lagen.nu
Prop. 1976/77:103

Med överlämnande av 1977 års kommittéberättelse.

Typ
Proposition
Datum
1976-12-31
Källa
data.riksdagen.se

Regeringens skrivelse Skr 1976/77:103

1976/77:103

Med överlämnande av 1977 års kommittéberättelse:;

beslutad den 30 december 1976.

Regeringen överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag av regeringsprotokoll, 1977 års kommittéberättelse.

THORBJÖRN FÄLLDIN SVEN ROMANUS

I Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103

Skr 1976/77:103 2

Utdrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL Vid regeringssammanträde 1976-12-30

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman,

Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo

Föredragande: statsrådet Romanus

Anmälan av 1977 års kommittéberättelse

1ÖVERSYNEN AV FORMERNA FÖR KOMMITTÉVERKSAM- HETEN

Vid anmälan av 1976 års kommittéberättelse uppgav dåvarande chefen för justitiedepartementet att en översyn av formerna för kommittéverksamheten hade påbörjats år 1974 och att översynen lett fram till en rapport (Ds Ju 1975: 14) om utredningsväsendet. Han lämnade i det sammanhanget en redo-

görelse för de åtgärder som hade vidtagits med anledning av förslagen i rapporten och för arbetet i övrigt inom regeringskansliet i syfte att förbättra och rationalisera kommittéväsendet.

Översynsarbetet har fortsatt under år 1976.

En ny författning om kommittéerna, kommittéförordningen (1976:119) har utfärdats. Denna innehåller bl. a. föreskrifter om befogenheter som tillkommer olika medverkande i kommittéarbetet. I motsats till tidigare författ-

ning i ämnet reglerar förordningen också de sakkunnigas och experternas ställning. De sakkunniga får, fastän de inte själva är kommittéledamöter och

alltså saknar beslutanderätt, delta i arbetet på väsentligen samma villkor som ledamot. Bl. a. har de ”reservationsrätt”. Experterna, dvs. de utpräglade specialisterna, har mera begränsade befogenheter.

Vidare har statsrådsberedningen gett ut en handbok i kommittéarbete (Ds Ju 1976:6). Handboken är i första hand avsedd för kommittéordförande och kommittésekreterare.

En arbetsgrupp inom regeringskansliet har lagt fram förslag i en rad administrativa frågor som rör kommittéerna. Förslagen berör bl. a. registreringen

av och information om kommittéerna, kommittéernas lokalförsörjning och servicen till kommittéerna i fråga om litteratur, expeditionstjänst, skrivhjälp o. d.

Gruppen föreslår bl. a. att kommittéberättelsen delas upp i två volymer,

en huvuddel som innehåller personredovisning m. m. och en del som innehåller direktiv som har meddelats efter det redovisningen i föregående kom-

3 Skr 1976/77: 103

mittéberättelse färdigställdes. I samband med denna förändring bör man enligt arbetsgruppen övergå till att ge ut kommittédirektiv fortlöpande i en serie på samma sätt som nu sker med departementspromemorior, Direktiven bör enligt gruppen spridas genom allmänna förlaget (ALLF) och inte som nu i sin helhet publiceras i Post- och Inrikes tidningar.

Översynen av kommittéväsendet kommer att fortsätta under år 1977.

Besparingsutredningen (Fi 1975:01) har avgett delbetänkande under år

1976. I betänkandet —- (SOU 1976:49) Offentligt utredningsväsende - har

utredningen föreslagit att kommittéberättelsen försöksvis kompletteras

med redogörelser för varje kommitté hur långt utredningsarbetet fram-

skridit, vilka överväganden som har gjorts samt hur arbetet avses att drivas

vidare. Genom detta förfarande räknar utredningen med att antalet önskemål om särskilda utredningar kommer att begränsas genom att organ

som initierar utredningar ges bättre möjlighet att informera sig om ge-

nomförd och pågående utredningsverksamhet. En sådan åtgärd kan enligt utredningen också rent allmänt öka kommittéberättelsens användbarhet samt också verka pådrivande på arbetet i kommittéerna.

21977 ÅRS KOMMITTÉBERÄTTELSE

Enligt tilläggsbestämmelse 3.6.2 till riksdagsordningen skall regeringen årligen samtidigt med budgetpropositionen lämna riksdagen redogörelse

för verksamheten inom de kommittéer som har tillsatts på grund av re-

geringens beslut. En sådan redogörelse har också utarbetats inom justitiedepartementet.

Redogörelsen är i huvudsak redigerad och upplagd på samma sätt som 1976 års kommittéberättelse. Frågan om större ändringar av redovisningen i kommittéberättelsen har bedömts böra anstå tills ställning kan tas till besparingsutredningens tidigare nämnda förslag. Den justeringen har dock gjorts att kommittédirektiv som har meddelats sedan redovisningen i 1976 års berättelse färdigställdes nu har intagits i ett särskilt avsnitt på sätt den tidigare nämnda arbetsgruppen föreslagit.

Den upprättade redogörelsen bör fogas till protokollet i detta ärende som

bilaga I Kommittédirektiven bör tas in som bilaga 2 till detta protokoll.

Jag vill i sammanhanget upplysa om att kommittédirektiv skall fr. o. m. den 1 januari 1977 ges ut i en särskild serie som tillhandahålles genom Liber- Förlag liksom departementspromemorior och betänkanden i SOU-serien. Genom denna åtgärd bör informationen om kommittédirektiv komra att förbättras.

3HEMSTÄLLAN

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

överlämnar 1977 års kommittéberättelse till riksdagen.

Skr 1976/77: 103

4REGERINGENS BESLUT

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Kommitté-

berättelse 1977

Del I

Kommittéernas

sammansättning

Skr 1976/77: 103 6

Redaktionell anm.

1. Två delar

Kommittéberättelsen är uppdelad i två delar.

Del I innehåller uppgifter om kommittéernas sammansättning, adress och telefonnummer, redogörelse för arbetet under den tid berättelsen avser, kostnader samt register.

Del II innehåller enbart direktiv och tilläggsdirektiv som meddelats av regeringen sedan redovisningen i 1976 års berättelse färdigställdes.

Direktiven och tilläggsdirektiven är ordnade departementsvis liksom kom-

mittéerna i del 1. Inom departement är de förtecknade efter dag för regeringsbeslut.

Del II är försedd med två register, varav ett är ett ämnesregister. I det andra

registret är direktiven ordnade efter dag för regeringens beslut.

2. Kommittébeteckning

För varje departement används fr.o.m. år 1971 en löpande nummerserie för

år. Nummerbeteckningen anges med förkortning för departement samt årtal, kolon och löpnummer och anges inom parentes omedelbart efter ordet kommitté (motsvarande). Exempel: x-kommittén (Ju 1976:00) och kommittén (Ju 1976:00) om — — —. Beteckningen är avsedd att användas vid såväl hänvisningar i löpande text som i kamerala sammanhang.

För kommitté (motsvarande) som tillkommit före år 1971 används som löp-

nummer det nummer i riksdagsberättelsen under vilket kommittén första gången redovisats.

Under år 1976 har finansdepartementet delats upp i två departement, nämligen ekonomidepartementet (E) och budgetdepartementet (B). I samband

därmed ändrades förkortningen för bostadsdepartementet från B till Bo.

11977 års berättelse har därför bokstaven B i nummerbeteckningar, där B är

en förkortning för bostadsdepartementet, ersatts med Bo.

7 Skr 1976/77: 103

3. Rollfördelning inom kommitté

Enligt 2 § kommittéförordningen (1976:119) består en kommitté av ordförande och en eller flera andra ledamöter. Kommitté kan biträdas av bl. a. sakkunniga, experter och sekreterare. Kommittéförordningen innehåller

föreskrifter om nämnda medverkandes befogenheter.

Denna uppdelning av de medverkande avser kommittéer som har tillkallats

efter den 30 april 1976. Beträffande befogenheter för medverkande i äldre kommittéer hänvisas till övergångsbestämmelserna till kommittéförord-

ningen.

4. Uppgifter om kommittéer under löpande år

De uppgifter som ingår i berättelsen registreras fortlöpande i ett datorstött informationssökningssystem. Kommittéberättelsen framställs med hjälp av systemet. Under löpande år kan uppgifter om kommittéernas verksamhet erhållas ur detta system efter hänvändelse till justitiedepartementet.

9Kommittéer: Justitiedepartementet Dell Ju: 1

Justitiedepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1976: 1, 3, 8, 9, 13, 19, 23, 24, 27, 29, 32, 44 och 53

Följande kommittéer inom avsnittet fullgör inte, resp. har inte fullgjort egentligt utredningsuppdrag: 4, 19 och 27

1. Köplagsutredningen (Ju 1963:51)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att följa arbetet i en i Finland tillsatt kommitté, som har i uppdrag att utarbeta förslag till lag om köp av lös egendom, samt att, under beaktande av pågående arbete att åstadkomma en internationell köplag, överväga om anledning föreligger att föreslå ändring i den svenska köplagen (se Post- och Inrikes tidn. den 18 juli 1962).

Genom beslut den 25 maj 1967 har Kungl. Maj:t vidgat uppdraget till att

avse en begränsad översyn av den svenska köplagen (se Post- och Inrikes

tidn. den 2 juni 1967). Ytterligare utvidgning skedde genom beslut den 20

november 1968 då utredningen även fick i uppdrag att se över de allmänna reglerna om dröjsmålsränta m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 4 december

1968):

Utredningsman:

Hellner, Jan E., professor Experter:

Bergman, S. Christer, avdelningsdirektör Cedercrantz, Bror O. C., direktör Hillbom, Lars H., civilekonom (fr.o.m. den 5 november 1974)

Johansson, Sven-Erik N., professor

Josephsson, Leif E., förbundsjurist Köhler, Nils G., advokat Persson, Per Gustav, bankdirektör Siljeström, Sten G. L., direktör Wiberg, G. Lennart E:son, direktör

Sekreterare:

Carbell, Leif E., hovrättsassessor

Nöteberg, Rolf M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 13 november 1975)

Direktiven för utredningen, se 1963 års rikdagsberättelse Ju 51 och 1968 års riksdagsberättelse Ju 30. Tilläggsdirektiv, se 1969 års riksdagsberättelse

Ju 24.

Del I Ju: 1 Skr 1976/77: 103 10

Utredningsmannen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit

sju sammanträden med experterna.

Utredningen har den 15 december 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:66) Köplag.

Uppdraget är därmed slutfört.

2. Integritetsskyddskommittén (Ju 1967 :62)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 maj 1966 för att utreda frågor om förstärkt integritetsskydd på personrättens område (se

Post- och Inrikes tidn. den 14 juni 1966):

Ordförande: Lännergren, E. Bengt, f.d. justitiekansler

Ledamöter:

Bernström, Bonnie L. IL, redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1

december 1976) Dahlberg, K. Thure, ombudsman, f.d. led. av riksdagen

Kristensson, Astrid M., jur. kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den 16

november 1974)

Larfors, E. V. Tage, direktör, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 16

november 1974)

Litzén, Anders G., hovrättslagman

Wiklund, Svea S. S., fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 november

1974)

Expert:

Ljungberg, Göran L. D., chefsjurist Sekreterare:

Widebäck, Ulf M., hovrättsassessor (fr.o.m. den I februari 1975)

Lokal: Lilla Nygatan 1,2 tr., 11128 Stockholm, tel. 763 14 50 (ordföranden) och 763 23 53 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1967 års riksdagsberättelse Ju 62.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden. Därutöver har en särskild arbetsgrupp hållit tre sammanträden. Kommittén har den 14 september 1976 avgett delbetänkandet (SOU

1976:48) Reklam och integritet.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1977.

11Kommittéer: Justitiedepartementet Dell Ju: 4

3. Skadeståndskommittén (Ju 1967 :68)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 november 1966 för att tillsammans med sakkunniga i övriga nordiska länder utreda frågor om skadestånd för framtida förlust av arbetsinkomst och om efterlevandes rätt

till skadestånd (se Post- och Inrikes tidn. den 12 december 1966):

Ordförande:

Conradi, Erland G. F., justitieråd

Ledamöter:

Bengtsson, T. Bertil, tf. hovrättslagman

Lindahl, Carl Erik T., advokat

Experter:

Alexanderson, R. Birgitta, jurist hos Sveriges Radio

Forstadius, Erik L. W., direktör

Kihlbom, J. O. Niklas, assuransdirektör

Land, Johan, kanslichef Lindstedt, Hans G., direktör Oldertz, Carl M., bitr. direktör

Petri, Carl Axel H., kammarrättspresident

Rydberg, Olle, försäkringsdirektör Strömland, Lennart V. E., förbundsjurist (fr.o.m. den 1 februari 1974) Svensson, Åke E. F., avdelningsdirektör

Widding, N. Åke W., lagman

Sekreterare:

Bengtsson, T. Bertil, tf. hovrättslagman (fr. o. m. den 23 april 1974) Bitr. sekreterare:

Nöteberg, Rolf M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 23 april 1974)

Direktiven för kommittén, se 1967 års riksdagsberättelse Ju 68.

Tilläggsdirektiv, se 1972 års riksdagsberättelse Ju 30.

Kommittén har den 19 januari 1976 avgett betänkandet (SOU 1975:103) Skadestånd VI Försäkringsgivares regressrätt m. m.

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Samarbetsorganet (Ju 1968:59) för rättsväsendets informationssystem (SARI

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1966 för att bereda fråga om omläggning av rutiner inom rättsväsendet för

automatisk databehandling och därmed sammanhängande frågor:

Del I Ju: 4 Skr 1976/77: 103 12

Ordförande: Gullnäs, S. Ingvar, justitiekansler (t.o.m. den 31 januari 1976) Hillerudh, G. Lars-Olov E., expeditionschef (fr.o.m. den 1 februari 1976) Ledamöter: Börjesson, Mats R., generaldirektör (fr.o.m. den 3 september 1975) Ekstam, Gunnar E., avdelningschef (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Englund, K. Svante I., departementsråd Fischier, Sven G. O. M., tjf. överdirektör

Magnander, Ebbe E. A., avdelningschef Ohlsson, P. T. Ingvar, generaldirektör Persson, Carl J. G., rikspolischef

Romander, Holger A. G., riksåklagare

Rudholm, Sten J. G., hovrättspresident (t.o.m. den 14 december 1976) Skarvall, Karl-Erik, hovrättspresident (fr.o.m. den 15 december 1976)

Ersättare för ledamot: Bolin, Lars A., avdelningschef (för Fischier) (fr. o. m. den 13 maj 1975) Carlsson, Ulf V., avdelningschef (för Persson) Carnhagen, Göran E. T., departementssekreterare (för Englund) (fr.o.m. den 22 januari 1974 t.o.m. den 14 juni 1976) Elmhammer, Nils E. I., statistikchef (för Ohlsson)

Engdahl, K. Anders F., departementssekreterare (för Englund) (fr.o.m. den 15 juni 1976) Herrlin, S. G. Sigvard, byråchef (för Romander)

Åhlén, Lars, byråchef (för Börjesson) (fr.o.m. den 5 september 1975) Åkesson, Hans C., avdelningsdirektör (för Ekstam) (fr.o.m. den 1

oktober 1975)

Sekreterare:

Alpsten, A. Börje, departementsråd

Ordförande i arbetsgrupp eller kontaktmän:

Arkéus, L.O. Sune, datachef, rikspolisstyrelsen Bolin, Lars A., avdelningschef, kriminalvårdsstyrelsen

Carlson, N. Gunnar, avdelningsdirektör, riksåklagaren

Elmhammer, Nils E. 1., statistikchef, statistiska centralbyrån

Ericsson, Christer T., förste aktuarie, försvarsstaben Frenning, Lars W., bitr. skattedirektör, riksskatteverket

Hillbo, Arne O., byråchef, riksskatteverket Mäntzing, Lars, avdelningsdirektör, statens naturvårdsverk Ringström, Björn M., revisionsdirektör, riksrevisionsverket Sandqvist, Ingrid R. J., byrådirektör, generaltullstyrelsen Söderlund, A. Göran, avdelningsdirektör, socialstyrelsen Vallerö, Rolf A. T., förste arkivarie, riksarkivet

Weibo, Björn S., avdelningschef, statens invandrarverk

13Kommittéer: Justitiedepartementet Dell Ju:5

Wranghult, Hans O., byråchef, rikspolisstyrelsen

Åhlén, Lars, byråchef, domstolsverket

Åkesson, Hans C., avdelningsdirektör, statskontoret Österlund, Tord H:son, bitr. skattedirektör, riksskatteverket Lokal: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 10 57 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Samarbetsorganet har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit åtta sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,

organisationer och andra som berörs av samarbetsorganets verksamhet. Arbetet har liksom tidigare varit inriktat på ADB-system för brottmålsförfarandet hos polis, åklagare och domstolar samt rutiner för

kriminalvårdens «myndigheter men också på «system = för

lagstiftningsförfarandet samt rättspraxis, m.m.

Samarbetsorganets verksamhet beräknas pågå under hela år 1977.

5. Vattenlagsutredningen (Ju 1969:58)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 november 1968 för att se över vattenlagen (se Post- och Inrikes tidn. den 21 december 1968):

Ordförande: Dyrssen, Gösta P. T., hovrättslagman Ledamöter: Andersson, Sven G. V., f.d. överinspektör Annevall, Sture, direktör Hult, N. E. Jöran, f.d. överdirektör Jadestig, Thure R., föreståndare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 11 februari 1974) Sterne, Bengt G., direktör Turesson, Bo, statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 21 oktober 1976)

Experter: Heimbärger, H. Peter, byråchef Helmersson, Bo 1. H., direktör

von Möller, C. G. Peter, hyresråd

Sjölander, J. Bertil, överingenjör

Thorngren, S. Bertil, docent Wallin, Sten-Erik J., avdelningsdirektör

Wetterhall, Sven C. E., byråchef

Del I Ju:5 Skr 1976/77: 103 14

Sekreterare: Baagege, N. Peder H., hovrättsråd Strömberg, Rolf E., hovrättsassessor

Lokal: Stora Nygatan 2 A, 1 tr., 111 27 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreterarna)

Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse Ju 58 och 1974 års riksdagsberättelse Ju 18. Tilläggsdirektiv, se 1975 = års

kommittéberättelse Ju 14. Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tio

sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

6. Familjelagssakkunniga (Ju 1970:52)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 augusti 1969 med uppdrag att verkställa utredning angående den <familjerättsliga

lagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 27 augusti 1969): Ordförande:

Kjellin, Björn T. M., hovrättspresident

Ledamöter:

Gustafsson, C. E. Torsten, lantbrukare, led. av riksdagen (t.o.m. den 30 november 1976)

Hansson, Lilly E., fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den 14 februari 1974) Mattson, Lisa, förbundsordförande, led. av riksdagen Olsson, N. Martin, bankkamrer, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 december 1976) Romanus, Gabriel, led. av riksdagen

Sundberg, Ingrid E., fil. kand., led. av riksdagen Svensson, Evert I., förbundsordförande, led. av riksdagen

Experter: Grabe, A. Gerhard, försäkringsdirektör (fr.o.m. den 11 mars 1974)

Magnusson, Staffan E., tf. rättschef (fr.o.m. den 28 januari 1974)

Trost, Jan L. E., docent

Wahlström, Bror A., advokat Wittorp, I. Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 28 januari

1974) Åkesson, Hans O., professor

Sekreterare: Tottie, Lars W., hovrättsråd

15Kommittéer: Justitiedepartementet Del I Ju: 7

Bitr. sekreterare:

Ekman, Lena B., hovrättsassessor Engström, Lars-Göran, hovrättsfiskal

Lokal: Riddarhuskajen 1, tel. 108292 (Tottie), 1187 14 (Ekman). Postadress: = Justitiedepartementet, Fack, 103 10 — Stockholm. Departementens utredningsavdelning, Citadellsvägen 17, 211 20 Malmö, tel. 040/749 50 (Engström)

Direktiven för de sakkunniga, se 1970 års riksdagsberättelse Ju 52. Tilläggsdirektiv, se 1974 års riksdagsberättelse Ju 21.

De sakkunniga har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 13 sammanträden, varav ett med företrädare för myndigheter på barnavårdens område och ett med familjerättsadvokater. Ordföranden och sekreterarna har deltagit i nordiska överläggningar i Helsingfors och Oslo. De sakkunniga har i PM angående frågan om preskription av rätt till arv efter utomäktenskapligt barn (Ds Ju 1976:4) avgett förslag till lag om viss

ändring i ärvdabalken.

De sakkunnigas arbete beräknas pågå under hela år 1977.

7. Massmedieutredningen (Ju 1970:59)

Tilikallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 maj 1970 med uppdrag att utreda frågan om enhetlig reglering i grundlag av yttrandefriheten i massmedier m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 30 maj 1970):

Ordförande:

Gustafson, Sven H., bankkamrer, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 8

oktober 1976) |

Romanus, Sven E., statsråd (t.o.m. den 7 oktober 1976)

Ledamöter:

Carlshamre, Nils O. G., lektor, led. av riksdagen Jonnergård, Gustaf, f.d. led. av riksdagen Mattson, Lisa, förbundsordförande, led. av riksdagen

Svensson, Olle F. S., chefredaktör, led. av riksdagen

Wiklund, Bengt O., journalist, led. av riksdagen

Experter:

Ekberg, Karl-Henrik, direktör (fr.o.m. den 11 januari 1974) Ekström, Margareta, författare (fr.o.m. den 11 januari 1974) Hansson, K. Gunnar, chefsjurist

Hernlund, Carl Hugo H., förste ombudsman (fr.o.m. den 11 januari 1974)

Kromnow, E. Åke, riksarkivarie (fr.o.m. den 11 juni 1976)

Del I Ju: 7 Skr 1976/77: 103 16

Lindgren, Göran, direktör (fr.o.m. den 28 januari 1974) Nisser, Carl Wilhelm B. G., chefsjurist (fr.o.m. den I januari 1976) Petrini, Olle, redaktör (fr.o.m. den 11 januari 1974) Sekreterare: Sandström, Per T. M., rådman

Lokal: Halmstads tingsrätt, Box 118, 301 03 Halmstad, tel. växel 035/10 41 80

Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse Ju 51.

Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse Ju 20.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 16 sammanträden. Utredningens arbete med följdförfattningar till vissa bestämmelser i tryckfrihetsförordningen beräknas kunna slutföras under första delen av år

1977.

8. Nordiska upphovsrättskommittén (Ju 1970:62)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1970 för att

deltaga i en samnordisk kommitté för översyn av den upphovsrättsliga lagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 29 augusti 1970):

Ordförande: Hesser, S. C. E. Torwald, justitieråd Ledamot: Danelius, Hans C. Y., utrikesråd Experter:

Andersson, A. Yngve, skulptör

Bengtsson, H. Jörgen Y., advokat

Berger, Bo R., byrådirektör

Eberstein, Christian H., direktör Ekberg, Karl-Henrik, direktör

Gehlin, Jan H. M., förbundsordförande Hansson, K. Gunnar, chefsjurist Hernlund, Carl Hugo H., förste ombudsman

Holming, Klas J. L., direktör Landquist, Eddie L., direktör

Rembe, Rolf D., förbundsdirektör

Törneman, J. Algot G., intendent

Wilson, Sven T., direktör

Sekreterare: Åkne, L. Roland, hovrättsråd

17Kommittéer: Justitiedepartementet Dell Ju: 10

Direktiven för de svenska sakkunniga i kommittén, se 1971 års

riksdagsberättelse Ju 54. Utredningen har upphört i mars 1976.

9. Åtalsrättskommittén (Ju 1970:63)

Titlkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 november 1970

med uppdrag att utreda frågan om underlåtande av åtal m. m. (se Post- och

Inrikes tidn. den 15 december 1970):

Ordförande: Mannerfelt, Nils O. G., justitieråd

Ledamöter:

Dahl, R. Birgitta, förste byråsekreterare, led. av riksdagen

Friberg, K. Göte, f.d. polismästare

Wiklund, S. A. Daniel, avdelningsdirektör, f.d. led. av riksdagen Zeime, Claes A., byråchef

Experter:

Fitinghoff, Georg O., skyddskonsulent

Krantz, P. Gunnar, direktör Nasenius, B. Jan V., departementssekreterare

Wikström, C. Arne, byråchef

Sekreterare:

Werner, J. Bertil H., hovrättsråd

Direktiven för kommittén, se 1971 års riksdagsberättelse Ju 55.

Kommittén har under tiden november 1975 - juni 1976 hållit nio sammanträden.

Kommittén har den 15 september 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:47) Färre brottmål. Förslag till ökade möjligheter till åtalsunderlåtelse och

förundersökningsbegränsning.

Uppdraget är därmed slutfört.

10. Kreditköputredningen (Ju 1971:05)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 juni 1971 med uppdrag att verkställa utredning angående den rättsliga regleringen av avbetalningsköp och andra former av konsumtionskredit (se Post- och Inrikes tidn. den 29 juni 1971):

Utredningsman:

Westerlind, N. Peter, f.d. justitieråd, ordförande i marknadsdomstolen

2 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103

Del I Ju: 10 Skr 1976/77: 103 18

Experter:

Andréen, Catharina, jur. kand. (fr.o.m. den 2 december 1975)

Beck-Friis, Jörgen Å.E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 2 december 1975)

Cason, Sven Åke, bankdirektör Wallberg, Ursula, avdelningsdirektör

Sekreterare:

Olsson, Ingrid M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Lokal: Munkbron 17, 5 tr., 11128 Stockholm, tel. 763 2031 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1972 års riksdagsberättelse Ju 53.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit ett sammanträde.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

11. Konkurslagskommittén (Ju 1971 :06)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 juni 1971 för

översyn av konkurslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 4 september 1971): Ordförande:

Rydin, Bengt C. K. A., hovrättslagman Ledamöter:

Gabrielsson, A. Edmund B., kansliråd Åvall, Sven K., direktör Öhman, Anders R., advokat

Experter:

Asp, K. Åke, hovrättslagman

Eneström, Tord O. C., rådman

Wilhelmsson, Arne E., rådman

Sekreterare:

Åkerdahl, Magnus F., hovrättsassessor

Bitr. sekreterare:

Jerrstedt, Lars-Göran, hovrättsassessor (fr.o.m. den I oktober 1975)

Lokal: Munkbron 17, 5 tr., tel. 763 2034 (Åkerdähl), 763 2032 (Jerrstedt). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1972 års riksdagsberättelse Ju 54.

19 Kommittéer: Justitiedepartementet Dell Ju: 12.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex

sammanträden, av vilka ett i fyra dagar. Vid ett av sammanträdena har företrädare för arbetsmarknadens organisationer deltagit. Kommittén har i

denna etapp inriktat sitt arbete på bl.a. förvaltning och tillsyn i konkurser.

Innan delbetänkande härom läggs fram har kommittén att avvakta

behandlingen av prop. 1975/76:210. Den närmare tidpunkten för avgivande av betänkandet kan därför f.n. inte anges. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1977.

12. 1971 års utredning (Ju 1971:08) om behandling av psykiskt avvikande

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 april 1971 för

översyn av påföljdssystemet för psykiskt avvikande lagöverträdare m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 4 juni 1971): Ordförande:

Bexelius, T. Alfred, f.d. justitieombudsman Ledamöter:

Andersson, Lennart F. H., studieombudsman, led. av riksdagen Bergkwist, H. Ulla E., överinspektör

Ernulf, T. Gudmund, borgmästare, f.d. led. av riksdagen

Hedlund, A. Rune, landstingsråd Kristensson, Astrid M., jur. kand. , led. av riksdagen

Sälde, K. A. Henry, avdelningschef

Experter: Cronholm, L. Börje, professor

Johanson, Eva A. M.. överläkare Lindelius, K. Rolf K., bitr. överläkare

Sekreterare:

Meyerson, Anita E., hovrättsassessor

Lokal: Lilla Nygatan 1,2 tr., 11128 Stockholm, tel. 763 23 57 (ordföranden) och 763 23 58 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1972 års riksdagsberättelse Ju 56.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tolv sammanträden, varav fem med en särskild arbetsgrupp.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1977.

