyrda. Stiftelsen har inte medgetts avdrag som för lönekostnad eller för socialavgifter. Inkomsttaxering 2003.

[K22]5 §  Som uttag räknas också att

  1. en näringsverksamhet upphör,
  2. skattskyldigheten för inkomsten från en näringsverksamhet helt eller delvis upphör,
  3. tillgångar förs över från en del av en näringsverksamhet till en annan del om skattskyldighet föreligger för inkomst från den förra delen men inte för inkomst från den senare delen,
  4. inkomsten från en näringsverksamhet helt eller delvis inte längre skall beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal, eller
  5. tillgångar förs över från en del av en näringsverksamhet till en annan del om den senare delen men inte den förra är undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett skatteavtal.

  • RÅ 2004:93:Uttagsbeskattning har ansetts skola ske när en stiftelse övergått från att vara fullt ut skattskyldig till att vara skattskyldig bara för viss inkomst. Delägarrätter och fordringsrätter som förvärvats i ett tidigare skede när stiftelsen inte var fullt ut skattskyldig har därvid ansetts anskaffade för belopp motsvarande marknadsvärdet vid övergången till full skattskyldighet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2008:65:Förutsättningar för uttagsbeskattning finns inte när en bostadsrättsförening övergår till att beskattas enligt reglerna för privatbostadsföretag, eftersom övergången inte ansetts medföra någon förändring av föreningens skattskyldighet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2016:887 (Ett svenskt tonnagebeskattningssystem)

[K22]6 §  I 27 kap. 8 § finns särskilda bestämmelser om uttagsbeskattning i byggnadsrörelse.

Innebörden av uttagsbeskattning

[K22]7 §  Uttag av en tillgång eller en tjänst skall behandlas som om den avyttras mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet (uttagsbeskattning).

[S2]Uttag i form av användande av bil skall värderas enligt bestämmelserna om bilförmån i 61 kap.5-11 §§.

  • RÅ 2007:5:Medlem i en obegränsat skattskyldig ideell förening har inte beskattats för utdelning vid värdeöverföring till en annan sådan förening (I) eller till en begränsat skattskyldig stiftelse (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2016:35:Vid uppdelning av verksamheten i en koncern på två företag genom en serie korsvisa överlåtelser till underpris har respektive företag - direkt eller indirekt genom dotterföretag - erhållit full kompensation. Överlåtelserna har bedömts utgöra byten som inte medför utdelningsbeskattning av de fysiska personer som är ägare till företagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2017:14:Om det vid tillämpning av reglerna om uttagsbeskattning saknas en fungerande marknad, kan marknadsvärdet bestämmas genom en kostnadsbaserad beräkningsmetod.
  • RÅ 2008:84:Ett dotterbolag har uttagsbeskattats för räntefri utlåning till sitt moderbolag (I). Moderbolaget har medgetts avdrag som för räntekostnad med samma belopp som dotterbolaget har uttagsbeskattats för (II). Inkomsttaxering 2001.
  • HFD 2014:31:Ett aktiebolag har uttagsbeskattats för utlåning till ett hälftenägt företag när räntan understigit marknadsvärdet, trots att räntan uppgått till samma belopp som bestämts för den andre delägarens motsvarande utlåning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2010:63:En kooperativ vindkraftsförening producerar el och säljer denna till sina medlemmar. En försäljning av elen till pris under marknadsvärdet har ansetts föranleda uttagsbeskattning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2008:57:En personalstiftelse har uttagsbeskattats för uthyrning till underpris av semesterbostäder till stiftelsens destinatärer. Uttagsbeskattning har inte skett för perioder då bostäderna varit outhyrda. Stiftelsen har inte medgetts avdrag som för lönekostnad eller för socialavgifter. Inkomsttaxering 2003.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K22]8 §  Om den skattskyldige tar ut en tillgång eller en tjänst ur en näringsverksamhet som han bedriver och för över den till en annan sådan näringsverksamhet skall, om uttagsbeskattning skett, tillgången eller tjänsten anses förvärvad i den senare näringsverksamheten mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet, om uttaget beskattas enligt bestämmelserna i 7 §.

När uttagsbeskattning inte skall ske

[K22]9 §  Uttag av bränsle från en fastighet i Sverige som är taxerad som lantbruksenhet skall inte uttagsbeskattas, om bränslet används för uppvärmning av den skattskyldiges privatbostad på fastigheten. Undantaget gäller också i fråga om sådan bostad som på grund av den skattskyldiges begäran enligt 2 kap. 9 § tredje stycket inte skall räknas som privatbostad.

[K22]10 §  Vid sådan utdelning av andelar som avses i 42 kap. 16 § och vid sådan utskiftning av aktier som avses i 42 kap. 20 § skall uttagsbeskattning inte ske om marknadsvärdet på andelarna eller aktierna överstiger omkostnadsbeloppet.

[S2]Första stycket gäller inte sådana andelar i fastighetsförvaltande företag som enligt 27 kap. 6 § är lagertillgångar. Lag (2000:1341).

[K22]11 §  Bestämmelser om att uttagsbeskattning i vissa fall inte skall ske vid uttag av en tillgång finns i 23 kap. om underprisöverlåtelser.

  • RÅ 2007:5:Medlem i en obegränsat skattskyldig ideell förening har inte beskattats för utdelning vid värdeöverföring till en annan sådan förening (I) eller till en begränsat skattskyldig stiftelse (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K22]12 §  Om uttag av en tjänst har samband med uttag av en tillgång, skall uttaget av tjänsten inte beskattas om uttaget av tillgången på grund av bestämmelsen i 23 kap. 9 § inte skall uttagsbeskattas.

[K22]13 §  Om skattskyldigheten för lågbeskattade inkomster i en utländsk juridisk person upphör, skall uttagsbeskattning inte ske. Lag (2003:1086).

Prop. 2003/04:10: Av bestämmelsen, som är ny, framgår att det inte skall anses som uttag om skattskyldigheten för en andel i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster upphör. I förhållande till lagrådsremissen har några redaktionella ändringar gjorts.

Införd: SFS 2003:1086 (Ändrade regler för cfc-beskattning)
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

23 kap. Underprisöverlåtelser

Tillämpningsområde

[K23]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om beskattningen vid underprisöverlåtelser. Det finns bestämmelser om

  • definitioner i 3-8 §§,
  • beskattningen vid en underprisöverlåtelse i 9-13 §§, och
  • villkor för en underprisöverlåtelse i 14-29 §§.

[K23]2 §  Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte om

  1. bestämmelserna om kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. skall tillämpas på överlåtelsen,
  2. överlåtelsen innebär att sådana andelar i fastighetsförvaltande företag som är lagertillgångar enligt 27 kap. 6 § delas ut enligt 42 kap. 16 § eller skiftas ut enligt 42 kap. 20 §,
  3. marknadsvärdet på tillgången är lika med eller lägre än tillgångens skattemässiga värde, eller
  4. en kapitalvinst vid en avyttring är skattefri enligt bestämmelserna i 25 a kap. eller ersättningen skall tas upp som kapitalvinst på grund av bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 25 a kap. 9 §. Lag (2003:224).

Prop. 2015/16:127: I första stycket införs en ny fjärde punkt av vilken det framgår att bestämmelserna om underprisöverlåtelser inte gäller om överlåtelsen innebär att tillgångar förs över till en kvalificerad rederiverksamhet. Vad som avses med kvalificerad rederiverksamhet anges i 39 b kap. 3–5 §§. Se

Prop. 2009/10:36: Andra stycket andra meningen har ändrats. Ändringen innebär att även företag som anges i 25 a kap. 3 § och som är delägare i ett svenskt handelsbolag, omfattas av bestämmelserna i 11 och 12 §§ när handelsbolaget överlåter en sådan delägarrätt som avses i 25 a kap. 23 §. Detta innebär att bestämmelserna i 11 och 12 §§, om att en underprisöverlåtelse inte ska medföra utdelningsbeskattning eller påverka anskaffningsvärdet på andelarna i det mottagande företaget, på motsvarande villkor som i ...

Prop. 2011/12:17: Ett tillägg har gjorts i andra stycket. Ändringen innebär att 23 kap. 11 och 12 §§ även ska tillämpas vid avyttring av en sådan andel i ett handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som enligt 25 a kap. 3 a § ska behandlas som näringsbetingad.

  • RÅ 2004:140:Utdelningsbeskattning har ansetts inte kunna underlåtas vid en överlåtelse till underpris av näringsbetingade andelar mellan två aktiebolag med samma person som ägare. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2016:35:Vid uppdelning av verksamheten i en koncern på två företag genom en serie korsvisa överlåtelser till underpris har respektive företag - direkt eller indirekt genom dotterföretag - erhållit full kompensation. Överlåtelserna har bedömts utgöra byten som inte medför utdelningsbeskattning av de fysiska personer som är ägare till företagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2008:52:En förutsättning för att bestämmelsen om underprisöverlåtelser i 23 kap. 11 § inkomstskattelagen ska bli tillämplig är att avyttringen sker till underpris i den mening som avses i 23 kap. 3 §. En sådan underprisöverlåtelse har ansetts föreligga i ett fall (I), medan i ett annat fall underlaget ansetts otillräckligt för att avgöra om fråga varit om en underprisöverlåtelse (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2012:74:Ett aktiebolag överlåter näringsbetingade aktier i ett dotterbolag till ett annat aktiebolag, ägt av VD i dotterbolaget. Fråga vid tillämpning av bestämmelserna om underprisöverlåtelser om värdet av VD:s framtida arbetsinsatser i dotterbolaget ska betraktas som s.k. sidovederlag och om aktieägare i det överlåtande bolaget ska beskattas för utdelning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2005:269 (Överlåtelse av näringsbetingade andelar till underpris), 2009:1413 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn), 2016:887 (Ett svenskt tonnagebeskattningssystem), 2008:1063 (Förändrade regler om underprisöverlåtelser för handelsbolag och för lagerandelar i byggnadsrörelse), 2011:1510 (Slopade Lundinregler och vissa andra skatteåtgärder för företag)

Definitioner

[K23]3 §  Med underprisöverlåtelse avses överlåtelse av en tillgång utan ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat, om villkoren i 14-29 §§ är uppfyllda.

  • RÅ 2004:42:Underprisöverlåtelse av en hel näringsverksamhet bestående av fastigheter som utgör lagertillgångar mot en ersättning som överstiger det skattemässiga värdet men understiger taxeringsvärdet medför inte några beskattningskonsekvenser för överlåtaren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2016:35:Vid uppdelning av verksamheten i en koncern på två företag genom en serie korsvisa överlåtelser till underpris har respektive företag - direkt eller indirekt genom dotterföretag - erhållit full kompensation. Överlåtelserna har bedömts utgöra byten som inte medför utdelningsbeskattning av de fysiska personer som är ägare till företagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2009:85:Värden avseende näringsbetingade aktier överförs från ett aktiebolag till ett annat. För ägaren till det förstnämnda bolaget har det värde som förts från hans bolag behandlats som utdelning eftersom han kompenserats genom att få förvärva fastighetsandelar för ett pris som satts under marknadsvärdet från ägaren av det andra bolaget. För denne har motsvarande belopp räknats in i ersättningen för fastighetsandelarna. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2016:66:Fråga om det vid en aktieöverlåtelse mellan två bolag ska anses förekomma sidovederlag i form av arbetsinsatser och överlåtelsen därför inte utgör en underprisöverlåtelse. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2015:48:Överlåtelse av fastighet till aktiebolag mot ersättning som understiger taxeringsvärdet har behandlats som gåva vid inkomstbeskattningen. Denna bedömning påverkas inte av utgången i stämpelskattemålet NJA 2013 s. 886 (I och II). I mål II också fråga om övertagande av latent skatteskuld ska beaktas vid tillämpning av den s.k. huvudsaklighetsprincipen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2014:54:Vid samtidiga och korsvisa fastighetsöverlåtelser till underpris inom en koncern har den avtalade ersättningen för respektive fastighet ansetts kunna ligga till grund för beskattningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2008:52:En förutsättning för att bestämmelsen om underprisöverlåtelser i 23 kap. 11 § inkomstskattelagen ska bli tillämplig är att avyttringen sker till underpris i den mening som avses i 23 kap. 3 §. En sådan underprisöverlåtelse har ansetts föreligga i ett fall (I), medan i ett annat fall underlaget ansetts otillräckligt för att avgöra om fråga varit om en underprisöverlåtelse (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2012:74:Ett aktiebolag överlåter näringsbetingade aktier i ett dotterbolag till ett annat aktiebolag, ägt av VD i dotterbolaget. Fråga vid tillämpning av bestämmelserna om underprisöverlåtelser om värdet av VD:s framtida arbetsinsatser i dotterbolaget ska betraktas som s.k. sidovederlag och om aktieägare i det överlåtande bolaget ska beskattas för utdelning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2012 not 30:Skäl att inhämta förhandsavgörande av EU-domstolen förelåg inte eftersom det inte framkommit någon unionsrättslig fråga som hade betydelse för avgörandet av målet / Skatteflyktslagen ansågs tillämplig på ett förfarande med underprisöverlåtelse av fastighet till handelsbolag följt av skattefri försäljning av andelarna i handelsbolaget (förhandsbesked)

[K23]4 §  Med företag avses i detta kapitel

  1. svenskt aktiebolag,
  2. svensk ekonomisk förening,
  3. svensk sparbank,
  4. svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,
  5. svensk stiftelse,
  6. svensk ideell förening, och
  7. utländskt bolag.

[S2]Som företag räknas inte privatbostadsföretag eller investmentföretag. Lag (2001:1185).

Prop. 2001/02:42: I konsekvens med att utländska skadeförsäkringsföretag föreslås bli konventionellt beskattade har denna kategori utgått i uppräkningen i andra stycket. Utländska associationer som avses i 6 kap. 8 § andra stycket omfattas inte av bestämmelsen.

Prop. 2009/10:36: Andra stycket är nytt. Nuvarande andra stycket har flyttats till tredje stycket. Av bestämmelsen framgår att vid tillämpningen av 11 och 12 §§ ska med företag även avses ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag, ägs av ett sådant företag som anges i första stycket 1–7.

  • RÅ 2004:94:Uttagsbeskattning har skett när en stiftelses tillgångar övertagits av ett registrerat trossamfund enligt lagen om upplösning av stiftelser i vissa fall. Tillgångar som övertagits av trossamfundet har ansetts anskaffade till de värden som legat till grund för uttagsbeskattningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2003:61:Förhållandena vid tidpunkten för avyttring av en bostadsförenings fastighet är avgörande för om föreningen skall anses vara ett företag som kan genomföra en underprisöverlåtelse. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2006:74:Överlåtelse av en andel i ett privatbostadsföretag har inte ansetts som överlåtelse av en verksamhetsgren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2009:1413 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn), 2001:1185 (Övergång till en konventionell beskattningsmetod för utländska skadeförsäkringsbolag)

[K23]5 §  Med svenskt handelsbolag avses i detta kapitel svenskt handelsbolag som bara har fysiska personer eller andra företag än svenska stiftelser och svenska ideella föreningar som delägare.

[K23]6 §  Med andel avses i detta kapitel andel i sådant företag som anges i 4 § 1, 2 och 7.

[K23]7 §  I detta kapitel anses innehav av andelar i ett företag som en näringsverksamhet eller som en verksamhetsgren om förvärvaren efter förvärvet under samma beskattningsår äger näringsbetingade andelar i företaget. Lag (2003:224).

  • RÅ 2004:1:Ägare av två aktiebolag skall beskattas för utdelning när det ena bolaget för över egendom till underpris till det andra bolaget och förutsättningar för undantag från uttagsbeskattning inte föreligger. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar)

[K23]8 §  Om inventarier som överlåts bara är en del av överlåtarens samtliga inventarier, skall som skattemässigt värde anses en skälig del av hela värdet.

Beskattningen vid en underprisöverlåtelse

[K23]9 §  En underprisöverlåtelse skall inte medföra uttagsbeskattning enligt bestämmelserna i 22 kap.

  • HFD 2016:35:Vid uppdelning av verksamheten i en koncern på två företag genom en serie korsvisa överlåtelser till underpris har respektive företag - direkt eller indirekt genom dotterföretag - erhållit full kompensation. Överlåtelserna har bedömts utgöra byten som inte medför utdelningsbeskattning av de fysiska personer som är ägare till företagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K23]10 §  Om ersättning inte lämnas med ett belopp som motsvarar minst tillgångens skattemässiga värde, skall överlåtelsen behandlas som om tillgången avyttras mot en ersättning som motsvarar det skattemässiga värdet. Tillgången anses i sådant fall förvärvad för samma belopp.

  • RÅ 2004:42:Underprisöverlåtelse av en hel näringsverksamhet bestående av fastigheter som utgör lagertillgångar mot en ersättning som överstiger det skattemässiga värdet men understiger taxeringsvärdet medför inte några beskattningskonsekvenser för överlåtaren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K23]11 §  Om tillgången överlåts av ett företag, skall överlåtelsen inte medföra att någon som direkt eller indirekt äger en andel i företaget, eller i fråga om ideella föreningar någon som är medlem i föreningen, skall ta upp skillnaden mellan marknadsvärdet och ersättningen som utdelning. Överlåtelsen skall inte heller medföra att skillnaden skall tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst av

  1. förvärvaren,
  2. den som äger en kvalificerad andel i det förvärvande företaget, eller
  3. den som indirekt genom innehav av en kvalificerad andel äger en andel i det förvärvande företaget.

[S2]Om tillgången överlåts till en fysisk person och ersättning inte lämnas, gäller bestämmelserna i första stycket inte för det belopp som motsvarar det skattemässiga värdet av tillgången. Om ersättning lämnas med belopp som understiger det skattemässiga värdet, gäller bestämmelserna i första stycket inte det belopp som motsvarar skillnaden mellan det skattemässiga värdet och ersättningen.

[S3]Om tillgången överlåts till ett svenskt handelsbolag med fysiska personer som delägare, tillämpas bestämmelserna i andra stycket på dessa personer. Lag (2001:1176).

  • HFD 2016:35:Vid uppdelning av verksamheten i en koncern på två företag genom en serie korsvisa överlåtelser till underpris har respektive företag - direkt eller indirekt genom dotterföretag - erhållit full kompensation. Överlåtelserna har bedömts utgöra byten som inte medför utdelningsbeskattning av de fysiska personer som är ägare till företagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2016:66:Fråga om det vid en aktieöverlåtelse mellan två bolag ska anses förekomma sidovederlag i form av arbetsinsatser och överlåtelsen därför inte utgör en underprisöverlåtelse. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2004:1:Ägare av två aktiebolag skall beskattas för utdelning när det ena bolaget för över egendom till underpris till det andra bolaget och förutsättningar för undantag från uttagsbeskattning inte föreligger. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2008:52:En förutsättning för att bestämmelsen om underprisöverlåtelser i 23 kap. 11 § inkomstskattelagen ska bli tillämplig är att avyttringen sker till underpris i den mening som avses i 23 kap. 3 §. En sådan underprisöverlåtelse har ansetts föreligga i ett fall (I), medan i ett annat fall underlaget ansetts otillräckligt för att avgöra om fråga varit om en underprisöverlåtelse (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2012:74:Ett aktiebolag överlåter näringsbetingade aktier i ett dotterbolag till ett annat aktiebolag, ägt av VD i dotterbolaget. Fråga vid tillämpning av bestämmelserna om underprisöverlåtelser om värdet av VD:s framtida arbetsinsatser i dotterbolaget ska betraktas som s.k. sidovederlag och om aktieägare i det överlåtande bolaget ska beskattas för utdelning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2011:19:Ett helt familjeägt aktiebolag överlåter till bokfört värde aktier i ett dotterbolag till ett nybildat aktiebolag som ägs av familjemedlemmarna och till viss del av verkställande direktören i dotterbolaget. Fråga om det av bestämmelsen i 23 kap. 11 § första stycket 2 inkomstskattelagen följer att denne inte ska beskattas i inkomstslaget tjänst med anledning av överlåtelsen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2001:1176 (Ändringar i de särskilda skattereglerna för vissa andelsägare i fåmansföretag m.m.), 2008:1063 (Förändrade regler om underprisöverlåtelser för handelsbolag och för lagerandelar i byggnadsrörelse)

[K23]12 §  Om tillgången förvärvas av ett företag, skall skillnaden mellan marknadsvärdet och ersättningen inte räknas som utgift för förbättring av en andel i företaget eller av en andel i företag som, direkt eller indirekt, äger andel i det förvärvande företaget.

[S2]Om tillgången förvärvas från en andelsägare i företaget gäller följande. Lämnas inte ersättning för tillgången, gäller bestämmelserna i första stycket inte det belopp som motsvarar det skattemässiga värdet av tillgången. Lämnas ersättning med belopp som understiger det skattemässiga värdet, gäller bestämmelserna i första stycket inte det belopp som motsvarar skillnaden mellan det skattemässiga värdet och ersättningen.

  • RÅ 2008:52:En förutsättning för att bestämmelsen om underprisöverlåtelser i 23 kap. 11 § inkomstskattelagen ska bli tillämplig är att avyttringen sker till underpris i den mening som avses i 23 kap. 3 §. En sådan underprisöverlåtelse har ansetts föreligga i ett fall (I), medan i ett annat fall underlaget ansetts otillräckligt för att avgöra om fråga varit om en underprisöverlåtelse (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K23]13 §  Avser underprisöverlåtelsen en näringsfastighet som är kapitaltillgång eller näringsbostadsrätt, tillämpas inte bestämmelserna i 26 kap. 2 § första stycket 5 om återföring av utgifter för förbättrande reparationer och underhåll. Lag (2000:78).

Villkor för en underprisöverlåtelse

Överlåtaren och förvärvaren

[K23]14 §  Överlåtaren och förvärvaren skall vara en fysisk person, ett företag eller ett svenskt handelsbolag.

[S2]En svensk stiftelse eller en svensk ideell förening får inte vara förvärvare. En svensk stiftelse får dock vid ombildning av sparbank till bankaktiebolag enligt 8 kap.sparbankslagen (1987:619) förvärva aktier från sparbanken. Vidare får en svensk ideell förening som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap. förvärva en tillgång från en annan ideell förening.

[S3]Ett livförsäkringsföretag får vara förvärvare bara i fråga om tillgångar som ingår i sådan verksamhet som enligt 39 kap. 4 § skall beskattas enligt reglerna för skadeförsäkringsföretag. Lag (2000:1341).

  • RÅ 2004:94:Uttagsbeskattning har skett när en stiftelses tillgångar övertagits av ett registrerat trossamfund enligt lagen om upplösning av stiftelser i vissa fall. Tillgångar som övertagits av trossamfundet har ansetts anskaffade till de värden som legat till grund för uttagsbeskattningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner), 2008:1063 (Förändrade regler om underprisöverlåtelser för handelsbolag och för lagerandelar i byggnadsrörelse)

[K23]15 §  Om överlåtaren är en fysisk person, skall förvärvaren vara en fysisk person eller ett företag.

[S2]Om överlåtaren är ett svenskt handelsbolag med någon fysisk person som delägare, skall förvärvaren vara en fysisk person eller ett företag.

Skattskyldighet

[K23]16 §  Förvärvaren skall omedelbart efter förvärvet vara skattskyldig för inkomst av en näringsverksamhet i vilken tillgången ingår. En tillgång anses ingå i en näringsverksamhet bara om ersättningen eller kapitalvinsten vid en avyttring skall tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet.

[S2]Inkomsten av näringsverksamheten eller en del av näringsverksamheten där tillgången ingår får inte vara undantagen från beskattning på grund av ett skatteavtal.

[S3]Om förvärvaren är ett svenskt handelsbolag, gäller det som sägs i första stycket samtliga delägare i bolaget. Lag (2000:502).

Prop. 1999/2000:82: I paragrafen anges att förvärvaren omedelbart efter förvärvet skall vara skattskyldig för inkomst av en näringsverksamhet i vilken tillgången ingår. Av 8 § den upphävda lagen (1998:1600) om beskattningen vid överlåtelser till underpris, UPL, framgick att vid tillämpning av bestämmelserna i den lagen ingick en tillgång i en näringsverksamhet bara om ersättning eller kapitalvinst vid avyttring av tillgången utgjorde intäkt av näringsverksamhet. ...

  • RÅ 2010 not 34:Uttagsbeskattning skulle ske när aktier som utgjort lagertillgångar efter en överlåtelse blev näringsbetingade (förhandsbesked)
Ändrad: SFS 2000:502 (Mervärdesskatt vid överlåtelse och nyttjande av fastigheter), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2008:1063 (Förändrade regler om underprisöverlåtelser för handelsbolag och för lagerandelar i byggnadsrörelse)

När rätt till avdrag för koncernbidrag saknas

[K23]17 §  Om överlåtaren inte med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till förvärvaren avseende det beskattningsår då överlåtelsen sker, skall överlåtarens hela näringsverksamhet, en verksamhetsgren eller en ideell andel av en verksamhet eller en verksamhetsgren överlåtas.

[S2]Bestämmelsen i första stycket gäller inte vid överlåtelse mellan ett svenskt handelsbolag och ett företag som är delägare i handelsbolaget.

  • RÅ 2004:140:Utdelningsbeskattning har ansetts inte kunna underlåtas vid en överlåtelse till underpris av näringsbetingade andelar mellan två aktiebolag med samma person som ägare. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2005:3:Andelar i ett moderbolag har inte ansetts kvalificerade när andelsägaren inte i betydande omfattning är verksam vare sig i moderbolaget eller i dess dotterbolag, men däremot i ett annat fåmansföretag som bedriver verksamhet som är likartad med verksamheten i dotterbolaget. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2004:1:Ägare av två aktiebolag skall beskattas för utdelning när det ena bolaget för över egendom till underpris till det andra bolaget och förutsättningar för undantag från uttagsbeskattning inte föreligger. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2012:58:Ett aktiebolag vars tillgångar består uteslutande av aktier i dotterbolag och av fordringar överlåter samtliga sina tillgångar och skulder. Överlåtelsen har ansetts uppfylla villkoret i 23 kap. 17 § inkomstskattelagen att den ska avse bolagets hela näringsverksamhet. Även fråga om skatteflyktslagen är tillämplig. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2008:1063 (Förändrade regler om underprisöverlåtelser för handelsbolag och för lagerandelar i byggnadsrörelse)

Kvalificerade andelar

[K23]18 §  Om överlåtaren är en fysisk person och förvärvaren är ett företag, skall samtliga andelar i företaget vara kvalificerade.

[K23]19 §  Om överlåtaren är ett företag och om någon andel i företaget är kvalificerad, skall förvärvaren vara en fysisk person, ett företag eller ett svenskt handelsbolag med enbart företag som delägare.

[S2]Om förvärvaren är ett företag, skall minst samma andel av andelarna i det förvärvande företaget vara kvalificerade som andelen kvalificerade andelar i det överlåtande företaget. Med kvalificerad andel avses i detta stycke inte en sådan andel som anses kvalificerad enligt 57 kap. 6 § andra stycket.

[S3]Om förvärvaren är ett svenskt handelsbolag, skall minst samma andel av andelarna i vart och ett av de delägande företagen vara kvalificerade som andelen kvalificerade andelar i det överlåtande företaget. Lag (2002:1143).

Prop. 2006/07:2: Bestämmelsen i nuvarande andra stycket andra meningen innebär att andelar i överlåtande företag inte anses som kvalificerade om de enbart är kvalificerade enligt 7 § första eller andra stycket. Som utvecklats i avsnitt 4.5.6 kan detta skapa en möjlighet att kringgå reglerna i 57 kap. genom att värden förs från företag med särskilt kvalificerade andelar till företag som inte alls omfattas av beskattning enligt 57 kap. ...

Prop. 2005/06:40: I paragrafen finns bestämmelser om villkor för en underprisöverlåtelse om överlåtaren är ett företag och om någon andel i företaget är kvalificerad. I 23 kap. 9–13 §§ finns bestämmelser om beskattningen vid en underprisöverlåtelse.

Bestämmelsen i andra stycket ändras bara genom att hänvisningen till 57 kap. 6 § andra stycket ändras till 57 kap. 7 § första eller andra stycket. Den bestämmelse som fanns i 57 kap. 6 § andra stycket och som tog sikte på mottagna andelar vid ett ...

  • RÅ 2004:140:Utdelningsbeskattning har ansetts inte kunna underlåtas vid en överlåtelse till underpris av näringsbetingade andelar mellan två aktiebolag med samma person som ägare. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2005:3:Andelar i ett moderbolag har inte ansetts kvalificerade när andelsägaren inte i betydande omfattning är verksam vare sig i moderbolaget eller i dess dotterbolag, men däremot i ett annat fåmansföretag som bedriver verksamhet som är likartad med verksamheten i dotterbolaget. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2008:1063 (Förändrade regler om underprisöverlåtelser för handelsbolag och för lagerandelar i byggnadsrörelse), 2002:1143 (Utvidgning av reglerna om framskjuten beskattning vid vissa andelsbyten), 2005:1136 (Vissa skattefrågor med anledning av ny aktiebolagslag, m.m.)

[K23]20 §  Om överlåtaren är ett svenskt handelsbolag med någon fysisk person som delägare och förvärvaren är ett företag, skall samtliga andelar i företaget vara kvalificerade.

[K23]21 §  Om överlåtaren är ett svenskt handelsbolag med enbart företag som delägare och om någon andel i något av företagen är kvalificerad, skall förvärvaren vara en fysisk person eller ett företag. Är förvärvaren ett företag, skall minst samma andel av andelarna i det förvärvande företaget vara kvalificerade som den största andelen kvalificerade andelar i ett delägande företag i det överlåtande handelsbolaget.

[K23]22 §  En andel i ett sådant överlåtande eller förvärvande företag som, direkt eller indirekt, innehas av ett annat företag, skall anses kvalificerad till den del som svarar mot förhållandet mellan kvalificerade andelar i det andra företaget och övriga andelar i det andra företaget.

  • RÅ 2005:3:Andelar i ett moderbolag har inte ansetts kvalificerade när andelsägaren inte i betydande omfattning är verksam vare sig i moderbolaget eller i dess dotterbolag, men däremot i ett annat fåmansföretag som bedriver verksamhet som är likartad med verksamheten i dotterbolaget. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K23]23 §  Villkoret i 18-21 §§ om att en andel i ett förvärvande företag skall vara kvalificerad skall anses uppfyllt även om andelen först efter förvärvet men under samma år hos samma ägare blir kvalificerad. Lämnas utdelning på andelen efter förvärvet men under samma år hos samma ägare, skall andelen vara kvalificerad vid tidpunkten för utdelningen.

Underskott hos förvärvaren

[K23]24 §  Om förvärvaren är en fysisk person, får det under beskattningsåret före det beskattningsår då överlåtelsen sker inte ha uppkommit underskott i den näringsverksamhet hos honom som förvärvet avser. Vidare gäller att personen inte får ha rätt till avdrag för underskott i annan näringsverksamhet enligt 62 kap.2-4 §§.

[K23]25 §  Om förvärvaren är ett svenskt handelsbolag, gäller för varje delägare som är fysisk person att det under beskattningsåret före det beskattningsår då överlåtelsen sker inte får ha uppkommit underskott i den näringsverksamhet som förvärvet avser. Vidare gäller att delägaren inte får ha rätt till avdrag för underskott i någon annan näringsverksamhet enligt 62 kap.2-4 §§.

[K23]26 §  Om förvärvaren är ett svenskt handelsbolag, gäller för varje delägare som är ett företag att det under beskattningsåret före det beskattningsår då överlåtelsen sker inte får ha uppkommit underskott hos delägaren eller hos ett företag till vilket delägaren kan med avdragsrätt lämna koncernbidrag avseende det beskattningsår då överlåtelsen sker. Om den som överlåtit tillgången är delägare i handelsbolaget, gäller villkoret i första meningen dock inte denne delägare.

[S2]Bestämmelserna i första stycket tillämpas inte om överlåtaren under det beskattningsår då överlåtelsen sker kan lämna koncernbidrag med avdragsrätt till varje delägare med underskott i det förvärvande handelsbolaget. Som villkor gäller att sådan begränsning av rätt till avdrag för underskott (avdragsbegränsning) som anges i koncernbidragsspärren i 40 kap. 18 § inte gäller för någon sådan delägare om delägaren får koncernbidrag från överlåtaren avseende det beskattningsår då överlåtelsen sker. Avdragsbegränsning får inte heller gälla om ett företag, till vilket någon delägare kan med avdragsrätt lämna koncernbidrag utan att avdragsbegränsning gäller för företaget, indirekt via delägaren får koncernbidrag avseende samma beskattningsår från överlåtaren. Lag (2000:1341).

[K23]27 §  Om förvärvaren är ett företag, får det under beskattningsåret före det beskattningsår då överlåtelsen sker inte ha uppkommit underskott hos förvärvaren eller hos ett företag till vilket förvärvaren kan med avdragsrätt lämna koncernbidrag avseende det beskattningsår då överlåtelsen sker.

[K23]28 §  Bestämmelserna i 27 § tillämpas inte om överlåtaren kan med avdragsrätt lämna koncernbidrag till förvärvaren under det beskattningsår då överlåtelsen sker.

[S2]Bestämmelserna i första stycket tillämpas inte om en sådan begränsning av rätt till avdrag för underskott (avdragsbegränsning) som anges i koncernbidragsspärren i 40 kap. 18 § gäller om förvärvaren får koncernbidrag från överlåtaren avseende det beskattningsår då överlåtelsen sker. Avdragsbegränsning får inte heller gälla om ett företag, till vilket förvärvaren kan med avdragsrätt lämna koncernbidrag utan att avdragsbegränsning gäller för företaget, indirekt via förvärvaren får koncernbidrag avseende samma beskattningsår från överlåtaren. Lag (2000:1341).

[K23]29 §  En fysisk person eller ett företag får avstå från att utnyttja underskott som avses i 24-27 §§. I sådant fall skall det bortses från underskottet vid tilllämpning av dessa bestämmelser.

24 kap. Räntor och utdelningar i inkomstslaget näringsverksamhet

Införd: SFS 2008:1343 (Sänkt bolagsskatt och vissa andra skatteåtgärder för företag), 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2008:1343 (Vissa förenklingar på företagsskatteområdet), 2018:1206 (Nya skatteregler för företagssektorn)
Ändrad: SFS 2011:1271 (Budgetpropositionen för 2012), 2012:757 (Budgetpropositionen för 2013), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner), 2004:1147 (Genomförande av ändringar i moder- och dotterbolagsdirektivet), 2000:494 (Registrering av medlemsfrämjande föreningar), 2018:1206 (Nya skatteregler för företagssektorn), 2019:1241 (Genomförande av regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden för att neutralisera effekterna av hybrida missmatchningar)
Upphävd: SFS 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2018:1206 (Nya skatteregler för företagssektorn), 2019:1241 (Genomförande av regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden för att neutralisera effekterna av hybrida missmatchningar)

Innehåll

[K24]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om

  • tillämpning i inkomstslaget näringsverksamhet av vissa bestämmelser i inkomstslaget kapital i 2 och 3 §§,
  • kapitalrabatt på optionslån i 4 §,
  • avdragsrätt för ränta på vinstandelslån i 5-10 §§,
  • avdrag för lämnad utdelning i 11 §, och
  • skattefria utdelningar i 12-22 §§.

[S2]En bestämmelse om skattefrihet för utdelning från privatbostadsföretag finns i 15 kap. 4 §.

[S3]Bestämmelser om i vilken utsträckning ersättningar i form av livränta och liknande utbetalningar för avyttrade tillgångar räknas som ränta finns i 44 kap.35 och 37-39 §§.

Prop. 2006/07:2: I paragrafen tas en hänvisning in till den nya paragrafen om partiell fission.

Prop. 2008/09:65: Paragrafen utökas med en hänvisning till 10 a–10 e §§.

Prop. 2019/20:13: Ändringen i paragrafens första stycke är en följd av att paragraferna 15 a–15 e §§ ska upphöra att gälla och innebär att hänvisningen till bestämmelserna i kapitlet om avdragsförbud för ränteutgifter vid vissa gränsöverskridande situationer tas bort.

Övervägandena finns i avsnitt 5.1.

Ändrad: SFS 2016:1055 (Budgetpropositionen för 2017), 2008:1343 (Sänkt bolagsskatt och vissa andra skatteåtgärder för företag), 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet), 2008:1343 (Vissa förenklingar på företagsskatteområdet), 2018:1206 (Nya skatteregler för företagssektorn), 2019:1241 (Genomförande av regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden för att neutralisera effekterna av hybrida missmatchningar)

Tillämpning av vissa bestämmelser i inkomstslaget kapital

Hänvisningar

[K24]2 §  I inkomstslaget näringsverksamhet tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget kapital om

Prop. 2005/06:39: I paragrafen anges att vissa bestämmelser i inkomstslaget kapital skall tillämpas i inkomstslaget näringsverksamhet. Ändringarna medför att bestämmelserna om utnyttjande av företrädesrätt till teckning av kapitalandelslån skall tillämpas även i inkomstslaget näringsverksamhet. Vidare byts ordet ”nedsättning” ut mot ”minskning” i enlighet med terminologin i nya aktiebolagslagen (2005:551).

Införd: SFS 2018:1206 (Nya skatteregler för företagssektorn)
Ändrad: SFS 2011:1271 (Budgetpropositionen för 2012), 2005:1142 (Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet), 2003:1075 (Avdrag för utdelning på insatsemissioner), 2006:619 (Beskattning av europakooperativ), 2018:1143 (En omreglerad spelmarknad), 2018:1165 (Återbetalning av medlemsinsatser i arbetskooperativ)

Utdelning av vissa andelar

[K24]3 §  Om andelarna i det utdelade bolaget i de fall som avses i 42 kap.16 eller 20 § blir lagertillgångar hos mottagaren, skall det lägsta av andelarnas anskaffningsvärde och deras verkliga värde tas upp som intäkt av mottagaren. I 17 kap.6 och 7 §§ finns bestämmelser om hur anskaffningsvärdet skall bestämmas i sådana fall.

Kapitalrabatt på optionslån

[K24]4 §  Om ett svenskt aktiebolag ger ut skuldebrev som är förenade med köp- eller teckningsoption avseende aktier, får bolaget inte dra av en sådan skillnad mellan emissionspriset och skuldebrevets marknadsvärde som beror på optionen.

Avdragsrätt för ränta på vinstandelslån

Huvudregler

[K24]5 §  Ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har tagit upp ett vinstandelslån, får dra av vinstandelsräntan bara i den utsträckning som följer av 6- 10 §§.

[S2]Med vinstandelsränta avses ränta vars storlek är beroende av det låntagande företagets utdelning eller vinst och med vinstandelslån avses ett lån med ränta som helt eller delvis är vinstandelsränta.

[S3]För annan ränta på vinstandelslån gäller allmänna bestämmelser om avdrag i näringsverksamheten.

Prop. 2017/18:296: Genom ändringen i första stycket sjunde strecksatsen görs bestämmelsen i 42 kap. 22 § uttryckligen tillämplig på såväl utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster som i utlandet delägarbeskattade juridiska personer. Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

Övervägandena finns i avsnitt 5.11.

  • HFD 2012:13:Fråga om avdrag enligt bestämmelserna om vinstandelsränta. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2011:68 (Nya skatteregler för försäkringsföretag), 2018:1206 (Nya skatteregler för företagssektorn), 2018:1752 (Genomförande av CFC-regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden)

Emissioner på den allmänna marknaden

[K24]6 §  Vinstandelsräntan skall dras av om lånet har bjudits ut till teckning på den allmänna marknaden.

[S2]Om det låntagande företaget är ett fåmansföretag, får vinstandelsräntan dock inte dras av till den del den betalas till någon som

  1. är andelsägare i företaget,
  2. är företagsledare i företaget,
  3. är närstående till någon som avses i 1 eller 2, eller
  4. på annan grund har sådan intressegemenskap med företaget som anges i 14 kap. 20 §.

Riktade emissioner

[K24]7 §  Om en eller flera personer har fått ensamrätt eller företrädesrätt till teckning av lånet, skall vinstandelsräntan dras av om ensamrätten eller företrädesrätten inte har lämnats till någon som

  1. är andelsägare i det låntagande företaget,
  2. har sådan intressegemenskap med företaget som anges i 14 kap. 20 §,
  3. är företagsledare i företaget om det är ett fåmansföretag, eller
  4. är närstående till en företagsledare eller andelsägare i företaget om det är ett fåmansföretag.

[K24]8 §  Är andelarna i det låntagande företaget noterade på en svensk börs eller auktoriserad marknadsplats, skall vinstandelsräntan dras av även om de som äger andelar i företaget har fått en sådan företrädesrätt till teckning av lånet som har lämnats i förhållande till deras innehav av andelar.

[S2]Om räntan skall dras av, skall det sammanlagda värde som genom företrädesrätterna kan anses ha tillförts andelsägarna tas upp av företaget. Värdet skall tas upp som intäkt det beskattningsår då teckningen av lånet avslutas.

[K24]9 §  Skatteverket får medge att vinstandelsräntan dras av även om en eller flera som äger andelar i företaget har förbehållits rätt till teckning av lånet. En förutsättning för ett sådant beslut är att lånevillkoren kan antas ha bestämts på affärsmässig grund med hänsyn till omständigheterna när lånet togs upp.

[S2]Skatteverkets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2003:669).

Prop. 2018/19:161: Paragrafen reglerar när det föreligger ett avdragsförbud för ränta på vissa efterställda skulder. Ändringen i andra stycket innebär att ett svenskt tjänstepensionsföretag som omfattas av lagen om tjänstepensionsföretag inte får dra av ränteutgifter på efterställda skulder som får ingå i kapitalbasen vid tillämpning av den lagen. Ett motsvarande ränteavdragsförbud gäller i dag för svenska försäkringsföretag.

I paragrafen införs också ett nytt fjärde stycke. Av den ...

Ändrad: SFS 2003:669 (Det nya Skatteverket), 2018:1206 (Nya skatteregler för företagssektorn), 2019:787 (Skatteregler för tjänstepensionsföretag)

[K24]10 §  Om det låntagande företaget är ett fåmansföretag, får vinstandelsräntan inte dras av - även om förutsättningarna för avdrag i 7, 8 eller 9 § är uppfyllda - till den del den betalas till någon som

  1. är andelsägare i företaget,
  2. är företagsledare i företaget,
  3. är närstående till någon som avses i 1 eller 2, eller
  4. på annan grund har sådan intressegemenskap med företaget som anges i 14 kap. 20 §.

Avdrag för lämnad utdelning

[K24]11 §  Bestämmelser om i vilka fall lämnad utdelning skall dras av finns för

Skattefria utdelningar

Definitioner

[K24]12 §  Med utdelning avses i 13-22 §§ inte

  1. utdelning på andelar i kooperativa föreningar i form av rabatt eller pristillägg som den utdelande föreningen skall dra av enligt 39 kap. 22 §, och
  2. utdelning från en kooperativ förening på förlagsinsatser eller utdelning till en medlemsfrämjande förening, om den kooperativa föreningen skall dra av utdelningen enligt 39 kap. 23 §.

[S2]Om ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening enligt ett skatteavtal skall anses ha hemvist i en utländsk stat, skall företaget vid tilllämpning av 13-22 §§ anses som en utländsk juridisk person som hör hemma i den utländska staten. Lag (2003:224).

Näringsbetingad andel

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K24]13 §  Med näringsbetingad andel avses en andel i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening, om den uppfyller villkoren i 14 § och ägs av en sådan juridisk person (ägarföretaget) som är

  1. ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som inte är ett investmentföretag,
  2. en svensk stiftelse eller svensk ideell förening och som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap.,
  3. en svensk sparbank,
  4. ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag, eller
  5. ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som motsvarar något sådant svenskt företag som anges i 1-4. Lag (2004:1147).

Prop. 2004/05:27: I paragrafen görs en redaktionell ändring i hänvisningen till de villkor som skall vara uppfyllda för att en andel skall anses som näringsbetingad. Någon hänvisning till 16 § är inte nödvändig eftersom den bestämmelsen redan hänvisar till villkor i 13 och 14 §§.

  • HFD 2012 not 32:Aktiebolag beskattades för utdelning på aktier som bolaget inte ägde (förhandsbesked) / Fysisk person som överlåtit sin rätt till utdelning från ett aktiebolag beskattades inte för belopp som aktiebolaget betalade ut till annan som hade rätt till utdelningen (förhandsbesked)
  • HFD 2017:29:Ett ”company limited by shares” i Brittiska Jungfruöarna har inte ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om skattefrihet för utdelning och kapitalvinst på näringsbetingade andelar. Förhandsbesked om inkomstskatt.
  • RÅ 2005:48:Fråga om aktieinnehav är näringsbetingat. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2009:100:En rysk association har ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om näringsbetingade andelar. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2012 not 34:Fråga om aktier i dotterbolag till fastighetsförvaltande bolag var näringsbetingade eller lagertillgångar (förhandsbesked) / Fråga om aktier i dotterbolag till fastighetsförvaltande bolag var näringsbetingade eller lagertillgångar: Inkomst av näringsverksamhet
Införd: SFS 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar)
Ändrad: SFS 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2004:1147 (Genomförande av ändringar i moder- och dotterbolagsdirektivet)
Upphävd: SFS 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar)

[K24]14 §  Andelen skall vara en kapitaltillgång och uppfylla någon av följande förutsättningar:

  1. Andelen är inte marknadsnoterad.
  2. Det sammanlagda röstetalet för ägarföretagets samtliga andelar i det ägda företaget motsvarar tio procent eller mer av röstetalet för samtliga andelar i företaget.
  3. Innehavet av andelen betingas av rörelse som bedrivs av ägarföretaget eller av ett företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära.

[S2]Andelen skall anses vara marknadsnoterad även om marknadsnoteringen har upphört i anslutning till inledandet av ett förfarande om inlösen, fusion, likvidation eller konkurs.

[S3]En andel i ett privatbostadsföretag anses inte näringsbetingad. Lag (2003:224).

Prop. 2007/08:12: I paragrafens andra stycke läggs fission till. Ändringen innebär att en andel ska anses vara marknadsnoterad om den tidigare varit marknadsnoterad men noteringen har upphört i samband med ett fissionsförfarande.

  • RÅ 2005:48:Fråga om aktieinnehav är näringsbetingat. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2017:56:En stiftelses innehav av marknadsnoterade andelar i en bank har inte ansetts vara näringsbetingat enligt den s.k. utredningsregeln i 24 kap. 14 § första stycket 3 inkomstskattelagen. Förhandsbesked om inkomstskatt.
  • RÅ 2008:67:Fråga om aktieinnehav är näringsbetingat. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2018:722 (En ny lag om ekonomiska föreningar), 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2007:1122 (Vissa kapitalskattefrågor), 2000:494 (Registrering av medlemsfrämjande föreningar)
Upphävd: SFS 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar)
15 § Har upphävts genom lag (2003:1086).

[K24]16 §  Om andelen avser ett företag som hör hemma i en utländsk stat som är medlem i Europeiska unionen skall andelen, under förutsättning att villkoren i övrigt i 13 och 14 §§ är uppfyllda, anses näringsbetingad också om ägarföretagets andelsinnehav motsvarar tio procent eller mer av andelskapitalet i företaget och även om andelen är en lagertillgång.

[S2]Med företag som hör hemma i en utländsk stat som är medlem i Europeiska unionen avses ett utländskt företag som

  1. bedrivs i någon av de associationsformer som anges i bilaga 24.1,
  2. enligt skattelagstiftningen i en medlemsstat anses höra hemma i den staten och inte enligt ett skatteavtal med tredje land anses ha hemvist utanför gemenskapen, och
  3. är skyldigt att betala någon av de skatter som anges i bilaga 24.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag. Lag (2003:1086).

Prop. 2010/11:52: Ändringen är en anpassning till att Lissabonfördraget har trätt i kraft.

Prop. 2003/04:10: Den nyligen införda bestämmelsen i 15 § om jämförlig beskattning infördes i avvaktan på att de nya CFC-reglerna skulle träda i kraft. Med beaktande av de nu lämnade förslagen till nytt 39 a kap. kan således denna bestämmelse utgå.

Hänvisningen i 16 § första stycket till 13–15 §§ har därför ändrats till 13 och 14 §§.

Prop. 2002/03:96: I första stycket har redaktionella ändringar gjorts. För tillämpningen av bestämmelsen krävs att villkoren i 13–15 §§ i tillämpliga delar är uppfyllda. Andelen kan även vara en näringsbetingad andel enligt de

  • RÅ 2001:6:Fråga om förutsättningarna för att en stiftelse, vars verksamhet avser innehav och förvaltning av aktier, skall bli frikallad från skattskyldighet för utdelning på aktier enligt de regler som gäller för utdelning på s.k. näringsbetingade aktier. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Införd: SFS 2018:1206 (Nya skatteregler för företagssektorn)
Ändrad: SFS 2011:293 (Följdändringar inom skatte- och tullområdet med anledning av Lissabonfördraget), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2003:1086 (Ändrade regler för cfc-beskattning)

Utdelning på en näringsbetingad andel

[K24]17 §  Utdelning på en näringsbetingad andel skall inte tas upp i annat fall än som anges i 18-20 §§. Lag (2003:224).

  • HFD 2012 not 32:Aktiebolag beskattades för utdelning på aktier som bolaget inte ägde (förhandsbesked) / Fysisk person som överlåtit sin rätt till utdelning från ett aktiebolag beskattades inte för belopp som aktiebolaget betalade ut till annan som hade rätt till utdelningen (förhandsbesked)
  • HFD 2017:29:Ett ”company limited by shares” i Brittiska Jungfruöarna har inte ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om skattefrihet för utdelning och kapitalvinst på näringsbetingade andelar. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Införd: SFS 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar)
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

Utdelning på vissa utländska andelar som inte är näringsbetingade

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K24]17 a §  Utdelning på en andel som inte är näringsbetingad i ett företag som hör hemma i en utländsk stat som är medlem i Europeiska unionen skall inte tas upp i annat fall än som anges i 18-20 §§, under förutsättning att andelen ägs av ett sådant ägarföretag som anges i 13 § och villkoren i 14 § är uppfyllda.

[S2]Även om villkoret om röstetal i 14 § 2 inte är uppfyllt gäller första stycket också om ägarföretagets andelsinnehav motsvarar tio procent eller mer av andelskapitalet i företaget och även om andelen är en lagertillgång.

[S3]Vid bedömningen av om ett företag hör hemma i en utländsk stat som är medlem i Europeiska unionen tillämpas bestämmelsen i 16 § andra stycket. Lag (2004:1147).

Prop. 2004/05:27: Bestämmelsen är ny och avser utdelning på andelar i vissa utländska associationer som hör hemma i en medlemsstat i Europeiska unionen (EU) men som inte är näringsbetingade enligt bestämmelserna i 16 §.

Första och andra styckena har sin motsvarighet i 16 § första stycket och 17 § men avser i stället andelar i företag som inte kan anses motsvara andelar i aktiebolag och ekonomiska föreningar. I bestämmelsen i andra stycket ges undantag från röstvillkoret i 14 § 2. Även om det ...

Införd: SFS 2004:1147 (Genomförande av ändringar i moder- och dotterbolagsdirektivet)
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Utdelning från investmentföretag

[K24]18 §  Utdelningen skall tas upp om den lämnas av ett investmentföretag som, direkt eller genom förmedling av ett eller flera andra investmentföretag, äger mer än enstaka andelar i fråga om vilka utdelning skulle ha tagits upp om andelarna hade ägts direkt av det företag som äger andelarna i investmentföretaget. Lag (2003:224).

Utdelning av förvärvade vinstmedel

[K24]19 §  Om ett företag förvärvar andelar i ett annat företag och det inte är uppenbart att det förvärvande företaget får en tillgång av verkligt och särskilt värde med hänsyn till sin näringsverksamhet, skall det ta upp utdelning av sådana medel som fanns hos det utdelande företaget vid förvärvet och som inte motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald insats hos det utdelande företaget. Utdelning anses i första hand ske av annat än tillskjutet belopp och inbetald insats. Lag (2003:224).

Prop. 2015/16:14: Paragrafen är ny. Bestämmelsen innebär att skattefriheten för utdelning på andel inte ska gälla om utdelningen lämnas av ett utländskt företag till den del utdelningen får dras av som ränta eller liknande i det företag som lämnar utdelningen. Bestämmelsen gäller oavsett hur stort andelsinnehav

företaget som tar emot utdelningen har i det företag som lämnar ...

Prop. 2011/12:17: Paragrafen ska upphöra att gälla när de så kallade Lundinreglerna slopas. Se motivering i avsnitt 4.

  • RÅ 2010:123:Beskattning av utdelning enligt den s.k. Lundinregeln har ansetts kunna ske när utdelningen lämnats av ett svenskt aktiebolag i vilket det förvärvande bolaget har en minoritetspost (I). Lundinregeln har däremot inte ansetts tillämplig när utdelningen lämnats av ett helägt dotterbolag i en annan medlemsstat i EU och det inte kommit fram att det förekommit oredlighet eller missbruk som avses i artikel 1.2 moder-dotterbolagsdirektivet (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt respektive inkomsttaxering 2004.
Införd: SFS 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2015:886 (Begränsad skattefrihet för utdelning och nya bestämmelser mot skatteflykt i fråga om kupongskatt)
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2000:494 (Registrering av medlemsfrämjande föreningar)
Upphävd: SFS 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2011:1510 (Slopade Lundinregler och vissa andra skatteåtgärder för företag)

Villkor avseende tid

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K24]20 §  Utdelning på en marknadsnoterad andel skall tas upp, om andelen avyttras eller upphör att vara näringsbetingad inom ett år från det att andelen blivit näringsbetingad hos innehavaren. Utdelningen skall tas upp det beskattningsår då avyttringen sker eller andelen upphör att vara näringsbetingad.

[S2]Utdelning på en marknadsnoterad andel som avses i 17 a § skall tas upp, om andelen avyttras inom ett år från det att förutsättningarna för skattefrihet blivit uppfyllda. Detsamma gäller för sådan utdelning om förutsättningarna för skattefrihet inte föreligger under en sammanhängande tid om tolv månader hos innehavaren av andelen. Utdelningen skall tas upp det beskattningsår då avyttring sker eller förutsättningarna för skattefrihet inte längre är uppfyllda. Lag (2004:1147).

Prop. 2004/05:27: Det nya andra stycket behandlar förutsättningarna för beskattning i efterhand av utdelning på marknadsnoterade andelar som avses i 17 a §. Förutsättningarna för beskattning är i princip desamma som de som enligt första stycket gäller för beskattning i efterhand av utdelning på näringsbetingade andelar. I första meningen regleras situationen att andelen avyttras inom ett år från det att förutsättningarna för skattefrihet för utdelning enligt bestämmelsen i 17 a § blivit uppfyllda. I andra meningen ...

Införd: SFS 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2018:1206 (Nya skatteregler för företagssektorn)
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner), 2004:1147 (Genomförande av ändringar i moder- och dotterbolagsdirektivet)
Upphävd: SFS 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar)

[K24]21 §  Vid tillämpning av 20 § skall innehavstiden räknas från det att andelen tillträds till dess den frånträds. Om ägarföretagets förvärv eller avyttring av andelen grundas på avtal, skall den anses ha tillträtts respektive frånträtts när avtalet ingicks, om inte någon annan tidpunkt följer av avtalet. Lag (2003:224).

[K24]22 §  Om ett ägarföretag har förvärvat andelar av samma slag och sort vid olika tidpunkter, skall en senare förvärvad andel anses ha avyttrats före en tidigare förvärvad.

[S2]En andel som förvärvats genom ny- eller fondemission skall anses ha förvärvats samtidigt med de andelar som förvärvet grundats på. Har dessa förvärvats vid olika tidpunkter, skall den nya andelen anses ha förvärvats vid den senaste av dessa tidpunkter. Lag (2003:224).

25 kap. Kapitalvinster och kapitalförluster i inkomstslaget näringsverksamhet

Innehåll

[K25]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om

  • vad som avses med kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget näringsverksamhet i 3-5 §§,
  • anskaffningsutgift när en delägarrätt upphör att vara näringsbetingad i 6 §,
  • avyttringar med kapitalförlust till ett företag i intressegemenskap med det säljande företaget i 7-11 §§, och
  • kapitalförluster på fastigheter i 12 §. Lag (2003:224).

Hänvisningar

[K25]2 §  I 44 kap. finns grundläggande bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster. I 25 a, 45, 46, 48, 49, 50, 52 och 55 kap. finns särskilda bestämmelser för vissa slag av tillgångar.

[S2]Särskilda bestämmelser om anskaffningsutgift finns i fråga om

Vad som avses med kapitalvinst och kapitalförlust

[K25]3 §  Med kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget näringsverksamhet avses vinst och förlust vid avyttring av kapitaltillgångar.

[S2]Med kapitaltillgångar avses andra tillgångar i näringsverksamheten än

  • lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar och liknande tillgångar,
  • inventarier, och
  • patent och andra sådana rättigheter som räknas upp i 18 kap. 1 § andra stycket 1 även om de inte förvärvats från någon annan.

  • HFD 2019:47:Bostadsrätter som avyttrats av ett bolag har ansetts utgöra lagertillgångar.
  • RÅ 2009:36:Ett aktiebolag som förvärvat värdepapper i en värdepappersrörelse övergår till förvaltande verksamhet. Värdepapperen har ansetts behålla sin skattemässiga karaktär av lagertillgångar. Inkomsttaxering 2002.

[K25]4 §  Med kapitalvinst och kapitalförlust avses också vinst och förlust på grund av förpliktelser enligt terminer, köp- eller säljoptioner och liknande avtal, när det inte är fråga om förpliktelser som är jämförbara med lagertillgångar.

[K25]5 §  Som kapitalvinst behandlas också återfört avdrag för kapitalförlust vid konkurs enligt 44 kap. 34 § tredje stycket.

Uppskov med beskattningen vid koncerninterna andelsavyttringar

Anskaffningsutgift när en delägarrätt upphör att vara näringsbetingad

[K25]6 §  Om en andel eller aktiebaserad delägarrätt upphör att vara näringsbetingad hos ägaren, anses den anskaffad för marknadsvärdet när detta sker. I fråga om marknadsnoterade delägarrätter gäller detta bara om villkoren om innehavstid i 25 a kap.6 eller 7 § skulle ha varit uppfyllda om delägarrätten hade avyttrats vid denna tidpunkt. Lag (2003:224).

Prop. 2011/12:17: Ett nytt andra stycke har införts. Där anges att bestämmelserna i första stycket ska tillämpas på motsvarande sätt på sådana indirekta innehav av delägarrätter som avses i 25 a kap. 23 eller 23 a §. Det innebär att delägarrätter som ägs indirekt genom ett handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person ska anses förvärvade för marknadsvärdet om de upphör att vara skattefria för delägaren. Detsamma gäller om kapitalförluster på sådana delägarrätter för delägaren i handelsbolaget ...

Införd: SFS 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar)
Ändrad: SFS 2011:1510 (Slopade Lundinregler och vissa andra skatteåtgärder för företag)
Upphävd: SFS 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar)

Tillämpningsområde

[K25]7 §  Om det uppkommer en kapitalförlust när en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag avyttrar en tillgång till en annan juridisk person eller ett annat svenskt handelsbolag, skall bestämmelserna i 8-11 §§ tillämpas om företagen ingår i en intressegemenskap. Med företag i en intressegemenskap avses vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel moderföretag och dotterföretag eller företag som står under i huvudsak gemensam ledning. Lag (2003:224).

Avdragsförbud

[K25]8 §  Kapitalförlusten får inte dras av om

  1. den avyttrade tillgången är en näringsbetingad andel eller en näringsbetingad aktiebaserad delägarrätt,
  2. ersättningen understiger den avyttrade tillgångens marknadsvärde utan att det är affärsmässigt motiverat, eller
  3. bestämmelserna i 37 kap. om kvalificerade fusioner och fissioner skall tillämpas. Lag (2003:224).

Prop. 2009/10:36: Paragrafen reglerar vilka kapitalförluster som inte får dras av vid en avyttring inom en intressegemenskap.

Punkten 1 har utvidgats till att även omfatta sådana andelar som behandlas som näringsbetingade andelar enligt 25 a kap. 3 a §. Det gäller således andelar i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer som hör hemma i en stat inom EES, och som ägs av sådana företag som enligt 25 a kap. 3 § kan äga näringsbetingade andelar.

Punkten ...

  • RÅ 2006:62:Att vederlaget vid avyttring av en kapitaltillgång till ett företag i intressegemenskap är lägre än marknadsvärdet hindrar inte uppskjutet avdrag enligt den s.k. förlustregeln för skillnaden mellan marknadsvärdet och ett högre omkostnadsbelopp. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2009:1413 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn)

[K25]9 §  Om den avyttrade tillgången är en andel i ett företag och detta genom fusion eller fission helt eller delvis går upp i ett annat företag i intressegemenskapen, får kapitalförlusten inte dras av. Lag (2003:224).

Uppskjuten avdragsrätt

[K25]10 §  I andra fall än som avses i 8 eller 9 § får kapitalförlusten dras av som kostnad först när det inträffar en omständighet som medför att tillgången inte längre existerar eller inte längre innehas av en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag som ingår i intressegemenskapen. Lag (2003:224).

Turordning

[K25]11 §  Om det är andelar i ett företag som avyttras gäller följande. Om det köpande företaget vid tidpunkten för det förvärv som avses i 7 § äger andelar av samma slag och sort som de avyttrade andelarna (gamla andelar) eller om det köpande företaget därefter förvärvar sådana andelar (nya andelar), skall senare avyttringar som det köpande företaget gör anses ske i följande ordning:

  1. gamla andelar,
  2. avyttrade andelar,
  3. nya andelar.

[S2]Bestämmelserna skall tillämpas också i fråga om andra tillgångar som inte kan särskiljas från varandra. Lag (2003:224).

Kapitalförluster på fastigheter

[K25]12 §  Om ett företag som enligt 24 kap. 13 § kan inneha en näringsbetingad andel har gjort en kapitalförlust på en fastighet, får denna dras av bara mot kapitalvinster på fastigheter. Om en del av en förlust inte kan dras av, får den dras av mot en annan juridisk persons kapitalvinster på fastigheter om var och en av de juridiska personerna

  1. begär det vid samma års taxering, och
  2. med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till den andra juridiska personen.

[S2]Till den del en förlust inte kan dras av behandlas den det följande beskattningsåret som en ny kapitalförlust på fastigheter hos den juridiska person som haft förlusten.

[S3]Bestämmelserna i första stycket tillämpas inte om fastigheten under de tre senaste åren i betydande omfattning har använts för produktions- eller kontorsändamål eller liknande hos det avyttrande företaget eller hos ett företag i intressegemenskap. Om det föreligger särskilda omständigheter tillämpas inte första stycket trots att fastigheten har använts i mindre omfattning på angivet sätt.

[S4]Första stycket första meningen, andra och tredje styckena tillämpas på motsvarande sätt om företaget beskattas för näringsverksamhet i ett handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Om skattskyldigheten för en andel i ett sådant bolag eller sådan utländsk juridisk person övergår till någon annan, gäller i stället bestämmelserna denne. Om skattskyldigheten för en andel i ett svenskt handelsbolag övergår till en fysisk person tillämpas dock bestämmelsen i 45 kap. 32 a §. Lag (2003:1086).

13 § Har upphävts genom lag (2003:224).
14 § Har upphävts genom lag (2003:224).
15 § Har upphävts genom lag (2003:224).
16 § Har upphävts genom lag (2003:224).
17 § Har upphävts genom lag (2003:224).
18 § Har upphävts genom lag (2003:224).
19 § Har upphävts genom lag (2003:224).
20 § Har upphävts genom lag (2003:224).
21 § Har upphävts genom lag (2003:224).
22 § Har upphävts genom lag (2003:224).
23 § Har upphävts genom lag (2003:224).
24 § Har upphävts genom lag (2003:224).
25 § Har upphävts genom lag (2003:224).
26 § Har upphävts genom lag (2003:224).
27 § Har upphävts genom lag (2003:224).

25 a kap. Avyttring av näringsbetingade andelar och vissa andra tillgångar

Innehåll

[K25a]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om

  • företag i intressegemenskap i 2 §,
  • näringsbetingade delägarrätter i 3-18 §§,
  • kapitalförluster på vissa fordringar m.m. i 19 §,
  • kapitalförluster på andelar i handelsbolag i 20-22 §§,
  • vissa tillgångar i handelsbolag i 23 och 24 §§,
  • bostäder i fåmansföretag i 25 §. Lag (2003:224).

Prop. 2009/10:36: Paragrafen beskriver innehållet i kapitlet. Ändringen innebär en justering på grund av att vissa bestämmelser nu föreslås upphävas och att nya bestämmelser och rubriker föreslås införas.

Ändrad: SFS 2009:1413 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn)

Företag i intressegemenskap

[K25a]2 §  Med företag i intressegemenskap avses i detta kapitel

  1. ett företag som ett annat företag, direkt eller indirekt, genom en ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i, eller
  2. två företag som står under i huvudsak gemensam ledning. Lag (2003:224).

Näringsbetingade delägarrätter

Tillämpningsområde

[K25a]3 §  Bestämmelserna i 5-18 §§ tillämpas när näringsbetingade andelar och näringsbetingade aktiebaserade delägarrätter avyttras och det avyttrande företaget är

  1. ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som inte är ett investmentföretag,
  2. en sådan svensk stiftelse eller ideell förening som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap.,
  3. en svensk sparbank,
  4. ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag, eller
  5. ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som motsvarar något sådant svenskt företag som anges i 1-4. Lag (2003:224).

Definitioner

[K25a]4 §  Med en aktiebaserad delägarrätt avses en

  • rätt på grund av teckning av aktier,
  • teckningsrätt,
  • delrätt, eller
  • option avseende rätt för innehavaren att avyttra aktier.

[S2]Delägarrätten är aktiebaserad bara om innehavet av rätten grundas på innehav av aktier i det företag som rätten hänför sig till.

[S3]Med en näringsbetingad aktiebaserad delägarrätt avses en aktiebaserad delägarrätt, om förvärvet av rätten grundats på näringsbetingade aktier i det företag som rätten hänför sig till. Lag (2003:224).

Prop. 2005/06:39: I första stycket byts ordet ”delrätt” ut mot ”fondaktierätt” i enlighet med terminologin i nya aktiebolagslagen (2005:551). Som en följd av att termerna inlösenrätt och säljrätt förs in i inkomstskattelagen (1999:1229), byts vidare uttrycket ”option avseende rätt för innehavaren att avyttra aktier” ut mot ”inlösenrätt eller säljrätt som avser aktier”. Förslaget behandlas ...

Prop. 2002/03:96: I första stycket finns definitionen av en aktiebaserad delägarrätt, dvs. en uppräkning av de värdepapper som anses vara en sådan delägarrätt. Uppräkningen är uttömmande.

Ändrad: SFS 2005:1142 (Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet)
Upphävd: SFS 2009:1413 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn)

Skattefrihet och avdragsförbud

[K25a]5 §  En kapitalvinst skall inte tas upp i annat fall än som anges i 9 §. I fråga om marknadsnoterade delägarrätter gäller detta dock bara om villkoren om innehavstid i 6 eller 7 § är uppfyllda.

[S2]En kapitalförlust får dras av bara om en motsvarande kapitalvinst skulle ha tagits upp. Vid bedömningen av om en kapitalvinst skulle ha tagits upp skall det bortses från bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 9 §. Lag (2003:224).

  • HFD 2019:47:Bostadsrätter som avyttrats av ett bolag har ansetts utgöra lagertillgångar.
  • HFD 2012:50:Fråga om förutsättningar för att lämna förhandsbesked angående skatteflyktslagens tillämplighet på ett visst förfarande.
  • HFD 2017:29:Ett ”company limited by shares” i Brittiska Jungfruöarna har inte ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om skattefrihet för utdelning och kapitalvinst på näringsbetingade andelar. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Villkor avseende tid

[K25a]6 §  Kapitalvinsten på en marknadsnoterad andel är skattefri om andelen under en sammanhängande tid om ett år närmast före avyttringen har varit näringsbetingad hos säljaren. Innehavstiden skall räknas från det att andelen tillträds. Om andelen förvärvats genom ett avtal, skall den anses ha tillträtts när avtalet ingicks, om inte någon annan tidpunkt följer av avtalet. Om andelen har erhållits genom ny- eller fondemission, beaktas också tid under vilken den andel eller de andelar som ligger till grund för den emitterade andelen innehafts. Lag (2003:224).

[K25a]7 §  Om en aktiebaserad delägarrätt är marknadsnoterad, är kapitalvinsten skattefri bara om delägarrätten innehafts under en sammanhängande tid av ett år närmast före avyttringen eller de aktier på vilka delägarrätten grundas har förvärvats minst ett år före avyttringen. Lag (2003:224).

[K25a]8 §  Vid tillämpningen av 6 och 7 §§ skall

  1. en senare förvärvad delägarrätt anses ha avyttrats före en tidigare förvärvad delägarrätt av samma slag och sort, och
  2. aktier som ligger till grund för en emitterad andel eller en aktiebaserad delägarrätt och som förvärvats vid olika tillfällen anses ha förvärvats vid tidpunkten för förvärvet av den sist förvärvade aktien. Lag (2003:224).

Avyttring av skalbolag

[K25a]9 §  Om det uppkommer en kapitalvinst vid avyttringen av en delägarrätt som hänför sig till ett skalbolag eller om det sker ett återköp enligt 18 §, skall ersättningen tas upp som kapitalvinst (skalbolagsbeskattning) det beskattningsår när delägarrätten avyttrats, om inte annat anges i 10-13 §§.

[S2]Ett företag är ett skalbolag enligt bestämmelserna i detta kapitel om summan av marknadsvärdet av företagets likvida tillgångar enligt 14-16 §§ överstiger jämförelsebeloppet enligt 17 § vid tidpunkten för avyttringen. Lag (2003:224).

Prop. 2009/10:36: För att tydliggöra att skalbolagsbeskattning kan komma i fråga även vid försäljning av andelar som inte är näringsbetingade införs en ny rubrik närmast efter 8 § (jfr ändringen av 1 §).

Bestämmelsen i paragrafens första stycke är ändrad. Av bestämmelsen framgår att om en avyttrad delägarrätt hänför sig till ett skalbolag eller om det sker ett återköp ...

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2009:1413 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn)

Undantag

[K25a]10 §  Skalbolagsbeskattning enligt 9 § skall inte ske om

  1. någon andel eller aktiebaserad delägarrätt i det avyttrade företaget är marknadsnoterad, eller
  2. delägarrätten anses avyttrad på grund av bestämmelserna om likvidation i 44 kap. 7 § första stycket eller konkurs i 44 kap. 8 § första stycket 1 eller 2.

[S2]Är det avyttrade företaget en utländsk juridisk person, skall skalbolagsbeskattning enligt 9 § ske bara om

  1. den juridiska personen är skattskyldig här vid tidpunkten för avyttringen, eller
  2. den juridiska personen, direkt eller genom ett företag i sådan intressegemenskap som avses i 2 § 1, äger eller under de tre senaste åren har ägt en andel eller aktiebaserad delägarrätt i
    • ett svenskt aktiebolag om andelen eller den aktiebaserade delägarrätten inte är marknadsnoterad,
    • en svensk ekonomisk förening, eller
    • en annan utländsk juridisk person som varit skattskyldig här under någon del av denna tid om denna person motsvarar ett svenskt aktiebolag och andelen eller den aktiebaserade delägarrätten inte är marknadsnoterad eller om personen motsvarar en svensk ekonomisk förening. Lag (2003:224).

Prop. 2009/10:36: Första stycket har ändrats. Tillämpningsområdet har utvidgats så att bestämmelsen även reglerar undantag från skalbolagsbeskattning enligt den nya 9 a §. Punkten 3 är ny. Av bestämmelsen framgår att skalbolagsbeskattning inte ska ske om ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som hör hemma inom EES upplöses.

Andra stycket har också ändrats till att omfatta den nya 9 a §. Första punkten har utvidgats så att den ...

Ändrad: SFS 2018:722 (En ny lag om ekonomiska föreningar), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2009:1413 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn)

Skalbolagsdeklaration

[K25a]11 §  Skalbolagsbeskattning enligt 9 § skall inte ske om

  1. det företag som den avyttrade delägarrätten hänför sig till tar upp företagets överskott eller underskott i en sådan skalbolagsdeklaration som avses i 10 kap. 8 a § första stycket skattebetalningslagen (1997:483),
  2. ett särskilt bokslut ligger till grund för inkomstberäkningen enligt 1, och
  3. säkerhet ställs om sådan har begärts med stöd av 11 kap. 11 b § skattebetalningslagen.

[S2]Bokslutet skall upprättas som om företagets beskattningsår avslutats vid tidpunkten för avyttringen. Företagets avsättningar till periodiseringsfond och ersättningsfond skall anses ha återförts.

[S3]Första och andra styckena gäller även företag i sådan intressegemenskap som avses i 2 § 1 med företaget som den avyttrade delägarrätten är hänförlig till. Lag (2003:224).

Prop. 2009/10:36: Första stycket har ändrats. Tillämpningsområdet har utvidgats så att bestämmelsen även reglerar undantag från skalbolagsbeskattning enligt den nya 9 a §. Punkten 1 har ändrats så att det framgår att – när skalbolaget är ett handelsbolag – det är säljaren som ska lämna skalbolagsdeklaration.

Andra stycket har ändrats. Bestämmelsen reglerar när det bokslut som ska ligga till grund för inkomstberäkningen ska vara upprättat. I fråga om handelsbolag ska säljaren ...

Prop. 2011/12:17: Andra stycket har ändrats. Ändringen innebär att det särskilda bokslut som ska ligga till grund för inkomstberäkningen vid alla avyttringar får upprättas antingen vid tidpunkten för avyttringen eller vid köparens tillträde till delägarrätten.

Det görs även en korrigering med anledning av att handelsbolag – i och med att de inte är skattesubjekt för inkomstskatt – inte har något beskattningsår. I stället används begreppet räkenskapsår. ...

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2009:1413 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn), 2011:1510 (Slopade Lundinregler och vissa andra skatteåtgärder för företag), 2008:1064 (Vissa förenklingar på företagsskatteområdet)

Minoritetsavyttringar

[K25a]12 §  Om avyttringen inte leder till att ett väsentligt inflytande går över till någon annan, skall skalbolagsbeskattning enligt 9 § ske bara om det föreligger särskilda omständigheter. Lag (2003:224).

Särskilda skäl

[K25a]13 §  Om den skattskyldige begär det och det finns särskilda skäl, skall skalbolagsbeskattning enligt 9 § inte ske. Vid prövningen skall beaktas vad som föranlett avyttringen eller återköpet och hur ersättningen för delägarrätten bestämts. Lag (2003:224).

Prop. 2009/10:36: Bestämmelsen har ändrats så att den även omfattar skalbolagsbeskattning enligt den nya 9 a §.

Enligt bestämmelsen är det den skattskyldige som ska begära att skalbolagsbeskattning inte ska ske. Ett handelsbolag som avyttrar en andel i ett skalbolag är inte skattskyldigt. Om skalbolagsbeskattning aktualiseras enligt den nya bestämmelsen i 9 a § är det den eller de delägare som ska ta upp ersättningen som är skattskyldiga. Det är således delägarna och inte handelsbolaget som ska ...

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2009:1413 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn)

Likvida tillgångar

[K25a]14 §  Med likvida tillgångar avses i detta kapitel kontanter, värdepapper och liknande tillgångar med undantag för sådana tillgångar som avses i 15 §. Som likvida tillgångar räknas också andra tillgångar om

  1. tillgångarna anskaffats tidigast två år före avyttringen,
  2. tillgångarna saknar affärsmässigt samband med verksamheten sådan den bedrevs intill två år före avyttringen, och
  3. det inte framgår att anskaffningen skett i annat syfte än att tillgångarna lätt skulle kunna avyttras efter avyttringen av andelen. Lag (2003:224).

Prop. 2002/03:96: Av paragrafen framgår vad som skall räknas som likvida medel. Som likvida tillgångar räknas kontanter, värdepapper och liknande tillgångar om tillgången ifråga inte undantas i 15 §. I praktiken torde det främst vara fråga om marknadsnoterade värdepapper. För att förhindra kringgåenden har en begränsning till sådana värdepapper inte föreslagits. Se vidare i avsnitt 5.13.2.

[K25a]15 §  Som likvida tillgångar räknas inte

  1. andelar och aktiebaserade delägarrätter i företag som är i sådan intressegemenskap som avses i 2 § 1 med det företag som den avyttrade delägarrätten är hänförlig till, eller
  2. värdepapper som är lager i värdepappersrörelse enligt lagen (1991:981) om värdepappersrörelse.

[S2]Värdepapper som är lager i en utländsk motsvarighet till sådan rörelse som avses i första stycket 2 och som innehas av en utländsk juridisk person räknas inte som likvida medel om den utländska juridiska personen hör hemma och är skattskyldig till inkomstskatt i en stat

  • som är medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller
  • med vilken Sverige har ett skatteavtal och personen omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i staten enligt avtalet. Lag (2003:224).

[K25a]16 §  Om likvida tillgångar innehas av ett företag i sådan intressegemenskap som avses i 2 § 1 med företaget som de avyttrade delägarrätterna hänför sig till, skall tillgångarna räknas med vid beräkningen av summan av marknadsvärdet av likvida tillgångar till den del som motsvarar det sistnämnda företagets ägarandel i företaget i intressegemenskap. Lag (2003:224).

Prop. 2002/03:96: Av paragrafen framgår att man skall beakta likvida tillgångar som innehas av företag i en sådan intressegemenskap som avses i 2 § punkt 1 vid bedömningen av om den avyttrade andelen eller aktiebaserade delägarrätten är hänförlig till ett skalbolag. En så stor del av de indirekt ägda likvida tillgångarna som svarar mot ägarföretagets andel i företaget i fråga skall räknas med vid bedömningen om det företag som de avyttrade andelarna är hänförliga till, är ett skalbolag.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Jämförelsebeloppet

[K25a]17 §  Om de avyttrade delägarrätterna utgör samtliga av företaget utgivna och till företaget hänförliga delägarrätter, är jämförelsebeloppet halva ersättningen. I annat fall är jämförelsebeloppet hälften av det sammanlagda värdet av samtliga av företaget utgivna och till företaget hänförliga delägarrätter, beräknat med utgångspunkt i ersättningen för de avyttrade andelarna och aktiebaserade delägarrätterna. Lag (2003:224).

Återköp

[K25a]18 §  Återköp anses ske när avyttringen inte har avsett ett skalbolag och den övervägande delen av andra tillgångar än likvida tillgångar, som avses i 14-16 §§ och som vid avyttringen innehades av det företag som den avyttrade delägarrätten hänför sig till eller av företag i sådan intressegemenskap som avses i 2 § 1 med detta företag, inom två år efter avyttringen av delägarrätten, direkt eller indirekt, förvärvas av

  • det säljande företaget,
  • ett företag i intressegemenskap med detta, eller
  • en fysisk person som, direkt eller indirekt, har ägarinflytande i det säljande företaget eller någon närstående till denne.

[S2]Bedömningen enligt första stycket skall grundas på tillgångarnas marknadsvärde vid tidpunkten för avyttringen av delägarrätten. Vid denna bedömning skall värdet av tillgångar i företag i sådan intressegemenskap som avses i 2 § 1 med det företag som den avyttrade delägarrätten hänför sig till beaktas bara till den del som motsvarar det företagets ägarandel i företaget i intressegemenskap.

[S3]Första och andra styckena skall också tillämpas i fråga om tillgångar som kan anses ha ersatt tillgångar som innehades av det företag som den avyttrade delägarrätten hänför sig till eller av ett företag i sådan intressegemenskap som avses i 2 § 1 vid tidpunkten för avyttringen av delägarrätten. Lag (2003:224).

Kapitalförluster på vissa fordringar m.m.

[K25a]19 §  En kapitalförlust i ett sådant företag som anges i 3 § får inte dras av om den avser

  1. en fordran på ett annat företag som uppkommer när företagen är i intressegemenskap,
  2. en rätt till andel i vinst hos ett annat företag om rätten uppkommer när företagen är i intressegemenskap,
  3. en rätt att till visst pris eller ett pris som skall fastställas enligt bestämda grunder förvärva andelar eller aktiebaserade delägarrätter i ett annat företag eller förvärva tillgångar hos ett annat företag om rätten uppkommer när företagen är i intressegemenskap, eller
  4. en tillgång eller förpliktelse där den underliggande tillgången, direkt eller indirekt, är en näringsbetingad andel eller en näringsbetingad aktiebaserad delägarrätt.

[S2]Första stycket tillämpas på motsvarande sätt om företaget beskattas för verksamhet i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Om skattskyldigheten för andelen övergår till någon annan, gäller i stället bestämmelserna i första stycket denne. Lag (2003:1086).

Prop. 2005/06:39: Av punkten 5, som är ny, framgår att en kapitalförlust inte får dras av om förlusten avser ett kapitalandelsbevis som ställts ut av ett företag i intressegemenskap med det avyttrande företaget. I andra meningen finns en bestämmelse som skall motverka att bl.a. olika derivatstrategier används för att kringgå avdragsförbudet. Bestämmelsen har utformats så att avdragsförbudet träffar en kapitalförlust på en tillgång eller förpliktelse där den underliggande tillgången, direkt eller indirekt, är ett ...

Prop. 2009/10:36: Första stycket punkten 6 är ny. I paragrafen finns bestämmelser om avdragsförbud för kapitalförluster på vissa tillgångar. Bestämmelserna är inriktade på sådana företag som kan avyttra näringsbetingad andel skattefritt och syftar till att motverka att avdragsförbudet för näringsbetingade andelar i 5 § andra stycket kringgås genom användande av andra former av tillgångar än sådana andelar. Bestämmelsen i punkten 6 innebär ett avdragsförbud för kapitalförlust på andel i en i utlandet delägarbeskattad ...

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2003:1086 (Ändrade regler för cfc-beskattning), 2005:1142 (Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet), 2009:1413 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn)

Kapitalförluster på andelar i handelsbolag

[K25a]20 §  Har ett företag som anges i 3 § gjort en kapitalförlust på en andel i ett svenskt handelsbolag och har under företagets innehavstid av andelen, en delägarrätt eller en tillgång som avses i 19 § och som ägs eller ägts av handelsbolaget, direkt eller genom ett eller flera andra svenska handelsbolag, gått ned i värde, får avdrag inte göras för belopp som svarar mot företagets del av värdenedgången. Begränsningen i avdragsrätten gäller bara om en kapitalförlust inte skulle ha fått dras av enligt 5 § andra stycket eller enligt 19 § om företaget hade avyttrat tillgången.

[S2]Vad som sägs om värdenedgång på tillgångar gäller på motsvarande sätt en ökning av värdet på en förpliktelse som avses i 19 § 4 under den tid som företaget innehaft andelen i handelsbolaget.

[S3]Om tillgången har avyttrats eller förpliktelsen har upphört under företagets innehavstid av andelen i handelsbolaget, gäller begränsningen i första stycket bara om detta hänt inom tio år före avyttringen av andelen i handelsbolaget.

[S4]Vad som sägs om svenska handelsbolag och andelar i sådana bolag gäller på motsvarande sätt i fråga om i utlandet delägarbeskattade juridiska personer. Lag (2003:1086).

Prop. 2009/10:36: Paragrafen är ny.

Första stycket. Bestämmelsen reglerar kapitalförluster i en utländsk juridisk person. Av bestämmelsen framgår att en kapitalförlust i en utländsk juridisk person som hör hemma i en stat utanför EES och som motsvarar något sådant svenskt företag som anges i 3 § 1–4 inte får dras av, om den avser en andel i ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Bestämmelsen ska bara tillämpas när en sådan utländsk juridisk person ...

Införd: SFS 2009:1413 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn)
Ändrad: SFS 2003:1086 (Ändrade regler för cfc-beskattning), 2009:1413 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn)
Upphävd: SFS 2009:1413 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn)

[K25a]21 §  När en värdenedgång på en tillgång som avses i 20 § beräknas, skall

  • som anskaffningsutgift för en tillgång som har förvärvats före företagets andelsförvärv anses marknadsvärdet vid tidpunkten för andelsförvärvet, och
  • en tillgång som innehas när andelen avyttras värderas till marknadsvärdet vid avyttringstidpunkten.

[S2]I övrigt tillämpas bestämmelserna i 44 och 48 kap. med undantag för 48 kap. 15 §. Lag (2003:224).

[K25a]22 §  När ökningen av värdet på en förpliktelse som avses i 20 § skall bestämmas skall

  • värdet på en förpliktelse som ingåtts före företagets andelsförvärv bestämmas utifrån värdet vid företagets andelsförvärv, och
  • värdet på en förpliktelse som innehas när andelen avyttras bestämmas vid avyttringstillfället. Lag (2003:224).

Vissa tillgångar i handelsbolag

[K25a]23 §  Om ett företag som anges i 3 §, direkt eller indirekt, genom ett eller flera andra svenska handelsbolag är delägare i ett svenskt handelsbolag, får om handelsbolaget avyttrat en delägarrätt med kapitalförlust den del av förlusten som belöper sig på delägarens andel inte dras av. Detta gäller dock bara om en motsvarande kapitalvinst inte skulle ha tagits upp om delägaren själv hade avyttrat tillgången. Vid bedömningen av om en kapitalvinst inte skulle ha tagits upp skall det bortses från bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 9 §. Om skattskyldigheten för andelen övergår till någon annan, gäller detta i stället denne.

[S2]Vid tillämpning av första stycket likställs en i utlandet delägarbeskattad juridisk person med ett svenskt handelsbolag. Lag (2003:1086).

Prop. 2009/10:36: Första stycket har ändrats. Bestämmelsen i dess äldre lydelse har i sin helhet flyttats till den nya 23 a §.

Bestämmelsen reglerar handelsbolags försäljning av delägarrätter med kapitalvinst. I bestämmelsen anges att om ett företag som anges i 3 § direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag, är delägare i ett svenskt handelsbolag, ska om handelsbolaget avyttrat en delägarrätt med kapitalvinst den del av vinsten som belöper sig på delägarens andel ...

  • HFD 2013:52:Ett aktiebolag, som är delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, har inte ansetts kunna kvitta sina kapitalförluster på delägarrätter som inte är näringsbetingade mot skattepliktiga kapitalvinster på delägarrätter som uppkommit hos den juridiska personen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2014:71:Fråga om beräkning av skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar som ägts indirekt genom en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2003:1086 (Ändrade regler för cfc-beskattning), 2009:1413 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn), 2018:1206 (Nya skatteregler för företagssektorn), 2018:2040 (Ytterligare ändringar vad gäller automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton och några andra skattefrågor)

[K25a]24 §  Om en fysisk person eller ett svenskt handelsbolag som en fysisk person, direkt eller indirekt, genom ett eller flera andra svenska handelsbolag är delägare i, förvärvar en andel i ett svenskt handelsbolag från ett företag som anges i 3 §, skall en tillgång som handelsbolaget äger, direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag vid beskattningen av den fysiska personens inkomst i handelsbolaget anses anskaffad för marknadsvärdet vid personens förvärv av andelen i handelsbolaget.

[S2]Detta gäller dock bara om tillgången i fråga har gått ner i värde under handelsbolagets innehavstid och

  • är en näringsbetingad andel eller en näringsbetingad aktiebaserad delägarrätt om den innehas direkt av företaget, eller
  • är en sådan tillgång som anges i 19 §.

[S3]Om en förpliktelse som avses i 19 § 4 ökat i värde under handelsbolagets innehavstid tillämpas bestämmelsen om värdenedgång på tillgångar på motsvarande sätt. Vid beskattningen av den fysiska personens inkomst i handelsbolaget skall dock förpliktelsen anses ingången vid personens förvärv av andelen i handelsbolaget.

[S4]Vad som sägs i första och andra styckena gäller också om andelen i handelsbolaget i stället förvärvas från ett svenskt handelsbolag i vilket ett företag som anges i 3 §, direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag är delägare. Vid tillämpning av denna paragraf likställs en i utlandet delägarbeskattad juridisk person med ett svenskt handelsbolag. Lag (2003:1086).

Bostäder i fåmansföretag

[K25a]25 §  Om ett företag som anges i 3 § eller ett moderföretag till detta är ett fåmansföretag, och företaget avyttrar en delägarrätt som avses i 3 § och det företag som delägarrätten hänför sig till eller ett dotterföretag till detta äger en fastighet som någon gång under de tre åren närmast före avyttringen till huvudsaklig del har använts som bostad för en delägare i det säljande företaget eller i moderföretaget eller för en närstående till en sådan delägare, gäller följande. Det företag som innehar fastigheten skall vid avyttringen av delägarrätten anses ha avyttrat och åter förvärvat fastigheten för ett pris som motsvarar dess marknadsvärde.

[S2]Bestämmelserna i första stycket tillämpas bara om

  • fastighetens marknadsvärde överstiger dess skattemässiga värde,
  • ersättningen vid avyttringen av delägarrätten inte skall tas upp enligt bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 9 §, eller
  • den avyttrade delägarrätten inte är marknadsnoterad.

[S3]Om avyttringen inte leder till att ett väsentligt inflytande i det företag som äger fastigheten går över till någon annan tillämpas första stycket bara om det föreligger särskilda omständigheter.

[S4]Vad som sägs i denna paragraf i fråga om en fastighet gäller även en andel i ett privatbostadsföretag, om den till andelen knutna lägenheten huvudsakligen har använts på sätt som avses i första stycket. Lag (2003:224).

Prop. 2002/03:96: I första stycket ges avskattningsregeln för fåmansföretag som äger en fastighet som till huvudsaklig del har använts som bostad för en delägare eller denne närstående i fåmansföretaget. Fastigheten skall skattas av hos det företag som innehar fastigheten eftersom det kan inträffa att fastigheten ligger i ett dotterföretag till det avyttrade företaget. Se även avsnitt 5.13.7. Skattas fastigheten av får fastigheten ...

Prop. 2009/10:36: Första stycket har ändrats. Tillämpningsområdet för bestämmelserna har utvidgats till att avse även fåmanshandelsbolag som avyttrar en andel eller ett moderbolag till ett fåmanshandelsbolag. Bestämmelserna omfattar även fåmanshandelsbolag som äger en bostadsfastighet.

Begreppet delägarrätt omfattar även andel i handelsbolag, se 4 a §.

Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt ...

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2009:1413 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn)

26 kap. Återföring av värdeminskningsavdrag

Innehåll

[K26]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om att gjorda värdeminskningsavdrag m.m. skall återföras om näringsfastigheter och näringsbostadsrätter avyttras eller blir privatbostadsfastigheter respektive privatbostadsrätter.

[S2]Bestämmelserna i 2-11 §§ gäller för fastigheter och bostadsrätter som är kapitaltillgångar medan bestämmelserna i 12 och 13 §§ gäller för fastigheter och bostadsrätter som är lagertillgångar.

[S3]I 14 § finns en bestämmelse om skattemässig kontinuitet när en näringsbostadsrätt förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt och den behåller sin karaktär av näringsbostadsrätt. Motsvarande bestämmelser samt bestämmelser om kontinuitet i fråga om värdeminskningsavdrag finns för byggnader och fastigheter i 19 kap. 18 § respektive 20 kap. 12 §.

Kapitaltillgångar

Fastigheter

[K26]2 §  Vid avyttring av en näringsfastighet skall följande avdrag återföras:

  1. värdeminskningsavdrag på byggnader och markanläggningar,
  2. skogsavdrag,
  3. avdrag för substansminskning,
  4. avdrag för sådana avskrivningar av byggnader och markanläggningar som gjorts i samband med att en ersättningsfond eller liknande fond har tagits i anspråk, och
  5. avdrag som avser beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren för utgifter för förbättrande reparationer och underhåll av byggnader och markanläggningar.

[S2]Reparationer och underhåll anses som förbättrande till den del fastigheten på grund av åtgärderna är i bättre skick vid avyttringen än vid ingången av det femte beskattningsåret före beskattningsåret eller, om fastigheten förvärvats senare genom köp, byte eller på liknande sätt, vid förvärvet.

  • HFD 2011:79:Om en tidigare fastighetsägare gjort skogsavdrag ska en person som fått fastigheten i gåva återföra motsvarande belopp när fastigheten avyttras. Inkomsttaxering 2004.
  • RÅ 2006:52:Vid avyttring av en näringsfastighet skall återföring av gjorda värdeminskningsavdrag inte ske om säljaren är skattskyldig bara för inkomst på grund av innehav av fastigheter. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K26]3 §  Avdragen som anges i 2 § skall inte återföras till den del de avser tiden före år 1952.

[K26]4 §  Om en byggnad eller en markanläggning på den avyttrade fastigheten har skrivits av i samband med att en ersättningsfond har tagits i anspråk och fonden var avsatt enligt 31 kap. 5 §, gäller följande vid tillämpning av 2 § första stycket 4. Avdraget för avskrivning skall återföras bara till den del det motsvarar det belopp som återfördes enligt detta kapitel vid den avyttring som låg till grund för avsättningen till ersättningsfond.

[K26]5 §  Om ersättningen för den avyttrade fastigheten understiger omkostnadsbeloppet vid kapitalvinstberäkningen, skall det belopp som skall återföras enligt 2 § första stycket1-4 minskas med skillnaden mellan omkostnadsbeloppet och ersättningen.

[S2]Avser en del av ersättningen mark- eller byggnadsinventarier, skall den delen inte räknas med i ersättningen.

[S3]Vid tillämpning av denna paragraf skall omkostnadsbeloppet beräknas utan att anskaffningsutgiften minskas enligt

Prop. 2006/07:19: I det nya uppskovssystemet minskas inte omkostnadsbeloppet för en ersättningsbostad med ett tidigare beviljat uppskov vid kapitalvinstberäkning. Tredje stycket ändras därför på så sätt att hänvisningarna till den upphävda 45 kap. 27 § och den helt ändrade 47 kap. 11 § utgår.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2006:1520 (Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad)

[K26]6 §  Med avyttring likställs sådan överföring av mark m.m. som avses i 45 kap. 5 § samt sådan allframtidsupplåtelse som avses i 45 kap. 7 §, om den innebär upplåtelse av mark, byggnad eller markanläggning.

[K26]7 §  Om bara en del av fastigheten avyttras, skall återföringsbeloppet beräknas på grundval av förhållandena på den avyttrade fastighetsdelen. Vid tillämpning av 5 § skall i sådana fall omkostnadsbeloppet beräknas enligt 45 kap. 19 §.

[K26]8 §  Bestämmelserna i 2-5 och 7 §§ tillämpas också när en näringsfastighet hos samma ägare blir privatbostadsfastighet.

[S2]Vid tillämpning av 5 § skall det belopp som motsvarar fastighetens marknadsvärde vid beskattningsårets utgång anses som ersättning för fastigheten. Om bara en del av fastigheten blir privatbostadsfastighet, beräknas omkostnadsbeloppet enligt 45 kap. 20 §, om den skattskyldige begär det.

[K26]9 §  Bestämmelserna i 2-5 och 7 §§ tillämpas också när en näringsfastighet övergår till en ny ägare genom arv, testamente, gåva eller bodelning om den blir eller kan antas komma att bli privatbostadsfastighet i och med övergången.

[S2]Vid tillämpning av 5 § skall det belopp som motsvarar fastighetens marknadsvärde vid övergången anses som ersättning för fastigheten.

Bostadsrätter

[K26]10 §  Vid avyttring av en näringsbostadsrätt skall avdrag som avser beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren för utgifter för förbättrande reparationer och underhåll av bostadsrättslägenheten återföras.

[S2]Reparationer och underhåll anses som förbättrande till den del lägenheten på grund av åtgärderna är i bättre skick vid avyttringen än vid ingången av det femte beskattningsåret före beskattningsåret eller, om näringsbostadsrätten förvärvats senare genom köp, byte eller på liknande sätt, vid förvärvet.

[K26]11 §  Bestämmelserna i 10 § tillämpas också när en näringsbostadsrätt

  • hos samma ägare blir privatbostadsrätt, eller
  • övergår till en ny ägare genom arv, testamente, gåva eller bodelning, om den blir eller kan antas komma att bli privatbostadsrätt i och med övergången.

Lagertillgångar

[K26]12 §  Vid avyttring av en näringsfastighet skall värdeminskningsavdragen samt avdragen för reparationer och underhåll återföras om de gjorts vid beskattningen men inte i räkenskaperna. Lag (2003:1074).

Prop. 2003/04:16: Tillägget innebär att även tidigare gjorda avdrag för reparationer och underhåll på näringsfastigheter som är lager skall återföras till beskattning när fastigheten avyttras i den mån avdraget inte har gjorts i räkenskaperna.

  • RÅ 2004:42:Underprisöverlåtelse av en hel näringsverksamhet bestående av fastigheter som utgör lagertillgångar mot en ersättning som överstiger det skattemässiga värdet men understiger taxeringsvärdet medför inte några beskattningskonsekvenser för överlåtaren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2003:1074 (Omedelbart avdrag för reparation och underhåll på näringsfastigheter)

[K26]13 §  Bestämmelserna i 2 och 7 §§ respektive 10 § tillämpas också när en näringsfastighet eller näringsbostadsrätt övergår till en ny ägare genom arv, testamente eller bodelning med anledning av makes död, om den blir eller kan antas komma att bli privatbostadsfastighet respektive privatbostadsrätt i och med övergången. Lag (2000:1341).

Skattemässig kontinuitet vid arv, gåva m.m. av näringsbostadsrätter

[K26]14 §  Om en näringsbostadsrätt förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt och den behåller sin karaktär av näringsbostadsrätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation när det gäller utgifter för sådana förbättrande reparationer och underhåll som avses i 10 § andra stycket.

Hänvisningar

[K26]15 §  Bestämmelser om att värdeminskningsavdrag m.m. inte skall återföras finns när det gäller

Prop. 2006/07:2: En hänvisning har tagits in till de nya bestämmelserna i 38 a kap. om återföring av värdeminskningsavdrag m.m. vid partiella fissioner.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet), 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner)

27 kap. Byggnadsrörelse, handel med fastigheter och tomtrörelse

Innehåll

[K27]1 §  I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om

  • byggnadsrörelse och handel med fastigheter i 2-8 och 18 §§, och
  • tomtrörelse i 3 och 9-18 §§.

Byggnadsrörelse och handel med fastigheter

Innehav av lagertillgång

[K27]2 §  Den som innehar en tillgång som är en lagertillgång enligt bestämmelserna i 4-7 §§ anses bedriva antingen byggnadsrörelse eller handel med fastigheter.

Avyttring av byggnadstomt

[K27]3 §  Om en byggnadstomt avyttras av någon som bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter, anses avyttringen ingå i den verksamheten. Om verksamheten huvudsakligen består av tomtrörelse, anses avyttringen i stället ingå i tomtrörelsen.

[S2]Vad som avses med byggnadstomt framgår av 9 §.

Lagerfastigheter

[K27]4 §  Om en fastighet förvärvas genom köp, byte eller på liknande sätt av någon som bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter, blir fastigheten en lagertillgång hos förvärvaren. Detsamma gäller om en fastighet förvärvas på sådant sätt av maken till den som bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter.

[S2]Första stycket gäller också om förvärvaren eller dennes make är företagsledare i ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag och fastigheten skulle ha varit en lagertillgång i byggnadsrörelse eller handel med fastigheter om den hade förvärvats av företaget.

[S3]Att första och andra styckena inte gäller fastigheter som blir privatbostadsfastigheter framgår av 13 kap. 1 § andra stycket.

  • HFD 2012 not 2:Fastigheter förvärvade i investeringssyfte av företagsledare i fåmansföretag som bedrev byggnadsrörelse ansågs utgöra lagertillgångar (förhandsbesked)
Ändrad: SFS 2008:1316 (F-skatt åt fler)

[K27]5 §  Bestämmelserna i 4 § gäller inte

  1. om fastigheten uppenbarligen förvärvas för att till huvudsaklig del användas stadigvarande i en annan näringsverksamhet än fastighetsförvaltning som bedrivs av fastighetsägaren eller dennes make eller av ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag där fastighetsägaren eller maken är företagsledare, eller
  2. när det gäller byggnadsrörelse, om förvärvet uppenbarligen helt saknar samband med byggnadsrörelsen.

  • HFD 2012 not 2:Fastigheter förvärvade i investeringssyfte av företagsledare i fåmansföretag som bedrev byggnadsrörelse ansågs utgöra lagertillgångar (förhandsbesked)

Lagerandelar i fastighetsförvaltande företag

[K27]6 §  Andelar i fastighetsförvaltande företag anses som lagertillgångar, om någon av företagets fastigheter skulle ha varit en lagertillgång i byggnadsrörelse eller handel med fastigheter för det fall att fastigheten hade ägts direkt av den som innehar andelen. Detta gäller dock bara om

  1. det fastighetsförvaltande företaget är ett fåmansföretag och innehavaren är företagsledare i företaget eller make till företagsledaren,
  2. det på annat sätt finns en intressegemenskap mellan innehavaren och det fastighetsförvaltande företaget, eller
  3. det fastighetsförvaltande företaget är ett svenskt handelsbolag.

  • RÅ 2003:17:Aktierna i ett fastighetsförvaltande bolag har ansetts som lagertillgångar även efter det att bolaget avyttrat samtliga sina fastigheter. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2013 not 66:Skattekonsekvenser vid benefik övergång av andel i fastighetsförvaltande handelsbolag (lagertillgång i byggnadsrörelse) / Skattekonsekvenser vid benefik övergång av andel i fastighetsförvaltande handelsbolag (lagertillgång i byggnadsrörelse, förhandsbesked)
  • HFD 2012 not 34:Fråga om aktier i dotterbolag till fastighetsförvaltande bolag var näringsbetingade eller lagertillgångar (förhandsbesked) / Fråga om aktier i dotterbolag till fastighetsförvaltande bolag var näringsbetingade eller lagertillgångar: Inkomst av näringsverksamhet

[K27]7 §  I sådana fall som avses i 6 § 3 skall inte bara andelen i handelsbolaget utan också den del av handelsbolagets fastigheter som motsvarar andelen anses som lagertillgång hos delägaren. Detta gäller dock bara de av bolagets fastigheter som skulle ha varit lagertillgångar om fastigheterna hade ägts direkt av delägaren.

[S2]Uttagsbeskattning vid byggnadsarbeten på fastigheter som inte är

[S3]lagertillgångar

[K27]8 §  Om en fastighet som inte är lagertillgång har varit föremål för byggnadsarbeten i en byggnadsrörelse som fastighetsägaren bedriver direkt eller genom ett svenskt handelsbolag, skall värdet av arbetena tas upp som intäkt i byggnadsrörelsen.

[S2]Bedrivs byggnadsrörelsen, direkt eller genom ett svenskt handelsbolag, av en fysisk person, skall dock värdet av hans eget arbete tas upp bara om varor av mer än ringa värde tas ut ur byggnadsrörelsen i samband med arbetet.

Tomtrörelse

Vad som är tomtrörelse

[K27]9 §  Med tomtrörelse avses näringsverksamhet som består i avyttring av mark för bebyggelse (byggnadstomt). Tomtrörelse kan vara kvalificerad eller enkel.

Vad som är kvalificerad tomtrörelse

[K27]10 §  Med kvalificerad tomtrörelse avses näringsverksamhet som huvudsakligen består i avyttring av byggnadstomter från fastigheter som uppenbarligen har förvärvats för att ingå i yrkesmässig markavyttring.

Vad som är enkel tomtrörelse

[K27]11 §  En enkel tomtrörelse uppkommer när en skattskyldig under tio kalenderår har avyttrat minst femton byggnadstomter som kan räknas samman till en tomtrörelse. Vid beräkningen skall avyttringar av byggnadstomter på olika fastigheter eller på olika delar av en fastighet räknas samman till en tomtrörelse bara om tomterna med hänsyn till inbördes läge normalt kan anses ingå i en och samma tomtrörelse.

  • HFD 2012 not 60:Fråga om försäljning av ett markområde skulle beskattas som kapitalinkomst eller anses ingå i en enkel tomtrörelse (förhandsbesked)
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K27]12 §  Vid beräkningen av antalet avyttrade byggnadstomter skall den som är eller har varit gift räkna in också makens avyttringar under äktenskapet under tioårsperioden.

[S2]Om en fastighet har förvärvats genom köp, byte eller på liknande sätt eller genom gåva, skall förvärvaren och överlåtaren räkna in också varandras avyttringar under tidsperioden, om förvärvaren är

  1. överlåtarens förälder, far- eller morförälder, make, avkomling eller avkomlings make,
  2. ett dödsbo där överlåtaren eller någon person som nämns i 1 är delägare, eller
  3. ett aktiebolag, ett svenskt handelsbolag eller en ekonomisk förening där överlåtaren ensam eller tillsammans med någon person som nämns i 1 på grund av det sammanlagda innehavet av andelar har ett bestämmande inflytande.

[K27]13 §  Vid beräkningen av antalet avyttrade byggnadstomter skall upplåtelser av mark för bebyggelse likställas med avyttring.

[S2]Avyttringar av det slag som berättigar till avdrag för avsättning till ersättningsfond enligt 31 kap. 5 § skall inte räknas in.

[K27]14 §  Avyttringar av byggnadstomter som huvudsakligen skall användas av anställda för gemensamt ändamål och avyttringar av byggnadstomter till anställda för bostadsändamål ingår inte i enkel tomtrörelse.

[S2]Detta gäller dock inte om den skattskyldige bedriver kvalificerad tomtrörelse, byggnadsrörelse eller handel med fastigheter.

[K27]15 §  En enkel tomtrörelse anses påbörjad i och med avyttringen av den femtonde byggnadstomten.

[S2]Om flera byggnadstomter avyttras den dag då den femtonde byggnadstomten avyttras, får den skattskyldige välja i vilken ordning tomterna skall anses avyttrade.

Slutavyttring av lagret i en enkel tomtrörelse

[K27]16 §  Om återstoden av lagret i en enkel tomtrörelse avyttras, anses avyttringen inte ingå i tomtrörelsen. Avyttringen skall i stället behandlas enligt bestämmelserna om kapitalvinster.

