Till statsrådet Thomas Östros

Genom beslut den 2 maj 1991 bemyndigade regeringen statsrådet Erik Åsbrink att tillkalla en kommitté med uppdrag att göra en teknisk översyn av inkomstskattelagstiftningen.

En förteckning över kommitténs ledamöter, sakkunniga och experter samt dess sekretariat bifogas.

Kommittén har antagit namnet Skattelagskommittén. Kommittén avlämnade den 10 januari 1997 sitt huvudbetänkande Inkomstskattelag (SOU 1997:2).

Kommittén får härmed överlämna slutbetänkandet Uppföljning av inkomstskattelagen (SOU 1997:77).

Uppdraget är därmed slutfört.

Stockholm i juni 1997

Bodil Hulgaard

Peter Melz Gustaf Sandström Barbro Ehrenberg-Sundin

/Mari Brissman Monika Linder

Ledamöter, sakkunniga, experter och sekretariat

Ledamot, tillika ordförande

fr.o.m. t.o.m.

Regeringsrådet Bodil Hulgaard 1993-11-12 Finansrådet Johan Salsbäck 1991-05-22 1993-11-11

Ledamöter

Hovrättspresidenten Johan Hirschfeldt 1991-05-22 1992-01-31 Regeringsrådet Bodil Hulgaard 1991-05-22 1993-11-11 Professorn Peter Melz 1991-05-22 Regeringsrådet Gustaf Sandström 1992-09-22 Kanslirådet Barbro Ehrenberg-Sundin 1991-05-22

Sakkunnig

Ekonomiska rådet Peder André 1991-06-25 1993-12-31

Experter

Avdelningsdirektören Kerstin Boström 1993-01-26 Kammarrättsassessorn Anita Saldén Enérus 1995-09-11 1996-07-31 Departementsrådet Roland Gustafsson 1991-08-20 Kanslirådet Olle Halldorf 1996-01-29 Kammarrättsassessorn

Lars Emanuelsson Korsell 1991-08-20

Kanslirådet Per Sjöblom 1991-08-20 Avdelningsdirektören Rolf Tyllström 1993-01-26 Kammarrättsassessorn Ulla Werkell 1991-08-20 1995-09-10

Sekreterare

Kammarrättsassessorn Mari Brissman 1991-07-01 Jur. kand. Monika Linder 1992-11-01

Förkortningar

AvL

AU Bet. BevU/BeU CU Ds ErFL ExmL FiU FöU IL ILP

JuU KapUL

KL KrU LAU

Lrr LSK

LU L2U Not. NU OL

Prop. PFL Ref. RFL

RSV RÅ SAIL

SBL SFS SfU SHBL

SIL

Lagen (1996:761) om inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade bestämmel ser om aktiekapitalets storlek Arbetsmarknadsutskottet Betänkande Bevillningsutskottet Civilutskottet Departementsstencil Lagen (1990:663) om ersättningsfonder Lagen (1993:1537) om expansionsmedel Finansutskottet Försvarsutskottet Inkomstskattelagen (1998:000) Lagen (1998:000) om införande av inkomstskattelagen (1998:000) Justitieutskottet Lagen (1994:775) om beräkning av kapital underlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag Kommunalskattelagen (1928:370) Kulturutskottet Lagen (1993:1539) om avdrag för underskott i näringsverksamhet Lagrådsremiss Lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter Lagutskottet Andra lagutskottet Notis Näringsutskottet Lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG Proposition Lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder Referat Lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning Riksskatteverket Regeringsrättens årsbok Lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst Skattebetalningslagen (1997:000) Svensk författningssamling Socialförsäkringsutskottet Lagen (1992:1643) om särskilda regler för beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

SkkL SkU SOU SäU 1SäU TL TU UAL

UBL UmkL

Skogskontolagen (1954:142) Skatteutskottet Statens offentliga utredningar Särskilda utskottet Första särskilda utskottet Taxeringslagen (1990:324) Trafikutskottet Lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad Uppbördslagen (1953:272) Lagen (1979:611) om upphovsmannakonto

Författningsförslag

1. Förslag till Inkomstskattelag

Härigenom föreskrivs följande.

AVD. I INNEHÅ LL OCH DEFINITIONER

1 kap. Grundläggande bestämmelser om kommunal och statlig inkomstskatt

Skattskyldighet

3 § Fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret skall betala kommunal inkomstskatt i form av kommunalskatt till hemortskommunen, och, om hemortskommunen ingår i ett landsting, landstingsskatt till det landstinget. Vad som avses med hemortskommun framgår av 59 kap. 4 §.

Fysiska personer som är begränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret skall betala kommunal inkomstskatt för gemensamt kommunalt ändamål.

För sådana begränsat skattskyldiga fysiska personer med anknytning till utländsk stats beskickning som avses i 3 kap. 14 § 2–4 tillämpas dock bestämmelserna i första stycket.

Underlaget för skatten

Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster

4 § Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster skall beräknas på den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Denna skall beräknas på följande sätt.

Summan av överskott i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet minskas med allmänna avdrag. Det återstående beloppet avrundas nedåt till helt hundratal kronor och är den taxerade förvärvsinkomsten.

Från den taxerade förvärvsinkomsten dras sådana avgifter enligt lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter som avser beskattningsåret samt grundavdrag eller särskilt grundavdrag och sjöinkomstavdrag. Det återstående beloppet är den beskattningsbara förvärvsinkomsten.

Gemensamma bestämmelser

8 § Bestämmelser om allmänna avdrag finns i 57 kap., om grundavdrag i 58 kap. och om sjöinkomstavdrag i 58 a kap.

Hänvisning till andra lagar

15 § Bestämmelser om

– förfarandet för att fastställa underlaget för skatten (taxeringen) finns i taxeringslagen (1990:324),

– skyldighet att lämna uppgifter till skattemyndigheten till ledning för taxeringen finns i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, och

– hur skatten fastställs och betalas finns i skattebetalningslagen (1997:000).

2 kap. Definitioner och förklaringar

Var det finns definitioner och förklaringar

1 § I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa begrepp används i denna lag. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel.

De begrepp som anges nedan behandlas i följande paragrafer: aktiebolag i 4 § aktiv näringsverksamhet i 23 § andelshus i 16 § bankaktiebolag i 4 § barn i 22 § basbelopp i 25 § begränsat skattskyldig fysisk person i 3 kap. 14 § begränsat skattskyldig juridisk person i 6 kap. 7 § beskattningsår i 1 kap. 12–14 §§ byggnadsinventarier i 19 kap. 18–20 §§ delägarrätt i 46 kap. 2 § dödsbo i 3 § och 4 kap. egenavgifter i 24 § europeisk ekonomisk intressegruppering (EEIG) i 5 kap. 1 § fast driftställe i 27 § fastighet i 6 § fastighetsägare i 7 § fordringsrätt i 46 kap. 3 och 4 §§ fysisk person i 4 kap. 1 och 2 §§ fåmansföretag i 51 kap. 2 och 3 §§ fåmanshandelsbolag i 51 kap. 4 § företagsledare i 51 kap. 5 § försäkringsaktiebolag i 4 § förvaltningsföretag i 34 kap. 13 § gift i 20 § handelsbolag i 3 § samt 5 kap. 1 § hyreshusenhet i 15 § industrienhet i 15 § inventarier i 18 kap. 1 § investmentföretag i 38 kap. 14 § juridisk person i 3 § kapitalförsäkring i 53 kap. 2 § kapitaltillgång i 22 kap. 3 § kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget kapital i 40 kap.

1–3 §§

kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget näringsverksamhet i 22 kap. 3–5 §

koncern i 5 § kooperativ förening i 38 kap. 18 § lantbruksenhet i 15 § livförsäkringsföretag i 38 kap. 2 § make i 20 § markinventarier i 20 kap. 15 och 16 §§ näringsbostadsrätt i 19 § näringsfastighet i 14 § närstående i 51 kap. 6 § obegränsat skattskyldig fysisk person i 3 kap. 3 § obegränsat skattskyldig juridisk person i 6 kap. 3 § option i 42 kap. 10 § passiv näringsverksamhet i 23 § pension i 10 kap. 6 § pensionsförsäkring i 53 kap. 2 § pensionssparkonto i 53 kap. 19 § privatbostad i 8–12 §§ privatbostadsfastighet i 13 § privatbostadsföretag i 17 § privatbostadsrätt i 18 § sambo i 21 § sjuk- eller olycksfallsförsäkring tecknad i samband med tjänst i 10 kap. 8 §

sjöinkomst i 58 a kap. 3 och 4 §§ skadeförsäkringsföretag i 38 kap. 2 § skattemässigt restvärde i 18 kap. 8 § skattemässigt värde i 29 § småhus i 15 § småhusenhet i 15 § statslåneränta i 26 § svensk fordringsrätt i 46 kap. 3 § svensk koncern i 5 § Sverige i 28 § taxeringsår i 1 kap. 11 § termin i 42 kap. 9 § utländsk fordringsrätt i 46 kap. 4 § utländsk juridisk person i 6 kap. 7 § utländskt bolag i 6 kap. 8 och 9 §§ uttagsbeskattning i 15 kap. 2 § återföring i 30 §.

AVD. II SKATTSKYLDIGHET

3 kap. Fysiska personer

Obegränsat skattskyldiga

3 § Följande personer är obegränsat skattskyldiga:

1. Den som är bosatt i Sverige.

2. Den som stadigvarande vistas i Sverige.

3. Den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här. Vad som sägs i första stycket gäller inte sådana personer som enligt 14 § 2–4 är begränsat skattskyldiga.

3 a § Svensk medborgare som tillhör svensk beskickning hos utländsk stat, svensk permanent delegation hos mellanstatlig organisation eller svenskt karriärkonsulat eller i övrigt ingår i beskickningens, delegationens eller konsulatets personal och som på grund av sin tjänst är bosatt utomlands är också obegränsat skattskyldig.

Vad som sägs i första stycket gäller också en sådan persons make och barn under 18 år, om de bor hos denne och är svenska medborgare.

3 b § Rektorn, generalsekreteraren, medlem av lärarkåren eller någon annan som ingår i personalen vid Europeiska universitetsinstitutet är också obegränsat skattskyldig om

– artikel 12 i protokollet om Europeiska universitetsinstitutets immunitet och privilegier till konventionen den 19 april 1972 om grundandet av ett europeiskt universitetsinstitut skall tillämpas på honom,

– han vid tidpunkten för tjänstetillträdet var obegränsat skattskyldig i Sverige, och

– han bara på grund av sin verksamhet i institutets tjänst är bosatt i en annan stat inom Europeiska unionen.

Vad som sägs i första stycket gäller också en sådan persons make som inte utövar egen yrkesverksamhet och barn som personen har vårdnaden om och underhåller.

En sådan person som avses i första eller andra stycket skall vid tillämpning av ett dubbelbeskattningsavtal mellan den stat där personen är bosatt och Sverige anses ha hemvist i Sverige.

3 c § I artikel 14 i protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier till fördraget den 8 april 1965 om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för

Europeiska gemenskaperna finns bestämmelser om var gemenskapernas tjänstemän och de andra personer som artikeln enligt protokollet skall tillämpas på, skall anses bosatta.

7 kap. Stiftelser, ideella föreningar och vissa andra juridiska personer

Vissa andra skattebefriade juridiska personer

16 § Följande juridiska personer är skattskyldiga bara för inkomst från innehav av fastigheter:

– Aktiebolaget Tipstjänst, – Aktiebolaget Trav och Galopp, – Alva och Gunnar Myrdals stiftelse, – Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling m.m.,

– Bokbranschens Finansieringsinstitut Aktiebolag, – Dag Hammarskjölds minnesfond, – Fonden för industriellt samarbete med u-länder, – Fonden för svenskt-norskt industriellt samarbete, – Handelsprocedurrådet, – Industri- och nyföretagarfonden, – Jernkontoret, så länge kontorets vinstmedel används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till delägarna,

– Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö,

– Nobelstiftelsen, – Norrlandsfonden, – Olof Palmes minnesfond för internationell förståelse och gemensam säkerhet,

– SIS – Standardiseringen i Sverige, så länge dess vinstmedel används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till medlemmarna,

– Stiftelsen Industricentra, – Stiftelsen industriellt Utvecklingscentrum i övre Norrland, – Stiftelsen Landstingens fond för teknikupphandling och produktutveckling,

– Stiftelsen Produktionstekniskt centrum i Borås för tekoindustrin – PROTEKO,

– Stiftelsen Samverkan universitet/högskola och näringsliv i Stockholm och de sex motsvarande stiftelserna med säte i Luleå, Umeå, Uppsala, Linköping, Göteborg och Lund,

– Stiftelsen Svenska Filminstitutet, – Stiftelsen Sveriges Nationaldag, – Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet, – Stiftelsen UV-huset, – Stiftelsen Ö V-huset, – Svenska bibelsällskapets bibelfond, – Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet, – Svenska Penninglotteriet Aktiebolag, – Svenska Penningspel Aktiebolag, – Svenska skeppshypotekskassan, – Svenska UNICEF-kommittén, – Sveriges exportråd, och – TCO:s internationella stipendiefond till statsminister Olof Palmes minne.

AVD. III UNDANTAGNA INKOMSTER OCH UTGIFTER

8 kap. Inkomster som är skattefria

Stipendier m.m.

5 § Stipendier är skattefria om de är avsedda för mottagarens utbildning. Stipendier som är avsedda för andra ändamål är skattefria om de inte är ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för utbetalarens räkning. Med stipendium avses inte periodiska utbetal-

ningar. Marie Curie-stipendier som avses i 11 kap. 38 a § är dock aldrig skattefria.

Bidrag från Stiftelsen Dag Hammarskjölds minnesfond är alltid skattefria om de betalas ut för mottagarens utbildning och för att fullfölja stiftelsens ändamål.

Bestämmelser om vissa periodiska understöd som inte skall tas upp som intäkt finns i 11 kap. 39 §.

Räntor

6 § Räntor på återbetald skatt, tull eller avgift enligt följande bestämmelser är skattefria:

61 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, – 5 kap. 13 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,

40 och 42 §§ lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter,

33 § tullagen (1994:1550), och – 19 kap.2 och 1214 §§skattebetalningslagen (1997:000).

6 a § Räntor enligt 22 § tredje stycket lagen (1993:737) om bostadsbidrag är skattefria.

Ersättningar vid sakskador

25 a § Ersättningar vid förlust eller skada på tillgångar när ett fartyg förolyckas är skattefria, om de lämnas från redare till arbetstagare som har sjöinkomst.

Ersättningar vid självförvaltning

31 a § Ersättningar i form av avdrag på ordinarie hyra som en hyresgäst får för att utföra enklare förvaltningsuppgifter på en hyresfastighet inom ett öppet system för självförvaltning är skattefria, om de bestämts i en förhandlingsöverenskommelse enligt hyresförhandlingslagen (1978:304) eller i ett annat avtal mellan en hyresvärd och en eller flera hyresgäster. Detta gäller dock bara till den del

hyresavdraget inte överstiger den egna bostadens andel av den totala kostnaden för dessa förvaltningsuppgifter och under förutsättning att samtliga hyresgäster som deltar i självförvaltningen får hyresavdrag med samma belopp.

Vad som sägs i första stycket gäller i motsvarande utsträckning i fråga om avdrag på avgifter i bostadsrättsföreningar, bostadsföreningar, bostadsaktiebolag och liknande sammanslutningar.

9 kap. Utgifter som inte skall dras av

Räntor

10 § Följande räntor och avgifter skall inte dras av:

– räntor enligt 8 kap. 1 § studiestödslagen (1973:349), – avgifter enligt 22 § tredje stycket lagen (1993:737) om bostadsbidrag, och

– räntor enligt 36 § lagen (1996:1030) om underhållstöd.

11 § Räntor på skatt, tull eller avgift enligt följande bestämmelser skall inte dras av:

52, 52 a och 55 §§ lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, – 5 kap. 12 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,

60 § fordonsskattelagen (1988:327), – 31 § tullagen (1995:1550), och – 19 kap.2 och 49 §§skattebetalningslagen (1997:000). Dröjsmålsavgifter beräknade enligt lagen (1997:000) om dröjsmålsavgift skall inte dras av.

Företagsbot och sanktionsavgifter

12 § Följande skall inte dras av:

– företagsbot enligt 36 kap. brottsbalken, – straffavgifter enligt 8 kap. 7 § tredje stycket rättegångsbalken, – överlastavgifter enligt lagen (1972:435) om överlastavgift, – avgifter enligt 3 § lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela föreskrifter om in- eller utförsel av varor,

– avgifter enligt 11 kap. 16 § och 13 kap. 6 a §aktiebolagslagen (1975:1385),

– avgifter enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift, – avgifter enligt 8 kap. 5 § arbetsmiljölagen (1977:1160), – överförbrukningsavgifter enligt ransoneringslagen (1978:268), – vattenföroreningsavgifter enligt lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg,

– avgifter enligt 26 § arbetstidslagen (1982:673), – kontrollavgifter enligt lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering,

– lagringsavgifter enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol eller lagen (1985:635) om försörjningsberedskap på naturgasområdet,

– avgifter enligt 10 kap. plan- och bygglagen (1987:10), – avgifter enligt 10 kap. 7 § utlänningslagen (1989:529), – avgifter enligt 21 § insiderlagen (1990:1342), och – avgifter enligt 10 kap. 5 § lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Arbetsgivaransvar

13 § Skatteavdrag som en arbetsgivare är betalningsskyldig för enligt skattebetalningslagen (1997:000) skall inte dras av.

AVD. IV INKOMSTSLAGET TJÄ NST

10 kap. Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget tjänst

Beskattningstidpunkten

Intäkter

9 § Intäkter skall tas upp det beskattningsår de kan disponeras eller på något annat sätt kommer den skattskyldige till del, till exempel i form av bostads- eller kostförmån.

10 a § Förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel skall hänföras till månaden efter den då förmånen kommit den skattskyldige till del.

11 a § Ytterligare bestämmelser om beskattningstidpunkten finns för

– avskattning av pensionsförsäkring i 53 kap. 18 §, och – avskattning av pensionssparkonto i 53 kap. 30 §.

Kostnader

13 § Sådan särskild skatt eller avgift som ingår i slutlig skatt enligt skattebetalningslagen (1997:000) skall dras av det beskattningsår då skatten debiteras.

11 kap. Intäkter i tjänst

Förmåner till skattskyldiga med sjöinkomst

3 a § Förmån av fri resa till eller från fartyg eller kostnadsersättning för sådan resa skall inte tas upp som intäkt hos skattskyldiga som har sjöinkomst och som har fartyget som tjänsteställe. Detta gäller inte om fartyget går i närfart. Vad som avses med närfart framgår av 58 a kap. 6 §.

Förmån av dator

4 a § Förmån av att för privat bruk använda en datorutrustning som arbetsgivaren tillhandahåller skall inte tas upp som intäkt. Detta gäller dock bara om förmånen väsentligen riktar sig till hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen.

Studiestöd

29 § Följande ersättningar i samband med studier skall tas upp som intäkt:

1. korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349),

2. sådant utbildningsbidrag för doktorander som avses i 4 kap. 3 § studiestödslagen,

3. vuxenstudiebidrag enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,

4. särskilt utbildningsbidrag och timersättning vid vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) enligt 1 kap. 3 a § vuxenutbildningslagen (1984:1118), och

5. särskilt utbildningsbidrag och timersättning vid svenskundervisning för invandrare (sfi) enligt 13 kap. skollagen (1985:1100).

Arbetslöshetsbidrag

30 § Följande bidrag i samband med arbetslöshet skall tas upp som intäkt:

1. dagpenning från svensk arbetslöshetskassa, och

2. statsbidrag som motsvarar dagpenning vid arbetsmarknadsutbildning och som lämnas till den som startar egen näringsverksamhet för att han skall kunna försörja sig under inledningsskedet av verksamheten.

Detta gäller också dagpenning som betalas ut enligt bestämmelser som meddelats av regeringen eller av statlig myndighet till deltagare i arbetsmarknadsutbildning och till andra som är likställda med dem i fråga om rätt till sådan dagpenning.

Utländska pensionsförsäkringar

36 a § Pension från en sådan försäkring som enligt 53 kap. 4 a § anses som pensionsförsäkring skall inte tas upp som intäkt till den del den skattskyldige visar

– att premier som han betalat för försäkringen inte fått dras av, eller – att han förmånsbeskattats för försäkringen utan att ett motsvarande avdrag fått göras.

Första stycket gäller inte till den del avdrag inte fått göras på grund av bestämmelserna i 54 kap. 3–12 och 16 §§.

Vid tillämpning av denna paragraf beaktas avdrag och beskattning både i Sverige och utomlands. Med avdrag likställs skattereduktion eller liknande skattelättnad utomlands.

Marie Curie-stipendier

38 a § Forskarstipendium (Marie Curie-stipendium) som ges ut direkt eller indirekt av Europeiska gemenskaperna skall tas upp som intäkt.

12 kap. Avdrag i tjänst

Inskränkningar i avdragsrätten

Skattskyldiga med sjöinkomst

3 a § Skattskyldiga som har sjöinkomst har inte rätt till avdrag som avses i 5–23 §§ vid tjänstgöring ombord. Sådana skattskyldiga anses ha sitt tjänsteställe på det fartyg där de fullgör sitt arbete.

Tjänsteresor med egen bil eller förmånsbil

4 § Kostnader för tjänsteresor med egen bil skall dras av med 1 krona och 30 öre för varje körd kilometer.

Om en skattskyldig använder sin förmånsbil för tjänsteresor och betalar samtliga kostnader för drivmedel som är förenade med resorna, skall kostnader för dieselolja dras av med 50 öre för varje körd kilometer och kostnader för annat drivmedel med 80 öre för varje körd kilometer.

Ö kade levnadskostnader vid tjänsteresor

Vanlig verksamhetsort och tjänsteställe

7 § Tjänsteställe är den plats där den skattskyldige utför huvuddelen av sitt arbete. Utförs detta under förflyttning eller på arbetsplatser som hela tiden växlar, anses som tjänsteställe i regel den plats där den skattskyldige hämtar och lämnar arbetsmaterial eller förbereder och avslutar sina arbetsuppgifter.

Om arbetet på varje plats pågår en begränsad tid enligt vad som gäller för vissa arbeten inom byggnads- och anläggningsbranschen och liknande branscher, anses bostaden som tjänsteställe.

För reservofficerare anses bostaden som tjänsteställe. Detsamma gäller för nämndemän, jurymän och andra liknande uppdragstagare i allmän domstol, allmän förvaltningsdomstol, hyresnämnd eller arrendenämnd.

Hemresor

23 § När en skattskyldig på grund av sitt arbete vistas på en annan ort än den där han eller hans familj bor, skall kostnader för hemresor dras av, om avståndet mellan hemorten och arbetsorten är längre än 50 kilometer. Avdrag skall göras för högst en hemresa per vecka och bara för kostnader för resor inom eller mellan Europeiska unionens medlemsländer eller EES-länderna.

Avdraget skall beräknas efter kostnaden för det billigaste färdsättet. Skäliga kostnader för flygresa och inte oskäliga kostnader för tågresa skall dock alltid dras av.

Om det saknas godtagbara kommunikationer, skall kostnader för resa med egen bil eller med den skattskyldiges förmånsbil dras av med det belopp som gäller för resor mellan bostaden och arbetsplatsen enligt 26 och 28 §§. Detta gäller också den som använt en förmånsbil som hans sambo eller en närstående till honom men inte han själv är skattskyldig för.

Arbetsresor

26 § Kostnader för arbetsresor med egen bil skall dras av bara om avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är minst fem kilometer och det klart framgår att den skattskyldige genom att använda egen bil i stället för allmänna transportmedel regelmässigt gör en tidsvinst på sammanlagt minst två timmar.

Kostnader för arbetsresor med egen bil skall också dras av om bilen används i tjänsten minst 160 dagar under året. Om den används i tjänsten minst 60 dagar under året, skall kostnaderna dras av för alla de dagar som bilen använts i tjänsten. Att bilen används i tjänsten beaktas dock bara om körsträckan är minst 300 mil per år.

Avdrag skall göras med 1 krona och 30 öre för varje körd kilometer. I fråga om resor som gjorts med en förmånsbil finns särskilda bestämmelser i 28 §.

Kostnader för väg-, bro- och färjeavgifter skall också dras av.

28 § För skattskyldiga som gör arbetsresor med sin förmånsbil skall i stället för vad som anges i 26 § tredje stycket kostnader för dieselolja dras av med 50 öre per körd kilometer och kostnader för annat drivmedel med 80 öre per körd kilometer. Detta gäller också den som gör resorna med en förmånsbil som hans sambo eller en närstående till honom men inte han själv är skattskyldig för.

Avgifter till arbetslöshetskassa m.m.

33 § Avgifter till svensk arbetslöshetskassa skall dras av. Kan avdrag komma i fråga i flera inkomstslag, skall de dras av i det inkomstslag där intäkterna är störst.

Avdrag skall göras även för avgifter till utländsk arbetslöshetskassa eller motsvarande avgifter enligt en utländsk stats system för förmåner vid arbetslöshet, om intäkt av arbete i det landet skall tas upp som intäkt av tjänst under beskattningsåret och utgiften inte skall dras av enligt 57 kap. 6 §. Avdrag skall göras bara av dem som är obegränsat skattskyldiga under beskattningsåret. Om de är obegränsat skattskyldiga bara under en del av beskattningsåret skall avdrag göras för avgifter som avser den tiden.

AVD. V INKOMSTSLAGET NÄ RINGSVERKSAMHET

13 kap. Avgränsning av inkomstslaget näringsverksamhet

Enskilda näringsidkare

Vissa tillgångar och skulder

8 § Delägarrätter, fordringsrätter, andelar i svenska handelsbolag och sådana tillgångar som avses i 49 kap. räknas inte som tillgångar i näringsverksamheten för enskilda näringsidkare.

De skall dock räknas som tillgångar i näringsverksamheten om de är

– lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar eller liknande tillgångar,

– inventarier eller fordringar på grund av avyttring av inventarier, – banktillgodohavanden som hör till näringsverksamheten, – andelar i kooperativa föreningar förutsatt att innehavet av andelarna betingas av näringsverksamheten, eller

– fordringar som medlemmar i koopera föreningar har på föreningen förutsatt att medlemskapet i föreningen betingas av näringsverksamheten.

16 kap. Avdrag i näringsverksamhet

Representation

3 § Utgifter för representation och liknande ändamål skall dras av bara om de har omedelbart samband med verksamheten, såsom då det uteslutande är fråga om att inleda eller upprätthålla affärsförbindelser eller liknande, eller då utgifterna avser jubileum eller personalvård. Avdraget

får inte överstiga vad som kan anses skäligt. I fråga om utgifter för lunch, middag eller supé får avdraget inte överstiga 90 kronor per person och måltid med tillägg för mervärdesskatt till den del denna inte skall dras av enligt 8 kap. eller återbetalas enligt 10 kap. mervärdesskattelagen (1994:200).

Fusionskostnader

7 a § Kostnader som överlåtande och övertagande företag har i samband med fusion, till exempel för rådgivning, prospekt och annonsering, skall dras av. Detta gäller vid sådana fusioner som avses i 35 kap. 1 § första stycket samt andra fusioner enligt 14 kap. 1 § aktiebolagslagen (1975:1385).

Organisationskostnader

7 b § Kostnader som ett aktiebolag har i samband med förändring av aktiekapitalet eller för förvaltning av bolagets kapital, till exempel för rådgivning, prospekt och annonsering, samt kostnader för utbetalning av utdelning skall dras av. Detsamma gäller en ekonomisk förenings kostnader i samband med ökning av föreningens medlems- och förlagsinsatser samt för förvaltning av insatserna.

Mervärdesskatt

16 § Avdrag skall inte göras för sådan ingående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) som medför rätt till avdrag enligt 8 kap. eller återbetalning enligt 10 kap. nämnda lag.

Avdrag skall göras för mervärdeskatt, om skatten avser – utgående skatt som i strid med 15 kap. 11 § har tagits upp som intäkt och som har betalas in till staten, eller

– skatt som återförs enligt 9 kap. 5 eller 6 § mervärdesskattelagen och som betalas in till staten på det sätt som anges i 9 kap. 3 § första stycket 2 nämnda lag.

Om mervärdesskatt som har dragits av enligt andra stycket sätts ned, skall motsvarande del av avdraget återföras.

Förluster av kontanta medel

19 a § Förluster av kontanta medel genom brott skall dras av bara om den skattskyldige visar att förutsättningarna för avdrag är uppfyllda.

Avdrag för förlust av kontanta medel genom stöld eller rån får inte göras med större belopp än vad som motsvarar normalt innehav av kontanter i verksamheten, om det inte finns särskilda skäl.

Bilkostnader

26 § Kostnader för resor med egen bil i näringsverksamheten skall dras av med 1 krona och 30 öre för varje körd kilometer. Detta gäller dock inte om bilen är en tillgång i näringsverksamheten.

Om en sådan delägare i ett svenskt handelsbolag som skall uttagsbeskattas för bilförmån från bolaget använder bilen för resor i näringsverksamheten och betalar samtliga kostnader för drivmedel som är förenade med resorna, skall kostnader för dieselolja dras av med 50 öre för varje körd kilometer och kostnader för annat drivmedel med 80 öre för varje körd kilometer.

Avgifter till arbetslöshetskassa

32 § I fråga om avgifter till arbetslöshetskassa tillämpas bestämmelserna i 12 kap. 33 § första stycket.

22 kap. Kapitalvinster och kapitalförluster i näringsverksamhet

Avyttringar med kapitalförlust till närstående företag

6 § Kapitalförluster skall inte dras av när en juridisk person avyttrar tillgångar till en annan juridisk person och de juridiska personerna är moder- och dotterföretag eller står under i huvudsak gemensam ledning.

Om förvärvaren är skattskyldig för inkomst av tillgångarna, gäller första stycket bara om tillgångarna är kapitaltillgångar också hos förvärvaren.

Om en kapitalförlust inte skall dras av, skall avdrag för förbättrande reparationer och underhåll inte återföras enligt 23 kap. Vad som avses med förbättrande reparationer och underhåll framgår av 23 kap. 2 § andra stycket och 10 § andra stycket.

7 § Om förvärvaren är skattskyldig för inkomst av tillgångarna, inträder förvärvaren i överlåtarens skattemässiga situation i fråga om anskaffningsvärde och annat som påverkar en kapitalvinstberäkning.

Vidare skall 8–10 §§ tillämpas.

Avyttringar med kapitalvinst av delägarrätter till närstående företag

11 § Kapitalvinster skall inte tas upp som intäkt när en juridisk person avyttrar näringsbetingade aktier eller andelar i svenska aktiebolag, svenska handelsbolag, svenska ekonomiska föreningar eller utländska juridiska personer (det avyttrade företaget) till en svensk juridisk person inom samma svenska koncern.

Första stycket gäller bara om

1. moderföretaget i koncernen är ett aktiebolag, en ekonomisk förening, en sparbank eller ett ömsesidigt skadeförsäkringsföretag,

2. överlåtaren inte samtidigt ingår i en svensk koncern som förvärvaren inte ingår i,

3. tillgångarna är kapitaltillgångar också hos förvärvaren,

4. förvärvaren är skattskyldig för en kapitalvinst vid avyttring av tillgångarna, och

5. en kapitalvinst vid förvärvarens avyttring av tillgångarna inte är undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett dubbelbeskattningsavtal.

Vid tillämpning av andra stycket 2 beaktas inte sådana koncerner som är en del av den koncern som avses i första stycket.

14 § Riksskatteverket får medge att en kapitalvinst inte skall tas upp som intäkt när ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening, en svensk sparbank eller ett svenskt ömsesidigt skadeförsäkringsföretag äger samtliga aktier i ett utländskt bolag och avyttrar dessa till

ett annat utländskt bolag. Vad som sägs om aktier i denna paragraf gäller också i fråga om andra andelar.

Första stycket gäller bara om – det överlåtande företaget äger samtliga aktier i det förvärvande bolaget,

– det förvärvande bolaget inte har inkomst från ett fast driftställe i Sverige,

– det avyttrade bolaget är hemmahörande i samma land som det förvärvande bolaget, och

– det avyttrade bolaget inte, direkt eller indirekt, äger aktier med en röst- eller kapitalandel som överstiger 25 procent i ett bolag som är hemmahörande i något annat land.

Riksskatteverkets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

26 kap. Näringsbidrag

Näringsbidrag

2 § Med näringsbidrag avses stöd utan återbetalningsskyldighet som lämnas till en näringsidkare för näringsverksamheten av staten,

Europeiska gemenskaperna, landsting, kommuner, juridiska personer som avses i 7 kap. 15, 16 och 19 §§ och allmänningsskogar enligt lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna.

27 kap. Periodiseringsfonder

Beloppsgränser

5 § Juridiska personer får dra av högst ett belopp som motsvarar 20 procent av överskottet av näringsverksamheten före avdraget.

6 § Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag får dra av högst ett belopp som motsvarar 20 procent av ett för periodiseringsfond justerat positivt resultat.

Med det för periodiseringsfond justerade resultatet avses överskottet eller underskottet av näringsverksamheten före avdrag för avsättning till periodiseringsfond

ökat med – avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 28 §, och – avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 30 kap., minskat med – sjukpenning och liknande ersättningar som avses i 15 kap. 13 §, – återfört avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 28 §, och – återfört avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 30 kap.

30 kap. Expansionsfonder

Beloppsgränser

Kapitalunderlag för enskilda näringsidkare

6 § Med kapitalunderlaget för expansionsfond avses skillnaden mellan värdet på tillgångarna och värdet på skulderna i näringsverksamheten vid beskattningsårets utgång

ökat med – underskott av näringsverksamheten till den del avdrag för underskottet inte görs enligt någon av de bestämmelser som anges i 14 kap. 24 § första och andra styckena,

– en sådan övergångspost som avses i 31 kap. 14 § första stycket, och

– en sådan särskild post vid arv, gåva m.m. som avses i 6 a–6 c §§, minskat med – sådana tillskott till verksamheten under beskattningsåret som görs i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i verksamheten.

Bestämmelserna i 31 kap. 9–14 §§ om vilka tillgångar och skulder som räknas till näringsverksamheten, om hur tillgångarna värderas

samt om övergångsposten skall tillämpas också vid beräkning av kapitalunderlaget för expansionsfond.

6 a § En särskild post får beräknas om en fastighet förvärvas genom arv, testamente eller gåva eller genom bodelning med anledning av äktenskapsskillnad eller makes död och summan av förvärvarens kapitalunderlag för expansionsfond och det kapitalunderlag som hänför sig till förvärvet understiger 72 procent av summan av förvärvarens expansionsfond och den övertagna expansionsfonden. Förvärvarens kapitalunderlag och expansionsfond skall beräknas vid utgången av beskattningsåret före förvärvet medan det kapitalunderlag som hänför sig till förvärvet och den övertagna expansionsfonden beräknas vid förvärvstidpunkten. Detta stycke gäller bara om fastigheten är kapitaltillgång såväl hos den tidigare ägaren som hos förvärvaren.

6 b § Den särskilda posten uppgår till samma belopp som den särskilda posten för räntefördelning, beräknad enligt 31 kap. 14 b §.

6 c § Den särskilda posten får öka kapitalunderlaget för expansionsfond med högst ett så stort belopp att kapitalunderlaget motsvarar 72 procent av den sammanlagda expansionsfonden som avses i 6 a §.

Kapitalunderlaget får ökas med posten bara så länge någon del av fastigheten finns kvar i näringsverksamheten. Om kapitalunderlaget före ökningen med posten ett visst år motsvarar minst 72 procent av expansionsfonden, upphör rätten att öka kapitalunderlaget med posten.

Kapitalunderlag för handelsbolagsdelägare

9 § Med kapitalunderlaget för expansionsfond avses delägarens justerade anskaffningsvärde för andelen i bolaget beräknat enligt 47 kap. vid beskattningsårets utgång

ökat med

1. en sådan övergångspost som avses i 31 kap. 17 § första stycket, minskat med

2. 28 procent av expansionsfonden,

3. sådana tillskott till verksamheten under beskattningsåret som görs i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i verksamheten, och

4. lån från bolaget till delägaren eller till en närstående till delägaren, om inte räntan på lånet är marknadsmässig.

Om andelen i handelsbolaget är lagertillgång, avses med kapitalunderlaget för expansionsfond i stället andelens skattemässiga värde vid beskattningsårets utgång justerat med posterna 1, 3 och 4 i första stycket.

Bestämmelsen om övergångsposten i 31 kap. 17 § skall tillämpas också vid beräkning av kapitalunderlaget för expansionsfond.

I vilka fall fonderna får övertas

Från enskild näringsidkare till annan enskild näringsidkare

14 § En expansionsfond får övertas om

– samtliga realtillgångar i en enskild näringsverksamhet övergår till en obegränsat skattskyldig fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodelning, och

– mottagaren vid arv eller testamente skriftligen förklarar att han övertar expansionsfonden, eller

– parterna vid gåva eller bodelning träffar skriftligt avtal om övertagandet.

Expansionsfonden får dock inte övertas till den del den överstiger 138,89 procent av värdet av realtillgångarna i näringsverksamheten vid utgången av det tredje beskattningsåret före det aktuella ökat med en tredjedel. Värdet av realtillgångarna skall beräknas på det sätt som anges i 31 kap. 12 § första stycket 1–4 och 7 samt 13 §.

Om expansionsfonden övertas, anses den som övertar fonden själv ha gjort avsättningarna och avdragen för dem.

31 kap. Räntefördelning

Hur räntefördelning görs

Positivt och negativt fördelningsbelopp

3 § Ett positivt fördelningsbelopp beräknas genom att ett positivt kapitalunderlag för räntefördelning multipliceras med statslåneräntan vid utgången av november andra året före taxeringsåret ökad med fem procentenheter.

Ett negativt fördelningsbelopp beräknas genom att ett negativt kapitalunderlag för räntefördelning multipliceras med statslåneräntan vid samma tidpunkt ökad med en procentenhet.

Om beskattningsåret omfattar längre eller kortare tid än tolv månader, skall fördelningsbeloppet justeras i motsvarande mån.

Hur kapitalunderlaget beräknas framgår av 8–17 §§.

Kapitalunderlaget

Enskilda näringsidkare

8 § Med kapitalunderlaget för räntefördelning för en enskild näringsidkare avses skillnaden mellan värdet på tillgångarna och värdet på skulderna i näringsverksamheten vid det föregående beskattningsårets utgång

ökat med – underskott av näringsverksamheten under det föregående beskattningsåret till den del avdrag för underskottet inte har gjorts enligt någon av de bestämmelser som anges i 14 kap. 24 § första och andra styckena,

– kvarstående sparat fördelningsbelopp, – en sådan övergångspost som avses i 14 §, och – en sådan särskild post vid arv, gåva m.m. som avses i 14 a–14 c §§,

minskat med – 72 procent av expansionsfonden enligt 30 kap. vid det föregående beskattningsårets utgång, och

– sådana tillskott till verksamheten under det föregående beskattningsåret som gjorts i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i verksamheten.

10 § Som tillgångar eller skulder i näringsverksamheten räknas inte fordringar eller skulder som avser

– statlig inkomstskatt, – statlig förmögenhetsskatt, – kommunal inkomstskatt, – expansionsfondsskatt, – egenavgifter, – avkastningsskatt enligt 2 § 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,

– särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,

– statlig fastighetsskatt, – mervärdesskatt som skall redovisas i självdeklaration enligt 10 kap. 31 § skattebetalningslagen (1997:000),

– avgift enligt lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter, och – skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324).

14 § Med övergångsposten avses ett negativt fördelningsunderlag vid 1995 års taxering. Om den skattskyldige på grund av förlängt räkenskapsår inte taxerades för näringsverksamheten då, avses i stället ett negativt fördelningsunderlag vid 1996 års taxering.

Ö vergångsposten skall beräknas utan sådan jämkning av fördelningsunderlaget som gällde då, om beskattningsåret omfattade längre eller kortare tid än tolv månader. Om en fastighet som är kapitaltillgång vid den taxeringen togs upp till ett lägre belopp än det högsta av de värden som följer av 12 § första stycket 4 eller 13 §, skall övergångsposten minskas med mellanskillnaden.

Om näringsverksamheten övergår till en fysisk person genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, övertar förvärvaren övergångsposten.

14 a § En särskild post får beräknas om en fastighet förvärvas genom arv, testamente eller gåva eller genom bodelning med anledning av äktenskapsskillnad eller makes död och det kapitalunderlag för räntefördelning som hänför sig till förvärvet är negativt vid förvärvstidpunkten. Detta gäller bara om fastigheten är kapitaltillgång såväl hos den tidigare ägaren som hos förvärvaren.

14 b § Den särskilda posten uppgår till ett belopp som motsvarar det negativa kapitalunderlag för räntefördelning som hänför sig till förvärvet, beräknat vid förvärvstidpunkten. Posten får dock inte överstiga ett belopp som motsvarar den ersättning som lämnas för fastigheten minskad med det högsta värdet för fastigheten vid förvärvstidpunkten enligt 12 § första stycket 4 eller 13 § och ökad med 72 procent av övertagen expansionsfond. Ett åtagande att ta över expansionsfonden räknas inte som ersättning.

Om en del av fastigheten övergår till någon annan ägare, skall posten minskas i motsvarande mån.

Om fastigheten och driften av den räknas till olika näringsverksamheter och förvärvaren eller hans närstående inom två år före förvärvet

eller efter förvärvet tillskjutit kapital i mer än obetydlig omfattning till den näringsverksamhet som driften räknas till, skall posten minskas i motsvarande mån.

14 c § Den särskilda posten får öka kapitalunderlaget för räntefördelning med högst ett belopp som motsvarar det negativa kapitalunderlaget i näringsverksamheten före ökningen med posten.

Kapitalunderlaget får ökas med posten bara så länge någon del av fastigheten finns kvar i näringsverksamheten. Om kapitalunderlaget före ökningen med posten ett visst år inte längre är negativt, upphör rätten att öka kapitalunderlaget med posten.

Handelsbolagsdelägare

16 § Med kapitalunderlaget för räntefördelning för en delägare i ett svenskt handelsbolag avses det justerade anskaffningsvärdet för andelen i bolaget beräknat enligt 47 kap. vid det föregående beskattningsårets utgång

ökat med – kvarstående sparat fördelningsbelopp, och – en sådan övergångspost som avses i 17 §, minskat med – sådana tillskott till verksamheten under det föregående beskattningsåret som gjorts i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i verksamheten, och

– lån från bolaget till delägaren eller någon närstående till delägaren under det aktuella beskattningsåret, om räntan på lånet inte är marknadsmässig.

Med kapitalunderlaget för räntefördelning avses för andel som är lagertillgång i stället det skattemässiga värdet justerat med posterna i första stycket.

34 kap. Räntor och utdelningar i näringsverksamhet

Skattefria utdelningar

11 § Med utdelning avses i 12–18 §§ inte sådan utdelning på andelar i kooperativa föreningar i form av rabatt eller pristillägg som den utdelande föreningen skall dra av enligt 38 kap. 19 §.

Om ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening enligt ett dubbelbeskattningsavtal skall anses ha hemvist i en utländsk stat, skall företaget vid tillämpning av 12–21 §§ anses som en utländsk juridisk person som är hemmahörande i den utländska staten.

35 kap. Svenska fusioner

Hänvisningar

13 § Bestämmelser om fusioner finns också i fråga om

– kostnader i samband med fusion i 16 kap. 7 a §, – periodiseringsfonder i 27 kap. 7, 8 och 14 §§, – ersättningsfonder i 28 kap. 20 och 23 §§, och – underskott i 39 kap. 14–20 §§.

38 kap. Beräkning av överskott och underskott för vissa juridiska personer

Investmentföretag och värdepappersfonder

17 § Om ett företag upphör att vara investmentföretag, skall 40 procent av värdet på företagets delägarrätter vid ingången av beskattningsåret tas upp som intäkt. Om värdet på företagets delägarrätter var högre vid ingången av något av de fem föregående beskattningsåren och företaget var investmentföretag det året, skall intäkten i stället beräknas på det högsta av dessa värden.

I stället för vad som sägs i första stycket får företaget som intäkt ta upp summan av kapitalvinster på delägarrätter minskat med summan

av motsvarande kapitalförluster som företaget haft under den tid som det har varit investmentföretag, dock tidigast från och med ingången av år 1991.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte om företaget upplöses genom likvidation.

Kooperativa föreningar

19 § Utdelning som en kooperativ förening lämnar av vinsten av den kooperativa verksamheten i form av rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda köp eller försäljningar skall dras av.

Om föreningen har medlemmar som får sådan utdelning som enligt 41 kap. 14 § inte skall tas upp som intäkt hos dem och det inte är fråga om bara enstaka medlemmar, får utdelningen dras av med högst ett belopp som motsvarar statslåneräntan vid utgången av november andra året före taxeringsåret minskad med två procentenheter och multiplicerad med summan av medlemmarnas omsättning med föreningen.

AVD. VI INKOMSTSLAGET KAPITAL

41 kap. Intäkter och avdrag i kapital

1 § Ränteinkomster, utdelningar, intäkter vid uthyrning av privatbostäder och alla andra intäkter på grund av innehav av tillgångar samt kapitalvinster skall tas upp som intäkt, om inte något annat anges i detta kapitel eller i 8 eller 41 a kap.

Kostnader för att förvärva och bibehålla intäkter, andra ränteutgifter och kapitalförluster skall dras av, om inte något annat anges i detta kapitel eller i 9 eller 55 kap. Begränsat skattskyldiga skall dock inte dra av ränteutgifter som inte är kostnader för att förvärva eller bibehålla intäkter.

Vissa utdelningar och utskiftningar

Utdelning av aktier i dotterbolag

16 § Utdelningar från svenska aktiebolag i form av aktier i ett annat svenskt aktiebolag skall inte tas upp som intäkt, om

1. utdelningen lämnas i förhållande till antalet innehavda aktier,

2. aktier i det utdelande bolaget är inregistrerade vid en svensk börs,

3. det utdelande bolaget vid utdelningstillfället, direkt eller indirekt, äger samtliga aktier i det andra bolaget och har gjort det sedan det föregående beskattningsårets ingång eller sedan det andra bolaget började bedriva verksamhet av något slag,

4. samtliga aktier i det andra bolaget delas ut, och

5. den verksamhet som därefter bedrivs eller skall bedrivas i vartdera bolaget är av inte obetydlig omfattning i förhållande till den verksamhet som bedrevs i det utdelande bolaget.

Förutsättningarna i första stycket 2 och 5 gäller inte i fråga om utdelning från bankaktiebolag. Förutsättningen i första stycket 5 gäller inte heller i fråga om utdelning från ett kreditmarknadsbolag som är moderbolag i en koncern där det ingår ett bankaktiebolag.

Vad som sägs i första och andra styckena gäller även om mottagaren av utdelningen inte äger aktierna i det utdelande bolaget.

41 a kap. Utdelning och kapitalvinst på aktier i onoterade företag

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om i vilken utsträckning utdelningar och kapitalvinster på aktier och andelar inte skall tas upp som intäkt.

Bestämmelserna gäller utdelningar och kapitalvinster på – aktier i svenska aktiebolag, – andelar i svenska ekonomiska föreningar som inte är kooperativa, och

– aktier i utländska juridiska personer om inkomstbeskattningen av den juridiska personen inte är väsentligt lindrigare än inkomstbeskattningen enligt denna lag av ett svenskt företag med motsvarande inkomster.

Vad som sägs om aktier i detta kapitel gäller också i fråga om andra andelar.

2 § Bestämmelserna tillämpas inte på utdelning från ett företag, om

1. företaget är marknadsnoterat,

2. företaget under det räkenskapsår som beslutet om utdelning avser eller under något av de fyra föregående räkenskapsåren, direkt eller genom ett dotterföretag, ägt aktier med en röst- eller kapitalandel på 25 procent eller mer i ett svenskt marknadsnoterat aktiebolag eller en marknadsnoterad utländsk juridisk person,

3. företaget, om det är ett förvaltningsföretag, under det räkenskapsår som beslutet om utdelning avser, direkt eller genom ett annat förvaltningsföretag, ägt någon aktie i ett svenskt marknadsnoterat aktiebolag eller en marknadsnoterad utländsk juridisk person, eller

4. företaget är ett privatbostadsföretag. Ett företag anses marknadsnoterat om någon aktie i företaget är marknadsnoterad. I fråga om marknadsnoterade företag finns bestämmelser i 9 och 10 §§.

Utdelning

3 § Utdelning skall tas upp som intäkt bara till den del den överstiger lättnadsbeloppet. Lättnadsbeloppet är summan av

1. underlaget för lättnadsbelopp multiplicerat med 65 procent av statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret, och

2. sparat lättnadsutrymme.

4 § Underlaget för lättnadsbelopp är summan av

1. det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om aktien hade avyttrats vid tidpunkten för utdelningen,

2. sparat lättnadsutrymme, och

3. lönesummetillägg enligt 11 §. I 17 och 18 §§ finns bestämmelser om att omkostnadsbeloppet för aktierna i vissa fall beräknas efter uppräkning eller på grundval av ett kapitalunderlag.

I fråga om kvalificerade aktier som avses i 52 kap. 3 § tillämpas också de begränsningar som följer av 11 och 12 §§.

5 § När en aktie förvärvas är förvärvarens lättnadsbelopp för det beskattningsåret noll, om utdelning har lämnats tidigare samma år.

Sparat lättnadsutrymme

6 § Om utdelningen understiger lättnadsbeloppet, skall mellanskillnaden (sparat lättnadsutrymme) föras vidare till nästa beskattningsår.

Lämnar företaget inte någon utdelning, skall hela lättnadsbeloppet, beräknat vid beskattningsårets utgång, föras vidare. Detta gäller dock bara om förutsättningarna i 2 § första stycket är uppfyllda. Vad som sägs där om räkenskapsår som beslutet om utdelningen avser skall i stället gälla det räkenskapsår som har avslutats närmast före ingången av den skattskyldiges beskattningsår.

7 § Om en aktie övergår till en ny ägare genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, skall förvärvaren överta den tidigare ägarens sparade lättnadsutrymme.

Kapitalvinst

8 § Av en kapitalvinst på aktier skall bara ett belopp som överstiger summan av beskattningsårets återstående lättnadsbelopp och det sparade lättnadsutrymmet tas upp som intäkt. I fråga om marknadsnoterade företag finns bestämmelser i 9 och 10 §§.

Tioårsperioden efter en marknadsnotering

9 § Om ett företag marknadsnoteras tillämpas 1–8 §§, utom 2 § första stycket 1, på utdelning och kapitalvinst på aktier i företaget till och med det tionde kalenderåret efter det år det noterades. Sparat lättnadsutrymme vid utgången av det tionde året skall läggas till anskaffningsvärdet för aktien.

Första stycket gäller bara

1. aktier som getts ut före tidpunkten för noteringen eller den tidigare tidpunkt då företaget inför en marknadsintroduktion offentligt eller på något annat sätt riktat en inbjudan till en vidare krets att förvärva aktier i företaget och som inte efter denna tidpunkt har övergått till en ny ägare genom köp, byte eller på liknande sätt, och

2. aktier som förvärvats med stöd av aktier som avses i 1 och inte efter förvärvet har övergått till en ny ägare genom köp, byte eller på liknande sätt.

10 § Bestämmelserna i 9 § första stycket gäller inte i fråga om aktier i

1. investmentföretag,

2. företag som någon gång under de senaste fem åren före tidpunkten för marknadsnoteringen varit marknadsnoterade, eller

3. företag som någon gång under de senaste fem åren före tidpunkten för marknadsnoteringen varit dotterföretag till ett marknadsnoterat företag.

Lönesummetillägg

11 § I underlaget för gränsbeloppet skall ett löneunderlag enligt 14–16 §§ räknas in (lönesummetillägg). För aktieägare som avses i 12 § får tillägget inte överstiga vad som anges i 13 §.

12 § Om aktieägaren året före beskattningsåret varit verksam i betydande omfattning i företaget eller i dess dotterföretag, skall lönesummetillägg göras bara om aktieägaren för nämnda år har fått ersättning från företagen som ingår i underlaget för beräkning av avgifter enligt 2 kap. 3 § lagen (1981:691) om socialavgifter eller 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster med belopp som sammanlagt inte understiger det lägsta av

– 120 procent av den högsta löneunderlagsgrundande ersättningen samma år till en arbetstagare, och

– tio basbelopp för året före beskattningsåret.

13 § För en aktieägare som avses i 12 § får lönesummetillägget inte överstiga ett belopp som motsvarar 50 gånger den ersättning som aktieägaren för året före beskattningsåret fått från företagen och som ingår i underlaget för beräkning av avgifter enligt 2 kap. 3 § lagen (1981:691) om socialavgifter eller 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Begränsningen gäller för aktieägarens sammanlagda innehav av aktier i företaget.

14 § Löneunderlaget skall beräknas på grundval av ersättning som ingår i underlaget för beräkning av avgifter enligt 2 kap. 3 § lagen (1981:691) om socialavgifter eller 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster och som under året före beskattningsåret har lämnats till arbetstagarna i företaget och i dess dotterföretag.

Om ersättningen avser arbetstagare i ett dotterföretag som inte är helägt, skall så stor del av ersättningen medräknas som motsvarar moderföretagets andel av antalet aktier eller andelar i dotterföretaget.

15 § Vid beräkningen av löneunderlaget skall följande ersättningar inte medräknas:

1. ersättningar som täcks av statliga bidrag för lönekostnader,

2. ersättningar till arbetstagare som har en delägarätt som getts ut av företaget eller av ett annat företag inom samma svenska koncern om detta kapitel skall tillämpas på utdelning, ränta eller kapitalvinst på rätten.

16 § Löneunderlaget är den del av den sammanlagda ersättningen som överstiger tio basbelopp. Löneunderlaget fördelas med lika belopp på antalet aktier i företaget.

Aktier förvärvade före år 1990

17 § För aktier som har förvärvats före år 1990 skall vid beräkning av omkostnadsbeloppet enligt 4 § anskaffningsutgifterna räknas upp med hänsyn till förändringarna i det allmänna prisläget från och med förvärvsåret, dock tidigast från och med år 1970, till år 1990.

Motsvarande gäller för ovillkorliga kapitaltillskott som gjorts före år 1990.

Vad som sägs i första stycket gäller inte om omkostnadsbeloppet beräknas med tillämpning av 18 §.

Aktier förvärvade före år 1992

18 § För aktier som har förvärvats före år 1992 får vid beräkning av omkostnadsbeloppet enligt 4 § som anskaffningsutgift tas upp det justerade kapitalunderlaget i företaget enligt 19–27 §§ fördelat med lika belopp på aktierna i företaget. Som förutsättning gäller att denna beräkning används för samtliga de aktier i företaget som aktieägaren förvärvat före år 1992. I sådant fall skall hänsyn inte tas till ovillkorliga kapitaltillskott som gjorts före utgången av det beskattningsår som avses i 19 §.

Vad som sägs i första stycket gäller inte i fråga om utländska juridiska personer.

Beräkning av kapitalunderlaget

19 § Kapitalunderlaget är skillnaden mellan värdet på tillgångarna och värdet på skulderna i företaget vid utgången av det beskattningsår för

vilket taxering skedde år 1993. Om företaget inte taxerades då, är kapitalunderlaget i stället motsvarande skillnad det beskattningsår för vilket taxering skedde år 1992.

20 § Som skuld räknas 28 procent av

1. en avsättning till skatteutjämningsreserv enligt den upphävda lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv,

2. sådant uppskovsbelopp som avses i den upphävda lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver till den del det vid beskattningsårets utgång inte hade återförts, och

3. avsättningar till ersättningsfonder och liknande fonder. Som skuld räknas också skuldreserveringar till den del avdrag gjordes vid beskattningen.

21 § Aktier och andelar i andra svenska dotterföretag än handelsbolag skall tas upp till ett värde som motsvarar kapitalunderlaget i dotterföretaget. Om dotterföretaget inte var helägt, skall så stor del av detta värde tas upp som motsvarar moderföretagets andel av aktierna eller andelarna i dotterföretaget.

22 § Vid värdering av andra tillgångar än som avses i 21 § skall

1. fastigheter som var lagertillgångar tas upp till det skattemässiga värdet, minskat med värdeminskningsavdrag som hade gjorts vid beskattningen men inte i räkenskaperna,

2. andra lagertillgångar än fastigheter samt pågående arbeten, kundfordringar och liknande tillgångar tas upp till det skattemässiga värdet,

3. inventarier tas upp till det skattemässiga restvärdet,

4. fastigheter som var kapitaltillgångar tas upp till anskaffningsvärdet för mark, byggnader och markanläggningar, ökat med förbättringskostnader och minskat med gjorda värdeminskningsavdrag,

5. delägarrätter som var kapitaltillgångar tas upp till omkostnadsbeloppet vid en avyttring,

6. fordringar i utländsk valuta tas upp till det värde som gällde vid beskattningen,

7. andelar i handelsbolag tas upp till det justerade anskaffningsvärdet enligt 47 kap., och

8. andra tillgångar tas upp till omkostnadsbeloppet vid en avyttring. Vad som sägs om värdeminskningsavdrag gäller också i fråga om liknande avdrag såsom skogsavdrag och avdrag för substansminskning samt sådana belopp med vilka ersättningsfonder och liknande fonder tagits i anspråk.

23 § Fastigheter i Sverige som var kapitaltillgångar och som hade förvärvats före utgången av år 1990 får i stället anses förvärvade den 1 januari 1991. I sådant fall skall hänsyn inte tas till utgifter och avdrag före år 1991, utöver vad som anges i andra stycket.

Anskaffningsvärdet vid denna tidpunkt skall anses motsvara en viss del av fastighetens taxeringsvärde för år 1991 minskad med värdeminskningsavdrag och liknande avdrag vid 1982–1991 års taxeringar, om avdragen per år uppgått till minst 10 procent av nämnda del av taxeringsvärdet. Den del av taxeringsvärdet som skall användas är för

1. småhusenheter 70 procent,

2. hyreshusenheter 60 procent,

3. industrienheter 75 procent, och

4. lantbruksenheter 100 procent. Om marknadsvärdet på byggnader, mark och markanläggningar som anses förvärvade den 1 januari 1991 vid beskattningsårets utgång understeg 75 procent av anskaffningsvärdet enligt andra stycket, skall detta värde justeras i skälig mån.

Justering av kapitalunderlaget

24 § Om företaget gjorde avsättning till skatteutjämningsreserv vid 1994 års taxering, får 28 procent av det belopp som enligt lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjämningsreserv minst skall återföras vid 1995–2002 års taxeringar tas upp som skuld i stället för vad som anges i 20 § första stycket 1. Om avdraget för avsättning är lägre än det avdrag som avses i 20 § första stycket 1, skall kapitalunderlaget minskas med 28 procent av mellanskillnaden.

25 § Kapitalunderlaget skall minskas med vinstutdelning som lämnats för det räkenskapsår för vilket taxering skedde år 1993 eller, om företaget inte taxerades då, det räkenskapsår för vilket taxering skedde år 1992.

26 § Vinstutdelning som lämnas för senare räkenskapsår än som avses i 25 § skall minska kapitalunderlaget till den del det utdelade beloppet överstiger nettovinsten enligt fastställd balansräkning, eller i förekommande fall, fastställd koncernbalansräkning.

Kapitalunderlaget i ett aktiebolag skall minskas med belopp som motsvarar utbetalningar från bolaget som gjorts i samband med nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden, om utbetalningen skett efter utgången av det räkenskapsår då underlaget beräknades.

Kapitalunderlaget i en ekonomisk förening skall minskas med belopp som motsvarar utbetalningar enligt 10 kap. 1 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar vid nedsättning av medlemsinsatsernas belopp eller enligt 4 kap. 3 § samma lag vid återbetalning av överskjutande medlemsinsatser. Detta gäller bara om utbetalningen skett efter utgången av det räkenskapsår då underlaget beräknades.

27 § När kapitalunderlaget justeras på grund av utdelningar och andra utbetalningar som avses i 26 §, tillämpas det nya kapitalunderlaget på

1. utdelningar som sker efter den utbetalning som medfört justeringen, och

2. kapitalvinster som uppkommer efter denna utbetalning.

AVD. VII KAPITALVINSTER OCH KAPITALFÖ RLUSTER

42 kap. Grundläggande bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster

Ersättningar i form av livränta

Ersättningen vid kapitalvinstberäkningen

30 § Om en tillgång avyttras mot ersättning i form av en livsvarig livränta, räknas som ersättning det kapitaliserade värde av livräntan som framkommer med tillämpning av tabell III till lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt. Ä r livräntan beroende av flera personers liv på så sätt att den upphör vid den först avlidnes död, bestäms kapitalvärdet med utgångspunkt i hur gammal den äldste är. Om livräntan upphör vid den sist avlidnes död, bestäms värdet efter den yngstes ålder.

Ersättningen beräknas med tillämpning av tabell II till lagen om arvsskatt och gåvoskatt, om överlåtelseavtalet innebär att

1. livräntan skall utgå livsvarigt, dock högst ett visst antal år, och en sådan beräkning resulterar i att ersättningen blir lägre än enligt första stycket, eller

2. livräntan skall utgå livsvarigt, dock minst ett visst antal år, om en sådan beräkning resulterar i att ersättningen blir högre än enligt första stycket.

Om en livsvarig livränta upphör på grund av ett dödsfall inom fem år från avyttringen skall, i stället för vad som sagts i första och andra styckena, det sammanlagda livräntebeloppet tas upp som ersättning om denna därmed blir lägre.

46 kap. Avyttring av aktier och andra delägarrätter samt fordringsrätter

Ersättning i form av nyemitterade aktier

17 § Avyttras aktier till ett svenskt aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag mot ersättning som består av nyemitterade aktier i det köpande bolaget och eventuellt kontant ersättning som motsvarar högst tio procent av de nyemitterade aktiernas nominella värde, skall den kontanta ersättningen tas upp som kapitalvinst. Detta gäller också vid avyttring av andelar i ekonomiska föreningar. Som anskaffningsvärde för de mottagna aktierna anses det omkostnadsbelopp som gällde för de avyttrade aktierna eller andelarna.

I fråga om internationella aktiebyten som avses i 20 § gäller vad som sägs i första stycket bara om den skattskyldige begär det.