Del I Ju: 13 Skr 1976/77: 103 20

13. Sexualbrottsutredningen (Ju 1972:01)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 november 1971 för att se över brottsbalkens bestämmelser om sedlighetsbrott (se Post- och Inrikes tidn. den 11 januari 1972): Utredningsman: Kjellin, Björn T. M., hovrättspresident Experter: Alström, Carl-Henry, professor emeritus (fr.o.m. den 27 september 1974) Gustavii, S. I. Birgitta, kurator

Hansson, Bertil E. A., bitr. överläkare

Holmstedt, Yngve D., överläkare Rodhe, Gösta, f.d. skolöverläkare Sveri, Knut O., professor

Wallén, Per-Edwin M., professor

Sekreterare: Engström, Lars-Göran, hovrättsfiskal Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Ju 47.

Utredningen har under tiden november 1975 - februari 1976 hållit två

sammanträden. Utredningen har den 25 februari 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:9) Sexuella övergrepp. Förslag till ny lydelse av brottsbalkens bestämmelser om sedlighetsbrott. Uppdraget är därmed slutfört.

14. Utredningen (Ju 1972:04) angående ny lagstiftning om befordran med järnväg

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 maj 1972 för att lägga

fram förslag till ny lagstiftning om befordran med järnväg (se Post- och

Inrikes tidn. den 9 juni 1972): Utredningsman:

Weidstam, Åke, hovrättsråd

Experter:

Iacobaeus, Anders G., hovrättsfiskal (fr.o.m. den 7 mars 1975)

Leffler, Sven B.. byråchef (avliden)

Torgils, A. Gunnar, lagman Lokal: Umeå tingsrätt, Box 138, 90103 Umeå, tel. 090/11 82 70 (utredningsmannen)

21Kommittéer: Justitiedepartementet Dell Ju: 16

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Ju 50.

Utredningsmannen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit

nio sammanträden med experterna.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

15. Utredningen (Ju 1972:05) angående inskrivning av rätt till

luftfartyg m. m.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni 1972 för att

företa en översyn av reglerna om registrering av och inskrivning av rätt till

luftfartyg m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8 juli 1972):

Utredningsman:

Rune, Christer L., hovrättsråd Experter:

Gunnarson, E. J. Ingvar, hovrättsassessor

Hedqvist, Sven A., avdelningsdirektör

Heuman, Jan G. M., lagman Jantze. Siv I. G., rådman (fr.o.m. den 11 september 1974)

Liljeqvist, Rolf A., kammarrättsråd Nilsson, Bengt G., kansliråd

Törnell, Inga-Britt, bostadsdomare (fr.o.m. den 11 september 1974)

Sekreterare: Dryselius, Harald S., hovrättsassessor (fr.o.m. den 19 juni 1974)

Lokal: Munkbron 17, 5 tr., tel. 763 20 24 (sekreteraren). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Ju 51.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 14

sammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete vid årsskiftet 1976/77.

16. Namnlagsutredningen (Ju 1972 :06)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 maj 1972 med uppdrag att verkställa översyn av namnlagen (se Post- och Inrikes tidn. den 14 juli 1972): Utredningsman:

Höglund, Olof A., justitieråd

Del I Ju: 16 Skr 1976/77: 103 22

Experter: Dahlsten, Gösta O. L.. kyrkoherde (fr.o.m. den 14 februari 1975) Hiljding, Stig G. O., avdelningsdirektör

Uggla, Claes A., patenträttsråd

Ålander, Birgit V., byrådirektör (fr.o.m. den 2 juni 1975) Sekreterare: Ericsson, Brit-Marie L. B. M., hovrättsråd

Lokal: Stora Nygatan 2 A,4 tr., 11127 Stockholm, tel. 763 14 53 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Ju 52. Utredningsmannen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit

fyra sammanträden med experterna. Ett nordiskt möte har ägt rum den 2 april 1976 i Stockholm. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

17. Konsumenttjänstutredningen (Ju 1972:07)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni 1972 för att verkställa utredning angående lagstiftning om konsumentskydd vid privat

serviceverksamhet (se Post- och Inrikes tidn. den 15 juli 1972):

Utredningsman:

Bernitz, Ulf, professor Experter: Almström, Bjarne A., byråchef (fr.o.m. den 8 januari 1974 t.o.m. den 30 juni 1976) Bergqvist, Hans A., avdelningschef Edling, N. Axel, hovrättsassessor, konsumentombudsmannens ställföreträdare (fr.o.m. den 27 september 1974)

Hellner, Jan E., professor

Hillbom, Lars H., civilekonom

Holm, Ernst Olaf, direktör

Johansson, Hans F. G., bitr. direktör (fr.o.m. den 20 januari 1975) Lundvall, Leif K. G., avdelningsdirektör (t.o.m. den 16 juli 1976)

Steneby, Jan, jur. kand. Sundberg-Weitman, Brita F., hovrättsråd (fr.o.m. den 27 september 1974)

Wallin, Per J., direktör Sekreterare: Hertzman, A. Olov, hovrättsassessor

23Kommittéer: Justitiedepartementet Dell Ju: 18

Bitr. sekreterare:

Sundberg-Weitman, Brita F., hovrättsråd (fr.o.m. den 20 januari 1975 t.o.m. den 23 juli 1976)

Lokal: Munkbron 17, 5 tr., tel. 763 37 49 (Hertzman). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Ju 53.

Utredningsmannen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit

sex sammanträden med experterna samt vid fyra tillfällen haft

överläggningar med den norska forbrukertjenestekomitén.

Utredningen beräknas avge ett huvudbetänkande under år 1977.

Utredningens arbete med återstående delar av uppdraget beräknas pågå under hela år 1977.

18. Utredningen (Ju 1972:12) angående företagsinteckning

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 september 1972 för

att verkställa översyn av lagstiftningen om företagsinteckning (se Post- och

Inrikes tidn. den 14 oktober 1972):

Utredningsman:

Rune, Christer L., hovrättsråd Experter:

Heuman, Jan G. M., lagman

Liljeqvist, Rolf A., kammarrättsråd (fr.o.m. den 1 juli 1974) Löfberg, Karl Axel, kansliråd Nordén, Joar, bankdirektör

Törnell, Inga-Britt, bostadsdomare

Sekreterare:

Dahlgren, Rolf O., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 juli 1974)

Lokal: Munkbron 17, 5 tr., tel. 763 20 27 (sekreteraren). Postadress:

Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Ju 58.

Utredningsmannen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit

fyra sammanträden med experterna.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

Dell Ju: 19 Skr 1976/77: 103 24

19. Delegationen (Ju 1973:03) för jämställdhet mellan män och kvinnor

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 december 1972 för att ingå i en delegation för att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor: Ordförande: Leijon, A. M. M. (Anna-Greta), förutv. statsråd, led. av riksdagen

(fr.o.m. den 21 augusti 1974 t.o.m. den 28 september 1976)

Ledamöter: Carlsson, May-Britt, ombudsman (t.o.m. den 4 oktober 1976) Persson, Gustav B., kommunalråd (t.o.m. den 29 september 1976) Sandberg, Elisabet, sekreterare (t.o.m. den 28 september 1976) Westman, Helny I., landstingsråd (t.o.m. den 28 september 1976) Ersättare för ledamot: Rollén, Berit, sekreterare (t.o.m. den 27 september 1976) Sandlund, Maj-Britt L., länsråd (t.o.m. den 4 oktober 1976) Experter:

Ahrland, Karin M., förste länsassessor, led. av riksdagen (t.o.m. den 15 maj 1976)

Amrén, P. Ragnar, bitr. socialchef (fr.o.m. den I december 1974)

Bartley, A. Osborne, professor

Bodström, T. Lennart, ordförande i TCO Brännström, Gurli (Gullan) E., fru Carlestam, Margareta E., fil. kand. (fr.o.m. den I november 1974 t.o.m. den 31 oktober 1976)

Carlsson, G. Rune, förbundsdirektör (fr.o.m. den 2 maj 1974)

Eriksson, Lars E., förbundssekreterare (fr.o.m. den 9 september 1974 t.o.m. den 31 maj 1976) Fraenkel, Ingegärd C. E., studierektor, led. av riksdagen

Fredgardh, K. Sonja, redaktör, led. av riksdagen

Frykholm, K. Christina, informationssekreterare (fr.o.m. den 9 september 1974 t.o.m. den 31 maj 1976) Giesecke, Curt-Steffan, verkst. direktör

Himmelstrand, Karin B., (fr.o.m. den 25 oktober 1974 t.o.m. den 31

maj 1976) Järdler, Sven A., förbundsdirektör Kistner, Inger, förbundsordförande (fr.o.m. den 1 augusti 1974)

Kjellberg, Bo A., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1975 t.o.m.

den 14 oktober 1975) Liljeström, Rita, universitetslektor (fr.o.m. den 9 september 1974)

25Kommittéer: Justitiedepartementet Dell Ju: 19

Liljeström-Svensson, Gunilla (Gillan) M., fil. kand. (fr.o.m. den 1

oktober 1975)

Lundberg, Elisabeth, fil. kand. (fr.o.m. den 1 mars t.o.m. den 19 maj 1975) Löwbeer, Hans, universitetskansler

Mattson, Lisa, förbundsordförande, led. av riksdagen Millgårdh, K. Marianne, redaktör (fr.o.m. den I januari 1974 t.o.m. den

7 oktober 1976)

Mogård, Britt E. T., statsråd, led. av riksdagen Nilsson, Gunnar E., ordförande i LO, led. av riksdagen Orring. Jonas A., generaldirektör

Palmaer, S. G. Eva, fil. lic. Pripp, Nina M. E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 22 mars 1974t.o0.m. den

30 april 1976)

Rehnberg, K. Bertil, generaldirektör Rexed, Bror A., generaldirektör Tillfors, Lars T. L., kanslisekreterare (fr.o.m. den 9 september 1974 t.o.m. den 31 maj 1976)

Uggla, Karl-Lennart, generaldirektör .

Ersättare för expert: Andersson, Karin E., förbundssekreterare, led. av riksdagen (för Fredgardh)

Andrén, A. Gunnar, förhandlingsdirektör (för Uggla)

Baude, Annika M. C., avdelningschef (för Rexed)

Bergström, Olof W., avdelningschef (för Rehnberg)

Dahlgren, Elsa B., byrådirektör (för Kistner) (fr.o.m. den I augusti 1974) Edner, T. Margareta, andre vice ordförande (för Mogård) (fr.o.m. den 28 augusti 1975) Eriksson, B. Sune, direktör (för Järdler) Gradin, Anita I., departementssekreterare, led. av riksdagen (för Mattson) (fr.o.m. den 25 oktober 1975) Jonasson, Sven G. J., utredningschef (för Bodström) Lindahl-Kiessling, Kerstin M., professor (för Löwbeer) Linde, I. Gertie, farm. kand. (för Brännström)

Royen, Sverre N. H., direktör (för Carlsson)

Rugfelt, K. E. Lennart, direktör (för Giesecke) Ulfhielm, Monica H. V., sekreterare (för Bartley) Vestin, Aina V. H., funktionär (för Nilsson) (fr.o.m. den 17 maj 1975) Vestin, F. E. Margareta, undervisningsråd (för Orring) Wahlberg, E. Marianne, avdelningschef (för Fraenkel)

Waldén, G. Louise, fil. kand. (för Palmaer)

Wistrand, Birgitta M., informationschef (för Ahrland) (fr.o.m. den 25 oktober 1975)

Del I Ju: 19 Skr 1976/77: 103 26

Sekreterare:

Kjellberg, Bo A., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 15 oktober 1975)

Bitr. sekreterare:

Krausz, Elisabet, departementssekreterare (t.o.m. den 6 januari 1976)

Direktiven för delegationen, se 1974 års riksdagsberättelse Ju 45.

Delegationen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit elva

sammanträden samt haft överläggningar med bl.a. fackliga organisationer, folkrörelseorganisationer, konsumentombudsmannen och statliga företag.

Därutöver har två sammanträden hållits med hela delegationen.

Sammanträden har också hållits med de särskilt tillkallade referensgrupperna.

Delegationen arrangerade ett nordiskt jämställdhetsseminarium på Örenäs slott den 21-23 juni.

Delegationen har i januari 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:6) Deltidsanställdas villkor. På uppdrag av delegationen har statistiska centralbyrån utarbetat rapporten (SOU 1976:7) Deltidsarbete 1974.

Genom beslut den 21 oktober 1976 har delegationens uppdrag

överlämnats till kommittén (Ju 1976:08) att utreda frågor om jämställdhet mellan män och kvinnor, m.m.

20. Produktansvarskommittén (Ju 1973:08)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 december 1972 för

utredning angående ersättning för produktskador (se Post- och Inrikes tidn.

den 8 januari 1973): Ordförande:

Conradi, Erland G. F., justitieråd Ledamöter:

Bengtsson, T. Bertil, professor

Sturkell, Carl-Edvard, lagman

Experter:

Ahlström, Iwan, direktör

Böttiger, Lars Erik J., professor (fr.o.m. den 2 juli 1974 t.o.m. den 11

maj 1976) Dufwa, Bill W., universitetslektor (fr.o.m. den 17 oktober 1975) Göransson, Lars G., direktör (fr.o.m. den 17 april 1974)

Heurgren, Sven C. O., generaldirektör (fr.o.m. den 25 mars 1975)

Lindstedt, Hans G., direktör

Oldertz, Carl M., bitr. direktör

27Kommittéer: Justitiedepartementet Del I Ju: 21

Rosén, Carl Olof, apotekare (fr.o.m. den 21 april 1975 t.o.m. den 11

maj 1976)

Strömbäck, Erland H. D. D:son, direktör Swarén, Ulla M., byråchef Wahlqvist, Stig, med. lic. (fr.o.m. den 21 april 1975 t.o.m. den 11

maj 1976) Sekreterare: Nöteberg, Rolf M., hovrättsassessor Lokal: Lilla Nygatan 1,2 tr., 11128 Stockholm, tel. 763 23 61 (sekreteraren) Direktiven för kommittén, se 1974 års riksdagsberättelse Ju 50.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fyra

sammanträden. Kommittén har den 29 april 1976 avgett delbetänkandet (SOU 1976:23) Produktansvar I. Ersättning för läkemedelsskada.

Kommitténs arbete beräknas bli avslutat under år 1977.

21. Hemförsäljningskommittén (Ju 1973:10)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 mars 1973 för att verkställa översyn av reglerna om hemförsäljning m. m. (se Post- och

Inrikes tidn. den 7 april 1973): |

Ordförande: Ag, Lars E., f.d. generaldirektör

Ledamöter: Bernitz, Ulf, professor Hillbom, Lars H., civilekonom Schierbeck, Per W., direktör Walldén, G. Rudolf, direktör Experter:

Bergman, S. Christer, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 17 februari 1975) Borg, Per, kansliråd

Hellstadius, Jan R., direktör Holm, Ernst Olaf, direktör (fr.o.m. den 17 februari 1975) Huldt, Jan F., revisionssekreterare (fr.o.m. den 17 februari 1975) Sekreterare: Swahn, Jan-Olov, hovrättsassessor Lokal: Munkbron 17, 5 tr., tel. 763 20 28 (sekreteraren). Postadress:

Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Del I Ju: 21 Skr 1976/77: 103 28

Direktiven för kommittén, se 1974 års riksdagsberättelse Ju 52.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio

sammanträden. Därutöver har elva sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp för frågan om ångerrätt m.m. vid köp av begagnad personbil.

Kommittén avser att i början av år 1977 avlämna ett delbetänkande med

förslag om bl.a. särskild ångerrätt vid konsumentköp av begagnad

personbil.

Kommitténs arbete med övriga delar av uppdraget beräknas kunna

slutföras under år 1977.

22. Utredningen (Ju 1973:11) om eventuell reformering av det

ekonomiska sanktionssystemet inom straffrätten

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 april 1973 för

utredning om eventuell reformering av det ekonomiska sanktionssystemet inom straffrätten:

Utredningsman:

Bergström, S. Gunvor M., kansliråd Lokal: Stora Nygatan 2 A, 4tr., 111 27 Stockholm, tel. 763 14 56 Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse Ju 53.

Utredningsmannen har under tiden november 1975 - oktober 1976

överlagt med olika myndigheter som berörs av utredningens arbete samt med statistisk expertis.

Utredningsmannen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

23. Frivårdens storstadsutredning (Ju 1973:12)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 april 1973 för att

utreda — indelningsfrågor och arbetsformer inom «kriminalvårdens frivårdsdistrikt i Stockholm, Göteborg och Malmö (se Post- och Inrikes tidn. den 12 maj 1973):

Utredningsman:

Mehr, Hjalmar L., landshövding Experter:

Burman, Olof, direktör Dahlsten, Ulf L., byråchef

Granath, Karl-Erik, f.d. barnavårdsdirektör

Nordell, Olof. avdelningsdirektör (fr.o.m. den I september 1974)

29Kommittéer: Justitiedepartementet Dell Ju: 24

Nyberg, Carl-Erik B., skyddskonsulent (fr.o.m. den 30 januari 1974)

Nyman, E. Linnéa V., skyddskonsulent (fr.o.m. den 30 januari 1974)

Stenkvist, E. Arne, anstaltsdirektör (fr.o.m. den 30 januari 1974)

Sekreterare:

Brännström, Hans A., kriminalvårdsdirektör

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse Ju 54.

Utredningsmannen har under tiden november 1975 - april 1976 hållit tio sammanträden med experterna. Utredningen har den 18 maj 1976 avgett promemorian (Ds Ju 1976:9) Frivård i storstad. Uppdraget är därmed slutfört.

24. Utredningen (Ju 1973:13) om arbetsbelastningen i tingsrätterna

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 april 1973 för att utreda frågan om metoder för att mäta arbetsbelastningen i tingsrätterna (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juni 1973):

Ordförande:

Hillerudh, G. Lars-Olov E., expeditionschef

Ledamöter:

Alexanderson, K. Erik, f.d. häradshövding, f.d. led. av riksdagen Arfwidsson, F. Gunnar, rådman (fr.o.m. den 1 september 1975) Olsson, R. Ingeborg, byråsekreterare

Åhlén, Lars, byråchef (fr.o.m. den 17 oktober 1975)

Experter:

Elmhammer, Nils E. I., statistikchef (fr.o.m. den 25 januari 1974) Spak, Carl-Anton, lagman

Sekreterare:

Fischerström, N. Johan A.. hovrättsassessor

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse Ju 55.

Utredningen har under tiden november 1975 - juni 1976 hållit sju

sammanträden.

Utredningen har i juni 1976 avgett en redogörelse för sitt arbete.

Regeringen har den 23 juni 1976 beslutat uppdra åt domstolsverket att fullfölja utredningsarbetet i enlighet med de riktlinjer som utredningen lämnat i en den 22 juni 1976 dagtecknad redogörelse för sitt arbete.

Uppdraget är därmed slutfört.

Del I Ju: 25 Skr 1976/77: 103 30

25. Utredningen (Ju 1973:17) om utländska övertaganden av svenska företag

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 augusti 1973 att

utreda frågan om utländska övertaganden av svenska företag (se Post- och

Inrikes tidn. den 10 november 1973):

Ordförande: Eckerberg, Per A., landshövding

Ledamöter:

Bergqvist, Jan G., pol. mag., led. av riksdagen

Engman, Hans O. R., utredningssekreterare Hagdahl, K. Thomas, direktör Johansson, S. Olof H., statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 2 oktober 1975 t.o.m. den 30 november 1976) Larsson, Matts Bergom, direktör Lindencrona, Gustaf C. A., bitr. professor (fr.o.m. den I december 1976)

Lundin, Bert G., förbundsordförande Olsson, Karl Erik T., lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1!

december 1976) | Siegbahn, Bo L. G., ambassadör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 december 1976)

Experter:

Edling, A. Roland, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 20 augusti 1975) Lind, Johan A. L., hovrättslagman, ordförande i arbetsdomstolen (fr.o.m. den 11 januari 1974)

Olsson, Hans I., departementssekreterare (fr.o.m. den 11 januari 1974)

Sekreterare: |

Frid, Sven Rune, byråchef (fr.o.m. den I november 1974)

Malmström, Bengt G. V., hovrättsassessor (fr.o.m. den 3 januari 1974) Bitr. sekreterare: Josefsson, Jim L. H., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Lokal: Lilla Nygatan 1,2 tr., 11128 Stockholm, tel. 763 23 43

(Malmström), 763 23 48 (Josefsson)

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse Ju 59.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

31 Kommittéer: Justitiedepartementet Dell Ju: 27

26. Utredningen (Ju 1973:20) om personalens arbetsuppgifter vid

kriminalvårdens anstalter

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1973 med uppdrag att utreda personalens arbetsuppgifter vid kriminalvårdens anstalter (se Post- och Inrikes tidn. den 14 november 1973): Utredningsman:

Alexanderson, R. Birgitta, jurist hos Sveriges Radio

Experter: Bishop, Norman, byråchef

Dahlsjö, Lars A., avdelningsdirektör

Holmström, L. Bror, ombudsman

Karlsson, K. Harry, anstaltsdirektör

Karlström, Vilhelm H., byråchef Selin, Sven, ombudsman

Sekreterare:

Nilsson, Bengt-Åke, hovrättsassessor (fr.o.m. den 12 februari 1974)

Lokal: Lilla Nygatan 1,2 tr., 11128 Stockholm, tel. 763 23 46 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse Ju 62.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit elva

sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

27. Utredningen (Ju 1974:01) om anonymitetsskydd vid beslag och husrannsakan

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 januari 1974 för att utreda frågan om skydd för meddelares anonymitet vid beslag och husrannsakan (se Post- och Inrikes tidn. den 15 januari 1974): Ordförande:

Nyman, Erik O., justitieråd Ledamöter:

Nyquist, Ola, docent, f.d. led. av riksdagen

Svensson, Olle F. S., chefredaktör, led. av riksdagen Expert:

Rabenius, Lars E. R., ombudsman (fr.o.m. den 11 januari 1974)

Del I Ju: 27 Skr 1976/77: 103 32

Sekreterare: Grobgeld, Lennart M., revisionssekreterare (fr.o.m. den 16 januari 1974)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 54. Utredningen har den 7 juli 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:36)

Anonymitet och tvångsmedel.

Uppdraget är därmed slutfört.

28. Energirådet (Ju 1974:03)

Tillkatlade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 december 1973:

Ordförande:

Fälldin, N. O. Thorbjörn, statsminister, led. av riksdagen (fr.o.m. den 13

december 1976) Palme, S. Olof J., förutv. statsminister, led. av riksdagen (t.o.m. den 12 december 1976)

Ledamöter:

Andersson, Torsten Ch., direktör Anér, Kerstin, statssekreterare, led. av riksdagen Bengtsson, Folke L., direktör (fr.o.m. den 1 april 1974) Berg, Folke L. V., direktör Björnström, Björn S., direktör Boalt, Carin M., professor Bodström, T. Lennart, ordförande i TCO Claeson, Tore M., ombudsman, led. av riksdagen . Edberg, Rolf F., landshövding Ekberg, J. Göran, direktör Engqvist, Lars F., förbundsordförande Eskel, Arvid, landstingsråd Essén, Ingemar, direktör

Falk, Hans G., direktör

Feldt, Kjell-Olof, förutv. statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 12 december 1976)

Gerholm, Tor R., bitr. professor Grafström, Erik O. Hj., f.d. generaldirektör Grenander, Nils, direktör

Hagson, Carl A., direktör Hambraeus, S. Birgitta, fil. kand., led. av riksdagen Hambraeus, Gunnar A., professor Holmqvist, Sture L., kommunatråd Johansson, Rune B., förutv. statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 12 december 1976)

33 Kommittéer: Justitiedepartementet Dell Ju: 28

Kypengren, Sven H., direktör

Lantz, A. Benne, direktör

Lindahl, Lars O. H., direktör

Lindell, Bo G., professor Lundkvist, Svante, förutv. statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 12 december 1976)

Molin, N. Rune, sekreterare Nilsson, Alde E., direktör Norland, Sven-Anders, civilingenjör (fr.o.m. den 2 september 1974)

Norrby, Jonas V., generaldirektör

Olsson, E. Billy, fil. mag. (fr.o.m. den 24 oktober 1974)

Paulsson, Kurt-Inge, pol. mag. (fr.o.m. den 2 september 1974) Rylander, Nils B., direktör

Schierbeck, Per W., direktör

Sjunnebo, K. Ivan L., direktör Sundblad, K. Erik, disponent Svensson, S. Erik, förbundsordförande

Tobisson, Lars F., partisekreterare (fr.o.m. den 24 april 1974)

Tågmark, Sven G., lantbrukare, f.d. led. av riksdagen

Waldenby, Torbjörn, direktör

Walin, Gösta A., f.d. justitieråd Weinehall, Lars E. J., förbundsordförande (fr.o.m. den 24 oktober 1974) Wetterberg, Gunnar, studerande Wiberg, Ragne, kanslichef

Experter:

Dennis, Bengt, f.d. statssekreterare (t.o.m. den 12 december 1976) Hagström, Tony G., fil. dr (t.o.m. den 12 december 1976) Hasslev, Nils-Olov F., statssekreterare (t.o.m. den 12 december 1976) Larsson, Kjell I., sekreterare (t.o.m. den 12 december 1976) Levin, P. Tage, kansliråd Peterson, Thage G., förutv. statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 12 december 1976)

Sekreterare: Levin, P. Tage, kansliråd (fr.o.m. den 22 april 1974)

Lokal: Arbetsmarknadsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel.

763 12 98 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

3 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103

Del I Ju: 29 Skr 1976/77: 103 34

29. Fastighetsdatakommittén (Ju 1974:06) (FADAK)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 mars 1974 för att

pröva frågan om ett system för fastighetsregistrering m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 20 april 1974):

Ordförande: Moberg, Sven T., generaldirektör Ledamöter:

Jadestig, Thure R., föreståndare, led. av riksdagen Johansson, N. Filip, lantbrukare, led. av riksdagen

Landberg, Maj-Lis H. A., led. av riksdagen Wachtmeister, Hans W. A:son, civiljägmästare, led. av riksdagen Experter: Andersson, L. Sune J., överdirektör (fr.o.m. den 3 maj 1974) Ekstam, Gunnar E., avdelningschef (fr.o.m. den 3 maj 1974)

Eriksson, T. Hans-Yngve, bitr. överlantmätare (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Gustafsson, Åke G., avdelningschef (fr.o.m. den 3 maj 1974) Skoog, Kent, konsulent (fr.o.m. den 11 februari 1976)

Sekreterare: Nilsson, Torbjörn M. E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 maj 1974) Bitr. sekreterare: Burman, K. Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1974) Direktiven för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse Ju 59. Kommittén har den 28 september 1976 avgett betänkandena (SOU

1976:56 och 57) Fastighetsdata.

Uppdraget är därmed slutfört.

30. Försäkringsrättskommittén (Ju 1974:09)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 april 1974 med

uppdrag att göra en översyn av försäkringsavtalslagen m. m. (se Post- och

Inrikes tidn. den 24 maj 1974):

Ordförande: Hellner, Jan E., professor Ledamöter: Ernulf, T. Gudmund, borgmästare, f.d. led. av riksdagen

Gustafsson, Stig G., förbundsjurist, f.d. led. av riksdagen

35 Kommittéer: Justitiedepartementet Dell Ju: 31

Larsson, B. Roland, förbundsordförande Schönmeyr, C. Richard A. C., direktör Skantz, Anna-Greta, ombudsman, led. av riksdagen Experter:

Odelgard, Bengt K. G., avdelningschef (fr.o.m. den 2 juli 1974)

Persson, R. Kjell-Åke, ombudsman (fr.o.m. den 18 december 1974) Roos, Carl-Martin, professor (fr.o.m. den 2 juli 1974) Sandell, Arne, bitr. direktör (fr.o.m. den 18 december 1974)

Skaar, Nils, kommendörkapten (fr.o.m. den 2 juli 1974)

Stenberg, Hans O., byråchef (fr.o.m. den 2 juli 1974)

Warholm, M. Birgit, departementssekreterare (fr.o.m. den 16 maj 1974)

Åberg, Hilding, direktör (fr.o.m. den 16 maj 1974)

Sekreterare: Assarson, Per A., rådman (fr.o.m. den 15 maj 1974 t.o.m. den 31 december 1976) Carbell, Leif E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 10 december 1976) Lokal: Lilla Nygatan 1, 2 tr., 111 28 Stockholm, tel. 763 23 45 (Carbell) Direktiven för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse Ju 62.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 haft elva

sammanträden, inklusive överläggningar med försäkringsinspektionen och företrädare för försäkringsbranschen. Företrädare för kommittén har dessutom deltagit i nordiska överläggningar i försäkringsrättsfrågor i Stockholm och Oslo. Kommittén avser att under år 1977 avge ett delbetänkande om konsumentförsäkringsfrågor.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1977.