[S2]Om lagret vid utgången av beskattningsåret före det beskattningsår då avyttringen skall tas upp som intäkt har tagits upp till ett lägre värde än anskaffningsvärdet, skall mellanskillnaden tas upp som intäkt i tomtrörelsen.

[S3]Första och andra styckena gäller inte sådan del av vinsten som avser mark inom detaljplan. De gäller inte heller om avyttringen kan antas ha skett väsentligen i syfte att ge en obehörig skatteförmån till den skattskyldige eller förvärvaren eller till någon som en av dem har intressegemenskap med.

När enkel tomtrörelse avbryts

[K27]17 §  Om en skattskyldig som bedriver enkel tomtrörelse eller dennes make inte har avyttrat några byggnadstomter i tomtrörelsen under tio kalenderår, anses avyttringar som sker därefter inte ingå i tomtrörelsen. Avyttringarna skall i stället behandlas enligt bestämmelserna om kapitalvinster.

[S2]Första stycket gäller dock inte avyttringar av byggnadstomter inom detaljplan. Det gäller inte heller om avyttringarna sker under sådana förhållanden att en tomtrörelse på nytt skall anses påbörjad.

[S3]Avyttringar av det slag som ger rätt till avsättning till ersättningsfond enligt 31 kap. 5 § avbryter inte tidsperioden i första stycket. Lag (2000:1341).

Gemensamma bestämmelser om arv m.m.

[K27]18 §  Om någon genom arv, testamente eller genom bodelning med anledning av makes död förvärvar sådana fastigheter eller andelar som har varit lagertillgångar i byggnadsrörelse, handel med fastigheter eller tomtrörelse hos den döde, behåller tillgångarna sin karaktär hos förvärvaren bara om denne

  1. vid förvärvet själv bedriver sådan byggnadsrörelse, handel med fastigheter eller tomtrörelse där tillgångarna skulle ha varit lagertillgångar om de hade förvärvats genom köp, eller
  2. avser att fortsätta den dödes näringsverksamhet.

[S2]Om tillgångarna är lagertillgångar hos förvärvaren, anses denne bedriva byggnadsrörelse, handel med fastigheter eller tomtrörelse.

  • HFD 2013 not 66:Skattekonsekvenser vid benefik övergång av andel i fastighetsförvaltande handelsbolag (lagertillgång i byggnadsrörelse) / Skattekonsekvenser vid benefik övergång av andel i fastighetsförvaltande handelsbolag (lagertillgång i byggnadsrörelse, förhandsbesked)
  • RÅ 2003:23:Fastigheter som i arvlåtarens hand skattemässigt varit att anse som lagertillgångar i byggnadsrörelse behåller denna sin karaktär hos arvtagaren när denne bedriver byggnadsrörelse genom ett av honom ägt aktiebolag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2012:37:Fråga om s.k. byggmästarsmitta vid arv. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

28 kap. Arbetsgivares pensionskostnader

Innehåll

[K28]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om

  • krav på pensionsutfästelser i 2 §,
  • avdrag för tryggande av pensionsutfästelser i 3-19 §§,
  • kostnadsutjämning mellan arbetsgivare i 20 §,
  • ersättning från en pensionsstiftelse i 21 §,
  • återföring av avdrag för avsättning i balansräkningen i 22- 25 §§, och
  • övertagande av pensionsutfästelser i 26 §.

Krav på pensionsutfästelser

[K28]2 §  Vid bedömningen av avdrag enligt detta kapitel får en pensionsutfästelse beaktas bara om en försäkring för utfästelsen skulle ha varit en pensionsförsäkring.

  • RÅ 2003:6:Ersättning i form av delpension i ett företags egen regi har med hänsyn till ersättningens karaktär och syfte ansetts som lön för vilken företaget erhåller avdragsrätt i takt med att lönen förfaller till betalning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2005:1170 (Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet)

Avdrag för tryggande av pensionsutfästelser

Tryggandeformer

[K28]3 §  Arbetsgivares tryggande av utfästelse om pension till en arbetstagare skall dras av som kostnad i den utsträckning som anges i 5-18 §§, om utfästelsen tryggas genom

  • överföring till pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.,
  • avsättning i balansräkning i förening med kreditförsäkring eller i förening med kommunal eller statlig borgen eller liknande garanti, eller
  • betalning av premie för pensionsförsäkring.

Prop. 2007/08:55: Den fjärde strecksatsen ändras till följd av att etableringskravet slopas inom EES. Ändringen innebär att en överföring till ett utländskt tjänstepensionsinstitut som likställs med en sådan pensionsstiftelse som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. kan ske med avdragsrätt även till ett institut som saknar fast driftställe i Sverige. Vad som avses med ett utländskt tjänstepensionsinstitut och att detta ska ...

  • HFD 2014:36:Fråga, vid tillämpning av den s.k. ryms-inom-regeln i 58 kap. 20 § inkomstskattelagen, om den skattemässiga karaktären på en försäkring som avser att trygga en utfäst ålderspension påverkas av en utfästelse om direktpension. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2011 not 42:Pensionsförsäkringspremier ska ingå i beskattningsunderlaget för det beskattningsår då premien ska dras av vid inkomsttaxeringen (förhandsbesked) / Avdrag för pensionsförsäkringspremier avseende pensioner intjänade under ett visst år medges om de betalats senast då självdeklarationen för det året skulle ha lämnats / Särskild löneskatt på pensionskostnader (pensionsförsäkringspremier ska ingå i beskattningsunderlaget för det beskattningsår då premien ska dras av vid inkomsttaxeringen / Avdrag för pensionsförsäkringspremier avseende pensioner intjänade under ett visst år medges om de betalats senast då självdeklarationen för det året skulle ha lämnats (förhandsbesked)
  • RÅ 2006:83:Särskild löneskatt och avkastningsskatt skall inte betalas för arbetsgivares pensionsutfästelse som har säkerställts genom avsättning i balansräkning i förening med borgensåtagande av Kyrkofonden. Förhandsbesked angående särskild löneskatt på pensionskostnader och avkastningsskatt på pensionsmedel.
  • RÅ 2005:68:Förutsättningar för avdrag enligt 28 kap. 3 § inkomstskattelagen för tryggande av pension har inte ansetts föreligga för utfästelse till en s.k. arbetande styrelseordförande, eftersom denne inte ansetts som arbetstagare. Med hänsyn härtill har inte heller rätt till pensionssparavdrag enligt 59 kap. 5 § tredje stycket inkomstskattelagen ansetts föreligga. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2018:68:Fråga om av arbetsgivaren bekostad information och rådgivning till en anställd om dennes pensionsförmåner är en skattepliktig förmån. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2008:134 (Nya skatteregler för pensionsförsäkring, m.m.), 2005:1170 (Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet)

Avsättning i balansräkning

[K28]4 §  Med avsättning i balansräkning avses en särskild redovisning av pensionsutfästelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

  • under rubriken Avsatt till pensioner, eller
  • i delpost under rubriken Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser.

[S2]I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns bestämmelser om avkastningsskatt för arbetsgivare som tryggat pensionsutfästelse genom avsättning i balansräkningen. I 16 kap. 17 § finns bestämmelser om avdrag för avkastningsskatt.

Huvudregel

[K28]5 §  Tryggande av sådana pensionsutfästelser som avses i 3 § skall dras av som kostnad. Avdraget får dock inte för någon arbetstagare överstiga 35 procent av lönen och inte heller 10 prisbasbelopp.

  • RÅ 2004:127:Fråga om tillämpning av bestämmelserna om arbetsgivares avdrag för tryggande av pensionsutfästelser när utfästelserna delvis avser pension före 65 års ålder. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K28]6 §  Som lön räknas vid tillämpning av detta kapitel sådan pensionsgrundande ersättning enligt pensionsavtal som hänför sig till beskattningsåret eller det föregående beskattningsåret.

  • RÅ 2003:6:Ersättning i form av delpension i ett företags egen regi har med hänsyn till ersättningens karaktär och syfte ansetts som lön för vilken företaget erhåller avdragsrätt i takt med att lönen förfaller till betalning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Kompletteringsregel

[K28]7 §  Tryggande av sådana pensionsutfästelser som avses i 3 § skall, trots vad som sägs i 5 §, dras av som kostnad med ett belopp som motsvarar kostnaden för avtalad pension, om tryggandet föranleds av

  • att ett pensionsavtal ändras vid förtida avgång från anställning eller att ett nytt pensionsavtal ingås i ett sådant fall, eller
  • att pensionsutfästelserna är otillräckligt tryggade.

[S2]Bestämmelserna i första stycket skall tillämpas bara till den del något annat inte följer något av 8-12 §§. Bestämmelserna i första stycket skall inte tillämpas i sådana fall som avses i 17 och 18 §§.

  • RÅ 2003:76:Kravet på avräkning av tidigare tryggad ålderspension enligt 28 kap. 12 § inkomstskattelagen omfattar inte den allokerade återbäringen i en traditionell pensionsförsäkring. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2004:127:Fråga om tillämpning av bestämmelserna om arbetsgivares avdrag för tryggande av pensionsutfästelser när utfästelserna delvis avser pension före 65 års ålder. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2011 not 58:Eftersom pensionsutfästelser inte var otillräckligt tryggade medgavs inte avdrag enligt kompletteringsregeln (förhandsbesked) / Eftersom pensionsutfästelser inte var otillräckligt tryggade medgavs inte avdrag enligt kompletteringsregeln (förhandsbesked, inkomstskatt)
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K28]8 §  I fråga om ålderspension som skall betalas ut före 65 års ålder, får avdrag enligt 7 § inte överstiga kostnaden för en ålderspension som under den avtalade tiden betalas ut med

  • 80 procent av lönen till den del denna inte överstiger 7,5 prisbasbelopp,
  • 70 procent av lönen till den del denna överstiger 7,5 men inte 20 prisbasbelopp, och
  • 40 procent av lönen till den del denna överstiger 20 men inte 30 prisbasbelopp.

[S2]I fråga om ålderspension som skall betalas ut tidigast från 65 års ålder, får avdrag enligt 7 § inte överstiga kostnaden för en livsvarig ålderspension som från den avtalade tidpunkten betalas ut med

  • 20 procent av lönen till den del denna inte överstiger 7,5 prisbasbelopp,
  • 70 procent av lönen till den del denna överstiger 7,5 men inte 20 prisbasbelopp, och
  • 40 procent av lönen till den del denna överstiger 20 men inte 30 prisbasbelopp.

[K28]9 §  Om pensionsavtalet ger rätt till sådan ålderspension som avses i 8 § andra stycket utöver 20 procent av den del av lönen som inte överstiger 7,5 prisbasbelopp, skall ett belopp som motsvarar kostnaden för att uppnå avtalad pensionsnivå ändå dras av om den överskjutande pensionen är avsedd att ersätta tilläggspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Lag (2002:213).

[K28]10 §  I fråga om fondförsäkringar som avses i 2 kap. 3 b § första stycket 3 försäkringsrörelselagen (1982:713) och andra avgiftsbaserade utfästelser, får avdrag som beräknas enligt 8 § göras med högst ett belopp som motsvarar kostnaden för att uppnå de förmånsnivåer som anges där genom annan pensionsförsäkring än sådan som avses i den lagen.

Prop. 2018/19:161: Paragrafen innehåller en begränsningsregel för arbetsgivares avdrag för fondförsäkringar klass III som avses i 2 kap. 12 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) och andra avgiftsbaserade utfästelser. Ändringen är en följd av att sådana fondförsäkringar även kan meddelas enligt 2 kap. 11 § lagen om tjänstepensionsföretag. Ändringen innebär att för fondförsäkringar klass III som avses i 2 kap. 11 § lagen om tjänstepensionsföretag ...

Ändrad: SFS 2011:68 (Nya skatteregler för försäkringsföretag), 2019:787 (Skatteregler för tjänstepensionsföretag)

[K28]11 §  Avdrag som beräknas enligt 8-10 §§ förutsätter full intjänandetid. Om pensionsrätten inte är fullt intjänad, skall avdragen minskas i motsvarande utsträckning.

[S2]Med full intjänandetid avses full intjänandetid enligt pensionsavtalet, förutsatt att avtalet för full pension kräver dels intjänande under en sammanlagd tid av minst 30 år, dels fortsatt intjänande under anställningen fram till den avtalade pensionstidpunkten. Om pensionsavtalet inte uppfyller dessa förutsättningar eller om pensionsavtalet saknar bestämmelser om intjänandetid, avses med full intjänandetid tiden fram till den avtalade pensionstidpunkten, dock minst 30 år. Vid beräkningen av intjänandetiden skall såväl arbetstagarens sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren som anställningstid hos andra arbetsgivare räknas med.

[K28]12 §  När avdraget för kostnader för avtalad ålderspension beräknas, skall värdet av sådan ålderspension för arbetstagaren räknas av som har tryggats under beskattningsåret eller tidigare av arbetsgivaren eller av någon annan arbetsgivare i de tryggandeformer som anges i 3 §. Värdet av ålderspension för tid före 65 års ålder skall räknas av från avdrag som beräknas enligt 8 § första stycket. Värdet av ålderspension från tidigast 65 års ålder skall räknas av från avdrag som beräknas enligt 8 § andra stycket.

  • RÅ 2003:76:Kravet på avräkning av tidigare tryggad ålderspension enligt 28 kap. 12 § inkomstskattelagen omfattar inte den allokerade återbäringen i en traditionell pensionsförsäkring. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2004:127:Fråga om tillämpning av bestämmelserna om arbetsgivares avdrag för tryggande av pensionsutfästelser när utfästelserna delvis avser pension före 65 års ålder. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Begränsningar i avdragsrätten vid olika tryggandeformer

[K28]13 §  Överföring till pensionsstiftelse för att trygga pensionsutfästelser enligt 3 § får inte dras av med högre belopp för varje pensionsberättigad än som motsvarar pensionsreserven för sådan pensionsutfästelse som är tryggad med avdragsrätt. Pensionsreserven skall beräknas enligt de grunder som anges i pensionsavtalet. Beräkningen skall dock inte göras med lägre ränteantagande än som följer av 3 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

[S2]Avdraget får inte överstiga vad som krävs för att stiftelsens förmögenhet skall motsvara pensionsreserven för sådana utfästelser som avses i första stycket. Stiftelsens förmögenhet skall beräknas till ett belopp som motsvarar 80 procent av kapitalunderlaget vid ingången eller utgången av beskattningsåret enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.

  • HFD 2014:58:Enligt 28 kap. 13 § andra stycket inkomstskattelagen kan rätten till avdrag för belopp som överförts till pensionsstiftelse falla bort om stiftelseförmögenheten är alltför stor i förhållande till pensionsutfästelser som är tryggade med avdragsrätt. Det belopp som fallit bort kan inte dras av ett senare beskattningsår när de förutsättningar som anges i nämnda stycke är uppfyllda.
  • RÅ 2007:47:Beskattningskonsekvenser vid förtida överföring av medel till pensionsstiftelse. Förhandsbesked angående inkomstskatt och särskild löneskatt på pensionskostnader.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K28]14 §  Bestämmelserna i 13 § första stycket gäller också avsättning i balansräkningen för att trygga pensionsutfästelser enligt 3 §.

[S2]Avdraget får inte överstiga ett belopp som motsvarar ökningen av pensionsreserven för sådana utfästelser som avses i första stycket från det föregående beskattningsårets utgång till beskattningsårets utgång.

[K28]15 §  Arbetsgivarens utgifter för att trygga pensionsutfästelser enligt 3 § genom köp av pensionsförsäkring får inte dras av med högre belopp än premien.

Förräntning, indexering eller annan värdesäkring

[K28]16 §  Höjning av en pensionsreserv som avser pensionsutfästelser som tidigare tryggats med avdragsrätt skall dras av som kostnad i den utsträckning som anges i 13 och 14 §§, om höjningen följer av tillämpade försäkringstekniska beräkningsgrunder eller av indexering eller annan värdesäkring av utfästelserna.

Byte av tryggandeform

[K28]17 §  Om en arbetsgivare byter tryggandeform för en pensions- utfästelse som tidigare har tryggats med avdragsrätt, skall arbetsgivarens kostnad för det nya tryggandet dras av i den utsträckning som anges i 13-15 §§. Har det tidigare tryggandet skett genom överföring till pensionsstiftelse, får avdrag inte göras med högre belopp än som motsvarar den ersättning för kostnaderna som arbetsgivaren får från stiftelsen.

Byte av arbetsgivare

[K28]18 §  Om en arbetsgivare tar över ansvaret för en pensionsutfästelse som tidigare har tryggats av en annan arbetsgivare med avdragsrätt, skall den övertagande arbetsgivaren, i den utsträckning som anges i 13-15 §§, dra av kostnaden för att trygga pensionsutfästelsen.

Pensionsförsäkring till efterlevande i särskilda fall

[K28]19 §  Premie för en pensionsförsäkring som sedan den anställde dött tecknats till förmån för den anställdes efterlevande och som arbetsgivaren har åtagit sig att betala samtliga premier för skall dras av som kostnad, dock högst med belopp som motsvarar de i 8 § angivna förmånsnivåerna beräknade med hänsyn till den anställdes senaste lön.

Kostnadsutjämning mellan arbetsgivare

[K28]20 §  Om en arbetsgivare tryggat pensionsutfästelser enligt en allmän pensionsplan och planen innehåller bestämmelser om utjämning av pensionskostnader mellan olika arbetsgivare, skall

  • avgifter som arbetsgivaren betalar enligt dessa bestämmelser dras av, och
  • ersättningar som arbetsgivaren får enligt dessa bestämmelser tas upp.

[S2]Med allmän pensionsplan avses detsamma som i 58 kap. 20 §.

Ersättning från en pensionsstiftelse

[K28]21 §  Ersättning som en arbetsgivare får från en pensionsstiftelse skall tas upp. Detta gäller dock inte ersättning som hänför sig till en sådan överföring till stiftelsen som arbetsgivaren inte har fått dra av.

[S2]Sådana överföringar som arbetsgivaren har gjort avdrag för och avkastning som stiftelsen har fått skall i första hand anses använda när stiftelsen lämnar ersättning.

Återföring av avdrag för avsättning i balansräkningen

Vad som skall tas upp

[K28]22 §  Om den avsättning för att trygga pensionsutfästelser som med avdragsrätt gjorts i balansräkningen uppgår till ett lägre belopp vid beskattningsårets utgång än motsvarande avsättning vid det föregående beskattningsårets utgång, skall mellanskillnaden tas upp som intäkt.

[K28]23 §  Om det finns disponibla pensionsbelopp vid beskattningsårets utgång, skall som intäkt enligt 22 § dock tas upp lägst summan av

  • dels tio procent av de disponibla pensionsbeloppen vid det föregående beskattningsårets utgång,
  • dels de avdrag som gjorts under beskattningsåret för premier för pensionsförsäkringar, lämnad ersättning för pensionsut- fästelse som tagits över av någon annan och överföring till pensionsstiftelse till den del dessa avdrag avser samma pensionsutfästelser som omfattas av den avsättning som med avdragsrätt gjorts i balansräkningen.

[S2]Om beskattning sker enligt första stycket, skall senare minskningar av avsättningen i balansräkningen inte tas upp till den del minskningarna motsvarar de belopp som redan tagits upp.

Disponibla pensionsbelopp

[K28]24 §  Med disponibla pensionsbelopp avses skillnaden mellan

  1. den avsättning för att trygga pensionsutfästelser som med avdragsrätt gjorts i balansräkningen vid det föregående beskattningsårets utgång ökad med förmögenheten vid beskattningsårets utgång i en sådan pensionsstiftelse som tryggar samma pensionsutfästelser, och
  2. pensionsreserven vid beskattningsårets utgång för sådana pensionsutfästelser som avses i 1, till den del dessa inte är tryggade genom pensionsförsäkring, ökad med medel som då står kvar i stiftelsen och som inte har dragits av vid överföringen.

[S2]Disponibla pensionsbelopp skall dock aldrig anses uppgå till högre belopp än vad som motsvarar den avsättning som med avdragsrätt gjorts i balansräkningen vid det föregående beskattningsårets utgång.

[S3]Vid tillämpning av första stycket 1 skall förmögenheten i pensionsstiftelsen beräknas till ett belopp som motsvarar 80 procent av kapitalunderlaget enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.

Upphörande av näringsverksamhet

[K28]25 §  Om en arbetsgivare upphör med sin näringsverksamhet, skall disponibla pensionsbelopp tas upp som intäkt det beskattningsår då verksamheten upphör.

[S2]Om en arbetsgivare träder i likvidation eller om ett dödsbo efter en arbetsgivare skiftas, skall disponibla pensionsbelopp tas upp som intäkt det beskattningsår då beslutet om likvidation fattas eller boet skiftas.

Övertagande av pensionsutfästelser

[K28]26 §  Ersättning som lämnas vid övertagande av ansvaret för pensionsutfästelser skall dras av om övertagandet

  1. avser överföring av rätt till tjänstepension till Europeiska gemenskaperna, eller
  2. sker när en näringsverksamhet övergår till en ny arbetsgivare som också övertar ansvaret för pensionsutfästelserna.

[S2]Ersättning som en skattskyldig får för att ta över ansvaret för pensionsutfästelser skall tas upp. Lag (2003:1194).

Prop. 2010/11:52: Ändringen är en anpassning till att Lissabonfördraget har trätt i kraft.

  • RÅ 2001:45:Ett moderbolag har i samband med överflyttning av delar av sin verksamhet och därtill hörande personal till två dotterbolag fört över ansvaret för pensionsutfästelser till personalen på de båda dotterbolagen. Den till moderbolaget knutna pensionsstiftelsen har ansetts kunna överföra motsvarande andelar av förmögenheten, inklusive överskott, till nybildade stiftelser anknutna till dotterbolagen utan att detta föranleder beskattning. Förhandsbesked angående inkomstskatt och särskild löneskatt på pensionskostnader.
Ändrad: SFS 2011:293 (Följdändringar inom skatte- och tullområdet med anledning av Lissabonfördraget), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2003:1194 (Förmån av tandvård och övertagande av pensionsutfästelser m.m.)

29 kap. Näringsbidrag

Innehåll

[K29]1 §  Detta kapitel gäller näringsbidrag och vissa andra stöd till näringsidkare.

[S2]Det finns bestämmelser om

  • näringsbidrag i 2-8 §§,
  • befrielse från villkorlig återbetalningsskyldighet i 9-13 §§,
  • statligt räntebidrag för bostadsändamål i 14 §, och
  • avgångsvederlag till jordbrukare i 15 §.

Näringsbidrag

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K29]2 §  Med näringsbidrag avses stöd utan återbetalningsskyldighet som lämnas till en näringsidkare för näringsverksamheten av staten, Europeiska gemenskaperna, landsting, kommuner, juridiska personer som avses i 7 kap.16, 17 och 20 §§ och allmänningsskogar enligt lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna.

[S2]Med näringsbidrag avses också stöd som lämnas i form av elcertifikat och utsläppsrätter till sådana skattskyldiga som avses i 17 kap. 22 a § 1 och 2. Lag (2004:1332).

Prop. 2008/09:173: Första stycket kompletteras med en hänvisning till europeiska grupperingar för territoriellt samarbete. Genom kompletteringen tydliggörs att även sådant stöd som lämnas av exempelvis Europeiska gemenskaperna, men där en europeisk gruppering för territoriellt samarbete beslutar om fördelning av stödet, omfattas av paragrafens tillämpningsområde.

Prop. 2005/06:153: Genom ett tillägg i andra stycket regleras att stöd som lämnas i form av utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar till skattskyldiga som avses i 17 kap. 22 b § andra stycket 1 utgör närings-

bidrag. Konsekvenserna av detta framgår av avsnitt 5. I övrigt ändras ...

  • RÅ 2001:79:Fråga bl.a. om tillämpning av lagen (1995:575) mot skatteflykt på vissa förfaranden avseende kommunala bolag samt om avdrag för koncernbidrag kan medges med högre belopp än som faktiskt överförs. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2015:1028 (Genomförande av krishanteringsdirektivet), 2011:293 (Följdändringar inom skatte- och tullområdet med anledning av Lissabonfördraget), 2008:816 (Stabilitetsstärkande åtgärder för det svenska finansiella systemet), 2004:1332 (Skatteregler för elcertifikat och utsläppsrätter), 2009:721 (Beskattning av europeiska grupperingar för territoriellt samarbete), 2019:907 (En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning)

[K29]3 §  Med stöd utan återbetalningsskyldighet avses också stöd som skall återbetalas bara om

  1. näringsidkaren inte uppfyller villkoren för stödet,
  2. näringsidkaren inte följer de föreskrifter som har meddelats när stödet beviljades,
  3. Europeiska gemenskapernas kommission genom beslut som vunnit laga kraft eller Europeiska gemenskapernas domstol har funnit att stödet strider mot artikel 87 i fördraget den 25 mars 1957 om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, eller
  4. något oväntat inträffar som uppenbarligen rubbar förutsättningarna för stödet. Lag (2001:1176).

  • RÅ 2001:79:Fråga bl.a. om tillämpning av lagen (1995:575) mot skatteflykt på vissa förfaranden avseende kommunala bolag samt om avdrag för koncernbidrag kan medges med högre belopp än som faktiskt överförs. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2011:293 (Följdändringar inom skatte- och tullområdet med anledning av Lissabonfördraget), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2001:1176 (Ändringar i de särskilda skattereglerna för vissa andelsägare i fåmansföretag m.m.)

[K29]4 §  Ett näringsbidrag skall inte tas upp om det används för en utgift som inte får dras av vare sig omedelbart eller i form av värdeminskningsavdrag.

  • RÅ 2001:79:Fråga bl.a. om tillämpning av lagen (1995:575) mot skatteflykt på vissa förfaranden avseende kommunala bolag samt om avdrag för koncernbidrag kan medges med högre belopp än som faktiskt överförs. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2008:816 (Stabilitetsstärkande åtgärder för det svenska finansiella systemet)

[K29]5 §  Ett näringsbidrag skall tas upp om det används för en utgift som skall dras av omedelbart. Om utgiften hänför sig till ett tidigare beskattningsår än det år då bidraget skall tas upp, får avdraget göras det senare året.

[S2]Återbetalas bidraget, skall det återbetalade beloppet dras av.

  • RÅ 2001:79:Fråga bl.a. om tillämpning av lagen (1995:575) mot skatteflykt på vissa förfaranden avseende kommunala bolag samt om avdrag för koncernbidrag kan medges med högre belopp än som faktiskt överförs. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K29]6 §  Om ett näringsbidrag används för en sådan utgift för att anskaffa en tillgång som skall dras av genom värdeminskningsavdrag, skall anskaffningsvärdet minskas med bidraget. Om bidraget är större än det skattemässiga värde som återstår när minskningen skall göras, skall mellanskillnaden tas upp.

[S2]Återbetalas bidraget, skall tillgångens avskrivningsunderlag ökas med det återbetalade beloppet, dock med högst det belopp som har påverkat anskaffningsvärdet. Till den del ett bidrag har tagits upp enligt första stycket, skall det återbetalade beloppet dras av.

  • RÅ 2001:79:Fråga bl.a. om tillämpning av lagen (1995:575) mot skatteflykt på vissa förfaranden avseende kommunala bolag samt om avdrag för koncernbidrag kan medges med högre belopp än som faktiskt överförs. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K29]7 §  Om ett näringsbidrag används för att anskaffa lagertillgångar, skall den del av lagret för vilken utgiften har täckts av bidraget inte räknas med när tillgångarna värderas.

[S2]Återbetalas bidraget, skall tillgångarnas anskaffningsvärde ökas med det återbetalade beloppet.

  • RÅ 2001:79:Fråga bl.a. om tillämpning av lagen (1995:575) mot skatteflykt på vissa förfaranden avseende kommunala bolag samt om avdrag för koncernbidrag kan medges med högre belopp än som faktiskt överförs. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K29]8 §  Om ett näringsbidrag skall användas ett senare beskattningsår än det år bidraget lämnas, skall bestämmelserna i 5-7 §§ tillämpas först det senare beskattningsåret, om den skattskyldige begär det.

  • RÅ 2001:79:Fråga bl.a. om tillämpning av lagen (1995:575) mot skatteflykt på vissa förfaranden avseende kommunala bolag samt om avdrag för koncernbidrag kan medges med högre belopp än som faktiskt överförs. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Befrielse från villkorlig återbetalningsskyldighet

[K29]9 §  Om ett stöd som skall återbetalas under andra villkor än som sägs i 3 §, har lämnats till en näringsidkare för näringsverksamheten från staten eller någon annan som avses i 2 § (stöd med villkorlig återbetalningsskyldighet) och näringsidkaren helt eller delvis befrias från återbetalningsskyldigheten, tillämpas bestämmelserna i 10- 12 §§.

[K29]10 §  Ett efterskänkt belopp skall inte tas upp, om stödet har använts för en utgift som inte skall dras av vare sig omedelbart eller i form av värdeminskningsavdrag.

[K29]11 §  Ett efterskänkt belopp skall tas upp, om stödet har använts för en utgift som skall dras av omedelbart eller i form av värdeminskningsavdrag.

[K29]12 §  Om stödet har använts för en sådan utgift för att anskaffa en tillgång som skall dras av genom värdeminskningsavdrag, får den skattskyldige det beskattningsår då det efterskänkta beloppet skall tas upp, utöver ordinarie avskrivning, göra ett värdeminskningsavdrag som motsvarar det efterskänkta beloppet. Detta avdrag får dock inte överstiga det skattemässiga värdet på tillgången.

[K29]13 §  Om det inte kan utredas vad stödet har använts till, skall det anses ha använts till utgifter som skall dras av omedel- bart, och det efterskänkta beloppet skall tas upp.

Statligt räntebidrag för bostadsändamål

[K29]14 §  Statligt räntebidrag för bostadsändamål skall tas upp. Återbetalas bidraget skall det återbetalade beloppet dras av omedelbart.

[S2]Bestämmelser om byggnadsarbeten i samband med räntebidrag finns i 19 kap.24 och 25 §§.

Avgångsvederlag till jordbrukare

[K29]15 §  Statligt avgångsvederlag till jordbrukare som upphör med sitt jordbruk skall tas upp utom när det betalas till en jordbrukare som har fått särskilt övergångsbidrag av statsmedel till jordbruket eller hade varit berättigad att få sådant bidrag, om han inte upphört med jordbruket.

Familjebidrag till totalförsvarspliktiga

[K29]16 §  Särskilda bestämmelser om familjebidrag till total- försvarspliktiga i form av näringsbidrag finns i 11 kap. 25 §.

30 kap. Periodiseringsfonder

Avdrag för avsättningar

[K30]1 §  Avdrag får göras enligt bestämmelserna i detta kapitel för belopp som sätts av till periodiseringsfond.

[S2]Avdrag får dock inte göras av privatbostadsföretag, investmentföretag och investeringsfonder. Lag (2004:66).

Prop. 2008/09:182: Ändringen i andra stycket innebär att en skattskyldig enligt A-SINK som valt att bli beskattad enligt inkomstskattelagen endast kan göra avsättning till periodiseringsfond om den skattskyldige hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Skattskyldiga från stater utanför EES som normalt är skattskyldiga enligt A-SINK, men som väljer att bli beskattade enligt inkomstskattelagen, ...

  • RÅ 2010:10:Återföring till beskattning av avdrag för avsättning till periodiseringsfond får göras utan att motsvarande upplösning av fonden görs i räkenskaperna. Inkomsttaxering 2003.
Ändrad: SFS 2011:1271 (Budgetpropositionen för 2012), 2004:66 (En ny lag om investeringsfonder), 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2009:1060 (Beskattning av utomlands bosatta artister, m.fl.)

[K30]2 §  När det gäller svenska handelsbolag skall avdraget beräknas för varje delägare för sig och avsättningarna göras hos delägarna.

[S2]Detsamma gäller vid beskattning av delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster enligt 39 a kap. 13 §. Lag (2003:1086).

Prop. 2003/04:10: Delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster skall på samma sätt som delägare i svenska handelsbolag göra avdrag för avsättningar till periodiseringsfonder på delägarnivå.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2003:1086 (Ändrade regler för cfc-beskattning)

[K30]3 §  Juridiska personer som är skyldiga att upprätta årsredovisning eller årsbokslut enligt bokföringslagen (1999:1078) får göra avdrag bara om motsvarande avsättning görs i räkenskaperna.

[S2]När en juridisk person gör avsättning för en andel i ett svenskt handelsbolag och den juridiska personen och handelsbolaget inte har samma räkenskapsår, skall avsättningen göras i bokslutet för det räkenskapsår då handelsbolagets räkenskapsår löper ut. Beloppet skall dock alltid dras av vid taxeringen för det beskattningsår då handelsbolagets överskott eller underskott tas upp till beskattning.

  • RÅ 2010:10:Återföring till beskattning av avdrag för avsättning till periodiseringsfond får göras utan att motsvarande upplösning av fonden görs i räkenskaperna. Inkomsttaxering 2003.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K30]4 §  Varje års avsättning i näringsverksamheten skall bilda en egen fond.

Beloppsgränser

[K30]5 §  Juridiska personer får dra av högst ett belopp som motsvarar 25 procent av överskottet av näringsverksamheten före avdraget.

[K30]6 §  Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag får dra av högst ett belopp som motsvarar 30 procent av ett för periodiseringsfond justerat positivt resultat.

[S2]Med det för periodiseringsfond justerade resultatet avses resultatet av näringsverksamheten före avdrag för avsättning till periodiseringsfond

[S3]ökat med

  • avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §,
  • avdrag för premie för pensionsförsäkring och inbetalning på pensionssparkonto enligt 16 kap. 32 § samt särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader avseende dessa poster, och
  • avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap.,

[S4]minskat med

  • sjukpenning och liknande ersättningar som avses i 15 kap. 8 §,
  • återfört avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §, och
  • återfört avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap.

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

Schablonintäkt

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K30]6 a §  En juridisk person som har gjort avdrag för avsättning till en periodiseringsfond skall ta upp en schablonintäkt. Intäkten skall beräknas till 72 procent av statslåneräntan vid utgången av november månad andra året före taxeringsåret multiplicerad med summan av gjorda avdrag för avsättningar till sådana periodiseringsfonder som den juridiska personen har vid beskattningsårets ingång.

[S2]Avsättning för en andel i ett handelsbolag som enligt 3 § andra stycket dragits av vid beskattningen, skall vid tillämpning av denna paragraf anses ha gjorts av den juridiska personen vid beskattningsårets utgång.

[S3]Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, skall schablonintäkten justeras i motsvarande mån. Lag (2004:1323).

Prop. 2016/17:24: I paragrafen anges att juridiska personer som har gjort avdrag för avsättningar till periodiseringsfonder ska ta upp en schablonintäkt till beskattning. Schablonintäkten beräknas till 72 procent av statslåneräntan vid utgången av november månad året närmast före det kalenderår under vilket beskattningsåret går ut multiplicerad med summan av gjorda avdrag för avsättningar till sådana periodiseringsfonder som den juridiska personen har vid beskattningsårets ingång. Ändringen i första stycket innebär ...

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2016:1239 (Golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen), 2018:1206 (Nya skatteregler för företagssektorn)

Återföring av avdragen

[K30]7 §  Avdrag för avsättning till en periodiseringsfond skall återföras senast det sjätte taxeringsåret efter det taxeringsår som avdraget hänför sig till. Om taxering på grund av förlängning av räkenskapsår inte sker det sjätte taxeringsåret, skall avdraget återföras senast det följande taxeringsåret.

[S2]I 8-10 §§ finns bestämmelser om att avdragen för avsättningarna i vissa fall skall återföras tidigare och i 11-14 §§ om att periodiseringsfonderna i vissa fall får föras över till annan näringsverksamhet i stället för att avdragen återförs.

  • RÅ 2010:10:Återföring till beskattning av avdrag för avsättning till periodiseringsfond får göras utan att motsvarande upplösning av fonden görs i räkenskaperna. Inkomsttaxering 2003.
  • RÅ 2003:10:Frågor om beskattningskonsekvenser vid överföring av periodiseringsfonder i samband med apportemission av enskild näringsverksamhet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2008:1064 (Vissa förenklingar på företagsskatteområdet)

[K30]8 §  En juridisk person skall återföra sina avdrag, även om tiden i 7 § inte har löpt ut, om

  1. den upphör att bedriva näringsverksamhet,
  2. den beskattas i Sverige bara såsom delägare i ett svenskt handelsbolag och handelsbolaget upphör att bedriva näringsverksamheten eller andelen avyttras eller övergår till en ny ägare på något annat sätt,
  3. skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,
  4. näringsverksamheten inte längre skall beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal,
  5. den upplöses genom fusion eller fission och annat inte följer av bestämmelserna i 37 kap. 17 §,
  6. det beslutas att den skall träda i likvidation, eller
  7. den försätts i konkurs.

[K30]9 §  En enskild näringsidkare skall återföra sina avdrag, även om tiden i 7 § inte har löpt ut, om

  1. han upphör att bedriva näringsverksamheten,
  2. skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,
  3. näringsverksamheten inte längre skall beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal, eller
  4. han försätts i konkurs.

[K30]10 §  En fysisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag skall återföra sina avdrag, även om tiden i 7 § inte har löpt ut, om

  1. handelsbolaget upphör att bedriva näringsverksamheten,
  2. andelen i handelsbolaget avyttras eller övergår till en ny ägare på något annat sätt,
  3. skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,
  4. näringsverksamheten inte längre skall beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal,
  5. det beslutas att handelsbolaget skall träda i likvidation, eller
  6. delägaren eller handelsbolaget försätts i konkurs.

[K30]10 a §  En delägare som har beskattats för en utländsk juridisk persons lågbeskattade inkomster skall återföra sina avdrag, även om tiden i 7 § inte löpt ut, om skattskyldigheten för inkomsterna upphör. Om skattskyldigheten upphör på grund av att det uppkommer ett underskott, skall avdragen återföras bara till den del de överstiger delägarens andel av underskottet. Om skattskyldigheten åter inträtt det följande beskattningsåret skall, om den skattskyldige begär det, avdragen helt eller delvis inte återföras. Lag (2003:1086).

Prop. 2003/04:10: När skattskyldigheten för delägarens andel i ett CFC-bolag upphör skall gjorda avdrag för avsättningar till periodiseringsfonder återföras hos delägaren. Skattskyldigheten kan t.ex. upphöra genom att andelen avyttras eller genom ändrade ägarförhållanden. Skattskyldigheten upphör också om CFC-bolaget ett senare år får ett underskott. I det senare fallet behöver inte avsättningar som motsvarar underskottet återföras. Om delägaren i företaget nästa år åter CFC-beskattas för inkomsterna i fråga skall ...

Införd: SFS 2003:1086 (Ändrade regler för cfc-beskattning)
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

I vilka fall fonderna får tas över

Från enskild näringsverksamhet till aktiebolag

[K30]11 §  Om en enskild näringsidkare för över sin näringsverksamhet eller driften av näringsverksamheten till ett aktiebolag får en periodiseringsfond helt eller delvis tas över av aktiebolaget om

  1. överföringen inte föranleder uttagsbeskattning enligt bestämmelserna i 22 kap.,
  2. den fysiska personen gör ett tillskott som motsvarar överförd periodiseringsfond till aktiebolaget, och
  3. aktiebolaget gör avsättning i räkenskaperna för övertagen periodiseringsfond.

[S2]Om en fysisk person har flera periodiseringsfonder och förutsättningarna enligt första stycket 2 och 3 inte är uppfyllda för samtliga fonder, skall senare gjord avsättning till periodiseringsfond anses överförd före tidigare gjord avsättning.

[S3]I 48 kap. 12 § finns bestämmelser om beräkningen av omkostnadsbeloppet för aktierna. Lag (2004:498).

Prop. 2003/04:133: Punkten 2 ändras på så sätt att kravet på tillskott motsvarande överförd periodiseringsfond utvidgas till att gälla även bolagsbildning genom apportemission. Med tillskott förstås kapital och andra tillgångar som överförs till aktiebolaget. Tillgångar motsvarande själva aktiekapitalet och – i förekommande fall – 72 % av expansionsfond som upphör enligt 34 kap. 20 § får självfallet inte räknas med i det tillskott som avser överförd periodiseringsfond.

Punkten 3 ändras på så sätt ...

  • RÅ 2003:10:Frågor om beskattningskonsekvenser vid överföring av periodiseringsfonder i samband med apportemission av enskild näringsverksamhet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2004:498 (Överföring av periodiseringsfond och expansionsfond vid ombildning till aktiebolag, m.m.)

Från handelsbolag till aktiebolag

[K30]12 §  Om näringsverksamheten i ett svenskt handelsbolag förs över till ett aktiebolag får en periodiseringsfond som avser handelsbolaget hos delägarna helt eller delvis tas över av aktiebolaget om

  1. överföringen inte föranleder uttagsbeskattning enligt bestämmelserna i 22 kap.,
  2. handelsbolaget gör ett tillskott som motsvarar överförd periodiseringsfond till aktiebolaget, och
  3. aktiebolaget gör avsättning i räkenskaperna för övertagen periodiseringsfond.

[S2]Om en delägare har flera periodiseringsfonder och förutsättningarna enligt första stycket 2 och 3 inte är uppfyllda för samtliga fonder, skall senare gjord avsättning till periodiseringsfond anses överförd före tidigare gjord avsättning.

[S3]I 48 kap. 12 § finns bestämmelser om beräkningen av omkostnadsbeloppet för aktierna. Lag (2004:498).

Prop. 2003/04:133: Punkten 2 ändras på så sätt att kravet på tillskott motsvarande överförd periodiseringsfond utvidgas till att gälla även bolagsbildning genom apportemission. Med tillskott förstås kapital och andra tillgångar som överförs till aktiebolaget. Tillgångar motsvarande själva aktiekapitalet får självfallet inte räknas med i det tillskott som avser överförd periodiseringsfond.

Punkten 3 ändras på så sätt att kravet på att aktiebolaget skall göra avsättning i räkenskaperna för övertagen ...

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2004:498 (Överföring av periodiseringsfond och expansionsfond vid ombildning till aktiebolag, m.m.)

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

Från enskild näringsidkare till annan enskild näringsidkare

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K30]12 a §  Om realtillgångar i en enskild näringsverksamhet övergår till en obegränsat skattskyldig fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodelning och mottagaren tar över hela näringsverksamheten, en verksamhetsgren eller en ideell andel av en verksamhet eller av en verksamhetsgren, får mottagaren helt eller delvis ta över en periodiseringsfond, om

  • mottagaren vid arv eller testamente skriftligen förklarar att han tar över fonden eller delen av fonden, eller
  • parterna vid gåva eller bodelning träffar skriftligt avtal om övertagandet.

[S2]Utöver vad som sägs i första stycket krävs att

  1. mottagaren övertar tillgångar vars värde, minskat med övertagna skulder, uppgår till ett belopp som motsvarar minst den övertagna periodiseringsfonden eller delen av fonden, och
  2. vad som övertas av fonden uppgår till högst så stor del av hela fonden som de övertagna realtillgångarna utgör av samtliga realtillgångar i näringsverksamheten.

[S3]Om det finns flera fonder i näringsverksamheten och villkoren enligt andra stycket inte är uppfyllda för samtliga fonder, skall en senare gjord fondavsättning anses övertagen före en tidigare gjord avsättning.

[S4]Vad som är realtillgångar framgår av 34 kap. 23 §. Värdet av realtillgångarna skall beräknas på det sätt som anges i 33 kap. 12 § första stycket och 13 §. Som skuld enligt andra stycket 1 skall räknas också sådana avdrag som avses i 33 kap. 11 §. Lag (2004:1149).

Från handelsbolag till enskild näringsverksamhet

[K30]13 §  Om en fysisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag tillskiftas realtillgångar vid bolagets upplösning och överföringen inte föranleder uttagsbeskattning enligt bestämmelserna i 22 kap., får avsättningarna till periodi- seringsfonder och de motsvarande avdrag som han gjort för andelen anses ha gjorts i enskild näringsverksamhet vid de taxeringar som avdragen hänför sig till.

[S2]Vad som är realtillgångar framgår av 34 kap. 23 §.

Från juridisk person till annan juridisk person

[K30]14 §  Om näringsverksamheten i en juridisk person tas över av en annan juridisk person, får också periodiseringsfonderna tas över vid ombildningar enligt 8 kap.sparbankslagen (1987:619) och vid överlåtelse av ett ömsesidigt livförsäkringsföretags hela försäkringsbestånd till ett försäkringsaktiebolag som bildats för ändamålet.

[S2]Vid en sådan ombildning av ekonomisk förening till aktiebolag som avses i 42 kap. 20 §, får aktiebolaget ta över den ekonomiska föreningens periodiseringsfonder.

[S3]Bestämmelser om att periodiseringsfonder får tas över finns för kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 § och för verksamhetsavyttringar i 38 kap. 15 §.

Prop. 2006/07:2: En hänvisning har tagits in till de nya bestämmelserna i 38 a kap. om övertagande av periodiseringsfonder vid partiella fissioner.

Prop. 2018/19:161: I paragrafen finns bestämmelser om att periodiseringsfonder får tas över om näringsverksamheten i en juridisk person tas över av en annan juridisk person. Detta får ske bl.a. om ett ömsesidigt livförsäkringsföretags hela försäkringsbestånd överlåts till ett försäkringsaktiebolag som har bildats för ändamålet. Ändringen i första stycket innebär att periodiseringsfonder också får tas över om ett ömsesidigt tjänstepensionsbolags hela försäkringsbestånd överlåts till ett försäkringsaktiebolag ...

Ändrad: SFS 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet), 2019:787 (Skatteregler för tjänstepensionsföretag)

Effekter hos den som tar över fonderna

[K30]15 §  Om en periodiseringsfond tas över, anses den som tar över fonden själv ha gjort avsättningen och avdraget för denna vid den taxering som avdraget faktiskt hänför sig till.

31 kap. Ersättningsfonder

Avdrag för avsättningar

[K31]1 §  Avdrag får göras enligt bestämmelserna i detta kapitel för belopp som sätts av till

  • ersättningsfond för inventarier,
  • ersättningsfond för byggnader och markanläggningar,
  • ersättningsfond för mark, och
  • ersättningsfond för djurlager i jordbruk och renskötsel.

[S2]Med inventarier avses i detta kapitel inte sådana tillgångar som nämns i 18 kap. 1 § andra stycket.

[K31]2 §  När det gäller svenska handelsbolag skall avdraget beräknas för bolaget.

[K31]3 §  Den som är skyldig att upprätta årsredovisning eller årsbokslut enligt bokföringslagen (1999:1078) får göra avdrag bara om motsvarande avsättning görs i räkenskaperna. Detta gäller dock inte för en ersättningsfond för mark.

Ersättningar som ger rätt till avdrag

[K31]4 §  Avdrag för avsättning till en ersättningsfond får göras om en näringsidkare får ersättning för skada genom brand eller annan olyckshändelse på inventarier, byggnader, markanlägg- ningar, mark och på djurlager i jordbruk eller i renskötsel.

[K31]5 §  Avdrag för avsättning får också göras om en näringsidkare får ersättning för inventarier, byggnader, markanläggningar eller mark i samband med att

  1. en fastighet tas i anspråk genom expropriation eller liknande förfarande,
  2. en fastighet annars avyttras under sådana förhållanden att det måste anses som en tvångsavyttring och det inte skäligen kan antas att den skulle ha avyttrats även om det inte hade funnits något tvång,
  3. en fastighet avyttras som ett led i åtgärder för jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering,
  4. en fastighet avyttras till staten därför att det på grund av flygbuller inte går att bo på den utan påtaglig olägenhet, eller
  5. förfoganderätten till en fastighet inskränks för obegränsad tid med stöd av miljöbalken eller på motsvarande sätt med stöd av andra författningar, under förutsättning att ersättningen är en engångsersättning.

[K31]6 §  När det gäller byggnader, markanläggningar och mark får avdrag göras bara om tillgångarna är kapitaltillgångar.

Avdragets storlek

[K31]7 §  Avdraget får inte överstiga den ersättning som skall tas upp.

[S2]Om ersättningen avser en avyttrad fastighet, får avdraget inte överstiga summan av de belopp som på grund av avyttringen tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet som kapitalvinst enligt 45 kap. och som återförda värdeminskningsavdrag m.m. enligt 26 kap.

[S3]Att sådan kapitalvinst som avses i andra stycket för enskilda näringsidkare kan räknas till inkomstslaget näringsverksamhet framgår av 13 kap. 6 § andra stycket.

  • RÅ 2010:38:Avsättning till ersättningsfond får vid avyttring av fastighet avse endast en del av kapitalvinsten. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K31]8 §  Om den skattskyldige med anledning av skadan eller avyttringen gör ett större avdrag för värdeminskning på inventarier, byggnader eller markanläggningar än han annars skulle ha haft rätt till, skall avdraget för avsättning till ersättningsfond för inventarier eller ersättningsfond för byggnader och markanläggningar minskas i motsvarande mån.

[K31]9 §  Avdraget för avsättning till ersättningsfond för djurlager i jordbruk och i renskötsel får inte överstiga minskningen av lagerreserven under beskattningsåret.

[S2]Om lagret har stigit i pris under beskattningsåret, får lagerreserven vid beskattningsårets ingång beräknas på grundval av den procentsats med vilken lagret vid denna tidpunkt faktiskt har skrivits ned och det återanskaffningsvärde samma lager skulle ha haft vid beskattningsårets utgång.

Ianspråktagande av fonderna

Vad fonderna får tas i anspråk för

[K31]10 §  En ersättningsfond för inventarier får tas i anspråk för

  • avskrivning av och utgifter för underhåll och reparation av inventarier, och
  • nedskrivning av djurlager i jordbruk och renskötsel, med de begränsningar som framgår av 13 § andra stycket.

[K31]11 §  En ersättningsfond för byggnader och markanläggningar får tas i anspråk för

  • avskrivning av och utgifter för underhåll och reparation av byggnader och markanläggningar som är kapitaltillgångar,
  • avskrivning av och utgifter för underhåll och reparation av inventarier, och
  • nedskrivning av djurlager i jordbruk och renskötsel med de begränsningar som framgår av 13 § andra stycket.

[K31]12 §  En ersättningsfond för mark får tas i anspråk för anskaffning av mark som är kapitaltillgång.

[K31]13 §  En ersättningsfond för djurlager i jordbruk och renskötsel får tas i anspråk för nedskrivning av ett sådant djurlager.

[S2]Fonden får tas i anspråk med högst ett belopp som motsvarar utgifterna under beskattningsåret för att anskaffa djur till ett sådant lager. Nedskrivningen får inte leda till ett lägre värde på lagret i dess helhet vid beskattningsårets utgång än som annars skulle ha godtagits.

När fonderna får tas i anspråk

[K31]14 §  En ersättningsfond får tas i anspråk för tillgångar som anskaffas och arbeten som utförs efter utgången av det beskattningsår då avsättningen gjordes.

[S2]Fonden får också tas i anspråk för byggnader, markanläggningar och mark som anskaffas under samma beskattningsår som ersättningen skall tas upp som intäkt. I sådant fall skall det anses att avsättning till fonden görs och att fonden tas i anspråk omedelbart efteråt.

[K31]15 §  Om arbete på byggnader eller markanläggningar sträcker sig över flera beskattningsår, får fonden tas i anspråk under det sista beskattningsåret för avskrivning av tillgångarna eller för utgifter för underhåll och reparationer av dem under de aktuella åren, om avdrag för utgifterna inte redan har gjorts de tidigare åren. Detta gäller också i fråga om ny- eller ombyggnad av fartyg och luftfartyg och i fråga om byggnadsinventarier och markinventarier.

Turordning

[K31]16 §  En tidigare avsättning anses ha tagits i anspråk före en senare avsättning till samma slags ersättningsfond.

Beskattningskonsekvenser när fonderna tas i anspråk

[K31]17 §  Om en ersättningsfond tas i anspråk enligt bestämmelserna i detta kapitel, skall det ianspråktagna beloppet inte tas upp som intäkt.

[K31]18 §  En utgift som en ersättningsfond tas i anspråk för får inte dras av, om utgiften annars skulle ha dragits av omedelbart.

[S2]Om fonden tas i anspråk för avskrivning av inventarier, byggnader eller markanläggningar, räknas bara den del av utgifterna som inte täcks av det ianspråktagna beloppet som anskaffningsvärde för tillgången.

[S3]Om fonden tas i anspråk för att anskaffa mark, skall anskaffningsutgiften för marken minskas med det ianspråktagna beloppet när omkostnadsbeloppet beräknas.

[S4]Om fonden tas i anspråk för att anskaffa lager, anses lagret nedskrivet med det ianspråktagna beloppet.

Återföring av avdragen

[K31]19 §  Om en ersättningsfond inte tas i anspråk senast under det beskattningsår för vilket taxering sker under det tredje taxeringsåret efter det taxeringsår som avdraget hänför sig till, skall avdraget återföras det tredje taxeringsåret. Om taxering på grund av förlängning av räkenskapsår inte sker det tredje taxeringsåret, skall avdraget återföras senast det fjärde taxeringsåret efter det taxeringsår som avdraget hänför sig till.

[S2]Skatteverket får, om det finns särskilda skäl, medge att fonden behålls under en viss tid därefter. Som längst får den behållas till och med det beskattningsår för vilket taxering sker under det sjätte taxeringsåret efter det taxeringsår som avdraget hänför sig till. Lag (2003:669).

[K31]20 §  Avdraget skall återföras, även om tiden i 19 § inte har löpt ut, om

  1. fonden tas i anspråk i strid med bestämmelserna i 10-15 §§,
  2. den huvudsakliga delen av näringsverksamheten överlåts och inte annat följer av 38 kap. 15 §,
  3. den huvudsakliga delen av näringsverksamheten tillfaller en eller flera nya ägare på grund av arv, testamente eller bodelning,
  4. den som innehar fonden upphör att bedriva näringsverksamheten,
  5. skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,
  6. näringsverksamheten inte längre skall beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal,
  7. den som innehar fonden upplöses genom fusion eller fission och annat inte följer av bestämmelserna i 37 kap. 17 §,
  8. det beslutas att innehavaren av fonden skall träda i likvidation, eller
  9. den som innehar fonden försätts i konkurs.

[S2]Vad som sägs i första stycket 2-4 gäller inte om avsättningen grundas på en sådan avyttring som avses i 5 § 1-4.

[S3]I 23 och 24 §§ finns bestämmelser om att ersättningsfonder i vissa fall får tas över av någon annan i stället för att avdragen återförs.

[K31]21 §  Om en enskild näringsidkare har fått avdrag för avsättning till en ersättningsfond för byggnader och markanläggningar i sådana fall som avses i 5 §, skall återföringen göras i inkomstslaget näringsverksamhet till den del fonden motsvarar belopp som har tagits upp i inkomstslaget näringsverksamhet vid återföring av värdeminskningsavdrag m.m. enligt 26 kap. Avdraget i övrigt skall återföras i inkomstslaget kapital.

[S2]En enskild näringsidkare skall återföra avdrag för avsättning till en ersättningsfond för mark i inkomstslaget kapital.

[K31]22 §  När avdraget återförs skall ett särskilt tillägg om 30 procent av det återförda beloppet tas upp som intäkt i de inkomstslag som återföringen görs i.

[S2]Om det finns synnerliga skäl skall något tillägg inte göras.

I vilka fall fonderna får tas över

[K31]23 §  Vid en sådan ombildning av ekonomisk förening till aktiebolag som avses i 42 kap. 20 § får aktiebolaget ta över den ekonomiska föreningens ersättningsfonder.

[S2]Bestämmelser om att ersättningsfonder får tas över finns för kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 § och för verksamhetsavyttringar i 38 kap. 15 §.

Prop. 2006/07:2: En hänvisning har tagits in till de nya bestämmelserna i 38 a kap. om övertagande av ersättningsfonder vid partiella fissioner.

Ändrad: SFS 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet)

[K31]24 §  Skatteverket får, om det finns särskilda skäl, medge att ersättningsfonder i en näringsverksamhet tas över av den som blir ägare till den huvudsakliga delen av näringsverksamheten på grund av arv, testamente eller bodelning i stället för att avdragen återförs enligt 20 § första stycket 3.Lag (2003:669).

[K31]25 §  Skatteverket får, om det finns särskilda skäl, medge att ett företags ersättningsfonder helt eller delvis tas över av ett annat företag. För ett sådant medgivande krävs

  1. att det ena företaget är ett moderföretag och det andra företaget är dess helägda dotterföretag,
  2. att båda företagen är helägda dotterföretag till samma moderföretag, eller
  3. att det ena företaget är ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening vars andelar till mer än 90 procent ägs av ett moderföretag tillsammans med eller genom förmedling av ett eller flera av dess helägda dotterföretag och det andra företaget är ett annat sådant företag, moderföretaget eller moderföretagets helägda dotterföretag.

[S2]Med helägt dotterföretag avses i detta kapitel ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening vars andelar till mer än 90 procent ägs av ett annat företag (moderföretaget). Bara svenska aktiebolag, svenska ekonomiska föreningar, svenska sparbanker, svenska ömsesidiga försäkringsföretag och sådana svenska stiftelser eller svenska ideella föreningar som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap. kan räknas som moderföretag. Lag (2003:669).

[K31]25 a §  Vid tillämpning av bestämmelserna i 25 § skall ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som motsvarar ett svenskt företag som anges i dessa bestämmelser behandlas som ett sådant företag, om det utländska bolaget är skattskyldigt i Sverige för den näringsverksamhet som fonden förs över till och verksamheten inte är undantagen från beskattning här genom ett skatteavtal. Detsamma gäller om bolaget är ett sådant svenskt företag som skall anses ha hemvist i en utländsk stat inom EES enligt ett skatteavtal och är skattskyldigt i Sverige för den näringsverksamhet som fonden förs över till och verksamheten inte är undantagen från beskattning här på grund av ett skatteavtal. Lag (2000:1341)

Effekter hos den som tar över fonderna

[K31]26 §  Om en ersättningsfond tas över, anses den som tar över fonden själv ha gjort avsättningen och avdraget för denna vid den taxering som avdraget faktiskt hänför sig till.

Överklagande

[K31]27 §  Skatteverkets beslut enligt 19 § andra stycket, 24 eller 25 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2003:669).

32 kap. Upphovsmannakonto

Huvudregler

[K32]1 §  En enskild näringsidkare som har intäkt i egenskap av upphovsman enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsmannaintäkt) får enligt bestämmelserna i detta kapitel dra av belopp som sätts in på ett särskilt konto i ett kreditinstitut (upphovsmannakonto). Avdrag får inte göras från en intäkt som avser fotografiska verk.

[S2]Avdrag får inte göras av dödsbo. Lag (2004:438).

[K32]2 §  Uttag från ett upphovsmannakonto anses inte som upphovsmannaintäkt.

[K32]3 §  Som förutsättning för avdrag gäller

  1. att den skattskyldige är obegränsat skattskyldig vid beskattningsårets utgång, och
  2. att den skattskyldiges upphovsmannaintäkter under beskattningsåret överstiger hans upphovsmannaintäkter under något av de två föregående beskattningsåren med minst 50 procent.

Avdragets storlek

[K32]4 §  Avdrag får göras med högst ett belopp som motsvarar upphovsmannaintäkten.

[S2]Avdraget får inte överstiga ett belopp som motsvarar två tredjedelar av överskottet av näringsverksamheten före avdraget och före avdrag för avsättning för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §. Avdrag får dock inte göras med högre belopp än att överskottet, efter avdraget men före avdraget för avsättning för egenavgifter, uppgår till minst 30 000 kronor.

[S3]Avdraget skall avrundas nedåt till helt tusental kronor och får inte understiga 10 000 kronor.

Insättning på kontot

[K32]5 §  En skattskyldig får för ett visst beskattningsår inte göra insättning på upphovsmannakonto i mer än ett kreditinstitut. Om så ändå sker får avdrag göras bara för insättning hos det först anlitade kreditinstitutet. Lag (2004:438).

[K32]6 §  Avdrag får göras bara om medlen sätts in på ett upphovsmannakonto senast den dag som den skattskyldige enligt lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter skall lämna självdeklaration. Lag (2001:1242).

[K32]7 §  Som upphovsmannakonto godtas bara sådant konto hos ett svenskt kreditinstitut eller ett utländskt kreditinstituts filial i Sverige för vilket ränta tillgodoräknas minst en gång per år.

[S2]I lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. finns bestämmelser om skatt på räntan. Lag (2004:438).

Uttag från kontot

[K32]8 §  Uttag från ett upphovsmannakonto får göras tidigast fyra månader efter insättningsdagen. Ett uttag får avse hela det innestående beloppet eller en del av det, dock inte lägre belopp än 1 000 kronor.

[S2]Sedan sex år har gått från ingången av det år då insättning enligt 6 § senast skulle göras, skall kreditinstitutet betala ut kvarstående medel. Lag (2004:438).

[K32]9 §  Uttag från ett upphovsmannakonto skall tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet det beskattningsår då uttaget görs. Motsvarande gäller kvarstående medel som betalas ut eller skulle ha betalats ut enligt 8 § andra stycket.

Byte av kreditinstitut

[K32]10 §  Medel på ett upphovsmannakonto får föras över till ett annat kreditinstitut utan att beskattning sker enligt 9 § under förutsättning att hela det innestående beloppet direkt förs över till ett motsvarande konto i det mottagande kreditinstitutet.

[S2]När kontomedel förs över skall det överförande kreditinstitutet lämna det mottagande kreditinstitutet de uppgifter som behövs för att det mottagande kreditinstitutet skall kunna fullgöra sina skyldigheter enligt detta kapitel och lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Lag (2004:438).

Överlåtelse, pantsättning, utflyttning och dödsfall

[K32]11 §  Medel på ett upphovsmannakonto skall tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet om

  1. avtal träffas om överlåtelse eller pantsättning av medlen,
  2. medlen övergår till den skattskyldiges make genom bodelning, eller
  3. den skattskyldige vid beskattningsårets utgång inte längre är obegränsat skattskyldig.

[S2]Om den skattskyldige dör, skall medel på ett upphovsmannakonto tas upp som intäkt senast det beskattningsår då dödsboet skiftas helt eller delvis, dock inte i något fall senare än vid den taxering som sker det tredje kalenderåret efter det år dödsfallet inträffade.

33 kap. Räntefördelning

Tillämpningsområde

[K33]1 §  Bestämmelserna i detta kapitel gäller enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag.

[S2]Bestämmelserna gäller inte näringsverksamhet som bedrivs av europeiska ekonomiska intressegrupperingar eller av utländska juridiska personer.

Hur räntefördelning görs

Positiv och negativ räntefördelning

[K33]2 §  Ett positivt fördelningsbelopp får dras av i inkomstslaget näringsverksamhet (positiv räntefördelning). Av 42 kap. 9 § framgår att samma belopp skall tas upp i inkomstslaget kapital.

[S2]Ett negativt fördelningsbelopp skall tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet (negativ räntefördelning). Av 42 kap. 9 § framgår att samma belopp skall dras av i inkomstslaget kapital.

Positivt och negativt fördelningsbelopp

[K33]3 §  Ett positivt fördelningsbelopp beräknas genom att ett positivt kapitalunderlag för räntefördelning multipliceras med statslåneräntan vid utgången av november andra året före taxeringsåret ökad med fem procentenheter.

[S2]Ett negativt fördelningsbelopp beräknas genom att ett negativt kapitalunderlag för räntefördelning multipliceras med statslåneräntan vid samma tidpunkt ökad med en procentenhet.

[S3]Om beskattningsåret omfattar längre eller kortare tid än tolv månader, skall fördelningsbeloppet justeras i motsvarande mån.

[S4]Hur kapitalunderlaget beräknas framgår av 8-20 §§.

Prop. 2016/17:24: I paragrafens första stycke anges att ett positivt fördelningsbelopp beräknas genom att ett positivt kapitalunderlag för räntefördelning multipliceras med statslåneräntan vid utgången av november året närmast före det kalenderår under vilket beskattningsåret går ut ökad med sex procentenheter. Ändringen i första stycket innebär att det införs ett golv för statslåneräntan enligt vilken statslåneräntan som lägst ska anses vara 0 procent.

I paragrafens andra stycke ...

Ändrad: SFS 2011:1272 (Budgetpropositionen för 2012), 2011:1270 (Budgetpropositionen för 2012), 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2016:1239 (Golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen)

Undantag från räntefördelning

[K33]4 §  Räntefördelning skall inte göras om det positiva eller negativa kapitalunderlaget är högst 50 000 kronor. Om den skattskyldige skall beräkna mer än ett kapitalunderlag, gäller detta för summan av kapitalunderlagen.

Särskilt om positiv räntefördelning

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K33]5 §  Positiv räntefördelning får göras med högst ett belopp som motsvarar ett för räntefördelning justerat resultat.

[S2]Med det för räntefördelning justerade resultatet avses resultatet av näringsverksamheten före räntefördelning

[S3]ökat med

  • avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §,
  • avdrag för premie för pensionsförsäkring och inbetalning på pensionssparkonto enligt 16 kap. 32 § samt särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader för dessa poster,
  • avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt 30 kap., och
  • avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap.,

[S4]minskat med

  • sjukpenning och liknande ersättningar som avses i 15 kap. 8 §,
  • återfört avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §,
  • återfört avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt 30 kap., och
  • återfört avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap.

[S5]Om verksamheten upphör, skall resultatet enligt andra stycket

  • inte ökas med avdrag för avsättning till periodiseringsfond och expansionsfond, och
  • inte minskas med återfört avdrag för avsättning till periodiseringsfond och expansionsfond. Lag (2004:1149).

  • HFD 2011:42:En näringsidkare har rätt att beräkna det för räntefördelning justerade resultatet med tillämpning av 33 kap. 5 § tredje stycket inkomstskattelagen även om verksamheten under beskattningsåret upphört genom att föras över till någon annan. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2004:1149 (Utökade möjligheter till överföring av periodiseringsfonder och expansionsfond, m.m.)

[K33]6 §  Den skattskyldige får helt eller delvis avstå från att dra av ett positivt fördelningsbelopp.

Sparat fördelningsbelopp

[K33]7 §  Om inte hela det positiva fördelningsbeloppet dras av på grund av 5 eller 6 §, skall återstående belopp (sparat fördelningsbelopp) föras vidare till följande beskattningsår. Om den skattskyldige då har ett negativt fördelningsbelopp, skall det sparade fördelningsbeloppet kvittas mot detta.

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K33]7 a §  Om en enskild näringsverksamhet, en verksamhetsgren eller en ideell andel av en verksamhet eller en verksamhetsgren förs över till en obegränsat skattskyldig fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodelning, får förvärvaren helt eller delvis ta över sparat fördelningsbelopp.

[S2]Om inte samtliga realtillgångar i näringsverksamheten övergår, får sparat fördelningsbelopp tas över bara till så stor del som de övertagna realtillgångarna utgör av samtliga realtillgångar i näringsverksamheten.

[S3]Vad som är realtillgångar framgår av 34 kap. 23 §. Lag (2004:1149).

Kapitalunderlaget

Enskilda näringsidkare

[K33]8 §  Med kapitalunderlaget för räntefördelning för en enskild näringsidkare avses skillnaden mellan värdet på tillgångarna och värdet på skulderna i näringsverksamheten vid det föregående beskattningsårets utgång

[S2]ökad med

  • underskott av näringsverksamheten under det föregående beskattningsåret till den del avdrag för underskottet inte har gjorts enligt någon av de bestämmelser som anges i 14 kap.22 § första och andra styckena,
  • kvarstående sparat fördelningsbelopp,
  • en sådan övergångspost som avses i 14 §, och
  • en sådan särskild post vid arv, gåva m.m. som avses i 15- 17 §§,

[S3]minskad med

  • 72 procent av expansionsfonden enligt 34 kap. vid det föregående beskattningsårets utgång, och
  • sådana tillskott till näringsverksamheten under det föregående beskattningsåret som gjorts i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i verksamheten.

[K33]9 §  Andelar i svenska handelsbolag räknas inte som tillgångar i näringsverksamheten.

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K33]10 §  Som tillgångar eller skulder i näringsverksamheten räknas inte fordringar eller skulder som avser

[K33]11 §  Till den del avdrag har gjorts vid beskattningen skall som skuld räknas

  • avsättningar till periodiseringsfonder,
  • avsättningar till ersättningsfonder, och
  • avsättningar för framtida utgifter.

[K33]12 §  Vid beräkning av kapitalunderlaget skall tillgångarna tas upp till det skattemässiga värdet. I fråga om fastigheter som är kapitaltillgångar finns bestämmelser också i 13 §.

[S2]Medel på skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto skall tas upp till halva beloppet.

[K33]13 §  Fastigheter i Sverige som är kapitaltillgångar och som har förvärvats före den 1 januari 1991 får i stället anses förvärvade den 1 januari 1993. I sådant fall skall hänsyn inte tas till utgifter och avdrag före år 1993, utöver vad som anges i andra och fjärde styckena.

[S2]Vid tillämpning av första stycket skall anskaffningsutgiften anses motsvara den i det följande angivna delen av fastighetens taxeringsvärde för år 1993 minskad med värdeminskningsavdrag vid 1982-1993 års taxeringar, om avdraget per år uppgått till minst 10 procent av denna del av taxeringsvärdet. Den del av taxeringsvärdet som skall användas är för

  • småhusenheter 54 procent,
  • hyreshusenheter 48 procent,
  • industrienheter 64 procent, och
  • lantbruksenheter 39 procent till den del taxeringsvärdet inte avser bostadsbyggnadsvärde eller tomtmarksvärde för privatbostadsfastighet.

[S3]Om marknadsvärdet på byggnader, mark och markanläggningar som anses förvärvade den 1 januari 1993 vid det föregående beskattningsårets utgång understeg 75 procent av anskaffningsutgiften enligt andra stycket, skall denna utgift justeras i skälig mån.

[S4]Vad som sägs om värdeminskningsavdrag gäller också liknande avdrag, såsom skogsavdrag och avdrag för substansminskning, samt sådana belopp med vilka ersättningsfonder och liknande fonder har tagits i anspråk.

[K33]14 §  Med övergångspost avses ett negativt fördelningsunderlag vid 1995 års taxering enligt den upphävda lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning. Om den skattskyldige på grund av förlängt räkenskapsår inte taxerades för näringsverksamheten vid 1995 års taxering, avses i stället ett negativt fördelningsunderlag vid 1996 års taxering enligt samma lag.

[S2]Övergångsposten skall beräknas utan sådan jämkning av fördelningsunderlaget som avsågs i 19 § lagen om räntefördelning vid beskattning, om beskattningsåret omfattade annan tid än tolv månader. Om en fastighet som inte var omsättningstillgång togs upp till ett lägre belopp än det högsta av de värden som följer av 13 § 4 eller 14 § nämnda lag, skall övergångsposten minskas med mellanskillnaden.

[S3]Om näringsverksamheten övergår till en fysisk person genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, tar förvärvaren över övergångsposten.

[K33]15 §  En särskild post får beräknas om en fastighet förvärvas genom arv, testamente eller gåva eller genom bodelning med anledning av äktenskapsskillnad eller makes död och det kapitalunderlag för räntefördelning som hänför sig till förvärvet är negativt vid förvärvstidpunkten. Detta gäller bara om fastigheten är kapitaltillgång såväl hos den tidigare ägaren som hos förvärvaren.

  • HFD 2015:77:Den s.k. särskilda post som enligt bestämmelserna om räntefördelning aktualiseras vid vissa fastighetsförvärv ska beräknas utan beaktande av att förvärvaren samtidigt med fastighetsförvärvet tar över ett sparat fördelningsbelopp från den tidigare ägaren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

[K33]16 §  Den särskilda posten uppgår till ett belopp som motsvarar det negativa kapitalunderlag för räntefördelning som hänför sig till förvärvet, beräknat vid förvärvstidpunkten. Posten får dock inte överstiga ett belopp som motsvarar den ersättning som lämnas för fastigheten minskad med det högsta värdet för fastigheten vid förvärvstidpunkten enligt 12 § eller 13 § och ökad med 72 procent av en övertagen expansionsfond till den del den avser fastigheten. Ett åtagande att ta över expansionsfonden räknas inte som ersättning.

[S2]Om en del av fastigheten övergår till någon annan ägare, skall posten minskas i motsvarande mån.

[S3]Om fastigheten och driften av den räknas till olika näringsverksamheter och förvärvaren eller hans närstående inom två år före förvärvet eller efter förvärvet skjutit till kapital i mer än obetydlig omfattning till den näringsverksamhet som driften räknas till, skall posten minskas i motsvarande mån.

  • HFD 2015:77:Den s.k. särskilda post som enligt bestämmelserna om räntefördelning aktualiseras vid vissa fastighetsförvärv ska beräknas utan beaktande av att förvärvaren samtidigt med fastighetsförvärvet tar över ett sparat fördelningsbelopp från den tidigare ägaren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2012:757 (Budgetpropositionen för 2013), 2008:1343 (Sänkt bolagsskatt och vissa andra skatteåtgärder för företag), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2008:1343 (Vissa förenklingar på företagsskatteområdet), 2018:1206 (Nya skatteregler för företagssektorn)

[K33]17 §  Den särskilda posten får öka kapitalunderlaget för räntefördelning med högst ett belopp som motsvarar det negativa kapitalunderlaget i näringsverksamheten före ökningen med posten.

[S2]Kapitalunderlaget får ökas med posten bara så länge någon del av fastigheten finns kvar i näringsverksamheten. Om kapitalunderlaget före ökningen med posten ett visst år inte längre är negativt, upphör rätten att öka kapitalunderlaget med posten.

  • HFD 2015:77:Den s.k. särskilda post som enligt bestämmelserna om räntefördelning aktualiseras vid vissa fastighetsförvärv ska beräknas utan beaktande av att förvärvaren samtidigt med fastighetsförvärvet tar över ett sparat fördelningsbelopp från den tidigare ägaren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

[K33]18 §  Bestämmelser om fördelning av kapitalunderlaget mellan makar som tillsammans deltar i näringsverksamheten finns i 60 kap. 11 §.

Handelsbolagsdelägare

[K33]19 §  Med kapitalunderlaget för räntefördelning i fråga om en andel i ett svenskt handelsbolag avses den justerade anskaffningsutgiften för andelen i bolaget beräknad enligt 50 kap. vid det föregående beskattningsårets utgång

[S2]ökad med

  • kvarstående sparat fördelningsbelopp, och
  • en sådan övergångspost som avses i 20 §,

[S3]minskad med

  • sådana tillskott under det föregående beskattningsåret som gjorts i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i bolaget, och
  • lån från bolaget till delägaren eller någon närstående till delägaren under det aktuella beskattningsåret, om räntan på lånet inte är marknadsmässig.

[S4]Med kapitalunderlaget för räntefördelning avses när det gäller en andel som är lagertillgång andelens skattemässiga värde vid det föregående beskattningsårets utgång ökat och minskat med posterna i första stycket.

[K33]20 §  Med övergångspost avses ett negativt fördelningsunderlag vid 1995 års taxering enligt den upphävda lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning. Om den skattskyldige på grund av förlängt räkenskapsår inte taxerades för näringsverksamheten vid 1995 års taxering, avses i stället ett negativt fördelningsunderlag vid 1996 års taxering enligt samma lag.

[S2]Övergångsposten skall beräknas utan sådan jämkning av fördelningsunderlaget som avsågs i 19 § lagen om räntefördelning vid beskattning, om beskattningsåret omfattade annan tid än tolv månader. Om en fastighet som inte var omsättningstillgång togs upp till ett lägre värde än det högsta av de värden som följer av 13 § 4 och 14 § nämnda lag, skall övergångsposten minskas med mellanskillnaden.

[S3]Om delägarens nettouttag (skillnaden mellan uttag och tillskott) från bolaget under de beskattningsår som taxerats åren 1991-1994 översteg såväl hans nettoinkomst från bolaget vid beskattningen (skillnaden mellan de inkomster som togs upp och de underskott som drogs av) som hans andel av bolagets resultat under motsvarande period, skall övergångsposten minskas med mellanskillnaden.

[S4]Om andelen övergår till en fysisk person genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, tar förvärvaren över övergångsposten.

34 kap. Expansionsfonder

Ändrad: SFS 2012:757 (Budgetpropositionen för 2013), 2008:1343 (Sänkt bolagsskatt och vissa andra skatteåtgärder för företag), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2009:1230 (Anstånd med inbetalning av skatt i samband med uttagsbeskattning, m.m.), 2008:1343 (Vissa förenklingar på företagsskatteområdet), 2004:1149 (Utökade möjligheter till överföring av periodiseringsfonder och expansionsfond, m.m.), 2018:1206 (Nya skatteregler för företagssektorn)

Tillämpningsområde

[K34]1 §  Bestämmelserna i detta kapitel gäller enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag.

[S2]Bestämmelserna gäller inte näringsverksamhet som bedrivs av en europeisk ekonomisk intressegruppering eller av en utländsk juridisk person.

[K34]2 §  Avdrag får göras för belopp som sätts av till expansionsfond.

[S2]När det gäller svenska handelsbolag skall avdraget beräknas för varje delägare för sig och avsättningarna göras hos delägarna.

Expansionsfondsskatt

[K34]3 §  Av 1 kap. 3 § och 65 kap. 8 § framgår det att expansionsfondsskatt skall betalas vid avsättning till en expansionsfond och att ett motsvarande belopp skall dras av från den slutliga skatten vid återföring.

Beloppsgränser

Huvudregel

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K34]4 §  Avdrag får göras med högst ett belopp som motsvarar ett för expansionsfond justerat positivt resultat. Avdraget begränsas också på så sätt att expansionsfonden inte får överstiga det högsta belopp som anges i bestämmelserna om kapitalunderlaget i 6-13 §§.

[S2]Om näringsverksamheten helt eller delvis förs över och fonden eller en del av den tas över enligt bestämmelserna i 18-20 §§, gäller inte begränsningen i första stycket andra meningen. Om bara en del av näringsverksamheten förs över och motsvarande del av fonden tas över enligt 18 §, får avdrag göras vid tidpunkten för överföringen av näringsverksamheten. När det totala avdraget för beskattningsåret beräknas för den verksamhet som inte förts över skall avdraget minskas med det tidigare under beskattningsåret gjorda avdraget. Om det justerade positiva resultatet understiger det tidigare gjorda avdraget, skall överskjutande del av avdraget återföras, dock bara med ett så stort belopp att återföringen inte begränsar rätten till avdrag för den del av näringsverksamheten som förts över enligt 18 §. Lag (2004:1149).

Justerat resultat

[K34]5 §  Med det för expansionsfond justerade resultatet avses resultatet av näringsverksamheten före avdrag för avsättning till expansionsfond

[S2]ökat med

  • avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §, och
  • avdrag för premie för pensionsförsäkring och inbetalning på pensionssparkonto enligt 16 kap. 32 § samt särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader avseende dessa poster,

[S3]minskat med

  • sjukpenning och liknande ersättningar som avses i 15 kap. 8 §, och
  • återfört avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §.

Kapitalunderlag för enskilda näringsidkare

[K34]6 §  För enskilda näringsidkare får expansionsfonden uppgå till högst ett belopp som motsvarar 138,89 procent av kapitalunderlaget för expansionsfond.

[K34]7 §  Med kapitalunderlaget för expansionsfond avses skillnaden mellan värdet på tillgångarna och värdet på skulderna i näringsverksamheten vid beskattningsårets utgång

[S2]ökad med

  • underskott av näringsverksamheten till den del underskottet inte dras av enligt någon av de bestämmelser som anges i 14 kap.22 § första och andra styckena,
  • en sådan övergångspost som avses i 33 kap. 14 §, och
  • en sådan särskild post vid arv, gåva m.m. som avses i 8- 10 §§,

[S3]minskad med

  • sådana tillskott till verksamheten under beskattningsåret som görs i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i verksamheten.

[S4]Bestämmelserna i 33 kap.9-14 §§ om vilka tillgångar och skulder som räknas till näringsverksamheten, om hur tillgångarna värderas samt om övergångsposten skall tillämpas också vid beräkning av kapitalunderlaget för expansionsfond.

[K34]8 §  En särskild post får beräknas om en fastighet förvärvas genom arv, testamente eller gåva eller genom bodelning med anledning av äktenskapsskillnad eller makes död och summan av egen och övertagen expansionsfond överstiger 138,89 procent av summan av förvärvarens kapitalunderlag för expansionsfond och det kapitalunderlag som hänför sig till förvärvet. Förvärvarens kapitalunderlag och expansionsfond skall beräknas vid utgången av beskattningsåret före förvärvet medan det kapitalunderlag som hänför sig till förvärvet och den övertagna expansionsfonden beräknas vid förvärvstidpunkten.

[S2]Första stycket gäller bara under förutsättning att villkoren i 18 § är uppfyllda och om fastigheten är kapitaltillgång såväl hos den tidigare ägaren som hos förvärvaren.

[K34]9 §  Den särskilda posten beräknas på det sätt som anges i 33 kap. 16 §.

[K34]10 §  Den särskilda posten får öka kapitalunderlaget för expansionsfond med ett så stort belopp att expansionsfonden motsvarar högst 138,89 procent av kapitalunderlaget som avses i 8 §.

[S2]Kapitalunderlaget får ökas med posten bara så länge någon del av fastigheten finns kvar i näringsverksamheten. Om expansionsfonden ett visst år uppgår till eller är lägre än 138,89 procent av kapitalunderlaget före ökningen med posten, upphör rätten att öka kapitalunderlaget med posten.

[K34]11 §  Bestämmelser om fördelning av kapitalunderlaget mellan makar som tillsammans deltar i näringsverksamheten finns i 60 kap. 11 §.

Kapitalunderlag för handelsbolagsdelägare

[K34]12 §  För delägare i svenska handelsbolag får expansionsfonden inte uppgå till ett så högt belopp att kapitalunderlaget för expansionsfond är negativt.

Prop. 2003/04:133: Särbestämmelsen i andra stycket för apportemissioner avseende överföring av periodiseringsfond och upphörande av expansionsfond utan återföring slopas. Kvar står första stycket med en generell bestämmelse om att de tillskott som förutsätts inte skall räknas med vid beräkning av omkostnadsbeloppet för aktierna.

[K34]13 §  Med kapitalunderlaget för expansionsfond avses delägarens justerade anskaffningsutgift för andelen i bolaget vid beskattningsårets utgång,

[S2]ökad med

[S3]minskad med

  • sådana tillskott under beskattningsåret som görs i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i bolaget, och
  • lån från bolaget till delägaren eller till en närstående till delägaren, om inte räntan på lånet är marknadsmässig.

[S4]Vid tillämpning av första stycket beräknas den justerade anskaffningsutgiften enligt 50 kap., dock utan sådan ökning på grund av beskattningsårets avsättning till expansionsfond som avses i 50 kap. 5 §.

[S5]Om andelen i handelsbolaget är lagertillgång, avses med kapitalunderlaget för expansionsfond andelens skattemässiga värde vid beskattningsårets utgång ökat och minskat med posterna i första stycket.

[S6]Bestämmelserna om övergångsposten i 33 kap. 20 § skall tillämpas också vid beräkning av kapitalunderlaget för expansionsfond.

Återföring av avdragen

[K34]14 §  Avdrag för avsättning till expansionsfond skall återföras senast när förhållandena är sådana som anges i 15-17 §§.

[S2]I 18-22 §§ finns bestämmelser om att expansionsfonden i vissa fall får föras över till annan näringsverksamhet i stället för att avdragen återförs.

[K34]15 §  Om expansionsfonden överstiger vad som är tillåtet enligt 6 eller 12 §, skall motsvarande del av avdragen återföras.

[K34]16 §  En enskild näringsidkares avdrag skall återföras om

  1. han upphör att bedriva näringsverksamheten,
  2. skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,
  3. näringsverksamheten inte längre skall beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal,
  4. han är begränsat skattskyldig och dör under beskattningsåret, eller
  5. han försätts i konkurs.

[K34]17 §  Avdrag som en delägare i ett svenskt handelsbolag har gjort skall återföras om

  1. handelsbolaget upphör att bedriva näringsverksamheten,
  2. andelen i handelsbolaget avyttras eller övergår till en ny ägare på något annat sätt,
  3. skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,
  4. näringsverksamheten inte längre skall beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal,
  5. delägaren är begränsat skattskyldig och dör under beskattningsåret,
  6. det beslutas att handelsbolaget skall träda i likvidation, eller
  7. delägaren eller handelsbolaget försätts i konkurs.

I vilka fall fonderna får tas över

Från enskild näringsidkare till annan enskild näringsidkare

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K34]18 §  Om realtillgångar i en enskild näringsverksamhet övergår till en obegränsat skattskyldig fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodelning och mottagaren tar över hela näringsverksamheten, en verksamhetsgren eller en ideell andel av en verksamhet eller av en verksamhetsgren, får mottagaren helt eller delvis ta över en expansionsfond, om

  • mottagaren vid arv eller testamente skriftligen förklarar att han tar över fonden eller delen av fonden, eller
  • parterna vid gåva eller bodelning träffar skriftligt avtal om övertagandet.

[S2]Utöver vad som sägs i första stycket krävs att

  1. mottagaren övertar tillgångar vars värde, minskat med övertagna skulder, motsvarar minst 72 procent av den övertagna expansionsfonden eller delen av fonden, och
  2. vad som övertas av fonden uppgår till högst så stor del av hela fonden som de övertagna realtillgångarna utgör av samtliga realtillgångar i näringsverksamheten.

[S3]Expansionsfonden får dock inte tas över till den del den överstiger 185 procent av det värde som realtillgångarna i näringsverksamheten uppgick till vid utgången av det tredje beskattningsåret före det aktuella beskattningsåret (jämförelsebeloppet). Om fonden bara delvis tas över, får den övertagna fondens värde högst uppgå till så stor del av jämförelsebeloppet som de övertagna realtillgångarna utgör av samtliga realtillgångar vid tidpunkten för överföringen. Värdet av realtillgångarna skall beräknas på det sätt som anges i 33 kap. 12 § första stycket och 13 §. Som skuld enligt andra stycket 1 skall räknas också sådana avdrag som avses i 33 kap. 11 §.

[S4]Om expansionsfonden helt eller delvis tas över, anses den som tar över fonden själv ha gjort avsättningarna och avdragen för dem. Lag (2004:1149).

Från enskild näringsverksamhet till handelsbolag

[K34]19 §  En expansionsfond får föras över om en enskild näringsidkare

  • överlåter samtliga realtillgångar i näringsverksamheten till ett svenskt handelsbolag som han har en andel i eller genom överlåtelsen får en andel i, och
  • begär att expansionsfonden inte skall återföras.

[S2]Om expansionsfonden förs över, anses delägaren ha gjort avsättningarna och avdragen för dem såsom delägare i handelsbolaget.

Från enskild näringsverksamhet till aktiebolag

[K34]20 §  En expansionsfond upphör utan att bestämmelserna i 14-16 §§ blir tillämpliga om en enskild näringsidkare

  • överlåter samtliga realtillgångar i näringsverksamheten till ett aktiebolag som han äger aktier i eller genom överlåtelsen kommer att äga aktier i,
  • begär att expansionsfonden inte skall återföras, och
  • gör ett tillskott till bolaget som motsvarar minst 72 procent av expansionsfonden.

[S2]I 48 kap. 12 § finns bestämmelser om beräkningen av omkostnadsbeloppet för aktierna. Lag (2004:498).

Prop. 2003/04:133: Första stycket tredje punkten ändras genom att undantaget från kravet på tillskott vid apportemission slopas. Om tillgångar har överförts vid apportemission måste ett tillskott göras till bolaget som motsvarar 72 % av expansionsfonden. Med tillskott förstås kapital och andra tillgångar som överförs till aktiebolaget. Tillgångar motsvarande själva aktiekapitalet och – i förekommande fall – periodiseringsfond som överförts enligt 30 kap. 11 § får självfallet inte räknas med i det tillskott som avser ...

Ändrad: SFS 2012:757 (Budgetpropositionen för 2013), 2008:1343 (Sänkt bolagsskatt och vissa andra skatteåtgärder för företag), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2004:498 (Överföring av periodiseringsfond och expansionsfond vid ombildning till aktiebolag, m.m.), 2008:1343 (Vissa förenklingar på företagsskatteområdet), 2018:1206 (Nya skatteregler för företagssektorn)

Från handelsbolagsdelägare till annan handelsbolagsdelägare

[K34]21 §  En expansionsfond får tas över om

  • en delägares andel i ett svenskt handelsbolag övergår till en obegränsat skattskyldig fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodelning, och
  • mottagaren vid arv eller testamente skriftligen förklarar att han tar över expansionsfonden, eller
  • parterna vid gåva eller bodelning träffar skriftligt avtal om övertagandet.

[S2]Expansionsfonden får dock inte tas över till den del den överstiger den justerade anskaffningsutgiften enligt 50 kap. Den får inte heller tas över till den del den överstiger den justerade anskaffningsutgiften vid utgången av det tredje beskattningsåret före det aktuella ökad med en tredjedel.

[S3]Om andelen i handelsbolaget är en lagertillgång, gäller i stället att expansionsfonden inte får tas över till den del den överstiger andelens skattemässiga värde. Den får inte heller tas över till den del den överstiger motsvarande värde vid utgången av det tredje beskattningsåret före det aktuella året ökat med en tredjedel.

[S4]Om expansionsfonden tas över, anses den som tar över fonden själv ha gjort avsättningarna och avdragen för dem såsom delägare i handelsbolaget.

Från handelsbolag till enskild näringsverksamhet

[K34]22 §  Om en delägare i ett svenskt handelsbolag tillskiftas realtillgångar vid bolagets upplösning får en expansionsfond föras över om

  • delägaren begär att expansionsfonden inte skall återföras, och
  • överföringen inte föranleder uttagsbeskattning enligt bestämmelserna i 22 kap.

[S2]Om expansionsfonden förs över, anses delägaren ha gjort avsättningarna och avdragen för dem i enskild näringsverksamhet.

Definition av realtillgångar

[K34]23 §  Med realtillgångar avses alla sådana tillgångar som räknas in i kapitalunderlaget för expansionsfond i enskild näringsverksamhet med undantag av kontanter, tillgodohavanden i kreditinstitut eller företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet och liknande tillgångar. Lag (2004:438).

35 kap. Koncernbidrag

Huvudregel

[K35]1 §  Koncernbidrag skall dras av hos givaren och tas upp hos mottagaren, om förutsättningarna för avdrag i detta kapitel är uppfyllda.

[S2]Med koncernbidrag avses inte en ersättning som är en utgift för givaren för att förvärva eller bibehålla inkomster.

  • RÅ 2001:79:Fråga bl.a. om tillämpning av lagen (1995:575) mot skatteflykt på vissa förfaranden avseende kommunala bolag samt om avdrag för koncernbidrag kan medges med högre belopp än som faktiskt överförs. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2018:59:Avdrag för koncernbidrag som lämnas inför en koncernintern omstrukturering vilken leder till att koncernbidragsrätten mellan givare och mottagare upphör har inte ansetts kunna vägras med stöd av skatteflyktslagen. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2016:1055 (Budgetpropositionen för 2017), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Definitioner

[K35]2 §  Med moderföretag avses i detta kapitel ett företag som äger mer än 90 procent av andelarna i ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening och som är

  • ett svenskt aktiebolag,
  • en svensk ekonomisk förening,
  • en svensk sparbank,
  • ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,
  • en svensk stiftelse som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap., eller
  • en svensk ideell förening som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap.

[S2]Med helägt dotterföretag avses i detta kapitel det företag som ägs av moderföretaget enligt första stycket.

  • RÅ 2009:15:Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till ett systerföretag i ett annat EU-land för att täcka definitiv förlust i detta företag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2009:13:Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till ett dotterföretag i ett annat EU-land för att täcka definitiv förlust i detta företag, trots att dotterföretaget inte är skattskyldigt i Sverige och bidraget inte heller är skattepliktigt i det land dotterföretaget hör hemma. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2004:29:En norsk stiftelse, som är delvis undantagen från skattskyldighet i Norge men inte omfattas av bestämmelserna om undantag i 7 kap. inkomstskattelagen, har ansetts som ett utländskt bolag som motsvarar ett företag som avses i 35 kap. 2 § nämnda lag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2004:87:Ett aktiebolag som innehar 90,1 procent av aktierna i ett annat aktiebolag har vid tillämpning av reglerna om koncernbidrag ansetts som moderföretag till detta utan hinder av att avtal ingåtts med den andre delägaren om ekonomisk likställdhet dem emellan beträffande det gemensamt ägda bolaget. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2002:24:Ett avtal mellan aktieägarna i ett bolag innebär att en av aktieägarna, ett bolag, genom en riktad nyemission kommer att äga drygt 90 procent av aktierna medan övriga aktieägare förvärvar konvertibla skuldebrev. Efter konvertering av skuldebreven kommer aktierna att ägas i samma proportioner som före nyemissionen. Syftet med åtgärderna är att öppna möjlighet att lämna koncernbidrag. Lagen mot skatteflykt har ansetts tillämplig. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2009:14:Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till ett dotterföretag i ett annat EU-land för att täcka definitiv förlust i detta företag, vilken uppkommit till följd av en skatteregel i det land dotterföretaget hör hemma. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2018:59:Avdrag för koncernbidrag som lämnas inför en koncernintern omstrukturering vilken leder till att koncernbidragsrätten mellan givare och mottagare upphör har inte ansetts kunna vägras med stöd av skatteflyktslagen. Förhandsbesked om inkomstskatt.

[K35]2 a §  Vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel skall ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som motsvarar ett svenskt företag som anges i dessa bestämmelser behandlas som ett sådant företag, om mottagaren av koncernbidraget är skattskyldig i Sverige för den näringsverksamhet som koncernbidraget hänför sig till. Detsamma gäller i fråga om mottagaren om denne är ett sådant svenskt företag som skall anses ha hemvist i en utländsk stat inom EES enligt ett skatteavtal och är skattskyldig i Sverige för den näringsverksamhet som koncernbidraget hänför sig till. Lag (2000:1341).

  • RÅ 2009:15:Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till ett systerföretag i ett annat EU-land för att täcka definitiv förlust i detta företag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2004:29:En norsk stiftelse, som är delvis undantagen från skattskyldighet i Norge men inte omfattas av bestämmelserna om undantag i 7 kap. inkomstskattelagen, har ansetts som ett utländskt bolag som motsvarar ett företag som avses i 35 kap. 2 § nämnda lag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Införd: SFS 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner)
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Förutsättningar

Bidrag mellan moderföretag och helägt dotterföretag

[K35]3 §  Ett koncernbidrag från ett moderföretag till ett helägt dotterföretag eller från ett helägt dotterföretag till ett moderföretag skall dras av under förutsättning att

  1. varken givaren eller mottagaren är ett privatbostadsföretag eller investmentföretag,
  2. både givaren och mottagaren redovisar bidraget öppet i självdeklarationen vid samma års taxering,
  3. dotterföretaget har varit helägt under givarens och mottagarens hela beskattningsår eller sedan dotterföretaget började bedriva näringsverksamhet av något slag,
  4. mottagaren inte enligt ett skatteavtal skall anses ha hemvist i en utländsk stat utom i fall som avses i 2 a § andra meningen,
  5. näringsverksamheten som koncernbidraget hänför sig till inte är undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett skatteavtal, och
  6. om bidraget lämnas från dotterföretaget till moderföretaget, utdelning under beskattningsåret från dotterföretaget inte skall tas upp hos moderföretaget. Lag (2003:224).

  • RÅ 2009:15:Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till ett systerföretag i ett annat EU-land för att täcka definitiv förlust i detta företag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2009:14:Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till ett dotterföretag i ett annat EU-land för att täcka definitiv förlust i detta företag, vilken uppkommit till följd av en skatteregel i det land dotterföretaget hör hemma. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2006:58:Ett nybildat "vilande" aktiebolag har vid tillämpning av reglerna om koncernbidrag ansetts bedriva näringsverksamhet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner), 2008:1064 (Vissa förenklingar på företagsskatteområdet)

Bidrag mellan helägda dotterföretag

[K35]4 §  Ett koncernbidrag från ett helägt dotterföretag till ett annat helägt dotterföretag till samma moderföretag skall dras av, om de förutsättningar som anges i 3 § 1-5 är uppfyllda och

  1. moderföretaget är ett investmentföretag,
  2. utdelning under beskattningsåret från det dotterföretag som ger koncernbidraget inte skall tas upp av moderföretaget, eller
  3. utdelning under beskattningsåret från det dotterföretag som tar emot koncernbidraget skall tas upp av moderföretaget. Lag (2003:224).

Bidrag mellan företag som kan fusioneras

[K35]5 §  Ett koncernbidrag från ett moderföretag till ett annat svenskt aktiebolag än ett helägt dotterföretag skall dras av, om de förutsättningar som anges i 3 § 1, 2, 4 och 5 är uppfyllda och om ägarförhållandena under givarens och mottagarens hela beskattningsår eller sedan mottagaren började bedriva näringsverksamhet av något slag har varit sådana att mottagaren genom fusioner mellan moderföretag och dotterbolag har kunnat gå upp i moderföretaget. Fusion skall anses kunna äga rum när ett moderföretag äger mer än 90 procent av aktierna i ett dotterbolag, men inte i andra fall. Lag (2000:1341).

Bidrag som kunnat förmedlas

[K35]6 §  Ett koncernbidrag skall dras av om givaren hade kunnat lämna ett koncernbidrag till ett annat företag med rätt till avdrag enligt 3, 4 eller 5 § och bidraget därefter, direkt eller genom förmedling av ytterligare företag, hade kunnat vidarebefordras till mottagaren på ett sådant sätt att varje förmedlande företag skulle ha haft rätt till avdrag för det vidarebefordrade bidraget.

Ändrade ägarförhållanden

[K35]7 §  Ett företag som blir helägt dotterföretag till ett nytt moderföretag och som fortsätter att vara det till utgången av givarens och mottagarens beskattningsår anses trots ägarförändringen ha varit helägt av det nya moderföretaget under hela beskattningsåret, om förhållandena mellan det företaget och dotterföretaget under hela den del av bådas beskattningsår som föregick ägarförändringen varit sådana att företagen skulle haft rätt till avdrag för koncernbidrag till varandra om förhållandena hade bestått under hela deras beskattningsår.

Dispens

[K35]8 §  Regeringen får medge att ett bidrag dras av hos givaren och tas upp hos mottagaren även om en eller flera av de förutsättningar som anges i detta kapitel inte är uppfyllda. Det gäller dock bara om

  • bidraget lämnas från ett svenskt företag till ett annat svenskt företag som givaren har intressegemenskap med,
  • bidraget lämnas för en näringsverksamhet som är av väsentlig betydelse från samhällsekonomisk synpunkt, och
  • bidraget redovisas öppet.

36 kap. Kommissionärsförhållanden

Huvudregel

[K36]1 §  Om ett kommissionärsföretag bedriver en näringsverksamhet för ett kommittentföretags räkning, får kommittentföretaget ta upp överskottet av kommissionärsverksamheten eller, om det uppkommer ett underskott, dra av detta, om förutsättningarna i detta kapitel är uppfyllda.

[S2]Resultatet av kommissionärsverksamheten skall hos kommittentföretaget behandlas som om företaget självt hade bedrivit näringsverksamheten.

Definitioner

[K36]2 §  Med kommissionärsföretag avses ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som bedriver näringsverksamhet i eget namn för ett eller flera andra svenska aktiebolags eller svenska ekonomiska föreningars räkning.

[S2]Med kommittentföretag avses det bolag eller den förening för vars räkning näringsverksamheten bedrivs.

[K36]2 a §  Vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel skall ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som motsvarar ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening behandlas som ett sådant företag om det utländska bolaget är skattskyldigt för näringsverksamhet i Sverige. Detsamma gäller ett sådant svenskt företag som skall anses ha hemvist i en utländsk stat inom EES enligt ett skatteavtal om företaget är skattskyldigt för näringsverksamhet i Sverige.

[S2]Om det utländska bolaget eller det svenska företaget är kommittentföretag, gäller första stycket bara under förutsättning att inkomsten från kommissionärsverksamheten skall tas upp i den näringsverksamhet som det utländska bolaget eller det svenska företaget är skattskyldigt för i Sverige. Lag (2000:1341).

Förutsättningar

Verksamhet för ett kommittentföretags räkning

[K36]3 §  Om kommissionärsföretaget bedriver kommissionärsverksamhet för ett enda kommittentföretags räkning, får överskottet eller underskottet av kommissionärsverksamheten tas upp respektive dras av hos kommittentföretaget under förutsättning att

  1. kommissionärsförhållandet är grundat på ett skriftligt avtal,
  2. kommissionärsföretaget bedriver kommissionärsverksamheten uteslutande för kommittentföretagets räkning,
  3. kommissionärsföretaget under beskattningsåret inte bedriver näringsverksamhet i nämnvärd omfattning vid sidan av kommissionärsverksamheten,
  4. verksamheten har bedrivits på det sätt som anges i detta kapitel under båda företagens hela beskattningsår eller sedan kommissionärsföretaget började bedriva näringsverksamhet av något slag,
  5. beskattningsåren för båda företagen slutar vid samma tidpunkt, och
  6. båda företagen skulle haft rätt till avdrag för koncernbidrag enligt 35 kap. om de hade lämnat sådant till det andra företaget under beskattningsåret.

[S2]Om kommissionärsföretaget är ett sådant utländskt bolag eller svenskt företag som avses i 2 a §, skall vid prövning av förutsättningarna i första stycket 3 och 4 vad som sägs om kommissionärsföretaget i stället gälla det utländska bolagets eller det svenska företagets fasta driftställe i Sverige. Vid prövning av förutsättningen i första stycket 6 skall kommissionärsverksamheten anses ingå i båda företagens verksamhet. Lag (2000:1341).

  • HFD 2018:29:Ett skatterättsligt kommissionärsförhållande förutsätter att hela resultatet av kommissionärsverksamheten förs över till och beskattas hos kommittentföretaget. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner), 2008:1064 (Vissa förenklingar på företagsskatteområdet)

Verksamhet för flera kommittentföretags räkning

[K36]4 §  Om kommissionärsföretaget bedriver kommissionärsverksamhet för två eller flera kommittentföretags räkning under samma beskattningsår, får överskottet eller underskottet av kommissionärsverksamheten tas upp respektive dras av hos dessa företag om de förutsättningar som anges i 3 § är uppfyllda i förhållande till varje kommittentföretag. När det gäller förutsättningen i 3 § första stycket 2, skall kommissionärsföretaget bedriva kommissionärsverksamheten uteslutande för kommittentföretagens räkning.

[K36]5 §  Skatteverket får vid tillämpning av 4 § efter ansökan av kommittentföretagen medge undantag från förutsättningen i 3 § första stycket 6, om kommissionärsförhållandet har tillkommit av organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller om det finns andra synnerliga skäl.

[S2]Skatteverkets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2003:669).

37 kap. Fusioner och fissioner

  • RÅ 2009:13:Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till ett dotterföretag i ett annat EU-land för att täcka definitiv förlust i detta företag, trots att dotterföretaget inte är skattskyldigt i Sverige och bidraget inte heller är skattepliktigt i det land dotterföretaget hör hemma. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2009:5:Fråga om s.k. omvänd fusion omfattas av inkomstskattelagens bestämmelser om beskattning vid fusioner. Även fråga om tillämpningen av bestämmelserna om beloppsspärr vid sådan fusion. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Införd: SFS 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet)
Ändrad: SFS 2018:722 (En ny lag om ekonomiska föreningar), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2001:1176 (Ändringar i de särskilda skattereglerna för vissa andelsägare i fåmansföretag m.m.), 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet), 2006:619 (Beskattning av europakooperativ), 2002:1143 (Utvidgning av reglerna om framskjuten beskattning vid vissa andelsbyten), 2015:617 (Utvidgning av reglerna om fiktiv avräkning vid ombildningar av företag)

Innehåll

[K37]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om beskattningen vid fusioner och fissioner.

Prop. 2006/07:2: I paragrafen har i ett nytt andra stycke lagts till en hänvisning om att det finns bestämmelser i 30 a § i de fall överlåtaren är en utländsk association som inte är en utländsk juridisk person. Transaktionen är inte en fusion eller fission enligt definitionen i kapitlet. Jämför med den nya lydelsen av 9 §.

Ändrad: SFS 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet)

Beskattning av ägarna i det överlåtande företaget

[K37]2 §  Bestämmelser om uppskov med beskattningen respektive framskjuten beskattning hos ägare till andelar i det överlåtande företaget vid en fusion eller fission finns i fråga om

Prop. 2006/07:2: I nuvarande första strecksatsen finns det en hänvisning till bestämmelserna om ekonomiska föreningar och medlemsbanker i 42 kap. 21 § jämförd med 48 kap. 10 §. Hänvisningen har utgått med hänsyn till att dessa regler föreslås avskaffade.

Prop. 2003/04:28: Hänvisningen till de numera upphävda bestämmelserna om koncerninterna andelsavyttringar i 25 kap. har tagits bort.

Ändrad: SFS 2001:1176 (Ändringar i de särskilda skattereglerna för vissa andelsägare i fåmansföretag m.m.), 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet), 2003:1102 (Skatteregler om värdering av lager av finansiella instrument)

Definitioner

[K37]3 §  Med fusion avses en ombildning som uppfyller följande förutsättningar:

  1. Samtliga tillgångar samt skulder och andra förpliktelser hos ett företag (det överlåtande företaget) skall tas över av ett annat företag (det övertagande företaget).
  2. Det överlåtande företaget skall upplösas utan likvidation.

[K37]4 §  Med kvalificerad fusion avses en fusion som uppfyller villkoren i 11-15 §§.

[K37]5 §  Med fission avses en ombildning som uppfyller följande förutsättningar:

  1. Samtliga tillgångar samt skulder och andra förpliktelser hos ett företag (det överlåtande företaget) skall tas över av två eller flera andra företag (de övertagande företagen).
  2. Det överlåtande företaget skall upplösas utan likvidation.

[K37]6 §  Med kvalificerad fission avses en fission som uppfyller villkoren i 11-15 §§.

[K37]7 §  Vad som sägs om det överlåtande företaget gäller, om det vid en fusion finns flera överlåtande företag, vart och ett av dessa. Vad som sägs om det övertagande företaget gäller vid en fission de övertagande företagen.