17 a § Bestämmelserna i 17 § tillämpas bara i fråga om personer som är obegränsat skattskyldiga vid utgången av det beskattningsår då avyttringen sker. De tillämpas dock inte i fråga om personer som efter utflyttning från Sverige är obegränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 3 på grund av väsentlig anknytning hit.

Bestämmelserna i 17 § tillämpas inte heller i fråga om sådana avyttringar till närstående företag som avses i 22 kap. 6 och 11 §§.

Har avyttringen gjorts av en juridisk person, gäller utöver villkoren i 17 §, att aktier i det bolag som gett ut de avyttrade aktierna skall vara noterade på börs samt att det köpande bolaget skall ha erbjudit sig att på marknadsmässiga villkor förvärva samtliga aktier i detta bolag. Om det finns särskilda skäl, får regeringen medge undantag från villkoren i första meningen i ett enskilt fall.

Internationella aktiebyten

20 § Vid internationella aktiebyten tillämpas bestämmelserna i 21–27 §§, om det uppkommer en kapitalvinst som överstiger mottagen kontant ersättning. Vad som sägs om aktier gäller också i fråga om andra andelar.

Om den skattskyldige begär det, tillämpas i stället bestämmelserna i 17–19 §§.

Kapitalförluster

Inkomstslaget kapital

29 § I inkomstslaget kapital skall 70 procent av en kapitalförlust dras av, till den del den inte skall dras av enligt 30–32 a §§.

Att kapitalförluster i vissa fall inte skall dras av följer av 6 §.

32 a § Kapitalförluster på sådana aktier och andelar i svenska aktiebolag och utländska juridiska personer som inte är marknadsnoterade skall dras av i sin helhet mot kapitalvinster på sådana tillgångar.

Inkomstslaget näringsverksamhet

35 § I fråga om kapitalförluster i svenska handelsbolag tillämpas 29–32 a §§.

Kapitalförluster på sådana tillgångar och förpliktelser vars innehav betingats av verksamhet som bedrivs av handelsbolaget eller av någon som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå den skattskyldige nära, skall dock alltid dras av i sin helhet.

AVD. VIII FÅ MANSFÖ RETAG OCH FÅ MANSHANDELSBOLAG

51 kap. Förmåner och ersättningar från fåmansföretag och fåmanshandelsbolag

Definitioner

Fåmansföretag

3 § Aktiebolag vars aktier är noterade vid en svensk eller utländsk börs och privatbostadsföretag anses inte som fåmansföretag.

52 kap. Utdelning och kapitalvinst på aktier i fåmansföretag

Definitioner

3 § Med kvalificerad aktie avses aktie i ett fåmansföretag under förutsättning att

1. aktieägaren eller någon närstående till denne under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i företaget eller i ett annat fåmansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet, eller

2. företaget, direkt eller indirekt, under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningåren har ägt aktier i ett annat fåmansföretag och aktieägaren eller någon närstående till denne under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i detta företag.

Dör ägaren till en kvalificerad aktie, anses aktien kvalificerad även hos dödsboet, om den döde, någon närstående till honom eller någon delägare i dödsboet varit verksam på det sätt som anges i första stycket.

4 § Vid bedömningen av om ett företag är fåmansföretag gäller vid tillämpningen av detta kapitel, utöver vad som sägs i 51 kap. 2 och 3 §§, följande.

Utländska juridiska personer likställs med svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar. Detta gäller dock inte dödsbo efter den som inte var obegränsat skattskyldig vid dödsfallet.

Sådana ägare som själva eller genom någon närstående är eller under något av de fem föregående beskattningsåren har varit verksamma i företaget i betydande omfattning anses som en person.

Som ägare anses den som direkt eller indirekt eller på liknande sätt innehar aktier eller andelar i företaget.

5 § Upphör ett företag att vara fåmansföretag, anses en aktie ändå kvalificerad under längst fem beskattningsår därefter. Detta gäller dock bara om aktieägaren eller någon närstående till denne

1. ägde aktien när företaget upphörde att vara fåmansföretag och aktien då var kvalificerad, eller

2. har förvärvat aktien med stöd av en sådan aktie som avses i 1.

Undantag på grund av utomstående delägare

6 § Om aktieägaren visar att utomstående i betydande omfattning äger del i företaget och har rätt till utdelning, skall 2 § inte tillämpas, om det inte finns särskilda skäl. Vid bedömningen skall förhållandena under beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren beaktas.

Med företag avses här det företag där aktieägaren eller någon närstående till honom varit verksam i betydande omfattning under den tid som anges i första stycket.

Ett företag anses ägt av utomstående till den del det varken direkt eller indirekt ägs av fysiska personer som äger kvalificerade aktier i företaget eller i ett annat fåmansföretag som avses i 3 §.

Utdelning

7 § Utdelning på kvalificerade aktier skall tas upp som intäkt av tjänst till den del den överstiger gränsbeloppet. Gränsbeloppet är summan av

1. underlaget för gränsbelopp multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret ökad med fem procentenheter, och

2. sparat utdelningsutrymme. I fråga om andra delägarrätter än aktier och andelar skall statslåneräntan dock ökas med en procentenhet.

Om lättnadsbeloppet enligt 41 a kap. 3 § överstiger gränsbeloppet, tillämpas bestämmelserna i första stycket på utdelningen minskad med mellanskillnaden.

8 § Underlaget för gränsbelopp är summan av

1. det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om aktien hade avyttrats vid tidpunkten för utdelningen,

2. sparat utdelningsutrymme, och

3. lönesummetillägg enligt 41 a kap. 11 §. Vid beräkning av omkostnadsbeloppet för aktierna tillämpas bestämmelserna om uppräkning i 41 a kap. 17 § och kapitalunderlaget i 41 a kap. 18 §. Detta gäller dock inte i fråga om andra delägarrätter än aktier och andelar. Bestämmelserna om lönesummetillägg tillämpas inte heller i fråga om sådana andra delägarrätter.

9 § När en aktie förvärvas från en närstående är förvärvarens gränsbelopp för det beskattningsåret noll, om utdelning har lämnats tidigare samma år.

Kapitalvinst

12 § Av en kapitalvinst på kvalificerade aktier skall 50 procent av den del som överstiger summan av beskattningsårets återstående gränsbelopp och det sparade utdelningsutrymmet tas upp som intäkt av tjänst.

Vid beräkningen enligt första stycket av omkostnadsbeloppet för aktierna tillämpas bestämmelserna om uppräkning i 41 a kap. 17 § och kapitalunderlaget i 41 a kap. 18 §. Detta gäller dock inte i fråga om andra delägarrätter än aktier och andelar.

En kapitalvinst skall inte tas upp som intäkt av tjänst till den del det skulle medföra att den skattskyldige och närstående till honom under avyttringsåret och de fem föregående beskattningsåren som intäkt av tjänst sammanlagt tagit upp högre belopp än som motsvarar 100 basbelopp för avyttringsåret.

Om sparat lättnadsutrymme enligt 41 a kap. 6 § överstiger sparat utdelningsutrymme, tillämpas bestämmelserna i första stycket på kapitalvinsten minskad med mellanskillnaden.

Skatteberäkning inom familjen

13 § Om aktieägarens make eller, om aktieägaren fyller högst 18 år under beskattningsåret, hans förälder är eller under någon del av den senaste femårsperioden har varit verksam i betydande omfattning i ett fåmansföretag som avses i 3 § och om aktieägarens beskattningsbara förvärvsinkomst, bortsett från vad som enligt detta kapitel skall tas upp som intäkt av tjänst (tjänsteintäkten), understiger makens eller förälderns beskattningsbara förvärvsinkomst gäller följande. Skatten på tjänsteintäkten skall beräknas enligt 59 kap. 6 § som om aktieägarens beskattningsbara förvärvsinkomst, bortsett från tjänsteintäkten, motsvarade makens eller förälderns beskattningsbara förvärvsinkomst.

AVD. IX PENSIONSSPARANDE

53 kap. Pensionsförsäkringar och pensionssparkonton

Pensionsförsäkring m.m.

Pensionsförsäkring eller kapitalförsäkring

4 § En pensionsförsäkring skall ha meddelats i en försäkringsrörelse som bedrivs i Sverige och som medför skattskyldighet enligt denna lag eller enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.

4 a § En försäkring som huvudsakligen avser ålders-, sjuk-, eller efterlevandepension och som har meddelats i en försäkringsrörelse som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige anses som en pensionsförsäkring, om den försäkrade var bosatt utomlands när försäkringen tecknades och fick avdrag, skattereduktion eller liknande skattelättnad för premierna.

Första stycket gäller också om arbetsgivaren betalat premierna under den försäkrades bosättning eller förvärvsarbete utomlands utan att betalningen räknats som inkomst för den försäkrade vid beskattningen i det landet. Ett sådant förvärvsarbete skall vara den försäkrades huvudsakliga förvärvsverksamhet.

Om det i annat fall finns särskilda skäl, får skattemyndigheten medge att en försäkring som har meddelats i en försäkringsrörelse som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige, skall anses som en

pensionsförsäkring. Har ett sådant medgivande lämnats, kan försäkringen inte övergå till att vara en kapitalförsäkring.

Ö verklagande

31 § Skattemyndighetens beslut enligt 4 a, 8, 9, 17, 22 eller 29 § får överklagas hos Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

54 kap. Pensionsparavdrag

Beräkning av pensionssparavdrag

Avdragsgrundande inkomster

4 § Pensionssparavdraget får inte överstiga summan av de avdragsgrundande inkomsterna. Med avdragsgrundande inkomst avses

1. överskott av aktiv näringsverksamhet beräknat före – pensionssparavdraget, – avdrag för särskild löneskatt på pensionskostnader som avser pensionssparavdrag, och

– avdrag för avsättning för egenavgifter, och

2. överskott av tjänst minskat med sådana utdelningar, kapitalvinster och förmåner m.m. i fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som enligt 47, 51 eller 52 kap. skall tas upp som intäkt av tjänst.

5 § Pensionssparavdraget får inte heller överstiga 0,5 basbelopp med tillägg enligt andra–tredje styckena.

I fråga om annan avdragsgrundande inkomst av tjänst än sådan som avses i tredje stycket är tillägget 5 procent till den del inkomsten överstiger 10 men inte 20 basbelopp.

I fråga om avdragsgrundande inkomst av anställning är tillägget dock, om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt i anställning och inte är anställd i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening som han har sådant bestämmande inflytande i som avses i 25 kap. 10 §,

– högst 35 procent av inkomsten till den del den inte överstiger 20 basbelopp, och

– högst 25 procent av inkomsten till den del den överstiger 20 men inte 30 basbelopp.

I fråga om avdragsgrundande inkomst av aktiv näringsverksamhet är tillägget

– 25 procent av inkomsten till den del den inte överstiger 20 basbelopp, och

– 20 procent av inkomsten till den del den överstiger 20 men inte 40 basbelopp.

AVD. X Ö VRIGA GEMENSAMMA BESTÄ MMELSER

56 kap. Värdering av intäkter i annat än pengar

2 § Särskilda bestämmelser finns om

– förmån av kost (kostförmån) i 3 §, – förmån av bil (bilförmån) i 4–6 a §§, – förmån av resor (reseförmån) med inskränkande villkor i 7–9 §§, – förmån av räntefritt lån eller lån där räntan understiger marknadsräntan (ränteförmån) i 10–12 §§,

– förmån av fritt logi på fartyg i 12 a §, och – justering av förmånsvärdet i 13–15 §§.

Bilförmån

4 § Värdet av bilförmån exklusive drivmedel skall för ett kalenderår beräknas till summan av

– 0,3 basbelopp, – ett ränterelaterat belopp, och – ett prisrelaterat belopp. Det ränterelaterade beloppet skall beräknas till 75 procent av statslåneräntan vid utgången av november andra året före taxeringsåret multiplicerad med nybilspriset för årsmodellen.

Det prisrelaterade beloppet skall beräknas till 9 procent av nybilspriset för årsmodellen, om detta uppgår till högst 7,5 basbelopp. Om nybilspriset för årsmodellen är högre, skall det prisrelaterade beloppet

beräknas till summan av 9 procent av 7,5 basbelopp och 20 procent av den del av nybilspriset som överstiger 7,5 basbelopp.

4 a § I fråga om en bil av en årsmodell som är sex år eller äldre, skall nybilspriset anses vara det högsta av

– det verkliga nybilspriset plus anskaffningskostnaden för extrautrustning enligt 4 b §, och

– fyra basbelopp.

4 b § Vid beräkning av förmånsvärdet skall anskaffningskostnaden för eventuell extrautrustning läggas till det angivna nybilspriset.

Med nybilspris för årsmodellen avses det pris som bilen hade när den introducerades på den svenska marknaden. Om ett sådant introduktionspris ändras efter kort tid, avses med nybilspris det justerade priset. Om det inte finns något nybilspris, anses som nybilspris för årsmodellen det pris som det kan antas att bilen skulle ha haft om den introducerats på den svenska marknaden när den var ny.

5 § För den som kört minst 3 000 mil i tjänsten med förmånsbilen under ett kalenderår skall förmånsvärdet beräknas till 75 procent av det värde som annars skulle följa av 4 och 4 a §§.

I fråga om en förmån som den skattskyldige haft under bara en del av året, skall värdet sättas ned med en tolftedel för varje hel kalendermånad som han inte haft förmånen.

6 a § Om det i bilförmånen ingår förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel för förmånsbilen, skall denna förmån värderas till marknadsvärdet multiplicerat med 1,2. Marknadsvärdet antas motsvara värdet för den mängd drivmedel som kan antas ha förbrukats för förmånsbilens totala körsträcka under den tid den skattskyldige är skattskyldig för bilförmånen, om han inte gör sannolikt att marknadsvärdet är något annat.

Fritt logi på fartyg

12 a § Förmån av fritt logi ombord på fartyg skall för arbetstagare som har sjöinkomst värderas till noll.

Justering av förmånsvärdet

13 § Värdet av kostförmån enligt 3 § och bilförmån enligt 4–6a §§ får justeras uppåt eller nedåt, om det finns synnerliga skäl.

13 a § Som synnerliga skäl för att justera värdet av bilförmån nedåt anses

– att bilen använts som arbetsredskap, – att bilen använts i taxinäring, den körts minst 6 000 mil i verksamheten under kalenderåret och att dispositionen för privat körning varit begränsad i mer än ringa utsträckning, eller

– att det finns liknande omständigheter. Värdet av bilförmån får justeras nedåt också när bilen ingår i en större grupp av bilar som deltar i ett test eller liknande för att prova ut ny eller förbättrande miljö- eller säkerhetsteknik eller dylikt och bilen i det utförandet inte finns att köpa på den allmänna marknaden inom Europeiska unionens medlemsländer eller EES-länderna.

AVD. XI ALLMÄ NNA AVDRAG, GRUNDAVDRAG OCH SJÖ INKOMSTAVDRAG

57 kap. Allmänna avdrag

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om allmänna avdrag för

– underskott i 2–4 §§, – egenavgifter i 5 §, – utländska socialförsäkringsavgifter i 6 §, – periodiska understöd i 7 och 8 §§, och – premier för pensionsförsäkringar och inbetalningar på pensionssparkonton i 9 §.

Bestämmelser för dem som inte är obegränsat skattskyldiga hela året finns i 10 §.

58 a kap. Sjöinkomstavdrag

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sjöinkomstavdrag.

Avdragets storlek

2 § Skattskyldiga som har sjöinkomst under hela beskattningsåret har rätt till sjöinkomstavdrag med

– 35 000 kronor vid anställning på fartyg som huvudsakligen går i fjärrfart, och

– 34 000 kronor vid anställning på annat fartyg. Skattskyldiga som har sjöinkomst bara under en del av beskattningsåret har rätt till sjöinkomstavdrag med en trehundrasextiofemtedel av beloppet enligt första stycket för varje dag som de haft sjöinkomst.

Avdraget skall avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

Sjöinkomst

3 § Med sjöinkomst avses lön, förmåner, drickspengar och annan ersättning till den som enligt sjömanslagen (1973:282) anses som sjöman och som är anställd i redarens tjänst på ett svenskt handelsfartyg. Detta gäller bara om fartyget har en bruttodräktighet på minst 100 och huvudsakligen används i fjärrfart eller närfart. Med anställning hos redare likställs anställning hos en annan arbetsgivare som redaren anlitar som entreprenör.

Med sjöinkomst avses också inkomster som uppbärs av

1. den som för redarens räkning tjänstgör som kontrollant när ett fartyg byggs eller biträder när fartyget utrustas och som senare skall tillträda en befattning på fartyget, och

2. den som före leveransen av ett fartyg som är under byggnad och innan han börjar tjänstgöra ombord, inställer sig på fartyget för att lära känna det och dess tekniska utrustning m.m.

4 § Lön eller annan ersättning under en kortare väntetid till en sjöman som anställs för att tillträda en befattning på ett visst fartyg, anses som sjöinkomst av anställningen på fartyget.

Ersättning under en kortare väntetid till en sjöman som mönstrar av ett visst fartyg för att tillträda en befattning på ett annat fartyg som tillhör samma redare, anses som sjöinkomst av anställningen på det förra fartyget.

Anställning på ett svenskt handelsfartyg

5 § Med anställning på ett svenskt handelsfartyg avses anställning på ett fartyg som skall anses som svenskt enligt sjölagen (1994:1009) och som används till handelssjöfart eller befordran av passagerare eller till något annat ändamål som har samband med handelssjöfarten. Om fartyget hyrs ut i huvudsak obemannat till en utländsk redare, gäller detta bara anställning hos fartygets ägare eller hos en arbetsgivare som ägaren anlitar.

Med anställning på ett svenskt handelsfartyg likställs anställning på ett utländskt handelsfartyg som en svensk redare hyr i huvudsak obemannat, om anställningen sker hos redaren eller hos en arbetsgivare som redaren anlitar.

Fartområden

6 § Med fjärrfart avses annan fart än inre fart och närfart.

Med inre fart avses fart inom landet huvudsakligen i hamnar eller på floder, kanaler, insjöar, inomskärs vid kusterna eller i Kalmarsund.

Med närfart avses – linjefart mellan svenska hamnar utanför öppen kust eller utomskärs vid kusterna, och

– linjefart mellan svensk och utländsk hamn eller mellan utländska hamnar, dock inte linjefart bortom linjen Hanstholm - Lindesnäs eller bortom Cuxhaven.

AVD. XII BERÄ KNING AV SKATTEN

59 kap. Skatteberäkningen

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om beräkning av statlig och kommunal inkomstskatt. Bestämmelser om avrundning av skatten finns i 23 kap. 1 § skattebetalningslagen (1997:000).

Fysiska personer

Kommunal inkomstskatt

4 § För fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret är den kommunala inkomstskatten summan av de skattesatser för kommunalskatt och landstingsskatt som gäller i hemortskommunen för året före taxeringsåret multiplicerad med den beskattningsbara förvärvsinkomsten.

Med hemortskommun avses hemortskommunen enligt 2 kap. 1 § skattebetalningslagen (1997:000) för året före taxeringsåret. Med hemortskommun för ett dödsbo avses den dödes hemortskommun för dödsåret.

Statlig inkomstskatt

9 § Expansionsfondsskatten är 28 procent av det belopp som dras av vid avsättning till expansionsfond enligt 30 kap. När avdraget återförs, skall ett belopp som motsvarar 28 procent av en minskning av expansionsmedel räknas av vid debiteringen av slutlig skatt.

Skattereduktion

10 § Om det uppkommer ett underskott av kapital skall skatten minskas med 30 procent av den del av underskottet som inte överstiger 100 000 kronor och med 21 procent av det återstående underskottet (skattereduktion).

10 a § För skattskyldiga som har sjöinkomst under hela beskattningsåret, skall skattereduktion göras med 13 000 kronor vid anställning på faryg som huvudsakligen går i fjärrfart och med 8 000 kronor vid anställning på annat fartyg. För skattskyldiga som har sjöinkomst bara under en del av beskattningsåret är skattereduktionen en trehundrasextiofemtedel av belopp som anges i föregående mening, för varje dag som sjöinkomsten uppbärs. Vad som avses med närfart och fjärrfart framgår av 58 a kap. 6 §.

10 b § Skattereduktion skall räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt samt mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.

Skattereduktion sker i första hand för sjöinkomst och därefter för underskott av kapital.

2. Förslag till Lag om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1998:000)

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Allmänna bestämmelser

2 § Genom denna lag upphävs

1. kommunalskattelagen (1928:370),

2. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, 2 a. kungörelsen (1950:674) angående grunder för sådan uppdelning av pensionsstyrelsens frivilliga försäkring, som avses i punkt 1 tionde stycket anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen,

2 b. kungörelsen (1951:723) angående grunder för uppdelning av vissa försäkringar på en pensionsförsäkring och en kapitalförsäkring,

3. lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst,

4. skogskontolagen (1954:142),

5. förordningen (1962:42) om skattefrihet för belopp, som utgår på grund av vissa riskgarantier,

6. lagen (1963:173) om avdrag för avgifter till stiftelsen Svenska Filminstitutet, m.m.,

7. lagen (1969:739) om avdrag vid inkomsttaxeringen för bidrag till Oljeprospektering Aktiebolag, m.m.,

8. lagen (1972:78) om skatt för gemensamt kommunalt ändamål,

9. lagen (1974:990) om den skattemässiga behandlingen med anledning av övergång från aktiebolag till annan företagsform, m.m.,

10. lagen (1978:188) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avgift för kostnadsutjämning enligt allmän pensionsplan, m.m.,

11. lagen (1979:611) om upphovsmannakonto, 12. lagen (1982:60) om beräkning av avdrag på grund av avyttring av skog i vissa fall,

13. lagen (1990:663) om ersättningsfonder, 14. lagen (1990:696) om avdrag för bidrag till Stiftelsen Sveriges Tekniska Museum,

15. lagen (1992:702) om inkomstskatteregler med anledning av vissa omstruktureringar inom den finansiella sektorn, m.m.,

16. lagen (1992:1061) om inkomstskatteregler vid ombildning av föreningsbank till bankaktiebolag,

17. lagen (1992:1091) om inkomstskatteregler vid utskiftning av aktier i vissa fall,

18. lagen (1992:1643) om särskilda regler för beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall,

19. lagen (1993:5) om inkomstskatteregler vid statligt stöd till vissa kreditinstitut,

20. lagen (1993:541) om inkomstbeskattning vid ombildning a v värdepappersfond,

21. lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, 22. lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning, 23. lagen (1993:1537) om expansionsmedel, 24. lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder, 25. lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet,

26. lagen (1994:775) om beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag,

27. lagen (1994:1850) om direktavdrag för byggnader m.m., 28. lagen (1994:1853) om beskattning av europeiska ekonomiska intressegrupperingar,

29. lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG,

30. lagen (1995:1592) om skatteregler för ersättning från insättningsgaranti, och

31. lagen (1996:161) med vissa bestämmelser om tillämpningen av dubbelbeskattningsavtal.

2 kap. Ö vergångsbestämmelser om personförsäkringar

Pensionsförsäkringar på ansökan före år 1976

14 a § Vid uppdelning av försäkring som avses i 11 § enligt punkt 1 tionde stycket av anvisningarna till 31 § den upphävda kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse före ikraftträdandet den 1 januari 1976 av lagen (1975:1347) om ändring i nämnda lag gäller följande i fråga om

1. försäkringar, som avsågs i 1 § första stycket c den upphävda kungörelsen (1947:981) angående anordnandet av den frivilliga statliga

pensionsförsäkringen (pensionsstyrelsens frivilliga försäkring), doc k ej försäkringar på grund av avgift som betalats före år 1951, och

2. livränteförsäkringar som meddelats av Ränte- och kapitalförsäkringsanstalten i Stockholm, Ränte- och kapitalförsäkringsanstalten i Göteborg, Skånska livränte- och kapitalförsäkringsanstalten samt Skaraborgs läns ränte- och kapitalförsäkringsanstalt, för vilka utfästelse om försäkringsbeloppets storlek inte har lämnats och som dessutom är förenade med villkoret, att betalda premier – utan ränta – skall betalas tillbaka, om den försäkrade dör, innan livräntan börjat utbetalas, dock ej försäkringar på grund av premie som betalats före år 1952.

Försäkringen skall anses som en kapitalförsäkring till den del den avser återbetalning av premier eller avgifter vid dödsfall och i övrigt som en pensionsförsäkring. Inbetalade premier eller avgifter skall anses betalda till 10 procent för kapitalförsäkringen och till 90 procent för pensionsförsäkringen.

Försäkring tecknad utomlands före år 1997

20 § En försäkring anses som en pensionsförsäkring om Riksskatteverket har lämnat en förklaring om detta enligt punkt 1 sjuttonde stycket av anvisningarna till 31 § den upphävda kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse före ikraftträdandet den 1 januari 1997 av lagen (1996:1240) om ändring i nämnda lag. I fråga om andra personförsäkringar som tecknats i en utomlands bedriven försäkringsrörelse före år 1997 tillämpas vad som gällde enligt den upphävda kommunalskattelagen i den nyss angivna lydelsen, om inte den skattskyldige begär annat.

3 kap. Ö vriga övergångsbestämmelser

Förvärv från vissa upplösta aktiebolag

1 a § Om ett aktiebolag, vars aktiekapital inte uppgick till 100 000 kronor, upplöstes genom avregistrering enligt punkt 5 eller 6 av övergångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) och verksamheten togs över på ett sådant sätt att lagen (1996:761) om inkomstskatteregler m.m. med anledning av

ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek är tillämplig, gälle r följande.

Ö vertagaren skall ta upp de intäkter och göra de avdrag som aktiebolaget skulle ha tagit upp eller dragit av.

Om byggnader, markanläggningar eller inventarier togs över, skall övertagaren anses ha inträtt i aktiebolagets skattemässiga situation i fråga om värdeminskningsavdrag och liknande avdrag.

Det finns ytterligare bestämmelser som gäller efter sådana övertaganden för tillgångar som är kapitaltillgångar hos övertagaren

– i fråga om skattemässig kontinuitet i 71 a §, – i fråga om anskaffningsvärdet på fastigheter och bostadsrätter i 76 a §, och

– i fråga om anskaffningsvärdet på andelar i handelsbolag i 91 a §.

Till 3 kap.

Personal vid Europeiska universitetsinstitutet

8 a § Bestämmelserna i 3 kap. 3 b § tillämpas från och med den dag regeringen bestämmer.

Till 8 kap.

Räntor på skatter, tullar och avgifter

11 § Räntor på återbetalade skatter, tullar och avgifter enligt den upphävda uppbördslagen (1953:272), den upphävda lagen (1958:295) om sjömansskatt, den upphävda lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar, den upphävda lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, den upphävda tullagen (1987:1065) eller mervärdesskattelagen (1994:200) är skattefria.

Till 9 kap.

Räntor på skatter, tullar och avgifter

18 § Räntor på skatter, tullar och avgifter enligt den upphävda uppbördslagen (1953:272), den upphävda lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, den upphävda tullagen (1987:1065) eller mervärdesskattelagen (1994:200) skall inte dras av till den del de belöper på tid efter år 1992.

Underlåtet avdrag

19 § Avdrag skall inte göras för belopp som en arbetsgivare är skyldig att betala enligt 75 § den upphävda uppbördslagen (1953:272).

Till 11 kap.

Marie Curie-stipendier beviljade före år 1998

25 a § Bestämmelserna i 11 kap. 38 a § inkomstskattelagen (1998:000) tillämpas in te i fråga om stipendier som har beviljats före år 1998 och vars storlek bestämts med utgångspunkt i att de inte skall tas upp som intäkt.

Till 26 kap.

Näringsbidrag m.m. från Europeiska gemenskaperna före år 1997

51 a § I fråga om stöd från Europeiska gemenskaperna som en näringsidkare mottagit för sin näringsverksamhet före år 1997 tilllämpas vad som gällde enligt den upphävda kommunalskattelagen (1928:370) före

ikraftträdandet den 1 januari 1997 av lagen (1996:1399) om ändring i nämnda lag.

Till 30 och 31 kap.

Fastighetsförvärv före år 1996

54 a § Bestämmelserna i 30 kap. 6 a–6 c §§ och 31 kap. 14 a–14 c §§ tillämpas inte, om fastigheten förvärvats före år 1996.

Till 41 a kap.

Marknadsnotering före år 1997

68 a § Bestämmelserna i 41 a kap. 9 § gäller inte, om ett företag har marknadsnoterats före år 1997. I stället gäller att 41 a kap. 1–8 §§, utom 2 § första stycket 1, tillämpas på utdelning och kapitalvinst på sådana kvalificerade aktier eller andelar i företaget som avses i 52 kap. 2 § första stycket och andra stycket första meningen, dock längst till och med beskattningsåret 2006. Vad som avses med att ett företag är marknadsnoterat anges i 41 a kap. 2 §.

Till 42 kap.

Förvärv från vissa upplösta aktiebolag

71 a § Om kapitaltillgångar togs över i samband med ett sådant övertagande av verksamheten i ett bolag som avses i 1 a § och uttagsbeskattning inte skedde vid övertagandet, skall övertagaren anses ha inträtt i aktiebolagets skattemässiga situation i fråga om anskaffningsvärde och annat som påverkar en kapitalvinstberäkning.

Till 43 och 44 kap.

Förvärv från vissa upplösta aktiebolag

76 a § Om en näringsfastighet eller näringsbostadsrätt togs över i samband med ett sådant övertagande av verksamheten i ett bolag som avses i 1 a § och ändrade karaktär till privatbostadsfastighet respektive privatbostadsrätt vid övertagandet, skall bestämmelserna i andra–fjärde styckena tillämpas för att bestämma anskaffningsvärdet hos övertagaren. De skall dock tillämpas bara om marknadsvärdet vid övertagandet översteg omkostnadsbeloppet respektive det bokförda värdet.

Var fastigheten eller bostadsrätten en kapitaltillgång hos aktiebolaget, skall anskaffningsvärdet minskas med 0,8 gånger skillnade n mellan marknadsvärdet och omkostnadsbeloppet.

Var fastigheten eller bostadsrätten en lagertillgång hos aktiebolaget, skall anskaffning svärdet tas upp till det bokförda värdet i aktiebolaget och minskas med 2,307 gånger skillnaden mellan marknadsvärdet och det bokförda värdet.

Om annat inte visas, skall marknadsvärdet vid övergången i fråga om fastigheter anses ha varit 133 procent av taxeringsvärdet och i fråga om bostadsrätter 150 procent av bostadsrättens andel av privatbostadsföretagets behållna förmögenhet, beräknad med utgångspunkt i taxeringsvärdet för år 1994 och med hänsyn till privatbostadsföretagets övriga tillgångar och skulder enligt bokslut för det räkenskapsår som avslutades närmast före ingången av år 1994.

Till 46 kap.

Avyttring mot ersättning i aktier till närstående företag före år 1997

90 a § För nyemitterade aktier som förvärvats före år 1997 som ersättning vid en avyttring gäller följande, om både 2 § 4 mom. nionde eller tionde stycket och 27 § 4 mom. den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt i deras lydelse före ikraftträdandet den 1 januari 1997 av lagen (1996:1227) om ändring i nämnda lag var tillämpliga på avyttringen. Som anskaffningsvärde för aktierna anses marknadsvärdet

på de avyttrade aktierna vid nyemissionen ökat med eventuell kontant ersättning vid avyttringen som har tagits upp som intäkt.

Avyttring mot ersättning i aktier före den 6 maj 1997

90 b § För nyemitterade aktier som förvärvats före den 6 maj 1997 som ersättning vid en avyttring som avsågs i 27 § 4 mom. den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt i dess lydelse före ikraftträdandet den 1 juli 1997 av lagen (1997:000) om ändring i nämnda lag tillämpas i fråga om anskaffningsvärde på aktierna va d som gällde enligt nämnda lagrum i den angivna lydelsen.

Till 47 kap.

Förvärv från vissa upplösta aktiebolag

91 a § Om ett handelsbolag tog över verksamheten i ett aktiebolag på ett sådant sätt som anges i 1 a § och aktierna i aktiebolaget hade tillskjutits till handelsbolaget från delägarna, skall vid beräkning a v delägarnas omkostnadsbelopp för andelen i handelsbolaget enligt 47 kap. inkomstskattelagen (1998:000) tillskottet bestämmas med utgångspunkt i delägarens omkostnadsbelopp för de tillskjutna aktierna.

Till 52 kap.

Delavyttring före år 1997

93 a § Om den skattskyldige eller någon närstående till honom har avyttrat en del av aktierna i ett företag under något av beskattningsåren 1991–1996 och någon del av en kapitalvinst togs upp som intäkt av tjänst på grund av bestämmelserna i 3 § 12 mom. den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, skall vid avyttring av återstående

aktier i stället för perioden på fem år i 52 kap. 12 § tredje stycket inkomstskattelagen (1997:000) gälla en period på tio år.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas under tio beskattningsår efter det senaste år då en kapitalvinst på grund av en avyttring under något av beskattningsåren 1991–1996 togs upp som intäkt av tjänst.

Till 56 kap.

Förmånsbil av 1996 års modell

94 a § Vid värdering av bilförmån skall nybilspriset för bilar av 1996 års modell justeras med hänsyn till de förändringar av försäljnings skatten som skedde genom lagen (1996:833) om ändring i lagen (1996:537) om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången i fråga om 2001 års taxering.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1980:866.

1

Senaste lydelse 1995:582.

2

6. Förslag till Lag om ändring i lagen (1955:257) om inventering av varulager för inkomsttaxeringen

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1955:257) om inventering av varulager för inkomsttaxeringen skall ha följande lydelse.

1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

2Skattskyldig som är bokfö-Skattskyldig som är bokföringsskyldig enligt bokföringsringsskyldig enligt bokföringslagen (1976:125) skall inventera lagen (1976:125) skall inventera varje i lagret ingående post av varje i lagret ingående post av tillgångar avsedda för omsättning tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning. Vid inventeeller förbrukning. Vid inventeringen skall upprättas en förteckringen skall upprättas en förteckning som för varje post anger det ning som för varje post anger det lägsta av anskaffningsvärdet och lägsta av anskaffningsvärdet och verkliga värdet. Begreppen anverkliga värdet. Begreppen anskaffningsvärde och verkligt värskaffningsvärde och verkligt värde har den innebörd som anges i de har den innebörd som anges i 13 § andra stycket och 14 § andra 13 § andra stycket och 14 § andra stycket bokföringslagen eller, i stycket bokföringslagen eller, i förekommande fall 4 kap. 9 § förekommande fall 4 kap. 9 § andra–fjärde styckena årsredovisandra–fjärde styckena årsredovisningslagen (1995:1554), 4 kap. ningslagen (1995:1554), 4 kap. 5 § lagen (1995:1559) om 5 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 4 kap. värdepappersbolag eller 4 kap. 4 § lagen (1995:1560) om 4 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföreårsredovisning i försäkringsföretag. Vid bestämmande av lagrets tag. Vid bestämmande av lagrets anskaffningsvärde skall de lageranskaffningsvärde skall de lagertillgångar, som ligger kvar i den tillgångar, som ligger kvar i den skattskyldiges lager vid beskattskattskyldiges lager vid beskattningsårets utgång, anses som de ningsårets utgång, anses som de av honom senast anskaffade eller av honom senast anskaffade eller tillverkade. Om den skattskyldige tillverkade. Om den skattskyldige yrkar att lagret skall värderas i yrkar att lagret skall värderas i enlighet med punkt 2 tredje enlighet med 17 kap. 4 § inkomststycket av anvisningarna till 24 § skattelagen (1998:000), skall

k o m m u n a l s k a t t e l a g e n anskaffningsvärdet på varje post (1928:370) skall anskaffningsanges i förteckningen. värdet på varje post anges i förteckningen.

Första stycket gäller inte tillgångar som värderats med tillämpning av 4 kap. 12 § årsredovisningslagen.

Om inventeringen sker före balansdagen skall värdet på lagertillgångarna vid inventeringstillfället kunna korrigeras på ett tillfredsställande sätt med hänsyn till lagerutvecklingen fram till och med balansdagen.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1979:144.

1

Senaste lydelse 1995:1615.

2

7. Förslag till Lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 3 och 4 §§ lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring skall ha följande lydelse.

1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

2Inkomst av anställning, för vil-Inkomst av anställning, för vilken den försäkrade inte är skattken den försäkrade inte är skattskyldig här i riket enligt kom-skyldig enligt inkomstskattelagenmunalskattelagen (1928:370), (1998:000), inkomst av anställinkomst av anställning, för vilken ning, för vilken den försäkrade är den försäkrade är skattskyldig skattskyldig enligt lagen enligt lagen (1991:586) om (1991:586) om särskild inkomstsärskild inkomstskatt för skatt för utomlands bosatta samt utomlands bosatta samt inkomst inkomst av anställning för vilken av anställning för vilken den den försäkrade är skattskyldig försäkrade är skattskyldig enligt enligt lagen (1991:591) om särlagen (1991:591) om särskild skild inkomstskatt för utomlands inkomstskatt för utomlands bosatta artister m. fl. och för vilbosatta artister m. fl. och för vilken svensk lagstiftning om social ken svensk lagstiftning om social trygghet skall gälla enligt EEStrygghet skall gälla enligt EESavtalet skall bestämmas med avtalet skall bestämmas med ledledning av särskild uppgift från ning av särskild uppgift från ararbetsgivaren. Sådan uppgift skall betsgivaren. Sådan uppgift skall senast den 31 januari året näst senast den 31 januari året näst efter det år, som inkomsten avser, efter det år, som inkomsten avser, avlämnas till den myndighet, som avlämnas till den myndighet, som avses i 3 kap. 58 § lagen avses i 3 kap. 58 § lagen (1990:325) om självdeklaration (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter. I uppgiften och kontrolluppgifter. I uppgiften skall anges den försäkrades skall anges den försäkrades fullständiga namn, födelsetid och fullständiga namn, födelsetid och adress samt beloppet av den utadress samt beloppet av den utbetalade lönen eller ersättningen betalade lönen eller ersättningen och den tidrymd som denna avser. och den tidrymd som denna avser. Vidare skall i uppgiften anges, om

Vidare skall i uppgiften anges, om den försäkrade fått skattepliktiga den försäkrade fått skattepliktiga naturaförmåner. Arbetsgivaren naturaförmåner. Ett exemplar av skall sända ett exemplar av uppgiften skall inom tid som nyss uppgiften till den försäkrade inom sagts av arbetsgivaren sändas den nyss angivna tiden. till den försäkrade. Med arbetsgivare förstås vid

Med arbetsgivare förstås vid tillämpningen av denna lag även tillämpningen av denna lag även den som utbetalat bidrag som den som utgivit bidrag som avses avses i 11 kap. 2 § första stycket i 11 kap. 2 § första stycket m) m lagen (1962:381) om allmän lagen (1962:381) om allmän förförsäkring. säkring.

4 §

3Vid bestämmande av pen-Vid bestämmande av pensionsgrundande inkomst skall, sionsgrundande inkomst skall, utöver vad som framgår av lagen utöver vad som framgår av lagen om allmän försäkring, gälla föl-(1962:381) om allmän försäkring, jande. gälla följande.

Skattepliktiga förmåner skall Förmåner skall tas upp till ett tas upp till ett värde som bestäms värde som bestäms i enlighet med i enlighet med 8 kap. 14–17 §§ 8 kap.1417 §§skattebetalskattebetalningslagen (1997:000). ningslagen (1997:000). När skäl

När skäl föreligger får avvikelse föreligger får avvikelse ske från ske från förmånsvärde som förmånsvärde som skattemyndigskattemyndigheten bestämt enligt heten bestämt enligt 9 kap. 2 § 9 kap. 2 § andra stycket andra stycket skattebetalningsskattebetalningslagen. lagen.

Vid beräkning av inkomst av Vid beräkning av inkomst av anställning skall avdrag göras för anställning skall avdrag göras för kostnader som arbetstagaren haft kostnader i anställningen som att bestrida i innehavd anställ-arbetstagaren haft att stå för, till ning, i den mån kostnaderna, den del kostnaderna, minskade minskade med erhållen kostnadsmed erhållen kostnadsersättning, ersättning, överstiger ettusen kroöverstiger ettusen kronor. nor.

Särskilda föreskrifter angåen-Särskilda föreskrifter angående beräkning av sådan inkomst av de beräkning av sådan inkomst av anställning, som enligt lagen anställning, som enligt inkomst-(1947:576) om statlig inkomst-skattelagen (1998:000) hänförs skatt hänförs till intäkt av till intäkt av näringsverksamhet näringsverksamhet meddelas av meddelas av regeringen eller regeringen eller myndighet som myndighet som regeringen be-

regeringen bestämmer. stämmer.

Vid beräkning av inkomst av Vid beräkning av inkomst av annat förvärvsarbete får från in-annat förvärvsarbete får under-komst av en viss förvärvskälla skott av en näringsverksamhet inte dras av underskott i annan inte dras av från överskott av en förvärvskälla. annan näringsverksamhet.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången i fråga om pensionsgrundande inkomst för år 2000.

Lagen omtryckt 1976:1015. Senaste lydelse av lagens rubrik 1976:1015.

1

Senaste lydelse 1994:1864.

2

Lydelse enligt prop. 1996/97:100.

3

8. Förslag till Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 3 kap.2 och 2 a §§ samt 11 kap.24 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring skall ha följande lydelse.

1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

2 §

2S j u k p e n n i n g g r u n d a n d e S j u k p e n n i n g g r u n d a n d e i n k o m s t är den årliga inkomst i i n k o m s t är den årliga inkomst i pengar som en försäkrad kan anpengar som en försäkrad kan tas komma att tills vidare få för antas komma att tills vidare få för eget arbete, antingen såsom areget arbete, antingen såsom betstagare i allmän eller enskild arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (i n k o m s t a v a n s t äl l tjänst (i n k o m s t a v a n s t äl l n i n g ) eller på annan grund (i n n i n g ) eller på annan grund (i n komst a v a n n a t f ör v är v s a r komst a v a n n a t f ör v är v s a r b e t e ). Som inkomst av b e t e ). Som inkomst av anställning räknas dock inte eranställning räknas dock inte ersättning från en arbetsgivare som sättning från en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller en utär bosatt utomlands eller en utländsk juridisk person, om arbetet ländsk juridisk person, om arbetet har utförts i arbetsgivarens har utförts i arbetsgivarens verksamhet utom riket. I fråga om verksamhet utom riket. I fråga om arbete som utförs utomlands av arbete som utförs utomlands av den som av en statlig arbetsgivare den som av en statlig arbetsgivare sänts till ett annat land för arbete sänts till ett annat land för arbete för arbetsgivarens räkning bortses för arbetsgivarens räkning bortses vid beräkningen av sjukpenningvid beräkningen av sjukpenning grundande inkomst från sådana grundande inkomst från sådana lönetillägg som betingas av ökade lönetillägg som betingas av ökade levnadskostnader och andra levnadskostnader och andra särskilda förhållanden i sysselsärskilda förhållanden i sysselsättningslandet. Som inkomst av sättningslandet. Som inkomst av anställning eller inkomst av annat anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete räknas inte heller förvärvsarbete räknas inte heller intäkt som avses i 32 § 1 mom. intäkt som avses i 10 kap. 3 § 1–4 första stycket h och i kominkomstskattelagen (1998:000)munalskattelagen (1928:370)eller sådan ersättning som anges i

eller sådan ersättning som anges i 1 § första stycket 2–6 och fjärde 1 § första stycket 2–6 och fjärde stycket lagen (1990:659) om stycket lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa försärskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Som inkomst av värvsinkomster. Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas inte annat förvärvsarbete räknas inte sådan ersättning enligt gruppsådan ersättning enligt gruppsjukförsäkring eller trygghetssjukförsäkring eller trygghetsförförsäkring vid arbetsskada som säkring vid arbetsskada som enenligt 2 § första stycket lagen om ligt 2 § första stycket lagen om särskild löneskatt på vissa försärskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster utgör underlag för värvsinkomster utgör underlag för nämnda skatt. Den sjukpenningnämnda skatt. Den sjukpenninggrundande inkomsten fastställs av grundande inkomsten fastställs av försäkringskassan. Inkomst av anförsäkringskassan. Inkomst av anställning och inkomst av annat ställning och inkomst av annat förvärvsarbete skall därvid var för förvärvsarbete skall därvid var för sig avrundas till närmast lägre sig avrundas till närmast lägre hundratal kronor. hundratal kronor. Vid beräkning av sjukpenning-

Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst bortses från grundande inkomst bortses från sådan inkomst av anställning och sådan inkomst av anställning och annat förvärvsarbete som överannat förvärvsarbete som överstiger sju och en halv gånger stiger sju och en halv gånger basbeloppet. Det belopp som basbeloppet. Det belopp som sålunda skall undantas skall i sålunda skall undantas skall i första hand räknas av från införsta hand räknas av från inkomst av annat förvärvsarbete. komst av annat förvärvsarbete. Ersättning för utfört arbete i an-Ersättning för utfört arbete i annan form än pension räknas som nan form än pension räknas som inkomst av anställning, såvida inkomst av anställning, såvida ersättningen under ett år uppgår ersättningen under ett år uppgår till minst 1 000 kronor, även om till minst 1 000 kronor, även om mottagaren inte är anställd hos mottagaren inte är anställd hos den som utger ersättningen. I nu den som utger ersättningen. I nu angivna fall skall den som utför angivna fall skall den som utför arbetet anses såsom arbetstagare arbetet anses såsom arbetstagare och den som utger ersättningen och den som utger ersättningen såsom arbetsgivare. Kan ersättsåsom arbetsgivare. Kan ersättning för arbete för någon annans ning för arbete för någon annans räkning under året inte antas uppräkning under året inte antas uppgå till minst 1 000 kronor, skall gå till minst 1 000 kronor, skall ersättningen från denne inte tas ersättningen från denne inte tas med vid beräkningen av den

med vid beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten sjukpenninggrundande inkomsten i annat fall än då den utgör i annat fall än då den utgör inkomst av näringsverksamhet. inkomst av näringsverksamhet. Vid beräkning av sjukpenning-Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst av anställning grundande inkomst av anställning skall bortses från ersättning som skall bortses från ersättning som enligt 2 a § skall anses som enligt 2 a § skall anses som inkomst av annat förvärvsarbete inkomst av annat förvärvsarbete samt ersättning som idrottsutövasamt ersättning som idrottsutövare får från en sådan ideell förening re får från sådan ideell förening som avses i 7 kap. 7 § första som avses i 7 § 5 mom. lagen stycket inkomstskattelagen och (1947:576) om statlig inkomst-som har till huvudsakligt syfte att skatt och som har till huvudsakfrämja idrottslig verksamhet, om ligt syfte att främja idrottslig ersättningen från föreningen under verksamhet, om ersättningen från året inte kan antas uppgå till föreningen under året inte kan minst ett halvt basbelopp. Vid antas uppgå till minst ett halvt beräkning av sjukpenningbasbelopp. Vid beräkning av grundande inkomst av anställning sjukpenninggrundande inkomst av bortses även från ersättning från anställning bortses även från en stiftelse som har till väsentligt ersättning från en stiftelse som ändamål att tillgodose ekonomishar till väsentligt ändamål att ka intressen hos dem som är eller tillgodose ekonomiska intressen har varit anställda hos en arbetshos dem som är eller har varit givare som lämnat bidrag till anställda hos en arbetsgivare som stiftelsen (vinstandelsstiftelse) lämnat bidrag till stiftelsen (vinsteller från en annan juridisk person andelsstiftelse) eller från en annan med motsvarande ändamål, om juridisk person med motsvarande ersättningen avser en sådan ändamål, om ersättningen avser en anställd och inte utgör ersättning sådan anställd och inte utgör för arbete för den juridiska persoersättning för arbete för den nens räkning. Detta gäller dock juridiska personens räkning. Detta endast om de bidrag arbetsgivaren gäller dock endast om de bidrag lämnat till den juridiska personen arbetsgivaren lämnat till den varit avsedda att vara bundna juridiska personen varit avsedda under minst tre kalenderår och att att vara bundna under minst tre på likartade villkor tillkomma en kalenderår och att på likartade betydande del av de anställda. Om villkor tillkomma en betydande arbetsgivaren är ett fåmansföretag del av de anställda. Om eller ett fåmanshandelsbolag, arbetsgivaren är ett fåmansföretag skall vid beräkningen inte bortses eller ett fåmansägt handelsbolag från ersättning som den juridiska skall vid beräkningen inte bortses personen lämnar till en

från ersättning som den juridiska företagsledare eller en delägare i personen lämnar till sådan företaget eller en person som är företagsledare eller delägare i närstående till någon av dem. företaget eller denne närstående

Med fåmansföretag, fåmans-

person som avses i punkt 14 av handelsbolag, företagsledare anvisningarna till 32 § komoch närstående person avses munalskattelagen. Vid beräkning detsamma som i 51 kap. 2–6 §§ av sjukpenninggrundande inkomst inkomstskattelagen. Vid beräkav anställning skall alltid bortses ning av sjukpenninggrundande infrån ersättning från en komst av anställning skall alltid vinstandelsstiftelse som härrör bortses från ersättning från en från bidrag som arbetsgivaren vinstandelsstiftelse som härrör lämnat under åren 1988–1991. från bidrag som arbetsgivaren lämnat under åren 1988–1991.

Beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten skall, där förhållandena inte är kända för försäkringskassan, grundas på de upplysningar som kassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes arbetsgivare eller som kan framgå av den uppskattning, som vid taxering gjorts av den försäkrades inkomst. Semesterlön får inte inräknas i den sjukpenninggrundande inkomsten till högre belopp än vad som skulle ha utgivits i lön för utfört arbete under motsvarande tid. En liknande begränsning skall gälla semesterersättning. Inkomst av arbete för egen räkning får ej beräknas högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning.

2 a §3

Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skall ersättning från en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är en utländsk juridisk person anses som inkomst av annat förvärvsarbete, om ersättningen avser arbete som utförts inom riket samt arbetsgivaren och arbetstagaren träffat överenskommelse om att ersättningen skall hänföras till sådan inkomst.

Vid beräkning av sjukpenning-Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skall som grundande inkomst skall som inkomst av annat förvärvsarbete inkomst av annat förvärvsarbete också anses ersättning som utgör också anses ersättning som enligt skattepliktig inkomst av tjänst inkomstskattelagen (1998:000)enligt kommunalskattelagen skall tas upp som intäkt av tjänst (1928:370) och som, utan att och som, utan att anställningsföranställningsförhållande förelegat, hållande förelegat, utbetalas av utbetalas av fysisk person bosatt fysisk person bosatt utomlands utomlands eller utländsk juridisk eller utländsk juridisk person.

person. Detta gäller dock inte i Detta gäller dock inte i fråga om fråga om sådan skattepliktig sådan intäkt som avses i 11 kap. intäkt som avses i 11 kap. 2 § 2 § första stycket tredje meningen. första stycket tredje meningen.

Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas dessutom ersättning för arbete under förutsättning att ersättningen betalas ut

1. till mottagare som har en 1. till mottagare som har en

F-skattesedel antingen när ersätt-F-skattsedel antingen när ersättningen bestäms eller när den beningen bestäms eller när den betalas ut, talas ut,

2. till mottagare som har en 2. till mottagare som har en

A-skattesedel eller som saknar A-skattsedel eller som saknar skattsedel på preliminär skatt om skattsedel på preliminär skatt om ersättningen tillsammans med ersättningen tillsammans med annan ersättning för arbete från annan ersättning för arbete från samma utbetalare under inkomstsamma utbetalare under inkomståret kan antas komma att underåret kan antas komma att understiga 10 000 kronor och utbetalastiga 10 000 kronor och utbetalaren är en fysisk person eller ett ren är en fysisk person eller ett dödsbo samt vad som utbetalats dödsbo samt vad som utbetalats inte utgör utgift i en av utbetalainte utgör utgift i en av utbetalaren bedriven näringsverksamhet, ren bedriven näringsverksamhet,

3. till delägare i handelsbolag av bolaget,

4. till medlem i europeisk ekonomisk intressegruppering av grupperingen.

Om i fall som avses i tredje Om i fall som avses i tredje stycket 1 mottagaren har både en stycket 1 mottagaren har både en

F-skattesedel och en A-skatte-F-skattsedel och en A-skattsedel, sedel, räknas ersättningen som räknas ersättningen som inkomst inkomst av annat förvärvsarbete av annat förvärvsarbete bara om bara om F-skattesedeln skriftli-F-skattsedeln skriftligen åberogen åberopas. pas.

11 kap.

2 §

4Med i n k o m s t a v a n s t äl l -Med i n k o m s t a v a n s t äl l n i n g avses lön eller annan ersättn i n g avses lön eller annan erning i pengar eller andra skatte-sättning i pengar eller andra för-pliktiga förmåner, som en förmåner, som en försäkrad har fått säkrad har fått såsom arbetstagare såsom arbetstagare i allmän eller i allmän eller enskild tjänst. Med enskild tjänst och som skall tas

lön likställs kostnadsersättning upp som intäkt vid inkomsttaxe-som inte enligt 8 kap. 19 eller ringen. Med lön likställs kost-20 § skattebetalningslagen nadsersättning som inte enligt 8 (1997:000) undantas vid beräkkap. 19 eller 20 § skattebetalning av skatteavdrag. Sådan ningslagen (1997:000) undantas skattepliktig intäkt i form av ravid beräkning av skatteavdrag. batt, bonus eller annan förmån Sådan intäkt i form av rabatt, som utgår på grund av kundtrohet bonus eller annan förmån som eller liknande, skall också anses utgår på grund av kundtrohet eller som inkomst av anställning, om liknande, skall också anses som den som slutligt har stått för de inkomst av anställning, om den kostnader som ligger till grund för som slutligt har stått för de kostförmånen är någon annan än den nader som ligger till grund för som är skattskyldig för förmånen. förmånen är någon annan än den Till sådan inkomst räknas dock som är skattskyldig för förmånen. inte från en och samme Till sådan inkomst räknas dock arbetsgivare utgiven lön som inte från en och samme under ett år ej uppgått till 1 000 arbetsgivare utgiven lön som kronor. Till sådan inkomst räknas under ett år ej uppgått till 1 000 inte heller intäkt som avses i 32 § kronor. Till sådan inkomst räknas 1 mom. första stycket h och i inte heller intäkt som avses i 10 k o m m u n a l s k a t t e l a g e n kap. 3 § 1–4 inkomstskattelagen (1928:370) eller sådan ersättning (1998:000) eller sådan ersättning som anges i 1 § första stycket 2–6 som anges i 1 § första stycket 2–6 och fjärde stycket lagen och fjärde stycket lagen (1990:659) om särskild löneskatt (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. I på vissa förvärvsinkomster. I fråga om arbete som har utförts fråga om arbete som har utförts utomlands bortses vid beräkningutomlands bortses vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst en av pensionsgrundande inkomst från sådana lönetillägg som från sådana lönetillägg som betingas av ökade levnadskostbetingas av ökade levnadskostnader och andra särskilda nader och andra särskilda förhållanden i sysselsättningsförhållanden i sysselsättlandet. Såsom inkomst av anställningslandet. Såsom inkomst av ning anses även anställning anses även

a) sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt denna lag samt sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för försäkrads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,

b) föräldrapenningförmåner,

c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättning för merkostnader,

d) dagpenning från arbetslöshetskassa,

f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering i form av dagpenning,

g) korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349) eller lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa samt särskilt utbildningsbidrag,

h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpensionsförsäkring,

i) dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt och andra som erhåller dagpenning enligt de för totalförsvarspliktiga gällande grunderna,

j) utbildningsbidrag för doktorander,

k) timersättning vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och vid svenskundervisning för invandrare (sfi),

l) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,

m) från Sveriges författarfond och konstnärsnämnden utgående bidrag som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, i den mån regeringen så förordnar,

n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de startar egen rörelse,

o) stipendium som enligt o) stipendium som avses i 11 punkt 12 sjunde stycket av anviskap. 38 a § inkomstskattelagen, ningarna till 32 § kommunalskat-om stipendiet utbetalats av en fy-telagen skall tas upp som intäkt sisk person som är bosatt i Sve-av tjänst, om stipendiet utbetalats rige eller av en svensk juridisk av fysisk person bosatt i Sverige person, eller av en svensk juridisk person,

p) ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård,

q) tillfälliga förvärvsinkomster av verksamhet som inte bedrivs självständigt,

r) ersättning som en allmän försäkringskassa utger enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön,

s) ersättning från semesterkassa. I fråga om ersättning i pengar I fråga om ersättning i pengar eller andra skattepliktiga förmåeller andra förmåner för utfört ner för utfört arbete i annan form arbete i annan form än pension än pension och ersättning från och ersättning från semesterkassa,

semesterkassa, i fråga om ersätti fråga om ersättning till idrottsning till idrottsutövare från visst utövare från visst slag av ideell slag av ideell förening samt i förening samt i fråga om ersättfråga om ersättning från vinstning från vinstandelsstiftelse eller andelsstiftelse eller annan juridisk annan juridisk person med person med motsvarande ändamål motsvarande ändamål gäller i gäller i tillämpliga delar bestämtillämpliga delar bestämmelserna melserna i 3 kap. 2 § andra i 3 kap. 2 § andra stycket samt stycket samt 2 a § tredje och 2 a § tredje och fjärde styckena. fjärde styckena.

Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller annan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som är bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt 3 kap. 2 a § första stycket eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på svenskt handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svenska medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör från utländsk juridisk person, en svensk juridisk person, som äger ett bestämmande inflytande över den utländska juridiska personen, enligt av Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften.

Hänsyn skall ej heller tas till Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från lön eller annan ersättning från främmande makts beskickning utländsk stats beskickning eller eller lönade konsulat här i riket karriärkonsulat i Sverige eller eller från arbetsgivare, som tillhör från arbetsgivare, som tillhör sådan beskickning eller sådant sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är svensk konsulat och som inte är svensk medborgare. Vad som sägs här medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till skall inte gälla beträffande lön till svensk medborgare eller till den svensk medborgare eller till den som utan att vara svensk som utan att vara svensk medborgare är bosatt i riket, om medborgare är bosatt i riket, om en utländsk beskickning här i en utländsk beskickning i Sverige riket enligt av Riksförsäkenligt av Riksförsäkringsverket ringsverket godtagen förbindelse godtagen förbindelse har att svara har att svara för tilläggspensionsför tilläggspensionsavgiften. avgiften.

Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall anses som arbetsgivare.

3 §

5Med inkomst av annat förvärvsarbete avses

a) inkomst av näringsverksama) inkomst av aktiv näringshet här i landet i vilken den för-verksamhet här i landet; säkrade arbetat i icke oväsentlig omfattning (aktiv näringsverksamhet);

b) tillfälliga förvärvsinkomster av självständigt bedriven verksamhet; c) ersättning för arbete för

c) ersättning för arbete för

någon annans räkning i pengar någon annans räkning i pengar eller andra skattepliktiga förmåeller i form av andra förmåner ner; som skall tas upp som intäkt;

d) sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt denna lag samt sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för inkomst som ovan nämnts;

e) ersättning som utgör skatte-e) ersättning som enligt inpliktig inkomst av tjänst enligt komstskattelagen (1998:000) k o m m u n a l s k a t t e l a g e n skall tas upp som intäkt av tjänst (1928:370) och som, utan att och som, utan att anställningsföranställningsförhållande förelegat, hållande förelegat, utbetalats av utbetalats av fysisk person bosatt fysisk person bosatt utomlands utomlands eller utländsk juridisk eller utländsk juridisk person samt person samt f) stipendium som avses i 11

f) stipendium som enligt punkt kap. 38 a § inkomstskattelagen; 12 sjunde stycket av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen skall tas upp som intäkt av tjänst;

allt i den mån inkomsten inte enligt 2 § är att hänföra till inkomst av anställning.

Bedömningen i första stycket

Har inkomst som avses i första

a) görs för sig för varje för-stycket a) eller b) inte uppgått till värvskälla enligt kommunal-1 000 kronor för år, beaktas den skattelagen (1928:370). Har ininte. Ej heller beaktas sådan komst som avses i första stycket ersättning som avses i första

a) eller b) inte uppgått till 1 000 stycket c), om ersättningen från kronor för år, tas den inte i beräk-den, för vilken arbetet utförts, ning. Ej heller tas sådan ersättunder året inte uppgått till 1 000

ning som avses i första stycket c) kronor. Intäkt som avses i 10 kap. i beräkning, om ersättningen från 3 § 1–4 inkomstskattelagen eller den, för vilken arbetet utförts, sådan ersättning enligt gruppsjukunder året inte uppgått till 1 000 försäkring eller trygghetsförsäkkronor. Intäkt som avses i 32 § 1 ring vid arbetsskada som enligt mom. första stycket h och i nämn-2 § första stycket lagen da lag eller sådan ersättning enligt (1990:659) om särskild löneskatt gruppsjukförsäkring eller tryggpå vissa förvärvsinkomster utgör hetsförsäkring vid arbetsskada underlag för nämnda skatt räknas som enligt 2 § första stycket lagen inte som inkomst av annat (1990:659) om särskild löneskatt förvärvsarbete. på vissa förvärvsinkomster utgör underlag för nämnda skatt räknas inte som inkomst av annat förvärvsarbete.

4 §

6Till grund för beräkning av inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete under visst år skall läggas den försäkrades taxering till statlig inkomstskatt avseende nämnda år. Avser taxeringen beskattningsår som ej sammanfaller med kalenderår, skall inkomst under beskattningsåret anses hava åtnjutits under det kalenderår, som närmast föregått taxeringsåret.

Närmare bestämmelser rörande beräkningen av inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete beslutas av riksdagen särskilt.

Angående beräkningen av in-Angående beräkningen av inkomst av anställning, för vilken komst av anställning, för vilken den försäkrade inte är skattskyldig den försäkrade inte är skattskyldig här i riket enligt kommunalskat-enligt inkomstskattelagentelagen (1928:370) finns det (1998:000) finns det särskilda särskilda bestämmelser. bestämmelser.

Denna lag träder i kraft den – – – .

Lagen omtryckt 1982:120.

1

Senaste lydelse 1996:1217.

2

Senaste lydelse 1996:1213.

3

Lydelse enligt prop. 1996/97:100 och 1996/97:107 samt lrr 29.5.1997.