31. Varumärkesutredningen (Ju 1974:10)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 april 1974 för att

verkställa översyn av varumärkeslagstiftningen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 24 maj 1974):

Ordförande: Knutsson, P. Anders, justitieråd

Eedamöter: Göransson, Lars G., direktör Nittzell, Gunnar O., direktör Ström, Turid, avdelningschef, f.d. ers. för led. av riksdagen

Uggla, Claes A., patenträttsråd

Del I Ju: 31 Skr 1976/77: 103 36

Experter:

Carlman, J. Holger, f.d. patenträttsråd (fr.o.m. den 1 augusti 1974)

Holmqvist. Lars J. H., docent Lundberg, Bengt 1., byråchef

Ohlson, Olof S., departementssekreterare

Sekreterare:

Olsson, Agne Henry O., hovrättsassessor

Lokal: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 11 06 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 63.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fem

sammanträden samt haft överläggningar med vissa myndigheter och

överläggningar hållits med företrädare för motsvarande utredningar i övriga

nordiska länder. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

32. Bostadsförvaltningsutredningen (Ju 1974:12)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 maj 1974 för att

företa översyn av lagstiftningen om tvångsförvaltning av bostadsfastighet

(se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1974): Ordförande:

Gad, Ulf H.. hovrättslagman

Ledamöter:

Berg, Folke L. V., direktör Henmark, Martin R. C:son, major, led. av riksdagen

Henrikson, Lars G., ombudsman, led. av riksdagen Järtelius, Gösta E., advokat

Experter:

Didön, Lars-Uno, hovrättsassessor

Söderström, Erik V., direktör Sekreterare:

Lindqvist, N. Inge A., hyresråd

Bitr. sekreterare:

Samuelson, Lars P., hyresråd (fr.o.m. den I november 1975)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 65.

37 Kommittéer: Justitiedepartementet Dell Ju: 34

Utredningen har fr.o.m. I november 1975 och till dess uppdraget slutförts

hållit sex sammanträden.

Utredningen har den 27 augusti 1976 avgett betänkandet (Ds Ju 1976:14)

Bostadsförvaltningslag.

Uppdraget är därmed slutfört.

33. Massmediekoncentrationsutredningen (Ju 1974:13)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni 1974 för att

pröva frågan om särskilda regler för kontroll av företagskoncentration inom

massmediebranschen (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1974):

Ordförande:

Rainer, A. Ove, generaldirektör (t.o.m. den 31 december 1976)

Öhman, Frank G. H., f.d. regeringsråd (fr.o.m. den 1 januari 1977)

Ledamöter:

Ericson, Sture T., redaktör, led. av riksdagen

Hernelius, J. Allan, bankofullmäktig, led. av riksdagen

Hirschfeldt, S. Lennart, chefredaktör Nordin, Sven-Erik, lantbrukare, led. av riksdagen Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen

Ström, Turid, avdelningschef, f.d. ers. för led. av riksdagen

Expert:

Lind, Johan A. L., hovrättslagman, ordförande i arbetsdomstolen

(fr.o.m. den 21 augusti 1974 t.o.m. den 30 juni 1976)

Sekreterare:

Qviström, N. Jörgen, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 juli 1974)

Lokal: Justitiedepartementets kommittélokaler, Lilla Nygatan 1, 2 tr., 111 28 Stockholm, tel. 763 23 52 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 66.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex sammanträden.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

34. Utredningen (Ju 1974:14) om reklam i videogram (RIV)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni 1974 för att utreda användningen av reklam i videogram (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1974):

Del I Ju: 34 Skr 1976/77: 103 38

Ordförande:

Hörjel, Nils J., landshövding

Ledamöter: Andersson, A. Gösta J., skogsbrukare, led. av riksdagen

Ström, Turid, avdelningschef, f.d. ers. för led. av riksdagen

Experter:

Fagerlind, Östen, direktör (fr.o.m. den 8 april 1975)

Knutsson, P. Anders, justitieråd (fr.o.m. den 12 december 1974)

Sekreterare:

Stenefeldt, Ulf I., hovrättsassessor (fr.o.m. den I september 1974)

Lokal: Departementens utredningsavdelning, Citadellsvägen 17, 211 20

Malmö, tel. växel 040/749 50 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 67.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit elva

sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,

organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

35. Ordningsvaktsutredningen (Ju 1974:15)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 juni 1974 för att utreda frågan om översyn av bestämmelserna om ordningsvakter (se Postoch Inrikes tidn. den 2 augusti 1974): Utredningsman:

Wictorsson, Åke V., planeringschef, led. av riksdagen Experter:

Gunnarsson, Bror E., ombudsman (fr.o.m. den 17 oktober 1974) Göransson, Bengt, direktör (fr.o.m. den 17 oktober 1974) Johannesson, Rune S., byråchef (fr.o.m. den 17 oktober 1974)

Johannesson, Sven-Olof (Olle), direktör (fr.o.m. den 17 oktober 1974)

Schill, Åke I., ombudsman (fr.o.m. den 17 oktober 1974)

Sekreterare:

Heino, Martti O., hovrättsassessor (fr.o.m. den 14 oktober 1974)

Lokal: Lilla Nygatan 1,2 tr., 11128 Stockholm, tel. 763 23 47 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 68.

39 Kommittéer: Justitiedepartementet Dell Ju: 37

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tio sammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

36. Ungdomsfängelseutredningen (Ju 1974:16)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1974 för att utreda frågor i anslutning till avskaffande av påföljden ungdomsfängelse (se

Post- och Inrikes tidn. den 2 augusti 1974): Ordförande:

Landahl, E. Tore, hovrättslagman Ledamöter:

Jönsson, Eric L., ombudsman, led. av riksdagen

Lindquist, Inger G., rådman, led. av riksdagen Experter:

Althar-Cederberg, Nils M., kriminalvårdsdirektör (fr.o.m. den 23 augusti

1976)

Bishop, Norman, byråchef (fr.o.m. den I november 1975)

Colliander, Per G., anstaltsdirektör (fr.o.m. den 15 oktober 1974)

Håkansson, Sven-Olof H., länsåklagare (fr.o.m. den 15 oktober 1974)

Sekreterare:

Alvå, Jan A., hovrättsassessor (fr.o.m. den I november 1974) Bitr. sekreterare:

Adielsson, Lennart H., hovrättsfiskal (fr.o.m. den 24 november 1975)

Lokal: Departementens utredningsavdelning, Citadellsvägen 17, 211 20 Malmö, tel. 040/749 50 (Alvå)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 69.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 13 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och andra som berörs av utredningens arbete. Utredningen har vidare i oktober 1976 besökt Förbundsrepubliken Tyskland.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

37. Utredningen (Ju 1974:17) angående översyn av

häktningsbestämmelserna

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1974 för att utföra översyn av bestämmelserna om de personella tvångsmedlen i straffprocessen (se Post- och Inrikes tidn. den 3 augusti 1974):

Del I Ju: 37 Skr 1976/77: 103 40

Ordförande: Larsson, Sven A. A., hovrättslagman

Ledamöter:

Mattson, Lisa, förbundsordförande, led. av riksdagen Petersson, Hans E., folkskollärare, led. av riksdagen

Experter:

Bolin, Lars A., avdelningschef (fr.o.m. den I januari 1975) Erlandsson, Bengt H., polismästare (fr.o.m. den I januari 1975) Morath, B. Axel, länsåklagare (fr.o.m. den 6 november 1976) Nilsson, N. Krister, byrådirektör (t.o.m. den 31 december 1976) Nobel, Peter, advokat Zeime, Claes A., byråchef (t.o.m. den 5 november 1976)

Sekreterare:

Stahre, L. G. Tomas, hovrättsassessor (fr.o.m. den 17 september 1974)

Lokal: Göta hovrätt, Box 422, 551 02 Jönköping, tel. växel 036/11 94 30 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 70.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tolv

sammanträden under sammanlagt 19 dagar samt haft överläggningar med

olika myndigheter och andra som berörs av utredningens arbete. Utredningen har därjämte företagit studiebesök i England och

Nederländerna.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

38. Brottsskadeutredningen (Ju 1974:18)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1974 för att utreda frågan om vidgad ersättning till brottsoffer m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 2 augusti 1974): Ordförande:

Romander, Holger A. G., riksåklagare

Ledamöter:

Johansson, Sven A. B., pastor, led. av riksdagen

Nygren, Arne J., redaktör, led. av riksdagen

Experter:

Nilsson, B. R. Edvard, hovrättsassessor (fr.o.m. den 22 oktober 1974) Strömbäck, Erland H. D. D:son, direktör (fr.o.m. den 22 oktober 1974) Sturkell, Carl-Edvard, lagman (fr.o.m. den 22 oktober 1974)

41 Kommittéer: Justitiedepartementet Dell Ju: 39

Sekreterare: Sidenbladh, Karl H., hovrättsassessor (fr.o.m. den 25 september 1974)

Lokal: Lilla Nygatan 1, 2 tr., tel. 763 23 51 (sekreteraren). Postadress:

Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 71.

Tilläggsdirektiv, se 1976 års kommittéberättelse Ju 53.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 16 sammanträden, varav ett tillsammans med = företrädare = för justitiedepartementet, socialdepartementet och socialstyrelsen.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

39, Personvals- och valkretsutredningen (Ju 1974:19)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 september 1974 för

att utreda frågan om ändrad valkretsindelning och ökat inslag av personval

vid val till riksdagen (se Post- och Inrikes tidn. den 9 november 1974):

Ordförande: Åman, O. Valter, f.d. landshövding, f.d. led. av riksdagen Ledamöter: Eliasson, Björn E. A., lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 december 1976)

Fiskesjö, Bertil A. N., universitetslektor, led. av riksdagen

Hammarbäck, E. Rune, orgånisationssekreterare

Håvik, I. Doris H., assistent, led. av riksdagen

Johansson, K. Hilding, fil. dr, led. av riksdagen Nisser, Per-Erik C., lantmästare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 december 1976) Olsson, E. Billy, fil.mag. Wachtmeister, Knut G. N., lantmästare, led. av riksdagen

Sekreterare: .

Birgersson, Bengt Owe, docent, föredragande i riksdagens konstitutionsutskott (fr.o.m. den 15 november 1974) Lokal: Riksdagens konstitutionsutskott, 100 12 Stockholm, tel. växel 14 20 20 ankn. 12 33 (sekreteraren) Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 72.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex

sammanträden samt företagit en studieresa till Belgien.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

Del I Ju: 40 Skr 1976/77: 103 42

40. JK-utredningen (Ju 1974:20)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 oktober 1974 för att utreda frågan om justitiekanslerns arbetsuppgifter m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 30 november 1974):

Ordförande: af Geijerstam, Sven O., landshövding

Ledamöter: Fiskesjö, Bertil A. N., universitetslektor, led. av riksdagen

Mossberg, K. Holger, led. av riksdagen

Expert:

Lambe, Bengt R., byråchef (fr.o.m. den 20 januari 1976) Nöteberg, Rolf M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 januari 1975) Sekreterare: Nilsson, Lars O., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 januari 1975) Lokal: Lilla Nygatan 1,2 tr., 11128 Stockholm, tel. 763 23 50 (sekreteraren) Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 73.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit åtta

sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

41. 1974 års bolagskommitté (Ju 1974:21)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 oktober 1974 för att utreda frågor om handelsbolag m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 21 december 1974): Ordförande: Stark, Hans O., f.d. justitieråd, ordförande i arbetsdomstolen

Ledamöter: Hammarberg, Sven O., ombudsman, f.d. led. av riksdagen Löfgren, N. Sigfrid J., disponent, f.d. led. av riksdagen

Experter: Eriksson, Bo I., jur. kand. (fr.o.m. den 17 juni 1975) Gustafsson, Kerstin, förbundsjurist (fr.o.m. den 17 juni 1975) Johanson, Lars R.. länsråd (fr.o.m. den 10 mars 1975)

Lindström, J. Christian, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 mars 1975)

43 Kommittéer: Justitiedepartementet Dell Ju: 42

Norén, Alf-Erik, ombudsman (fr.o.m. den 10 mars 1975) Strand, Åke P. E., revisor (fr.o.m. den 10 mars 1975)

Sekreterare:

Pettersson, Per A., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 januari 1975) Bitr. sekreterare:

Zethraeus, Sten Åke, hovrättsfiskal (fr.o.m. den I januari 1975)

Lokal: Riddarhuskajen 1, Stockholm, tel. 108276 (Pettersson).

Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm.

Direktiven för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse Ju 74.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio

sammanträden.

Kommittén avser att i början av år 1977 avge delbetänkande angående ifrågasatt särskild bolagsform för mindre företag.

Kommitténs arbete i övrigt beräknas bli slutfört under senare delen av

år 1977.

42. Stiftelseutredningen (Ju 1975:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20 februari 1975 för översyn av lagstiftningen om stiftelser (se Post- och Inrikes tidn. den 19

april 1975):

Ordförande: Ulveson, H. N. Ingemar, justitieråd

Ledamöter:

Ahrland, Karin M., förste länsassessor, led. av riksdagen

von Bahr, Stig V., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 20 augusti 1975)

Hammarberg, Sven O., ombudsman, f.d. led. av riksdagen Sandberg, Hans A. S., landstingsdirektör

Experter:

Kleberg, Carl-Johan V. E. M., avdelningsdirektör

Olhans, Björn, departementssekreterare (fr.o.m. den 17 juni 1975 t.o.m.

den 8 juli 1976)

Steen, Roland, departementssekreterare (fr.o.m. den 9 juli 1976) Sekreterare:

Peterson, Staffan A. A., hovrättsassessor (fr.o.m. den 28 maj 1975)

Lokal: Stora Nygatan 2 A,4 tr., 11127 Stockholm, tel. 763 14 48 (sekreteraren)

Del I Ju: 42 Skr 1976/77: 103 44

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Ju 57.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit åtta

sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

43. Småhusköpkommittén (Ju 1975:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 6 mars 1975 angående

förbättrat konsumentskydd vid förvärv av småhus m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 26 april 1975): Ordförande: Lekberg, E. E. Olov, landstingsråd (t.o.m. den 19 november 1976) Tranell, E. Olof B., hovrättsråd, ordförande i allmänna reklamationsnämnden (fr.o.m. den 22 november 1976) Ledamöter: Bernitz, Ulf. professor Danell, C. Georg V., jur.kand. , led. av riksdagen (fr.o.m. den I december

1976)

Gellerman, Kerstin, fru (fr.o.m. den I december 1976) Hjalmarsson, H. Yngve J., utredningssekreterare

Lindkvist, Oskar W., organisationschef, led. av riksdagen

Oskarsson, Ingegärd J., fru, led. av riksdagen Experter:

Hagman, Jan-Erik R., jur. kand. (fr.o.m. den 2 december 1975)

Hegardt, Nils A., direktör (fr.o.m. den 9 mars 1976) Lidvall, Johan E., projektsekreterare (fr.o.m. den 2 december 1975) Rimvall, Per O., bankdirektör (fr.o.m. den 9 mars 1976)

Sekreterare: Drangel, Bo F. E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 21 maj 1975)

Lokal: Lilla Nygatan 1,2 tr., 11128 Stockholm, tel. 763 23 60

(sekreteraren) Direktiven för kommittén, se 1976 års kommittéberättelse Ju 58.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio

sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och

organisationer som berörs av kommitténs arbete. Kommittén har i april 1976 avgett delbetänkandet (Ds Ju 1976:10) med

förslag till lag om ändring i lagen (1971:112) om förbud mot oskäliga

avtalsvillkor.

45 Kommittéer: Justitiedepartementet Dell Ju: 45

Kommitténs arbete med utredningsuppdraget i övrigt beräknas pågå hela år 1977.

44. Tystnadspliktskommittén (Ju 1975:03)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 7 maj 1975 för att utreda

offentliga funktionärers tystnadsplikt (se Post- och Inrikes tidn. den 6

september 1975):

Ordförande:

Hoimberg, Erik G., hovrättslagman Eedamöter:

Fiskesjö, Bertil A. N., universitetslektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den

24 juni 1975) Johansson, Kurt Ove, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 24 juni 1975)

Expert:

Lidin, Karl-Olof, rådman (fr.o.m. den 17 oktober 1975) Sekreterare:

Nordling, Kjell O., tf. rådman Direktiven för kommittén, se 1976 års kommittéberättelse Ju 59.

Kommittén har den 18 december 1975 avgett betänkandet (SOU 1975:102) Tystnadsplikt och yttrandefrihet.

Uppdraget är därmed slutfört.

45. Arrendelagskommittén (Ju 1975:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 5 juni 1975 för översyn av vissa delar av arrendelagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 23 juni 1975): Ordförande:

Eckersten, Ivan E., f.d. statssekreterare Ledamöter:

Hedström, T. Uno V. E., hemmansägare, f.d. led. av riksdagen

Larsson, L. Thorsten, lantbrukare, led. av riksdagen

Expert:

Wallin, Alf G., byråchef (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Sekreterare: Ohlsson, K. Agneta, hovrättsassessor (fr.o.m. den 4 augusti 1975)

Del I Ju: 45 Skr 1976/77: 103 46

Lokal: Departementens utredningsavdelning, Citadellsvägen 17, 211 20

Malmö, tel. växel 040/749 50 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1976 års kommittéberättelse Ju 60.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio

sammanträden.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1977.

46. Väktarutbildningsutredningen (Ju 1975:05)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 17 april 1975 för att utreda

frågan om utbildning av väktare (se Post- och Inrikes tidn. den 28 juni 1975): Utredningsman:

Jansson, Paul G., elektriker, led. av riksdagen Experter:

Arvidsson, Lars-Eric, ingenjör (fr.o.m. den 7 april 1976)

Jacobson, Bengt, undervisningsråd (fr.o.m. den 15 september 1976) Johannesson, Rune S., byråchef (fr.o.m. den 7 april 1976) Ljung, Bengt-Arne, ombudsman (fr.o.m. den 7 april 1976)

Skalin, Hans E. C., företagsjurist (fr.o.m. den 7 april 1976)

Wistedt, J. Åke, direktör (fr.o.m. den 7 april 1976)

Åslund, Alvar, andre förbundsordförande (fr.o.m. den 7 april 1976)

Sekreterare:

Ogvall, Dan O., tf. rådman (fr.o.m. den 18 november 1975)

Lokal: Departementens kommittéer, Box 347, 401 25 Göteborg, tel. växel 031/17 38 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Ju 61.

Utredningen har under tiden december 1975 - oktober 1976 hållit sex sammanträden samt haft överläggningar med ordningsvaktsutredningen, olika myndigheter och andra som berörs av utredningens arbete. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första kvartalet 1977.

47. Hyresrättsutredningen (Ju 1975:06)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 5 juni 1975 för översyn av hyreslagen (se Post- och Inrikes tidn. den 17 juli 1975): Ordförande:

Vängby, Staffan O.S., justitieråd

47 Kommittéer: Justitiedepartementet Del I Ju: 48

Ledamöter:

Bengtsson, K.-E. Bengt. ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den I

december 1976)

Berg, Folke L. V.. direktör

Hjalmarsson, E. Birgit, kurator, f.d. led. av riksdagen Jansson, Sven I., direktör Strömberg, Karl-Erik J., skoldirektör, led. av riksdagen Svensson, S. I. R. Erik, förbundsordförande

Expert:

Andersson, Hans (Hasse) G., sekreterare

Josephsson, Leif E., förbundsjurist (fr.o.m. den 15 september 1975) Åsbring, Lars-Göran G., bostadsdomare (fr.o.m. den 15 september 1975)

Sekreterare:

Svahn, Bertil A., hovrättsassessor

Lokal: Lilla Nygatan 1,2 tr., 11128 Stockholm, tel. 763 23 49 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Ju 62.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden.

Utredningen har den 23 september 1976 avgett delbetänkandet (SOU 1976:60) Hyresrätt 1. Förhandlingsordningar på bostadshyresmarknaden

m.m. Utredningen planerar att under våren 1977 avge ett delbetänkande om lokalhyresfrågor. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

48. Rättshjälpsutredningen (Ju 1975:07)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 7 maj 1975 för en allmän översyn av rättshjälpssystemet (se Post- och Inrikes tidn. den 8 september

1975):

Ordförande:

Gullnäs, S. Ingvar, justitiekansler Ledamöter:

Bergström, Britta J., universitetslektor, led. av riksdagen

Larfors, E. V. Tage, direktör, f.d. led. av riksdagen Spak, Carl-Anton, lagman

Experter:

Joelsson, V. Arnold, kammarrättslagman (fr.o.m. den 5 december 1975)

Del I Ju: 48 Skr 1976/77: 103 48

Lund, Wiggo T., advokat (fr.o.m. den 5 december 1975) Reuterwall, Lennart S., advokat (fr.o.m. den 5 december 1975)

Sehlstedt, K. Annika M., byrådirektör (fr.o.m. den 5 december 1975)

Sekreterare:

Werner, J. Bertil H., hovrättsråd (fr.o.m. den 23 oktober 1975)

Bitr. sekreterare:

Wallin, John-Olof A., hovrättsassessor (fr.o.m. den 12 januari 1976)

Lokal: Riddarhuskajen 1, Stockholm, tel. 11 87 23 (Werner), 10 82 37 (Wallin). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Ju 63.

Tilläggsdirektiv, se del II Ju 3.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit åtta sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

49. 1975 års polisutredning (Ju 1975:08)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26 juni 1975 för att utreda polisens uppgifter, utbildning och organisation m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8 september 1975): Ordförande:

Andersson, J. Sven G., f.d. statssekreterare Ledamöter:

Blom, S. T. Lennart, borgarråd Gustavsson, Bengt T., ombudsman, led. av riksdagen Nygren, Arne J., redaktör, led. av riksdagen Petersson, Hans E., folkskollärare, led. av riksdagen Polstam, K. Åke S., poliskommissarie, led. av riksdagen

Segerström, Ingrid B., borgarråd

Experter:

Erlandsson, Bengt H., polismästare (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Erling, E. Harald, polismästare (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Erstam, Sven-Erik F., länspolischef (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Hjälm, Nils G. O., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 18 mars 1976)

Nyqvist, N. Tore, länsöverdirektör (fr.o.m. den I oktober 1975) Persson, Carl J. G., rikspolischef (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Welander, Gösta, kansliråd (fr.o.m. den I oktober 1975)

Wendin, Sture E. W., förbundsordförande (fr.o.m. den I oktober 1975)

49 Kommittéer: Justitiedepartementet Dell Ju: 51

Sekreterare:

Alpsten, A. Börje, departementsråd

Bitr. sekreterare:

Carlsson, N. Ebbe K., chefredaktör (fr.o.m. den 1 oktober 1975 t.o.m.

den 15 december 1976)

Lokal: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 10 57 (Alpsten)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Ju 64.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex

sammanträden.

Utredningen har under 1976 infordrat uppgifter om polisverksamheten genom enkäter till länsstyrelser, kommunstyrelser och lokala

polisstyrelser. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

50. Utredningen (Ju 1975:09) om kvinnlig tronföljd

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 18 december 1975 för att

utreda frågan om rätt till tronen också för kvinnor (se Post- och Inrikes tidn.

den 3 januari 1976): Utredningsman:

Lindell, Ingvar A., f.d. landshövding (fr.o.m. den 18 december 1975) Sekreterare:

Rossipal, Helga K. M., rådman (fr.o.m. den 6 februari 1976)

Lokal: Södra Roslags tingsrätt, Erik Dahlbergsgatan 58-62, 115 32

Stockholm, tel. växel 63 57 60 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se del II Ju 1.

Utredningsmannen beräknas slutföra sitt uppdrag omkring årsskiftet

1976/77.

51. Utredningen (Ju 1976:01) om vissa frågor angående mathållningen

vid kriminalvårdens anstalter

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 18 december 1975 för att utreda vissa frågor angående mathållningen vid kriminalvårdens anstalter

(se Post- och Inrikes tidn. den 12 mars 1976):

4 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103

Del I Ju: 51 Skr 1976/77: 103 50

Utredningsman:

Skröder, Per C. C., direktör (fr.o.m. den 3 mars 1976) Sekreterare:

Hansén, Pär G. H., fil. stud. (fr.o.m. den 1 april 1976)

Lokal: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 11 73

(sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se del H Ju 2.

Utredningen har under tiden april - oktober 1976 utfört en

enkätundersökning och besökt ett 20-tal kriminalvårdsanstalter samt ett 10tal kommunala resp. landstingskommunala storkök. Utredningsmannen har i skrivelse den 31 augusti 1976 till chefen för justitiedepartementet föreslagit en tillfällig personalförstärkning på landets kriminalvårdsanstalter.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

52. Utredningen (Ju 1976:02) om upphovsrätt

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 4 mars 1976 för översyn av upphovsrättslagstiftningen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 30 mars 1976):

Ordförande:

Sandgren, C. Lennart, f.d. statssekreterare Ledamöter:

Karlsson, K. Gösta, folkhögskolerektor, led. av riksdagen Palm, N. Sture, redaktör, led. av riksdagen

Experter:

Bengtsson, H. Jörgen Y., advokat Ekberg, Karl-Henrik, direktör Gehlin, Jan H. M., förbundsordförande

Hernlund, Carl-Hugo H., förste ombudsman Holming, Klas J. L., direktör

Karnell, G. Gunnar W., professor Landquist, Eddie L., direktör

Magnusson Sessler, Gun I., förbundsjurist

Modig, Jonas E., direktör Nordmark, Hans A., direktör Olsson, Agne Henry O., hovrättsassessor Peyron, Ulf C. C., programjurist Rembe, Rolf D., förbundsdirektör

S1 Kommittéer: Justitledepartementet Dell Ju: 53

Sanmark, P. Arvid L., hovrättsassessor

Storm, C. Olof, direktör (fr.o.m. den 23 april 1976)

Sekreterare:

Berg, L. Christer, hovrättsassessor

Lokal: Stora Nygatan 2 A,4 tr., 11127 Stockholm, tel. 763 14 54

(sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se del II Ju 4.

Utredningen har under tiden mars - oktober 1976 hållit nio

sammanträden. I anslutning till de sex senaste sammanträdena har

överläggningar ägt rum med representanter för olika myndigheter och

organisationer som berörs av utredningens arbete. Därutöver har

utredningens ordförande och sekretariat sammanträtt med företrädare för motsvarande utredningar i de övriga nordiska länderna. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

53. Expertorgan (Ju 1976:03) på bokförings- och redovisningsområdet

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 25 mars 1976 att utgöra expertorgan på bokförings- och redovisningsområdet (se Post- och Inrikes

tidn. den 4 maj 1976): Ordförande:

Sjönander, Bo Jonas, direktör Ledamöter:

Bargholz, Percy, utredningssekreterare Carlsson, Sune B., auktoriserad revisor Danielsson, Erik, direktör

Fischerström, Hans, avdelningsdirektör

Jonsson, Ingemar, direktör Moreau, Jan-Erik, utredningssekreterare Norr, Benny, revisor Roos, Olle, skattedirektör

Steineck, Åke, direktör

Expert:

Bökmark, Jan, hovrättsassessor Sekreterare:

Carlsson, N. Boris, ekonomidirektör (fr.o.m. den 7 maj 1976)

Direktiven för utredningen, se del II Ju 6.