[K37]8 §  En fusion eller fission skall anses genomförd när det överlåtande företaget har upplösts.

[K37]9 §  Med företag avses i detta kapitel

  1. svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening och svensk sparbank,
  2. utländskt bolag, och
  3. annat utländskt företag som hör hemma i en stat som är medlem i Europeiska unionen och som bedrivs i någon av de associationsformer som anges i bilaga 37.1 och är skyldigt att betala någon av de skatter som anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag. Lag (2001:1185).

Prop. 2001/02:42: Andra stycket har slopats i konsekvens med förslaget att utländska skadeförsäkringsföretag skall beskattas enligt konventionell metod. Beträffande utländska associationer som avses i 6 kap. 8 § andra stycket, se kommentaren till 23 kap. 4 §.

Prop. 2006/07:2: I paragrafen räknas upp vilka företag som kan delta i en fusion respektive en fission. Uppräkningen i första stycket har i första punkten kompletterats med associationsformen svenskt ömsesidigt försäkringsföretag. I tredje punkten har ett tillägg gjorts när det gäller utländska associationer. För att kunna delta som överlåtande eller övertagande företag vid en fusion eller fission krävs att företaget är en utländsk juridisk person enligt 6 kap. 8 §. Om överlåtaren inte uppfyller detta krav tillämpas ...

Ändrad: SFS 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet), 2001:1185 (Övergång till en konventionell beskattningsmetod för utländska skadeförsäkringsbolag)

[K37]10 §  Ett företag anses vid tillämpning av detta kapitel höra hemma i en viss stat som är medlem i Europeiska unionen, om företaget enligt lagstiftningen i denna stat hör hemma i staten i skattehänseende och inte anses ha hemvist i en annan stat på grund av ett skatteavtal. Om företaget enligt ett skatteavtal anses ha hemvist i en annan medlemsstat, skall det anses höra hemma i denna andra medlemsstat.

Prop. 2014/15:129: Ändringen innebär att bestämmelsen blir neutral i förhållande till om staten är medlem i EU eller inte.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2015:617 (Utvidgning av reglerna om fiktiv avräkning vid ombildningar av företag)

Villkor för kvalificerade fusioner och fissioner

Skattskyldighet

[K37]11 §  Det överlåtande företaget skall omedelbart före fusionen eller fissionen vara skattskyldigt för inkomst av åtminstone en del av näringsverksamheten. Inkomsten får inte ha varit helt undantagen från beskattning på grund av ett skatteavtal.

[K37]12 §  Det övertagande företaget skall omedelbart efter fusionen eller fissionen vara skattskyldigt för inkomst av sådan näringsverksamhet som det överlåtande företaget beskattats för. Inkomsten får inte helt eller delvis vara undantagen från beskattning på grund av ett skatteavtal.

Fusions- och fissionsvederlag

[K37]13 §  Om det övertagande företaget vid en fusion inte äger samtliga andelar i det överlåtande företaget, får fusionsvederlag betalas bara till andra andelsägare i detta företag än det övertagande företaget.

[S2]Om de övertagande företagen vid en fission inte äger samtliga andelar i det överlåtande företaget, får fissionsvederlag betalas bara till andra andelsägare i detta företag än de övertagande företagen.

Beskattningsårets längd

[K37]14 §  Beskattningsåret enligt 19 § för den överlåtna näringsverksamheten får inte komma att överstiga arton månader genom fusionen eller fissionen.

Privatbostadsföretag

[K37]15 §  Om det överlåtande företaget är ett privatbostadsföretag, skall det övertagande företaget vara en bostadsrättsförening som är ett privatbostadsföretag.

Beskattningen vid kvalificerade fusioner och fissioner

Inledning

[K37]16 §  Vid kvalificerade fusioner och fissioner skall bestämmelserna i 17-30 §§ tillämpas.

Prop. 2006/07:2: I paragrafen anges vilka bestämmelser som skall tillämpas vid kvalificerade fusioner och fissioner. Eftersom 30 § avser en del av en fusion respektive en fission som inte är kvalificerad har hänvisningen till denna bestämmelse tagits bort.

Rubriken närmast före rubriken till 30 § En ny rubrik införs för att förtydliga att paragraferna 30 och 30 a §§ handlar om fiktiv avräkning av och avdrag för skatt.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet)

Huvudregler

[K37]17 §  Det överlåtande företaget skall i fråga om sådan näringsverksamhet som avses i 11 § inte ta upp någon inkomst eller dra av någon utgift på grund av fusionen eller fissionen.

[S2]Företaget skall inte heller beskattas för resultatet för det beskattningsår som avslutas genom att fusionen eller fissionen genomförs (det sista beskattningsåret).

  • HFD 2019:7:Kontinuiteten i beskattningen enligt reglerna om kvalificerade fusioner ska ges företräde framför beskattningsordningen för privatbostadsföretag. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K37]18 §  Det övertagande företaget inträder i det överlåtande företagets skattemässiga situation i fråga om sådan näringsverksamhet som avses i 17 §, om det inte framgår något annat av 20-28 §§.

[S2]Företaget skall anses ha bedrivit det överlåtande företagets näringsverksamhet från ingången av det överlåtande företagets sista beskattningsår.

  • RÅ 2003:16:Undantag från skatteplikt för kapitalvinst har ansetts föreligga vid transaktioner i samband med att ett helägt dotterbolag utfärdar köpoptioner avseende teckningsoptioner, som förvärvats från moderbolaget och som innebär en rätt att förvärva aktier i moderbolaget. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2019:7:Kontinuiteten i beskattningen enligt reglerna om kvalificerade fusioner ska ges företräde framför beskattningsordningen för privatbostadsföretag. Förhandsbesked om inkomstskatt.
  • HFD 2019:15:Fråga om, och i så fall under vilka förutsättningar, ett övertagande företag vid en kvalificerad fusion får fortsätta att tillämpa räkenskapsenlig avskrivning av inventarier när förutsättningarna för denna avskrivningsmetod inte var uppfyllda hos det överlåtande företaget. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Beskattningsåret

[K37]19 §  Det övertagande företagets beskattningsår för den övertagna näringsverksamheten är tiden från ingången av det överlåtande företagets sista beskattningsår till utgången av det räkenskapsår för det övertagande företaget som avslutas närmast efter det att fusionen eller fissionen genomförs.

Räkenskapsenlig avskrivning

[K37]20 §  Om inventarier tas upp till ett högre värde i det övertagande företagets räkenskaper än som följer av 18 §, får företaget tillämpa räkenskapsenlig avskrivning bara om mellanskillnaden tas upp som intäkt. Intäkten skall tas upp det beskattningsår då fusionen eller fissionen genomförs eller fördelas med lika belopp på det beskattningsåret och de två följande beskattningsåren.

  • RÅ 2003:47:Vid en fusion med ett helägt dotterbolag har den omständigheten att moderbolaget redovisar en goodwillpost som en följd av att koncernmässiga värden tillämpas vid fusionen inte ansetts medföra att inkomstbeskattning skall ske. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2006:71:Tillämpning av räkenskapsenlig avskrivning av inventarier vid fusion. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Underskott

[K37]21 §  Om det kvarstår underskott hos det överlåtande företaget från beskattningsår före det sista beskattningsåret, tillämpas beloppsspärren i 40 kap.15-17 §§.

[S2]Vid fusion avses med utgift i 40 kap.15 och 16 §§ summan av fusionsvederlaget och de utgifter som det övertagande företaget haft för förvärv av andelar i det överlåtande företaget. Vid fission avses med utgift i 40 kap.15 och 16 §§ summan av fissionsvederlagen och de utgifter som de övertagande företagen haft för förvärv av andelar i det överlåtande företaget. Med ny ägare avses det övertagande företaget.

[K37]22 §  Bestämmelserna i 21 § gäller inte om det övertagande företaget före fusionen eller fissionen hade sådant bestämmande inflytande över det överlåtande företaget som anges i 40 kap. 5 §.

[K37]23 §  Bestämmelserna i 21 § gäller inte vid fusion enligt 12 kap.1 och 3 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 7 kap.1 och 2 §§sparbankslagen (1987:619) eller 10 kap.1 och 2 §§ lagen (1995:1570) om medlemsbanker.

Prop. 2005/06:36: Ändringen i paragrafen innebär att även fusioner enligt SCE-förordningen undantas från tillämpningen av bestämmelserna i 37 kap. 21 §, vilken hänvisar till beloppsspärren i 40 kap. 15–17 §§. Syftet med bestämmelsen är att uppnå likabehandling mellan fusioner enligt nationella regler och fusioner enligt SCE-förordningen.

Ändrad: SFS 2018:722 (En ny lag om ekonomiska föreningar), 2006:619 (Beskattning av europakooperativ)

[K37]24 §  Det övertagande företaget skall först det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då fusionen eller fissionen genomfördes dra av

  1. underskott hos företaget som kvarstår från beskattningsår före det beskattningsår då fusionen eller fissionen genomfördes, samt
  2. underskott hos det överlåtande företaget som kvarstår från beskattningsår före det sista beskattningsåret.

[S2]Om en del av underskotten hos det överlåtande företaget inte får dras av på grund av beloppsspärren i 40 kap.15-17 §§, gäller första stycket 2 för den återstående delen.

[K37]25 §  Bestämmelsen i 24 § gäller inte om koncernbidrag hade kunnat lämnas med avdragsrätt mellan det överlåtande och det övertagande företaget under följande beskattningsår,

i fråga om det övertagande företaget:under beskattningsåret före det beskattningsår för den sedan
tidigare bedrivna näringsverksamheten då fusionen eller fissionen genomförs, och
i fråga om det överlåtande företaget:under beskattningsåret före det sista beskattningsåret.

[S2]Om det för något av företagen gällde en koncernbidragsspärr enligt 40 kap. 18 § och koncernbidrag från det andra företaget enligt 40 kap. 19 § inte undantagslöst fick räknas med i överskottet, skall dock det övertagande företaget dra av sådant underskott som avses i 24 § först när begränsningen skulle ha upphört om fusionen eller fissionen inte hade genomförts.

  • RÅ 2004:29:En norsk stiftelse, som är delvis undantagen från skattskyldighet i Norge men inte omfattas av bestämmelserna om undantag i 7 kap. inkomstskattelagen, har ansetts som ett utländskt bolag som motsvarar ett företag som avses i 35 kap. 2 § nämnda lag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K37]26 §  Bestämmelsen i 24 § gäller inte vid fusion mellan kooperativa föreningar enligt 12 kap.1 och 3 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

Prop. 2005/06:36: Ändringen i paragrafen innebär att även fusioner enligt SCEförordningen undantas från tillämpningen av bestämmelserna i 37 kap. 24 §. Kravet på att de fusionerande föreningarna skall vara kooperativa i enlighet med 39 kap. 21 § för att undantaget skall vara tillämpligt gäller även föreningar som fusioneras enligt SCE-förordningen. Ett kompletterande tillägg görs även för fusion enligt lagen (1995:1570) om medlemsbanker.

Ändrad: SFS 2018:722 (En ny lag om ekonomiska föreningar), 2006:619 (Beskattning av europakooperativ)

Kvarstående kapitalförlust på delägarrätter

[K37]27 §  Om det övertagande företaget är ett fåmansföretag vid utgången av det beskattningsår då fusionen eller fissionen genomförs eller om det överlåtande företaget var ett fåmansföretag vid ingången av beskattningsåret före det sista beskattningsåret, gäller 18 § i fråga om rätt till avdrag för kvarstående kapitalförlust på delägarrätter enligt 48 kap. 26 § bara om det övertagande företaget ägde mer än 90 procent av andelarna i det överlåtande företaget vid den sistnämnda tidpunkten. Lag (2002:1143).

[K37]28 §  Vid en fission skall periodiseringsfonder, ersättningsfonder, rätt till avdrag för underskott enligt 40 kap. och rätt till avdrag för kvarstående kapitalförlust enligt 48 kap. 26 § fördelas på de övertagande företagen i förhållande till det nettovärde som förs över till varje företag.

[S2]Med nettovärde avses här skillnaden mellan de skattemässiga värdena på tillgångarna och de värden på skulder och andra förpliktelser som gäller vid beskattningen. Lag (2002:1143).

Värdepapper som getts ut av det överlåtande företaget

[K37]29 §  Om det övertagande företaget innehar värdepapper som har getts ut av det överlåtande företaget och dessa är kapitaltillgångar, skall värdepapperen inte anses avyttrade enligt 44 kap. 8 §.

[S2]Om det övertagande företaget innehar andelar i det överlåtande företaget och dessa är lagertillgångar, skall andelarna anses ha avyttrats vid fusionen eller fissionen mot en ersättning som motsvarar deras skattemässiga värde.

Tillgångar knutna till ett fast driftställe i ett annat EU-land

[K37]30 §  Om tillgångar samt skulder och andra förpliktelser förs över genom en fusion eller fission från ett företag som hör hemma i Sverige till ett företag som hör hemma i en annan stat som är medlem i Europeiska unionen, gäller andra stycket till den del tillgångarna samt skulderna och förpliktelserna är knutna till en sådan plats i en medlemsstat som är ett fast driftställe enligt ett skatteavtal mellan Sverige och den staten eller - om det inte finns något skatteavtal - som skulle ha varit ett fast driftställe om 2 kap. 29 § hade tillämpats i den staten.

[S2]Det överlåtande företaget har vid tillämpning av 16 kap.18 och 19 §§ och av lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt rätt till avdrag respektive avräkning av utländsk skatt som om företaget faktiskt hade betalat den skatt som skulle ha betalats i den stat där det fasta driftstället är beläget om det inte hade funnits sådan lagstiftning där som avses i det av Europeiska gemenskapernas råd den 23 juli 1990 antagna direktivet om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater (90/434/EEG).

Prop. 2014/15:129: Paragrafen innehåller regler om s.k. fiktiv avräkning i samband med ombildning till den del tillgångarna som förs över är knutna till ett fast driftställe utomlands.

Ändringen i första stycket innebär en utvidgning av bestämmelsens tillämpningsområde. Rätten till fiktiv avräkning utsträcks till att gälla när det fasta driftstället finns eller det övertagande företaget hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) oberoende av eventuellt EU-medlemskap. ...

Prop. 2006/07:2: Ändringen i andra stycket är en konsekvens av ändringen i fusionsdirektivets titel.

Prop. 2011/12:96: I andra stycket ändras hänvisningen till rådets numera upphävda direktiv 90/434/EEG av den 23 juli 1990 till att i stället avse rådets direktiv 2009/133/EG av den 19 oktober 2009.

  • RÅ 2010:92:Bestämmelser om uttagsbeskattning vid överföring av norsk filial från ett svenskt till ett tyskt företag har ansetts strida mot EU-rätten. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Införd: SFS 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet)
Ändrad: SFS 2012:270 (Överklagande av vitesföreläggande i fastighetstaxeringen och genomförande av direktiv på skatteområdet), 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet), 2015:617 (Utvidgning av reglerna om fiktiv avräkning vid ombildningar av företag)

Hänvisningar

[K37]31 §  Bestämmelser om fusioner och fissioner finns också i fråga om

38 kap. Verksamhetsavyttringar

Innehåll

[K38]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om undantag från omedelbar beskattning när ett företag avyttrar tillgångar till ett annat företag genom en verksamhetsavyttring.

Prop. 2006/07:2: I paragrafen har i ett nytt andra stycke lagts till en hänvisning om att det finns bestämmelser i 20 § för de fall säljaren är en utländsk association

som inte är en utländsk juridisk person. Transaktionen är inte en verksamhetsavyttring enligt definitionen i kapitlet. Jämför med den nya lydelsen av 3 §.

Ändrad: SFS 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet)

Definitioner

[K38]2 §  Med verksamhetsavyttring avses en ombildning som uppfyller villkoren i 6-8 §§ samt följande förutsättningar:

  1. Ett företag (det säljande företaget) skall avyttra samtliga tillgångar i sin näringsverksamhet eller i en verksamhetsgren (de avyttrade tillgångarna) till ett annat företag (det köpande företaget).
  2. Ersättningen skall vara marknadsmässig och lämnas i form av andelar i det köpande företaget (mottagna andelar). Om det säljande företaget har skulder eller andra förpliktelser som hänför sig till de avyttrade tillgångarna, får ersättning lämnas också på det sättet att det köpande företaget tar över ansvaret för förpliktelserna.

  • RÅ 2006:57:Fråga om en överlåtelse skall behandlas som en verksamhetsavyttring. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K38]3 §  Med företag avses i detta kapitel

  1. svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening och svensk sparbank,
  2. utländskt bolag, och
  3. annat utländskt företag som hör hemma i en stat som är medlem i Europeiska unionen och som bedrivs i någon av de associationsformer som anges i bilaga 37.1 och är skyldigt att betala någon av de skatter som anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag.

[S2]Som företag räknas inte privatbostadsföretag eller investmentföretag. Lag (2001:1185).

Prop. 2001/02:42: Bestämmelsen i andra stycket har ändrats i konsekvens med förslaget att utländska skadeförsäkringsföretag skall beskattas enligt konventionell metod. Beträffande utländska associationer som avses i 6 kap. 8 § andra stycket, se kommentaren till 23 kap. 4 §.

Prop. 2006/07:2: I paragrafen räknas upp vilka företag som kan delta i en verksamhetsavyttring. Uppräkningen i första stycket har i första punkten kompletterats med svenskt ömsesidigt försäkringsföretag. I tredje punkten har ett tillägg gjorts när det gäller utländska associationer. För att kunna delta som säljande eller köpande företag vid en verksamhetsavyttring krävs att företaget är en utländsk juridisk person enligt 6 kap. 8 §. Om säljaren inte uppfyller detta krav tillämpas bestämmelserna i 20 § om bl.a. ...

Ändrad: SFS 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet), 2001:1185 (Övergång till en konventionell beskattningsmetod för utländska skadeförsäkringsbolag)

[K38]4 §  Ett företag anses vid tillämpning av detta kapitel höra hemma i en viss stat som är medlem i Europeiska unionen, om företaget enligt lagstiftningen i denna stat hör hemma i staten i skattehänseende och inte anses ha hemvist i en annan stat på grund av ett skatteavtal. Om företaget enligt ett skatteavtal anses ha hemvist i en annan medlemsstat, skall det anses höra hemma i denna andra medlemsstat.

Prop. 2014/15:129: Ändringen innebär att bestämmelsen blir neutral i förhållande till om staten är medlem i EU eller inte.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2015:617 (Utvidgning av reglerna om fiktiv avräkning vid ombildningar av företag)

Begäran

[K38]5 §  Bestämmelserna om undantag från omedelbar beskattning skall tillämpas bara om det säljande och det köpande företaget begär det.

Villkor

Skattskyldighet

[K38]6 §  Det säljande företaget skall omedelbart före avyttringen ha varit skattskyldigt för inkomst av åtminstone en del av den avyttrade näringsverksamheten eller verksamhetsgrenen. Inkomsten får inte ha varit helt undantagen från beskattning på grund av ett skatteavtal.

[K38]7 §  Det köpande företaget skall omedelbart efter avyttringen vara skattskyldigt för inkomst av sådan näringsverksamhet som det säljande företaget beskattats för. Inkomsten får inte helt eller delvis vara undantagen från beskattning på grund av ett skatteavtal.

  • RÅ 2002:101:Ett svenskt aktiebolag avyttrar hela sin näringsverksamhet, som bedrivs från ett fast driftställe i Danmark, till ett danskt aktiebolag mot marknadsmässig ersättning i form av aktier i det danska bolaget. Anskaffningsvärdet för de av det svenska bolaget mottagna aktierna har ansetts motsvara den avyttrade verksamhetens marknadsvärde. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Ersättningens storlek

[K38]8 §  Ersättningen skall överstiga summan av de skattemässiga värdena för de avyttrade tillgångarna.

Prop. 2006/07:2: Av paragrafens nya lydelse framgår att undantag från omedelbar beskattning kan medges endast om ersättningen är lika stor som eller överstiger summan av de skattemässiga värdena för de avyttrade tillgångarna. För att klargöra att det enbart är förlustfallen som inte omfattas av bestämmelserna i 38 kap. har orden ”skall överstiga” bytts ut mot ”får inte understiga”.

Ändrad: SFS 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet)

Beskattningen

Hos det säljande företaget

[K38]9 §  Det säljande företaget skall inte ta upp ersättningen på grund av verksamhetsavyttringen.

[K38]10 §  För andra tillgångar än kapitaltillgångar skall det säljande företaget ta upp de skattemässiga värdena som intäkt.

[S2]Om inventarier som avyttras bara är en del av säljarens samtliga inventarier, skall en skälig del av hela det skattemässiga värdet tas upp.

[K38]11 §  Kapitalvinster och kapitalförluster som uppkommer hos det säljande företaget vid avyttringen skall inte tas upp respektive får inte dras av.

[K38]12 §  Värdeminskningsavdrag m.m. för avyttrad näringsfastighet som är kapitaltillgång eller näringsbostadsrätt skall inte återföras enligt 26 kap. hos det säljande företaget. Lag (2000:78).

[K38]13 §  De mottagna andelarna skall anses anskaffade för nettovärdet av den avyttrade näringsverksamheten eller verksamhetsgrenen.

[S2]Med nettovärde avses här skillnaden mellan de skattemässiga värdena på tillgångarna och de värden på skulderna och förpliktelserna som gäller vid beskattningen.

  • RÅ 2002:101:Ett svenskt aktiebolag avyttrar hela sin näringsverksamhet, som bedrivs från ett fast driftställe i Danmark, till ett danskt aktiebolag mot marknadsmässig ersättning i form av aktier i det danska bolaget. Anskaffningsvärdet för de av det svenska bolaget mottagna aktierna har ansetts motsvara den avyttrade verksamhetens marknadsvärde. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Hos det köpande företaget

[K38]14 §  Det köpande företaget skall anses ha anskaffat andra förvärvade tillgångar än kapitaltillgångar för ett belopp som motsvarar det belopp som det säljande företaget skall ta upp enligt 10 §.

[S2]I fråga om kapitaltillgångar inträder det köpande företaget i det säljande företagets skattemässiga situation.

Fonder, avsättningar och underskott

[K38]15 §  Periodiseringsfonder och ersättningsfonder hos det säljande företaget skall tas över av det köpande företaget, om företagen begär det. Det köpande företaget skall i så fall anses ha gjort avsättningarna till fonderna och fått avdragen för avsättningarna vid de taxeringar avdragen faktiskt hänför sig till.

[S2]Om avyttringen inte omfattar samtliga tillgångar i det säljande företaget, får högst en så stor andel av periodiseringsfonder och ersättningsfonder tas över som motsvarar förhållandet mellan de skattemässiga värdena på de avyttrade tillgångarna och motsvarande värden på samtliga tillgångar i det säljande företaget vid tidpunkten för verksamhetsavyttringen.

[K38]16 §  Om det säljande företaget har gjort avdrag för framtida utgifter som hänför sig till det som avyttras, skall avdragen inte återföras hos det säljande företaget utan hos det köpande företaget.

Prop. 2006/07:2: Av bestämmelsen framgår att det köpande och inte det säljande företaget skall återföra avdrag för framtida utgifter. Detta gäller endast om reserveringen hänför sig till det som avyttrats. Genom ändringen förtydligas att det är en förutsättning att det köpande företaget tar över förpliktelser som legat till grund för avdraget och som är hänförliga till den verksamhetsgren som avyttras. Vidare ändras bestämmelsen så att den blir frivillig. Förslaget behandlas närmare i ...

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet)

[K38]17 §  Det köpande företaget får inte ta över rätt till avdrag för underskott enligt 40 kap. eller rätt till avdrag för kvarstående kapitalförluster på delägarrätter enligt 48 kap. 26 §. Lag (2002:1143).

Räkenskapsenlig avskrivning

[K38]18 §  Om inventarier tas upp till ett högre värde i det köpande företagets räkenskaper än som följer av 14 §, får företaget tillämpa räkenskapsenlig avskrivning bara om mellanskillnaden tas upp som intäkt. Intäkten skall tas upp det beskattningsår då verksamhetsavyttringen sker eller fördelas med lika belopp på det beskattningsåret och de två följande beskattningsåren.

  • RÅ 2009:28:Fråga om den skattemässiga behandlingen av en goodwillpost som redovisas av det köpande företaget efter en verksamhetsavyttring. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Tillgångar knutna till ett fast driftställe i ett annat EU-land

[K38]19 §  Om tillgångar samt skulder och andra förpliktelser förs över genom en verksamhetsavyttring från ett företag som hör hemma i Sverige till ett företag som hör hemma i en annan stat som är medlem i Europeiska unionen, tillämpas bestämmelserna i 37 kap. 30 §.

Prop. 2014/15:129: Paragrafen behandlar situationen där tillgångarna som förs över vid ombildningen är knutna till ett fast driftställe utomlands och föreskriver de situationer där fiktiv avräkning kan ske. Fiktiv avräkning görs då med tillämpning av bestämmelserna i 37 kap. 30 §.

Ändringen innebär en utvidgning av paragrafens tillämpningsområde till att gälla när det fasta driftstället finns eller det köpande företaget hör hemma i en annan stat inom EES oberoende av eventuellt EU-medlemskap. ...

Prop. 2006/07:2: Paragrafen behandlar vissa frågor beträffande tillgångar knutna till ett fast driftställe i annat EU-land. Bestämmelserna avser det fallet att tillgångar och förpliktelser förs över från ett företag i Sverige till ett företag i annat EU-land. Termen verksamhetsavyttring omfattar dock bara sådana avyttringar där samtliga villkor för undantag från omedelbar beskattning är uppfyllda. Eftersom det köpande företaget inte blir skattskyldigt för inkomst av verksamheten i Sverige är inte skattskyldighetsvillkoret ...

  • RÅ 2002:101:Ett svenskt aktiebolag avyttrar hela sin näringsverksamhet, som bedrivs från ett fast driftställe i Danmark, till ett danskt aktiebolag mot marknadsmässig ersättning i form av aktier i det danska bolaget. Anskaffningsvärdet för de av det svenska bolaget mottagna aktierna har ansetts motsvara den avyttrade verksamhetens marknadsvärde. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Införd: SFS 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet)
Ändrad: SFS 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet), 2015:617 (Utvidgning av reglerna om fiktiv avräkning vid ombildningar av företag)

39 kap. Särskilda bestämmelser för vissa juridiska personer

Innehåll

[K39]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om

Försäkringsföretag

Definitioner

[K39]2 §  Med livförsäkringsföretag avses

  1. livförsäkringsbolag enligt 1 kap. 4 § försäkringsrörelselagen (1982:713), och
  2. utländskt försäkringsföretag som bedriver livförsäkringsrörelse i Sverige med stöd av lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige.

[S2]Med skadeförsäkringsföretag avses annat försäkringsföretag än livförsäkringsföretag.

[S3]Utländska försäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse i Sverige bedöms bara med hänsyn till den verksamhet som företaget bedriver från fast driftställe här. Som skadeförsäkringsföretag anses också en sådan association som avses i 6 kap. 8 § andra stycket. Lag (2001:1185).

Prop. 2007/08:55: följd av den ändrade lydelsen av nämnda bestämmelse. Genom ändringen klargörs att hänvisningen till 6 kap. 8 § endast avser utländska associationer som bedriver verksamhet avseende skadeförsäkring genom

en sådan generalrepresentation som avses i 1 kap. 12 § lagen (...

Prop. 2001/02:42: Till andra stycket har fogats en mening med en erinran om att begreppet skadeförsäkringsföretag skall inbegripa associationer som avses i 6 kap. 8 § andra stycket. Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

Prop. 2005/06:36: I paragrafen görs endast en rättelse av rubriken på lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige.

Prop. 2018/19:161: Paragrafen innehåller skatterättsliga definitioner av livförsäkrings- och skadeförsäkringsföretag. Genom en ny andra punkt kommer tjänstepensionsföretag samt svenska europabolag eller europakooperativ som bedriver motsvarande verksamhet att omfattas av definitionen av livförsäkringsföretag i paragrafen och därmed även av de särskilda bestämmelserna för livförsäkringsföretag i inkomstskattelagen. Detta medför att den tidigare ...

Ändrad: SFS 2011:68 (Nya skatteregler för försäkringsföretag), 2008:134 (Nya skatteregler för pensionsförsäkring, m.m.), 2006:619 (Beskattning av europakooperativ), 2001:1185 (Övergång till en konventionell beskattningsmetod för utländska skadeförsäkringsbolag), 2019:787 (Skatteregler för tjänstepensionsföretag)

Livförsäkringsföretag

[K39]3 §  Livförsäkringsföretag skall inte ta upp inkomster som hänför sig till tillgångar och skulder som förvaltas för försäkringstagarnas räkning eller influtna premier. Utgifter som hänför sig till sådana inkomster och premier får inte dras av.

  • HFD 2017:9:Det har ansetts förenligt med EU-rätten att ta ut kupongskatt på utdelning till en utländsk pensionsfond samtidigt som motsvarande svenska subjekt är skyldiga att betala avkastningsskatt. Den utländska pensionsfonden har dock rätt till avdrag för eventuella kostnader som har ett direkt samband med uppbärandet av utdelningen (I). Motsvarande bedömning har gjorts i fråga om ett finländskt pensionsförsäkringsbolag vid en jämförelse med de svenska AP-fonderna (II).
  • HFD 2011:33:Fråga om ett vinstutdelande livförsäkringsföretags inkomst i form av återbetalda förvaltningsavgifter ska beskattas enligt inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K39]4 §  Bestämmelserna i 3 § gäller inte till den del inkomsterna, premierna och utgifterna hänför sig till försäkringar som i redovisningshänseende tas upp som grupplivförsäkringar eller sådana sjuk- och olycksfallsförsäkringar som avses i 2 kap. 3 a § första stycket 1 och 2 samt 3 b § första stycket 1 b och 4 försäkringsrörelselagen (1982:713). För dessa inkomster, premier och utgifter gäller i stället 6-9 §§.

Prop. 2018/19:161: Paragrafen innehåller bestämmelser om att verksamhet i ett livförsäkringsföretag som avser grupplivförsäkringar eller sådana sjuk- och olycksfallsförsäkringar klass 1, 2, I b och IV som avses i 2 kap. 11 § första stycket och 12 §försäkringsrörelselagen ska inkomstbeskattas enligt bestämmelserna ...

Ändrad: SFS 2011:68 (Nya skatteregler för försäkringsföretag), 2019:787 (Skatteregler för tjänstepensionsföretag)

[K39]5 §  I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns bestämmelser om avkastningsskatt för livförsäkringsföretag.

Skadeförsäkringsföretag

[K39]6 §  För skadeförsäkringsföretag gäller, utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag, att

[S2]följande skall tas upp:

  1. minskning av försäkringstekniska avsättningar för egen räkning,
  2. minskning av säkerhetsreserv,
  3. minskning av regleringsfond för trafikförsäkring, och
  4. minskning av utjämningsfond,

[S3]följande skall dras av:

  1. sådana avgifter och bidrag till kommuner, föreningar och sammanslutningar som avser att stödja verksamhet med syfte att förebygga skador som faller inom ramen för den försäkringsrörelse som företaget bedriver,
  2. ökning av försäkringstekniska avsättningar för egen räkning,
  3. ökning av säkerhetsreserv,
  4. utbetald återbäring, och
  5. verkställd premieåterbetalning. Lag (2001:1185).

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K39]7 §  Med försäkringstekniska avsättningar för egen räkning avses sådana avsättningar enligt 4 kap. 9 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag minskade med värdet av återförsäkringsgivares ansvarighet. Lag (2004:1181).

[K39]8 §  Med säkerhetsreserv avses en reserv för att täcka sådana förluster i försäkringsrörelsen som beror på slumpmässiga eller i övrigt svårbedömbara faktorer till den del reserven inte överstiger vad som behövs för en tillfredsställande konsolidering.

[K39]9 §  Med utjämningsfond avses en fond som enligt bolagsordningen får användas bara till att täcka förluster i själva försäkringsrörelsen och - efter det att sådan förlusttäckning har skett - förluster i näringsverksamheten i dess helhet, till den del inte förlusterna enligt bolagsordningen skall täckas av andra avsättningar. För sådana ömsesidiga bolag som inte omfattas av försäkringsrörelselagen (1982:713) skall detta framgå av bolagets stadgar i stället för av bolagsordningen.

[S2]Om bolagsordningen ändras så att företaget får rätt att använda en utjämningsfond på annat sätt än enligt första stycket, skall fonden anses ha minskat med hela det belopp som den uppgick till före ändringen. För utjämningsfonder som fanns den 1 januari 1929 gäller detta bara om det funnits bestämmelser om inskränkt dispositionsrätt.

10 § Har upphävts genom lag (2001:1185).

Fördelning av intäktsposter och kostnadsposter

[K39]11 §  Om ett försäkringsföretag skall dela upp en intäktspost eller en kostnadspost mellan olika delar av sin verksamhet, skall fördelningen göras på skäligt sätt.

  • RÅ 2010:8:Fråga om fördelning av intäkter på ”skäligt sätt” mellan olika delar av ett försäkringsföretags verksamhet. Inkomsttaxering 1999.
  • RÅ 2010 not 9:Fråga om metod för avdrag för kostnader för kapitalförvaltning när fördelning av kostnaderna måste göras mellan inkomstbeskattad och avkastningsbeskattad verksamhet i ett försäkringsföretag
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Övertagande av hela försäkringsbeståndet

[K39]12 §  Om ett försäkringsföretags hela försäkringsbestånd tas över av ett annat försäkringsföretag, skall det överlåtande företaget inte ta upp någon inkomst eller dra av någon utgift på grund av överlåtelsen. Det övertagande företaget inträder i det överlåtande företagets skattemässiga situation.

[S2]Bestämmelserna i första stycket tillämpas bara om

  1. det överlåtande företaget omedelbart före överlåtelsen är skattskyldigt för inkomst av åtminstone en del av den överlåtna verksamheten samt inkomsten inte är helt undantagen från beskattning på grund av ett skatteavtal, och
  2. det övertagande företaget omedelbart efter övertagandet är skattskyldigt för inkomst av sådan verksamhet som det överlåtande företaget beskattats för samt inkomsten inte helt eller delvis är undantagen från beskattning på grund av ett skatteavtal. Lag (2001:1185).

Hänvisningar

[K39]13 §  Bestämmelser om försäkringsföretagens placeringstillgångar finns i 17 kap.17, 18, 20 och 21 §§.

Prop. 2018/19:161: Paragrafen innehåller hänvisningar till bestämmelser om försäkringsföretagens placeringstillgångar. Utöver de lagrum som redan hänvisas till finns sådana bestämmelser även i 17 kap. 20 a–20 c §§. Ändringen innebär att hänvisning även görs till dessa bestämmelser.

Ändrad: SFS 2004:66 (En ny lag om investeringsfonder), 2019:787 (Skatteregler för tjänstepensionsföretag)

Investmentföretag och investeringsfonder

Huvudregler

[K39]14 §  För investmentföretag och investeringsfonder gäller, utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag, följande:

  1. Kapitalvinster på delägarrätter skall inte tas upp och kapitalförluster på delägarrätter får inte dras av. Om ett investmentföretag avyttrar en delägarrätt som hade varit näringsbetingad om investmentföretaget i stället hade varit ett sådant ägarföretag som kan inneha en näringsbetingad andel enligt 24 kap. 13 §, skall ersättningen tas upp som kapitalvinst om delägarrätten hänför sig till ett skalbolag som avses i 25 a kap. 9 § eller om det sker ett återköp enligt 25 a kap. 18 §. Vid bedömningen om ersättningen skall tas upp som kapitalvinst tillämpas bestämmelserna i 25 a kap.10-18 §§.
  2. Ett belopp som för helt år motsvarar 1,5 procent av värdet på delägarrätter vid beskattningsårets ingång skall tas upp. Egna aktier eller optioner, terminer eller liknande instrument vars underliggande tillgångar består av investmentföretagets egna aktier skall inte räknas in i underlaget. I underlaget för investmentföretag skall inte heller räknas in andelar och aktiebaserade delägarrätter om en kapitalvinst inte skulle ha tagits upp enligt bestämmelsen i 25 a kap. 5 § om andelen eller den aktiebaserade delägarrätten hade avyttrats vid beskattningsårets början och investmentföretaget i stället hade varit ett sådant ägarföretag som kan inneha en näringsbetingad andel enligt 24 kap. 13 §. Vid bedömningen om en kapitalvinst inte skulle ha tagits upp skall bortses från bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 25 a kap. 9 §.
  3. Utdelning som företaget eller fonden lämnar skall dras av. Sådan utdelning av andelar i ett dotterbolag som avses i 42 kap. 16 § skall dock inte dras av. Investeringsfonder får dra av utdelning till annan än andelsägare i fonden med högst ett belopp som motsvarar 2 procent av fondens värde vid utgången av beskattningsåret.

[S2]Den utdelning som skall dras av enligt första stycket 3 skall dras av som kostnad det beskattningsår som beslutet om utdelning avser. Lag (2004:66).

  • RÅ 2001:49:De särskilda beskattningsreglerna för investmentföretag har ansetts tillämpliga fr.o.m. den tidpunkt under ett beskattningsår då företaget fick karaktären av investmentföretag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2009:78:Ett av villkoren för att ett företag ska anses vara ett investmentföretag är att det uteslutande eller så gott som uteslutande förvaltar värdepapper eller liknande tillgångar. Konvertibler i svenska kronor har ansetts vara sådana tillgångar. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2002:52:Fråga om omsättning av värdepapper i ett investmentföretags likviditetsreserv har sådan omfattning att karaktären av investmentföretag därigenom går förlorad.
Ändrad: SFS 2011:1271 (Budgetpropositionen för 2012), 2004:66 (En ny lag om investeringsfonder), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2001:842 (Budgetpropositionen för 2002), 2000:78 (Vissa skattefrågor med anledning av att aktiebolag skall kunna förvärva egna aktier, m.m.), 2018:1206 (Nya skatteregler för företagssektorn)

Definition

[K39]15 §  Med investmentföretag avses ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening

  • som uteslutande eller så gott som uteslutande förvaltar värdepapper eller liknande tillgångar,
  • vars uppgift väsentligen är att genom ett välfördelat värdepappersinnehav erbjuda andelsägarna riskfördelning, och
  • som ett stort antal fysiska personer äger andelar i.

  • HFD 2011:82:Ett investmentföretag som fört över sin värdepappersportfölj till en investeringsfond har ansetts inte längre vara ett investmentföretag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2009:78:Ett av villkoren för att ett företag ska anses vara ett investmentföretag är att det uteslutande eller så gott som uteslutande förvaltar värdepapper eller liknande tillgångar. Konvertibler i svenska kronor har ansetts vara sådana tillgångar. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2008:14:Lånefordringar på intresse- och dotterföretag har inte ansetts utgöra värdepapper eller liknande tillgångar vid tillämpningen av beskattningsbestämmelserna för investmentföretag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2002:52:Fråga om omsättning av värdepapper i ett investmentföretags likviditetsreserv har sådan omfattning att karaktären av investmentföretag därigenom går förlorad.

Avskattning av investmentföretag

[K39]16 §  Om det inträffar en sådan förändring i ett investmentföretag eller i ägandet av detta att företaget inte längre kan räknas som investmentföretag enligt 15 §, skall avskattning ske enligt 17 och 18 §§. Avskattning skall dock inte ske om företaget upplöses genom likvidation.

  • RÅ 2001:49:De särskilda beskattningsreglerna för investmentföretag har ansetts tillämpliga fr.o.m. den tidpunkt under ett beskattningsår då företaget fick karaktären av investmentföretag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2018:722 (En ny lag om ekonomiska föreningar), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K39]17 §  Investmentföretaget skall som avskattningsintäkt ta upp 16 procent av marknadsvärdet på de delägarrätter som företaget innehar vid ingången av beskattningsåret. Innehav av sådana delägarrätter som inte räknas in i underlaget enligt 14 § 2 skall inte beaktas. Om marknadsvärdet på företagets delägarrätter var högre vid ingången av något av de fem föregående beskattningsåren och företaget var investmentföretag det året, skall intäkten i stället beräknas på det högsta av dessa värden.

[S2]Om någon som äger andelar i investmentföretaget avyttrar andelar i företaget under det beskattningsår för företaget då förändringen inträffar, är avskattningsintäkten så stor andel av avskattningsintäkten enligt första stycket som motsvarar förhållandet mellan icke avyttrade andelar och samtliga andelar i företaget.

[S3]Andelar i investmentföretaget som ägs av ett investmentföretag vid såväl ingången som utgången av det förstnämnda investmentföretagets beskattningsår skall anses ha avyttrats under beskattningsåret. Lag (2003:224).

  • RÅ 2001:49:De särskilda beskattningsreglerna för investmentföretag har ansetts tillämpliga fr.o.m. den tidpunkt under ett beskattningsår då företaget fick karaktären av investmentföretag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2000:78 (Vissa skattefrågor med anledning av att aktiebolag skall kunna förvärva egna aktier, m.m.)

Avskattning av andelar i investmentföretag

[K39]18 §  Äger en fysisk person eller en annan juridisk person än ett investmentföretag vid utgången av investmentföretagets beskattningsår andelar i företaget med mer än hälften av röstetalet för samtliga andelar skall, om personen begär det, avskattning ske av de andelar i företaget som personen ägde vid ingången av beskattningsåret. Avskattningen medför att andelarna skall anses ha avyttrats under beskattningsåret för ett pris som motsvarar marknadsvärdet vid ingången av beskattningsåret och köpts tillbaka för samma pris.

  • RÅ 2001:49:De särskilda beskattningsreglerna för investmentföretag har ansetts tillämpliga fr.o.m. den tidpunkt under ett beskattningsår då företaget fick karaktären av investmentföretag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Anskaffningsutgiften för delägarrätter

[K39]19 §  De delägarrätter som investmentföretaget anskaffade innan det inträffade en sådan förändring som anges i 16 §, skall anses ha anskaffats för ett belopp som motsvarar marknadsvärdet vid tidpunkten för förändringen.

  • RÅ 2001:49:De särskilda beskattningsreglerna för investmentföretag har ansetts tillämpliga fr.o.m. den tidpunkt under ett beskattningsår då företaget fick karaktären av investmentföretag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Sammanläggning eller delning av investeringsfonder

[K39]20 §  Sammanläggning eller delning av investeringsfonder enligt 8 kap. 1 § lagen (2004:46) om investeringsfonder skall inte leda till uttagsbeskattning enligt 22 kap.

[S2]Den eller de nya fonderna inträder i den eller de upphörda fondernas skattemässiga situation när det gäller tillgångarnas anskaffningsutgift och annat som påverkar en kapitalvinstberäkning.

[S3]Rätt att dra av och skyldighet att ta upp skatt som avser tiden före ombildningen övergår till den eller de nybildade fonderna. Vid delning fördelas rättigheterna och skyldigheterna mellan de nybildade fonderna i förhållande till fondernas värde vid delningen. Lag (2004:66).

Kooperativa föreningar

[K39]21 §  Med kooperativ förening avses en ekonomisk förening som är öppen på det sätt som anges i 3 kap. 1 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar och som tillämpar lika rösträtt. Om en ekonomisk förening bedriver försäljning till personer som inte uppfyller kraven för inträde i föreningen, skall föreningen för att anses som öppen ge dem samma rätt till återbäring på köpta varor som medlemmarna får.

[S2]Kooperativa föreningars centralorganisationer anses som öppna även om de beviljar inträde bara för sådana lokala föreningar som uppfyller centralorganisationens krav på stadgar, skötsel och soliditet och även om bara ett enda företag inom varje område antas som medlem. När det gäller kravet på lika rösträtt anses centralorganisationer som kooperativa även om rösträtten utövas i förhållande till föreningarnas medlemsantal.

Prop. 2015/16:4: Paragrafen innehåller en definition av det skatterättsliga begreppet kooperativ förening.

I föreningslagen införs bestämmelser om investerande medlemmar. För sådana medlemmar gäller särskilda röstningsregler vid föreningsstämman (se 7 kap. 3 § föreningslagen). Reglerna kan få till följd att en investerande medlems röst inte är lika mycket värd som andra medlemmars röster. Genom den nya bestämmelsen i andra stycket i förevarande paragraf klargörs att de särskilda röstviktningsreglerna ...

Ändrad: SFS 2018:722 (En ny lag om ekonomiska föreningar), 2016:115 (Modernisering av lagen om ekonomiska föreningar), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K39]21 a §  Med medlemsfrämjande förening avses en kooperativ förening som uppfyller kraven i 1 kap. 1 § tredje stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Lag (2000:494).

[K39]22 §  Utdelning som en kooperativ förening lämnar av vinsten av den kooperativa verksamheten i form av rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda köp eller försäljningar skall dras av.

[S2]Om föreningen har medlemmar som får sådan utdelning som enligt 42 kap. 14 § inte skall tas upp hos dem och det inte är fråga om bara enstaka sådana medlemmar, får utdelningen dras av med högst ett belopp som motsvarar 80 procent av statslåneräntan vid utgången av november andra året före taxeringsåret multiplicerat med summan av medlemmarnas omsättning med föreningen. Vid beräkningen av medlemmarnas omsättning med föreningen medräknas även medlemmarna i en medlemsfrämjande förening som har andelar i den utdelande föreningen. Lag (2000:494).

Prop. 2016/17:24: I paragrafen anges att utdelning som en kooperativ förening lämnar av vinsten av den kooperativa verksamheten i form av rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda köp eller försäljningar ska dras av. Om föreningen har medlemmar som skattefritt uppbär utdelningar får utdelningen dras av med högst ett belopp som motsvarar 80 procent av statslåneräntan multiplicerat med summan av medlemmarnas omsättning ...

  • HFD 2012 not 28:Avdrag medgavs för utdelning från ekonomisk förening med endast kommuner som medlemmar / Vid utdelning från ekonomisk förening med endast kommuner som medlemmar (förhandsbesked) / Avdrag medgavs för utdelning från ekonomisk förening med endast kommuner som medlemmar (förhandsbesked) / Sekretess enligt 27 kap. 1 eller 4 § eller enligt 36 kap. 2 § förelåg inte i mål om förhandsbesked om inkomstskatt då sökanden var en ekonomisk förening med endast kommuner som medlemmar
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2016:1239 (Golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen), 2000:494 (Registrering av medlemsfrämjande föreningar)

[K39]23 §  Utdelning som en kooperativ förening lämnar i förhållande till insatser enligt lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar skall dras av. I fråga om andra insatser än förlagsinsatser gäller detta dock inte till den del utdelningen enligt 24 kap. 17 § inte skall tas upp av mottagaren. Om den del som inte skall tas upp av mottagaren uppgår till högst tio procent av utdelningen, skall dock hela utdelningen dras av. En medlemsfrämjande förening får bara dra av utdelning om föreningen har ett stort antal medlemmar och bara till den del föreningen för samma beskattningsår själv tagit emot utdelning på insatser.

[S2]Om en ekonomisk förening är centralorganisation för kooperativa föreningar, skall utdelningen på förlagsinsatser dras av även om centralorganisationen inte är kooperativ enligt 21 §. Lag (2003:1075).

Prop. 2015/16:4: I paragrafen finns bestämmelser om utdelning som en kooperativ förening lämnar i förhållande till insatser. Paragrafen ändras så att det framgår att en kooperativ hyresrättsförening som med stöd av 2 kap. 9 a § lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt betalar ut ett belopp som överstiger insatsens nominella belopp till en avgående medlem inte får dra av utdelningen ...

Prop. 2005/06:36: Paragrafens första stycke har ändrats för att omfatta även utdelningar enligt SCE-förordningen. Enligt förslaget till lag om europakooperativ kommer det inte att vara möjligt att anta stödmedlemmar i Sverige (prop. 2005/06:150, avsnitt 5.26). Enligt artikel 64 i SCE-förordningen kan medlemmar investera i ett europakooperativ genom att förvärva obligationer ...

Prop. 2002/03:96: I första stycket har en hänvisning ändrats.

  • HFD 2012 not 28:Avdrag medgavs för utdelning från ekonomisk förening med endast kommuner som medlemmar / Vid utdelning från ekonomisk förening med endast kommuner som medlemmar (förhandsbesked) / Avdrag medgavs för utdelning från ekonomisk förening med endast kommuner som medlemmar (förhandsbesked) / Sekretess enligt 27 kap. 1 eller 4 § eller enligt 36 kap. 2 § förelåg inte i mål om förhandsbesked om inkomstskatt då sökanden var en ekonomisk förening med endast kommuner som medlemmar
Ändrad: SFS 2018:722 (En ny lag om ekonomiska föreningar), 2016:115 (Modernisering av lagen om ekonomiska föreningar), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2003:1075 (Avdrag för utdelning på insatsemissioner), 2000:494 (Registrering av medlemsfrämjande föreningar), 2006:619 (Beskattning av europakooperativ), 2018:1206 (Nya skatteregler för företagssektorn)

[K39]24 §  Den utdelning som skall dras av enligt 22 eller 23 § skall dras av som kostnad det beskattningsår som beslutet om utdelning avser.

[K39]24 a §  En kooperativ ekonomisk förening skall dra av en medlemsinsats som tillgodoförts genom insatsemission enligt lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar det beskattningsår då medlemsinsatsen betalas ut till en medlem som avgår. Lag (2003:1075).

Prop. 2005/06:36: Enligt artikel 4.8 andra stycket SCE-förordningen får det tecknade kapitalet höjas genom fondemission avseende alla eller en del av tillgängliga reserver efter ett beslut av föreningsstämman. Nya andelar skall tilldelas medlemmar i proportion till de andelar av kapitalet de dittills innehade. En sådan fondemission är jämförbar med en insatsemission enligt lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Paragrafen har ändrats för att omfatta ...

Införd: SFS 2003:1075 (Avdrag för utdelning på insatsemissioner)
Ändrad: SFS 2018:722 (En ny lag om ekonomiska föreningar), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2006:619 (Beskattning av europakooperativ)

Privatbostadsföretag

[K39]25 §  Ett privatbostadsföretag skall i fråga om en fastighet i Sverige, utöver vad som sägs i 26 och 27 §§,

[S2]ta upp bara:

  1. ett belopp som för helt år motsvarar tre procent av fastighetens taxeringsvärde året före taxeringsåret, och
  2. erhållna statliga räntebidrag för bostadsändamål,

[S3]dra av bara:

  1. ränta på lånat kapital som har lagts ned i fastigheten,
  2. återbetalning av statliga räntebidrag för bostadsändamål, och
  3. tomträttsavgäld.

[S4]Om det inte fanns något taxeringsvärde fastställt för fastigheten, skall inkomsten enligt första stycket 1 beräknas på ett värde som uppskattas enligt de grunder som gällde för att fastställa ett taxeringsvärde för året före taxeringsåret.

  • HFD 2014:27:Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för utdelning på andelar i en värdepappersfond. Inkomsttaxering 2008 och 2009.
  • RÅ 2010:116:Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för ränteinkomster. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2008:65:Förutsättningar för uttagsbeskattning finns inte när en bostadsrättsförening övergår till att beskattas enligt reglerna för privatbostadsföretag, eftersom övergången inte ansetts medföra någon förändring av föreningens skattskyldighet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2019:7:Kontinuiteten i beskattningen enligt reglerna om kvalificerade fusioner ska ges företräde framför beskattningsordningen för privatbostadsföretag. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2006:1344 (Budgetpropositionen för 2007), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K39]26 §  Om privatbostadsföretagets fastighet har del i en annan samfällighet än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket, skall fastighetens andel av inkomster och utgifter i samfällighetens verksamhet tas upp respektive dras av hos privatbostadsföretaget. Dessa inkomster och utgifter skall dock tas upp eller dras av bara om det är fråga om

  1. sådana inkomster och utgifter som avses i 25 §,
  2. avkastning av kapital och bara till den del avkastningen överstiger 600 kronor, eller
  3. kapitalvinster och kapitalförluster.

[S2]Om samfälligheten är en särskild taxeringsenhet, skall fastighetens andel av samfällighetens taxeringsvärde räknas in i underlaget för inkomstberäkningen enligt 25 § första stycket 1.Lag (2003:1206).

[K39]27 §  Om privatbostadsföretagets fastighet har del i en sådan samfällighet som avses i 6 kap. 6 § första stycket, skall utdelning från samfälligheten tas upp av privatbostadsföretaget.

Sambruksföreningar

[K39]28 §  Lönetillägg och liknande ersättningar som en sambruksförening lämnar till en medlem eller någon annan med hänsyn till resultatet av verksamheten skall dras av.

Samfälligheter

[K39]29 §  Juridiska personer som är skattskyldiga för inkomster i en samfällighet enligt 6 kap. 6 § första stycket skall dra av utdelning som lämnas till delägarna.

[S2]Utdelningen skall dras av som kostnad det beskattningsår som beslutet om utdelning avser.

Sparbanker och Sparbankernas säkerhetskassa

[K39]30 §  Bidrag som en sparbank lämnar till Sparbankernas säkerhetskassa skall dras av.

[S2]Bidraget skall tas upp hos säkerhetskassan.

[K39]31 §  Utdelning som Sparbankernas säkerhetskassa lämnar till sparbankerna skall dras av.

39 a kap. Särskilda bestämmelser för delägare i vissa utländska juridiska personer

Innehåll

[K39a]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om beskattning i vissa fall av delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster. I utlandet delägarbeskattade juridiska personer skall vid tillämpning av detta kapitel inte behandlas som juridiska personer.

[S2]Bestämmelserna i detta kapitel skall inte tillämpas på

Prop. 2003/04:10: Första meningen anger kapitlets innehåll.

I andra meningen föreskrivs att i utlandet delägarbeskattade juridiska personer inte skall behandlas som juridiska personer. Ägs andelar direkt eller indirekt genom i utlandet delägarbeskattade juridiska personer skall man se igenom dessa. Inkomsterna skall enligt 10 § andra stycket tas upp hos den utländska juridiska person som är ägare i den delägarbeskattade juridiska personen.

Av andra stycket framgår att en delägare ...

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Delägare i en utländsk juridisk person

[K39a]2 §  En skattskyldig anses vid tillämpning av detta kapitel som delägare i en utländsk juridisk person om vid utgången av delägarens beskattningsår andelar med tillsammans minst 25 procent av den utländska juridiska personens kapital eller röster, direkt eller indirekt genom andra utländska juridiska personer, innehas eller kontrolleras av delägaren eller av delägaren och personer i intressegemenskap med delägaren.

[S2]En begränsat skattskyldig skall anses som delägare bara om andelarna är knutna till ett fast driftställe i Sverige.

[S3]Innehav av andelar i en utländsk juridisk person genom svenska handelsbolag likställs med direkt innehav. Lag (2003:1086).

Prop. 2003/04:10: I första stycket anges förutsättningarna för att en skattskyldig skall anses som delägare i en utländsk juridisk person. Det bör observeras att det nuvarande kravet att minst hälften av kapitalet eller rösterna skall innehas av obegränsat skattskyldiga slopas.

Även kontroll av andelar omfattas av CFC-reglerna. Några exakta bestämmelser har inte angetts i paragrafen för när sådan kontroll skall anses föreligga utan prövningen får göras i varje enskilt fall.

I ...

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Personer i intressegemenskap

[K39a]3 §  Två personer skall vid tillämpning av detta kapitel, om inte annat anges, anses vara i intressegemenskap med varandra om

  1. personerna är moderföretag och dotterföretag eller står under i huvudsak gemensam ledning,
  2. personerna är juridiska personer och den ena personen direkt eller indirekt innehar eller kontrollerar minst 50 procent av kapitalet eller rösterna i den andra personen,
  3. den ena personen är en fysisk person och den andra en juridisk person vars kapital eller röster direkt eller indirekt innehas eller kontrolleras till minst 50 procent av den fysiska personen, eller
  4. personerna är närstående.

[S2]Vid bedömning av om personerna står under i huvudsak gemensam ledning skall närstående personer anses utöva ett gemensamt inflytande.

[S3]Om en fysisk person är i intressegemenskap med en juridisk person enligt första stycket 3, skall även närstående till den fysiska personen anses vara i intressegemenskap med den juridiska personen. Lag (2003:1086).

Prop. 2003/04:10: I paragrafen anges när intressegemenskap mellan två personer skall anses föreligga. Det har betydelse för att bestämma om ett innehav av 25 procent föreligger och om den skattskyldige enligt 2 § är att anse som delägare. Något krav på skattskyldighet uppställs inte. Både kapitalandel och röstetal utgör utgångspunkt vid prövningen av om intressegemenskap föreligger. I punkterna 2 och 3 omfattas även kontroll av andelar, jfr kommentaren till 2 §. De olika situationer där intressegemenskap kan föreligga ...

Prop. 2017/18:296: Ändringen i första stycket 2 innebär att innehavskravet minst 50 procent för intressegemenskap mellan två juridiska personer sänks till minst 25 procent.

Ändringen i första stycket 3 innebär att innehavskravet minst 50 procent för intressegemenskap mellan en fysisk person och en juridisk person sänks till minst 25 procent.

I en ny punkt 4 i första stycket anges att två personer är i intressegemenskap om personerna är juridiska personer ...

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2018:1752 (Genomförande av CFC-regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden)

Beräkning av andel

[K39a]4 §  Vid ett indirekt innehav eller ett innehav genom ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person skall vid tillämpning av detta kapitel innehavarens andel av

  • kapitalet anses utgöras av produkten av kapitalandelarna i varje led av ägarkedjan, och
  • rösterna anses utgöras av den lägsta röstandelen i något led av ägarkedjan. Lag (2003:1086).

Prop. 2003/04:10: I paragrafen anges hur man beräknar ett indirekt innehav av andelar i en utländsk juridisk person. Bestämmelsen behandlas utförligt och exempel på tillämpningen ges i avsnitt 6.1.

Lagrådet har i sitt yttrande påtalat att det är oklart vad som gäller enligt 3 § vid olika former av indirekt ägande. För att klargöra att bestämmelserna i 4 § även gäller för att bestämma om intressegemenskap föreligger vid ...

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Lågbeskattade inkomster

Huvudregel

[K39a]5 §  Nettoinkomsten hos en utländsk juridisk person skall anses lågbeskattad om den inte beskattats eller beskattats lindrigare än den beskattning som skulle ha skett i Sverige om 55 procent av denna inkomst utgjort överskott av näringsverksamhet för ett svenskt aktiebolag som bedriver motsvarande verksamhet i Sverige. En skattskyldig som har andelar i en sådan person skall anses som delägare i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster.

[S2]Första stycket gäller bara om nettoinkomsten i den utländska juridiska personen är positiv.

[S3]I nettoinkomsten skall inte räknas in inkomster som beskattas i Sverige med stöd av andra bestämmelser i denna lag än bestämmelserna i detta kapitel. Lag (2003:1086).

Prop. 2003/04:10: Den i paragrafen intagna huvudregeln anger när en utländsk juridisk persons nettoinkomst skall anses vara lågbeskattad. Huvudregeln innebär att en fiktiv svensk skatteberäkning skall göras för att fastställa om den utländska juridiska personens totala inkomster skall anses vara lågbeskattade eller inte. De bestämmelser som gäller för sådana svenska aktiebolag som i Sverige bedriver motsvarande verksamhet skall tillämpas. Det innebär t.ex. att vid bedömning av om ett utländskt skadeförsäkringsföretag ...

Prop. 2017/18:296: Fjärde stycket, som är nytt, innebär att vid beräkning av om en utländsk juridisk persons nettoinkomst är lågbeskattad ska det bortses från utländsk skatt som har betalats av den utländska juridiska personen och som har tillgodoförts eller kan komma att tillgodoföras delägaren eller annan utdelningsberättigad enligt lagstiftningen i den stat där den utländska juridiska personen är hemmahörande.

Övervägandena finns i avsnitt ...

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2018:1752 (Genomförande av CFC-regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden)

[K39a]6 §  Vid beräkning av nettoinkomsten hos den utländska juridiska personen enligt 5 § tillämpas 10-12 §§ med följande undantag:

  1. Avdrag får inte göras för avsättning till periodiseringsfond.
  2. Avdrag får göras för underskott som uppkommit i verksamheten under de tre närmast föregående beskattningsåren och som tidigare inte dragits av vid beräkning av nettoinkomsten. Detta gäller dock bara om delägaren var delägare vid utgången av respektive beskattningsår. Lag (2003:1086).

Prop. 2003/04:10: Av paragrafen framgår hur nettoinkomsten i den utländska juridiska personen skall beräknas. Vid beräkningen gäller med några undantag samma regler som delägaren skall tillämpa för att beräkna andelen av de lågbeskattade inkomsterna som han skall ta upp. En hänvisning görs därför till 10–12 §§.

Av 10 § framgår att resultatet skall beräknas med tillämpning av de regler som gäller för svenska aktiebolag utom investmentföretag. Vid beräkningen av nettoinkomsten skall sålunda alla ...

Prop. 2017/18:296: I paragrafen finns anvisningar om beräkningen av nettoinkomsten hos den utländska juridiska personen som omnämns i 5 §.

I andra stycket, som är nytt, uppges att om den utländska juridiska personen motsvarar ett svenskt skadeförsäkringsföretag ska personen vid beräkning av nettoinkomsten anses ha en säkerhetsreserv vid ingången av beskattningsåret. Säkerhetsreserven ska anses motsvara den maximala säkerhetsreserv som den utländska juridiska personen, om personen hade ...

Ändrad: SFS 2018:1752 (Genomförande av CFC-regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden)

Kompletteringsregel

[K39a]7 §  Även om nettoinkomsten enligt 5 § är lågbeskattad skall en inkomst hos en utländsk juridisk person inte anses lågbeskattad om den utländska juridiska personen hör hemma och är skattskyldig i ett område som anges i bilaga 39 a och som inte omfattas av där angivna undantag.

[S2]Om en utländsk juridisk person hör hemma och är skattskyldig till inkomstskatt i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, avses i bilaga 39 a med uttrycken

  1. inkomst från bank- och finansieringsrörelse och annan finansiell verksamhet i en sådan stat, bara inkomst från verksamhet som består i att direkt eller indirekt finansiera företag med vilka den utländska juridiska personen befinner sig i sådan intressegemenskap som anges i 14 kap. 20 §, och
  2. inkomst från försäkringsverksamhet i en sådan stat, bara inkomst från verksamhet som består i att direkt eller indirekt försäkra risker för företag med vilka den utländska juridiska personen befinner sig i sådan intressegemenskap som anges i 14 kap. 20 §.

[S3]Om Sverige har ingått ett skatteavtal, som inte är begränsat till att omfatta inkomst från internationell sjö- eller luftfart, med den stat där den utländska juridiska personen hör hemma gäller bestämmelserna i första och andra styckena bara för sådana inkomster som omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten. Lag (2003:1086).

Prop. 2003/04:10: I första stycket finns en kompletteringsregel som innebär att utländska juridiska personer som hör hemma och är skattskyldiga till inkomstskatt i område som anges i bilaga 39 a (listan), med där angivna undantag, inte skall anses vara lågbeskattade. Listan upptar ett stort antal länder och jurisdiktioner, däribland samtliga stater med vilka Sverige har skatteavtal. I vissa stater omfattas inte alla typer av inkomster av listan. Det kan t.ex. vara fråga om att en stat visserligen har ett reguljärt ...

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2007:1254 (Ändrade regler för CFC-beskattning, m.m.)

Rederiverksamhet

[K39a]8 §  Även om nettoinkomsten enligt 5 § är lågbeskattad skall en inkomst hos en utländsk juridisk person inte anses lågbeskattad till den del den utländska juridiska personens inkomster härrör från internationell rederiverksamhet samt delägaren, eller annan juridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och med vilken delägaren befinner sig i intressegemenskap, bedriver rederiverksamhet. Lag (2003:1086).

Prop. 2003/04:10: Se kommentaren under 7 §. Av paragrafen följer att internationell rederiverksamhet som bedrivs av en utländsk juridisk person inte skall anses lågbeskattad om delägaren, direkt eller genom ett företag i en EES-stat, också bedriver rederiverksamhet, se avsnitt 7.1.2.

I enlighet med Lagrådets förslag klargörs i inledningen av bestämmelsen förhållandet mellan 5 § och 8 §.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Filialregel

[K39a]9 §  Om en utländsk juridisk person har ett fast driftställe utanför den stat eller jurisdiktion där den utländska juridiska personen hör hemma och driftställets resultat inte beskattas i denna stat eller jurisdiktion, skall driftstället behandlas som en självständig juridisk person och inkomster som hänför sig till det fasta driftstället skall anses hänförliga till denna person. Vid bedömningen av om ett fast driftställe föreligger skall, vid tillämpning av 2 kap. 29 §, det som sägs om Sverige i stället avse den stat eller jurisdiktion där verksamheten bedrivs.

[S2]Ett fast driftställe som enligt första stycket skall behandlas som en självständig juridisk person skall anses höra hemma i den stat eller jurisdiktion där det fasta driftstället finns.

[S3]Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte vid tillämpning av 7 § andra stycket eller 8 § i fall då en utländsk juridisk person har ett fast driftställe i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2003:1086).

Prop. 2003/04:10: I första stycket anges att fast driftställe som en utländsk juridisk person har i en annan stat än den där personen hör hemma skall anses som en självständig juridisk person om driftställets resultat inte beskattas hos den utländska juridiska personen. Vid bedömning av om ett fast driftställe föreligger eller inte skall bestämmelserna i 2 kap. 29 § IL tillämpas, se avsnitt ...

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Beräkning av överskottet av lågbeskattade inkomster

[K39a]10 §  Vid beräkning av överskottet av lågbeskattade inkomster skall den utländska juridiska personen behandlas som ett svenskt aktiebolag som har motsvarande inkomster i Sverige och som inte är ett investmentföretag. Vid tillämpning av en bestämmelse som ställer krav på skattskyldighet i Sverige skall den utländska juridiska personen dock inte anses uppfylla detta krav.

[S2]Om en annan utländsk juridisk person än en sådan som i utlandet delägarbeskattas innehar andelar i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, skall inkomsterna i denna, till den del som motsvarar den utländska juridiska personens ägarandel, tas upp hos personen som har ägarandelen. Motsvarande gäller vid indirekta innehav av i utlandet delägarbeskattade juridiska personer genom sådana personer. Lag (2003:1086).

[K39a]11 §  Inkomstberäkningen skall ske med utgångspunkt i sådana resultat- och balansräkningar som skall lämnas enligt 3 kap. 9 b § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Om resultat- och balansräkningar upprättats i utländsk valuta, skall det enligt 3 kap. 9 c § samma lag omräknade resultatet ligga till grund för inkomstberäkningen. Lag (2003:1086).

Prop. 2017/18:296: Ändringen i första stycket 2 innebär att uttrycket tilläggsupplysningar ersätts med uttrycket upplysningar. Ändringen är en följd av ändrad terminologi i bokföringslagen (1999:1078).

Övervägandena finns i avsnitt 5.14.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2018:1752 (Genomförande av CFC-regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden)

Beskattningsår

[K39a]12 §  Som beskattningsår för en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster räknas den period för vilken inkomstbeskattning sker enligt lagstiftningen i den stat där personen hör hemma. Saknas sådan period skall som beskattningsår i stället räknas räkenskapsåret enligt lagstiftningen i den staten. Lag (2003:1086).

Beskattning av lågbeskattade inkomster

[K39a]13 §  En delägare i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster är skattskyldig för en så stor andel av överskottet av dessa beräknat med tillämpning av 10-12 §§ som svarar mot delägarens enligt 2 och 4 §§ beräknade andel av kapitalet i personen. Till den del överskottet tas upp till beskattning av en begränsat skattskyldig delägare skall det inte tas upp av en obegränsat skattskyldig delägare.

[S2]En delägare får vid beräkning av sin andel av överskottet bara dra av sådant underskott som dragits av vid beräkningen av beskattningsårets nettoinkomst hos den utländska juridiska personen enligt 6 §. Om periodiseringsfonder helt eller delvis inte återförts på grund av bestämmelserna i 30 kap. 10 a § skall underskottet minskas med motsvarande belopp.

[S3]Överskottet i en utländsk juridisk person skall tas upp vid den taxering då den utländska juridiska personen hade taxerats om den hade varit skattskyldig. Lag (2003:1086).

Prop. 2003/04:10: Av paragrafen framgår att delägaren är skattskyldig och skall beskattas för sin andel av de lågbeskattade inkomsterna i den utländska juridiska personen. Andelen skall beräknas utifrån andelen i kapitalet på det sätt som anges i 2 och 4 §§. Hänvisningen till 2 § innebär att delägarens andel av överskottet räknas ut vid utgången av hans beskattningsår. Vid indirekt ägande tillämpas 4 §. En delägare som innehar eller kontrollerar någon andel av kapitalet blir beskattad för det överskott som svarar ...

Prop. 2017/18:296: I det andra stycket begränsas en delägares möjligheter att dra av underskott från tidigare beskattningsår vid beräkning av sin andel av överskottet hos den utländska juridiska personen. En tredje mening har lagts till med anledning av den nya bestämmelsen i 39 kap. 8 e § tredje stycket. Meningen har utformats med förebild i styckets andra meningen om minskning av underskott på grund av periodiseringsfonder som helt eller delvis inte har återförts på grund av bestämmelserna i 30 kap. 10 a ...

  • RÅ 2008:24:Vid införandet av skatteregler om bl.a. viss verksamhet i ett annat land (CFC-regler) gäller redan ett skatteavtal med det andra landet. CFC- reglerna har tillämpats oberoende av innehållet i avtalet. EG:s regler om fria kapitalrörelser i förhållande till tredje land har inte ansetts tillämpliga. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2008:11:Enligt de s.k. CFC-reglerna kan delägare i en utländsk juridisk person i vissa fall beskattas för inkomst av finansiell verksamhet. Varumärkeshantering (I) och upplåtelse av licensrättigheter (II) har inte ansetts vara sådan verksamhet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2018:1752 (Genomförande av CFC-regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden)

Hänvisningar

[K39a]14 §  När det gäller utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster och delägare i sådana personer finns även särskilda bestämmelser om

Prop. 2003/04:10: I paragrafen anges att det i några fall finns särskilda bestämmelser för utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster och delägare i sådana personer i fråga om avdrag för allmän utländsk skatt, räkenskapsenlig avskrivning, uttagsbeskattning och periodiseringsfonder.

Prop. 2017/18:296: I paragrafen, som är en hänvisningsparagraf, har två strecksatser lagts till.

Genom den nya tredje strecksatsen införs en hänvisning till bestämmelserna om beskattningsinträde. Enligt 20 a kap. 1 § första stycket 3 tillämpas dessa bestämmelser i samband med att en delägare i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster blir skattskyldig enligt CFCreglerna i 39 a kap.

Den nya sjätte strecksatsen har införts med anledning av de nya ...

Ändrad: SFS 2018:1752 (Genomförande av CFC-regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden)

40 kap. Tidigare års underskott

Innehåll

[K40]1 §  I detta kapitel finns

  • en huvudregel i 2 §,
  • definitioner i 3-8 §§,
  • bestämmelser om begränsningar i rätten till avdrag för underskott hos företag efter ägarförändringar i 9-19 §§,
  • bestämmelser om begränsningar i rätten till avdrag för underskott vid konkurs och ackord i 20 och 21 §§,
  • bestämmelser om begränsningar i rätten till avdrag för underskott efter överlåtelser av andelar i statliga kreditinstitut i 22 §,
  • bestämmelser om avdrag efter ombildningar i 23 §, och
  • hänvisningar i 24 §.

Huvudregel

[K40]2 §  Ett underskott av näringsverksamheten som kvarstår från det föregående beskattningsåret skall dras av i den utsträckning det inte finns några begränsningar i detta kapitel eller i bestämmelserna om underprisöverlåtelser i 23 kap. 29 §, om kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap.21-26 och 28 §§, om verksamhetsavyttringar i 38 kap. 17 § eller om underskott av andelshus i 42 kap. 33 §.

Prop. 2006/07:2: I paragrafen tas in en hänvisning till de nya bestämmelserna om partiella fissioner.

  • RÅ 2004:29:En norsk stiftelse, som är delvis undantagen från skattskyldighet i Norge men inte omfattas av bestämmelserna om undantag i 7 kap. inkomstskattelagen, har ansetts som ett utländskt bolag som motsvarar ett företag som avses i 35 kap. 2 § nämnda lag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2008:25:Dödsbodelägare som tillskiftats tillgångar i en enskild näringsverksamhet har inte ansetts ha rätt till avdrag för underskott i näringsverksamheten som uppkommit före skiftet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2014:3:Ett skattemässigt underskott av näringsverksamhet som kvarstår från föregående beskattningsår ska inte påverka beräkningen av sjukpenninggrundande inkomst.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet)

Definitioner

[K40]3 §  Med företag avses i detta kapitel

  • svenskt aktiebolag, - svensk ekonomisk förening, - svensk sparbank, - svenskt ömsesidigt försäkringsföretag, - svensk stiftelse, - svensk ideell förening, och - utländskt bolag.

[K40]4 §  Med underskottsföretag avses ett företag som hade ett underskott det föregående beskattningsåret eller som har ett eget eller övertaget underskott från tidigare år som inte har fått dras av än på grund av koncernbidragsspärren i 18 § eller bestämmelserna i 37 kap.24 och 25 §§ om rätt till avdrag för underskott efter kvalificerade fusioner eller fissioner.

Prop. 2006/07:2: Bestämmelserna i 38 kap. och 38 a kap. om rätt till avdrag för underskott efter verksamhetsavyttringar respektive partiella fissioner har lagts till, eftersom ett företag kan ha sådana underskott som ännu inte fått dras av.

Ändrad: SFS 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet)

[K40]5 §  Ett företag anses i detta kapitel ha bestämmande inflytande över ett annat företag om detta är ett dotterföretag till det förra enligt

[S2]En svensk ideell förening anses ha bestämmande inflytande över ett annat företag om detta är ett dotterföretag till föreningen enligt 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554).

[S3]Ett utländskt bolag eller en sådan förvärvare som avses i 11 § anses ha bestämmande inflytande över ett företag om detta skulle ha varit ett dotterföretag till bolaget eller personen, om bolaget eller personen hade varit ett svenskt aktiebolag. Lag (2000:1341).

[K40]6 §  Med koncern avses i detta kapitel

  • RÅ 2004:29:En norsk stiftelse, som är delvis undantagen från skattskyldighet i Norge men inte omfattas av bestämmelserna om undantag i 7 kap. inkomstskattelagen, har ansetts som ett utländskt bolag som motsvarar ett företag som avses i 35 kap. 2 § nämnda lag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner)

[K40]7 §  Med moderföretag avses i detta kapitel

  • RÅ 2004:29:En norsk stiftelse, som är delvis undantagen från skattskyldighet i Norge men inte omfattas av bestämmelserna om undantag i 7 kap. inkomstskattelagen, har ansetts som ett utländskt bolag som motsvarar ett företag som avses i 35 kap. 2 § nämnda lag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

[K40]8 §  Med ägarförändring avses i detta kapitel sådana förändringar i det bestämmande inflytandet eller ägandet som anges i 10-14 §§.

Begränsningar hos företag efter ägarförändringar

[K40]9 §  I 10-14 §§ finns bestämmelser om att en beloppsspärr och en koncernbidragsspärr inträder för underskottsföretaget vid vissa ägarförändringar. Bestämmelser om innebörden av dessa spärrar finns i 15-19 §§.

Ägarförändringar

[K40]10 §  Vid ägarförändringar som innebär att ett företag får det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag inträder en beloppsspärr och en koncernbidragsspärr.

[S2]Beloppsspärren inträder dock inte om det företag som får det bestämmande inflytandet ingick i samma koncern som underskottsföretaget redan före ägarförändringen.

[S3]Koncernbidragsspärren inträder dock inte om ägarförändringen bara berör företag som före ägarförändringen ingick i samma koncern som underskottsföretaget.

[K40]11 §  I andra fall än som avses i 10 § första stycket inträder en beloppsspärr vid ägarförändringar som innebär att det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag erhålls av

  1. en fysisk person,
  2. ett dödsbo,
  3. en annan utländsk juridisk person än ett utländskt bolag, eller
  4. ett svenskt handelsbolag i vilket en fysisk person eller en sådan person som anges i 2 eller 3 är delägare direkt eller genom ett eller flera svenska handelsbolag.

[S2]En fysisk person och närstående till honom räknas som en enda person. Som närstående räknas här, utöver vad som anges i 2 kap. 22 §, ett svenskt handelsbolag där den fysiska personen själv eller en närstående fysisk person är delägare. Vad som sägs om fysisk person i denna paragraf gäller inte dödsbo.

[K40]12 §  I andra fall än som avses i 10 § första stycket eller 11 § inträder en beloppsspärr vid ägarförändringar som innebär att, under en period av fem beskattningsår för ett underskotts- företag, sådana förvärvare som avses i 11 § dels var och en har förvärvat andelar med minst 5 procent av samtliga röster i underskottsföretaget, dels tillsammans har förvärvat andelar med mer än 50 procent av samtliga röster i underskotts- företaget. Bestämmelserna i 11 § andra stycket gäller också vid tillämpning av denna paragraf.

[S2]Som förvärv som gjorts av en sådan person som avses i första stycket räknas också förvärv som gjorts av

  1. ett företag i vilket personen - direkt eller genom förmedling av en annan juridisk person eller av ett svenskt handelsbolag som personen har ett bestämmande inflytande över - innehar andelar med minst 5 procent av röstetalet, eller
  2. en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag som ett sådant företag som avses i 1 har ett bestämmande inflytande över.

[S3]Vid tillämpning av denna paragraf gäller följande. Förvärv av andelar i förhållande till tidigare andelsinnehav genom emission med lika rätt för andelsägarna skall inte räknas in i antalet förvärvade andelar. Med förvärv av andel likställs avtal om rätt att förvärva andelar i ett företag och avtal om rätt att besluta i företagets angelägenheter.

[K40]13 §  Bestämmelserna i 11 § gäller inte vid sådana förändringar i det bestämmande inflytandet som uppkommer genom arv, testamente, bodelning eller ändrade familjeförhållanden. De gäller inte heller om den som fått det bestämmande inflytandet har haft ställning som företagsledare i underskottsföretaget under de två föregående beskattningsåren för detta företag.

[S2]Bestämmelserna i 12 § gäller inte vid sådana förändringar i ägandet som sker på grund av arv, testamente eller bodelning.

[K40]14 §  En koncernbidragsspärr inträder också vid ägarförändringar som innebär att ett underskottsföretag eller ett moderföretag till ett underskottsföretag får det bestämmande inflytandet över ett annat företag.

[S2]Koncernbidragsspärren inträder dock inte om ägarförändringen bara berör företag som före ägarförändringen ingick i samma koncern som underskottsföretaget.

  • RÅ 2008:69:Fråga om hur bestämmelserna om koncernbidragsspärr ska tolkas när ett underskottsföretag erhåller koncernbidrag både från företag som ingick i samma koncern före ägarförändringen och från företag som inte tillhörde koncernen före denna tidpunkt, i en situation då underskottsföretagets eget skattemässiga resultat för året är negativt. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2004:29:En norsk stiftelse, som är delvis undantagen från skattskyldighet i Norge men inte omfattas av bestämmelserna om undantag i 7 kap. inkomstskattelagen, har ansetts som ett utländskt bolag som motsvarar ett företag som avses i 35 kap. 2 § nämnda lag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Beloppsspärren

[K40]15 §  Beloppsspärren innebär att underskottsföretaget inte får dra av underskott som uppkommit före det beskattningsår då spärren inträder till den del underskotten överstiger 200 procent av utgiften för att förvärva

  1. det bestämmande inflytandet över underskottsföretaget i sådana fall som avses i 10 och 11 §§, eller
  2. andelar med mer än 50 procent av rösterna i underskottsföretaget i sådana fall som avses i 12 §.

[S2]Om förvärvet omfattar flera underskottsföretag i samma koncern, skall avdragsutrymmet fördelas på dessa efter deras andel av koncernens sammanlagda underskott.

  • HFD 2014:67:Vid tillämpning av beloppsspärren har utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet i ett underskottsföretag ansetts innefatta endast köpeskilling för de andelar som ger det bestämmande inflytandet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2007:58:En ägarförändring beträffande ett underskottsföretag som nyemitterat kapital aktualiserar bestämmelserna om begränsningar i rätten till avdrag för underskott. Fråga om beräkning av beloppsspärren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2016:16:Utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag enligt bestämmelserna om beloppsspärr har ansetts innefatta ersättning i form av andelar i det förvärvande företaget. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2019:40:Ovillkorade aktieägartillskott som har lämnats till ett underskottsföretag får inte räknas med i utgiften för för-värvet av det bestämmande inflytandet vid tillämpning av beloppsspärren. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K40]16 §  Utgiften enligt 15 § första stycket skall minskas med kapitaltillskott som har lämnats till underskottsföretaget före ägarförändringen men tidigast två beskattningsår före det beskattningsår då ägarförändringen skedde. Utgiften skall också minskas med kapitaltillskott som under samma tid har lämnats till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag som både före och efter ägarförändringen ingick i samma koncern som underskottsföretaget.

[S2]Första stycket gäller inte kapitaltillskott som har lämnats av en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag som både före och efter ägarförändringen ingick i samma koncern som underskottsföretaget.

  • RÅ 2007:58:En ägarförändring beträffande ett underskottsföretag som nyemitterat kapital aktualiserar bestämmelserna om begränsningar i rätten till avdrag för underskott. Fråga om beräkning av beloppsspärren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2016:1055 (Budgetpropositionen för 2017), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2009:1453 (Ändringar i reglerna om beskattning av underskottsföretag)

[K40]17 §  Regeringen får medge undantag från beloppsspärren om det finns anledning att anta att ägarförändringen har väsentlig betydelse från samhällsekonomisk synpunkt och att ägarförändringen annars inte skulle genomföras.

Koncernbidragsspärren

[K40]18 §  Koncernbidragsspärren innebär att underskottsföretaget inte får dra av underskott som uppkommit före det beskattningsår då spärren inträder, med högre belopp än beskattningsårets överskott beräknat utan hänsyn till avdragen för underskott och till sådana mottagna koncernbidrag som skall tas upp enligt 35 kap.

[S2]Om en del av underskotten inte får dras av på grund av beloppsspärren, gäller första stycket för den återstående delen.

[S3]Belopp som på grund av bestämmelsen i första stycket inte har kunnat dras av skall dras av det följande beskattningsåret, om det inte finns någon begränsning då. Koncernbidragsspärren gäller till och med femte beskattningsåret efter det beskattningsår då spärren inträdde. Lag (2000:1341).

  • RÅ 2008:69:Fråga om hur bestämmelserna om koncernbidragsspärr ska tolkas när ett underskottsföretag erhåller koncernbidrag både från företag som ingick i samma koncern före ägarförändringen och från företag som inte tillhörde koncernen före denna tidpunkt, i en situation då underskottsföretagets eget skattemässiga resultat för året är negativt. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner), 2018:1206 (Nya skatteregler för företagssektorn)

[K40]19 §  Koncernbidrag från företag som ingick i samma koncern som underskottsföretaget redan före ägarförändringen skall vid tillämpning av 18 § räknas med i överskottet. Koncernbidraget skall dock inte räknas med i överskottet om ett företag som inte tillhörde samma koncern före ägarförändringen genom fusion har gått upp i det företag som lämnar bidraget. Koncernbidraget skall inte heller räknas med till den del det motsvaras av koncernbidrag från något annat företag som inte ingick i samma koncern före ägarförändringen.

  • RÅ 2008:69:Fråga om hur bestämmelserna om koncernbidragsspärr ska tolkas när ett underskottsföretag erhåller koncernbidrag både från företag som ingick i samma koncern före ägarförändringen och från företag som inte tillhörde koncernen före denna tidpunkt, i en situation då underskottsföretagets eget skattemässiga resultat för året är negativt. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Begränsningar vid konkurs och ackord

[K40]20 §  Om den skattskyldige är eller har varit försatt i konkurs, får underskott som uppkommit före konkursen inte dras av.

[S2]Om konkursen läggs ned på grund av att borgenärerna har fått full betalning, skall avdrag göras för underskott som på grund av konkursen inte har kunnat dras av tidigare.

[K40]21 §  Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag som den skattskyldige är delägare i får ackord utan konkurs eller skuldsanering enligt skuldsaneringslagen (1994:334), skall avdrag för underskott minskas med ett belopp som motsvarar summan av de skulder i näringsverksamheten som fallit bort genom ackordet eller skuldsaneringen.

  • RÅ 2007:87:Ett aktiebolags underskott har begränsats sedan ett handelsbolag som aktiebolaget har del i fått ackord. Vid beräkning av kapitalvinst med anledning av att andelen avyttrats skall anskaffningsutgiften för andelen minskas med belopp som dragits av som aktiebolagets del av handelsbolagets underskott. Ackordet har inte ansetts böra påverka detta belopp. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2016:683 (Skuldsanering – bättre möjligheter för överskuldsatta att starta om på nytt), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Begränsningar efter överlåtelser av andelar i statliga kreditinstitut

[K40]22 §  Om staten äger samtliga andelar i ett sådant institut som avses i 3 § den upphävda lagen (1993:765) om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut, och om staten överlåter sådana andelar, får underskott som uppkommit hos institutet före det beskattningsår då överlåtelsen skedde inte dras av. Lag (2004:438).

Prop. 2003/04:99: Med hänsyn till den nya definitionen av kreditinstitut i 2 kap. 4 a § har i paragrafen uttrycket kreditinstitut ersatts med institut.

Ändrad: SFS 2004:438 (Följdändringar med anledning av nya regler för bank- och finansieringsrörelse samt inlåningsverksamhet)

Avdrag efter ombildningar

[K40]23 §  Vid ombildningar enligt 8 kap.sparbankslagen (1987:619) tar det övertagande bankaktiebolaget över den överlåtande sparbankens rätt att dra av underskott enligt detta kapitel.

[S2]Vid sådana ombildningar av ekonomiska föreningar till aktiebolag som avses i 42 kap. 20 § tar det aktiebolag vars aktier skiftas ut över den ekonomiska föreningens rätt att dra av underskott enligt detta kapitel. Lag (2000:1341).

Hänvisningar

[K40]24 §  I 14 kap.17 och 18 §§ finns bestämmelser om avdrag för underskott om ett aktiebolag eller en ekonomisk förening överlåter sin näringsverksamhet eller sina tillgångar till staten, en kommun eller till ett bolag som helt eller till övervägande del innehas direkt eller indirekt av staten eller en kommun.

[S2]I 37 kap.21-26 och 28 §§ och 38 kap. 17 § finns bestämmelser om behandlingen av avdrag för underskott vid kvalificerade fusioner och fissioner respektive vid verksamhetsavyttringar.

Prop. 2006/07:2: I paragrafen tas in en hänvisning till de nya bestämmelserna om avdrag för underskott vid verksamhetsavyttringar och partiella fissioner.

Ändrad: SFS 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet)

AVD. VI INKOMSTSLAGET KAPITAL

41 kap. Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget kapital

Kapitel 41 inleder den del av inkomstskattelagen som är ägnat åt inkomstslaget kapital.

För att en inkomst eller utgift ska beskattas i detta inkomstslag måste den skattskyldige vara en fysisk person eller ett dödsbo, inkomsten får inte vara aktuell för beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet och någon av förutsättningarna i 1 – 3 §§ måste vara uppfyllt. Om någon av de två första förutsättningarna brister ska beskattningen ske i inkomstslaget näringsverksamhet, brister tredje förutsättningen sker beskattningen i inkomstslaget tjänst.

1 - 3 §§ sätter ramarna för inkomstslaget kapital. Enligt 4 – 5 §§ ska vissa inkomster som typiskt sett ska beskattas som inkomst av kapital istället beskattas i inkomstslaget tjänst. 6- 7 §§ tar upp inkomster som byter karaktär och därmed inkomstslag 8 – 11 §§ tar upp beskattningstidpunkten 12 § beskriver berääkning av överskott

Översikt över kapitel om inkomstslaget kapital:

Kapitel 41
Grundläggande bestämmelser samt vad som ska tas upp i inkomstslaget kapital, sätter ramarna för inkomstslaget.
Kapitel 42
Vad som skall tas upp och dras av inom ramarna för ramarna av inkomstslaget.
Kapitel 43
Har upphört att gälla
Kapitel 44-55
Hur kapitalvinster och kapitalförluster vid försäljning och liknande ska hanteras.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Avgränsningen av inkomstslaget

[K41]1 §  Till inkomstslaget kapital räknas inkomster och utgifter

  • på grund av innehav av tillgångar och skulder, och
  • i form av kapitalvinster och kapitalförluster.

[S2]Till inkomstslaget kapital räknas inte inkomster och utgifter som räknas till inkomstslaget näringsverksamhet.

En inkomst (eller utgift) tas upp i detta inkomstslag då den uppfyller någon av strecksatserna och inte ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet. Man bör börja med att kontrollera om inkomsten ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet, och först efter att man konstaterat att den inte gör det, pröva förutsättningarna för kapital.

Inkomsten beskattas som inkomst av kapital om den skattskyldige t.ex. tillfälligt hyr ut sin båt, får utdelning på aktier, gör en vinst vid försäljning (se dock undantag i 52 kap. 2 §) eller har utgifter för ränta.

Paragrafens första strecksats, om inkomster och utgifter på grund av tillgångar och skulder, handlar om löpande avkastning, t.ex. ränteintäkter och -utgifter. Andra strecksatsen handlar istället om kapitalvinster och kapitalförluster, som behandlas närmare under 2 §.

Om inkomsten inte ska tas upp i näringsverksamhet men inte heller uppfyller förutsättningarna för att tas upp i inkomstslaget kapital ska den tas upp som inkomst av tjänst.

  • RÅ 2009:79:Ersättning från en hyresvärd till en bostadshyresgäst för att denne avstår från sin hyresrätt har ansetts skattepliktig. Inkomsttaxering 2006.
  • RÅ 2008:66:Ersättning vid försäljning av aktier har i visst fall beskattats som inkomst av tjänst. Inkomsttaxering 1999 och eftertaxering för 2000, 2002 och 2003 för inkomst samt skattetillägg. Ersättning enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.
  • RÅ 2002:80:Ersättning som utges vid överlåtelse av ett utgivningsbevis för en tidning från de fysiska personer som äger beviset till det av dem ägda bolaget där tidningsutgivningen bedrivs har ansetts skola beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2018:27:Ett avtal varigenom den nyttjanderätt som ingår i en bostadsrätt utvidgas till att avse även en garageplats har inte ansetts innebära att bostadsrätten ska anses avyttrad. Även fråga om förutsättningar för att meddela förhandsbesked.

[K41]2 §  Med kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget kapital avses

  • vinst och förlust vid avyttring av tillgångar,
  • kursvinst och kursförlust vid betalning av skulder i utländsk valuta, och
  • vinst och förlust på grund av förpliktelser enligt terminer, köp- eller säljoptioner och liknande avtal.

[S2]Som kapitalvinst behandlas också återfört avdrag för kapitalförlust vid konkurs enligt 44 kap. 34 § tredje stycket.

För att räknas som vinst eller förlust måste förändringen ha tagit sig ett konkret uttryck, och beskattas först då de realiseras. Det räcker inte att t.ex. en aktie har sjunkit i värde från att man köpte den, förlusten måste ha realiserats genom försäljning. Att vinsten eller förlusten har realiserats innebär inte att beskattning eller avdrag automatiskt får ske, det beror på andra faktorer. Realiseringen är däremot en förutsättning för att beskattning eller avdrag ska kunna bli aktuellt.

  • HFD 2015:24:Inlösen av kvalificerade andelar i en juridisk person med hemvist i annan stat än avtalsstaterna har ansetts utgöra avyttring vid tillämpning av artikel 13 § 4 i skatteavtalet med Schweiz. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2010:113:En anställd har förmånsbeskattats vid förvärv av aktier. I enlighet med de villkor som gäller måste han lämna tillbaka aktierna utan ersättning när han slutar sin anställning. Förlusten har hänförts till inkomstslaget kapital. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2008:46:En kapitalförlust vid avyttring av en regressfordran mot ett aktiebolag som upplösts efter konkurs har ansetts avdragsgill. Inkomsttaxering 2003.
  • HFD 2013:3:Fråga om beviskrav för rätt till avdrag för kapitalförlust. Inkomsttaxering 2009.
  • HFD 2018:27:Ett avtal varigenom den nyttjanderätt som ingår i en bostadsrätt utvidgas till att avse även en garageplats har inte ansetts innebära att bostadsrätten ska anses avyttrad. Även fråga om förutsättningar för att meddela förhandsbesked.

[K41]3 §  Till inkomstslaget kapital räknas också

  1. återfört avdrag för avsättning till ersättningsfond och särskilt tillägg i den omfattning som anges i 31 kap.21 och 22 §§,
  2. fördelningsbelopp vid räntefördelning i enlighet med bestämmelserna i 42 kap. 9 §,
  3. avdrag som motsvarar inkomst av ränteförmån i enlighet med bestämmelserna i 42 kap. 11 §,
  4. underskott av näringsverksamhet i den utsträckning som följer av 42 kap. 33 §, 45 kap. 32 § och 46 kap. 17 §,
  5. underskott av avslutad näringsverksamhet i den utsträckning som följer av 42 kap. 34 §,
  6. uppskovsavdrag, återfört uppskovsavdrag och särskilt tillägg enligt 47 kap., och
  7. premier för pensionsförsäkringar och inbetalningar på pensionssparkonton i den utsträckning som följer av 59 kap. 15 §. Lag (2000:1341).

Den uppräknade listan är sådant som inte är löpande kapitalavkastning eller kapitalvinst, men som trots det ändå ska tas upp i inkomstslaget kapital.

Prop. 2007/08:27: Paragrafen innehåller en uppräkning av företeelser som inte utgör löpande avkastning på kapital eller kapitalvinst men som ändå räknas till inkomstslaget kapital. I sjätte punkten läggs schablonintäkt enligt 47 kap. 11 b § till.

Prop. 2006/07:19: I paragrafen finns en uppräkning av företeelser som inte utgör löpande avkastning på kapital eller kapitalvinst men som ändå räknas till inkomstslaget kapital. Uppskovssystemet är alltjämt en del av inkomstslaget kapital. I sjätte punkten görs dock ändringar som betingas av att samtliga beräkningar enligt de nya uppskovsreglerna sker i nominella belopp och inte i kvotdelar som tidigare. Hänvisning måste därför ske till lagrum där kvotering av kapitalvinst sker i förekommande fall.

Prop. 2009/10:33: I paragrafen finns en uppräkning av företeelser som inte utgör löpande avkastning på kapital eller kapitalvinst men som ändå räknas till inkomstslaget kapital. I sjätte punkten stryks det särskilda tillägget i 47 kap.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2009:1409 (Beskattning av utomlands bosatta artister, m.fl.), 2006:1520 (Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad), 2013:771 (Investeraravdrag), 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner)

[K41]4 §  Utdelningar och kapitalvinster på delägarrätter i företag som är eller har varit fåmansföretag eller därmed likställt företag räknas enligt 57 kap. 2 § i viss utsträckning till inkomstslaget tjänst.

[S2]Kapitalvinster på andelar i svenska handelsbolag räknas enligt 50 kap. 7 § i viss utsträckning till inkomstslaget tjänst.

Det här är i praktiken inte självständig regel, utan är främst en påminnelse om att delar av inkomsten från fåmansföretag ska tas upp i inkomstslaget tjänst istället för kapital


[K41]5 §  Avyttring av sådana tillgångar som avses i 52 kap. räknas i de fall som anges i 10 kap. 1 § inte till inkomstslaget kapital utan till inkomstslaget tjänst.

Precis som 4 § är det här inte självständig regel, utan främst en påminnelse om att inkomster från hobby beskattas i inkomstslaget tjänst.

52 kap. behandlar bland annat försäljning av personliga tillgångar. Inkomst av dessa tas upp i inkomstslaget kapital till den del de överstiger 50 000 (52 kap. 2 §) och inte är inkomst av näringsverksamhet. Har däremot egendomen införskaffats för att behandlas av den skattskyldige eller vinsten främst beror på att denne tillverkat eller behandlat egendomen ska detta enligt 10 kap. istället tas upp som inkomst av tjänst.

En bilintresserad som självständigt men utan vinstsyfte köper en bil och modifierar den beskattas t.ex. inte för en eventuell vinst i kapital, utan i inkomstslaget tjänst.

Avskattning vid karaktärsbyte

[K41]6 §  Om det inträffar något som gör att ägaren av en tillgång, för det fall att han skulle avyttra den, inte längre skall beskattas för avyttringen i inkomstslaget kapital utan i inkomstslaget näringsverksamhet, skall tillgången anses ha avyttrats mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet (avskattning).

[S2]Om tillgångens marknadsvärde överstiger dess omkostnadsbelopp skall den - om den skattskyldige begär det - inte avskattas.

[S3]I 14 kap. 16 § finns bestämmelser om vilket anskaffningsvärde tillgången anses ha i inkomstslaget näringsverksamhet.

Privatbostadsfastighet som varit näringsfastighet

[K41]7 §  Om en näringsfastighet blir privatbostadsfastighet, skall ränteutgifter som avser fastigheten dras av i inkomstslaget kapital till den del de avser tid efter övergången. Har räntor som avser tid efter övergången betalats före övergången, behandlas de som om de betalats omedelbart efter övergången. Motsvarande gäller för ränteinkomster och hyresinkomster.

[S2]Första stycket tillämpas också om en näringsbostadsrätt blir privatbostadsrätt.

Beskattningstidpunkten

Huvudregler

[K41]8 §  Inkomster skall tas upp som intäkt det beskattningsår då de kan disponeras.

[S2]Sådana räntor på tillgodohavanden i kreditinstitut eller företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet och som tillgodoräknas insättaren per den 31 december anses disponibla den dagen. Lag (2004:438).

Kapitalinkomster behandlas enligt kontantprincipen. Inkomster ska tas upp till beskattning det år då de kan disponeras, även om de tjänats in detta eller tidigare år. En inkomst som uppstår men inte kan disponeras tas inte upp till beskattning förrän det år då den kan disponeras.

Med inkomst syftas enbart på löpande inkomster, för kapitalvinst vid försäljning och liknande, se kap. 44.


Prop. 2003/04:99: Se kommentaren till 13 kap. 7 §.

Prop. 2003/04:99 Övergångsbestämmelserna i lagen (2003:1102) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

  • RÅ 2009:68:Fråga om aktieägare i fåmansföretag ska beskattas för bortgiven rätt till aktieutdelning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2004:438 (Följdändringar med anledning av nya regler för bank- och finansieringsrörelse samt inlåningsverksamhet), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K41]9 §  Utgifter skall dras av som kostnad det beskattningsår då den skattskyldige betalar dem eller på något annat sätt har kostnaderna.

[S2]Förskottsräntor skall dras av som kostnad det beskattningsår då de betalas bara till den del de avser tid intill utgången av januari månad året efter beskattningsåret. Den återstående delen skall dras av som kostnad med lika belopp varje beskattningsår under resten av den tid som förskottsbetalningarna avser.

[S3]I 42 kap. 34 § finns bestämmelser om när sådana underskott som avses i 3 § 5 skall dras av.

Även utgifter behandlas enligt kontantprincipen. Med utgifter syftas enbart på löpande utgifter, för kapitalförlust vid försäljning och liknande, se kap. 44.


Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Kapitalvinster och kapitalförluster

[K41]10 §  Bestämmelserna i 8 och 9 §§ gäller inte kapitalvinster och kapitalförluster. För sådana vinster och förluster finns bestämmelser om beskattningstidpunkten i 44 kap.26-32 §§ och 54 kap. 5 §.

Räntekompensation

[K41]11 §  Räntekompensation som enligt 42 kap. 8 § behandlas som ränta skall dras av som kostnad det beskattningsår då räntan enligt skuldebrevet skall betalas. Om förvärvaren i sin tur avyttrar skuldebrevet innan räntan skall betalas, skall räntekompensationen dock dras av som kostnad redan det beskattningsår då denna avyttring skall tas upp som intäkt.

Resultatet

[K41]12 §  Överskott eller underskott skall beräknas genom att intäktsposterna minskas med kostnadsposterna.

[S2]För underskott som uppkommer vid beräkningen tillämpas bestämmelserna om skattereduktion i 65 kap.9 och 12 §§.

Kapitalinkomster och -utgifter delas inte upp i enheter beroende på källan. Istället minskas de totala intäkterna inom inkomstslaget med de totala kostnaderna. Överskott beskattas till 30%. I vissa undantagsfall undantas en del av överskottet från beskattningen. Uppstår underskott är det inte möjligt att spara till senare år. Däremot är det möjligt att minska skatten på inkomster från näringsverksamhet och tjänst genom att räkna av underskott av kapital enligt beloppsgränserna i 52 kap. 10 §.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2009:197 (Ett enklare system för skattereduktion för hushållsarbete)

42 kap. Vad som skall tas upp och dras av i inkomstslaget kapital

Kapitlet hanterar en rad specifika situationer och hur dessa ska beskattas, t.ex. i vilken utsträckning utdelning av privat pensionssparande beskattas (4 §). Kapitlet behandlar främst om löpande avkastning. För kapitalvinster och kapitalförluster se även kap. 44 – 55.

Vissa paragrafer tillämpas även i inkomstslaget näringsverksamhet, i de fallen är det angivet i kommentaren till respektive paragraf.

Införd: SFS 2011:1271 (Budgetpropositionen för 2012), 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner)
Ändrad: SFS 2013:569 (Förvaltare av alternativa investeringsfonder), 2018:722 (En ny lag om ekonomiska föreningar), 2016:683 (Skuldsanering – bättre möjligheter för överskuldsatta att starta om på nytt), 2015:775 (Budgetpropositionen för 2016), 1999:1230 (Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken), 2011:1271 (Budgetpropositionen för 2012), 1999:1230 (Inkomstskattelagen), 2016:115 (Modernisering av lagen om ekonomiska föreningar), 1999:1230 (Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande), 1999:1230 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2005:1142 (Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet), 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet), 2006:619 (Beskattning av europakooperativ), 2008:1322 (Beskattning av vinster på utländska premieobligationer, m.m.), 2005:1136 (Vissa skattefrågor med anledning av ny aktiebolagslag, m.m.), 2018:1162 (Återbetalning av medlemsinsatser i arbetskooperativ)

Huvudregler

[K42]1 §  Ränteinkomster, utdelningar, inkomster vid uthyrning av privatbostäder och alla andra inkomster på grund av innehav av tillgångar samt kapitalvinster skall tas upp som intäkt, om inte något annat anges i detta kapitel eller i 8 eller 43 kap.

[S2]Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster skall dras av som kostnad, om inte något annat anges i detta kapitel eller i 9 eller 60 kap. Ränteutgifter och kapitalförluster skall dras av även om de inte är sådana utgifter. Begränsat skattskyldiga får dock inte dra av ränteutgifter som inte är utgifter för att förvärva eller bibehålla inkomster.

Enligt huvudregeln är all löpande avkastning samt kapitalvinster skattepliktiga. I det här kapitlet listas vissa undantag, men undantag finns även i kap. 8 (generella undantag från skatteplikt som gäller alla inkomstslag) samt kap. 43(utdelningar och kapitalvinter på andelar i onoterade företag), samt eventuellt undantag enligt 3 §.

Beskattningen sker även om inkomsten består av annat än pengar. Det blir aktuellt framförallt då utdelning sker i form av nya aktier, optioner eller liknande. I de fallen tillämpas 61 kap., som handlar om värderingen av inkomster i annat än pengar.

Om utdelningen sker i form av aktier inom en koncern, se 16 – 16 a §§ angående eventuell skattefrihet (lex Asea).

Prop. 2008/09:182: Ändringen i tredje stycket innebär att utomlands bosatta artister m.fl. som väljer att bli beskattade enligt inkomstskattelagen, under vissa förutsättningar, ska kunna få rätt till avdrag för ränteutgifter. I tredje styckets första och tredje strecksats görs även en redaktionell ändring.

Prop. 2005/06:40: I bestämmelsen anges vad som skall tas upp som intäkt och vad som skall dras som kostnad i inkomstslaget kapital. Det hänvisas till att undantag kan gälla om det anges i vissa kapitel. Bestämmelsen i första stycket ändras bara genom att hänvisningen till 43 kap. tas bort.

3§ I paragrafen finns hänvisningar till andra kapitel i inkomstskattelagen beträffande bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster. ...

Prop. 2007/08:24: I andra stycket görs en hänvisning till att det i tredje stycket finns ett undantag från bestämmelsen om att begränsat skattskyldiga inte får dra av ränteutgifter som inte är utgifter för att förvärva eller bibehålla inkomster.

I ett nytt tredje stycke införs en bestämmelse om att begränsat skattskyldiga under vissa förutsättningar ska få dra av även sådana ränteutgifter som inte är utgifter för att förvärva eller bibehålla inkomster. En första förutsättning är att det är fråga ...

  • HFD 2013:6:Medlem i en bostadsrättsförening har inte medgetts avdrag för ränta som betalats till föreningen för lån som tagits för fullgörande av insatsskyldigheten. Inkomsttaxering 2009.
  • HFD 2013:43:Fråga om en företagsägare som bildar en stiftelse ska beskattas med anledning av den överföring av kapital som sker vid stiftelsebildningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2009:79:Ersättning från en hyresvärd till en bostadshyresgäst för att denne avstår från sin hyresrätt har ansetts skattepliktig. Inkomsttaxering 2006.
  • RÅ 2004:1:Ägare av två aktiebolag skall beskattas för utdelning när det ena bolaget för över egendom till underpris till det andra bolaget och förutsättningar för undantag från uttagsbeskattning inte föreligger. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2003:75:Att innehavare av A-aktier vid ändring av en bolagsordning, som innebär att rösträttsskillnaden mellan A- och B- aktier utjämnas, skulle kompenseras genom att vederlagsfritt erhålla teckningsoptioner har inte ansetts medföra några omedelbara beskattningskonsekvenser. Förhandsbesked angående inkomstskatt
  • RÅ 2002:92:En teckningsrätt, som löpt ut utan att utnyttjas för teckning av aktie, har ansetts avyttrad. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2003:48:Årlig avkastning på s.k. aktieobligationer har ansetts utgöra ränta till den del den beräknas efter en fast räntesats och annan inkomst på grund av innehav av tillgångar till den del den är beroende av förändringar av ett visst aktieindex. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2009:47:Fråga om skattemässiga konsekvenser vid återbetalning av villkorat aktieägartillskott (I och II). Inkomsttaxering 2000 och 2004.
  • RÅ 2002:78:I samband med ett aktiebyte har den som avyttrat kvalificerade aktier anställts hos den som förvärvat dessa, varvid avtalats att den anställde hade att utge skadestånd motsvarande värdet av en del av de vederlagsaktier som han erhållit, om han inom viss tid lämnade sin anställning. Avyttringen av vederlagsaktierna har skattemässigt bedömts som en partiell återgång av aktiebytet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2009:1060 (Beskattning av utomlands bosatta artister, m.fl.), 2007:1249 (Vissa personbeskattningsfrågor), 2005:1136 (Vissa skattefrågor med anledning av ny aktiebolagslag, m.m.)