4

Lydelse enligt lrr 29.5.1997.

5

Senaste lydelse 1996:1336.

6

9. Förslag till Lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande av lagen om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (1962:382) angående införande av lagen om allmän försäkring skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 §1

Bestämmelserna i tredje styck-Bestämmelserna i tredje stycket punkterna 1–4 överet punkterna 1–4 övergångsbestämmelserna till lagen gångsbestämmelserna till lagen (1960:99) angående ändring i (1960:99) angående ändring i lagen den 29 juni 1946 (nr 431) lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering skall fortom folkpensionering skall fortfarande tillämpas. Beträffande farande tillämpas. Beträffande änkepension efter man, som avänkepension efter man, som avlidit före den 1 juli 1960, skall lidit före den 1 juli 1960, skall dock i stället för 8 § första stycket dock i stället för 8 § första stycket lagen om folkpensionering i lagen om folkpensionering i laglagrummets lydelse före nämnda rummets lydelse före nämnda tidpunkt gälla, att sådan pension tidpunkt gälla, att sådan pension minskas med 35 procent av den minskas med 35 procent av den pensionsberättigades årsinkomst. pensionsberättigades årsinkomst. Vid tillämpning i fall som nu Vid tillämpning i fall som nu sagts av 13 § 2 mom. sistnämnda sagts av 13 § 2 mom. sistnämnda lag skall även procenttalet 20 lag skall även procenttalet 20 utbytas mot 10 samt beloppet utbytas mot 10 samt beloppet 20 000 kronor utbytas mot 75 000 20 000 kronor utbytas mot 75 000 kronor. Vid inkomstberäkningen kronor. Vid inkomstberäkningen bortses från inkomst av bortses från inkomst av privatbostadsfastighet eller pri-privatbostadsfastighet eller privatbostad som avses i 5 § komvatbostadsrätt som avses i 2 kap. munalskattelagen (1928:370) 13 respektive 18 § inkomstskatte-och som utgör pensionärens lagen (1998:000) och som utgör permanentbostad. Vid beräkning pensionärens permanentbostad. av förmögenhet skall värdet av Vid beräkning av förmögenhet sådan privatbostadsfastighet eller skall värdet av sådan privatbostad inte beaktas. privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt inte beaktas.

Denna lag träder i kraft den – – – .

Senaste lydelse 1996:1588.

1

10. Förslag till Lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. skall ha följande lydelse.

1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

2Skattesatsen för kommuns och Skattesatsen för kommuns och annan menighets uttag av skatt annan menighets uttag av skatt skall bestämmas i förhållande till skall bestämmas i förhållande till det antal skattekronor, som enligt de av skattemyndigheten skattemyndighetens beräkning beräknade sammanlagda bekommer att påföras de skattskattningsbara förvärvsinskyldiga vid taxeringen det år komsterna vid taxeringen det år skattesatsen skall fastställas. skattesatsen skall fastställas.

Om enligt 8 kap. 9 § andra Om enligt 8 kap. 9 § andra stycket kommunallage n stycket kommunallage n (1991:900) eller 19 kap. 7 § tred-(1991:900) eller 19 kap. 7 § tredje stycket kyrkolagen (1992:300) je stycket kyrkolagen (1992:300) någon annan skattesats slutligt någon annan skattesats slutligt fastställts än den som har befastställts än den som har bestämts tidigare, skall den nya stämts tidigare, skall den nya skattesatsen om möjligt bestämskattesatsen om möjligt bestämmas med hänsyn till det antal mas med hänsyn till de sammanskattekronor som har påförts de lagda beskattningbara förvärvsskattskyldiga vid taxeringen det inkomsterna vid taxeringen det år år skattesatsen skall fastställas. skattesatsen skall fastställas.

3 §

3Skattemyndigheten skall senast den 8 mars till kommuner, landsting, församlingar och kyrkliga samfälligheter redovisa den skatt för det föregående året som tillkommer kommunen, landstinget, församlingen eller den kyrkliga samfälligheten. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om sådan redovisning.

Skattemyndigheten skall se-Skattemyndigheten skall senast den 10 september varje år nast den 10 september varje år lämna kommuner, landsting, förlämna kommuner, landsting, för-

samlingar och kyrkliga samfälligsamlingar och kyrkliga samfälligheter uppgift om det beräknade heter uppgift om de beräknade antalet skattekronor som avses i sammanlagda beskattningsbara 1 § första stycket. förvärvsinkomsterna som avses i 1 § första stycket.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången i fråga om 2001 års taxering.

Lagen omtryckt 1973:437. Senaste lydelse av lagens rubrik 1977:191.

1

Senaste lydelse 1992:1583.

2

Senaste lydelse 1992:1583.

3

11. Förslag till Lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 §1

Pensionstiftelse får icke mot-

En pensionstiftelse får inte ta

taga fordran mot arbetsgivaren. emot en fordran mot arbetsgiva-

Avtal i strid härmed är ogiltigt. ren. Avtal som strider mot detta Stiftelsen äger dock utlåna medel är ogiltigt. Stiftelsen får dock till arbetsgivaren om betryggande låna ut medel till arbetsgivaren säkerhet ställes för lånet eller om det ställs betryggande säkertillsynsmyndigheten medger det. het för lånet eller tillsynsmyndigheten medger det.

En stiftelse får inte ta emot egendom från arbetsgivaren på villkor, som väsentligt begränsar stiftelsens rätt att förfoga över egendomen. Inte heller får en stiftelse som har grundats av aktiebolag, utan att tillsynsmyndigheten godkänner det, äga aktier i bolaget eller i bolag vilket står i sådant förhållande till detta som avses i 1 kap. 5 § aktiebolagslagen (1975:1385).

Om en pensionsstiftelse har till Om en pensionsstiftelse har till ändamål att trygga utfästelse om ändamål att trygga utfästelse om pension till arbetstagare eller pension till arbetstagare eller arbetstagarens efterlevande i akarbetstagarens efterlevande i tiebolag som avses i punkten 14 aktiebolag som är fåmansföretag av anvisningarna till 32 § komenligt 51 kap.2 och 3 §§munalskattelagen (1928:370)inkomstskattelagen (1998:000)skall, i fråga om stiftelsens rätt att skall, i fråga om stiftelsens rätt att lämna lån och ställa säkerhet, lämna lån och ställa säkerhet, bestämmelserna i 12 kap. 7 och bestämmelserna i 12 kap. 7 och 8 §§ samt 19 kap. 1 § aktie-8 §§ samt 19 kap. 1 § aktiebolagslagen (1975:1385) tillämbolagslagen tillämpas. pas.

Denna lag träder i kraft den – – – .

Senaste lydelse 1994:805.

1

12. Förslag till Lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m. skall ha följande lydelse.

1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §

Bestämmelserna i 9–11 §§ gäller i fråga om

1. aktiebolag vari minst 75 procent av aktierna äges eller på därmed jämförligt sätt innehas, direkt eller genom förmedling av juridisk person, av högst tio fysiska personer,

2. handelsbolag. Innehas aktier av varandra närstående personer, skall vid tillämpningen av första stycket 1 aktierna anses tillhöra en fysisk person. Som närstående person räknas därvid föräldrar, far- eller morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons make eller avkomling. Med avkomling avses även styvbarn och fosterbarn.

Första stycket 1 gäller inte Första stycket 1 gäller inte bostadsaktiebolag som avses i aktiebolag som avses i 2 kap. punkt 3 av anvisningarna till 17 § inkomstskattelagen24 § kommunalskattelagen (1998:000). (1928:370).

Denna lag träder i kraft den – – – .

Lagen omtryckt 1983:438.

1

13. Förslag till Lag om upphävande av lagen (1978:401) om exportkreditstöd

Härigenom föreskrivs att lagen (1978:401) om exportkreditstöd skall upphöra att gälla – – – . Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om exportkreditavtal som har ingåtts under tiden den 13 april 1978–den 31 december 1981.

14. Förslag till Lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter

Härigenom föreskrivs att 20 § lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 §1

Mål om betalningssäkring prö-Mål om betalningssäkring vas av länsrätten i det län där prövas av länsrätten i det län där gäldenären hade sin hemortsden skattemyndighet är belägen kommun den 1 november året som är behörig att fatta beslut före det kalenderår då framställenligt 2 kap. 1–3 §§ skattebetalning om betalningssäkring görs. ningslagen (1997:000). Finns

Vid bestämmande av hemorts-inte behörig myndighet skall, i kommun gäller bestämmelserna stället för vad som sägs i 2 kap. i lagen (1947:576) om statlig 1 § andra stycket sista meningen inkomstskatt i tillämpliga delar. och 2 § fjärde stycket sista me-

Finns inte behörig domstol enligt ningen nämnda lag, målet prövas vad som nu har sagts, prövas av länsrätten i det län där verkmålet av länsrätten i det län, där ställigheten kan äga rum. verkställigheten kan äga rum.

Behörig att föra det allmännas talan är skattemyndigheten i det län där behörig länsrätt finns. Vad som föreskrivs i 6 kap.15 och 16 §§taxeringslagen (1990:324) gäller i tillämpliga delar i mål om betalningssäkring.

Denna lag träder i kraft den – – – . Ä ldre föreskrifter skall fortfarande gälla i fråga om framställningar som gjorts före ikraftträdandet.

Lydelse enligt prop. 1996/97:100.

1

15. Förslag till Lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §

1Annan förvärsarbetande än som avses i 6 § är berättigad till delpension om han har minskat arbetstiden med i genomsnitt minst en fjärdedel.

Vid tillämpning av första Vid tillämpning av första stycket skall beträffande förvärvsstycket skall beträffande förvärvsarbete i fåmansföretag och arbete i fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag som fåmanshandelsbolag som avses i avses i punkt 14 av anvisningar-51 kap. 2–4 §§ inkomstskattelana till 32 § kommunalskattelagen gen (1998:000) företagsledare (1928:370) företagsledare och och dennes make inte anses arbeta dennes make inte anses arbeta som anställda hos företaget eller som anställda hos företaget eller annars under förhållanden som annars under förhållanden som omfattas av 6 §. Med makar jämomfattas av 6 §. Med makar jämställs de som lever tillsammans, ställs de som lever tillsammans, om de tidigare varit gifta med om de tidigare varit gifta med varandra eller gemensamt har eller varandra eller gemensamt har eller har haft barn. har haft barn.

Denna träder i kraft den – – – .

Senaste lydelse 1994:742.

1

16. Förslag till Lag om ändring i lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelegerade

Härigenom föreskrivs att 20 § lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelegerade skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 §

En kommun som har valt de-En kommun som har valt delegerade skall tillhandahålla medel legerade skall tillhandahålla medel för delegerades verksamhet. Om för delegerades verksamhet. Om mer än en kommun skall mer än en kommun skall tillhandahålla medel, skall skyltillhandahålla medel, skall skyldigheten fördelas mellan komdigheten fördelas mellan kommunerna i förhållande till det munerna i förhållande till de antal skattekronor och skattesammanlagda beskattningbara ören som enligt lagen (1965:269) förvärvsinkomster som enligt lamed särskilda bestämmelser om gen (1965:269) med särskilda bekommuns och annan menighets stämmelser om kommuns och utdebitering av skatt, m.m. skall annan menighets utdebitering av ligga till grund för kommunernas skatt, m.m. skall ligga till grund bestämmande av skattesatsen för för kommunernas bestämmande uttag av skatt för det år då besluav skattesatsen för uttag av skatt tet om indelningsändringen medför det år då beslutet om indeldelas. Om endast en del av en ningsändringen meddelas. Om kommun ingår i kommunen enligt endast en del av en kommun ingår den nya indelningen, skall föri kommunen enligt den nya indeldelningen ske i förhållande till ningen, skall fördelningen ske i antalet skattekronor och skatte-förhållande till de sammanlagda ören för den kommundelen. beskattningsbara förvärvs-

inkomsterna för den kommundelen.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången i fråga om 2001 års taxering.

17. Förslag till Lag om ändring i lagen (1979:417) om utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner, landsting och församlingar

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1979:417) om utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner, landsting och församlingar skall ha följande lydelse.

1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

2Om en kommuns område änd-Om en kommuns område ändras vid ingången av ett år, skall ras vid ingången av ett år, skall vid bestämmande av skattesatsen vid bestämmande av skattesatsen för kommunens uttag av skatt för för kommunens uttag av skatt för detta år enligt 1 § lagen detta år enligt 1 § lagen (1965:269) med särskilda bestäm-(1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan melser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, menighets utdebitering av skatt, m. m. antalet skattekronor bem. m. de sammanlagda be-räknas med hänsyn tagen till skattningsbara förvärvsin-indelningsändringen. Motsvaran-komsterna beräknas med hänsyn de skall gälla när en ny kommun tagen till indelningsändringen. bildas. Motsvarande skall gälla när en ny kommun bildas.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången i fråga om 2001 års taxering.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1992:1588.

1 Senaste lydelse 1992:1588. 2

18. Förslag till Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 5 §, 3 kap. 4 §, 24 kap. 1 §, 32 kap. 1 § och 38 kap. 1 §fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

5 §

1Som ägare av fastighet skall i fall som avses nedan anses

a) den som innehar fastighet med fideikommissrätt eller i annat fall utan vederlag besitter fastighet på grund av testamentariskt förordnande;

b) den som innehar fastighet med åborätt, tomträtt eller vattenfallsrätt samt den som eljest innehar fastighet med ständig eller ärftlig besittningsrätt;

c) innehavare av skogsområde som blivit av staten upplåtet till kanalbolag eller till kommun eller annan menighet;

d) innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord;

e) juridisk person, som förvale) juridisk person, som förvaltar samfällighet och som enligt tar samfällighet och som enligt 6

6 § 1 mom. första stycket b lagen kap. 6 § första stycket inkomst-(1947:576) om statlig inkomstskattelagen (1998:000) är skatt-skatt är skattskyldig för inkomst; skyldig för samfällighetens in-samt komster; samt

f) nyttjanderättshavare till täktmark som avses i 2 kap. 4 §, om nyttjanderätten har förvärvats mot engångsvederlag.

Såsom innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord skall anses den tjänsteinnehavare eller annan som författningsenligt äger nyttja fastigheten eller tillgodonjuta dess avkastning. Beträffande sådant löneboställe som avses i 41 kap. kyrkolagen (1992:300) är vederbörande pastorat att anse såsom innehavare.

Skall avkastning utöver husbehovet av skog på fastighet, som avses under b eller d, författningsenligt helt eller delvis tillkomma allmän fond eller inrättning, är denna att anse såsom fastighetens innehavare, såvitt angår fastighetens värde av skogsmark med växande skog och markanläggningar som används eller behövs för skogsbruk.

3 kap.

4 §

2Byggnad samt tomtmark och övrig mark som hör till byggnaden samt markanläggning som hör till fastigheten skall undantas från skatteplikt om fastigheten ägs av någon av följande institutioner och om den till övervägande del används i deras verksamhet såsom sådana

1. kyrkor, barmhärtighetsin-1. församlingskyrkor och rättningar, stiftelser och ideella domkyrkor av stiftelsekaraktär föreningar som avses i 7 § 5 och samt barmhärtighetsinrättningar 6 mom. lagen (1947:576) om som avses i 7 kap. 14 § inkomststatlig inkomstskatt skattelagen (1998:000)

2. akademier, Nobelstiftelsen, 3. akademier, Nobelstiftelsen, stiftelsen Dag Hammarskjölds stiftelsen Dag Hammarskjölds

Minnesfond, Apotekarsocietetens Minnesfond, Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmastiftelse för främjande av farmacins utveckling m.m., stiftelsen cins utveckling m.m., stiftelsen Sveriges sjömanshus Sveriges sjömanshus

3. sådana sammanslutningar 4. sådana sammanslutningar av studerande vid universitet och av studerande vid svenska unihögskolor, i vilka de studerande versitet och högskolor som de är skyldiga att vara medlemmar, studerande enligt lag eller annan samt samarbetsorgan för sådana författning är skyldiga att vara sammanslutningar med ändamål medlemmar i samt samarbetsoratt fullgöra uppgifter som ankom-gan för sådana sammanslutningar mer på sammanslutningarna och med ändamål att sköta de uppgif-

4. främmande makts beskickoch ningar. 5. utländska staters beskick-

2. stiftelser och ideella föreningar som avses i 7 kap. 3 § första stycket respektive 7 § första stycket inkomstskattelagen

ter som sammanslutningarna enligt författningen ansvarar för

ningar.

Skattefriheten skall endast avse egendom, som enligt 4 kap. 5 § utgör annan typ av taxeringsenhet än lantbruksenhet.

24 kap.

1 §

3 Rätt att begära omprövning Rätt att begära omprövning eller att överklaga som enligt eller att överklaga som enligt 20–22 kap. gäller för ägare av 20–22 kap. gäller för ägare av fastighet, tillkommer den som vid fastighet, tillkommer den som vid

ingången av taxeringsåret är ägare ingången av taxeringsåret är ägare av fastighet liksom den som därav fastighet liksom den som därefter, dock senast före ingången efter, dock senast före ingången av femte året efter taxeringsåret, av femte året efter taxeringsåret, har blivit ägare av fastigheten. har blivit ägare av fastigheten. Vad nu sagts gäller även en arren-Vad nu sagts gäller även en arrendator, som enligt avtal, ingånget dator, som enligt avtal, ingånget efter kommunalskattelagensefter år 1928, gentemot ägare har (1928:370) ikraftträdande, gentatt ansvara för skatt för fastigemot ägare har att ansvara för heten. skatt för fastigheten.

En ny ägare har rätt att begära omprövning eller att överklaga endast när ärende avser senaste allmänna fastighetstaxering eller ny taxering avseende taxeringsenheten som därefter skett genom särskild fastighetstaxering.

32 kap.

1 §

4Rätt att begära omprövning Rätt att begära omprövning och att överklaga, som enligt och att överklaga, som enligt 28–30 kap. gäller för ägare av 28–30 kap. gäller för ägare av fastighet, tillkommer den som vid fastighet, tillkommer den som vid ingången av taxeringsåret är ägare ingången av taxeringsåret är ägare av fastighet liksom den som därav fastighet liksom den som därefter, dock senast före ingången efter, dock senast före ingången av det taxeringsår då allmän fasav det taxeringsår då allmän fastighetstaxering sker nästa gång, tighetstaxering sker nästa gång, har blivit ägare av fastigheten. har blivit ägare av fastigheten. Vad nu sagts gäller även arren-Vad nu sagts gäller även arrendator, som enligt avtal, ingånget dator, som enligt avtal, ingånget efter kommunalskattelagensefter år 1928, gentemot ägare har (1928:370) ikraftträdande, gentatt ansvara för skatt för emot ägare har att ansvara för fastigheten. skatt för fastigheten.

38 kap.

1 §

5Rätt att begära omprövning Rätt att begära omprövning och att överklaga, som enligt och att överklaga, som enligt 35–37 kap. gäller för ägare av 35–37 kap. gäller för ägare av fastighet, tillkommer den som fastighet, tillkommer den som någon gång under taxeringsåret är någon gång under taxeringsåret är

ägare av fastigheten. Vad nu sagts ägare av fastigheten. Vad nu sagts gäller även arrendator, som enligt gäller även arrendator, som enligt avtal, ingånget efter kommu-avtal, ingånget efter år 1928, nalskattelagens (1928:370)gentemot ägare har att ansvara för ikraftträdande, gentemot ägare skatt för fastigheten. har att ansvara för skatt för fastigheten.

Denna lag träder i kraft den – – – .

Senaste lydelse 1994:1909.

1

Senaste lydelse 1990:1382.

2

Senaste lydelse 1993:1193.

3

Senaste lydelse 1993:1193.

4

Senaste lydelse 1994:1909.

5

19. Förslag till Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)

Härigenom föreskrivs att 1, 6, 7 och 19 §§skatteregisterlagen (1980:343) skall ha följande lydelse.

1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

2För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av automatisk databehandling föras ett centralt skatteregister för hela riket och ett regionalt skatteregister för varje län.

Registren skall användas vid beskattning för

1. samordnad registerföring av identifieringsuppgifter beträffande fysiska och juridiska personer,

2. revisions- och annan kontrollverksamhet,

3. taxering enligt taxeringslagen (1990:324) samt bestämmande av pensionsgrundande inkomst,

4. redovisning, bestämmande 4. redovisning, bestämmande och betalning av skatt enligt och betalning av skatt enligt skattebetalningslagen (1997:000), skattebetalningslagen (1997:000), mervärdesskattelagen (1994:200), mervärdesskattelagen (1994:200), lagen (1991:586) om särskild lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen (1990:912) om bosatta och lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter samt nedsättning av socialavgifter. lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst.

Registren skall dessutom användas för

1. avräkning enligt lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter,

2. bestämmande av skattereduktion enligt lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar, lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus och lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997–2001 års taxeringar,

3. gäldenärsutredning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

Det centrala skatteregistret skall också användas för andra utredningar i kronofogdemyndigheternas exekutiva verksamhet än som

avses i tredje stycket och för Riksskatteverkets tillsyn enligt lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.

6 §

3För juridisk person och för enkelt bolag, partrederi och utländskt företags filial i Sverige skall i det centrala skatteregistret anges

1. organisationnummer med 1. organisationnummer med tidpunkt för registrering och avtidpunkt för registrering och avregistrering i registret, namn, registrering i registret, namn, firma, adress, hemortskommun, firma, adress och juridisk form säte och juridisk form, samt i fråga om handelsbolag huvudkontor och i fråga om andra juridiska personer säte,

2. registrering enligt skattebetalningslagen (1997:000), särskilt registrerings- och redovisningsnummer.

För dödsbo skall även den av-För dödsbo skall även hem-lidnes personnummer och dagen ortskommun, den avlidnes perför dödsfallet anges. sonnummer och dagen för dödsfallet anges.

7 §

4För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.

1. Sådana uppgifter om ägar-1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, förhållandena i fåmansföretag, företag som enligt 3 § 12 a mom. företag som enligt 52 kap. 4 § tredje stycket lagen (1947:576) inkomstskattelagen (1998:000) om statlig inkomstskatt skall skall behandlas som fåmansförebehandlas som fåmansföretag, tag, fåmanshandelsbolag och fåmansägt handelsbolag och dotterföretag som avses i 2 kap. dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om själv-16 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter deklaration och kontrolluppgifter samt uppgift om företagsledare i samt uppgift om företagsledare i fåmansföretag. fåmansföretag.

2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324) eller 14 kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:000). För varje sådan åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har

fullgjorts.

3. Uppgift om registrering av 3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift skyldighet att betala skatt, uppgift om innehav av skattsedel på om innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om preliminär skatt, uppgifter om beslut om återkallelse av F-skattbeslut om återkallelse av F-skattsedel med angivande av skälen för sedel med angivande av skälen för beslutet, uppgifter som behövs för beslutet, uppgifter som behövs för att bestämma skatt enligt skatteatt bestämma skatt enligt betalningslagen (1997:000), lagen skattebetalningslagen, lagen (1991:586) om särskild inkomst-(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen skatt för utomlands bosatta, lagen (1990:912) om nedsättning av (1990:912) om nedsättning av socialavgifter, mervärdesskattesocialavgifter och mervärdeslagen och lagen (1951:763) om skattelagen samt uppgifter om beräkning av statlig inkomstskatt redovisning, inbetalning och åter-på ackumulerad inkomst samt betalning av sådana skatter eller uppgifter om redovisning, avgifter. inbetalning och återbetalning av sådana skatter eller avgifter.

4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.

5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration, uppgift om beslut om anstånd med att lämna deklaration och med att betala skatt, dock ej skälen för ansökningarna eller besluten, samt uppgift om att laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.

6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.

7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2–4 och andra stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter.

8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och uppgift om utmätning enligt 18 kap. 9 § skattebetalningslagen.

9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogdemyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en person ålagts betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller företrädare för en juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering, ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse. 10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.

11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsförsändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud. 12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. 13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde, taxeringsvärde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs för värdering av bostad på fastighet. 14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid för planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen eller 14 kap. 6 § skattebetalningslagen. 15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots nummer och typ. 16. Uppgift om antal dagar för 16. Uppgift om antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit vilka den skattskyldige uppburit sjöinkomst enligt punkt 1 av sjöinkomst som avses i 58 a kap. anvisningarna till 49 § kom-3 och 4 §§inkomstskattelagen. munalskattelagen (1928:370).

17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet. 18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan beräkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp som under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader. 19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell samt tillstånd enligt yrkestrafiklagen (1979:561) och lagen (1979:561) om biluthyrning. 20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter enligt 7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för bestämmande av skattereduktion enligt nämnda lagar

samt uppgift om beslut om sådan skattereduktion, uppgifter för bestämmande av skattereduktion enligt lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997–2001 års taxeringar samt uppgift om beslut om sådan skattereduktion.

21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättningsland. 22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, totalt respektive i Sverige, koncernomsättning och koncernbalansomslutning för koncernmoderföretag. 23. Uppgift om beteckning på 23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i ersättningsbostad som avses i 45 11 § lagen (1993:1469) om uppkap. 5 § inkomstskattelagen, upp-skovsavdrag vid byte av bostad, skovsavdragets storlek, belopp uppskovsavdragets storlek, besom enligt 45 kap. 11 § nämnda lopp som enligt 10 § nämnda lag lag skall reducera anskaffnings-skall reducera omkostnadsbelopvärdet samt, om ersättningsbosta-pet samt, om ersättningsbostaden den utgörs av bostad som avses i utgörs av bostad som avses i 11 § 45 kap. 5 § andra stycket nämnda andra meningen nämnda lag, lag, föreningens eller bolagets orföreningens eller bolagets organiganisationsnummer och namn. sationsnummer och namn.

24. Uppgift som skall lämnas enligt 10 kap. 17 § första stycket 5 och andra stycket samt 33 § skattebetalningslagen. 25. Uppgifter från aktiebolagsregistret om styrelseledamöter, verkställande direktör, firmatecknare och revisor, om att styrelsen inte är fulltalig eller att årsredovisning inte har lämnats i tid, om företagsrekonstruktion och fusion samt uppgifter från handels- och föreningsregistret om firmatecknare, revisor och företagsrekonstruktion. 26. Uppgifter från Alkoholinspektionen om tillstånd enligt alkohollagen (1994:1738) och om omsättning enligt restaurangrapport. 27. Uppgifter från länsarbetsnämnder om beslut om arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt utbetalt belopp och datum för utbetalningen. 28. Uppgifter från Generaltullstyrelsen om debiterad mervärdesskatt vid import, exportvärden, antal import- och exporttillfällen samt de tidsperioder som uppgifterna avser. 29. Uppgifter från Riksförsäkringsverket om försäkring mot kostnader för sjuklön såvitt gäller arbetsgivarens organisations- eller personnummer, beräknad lönesumma, datum då försäkringen börjat gälla och datum för förändring av lönesumma samt om sjukpenning-

grundande inkomst av annat förvärvsarbete såvitt avser den försäkrades personnummer och datum för inkomstanmälan.

19 §5

Om inte annat sägs i andra–fjärde styckena skall sådana uppgifter i det centrala skatteregistret som hänför sig till viss beskattningsperiod gallras när sju år gått från utgången av det kalenderår under vilket perioden gick ut.

Uppgifter som avses i 5 §, Uppgifter som avses i 5 §, med undantag av de i första styckmed undantag av de i första stycket 5, 6 §, 7 § 3, med undantag av et 5, 6 §, 7 § 3, med undantag av uppgifter om beslut om uppgifter om beslut om återkallelse av F-skattsedel och återkallelse av F-skattsedel och 7 § 23, med undantag av uppgift 7 § 23, med undantag av uppgift om uppskovsavdrag enligt lagen om uppskovsavdrag enligt 45 (1993:1469) om uppskovsavdrag kap. inkomstskattelage n vid byte av bostad, får bevaras (1998:000), får bevaras även efter även efter utgången av den tid utgången av den tid som anges i som anges i första stycket. Detförsta stycket. Detsamma gäller samma gäller uppgifter om uppgifter om

1. personnummer för make och person som likställs med make vid beskattningen,

2. beslut om beskattning, dock inte skälen för beslutet,

3. huruvida taxering grundas på förenklad självdeklaration eller enbart på kontrolluppgift om inkomst av kapital,

4. antal dagar för vilka den 4. antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit sjöinkomst skattskyldige uppburit sjöinkomst enligt punkt 1 av anvisningarna som avses i 58 a kap. 3 och 4 §§ till 49 § kommunalskattelageninkomstskattelagen, (1928:370),

5. ingående och utgående mervärdesskatt samt särskilt investeringsavdrag och redovisningsperiodens längd vid redovisning av mervärdesskatt.

Uppgift om tillstånd enligt yrkestrafiklagen (1988:263) och lagen (1979:561) om biluthyrning sam uppgifter som avses i 7 § 26–29 skall gallras två år efter utgången av det år då uppgifterna registrerades.

Uppgift om revision får bevaras under högst tio år efter utgången av det år under vilket revisionen avslutades.

Regeringen får meddela föreskrifter om förlängd bevaringstid för uppgifter som avse i första eller fjärde stycket.

Denna lag träder i kraft den – – – .

Lagen omtryckt 1983:143.

1

Lydelse enligt prop. 1996/97:100.

2

Lydelse enligt prop. 1996/97:100.

3

Lydelse enligt prop. 1996/97:100 (jfr prop. 1996/97:116).

4Lydelse enligt prop. 1996/97:100 (jfr prop. 1996/97:116). 5

20. Förslag till Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § samt 2 kap.2 och 4 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter skall ha följande lydelse.

1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

2 §

2Avgifterna utgörs av arbets-Avgifterna utgörs av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. givaravgifter och egenavgifter. Arbetsgivaravgifter skall betalas Arbetsgivaravgifter skall betalas av den som är arbetsgivare och av den som är arbetsgivare och egenavgifter av den som är föregenavgifter av den som är försäkrad enligt lagen (1962:381) säkrad enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och har om allmän försäkring och har inkomst av annat förvärvsarbete inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 3 kap. 2 eller 2 a § som avses i 3 kap. 2 eller 2 a § eller 11 kap. 3 § nämnda lag. Med eller 11 kap. 3 § nämnda lag. Med inkomst av annat förvärvsarbete inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 kap. 2 § och 2 a § lagen enligt 3 kap. 2 och 2 a §§ lagen om allmän försäkring skall även om allmän försäkring skall även likställas inkomst för eget arbete likställas inkomst för eget arbete i form av andra skattepliktiga i form av andra förmåner än förmåner än pengar. pengar, om de skall tas upp som

Vid tillämpning av denna lag skall, även om ett anställningsskall, även om ett anställningsförhållande inte föreligger, den förhållande inte föreligger, den som har utgett sådan ersättning som har utgett sådan ersättning som enligt bestämmelserna i 3 som enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 § andra stycket eller 11 kap. 2 § andra stycket eller 11 kap. 2 § första stycket m, andra kap. 2 § första stycket m, andra och femte styckena lagen om och femte styckena lagen om allmän försäkring är att hänföra allmän försäkring är att hänföra till inkomst av anställning anses till inkomst av anställning anses som arbetsgivare. Med inkomst av som arbetsgivare. Med inkomst av anställning enligt 3 kap. 2 § lagen anställning enligt 3 kap. 2 § lagen om allmän försäkring skall i om allmän försäkring skall i denna lag likställas inkomst i intäkt vid inkomsttaxeringen.

Vid tillämpning av denna lag

denna lag likställas inkomst i form av andra förmåner som skall form av andra skattepliktiga för-tas upp som intäkt vid inkomst-måner än pengar samt kostnads-taxeringen än pengar samt kostersättning som inte enligt 8 kap. nadsersättning som inte enligt 19 eller 20 § skattebetalnings-8 kap. 19 eller 20 § skattebetallagen (1997:000) undantas vid ningslagen (1997:000) undantas beräkning av skatteavdrag. I fråga vid beräkning av skatteavdrag. I om skattepliktig intäkt av tjänst fråga om rabatt, bonus eller annan enligt kommunalskattelagenförmån som utgör intäkt av tjänst (1928:370) i form av rabatt, boenligt inkomstskattelagennus eller annan förmån som ges ut (1998:000) och som ges ut på på grund av kundtrohet eller grund av kundtrohet eller liknanliknande, skall den som slutligt de, skall den som slutligt har stått har stått för de kostnader som för de kostnader som ligger till ligger till grund för förmånen, grund för förmånen, anses som anses som arbetsgivare, om denne arbetsgivare, om denne är någon är någon annan än den som är annan än den som är skattskyldig skattskyldig för förmånen. för förmånen.

2 kap.

2 §

3En arbetsgivare som sysselsätter sjömän skall på den ersättning som utgetts till sådana för varje år betala även sjömanspensionsavgift med 1,20 procent.

I fråga om sjömän skall sjukförsäkringsavgift och folkpensionsavgift beräknas efter de procentsatser som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksförsäkringsverket årligen fastställer. Procentsatserna skall utgöra den andel av de i 1 § första stycket 1 och 2 angivna procentsatserna som svarar mot förhållandet mellan antalet svenska sjömän och hela antalet sjömän på svenska handelsfartyg i medeltal för den 30 september de tre år som närmast föregått det år då procentsatserna fastställs. Hänsyn skall därvid inte tas till fartyg med en bruttodräktighet understigande 300. Procentsatserna beräknas med två decimaler.

Med sjöman avses i denna lag Med sjöman avses i denna lag arbetstagare som avses i punkt 1 arbetstagare som har sådan sjöav anvisningarna till 49 § kominkomst som avses i 58 a kap. 3 munalskattelagen (1928:370). och 4 §§inkomstskattelagen (1998:000).

4 §

4Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från

1. ersättning till en och samme arbetstagare om den under året inte

uppgått till 1 000 kronor,

2. ersättning till arbetstagare som vid årets ingång fyllt 65 år,

3. ersättning till arbetstagare vid sjukdom eller ledighet för vård av barn eller med anledning av barns födelse, till den del ersättningen motsvarar sjukpenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning som arbetsgivare får uppbära enligt 3 kap. 16 §, 4 kap. 18 § eller 22 kap. 12 § lagen (1962:381) om allmän försäkring,

4. ersättning för vilken skall betalas särskild inkomstskatt enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,

5. ersättning som en arbetsgivare utgett till barn för arbete som utförts i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för ersättningen inte får göras vid inkomsttaxeringen,

6. ersättning till den del denna motsvarar kostnader i arbetet som arbetstagare haft att täcka med ersättningen,

8. ersättning för arbete som har utförts utomlands, till den del denna inte räknas som lön enligt 11 kap. 2 § första stycket lagen om allmän försäkring,

9. ersättning för skiljemannauppdrag i fall där parterna i skiljeförfarandet är av utländsk nationalitet,

10. ersättning som på grund av 10. ersättning som på grund av bestämmelserna i 5 § lagen bestämmelserna i 11 kap. 18 och (1984:947) om beskattning av 19 §§inkomstskattelagen utländska forskare vid tillfälligt (1998:000) inte skall tas upp som arbete i Sverige inte utgör skatte-intäkt, pliktig intäkt,

11. ersättning som avses i 3 kap. 2 a § lagen om allmän försäkring, 12. intäkt som avses i 32 § 1 12. intäkt som avses i 10 kap. mom. första stycket h och i kom-3 § 1–4 inkomstskattelagen, munalskattelagen (1928:370),

13. sådan ersättning som enligt 1 § första stycket 2–6 lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster utgör underlag för nämnda skatt,

14. ersättning till en och sam-14. ersättning till en och samme idrottsutövare från en sådan me idrottsutövare från en sådan ideell förening som avses i 7 § 5 ideell förening som avses i 7 kap. mom. lagen (1947:576) om stat-7 § första stycket inkomstskattelig inkomstskatt och som har till lagen och som har till huvudsakhuvudsakligt syfte att främja ligt syfte att främja idrottslig idrottslig verksamhet, om ersättverksamhet, om ersättningen från ningen från föreningen under året föreningen under året inte uppgått

inte uppgått till ett halvt basbetill ett halvt basbelopp enligt lopp enligt lagen om allmän förlagen om allmän försäkring, säkring,

15. före utgången av år 1992 utbetalade ersättningar från en vinstandelsstiftelse, som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän försäkring, till den del de inte utgör ersättning för arbete för stiftelsens räkning,

16. sådan ersättning från en vinstandelsstiftelse eller en annan juridisk person med motsvarande ändamål från vilken enligt de fyra sista meningarna i 3 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän försäkring skall bortses vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst,

17. ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni 1993 om ersättningen avser tid därefter och utgår på grund av ansvarighetsförsäkring vilken åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer,

18. ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till allmän försäkringskassa efter utgången av juni 1993 och ersättningen utgår på grund av sådan ansvarighetsförsäkring som anges i 17,

19. ersättning enligt 11 kap. 2 § första stycket a–l, n, p och r lagen om allmän försäkring.

Bestämmelsen i första stycket 6 är tillämplig endast om kostnaderna kan beräknas uppgå till minst 10 procent av arbetstagarens ersättning från arbetsgivaren under utgiftsåret. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får fastställa schablon för beräkning av arbetstagares kostnader i viss verksamhet. Schablonen skall avse bestämda yrkesgrupper och grundas på de genomsnittliga kostnaderna inom respektive grupp.

Bestämmelserna i första stycket 17 och 18 gäller endast ersättning som inte avser de första 180 dagarna efter skadetillfället och som för en och samme arbetstagare beräknas på lönedelar som inte överstiger sju och en halv gånger basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring.

I fråga om inkomst från få-I fråga om inkomst från fåmansföretag och fåmansägt han-mansföretag och fåmanshandels-

delsbolag skall föreskrifterna i bolag skall föreskrifterna i 55 punkt 13 av anvisningarna till kap. 12–14 §§ inkomstskattela-32 § kommunalskattelagen gen tillämpas vid bestämmande (1928:370) tillämpas vid bestämav avgiftsunderlaget. mande av avgiftsunderlaget.

Denna lag träder i kraft den – – – .

Lagen omtryckt 1989:633.

1

Lydelse enligt prop. 1996/97:100.

2

Senaste lydelse 1996:1335.

3

Senaste lydelse 1996:1218.

4

21. Förslag till Lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 9 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

9 §

Beskattningsår enligt denna Beskattningsår enligt denna lag utgörs av beskattningsåret lag utgörs av beskattningsåret enligt kommunalskattelagenenligt 1 kap. 12–14 §§ inkomst-(1928:370). Om den verksamhet skattelagen (1998:000). Om den som redovisningen avser inte verksamhet som redovisningen medför skattskyldighet enligt den avser inte medför skattskyldighet lagen utgörs beskattningsåret av enligt den lagen utgörs beskattkalenderåret. Förs i verksamheten ningsåret av kalenderåret. Förs i räkenskaper som avslutas med verksamheten räkenskaper som årsbokslut, får dock räkenavslutas med årsbokslut, får dock skapsåret utgöra beskattningsår räkenskapsåret utgöra beskattom det sammanfaller med räkenningsår om det sammanfaller med skapsår som är tillåtet enligt bokräkenskapsår som är tillåtet enligt föringslagen (1976:125). bokföringslagen (1976:125).

Denna lag träder i kraft den – – – .

22. Förslag till Lag om ändring i lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel skall ha följande lydelse.

1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §

2Med skattskyldig avses i det följande

1. den som inom landet yrkesmässigt tillverkar gödselmedel,

2. den som inför gödselmedel till landet för yrkesmässig återförsäljning eller för egen yrkesmässig användning inom landet,

3. den som har registrerats som återförsäljare enligt 6 § andra stycket.

En verksamhet är yrkesmässig, En verksamhet är yrkesmässig, om den utgör näringsverksamhet om den utgör näringsverksamhet enligt 21 § kommunalskattelagenenligt 13 kap. 1 § inkomst-(1928:370), eller om den bedrivs skattelagen (1998:000), eller om i former som är jämförliga med en den bedrivs i former som är jämtill sådan näringsverksamhet förliga med en till sådan näringshänförlig rörelse och ersättningen verksamhet hänförlig rörelse och för omsättningen i verksamheten ersättningen för omsättningen i under ett kalenderår överstiger 30 verksamheten under ett kalenderår 000 kr. överstiger 30 000 kr.

Denna lag träder i kraft den – – – .

Lagen omtryckt 1995:616. Senaste lydelse av lagens rubrik 1995:616.

1 Senaste lydelse 1995:1527. 2

23. Förslag till Lag om ändring i lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel skall ha följande lydelse.

1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §

Med skattskyldig avses i det följande

1. den som inom landet yrkesmässigt tillverkar bekämpningsmedel,

2. den som inför bekämpningsmedel till landet för yrkesmässig återförsäljning eller för egen yrkesmässig användning inom landet.

Som tillverkning enligt första stycket 1 anses även blandning av olika bekämpningsmedel och sådan märkning eller dylikt av en vara som anges i 1 § andra stycket 2 som medför att varan anses utgöra bekämpningsmedel.

En verksamhet är yrkesmässig, En verksamhet är yrkesmässig, om den utgör näringsverksamhet om den utgör näringsverksamhet enligt 21 § kommunalskattelagenenligt 13 kap. 1 § inkomstskatte-(1928:370), eller om den bedrivs lagen (1998:000), eller om den i former som är jämförliga med en bedrivs i former som är jämförliga till sådan näringsverksamhet med en till sådan näringshänförlig rörelse och ersättningen verksamhet hänförlig rörelse och för omsättningen i verksamheten ersättningen för omsättningen i under ett kalenderår överstiger 30 verksamheten under ett kalenderår 000 kronor. överstiger 30 000 kronor.

Denna lag träder i kraft den – – – .

Lagen omtryckt 1995:617. Senaste lydelse av lagens rubrik 1995:617.

1

24. Förslag till Lag om upphävande av lagen (1984:947) om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige

Härigenom föreskrivs att lagen (1984:947) om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige skall upphöra att gälla – – – . Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om 2000 och tidigare års taxeringar.

25. Förslag till Lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs att 1, 3 och 9 §§ lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

1Till fastighetsskatt skattepliktiga fastigheter är sådana som vid fastighetstaxeringen betecknats som småhusenhet, hyreshusenhet, industrienhet inklusive elproduktionsenhet eller lantbruksenhet om på lantbruksenheten finns vad som vid fastighetstaxeringen betecknas som småhus eller tomtmark för småhus. Från skatteplikt undantas fastighet som året före taxeringsåret inte varit skattepliktig enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

Utöver vad som sägs i första Utöver vad som sägs i första stycket är sådan privatbostad, stycket är sådan bostad som en-som avses i 5 § kommunalskatteligt 2 kap. 8–12 §§ inkomstlagen (1928:370) och som är skattelagen (1998:000) är pribelägen i utlandet, skattepliktig vatbostad och som är belägen till fastighetsskatt. utomlands, skattepliktig till

fastighetsskatt.

3 §

2Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsår

a) 1,7 procent av: taxeringsvärdet avseende småhusenhet, det omräknade bostadsbyggnadsvärdet och det omräknade tomtmarksvärdet avseende småhus på lantbruksenhet,

75 procent av marknadsvärdet avseende privatbostad i utlandet,

b) 1,7 procent av: taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsenhet för bostäder, värderingsenhet för bostäder under uppförande, värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa bostäder samt annan värderingsenhet avseende tomtmark som är obebyggd,

c) 1,0 procent av: taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsenhet för lokaler, värderingsenhet för lokaler under uppförande och värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa

lokaler,

d) 0,5 procent av: taxeringsvärdet avseende industrienhet med undantag av markvärdet avseende sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vattenkraftverk och till detta hörande andelar i utbyggda regleringsanläggningar, taxeringsenhet med outbyggt vattenfall som enligt verkställbart tillstånd får byggas ut samt taxeringsenhet vars huvudsakliga värde utgör värde av andels- eller ersättningskraft,

e) 2,21 procent av: markvärdet avseende sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vattenkraftverk och till detta hörande andelar i utbyggda regleringsanläggningar, taxeringsenhet med outbyggt vattenfall som enligt verkställbart tillstånd får byggas ut samt taxeringsenhet vars huvudsakliga värde utgör värde av andels- eller ersättningskraft.

Innehåller byggnaden på en fastighet, som är belägen i Sverige, bostäder och har byggnaden beräknat värdeår som utgör året före det fastighetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, utgår dock ingen fastighetsskatt på bostadsdelen för det fastighetstaxeringsåret och de fyra följande kalenderåren och halv fastighetsskatt för de därpå följande fem kalenderåren enligt vad som närmare föreskrivs i femte stycket. Detsamma gäller färdigställd eller ombyggd sådan byggnad, för vilken värdeår inte har åsatts vid ny fastighetstaxering, men som skulle ha åsatts ett värdeår motsvarande året före det fastighetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsrået, om ny fastighetstaxering då hade företagits.

För fastighet, som avses i 5 § För fastighet, som avses i 2 k o m m u n a l s k a t t e l a g e n kap. 13 § inkomstskattelagen (1928:370), skall fastighetens (1998:000), skall fastighetens andel av taxeringsvärdet på sådan andel av taxeringsvärdet på an-samfällighet som avses i 41 a § nan samfällighet än sådan som nämnda lag inräknas i underlaget avses i 6 kap. 6 § första stycket för fastighetsskatten om nämnda lag inräknas i underlaget samfälligheten utgör en särskild för fastighetsskatten om samtaxeringsenhet. fälligheten utgör en särskild taxeringsenhet.

Har byggnad, som är avsedd för användning under hela året, på grund av eldsvåda eller därmed jämförlig händelse inte kunnat utnyttjas under viss tid eller har i sådan byggnad för uthyrning avsedd lägenhet inte kunnat uthyras, får fastighetsskatten nedsättas med hänsyn till den omfattning, vari byggnaden inte kunnat användas eller uthyras. Har så varit fallet under endast kortare tid av beskattningsåret, skall någon

nedsättning dock inte ske.

Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar av fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för dessa delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive fastighetsdel. Den nedsättning av fastighetsskatten som föreskrivs i andra stycket skall såvitt avser småhusenhet beräknas på den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som avser småhuset med tillhörande tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som småhuset. Detsamma gäller i tillämpliga delar småhus med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet. För hyreshusenhet beräknas nedsättningen på den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som avser bostäder med tillhörande värderingsenhet tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som hyreshuset.

9 §

3Beteckningar i denna lag som Beteckningar i denna lag som används även i fastighetstaxeanvänds även i fastighetstaxe-ringslagen (1979:1152) eller kom-ringslagen (1979:1152) eller in-munalskattelagen (1928:370) har komstskattelagen (1998:000) har samma betydelse som i dessa samma betydelse som i dessa lagar. lagar.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

Senaste lydelse 1995:918.

1 Senaste lydelse 1996:1173. 2

Senaste lydelse 1984:1078.

3

26. Förslag till Lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt

Härigenom föreskrivs att 1, 2, 4, 7 och 14 §§ lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

1Om fysisk person, under tid Om en obegränsat skattskyldå han varit bosatt här i riket, dig har haft intäkt eller inländsk juridisk person har haft intäkt

a) som medtagits vid taxering a) som medtagits vid taxering enligt kommunalskattelagenenligt inkomstskattelagen (1928:370) eller lagen (1998:000), (1947:576) om statlig inkomstskatt,

b) för vilken han beskattats i b) för vilken han beskattats i utländsk stat och en utländsk stat, och

c) som enligt skattelagstiftc) som enligt skattelagstiftningen i den utländska staten ningen i den utländska staten anses härröra därifrån, anses härröra därifrån,

har han – med den inskränkhar han – med den inskränkning som följer av 2 § – genom ning som följer av 2 § – genom avräkning av den del av den utavräkning av den del av den utländska skatten som belöper på ländska skatten som belöper sig intäkten rätt att erhålla nedsättpå intäkten rätt att erhålla nedsättning av statlig inkomstskatt, ex-ning av statlig inkomstskatt, expansionsmedelsskatt och kommu-pansionsfondsskatt och kommunal inkomstskatt i enlighet med nal inkomstskatt enligt 4–13 §§. vad som framgår av 4–13 §§.

Motsvarande gäller i tillämp-Motsvarande gäller i tillämpliga delar i fall fysisk person enliga delar i fall en fysisk person ligt lagen (1984:1052) om statlig enligt lagen (1984:1052) om fastighetsskatt har att erlägga statlig fastighetsskatt skall betala fastighetsskatt för en i utlandet fastighetsskatt för en privatbo-belägen privatbostad. stad som ligger utomlands.

fondsskatt.

Med statlig inkomstskatt avses i denna lag inte expansions-

Kan ett svenskt företag vid

Om ett svenskt företag vid en

prövning enligt 7 § 8 mom. lagen prövning enligt 34 kap. 19 § inom statlig inkomstskatt inte visa komstskattelagen inte kan visa att att den inkomstbeskattning som inkomstbeskattningen av den den utländska juridiska personen utländska juridiska personen inte är underkastad är jämförlig med är väsentligt lindrigare än inden inkomstbeskattning som komstbeskattningen enligt nämnskulle ha skett enligt lagen om da lag av ett svenskt företag med statlig inkomstskatt om inmotsvarande inkomster men öv-komsten hade förvärvats av riga förutsättningar för skattefri-svenskt företag, och skall mot-het för utdelningen är uppfyllda, tagen utdelning därför beskattas gäller följande. Utöver den av-i Sverige, men är övriga föruträkning som medges enligt första sättningar för att erhålla skattestycket och enligt dubbelbeskattfrihet för utdelningen i nämnda ningsavtal, har företaget rätt att moment uppfyllda har företaget, genom avräkning erhålla nedsätt-utöver den avräkning som medges ning av statlig inkomstskatt med enligt första stycket och enligt ett belopp som motsvarar tretton dubbelbeskattningsavtal, genom procent av utdelningens bruttoavräkning rätt att erhålla belopp. Vid en sådan avräkning nedsättning av statlig inkomstgäller 4–13 §§ i tillämpliga delar. skatt med ett belopp motsvarande tretton procent av denna utdelnings bruttobelopp. Vid sådan avräkning gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs i 4–13 §§.

2 §

2Rätt till avräkning enligt 1 § Rätt till avräkning enligt 1 § första stycket föreligger inte om första stycket föreligger inte om statlig inkomstskatt, kommunal statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, den utländska skatinkomstskatt, den utländska skatten samt den utländska intäkten ten samt den utländska intäkten omfattas av dubbelbeskattningsomfattas av dubbelbeskattningsavtal. Med att den utländska inavtal. Med att den utländska intäkten omfattas av dubbelbeskatttäkten omfattas av dubbelbeningsavtal avses även fall då skattningsavtal avses även fall då någon intäkt av i utlandet belä-någon intäkt av en privatbostad gen privatbostad inte uppburits som ligger utomlands inte uppmen, om sådan intäkt hade uppburits men, om sådan intäkt hade burits, denna omfattats av dubbeluppburits, denna omfattats av beskattningsavtal. Rätt till dubbelbeskattningsavtal. Rätt till avräkning genom nedsättning av avräkning genom nedsättning av

expansionsmedelsskatt enligt 1 § expansionsfondsskatt enligt 1 § första stycket föreligger inte om första stycket föreligger inte om expansionsmedelsskatten omfat-expansionsfondsskatten omfattas tas av dubbelbeskattningsavtal. av dubbelbeskattningsavtal. Rätt

Rätt till avräkning enligt 1 § andra till avräkning enligt 1 § andra stycket föreligger inte om statlig stycket föreligger inte om statlig fastighetsskatt omfattas av fastighetsskatt omfattas av dubdubbelbeskattningsavtal. Vid avbelbeskattningsavtal. Vid avräkräkning med stöd av dubbelbening med stöd av dubbelbeskattskattningsavtal tillämpas dock ningsavtal tillämpas dock bestämmelserna i 4–13 §§. 4–13 §§.

4 §

3Avräkning skall i första hand Avräkning skall i första hand ske från statlig inkomstskatt. I ske från statlig inkomstskatt. Till den mån den statliga inkomst-den del den statliga inkomstskatskatten understiger vad som enligt ten understiger vad som enligt 1–13 §§ får avräknas, skall 1–13 §§ får avräknas, skall avavräkning i andra hand ske från räkning i andra hand ske från statlig fastighetsskatt och i tredje statlig fastighetsskatt och i tredje hand från expansionsmedelsskatt. hand från expansionsfondsskatt.

I den mån den statliga inkomst-Till den del den statliga inkomstskatten, den statliga fastighetsskatten, den statliga fastighetsskatten och expansionsmedels-skatten och expansionsfondsskatskatten sammanlagt understiger ten sammanlagt understiger vad vad som enligt 1–13 §§ får avsom enligt 1–13 §§ får avräknas, räknas, skall avräkning ske från skall avräkning ske från kommukommunal inkomstskatt. nal inkomstskatt.

Avräkning skall ske från svensk skatt som tas ut på grund av taxering det år då den intäkt som beskattats i utländsk stat medtagits vid taxering här. När fråga är om avräkning av en utländsk skatt som är jämförlig med den statliga fastighetsskatten eller som beräknats på schablonintäkt eller liknande skall avräkning ske från svensk skatt som tas ut på grund av taxering samma år som den utländska skatten fastställts.

7 §

4Vid beräkning av den statliga Vid beräkning av den statliga inkomstskatt som hänför sig till inkomstskatt som hänför sig till de utländska inkomsterna skall de utländska inkomsterna skall den del av den statliga inkomstden del av den statliga inkomstskatten som hänför sig till de skatten som hänför sig till de

utländska förvärvsinkomsterna utländska förvärvsinkomsterna (inkomst av tjänst och närings-(inkomstslagen tjänst och verksamhet) respektive den del näringsverksamhet) respektive som hänför sig till de utländska den del som hänför sig till de kapitalinkomsterna (inkomst av utländska kapitalinkomsterna kapital) beräknas var för sig. Den (inkomstslaget kapital) beräknas statliga respektive kommunala var för sig. Den statliga inkomstinkomstskatt som hänför sig till skatt och den kommunala inde utländska förvärvsinkomsterna komstskatt som hänför sig till de (intäkterna efter avdrag för utländska förvärvsinkomsterna kostnader) skall anses utgöra så (intäkterna efter avdrag för koststor del av den skattskyldiges hela nader) skall anses utgöra så stor statliga respektive kommunala del av den skattskyldiges hela inkomstskatt på förvärvsinkomst, statliga respektive kommunala beräknad utan avräkning, som inkomstskatt på förvärvsinkomst, dessa inkomster utgör av den beräknad utan avräkning, som skattskyldiges sammanlagda dessa inkomster utgör av den förvärvsinkomst av olika för-skattskyldiges sammanlagda för-värvskällor före allmänna avdrag värvsinkomst före allmänna av-(sammanräknad förvärvsin-drag. Motsvarande gäller i komst). Motsvarande gäller i tillämpliga delar vid beräkning av tillämpliga delar vid beräkning av den del av den statliga inden del av den statliga inkomstskatten som hänför sig till komstskatten som hänför sig till de utländska kapitalinkomsterna. de utländska kapitalinkomsterna.

Vid tillämpningen av första Vid tillämpningen av första

stycket skall, i de fall då skattstycket skall, i de fall då skattskyldig erhållit skattereduktion skyldig erhållit skattereduktion enligt 11 kap. 11 § skatte-enligt 59 kap. 10–10 b §§ betalningslagen (1997:000)så-inkomstskattelagen (1998:000), dan reduktion anses ha skett från sådan reduktion anses ha skett statlig inkomstskatt, kommunal från statlig inkomstskatt, kominkomstskatt, skogsvårdsavgift munal inkomstskatt respektive respektive statlig fastighetsskatt statlig fastighetsskatt med så stor med så stor del av reduktionen del av reduktionen som respektive som respektive skatt utgör av det skatt utgör av det sammanlagda sammanlagda beloppet av nämnda beloppet av nämnda skatter före skatter före sådan reduktion. Om sådan reduktion. Om skattskyldig skattskyldig har att erlägga skall betala fastighetsskatt såväl fastighetsskat t såväl för fastighet för fastighet i Sverige som för i Sverige som för privatbostad i privatbostad utomlands skall utlandet skall reduktionen av reduktionen av statlig fastigstatlig fastighetsskatt enligt första hetsskatt enligt första meningen

meningen anses ha skett från anses ha skett från statlig statlig fastighetsskatt som hänför fastighetsskatt som hänför sig till sig till privatbostad i utlandet privatbostad utomlands med så med så stor del som den statliga stor del som den statliga fastigfastighetsskatten på privatbostad hetsskatten på privatbostad i uti utlandet utgör av det samlandet utgör av det sammanlagda manlagda beloppet av statlig beloppet av statlig fastighetsskatt fastighetsskatt före sådan före sådan reduktion. reduktion.

I de fall skattskyldig enligt I de fall en skattskyldig enligt 2 § 5 lagen (1990:661) om av-2 § 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel kastningsskatt på pensionsmedel har att betala avkastningsskatt skall betala avkastningsskatt eller som tas ut på skatteunderlag som en skattskyldig enligt 1 kap. 2 § beräknas enligt bestämmelserna inkomstskattelagen skall betala i 3 § första och femte styckena expansionsfondsskatt gäller samma lag eller skattskyldig följande. Vid beräkningen av enligt3 § lagen (1993:1537) om spärrbeloppet skall, vid bestäm-expansionsmedel har att betala mande enligt första stycket av den expansionsmedelsskatt skall föl-statliga inkomstskatt som hänför jande gälla. Vid beräkningen av sig till de utländska inkomsterna, spärrbeloppet skall, vid bestämsådan avkastningsskatt respektive mande enligt första stycket av den expansionsfondsskatt likställas statliga inkomstskatt som hänför med statlig inkomstskatt på sig till de utländska inkomsterna, förvärvsinkomster. Om en skattsådan avkastningsskatt respektive skyldig enligt 30 kap. inkomstexpansionsmedelsskatt jämskattelagen har gjort avdrag för ställas med statlig inkomstskatt avsättning till expansionsfond förvärvsinkomst. Om skatt-eller har återfört sådant avdrag skyldig enligt 2 § lagen om skall, vid bestämmande enligt expansionsmedel erhållit avdrag första stycket av den statliga med en ökning av expansions-inkomstskatt som hänför sig till medel eller tagit upp som intäkt de utländska inkomsterna, spärr-en minskning av expansions-beloppet beräknas som om den medel skall, vid bestämmande skattskyldige inte gjort enligt första stycket av den respektive inte återfört ett sådant statliga inkomstskatt som hänför avdrag. sig till de utländska inkomsterna, spärrbeloppet beräknas som om ett sådant avdrag inte erhållits respektive intäkt inte medtagits vid taxeringen.

Spärrbeloppet skall alltid anses uppgå till minst 100 kronor.

14 §5

Skattskyldig enligt 2 § 1–4 och 6 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel har genom avräkning av utländsk skatt rätt att erhålla nedsättning av sådan avkastningsskatt. Avräkning skall därvid ske för utländsk skatt som erlagts under kalenderåret närmast före beskattningsåret och som belöper på avkastning – på den skattskyldiges utländska tillgångar – som vid beräkning av avkastningsskatt på pensionsmedel ingår i kapitalunderlaget för ifrågavarande beskattningsår.

Skattskyldig enligt 2 § 5 lagen Skattskyldig enligt 2 § 5 lagen om avkastningsskatt på om avkastningsskatt på pensionsmedel har, till den del den pensionsmedel har, till den del den statliga inkomstskatten, den statliga inkomstskatten, den statliga fastighetsskatten, expan-statliga fastighetsskatten, expansionsmedelsskatten och den kom-sionsfondsskatten och den kommunala inkomstskatten sammanmunala inkomstskatten sammanlagt understiger vad som enligt lagt understiger vad som enligt 1–13 §§ får avräknas, genom 1–13 §§ får avräknas, genom avräkning av utländsk skatt rätt avräkning av utländsk skatt rätt att till denna del erhålla nedsättatt till denna del erhålla nedsättning av sådan avkastningsskatt. ning av sådan avkastningsskatt.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången i fråga om 2001 års taxering.

Senaste lydelse 1995:1341.

1 Senaste lydelse 1995:1341. 2

Senaste lydelse 1995:1341.

3

Lydelse enligt prop. 1996/97:100

4

Senaste lydelse 1996:739.

5

27. Förslag till Lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617)

Härigenom föreskrivs att 7 § utsökningsregisterlagen (1986:617) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §

1Riksskatteverket och kronofogdemyndigheterna får för de ändamål som anges i 1 § ha terminalåtkomst till det centrala utsökningsregistret.

Terminalåtkomsten för en kronofogdemyndighet får avse endast uppgifter om

1. den som är registrerad hos myndigheten som gäldenär i mål om exekutiva åtgärder,

2. den som i annat fall än som avses under 1 är gäldenär eller svarande i mål eller ärende som handläggs hos myndigheten,

3. make till person som avses under 1,

4. den som är gemensamt betalningsansvarig med person som avses under 1,

5. fåmansföretag och fåmans-5. fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag som avses i handelsbolag som avses i 51 kap. punkt 14 av anvisningarna till 24 §§inkomstskattelagen32 § kommunalskattelagen (1998:000) och delägare i sådant (1928:370) och delägare i sådant företag, om företaget eller delföretag, om företaget eller delägare i detta är gäldenär som avägare i detta är gäldenär som avses under 1, ses under 1,

6. skuldsanering, företagsrekonstruktion, konkurs och näringsförbud.

I den utsträckning som regeringen föreskriver får en sökande eller dennes ombud ha terminalåtkomst till uppgifter i det centrala utökningsregistret om de mål eller ärenden som sökanden gett in.

Denna lag träder i kraft den – – – .

Senaste lydelse 1996:1439.

1

28. Förslag till Lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor

Härigenom föreskrivs att lagen (1987:813) om homosexuella sambor skall ha följande lydelse.