Expertorganet har under tiden maj - juni 1976 hållit tre sammanträden.

Del I Ju: 53 Skr 1976/77: 103 52

Expertorganets arbete har slutförts i och med att bokföringsnämnden har inrättats fr.o.m. den 1 juli 1976.

54. Utredningen (Ju 1976:04) för översyn av lagstiftningen om förmögenhetsbrott

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 25 mars 1976 för att se över lagstiftningen om förmögenhetsbrott (se Post- och Inrikes tidn. den 8

maj 1976):

Ordförande:

Skarvall, Karl-Erik, hovrättspresident Ledamöter:

Bergander, Lilly K., fru, led. av riksdagen

Polstam, K. Åke S., poliskommissarie, led. av riksdagen

Experter:

Jareborg, Nils B., docent

Jonsson, Torsten J., länsåklagare Sekreterare:

Hegrelius Johnson, Barbro M., hovrättsassessor

Lokal: Hovrätten för Nedre Norrland, Box 170, 851 03 Sundsvall, tel. växel 060/12 83 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se del TI Ju 7. Utredningen har hållit ett sammanträde.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

55. Utredningen (Ju 1976:05) om översyn av lagstiftningen om personorienterad ADB-information m.m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 1 I mars 1976 för att göra en översyn av lagstiftningen om personorienterad ADB-information m.m.

(se Post- och Inrikes tidn. den 22 maj 1976):

Ordförande:

Andersson, J. Sven G., f.d. statssekreterare (t.o.m. den 18 november

1976) Wijkman, Anders I. S., fil. kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den 19

november 1976)

53 Kommittéer: Justitiedepartementet Dell Ju: 56

Ledamöter:

Anér, Kerstin, statssekreterare, led. av riksdagen Gustafsson, Stig G., förbundsjurist, f.d. led. av riksdagen Hugosson, Kurt I., byråchef, led. av riksdagen Kindbom, Bengt M. L., sekreterare, led. av riksdagen Pettersson, Rune V., f.d. led. av riksdagen

Sekreterare:

Nilsson, Torbjörn M. E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 oktober 1976)

Bitr. sekreterare:

Sjögren, Bengt L. B., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1976)

Lokal: Datainspektionen, Fack, 103 60 Stockholm, tel. växel 22 79 80 (sekretariatet)

Direktiven för utredningen, se del II Ju 5.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

56. Utredningen (Ju 1976:06) om kriminalvårdsstyrelsens

organisation, m.m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20 maj 1976 för att utreda kriminalvårdsstyrelsens organisation m.m. (se Post- och Inrikes

tidn. den 19 juni 1976): Ordförande:

Andersson, J. Sven G., f.d. statssekreterare

Ledamöter:

Bruno, Gösta F., överdirektör Ekstam, Gunnar E., avdelningschef Fischier, Sven G. O. M., tjf. överdirektör Leche, Johan H., departementsråd

Lönnberg, C. Gunnar I., avdelningsdirektör

Martinsson, Bo N. O., generaldirektör, f.d. led. av riksdagen Mattsson, Morgan N., ombudsman Söderman, Elis A., ombudsman

Sekreterare:

Karlström, Vilhelm H., byråchef (fr.o.m. den 15 september 1976)

Lokal: Kriminalvårdsstyrelsen, 601 80 Norrköping, tel. växel 011/10 82 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se del II Ju 8.

Del I Ju: 56 Skr 1976/77: 103 54

Utredningen började sitt arbete under hösten och har haft två sammanträden. Till kommittén har knutits en projektgrupp bestående av tre representanter från kriminalvårdsverket och fyra från statskontoret. Projektgruppen har haft ett flertal sammanträden. Dessutom har utredningen beslutat tillsätta en referensgrupp med representanter för kriminalvårdens regionala och lokala organisation.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

57. Utredningen (Ju 1976 :07) om isolering inom kriminalvården

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20 maj 1976 för att utreda frågan om isolering inom kriminalvården (se Post- och Inrikes tidn. den 24 juli 1976): Ordförande:

Nygren, Arne J., redaktör, led. av riksdagen Ledamöter:

Gahrton, Per, redaktör, led. av riksdagen Martinsson, Bo N. O., generaldirektör, f.d. led. av riksdagen Schött, Lars E., fögderidirektör, led. av riksdagen Selin, Sven, ombudsman

Expert:

Blomquist, Clarence, docent (fr.o.m. den 24 november 1976) Sekreterare:

Levén, P. Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 18 oktober 1976)

Lokal: Departementens kommittéer, Box 347, 401 25 Göteborg, tel. växel 031/17 38 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se del II Ju 9. Utredningen har under oktober 1976 hållit ett sammanträde. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

55 Kommittéer: Utrikesdepartementet Dell UD:1

Utrikesdepartementet

Följande kommitté inom avsnittet fullgör inte egentligt utredningsuppdrag: 1

1. Delegationen (UD 1972:02) för utveckling av folkrättens regler om humanitet i krig

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 juli 1972 för att utveckla folkrättens regler om humanitet i krig:

Ordförande: Lidbom, Carl G., förutv. statsråd, led. av riksdagen Vice ordförande:

Blix, Hans M., utrikesråd (fr.o.m. den 25 april 1974)

Ledamöter:

Blom, K. A. Birgitta, hovrättslagman (fr.o.m. den 13 juni 1974)

Hellström, Mats J., fil. kand., led. av riksdagen

Skarstedt, Carl-Ivar S., rättschef (fr.o.m. den 25 april 1974) Tammelin, Lars-Erik, avdelningschef

Thunborg, Anders I., ambassadör Ullsten, S. K. Ola, socionom, led. av riksdagen Wulff, Torgil H., kommendör

Åström, C. Sverker, kabinettssekreterare

Experter: Hjertonsson, Karin, departementssekreterare (fr.o.m. den 20 april 1976)

Janzon, Bo, förste forskningsingenjör (fr.o.m. den 16 oktober 1972)

Larsson, Ulf, f.d. statssekreterare (fr.o.m. den 17 juni 1976) Liljegren, Carl-Henrik S., kansliråd (fr.o.m. den 21 oktober 1975) Nilsson, Bengt, G. kansliråd (fr.o.m. den 17 juni 1976)

Prawitz, Jan, laborator Rosenblad, Esbjörn C. A., departementssekreterare (fr.o.m. den 25 april 1974)

Rybeck, Bo, 1:e marinläkare (fr.o.m. den 16 oktober 1972)

Sekreterare:

Bring, Ove, jur. kand. (fr.o.m. den 20 april 1976) Hjertonsson, Karin, departementssekreterare (fr.o.m. den 25 april 1974

t.o.m. den 19 april 1976)

Del I UD: 1 Skr 1976/77: 103 56

Lokal: Utrikesdepartementet, Box 161 21, 103 23 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för delegationen, se 1973 års riksdagsberättelse UD 5.

Delegationen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tre sammanträden samt haft överläggningar med olika organisationer och andra som berörs av delegationens arbete. Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

2. Sakkunniga (UD 1972:03) med uppdrag att företa en utredning angående Sveriges utvecklingssamarbete med u-länderna

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 december 1972 för att företa en utredning angående Sveriges utvecklingssamarbete med uländerna: Ordförande: Korpås, B. G. Sture, folkhögskolerektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den

12 november 1976)

Nilsson, H. Torsten L., förutv. utrikesminister, f.d. led. av riksdagen (t.o.m. den 11 november 1976)

Ledamöter: Andersson, Georg L., rektor, led. av riksdagen

Gustavsson, Åke E. G., redaktör, led. av riksdagen

Johansson, Knut B. M., f.d. förbundsordförande, led. av riksdagen Korpås, B. G. Sture, folkhögskolerektor, led. av riksdagen (t.o.m. den 11 november 1976) Lewén-Eliasson, Anna Lisa, fru, led. av riksdagen

Måbrink, Bertil U., ombudsman, led. av riksdagen

Nilsson, Anna-Lisa, handelsträdgårdsmästare, led. av riksdagen Petersson, Per M., hemmansägare, led. av riksdagen Wirmark, B. David I., fil. kand., ers. för led. av riksdagen

Sekreterare:

Anell, Lars E. R., departementsråd

Bitr. sekreterare:

Ljunggren, C. Börje, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1976)

Odén, C. Bertil, avdelningsdirektör

Lokal: Utrikesdepartementet, Box 161 21, 103 23 Stockholm, tel. växel

763 10 00

Direktiven för de sakkunniga, se 1974 års riksdagsberättelse UD 3.

57 Kommittéer: Utrikesdepartementet Del I UD:3

De sakkunniga har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 27 sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter som berörs av utredningen.

De sakkunniga beräknas lämna sitt huvudbetänkande under 1977.

3. Nedrustningsdelegationen (UD 1976:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26 maj 1976 för att

fortlöpande följa utvecklingen på nedrustningsområdet samt utarbeta förslag till Sveriges agerande i olika aktuella nedrustningsfrågor:

Ordförande: Thorsson, Inga M., statssekreterare, led. av riksdagen

Ledamöter: Andersson, Georg L., rektor, led. av riksdagen

Blix, Hans M., utrikesråd Ericson, Sture T., redaktör, led. av riksdagen Hamilton af Hageby, C. Gustaf H. C., ambassadör

Hernelius, J. Allan, bankofullmäktig, led. av riksdagen

Jonäng, Gunnel M., studieinstruktör, led. av riksdagen Larsson, Ulf O., f.d. statssekreterare

Leifland, Leif, utrikesråd Liljegren, Carl-Henrik S., kansliråd Ångström, Rune T., direktör, led. av riksdagen

Experter:

Blom, E. Göte, kommendör

Dahlén, Per Olof (Olle) R., ambassadör

Dahlman, S. Ola, laborator Edmar, A. E. Désirée, departementssekreterare Ericsson, Ulf A., överingenjör Hjertonsson, Karin, departementssekreterare Lind, Johan H., departementssekreterare

Lundin, S. Johan, forskningschef Liibeck, S. A. Lennart, civilingenjör

Prawitz, Jan, laborator Reinius, E. A. Ulf, kommendör Strand, Karl-Erik, kansliråd

Sekreterare:

Engfeldt, Lars-Göran, departementssekreterare

Lokal: Utrikesdepartementet, Box 161 21, 103 23 Stockholm, tel. växel

763 10 00

Dell UD:3 Skr 1976/77: 103 58

Direktiven för delegationen, se del II UD 1.

Delegationen har under tiden maj - oktober 1976 haft två sammanträden.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

59 Kommittéer: Försvarsdepartementet Dell Fö: 1

Försvarsdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1976: 5 och 7

Följande kommitté inom avsnittet fullgör inte egentligt utred-

ningsuppdrag: 4

1. Försvarets fredsorganisationsutredning (Fö 1968:20)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 februari 1967 för att

utreda frågan om vissa ändringar i krigsmaktens fredsorganisation (se Postoch Inrikes tidn. den 9 februari 1967): Ordförande: Gustafsson, M. Gunnar, generaldirektör, f.d. led. av riksdagen

Ledamöter: Björk, Gunnar E., bankkonsulent, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juni 1974)

Gustavsson, Gusti L. A., el-installatör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1

juni 1974) Hyltander, K. Gunnar E., köpman, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den I

juni 1974)

Strindberg, Per-Olof J., länsombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den I

juni 1974)

Sundström, M. Gudrun, fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juni 1974)

Experter: Albrektson, Hans, kansliråd (fr.o.m. den 1 juli 1976) Bergstrand, Per-Erik, överste (fr.o.m. den 15 april 1975) Hansson, Nils O., överste (t.o.m. den 30 september 1976)

Höijer, Gunnar, krigsråd Knutsson-Hall, Torsten K., organisationsdirektör

Larsson, S. Rune W., överste (fr.o.m. den 1 oktober 1976) Larsson, Sven E., departementsråd Lugn, P. E. Robert, överste Månsson, E. O. Sigvard, överste av 1. graden

Nilsson, Alice H. Ch., kansliråd (fr.o.m. den I juni 1974 t.o.m. den 30 juni 1976) Persson, Ragnar, överste (fr.o.m. den 1 augusti 1975)

Strand, Karl-Erik, kansliråd (fr.o.m. den 15 februari 1975)

Del I Fö: 1 Skr 1976/77: 103 60

Thufvesson, Bengt E., departementsråd Wennerhorn, Karl Otto L., departementsråd Wigardt, Hans G. T., planeringsdirektör (fr.o.m. den I december 1975)

Sekreterare:

Cederwall, Ulf C., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I december 1975) Lundbergh, Hans P. N. J., överstelöjtnant (fr.o.m. den I december 1975)

Bitr. sekreterare: Lyckeberg, Nils, departementssekreterare (t.o.m. den 31 mars 1976)

Lokal: Fredsgatan 2, 11152 Stockholm, tel. 113935 och 11 42 85 (sekreterarna), 11 88 25 (expeditionen)

Direktiven för utredningen, se 1968 års riksdagsberättelse Fö 20.

Tilläggsdirektiv se 1972 års riksdagsberättelse Fö 10 samt 1975 års kommittéberättelse Fö 2.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 17 sammanträden. Därutöver har nio sammanträden hållits med särskild arbetsgrupp inom utredningen. Utredningen har besökt åtta förband och två

skolor inom armén och marinen samt tre regionala staber.

Utredningen har den 31 mars 1976 avgett betänkandet (Ds Fö 1976:1)

Del 1: Utgångsvärden. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

2. Krigsmaktens förvaltningsutbildningsutredning (Fö 1971 :01)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 februari 1971 för att utreda och inkomma med förslag till förvaltningsutbildning inom krigsmakten: Utredningsman:

Nihlfors, Folke U., organisationsdirektör, f.d. led. av riksdagen Experter:

Brantberger, Per-Gunnar, överste Grahm, A. Folke, byrådirektör (t.o.m. den 31 mars 1976)

Hullberg, Axel Th. A:son, överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 april 1976)

Knöös, Erik O., kapten

Lindberg, R. Greger, överste Magnusson, Lennart C. O., avdelningsdirektör Nyberg, Stig K., studierektor Skedinger, Arne H. E., överstelöjtnant (t.o.m. den 31 mars 1976) Strömberg, Carl-Axel B., överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 februari 1976) Torfgård, Sven H. C. T., överste av 1. graden (t.o.m. den 31 mars 1976)

61 Kommittéer: Försvarsdepartementet Dell Fö:3

Sekreterare:

Dinell, Jan A. C., departementssekreterare

Lokal: Försvarsdepartementets kommittélokaler, Sehlstedtsgatan 9,

115 28 Stockholm, tel. 602535 (utredningsmannen), växel 763 10 00

(sekreteraren), 62 21 09 (sekretariat)

Direktiven för utredningen, se 1972 års riksdagsberättelse Fö 19.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 78

sammanträden.

Utredningen har den 5 mars 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:15)

Utbildning i förvaltning inom försvaret del 3 med förslag till utbildning i personaltjänst samt till administrativ utbildning av högre chefstjänstemän.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första kvartalet 1977.

3. Ledningsgruppen (Fö 1971 :03) för fortsatt utveckling av försvarets planerings- och programbudgetsystem (PPBG)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1971 för att framlägga förslag rörande den slutliga utformningen av försvarets nya planerings- och budgeteringssystem samt att leda och samordna det

fortsatta utvecklingsarbetet inom förenämnda område:

Ordförande:

Ehrling, G. O. Ingvar, kansliråd (fr.o.m. den 1 januari 1975) Ledamöter:

Grape, S. Lennart, departementsråd

Petri, Gunnar G. B., kansliråd (fr.o.m. den 1 augusti 1974)

Experter:

Bergelin, Peter, överstelöjtnant (t.o.m. den 31 januari 1976) Edman, Kurt E., krigsråd (t.o.m. den 31 januari 1976) Englund, Lars-Erik, överstelöjtnant Folke, U. Ingemar, överstelöjtnant (t.o.m. den 31 januari 1976) Holmberg, Gunnar E., planeringsdirektör (t.o.m. den 31 januari 1976)

Nilsson, Stig Å., organisationsdirektör (t.o.m. den 31 januari 1976)

Olsson, Jan O., departementssekreterare (t.o.m. den 31 januari 1976)

Rangne, Bo, avdelningsdirektör (t.o.m. den 31 januari 1976)

Strand, Karl-Erik, kansliråd

Sekreterare:

Edgren, Claes A. W., överste (t.o.m. den 13 juni 1976)

Del I Fö: 3 Skr 1976/77: 103 62

Bitr. sekreterare: Hellman, Sven R., överingenjör Sondén, Jan A., kommendörkapten Lokal: Försvarsdepartementet, Regeringsgatan 1-3, Fack, 10320 Stockholm, tel. 763 25 37 (ordföranden)

Direktiven för ledningsgruppen, se 1972 års riksdagsberättelse Fö 20.

Ledningsgruppen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit åtta sammanträden. Ledningsgruppen beräknas slutföra sitt arbete under första kvartalet 1977.

4. Militära pensionsåldersdelegationen (Fö 1971 :04)

Tiltkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 september 1971

med uppgift att till Kungl. Maj:t lämna förslag i frågor som hör samman med genomförandet av höjningen av pensionsåldern för militär personal (se Post- och Inrikes tidn. den 8 november 1971):

Ordförande: Wetterblad, R. Ingmar T., generaldirektör

Ledamöter: Bodin, K. Berndt, departementssekreterare Bäcklin, Lars R., ombudsman Wiberg, N. Ola R., förste ombudsman

Winéus, Bengt G., departementssekreterare

Ersättare för ledamöter: Liedberg, Anders J. B., ombudsman (för Bäcklin) Sandberg, K. G. Ulf, förste ombudsman (för Wiberg) Experter: Lindahl, Carl-Fredrik H., överstelöjtnant Sjöö, Curt O., överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 juli 1975) Sekreterare:

Stålhandske, O. Lennart, överstelöjtnant

Bitr. sekreterare:

Otterberg, L. Håkan, kapten

Lokal: Försvarsdepartementets kommittélokaler, Sehlstedtsgatan 9, 115 28 Stockholm, tel. 62 28 07 (sekreteraren) Direktiven för delegationen, se 1972 års riksdagsberättelse Fö 21.

63 Kommittéer: Försvarsdepartementet Dell Fö:5

Delegationen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tre sammanträden.

Delegationen har den 9 juni 1976 avgett en rapport över det hittills utförda arbetet rörande militära pensionsåldersreformens genomförande.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

5. 1972 års värnpliktsutredning (Fö 1972:01)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 april 1972 för att

utreda de värnpliktigas utbildning och utnyttjande m. m. (se Post- och

Inrikes tidn. den 27 maj 1972):

Ordförande: Gustavsson, Bengt T., ombudsman, led. av riksdagen

Sakkunniga:

Brännström, Roland J., verkmästare, led. av riksdagen

Enskog, Carl-Gustav B., personalchef, f.d. led. av riksdagen Gustafsson, C. E. Torsten, lantbrukare, led. av riksdagen

Gustavsson, Åke E. G., redaktör, led. av riksdagen Hedin, Carl Eric, lantbrukare, f.d. led. av riksdagen

Experter:

Berggren, Alf, kommendör av 1. graden

Borgquist, Frithiof, byråchef

Creutzer, Bertil R., generalmajor Hörnquist, K. Iwan E., överste av 1. graden

Karlsson, Ulf G., departementssekreterare (t.o.m. den 31 december

1975)

Lindgren, Carl-lvar, överste Lugn, P. E. Robert, överste Lyth, K. Erik, överste av 1. graden

Magneberg, Stig E., överste (t.o.m. den 1 oktober 1976)

Skarstedt, Carl-I var S., rättschef Wagner, G. F. Wilhelm, överste

Huvudsekreterare:

Engman, O. Ingemar, departementsråd Sekreterare:

Jansson, K. Eric, kapten

Nystedt, Stig H., t.f. avdelningsdirektör

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Fö 18.

Del I Fö: 5 Skr 1976/77: 103 64

Utredningen har under tiden november 1975 - september 1976 hållit nio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och andra

som berörs av utredningens arbete.

Utredningen har den 14 september 1976 avgett delbetänkandet (Ds

Fö 1976:2) Värnpliktspersonalen inom försvarsmakten och totalförsvaret i

övrigt - Vissa frågor rörande personalhantering m.m. Uppdraget är därmed slutfört.

6. 1973 års vapenfriutredning (Fö 1973:01)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 september 1973 för

översyn av lagen om vapenfri tjänst och sanktionerna vid vägran att fullgöra

värnpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänst:

Ordförande: Holmberg, Carl V., justitieråd

Ledamöter: Andersson, Georg L., rektor, led. av riksdagen Gustafsson, Stig G., förbundsjurist, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den I december 1974) Möller, S. A. Birger, f.d. led. av riksdagen Norrby, Karl-Eric, lantbrukare, led. av riksdagen Werner, N. Mårten S., kyrkoherde, f.d. led. av riksdagen Experter: Sjöholm, Eric G. R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 mars 1974) Suneson, Karl-Henrik A., byrådirektör (fr.o.m. den 15 mars 1974) Sekreterare: Janson, Björn C., hovrättsassessor Bitr. sekreterare: Holmquist, K. O. Rolf, hovrättsassessor (fr.o.m. den I december 1976) Körlof, Björn H. B., kanslisekreterare, ers. för led. av riksdagen (fr.o.m.

den 4 juni 1974 t.o.m. den 10 oktober 1976)

Linde, Lars B., departementssekreterare (fr.o.m. den I augusti 1975)

Lokal: Försvarsdepartementet, Regeringsgatan 1-3, Fack, 10320

Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren och bitr. sekreterarna)

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse Fö 14.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tolv

sammanträden samt företagit studiebesök i Finland.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första kvartalet 1977.

65 Kommittéer: Försvarsdepartementet Dell Fö:8

7. 1974 års underrättelseutredning (Fö 1974:01)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 januari 1974 för att utreda riktlinjer för den militära underrättelsetjänsten m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 10 januari 1974): Ordförande:

Rosén, Nils Gustav K. G., f.d. universitetskansler Sakkunniga:

Axell, H. Göran, ombudsman Clason, Anders E. V., chefredaktör

Eriksson, Nancy M., fru, f.d. led. av riksdagen

Hedlund, Gunnar, förutv. statsråd, f.d. led. av riksdagen

Himmelstrand, J. Ulf I., professor

Experter:

Ekman, C. H. Stig, docent (t.o.m. den 31 januari 1976) Skarvall, Karl-Erik, hovrättspresident (fr.o.m. den 6 februari 1974)

Wenblad, L. Bertil A., överstelöjtnant (fr.o.m. den I oktober t.o.m. den

31 december 1975)

Sekreterare:

Holmquist, K. O. Rolf, hovrättsassessor (t.o.m. den 11 april 1976)

Bitr. sekreterare: Nilsson, E. Sören, departementssekreterare (fr.o.m. den 24 januari 1974)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Fö 12.

Utredningen har under tiden november 1975 - januari 1976 hållit sex sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och andra

som berörs av utredningens arbete.

Utredningen har den 15 januari 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:19)

Den militära underrättelsetjänsten.

Uppdraget är därmed slutfört.

8. Försvarsmaktens ledningsutredning (Fö 1974 :03) (FLU-74)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 september 1974 för

att utreda det militära försvarets centrala och högre regionala ledningsorganisation m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 28 september 1974):

Ordförande:

Gustafsson, Hans L., landshövding, f.d. led. av riksdagen

5 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103

Del I Fö: 8 Skr 1976/77: 103 66

Ledamöter: Glimnér, J. Erik, hemmansägare, led. av riksdagen Gustavsson, Åke E. G., redaktör, led. av riksdagen Göransson, J. Olle, verkmästare, led. av riksdagen Lindblad, Hans B., redaktör, led. av riksdagen

Träff, Sven-Olov A., direktör, led. av riksdagen

Experter: Bodin, K. Berndt, departementssekreterare Grahn, T. Roland, överstelöjtnant (fr.o.m. den 23 februari t.o.m. den 15 maj 1976) Gustafsson, Torsten B., major (fr.o.m. den 23 februari t.o.m. den 15

maj 1976)

Högberg, Lars G., fil.lic (fr.o.m. den 12 december 1974 t.o.m. den 31 december 1976) Jarmar, L. Håkan, organisationsdirektör Larsson, J. Krister L., överstelöjtnant (fr.o.m. den 15 januari 1975 t.o.m. den 31 december 1976)

Nielsen, Kaj L., överstelöjtnant (fr.o.m. den 23 februari t.o.m. den 15 maj 1976)

Olhede, Torleif E., departementssekreterare Samuelson, Ulf G., kommendörkapten (fr.o.m. den 15 januari 1975 t.o.m. den 31 december 1976) Sagrén, K. Åke, överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 februari 1976)

Skoglund, Claes G., generalmajor

Winblad, Harry W., överste (t.o.m. den 31 december 1976) Wallén, Göran R., kommendörkapten (fr.o.m. den 23 februari t.o.m. den 15 maj 1976)

Sekreterare:

Ludvik, Klaus, organisationsdirektör Bitr. sekreterare:

Blomgren, Eva M., byrådirektör (fr.o.m. den I mars 1976)

Lundqvist, Sten T:son, byrådirektör (fr.o.m. den 1 februari 1976)

Nyman, Bengt O. P., byrådirektör (fr.o.m. den 18 augusti 1975) t.o.m.

den 27 februari 1976)

Lokal: Fredsgatan 2, 111 52 Stockholm, tel. 763 37 80 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Fö 14.

Kompletterande direktiv, se del II Fö 3.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 18

sammanträden samt gjort en studieresa till Norge.

Utredningen har den 1 december 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:64)

Försvarsmaktens centrala ledning. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

67 Kommittéer: Försvarsdepartementet Dell Fö:9

9. 1974 års försvarsutredning (Fö 1974:04)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 oktober 1974 för att utreda totalförsvarets fortsatta utveckling m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 9 november 1974): Ordförande: Gustafsson, C. E. Torsten, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 28 oktober 1976) Thunborg, Anders I., ambassadör (t.o.m. den 7 oktober 1976)

Ledamöter:

Bengtsson, Karl F., verkmästare, led. av riksdagen Gustafsson, C. E. Torsten, lantbrukare, led. av riksdagen (t.o.m. den 27

oktober 1976) Gustavsson, Bengt T., ombudsman, led. av riksdagen

Göransson, J. Olle, verkmästare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1975) .

Nordbeck, S. E. Gunnar, statssekreterare (fr.o.m. den 28 oktober 1976) Petersson, Per M., hemmansägare, led. av riksdagen

Theorin, K. Maj Britt M., sekreterare, led. av riksdagen

Thunborg, Anders I., ambassadör (fr.o.m. den 8 t.o.m. den 31 oktober

1976)

Experter: Broström, Ulf T. F., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 21 november 1974)

Ehrling, G. O. Ingvar, kansliråd (fr.o.m. den 21 november 1974)

Eklund, C. Gunnar, generallöjtnant (fr.o.m. den 21 november 1974) Grape, S. Lennart, departementsråd (fr.o.m. den 21 november 1974) Hellman, Sven R., överingenjör (fr.o.m. den 21 november 1974)

Karlsson, Ulf G., departementssekreterare (t.o.m. den 31 januari 1976)

Leifland, Leif, utrikesråd (fr.o.m. den 21 november 1974) Nordbeck, S. E. Gunnar, statssekreterare (t.o.m. den 27 oktober 1976) Orrö, Sven-Erik O., kansliråd (fr.o.m. den 21 november 1974) Pettersson, Lars-Olov, ombudsman (fr.o.m. den 4 maj t.o.m. den 7 oktober 1976)

Petri, Gunnar G. B., kansliråd (fr.o.m. den 21 november 1974) Thyberg, P. Erik, byråchef (fr.o.m. den 21 november 1974)

Tunberger, Johan A., informationssekreterare (fr.o.m. den 11 november

1976)

Wigur, J. T. Rolf, överste (fr.o.m. den 21 november 1974)

Huvudsekreterare: Engman, O. Ingemar, departementsråd (fr.o.m. den I november 1974)

Del I Fö: 9 Skr 1976/77: 103 68

Sekreterare:

Bergquist, Mats F. Th., departementssekreterare (t.o.m. den 31 mars 1976)

Englund, Lars-Erik, överstelöjtnant (fr.o.m. den 21 november 1974)

Sagrén, K. Åke, överstelöjtnant (fr.o.m. den 21 november 1974)

Sondén, Jan A., kommendörkapten (fr.o.m. den 21 november 1974) Lokal: Fredsgatan 2, 111 52 Stockholm, tel. 763 37 85 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Fö 15.