Hänvisningar

[K42]2 §  I inkomstslaget kapital tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget näringsverksamhet om

Prop. 2006/07:2: Ändringen innebär att uppräkningen kompletteras med en ny strecksats med en hänvisning till bestämmelserna om fiktiv avräkning av och avdrag för skatt i 37 kap. 30 a §, 38 kap. 20 § och 38 a kap. 22 §.

Ändrad: SFS 2000:1355 (Inkomstskatteregler vid ändrad skattskyldighet till mervärdesskatt), 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet)

[K42]3 §  Bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster finns i 43 kap. 8 §, 44-54 kap. och 57 kap. 12 §.

[S2]Bestämmelser om insättningsgaranti och investerarskydd finns i 55 kap.

[S3]Bestämmelser om värdering av inkomster i annat än pengar finns i 61 kap.

Pensionsförsäkringar och pensionssparkonton

[K42]4 §  Utdelning, kapitalvinst och annan avkastning på tillgångar på sådant pensionssparkonto som avses i 1 kap. 2 § lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande skall inte tas upp. Utgifter och kapitalförluster som avser tillgångarna får inte dras av. I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns bestämmelser om avkastningsskatt på tillgångar på sådana konton.

[S2]Ränta på förfallna men inte utbetalda belopp från sådan pensionsförsäkring eller annan försäkring som avses i 9 § andra stycket lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel skall inte heller tas upp.

[K42]5 §  Premie för pensionsförsäkring och inbetalning på pensionssparkonto skall dras av i den omfattning som anges i 59 kap.

Prop. 2003/04:19: I paragrafen definieras vad som menas med ersättningsbostad. Bestämmelsen i andra stycket har lagts till som en femte punkt i första stycket. Genom ändringen framgår det att även en bostadsrätts karaktär skall bedömas vid tidpunkten för förvärvet.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Förvaltningsutgifter

[K42]6 §  Förvaltningsutgifter får dras av bara till den del kostnaderna under beskattningsåret sammanlagt överstiger 1 000 kronor.

Förvaltningsutgifterna räknas samman och dras av till den del de sammanlagt överstiger 1000kr under beskattningsåret.

Förvaltningsutgift ska inte behandlas ihop med förvaltningskostnad. Förvaltningskostnad är vanligen begreppet för avgifter för förvaltning av fonder. Det handlar om ett betydligt snävare begrepp än vad som syftas på i paragrafen.

Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska fortfarande dras av som kostnad enligt 1 §, denna paragraf innebär bara att de utgifter som innebär förvaltningsutgifter enbart får dras av till den del de överstiger 1000kr.

Som förvaltningsutgifter räknas utgift för bankfack för förvaring av värdehandlingar, depåavgift till bank, datorprogram och tidskrifter i samband med omfattande värdepappershandling m.m.

Som förvaltningsutgift räknas inte deklarationshjälp, avgift för bankgiro, bankgarantiavgift, courtage m.m.


Ändrad: SFS 2015:775 (Budgetpropositionen för 2016)

Belopp som behandlas som ränta

Ersättning när lån återbetalas i förtid

[K42]7 §  Om en låntagare vid förtida inlösen av lån betalar ersättning till långivaren för utebliven ränta, skall denna ersättning behandlas som ränta.

Prop. 2003/04:19: I första och sista stycket har datumen för bosättningskravet respektive tidsintervallet för utgifter för bl.a. nybyggnad, ändrats till den 2 maj.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Räntekompensation

[K42]8 §  Räntekompensation som förvärvaren av ett skuldebrev betalar till överlåtaren för upplupen men inte förfallen ränta behandlas som ränta.

[S2]Första stycket tillämpas också vid förvärv av marknadsnoterade andelar i en investeringsfond som bara innehåller svenska fordringsrätter. Lag (2004:66).

Prop. 2003/04:19: I paragrafen har tidpunkten för att uppfylla bosättningskravet i fråga om ersättningsbostaden ändrats till den 2 maj året efter avyttringsåret.

Ändrad: SFS 2013:569 (Förvaltare av alternativa investeringsfonder), 2004:66 (En ny lag om investeringsfonder)

Räntefördelningsbelopp

[K42]9 §  Fördelningsbelopp som vid räntefördelning skall dras av i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 33 kap., skall tas upp i inkomstslaget kapital. Fördelningsbelopp som skall tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet, skall dras av i inkomstslaget kapital.

Skatteverket förklarar räntefördelning i sina vanliga frågor


Prop. 2003/04:19: I andra stycket har datumet för bosättningskravet ändrats till den 2 maj.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser När det gäller uppskovsavdrag vid bostadsbyte tillämpas de nya bestämmelserna första gången vid 2004 års taxering. Det innebär att de nya reglerna kan tillämpas av den som avyttrar en ursprungsbostad under år 2003. Eftersom ersättningsbostaden får förvärvas tidigast året före det år då den skattskyldige avyttrar ursprungsbostaden kommer de nya reglerna att omfatta ...

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K42]10 §  Att tomträttsavgäld behandlas som ränteutgift framgår av 27 §.

[S2]Bestämmelser om i vilken utsträckning ersättningar i form av livränta och liknande utbetalningar för avyttrade tillgångar räknas som ränta finns i 44 kap.35 och 37-39 §§.

Ränteförmån

[K42]11 §  Ett belopp som motsvarar värdet enligt 61 kap.15-17 §§ av sådan ränteförmån som skall tas upp i inkomstslaget tjänst skall dras av i inkomstslaget kapital.

Paragrafen blir aktuell bland annat då en anställning medför förmån i form av billigare ränta. Det kommer leda till förmånsbeskattning i inkomstslaget tjänst, och samma belopp som förmånsbeskattas där ska dras av i inkomstslaget kapital.


Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Skattskyldighet för utdelning

[K42]12 §  Utdelning skall tas upp av den som har rätt till utdelningen när den kan disponeras.

Paragrafen handlar främst om utdelning som bolagsstämma beslutat om, men även s.k förtäckt utdelning.

Eftersom utdelningen ska tas upp av den som har rätt till den när den kan disponeras, är det viktigt att veta vid vilken tidpunkt det avgörs, se ABL 17 kap. 3 § 1 st. 2 och 3 p.

Att paragrafen även inkluderar förtäckt utdelning innebär att även den beskattas när den kan disponeras.

  • RÅ 2009:68:Fråga om aktieägare i fåmansföretag ska beskattas för bortgiven rätt till aktieutdelning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2018:11:Fråga om inkomstskatt respektive kupongskatt för utdelning från ett svenskt bolag efter det att ägaren till bolaget överfört aktierna till en trust. Förhandsbesked om inkomstskatt och kupongskatt.
  • RÅ 2004:1:Ägare av två aktiebolag skall beskattas för utdelning när det ena bolaget för över egendom till underpris till det andra bolaget och förutsättningar för undantag från uttagsbeskattning inte föreligger. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2006:45:Fråga om aktieägare skall beskattas för bortgiven rätt till aktieutdelning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Förvärv av rätt till utdelning eller ränta

[K42]13 §  Om rätt till enbart utdelning förvärvas genom köp, byte eller på liknande sätt, skall utdelningen, minskad med vad förvärvaren betalat för rätten, tas upp.

[S2]Om betalningen avser rätt till utdelning vid flera tillfällen, skall minskningen på grund av betalningen fördelas på dessa tillfällen. Fördelningen skall göras med hänsyn till den tid som rätten avser. Är ett fördelat belopp vid något tillfälle större än utdelningsintäkten, skall den överskjutande delen räknas av från närmast följande utdelning eller utdelningar. Om förvärvet avser rätt till utdelning under obestämd tid, skall minskningen fördelas på tio år, om det inte finns särskilda skäl till en annan fördelning.

[S3]Om den förvärvade rätten överlåts vidare, skall ersättningen, minskad med vad som betalats vid förvärvet, tas upp.

[S4]Denna paragraf tillämpas också vid förvärv av rätt till enbart ränta.

Vissa utdelningar och utskiftningar

Återbäring

[K42]14 §  Utdelning från ett aktiebolag eller en ekonomisk förening i förhållande till inköp eller försäljningar eller efter liknande grunder (återbäring) skall inte tas upp till den del den innebär att den skattskyldiges levnadskostnader minskar.

Vinstandelslån

[K42]15 §  Utnyttjandet av en företrädesrätt att teckna ett vinstandelslån skall inte medföra att värdet av rätten tas upp, om den som utnyttjar rätten fått den på grund av sitt innehav av andelar i det låntagande företaget.

Tillämpas även i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 24 kap. 2 §.

Prop. 2005/06:39: I paragrafen anges att utnyttjande av en företrädesrätt att teckna ett vinstandelslån inte skall tas upp under vissa förutsättningar. Ändringen medför att motsvarande skall gälla för ett kapitalandelslån.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2005:1142 (Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet)

Utdelning av andelar i dotterbolag

[K42]16 §  Utdelning från ett svenskt aktiebolag (moderbolaget) i form av andelar i ett dotterbolag skall inte tas upp om

  1. utdelningen lämnas i förhållande till innehavda aktier i moderbolaget,
  2. aktier i moderbolaget är marknadsnoterade,
  3. samtliga moderbolagets andelar i dotterbolaget delas ut,
  4. andelar i dotterbolaget efter utdelningen inte innehas av något företag som tillhör samma koncern som moderbolaget,
  5. dotterbolaget är ett svenskt aktiebolag eller ett utländskt bolag, och
  6. dotterbolagets näringsverksamhet till huvudsaklig del består av rörelse eller, direkt eller indirekt, innehav av andelar i sådana företag som till huvudsaklig del bedriver rörelse och i vilka dotterbolaget, direkt eller indirekt, innehar andelar med ett sammanlagt röstetal som motsvarar mer än hälften av röstetalet för samtliga andelar i företaget.

[S2]Första stycket gäller även om mottagaren av utdelningen inte äger aktierna i det utdelande bolaget.

[S3]I 48 kap. 8 § finns bestämmelser om anskaffningsutgiften på andelarna i moderbolaget och dotterbolaget. Lag (2001:1176).

Tillämpas även i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 24 kap. 2 §.

Prop. 2006/07:2: I ett nytt fjärde stycke införs en bestämmelse som innebär att lex ASEAbestämmelserna inte skall tillämpas om bestämmelsen i den nya 16 b § om partiella fissioner kan tillämpas. Förslaget behandlas i avsnitt 4.7.

  • RÅ 2008:44:Begränsningen av skattefriheten för utdelning enligt 42 kap. 16 och 16 a §§ inkomstskattelagen (Lex Asea) till att avse utdelning från företag hemmahörande i en EES-stat eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte har i princip ansetts strida mot friheten för kapitalrörelser enligt artikel 56 EG. Bestämmelsen har dock ansetts kunna rättfärdigas med hänsyn till behovet av en effektiv skattekontroll. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2001:359 (Ett reformerat studiestödssystem), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2001:1176 (Ändringar i de särskilda skattereglerna för vissa andelsägare i fåmansföretag m.m.), 2001:359 (Bidrag vid korttidsstudier och vissa andra studiestödsfrågor), 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet)

[K42]16 a §  Vid tillämpning av bestämmelserna om moderbolag i 16 § första stycket skall ett utländskt bolag som motsvarar ett svenskt aktiebolag behandlas som ett sådant om det utländska bolaget hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte. Lag (2000:1341).

  • RÅ 2008:44:Begränsningen av skattefriheten för utdelning enligt 42 kap. 16 och 16 a §§ inkomstskattelagen (Lex Asea) till att avse utdelning från företag hemmahörande i en EES-stat eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte har i princip ansetts strida mot friheten för kapitalrörelser enligt artikel 56 EG. Bestämmelsen har dock ansetts kunna rättfärdigas med hänsyn till behovet av en effektiv skattekontroll. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Införd: SFS 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner)
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Nedsättning av aktiekapitalet m.m.

[K42]17 §  Som utdelning behandlas utbetalningar till aktieägarna i samband med att ett svenskt aktiebolag sätter ned

  1. aktiekapitalet genom minskning av aktiernas nominella belopp,
  2. reservfonden, eller
  3. överkursfonden.

[S2]Utbetalningar från en utländsk juridisk person vid ett förfarande som motsvarar något av dem som nämns i första stycket skall också behandlas som utdelning.

Aktiebolag kan minska aktiekapitalet med eller utan indragning av aktier. Om aktierna inte dras in beskattas en eventuell utbetalning som utdelning enligt denna paragraf. I annat fall behandlas den utbetalning som motsvarar de indragna aktierna som kapitalvinst, och beskattas enligt reglerna i 48 kap.

Tillämpas även i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 24 kap. 2 §.

Prop. 2005/06:39: I paragrafen anges att vissa utbetalningar från aktiebolag till aktieägarna skall behandlas som utdelning. Ändringarna i rubriken och i första stycket innebär att det sker en anpassning till terminologin i den nya aktiebolagslagen (2005:551). Sålunda ersätts benämningen ”nedsättning” av aktiekapitalet m.m. med ”minskning”. Som en följd av att systemet med aktier med nominellt värde avskaffas, ersätts vidare ”genom minskning av aktiernas ...

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2005:1142 (Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet)

Utskiftning från ideella föreningar

[K42]18 §  Vad som, utöver inbetald insats, skiftas ut till en medlem i en ideell förening i samband med att föreningen upplöses eller när medlemmen utträder ur föreningen eller i liknande fall behandlas som utdelning.

Tillämpas även i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 24 kap. 2 §.

  • RÅ 2007:5:Medlem i en obegränsat skattskyldig ideell förening har inte beskattats för utdelning vid värdeöverföring till en annan sådan förening (I) eller till en begränsat skattskyldig stiftelse (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Utskiftning från ekonomiska föreningar

[K42]19 §  Vad som, utöver inbetald insats, skiftas ut till en medlem i en svensk ekonomisk förening i samband med att föreningen upplöses behandlas som utdelning, om det inte framgår något annat av 20 eller 21 §.

19- 21a §§ tillämpas även i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 24 kap. 2 §.

Prop. 2015/16:4: I paragrafen finns bestämmelser om hur ett belopp som en medlem erhåller från en ekonomisk förening ska behandlas i beskattningshänseende när beloppet överstiger den insats som medlemmen har betalat. Övervägandena finns i avsnitt 18.3.

Ändringen i paragrafen avser den situationen ...

  • RÅ 2004:76:Fråga om en ideell förening uppfyller fullföljdskravet i 7 kap. 10 § inkomstskattelagen genom att tillskjuta medel till en nybildad stiftelse inom samma intressesfär. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2010:75:När bostadsrättsförening förvärvat i föreningen upplåten bostadsrätt har köpeskillingen ansetts innefatta den i samband med upplåtelsen inbetalda insatsen. Vid föreningens upplösning har insatsen inte fått avräknas från utskiftat belopp. Inkomsttaxering 2006.
Ändrad: SFS 2016:115 (Modernisering av lagen om ekonomiska föreningar), 2018:1162 (Återbetalning av medlemsinsatser i arbetskooperativ)

[K42]20 §  Vid ombildning av en svensk ekonomisk förening till ett svenskt aktiebolag skall aktier i bolaget som skiftas ut till medlemmen inte behandlas som utdelning, om

  1. den utskiftande föreningen inte är ett sådant fåmansföretag som avses i 56 kap. 2 § eller 57 kap. 3 §,
  2. föreningen äger samtliga aktier i bolaget,
  3. samtliga aktier i bolaget skiftas ut, och
  4. värdet av vad medlemmarna får utöver aktierna inte överstiger fem procent av aktiernas nominella värde.

[S2]Vad som utöver aktierna skiftas ut till medlemmen skall i sin helhet behandlas som utdelning.

[S3]I 48 kap. 9 § finns bestämmelser om anskaffningsutgift för de utskiftade aktierna.

Paragrafen handlar om medlemmarnas eventuella beskattning i samband med ombildning av ekonomisk förening till aktiebolag. För företagsbeskattningen se 22-23 kap.

Prop. 2005/06:39: Som en följd av att systemet med aktier med nominellt värde avskaffas, ersätts i andra stycket orden ”nominella värde” med ”kvotvärde”. Frågan behandlas i avsnitt 4.3.1.

  • RÅ 2010:75:När bostadsrättsförening förvärvat i föreningen upplåten bostadsrätt har köpeskillingen ansetts innefatta den i samband med upplåtelsen inbetalda insatsen. Vid föreningens upplösning har insatsen inte fått avräknas från utskiftat belopp. Inkomsttaxering 2006.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2005:1142 (Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet)

[K42]20 a §  Vid tillämpning av bestämmelserna i 19 och 20 §§ skall ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som motsvarar en svensk ekonomisk förening behandlas som en sådan. Vid tillämpning av bestämmelserna i 20 § skall ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom EES och som motsvarar ett svenskt aktiebolag behandlas som ett sådant. Lag (2000:1341).

[K42]21 §  Vid sådana fusioner som avses i 12 kap.1 och 3 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar och i 10 kap.1 och 2 §§ lagen (1995:1570) om medlemsbanker skall andelar i den övertagande föreningen som skiftas ut till medlemmen inte behandlas som utdelning.

[S2]Vad som utöver andelarna skiftas ut till medlemmen skall i sin helhet behandlas som utdelning.

[S3]I 48 kap. 10 § finns bestämmelser om anskaffningsutgift för de utskiftade andelarna.

Prop. 2006/07:2: Paragrafen föreslås få en helt ny lydelse. Nuvarande bestämmelse föreslås slopad, se avsnitt 5.2. I paragrafens nya lydelse ges en undantagsregel till bestämmelsen i 19 §. Av 19 § framgår att vad som

tillskiftas en medlem utöver inbetald insats i samband med att en ekonomisk ...

Prop. 2005/06:36: Ändringen innebär att de andelar som tilldelas medlemmarna i en ekonomisk förening, som genom fusion deltar i bildandet av ett europakooperativ, inte skall behandlas som utdelning.

  • RÅ 2010:75:När bostadsrättsförening förvärvat i föreningen upplåten bostadsrätt har köpeskillingen ansetts innefatta den i samband med upplåtelsen inbetalda insatsen. Vid föreningens upplösning har insatsen inte fått avräknas från utskiftat belopp. Inkomsttaxering 2006.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet), 2006:619 (Beskattning av europakooperativ)

Insatsemission i ekonomiska föreningar

[K42]21 a §  Belopp som överförs till medlemsinsatserna vid insatsemission enligt lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar skall inte behandlas som utdelning. Lag (2003:1075).

Prop. 2005/06:36: Genom tillägget i paragrafen skall inte heller fondemissioner enligt SCEförordningen behandlas som utdelning. Ett kompletterande tillägg görs även för insatsemissioner enligt lagen (1995:1570) om medlemsbanker.

Bilaga 24.1 Ändringen innebär endast att benämningen europakooperativ används även i denna bestämmelse för föreningar bildade enligt SCEförordningen.

Bilaga 37.1 I bilagan görs tillägg ...

Införd: SFS 2003:1075 (Avdrag för utdelning på insatsemissioner)
Ändrad: SFS 2018:722 (En ny lag om ekonomiska föreningar), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2006:619 (Beskattning av europakooperativ)

Utdelning från vissa utländska juridiska personer

[K42]22 §  Utdelning från i utlandet delägarbeskattade juridiska personer och utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster skall inte tas upp till den del delägaren har beskattats för sin del av den utländska juridiska personens inkomst enligt 5 kap. 2 a § eller 39 a kap. 13 §. Lag (2003:1086).

Tillämpas även i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 24 kap. 2 §.

Prop. 2003/04:10: Ändringen, som inte fanns med i lagrådsremissen, är en konsekvens av att CFC-reglerna flyttats till 39 a kap. och reglerna om i utlandet delägarbeskattade juridiska personer till 5 kap.

Ändringarna i övergångsbestämmelserna till lagen (2003:224) om ändringar i inkomstskattelagen (1999:1229)

Ändringarna i punkterna 3, 4, 12 och ...

Prop. 2017/18:296: I paragrafen finns bestämmelser om undanröjande av dubbelbeskattning vid utdelning från ett CFC-bolag.

Genom det nya andra stycket förtydligas att inkomst som delägaren har tagit upp enligt 39 a kap. 13 § bara ska beaktas i den utsträckning delägaren inte tidigare har tillgodogjort sig denna inkomst genom att räkna av den vid en tidigare utdelning på, eller avyttring av, andelar i CFCbolaget enligt förevarande paragraf respektive 48 kap. 6 c §.

Övervägandena ...

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2003:1086 (Ändrade regler för cfc-beskattning), 2018:1752 (Genomförande av CFC-regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden)

Utdelning och utskiftning från utländska dödsbon

[K42]23 §  Vad som delas eller skiftas ut till obegränsat skattskyldiga skall tas upp, om utdelningen eller utskiftningen avser inkomst i ett dödsbo efter någon som var begränsat skattskyldig vid dödsfallet. Detta gäller dock inte till den del dödsboet är skattskyldigt i Sverige för inkomsten.

Skattetillgodohavanden

[K42]24 §  Utbetalning genom en utländsk stats försorg inom ramen för ett system för nedsättning av skatten på utdelad bolagsvinst (skattetillgodohavande) behandlas som utdelning.

[S2]Skattetillgodohavanden skall tas upp som intäkt samma beskattningsår som den utdelning på vilken skattetillgodohavandet är grundat.

Tillämpas även i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 24 kap. 2 §.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Lotterier

[K42]25 §  Vinst i ett utländskt lotteri eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer skall tas upp om vinsten överstiger 100 kronor.

[S2]Detta gäller dock inte vinst i utländska lotterier som avses i 1 § andra stycket lagen (1991:1482) om lotteriskatt.

[S3]Utgifter för att delta i svenska och utländska lotterier får inte dras av. Lag (2003:349).

Enligt 8 kap. 3 § är vinster skattefria om lotteriet anordnats inom EES. Är lotteriet anordnat utanför EES-området ska vinsten beskattas enligt denna paragraf.

Det kan vara svårt att avgöra var lotteriet är anordnat, speciellt om det är internetbaserat. Att den tekniska utrustningen befinner sig i ett visst land behöver inte innebära att det anses anordnat i det landet, utan det handlar snarare om en sammantagen bedömning av var den huvudsakliga verksamheten bedrivs.

Tillämpas även i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 24 kap. 2 §.

  • HFD 2015:26:Fråga om beskattning av vinster på pokerspel som anordnas utanför EES.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2003:349 (Vissa frågor inom spelområdet m.m.), 2008:1322 (Beskattning av vinster på utländska premieobligationer, m.m.), 2018:1143 (En omreglerad spelmarknad)

Bostäder

Statliga räntebidrag

[K42]26 §  Statligt räntebidrag för bostadsändamål skall tas upp. Återbetalas bidraget, skall det återbetalade beloppet dras av.

Räntebidrag ska därmed inte räknas bort från räntekostnaderna. Både räntekostnader och räntebidrag tas upp i helhet.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Tomträttsavgälder

[K42]27 §  Tomträttsavgälder behandlas som ränteutgifter.

Utdelning från privatbostadsföretag

[K42]28 §  Sådan förmån av att få utnyttja en fastighet som den skattskyldige har i egenskap av delägare i ett privatbostadsföretag skall inte tas upp. Annan utdelning från ett sådant företag skall tas upp till den del den överstiger andra avgifter och inbetalningar till företaget under beskattningsåret än kapitaltillskott.

[S2]Första stycket gäller också förmåner från en motsvarande utländsk juridisk person.

Prop. 2015/16:4: Av paragrafen framgår att utbetalningar från ett privatbostadsföretag till delägare kan ses som skattepliktig utdelning om de inte bara är återbetalning av avgifter eller återbetalning av insats som tidigare betalats in till föreningen. Detta ska dock inte gälla för sådan utdelning från en kooperativ hyresrättsförening som lämnas till en medlem när han utträder ur föreningen (jfr 42 kap. 19 §), vilket anges i första styckets nya tredje mening. En sådan utdelning ska i sin helhet tas upp ...

  • HFD 2013:6:Medlem i en bostadsrättsförening har inte medgetts avdrag för ränta som betalats till föreningen för lån som tagits för fullgörande av insatsskyldigheten. Inkomsttaxering 2009.
Ändrad: SFS 2016:115 (Modernisering av lagen om ekonomiska föreningar), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Inkomster i samfällighet

[K42]29 §  Om en privatbostadsfastighet har del i en annan svensk samfällighet än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket, skall den del av fastighetens andel av samfällighetens inkomster som är avkastning av kapital och som överstiger 600 kronor tas upp.

[S2]För fastighetens andel av samfällighetens statliga räntebidrag och tomträttsavgälder gäller bestämmelserna i 26 och 27 §§.

[S3]I fråga om fastighetens andel i samfällighetens kapitalvinster och kapitalförluster tillämpas vad som skulle ha gällt för fastighetsägaren vid en avyttring. Lag (2003:1206).

Uthyrning

[K42]30 §  Ersättningar när en privatbostadsfastighet eller en privatbostad upplåts samt ersättningar när produkter från sådana fastigheter eller bostäder avyttras skall tas upp. Detsamma gäller ersättningar när en bostad som innehas med hyresrätt upplåts.

[S2]Utgifterna för upplåtelsen eller produkterna får inte dras av. I stället skall avdrag göras med 4 000 kronor per år för varje privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet. Om ersättningen avser upplåtelse, skall ytterligare avdrag göras hos upplåtaren enligt bestämmelserna i 31 §. Avdraget får inte i något fall vara högre än intäkten.

[K42]31 §  När en privatbostadsfastighet upplåts, skall ett belopp som motsvarar 20 procent av intäkten av upplåtelsen dras av.

[S2]När en bostad som innehas med hyresrätt upplåts, skall den del av upplåtarens hyra som avser den upplåtna delen dras av.

[S3]När en bostad som innehas med bostadsrätt eller liknande besittningsrätt upplåts, skall den del av innehavarens avgift eller hyra som avser den upplåtna delen dras av. I avgiften skall inte räknas in kapitaltillskott som innehavaren gjort till företaget eller bolaget. Andra inbetalningar skall räknas in i avgiften bara till den del de överstiger sådan utdelning som innehavaren har fått på annat sätt än i förhållande till sina andelar i företaget.

[K42]32 §  Bestämmelserna i 30 § andra stycket och 31 § gäller inte i fråga om upplåtelser som sker till

  1. ett svenskt handelsbolag av en delägare i handelsbolaget eller av en närstående till delägaren,
  2. den skattskyldiges arbetsgivare eller en arbetsgivare till någon som är närstående till den skattskyldige, eller
  3. någon som kan anses ingå i samma intressegemenskap som en sådan arbetsgivare som avses i 2.

[S2]Vid sådana upplåtelser som avses i första stycket skall skäligt avdrag göras för den skattskyldiges utgifter för upplåtelsen.

Avdrag för underskott som uppkommit i en näringsverksamhet

Underskott av andelshus

[K42]33 §  Underskott som uppkommit i en näringsverksamhet får dras av med 70 procent till den del

  1. underskottet avser en sådan bostad i ett andelshus som skulle ha varit den skattskyldiges privatbostad om han innehaft den med bostadsrätt, och
  2. underskottet inte dras av enligt 45 kap. 32 §, 46 kap. 17 § eller 62 kap.2-4 §§.

[S2]I fråga om avdraget tillämpas också bestämmelserna om begränsningar vid konkurs, ackord och skuldsanering i 40 kap.20 och 21 §§.

[S3]Om ett underskott har dragits av enligt första stycket, får avdrag inte göras enligt 40 kap. 2 §.

Underskott av avslutad näringsverksamhet

[K42]34 §  Underskott av näringsverksamhet det beskattningsår då en enskild näringsidkare upphör att bedriva näringsverksamheten skall dras av med 70 procent.

[S2]Underskottet skall dock inte dras av om det avser självständigt bedriven näringsverksamhet utomlands. Det skall inte heller dras av till den del underskottet

  • dragits av enligt 45 kap. 32 §, 46 kap. 17 § eller 62 kap.2- 4 §§ eller legat till grund för avdrag enligt 33 §, eller
  • skulle ha fallit bort om tillgångar eller tjänster som har tagits ut ur näringsverksamheten hade uttagsbeskattats.

[S3]Underskottet skall dras av det följande beskattningsåret eller, om den skattskyldige begär det, fördelas på det året och de två därefter följande beskattningsåren.

[S4]Bestämmelserna om begränsningar vid konkurs, ackord och skuldsanering i 40 kap.20 och 21 §§ tillämpas också på sådant underskott.

43 kap. Utdelning och kapitalvinst på andelar i onoterade företag

Tillämpningsområde

[K43]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om att utdelningar och kapitalvinster på andelar i viss utsträckning inte skall tas upp.

[S2]Bestämmelserna gäller utdelningar och kapitalvinster på

  • aktier i svenska aktiebolag,
  • andelar i svenska ekonomiska föreningar som inte är kooperativa, och
  • andelar i utländska juridiska personer, om inkomstbeskattningen av den utländska juridiska personen är jämförlig med inkomstbeskattningen enligt denna lag av ett svenskt företag med motsvarande inkomster.

[K43]2 §  Bestämmelserna tillämpas inte på utdelning från ett företag, om

  1. företaget är marknadsnoterat,
  2. företaget under det räkenskapsår som beslutet om utdelning avser eller under något av de fyra föregående räkenskapsåren, direkt eller genom dotterföretag, ägt aktier med en röst- eller kapitalandel på tio procent eller mer i ett svenskt marknadsnoterat aktiebolag eller en marknadsnoterad utländsk juridisk person, eller
  3. företaget är ett privatbostadsföretag.

[S2]Ett företag anses marknadsnoterat om någon andel i företaget är marknadsnoterad. I fråga om marknadsnoterade företag finns bestämmelser i 9 och 10 §§. Lag (2003:224).

Utdelning

[K43]3 §  Utdelning skall tas upp bara till den del den överstiger ett lättnadsbelopp. Detta är summan av

  1. underlaget för lättnadsbelopp multiplicerat med 70 procent av statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret, och
  2. sparat lättnadsutrymme.

[K43]4 §  Underlaget för lättnadsbelopp är summan av

  1. det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om andelen hade avyttrats vid tidpunkten för utdelningen,
  2. sparat lättnadsutrymme, och
  3. löneunderlag enligt 12-16 §§.

[S2]I 17 och 18 §§ finns bestämmelser om att omkostnadsbeloppet för en andel i vissa fall beräknas efter uppräkning eller på grundval av ett kapitalunderlag.

[S3]När det gäller kvalificerade andelar tillämpas också de begränsningar som följer av 15 och 16 §§.

Prop. 2012/13:134: I första stycket anges att ett företag av mindre storlek är ett företag där medelantalet anställda och delägare som under betalningsåret har arbetat i företaget är lägre än 50 (första punkten) och vars nettoomsättning under betalningsåret eller balansomslutning för samma år uppgår till högst 80 miljoner kronor (andra punkten). Villkoren överensstämmer med kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (2003/361/EG)10. ...

  • RÅ 2004:134:Vid tillämpning av reglerna om underlag för lättnadsbelopp och gränsbelopp får omkostnadsbeloppet inte bestämmas enligt schablonmetoden i 48 kap. 15 § inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

[K43]5 §  Det beskattningsår en andel förvärvas skall inte något lättnadsbelopp beräknas för förvärvaren om företaget tidigare under året lämnat utdelning.

Sparat lättnadsutrymme

[K43]6 §  Om utdelningen understiger lättnadsbeloppet, skall skillnaden (sparat lättnadsutrymme) föras vidare till nästa beskattningsår.

[S2]Lämnar företaget inte någon utdelning, skall hela lättnadsbeloppet, beräknat vid beskattningsårets utgång, föras vidare till nästa beskattningsår. Vid prövning av om förutsättningarna i 2 § första stycket är uppfyllda skall, i stället för vad som sägs där om räkenskapsår som beslutet om utdelningen avser, gälla det räkenskapsår som har avslutats närmast före ingången av den skattskyldiges beskattningsår.

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K43]7 §  Om en andel övergår till en ny ägare genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, tar förvärvaren över den tidigare ägarens sparade lättnadsutrymme.

[S2]Bestämmelser om att sparat lättnadsutrymme skall fördelas på mottagna andelar vid andelsbyten med framskjuten beskattning finns i 48 a kap. 10 §. Lag (2004:1040).

Prop. 2003/04:33: I ett nytt andra stycke görs en hänvisning till bestämmelserna i 48 a kap. 10 § om att sparat lättnadsutrymme som är hänförligt till avyttrade andelar skall fördelas på mottagna andelar vid andelsbyten med framskjuten beskattning.

Prop. 2012/13:134: I första stycket anges att ett företag som ingår i en koncern ska beräkna värdena med hänsyn till samtliga företag inom koncernen. Det innebär att till företagets uppgifter om medelantalet anställda och delägare som arbetat i företaget, nettoomsättning och balansomslutning ska även läggas 100 procent av motsvarande värden från företag som ingår i koncernen. Exempel på tillämpningen finns i avsnitt 4.2.3 (exempel ...

Ändrad: SFS 2004:1040 (Avdrag för utdelning på insatsemissioner)

Kapitalvinst

[K43]8 §  Av en kapitalvinst på en andel skall bara ett belopp som överstiger det sparade lättnadsutrymmet tas upp som intäkt.

[S2]Första stycket gäller inte om kapitalvinsten skall tas upp som överskott av passiv näringsverksamhet enligt 49 a kap.Lag (2002:536).

Prop. 2001/02:165: I det nya andra stycket anges att bestämmelserna om viss skattefrihet för utdelningar och kapitalvinster på onoterade aktier, de s.k. lättnadsreglerna, inte skall tillämpas om kapitalvinsten skall tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet med stöd av skalbolagsreglerna.

Ändrad: SFS 2002:536 (Skatteregler mot handel med skalbolag)

Verkan av en marknadsnotering

[K43]9 §  Om ett företag marknadsnoteras tillämpas 1-8 §§, utom 2 § första stycket 1, på utdelning och kapitalvinst på andelar i företaget till och med det tionde kalenderåret efter det år företaget noterades. Sparat lättnadsutrymme vid utgången av det tionde året skall läggas till anskaffningsutgiften för andelen.

[S2]Första stycket gäller bara

  1. andelar som getts ut före tidpunkten för noteringen eller den tidigare tidpunkt då företaget inför en marknadsintroduktion offentligt eller på något annat sätt riktat en inbjudan till en vidare krets att förvärva andelar i företaget och som inte därefter har övergått till en ny ägare genom köp, byte eller på liknande sätt, och
  2. andelar som förvärvats med stöd av andelar som avses i 1 och inte efter förvärvet har övergått till en ny ägare genom köp, byte eller på liknande sätt.

[K43]10 §  Bestämmelserna i 9 § första stycket gäller inte i fråga om andelar i

  1. investmentföretag,
  2. företag som någon gång under de senaste fem åren före tidpunkten för marknadsnoteringen tidigare varit marknadsnoterat, eller
  3. företag som någon gång under de senaste fem åren före tidpunkten för marknadsnoteringen varit dotterföretag till ett marknadsnoterat företag.

Prop. 2012/13:134: I första stycket första punkten anges att investeraravdrag får göras av en fysisk person som förvärvar andelar i ett företag av mindre storlek om villkoren i 12–19 §§ är uppfyllda. Förvärvaren ska enligt andra punkten vara skattskyldig i Sverige för kapitalvinst på andelarna. Det innebär att den skattskyldige ska vara skattskyldig för en eventuell kapitalvinst om andelarna skulle avyttras vid avdragstillfället. Med skattskyldig avses såväl obegränsat som begränsat skattskyldiga personer. ...

11 § Har upphävts genom lag (2002:1143).

Löneunderlag

[K43]12 §  Löneunderlaget skall beräknas på grundval av ersättning som ingår i underlaget för beräkning av avgifter enligt 2 kap.socialavgiftslagen (2000:980) eller skatt enligt 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster och som under året före beskattningsåret har lämnats till arbetstagarna i företaget och i dess dotterföretag.

[S2]Om ersättningen avser arbetstagare i ett dotterföretag som inte är helägt, skall så stor del av ersättningen räknas med som motsvarar moderföretagets andel av det sammanlagda antalet andelar i dotterföretaget. Lag (2001:1176).

  • RÅ 2007:59:Det har inte ansetts oförenligt med EG-fördraget att i enlighet med bestämmelserna om löneunderlag i 43 kap. inkomstskattelagen bortse från sådana ersättningar till anställda vid ett svenskt fåmansbolags filial i tredje land som inte ligger till grund för svenska arbetsgivaravgifter eller löneskatt. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2004:80:Vid beräkning av inkomst från fåmansbolag på grundval av löneunderlag i dotterbolag har fördelning av löneunderlaget ansetts kunna ske mellan ägare av två moderbolag till dotterbolaget. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2001:1176 (Ändringar i de särskilda skattereglerna för vissa andelsägare i fåmansföretag m.m.), 2000:997 (Ny socialavgiftslag)

[K43]13 §  Vid beräkningen av löneunderlaget skall följande ersättningar inte räknas med:

  1. ersättningar som täcks av statliga bidrag för lönekostnader, och
  2. ersättningar till arbetstagare som har kvalificerade andelar som getts ut av företaget eller av ett annat företag inom samma koncern.

[K43]14 §  Löneunderlaget är den del av den sammanlagda ersättningen som överstiger ett belopp som motsvarar tio gånger det prisbasbelopp enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde året före beskattningsåret. Löneunderlaget fördelas med lika belopp på andelar i företaget.

[K43]15 §  Om andelsägaren året före beskattningsåret varit verksam i betydande omfattning i företaget eller i dess dotterföretag, skall löneunderlag beräknas bara om andelsägaren för nämnda år har fått ersättning från företagen som ingår i underlaget för beräkning av avgifter enligt 2 kap.socialavgiftslagen (2000:980) eller skatt enligt 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster med belopp som sammanlagt inte understiger det lägsta av

  • 120 procent av den högsta löneunderlagsgrundande ersättningen samma år till en arbetstagare, och
  • tio prisbasbelopp för året före beskattningsåret. Lag (2000:997).

[K43]16 §  För en andelsägare som avses i 15 § får löneunderlaget inte överstiga ett belopp som motsvarar 50 gånger den ersättning som andelsägaren för året före beskattningsåret fått från företaget eller dess dotterföretag och som ingår i underlaget för beräkning av avgifter enligt 2 kap.socialavgiftslagen (2000:980) eller skatt enligt 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Begränsningen gäller för andelsägarens sammanlagda innehav av andelar i företaget. Lag (2000:997).

  • RÅ 2003:59:Fråga om tillämpningen av takregeln i 43 kap. 16 § inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2000:997 (Ny socialavgiftslag)

Andelar förvärvade före år 1990

[K43]17 §  Anskaffningsutgiften för andelar som har förvärvats före år 1990 skall vid beräkning av omkostnadsbeloppet enligt 4 § räknas upp med hänsyn till förändringarna i det allmänna prisläget från och med förvärvsåret, dock tidigast från och med år 1970, till år 1990. Motsvarande gäller för ovillkorliga kapitaltillskott som gjorts före år 1990.

[S2]Bestämmelserna i första stycket gäller inte om omkostnadsbeloppet beräknas med tillämpning av 18 §.

Prop. 2012/13:134: Paragrafen innehåller bestämmelser om att investeraravdrag inte får göras vid tillskott till ett företag som är i ekonomiska svårigheter.

Andelar förvärvade före år 1992

Beräkning av omkostnadsbeloppet

[K43]18 §  Som anskaffningsutgift för andelar som har förvärvats före år 1992 får vid beräkning av omkostnadsbeloppet enligt 4 § första stycket 1 tas upp det justerade kapitalunderlaget i företaget enligt 19-27 §§ fördelat med lika belopp på andelarna i företaget. Hänsyn får inte tas till ovillkorliga kapitaltillskott som gjorts före utgången av det beskattningsår som avses i 19 §.

[S2]Som förutsättning för tillämpning av första stycket gäller att denna beräkning används för samtliga andelar i företaget som andelsägaren förvärvat före år 1992.

[S3]Vad som sägs i första stycket gäller inte i fråga om andelar i utländska juridiska personer.

Prop. 2012/13:134: I första stycket anges att investeraravdrag inte får göras om den skattskyldige eller någon närstående till honom under betalningsåret eller något av de två beskattningsåren närmast före betalningsåret har fått en eller flera värdeöverföringar från det företag i vilket andelar har förvärvats eller ett annat företag i samma koncern och värdeöverföringen eller värdeöverföringarna tillsammans överstiger jämförelsebeloppet. Vad som avses med värdeöverföring framgår av 5 §. Hur jämförelsebeloppet ...

Beräkning av kapitalunderlaget

[K43]19 §  Kapitalunderlaget är skillnaden mellan värdet på tillgångarna och skulderna i företaget vid utgången av det beskattningsår för vilket taxering skedde år 1993. Om företaget inte taxerades då, är kapitalunderlaget motsvarande skillnad det beskattningsår för vilket taxering skedde år 1992.

Prop. 2012/13:134: I första stycket räknas det upp tre situationer när investeraravdrag inte får göras. Vad som avses är om det företag i vilket andelar har förvärvats under betalningsåret eller de två beskattningsåren närmast före betalningsåret har genomfört vissa transaktioner. Med beskattningsår avses den skattskyldiges beskattningsår.

[K43]20 §  Tillgångarna skall tas upp till det skattemässiga värdet, om inte annat följer av andra stycket eller av 21 eller 22 §.

[S2]Sådana andelar i svenska handelsbolag som är kapitaltillgångar tas upp till den justerade anskaffningsutgiften enligt 50 kap.

Prop. 2012/13:134: I första stycket anges att underlaget för investeraravdrag utgörs av den skattskyldiges betalning för andelarna i företaget. Därmed avses förvärvspriset exklusive andra direkta utgifter i samband med förvärvet, t.ex. provision, advokatkostnader eller courtage.

[K43]21 §  Andelar i andra svenska dotterföretag än handelsbolag skall tas upp till ett värde som motsvarar kapitalunderlaget i dotterföretaget. Om dotterföretaget inte var helägt, skall så stor del av detta värde tas upp som motsvarar moderföretagets andel av antalet andelar i dotterföretaget.

[K43]22 §  Fastigheter i Sverige som var kapitaltillgångar och som har förvärvats före utgången av år 1990 får i stället anses förvärvade den 1 januari 1991. I sådant fall skall hänsyn inte tas till utgifter och avdrag före år 1991, utöver vad som anges i andra stycket.

[S2]Vid tillämpning av första stycket skall anskaffningsutgiften anses motsvara den i det följande angivna delen av fastighetens taxeringsvärde för år 1991 minskad med värdeminskningsavdrag vid 1982-1991 års taxeringar, till den del avdraget per år uppgått till minst 10 procent av denna del av taxeringsvärdet. Den del av taxeringsvärdet som skall användas är för

  1. småhusenheter 70 procent,
  2. hyreshusenheter 60 procent,
  3. industrienheter 75 procent, och
  4. lantbruksenheter 100 procent.

[S3]Om marknadsvärdet på byggnader, mark och markanläggningar som anses förvärvade den 1 januari 1991 vid beskattningsårets utgång understeg 75 procent av anskaffningsutgiften enligt andra stycket, skall denna utgift justeras i skälig mån.

[S4]Vad som sägs om värdeminskningsavdrag gäller också liknande avdrag såsom skogsavdrag och avdrag för substansminskning samt sådana belopp med vilka ersättningsfonder och liknande fonder tagits i anspråk.

Prop. 2012/13:134: Paragrafen innehåller bestämmelser om återföring av investeraravdrag vid avyttring av andelarna i företaget.

[K43]23 §  Som skuld räknas 28 procent av

  1. en avsättning till skatteutjämningsreserv enligt den upphävda lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv,
  2. sådant uppskovsbelopp som avses i den upphävda lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver till den del det vid beskattningsårets utgång inte hade återförts, och
  3. avsättningar till ersättningsfonder och liknande fonder.

[S2]Avsättningar för framtida utgifter räknas som skuld till den del avdrag gjordes vid beskattningen.

Justering av kapitalunderlaget

[K43]24 §  Om företaget gjorde avsättning till skatteutjämningsreserv vid 1994 års taxering, får 28 procent av det belopp som enligt lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjämningsreserv minst skall återföras vid 1995-2002 års taxeringar tas upp som skuld i stället för vad som anges i 23 § första stycket 1. Om avdraget för avsättning är lägre än det avdrag som avses i nämnda bestämmelse, skall kapitalunderlaget minskas med 28 procent av skillnaden.

Prop. 2012/13:134: Paragrafen innehåller bestämmelser om i vilken turordning investeraravdrag ska återföras när den skattskyldige har flera investeraravdrag hänförliga till sitt andelsinnehav i företaget. I sådana fall ska avdragen återföras i den tidsordning som den skattskyldige fått dem, dvs. det avdrag den skattskyldige har fått först ska återföras först.

[K43]25 §  Kapitalunderlaget skall minskas med vinstutdelning som lämnats för det räkenskapsår för vilket taxering skedde år 1993 eller, om företaget inte taxerades då, det räkenskapsår för vilket taxering skedde år 1992.

Prop. 2012/13:134: Paragrafen innehåller bestämmelser om återföring av investeraravdrag vid vissa värdeöverföringar från företaget.

[K43]26 §  Vinstutdelning som lämnas för senare räkenskapsår än som avses i 25 § skall minska kapitalunderlaget till den del utdelat belopp överstiger nettovinsten enligt fastställd balansräkning eller, i förekommande fall, fastställd koncernbalansräkning.

[S2]Kapitalunderlaget i ett aktiebolag skall minskas med belopp som motsvarar utbetalningar från bolaget som gjorts i samband med nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden, om utbetalningen skett efter utgången av det räkenskapsår då underlaget beräknades.

[S3]Kapitalunderlaget i en ekonomisk förening skall minskas med belopp som motsvarar utbetalningar enligt 10 kap. 1 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar vid nedsättning av medlemsinsatsernas belopp eller enligt 4 kap. 3 § samma lag vid återbetalning av överskjutande medlemsinsatser. Detta gäller bara om utbetalningen skett efter utgången av det räkenskapsår då underlaget beräknades.

Prop. 2005/06:39: I andra stycket byts ordet ”nedsättning” ut mot ”minskning” i enlighet med terminologin i nya aktiebolagslagen (2005:551).

Prop. 2005/06:169: Paragrafen upphävs. Riksdagen beslutade den 15 december 2005 att 43 kap. inkomstskattelagen (IL) skulle upphöra att gälla (prop. 2005/06:40, bet. 2005/06:SkU:10, rskr. 2005/06:116, SFS 2005:1136). Lagen trädde i kraft den 1 januari 2006. Genom ett annat beslut den 14 december bestämdes ...

Prop. 2012/13:134: Paragrafen innehåller bestämmelser om återföring av investeraravdrag vid vissa interna förvärv.

Ändrad: SFS 2005:1142 (Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet)
Upphävd: SFS 2006:582 (Effektivare skattekontroll m.m.)

[K43]27 §  När kapitalunderlaget justeras på grund av utdelningar och andra utbetalningar som avses i 26 §, tillämpas det nya kapitalunderlaget för utdelningar som görs och kapitalvinster som uppkommer efter den utbetalning som medfört justeringen.

Prop. 2012/13:134: Paragrafen innehåller bestämmelser om återföring av investeraravdrag när den skattskyldige upphör att vara skattskyldig i Sverige.

AVD. VII KAPITALVINSTER OCH KAPITALFÖRLUSTER

44 kap. Grundläggande bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster

Innehåll

[K44]1 §  I detta kapitel finns de grundläggande bestämmelserna om kapitalvinster och kapitalförluster. De gäller, om inte annat anges, alla slag av tillgångar och förpliktelser.

[S2]Särskilda bestämmelser för olika slag av tillgångar och förpliktelser finns i 45-52 kap.

[S3]I 53 kap. finns bestämmelser om överlåtelser till underpris från delägare och närstående.

[S4]I 54 kap. finns bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster vid betalning av skulder i utländsk valuta som gäller bara i inkomstslaget kapital.

[S5]I 55 kap. finns bestämmelser om avyttringar av delägarrätter och fordringsrätter i samband med insättningsgaranti och investerarskydd.

[S6]I 25 och 25 a kap. finns bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster som gäller bara i inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (2003:224).

Kapitalförluster

[K44]2 §  Vad som sägs om kapitalvinster i detta kapitel samt i 45, 46, 48, 48 a, 50, 52 och 54 kap. gäller på motsvarande sätt för kapitalförluster. Lag (2001:1176).

Prop. 2006/07:19: Denna paragraf ändras endast på så sätt att 47 kap. förs in i uppräkningen av kapitel i vilka vad som sägs om kapitalvinster på motsvarande sätt skall gälla för kapitalförluster. Ändringen motiveras av att reglerna för kapitalvinst i 47 kap. tillämpas på motsvarande sätt på kapitalförluster

  • RÅ 2007:3:Ett mellan ett bolag och en bank träffat swapavtal vars underliggande tillgångar består av bolagets egna aktier har ansetts utgöra ett sådant optioner och terminer liknande instrument som avses i 48 kap. 6 a § inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2006:38:En med tillstånd av behörig myndighet i Luxemburg företagen sammanläggning eller ombildning av fonder som omfattas av UCITS- direktivet har inte ansetts leda till att kapitalvinst skall tas upp, oavsett om kraven på placeringsinriktning m.m. inte motsvarar dem som gäller i liknande fall för svenska fonder. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2003:1:Överlåtelse av kapitalförsäkring har ansetts skola medföra kapitalvinstbeskattning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2001:1176 (Ändringar i de särskilda skattereglerna för vissa andelsägare i fåmansföretag m.m.), 2006:1520 (Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad)

Vad som avses med avyttring

Huvudregel

[K44]3 §  Med avyttring av tillgångar avses försäljning, byte och liknande överlåtelse av tillgångar.

  • RÅ 2009:41:Fråga om en aktieägares fordran på bolaget ska anses avyttrad när fordringen, som saknar marknadsvärde, omvandlas till ett ovillkorat aktieägartillskott. Inkomsttaxering 2003.
  • RÅ 2005:76:Utbyte av preferensaktier mot stamaktier i enlighet med bestämmelse i bolagsordningen ansågs utgöra avyttring av preferensaktierna. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2015:48:Överlåtelse av fastighet till aktiebolag mot ersättning som understiger taxeringsvärdet har behandlats som gåva vid inkomstbeskattningen. Denna bedömning påverkas inte av utgången i stämpelskattemålet NJA 2013 s. 886 (I och II). I mål II också fråga om övertagande av latent skatteskuld ska beaktas vid tillämpning av den s.k. huvudsaklighetsprincipen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2003:75:Att innehavare av A-aktier vid ändring av en bolagsordning, som innebär att rösträttsskillnaden mellan A- och B- aktier utjämnas, skulle kompenseras genom att vederlagsfritt erhålla teckningsoptioner har inte ansetts medföra några omedelbara beskattningskonsekvenser. Förhandsbesked angående inkomstskatt
  • RÅ 2002:92:En teckningsrätt, som löpt ut utan att utnyttjas för teckning av aktie, har ansetts avyttrad. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2013:3:Fråga om beviskrav för rätt till avdrag för kapitalförlust. Inkomsttaxering 2009.
  • HFD 2018:27:Ett avtal varigenom den nyttjanderätt som ingår i en bostadsrätt utvidgas till att avse även en garageplats har inte ansetts innebära att bostadsrätten ska anses avyttrad. Även fråga om förutsättningar för att meddela förhandsbesked.

Fordringar, optioner och terminer

[K44]4 §  Till avyttring räknas att

  1. innehavaren av en fordran får betalt för denna,
  2. innehavaren av en option får betalt för att motpartens förpliktelse skall upphöra,
  3. innehavaren av en option får betalt utan att de underliggande tillgångarna överlåts när optionen löper ut,
  4. tiden för utnyttjande av en option löper ut utan att optionen utnyttjas,
  5. ena parten i ett terminsavtal får betalt för att motpartens förpliktelse skall upphöra, eller
  6. ena parten i ett terminsavtal får betalt utan att de underliggande tillgångarna överlåts vid sluttidpunkten.

[S2]De bestämmelser i första stycket som gäller optioner och terminsavtal gäller också liknande avtal.

  • RÅ 2010:34:Förlust på fordran som satts ned genom ackord har ansetts avdragsgill. Inkomsttaxering 2006.
  • RÅ 2002:92:En teckningsrätt, som löpt ut utan att utnyttjas för teckning av aktie, har ansetts avyttrad. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Utträde ur ekonomisk förening

[K44]5 §  En medlem som avgår ur en ekonomisk förening anses ha avyttrat andelen.

Upplösning av investeringsfond

[K44]6 §  Om en investeringsfond upplöses, anses varje andelsägare ha avyttrat sin andel. Lag (2004:66).

Likvidation

[K44]7 §  Ett värdepapper anses avyttrat om det företag som gett ut det träder i likvidation.

[S2]Vid sådan ombildning av en ekonomisk förening till aktiebolag som avses i 42 kap. 20 § anses andelen i föreningen inte ha avyttrats på grund av föreningens upplösning. Lag (2000:1341).

  • HFD 2012:20:Att Skatteverket endast har yrkat att skatteflyktslagen ska tillämpas har inte hindrat att prövningen, utan tillämpning av den lagen, gjorts mot bestämmelserna i inkomstskattelagen. Inkomsttaxering 2007.
Ändrad: SFS 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner)

Konkurs, fusion och fission

[K44]8 §  Ett värdepapper anses avyttrat om det företag som gett ut det

  1. försätts i konkurs och är ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening,
  2. upplöses genom konkurs och är ett annat företag än ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening, eller
  3. upplöses genom fusion eller fission.

[S2]Vid sådana konkurser som avses i första stycket 1 skall en kapitalförlust alltid anses definitiv när företaget försätts i konkurs.

[S3]Av 37 kap. 29 § första stycket framgår att bestämmelsen i första stycket 3 inte gäller värdepapper som innehas av det övertagande företaget vid en kvalificerad fusion eller fission. Bestämmelsen gäller inte heller andelar i en överlåtande ekonomisk förening vid sådana fusioner som avses i 42 kap. 21 §.

Prop. 2006/07:2: Genom borttagandet av sista meningen i andra stycket kommer även andelar i en ekonomisk förening att anses ha avyttrats när föreningen upplöses genom fusion, se avsnitt 5.2.

  • RÅ 2002:105:Bestämmelserna i 24 § 2 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt har ansetts tillämpliga i fråga om handelsbolag men den aktuella fordringen har inte ansetts som ett sådant finansiellt instrument som avses i nämnda lagrum. Inkomsttaxering 1994.
  • RÅ 2004:142:En av ett aktiebolag till delägare i bolaget utfärdad lånerevers har ansetts utgöra ett av bolaget utgivet finansiellt instrument. Förlust på reversen har därför utgjort en avdragsgill realisationsförlust. Inkomsttaxering 1995.
  • RÅ 2002:106:Villkorat aktieägartillskott har inte ansetts utgöra ett sådant finansiellt instrument som avses i 24 § 2 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Inkomsttaxering 1993.
Ändrad: SFS 2017:1212 (Budgetpropositionen för 2018), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet), 2016:1202 (Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2017), 2016:1202 (Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2017)

Utlåning för blankning

[K44]9 §  Som avyttring anses inte att delägarrätter eller fordringsrätter lånas ut för blankning.

[S2]Vad som avses med blankning framgår av 29 §.

  • HFD 2013:20:I samband med blankning av aktier ska en s.k. utdelningsersättning som låntagare av aktier utger till långivaren behandlas som utgift för avyttringen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2015:23:Aktieutlåning som innefattar en möjlighet för låntagaren att avyttra aktierna har inte ansetts utgöra blankning när lånet inte skett i syfte att aktierna ska avyttras. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Utnyttjande av rätt att förvärva tillgångar

[K44]10 §  Om en teckningsrätt, delrätt, företrädesrätt till teckning av vinstandelslån, termin, option, ett konvertibelt skuldebrev eller konvertibelt vinstandelsbevis utnyttjas för att förvärva aktier eller andra tillgångar, anses detta inte som avyttring av det utnyttjade värdepapperet.

[S2]I 20 § finns bestämmelser om anskaffningsutgiften för de förvärvade tillgångarna.

Prop. 2005/06:39: I paragrafen anges att utnyttjandet av vissa derivat m.m. för att förvärva aktier inte skall anses som avyttring. Ändringarna medför att motsvarande skall gälla då ett konvertibelt kapitalandelsbevis utnyttjas. Vidare byts orden ”konvertibelt skuldebrev” ut mot ”konvertibel” och ”delrätt” mot ”fondaktierätt” i enlighet med terminologin i nya aktiebolagslagen (2005:551).

Ändrad: SFS 2005:1142 (Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet)

Vad som avses med terminer och optioner

[K44]11 §  Med termin avses ett avtal, lämpat för allmän omsättning, om

  • förvärv av aktier, obligationer eller andra tillgångar vid en viss framtida tidpunkt och till ett bestämt pris, eller
  • en framtida betalning vars storlek beror på värdet av underliggande tillgångar eller av kursindex eller liknande.

[K44]12 §  Med option avses en rätt för innehavaren att

  • förvärva eller avyttra aktier, obligationer eller andra tillgångar till ett bestämt pris, eller
  • få betalning vars storlek beror på värdet av underliggande tillgångar, eller av kursindex eller liknande.

  • RÅ 2002:92:En teckningsrätt, som löpt ut utan att utnyttjas för teckning av aktie, har ansetts avyttrad. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Beräkningen

[K44]13 §  Kapitalvinsten skall beräknas som skillnaden mellan

  • ersättningen för den avyttrade tillgången eller för den utfärdade förpliktelsen minskad med utgifterna för avyttringen eller utfärdandet, och
  • omkostnadsbeloppet.

  • HFD 2013:20:I samband med blankning av aktier ska en s.k. utdelningsersättning som låntagare av aktier utger till långivaren behandlas som utgift för avyttringen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2003:1:Överlåtelse av kapitalförsäkring har ansetts skola medföra kapitalvinstbeskattning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2018:72:Avyttring av bitcoin omfattas av bestämmelsen i 52 kap. 3 § inkomstskattelagen om kapitalvinst vid avyttring av andra tillgångar än personliga tillgångar och omkostnadsbeloppet ska därmed beräknas enligt genomsnittsmetoden. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Omkostnadsbelopp

[K44]14 §  Med omkostnadsbelopp avses, om inte annat föreskrivs, utgifter för anskaffning (anskaffningsutgifter) ökade med utgifter för förbättring (förbättringsutgifter).

Prop. 2008/09:178: Genom det nya andra stycket i paragrafen tydliggörs att utgifter för s.k. ROT-arbete, dvs. reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad, till den del skattereduktion har tillgodoräknats för arbetet inte ska räknas som anskaffnings- eller förbättringsutgifter vid beräkning av omkostnadsbeloppet. Skattereduktionen uppgår till 50 procent av arbetskostnaden. Det är endast denna del av arbetskostnaden som inte får räknas som anskaffnings- eller förbättringsutgift.

  • HFD 2013:20:I samband med blankning av aktier ska en s.k. utdelningsersättning som låntagare av aktier utger till långivaren behandlas som utgift för avyttringen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2003:1:Överlåtelse av kapitalförsäkring har ansetts skola medföra kapitalvinstbeskattning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2018:37:Ett aktiebolag, som förvärvat aktier i ett annat bolag och som i samband därmed tecknat en s.k. transaktionsförsäkring, har medgetts avdrag för utgiften för premien. Förhandsbesked om inkomstskatt.
  • HFD 2018:72:Avyttring av bitcoin omfattas av bestämmelsen i 52 kap. 3 § inkomstskattelagen om kapitalvinst vid avyttring av andra tillgångar än personliga tillgångar och omkostnadsbeloppet ska därmed beräknas enligt genomsnittsmetoden. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2009:536 (Skattereduktion för reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av vissa bostäder)

Förpliktelser

[K44]15 §  I fråga om förpliktelser skall den betalning som utfärdaren får för att han åtar sig förpliktelsen anses som ersättning. Vad utfärdaren ger ut för att förpliktelsen skall upphöra anses som anskaffningsutgift.

[S2]Att betalningen i vissa fall i stället ingår i kapitalvinstberäkningen för den underliggande tillgången framgår av 32 §.

Betalningar i utländsk valuta

[K44]16 §  Om ersättning för avyttrade tillgångar erhålls i utländsk valuta som växlas till svenska kronor inom trettio dagar från avyttringen, skall kursen på växlingsdagen användas för beräkningen av värdet på ersättningen.

Ersättningen överstiger marknadsvärdet

[K44]17 §  Om en tillgång avyttras till ett pris som överstiger marknadsvärdet och den överskjutande delen tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst, skall ersättningen anses motsvara marknadsvärdet.

Utgifter som täckts genom bidrag från stat eller kommun

[K44]18 §  I omkostnadsbeloppet skall inte sådana utgifter räknas in som täckts genom näringsbidrag eller statligt eller kommunalt bidrag.

Tillgångar som avyttras på grund av att en säljoption utnyttjas

[K44]19 §  Till anskaffningsutgiften för tillgångar som innehavaren av en säljoption avyttrar genom att utnyttja optionen skall läggas vad han betalat för optionen.

Prop. 2005/06:39: Genom ändringarna förs termerna inlösenrätt och säljrätt in i paragrafen. Det innebär att om en aktie har avyttrats genom utnyttjande av inlösenrätter eller säljrätter, får vad som betalats för inlösenrätten eller säljrätten läggas till anskaffningsutgiften för aktien. Principen, som redan i dag tillämpas i praxis, blir därmed lagfäst. Förslaget behandlas närmare i avsnitt 5.2.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2005:1142 (Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet)

Tillgångar som förvärvas genom att ett värdepapper utnyttjas

[K44]20 §  I anskaffningsutgiften för en tillgång som den skattskyldige förvärvar genom att utnyttja en teckningsrätt, delrätt, företrädesrätt till teckning av vinstandelslån, termin, option, ett konvertibelt skuldebrev eller konvertibelt vinstandelsbevis skall det omkostnadsbelopp räknas in som skulle ha använts om det utnyttjade värdepapperet hade avyttrats vid tidpunkten för utnyttjandet.

Prop. 2005/06:39: I paragrafen anges hur anskaffningsutgiften skall beräknas för en tillgång som har förvärvats genom utnyttjande av vissa derivat m.m. Ändringen medför att motsvarande skall gälla då ett konvertibelt kapitalandelsbevis utnyttjas. Vidare byts orden ”konvertibelt skuldebrev” ut mot ”konvertibel” och ”delrätt” mot ”fondaktierätt” i enlighet med terminologin i nya aktiebolagslagen (2005:551).

  • RÅ 2002:92:En teckningsrätt, som löpt ut utan att utnyttjas för teckning av aktie, har ansetts avyttrad. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2005:1142 (Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet)

Tillgångar som förvärvas genom arv, gåva m.m.

[K44]21 §  Om en tillgång förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation.

[S2]I fråga om delägarrätter, fordringsrätter och sådana tillgångar som avses i 52 kap. skall som anskaffningsutgift räknas ett belopp som motsvarar det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om den tidigare ägaren i stället hade avyttrat tillgångarna på dagen för äganderättsövergången.

  • RÅ 2007:81:Tre syskon har ärvt andelar i ett fåmansföretag efter sin far. Andelarna var kvalificerade hos fadern och har ansetts kvalificerade även hos syskonen trots att de inte varit verksamma i företaget. Syskonen har tillgodoräknats lönebaserat utrymme utan hinder av att de inte ägde andelarna vid årets ingång. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2009:77:Konstverk som hos arvlåtaren utgjort personlig tillgång har i enlighet med bestämmelsen i 44 kap. 21 § inkomstskattelagen om skattemässig kontinuitet vid arv m.m. ansetts utgöra personlig tillgång även hos arvtagaren. Inkomsttaxering 2004.
  • HFD 2014:25:Vid arvskifte efter en i Danmark bosatt person har anskaffningsvärdet för tillskiftade aktier bestämts med bortseende från att dödsboet där har beskattats som om det avyttrat aktierna till marknadsvärdet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2016:20:Aktier som förvärvas genom gåva blir inte kvalificerade andelar hos gåvotagaren enbart på den grunden att de var kvalificerade hos givaren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K44]22 §  En tillgång som förvärvas genom arv, testamente eller bodelning med anledning av makes död och som varit lagertillgång hos den döde men inte kommer att vara det hos förvärvaren anses, i stället för vad som anges i 21 §, förvärvad till det skattemässiga värdet.

  • HFD 2016:20:Aktier som förvärvas genom gåva blir inte kvalificerade andelar hos gåvotagaren enbart på den grunden att de var kvalificerade hos givaren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

[K44]23 §  Bara verkliga kapitalförluster skall anses som kapitalförluster.

  • RÅ 2005:56:Förbudet mot avdrag för kapitalförluster som inte är verkliga har inte ansetts utgöra hinder mot avdrag för kapitalförlust på andel i kommanditbolag i ett fall då förlusten uppkommit till följd av särskild föreskrift i lag om värdet på den justerade anskaffningsutgiften för andelen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2002:87:Hinder har inte ansetts föreligga att medge ett aktiebolag avdrag för kapitalförlust (realisationsförlust) som uppkommit vid upplösning av ett handelsbolag vid vilken aktiebolaget förvärvar handelsbolagets egendom till underpris. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K44]24 §  Kapitalförluster som beror på att tillgångar avyttras mot en ersättning som understiger deras marknadsvärde, skall anses som kapitalförluster bara om det framgår av omständigheterna att säljaren inte har för avsikt att öka köparens förmögenhet.

[K44]25 §  Om den skattskyldige eller någon närstående till honom på grund av avyttringen, direkt eller indirekt, får en rättighet eller en förmån som - trots att den inte skall räknas in i ersättningen vid kapitalvinstberäkningen - får antas ha ett värde och det uppkommer en kapitalförlust, skall den del av kapitalförlusten som motsvarar detta värde inte anses som kapitalförlust.

Beskattningstidpunkten

[K44]26 §  Kapitalvinster skall tas upp som intäkt det beskattningsår då tillgången avyttras.

[S2]Kapitalförluster skall dock inte dras av som kostnad förrän det beskattningsår då förlusten är definitiv.

  • HFD 2013:10:Vid överföring av mark genom fastighetsreglering har avyttring ansetts ske vid den tidpunkt då uppgift om regleringen införts i fastighetsregistrets allmänna del. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2010:48:Ett avtal i vilket parterna utfäst sig att vid en senare tidpunkt sälja respektive köpa en bostadsrätt har inte ansetts innebära att bostadsrätten har avyttrats. Inkomsttaxering 2006.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Hänvisningar

[K44]27 §  Det finns bestämmelser om

  • att kapitalförluster inte får dras av eller skall dras av vid ett senare tillfälle vid avyttringar till företag i intressegemenskap med säljaren i 25 kap.7-11 §§,
  • uppskovsavdrag vid avyttring av privatbostäder i 47 kap.,
  • framskjuten beskattning vid andelsbyten i 48 a kap., och
  • uppskovsgrundande andelsbyten i 49 kap.Lag (2003:224).

Tillkommande belopp

[K44]28 §  Om kapitalvinstens storlek beror på någon händelse i framtiden och därför inte kan fastställas det år tillgången avyttras, skall den kapitalvinst som uppkommer på grund av tillkommande belopp tas upp som intäkt det eller de beskattningsår då storleken av tillkommande belopp kan beräknas. Kapitalvinstberäkningen skall då göras med utgångspunkt i förhållandena vid avyttringen och med tillämpning av de beräkningsregler som gällde vid denna tidpunkt.

Blankning

[K44]29 §  Kapitalvinst på grund av att en lånad delägarrätt avyttras (blankningsaffär) skall tas upp som intäkt det beskattningsår då en delägarrätt återställs till långivaren, dock senast året efter det beskattningsår då den lånade delägarrätten avyttrades. Om den skattskyldige vid avyttringen ägde delägarrätter av samma slag som den lånade, gäller dock inte första meningen.

[S2]Vad som sägs om delägarrätter gäller också fordringsrätter.

  • HFD 2013:20:I samband med blankning av aktier ska en s.k. utdelningsersättning som låntagare av aktier utger till långivaren behandlas som utgift för avyttringen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Terminer

[K44]30 §  Kapitalvinster på grund av en termin skall tas upp som intäkt det år då avtalet fullföljs eller upphör att gälla.

Optioner

[K44]31 §  Utfärdarens kapitalvinst på grund av en köp- eller säljoption som är lämpad för allmän omsättning och som löper på högst ett år skall tas upp som intäkt det beskattningsår då han befrias från sina förpliktelser.

[S2]I fråga om andra köp- eller säljoptioner skall utfärdarens kapitalvinst som avser utfärdandet tas upp som intäkt det beskattningsår den utfärdas och utfärdarens kapitalförlust vid upphörandet dras av som kostnad det beskattningsår den upphör. Om förpliktelsen upphör samma beskattningsår som den utfärdas, skall det göras en gemensam kapitalvinstberäkning.

[K44]32 §  Om utfärdaren av en köpoption som är lämpad för allmän omsättning och som löper på högst ett år avyttrar den underliggande tillgången, skall ersättningen för denna ökas med premien.

[S2]Om utfärdaren av en säljoption som är lämpad för allmän omsättning och som löper på högst ett år förvärvar den underliggande tillgången, skall premien räknas av från anskaffningsutgiften för den förvärvade tillgången, om denna i sin tur avyttras samma beskattningsår som premien skall tas upp till beskattning.

[S3]Om utfärdaren av en köp- eller säljoption som är lämpad för allmän omsättning och som löper på längre tid än ett år under samma beskattningsår som optionen utfärdas avyttrar den underliggande tillgången eller avyttrar en tillgång som han förvärvat på grund av optionen, skall premien räknas av från anskaffningsutgiften för den avyttrade tillgången.

[S4]Värdepapper som anses avyttrade på grund av likvidation eller

[S5]konkurs

[K44]33 §  Om ett värdepapper enligt bestämmelserna i 7 § anses ha avyttrats på grund av att det företag som gett ut det trätt i likvidation och värdepapperet därefter faktiskt avyttras, är omkostnadsbeloppet vad som återstår av omkostnadsbeloppet vid den faktiska avyttringen.

[S2]Upphör likvidationen, anses anskaffningsutgiften därefter uppgå till vad som återstår av omkostnadsbeloppet när likvidationen upphör.

Konkurs

[K44]34 §  Om ett värdepapper enligt bestämmelserna i 8 § första stycket 1 anses ha avyttrats på grund av att det svenska aktiebolag eller den svenska ekonomiska förening som gett ut det försatts i konkurs och värdepapperet därefter faktiskt avyttras, är omkostnadsbeloppet noll.

[S2]Om ackord träffas eller utdelning i konkursen erhålls, skall ersättningen tas upp som kapitalvinst till den del den inte överstiger avdraget för kapitalförlust när värdepapperet ansågs avyttrat. Om avdrag gjordes bara för viss del av kapitalförlusten, skall en motsvarande del av ersättningen tas upp som kapitalvinst.

[S3]Om beslutet om konkurs upphävs eller om konkursen avslutas med överskott, skall avdraget återföras. Anskaffningsutgiften anses därefter vara omkostnadsbeloppet när värdepapperet ansågs avyttrat. Vad som sagts nu gäller inte till den del avdraget räknats av mot erhållen ersättning enligt andra stycket.

Ersättningar i form av livräntor och liknande periodiska utbetalningar

Beskattning av livräntor som kapitalvinst och ränta

[K44]35 §  När tillgångar avyttras mot ersättning i form av en livsvarig livränta skall livräntan beskattas som kapitalvinst enligt 36 § och som ränta enligt 37 §.

Beräkning av kapitalvinst för livräntor

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K44]36 §  Om en tillgång avyttras mot ersättning i form av en livsvarig livränta, skall det kapitaliserade värde av livräntan som framkommer med tillämpning av tabell III till den upphävda lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt anses som ersättning vid beräkningen av kapitalvinsten. Är livräntan beroende av flera personers liv på så sätt att den upphör vid den först avlidnes död, bestäms kapitalvärdet med utgångspunkt i hur gammal den äldste är. Om livräntan upphör vid den sist avlidnes död, bestäms värdet efter den yngstes ålder.

[S2]Ersättningen beräknas med tillämpning av tabell II till den upphävda lagen om arvsskatt och gåvoskatt, om överlåtelseavtalet innebär att

  1. livräntan skall betalas ut livsvarigt, dock högst ett visst antal år, och en sådan beräkning resulterar i att ersättningen blir lägre än enligt första stycket, eller
  2. livräntan skall betalas ut livsvarigt, dock minst ett visst antal år, om en sådan beräkning resulterar i att ersättningen blir högre än enligt första stycket.

[S3]Om en livsvarig livränta upphör på grund av ett dödsfall inom fem år från avyttringen skall, i stället för vad som sagts i första och andra styckena, det sammanlagda livräntebelopp som betalats ut tas upp som ersättning om denna därmed blir lägre. Lag (2004:1346).

Prop. 2004/05:25: Paragrafens båda stycken ändras genom att hänvisningen görs till den upphävda lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2004:1346 (Slopad arvsskatt och gåvoskatt)

Beräkning av ränta för livräntor

[K44]37 §  Om en tillgång avyttras mot ersättning i form av en livsvarig livränta, anses så stor del av den årliga ersättningen som ränta som framkommer vid tillämpning av tabellen i 11 kap. 37 §. Är livräntan beroende av flera personers liv på så sätt att den upphör vid den först avlidnes död, görs beräkningen med utgångspunkt i hur gammal den äldste är. Om livräntan upphör vid den sist avlidnes död, görs beräkningen efter den yngstes ålder. Om den person efter vars ålder beräkningen skall göras dör och livräntan skall fortsätta att betalas ut under viss tid, tillämpas tabellen med utgångspunkt i den ålder den avlidne skulle ha uppnått om han hade levt under beskattningsåret.

Räntebeskattning av periodiska ersättningar

[K44]38 §  Om en tillgång avyttras mot en periodisk ersättning som kan likställas med livränta och som utöver ett fast årligt belopp dessutom omfattar ett tilllägg som till sin storlek är beroende av förändringar i det allmänna prisläget eller liknande förhållande, anses tillägget som ränta.

Köparens ränteutgift

[K44]39 §  Belopp som anses som ränteinkomst för säljaren enligt 37 eller 38 § anses som ränteutgift för köparen.

45 kap. Avyttring av fastigheter

Innehåll

[K45]1 §  I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om kapitalvinst vid avyttring av fastigheter. De grundläggande bestämmelserna finns i 44 kap.

[S2]Bestämmelserna om kapitalvinst vid avyttring av näringsfastigheter skall tillämpas också på strömfall och rättigheter till vattenkraft.

[K45]2 §  I 47 kap. finns bestämmelser om uppskov med beskattning av kapitalvinst för den som avyttrar en privatbostadsfastighet.

Beräkningsenhet

[K45]3 §  Kapitalvinsten skall beräknas särskilt för varje avyttrad taxeringsenhet eller del av taxeringsenhet.

[S2]Omfattar en taxeringsenhet både en privatbostadsfastighet och en näringsfastighet, skall kapitalvinsten beräknas för dem var för sig.

[S3]För fastigheter utomlands skall beräkningen göras med utgångspunkt i en motsvarande indelning av fastigheterna.

[K45]4 §  Avyttras två eller flera taxeringsenheter och har dessa tidigare under innehavet ingått i samma taxeringsenhet, skall beräkningen göras som om de vid avyttringen fortfarande var en enda taxeringsenhet, om den skattskyldige begär det. I fråga om en taxeringsenhet som delvis har ingått i den tidigare taxeringsenheten, skall första meningen tillämpas om mer än 50 procent av enhetens taxeringsvärde vid avyttringen avser den del som har ingått i den tidigare taxeringsenheten.

Prop. 2012/13:13: Första meningen ändras så att paragrafens tillämpning inte längre förutsätter att ett visst antal taxeringsenheter har avyttrats utan endast att två eller flera taxeringsenheter tidigare under ett och samma innehav har ingått i samma taxeringsenhet.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2012:851 (Resultatberäkning vid vissa fastighetsavyttringar)

Fastighetsreglering, klyvning och inlösen

[K45]5 §  Överföring av mark eller andel i samfällighet genom fastighetsreglering enligt 5 kap.fastighetsbildningslagen (1970:988) och uppdelning i lotter genom klyvning enligt 11 kap. samma lag anses som avyttring av fastighet, om överföringen eller uppdelningen sker helt eller delvis mot kontant ersättning. Är den kontanta ersättningen högst 5 000 kronor, skall kapitalvinsten inte tas upp.

[S2]Av kapitalvinsten skall bara så stor del tas upp som den kontanta ersättningen minskad med 5 000 kronor utgör av den totala ersättningen för överföringen eller uppdelningen minskad med 5 000 kronor. Större belopp än den kontanta ersättningen minskad med 5 000 kronor skall dock inte tas upp.

[S3]Avstående av mark genom inlösen enligt 8 kap.fastighetsbildningslagen anses som avyttring.

  • HFD 2013:10:Vid överföring av mark genom fastighetsreglering har avyttring ansetts ske vid den tidpunkt då uppgift om regleringen införts i fastighetsregistrets allmänna del. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Allframtidsupplåtelser

[K45]6 §  Om en ägare till en fastighet får engångsersättning för allframtidsupplåtelse, anses en så stor del av fastigheten avyttrad som ersättningen motsvarar av hela fastighetens marknadsvärde vid tiden för det beslut eller den upplåtelse som ersättningen grundar sig på.

[K45]7 §  Med allframtidsupplåtelse avses

  • att förfoganderätten till fastigheten inskränks för obegränsad tid med stöd av miljöbalken eller på motsvarande sätt med stöd av andra författningar, eller
  • att nyttjanderätt till eller servitut i fastigheten upplåts för obegränsad tid.

[K45]8 §  Ersättning på grund av upplåtelse av avverkningsrätt i samband med en allframtidsupplåtelse skall behandlas som engångsersättning på grund av allframtidsupplåtelsen, om den skattskyldige begär det. Detsamma gäller för 60 procent av ersättningen för avyttrade skogsprodukter.

[S2]Första stycket gäller dock bara om ersättningen för avverkningsrätten eller skogsprodukterna skall tas upp till beskattning samma beskattningsår som engångsersättningen på grund av allframtidsupplåtelsen.

[K45]9 §  Vid tillämpning av bestämmelserna om allframtidsupplåtelser i 6, 7, 24 och 25 §§ skall varje taxeringsenhet eller sådan större enhet som på grund av bestämmelserna i 4 § behandlas som en enda taxeringsenhet anses som en fastighet.

Ersättning för inventarier

[K45]10 §  Om en del av ersättningen för en avyttrad fastighet avser mark- eller byggnadsinventarier, skall den delen inte tas med vid kapitalvinstberäkningen. Detsamma gäller utgifter för sådana tillgångar.

Omkostnadsbeloppet

Förbättringsutgifter

[K45]11 §  Förbättringsutgifter som inte har förts upp på avskrivningsplan får beaktas vid beräkning av omkostnadsbeloppet bara för de beskattningsår då de sammanlagt har uppgått till minst 5 000 kronor.

[S2]Förbättringsutgifter som har förts upp på avskrivningsplan hänförs normalt till det år då de förts upp på planen. I andra fall hänförs utgifter normalt till det år då räkning eller faktura på det utförda arbetet har erhållits.

[K45]12 §  Utgifter för förbättrande reparationer och underhåll på privatbostadsfastigheter och privatbostadsföretags fastigheter räknas som förbättringsutgifter.

[S2]Med förbättrande reparationer och underhåll avses här reparationer och underhåll som hänför sig till beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren till den del åtgärderna medfört att fastigheten är i bättre skick vid avyttringen än vid förvärvet.

[K45]13 §  Utgifter för förbättrande reparationer och underhåll på näringsfastigheter räknas som förbättringsutgifter, om avdragen för utgifterna

  1. skall återföras i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 26 kap.2-7 §§ på grund av avyttringen, eller
  2. återfördes i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 26 kap. 8, 9 eller 13 § därför att en fastighet som tidigare varit näringsfastighet blivit privatbostadsfastighet.

[S2]Bestämmelserna i 11 § gäller inte för sådana utgifter som avses i första stycket.

[K45]14 §  Utgifter för reparation och underhåll på näringsfastigheter i samband med statligt räntebidrag räknas som förbättringsutgifter till den del de inte kunnat dras av på grund av bestämmelserna i 19 kap. 24 §.

[S2]Utgifter för reparation och underhåll av andelshus räknas som förbättringsutgifter till den del de inte kunnat dras av på grund av bestämmelserna i 19 kap. 3 §.

[K45]15 §  Om en fastighet har varit föremål för förbättringsarbeten eller för förbättrande reparations- eller underhållsarbeten i ägarens byggnadsrörelse, skall förbättringsutgifterna för dessa arbeten anses uppgå till det belopp som enligt 27 kap. 8 § tagits upp som intäkt i näringsverksamhet på grund av arbetena.

Lantmäteriförrättningsutgifter

[K45]15 a §  Utgifter som har dragits av med stöd av 16 kap. 20 a § skall inte räknas in i omkostnadsbeloppet. Lag (2003:342).

Värdeminskningsavdrag m.m.

[K45]16 §  Avyttras en näringsfastighet, skall anskaffningsutgiften minskas med sådana värdeminskningsavdrag m.m. eller del av dessa som på grund av 26 kap. 5 § inte skall återföras i inkomstslaget näringsverksamhet.

[S2]Avyttras en privatbostadsfastighet som tidigare har varit näringsfastighet, skall anskaffningsutgiften minskas med sådana värdeminskningsavdrag m.m. eller del av dessa som på grund av 26 kap.5 och 8 eller 9 §§ inte återfördes i inkomstslaget näringsverksamhet när fastigheten blev privatbostadsfastighet.

Ersättningsfond

[K45]17 §  Om en byggnad eller en markanläggning på den avyttrade fastigheten har skrivits av i samband med att en ersättningsfond tagits i anspråk, gäller följande.

[S2]För en näringsfastighet skall anskaffningsutgiften minskas med den del av det ianspråktagna beloppet som på grund av 26 kap. 4 § medför att avdraget för avskrivning inte skall återföras i inkomstslaget näringsverksamhet.

[S3]För en privatbostadsfastighet som tidigare har varit näringsfastighet skall anskaffningsutgiften minskas med den del av det ianspråktagna beloppet som på grund av 26 kap.4 och 8 eller 9 §§ medförde att avdraget för avskrivning inte återfördes i inkomstslaget näringsverksamhet när fastigheten blev privatbostadsfastighet.

[K45]18 §  Av 31 kap. 18 § tredje stycket framgår att anskaffningsutgiften skall minskas när en ersättningsfond tas i anspråk för förvärv av mark.

Omkostnadsbeloppet vid delavyttringar

[K45]19 §  Avyttras en del av en fastighet, skall kapitalvinsten beräknas på grundval av förhållandena på den avyttrade delen. Frågan om beloppsgränsen för förbättringsutgifter i 11 § första stycket är uppnådd skall dock avgöras med hänsyn till förhållandena på hela fastigheten.

[K45]20 §  Om den skattskyldige begär det, skall omkostnadsbeloppet för den avyttrade delen, i stället för att beräknas enligt 19 §, beräknas till ett belopp som motsvarar så stor del av det för hela fastigheten beräknade omkostnadsbeloppet som ersättningen utgör av hela fastighetens marknadsvärde vid avyttringen.

[K45]21 §  Om delavyttringen gäller en eller ett fåtal tomter som är avsedda att bebyggas med bostadshus och försäljningspriset understiger tio procent av fastighetens taxeringsvärde, får omkostnadsbeloppet för den avyttrade fastighetsdelen utan särskild utredning beräknas till en krona per kvadratmeter. Omkostnadsbeloppet får dock inte beräknas till högre belopp än ersättningen.

[K45]22 §  Vad som sägs i 19 och 20 §§ gäller också vid marköverföringar enligt fastighetsbildningslagen (1970:988).

[K45]23 §  Vid tillämpning av bestämmelserna om delavyttringar i 19- 22 och 25 §§ skall varje taxeringsenhet eller sådan större enhet som på grund av bestämmelserna i 4 § behandlas som en enda taxeringsenhet anses som en fastighet.

Omkostnadsbeloppet vid allframtidsupplåtelser

[K45]24 §  Om fastighetsägaren får sådan engångsersättning för allframtidsupplåtelse som avses i 6 §, gäller följande.

[S2]Så stor del av omkostnadsbeloppet för fastigheten anses avse den del av fastigheten som anses avyttrad som ersättningen utgör av hela fastighetens marknadsvärde vid tiden för inskränkningen eller upplåtelsen.

[S3]Omkostnadsbeloppet för den eller de allframtidsupplåtelser som den skattskyldige gör under beskattningsåret får i stället beräknas till sammanlagt 5 000 kronor. Omkostnadsbeloppet får dock inte överstiga de sammanlagda ersättningarna.

Omkostnadsbeloppet efter delavyttringar och allframtidsupplåtelser

[K45]25 §  Om fastighetsägaren under innehavstiden avyttrat en del av en fastighet, skall detta beaktas vid beräkningen av omkostnadsbeloppet för resten av fastigheten. Går det inte att utreda hur stor andel av omkostnadsbeloppet som avser den tidigare avyttrade fastighetsdelen, anses denna andel av omkostnadsbeloppet ha motsvarat 50 procent av ersättningen för fastighetsdelen. Den på detta sätt beräknade andelen av omkostnadsbeloppet får dock inte överstiga omkostnadsbeloppet för hela fastigheten omedelbart innan fastighetsdelen avyttrades.

[S2]Första stycket tillämpas också om fastighetsägaren under innehavstiden har fått sådan engångsersättning för allframtidsupplåtelse som avses i 6 §.

[S3]Om fastighetsägaren under innehavstiden har avstått från mark genom marköverföring enligt fastighetsbildningslagen (1970:988), anses omkostnadsbeloppet för fastigheten ha minskat med så stor andel av omkostnadsbeloppet för den mark som fastighetsägaren avstått från som den kontanta ersättningen utgjort av den totala ersättningen för marken.

Skadeersättningar

[K45]26 §  Om fastighetsägaren har fått skattefri försäkringsersätt- ning eller annan skattefri skadeersättning för förbättringsar- beten eller därmed likställda reparations- och underhålls- arbeten, skall utgifterna för arbetena räknas med bara till den del de inte täcks av ersättningen. Har ersättningen överstigit utgifterna, skall anskaffningsutgiften minskas med det överskjutande beloppet.

Uppskov

[K45]27 §  I 47 kap. 11 § finns bestämmelser om minskning av anskaffningsutgiften när uppskovsavdrag har gjorts.

[S2]Om uppskov har erhållits enligt den upphävda lagen (1968:276) om uppskov i vissa fall med beskattning av realisationsvinst eller den upphävda lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst, skall anskaffningsutgiften för ersättningsfastigheten minskas med uppskovsbeloppet.

Fastigheter förvärvade före år 1952

[K45]28 §  En fastighet som har förvärvats före år 1952 skall anses förvärvad den 1 januari 1952.

[S2]Som anskaffningsutgift anses 150 procent av fastighetens taxeringsvärde för år 1952. Ersättningen vid förvärvet får dock användas som anskaffningsutgift om den överstiger 150 procent av taxeringsvärdet för år 1952.

[S3]Fanns det inget taxeringsvärde fastställt för år 1952, skall ett motsvarande värde beräknas med ledning av taxeringsvärdet för den fastighet som den avyttrade fastigheten ingick i, eller det närmast därefter fastställda taxeringsvärdet.

[S4]Vid beräkningen av anskaffningsutgiften enligt denna paragraf skall hänsyn inte tas till utgifter och avdrag som avser tiden före år 1952.

[K45]29 §  Bestämmelserna i 28 § gäller inte fastigheter utomlands. Sådana fastigheter anses i stället förvärvade den 1 januari 1952 för en ersättning som motsvarar marknadsvärdet vid samma tidpunkt. Ersättningen vid förvärvet får dock användas som anskaffningsutgift om den överstiger detta marknadsvärde.

[S2]Vid beräkningen av anskaffningsutgiften enligt denna paragraf skall hänsyn inte tas till utgifter och avdrag som avser tiden före år 1952.

Handelsbolags överlåtelse till underpris till delägare eller närstående

[K45]30 §  Om ett svenskt handelsbolag överlåter en fastighet till en delägare i handelsbolaget eller till någon närstående till en delägare till ett pris som understiger marknadsvärdet och fastigheten blir eller kan antas komma att bli privatbostad i och med överlåtelsen, skall det anses som om den avyttrats till ett pris som motsvarar marknadsvärdet. Detsamma gäller för sådana överlåtelser när det är fråga om tomtmark som avses bli bebyggd med en privatbostad.

[S2]Första stycket gäller inte i inkomstslaget näringsverksamhet.

[S3]Handelsbolags avyttring med kapitalförlust till företag i

[S4]intressegemenskap

[K45]31 §  Bestämmelserna i 25 kap.7, 8 och 10 §§ om att en kapitalförlust inte får dras av eller skall dras av först vid ett senare tillfälle skall tillämpas också i inkomstslaget kapital för en fysisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag om handelsbolaget avyttrar en näringsfastighet. Lag (2003:224).

Underskott i näringsverksamhet

[K45]32 §  I inkomstslaget kapital skall en enskild näringsidkare eller en fysisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag vid avyttring av en näringsfastighet göra avdrag från kapitalvinsten för underskott samma beskattningsår i den näringsverksamhet dit fastigheten hörde. Avdraget får inte överstiga kapitalvinsten, beräknad utan hänsyn till avdraget.

Kapitalförluster på fastigheter som ägs av handelsbolag

[K45]32 a §  Om skattskyldigheten för en andel i ett svenskt handelsbolag övergår till en fysisk person i fall som avses i 25 kap. 12 § fjärde stycket får en kapitalförlust på en fastighet inte dras av. Lag (2003:224).

Prop. 2002/03:96: Paragrafen är ny och skall läsas mot bestämmelsen i 25 kap. 12 §. Bestämmelsen föranleds av att för en delägare i ett svenskt handelsbolag som är en fysisk person skall en kapitalvinst respektive kapitalförlust på en fastighet som har avyttrats av handelsbolaget beskattas i inkomstslaget kapital.

Införd: SFS 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar)

Kvotering i inkomstslaget kapital

[K45]33 §  I inkomstslaget kapital skall två tredjedelar av kapitalvinsten på en privatbostadsfastighet och 90 procent av kapitalvinsten på en näringsfastighet tas upp.

[S2]Uppkommer det en kapitalförlust, skall i det förra fallet 50 procent av förlusten och i det senare fallet 63 procent av förlusten dras av. Lag (2000:1003).

Prop. 2006/07:19: Ett nytt tredje stycke införs. Enligt denna bestämmelse skall en kapitalvinst på en fastighet, innan kvotering sker enligt första och andra styckena, ökas med ett tidigare uppskovsbelopp och minskas med ett eventuellt nytt avdrag för uppskovsbelopp. Genom detta förfarande behandlas uppskovsbelopp, vilka i praktiken består av obeskattade kapitalvinstmedel, på samma sätt som kapitalvinster i kvoteringshänseende.

Det följer av 47 kap. 11 a § att återföring av uppskovsbelopp skall ...

Ändrad: SFS 2000:1003 (Budgetpropositionen för 2001), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2006:1520 (Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad)

46 kap. Avyttring av bostadsrätter

Innehåll

[K46]1 §  I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om kapitalvinst vid avyttring av privatbostadsrätter och näringsbostadsrätter. De grundläggande bestämmelserna finns i 44 kap.

[K46]2 §  I 47 kap. finns bestämmelser om uppskov med beskattning av kapitalvinst för den som avyttrar en privatbostadsrätt.

När andelar skall vara privatbostadsrätter och näringsbostadsrätter

[K46]3 §  Vid bedömningen av om en andel i ett företag vid tillämpning av detta kapitel är en privatbostadsrätt respektive näringsbostadsrätt, skall frågan om företaget är ett privatbostadsföretag avgöras med utgångspunkt i förhållandena vid avyttringsårets ingång.

Ersättning för lägenhetsutrustning eller inre reparationsfond

[K46]4 §  Om den skattskyldige får särskild ersättning för lägenhetsutrustning som han äger men som skulle ha varit byggnadstillbehör enligt 2 kap. 2 § jordabalken om den hade ägts av privatbostadsföretaget, skall den särskilda ersättningen räknas in i ersättningen för bostadsrätten. Den särskilda ersättningen skall dock inte räknas in om den avser tillgångar som behandlats som inventarier i näringsverksamhet.

[S2]Sådan särskild ersättning som den skattskyldige får för andel i inre reparationsfond eller för någon annan avsättning hos privatbostadsföretaget som är avsedd för reparation och underhåll av upplåtna lägenheter, räknas inte in i ersättningen för bostadsrätten. Om någon sådan särskild ersättning inte avtalas, skall ersättningen för bostadsrätten minskas med ett belopp som motsvarar den del av avsättningen som vid avyttringen avser bostadsrätten.

Omkostnadsbeloppet

Anskaffningsutgiften

[K46]5 §  Om bostadsrätten har förvärvats genom upplåtelse från privatbostadsföretaget, anses den insats som angetts i upplåtelseavtalet som anskaffningsutgift. Har insatsen för lägenheten sänkts efter det att bostadsrätten förvärvades, skall anskaffningsutgiften minskas med motsvarande belopp.

[S2]Med den insats som anges i upplåtelseavtalet likställs när det gäller

  1. andra föreningar än bostadsrättsföreningar: den insats i föreningen som var fastställd när andelen uppläts, och
  2. aktiebolag: den betalning för aktien som gjordes i anslutning till att aktien gavs ut.

[S3]Upplåtelseavgifter, överlåtelseavgifter och andra avgifter som betalades till företaget i samband med förvärvet av bostadsrätten skall också räknas in i anskaffningsutgiften.

  • RÅ 2010:75:När bostadsrättsförening förvärvat i föreningen upplåten bostadsrätt har köpeskillingen ansetts innefatta den i samband med upplåtelsen inbetalda insatsen. Vid föreningens upplösning har insatsen inte fått avräknas från utskiftat belopp. Inkomsttaxering 2006.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K46]6 §  Särskild ersättning som den skattskyldige betalade för andel i inre reparationsfond eller för någon annan avsättning hos privatbostadsföretaget som är avsedd för reparation och underhåll av upplåtna lägenheter, räknas inte in i anskaffningsutgiften för bostadsrätten. Om någon sådan ersättning inte avtalades, skall den ersättning som den skattskyldige vid förvärvet betalade för bostadsrätten minskas med ett belopp som motsvarar den del av avsättningen som vid förvärvet avsåg bostadsrätten.

Kapitaltillskott

[K46]7 §  Andra kapitaltillskott som har lämnats till privatbostadsföretaget under innehavstiden än insatser som anges i 5 § skall räknas in i omkostnadsbeloppet bara om tillskotten har varit avsedda att användas av företaget för amortering av lån eller för finansiering av ny-, till- eller ombyggnad på fastigheten.

[S2]Tillskotten för amorteringar anses ha uppgått till ett belopp som motsvarar bostadsrättens andel av de amorteringar som företaget har gjort under innehavstiden. Om företaget har finansierat amorteringen av ett lån genom att ta upp ett nytt lån, skall den amorteringen inte räknas med vid beräkning av den del av kapitaltillskottet som skall räknas in i omkostnadsbeloppet. Andelsförhållandena vid avyttringen avgör hur stor del av tillskotten för amorteringar som avser bostadsrätten.

[S3]För att ett tillskott för ny-, till- eller ombyggnad skall beaktas krävs att tillskottet har använts för ett bestämt byggnadsarbete och att de tillskott som bostadsrättshavarna har lämnat för byggnadsarbetet i fråga sammanlagt har uppgått till minst 3 000 kronor multiplicerat med antalet deltagande bostadsrätter.

Förbättringsutgifter

[K46]8 §  Förbättringsutgifter får beaktas vid beräkning av omkostnadsbeloppet bara för de beskattningsår då de sammanlagt har uppgått till minst 5 000 kronor.

[S2]Förbättringsutgifter hänförs normalt till det år då räkning eller faktura på det utförda arbetet har erhållits.

[S3]Sådana utgifter som vid beskattningen behandlats som utgifter i näringsverksamhet räknas inte som förbättringsutgifter.

[K46]9 §  Utgifter som den skattskyldige haft för förbättring av lägenheten räknas som förbättringsutgifter.

[K46]10 §  Utgifter för förbättrande reparationer och underhåll av lägenheten räknas i fråga om privatbostadsrätter som förbättringsutgifter.

[S2]Med förbättrande reparationer och underhåll avses här reparationer och underhåll av lägenheten som hänför sig till beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren till den del lägenheten på grund av åtgärderna är i bättre skick vid avyttringen än vid förvärvet.

[K46]11 §  Utgifter för förbättrande reparationer och underhåll räknas i fråga om näringsbostadsrätter som förbättringsutgifter, om avdragen för utgifterna

  1. skall återföras i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 26 kap. 10 § på grund av avyttringen, eller
  2. återfördes i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 26 kap.11 eller 13 § därför att en bostadsrätt som tidigare varit näringsbostadsrätt blivit privatbostadsrätt.

[S2]Bestämmelserna i 8 § gäller inte för sådana utgifter som avses i första stycket.

[K46]12 §  Om särskild ersättning för lägenhetsutrustning skall räknas in i ersättningen för en bostadsrätt enligt bestämmelserna i 4 § första stycket, gäller följande.

[S2]Har utrustningen förvärvats tillsammans med bostadsrätten, skall utgiften för utrustningen räknas in i anskaffningsutgiften för bostadsrätten.

[S3]Har utrustningen i stället förvärvats under innehavstiden, anses utgiften för utrustningen som en utgift för förbättring eller för reparation eller underhåll av lägenheten. Om utgiften får räknas med i omkostnadsbeloppet avgörs enligt bestämmelserna i 8-11 §§.

Uppskov

[K46]13 §  I 47 kap. 11 § finns bestämmelser om minskning av anskaffningsutgiften när uppskovsavdrag har gjorts.

Bostadsrätter förvärvade före år 1974

[K46]14 §  En bostadsrätt som har förvärvats före år 1974 skall anses förvärvad den 1 januari 1974.

[S2]Som anskaffningsutgift anses 150 procent av bostadsrättens andel av privatbostadsföretagets behållna förmögenhet nämnda dag. Förmögenheten skall beräknas med utgångspunkt i taxeringsvärdet på företagets fastighet för år 1974 och med hänsyn till företagets övriga tillgångar och skulder enligt bokslutet för det räkenskapsår som avslutats närmast före ingången av år 1974. Fanns det inget taxeringsvärde fastställt för år 1974, beräknas ett motsvarande värde med ledning av det taxeringsvärde som fastställts närmast därefter.

[S3]Ersättningen vid förvärvet får dock användas som anskaffningsutgift, om den överstiger 150 procent av andelen i företagets behållna förmögenhet den 1 januari 1974. När ersättningen skall bestämmas bortses i detta fall från om det vid förvärvet av lägenheten fanns en inre reparationsfond eller en annan avsättning hos företaget som är avsedd för reparation och underhåll av upplåtna lägenheter.

[S4]Vid beräkningen av omkostnadsbeloppet enligt denna paragraf skall hänsyn inte tas till utgifter och avdrag som avser tiden före år 1974.

Handelsbolags överlåtelse till underpris till delägare eller närstående

[K46]15 §  Om ett svenskt handelsbolag överlåter en bostadsrätt till en delägare i handelsbolaget eller till någon närstående till en delägare till ett pris som understiger marknadsvärdet och bostadsrätten blir eller kan antas komma att bli privatbostad i och med överlåtelsen, skall det anses som om den avyttrats till ett pris som motsvarar marknadsvärdet.

[S2]Första stycket gäller inte i inkomstslaget näringsverksamhet.

[S3]Handelsbolags avyttring med kapitalförlust till företag i

[S4]intressegemenskap

[K46]16 §  Bestämmelserna i 25 kap.7, 8 och 10 §§ om att en kapitalförlust inte får dras av eller skall dras av först vid ett senare tillfälle skall tillämpas också i inkomstslaget kapital för en fysisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag om handelsbolaget avyttrar en näringsbostadsrätt. Lag (2003:224).

Underskott i näringsverksamhet

[K46]17 §  I inkomstslaget kapital skall en enskild näringsidkare eller en fysisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag vid avyttring av en näringsbostadsrätt göra avdrag från kapitalvinsten för underskott samma beskattningsår i den näringsverksamhet dit bostadsrätten hörde. Detta gäller inte till den del underskottet skall dras av enligt 45 kap. 32 § från kapitalvinst som avser en näringsfastighet. Avdraget får inte överstiga kapitalvinsten, beräknad utan hänsyn till avdraget. Lag (2000:1341).

Kvotering i inkomstslaget kapital

[K46]18 §  I inkomstslaget kapital skall två tredjedelar av kapitalvinsten på en privatbostadsrätt och 90 procent av kapitalvinsten på en näringsbostadsrätt tas upp.

[S2]Uppkommer det en kapitalförlust, skall i det förra fallet 50 procent av förlusten och i det senare fallet 63 procent av förlusten dras av. Lag (2000:1003).

47 kap. Uppskovsavdrag

  • RÅ 2010:55:Två bostadsrättslägenheter som sammanslagits till en bostad har inte ansetts kunna utgöra ursprungsbostad (I) respektive ersättningsbostad (II) vid tillämpningen av reglerna om uppskovsavdrag i 47 kap. inkomstskattelagen. Inkomsttaxering 2007 respektive 2006.
Införd: SFS 2001:1221 (Förenklad fastighetstaxering istället för omräkning m.m.), 2006:1520 (Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad)
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2003:1206 (Vissa skattefrågor rörande fastigheter och bostadsrätter (Dämpningsregel)), 2009:1409 (Beskattning av utomlands bosatta artister, m.fl.), 2016:1257 (Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad), 2006:1520 (Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad)

Innehåll

[K47]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om uppskovsavdrag vid avyttring av en privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt och om hur uppskovsavdraget beaktas vid en senare avyttring.

Prop. 2006/07:19: Ändringen är av redaktionell karaktär och innebär att paragrafens lydelse anpassas till den nya systematiken för uppskov.

  • RÅ 2003:34:Endast en av två skilda fastigheter har kunnat utgöra en ursprungsbostad enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad. Inkomsttaxering 1999.
Ändrad: SFS 2006:1520 (Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad)

Förutsättningar för uppskovsavdrag

Villkor

[K47]2 §  En skattskyldig får göra uppskovsavdrag om han

  1. tar upp kapitalvinst på grund av avyttring som omfattar en ursprungsbostad,
  2. har förvärvat eller tänker förvärva en ersättningsbostad, och
  3. har bosatt sig eller tänker bosätta sig i ersättningsbostaden.

[S2]I 14 och 15 §§ finns särskilda bestämmelser om dödsbos rätt till uppskovsavdrag när den som avyttrat sin bostad dör innan förutsättningarna för avdrag uppkommer.

Prop. 2006/07:19: Paragrafen anpassas till den nya uppskovssystematiken genom att ”uppskovsavdrag” i första stycket och andra stycket byts ut mot ”avdrag för uppskovsbelopp”.

Tredje stycket är nytt. Av detta stycke framgår att endast sådan kapitalvinst på vilken skatt skall debiteras i Sverige, kan utgöra underlag för uppskovsbelopp. Avdrag för uppskovsbelopp kan därmed inte beviljas i fråga om vinster för vilka den skattskyldige har erhållit avräkning av utländsk skatt enligt skatteavtal eller ...

  • RÅ 2003:34:Endast en av två skilda fastigheter har kunnat utgöra en ursprungsbostad enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad. Inkomsttaxering 1999.
Ändrad: SFS 2006:1520 (Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad)

Ursprungsbostad

[K47]3 §  Med ursprungsbostad avses en sådan privatbostad i Sverige som vid avyttringen är den skattskyldiges permanentbostad.

[S2]Med permanentbostad avses en bostad där den skattskyldige varit bosatt

  1. under minst ett år närmast före avyttringen, eller
  2. under minst tre av de senaste fem åren.

[S3]Om den skattskyldige förvärvar en ny bostad innan han avyttrar den tidigare bostaden, skall frågan om den tidigare bostaden är hans permanentbostad avgöras med utgångspunkt i förhållandena när den nya bostaden förvärvas, om han begär detta.

[S4]En bostad som vid avyttringen ägs av ett dödsbo kan inte vara ursprungsbostad.

Prop. 2006/07:19: Paragrafen ändras på så sätt att det geografiska området för en ursprungsbostad utvidgas från Sverige till hela EES. Av 2 kap. 9 § första stycket framgår att begreppet privatbostad (och därmed enligt 2 kap. 13 § begreppet privatbostadsfastighet) har en något vidare definition vid tillämpningen av 47 kap.

  • RÅ 2005:35:Den fastighet där två makar är folkbokförda enligt 14 § folkbokföringslagen under mannens tjänstgöring på utländsk ort i svenska statens tjänst, har ansetts utgöra deras permanentbostad vid tillämpning av bestämmelserna om uppskovsavdrag i 47 kap. inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2003:34:Endast en av två skilda fastigheter har kunnat utgöra en ursprungsbostad enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad. Inkomsttaxering 1999.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2006:1520 (Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad)

[K47]4 §  En privatbostad i Sverige räknas som ursprungsbostad även om den inte är permanentbostad, om den skattskyldige är bosatt i bostaden men ännu inte har bott där ett år och

  1. den tas i anspråk genom expropriation eller liknande förfarande,
  2. den annars avyttras under sådana förhållanden att det måste anses som en tvångsavyttring och det inte skäligen kan antas att den skulle ha avyttrats även om det inte hade funnits något tvång, eller
  3. den avyttras till staten därför att det på grund av flygbuller inte går att bo i den utan påtaglig olägenhet.