1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om två personer bor tillsammans i ett homosexuellt förhållande, skall vad som gäller i fråga om sambor enligt följande lagar och bestämmelser tillämpas även på de homosexuella samborna:

1. lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem,

2. ärvdabalken,

3. jordabalken,

4. 10 kap. 9 § rättegångsbalken,

5. 4 kap. 19 § första stycket utsökningsbalken,

6. 19 § första stycket, punkt 1 nionde stycket och punkt 3 sjunde stycket av anvisningarna till

31 § samt punkterna 3 a, 3 b och 4 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) ,

7. lagen (1941:416) om arvs-6. lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, skatt och gåvoskatt,

8 . b o s t a d s r ät t s l a g en 7 . b o s t a d s r ät t s l a g en (1991:614), (1991:614),

9. lagen (1981:131) om kal-8. lagen (1981:131) om kallellelse på okända borgenärer, se på okända borgenärer,

10. 5 kap. 18 § tredje stycket 9. 5 kap. 18 § tredje stycket f a s t i g h e t s b i l d n i n g s l a g e n f a s t i g h e t s b i l d n i n g s l a g e n (1970:988), (1970:988),

11. 10 § insiderlagen 10. 10 § insiderlagen (1990:1342), (1990:1342),

12. 14 kap. 3 §, 4 § tredje 11. 14 kap. 3 §, 4 § tredje stycket och 8 § tredje stycket stycket och 8 § tredje stycket vallagen (1997:157), vallagen (1997:157),

13. 36 § första stycket lagen 12. 36 § första stycket lagen (1972:704) om kyrkofullmäktig-(1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m., val, m.m.,

14. 4 § lagen (1997:159) om 13. 4 § lagen (1997:159) om brevröstning i vissa fall, brevröstning i vissa fall,

15. lagen ( 1993:1469 ) om uppskovsavdrag vid byte av bostad,

16. 10 kap. 18 §, 11 kap. 2, 15 14. 10 kap. 18 §, 11 kap. 2, 15 och 16 §§, 12 kap. 7 och 8 §§ och 16 §§, 12 kap. 7 och 8 §§ samt 16 kap. 7 och 9 §§ föräldrasamt 16 kap.7 och 9 §§föräldrabalken, balken,

17. säkerhetsskyddslagen15. säkerhetsskyddslagen (1996:627), samt (1996:627), samt

18. lagen (1996:1231) om 16. lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997–2001 års i vissa fall vid 1997–2001 års taxeringar. taxeringar.

Förutsätter dessa lagar eller bestämmelser att samborna skall vara ogifta, gäller det också de homosexuella samborna.

I fråga om kommunal och statlig inkomstskatt finns bestämmelser i 2 kap. 21 § inkomstskattelagen (1998:000) .

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

Lydelse enligt lrr 29.5.1997.

1

29. Förslag till Lag om upphävande av lagen (1989:1035) om särskild insamling av uppgifter från bostadsrättsföreningar m.fl.

Härigenom föreskrivs att lagen (1989:1035) om särskild insamling av uppgifter från bostadsrättsföreningar m.fl. skall upphöra att gälla – – – .

30. Förslag till Lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1990:324)

dels att 1 kap. 1 och 3 §§, 3 kap. 3 §, 4 kap. 5, 13, 17 och 23 §§ samt 5 kap. 1, 2 och 13 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 4 kap. 5 a och 11 a §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §

1Denna lag gäller vid fastställelse av underlaget för att ta ut skatt eller avgift (taxering) enligt

1. kommunalskattelagen 1. inkomstskattelagen (1928:370), (1998:000),

2. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lagen (1997:000) om statlig 2. lagen (1997:000) om statlig förmögenhetsskatt, förmögenhetsskatt,

4. lagen (1984:1052) om stat-3. lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, lig fastighetsskatt,

5. lagen (1990:661) om av-4. lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel kastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första styci fall som avses i 2 § första stycket 1–5 och 7 nämnda lag, ket 1–5 och 7 nämnda lag,

6. lagen (1991:687) om sär-5. lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostskild löneskatt på pensionskostnader, nader,

7. lagen (1994:1744) om all-6. lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter, männa egenavgifter.

8. lagen (1993:1537) om expansionsmedel.

Lagen gäller även vid handläggning av ärenden om särskilda avgifter (skattetillägg och förseningsavgift) om inte annat följer av 5 kap.

Lagen innehåller bestämmelser som skall gälla vid handläggning av mål om taxering och särskilda avgifter i allmän förvaltningsdomstol.

Att bestämmelserna i denna lag gäller även i fråga om förfarandet för fastställelse av mervärdesskatt i vissa fall framgår av 10 kap. 31 §

skattebetalningslagen (1997:000).

3 §

2Begrepp som används i denna Begrepp som används i denna lag har samma innebörd som i lag har samma innebörd som i k o m m u n a l s k a t t e l a g e n inkomstskattelagen (1998:000) (1928:370), lagen (1947:576) och lagen (1997:000) om statlig om statlig inkomstskatt och lagen förmögenhetsskatt. (1997:000) om statlig förmögenhetsskatt.

Bestämmelser om juridiska personer skall tillämpas också på svenska värdepappersfonder.

Med kommun likställs i denna lag landsting och annan menighet som har beskattningsrätt.

3 kap.

3 §

3Kan det antas att den skatt-Kan det antas att den skattskyldige inte är deklarationsskylskyldige inte är deklarationsskyldig enligt bestämmelserna i lagen dig enligt bestämmelserna i lagen (1990:325) om självdeklaration (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter får beslut och kontrolluppgifter får beslut om taxering fattas på grundval av om taxering fattas på grundval av kontrolluppgift om inkomst av kontrolluppgift om intäkter av kapital utan att den skattskyldige kapital utan att den skattskyldige underrättats om och fått tillfälle underrättats om och fått tillfälle att yttra sig över kontrolluppgifatt yttra sig över kontrolluppgiften. ten.

4 kap.

5 §

4Skattemyndigheten skall inte Skattemyndigheten skall inte ta upp en inkomst till beskattning ta upp en inkomst till beskattning hos en skattskyldig för vilken hos en skattskyldig för vilken grundläggande beslut om årlig grundläggande beslut om årlig taxering fattas senast den 15 autaxering fattas senast den 15 augusti taxeringsåret om den skattgusti taxeringsåret om den skattskyldige gör sannolikt att det efter skyldige gör sannolikt att det efter denna tidpunkt kommer att finnas denna tidpunkt kommer att finnas förutsättningar för att han skall förutsättningar för att han skall frikallas från skattskyldighet för befrias från skattskyldighet för

inkomsten på grund av inkomsten på grund av bebestämmelserna i 54 § första stämmelserna i 3 kap. 6–10 §§ stycket f kommunalskattelageninkomstskattelagen (1998:000). (1928:370). I det fall grundläg-I det fall grundläggande beslut gande beslut fattas efter den 15 fattas efter den 15 augusti gäller augusti gäller motsvarande om motsvarande om den skattskyldige den skattskyldige gör sannolikt att gör sannolikt att nämnda nämnda förutsättningar kommer förutsättningar kommer att finnas att finnas efter utgången av efter utgången av november taxenovember taxeringsåret. ringsåret.

5 a §

Vid taxeringen för det beskattningsår då ett internationellt aktiebyte sker skall skattemyndigheten fastställa

– den återstående delen av intäkten eller kapitalvinsten som enligt 17 kap. 15 och 17 §§ och 46 kap. 24 26 §§ inkomstskattelagen (1998:000) skall tas upp till beskattning ett senare beskattningsår, och

– de mottagna aktiernas eller andelarnas anskaffningsvärde enligt 17 kap. 16 § och 46 kap. 27 § inkomstskattelagen .

Vad som sägs i första stycket gäller också vid internationella fusioner och fissioner i fråga om andra aktieägare i det överlåtande företaget eller de överlåtande företagen än det övertagande företaget.

11 a §

En begäran om omprövning som innebär en begäran om särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst får göras efter utgången av den tid som anges i 9 §, om den föranleds av en skattemyndighets taxeringsbeslut

eller av en allmän förvaltningsdomstols beslut i mål om taxering. En sådan begäran skall ha kommit in till skattemyndigheten inom ett år från det att beslutet meddelades.

13 §5

Omprövar skattemyndigheten självmant ett taxeringsbeslut, får omprövningsbeslut som är till den skattskyldiges fördel meddelas före utgången av det femte året efter taxeringsåret.

Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas även efter utgången av det femte året efter taxeringsåret, om det föranleds av

1. skattemyndighets taxeringsbeslut eller allmän förvaltningsdomstols beslut i mål om taxering avseende annat taxeringsår eller annan skattskyldig,

2. allmän förvaltningsdomstols beslut om tillägg till eller ändring i fastighetstaxering,

3. skattemyndighets beslut om fastighetstaxering enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

4. beslut om utländsk skatt 4. beslut om utländsk skatt eller om obligatoriska avgifter eller om obligatoriska avgifter som avses i 46 § 2 mom. första som avses i 57 kap. 6 § inkomststycket 3 kommunalskattelagenskattelagen (1998:000). (1928:370).

Ä ven om tiden för omprövning enligt första stycket har gått ut får skattemyndigheten till den skattskyldiges fördel självmant ompröva ett beslut om skattetillägg så länge beslutet i den taxeringsfråga som föranlett skattetillägget inte har vunnit laga kraft.

17 §6

Eftertaxering får också ske

1. vid rättelse av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende,

2. när kontrolluppgift som skall lämnas utan föreläggande enligt lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter saknats eller varit felaktig,

3. när en ändring i ett taxe-3. när en ändring i ett taxeringsbeslut föranleds av beslut ringsbeslut föranleds av beslut som anges i 13 § andra stycket som anges i 13 § andra stycket 1–4. 1–4,

4. när en ideell förening inte

har genomfört en investering inom den tid som har föreskrivits i ett sådant beslut som avses i 7 kap. 11 § inkomstskattelagen (1998:000) eller inte har iakttagit ett annat villkor i beslutet.

23 §7

Skattemyndigheten skall sna-Skattemyndigheten skall snarast efter det att en domstol medrast efter det att en domstol meddelat beslut i ett mål om taxering delat beslut i ett mål om taxering fastställa den skattskyldiges befastställa den skattskyldiges be-skattningsbara förvärvsinkomst skattningsbara inkomst eller beoch inkomst av kapital och vidta skattningsbara förvärvsinkomst de taxeringsåtgärder i övrigt som och överskott eller underskott i föranleds av domstolens beslut. inkomstslaget kapital och vidta de taxeringsåtgärder i övrigt som föranleds av domstolens beslut.

5 kap.

1 §

8Om en skattskyldig på något annat sätt än muntligen under förfarandet har lämnat en uppgift till ledning för taxeringen och uppgiften befinns oriktig, skall en särskild avgift (skattetillägg) tas ut. Detsamma gäller, om en sådan uppgift har lämnats i ett mål om taxering och uppgiften inte har godtagits efter prövning i sak.

Skattetillägg enligt första Skattetillägg enligt första stycket tas ut med tjugo procent stycket tas ut med tjugo procent av den mervärdesskatt och med av den mervärdesskatt och med fyrtio procent av sådan skatt som fyrtio procent av sådan skatt som avses i 1 kap. 1 § första stycket avses i 1 kap. 1 § första stycket 1–6 och 8 som, om den oriktiga 1–5 som, om den oriktiga uppuppgiften hade godtagits, inte giften hade godtagits, inte skulle skulle ha påförts den skattskyldiha påförts den skattskyldige eller ge eller hans make eller, i fråga hans make eller, i fråga om förom förmögenhetsskatt, person mögenhetsskatt, person som samsom sambeskattas med honom, beskattas med honom, eller, vad eller, vad gäller mervärdesskatt, gäller mervärdesskatt, felaktigt felaktigt skulle ha tillgodoräknats skulle ha tillgodoräknats honom. honom. Skulle den oriktiga Skulle den oriktiga uppgiften, om uppgiften, om den hade godtagits, den hade godtagits, ha medfört såha medfört sådant underskott i dant underskott av en närings-förvärvskälla i inkomstslaget verksamhet eller av tjänst som

näringsverksamhet eller tjänst inte utnyttjas taxeringsåret, skall som inte utnyttjas taxeringsåret, skattetillägg i stället beräknas på skall skattetillägg i stället ett underlag som utgör en fjärdeberäknas på ett underlag som del av den minskning av underutgör en fjärdedel av den skottet som rättelsen av den orikminskning av underskottet som tiga uppgiften medfört. rättelsen av den oriktiga uppgiften medfört.

Avgiftsberäkning enligt andra stycket sker efter tjugo procent eller, vad gäller mervärdesskatt, tio procent av underlaget när

1. den oriktiga uppgiften har rättats eller hade kunnat rättas med ledning av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för skattemyndigheten och som varit tillgängligt för myndigheten före utgången av november taxeringsåret,

2. den oriktiga uppgiften avser periodisering eller därmed jämställd fråga.

2 §

9Om avvikelse har skett från en Om avvikelse har skett från en självdeklaration genom skönssjälvdeklaration genom skönstaxering, påförs den skattskyldige taxering, påförs den skattskyldige skattetillägg. Tillägget beräknas skattetillägg. Tillägget beräknas på den skatt som till följd av på den skatt som till följd av skönstaxeringen påförs den skattskönstaxeringen påförs den skattskyldige utöver den skatt som skyldige utöver den skatt som annars skulle ha påförts honom. annars skulle ha påförts honom. Medför skönstaxeringen att så-Medför skönstaxeringen att sådant underskott i förvärvskälla i dant underskott av en närings-inkomstslaget näringsverksamhet verksamhet eller av tjänst som eller tjänst som inte utnyttjas inte utnyttjas taxeringsåret minstaxeringsåret minskar, skall skatkar, skall skattetillägget i stället tetillägget i stället beräknas på ett beräknas på ett underlag som underlag som utgör en fjärdedel utgör en fjärdedel av den minskav den minskning av underskottet ning av underskottet som skönssom skönstaxeringen medfört. taxeringen medfört. Vid beräk-Vid beräkningen skall dessutom ningen skall dessutom bestämmelbestämmelserna i 1 § andra styckserna i 1 § andra stycket et tillämpas. Till den del tillämpas. Till den del skönstaxeskönstaxeringen innefattar rättelse ringen innefattar rättelse av orikav oriktig uppgift från den tig uppgift från den skattskyldige skattskyldige skall skattetillägg skall skattetillägg tas ut enligt tas ut enligt bestämmelserna i 1 §. bestämmelserna i 1 §.

Första stycket tillämpas också Första stycket tillämpas också om skönstaxering har skett på om skönstaxering har skett på grund av utebliven självdeklaragrund av utebliven självdeklaration och självdeklaration inte tion och självdeklaration inte kommit in trots att föreläggande kommit in trots att föreläggande sänts ut till den skattskyldige. sänts ut till den skattskyldige. Tillägget beräknas på den skatt Tillägget beräknas på den skatt som till följd av skönstaxeringen som till följd av skönstaxeringen påförs den skattskyldige utöver påförs den skattskyldige utöver den skatt som skulle ha påförts den skatt som skulle ha påförts enligt de uppgifter som den skattenligt de uppgifter som den skattskyldige på annat sätt än muntskyldige på annt sätt än muntligen ligen kan ha lämnat till ledning för kan ha lämnat till ledning för taxeringen. Innefattar skönstaxetaxeringen. Innefattar skönstaxeringen att ett vid tidigare taxering ringen att ett vid tidigare taxering fastställt underskott i förvärvs-fastställt underskott av en källa i inkomstslaget näringsverksamhet eller av tjänst näringsverksamhet eller tjänst utnyttjas helt eller delvis, skall utnyttjas helt eller delvis, skall skattetillägg beräknas på ett skattetillägg beräknas på ett underlag som utgör en fjärdedel underlag som utgör en fjärdedel av den minskning av underskottet av den minskning av underskottet som skönstaxeringen medfört. som skönstaxeringen medfört. Har den skattskyldige på annat Har den skattskyldige på annat sätt än muntligen till ledning för sätt än muntligen till ledning för taxeringen redovisat underskott taxeringen redovisat underskott i av en näringsverksamhet eller av förvärvskälla i inkomstslaget tjänst som inte utnyttjas taxenäringsverksamhet eller tjänst ringsåret och medför skönstaxesom inte utnyttjas taxeringsåret ringen att sådant underskott minoch medför skönstaxeringen att skar, skall skattetillägget beräknas sådant underskott minskar, skall på ett underlag som utgör en skattetillägget beräknas på ett fjärdedel av den minskning av underlag som utgör en fjärdedel underskottet som skönstaxeringen av den minskning av underskottet medfört. som skönstaxeringen medfört.

13 §10

Särskild avgift påförs enligt skattebetalningslagen (1997:000). Skattetillägg som inte uppgår till 100 kronor, påförs inte. Särskild avgift tillfaller staten.

Skall någon vid taxering till statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst påföras skattetillägg på undandragen skatt efter skilda procentsatser uträknas först skatten på summan av de undanhållna beloppen. Skatten

fördelas sedan vid tillämpningen av de skilda procentsatserna efter den kvotdel som vart och ett av de undanhållna beloppen utgör av de sammanlagda undanhållna beloppen.

Bestämmelserna i andra styc-Bestämmelserna i andra stycket tillämpas också när någon ket tillämpas också när någon skall påföras skattetillägg efter skall påföras skattetillägg efter skilda procentsatser på undanskilda procentsatser på undandragen skatt i annat fall än som dragen skatt i annat fall än som avses i andra stycket. Vid beräkavses i andra stycket. Vid beräkning av skattetillägg på minskning ning av skattetillägg på minskning av underskott i förvärvskälla av underskott av en närings-skall underlaget vid tillämpning verksamhet eller av tjänst skall av de skilda procentsatserna underlaget vid tillämpning av de fördelas efter den kvotdel som skilda procentsatserna fördelas vart och ett av de undanhållna efter den kvotdel som vart och ett beloppen utgör av de sammanav de undanhållna beloppen utgör lagda undanhållna beloppen. av de sammanlagda undanhållna

Skall skattetillägg påföras Skall skattetillägg påföras efter skilda procentsatser och efter skilda procentsatser och beräknas på såväl undandragen beräknas på såväl undandragen skatt som minskning av underskatt som minskning av underskott i förvärvskälla görs beräkskott av en näringsverksamhet ningen med tillämpning av andra eller av tjänst görs beräkningen och tredje styckena på de båda med tillämpning av andra och underlagen var för sig. tredje styckena på de båda underbeloppen. lagen var för sig.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången i fråga om 2001 års taxering.

Lydelse enligt prop. 1996/97:100 och 1996/97:117.

1

Lydelse enligt prop. 1996/97:117.

2

Senaste lydelse 1992:1660.

3

Senaste lydelse 1994:486.

4

Senaste lydelse 1996:1333.

5

Senaste lydelse 1996:1333.

6

Senaste lydelse 1990:1138.

7

Lydelse enligt prop. 1996/97:100 och 1996/97:117.

8

Lydelse enligt prop. 1996/97:100.

9

Lydelse enligt prop. 1996/97:100.

10

31. Förslag till Lag om upphävande av lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver

Härigenom föreskrivs att lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver skall upphöra att gälla – – – . Den upphävda lagen gäller dock fortfarande vid 1992–1996 års taxeringar.

32. Förslag till Lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster

Härigenom föreskrivs att 13 §§ lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster skall ha följande lydelse.

1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

2Särskild löneskatt skall för varje år betalas till staten med 23,52 procent på

1. lön eller annan ersättning till arbetstagare som vid årets ingång är 65 år eller äldre,

2. ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad avgångsbidragsförsäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbetstagare,

3. avgångsersättning som 3. avgångsersättning som annorledes än på grund av kollekannorledes än på grund av kollektivavtalsgrundad avgångsbidragstivavtalsgrundad avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten, försäkring utbetalas av staten, kommun eller kommunalförbund kommun eller kommunalförbund som arbetsgivare eller av Svenska som arbetsgivare eller av Svenska Kommunförbundet, Lands-Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Svenska kyrkans tingsförbundet, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförsamlings- och pastoförbund, det för kommunerna och ratsförbund, det för kommunerna landstingen gemensamma organet och landstingen gemensamma orför administration av persoganet för administration av pernalpension eller Sjukvårdens och sonalpension eller Sjukvårdens socialvårdens planerings- och och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut, under rationaliseringsinstitut, under förutsättning att arbetsgivaren förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pentillämpar kommunalt pensionssionsavtal eller av annan arbetsavtal eller av annan arbetsgivare, givare, under förutsättning att under förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommuarbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal och att borgen nalt pensionsavtal och att borgen tecknats i enlighet med vad som tecknats i enlighet med vad som anges i punkt 20 e första stycket b anges i 25 kap. 6 § första stycket av anvisningarna till 23 § kominkomstskattelagen (1998:000), munalskattelagen (1928:370),

4. avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal,

5. ersättning som utgår enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utgör komplement till förtidspension eller till sjukbidrag,

6. ersättning som utgår på grund av ansvarighetsförsäkring som åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utgår i form av engångsbelopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst,

7. bidrag som en arbetsgivare lämnar till en sådan vinstandelsstiftelse som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring eller en annan juridisk person med motsvarande ändamål med undantag för bidrag som lämnas till en pensions- eller personalstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

Skattskyldig är den som utgett Skattskyldig är den som utgett sådan ersättning eller sådant sådan ersättning eller sådant bidrag som avses i första stycket. bidrag som avses i första stycket. I fråga om sådan för mottagaren I fråga om rabatt, bonus eller an-skattepliktig intäkt av tjänst i nan förmån som utgör intäkt av form av rabatt, bonus eller annan tjänst enligt inkomstskattelagenförmån, som ges ut på grund av och som ges ut på grund av kundtrohet eller liknande, skall kundtrohet eller liknande, skall den som slutligt har stått för de den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för kostnader som ligger till grund för förmånen anses som skattskyldig förmånen anses som skattskyldig enligt denna lag, om inte denne är enligt denna lag, om inte denne är den som är skattskyldig till den som är skattskyldig till inkomstskatt för förmånen. inkomstskatt för förmånen.

Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i 2 kap.35 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter med undantag av 4 § första stycket 2 och 13.

Vid bestämmande av skatteunderlaget enligt första stycket 6 skall bortses från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni 1993 om ersättningen avser tid därefter samt från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till allmän försäkringskassa efter utgången av juni 1993. Detta gäller dock endast ersättning som för en och samme arbetstagare beräknas på lönedelar som inte överstiger sju och en halv gånger basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen om allmän försäkring.

2 §

3

En enskild person eller ett En enskild person eller ett dödsbo skall för varje år till staten dödsbo skall för varje år till staten betala särskild löneskatt med betala särskild löneskatt med 23,52 procent på inkomst enligt 23,52 procent på överskott enligt k o m m u n a l s k a t t e l a g e n inkomstskattelagen (1998:000) (1928:370) av annan närings-av passiv näringsverksamhet här verksamhet här i landet än sådan i landet samt, om den skattskyldi-aktiv näringsverksamhet som av-ge före årets början fyllt 65 år ses i 11 kap. 3 § första stycket eller inte fyllt 65 år men under lagen (1962:381) om allmän för-hela året uppburit hel ålderspen-säkring (passiv näringsverksam-sion eller avlidit under året, på in-het) samt, om den skattskyldige komst som avses i 3 kap. 4 § före årets början fyllt 65 år eller andra stycket lagen (1981:691) inte fyllt 65 år men under hela året om socialavgifter samt vidare på uppburit hel ålderspension eller ersättning som utgår enligt sådan avlidit under året, på inkomst som avtalsgruppsjukförsäkring som avses i 3 kap. 4 § andra stycket avses i 15 kap. 14 § inkomstskat-lagen (1981:691) om telagen eller enligt sådan tryggsocialavgifter samt vidare på hetsförsäkring som avses i nämnersättning som utgår enligt sådan da lagrum till den del ersättningen avtalsgruppsjukförsäkring som utgår i form av engångsbelopp avses i punkt 12 av anvisningar-som inte utgör kompensation för na till 22 § kommunalskattelagenmistad inkomst. Skatt beräknas eller enligt sådan trygghetsförinte på sådana inkomster för vilka säkring som avses i nämnda den skattskyldige skall betala anvisningspunkt till den del eregenavgifter enligt 3 kap. 4 § sättningen utgår i form av enlagen om socialavgifter. gångsbelopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst. Skatt beräknas inte på sådana inkomster för vilka den skattskyldige skall betala egenavgifter enligt 3 kap. 4 § lagen om socialavgifter. Bedömningen om näringsverksamhet är aktiv eller passiv görs för en förvärvskälla enligt kommunalskattelagen.

Vid beräkning av skatteunderlaget gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap. 5 § lagen om socialavgifter.

Skatt betalas inte då skatteunderlaget understiger 1 000 kronor.

3 §

4

I fråga om särskild löneskatt I fråga om särskild löneskatt gäller bestämmelserna i 5 kap. gäller bestämmelserna i 5 kap. lagen (1981:691) om socialavlagen (1981:691) om socialavgifter samt vad som i nedan an-gifter och vad som är föreskrivet givna författningar är föreskrivet i fråga om avgifter enligt den i fråga om avgifter enligt nämnda lagen i lagen (1990:325) om lag: självdeklaration och kontrollupp-

1. kommunalskattelagengifter. (1928:370),

2. lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,

3. lagen ( 1979:611 ) om upphovsmannakonto.

Denna lag träder i kraft den – – – .

Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:688.

1

Senaste lydelse 1996:1215.

2

Senaste lydelse 1996:1068.

3

Senaste lydelse 1996:676.

4

33. Förslag till Lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel1

dels att 11 § skall upphöra att gälla,

dels att 2, 3, 9 och 12 §§ samt övergångsbestämmelserna till lagen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

2Skattskyldiga till avkastningsskatt är

1. svenska livförsäkringsföretag,

2. utländska livförsäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse från fast driftställe i Sverige,

3. understödsföreningar som bedriver till livförsäkring hänförlig verksamhet,

4. pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.,

5. arbetsgivare som i sin balansräkning redovisar skuld under rubriken Avsatt till pensioner enligt 5 § lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m.,

6. i Sverige bosatt innehavare 6. obegränsat skattskyldig inav pensionssparkonto enligt 1 nehavare av pensionssparkonto, kap. 2 § lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande,

7. svensk juridisk person och i 7. obegränsat skattskyldig

Sverige bosatt fysisk person som innehavare av innehar

a) kapitalförsäkring som avses a) kapitalförsäkring som är i punkt 1 av anvisningarna till meddelad i försäkringsrörelse som 31 § kommunalskattelageninte bedrivs från fast driftställe i (1928:370) och är meddelad i Sverige, eller försäkringsrörelse som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige, eller

b) försäkring som anses som b) försäkring som anses som pensionsförsäkring enligt sjutton-pensionsförsäkring enligt 53 kap. de stycket av samma anvis-4 a § inkomstskattelagen ningspunkt. (1998:000).

Bestämmelserna i första stycket 7 omfattar inte försäkring som enbart avser olycks- eller sjukdomsfall eller dödsfall senast vid 70 års ålder och som inte är återköpsbar.

3 §

3Skatteunderlaget är kapitalunderlaget enligt andra–åttonde styckena, multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret närmast före ingången av beskattningsåret. Skatteunderlaget avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 1–4 utgörs kapitalunderlaget av värdet av den skattskyldiges tillgångar vid ingången av beskattningsåret efter avdrag för finansiella skulder vid samma tidpunkt. För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 2 medräknas dock endast sådana tillgångar och skulder som är hänförliga till den i Sverige bedrivna försäkringsrörelsen.

Vid beräkning av kapitalunderlag enligt andra stycket skall bortses från den del av tillgångar och skulder som

1. inte förvaltas för försäkringstagarnas räkning,

2. är hänförliga till avgångsbidragsförsäkringar meddelade enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer,

3. är hänförliga till försäkringar som i redovisningshänseende tas upp som grupplivförsäkringar, eller

4. avser sjuk- och olycksfallsförsäkringar hänförliga till försäkringsklass enligt 2 kap. 3 a § första stycket 1 och 2 samt 3 b § första stycket 1 b och 4 försäkringsrörelselagen (1982:713).

Kapitalunderlaget för skatt-Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första skyldiga som avses i 2 § första stycket 5 utgörs av pensionsskulstycket 5 utgörs av pensionsskuldens belopp vid ingången av dens belopp vid ingången av beskattningsåret. Vid bestämning beskattningsåret. Vid bestämning av pensionsskuldens belopp skall av pensionsskuldens belopp skall beaktas sådana pensionsåtaganbeaktas sådana pensionsåtaganden för vilkas tryggande avdragsden för vilkas tryggande avdragsrätt föreligger enligt punkt 20 d rätt föreligger enligt 25 kap. 4–11 jämfört med punkt 20 e av anvisoch 15 §§inkomstskattelagen ningarna till 23 § kommunal-(1998:000) och sådana pensions-skattelagen (1928:370) och sådaåtaganden för vilka avdragsrätt na pensionsåtaganden för vilka föreligger enligt 3 kap. 46 eller avdragsrätt föreligger enligt 8 § 47 § lagen (1998:000) om ikraftlagen (1975:1348) om ikraftträdande av inkomstskattelagen trädande av lagen (1975:1347) (1998:000). om ändring i kommunalskatte-

lagen (1928:370).

Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6 utgörs av värdet av de tillgångar som vid ingången av kalenderåret är hänförliga till pensionssparkontot. Avdrag för ske för obetald skatt enligt denna lag som är hänförlig till kontot.

Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 7 utgörs av värdet vid beskattningsårets ingång av sådana försäkringar som anges där. Detta värde beräknas enligt sjunde och åttonde styckena.

Som värde av försäkringen tas upp dess på försäkringstekniska grunder beräknade återköpsvärde med tillägg för beräknad upplupen andel i livförsäkringsrörelsens överskott.

I fråga om försäkringsavtal som ingåtts före den 1 januari 1997 skall endast den del av försäkringens värde tas upp som överstiger värdet vid denna tidpunkt. Till det värde som undantas från skatteunderlaget får tillägg göras för årlig värdestegring beräknad enligt första stycket. Denna begränsning gäller dock inte om försäkringen övergått till ny innehavare efter utgången av år 1996 på annat sätt än genom arv, testamente, gåva, bodelning eller, såvitt gäller försäkring som har samband med tjänst, överlåtelse mellan arbetsgivare på grund av anställds byte av tjänst.

9 §

4Skatten uppgår till 15 procent av skatteunderlaget enligt 3 § om inte annat följer av andra och tredje styckena.

För den del av skatteunderlaget som hos sådan skattskyldig som avses i 2 § första stycket 1–3 och 7 är hänförligt till annan personförsäkring än pensionsförsäkring uppgår skatten till 30 procent av nio tiondelar av skatteunderlaget.

I det fall beskattningsåret är I det fall beskattningsåret är längre eller kortare än 12 månader längre eller kortare än 12 månader skall skattesatsen jämkas i skall skattesatsen jämkas i motsvarande mån. Sådan jämkmotsvarande mån. Sådan jämkning skall också göras om hela ning skall också göras om hela behållningen på ett pensionssparbehållningen på ett pensionssparkonto avskattas enligt 32 § 1 konto avskattas enligt 54 kap. mom. första stycket j kommunal-30 § inkomstskattelagenskattelagen (1928:370)eller pen-(1998:000) eller pensionsskuld sionsskuld som avses i 3 § femte som avses i 3 § femte stycket helt stycket helt upplöses under beupplöses under beskattningsåret. skattningsåret. Ö verlåts ett helt Ö verlåts ett helt försäkringsbeförsäkringsbestånd från ett livstånd från ett livförsäkringsföre-

försäkringsföretag till ett annat tag till ett annat sådant företag sådant företag eller sker fusion eller sker fusion enligt 15 a kap. 1 enligt 15 a kap. 1 eller 18 § föreller 18 § försäkringsrörelselagensäkringsrörelselagen (1982:713) (1982:713) inträder det överanses som om överlåtande och tagande företaget i det överövertagande företag utgjort en låtande företagets skattemässiga skattskyldig. situation.

12 §5

Beteckningar i denna lag har Beteckningar i denna lag har samma betydelse som i samma betydelse som i inkomstk o m m u n a l s k a t t e l a g e n skattelagen (1998:000). Beskatt-(1928:370) och lagen ningsåret för skattskyldiga som (1947:576) om statlig avses i 2 § första stycket 7 skall inkomstskatt. Beskattningsåret för dock alltid vara kalenderåret. skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 7 skall dock alltid vara kalenderåret.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas första gången

6

vid 1992 års taxering. Lagen tillämpas dock inte om beskattningsåret har påbörjats före ikraftträdandet. Omfattar beskattningsåret vid 1992 års taxering del av kalenderåret 1990 nedsätts skatten med belopp motsvarande den andel av beskattningsåret som infallit under kalenderåret 1990.

För skattskyldiga som bedriver försäkringsrörelse och för pensionsstiftelser skall innehavet av värdepapper värderas till det högsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet vid övergångstillfället. Innehavet av andra fastigheter än anläggningsfastigheter skall värderas till det högsta av anskaffningsvärdet och det uppskattade värdet vid övergångstillfället.

Om ett ömsesidigt livförsäkringsföretag överlåter hela sitt försäkringsbestånd till ett för ändamålet bildat försäkringsaktiebolag, inträder det övertagande företaget i det överlåtande företagets skattemässiga situation vid tillämpning av andra stycket.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången vid

7

2001 års taxering.

Senaste lydelse av 11 § 1993:947.

1

Senaste lydelse 1996:1236.

2

Senaste lydelse 1996:1236.

3

Senaste lydelse 1996:1236.

4

Senaste lydelse 1996:1236.

5

1990:661.

6

1998:000.

7

34. Förslag till Lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Skatt enligt denna lag betalas till staten för ränta på

1. skogskonto och skogsskade-1. skogskonto och skogsskadekonto enligt skogskontolagen konto som avses i 21 kap. 22 § (1954:142), inkomstskattelagen (1998:000),

2. upphovsmannakonto enligt 2. upphovsmannakonto som lagen (1979:611) om upphovsavses i 29 kap. 1 § inkomstskattemannakonto. lagen. och

Denna lag träder i kraft den – – – .

35. Förslag till Lag om ändring i lagen (1990:692) om upphävande av lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer

Härigenom föreskrivs att lagen (1990:692) om upphävande av lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Enligt riksdagens beslut före-Enligt riksdagens beslut föreskrivs att lagen (1978:423) skall skrivs att lagen (1978:423) skall upphöra att gälla vid utgången av upphöra att gälla vid utgången av juni 1990. Den upphävda lagen juni 1990. Den upphävda lagen tillämpas dock alltjämt vid 1991 tillämpas dock alltjämt vid 1991 och tidigare års taxeringar. Vid och tidigare års taxeringar. senare års taxeringar gäller följande.

Vid beräkning av realisationsvinst på grund av avyttring av andel i aktiesparfond som förvärvats genom insättningar före den 1 januari 1984 får, efter den skattskyldiges val, anskaffningsvärdet bestämmas till antingen

1. andelens marknadsvärde vid utgången av det femte kalenderåret efter det år för vilket sparskattereduktion medgivits, eller

2. värdet på andelen vid utgången av det år för vilket sparskattereduktion har medgivits ökat med avkastningen under de därpå följande fem åren.

Om andelen förvärvats under första kvartalet 1984 beräknas anskaffningskostnaden antingen till andelens markadsvärde vid utgången av år 1988 eller, efter

den skattskyldiges val, till värdet vid utgången av mars 1984 ökat med avkastningen till och med år 1988.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

36. Förslag till Lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 8 och 13 §§ lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter skall ha följande lydelse.

1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §

2För en arbetsgivare eller en försäkrad som är berättigad till stöd för verksamhet som avses i 6 § eller för arbete som avses i 7 § skall den procentsats efter vilken arbetsgivaravgifter respektive egenavgifter sammanlagt skall tas ut sättas ned med

1. i fråga om en arbetsgivare: åtta procentenheter till och med utgiftsåret 2000, eller

2. i fråga om en försäkrad: åtta 2. i fråga om en försäkrad: åtta procentenheter till och med procentenheter till och med inkomståret 2000, om den försäkinkomståret 2000, om den förrades hemortskommun enligt 66 § säkrades hemortskommun enligt k o m m u n a l s k a t t e l a g e n 2 kap. 1 § tredje stycket skatte-(1928:370) för inkomståret är betalningslagen (1997:000) för belägen inom stödområdet. inkomståret är belägen inom stödområdet.

Nedsättningen enligt första stycket kan kombineras med nedsättning enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.

13 §3

För en arbetsgivare eller en försäkrad som är berättigad till stöd för verksamhet som avses i 11 § eller för arbete som avses i 12 § skall den procentsats efter vilken arbetsgivaravgifter respektive egenavgifter sammanlagt skall tas ut sättas ned med

1. i fråga om en arbetsgivare: åtta procentenheter till och med utgiftsåret 2000, eller

2. i fråga om en försäkrad: åtta 2. i fråga om en försäkrad: åtta procentenheter till och med procentenheter till och med inkomståret 2000, om den förinkomståret 2000, om den försäkrades hemortskommun enligt säkrades hemortskommun enligt 66 § kommunalskattelagen 2 kap. 1 § tredje stycket skatte-(1928:370) för inkomståret är betalningslagen (1997:000) för belägen inom stödområdet. inkomståret är belägen inom

stödområdet.

Nedsättningen enligt första stycket kan kombineras med nedsättning enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.

Denna lag träder i kraft den – – – .

Lagen omtryckt 1994:548. Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:1843.

1

Senaste lydelse 1996:1489.

2

Senaste lydelse 1996:1489.

3

37. Förslag till Lag om ändring i lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m.

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

För försäkringsföretag före-För försäkringsföretag föreligger skatteplikt för premie för ligger skatteplikt för premie för grupplivförsäkring i den mån grupplivförsäkring i den mån enligt punkt 12 av anvisningarna förmånen av försäkringen enligt till 22 § eller enligt 32 § 3 a 11 kap. 15 § eller 15 kap. 14 § mom. kommunalskattelageninkomstskattelagen (1998:000) (1928:370) förmånen av försäkinte skall tas upp som intäkt eller ringen inte utgör skattepliktig premien enligt 16 kap. 24 § samintäkt eller i den mån enligt punkt ma lag skall dras av. 23 andra stycket av anvisningarna till 23 § samma lag försäkringstagaren medges avdrag för premien.

För staten föreligger skatteplikt för belopp som utan att försäkring tecknats betalas ut i ersättning enligt avtal som motsvarar försäkringsavtal som avses i första stycket.

För annan arbetsgivare föreligger skatteplikt för belopp som utan att försäkring tecknats betalas ut i ersättning, i den mån ersättningen utgår enligt villkor och med belopp som i huvudsak motsvarar utbetalning av staten enligt andra stycket.

För arbetsgivare och näringsidkare föreligger skatteplikt för premie för grupplivförsäkring som meddelats i en utomlands bedriven försäkringsrörelse i den mån betalning av premie på motsvarande försäkring till svenskt försäkringsföretag hade föranlett skatteplikt för det svenska försäkringsföretaget enligt första stycket.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången i fråga om 2001 års taxering.

38. Förslag till Lag om ändring i lagen (1991:359) om arvoden till statsråden m.m.

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1991:359) om arvoden till statsråden m.m. skall ha följande lydelse.

1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §

Ett statsråd som har längre Ett statsråd som har längre färdväg än 70 km från bostaden färdväg än 70 km från bostaden på hemorten till regeringskansliet på hemorten till regeringskansliet har, om förutsättningarna för har, om förutsättningarna för avdrag i anvisningarna till 33 § avdrag i 12 kap. 17–19 §§ inpunkt 3 a i kommunalskattelagenkomstskattelagen (1998:000) är (1928:370) är uppfyllda, rätt till uppfyllda, rätt till avlöningsföravlöningsförstärkning och tillägg stärkning och tillägg för logikostför logikostnad med de belopp nad med de belopp som gäller för som gäller för tjänstemän med tjänstemän med tidsbegränsad tidsbegränsad anställning i regeanställning i regeringskansliet. ringskansliet. För resor mellan För resor mellan Stockholm och Stockholm och hemorten betalas hemorten betalas dessutom dessutom resekostnadsersättning. resekostnadsersättning.

Denna lag träder i kraft den – – – .

Lagen omtryckt 1991:832. Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:832.

1

39. Förslag till Lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

Härigenom föreskrivs att 2, 3 och 5 §§ lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

1Beteckningar som används i Beteckningar som används i k o m m u n a l s k a t t e l a g e n inkomstskattelagen (1998:000) (1928:370), lagen (1947:576) och skattebetalningslagenom statlig inkomstskatt och (1997:000) har samma betydelse s k a t t e b e t a l n i n g s l a g e n i denna lag, om inte annat anges (1997:000) har samma betydelse eller framgår av sammanhanget. I i denna lag, om inte annat anges denna lag avses med bosatt uteller framgår av sammanhanget. I omlands: om fysisk person att denna lag avses med bosatt denne inte är obegränsat skatt-utomlands: om fysisk person att skyldig, samt med hemmahörande denne inte är bosatt här i riket i utlandet: om fysisk person att eller stadigvarande vistas här, denne är bosatt utomlands och om samt med hemmahörande i utlanjuridisk person att denne inte är det: om fysisk person att denne är registrerad här i riket och inte bosatt utomlands och om juridisk heller har fast driftställe här. person att denne inte är registrerad här i riket och inte heller har fast driftställe här.

3 §

2 Skattskyldiga är fysiska per- Skattskyldiga är fysiska personer som är bosatta utomlands soner som är bosatta utomlands och uppbär inkomst som är skatoch uppbär inkomst som är tepliktig enligt 5 § och som inte skattepliktig enligt 5 § och som undantagits från skatteplikt enligt inte undantagits från skatteplikt

6 § 1 eller 4. enligt 6 § 1 eller 4.

Sådana personer som avses i 69 § kommunalskattelagen (1928:370) är inte skattskyldiga enligt denna lag.

5 §

3Skattepliktig inkomst enligt denna lag är:

1. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

2. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun, i den mån inkomsten förvärvats genom verksamhet här i riket;

3. arvode och liknande ersättning som uppburits av någon i egenskap av ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktiebolag eller annan svensk juridisk person, oavsett var verksamheten utövats;

4. pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del beloppet överstiger uppburen folkpension och pensionstillskott som uppburits enligt 2 § lagen (1969:205) om pensionstillskott eller, för den som uppburit folkpension i form av förtidspension, till den del beloppet överstiger uppburen folkpension och 52 procent av pensionstillskott som uppburits enligt 2 a § sistnämnda lag, eller, om folkpension enligt bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring samordnats med yrkesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum angiven livränta, till den del beloppet överstiger den pension som skulle ha utgått om sådan samordning inte skett, och för annan ersättning enligt lagen om allmän försäkring;

5. pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

6. belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse samt belopp som utbetalas från pensionssparkonto fört av ett svenskt pensionssparinstitut eller av ett utländskt instituts filial i Sverige enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande;

7. pension på grund av tjänstepensionsförsäkring samt annan pension eller förmån, om förmån utgår från Sverige på grund av förutvarande tjänst och den tidigare verksamheten huvudsakligen utövats här;

8. ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän;

9. dagpenning från arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om

arbetslöshetsförsäkring,

10. korttidsstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349); 11. annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst;

12. återfört avdrag för egen-12. återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) avgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, egenavgifter om socialavgifter, egenavgifter som fallit bort, i den mån avdrag som satts ned genom ändrad har medgetts för avgifterna samt debitering, i den mån avdrag har avgifter som avses i 46 § 2 mom. medgetts för avgifterna samt första stycket 3 kommunalskatte-avgifter som avses i 57 kap. 6 § lagen (1928:370) och som satts inkomstskattelagen (1998:000)ned genom ändrad debitering i den och som satts ned genom ändrad mån avdrag har medgetts för debitering i den mån avdrag har avgifterna och dessa inte hänför medgetts för avgifterna och dessa sig till näringsverksamhet; inte hänför sig till näringsverk-

13. sjöinkomst som avses i 13. sjöinkomst som avses i punkt 1 av anvisningarna till 58 a kap. 3 och 4 §§ 49 § kommunalskattelagen. inkomstskattelagen. samhet;

Som inkomst enligt första stycket 1–3 anses också förskott på sådan inkomst. Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott. Däremot räknas inte barnpension eller vårdbidrag som folkpension.

Verksamhet på grund av anställning i svenskt företag anses utövad här i riket även om tjänsteinnehavaren i och för sin tjänst måste göra tillfälliga besök utomlands eller under längre tid uppehålla sig där under kringresande (t. ex. handelsresande).

Skattepliktig inkomst enligt Skattepliktig inkomst enligt denna lag är dock endast sådan denna lag är dock endast sådan inkomst som är skattepliktig inkomst som skulle ha beskattats inkomst enligt kommunalskattehos en obegränsat skattskyldig lagen. enligt inkomstskattelagen.

Denna lag träder i kraft den – – – .

Lydelse enligt prop. 1996/97:100.

1

Senaste lydelse 1991:1871.

2

Lydelse enligt prop. 1996/97:107.

3

40. Förslag till Lag om ändring lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.

Härigenom föreskrivs att 2, 3 och 5 §§ lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

1Beteckningar som används i Beteckningar som används i k o m m u n a l s k a t t e l a g e n inkomstskattelagen (1998:000) (1928:370), lagen (1947:576) och skattebetalningslagenom statlig inkomstskatt och (1997:000) har samma betydelse skattebetalningslagen (1997:000) i denna lag, om inte annat anges har samma betydelse i denna lag, eller framgår av sammanhanget. om inte annat anges eller framgår av sammanhanget.

3 §

2I denna lag avses med bosatt utomlands: om fysisk bosatt utomlands: om fysisk person att denne inte är bosatt här person att denne inte är obegräni riket eller stadigvarande vistas sat skattskyldig, här,

hemmahörande i utlandet: om fysisk person att denne är bosatt utomlands och om juridisk person att denne inte är registrerad här i riket och inte heller har fast driftställe här,

artistisk verksamhet: personligt framträdande inför publik eller vid ljud- eller bildupptagning med sång, musik, dans, teater, cirkus eller liknande,

artist: den som utövar artistisk verksamhet, idrottslig verksamhet: personligt framträdande inför publik direkt eller genom ljud- eller bildupptagningar,

idrottsman: den som utövar idrottslig verksamhet, artistföretag: fysisk eller juridisk person som utan att vara arrangör mot ersättning tillhandahåller artist eller idrottsman,

arrangör: fysisk eller juridisk person som anordnar tillställning med artistisk eller idrottslig verksamhet,

svenskt fartyg: sådant svenskt svenskt fartyg: sådant svenskt

eller utländskt handelsfartyg som eller utländskt handelsfartyg som avses i punkt 2 av anvisningarna avses i 58 a kap. 5 § inkomstskattill 49 § kommunalskattelagentelagen (1998:000). (1928:370).

5 §

Skattskyldighet föreligger inte för en artist eller idrottsman, om han uppbär inkomsten från ett artistföretag som är hemmahörande i utlandet.

Sådana personer som avses i 69 § kommunalskattelagen (1928:370) är inte skattskyldiga enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den – – – .

Lydelse enligt prop. 1996/97:100.

1

Senaste lydelse 1996:1341.

2

41. Förslag till Lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader

Härigenom föreskrivs att 3 och 4 §§ lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

1En enskild person eller ett En enskild person eller ett dödsbo som medges avdrag för dödsbo som gör avdrag för avgift avgift för pensionsförsäkring enför pensionsförsäkring enligt 16 ligt punkt 21 av anvisningarna kap. 31 § inkomstskattelagen till 23 § kommunalskattelagen (1998:000) skall för det beskatt-(1928:370) skall för det beskattningsåret till staten betala särskild ningsåret till staten betala särskild löneskatt med 23,52 procent på löneskatt med 23,52 procent på avgiften. avgiften.

Detsamma gäller för enskild Detsamma gäller för enskild person som medges avdrag för person som gör avdrag för ininbetalning på pensionssparkonto betalning på pensionssparkonto enligt nämnda anvisningspunkt. enligt nämnda paragraf.

4 §

Begrepp som används i denna Begrepp som används i denna lag har samma innebörd som i lag har samma innebörd som i k o m m u n a l s k a t t e l a g e n inkomstskattelagen (1998:000). (1928:370) och lagen Med beskattningsår för staten, (1947:576) om statlig in-landstingskommuner, kommuner, komstskatt. Med beskattningsår kommunalförbud och kyrkliga för staten, landstingskommuner, kommuner förstås dock i denna kommuner och andra menigheter lag kalenderår. förstås dock i denna lag kalenderår.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången i fråga om 2001 års taxering.

Senaste lydelse 1996:1069.

1

42. Förslag till Lag om ändring i lagen (1992:701) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa

Härigenom föreskrivs att 1 a § lagen (1992:701) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa skall upphöra att gälla – – – . Ä ldre

1

bestämmelser gäller dock fortfarande vid 1997 års taxering.

Senaste lydelse av 1 a § 1996:1115.

1

43. Förslag till Lag om upphävande av lagen (1992:1352) om återföring av allmän investeringsreserv

Härigenom föreskrivs att lagen (1992:1352) om återföring av allmän investeringsreserv skall upphöra att gälla – – – . Den upphävda lagen gäller dock fortfarande vid 1993–2001 års taxeringar.

44. Förslag till Lag om upphävande av lagen (1992:1485) om beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst vid 1994 och 1995 års taxeringar

Härigenom föreskrivs att lagen (1992:1485) om beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst vid 1994 och 1995 års taxeringar skall upphöra att gälla – – – . Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om 1994 och 1995 års taxeringar.

45. Förslag till Lag om upphävande av lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus

Härigenom föreskrivs att lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus skall upphöra att gälla – – – . Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om byggnadsarbete som har utförts under tiden den 15 februari 1993–den 31 december 1994 och betalats senast den 15 februari 1995.

46. Förslag till Lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:737) om bostadsbidrag

dels att 4 och 7 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 4 a och 4 b §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §

1Bidragsgrundande inkomst Bidragsgrundande inkomst utgörs av summan av inkomst av beräknas med utgångspunkt i näringsverksamhet och inkomst 1. överskott av tjänst enligt 10 av tjänst enligt kommunalskattekap. 14 § inkomstskattelagen lagen (1928:370) och inkomst av (1998:000), kapital enligt lagen (1947:576) 2. överskott av näringsverk-om statlig inkomstskatt, med de samhet beräknat enligt 4 a §, och tillägg och avdrag som anges i 3. överskott av kapital beräkandra och tredje styckena samt 5 nat enligt 4 b §. och 7 §§.

Till de sammanlagda överskotten skall tillägg göras enligt tredje stycket samt 5 och 7 §§. Det på så sätt framräknade beloppet är den bidragsgrundande inkomsten.

Beloppet enligt första stycket skall ökas med

1. inkomst som på grund av 1. inkomst som på grund av 3 bestämmelserna i 54 § första kap. 610 §§inkomstskattelagen stycket f) kommunalskattelagen eller dubbelbeskattningsavtal eller avtal om undvikande av inte skall tas upp som intäkt i dubbelbeskattning inte ingår i näringsverksamhet, tjänst eller inkomst av näringsverksamhet, kapital, tjänst eller kapital,

2. studiemedel i form av stu-2. studiemedel i form av studiebidrag, diebidrag, och

3. icke skattepliktiga stipendi-3. skattefria stipendier som er över 3 000 kronor per månad, överstiger 3 000 kronor per månad.

(4 § andra stycket) 4 a §

4. belopp varmed inkomst av näringsverksamhet har minskats Ö verskottet eller underskottet genom avdrag av näringsverksamhet enligt 14

– för avsättning till periodise-(1998:000) skall ökas med ringsfond – avdrag för avsättning till

–för ökning av expansions-inkomstskattelagen, medel – avdrag för avsättning till

– utgift för egen pension intill inkomstskattelagen, ett halvt basbelopp enligt 1 kap. 6 – avdrag enligt 16 kap. 31 § § lagen (1962:381) om allmän inkomstskattelagen för utgift för försäkring, egen pension intill ett halvt bas-

– underskott från tidigare beoch skattningsår, och – avdrag för underskott från

(4 § tredje stycket) kap. inkomstskattelagen,

Beloppet enligt första stycket skall minskas med belopp varminskas med med inkomst av näringsverksamhet har ökats genom

återföring till beskattning av avdrag för avsättning till – återfört avdrag för avsättperiodiseringsfond ning till periodiseringsfond, och

minskning av expansionsmedel. – återfört avdrag för avsättkap. 23 § inkomstskattelagenperiodiseringsfond enligt 27 kap. expansionsfond enligt 30 kap. belopp enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, tidigare beskattningsår enligt 39 ning till expansionsfond.

(4 § andra stycket)

5. belopp varmed inkomst av

Ö verskottet eller underskottet

kapital har minskats genom av-av kapital enligt 40 kap. 14 § drag, utom där inkomstskattelagen (1998:000)

realisationsvinst har min-– avdrag för kapitalförluster skats med realisationsförlust till den del de motsvarar kapital-uppkommen under beskattnings-vinster som tagits upp som intäkt året, enligt 41 kap. 1 § inkomstskatte-4 b §

skall ökas med andra gjorda avdrag än

lagen,

avdrag har gjorts enligt uppskovsavdrag enligt 45 lagen (1993:1469) om uppskovskap. inkomstskattelagen vid byte avdrag vid byte av bostad, eller av bostad, och

– avdrag har gjorts för negativ – avdrag för negativ ränteförräntefördelning. delning enligt 31 kap. inkomstskattelagen.

7 §

2Om ett eller flera barn som Om ett eller flera barn som avses i 10 § med undantag av avses i 10 § med undantag av första stycket 2 och 3 samt tredje första stycket 2 och 3 samt tredje stycket har inkomst av kapital stycket har överskott av kapital skall till sökandens bidragsgrundskall till sökandens bidragsgrundande inkomst läggas varje barns ande inkomst läggas varje barns inkomst av kapital till den del överskott av kapital till den del inkomsten överstiger 1 000 överskottet överstiger 1 000 kronor. kronor.

Vid beräkning av inkomst av Vid beräkning av överskott av kapital tillämpas 4 § andra stycket kapital tillämpas 4 b §. 6.

Tillägg enligt denna paragraf skall fördelas lika mellan makar.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången i fråga om 2001 års taxering.

Senaste lydelse 1996:1349.

1 Senaste lydelse 1996:441. 2

47. Förslag till Lag om ändring i lagen (1993:892) om ackord rörande statliga fordringar m.m.

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1993:892) om ackord rörande statliga fordringar m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Beslut om att anta förslag om Beslut om att anta förslag om ackord eller godta förslag om ackord eller godta förslag om frivillig skuldsanering fattas av frivillig skuldsanering fattas av skattemyndigheten i det län där den skattemyndighet som är begäldenärens hemortskommun är hörig att fatta beslut enligt 2 belägen. Om gäldenären saknar kap. 1–3 §§ skattebetalningshemortskommun i landet fattas lagen (1997:000). beslutet av Skattemyndigheten i

Stockholms län.

Denna lag träder i kraft den – – – .

48. Förslag till Lag om ändring i lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 3 § samt 4 kap.1 och 4 §§ lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

3 §

Ytterligare bestämmelser om Ytterligare bestämmelser om villkor som skall tas in i ett penvillkor som skall tas in i ett pensionssparavtal finns i kommunal-sionssparavtal finns i 53 kap. skattelagen (1928:370). 27 § inkomstskattelagen

(1998:000).

4 kap.

1 §

Ö verlåtelse eller annat förfo-Ö verlåtelse eller annat förfogande över tillgångar på ett pengande över tillgångar på ett pensionssparkonto eller över rätten sionssparkonto eller över rätten enligt ett pensionssparavtal får enligt ett pensionssparavtal får inte ske på ett sätt som strider mot inte ske på ett sätt som strider mot denna lag eller mot villkor som denna lag eller mot villkor som enligt kommunalskattelagenenligt 53 kap. 27 § inkomst-(1928:370) skall tas in i avtalet. skattelagen (1998:000) skall tas Sådana förfoganden är ogiltiga. in i avtalet. Sådana förfoganden är ogiltiga.

Bestämmelsen i första stycket hindrar dock inte utmätning eller överlåtelse vid ackord eller konkurs.

4 §

En pensionssparare får förord-En pensionssparare får förordna sådana närstående som avses i na sådana närstående som avses i punkt 3 sjunde stycket av anvis-53 kap. 24 § inkomstskattelagen ningarna till 31 § kommunalskat-(1998:000) som förmånstagare telagen (1928:370)som förmånstill rätten enligt pensionssparavtagare till rätten enligt pentalet. Ett sådant förmånstagarsionssparavtalet. Ett sådant förförordnande kan återkallas av månstagarförordnande kan återpensionsspararen, om han inte

kallas av pensionsspararen, om gentemot förmånstagaren åtagit han inte gentemot förmånstagaren sig att inte återkalla det. åtagit sig att inte återkalla det.

Denna lag träder i kraft den – – – .

49. Förslag till Lag om upphävande av lagen (1993:1519) om avdrag för kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen vid 1995–1997 års taxeringar

Härigenom föreskrivs att lagen (1993:1519) om avdrag för kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen vid 1995–1997 års taxeringar skall upphöra att gälla – – – . Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om 1995–1997 års taxeringar.

50. Förslag till Lag om ändring i lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjämningsreserv

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjämningsreserv

dels att 9 § skall upphöra att gälla,

dels att 8 och 11–13 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §

Vid tillämpning av 1 § skall, Vid tillämpning av 1 § skall, för företag, som avses i 1 och för företag, som avsågs i 1 och 2 §§ lagen (1992:702) om in-2 §§ den upphävda lagen komstskatteregler med anledning (1992:702) om inkomstskatteav vissa omstruktureringar inom regler med anledning av vissa den finansiella sektorn, m.m., omstruktureringar inom den finan-50 % av de avsättningar som siella sektorn, m.m., 50 % av de avses i 2 § första stycket den avsättningar som avsågs i 2 § lagen, anses utgöra avdrag för första stycket den lagen, anses avsättning till skatteutjämningsutgöra avdrag för avsättning till reserv vid närmast föregående skatteutjämningsreserv vid närtaxering. mast föregående taxering.

11 §1

Å terstående del av belopp som avses i 1–6 §§ återförs omedelbart till beskattning om

1. den skattskyldige eller, i 1. den skattskyldige eller, i fråga om handelsbolag, detta har fråga om handelsbolag, detta har upphört att bedriva verksamhet i upphört att bedriva näringsverkförvärvskällan, skattskyldigheten samheten, skattskyldigheten för för inkomst av förvärvskällan har näringsverksamheten har upphört upphört eller om sådan inkomst eller näringsverksamheten skall undantas från beskattning grund av ett dubbelbeskatt-på grund av ett avtal om undningsavtal inte längre skall bevikande av dubbelbeskattning, skattas i Sverige,

2. företag har upplösts genom fusion och 13 § inte är tillämplig,

3. beslut har fattats om att företaget skall träda i likvidation eller

4. beslut har meddelat om att den skattskyldige skall försättas i konkurs.

12 §

Ö verför en fysisk person sin Ö verför en fysisk person sin näringsverksamhet eller driften av näringsverksamhet eller driften av denna till ett aktiebolag, eller denna till ett aktiebolag, eller överförs näringsverksamheten i överförs näringsverksamheten i ett handelsbolag till ett aktiebolag ett handelsbolag till ett aktiebolag och föranleder överföringen inte och finns det särskilda skäl mot uttagsbeskattning enligt punkt 1 uttagsbeskattning enligt 15 kap. fjärde stycket av anvisningarna 2 § inkomstskattelagen till 22 § kommunalskattelagen (1998:000) inträder aktiebolaget (1928:370) anses den fysiska i den fysiska personens eller personen eller bolagsmannen bolagsmannens skattemässiga och aktiebolaget som en situation. skattskyldig.

13 §2

Vid fusion som avses i 2 § 4 Vid fusion som avses i 35 kap. mom. första stycket lagen 1 § inkomstskattelagen (1947:576) om statlig inkomst-(1998:000), vid ombildning enligt skatt, vid ombildning enligt 8 kap. 8 kap. sparbankslagen (1987:619)sparbankslagen (1987:619) och och när ett utländskt bankföretag vid övertagande som avses i 5 § övertar hela den rörelse som belagen (1992:702) om inkomstdrivs av ett bankaktiebolag som skatteregler med anledning av har bildats före den 1 augusti vissa omstruktureringar inom 1990 och som ägs direkt eller den finansiella sektorn, m.m. genom förmedling av ett helägt anses överlåtande och överdotterföretag, inträder det tagande företag som ett företag. övertagande företaget i det

Har en ekonomisk förening skiföverlåtande företagets skattetat ut aktier på sätt anges i 3 § 8 mässiga situation. Skiftar en eko-mom. tredje stycket lagen om nomisk förening ut aktier på det statlig inkomstskatt, skall före-sätt som anges i 41 kap. 20 § inningen och det aktiebolag vars komstskattelagen inträder det aktier skiftats ut anses som ett aktiebolag vars aktier skiftas ut i företag. föreningens skattemässiga situation.

Denna lag träder i kraft den – – – .

Senaste lydelse 1994:1892.

1 Senaste lydelse 1995:1589. 2

51. Förslag till Lag om ändring i ordningslagen (1993:1617)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 26 § ordningslagen (1993:1617) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

26 §

Den som i vinstsyfte anordnar en offentlig tillställning skall ersätta polismyndighetens kostnader för att hålla ordning vid tillställningen. Om det finns särskilda skäl får också den som i vinstsyfte anordnar en allmän sammankomst åläggas en motsvarande ersättningsskyldighet.

Ersättningsskyldigheten gäller Ersättningsskyldigheten gäller inte sådana ideella föreningar som inte sådana ideella föreningar som anges i 7 § 5 mom. fjärde stycket anges i 7 kap. 7 § första stycket a)–d) lagen (1947:576) om inkomstskattelagen (1998:000). statlig inkomstskatt.

Ersättningsskyldigheten enligt första stycket får sättas ned eller efterges, om det finns särskilda skäl.

Polismyndigheten beslutar om ersättningsskyldighet. Därvid får det högsta belopp som har bestämts enligt 11 § inte överskridas.

Regeringen får meddela föreskrifter om hur polismyndighetens kostnader för ordningshållning skall beräknas.

Denna lag träder i kraft den – – – .

52. Förslag till Lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)

Härigenom föreskrivs att 1 kap.4 och 14 §§, 2 kap. 7 §, 3 kap.11 a och 27 §§, 4 kap.1, 3 och 8 §§, 8 kap. 9 § samt 13 kap. 13 §mervärdesskattelagen (1994:200) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

4 §

I stället för vad som föreskrivs I stället för vad som föreskrivs i 3 § gäller i fråga om upplåtelse i 3 § gäller i fråga om upplåtelse av avverkningsrätt till skog i de av avverkningsrätt till skog i de fall som avses i punkt 1 femte fall som avses i 21 kap. 2 § stycket av anvisningarna till 24 § inkomstskattelagen (1998:000) k o m m u n a l s k a t t e l a g e n att skattskyldigheten inträder (1928:370) att skattskyldigheten allteftersom betalningen tas emot inträder allteftersom betalningen av upplåtaren. tas emot av upplåtaren.