Kompletterande direktiv, se 1976 års kommittéberättelse Fö 13.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 30

sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen har den 30 januari 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:5)

Säkerhetspolitik och totalförsvar.

På uppdrag av utredningen har studier genomförts av professor Gunnar

Adler-Karlsson (Ds Fö 1975:3) De multinationella företagens roll i det internationella systemet och av docent Gunnar Jervas (Ds Fö 1975:4 och 5) Teorier om uppkomsten av konflikter och krig respektive Från hotbild i öst och väst.

En projektgrupp inom försvarsdepartementets planerings- och

budgetsekretariat har för utredningens räkning genomfört undersökningar dels av försvarsindustrins problem Försvarsindustriella problem

(november 1975) dels Samhällsekonomisk analys av framtida flygplansanskaffning (oktober 1976).

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

10. Tjänstereglementsutredningen (Fö 1974:05)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 november 1974 för översyn av tjänstereglementet för krigsmakten (se Post- och Inrikes tidn. den 14 december 1974):

Ordförande:

Skarstedt, Carl-Ivar S., rättschef Ledamöter:

Hårdefelt, S. Börje, rättschef

Peyron, Gustaf F. C., generalmajor Expert:

Hultan, Ivan H., personaldirektör (fr.o.m. den 12 april 1976)

69 Kommittéer: Försvarsdepartementet Dell Fö: 11

Huvudsekreterare:

Forssberg, E. Olof, hovrättsassessor (t.o.m. den 31 december 1976) Holmquist, K. O. Rolf, hovrättsassessor (fr.o.m. den I januari 1977)

Sekreterare:

Andersson, Jan-Åke L., major Forssberg, E. Olof, hovrättsassessor (fr.o.m. den I januari 1977) Pettersson, Lars-Olov, ombudsman (t.o.m. den 29 oktober 1976)

Lokal: Försvarsdepartementet, Regeringsgatan 1-3, Fack, 103 20

Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreterarna)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Fö 14.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tio sammanträden samt haft överläggningar med särskilt utsedda kontaktmän hos myndigheter och organisationer som berörs av utredningens arbete. Studiebesök har företagits vid förband och utbildningsanstalter.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

11. Beredningen (Fö 1975:01) för det fortsatta arbetet om kvinnan i

försvaret (BKF)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 27 februari 1975 för det fortsatta arbetet om kvinnan i försvaret (se Post- och Inrikes tidn. den 13 mars 1975): Ordförande:

Frändås, S. G. Berit, adjunkt, f.d. led. av riksdagen

Ledamöter:

Barke, Christine, vice ordförande i Riksförbundet Sveriges lottakårer Larsson, Carl-Otto, överste

Experter:

Adolfsson, Jens, förste ombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1975 t.o.m. den 30

september 1976) Ershammar, Mats O. T., konsulent (fr.o.m. den 15 april 1975) Granath, Sölve O., förste ombudsman (fr.o.m. den 18 april 1975) Hultan, Ivan, personaldirektör (fr.o.m. den 6 maj 1975) Mohall, Carl-Erik, förste ombudsman (fr.o.m. den 1 oktober 1976) Sjöö, Curt O., överstelöjtnant (fr.o.m. den 18 april 1975)

Sekreterare:

Ershammar, Mats O. T., konsulent (fr.o.m. den 1 februari 1976)

Lokal: Kommendörsgatan 28, 5 tr., 114 48 Stockholm, tel. 61 58 16 (sekreteraren)

Del I Fö: 11 Skr 1976/77: 103 70

Direktiven för beredningen, se 1976 års kommittéberättelse Fö 15.

Beredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 15 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och andra som berörs av beredningens arbete.

Beredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

12. Försvarets gymnasieutredning (Fö 1975:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 7 maj 1975 för utredning om försvarets gymnasiala utbildning (se Post- och Inrikes tidn. den 31 maj 1975): Ordförande:

Wååg, Nils Erik, byggnadsingenjör, led. av riksdagen Experter:

Elfving, Arne, skolinspektör (fr.o.m. den 17 maj t.o.m. den 30 november

1976) Hammarström, P. Rickard, studierektor (fr.o.m. den 16 juni 1975) Lundin, Åke E., överstelöjtnant (fr.o.m. den 16 juni 1975) Nicklasson, Stina, skolinspektör (fr.o.m. den 16 juni 1975) Norenberg, Bertil W., studierektor (fr.o.m. den 16 juni 1975) Nyberg, Stig K., studierektor (fr.o.m. den 16 juni 1975) Palm, Hans G. G., t.f. kansliråd (fr.o.m. den 16 juni 1975)

Sekreterare:

Ekberg, S. Britta, t.f. kansliråd (t.o.m. den 30 april 1976)

Nystedt, Stig H., t.f. avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1976)

Lokal: Försvarsdepartementets kommittélokaler, Sehlstedtsgatan 9, 115 28 Stockholm, tel. 61 35 03 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Fö 16.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

13. 1975 års skyddsrumsutredning (Fö 1975:03)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 18 juni 1975 för att lämna = förslag till bestämmelser för övergången till ändrat skyddsrumssystem (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juli 1975):

71 Kommittéer: Försvarsdepartementet Del I Fö: 14

Ordförande: Gustafsson, M. Gunnar, generaldirektör, f.d. led. av riksdagen

Ledamöter: Welin, E. Gösta, direktör

Wiklund, Svea S. S., fru, led. av riksdagen Williamsson, Uno E. I., länsråd

Experter:

Edmén, Lars H., försvarsdirektör (fr.o.m. den 8 januari 1976) Egnell, S. Jan-Erik, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 8 januari 1976)

Janson, Björn C., hovrättsassessor Krona, Kurt, sektionschef (fr.o.m. den 15 november 1975)

Lagerblad, J. Peter, departementssekreterare Terstad, I. Gösta A., kansliråd

Sekreterare: Tjörneryd, John E. E., byråchef

Lokal: Civilförsvarsstyrelsen, Fack, 162 10 Vällingby, tel. 37 26 00

(sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Fö 17.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit åtta

sammanträden.

Utredningen har den 21 maj 1976 till regeringen överlämnat förslag till förordning om skyddsrum och förslag till bestämmelser för kommunal

skyddsrumsplanering.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

14. Utredningen (Fö 1975:04) om inflytande m. m. inom värnpliktsutbildningen

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 18 juni 1975 för översyn

av medbestämmande och inflytande inom utbildningen i det militära

försvaret (se Post- och Inrikes tidn. den 11 juli 1975): Ordförande: Larsson, Ulf O., f.d. statssekreterare Ledamöter: Andersson, Uno, sektionsordförande Johansson, O. Mauritz, förste ombudsman Månsson, E. O. Sigvard, överste av 1. graden Sandberg, Ulf K., förste ombudsman

Selö, Christer, ombudsman

Svensson, Raymond, ombudsman

Del I Fö: 14 Skr 1976/77: 103 72

Referensgrupp för utbildningsfrågor:

Experter: Alexandersson, Anders, värnpliktig (fr.o.m. den 12 april 1976)

Andersson, Claes-Göran, major (fr.o.m. den 12 april 1976) Arvidsson, Gunnar, förrådsförman (fr.o.m. den 12 april 1976) Bjerke, Bertil, konsulent (fr.o.m. den 12 april 1976) Bock, Henry, värnpliktig (fr.o.m. den 12 april 1976)

Bodin, K. Berndt, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1976) Dahlén, Torsten, kapten (fr.o.m. den 12 april 1976)

Gustafson, Ingemar, fanjunkare (fr.o.m. den 12 april 1976) Hjelm, Lars, överstelöjtnant (fr.o.m. den 12 april 1976)

Nilsson, Bengt, överstelöjtnant (fr.o.m. den 12 april 1976) Westling, Nils E., värnpliktig Sekreterare: Höglund, G. Z. Margrethe, sekreterare (fr.o.m. den I november 1975) Bitr. sekreterare:

Ekberg, Britta S., departementssekreterare (fr.o.m. den 25 september 1975)

Pettersson, Lars-Olov, ombudsman (fr.o.m. den 25 september 1975 t.o.m. den 29 oktober 1976) Lokal: Gamla riksdagshuset, 111 82 Stockholm, tel. växel 14 10 00 (sekreteraren) Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Fö 18. Tilläggsdirektiv, se del Il Fö 2.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 15

sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,

organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har sammanträde hållits med referensgruppen för utbildningsfrågor. Utredningen har den 5 november 1976 avgett betänkandet (Ds Fö 1976:3) Utökat värnpliktsinflytande. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

15. Utredningen (Fö 1976:01) om statsbidrag till fritidssysselsättningar för värnpliktiga

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 29 januari 1976 för att

utreda frågan om statsbidrag till fritidssysselsättningar för värnpliktige (se

Post- och Inrikes tidn. den 14 februari 1976):

73 Kommittéer: Försvarsdepartementet Dell Fö: 15

Sakkunnig:

Olsson, Mats, sparbankskonsulent, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 29

januari 1976) Sekreterare:

Johansson, Kjell J.-O., kanslisekreterare (fr.o.m. den 15 mars 1976)

Lokal: Försvarsdepartementet, Fack, 10320 Stockholm, tel. växel

763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se del II Fö 1.

Utredningen har under tiden januari - oktober 1976 hållit åtta sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

Del I S:1 Skr 1976/77: 103

Socialdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet

under år 1976:6, 11, 23, 24 och 25 Följande kommittéer inom avsnittet fullgör inte egentligt utredningsuppdrag: 2, 13 och 18

1. Handikapputredningen (S 1966:38)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1965 för att

utreda frågan angående omvårdnaden av handikappade (se Post- och

Inrikes tidn. den 16 juli 1965):

Ordförande:

Skantz, Anna-Greta, ombudsman, led. av riksdagen Ledamöter: Antonsson, Johannes M., statsråd, led. av riksdagen

Fors, Åke Hj., kansliråd

Gustafsson, Åke G., avdelningschef Jonsson, Elver A. D., postiljon, led. av riksdagen Nilsson, K. Börje, förbundsordförande, led. av riksdagen Åkerlind, Allan J. G., byggnadsarbetare, led. av riksdagen Experter: Brattgård, Sven-Olof, professor

Boman, Lars H., avdelningsdirektör Carlsson, Barbro L., fil. mag. Dalén, Ingrid, departementssekreterare

Eriksson, I. Seved, byråchef Gardeström, Linnéa, sekreterare Hanson, Göte, bitr. professor Hansson, Nils, direktör Lindqvist, Bengt, direktör

Lundström, Karin E., f.d. undervisningsråd

Madebrink, Rut, rektor Sundmark, Bo V., avdelningsdirektör Utberg, Rolf F., kanslichef

Sekreterare:

Mattsson, Bengt-Olof T., departementssekreterare

Nolte, Lennart R. J., anpassningslärare

75 Kommittéer: Socialdepartementet Dell S:2

Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för utredningen, se 1966 års riksdagsberättelse S 38.

Tilläggsdirektiv, se 1971 års riksdagsberättelse S 13.

Kungl. Maj:t har den 25 maj 1973 till utredningen överlämnat riksdagens skrivelse den 9 maj 1973, nr 180, jämte socialutskottets betänkande 1973:12, såvitt avser frågan om flerhandikappades problem, för att prövas av utredningen vid fullgörandet av dess uppdrag.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 16

sammanträden.

Utredningen har den 22 juni 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:20) Kultur åt alla.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

2. Socialdepartementets sjukvårdsdelegation (S 1966:39)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1965 för att som en till

socialdepartementet = knuten delegation följa utbyggnaden «av

sjukvårdsresurserna i landet och verka för en samordning av sjukvårdsplaneringen:

Ordförande:

Fridh, Göte, f.d. statssekreterare (t.o.m. den 19 oktober 1976) Larsson, Gerhard, statssekreterare (fr.o.m. den 20 oktober 1976)

Ledamöter:

Alsén, Sven, avdelningschef

Andersson, J. Gunnar D., överdirektör Andersson, Johnny, departementsråd (fr.o.m. den 15 maj 1976)

Berg, C. G. Håkan, departementsråd (t.o.m. den 14 maj 1976)

Carlsson, G. Rune, förbundsdirektör

Englund, K. Svante I., departementsråd

Ericsson, Bengt G., direktör Ericsson, Nils E., ombudsman

Eriksson, Evert G., landstingsråd Hansson, Stig F., landstingsråd

Hedlund, Bengt N. R., kommunalråd (fr.o.m. den I november 1976)

Heideman, Gunnar A., kommunalråd

Hillerdal, Olof, bitr. överläkare (fr.o.m. den 6 december 1976) Holmstedt, Igor, landstingsledamot

Höglund, K. Thure, sjukvårdsdirektör (t.o.m. den 31 oktober 1976) Kärnek, Ruth I. C., landstingsledamot

Del I S:2 Skr 1976/77: 103 76

Lindahl-Kiessling, Kerstin, planeringschef (fr.o.m. den 6 december 1976) Lindström, Alice M. F., undervisningsråd Nelander, Olle M. V., direktör (t.o.m. den 31 augusti 1976)

Petersson, Olof H. E., kansliråd

Rexed, Bror A., generaldirektör

Söderqvist, Bengt O. A., expeditionschef

Thor, Thorsten, direktör (fr.o.m. den 1 september 1976)

Ward, Kurt K. B., landstingsråd Westerborn, Olle O. A., docent

Zetterström-Lagerwall, Gerd M., direktör Experter:

Bergstedt, Tord L. H., sjukvårdsdirektör Fredriksson, H. Einar, byråchef

Häggquist, Harald, avdelningsdirektör (t.o.m. den 5 december 1976) Jönsson, E. Gustav, departementsråd Lindgren, S. Åke, generalläkare Nygren, G. Ingemar, kansliråd Orava, Olavi A. (Olle), byråchef Wennström, K. Gunnar, avdelningschef Wictorson, Karl-Eric A., avdelningschef

Sekreterare: Bratthall, Birgitta, departementssekreterare Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Delegationen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit två

plenarsammanträden. Under året har delegationen bl.a. behandlat olika frågor beträffande läkarfördelningsprogrammet och sjukvårdsplanering. Delegationen har vidare angett riktlinjer för prioritering av nya byggnadsinvesteringar inom

sjukvårdssektorn för åren 1977-1978. En av delegationen tillsatt arbetsgrupp med uppgift att utreda frågor

rörande s.k. hälsocentra har avgett en rapport vilken överlämnats till

regeringen. Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

3. Socialutredningen (S 1969:29)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 december 1967 för

allmän översyn av den sociala vårdlagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 2 februari 1968):

77 Kommittéer: Socialdepartementet Del I S:3

Ordförande: Andersson, Thure G., f.d. landshövding, f.d. led. av riksdagen

Ledamöter: Ahlgren, Sven H. J., förbundsordförande Albinsson, N. Gillis, landstingsdirektör Andersson, G. Ingemar, byråchef Blomdahl, Bengt O., förbundsordförande

Henrikson, Lars G., ombudsman, led. av riksdagen Krantz, P. Gunnar, direktör Larsson, Erik, lantbrukare, led. av riksdagen Littmarck, Blenda M. V., fröken, ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den

6 december 1976)

Lundblad, Grethe, socialinspektör, led. av riksdagen Mangård, Nils, hovrättsråd

Troedsson, Ingegerd, statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 14 oktober

1976) Sylvander, Inga M., förbundsordförande

Wiklund, S. A. Daniel, avdelningsdirektör, f.d. led. av riksdagen Experter:

Carlson, K. Sören, f. borgarråd

Forslund, E. Birger, kansliråd

Gisslén, Axel, personaldirektör

Grönwall, Lars O., departementsråd Hedlén, Bengt R., socialdirektör

Hedlund, Bengt N. R., kommunalråd Hjelmqvist, Ingvar K. R., kansliråd Holmberg, Sten E., socialdirektör

Nelson, Alvar F. A., professor Norström, Carl C:son, byråchef (fr.o.m. den I november 1976) Ottoson, Ivan, rektor

Rigbäck, Berndt G., direktör

Stark, K. Birger, socialchef Sverne, Tor E., lagman Sekreterare: Carlsson, Sven-Gunnar, konsulent

Fredelius, Bengt, hovrättsassessor (t.o.m. den 31 oktober 1976)

Nasenius, B. Jan V., departementssekreterare

Söderberg, Bengt W., socialchef

Thunved, Anders E., hovrättsassessor Vrede, Björn E., sekreterare (t.o.m. den 31 december 1976) Bitr. sekreterare: Ritter, Kristin, socionom

Del I S:3 Skr 1976/77: 103 78

Lokal: Lilla Nygatan 1, 3 tr., 111 28 Stockholm, tel. växel 763 10 00 Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse S 29.

Tilläggsdirektiv, se 1973 års riksdagsberättelse S 9,

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 18 sammanträden under sammanlagt 44 dagar. En remissammanställning över socialutredningens betänkande har

utarbetats (Ds S 1975:15) Socialutredningen och remissorganens syn på framtidens socialvård. Utredningen beräknas år 1977 framlägga förslag till socialtjänstlag m.fl. författningar.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

4. Sjukvårdskostnadsutredningen (S 1970:32)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juni 1969 för att

utreda vissa frågor rörande sjukvårdskostnader, innefattande dels en samhällsekonomisk analys rörande sjukvårdskostnadernas utveckling, dels

en teknisk undersökning rörande verkningar individuellt och kollektivt av nuvarande metoder för sjukvårdskostnadernas finansiering:

Utredningsman:

Höök, Erik S. V., professor

Experter: Ericsson, Kjell U., förste sekreterare

Lindgren, S. Åke, generalläkare

Skogsberg, P. Gösta, f.d. avdelningschef Stenfors, Bo I. L., departementssekreterare

Svenonius, Rolf H., ekonomichef

Sekreterare:

Hjorth, Lars E. A., kansliråd

Lokal: Industridepartementet, Storkyrkobrinken 7, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som

berörs av utredningsarbetet. Därutöver har sammanträden hållits i en särskild arbetsgrupp om de totala sjukvårdskostnadernas fördelning. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

79 Kommittéer: Socialdepartementet Dell S:5

5. Pensionskommittén (S 1970:40)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1970 för att

utreda frågan om pensionsåldern m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 25

juni 1970):

Ordförande: Granqvist, Liss M., president

Ledamöter:

Andersson, M. Alvar, lantbrukare, led. av riksdagen

Bergström, Britta J., universitetslektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den I

november 1976)

Jönsson, Gustav, departementsråd

Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av riksdagen Mundebo, K. A. Ingemar, statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 7 oktober 1976) Nordberg, S. Ivar, ombudsman, led. av riksdagen

Regnéll, Carl Göran, bankdirektör, f.d. led. av riksdagen

Experter: Bratthall, Kenneth, hovrättsassessor Danielson, Gunnar H., generaldirektör Haglund, Sven, t.f. avdelningsdirektör

Nilsson, K. F. Lennart, kansliråd Persson, Gustav B., sekreterare Petri, Carl Axel H., kammarrättspresident Svensson, Inge G., direktör

Ödman, Margot, ombudsman

Sekreterare: Abelson, Lars Göran, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 1 januari 1977) Alkman, Leif A., kammarrättsfiskal Nordborg, Kjerstin M., hovrättsfiskal

Lokal: Lilla Nygatan 1, 1 tr., 111 28 Stockholm, tel. 21 52 82 (Alkman) och 20 68 13 (Nordborg) Direktiven för kommittén, se 1971 års riksdagsberättelse S 34. Tilläggsdirektiv, se del II S 1.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden. Kommittén avser att i början av år 1977 avge ett

betänkande om intjänande av pensionspoäng inom tillläggspensioneringen,

avgiftsreglerna inom socialförsäkringarna samt standardsäkring av

pensionssystemet.

Kommittéens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

Del I S:6 Skr 1976/77: 103 80

6. Yrkesskadeförsäkringskommittén (S 1971 :01)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 april 1971 för att företa en översyn av yrkesskadeförsäkringen m. m. (se Post- och Inrikes

tidn. den 12 juni 1971):

Ordförande: Ekberg, Leif, justitieombudsman Ledamöter: Andersson, M. Alvar, lantbrukare, led. av riksdagen Fredriksson, K. Torsten, gruvarbetare, f.d. led. av riksdagen Gustafsson, Olof, direktör

Karlsson, Henry, förbundssekreterare Svensson, Inge G., direktör

Walander, Håkan I., ombudsman Experter: Dahlström, Lars E., försäkringsdomare Forssberg, Olof, hovrättsassessor

Grönwall, Lars O., departementsråd

Karlsson, H. K. Göran, ombudsman

Marits, Arvo A., byråchef

Sandell, Arne, bitr. direktör

Söderberg, Åke M., t.f. avdelningschef

Sekreterare: Gustavsson, Bengt A., kammarrättsfiskal

Hessmark, Lars-Göran, kammarrättsfiskal Direktiven för kommittén, se 1972 års riksdagsberättelse S 32. Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tio sammanträden. Kommittén har i september 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:50) Statligt personalskadeskydd. Uppdraget är därmed slutfört.

7. Barnomsorgsgruppen ($ 1973:07)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1973 för frågor rörande verksamheten för barn med särskilda behov av stödåtgärder m. m.: Ordförande:

Lundblad, Grethe, socialinspektör, led. av riksdagen

81 Kommittéer: Socialdepartementet Dell S:8

Ledamöter:

Baude, Annika M. C-., avdelningschef

Henriksson, E. Sture F., avdelningsdirektör

Johansson, Karl-Axel, sekreterare Tonér, E. Mari-Anne, skolkonsulent Viklund, Margareta, sekreterare

Experter:

Bergfors, Per-Gösta, överläkare

Fändriks, Ann-Louise, förskollärare

Gardeström, Linnéa, sekreterare

Stjerna, Kenneth H., sekreterare

Svensson, Sten, departementssekreterare

Sekretariat: Lauritzen, Sonja, psykolog (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Söderberg, Per-Olof, sekreterare

Spörndly, Barbro I., departementssekreterare

Sävenstrand, Inger E., sjukvårdslärare Bitr. sekreterare:

Hellström, I. Agneta, assistent (t.o.m. den 30 november 1976)

Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse S 19.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden.

Utredningen har i november 1976 avgett betänkandet (Ds S 1976:7) Samverkan i barnomsorgen II, Handikappade barns förskolevistelse.

Utredningens arbete avseende föräldrautbildning beräknas pågå under

hela år 1977.

8. Barnmiljöutredningen (S 1973:08)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1973 för att undersöka barnens levnadsförhållanden:

Utredningsman:

Rexed, Bror A., generaldirektör Sekreterare:

Lund, Karin, socionom

Wittorp, I. Birgitta, departementssekreterare

6 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103

Del 1 S:8 Skr 1976/77: 103 82

Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse S 31.

Utredningen avlämnade i december 1975 ett betänkande (SOU 1975:30) Barnens livsmiljö jämte sju bakgrundsrapporter (SOU 1975:31-38) samt tre bakgrundsrapporter i socialdepartementets stencilserie. Utredningen har fortsatt sitt arbete under år 1976 och beräknas slutföra

arbetet under första hälften av år 1977.

9. Familjestödsutredningen (S 1974:01)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 januari 1974 för att

pröva vissa frågor inom föräldraförsäkringen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 22 januari 1974):

Utredningsman:

Odhnoff, Camilla, landshövding Experter: Grönwall, Lars O., departementsråd Hellman, Lars, förbundssekreterare Johansson, Karl-Axel, sekreterare Jönsson, E. Gustav, departementsråd Persson, Gustav B., sekreterare

Sjöberg, Margit E., länsarbetsdirektör

Svensson, Inge G., direktör Sekreterare: Kindlund, A. Sören, departementssekreterare Bitr. sekreterare: Arve-Parés, Birgit E., fil. kand.

Etzler, Cecilia E. M., byrådirektör

Karlsson, Vanja M., seminarielärare

Sjöblom, Kerstin, psykolog (fr.o.m. den 1 april 1976)

Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse S 22. Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit åtta

sammanträden. Utredningen har i december 1975 avgett försiag om fosterföräldrars rätt till föräldrapenning och sjukpenning. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

83 Kommittéer: Socialdepartementet Del I S: 10

10. Medicinalansvarskommittén (S 1974 :02)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 januari 1974 för att

utreda vissa ansvarsfrågor m. m. inom hälso- och sjukvården (se Post- och

Inrikes tidn. den 25 januari 1974):

Ordförande:

Lidbeck, P. Ingmar, regeringsråd

Sakkunniga: Hjern, Bo, verkst. direktör Hjerne, Gunnar, landstingsråd

Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av riksdagen Larsson, Erik, lantbrukare, led. av riksdagen Wilander, Sven E., landstingsledamot

Experter:

Herner, N. Birger E., överläkare

Hultstrand, Lars R., hovrättsassessor Kullberg, Gunni V., förste förbundssekreterare

Langton, Börje, byråchef Lundqvist, Lilly M., första skötare

Malmqvist, Jan, tandläkare Roos, Kurt H. G., medicinalråd Royen, Sverre N. H., direktör Serner, Uncas, sekreterare (fr.o.m. den 26 februari 1976)

Sekreterare:

Prom, Peter F. G., hovrättsassessor

Wistrand, Birgitta M., sekreterare

Lokal: Lilla Nygatan 1,3 tr., 111 28 Stockholm, tel. 21 64 43 (Prom),

21 58 99 (Wistrand)

Direktiven för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse S 23.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 13

sammanträden samt haft överläggningar och annan kontakt med myndigheter samt patient- och personalorganisationer. Företrädare för

kommittén har deltagit i den första världskongressen om patient counselling

i Amsterdam den 21-23 april 1976.

Kommittén avser att vid årsskiftet 1976-1977 avge dels ett delbetänkande om = legitimation av psykolog, dels en rapport angående informationsfrågorna inom hälso- och sjukvården. Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

Del I S: 11 Skr 1976/77: 103 84

11. Utredningen (S 1974:03) angående översyn av besvärsorganisationen inom socialförsäkringen m. m.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 januari 1974 för att

företa en översyn av besvärsorganisationen inom socialförsäkringen m. m.

(se Post- och Inrikes tidn. den 26 januari 1974): Utredningsman:

Wentz, Nils O., kammarrättspresident

Experter: Forstadius, Erik L. W., direktör Karlsson, K. Henry, ombudsman

Lundberg, E. Allan, försäkringsdomare Lundin, N. Tore H., bitr. skattedirektör Sjöberg, N. Björn V., rättschef Sjönell, L. Marianne, byråchef

Ödman, Margot, ombudsman

Sekreterare: Kärrström, Margit, kammarrättsråd Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse S 24. Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex sammanträden.

Utredningen har i september 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:53)

Försäkringsrätt och försäkringsöverdomstol. Uppdraget är därmed slutfört.