Prop. 2006/07:94: I paragrafen görs endast en rättelse eftersom hänvisningen i punkten tre rätteligen skall avse stater som omfattas av paragrafen.

Bilagorna 6 a.1, 6 a.2, 24.1, 24.2, 37.1 och 37.2 I bilagorna görs tillägg för associationsformer och skatter i Bulgarien och Rumänien, se vidare avsnitt

Prop. 2006/07:19: Se kommentaren till 3 §. Tillämpningsområdet för andra stycket tredje punkten utvidgas till att avse även avyttringar till andra stater inom EES än Sverige.

Ändrad: SFS 2006:1520 (Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad), 2007:350 (Skattelättnader för hushållstjänster, m.m.)

Ersättningsbostad

[K47]5 §  Med ersättningsbostad avses en tillgång i Sverige som vid förvärvet är

  1. småhus med mark som är småhusenhet,
  2. småhus på annans mark,
  3. småhus som är inrättat till bostad åt en eller två familjer med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet,
  4. tomt om där uppförs ett småhus som avses i 1 eller 3, eller
  5. bostad i ett privatbostadsföretag. Lag (2003:1206).

Prop. 2001/02:43: I paragrafen definieras vad som menas med ersättningsbostad. Tredje stycket, som handlade om inom vilka tidsgränser en ersättningsbostad måste anskaffas, har flyttats till en ny paragraf, 5 a §.

Prop. 2008/09:83: Paragrafen innehåller en uppräkning över vilka tillgångar som kan räknas som ersättningsbostad. Paragrafen ändras så att även ägarlägenhet som utgör ägarlägenhetsenhet och tomt om där uppförs en ägarlägenhet kan utgöra ersättningsbostad. Som framgår av avsnitt 6.1.5 omfattas en obebyggd tredimensionell fastighet av begreppet mark.

Prop. 2006/07:19: Ändringen innebär att begreppet ersättningsbostad ändras på så sätt att tillgången inte behöver ligga i Sverige utan kan ligga i en annan EESstat.

I uppräkningen av bostadstyper används begreppen småhus, småhusenhet, lantbruksenhet och privatbostadsföretag. Av 2 kap. 15 § framgår att med småhus, småhusenhet och lantbruksenhet avses hus och enheter av de slag som avses i fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Av ...

Ändrad: SFS 2009:107 (Taxering och beskattning av ägarlägenheter), 2001:1221 (Förenklad fastighetstaxering istället för omräkning m.m.), 2003:1206 (Vissa skattefrågor rörande fastigheter och bostadsrätter (Dämpningsregel)), 2006:1520 (Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad)

[K47]5 a §  Som ersättningsbostad räknas inte en bostad som förvärvas tidigare än året före eller senare än året efter det år då ursprungsbostaden avyttras.

[S2]En fastighet som förvärvas tidigare än året före det år då ursprungsbostaden avyttras räknas dock som ersättningsbostad om den skattskyldige utför en ny-, till- eller ombyggnad på fastigheten under tiden mellan den 1 januari året före det år då ursprungsbostaden avyttras och den 2 maj andra året efter avyttringen. Fastigheten skall i sådana fall anses förvärvad den 1 januari året före det år då ursprungsbostaden avyttras. Lag (2003:1206).

Prop. 2001/02:43: I paragrafen, som är ny, har i första stycket tagits in den bestämmelse som hittills funnits i 5 § tredje stycket. Av bestämmelsen framgår att en ersättningsbostad inte kan förvärvas tidigare än året före och inte heller senare än året efter avyttringen av ursprungsbostaden.

I andra stycket finns ett undantag från bestämmelsen i första stycket. ...

Införd: SFS 2001:1221 (Förenklad fastighetstaxering istället för omräkning m.m.)
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2003:1206 (Vissa skattefrågor rörande fastigheter och bostadsrätter (Dämpningsregel))

[K47]5 b §  Vid tillämpning av 5 § 5 skall en svensk ekonomisk förening eller ett svenskt aktiebolag som inte uppfyller villkoren i 2 kap. 17 § för att vara ett privatbostadsföretag jämställas med ett sådant företag, om

  1. företaget tillhandahåller bostäder åt sina medlemmar eller delägare i byggnader som ägs av företaget, och
  2. den förvärvade bostaden är belägen i en fastighet som ägs av företaget, och
    • fastighetsskatt enligt bestämmelserna i 3 § andra stycket lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt inte skall tas ut på fastighetens bostadsdel, eller
    • byggnaden på fastigheten ännu inte åsatts värdeår. Lag (2003:1206).

Prop. 2006/07:19: Enligt denna paragraf kan, under vissa förutsättningar, en bostad i en nyproducerad byggnad där bostadsrättsföreningen ännu inte är ”äkta”, dvs. inte uppfyller villkoren i 2 kap. 17 §, utgöra en ersättningsbostad.

Första stycket ändras på så sätt att orden ”svensk” och ”svenskt” stryks. Denna ändring betingas av utvidgningen av begreppet privatbostadsföretag i 2 kap. 17 §, som denna paragraf hänvisar till.

Villkoren i första stycket andra punkten syftar till ...

Införd: SFS 2003:1206 (Vissa skattefrågor rörande fastigheter och bostadsrätter (Dämpningsregel))
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2006:1520 (Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad)

Beloppsgränser

[K47]6 §  Uppskovsavdrag får göras bara om kapitalvinsten uppgår till minst 50 000 kronor. I fall som avses i 4 § får uppskovsavdrag dock göras om vinsten uppgår till minst 10 000 kronor.

Prop. 2006/07:19: Ändringen är av redaktionell karaktär. Paragrafens lydelse anpassas till den nya systematiken för uppskov som innebär att en skattskyldig kan få uppskov med en del av kapitalvinsten. Ändringen innebär inte någon förändring i sak av de beloppsmässiga förutsättningarna för uppskov.

Prop. 2009/10:33: Paragrafen ändras på så sätt att beloppsgränsen i tvångsfallen knyts till storleken av avdraget för uppskovsbelopp i stället för till storleken på den uppkomna kapitalvinsten. Hänvisningen till 47 kap. 4 § justeras vidare redaktionellt i förtydligande syfte. Den ändringen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

Ändrad: SFS 2009:1409 (Beskattning av utomlands bosatta artister, m.fl.), 2006:1520 (Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad)

Uppskovsavdragets storlek

[K47]7 §  Om den skattskyldige förvärvar en ersättningsbostad före utgången av det år då han avyttrar ursprungsbostaden och bosätter sig där senast den 2 maj året därefter, beräknas uppskovsavdraget på följande sätt.

[S2]Om ersättningen för ersättningsbostaden är minst lika stor som ersättningen för ursprungsbostaden, motsvarar uppskovsavdraget den del av kapitalvinsten som tas upp.

[S3]Om ersättningen för ersättningsbostaden understiger ersättningen för ursprungsbostaden, motsvarar uppskovsavdraget så stor del av den del av kapitalvinsten som tas upp som ersättningen för ersättningsbostaden utgör av ersättningen för ursprungsbostaden. Avdraget skall alltså beräknas enligt följande formel:

[S4]den del av kapitalvinsten som tas upp x

[S5]ersättningen för ersättningsbostaden ------------------------------------ ersättningen för ursprungsbostaden

[S6]Om ersättningsbostaden är en fastighet och om den skattskyldige har haft eller avser att ha utgifter för ny-, till- eller ombyggnad av ersättningsbostaden under tiden mellan den 2 maj året efter det år då han avyttrade ursprungsbostaden och den 2 maj andra året efter avyttringen, motsvarar uppskovsavdraget den del av kapitalvinsten som tas upp, om den skattskyldige begär det. Lag (2003:1206).

Prop. 2007/08:27: I första stycket andra punkten ändras metoden för beräkning av uppskovsbeloppets storlek när ersättningen som har erlagts för ersättningsbostaden är mindre än ersättningen som har erhållits för ursprungsbostaden. Ändringen har kommenterats i avsn itt 9.3.2 . Ändringen innebär att uppskovsbeloppet ska beräknas som kapitalvinsten ökad med tidigare uppskovsbelopp och minskad med skillnaden mellan ersättningen för ursprungsbostaden samt ersättningen för ersättningsbostaden. Eventuell överskjutande ...

Prop. 2006/07:19: Ändringarna innebär endast en anpassning till terminologin i det nya uppskovssystemet.

I första punkten anges uppskovsbeloppets storlek när ersättningen som har erlagts för ersättningsbostaden är lika stor som eller större än ersättningen som har erhållits för ursprungsbostaden. I den situationen motsvarar uppskovsbeloppet summan av kapitalvinsten från avyttringen av ursprungsbostaden och ett eventuellt tidigare uppskovsbelopp.

I andra punkten anges uppskovsbeloppets ...

Prop. 2009/10:33: I andra stycket ändras beloppsgränsen för uppskovsbelopp till 1 450 000 kronor. Ett uppskovsbelopp beräknat enligt första stycket får i fortsättningen inte överstiga ett belopp som uppgår till 1 450 000 kronor multiplicerat med den skattskyldiges andel av bostaden. Om den skattskyldige har varit ensam ägare av bostaden får vederbörandes uppskovsbelopp uppgå till högst 1 450 000 kronor. Om den skattskyldige ...

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2003:1206 (Vissa skattefrågor rörande fastigheter och bostadsrätter (Dämpningsregel)), 2009:1409 (Beskattning av utomlands bosatta artister, m.fl.), 2016:1257 (Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad), 2006:1520 (Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad)

[K47]8 §  Om den skattskyldige inte förvärvar en ersättningsbostad före utgången av det år då han avyttrar ursprungsbostaden eller inte bosätter sig på en ersättningsbostad senast den 2 maj året därefter, motsvarar uppskovsavdraget den del av kapitalvinsten som tas upp. Lag (2003:1206).

Prop. 2006/07:19: Om den skattskyldige inte förvärvar en ersättningsbostad före utgången av det år då han avyttrar ursprungsbostaden eller inte bosätter sig på en ersättningsbostad senast den 2 maj året därefter, beräknas uppskovsbeloppet på samma sätt som enligt 7 § tredje punkten. Det innebär således att den skattskyldige får ett så kallat preliminärt uppskov.

Prop. 2009/10:33: Ändringen i andra stycket fyller samma funktion som ändringen i 7 § andra stycket.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2003:1206 (Vissa skattefrågor rörande fastigheter och bostadsrätter (Dämpningsregel)), 2009:1409 (Beskattning av utomlands bosatta artister, m.fl.), 2006:1520 (Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad)

Återföring av uppskovsavdrag

[K47]9 §  Om ett uppskovsavdrag har gjorts enligt 7 § fjärde stycket eller 8 §, skall avdraget återföras nästa år.

[S2]Om den skattskyldige senast året efter det år då han avyttrade ursprungsbostaden förvärvar en ersättningsbostad och bosätter sig där senast den 2 maj andra året efter avyttringen, gäller dock följande.

[S3]Om ersättningen för ersättningsbostaden är minst lika stor som ersättningen för ursprungsbostaden, skall ingen del av uppskovsavdraget återföras.

[S4]Om ersättningen för ersättningsbostaden understiger ersättningen för ursprungsbostaden, skall uppskovsavdraget återföras sedan det minskats med så stor del av detta som ersättningen för ersättningsbostaden utgör av ersättningen för ursprungsbostaden. Avdraget skall alltså återföras med ett belopp som beräknas enligt följande formel:

[S5]uppskovsavdraget - uppskovsavdraget x ersättningen för ersättningsbostaden ------------------------------------ ersättningen för ursprungsbostaden Lag (2003:1206).

Prop. 2006/07:19: I paragrafen behandlas återföring av uppskovsbelopp som erhållits vid tillämpning av 7 § tredje punkten och 8 § (preliminärt uppskov). Ett sådant belopp skall återföras till beskattning i sin helhet om inte den skattskyldige senast året efter det år då han avyttrade ursprungsbostaden förvärvat en ersättningsbostad och bosätter sig där senast den 2 maj andra året efter avyttringen. Uttrycket ”återföras till beskattning” skall inte förstås som att beloppet inte kan bli föremål för kvittning inom ...

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2003:1206 (Vissa skattefrågor rörande fastigheter och bostadsrätter (Dämpningsregel)), 2016:1257 (Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad), 2006:1520 (Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad)

[K47]10 §  När ett uppskovsavdrag helt eller delvis återförs enligt 9 §, skall också ett särskilt tillägg som motsvarar tio procent av det återförda beloppet tas upp.

Prop. 2006/07:19: Ändringen är endast redaktionell och innebär att paragrafen anpassas till den nya systematiken för uppskov. Eftersom uppskovsbelopp, till skillnad från uppskovsavdrag, utgörs av okvoterade kapitalvinster justeras paragrafen så att det särskilda tillägget beräknas endast på den skattepliktiga delen av det återförda beloppet för att resultatet skall bli detsamma som enligt de tidigare reglerna.

Prop. 2009/10:33: Paragrafen, som reglerat det särskilda tillägget vid återföring av preliminärt uppskov, upphävs. Preliminära uppskov kommer därmed att i sin helhet räntebeläggas enligt 11 b §. Se även kommentaren till 11 b §.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2006:1520 (Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad)
Upphävd: SFS 2009:1409 (Beskattning av utomlands bosatta artister, m.fl.)

Avyttring av ersättningsbostaden

[K47]11 §  Om ett uppskovsavdrag har gjorts, skall anskaffningsutgiften vid avyttring av ersättningsbostaden minskas med ett belopp som motsvarar kapitalvinsten när ursprungsbostaden avyttrades, om ersättningen för ersättningsbostaden var minst lika stor som ersättningen för ursprungsbostaden.

[S2]Understeg ersättningen för ersättningsbostaden ersättningen för ursprungsbostaden, skall anskaffningsutgiften minskas med så stor del av kapitalvinsten för ursprungsbostaden som ersättningen för ersättningsbostaden utgjorde av ersättningen för ursprungsbostaden.

Prop. 2006/07:19: Denna paragraf har i allt väsentligt fått en ny lydelse. Paragrafen reglerar vad som skall ske med ett uppskovsbelopp när hela eller del av en ersättningsbostad avyttras. Vid en sådan avyttring skall enligt första stycket uppskovsbeloppet återföras till beskattning. Denna bestämmelse medför att ett uppskovsbelopp vid avyttring tas upp till beskattning enligt reglerna i 45 kap. (fastigheter), 46 kap. (privat- eller näringsbostadsrätter) eller 48 kap. (andra andelar).

Andra stycket ...

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2006:1520 (Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad)
Upphävd: SFS 2006:1520 (Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad)

Beräkning av ersättningarna

[K47]12 §  Vid jämförelse mellan ersättningen för ursprungsbostaden och ersättningen för ersättningsbostaden skall hänsyn tas till försäljnings- och inköpsprovision, stämpelskatt och liknande utgifter.

[K47]13 §  Är ersättningsbostaden en fastighet skall ersättningen för ersättningsbostaden också ökas med utgifter för ny-, till- eller ombyggnad under tiden mellan förvärvet av ersättningsbostaden och den dag då bosättning senast skall ha skett enligt bestämmelserna i 7 eller 9 §.

[K47]13 a §  I de fall som avses i 5 a § andra stycket skall bara utgifter för ny-, till- eller ombyggnaden räknas som ersättning för ersättningsbostaden. Lag (2001:1221).

Prop. 2001/02:43: Bestämmelsen är ny och tar sikte på det fall ersättningsbostaden är en fastighet som förvärvats tidigare än året före det år då ursprungsbostaden avyttrades. I så fall får som ersättning för ersättningsbostaden bara räknas utgifter för ny-, till- eller ombyggnaden. Ersättningen för själva fastighetsförvärvet får alltså inte räknas som ersättning för ersättningsbostaden.

Av 13 § framgår att det vid prisjämförelsen skall beaktas utgifter för ny-, till- och ombyggnad under tiden ...

Införd: SFS 2001:1221 (Förenklad fastighetstaxering istället för omräkning m.m.)
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Dödsfall efter avyttring av ursprungsbostaden

[K47]14 §  Om en skattskyldig som har avyttrat en ursprungsbostad dör innan han har förvärvat en ersättningsbostad, har dödsboet rätt till avdrag enligt bestämmelserna i detta kapitel, om en efterlevande make eller sambo uppfyller de villkor i fråga om förvärv av en ersättningsbostad och bosättning där som skulle ha gällt för den döde.

[S2]Om en skattskyldig som har avyttrat en ursprungsbostad och förvärvat en ersättningsbostad dör innan han har bosatt sig i ersättningsbostaden, har dödsboet rätt till avdrag enligt bestämmelserna i detta kapitel, om en efterlevande make eller sambo bosätter sig i ersättningsbostaden och den då ägs av dödsboet eller genom arv, testamente eller bodelning övergått till den efterlevande.

[S3]Bestämmelserna i första och andra styckena gäller bara om den efterlevandes bosättning i ursprungsbostaden uppfyller bosättningskraven i 3 eller 4 §.

[K47]15 §  Om ett dödsbo begär uppskovsavdrag och en efterlevande make eller sambo enligt 14 § förvärvat en ersättningsbostad, krävs den efterlevandes samtycke för att bostaden skall anses som ersättningsbostad.

Prop. 2006/07:19: Paragrafens lydelse anpassas till den nya systematiken för uppskov genom att ”uppskovsavdrag” byts ut mot ”avdrag för uppskovsbelopp”.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2006:1520 (Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad)

48 kap. Avyttring av delägarrätter och fordringsrätter

Innehåll

[K48]1 §  I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om kapitalvinst vid avyttring av delägarrätter och fordringsrätter. Vidare finns bestämmelser om förpliktelser vars underliggande tillgångar består av delägarrätter eller fordringsrätter. De grundläggande bestämmelserna finns i 44 kap.

Prop. 2005/06:40: Det införs ett nytt andra stycke i paragrafen där det finns en upplysning om att det i 42 kap. 15 a § finns särskilda regler för kapitalvinstbeskattning av andelar i onoterade företag.

Prop. 2006/07:19: Ett tredje stycke har lagts till med en upplysning om att 47 kap. 11 a § innehåller en bestämmelse om beskattning av återfört uppskovsbelopp enligt 48 kap.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Lagändringarna skall träda i kraft den 1 februari 2007 och tillämpas på avyttringar som skett efter ikraftträdandet. De nya bestämmelserna om uppskovsbelopp får tillämpas på avyttringar som skett under tiden 1 januari 2006–31 januari 2007 om den skattskyldige begär det. Kapitalvinster ...

Ändrad: SFS 2006:1520 (Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad), 2005:1136 (Vissa skattefrågor med anledning av ny aktiebolagslag, m.m.)

Definitioner

Delägarrätter

[K48]2 §  Med delägarrätt avses

  • aktie, - rätt på grund av teckning av aktier, - teckningsrätt, - delrätt, - andel i en investeringsfond, - andel i en ekonomisk förening, och - annan tillgång med liknande konstruktion eller verkningssätt.

[S2]Bestämmelserna om delägarrätter skall tillämpas också på

  • vinstandelsbevis som avser lån i svenska kronor, - konvertibelt skuldebrev i svenska kronor, - termin och option vars underliggande tillgångar består av aktier eller termin och option som avser aktieindex, och - annan tillgång med liknande konstruktion eller verkningssätt.

[S3]Andel i privatbostadsföretag anses inte som delägarrätt. Lag (2004:66).

Prop. 2015/16:4: I paragrafen finns en definition av begreppet delägarrätt. Av första stycket framgår att en andel i en ekonomisk förening utgör en delägarrätt. En

andel i en kooperativ hyresrättsförening som hyr lägenheter som föreningen i sin tur upplåter med kooperativ hyresrätt (hyresmodellen) utgör en delägarrätt. En andel i en kooperativ förening där föreningen ...

Prop. 2005/06:39: I första stycket anges vilka slags värdepapper som utgör delägarrätter och i andra stycket vilka värdepapper som bestämmelserna om delägarrätter dessutom skall tillämpas på. Syftet med bestämmelsen är att ange vilka typer av värdepapper som skall kapitalvinstbeskattas enligt aktievinstreglerna. I första stycket byts ordet ”delrätt” ut mot ”fondaktierätt” i enlighet med terminologin i nya aktiebolagslagen (2005:551). Ändringarna i ...

Prop. 2013/14:27: I första stycket görs en redaktionell ändring.

  • RÅ 2008:3:En marknadsnoterad obligation vars avkastning beror på värdeutvecklingen hos tre alternativa kombinationer av aktie-, råvaru- och ränteinstrument har inte ansetts som en tillgång som till konstruktion eller verkningssätt liknar en delägarrätt. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2009:78:Ett av villkoren för att ett företag ska anses vara ett investmentföretag är att det uteslutande eller så gott som uteslutande förvaltar värdepapper eller liknande tillgångar. Konvertibler i svenska kronor har ansetts vara sådana tillgångar. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2005:4:Omvandling av medlemsinsatser i en golfförening till s.k. spelrätter medför inte att föreningen inte längre uppfyller kraven för inskränkt skattskyldighet och inte heller att föreningen skall ta upp några intäkter till beskattning (I); vid innehavarens avyttring av en sådan spelrätt skall beskattning ske såsom för personliga tillgångar (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2001:55:Ett helägt dotterbolags externa avyttring av konvertibla skuldebrev, som emitterats av och till marknadspris förvärvats från moderbolaget, har inte ansetts föranleda inkomstbeskattning av dotterbolaget. Moderbolagets anskaffningsvärde för aktierna i dotterbolaget har ansetts öka med skillnaden mellan vad dotterbolaget erhåller för de konverteringsrätter som avyttras och vad dotterbolaget erlagt för dessa. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2018:72:Avyttring av bitcoin omfattas av bestämmelsen i 52 kap. 3 § inkomstskattelagen om kapitalvinst vid avyttring av andra tillgångar än personliga tillgångar och omkostnadsbeloppet ska därmed beräknas enligt genomsnittsmetoden. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2013:569 (Förvaltare av alternativa investeringsfonder), 2004:66 (En ny lag om investeringsfonder), 2013:1106 (Vissa skattefrågor), 2016:115 (Modernisering av lagen om ekonomiska föreningar), 2005:1142 (Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet)

Fordringsrätter

[K48]3 §  Med svensk fordringsrätt avses fordran i svenska kronor.

[S2]Bestämmelserna om svenska fordringsrätter skall tillämpas också på termin, option och liknande avtal vars underliggande tillgångar kan hänföras till fordran i svenska kronor eller termin, option och liknande avtal som avser ränteindex.

[S3]Som fordringsrätt räknas inte en tillgång

  • RÅ 2008:3:En marknadsnoterad obligation vars avkastning beror på värdeutvecklingen hos tre alternativa kombinationer av aktie-, råvaru- och ränteinstrument har inte ansetts som en tillgång som till konstruktion eller verkningssätt liknar en delägarrätt. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2014 not 66:Swapavtal avseende räntebetalningar som ingåtts av enskild näringsidkare skulle beskattas i inkomstslaget kapital (förhandsbesked)

[K48]4 §  Med utländsk fordringsrätt avses fordran i utländsk valuta.

[S2]Bestämmelserna om utländska fordringsrätter skall tillämpas också på

  • utländsk valuta, och
  • termin, option och liknande avtal vars underliggande tillgångar kan hänföras till utländsk valuta, fordran i utländsk valuta eller termin, option och liknande avtal som avser index beroende av sådan valuta.

  • HFD 2018:72:Avyttring av bitcoin omfattas av bestämmelsen i 52 kap. 3 § inkomstskattelagen om kapitalvinst vid avyttring av andra tillgångar än personliga tillgångar och omkostnadsbeloppet ska därmed beräknas enligt genomsnittsmetoden. Förhandsbesked om inkomstskatt.

Marknadsnotering

[K48]5 §  En delägarrätt eller fordringsrätt anses marknadsnoterad om den är noterad på svensk eller utländsk börs eller, utan att vara noterad på börs, är föremål för kontinuerlig allmänt tillgänglig notering på grundval av marknadsmässig omsättning.

Undantag från skatteplikt

[K48]6 §  Kapitalvinster på sådan utländsk valuta eller fordran i utländsk valuta som är avsedd för den skattskyldiges personliga levnadskostnader under en tillfällig vistelse utomlands skall inte tas upp.

[K48]6 a §  Kapitalvinst som uppkommer då ett aktiebolag som avses i 7 kap. 3 § första stycket aktiebolagslagen (1975:1385) eller 6 a kap. 3 § första stycket försäkringsrörelselagen (1982:713) avyttrar egna aktier skall inte tas upp. Detsamma gäller för vinst då bolaget utfärdar eller avyttrar optioner, terminer eller liknande instrument vars underliggande tillgångar består av sådana aktier. Lag (2000:78).

Prop. 2005/06:39: Ändringarna innebär en anpassning till paragrafindelningen i den nya aktiebolagslagen (2005:551).

  • RÅ 2007:3:Ett mellan ett bolag och en bank träffat swapavtal vars underliggande tillgångar består av bolagets egna aktier har ansetts utgöra ett sådant optioner och terminer liknande instrument som avses i 48 kap. 6 a § inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2017:17:Kapitalvinst vid ett dotterbolags avyttring av teckningsoptioner utgivna av moderbolaget, vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad, är skattepliktig. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2003:16:Undantag från skatteplikt för kapitalvinst har ansetts föreligga vid transaktioner i samband med att ett helägt dotterbolag utfärdar köpoptioner avseende teckningsoptioner, som förvärvats från moderbolaget och som innebär en rätt att förvärva aktier i moderbolaget. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2001:55:Ett helägt dotterbolags externa avyttring av konvertibla skuldebrev, som emitterats av och till marknadspris förvärvats från moderbolaget, har inte ansetts föranleda inkomstbeskattning av dotterbolaget. Moderbolagets anskaffningsvärde för aktierna i dotterbolaget har ansetts öka med skillnaden mellan vad dotterbolaget erhåller för de konverteringsrätter som avyttras och vad dotterbolaget erlagt för dessa. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Införd: SFS 2000:78 (Vissa skattefrågor med anledning av att aktiebolag skall kunna förvärva egna aktier, m.m.)
Ändrad: SFS 2011:68 (Nya skatteregler för försäkringsföretag), 2005:1142 (Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet)

Omkostnadsbeloppet

Genomsnittsmetoden

[K48]7 §  Vid beräkningen av omkostnadsbeloppet skall det genomsnittliga omkostnadsbeloppet för samtliga delägarrätter eller fordringsrätter av samma slag och sort som den avyttrade användas. Det genomsnittliga omkostnadsbeloppet skall beräknas med hänsyn till inträffade förändringar i innehavet.

[S2]Om en andel i en investeringsfond är förvaltarregistrerad enligt 4 kap. 12 § lagen (2004:46) om investeringsfonder, skall vid tillämpning av genomsnittsmetoden enligt första stycket bortses från andra andelar i samma fond som är registrerade i annan förvaltares eller andelsinnehavarens eget namn.

[S3]Vid tillämpningen av bestämmelserna i första stycket skall näringsbetingade andelar och näringsbetingade aktiebaserade delägarrätter som uppfyller villkoren om innehavstid i 25 a kap.6 eller 7 § om de avyttras eller hade avyttrats vid den tidpunkt som bedömningen avser, inte anses vara av samma slag och sort som andra näringsbetingade andelar och näringsbetingade aktiebaserade delägarrätter i det aktuella företaget.

[S4]I 48 a kap. 16 § och 49 kap. 29 § finns ytterligare två undantag från bestämmelsen i första stycket som gäller andelsbyten med framskjuten beskattning och uppskovsgrundande andelsbyten. Lag (2004:66).

Prop. 2001/02:25: I ett nytt andra stycke föreslås att en begränsad genomsnittsmetod skall få användas vid beräkning av kapitalvinsten/-förlusten vid avyttring av förvaltarregistrerade andelar i värdepappersfonder. Se avsnitt 14.3.

Prop. 2006/07:2: En hänvisning har tagits in, i fjärde stycket, till de nya bestämmelserna i 18 c § om särskild genomsnittsberäkning av omkostnadsbeloppet vid partiella fissioner.

Prop. 2002/03:96: Tredje stycket är nytt. Motiven för bestämmelsen finns i avsnitt 5.2.2.

  • HFD 2018:72:Avyttring av bitcoin omfattas av bestämmelsen i 52 kap. 3 § inkomstskattelagen om kapitalvinst vid avyttring av andra tillgångar än personliga tillgångar och omkostnadsbeloppet ska därmed beräknas enligt genomsnittsmetoden. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2013:569 (Förvaltare av alternativa investeringsfonder), 2011:1271 (Budgetpropositionen för 2012), 2004:66 (En ny lag om investeringsfonder), 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2001:1242 (En ny lag om självdeklarationer och kontrolluppgifter), 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet), 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner), 2002:1143 (Utvidgning av reglerna om framskjuten beskattning vid vissa andelsbyten)

Andelar som förvärvas genom utdelning i vissa fall

[K48]8 §  För andelar som förvärvas genom sådan utdelning av andelar i dotterbolag som avses i 42 kap. 16 §, anses som anskaffningsutgift så stor del av omkostnadsbeloppet för aktierna i moderbolaget - beräknat vid tidpunkten för utdelningen - som motsvarar den förändring i marknadsvärdet som utdelningen medför för dessa aktier.

[S2]När det senare skall beräknas ett omkostnadsbelopp för aktierna i moderbolaget, skall den genomsnittliga anskaffningsutgiften minskas i motsvarande mån.

[S3]Om den som förvärvar andelar genom utdelning utan att äga aktier i moderbolaget lämnar ersättning för rätten till utdelning, anses ersättningen som anskaffningsutgift. Om någon ersättning inte lämnas, är anskaffningsutgiften noll. Lag (2000:1341).

Aktier som förvärvas genom utskiftning i vissa fall

[K48]9 §  För aktier som förvärvas genom utskiftning från en ekonomisk förening vid sådan ombildning av en ekonomisk förening till aktiebolag som avses i 42 kap. 20 §, skall som anskaffningsutgift anses det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om andelarna i föreningen hade avyttrats vid tidpunkten för utskiftningen. Lag (2000:1341).

Andelar i ekonomiska föreningar som erhålls genom fusion

[K48]10 §  Efter en sådan fusion som avses i 42 kap. 21 § anses som anskaffningsutgift för andelen i den övertagande föreningen det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om andelen i den överlåtande föreningen hade avyttrats vid tidpunkten för utskiftningen.

Prop. 2006/07:2: Paragrafen och dess rubrik tas bort som en följd av att även ekonomiska föreningar numera fullt ut kommer att kunna tillämpa bestämmelserna om andelsbyten i 48 a och 49 kap., vilket medför att andelarna i den överlåtande föreningen kommer att anses vara avyttrade vid en fusion. Förslaget behandlas närmare i avsnitt 5.1.

Upphävd: SFS 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet)

Företag som tidigare har varit investmentföretag

[K48]11 §  I 39 kap. 18 § finns bestämmelser om avskattning av andelar i ett företag som tidigare har varit ett investmentföretag men som inte längre kan räknas som investmentföretag samt om anskaffningsutgiften för andelarna efter avskattningen.

[S2]I 39 kap. 19 § finns bestämmelser om anskaffningsutgiften för delägarrätter som anskaffats av ett företag som tidigare har varit investmentföretag men som inte längre kan räknas som investmentföretag.

Periodiseringsfond förs över och expansionsfond upphör

[K48]12 §  Om en periodiseringsfond förs över till ett aktiebolag enligt 30 kap.11 eller 12 §, skall det tillskott som är en förutsättning för överföringen inte räknas med vid beräkning av omkostnadsbeloppet för aktierna i bolaget. Om en expansionsfond upphör i samband med att tillgångar överlåts till ett aktiebolag och fonden enligt 34 kap. 20 § inte skall återföras, skall det tillskott som är en förutsättning för tillämpningen av bestämmelsen inte räknas med vid beräkning av omkostnadsbeloppet. Lag (2004:498).

  • RÅ 2003:10:Frågor om beskattningskonsekvenser vid överföring av periodiseringsfonder i samband med apportemission av enskild näringsverksamhet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2004:498 (Överföring av periodiseringsfond och expansionsfond vid ombildning till aktiebolag, m.m.)

Teckningsrätter och delrätter

[K48]13 §  För teckningsrätter och delrätter som grundas på aktieinnehav i bolaget är anskaffningsutgiften noll.

[S2]Detsamma gäller teckningsrätter och delrätter som grundas på innehav av ett konvertibelt skuldebrev eller en liknande rätt till förvärv av aktier i bolaget, om innehavaren vid tilldelningen av aktier likställs med en aktieägare.

Prop. 2005/06:39: Bestämmelserna i första stycket skall även gälla för inlösenrätter och säljrätter som avser aktier. Det innebär att vid avyttring av säljrätter och inlösenrätter som avser aktier och som erhållits på grundval av aktieinnehav, skall anskaffningsutgiften vara noll. Någon fördelning av anskaffningsutgiften mellan aktie och inlösenrätter eller säljrätter kommer inte att ske. I stället kommer hela ersättningen för rätterna att tas upp till beskattning. Vid en senare försäljning av aktien kommer å andra ...

  • RÅ 2003:75:Att innehavare av A-aktier vid ändring av en bolagsordning, som innebär att rösträttsskillnaden mellan A- och B- aktier utjämnas, skulle kompenseras genom att vederlagsfritt erhålla teckningsoptioner har inte ansetts medföra några omedelbara beskattningskonsekvenser. Förhandsbesked angående inkomstskatt
  • RÅ 2002:92:En teckningsrätt, som löpt ut utan att utnyttjas för teckning av aktie, har ansetts avyttrad. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2005:1142 (Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet)

Skuldebrev med köp- eller teckningsoption

[K48]14 §  Anskaffningsutgiften för ett skuldebrev förenat med en köp- eller teckningsoption, skall beräknas till skuldebrevets marknadsvärde vid förvärvet. Denna anskaffningsutgift får dock inte överstiga den sammanlagda anskaffningsutgiften för skuldebrevet och optionen. Anskaffningsutgiften för optionen skall beräknas till vad som återstår av den sammanlagda anskaffningsutgiften.

Schablonmetoden

[K48]15 §  För marknadsnoterade delägarrätter får omkostnadsbeloppet bestämmas till 20 procent av ersättningen vid avyttringen sedan utgifter i samband med denna dragits av. Detta gäller dock inte terminer och optioner och inte heller sådana teckningsrätter och delrätter som avses i 13 §.

Prop. 2005/06:39: I paragrafen finns en schablonmetod som innebär att vid beräkningen av kapitalvinsten för marknadsnoterade delägarrätter får omkostnadsbeloppet bestämmas till 20 procent av ersättningen. Ändringarna innebär att schablonmetoden inte får användas för inlösenrätter eller säljrätter som erhållits på grundval av aktieinnehav. Förslaget behandlas närmare i avsnitt 5.2.

Vidare byts ordet ”delrätter” ut mot ...

Prop. 2007/08:12: Ett nytt andra stycke har lagts till. Av stycket framgår att den s.k. schablonmetoden, dvs. att omkostnadsbeloppet får bestämmas till 20 procent av ersättningen vid avyttringen sedan utgifter i samband med denna dragits av, får tillämpas även på delägarrätter som har varit marknadsnoterade men marknadsnoteringen har upphört i anslutning till inledande av ett förfarande om inlösen, fusion, fission, likvidation eller konkurs.

  • RÅ 2004:134:Vid tillämpning av reglerna om underlag för lättnadsbelopp och gränsbelopp får omkostnadsbeloppet inte bestämmas enligt schablonmetoden i 48 kap. 15 § inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2002:92:En teckningsrätt, som löpt ut utan att utnyttjas för teckning av aktie, har ansetts avyttrad. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2018:722 (En ny lag om ekonomiska föreningar), 2005:1142 (Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet), 2007:1122 (Vissa kapitalskattefrågor)

Äldre fondandelar

[K48]16 §  Grundas ett innehav av fondandelar på ett förvärv före år 1995, får fysiska personer som anskaffningsutgift använda andelens marknadsvärde den 31 december 1992 eller, om fonden bildades under åren 1993 eller 1994, det först noterade marknadsvärdet. Motsvarande gäller i fråga om fondandelsbevis vars innehavare registrerats efter utgången av år 1994.

[S2]Första stycket gäller inte andelar i sådana fonder som tidigare var allemansfonder. Om andelarna förvärvats före år 1991, får anskaffningsutgiften bestämmas till andelens marknadsvärde den 31 december 1990. Lag (2004:66).

Utländska fordringsrätter

[K48]17 §  Om en utländsk fordringsrätt på grund av bestämmelsen i 14 kap. 8 § har värderats till ett annat värde än anskaffningsutgiften, gäller följande.

[S2]Om fordringen har värderats till ett högre värde än anskaffningsutgiften, skall denna ökas med mellanskillnaden. Om fordringen har värderats till ett lägre värde än anskaffningsutgiften, skall denna minskas med mellanskillnaden.

Belopp som tagits upp som intäkt i inkomstslaget tjänst

[K48]17 a §  Om en tillgång har överlåtits genom en underprisöverlåtelse till ett företag, skall det belopp som tagits upp i inkomstslaget tjänst räknas in i omkostnadsbeloppet för andelarna i det förvärvande företaget eller i företag som direkt eller indirekt äger andelar i det förvärvande företaget. Lag (2001:1176).

Sammanläggning eller delning av investeringsfonder

[K48]18 §  Sammanläggning eller delning av investeringsfonder enligt 8 kap. 1 § lagen (2004:46) om investeringsfonder skall inte leda till att kapitalvinster tas upp hos delägarna.

[S2]Efter en sådan ombildning anses som anskaffningsutgift för de nya andelarna det sammanlagda omkostnadsbelopp som skulle ha använts om de äldre andelarna hade avyttrats. Om en fond delas och den skattskyldige får andelar i mer än en nybildad fond, skall det sammanlagda omkostnadsbeloppet fördelas på de nya andelarna i förhållande till dessa nybildade fonders värde vid delningen. Lag (2004:66).

Prop. 2007/08:12: Ett nytt tredje stycke har lagts till. Av detta stycke framgår att skattefrihet enligt paragrafen även omfattar kapitalvinst vid sammanläggning eller

delning av sådana utländska investeringsfonder som bildats enligt det så kallade UCITS-direktivet och där fonden hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Sammanläggningen eller delningen ...

  • RÅ 2006:38:En med tillstånd av behörig myndighet i Luxemburg företagen sammanläggning eller ombildning av fonder som omfattas av UCITS- direktivet har inte ansetts leda till att kapitalvinst skall tas upp, oavsett om kraven på placeringsinriktning m.m. inte motsvarar dem som gäller i liknande fall för svenska fonder. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2018:61:Fråga om tillämpning av undantaget från kapitalvinstbeskattning vid fusion mellan fonder när utländska alternativa investeringsfonder fusioneras. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2013:569 (Förvaltare av alternativa investeringsfonder), 2009:357 (Förvärv av kvalificerade innehav i finansiella företag), 2004:66 (En ny lag om investeringsfonder), 2007:1122 (Vissa kapitalskattefrågor), 2011:937 (Skattekonsekvenser av fondverksamhet över gränserna)

Avdrag för kapitalförluster

Inkomstslaget kapital

[K48]19 §  Bestämmelserna i 20, 21, 23 och 24 §§ gäller för kapitalförluster i inkomstslaget kapital. Vad som sägs om en tillgång i dessa bestämmelser skall tillämpas också på en förpliktelse med sådan underliggande tillgång.

[S2]Att kapitalförluster på utländsk valuta eller fordran i utländsk valuta i vissa fall inte skall dras av följer av 6 §. Lag (2000:540).

[K48]20 §  Kapitalförluster på andra marknadsnoterade delägarrätter än sådana som avses i 21 § samt kapitalförluster på sådana andelar i svenska aktiebolag och utländska juridiska personer som inte är marknadsnoterade skall dras av i sin helhet mot kapitalvinster på sådana tillgångar. Lag (2000:540).

Prop. 2005/06:125: En ändring har gjorts i första stycket så att det klart framgår att kapitalförluster på marknadsnoterade delägarrätter inte skall kvittas i sin helhet mot kapitalvinster på onoterade delägarrätter som inte är andelar i svenska aktiebolag eller utländska juridiska personer. Ändringen innebär också att det tydligt framgår att kapitalförluster på onoterade delägarrätter som inte är andelar i svenska aktiebolag eller utländska juridiska personer inte skall kvittas i sin helhet mot kapitalvinster på ...

Prop. 2005/06:40: I paragrafen regleras hur och i vilken omfattning kapitalförluster på aktier och andra delägarrätter skall dras av mot kapitalvinster på sådana tillgångar.

Första stycket har ändrats genom att kapitalförluster på onoterade andelar som tidigare fick dras av i sin helhet nu skall dras av till fem sjättedelar mot skattepliktiga kapitalvinster. Vidare har ett tillägg gjorts som innebär att kapitalförluster på kvalificerade andelar skall dras av till två tredjedelar när de dras av ...

Ändrad: SFS 2013:771 (Investeraravdrag), 2006:614 (Beskattning av visst hushållsavfall som förbränns, m.m.), 2000:540 (2000 års ekonomiska vårproposition), 2005:1136 (Vissa skattefrågor med anledning av ny aktiebolagslag, m.m.)

[K48]21 §  Kapitalförluster på marknadsnoterade andelar i investeringsfonder som innehåller bara svenska fordringsrätter skall dras av i sin helhet. Lag (2004:66).

22 § Har upphävts genom lag (2000:540).

[K48]23 §  Kapitalförluster på andra marknadsnoterade svenska fordringsrätter än premieobligationer skall dras av i sin helhet.

[K48]24 §  Om inte hela kapitalförlusten skall dras av enligt bestämmelserna i 20, 21 eller 23 §, skall 70 procent dras av. Lag (2000:540).

Prop. 2005/06:40: I bestämmelsen anges vad som gäller för en kapitalförlust som inte skall dras av enligt 20, 20 a, 21 eller 23 §. Det kan t.ex. vara fråga om förluster på premieobligationer och icke marknadsnoterade fordringsrätter.

Ändrad: SFS 2000:540 (2000 års ekonomiska vårproposition), 2005:1136 (Vissa skattefrågor med anledning av ny aktiebolagslag, m.m.)

Inkomstslaget näringsverksamhet

[K48]25 §  I inkomstslaget näringsverksamhet skall kapitalförluster för vilka avdrag skall göras dras av mot alla intäkter och i sin helhet, om inte något annat anges i 26 eller 27 §. Vad som sägs i första meningen skall tillämpas också på förpliktelser och vad som sägs om en tillgång i 26 och 27 §§ skall tillämpas också på en förpliktelse med sådan underliggande tillgång. Lag (2003:224).

[K48]26 §  Juridiska personers kapitalförluster på delägarrätter för vilka avdrag skall göras får dras av bara mot kapitalvinster på delägarrätter. Om en del av en sådan förlust inte kan dras av, får den dras av mot en annan juridisk persons kapitalvinster på delägarrätter om var och en av de juridiska personerna

  1. begär det vid samma års taxering, och
  2. med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till den andra juridiska personen.

[S2]Till den del en förlust inte kan dras av enligt första stycket behandlas den det följande beskattningsåret som en ny kapitalförlust på delägarrätter hos den juridiska person som haft förlusten. Lag (2003:224).

Prop. 2001/02:140: Som en konsekvens av att den enhetliga ”fållan” för kapitalförluster på delägarrätter införs har nuvarande andra och tredje styckena utgått. Kapitalförluster på delägarrätter som avyttrats av juridiska personer får därmed endast dras av mot kapitalvinster på delägarrätter oavsett om innehavet av de avyttrade delägarrätterna som gett upphov till förlusten är betingat av rörelsen eller om det är fråga om en kapitalplacering.

Nedanstående exempel illustrerar.

  • HFD 2013:52:Ett aktiebolag, som är delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, har inte ansetts kunna kvitta sina kapitalförluster på delägarrätter som inte är näringsbetingade mot skattepliktiga kapitalvinster på delägarrätter som uppkommit hos den juridiska personen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2002:540 (Begränsning av rätten till avdrag för kapitalförluster i inkomstslaget näringsverksamhet på delägarrätter och på andelar i svens)

[K48]27 §  I fråga om kapitalförluster som uppkommer i svenska handelsbolag och för vilka avdrag skall göras tillämpas 19-21, 23 och 24 §§.

[S2]Kapitalförluster för vilka avdrag skall göras på sådana delägarrätter och fordringsrätter vars innehav betingats av rörelse som bedrivs av handelsbolaget eller av någon som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå handelsbolaget nära, skall dock alltid dras av i sin helhet. Lag (2003:224).

Prop. 2001/02:140: Första stycket. Huvudregeln i första stycket har kompletterats med en bestämmelse som på ett mer tydligt sätt avgränsar de kapitalförluster som omfattas av huvudregeln mot kapitalförluster på rörelsebetingade delägarrätter och fordringsrätter, vilka regleras exklusivt i andra respektive tredje stycket. Genom den nya andra meningen ges en turordningsregeel för kapitalförluster på delägarrätter som omfattas av huvudregeln. Sådana kapitalförluster skall tas i anspråk efter kapitalförluster ...

Prop. 2009/10:36: Bestämmelserna i paragrafen behandlar avdragsrätten i inkomstslaget näringsverksamhet för kapitalförluster på delägarrätter och fordringsrätter som uppkommer i handelsbolag. Även om förlusten ska dras av i inkomstslaget näringsverksamhet gäller i huvudsak samma begränsningar i avdragsrätten som för fysiska personer och detta även i de fall handelsbolaget ägs av juridiska personer.

Första stycket har ändrats på så sätt att det bara gäller om inte något annat följer av ...

Prop. 2011/12:17: Andra stycket har preciserats så att det klart framgår att det bara är förluster på delägarrätter som ska begränsas.

  • HFD 2013:52:Ett aktiebolag, som är delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, har inte ansetts kunna kvitta sina kapitalförluster på delägarrätter som inte är näringsbetingade mot skattepliktiga kapitalvinster på delägarrätter som uppkommit hos den juridiska personen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2002:540 (Begränsning av rätten till avdrag för kapitalförluster i inkomstslaget näringsverksamhet på delägarrätter och på andelar i svens), 2009:1413 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn), 2011:1510 (Slopade Lundinregler och vissa andra skatteåtgärder för företag), 2000:540 (2000 års ekonomiska vårproposition), 2018:1206 (Nya skatteregler för företagssektorn)

48 a kap. Framskjuten beskattning vid andelsbyten

Innehåll

[K48a]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser för fysiska personer om framskjuten beskattning vid andelsbyten. Om den avyttrade andelen var en lagertillgång, gäller dock bestämmelserna i 49 kap.Lag (2002:1143).

Prop. 2006/07:2: I första stycket andra meningen har sådana andelar i kooperativa föreningar som utgör kapitaltillgångar i näringsverksamhet lagts till. Sådana tillgångar omfattas inte av 48 a kap. eftersom kapitlet inte är tillämpligt i inkomstslaget näringsverksamhet, se vidare avsnitt 5.3. Enligt förslaget i 49 kap. 1 § skall 49 kap. även tillämpas på fysiska personers innehav av sådana andelar.

I ett nytt andra stycke, ...

Ändrad: SFS 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet), 2002:1143 (Utvidgning av reglerna om framskjuten beskattning vid vissa andelsbyten)

Definitioner

[K48a]2 §  Med andelsbyte avses ett förfarande som uppfyller villkoren i 5-8 §§ samt följande förutsättningar:

  1. En fysisk person (säljaren) skall avyttra en andel (den avyttrade andelen) i ett företag (det avyttrade företaget) till ett annat företag (det köpande företaget).
  2. Ersättningen skall vara marknadsmässig och lämnas i form av andelar i det köpande företaget (mottagna andelar). Ersättningen får till en del lämnas i pengar, dock högst med tio procent av de mottagna andelarnas nominella värde. Om det saknas nominellt värde på de mottagna andelarna, skall den högsta ersättningen i pengar i stället beräknas på den del av det inbetalda kapitalet som belöper sig på andelarna. Lag (2002:1143).

Prop. 2005/06:39: I paragrafen anges förutsättningarna för framskjuten beskattning vid andelsbyten. I punkten 2 anges att ersättningen vid andelsbytet skall vara marknadsmässig, att den skall lämnas i form av andelar i det köpande företaget och att en del av ersättningen får lämnas i pengar. Ändringarna är en följd av att den s.k. kontantgränsen slopas och innebär att det hittills gällande kravet på att ersättningen i pengar får lämnas med högst tio procent av de mottagna andelarnas nominella värde tas bort. I fortsättningen ...

  • HFD 2018:62:Samtidig avyttring av andelar i flera olika företag mot ersättning i form av andelar i ett annat företag har inte ansetts utgöra ett enda gemensamt andelsbyte enligt bestämmelserna om framskjuten beskattning vid andelsbyten. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2002:1143 (Utvidgning av reglerna om framskjuten beskattning vid vissa andelsbyten)

[K48a]3 §  Ett utländskt företag anses vid tillämpning av detta kapitel höra hemma i en stat som är medlem i Europeiska unionen, om företaget enligt lagstiftningen i någon sådan stat hör hemma i staten i skattehänseende och inte på grund av ett skatteavtal anses ha hemvist i en stat som inte är medlem i unionen. Lag (2001:1176).

Tillämpningsområde

[K48a]4 §  Vid en fusion eller fission skall, vid tillämpning av detta kapitel, det övertagande företaget anses köpa sådana andelar i det överlåtande företaget som inte redan ägs av det övertagande företaget. Lag (2001:1176).

[K48a]4 a §  Bestämmelserna i detta kapitel skall inte tillämpas om avyttringen avser en skalbolagsandel och kapitalvinsten vid avyttringen enligt 49 a kap. skall tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (2002:1143).

Villkor för framskjuten beskattning

Säljaren

[K48a]5 §  Säljaren skall vara bosatt i Sverige eller stadigvarande vistas här. Lag (2001:1176).

Det köpande företaget

[K48a]6 §  Det köpande företaget skall vara en juridisk person av något av följande slag:

  1. ett svenskt aktiebolag,
  2. ett utländskt bolag, eller
  3. ett annat utländskt företag som hör hemma i en stat som är medlem i Europeiska unionen och som bedrivs i någon av de utländska associationsformer som anges i bilaga 37.1 och är skyldigt att betala någon av de skatter som anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag. Lag (2001:1176).

Prop. 2006/07:2: I paragrafen räknas upp vilka företag som kan delta som köpare i ett andelsbyte. Uppräkningen i första stycket har i första punkten kompletterats med associationsformerna svensk ekonomisk förening, svensk sparbank och svenskt ömsesidigt försäkringsföretag. I tredje punkten har, förutom en redaktionell ändring, gjorts ett tillägg när det gäller utländska associationer. För att kunna delta som köpare vid ett andelsbyte krävs att företaget är en utländsk juridisk person enligt 6 kap. 8 §. Om överlåtaren ...

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet)

Verksamhetsvillkor när den avyttrade andelen är kvalificerad

[K48a]6 a §  Om det är en kvalificerad andel som avyttras och säljaren omedelbart efter avyttringen ensam eller tillsammans med närstående, direkt eller indirekt, äger andelar i det köpande företaget med minst 25 procent av röstetalet för samtliga andelar i företaget, skall det köpande företagets näringsverksamhet till huvudsaklig del bestå av rörelse eller direkt eller indirekt innehav av andelar i dotterföretag som till huvudsaklig del bedriver rörelse.

[S2]Som rörelse anses i denna paragraf inte sådant innehav av kontanta medel, värdepapper eller liknande som avses i 2 kap. 24 § andra meningen. Med dotterföretag avses i denna paragraf ett företag i vilket det köpande företaget, direkt eller indirekt, äger andelar med mer än 50 procent av röstetalet för samtliga andelar i företaget. Lag (2002:1143).

Det avyttrade företaget

[K48a]7 §  Det avyttrade företaget skall vara en sådan juridisk person som anges i 6 § eller en svensk ekonomisk förening. Lag (2002:1143).

Prop. 2006/07:2: Ändringen är en följdändring med anledning av att 6 § ändras så att svenska ekonomiska föreningar kan utgöra ett företag i kapitlets mening och därmed vara köpare vid ett andelsbyte.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet), 2002:1143 (Utvidgning av reglerna om framskjuten beskattning vid vissa andelsbyten)

Röstetal

[K48a]8 §  Vid utgången av det kalenderår då avyttringen sker skall det köpande företaget inneha andelar i det avyttrade företaget med ett sammanlagt röstetal som överstiger 50 procent av röstetalet för samtliga andelar i det avyttrade företaget. Om särskilda skäl medfört att det köpande företaget avyttrat andelar i det avyttrade företaget efter andelsbytet, är det tillräckligt att företaget haft ett sådant innehav vid någon tidpunkt efter andelsbytet under det nämnda kalenderåret.

[S2]Första stycket gäller inte vid fusion eller fission. Lag (2001:1176).

Beräkning av kapitalbeloppet och tjänstebeloppet

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K48a]8 a §  Om den avyttrade andelen var en kvalificerad andel, skall det göras en beräkning av de belopp som skulle ha tagits upp i inkomstslaget kapital (kapitalbeloppet) och i inkomstslaget tjänst (tjänstebeloppet) om bestämmelserna om framskjuten beskattning inte varit tillämpliga. Om det sparade utdelningsutrymme som har fördelats på de mottagna andelarna enligt 57 kap. 11 a § är högre än det sparade utdelningsutrymme som belöper på de mottagna andelarna när de avyttras, skall hälften av mellanskillnaden läggas till tjänstebeloppet. Lag (2004:1040).

Prop. 2003/04:33: Bestämmelsen innehåller beräkningsregeln avseende taket för tjänstebeloppet. Bestämmelsen ändras genom ett tillägg som innebär att – i de fall ett sparat utdelningsutrymme som fördelats på de mottagna andelarna vid andelsbytet är högre än det sparade utdelningsutrymme som finns kvar när dessa andelar avyttras – hälften av mellanskillnaden läggs till tjänstebeloppet.

Prop. 2006/07:2: Paragrafen innehåller en bestämmelse om de fall då kvalificerade andelar avyttras genom ett andelsbyte. Mottagna andelar skall i sådana fall anses kvalificerade enligt 57 kap. 7 § första stycket första meningen. Det skall i dessa fall, liksom tidigare, göras en beräkning av de belopp som skulle tagits upp i inkomstslaget kapital och inkomstslaget tjänst om bestämmelserna om framskjuten beskattning inte var tillämpliga. Kapitalbeloppet begränsar enligt 9 § vad som skall tas upp i inkomstslaget kapital ...

Prop. 2005/06:40: Paragrafen innehåller en bestämmelse för de fall då kvalificerade andelar avyttras genom ett andelsbyte. Mottagna andelar skall i sådana fall anses kvalificerade enligt 57 kap. 7 § första stycket första meningen. Det skall i dessa fall göras en beräkning av de belopp som skulle tagits upp i inkomstslaget kapital (kapitalbeloppet) och inkomstslaget tjänst (tjänstebeloppet) om bestämmelserna om framskjuten beskattning inte var tillämpliga. Vid en kommande försäljning skall den del av kapitalvinsten ...

Införd: SFS 2002:1143 (Utvidgning av reglerna om framskjuten beskattning vid vissa andelsbyten)
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet), 2004:1040 (Avdrag för utdelning på insatsemissioner)

Huvudregler

[K48a]9 §  Ersättning i pengar skall tas upp som kapitalvinst det beskattningsår då andelsbytet sker.

[S2]Om den avyttrade andelen var en kvalificerad andel tas ersättningen upp i inkomstslaget kapital i den utsträckning ersättningen ryms inom kapitalbeloppet. Överskjutande del av ersättningen i pengar tas upp i inkomstslaget tjänst. Lag (2002:1143).

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K48a]10 §  Mottagna andelar skall anses förvärvade för en ersättning som motsvarar det omkostnadsbelopp som gällde för den avyttrade andelen.

[S2]Sparat lättnadsutrymme som hänför sig till de avyttrade andelarna skall fördelas på de mottagna andelarna.

[S3]Om de mottagna andelarna hänför sig till ett företag som är marknadsnoterat, skall det sparade lättnadsutrymmet läggas till anskaffningsutgiften vid beräkning av omkostnadsbeloppet för de mottagna andelarna. Är andelarna i det marknadsnoterade företaget kvalificerade, skall i stället det sparade lätttnadsutrymmet beaktas när kapitalvinsten fördelas enligt 57 kap. 12 §. Lag (2004:1040).

Prop. 2003/04:33: I ett nytt andra stycke har det tagits in en bestämmelse om att sparat lättnadsutrymme som är hänförligt till avyttrade andelar skall fördelas på mottagna andelar.

I det tredje stycket, som också är nytt, anges på vilket sätt ett sparat lättnadsutrymme som fördelats på de mottagna andelarna skall utnyttjas om dessa hänför sig till ett företag som är marknadsnoterat.

Prop. 2005/06:40: Andra och tredje styckena har upphävts, eftersom lättnadsreglerna avskaffats. I punkt 2 av övergångsbestämmelserna finns dock motsvarande bestämmelser eftersom sparat lättnadsutrymme kommer att kunna utnyttjas t.o.m. beskattningsåret 2010.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2004:1040 (Avdrag för utdelning på insatsemissioner), 2002:1143 (Utvidgning av reglerna om framskjuten beskattning vid vissa andelsbyten)

Villkoren för framskjuten beskattning är inte längre uppfyllda

[K48a]11 §  Om en fysisk person inte längre uppfyller villkoret i 5 § om att vara bosatt i Sverige eller stadigvarande vistas här, skall kapitalvinsten som uppkom vid andelsbytet tas upp som intäkt. Lag (2002:1143).

[K48a]12 §  Om den avyttrade andelen var en kvalificerad andel och villkoret enligt 6 a § gällde för det köpande företagets näringsverksamhet, skall kapitalvinsten som uppkom vid andelsbytet tas upp som intäkt om villkoret inte längre är uppfyllt. Detta gäller i fråga om förändringar i det köpande företagets näringsverksamhet till och med tjugonde året efter året för andelsbytet.

[S2]Första stycket gäller dock bara om säljaren, ensam eller tillsammans med närstående, också vid tidpunkten för förändringen av näringsverksamheten, direkt eller indirekt, äger andelar i det köpande företaget med minst 25 procent av röstetalet för samtliga andelar i företaget. Lag (2002:1143).

[K48a]13 §  I kapitalvinst som avses i 11 eller 12 § skall inte räknas med sådan ersättning i pengar som tagits upp som kapitalvinst enligt 9 §. Om en kapitalvinst tagits upp enligt 12 § på grund av att verksamhetsvillkoret inte längre är uppfyllt, skall som anskaffningsutgift för den mottagna andelen även räknas med ett belopp som motsvarar den kapitalvinst som tagits upp. Lag (2002:1143).

Äganderättsövergång genom gåva eller testamente

[K48a]14 §  Övergår äganderätten till en mottagen andel som är kvalificerad enligt 57 kap. 6 § andra stycket genom gåva eller testamente till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag, skall andelen anses avyttrad för en ersättning som motsvarar marknadsvärdet. Lag (2002:1143).

Prop. 2006/07:2: Bestämmelsen föreslås upphöra att gälla. Motsvarande bestämmelse som också skall gälla andelar som blivit kvalificerade på grund av en partiell fission föreslås införd i 57 kap. 23 a §. Även rubriken till paragrafen tas bort.

Prop. 2005/06:40: I paragrafen regleras i dag de fall då en fysisk person ger en andel som är kvalificerad efter ett andelsbyte i gåva alternativt testamenterar andelen till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag. I sådana fall skall andelen anses avyttrad för en ersättning som motsvarar marknadsvärdet.

Bestämmelsen ändras genom att hänvisningen till 57 kap. ...

Införd: SFS 2002:1143 (Utvidgning av reglerna om framskjuten beskattning vid vissa andelsbyten)
Upphävd: SFS 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet)

Övriga bestämmelser

Turordning vid avyttring m.m. av andelar i det köpande företaget

[K48a]15 §  Om säljaren äger andelar av samma slag och sort som den mottagna andelen vid tidpunkten för andelsbytet (gamla andelar) eller förvärvar sådana andelar efter andelsbytet (nya andelar), skall avyttringar anses ske i följande ordning:

  1. gamla andelar,
  2. mottagna andelar,
  3. nya andelar.

[S2]Bestämmelserna i första stycket tillämpas på motsvarande sätt när äganderätten övergår till någon annan på annat sätt än genom avyttring. Lag (2002:1143).

Genomsnittsmetoden

[K48a]16 §  Om mottagna andelar inte är marknadsnoterade eller är kvalificerade enligt 57 kap. 6 § andra stycket, skall de vid tillämpning av genomsnittsmetoden i 48 kap. 7 § inte anses vara av samma slag och sort som andra andelar i det köpande företaget som innehas av säljaren. Lag (2002:1143).

Prop. 2006/07:2: Paragrafen har ändrats så att den även omfattar andelar m.m. som är särskilt kvalificerade på grund av en partiell fission.

Prop. 2005/06:40: Paragrafen innehåller en bestämmelse om att mottagna onoterade andelar efter ett andelsbyte vid tillämpning av genomsnittsmetoden inte skall vara av samma slag och sort som andra andelar i det köpande företaget som innehas av säljaren. Den gäller i dag även sådana andelar som blir kvalificerade efter ett andelsbyte. Bestämmelsen ändras bara genom att hänvisningen till 57 kap. 6 § andra stycket ändras till 57 kap. 7 § första eller andra stycket. Den kommer således även att gälla andelar som blivit ...

Införd: SFS 2002:1143 (Utvidgning av reglerna om framskjuten beskattning vid vissa andelsbyten)
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet)

49 kap. Uppskovsgrundande andelsbyten

Innehåll

[K49]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser för juridiska personer och delägare i svenska handelsbolag om uppskov med beskattningen vid uppskovsgrundande andelsbyten.

[S2]I inkomstslaget näringsverksamhet gäller bestämmelserna inte bara för andelar som är kapitaltillgångar utan också för andelar som är lagertillgångar. Om den avyttrade andelen var en lagertillgång, gäller bestämmelserna i detta kapitel även för fysiska personer. Lag (2002:1143).

Prop. 2006/07:2: I första stycket har ett tillägg gjorts att det i kapitlet även finns bestämmelser för obegränsat skattskyldiga delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Tillägget hänger samman med den nya bestämmelsen i 3 a §.

I andra stycket har ett tillägg gjorts att bestämmelserna i kapitlet även gäller när fysiska personer avyttrar sådana andelar i en kooperativ förening som är en kapitaltillgång i näringsverksamhet. Sådana tillgångar omfattas inte av 48 a kap. eftersom ...

Ändrad: SFS 2001:1176 (Ändringar i de särskilda skattereglerna för vissa andelsägare i fåmansföretag m.m.), 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet), 2002:1143 (Utvidgning av reglerna om framskjuten beskattning vid vissa andelsbyten)

Definitioner

[K49]2 §  Med uppskovsgrundande andelsbyte avses ett förfarande som uppfyller villkoren i 8-13 §§ samt följande förutsättningar:

  1. En säljare (säljaren) skall avyttra en andel (den avyttrade andelen) i ett företag (det avyttrade företaget) till ett annat företag (det köpande företaget).
  2. Ersättningen skall vara marknadsmässig och lämnas i form av andelar i det köpande företaget (mottagna andelar). Ersättningen får till en del lämnas i pengar, dock högst med tio procent av de mottagna andelarnas nominella värde. Om det saknas nominellt värde på de mottagna andelarna, skall den högsta ersättningen i pengar i stället beräknas på den del av det inbetalda kapitalet som belöper sig på andelarna.
  3. Om den avyttrade andelen var en kapitaltillgång, skall säljaren vara en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag. Lag (2002:1143).

Prop. 2005/06:39: I paragrafen anges förutsättningarna för uppskovsgrundande andelsbyten. Ändringen i punkt 2 är en följd av att den s.k. kontantgränsen vid andelsbyten slopas. Se kommentaren till 48 a kap. 2 §.

Prop. 2006/07:2: I paragrafen anges förutsättningarna för framskjuten beskattningen vid andelsbyten. I tredje punkten har gjorts ett tillägg för det fall den avyttrade andelen är en sådan andel i en kooperativ förening som är en kapitaltillgång i näringsverksamheten. I sådana fall definieras förfarandet som ett andelsbyte även när säljaren är en fysisk person. Förslaget behandlas närmare i avsnitt 5.3.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2001:1176 (Ändringar i de särskilda skattereglerna för vissa andelsägare i fåmansföretag m.m.), 2005:1142 (Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet), 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet), 2002:1143 (Utvidgning av reglerna om framskjuten beskattning vid vissa andelsbyten)

[K49]3 §  Ett utländskt företag anses vid tillämpning av detta kapitel höra hemma i en stat som är medlem i Europeiska unionen, om företaget enligt lagstiftningen i någon sådan stat hör hemma i staten i skattehänseende och inte på grund av ett skatteavtal anses ha hemvist i en stat som inte är medlem i unionen.

Tillämpningsområde

[K49]4 §  Vid en fusion eller fission skall, vid tillämpning av detta kapitel, det övertagande företaget anses köpa sådana andelar i det överlåtande företaget som inte redan ägs av det övertagande företaget.

[K49]5 §  Bestämmelserna i detta kapitel får inte tillämpas om bestämmelserna i 38 kap. om undantag från omedelbar beskattning vid verksamhetsavyttringar skall tillämpas. Lag (2003:224).

Prop. 2001/02:165: Genom den nya tredje punkten blir bestämmelserna om uppskovsgrundande andelsbyten inte tillämpliga om det finns förutsättningar att tillämpa bestämmelserna om avyttring av andelar i skalbolag.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2002:536 (Skatteregler mot handel med skalbolag), 2002:1143 (Utvidgning av reglerna om framskjuten beskattning vid vissa andelsbyten)

Begäran

[K49]6 §  Bestämmelserna om uppskov skall tillämpas bara om säljaren begär det.

[S2]Är säljaren ett svenskt handelsbolag, skall begäran göras av varje delägare för sig. Om uppskov beviljas, får delägaren uppskov med beskattningen för den andel av vinsten som han är skattskyldig för.

Handelsbolag som ägs genom handelsbolag

[K49]7 §  Det som sägs i 6 § andra stycket, 15 och 18 §§ samt 19 § andra stycket om delägare i ett svenskt handelsbolag som är säljare gäller, om handelsbolaget ägs direkt, eller indirekt genom ett svenskt handelsbolag, av ett annat svenskt handelsbolag, delägare i detta handelsbolag.

Villkor för uppskov

Säljaren

[K49]8 §  Om säljaren är en fysisk person och har avyttrat en andel som var en lagertillgång, skall han vara bosatt i Sverige eller stadigvarande vistas här. Lag (2002:1143).

Prop. 2006/07:2: Bestämmelsen har formulerats om för att ta sikte på när en fysisk person avyttrar en sådan andel i en kooperativ förening som är en kapitaltillgång i näringsverksamhet, se även kommentaren till 1 §.

  • RÅ 2003:50:En skattskyldig har avlidit sedan han fått uppskov med beskattningen av realisationsvinst vid byte av aktier (andelsbyte). Aktierna ärvs av en person som är bosatt utomlands. Dödsboet har ansetts inte kunna beskattas för uppskovsbeloppet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet), 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner), 2002:1143 (Utvidgning av reglerna om framskjuten beskattning vid vissa andelsbyten), 2009:1229 (Beskattning av andelsbyten vid utflyttning)

Det köpande företaget

[K49]9 §  Det köpande företaget skall vara en juridisk person av något av följande slag:

  1. ett svenskt aktiebolag,
  2. ett utländskt bolag, eller
  3. ett annat utländskt företag som hör hemma i en stat som är medlem i Europeiska unionen och som bedrivs i någon av de utländska associationsformer som anges i bilaga 37.1 och är skyldigt att betala någon av de skatter som anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag.

Prop. 2006/07:2: I paragrafen räknas upp vilka företag som kan delta som köpare i ett andelsbyte. Uppräkningen i första stycket har i första punkten kompletterats med associationsformerna svensk ekonomisk förening, svensk sparbank och svenskt ömsesidigt försäkringsföretag. I tredje punkten har, förutom en redaktionell ändring, gjorts ett tillägg när det gäller utländska associationer. För att kunna delta som köpare vid ett andelsbyte krävs att företaget är en utländsk juridisk person enligt 6 kap. 8 §. Om överlåtaren ...

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet)
10 § Har upphävts genom lag (2002:1143).

Det avyttrade företaget

[K49]11 §  Det avyttrade företaget skall vara en sådan juridisk person som anges i 9 § eller en svensk ekonomisk förening.

Prop. 2006/07:2: Ändringen är en följdändring med anledning av att 9 § ändras så att svenska ekonomiska föreningar kan vara köpare vid ett andelsbyte.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet)

Röstetal

[K49]12 §  Vid utgången av det kalenderår då avyttringen sker skall det köpande företaget inneha andelar i det avyttrade företaget med ett sammanlagt röstetal som överstiger 50 procent av röstetalet för samtliga andelar i det avyttrade företaget. Om särskilda skäl medfört att det köpande företaget avyttrat andelar i det avyttrade företaget efter det uppskovsgrundande andelsbytet, är det tillräckligt att företaget haft ett sådant innehav vid någon tidpunkt efter andelsbytet under det nämnda kalenderåret.

[S2]Första stycket gäller inte vid fusion eller fission. Lag (2001:1176).

Vinst

[K49]13 §  Om den avyttrade andelen är en kapitaltillgång hos säljaren, skall det uppkomma en kapitalvinst. Om det lämnas ersättning i pengar för andelen, skall kapitalvinsten överstiga denna del av ersättningen.

[S2]Om den avyttrade andelen är en lagertillgång hos säljaren, skall ersättningen överstiga andelens skattemässiga värde. Om det lämnas ersättning i pengar för andelen, skall skillnaden mellan hela ersättningen och det skattemässiga värdet av andelen överstiga ersättningen i pengar. Lag (2002:1143).

Andel som var kapitaltillgång

[K49]14 §  Om den avyttrade andelen var en kapitaltillgång hos säljaren, skall så stor del av kapitalvinsten som motsvarar ersättningen i pengar tas upp som intäkt det beskattningsår då det uppskovsgrundande andelsbytet sker.

[S2]Återstående del av kapitalvinsten skall fördelas på de mottagna andelarna. Det belopp som fördelas på en andel benämns uppskovsbelopp. Lag (2002:1143).

[K49]15 §  Om säljaren är ett svenskt handelsbolag, skall den del av kapitalvinsten som avses i 14 § första stycket fördelas på delägarna och tas upp som intäkt hos dem.

[S2]Den återstående delen av kapitalvinsten skall fördelas på de mottagna andelarna. Den del av kapitalvinsten som belöper sig på en mottagen andel fördelas på delägarna. Det belopp som fördelas på en delägare benämns uppskovsbelopp.

16 § Har upphävts genom lag (2002:1143).

Andel som var lagertillgång

[K49]17 §  Om den avyttrade andelen var en lagertillgång hos säljaren, skall ersättningen i pengar tas upp som intäkt det beskattningsår då det uppskovsgrundande andelsbytet sker. Samtidigt skall ett belopp som motsvarar det skattemässiga värdet på den avyttrade andelen tas upp som intäkt.

[S2]Återstående del av ersättningen, minskad med ett belopp som motsvarar det skattemässiga värdet på den avyttrade andelen, skall fördelas på de mottagna andelarna. Det belopp som fördelas på en andel benämns uppskovsbelopp. Lag (2002:1143).

[K49]18 §  Om säljaren är ett svenskt handelsbolag, skall den ersättning och det belopp som avses i 17 § första stycket fördelas på delägarna och tas upp som intäkt hos dem.

[S2]Återstående del av ersättningen, minskad med ett belopp som motsvarar det skattemässiga värdet på den avyttrade andelen, skall fördelas på de mottagna andelarna. Den del som belöper sig på en mottagen andel fördelas på delägarna. Det belopp som fördelas på en delägare benämns uppskovsbelopp. Lag (2001:1176).

Beskattning av uppskovsbeloppet

Huvudregel

[K49]19 §  Det uppskovsbelopp som enligt 14, 15, 17 och 18 §§ avser en mottagen andel skall tas upp som intäkt senast det beskattningsår då äganderätten till andelen övergår till någon annan eller andelen upphör att existera, om inte annat följer av bestämmelserna i detta kapitel.

[S2]Om säljaren är ett svenskt handelsbolag och om äganderätten till en delägares andel i handelsbolaget - eller en delägares andel i något svenskt handelsbolag som direkt eller indirekt genom ett svenskt handelsbolag äger en andel i handelsbolaget - övergår till någon annan, skall uppskovsbeloppet tas upp som intäkt det beskattningsår då detta inträffar. Detsamma gäller om delägarens andel upphör att existera. Lag (2002:1143).

  • RÅ 2002:78:I samband med ett aktiebyte har den som avyttrat kvalificerade aktier anställts hos den som förvärvat dessa, varvid avtalats att den anställde hade att utge skadestånd motsvarande värdet av en del av de vederlagsaktier som han erhållit, om han inom viss tid lämnade sin anställning. Avyttringen av vederlagsaktierna har skattemässigt bedömts som en partiell återgång av aktiebytet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2001:1176 (Ändringar i de särskilda skattereglerna för vissa andelsägare i fåmansföretag m.m.), 2002:1143 (Utvidgning av reglerna om framskjuten beskattning vid vissa andelsbyten)

Den mottagna andelen är näringsbetingad

[K49]19 a §  Uppskovsbeloppet skall inte i andra fall än som avses i 19 b § tas upp som intäkt vid avyttring av en mottagen andel om andelen är näringsbetingad och om andelen är marknadsnoterad, villkoren i 25 a kap. 6 § är uppfyllda.

[S2]Vad som sägs i första stycket gäller inte om den mottagna andelen erhållits som ersättning för andelar som var lagertillgångar. Lag (2003:224).

Prop. 2006/07:2: I första stycket har gjorts en redaktionell ändring.

I paragrafens andra stycket har gjorts ett tillägg för det fall den avyttrade andelen är en sådan andel i en kooperativ förening som är en kapitaltillgång i näringsverksamhet, se även kommentaren till 1 §.

Prop. 2009/10:36: Rubriken närmast före samt första stycket har ändrats.

Bestämmelserna anger att ett uppskovsbelopp efter ett andelsbyte inte ska tas upp när den mottagna andelen är näringsbetingad, förutom när det är aktuellt med skalbolagsbeskattning. Motsvarande ska gälla om kapitalvinst på den mottagna andelen inte ska tas upp enligt 25 a kap. 23 §. En sådan andel är inte näringsbetingad men kapitalvinst och kapitalförlust på andelen behandlas på samma sätt. Ändringen innebär således ...

Införd: SFS 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar)
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet), 2009:1413 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn)

Kapitalvinsten skall skalbolagsbeskattas

[K49]19 b §  Om uppskovsbeloppet avser en kapitalvinst som beräknats enligt bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 25 a kap. 9 §, skall beloppet tas upp som intäkt det beskattningsår då andelen inte längre innehas av det köpande företaget eller av ett företag som ingår i samma koncern som det köpande företaget.

[S2]Bestämmelserna i första stycket skall inte tillämpas

  • om mer än tre år förflutit från den uppskovsgrundande avyttringen, eller
  • om särskilda skäl talar emot det. Lag (2003:224).

Uttagsbeskattning

[K49]20 §  Om uttagsbeskattning skall ske enligt 22 kap. av en mottagen andel, skall uppskovsbeloppet tas upp som intäkt även om det inte följer av 19 §.

Efterföljande underprisöverlåtelse

[K49]21 §  Om säljaren överlåter en mottagen andel genom en underprisöverlåtelse, skall uppskovsbeloppet inte tas upp. I stället inträder köparen i säljarens skattemässiga situation när det gäller uppskovsbeloppet.

Efterföljande koncernintern avyttring

[K49]22 §  Har upphävt genom lag (2003:224).

[K49]23 §  Om en mottagen andel avyttras genom en sådan avyttring med kapitalförlust till ett företag som medför att avdragsrätten för kapitalförlusten skjuts upp enligt 25 kap.7-11 §§, skall uppskovsbeloppet tas upp som intäkt först när kapitalförlusten på grund av den avyttringen skall dras av som kostnad. Lag (2003:224).

Efterföljande uppskovsgrundande andelsbyte

[K49]24 §  Om en mottagen andel avyttras genom ett uppskovsgrundande andelsbyte, skall uppskovsbeloppet inte tas upp om den skattskyldige begär det. I stället övergår uppskovsbeloppet på de nya mottagna andelarna. Avyttras vid ett uppskovsgrundande andelsbyte också andra andelar i det tidigare köpande företaget, övergår uppskovsbeloppet på samtliga nya mottagna andelar.

[S2]Vid bedömningen av om det är ett uppskovsgrundande andelsbyte behöver villkoren i 13 § inte vara uppfyllda. Lag (2001:1176).

Efterföljande arv m.m.

[K49]25 §  Om en mottagen andel övergår till en fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodelning och andelen blir en lagertillgång hos förvärvaren, inträder denne i den tidigare ägarens skattemässiga situation när det gäller uppskovsbeloppet. Lag (2002:1143).

Utflyttning

[K49]26 §  Om en fysisk person som har avyttrat en lagertillgång inte längre uppfyller villkoret i 8 § om att vara bosatt i Sverige eller stadigvarande vistas här, skall uppskovsbeloppet tas upp som intäkt. Lag (2002:1143).

27 § Har upphävts genom lag (2002:1143).

Övriga bestämmelser

Turordning vid avyttring av andelar i det köpande företaget

[K49]28 §  Om säljaren äger andelar av samma slag och sort som den mottagna andelen vid tidpunkten för det uppskovsgrundande andelsbytet (gamla andelar) eller förvärvar sådana andelar efter andelsbytet (nya andelar), skall avyttringar anses ske i följande ordning:

  1. gamla andelar,
  2. mottagna andelar,
  3. nya andelar. Lag (2001:1176).

Genomsnittsmetoden

[K49]29 §  Om mottagna andelar inte är marknadsnoterade, skall de vid tillämpning av genomsnittsmetoden i 48 kap. 7 § inte anses vara av samma slag och sort som andra andelar i det köpande företaget som innehas av säljaren.

Uppdelning och sammanläggning av uppskovsbelopp

[K49]30 §  Om anskaffningsutgiften eller anskaffningsvärdet för en mottagen andel fördelats på flera andelar på grund av fondemission, split eller liknande förfarande, skall var och en av dessa nybildade andelar anses som en mottagen andel. Uppskovsbeloppet för den tidigare mottagna andelen skall fördelas på denna andel, om den finns kvar efter förfarandet, och de nybildade andelarna.

[K49]31 §  Om mottagna andelar sammanläggs, skall den nybildade andelen anses som en mottagen andel. Uppskovsbeloppet för de tidigare mottagna andelarna övergår på den nybildade andelen.

32 § Har upphävts genom lag (2002:1143).

49 a kap. Beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet vid avyttring av andelar i skalbolag

Innehåll

[K49a]1 §  I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om beskattning av kapitalvinst i inkomstslaget näringsverksamhet när en fysisk person avyttrar vissa andelar i juridiska personer och handelsbolag. Lag (2002:536).

Prop. 2001/02:165: Paragrafen är ny i förhållande till lagrådsremissen. Den har tillkommit på Lagrådets förslag och anger kapitlets innehåll.

Tillämpningsområde

[K49a]2 §  Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas om

  1. en fysisk person avyttrar en andel i ett skalbolag, och
  2. det uppkommer en kapitalvinst i inkomstslaget kapital. Lag (2002:536).

Prop. 2001/02:165: I paragrafen anges under vilka förutsättningar kapitlet skall tillämpas. Av första punkten jämförd med 5 § framgår att en av förutsättningarna är att en fysisk person avyttrar en andel i ett skalbolag. Dödsbon omfattas enligt 4 kap. 1 och 2 §§ av bestämmelserna. Enligt 4 § anses här även andra delägarrätter som företaget gett ut som andelar. Termen skalbolag definieras i 6 §.

Enligt andra punkten förutsätts att det har uppkommit en kapitalvinst i inkomstslaget ...

Ändrad: SFS 2005:1142 (Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet)

[K49a]3 §  Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte om

  1. någon andel i det företag som andelen hänför sig till är marknadsnoterad,
  2. andelen anses avyttrad på grund av bestämmelserna om likvidation i 44 kap. 7 § första stycket eller konkurs i 44 kap. 8 § första stycket 1 eller 2,
  3. ett handelsbolag upplöses eller andelen i ett handelsbolag övergår till en ny ägare på sätt som anges i 50 kap. 2 § andra stycket, eller
  4. bestämmelserna i 51 kap. om beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet vid avyttring av andelar i svenska handelsbolag skall tillämpas. Lag (2002:536).

Prop. 2001/02:165: I paragrafen regleras i vilka situationer skalbolagsreglerna inte skall tillämpas.

Av första punkten jämförd med 4 § framgår att bestämmelserna inte tillämpas om någon andel i det företag som den avyttrade andelen hänför sig till är marknadsnoterad. En delägarrätt är enligt 48 kap. 5 § marknadsnoterad om den är noterad på svensk eller utländsk börs eller, utan att vara noterad på börs, är föremål för kontinuerlig allmänt tillgänglig notering på grundval av marknadsmässig ...

Ändrad: SFS 2018:722 (En ny lag om ekonomiska föreningar), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Definitioner

Andel och det avyttrade företaget

[K49a]4 §  Med andel avses i detta kapitel en andel i ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller ett handelsbolag. Med det avyttrade företaget avses det aktiebolag, den ekonomiska förening eller det handelsbolag som den avyttrade andelen hänför sig till.

[S2]Med andel i det avyttrade företaget likställs i detta kapitel även andra delägarrätter som getts ut av och hänför sig till det avyttrade företaget.

[S3]En andel i en utländsk juridisk person omfattas av bestämmelserna i detta kapitel om den juridiska personen är skattskyldig här vid tidpunkten för andelsavyttringen eller dess inkomster beskattas hos delägaren. Detsamma gäller om den juridiska personen, direkt eller genom ett företag i intressegemenskap, äger eller under de tre senaste åren har ägt en andel i

  • ett svenskt aktiebolag om andelen inte är marknadsnoterad,
  • en svensk ekonomisk förening,
  • en annan utländsk juridisk person som varit skattskyldig här under någon del av denna tid om denna person motsvarar ett svenskt aktiebolag och andelen inte marknadsnoterad eller om personen motsvarar en svensk ekonomisk förening, eller
  • ett svenskt handelsbolag. Lag (2003:224).

Prop. 2001/02:165: I paragrafen förklaras hur begreppet ”andel” används i detta kapitel. Enligt andra stycket avses med andel även andra delägarrätter som har getts ut av och hänför sig till det avyttrade företaget. Delägarrätter definieras i 48 kap. 5 §.

Av tredje stycket framgår att bestämmelserna tillämpas på andelar i utländska juridiska personer bara om företagets inkomster kan träffas av svensk beskattning. Stycket har införts på förslag av Lagrådet.

Ändrad: SFS 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar)

Företag i intressegemenskap

[K49a]5 §  Med företag i intressegemenskap avses i detta kapitel ett företag som det avyttrade företaget, direkt eller indirekt, genom ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i. Lag (2002:536).

Prop. 2001/02:165: I paragrafen förklaras hur uttrycket ”företag i intressegemenskap” används i detta kapitel. Ett väsentligt inflytande i ett företag som det avyttrade företaget direkt eller indirekt äger del i kan följa av ägarandelens storlek eller av andra omständigheter. Bestämmelsen täcker bl.a. det fallet att ett stort antal samverkande fysiska personer som var och en äger ett bolag som i sin tur äger ett och samma skalbolag även om ägarbolagens respektive ägarandel i skalbolaget är liten.

Skalbolag

[K49a]6 §  Med skalbolag avses i detta kapitel det avyttrade företaget om summan av marknadsvärdet av företagets likvida tillgångar enligt 7 och 8 §§ överstiger ett jämförelsebelopp enligt 9 § vid tidpunkten för avyttringen. Lag (2003:224).

Prop. 2001/02:165: De företag som är av intresse på skalbolagsmarknaden kännetecknas av att de i allt väsentligt innehåller kontanta medel och andra lättrealiserade tillgångar. Regeln mot skalbolagstransaktioner har därför inriktats mot avyttringar där summan av marknadsvärdet av likvida tillgångar hos det avyttrade företaget överstiger en viss andel av ersättningen (jämförelsebeloppet) vid tidpunkten för avyttringen.

Ändrad: SFS 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar)

Likvida tillgångar

[K49a]7 §  Med likvida tillgångar avses i detta kapitel kontanter, värdepapper och liknande tillgångar. Som likvida tillgångar räknas också andra tillgångar om

  1. tillgångarna anskaffats tidigast två år före avyttringen,
  2. tillgångarna saknar affärsmässigt samband med verksamheten sådan den bedrevs intill två år före avyttringen, och
  3. det inte framgår att anskaffningen skett i annat syfte än att tillgångarna lätt skulle kunna avyttras efter avyttringen av andelen.

[S2]Som likvida tillgångar räknas inte

  1. andelar i företag i intressegemenskap,
  2. värdepapper som är lager i värdepappersrörelse enligt lagen (1991:981) om värdepappersrörelse.

[S3]Värdepapper som är lager i en utländsk motsvarighet till sådan rörelse som avses i andra stycket 2 och som innehas av en utländsk juridisk person räknas inte som likvida medel om den utländska juridiska personen hör hemma och är skattskyldig till inkomstskatt i en stat

  • som är medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller
  • med vilken Sverige har ett skatteavtal och personen omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i staten enligt avtalet. Lag (2003:224).

Prop. 2001/02:165: Av paragrafen framgår det att som likvida tillgångar räknas kontanter, värdepapper och liknande tillgångar. I praktiken torde det främst vara fråga om marknadsnoterade värdepapper. För att förhindra kringgåenden har en sådan begränsning inte föreslagits. Se vidare i avsnitt 5.3. För att motverka kringgående av regeln har det ansetts nödvändigt att till summan av kontanta medel och marknadsvärdet av värdepapper och liknande ...

  • RÅ 2003:68:Reglerna om undantag från skalbolagsbeskattning har ansetts tillämpliga på en intern aktieöverlåtelse. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2004:137:Aktierna i ett bolag ägs av två personer med samma ägarandel och röstetal. Som säkerhet för pensionsutfästelser till delägarna avser bolaget att teckna och pantsätta kapitalförsäkringar. Försäkringarna har vid tillämpningen av reglerna om skalbolag ansetts som likvida tillgångar medan varken försäkringarna eller utfästelserna beaktats vid värderingen av aktierna i bolaget. Förhandsbesked angående inkomstskatt och förmögenhetsskatt.
Ändrad: SFS 2007:552 (Ny lag om värdepappersmarknaden), 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar)

[K49a]8 §  Om likvida tillgångar som avses i 7 § innehas av ett företag i intressegemenskap, skall tillgångarna räknas med vid beräkningen av summan av marknadsvärdet av likvida tillgångar enligt 6 § till den del som motsvarar det avyttrade företagets ägarandel i företaget. Lag (2002:536).

Prop. 2001/02:165: Av paragrafen framgår att man skall beakta tillgångar som innehas av företag i intressegemenskap vid bedömningen av om det är ett skalbolag (jfr avsnitt 5.3.) En så stor del av de indirekt ägda likvida tillgångar som svarar mot ägarföretagets andel i företaget i fråga skall räknas med vid bedömningen av huruvida det företag vars aktier avyttrats är ett skalbolag. I fråga om handelsbolag är uttrycket ”andel” något oegentligt. ...

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Jämförelsebeloppet

[K49a]9 §  Om samtliga andelar har avyttrats, utgörs jämförelsebeloppet av halva ersättningen. I annat fall utgörs jämförelsebeloppet av hälften av det sammanlagda värdet av samtliga andelar beräknat med utgångspunkt i ersättningen för de avyttrade andelarna. Lag (2002:536).

Prop. 2001/02:165: I paragrafen definieras jämförelsebeloppet. Om samtliga andelar har avyttrats är jämförelsebeloppet halva ersättningen. I annat fall utgörs det av hälften av det sammanlagda värdet för samtliga andelar beräknat med utgångspunkt i ersättningen för de avyttrade andelarna.

Återköp

[K49a]10 §  Avser avyttringen en andel som inte hänför sig till ett skalbolag gäller följande. Om den övervägande delen av andra tillgångar än sådana likvida tillgångar som avses i 7 § och som vid avyttringen innehades av det avyttrade företaget eller av företag i intressegemenskap, inom två år efter avyttringen av andelen, direkt eller indirekt, förvärvas av säljaren eller denne närstående, tillämpas bestämmelserna i 11 och 12 §§.

[S2]Bedömningen enligt första stycket skall grundas på tillgångarnas marknadsvärde vid tidpunkten för avyttringen av andelen. Vid denna bedömning skall värdet av tillgångar i företag i intressegemenskap beaktas bara till den del som motsvarar det avyttrade företagets ägarandel i företaget.

[S3]Första och andra styckena tillämpas också i fråga om tillgångar som kan anses ha ersatt tillgångar som innehades av det avyttrade företaget eller av ett företag i intressegemenskap vid tidpunkten för avyttringen av andelen. Lag (2002:536).

Prop. 2001/02:165: Paragrafen reglerar återköpsfallen. Ett återköp innebär att företaget säljs med inkråm och att säljaren och köparen har kommit överens om att tillgångarna, helt eller delvis, skall föras över till säljaren eller någon honom närstående inom två år efter avyttringen. Med närstående avses (se 2 kap. 22 §) make, förälder, mor- och farförälder, avkomling och avkomlings make, syskons make och avkomling, och dödsbo som den skattskyldige eller någon av de tidigare nämnda personerna är delägare i. Styvbarn ...

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Kapitalvinsten tas upp i näringsverksamhet

Huvudregel

[K49a]11 §  Kapitalvinst på grund av avyttringen av en andel i ett skalbolag skall tas upp som överskott av passiv näringsverksamhet det beskattningsår när andelen avyttrades. Lag (2003:224).

Prop. 2001/02:165: Beskattningskonsekvensen vid en avyttring av skalbolagsandelar eller ett återköp är enligt huvudregeln att överlåtaren skall ta upp hela kapitalvinsten som överskott av passiv näringsverksamhet. Detta gäller oavsett om överlåtaren varit verksam i bolaget eller inte. Bestämmelsen är en ren stoppregel.

  • RÅ 2003:68:Reglerna om undantag från skalbolagsbeskattning har ansetts tillämpliga på en intern aktieöverlåtelse. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar)

Undantag

[K49a]12 §  Om den skattskyldige begär det och det kommer fram att det finns särskilda skäl skall bestämmelsen i 11 § inte tillämpas. Vid prövningen skall beaktas

  1. vad som föranlett avyttringen av andelen eller återköpet, och
  2. hur ersättningen för andelen bestämts.

[S2]Leder avyttringen inte till att ett väsentligt inflytande över skalbolaget går över till någon annan person skall dock bestämmelsen i 11 § tillämpas bara om det föreligger särskilda omständigheter. Lag (2002:536).

Prop. 2001/02:165: Det kan inte uteslutas att reglerna i det enskilda fallet kan få besvärande konsekvenser. Mot den bakgrunden föreskrivs i första stycket att skalbolagsreglerna inte skall tillämpas om säljaren visas att särskilda skäl talar mot det. Vid prövningen skall beaktas vad som föranlett avyttringen av andelen eller återköpet och hur ersättningen för andelen har bestämts. ...

  • RÅ 2003:68:Reglerna om undantag från skalbolagsbeskattning har ansetts tillämpliga på en intern aktieöverlåtelse. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Skalbolagsdeklaration

[K49a]13 §  Bestämmelserna i 11 § skall inte tillämpas om

  1. det avyttrade företaget eller, i fråga om handelsbolag, säljaren tar upp företagets överskott eller underskott i en sådan skalbolagsdeklaration som avses i 10 kap. 8 a § skattebetalningslagen (1997:483),
  2. ett särskilt bokslut ligger till grund för inkomstberäkningen enligt 1, och
  3. säkerhet ställs enligt bestämmelserna i 11 kap. 12 § skattebetalningslagen.

[S2]Bokslutet skall upprättas som om företagets beskattningsår avslutats vid tidpunkten för avyttringen eller, i fråga om handelsbolag, vid avyttringen eller tillträdet. Företagets avsättningar till periodiseringsfond och ersättningsfond skall anses ha återförts. Om det är en andel i ett handelsbolag som har avyttrats, skall säljaren ta upp så stor del av handelsbolagets överskott eller underskott samt kapitalvinster och kapitalförluster vid avyttring av handelsbolagets näringsfastigheter och näringsbostadsrätter som belöper sig på den avyttrade andelen.

[S3]Första och andra styckena gäller även företag i intressegemenskap. Lag (2003:224).

Prop. 2011/12:17: Paragrafen behandlar undantag från skalbolagsbeskattning för en fysisk person.

Andra stycket har ändrats. Ändringen innebär att det särskilda bokslut som ska ligga till grund för inkomstberäkningen vid alla avyttringar får upprättas antingen vid tidpunkten för avyttringen eller vid köparens tillträde till andelarna.

Det görs även en korrigering med anledning av att handelsbolag – i och med att de inte är skattesubjekt för inkomstskatt – inte har något ...

Prop. 2001/02:165: Skalbolagsreglerna tillämpas inte om säkerhet ställs för den skatt som belöper sig på det avyttrade företaget vid avyttringstidpunkten. Säljaren beskattas då för kapitalvinsten i inkomstslaget kapital enligt vanliga regler.

Enligt första stycket punkt 1 gäller att det avyttrade företaget respektive säljaren när det är fråga om handelsbolag skall ta upp företagets överskott eller underskott i en skalbolagsdeklaration enligt de bestämmelser som föreslås i ...

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2011:1510 (Slopade Lundinregler och vissa andra skatteåtgärder för företag), 2008:1064 (Vissa förenklingar på företagsskatteområdet)

[K49a]14 §  Säkerhet enligt 13 § första stycket 3 behöver inte ställas om säljaren av en handelsbolagsandel enligt en överenskommelse med förvärvaren tar upp överskott eller drar av underskott som avser tiden före avyttringen eller tiden före tillträdesdagen samt tar upp kapitalvinster och drar av kapitalförluster vid avyttringen av handelsbolagets näringsfastigheter och näringsbostadsrätter vid samma tidpunkt. Lag (2002:536).

Prop. 2001/02:165: Paragrafen är ny i förhållande till lagrådsremissen. Det har ansetts obehövligt att säkerhet ställs om säljaren av en handelsbolagsandel enligt en överenskommelse med förvärvaren tar upp överskott eller drar av underskott som avser tiden före avyttringen (alternativt tiden före tillträdesdagen) samt tar upp kapitalvinster och drar av kapitalförluster vid avyttringen av handelsbolagets näringsfastigheter och näringsbostadsrätter vid samma tidpunkt. Bestämmelsen har utformats med förebild i 51 kap. ...

Upphävd: SFS 2008:1064 (Vissa förenklingar på företagsskatteområdet)

50 kap. Avyttring av andelar i svenska handelsbolag

Innehåll

[K50]1 §  I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om kapitalvinst vid avyttring av andelar i svenska handelsbolag. De grundläggande bestämmelserna finns i 44 kap.

Avyttring

[K50]2 §  Om en andel i ett handelsbolag inlöses eller bolaget upplöses, anses andelen avyttrad.

[S2]Som avyttring behandlas också att en andel övergår till en ny ägare genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, om den justerade anskaffningsutgiften hos den tidigare ägaren är negativ.

Omkostnadsbeloppet

[K50]3 §  Vid beräkning av omkostnadsbeloppet skall anskaffnings- utgiften justeras enligt bestämmelserna i 5 och 6 §§.

[S2]Blir den justerade anskaffningsutgiften negativ, anses omkostnadsbeloppet vara noll. Ersättningen för andelen skall då ökas med den negativa justerade anskaffningsutgiften.

  • RÅ 2006:51:En överlåtelse av en andel i ett handelsbolag omfattas inte av regleringen i 53 kap. 2 § inkomstskattelagen om överlåtarens justerade anskaffningsutgift är negativ. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K50]4 §  Om en äganderättsövergång har behandlats som en avyttring på grund av bestämmelserna i 2 § andra stycket, anses den nya ägarens anskaffningsutgift vara noll.

[K50]5 §  Anskaffningsutgiften skall ökas med

  • den skattskyldiges tillskott till bolaget,
  • belopp som tagits upp som den skattskyldiges andel av bolagets inkomster,
  • 28 procent av avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap.,
  • 72 procent av expansionsfond som förs över från andel i handelsbolag till enskild näringsverksamhet enligt 34 kap. 22 §, och
  • det belopp som framgår vid en tillämpning av bestämmelserna om överlåtelse av privata tillgångar till underpris i 53 kap. 5 §.

[S2]Anskaffningsutgiften skall minskas med

  • den skattskyldiges uttag ur bolaget,
  • belopp som dragits av som den skattskyldiges andel av bolagets underskott,
  • negativt fördelningsbelopp till den del räntefördelningen minskat ett underskott i inkomstslaget näringsverksamhet,
  • 28 procent av återförda avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap., och
  • 72 procent av expansionsfond som förs över från enskild näringsverksamhet till andel i handelsbolag enligt 34 kap. 19 §.

  • RÅ 2007:87:Ett aktiebolags underskott har begränsats sedan ett handelsbolag som aktiebolaget har del i fått ackord. Vid beräkning av kapitalvinst med anledning av att andelen avyttrats skall anskaffningsutgiften för andelen minskas med belopp som dragits av som aktiebolagets del av handelsbolagets underskott. Ackordet har inte ansetts böra påverka detta belopp. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2006:14:En fysisk person äger en andel i ett kommanditbolag som i sin tur äger en andel i ett handelsbolag. Justering av anskaffningsutgiften för kommanditbolagets andel i handelsbolaget har skett enligt de principer som gäller för en andelsägare som är juridisk person. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2012:757 (Budgetpropositionen för 2013), 2008:1343 (Sänkt bolagsskatt och vissa andra skatteåtgärder för företag), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2008:1343 (Vissa förenklingar på företagsskatteområdet), 2018:1206 (Nya skatteregler för företagssektorn)

[K50]6 §  För en andel i ett handelsbolag som innehas av ett annat handelsbolag skall anskaffningsutgiften justeras enligt bestämmelserna i 5 § som om ägarbolaget var skattskyldigt för bolagens inkomster. För andelen i ägarbolaget skall anskaffningsutgiften justeras med hänsyn till inkomster och underskott i båda bolagen.

  • RÅ 2006:14:En fysisk person äger en andel i ett kommanditbolag som i sin tur äger en andel i ett handelsbolag. Justering av anskaffningsutgiften för kommanditbolagets andel i handelsbolaget har skett enligt de principer som gäller för en andelsägare som är juridisk person. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Vissa avyttringar

[K50]7 §  Om en fysisk person avyttrar en andel i ett handelsbolag som, direkt eller indirekt, äger en andel som skulle ha varit en kvalificerad andel om den ägts direkt av den fysiska personen, gäller följande. Av den del av vinsten som motsvarar den sistnämnda andelens marknadsvärde i förhållande till ersättningen för andelen i handelsbolaget skall 50 procent tas upp i inkomstslaget tjänst.

[S2]Första stycket tillämpas inte på sådana avyttringar som avses i 49 a kap. och 51 kap.Lag (2002:536).

[K50]8 §  I 49 a kap. finns bestämmelser om att en fysisk person som avyttrar en andel i ett skalbolag skall ta upp kapitalvinsten i inkomstslaget näringsverksamhet.

[S2]I 51 kap. finns bestämmelser om att en fysisk person som avyttrar en andel i ett handelsbolag till någon annan än en obegränsat skattskyldig fysisk person i särskilda fall skall ta upp ett belopp som motsvarar kapitalvinsten i inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (2002:536).

Kapitalförluster

Inkomstslaget kapital

[K50]9 §  I inkomstslaget kapital skall 70 procent av en kapitalförlust dras av.

Inkomstslaget näringsverksamhet

[K50]10 §  I inkomstslaget näringsverksamhet skall en kapitalförlust för vilken avdrag skall göras, dras av i sin helhet, om inte något annat anges i 11 §.

[S2]I 25 a kap. 20 § finns bestämmelser om när en kapitalförlust inte får dras av. Lag (2003:224).

[K50]11 §  En kapitalförlust för vilken avdrag skall göras, som uppkommer när ett svenskt handelsbolag avyttrar en andel i ett annat svenskt handelsbolag skall dras av med 70 procent av förlusten.

[S2]En kapitalförlust för vilken avdrag skall göras, på en andel vars innehav betingats av rörelse som bedrivs av handelsbolaget eller av någon som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå handelsbolaget nära, skall dock alltid dras av i sin helhet. Lag (2003:224).

12 § Har upphävts genom lag (2003:224).
13 § Har upphävts genom lag (2003:224).

51 kap. Beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet vid avyttring av andelar i svenska handelsbolag

Förutsättningar för tillämpning av bestämmelserna

[K51]1 §  Bestämmelserna i detta kapitel gäller om

  1. en fysisk person avyttrar en andel i ett svenskt handelsbolag,
  2. det uppkommer en kapitalvinst i inkomstslaget kapital,
  3. förvärvaren inte är en obegränsat skattskyldig fysisk person, och
  4. verksamheten i handelsbolaget varit sådan som anges i 2 §.

[S2]Vid inlösen gäller bestämmelserna, i stället för vad som anges i första stycket 3, om någon av de kvarvarande delägarna i handelsbolaget inte är en obegränsat skattskyldig fysisk person. Lag (2000:1341).

[K51]2 §  Bestämmelserna gäller bara om

  1. verksamheten i handelsbolaget under det räkenskapsår då avyttringen sker är aktiv näringsverksamhet för överlåtaren,
  2. någon närstående till överlåtaren varit delägare i handelsbolaget och verksamheten under räkenskapsåret är aktiv näringsverksamhet för denne,
  3. någon närstående till överlåtaren varit anställd hos handelsbolaget under räkenskapsåret, eller
  4. överlåtaren eller någon närstående under räkenskapsåret på motsvarande sätt bedrivit näringsverksamhet i en juridisk person genom handelsbolaget.

[S2]Vid tillämpning av första stycket anses också tidigare innehavare av andelen under samma räkenskapsår som överlåtare, om avyttringen föregåtts av en eller flera överlåtelser från obegränsat skattskyldiga fysiska personer. Frågan om verksamheten varit aktiv näringsverksamhet skall bedömas med hänsyn till förhållandena före överlåtelsen.

Belopp som motsvarar kapitalvinsten tas upp i näringsverksamhet

[K51]3 §  Ett belopp som motsvarar kapitalvinsten på grund av avyttringen skall tas upp hos överlåtaren som överskott av aktiv näringsverksamhet från handelsbolaget.

[S2]Om avyttringen har föregåtts av en eller flera avyttringar under samma räkenskapsår från obegränsat skattskyldiga fysiska personer, skall beloppet ökas med summan av kapitalvinsterna vid dessa avyttringar.

[K51]4 §  Bestämmelsen i 3 § första stycket tillämpas också på kapitalvinst på grund av tillkommande ersättning som erhålls efter det räkenskapsår för handelsbolaget då avyttringen skedde. I andra fall än då tillkommande ersättning beräknas på grundval av handelsbolagets resultat eller omsättning eller liknande för det nämnda räkenskapsåret gäller detta dock bara om överlåtaren eller någon närstående till honom, direkt eller indirekt, varit verksam i handelsbolaget efter avyttringen och det inte är uppenbart att verksamheten saknat betydelse för storleken av ersättningen.

[K51]5 §  Vid beräkningen av det belopp som enligt 3 och 4 §§ skall tas upp som överskott av näringsverksamhet, skall andelens anskaffningsutgift inte ökas med beloppet. En sådan ökning görs däremot vid beräkningen av kapitalvinst eller kapitalförlust i inkomstslaget kapital.

Inkomsten tas upp av överlåtaren

[K51]6 §  Bestämmelserna i 3-5 §§ skall inte tillämpas, om

  1. överlåtaren enligt en överenskommelse med förvärvaren tar upp överskott eller drar av underskott i handelsbolaget som avser tiden före avyttringen eller tiden före tillträdesdagen samt tar upp kapitalvinster och drar av kapitalförluster vid avyttringar av handelsbolagets näringsfastigheter och näringsbostadsrätter före samma tidpunkt, och
  2. ett särskilt bokslut ligger till grund för inkomstberäkningen enligt 1.

[S2]Bokslutet enligt första stycket 2 skall upprättas som om handelsbolaget hade ett beskattningsår som avslutats vid den sluttidpunkt för inkomstberäkningen som överlåtaren valt enligt första stycket 1. Bokslutet och sådana uppgifter till ledning för taxering som avses i 3 kap. 5 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter skall ha godkänts skriftligen av förvärvaren.

[S3]Med förvärvare avses vid inlösen de kvarvarande delägarna i handelsbolaget. Lag (2001:1242).

[K51]7 §  Bestämmelserna i 6 § gäller inte, om

  1. överlåtaren eller någon närstående till honom, direkt eller indirekt, varit verksam i handelsbolaget efter den sluttidpunkt för inkomstberäkningen som överlåtaren valt enligt 6 § första stycket 1, eller
  2. handelsbolaget, direkt eller indirekt, äger andelar som, om de hade ägts direkt av överlåtaren, skulle ha varit kvalificerade andelar.

Närståendebegreppet

[K51]8 §  Om överlåtaren är ett dödsbo, anses vid tillämpning av detta kapitel också delägare i dödsboet som närstående.

52 kap. Avyttring av andra tillgångar

Innehåll

[K52]1 §  I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om kapitalvinst vid avyttring av andra tillgångar och förpliktelser än sådana som avses i 45, 46, 48 och 50 kap. De grundläggande bestämmelserna finns i 44 kap.