14 §

Med beskattningsår förstås Med beskattningsår förstås beskattningsår enligt kommunal-beskattningsår enligt inkomstskattelagen (1928:370) eller skattelagen (1998:000). lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Om skatt enligt denna lag Om skatt enligt denna lag hänför sig till en verksamhet för hänför sig till en verksamhet för vilken skattskyldighet inte förevilken skattskyldighet inte föreligger enligt någon av de nämnda ligger enligtinkomstskattelagen, lagarna, förstås med beskattförstås med beskattningsår: ningsår:

1. kalenderåret, eller

2. räkenskapsåret, om detta är brutet och överensstämmer med vad som anges i 12 § bokföringslagen (1976:125).

2 kap.

7 §

Med uttag av tjänst förstås Med uttag av tjänst förstås även att den skattskyldige utför även att den skattskyldige utför

eller förvärvar sådana tjänster eller förvärvar sådana tjänster som anges i andra stycket och som anges i andra stycket och tillför dem en egen fastighet som tillför dem en egen fastighet som enligt kommunalskattelagenenligt inkomstskattelagen (1928:370) utgör omsättnings-(1998:000) utgör lagertillgång i tillgång i byggnadsrörelse, om byggnadsrörelse, om han i bygghan i byggnadsrörelsen både tillnadsrörelsen både tillhandahåller handahåller tjänster åt andra tjänster åt andra (byggnadsentre-(byggnadsentreprenader) och utprenader) och utför tjänster på för tjänster på sådana egna fassådana egna fastigheter. tigheter.

Första stycket gäller

1. byggnads- och anläggningsarbeten, inräknat reparationer och underhåll, och

2. ritning, projektering, konstruktion eller andra jämförliga tjänster. Första stycket gäller också om Första stycket gäller också om tjänsterna utförs av den skatttjänsterna utförs av den skattskyldige på en egen fastighet som skyldige på en egen fastighet som utgör tillgång i rörelsen men inte utgör tillgång i rörelsen men inte är en sådan omsättningstillgång är en sådan lagertillgång som som avses i första stycket. avses i första stycket.

3 kap.

11 a §1

Från skatteplikt undantas omsättning av tjänster varigenom någon bereds tillträde till idrottsligt evenemang eller tillfälle att utöva idrottslig verksamhet. Från skatteplikt undantas vidare omsättning av tjänster som har omedelbart samband med utövandet av den idrottsliga verksamheten om dessa tjänster omsätts av den som tillhandahåller den idrottsliga verksamheten.

Undantaget gäller endast om Undantaget gäller endast om tjänsterna omsätts av staten eller tjänsterna omsätts av staten eller en kommun eller av en ideell en kommun eller av en ideell förening när inkomsten av verkförening när inkomsten av verksamheten utgör en sådan inkomst samheten utgör en sådan inkomst av näringsverksamhet för vilken av näringsverksamhet för vilken föreningen är frikallad från skatt-föreningen enligt 7 kap. 7 § första skyldighet enligt 7 § 5 mom. stycket inkomstskattelagen lagen (1947:576) om statlig in-(1998:000) inte är skattskyldig. komstskatt.

27 §2

Från skatteplikt undantas uttag Från skatteplikt undantas uttag enligt 2 kap. 2 § då den skattenligt 2 kap. 2 § då den skattskyldige tar i anspråk en vara för skyldige tar i anspråk en vara för representation eller liknande änrepresentation eller liknande ändamål, under förutsättning att den damål, under förutsättning att den skattskyldige har rätt till avdrag skattskyldige har rätt till avdrag för utgifterna för ändamålet enligt för utgifterna för ändamålet enligt punkt 1 tredje stycket av anvis-16 kap. 3 § inkomstskattelagen ningarna till 20 § kommu-(1998:000). nalskattelagen (1928:370).

4 kap.

1 §

En verksamhet är yrkesmässig, om den

1. utgör näringsverksamhet 1. utgör näringsverksamhet enligt 21 § kommunalskattelagenenligt 13 kap. 1 § inkomstskatte-(1928:370), eller lagen (1998:000), eller

2. bedrivs i former som är jämförliga med en till sådan näringsverksamhet hänförlig rörelse och ersättningen för omsättningen i verksamheten under beskattningsåret överstiger 30 000 kronor.

3 §

En verksamhet är yrkesmässig En verksamhet är yrkesmässig även till den del den innefattar även till den del den innefattar

1. en sådan upplåtelse av av-1. en sådan upplåtelse av avverkningsrätt eller avyttring av verkningsrätt eller avyttring av skogsprodukter för vilken ersättskogsprodukter för vilken ersättningen på grund av 25 § 2 mom. ningen på grund av 43 kap. 8 § tredje stycket lagen (1947:576) inkomstskattelagen (1998:000) om statlig inkomstskatt utgör behandlas som engångsersättskattepliktig intäkt av kapital, ning för allframtidsupplåtelse,

2. försäljning av en vara från 2. försäljning av en vara från en fastighet som är privatbostadsen fastighet som är privatbostadsfastighet enligt 5 § kommu-fastighet enligt 2 kap. 13 § nalskattelagen (1928:370)eller inkomstskattelagen eller från en för vilken inkomsten beskattas fastighet som tillhör ett privatenligt 2 § 7 mom. lagen bostadsföretag enligt 2 kap. 17 § (1947:576) om statlig inkomstsamma lag eller upplåtelse av en skatt eller upplåtelse av en avavverkningsrätt eller rätt att ta verkningsrätt eller rätt att ta jord, jord, sten eller annan naturprodukt sten eller annan naturprodukt från från sådana fastigheter, eller sådana fastigheter, eller

3. uthyrning i fall som avses i 9 kap. 1 § av en sådan fastighet som anges i 2.

I de fall som avses i första stycket 2 och 3 anses den där nämnda verksamheten som yrkesmässig endast om ersättningen för omsättningen under beskattningsåret överstiger 30 000 kronor.

8 §

Som yrkesmässig verksamhet Som yrkesmässig verksamhet räknas inte en verksamhet som räknas inte en verksamhet som bedrivs av en ideell förening, när bedrivs av en ideell förening, när inkomsten av verksamheten utgör inkomsten av verksamheten utgör sådan inkomst av näringssådan inkomst av näringsverksamhet för vilken föreningen verksamhet för vilken föreningen är frikallad från skattskyldighet enligt 7 kap. 7 § första stycket enligt 7 § 5 mom. lagen inkomstskattelagen (1998:000) (1947:576) om statlig inkomstinte är skattskyldig. skatt.

8 kap.

9 §

3Avdrag får inte göras för sådan ingående skatt som hänför sig till

1. stadigvarande bostad om inte annat följer av 10 §,

2. utgifter för representation 2. utgifter för representation och liknande ändamål för vilka och liknande ändamål för vilka den skattskyldige inte har rätt att den skattskyldige inte har rätt att göra avdrag vid inkomsttaxeringgöra avdrag vid inkomsttaxeringen enligt punkt 1 tredje stycket av en enligt 16 kap. 3 § inkomstanvisningarna till 20 § kommu-skattelagen (1998:000), nalskattelagen (1928:370),

3. förvärv av varor för försäljning från fartyg i de fall som avses i 5 kap. 9 § tredje stycket, eller

4. kostnader vid uttag av tjänst där beskattningsunderlaget beräknats enligt 7 kap. 5 § andra stycket.

I 9 a kap. 13 § och 9 b kap. 3 § finns ytterligare begränsningar av rätten till avdrag för ingående skatt.

13 kap.

13 §

Om den som bedriver bygg-Om den som bedriver bygg-

nadsrörelse som avses i kommu-nadsrörelse som avses i inkomst-nalskattelagen (1928:370)ge-skattelagen (1998:000)genom nom uttag tar i anspråk en tjänst uttag tar i anspråk en tjänst som som till större delen avser ny-, tilltill större delen avser ny-, tilleller ombyggnad av en egen eller ombyggnad av en egen fasfastighet, skall han redovisa sådan tighet, skall han redovisa sådan utgående skatt som hänför sig till utgående skatt som hänför sig till uttaget senast för den reuttaget senast för den redovisdovisningsperiod som infaller två ningsperiod som infaller två måmånader efter det att fastigheten nader efter det att fastigheten eller eller den del av fastigheten som den del av fastigheten som uttaget uttaget avser har kunnat tas i avser har kunnat tas i bruk. bruk.

Denna lag träder i kraft den – – – .

Senaste lydelse 1996:1327.

1

Senaste lydelse 1994:1798.

2

Senaste lydelse 1995:700.

3

53. Förslag till Lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §

1Storleken av det bostadstillägg som lämnas är beroende av pensionärens årsinkomst. Med årsinkomst avses i denna lag den inkomst, för år räknat, som någon kan antas komma att erhålla under den närmaste tiden.

Som årsinkomst räknas inte

1. allmänt barnbidrag,

2. folkpension,

3. tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del pensionen föranlett minskning av pensionstillskott enligt 3 § lagen (1969:205) om pensionstillskott eller av barntillägg enligt 9 kap. 1 § sista stycket lagen om allmän försäkring i detta lagrums lydelse vid utgången av år 1989,

4. livränta som avses i 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring i vad den enligt samma lagrum avdragits från pension eller understöd som någon på grund av släktskap eller svågerlag kan vara föranledd att utge,

5. vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349) eller lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,

6. studiehjälp och studiemedel enligt studiestödslagen,

7. utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning,

8. socialbidrag,

9. bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag, 10. familjebidrag enligt familjebidragsförordningen (1991:1492), 12. ersättning som avses i lagen (1971:118) om skattefrihet för ersättning till neurosedynskadade.

Som årsinkomst skall inte heller räknas inkomst som är avsedd att vara en kostnadsersättning.

Avdrag från årsinkomsten får Avdrag från årsinkomsten får göras på sådant sätt som anges i göras på sådant sätt som anges i 33 § 1 mom. kommunalskattela-12 kap. inkomstskattelagen gen för kostnader som hänför sig (1998:000) för kostnader som till intäkt av tjänst i den mån hänför sig till intäkt av tjänst i den sådan inkomst ingår i årsinkommån sådan inkomst ingår i årsinsten samt för underhållsbidrag till komsten samt för underhålls-

före detta make i den utsträckning bidrag till före detta make i den som anges i 46 § samma lag. utsträckning som anges i 57 kap. 7 och 10 §§ samma lag.

För den som uppbär partiell förtidspension skall vid inkomstberäkningen bortses från ett belopp som motsvarar skillnaden mellan

a) ett för den försäkrade beräknat belopp av hel förtidspension jämte däremot svarande pensionstillskott, beloppet i förekommande fall beräknat med beaktande av bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring och

b) den utgående förtidspensionen jämte pensionstillskott. Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter regler som fastställs av regeringen.

Avkastning av förmögenhet Avkastning av förmögenhet skall anses utgöra fem procent av skall anses utgöra fem procent av förmögenhetsvärdet för år räknat. förmögenhetsvärdet för år räknat. Vid beräkning av förmögenhets Vid beräkning av förmögenhets avkastning skall dock denna höjas avkastning skall dock denna höjas med tio procent av det belopp, med tio procent av det belopp, varmed förmögenheten överstiger varmed förmögenheten överstiger för den som är gift sextiotusen för den som är gift sextiotusen kronor, och för annan kronor, och för annan sjuttiofemtusen kronor. Vid besjuttiofemtusen kronor. Vid beräkning av förmögenhet skall räkning av förmögenhet skall värdet av sådan privatbostadsfasvärdet av sådan privatbostadsfastighet eller privatbostad som avtighet eller privatbostadsrätt som ses i 5 § kommunalskattelagenavses i 2 kap. 13 respektive 18 § och som utgör pensionärens per-inkomstskattelagen och som utmanentbostad inte beaktas. gör pensionärens permanentbostad inte beaktas.

I fråga om makar skall årsinkomsten för envar av dem beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda årsinkomst. Vid tillämpning av sjunde stycket skall i sådant fall värdet av förmögenhet beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda förmögenhet.

Å rsinkomsten avrundas för envar pensionsberättigad till närmast hela tiotal kronor.

Denna lag träder i kraft den – – – .

Senaste lydelse 1996:1590.

1

54. Förslag till Lag om ändring i lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet

Härigenom föreskrivs att 28 § lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

28 §1

Ansökan om åtgärd, gransk-Ansökan om åtgärd, granskningsledarens beslut enligt 15 § ningsledarens beslut enligt 15 § och begäran om undantagande och begäran om undantagande enligt denna lag prövas av länsenligt denna lag prövas av länsrätten i det län där den som åtgär-rätten i det län där den skattemynden avser hade sin hemortskomdighet är belägen som är behörig mun den 1 november året före att fatta beslut enligt 2 kap. 1–3 det kalenderår då framställning-§§ skattebetalningslagen en görs. Vid bestämmande av (1997:000). Om det inte finns behemortskommun gäller bestämhörig myndighet är, i stället för melserna i lagen (1947:576) om vad som sägs i 2 kap. 1 § andra statlig inkomstskatt i tillämpliga stycket sista meningen och 2 § delar. Om det inte finns någon fjärde stycket sista meningen sådan länsrätt är länsrätten i det nämnda lag, länsrätten i det län län behörig där beslut om åtgärd behörig där beslut om åtgärd skall skall verkställas eller har verkställas eller har verkställts. verkställts.

Denna lag träder i kraft den – – – . Ä ldre föreskrifter skall tillämpas i fråga om ansökan om åtgärd och begäran om undantagande som har gjorts och beslut som har meddelats före ikraftträdandet av denna lag.

Lydelse enligt prop. 1996/97:100.

1

55. Förslag till Lag om ändring i lagen (1994:760) om inkomstskatteregler vid ombildning av landshypoteksinstitutionen

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1994:760) om inkomstskatteregler vid ombildning av landshypoteksinstitutionen skall upphöra att gälla – – – . De upphävda bestämmelserna gäller dock fortfarande i fråga om 2000 och tidigare års taxeringar.

56. Förslag till Lag om upphävande av lagen (1994:774) om beskattning av vinstutdelning vid 1995 års taxering

Härigenom föreskrivs att lagen (1994:774) om beskattning av vinstutdelning vid 1995 års taxering skall upphöra att gälla – – – . Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om 1995 års taxering.

57. Förslag till Lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 § lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.

1 §

1En ledamot har rätt till trakta-En ledamot har rätt till traktamente enligt andra–fjärde styckemente enligt andra–fjärde styckena om förutsättningarna för avna om förutsättningarna för avdrag för ökade levnadskostnader drag för ökade levnadskostnader är uppfyllda enligt punkt 3 av är uppfyllda enligt 12 kap. 5 § anvisningarna till 33 § kommu-inkomstskattelagen (1998:000). nalskattelagen (1928:370).

Dagtraktamente vid flerdygnsförrättning i Sverige betalas för varje hel dag som tagits i anspråk för förrättningen med ett belopp som motsvarar en etthundratjugondel av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring avrundat till närmaste tiotal kronor. Har förrättningen påbörjats efter kl. 12.00 avresedagen eller avslutats före kl. 19.00 hemresedagen skall traktamente betalas med halva det nämnda beloppet.

Har ledamot som har rätt till dagtraktamente tillhandahållits kostförmån skall traktamentet reduceras med hänsyn härtill, såvida inte förmånen avser fri kost som tillhandahållits på allmänna transportmedel vid tjänsteresa och som inte utgör skattepliktig intäkt. Ersättning för logikostnad i Sverige (nattraktamente) betalas med belopp motsvarande visad kostnad upp till ett högsta belopp per månad som riksdagens förvaltningskontor bestämmer. Vid särskild tjänsteförrättning i Sverige mer än fem mil från bostaden och Riksdagshuset betalas dock ersättning för faktisk logikostnad som föranleds av förrättningen.

Vid flerdygnsförrättning utomlands betalas ersättning för ökade levnadskostnader enligt de villkor och med de belopp som gäller för tjänstemän inom den inre riksdagsförvaltningen och fastställs av riksdagens förvaltningskontor.

Denna lag träder i kraft den – – – .

Senaste lydelse 1996:296.

1

58. Förslag till Lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

1Avgifterna beräknas på sådan Avgifterna beräknas på sådan inkomst av anställning som avses inkomst av anställning som avses i 11 kap. 2 § lagen (1962:381) om i 11 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring och sådan allmän försäkring och sådan inkomst av annat förvärvsarbete inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 11 kap. 3 § nämnda som avses i 11 kap. 3 § nämnda lag om den enskilde är skattskyllag om den enskilde är skattskyldig för inkomsten enligt kommu-dig för inkomsten enligt inkomst-nalskattelagen (1928:370). In-skattelagen (1998:000). Inkomst komst av anställning och inkomst av anställning och inkomst av av annat förvärvsarbete skall annat förvärvsarbete skall därvid därvid var för sig avrundas till var för sig avrundas till närmast närmast lägre hundratal kronor. lägre hundratal kronor.

Vid beräkning av inkomst av anställning skall avdrag göras för Vid beräkning av inkomst av kostnader som arbetstagaren haft anställning skall avdrag göras för att bestrida i innehavd anställ-kostnader i anställningen som ar-ning, i den mån kostnaderna, betstagaren haft att stå för, till minskade med erhållen kostnads-den del kostnaderna, minskade ersättning, överstiger ettusen kromed erhållen kostnadsersättning, nor. överstiger ettusen kronor.

Avgifterna beräknas på summan av inkomsterna till den del summan inte överstiger sju och en halv gånger det förhöjda basbeloppet som anges i 1 kap. 6 § lagen om allmän försäkring.

Denna lag träder i kraft den – – – .

Senaste lydelse 1996:439.

1

59. Förslag till Lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 § lagen (1994:1776) om skatt på energi skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

4 §

En verksamhet är yrkesmässig, om den

1. utgör näringsverksamhet 1. utgör näringsverksamhet enligt 21 § kommunalskattelagenenligt 13 kap. 1 § inkomstskatte-(1928:370), eller lagen (1990:000), eller

2. bedrivs i former som är jämförliga med en till sådan näringsverksamhet hänförlig rörelse och ersättningen för omsättningen i verksamheten under ett kalenderår överstiger 30 000 kronor.

Denna lag träder i kraft den – – – .

60. Förslag till Lag om upphävande av lagen (1994:1852) om beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 1996–1999 års taxeringar

Härigenom föreskrivs att lagen (1994:1852) om beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst vid 1996–1999 års taxeringar skall upphöra att gälla – – – . Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om 1996–1999 års taxeringar.

61. Förslag till Lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §

1I fråga om allmän löneavgift I fråga om allmän löneavgift gäller bestämmelserna i 5 kap. gäller bestämmelserna i 5 kap. lagen (1981:691) om socialavgiflagen (1981:691) om socialavgifter samt vad som i nedan angivna ter och vad som är föreskrivet i författningar är föreskrivet i fråfråga om avgifter enligt den lagen ga om avgifter enligt nämnda lag: i lagen (1990:325) om självdek-

1. kommunalskattelagenlaration och kontrolluppgifter. (1928:370),

2. lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,

3. lagen (1979:611) om upphovsmannakonto.

Denna lag träder i kraft den – – – .

Senaste lydelse 1996:683.

1

62. Förslag till Lag om ändring i lagen (1995:575) mot skatteflykt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:575) mot skatteflykt

dels att 1 och 4 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 5 och 6 §§, samt närmast före 2 och 5 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Denna lag gäller i fråga om Bestämmelserna i 2–4 §§ gältaxering till kommunal inkomstler i fråga om taxering till komskatt, statlig inkomstskatt och munal inkomstskatt, statlig instatlig förmögenhetsskatt. komstskatt och statlig förmögenhetsskatt. Bestämmelserna i 5 och 6 §§ gäller i fråga om taxering till kommunal inkomstskatt och statlig inkomstskatt.

Allmän bestämmelse mot skatteflykt

4 §

Fråga om tillämpning av den-Fråga om tillämpning av 2 och na lag prövas av länsrätten efter 3 §§ prövas av länsrätten efter framställning av skattemyndigframställning av skattemyndigheten eller Riksskatteverket. Om heten eller Riksskatteverket. Om handläggning av framställning om handläggning av framställning om tillämpning av lagen och om tillämpning av lagen och om överklagande av beslut i anledöverklagande av beslut i ning av sådan framställning gäller anledning av sådan framställning i tillämpliga delar bestämmelserna gäller i tillämpliga delar bestämi 6 kap. taxeringslagen melserna i 6 kap. taxeringslagen (1990:324). (1990:324).

Framställning enligt första stycket får göras före utgången av de frister som enligt 4 kap.1922 §§taxeringslagen gäller för beslut om eftertaxering.

Bestämmelse mot skatteflykt vid gränsöverskridande omstruktureringar

5 §

Bestämmelserna i 17 kap. 13 18 §§ , 36 kap. 7 18 §§ , 37 kap. 4 10 §§ samt 46 kap. 20 och 23 28 §§ inkomstskattelagen (1998:000) tillämpas inte, om en gränsöverskridande omstrukturering vid en tillämpning av dem ensam eller i förening med andra rättshandlingar

1. för den skattskyldige medför en otillbörlig skatteförmån som inte är oväsentlig, och

2. det kan antas att skatteförmånen utgjort ett huvudskäl för förfarandet.

Med gränsöverskridande omstrukturering avses

– internationell fusion enligt 36 kap. 2 § inkomstskattelagen (1998:000) ,

– internationell fission enligt 36 kap. 3 § inkomstskattelagen ,

– internationell verksamhetsöverlåtelse enligt 37 kap. 2 § inkomstskattelagen , och

– internationellt andelsbyte enligt 46 kap. 21 § inkomstskattelagen.

6 §

Vid tillämpning av 5 § får eftertaxering ske även om förutsättningarna i 4 kap. 16 § taxeringslagen (1990:324) inte är uppfyllda.

Vid tillämpning av 6 kap. 8 § taxeringslagen skall bestämmelserna i första stycket beaktas.

Denna lag träder i kraft den – – – .

63. Förslag till Lag om upphävande av lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar

Härigenom föreskrivs att lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar skall upphöra att gälla – – – . Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om förvärv av aktier mot betalning i pengar under år 1996.

64. Förslag till Lag om upphävande av lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus

Härigenom föreskrivs att lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus skall upphöra att gälla – – – . Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om byggnadsarbete som har utförts under tiden den 15 april 1996–den 31 december 1997 och betalats senast den 1 mars 1998.

65. Förslag till Lag om ändring i lagen (1996:761) om inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1996:761) om inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek

1

dels att 3–5, 7, 12–14 och 16 §§ skall upphöra att gälla,

dels att 1, 2, 11 och 18 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Denna lag innehåller regler för Denna lag innehåller regler för beräkning av inkomst enligt beräkning av inkomst enligt k o m m u n a l s k a t t e l a g e n inkomstskattelagen (1998:000), (1928:370) och lagen avkastningsskatt enligt lagen (1947:576) om statlig (1990:661) om avkastningsskatt inkomstskatt, avkastningsskatt på pensionsmedel, särskild löenligt lagen (1990:661) om neskatt enligt lagen (1991:687) a v k a s t n i n g s s k a t t p å om särskild löneskatt på penpensionsmedel, särskild löneskatt sionskostnader samt mervärdesenligt lagen (1991:687) om skatt enligt mervärdesskattelagen särskild löneskatt på pensions-(1994:200) i fall då aktiebolag kostnader samt mervärdesskatt upplösts genom avregistrering enligt mervärdesskattelagen enligt punkt 5 eller 6 av över-(1994:200) i fall då aktiebolag gångsbestämmelserna till lagen upplösts genom avregistrering (1994:802) om ändring i aktieboenligt punkt 5 eller 6 av överlagslagen (1975:1385). gångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385).

2 §

Lagen tillämpas om verksamheten i ett sådant aktiebolag som avses i 1 § tas över av en fysisk person, delägare i ett enkelt bolag, ett dödsbo, ett handelsbolag, en ekonomisk förening eller ett aktiebolag (övertagaren) under förutsättning att

1. aktiebolaget sedan ingången 1. aktiebolaget sedan ingången av år 1995 i mer än obetydlig av år 1995 i mer än obetydlig omfattning har bedrivit näringsomfattning har bedrivit närings-

verksamhet som avses i 21 § verksamhet som avsågs i 21 § kommunalskattelagen (1928:370), den upphävdakommunalskattelagen (1928:370),

2. övertagaren har tagit över aktiebolagets hela verksamhet och fortfarande bedriver denna vid utgången av det beskattningsår då den övertagna verksamheten skall redovisas första gången, och

3. aktiebolaget har upprättat en balansräkning med anledning av övertagandet.

Som förutsättning för att lagen skall tillämpas gäller vidare att den eller de personer som har tagit över aktiebolagets verksamhet ägde aktierna i bolaget, direkt eller indirekt, vid utgången av år 1995. Ä r det fråga om flera personer, krävs dessutom att de skall ha ägt lika stora andelar vid utgången av år 1995 som vid övertagandet. Skillnader som beror på arv, testamente eller bodelning med anledning av en makes död utgör dock inte hinder för lagens tillämpning.

11 §

Ö vertagaren övertar aktiebolagets rätt till avdrag enligt lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet med de begränsningar som följer av andra stycket.

Har aktiebolaget genomgått en ägarförändring inom fem år före det beskattningsår då övertagandet sker har övertagaren rätt till avdrag för gammalt underskott först vid taxeringen för det sjätte beskattningsåret efter ägarförändringen. Detta gäller om

1. övertagaren är ett annat aktiebolag eller en ekonomisk förening,

2. övertagaren vid tiden för övertagandet även bedriver annan verksamhet eller

3. övertagaren är ett handelsbolag som helt eller delvis ägs av ett företag som avses i 3 § första stycket lagen om avdrag för underskott av näringsverksamhet.

I fråga om fysisk person med-Fysiska personer får inte dra ges inte avdrag för underskott av underskott enligt 57 kap. 2 och enligt bestämmelserna i 46 § 1 3 §§inkomstskattelagen mom. första stycket kommunal-(1998:000). skattelagen (1928:370).

Underskott som avses i 2 § 14 mom. första stycket lagen ( 1947:576 ) om statlig inkomstskatt får tas över av aktiebolag, ekonomisk förening eller han-

delsbolag. Avdragsrätten för sådant underskott är för han-

delsbolag begränsad till 70 procent av underskottet.

18 §

Beteckningar i denna lag som Beteckningar i denna lag som förekommer i kommunalskattela-förekommer i inkomstskattelagen gen (1928:370) och i lagen (1998:000) har samma betydelse (1947:576) om statlig inkomst-som i den lagen. skatt har samma betydelse som i de lagarna.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

Senaste lydelse av

1

4 § lrr 15.5.1997

7 § lrr 15.5.1997

13 § lrr 15.5.1997.

66. Förslag till Lag om ändring i lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen

Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

10 §

Registret skall innehålla uppgifter om namn, partibeteckning och valkrets beträffande ledamöter som har gjort anmälan om registrering.

För varje ledamot skall följande uppgifter registreras.

A r t a v å t a g a n d e e l l e r e k o-U p p g i f t e r s o m s k a l l r e g i n o m i s k t i n t r e s s e s t r e r a s

2. Ä gande, helt eller delvis, av Fastighetens beteckning. näringsfastighet enligt 1 kap. 5 § k o m m u n a l s k a t t e l a g e n (1928:370).

Föreslagen lydelse

10 §

Registret skall innehålla uppgifter om namn, partibeteckning och valkrets beträffande ledamöter som har gjort anmälan om registrering.

För varje ledamot skall följande uppgifter registreras.

A r t a v å t a g a n d e e l l e r e k o-U p p g i f t e r s o m s k a l l r e g i n o m i s k t i n t r e s s e s t r e r a s

2. Ä gande, helt eller delvis, av Fastighetens beteckning. näringsfastighet enligt 2 kap. 14 § inkomstskattelagen (1998:000).

Denna lag träder i kraft den – – – .

67. Förslag till Lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd

Härigenom föreskrivs att 25 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25 §

Den bidragsskyldiges inkomst Den bidragsskyldiges inkomst enligt 24 § beräknas i enlighet enligt 24 § beräknas i enlighet med det senast fattade taxeringsmed det senast fattade taxeringsbeslutet enligt 4 kap. 2 § taxebeslutet enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) och med ringslagen (1990:324) och med utgångspunkt i utgångspunkt i

1. inkomst av tjänst enligt 34 § 1. överskott av tjänst enligt 10 k o m m u n a l s k a t t e l a g e n kap. 14 § inkomstskattelagen (1928:370), (1998:000),

2. intäkt av kapital enligt 3 § 1 2. intäkter av kapital enligt 41 mom. lagen (1947:576) om kap. 1 § inkomstskattelagen, och statlig inkomstsskatt, och

3. inkomst av näringsverk-3. överskott av näringsverksamhet enligt 25 § kommunal-samhet beräknat enligt andra skattelagen justerad enligt andra stycket. stycket.

Inkomsten av näringsverk-Ö verskottet eller underskottet samhet skall ökas med belopp av näringsverksamhet enligt 14 med vilket inkomst av näringskap. 23 § inkomstskattelagen verksamhet har minskats genom skall ökas med avdrag för

a) underskott från tidigare a) avdrag för underskott för beskattningsår, tidigare beskattningsår enligt 39

b) utgift för egen pension intill b) avdrag enligt 16 kap. 31 § ett halvt basbelopp enligt 1 kap. 6 inkomstskattelagen för utgift för § lagen (1962:381) om allmän egen pension intill ett halvt basförsäkring, belopp enligt 1 kap. 6 § lagen

c) avsättning till periodiseperiodiseringsfond enligt 27 kap. ringsfond, inkomstskattelagen, och kap. inkomstskattelagen, (1962:381) om allmän försäkring,

c) avdrag för avsättning till

d) avdrag för avsättning till

d) ökning av expansionsmeexpansionsfond enligt 30 kap. del, och inkomstskattelagen,

minskas med belopp med vilket inkomst av näringsverksamhet har ökats genom a) återfört avdrag för avsätt-

a) återföring till beskattning ning till periodiseringsfond, och av avdrag för avsättning till periodiseringsfond, och b) återfört avdrag för avsätt-

b) minskning av expansionsning till expansionsfond. medel.

minskas med

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången i fråga om 2001 års taxering.

68. Förslag till Lag om ändring i lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997–2001 års taxeringar

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997–2001 års taxeringar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §

1 I fråga om skattereduktion en- I fråga om skattereduktion enligt denna lag tillämpas vad som ligt denna lag tillämpas vad som gäller i fråga om sådan skatteregäller i fråga om sådan skattereduktion som avses i 11 kap. 11 § duktion som avses i 59 kap. 10 § s k a t t e b e t a l n i n g s l a g e n inkomstskattelagen (1998:000) (1997:000) om inte annat är föreom inte annat är föreskrivet. skrivet. Skattereduktion enligt denna Skattereduktion enligt denna lag tillgodoräknas den skattskyllag tillgodoräknas den skattskyldige före skattereduktion enligt dige före skattereduktion enligt inkomstskattelagen. lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, skattereduktion enligt lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar och skattereduktion enligt uppbördslagen.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas vid 2001 års taxering.

Lydelse enligt prop. 1996/97:100.

1

69. Förslag till Lag om ändring i lagen (1997:000) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1997:000) om statlig förmögenhetsskatt

dels att nuvarande 22 § skall betecknas 24 §,

dels att 1, 3, 4, 6, 7, 11, 12, 14 och 21 §§ skall ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 22 § skall sättas närmast före 24 §,

dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 22 och 23 §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Förmögenhetsskatt skall betalas till staten enligt bestämmelserna i denna lag.

Bestämmelser om skattemyndigheter och förfarandet vid taxering till statlig förmögenhetsskatt finns i taxeringslagen (1990:324).

Begrepp som används i denna Begrepp som används i denna lag har samma betydelse som i lag har samma betydelse som i k o m m u n a l s k a t t e l a g e n inkomstskattelagen (1998:000) (1928:370) och lagen och omfattar också motsvarande (1947:576) om statlig inkomst-utländska företeelser om inte skatt samt omfattar också annat anges eller framgår av sammotsvarande utländska företeelser manhanget. om inte annat anges eller framgår av sammanhanget.

3 §

Vid beräkning av den skattepliktiga förmögenheten skall som tillgång tas upp

1. privatbostadsfastighet och 1. privatbostadsfastighet och privatbostad som avses i 5 § privatbostadsrätt, k o m m u n a l s k a t t e l a g e n (1928:370),

2. privatbostadsfastighet på 2. småhus med tillhörande lantbruksenhet som på ägarens tomtmark på lantbruksenhet som begäran räknas som näringsfaspå grund av ägarens begäran entighet enligt 5 § sjunde stycket ligt 2 kap. 9 § första stycket in-kommunalskattelagen, komstskattelagen (1998:000) är näringsfastighet,

3. den del av en näringsfastighet som inrymmer en bostadslägenhet som används eller är avsedd att användas av fastighetsägaren för eget eller närståendes boende,

4. aktie i ett aktieslag som är inregistrerat vid börs i det land där aktiebolaget är hemmahörande med undantag för huvuddelägares aktie,

5. aktie i ett aktieslag som inte är marknadsnoterat i det land där aktiebolaget är hemmahörande med undantag för huvuddelägares aktie,

6. annan inte marknadsnoterad 6. annan delägarrätt än aktie delägarrätt som avses i 27 § 1 som är jämförlig med aktie och mom. lagen (1947:576) om statsom inte är marknadsnoterad lig inkomstskatt än aktie samt samt andel i handelsbolag och andel i handelsbolag och euroeuropeisk ekonomisk intressepeisk ekonomisk intressegruppegruppering med undantag för ring med undantag för andel i andel i juridisk person till den del juridisk person till den del den den juridiska personen är skattjuridiska personen är skattskyldig, skyldig,

7. annan marknadsnoterad tillgång som avses i 27 § 1 mom. 7. annan marknadsnoterad dellagen om statlig inkomstskatt än ägarrätt än aktie, marknadsno-aktie samt marknadsnoterad till-terad fordringsrätt och markgång som avses i 29 § 1 mom., nadsnoterad tillgång som avses i 30 § 1 mom. och 31 § samma lag, 49 kap. inkomstskattelagen,

8. livförsäkring med undantag för

a) pensionsförsäkring som a) pensionsförsäkring samt avses i punkt 1 av anvisningarna till 31 § kommunalskattelagensamt

b) livförsäkring som enbart avser olycks- eller sjukdomsfall eller dödsfall senast vid 70 års ålder och som inte är återköpsbar,

9. rätt till livränta eller därmed jämförlig utbetalning med undantag för rätt till

a) utbetalning på grund av försäkring,

b) utbetalning på grund av tidigare anställning samt

c) underhållsbidrag, 10. kontobehållning samt ford-10. kontobehållning samt fordran i pengar och liknande ran i pengar och liknande betalbetalningsmedel med undantag för ningsmedel med undantag för behållning på pensionssparkonto behållning på pensionssparkonto, enligt 1 kap. 2 § lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande,

11. pengar och liknande betalningsmedel till den del de sammanlagt överstiger 25 000 kronor,

12. lösöre med undantag för

a) inre lösöre för personligt bruk,

b) yttre lösöre för personligt bruk till den del det enskilda föremålets värde understiger 10 000 kronor,

c) fordon som avses i 9 § första stycket fordonsskattelagen (1988:327) samt

d) lösöre som är deponerat på museum eller liknande inrättning, om tillgången inte ingår i såom tillgången inte ingår i sådan näringsverksamhet som avses dan näringsverksamhet som avses i 21 § kommunalskattelagen i i 13 kap. 1, 2 eller 12 § in-annat fall än enligt 2 och 3. komstskattelagen i annat fall än enligt 2 och 3.

Med huvuddelägares aktie avses dels aktie i ett aktiebolag i vilket aktier har marknadsnoterats första gången efter utgången av år 1996, dels aktie i ett aktiebolag i vilket aktier har inregistrerats vid börs första gången efter utgången av år 1991, dels aktie som har förvärvats med stöd av sådana aktier, under förutsättning att aktien har innehafts direkt eller indirekt av huvuddelägare sedan marknadsnoteringen, inregistreringen respektive nämnda förvärv. Ö vergår äganderätten till sådan aktie till huvuddelägarens barn eller barnbarn undantas aktien från skatteplikt även för dessa förvärvare.

Med huvuddelägare avses sådan aktieägare som, ensam eller tillsammans med närstående, vid tidpunkten för marknadsnotering eller inregistrering som avses i andra stycket innehade aktier direkt eller indirekt motsvarande minst 25 procent av röstvärdet för aktierna i bolaget. Som huvuddelägare anses även dödsboet efter sådan aktieägare.

Som närstående räknas sådana personer som anges i punkt 14 sista stycket av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen.

4 §

Vid beräkning av den skattepliktiga förmögenheten skall alla skulder dras av från värdet av tillgångarna.

Som avdragsgill skuld räknas dock inte

1. skuld i sådan näringsverk-1. skuld i sådan näringsverksamhet som avses i 21 § kommu-samhet som avses i 13 kap. 1, 2 nalskattelagen (1928:370) med eller 12 §inkomstskattelagen undantag för skuld hänförlig till (1998:000) med undantag för

tillgång som anges i 3 § första skuld hänförlig till tillgång som stycket 2 och 3, anges i 3 § första stycket 2 och 3,

2. skuld hänförlig till aktie som är undantagen från skatteplikt,

3. skuld hänförlig till delägarrätt som är skattepliktig enligt 3 § första stycket 5 eller 6 till den del tillgångar och skulder i den juridiska personen inte beaktas vid värdering enligt 14 §,

4. förpliktelse på grund av marknadsnoterad option eller termin och därmed jämförlig förpliktelse till den del det sammanlagda beloppet avseende sådana förpliktelser överstiger det sammanlagda värdet på rättigheter på grund av sådana avtal,

5. förpliktelse vars motsvarande rättighet hos annan är av sådant slag att den är undantagen från skatteplikt,

6. skuld hänförlig till lösöre som är av sådant slag att det är undantaget från skatteplikt,

7. annan skuld hos begränsat skattskyldig enligt 7 § än sådan som är hänförlig till tillgång som anges i den paragrafen,

8. skuld hänförlig till tillgång som är undantagen från beskattning till följd av dubbelbeskattningsavtal,

9. skatt enligt 1 § uppbördslagen (1953:272) som ännu inte debiterats.

6 §

Förmögenhetsskatt för skattepliktig förmögenhet skall betalas av

1. fysisk person som är bosatt 1. fysisk person som är obei Sverige vid beskattningsårets ut-gränsat skattskyldig vid beskattgång, ningsårets utgång,

2. dödsbo efter den som vid 2. dödsbo efter den som vid sin död var bosatt i Sverige, sin död var obegränsat skattskyl-

3. fysisk person som enligt 69 § kommunalskattelagen (1928:370) behandlas som en i Sverige bosatt person,

4. svensk förening eller 3. svensk förening eller svenskt samfund utom till den del svenskt samfund utom till den del en medlem genom sin andel har en medlem genom sin andel har del i dess förmögenhet, del i dess förmögenhet,

5. svensk stiftelse. 4. svensk stiftelse. Som bosatt i Sverige anses i En fysisk person som inte är denna lag även fysisk person som svensk medborgare och som vis-stadigvarande vistas här. Fysisk tas i Sverige under en begränsad person som inte är svensk medtid av högst tre år behandlas inte dig,

borgare och som vistas i Sverige som obegränsat skattskyldig. under en begränsad tid av högst tre år anses inte bosatt i Sverige.

Juridisk person som avses i Juridisk person som avses i 7

7 § 3–6 eller 10 mom. lagen kap. 2 §, 3 § första stycket, 5 § (1947:576) om statlig inkomstförsta stycket, 14–16, 18 eller skatt är inte skattskyldig. 19 § inkomstskattelagen

(1998:000) är inte skattskyldig.

7 §

Fysisk person som inte är bo-En fysisk person som inte är satt i Sverige vid beskattnings-obegränsat skattskyldig vid beårets utgång skall betala förskattningsårets utgång skall betala mögenhetsskatt för skattepliktig förmögenhetsskatt för skatteplikförmögenhet avseende i Sverige tig förmögenhet avseende i Svebelägen tillgång som anges i 3 § rige belägen tillgång som anges i första stycket 1 och 2. 3 § första stycket 1 och 2.

11 §

Privatbostad som innehas av Privatbostadsrätt tas upp till medlem i en bostadsrättsförening ett värde som motsvarar medlem-eller i en bostadsförening eller mens eller delägarens andel i före-av delägare i ett bostadsaktie-ningens eller bolagets behållna bolag tas upp till ett värde som förmögenhet. Denna förmögenhet motsvarar medlemmens eller delbestäms med utgångspunkt i ett ägarens andel i föreningens eller värde på föreningens eller bolabolagets behållna förmögenhet. gets fastighet beräknat enligt 10 §

Denna förmögenhet bestäms med och med hänsyn till föreningens utgångspunkt i ett värde på föreeller bolagets övriga tillgångar ningens eller bolagets fastighet och skulder enligt bokslutet för beräknat enligt 10 § och med det räkenskapsår som avslutats hänsyn till föreningens eller bonärmast före den 1 juli under belagets övriga tillgångar och skulskattningsåret. der enligt bokslutet för det räkenskapsår som avslutats närmast före den 1 juli under beskattningsåret.

12 §

Marknadsnoterad tillgång som Marknadsnoterad delägarrätt avses i 27 § 1 mom., 29 § 1 mom., och fordringsrätt samt mark-30 § 1 mom. och 31§ lagen nadsnoterad tillgång som avses i

(1947:576) om statlig inkomst-49 kap. inkomstskattelagen skatt tas upp till det vid beskatt-(1998:000) tas upp till det vid ningsårets utgång senast noterade beskattningsårets utgång senast värdet. Om det noterade värdet noterade värdet. Om det noterade inte omfattar upplupen avkastning värdet inte omfattar upplupen avskall värdet ökas med sådan kastning skall värdet ökas med avkastning. sådan avkastning.

14 §

Vid värdering av aktie och Vid värdering av aktie och annan delägarrätt som avses i därmed jämförlig annan delägar-27 § 1 mom. lagen (1947:576) rätt som inte är marknadsnoterad om statlig inkomstskatt och som samt andel i handelsbolag och inte är marknadsnoterad samt aneuropeisk ekonomisk intressedel i handelsbolag och europeisk gruppering beaktas tillgångar och ekonomisk intressegruppering beskulder i den juridiska personen i aktas tillgångar och skulder i den den omfattning som skulle ha gällt juridiska personen i den omfattom de innehafts direkt av ning som skulle ha gällt om de delägaren. Om tillgången eller innehafts direkt av delägaren. Om skulden ingår i sådan näringstillgången eller skulden ingår i verksamhet som avses i 13 kap. 1, sådan näringsverksamhet som 2 eller 12 § inkomstskattelagenavses i 21 § kommunalskattela-(1998:000) hos den juridiska gen (1928:370) hos den juridiska personen anses detsamma gälla personen anses detsamma gälla för delägaren, dock inte i fråga om för delägaren, dock inte i fråga om tillgång som för delägaren vid tillgång som för delägaren vid direkt innehav omfattas av 3 § direkt innehav omfattas av 3 § första stycket 1 och därtill hänförsta stycket 1 och därtill hänförlig skuld. förlig skuld.

Har en andel i ett handelsbolag eller i en europeisk ekonomisk intressegruppering ett negativt värde, får detta beaktas av delägare eller medlem som inte har förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets eller grupperingens förbindelser.

21 §

Sambeskattning skall ske av Sambeskattning skall ske av makar som levt tillsammans under makar som levt tillsammans under beskattningsåret samt av föräldrar beskattningsåret samt av föräldrar och deras hemmavarande underoch deras hemmavarande underåriga barn. åriga barn. Fosterbarn anses inte som hemmavarande barn.

Den skattepliktiga förmögenheten beräknas för var och en för sig. Om ett barn inte skall lämna självdeklaration för beskattningsåret enligt 2 kap. 4 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, räknas dock barnets tillgångar och skulder in i föräldrarnas skattepliktiga förmögenheter.

Den beskattningsbara förmögenheten beräknas gemensamt för de personer som skall sambeskattas. Om skulderna överstiger värdet av tillgångarna vid beräkning av en persons skattepliktiga förmögenhet avräknas underskottet vid beräkning av den beskattningsbara förmögenheten. Skatten beräknas och fördelas på dessa personer efter förhållandet mellan deras skattepliktiga förmögenheter.

Vid sambeskattning tillämpas bestämmelserna i 65 § kommunalskattelagen (1928:370) och punkt 2 av anvisningarna till den paragrafen. Fosterbarn anses dock inte som hemmavarande barn.

22 §

Vid sambeskattning tillämpas 2 kap. 20 § inkomstskattelagen (1998:000) .

Sambeskattning sker inte av makar som ingått äktenskap under beskattningsåret, om det inte följer av första stycket. Med att äktenskap ingås likställs i sådana fall som avses i första stycket den händelse som medför att personerna skall likställas med äkta makar.

Sambeskattning sker av makar det beskattningsår under vilket ena maken dör, om makarna levde tillsammans.

Om det i annat fall har inträffat ändring i något förhållande som har betydelse för om sambeskattning skall ske, bedöms frågan efter förhållandena under den större delen av beskattningsåret.

23 §

Frågan om barns ålder och om de är hemmavarande bedöms efter förhållandena den 1 november beskattningsåret.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

70. Förslag till Lag om ändring i lagen (1997:000) om begränsning av skatt

Härigenom föreskrivs att 1, 2 och 4 §§ lagen (1997:000) om begränsning av skatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Vid debitering av slutlig och tillkommande skatt skall statlig inkomstskatt och förmögenhetsskatt begränsas enligt bestämmelserna i denna lag.

Begrepp som används i denna Begrepp som används i denna lag har samma betydelse som i lag har samma betydelse som i k o m m u n a l s k a t t e l a g e n inkomstskattelagen (1998:000) (1928:370), lagen (1947:576) och lagen (1997:000) om statlig om statlig inkomstskatt och lagen förmögenhetsskatt om inte annat (1997:000) om statlig förmögenanges eller framgår av sammanhetsskatt om inte annat anges eller hanget. framgår av sammanhanget.

2 §

Begränsning av skatt skall ske Begränsning av skatt skall ske endast för fysisk person som är endast för fysisk person som är bosatt i Sverige under någon del obegränsat skattskyldig under av beskattningsåret eller för dödsnågon del av beskattningsåret bo efter den som vid sin död var eller för dödsbo efter den som vid bosatt i Sverige. sin död var obegränsat skattskyldig.

4 §

Spärrbeloppet jämförs med det sammanlagda beloppet av statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt och förmögenhetsskatt som beräknats för den skattskyldige på grund av taxeringen (skattebeloppet). För personer som skall sambeskattas enligt 21 § lagen (1997:000) om statlig förmögenhetsskatt beräknas skattebeloppet som summan av deras sammanlagda skatter om beskattningsbar förmögenhet uppkommer vid sambeskattningen.

Ä r den skattskyldige berätti-Ä r den skattskyldige berättigad till nedsättning av statlig ingad till nedsättning av statlig inkomstskatt, kommunal inkomstkomstskatt, kommunal inkomst-

skatt eller förmögenhetsskatt geskatt eller förmögenhetsskatt genom skattereduktion som avses i nom skattereduktion som avses i 2 § 4 mom. uppbördslagen 59 kap. 10 eller 10 a § inkomst-(1953:272) eller genom avräkning skattelagen (1998:000) eller geav utländsk skatt enligt särskilda nom avräkning av utländsk skatt föreskrifter, beräknas skatteenligt särskilda föreskrifter, bebeloppet som om skattereduktion räknas skattebeloppet som om eller avräkning av skatt inte hade skattereduktion eller avräkning av skett. skatt inte hade skett.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

71. Förslag till Lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:000)

Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen (1997:000)

dels att 11 kap. 11 § skall upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 11 kap. 11 § skall utgå,

dels att 1 kap. 5 och 6 §§, 2 kap. 1 §, 3 kap. 1 §, 4 kap. 13 §, 5 kap. 2, 3, 4, 9 och 11 §§, 8 kap. 4, 5 , 17, 19 och 23 §§, 9 kap. 2 § och 11 kap. 9, 12 och 14 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

5 §

Vad som sägs i denna lag om juridiska personer gäller även svenska värdepappersfonder.

Vad som sägs i denna lag om handelsbolag gäller, om inte annat föreskrivs, även europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG).

6 §

I denna lag avses med arbetsgivare: den som betalar ut ersättning för arbete, arbetstagare: den som tar emot ersättning för arbete, b e s k a t t n i n g s å r : b e s k a t t n i n g s å r : beskattningsår enligt kommunal-beskattningsår enligt inkomstskatskattelagen (1928:370), lagen telagen (1998:000)eller mervär-(1947:576) om statlig inkomst-desskattelagen (1994:200) eller, i skatt eller mervärdesskattelagen fråga om skatt som inte avses i (1994:200) eller, i fråga om skatt någon av de nämnda lagarna, som inte avses i någon av de kalenderåret för vilket skatten nämnda lagarna, kalenderåret för skall betalas, vilket skatten skall betalas,

inkomstår: kalenderåret före taxeringsåret, n är i n g s v e r k s a m h e t : n är i n g s v e r k s a m h e t : verksamhet av sådant slag att verksamhet av sådant slag att intäkt i verksamheten, om den är intäkt i verksamheten enligt be-skattepliktig här i landet, enligt stämmelserna i 13 kap. inkomst-bestämmelserna i 22 § kommu-skattelagen räknas till inkomst-nalskattelagen eller 2 § 1 mom. slaget näringsverksamhet för den

lagen om statlig inkomstskatt som bedriver verksamheten eller, räknas till inkomstslaget näringsnär verksamheten bedrivs av ett verksamhet för den som bedriver handelsbolag, för någon delägare verksamheten eller, när verksami bolaget, heten bedrivs av ett handelsbolag, för någon delägare i bolaget,

överskjutande ingående mervärdesskatt: den del av ingående mervärdesskatt som överstiger utgående mervärdesskatt.

2 kap.

1 §

Beslut enligt denna lag som Beslut enligt denna lag som rör en fysisk person fattas av rör en fysisk person fattas av skattemyndigheten i det län där skattemyndigheten i det län där den fysiska personen författ-den fysiska personen har sin ningsenligt skall vara folkbok-hemortskommun det år då beslu-förd den 1 november året före det tet skall fattas. För den som på år då beslutet skall fattas. grund av väsentlig anknytning

För den som har varit bosatt till Sverige är obegränsat skatt-eller stadigvarande vistats här i skyldig enligt 3 kap. 3 § första landet under någon del av det år stycket 3 inkomstskattelagen då beslut skall fattas men som (1998:000) fattas beslut i stället inte skall ha varit folkbokförd här av skattemyndigheten i det län den 1 november året före fattas där den skattskyldige hade sin beslut av skattemyndigheten i det hemortskommun föregående år. län där den fysiska personen först Bestämmelserna i första stycvarit bosatt eller stadigvarande ket gäller inte om annat följer av vistats. 3–5 §§. Om behörig myndighet

För den som skall anses bo-inte finns, fattas beslut av satt här i landet på grund av så-Skattemyndigheten i Stockholms dan väsentlig anknytning som län. avses i punkt 1 andra stycket av

Med hemortskommun för ett

anvisningarna till 53 § kommuvisst år avses den kommun där nalskattelagen (1928:370), fatden fysiska personen skulle vara tas beslut av skattemyndigheten folkbokförd den 1 november i det län där den kommun ligger föregående år. För den som är till vilken anknytningen var starbosatt eller stadigvarande vistas kast under året före det år då här i landet under någon del av beslutet skall fattas. året men som inte skulle ha varit

Första–tredje styckena gäller folkbokförd här den 1 november inte om annat följer av 3–5 §§. året före, avses med hemortskom-

Om behörig myndighet inte finns, mun den kommun där den fysiska

fattas beslut av Skattemynpersonen först är bosatt eller stadigheten i Stockholms län. digvarande vistas under året. För den som på grund av väsentlig anknytning till Sverige är obegränsat skattskyldig enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 inkomstskattelagen, avses med hemortskommun den kommun till vilken anknytningen är starkast under året.

3 kap.

1 §

Skattemyndigheten skall registrera

1. den som är skyldig att göra skatteavdrag enligt 5 kap. eller betala arbetsgivaravgifter, och

2. den som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200), med undantag av den som är skattskyldig endast på grund av förvärv av sådana varor som anges i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2 mervärdesskattelagen.

En fysisk person skall för visst En fysisk person skall för visst år vara registrerad hos den år vara registrerad hos den skattemyndighet som enligt 2 kap. skattemyndighet som enligt 2 kap. 1 § första–tredje styckena är 1 § första och tredje styckena är behörig att fatta beslut som rör behörig att fatta beslut som rör den personen. den personen.

En juridisk person skall för visst år vara registrerad hos den skattemyndighet som den 1 november året före enligt 2 kap. 2 § första–tredje styckena var behörig att fatta beslut som rör den personen. Om inte någon skattemyndiget var behörig att fatta beslut som rör den juridiska personen vid nämnda tidpunkt, skall registreringen ske hos den skattemyndighet som därefter först fick sådan behörighet.

I samband med ett beslut enligt 2 kap. 5 § får beslutas att registreringen skall ske hos den skattemyndighet som tar över behörigheten att fatta beslut.

4 kap.

13 §

Skattemyndigheten skall återkalla en F-skattsedel, om innehavaren

1. begär att skattsedeln skall återkallas,

2. upphör att bedriva näringsverksamhet här i landet,

3. inte följer villkor som har meddelats enligt 9 § eller på annat sätt missbrukar sin F-skattsedel och missbruket inte är obetydligt,

4. inte följer ett föreläggande att lämna särskild självdeklaration eller, i fråga om handelsbolag, uppgifter som avses i 2 kap. 25 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, eller endast lämnar en handling med så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte kan ligga till grund för taxering,

5. brister i redovisning eller betalning av skatt enligt denna lag i en utsträckning som inte är obetydlig,

6. har meddelats näringsförbud,

7. är i konkurs,

8. är eller har varit företags-8. är eller har varit företagsledare i ett fåmansföretag eller i ledare i ett fåmansföretag eller i ett fåmansägt handelsbolag och ett fåmanshandelsbolag och det det finns eller fanns förutsättfinns eller fanns förutsättningar ningar att återkalla företagets eller att återkalla företagets eller bolabolagets F-skattsedel på grund av gets F-skattsedel på grund av ett ett förhållande som kan hänföras förhållande som kan hänföras till till företagsledaren, eller företagsledaren, eller

9. är ett fåmansföretag eller ett fåmansägt handelsbolag och en 9. är ett fåmansföretag eller ett företagsledare i företaget eller fåmanshandelsbolag och en bolaget har handlat på ett sådant företagsledare i företaget eller sätt att en F-skattsedel inte får bolaget har handlat på ett sådant utfärdas för företagsledaren på sätt att en F-skattsedel inte får grund av ett förhållande som utfärdas för företagsledaren på avses i 3–8. grund av ett förhållande som avses i 3–8.

5 kap.

2 §

Skatteavdrag skall, om inte annat följer av 3–5 §§, göras från kontant ersättning för arbete.

Med ersättning för arbete likställs i denna lag

1. pension,

2. livränta som inte är ersättning för avyttrade tillgångar,

3. sådan ersättning vid sjuk-3. annan ersättning än livdom eller olycksfall som avses i ränta på grund av sjuk- eller

32 § 1 mom. första stycket e och olycksfallsförsäkring som teckg kommunalskattelage n nats i samband med tjänst, (1928:370) samt ersättning som 4. engångsbelopp på grund avses i tredje stycket samma av personskada, moment,

4. sjukpenning och annan er-5. sjukpenning och annan ersättning som avses i punkt 11 av sättning som avses i 11 kap. 20, anvisningarna till 22 § och punkt 26, 27, 29 och 30 §§ samt 15 12 av anvisningarna till 32 § kap. 13 § inkomstskattelagenkommunalskattelagen, (1998:000),

5. ersättning för förlorad ar-6. ersättning för förlorad arbetsförtjänst och för intrång i betsförtjänst och för intrång i näringsverksamhet, näringsverksamhet,

6. undantagsförmåner och 7. undantagsförmåner och sådant periodiskt understöd eller sådant periodiskt understöd eller sådan liknande periodisk utbetalsådan liknande periodisk utbetalning för vilken givaren enligt 23 § ning som givaren skall dra av i kommunalskattelagenär berät-inkomstslaget näringsverksamhet tigad till avdrag, och enligt inkomstskattelagen, och

7. behållning på pensionsspar-8. behållning på pensionssparkonto som skall avskattas enligt konto som skall avskattas enligt 32 § 1 mom. första stycket j 53 kap. 30 § inkomstskattelagen. kommunalskattelagenpå grund av att pensionssparavtalet har upphört att gälla eller att behållningen tagits i anspråk vid utmätning, konkurs eller ackord.

3 §

Skatteavdrag skall inte göras, om

1. ersättningen är mindre än 100 kronor,

2. det kan antas att det som utbetalaren kommer att betala ut till mottagaren under inkomståret inte uppgår till 1 000 kronor,

3. utbetalarens sammanlagda ersättning för arbete till mottagaren understiger 10 000 kronor under inkomståret och utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo samt vad som betalas ut inte utgör utgift i en av utbetalaren bedriven näringsverksamhet,

4. ersättningen betalas ut till 4. ersättningen betalas ut till en idrottsutövare av en sådan en idrottsutövare av en sådan ideell förening som avses i 7 § 5 ideell förening som avses i 7 kap. mom. lagen (1947:576) om stat-7 § första stycket inkomstskattelig inkomstskatt och som har till lagen (1998:000) och som har till huvudsakligt syfte att främja huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet och ersättidrottslig verksamhet och ersättningen under inkomståret underningen under inkomståret understiger ett halvt basbelopp enligt stiger ett halvt basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän förlagen (1962:381) om allmän försäkring, säkring,

5. ersättningen betalas ut av ett handelsbolag till en delägare i bolaget,

6. ersättningen är familjebidrag till någon som tjänstgör inom totalförsvaret, eller

7. ersättningen är sjukpenning 7. ersättningen är sjukpenning eller annan ersättning som avses i eller annan ersättning som avses i punkt 11 av anvisningarna till 15 kap. 13 § inkomstskattelagen22 § kommunalskattelagentill mottagare som debiterats (1928:370) till mottagare som preliminär skatt för inkomståret. debiterats preliminär skatt för inkomståret.

4 §

Skatteavdrag skall inte göras från ersättning som betalas ut till

1. staten, landsting, kommuner, kommunalförbund eller kyrkliga kommuner,

2. fysiska personer som inte är 2. fysiska personer som inte är bosatta i Sverige, obegränsat skattskyldiga i

Sverige,

3. utländska juridiska personer, eller

4. mottagare som visar upp ett sådant beslut om befrielse från skatteavdrag som avses i 10 eller 11 §.

Första stycket 2 och 3 gäller inte, om ersättningen betalas ut för näringsverksamhet som mottagaren bedriver från ett fast driftställe här i landet.

9 §

Skatteavdrag skall inte göras från

1. ränta på ett konto, om räntan är mindre än 100 kronor,

2. ränta eller utdelning till juridiska personer, med undantag för svenska dödsbon,

3. ränta eller utdelning till 3. ränta eller utdelning till fysiska personer som inte är bo-fysiska personer som inte är obesatta i Sverige, gränsat skattskyldiga i Sverige,

4. ränta eller utdelning som enligt dubbelbeskattningsavtal är helt undantagen från beskattning i Sverige,

5. ränta på ett förfogarkonto som avses i 3 kap. 57 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, om räntan är mindre än 1 000 kronor,

6. ränta på ett konto för klientmedel,

7. ränta som betalas ut tillsammans med ett annat belopp, om det är

okänt för utbetalaren hur stor del av utbetalningen som utgör ränta och utbetalaren därför skall redovisa hela beloppet i kontrolluppgift enligt 3 kap. 22 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, eller

8. ränta eller utdelning som ett utländskt företag skall lämna kontrolluppgift för enligt 3 kap. 32 b § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter.

11 §

Skattemyndigheten får, utom i de fall som avses i tredje stycket, besluta att skatteavdrag enligt denna lag inte skall göras för

1. en arbetstagare som är bo-1. en arbetstagare som är obesatt här i landet men utför arbete gränsat skattskyldig här i landet i en annan stat som Sverige har men utför arbete i en annan stat träffat överenskommelse med för som Sverige har träffat överensundvikande av att preliminär skatt kommelse med för undvikande av tas ut i mer än en av staterna, eller att preliminär skatt tas ut i mer än en av staterna, eller

2. en arbetstagare som är bosatt i en sådan stat som anges under 1 men utför arbete här i landet.

En förutsättning för beslut enligt första stycket är att avdrag för preliminär skatt på grund av arbetet görs i den andra staten.

Om det råder tvist om i vilken stat den preliminära skatten skall tas ut och om Riksskatteverket träffar överenskommelse med behörig myndighet i den andra staten om att skatten skall tas ut där, får Riksskatteverket besluta att skatteavdrag enligt denna lag inte skall göras.

8 kap.

4 §

Skatteavdrag skall, om inte Skatteavdrag skall, om inte annat följer av 9 §, göras enligt annat följer av 9 §, göras enligt särskilda skattetabeller från sjuksärskilda skattetabeller från sjukpenning och annan ersättning som penning och annan ersättning som avses i punkt 11 av anvis-avses i 11 kap. 20, 26 och 27 §§ ningarna till 22 § samt punkt 12 samt 15 kap. 13 § inkomstförsta, andra och femte styckena skattelagen (1998:000) med un-av anvisningarna till 32 § kom-dantag för vårdbidrag enligt lagen munalskattelagen (1928:370), (1962:381) om allmän försäkring. med undantag för vårdbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

De särskilda skattetabellerna skall för olika sjukpenninggrundande inkomster enligt 3 kap. lagen om allmän försäkring ange det skatteavdrag som skall göras från en viss ersättning uttryckt i procent. I övrigt gäller bestämmelserna i 3 §.