12. Nykterhetsvårdens erkända och enskilda vårdanstalters

personalorganisationsutredning (S 1974:04) (NEPO)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 januari 1974 med

uppdrag att företa en översyn av personalorganisationen vid erkända och

enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare:

Utredningsman: Jonsson, Folke, byråchef

Experter: Blixt, Olov, ombudsman

Danielsson, Birger, direktör Nordström, Gösta, byråchef

Söderman, Elis A., ombudsman

85 Kommittéer: Socialdepartementet Del I S: 13

Sekreterare:

Bystedt, Nils, byrådirektör

Karlsson, Eva, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 7 april 1976)

Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm,

tel. 21 04 85 (Bystedt), 21 13 93 (Karlsson)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tio

sammanträden = samt = företagit resor = till vårdanstalter = för

alkoholmissbrukare. Ett flertal anställda har intervjuats om sina

arbetsförhållanden. Utredningen har i augusti 1976 avgett delbetänkandet (Ds S 1976:6)

Utbildning.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

13. Delegationen (S 1974 :05) för social forskning

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 28 juni 1974 för att som en till

socialdepartementet knuten delegation ha till uppgift dels att med

utgångspunkt i departementets verksamhetsområden svara för bedömning och samordning av pågående och planerade projekt avseende forsknings-

och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet inom den sociala sektorn, dels att initiera forsknings- och utvecklingsarbete av betydelse för socialpolitiken:

Ordförande:

Lindberg, Ingemar, kansliråd

Ledamöter:

Berfenstam, Ragnar A. G., professor Engström, Arne V., professor, generaldirektör Göransson, G. Bertil, landstingsråd (fr.o.m. den 1 december 1976) Hedberg, J. Anund, kommunalråd

Hedlén, Bengt R., socialdirektör

Kärnek, Ruth I. C., landstingsledamot (t.o.m. den 30 november 1976) Lindahl, Hedda, landstingsledamot Rehn, L. Gösta, professor Rexed, Bror A., generaldirektör Wiklund, Svea S. S., fru, led. av riksdagen Åström, Lars-Åke E., generaldirektör

Ersättare:

Bergman, Sven-Eric, avdelningschef (för Lindahl) (fr.o.m. den 5

november 1976)

Del I S: 13 Skr 1976/77: 103 86

Ericsson, Bengt G., direktör (för Lindahl) (t.o.m. den 4 november 1976) Gardell, Bertil G. T. B., docent (för Engström) Göransson, G. Bertil, landstingsråd (för Lindberg) Janson, Carl-Gunnar, professor (för Berfenstam) Järnbrink, Hans G., överdirektör (för Åström) Korpi, F. Walter, professor (för Rehn)

Larsson, Karl G., sektionschef (för Hedberg) (t.o.m. den 12 maj 1976)

Lovén, John, sektionschef (för Hedberg) (fr.o.m. den 13 maj 1976) Magnusson, Nils A., departementsråd (för Lindberg) (fr.o.m. den 1 december 1976)

Skalin, E. Douglas, förste sekreterare (för Kärnek)

Stark, K. Birger, socialchef (för Hedlén) Wennström, K. Gunnar, avdelningschef (för Rexed) Åstrand, Göran, kommunalkonsulent (för Wiklund) Experter: Forslund, E. Birger, kansliråd Nelander, Olle M. V., direktör (t.o.m. den 31 mars 1976)

Wallberg, Klas H. S., avdelningschef

Wictorson, Karl-Eric, avdelningschef (fr.o.m. den 1 april 1976) Sekreterare:

Uggla, G. Inga-Lill, fil. lic.

Bitr. sekreterare:

Jonsson, Lena B., departementssekreterare (fr.o.m. den 25 oktober 1976)

Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Delegationen har hållit fem sammanträden. Dessutom har delegationens

arbetsutskott hållit sju sammanträden. Den 9 februari 1976 anordnade

delegationen ett symposium rörande forskningsprojektet Socialvården i tre

kommuner.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

14. Pensionärsundersökningen (S 1974 :06)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1974 för att göra en undersökning angående åldringsvården m. m.:

Utredningsman:

Forslund, E. Birger, kansliråd

87 Kommittéer: Socialdepartementet Dell S:15

Experter: Bratthall, Birgitta, departementssekreterare

Ekberg, Valter, sekreterare Englund, K. Svante I., departementsråd Larsson, Gustav, f.d. kommunalråd

Petersson, Kerstin, sekreterare Skalin, E. Douglas, förste sekreterare Svanborg, Alvar, överläkare

Sälde, K. A. Henry, avdelningschef Widman, Mona G. U-B., socialassistent

Sekreterare: Hedin, Bernt, departementssekreterare Redgert, Jan I. G., avdelningschef Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse S 27.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden under sammanlagt elva dagar.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

15. Regionsjukvårdsutredningen (S 1974:07)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1974 för att

utreda regionsjukvårdens organisation m. m.:

Ordförande:

Söderqvist, Bengt O. A., expeditionschef

Sakkunniga:

Alsén, Sven, avdelningschef

Eskel, Arvid, landstingsråd

Göransson, G. Bertil, landstingsråd Olsson, Harald, landstingsledamot (fr.o.m. den 6 oktober 1976) Wedin, Nils J., landstingsråd (t.o.m. den I augusti 1976, avliden) Experter: Ericsson, Bengt G., direktör (t.o.m. den 31 augusti 1976) Fredriksson, H. Einar, byråchef Gremner, Kjell, organisationschef Hamberger, Carl-Axel, professor Hjern, Bo G., verkst. direktör

Nygren, G. Ingemar, kansliråd

Del I S:15 Skr 1976/77: 103 88

Roos, Kurt H. G., medicinalråd (fr.o.m. den 1 september 1976)

Skalin, E. Douglas, förste sekreterare (fr.o.m. den 1 september 1976) Werkö, Lars, professor

Wictorson, Karl-Eric A., avdelningschef

Sekreterare: Bratthall, Birgitta, departementssekreterare Bitr. sekreterare: Olofsson, C. Sigbjörn, aspirant (fr.o.m. den 16 februari 1976) Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Särskilda direktiv har ej meddelats.

En särskild arbetsgrupp har tillsatts för att analysera regionsjukvårdens innehåll och avgränsning gentemot länssjukvården. Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fyra

sammanträden. Därutöver har sammanträden ägt rum i arbetsgrupper. Den särskilda arbetsgruppen har fortlöpande avlämnat rapporter

beträffande vissa medicinska verksamhetsområden och beräknas lämna

slutrapport till utredningen vid årsskiftet 1976-1977. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete vid årsskiftet 1976/77.

16. Hälsovårdsstadgeutredningen (S 1974:08)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1974 för att göra en översyn av hälsovårdsstadgan: Ordförande: Sundström, Thorsten, f. borgarråd Sakkunniga:

Andersson, Karl-Gustav, kommunalråd Andersson, Roland I., länshälsovårdskonsulent Johansson, J. Erik, lantbrukare, led. av riksdagen Rinder, Lennart, medicinalråd Törnquist, Harry E., byggnadsråd

Ågren, Lars O. T., direktör Experter:

Eriksson, Sune, avdelningsdirektör

Hallbäck, Thore, hälsovårdsdirektör Hultstrand, Lars R., hovrättsassessor

Mollstedt, Bengt O., stadsläkare

89 Kommittéer: Socialdepartementet Dell S:17

Petrelius, Torsten, avdelningschef

Swarén, Ulla M., byråchef

Sekreterare:

Meyer, Lennart S. G., hovrättsassessor

Bitr. sekreterare:

Berglund, Bengt I., byrådirektör

Lokal: Lilla Nygatan 1, 3 tr., 111 28 Stockholm, tel. 21 58 39

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse S 29.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit elva sammanträden. Därjämte har en expertgrupp inom utredningen sammanträtt åtta gånger.

Utredningen har haft överläggningar med olika myndigheter och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

17. Sakkunniga (S 1974:09) med uppdrag att utreda vissa frågor beträffande sjukvård i livets slutskede (SLS)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 november 1974 för att utreda vissa frågor beträffande sjukvård i livets slutskede:

Ordförande:

Rexed, Bror A., generaldirektör

Sakkunniga:

Biörck, C. Gunnar W., professor, led. av riksdagen Einhorn, Jerzy, professor Giertz, Gustav B., professor Göransson, G. Bertil, landstingsråd Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av riksdagen Kärnek, Ruth I. C., landstingsledamot Linder, Lars G., överläkare Zetterström-Lagervall, Gerd M., direktör Willig, Anna, undersköterska

Experter:

Carlheim-Gyllensköld, Karin, fil. dr.

Feigenberg, Loma, bitr. överläkare

Langton, Börje, byråchef

Sekreterare:

Björkman, Marie-Louise (Malou) K., fil. kand.

Del I S: 17 Skr 1976/77: 103 90

Wistrand, Birgitta M., informationssekreterare (fr.o.m. den I december

1976)

Lokal: Socialstyrelsen, Fack, 106 30 Stockholm, tel. växel 14 06 00 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tre

sammanträden. Två särskilda delstudier som görs för utredningens räkning

Omvårdnadssituationen för terminalt sjuka patienter och Mänskliga relationer i livets slutskede håller på att slutföras. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

18. Ledningsgruppen ($ 1974:11) för försöksverksamhet inom

socialvården

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 december 1974 för

försöksverksamhet inom socialvården: Ordförande: Göransson, G. Bertil, landstingsråd

: Ledamöter:

Larsson, Karl G., sektionschef (t.o.m. den 11 mars 1976) Lovén, John T., sektionschef (fr.o.m. den 12 mars 1976) Nilsson, Göte, intendent Ottoson, Ivan, rektor Thorstenson, R. Billy, kansliråd Wiktorin, Bengt, sektionschef (t.o.m. den 10 maj 1976) Villner, Ina, sekreterare (fr.o.m. den 11 maj 1976)

Experter:

Holmquist, Lizzie, folkskollärare

Larnstedt, A. Ossian G., departementsråd

Magnusson, Nils, departementsråd (fr.o.m. den 1 februari 1976)

Ording, Jan, byråchef (fr.o.m. den 20 maj 1976)

Palm, Margit, fru Bitr. sekreterare:

Haeggström, Ingrid M., assistent Lamnevik, Gunilla, socionom Ohlsson, Ann-Margret, landstingssekreterare (fr.o.m. den 1 april 1976)

Lokal: Landstingshuset, Box 1003, 221 02 Lund, tel. 046/15 34 77 och

15 34 85

91 Kommittéer: Socialdepartementet Del I S:19

Ledningsgruppen har till uppgift att bedriva försöksverksamhet inom socialvården, främst barna- och ungdomsvården i syfte att ge praktiska erfarenheter inför förestående reformarbete på grundval av socialutredningens och fosterbarnsutredningens intentioner.

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Ledningsgruppen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex sammanträden. Den referensgrupp med företrädare för de fackliga organisationerna, som knutits till ledningsgruppen, har under samma tid sammanträtt två gånger.

Ledningsgruppens försöksverksamhet bedrivs i Skåne och innefattar särskilda projekt i elva kommuner, ändrat utnyttjande av inom regionen befintliga institutioner samt utbildnings- och konferensverksamhet i anslutning härtill. Projekten i kommunerna omfattar bl.a. försök med hemrma-hos-arbetare, = kontraktering av familjehem, kommunala familjehem, stödfamiljer samt aktivitetsskapande verksamhet för ungdomar och missbrukargrupper.

En utvärderingsgrupp har i september 1976 avgett en delrapport över hittillsvarande erfarenheter av verksamheten med kontrakterade och kommunala familjehem. Ledningsgruppen har i rapport daterad 1976-10-05 gjort en utvärdering av försöksverksamhet med fortbildning av vissa personalgrupper i hemma-hosarbete.

Ledningsgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

19. Arbetsgruppen (S 1975:01) för social information

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20 februari 1975 för att utarbeta samt ombesörja tryckning och distribution i början av år 1976 av en ny upplaga av socialkatalogen: Ordförande:

Korpi, Sture H., t.f. byråchef Ledamöter:

Appelgren, J. Åke H., informationssekreterare Björck, Berndt H., informationschef Edström, J. Lennart, informationschef Janzon, Bengt, presschef Norrman, Inger K., informationssekreterare Walander, Håkan I., ombudsman

Experter:

Fors, Åke Hj., kansliråd Lersäther, Anna Margareta (Anna-Greta), lokalkontorsföreståndare Trygve, Jan S., byråchef

Del I S: 19 Skr 1976/77: 103 92

Sekreterare: Thunberg, Torsten I., informationssekreterare Bitr. sekreterare: Hedenström, Bengt, sekreterare (t.o.m. den 31 januari 1976) Rydbeck, Margareta A., informationssekreterare (t.o.m. den 23 juli 1976) Lokal: Socialdepartementet, Fack, 10320 Stockholm, tel. växel

763 10 00

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Arbetsgruppen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter, organisationer

och andra som berörs av arbetsgruppens arbete.

Arbetsgruppen har under året utarbetat och distribuerat 1976 års upplaga av socialkatalogen. Socialkatalogen har genom arbetsgruppens försorg

även givits ut i punktskrifts- och talboksversioner. Arbetsgruppen avser att under första kvartalet 1977 utarbeta och distribuera socialkatalogen på finska, grekiska, serbokroatiska och

engelska för information till invandrare m.fl.

Arbetsgruppen beräknas slutföra sitt arbete under våren 1977.

20. Socialpolitiska samordningsutredningen (S 1975:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 18 juni 1975 om samordningsfrågor i det socialpolitiska bidragssystemet: Ordförande: Sjöberg, N. Björn V., rättschef Ledamöter: Andersson, Elis G., led. av riksdagen (fr.o.m, den 19 november 1976) Carlsson, C. Eric, bonde, led. av riksdagen (t.o.m. den 18 november 1976)

Ekberg, Leif, justitieombudsman Håvik, I. Doris H., assistent, led. av riksdagen Karlsson, Helge G., metallarbetare, led. av riksdagen

Mundebo, K. A. Ingemar, statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 7

oktober 1976) Ringaby, Per-Eric, godsägare, led. av riksdagen

Westerberg, Bengt C. G., fil.kand. (fr.o.m. den 19 november 1976)

Experter:

Björne, B. Gunnar, departementsråd

Edvardsson, Einar, byråchef Nasenius, B. Jan V., departementssekreterare

Nelander, Sven, utredningssekreterare

93 Kommittéer: Socialdepartementet Dell S:22

Nordin, Ingvar, direktör Pårud, Nils G., universitetslektor Smedmark, Göran G:son, byråchef Svensson, Inge G., direktör Walander, Håkan I., ombudsman

Sekreterare:

Eriksson, C. Ingemar, fil. kand. Kärrström, Margit, kammarrättsråd (fr.o.m. den 1 februari 1976) Schering, Per E., byrådirektör Wiegert, Bo, hovrättsassessor (t.o.m. den 31 januari 1976)

Lokal: Lilla Nygatan 1, I tr., 111 28 Stockholm, tel. 21 58 95 (Eriksson), 21 50 97 (Schering) och 031/17 38 00 (Kärrström).

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse S 29.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sju sammanträden.

Utredningen har i juni 1976 avgett delbetänkandet (Ds S 1976:4) Förtidspension vid alkoholmissbruk.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

21. Sakkunnig (S 1975:03) med uppdrag att utreda vissa frågor

rörande kronisk toxicitet

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 26 juni 1975 för att utreda vissa frågor rörande kronisk toxicitet: Sakkunnig:

Lönngren, Rune, farm. dr

Lokal: Apoteksbolaget AB, Humlegårdsgatan 14, 105 14 Stockholm, tel. växel 24 08 00

Särskilda direktiv har ej meddelats. Visst kartläggnings- och inventeringsarbete har utförts. Arbetet beräknas avslutas under år 1977.

22. Hälso- och sjukvårdsutredningen (S 1975:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 16 december 1975 för att utreda frågan om ny lagstiftning för hälso- och sjukvården:

Del I S: 22 Skr 1976/77: 103 94

Ordförande: Fridh, K. Göte, f.d. statssekreterare (t.o.m. den 30 november 1976) Hörnlund, Börje, landstingsråd (fr.o.m. den I december 1976)

Sakkunniga:

Carlshamre, Nils O. G., lektor, led. av riksdagen

Fridh, Göte, f.d. statssekreterare (fr.o.m. den I december 1976) Göransson, G.B. Bertil, landstingsråd Holst, Hans-Eric, landstingsråd

Kärnek, Ruth I. C., landstingsledamot Lagergren, A. Maria, föreståndare, f.d. led. av riksdagen (t.o.m. den 30 november 1976) Oisson, Gunnar, journalist, led. av riksdagen Petersson, Karl-Anders P., bankkamrer, led. av riksdagen

Swartz, Kersti V., fru, led. av riksdagen

Experter:

Bratthall, Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 februari 1976) Croné, Ulrica, första vice förbundsordförande (fr.o.m. den 5 april 1976)

Ericsson, Bengt, avdelningschef (fr.o.m. den 29 december 1975)

Hillerdal, Olof, bitr. överläkare (fr.o.m. den I december 1976)

Hjern, Bo, verkst. direktör (fr.o.m. den 29 december 1975) Hultstrand, Lars R., hovrättsassessor (fr.o.m. den 29 december 1975)

Marjasin, Sigvard, utredningssekreterare (fr.o.m. den 5 april 1976) Rahm, Håkan, f.d. överdirektör (fr.o.m. den 29 december 1975)

Wennström, K. Gunnar, avdelningschef (fr.o.m. den 29 december 1975) Sekreterare: Serner, Uncas, sekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1976) Postadress: Socialdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. 763 10 00 Direktiven för utredningen, se del II S 2.

Utredningen har t.o.m. oktober 1976 haft fem sammanträden. Utredningens arbete beräknas fortsätta under hela år 1977.

23. Arbetsgruppen (S 1975:05) för behandling av vissa frågor i

anledning av betänkande om föräldraförsäkringen

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 11 december 1975 för att

behandla vissa frågor i anledning av betänkande om föräldraförsäkringen:

Ordförande: Fridh, K. Göte, f.d. statssekreterare

95 Kommittéer: Socialdepartementet Dell S:24

Ledamöter:

Björk, Jimmy, bitr. avdelningschef Högberg, K. Gunnar, direktör

Jonasson, Sven G. J., utredningschef

Karlsson, H. K. Göran, ombudsman Ulfhielm, Monica H. V., utredningssekreterare Westin, Aina V. H., ombudsman

Sekreterare:

Kindlund, A. Sören, departementssekreterare

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 gjort cirka 20 studiebesök och hållit fem sammanträden.

Utredningen har i maj 1976 avgett betänkandet (Ds S 1976:5) Ökade

möjligheter till föräldraledighet inom föräldraförsäkringen. Utredningens arbete är därmed slutfört.

24. Utredningsman ($S 1976:01) med uppdrag att utreda samverkan mellan sjukvårdshuvudmännen och handikappinstitutet, m. m.

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 15 januari 1976 med

uppdrag att verkställa utredning och framlägga förslag beträffande

formerna för den framtida samverkan mellan sjukvårdshuvudmännen och

handikappinstitutet:

Utredningsman: Gustafsson, Åke G., avdelningschef

Experter:

Ericsson, Bengt, avdelningschef

Fors, Åke Hj., kansliråd

Roos, Birger, avdelningschef

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Utredningen har hållit 17 sammanträden.

Betänkandet (Ds S 1976:8) Samverkan i handikappinstitutet har avgetts i oktober 1976.

Utredningens uppdrag är därmed slutfört.

Del I S:25 Skr 1976/77: 103 96

25. Beredningsgruppen (S 1976:02) för frågor avseende

alkoholpolitiken

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 12 februari 1976 för frågor avseende alkoholpolitiken: Ordförande: Sjöberg, N. Björn V., rättschef Sakkunniga:

Bergqvist, Sven-Runo, kansliråd

Fridolin, Hans R., departementsråd Jonsson, Karin, fil. kand. Magnusson, Nils, departementsråd

Östlund, Hans-Erik, departementsråd

Experter:

Bredin, Lars A. G., hovrättsassessor (fr.o.m. den 8 april 1976)

Hultstrand, Lars R., hovrättsassessor Nordberg, B. Krister, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 oktober 1976) Skarell, Gunnar E. A., departementssekreterare Lokal: Socialdepartementet, Fack, 10320 Stockholm, tel. växel

763 10 00.

Direktiven för beredningsgruppen, se del II S 3.

Beredningsgruppen har haft 17 sammanträden. Vidare har gruppen vid 21

tillfällen haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och utredningar. Beredningsgruppen kommer att lägga fram sin rapport vid årsskiftet 1976/77. Uppdraget är därmed slutfört.

26. Planeringsgruppen (S 1976:03) för barnomsorg

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 1 april 1976 med uppgift att på grundval av de praktiska erfarenheterna förbättra underlaget för kommunernas utbyggnadsplanering och beräkningar av platsbehovet inom barnomsorgsplanerna:

Ordförande: Thorstenson, R. Billy, kansliråd Ledamöter: Johansson, Karl-Axel, sekreterare Henriksson, E. Sture F., avdelningsdirektör

97 | Kommittéer: Socialdepartementet Del I S: 27

Experter:

Hammarberg, Margareta, kanslisekreterare

Jonsson, Bo A., departementssekreterare

Amrén, P. Ragnar, sekreterare

Westin, Aina V. H., ombudsman

Elmhammer, Nils E. I., statistikchef

Sekreterare:

Torring, Lisbeth, socionom Bitr. sekreterare:

Jönsson, Anne M., journalist (fr.o.m. den I november 1976)

Lokal: Götabergsgatan 9, Box 53038, 40014 Göteborg 53, tel.

031/17 99 50

Direktiven för planeringsgruppen, se del II S 4.

Arbetsgruppen har under tiden april - oktober 1976 hållit fyra

sammanträden.

Arbetsgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

27. Utredningen ($S 1976:04) om samordning av viss produktion vid statens bakteriologiska laboratorium med AB Kabis verksamhet

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 1 juli 1976 med uppdrag

att utreda frågan om samordning av viss produktion vid statens

bakteriologiska laboratorium med AB Kabis verksamhet:

Ordförande:

Lönngren, D. Rune, farm. dr. Experter:

Beckman, Lars E. A., bitr. professor, rektor

Hållsten, E. Bertil, planeringsdirektör

Kallings, Lars-Olof, professor Karlsson, Bengt, v. verkst. direktör Linnergren, Erik J. G., departementssekreterare Nygren, G. Ingemar, kansliråd

Swarén, Ulla M., byråchef Söderholm, Jan; laboratorieingenjör (fr.o.m den I september 1976)

Sekreterare:

Lindquist, Hans, byrådirektör (fr.o.m. den 14 september 1976)

Lokal: Apoteksbolaget AB, Humlegårdsgatan 14, 105 14 Stockholm, tel.

24 08 00

7 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103

Del I S: 27 Skr 1976/77: 103 98

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Ett antal sammanträden har hållits med närmast berörda parter.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

99 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet Dell K:1

Kommunikationsdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1976: 3, 5, 7, 11, 13, 15 och 16

Följande kommittéer inom avsnittet fullgör inte, resp. har inte fullgjort egentligt utredningsuppdrag: 8 och 13

1. Trafikpolitiska delegationen (K 1965:38)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 april 1964, den 24 november 1967 och den 7 september 1971 att ingå i en trafikpolitisk delegation:

Ordförande: Furbäck, Bengt L., statssekreterare (fr.o.m. den I november 1976) Hasslev, Nils-Olov F., statssekreterare (t.o.m. den 31 oktober 1976)

Ledamöter: Björkman, N. G. Folke, redaktör, f.d. led. av riksdagen Ericson, Hans E., förbundsordförande Grafström, Erik O. Hj., f.d. generaldirektör

Grebäck, Erik H., agronom, f.d. led. av riksdagen

Himmelstrand, Gunnar G. F., direktör Högberg, Mats J. G., ekonomidirektör Kolare, Gustav C. K., f.d. förste förbundsordförande Lindberg, Sven J., ombudsman, led. av riksdagen Mellqvist, Sven A., expeditör, led. av riksdagen Persson, N. Arne, lantbrukare, led. av riksdagen Sellgren, Rolf O. M., transportplaneringschef, led. av riksdagen Sundblad, Lars G., disponent Thorell, K. Arne B., direktör

Öhrn, J. Bruno, kansliråd

Experter: Kritz, Lars O., fil. dr Ranhem, Lars H., civilingenjör Sjöberg, E. Arne, direktör Sjökvist, Stig A. R., ingenjör Sekreterare: Carlsund, H. Bo H., departementssekreterare Norrbom, N. Claes-Eric, departementsråd

Del I K:1 Skr 1976/77: 103 100

Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00, rikssamt. 11 73 34 (Norrbom) Direktiven för delegationen, se Kungl. Maj:ts beslut den 23 april 1964.

Tilläggsdirektiv, se 1972 års riksdagsberättelse K 6.

Med hänsyn till bl.a. det pågående arbetet inom den trafikpolitiska utredningen (K 1972:07) ligger arbetet tills vidare nere.

2. Befälsbemanningsutredningen (K 1970:29)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 maj 1969 för översyn av behörighetskraven för sjöbefäl (se Post- och Inrikes tidn. den 16

juni 1969):

Utredningsman:

Borggård, Göran R., generaldirektör

Experter: Colldahl, Gunnar, rektor (avliden)

Forssblad, N. Douglas, direktör

Grenander, Nils, direktör (fr.o.m. den I november 1976) Hadrup, Knut E. H., direktör

Hurdén, Ragnar H. G., ombudsman Karlsson, Gunnar B. S., förbundsordförande

Wiebe, Stig W. O., direktör |

Sekreterare: Sjöstedt, K. Lennart T., hovrättsråd Bitr. sekreterare: Palm, Anders K., rådman Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm, tel.

växel 763 36 08 (Sjöstedt), 11 17 28 (Palm)

Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse K 29.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tio sammanträden om 14 dagar samt haft överläggningar med olika myndigheter och organisationer som berörs av utredningens arbete. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1977.

3. Trafikbullerutredningen (K 1970:33)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juni 1969 för

utredning om normer för trafikbuller (se Post- och Inrikes tidn. den 3 juli 1969):

101 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet Dell K:4

Ordförande:

Jansson, Paul G., elektriker, led. av riksdagen Ledamöter: Andersson, Sven G., frisörmästare, led. av riksdagen Björck, Anders P.-A., redaktör, led. av riksdagen Hansson, Torsten B. G., arkitekt SAR, f.d. led. av riksdagen

Jönsson, Eric L., ombudsman, led. av riksdagen Larsson, K. Einar A., lantbrukare, led. av riksdagen

Nilsson, Bernt I., ombudsman, led. av riksdagen Experter:

Blächer, Gösta E. O., avdelningsdirektör Ingemansson, N. Stig P., civilingenjör Jonsson, ÅA. Ingemar G., bitr. länsarkitekt

Kajland, Anders R., laborator Kihlman, Tor S. D., professor

Ljungström, Claes G., rådman

Olerud, Eric Hj., sekreterare Sjöstedt, K. Lennart T., hovrättsråd

Skjönberg, Guldbrand, byrådirektör

Wahlström, Sten K. J., överingenjör

Wennerhorn, Karl Otto L., departementsråd

Wängberg, Hans-Åke, bostadsdomare Sekreterare: Sundberg, Kjell M., departementssekreterare

Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse K 33.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fem sammanträden samt haft överläggningar med företrädare för olika myndigheter och organisationer, som berörs av utredningens arbete. Utredningen har i maj 1976 avgett delbetänkandet (SOU 1976:21) Trafikbuller, buller från fritidsbåtar. Uppdraget är därmed slutfört.

4. 1969 års vägutredning (K 1970:35)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 december 1969 med

uppdrag att verkställa översyn av lagen om enskilda vägar (se Post- och Inrikes tidn. den 29 december 1969):

Ordförande: Körlof, Voldmar, regeringsråd

Dell K:4 Skr 1976/77: 103 102

Ledamöter: Persson, Fritz J. H., byrådirektör. f.d. led. av riksdagen Pettersson, Karl, fabrikör, f.d. led. av riksdagen Stridsman, Torsten U., ombudsman, led. av riksdagen Svensson, Erik O., kommunalråd Experter: Andersson, Lage H. E., byrådirektör (fr.o.m. den 20 januari 1976) Hagelstam, Stig L., hovrättsassessor Hellström, P. N. Erik, hovrättsassessor Jaensson, Sverker, fastighetsråd Lindström, K. E. Ingemar, byrådirektör Nordell, Olof, avdelningsdirektör Sekreterare: Eliasson, Bengt E., hovrättsassessor Bitr. sekreterare: Borgström, Ove, länslantmätare Lokal: Storkyrkobrinken 13, 111 28 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren), Lantmäterikontoret, Kyrkogatan 13, 302 42 Halmstad, tel. 035/11 83 20 (bitr. sekreteraren) Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse K 32. Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 14 sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete omkring årsskiftet 1976/77.