Beräkningen

[K52]2 §  För tillgångar som den skattskyldige innehaft för personligt bruk (personliga tillgångar) får som omkostnadsbelopp räknas 25 procent av ersättningen minskad med försäljningsprovision och andra utgifter för avyttringen.

[S2]Kapitalvinster vid avyttring av personliga tillgångar skall tas upp bara till den del de för beskattningsåret sammanlagt överstiger 50 000 kronor.

[S3]En avlidens personliga tillgångar skall behandlas som personliga tillgångar också hos hans dödsbo.

  • RÅ 2010:49:En företagsledare i ett fåmansföretag som säljer markvårdsutrustning har sålt en av honom privat ägd parktraktor. Avyttringen har inte ansetts kunna hänföras till företaget eller ses som ett utflöde av dess verksamhet. Inkomsttaxering 2006.
  • RÅ 2009:77:Konstverk som hos arvlåtaren utgjort personlig tillgång har i enlighet med bestämmelsen i 44 kap. 21 § inkomstskattelagen om skattemässig kontinuitet vid arv m.m. ansetts utgöra personlig tillgång även hos arvtagaren. Inkomsttaxering 2004.
  • RÅ 2005:4:Omvandling av medlemsinsatser i en golfförening till s.k. spelrätter medför inte att föreningen inte längre uppfyller kraven för inskränkt skattskyldighet och inte heller att föreningen skall ta upp några intäkter till beskattning (I); vid innehavarens avyttring av en sådan spelrätt skall beskattning ske såsom för personliga tillgångar (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2018:72:Avyttring av bitcoin omfattas av bestämmelsen i 52 kap. 3 § inkomstskattelagen om kapitalvinst vid avyttring av andra tillgångar än personliga tillgångar och omkostnadsbeloppet ska därmed beräknas enligt genomsnittsmetoden. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K52]3 §  För andra tillgångar än personliga tillgångar skall kapitalvinsten vid en avyttring beräknas med tillämpning av genomsnittsmetoden i 48 kap. 7 §, om de är en del av ett samlat innehav av tillgångar med enhetligt värde.

  • HFD 2018:72:Avyttring av bitcoin omfattas av bestämmelsen i 52 kap. 3 § inkomstskattelagen om kapitalvinst vid avyttring av andra tillgångar än personliga tillgångar och omkostnadsbeloppet ska därmed beräknas enligt genomsnittsmetoden. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2011:1271 (Budgetpropositionen för 2012), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K52]4 §  Anskaffningsutgiften skall minskas med gjorda avdrag för tillgångarnas anskaffning, värdeminskning eller liknande.

Kapitalförluster

Inkomstslaget kapital

[K52]5 §  I inkomstslaget kapital skall 70 procent av en kapitalförlust dras av.

[S2]Förluster vid avyttring av personliga tillgångar får dock inte dras av. Ett dödsbos förluster vid avyttring av sådana tillgångar som boet förvärvat för en delägares privata bruk får inte heller dras av.

Inkomstslaget näringsverksamhet

[K52]6 §  I inkomstslaget näringsverksamhet skall en kapitalförlust dras av i sin helhet, om inte något annat anges i 7 §.

[S2]I 25 a kap. 20 § finns bestämmelser om när en kapitalförlust inte får dras av. Lag (2003:224).

Prop. 2009/10:36: Första stycket är ändrat. Bestämmelsen anger hur avdrag ska göras för en kapitalförlust i inkomstslaget näringsverksamhet. Det anges nu att bestämmelsen bara gäller sådana kapitalförluster för vilka avdrag får göras.

Andra stycket är ändrat. Bestämmelsen är av upplysningskaraktär och innehåller nya hänvisningar till paragrafer i 25 a kap. om att en kapitalförlust inte får dras av.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2009:1413 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn)

[K52]7 §  I fråga om kapitalförluster som uppkommer i svenska handelsbolag tillämpas bestämmelserna i 5 §.

[S2]Kapitalförluster på sådana tillgångar eller förpliktelser vars innehav betingats av rörelse som bedrivs av handelsbolaget eller av någon som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå handelsbolaget nära, skall dock alltid dras av i sin helhet.

Prop. 2009/10:36: Första och andra styckena har ändrats. I bestämmelserna anges att bestämmelserna bara gäller sådana kapitalförluster för vilka avdrag ska göras.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2009:1413 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn)
8 § Har upphävts genom lag (2003:224).

53 kap. Överlåtelse av tillgångar till underpris

  • RÅ 2010:86:Delägare i cypriotiska bolag har tidigare överlåtit aktier till underpris till bolagen. Med hänsyn till EU-rätten har överlåtelserna inte beskattats som om de skett till marknadsvärde. Fråga om hur omkostnadsbelopp för andelarna i de förvärvande bolagen ska beräknas. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2007:51:En tillämpning av bestämmelserna om överlåtelse till underpris i 53 kap. inkomstskattelagen på näringsfastigheter förutsätter att ersättningen, om sådan har lämnats, understiger fastighetens skattemässiga värde. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2007:1122 (Vissa kapitalskattefrågor)

Innehåll

[K53]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om överlåtelser av tillgångar till underpris från en fysisk person eller ett svenskt handelsbolag till ett företag som överlåtaren eller någon närstående till överlåtaren är delägare i.

[S2]Bestämmelserna 2-9 §§ gäller bara i inkomstslaget kapital. Bestämmelsen i 4 § andra meningen gäller dock inte i inkomstslaget kapital utan i inkomstslaget näringsverksamhet.

[S3]Bestämmelserna om förvärvarens anskaffningsutgift eller anskaffningsvärde i 10 och 11 §§ gäller i inkomstslagen näringsverksamhet och kapital. I inkomstslaget näringsverksamhet gäller de inte bara för kapitaltillgångar utan också för lagertillgångar och inventarier.

[S4]Inkomstslaget kapital

[S5]Överlåtelser till svenska aktiebolag, svenska ekonomiska föreningar eller

[S6]svenska handelsbolag

[K53]2 §  Bestämmelserna i 3-5 §§ gäller om en fysisk person överlåter en tillgång utan ersättning eller mot ersättning som understiger såväl tillgångens marknadsvärde som omkostnads- belopp till ett sådant svenskt aktiebolag, en sådan svensk ekonomisk förening eller ett sådant svenskt handelsbolag som överlåtaren eller någon närstående till överlåtaren, direkt eller indirekt, äger andelar i.

[S2]Bestämmelserna i 3-5 §§ gäller också om ett svenskt handelsbolag som har en fysisk person som delägare överlåter en näringsfastighet eller näringsbostadsrätt utan ersättning eller mot ersättning som understiger såväl tillgångens marknadsvärde som omkostnadsbelopp till ett sådant svenskt aktiebolag, en sådan svensk ekonomisk förening eller ett sådant svenskt handelsbolag som den fysiska personen eller någon närstående till honom, direkt eller indirekt, äger andelar i.

[S3]Bestämmelserna i denna paragraf gäller dock inte överlåtelser som omfattas av bestämmelserna i 6-8 §§.

Prop. 2007/08:12: I första och andra styckena har orden svenska och svenskt tagits bort och i stället har lagts till att förvärvaren ska vara ett företag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Företaget ska vara ett aktiebolag, en ekonomisk förening, ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Därigenom gäller bestämmelsen oavsett om förvärvaren är ett svenskt företag eller ett motsvarande utländskt subjekt som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska ...

  • RÅ 2006:51:En överlåtelse av en andel i ett handelsbolag omfattas inte av regleringen i 53 kap. 2 § inkomstskattelagen om överlåtarens justerade anskaffningsutgift är negativ. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1122 (Vissa kapitalskattefrågor)

[K53]3 §  Den överlåtna tillgången skall anses ha avyttrats mot en ersättning som motsvarar tillgångens omkostnadsbelopp eller marknadsvärde om detta är lägre.

  • RÅ 2006:51:En överlåtelse av en andel i ett handelsbolag omfattas inte av regleringen i 53 kap. 2 § inkomstskattelagen om överlåtarens justerade anskaffningsutgift är negativ. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2015:48:Överlåtelse av fastighet till aktiebolag mot ersättning som understiger taxeringsvärdet har behandlats som gåva vid inkomstbeskattningen. Denna bedömning påverkas inte av utgången i stämpelskattemålet NJA 2013 s. 886 (I och II). I mål II också fråga om övertagande av latent skatteskuld ska beaktas vid tillämpning av den s.k. huvudsaklighetsprincipen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K53]4 §  Om det är en näringsfastighet eller näringsbostadsrätt som överlåts, skall den överlåtna tillgångens skattemässiga värde anses som omkostnadsbelopp. Bestämmelserna om återföring av avdrag för utgifter för förbättrande reparationer och underhåll i 26 kap.2 och 10 §§ skall inte tillämpas.

[K53]5 §  När det skall beräknas ett omkostnadsbelopp för överlåtarens och närståendes andelar i det förvärvande företaget skall, om ersättning inte har lämnats, den sammanlagda anskaffningsutgiften för andelarna ökas med ett belopp som motsvarar omkostnadsbeloppet för tillgången eller marknadsvärdet om det är lägre. Om ersättning har lämnats, skall anskaffningsutgiften i stället ökas med skillnaden mellan omkostnadsbeloppet för tillgången respektive marknadsvärdet och ersättningen.

Överlåtelser till utländska juridiska personer

[K53]6 §  Bestämmelserna i 7 och 8 §§ gäller om en fysisk person överlåter en tillgång utan ersättning eller mot ersättning som understiger tillgångens marknadsvärde till

  1. en utländsk juridisk person som överlåtaren eller någon närstående till överlåtaren, direkt eller indirekt, äger andelar i, eller
  2. ett sådant svenskt aktiebolag, en sådan svensk ekonomisk förening eller ett sådant svenskt handelsbolag som en utländsk juridisk person som avses i 1, direkt eller indirekt, äger andelar i.

[S2]Bestämmelserna i 7 och 8 §§ gäller också om ett svenskt handelsbolag som har en fysisk person som delägare överlåter en näringsfastighet eller näringsbostadsrätt utan ersättning eller mot ersättning som understiger tillgångens marknadsvärde till

  1. en utländsk juridisk person som den fysiska personen eller någon närstående till honom, direkt eller indirekt, äger andelar i, eller
  2. ett sådant svenskt aktiebolag, en sådan svensk ekonomisk förening eller ett sådant svenskt handelsbolag som en utländsk juridisk person som avses i 1, direkt eller indirekt, äger andelar i.

Prop. 2007/08:12: I paragrafen har orden svenska och svenskt tagits bort och i stället har orden ”som hör hemma i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet” lagts till. Därigenom gäller bestämmelserna om omedelbar beskattning vid avyttring av kapitaltillgångar endast om förvärvaren är en utländsk juridisk person i en stat som inte ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet i vilken överlåtaren eller någon närstående till överlåtaren, direkt eller indirekt äger andelar.

Ikraftträdande- ...

  • RÅ 2007:52:Fråga om skatteflyktslagen kan tillämpas när vissa inkomstskattebestämmelser befunnits oförenliga med gemenskapsrätten. Förhandsbesked.
Ändrad: SFS 2007:1122 (Vissa kapitalskattefrågor)

[K53]7 §  Den överlåtna tillgången skall anses ha avyttrats mot en ersättning som motsvarar tillgångens marknadsvärde.

[K53]8 §  När det skall beräknas ett omkostnadsbelopp för överlåtarens och närståendes andelar i den förvärvande juridiska personen skall, om ersättning inte har lämnats, den sammanlagda anskaffningsutgiften för andelarna ökas med ett belopp som motsvarar marknadsvärdet på tillgången. Om ersättning har lämnats, skall anskaffningsutgiften i stället ökas med skillnaden mellan marknadsvärdet och ersättningen.

Närstående

[K53]9 §  Med närstående avses i detta kapitel inte syskon, syskons make eller syskons avkomling.

Inkomstslagen näringsverksamhet och kapital

Förvärvarens anskaffningsutgift eller anskaffningsvärde

[K53]10 §  Om bestämmelserna i 2-5 §§ är tillämpliga, skall förvärvaren anses ha förvärvat tillgången för ett belopp som motsvarar den ersättning som överlåtaren enligt 3 § skall anses ha fått.

[K53]11 §  Om bestämmelserna i 6-8 §§ är tillämpliga, skall förvärvaren anses ha förvärvat tillgången för ett belopp som motsvarar den ersättning som överlåtaren enligt 7 § skall anses ha fått.

54 kap. Betalning av skulder i utländsk valuta

Innehåll

[K54]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om låntagares kapitalvinster på grund av valutakursförändringar vid betalning av skulder i utländsk valuta. Bestämmelserna gäller bara i inkomstslaget kapital.

Skulder tas över

[K54]2 §  Att en skuld mot ersättning tas över av en annan låntagare anses som betalning av skulden.

[S2]Om en skuld tas över i samband med ett förvärv som sker genom arv, testamente, gåva eller på liknande sätt, inträder förvärvaren dock i den tidigare låntagarens skattemässiga situation.

Beräkningen

[K54]3 §  Kapitalvinsten skall beräknas som skillnaden mellan det återbetalade beloppets värde vid upplåningen och dess värde vid återbetalningen. Värdet vid upplåningen skall beräknas som ett genomsnitt av värdena av olika upplånade belopp i samma valuta och med beaktande av de återbetalningar som gjorts.

Undantag från skatteplikt

[K54]4 §  Kapitalvinster på skulder i utländsk valuta som är avsedd för den skattskyldiges personliga levnadskostnader under en tillfällig vistelse utomlands skall inte tas upp.

Beskattningstidpunkten

[K54]5 §  Kapitalvinster vid betalning av skulder i utländsk valuta skall tas upp som intäkt det beskattningsår då återbetalningen görs.

Kapitalförluster

[K54]6 §  Kapitalförluster vid betalning av skulder i utländsk valuta skall dras av med 70 procent av förlusten. Att kapitalförluster i vissa fall inte skall dras av följer av 4 §.

[S2]55 kap. Ersättning på grund av insättningsgaranti och

[S3]investerarskydd

Ersättning på grund av insättningsgaranti

Ersättning

Återbetalning av ersättning

Ersättning på grund av investerarskydd eller försäkring

Ränta

[K54]7 §  Ersättning för ränta enligt 8 § lagen (1999:158) om investerarskydd eller ersättning för ränta från en försäkring som avses i 5 § skall behandlas som ränteinkomst.

Finansiella instrument

[K54]8 §  De finansiella instrument som omfattas av investerarskyddet eller en sådan försäkring som avses i 5 § skall anses avyttrade vid den tidpunkt då ersättningen fastställs. Om de finansiella instrumenten är lagertillgångar skall de dock anses avyttrade när ersättningen enligt god redovisningssed skall redovisas.

[S2]Ersättning som skall anses avse finansiella instrument, skall behandlas som ersättning för de avyttrade instrumenten.

[K54]9 §  Om de finansiella instrument som omfattas av investerarskyddet eller en sådan försäkring som avses i 5 § avser såväl marknadsnoterade som icke marknadsnoterade instrument, skall ersättningen i första hand anses avse marknadsnoterade finansiella instrument, om inte den som har rätt till ersättningen begär annat.

[K54]10 §  Vid återbetalning av ersättning enligt 19 § lagen (1999:158) om investerarskydd skall den del av det återbetalade beloppet som motsvarar ränteinkomst enligt 6 och 7 §§ behandlas som ränteutgift.

Utländskt investerarskydd eller utländsk försäkring

[K54]11 §  Om en obegränsat skattskyldig fysisk eller juridisk person eller ett svenskt handelsbolag får ersättning från ett utländskt investerarskydd eller från en utländsk försäkringsgivare enligt en försäkring som motsvarar sådan försäkring som avses i 5 §, skall bestämmelserna i 5-10 §§ tillämpas.

AVD. VIII FÅMANSFÖRETAG OCH FÅMANSHANDELSBOLAG

56 kap. Särskilda bestämmelser för fåmansföretag och fåmanshandelsbolag

Innehåll

[K56]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om vad som avses med fåmansföretag och fåmanshandelsbolag samt ägare och företagsledare i sådana företag.

[S2]Särskilda bestämmelser om utdelning och kapitalvinst på aktier i fåmansföretag och företag som har varit fåmansföretag finns i 57 kap. I 8 § finns hänvisningar till övriga bestämmelser som berör fåmansföretag, fåmanshandelsbolag och deras delägare m.fl.

Definitioner

Fåmansföretag och fåmanshandelsbolag

[K56]2 §  Med fåmansföretag avses aktiebolag och ekonomiska föreningar där

  1. fyra eller färre delägare äger andelar som motsvarar mer än 50 procent av rösterna för samtliga andelar i företaget, eller
  2. näringsverksamheten är uppdelad på verksamheter som är oberoende av varandra och där en fysisk person genom innehav av andelar, genom avtal eller på liknande sätt har den faktiska bestämmanderätten över en sådan verksamhet och självständigt kan förfoga över dess resultat. Lag (2000:1341).

  • HFD 2015:13:Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag har indirekt ägande genom ett företag som inte är ett fåmansföretag beaktats. Även fråga om utomståenderegeln varit tillämplig. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2017:1:Fråga om vilka delägare som ska anses som en enda delägare vid tillämpningen av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner)

[K56]3 §  Aktiebolag vars aktier är noterade vid en svensk eller utländsk börs och privatbostadsföretag är inte fåmansföretag.

[K56]4 §  Med fåmanshandelsbolag avses handelsbolag där

  1. fyra eller färre delägare genom innehav av andelar eller på liknande sätt har ett bestämmande inflytande, eller
  2. näringsverksamheten är uppdelad på verksamheter som är oberoende av varandra och där en fysisk person genom innehav av andelar, genom avtal eller på liknande sätt har den faktiska bestämmanderätten över en sådan verksamhet. Lag (2000:1341).

[K56]5 §  Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag enligt 2 § 1 eller ett fåmanshandelsbolag enligt 4 § 1 skall en person och hans närstående (närståendekrets) anses som en delägare. Prövningen skall göras med utgångspunkt från den äldste personen och därefter i fallande åldersordning. En person som inräknats i en närståendekrets skall inte medräknas i någon ytterligare krets. Lag (2000:1341).

Delägare och företagsledare

[K56]6 §  Med delägare i fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag avses en fysisk person som, direkt eller indirekt, äger eller på liknande sätt innehar andelar i företaget.

[S2]Med företagsledare i ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag avses den eller de fysiska personer som genom eget eller närståendes innehav av andelar och sin ställning i företaget har ett väsentligt inflytande i företaget. När det gäller företag som avses i 2 § 2 och 4 § 2 anses som företagsledare den som har den faktiska bestämmanderätten över en viss verksamhet och självständigt kan förfoga över dess resultat. Lag (2000:1341).

Dödsbon

[K56]7 §  Vad som sägs om fysisk person i detta kapitel gäller inte dödsbon.

Hänvisningar

[K56]8 §  När det gäller fåmansföretag, fåmanshandelsbolag och deras delägare m.fl. finns även särskilda bestämmelser om

Prop. 2006/07:2: I paragrafen tas hänvisningar in till de nya bestämmelserna om partiella fissioner och andelsbyten.

Prop. 2013/14:27: I paragrafen, som är en upplysningsparagraf, har en hänvisning till två numera upphävda bestämmelser tagits bort (prop. 2008/09:65, bet. 2008/09:SkU19, rskr. 2008/09:114, SFS 2008:1343). ...

Prop. 2008/09:37: Hänvisningen i tredje strecksatsen ändras med anledning av att 23 kap. 20 och 21 §§ nu föreslås upphävas.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Lagen föreslås enligt punkt 1 träda i kraft den 1 januari 2009.

Enligt punkt 2 ska bestämmelserna i 23 kap. i deras nya lydelser tillämpas på överlåtelser efter den 17 april 2008. Bestämmelserna ...

Ändrad: SFS 2013:1106 (Vissa skattefrågor), 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2001:1176 (Ändringar i de särskilda skattereglerna för vissa andelsägare i fåmansföretag m.m.), 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet), 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner), 2008:1063 (Förändrade regler om underprisöverlåtelser för handelsbolag och för lagerandelar i byggnadsrörelse), 2002:1143 (Utvidgning av reglerna om framskjuten beskattning vid vissa andelsbyten), 2018:1206 (Nya skatteregler för företagssektorn)

57 kap. Utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag

Prop. 2005/06:40: I propositionen föreslås att 43 kap. och 57 kap.inkomstskattelagen (1991:1229, IL) skall upphävas. Reglerna om utdelning och kapitalvinst på andelar i onoterade företag i 43 kap., lättnadsreglerna, slopas och ersätts med bestämmelser som innebär att utdelning och kapitalvinst på onoterade andelar ...

  • RÅ 2009:68:Fråga om aktieägare i fåmansföretag ska beskattas för bortgiven rätt till aktieutdelning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Införd: SFS 2011:1271 (Budgetpropositionen för 2012), 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet), 2005:1136 (Vissa skattefrågor med anledning av ny aktiebolagslag, m.m.)
Ändrad: SFS 1999:1230 (Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken), 2011:1271 (Budgetpropositionen för 2012), 2008:1343 (Sänkt bolagsskatt och vissa andra skatteåtgärder för företag), 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014), 1999:1230 (Inkomstskattelagen), 2006:1344 (Budgetpropositionen för 2007), 1999:1230 (Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande), 1999:1230 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2001:1176 (Ändringar i de särskilda skattereglerna för vissa andelsägare i fåmansföretag m.m.), 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet), 2002:1143 (Utvidgning av reglerna om framskjuten beskattning vid vissa andelsbyten), 2008:1343 (Vissa förenklingar på företagsskatteområdet), 2008:1064 (Vissa förenklingar på företagsskatteområdet), 2019:307 (Nya skatteregler för ägarskiften mellan närstående i fåmansföretag)
Upphävd: SFS 2005:1136 (Vissa skattefrågor med anledning av ny aktiebolagslag, m.m.)

Innehåll

[K57]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om utdelningar, räntor och kapitalvinster på andelar och andra delägarrätter som getts ut av fåmansföretag och tidigare fåmansföretag.

Prop. 2006/07:2: Andra stycket har ändrats eftersom bestämmelserna i 57 kap. framöver även omfattar andelar m.m. som är särskilt kvalificerade på grund av en partiell fission.

Prop. 2005/06:40: Paragrafen, som motsvarar den gamla bestämmelsen i 57 kap. 1 §, inleder kapitlet och anger dess innehåll. I bestämmelsen anges att utdelningar, räntor, andra inkomster och kapitalvinster på tillgångar och

förpliktelser i eller avseende fåmansföretag omfattas, se vidare kommentaren till 2 §. Andra inkomster på tillgångar kommer att jämställas med utdelning ...

Ändrad: SFS 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet)

Huvudregler

[K57]2 §  Utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar skall hos fysiska personer i den omfattning som anges i 7 och 12 §§ tas upp i inkomstslaget tjänst i stället för i inkomstslaget kapital. Som utdelning behandlas även vinst vid nedsättning av aktiekapital genom inlösen av aktier och vinst vid överlåtelse till ett aktiebolag av dess egna aktier.

[S2]Vid tillämpning av detta kapitel likställs med andelar andra delägarrätter som getts ut av företaget och med utdelning ränta på sådana delägarrätter. Lag (2000:78).

Prop. 2005/06:39: I första stycket byts uttrycket ”nedsättning av aktiekapital genom inlösen” ut mot ”minskning av aktiekapital med indragning” i enlighet med terminologin i nya aktiebolagslagen (2005:551)

Prop. 2005/06:40: I paragrafen finns huvudreglerna för beskattning av utdelning och kapitalvinst i fåmansföretag. I bestämmelsen, som motsvarar 57 kap. 2 §, hänvisas till 20–22 §§ i stället för till 7 och 12 §§ när det gäller vilka bestämmelser som anger att utdelning och kapitalvinst i viss omfattning skall tas upp i inkomstslaget tjänst i stället för i inkomstslaget kapital. Vidare byts uttrycket ”nedsättning av aktiekapital genom inlösen” ut mot ”minskning av aktiekapital med indragning” i enlighet med terminologin ...

  • HFD 2015:24:Inlösen av kvalificerade andelar i en juridisk person med hemvist i annan stat än avtalsstaterna har ansetts utgöra avyttring vid tillämpning av artikel 13 § 4 i skatteavtalet med Schweiz. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2009:47:Fråga om skattemässiga konsekvenser vid återbetalning av villkorat aktieägartillskott (I och II). Inkomsttaxering 2000 och 2004.
  • RÅ 2004:124:Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln i 57 kap. 5 § inkomstskattelagen när skattskyldig varit verksam i ett dotterföretag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2000:78 (Vissa skattefrågor med anledning av att aktiebolag skall kunna förvärva egna aktier, m.m.)

Definitioner

[K57]3 §  Vid bedömningen av om ett företag är fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag gäller vid tillämpning av detta kapitel, utöver vad som sägs i 56 kap.2-5 §§, följande.

[S2]Om flera delägare själva eller genom någon närstående är eller under något av de fem föregående beskattningsåren har varit verksamma i betydande omfattning i företaget eller i ett av företaget helt eller delvis, direkt eller indirekt, ägt fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag, skall de anses som en enda delägare. Lag (2001:1176).

Prop. 2017/18:8: I paragrafen anges vad som, utöver vad som anges i 56 kap. 2–5 §§, gäller vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag.

I andra stycket finns den s.k. utvidgade fåmansföretagsdefinitionen. Ändringen i paragrafens andra stycke innebär att den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen utvidgas till att omfatta delägares och närståendes verksamhet i fler företag. Det införs även en punktlista.

I den första punkten finns den tidigare bestämmelsen. ...

Prop. 2005/06:40: Bestämmelsen som fanns i 57 kap. 3 § har bara ändrats redaktionellt.

  • RÅ 2010:102:En ekonomisk förening som bedrev industriell verksamhet där alla delägare var anställda har ansetts utgöra ett fåmansföretag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2017:1:Fråga om vilka delägare som ska anses som en enda delägare vid tillämpningen av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen. Förhandsbesked om inkomstskatt.
  • RÅ 2005:25:Ett antal delägare i ett aktiebolag (moderbolaget) har varit verksamma i ett dotterbolag men inte i moderbolaget. Den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen i 57 kap. 3 § inkomstskattelagen har ansetts tillämplig på såväl dotterbolaget som moderbolaget. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2001:1176 (Ändringar i de särskilda skattereglerna för vissa andelsägare i fåmansföretag m.m.), 2017:1194 (Justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen)

[K57]4 §  Med kvalificerad andel avses andel i ett fåmansföretag under förutsättning att

  1. andelsägaren eller någon närstående till honom under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i företaget eller i ett annat fåmansföretag eller i ett fåmanshandelsbolag som bedriver samma eller likartad verksamhet, eller
  2. företaget, direkt eller indirekt, under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren har ägt andelar i ett annat fåmansföretag eller i ett fåmanshandelsbolag och andelsägaren eller någon närstående till honom under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i detta fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag.

[S2]Om en sådan andel i ett fåmansföretag som inte skall anses vara kvalificerad enligt bestämmelserna i första stycket förvärvats under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren genom sådan utdelning på kvalificerad andel i ett annat fåmansföretag som på grund av bestämmelserna i 42 kap. 16 § inte har beskattats, skall villkoren i första stycket tillämpas som om det företag som den utdelade aktien avser vore det företag som delat ut aktien.

[S3]Dör ägaren till en kvalificerad andel, anses andelen kvalificerad även hos dödsboet. Delägare i dödsboet likställs då med närstående. Lag (2001:1176).

Prop. 2005/06:40: Bestämmelserna motsvarar bestämmelserna som fanns i 57 kap. 4 § och anger under vilka förutsättningar en andel i ett fåmansföretag är kvalificerad.

I första stycket har en ändring gjorts genom att orden ”i eller avseende” har lagts till. Se kommentaren till 57 kap. 1 och 2 §§. I övrigt har redaktionella ändringar gjorts i första och sista stycket.

Prop. 2018/19:54: Paragrafen innehåller bestämmelser om när en andel i eller avseende ett fåmansföretag ska anses vara kvalificerad.

Första stycket första punkten avser andelsägarens eller någon närståendes verksamhet i andelsägarens företag. Är andelsägaren eller någon närstående verksam i betydande omfattning i detta företag är andelsägarens andelar i företaget kvalificerade. Första stycket första punkten ändras på så sätt att andelsägarens eller någon närståendes verksamhet i ett annat ...

  • RÅ 2007:81:Tre syskon har ärvt andelar i ett fåmansföretag efter sin far. Andelarna var kvalificerade hos fadern och har ansetts kvalificerade även hos syskonen trots att de inte varit verksamma i företaget. Syskonen har tillgodoräknats lönebaserat utrymme utan hinder av att de inte ägde andelarna vid årets ingång. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2013 not 71:Innebörden av begreppet ”samma eller likartad verksamhet” i 57 kap. 4 § inkomstskattelagen (förhandsbesked)
  • HFD 2011 not 88:Innebörden av begreppet ”samma eller likartad verksamhet” i 57 kap. 4 § inkomstskattelagen (förhandsbesked) / Utomståenderegeln ansågs inte tillämplig trots att utomstående ägde 31 procent av aktierna i ett fåmansföretag (förhandsbesked)
  • RÅ 2004:61:En person har inte ansetts verksam i betydande omfattning i sitt helägda fåmansbolag när den huvudsakliga verksamheten i bolaget bestått av kapitalförvaltning.
  • RÅ 2004:140:Utdelningsbeskattning har ansetts inte kunna underlåtas vid en överlåtelse till underpris av näringsbetingade andelar mellan två aktiebolag med samma person som ägare. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2005:3:Andelar i ett moderbolag har inte ansetts kvalificerade när andelsägaren inte i betydande omfattning är verksam vare sig i moderbolaget eller i dess dotterbolag, men däremot i ett annat fåmansföretag som bedriver verksamhet som är likartad med verksamheten i dotterbolaget. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2009:53:Aktierna i ett fåmansföretag ägs till nästan lika delar av tre personer som alla är verksamma i betydande omfattning i företaget. Att en av delägarnas aktier är lagertillgångar, och delägaren därmed utomstående i förhållande till övriga delägare, har inte ansetts utgöra sådana särskilda skäl som avses i utomståenderegeln. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2012:67:Fråga om innebörden av begreppet ”samma eller likartad verksamhet” i 57 kap. 4 § inkomstskattelagen (I och II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2012 not 62:Innebörden av begreppet ”samma eller likartad verksamhet” i 57 kap. 4 § inkomstskattelagen (förhandsbesked)
  • HFD 2016:61:Lagen mot skatteflykt har ansetts tillämplig när andelsägaren i ett fåmansföretag genom ett visst förfarande överlåtit aktierna i företaget till närstående och placerat försäljningsintäkten i ett annat, indirekt ägt, företag samtidigt som den närstående kunnat fortsätta verksamheten utan tillämpning av bestämmelserna om samma eller likartad verksamhet i 57 kap. inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2004:124:Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln i 57 kap. 5 § inkomstskattelagen när skattskyldig varit verksam i ett dotterföretag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2015:17:Lagen mot skatteflykt har ansetts tillämplig då andelsägare i fåmansföretag genom olika förfaranden har placerat företagets verksamhet i ett företag och likvida medel i ett annat, indirekt ägt, företag och kunnat fortsätta verksamheten utan tillämpning av bestämmelserna om samma eller likartad verksamhet i 57 kap. inkomstskattelagen (I och II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2011:75:Fråga om innebörden av begreppet ”samma eller likartad verksamhet” i 57 kap. 4 § inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2016:20:Aktier som förvärvas genom gåva blir inte kvalificerade andelar hos gåvotagaren enbart på den grunden att de var kvalificerade hos givaren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2002:78:I samband med ett aktiebyte har den som avyttrat kvalificerade aktier anställts hos den som förvärvat dessa, varvid avtalats att den anställde hade att utge skadestånd motsvarande värdet av en del av de vederlagsaktier som han erhållit, om han inom viss tid lämnade sin anställning. Avyttringen av vederlagsaktierna har skattemässigt bedömts som en partiell återgång av aktiebytet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2012 not 63:Innebörden av begreppet ”samma eller likartad verksamhet” i 57 kap. 4 § inkomstskattelagen (förhandsbesked)
  • HFD 2018:31:En person kan anses vara verksam i betydande omfattning i ett fåmansföretag även om denne är anställd i ett annat företag och inom ramen för denna anställning utför tjänster åt fåmansföretaget.
  • HFD 2013:35:Fråga om innebörden av begreppet ”samma eller likartad verksamhet” i 57 kap. 4 § inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2013:11:Fråga om andelar i fåmansföretag varit kvalificerade på grund av verksamhet i fastighetsförvaltning som bedrivits av företaget (I) respektive dess dotterföretag (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2001:1176 (Ändringar i de särskilda skattereglerna för vissa andelsägare i fåmansföretag m.m.), 2019:307 (Nya skatteregler för ägarskiften mellan närstående i fåmansföretag)

[K57]5 §  Om utomstående, direkt eller indirekt, i betydande omfattning äger del i företaget och, direkt eller indirekt, har rätt till utdelning, skall en andel anses kvalificerad bara om det finns särskilda skäl. Vid bedömningen skall förhållandena under beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren beaktas.

[S2]Med företag avses här det företag i vilket delägaren eller någon närstående till honom varit verksam i betydande omfattning under den tid som anges i första stycket.

[S3]Ett företag anses ägt av utomstående utom till den del det ägs av fysiska personer som

  1. äger kvalificerade andelar i företaget,
  2. indirekt äger andelar i företaget som hade varit kvalificerade om de ägts direkt, eller
  3. äger kvalificerade andelar i ett annat fåmansföretag som avses i 4 § eller andelar i ett fåmanshandelsbolag som avses i den paragrafen. Lag (2001:1176).

Prop. 2005/06:40: I paragrafen har den s.k. utomståenderegeln tagits in som fanns i 57 kap. 5 §. Bestämmelsen har bara ändrats redaktionellt.

Prop. 2018/19:54: I paragrafen finns den s.k. utomståenderegeln som innebär att om en utomstående i betydande omfattning äger del i företaget, ska en andel anses vara kvalificerad bara om det finns särskilda skäl.

I tredje stycket anges vilka fysiska personer som inte ska anses som utomstående, det är bl.a. personer som äger kvalificerade andelar i företaget.

I ett nytt fjärde stycke anges att vid tillämpningen av tredje stycket ska sådana andelar som avses i ...

  • RÅ 2010:4:En delägare i ett fåmansföretag, som under beskattningsåret har varit verksam i företaget i betydande omfattning, kan vid tillämpning av 57 kap. 5 § inkomstskattelagen inte anses som utomstående under de fem föregående beskattningsåren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2015:52:Utomståenderegeln i 57 kap. 5 § inkomstskattelagen har inte ansetts tillämplig när det företag som verksamheten bedrivs i och som utomstående äger del i är ett fåmanshandelsbolag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2015:13:Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag har indirekt ägande genom ett företag som inte är ett fåmansföretag beaktats. Även fråga om utomståenderegeln varit tillämplig. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2012 not 25:Tillämpning av den s.k. utomståenderegeln i 57 kap. 5 § inkomstskattelagen (förhandsbesked)
  • HFD 2011 not 88:Innebörden av begreppet ”samma eller likartad verksamhet” i 57 kap. 4 § inkomstskattelagen (förhandsbesked) / Utomståenderegeln ansågs inte tillämplig trots att utomstående ägde 31 procent av aktierna i ett fåmansföretag (förhandsbesked)
  • RÅ 2001:37:Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln vid beskattning av realisationsvinst på aktier i fåmansföretag (I och II). Förhandsbesked angående inkomsttaxering resp. inkomsttaxering 1992 och 1993.
  • RÅ 2009:53:Aktierna i ett fåmansföretag ägs till nästan lika delar av tre personer som alla är verksamma i betydande omfattning i företaget. Att en av delägarnas aktier är lagertillgångar, och delägaren därmed utomstående i förhållande till övriga delägare, har inte ansetts utgöra sådana särskilda skäl som avses i utomståenderegeln. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2004:124:Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln i 57 kap. 5 § inkomstskattelagen när skattskyldig varit verksam i ett dotterföretag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2012 not 52:Den s.k. utomståenderegeln i 57 kap. 5 § inkomstskattelagen ansågs inte tillämplig då det utomstående ägandet inte upprätthållits under hela den i bestämmelsen angivna femårsperioden (förhandsbesked)
  • HFD 2014:2:Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam i betydande omfattning i ett annat fåmansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2013:84:Den s.k. utomståenderegeln har inte ansetts tillämplig trots att en betydande del av andelarna i ett fåmansföretag avyttrats och maximala 100 inkomstbasbelopp av kapitalvinsten vid avyttringen har beskattats i inkomstslaget tjänst. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2015 not 22:Tillämpning av den s.k. utomståenderegeln i 57 kap. 5 § inkomstskattelagen (förhandsbesked)
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2001:1176 (Ändringar i de särskilda skattereglerna för vissa andelsägare i fåmansföretag m.m.), 2019:307 (Nya skatteregler för ägarskiften mellan närstående i fåmansföretag)

[K57]6 §  Upphör ett företag att vara fåmansföretag, anses en andel kvalificerad under fem beskattningsår därefter eller den kortare tid som följer av 4 §. Detta gäller dock bara om andelsägaren eller någon närstående till honom

  1. ägde andelen när företaget upphörde att vara fåmansföretag och andelen då var kvalificerad, eller
  2. har förvärvat andelen med stöd av en sådan andel som avses i 1.

[S2]Om en kvalificerad andel avyttras genom ett andelsbyte, anses mottagna andelar kvalificerade hos andelsägaren. Detsamma gäller om andelen därefter övergår till någon annan genom arv, testamente, gåva eller bodelning. En andel skall också anses kvalificerad om den förvärvats med stöd av en sådan kvalificerad andel. Lag (2002:1143).

Prop. 2005/06:40: I paragrafens första stycke finns den s.k. karensregeln eller femårsregeln som med vissa redaktionella ändringar motsvarar bestämmelsen som fanns i 57 kap. 6 § första stycket.

I paragrafens andra stycke finns bestämmelsen som tidigare fanns i 57 kap. 6 a §.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2002:1143 (Utvidgning av reglerna om framskjuten beskattning vid vissa andelsbyten)

[K57]6 a §  Om en aktieägare överlåter en kvalificerad andel i ett aktiebolag till bolaget och bolaget därefter överlåter en egen aktie till honom, skall den från bolaget förvärvade aktien anses som en kvalificerad andel hos aktieägaren i det fall den till bolaget överlåtna andelen skulle ha varit kvalificerad om han fortfarande innehaft den. Lag (2000:78).

Utdelning

[K57]7 §  Utdelning på en kvalificerad andel skall tas upp i inkomstslaget tjänst till den del den överstiger ett gränsbelopp. Gränsbeloppet är summan av

  1. underlaget för gränsbelopp multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret ökad med sju procentenheter, och
  2. sparat utdelningsutrymme.

[S2]För andra delägarrätter än aktier och andelar skall statslåneräntan ökas bara med en procentenhet.

[S3]Om lättnadsbeloppet enligt 43 kap. 3 § överstiger gränsbeloppet, tillämpas bestämmelserna i första stycket på utdelningen minskad med skillnaden. Lag (2003:1200).

Prop. 2006/07:2: Av första stycket första meningen framgår liksom tidigare att mottagna andelar vid ett andelsbyte skall anses kvalificerade om de erhållits i stället för kvalificerade andelar i det avyttrade företaget. I första stycket andra meningen anges att en andel som mottagits vid en partiell fission anses kvalificerad om mottagaren omedelbart före den partiella fissionen ägt en kvalificerad andel i det överlåtande företaget. Motiven för den särskilda kvalificeringen finns i ...

Prop. 2005/06:40: Den bestämmelse som fanns i 57 kap. 6 § andra stycket och som tog sikte på mottagna andelar i ett andelsbyte kommer att motsvaras av bestämmelser i 57 kap. 7 § första stycket första meningen och andra stycket. Sådana andelar skall anses kvalificerade om de andelar som avyttras genom andelsbytet är kvalificerade. Detsamma skall gälla om andelen därefter övergår till någon annan genom arv, testamente, gåva eller bodelning. En andel skall också anses kvalificerad om den förvärvas med stöd av en sådan ...

Prop. 2003/04:17: I första stycket 1 görs en ändring som innebär att den s.k. klyvningsräntan höjs med två procentenheter. Ändringen har kommenterats i avsnitt 4.2.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet), 2003:1200 (None)

[K57]8 §  Underlaget för gränsbelopp är summan av

  1. det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om andelen hade avyttrats vid tidpunkten för utdelningen,
  2. sparat utdelningsutrymme, och
  3. löneunderlag enligt 43 kap.12-16 §§.

[S2]Vid beräkning av omkostnadsbeloppet tillämpas bestämmelserna om uppräkning i 43 kap. 17 § och, för svenska andelar, bestämmelserna om kapitalunderlaget i 43 kap. 18 §.

[S3]Bestämmelserna om löneunderlag i första stycket 3 och om omkostnadsbeloppet i andra stycket gäller inte för andra delägarrätter än aktier och andelar.

Prop. 2016/17:24: I paragrafen anges att det är statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret som ska användas i 57 kap. Ändringen innebär att statslåneräntan som lägst ska anses vara 0 procent vid tillämpning av 57 kap.

Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

Prop. 2005/06:40: Paragrafen har inte någon motsvarighet i det upphävda 57 kap. I bestämmelsen anges att det är statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret som skall användas i detta kapitel. I 2 kap. 28 § finns en definition av termen statslåneräntan. Av den bestämmelsen framgår att det är Riksgäldskontoret som fastställer statslåneräntan.

  • RÅ 2004:134:Vid tillämpning av reglerna om underlag för lättnadsbelopp och gränsbelopp får omkostnadsbeloppet inte bestämmas enligt schablonmetoden i 48 kap. 15 § inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2016:1239 (Golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen)

[K57]9 §  Det beskattningsår en andel förvärvas från någon närstående skall något gränsbelopp inte beräknas för förvärvaren om företaget tidigare under året lämnat utdelning.

Prop. 2005/06:40: Paragrafen har inte någon motsvarighet i det upphävda kapitlet. I bestämmelsen definieras uttrycket inkomstbasbelopp som används i 11, 16, 17, 19 och 22 §§. Med detta avses inkomstbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. I 9 § anges vidare att det är inkomstbasbeloppet året före beskattningsåret som avses. I 22 § anges särskilt ...

Ändrad: SFS 1999:1230 (Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken), 1999:1230 (Inkomstskattelagen), 1999:1230 (Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande), 1999:1230 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Sparat utdelningsutrymme

[K57]10 §  Om utdelningen understiger gränsbeloppet, skall skillnaden (sparat utdelningsutrymme) föras vidare till nästa beskattningsår. Lämnar företaget inte någon utdelning, skall hela gränsbeloppet, beräknat vid beskattningsårets utgång, föras vidare.

Prop. 2005/06:40: I bestämmelsen anges vad som menas med gränsbelopp. Gränsbelopp beräknas för kvalificerade andelar och är summan av årets gränsbelopp som definieras i 11 § och det sparade utdelningsutrymmet som definieras i 13 § uppräknat med statslåneräntan ökad med tre procentenheter.

Tekniken för beräkning av gränsbeloppet skiljer sig från dagens i flera avseenden främst beroende på att flera räntesatser skall användas. Klyvningsräntan som definieras i 11 § tillämpas vid beräkning av årets ...

  • RÅ 2007:81:Tre syskon har ärvt andelar i ett fåmansföretag efter sin far. Andelarna var kvalificerade hos fadern och har ansetts kvalificerade även hos syskonen trots att de inte varit verksamma i företaget. Syskonen har tillgodoräknats lönebaserat utrymme utan hinder av att de inte ägde andelarna vid årets ingång. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K57]11 §  Om en kvalificerad andel övergår till en ny ägare genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, tar förvärvaren över den tidigare ägarens sparade utdelningsutrymme.

Prop. 2005/06:40: I bestämmelsen definieras årets gränsbelopp. Årets gränsbelopp kan beräknas på två sätt. I första stycket 1 beskrivs den s.k. förenklingsregeln. Enligt denna regel får årets gränsbelopp beräknas till ett belopp som motsvarar ett och ett halvt inkomstbasbelopp fördelat på andelarna i företaget. Motiven för förenklingsregeln finns i avsnitt 6.

I första stycket 2 beskrivs det andra sättet att beräkna årets ...

  • RÅ 2007:81:Tre syskon har ärvt andelar i ett fåmansföretag efter sin far. Andelarna var kvalificerade hos fadern och har ansetts kvalificerade även hos syskonen trots att de inte varit verksamma i företaget. Syskonen har tillgodoräknats lönebaserat utrymme utan hinder av att de inte ägde andelarna vid årets ingång. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2011:1271 (Budgetpropositionen för 2012), 2008:1343 (Sänkt bolagsskatt och vissa andra skatteåtgärder för företag), 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014), 2006:1344 (Budgetpropositionen för 2007), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2008:1343 (Vissa förenklingar på företagsskatteområdet)

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K57]11 a §  Om kvalificerade andelar avyttras genom ett andelsbyte, skall sparat utdelningsutrymme fördelas på de mottagna andelarna. Lag (2004:1040).

Prop. 2003/04:33: I bestämmelsen, som är ny, anges att när kvalificerade andelar avyttras genom ett andelsbyte skall sparat utdelningsutrymme fördelas på de mottagna andelarna.

Prop. 2006/07:2: Avsikten med bestämmelsen, som är ny, är att undvika att årets gränsbelopp beräknas till större belopp för fissionsåret än det belopp som gällt om den partiella fissionen inte genomförts. Årets gränsbelopp beräknas normalt på ett underlag lika med omkostnadsbeloppet vid den tidpunkt då utdelning lämnas. Om utdelning i överlåtande företag lämnas

före ...

Införd: SFS 2011:1271 (Budgetpropositionen för 2012), 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet), 2004:1040 (Avdrag för utdelning på insatsemissioner)
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)
Upphävd: SFS 2008:1064 (Vissa förenklingar på företagsskatteområdet)

Kapitalvinst

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K57]12 §  Av en kapitalvinst på en kvalificerad andel skall 50 procent av den del som överstiger det sparade utdelningsutrymmet tas upp i inkomstslaget tjänst.

[S2]Den kapitalvinst som enligt första stycket skall fördelas får beräknas med utgångspunkt i ett omkostnadsbelopp som bestäms med tillämpning av bestämmelserna om uppräkning i 43 kap. 17 § och, för svenska andelar, bestämmelserna om kapitalunderlaget i 43 kap. 18 §. Bestämmelserna i detta stycke gäller inte för andra delägarrätter än aktier och andelar.

[S3]En kapitalvinst skall inte tas upp i inkomstslaget tjänst till den del det skulle medföra att den skattskyldige och närstående till honom under avyttringsåret och de fem föregående beskattningsåren sammanlagt tagit upp högre belopp än som motsvarar 100 gånger det prisbasbelopp enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde för avyttringsåret.

[S4]Om sparat lättnadsutrymme enligt 43 kap. 6 § eller 48 a kap. 10 § tredje stycket sista meningen överstiger sparat utdelningsutrymme, tillämpas bestämmelserna i första stycket på kapitalvinsten minskad med mellanskillnaden. Lag (2004:1040).

Prop. 2003/04:33: I fjärde stycket görs ett tillägg för att sådant sparat lättnadsutrymme som avses i 48 a kap. 10 § också skall beaktas vid fördelningen av kapitalvinsten.

Prop. 2005/06:40: I bestämmelsen behandlas vad som är underlaget för beräkning av årets gränsbelopp. Det är det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om andelen hade avyttrats vid tidpunkten för utdelningen. Om utdelning inte lämnats skall omkostnadsbeloppet vid årets utgång användas.

I andra stycket hänvisas till de alternativa sätten att beräkna omkostnadsbelopp för andelar förvärvade före 1990 och 1992 i 25– 35 §§, dvs. den s.k. indexregeln och kapitalunderlagsregeln. Dessa bestämmelser har ...

  • RÅ 2002:78:I samband med ett aktiebyte har den som avyttrat kvalificerade aktier anställts hos den som förvärvat dessa, varvid avtalats att den anställde hade att utge skadestånd motsvarande värdet av en del av de vederlagsaktier som han erhållit, om han inom viss tid lämnade sin anställning. Avyttringen av vederlagsaktierna har skattemässigt bedömts som en partiell återgång av aktiebytet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2011:1271 (Budgetpropositionen för 2012), 2004:1040 (Avdrag för utdelning på insatsemissioner), 2008:1064 (Vissa förenklingar på företagsskatteområdet)

[K57]12 a §  Bestämmelserna i 12 § gäller inte om kapitalvinsten på grund av andelsavyttringen skall tas upp som överskott av passiv näringsverksamhet enligt 49 a kap. 11 §. Lag (2002:536).

Prop. 2006/07:2: Paragrafen är ny. I första stycket anges att de alternativa omkostnadsbeloppen skall föras över på de mottagna andelarna vid ett andelsbyte. Bestämmelsen har motiverats i avsnitt 4.6. I andra stycket anges att de alternativa omkostnadsbeloppen skall fördelas på sätt som anges i 48 kap. 18 a § vid en partiell fission. dvs. på grundval av värdena vid tidpunkten för den partiella fissionen. Motiv för bestämmelsen finns i ...

Prop. 2001/02:165: I 57 kap. behandlas utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag. I kapitlets 12 § regleras hur stor del av en kapitalvinst som skall tas upp i inkomstslagen tjänst respektive kapital. Den bestämmelsen skall inte tillämpas om kapitalvinsten skall tas upp som överskott av passiv näringsverksamhet enligt 49 a kap.

Införd: SFS 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet), 2002:536 (Skatteregler mot handel med skalbolag)

Andelsbyten

[K57]13 §  Om en mottagen andel som är kvalificerad enligt 6 § andra stycket avyttras, skall den del av kapitalvinsten som tas upp i inkomstslaget tjänst inte överstiga tjänstebeloppet enligt 48 a kap. 8 a § vid andelsbytet. Detsamma gäller om delägarens andel upphör att existera.

[S2]Första stycket gäller inte om en mottagen andel är kvalificerad enligt 4 § eller 6 § första stycket då den avyttras.

[S3]Bestämmelser om fördelning mellan inkomstslagen tjänst och kapital av ersättning i pengar vid andelsbyten finns i 48 a kap. 9 §. Lag (2002:1143).

Prop. 2006/07:2: I paragrafen behandlas termen sparat utdelningsutrymme. I första stycket första meningen anges liksom tidigare att om utdelningen understiger gränsbeloppet skall skillnaden föras vidare till nästa beskattningsår som sparat utdelningsutrymme. Detta är huvudregeln och i regel sker utdelning endast en gång under året. Om ytterligare utdelning sker under året har resterande sparat utdelningsutrymme i tillämpningen fått utnyttjas vid denna utdelning. Detta sägs nu uttryckligen i första stycket andra ...

Prop. 2005/06:40: I bestämmelsen definieras sparat utdelningsutrymme. Expertgruppen föreslog i stället en ny term, sparat gränsbelopp. Regeringen kan se fördelar med detta uttryck då det anknyter till gränsbelopp. Termen sparat utdelningsutrymme som ersatte sparad utdelning vid inkomstskattelagens tillkomst är dock inarbetad och bör därför inte ändras.

Första stycket första och andra meningen motsvarar upphävda 57 kap. 10 § och ...

Prop. 2008/09:40: I första stycket första meningen sägs i dag att sparat utdelningsutrymme förs vidare till nästa beskattningsår. Om ytterligare utdelning sker under beskattningsåret utgör dock sparat utdelningsutrymme gränsbelopp enligt 20 §, vilket framgår av andra meningen. I tredje meningen sägs att sparat utdelningsutrymme utgör gränsbelopp om utdelning sker på en mottagen andel under ett beskattningsår då en partiell fission genomförs. Vid den partiella fissionen har det sparade utdelningsutrymmet fördelats ...

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2001:1176 (Ändringar i de särskilda skattereglerna för vissa andelsägare i fåmansföretag m.m.), 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet), 2002:1143 (Utvidgning av reglerna om framskjuten beskattning vid vissa andelsbyten), 2008:1064 (Vissa förenklingar på företagsskatteområdet)

Skatteberäkning inom familjen

[K57]14 §  Om andelsägarens make i betydande omfattning är eller under någon del av den senaste femårsperioden har varit verksam i ett fåmansföretag som avses i 4 §, gäller följande. Understiger andelsägarens beskattningsbara förvärvsinkomst, bortsett från vad som enligt detta kapitel skall tas upp i inkomstslaget tjänst (tjänsteintäkten), makens beskattningsbara förvärvsinkomst skall skatten på tjänsteintäkten beräknas enligt 65 kap. 5 § som om andelsägarens beskattningsbara förvärvsinkomst, bortsett från tjänsteintäkten, motsvarade makens beskattningsbara förvärvsinkomst.

[S2]Vad som sägs om make i första stycket skall, om andelsägaren fyller högst 18 år under beskattningsåret, i stället avse dennes föräldrar.

[S3]Som makar anses vid tillämpning av denna paragraf de som skall behandlas som makar under större delen av beskattningsåret.

Prop. 2005/06:40: Bestämmelsen har samma lydelse som bestämmelsen i upphävda 57 kap. 11 §.

  • RÅ 2007:81:Tre syskon har ärvt andelar i ett fåmansföretag efter sin far. Andelarna var kvalificerade hos fadern och har ansetts kvalificerade även hos syskonen trots att de inte varit verksamma i företaget. Syskonen har tillgodoräknats lönebaserat utrymme utan hinder av att de inte ägde andelarna vid årets ingång. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

AVD. IX PENSIONSSPARANDE

58 kap. Pensionsförsäkringar, kapitalförsäkringar och pensionssparkonton

Införd: SFS 2008:134 (Nya skatteregler för pensionsförsäkring, m.m.), 2005:1170 (Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet), 2015:64 (Genomförande av avtal mellan Sveriges regering och Amerikas förenta staters regering för att förbättra internationell efterlevnad av skatteregler och för att genomföra FATCA)
Ändrad: SFS 2003:669 (Det nya Skatteverket), 2015:775 (Budgetpropositionen för 2016), 1999:1230 (Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken), 1999:1230 (Inkomstskattelagen), 1999:1230 (Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande), 1999:1230 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2002:213 (Anpassningar med anledning av övergången till reformerade regler för ålderspension), 2009:583 (Beskattning av ersättningar till ledamöter av Europaparlamentet och viss personal vid Europaskolorna), 2008:134 (Nya skatteregler för pensionsförsäkring, m.m.), 2005:1170 (Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet), 2019:787 (Skatteregler för tjänstepensionsföretag)
Upphävd: SFS 2015:65 (Genomförande av avtal mellan Sveriges regering och Amerikas förenta staters regering för att förbättra internationell efterlevnad av skatteregler och för att genomföra FATCA)

Innehåll

[K58]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om

  • pensionsförsäkringar och kapitalförsäkringar i 2-20 och 34 §§, och
  • pensionssparkonton i 21-34 §§.

Pensionsförsäkringar och kapitalförsäkringar

Gränsdragningen

[K58]2 §  En försäkring är en pensionsförsäkring om den uppfyller de villkor som anges i 4-16 §§.

[S2]Med kapitalförsäkring avses en livförsäkring som inte är en pensionsförsäkring. Också en försäkring som uppfyller villkoren för en pensionsförsäkring anses som en kapitalförsäkring om så bestämts när avtalet ingicks.

Prop. 2007/08:55: I första stycket har hänvisningen till 5 och 7 §§ utmönstrats då de saknar betydelse för bedömningen av om de försäkringar som omfattas av bestämmelsen ska anses som pensionsförsäkringar. Första stycket har vidare ändrats som en konsekvens av att det införs två nya paragrafer 16 a och 16 b §§.

I ett nytt tredje stycke anges att en pensionsförsäkring som skattats av enligt 19 och 19 a §§ ska anses som en kapitalförsäkring. Av sista ledet framgår att även pensionsförsäkringar ...

  • RÅ 2008:54:Ett avtal som har ingåtts med ett försäkringsföretag i Bermuda och som angetts avse en kapitalförsäkring med en årlig avgift på 1,2 procent och ett riskinnehåll på 0,1 procent har bedömts inte vara ett avtal om en livförsäkring. Inkomst- och förmögenhetstaxering 2001-2003.
  • RÅ 2007:49:En försäkring som vid tecknandet förutsatts vara en pensionsförsäkring och som skattemässigt behandlats som sådan har, när utbetalningar från försäkringen sker, ansetts behålla sin karaktär av pensionsförsäkring. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2006:69:Fråga om flytträtt för kapitalpension. Förhandsbesked angående avkastningsskatt på pensionsmedel och förmögenhetsskatt.
  • RÅ 2004:84:Livförsäkring, som tecknas i en försäkringsrörelse som är etablerad i en annan medlemsstat inom EU och som uppfyller samtliga villkor som ställs på en pensionsförsäkring - utom villkoret att försäkringen skall vara tecknad i en i Sverige bedriven försäkringsrörelse - har ansetts likställd med en pensionsförsäkring såvitt avser taxering till avkastningsskatt och förmögenhetsskatt. Förhandsbesked angående inkomstskatt, avkastningsskatt och förmögenhetsskatt.
  • RÅ 2004:28:Det strider mot EG-rätten att inte medge en arbetsgivare avdrag för premier som erläggs för en försäkring som tagits hos ett utländskt försäkringsföretag men som i övrigt uppfyller alla krav på att vara en tjänstepensionsförsäkring. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2008:134 (Nya skatteregler för pensionsförsäkring, m.m.)

[K58]3 §  En premiebefrielseförsäkring anses tillhöra samma slag av försäkring som huvudförsäkringen.

[K58]4 §  En pensionsförsäkring skall ha meddelats i en försäkringsrörelse som bedrivs i Sverige och som skall beskattas enligt denna lag eller enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.

Prop. 2007/08:55: Paragrafen innehåller det nya etableringskravet.

Som en förutsättning för att en personförsäkring ska betraktas som en pensionsförsäkring ska gälla att försäkringen ska ha meddelats i en försäkringsrörelse som bedrivs från ett fast driftställe i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet av ett försäkringsföretag som avses i artikel 1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/83/EG av den 5 november 2002 om livförsäkring (det konsoliderade ...

Prop. 2018/19:161: Paragrafen innehåller det s.k. etableringskravet för pensionsförsäkringar. Genom hänvisningen till artikel 1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/83/EG av den 5 november 2002 om livförsäkring (det konsoliderade livförsäkringsdirektivet) krävs att ett försäkringsföretag är auktoriserat i sitt hemland för att det ska kunna meddela en pensionsförsäkring i Sverige. Det konsoliderade livförsäkringsdirektivet är upphävt genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november ...

  • RÅ 2004:84:Livförsäkring, som tecknas i en försäkringsrörelse som är etablerad i en annan medlemsstat inom EU och som uppfyller samtliga villkor som ställs på en pensionsförsäkring - utom villkoret att försäkringen skall vara tecknad i en i Sverige bedriven försäkringsrörelse - har ansetts likställd med en pensionsförsäkring såvitt avser taxering till avkastningsskatt och förmögenhetsskatt. Förhandsbesked angående inkomstskatt, avkastningsskatt och förmögenhetsskatt.
  • RÅ 2004:28:Det strider mot EG-rätten att inte medge en arbetsgivare avdrag för premier som erläggs för en försäkring som tagits hos ett utländskt försäkringsföretag men som i övrigt uppfyller alla krav på att vara en tjänstepensionsförsäkring. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2008:134 (Nya skatteregler för pensionsförsäkring, m.m.), 2019:787 (Skatteregler för tjänstepensionsföretag)

[K58]5 §  En försäkring som huvudsakligen avser ålders-, sjuk-, eller efterlevandepension och som har meddelats i en försäkringsrörelse som inte bedrivs från ett fast driftställe i Sverige anses som en pensionsförsäkring, om den försäkrade var bosatt utomlands när försäkringen tecknades och fick avdrag, skattereduktion eller liknande skattelättnad för premierna där.

[S2]Första stycket gäller också om arbetsgivaren betalat premier under den försäkrades bosättning eller förvärvsarbete utomlands utan att betalningen räknats som inkomst för den försäkrade vid beskattningen i det landet. Ett sådant förvärvsarbete skall vara den försäkrades huvudsakliga förvärvsverksamhet.

[S3]Om det i annat fall finns särskilda skäl, får Skatteverket medge att en försäkring som har meddelats i en försäkringsrörelse som inte bedrivs från ett fast driftställe i Sverige skall anses som en pensionsförsäkring.

[S4]En försäkring som har ansetts vara en pensionsförsäkring enligt denna paragraf, kan inte övergå till att vara en kapitalförsäkring. Lag (2003:669).

Prop. 2007/08:55: Ändringen i första stycket innebär att utländska livförsäkringar även om de inte uppfyller kraven för pensionsförsäkring enligt 4, 6 och 8–16 b §§ kan anses som pensionsförsäkring. Syftet med ändringen är att avgränsa tillämpningsområdet för paragrafen till andra försäkringar än sådana som klassificeras som pensionsförsäkring på grund av att de uppfyller villkoren för pensionsförsäkring i 58 kap. Hänvisningen till 7 § har utmönstrats då den saknar betydelse för bedömningen av om de försäkringar ...

  • HFD 2018:43:Fråga om pensionsutbetalning på grund av tidigare tjänst inom FN-organ är skattepliktig (jfr RÅ84 1:25). Förhandsbesked om inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2003:669 (Det nya Skatteverket), 2008:134 (Nya skatteregler för pensionsförsäkring, m.m.)

[K58]6 §  En pensionsförsäkring får inte medföra rätt till andra försäkringsbelopp än sådana som betalas ut

  1. till den försäkrade när denne uppnått en viss ålder (ålderspension),
  2. till den försäkrade när dennes arbetsförmåga är nedsatt helt eller delvis (sjukpension), eller
  3. efter den försäkrades död till sådana efterlevande som avses i 13 § (efterlevandepension).

  • HFD 2015:9:En depåförsäkring som innebär att delar av försäkringskapitalet får placeras i ett skuldebrev med försäkringstagaren som gäldenär har inte ansetts utgöra en pensionsförsäkring. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Tjänstepensionsförsäkring

[K58]7 §  Med tjänstepensionsförsäkring avses en pensionsförsäkring som har samband med tjänst och som den försäkrades arbetsgivare åtagit sig att betala samtliga premier för.

[S2]Med tjänstepensionsförsäkring avses också en pensionsförsäkring som - sedan en anställd dött - tecknats av arbetsgivaren till förmån för den anställdes efterlevande och som arbetsgivaren har åtagit sig att betala samtliga premier för.

Den försäkrade

[K58]8 §  Med försäkrad avses den på vars liv försäkringen har tecknats eller, när det gäller sjukpension, den vars arbetsoförmåga försäkringen gäller.

[K58]9 §  I fråga om annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring skall den försäkrade vara försäkringstagare.

[S2]Om försäkringstagaren eller hans make eller sambo har barn under 20 år, får försäkringstagaren dock teckna en försäkring som avser efterlevandepension på makens eller sambons liv, om barnet sätts in som förmånstagare.

[S3]Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket medge att dödsboet efter en skattskyldig som, direkt eller indirekt, bedrivit näringsverksamhet i Sverige får teckna en försäkring som avser efterlevandepension. Ett sådant medgivande får lämnas bara om den efterlevande inte har något betryggande pensionsskydd och försäkringen tecknas i samband med att boet upphör att bedriva näringsverksamheten. Lag (2003:669).

Ålderspension

[K58]10 §  Ålderspension får inte börja betalas ut innan den försäkrade fyller 55 år.

[S2]Utbetalning får dock göras tidigare om den försäkrade enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring har fått rätt till sjukersättning som inte är tidsbegränsad. Om det i annat fall finns särskilda skäl, får Skatteverket medge att pensionen får börja betalas ut innan den försäkrade fyller 55 år.

[S3]Förmånstagare får inte sättas in till annan ålderspensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring. Förmånstagare till sådan försäkring skall vara den som var anställd när avtalet ingicks. Lag (2003:669).

[K58]11 §  Ålderspension får inte betalas ut under kortare tid än fem år. Om utbetalningarna skall upphöra när den försäkrade fyller 65 år, får pensionen dock inte betalas ut under kortare tid än tre år. Pensionen skall under de första fem åren betalas ut med samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande belopp. Pensionen skall upphöra när den försäkrade dör, även om den bestämda utbetalningstiden inte har löpt ut.

[S2]För sådan ålderspension enligt allmän pensionsplan som skall upphöra under den försäkrades livstid gäller, i stället för vad som sägs i första stycket, det som anges i planen. Vad som avses med allmän pensionsplan framgår av 20 §.

  • RÅ 2007:49:En försäkring som vid tecknandet förutsatts vara en pensionsförsäkring och som skattemässigt behandlats som sådan har, när utbetalningar från försäkringen sker, ansetts behålla sin karaktär av pensionsförsäkring. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2018:54:Vid bedömningen av om arbetsgivares utfästelse om avgångspension fram till 65 års ålder ryms inom allmän pensionsplan ska inte beaktas av arbetsgivaren samtidigt utfäst kompensation för bortfall av allmän pension som utfaller därefter.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Sjukpension

[K58]12 §  Sjukpension får upphöra tidigast fem år efter det att försäkringsavtalet ingicks. Pensionen får dock betalas ut bara så länge den försäkrade helt eller delvis saknar arbetsförmåga.

[S2]Förmånstagare får inte sättas in till annan sjukpensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring. Förmånstagare till sådan försäkring skall vara den som var anställd när avtalet ingicks.

Efterlevandepension

[K58]13 §  Efterlevandepension får betalas ut bara till

  1. person som varit den försäkrades make eller sambo, och
  2. barn till den försäkrade eller till en person som avses i 1.

[S2]Efterlevandepension på grund av försäkring som tecknats av arbetsgivare med stöd av 7 § andra stycket eller av dödsbo enligt medgivande som avses i 9 § tredje stycket får betalas ut som om den döde hade varit den försäkrade.

[S3]Förmånstagare till försäkring som avser efterlevandepension skall vara en sådan person som avses i första stycket.

[K58]14 §  Efterlevandepension får betalas ut bara så länge den efterlevande lever. Pensionen skall under de första fem åren betalas ut med samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande belopp.

[S2]Efterlevandepensionen får under den efterlevandes livstid inte upphöra förrän fem år förflutit från den försäkrades död med följande undantag:

  1. Efterlevandepension till en person som avses i 13 § första stycket 1 får upphöra om denne gifter sig.
  2. Om den försäkrade har dött mindre än fem år före den tidpunkt då försäkringen enligt avtalet annars skulle ha upphört att gälla, får efterlevandepensionen upphöra vid sistnämnda tidpunkt.
  3. Om utbetalning av efterlevandepension till barn under 20 år har påbörjats, får pensionen upphöra när barnet fyller 20 år.
  4. Efterlevandepension till barn på grund av försäkring som avses i 9 § andra stycket, skall upphöra senast när barnet fyller 20 år.

  • RÅ 2007:49:En försäkring som vid tecknandet förutsatts vara en pensionsförsäkring och som skattemässigt behandlats som sådan har, när utbetalningar från försäkringen sker, ansetts behålla sin karaktär av pensionsförsäkring. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Fondförsäkringar

[K58]15 §  För fondförsäkringar enligt 2 kap. 3 b § första stycket 3 försäkringsrörelselagen (1982:713) skall det vid bedömningen enligt 11 och 14 §§ av utbetalningarnas storlek under de första fem åren bortses från sådana förändringar av beloppen som beror på fondandelarnas kursutveckling.

Prop. 2018/19:161: Paragrafen innehåller vissa särskilda bestämmelser om fondförsäkringar klass III enligt 2 kap. 12 § försäkringsrörelselagen. Ändringen i paragrafen är en följd av att sådana fondförsäkringar även kan meddelas enligt 2 kap. 11 § lagen om tjänstepensionsföretag.

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2011:68 (Nya skatteregler för försäkringsföretag), 2019:787 (Skatteregler för tjänstepensionsföretag)

Försäkringsavtalets utformning

[K58]16 §  Pensionsförsäkringsavtalet skall innehålla villkor att försäkring inte får

  1. pantsättas eller belånas,
  2. ändras på sådant sätt att den inte längre uppfyller villkoren för pensionsförsäkring, eller
  3. överlåtas eller återköpas i andra fall än som avses i 17 eller 18 §.

[S2]Försäkringsavtalet skall också innehålla de villkor i övrigt som avgör om försäkringen är en pensionsförsäkring. Avtalet får inte innehålla villkor som är oförenliga med bestämmelserna om pensionsförsäkring.

Överlåtelse

[K58]17 §  Under den försäkrades livstid får en pensionsförsäkring överlåtas bara

  1. till följd av ändring av anställningsförhållanden, förutsatt att försäkringen före eller efter överlåtelsen är en tjänstepensionsförsäkring,
  2. på grund av utmätning, ackord eller konkurs, eller
  3. genom bodelning.

Återköp

[K58]18 §  En pensionsförsäkring får återköpas trots bestämmelserna i detta kapitel, om det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst 30 procent av prisbasbeloppet. Återköp får också ske om

  1. det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst ett prisbasbelopp,
  2. försäkringen inte är förenad med ett oåterkalleligt förmånstagarförordnande, och
  3. premier för försäkringen inte har betalats under de senaste tio åren.

[S2]Om det i andra fall finns synnerliga skäl för återköp och sådant får ske enligt försäkringsavtalet och försäkringstekniska riktlinjer, får återköp medges av Skatteverket.

[S3]Bestämmelserna i detta kapitel hindrar inte återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken av försäkringstagarens tillgodohavande. De hindrar inte heller en överföring av hela pensionsförsäkringens värde direkt till en annan pensionsförsäkring än som avses i 5 § om försäkringstagaren tecknar den i samband med överföringen hos samma eller annan försäkringsgivare med samma person som försäkrad. Överföringen skall i så fall inte anses som pension enligt 10 kap. 5 § första stycket 5 och inte heller som en betalning av premier för pensionsförsäkring. Lag (2003:669).

Prop. 2005/06:124: Paragrafen reglerar förutsättningarna för ett återköp av en pensionsförsäkring. Övervägandena finns i avsnitt 4.9.

Ändringen i andra stycket innebär att Skatteverket, under förutsättning att försäkringsavtalet och försäkringstekniska riktlinjer inte förhindrar det, får meddela dispens från det principiella förbudet mot återköp, om försäkringstagaren är på obestånd och denne genom ett återköp kan få ...

Prop. 2008/09:136: Ändringen i paragrafens tredje stycke är en följd av att 10 kap. 5 § kompletterats med en ny punkt 4. Hänvisningen till 10 kap. 5 § första stycket 5 ändras härigenom till 10 kap. 5 § första stycket 6.

  • RÅ 2010 not 83:Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Inkomstskatt (fråga om återköp av pensionsförsäkring, prejudikatskäl) / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd då fråga var om förutsättningarna för återköp av pensionsförsäkring var uppfyllda (prejudikatskäl)
  • HFD 2012 not 65:Upplösning av pensionskassa inte kunde ske på det sätt som förutsatts i ansökningen (inkomstskatt och särskild löneskatt på pensionskostnader) / Särskild löneskatt på pensionskostnader (något förhandsbesked kunde inte lämnas eftersom upplösning av pensionskassa inte kunde ske på det sätt som förutsatts i ansökningen) / Överföring av tillgångarna i en pensionskassa till en pensionsstiftelse ansågs inte förenlig med bestämmelserna i 58 kap. 18 § inkomstskattelagen och 14 kap. 14 § försäkringsavtalslagen (förhandsbesked) / Överföring av tillgångarna i en pensionskassa till en pensionsstiftelse ansågs inte förenlig med bestämmelserna i 58 kap. 18 § inkomstskattelagen och 14 kap. 14 § försäkringsavtalslagen (förhandsbesked, inkomstskatt och särskild löneskatt på pensionskostnader)
  • RÅ 2010:18:Vid bedömning av förutsättningarna för återköp av pensionsförsäkring har premiefri tid hos tidigare försäkringsgivare beaktats.
  • NJA 2013 s. 540:Utmätning av livförsäkring. Vad som har utmätts enligt 15 kap. 3 § försäkringsavtalslagen har inte ansetts vara förfallet till betalning på det sätt som förutsätts för tillämpning av 9 kap. 11 § utsökningsbalken om indrivning av fordran.
  • HFD 2011 not 79:Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m. / Inkomstskatt (återköp av pensionsförsäkring, prejudikatskäl) / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Ersättning kunde inte beviljas i mål om återköp av pensionsförsäkring / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd då frågan gällde om återköp av en pensionsförsäkring var helt avgörande för möjligheten att undvika konkurs (prejudikatskäl)
  • RÅ 2010:89:Synnerliga skäl för avslutande av pensionssparande i förtid har ansetts föreligga då pensionsspararens ekonomiska situation föranlett allvarliga psykiska problem (I) men inte då en utbetalning av pensionsmedlen skulle leda till enbart en tillfällig och partiell förbättring av pensionsspararens ekonomiska situation (II).
  • HFD 2017:31:En sammanföring av flera kollektivavtalsgrundade tjänstepensionsförsäkringar till en enda, som genomförs på försäkringsbolagets initiativ, har ansetts utgöra en administrativ åtgärd inom ramen för försäkringsförhållandet som inte medför beskattning av den försäkrade. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2003:669 (Det nya Skatteverket), 2015:775 (Budgetpropositionen för 2016), 1999:1230 (Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken), 1999:1230 (Inkomstskattelagen), 2005:121 (Ny försäkringsavtalslag), 1999:1230 (Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande), 1999:1230 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2009:583 (Beskattning av ersättningar till ledamöter av Europaparlamentet och viss personal vid Europaskolorna), 2001:1176 (Ändringar i de särskilda skattereglerna för vissa andelsägare i fåmansföretag m.m.), 2019:739 (En effektivare flytträtt av försäkringssparande)

Avskattning av pensionsförsäkring

[K58]19 §  Det kapital som hänför sig till en pensionsförsäkring skall tas upp i inkomstslaget tjänst (avskattning), om försäkringsgivaren

  1. överlåter försäkringen till en försäkringsgivare som inte meddelar pensionsförsäkring, eller
  2. för över försäkringen till en sådan del av sin verksamhet som inte avser pensionsförsäkring.

[S2]Avskattningen skall ske i fall som avses i första stycket 1 när ansvaret för försäkringen övergår på den övertagande försäkringsgivaren och i fall som avses i första stycket 2 när försäkringen förs över.

Prop. 2007/08:55: I 19 § finns sedan tidigare en avskattningsregel som avser att träffa överlåtelse av försäkringsavtal till försäkringsgivare eller verksamhetsgrenar som inte kan meddela pensionsförsäkring, t.ex. företag som inte uppfyller etableringskravet. Bestämmelsen kommer genom utformningen av det nya regelsystemet och villkoren för pensionsförsäkring att omfatta överlåtelser och överföringar till försäkringsgivare i länder utanför EESområdet men kan även bli tillämplig i fråga om överlåtelser eller överföringar ...

Ändrad: SFS 2008:134 (Nya skatteregler för pensionsförsäkring, m.m.), 2005:1170 (Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet)

Allmän pensionsplan

[K58]20 §  Vad som avses med allmän pensionsplan framgår av 4 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Med allmän pensionsplan avses också

  • pensionsutfästelser som ryms inom vad som enligt en allmän pensionsplan är sedvanligt inom branschen för arbetstagare med motsvarande uppgifter, dock när det gäller utfästelser som tryggas genom avsättning i balansräkningen bara i förening med kreditförsäkring,
  • pensionsutfästelser för vilka det har tecknats kommunal eller statlig borgen eller liknande garanti, och
  • pensionsutfästelser i enlighet med pensionsavtal som har godkänts på arbetstagarsidan av sådan organisation som enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet anses som central arbetstagarorganisation.

  • HFD 2014:36:Fråga, vid tillämpning av den s.k. ryms-inom-regeln i 58 kap. 20 § inkomstskattelagen, om den skattemässiga karaktären på en försäkring som avser att trygga en utfäst ålderspension påverkas av en utfästelse om direktpension. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2018:54:Vid bedömningen av om arbetsgivares utfästelse om avgångspension fram till 65 års ålder ryms inom allmän pensionsplan ska inte beaktas av arbetsgivaren samtidigt utfäst kompensation för bortfall av allmän pension som utfaller därefter.

Pensionssparkonto

Definitioner

[K58]21 §  Ett pensionssparkonto är ett sådant konto som avses i 1 kap. 2 § lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande och som uppfyller de villkor som anges i 22-31 §§.

[S2]Med pensionssparavtal, pensionssparinstitut och pensionssparare avses detsamma som i lagen om individuellt pensionssparande.

Vem som för kontot

[K58]22 §  Pensionssparkonto skall föras av ett svenskt pensionssparinstitut eller av ett utländskt instituts filial i Sverige.

Utbetalning från pensionssparkonto

[K58]23 §  Utbetalningar från ett pensionssparkonto får avse bara

  1. belopp som betalas ut till en pensionssparare när denne uppnått viss ålder (ålderspension),
  2. belopp som betalas ut efter pensionsspararens död till sådana efterlevande som avses i 27 § (efterlevandepension),
  3. behållning som skall avskattas enligt 33 §,
  4. utbetalning på grund av jämkning av ett förmånstagarförordnande,
  5. återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken,
  6. skatter och avgifter för kontot, och
  7. ersättning för att förvärva tillgångar till kontot.

[K58]24 §  Ålderspension får inte börja betalas ut innan pensionsspararen fyller 55 år.

[S2]Utbetalning får dock göras tidigare om pensionsspararen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring har fått rätt till sjukersättning som inte är tidsbegränsad. Om det i annat fall finns särskilda skäl, får Skatteverket medge att pensionen får börja betalas ut innan pensionsspararen fyller 55 år. Lag (2003:669).

[K58]25 §  Ålderspension får inte betalas ut under kortare tid än fem år. Om pensionssparavtalet skall upphöra när pensionsspararen fyller 65 år, får pensionen dock inte betalas ut under kortare tid än tre år. Pensionen skall under de första fem åren betalas ut med samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande belopp. Pensionen skall upphöra när pensionsspararen dör, även om den bestämda utbetalningstiden inte har löpt ut.

[K58]26 §  Förmånstagare till ålderspension får inte sättas in.

[K58]27 §  Efterlevandepension får betalas ut bara till

  1. person som varit pensionsspararens make eller sambo, och
  2. barn till pensionsspararen eller till person som avses i 1.

[S2]Förmånstagare till efterlevandepension skall vara en sådan person som avses i första stycket.

[K58]28 §  Efterlevandepension får betalas ut bara så länge den efterlevande lever. Pensionen skall under de första fem åren betalas ut med samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande belopp.

[S2]Efterlevandepensionen får under den efterlevandes livstid inte upphöra förrän fem år förflutit från den försäkrades död med följande undantag:

  1. Om pensionsspararen har dött mindre än fem år före den tidpunkt då utbetalningarna annars skulle ha upphört, får efterlevandepensionen upphöra vid sistnämnda tidpunkt.
  2. Om utbetalning av efterlevandepension till barn under 20 år har påbörjats, får pensionen upphöra när barnet fyller 20 år.

Sparande i fondpapper m.m.

[K58]29 §  För sparande i fondpapper och inlåning i utländsk valuta skall det vid bedömningen enligt 25 och 28 §§ av utbetalningarnas storlek under de första fem åren bortses från sådana förändringar av beloppen som beror på fondpapperens eller den utländska valutans kursutveckling.

Prop. 2007/08:55: fondpapper ur den lagstiftning som reglerar värdepappersrörelse, börsverksamhet och investeringsfonder.

I lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande som reglerar pensionssparrörelse, behålls dock begreppet fondpapper. Genom lagändring som trätt i kraft den 1 november 2007 (prop. 2006/07:115, ...

Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2008:134 (Nya skatteregler för pensionsförsäkring, m.m.)

Pensionssparavtalets utformning

[K58]30 §  Pensionssparavtalet skall innehålla villkor att rätten enligt avtalet eller tillgångarna på pensionssparkontot inte får pantsättas eller belånas samt de villkor i övrigt som avgör om ett avtal är ett pensionssparavtal. Avtalet får inte innehålla villkor som är oförenliga med bestämmelserna om pensionssparavtal i detta kapitel.

[S2]Pensionssparavtalet får inte ändras på sådant sätt att det inte längre uppfyller de föreskrifter som anges för ett sådant avtal i lag.

Överlåtelse av pensionssparkonto

[K58]31 §  Rätt till behållning på pensionssparkonto får överlåtas bara

  • på grund av utmätning, ackord eller konkurs, eller
  • på det sätt som anges i 4 kap.12 och 16 §§ lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande.

Avslutning av konto i förtid

[K58]32 §  Ett pensionssparkonto får avslutas genom en utbetalning i förtid vid den tidpunkt pensionen får börja betalas ut, om behållningen då uppgår till högst 30 procent av prisbasbeloppet. Utbetalning i förtid får också ske om

  1. behållningen på kontot uppgår till högst ett prisbasbelopp,
  2. kontot inte är förenat med ett oåterkalleligt förmånstagarförordnande, och
  3. inbetalning på kontot inte har gjorts under de senaste tio åren.

[S2]Om det i andra fall finns synnerliga skäl, får Skatteverket medge att kontot får avslutas genom utbetalning i förtid.

[S3]Bestämmelserna i detta kapitel hindrar inte återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken av pensionsspararens tillgodohavande. Lag (2003:669).

Prop. 2005/06:124: Paragrafen reglerar förutsättningarna för att avsluta ett pensionssparkonto genom en förtida utbetalning. Övervägandena finns i avsnitt 4.9.

Ändringen i andra stycket motsvarar i sak ändringen i 18 §, varför det här hänvisas till kommentaren till den bestämmelsen.

Ändrad: SFS 2003:669 (Det nya Skatteverket), 2015:775 (Budgetpropositionen för 2016)

Avskattning av pensionssparkonto

[K58]33 §  Behållning på pensionssparkonto skall tas upp i inkomstslaget tjänst (avskattning) till den del pensionssparavtalet upphör att gälla enligt 4 kap.6 eller 14 § eller 6 kap. 5 § lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande eller till den del behållningen tas i anspråk på grund av utmätning, ackord eller konkurs.

[S2]Med behållning på pensionssparkonto avses marknadsvärdet på tillgångarna på kontot efter avräkning för den skatt enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel som avser kontot.

[S3]Avskattningen skall ske när pensionssparavtalet upphör att gälla för tillgångarna.

Överklagande

[K58]34 §  Skatteverkets beslut enligt 5, 9, 10, 18, 24 eller 32 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2003:669).

59 kap. Pensionssparavdrag

  • HFD 2011:54:Förvärvaren av en utmätt pensionsförsäkring har medgetts avdrag för anskaffningskostnaden i takt med att utbetalningarna från försäkringen tas upp till beskattning. Inkomsttaxering 2007.
  • RÅ 2005:68:Förutsättningar för avdrag enligt 28 kap. 3 § inkomstskattelagen för tryggande av pension har inte ansetts föreligga för utfästelse till en s.k. arbetande styrelseordförande, eftersom denne inte ansetts som arbetstagare. Med hänsyn härtill har inte heller rätt till pensionssparavdrag enligt 59 kap. 5 § tredje stycket inkomstskattelagen ansetts föreligga. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2003:669 (Det nya Skatteverket), 2015:775 (Budgetpropositionen för 2016), 2014:1468 (Budgetpropositionen för 2015), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2007:1406 (Slopad förmögenhetsskatt m.m.)

Innehåll

[K59]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om avdrag för premier för pensionsförsäkringar och inbetalningar på pensionssparkonton (pensionssparavdrag).

Villkor för avdragsrätt

[K59]2 §  Pensionssparavdrag får göras bara för

  • premier för pensionsförsäkring som den skattskyldige äger, och
  • inbetalningar på pensionsspararens eget pensionssparkonto.

[S2]Avdrag får inte göras för pensionsförsäkring som förvärvats genom bodelning under äktenskapet utan att det pågått något mål om äktenskapsskillnad.

[S3]Pensionssparavdrag får inte göras för försäkring som ägs av arbetsgivare. I fråga om avdrag för sådan försäkring gäller bestämmelserna i 28 kap.

  • RÅ 2004:84:Livförsäkring, som tecknas i en försäkringsrörelse som är etablerad i en annan medlemsstat inom EU och som uppfyller samtliga villkor som ställs på en pensionsförsäkring - utom villkoret att försäkringen skall vara tecknad i en i Sverige bedriven försäkringsrörelse - har ansetts likställd med en pensionsförsäkring såvitt avser taxering till avkastningsskatt och förmögenhetsskatt. Förhandsbesked angående inkomstskatt, avkastningsskatt och förmögenhetsskatt.

Beräkning av pensionssparavdrag

Avdragsgrundande inkomster

[K59]3 §  Den skattskyldiges högsta pensionssparavdrag skall beräknas med utgångspunkt i hans avdragsgrundande inkomster. Beräkningen skall grundas på antingen beskattningsårets eller det föregående beskattningsårets inkomster.

[K59]4 §  Pensionssparavdraget får inte överstiga summan av de avdragsgrundande inkomsterna. Med avdragsgrundande inkomst avses

  1. överskott av aktiv näringsverksamhet beräknat före
    • pensionssparavdraget,
    • avdrag för särskild löneskatt på pensionskostnader som avser pensionssparavdrag, och
    • avdrag för avsättning för egenavgifter, och
  2. överskott i inkomstslaget tjänst minskat med sådana lån, utdelningar och kapitalvinster som enligt 11 kap. 45 §, 50 kap. 7 § eller 57 kap. skall tas upp i inkomstslaget tjänst.

[K59]5 §  Pensionssparavdraget får inte heller överstiga 0,5 prisbasbelopp med tillägg enligt andra-fjärde styckena.

[S2]För annan avdragsgrundande inkomst i inkomstslaget tjänst än sådan som avses i tredje stycket är tillägget 5 procent till den del inkomsten överstiger 10 men inte 20 prisbasbelopp.

[S3]För avdragsgrundande inkomst av anställning är tillägget, om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt i anställning, 35 procent av inkomsten, dock högst 10 prisbasbelopp.

[S4]För avdragsgrundande inkomst av aktiv näringsverksamhet är tillägget 35 procent av inkomsten, dock högst 10 prisbasbelopp.

  • RÅ 2005:15:Fråga om rätt till pensionssparavdrag enligt 59 kap. 5 § tredje stycket inkomstskattelagen när den skattskyldige under tidigare beskattningsår intjänat pensionsrätt i anställningen. Förhandsbesked rörande inkomstskatt.
  • HFD 2014 not 74:Person med två anställningar hade inte rätt till utökat pensionssparavdrag trots att han saknade pensionsrätt i en av anställningarna (förhandsbesked)
  • RÅ 2005:68:Förutsättningar för avdrag enligt 28 kap. 3 § inkomstskattelagen för tryggande av pension har inte ansetts föreligga för utfästelse till en s.k. arbetande styrelseordförande, eftersom denne inte ansetts som arbetstagare. Med hänsyn härtill har inte heller rätt till pensionssparavdrag enligt 59 kap. 5 § tredje stycket inkomstskattelagen ansetts föreligga. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2007:76:Fråga om rätt till pensionssparavdrag enligt 59 kap. 5 § tredje stycket inkomstskattelagen när den skattskyldige byter anställning från en som medför pensionsrätt till en i vilken han saknar sådan rätt. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2015:775 (Budgetpropositionen för 2016), 2014:1468 (Budgetpropositionen för 2015), 2007:1406 (Slopad förmögenhetsskatt m.m.)

Flera näringsverksamheter

[K59]6 §  Om den skattskyldige har avdragsgrundande inkomst av aktiv näringsverksamhet från flera näringsverksamheter, får pensionssparavdraget inte överstiga det avdrag som kunnat göras om inkomsten avsett en enda näringsverksamhet.

Avdrag ett senare beskattningsår

[K59]7 §  Om en premie eller en inbetalning helt eller delvis inte får dras av enligt 3-6 §§, skall återstående belopp dras av nästa beskattningsår. Avdrag skall då i första hand göras för de betalningar som görs det beskattningsåret. Det sammanlagda avdraget får inte vara större än som följer av 3-6 §§ för sistnämnda beskattningsår.

Dispens

Beslut om dispens

[K59]8 §  Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket medge att pensionssparavdrag görs med ett högre belopp än som följer av 3-7 §§. Bestämmelser om detta finns i 9-12 §§.

[S2]Skatteverkets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2003:669).

Prop. 2002/03:99: Skattemyndighetens beslut överklagas enligt nuvarande regler till Riksskatteverket mot vars beslut talan inte får föras. Eftersom Skatteverkets beslut inom den nya organisationen naturligtvis inte kan överklagas till verket självt har den lämpligaste ordningen ansetts vara att besluten får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol och att prövningstillstånd krävs för prövning hos kammarrätten. Se vidare avsnitt 6.15.6. ...

Ändrad: SFS 2003:669 (Det nya Skatteverket)

Tjänst

[K59]9 §  För skattskyldiga som har avdragsgrundande inkomst i inkomstslaget tjänst och i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning, får Skatteverket medge pensionssparavdrag med högst samma belopp som för sådana inkomster som avses i 5 § tredje stycket. För skattskyldiga som fått särskild ersättning i samband med att en anställning upphört och som inte har ett betryggande pensionsskydd, får Skatteverket medge avdrag med ett högre belopp. Lag (2003:669).

Näringsverksamhet som upphör

[K59]10 §  För skattskyldiga som har bedrivit näringsverksamhet direkt eller indirekt, som har upphört med driften av denna och som inte har skaffat sig ett betryggande pensionsskydd under verksamhetstiden, får Skatteverket medge att pensionssparavdrag beräknas också på

  • inkomst i inkomstslaget kapital i form av kapitalvinster vid avyttring av näringsverksamheten minskade med motsvarande kapitalförluster,
  • överskott av passiv näringsverksamhet före pensionssparavdrag, och
  • sådana utdelningar och kapitalvinster som enligt 50 kap. 7 § eller 57 kap. skall tas upp i inkomstslaget tjänst.

[S2]Avdraget skall beräknas med beaktande av det antal år den skattskyldige bedrivit näringsverksamheten, dock högst tio år. Vid beräkningen skall hänsyn tas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter till pensionssparavdrag. Lag (2003:669).

[K59]11 §  Pensionssparavdrag som avses i 10 § får inte överstiga ett belopp som för varje år som driften pågått motsvarar tio gånger prisbasbeloppet för det år då driften av näringsverksamheten upphörde. Det får inte heller överstiga summan för beskattningsåret av sådan inkomst i inkomstslaget kapital som avser vinst med anledning av avyttring av näringsverksamheten och av överskottet av näringsverksamheten före

  • pensionssparavdraget,
  • avdrag för särskild löneskatt på pensionskostnader som avser pensionssparavdrag, och
  • avdrag för avsättning för egenavgifter.

Dödsbon

[K59]12 §  Om Skatteverket enligt 58 kap. 9 § medger att ett dödsbo tecknar pensionsförsäkring, skall verket också besluta med vilket belopp pensionssparavdrag för försäkringen högst får göras. Detta belopp skall beräknas med tilllämpning av bestämmelserna i 10 och 11 §§. Lag (2003:669).

Avdrag i inkomstslag eller allmänt avdrag

[K59]13 §  Pensionssparavdrag som grundar sig på överskott av en näringsverksamhet eller inkomst i inkomstslaget kapital skall göras i inkomstslaget näringsverksamhet och annat pensionssparavdrag skall göras som allmänt avdrag, om inte annat sägs i 14 eller 15 §.

[K59]14 §  Om den skattskyldige skall göra pensionssparavdrag både i inkomstslaget näringsverksamhet och som allmänt avdrag, får han upp till 0,5 prisbasbelopp fritt fördela avdraget mellan näringsverksamheten och allmänna avdrag.

[K59]15 §  Pensionssparavdrag som medges enligt 10 § på grund av att andelar i ett fåmansföretag avyttrats, skall i första hand göras som allmänt avdrag. Det allmänna avdraget får dock inte uppgå till högre belopp än den del av kapitalvinsten som skall tas upp i inkomstslaget tjänst och får inte heller överstiga överskottet i inkomstslaget tjänst. Om inte hela pensionssparavdraget skall göras som allmänt avdrag, skall återstående del dras av i inkomstslaget kapital.

[S2]Pensionssparavdrag som medges enligt 10 § på grund av att andelar i ett fåmanshandelsbolag avyttrats, skall alltid göras i inkomstslaget kapital.

Avdrag för begränsat skattskyldiga

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K59]16 §  Pensionssparavdrag får göras av den som är obegränsat skattskyldig. Sådant avdrag får också göras av den som är begränsat skattskyldig enligt 3 kap. 18 § första stycket 1 eller 2, om dennes överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige.

[S2]Den som är obegränsat skattskyldig bara under en del av beskattningsåret skall göra de avdrag som avser den tiden. Om dennes överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, skall dock pensionssparavdrag göras för hela året.

[S3]Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte i inkomstslaget kapital. Förordning (2004:1139).

Prop. 2004/05:19: Paragrafens första stycke har delats upp i två stycken. Det tidigare andra stycket blir ett nytt tredje stycke.

Första stycket innehåller dels första meningen i tidigare lydelse med en språklig justering, dels en bestämmelse som tar sikte på att begränsat skattskyldiga i vissa fall skall kunna få allmänt avdrag enligt 62 kap. 8 § för sitt pensionssparande. De begränsat skattskyldiga som kan komma i åtnjutande av pensionssparavdrag är de som har skattepliktiga inkomster ...

Prop. 2008/09:182: Ändringen i första stycket innebär att utomlands bosatta artister m.fl. som väljer att bli beskattade enligt inkomstskattelagen, under vissa förutsättningar, ska ha rätt till allmänt avdrag för sitt pensionssparande.

Ändrad: SFS 2015:775 (Budgetpropositionen för 2016), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2004:1139 (Budgetpropositionen för 2005), 2009:1060 (Beskattning av utomlands bosatta artister, m.fl.)

Begränsning av pensionssparavdrag som allmänt avdrag

[K59]17 §  När pensionssparavdrag görs som allmänt avdrag får det inte i något fall överstiga skillnaden mellan

  • summan av överskott i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet, och
  • andra allmänna avdrag än pensionssparavdrag.

[S2]Belopp som inte får dras av enligt första stycket skall dras av senare beskattningsår, dock senast det sjätte beskattningsåret efter det då betalningen gjordes.

[S3]Avdrag får inte något beskattningsår göras med högre belopp än som anges i första stycket. Avdrag skall i första hand göras för det aktuella beskattningsårets betalningar.

AVD. X VISSA GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

60 kap. Familjebeskattning

Innehåll

[K60]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om ersättning till barn och make för utfört arbete samt om uppdelning av inkomster i övrigt inom familjen.

[S2]Bestämmelser om

  • ersättning till barn och make i enskild näringsverksamhet samt i inkomstslagen tjänst och kapital finns i 2 och 3 §§,
  • makar som tillsammans deltar i enskild näringsverksamhet finns i 4-11 §§, och
  • fåmansföretag och fåmanshandelsbolag finns i 12-14 §§.

Enskild näringsverksamhet samt inkomstslagen tjänst och kapital

Ersättning till barn

[K60]2 §  Ersättning för arbete som utförs av den skattskyldiges barn under 16 år får inte dras av i enskild näringsverksamhet eller i inkomstslagen tjänst och kapital. Avdrag för ersättning för arbete som utförs av barn som har fyllt 16 år får inte överstiga marknadsmässig ersättning för arbetsinsatsen.

[S2]Ersättning som enligt första stycket inte får dras av, skall inte tas upp hos barnet.

Ersättning till make

[K60]3 §  Ersättning för arbete som utförs av den skattskyldiges make får inte dras av i enskild näringsverksamhet eller i inkomstslagen tjänst och kapital.

[S2]Ersättning som enligt första stycket inte får dras av, skall inte tas upp hos maken.

Makar som tillsammans deltar i enskild näringsverksamhet

Företagsledande och medhjälpande make

[K60]4 §  Om makar tillsammans deltar i enskild näringsverksamhet och den ena är företagsledande make medan den andra är medhjälpande make, tillämpas 6-9 och 11 §§. Om båda eller ingen av dem är företagsledande make tillämpas 10 och 11 §§.

[K60]5 §  En make anses som företagsledande make om denna make med hänsyn till utbildning, arbetsuppgifter och övriga omständigheter kan anses ha en ledande ställning i näringsverksamheten. En make som inte har en sådan ledande ställning anses som medhjälpande make.

Verksamhet med en företagsledande och en medhjälpande make

[K60]6 §  Om den ena maken är företagsledande make och den andra är medhjälpande make, anses näringsverksamheten bedriven av den företagsledande maken. Hela överskottet eller underskottet skall tas upp hos den företagsledande maken, om annat inte framgår av 7-9 §§.

[K60]7 §  Makarna får fördela inkomsten så, att en del av överskottet av näringsverksamheten, beräknat utan avdrag för avsättning för egenavgifter, tas upp hos den medhjälpande maken. Denna del får inte överstiga vad som motsvarar marknadsmässig ersättning för den medhjälpande makens arbete, ökad med den makens sjukpenning och annan ersättning som avses i 15 kap. 8 §.

[K60]8 §  Om den medhjälpande maken äger del i näringsverksamheten eller i det kapital som är nedlagt i näringsverksamheten, får den maken ta upp ytterligare en del av överskottet. Denna del får inte överstiga vad som motsvarar skälig avkastning på grund av äganderätten eller kapitalinsatsen.

[K60]9 §  Avdrag för avsättning för egenavgifter skall göras hos vardera maken för sig.

Gemensamt bedriven verksamhet

[K60]10 §  Om båda eller ingen av makarna är företagsledande makar anses de bedriva näringsverksamheten gemensamt. Vardera maken skall ta upp den del av intäkterna och kostnaderna i verksamheten som är skälig med hänsyn till makens arbete och övriga insatser i verksamheten.

Expansionsfond och räntefördelning

[K60]11 §  Deltar makar tillsammans i enskild näringsverksamhet, skall kapitalunderlaget för expansionsfond och för räntefördelning delas upp mellan dem på grundval av deras delar av kapitalet i verksamheten.

Fåmansföretag och fåmanshandelsbolag

[K60]12 §  Om ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag betalar ersättning för arbete som utförs av företagsledarens eller företagsledarens makes barn under 16 år, skall ersättningen tas upp av den av makarna som har den högsta inkomsten från företaget. Om makarna har lika stor inkomst från företaget, skall den äldsta maken ta upp ersättningen.

[S2]Om barnet har fyllt 16 år, skall barnet ta upp ersättningen till den del den är marknadsmässig. För överskjutande del tillämpas första stycket.

[K60]13 §  Om den ena maken är företagsledare i ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag och den andra maken inte är företagsledare där, skall den make som inte är företagsledare ta upp ersättning för arbete som den maken utför i företaget till den del den är marknadsmässig. Överskjutande del skall tas upp av företagsledaren.

[K60]14 §  I fråga om ett barn som är delägare i ett fåmanshandelsbolag där barnets förälder eller förälders make är företagsledare och i fråga om en make som är delägare i ett fåmanshandelsbolag där den andra maken är företagsledare, gäller följande för beräkningen av resultatet från handelsbolaget.

[S2]Till den del inkomsten motsvarar ersättning för utfört arbete tillämpas 12 och 13 §§.

[S3]Till den del inkomsten motsvarar skälig avkastning på kapitalinsatsen i bolaget skall den tas upp hos delägaren. Resterande del skall tas upp hos företagsledaren. Om delägaren är ett barn och båda makarna har inkomst från bolaget, tillämpas dock bestämmelserna i 12 §.

61 kap. Värdering av inkomster i annat än pengar

Prop. 2001/02:18: Motiven för ändringarna redovisas i avsnitt 6.

Införd: SFS 2001:1175 (Sänkt mervärdesskatt på böcker och tidsskrifter, m.m.), 2018:523 (Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård)
Ändrad: SFS 1999:1230 (Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken), 2017:1212 (Budgetpropositionen för 2018), 1999:1230 (Inkomstskattelagen), 1999:1230 (Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande), 1999:1230 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2016:1239 (Golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen), 2018:523 (Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård), 2000:1002 (Förenklad skattedeklaration), 2001:908 (Beskattning av kostnadsersättningar till statligt anställda stationerade utomlands, m.m.)

Innehåll

[K61]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om

Prop. 2007/08:24: Paragrafens sjätte strecksats utgår. Ändringen föranleds av att den särskilda värderingsregeln i 61 kap. 17 a § om förmån av att för privat bruk använda en datorutrustning som arbetsgivaren tillhandahåller slopas.

Prop. 2017/18:131: Ändringen innebär att en ny sjätte strecksats införs med anledning av de nya reglerna i 17 a och 17 b §§ om värdering av förmån av sjukvårdsförsäkring. Ändringen innebär att nuvarande sjätte strecksatsen blir sjunde strecksatsen.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

Prop. 2000/01:7: Ändringen är en följd av införandet av 61 kap. 3 a §.

Ändrad: SFS 2006:1344 (Budgetpropositionen för 2007), 2007:1249 (Vissa personbeskattningsfrågor), 2018:523 (Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård), 2000:1002 (Förenklad skattedeklaration)

Marknadsvärde

[K61]2 §  Inkomster i annat än pengar skall värderas till marknadsvärdet om inte annat följer av övriga bestämmelser i detta kapitel.

[S2]Med marknadsvärde avses det pris som den skattskyldige skulle ha fått betala på orten om han själv skaffat sig motsvarande varor, tjänster eller förmåner mot kontant betalning.

[S3]I fråga om tillgångar eller tjänster från den egna näringsverksamheten avses med marknadsvärde det pris som näringsidkaren skulle ha fått om tillgången eller tjänsten bjudits ut på marknaden på villkor som med hänsyn till den skattskyldiges affärsmässiga situation framstår som naturliga.

  • HFD 2011:55:Beskattning av båtförmån (I och II). Inkomsttaxering 2002-2005 respektive 2005.
  • RÅ 2004:83:Ersättning i form av egna aktier i ett bolag till anställda i bolaget har ansetts avdragsgill som lönekostnad. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2014:31:Ett aktiebolag har uttagsbeskattats för utlåning till ett hälftenägt företag när räntan understigit marknadsvärdet, trots att räntan uppgått till samma belopp som bestämts för den andre delägarens motsvarande utlåning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2010:63:En kooperativ vindkraftsförening producerar el och säljer denna till sina medlemmar. En försäljning av elen till pris under marknadsvärdet har ansetts föranleda uttagsbeskattning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2012:55:Skatteverket har i visst fall inte gjort sannolikt att arbetsgivarens kostnad för en bostadsförmån motsvarat förmånens marknadsvärde och har inte heller presenterat något underlag för att beräkna förmånsvärdet på annat sätt. Det har därför saknats grund för att frångå den värdering av förmånen som den skattskyldige gjort i deklarationerna. Inkomsttaxering 2007 och 2008.
Ändrad: SFS 1999:1230 (Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken), 1999:1230 (Inkomstskattelagen), 1999:1230 (Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande), 1999:1230 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

Kostförmån och bostadsförmån

[K61]3 §  Kostförmån skall för en hel dag beräknas till ett belopp - avrundat till närmaste femtal kronor - som motsvarar 250 procent av genomsnittspriset i Sverige för en normal lunch. Förmånsvärdet för lunch eller middag är 40 procent av värdet för kostförmån för en hel dag. Förmånsvärdet för frukost är 20 procent av värdet för kostförmån för en hel dag.

[S2]Om en anställds kostnader för en måltid är lägre än det belopp som motsvarar förmånsvärdet enligt första stycket på grund av att arbetsgivaren bidrar till kostnaderna för denna, skall förmånen behandlas som en kostförmån med ett värde som motsvarar mellanskillnaden. Lag (2003:745).

[K61]3 a §  Värdet av bostadsförmån och kostförmån som en fysisk person får av en annan fysisk person och som ges ut i dennes hushåll skall beräknas till

  • 600 kronor för hel kalendermånad eller 20 kronor per dag för del av kalendermånad för bostad, och
  • 50 kronor för två eller flera måltider per dag.

[S2]En fri måltid per dag skall inte tas upp. Lag (2000:1002).

Prop. 2000/01:7: I paragrafen, som är ny, har tagits in en bestämmelse om särskild beräkning av värdet av bostads- och kostförmån som en fysisk person får av en annan fysisk person och som ges ut i dennes hushåll. Värdet av fri bostad skall beräknas till 600 kronor för hel kalendermånad. Om förmånen endast har utgått under en del av månaden skall värdet beräknas till 20 kronor per dag. Värdet av fria måltider skall beräknas till 50 kronor per dag.

Uttryckssättet ”dennes hushåll” innebär att det ...

Införd: SFS 2000:1002 (Förenklad skattedeklaration)
Ändrad: SFS 1999:1230 (Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken), 1999:1230 (Inkomstskattelagen), 1999:1230 (Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande), 1999:1230 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)

[K61]4 §  Om den skattskyldige lämnar ersättning för kostförmånen eller bostadsförmånen, skall förmånsvärdet beräknas till värdet för förmånen enligt 3 eller 3 a § minskat med vad han har betalat. Lag (2000:1002).

Bilförmån

[K61]5 §  Värdet av bilförmån exklusive drivmedel skall för ett kalenderår beräknas till summan av

  • 0,3 prisbasbelopp,
  • ett ränterelaterat belopp, och
  • ett prisrelaterat belopp.

[S2]Det ränterelaterade beloppet skall beräknas till 75 procent av statslåneräntan vid utgången av november andra året före taxeringsåret multiplicerat med bilmodellens nybilspris.

[S3]Det prisrelaterade beloppet skall beräknas till 9 procent av bilmodellens nybilspris, om detta uppgår till högst 7,5 prisbasbelopp. Om bilmodellens nybilspris är högre, skall det prisrelaterade beloppet beräknas till summan av 9 procent av 7,5 prisbasbelopp och 20 procent av den del av nybilspriset som överstiger 7,5 prisbasbelopp. Lag (2001:908).