5 §

I fråga om sjöinkomst som I fråga om sjöinkomst skall avses i första stycket punkt 1 av skatteavdrag beräknas enligt sär-anvisningarna till 49 § kommu-skilda skattetabeller för sjömän. nalskattelagen (1928:370) skall Tabellerna skall grundas på att skatteavdrag beräknas enligt den skattskyldige har rätt till sjösärskilda skattetabeller för sjöinkomstavdrag enligt 58 a kap. män. Tabellerna skall grundas på inkomstskattelagen (1998:000)att den skattskyldige har rätt till och skattereduktion enligt 59 sjöinkomstavdrag enligt 49 § kap. 10 a § samma lag. I övrigt kommunalskattelagenoch skattegäller bestämmelserna i 3 §. reduktion enligt 11 kap. 11 § andra stycket. I övrigt gäller bestämmelserna i 3 §.

17 §

Värdet av en förmån i andra Värdet av en förmån i andra fall skall beräknas enligt bestämfall skall beräknas enligt bestämmelserna i kommunalskattelagenmelserna i inkomstskattelagen (1928:370). (1998:000).

Bestämmelserna om jämkning Bestämmelserna om jämkning i punkt 4 andra stycket av anvis-i 56 kap. 13 § och 13 a § första ningarna till 42 § kommunalstycket inkomstskattelagen får skattelagen får dock tillämpas dock tillämpas endast i fråga om endast i fråga om förmån av fri förmån av fri kost och efter beslut kost och efter beslut av skatteav skattemyndigheten. myndigheten.

19 §

Från ersättning för ökade Från ersättning för ökade levnadskostnader som lämnas vid levnadskostnader som lämnas vid sådan tjänsteresa som avses i sådan tjänsteresa som avses i 12 punkt 3 av anvisningarna till kap. 5 § inkomstskattelagen33 § kommunalskattelagen (1998:000) skall skatteavdrag (1928:370) skall skatteavdrag göras endast till den del ersättgöras endast till den del ersättningen överstiger de schablonningen överstiger de schablonbelopp som anges i 12 kap. 9–14 belopp som anges i punkt 3 resoch 16 §§ respektive 12 kap. 20 §

pektive 3 a eller, när det gäller inkomstskattelagen eller, när det kostnad för logi, den faktiska gäller kostnad för logi, den fakutgiften. tiska utgiften.

Om en tjänsteresa som avses i Om en tjänsteresa som avses i punkt 3 elfte stycket av anvis-12 kap. 5 § andra stycket inningarna till 33 § kommu-komstskattelagen varar mer än nalskattelagen varar mer än två två år på samma ort eller, i fall år på samma ort eller, i fall som som avses i 12 kap. 8 § inkomst-avses i punkt 3 andra stycket skattelagen, tre år på samma ort, sjunde och åttonde meningarna skall skatteavdraget beräknas på av samma anvisningar, tre år på hela ersättningen. Skattemyndigsamma ort, skall skatteavdraget heten får dock, efter ansökan av beräknas på hela ersättningen. den som betalar ut ersättningen, Skattemyndigheten får dock, efter besluta att skatteavdrag skall ansökan av den som betalar ut göras enligt första stycket även ersättningen, besluta att skatteunder en viss längre tid. avdrag skall göras enligt första stycket även under en viss längre tid.

23 §

På begäran av en utbetalare får På begäran av en utbetalare får skattemyndigheten besluta att skattemyndigheten besluta att skatteavdrag skall göras utan skatteavdrag skall göras utan hänsyn till förmån av fri hemresa hänsyn till förmån av fri hemresa eller ersättning för kostnad för eller ersättning för kostnad för hemresa med allmänna kommuhemresa med allmänna kommunikationer. Detta gäller dock nikationer. Detta gäller dock endast till den del förmånen eller endast till den del förmånen eller ersättningen inte överstiger det ersättningen inte överstiger det belopp som får dras av enligt belopp som får dras av enligt 12 punkt 3 b av anvisningarna till kap. 23 § inkomstskattelagen33 § kommunalskattelagen (1998:000). (1928:370).

9 kap.

2 §

1Skattepliktiga förmåner skall Förmåner som skall tas upp tas upp till ett värde som bestäms som intäkt skall tas upp till ett i enlighet med 8 kap. 14, 15 och värde som bestäms i enlighet med

17 §§. Sådan drivmedelsförmån 8 kap. 14, 15 och 17 §§. Sådan som avses i punkt 2 sjunde drivmedelsförmån som avses i 56 stycket av anvisningarna till 42 § kap. 6 a § inkomstskattelage n

k o m m u n a l s k a t t e l a g e n (1998:000) skall dock värderas (1928:370) skall dock värderas till marknadsvärdet. till marknadsvärdet.

På begäran av arbetsgivaren På begäran av arbetsgivaren får skattemyndigheten bestämma får skattemyndigheten bestämma värdet av förmånen om värdet av förmånen om

1. det finns grund för jämkning 1. det finns grund för jämkning av värdet av bilförmån eller av värdet av bilförmån eller kostförmån enligt punkt 4 andra kostförmån enligt 56 kap. 13 och eller tredje stycket av anvisning-13 a §§inkomstskattelagen, eller arna till 42 § kommunalskatte lagen (1928:370) , eller

2. bostadsförmånsvärde som 2. bostadsförmånsvärde som bestäms enligt 8 kap. 15 § avviker bestäms enligt 8 kap. 15 § avviker med mer än 10 % från det värde med mer än 10 % från det värde som följer av 42 § första stycket som följer av 56 kap. 1 och 14 och punkt 1 andra stycket a v §§ inkomstskattelagen. anvisningarna till den paragrafen.

Arbetsgivaren skall underrätta arbetstagaren om skattemyndighetens beslut.

11 kap.

9 §

Skattemyndigheten fattar varje år beslut om skattens storlek enligt den årliga taxeringen (grundläggande beslut om slutlig skatt ). Slutlig skatt kan bestämmas också genom omprövningsbeslut och till följd av beslut av domstol.

Med slutlig skatt avses sum-Med slutlig skatt avses summan av skatter och avgifter enligt man av skatter och avgifter enligt 10 § minskad med skattereduktion 10 § minskad med skattereduktion enligt 11 §. enligt 59 kap. 10–10 b §§ inkomstskattelagen (1998:000).

12 §

När den slutliga skatten be-När den slutliga skatten bestäms gäller att stäms gäller att egenavgifter enligt

1. kommunal inkomstskat t lagen (1981:691) om social-räknas ut i en post med ledning avgifter debiteras på grundval av av den skattesats som för in-uppgifter om försäkringsförhål-komståret gäller för den skatt-landen som lämnas av den all-skyldige i hemortskommunen , männa försäkringskassan.

och

2. egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter debiteras på grundval av uppgifter om försäkringsförhållanden so m lämnas av den allmänna försäkringskassan.

14 §

Sedan den slutliga skatten har bestämts skall skattemyndigheten göra en avstämning av skattekontot.

Innan avstämning görs skall skattemyndigheten

1. från den slutliga skatten göra avdrag för

a) debiterad F-skatt och särskild A-skatt,

b) avdragen A-skatt,

c) A-skatt som skall betalas på grund av beslut enligt 12 kap. 1 § andra stycket,

d) skatt som överförts från stat med vilken Sverige har ingått överenskommelse om uppbörd och överföring av skatt,

e) skatt som betalats enligt e) skatt som betalats enligt lagen (1991:586) om särlagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller enligt omlands bosatta eller enligt lagen (1991:591) om lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister utomlands bosatta artister m.fl. för den tid under m.fl. för den tid under beskattningsåret då den beskattningsåret då den skattskyldige varit bosatt i skattskyldige varit obe-Sverige eller stadigva gränsat skattskyldig i rande vistats här, Sverige,

2. till den slutliga skatten lägga

a) skatt som betalats tillbaka enligt 18 kap. 3 § första stycket,

b) skatt som överförts till en annan stat enligt 18 kap. 5 § första stycket, och

c) skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324).

Denna lag träder i kraft den – – – .

Lydelse enligt lrr 29.5.97.

1

72. Förslag till Lag om Forskarskattenämnden

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Forskarskattenämnden prövar frågan om de förutsättningar som anges i 11 kap. 18 § inkomstskattelagen (1998:000) är uppfyllda.

Nämnden är knuten till Riksskatteverket.

2 § Ordförande i Forskarskattenämnden är Riksskatteverkets generaldirektör med överdirektören i verket som personlig suppleant.

Nämnden skall i övrigt bestå av tre ledamöter, var och en med en personlig suppleant. Av ledamöterna skall en ha särskild insikt i beskattningsfrågor och två särskild insikt i forskningsfrågor. Motsvarande gäller deras suppleanter.

3 § Ledamöterna och deras suppleanter förordnas av regeringen för tre år. Ordförandena i naturvetenskapliga forskningsrådet och medicinska forskningsrådet skall gemensamt avge förslag till en ledamot jämte suppleant, ordföranden i humanistisk-samhällsvetenskaplig a forskningsrådet förslag till en ledamot samt generaldirektören för närings- och teknikutvecklingsverket förslag till en suppleant.

4 § En suppleant får kallas att delta i behandlingen av ett ärende i stället för ledamoten, om han har särskild sakkunskap inom det område som ärendet avser.

5 § En framställning till Forskarskattenämnden skall vara skriftlig och avse en viss forskare. Ansökan får göras, förutom av forskaren, av den som anlit ar eller avser att anlita forskaren och av arbetsgivaren i utlandet om forskaren kvarstår i dennes tjänst.

6 § Om det framkommer skiljaktiga meningar vid en överläggning tillämpas föreskrifterna i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning i tvistemål.

Forskarskattenämnden är beslutför med ordföranden och två ledamöter, om de är ense om beslutet.

7 § Om Forskarskattenämnden finner förutsättningarna för skattelättnader uppfyllda, skall det anges i beslutet vilken tid beslutet avser.

8 § Forskaren och den som anlitar eller avser att anlita forskaren skall

underrättas om nämndens beslut, även om han inte är sökande.

9 § Forskarskattenämndens beslut får inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången i fråga om 2001 års taxering.

73. Förslag till Förordning om upphävande av kungörelsen (1928:404) angående utbetalande av staten påförda utskylder m.m.

Härigenom föreskrivs att kungörelsen (1928:404) angående utbetalande av staten påförda utskylder m.m. skall upphöra att gälla – – – .

74. Förslag till Förordning om upphävande av kungörelsen (1935:77) angående utfärdande av bevis rörande beskattning av rederirörelse i Sverige

Härigenom föreskrivs att kungörelsen (1935:77) angående utfärdande av bevis rörande beskattning av rederirörelse i Sverige skall upphöra att gälla – – – .

75. Förslag till Förordning om ändring i kungörelsen (1950:431) med vissa föreskrifter angående taxering och debitering av skatt vid ändring i kommunal indelning

Härigenom föreskrivs att 5 och 6 §§ kungörelsen (1950:431) med vissa föreskrifter angående taxering och debitering av skatt vid ändring i kommunal indelning skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §

1Om en del av en kommun Om en del av en kommun genom ändring i den kommunala genom ändring i den kommunala indelningen överförs till en annan indelningen överförs till en annan kommun, bildar en egen kommun kommun, bildar en egen kommun eller ingår i en nybildad kommun eller ingår i en nybildad kommun i annat län, skall skattei annat län, skall skattemyndigheten i det län inom vilket myndigheten i det län inom vilket kommundelen enligt den äldre kommundelen enligt den äldre indelningen är belägen, så snart indelningen är belägen, så snart det kan ske, tillställa kommundet kan ske, tillställa kommunstyrelsen i den kommun till vilken styrelsen i den kommun till vilken kommundelen hör enligt den nya kommundelen hör enligt den nya indelningen uppgift om antalet indelningen uppgift om de skattekronor i kommundelen sammanlagda beskattningsbara enligt taxeringen året innan förvärvsinkomsterna i kommunindelningsändringen träder i kraft. delen enligt taxeringen året innan

Det som sägs i första stycket Det som sägs i första stycket angående uppgift om antalet angående uppgift om de sammanskattekronor enligt taxeringen lagda beskattningsbara för-året innan indelningsändringe n värvsinkomsterna enligt taxeringträder i kraft, skall tillämpas ocken året innan indelningsändringen så om en annan kommun i sin träder i kraft, skall tillämpa s helhet införlivas med en anna n också om en annan kommun i sin kommun eller ingår i en nybildad helhet införlivas med en anna n kommun. kommun eller ingår i en nybildad indelningsändringen träder i kraft. kommun.

6 §

2Skattemyndighet skall också i Skattemyndighet skall också i

andra fall än som sägs i 5 § på beandra fall än som sägs i 5 § på begäran av kommunstyrelse lämna gäran av kommunstyrelse lämna uppgift om antal skattekronor uppgift om de sammanlagda eller annan uppgift som är till-beskattningsbara förvärvsin-gänglig för skattemyndigheten om komsterna eller annan uppgift kommun som berörs av ändring i som är tillgänglig för skattekommunal indelning. myndigheten om kommun som berörs av ändring i kommunal indelning.

Denna förordning träder i kraft den – – – och tillämpas första gången i fråga om 2001 års taxering.

Senaste lydelse 1992:1671.

1

Senaste lydelse 1992:1671.

2

76. Förslag till Förordning om ändring i skogskontoförordningen (1954:144)

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§skogskontoförordningen (1954:144) skall ha följande lydelse.

1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

2Med skogskonto förstås i den-Med skogskonto förstås i denna förordning ett sådant särskilt na förordning ett sådant särskilt konto i bank som anges i 1 § konto i bank som avses i 21 kap. första stycket skogskontolagen 22 § inkomstskattelagen (1954:142). Vad som sägs om (1998:000). Vad som sägs om skogskonto gäller även skogsskogskonto gäller även skogsskadekonto. skadekonto.

2 §

Bank, som mottagit medel å Banken skall bokföra medel skogskonto, skall bokföra medlen på skogskonto på sådant sätt att på sådant sätt att av bokföringen det framgår av bokföringen hur framgår hur stort belopp stort belopp innehavaren har in-skattskyldig har innestående för nestående för varje beskattningsvarje beskattningsår och varje år. förvärvskälla.

Denna förordning träder i kraft den – – – .

Senaste lydelse av förordningens rubrik 1988:1521.

1 Senaste lydelse 1988:1521. 2

77. Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1962:521) om frivillig pensionsförsäkring hos Riksförsäkringsverket

Härigenom föreskrivs att 11 och 14 §§ förordningen (1962:521) om frivillig pensionsförsäkring hos Riksförsäkringsverket skall ha

1

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 §2

Ö nskar någon enligt punkt 1 Ö nskar någon enligt 53 kap. av anvisningarna till 31 § kom-3 § inkomstkattelagen munalskattelagen göra förbehåll (1998:000) göra förbehåll om att om att försäkring, som annars en försäkring, som uppfyller kra-varit att hänföra till pensionsför-ven för en pensionsförsäkring, säkring, skall anses såsom kapi skall anses som en kapitalförsäktalförsäkring, skall han i samband ring, skall han i samband me d med inbetalning av försäkinbetalning av försäkringsavgiften ringsavgiften på särskild blankett på särskild blankett göra anmälan göra anmälan om detta. Ifylld om detta. Ifylld blankett insändes blankett insändes med post till med post till Riksförsäkringsver-Riksförsäkringsverket. ket.

14 §3

På framställning av försäkrad skall återköp av försäkring medges om återköpsvärdet vid högsta medgivna pensionsålder uppgår till högst 10 000 kronor och pension inte har beviljats. Å terköpsvärdet vid högsta medgivna pensionsålder beräknas efter de vid återköpstid punkten fastställda förmånerna. Till grund för återköpsvärdet läggs samtliga avgifter som den försäkrade erlagt till den frivilliga pensionsförsäkringen.

Har pension beviljats skall åt erköp medges om pensionen enligt 8 § första stycket skall betalas ut en gång om året.

Riksförsäkringsverket får även i övrigt medge återköp av försäkring i särskilda undantagsfall.

Ö verstiger återköpsvärdet Om Riksförsäkringsverket har 10 000 kronor och har riksför-funnit att återköp kan medges säkringsverket funnit att återköp men detta enligt 53 kap. 17 § in-kan medges, skall ärendet över-komstskattelagen (1998:000) får lämnas till riksskatteverket för ske bara efter medgivande av

prövning enligt punkt 1 sextonde skattemyndigheten, skall ärendet stycket av anvisningarna till 31 § överlämnas till denna för pröv-k o m m u n a l s k a t t e l a g e n ning enligt nyssnämnda lagrum. (1928:370).

Å terköpsvärdet beräknas enligt grunder som regeringen fastställer.

Denna förordning träder i kraft den – – – .

Förordningen omtryckt 1976:1048. Senaste lydelse av förordningens rubrik

1

1976:1048.

Senaste lydelse 1993:1725.

2

Senaste lydelse 1985:973.

3

78. Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1976:504) om inkomstgarantier för konstnärer

Härigenom föreskrivs att 4 § förordningen (1976:504) om inkomstgarantier för konstnärer skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §

1Med årsinkomst förstås sum-Med årsinkomst förstås den man av taxerad förvärvsinkomst taxerade förvärvsinkomsten året året före det kalenderår inkomstföre det kalenderår inkomstgarangarantin avser, och inkomst av tin avser ökad med överskott av kapital minskad med sådant unkapital eller minskad med underderskott i förvärvskälla som inte skott av kapital samma år. Av-har påverkat den taxerade för-drag skall ske för den inkomst-värvsinkomsten. Avdrag skall ske garanti som kan ha ingått i den för den inkomstgaranti som kan taxerade förvärvsinkomsten. ha ingått i förvärvskällan.

Har innehavare av inkomstgaranti inte taxerats, inte varit bosatt här i landet eller inte varit bosatt här i landet under hela det beskattningsår, som den taxerade förvärvsinkomsten avser, skall såsom han s årsinkomst räknas hans faktiska inkomst under samma beskattningsår med avdrag för den inkomstgaranti som kan ingå däri.

Visare innehavare av inkomstgaranti, att hans inkomst under kalenderåret efter avdrag för inkomstgarantin kan väntas uppgå till väsentligt lägre belopp än som följer av första eller andra stycket, skall det lägre beloppet anses som hans årsinkomst.

Denna förordning träder i kraft den – – – .

Senaste lydelse 1992:1262.

1

79. Förslag till Förordning om upphävande av förordningen (1979:824) om allmänt investeringskonto

Härigenom föreskrivs att förordningen (1979:824) om allmänt investeringskonto skall upphöra att gälla – – – .

80. Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1979:825) om upphovsmannakonto

Härigenom föreskrivs att 1 § förordningen (1979:825) om upphovsmannakonto skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Med upphovsmannakonto för-Med upphovsmannakonto förstås i denna förordning ett sådant stås i denna förordning ett sådant särskilt konto i bank som anges i särskilt konto i bank som avses i 2 § första stycket lagen 29 kap. 1 § inkomstskattelagen (1979:611) om upphovsmanna-(1998:000). konto.

Denna förordning träder i kraft den – – – .

81. Förslag till Förordning om ändring i skatteregisterförordningen (1980:556)

Härigenom föreskrivs att 4 och 5 §§skatteregisterförordningen (1980:556) skall ha följande lydelse.

1

Nuvarande lydelse

4 §

2Registeransvariga myndigheter skall för de ändamål och i de n utsträckning som anges nedan på begäran lämna följande myndigheter uppgifter på medium för automatisk databehandling.

M y n d i g h e t U p p g i f t e r Ä n d a m å l

Centrala studiestöds-Uppgifter om in-Kontroll av ansöknämnden komst av tjänst, in-ningar om uppskov

komst av näringsmed betalningen av verksamhet, inkomst studiemedelsavgifter av kapital och föri fråga om studiestöd mögenhet. och om avskrivning

Uppgifter om in-Kontroll av ansök-komst av tjänst, ningar om studiestöd, inkomst av näringsom nedsättning av verksamhet, inkomst årsbelopp och om av kapital och om reavskrivning av stugistrering i sjömansdielån samt faststälregistret. lande av årsbelopp. av studieskuld som avser tid före den 1 januari 1989.

Kontroll av ansökningar om lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar samt ärenden om

återbetalning av sådana lån.

Riksförsäkringsver -Uppgifter om brutto-Kontroll av sjukpenket intäkt av tjänst och ninggrundande in-

avdrag från intäkten komst. samt uppgifter om nettointäkt av förvärvskälla.

Uppgifter om pen-Pensionsberäkning. sionsgrundande inkomst med delbelopp.

Uppgifter enligt 25 § samt 26 § 1 och 3 Fastställande av unlagen (1996:1030) derhållsstöd och om underhållsstöd. återbetalningsskyl -

Uppgifter om inkomst som anges i 4 Beräkning och konoch 7 §§ lagen troll av bostadsbi-(1993:737) om bodrag. stadsbidrag, med undantag av 4 § andra stycket 2–4; uppgifter om förmögenhet.

dighet enligt lagen (1996:1030) om underhållsstöd.

Statistiska central-Uppgifter som skall Framställning av ofbyrån anges i taxeringsuppficiell statistik enligt

giftsregister. lagen (1992:889) om

Uppgifter om kom-Beräkning av utjämmunalt skatteunderningsbidrag enligt 2 § lag. lagen (1995:1515)

den officiella statistiken.

om utjämningsbidrag till kommuner och

Uppgifter om ficiell statistik enligt näringsverksamhe t lagen (1992:889) om som avses i 2 kap. den officiella statisti-19, 20 och 25 §§ ken. lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter.

Uppgifter enligt 5 § företagsregistret. första stycket 1 och 2 och 6 § första stycket 1 och 2 skatter e g i s t e r l a g e n (1980:343), uppgifter om telefonnummer, uppgifter om beslut om konkurs eller likvidation, uppgifter om antal lämnade k o n t r o l l u p p g i f t er samt uppgifter om inkomst av andra förvärskällor än tjänst.

Uppgifter från konöver kontrolluppgiftrolluppgifter. ter. landsting och beräkning av utjämningsavgift enligt 2 § lagen (1995:1516) om

utjämningsavgift för kommuner och landsting.

Framställning av of-

Förande av centrala

Förande av registret

Uppgifterna enligt första stycket skall förses med de identifieringsuppgifter samt tekniska och administrativa uppgifter som behövs.

Underlag för uppgiftsutlämnande enligt första stycket får hämtas in på medium för automatisk databehandling.

Föreslagen lydelse

4 §

Registeransvariga myndigheter skall för de ändamål och i de n utsträckning som anges nedan på begäran lämna följande myndigheter uppgifter på medium för automatisk databehandling.

M y n d i g h e t U p p g i f t e r Ä n d a m å l

Centrala studiestöds-Uppgifter om över-Kontroll av ansöknämnden skott och underskott ningar om uppskov

av tjänst, näringsmed betalningen av verksamhet och kapistudiemedelsavgifter tal samt förmögenhet. i fråga om studiestöd

Uppgifter om överskott och underskott Kontroll av ansökav tjänst, näringsningar om studiestöd, verksamhet och kaom nedsättning av pital samt om regiårsbelopp och om strering i sjömansavskrivning av sturegistret. dielån samt faststäloch om avskrivning av studieskuld som avser tid före den 1 januari 1989. lande av årsbelopp.

Kontroll av ansökningar om lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar samt ärenden om återbetalning av sådana lån.

Riksförsäkringsver -Uppgifter om sam-Kontroll av sjukpenket manlagda intäkter ninggrundande in-

och sammanlagda komst. avdrag i tjänst samt uppgifter om överskott av tjänst,

näringsverksamhet och kapital.

Uppgifter om pensionsgrundande inkomst med delbelopp.

Uppgifter enligt 25 § Fastställande av unsamt 26 § 1 och 3 derhållsstöd och lagen (1996:1030) återbetalningsskyl om underhållsstöd. dighet enligt lagen

Uppgifter om in-Beräkning och konkomst som anges i troll av bostadsbi-4–4 b och 7 §§ lagen drag. (1993:737) om bostadsbidrag, med undantag av 4 § andra stycket 2 och 3; uppgifter om förmögenhet.

Pensionsberäkning.

(1996:1030) om underhållsstöd.

Statistiska central-Uppgifter som skall Framställning av ofbyrån anges i taxeringsuppficiell statistik enligt

giftsregister. lagen (1992:889) om

Uppgifter om kom-Beräkning av utjämmunalt skatteunderningsbidrag enligt 2 § lag. lagen (1995:1515)

den officiella statistiken.

om utjämningsbidrag till kommuner och landsting och beräkning av utjämningsavgift enligt 2 § lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting.

Sådana uppgifter om lagen (1992:889) om näringsverksamhe t den officiella statistisom avses i 2 kap. ken. 19, 20 och 25 §§ lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter.

Förande av centrala

Uppgifter enligt 5 § första stycket 1 och 2 och 6 § första stycket 1 och 2 skatter e g i s t e r l a g e n (1980:343), uppgifter om telefonnummer, uppgifter om beslut om konkurs eller likvidation, uppgifter om antal lämnade k o n t r o l l u p p g i f t er samt uppgifter om överskott och underskott av näringsverksamhet och kapital.

Framställning av officiell statistik enligt

företagsregistret.

Uppgifter från kon-Förande av registret trolluppgifter. över kontrolluppgifter.

Uppgifterna enligt första stycket skall förses med de identifieringsuppgifter samt tekniska och administrativa uppgifter som behövs.

Underlag för uppgiftsutlämnande enligt första stycket får hämtas in på medium för automatisk databehandling.

5 §

Uppgifter enligt 5 och 6 §§ Uppgifter enligt 5 och 6 §§skatteregisterlagen (1980:343)skatteregisterlagen (1980:343) om personnummer, organisationsom personnummer, organisationsnummer, namn, firma, adress och nummer, namn, firma, adress,

hemortskommun får på begäran hemortskommun, huvudkontor lämnas ut på medium för och säte får på begäran lämnas ut automatisk databehandling till på medium för automatisk myndighet som behöver uppgifdatabehandling till myndighet terna för aktualisering av mynsom behöver uppgifterna för akdighetens register. tualisering av myndighetens register.

Denna förordning träder i kraft den – – – .

Förordningen omtryckt 1983:145.

1

Senaste lydelse 1996:1040.

2

82. Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1980:1068) om ändrade bestämmelser i fråga om räntebidrag för energisparlån

Härigenom föreskrivs att 2 § förordningen (1980:1068) om ändrade bestämmelser i fråga om räntebidrag för energisparlån skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

1För det andra året av lånetiden och för varje följande år skall de n garanterade räntesatsen höjas med

1. 0,50 procentenheter om 1. 0,50 procentenheter om räntebidraget avser ett småhus räntebidraget avser ett småhus som utgör privatbostad enligt 5 § som är en privatbostad enligt 2 k o m m u n a l s k a t t e l a g e n kap. 812 §§inkomstskattelagen (1928:370), (1998:000),

2. 0,25 procentenheter om räntebidraget avser småhus i annat fall än som anges i 1 eller flerfamiljshus.

Höjningen av den garanterade räntesatsen skall ske årligen den 1 januari i fråga om lån för småhus som anges i första stycket 1, om lånet avser åtgärder som har utförts under något av åren 1975–1980 och om lånet har betalats ut före år 1982.

Denna förordning träder i kraft den – – – .

Senaste lydelse 1990:1096.

1

83. Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1982:805) om ersättning av allmänna medel till vittnen, m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 § förordningen (1982:805) om ersättning av allmänna medel till vittnen, m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

1Om det i en lag eller annan författning föreskrivs att ersättning för någons inställelse i mål eller ärenden vid domstolar eller andr a myndigheter skall betalas av allmänna medel enligt bestämmelser som regeringen meddelar, beräknas ersättningen enligt denna förordning.

Ersättningen kan avse nödvändiga kostnader för resa (reseersättning) och uppehälle (traktamente) samt ersättning för mistad inkomst eller annan ekonomisk förlust (ersättning för tidsspillan).

Av 19 § kommunalskattelagenAv 8 kap. 28 § inkomstskatte-(1928:370) framgår att ersättning lagen (1998:000) framgår att enligt denna förordning för ersättning enligt denna förordning inställelse som inte skett yrkesför inställelse som inte sket t mässigt räknas till icke skatte-yrkesmässigt är skattefri. pliktig inkomst.

Denna förordning träder i kraft den – – – .

Senaste lydelse 1988:323.

1

84. Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1983:974) om statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus

Härigenom föreskrivs att 2 § förordningen (1983:974) om statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus skall ha följande lydelse.

1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Räntebidrag lämnas till ägare av hus med bostadslägenheter som upplåts med hyres- eller bostadsrätt (bostadshus) samt till ägare av mindre värmeanläggningar som är gemensamma för flera hyres- eller bostadsrättshus.

I fråga om en- eller tvåfamiljs-I fråga om en- eller tvåfamiljshus som upplåts med hyresrätt hus som upplåts med hyresrätt lämnas räntebidrag endast om lämnas räntebidrag endast om huset är beläget på fastighet som huset är beläget på fastighet som utgör näringsfastighet enligt 5 § utgör näringsfastighet enligt 2 k o m m u n a l s k a t t e l a g e n kap. 14 § inkomstskattelagen (1928:370). (1998:000).

Denna förordning träder i kraft den – – – .

Förordningen omtryckt 1990:922.

1

85. Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1984:692) om det allmänna företagsregistret

Härigenom föreskrivs att 3 § förordningen (1984:692) om det allmänna företagsregistret skall ha följande lydelse.

1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

2I 2 § 3 avses sådana fysiska personer eller dödsbon

1. som hos en skattemyndighet har registrerats för mervärdesskatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200),

2. som enligt 39 § uppbördslagen (1953:272) skall göra avdrag för betalning av preliminär A-skatt som arbetstagaren har att betala (skatteavdrag), dock inte

– sådana enskilda arbetsgivare eller dödsbon som bara ha r arbetstagare som är anställda för arbete i arbetsgivarens eller dödsboets hushåll

– enskilda arbetsgivare som i Riksskatteverkets centrala skatte register har antecknats som tillfälliga arbetsgivare eller som annars inte bedriver någon näringsverksamhet

3. som enligt 3 § 3 och 4 mom. 3. som enligt 3 § 3 och 4 mom. samt 22 § uppbördslagen enligt samt 22 § uppbördslagen enligt särskild debitering skall betal a särskild debitering skall betal a preliminär F-skatt eller särskild preliminär F-skatt eller särskild A-skatt för inkomst av A-skatt för inkomst av näringsverksamhet enligt kom-näringsverksamhet enligt 13 kap. munalskattelagen (1928:370), 1, 2 eller 12 § inkomstskattelagen (1998:000).

4. som har redovisat omsättning i näringsverksamhet i sin självdeklaration överstigande det belopp som enligt 14 kap. 1 § mervärdesskattelagen (1994:200) medför registreringsskyldighet för sådan skatt.

Denna förordning träder i kraft den – – – .

Förordningen omtryckt 1986:549.

1 Senaste lydelse 1994:226. 2

86. Förslag till Förordning om ändring i räddningstjänstförordningen (1986:1107)

Härigenom föreskrivs att 64 § räddningstjänstförordningen (1986:1107) skall ha följande lydelse.

1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

64 §

Självrisken enligt 37 § rädd-Självrisken enligt 37 § räddningstjänstlagen (1986:1102)utningstjänstlagen (1986:1102) utgörs av ett belopp som motsvarar görs av ett belopp som motsvarar två öre per skattekrona, beräknat två procent av det sammanlagda det sammanlagda skatteunderskatteunderlaget som står till laget som står till kommunens förkommunens förfogande året före fogande året före det år då det år då kostnaderna uppkommit. kostnaderna uppkommit.

Denna förordning träder i kraft den – – – och tillämpas första gången i fråga om 2001 års taxering.

Förordningen omtryckt 1995:502.

1

87. Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1990:320) om ömsesidig handräckning i skatteärenden

Härigenom föreskrivs att 9 och 14 §§ förordningen (1990:320) om ömsesidig handräckning i skatteärenden skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 §

Hemställan enligt 17 § lagen Hemställan enligt 17 § lagen (1990:314) om ömsesidig hand-(1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden skall räckning i skatteärenden skall innehålla utredning om att de i 15 innehålla utredning om att de i 15 § samma lag angivna förut-§ samma lag angivna förutsättningarna för handräckning sättningarna för handräckning föreligger. I hemställan skall vidaföreligger. I hemställan skall re anges namn, personnummer, vidare anges namn, personnumeller organisationsnummer, adress mer, eller organisationsnummer, och hemortskommun för den adress och hemortskommun, plats person saken gäller. Av hem-för säte eller plats för huvudkon-ställan skall också framgå att det tor för den person saken gäller. är fråga om ett skatteärende. Av hemställan skall också framgå att det är fråga om ett

skatteärende.

Hemställan enligt 17 § andra stycket samma lag skall därjämt e innehålla en kort redogörelse för det svenska skatteärendet och skälet för hemställan.

14 §

Hemställan om delgivning i Hemställan om delgivning i främmande stat av handlingar i ett främmande stat av handlingar i ett svenskt skatteärende skall innesvenskt skatteärende skall innehålla uppgift om mottagarens hålla uppgift om mottagarens namn, personnummer eller organamn, personnummer eller organisationsnummer, adress och nisationsnummer, adress och hemortskommun samt om handhemortskommun, plats för säte lingens innehåll. eller plats för huvudkontor samt om handlingens innehåll.

Denna förordning träder i kraft den – – – .

88. Förslag till Förordning om ändring i taxeringsförordningen (1990:1236)

Härigenom föreskrivs att 7, 16 och 24 §§taxeringsförordningen (1990:1236) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §

1För skattskyldig, som endast För skattskyldig, som endast haft inkomst av kapital från vilken haft intäkt av kapital från vilken det gjorts avdrag för preliminär det gjorts avdrag för preliminär A-skatt enligt 3 § 2 mom. tredje A-skatt enligt 3 § 2 mom. tredje stycket u p p b ör d s l a g en stycket u p p b ör d s l a g en (1953:272) och som inte är skyl-(1953:272) och som inte är skyldig att lämna självdeklaration, dig att lämna självdeklaration, skall utfärdas ett särskilt medskall utfärdas ett särskilt meddelande om taxeringen (taxeringsdelande om taxeringen (taxeringsmeddelande). meddelande).

Taxeringsmeddelandet skall innehålla upplysning om

1. den skattskyldiges namn, personnummer, postadress och hemortskommun,

2. kontrolluppgifter enligt 3 kap.22 och 27 §§ lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, såvitt avser utbetalarens namn, utbetalat belopp och belopp för preliminär skatt i fråga om varje kontrolluppgift,

3. inkomst av kapital och be-3. överskott av kapital och beslutad skatt. slutad skatt.

Riksskatteverket får bestämma att ytterligare upplysningar skall lämnas i meddelandet.

16 §2

Skattemyndigheten skall för varje taxeringsår upprätta ett taxeringsuppgiftsregister.

Taxeringsuppgiftsregistret skall innehålla uppgift om

1. namn, personnummer, or-1. namn, personnummer, organisationsnummer, särskilt reganisationsnummer, särskilt registrerings- och redovisningsnumgistrerings- och redovisningsnummer, hemortskommun och mer samt i fråga om fysisk

församling, person och dödsbo hemortskom-

2. personnummer för make och 2. personnummer för make och om samtaxering sker med annan person som likställs med make person, personnummer för denne, vid beskattningen, mun och församling, i fråga om handelsbolag huvudkontor och i fråga om annan juridisk person säte,

3. administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen,

4. uppgifter från kontrollupp-4. uppgifter från kontrolluppgifter avseende inkomst av tjänst, gifter avseende inkomstslagen inkomst av kapital och avgift för tjänst och kapital samt avgift för pensionsförsäkring, pensionsförsäkring,

5. intäkter och avdrag i varje inkomstslag vid taxering till statlig och kommunal inkomstskatt,

6. allmänna avdrag,

7. utgående och ingående mervärdesskatt när mervärdesskatt redovisas i särskild självdeklaration,

8. skattepliktig dagpenning enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt och antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige har uppburit inkomst som beskattas enligt nämnda lag,

9. tillgångar och skulder samt skattepliktig förmögenhet, 10. sådana beslut om beskattning som avses i 7 § 8 skatteregisterlagen (1980:343), vad gäller mervärdesskatt dock endast beslut om skatt som redovisas i särskild självdeklaration.

Registret får även innehålla beslut av annan skattemyndighe t avseende skattskyldig som är folkbokförd i kommun inom länet.

24 §

Riksskatteverket skall under Riksskatteverket skall under taxeringsåret till statistiska centaxeringsåret till statistiska centralbyrån lämna preliminära upptralbyrån lämna preliminära uppgifter om det antal skattekronor gifter om de beräknade sammanoch skatteören, som beräknas bli lagda beskattningbara förvärvspåförda på grund av taxeringen inkomsterna vid taxeringen under under året. Riksskatteverket beåret. Riksskatteverket bestämmer stämmer efter samråd med statisefter samråd med statistiska tiska centralbyrån vid vilka tid centralbyrån vid vilka tidpunkter punkter uppgifterna skall överuppgifterna skall översändas. sändas. Skattemyndigheten skall se-

Skattemyndigheten skall senast den 15 december under taxenast den 15 december under taxeringsåret till statistiska centralringsåret till statistiska centralbyrån översända uppgifter om de byrån översända uppgifter om det sammanlagda beskattningsbara antal skattekronor och skatteförvärvsinkomsterna vid taxe-ören som blivit påförda på grund ringen under året. av taxeringen under året.

Denna förordning träder i kraft den – – – och tillämpas första gången i fråga om 2001 års taxering.

Senaste lydelse 1994:1402.

1

Senaste lydelse 1994:1402.

2

89. Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1990:1293) med instruktion för skatteförvaltningen

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 12 § förordningen (1990:1293) med instruktion för skatteförvaltningen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap. 12 §1

Inom verket finns en sjömansskattenämnd. Om nämndens sam mansättning och uppgifter finns bestämmelser i lagen (1958:295) om sjömansskatt.

Till skatterättsnämnden enligt Till Skatterättsnämnden enligt lagen (1951:442) om förhandslagen (1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor och besked i taxeringsfrågor och forskarskattenämnden enligt

Forskarskattenämnden enligt

lagen (1984:947) om beskattning lagen (1998:000) om Forskarav utländska forskare vid tillfälskattenämnden finns inom verket ligt arbete i Sverige finns inom ett gemensamt kansli som leds av verket ett gemensamt kansli som en kanslichef. leds av en kanslichef.

Denna förordning träder i kraft den – – – .

Senaste lydelse 1991:183.

1

90. Förslag till Förordning om upphävande av förordningen (1991:7) om frisläpp av investeringsreserver

Härigenom föreskrivs att förordningen (1991:7) om frisläpp av investeringsreserver skall upphöra att gälla – – – . Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande i fråga om 2001 och tidigare års taxeringar.

91. Förslag till Förordning om upphävande av förordningen (1991:1498) om skiktgränsen för statlig inkomstskatt vid 1993 års taxering

Härigenom föreskrivs att förordningen (1991:1498) om skiktgränsen för statlig inkomstskatt vid 1993 års taxering skall upphöra att gälla – – – . Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande i fråga om 1993 års taxering.

92. Förslag till Förordning om ändring i utlandsreseförordningen (1991:1754)

Härigenom föreskrivs att 2, 6 och 9 §§utlandsreseförordningen (1991:1754) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

I denna förordning avses med – myndighet: den myndighet som beslutar om ersättning och traktamente m.m. till resenären,

– dag: tiden på dygnet mellan klockan 6.00 och 24.00, – natt: tiden på dygnet mellan klockan 0.00 och 6.00, – tjänsteställe: detsamma som – tjänsteställe: detsamma som i punkt 3 av anvisningarna till i 12 kap. 7 och 8 §§ inkomst-33 § kommunalskattelagenskattelagen (1998:000), (1928:370),

– vanliga verksamhetsorten: – vanliga verksamhetsorten: detsamma som i punkt 3 av an-detsamma som i 12 kap. 6 § invisningarna till 33 § kommunal-komstskattelagen, skattelagen,

– stationeringsort utomlands: den ort utomlands där en tjänsteman skall vara placerad enligt ett anställningsbeslut eller ett beslut om förflyttning,

– utrikes förrättning: tjänstgöring eller uppdrag som fullgörs utom Sverige på någon annan ort än den vanliga verksamhetsorten eller stationeringsorten utomlands,

– utrikes tjänsteresa: en resa – utrikes tjänsteresa: en resa som är direkt föranledd av en som är direkt föranledd av en ututrikes förrättning eller en resa rikes förrättning eller en resa som som den som är stationerad i ut-den som är stationerad utomlands landet företar till eller från Sveföretar till eller från Sverige för rige för statens räkning. statens räkning.

6 §

Vid resor i tjänsten med egen Vid resor i tjänsten med egen bil betalas ersättning med högst bil betalas ersättning med högst det belopp som anges i punkt 3 c det belopp som anges i 12 kap. av anvisningarna till 33 § kom-4 § inkomstskattelagen

munalskattelagen (1928:370). (1998:000).

9 §

1Vid en utrikes förrättning och Vid en utrikes förrättning och tjänsteresa som är förenad med tjänsteresa som är förenad med övernattning utomlands utanför övernattning utomlands utanför den vanliga verksamhetsorten, elden vanliga verksamhetsorten, ler stationeringsorten utomlands, eller stationeringsorten utombetalas traktamente för dag enligt lands, betalas traktamente för dag bestämmelserna i punkten 3 av enligt bestämmelserna i 12 kap. anvisningarna till 33 § kom-5–11 och 13–16 §§ inkomst-munalskattelagen (1928:370). skattelagen (1998:000). Trakta-Traktamente betalas med det mente betalas med det normalnormalbelopp som Riksskattebelopp som Riksskatteverket reverket rekommenderar för kalenkommenderar för kalenderåret för deråret för det land eller område det land eller område där redär resenären vistas, om inte nåsenären vistas, om inte något got annat följer av 14 eller 15 § annat följer av 14 eller 15 § elle r eller av föreskrifter eller beslut av föreskrifter eller beslut som som meddelats med stöd av 3 § meddelats med stöd av 3 § första första stycket. stycket.

Denna förordning träder i kraft den – – – .

Senaste lydelse 1994:1534.

1

93. Förslag till Förordning om upphävande av förordningen (1992:1498) om skiktgränsen för statlig inkomstskatt vid 1994 års taxering

Härigenom föreskrivs att förordningen (1992:1498) om skiktgränsen för statlig inkomstskatt vid 1994 års taxering skall upphöra att gälla – – – . Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande i fråga om 1994 års taxering.

94 Förslag till Förordning om upphävande av förordningen (1993:959) med bemyndigande för Riksskatteverket rörande handläggning av ärenden enligt lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus

Härigenom föreskrivs att förordningen (1993:959) med bemyndigande för Riksskatteverket rörande handläggning av ärenden enligt lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus skall upphöra att gälla – – – .

95. Förslag till Förordning om upphävande av förordningen (1993:1200) om skiktgränsen för statlig inkomstskatt vid 1995 års taxering

Härigenom föreskrivs att förordningen (1993:1200) om skiktgränsen för statlig inkomstskatt vid 1995 års taxering skall upphöra att gälla – – – . Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande i fråga om 1995 års taxering.

96. Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1994:1120) om ersättning för sjukgymnastik

Härigenom föreskrivs att 12 § förordningen (1994:1120) om ersättning för sjukgymnastik skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §

Ersättning för en sjukgymnasts Ersättning för en sjukgymnasts kostnader för resa med egen bil kostnader för resa med egen bil vid vid behandlingsmässig t vid behandlingsmässig t motiverade hembesök lämnas med motiverade hembesök lämnas med det belopp som anges i punkt 32 det belopp som anges i 16 kap. av anvisningarna till 23 § 26 § första stycket inkomstk o m m u n a l s k a t t e l a g e n skattelagen (1998:000). För varje (1928:370). För varje resa lämnas resa lämnas dock en minsta ersättdock en minsta ersättning om tio ning om tio kronor. Ersättning för kronor. Ersättning för resa med resa med annat färdmedel lämnas annat färdmedel lämnas om det om det finns särskilda skäl. finns särskilda skäl.

Ersättning för resa med egen bil lämnas även om kostnaden skulle ha blivit lägre om annat färdmedel hade använts. Endast om det finns särskilda skäl, får avståndet till patienten från sjukgymnasten s mottagning beräknas överstiga avståndet från patienten till en allmän mottagning för sjukgymnastik som är inrättad för den ort där patienten vistas med mer än en mil.

Denna förordning träder i kraft den – – – .

97. Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1994:1121) om läkarvårdsersättning

Härigenom föreskrivs att 12 § förordningen (1994:1121) om läkarvårdsersättning skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §

Ersättning för en läkares kost-Ersättning för en läkares kostnader för resa med egen bil vid nader för resa med egen bil vid sjukbesök lämnas med det belopp sjukbesök lämnas med det belopp som anges i punkt 32 av som anges i 16 kap. 26 § första anvisningarna till 23 § kommustycket inkomstskattelagennalskattelagen (1928:370) om (1998:000) om det på grund av det på grund av patientens tillpatientens tillstånd är motiverat stånd är motiverat med hembesök. med hembesök. För varje resa För varje resa lämnas dock e n lämnas dock en minsta ersättning minsta ersättning om 10 kronor. om 10 kronor. Ersättning för resa Ersättning för resa med annat med annat färdmedel lämnas om färdmedel lämnas om det finns det finns särskilda skäl. särskilda skäl.

Ersättning för resa med egen bil lämnas även om kostnaden skulle ha blivit lägre om annat färdmedel hade använts. Endast om det finns särskilda skäl, får avståndet till patienten från läkarens mottagning beräknas överstiga avståndet från patienten till en allmän läkarmottagning som är inrättad för den ort där patienten vistas.

Denna förordning träder i kraft den – – – .

98. Förslag till Förordning om upphävande av förordningen (1994:1904) om skiktgränsen för statlig inkomstskatt vid 1996 års taxering

Härigenom föreskrivs att förordningen (1994:1904) om skiktgränsen för statlig inkomstskatt vid 1996 års taxering skall upphöra att gälla – – – . Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande i fråga om 1996 års taxering.

99. Förslag till Förordning om ändring i alkoholförordningen (1994:2046)

Härigenom föreskrivs att 6 § alkoholförordningen (1994:2046) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §

Alkoholinspektionen får, med de begränsningar som följer av 12 kap. 3 § alkohollagen (1994:1738), registrera uppgifter om följande företrädare för en tillståndspliktig verksamhet:

1. föreståndare enligt 4 kap. 7 § alkohollagen,

2. serveringsansvarig person enligt 6 kap. 3 § alkohollagen,

3. delägare i fåmansföretag 3. delägare i fåmansföretag eller i fåmansägt handelsbolag, eller i fåmanshandelsbolag,

4. styrelseledamot,

5. verkställande direktör,

6. firmatecknare.

Denna förordning träder i kraft den – – – .

100. Förslag till Förordning om upphävande av förordningen (1995:1231) om skiktgränsen för statlig inkomstskatt vid 1997 års taxering

Härigenom föreskrivs att förordningen (1995:1231) om skiktgränsen för statlig inkomstskatt vid 1997 års taxering skall upphöra att gälla – – – . Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande i fråga om 1997 års taxering.

101. Förslag till Förordning om upphävande av förordningen (1995:1654) med bemyndigande för Riksskatteverket enligt lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar

Härigenom föreskrivs att förordningen (1995:1654) med bemyndigande för Riksskatteverket enligt lagen (1993:1623) om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar skall upphöra att gälla – – – .

102. Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1996:382) med länsrättsinstruktion

Härigenom föreskrivs att 21 § förordningen (1996:382) med länsrättsinstruktion skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

21 §

Lagmannen får förordna en länsrättsnotarie som har tjänstgjort minst ett år samt bedöms ha tillräcklig erfarenhet och i övrigt vara lämplig att på eget ansvar

1. handlägga mål enligt uppbördsförfattningarna med undantag av mål om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt och mål enligt lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,

2. även i andra fall än som nämnts förut handlägga mål i vilka saken är uppenbar,

3. handlägga mål om avräkning av utländsk skatt,

4. handlägga mål enligt lagen 4. handlägga mål om skatt på (1951:763) om statlig inkomstackumulerad inkomst enligt 60 skatt på ackumulerad inkomst, kap. inkomstskattelage n

(1998:000),

5. handlägga mål om förseningsavgift enligt 5 kap. 5 § taxeringslagen (1990:324), och

6. handlägga mål om taxeringsfrågor som gäller ändring av belopp om högst 5 000 kr.

Förordnanden enligt första stycket får inte avse mål som är omfattande eller svåra eller som av någon annan orsak kräver särskild erfarenhet.

Denna förordning träder i kraft den – – – .

103 Förslag till Förordning om upphävande av förordningen (1996:805) med bemyndigande för Riksskatteverket rörande handläggning av ärenden enligt lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus

Härigenom föreskrivs att förordningen (1996:805) med bemyndigande för Riksskatteverket rörande handläggning av ärenden enligt lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus skall upphöra att gälla – – – .

104. Förslag till Förordning med bemyndigande för Riksskatteverket att meddela vissa föreskrifter till inkomstskattelagen (1998:000)

Regeringen bemyndigar Riksskatteverket att meddela verkställighetsföreskrifter i fråga om

1. genomsnittliga produktionskostnader för djur enligt 17 kap. 5 § inkomstskattelagen (1998:000),

2. genomsnittspris för lunch enligt 56 kap. 3 § samma lag, och

3. nybilspriser enligt 56 kap. 4 och 4 a §§ samma lag, och

4. fartyg och fartområden enligt 58 a kap. 5 och 6 §§ samma lag.

Denna förordning träder i kraft den – – – då förordningen (1986:1348) med bemyndigande för Riksskatteverket att meddela vissa föreskrifter till kommunalskattelagen (1928:370) skall upphöra att gälla. Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande i fråga om föreskrifter som skall tillämpas vid 2000 och tidigare års taxeringar.

105. Förslag till Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige oc h Australien

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Det avtal för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skattefly kt beträffande inkomstskatter som Sverige och Australien undertecknade den 14 januari 1981, skall gälla som lag här i landet.

Avtalets innehåll framgår av bilaga till denna lag.

1

2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga.

3 § Om en obegränsat skattskyldig person förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i avtalet skall beskattas enda st i Australien, skall sådan inkomst inte tas med vid taxeringen i Sverige.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

Genom lagen upphävs förordningen (1981:1006) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Australien.

Den upphävda förordningen skall dock fortfarande tillämpas vid 2000 och tidigare års taxeringar.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisningar till de n upphävda förordningen skall hänvisningen gälla denna lag.

Bilagan har uteslutits i detta betänkande.

1

106. Förslag till Lag om ändring i lagen (1983:534) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Bangladesh

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:534) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Bangladesh

dels att 4 § skall upphöra att gälla,

dels att 3 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Om en person anser att det Om en obegränsat skattskylvidtagits någon åtgärd som för dig person förvärvar inkomst honom har medfört eller kommer som enligt bestämmelserna i avatt medföra en beskattning som talet skall beskattas endast i strider mot bestämmelserna i av-Bangladesh, skall sådan inkomst talet, kan han ansöka om rättelse inte tas med vid taxeringen i Sveenligt artikel 25 punkt 1 i avtalet. rige. Sådan ansökan skall göras hos regeringen och bör ges in inom den tid som anges i nämnda bestämmelse.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

107. Förslag till Lag om ändring i förordningen (1983:858) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Bangladesh

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1983:858) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Bangladesh

dels att bilaga 1 skall upphöra att gälla,

dels att 2 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Vid tillämpningen av dubbel -Vid tillämpningen av dubbel beskattningsavtalet skall iakttas beskattningsavtalet skall iakttas de anvisningar som framgår av de anvisningar som framgår av bilagorna 1 och 2. bilaga 2.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

108. Förslag till Lag om ändring i lagen (1991:606) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Belgien

Härigenom föreskrivs att 3 och 4 §§ lagen (1991:606) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Belgien skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Om en person som är bosatt i Om en obegränsat skattskyl-Sverige förvärvar inkomst som dig person förvärvar inkomst enligt bestämmelserna i artikel 8 som enligt bestämmelserna i avpunkt 1, artikel 13 punkt 3 eller talet skall beskattas endast i Belartikel 19 punkterna 1 och 2 i avgien, skall sådan inkomst inte tas talet beskattas endast i Belgien med vid taxeringen i Sverige. skall sådan inkomst inte tas med vid taxeringen i Sverige. Taxeras personen i fråga till statlig inkomstskatt för annan inkomst som är att hänföra till förvärvsinkomst skall dock följande iakttas. Först uträknas den statliga inkomstskatt som skulle ha påförts om den skattskyldiges hela förvärvsinkomst beskattats endast i Sverige. Därefter fastställs hur stor procent den sålunda uträknade skatten utgör av hela den beskattningsbara inkomst på vilken skatten beräknats. Med den därmed erhållna procentsatsen tas skatt ut på den förvärvsinkomst som skall beskattas i Sverige. Förfarandet skall användas endast om detta leder till högre skatt.

4 §

Bestämmelserna i punkt 10 Bestämmelserna i 6 kap. 12 § andra stycket av anvisningarna inkomstskattelagen (1998:000) till 53 § kommunalskattelagengäller inte i fråga om delägare i (1928:370) gäller inte i fråga om sådan utländsk juridisk person delägare i sådan utländsk juridisk som avses i tredje stycket i nämn-person som avses i b i angivna da paragraf och som är stycke och som är hemmahörande hemmahörande i Belgien. För i Belgien. För delägares inkomst i delägares inkomst i sådan i Belsådan i Belgien hemmahörande gien hemmahörande utländsk juriutländsk juridisk person medges disk person medges inte avdrag inte avdrag enligt 6 § 1 mom. d enligt 6 kap. 11 § inkomstskattelagen (1947:576) om statlig inlagen. komstskatt.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

109. Förslag till Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Brasilien

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande inkomstskatter som Sverige och Brasilien undertecknade den 25 april 1975 skall, tillsammans med det protokoll som är fogat till avtalet och som utgör en del av detta, gälla som lag här i landet.

Avtalets och protokollets innehåll framgår av bilaga till denna lag.

1

2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga.

3 § Om en obegränsat skattskyldig person förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i avtalet skall beskattas endast i Brasilien, skall sådan inkomst inte tas med vid taxeringen i Sverige.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

Genom lagen upphävs förordningen (1975:1427) om tillämpning av avtal mellan Sverige och Brasilien för undvikande av dubbelbeskatt ning beträffande inkomstskatter.

Den upphävda förordningen skall dock fortfarande tillämpas vid 2000 och tidigare års taxeringar.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisningar till de n upphävda förordningen skall hänvisningen gälla denna lag.

Bilagan har uteslutits i detta betänkande.

1

110. Förslag till Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Grekland

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst och förmögenhet som

Sverige och Grekland undertecknade den 6 oktober 1961, skall gälla som lag här i landet.

Avtalets innehåll framgår av bilaga till denna lag.

1

2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga.

3 § Om en obegränsat skattskyldig person förvärvar inkomst som enligt artikel XXIII § 4 skall beskattas endast i Grekland, skall sådan inkomst inte tas med vid taxeringen i Sverige.

Om den som förvärvar inkomsten är en fysisk person eller ett dödsbo och har beskattningsbar förvärvsinkomst vid taxeringen till statlig inkomstskatt, skall den statliga inkomstskatten på denna beräknas på följande sätt. Skatten skall beräknas till den procentuella andel av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som den statliga inkomstskatten skulle ha utgjort av den beskattningsbara förvärvsinkomsten, om inkomsten hade tagits med vid taxeringen.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

Genom lagen upphävs kungörelsen (1963:497) om tillämpning av ett mellan Sverige och Grekland den 6 oktober 1961 ingånget avtal för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflyk t beträffande skatter å inkomst och förmögenhet.

Den upphävda kungörelsen skall dock fortfarande tillämpas vid 2000 och tidigare års taxeringar.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisningar till de n upphävda kungörelsen skall hänvisningen gälla denna lag.

Bilagan har uteslutits i detta betänkande.

1

111. Förslag till Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Israel

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet som Sverige och Israel undertecknade den 22 december 1959, skall gälla som lag här i landet.

Avtalets innehåll framgår av bilaga till denna lag.

1

2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga.

3 § Om en obegränsat skattskyldig person förvärvar inkomst som enligt artikel XVII § 2 skall beskattas endast i Israel, skall sådan inkomst inte tas med vid taxeringen i Sverige.

Om den som förvärvar inkomsten är en fysisk person eller ett dödsbo och har beskattningsbar förvärvsinkomst vid taxeringen till statlig inkomstskatt, skall den statliga inkomstskatten på denna beräknas på följande sätt. Skatten skall beräknas till den procentuella andel av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som den statliga inkomstskatten skulle ha utgjort av den beskattningsbara förvärvsinkomsten, om inkomsten hade tagits med vid taxeringen.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

Genom lagen upphävs kungörelsen (1960:617) om tillämpning av ett mellan Sverige och Israel den 22 december 1959 ingånget avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet.

Den upphävda kungörelsen skall dock fortfarande tillämpas vid 2000 och tidigare års taxeringar.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisningar till de n upphävda kungörelsen skall hänvisningen gälla denna lag.

Bilagan har uteslutits i detta betänkande.

1

112. Förslag till Lag om ändring i lagen (1983:182) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Italien

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:182) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Italien

dels att 4 § skall upphöra att gälla,

dels att 3 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Om en person anser att det Om en obegränsat skattskylvidtagits någon åtgärd som för dig person förvärvar inkomst honom har medfört eller kommer som enligt bestämmelserna i avatt medföra en beskattning som talet skall beskattas endast i strider mot bestämmelserna i av-Italien, skall sådan inkomst inte talet, kan han ansöka om rättelse tas med vid taxeringen i Sverige. enligt artikel 26 punkt 1 i avtalet. Sådan ansökan skall göras hos regeringen och bör inges inom den tid som anges i nämnda bestämmelse.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

113. Förslag till Lag om ändring i förordningen (1983:857) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Italien

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1983:857) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Italien

dels att bilaga 1 skall upphöra att gälla,

dels att 2 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Vid tillämpningen av dubbel -Vid tillämpningen av dubbel beskattningsavtalet och det till beskattningsavtalet och det till avtalet fogade protokollet skall avtalet fogade protokollet skall iakttas de anvisningar som framiakttas de anvisningar som framgår av bilagorna 1 och 2. går av bilaga 2.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

114. Förslag till Lag om ändring i lagen (1986:76) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Jamaica

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:76) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Jamaica

dels att 4 § skall upphöra att gälla,

dels att 3 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Om en person anser att de t Om en obegränsat skattskyl vidtagits någon åtgärd som för dig person förvärvar inkoms t honom har medfört eller kommer som enligt bestämmelserna i avatt medföra en beskattning so m talet skall beskattas endast i strider mot bestämmelserna i av-Jamaica, skall sådan inkoms t talet, kan han ansöka om rättelse inte tas med vid taxeringen i Sveenligt artikel 25 punkt 1 i avtalet. rige. Sådan ansökan skall göras ho s regeringen och bör inges inom den tid som anges i nämnda bestämmelse.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

115. Förslag till Lag om ändring i förordningen (1986:733) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Jamaica

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1986:733) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Jamacia

dels att bilaga 1 skall upphöra att gälla,

dels att 2 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Vid tillämpningen av dubbel -Vid tillämpningen av dubbel beskattningsavtalet skall iakttas beskattningsavtalet skall iakttas de anvisningar som framgår av de anvisningar som framgår av bilagorna 1 och 2. bilaga 2.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

116. Förslag till Lag om ändring i lagen (1983:203) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Japan

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:203) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Japan

dels att 4 § skall upphöra att gälla,

dels att 3 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Om en person anser att de t Om en obegränsat skattskyl vidtagits någon åtgärd som för dig person förvärvar inkoms t honom har medfört eller kommer som enligt bestämmelserna i avatt medföra en beskattning so m talet skall beskattas endast i Jastrider mot bestämmelserna i avpan, skall sådan inkomst inte tas talet, kan han ansöka om rättelse med vid taxeringen i Sverige . enligt artikel 24 punkt 1 i avtalet. Sådan ansökan skall göras ho s regeringen och bör ges in inom den tid som anges i nämnda bestämmelse.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

117. Förslag till Lag om ändring i förordningen (1983:769) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Japan

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1983:769) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Japan

dels att bilaga 1 skall upphöra att gälla,

dels att 2 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Vid tillämpningen av dubbel -Vid tillämpningen av dubbel beskattningsavtalet skall iakttas beskattningsavtalet skall iakttas de anvisningar som framgår av de anvisningar som framgår av bilagorna 1 och 2. bilaga 2.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

118. Förslag till Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Jugoslavien

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Det avtal för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet som Sverige och Jugoslavien undertecknade den 18 juni 1980 skall, tillsammans med det protokoll som är fogat till avtalet och som utgör en del av detta, gälla som lag här i landet.

Avtalets och protokollets innehåll framgår av bilaga till denna lag.

1

2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga.

3 § Om en obegränsat skattskyldig person förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i avtalet skall beskattas endast i Jugoslavien, skal l sådan inkomst inte tas med vid taxeringen i Sverige.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

Genom lagen upphävs förordningen (1982:70) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Jugoslavien.

Den upphävda förordningen skall dock fortfarande tillämpas vid 2000 och tidigare års taxeringar.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisningar till de n upphävda förordningen skall hänvisningen gälla denna lag.

Bilagan har uteslutits i detta betänkande.

1

119. Förslag till Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Kenya

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet som Sverige och Kenya undertecknade den 28 juni 1973, skall gälla som lag här i landet.

Avtalets innehåll framgår av bilaga till denna lag.

1

2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga.

3 § Om en obegränsat skattskyldig person förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i avtalet skall beskattas endast i Kenya, skall såda n inkomst inte tas med vid taxeringen i Sverige.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

Genom lagen upphävs förordningen (1974:69) om tillämpning av avtal mellan Sverige och Kenya för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomster och förmögenhet.

Den upphävda förordningen skall dock fortfarande tillämpas vid 2000 och tidigare års taxeringar.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisningar till de n upphävda förordningen skall hänvisningen gälla denna lag.