5. Trafikplaneringsutredningen (K 1970:41)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 september 1970 att ingå i en arbetsgrupp för att leda utarbetandet av modellplan för regional trafikplanering: Ordförande: Hasslev, Nils-Olov F., statssekreterare Ledamöter: Enberg, L. Rune, teknisk direktör Godlund, Sven A. I., professor Johansson, S. K. Lennart, generaldirektör Jönsson, Per O., departementsråd

Norrbom, N. Claes-Eric, departementsråd Olsson, Rune I., departementsråd Ternryd, Carl-Olof, teknisk direktör

103 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet Dell K:7

Thufvesson, Bengt E., departementsråd Westlund, J. Georg, ekonomidirektör Experter: Nordström, Lars E., bitr. professor Schurmann, E. Åke J., trafikinspektör Sekreterare: Berg, Hans E., departementssekreterare Carlsund, H. Bo H., departementssekreterare Särskilda direktiv har ej meddelats. Utredningen, som tidigare avslutat utarbetandet av modellplaner för regional trafikplanering, har haft utvidgat uppdrag att medverka vid utvärderingen av de slutliga förslagen till regionala trafikplaner. Utredningen har medverkat vid utarbetandet av betänkandet (Ds K

1976:3) Förslag till organisation av en trafikplaneringsmyndighet.

Uppdraget är därmed slutfört.

6. Sjöräddningsutredningen (K 1970:42)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 september 1970 för att företa en översyn av sjöräddningens organisation m. m.: Utredningsman: Lemne, Mats H., landshövding Expert: Hävermark, K. Gunnar J:son, f.d. organisationsdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976) Sekreterare: Rydstedt, Bo S., hovrättsassessor Lokal: Gamla riksdagshuset, tel. växel 141000. Postadress: Budgetdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm Särskilda direktiv har ej meddelats. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

7. Utredningen (K 1970:45) om samordning av lotsningen i

Göteborgsområdet m. m.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 december 1970 för att i samråd med berörda intressenter överväga och lägga fram förslag till en

Del I K: 7 Skr 1976/77: 103 104

samordning under sjöfartsverkets huvudmannaskap av Jotsningsverksamheten till och i Göteborgs hamn, i Trollhätte kanal och i Vänern:

Utredningsman: Hellner, Eskil M., regeringsråd

Sekreterare: Hävermark, K. Gunnar J:son, f.d. organisationsdirektör Särskilda direktiv har ej meddelats. Utredningen har i mars 1976 avgett betänkandet (Ds K 1976:5) Lotsning Vinga-Vänern. Uppdraget är därmed slutfört.

8. Sakkunniga (K 1972:01) för att leda visst utrednings- och utvecklingsarbete i fråga om metoder för märkning av olja i fartyg

(UMOF)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 februari 1972 för att leda visst utrednings- och utvecklingsarbete i fråga om metoder för märkning av olja i fartyg:

Ordförande: Steen, Göran A., hovrättslagman

Sakkunniga: Carlbom, Lars E., överingenjör Engdahl, O. Roland, gränschef Fahlin, Per G., avdelningsdirektör Sekreterare: Agnedal, P. O., fil. lic. Lokal: Svea hovrätt, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 23 68 00 (ordföranden), Atomenergi AB, Fack, 611 01 Nyköping, tel. växel 0155/800 00 (Agnedal)

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse K 38. Tilläggsdirektiv, se del II K 3. Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sju sammanträden samt genom sekreteraren deltagit i planering av ett märkningsförsök i Östersjön tillsammans med övriga östersjöstater. Resultaten av ledningsgruppens arbete har redovisats vid en av IMCO anordnad konferens i Mexico mars 1976. Dessutom har märkningsmetoden redovisats för representanter för franska industridepartementet vid besök i Sverige.

105 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet Dell K:9

Utredningens arbete som bedrivits etappvis beräknas fortsätta under hela år 1977.

9. Trafikpolitiska utredningen (K 1972:07)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 september 1972 för

att utreda vissa trafikpolitiska frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 16

december 1972):

Ordförande: Nelander, Olle M. V., direktör

Vice ordförande: Furbäck, Bengt L., statssekreterare (fr.o.m. den I november 1976) Hasslev, Nils-Olov F., statssekreterare (t.o.m. den 31 oktober 1976)

Ledamöter: Börjesson, Fritz A., lantbrukare, led. av riksdagen Carlshamre, Nils O. G., lektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 23

december 1976)

Ericson, Hans E., förbundsordförande

Larson, Rune, förste ombudsman Lothigius, Carl-Wilhelm, lantbrukare, led. av riksdagen

Magnusson, John, konduktör, f.d. led. av riksdagen Mellqvist, Sven A., expeditör, led. av riksdagen Nicklasson, Lars-Erik, förbundsordförande Normark, Hagar, fru, led. av riksdagen Persson, N. Arne, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 23 december 1976) Sellgren, Rolf O. M., transportplaneringschef , led. av riksdagen Åberg, Carl Johan, planeringschef (t.o.m. den 23 december 1976) Östling, Sven, direktör Experter:

Berglund, Å. Erik R., utredningschef

Ericsson, M. Inger-Britt, ekonomidirektör (fr.o.m. den I januari 1976) Hadrup, Knut E. H., direktör (fr.o.m. den 1 januari 1976) Hurdén, Ragnar H. G., ombudsman (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Hållsten, E. Bertil, planeringsdirektör Johnsson, Jan G., rättschef

Källsson, K. A. Jan, direktör (fr.o.m. den 1 januari 1976) Lasson, Knut-Inge L., f.d. överdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976) Nordström, Lars E., bitr. professor (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Ocklind, Sigurd, intendent (fr.o.m. den I januari 1976) Rickard, Bengt O., ekonomidirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Dell K:9 Skr 1976/77: 103 106

Rude, Kari R., verkst. direktör (fr.o.m. den I januari 1976) Sellstedt, Bo 1., fil. dr Wahlström, Per E., avtalssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1976) Westerberg, Bengt, fil. kand.

Wredenfors, H. E. Walter, direktör

Åslund, Alvar, andre förbundsordförande (fr.o.m. den 1 januari 1976) Sekreterare: Ernmark, L. Göran G., avdelningschef Lokal: Drottninggatan 7-9, 3 tr., 111 51 Stockholm, tel. 2059 51 (sekreteraren) och 20 59 47 (kansli)

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse K 44.

Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse K 28. Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fyra

sammanträden. Därutöver har experterna hållit 18 sammanträden i skilda

arbetsgrupper. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

10. Bilarbetstidsutredningen (K 1972:08)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 november 1972 för att verkställa översyn av lagstiftningen om arbets- och vilotid i vägtrafik:

Ordförande:

Hamdahl, Bengt, regeringsråd

Sakkunniga: Ericson, Hans E., förbundsordförande

Jansson, Olov, ombudsman

Seger, S. Walter, direktör Thorell, K. Arne B., direktör Experter:

Ekeberg, Lars-Olof, byråchef Falkenmark, Per A., byrådirektör

Tiger, Bo S., avdelningsdirektör

Unghagen, Harry, polisintendent

Werne, Gösta A. K., byråchef Sekreterare:

Isberg, Tord A., rådman

Lokal: Storkyrkobrinken 13, 2 tr., Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel

763 10 00

107 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet DelI K: 12

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse K 45. Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fem sammanträden, varav ett internatsammanträde, samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörts av utredningens arbete. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1977.

11. Flaggutredningen (K 1973:01) (FU)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 mars 1973 för att utreda vissa frågor sammanhängande med registrering av svenskägda fartyg under utländsk flagg: Ordförande: Voss, Bertil G. P., departementsråd Sakkunniga: Dybeck, Clarence, direktör Hadrup, Knut E. H., direktör Karlsson, Gunnar B. S., förbundsordförande Rickard, Bengt O., ekonomidirektör Rude, Karl R., verkst. direktör Experter: Cullemo, Tommy, byrådirektör Francke, Jan, kammarrättsassessor Hyllengren, Jan, departementssekreterare Nordström, K. Erik G., direktör Rune, Christer L., hovrättsråd Sekreterare: Olsson, Tor, hovrättsassessor Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse K 34. Utredningen har under tiden november 1975 - juli 1976 hållit sju sammanträden. Utredningen har den 15 juli 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:44) Sjöfart och flagg. Uppdraget är därmed slutfört.

12. Fartygsmiljöutredningen (K 1973:04)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juli 1973 för att utreda frågor som hänger samman med de ombordanställdas arbets- och

Del I K: 12 Skr 1976/77: 103 108

miljöförhållanden m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 23 augusti 1973, den 10 februari 1975 och den 25 oktober 1975):

Utredningsman: Borggård, Göran R., generaldirektör

Experter: Ahlkvist, Ture W., ombudsman (fr.o.m. den 15 mars 1976) Baecklund, Lars I., sjökapten Eliasson, Rolf E., skeppsredare Eriksson, Per A., sjösäkerhetsdirektör (fr.o.m. den 15 mars 1976)

Grenander, Nils, direktör Gullberg, Hans E., hovrättsråd

Hadrup, Knut E. H., direktör

Hurdén, Ragnar H. G., ombudsman (fr.o.m. den 15 mars 1976)

Johansson, Bertil E., ombudsman Rude, Karl R., verkst. direktör

Sjöstedt, K. Lennart T., hovrättsråd Steen, Göran A., hovrättslagman (t.o.m. den 14 mars 1976)

Thornström, J. H. Torgny, civilingenjör Wahlström, Per E., avtalssekreterare af Winklerfelt, Svante G. M., direktör (fr.o.m. den 15 mars 1976) Ödman, Svante H. N., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 26 februari 1976)

Sekreterare: Stenmark, Bengt-Erik, avdelningsdirektör

Bitr. sekreterare: Grönstedt, Gert T. V., länsassessor Lokal: Storkyrkobrinken 13, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 22 73 Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse K 37.

Tilläggsdirektiv, se 1976 års kommittéberättelse K 20.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex

sammanträden. Utredningen har den 19 oktober 1976 avgett delbetänkandet (Ds K 1976:1) Bostäder medinflytande och Miljö ombord på fartyg. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

13. Sakkunniga (K 1973:06) med uppdrag att ingå i en delegation för att tills vidare samordna uppbyggnaden av det framtida flygkontrollsystemet

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juli 1973 för att ingå

i en delegation för att tills vidare samordna uppbyggnaden av det framtida flygkontrollsystemet:

109 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet DelI K: 14

Ordförande: Bruno, Gösta F., överdirektör

Ledamöter:

Johansson, Caj-Aage, trafikdirektör Lagerström, Sven A., överingenjör

Lilja, Sven-Åke, avdelningschef Wagner, G. F. Wilhelm, överste

Sekreterare:

Danielsson, Jan P. T., administrativ direktör

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Delegationen har under tiden november 1975 - juni 1976 hållit ett sammanträde. I skrivelse till chefen för kommunikationsdepartementet den

28 juni 1976 har delegationen redovisat huvuddragen i utfört arbete. Uppdraget är därmed slutfört.

14. Trafiksäkerhetsutredningen (K 1973:07)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juli 1973 för att

utreda vissa trafiksäkerhetsfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 25 augusti 1973):

Ordförande: Tjälligren, Per Olov L., generaldirektör

Ledamöter: Annerstedt, Ylva S. V., adjunkt, ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 22 december 1976) Rejdnell, Erik H., kamrer, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 december

1976)

Sakkunniga: Backman, Gösta B., kansliråd Håkansson, Alfred L., lantbrukare, led. av riksdagen Hörlén, E. Linnéa, adjunkt, led. av riksdagen (t.o.m. den 30 november

1976) Komstedt, P. L. Wiggo, disponent, led. av riksdagen

Magnusson, N. Åke, överdirektör

Nilsson, Elvy I., fru, led. av riksdagen Rosqvist, G. Birger, mästerlots, led. av riksdagen

Ryding, Gunvor I., industritjänsteman, f.d. led. av riksdagen Ternryd, Carl-Olof, teknisk direktör

Del I K: 14 Skr 1976/77: 103 110

Experter:

Douglas, Jacob L., byråchef

Grönstedt, J. Olle, sekreterare Gummesson, G. Margit K., skolkonsulent (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Kritz, Lars-Bruno, avdelningsdirektör Lundin, K. Ingemar, sekreterare (t.o.m. den 30 juni 1976) Magnusson, A. I. Göran, polisintendent (fr.o.m. den 2 juni 1976)

Martling, Per-Roland M., poliskommissarie Mohlin, Hans H., förste aktuarie (fr.o.m. den 1 oktober 1974 t.o.m. den 31 mars 1977) Möller, Lennart, avdelningsdirektör Nilsson, Jan-Erik L., major

Norberg, Randolph, sekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1976) Pettersson, Bengt G., byrådirektör

Thorson, G. Alvar, f. verkst. direktör Sekreterare:

Roosmark, G. Per-Olov, avdelningsdirektör

Bitr. sekreterare: Rindlöw, Leif G., departementssekreterare

Sjöstedt, T. H. Christer, byrådirektör

Lokal: Trafiksäkerhetsverket, Svetsarvägen 7, Fack, 171 20 Solna, tel. växel 98 13 20

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse K 40.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit åtta sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har

hållits tio sammanträden med en särskild arbetsgrupp för barns säkerhet i

trafiken, två sammanträden med en särskild arbetsgrupp för motorcykel-

och mopedfrågor samt tre sammanträden med en särskild arbetsgrupp för väg- och trafikmiljöfrågor. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

15. Utredningen (K 1974:01) avseende regionalt gällande generella trafikrabatter

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 januari 1974 för att utreda regionalt gällande generella trafikrabatter (se Post- och Inrikes tidn. den 31 januari 1974):

Ordförande: Hörjel, Nils J., landshövding

111 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet Dell K:16

Sakkunniga:

Berg, Bengt Åke, budgetchef

Björnström, Björn S., direktör Hasslev, Nils-Olov F., statssekreterare Jonsson, Anders E., möbelhandlare, f.d. led. av riksdagen Moberg, Sven T., generaldirektör Nilsson, Elvy I., fru, led. av riksdagen Wachtmeister, Knut G. N., lantmästare, led. av riksdagen Wedin, Nils J., landstingsråd (har avlidit i juli 1976) Vinthagen, Rolf, landstingsråd Experter: Ahriand, Karin M., förste länsassessor, led. av riksdagen Johansson, Sven-Erik, direktör Norrbom, N. Claes-Eric, departementsråd Sekreterare: Finnveden, Bengt A., byråchef Liljegren, Ingemar, pol. mag. (fr.o.m. den I september 1974 t.o.m. den 31 juli 1976)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse K 38. Utredningen har under tiden november 1975 - juli 1976 hållit tolv sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörts av utredningens arbete. Utredningen har den 12 augusti 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:43) Länskort i kollektivtrafiken. Uppdraget är därmed slutfört.

16. Trafiknämndsutredningen (K 1974 :03)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 oktober 1974 för att utreda vissa kommunala trafik- och trafiksäkerhetsfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 26 oktober 1974): Utredningsman: Gullnäs, S. Ingvar, justitiekansler Experter: Bjelking, S. Arne, byråchef (t.o.m. den 15 mars 1976) Björk, Jimmy, sektionschef Erlandsson, Bengt H., polismästare Kappelin, Carl-Erik, byråchef (fr.o.m. den 16 mars 1976) Ljungkvist, Sture C. O., polismästare (t.o.m. den 15 mars 1976) Thorson, G. Alvar, f. verkst. direktör (t.o.m. den 15 mars 1976)

Del I K: 16 Skr 1976/77: 103 112

Sekreterare:

Wallin, John-Olof A., hovrättsassessor

Direktiven för den sakkunnige, se 1975 års kommittéberättelse K 40.

Den sakkunnige har under tiden november 1975 - juni 1976 hållit sju sammanträden med experterna samt haft överläggningar med olika

myndigheter, organisationer och andra söm berörs av utredningens arbete.

Den sakkunnige har i mars 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:18) Lokala trafikföreskrifter m.m. och den 30 juni 1976 betänkandet (Ds K 1976:6) Huvudmannaskapet för kommunala trafikövervakare.

Uppdraget är därmed slutfört.

17. Sakkunnig (K 1975:04) med uppdrag att behandla frågan om huvudmannaskaps- och ägarförhållanden vad avser färjetrafiken

mellan Gotland och fastlandet

"Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 24 april 1975 för att behandla frågan om huvudmannaskaps- och ägarförhållanden vad avser färjetrafiken mellan Gotland och fastlandet:

Sakkunnig:

Sjönander, Bo Jonas, direktör

Experter:

Linghag, Nils, direktör

Nilsson, Knut M., överinspektör

Lokal: Allmänna Pensionsfonden, Hamngatan 14, Box 7141, 103 83

Stockholm

Direktiven för den sakkunnige, se 1976 års kommittéberättelse K 29.

Den sakkunnige jämte experterna har under året haft överläggningar med

olika företag och myndigheter som berörs av den sakkunniges arbete. Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1977.

18. 1975 års öresundsdelegation (K 1975:06)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26 juni 1975 för att utreda om fasta förbindelser över Öresund m. m. (se Post- och Inrikes tidn.

den 5 juli 1975): Ordförande:

Hasslev, Nils-Olov F., statssekreterare

113 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet Dell K:19

Ledamöter: Hjelmqwist, Karl-Gustaf H., länsråd Rosqvist, C. Gunnar, trafikdirektör Ternryd, Carl-Olof, teknisk direktör Wennerhorn, Karl Otto L., departementsråd Experter: Algers, K. Staffan, byrådirektör (fr.o.m. den 2 februari 1976) Alm, Ove J. G., vägdirektör Asp, Kenneth O. P., avdelningsdirektör Blomberg, A. J. Lennart, gatuchef Frisén, E. Rune, byråchef Godlund, Sven A. I., professor Halloff, Ulf V. V., byrådirektör Källsbo, H. Arne, stadsbyggnadsdirektör Larsson, G. Nils-Olof, avdelningsdirektör Myrenberg, B. Sverker R., överingenjör Widén, Lars R., byrådirektör Winberg, Tage K. V., byråchef Sekreterare: Lundin, Christer K. O., departementssekreterare Bitr. sekreterare: Jonasson, Holger L., t.f. planeringsdirektör Werner, Sven V., avdelningsdirektör Lokal: Kommunikationsdepartementet, Vasagatan 8-10, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 Direktiven för delegationen, se 1976 års kommittéberättelse K 31. Delegationen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 13

delegationen och möten hållits med vissa expertgrupper. Delegationen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

19. Sakkunnig (K 1975:07) med uppdrag att utreda vissa

säkerhetsfrågor vid användning av truckar

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 26 juni 1975 för att utreda vissa säkerhetsfrågor vid användning av truckar: Sakkunnig: Lundbergh, Per C., hovrättsråd

8 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103

Del I K: 19 Skr 1976/77: 103 114

Expert: Svensson, Gösta E., ingenjör

Lokal: Koncessionsnämnden för Miljöskydd, Näckströmsgatan 2, Fack, 103 80 Stockholm, tel. växel 14 19 35

Direktiven för den sakkunnige, se 1976 års kommittéberättelse K 32.

Den sakkunnige har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tio sammanträden med experten samt haft överläggningar med olika organisationer som berörs av den sakkunniges arbete. Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

20. Stockholmsregionens allmänflygutredning (K 1975:08)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 26 juni 1975 för att utreda om den framtida lokaliseringen av allmänflyget i Stockholmsregionen (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1975):

Ordförande: Swanstein, Stig N. S., generaldirektör Sakkunniga: Ahlberg, Carl-Fredrik J., regionplanedirektör Annerstedt, Leif S., byrådirektör (fr.o.m. den 15 mars 1976) Andersson, Hans E. A., chefsinstruktör Borg, Claes E., civilingenjör Florman, Bertil, direktör Hansson, P. Inge, kanslichef Hällgren, John A., planeringschef Johansson, Caj-Aage, trafikdirektör Lindskog, J. Lennart, länsråd Magni, Tore L., stadsarkitekt Nordberg, Anders E., utredningschef Oterdahl, Jan A., överste . Sjöberg, Birger I., förste avdelningsingenjör (fr.o.m. den 15 mars 1976)

Sekreterare: Nilsson, Nils Johnny, byrådirektör Lokal: Fortifikationsförvaltningen, Lidingövägen 24, Fack, 104 50 Stockholm 80, tel. växel 67 90 00 Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse K 33. Tilläggsdirektiv, se del II K 9.

Utredningen har under tiden september 1975 - oktober 1976 hållit tolv sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och

115 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet Dell K:22

organisationer som berörs av utredningens arbete. Därutöver har sex sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp för utarbetande av prognos över = allmänflygets utveckling och = kartläggning av konkurrensförhållanden m.m.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete den 1 juni 1977.

21. Utredningen (K 1975:09) om sjömanspension

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 27 november 1975 för utredning om sjömanspension (se Post- och Inrikes tidn. den 11 december 1975): Ordförande: |

Petri, Carl Axel H., kammarrättspresident (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Ledamöter:

Grenander, Nils, direktör (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Karlsson, Gunnar B. S., förbundsordförande (fr.o.m. den I januari 1976) Experter:

Hävermark, K. Gunnar J:son, f.d. organisationsdirektör (fr.o.m. den 1

januari 1976) Lindencrona, Gustaf, sjöfartsråd (fr.o.m. den 1 januari 1976) Sjöquist, Hans E., byråchef (fr.o.m. den 1 januari 1976) Vilhelmsson, A. Börje, hovrättsråd (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Sekreterare:

Ödman, Svante H. N., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Lokal: Storkyrkobrinken 13, 2 tr., Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för utredningen, se del IE K 1.

Utredningen har under tiden januari - oktober 1976 hållit fem sammanträden. |

Utredningen har den 17 februari 1976 avgett delbetänkande (Ds K 1976:2) om anpassning av sjömanspensioneringen till den sänkta pensionsåldern.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

22. Utredningen (K 1976:01) om samverkansmöjligheterna hos vissa affärsverk och myndigheters verkstadsrörelser m. m.

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 11 december 1975 för att utreda om samverkansmöjligheterna hos vissa affärsverks och

Del I K: 22 Skr 1976/77: 103 116

myndigheters verkstadsrörelser m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 3 januari 1976):

Sakkunnig:

Bruno, Gösta F., överdirektör Expert:

Gellstedt, Björn P. T., departementsråd (fr.o.m. den I november 1976) Sekreterare:

Formegren, J. Holger, universitetslektor (fr.o.m. den 1 april 1976) Bitr. sekreterare:

Gellstedt, Björn P. T., departementsråd (t.o.m. den 31 oktober 1976)

Lokal: Viktoriagatan 3, Box 3057, 400 10 Göteborg, tel. 031/11 21 24 (sekreteraren), Kommunikationsdepartementet, Vasagatan 8 - 10, Fack, 103 20 Stockholm, tel. 763 36 43 (experten)

Direktiven för utredningen, se del II K 2. Tilläggsdirektiv, se del H K 5.

Den sakkunnige har under tiden april - oktober 1976 hållit ett 20-tal

sammanträden med dels företrädare för av utredningen berörda affärsverk, organisationer och företag, dels inom sekretariatet.

Den sakkunnige har under oktober 1976 genomfört en enkät riktad till

berörda affärsverk och myndigheter angående produktionsförhållanden m.m. Härutöver pågår arbete med en enkätundersökning i syfte att kartlägga efterfrågan på de produkter och tjänster som verkstäderna kan

erbjuda. Förberedelser pågår vidare med en undersökning rörande forsknings- och utvecklingsarbete som kan leda till produktion vid

verkstäderna. |

Den sakkunniges arbete beräknas pågå under hela år 1977.

23. Utredningen (K 1976:02) om vissa körkortsfrågor

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 18 mars 1976 för att

utreda vissa körkortsfrågor:

Utredningsman: Gullnäs, S. Ingvar, justitiekansler (fr.o.m. den 30 mars 1976)

Sakkunnig:

Nilsson, K. Valter, hovrättsassessor (fr.o.m. den 16 juni 1976) Experter:

Jotoft, Yngve S., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 16 juni 1976)

Sjöberg, Hans E. L., förste länsassessor (fr.o.m. den 16 juni 1976)

117 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet Dell K:25

Wranghult, Hans O., byråchef (fr.o.m. den 16 juni 1976) Zeime, Claes A., byråchef (fr.o.m. den 16 juni 1976)

Sekreterare:

Petersson, Jan G., hovrättsassessor (fr.o.m. den 16 juni 1976) Wallin, John-Olof A., hovrättsassessor (fr.o.m. den 16 juni 1976)

Lokal: Justitiekanslern, Riddarhuskajen 5, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 11 38 85

Direktiven för utredningen, se del II K 4. Tilläggsdirektiv, se del II K 6.

Utredningen har under tiden juni - oktober 1976 haft tre sammanträden med experter.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

24. Särskild utredare (K 1976:03) med uppgift att överväga

förutsättningarna för att i någon form bibehålla Bromma flygplats

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 4 november 1976 för att överväga förutsättningarna för att i någon form bibehålla Bromma flygplats (se Post- och Inrikes tidn. den 17 november 1976): . Särskild utredare:

Gullnäs, S. Ingvar, justitiekansler

Ledamöter i referensgrupp:

Håkansson, Alfred, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1

december 1976)

Lidgard, H. Bertil l., jur.kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 december

1976) Lindkvist, Oskar W., organisationschef, led. av riksdagen Stensson, S. L. Börje, skolchef, led. av riksdagenfp Östrand, P. Olov (Olle), mätningsföreståndare, led. av riksdagen

Lokal: Justitiekanslern, Riddarhuskajen 5, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 11 38 85

Direktiven för utredaren, se del II K 8.

25. Utredningen (K 1976:04) om vissa bidrags- och författningsfrågor

avseende cykeltrafiken

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 28 oktober 1976 för att pröva vissa bidrags- och författningsfrågor avseende cykeltrafiken (se Postoch Inrikes tidn. den 25 november 1976):

Del I K:25 Skr 1976/77: 103 118

Särskild utredare:

Hammarskjöld, Claes Å. H., länsråd

Sakkunnig:

Gustafson, Carl-Erik, f. teknisk direktör

Lokal: Måbärsstigen 114, 162 39 Vällingby, tel. 89 34 33

Direktiven för utredningen, se del H K 7.

119 Kommittéer: Ekonomidepartementet Dell E:1

Ekonomidepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommitté avslutat sin verksamhet under år 1976: 1

1. Fondbörsutredningen (Fi 1967 :32)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 4 februari och den 21 oktober 1966 samt den 17 november 1972 för översyn av börslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 24 februari 1966): Ordförande: Wulff, Kurt E., f.d. generaldirektör Ledamöter: . Algott, Stig A., f.d. börschef | Aronson, S. Albert, f.d. borgarråd Eklöf, Kurt G.A., riksbanksdirektör Grönquist, Bengt J., bankdirektör Hanner, Per V. A., auktoriserad revisor Langenskiöld, Carl G. L., direktör Lindencrona, Alvar, direktör Stern, Torkel E., direktör Wahlgren, E. Göran, regeringsråd Åhström, N. Åke A:son, hovrättsråd Experter: Hessler, S. Henrik, justitieråd Loheman, Arne, hovrättsråd Olsson, Hans G., hovrättsråd (fr.o.m. den 1 januari 1974) Werding, Jan A., bankkamrer Sekreterare: Thörn, Lars-Olof, avdelningsdirektör Direktiven för utredningen, se 1967 års riksdagsberättelse Fi 32. Tilläggsdirektiv, se 1973 års riksdagsberättelse Fi 8.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tolv sammanträden. Utredningen har den 5 november 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:54) Om fondkommissionsrörelse m.m. Uppdraget är därmed slutfört.