Prop. 2016/17:24: I paragrafen anges bl.a. hur värdet av bilförmån ska beräknas. Ändringen i andra stycket innebär att det införs ett golv som innebär att statslåneräntan som lägst ska anses vara 0,5 procent.

Prop. 2006/07:96: Ändringen av förmånsvärdet är en följd av den högre kostnad för trafikförsäkring som följer av lagen om skatt på trafikförsäkringspremie m.m. Ändringen kommenteras närmare i avsnitt 5.8.

  • RÅ 2008:60:Den trängselskatt som en arbetsgivare betalar för en anställds förmånsbil har ansetts ingå i bilförmånsvärdet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 1999:1230 (Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken), 2017:1212 (Budgetpropositionen för 2018), 2007:471 (Proposition om skatt på trafikförsäkringspremie m.m.), 1999:1230 (Inkomstskattelagen), 1999:1230 (Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande), 1999:1230 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2016:1239 (Golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen), 2001:908 (Beskattning av kostnadsersättningar till statligt anställda stationerade utomlands, m.m.)

[K61]6 §  Med bilmodell avses bilar av samma märke, variant och tillverkningsår.

[S2]Med bilmodellens nybilspris avses det pris som bilen hade när den introducerades på den svenska marknaden. Om ett sådant introduktionspris ändras efter kort tid, avses med nybilspris det justerade priset. Om det inte finns något nybilspris, anses som nybilspris för bilmodellen det pris som det kan antas att bilen skulle ha haft om den introducerats på den svenska marknaden när den var ny. Lag (2001:908).

[K61]7 §  För en bilmodell som är sex år eller äldre, skall nybilspriset anses vara det högsta av

  • det verkliga nybilspriset och anskaffningsutgiften för extrautrustning enligt 6 och 8 §§, och
  • fyra prisbasbelopp. Lag (2001:908).

[K61]8 §  Vid beräkning av förmånsvärdet skall anskaffningsutgiften för eventuell extrautrustning som ingår i förmånen läggas till nybilspriset. Detta gäller dock inte om nybilspriset beräknats enligt 7 §.

[K61]9 §  För den som kört minst 3 000 mil i tjänsten med förmånsbilen under ett kalenderår skall förmånsvärdet beräknas till 75 procent av det värde som beräknats enligt 5-8 §§.

[S2]För en förmån som den skattskyldige haft under bara en del av året, skall värdet sättas ned med en tolftedel för varje hel kalendermånad som han inte haft förmånen.

[K61]10 §  Om det i bilförmånen ingår förmån av drivmedel för förmånsbilen, skall denna förmån beräknas till marknadsvärdet multiplicerat med 1,2 av den mängd drivmedel som kan antas ha förbrukats för förmånsbilens totala körsträcka under den tid den skattskyldige har varit skattskyldig för bilförmånen. Om han gör sannolikt att den mängd drivmedel som han har förbrukat vid privat körning är lägre, skall marknadsvärdet för drivmedelsförmånen sättas ned i motsvarande mån.

[K61]11 §  Om den skattskyldige lämnar ersättning för bilförmånen, skall förmånsvärdet beräknas till värdet för förmånen enligt 5- 10 §§ minskat med vad han betalat.

[S2]Om den skattskyldige haft bilförmån bara i ringa omfattning skall förmånen värderas till noll.

Reseförmån med inskränkande villkor

[K61]12 §  Om den skattskyldige har reseförmåner på grund av anställning eller särskilt uppdrag inom rese- eller trafikbranschen, skall om resorna är förenade med inskränkande villkor, värdet av resorna beräknas enligt bestämmelserna i 13 § när reseförmånen avser flyg och 14 § när reseförmånen avser inrikes tåg.

[S2]Med inskränkande villkor avses villkor som

  • innebär att resan får göras bara under vissa tider, på vissa avgångar eller under förutsättning att det finns plats vid resans avgång, och
  • är väsentligt sämre än för resor som säljs på den allmänna marknaden.

[K61]13 §  En flygresa med sådana inskränkande villkor att resan får göras bara om det finns plats vid avgången skall värderas till 40 procent av det lägsta normalt förekommande pris som en konsument har fått betala för motsvarande resa utan inskränkande villkor under perioden från och med oktober andra året före beskattningsåret till och med september året före beskattningsåret. Flygresor med andra inskränkande villkor skall värderas till 75 procent av nämnda pris.

[S2]När det lägsta normalt förekommande priset för en motsvarande resa utan inskränkande villkor skall bestämmas, skall en jämförelse göras med priser för flygresor med samma destinationsort eller, om en sådan jämförelse är svår att göra, med en likartad resesträcka.

[K61]14 §  Årskort som avser inrikes tågresor skall värderas till 5 procent av det pris som en konsument får betala för ett årskort som ger rätt till motsvarande resor utan inskränkande villkor under beskattningsåret. För barn som under beskattningsåret fyller 16, 17 eller 18 år skall årskortet värderas till 50 procent av detta värde. För barn som under beskattningsåret fyller högst 15 år skall årskortet värderas till noll.

Ränteförmån

[K61]15 §  Värdet av ränteförmån vid lån i svensk valuta med en fast räntesats eller med en räntesats som står i fast förhållande till marknadsräntan för motsvarande lån skall beräknas på grundval av skillnaden mellan statslåneräntan när lånet togs upp plus en procentenhet och den avtalade räntesatsen.

Prop. 2016/17:24: I paragrafen anges hur värdet av ränteförmån ska beräknas. Förmånen ska beräknas till skillnaden mellan statslåneräntan när lånet togs upp plus en procentenhet och den avtalade räntesatsen. Räntemarginalen fastställs redan vid lånetillfället och gäller för hela låneperioden (prop. 1992/93:127 s. 39–40). Ändringen i första stycket innebär ...

Ändrad: SFS 1999:1230 (Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken), 1999:1230 (Inkomstskattelagen), 1999:1230 (Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande), 1999:1230 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2016:1239 (Golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen)

[K61]16 §  Värdet av ränteförmån vid annat lån i svensk valuta än lån som avses i 15 § skall beräknas på grundval av skillnaden mellan statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret plus en procentenhet och den avtalade räntan för beskattningsåret.

[S2]Om statslåneräntan vid utgången av maj under beskattningsåret har ändrats med minst två procentenheter sedan utgången av november året före beskattningsåret, skall förmånens värde för tiden juli-december under beskattningsåret beräknas på grundval av skillnaden mellan statslåneräntan vid utgången av maj under beskattningsåret plus en procentenhet och den avtalade räntan.

Prop. 2016/17:24: I paragrafen anges hur värdet av ränteförmån ska beräknas vid annat lån i svensk valuta än lån som avses i 15 §. Värdet av ränteförmånen ska beräknas på grundval av skillnaden mellan statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret plus en procentenhet och den avtalade räntan för beskattningsåret.

Ändringen i första stycket innebär ett förtydligande av att med jämförelseränta avses statslåneräntan vid utgången av november före beskattningsåret med tillägg ...

Ändrad: SFS 1999:1230 (Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken), 1999:1230 (Inkomstskattelagen), 1999:1230 (Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande), 1999:1230 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2016:1239 (Golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen)

[K61]17 §  För ränteförmåner vid lån i utländsk valuta skall 15 och 16 §§ tillämpas med den ändringen att i stället för statslåneräntan skall närmast motsvarande ränta för lån i den aktuella valutan användas.

Justering av förmånsvärde

[K61]18 §  Värdet av kostförmån och bostadsförmån enligt 3 och 3 a §§ samt bilförmån enligt 5-9 §§ skall justeras uppåt eller nedåt, om det finns synnerliga skäl. Lag (2000:1002).

Prop. 2017/18:131: Ändringen innebär att även värdet av sjukvårdsförsäkringsförmån ska justeras uppåt eller nedåt, om det finns synnerliga skäl. Om förmånsvärdet avsevärt avviker från vad den anställde i normala fall skulle få betala för en sjukvårdsförsäkring kan det utgöra synnerliga skäl att justera förmånsvärdet. Kravet på synnerliga skäl innebär att en justering av förmånsvärdet endast undantagsvis kan komma i fråga.

Övervägandena finns i avsnitt ...

Prop. 2000/01:7: Paragrafen innehåller bestämmelser som gör det möjligt att justera de schablonmässigt beräknade värdena av kostförmån och bilförmån om det finns synnerliga skäl. Värderingen av kostförmån och bostadsförmån i den nya 3 a § skall ske schablonmässigt. Ändringen innebär att justering av förmånsvärdet kan ske även i dessa fall.

  • RÅ 2009:16:Anställda hos ett aktiebolag som drivit ett hem för vård och boende (HVB-hem) har bedömts inta måltider med vårdtagarna under sådana förhållanden att något underlag för arbetsgivaravgifter avseende kostförmåner inte ska påföras bolaget.
Ändrad: SFS 1999:1230 (Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken), 1999:1230 (Inkomstskattelagen), 1999:1230 (Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande), 1999:1230 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2018:523 (Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård), 2000:1002 (Förenklad skattedeklaration)

[K61]19 §  Som synnerliga skäl för att justera värdet av bilförmån nedåt anses

  • att bilen använts som arbetsredskap,
  • att bilen använts i taxinäring, att den körts minst 6 000 mil i verksamheten under kalenderåret och att dispositionen för privat körning varit begränsad i mer än ringa utsträckning, eller
  • att det finns liknande omständigheter. Lag (2001:1175).

[K61]19 a §  Om en bil är utrustad med teknik för drift helt eller delvis med elektricitet eller med andra mer miljöanpassade drivmedel än bensin och dieselolja och bilens nybilspris därför är högre än nybilspriset för närmast jämförbara bil utan sådan teknik, skall förmånsvärdet justeras nedåt till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen.

[S2]I stället för vad som sägs i första stycket om storleken på justeringen av förmånsvärdet skall detta värde justeras nedåt till en nivå som motsvarar

  1. 60 procent av förmånsvärdet för den jämförbara bilen om bilen är utrustad med teknik för drift med elektricitet, eller
  2. 80 procent av förmånsvärdet för den jämförbara bilen om bilen är utrustad med teknik för drift med alkohol eller med annan gas än gasol.

[S3]En justering av förmånsvärdet nedåt får göras enligt andra stycket 1 med högst 16 000 kronor och enligt andra stycket 2 med högst 8 000 kronor för helt år i förhållande till den jämförbara bilen. Lag (2001:1175).

Prop. 2001/02:45: Paragrafen innehåller bestämmelser om justering av förmånsvärdet för miljöanpassade bilar. Enligt första stycket är utgångspunkten för att en justering skall komma i fråga att det rör sig om en bil som – helt eller

delvis – är utrustad med teknik för drift med elektricitet eller med mer miljöanpassade drivmedel än bensin och dieselolja. ...

Införd: SFS 2001:1175 (Sänkt mervärdesskatt på böcker och tidsskrifter, m.m.)
Ändrad: SFS 2005:826 (Budgetpropositionen för 2006)
Upphävd: SFS 2006:1497 (Kreditering på skattekonto av stimulans till arbetsgivare för nystartsjobb samt vissa andra skattefrågor)

[K61]19 b §  Värdet av bilförmån skall justeras nedåt när en bil ingår i en större grupp av bilar som deltar i ett test eller liknande för att prova ut ny eller förbättrande miljö- eller säkerhetsteknik eller dylikt och bilen i det utförandet inte finns att köpa på den allmänna marknaden inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2001:1175).

[K61]20 §  Värdet av en tjänstebostad som är större än vad den skattskyldige och hans familj behöver skall beräknas som värdet av en normal bostad för dem. Detta gäller dock bara om bostadens storlek beror på den skattskyldiges representationsskyldighet eller på annat sätt beror på tjänsten.

[K61]21 §  Om en praktikant eller motsvarande får kostförmån, bostadsförmån eller liknande förmån och inte får någon annan ersättning eller bara obetydlig annan ersättning, skall förmånens värde justeras till skäligt belopp.

AVD. XI ALLMÄNNA AVDRAG, GRUNDAVDRAG OCH SJÖINKOMSTAVDRAG

62 kap. Allmänna avdrag

Innehåll

[K62]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om allmänna avdrag för

  • underskott i 2-4 §§,
  • debiterade egenavgifter i 5 §,
  • utländska socialförsäkringsavgifter i 6 §,
  • periodiska understöd i 7 §, och
  • pensionssparande i 8 §.

[S2]Bestämmelser om allmänna avdrag för begränsat skattskyldiga finns i 9 §.

Underskott

[K62]2 §  Underskott av aktiv näringsverksamhet får dras av som allmänt avdrag i den omfattning som anges i 3 och 4 §§.

[S2]Avdrag får inte göras till den del underskottet dras av enligt 42 kap. 34 §, 45 kap. 32 § eller 46 kap. 17 §.

[S3]Kommanditdelägare i ett svenskt kommanditbolag och sådan delägare i ett svenskt handelsbolag som i förhållande till övriga delägare förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets förbindelser får inte göra avdrag i vidare utsträckning än som anges i 14 kap.14 och 15 §§.

[K62]3 §  Allmänt avdrag får göras för underskott det beskattningsår den skattskyldige börjar bedriva näringsverksamheten (startåret) och de fyra följande beskattningsåren. Avdrag får vart och ett av åren göras med högst 100 000 kronor.

[S2]Avdrag får inte göras om

  1. den skattskyldige någon gång under de fem beskattningsåren närmast före startåret direkt eller indirekt bedrivit liknande näringsverksamhet, eller
  2. en fastighet på ägarens begäran enligt 2 kap. 9 § ingår i näringsverksamheten i stället för att vara privatbostadsfastighet.

[S3]Den som förvärvar en näringsverksamhet från en närstående inträder i den närståendes skattemässiga situation när det gäller rätten till avdrag. Detta gäller dock inte om förvärvet sker genom köp, byte eller liknande förvärv från den skattskyldiges förälder eller far- eller morförälder.

[K62]4 §  För näringsverksamhet som uteslutande eller så gott som uteslutande avser litterär, konstnärlig eller liknande verksamhet får allmänt avdrag för underskott göras utan de begränsningar som anges i 3 §. Avdrag får göras bara till den del underskottet överstiger avdraget enligt 40 kap. för föregående beskattningsårs underskott.

[S2]Avdrag enligt första stycket får göras bara om den skattskyldige under den period som omfattar beskattningsåret och de tre föregående beskattningsåren har haft inte obetydliga intäkter av verksamheten. Vid bedömningen skall även intäkter som räknas till inkomstslaget tjänst beaktas.

Debiterade egenavgifter

[K62]5 §  Allmänt avdrag skall göras för debiterade egenavgifter som inte skall dras av i något av inkomstslagen. Om avgifterna sätts ned, skall motsvarande belopp tas upp i inkomstslaget tjänst det beskattningsår då debiteringen ändras.

Prop. 2012/13:18: Paragrafen som gäller allmänt avdrag för debiterade socialavgifter ändras så att den omfattar tre stycken.

Första stycket gäller egenavgifter och motsvarar första meningen i den nuvarande lydelsen av paragrafen.

Av andra stycket, som är nytt, framgår att allmänt avdrag också ska göras för debiterade arbetsgivaravgifter med anledning av ett socialavgiftsavtal. Detta gäller under förutsättning att avdrag inte ges i inkomstslaget tjänst, se kommentaren ...

Ändrad: SFS 1999:1230 (Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken), 1999:1230 (Inkomstskattelagen), 1999:1230 (Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande), 1999:1230 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2012:832 (Vissa internationella socialavgiftsfrågor), 2016:887 (Ett svenskt tonnagebeskattningssystem)

Utländska socialförsäkringsavgifter

[K62]6 §  Allmänt avdrag skall göras för obligatoriska utländska socialförsäkringsavgifter under förutsättning att

  1. den avgiftsgrundande intäkten skall tas upp som intäkt för beskattningsåret i Sverige, och
  2. den skattskyldige på grund av utfört arbete enligt slutligt fastställd debitering eller liknande skall betala avgifterna
    • i överensstämmelse med den konvention som avses i förordningen (1993:1529) om tillämpning av en nordisk konvention den 15 juni 1992 om social trygghet, eller
    • till följd av att den skattskyldige enligt rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen skall omfattas av ett annat lands lagstiftning om social trygghet.

[S2]Om avgifterna sätts ned, skall motsvarande belopp tas upp i inkomstslaget tjänst det beskattningsår då debiteringen ändras.

Prop. 2004/05:146: Ändringen i paragrafen är en följd av att den nordiska konventionen den 15 juni 1992 om social trygghet ersatts av en ny nordisk konvention om social trygghet (prop. 2003/04:44, bet. 2003/04:SfU7, rskr. 2003/04:152).

Prop. 2012/13:18: I andra punkten första stycket tas kravet på att fråga ska vara om avgifter som hänför sig till ersättning för utfört arbete bort. Detta innebär att avdrag t.ex. ska göras för obligatoriska utländska socialförsäkringsavgifter på pension om övriga förutsättningar i lagrummet är uppfyllda.

  • RÅ 2006:55:Allmänt avdrag medgavs inte för norsk trygdeavgift. Inkomsttaxering 2000.
Ändrad: SFS 1999:1230 (Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken), 1999:1230 (Inkomstskattelagen), 1999:1230 (Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande), 1999:1230 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2010:1378 (Ändringar till följd av nya EU-bestämmelser om social trygghet och vissa andra följdändringar), 2012:832 (Vissa internationella socialavgiftsfrågor), 2013:135 (Nordisk konvention om social trygghet), 2005:347 (Vissa kupongskattefrågor, m.m.), 2019:1164 (Budgetpropositionen för 2020)

Periodiska understöd

[K62]7 §  Allmänt avdrag skall göras för periodiska understöd och andra periodiska utbetalningar under beskattningsåret som inte skall dras av i något av inkomstslagen, om utbetalningen

  1. avser skadestånd,
  2. avser fastställt underhållsbidrag till make eller tidigare make,
  3. görs till en tidigare anställd,
  4. görs på grund av föreskrift i testamente, eller
  5. görs från juridiska personer och dödsbon utan att vara ersättning för avyttrade tillgångar.

[S2]Avdrag för skadestånd vid personskada skall göras bara med belopp som avser ersättning för förlust av inkomst som skulle ha tagits upp som intäkt eller för förlorat underhåll.

[S3]Vad som sägs i första stycket 2-5 gäller inte utbetalningar till mottagare som är under 18 år eller som inte avslutat sin utbildning. Bestämmelser om att periodiska utbetalningar till hushållsmedlemmar inte skall dras av finns i 9 kap. 3 §.

Pensionssparande

[K62]8 §  Allmänt avdrag skall göras för beskattningsårets premier för pensionsförsäkringar och inbetalningar på pensionssparkonton i den utsträckning som anges i 59 kap.

Begränsat skattskyldiga

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K62]9 §  Rätt till avdrag som avses i 5-7 §§ har de som är obegränsat skattskyldiga. Sådan rätt har också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1 eller 2, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige.

[S2]De som är obegränsat skattskyldiga bara under en del av beskattningsåret, har rätt till de avdrag som avser den tiden. Om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, skall dock allmänna avdrag göras för hela året.

[S3]Att vad som sägs i första och andra styckena även gäller för avdrag enligt 8 § framgår av 59 kap. 16 §. Förordning (2004:1139).

Prop. 2004/05:19: Paragrafen har delats upp i tre stycken.

Första och andra styckena innehåller dels första respektive andra meningen i paragrafens tidigare lydelse med en språklig justering av första meningen, dels på motsvarande sätt som i 59 kap. 16 § bestämmelser som tar sikte på att även begränsat skattskyldiga och skattskyldiga som är obegränsat skattskyldiga under en del av beskattningsåret i vissa fall skall kunna få allmänna avdrag enligt 5–7 §§, dvs. för debiterade egenavgifter ...

Prop. 2008/09:182: Ändringen i första stycket innebär att utomlands bosatta artister m.fl. som väljer att bli beskattade enligt inkomstskattelagen, under vissa förutsättningar, ska kunna få rätt till allmänna avdrag enligt 2–7 §§.

Ändrad: SFS 1999:1230 (Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken), 1999:1230 (Inkomstskattelagen), 1999:1230 (Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande), 1999:1230 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2004:1139 (Budgetpropositionen för 2005), 2009:1060 (Beskattning av utomlands bosatta artister, m.fl.)

63 kap. Grundavdrag

Innehåll

[K63]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om grundavdrag. Lag (2002:322).

Fysiska personer

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K63]2 §  Fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret och haft förvärvsinkomst har rätt till grundavdrag beräknat enligt 3-5 §§. De som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1 eller 2 har rätt till grundavdrag beräknat enligt 3 och 5 §§, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige.

[S2]Dödsbon har inte rätt till avdrag för senare år än det år då dödsfallet inträffade.

[S3]Avdraget skall avrundas uppåt till helt hundratal kronor. Förordning (2004:1139).

Prop. 2004/05:19: Paragrafens första stycke har kompletterats med anledning av att begränsat skattskyldiga skall kunna få rätt till grundavdrag i det fall den skattskyldiges överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Vad gäller den närmare innebörden av detta hänvisas till kommentaren till 59 kap. 16 §.

Prop. 2008/09:182: Ändringen i första stycket innebär att utomlands bosatta artister m.fl. som väljer att bli beskattade enligt inkomstskattelagen, under vissa förutsättningar, ska ha rätt till grundavdrag.

Prop. 2008/09:38: Ändringen i första stycket är en följd av att den förhöjda delen av grundavdraget för vissa personer som har fyllt 65 år även ska komma begränsat skattskyldiga, som uppfyller kraven för att få grundavdrag, till del. I övrigt görs en språklig ändring i paragrafen.

Ändrad: SFS 1999:1230 (Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken), 2000:1003 (Budgetpropositionen för 2001), 1999:1230 (Inkomstskattelagen), 1999:1230 (Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande), 1999:1230 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2004:1139 (Budgetpropositionen för 2005), 2009:1060 (Beskattning av utomlands bosatta artister, m.fl.), 2002:322 (Vissa socialförsäkringsfrågor), 2008:1306 (Sänkt skatt för pensionärer)
Upphävd: SFS 2002:322 (Vissa socialförsäkringsfrågor)

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K63]3 §  För dem som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret eller begränsat skattskyldiga uppgår grundavdraget till följande belopp.

Taxerad förvärvsinkomstGrundavdrag
överstiger inte 1,185 prisbasbelopp0,423 prisbasbelopp
överstiger 1,185 men inte 2,72 prisbasbelopp0,423 prisbasbelopp ökat med 20 procent av det belopp med vilket den taxerade förvärvsinkomsten överstiger 1,185 prisbasbelopp
överstiger 2,72 men inte 3,11 prisbasbelopp0,73 prisbasbelopp
överstiger 3,11 men inte 7,48 prisbasbelopp0,73 prisbasbelopp minskat med 10 procent av det belopp med vilket den taxerade förvärvsinkomsten överstiger 3,11 prisbasbelopp
överstiger 7,48 prisbasbelopp Förordning (2004:1139).0,293 prisbasbelopp

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K63]4 §  För dem som är obegränsat skattskyldiga bara under en del av beskattningsåret är grundavdraget en tolftedel av 0,293 prisbasbelopp för varje kalendermånad eller del av kalendermånad som de är obegränsat skattskyldiga.

[S2]Om de skattskyldigas överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, skall dock bestämmelserna i 3 § tillämpas. Förordning (2004:1139).

Prop. 2004/05:19: I paragrafen har ett nytt andra stycke införts som innebär att den som är obegränsat skattskyldig under en del av beskattningsåret i vissa fall skall kunna få rätt till fullt grundavdrag, nämligen om den skattskyldiges överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Ändringen kommenteras i övrigt i anslutning till 59 kap. 16 §. ...

Prop. 2008/09:38: Ändringen i andra stycket syftar till att klargöra att personer som är obegränsat skattskyldiga bara under en del av beskattningsåret och som har sin huvudsakliga förvärvsinkomst i Sverige, ska få del av det förhöjda grundavdraget om förutsättningarna för ålder och inkomstnivå är uppfyllda.

Ändrad: SFS 1999:1230 (Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken), 2000:1003 (Budgetpropositionen för 2001), 1999:1230 (Inkomstskattelagen), 1999:1230 (Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande), 1999:1230 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2001:842 (Budgetpropositionen för 2002), 2004:1139 (Budgetpropositionen för 2005), 2008:1306 (Sänkt skatt för pensionärer)

[K63]5 §  Grundavdraget får inte överstiga den skattskyldiges sammanlagda överskott av aktiv näringsverksamhet och av tjänst, minskat med hans allmänna avdrag.

[S2]Vid denna beräkning skall överskottet av tjänst minskas med sådana lån, kapitalvinster och utdelningar som enligt 11 kap. 45 §, 50 kap. 7 § eller 57 kap. skall tas upp i inkomstslaget tjänst.

[S3]Vidare skall vid beräkningen de allmänna avdragen minskas med sådana avdrag som på grund av dispens enligt 59 kap.8 och 10- 12 §§ grundas på

  • överskott av passiv näringsverksamhet, eller
  • sådana kapitalvinster och utdelningar som enligt 50 eller 57 kap. skall tas upp i inkomstslaget tjänst.

6 § Har upphävts genom lag (2002:322).
7 § Har upphävts genom lag (2002:322).
8 § Har upphävts genom lag (2002:322).
9 § Har upphävts genom lag (2002:322).
10 § Har upphävts genom lag (2002:322).

Ideella föreningar

[K63]11 §  Ideella föreningar och registrerade trossamfund som uppfyller kraven i 7 kap. 7 § första stycket har rätt till grundavdrag med 15 000 kronor.

64 kap. Sjöinkomstavdrag

Innehåll

[K64]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om

  • sjöinkomstavdragets storlek i 2 §,
  • sjöinkomst i 3 och 4 §§,
  • anställning på svenskt handelsfartyg i 5 §, och
  • fartområden i 6 §.

Prop. 2007/08:3: Paragrafen innehåller en upplysning om kapitlets innehåll. I den tredje strecksatsen har uttrycket ”anställning på svenskt handelsfartyg” utbytts mot ”anställning på EES-handelsfartyg”.

Sjöinkomstavdragets storlek

[K64]2 §  Skattskyldiga som har sjöinkomst under hela beskattningsåret har rätt till sjöinkomstavdrag med

  • 36 000 kronor vid anställning på fartyg som huvudsakligen går i fjärr-fart, och
  • 35 000 kronor vid anställning på annat fartyg.

[S2]Skattskyldiga som har sjöinkomst bara under en del av beskattningsåret har rätt till sjöinkomstavdrag för varje dag som de haft sjöinkomst med en trehundrasextiofemtedel av beloppen enligt första stycket.

[S3]Avdraget skall avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

Sjöinkomst

[K64]3 §  Med sjöinkomst avses lön, förmåner, drickspengar och annan ersättning till den som enligt sjömanslagen (1973:282) anses som sjöman och som är anställd i redarens tjänst på ett svenskt handelsfartyg. Med anställning hos redare likställs anställning hos en annan arbetsgivare som redaren anlitar som entreprenör.

[S2]Med sjöinkomst avses också inkomster som uppbärs av

  1. den som för redarens räkning tjänstgör som kontrollant när ett fartyg byggs eller biträder när fartyget utrustas och som senare skall tillträda en befattning på fartyget, och
  2. den som före leveransen av ett fartyg som är under byggnad och innan han börjar tjänstgöra ombord, inställer sig på fartyget för att lära känna det och dess tekniska utrustning m.m.

[S3]Första och andra styckena gäller bara om fartyget har en bruttodräktighet på minst 100 och huvudsakligen används i fjärrfart eller närfart.

Prop. 2007/08:55: Paragrafen ändras redaktionellt genom att skall ersatts med ska.

Prop. 2007/08:3: Termen sjöinkomst definieras i bestämmelsen som reglerar vilka slag av inkomst och vilka typer av anställningar som kan kvalificera för tilllämpning av reglerna. Paragrafen använder begreppet svenskt handelsfartyg som definieras i 5 § samma kapitel.

Avdrag för sjöinkomst regleras i 64 kap. medan skattereduktion för sjöinkomst regleras i 65 kap. 11 §. Den senare regeln använder termer och uttryck som definieras i 64 kap. varför en justering av definitionen medför att rätten till ...

Ändrad: SFS 2008:134 (Nya skatteregler för pensionsförsäkring, m.m.), 2005:347 (Vissa kupongskattefrågor, m.m.)

[K64]4 §  Lön eller annan ersättning under en kortare väntetid till en sjöman som anställs för att tillträda en befattning på ett visst fartyg, anses som sjöinkomst av anställningen på fartyget.

[S2]Ersättning under en kortare väntetid till en sjöman som mönstrar av ett visst fartyg för att tillträda en befattning på ett annat fartyg som tillhör samma redare, anses som sjöinkomst av anställningen på det förra fartyget.

Anställning på ett svenskt handelsfartyg

[K64]5 §  Med anställning på ett svenskt handelsfartyg avses anställning på ett fartyg som skall anses som svenskt enligt sjölagen (1994:1009) och som används till handelssjöfart eller befordran av passagerare eller till något annat ändamål som har samband med handelssjöfarten. Om fartyget hyrs ut i huvudsak obemannat till en utländsk redare, anses sjömannen anställd på ett svenskt handelsfartyg bara om han är anställd hos fartygets ägare eller hos en arbetsgivare som ägaren anlitar.

[S2]Med anställning på ett svenskt handelsfartyg likställs anställning på ett utländskt handelsfartyg som en svensk redare hyr i huvudsak obemannat, om anställningen sker hos redaren eller hos en arbetsgivare som redaren anlitar.

Prop. 2007/08:3: Paragrafen har ändrats så att den numera definierar vad som ska avses med anställning på ett EES-handelsfartyg vid tillämpning av reglerna om sjöinkomst. Rubriken närmast före paragrafen har ändrats för att få denna innebörd.

I första stycket har ordet svenskt utgått och hänvisningen till sjölagen (1994:1009) med avseende på vad som ska avses med ett svenskt fartyg har ersatts med rekvisitet att fartyget ska vara ...

  • HFD 2017:69:Bedömningen av om ett utländskt fartyg huvudsakligen har gått i oceanfart enligt 3 kap. 12 § inkomstskattelagen ska göras för varje period som den skattskyldige tjänstgjort ombord (I). Ett fartyg som huvudsakligen har befunnit sig inom oceanfartsområdet har gått i oceanfart, även om det inte har angjort någon hamn där (II). Ett undersökningsfartyg utgör inte ett EES-handelsfartyg enligt bestämmelserna om sjöinkomstavdrag (I). Förhandsbesked om inkomstskatt.

Fartområden

[K64]6 §  Med fjärrfart avses annan fart än inre fart och närfart.

[S2]Med inre fart avses fart inom landet huvudsakligen i hamnar eller på floder, kanaler, insjöar, inomskärs vid kusterna eller i Kalmarsund.

[S3]Med närfart avses

  • linjefart mellan svenska hamnar utanför öppen kust eller utomskärs vid kusterna, och
  • linjefart mellan svensk och utländsk hamn eller mellan utländska hamnar, dock inte linjefart bortom linjen Hanstholm- Lindesnäs eller bortom Cuxhaven.

Prop. 2004/05:146: Huvudsakligen har ersatts med till övervägande del.

För 2 § första stycket innebär förändringen att anställning på ett fartyg som till hälften eller mer går i fjärrfart berättigar till ett sjöinkomstavdrag med 36 000 kronor.

Tillämpningen av reglerna om sjöinkomst förutsätter enligt 3 § tredje stycket att fartyget till hälften eller mer används i fjärrfart eller närfart.

Reglerna om sjöinkomst tillämpas alltså inte om ett fartyg till övervägande ...

Ändrad: SFS 2005:347 (Vissa kupongskattefrågor, m.m.)

AVD. XII BERÄKNING AV SKATTEN

65 kap. Skatteberäkningen

Införd: SFS 2006:1344 (Budgetpropositionen för 2007), 2001:1168 (Skattereduktion för fackföreningsavgifter)
Ändrad: SFS 2015:775 (Budgetpropositionen för 2016), 1999:1230 (Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken), 2011:1271 (Budgetpropositionen för 2012), 2012:757 (Budgetpropositionen för 2013), 2008:1343 (Sänkt bolagsskatt och vissa andra skatteåtgärder för företag), 2000:1003 (Budgetpropositionen för 2001), 2005:826 (Budgetpropositionen för 2006), 1999:1230 (Inkomstskattelagen), 1999:1230 (Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande), 1999:1230 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2001:842 (Budgetpropositionen för 2002), 2004:1055 (Budgetpropositionen för 2005), 2004:1139 (Budgetpropositionen för 2005), 2009:197 (Ett enklare system för skattereduktion för hushållsarbete), 2008:1343 (Vissa förenklingar på företagsskatteområdet), 2007:1248 (Ett förstärkt jobbskatteavdrag), 2008:1327 (Sänkt skatt på förvärvsinkomster), 2018:1206 (Nya skatteregler för företagssektorn), 2019:907 (En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning), 2019:1164 (Budgetpropositionen för 2020)
Upphävd: SFS 2006:1344 (Budgetpropositionen för 2007), 2009:197 (Ett enklare system för skattereduktion för hushållsarbete)

Innehåll

[K65]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om beräkning av statlig och kommunal inkomstskatt. Bestämmelser om avrundning av skatten finns i 23 kap. 1 § skattebetalningslagen (1997:483).

Gränsbelopp

[K65]2 §  Statlig inkomstskatt beräknas bara om underlaget för skatten är minst 100 kronor.

Fysiska personer

Kommunal inkomstskatt

[K65]3 §  För fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret är den kommunala inkomstskatten summan av de skattesatser för kommunalskatt och landstingsskatt som gäller i hemortskommunen för året före taxeringsåret multiplicerad med den beskattningsbara förvärvsinkomsten.

[S2]Med hemortskommun avses hemortskommunen enligt 22 kap. 1 a § skattebetalningslagen (1997:483) för året före taxeringsåret. Med hemortskommun för ett dödsbo avses den dödes hemortskommun för dödsåret. Om den döde hade bytt folkbokföringsort efter den 1 november året före dödsåret, skall dock hemortskommunen för dödsboet från och med andra taxeringsåret efter dödsåret anses vara den kommun där den döde hade sin senaste rätta folkbokföringsort. Lag (2003:669).

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K65]4 §  För fysiska personer som är begränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret är den kommunala inkomstskatten 25 procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten.

[S2]För begränsat skattskyldiga fysiska personer enligt 3 kap. 18 § första stycket 1 är den kommunala inkomstskatten summan av de skattesatser för kommunal skatt och landstingsskatt som genomsnittligt tillämpas för beskattningsåret, multiplicerad med den beskattningsbara förvärvsinkomsten.

[S3]För begränsat skattskyldiga fysiska personer med anknytning till utländsk stats beskickning som avses i 3 kap. 17 § 2-4 tillämpas 3 §. Förordning (2004:1139).

Prop. 2004/05:19: I paragrafen har ett nytt andra stycke införts med anledning av att den kommunala skattesatsen för de utomlands bosatta som väljer att beskattas enligt inkomstskattelagen skall vara summan av de skattesatser för kommunal skatt och landstingsskatt som genomsnittligt tillämpas i Sverige för beskattningsåret, multiplicerad med den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Av 1 kap. 4 § andra stycket följer att skatten betalas för gemensamt ...

Prop. 2008/09:182: Ändringen i andra stycket innebär att den kommunala inkomstskatten för utomlands bosatta artister m.fl. som väljer att bli beskattade enligt inkomstskattelagen ska vara summan av de skattesatser för kommunal skatt och landstingsskatt som genomsnittligt tillämpas i Sverige för beskattningsåret, multiplicerad med den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Stycket har även justerats språkligt så att det tydligare framgår att andra ...

Ändrad: SFS 2015:775 (Budgetpropositionen för 2016), 2004:1139 (Budgetpropositionen för 2005), 2009:1060 (Beskattning av utomlands bosatta artister, m.fl.), 2019:907 (En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning)

Statlig inkomstskatt

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K65]5 §  För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på beskattningsbara förvärvsinkomster

  • 20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en nedre skiktgräns, och
  • 5 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en övre skiktgräns.

[S2]Skiktgränserna bestäms med utgångspunkt i en nedre skiktgräns på 298 600 kronor vid 2006 års taxering och en övre skiktgräns på 450 500 kronor vid 2006 års taxering.

[S3]Vid de därpå följande taxeringarna uppgår skiktgränserna till skiktgränserna för det föregående taxeringsåret multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni andra året före taxeringsåret och prisläget i juni tredje året före taxeringsåret plus två procentenheter. Skiktgränserna fastställs av regeringen före utgången av andra året före taxeringsåret och avrundas nedåt till helt hundratal kronor. Lag (2004:1055).

Prop. 2008/09:39: Ändringarna i andra stycket innebär att uttaget av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster begränsas genom att den nedre skiktgränsen höjs till 367 600 kronor vid 2010 års taxering. Utan höjning skulle den nedre skiktgränsen vid 2010 års taxering uppgå till 349 500 kronor. Vidare innebär ändringarna att den övre skiktgränsen bestäms, efter uppräkning, till att vara 526 200 kronor vid 2010 års taxering. Denna bestämning görs för att få samma basår, dvs. 2010 års taxering, ...

Ändrad: SFS 2015:775 (Budgetpropositionen för 2016), 2016:1055 (Budgetpropositionen för 2017), 2014:1468 (Budgetpropositionen för 2015), 2000:1003 (Budgetpropositionen för 2001), 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014), 2005:826 (Budgetpropositionen för 2006), 2003:825 (Budgetproposition för 2004), 2001:842 (Budgetpropositionen för 2002), 2004:1055 (Budgetpropositionen för 2005), 2008:1327 (Sänkt skatt på förvärvsinkomster), 2018:2086 (Budgetpropositionen för 2019), 2019:1164 (Budgetpropositionen för 2020)

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K65]6 §  För dödsbon skall den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster beräknas enligt 5 § med följande ändringar.

[S2]Från och med det fjärde beskattningsåret efter det kalenderår då dödsfallet inträffade är skatten på förvärvsinkomsten, utöver vad som sägs i 5 §, 20 procent av hela den beskattningsbara förvärvsinkomsten upp till ett belopp som motsvarar den nedre skiktgränsen i 5 §. Lag (2004:1055).

[K65]7 §  För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på kapitalinkomster 30 procent av överskottet i inkomstslaget kapital.

[K65]8 §  Expansionsfondsskatten är 28 procent av det belopp som dras av vid avsättning till expansionsfond enligt 34 kap. När avdraget återförs, skall ett belopp som motsvarar 28 procent av minskningen av expansionsfonden tillgodoräknas vid debiteringen av slutlig skatt.

Skattereduktion

[K65]9 §  Om det uppkommer ett underskott av kapital, skall skatten minskas med 30 procent av den del av underskottet som inte överstiger 100 000 kronor och med 21 procent av det återstående underskottet (skattereduktion).

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K65]10 §  Skattereduktion skall göras med 87,5 procent av allmän pensionsavgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift som avser beskattningsåret. Skattereduktionen skall avrundas nedåt till helt hundratal kronor. Lag (2004:1055).

[K65]11 §  För skattskyldiga som har sjöinkomst under hela beskattningsåret, skall skattereduktion göras med 14 000 kronor vid anställning på fartyg som huvudsakligen går i fjärrfart och med 9 000 kronor vid anställning på annat fartyg. För skattskyldiga som har sjöinkomst bara under en del av beskattningsåret är skattereduktionen för varje dag som sjöinkomsten uppbärs en trehundrasextiofemtedel av dessa belopp. Vad som avses med närfart och fjärrfart framgår av 64 kap. 6 §.

[K65]11 a §  Skattereduktion för fackföreningsavgift skall göras med 25 procent av den medlemsavgift som en skattskyldig betalar till en sådan arbetstagarorganisation som avses i 6 § första stycket lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Skattereduktion skall göras endast om den sammanlagda medlemsavgiften till en eller flera sådana organisationer under kalenderåret före taxeringsåret uppgår till minst 400 kronor.

[S2]Skattereduktion enligt första stycket skall göras även för medlemsavgift till en utländsk arbetstagarorganisation, om annat inte följer av 11 c §. Lag (2001:1168).

  • RÅ 2007:25:Belopp som vid arbetslöshet utbetalats från s.k. inkomstförsäkring har inte ansetts skattepliktigt och premien för försäkringen har inte ansetts avdragsgill. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Införd: SFS 2001:1168 (Skattereduktion för fackföreningsavgifter)
Upphävd: SFS 2006:1344 (Budgetpropositionen för 2007)

[K65]11 b §  Skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa skall göras med 40 procent av den medlemsavgift som en skattskyldig betalar till en svensk arbetslöshetskassa under kalenderåret före taxeringsåret.

[S2]Skattereduktion enligt första stycket skall göras även för medlemsavgift till en utländsk arbetslöshetskassa eller motsvarande avgift enligt en utländsk stats system för förmåner vid arbetslöshet, om annat inte följer av 11 c § och utgiften inte skall dras av enligt 62 kap. 6 §. Lag (2001:1168).

/Träder i kraft I: 2005-01-01/

[K65]11 c §  Skattereduktion för sådana utländska medlemsavgifter som avses i 11 a och 11 b §§ skall göras, om

  1. inkomst av förvärvsarbete i det andra landet skall tas upp som intäkt under beskattningsåret, och
  2. den skattskyldige är obegränsat skattskyldig.

[S2]Skattereduktion för sådana utländska medlemsavgifter som avses i första stycket skall också göras för den som är begränsat skattskyldig enligt 3 kap. 18 § första stycket 1 eller 2, om dennes överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige.

[S3]För den som är obegränsat skattskyldig bara under en del av beskattningsåret skall skattereduktion göras för medlemsavgifter som avser den tiden. Om dennes överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, skall dock skattereduktion göras för medlemsavgifter som avser hela året. Förordning (2004:1139).

Prop. 2004/05:19: Paragrafens första stycke har justerats språkligt.

I paragrafen har ett nytt andra stycke införts för att möjliggöra att begränsat skattskyldiga i vissa fall skall kunna få skattereduktion för medlemsavgifter till utländska arbetstagarorganisationer och arbetslöshetskassor. Det införda inkomstvillkoret, som är detsamma som i bl.a. 59 kap. 16 §, kommenteras i anslutning till det lagrummet.

Tredje stycket innehåller dels andra stycket i ...

Införd: SFS 2001:1168 (Skattereduktion för fackföreningsavgifter)
Ändrad: SFS 2004:1139 (Budgetpropositionen för 2005)
Upphävd: SFS 2006:1344 (Budgetpropositionen för 2007)

[K65]12 §  Skattereduktion skall räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt samt mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.

[S2]Skattereduktion skall göras för fackföreningsavgift, avgift till arbetslöshetskassa, sjöinkomst, allmän pensionsavgift och underskott av kapital i nu nämnd ordning. Lag (2001:1168).

Hänvisningar

[K65]13 §  Bestämmelser om skatteberäkning inom familjen i fåmansföretagsförhållanden finns i 57 kap. 14 §.

[S2]Bestämmelser om särskild skatteberäkning i vissa fall för inkomst som hänför sig till minst två beskattningsår finns i 66 kap.

[S3]Bestämmelser om begränsning av skatten finns i lagen (1997:324) om begränsning av skatt.

Juridiska personer

[K65]14 §  För juridiska personer är den statliga inkomstskatten 28 procent av den beskattningsbara inkomsten.

[S2]För investeringsfonder är skatten i stället 30 procent. Lag (2004:66).

Gemensamma bestämmelser

[K65]15 §  Om en skattskyldig beskattats för samma inkomst både i Sverige och utomlands, får regeringen, för att undanröja eller lindra dubbelbeskattningen, helt eller delvis medge befrielse från statlig inkomstskatt, om det finns ömmande omständigheter eller annars synnerliga skäl.

[K65]16 §  I lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt finns bestämmelser om avräkning av utländsk skatt för obegränsat skattskyldiga och i vissa fall för begränsat skattskyldiga. Lag (2000:1341).

66 kap. Skatt på ackumulerad inkomst

Förutsättningar för särskild skatteberäkning

Huvudregler

[K66]1 §  Om en fysisk person ett visst beskattningsår får en förvärvsinkomst som tjänats in under minst två beskattningsår eller på något annat sätt hänför sig till minst två beskattningsår (ackumulerad inkomst), får en särskild beräkning av den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster göras enligt bestämmelserna i detta kapitel. Bestämmelserna gäller inte för dödsbon efter det tredje beskattningsåret efter det kalenderår då dödsfallet inträffade.

[K66]2 §  Särskild skatteberäkning skall göras bara om den skattskyldige begär det. Skatteberäkningen skall omfatta all ackumulerad inkomst i ett inkomstslag. Ackumulerad inkomst som uppkommit i ett annat inkomstslag får däremot undantas vid skatteberäkningen. Om den ackumulerade inkomsten hänför sig till inkomst av näringsverksamhet gäller vad som sagts om inkomstslag för varje näringsverksamhet.

[S2]Om förutsättningarna är uppfyllda både för skatteberäkning enligt detta kapitel och för nedsättning av skatten enligt lagen (1997:324) om begränsning av skatt, tillämpas de bestämmelser som leder till lägst skatt.

[K66]3 §  I inkomstslaget tjänst får särskild skatteberäkning göras för all ackumulerad inkomst med undantag av sådant engångsbelopp till följd av personskada som avses i 11 kap. 38 § eller 39 § första stycket första meningen.

[S2]I inkomstslaget näringsverksamhet får särskild skatteberäkning göras bara för inkomster som avses i 18-21 §§. Lag (2002:1006).

Spärregler

[K66]4 §  Särskild skatteberäkning får göras bara om nettobeloppet av den ackumulerade inkomsten enligt 6 och 7 §§ uppgår till minst 50 000 kronor och den beskattningsbara förvärvsinkomsten, inklusive nettobeloppet, överstiger den nedre skiktgränsen enligt 65 kap. 5 § med minst 50 000 kronor.

[S2]Omfattar den särskilda skatteberäkningen flera nettobelopp, skall deras sammanlagda nettobelopp vara minst 50 000 kronor.

Den särskilda beräkningen

Underlagen för beräkningen

[K66]5 §  Vid den särskilda skatteberäkningen skall skatten beräknas dels på nettobeloppet av varje ackumulerad inkomst, dels på den beskattningsbara förvärvsinkomsten för beskattningsåret minskad med nettobeloppen. Summan av skattebeloppen utgör beskattningsårets statliga inkomstskatt på förvärvsinkomster.

[S2]Vid beräkningen av skatten på nettobeloppet av en ackumulerad inkomst skall nettobeloppet delas upp i så många lika stora belopp som motsvarar det antal år som inkomsten hänför sig till (årsbelopp), dock högst tio. Skatten på ett årsbelopp utgörs av den skatteökning som uppkommer om beloppet läggs till en genomsnittlig beskattningsbar förvärvsinkomst beräknad enligt 11-15 §§. Det på så sätt framräknade skattebeloppet multipliceras med antalet årsbelopp och utgör skatten på nettobeloppet av den ackumulerade inkomsten.

Nettobeloppet av en ackumulerad inkomst

[K66]6 §  Nettobeloppet av en ackumulerad inkomst är

  • den ackumulerade inkomsten minskad med sådana utgifter för dess förvärvande som skall dras av samma beskattningsår, eller
  • den till statlig inkomstskatt beskattningsbara förvärvsinkomsten, om denna är lägre.

[S2]När nettobeloppet av en ackumulerad inkomst beräknas av skogsbruk skall intäkt av skogsbruk minskas med skogsavdrag som görs samma beskattningsår.

[K66]7 §  När en inkomst avser avyttring av en tillgång som kan vara föremål för värdeminskningsavdrag, anses som nettobelopp skillnaden mellan ersättningen och tillgångens skattemässiga värde.

[S2]För inkomst genom avyttring av djur i jordbruk och renskötsel anses som nettobelopp skillnaden mellan djurens marknadspris vid beskattningsårets ingång och deras skattemässiga värde vid det föregående beskattningsårets utgång.

Fördelningstiden i vissa fall

[K66]8 §  Engångsbelopp som ersättning för årlig pension skall i allmänhet anses hänföra sig till tio år.

[S2]Intäkt av skogsbruk skall anses hänföra sig till det antal år som motsvarar förhållandet mellan nettobeloppet av den ackumulerade inkomsten och värdet av ett års skogstillväxt på fastigheten.

[S3]Inkomst i ett svenskt handelsbolag skall inte anses hänföra sig till tid innan den skattskyldige förvärvade andelen utom i sådana fall som avses i 9 §.

[K66]9 §  Har en efterlevande make som ensam dödsbodelägare tagit över en näringsverksamhet eller en andel i ett svenskt handelsbolag vid den andra makens död, anses han, om han begär det, ha bedrivit näringsverksamheten eller innehaft andelen även under den tid som den andra maken innehade den. Detta gäller dock bara för sådana beskattningsår då makarna varit gifta hela eller en del av året.

[K66]10 §  Om det antal år som den ackumulerade inkomsten hänför sig till inte kan utredas, skall inkomsten anses hänföra sig till tre år, om inte särskilda omständigheter föranleder något annat.

Den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten

[K66]11 §  Den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten räknas fram med utgångspunkt i summan av den beskattningsbara förvärvsinkomsten för taxeringsåret, minskad med nettobeloppen av de ackumulerade inkomsterna och de beskattningsbara förvärvsinkomsterna för så många av de närmast föregående taxeringsåren att det sammanlagda antalet år motsvarar antalet årsbelopp.

[K66]12 §  I fråga om taxeringsår då den skattskyldige inte taxerats på grund av att han ändrat räkenskapsår eller varit begränsat skattskyldig, skall den beskattningsbara förvärvsinkomsten tas upp till noll.

[S2]Om det för ett taxeringsår fattats beslut om två taxeringar för den skattskyldige på grund av att han ändrat räkenskapsår, skall dessa taxeringar behandlas som två skilda taxeringsår.

Justering av den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten

[K66]13 §  Om en ackumulerad inkomst helt eller delvis hänför sig till tid före beskattningsåret, skall den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten justeras enligt bestämmelserna i 14 och 15 §§. Justering skall dock inte göras om den ackumulerade inkomsten hänför sig till bara två år.

[K66]14 §  Om en ackumulerad inkomst hänför sig enbart till beskattningsåret och tid dessförinnan, skall den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten ökas med ett belopp som motsvarar den nedre skiktgränsens förändring mellan

  1. det närmast föregående taxeringsåret och det aktuella taxeringsåret, om den ackumulerade inkomsten hänför sig till tre eller fyra beskattningsår,
  2. det andra taxeringsåret före taxeringsåret och det aktuella taxeringsåret, om den ackumulerade inkomsten hänför sig till fem eller sex beskattningsår,
  3. det tredje taxeringsåret före taxeringsåret och det aktuella taxeringsåret, om den ackumulerade inkomsten hänför sig till sju eller åtta beskattningsår, eller
  4. det fjärde taxeringsåret före taxeringsåret och det aktuella taxeringsåret, om den ackumulerade inkomsten hänför sig till nio eller tio beskattningsår.

[K66]15 §  Hänför sig en ackumulerad inkomst till tid både före och efter beskattningsåret, men till sammanlagt högst tio år, skall justering göras bara om antalet år till och med beskattningsåret överstiger antalet år efter beskattningsåret med minst tre. Justering skall göras enligt 14 § som om inkomsten fördelade sig på så många förflutna år som överstiger antalet kommande år.

[S2]Hänför sig en ackumulerad inkomst till tid både före och efter beskattningsåret, men till sammanlagt mer än tio år, skall först antalet år före och efter minskas proportionellt så att summan blir tio och skillnaden avrundas till helt tal. Därefter skall justeringen för skiktgränsens förändring göras på det sätt som sägs i första stycket.

Beräkning av skatten

[K66]16 §  Skatten på den ackumulerade inkomsten skall beräknas enligt den skatteskala som gäller det beskattningsår då den skall tas upp till beskattning.

[K66]17 §  Om en skattskyldig under ett och samma beskattningsår får flera olika ackumulerade inkomster som hänför sig till olika antal år, skall inkomsterna fördelas, oberoende av varandra, på de år som de hänför sig till. Skatten skall beräknas i sådan ordning att den först beräknas på den ackumulerade inkomst som hänför sig till tio eller flera år och sist på den som hänför sig till minst antal år. Vid beräkning av skatten på varje ackumulerad inkomst skall till den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten läggas ett årsbelopp av de tidigare fördelade ackumulerade inkomsterna. Detta gäller även beträffande ackumulerade inkomster som hänför sig till tid efter beskattningsåret.

Inkomstslaget näringsverksamhet

[K66]18 §  I inkomstslaget näringsverksamhet får särskild skatteberäkning göras för ackumulerad inkomst i form av

  1. sådana inkomster genom vetenskaplig, litterär eller konstnärlig verksamhet eller annan personlig, självständig näringsutövning som inte medför avdrag på grund av insättning på upphovsmannakonto,
  2. inkomster vid överlåtelse av hyresrätt samt av varumärke, firmanamn och andra liknande rättigheter av goodwills natur,
  3. ersättning som den skattskyldige får för att flytta från en lokal som används i näringsverksamheten,
  4. återföring av värdeminskningsavdrag m.m. avseende näringsfastigheter enligt 26 kap. 2, 8, 9 eller 13 §,
  5. återföring av avdrag för utgifter för förbättrande reparationer och underhåll avseende näringsbostadsrätter enligt 26 kap. 10, 11 eller 13 §,
  6. engångsersättning vid upplåtelse eller upphörande av nyttjanderätt, dock inte upplåtelse av rätt att avverka skog, eller servitutsrätt och vid överlåtelse av nyttjanderätt, och
  7. ersättning vid avräkning enligt 9 kap. 23 § jordabalken och inkomster för en fastighetsägare som avser värdet av sådan förbättring som en nyttjanderättshavare bekostat.

[K66]19 §  I inkomstslaget näringsverksamhet får särskild skatteberäkning göras för ackumulerad inkomst i form av

  1. försäkringsersättning, skadestånd eller liknande ersättning för inkomstbortfall,
  2. ersättning för tillgångar som tas i anspråk genom expropriation eller annars under sådana förhållanden att ianspråktagandet måste anses som en tvångsavyttring,
  3. försäkringsersättning eller annan ersättning för skada genom brand eller annan olyckshändelse på byggnader, markanläggningar eller växande skog, och
  4. inkomster genom avyttring av skog och skogsprodukter, om avverkningen var nödvändig på grund av brand, stormfällning, torka, insektsskador eller liknande eller på grund av vattenuppdämning eller framdragande av kraftledning.

[S2]Särskild skatteberäkning får inte göras om inkomsten medför avdrag för avsättning till ersättningsfond eller avdrag på grund av insättning på skogskonto.

[K66]20 §  I inkomstslaget näringsverksamhet får särskild skatteberäkning göras för ackumulerad inkomst i form av

  1. engångsersättning vid avyttring av patenträtt eller liknande rättighet samt vid avyttring eller avlösning av rätt till royalty, allt under förutsättning att avyttringen eller avlösningen skett i samband med att näringsverksamhet överlåts, läggs ned eller upplåts som ett led i verksamhetens avveckling,
  2. inkomster vid avyttring av maskiner och andra inventarier i samband med att näringsverksamhet överlåts, läggs ned eller upplåts som ett led i verksamhetens avveckling, och
  3. inkomster vid avyttring av djur i jordbruk och renskötsel i samband med att djurskötseln upphör.

[S2]Vad som sägs i första stycket 1 och 2 om att näringsverksamhet överlåts, läggs ned eller upplåts som ett led i verksamhetens avveckling skall gälla även för en av flera verksamheter i en näringsverksamhet.

[S3]Med inkomst vid avyttring likställs i fall som avses i första stycket 2 och 3 försäkringsersättning och annan skadeersättning vid förlust av sådana tillgångar, om ersättningen inte föranleder avdrag för avsättning till ersättningsfond.

[S4]För inkomst som avses i första stycket 1 och 2 får särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst göras endast under förutsättning att det vid beskattningsårets utgång finns kvar inventarier av bara obetydlig omfattning som inte har avyttrats eller arrenderats ut. Vidare krävs att avdrag som har gjorts för avsättning till ersättningsfond har återförts eller att fonden tagits i anspråk vid nämnda tidpunkt.

[K66]21 §  I inkomstslaget näringsverksamhet får särskild skatteberäkning göras för ackumulerad inkomst i form av

  1. avdrag för avsättning till periodiseringsfond som återförs enligt 30 kap. 9 § 1 eller 10 § 1,
  2. avdrag för avsättning till ersättningsfond som återförs på grund av att näringsverksamheten överlåtits eller lagts ned, och
  3. avdrag för avsättning till expansionsfond som återförs enligt 34 kap.16 eller 17 §.

[K66]22 §  Om ackumulerad inkomst uppkommer i näringsverksamhet som enligt 60 kap. 6 § bedrivs av den ena maken med den andra som medhjälpande, anses den ackumulerade inkomsten ingå i den inkomst som skall beskattas hos den make som bedriver näringsverksamheten.

Ändringar och övergångsbestämmelser

Inkomstskattelag (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229).
Förarbeten
Rskr. 1999/2000:117, Prop. 1999/2000:2, Bet. 1999/2000:SkU2
Ikraftträder
2000-01-01

Ändring, SFS 1999:1230

Förarbeten
Rskr. 2010/11:7, Rskr. 2007/08:90, Rskr. 2005/06:286, Prop. 2009/10:222, Prop. 2007/08:27, Prop. 2005/06:124, Bet. 2010/11:SfU4, Bet. 2007/08:SkU10, Bet. 2005/06:LU35
Omfattning
ändr. 2 kap. 27 §, 8 kap. 6, 9, 10, 11, 16, 19, 21 §§, 9 kap. 7 §, 10 kap. 5 §, 11 kap. 30, 31, 32, 37, 40, 41 §§, 12 kap. 36 §, 15 kap. 8 §, 16 kap. 22, 24, 30 §§, 28 kap. 9 §, 57 kap. 9, 22 §§, 58 kap. 10, 18, 18 a, 24 §§, 67 kap. 6 §, rubr. närmast före 8 kap. 6, 9, 10 §§, 11 kap. 31 § 6, 9, 10, 11, 12, 13, 14 §§, 61 kap 2, 3, 3 a, 4, 5, 7, 8, 8 a, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19 b, 20, 21 §§, 62 kap 4, 5, 6, 7, 8, 9 §§, 63 kap 2, 4, 5 §§, 64 kap 2 §, 65 kap 3, 6, 8, 9, 9 d, 10, 11, 12 §§, 66 kap 4, 5, 6, 8, 10, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 20, 22 §§, rubr. till 11, 12, 15, 16, 42 kap, rubr. närmast före 22 kap 9 §, 28 kap 22 §, 46 kap 3 §; ny 47 kap 11 b §, rubr. närmast före 47 kap 11 b §

Lag (2000:78) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 10 mars 2000 och tillämpas första gången vid 2002 års taxering.
Förarbeten
Rskr. 1999/2000:136, Prop. 1999/2000:38, Bet. 1999/2000:SkU12
Omfattning
ändr. 23 kap 13 §, 38 kap 12 §, 39 kap 14, 17 §§, 57 kap 2 §; nya 48 kap 6 a §, 57 kap 6 a §
Ikraftträder
2000-03-10

Lag (2000:494) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 1999/2000:249, Prop. 1999/2000:88, Bet. 1999/2000:LU24
Omfattning
ändr. 2 kap 1 §, 24 kap 14, 19 §§, 39 kap 22, 23 §§; ny 39 kap 21 a §
Ikraftträder
2000-07-01

Lag (2000:502) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000 i fråga om 23 kap. 16 § och i övrigt den 1 januari 2001.
  2. De äldre bestämmelserna i 15 kap. 6 § och 16 kap. 16 § gäller fortfarande i fråga om mervärdesskatt som återförts eller borde ha återförts före ikraftträdandet.
  3. Den nya bestämmelsen i 23 kap. 16 § tillämpas på överlåtelser den 30 mars 2000 eller senare.
Förarbeten
Rskr. 1999/2000:245, Prop. 1999/2000:82, Bet. 1999/2000:SkU21
Omfattning
ändr. 15 kap 6 §, 16 kap 16 §, 23 kap 16 §
Ikraftträder
2000-07-01

Lag (2000:540) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.
  2. Om inte det säljande och det köpande företaget begär annat, skall den nya lydelsen av 25 kap. 23 § bara tillämpas om andelarna i det köpande företaget delas ut efter ikraftträdandet.
  3. I fråga om beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet och som taxeras vid 2002 års taxering skall 48 kap.19-22, 24 och 27 §§ i sin äldre lydelse tillämpas på avyttringar som skett före ikraftträdandet till den del detta leder till lägre skatt.
Förarbeten
Rskr. 1999/2000:261, Prop. 1999/2000:100, Bet. 1999/2000:FiU20
Omfattning
upph. 48 kap 22 §; nuvarande 16 kap 36, 37 §§ betecknas 16 kap 28 b, 36 §§, rubr. närmast före nuvarande 16 kap 36, 37 §§ sätts närmast före 16 kap 28 b, 36 §§; ändr. 12 kap 14, 15, 16 §§, 19 kap 2 §, 25 kap 23 §, 48 kap 19, 20, 21, 24, 27 §§; ny 16 kap 28 a §, rubr. närmast före 16 kap 28 a §
Ikraftträder
2000-07-01

Lag (2000:797) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången vid 2002 års taxering.
Förarbeten
Rskr. 2000/01:11, Prop. 1999/2000:138, Bet. 2000/01:SfU4
Omfattning
ändr. 8 kap 16 §, 11 kap 31 §
Ikraftträder
2001-01-01

Lag (2000:997) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1929)

Förarbeten
Rskr. 2000/01:32, Prop. 2000/01:8, Bet. 2000/01:SfU5
Omfattning
ändr. 2 kap 26 §, 43 kap 12, 15, 16 §§
Ikraftträder
2001-01-01

Lag (2000:1002) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas på förmån som getts ut efter ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2000/01:30, Prop. 2000/01:7, Bet. 2000/01:SkU4
Omfattning
ändr. 61 kap 1, 4, 18 §§, rubr. närmast före 61 kap 3 §; ny 61 kap 3 a §
Ikraftträder
2001-01-01

Lag (2000:1003) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2000/01:36, Prop. 2000/01:1, Bet. 2000/01:FiU1
Omfattning
ändr. 1 kap 5 §, 12 kap 5, 27, 29 §§, 16 kap 27 §, 45 kap 33 §, 46 kap 18 §, 63 kap 2, 3, 4 §§, 65 kap 5, 10 §§
Ikraftträder
2001-01-01

Lag (2000:1161) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången vid 2002 års taxering.
  2. Äldre bestämmelser skall dock gälla i fråga om beslut som meddelats av Forskarskattenämnden enligt den upphävda lagen (1984:947) om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige.
  3. I fråga om arbetstagare som vid ikraftträdandet av denna lag påbörjat sådant arbete som avses i 11 kap. 22 § skall prövningen av en ansökan ske med utgångspunkt i förhållandena vid arbetets början.
Om en sådan ansökan bifalls, gäller inte ett beslut som före ikraftträdandet av lagen (2000:1162) om ändring i lagen (1999:1305) om Forskarskattenämnden meddelats av Forskarskattenämnden enligt den upphävda lagen (1984:947) om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige för tid som det nya beslutet avser.
Förarbeten
Rskr. 2000/01:70, Prop. 2000/01:12, Bet. 2000/01:SkU6
Omfattning
ändr. 11 kap 22, 23 §§, rubr. närmast före 11 kap 22 §; ny 11 kap 23 a §
Ikraftträder
2001-01-01

Lag (2000:1305) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre bestämmelser tillämpas i fråga om ränta enligt 31 eller 33 §§tullagen (1994:1550).
Förarbeten
Rskr. 2000/01:71, Prop. 1999/2000:126, Bet. 2000/01:SkU3
Omfattning
ändr. 8 kap 7 §, 9 kap 8 §
Ikraftträder
2001-01-01

Lag (2000:1341) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
  2. Äldre bestämmelser i 11 kap. 33 § skall tillämpas om utvecklingsersättning enligt lagen (1997:1268) om kommuners ansvar för ungdomar mellan 20 och 24 år betalats ut efter ikraftträdandet.
  3. Äldre bestämmelser i 11 kap. 36 § skall tillämpas om ersättningar som avses där betalats ut efter ikraftträdandet.
  4. Äldre bestämmelser i 40 kap. 6 § skall tillämpas på beskattningsår som påbörjats före den 1 januari 2001.
  5. Bestämmelsen i 12 kap. 3 § tredje stycket tillämpas i dess äldre lydelse i fråga om beslut som meddelats av Forskarskattenämnden enligt den upphävda lagen (1984:947) om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige.
Förarbeten
Rskr. 2000/01:108, Prop. 2000/01:12, Bet. 2000/01:SkU9
Omfattning
ändr. 3 kap 12 §, 6 kap 6, 12 §§, 7 kap 17 §, 10 kap 3, 11 §§, 11 kap 16, 26, 33, 35, 36 §§, 12 kap 3, 21, 24, 25, 35 §§, 16 kap 19, 29, 30 §§, 17 kap 6, 7 §§, 18 kap 11, 20 §§, 21 kap 9 §, 22 kap 10 §, 23 kap 14, 26, 28 §§, 24 kap 15, 20 §§, 25 kap 11, 14, 20, 23, 24, 25 §§, 26 kap 13, 15 §§, 27 kap 17 §, 35 kap 3, 4, 5 §§, 36 kap 3 §, 40 kap 5, 6, 18, 23 §§, 41 kap 3 §, 44 kap 7 §, 46 kap 17 §, 48 kap 7, 8, 9 §§, 49 kap 8, 22 §§, 51 kap 1 §, 56 kap 2, 4, 5, 6, 8 §§, 61 kap 19 §, 63 kap 9 §, 65 kap 16 §, rubr. närmast före 17 kap 6 §, 25 kap 24 §, 48 kap 8, 9 §§; nya 31 kap 25 a §, 35 kap 2 a §, 36 kap 2 a §, 42 kap 16 a, 20 a §§, rubr. närmast före 17 kap 7 §
Ikraftträder
2001-01-01

Lag (2000:1354) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2000/01:108
Omfattning
ändr. 2 kap 3 §, 30 kap 1 §, 39 kap 14 §, 42 kap 8 §, 44 kap 6 §, 48 kap 2, 16, 21 §§; nya 6 kap 10 a, 16 a §§, rubr. närmast före 6 kap 16 a §
Ikraftträder
2001-01-01

Lag (2000:1355) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2000/01:109, Prop. 2000/01:30, Bet. 2000/01:SkU10
Omfattning
nuvarande 19 kap 14 § betecknas 19 kap 14 a §; ändr. 42 kap 2 §; nya 18 kap 17 a, 17 b, 17 c §§, 19 kap 14 §, rubr. närmast före 18 kap 17 a §
Ikraftträder
2001-01-01

Lag (2000:1356) om ändring i lagen (2000:502) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2000/01:109, Prop. 2000/01:30, Bet. 2000/01:SkU10
Omfattning
ändr. 15 kap 6 §, 16 kap 16 § i 2000:502

Lag (2001:329) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001 och tillämpas första gången vid 2002 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock i fråga om ränta som bestämts enligt bestämmelserna i 52, 52 a, 55 eller 61 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.
Förarbeten
Rskr. 2000/01:238, Prop. 2000/01:117, Bet. 2000/01:SkU27
Omfattning
ändr. 8 kap 7 §, 9 kap 8 §
Ikraftträder
2001-07-01

Lag (2001:359) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001 och tillämpas första gången vid 2002 års taxering.
  2. Den äldre lydelsen av 9 kap. 7 § gäller fortfarande för räntor enligt den upphävda studiestödslagen (1973:349).
  3. Den äldre lydelsen av 11 kap. 34 § gäller fortfarande i fråga om studiestöd som beviljats enligt den upphävda studiestödslagen (1973:349) eller enligt övergångsbestämmelserna till studiestödslagen (1999:1395).
Förarbeten
Rskr. 2000/01:241, Prop. 2000/01:107, Prop. 1999/2000:10, Bet. 2000/01:SkU24
Omfattning
ändr. 9 kap 7 §, 11 kap 34 §, 42 kap 16 §
Ikraftträder
2001-07-01

Lag (2001:483) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2000/01:259, Prop. 2000/01:80, Bet. 2000/01:SoU18
Omfattning
ändr. 8 kap 11 §
Ikraftträder
2002-01-01

Lag (2001:766) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande beträffande bostadstillägg som avser tid före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2001/02:10, Prop. 2000/01:140, Bet. 2001/02:SfU3
Omfattning
ändr. 8 kap 10 §
Ikraftträder
2003-01-01

Lag (2001:842) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid 2003 års taxering om inte annat följer av punkterna 2–3.
  2. De nya bestämmelserna i 63 kap. 3 § tillämpas första gången vid 2004 års taxering.
  3. Äldre bestämmelser i 63 kap. 3 § gäller vid beräkning av grundavdrag vid 2003 års taxering, dock skall 0,293 prisbasbelopp tillämpas i stället för 0,27 prisbasbelopp och 0,5505 prisbasbelopp tillämpas i stället för 0,5275 prisbasbelopp.
Förarbeten
Rskr. 2001/02:34, Prop. 2001/02:1, Bet. 2001/02:FiU1
Omfattning
ändr. 1 kap 5 §, 39 kap 14 §, 63 kap 3, 4 §§, 65 kap 5, 10 §§
Ikraftträder
2002-01-01

Lag (2001:857) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2001/02:13, Prop. 2000/01:136, Bet. 2001/02:SfU4
Omfattning
ändr. 8 kap 11 §
Ikraftträder
2003-01-01

Lag (2001:908) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid 2003 års taxering. De äldre bestämmelserna i 61 kap.5-7 §§ gäller fortfarande i fråga om bilar tillverkade före den 1 januari 2002.
Förarbeten
Rskr. 2001/02:61, Prop. 2001/02:18, Bet. 2001/02:SkU5
Omfattning
upph. 12 kap 9, 23 §§, rubr. närmast före 12 kap 23 §; ändr. 10 kap 2 §, 11 kap 31 §, 12 kap 3 §, 61 kap 5, 6, 7 §§, rubr. närmast före 11 kap 21 §; ny 11 kap 21 a §
Ikraftträder
2002-01-01

Lag (2001:1168) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid 2003 års taxering.
Förarbeten
Rskr. 2001/02:119, Prop. 2001/02:36, Bet. 2001/02:SkU6
Omfattning
upph. 12 kap 35 §, 16 kap 33 §, rubr. närmast före 12 kap 35 §, 16 kap 33 §; ändr. 1 kap 11 §, 65 kap 12 §; nya 65 kap 11 a, 11 b, 11 c §§
Ikraftträder
2002-01-01

Lag (2001:1175) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
  2. De nya bestämmelserna tillämpas första gången vid 2003 års taxering.
  3. /Upphör att gälla U:2005-01-01/ Bestämmelserna i 61 kap. 19 a § tillämpas till och med 2009 års taxering. Lag (2003:825).
  4. /Träder i kraft I:2005-01-01/ Bestämmelserna i 61 kap. 19 a § andra och tredje styckena tillämpas till och med 2009 års taxering. Förordning (2004:1139).
Förarbeten
Rskr. 2001/02:122, Prop. 2001/02:45, Bet. 2001/02:SkU12
Omfattning
ändr. 61 kap 19 §; nya 61 kap 19 a, 19 b §§
Ikraftträder
2002-01-01

Lag (2001:1176) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och skall tillämpas första gången vid 2003 års taxering om inte något annat anges i punkterna 2-8.
  2. Bestämmelserna i 7 kap. 17 §, 10 kap. 12 §, 16 kap. 17 §, 29 kap. 3 §, 42 kap. 16 §, 43 kap. 12 §, 49 kap.18 och 26 §§ och 58 kap. 18 § i deras nya lydelse skall tillämpas första gången vid 2002 års taxering.
  3. Bestämmelserna i 16 kap. 18 § i deras nya lydelse skall tillämpas på utländska skatter som hänför sig till tiden efter ikraftträdandet.
  4. Bestämmelserna i 23 kap. 11 § i deras nya lydelse skall tillämpas på överlåtelser efter den 1 februari 2001.
  5. Bestämmelserna i 48 kap. 17 a § skall tillämpas på avyttringar efter den 1 februari 2001.
  6. Bestämmelserna i 2 kap. 1 §, 17 kap. 16 §, 25 kap.2 och 21 §§, 37 kap.2 och 31 §§, 43 kap. 11 §, 44 kap.2 och 27 §§, 49 kap.1, 2, 12, 14, 19, 24, 27 och 28 §§, 56 kap. 8 § och 57 kap. 13 § i deras nya lydelse samt bestämmelserna i 48 a kap. skall tillämpas på avyttringar efter ikraftträdandet. Om den skattskyldige begär det skall bestämmelserna i 48 a kap. dock tillämpas redan vid 2002 års taxering.
  7. I fråga om uppskovsbelopp avseende mottagna andelar som erhållits enligt äldre bestämmelser gäller bestämmelserna i 49 kap. 19 § i deras lydelse före ikraftträdandet. Bestämmelserna i 48 a kap. 10 § andra stycket skall tillämpas även när uppskov erhållits enligt bestämmelserna i 49 kap. i deras lydelse före ikraftträdandet.
  8. Bestämmelserna i 57 kap.3-5 §§ i deras nya lydelse skall tillämpas på utdelningar på kvalificerade andelar och kapitalvinster vid avyttring av sådana andelar efter den 1 februari 2001.
Förarbeten
Rskr. 2001/02:123, Prop. 2001/02:46, Bet. 2001/02:SkU13
Omfattning
ändr. 2 kap 1 §, 7 kap 17 §, 10 kap 12 §, 16 kap 17, 18 §§, 17 kap 16 §, 23 kap 11 §, 25 kap 2, 21 §§, 29 kap 3 §, 37 kap 2, 31 §§, 42 kap 16 §, 43 kap 11, 12 §§, 44 kap 2, 27 §§, 49 kap 1, 2, 12, 14, 18, 19, 24, 26, 27, 28 §§, 56 kap 8 §, 57 kap 3, 4, 5, 13 §§, 58 kap 18 §, rubr. till 49 kap, rubr. närmast före 17 kap 16 §, 25 kap 21 §, 43 kap 11 §, 49 kap 24, 26 §§, 57 kap 13 §, rubr. till bil. 37.1, 37.2; nya 48 a kap, 48 kap 17 a §, rubr. närmast före 48 kap 17 a §
Ikraftträder
2002-01-01

Lag (2001:1185) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid 2003 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock i fråga om beskattningsår som börjat före ikraftträdandet.
  2. Om överskott av verksamheten i ett utländskt skadeförsäkringsföretag tidigare har beräknats enligt 39 kap. 10 § gäller följande. Tillgångar som företaget innehar vid ingången av det beskattningsår då de nya bestämmelserna tillämpas första gången skall tas upp till då gällande marknadsvärden. Förpliktelser vid samma tidpunkt skall tas upp till belopp varmed de vid en marknadsmässig bedömning belastar verksamheten vid nämnda tidpunkt. För förpliktelser med anledning av ingångna försäkringsavtal skall dock värdet beräknas enligt de grunder som gäller för beräkning av försäkringstekniska avsättningar enligt bestämmelserna i 7 kap. 1 § samt 2 § första och femte styckenaförsäkringsrörelselagen (1982:713).
Förarbeten
Rskr. 2001/02:120, Prop. 2001/02:42, Bet. 2001/02:SkU7
Omfattning
upph. 39 kap 10 §; ändr. 2 kap 3 §, 6 kap 8 §, 23 kap 4 §, 37 kap 9 §, 38 kap 3 §, 39 kap 2, 6, 12 §§
Ikraftträder
2002-01-01

Lag (2001:1221) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 31 december 2001 och tillämpas på avyttringar den 1 januari 2001 och senare.
Förarbeten
Rskr. 2001/02:121, Prop. 2001/02:43, Bet. 2001/02:SkU11
Omfattning
ändr. 47 kap 5 §; nya 47 kap 5 a, 13 a §§
Ikraftträder
2001-12-31

Lag (2001:1242) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid 2002 års taxering om inte annat följer av a-c.
  1. Den nya lydelsen av 1 kap. 16 § tillämpas första gången vid 2003 års taxering såvitt avser skyldigheten att lämna självdeklaration.
  2. Bestämmelsen i 48 kap. 7 § andra stycket i sin äldre lydelse tillämpas på avyttringar som skett före ikraftträdandet om detta leder till lägre skatt.
  3. Bestämmelsen i 48 kap. 7 § tredje stycket i sin nya lydelse tillämpas på avyttringar efter ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2001/02:124, Prop. 2001/02:25, Bet. 2001/02:SkU10
Omfattning
ändr. 1 kap 16 §, 8 kap 8 §, 21 kap 33, 38 §§, 32 kap 6, 10 §§, 48 kap 7 §, 51 kap 6 §
Ikraftträder
2002-01-01

Lag (2002:213) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003 och tillämpas första gången vid 2004 års taxering.
  2. Vid tillämpning av 10 kap. 5 § första stycket skall med pension även efter ikraftträdandet avses ersättningar som betalas ut som särskild efterlevandepension enligt lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn samt sådana ersättningar som fortfarande kan utges på grund av lagen (1962:381) om allmän försäkring i form av folkpension.
Förarbeten
Rskr. 2001/02:215, Prop. 2001/02:84, Bet. 2001/02:SfU12
Omfattning
ändr. 8 kap 9 §, 10 kap 2, 5 §§, 11 kap 30, 40 §§, 28 kap 9 §, 58 kap 10, 24 §§, rubr. närmast före 11 kap 30 §
Ikraftträder
2003-01-01

Lag (2002:322) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003 och tillämpas första gången vid 2004 års taxering.
Förarbeten
Rskr. 2001/02:253, Prop. 2001/02:119, Bet. 2001/02:SfU17
Omfattning
upph. 63 kap 6, 7, 8, 9, 10 §§, rubr. närmast före 63 kap 2, 3, 6 §§; ändr. 1 kap 5, 9 §§, 63 kap 1, 2 §§
Ikraftträder
2003-01-01

Lag (2002:429) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003 och tillämpas första gången vid 2004 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock i fråga om ränta som bestämts enligt bestämmelserna i 5 kap.12 eller 13 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.
Förarbeten
Rskr. 2001/02:273, Prop. 2001/02:127, Bet. 2001/02:SkU27
Omfattning
ändr. 8 kap 7 §, 9 kap 8 §
Ikraftträder
2003-01-01

Lag (2002:536) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2002 och tillämpas på andelsavyttringar efter den 3 april 2002. Den nya bestämmelsen i 49 a kap. 4 § tredje stycket andra meningen tillämpas dock på andelsavyttringar efter ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2001/02:265, Prop. 2001/02:165, Bet. 2001/02:SkU23
Omfattning
ändr. 13 kap 1 §, 15 kap 1 §, 16 kap 1 §, 43 kap 8 §, 49 kap 5 §, 50 kap 7, 8 §§; nya 13 kap 1 a §, 14 kap 13 a §, 49 a kap, 57 kap 12 a §
Ikraftträder
2002-07-01

Lag (2002:540) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2002.
  2. Vid tillämpningen av den nu upphävda bestämmelsen i 48 kap. 26 § tredje stycket skall även ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag eller en sådan svensk stiftelse eller ideell förening som inte är undantagen från skattskyldighet enligt 7 kap. omfattas av bestämmelsens tillämpningsområde.
  3. De nya bestämmelserna i 48 kap.26 och 27 §§ tillämpas på kapitalförluster på delägarrätter som avyttrats den 7 december 2001 eller senare. De nya bestämmelserna tillämpas också på kapitalförluster på delägarrätter som avyttrats före den 7 december 2001 men där den omständighet som utlöser en uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 30 § inträffat efter den 6 december 2001.
  4. De nya bestämmelserna i 50 kap.12 och 13 §§ tillämpas på kapitalförluster på andelar i svenska handelsbolag som avyttrats den 7 december 2001 eller senare. Vid tillämpningen av bestämmelserna i 50 kap.12 och 13 §§ beaktas inte värdeförändringar på delägarrätter som avyttrats före den 7 december 2001 försåvitt inte avyttringen omfattas av bestämmelserna om uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 30 §. De nya bestämmelserna tillämpas också på kapitalförluster på andelar i svenska handelsbolag som avyttrats före den 7 december 2001 men där den omständighet som utlöser en uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 30 § inträffat efter den 6 december 2001.
  5. De nya bestämmelserna i 52 kap. 8 § tillämpas på kapitalförluster på andelar i utländska juridiska personer som anges i 6 kap. 14 § och som avyttrats den 16 april 2002 eller senare. Vid tillämpningen av bestämmelserna i 52 kap. 8 § beaktas inte värdeförändringar på delägarrätter som avyttrats före den 16 april 2002 försåvitt inte avyttringen omfattas av bestämmelserna om uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 30 §. De nya bestämmelserna tilllämpas också på kapitalförluster på andelar som avyttrats före den 16 april 2002 men där den omständighet som utlöser en uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 30 § inträffat efter den 15 april 2002.
  6. Om den skattskyldige begär det skall vid tillämpning av punkterna 3-5 tidpunkten den 7 december 2001 och den 16 april 2002 respektive den 6 december 2001 och den 15 april 2002 i stället avse den 1 december 2002 respektive den 30 november 2002.
Första stycket gäller inte
a. en kapitalförlust på en delägarrätt som helt eller delvis förvärvats mot ersättning i form av en andel i det köpande företaget,
b. en kapitalförlust på en delägarrätt som avses i a hos ett företag i intressegemenskap med det förvärvande företaget och som överlåtits till företaget i intressegemenskap,
c. en kapitalförlust på en andel i ett företag i intressegemenskap till den del förlusten motsvarar en värdenedgång på en delägarrätt som avses i a och som överlåtits till företaget i intressegemenskap, eller
d. en kapitalförlust på en andel i ett svenskt handelsbolag eller på en andel i en utländsk juridisk person som anges i 6 kap. 14 § till den del förlusten motsvarar en värdenedgång på en delägarrätt som avses i a även i fall som inte följer av c.
Om kapitalförlusten redan har utnyttjats av en annan juridisk person med stöd av bestämmelsen i 48 kap. 26 § i sin nya lydelse skall begäran enligt första stycket avse både den hos vilken förlusten uppstått och den som utnyttjat förlusten.
Med företag i intressegemenskap avses i denna punkt ett företag som ett annat företag, direkt eller indirekt, genom ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i eller om företagen står under i huvudsak gemensam ledning. Lag (2003:224).
Förarbeten
Rskr. 2001/02:274, Prop. 2001/02:140, Bet. 2001/02:SkU25
Omfattning
ändr. 48 kap 26, 27 §§; nya 50 kap 12, 13 §§, 52 kap 8 §
Ikraftträder
2002-07-01

Lag (2002:627) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.
  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för särskilt utbildningsbidrag som avser tid före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2001/02:312, Prop. 2001/02:161, Bet. 2001/02:UbU15
Omfattning
ändr. 11 kap 34 §
Ikraftträder
2003-01-01

Förordning (2002:972) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.
  2. De nya bestämmelserna i 63 kap. 3 § tillämpas första gången vid 2004 års taxering.
Förarbeten
Rskr. 2002/03:24, Prop. 2002/03:1, Bet. 2002/03:FiU1
Omfattning
ändr. 63 kap 3 §, 3 p övergångsbest. till 2001:1175
Ikraftträder
2003-01-01

Lag (2002:1006) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.
  2. Bestämmelserna i 8 kap. 20 § tillämpas första gången i fråga om Polisens utlandsstyrka vid 2001 års taxering och i övrigt vid 2003 års taxering.
  3. Bestämmelserna i 11 kap. 14 § tillämpas första gången vid 2002 års taxering.
  4. Bestämmelserna i 11 kap. 35 § tillämpas första gången vid 2004 års taxering.
Förarbeten
Rskr. 2002/03:41, Prop. 2002/03:5, Bet. 2002/03:SkU2
Omfattning
ändr. 8 kap 20 §, 11 kap 14, 35 §§, 66 kap 3 §
Ikraftträder
2003-01-01

Lag (2002:1143) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003 och skall tillämpas på andelsbyten, fusioner och fissioner samt verksamhetsöverlåtelser efter den 31 december 2002.
  2. I fråga om uppskovsbelopp med anledning av avyttring av en andel före ikraftträdandet gäller alltjämt äldre bestämmelser i 48 a kap. och 49 kap. samt den upphävda lagen (1998:1601) om uppskov med beskattningen vid andelsbyten om inte annat anges i punkterna 3 och 4.
  3. Om en kvalificerad andel har avyttrats genom ett byte av andelar och ett uppskovsbelopp har fördelats enligt äldre bestämmelser skall, om den skattskyldige begär det, uppskovsbeloppet avseende mottagna andelar inte tas upp till beskattning trots att andelarna avyttrats på annat sätt än genom ett byte av andelar. I stället skall bestämmelserna i 48 a kap. och 57 kap. i deras lydelse efter ikraftträdandet tillämpas. En begäran om att uppskovsbeloppet inte skall tas upp skall avse samtliga mottagna andelar.
  4. Om en kvalificerad andel har avyttrats genom ett byte av andelar före ikraftträdandet och det skulle ha funnits förutsättningar för uppskov med beskattningen, skall bestämmelserna i punkten 3 tillämpas om den skattskyldige begär det. Punkten 3 skall också tillämpas på den skattskyldiges begäran om den skattskyldige har tagit upp uppskovsbeloppet till beskattning helt eller delvis.
Förarbeten
Rskr. 2002/03:80, Prop. 2002/03:15, Bet. 2002/03:SkU5
Omfattning
upph. 43 kap 11 §, 49 kap 10, 16, 27, 32 §§, rubr. närmast före 43 kap 11 §, 49 kap 10, 27, 32 §§; ändr. 23 kap 19 §, 37 kap 27, 28 §§, 38 kap 17 §, 48 kap 7 §, 48 a kap 1, 2, 7, 9, 10, 11 §§, 49 kap 1, 2, 5, 8, 13, 14, 17, 19, 25, 26 §§, 56 kap 8 §, 57 kap 6, 13 §§, rubr. närmast före 49 kap 14 §, 57 kap 13 §; nya 48 a kap 4 a, 6 a, 8 a, 12, 13, 14, 15, 16 §§, rubr. närmast före 48 a kap 6 a, 8 a, 9, 11, 14, 15, 16 §§
Ikraftträder
2003-01-01

Lag (2003:118) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2003 och tillämpas första gången vid 2004 års taxering.
Förarbeten
Rskr. 2002/03:133, Prop. 2002/03:40, Bet. 2002/03:NU6
Omfattning
ändr. 17 kap 4 §; ny 17 kap 22 a §
Ikraftträder
2003-05-01

Lag (2003:224) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003. Om inte annat följer av punkterna 2-14 tillämpas de nya bestämmelserna på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2003. Äldre bestämmelser tillämpas på beskattningsår som påbörjats tidigare.
  2. De nya bestämmelserna i 20 a kap. tillämpas om skattskyldighet inträder under ett beskattningsår som börjar den 1 januari 2004 eller senare.
  3. De nya bestämmelserna tillämpas på kapitalvinst och kapitalförlust på grund av avyttringar efter ikraftträdandet. Äldre bestämmelser skall tillämpas på kapitalvinster och kapitalförluster på grund av avyttringar före ikraftträdandet.
Bestämmelserna i 25 a kap. 24 § tillämpas i fråga om andelar i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som en fysisk person förvärvar efter ikraftträdandet.
Bestämmelserna i 25 a kap. 25 § tillämpas på avyttringar efter ikraftträdandet. Lag (2003:1086).
  1. De upphävda bestämmelserna i 25 kap.6-27 §§ tillämpas på avyttringar före ikraftträdandet. Har uppskov med beskattningen av en kapitalvinst på en andel erhållits enligt de upphävda bestämmelserna i 25 kap.6-27 §§ eller är förutsättningarna för sådant uppskov uppfyllda vid avyttringen och fram till ikraftträdandet, skall kapitalvinsten inte tas upp som intäkt efter ikraftträdandet. Detta gäller dock inte om det avyttrande företaget är ett svenskt handelsbolag eller om det avyttrade företaget är ett svenskt handelsbolag, eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. I dessa fall skall även fortsättningsvis tillämpas äldre bestämmelser om när en kapitalvinst skall tas upp.
Om det avyttrande företaget är ett svenskt handelsbolag, skall dock en kapitalvinst för vilken uppskov har erhållits enligt de upphävda bestämmelserna i 25 kap.6-27 §§ inte tas upp om den avyttrade andelen avyttras efter ikraftträdandet, och
a. kapitalvinsten inte skall tas upp enligt reglerna i 25 a kap., eller
b. ersättningen skall tas upp som kapitalvinst enligt bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 25 a kap. 9 §. Lag (2003:1086).
  1. Om ett företag som omedelbart före ikraftträdandet var ett förvaltningsföretag enligt den äldre lydelsen av 24 kap. 14 § efter ikraftträdandet men före utgången av 2004 avyttrar en andel i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening för en ersättning som motsvarar det skattemässiga värdet, till en delägare som är en fysisk person och som även var delägare i företaget den 30 juni 2003, skall uttagsbeskattning enligt bestämmelserna i 22 kap. inte ske.
Förvärvaren skall inte beskattas i inkomstslaget kapital på grund av förvärvet. En förvärvare som inte beskattats på grund av förvärvet skall anses ha anskaffat andelen för det skattemässiga värdet hos företaget. Medför förvärvet att ett belopp tas upp i inkomstslaget tjänst hos förvärvaren enligt bestämmelserna i 57 kap., skall anskaffningsutgiften för andelen anses utgöras av summan av det skattemässiga värdet hos det överlåtande företaget och det belopp som skall tas upp i inkomstslaget tjänst hos förvärvaren.
  1. Om ett fåmansföretag eller ett dotterföretag till ett fåmansföretag efter ikraftträdandet men före utgången av 2004 avyttrar en fastighet, som någon gång under tre år före avyttringen till huvudsaklig del har använts som bostad för en delägare eller en närstående till en delägare i fåmansföretaget, till en delägare som är en fysisk person och som även var delägare i fåmansföretaget den 30 juni 2003 för en ersättning som motsvarar det skattemässiga värdet, skall uttagsbeskattning enligt bestämmelserna i 22 kap. inte ske. Bestämmelsen om återföring av avdrag i 26 kap. 2 § första stycket 5 skall inte tillämpas på utgifter för förbättrande reparationer och underhåll som nedlagts före utgången av 2000.
Förvärvaren skall inte beskattas i inkomstslaget kapital på grund av förvärvet. En förvärvare som inte beskattats på grund av förvärvet skall anses ha anskaffat fastigheten för det skattemässiga värdet hos det överlåtande företaget. Medför förvärvet att ett belopp tas upp i inkomstslaget tjänst hos förvärvaren enligt bestämmelserna i 57 kap., skall anskaffningsutgiften för fastigheten anses utgöras av summan av det skattemässiga värdet hos det överlåtande företaget och det belopp som tas upp i inkomstslaget tjänst hos förvärvaren.
Det som sägs om fastighet gäller även en andel i ett privatbostadsföretag.
  1. Bestämmelsen i 25 a kap. 10 § andra stycket 2 tillämpas inte om andelen eller den aktiebaserade delägarrätten har avyttrats före ikraftträdandet.
  2. Vid tillämpningen av bestämmelserna i 25 a kap. 20 § beaktas inte värdeförändringar på tillgångar som avyttrats före ikraftträdandet. Detsamma gäller förpliktelser som upphört före ikraftträdandet.
  3. Vid tillämpningen av bestämmelsen i 43 kap. 2 § 2 i sin nya lydelse skall det räkenskapsår som börjar närmast efter den 30 december 2003 utgöra det första av de fyra räkenskapsår som bedömningen kan utgå ifrån. För tidigare räkenskapsår tillämpas bestämmelsen i sin tidigare lydelse.
  4. Bestämmelserna i 48 kap.26 och 27 §§ i deras äldre lydelser tillämpas även i fortsättningen på kapitalförluster på delägarrätter som avyttrats före ikraftträdandet men där avdragsrätten inte har kunnat utnyttjas. Bestämmelserna i 48 kap.26 och 27 §§ i deras äldre lydelser tillämpas även i fortsättningen på kapitalförluster på delägarrätter som avyttrats före ikraftträdandet men där den omständighet som utlöser en uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 30 § i dess äldre lydelse inträffat efter ikraftträdandet.
  5. Bestämmelserna i 49 kap. 19 a § tillämpas inte om den avyttring som uppskovet avser har skett under perioden den 1 januari 2001 - den 30 juni 2003 och, om bestämmelserna i 25 a kap. hade varit tillämpliga, ersättningen skulle ha tagits upp som kapitalvinst enligt bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 25 a kap. 9 §.
Om det säljande företaget är ett svenskt handelsbolag skall ett uppskovsbelopp enligt 49 kap. inte tas upp om en mottagen andel avyttrats genom en koncernintern avyttring före den 1 oktober 2002, och
a. en kapitalvinst vid en efterföljande avyttring inte skall tas upp enligt bestämmelserna i 25 a kap., eller
b. ersättningen vid den efterföljande avyttringen skall tas upp som kapitalvinst enligt bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 25 a kap. 9 §.
Den upphävda bestämmelsen i 49 kap. 22 § tillämpas även fortsättningsvis på efterföljande koncerninterna avyttringar före ikraftträdandet.
  1. De upphävda bestämmelserna i 50 kap.12 och 13 §§ tillämpas även i fortsättningen på kapitalförluster på andelar i svenska handelsbolag som avyttrats före ikraftträdandet men där avdragsrätten inte har kunnat utnyttjas. De tillämpas fortsättningsvis också på kapitalförluster på andelar som avyttrats före ikraftträdandet men där den omständighet som utlöser en uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 30 § i dess äldre lydelse inträffat efter ikraftträdandet. Vid tillämpning av den upphävda bestämmelsen i 50 kap. 12 § skall hänvisningen i tredje stycket till 6 kap. 14 § i stället avse 5 kap. 2 a §. Lag (2003:1086).
  2. Den upphävda bestämmelsen i 52 kap. 8 § tillämpas även i fortsättningen på kapitalförluster på andelar i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som avyttrats före ikraftträdandet men där avdragsrätten inte har kunnat utnyttjas. Den tillämpas fortsättningsvis också på kapitalförluster på andelar som avyttrats före ikraftträdandet men där den omständighet som utlöser en uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 30 § i dess äldre lydelse inträffat efter ikraftträdandet. Vid tillämpning av den upphävda bestämmelsen i 52 kap. 8 § skall hänvisningen till 6 kap. 14 § i stället avse 5 kap. 2 a §. Lag (2003:1086).
  3. Den nya bestämmelsen i övergångsbestämmelserna till lagen (2002:540) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) tillämpas första gången vid 2002 års taxering.
Förarbeten
Rskr. 2002/03:166, Prop. 2002/03:96, Bet. 2002/03:SkU14
Omfattning
upph. 24 kap 13, 14, 19, 20 §§, 25 kap 6-27 §§, 49 kap 22 §, 50 kap 12, 13 §§, 52 kap 8 §, rubr. närmast före 24 kap 13, 15, 20 §§, 25 kap 6, 11, 12, 13, 17, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 31 §§; nuvarande 24 kap 15, 16, 17, 18, 21, 22 §§, 25 kap 28, 29, 30, 31, 32 §§ betecknas 24 kap 13, 14, 18, 19, 15, 16 §§, 25 kap 7, 8, 10, 9, 11 §§; ändr. 2 kap 1 §, 14 kap 19 §, 16 kap 1 §, 17 kap 33 §, 18 kap 12 §, 19 kap 15 §, 20 kap 13 §, 23 kap 2, 7 §§, 24 kap 12 §, 25 kap 1, 2 §§, 30 kap 1 §, 35 kap 3, 4 §§, 37 kap 31 §, 39 kap 14, 17, 23 §§, 43 kap 2 §, 44 kap 1, 27 §§, 45 kap 31 §, 46 kap 16 §, 48 kap 7, 25, 26, 27 §§, 49 kap 5, 23 §§, 49 a kap 4, 6, 7, 11, 13 §§, 50 kap 10, 11 §§, 52 kap 6 §, 56 kap 8 §, de nya 24 kap 13, 14, 15, 16, 18, 19 §§, 25 kap 7, 8, 9, 10, 11 §§, bil. 24.1, bil. 24.2, rubr. närmast före 25 kap 28, 30, 32 §§ sätts närmast före 25 kap 7, 10, 11 §§; nya 20 a kap, 24 kap 17, 20, 21, 22 §§, 25 kap 6, 12 §§, 25 a kap, 45 kap 32 a §, 49 kap 19 a, 19 b §§, rubr. närmast före 24 kap 13, 17, 18, 19, 20 §§, 25 kap 6, 8 , 12 §§, 45 kap 32 a §, 49 kap 19 a, 19 b §§, p 6 i övrgångsbest. till 2002:540
Ikraftträder
2003-07-01

Lag (2003:342) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003. De nya bestämmelserna tillämpas på lantmäteriförrättningsutgifter som är hänförliga till tid efter år 2002.
Förarbeten
Rskr. 2002/03:218, Prop. 2002/03:79, Bet. 2002/03:SkU17
Omfattning
ändr. 21 kap 15 §; nya 16 kap 20 a §, 45 kap 15 a §, rubr. närmast före 16 kap 20 a §, 45 kap 15 a §
Ikraftträder
2003-07-01

Lag (2003:349) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003 och tillämpas första gången vid 2004 års taxering.
Förarbeten
Rskr. 2002/03:212, Prop. 2002/03:93, Bet. 2002/03:KrU8
Omfattning
ändr. 8 kap 3 §, 42 kap 25 §
Ikraftträder
2003-07-01

Lag (2003:669) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
  2. Äldre föreskrifter i 7 kap. 11 § första stycket och 31 kap. 19 § andra stycket gäller fortfarande för skattemyndighets beslut.
  3. Äldre föreskrifter i 7 kap. 11 § tredje stycket, 24 kap. 9 § andra stycket, 31 kap. 27 §, 36 kap. 5 § andra stycket, 58 kap. 34 § och 59 kap. 8 § andra stycket gäller fortfarande för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet. Vad som där sägs om Riksskatteverket skall då i stället gälla Skatteverket.
Förarbeten
Rskr. 2003/04:17, Prop. 2002/03:99, Bet. 2003/04:SkU2
Omfattning
ändr. 1 kap 16 §, 7 kap 11 §, 21 kap 24, 34 §§, 24 kap 9 §, 31 kap 19, 24, 25, 27 §§, 36 kap 5 §, 58 kap 5, 9, 10, 18, 24, 32, 34 §§, 59 kap 8, 9, 10, 12 §§, 65 kap 3 §
Ikraftträder
2004-01-01

Lag (2003:745) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången vid 2005 års taxering.
Förarbeten
Rskr. 2003/04:18, Prop. 2002/03:123, Bet. 2003/04:SkU3
Omfattning
ändr. 11 kap 12, 26 §§, 12 kap 3, 24, 25 §§, 61 kap 3 §; ny 11 kap 26 a §, rubr. närmast före 11 kap 26 a §
Ikraftträder
2004-01-01

Lag (2003:825) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
  2. De nya bestämmelserna i 65 kap. 5 § tillämpas första gången vid 2005 års taxering. Äldre föreskrifter gäller dock vid 2005 års taxering i fråga om skattskyldig med inkomst av näringsverksamhet i vilken ingår förvärvskälla som har givit överskott och för vilken beskattningsåret börjat före den 23 september 2003.
Förarbeten
Rskr. 2003/04:42, Prop. 2003/04:1, Bet. 2003/04:FiU1
Omfattning
ändr. 65 kap 5 §, p 3 övergångsbest. till 2001:1175
Ikraftträder
2004-01-01

Lag (2003:1074) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004. Bestämmelsen i 26 kap. 12 § i sin nya lydelse tillämpas på avyttringar som skett efter den 31 december 2003. I övrigt tillämpas lagen första gången vid 2002 års taxering.
Förarbeten
Rskr. 2003/04:79, Prop. 2003/04:16, Bet. 2003/04:SkU8
Omfattning
ändr. 19 kap 2 §, 20 kap 3 §, 26 kap 12 §
Ikraftträder
2004-01-01

Lag (2003:1075) om ändring i inkomsskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången vid 2004 års taxering.
Förarbeten
Rskr. 2003/04:80, Prop. 2003/04:22, Bet. 2003/04:SkU13
Omfattning
ändr. 24 kap 2 §, 39 kap 23 §; nya 39 kap 24 a §, 42 kap 21 a §, rubr. närmast före 42 kap 21 a §
Ikraftträder
2004-01-01

Lag (2003:1086) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2003/04:78, Prop. 2003/04:10, Bet. 2003/04:SkU6
Omfattning
upph. 6 kap 10, 13, 14, 15, 16 §§, 24 kap 15 §, rubr. närmast före 6 kap 12 §; ändr. 2 kap 1 §, 3 kap 2 §, 5 kap 3 §, 6 kap 1, 2, 8, 9, 12 §§, 9 kap 5 §, 14 kap 11 §, 16 kap 19 §, 18 kap 14 §, 20 a kap 1 §, 24 kap 16 §, 25 kap 12 §, 25 a kap 19, 20, 23, 24 §§, 30 kap 2 §, 42 kap 22 §, rubr. till 5 kap, rubr. närmast före 42 kap 22 §, p 3, 4, 12, 13 övergångsbest. till 2003:224; nya 2 kap 2 a, 5 a §§, 5 kap 2 a §, 13 kap 12 §, 22 kap 13 §, 30 kap 10 a §, 39 a kap, bil. 39, rubr. närmast före 2 kap 2 a, 5 a §§, 13 kap 12 §
Ikraftträder
2004-01-01

Lag (2003:1102) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången på det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2003.
  2. Vid tillämpning av 17 kap. 20 § får kreditinstitut och värdepappersbolag som avses i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag använda nettoförsäljningsvärdet i stället för det verkliga värdet till och med det beskattningsår som avslutas senast den 31 december 2005. Lag (2004:438).
Förarbeten
Rskr. 2003/04:83, Prop. 2003/04:28, Bet. 2003/04:SkU16
Omfattning
ändr. 14 kap 8 §, 17 kap 1, 2, 3, 5, 17, 19, 20, 21, 27 §§, 37 kap 2 §, rubr. närmast före 17 kap 2, 17 §§; nya 17 kap 19 a, 20 a, 20 b, 20 c §§, rubr. närmast före 17 kap 19, 21 §§
Ikraftträder
2004-01-01

Lag (2003:1194) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången vid 2005 års taxering, om inte annat anges i 2-4.
  2. Äldre bestämmelser i 11 kap. 7 § tillämpas i fråga om datorutrustning som tillhandahålls den anställde före utgången av juni månad 2004 enligt avtal mellan arbetsgivaren och den anställde som ingåtts före den 1 januari 2004.
  3. Äldre bestämmelser i 16 kap. 22 § gäller för utgifter för tandvård som utförts före den 1 januari 2004.
  4. De nya bestämmelserna i 28 kap. 26 § tillämpas på avtal om övertagande av ansvaret för pensionsutfästelser som ingåtts efter den 25 september 2003.
Förarbeten
Rskr. 2003/04:120, Prop. 2003/04:21, Bet. 2003/04:SkU12
Omfattning
ändr. 8 kap 30 §, 11 kap 7, 18 §§, 16 kap 22 §, 28 kap 26 §
Ikraftträder
2004-01-01

Lag (2003:1200) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången vid 2005 års taxering.
Förarbeten
Rskr. 2003/04:117, Prop. 2004/04:17, Bet. 2003/04:SkU9
Omfattning
ändr. 57 kap 7 §
Ikraftträder
2004-01-01

Lag (2003:1202) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången vid 2005 års taxering.
Förarbeten
Rskr. 2003/04:118, Prop. 2003/04:18, Bet. 2003/04:SkU10
Omfattning
ändr. 2 kap 6 §
Ikraftträder
2004-01-01

Lag (2003:1206) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
  2. De nya föreskrifterna i 15 kap. 10 §, 39 kap. 26 § och 42 kap. 29 § tilllämpas första gången vid 2005 års taxering.
  3. De nya föreskrifterna i 47 kap.5, 5 a, 5 b och 7-9 §§ tillämpas första gången vid 2004 års taxering.
Förarbeten
Rskr. 2003/04:119, Prop. 2003/04:19, Bet. 2003/04:SkU11
Omfattning
ändr. 15 kap 10 §, 39 kap 26 §, 42 kap 29 §, 47 kap 5, 5 a, 7, 8, 9 §§; ny 47 kap 5 b §
Ikraftträder
2004-01-01

Lag (2003:1214) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången vid 2005 års taxering.
Förarbeten
Rskr. 2003/04:101, Prop. 2002/03:132, Bet. 2003/04:SfU4
Omfattning
ändr. 7 kap 2 §
Ikraftträder
2004-01-01

Lag (2004:66) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2004.
  2. Vad som sägs i 2 kap. 3 §, 6 kap.5, 10 a och 16 a §§, 17 kap. 15 §, 24 kap. 11 §, 30 kap. 1 §, 39 kap.1, 14 och 20 §§, 42 kap. 8 §, 44 kap. 6 §, 48 kap.2, 7, 18 och 21 §§, 65 kap. 14 § om investeringsfonder skall också gälla sådana värdepappersfonder som förvaltas av fondbolag eller annan fondförvaltare som med stöd av 3 § lagen (2004:47) om införande av lagen (2004:46) om investeringsfonder driver verksamhet enligt lagen (1990:1114) om värdepappersfonder.
Förarbeten
Rskr. 2003/04:139, Prop. 2002/03:150, Bet. 2003/04:FiU14
Omfattning
ändr. 2 kap 3 §, 6 kap 5, 10 a, 16 a §§, 17 kap 15 §, 24 kap 11 §, 30 kap 1 §, 39 kap 1, 14, 20 §§, 42 kap 8 §, 44 kap 6 §, 48 kap 2, 7, 16, 18, 21 §§, 65 kap 14 §, rubr. närmast före 6 kap 5, 16 a §, 17 kap 15 §, 39 kap 20 §, 44 kap 6 §, 48 kap 16, 18 §§, rubr. närmast efter 39 kap 13 §,
Ikraftträder
2004-04-01