Bilagan har uteslutits i detta betänkande.

1

120. Förslag till Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Marocko

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet som Sverige och Marocko undertecknade den 30 mars 1961 skall, tillsammans med det protokoll som är fogat till avtalet och som utgör en del av detta, gälla som lag här i landet.

Avtalets och protokollets innehåll framgår av bilaga till denna lag.

1

2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga.

3 § Om en obegränsat skattskyldig person förvärvar inkomst som enligt avtalet skall beskattas endast i Marocko, skall sådan inkomst inte tas med vid taxeringen i Sverige.

Om den som förvärvar inkomsten är en fysisk person eller ett dödsbo och har beskattningsbar förvärvsinkomst vid taxeringen till statlig inkomstskatt, skall den statliga inkomstskatten på denna beräknas på följande sätt. Skatten skall beräknas till den procentuella andel av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som den statliga inkomstskatten skulle ha utgjort av den beskattningsbara förvärvsinkomsten, om inkomsten hade tagits med vid taxeringen.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

Genom lagen upphävs kungörelsen (1961:521) om tillämpning av avtal mellan Sverige och Marocko för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skatter.

Den upphävda kungörelsen skall dock fortfarande tillämpas vid 2000 och tidigare års taxeringar.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisningar till de n upphävda kungörelsen skall hänvisningen gälla denna lag.

Bilagan har uteslutits i detta betänkande.

1

121. Förslag till Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Nya Zeeland

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande inkomstskatter som Sverige och Nya Zeeland undertecknade den 21 februari 1979, skall gälla som lag här i landet.

Avtalets innehåll framgår av bilaga till denna lag.

1

2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga.

3 § Om en obegränsat skattskyldig person förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i avtalet skall beskattas endast i Nya Zeeland, skal l sådan inkomst inte tas med vid taxeringen i Sverige.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

Genom lagen upphävs förordningen (1980:1131) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Nya Zeeland.

Den upphävda förordningen skall dock fortfarande tillämpas vid 2000 och tidigare års taxeringar.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisningar till de n upphävda förordningen skall hänvisningen gälla denna lag.

Bilagan har uteslutits i detta betänkande.

1

122. Förslag till Lag om ändring i lagen (1986:595) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Pakistan

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:595) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Pakistan

dels att 4 § skall upphöra att gälla,

dels att 3 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Om en person anser att de t Om en obegränsat skattskyl vidtagits någon åtgärd som för dig person förvärvar inkoms t honom har medfört eller kommer som enligt bestämmelserna i avatt medföra en beskattning so m talet skall beskattas endast i strider mot bestämmelserna i av-Pakistan, skall sådan inkoms t talet, kan han ansöka om rättelse inte tas med vid taxeringen i Sveenligt artikel 25 punkt 1 i avtalet. rige. Sådan ansökan skall göras ho s regeringen och bör inges inom den tid som anges i nämnda bestämmelse.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

123. Förslag till Lag om ändring i förordningen (1986:732) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Pakistan

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1986:732) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Pakistan

dels att bilaga 1 skall upphöra att gälla,

dels att 2 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Vid tillämpningen av dubbel -Vid tillämpningen av dubbel beskattningsavtalet skall iakttas beskattningsavtalet skall iakttas de anvisningar som framgår av de anvisningar som framgår av bilagorna 1 och 2. bilaga 2.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

124. Förslag till Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Peru

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet som Sverige och Peru undertecknade den 17 september 1959, skall gälla som lag här i landet.

Avtalets innehåll framgår av bilaga till denna lag.

1

2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga.

3 § Om en obegränsat skattskyldig person förvärvar inkomst som enligt artikel XVII § 3 skall beskattas endast i Peru, skall sådan inkomst inte tas med vid taxeringen i Sverige.

Om den som förvärvar inkomsten är en fysisk person eller ett dödsbo och har beskattningsbar förvärvsinkomst vid taxeringen till statlig inkomstskatt, skall den statliga inkomstskatten på denna beräknas på följande sätt. Skatten skall beräknas till den procentuella andel av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som den statliga inkomstskatten skulle ha utgjort av den beskattningsbara förvärvsinkomsten, om inkomsten hade tagits med vid taxeringen.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

Genom lagen upphävs kungörelsen (1968:745) om tillämpning av avtal den 17 september 1966 mellan Sverige och Peru för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet.

Den upphävda kungörelsen skall dock fortfarande tillämpas vid 2000 och tidigare års taxeringar.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisningar till de n upphävda kungörelsen skall hänvisningen gälla denna lag.

Bilagan har uteslutits i detta betänkande.

1

125. Förslag till Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Polen

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet som Sverige och Polen undertecknade den 5 juni 1975 skall, tillsammans med det protokoll som är fogat till avtalet och som utgör en del av detta, gälla som lag här i landet.

Avtalets och protokollets innehåll framgår av bilaga till denna lag.

1

2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga.

3 § Om en obegränsat skattskyldig person förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i avtalet skall beskattas endast i Polen, skall såda n inkomst inte tas med vid taxeringen i Sverige.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

Genom lagen upphävs förordningen (1977:475) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Polen.

Den upphävda förordningen skall dock fortfarande tillämpas vid 2000 och tidigare års taxeringar.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisningar till de n upphävda förordningen skall hänvisningen gälla denna lag.

Bilagan har uteslutits i detta betänkande.

1

126. Förslag till Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Rumänien

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet som Sverige och Rumänien undertecknade den 22 december 1976 skall, tillsammans med det protokoll som är fogat till avtalet och som utgör en del av detta, gälla som lag här i landet.

Avtalets och protokollets innehåll framgår av bilaga till denna lag.

1

2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga.

3 § Om en obegränsat skattskyldig person förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i avtalet skall beskattas endast i Rumänien, skall sådan inkomst inte tas med vid taxeringen i Sverige.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

Genom lagen upphävs förordningen (1979:57) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Rumänien.

Den upphävda förordningen skall dock fortfarande tillämpas vid 2000 och tidigare års taxeringar.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisningar till de n upphävda förordningen skall hänvisningen gälla denna lag.

Bilagan har uteslutits i detta betänkande.

1

127. Förslag till Lag om ändring i lagen (1993:1301) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Ryssland

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1993:1301) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Ryssland skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §

Utan hinder av bestämmelser-Utan hinder av bestämmelserna i artikel 22 punkt 2 a i avtalet na i artikel 22 punkt 2 a i avtalet skall utdelning från bolag med skall utdelning från bolag med hemvist i Ryssland till bolag (med hemvist i Ryssland till bolag (med undantag för handelsbolag) med undantag för handelsbolag) med hemvist i Sverige, förutom i fall hemvist i Sverige, förutom i fall som anges i artikel 22 punkt 2 c i som anges i artikel 22 punkt 2 c i avtalet, undantas från beskattning avtalet, undantas från beskattning i Sverige om utdelningen erhållits i Sverige om utdelningen erhållits på sådan aktie eller andel i bolaget på sådan aktie eller andel i bolaget med hemvist i Ryssland som int e med hemvist i Ryssland som int e utgör omsättningstillgång i det utgör lagertillgång i det svenska svenska bolagets verksamhet bolagets verksamhet under förunder förutsättning att det utsättning att det sammanlagda sammanlagda röstetalet för det röstetalet för det svenska bolagets svenska bolagets aktier eller aktier eller andelar i bolaget med andelar i bolaget med hemvist i hemvist i Ryssland vid be -Ryssland vid beskattningsårets skattningsårets utgång motsvarautgång motsvarade minst 25 de minst 25 procent av röstetalet procent av röstetalet för samtliga för samtliga aktier eller andelar i aktier eller andelar i bolaget med bolaget med hemvist i Ryssland , hemvist i Ryssland, eller det görs eller det görs sannolikt att innesannolikt att innehavet av aktien havet av aktien eller andelen be eller andelen betingas av tingas av verksamhet som bedrivs verksamhet som bedrivs av det av det svenska bolaget eller av svenska bolaget eller av bolag bolag som med hänsyn till som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller oräganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan ganisatoriska förhållanden kan anses stå det nära. Sådan skatteanses stå det nära. Sådan skattebefrielse medges dock endast om befrielse medges dock endast om

a) den vinst av vilken utdelningen betalas har, i Ryssland eller någon annanstans, underkastats en beskattning som är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett om inkomsten hade förvärvats av ett svenskt bolag, eller

b) utdelningen, utöver sådan som avses i a, utgörs av inkomst som hade varit skattebefriad i Sverige om den hade förvärvats direkt av bolaget med hemvist i Sverige.

Denna lag träder i kraft den – – – .

128. Förslag till Lag om upphävande av förordningen (1982:1227) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Sovjetunionen

Härigenom föreskrivs att förordningen (1982:1227) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Sovjetunionen skall upphöra att gälla – – – . Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande i fråga om skatter på inkomst som förvärvats före den 1 januari 1997 och svensk förmögenhetsskatt som påförts vid 1997 eller tidigare års taxering. Såvitt avser förhållandet till Kazakstan skall dock de n upphävda förordningen tillämpas till dess annat föreskrivs i författning rörande dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Kazakstan.

129. Förslag till Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Spanien

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet som Sverige och Spanien undertecknade den 16 juni 1976 skall, tillsammans med det protokoll som är fogat till avtalet och som utgör en del av detta, gälla som lag här i landet.

Avtalets och protokollets innehåll framgår av bilaga till denna lag.

1

2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga.

3 § Om en obegränsat skattskyldig person förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i avtalet skall beskattas endast i Spanien, skall sådan inkomst inte tas med vid taxeringen i Sverige.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

Genom lagen upphävs förordningen (1977:75) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Spanien.

Den upphävda förordningen skall dock fortfarande tillämpas vid 2000 och tidigare års taxeringar.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisningar till de n upphävda förordningen skall hänvisningen gälla denna lag.

Bilagan har uteslutits i detta betänkande.

1

130. Förslag till Lag om ändring i lagen (1983:912) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Sri Lanka

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:912) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Sri Lanka

dels att 4 § skall upphöra att gälla,

dels att 3 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Om en person anser att de t Om en obegränsat skattskyl vidtagits någon åtgärd som för dig person förvärvar inkoms t honom har medfört eller kommer som enligt bestämmelserna i avatt medföra en beskattning so m talet skall beskattas endast i Sr i strider mot bestämmelserna i av-Lanka, skall sådan inkomst int e talet, kan han ansöka om rättelse tas med vid taxeringen i Sverige . enligt artikel 25 punkt 1 i avtalet. Sådan ansökan skall göras ho s regeringen och bör ges in inom den tid som anges i nämnda bestämmelse.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

131. Förslag till Lag om ändring i förordningen (1984:809) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Sri Lanka

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1984:809) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Sri Lanka

dels att bilaga 1 skall upphöra att gälla,

dels att 2 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Vid tillämpningen av dubbel -Vid tillämpningen av dubbel beskattningsavtalet skall iakttas beskattningsavtalet skall iakttas de anvisningar som framgår av de anvisningar som framgår av bilagorna 1 och 2. bilaga 2.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

132. Förslag till Lag om ändring i lagen (1983:898) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:898) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland

dels att 4 § skall upphöra att gälla,

dels att 3 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Om en person anser att de t Om en obegränsat skattskyl vidtagits någon åtgärd som för dig person förvärvar inkoms t honom har medfört eller kommer som enligt bestämmelserna i avatt medföra en beskattning so m talet skall beskattas endast i strider mot bestämmelserna i av-Storbritannien och Nordirland , talet, kan han ansöka om rättelse skall sådan inkomst inte tas med enligt artikel 24 punkt 1 i avtalet. vid taxeringen i Sverige . Sådan ansökan skall göras ho s regeringen.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

133. Förslag till Lag om ändring i förordningen (1984:932) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1984:932) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland1

dels att bilagorna 1 och 3 skall upphöra att gälla,

dels att 2 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Vid tillämpningen av dubbel -Vid tillämpningen av dubbel beskattningsavtalet skall iakttas beskattningsavtalet skall iakttas de anvisningar som framgår av de anvisningar som framgår av bilagorna 1–3. bilaga 2.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

Senaste lydelse av bilaga 3 1987:35.

1

134. Förslag till Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Tanzania

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet som Sverige och Tanzania undertecknade den 2 maj 1976, skall gälla som lag här i landet.

Avtalets innehåll framgår av bilaga till denna lag.

1

2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga.

3 § Om en obegränsat skattskyldig person förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i avtalet skall beskattas endast i Tanzania, skall sådan inkomst inte tas med vid taxeringen i Sverige.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

Genom lagen upphävs förordningen (1977:580) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Tanzania.

Den upphävda förordningen skall dock fortfarande tillämpas vid 2000 och tidigare års taxeringar.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisningar till de n upphävda förordningen skall hänvisningen gälla denna lag.

Bilagan har uteslutits i detta betänkande.

1

135. Förslag till Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Tjeckoslovakien

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet som Sverige och Tjeckoslovakien undertecknade den 16 februari 1979, skall gälla som lag här i landet.

Avtalets innehåll framgår av bilaga till denna lag.

1

2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga.

3 § Om en obegränsat skattskyldig person förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i avtalet skall beskatt as endast i Tjeckoslovakien, skall sådan inkomst inte tas med vid taxeringen i Sverige.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

Genom lagen upphävs förordningen (1980:864) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Tjeckoslovakien.

Den upphävda förordningen skall dock fortfarande tillämpas vid 2000 och tidigare års taxeringar.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisningar till de n upphävda förordningen skall hänvisningen gälla denna lag.

Bilagan har uteslutits i detta betänkande.

1

136. Förslag till Lag om ändring i lagen (1984:246) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige samt Trinidad och Tobago

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:246) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige samt Trinidad och Tobago

dels att 4 § skall upphöra att gälla,

dels att 3 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Om en person anser att de t Om en obegränsat skattskyl vidtagits någon åtgärd som för dig person förvärvar inkoms t honom har medfört eller kommer som enligt bestämmelserna i avatt medföra en beskattning so m talet skall beskattas endast i Tristrider mot bestämmelserna i avnidad och Tobago, skall såda n talet, kan han ansöka om rättelse inkomst inte tas med vid taxeenligt artikel 25 punkt 1 i avtalet. ringen i Sverige . Sådan ansökan skall göras ho s regeringen och bör inges inom den tid som anges i nämnda bestämmelse.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

137. Förslag till Lag om ändring i förordningen (1985:49) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige samt Trinidad och Tobago

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1985:49) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige samt Trinidad och Tobago

dels att bilaga 1 skall upphöra att gälla,

dels att 2 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Vid tillämpningen av dubbel -Vid tillämpningen av dubbel beskattningsavtalet skall iakttas beskattningsavtalet skall iakttas de anvisningar som framgår av de anvisningar som framgår av bilagorna 1 och 2. bilaga 2.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

138. Förslag till Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Tunisien

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet som Sverige och Tunisien undertecknade den 7 maj 1981, skall gälla som lag här i landet.

Avtalets innehåll framgår av bilaga till denna lag.

1

2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga.

3 § Om en obegränsat skattskyldig person förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i avtalet skall beskattas endast i Tunisien, skall sådan inkomst inte tas med vid taxeringen i Sverige.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

Genom lagen upphävs förordningen (1983:476) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Tunisien.

Den upphävda förordningen skall dock fortfarande tillämpas vid 2000 och tidigare års taxeringar.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisningar till de n upphävda förordningen skall hänvisningen gälla denna lag.

Bilagan har uteslutits i detta betänkande.

1

139. Förslag till Lag om upphävande av förordningen (1986:1082) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Tyska Demokratiska Republiken

Härigenom föreskrivs att förordningen (1986:1082) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Tyska Demokratiska Republiken skall upphöra att gälla – – – . Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande i fråga om skatter på inkomst som förvärvats före den 1 januari 1991 och svensk förmögenhetsskatt som påförts vid 1991 eller tidigare års taxering.

140. Förslag till Lag om ändring i lagen (1982:709) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Ungern

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:709) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Ungern

dels att 4 § skall upphöra att gälla,

dels att 3 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Om en person anser att de t Om en obegränsat skattskyl vidtagits någon åtgärd som för dig person förvärvar inkoms t honom har medfört eller kommer som enligt bestämmelserna i avatt medföra en beskattning so m talet skall beskattas endast i strider mot bestämmelserna i av-Ungern, skall sådan inkomst inte talet, kan han ansöka om rättelse tas med vid taxeringen i Sverige . enligt artikel 25 punkt 1 i avtalet. Sådan ansökan skall göras ho s regeringen och bör ges in inom den tid som anges i nämnda bestämmelse.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

141. Förslag till Lag om ändring i förordningen (1982:985) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Ungern

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1982:985) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Ungern

dels att bilaga 1 skall upphöra att gälla,

dels att 2 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Vid tillämpningen av dubbel -Vid tillämpningen av dubbel beskattningsavtalet skall iakttas beskattningsavtalet skall iakttas de anvisningar som framgår av de anvisningar som framgår av bilagorna 1 och 2. bilaga 2.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

142. Förslag till Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Zambia

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande inkomstskatter som Sverige och Zambia undertecknade den 18 mars 1974, skall gälla som lag här i landet.

Avtalets innehåll framgår av bilaga till denna lag.

1

2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga.

3 § Om en obegränsat skattskyldig person förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i avtalet skall beskattas endast i Zambia, skall sådan inkomst inte tas med vid taxeringen i Sverige.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

Genom lagen upphävs förordningen (1975:1393) om tillämpning av avtal mellan Sverige och Zambia för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande inkomstskatter.

Den upphävda förordningen skall dock fortfarande tillämpas vid 2000 och tidigare års taxeringar.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisningar till de n upphävda förordningen skall hänvisningen gälla denna lag.

Bilagan har uteslutits i detta betänkande.

1

143. Förslag till Lag om ändring i lagen (1992:858) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Ö sterrike

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1992:858) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Ö sterrike skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §

Skattebefrielsen i artikel 10 Skattebefrielsen i artikel 10 paragraf 6 i avtalet är villkorad av paragraf 6 i avtalet är villkorad av bestämmelserna i 7 § 8 mom. sjät-bestämmelserna i 34 kap. 19 § te stycket lagen (1947:576) o m inkomstskattelagen (1998:000), statlig inkomstskatt , dock skall dock skall utdelning i den mån utdelning i den mån den utgörs av den utgörs av inkomst som hade inkomst som hade varit skattebevarit skattebefriad i Sverige om friad i Sverige om den hade förden hade förvärvats direkt av bovärvats direkt av bolag med hemlag med hemvist i Sverige alltid vist i Sverige alltid vara undantavara undantagen från svensk gen från svensk skatt. skatt.

Denna lag träder i kraft den – – – och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

2. Författningskommentar

Lagförslagen avseende IL och ILP innehåller de paragrafer som tillkommer eller ändras jämfört med huvudbetänkandet. På motsvarande sätt redovisas tillägg och ändringar i författningskommentaren. Uppgifter om vilka ändringar som gjorts i lagtexten finns i kommentaren inom parentes under kapitelrubriken eller någon underrubrik. Vi har inte tagit med sådana kommentarer där det endast är fråga om att ändra en hänvisning, t.ex. på grund av led införts eller slopats i 19 och 20 §§ KL.

Efter IL och ILP följer förslagen til följdändringar. Först kommer förslag till ändring i eller upphävande av lagar, ordnade i SFS-nummerordning och därefter förordningar (kungörelser), ordnade på samma sätt. Förslag rörande författningar om dubbelbeskattningsavtal har dock samlats sist, ordnade i alfabetisk ordning efter namnet på den andra avtalsparten.

Som nämnts i den allmänna motiveringen (avsnitt 1.1) har förslagen baserats inte bara på genomförd lagstiftning utan även på propositioner och i ett par fall på lagrådsremisser. I kommentaren saknas därför i dessa fall SFS-nummer och i de senare fallen även propositions- och betänkandenummer.

2.1. Inkomstskattelagen

AVD. I INNEHÅ LL OCH DEFINITIONER

1 kap. Grundläggande bestämmelser om kommunal och statlig inkomstskatt

(Ä ndringen i 3 § innebär att hänvisningen görs till 59 kap. 4 § i stället för till TL. Ä ndringarna i 4 och 8 §§ innebär att sjöinkomstavdrag tillkommer. I 15 § ändras hänvisningen till UBL till att avse SBL).

Skattskyldighet

3 §

(Tredje stycket i kommentaren har tagits bort.) Bestämmelserna i första och andra styckena om till vilken kommun fysiska personer skall betala skatt är hämtade från 56 § KL och 14 § 1 mom. första och andra styckena SIL. Dessa ändrades genomgripande år 1986 när den s.k. utbobeskattningen slopades och bestämmelser infördes om att kommunal beskattning skulle ske bara i hemortskommunen (prop. 1985/86:150, bet. 1985/86:SkU50, SFS 1986:473). Bestämmelserna om landstingsskatt har sitt ursprung i 1 § första och tredje styckena KL. I fråga om hemortskommun, se kommentaren till 59 kap. 4 §.

I kommunal inkomstskatt ingår i dag, förutom kommunalskatt och landstingsskatt, också församlingsskatt. Eftersom församlingsskatten kommer att ersättas av någon form av medlemsavgift menar vi att den inte hör hemma i IL.Vi anser därför att bestämmelserna om församlingsskatt bör tas in i en särskild lag, om IL skall tillämpas tidigare än den nya regleringen av medlemsavgifter.

Bestämmelserna om beskickningspersonal i tredje stycket är hämtade från 70 § 1 mom. KL.

Bestämmelsen i 71 § KL om att skatt för gemensamt kommunalt ändamål skall användas för att utjämna skattetrycket mellan olika kommuner och andra menigheter har inte tagits med i IL, eftersom vi inte kan finna att den fyller någon funktion.

Underlaget för skatten

Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster

4 §

Paragrafen reglerar vad som utgör underlaget för skatten. Bestämmelserna är hämtade från 2, 27, 46, 47 och 50 §§ KL samt 4, 5, 8 och 9 §§ SIL. Principerna för hur den taxerade och den beskatt-

ningsbara inkomsten skall räknas fram har varit desamma sedan KL:s tillkomst. Begreppet förvärvsinkomst introducerades i lagen år 1990, se 2 §. Bestämmelserna i 50 § KL fick i huvudsak sin nuvarande lydelse år 1994 (prop. 1994/95:41 och 99, bet. 1994/95:AU5 och SfU6, SFS 1994:1677 och 1678). Sjöinkomstavdrag introducerades år 1996 (Ds 1991:41, prop. 1995/96:227, bet. 1996/97:SkU3, SFS 1996:1331) i samband med att lagen (1958:295) om sjömansskatt upphävdes.

2 kap. Definitioner och förklaringar

Var det finns definitioner och förklaringar

(I uppräkningen i 1 § andra stycket har sjöinkomst lagts till.)

AVD. II SKATTSKYLDIGHET

3 kap. Fysiska personer

Obegränsat skattskyldiga

(Bestämmelserna i 3 a § har brutits ut ur 3 §.)

3 §

I 3 §–3 b § definieras begreppet obegränsat skattskyldig. Begreppet är nytt i lagstiftningen men kan för fysiska personer i stort sägas motsvara begreppet bosatt. I dagens lagtext används det begreppet för den som är bosatt här, men ofta används begreppet i den utvidgade betydelsen att det omfattar också den som har väsentlig anknytning hit eller som stadigvarande vistas här. Vi har reserverat begreppet bosatt för grundbetydelsen och använder uttrycket obegränsat skattskyldig för det mer omfattande begreppet.

Innehållet i definitionen i första stycket är hämtat i fråga om – punkt 1 (bosatt här) från punkt 1 första stycket av anvisningarna till 53 § KL,

– punkt 2 (stadigvarande vistelse) från 68 § KL och 16 § 1 mom. SIL,

– punkt 3 (väsentlig anknytning) från punkt 1 andra stycket av anvisningarna till 53 § KL, och

Punkten 1 fanns med redan vid KL:s tillkomst. Den är i sak oförändrad sedan dess. I dagens lagtext används begreppet egentligt bo och hemvist. Vi har ändrat det till bosatt, vilket är ett övergripande begrepp som innefattar både bo och hemvist. Avsikten är inte att det skall innebära någon ändring i sak. Jämför t.ex. 613 §§folkbokföringslagen (1991:481).

Punkten 2 fanns också med vid KL:s tillkomst och är i sak oförändrad sedan dess.

En bestämmelse om att personer med viss anknytning till Sverige skulle behandlas som obegränsat skattskyldiga (3 § första stycket 3 och 4 §) fanns också med vid KL:s tillkomst i punkt 1 av anvisningarna till 53 § KL. Denna bestämmelse har ändrats några gånger. Å r 1966 (SOU 1962:59, prop. 1966:127, bet. 1966:BevU54, SFS 1966:729) infördes bl.a. en bestämmelse med en bevispresumtion. Därefter gjordes en större ändring år 1985 (DsJu 1983:13, prop. 1984/85:175, bet. 1984/85:SkU59, SFS 1985:362). Begreppet väsentlig anknytning förtydligades i vissa avseenden. Bestämmelsen utvidgades till att gälla inte bara svenska medborgare utan också alla som har haft sitt egentliga bo och hemvist här. Tiden för bevispresumtionsregeln förlängdes till fem år och kom att omfatta fler skattskyldiga.

3 a §

Bestämmelsen om svensk beskickningspersonal m.fl. kommer från 69 § första stycket KL och 17 § första stycket SIL. Att sådana personer är obegränsat skattskyldiga infördes först år 1978 (prop. 1978/79:58, bet. 1978/79:SkU15, SFS 1978:925).

Uttrycket lönat konsulat har ersatts med det numera använda uttrycket karriärkonsulat.

3 b §

Bestämmelserna om personalen vid Europeiska universitetsinstitutet kommer från 69 § andra stycket KL och 17 § andra stycket SIL. De infördes år 1996 (prop. 1996/97:19, bet. 1996/97:FiU1, SFS 1996:1208 och 1996:1214). Protokollet och konventionen som nämns i första strecksatsen i första stycket finns publicerade i propositionen 1996/97:5 s. 309 f.

Enligt dagens lagtext gäller bestämmelserna om personen vid tjänstetillträdet hade sitt skatterättsliga hemvist här och då skall han anses bosatt här. Vi uttrycker det så att bestämmelserna gäller om

personen vid tjänstetillträdet var obegränsat skattskyldig och då skall han anses vara obegränsat skattskyldig här. Det kan tilläggas att det i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall finns bestämmelser om att inkomsterna från institutet kan vara undantagna från inkomstskatt.

I tredje stycket finns en bestämmelse om att vid tillämpning av dubbelbeskattningsavtal skall sådana personer som avses i första och andra styckena anses ha hemvist i Sverige. Också denna bestämmelse infördes år 1996 i 69 § andra stycket KL och 17 § andra stycket SIL.

3 c §

I paragrafen finns en upplysning om att det finns bestämmelser i protokollet till det s.k. Fusionsfördraget om var Europeiska gemenskapernas tjänstemän skall anses bosatta. Enligt 2 § lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen gäller de i Sverige. Fördraget och protokollet finns publicerade i SFS 1994:1501 s. 3562 f. En sådan upplysning infördes år 1996 i 69 § tredje stycket KL och 17 § tredje stycket SIL (prop. 1996/97:19, bet. 1996/97:FiU1, SFS 1996:1208 och 1996:1214).

7 kap. Stiftelser, ideella föreningar och vissa andra juridiska personer

(I 16 § har Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö lagts till. )

AVD. III UNDANTAGNA INKOMSTER OCH UTGIFTER

8 kap. Inkomster som är skattefria

(Ä ndringen i 5 § innebär att bestämmelsen om Marie Curie-stipendium tillkommer. Ä ndringen i 6 § innebär att hänvisningarna till lagen (1958:295) om sjömansskatt, lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare och mervärdesskattelagen (1994:200) tas bort samt att en hänvisning görs till SBL.)

Stipendier m.m.

5 §

Bestämmelsen i första stycket om skattefrihet för vissa stipendier motsvarar 19 § första stycket tionde och elfte leden KL. Stipendier avsedda för mottagarens utbildning har varit skattefria sedan KL:s tillkomst.Tionde ledet fick sin nuvarande lydelse år 1992 (SOU 1992:57, prop. 1992/93:127, bet. 1992/93:SkU14, SFS 1992:1597). Bestämmelsen i elfte ledet om stipendier för andra ändamål än utbildning infördes genom 1990 års skattereform (prop. 1990/91:54, bet. 1990/91:SkU10 och 12, SFS 1990:1457). Undantaget avseende Marie Curie-stipendier tillkom år 1997 (lrr 29.5.97).

Skattefriheten för andra stipendier än för utbildning gäller under den uttryckliga förutsättningen bl.a. att stipendiet inte betalas ut periodiskt. Ä ven tidigare gällde, utan att detta direkt angavs, skattefriheten för stipendier bara om de inte utgick periodiskt. Skattefriheten för periodiska utbetalningar har sedan KL:s tillkomst varit knuten till givarens avdragsrätt, jfr prop. 1990/91:54 s. 181. Periodiskt utgående stipendier beskattas om givaren fått avdrag för beloppet, 19 § första stycket nionde ledet och punkt 5 av anvisningarna till 46 § KL, 11 kap. 39 § och 57 kap. 7 § i förslaget. Undantag från skatteplikten medges för vissa utbetalningar från skattepriviligierade subjekt enligt punkt 2 av anvisningarna till 31 § KL, 11 kap. 39 § i förslaget. Begränsningen av begreppet stipendium i första stycket tredje meningen innebär därför ingen saklig ändring utan föreslås som ett förtydligande av gällande rätt, jfr SOU 1990:47 s. 39.

Bestämmelsen i andra stycket om skattefrihet för bidrag från stiftelsen Dag Hammarskjölds minnesfond motsvaras av punkt 1 tionde stycket första meningen av anvisningarna till 19 § KL. Den infördes år 1962 (prop. 1962:147, bet. 1962:BevU51, SFS 1962:160).

Tredje stycket har utformats som en hänvisning.

Räntor

6 §

Bestämmelsen om skattefrihet för vissa uppräknade räntor är hämtad från 19 § första stycket trettioförsta ledet KL. Skattefriheten för räntor enligt 69 § 1 mom. UBL kom till år 1985 (SOU 1984:21, prop. 1984/85:180, bet. 1984/85:SkU60, SFS 1985:405). För övriga räntor infördes skattefriheten år 1986 (prop. 1985/86:150, bet. 1985/86:SkU50, SFS 1986:473).

Ledet har därefter ändrats vid ändringar i skatte-, tull- och avgiftslagstiftningen, senast år 1997 när SBL infördes. (SOU 1996:100, prop. 1996/97:100, bet. 1996/97:SkU23, SFS 1997:000).

Eftersom skattefriheten för räntor enligt lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter torde vara avsedd att omfatta även räntor enligt 42 § samma lag, tar vi in en sådan hänvisning.

6 a §

Bestämmelsen om skattefrihet för räntor enligt 22 § tredje stycket lagen (1993:737) om bostadsbidrag är hämtad från 19 § första stycket trettiotredje ledet KL. Den tillkom år 1996 (prop. 1996/97:19, bet. 1996/97:FiU1, SFS 1996:1208).

Ersättningar vid sakskador

25 a §

Bestämmelsen om skattefrihet för skadade tillgångar vid sjöolyckor är hämtad från 19 § första stycket sjätte ledet KL. Den infördes år 1996 i samband med att lagen (1958:295) om sjömansskatt upphävdes (Ds 1991:41, prop. 1995/96:227, bet. 1996/97:SkU3, SFS 1996:1331).

Ersättningar vid självförvaltning

31 a §

Bestämmelsen om skattefrihet för den som får hyresavdrag när han utför arbeten på fastigheten där han bor är hämtad från punkt 1 tionde stycket av anvisningarna till 19 § KL. Den infördes år 1997 (SOU 1996:162, prop. 1996/97:119, bet. 1996/97:SkU24, SFS 1997:000).

9 kap. Utgifter som inte skall dras av

(6 § utgår. Ä ndringarna i 10 § innebär att det tillkommer två avdragsförbud varför paragrafen delas in i led. Ä ndringen i 11 § innebär att vissa hänvisningar tas bort, bl.a. till UBL, samt att en hänvisning görs till SBL och lagen (1997:000) om dröjsmålsavgift. Ä ndringarna i 12 §

innebär att det tillkommer ett avdragsförbud för avgifter enligt 21 § insiderlagen (1990:1342). Ä ndringen i 13 § innebär att hänvisningen görs till SBL i stället för till UBL.)

Räntor

10 §

Bestämmelsen i första ledet om att studiemedelsräntor inte skall dras av är hämtad från 20 § andra stycket sjunde ledet KL. Å r 1968 infördes det ursprungliga förbudet för avdrag för s.k. studiemedelsavgift (prop. 1968:81, bet. 1968:BevU60, SFS 1968:544). Bestämmelsen ändrades senast år 1988 då studiemedelssystemet reformerades och avgiften i stället kom att betecknas ränta (SOU 1987:39, prop. 1987/88:116, bet. 1987/88:SfU26, SFS 1988:878).

Avdragförbudet i andra ledet för avgifter enligt 22 § tredje stycket lagen (1993:737) om bostadsbidrag är hämtat från 20 § andra stycket fjortonde ledet KL. Bestämmelsen infördes år 1996 (prop. 1995/96:215, bet. 1996/97:FiU1, SFS 1996:1219).

Bestämmelsen i tredje ledet om avdragsförbud för räntor enligt 36 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd är hämtad från 20 § andra stycket sjunde ledet KL. Den infördes år 1996 (Ds 1996:2, prop. 1995/96:208, bet. 1996/97:FiU1, SFS 1996:1219).

11 §

Bestämmelserna om avdragsförbud för räntor och avgifter på skatter m.m. är hämtade från 20 § andra stycket sjunde ledet KL. De infördes år 1992 (SOU 1988:60, prop. 1991/92:93, bet. 1991/92:SkU19, SFS 1992:651). Ledet har därefter ändrats vid ändringar i skatte-, tull- och avgiftslagstiftningen, senast år 1997 när SBL infördes (SOU 1996:100, prop. 1996/97:100, bet. 1996/97:SkU23, SFS 1997:000).

12 §

12 § femtonde strecksatsen

Avdragsförbudet för avgifter enligt 21 § insiderlagen (1990:1342) är hämtat från 20 § andra stycket trettonde ledet KL. Det infördes år 1996 (SOU 1994:68, prop. 1995/96:215, bet. 1996/97:FiU1, SFS 1996:1219).

12 § sextonde strecksatsen

Avdragsförbudet för avgifter enligt 10 kap. 5 § lagen (1994:1776) om skatt på energi är hämtat från 20 § andra stycket tjugosjunde ledet KL. Det infördes år 1994 (SOU 1994:85, prop. 1994/95:54, bet. 1994/95:SkU4, SFS 1994:1781).

13 §

Avdragsförbudet för belopp som en arbetsgivare skall betala för att han inte gjort skatteavdrag är hämtat från 20 § andra stycket artonde ledet KL. Det infördes år 1975 (prop. 1975/76:70, bet. 1975/76:SkU18, SFS 1975:1174) och ändrades när SBL infördes år 1997 (SOU 1996:100, prop. 1996/97:100, bet. 1996/97:SkU23, SFS 1997:000).

AVD. IV INKOMSTSLAGET TJÄ NST

10 Kap. Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget tjänst

( Ä ndringen i 9 § innebär att det andra stycket bryts ut och placeras i 11 a §. Ä ndringen i 13 § innebär att hänvisningen görs till SBL i stället för till UBL).

Beskattningstidpunkten

Intäkter

9 §

Bestämmelsen om när intäkter skall beskattas ger uttryck för den s.k. kontantprincipen. Bestämmelsen är hämtad från 41 § KL och punkt 4 av anvisningarna till denna och fanns med redan vid KL:s tillkomst. Vi har inte tagit med en bestämmelse om att beskattning skall ske oberoende av om inkomsten intjänats under beskattningsåret eller tidigare eftersom vi anser att en sådan bestämmelse är onödig.

10 a §

Bestämmelsen om förmån av drivmedel är hämtad från punkt 4 första stycket fjärde meningen av anvisningarna till 41 § KL och infördes år 1997 (lrr 29.5.97).

11 a §

Bestämmelsen har utformats som en hänvisning till de särskilda regler om beskattningstidpunkten som gäller för avskattning av behållning på pensionssparkonto och avskattning av pensionsförsäkring.

13 §

I paragrafen, som hämtats från 41 § andra stycket KL, regleras när avdrag får göras för vissa skatter och avgifter. Bestämmelserna infördes år 1966 (stencil Fi 1965:4, prop. 1966:103, bet. 1966:BevU42, SFS 1966:274) och ändrades när SBL infördes år 1997 (SOU 1996:100, prop. 1996/97:100, bet. 1996/97:SkU23, SFS 1997:000).

Vi har utelämnat ränta, eftersom det inte längre kan ingå någon avdragsgill ränta i slutlig eller tillkommande skatt. Vi har inte heller tagit med bestämmelsen om avdrag för fastighetsskatt eftersom sådant avdrag inte kan ske i tjänst.

11 kap. Intäkter i tjänst

(Ä ndringen i 29 § innebär att utbildningsarvode enligt studiestödslagen (1973:349) och timersättning vid kommunal vuxenutbildning (komvux) enligt 1 kap. 3 § vuxenutbildningslagen (1984:1118) tas bort och att vuxenstudiebidrag enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa samt särskilt utbildningsbidrag i punkterna 3 och 4 tillkommer. Ä ndringen i 30 § innebär att kontant arbetsmarknadsunderstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsunderstöd utgår.)

Förmåner till skattskyldiga med sjöinkomst

3 a §

Bestämmelsen om skattefrihet för den som har sjöinkomst är hämtad från punkt 7 av anvisningarna till 32 § KL som infördes år 1996 (Ds 1991:41, prop. 1995/96:227, bet. 1996/97:SkU3, SFS 1996:1331).

Vi har inte tagit med ”är ett passagerarfartyg med fastställd tidtabell” eftersom närfart alltid är linjefart. Det synes därför inte finnas behov av någon ytterligare avgränsning.

Förmån av dator

4 a §

Bestämmelsen om skattefrihet för den som privat använder arbetsgivarens dator är hämtad från 32 § c mom. andra stycket KL. Den infördes år 1997 (lrr 29.5.97).

Sjukpenning m.m. Föräldrapenning och vårdbidrag m.m. Studiestöd Arbetslöshetsbidrag

26–30 §§

Bestämmelserna om att vissa förmåner enligt socialförsäkringssystemet och studiebidrag m.m. skall tas upp som intäkt av tjänst är i dag samlade i punkt 12 av anvisningarna till 32 § KL. Anvisningspunkten infördes år 1973 (dessförinnan hade sjukpenning varit skattefri) och har därefter ändrats i takt med att bl.a. socialförsäkringssystemet byggts ut (SOU 1972:50, prop. 1973:49, bet. 1973:SkU30, SFS 1973:434).

Å r 1975 infördes skatteplikt för vuxenstudiebidrag och följande år för utbildningsbidrag för doktorander (prop. 1975:98, bet. 1975:SkU27, SFS 1975:327 respektive prop. 1975/76:193, bet. 1975/76:SkU62, SFS 1976:331). Ersättningar enligt arbetsskadeförsäkringen, statligt personskadeskydd samt krigsskadeersättning till sjömän blev skattepliktiga år 1977 (SOU 1976:50, prop. 1976/77:64, bet. 1976/77:SfU21, SFS 1977:279). Å r 1982 kom bestämmelser om att själva merkostnadsdelen av vårdbidraget inte skulle beskattas (DsS 1981:15, prop. 1981/82:216, bet. 11981/82:SfU18, SFS 1982:779).

Bestämmelserna om studiestöd ändrades år 1996 (prop. 1996/97:1, utg.omr. 15, bet. 1996/97UbU2, SFS 1996:1394). Bestämmelserna om arbetslöshetsbidrag fick sin nuvarande utformning år 1997 när bestämmelserna om kontant arbetsmarknadsunderstöd togs bort (prop. 1996/97:107, bet. 1996/97:AU13, SFS 1997:000).

För att begränsa tillämpningen till svenska förhållanden tar vi in hänvisning till de lagar där utbildningsbidrag samt sfi och särvux nämns.

Utländska pensionsförsäkringar

36 a §

Bestämmelsen om skattefrihet i vissa fall för utländska pensionsförsäkringar är hämtad från 32 § 1 mom. femte stycket KL som infördes år 1996 (Ds 1996:27, prop. 1995/96:231, bet. 1996/97:SkU4, SFS 1996:1240).

Marie Curie-stipendier

38 a §

Bestämmelsen om skatteplikt för Marie Curie-stipendier är hämtad från punkt 12 sjunde stycket av anvisningarna till 32 § KL. Den infördes år 1997 (lrr 29.5.97).

12 kap. Avdrag i tjänst

( Ä ndringar görs i 4 (ett andra stycke tillkommer), 23, 26 och 28 §§ på grund av den nya beskattningen för förmånsbilar. I 7 § tillkommer särskilda bestämmelser om vanlig verksamhetsort för vissa uppdragstagare vid domstol. I 33 § tillkommer ett andra stycke. Slutligen ändras beteckningen på förarbetena på så sätt att reglerna för EU-anställda betecknas 1996:1, se under Vissa förarbeten. Under samma rubrik tillkommer 1996:2 och 1997.)

Vissa förarbeten

1996:1 Regler för EU-anställda m.m., SOU 1995:94, prop. 1995/96:152, bet. 1995/96:SkU25, SFS 1996:651

1996:2 Ä ndrade regler för den som har bilförmån, Ds 1996:34, prop. 1996/97:19, bet. 1996/97:FiU1, SFS 1996:1208

Inskränkningar i avdragsrätten

Skattskyldiga med sjöinkomst

3 a §

De särskilda bestämmelserna för skattskyldiga som har sjöinkomst är hämtade från punkt 3 e av anvisningarna till 33 § KL. De infördes år 1996 (Ds 1991:41, prop. 1995/96:227, bet. 1996/97:SkU3, SFS 1996:1331).

Tjänsteresor med egen bil

4 §

Bestämmelsen i första stycket om avdragsrätt när en skattskyldig använder sin egen bil för resor i tjänsten är hämtad från punkt 3 c av anvisningarna till 33 § KL. Dit flyttades den (från punkt 3) i samband med 1990 års skattereform (1990:1). Bestämmelsen infördes år 1989 (prop. 1989/90:50, bet. 1989/90:SkU10, SFS 1989:1017). Därefter har avdragsbeloppet ändrats år 1992. Något undantag från denna schablonmässiga beräkning finns inte vid tjänsteresor utan endast vid arbetsresor, se kommentaren till 25–28 §§.

De särskilda reglerna i andra stycket i fråga om förmånsbilar infördes år 1996 (1996:2).

Ö kade levnadskostnader vid tjänsteresor

Vanlig verksamhetsort och tjänsteställe Maximibelopp och normalbelopp Vistelse i mer än ett land Kostnader för logi Kostnadsökningen för måltider och småutgifter Minskning på grund av kostförmåner

5–16 §§

Dessa paragrafer reglerar rätten till avdrag för ökade levnadskostnader som uppkommer när den skattskyldige i tjänsten gör resor som är förenade med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. De är hämtade från punkt 3 av anvisningarna till 33 § KL som alltsedan lagens tillkomst behandlat den här typen av avdrag.

I 1990 års skattereform ändrades bestämmelserna bl.a. på så sätt att de maximala avdragsbeloppen reducerades, att skillnaden mellan resor som varat kortare eller längre tid än femton dygn i följd togs bort och att vad som menas med den vanliga verksamhetsorten lagfästes (1990:1).

Att avdraget för ökade levnadskostnader reducerades om kostförmånen tillhandahållits markerades genom en lagändring år 1992. Ä ndringen avsåg också att avdraget för ökade levnadskostnader inte skall reduceras med sådana kostförmåner som tillhandahållits ombord på allmänna transportmedel och ingår i biljettpriset.

Å r 1993 ändrades reglerna om avdrag för utlandstraktamenten och för reservofficerare kom bostaden att anses som tjänsteställe. Detta utvidgades år 1997 till att omfatta även uppdragstagare i domstol (prop. 1996/97:133, bet. 1996/97:JuU17, SFS 1997:000).

De särskilda bestämmelserna för bl.a. anställda inom Europeiska unionen infördes år 1996 (1996:1). Samtidigt tillkom bestämmelsen om att utbetalare av traktamente likställs med arbetsgivare (5 § tredje stycket i förslaget).

Vi föreslår att det uttryckligen i lagtexten (9 § i förslaget) regleras att beräkningen görs för hel eller för halv dag.

Hemresor

23 §

Bestämmelsen om rätt till avdrag för hemresor infördes genom 1990 års skattereform (1990:1). Den är hämtad från punkt 3 b av

anvisningarna till 33 § KL. Tidigare hade viss avdragsrätt medgetts i praxis. Å r 1992 utvidgades avdragsrätten för både tåg- och flygresor. För sistnämnda slopades en tidigare avståndsgräns.

Med ”inte oskäliga kostnader för tågresa” avser vi att markera att det inte nödvändigtvis behöver vara det billigaste alternativet utan även kan vara resor i första klass eller med snabbtåg (prop. 1992/93:127 s. 45).

Utvidgningen till EU- och EES-området infördes år 1996 (1996:1). De särskilda bestämmelserna i fråga om förmånsbilar infördes samma år (1996:2)

Arbetsresor

25–28 §§

Bestämmelserna om avdragsrätt för resor mellan bostaden och arbetsplatsen är hämtade från punkt 4 av anvisningarna till 33 § KL där rätten reglerats alltsedan KL:s tillkomst.

Å r 1969 konkretiserades grunderna för avdrag i lagtexten (Stencil Fi 1967:7, prop. 1969:29, bet. 1969:BeU31, SFS 1969:106). Å r 1981 infördes bl.a. de särskilda bestämmelserna för handikappade m.fl. och för den som hade skrymmande last. Tidsvinstbestämmelsen har sitt ursprung samma år (prop. 1980/81:118, bet. 1980/81:SkU44, SFS 1981:341). Den ändrades år 1986 (Ds Fi 1986:9, prop. 1986/87:46, bet. 1986/87:SkU9, SFS 1986:1199). De särskilda bestämmelserna för den som använder bilen i tjänsten ett visst antal dagar kom till år 1983 (prop. 1983/84:68, bet. 1983/84:SkU16, SFS 1983:1051). Att den som har bilförmån inte skall dra av kostnader för bilresor till eller från arbetet kom till år 1986. Att väg- och färjeavgifter skall dras av infördes genom lagändringar år 1993.

Att avdrag som huvudregel skall göras med 1 krona och 30 öre tillkom år 1996 (1996:2). Dessförinnan angavs att avdraget skulle bestämmas på visst sätt efter schablon. Den bestämmelsen sattes emellertid ur spel vid flera tillfällen, bl.a.genom lagen (1993:1519) om avdrag för kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen vid 1995–1997 års taxeringar. De särskilda bestämmelserna i fråga om förmånsbilar infördes också år 1996 (1996:2).

Beräkningen för arbetsresor gäller inte för den som på grund av skrymmande last måste använda en större bil såvitt gäller arbetsresor. Något motsvarande undantag finns inte i fråga om tjänsteresor. Ä ven om skillnaden kan ha samband med att avdraget i det senare fallet inte på samma sätt är knutet till kostnader för en mindre bil så framstår den

som svårmotiverad då avdragen under flera år uppgått till samma belopp per mil.

Avgifter till arbetslöshetskassa m.m.

33 §

Bestämmelsen i första stycket att avdrag får göras för avgifter till arbetslöshetskassa har hämtats från punkt 6 första stycket av anvisningarna till 33 § KL. Avdragsrätten infördes år 1979 (SOU 1977:91, prop. 1979/80:58, bet. 1979/80:SkU20, SFS 1979:1157) och justerades år 1997.

Bestämmelserna i andra stycket om avdrag för avgifter till utländsk arbetslöshetskassa är hämtade från punkt 6 andra stycket av anvisningarna till 33 § KL. De infördes år 1997 (lrr 29.5.97).

AVD. V INKOMSTSLAGET NÄ RINGSVERKSAMHET

13 kap. Avgränsning av inkomstslaget näringsverksamhet

Enskilda näringsidkare

Vissa tillgångar och skulder

(I 8 § andra stycket har det lagts till en strecksats om fordringar på ekonomiska föreningar.)

8 och 9 §§

Bestämmelserna om att vissa tillgångar och skulder inte räknas till näringsverksamheten för enskilda näringsidkare är nya. När det gäller de i 8 § undantagna tillgångarna skall varken intäkter från dem eller kostnader för dem räknas till näringsverksamheten. Inte heller den kapitalvinst alternativt kapitalförlust som uppkommer vid en avyttring av sådana tillgångar skall tas upp i näringsverksamheten. Det framgår i dag i fråga om

– intäktsräntor och utdelningar av punkt 2 första stycket av anvisningarna till 22 § KL,

– kostnadsräntor av punkt 1 första stycket av anvisningarna till 23 § KL,

– kapitalvinster av punkt 1 tredje stycket av anvisningarna till 22 § KL, och

– kapitalförluster av punkt 33 av anvisningarna till 23 § KL. De i 8 § undantagna tillgångarna skall inte ligga till grund för beräkning av kapitalunderlaget för räntefördelning eller expansionsfonder. Det framgår av 9 § RFL och 7 § ExmL. När det gäller skulder beaktas bara skulder i verksamheten, se 2 § RFL och 7 § ExmL.

För att slippa ha bestämmelserna utspridda i ett antal kapitel har vi valt att reglera att vissa tillgångar och skulder inte hör till näringsverksamheten. Av det följer att intäkter från respektive kostnader för dessa tillgångar och skulder inte skall redovisas i näringsverksamheten. Vidare följer att tillgångarna och skulderna inte skall beaktas vid beräkning av kapitalunderlaget för räntefördelning eller expansionsfonder.

När det gäller näringsfastigheter och näringsbostadsrätter hänförs inte kapitalvinster och kapitalförluster till näringsverksamheten, men eftersom löpande intäkter och kostnader för sådana tillgångar hör till näringsverksamheten finns de inte med i uppräkningen av tillgångar i första stycket. I stället finns bestämmelsen i 7 §. Det kan påpekas att näringsbostadsrätter enligt 46 kap. 2 § andra stycket inte är delägarrätter.

I andra stycket första strecksatsen har vi skrivit in att tillgångarna skall räknas till näringsverksamheten om de är lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar eller liknande tillgångar. Det kan påpekas att i punkt 2 första stycket av anvisningarna till 22 § KL står att räntor och utdelningar på omsättningstillgångar utgör intäkt av näringsverksamhet. Skatterättsnämnden har i ett avgörande kommit fram till att med omsättningstillgång avses den skattemässiga, och inte den bokföringsmässiga, betydelsen av ordet. Vi utgår ifrån Skatterättsnämndens tolkning. Se vidare om begreppen omsättningstillgångar och lagertillgångar i avsnitt 2.4.2.

Enligt punkt 1 andra stycket av anvisningarna till 22 § KL hänförs till intäkt av näringsverksamhet vad som inflyter vid en avyttring av inventarier eller av tillgångar som är likställda med inventarier vid beräkning av värdeminskningsavdrag. Att utgifter för att anskaffa inventarier och likställda tillgångar får dras av i näringsverksamheten framgår av punkterna 12–14, 16 och 17 av anvisningarna till 23 § KL. I andra stycket andra strecksatsen nämner vi inte ”tillgångar som är likställda med inventarier vid beräkning av värdeminskningsavdrag”.

Det beror på att enligt 18 kap. 1 § andra stycket IL gäller vad som sägs om inventarier också för sådana tillgångar.

När det gäller fordringar på grund av avyttring av inventarier (som också finns med i den andra strecksatsen i andra stycket) finns det inte någon bestämmelse i dagens lagtext, varken i fråga om räntor, kapitalvinster eller kapitalförluster. Vi finner det dock ologiskt att t.ex. en kapitalförlust på en sådan fordran skall hamna i inkomstslaget kapital. Vi föreslår att en sådan fordran i stället skall hänföras till näringsverksamheten på samma sätt som det avyttrade inventariet eller en kundfordran.

Bestämmelserna om att ränta och kapitalvinst på fordringar på kooperativa föreningar i vissa fall räknas till näringsverksamheten (andra stycket femte strecksatsen) lades till år 1997 (prop. 1996/97:169, bet. 1997/98:SkU000, SFS 1997:000).

Att fordringar på grund av avyttring av inventarier, vissa andelar i kooperativa föreningar eller fordringar på sådana föreningar räknas till näringsverksamheten för enskilda näringsidkare innebär inte att de inte är kapitaltillgångar. De skall – liksom hos t.ex. aktiebolag – kapitalvinstbeskattas vid en avyttring.

Bestämmelsen i 9 § om att vissa skulder inte skall räknas till näringsverksamheten innebär att räntekostnaden på skulden inte får dras av i näringsverksamheten och att skulden inte heller skall minska underlaget för räntefördelning eller expansionsmedel.

I punkt 3 av anvisningarna till 22 § KL finns ytterligare en bestämmelse om vilka utdelningar som räknas till inkomstslaget näringsverksamhet. Där står det: ”I bank- och annan penningrörelse och i försäkringsrörelse är utdelning på aktier och andelar i värdepappersfonder och ekonomiska föreningar att räkna som intäkt av näringsverksamhet.” Bestämmelsen strider mot innehållet i den föreslagna 8 §. Den är aktuell bara för enskilda näringsidkare eftersom utdelning för juridiska personer och handelsbolag alltid hänförs till inkomstslaget näringsverksamhet, om den inte är skattefri. Det är emellertid mycket ovanligt att enskilda näringsidkare driver denna form av verksamhet. Vad som kan förekomma är att de driver penningrörelse. I penningrörelse torde aktier och andelar dock vara att anse som lagertillgångar. Om vissa aktier eller andelar skall betraktas som anläggningstillgångar finns det inte någon anledning att utdelningarna skall behandlas som annat än som inkomst av kapital. Vi har därför valt att inte ta in någon sådan bestämmelse.

16 kap. Avdrag i näringsverksamhet

(Ä ndringen i 3 § innebär att beloppet sänks från 180 till 90 kronor, ändringen i 16 § precisering av betalningskravet i andra stycket andra strecksatsen , ändringen i 26 § tillägg av en högre nivå i första stycket och ett nytt andra stycke och ändringen i 32 § att hänvisningen begränsas till att avse första stycket i 12 kap. 33 §.)

Representation

3 §

Bestämmelsen om representationskostnader är hämtad från punkt 1 tredje stycket av anvisningarna till 20 § KL. Regeln gäller även övriga inkomstslag men har placerats här eftersom den har störst betydelse i näringsverksamhet. I övriga inkomstslag finns hänvisningar.

De första bestämmelserna som uttryckligen behandlade representationskostnader infördes år 1963 (SOU 1962:42, prop. 1963:96, bet. 1963:BevU40, SFS 1963:161). Dessa bestämmelser preciserade och begränsade avdragsrätten. Å r 1980 infördes ett avdragsförbud för utgifter för spritdrycker och vin (prop. 1980/81:68, bet. 1980/81:SkU18, SFS 1980:1077). Å r 1986 infördes begränsningen att avdrag för måltidsutgifter normalt inte skulle medges med större belopp än som motsvarar skäliga utgifter för lunch (prop. 1985/86:140, bet. 1985/86:SkU38, SFS 1986:505).

Å r 1995 begränsades avdraget för måltidsutgifter till högst 180 kr. Samtidigt togs avdragsförbudet för sprit och vin bort (prop. 1995/96:1-09, bet. 1995/96:SkU20, SFS 1995:1625). En justering av lagtexten skedde år 1996 (prop. 1995/96:152, bet. 1995/96:SkU25, SFS 1996:651). Beloppet sänktes till 90 kr år 1996 (prop. 1996/97:12, bet. 1996/97:SkU7, SFS 1996:1399).

I den nuvarande lydelsen ges några exempel på avdragsgilla representationskostnader som har ett omedelbart samband med verksamheten. Dessa exempel kan enligt vår mening kortas ner. Det kan nämnas att vid 1980 års lagstiftningsärende togs avdragsrätten upp för jul- och födelsedagsgåvor, mindre gåvor vid anställds sjukdom samt kostnad för begravningskrans o.d. vid dödsfall. Departementschefen ansåg att frågorna inte var av sådan natur att de lämpade sig för lagstiftning utan att det i stället fick ankomma på RSV att utfärda anvisningar (prop. 1980/81:68, s. 191). RSV har också utfärdat detaljerade rekommendationer (senast RSV S 1996:11).

Att det för avdragsrätt uteslutande skall vara fråga om att inleda eller upprätthålla affärsförbindelser bör uttryckligen anges i bestämmelsen. Vidare bör det av lagtexten framgå att bestämmelserna avser även representation gentemot de anställda (personalvård).

Fusionskostnader

7 a §

Bestämmelserna om avdrag för fusionskostnader är hämtade från 2 § 16 mom. första stycket SIL. Bestämmelserna infördes år 1997 (SOU 1995:137, prop. 1996/97:000, bet. 1997/98:SkU000, SFS 1997:000).

Organisationskostnader

7 b §

Bestämmelserna om avdrag för organisationskostnader är hämtade från

2 § 16 mom. andra stycket SIL. Bestämmelserna infördes år 1997 (SOU 1995:137, prop. 1996/97:000, bet. 1997/98:SkU000, SFS 1997:000).

Mervärdesskatt

16 §

Bestämmelsen i första stycket om ingående mervärdesskatt är hämtad från 20 § tjugoåttonde ledet KL.

Denna reglering fanns i 73 § i den tidigare lagen (1968:430) om mervärdeskatt. Bestämmelsen flyttades till KL år 1994 i samband med att den nya lagstiftningen om mervärdesskatt infördes (SOU 1992:6, prop. 1993/94:99, bet. 1993/94:SkU29, SFS 1994:201).

Bestämmelserna i andra stycket om avdrag för mervärdesskatt i vissa fall är hämtad från 19 § andra stycket och punkt 23 första stycket av anvisningarna till 23 § KL. Ä ven dessa bestämmelser är hämtade från 73 § i den tidigare mervärdeskattelagen och flyttades till KL år 1994. Hänvisningen till mervärdesskattelagen (1994:200) i fråga om betalning av återförd skatt kom till år 1997 (prop. 1996/97:100, bet. 1996/97:SkU23, SFS 1997:000).

Bestämmelsen i tredje stycket är hämtad från 19 § andra stycket och punkt 14 av anvisningarna till 22 § KL (jfr kommentaren till 17 §).

Förluster av kontanta medel

19 a §

Bestämmelserna om förluster i verksamheten är hämtade från punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 23 § KL. De infördes år 1997 (SOU 1995:137, prop. 1996/97:000, bet. 1997/98:SkU000, SFS 1997:000). Den nuvarande bestämmelsen inleds med en regel om att förluster som uppkommer i näringsverksamheten räknas som kostnad i näringsverksamheten om inte annat följer av av de särskilda bestämmelserna om kapitalförluster vid avyttring eller särskilda skäl föreligger. Införandet av bestämmelsen kan närmast ses som en ytterligare markering av att upphävandet av reglerna om kapitalförlust i 20 § andra stycket och punkt 5 av anvisningarna till 20 § KL innebär en definitiv brytning med den ursprungliga principen att avdrag medges endast för normala kostnader. Enligt vår mening behövs regeln inte i IL.

Beviskraven i den nuvarande andra meningen synes i allt väsentligt avse själva förutsättningarna för avdrag. Regeln har därför utformats i överensstämmelse med andra liknande bevisregler (jfr 14 kap. 11 § tredje stycket, 32 kap. 1 § första stycket och 38 kap. 21 § andra stycket).

Bilkostnader

26 §

Bestämmelserna om bilresor är hämtade från punkt 32 av anvisningarna till 23 § KL. Bestämmelserna i första stycket infördes genom 1990 års skattereform. Bestämmelserna i andra stycket infördes år 1996 i samband med nya regler om bilförmån (prop. 1996/97:19, bet. 1996/97:FiU1, SFS 1996:1208).

22 kap. Kapitalvinster och kapitalförluster i näringsverksamhet

Vissa förarbeten

1996 Ä ndring av bestämmelserna om avyttringar mellan närstående företag, Ds 1996:24, prop. 1996/97:18, bet. 1996/97:SkU9, SFS 1996:1227

Avyttringar med kapitalförlust till närstående företag

(Bestämmelserna i 6 och 7 §§ har redigerats om. I 6 § andra stycket fanns tidigare en bestämmelse om att paragrafen gäller bara om förvärvaren är skattskyldig för kapitalvinst vid en avyttring av tillgångarna och denna inte är undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett dubbelbeskattningsavtal.)

6 §

Paragrafen behandlar rätten till avdrag för kapitalförluster vid avyttringar mellan företag i intressegemenskap. Den är också inledning till de fyra följande paragraferna, där det finns bestämmelser om kontinuitet i beskattningen av de avyttrade tillgångarna hos de två företagen.

Reglerna om begränsningar i avdragsrätten för sådana kapitalförluster infördes genom 1990 års skattereform. Bestämmelserna är i dag placerade i 2 § 4 mom. tredje, femte och nionde styckena SIL. De första åtta styckena i momentet behandlar skattefrågor vid fusioner. Nionde stycket hänvisar sedan till vissa av fusionsbestämmelserna. Bestämmelserna i momentet ses för närvarande över av Företagsskatteutredningen, som senare i år förväntas komma med ett förslag till ändringar.

Bestämmelserna ändrades år 1996 med anledning av två avgöranden från Regeringsrätten (RÅ 1995 ref. 13 och RÅ 1995 ref. 43) så att förbudet att dra av kapitalförluster gäller även om det förvärvande företaget inte är skattskyldigt i Sverige. I lagtexten skrevs in att reglerna om skattemässig kontinuitet gäller bara om det förvärvande företaget är skattskyldigt för tillgångarna. Samtidigt gjordes vissa redaktio-

nella ändringar, bl.a. togs avdragsförbudet in i första meningen i 2 § 4 mom. SIL i stället för en hänvisning till momentets sjunde stycke.

I nuvarande lagtext i 2 § 4 mom. nionde stycket SIL står det ”överlåter egendom eller rättighet”. Liksom på andra ställen i vårt lagförslag som avser kapitalvinstbeskattning använder vi uttrycket avyttrar i stället för överlåter. Därigenom faller gåvor och andra benefika överlåtelser bort, men vid sådana överlåtelser sker ändå inte någon kapitalvinstbeskattning. Uttrycket egendom har vi liksom på andra ställen bytt ut mot tillgång, se avsnitt 2.4.2. Eftersom en rättighet är en tillgång behöver vi inte lägga till det särskilt.

Bestämmelsen gäller när överlåtaren och förvärvaren är juridiska personer. Det finns inget undantag för svenska handelsbolag. Men det finns inte någon motsvarande bestämmelse i KL för de fall då handelsbolaget har fysiska personer som delägare. Man kan knappast tänka sig att tillämpa olika bestämmelser för sådana delägare vid den statliga och den kommunala taxeringen. Vi har därför utgått ifrån att bestämmelsen inte skall tillämpas i fråga om delägare i svenska handelsbolag. Någon särskild bestämmelse om detta har vi emellertid inte tagit in eftersom det som sägs i IL om juridiska personer inte tillämpas i fråga om svenska handelsbolag, se 2 kap. 3 §. Om något annat är önskvärt får det bli en fråga för Företagsskatteutredningen att föreslå det.

Uttrycken moderföretag och dotterföretag används på ett flertal ställen i inkomstskattelagstiftningen (t.ex. i nuvarande punkt 10 av anvisningarna till 53 § KL och 2 § 4 mom. åttonde stycket SIL, i de föreslagna 20 kap. 23 §, 32 kap. 2 § och 39 kap. 9 §). Med moder- och dotterföretag förstås (om det inte sägs något annat, som i 32 kap. 2 § eller i 39 kap. 4 §) sådana företag som enligt det civilrättsliga koncernbegreppet bildar moder-dotterförhållanden. Uttrycket ”står under i huvudsak gemensam ledning” finns i dag också i punkt 11 fjärde stycket av anvisningarna till 23 § KL, i vårt förslag i 20 kap. 23 §. Vad som avses då är inte bara äkta koncerner utan också om t.ex. en fysisk person har det bestämmande inflytandet över två eller flera juridiska personer utan att företagen ingår i ett formellt koncernförhållande. Men det kan också finnas andra fall som avses, se t.ex. RÅ 83 Aa 225. Se också vad som sägs i Ds Fi 1986:19 s. 50 f. och prop. 1986/87:42 s. 34 f.

I andra stycket har vi som ytterligare förutsättning infört att ”tillgångarna är kapitaltillgångar också hos förvärvaren”. Någon motsvarighet finns inte i dagens lagtext. Kontinuiteten förutsätter emellertid att tillgångarna har samma skatterättsliga karaktär hos överlåtaren och förvärvaren. När det gäller överlåtelser till företag som inte är skattskyldiga för tillgångarna finns det ingen anledning att ta

med en sådan förutsättning och denna skulle också i vissa fall kunna orsaka betydande svårigheter.

I tredje stycket har vi fört in en ny bestämmelse. Enligt 23 kap. skall, vid avyttring av näringsfastigheter och näringsbostadsrätter, bl.a. värdeminskningsavdrag (bara på fastigheter) och avdrag under de fem senaste beskattningsåren för förbättrande reparationer och underhåll återföras till beskattning. I dag finns ingen bestämmelse som säger att denna återföring inte skall ske i sådana fall som avses i 2 § 4 mom. nionde stycket SIL. Om det blir en kapitalförlust när en fastighet avyttras kan det aldrig bli aktuellt att återföra några värdeminskningsavdrag. Det följer av punkt 5 femte stycket av anvisningarna till 22 § KL och i vårt förslag av 23 kap. 5 §. Avdrag för förbättrande reparationer och underhåll omfattas inte av dessa bestämmelser. De skall därför återföras även om det blir en kapitalförlust. Det kan inte vara tanken att en sådan återföring skall ske i dessa situationer. Det är lämpligare att förvärvaren inträder i överlåtarens skattemässiga situation också när det gäller en sådan återföring, dvs. övertar skyldigheten att återföra avdragen om förvärvaren avyttrar fastigheten inom fem år från det avdragen gjordes. Här tar vi därför in en bestämmelse om att återföring inte skall ske och i 8 och 10 §§ tar vi in kontinuitetsbestämmelser. Sist i stycket finns en hänvisning till de bestämmelser som definierar förbättrande reparationer och underhåll.

7 §

I paragrafen finns en bestämmelse om att förvärvaren inträder i överlåtarens skattemässiga situation i fråga om anskaffningsvärde och annat som påverkar en kapitalvinstberäkning. Den motsvarar en bestämmelse som finns i 2 § 4 mom. nionde stycket sista meningen SIL. Meningen infördes år 1996 i stället för en hänvisning till andra meningen i momentets sjunde stycke.

Denna och de följande tre paragraferna innehåller bestämmelser om skattemässig kontinuitet. Å r 1996 infördes en regel att bestämmelserna gäller bara om förvärvaren skall beskattas för inkomst som är hänförlig till tillgången. I IL finns ett antal bestämmelser om skattemässig kontinuitet. Vi har strävat efter att ge dem en så enhetlig utformning som möjligt. Vad vi har ändrat i denna paragraf är för det första att vi infört uttrycket ”inträder förvärvaren i överlåtarens skattemässiga situation”. Genom att använda ordet ”inträder” har vi betonat tidsaspekten. Motsvarande ändringar i de bestämmelser som gäller fusioner kommenteras i 35 kap. 6 §, se också avsnitt 2.4.2. Vidare har vi i denna paragraf lagt till ”i fråga om anskaffningsvärde och annat som påverkar en kapitalvinstberäkning”. För kommentar till denna ändring, se kommentaren till 35 kap. 7 §. I fråga om förarbetena till 2 § 4

mom. sjunde stycket andra meningen SIL, se kommentaren till 35 kap. 7 §.

8–10 §§

(I författningskommentaren har ett stycke om inventarier tagits bort.)

Paragraferna behandlar vad som gäller för värdeminskningsavdrag m.m. efter avyttringarna. Bestämmelsen om värdeminskningsavdrag på byggnader och markanläggningar finns i dag i 2 § 4 mom. tredje stycket SIL och bestämmelsen om skogsavdrag finns i 2 § 4 mom. femte stycket SIL. I fråga om förarbetena till de styckena, se kommentaren till 35 kap. 8 och 9 §§.

Liksom i 7 § har vi infört uttrycket ”inträder förvärvaren i överlåtarens skattemässiga situation”. Vidare har vi i 8 § kortat ner ”vid beräkning av värdeminskningsavdrag och av vad som återstår oavskrivet av tillgångens anskaffningsvärde” till ”i fråga om värdeminskningsavdrag” (jfr kommentaren till 35 kap. 6 och 7 §§).

Som vi nämnt i kommentaren till 6 § första stycket andra meningen har vi lagt till ”avdrag för förbättrande reparationer och underhåll” i 8 och 10 §§, se ovan. Någon motsvarighet till de bestämmelserna finns inte i dag.

När det gäller skog (9 §) används i 2 § 4 mom. femte stycket SIL uttrycket ”skogens anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde”. Vi ändrar det till ”skogsavdrag” (jfr kommentaren till 35 kap. 9 §).

Avyttringar med kapitalvinst av delägarrätter till närstående företag

11 §

(Villkoret i andra stycket 2 – att överlåtaren inte samtidigt ingår i en svensk koncern som förvärvaren inte ingår i – samt bestämmelsen i tredje stycket har lagts till.)

Bestämmelserna i 11–14 §§ är betydligt äldre än bestämmelserna i 6–10 §§. De finns i dag i 2 § 4 mom. tionde stycket och 4 a mom. SIL. För svenska företag innebär bestämmelserna att det blir ett uppskov med kapitalvinstbeskattningen vid avyttringar inom en koncern av näringsbetingade aktier och andelar. Också dessa bestämmelser kommer att beröras vid den översyn som Företagsskatteutredningen för närvarande genomför, se i kommentaren till 6 §.

Ursprunget till dessa bestämmelser tillkom år 1966. Då infördes en befrielse från kapitalvinstskatt vid överlåtelser av aktier inom koncerner i samband med att kapitalvinstbeskattningen på aktier blev evig (SOU 1965:72, prop. 1966:90, bet. 1966:BevU46, SFS 1966:215). Bestämmelsen placerades då i 35 § 4 mom. KL.

Redan efter ett år flyttades bestämmelsen till 35 § 3 mom. KL (SFS 1967:748).

Å r 1976 ersattes den definitiva skattebefrielsen med ett uppskov (prop. 1975/76:180, bet. 1975/76:SkU63, SFS 1976:343) genom att man lade till en bestämmelse om att det övertagande företaget skall anses ha förvärvat aktien vid den tidpunkt och för den anskaffningskostnad som gällt för det överlåtande företaget. Samtidigt infördes en möjlighet att medge befrielse från kapitalvinstskatt vid överlåtelser också till utländska företag.

Å r 1979 lade man till bestämmelser om kapitalförluster (SOU 1977:86, prop. 1978/79:210, bet. 1978/79:SkU57, SFS 1979:612).

I samband med slopandet av den kommunala taxeringen av juridiska personer år 1984 flyttades bestämmelsen över till 2 § 4 mom. SIL (DsFi 1984:9, prop. 1984/85:70, bet. 1984/85:SkU23, SFS 1984:1060 f.).

I 1990 års skattereform ändrades paragrafen med anledning av ändringar i vissa andra bestämmelser.

I höstpropositionen 1990 (prop. 1990/91:54, bet. 1990/91:SkU10, 1990:1422) ändrades bestämmelsen så att den är tillämplig också om moderföretaget är en sparbank eller ett ömsesidigt skadeförsäkringsföretag.

Å r 1996 lades som ytterligare förutsättningar för tillämpning av bestämmelserna till dels att det överlåtande företaget inte samtidigt ingår i en annan koncern än den som det överlåtande företaget ingår i, dels att det övertagande företaget skulle ha beskattats här om det hade avyttrat aktien eller andelen efter övertagandet. Samtidigt gjordes vissa redaktionella ändringar i 2 § 4 mom. tionde stycket SIL, bl.a. slopades en hänvisning till momentets sjunde stycke och motsvarande bestämmelser togs in i tionde styckets första och sista meningar. Vidare flyttades bestämmelserna om dispens vid avyttringar till utländska företag till ett eget moment, 4 a mom. SIL, och ändrades (se 14 §).

Liksom i 6–10 §§ har begreppet överlåts bytts ut mot avyttras. Uttrycket näringsbetingade aktier och andelar har introducerats i denna paragraf, se vidare i kommentaren till 12 §.

Vi har ändrat bestämmelsen så att den gäller när svenska juridiska personer och inte svenska företag förvärvar tillgångar. Ä ndringen medför att bestämmelsen inte gäller när förvärvaren är ett svenskt handelsbolag (se 2 kap. 3 §). I den proposition genom vilken de

ursprungliga bestämmelserna infördes anförde departementschefen (prop. 1966:90 s. 111): ”Huruvida två företag skall anses tillhöra samma koncern får avgöras med ledning av aktiebolagslagens regler om koncernföretag. Dotterföretag bör dock kunna vara aktiebolag, ekonomisk förening eller handelsbolag.” Trots det utgår vi – likom i fråga om 6–10 §§ – ifrån att efter det att bestämmelsen år 1984 flyttades över till 2 § 4 mom. SIL kan den inte längre tillämpas i fråga om svenska handelsbolag, se kommentaren till 6 §.

I denna paragraf används uttrycket ”inom samma svenska koncern”. Det är då det civilrättsliga koncernbegreppet som används (se 2 kap. 5 § och prop. 1966:90 s. 111 och RÅ 1990 ref. 90). Men begreppet begränsas genom en uppräkning av vilka typer av företag som kan vara moderföretag, se andra stycket punkten 1.

Kravet i punkten 2 infördes år 1996 med anledning av ändringar i det civilrättsliga koncernbegreppet som innebar att samma aktiebolag under vissa förutsättningar kan ingå i två olika koncerner.

Liksom i 6 § andra stycket krävs i punkten 3 att tillgångarna är kapitaltillgångar också hos förvärvaren (se kommentaren till 6 §).

Å r 1996 infördes ett nytt krav i lagtexten att det övertagande företaget skulle ha beskattats här om det hade avyttrat aktierna omedelbart efter förvärvet. Vi har uttryckt det något annorlunda i punkterna 4 och 5.

I tredje stycket har vi förtydligat att den omständigheten att överlåtaren och förvärvaren ingår i olika underkoncerner inte hindrar tillämpning av bestämmelsen.

13 §

(I kommentaren har en hänvisning ändrats.)

Liksom i 7 § finns det en bestämmelse om att förvärvaren inträder i överlåtarens skattemässiga situation i fråga om anskaffningsvärde och annat som påverkar en kapitalvinstberäkning. I dag finns motsvarande bestämmelse i 2 § 4 mom. tionde stycket sista meningen SIL. För kommentar om vilka ändringar som vi har föreslagit samt motiven till ändringarna, se kommentaren till 7 § samt till 35 kap. 6 och 7 §§.

14 §

(Bestämmelsen har ersatt en möjlighet för regeringen att medge dispens.)

Paragrafen innehåller en möjlighet för Riksskatteverket att medge befrielse från beskattning vid avyttringar av utländska aktier till ett utländskt bolag. Motsvarande bestämmelse finns i 2 § 4 a mom. SIL. Den ersatte år 1996 en rätt för regeringen att medge dispens från kapitalvinst vid överlåtelser av aktier till utländska koncernföretag. Som nämnts under 11 § infördes en sådan dispensbestämmelse år 1976.

26 kap. Näringsbidrag

(Ä ndringen i 2 § innebär att Europeiska gemenskaperna lagts till.)

Näringsbidrag

2 §

Definitionen av näringsbidrag finns i punkt 9 första och tredje styckena av anvisningarna till 22 § KL och infördes år 1983 som ett förtydligande av vilka organ bidraget skulle komma från för att räknas som näringsbidrag. Europeiska gemenskaperna lades till år 1996 (prop. 1996/97:12, bet. 1996/97:SkU17, SFS 1996:1399). Vi har lagt till landsting, eftersom det klarlagts att de skall likställas med kommuner vid tillämpning av anvisningspunkten (RÅ 1993 ref. 60).

Det kan nämnas att det redan i samband med att de ursprungliga reglerna om statsbidrag infördes i KL år 1973 angavs i förarbetena att reglerna också kunde tillämpas på bidrag från kommuner (prop. 1973:190 s. 9).

I 3 § lagen (1963:173) om avdrag för avgifter till stiftelsen Svenska Filminstitutet, m.m. finns en bestämmelse om att reglerna i punkt 9 av anvisningarna till 22 § KL tillämpas i fråga om stöd som lämnas av Stiftelsen Svenska Filminstitutet till näringsidkare för näringsverksamheten. Den förstnämnda lagen tillkom år 1963 som en följd av ett samma år träffat avtal om bildandet av stiftelsen (prop. 1963:101, bet. 1963:BeU35). Den innehöll ursprungligen särskilda regler för beskattningen av bidrag från stiftelsen och anknytningen till reglerna om

näringsbidrag m.m. infördes år 1993 (prop. 1993/94:50, bet. 1993/94:SkU15, SFS 1993:1552). Eftersom stiftelsen i förslaget har tagits in i 7 kap. 16 § som innehåller motsvarigheten till den s.k. katalogen i 7 § 4 mom. SIL, behövs inte längre någon särreglering utan bidrag från stiftelsen omfattas automatiskt av hänvisningen.

27 kap. Periodiseringsfonder

Beloppsgränser

(I 5 och 6 §§ har procentsatsen ändrats från 25 till 20 procent.)

5 §

Beloppsgränsen för juridiska personer kommer från 3 § första stycket PFL. Den bestämmelsen ändrades år 1996 genom att det högsta belopp som får dras av ändrades från 25 till 20 procent av överskottet (prop. 1996/97:45, bet. 1996/97:SkU13, SFS 1996:1613).

Uttrycket inkomsten har ersatts med överskottet av näringsverksamheten eftersom det är så vi uttrycker det positiva slutresultatet i IL. Vidare har uttrycket under beskattningsåret utelämnats eftersom det naturligtvis är beskattningsårets överskott som avses om det inte står något annat.

6 §

Beloppsgränsen för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag kommer från 3 § andrafjärde styckena PFL. Bestämmelsen ändrades år 1994 genom att några poster togs bort. Å r 1996 ändrades det högsta belopp som får dras av från 25 till 20 procent av det för periodiseringsfond justerade resultatet (prop. 1996/97:45, bet. 1996/97:SkU13, SFS 1996:1613).

Uttrycket det för periodiseringsfond justerade resultatet är nytt i detta sammanhang. Det finns i dag ett justerat resultat i fråga om räntefördelning (se 31 kap.). Eftersom det är samma resultat som justeras i dessa båda system har vi valt att bygga på samma uttryck. Detsamma gäller i bestämmelserna om expansionsfond. Justeringsposterna är emellertid inte identiska i de tre systemen. Vi använder därför uttrycken: det för periodiseringsfond justerade resultatet, det för expansionsfond justerade resultatet och det för räntefördelning justerade resultatet.

Inte heller i denna paragraf skriver vi in att vi avser beskattningsårets resultat samt avdrag och intäkter (jfr kommentaren till 5 §).

30 kap. Expansionsfonder

Vissa förarbeten

1996 Ö kning av kapitalunderlaget vid benefika förvärv av näringsfastigheter, m.m., Ds 1996:41, prop. 1996/97:12, bet. 1996/97:SkU7, SFS 1996:1401

Beloppsgränser

Kapitalunderlag för enskilda näringsidkare

6 §

(Ä ndringen i första stycket tredje strecksatsen, kombinerad med 6 a–6 c §§, innebär att kapitalunderlaget under vissa förutsättningar får ökas vid benefika förvärv av näringsfastigheter, m.m. I första stycket fjärde strecksatsen ändras bestämmelserna om tillskott, bl.a. för att tillskott till verksamheten skall räknas med redan det beskattningsår då tillskottet sker.)

Också huvuddelen av bestämmelserna i denna paragraf kommer från 7 § ExmL. Kapitalunderlaget är kopplat till det egna kapitalet i verksamheten. Det överensstämmer i stora drag med kapitalunderlaget vid räntefördelning.

Av andra stycket framgår att samma bestämmelser gäller i detta kapitel som i kapitlet om räntefördelning för vilka tillgångar och skulder som skall höra till verksamheten och hur tillgångarna skall värderas. Vad som är viktigt att framhålla är dock att kapitalunderlaget

beräknas vid olika tidpunkter, vilket framgår av denna paragraf jämförd med 31 kap. 8 §.

Av andra stycket framgår också att bestämmelserna om övergångsposten i 31 kap. 14 § skall tillämpas också när det är fråga om expansionsfonder. Det kan påpekas att övergångsposten är densamma i de båda kapitlen om expansionsfonder och räntefördelning. I andra stycket i 31 kap. 14 § står det att övergångsposten får övertas vid vissa förvärv. Ä ven den bestämmelsen gäller i fråga om expansionsfonder.

Bestämmelserna i 7 § ExmL justerades år 1994 (prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiU1, SFS 1994:1886). Bestämmelsen om tillskott ändrades år 1996 och samtidigt infördes bestämmelser i 7 a § ExmL om en särskild post vid arv, gåva m.m. (se 6 a – 6c §§).

6 a–6c §§

Bestämmelserna kommer från 7 a § ExmL. De infördes år 1996, samtidigt med bestämmelserna i 14 a § RFL (se 31 kap. 14 a–14 c §§ IL).

I 6 a § har vi förtydligat vid vilka tidpunkter kapitalunderlagen och expansionsfonderna, enligt vår tolkning, skall beräknas.

Kapitalunderlag för handelsbolagsdelägare

9 §

(I första stycket punkten 3 ändras bestämmelserna om tillskott, bl.a. för att tillskott till verksamheten skall räknas med redan det beskattningsår då tillskottet sker.)

Också denna paragraf kommer från 8 § ExmL. I likhet med bestämmelserna om räntefördelning bygger kapitalunderlaget på det justerade anskaffningsvärdet för andelar i handelsbolaget korrigerat med vissa poster, jfr 31 kap. 16 §. Bestämmelserna skiljer sig dock genom att de båda underlagen beräknas med hänsyn till förhållandena vid olika tidpunkter. Bestämmelserna om tillskott ändrades år 1996.

I andra stycket har ordet omsättningstillgång bytts mot lagertillgång. Ä ndringen är kommenterad i avsnitt 2.4.2.

I tredje stycket föreskrivs att bestämmelserna om övergångsposten i 31 kap. 17 § gäller också i fråga om expansionsfonden, jfr kommentaren till 6 §.

I vilka fall fonderna får övertas

Från enskild näringsidkare till annan enskild näringsidkare

14 §

(I andra stycket ändras procentsatsen från 100 till 138, 89. I andra styckets andra mening har vi, som ett förtydligande, lagt till att vid beräkningen av värdet får bestämmelserna i 31 kap. 13 § tillämpas.)

Bestämmelsen med en möjlighet att överta en expansionsfond i samband med att man övertar en verksamhet genom arv, testamente, gåva eller bodelning kommer från 10 § ExmL.

I dag gäller inte denna paragraf när tillgångarna övergår till ett dödsbo. De bestämmelser som gäller för fysiska personer skall i IL tillämpas också för dödsbon, se 4 kap. 1 och 2 §§ och kommentaren till 4 kap. 2 §. Med vår skrivning skall bestämmelsen således tillämpas också för dödsbon. Vi kan inte se något skäl till att den inte skall tillämpas för dem. Som exempel kan nämnas att en make bedriver näringsverksamhet, den ena maken dör och näringsverksamheten tillskiftas dödsboet genom bodelning. Därefter tillskiftas ett barn verksamheten vid arvsskifte. Då bör fonden kunna föras vidare över dödsboet.

Bestämmelsen i andra stycket ändrades år 1996 genom att expansionsfonden får övertas till den del den inte överstiger 138,89 procent av värdet av realtillgångarna, i stället för som tidigare 100 procent.

31 kap. Räntefördelning

Vissa förarbeten

1996 Ö kning av kapitalunderlaget vid benefika förvärv av näringsfastigheter, m.m., Ds 1996:41, prop. 1996/97:12, bet. 1996/97:SkU7, SFS 1996:1400

Hur räntefördelning görs

Positivt och negativt fördelningsbelopp

3 §

(I första stycket ändras året före beskattningsåret till andra året före taxeringsåret. Vidare ökas procentsatsen i stycket från tre till fem procent.)

Beräkningen av positivt och negativt fördelningsbelopp regleras i 3 § RFL.

Vi har ersatt begreppet fördelningsunderlaget med kapitalunderlaget för räntefördelning. Det finns en motivering till bytet i kommentaren till 8 §.

Det finns en bestämmelse i 19 § RFL om justering av fördelningsunderlaget vid beskattningsår som inte är tolv månader. Vi har ändrat bestämmelsen så att det i stället är fördelningsbeloppet som skall justeras. Det leder till en materiell ändring vid tillämpning av 4 §. Där föreskrivs att räntefördelning inte skall göras om kapitalunderlaget är högst 50 000 kronor. Med dagens lydelse kan en förlängning eller förkortning av beskattningsåret vara avgörande för om räntefördelning skall ske. Om t.ex. kapitalunderlaget är 100 000 kronor för en handelsbolagsandel och den skattskyldige säljer andelen den 1 juni skall således inte någon räntefördelning ske det året. Med vårt förslag påverkas inte det av justeringen enligt denna paragraf. I stället blir fördelningsbeloppet lägre.

Å r 1996 gjordes en mindre ändring för att påverka räntesatsen för vissa skattskyldiga med förlängda räkenskapsår. Tidpunkten för när räntesatsen skall bestämmas ändrades därför från utgången av november ”året före beskattningsåret” till ”andra året före taxeringsåret”. Bestämmelsen ändrades också år 1997 genom att statslåneräntan skall ökas med fem procentenheter vid positiv räntefördelning i stället för med tre (prop 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, SFS 1997:000). Ursprungligen skulle ökningen vara en procentenhet, liksom vid negativ räntefördelning, men det ändrades år 1994.

Kapitalunderlaget

Enskilda näringsidkare

8 §

(I fjärde strecksatsen, kombinerad med 14 a–14 c §§, har tagits in en bestämmelse som innebär att kapitalunderlaget under vissa förutsättningar får ökas vid benefika förvärv av fastigheter, m.m. I sista strecksatsen ändras bestämmelserna om tillskott, bl.a. för att tillskott skall räknas med redan det beskattningsår då tillskottet sker.)

Inledningen av bestämmelsen är hämtad från 2 § första stycket RFL. En stor del av de bestämmelser som rör kapitalunderlaget fanns ursprungligen i bestämmelserna om verksamhetens kapitalunderlag i 46 §§ lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv (förarbeten till dessa paragrafer, se 1990).

I 2 § RFL finns inte begreppet kapitalunderlaget. I stället används begreppet fördelningsunderlaget. Vad det är frågan om är ett underlag som består av tillgångarna minskade med skulderna, dvs. ett kapitalunderlag. I kapitlet om expansionsfond (dagens expansionsmedel) finns det också bestämmelser om ett kapitalunderlag, se 30 kap. 5–7 §§ och särskilt kommentaren till 30 kap. 5 §. Vi har valt att i båda dessa kapitel kalla underlaget för kapitalunderlag. För att särskilja dem lägger vi till för räntefördelning respektive för expansionsfond.

De poster som skall öka respektive minska kapitalunderlaget är i dag utspridda i olika paragrafer. Den första strecksatsen om underskott är hämtad från 12 § RFL, liksom den femte om expansionsfond och den sjätte om tillskott. Den andra strecksatsen om kvarstående sparat fördelningsbelopp kommer från 20 § RFL medan den tredje om övergångsposten kommer från 18 § RFL och den fjärde om den särskilda posten från 14 a § RFL.

Bestämmelsen om tillskott i 12 § RFL ändrades år 1996 samtidigt som 14 a–c §§ RFL infördes.

10 §

(Expansionsfondsskatt har lagts till och bestämmelserna om särskild löneskatt och mervärdesskatt ändrats.)

Bestämmelsen om att fordringar eller skulder som avser vissa skatter och avgifter inte räknas som tillgångar eller skulder är hämtad från 10 §

RFL. Bestämmelsen ändrades år 1994 (prop. 1994/95:41 och 1994/95:99, bet. 1994/95:SfU6 och 1994/95:AU5, SFS 1994:1682). Å r 1996 gjordes nya ändringar dels genom att expansionsfondsskatt togs med i uppräkningen, dels genom att all särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader omfattas av bestämmelsen. Å r 1997 ändrades hänvisningen i fråga om mervärdesskatt till att avse skattebetalningslagen (SOU 1996:100, prop. 1996/97:100, bet. 1996/97:SkU23, SFS 1997:000).

14 §

(Bestämmelsen har delats upp i tre stycken. Sist i det nya andra stycket har vi tagit in en bestämmelse om en minskning av övergångsposten.)

Bestämmelsen om övergångsposten är hämtad från 18 § RFL.

Att vi i denna paragraf har behållit uttrycket fördelningsunderlaget trots att vi på andra ställen har bytt ut uttrycket mot kapitalunderlaget beror på att det vid 1995 och 1996 års taxeringar hette fördelningsunderlaget.

Bestämmelsen i andra stycket andra meningen om en minskning av övergångsposten på grund av hur fastigheter värderas lades till år 1997 (prop. 1996/97:000, bet. 1997/98:SkU000, SFS 1997:000).

I tredje stycket har vi bytt ut uttrycket ”på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång” mot ”arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt” (se kommentaren till 42 kap. 17 §).

14 a–14 c §§

Bestämmelserna kommer från 14 a § RFL. Paragrafen infördes år 1996 för att underlätta benefika överlåtelser av näringsfastigheter.

Handelsbolagsdelägare

16 §

(I första stycket tredje strecksatsen ändras bestämmelserna om tillskott, bl.a. för att tillskott till verksamheten skall räknas med redan det år då tillskottet sker. I andra stycket har vi lagt till ”justerat med posterna i första stycket”, som fallit bort i betänkandet SOU 1997:2.)

Bestämmelsen om kapitalunderlaget för delägare i svenska handelsbolag är hämtad från 17 § RFL. Vi har ersatt begreppet fördelningsunderlaget med kapitalunderlaget för räntefördelning. Det finns en motivering till bytet i kommentaren till 8 § när det gäller enskilda näringsidkare. Ä ven i fråga om delägare i handelsbolag bygger bestämmelserna på det kapital som lagts ned i andelen. På grund därav och för att få en enhetlig terminologi använder vi också här begreppet kapitalunderlag.

Bestämmelserna om hur kapitalunderlaget skall korrigeras finns i dag i flera paragrafer. Den första strecksatsen om sparade fördelningsbelopp finns i 20 § RFL, den andra om övergångsposten i 18 § RFL och den tredje och fjärde om tillskott och vissa lån till delägaren eller närstående i 17 § RFL. Bestämmelsen om tillskott ändrades år 1996.

I andra stycket finns föreskrifter om andelar som är lagertillgångar. Också dessa behandlas i 17 § RFL. Dessa bestämmelser fanns inte i de ursprungliga bestämmelserna om negativ räntefördelning i KL, utan kom med år 1993. Ordet omsättningstillgång har bytts mot lagertillgång. Ä ndringen är kommenterad i avsnitt 2.4.2.

34 kap. Räntor och utdelningar i näringsverksamhet

Skattefria utdelningar

11 §

(Bestämmelsen i andra stycket om att svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar i vissa fall skall anses som utländska juridiska personer hemmahörande i en utländsk stat är ny.)

I paragrafens första stycke finns en bestämmelse som säger att med utdelning avses inte utdelning på andelar i kooperativa föreningar i form av rabatt eller pristillägg som den utdelande föreningen skall dra av. Det framgår i dag av 7 § 8 mom. första stycket andra meningen SIL.

Med utdelning förstås enligt 7 § 8 mom. SIL sådan utdelning som har uppburits i förhållande till innehavda aktier eller andelar eller som har uppburits efter annan grund men inte är avdragsgill för det utdelande företaget enligt 2 § 8 mom. första stycket SIL. Ä nda sedan KL:s tillkomst har uttrycket ”som har uppburits efter annan grund”

funnits med. Med uttrycket avses bl.a. rabatter och pristillägg i förhållande till gjorda inköp eller försäljningar. I intäktsbestämmelserna särbehandlades då sådan utdelning, den skulle ofta tas upp i ett annat inkomstslag än annan utdelning (punkt 2 av anvisningarna till

38 § KL). I IL har vi inte någon särskild definition av begreppet utdelning. Med utdelning avses därigenom såväl utdelning som har utgått i förhållande till innehavda insatser som utdelning som har utgått efter annan grund. Vi lägger därför inte till utdelning som utgår efter annan grund. Men i de fall det finns särskilda bestämmelser, t.ex. om att rabatter och pristillägg inte omfattas, tar vi med sådana.

I andra stycket finns en bestämmelse om att vid tillämpning av bestämmelserna om skattefria utdelningar skall svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar anses som utländska juridiska personer hemmahörande i en utländsk stat, om de enligt ett dubbelbeskattningsavtal skall anses ha hemvist där. Bestämmelsen är i dag placerad i 7 § 8 mom. sista stycket SIL. Den infördes år 1996 (prop. 1996/97:18, bet. 1996/97:SkU9, SFS 1996:1227).

35 kap. Svenska fusioner

(Den första strecksatsen i 13 § är ny.)

38 kap. Beräkning av överskott och underskott för vissa juridiska personer

Investmentföretag och värdepappersfonder

17 §

(I sista stycket har föreskrivits att bestämmelserna om avskattning inte gäller om investmentföretaget upplöses genom likvidation.

I författningskommentarens sista stycket har vi rättat en felskrivning i ett citat från ”vid” till ”från och med”.)

Bestämmelsen om vad som gäller om ett företag upphör att vara ett investmentföretag finns i dag i 2 § 10 mom. tredje stycket SIL. Den infördes år 1993 (prop. 1993/94:50, bet. 1993/94:SkU15, SFS 1993:1543). Den justerades när bestämmelserna ändrades år 1994 (prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiU1, SFS 1994:1859). Å r 1996 togs det in ett undantag att avskattning inte skall ske när ett investmentföretag upplöses genom likvidation (Ds 1996:24, prop. 1996/97:18, bet. 1996/97:SkU9, SFS 1996:1227).

I såväl första som andra stycket har rekvisitet att företaget var investmentföretag lagts till. Ä ven om det inte står i lagtexten i dag måste det vara tanken bakom bestämmelserna. I första stycket har vi utelämnat ”dock tidigast från och med ingången av år 1991” eftersom det inte längre behövs när IL kan komma att träda i kraft.

Kooperativa föreningar

19 §

(Lydelsen av första stycket har korrigerats och begränsningen i andra stycket är ny.)

Bestämmelsen om att utdelning i form av rabatt eller pristillägg av kooperativ vinst skall dras av finns i dag i 2 § 8 mom. första stycket SIL. En sådan bestämmelse har funnits ända sedan år 1920 (prop. 1920:191). När KL kom placerades bestämmelsen i 29 § 2 mom. Å r 1984 gjordes vissa redaktionella ändringar (prop. 1983/84:84, bet. 1983/84:NU24, SFS 1984:190). Före dessa ändringar stod det uttryckligen i lagtexten att föreningen fick avdrag för utdelning till sina kunder, vare sig de tillhört föreningen eller ej. Men denna upplysning ansågs överflödig och togs bort år 1984 (se propositionen s. 194). Bestämmelserna ändrades senast år 1997, bl.a. genom ett tillägg av de bestämmelser med en begränsning i avdragsrätten som vi placerat i andra stycket (SOU 1996:31, prop. 1996/97:163, bet. 1997/87:000, SFS 1997:000). I dessa förarbeten finns uttalanden om vad som avses med kooperativ utdelning. Vi har ändrat bestämmelsen i andra stycket så att det är statslåneräntan vid utgången av november andra året före taxeringsåret i stället för året före beskattningsåret som är utgångspunkten för beräkningen. Orsaken är densamma som vid den ändring som gjordes år 1996 i 31 kap. 3 § i fråga om räntefördelning.

Denna form av utdelning är i realiteten närmast en prisjustering och den behandlas också som en sådan vid inkomstbeskattningen. Utdelningen är skattefri för mottagaren när den bara medför en minskning av levnadskostnaderna (41 kap. 14 §). Att utdelningen för enskilda näringsidkare, till skillnad från annan utdelning, beskattas i näringsverksamheten när den grundas på köp eller försäljningar i denna regleras i 13 kap. 10 § och att bestämmelserna om skattefrihet för utdelning på näringsbetingade aktier och andelar inte gäller för denna form av utdelning i 34 kap. 11 §.

AVD. VI INKOMSTSLAGET KAPITAL

41 kap. Intäkter och avdrag i kapital

(Ä ndringen i 1 § innebär att hänvisningen utvidgas till att omfatta även 41 a kap. Ä ndringen i 16 § innebär att bestämmelserna om kreditmarknadsbolag tillkommer i andra stycket.)

Vissa utdelningar och utskiftningar

Utdelning av aktier i dotterbolag

16 §

Bestämmelserna om skattefrihet för utdelning vid delning av bolag är hämtade från 3 § 7 mom. fjärde och femte styckena SIL. De infördes år 1991 som ett provisorium i avvaktan på en generell översyn av skattefrågor i samband med omstrukturering (prop. 1990/91:167, bet. 1990/91:SkU30, 1991:412).

I paragrafen gjordes år 1992 en teknisk justering på grund av vissa ändringar i börslagstiftningen (prop. 1992/93:108, bet. 1992/93:SkU8, SFS 1992:1092). Bestämmelserna slopades i huvudsak år 1993 men återinfördes år 1994.

I stället för begreppet betydande omfattning använder vi inte obetydlig omfattning. I förarbetena finns uttalanden om att med betydande avses 20 % (prop. 1990/91:167 s. 26). I 48 § 4 mom. KL

regleras i dag att fysisk person vars inkomst till inte obetydlig del består av folkpension, har rätt till särskilt kommunalt grundavdrag. Av punkt 1 första stycket andra meningen av anvisningarna till samma lagrum framgår att med uttrycket menas minst en femtedel (58 kap. 9 § i förslaget). Eftersom samma andel således avses bör samma begrepp användas. Därför byter vi uttrycket betydande omfattning mot inte obetydlig omfattning. Se även under Kvantifierande begrepp, avsnitt 2.4.1.

Bestämmelsen i andra stycket första meningen infördes år 1995 och i andra meningen år 1996 (prop. 1996/97:18, bet. 1996/97:SkU9, SFS 1996:1227).

41 a kap. Utdelning och kapitalvinst på aktier i onoterade företag.

Kapitlet innehåller bestämmelser om i vilken utsträckning utdelning och kapitalvinst på aktier och andelar i onoterade företag inte skall tas upp som intäkt. Lättnaden i ägarbeskattningen för små och medelstora företag infördes år 1996, förarbeten, se nedan.

Vi har i kapitlet även tagit in de bestämmelser som är gemensamma för beräkningen av undantagen från skatteplikt och beräkningen av det kapitalvinstbeskattade utrymmet, nämligen

– beräkningen av lönesummetillägg i 3 § 12 d mom. SIL, – alternativreglerna för beräkningen av anskaffningskostnad i 3 § 12 c mom. SIL, och

– lagen (1994:775) om beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag.

Vissa förarbeten

I kommentaren till paragraferna hänvisar vi, om inget annat sägs, till följande förarbeten bara genom att ange årtalet då bestämmelsen infördes eller ändrades.

1990:2 En alternativ metod att beräkna anskaffningskostnaden kopplad till det allmänna prisläget år 1990 och ett tak för kapitalvinster infördes, prop. 1990/91:54, bet.

1990/91:SkU10, SFS 1990:1422

1991 En alternativ metod för beräkning av anskaffningskostnaden kopplad till förmögenhetsvärdet vid utgången av år 1990 infördes, prop. 1991/92:60, bet. 1991/92:SkU10, SFS 1991:1833

1994:1 Alternativregeln avseende förmögenhetsvärdet togs bort, en regel avseende kapitalunderlaget i bolaget infördes, beräkningsregler för kapitalunderlaget togs in i en särskild lag och dåvarande 3 § 12 a mom. SIL, dvs. kopplingen till löneunderlaget, infördes, Ds 1994:26, prop. 1993/94:234, bet. 1993/94:SkU25, SFS 1994:775 och 778

1994:2 Kvoteringen av kapitalvinster slopades samtidigt som den ekonomiska dubbelbeskattningen återinfördes, justeringar i KapUL, prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiU1, SFS 1994:1859 och 1894

1995 Den nuvarande indelningen i moment infördes, tillämpningsområdet utvidgades för indirekt ägande och utländska bolag, prop. 1995/96:109, bet. 1995/96:SkU20, SFS 1995:1626

1996 Lättnaden i ägarbeskattningen infördes, SOU 1996:119, prop. 1996/97:45, bet. 1996/97:SkU13, SFS 1996:1611

Kommentar till paragraferna

1 §

Första stycket inleder kapitlet och anger dess innehåll.

Andra och tredje styckena med de grundläggande förutsättningarna för att bestämmelserna skall tillämpas är hämtade från 3 § 1 a och 1 g mom. SIL. Kravet på utländska juridiska personers beskattning uttrycks i dag genom en hänvisning till 7 § 8 mom. sjätte stycket 2 SIL. Vi har gjort en självständig reglering av samma lydelse som i motsvarande lagrum (34 kap. 19 §). Angående formuleringen, se kommentaren till 34 kap. 19 §.

2 §

De närmare förutsättningarna för att bestämmelserna skall tillämpas kommer från 3 § 1 a mom. SIL.

Utdelning

3 och 4 §§

Bestämmelsen om hur stor del av en utdelning som inte skall tas upp som intäkt är hämtad från 3 § 1 b mom. och 1 c mom. första stycket SIL. Uttrycket underlag för lättnadsbelopp föreslås av oss och vi byter sparad lättnad mot sparat lättnadsutrymme (se 6 §).

5 §

Bestämmelsen om effekten av förvärv under beskattningsåret är hämtad från 3 § 1 b mom. andra stycket SIL.

Sparat lättnadsutrymme

6 §

Bestämmelserna i första stycket om sparat lättnadsutrymme är i dag placerade i 3 § 1 c mom. första stycket första meningen SIL.

Regleringen i andra stycket av när ett företag inte lämnat någon utdelning kommer från 3 § 1 d mom. SIL.

7 §

Bestämmelsen om kontinuitet vid benefika förvärv är hämtad från 3 § 1 c mom. andra stycket SIL.

Kapitalvinst

8 §

Bestämmelsen i första meningen om hur stor del av en kapitalvinst som inte skall tas upp som intäkt är i dag placerad i 3 § 1 e mom. SIL.

Andra meningen har utformats som en hänvisning.

Tioårsperioden efter en marknadsnotering

9 och 10 §§

Bestämmelserna om utdelning och kapitalvinst i fråga om företag som marknadsnoteras är hämtade från 3 § 1 f mom. SIL. Begränsningen till marknadsnotering efter år 1996 har inte tagits med i IL utan framgår endast av ILP (3 kap. 68 §).

Lönesummetillägg

11–16 §§

Bestämmelserna om att det kapitalinkomstbeskattade utrymmet kan utökas med stöd av ett löneunderlag är i dag placerade i 3 § 12 d mom. SIL. De infördes år 1994 (1994:1), då i 3 § 12 a mom. SIL. Bestämmelserna ändrades år 1996 i samband med att lättnadsreglerna för onoterade företag infördes. Å r 1997 infördes bestämmelsen att hela underlaget får medräknas (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, SFS 1997:000).

Aktier förvärvade före år 1990

17 §

Bestämmelsen om att anskaffningsvärdet för aktier räknas upp i viss omfattning är i dag placerad i 3 § 12 c mom. andra stycket SIL. Dess motsvarighet infördes år 1990 (1990:2), då i 3 § 12 mom. fjärde stycket SIL.

Aktier förvärvade före år 1992

18 §

Bestämmelsen om att anskaffningsvärdet kan kopplas till kapitalunderlaget i företaget är hämtad från 3 § 12 c mom. tredje stycket SIL. Den infördes år 1994 (1994:1), då i 3 § 12 mom. fjärde stycket SIL.

Beräkning av kapitalunderlaget

19–23 §

Bestämmelserna om hur det kapitalvinstbeskattade utrymmet skall beräknas när alternativregeln i 20 § tillämpas är hämtade från 2–8 §§ KapUL. Lagen infördes år 1994 (1994:1).

Utformningen överensstämmer i stora drag med 31 kap. 12 §, se vidare kommentaren till detta kapitel.

Eftersom beräkningen i 23 § bygger på taxeringsvärdet har vi infört en uttrycklig begränsning till fastigheter i Sverige.

Justering av kapitalunderlaget

24–27 §§

Bestämmelserna om att kapitalunderlaget kan justeras i vissa fall är hämtade från 9 och 10 §§ KapUL. Vissa förtydliganden och justeringar kom till år 1994 (1994:2).

AVD. VIII KAPITALVINSTER OCH KAPITALFÖ RLUSTER

42 kap. Grundläggande bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster

(Ä ndringarna i 30 § innebär att hänvisningarna till den upphävda lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt ändras till att avse lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.)

46 Kap. Avyttring av aktier och andra delägarrätter samt fordringsrätter

(Ä ndringarna i 17 och 20 §§ innebär att en valfrihet införs i fråga om internationella aktiebyten. Därutöver flyttas 17 § andra stycket till den nya 17 a §. Ä ndringarna i 29 och 35 §§ innebär att hänvisning görs även till den nya 32 a §.)

1996 Vissa ändringar avseende aktiebyten, prop. 1996/97:18, bet. 1996/97:SkU9, SFS 1996:1227 och 1228

Ersättning i form av nyemitterade aktier

17–19 §

Bestämmelserna om att byte av aktier och av andelar i ekonomiska föreningar mot nyemitterade aktier i vissa fall inte utlöser någon kapitalvinstbeskattning finns i dag i 27 § 4 mom. SIL. Bestämmelserna infördes år 1990 i syfte att gynna omstrukturering av företag (1990:1). Momentet har därefter ändrats år 1992, 1993, 1994, 1996 samt år 1997 då bestämmelserna i 17 a § tredje stycket infördes (prop. 1996/97:151, bet. 1996/97:SkU27, SFS 1997:000).

Bestämmelsen i 17 § andra stycket är hämtad från 22 § första stycket OL, förarbeten se under kommentaren till 20–27 §§.

Eftersom vi, om inte annat anges, med kapitalvinst avser även kapitalförlust, se 42 kap. 1 §, behöver vi inte markera detta särskilt för utflyttningsfallen i 19 §.

Före skattereformen fanns i 35 § 3 mom. tredje stycket KL en bestämmelse om att dispens kunde medges från kapitalvinstbeskattning på s.k. äldre aktier förutsatt att en beskattning skulle hindra önskvärd strukturrationalisering. Dessa bestämmelser infördes år 1967 (prop. 1967:153, bet. 1967:BevU:64, SFS 1967:748).

Internationella aktiebyten

20–27 §§

Bestämmelserna om uppskov med kapitalvinstbeskattningen vid internationella aktiebyten är hämtade från 1, 2, 6, 22 och 23 §§ OL (SOU 1994:100, prop. 1994/95:52, bet. 1994/95:SkU10, SFS 1994:1854). Eftersom så gott som alla bestämmelser om internationella aktiebyten infördes vid tillkomsten av OL redogör vi inte särskilt för detta. I EG:s s.k. fusionsdirektiv (se under Bakgrund i kommentaren till 36 kap.) finns bestämmelserna i artiklarna 1–3 och 8. Valfriheten för den skattskyldige att i stället tillämpa 17–19 §§ infördes i OL år 1996.

Bestämmelserna om avyttring av lageraktier finns i 17 kap. 13–17 §§. Vi har där kommenterat ändringen av anskaffningsvärdet till

att avse de avyttrade aktiernas marknadsvärde. Att vi använder uttrycket aktier har vi tagit upp i kommentaren till 37 kap. 2 §.

Vi föreslår att reglerna om att skattemyndigheten vid avyttringen skall fastställa återstående belopp förs över till 4 kap. 5 a § TL.

Kapitalförluster

Inkomstslaget näringsverksamhet

32 a §

Bestämmelsen om kvittningsrätt för onoterade aktier och andelar infördes i 27 § 5 mom. SIL år 1996 (SOU 1996:119, prop. 1996/97:45, bet. 1996/97:SkU13, SFS 1996:1611). En justering gjordes år 1997 (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, SFS 1997:000).

AVD. VIII FÅ MANSFÖ RETAG OCH FÅ MANSHANDELSBOLAG

51 kap. Förmåner och ersättningar från fåmansföretag och fåmanshandelsbolag

(Ä ndringen innebär att utländsk tillkommer i 3 §.)

Definitioner

Fåmansföretag

3 §

Bestämmelsen om företag vars aktier är noterade och om privatbostadsföretag är hämtad från punkt 14 nionde stycket av anvisningarna till 32 § KL. Den infördes år 1990. Å r 1997 tillkom bestämmelsen om utländsk börs (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, SFS 1997:000).

52 kap. Utdelning och kapitalvinst på aktier i fåmansföretag

(Ä ndringarna innebär att bestämmelserna om lönesummetillägg, alternativa anskaffningsvärden samt beräkningen av kapitalunderlaget i 14–29 §§ flyttas till 41 a kap. Som en följd av detta har redaktionella ändringar gjorts i 7, 8 och 12 §§. I 3 § första stycket 1 samt i 4, 5, 6, 12 och 13 §§ har tidsangivelsen ändrats från tio till fem år. I 3 § första stycket 2 har därutöver införts en karenstid på fem år. 9 § har justerats.)

Vissa förarbeten

1996 Ä ndringar på grund av lättnader i dubbelbeskattningen, SOU 1996:119, prop. 1996/97:45, bet. 1996/97:SkU13, SFS 1996:1611

Definitioner

3 §

Begreppet kvalificerad aktie infördes år 1995 i 3 § 12 mom. första stycket och 12 a mom. första stycket SIL men innehållet i bestämmelsen går tillbaka till lagstiftningens tillkomst år 1990 (1990:1), då i femte stycket. Utvidgningen till att omfatta indirekt ägande även i icke-koncernförhållanden kom år 1995, jfr 3 § 12 mom. åttonde stycket SIL år 1990 (1990:1). Bestämmelsen fick sin nuvarande utformning år 1997 (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, SFS 1997:000).

4 §

Hänvisningen i första stycket till definitionen av fåmansföretag är hämtad från 3 § 12 a mom. tredje stycket SIL. Hänvisningen till punkt 14 av anvisningarna till 32 § KL fanns med år 1990 (1990:1), då i 3 § 12 mom. nionde stycket SIL. Hänvisningen i fjärde stycket till vad som avses med ägare kom dock år 1995.

Också bestämmelsen i andra stycket om utländska juridiska personer är hämtad från momentets tredje stycke. Den infördes år 1995. Vårt förslag att undanta dödsbon efter den som inte var obegränsat skattskyldig från definitionen innebär visserligen en materiell ändring men reglerna torde inte vara tänkta att tillämpas på dessa.

Bestämmelsen i tredje stycket om företag som drivs av många arbetande delägare, i dag placerad i momentets tredje stycke, har funnits med sedan lagstiftningen kom till, då i 3 § 12 mom. nionde stycket SIL. Den fick sin nuvarande utformning år 1996.

5 §

Bestämmelsen om utvidgning av kvalificeringen till att omfatta även tiden efter det att företaget upphör att vara fåmansföretag är hämtad från 3 § 12 a mom. andra stycket SIL. Den infördes år 1990 (1990:1), då i 3 § 12 mom. fjärde stycket SIL och fick sin nuvarande utformning år 1996.

Undantag på grund av utomstående delägare

6 §

Bestämmelsen i första stycket om att förekomsten av utomstående delägare under vissa omständigheter kan innebära att spärreglerna inte tillämpas är hämtad från 3 § 12 e mom. första stycket SIL. Den var ursprungligen placerad i 3 § 12 mom. sjätte stycket SIL. Bestämmelsen fick sin nuvarande utformning år 1996.

Definitionerna i andra och tredje styckena av företag respektive utomstående kommer från 3 § 12 e mom. andra stycket SIL. De fick sin nuvarande utformning år 1995 men en motsvarighet fanns med vid lagens tillkomst, då i 3 § 12 mom. sjätte stycket SIL.

Utdelning

7 §

Bestämmelserna om vad som avses med gränsbelopp och att utdelning som överstiger gränsbeloppet tas upp i inkomstslaget tjänst fick sin nuvarande placering i 3 § 12 b mom. första stycket SIL år 1995. Deras motsvarigheter var ursprungligen placerade i 3 § 12 mom. första och tionde styckena SIL. Begreppet gränsbelopp infördes år 1995. Uttrycket underlag för gränsbelopp föreslås av oss, se 8 §. Bestämmelserna fick sin nuvarande utformning år 1996 i samband med att lättnadsreglerna för onoterade företag infördes, se 41 a kap.

Bestämmelsen om att sparat utdelningsutrymme (i dag sparad utdelning) ingår i gränsbeloppet är hämtad från 3 § 12 b mom. tredje stycket första meningen SIL. Den fick sin nuvarande placering år 1995. En motsvarighet var från början placerad i 3 § 12 mom. andra stycket SIL. Bestämmelsen fick sin nuvarande utformning år 1996.

8 §

Uttrycket underlaget för gränsbelopp föreslås av oss. Bestämmelsen i övrigt är hämtad från 3 § 12 b mom. andra stycket första meningen SIL (anskaffningsvärdet), 3 § 12 b mom. tredje stycket andra meningen SIL (sparat utdelningsutrymme) och 3 § 12 d mom. första stycket SIL (löneunderlaget).

Å r 1995 infördes i förtydligande syfte en koppling till det anskaffningsvärde som skulle ha tillämpats vid en kapitalvinstberäkning (genomsnittsmetoden, 46 kap. 7 § i förslaget).

Den beräkning av det alternativa anskaffningsvärdet som andra stycket hänvisar till har sin grund i 3 § 12 c mom. första stycket SIL.

Bestämmelsen fick sin nuvarande utformning år 1996.

9 §

Bestämmelsen om effekterna av avyttringar inom närståendekretsen är hämtad från 3 § 12 b mom. första stycket fjärde meningen SIL där den infördes år 1995. Bestämmelsen fick sin nuvarande utformning år 1996.

Kapitalvinst

12 §

Bestämmelsen om hur stor del av en kapitalvinst som skall tas upp i inkomstslaget tjänst och att den maximeras är hämtad från 3 § 12 b mom. fjärde stycket SIL. Bestämmelsen infördes år 1990 (1990:2) i 3 § 12 mom. sjätte stycket SIL. En viss begränsning fanns även tidigare i samma stycke.

Den alternativa beräkningen av anskaffningsvärdet som andra stycket hänvisar till har sin grund i 3 § 12 c mom. första stycket SIL.

Med utformningen av tredje stycket avser vi att i lagtexten införliva regeringsrättens tolkning av bestämmelsen, RÅ 1995 not. 379. Förarbeten i övrigt, se första stycket. Genom rättsfallet gavs ”det basbelopp som gäller för avyttringsåret” den innebörden att avyttringsåret avser det år då den avyttring sker som är föremål för prövning och att alltså ny beräkning måste göras vid varje avyttring.

Kopplingen i tredje stycket till sparat lättnadsutrymme tillkom år 1996.

13 §

Bestämmelsen om att skatten på tjänstebeskattad utdelning och kapitalvinst i vissa fall beräknas enligt den högsta beskattningsbara inkomsten inom familjen är hämtad från 3 § 12 b mom. femte stycket SIL. Vid tillkomsten år 1990 (1990:1) placerades den i 3 § 12 mom. sjunde stycket SIL. Bestämmelsen fick sin nuvarande utformning år 1996.

AVD. IX PENSIONSSPARANDE

53 kap. Pensionsförsäkringar och pensionssparkonton

(Ä ndringarna innebär att dispensbestämmelsen i 4 § andra stycket och hänvisningen till 4 § i 31 § utgår samt att 4 a § tillkommer.)

Pensionsförsäkring m.m.

Pensionsförsäkring eller kapitalförsäkring

4 §

Bestämmelsen att en pensionsförsäkring måste vara meddelad i Sverige är hämtad från punkt 1 andra stycket av anvisningarna till 31 § KL. Ursprungligen spelade det ingen roll om försäkringen var meddelad i en utländsk försäkringsrörelse eller inte. Begränsningen kom till år 1969 (Stencil 1969 Fi 1969:9, prop. 1969:162, bet. 1969:BeU75, SFS 1969:754).

4 a §

Bestämmelsen om utländska kapitalförsäkringar som anses som pensionsförsäkringar är hämtad från punkt 1 sjuttonde stycket av anvisningarna till 31 § KL. Den fick sin nuvarande utformning år 1996 (Ds 1996:27, prop. 1995/96:231, bet. 1996/97:SkU4, SFS 1996:1240). Tidigare fanns en dispensbestämmelse om att skattemyndigheten, om det fanns särskilda skäl, under vissa förutsättningar

kunde förklara att även en utländsk försäkring skulle anses som en pensionsförsäkring. Den hade införts år 1980. Ä ven före år 1980 kunde dock dispens medges i vissa fall. Bestämmelser om detta fanns i punkt 3 av övergångsbestämmelserna till 1969 års lagstiftning.

54 kap. Pensionssparavdrag

(Ä ndringarna i 4 och 5 §§ innebär att hänvisningarna till lagen (1958:295) om sjömansskatt utgår.)

Beräkning av pensionssparavdrag

Avdragsgrundande inkomster Flera näringsverksamheter

4–6§§

Bestämmelserna om beräkningen av den avdragsgrundande inkomsten och avdragstaken är hämtade från punkt 6 andra och tredje styckena av anvisningarna till 46 § KL. En avdragsbegränsning infördes år 1975. Bestämmelserna justerades år 1978 (DsB 1977:7, prop. 1977/78:64, bet. 1977/78:SkU46, SFS 1978:187) och senare samma år utökades de till att omfatta även sjöinkomster (prop. 1978/79:50, bet.1978/79:SkU19, SFS 1978:913). Bestämmelserna fick i stort sett sin nuvarande utformning år 1991 då underlaget för beräkningen av och nivån för avdraget ändrades till följd av 1990 års skattereform. Å r 1995 (prop. 1994/95:203, bet. 1994/95:SkU28, SFS 1995:919) halverades basbeloppsavdraget. Å r 1996 (Ds 1991:41, prop. 1995/96:227, bet. 1996/97:SkU3, SFS 1996:1331) gjordes vissa ändringar på grund av att lagen (1958:285) om sjömansskatt upphävdes.

AVD. X Ö VRIGA GEMENSAMMA BESTÄ MMELSER

56 kap. Värdering av intäkter i annat än pengar

(Ä ndringarna i 4, 5 och 13 §§ samt tillkomsten av 4 a, 4 b, 6 a och 13 a §§ beror på nya regler om värdering av bilförmån. I kommentaren till

14 § anges den ändrade placering bestämmelsen fick år 1997. Som en följd därav justeras “Bakgrund”. I 2 § görs en teknisk justering på grund av att 12 a § tillkommer.)

Bakgrund

De flesta bestämmelserna är hämtade från 42 § KL och dess anvisningar men här finns även bestämmelser från punkt 10 av anvisningarna till 32 § KL. Att värderingen skall ske med utgångspunkt i ortens pris har varit en ledstjärna sedan KL:s tillkomst men år 1990 (förarbeten, se nedan) infördes begreppet marknadsvärde i andra stycket för att markera att det inte var fråga om någon försiktighetsprincip. I princip innebar detta bara att praxis kodifierades. Samtidigt ersattes naturaförmån med förmån som en anpassning till bl.a. lagen (1962:381) om allmän försäkring. Bestämmelserna har sedan KL:s tillkomst ändrats bl.a. genom införandet av särskilda värderingsregler för bil-, kost-, ränte- och reseförmån. Indelningen av anvisningarna till 42 § i punkter gjordes år 1987 (förarbeten, se nedan) i samband med att beskattningen av naturaförmåner reglerades närmare.

Större ändringar

I dag anges i punkt 3 första stycket av anvisningarna till 32 § KL att garage inte skall räknas in i bostadsförmånen. Vi tar inte med någon motsvarighet till den bestämmelsen eftersom avsikten inte är att garageförmånen inte skall åsättas något värde utan bara att den skall värderas för sig. Eftersom båda förmånerna skall värderas till marknadsvärdet bör det dock inte göra någon skillnad om bostadsförmånen värderas med beaktande av att garage ingår eller om förmånerna värderas var för sig.

Vissa förarbeten

1996 Ä ndringar avseende bilförmån, Ds 1996:34, prop. 1996/97:19, bet. 1996/97:FiU1, SFS 1996:1208

1997 Ytterligare ändringar avseende bilförmån, lrr 29.5.97

Bilförmån

4–6 a §§

Bestämmelserna om värdering av bilförmån är hämtade från punkt 2 av anvisningarna till 42 § KL. De fick i huvudsak sin nuvarande utformning år 1996 och justerades år 1997. Särskilda regler för bilförmån infördes ursprungligen år 1977 (SOU 1977:3, prop. 1977/78:40, bet. 1977/78:SkU19, SFS 1977:1172) men avsåg då enbart fåmansföretagsledare. Mer allmänna regler infördes år 1986 (Ds Fi 1986:9, prop. 1986/87:46, bet. 1986/87:SkU9, SFS 1986:1199). Å r 1987 placerades bestämmelserna i den nuvarande anvisningspunkten. Anknytningen till basbeloppet infördes år 1990. Å r 1993 genomfördes omfattande ändringar.

Å r 1987 infördes också bestämmelsen om nedsättning av förmånsvärdet om den skattskyldige själv betalar för förmånen. Bestämmelsen är hämtad från punkt 4 första stycket av anvisningarna till 42 § KL.

Fritt logi på fartyg

12 a §

Bestämmelsen om värdering av fritt logi ombord är hämtad från 42 § fjärde stycket KL. Den tillkom i samband med att lagen (1958:295) om sjömansskatt upphävdes år 1996 (Ds 1991:41, prop. 1995/96:227, bet. 1996/97:SkU:3, SFS 1996:1331).

Justering av förmånsvärdet

13 och 13 a §§

Justeringsregeln för kost- och bilförmån är hämtad från punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 42 § KL. Den infördes år 1987. Ett förtydligande av vad som anses som synnerliga skäl infördes år 1993. De särskilda bestämmelserna för bilar som används i taxinäring och för bilar som ingår i en provflotta tillkom år 1996.Vi har här liksom i övrigt i IL använt justera i stället för nuvarande uttryck jämka.

14 §

Bestämmelsen om värderingen av en tjänstebostad är hämtad från punkt 1 tredje stycket av anvisningarna till 42 § KL där den placerades år 1997. Den var tidigare placerad i punkt 3 andra stycket av anvisningarna till 32 § KL. Bestämmelsen fanns med när KL kom till.

AVD. XI ALLMÄ NNA AVDRAG, GRUNDAVDRAG OCH SJÖ INKOMSTAVDRAG

(Avdelningsrubriken har kompletterats med sjöinkomstavdrag.)

57 kap. Allmänna avdrag

(Ä ndringarna innebär att hänvisningarna till lagen (1958:295) om sjömansskatt i 1 § andra stycket samt hela 11 § utgår.)

58 kap. Grundavdrag

(5 § utgår.)

58 a kap. Sjöinkomstavdrag

Kapitlet innehåller bestämmelser om sjöinkomstavdrag.

Bakgrund

Tidigare fanns bestämmelser om beskattning av sjömän i den nu upphävda lagen (1958:295) om sjömansskatt. Sjömansskatten var en definitiv källskatt. I samband med 1990 års skattereform påbörjades utformningen av ett landsskattesystem för sjömän. Det resulterade i promemorian Beskattning av sjömän (Ds 1991:41) som ledde till lagstiftning år 1996 (prop. 1995/96:227, bet. 1996/97:SkU3, SFS 1996:1331 och 1332). Samtliga bestämmelser i kapitlet är hämtade