Lag (2004:438) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2003/04:243, Prop. 2003/04:99, Bet. 2003/04:FiU27
Omfattning
ändr. 13 kap 7 §, 21 kap 21, 32, 35, 36, 38 §§, 32 kap 1, 5, 7, 8, 10 §§, 34 kap 23 §, 40 kap 22 §, 41 kap 8 §, rubr. närmast före 21 kap 38 §, 32 kap 10 §, p 2 övergångs.best. till 2003:1102; nya 2 kap 4 a §, rubr. närmast före 2 kap 4 a §
Ikraftträder
2004-07-01

Lag (2004:494) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 8 oktober 2004. De nya bestämmelserna i 20 a kap. 1 § tillämpas dock bara på fusioner och fissioner som genomförs efter ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2003/04:264, Prop. 2003/04:134, Bet. 2003/04:SkU34
Omfattning
ändr. 2 kap 4 §, 3 kap 19 §, 20 a kap 1 §
Ikraftträder
2004-10-08

Lag (2004:498) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004 och tillämpas i fråga om överföringar efter den 29 januari 2004.
Förarbeten
Rskr. 2003/04:263, Prop. 2003/04:133, Bet. 2003/04:SkU33
Omfattning
ändr. 30 kap 11, 12 §§, 34 kap 20 §, 48 kap 12 §
Ikraftträder
2004-07-01

Lag (2004:614) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.
  2. Bestämmelserna i 6 kap. 1 § och 13 kap. 11 § i deras nya lydelse samt bestämmelserna i 6 a kap. och i de nya bilagorna 6 a.1 och 6 a.2 tillämpas på ersättningar som hänför sig till tiden efter utgången av år 2003.
  3. Bilagorna 24.1, 24.2, 37.1 och 37.2 i deras nya lydelse tillämpas första gången på det beskattningsår som påbörjas närmast före den 1 maj 2004.
Förarbeten
Rskr. 2003/04:270, Prop. 2003/04:126, Bet. 2003/04:SkU32
Omfattning
ändr. 6 kap 1 §, 13 kap 11 §, bil. 24.1, 24.2, 37.1, 37.2; nytt 6 a kap, nya bil. 6 a.1, 6 a.2
CELEX-nr
32004L0076
Ikraftträder
2004-07-01

Lag (2004:634) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Lagen tillämpas första gången vid 2006 års taxering.
Förarbeten
Rskr. 2003/04:265, Prop. 2003/04:145, Bet. 2003/04:SkU35
Omfattning
ändr. 9 kap 4 §, 16 kap 17 §, rubr. närmast före 9 kap 4 §
Ikraftträder
2005-01-01

Lag (2004:654) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering.
Förarbeten
Rskr. 2003/04:272, Prop. 2003/04:151, Bet. 2003/04:SkU37
Omfattning
upph. 3 kap 14 §, rubr. närmast före 3 kap 14 §; ny rubr. närmast före 3 kap 15 §
Ikraftträder
2007-01-01

Lag (2004:790) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.
  2. Bestämmelserna i 7 kap.2 och 16 §§ tillämpas första gången vid 2006 års taxering.
  3. Äldre bestämmelser i 8 kap.17 och 21 §§ tillämpas beträffande bidrag och ersättningar som betalats ut före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2004/05:8, Prop. 2003/04:152, Bet. 2004/05:SfU4
Omfattning
ändr. 7 kap 2, 16 §§, 8 kap 17, 21 §§
Ikraftträder
2005-01-01

Lag (2004:985) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas på beskattningsår som börjar efter utgången av år 2004.
Förarbeten
Rskr. 2004/05:36, Prop. 2004/05:12, Bet. 2004/05:SkU8
Omfattning
ändr. 2 kap 1 §; ny 2 kap 35 §, rubr. närmast före 2 kap 35 §
Ikraftträder
2005-01-01

Lag (2004:1040) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.
  2. Den nya bestämmelsen i 7 kap. 17 § tillämpas första gången vid 2004 års taxering.
  3. De nya bestämmelserna i 43 kap. 7 §, 48 a kap.8 a och 10 §§ samt 57 kap.11 a och 12 §§ tillämpas på andelsbyten som skett efter den 31 december 2002. Bestämmelserna tillämpas också om den skattskyldige har begärt att punkterna 3 och 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (2002:1143) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) skall tillämpas på ett andelsbyte som skett före den 1 januari 2003.
Förarbeten
Rskr. 2004/05:61, Prop. 2003/04:22, Bet. 2004/05:SkU11
Omfattning
ändr. 7 kap 17 §, 43 kap 7 §, 48 a kap 8 a, 10 §§, 57 kap 12 §; ny 57 kap 11 a §
Ikraftträder
2005-01-01

Lag (2004:1055) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas första gången vid 2006 års taxering. Äldre föreskrifter i 65 kap. 5 § tillämpas dock såvitt avser skiktgränserna vid 2006 års taxering i fråga om skattskyldig med inkomst av näringsverksamhet i vilken ingår förvärvskälla som har givit överskott och för vilken beskattningsåret börjat före utgången av 2004.
Förarbeten
Rskr. 2004/05:47, Prop. 2004/05:1, Bet. 2004/05:FiU1
Omfattning
ändr. 1 kap 5 §, 12 kap 5, 27 §§, 16 kap 27 §, 65 kap 5, 6, 10 §§
Ikraftträder
2005-01-01

Lag (2004:1139) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas, utom såvitt avser punkten 3 i övergångsbestämmelserna till (2001:1175), första gången vid 2006 års taxering.
Förarbeten
Rskr. 2004/05:74, Prop. 2004/05:1, Bet. 2004/05:SkU9
Omfattning
ändr. 3 kap 18 §, 59 kap 16 §, 62 kap 9 §, 63 kap 2, 3, 4 §§, 65 kap 4, 11 c §§, p 3 övergångsbest. till 2001:1175
Ikraftträder
2005-01-01

Lag (2004:1147) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas på beskattningsår som börjar efter utgången av år 2004 om inte annat anges i punkt 2 eller 3.
  2. I fråga om utdelning på andelar tillämpas de nya bestämmelserna på utdelning som tas emot efter utgången av år 2004.
  3. I fråga om utdelning på andelar i företag som anges i bilaga 24.1 i dess lydelse den 1 juli 2004 tillämpas de nya bestämmelserna även på utdelning som tagits emot efter den 30 april 2004.
Förarbeten
Rskr. 2004/05:76, Prop. 2004/05:27, Bet. 2004/05:SkU13
Omfattning
ändr. 24 kap 13, 20 §§, bil. 24.1; ny 24 kap 17 a §, rubr. närmast före 17 a §
CELEX-nr
32003L0123
Ikraftträder
2005-01-01

Lag (2004:1149) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas första gången vid 2006 års taxering.
  2. Bestämmelsen i 1 kap. 13 § i sin nya lydelse tillämpas på överföringar efter utgången av år 2004.
  3. Bestämmelsen i 34 kap. 18 § i sin nya lydelse tillämpas på övertaganden efter utgången av år 2004.
Förarbeten
Rskr. 2004/05:77, Prop. 2004/05:32, Bet. 2004/05:SkU15
Omfattning
ändr. 1 kap 13 §, 33 kap 5, 10 §§, 34 kap 4, 18 §§; nya 30 kap 12 a §, 33 kap 7 a §, rubr. närmast före 30 kap 12 a §
Ikraftträder
2005-01-01

Lag (2004:1181) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas första gången på beskattningsåret som börjar efter den 31 december 2004.
  2. Vid tillämpningen av 17 kap. 20 § får försäkringsföretag använda nettoförsäljningsvärdet i stället för det verkliga värdet till och med det beskattningsår som avslutas senast den 31 december 2005.
Förarbeten
Rskr. 2004/05:89, Prop. 2004/05:24, Bet. 2004/05:LU3
Omfattning
ändr. 17 kap 20 §, 39 kap 7 §
Ikraftträder
2005-01-01

Lag (2004:1323) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas på beskattningsår som påbörjas efter utgången av år 2004.
Förarbeten
Rskr. 2004/05:131
Omfattning
ny 30 kap 6 a §, rubr. närmast före 30 kap 6 a §
Ikraftträder
2005-01-01

Lag (2004:1332) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. De nya bestämmelserna om elcertifikat tillämpas dock första gången på beskattningsår som påbörjas efter utgången av år 2004.
Förarbeten
Rskr. 2004/05:133, Prop. 2004/05:33, Bet. 2004/05:SkU16
Omfattning
ändr. 17 kap 1, 4, 19, 22 a §§, 29 kap 2 §, rubr. närmast före 17 kap 22 a §; nya 17 kap 22 b, 22 c, 22 d §§
Ikraftträder
2005-01-01

Lag (2004:1346) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Äldre bestämmelser i 8 kap. 7 § om ränta enligt 58 b § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt skall fortfarande tillämpas.
Bilaga 6 a.1
Associationsformer som avses i 6 a kap.3 och 4 §§:
  • bolag som enligt belgisk rättsordning kallas "naamloze vennootschap"/"société anonyme", "commanditaire vennootschap op aandelen"/"société en commandite par actions" eller "besloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid"/"société privée à responsabilité limitée" och sådana offentligrättsliga organ som fungerar enligt civilrättsliga regler,
  • bolag som enligt dansk rättsordning kallas "aktieselskab" eller "anpartsselskab",
  • bolag som enligt tysk rättsordning kallas "Aktiengesellschaft", "Kommanditgesellschaft auf Aktien", "Gesellschaft mit beschränkter Haftung" eller "bergrechtliche Gewerkschaft",
  • bolag som enligt grekisk rättsordning kallas "???´?u?????????´?",
  • bolag som enligt spansk rättsordning kallas "sociedad anónima", "sociedad comanditaria por acciones" eller "sociedad de responsabilidad limitada" och de offentligrättsliga organ som fungerar enligt civilrättsliga regler,
  • bolag som enligt fransk rättsordning kallas "société anonyme", "société en commandite par actions" eller "société à responsabilité limitée" och industriella och affärsdrivande offentliga organ och företag,
  • bolag som enligt irländsk rättsordning kallas "public companies limited by shares or by guarantee" eller "private companies limited by shares or by guarantee" och organ registrerade enligt "Industrial and Provident Societies Acts" eller hypotekskassor registrerade enligt "Building Societies Acts",
  • bolag som enligt italiensk rättsordning kallas "società per azioni", "società in accomandita per azioni" eller "società a responsabilità limitata" och offentliga och privata organ som bedriver industriell verksamhet eller affärsverksamhet,
  • bolag som enligt luxemburgsk rättsordning kallas "société anonyme", "société en commandite par actions" eller "société à responsabilité limitée",
  • bolag som enligt nederländsk rättsordning kallas "naamloze vennootschap" eller "besloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid",
  • bolag som enligt österrikisk rättsordning kallas "Aktiengesellschaft" eller "Gesellschaft mit beschränkter Haftung",
  • handelsföretag eller de bolag som är bildade enligt civillagstiftning och som har handelsföretagsform, kooperativ och offentliga företag, vilka är bildade i enlighet med portugisisk rättsordning,
  • bolag som enligt finsk rättsordning kallas "osakeyhtiö/aktiebolag", "osuuskunta/andelslag", "säästöpankki/sparbank" eller "vakuutusyhtiö/försäkringsbolag",
  • bolag som enligt svensk rättsordning kallas "aktiebolag" eller "försäkringsaktiebolag",
  • bolag som är bildade enligt brittisk rättsordning,
  • bolag som enligt tjeckisk rättsordning kallas "akciová spolecnost", "spolecnost s ruceni´m omezeny´m", "ver?ejná obchodní spolecnost" "komanditni´ spolecnost" eller "druzstvo",
  • bolag som i estnisk rättsordning kallas "täisühing", "usaldusühing", "osaühing", "aktsiaselts" eller "tulundusühistu",
  • bolag som är bildade enligt cypriotisk rättsordning, dvs. bolag som är bildade enligt bolagslagen, offentliga företag samt andra organ som enligt inkomstskattelagen är att anse som bolag,
  • bolag som enligt lettisk rättsordning kallas "akciju sabiedri-ba" eller "sabiedri-ba ar ierobezotu atbildi-bu",
  • bolag som är bildade enligt litauisk rättsordning,
  • bolag som enligt ungersk rättsordning kallas "közkereseti társaság", "betéti társaság", "közös vállalat", "korlátolt felelŒsségi társaság", "részvénytársaság", "egyesülés", "közhasznú társaság" eller "szövetkezet",
  • bolag som enligt maltesisk rättsordning kallas "Kumpaniji ta' Responsabilita' Limitata" eller "Soc?jetajiet in akkomandita li l-kapital tagh-hom maqsum f'azzjonijiet",
  • bolag som enligt polsk rättsordning kallas "spó?ka akcyjna" eller "spó?ka z ograniczona? odpowiedzialnos´cia?",
  • bolag som enligt slovensk rättsordning kallas "delniska druzba", "komanditna delniska druzba", "komanditna druzba", "druzba z omejeno odgovornostjo" eller "druzba z neomejeno odgovornostjo", och
  • bolag som enligt slovakisk rättsordning kallas "akciová spolocnost'", "spolocnost' s rucením obmedzen?m", "komanditná spolocnost'", "verejná obchodná spolocnost'" eller "druzstvo". Lag (2004:614).
Bilaga 6 a.2
Skatter som avses i 6 a kap. 4 §:
  • impôt des sociétés/vennootschapsbelasting eller impôt des non-résidents/belasting der niet-verblijfhouders i Belgien,
  • selskabsskat i Danmark,
  • Körperschaftsteuer i Tyskland,
  • ??´??????????´????????????´ ???????´ ??? i Grekland,
  • impuesto sobre sociedades eller impuesto sobre la renta de no residentes i Spanien,
  • impôt sur les sociétés i Frankrike,
  • corporation tax i Irland,
  • imposta sul reddito delle persone giuridiche i Italien,
  • impôt sur le revenu des collectivités i Luxemburg,
  • vennootschapsbelasting i Nederländerna,
  • Körperschaftsteuer i Österrike,
  • imposto sobre o rendimento das pessoas colectivas i Portugal,
  • yhteisöjen tulovero/inkomstskatten för samfund i Finland,
  • statlig inkomstskatt i Sverige,
  • corporation tax i Förenade kungariket,
  • Dan? z pr?íjmu právnick?ch i Tjeckien,
  • Tulumaks i Estland,
  • ??´??????????´????? i Cypern,
  • Uz¿e$mumu ienÇkuma nodoklis i Lettland,
  • Pelno mokestis i Litauen,
  • Társasági adó i Ungern,
  • Taxxa fuq l-income i Malta,
  • Podatek dochodowy od osób prawnych i Polen,
  • Davek od dobicka pravnih oseb i Slovenien, och
  • Dan? z príjmov právnick?ch osôb i Slovakien. Lag (2004:614).
Bilaga 24.1 /Upphör att gälla U:2005-01-01/
Associationsformer som avses i 24 kap. 16 § andra stycket 1:
  • bolag som enligt belgisk rättsordning kallas "société anonyme"/"naamloze vennootschap", "société en commandite par actions"/"commanditaire vennootschap op aandelen" eller "société privée à responsabilité limitée"/"besloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid" och sådana offentligrättsliga organ som fungerar enligt civilrättsliga regler,
  • bolag som enligt dansk rättsordning kallas "aktieselskab" eller "anpartsselskab",
  • bolag som enligt tysk rättsordning kallas "Aktiengesellschaft", "Kommanditgesellschaft auf Aktien", "Gesellschaft mit beschränkter Haftung" eller "Bergrechtliche gewerkschaft",
  • bolag som enligt grekisk rättsordning kallas "amÒmtlg esaiq›aa,"
  • bolag som enligt spansk rättsordning kallas "sociedad anónima", "sociedad comanditaria por acciones" eller "sociedad de responsabilidad limitada" och de offentligrättsliga organ som fungerar enligt civilrättsliga regler,
  • bolag som enligt fransk rättsordning kallas "société anonyme", "société en commandite par actions" eller "société à responsabilité limitée" och industriella och affärsdrivande offentliga organ och företag,
  • bolag som enligt irländsk rättsordning kallas "public companies limited by shares or by guarantee", "private companies limited by shares or by guarantee", organ registrerade enligt "the Industrial and Provident Societies Acts" eller byggnadsföretag registrerade enligt "the Building Societies Acts",
  • bolag som enligt italiensk rättsordning kallas "società per azioni", "società in accomandita per azioni" eller "società a responsabilità limitata" och offentliga och privata organ som bedriver industriell och kommersiell verksamhet,
  • bolag som enligt luxemburgsk rättsordning kallas "société anonyme", "société en commandite par actions" eller "société à responsabilité limitée",
  • bolag som enligt nederländsk rättsordning kallas "naamloze vennootschap" eller "besloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid",
  • handelsföretag eller bolag som är bildade enligt civillagstiftning och som har handelsföretagsform, kooperativ och offentliga företag, bildade i enlighet med portugisisk rätt,
  • bolag som bildats enligt lagstiftningen i Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland,
  • bolag som enligt österrikisk rättsordning kallas "Aktiengesellschaft" eller "Gesellschaft mit beschränkter Haftung",
  • bolag som enligt finsk rättsordning kallas "osakeyhtiö/aktiebolag", "osuuskunta/andelslag", "säästöpankki/sparbank" eller "vakuutusyhtiö/försäkringsbolag",
  • bolag som i tjeckisk rättsordning kallas "akciová spolecnost" eller "spolecnost s rucením omezen?m",
  • bolag som i estnisk rättsordning kallas "täisühing", "usaldusühing", "osaühing", "aktsiaselts" eller "tulundusühistu",
  • i cypriotisk rättsordning "esaiqe›ey" enligt definitionen i inkomstskattelagstiftningen,
  • bolag som enligt lettisk rättsordning kallas "akciju sabiedri-ba" eller "sabiedri-ba ar ierobezotu atbildi-bu",
  • bolag som är bildade enligt litauisk rättsordning,
  • bolag som i ungersk rättsordning kallas "közkereseti társaság", "betéti társaság", "közös vállalat", "korlátolt felelŒsségi társaság", "részvénytársaság", "egyesülés" eller "szövetkezet",
  • bolag som enligt maltesisk rättsordning kallas "Kumpaniji ta' Responsabilita' Limitata" eller "Soc?jetajiet en commandite li l-kapital tagh-hom maqsum f'azzjonijiet",
  • bolag som enligt polsk rättsordning kallas "spó?ka akcyjna" eller "spó?ka z ograniczona? odpowiedzialnos´cia?",
  • bolag som enligt slovensk rättsordning kallas "delniska druzba", "komanditna druzba" eller "druzba z omejeno odgovornostjo", och
  • bolag som enligt slovakisk rättsordning kallas "akciová spolocnost'", "spolocnost' s rucením obmedzen?m" eller "komanditná spolocnost'". Lag (2004:614).
Bilaga 24.1 /Träder i kraft I:2005-01-01/
Associationsformer som avses i 24 kap. 16 § andra stycket 1:
  • bolag som enligt belgisk rättsordning kallas "société anonyme"/ "naamloze vennootschap", "société en commandite par actions"/ "commanditaire vennootschap op aandelen", "société privée à responsabilité limitée"/ "besloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid", "société coopérative à responsabilité limitée"/"coöperatieve vennootschap met beperkte aansprakelijkheid", "société coopérative à responsabilité illimitée"/ "coöperatieve vennootschap met onbeperkte aansprakelijkheid", "société en nom collectif"/ "vennootschap onder firma" eller "société en commandite simple"/ "gewone commanditaire vennootschap" samt offentliga företag som antagit någon av de ovannämnda associationsformerna och andra bolag som bildats i enlighet med belgisk lagstiftning och som omfattas av belgisk bolagsskatt,
  • bolag som enligt dansk rättsordning kallas "aktieselskab" eller "anpartsselskab" och andra enligt bolagsskattelagen skattepliktiga bolag, i den utsträckning deras beskattningsbara inkomst beräknas och beskattas enligt de allmänna skatterättsliga bestämmelserna för "aktieselskaber",
  • bolag som enligt tysk rättsordning kallas "Aktiengesellschaft", "Kommanditgesellschaft auf Aktien", "Gesellschaft mit beschränkter Haftung", "Versicherungsverein auf Gegenseitigkeit", "Erwerbs- und Wirtschaftsgenossenschaft" eller "Betrieb gewerblicher Art von juristischen Personen des öffentlichen Rechts" och andra bolag som bildats i enlighet med tysk lagstiftning och som omfattas av tysk bolagsskatt,
  • bolag som enligt grekisk rättsordning kallas "amx´mtlg esaiqei´a" eller "esaiqei´a peqixqirle´mgy etht´mgy (E.P.E.)" samt andra bolag som bildats i enlighet med grekisk lagstiftning och som omfattas av grekisk bolagsskatt,
  • bolag som enligt spansk rättsordning kallas "sociedad anónima", "sociedad comanditaria por acciones" eller "sociedad de responsabilidad limitada" samt de offentligrättsliga organ som fungerar enligt civilrättsliga regler och andra associationsformer som bildats i enlighet med spansk lagstiftning och som omfattas av spansk bolagsskatt (Impuesto sobre Sociedades),
  • bolag som enligt fransk rättsordning kallas "société anonyme", "société en commandite par actions", "société à responsabilité limitée", "société par actions simplifiée", "société d'assurance mutuelle", "caisse d'épargne et de prévoyance", "société civile" som automatiskt omfattas av bolagsskatt, "coopérative" eller "union de coopératives", samt industriella och affärsdrivande offentliga organ och företag och andra bolag som bildats i enlighet med fransk lagstiftning och som omfattas av fransk bolagsskatt,
  • bolag som bildats enligt irländsk rätt eller som i irländsk rätt betraktas som bolag och organ som registrerats enligt Industrial and Provident Societies Act, "building societies" som bildats enligt Building Societies Acts eller "trustee savings banks" i den mening som avses i Trustee Savings Banks Act från 1989,
  • bolag som enligt italiensk rättsordning kallas "società per azioni", "società in accomandita per azioni", "società a responsabilità limitata", "società cooperativa" eller "società di mutua assicurazione" och offentliga och privata organ vars verksamhet helt och hållet eller huvudsakligen är av kommersiell karaktär,
  • bolag som enligt luxemburgsk rättsordning kallas "société anonyme", "société en commandite par actions", "société à responsabilité limitée", "société coopérative", "société coopérative organisée comme une société anonyme", "association d'assurances mutuelles", "association d'épargne-pension" eller "entreprise de nature commerciale, industrielle ou minière de l'Etat, des communes, des syndicats de communes, des établissements publics et des autres personnes morales de droit public" samt andra bolag som bildats i enlighet med luxemburgsk lagstiftning och som omfattas av luxemburgsk bolagsskatt,
  • bolag som enligt nederländsk rättsordning kallas "naamloze vennootschap", "besloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid", "open commanditaire vennootschap", "coöperatie", "onderlinge waarborgmaatschappij", "fonds voor gemene rekening", "vereniging op coöperatieve grondslag" eller "vereniging welke op onderlinge grondslag als verzekeraar of kredietinstelling optreedt" samt andra bolag som bildats i enlighet med nederländsk lagstiftning och som omfattas av nederländsk bolagsskatt,
  • handelsföretag eller bolag som är bildade enligt civillagstiftning och som har handelsföretagsform, kooperativ och offentliga företag, bildade i enlighet med portugisisk rätt,
  • bolag som bildats enligt lagstiftningen i Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland,
  • bolag som enligt österrikisk rättsordning kallas "Aktiengesellschaft", "Gesellschaft mit beschränkter Haftung", "Versicherungsverein auf Gegenseitigkeit", "Erwerbs- und Wirtschaftsgenossenschaft", "Betrieb gewerblicher Art von Körperschaften des öffentlichen Rechts" eller "Sparkasse" samt andra bolag som bildats i enlighet med österrikisk lagstiftning och som omfattas av österrikisk bolagsskatt,
  • bolag som enligt finsk rättsordning kallas "osakeyhtiö/aktiebolag", "osuuskunta/andelslag", "säästöpankki/sparbank" eller "vakuutusyhtiö/försäkringsbolag",
  • bolag som i tjeckisk rättsordning kallas "akciová spolecnost" eller "spolecnost s rucením omezen?m",
  • bolag som i estnisk rättsordning kallas "täisühing", "usaldusühing", "osaühing", "aktsiaselts" eller "tulundusühistu",
  • i cypriotisk rättsordning "esaiqe›ey" enligt definitionen i inkomstskattelagstiftningen,
  • bolag som enligt lettisk rättsordning kallas "akciju sabiedri-ba" eller "sabiedri-ba ar ierobezotu atbildi-bu",
  • bolag som är bildade enligt litauisk rättsordning,
  • bolag som i ungersk rättsordning kallas "közkereseti társaság", "betéti társaság", "közös vállalat", "korlátolt felelŒsségi társaság", "részvénytársaság", "egyesülés" eller "szövetkezet",
  • bolag som enligt maltesisk rättsordning kallas "Kumpaniji ta' Responsabilita' Limitata" eller "Soc?jetajiet en commandite li l-kapital tagh-hom maqsum f'azzjonijiet",
  • bolag som enligt polsk rättsordning kallas "spó?ka akcyjna" eller "spó?ka z ograniczona? odpowiedzialnos´cia?",
  • bolag som enligt slovensk rättsordning kallas "delni‰ka druz?ba", "komanditna druz?ba" eller "druz?ba z omejeno odgovornostjo",
  • bolag som enligt slovakisk rättsordning kallas "akciová spoloc?nost'", "spoloc?nost' s ruc?ením obmedzeny´m" eller "komanditná spoloc?nost'", och
  • bolag som bildats enligt rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag och rådets direktiv 2001/86/EG av den 8 oktober 2001 om komplettering av stadgan för europabolag vad gäller arbetstagarinflytande samt kooperativa föreningar som bildats enligt rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) och rådets direktiv 2003/72/EG av den 22 juli 2003 om komplettering av stadgan för europeiska kooperativa föreningar med avseende på arbetstagarinflytande. Lag (2004:1147).
Bilaga 24.2
Skatter som avses i 24 kap. 16 § andra stycket 3:
  • impôt des sociétés/vennootschapsbelasting i Belgien,
  • selskabsskat i Danmark,
  • Körperschaftsteuer i Tyskland,
  • u?qo˜ ÂiÛod‹laso˜ ÓolijÒÓ pqoÛÒpxÓ jÂqdoÛjopijo‡ vaqajs‹qa i Grekland,
  • impuesto sobre sociedades i Spanien,
  • impôt sur les sociétés i Frankrike,
  • corporation tax i Irland,
  • imposta sul reddito delle persone giuridiche i Italien,
  • impôt sur le revenu des collectivités i Luxemburg,
  • vennootschapsbelasting i Nederländerna,
  • imposto sobre o rendimento das pessoas colectivas i Portugal,
  • corporation tax i Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland,
  • Körperschaftsteuer i Österrike,
  • yhteisöjen tulovero/inkomstskatten för samfund i Finland,
  • statlig inkomstskatt i Sverige,
  • Dan? z p?íjmu právnick?ch i Tjeckien,
  • Tulumaks i Estland,
  • ??´??????????´????? i Cypern,
  • uz¿e$mumu iena$kuma nodoklis i Lettland,
  • Pelno mokestis i Litauen,
  • Társasági adó, osztalékadó i Ungern,
  • Taxxa fuq l-income i Malta,
  • Podatek dochodowy od osób prawnych i Polen,
  • Davek od dobicka pravnih oseb i Slovenien, och
  • dan? z príjmov právnick?ch osôb i Slovakien. Lag (2004:614).
Bilaga 37.1
Associationsformer som avses i 37 kap. 9 § 3, 48 a kap. 6 § 3 och 49 kap. 7 § 3:
  • bolag som enligt belgisk rättsordning kallas "société anonyme"/"naamloze vennootschap", "société en commandite par actions"/"commanditaire vennootschap op aandelen" eller "société privée à responsabilité limitée"/"besloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid" och sådana offentligrättsliga organ som fungerar enligt civilrättsliga regler,
  • bolag som enligt dansk rättsordning kallas "aktieselskab" eller "anpartsselskab",
  • bolag som enligt tysk rättsordning kallas "Aktiengesellschaft", "Kommanditgesellschaft auf Aktien", "Gesellschaft mit beschränkter Haftung" eller "Bergrechtliche gewerkschaft",
  • bolag som enligt grekisk rättsordning kallas "amÒmtlg esaiq›a",
  • bolag som enligt spansk rättsordning kallas "sociedad anónima", "sociedad comanditaria por acciones" eller "sociedad de responsabilidad limitada" och de offentligrättsliga organ som fungerar enligt civilrättsliga regler,
  • bolag som enligt fransk rättsordning kallas "société anonyme", "société en commandite par actions" eller "société à responsabilité limitée" och industriella och affärsdrivande offentliga organ och företag,
  • bolag som enligt irländsk rättsordning kallas "public companies limited by shares or by guarantee", "private companies limited by shares or by guarantee", organ registrerade enligt "the Industrial and Provident Societies Acts" eller byggnadsföretag registrerade enligt "the Building Societies Acts",
  • bolag som enligt italiensk rättsordning kallas "società per azioni", "società in accomandita per azioni" eller "società a responsabilità limitata" och offentliga och privata organ som bedriver industriell och kommersiell verksamhet,
  • bolag som enligt luxemburgsk rättsordning kallas "société anonyme", "société en commandite par actions" eller "société à responsabilité limitée",
  • bolag som enligt nederländsk rättsordning kallas "naamloze vennootschap" eller "besloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid",
  • handelsföretag eller bolag som är bildade enligt civillagstiftning och som har handelsföretagsform liksom också andra juridiska personer som bedriver handel eller industriell verksamhet, bildade i enlighet med portugisisk rätt,
  • bolag som bildats enligt lagstiftningen i Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland,
  • bolag som enligt österrikisk rättsordning kallas "Aktiengesellschaft" eller "Gesellschaft mit beschränkter Haftung",
  • bolag som enligt finsk rättsordning kallas "osakeyhtiö/aktiebolag", "osuuskunta/andelslag", "säästöpankki/sparbank" eller "vakuutusyhtiö/försäkringsbolag",
  • bolag som i tjeckisk rättsordning kallas "akciová spolecnost" eller "spolecnost s rucením omezen?m",
  • bolag som i estnisk rättsordning kallas "täisühing", "usaldusühing", "osaühing", "aktsiaselts" eller "tulundusühistu",
  • i cypriotisk rättsordning "esaiqe›ey" enligt definitionen i inkomstskattelagstiftningen,
  • bolag som enligt lettisk rättsordning kallas "akciju sabiedri-ba" eller "sabiedri-ba ar ierobezotu atbildi-bu",
  • bolag som är bildade enligt litauisk rättsordning,
  • bolag som i ungersk rättsordning kallas "közkereseti társaság", "betéti társaság", "közös vállalat", "korlátolt felelŒsségi társaság", "részvénytársaság", "egyesülés", "közhasznú társaság" eller "szövetkezet",
  • bolag som enligt maltesisk rättsordning kallas "Kumpaniji ta' Responsabilita' Limitata" eller "Soc?jetajiet en commandite li l-kapital tagh-hom maqsum f'azzjonijiet",
  • bolag som enligt polsk rättsordning kallas "spó?ka akcyjna" eller "spó?ka z ograniczona? odpowiedzialnos´cia?",
  • bolag som enligt slovensk rättsordning kallas "delniska druzba", "komanditna druzba" eller "druzba omejeno odgovornostjo", och
  • bolag som enligt slovakisk rättsordning kallas "akciová spolocnost'", "spolocnost' s rucením obmedzen?m", "verejná obchodná spolocnost'" eller "komanditná spolocnost'". Lag (2004:614).
Bilaga 37.2
Skatter som avses i 37 kap. 9 § 3, 48 a kap. 6 § 3 och 49 kap. 9 § 3:
  • impôt des sociétés/vennootschapsbelasting i Belgien,
  • selskabsskat i Danmark,
  • Körperschaftsteuer i Tyskland,
  • u?qo˜ ÂiÛod‹laso˜ ÓolijÒÓ pqoÛÒpxÓ jÂqdoÛjopijo‡ vaqajs‹qa i Grekland,
  • impuesto sobre sociedades i Spanien,
  • impôt sur les sociétés i Frankrike,
  • corporation tax i Irland,
  • imposta sul reddito delle persone giuridiche i Italien,
  • impôt sur le revenu des collectivités i Luxemburg,
  • vennootschapsbelasting i Nederländerna,
  • imposto sobre o rendimento das pessoas colectivas i Portugal,
  • corporation tax i Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland,
  • Körperschaftsteuer i Österrike,
  • yhteisöjen tulovero/inkomstskatten för samfund i Finland,
  • statlig inkomstskatt i Sverige,
  • Dan? z p?íjmu právnick?ch i Tjeckien,
  • Tulumaks i Estland,
  • ??´??????????´??????i Cypern,
  • uz¿e$mumu iena$kuma nodoklis i Lettland,
  • Pelno mokestis i Litauen,
  • Társasági adó i Ungern,
  • Taxxa fuq l-income i Malta,
  • Podatek dochodowy od osób prawnych i Polen,
  • Davek od dobicka pravnih oseb i Slovenien, och
  • dan? z príjmov právnick?ch osôb i Slovakien. Lag (2004:614).
Bilaga 39 a
Områden som avses i 39 a kap. 7 §:
  1. Afrika, med undantag av
    • Djibouti,
    • Liberia, och
    • Seychellerna,
  2. Amerika, men bara vad avser
    • Amerikas förenta stater,
    • Argentina,
    • Barbados,
    • Belize, med undantag av inkomst som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
    • Bolivia,
    • Brasilien,
    • Chile,
    • Colombia,
    • Costa Rica, med undantag av inkomst som inte beskattas där på grund av att inkomsten inte anses härröra därifrån,
    • Cuba,
    • Dominikanska Republiken,
    • El Salvador,
    • Ecuador,
    • Falklandsöarna,
    • Franska Guyana,
    • Guatemala,
    • Guyana,
    • Haiti,
    • Honduras,
    • Jamaica,
    • Kanada, med undantag av inkomst från bankverksamhet som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
    • Mexiko,
    • Nicaragua,
    • Panama, med undantag av inkomst som inte beskattas där på grund av att inkomsten inte anses härröra därifrån,
    • Paraguay,
    • Peru,
    • Saint Pierre och Miquelon,
    • Surinam,
    • Trinidad och Tobago,
    • Uruguay, och
    • Venezuela,
  3. Asien, med undantag av
    • Bahrain,
    • Brunei Darussalam, vad avser inkomst som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
    • Cypern, vad avser inkomst som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
    • Förenade arabemiraten,
    • Hong Kong SAR, vad avser inkomst som inte beskattas där på grund av att inkomsten inte anses härröra därifrån,
    • Libanon, vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet,
    • Macao SAR,
    • Maldiverna,
    • Singapore, vad avser inkomst från sådan bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
    • Thailand, vad avser inkomst från bankverksamhet som inte beskattas med den normala inkomstskatten där, och
    • Turkiet, vad avser inkomst från sådan bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
  4. Europa, med undantag av
    • Andorra,
    • Belgien, vad avser inkomst från centres de coordination/coördinatiecentra och finansiella inkomster från verksamhet för vilken förhandsbesked om s.k. informellt kapital har meddelats,
    • Brittiska kanalöarna,
    • Estland, vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet,
    • Gibraltar,
    • Irland, vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet,
    • Island, vad avser inkomst från sådan bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
    • Isle of Man,
    • Liechtenstein,
    • Luxemburg, vad avser inkomst från försäkringsverksamhet som anges i 39 a kap. 7 § andra stycket 2,
    • Monaco,
    • Nederländerna, vad avser inkomst från finansiell verksamhet som anges i 39 a kap. 7 § andra stycket 1 om avsättning kan göras till en särskild riskreserv,
    • San Marino, vad avser inkomst från sådan bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
    • Schweiz, vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet,
    • Statsunionen Serbien-Montenegro, vad avser inkomst från sådan bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet i Montenegro som inte beskattas med den normala inkomstskatten där, och
    • Turkiet, vad avser inkomst från sådan bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
  5. Oceanien, men bara vad avser
    • Australien, med undantag av inkomst från bankverksamhet som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
    • Hawaii, och
    • Nya Zeeland. Lag (2003:1086).
Förarbeten
Rskr. 2004/05:134, Prop. 2004/05:25, Bet. 2004/05:SkU18
Omfattning
ändr. 8 kap 7 §, 44 kap 36 §
Ikraftträder
2005-01-01

Lag (2005:121) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2004/05:160, Prop. 2003/04:150, Bet. 2004/05:LU4
Omfattning
ändr. 58 kap 18 §
Ikraftträder
2006-01-01

Lag (2005:269) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2004/05:223, Prop. 2004/05:91, Bet. 2004/05:SkU27
Omfattning
ändr. 23 kap 2 §
Ikraftträder
2005-06-01

Lag (2005:347) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2004/05:236, Prop. 2004/05:146, Bet. 2004/05:SkU31
Omfattning
ändr. 62 kap. 6 §, 64 kap 2, 3, 6 §§, 65 kap 11 §
Ikraftträder
2005-07-01

Lag (2005:798) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:11, Prop. 2004/05:139, Bet. 2005/06:SkU2
Omfattning
ändr. 7 kap 17 §
Ikraftträder
2005-12-01

Lag (2005:826) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:34, Prop. 2005/06:1, Bet. 2005/06:FiU1
Omfattning
ändr. 1 kap 5 §, 12 kap 5, 27 §§, 16 kap 27 §, 61 kap 19 a §, 63 kap 3 §, 65 kap 5, 10 §§, p 3 övergångsbest. till 2001:1175
Ikraftträder
2006-01-01

Lag (2005:898) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:77, Prop. 2005/06:21, Bet. 2005/06:SkU8
Omfattning
ändr. 3 kap 12 §
Ikraftträder
2006-01-01

Lag (2005:1136) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:116, Prop. 2005/06:39, Bet. 2005/06:SkU10
Omfattning
upph. 43, 57 kap; ändr. 1 kap 8 §, 2 kap 1 §, 23 kap 19 §, 42 kap 1, 3 §§, 48 kap 1, 20, 24 §§, 48 a kap 8 a, 10, 14 16 §§, 50 kap 7 §, 65 kap 13 §; nya 57 kap, 42 kap 15 a §, 48 kap 20 a §, rubr. närmast före 42 kap 15 a §
Ikraftträder
2006-01-01

Lag (2005:1142) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:115, Prop. 2005/06:22, Bet. 2005/06:SkU9
Omfattning
ändr. 3 kap 19 §, 10 kap 3 §, 11 kap 15, 45 §§, 13 kap 3 §, 15 kap 3 §, 24 kap 2 §, 25 a kap 4, 19 §§, 40 kap 5 §, 42 kap 15, 17, 20 §§, 43 kap 26 §, 44 kap 10, 19, 20 §§, 48 kap 2, 6 a, 13, 15 §§, 49 a kap 2 §, 49 kap 2 §, bil. 37.1, rubr. närmast före 42 kap 15, 17 §§, 48 kap 13 §; nya 48 kap 6 b, 28 §§
CELEX-nr
32005L0019
Ikraftträder
2006-01-01

Lag (2005:1146) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:98, Prop. 2005/06:3, Bet. 2005/06:KrU5
Omfattning
ändr. 16 kap 11 §
Ikraftträder
2006-01-01

Lag (2005:1166) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:107, Prop. 2005/06:41, Bet. 2005/06:MjU2
Omfattning
ändr. 21 kap 40 §
Ikraftträder
2006-01-01

Lag (2005:1170) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:114, Prop. 2005/06:22, Bet. 2005/06:SkU12
Omfattning
ändr. 6 kap 8 §, 10 kap 5 §, 16 kap 17 §, 28 kap 2, 3 §§, 39 kap 1 §, 58 kap 1, 19 §§, rubr. till 58 kap, rubr. närmast före 58 kap 19 §; nya 28 kap 12 a, 12 b §§, 39 kap 13 a, 13 b, 13 c, 13 d, 13 e, 13 f §§, 58 kap 1 a, 1 b, 19 a §§, rubr. närmast före 39 kap 13 a §, 58 kap 1 a §
Ikraftträder
2006-01-01

Lag (2005:1171) om ändring i lagen (2005:121) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:114
Omfattning
ändr. 58 kap 18 § i 2005:121

Lag (2006:5) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:113, Prop. 2005/06:19, Bet. 2005/06:SkU6
Omfattning
upph. 11 kap 21 a §; ändr. 11 kap 21, 27 §§, 12 kap 3 §
Ikraftträder
2007-01-01

Lag (2006:52) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:148, Prop. 2005/06:43, Bet. 2005/06:SoU10
Omfattning
ändr. 11 kap 34 §
Ikraftträder
2006-04-01

Lag (2006:238) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:167, Prop. 2005/06:65, Bet. 2005/06:SkU15
Omfattning
ändr. 9 kap 8 §
Ikraftträder
2006-05-01

Lag (2006:424) ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:289, Prop. 2005/06:163, Bet. 2005/06:SkU23
Omfattning
ny 63 kap 4 a §
CELEX-nr
32004R1860
Ikraftträder
2006-07-01

Lag (2006:554) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:286, Prop. 2005/06:124, Bet. 2005/06:LU35
Ikraftträder
2007-01-01

Lag (2006:582) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:349, Prop. 2005/06:169, Bet. 2005/06:SkU29
Omfattning
upph. 43 kap 26 §
Ikraftträder
2006-07-01

Lag (2006:614) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:352, Prop. 2005/06:125, Bet. 2005/06:SkU33
Omfattning
ändr. 48 kap 20, 20 a §§
Ikraftträder
2006-07-01

Lag (2006:619) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:291, Prop. 2005/06:36, Bet. 2005/06:SkU28
Omfattning
ändr. 2 kap 1 §, 3 kap 19 §, 7 kap 19 §, 24 kap 2 §, 37 kap 23, 26 §§, 39 kap 2, 23, 24 a §§, 42 kap 15 a, 21, 21 a §§, bil. 24.1, 37.1; ny 2 kap 4 b §, rubr. närmast före 2 kap 4 b §
CELEX-nr
32005L0019
Ikraftträder
2006-08-18

Lag (2006:620) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:348, Prop. 2005/06:153, Bet. 2005/06:SkU26
Omfattning
nuvarande 17 kap 22 b, 22 c, 22 d §§ betecknas 17 kap 22 c, 22 d, 22 f §§, ändr. 17 kap 1, 4, 19, 22 a §§, 29 kap 2 §, de nya 17 kap 22 c, 22 d, 22 f §§, rubr. närmast före 17 kap 22 a §; nya 17 kap 22 b, 22 e §§
Ikraftträder
2006-07-01

Lag (2006:650) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:287, Prop. 2005/06:183, Bet. 2005/06:MJU24
Omfattning
ändr. 16 kap 6 §
Ikraftträder
2008-01-01

Lag (2006:660) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:305, Prop. 2005/06:134, Bet. 2005/06:UbU21
Omfattning
ändr. 11 kap 34 §
Ikraftträder
2006-07-01

Lag (2006:908) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:350, Prop. 2005/06:174, Bet. 2005/06:SkU31
Omfattning
ändr. 14 kap 2 §, 17 kap 2, 3, 24 §§, 18 kap 7, 13 §§; ny 17 kap 4 a §
Ikraftträder
2007-01-01

Lag (2006:982) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:381
Omfattning
ändr. 12 kap 18 §; ny 11 kap 10 a §, rubr. närmast före 11 kap 10 a §
Ikraftträder
2006-08-01

Lag (2006:983) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:360, Prop. 2005/06:154, Bet. 2005/06:NU17
Omfattning
ändr. 17 kap 22 a §
Ikraftträder
2007-01-01

Lag (2006:992) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:380, Bet. 2005/06:KU33
Omfattning
ändr. 12 kap 8, 17 §§; ny 12 kap 6 a §
Ikraftträder
2006-10-02

Lag (2006:1344) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:9, Prop. 2006/07:1, Bet. 2006/07:FiU1
Omfattning
upph. 11 kap 7 §, 63 kap 4 a §, 65 kap 11 a, 11 b, 11 c §§, rubr. närmast före 11 kap 7 §; ändr. 1 kap 11 §, 12 kap 2 §, 39 kap 25, 26 §§, 57 kap 11, 16, 17 §§, 61 kap 1 §, 65 kap 12 §; nya 11 kap 48 §, 61 kap 17 a §, 65 kap 9 a, 9 b, 9 c, 9 d §§, rubr. närmast före 11 kap 48 §, 61 kap 17 a §
Ikraftträder
2007-01-01

Lag (2006:1351) om ändring i lagen (2006:5) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:9, Prop. 2006/07:1, Bet. 2006/07:FiU1
Omfattning
ändr. 12 kap 3 § i 2006:5

Lag (2006:1354) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:9
Omfattning
ändr. 8 kap 28 §
Ikraftträder
2007-01-01

Lag (2006:1422) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:41, Prop. 2006/07:2, Bet. 2006/07:SkU2
Omfattning
upph. 48 kap 10 §, 48 a kap 14 §, rubr. närmast före 48 kap 10 §, 48 a kap, 14 §; ändr. 2 kap 1 §, 17 kap 33 §, 18 kap 12 §, 19 kap 15 §, 20 kap 13 §, 21 kap 20 §, 23 kap § 19 §, 24 kap 1 §, 25 kap 2 §, 26 kap 15 §, 30 kap 14 §, 31 kap 23 §, 37 kap 1, 2, 9, 16, 30 §§, 38 kap 1, 3, 8, 16, 17, 19 §§, 40 kap 2, 4, 24 §§, 42 kap 2, 16, 21 §§, 44 kap 8 §, 48 kap 7 §, 48 a kap 1, 6, 7, 8 a, 16 §§, 49 kap 1, 2, 8, 9, 11, 19 a, 26 §§, 56 kap 8 §, 57 kap 1, 7, 13, 15, 24 §§, bil. 37.1, 37.2, rubr. närmast före 57 kap 24 §, p. 7 övergångsbest. till 2005:1136; nytt 38 a kap, nya 17 kap 17 a §, 23 kap 23 a §, 24 kap 3 a §, 37 kap 30 a §, 38 kap 17 a, 17 b, 20 §§, 39 kap 23 a §, 42 kap 16 b §, 48 kap 18 a, 18 b, 18 c, 18 d, 18 e §§, 48 a kap 8 b, 8 c, 17 §§, 49 kap 3 a, 32 §§, 57 kap 7 a, 7 b, 7 c, 10 a, 11 a, 12 a, 20 a, 20 b, 20 c, 23 a, 24 a §§, rubr. närmast före 17 kap 7 a §, 24 kap 3 a §, 37 kap 30 a §§, 38 kap 20 §, 42 kap 16 b §, 48 kap 18 a, 18 b, 18 c, 18 d §§, 48 a kap 17 §, 49 kap 32 §, 57 kap 20 a §, rubr. närmast före 37 kap 30 §, 38 kap 19 §
CELEX-nr
32005L0019
Ikraftträder
2007-01-01

Lag (2006:1471) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:53, Prop. 2006/07:17, Bet. 2006/07:UbU2
Omfattning
ändr. 11 kap 34 §
Ikraftträder
2007-01-01

Lag (2006:1497) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:42, Prop. 2006/07:7, Bet. 2006/07:SkU3
Omfattning
upph. 61 kap 19 a §; ändr. 61 kap 9 §, p 3 övergångsbest. till 2001:1175; ny 61 kap 8 a §
Ikraftträder
2007-01-01

Lag (2006:1518) om ändring i lagen (2006:1344) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Omfattning
ny p 5 ikrafttr.- och övergångsbest. till 2006:1344

Lag (2006:1520) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:71, Prop. 2006/07:19, Bet. 2006/07:SkU7
Omfattning
upph. 45 kap 27 §, 46 kap 13 §, rubr. närmast före 45 kap 27 §, 46 kap. 13 §, 47 kap 11 §; ändr. 2 kap 9, 17 §§, 3 kap 18 §, 26 kap 5 §, 41 kap 3 §, 44 kap 2, 27 §§, 45 kap 33 §, 46 kap 18 §, 47 kap 1, 2, 3, 4, 5, 5 b, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 15 §§, 48 kap 1 §, rubr. till 47 kap, rubr. närmast efter 47 kap 1 §, rubr. närmast före 47 kap 7, 9 §§; nya 47 kap 9 a, 11 a §§
Ikraftträder
2007-02-01

Lag (2007:350) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:181, Prop. 2006/07:94, Bet. 2006/07:SkU15
Omfattning
ändr. 47 kap 4 §, bil. 6 a.1, 6 a.2, 24.1, 24.2, 37.1, 37.2
CELEX-nr
32006L0363
Ikraftträder
2007-07-01

Lag (2007:394) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:179, Prop. 2006/07:89, Bet. 2006/07:AU13
Omfattning
ändr. 11 kap 35 §
Ikraftträder
2007-07-02

Lag (2007:471) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:198, Prop. 2006/07:96, Bet. 2006/07:SkU22
Omfattning
ändr. 61 kap 5 §
Ikraftträder
2007-07-01

Lag (2007:552) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:211, Prop. 2006/07:115, Bet. 2006/07:FiU25
Omfattning
ändr. 17 kap 19 §, 24 kap 8 §, 25 a kap 15 §, 48 kap 5 §, 49 a kap 7 §, 55 kap 5 §, 56 kap 3 §
Ikraftträder
2007-11-01

Lag (2007:618) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:212, Prop. 2006/07:109, Bet. 2006/07:SkU19
Omfattning
ändr. 9 kap 4 §, 12 kap 27 §, 16 kap 17 §, rubr. närmast före 9 kap 4 §
Ikraftträder
2007-08-01

Lag (2007:764) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:3, Bet. 2007/08:SkU4
Omfattning
ändr. 64 kap 1, 3, 5 §§, rubr. närmast före 64 kap 5 §
Ikraftträder
2007-12-15

Lag (2007:1122) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:42, Prop. 2007/08:12, Bet. 2007/08:SkU6
Omfattning
ändr. 3 kap 19 §, 8 kap 14 §, 24 kap 14 §, 42 kap 15 a §, 48 kap 15, 18 §§, 53 kap 2, 6 §§, rubr. närmast före 53 kap 2 §; ny 44 kap 40 §, rubr. närmast före 44 kap 40 §
CELEX-nr
32005L0001
Ikraftträder
2008-01-01

Lag (2007:1248) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:61, Prop. 2007/08:22, Bet. 2007/08:SkU11
Omfattning
ändr. 65 kap 9 a, 9 b, 9 c §§
Ikraftträder
2008-01-01

Lag (2007:1249) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:62, Prop. 2007/08:24, Bet. 2007/08:SkU12
Omfattning
upph. 61 kap 17 a §; ändr. 3 kap 9 §, 12 kap 19, 20, 21 §§, 42 kap 1 §, 61 kap 1 §
Ikraftträder
2008-01-01

Lag (2007:1251) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:60, Prop. 2007/08:19, Bet. 2007/08:SkU9
Omfattning
ändr. 50 kap 7 §, 57 kap 21 §
Ikraftträder
2008-01-01

Lag (2007:1254) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:63, Prop. 2007/08:16, Bet. 2007/08:SkU13
Omfattning
ändr. bil. 39 a, rubr. närmast före 39 a kap 7 §; ny 39 a kap 7 a §
Ikraftträder
2008-01-01

Lag (2007:1342) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:71, Prop. 2007/08:1, Bet. 2007/08:UbU2
Omfattning
ändr. 11 kap 34 §
Ikraftträder
2008-01-01

Lag (2007:1388) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:89, Prop. 2007/08:11, Bet. 2007/08:SkU17
Omfattning
ändr. 12 kap 5, 27, 29 §§, 16 kap 27 §
Ikraftträder
2008-01-01

Lag (2007:1406) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:92, Prop. 2007/08:26, Bet. 2007/08:SkU15
Omfattning
ändr. 7 kap 11 §, 9 kap 4 §, 33 kap 10 §, 59 kap 5, 9, 14 §§, 65 kap 13 §, 66 kap 2 §
Ikraftträder
2008-01-01

Lag (2007:1419) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:90, Prop. 2007/08:27, Bet. 2007/08:SkU10
Omfattning
ändr. 1 kap 3, 4, 5, 6, 7, 10, 11, 12, 13, 14 §§, 2 kap 2 a, 3, 10, 11, 12, 20, 26, 31, 32, 33 §§, 3 kap 5, 6, 7, 13, 20 §§, 5 kap 1, 3 §§, 6 kap 8, 9, 11 §§, 6a kap 3, 4, 6 §§, 7 kap 4, 5, 6, 8, 9, 10, 18, 21 §§, 8 kap 5, 21 §§, 9 kap 5 §, 10 kap 1, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 13, 14, 15, 16 §§, 11 kap 1, 2, 3, 4, 5, 6, 8, 9, 10, 10 a, 11, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 24, 25, 26, 26 a, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 33, 35, 36, 37, 38, 39, 40, 42, 43, 45, 46, 47, 48 §§, 12 kap 1, 2, 3, 6, 6 a, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 22, 24, 25, 26, 31, 32, 33, 34, 36, 37 §§, 13 kap 1 a, 6, 7, 8, 9 §§, 14 kap 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10, 11, 13, 13 a, 14, 15, 16, 17, 19, 21, 22 §§, 15 kap 1, 2, 3, 4, 5, 6, 8, 9, 10 §§, 16 kap 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 16, 18, 19, 20 a, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 28, 28 a, 28 b, 29, 30, 31, 32, 34, 35, 36 §§, 17 kap 3, 5, 6, 7, 7 a, 10, 15, 17, 19 a, 20, 20 a, 20 b, 21, 22 c, 22 d, 22 e, 22 f, 23, 24, 26, 28, 29, 30, 31, 32 §§, 18 kap 3, 5, 10, 11, 13, 17 a, 17 b, 17 c, 18, 19, 20, 21, 22 §§, 19 kap 3, 4, 5, 7, 10, 11, 12, 13, 14, 14 a, 17, 20, 24, 25, 26, 27, 28, 29 §§, 20 kap 2, 4, 5, 6, 7, 10, 11, 16, 18, 22, 23, 24, 25, 26, 27 §§, 20 a kap 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 §§, 21 kap 2, 3, 5, 8, 13, 15, 17, 24, 29, 31, 33, 34, 36, 37, 38, 39, 40 §§, 22 kap 1, 5, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13 §§, 23 kap 2, 8, 9, 10, 11, 12, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 23 a, 29 §§, 24 kap 3, 3 a, 6, 7, 8, 11, 12, 16, 17, 17 a, 18, 19, 20, 21, 22 §§, 25 kap 7, 8, 11 §§, 25 a kap 5, 6, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 16, 18, 19, 21, 22, 23, 24, 25 §§, 26 kap 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 9, 10, 12, 15 §§, 27 kap 7, 8, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17 §§, 28 kap 5, 7, 8, 9, 11, 12, 12 a, 12 b, 13, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26 §§, 29 kap 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15 §§, 30 kap 2, 3, 4, 6 a, 7, 8, 9, 10, 10 a, 11, 12, 12 a §§, 31 kap 2, 7, 8, 14, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 25 a §§, 32 kap 4, 6, 8, 9, 10, 11 §§, 33 kap 2, 3, 4, 5, 7, 11, 12, 13, 14, 16, 20 §§, 34 kap 2, 3, 4, 7, 8, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 22 §§, 35 kap 1, 2 a, 3, 4, 5, 6 §§, 36 kap 1, 2 a, 3, 4 §§, 37 kap 3, 5, 8, 10, 11, 12, 15, 16, 17, 18, 20, 24, 25, 28, 29, 30 a §§, 38 kap 2, 4, 5, 6, 7, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17 a, 18, 20 §§, 38 a kap 2, 5, 6, 7, 8, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 18, 20, 22 §§, 39 kap 3, 6, 9, 11, 12, 13 b, 13 c, 13 f, 14, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 24 a, 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31 §§, 39 a kap 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13 §§, 40 kap 2, 12, 15, 16, 18, 19, 20, 21 §§, 41 kap 3, 6, 7, 8, 9, 11, 12 §§, 42 kap 4, 5, 7, 9, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 16 a, 16 b, 17, 20, 20 a, 20 b, 21, 21 a, 22, 23, 24, 25, 26, 28, 29, 30, 31, 32, 34 §§, 44 kap 4, 8, 13, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 34, 35, 36, 37 §§, 45 kap 1, 3, 4, 5, 8, 9, 10, 13, 15, 15 a, 16, 17, 18, 19, 20, 23, 25, 26, 28, 29, 30, 31, 32, 33 §§, 46 kap 3, 4, 5, 6, 7, 11, 12, 14, 15, 16, 17, 18 §§, 47 kap 3, 5 a, 5 b, 7, 8, 9, 9 a, 10, 11, 11 a, 12, 13, 13 a, 15 §§, 48 kap 1, 2, 3, 4, 6, 6 a, 6 b, 7, 8, 9, 12, 14, 17, 17 a, 18 a, 18 b, 18 c, 18 d, 18 e, 19, 20, 20 a, 21, 23, 24, 25, 26, 27, §§, 48 a kap 2, 4, 4 a, 5, 6, 6 a, 7, 8, 8 a, 8 c, 9, 10, 11, 12, 13, 15, 16, 17 §§, 49 kap 2, 4, 5, 6, 8, 9, 11, 12, 13, 14, 15, 17, 18, 19, 19 a, 19 b, 20, 21, 23, 24, 26, 28, 29, 30, 31, 32 §§, 49 a kap 3, 8, 10, 11, 12, 13 §§, 50 kap 3, 5, 6, 8, 9, 10, 11 §§, 51 kap 2, 3, 5, 6 §§, 52 kap 2, 3, 4, 5, 6, 7 §§, 53 kap 3, 4, 5, 7, 8, 10, 11 §§, 54 kap 3, 4, 5, 6 §§, 55 kap 3, 4, 6, 7, 8, 9, 10, 11 §§, 56 kap 5 §, 57 kap 2, 3, 4, 5, 6, 7, 7 a, 7 b, 7 c, 10, 11, 11 a, 13, 15, 17, 18, 19, 20, 20 a, 20 b, 20 c, 22, 23, 23 a, 24, 24 a, 25, 28, 29, 30, 32, 33, 34, 36 §§, 58 kap 1 b, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 18, 22, 23, 25, 27, 28, 29, 30, 33 §§, 59 kap 3, 4, 7, 10, 12, 13, 15, 16, 17 §§, 60 kap 2, 3,
Ikraftträder
2008-01-01

Lag (2007:1449) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:112, Prop. 2007/08:1, Bet. 2007/08:FiU2
Omfattning
ändr. 55 kap 2, 5 §§
Ikraftträder
2008-01-01

Lag (2008:134) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:155, Prop. 2007/08:55, Bet. 2007/08:SkU24
Omfattning
ändr. 6 kap 8 §, 7 kap 11 §, 10 kap 3 §, 12 kap 34 §, 16 kap 17 §, 28 kap 3 §, 39 kap 2, 13 a §§, 58 kap 1, 1 a, 2, 4, 5, 16, 19, 19 a, 29 §§, 59 kap 14 §, 64 kap 3 §, 66 kap 2 §; nya 58 kap 16 a, 16 b, 18 a, 19 b, 19 c §§, rubr. närmast före 58 kap 18 a §
CELEX-nr
32003L0041
Ikraftträder
2008-05-01

Lag (2008:227) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:161, Prop. 2007/08:50, Bet. 2007/08:UbU13
Omfattning
ändr. 11 kap 34 §
Ikraftträder
2008-07-01

Lag (2008:311) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:200, Prop. 2007/08:91, Bet. 2007/08:SfU9
Omfattning
ändr. 11 kap 32 §
Ikraftträder
2008-07-01

Lag (2008:335) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:187
Omfattning
ändr. 16 kap 6 §, 19 kap 11 §, rubr. närmast före 49 kap 19 b §
Ikraftträder
2008-06-15

Inkomstskattelag (1999:1229) (2008:803)

Omfattning
omtryck

Lag (2008:813) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:16, Prop. 2008/09:49, Bet. 2008/09:FiU14
Omfattning
ändr. 8 kap 22 §, 55 kap 2 §
Ikraftträder
2008-10-30

Lag (2008:816) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:17, Prop. 2008/09:61, Bet. 2008/09:FiU16
Omfattning
ändr. 29 kap 2, 4 §§
Ikraftträder
2008-10-30

Lag (2008:822) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:4, Prop. 2007/08:152, Bet. 2008/09:SkU2
Omfattning
upph. 11 kap 16 §, rubr. närmast före 11 kap 16 §; ändr. 10 kap. 11 §
Ikraftträder
2009-01-01

Lag (2008:829) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:5, Prop. 2007/08:156, Bet. 2008/09:SkU3
Omfattning
ändr. p 2 ikrafttr.- och övergångsbest. till 2005:1136
Ikraftträder
2009-01-01

Lag (2008:865) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:23, Prop. 2007/08:124, Bet. 2008/09:SfU4
Omfattning
ändr. 11 kap 30 §
Ikraftträder
2009-01-01

Lag (2008:1063) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:65, Prop. 2008/09:37, Bet. 2008/09:SkU4
Omfattning
upph. 23 kap 5, 15, 20, 21, 25, 26 §§; ändr. 16 kap 1 §, 17 kap 33 §, 23 kap 2, 11, 14, 16, 17, 19, 23, 23 a §§, 56 kap 8 §; ny 27 kap 6 a §
Ikraftträder
2009-01-01

Lag (2008:1064) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:70, Prop. 2008/09:40, Bet. 2008/09:SkU9
Omfattning
upph. 49 a kap 14 §, 57 kap 11 a §; ändr. 25 a kap 11 §, 30 kap 7 §, 35 kap 3, 5 §§, 36 kap 3 §, 38 a kap 23 §, 49 a kap 13 §, 57 kap 12, 13, 21 §§, p 5 övergångsbest. till 2005:1136
Ikraftträder
2009-01-01

Lag (2008:1066) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:69, Prop. 2008/09:41, Bet. 2008/09:SkU8
Omfattning
upph. rubr närmast före 21 kap 40 §; ändr. 3 kap 18 §, 21 kap 22, 36, 38, 39, 40 §§, rubr. närmast före 21 kap 39 §; ny 21 kap 41 §
Ikraftträder
2009-01-01

Lag (2008:1306) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:109, Prop. 2008/09:38, Bet. 2008/09:SkU13
Omfattning
ändr. 63 kap 2, 4 §§; ny 63 kap 3 a §
Ikraftträder
2009-01-01

Lag (2008:1316) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:113, Prop. 2008/09:62, Bet. 2008/09:SkU18
Omfattning
ändr. 13 kap 1 §, 27 kap 4 §
Ikraftträder
2009-01-01

Lag (2008:1322) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:107, Prop. 2008/09:47, Bet. 2008/09:SkU11
Omfattning
ändr. 8 kap. 3 §, 12 kap 2 §, 42 kap 25, 30 §§
Ikraftträder
2009-01-01

Lag (2008:1327) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:108, Prop. 2008/09:39, Bet. 2008/09:SkU12
Omfattning
ändr. 65 kap 5, 9 b, 9 c §§
Ikraftträder
2009-01-01

Lag (2008:1343) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:114, Prop. 2008/09:65, Prop. 2008/09:40, Bet. 2008/09:SkU19
Omfattning
upph. 48 a kap 6 a, 12 §§, rubr. närmast före 48 a kap 6 a §; ändr. 24 kap 1 §, 33 kap 8, 16 §§, 34 kap 6, 8, 10, 18, 20 §§, 48 a kap 13 §, 50 kap 5 §, 57 kap 11, 19 §§, 65 kap 8, 14 §§; nya 24 kap 10 a, 10 b, 10 c, 10 d, 10 e §§, rubr. närmast före 24 kap 10 a, 10 b, 10 d §§
Ikraftträder
2009-01-01

Lag (2008:1351) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:112, Prop. 2008/09:63, Bet. 2008/09:SkU17
Omfattning
ändr. 16 kap 18, 19 §§
Ikraftträder
2009-01-01

Lag (2009:107) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:171, Prop. 2008/09:83, Bet. 2008/09:SkU21
Omfattning
ändr. 2 kap. 1, 8, 13, 15 §§, 47 kap. 5 §, rubr. närmast före 2 kap. 15 §
Ikraftträder
2009-05-01

Lag (2009:197) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:184, Prop. 2008/09:77, Bet. 2008/09:SkU20
Omfattning
upph. 65 kap. 9, 9 a, 9 b, 9 c, 9 d, 10, 11, 12 §§, rubr. närmast före 65 kap. 9 §; nuvarande 65 kap. 13, 14, 15, 16 §§ betecknas 65 kap. 9, 10, 11, 12 §§; ändr. 1 kap. 11, 16 §§, 41 kap. 12 §, övergångsbest. till 2004:66, 2007:1406, rubr. närmast före 1 kap. 11 §, rubr. närmast före 65 kap. 13, 14, 15 §§ sätts närmast före nya 65 kap. 9, 10, 11 §§; nytt 67 kap.
Ikraftträder
2009-07-01

Lag (2009:357) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:225, Prop. 2008/09:155, Bet. 2008/09:FiU32
Omfattning
ändr. 17 kap. 15 §, 39 kap. 20 §, 48 kap. 18 §, rubr. närmast före 17 kap. 15 §, 39 kap. 20 §, 48 kap. 18 §
CELEX-nr
32008L0018
Ikraftträder
2009-07-01

Lag (2009:536) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:246, Prop. 2008/09:178, Bet. 2008/09:SkU32
Omfattning
ändr. 44 kap. 14 §; nya 67 kap. 13 a, 13 b, 13 c §§
Ikraftträder
2009-07-01

Lag (2009:542) om ändring i lagen (2009:197) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:246, Prop. 2008/09:178, Bet. 2008/09:SkU32
Omfattning
ändr. 67 kap. 13 §, p 5 ikrafttr.- och övergångsbest. till 2009:197

Lag (2009:547) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:234, Prop. 2008/09:129, Bet. 2008/09:SKU34
Omfattning
ändr. 18 kap. 4 §
Ikraftträder
2009-07-01

Lag (2009:583) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Prop. 2008/09:136, Bet. 2008/09:SkU36
Omfattning
ändr. 3 kap. 9 §, 10 kap. 5 §, 11 kap. 28 §, 12 kap. 3 §, 58 kap. 18, 18 a §§, rubr. närmast före 11 kap. 28 §; ny 11 kap. 21 a §, rubr. närmast före 11 kap 21 a §
Ikraftträder
2009-07-01

Lag (2009:721) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:304, Prop. 2008/09:173, Bet. 2008/09:SkU30
Omfattning
ändr. 2 kap. 4 b §, 29 kap. 2 §
Ikraftträder
2009-08-01

Lag (2009:768) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:275, Prop. 2008/09:154, Bet. 2008/09:UbU14
Omfattning
ändr. 7 kap. 16 §
Ikraftträder
2010-07-01

Lag (2009:1060) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:23, Prop. 2008/09:182, Bet. 2009/10:SkU2
Omfattning
ändr. 2 kap. 1 §, 3 kap. 18 §, 30 kap. 1 §, 42 kap. 1 §, 59 kap. 16 §, 62 kap. 9 §, 63 kap. 2 §, 65 kap. 4 §, 67 kap. 5, 11 §§, ny 2 kap. 36 §, rubr. närmast före 2 kap. 36 §
Ikraftträder
2010-01-01

Lag (2009:1229) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:78, Prop. 2009/10:24, Bet. 2009/10:SkU16
Omfattning
ändr. 48 a kap. 5, 11 §§, 49 kap. 8, 26 §§; nya 3 kap. 19 a §, 48kap. 17 b §, rubr. närmast före 48 kap. 17 b §
Ikraftträder
2010-01-01

Lag (2009:1230) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:79, Prop. 2009/10:39, Bet. 2009/10:SkU17
Omfattning
ändr. 30 kap. 8, 9, 10 §§, 31 kap. 20 §, 34 kap. 16, 17 §§; ny 18 kap. 15 a §
Ikraftträder
2010-01-01

Lag (2009:1239) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:74, Prop. 2009/10:11, Bet. 2009/10:SkU9
Omfattning
ändr. 12 kap. 30 §
Ikraftträder
2010-01-01

Lag (2009:1409) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:108, Prop. 2008/09:182, Bet. 2009/10:SkU15
Omfattning
upph. 47 kap. 10 §; ändr. 6 kap. 11 §, 15 kap. 1 §, 41 kap. 3 §, 47 kap. 6, 7, 8, 11 b §§
Ikraftträder
2010-01-01

Lag (2009:1412) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:76, Prop. 2009/10:12, Bet. 2009/10:SkU11
Omfattning
ändr. 9 kap. 7 §, 10 kap. 3 §, 11 kap. 45 §, 13 kap. 3, 4 §§, 15 kap. 3 §, rubr. närmast före 11 kap. 45 §, 15 kap. 3 §
Ikraftträder
2010-01-01

Lag (2009:1413) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:109, Prop. 2009/10:36, Bet. 2009/10:SkU22
Omfattning
upph. 25 a kap. 20, 21, 22 §§, rubr. närmast före 25 a kap. 4 §; ändr. 23 kap. 2, 4 §§, 24 kap. 10 a §, 25 kap. 8 §, 25 a kap. 1, 9, 10, 11, 12, 13, 19, 20, 23, 25 §§, 27 kap. 6 a §, 48 kap. 27 §, 49 kap. 19 a, 19 b §§, 50 kap. 10 §, 52 kap. 6, 7 §§, rubr. närmast före 24 kap. 10 a §, 49 kap. 19 a §; nya 24 kap. 17 b §, 25 a kap. 3 a, 4 a, 9 a, 20, 23 a §§, 50 kap. 8 a §, rubr. närmast före 24 kap. 17 b §, 25 a kap. 3 a §, rubr. närmast efter 25 a kap. 8 §
Ikraftträder
2010-01-01

Lag (2009:1452) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:110, Prop. 2009/10:42, Bet. 2009/10:SkU23
Omfattning
ändr. 67 kap. 7 §
Ikraftträder
2010-01-01

Lag (2009:1453) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:123, Prop. 2009/10:47, Bet. 2009/10:SkU25
Omfattning
ändr. 40 kap. 16 §; ny 40 kap. 16 a §
Ikraftträder
2010-01-01

Lag (2009:1490) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:111, Prop. 2009/10:29, Bet. 2009/10:SkU24
Omfattning
ändr. 63 kap. 3 a §
Ikraftträder
2010-01-01

Lag (2010:202) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:208, Prop. 2009/10:60, Bet. 2009/10:AU7
Omfattning
ändr. 8 kap. 13 §, rubr. närmast före 8 kap. 13 §
Ikraftträder
2010-12-01

Lag (2010:353) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:257, Prop. 2009/10:194, Bet. 2009/10:SkU36
Omfattning
nytt 35 a kap.
Ikraftträder
2010-07-01

Lag (2010:461) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Prop. 2009/10:160, Bet. 2009/10:FöU8
Omfattning
ändr. 8 kap. 20 §, 11 kap. 25 §, 29 kap. 16 §, rubr. närmast före 29 kap. 16 §
Ikraftträder
2010-07-01

Lag (2010:462) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Prop. 2009/10:160, Bet. 2009/10:FöU8
Omfattning
ändr. 8 kap. 20 §
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2010:539) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:277, Prop. 2009/10:188, Bet. 2009/10:AU12
Omfattning
ändr. 11 kap. 34 §, rubr. närmast före 11 kap. 34 §
Ikraftträder
2010-09-01

Lag (2010:874) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:370, Prop. 2009/10:165, Bet. 2009/10:UbU21
Omfattning
ändr. 11 kap. 21, 34 §§
Ikraftträder
2011-07-01

Lag (2010:1277) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:7, Prop. 2009/10:222, Bet. 2010/11:SfU4
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2010:1378) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:6, Prop. 2009/10:223, Bet. 2010/11:SfU3
Omfattning
ändr. 62 kap. 6 §
CELEX-nr
32004R0883
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2010:1528) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:39, Prop. 2009/10:235, Bet. 2010/11:CU3
Omfattning
ändr. 14 kap. 2 §, 17 kap. 2, 4 a, 24 §§, 18 kap. 7, 13 §§
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2010:1531) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:18, Prop. 2010/11:21, Bet. 2010/11:SkU15
Omfattning
ändr. 21 kap. 4, 6, 12, 13, 15, 16, 17, 18, 41 §§
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2010:1826) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:64, Prop. 2010/11:1, Bet. 2010/11:FiU1
Omfattning
ändr. 42 kap. 30 §, 63 kap. 3 a §
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2011:68) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:112, Prop. 2010/11:18, Bet. 2010/11:SkU14
Omfattning
upph. 7 kap. 19 §; ändr. 2 kap. 4 och 4 b §§, 16 kap. 8 §, 24 kap. 5 §, 28 kap. 10 §, 33 kap. 10 §, 39 kap. 2, 4, 9, 13 d §§, 40 kap. 5 §, 48 kap. 6 a, 6 b, 28 §§, 58 kap. 15 §, 67 kap. 13 c §
Ikraftträder
2011-04-01

Lag (2011:293 ) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:184, Prop. 2010/11:52, Bet. 2010/11:SkU27
Omfattning
ändr. 3 kap. 6 §, 11 kap. 46 §, 24 kap. 16 §, 28 kap. 26 §, 29 kap. 2, 3 §§
Ikraftträder
2011-04-15

Lag (2011:477) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:209, Prop. 2010/11:58, Bet. 2010/11:SkU29
Omfattning
ändr. 61 kap. 8 §
Ikraftträder
2011-07-01

Lag (2011:937) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:318, Prop. 2010/11:131
Omfattning
ändr. 17 kap. 15 §, 39 kap. 20 §, 48 kap. 18 §, rubr. närmast före 17 kap. 15 §, 39 kap. 20 §, 48 kap. 18 §
CELEX-nr
32009L0065
Ikraftträder
2011-08-01

Lag (2011:1084) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2011/12:15, Prop. 2010/11:146, Bet. 2011/12:SfU4
Omfattning
ändr. 11 kap. 32 §
Ikraftträder
2012-01-01

Lag (2011:1204) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2011/12:46, Prop. 2010/11:155, Bet. 2011/12:NU6
Omfattning
ändr. 17 kap. 22 a §
Ikraftträder
2012-01-01

Lag (2011:1256) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Omfattning
upph. 1 kap. 12 §, rubr. närmast före 1 kap. 12 §; ändr. 1 kap. 5, 7, 13, 14, 15, 16 §§, 2 kap. 1, 27 §§, 7 kap. 11 §, 8 kap. 7, 8 §§, 9 kap. 8, 11 §§, 10 kap. 14 §, 15 kap. 6 §, 16 kap. 16 §, 19 kap. 3 §, 21 kap. 24, 33, 38 §§, 25 kap. 12 §, 25 a kap. 11 §, 30 kap. 3, 6 a, 7, 13, 15 §§, 31 kap. 19, 26 §§, 32 kap. 6, 10, 11 §§, 33 kap. 3, 10 §§, 35 kap. 3 §, 35 a kap. 5 §, 38 kap. 15 §, 38 a kap. 15 §, 39 kap. 22 §, 39 a kap. 11, 13 §§, 48 kap. 26 §, 49 a kap. 13 §, 51 kap. 6 §, 58 kap. 16 a, 18 a, 19 b §§, 61 kap. 5 §, 63 kap. 3, 3 a §§, 65 kap. 1, 3, 5 §§, 66 kap. 11, 12 och 14 §§, 67 kap. 11, 12, 16, 17, 18, 19 §§
Ikraftträder
2012-01-01

Lag (2011:1270) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2011/12:32, Prop. 2011/12:1, Bet. 2011/12:FiU1
Omfattning
ändr. 33 kap. 3 §
Ikraftträder
2011-12-31

Lag (2011:1271) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2011/12:32, Prop. 2011/12:1, Bet. 2011/12:FiU1
Omfattning
upph. 6 kap. 16 a §, 39 kap. 20 §, rubr. närmast före 39 kap. 20 §; nuvarande 57 kap. 20 a, 20 b, 20 c §§ betecknas 57 kap. 20 b, 20 c, 20 d §§; ändr. 1 kap. 11 §, 3 kap. 19 §, 6 kap. 5 §, 7 kap. 6, 10 §§, 11 kap. 22 §, 12 kap. 2 §, 15 kap. 1 §, 16 kap. 9, 17 §§, 17 kap. 15 §, 24 kap. 2, 11 §§, 30 kap. 1 §, 38 a kap. 23 §, 39 kap. 1, 14 §§, 41 kap. 11 §, 42 kap. 4, 30 §§, 48 kap. 7 §, 52 kap. 3 §, 57 kap. 11, 12, 16, 22 §§, 61 kap. 8 a §, 65 kap. 2, 10 §§, 67 kap. 2, 13 c §§, rubr. närmast efter 39 kap. 13 f §, p 3 övergångsbest. till 2001:1175, p 2 övergångsbest. till 2005:1136, rubr. närmast före 6 kap. 16 a § sätts närmast efter 6 kap. 12 §, rubr. närmast före 57 kap. 20 a sätts närmast före nya 57 kap. 20 b §; nya 6 kap. 13 §, 42 kap. 24 a, 35, 36, 37, 38, 39, 40, 41, 42, 43, 44 §§, 44 kap. 8 a, 8 b, 22 a, 22 b, 22 c, 22 d, 22 e §§, 34 a §§, 48 a kap. 10 a §, 57 kap. 11 a, 20 a §§, 67 kap. 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26 §§, rubr. närmast föer 42 kap. 24 a §, 35, 43 §§, 44 kap. 8 a, 22 a §§, 67 kap. 20, 23, 24, 25, 26 §§
Ikraftträder
2012-01-01

Lag (2011:1272) om ändring i lagen (2011:1256) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2011/12:32, Prop. 2011/12:1, Bet. 2011/12:FiU1
Omfattning
ändr. 1 kap. 16 §, 2 kap. 1 §, 33 kap. 3 § i 2011:1256

Lag (2011:1510) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2011/12:70, Prop. 2011/12:17, Bet. 2011/12:SkU6
Omfattning
upph. 17 kap. 8, 9, 10, 11, 12 §§, 24 kap. 19 §, 27 kap. 6 a §, rubr. närmast före 17 kap. 8 §, 24 kap. 19 §; ändr. 16 kap. 1 §, 17 kap. 33 §, 23 kap. 2 §, 25 kap. 6 §, 25 a kap. 11 §, 48 kap. 27 §, 49 a kap. 13 §; ny 17 kap. 8 §, rubr. närmast före 17 kap. 8 §
Ikraftträder
2012-01-02

Lag (2011:1516) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2011/12:86, Prop. 2011/12:1, Bet. 2011/12:SfU1
Omfattning
ändr. 8 kap. 10 §, 10 kap. 2 §
Ikraftträder
2012-01-01

Lag (2012:90) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2011/12:134, Prop. 2011/12:41, Bet. 2011/12:SkU11
Omfattning
ändr. 12 kap. 36 §
Ikraftträder
2012-04-01

Lag (2012:270) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2011/12:208, Prop. 2011/12:96, Bet. 2011/12:SkU19
Omfattning
ändr. 37 kap. 30 §, 38 kap. 20 §, 38 a kap. 22 §, 48 a kap. 17 §, 49 kap. 32 §, bil. 24.2
CELEX-nr
32011L0096
Ikraftträder
2012-07-01

Lag (2012:415) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2011/12:233, Prop. 2011/12:107, Bet. 2011/12:AU12
Omfattning
ändr. 11 kap. 33, 35 §§
Ikraftträder
2012-07-01

Lag (2012:757) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2012/13:37, Prop. 2012/13:1, Bet. 2012/13:FiU1
Omfattning
nuvarande 24 kap. 10 e § betecknas 24 kap. 10 f §; ändr. 11 kap. 14 §, 24 kap. 1, 10 a, 10 b, 10 c, 10 d, den nya 10 f §§, 33 kap. 8, 16 §§, 34 kap. 6, 8, 10, 18, 20 §§, 42 kap. 30 §, 50 kap. 5 §, 63 kap. 3 a §, 65 kap. 8, 10 §§, 67 kap. 13 c §; ny 24 kap. 10 e §
Ikraftträder
2013-01-01

Lag (2012:829) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2012/13:75, Prop. 2012/13:14, Bet. 2012/13:SkU10
Omfattning
ändr. 67 kap. 13 §
Ikraftträder
2013-01-01

Lag (2012:830) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2012/13:70, Prop. 2012/13:24, Bet. 2012/13:SkU7
Omfattning
ändr. 42 kap. 42 §
Ikraftträder
2013-01-01

Lag (2012:832) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2012/13:79, Prop. 2012/13:18, Bet. 2012/13:SfU4
Omfattning
ändr. 11 kap. 44 §, 12 kap. 2 §, 62 kap. 5, 6 §§, rubr. närmast före 11 kap. 44 §, 62 kap. 5 §; ny 12 kap. 36 a §, rubr. närmast före 12 kap. 36 a §
Ikraftträder
2013-01-01

Lag (2012:851) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2012/13:72, Prop. 2012/13:13, Bet. 2012/13:SkU11
Omfattning
ändr. 45 kap. 4 §
Ikraftträder
2013-01-01

Lag (2012:902) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2012/13:112, Prop. 2012/13:22, Bet. 2012/13:KrU2
Omfattning
ändr. 16 kap. 11 §
Ikraftträder
2013-01-31

Förordning (2013:2) om ikraftträdande av lagen (2012:902) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Omfattning
ikrafttr. av 2012:902

Lag (2013:135) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2012/13:165, Prop. 2012/13:31, Bet. 2012/13:SfU5
Omfattning
ändr. 62 kap. 6 §
Ikraftträder
2014-05-01

Lag (2013:569) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2012/13:292, Prop. 2012/13:155, Bet. 2012/13:FiU31
Omfattning
ändr. 2 kap. 3 §, 3 kap. 19 §, 6 kap. 5, 10 a, 13 §§, 15 kap. 1 §, 17 kap. 15 §, 42 kap. 8, 43, 44 §§, 44 kap. 6 §, 48 kap. 2, 7, 18, 21 §§, rubr. närmast före 6 kap. 5, 13 §§, 17 kap. 15 §, 42 kap. 43 §, 44 kap. 6 §, 48 kap. 18 §
Ikraftträder
2013-07-22

Lag (2013:766) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:5, Bet. 2013/14:KU3
Omfattning
ändr. 67 kap. 6 §; ny 11 kap. 17 b §
Ikraftträder
2014-05-01

Lag (2013:771) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:10, Prop. 2012/13:134, Bet. 2013/14:SkU2
Omfattning
ändr. 3 kap. 18 §, 41 kap. 3 §, 48 kap. 20 §, 67 kap. 10 §; nytt 43 kap.
Ikraftträder
2013-12-01

Lag (2013:787) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:14, Prop. 2012/13:181, Bet. 2013/14:Sku3
Omfattning
ändr. bil. 6 a.1, 6 a.2, 24.1, 24.2, 37.1, 37.2
Ikraftträder
2014-01-01

Lag (2013:960) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:56, Prop. 2013/14:1, Bet. 2013/14:FiU1
Omfattning
upph. 7 kap. 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14 §§, rubr. närmast före 7 kap. 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 13, 14 §§, rubr. närmast efter 7 kap. 2, 6 §§; ändr. 1 kap. 7 §, 3 kap. 1 §, 7 kap. 1, 16, 18, 21 §§, 11 kap. 17, 47 §§, 33 kap. 3 §, 57 kap. 11, 16, 19 §§, 63 kap. 3 a, 11 §§, 65 kap. 5 §, 67 kap. 7, 24 §§, rubr. närmast före 63 kap. 11 §, p 3 övergångsbest. till 2001:1175; nya 7 kap. 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11 §§, 57 kap. 19 a §. rubr. närmast före 7 kap. 3, 4, 5, 6, 10 §§, rubr. närmast efter 7 kap. 2 §
Ikraftträder
2014-01-01

Lag (2013:1080) om ändring i lagen (2013:960) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:109
Omfattning
ändr. 65 kap. 5 § i 2013:960

Lag (2013:1082) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:92, Prop. 2013/14:19, Bet. 2013/14:SkU12
Omfattning
ändr. p 1 övergångsbest. till 2012:757; ny p 6 övergångsbest. till 2012:757
Ikraftträder
2014-01-01

Lag (2013:1106) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:90, Prop. 2013/14:27, Bet. 2013/14:SkU10
Omfattning
ändr. 2 kap. 1 §, 7 kap. 17 §, 9 kap. 8 §, 42 kap. 15 a §, 48 kap. 2 §, 56 kap. 8 §
Ikraftträder
2014-01-01

Förordning (2014:165) om ikraftträdande av lagen (2013:135) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Omfattning
ikrafttr. av 2013:135

Lag (2014:287) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:233, Prop. 2013/14:147, Bet. 2013/14:SkU30
Omfattning
ändr. 11 kap. 34 §
Ikraftträder
2014-07-01

Lag (2014:949) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:368, Prop. 2013/14:104, Bet. 2013/14:AU9
Omfattning
ändr. 11 kap. 34 §
Ikraftträder
2014-08-01

Lag (2014:1389) om lag ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2014/15:12, Prop. 2014/15:4, Bet. 2014/15:SkU5
Omfattning
ändr. 2 kap. 4 b §
Ikraftträder
2015-01-01

Lag (2014:1457) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2014/15:42, Prop. 2014/15:10, Bet. 2014/15:SkU7
Omfattning
ändr. 67 kap. 15 §
Ikraftträder
2015-01-01

Lag (2014:1468) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2014/15:29, Prop. 2014/15:1, Bet. 2014/15:FiU1
Omfattning
ändr. 1 kap. 11 §, 59 kap. 5, 14 §§, 65 kap. 5 §, 67 kap. 1, 2 §§; nya 67 kap. 27, 28, 29, 30, 31, 32, 33 §§, rubr. närmast före 67 kap. 27, 28, 29, 30, 31, 32 §§
Ikraftträder
2015-01-01

Lag (2015:31) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2014/15:98, Prop. 2014/15:17, Bet. 2014/15:SkU11
Omfattning
ändr. 42 kap. 38 §
Ikraftträder
2015-03-01

Lag (2015:64) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2014/15:105, Prop. 2014/15:41, Bet. 2014/15:SkU13
Omfattning
nya 58 kap. 18 b, 32 a §§, rubr. närmast före 58 kap. 18 b, 32 a §§
Ikraftträder
2015-04-01

Lag (2015:65) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2014/15:105, Prop. 2014/15:41, Bet. 2014/15:SkU13
Omfattning
upph. 58 kap. 18 b, 32 a §§, rubr. närmast före 58 kap. 18 b, 32 a §§
Ikraftträder
2016-07-01

Lag (2015:473) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2014/15:255, Prop. 2014/15:99, Bet. 2014/15:FiU21
Omfattning
ändr. 67 kap. 13 §
Ikraftträder
2015-08-01

Lag (2015:617) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2015/16:8, Prop. 2014/15:129, Bet. 2015/16:SkU5
Omfattning
ändr. 37 kap. 10, 30, 30 a §§, 38 kap. 4, 19 §§, 38 a kap. 5, 21 §§, rubr. närmast före 37 kap. 30 §, 38 kap. 19 §, 38 a kap. 21 §
Ikraftträder
2016-01-01

Lag (2015:762) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2015/16:41, Prop. 2014/15:147, Bet. 2015/16:SfU8
Omfattning
ändr. 11 kap. 32 §
Ikraftträder
2016-02-01

Lag (2015:775) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2015/16:51, Prop. 2015/16:1, Bet. 2015/16:FiU1
Omfattning
upph.16 kap. 11 §, 59 kap. 14 §, 67 kap. 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26 §§, rubr. närmast före 16 kap. 11 §, rubr. närmast efter 67 kap. 19 §, rubr. närmast före 67 kap. 20, 23, 24, 25, 26 §§; ändr. 1 kap. 11, 16 §§, 2 kap. 23 §, 3 kap. 18 §, 6 kap. 11 §, 7 kap. 3 §, 10 kap. 5 §, 11 kap. 40 §, 14 kap. 12, 13 §§, 42 kap. 6, 34, 36 §§, 58 kap. 18, 32 §§, 59 kap. 5, 9, 13, 16 §§, 63 kap. 3 a §, 65 kap. 4, 5 §§, 67 kap. 1, 2, 7, 8, 13, 19 §§; nya 43 kap. 17 a §, 59 kap. 1 a §, rubr. närmast före 59 kap. 1 a §
Ikraftträder
2016-01-01

Lag (2015:886) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2015/16:65, Prop. 2015/16:14, Bet. 2015/16:SkU7
Omfattning
ändr. bil. 24.1; ny 24 kap. 19 §, rubr. närmast före 24 kap. 19 §
Ikraftträder
2016-01-01

Lag (2015:887) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2015/16:74, Prop. 2015/16:15, Bet. 2015/16:SkU8
Omfattning
ny 39 kap. 8 a §
Ikraftträder
2016-01-01

Lag (2015:1028) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2015/16:117, Prop. 2015/16:5, Bet. 2015/16:FiU17
Omfattning
ändr. 29 kap. 2 §
Ikraftträder
2016-02-01

Lag (2016:3) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2015/16:112, Prop. 2015/16:36, Bet. 2015/16:SkU14
Omfattning
ändr. 12 kap. 8 §
Ikraftträder
2016-03-01

Lag (2016:115) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2015/16:130, Prop. 2015/16:4, Bet. 2015/16:CU10
Omfattning
ändr. 2 kap. 19 §, 39 kap. 21, 23 §§, 42 kap. 19, 28 §§, 48 kap. 2 §, 57 kap. 34 §
Ikraftträder
2016-07-01

Lag (2016:274) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2015/16:161, Prop. 2015/16:79, Bet. 2015/16:SkU21
Omfattning
ändr. 8 kap. 7 §, 9 kap. 8 §
Ikraftträder
2016-05-01

Lag (2016:683) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2015/16:235, Prop. 2015/16:125, Bet. 2015/16:CU19
Omfattning
ändr. 40 kap. 1, 21 §§, 42 kap. 33, 34 §§, rubr. närmast före 40 kap. 20 §
Ikraftträder
2016-11-01

Lag (2016:701) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2015/16:267, Prop. 2015/16:142, Bet. 2015/16:UbU22
Omfattning
ändr. 11 kap. 34 §
Ikraftträder
2016-07-15

Lag (2016:792) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2015/16:310, Prop. 2015/16:99, Bet. 2015/16:FiU21
Omfattning
ändr. 67 kap. 13 §
Ikraftträder
2016-08-01

Lag (2016:887) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:6, Prop. 2015/16:127, Bet. 2016/17:SkU6
Omfattning
ändr. 2 kap. 1 §, 15 kap. 1 §, 18 kap. 14 §, 20 a kap. 1 §, 22 kap. 5 §, 23 kap. 2 §, 62 kap. 5 §; nytt 39 b kap., nya 18 kap. 13 a §, 40 kap. 21 a §, rubr. närmast 40 kap. 21 a §
Ikraftträder
2016-10-20

Lag (2016:1055) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:49, Prop. 2016/17:1, Bet. 2016/17:FiU1
Omfattning
upph. 40 kap. 16 a §; ändr. 12 kap. 2 §, 16 kap. 2 §, 24 kap. 1 §, 35 kap. 1 §, 40 kap. 16 §, 61 kap. 8 a §, 65 kap. 5 §, 67 kap. 13 §, p 3 övergångsbest. till 2001:1175; nya 24 kap. 4 a §, 40 kap. 15 a §, rubr. närmast före 24 kap. 4 a §
Ikraftträder
2017-01-01

Lag (2016:1060) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:41, Prop. 2016/17:6, Bet. 2016/17:KU8
Omfattning
ändr. 2 kap. 1 §; ny 2 kap. 4 c §, rubr. närmast före 2 kap. 4 c §
Ikraftträder
2017-01-01

Lag (2016:1120) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:37, Bet. 2016/17:KU3
Omfattning
ändr. 11 kap. 17 b §, 67 kap. 6 §
Ikraftträder
2017-01-01

Lag (2016:1202) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:62, Prop. 2016/17:7, Bet. 2016/17:SkU7
Omfattning
ändr. 20 a kap. 1, 3, 7, 8 §§, 44 kap. 8 §
Ikraftträder
2017-01-01

Lag (2016:1239) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:92, Prop. 2016/17:24, Bet. 2016/17:SkU9
Omfattning
ändr. 24 kap. 10 d §, 30 kap. 6 a §, 33 kap. 3 §, 39 kap. 22 §, 57 kap. 8 §, 61 kap. 5, 15, 16 §§
Ikraftträder
2017-01-01

Lag (2016:1257) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:93, Prop. 2016/17:25, Bet. 2016/17:SkU11
Omfattning
ändr. 47 kap. 7, 9 §§
Ikraftträder
2017-01-01

Lag (2016:1296) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:121, Prop. 2016/17:1, Bet. 2016/17:SfU3
Omfattning
ändr. 11 kap. 32 §
Ikraftträder
2017-01-01

Lag (2017:300) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:208, Prop. 2016/17:50, Bet. 2016/17:UbU12
Omfattning
ändr. 11 kap. 34 §
Ikraftträder
2017-07-01

Lag (2017:457) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:270
Omfattning
ändr. 67 kap. 6 §
Ikraftträder
2017-07-01

Lag (2017:529) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:285, Prop. 2016/17:158, Bet. 2016/17:UbU20
Omfattning
ändr. 11 kap. 34 §
Ikraftträder
2017-07-02

Lag (2017:588) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:340, Prop. 2016/17:175, Bet. 2016/17:AU15
Omfattning
ändr. 8 kap. 13 §, 11 kap. 35 §
Ikraftträder
2018-01-01

Lag (2017:625) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:350, Prop. 2016/17:99, Bet. 2016/17:FiU21
Omfattning
ändr. 8 kap. 2 §, 42 kap. 3 §
Ikraftträder
2017-08-01

Lag (2017:907) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:8, Prop. 2016/17:192, Bet. 2017/18:SkU2
Omfattning
ändr. 7 kap. 3, 18 §§
Ikraftträder
2018-01-01

Lag (2017:1127) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:47, Prop. 2017/18:10, Bet. 2017/18:SfU12
Omfattning
ändr. p 3 ikrafttr.- och övergångsbest. till 2010:1277
Ikraftträder
2018-01-01

Lag (2017:1194) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:80, Prop. 2017/18:8, Bet. 2017/18:SkU4
Omfattning
ändr. 57 kap. 3 §
Ikraftträder
2018-01-01

Lag (2017:1212) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:54, Prop. 2017/18:1, Bet. 2017/18:FiU1
Omfattning
ändr. 1 kap. 11 §, 2 kap. 1 §, 10 kap. 10, 11, 15 §§, 11 kap. 1 §, 44 kap. 8, 34, 34 a §§, 61 kap. 5, 8 a §§, 63 kap. 3 a §, 67 kap. 2 §, p 3 ikrafttr.- och övergångsbest. till 2001:1175; nytt kap. 11 a, nya 16 kap. 37 §, 61 kap. 5 a §, 67 kap. 9 a, 9 b, 9 c, 9 d §§, rubr. närmast före 16 kap. 37 §, 67 kap. 9 a, 9 b, 9 c, 9 d §§, rubr. närmast efter 67 kap. 9 §
Ikraftträder
2018-01-01

Lag (2017:1250) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:82, Prop. 2017/18:28, Bet. 2017/18:SkU6
Omfattning
ändr. 42 kap. 36 §
Ikraftträder
2018-01-01

Lag (2017:1279) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:49, Prop. 2016/17:215, Bet. 2017/18:UU7
Omfattning
ändr. 2 kap. 30 §
Ikraftträder
2018-03-01

Lag (2018:523) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:275, Prop. 2017/18:131, Bet. 2017/18:SkU20
Omfattning
upph.10 kap. 7 §, 11 kap. 42 §, rubr. närmast före 10 kap. 7 §, 11 kap. 42 §, 61 kap. 17 a §; ändr. 2 kap. 1 §, 8 kap. 15 och 24 §§, 10 kap. 2 §, 11 kap. 18, 21, 37 §§, 16 kap. 22 §, 61 kap. 1, 18 §§; nya 61 kap. 17 a, 17 b §, rubr. närmast före 61 kap. 17 a §
Ikraftträder
2018-07-01

Lag (2018:626) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:287, Prop. 2017/18:127, Bet. 2017/18:SkU21
Omfattning
ändr. 1 kap. 11 §, 67 kap. 2 §; nya 67 kap. 9 e, 9 f, 9 g, 9 h §§, rubr. närmast före 67 kap. 9 e, 9 f, 9 g, 9 h §§
Ikraftträder
2018-07-01

Lag (2018:722) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:306, Prop. 2017/18:185, Bet. 2017/18:CU25
Omfattning
ändr. 24 kap. 14 §, 25 a kap. 10 §, 37 kap. 23, 26 §§, 39 kap. 16, 21, 21 a, 23, 24 a §§, 39 b kap. 25 §, 40 kap. 5 §, 42 kap. 15 a och 21 a §§, 43 kap. 5 §, 48 kap. 15 §, 49 a kap. 3 §, 57 kap. 34 §; ny 44 kap. 7 a §, rubr. närmast före 44 kap. 7 a §
Ikraftträder
2018-07-01

Lag (2018:1143) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:363, Prop. 2017/18:220, Bet. 2017/18:KrU8
Omfattning
ändr. 7 kap. 3, 17 §§, 8 kap. 3 §, 24 kap. 2 §, 42 kap. 25 §, rubr. närmast före närmast före 8 kap. 3 §, 42 kap. 25 §
Ikraftträder
2019-01-01

Lag (2018:1162) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:382, Prop. 2017/18:253, Bet. 2017/18:CU38
Omfattning
ändr. 10 kap. 3 §, 42 kap. 19, 20 a §§, rubr. närmast före 42 kap. 19 §; nya 11 kap. 16 §, 42 kap. 19 a §, rubr. närmast före 11 kap. 16 §
Ikraftträder
2019-01-01

Lag (2018:1165) om ändring i lagen (2018:1143) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:382, Prop. 2017/18:253, Bet. 2017/18:CU38
Omfattning
ändr. 24 kap. 2 § i 2018:1143

Lag (2018:1206) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:398, Prop. 2017/18:245, Bet. 2017/18:SkU25
Omfattning
upph. 24 kap. 10 a, 10 b, 10 c, 10 d, 10 e, 10 f §§, rubr. närmast efter 24 kap. 10 §, rubr. närmast före 10 a, 10 b, 10 d §§; nuvarande 24 kap. 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10 §§ betecknas 24 kap. 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15 §§, nuvarande 24 kap. 11, 12, 13, 14 §§ betecknas 24 kap. 30, 31, 32, 33 §§, nuvarande 24 kap. 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22 §§ betecknas 24 kap. 34, 35, 36, 37, 38, 39, 40, 41, 42 §§, nuvarande 39 kap. 8 a § betecknas 39 kap. 8 b §; ändr. 2 kap. 1, 15 §§, 9 kap. 5 §, 17 kap. 33 §, 18 kap. 12 §, 19 kap. 15 §, 20 kap. 13 §, 24 kap. 1, 10, 15, 31, 32, 34, 35, 36, 37, 39, 40, 41 §§, 25 kap. 2, 12 §§, 25 a kap. 23, 23 a §§, 30 kap. 6 a §, 33 kap. 8, 16 §§, 34 kap. 6, 8, 10, 18, 20 §§, 37 kap. 28 §, 38 kap. 17 §, 38 a kap. 17, 23 §§, 39 kap. 14, 23 §§, 40 kap. 18 §, 48 kap. 17, 27 §§, 50 kap. 5 §, 56 kap. 8 §, 65 kap. 8, 10 §, rubr. närmast före 2 kap. 15 §, 37 kap. 28 §, rubr. närmast före 24 kap. 9 §, 10, 38 kap. 15 §, 38 a kap. 15 §, rubr. närmast före 24 kap. 2, 3, 4, 5, 6, 7, 11, 12, 13,17, 18, 19, 20 §§ sätts närmast före 24 kap. 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 30, 31, 32, 35, 36, 37, 38, 39, 40 §§, rubr. närmast efter ,24 kap. 1, 4 a, 11 §§ sätts närmast efter 24 kap. 4, 9, 30 §§; nytt 24 a kap., nya 14 kap. 16 a §, 19 kap. 5 a §, 24 kap. 2, 3, 4 och 15 a, 15 b, 15 c, 15 d, 15, e, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29 §§, 37 kap. 26 a §,h 39 kap. 8 a §, rubr. närmast efter 24 kap. 15, 15 e, 20 §§, rubr. närmast före 14 kap. 16 a §, 24 kap. 2, 15 a, 15 c, 16, 18, 21, 24, 26, 28 §§ 37 kap. 26 a §
Ikraftträder
2019-01-01

Lag (2018:1208) om ändring i lagen (2018:1165) om ändring i lagen (2018:1143) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:398, Prop. 2017/18:245, Bet. 2017/18:SkU25
Omfattning
nuvarande 24 kap. 2 § i 2018:1165 betecknas 24 kap. 5 §

Lag (2018:1268) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:388, Prop. 2017/18:190, Bet. 2017/18:SfU23
Omfattning
ändr. 8 kap. 16 §, 11 kap. 31 §
Ikraftträder
2019-01-01

Lag (2018:1396) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:438, Prop. 2017/18:137, Bet. 2017/18:FiU47
Omfattning
upph. 39 kap. 30, 31 §§, rubr. närmast före 39 kap. 30 §; ändr. 24 kap. 11 §, 39 kap. 1 §
Ikraftträder
2018-08-01

Lag (2018:1677) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2018/19:14, Prop. 2017/18:267, Bet. 2018/19:NU5
Omfattning
ändr. 66 kap. 18 §
Ikraftträder
2019-01-01

Lag (2018:1752) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2018/19:28, Prop. 2017/18:296, Bet. 2018/19:SkU4
Omfattning
ändr. 20 a kap. 1 §, 24 kap. 5 §, 39 a kap. 3, 5, 6, 11, 13, 14 §§, 42 kap. 22 §, bilaga 39 a; nya 20 a kap. 9 §, 39 kap. 8 c–8 e §§ och 48 kap. 6 c §, rubr. närmast före 20 a kap. 9 §
Ikraftträder
2019-01-01

Lag (2018:2039) om ändring i lagen (2018:1143) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2018/19:60, Prop. 2018/19:9, Bet. 2018/19:SkU5
Omfattning
ändr. 8 kap. 3 §; ny p 3 ikrafttr.- övergångsbest. till 2018:1143

Lag (2018:2040) om ändring i lagen (2018:1206) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2018/19:6, Prop. 2018/19:9, Bet. 2018/19:SkU5
Omfattning
ändr. 24 kap. 10 §, 25 a kap. 23 § i 2018:1206

Lag (2018:2086) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2018/19:62, Prop. 2018/19:1, Bet. 2018/19:FiU1
Omfattning
ändr. 63 kap. 3 a §, 65 kap. 5 §, 67 kap. 7 §
Ikraftträder
2019-01-01

Lag (2018:2120) om ändring i lagen (2018:1208) om ändring i lagen (2018:1165) om ändring i lagen (2018:1143) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2018/19:84
Omfattning
ändr. 24 kap. 5 § i 2018:1208

Lag (2018:2121) om ändring i lagen (2018:1752) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2018/19:84
Omfattning
24 kap. 5 § i 2018:1752 utgår

Lag (2019:128) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2018/19:153, Prop. 2018/19:45, Bet. 2018/19:SkU15
Omfattning
upph. 67 kap. 9 e, 9, f, 9 g, 9 h §§, rubr. närmast efter 67 kap. 9 d §, rubr. närmast före 67 kap. 9 e, 9 f, 9 g, 9 h §§; ändr. 1 kap. 11 §, 67 kap. 2 §
Ikraftträder
2019-04-01

Lag (2019:307) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2018/19:208, Prop. 2018/19:54, Bet. 2018/19:SkU17
Omfattning
ändr. 57 kap. 4, 5 §§; ny 57 kap. 4 a §
Ikraftträder
2019-07-01

Lag (2019:450) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2018/19:247, Prop. 2018/19:89, Bet. 2018/19:SkU20
Omfattning
ändr. 67 kap. 19 §
Ikraftträder
2019-07-01

Lag (2019:454) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2018/19:248, Prop. 2018/19:92, Bet. 2018/19:SkU21
Omfattning
ändr. 1 kap. 11 §, 67 kap. 1, 2 §§; nya 67 kap. 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26 §§, rubr. närmast före 67 kap. 20, 23, 24, 25, 26 §§
Ikraftträder
2019-07-01

Lag (2019:459) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2018/19:246, Prop. 2018/19:88, Bet. 2018/19:SkU19
Omfattning
ändr. bil. 24.1, 24.2, p 2, 7 ikrafttr- och övergångsbest.
Ikraftträder
2019-07-01

Lag (2019:739) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2019/20:28, Prop. 2018/19:124, Bet. 2019/20:FiU14
Omfattning
ändr. 58 kap. 18 §, p 9 ikrafttr.- och övergångsbest. i 2008:134
Ikraftträder
2020-01-01

Lag (2019:787) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2019/20:46, Prop. 2018/19:161, Bet. 2019/20:SkU5
Omfattning
ändr. 2 kap. 1, 4 b §§, 24 kap. 9 §, 28 kap. 10 §, 30 kap. 14 §, 39 kap. 2, 4, 13, 13 a §§, 58 kap. 4, 15 §§ ; nya 2 kap. 4 d, 4 e §§, rubr. närmast före 2 kap. 4 d, 4 e §§
Ikraftträder
2019-12-15

Lag (2019:907) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Förarbeten
Rskr. 2019/20:48, Prop. 2018/19:162, Bet. 2019/20:KU3
Omfattning
ändr. 1 kap. 4 §, 2 kap. 2 §, 3 kap. 9 §, 7 kap. 2 §, 8 kap. 18 §, 14 kap. 17 §, 29 kap. 2 §, 65 kap. 3, 4 §§, 67 kap. 13 c §
Ikraftträder
2020-01-01