Del I E:2 Skr 1976/77: 103 120

2. 1968 års kapitalmarknadsutredning (Fi 1969:59)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 september 1968 och den 11 november 1976 för översyn av kapitalmarknadens struktur och

funktionssätt (se Post- och Inrikes tidn. den 16 oktober 1968): Ordförande: Wickman, H. Krister, förutv. minister för utrikes ärendena, f.d. riksbankschef, f.d. led. av riksdagen Ledamöter: Antonsson, Johannes M., statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 11 november 1976) Back, Klas H., försäkringsdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1974) Browaldh, Tore, tekn. dr Höök, Erik S. V., professor Iveroth, C. Axel, direktör Johansson, Knut B. M., f.d. förbundsordförande, led. av riksdagen Lindblad, Sven J. H., bankdirektör Mehr, Hjalmar L., landshövding Nilstein, Arne H., förbundsdirektör

Sjönell, P. Bengt G., direktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 12 november 1976)

Wohlin, Lars M., statssekreterare (fr.o.m. den 12 november 1976)

Experter:

Eklöf, Kurt. G.A., riksbanksdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1974) Hedberg, Lars O. O., t.f. departementsråd (fr.o.m. den 22 januari 1976) Karlsson, Erik L., bitr. riksbanksdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1974) Sjönander, Bo Jonas, direktör (fr.o.m. den 11 april 1974) Sekreterare: Hansson, Lars R., bankokommissarie Bitr. sekreterare:

Andersson, I. Berit, sekreterare (t.o.m. den 22 april 1976)

Sahlén, Anders F., avdelningsdirektör

Lokal: Sveriges Riksbank, Box 16283, 103 25 Stockholm, tel. växel

22 82 00

Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse Fi 59.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit åtta

sammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

121 Kommittéer: Ekonomidepartementet Dell E:4

3, Utredningen (Fi 1970:70) rörande förhållandet mellan bankgiro och

postgiro

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1969 för att utreda förhållandet mellan bankgiro och postgiro (se Post- och Inrikes

tidn. den 29 januari 1970):

Utredningsman: Malmgren, Kurt K-G., rättschef

Sekreterare:

Persson, G. Bertil, riksbanksdirektör

Lokal: Ekonomidepartementet, Kanslihusannexet, Riddarhustorget 7-9, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (utredningsmannen)

Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse Fi 56.

Utredningen avser att i början av år 1977 avlämna en rapport om sitt arbete med begäran om tilläggsdirektiv eller att utredningen skall läggas ned.

4. Utrikeshandelsstatistikutredningen (Fi 1974:06) (USU)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 oktober 1974 för att företa en översyn av = utrikeshandelsstatistiken och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 7 december 1974):

Utredningsman:

Rydberg, Karl-Evert H., tf. departementsråd Experter:

Bejbom, Hans O., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 januari 1975)

Casselmark, Sven-Eric, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 januari 1975)

Jansson, B. E. Gunnar, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 januari 1975)

Leuf, Nils Börje, kansliråd (fr.o.m. den 15 januari 1975) Ljungwall, N. E. Folke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 5 maj 1975)

Tistad, Eskil G. D., f.d. tulldirektör (fr.o.m. den 15 januari 1975)

Sekreterare:

Lindblom, Hans I., byrådirektör

Lokal: Gamla riksdagshuset, tel. växel 14 1000 (sekreteraren). Postadress: Ekonomidepartementet, Fack, 103 10 Stockholm.

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Fi 43.

Del I E:4 Skr 1976/77: 103 122

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sju

sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,

organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

S. Betalningsbalansdelegationen (Fi 1975:02)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 oktober 1974 för

samordning av betalningsbalansstatistiken (se Post- och Inrikes tidn. den 1

mars 1975): Ordförande:

Åberg, Carl Johan, fil. dr, docent, forskare Ledamöter:

Hansson, Lars R., bankokommissarie

Lönnqvist, Åke S. G., avdelningschef

Ersättare för ledamot:

Esaieson, Erik R. A., statistikchef (för Lönnqvist)

Nyström, Lars A., avdelningsdirektör (för Hansson) (fr.o.m. den 19 juni

1975)

Wahlstedt, Bengt L., departementssekreterare (för Åberg) Sekreterare:

Svensson, Hans O., byrådirektör (fr.o.m. den 19 juni 1975)

Lokal: Sveriges Riksbank, Box 16283, 103 25 Stockholm, tel. växel 22 82 00 (sekreteraren)

Direktiven för delegationen, se 1976 års kommittéberättelse Fi 36.

Delegationen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sju

sammanträden.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

6. Utredningen (Fi 1975:03) om löntagarna och kapitaltillväxten

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 30 januari 1975 för att utreda frågor om löntagarfonder (se Post- och Inrikes tidn. den 8 februari

1975): Ordförande:

Mehr, Hjalmar L., landshövding

Sakkunniga: Landberg, Maj-Lis H. A., led. av riksdagen

123 Kommittéer: Ekonomidepartementet Dell E:7

Meidner, Rudolf A., fil. dr

Nilsson, Karl-Erik, bitr. direktör

Nilsson, Kjell O. H., metallarbetare, led. av riksdagen Rämgård, Rolf I., köpman, led. av riksdagen Tham, Carl, statssekreterare, ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 9 februari 1976) Waldenström, Erland, direktör Wirtén, Rolf G.S., folkskollärare, led. av riksdagen (t.o.m. den 8 februari

1976)

Önnesjö, Karl Erik A., direktör

Experter:

Dahlsten, Ulf L., byråchef (fr.o.m. den 9 mars 1976)

Johansson, Sven-Erik N., professor (fr.o.m. den 9 mars 1976) Linderoth, Karl-Axel, direktör (t.o.m. den 4 mars 1976) Marcus, Lars E. P., direktör (fr.o.m. den 5 mars 1976) Ulfhielm, Monica H. V., utredningssekreterare (fr.o.m. den 27 oktober

1976)

Westerberg, Sten B. B., statssekreterare (t.o.m. den 21 oktober 1976) Sekreterare: Öhman, Berndt, universitetslektor (fr.o.m. den I december 1975) Bitr. sekreterare:

Nordell, Olof, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I juni 1975)

Lokal: Kåkbrinken 11 B n.b., 11127 Stockholm, tel. 207008 (sekreteraren) Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Fi 37. Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex sammanträden. Därutöver har en särskild referensgrupp angående sambandet mellan löner och vinster hållit tre sammanträden.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

7. Finansieringsbolagskommittén (Fi 1975:08)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 25 september 1975 för utredning om finansieringsbolagen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 19

november 1975): Ordförande: Eklöf, Kurt G. A., riksbanksdirektör Sakkunniga:

Jansson, Paul G., elektriker, led. av riksdagen Nilsson, N. Yngve, lantbrukare, f.d. led. av riksdagen

Del I E:7 Skr 1976/77: 103 124

Experter:

Hedberg, Lars O. O., t.f. departementsråd (fr.o.m. den 15 mars 1976) Livijn, Claes-Olof, direktör (fr.o.m. den 15 mars 1976)

Telestam, Gösta L., direktör (fr.o.m. den 1 april 1976) Ödlund, Lars-Olof, direktör (fr.o.m. den 15 mars 1976) Sekreterare: Klangby, Lars-Erik, avdelningsdirektör

Bitr. sekreterare:

Uggla, J. Magnus, byråsekreterare (fr.o.m. den 15 november 1976) Lokal: Sveriges Riksbank, Box 16283, 103 25 Stockholm, tel. växel 22 82 00 (sekreteraren och bitr. sekreteraren) Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Fi 42.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fem

sammanträden.

Kommitténs arbete beräknas vara slutfört före utgången av första

halvåret 1977.

8. Utredningen (E 1976:01) om enkronemyntets metallinnehåll

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 9 december 1976 för att

utreda frågan om enkronemyntets innehåll:

Särskild utredare: Lindberg, N. Olof, expeditionschef

Sakkunnig: Ulvfot. Benkt H., myntdirektör

Direktiven för utredningen, se del II E 2.

9. Banklagsutredningen (Fi 1976:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 23 juni 1976 för att göra en översyn av banklagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 20 juli

1976): Ordförande: Malmgren, Kurt K-G. , rättschef Ledamöter: Danielsson, C. Bertil, bankdirektör Danielsson, Stig A., bankinspektör

125 Kommittéer: Ekonomidepartementet Dell E:9

Eklöf, Kurt G. A.. riksbanksdirektör Lindquist, Sven B. E., direktör Svenson, Sven G., direktör Thunholm, Lars-Erik, bankdirektör Sakkunnig: Thörn, Lars-Olof, avdelningsdirektör Expert: Bökmark, Jan, hovrättsassessor Dahlheim, Bo I. G., byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1976) Sekreterare: Hedberg, Lars O. O., t.f. departementsråd Lokal: Ekonomidepartementet, Kanslihusannexet, Riddarhustorget 7-9, Fack 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren). Direktiven för utredningen, se del II E 1. Utredningen har under tiden september - oktober 1976 hållit två sammanträden. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

Del I B:1 Skr 1976/77: 103 126

Budgetdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet

under år 1976: 1, 3, 5, 6, 7, 10, 13, 16, 19, 24, 27 och 28

Följande kommittéer inom avsnittet fullgör inte, resp. har inte fullgjort egentligt utredningsuppdrag: 1 och 5

1. Markdelegationen (K 1957:30)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 23 november 1956 för att ingå i en delegation med uppgift att företräda staten vid förhandlingar med

Stockholms stad rörande vissa mellan staten och staden föreliggande

byggnads- och markfrågor samt inkomma med de förslag som

förhandlingarna kan föranleda:

Ledamöter:

Johansson, J. Henry, kanslidirektör

Larsson, Sixten, f.d. generaldirektör

Reniund, R. Gösta, bankdirektör Experter:

Elghufvud, E. Gösta, fastighetschef Enberg, L. Rune, teknisk direktör

Smith, A. Åke, planeringsdirektör

Stagg, A. Ivan E., byrådirektör (t.o.m. den 31 december 1975)

Sekreterare:

Nyreröd, K. Svein G., avdelningsdirektör

Lokal: Kungsträdgårdsgatan 16, 111 47 Stockholm, tel. 10 55 91 och

11 46 88

Direktiven för delegationen, se 1957 års riksdagsberättelse I K 30 och

1965 års riksdagsberättelse K 11. Tilläggsdirektiv, se 1971 års riksdagsberättelse Fi 18 och 1972 års riksdagsberättelse Fi 16.

Under tiden november 1975 - juli 1976 har delegationen hållit nio

sammanträden. Överläggningar och förhandlingar har pågått kontinuerligt med myndigheter och de kommuner som berörts av de av delegationen

handlagda plan-, mark- och byggnadsfrågorna.

I samråd med markdelegationen har byggnadsstyrelsen upprättat och för regeringens godkännande överlämnat avtal med Stockholms kommun om

förvärv av mark i kv. Björnen och kv. Loen i Södra Klara. Markförvärven

127 Kommittéer: Budgetdepartementet Dell B:2

är en förutsättning för genomförande av beslutad om- och nybyggnad inom kvarteren. Samråd har även skett beträffande förvärv från kommunen av kv. Ölbryggaren på Södermalm och förslag om överlåtelse till kommunen av mark i kv. Rio på Ladugårdsgärdet, kv. Nederland mindre 14 på Södermalm och kv. Milon 1, 2 i Gamla staden.

I fråga om statens del av Järvafältet har utredningarna om förläggning av gods- och postterminal fortsatt samt överläggningar ägt rum med därav berörda kommuner.

Regeringens uppdrag till delegationen 1975-01-16 med anledning av motioner om ändring av 1966 års avtal angående försäljning av statlig mark på Järvafältet har delegationen redovisat till regeringen den 12 november 1976. Delegationen har med anledning av uppdraget 1976-06-23 med Sundbybergs kommun aktualiserat frågan om förlängd disposition av tygförvaltningsskolans lokaler och markområde i Rissne.

Statens markdelegation skall enligt regeringsbrev 1976-06-23 från och med 1976-07-01 redovisas under anslaget kostnader för vissa nämnder.

2. Utredningen (Fi 1959:37) om universitetens egendomsförvaltning

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 mars 1958 för utredning om universitetens egendomsförvaltning m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 13 mars 1958): Ordförande:

Hörjel, Nils J., landshövding Ledamöter:

Lindblad, Sven J. H., bankdirektör Resare, Bengt C. M., f.d. överdirektör Welinder, P. E. Carsten, professor em.

Experter:

Johnsson, Jan G., rättschef

Uhlin, Karl-Erik, justitieombudsman Sekreterare:

Jacobsson, A. Torvald, avdelningsdirektör Bitr. sekreterare:

Fagerberg, Arne B., hovrättsassessor Lokal: Riksarkivet, Fack, 100 26 Stockholm, tel. växel 54 02 00 Direktiven för utredningen, se 1959 års riksdagsberättelse I Fi 37.

Dell B:2 Skr 1976/77: 103 128

En arbetsgrupp inom utredningen har under tiden november 1975 oktober 1976 hållit två sammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1977.

3. Byggnadsindexkommittén (Fi 1968:43)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 mars 1967 för utredning om konstruktion av = prisindex på byggnads- och anläggningsområdet m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 25 april 1967): Ordförande:

Fastbom, E. Lennart, planeringschef Ledamöter:

Andersson, Sven Åke V., departementssekreterare Ericson, Gösta, byggnadsråd Hinno, Rein, departementssekreterare Mildner, Erwin A., fil. lic.

Experter:

Fredriksson, Georg N., avdelningsdirektör

Lindén, Yngve T., byråchef Sekreterare:

Hahr, Anders L. H. A., civilingenjör

Direktiven för kommittén, se 1968 års riksdagsberättelse Fi 43.

Kommittén har den 23 april 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:13) Byggnadsindex för husbyggnader och anläggningar.

Uppdraget är därmed slutfört.

4. 1969 års punktskatteutredning (Fi 1970:57)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 21 mars 1969 och den 18 juni 1971 för att se över gällande bestämmelser på punktskatteområdet i de delar som inte nu ses över i annat sammanhang eller som nyligen varit föremål för översyn (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juni 1969) samt enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1970 för att behandla frågor rörande beskattning av spelautomater o.d. (se Post- och Inrikes tidn. den 2 oktober 1970): Ordförande:

Edstrand, Karl-Ingmar, departementsråd (fr.o.m. den 12 juli 1976) Fridolin, Hans R., departementsråd (t.o.m. den 11 juli 1976)

129 Kommittéer: Budgetdepartementet Del1I B:5

Ledamöter:

Jakobsson, Tage H. E., direktör (t.o.m. den 11 juli 1976)

Thulin. Einar E:son, f.d. skattedirektör

Wadell, Ulla G. S., skattedirektör (fr.o.m. den 12 juli 1976)

Willart, N. Bo, byråchef Experter:

Andersson, Fritz A.R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 juli 1976) Olsson, Bertil O., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 14 september 1976) Schultz, J. Allan S., f.d. bitr. skattedirektör Sjöstrand, A. Mats T., byrådirektör (fr.o.m. den 14 september 1976)

Sekreterare:

Andersson, Fritz A. R., avdelningsdirektör (t.o.m. den 11 juli 1976) Jansson, E. Sören, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 12 juli 1976)

Bitr. sekreterare:

Lindgren, Per Anders, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 8 november 1976)

Lokal: Gamla riksdagshuset, tel. växel 14 10 00 (ordföranden och bitr. sekreteraren), 763 10 00 (sekreteraren). Postadress: Budgetdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 19 sammanträden.

Utredningen har den 15 juni 1976 avgett promemorian (Ds Fi 1976:5) Skatten på malt- och läskedrycker.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

5. Delegationen (Fi 1970:67) för förvaltningsdemokrati

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 september 1969 för att utreda frågor om försöksverksamhet med fördjupad företagsdemokrati inom statsförvaltningen (se Post- och Inrikes tidn. den 14 november 1969): Ordförande:

Vahlberg, Gustav E., f.d. generaldirektör Ledamöter:

Asplund, C. Christer, ombudsman

Gothefors, Per L., ombudsman " Hessleborn, Olle K-A., sekreterare (t.o.m. den 17 november 1975)

Johansson, Arne G., förste förbundssekreterare Qvarnström, Björn O., administrativ direktör

9 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103

Del I B:5 Skr 1976/77: 103 130

Rosenblad, Urban S., generaldirektör

Rydén, Jan E., avdelningschef

Experter:

Bäck, Lars, byråchef

Fjellström, Carl Gustaf F., byråchef Mattson, N. Morgan, ombudsman (t.o.m. den 31 juli 1975)

Meijer, Hans A. B., professor, rektor (fr.o.m. den 1 februari 1976)

Näsholm, Birger, byråchef (t.o.m. den 17 november 1975)

von Otter, Casten, fil. dr, universitetslektor (t.o.m. den 14 november

1976) Printz, Bengt-Åke L., organisationsdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1976)

Tarschys, N. Daniel, fil. dr, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 februari 1976) Sjöberg, Erik, skyddskonsulent (fr.o.m. den 1 februari 1975) Tunevall, Carl Magnus, fil. kand. (fr.o.m. den 1 februari 1975) Wingårdh, Bo, pol. mag. (fr.o.m. den 1 februari 1975)

Vogel, Lorentz W., byråchef (fr.o.m. den 1 juni 1974)

Sekreterare:

Ström, K. Fingal, kansliråd

Bitr. sekreterare:

Pedersson, T. Svante, departementssekreterare

Direktiven för delegationen, se 1970 års riksdagsberättelse Fi 67.

Delegationen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sju sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter och personalorganisationer som berörs av delegationens arbete.

Delegationen har i december 1975 publicerat rapport 8, Företagsdemokratin och arbetsledarna, innehållande en redovisning av tänkbara utvecklingslinjer för arbetsledarna i en företagsdemokratisk organisation, samt i september 1976 rapport 9, Försök med förvaltningsdemokrati - en utvärdering av de anställdas delaktighet och

inflytande, och rapport 10, Medbeslutande i statsförvaltningen - DEFF:s

slutrapport (Ds Fi 1976:9).

Uppdraget är därmed slutfört.

6. Utredningen (Fi 1970:69) om företagens uppgiftsplikt

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 12 december 1969, den 14 maj 1970 och den 5 oktober 1973 för att se över bestämmelserna om företagens och andra arbetsgivares uppgifts- och uppbördsskyldighet, m.m. (se Post- och Inrikes tidn. den 17 januari 1970):

131 Kommittéer: Budgetdepartementet Dell B:7

Ordförande:

Hallman, Eric R., överdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1974)

Ledamöter:

Eklund, Erik G., direktör Kjellgren, Ove I., direktör Linde, Per Gunnar A. G., avdelningsdirektör Olsson, Hans I., pol. mag. Widmark, P. Sverker V., kammarrättsråd

Experter:

Johansson, Östen B., byråchef

Lagerkvist, A. Claes G., byråchef

Lindberg, Sven Å. L., direktör

Persson, Staffan, bitr. professor

Sterte, Rudolf H., pol. mag.

Söderberg, Åke M., byråchef

Sekreterare:

Linde, Per Gunnar A. G., avdelningsdirektör

Bitr. sekreterare:

Hultkvist, Anders M., e. byrådirektör (t.o.m. den 9 februari 1976)

Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse Fi 69.

Utredningen har under tiden november 1975 - februari 1976 hållit två sammanträden. Därutöver har sju sammanträden hållits med särskilda arbetsgrupper.

Utredningen har den 5 mars 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:12) Företagens uppgiftslämnande.

Uppdraget är därmed slutfört.

7. Hemvistsakkunniga (Fi 1970:71)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 januari 1970 för översyn av bestämmelserna om folkbokföring m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 31 mars 1970): Ordförande:

Edström, Kjell S., överdirektör

Ledamöter:

Boström, Tage R., f.d. kammarrättslagman (fr.o.m. den 1 januari 1975) Hadding, Carl Fredrik, hovrättslagman Järnbrink, Hans G., överdirektör Zetterström, Sven N., kommunalråd, f.d. led. av riksdagen

Del I B: 7 Skr 1976/77: 103 132

Experter:

Altvall, Hans-Erik, avdelningsdirektör

Baekkevold, Arne E., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 1 januari 1975) Gavatin, M. Charles, hovrättsassessor (fr.o.m. den 22 september 1975)

Karlström, K. G. Bengt, bitr. skattedirektör (fr.o.m. den 11 april 1974)

Rahm, Håkan M., departementssekreterare (fr.o.m. den 27 januari 1975) Sekreterare: Wennerholm, Peter H. B., bitr. skattedirektör Bitr. sekreterare: Ahlquist, Anders C., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 28 juni 1974)

Direktiven för de sakkunniga, se 1971 års riksdagsberättelse Fi 57.

De sakkunniga har under tiden november 1975 - augusti 1976 hållit sju sammanträden. Därutöver har fem sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp. De sakkunniga har den 11 augusti 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:39) Hemvist. Uppdraget är därmed slutfört.

8. Företagsskatteberedningen (Fi 1970:77)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts och regeringens bemyndiganden den 29

juni 1970 och den 18 november 1976 för översyn av företagsbeskattningen m.m. (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli 1970): Ordförande: Andersson, M. Alvar, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 november 1976) Wärnberg, Erik G., bankofullmäktig, led. av riksdagen (t.o.m. den 6

oktober 1976)

Ledamöter: Brodén, Sven E., regeringsråd Helmers, Dag, professor

Israelsson, L. E. Sune, förste ombudsman (fr.o.m. den 12 juni 1976)

Johansson, Tage N., assistent, led. av riksdagen Magnusson, A. Tage, disponent, andre vice talman

Meidner, Rudolf A., fil. dr (fr.o.m. den 6 oktober 1976)

Molin, N. Rune, sekreterare (t.o.m. den 5 oktober 1976)

Olsson, Johan A., fabrikör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 november

1976)

Stadling, J. Otto V., hemmansägare, f.d. led. av riksdagen Tidefelt, J. Sune, förbundsordförande (t.o.m. den 11 juni 1976)

133 Kommittéer: Budgetdepartementet Dell B:38

Tistad, Eskil G. D., f.d. tulidirektör (fr.o.m. den 9 december 1975)

Åberg, Carl Johan, fil.dr, docent, forskare (fr.o.m. den 29 november 1976)

Experter: Anclow, Per R., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 5 april 1974)

von Bahr, Stig V., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 27 oktober 1975)

Bargholtz, Percy B.. fil. kand. (fr.o.m. den 1 december 1976)

Crabo, Sven, direktör (fr.o.m. den I september 1975)

af Klercker, E. Bertil T:son, direktör (fr.o.m. den 5 april 1974)

Langborn, Nils E., bitr. skattedirektör

Petersson, Carl-Gustaf, länsråd (fr.o.m. den 5 april 1974) Stahl, Ivar, byråassistent

Thornell, Anders B., byråchef (fr.o.m. den 20 oktober 1975) Walberg, Sten S., generaldirektör (fr.o.m. den 5 april 1974)

Werding, Jan A., bankkamrer Wohlin, Lars M., statssekreterare (fr.o.m. den I december 1976) Åberg, Carl Johan, fil. dr, docent, forskare (fr.o.m. den 26 januari t.o.m. den 28 november 1976) Expert (i frågor som rör tekniska ändringar av skattebestämmelserna): Printz, Sven-Olof L., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1976) Sekreterare: Colvér, Mats T., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1975) Bitr. sekreterare: de Verdier, Lennart G., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den I maj 1976) Virin, C. Niclas, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1975)

Lokal: Budgetdepartementet, Kanslihusannexet, Riddarhustorget 7-9,

Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren och bitr. sekreteraren)

Direktiven för beredningen, se 1971 års riksdagsberättelse Fi61. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse Fi18 och 1976 års

kommittéberättelse Fi 13 samt del II B 5.

Beredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 16 sammanträden. Därutöver har ett flertal sammanträden hållits med två särskilda arbetsgrupper inom beredningen.

Beredningen har den 29 oktober 1976 avgett promemorian (Ds Fi 1976:10)

Särskilda skattelättnader för familjeföretag.

Beredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

Dell B:9 Skr 1976/77: 103 134

9. Utredningen (Fi 1971 :01) om beskattning av utländska artister

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 februari 1971 med uppdrag att utreda frågan om regler för beskattning av i utlandet bosatta artister m. fl. (se Post- och Inrikes tidn. den 13 april 1971): Utredningsman: Edström, Kjell S., överdirektör Experter: Anclow, Per R., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 5 november 1975) Andersén, Börje L., byrådirektör Johannesson, Sven-Olof (Olle), direktör (fr.o.m. den 1 april 1975) Linde, Per Gunnar A. G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 27 september 1976) Nystedt, Curt L., bitr. skattedirektör Peyron, Ulf C. C., programjurist Sekreterare: Ström, Ivan S., länsassessor Lokal: Gamla riksdagshuset, tel. växel 14 10 00 (utredningsmannen och sekreteraren). Postadress: Budgetdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm Direktiven för utredningen, se 1972 års riksdagsberättelse Fi 49. Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fem sammanträden samt haft överläggningar med enskilda experter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1977.

10. Datasamordningskommittén (Fi 1971 :03)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 juni 1971 med uppdrag att svara för utredning av frågor rörande samordning och kontroll av databanker, m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 11 november 1971): Ordförande: Hermansson, Rune, direktör Ledamöter: Alpsten, A. Börje, departementsråd Bruno, Gösta F., överdirektör Fastbom, E. Lennart, planeringschef Haglund, F. Anders, f.d. ombudsman, f.d. led. av riksdagen Larsson, Torsten A., driftdirektör Lindberg, S. Lennart, direktör

135 Kommittéer: Budgetdepartementet Dell B: H1

Lundgren, Georg E. H., professor, rektor Sundström, Monica E., departementsråd (fr.o.m. den 1 februari 1974)

Vinge, Per-Gunnar, direktör

Vinthagen, Rolf, landstingsråd (fr.o.m. den 27 mars 1974)

Virgin, G. Ivar, f.d. andre vice talman

Expert:

Libeck, S. A. Lennart, civilingenjör Sekreterare:

Johansson, Hans I., organisationsdirektör Bitr. sekreterare:

Lundberg, Bengt T., e. avdelningsdirektör

Direktiven för kommittén, se 1972 års riksdagsberättelse Fi 50.

Kommittén har under tiden november 1975 - september 1976 hållit elva

sammanträden.

Kommittén har den 4 oktober 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:58)

ADB och samordning. Uppdraget är därmed slutfört.

11. Mervärdeskatteutredningen (Fi 1971 :05)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 oktober 1971 med uppdrag att verkställa teknisk översyn av mervärdeskatten (se Post- och Inrikes tidn. den 11 november 1971):

Utredningsman:

Fridolin, Hans R., departementsråd Experter:

Allström, B. Greger B:son, bitr. skattedirektör

Crabo, Sven, direktör Helmers, Dag, professor Lindstam, Leif E., kammarrättsassessor Meilbin, B. Lennart, byråchef

Sekreterare:

Lindstam, Leif E., kammarrättsassessor (t.o.m. den 31 juli 1976)

Olofsson, L. Göran, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1976) Bitr. sekreterare:

Skarell, Gunnar E. A., departementssekreterare

Lokal: Budgetdepartementet, Kanslihusannexet, Riddarhustorget 7-9,

Del I B: 11 Skr 1976/77: 103 136

Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren och bitr. sekreteraren) Särskilda direktiv har ej meddelats.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 18 sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

12. Livförsäkringsskattekommittén (Fi 1971 :07)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 10 december 1971,

den 28 januari 1972 och den 28 juni 1974 för att se över beskattningen av

livförsäkringstagare m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8 februari 1972): Ordförande:

Ekman, S. Gösta, generaldirektör

Sakkunniga: Engkvist, J. Gunnar V., målarmästare, f.d. led. av riksdagen Hedborg, Anna M., sekreterare (fr.o.m. den 16 oktober 1974)

Helmers, Dag, professor (fr.o.m. den 3 juli 1974)

Johansson, O. Mauritz, förste ombudsman

Lindwall, Lars E., direktör Lundblad, Grethe, socialinspektör, led. av riksdagen Magnusson, A. Tage, disponent, led. av riksdagen Schönmeyr, C. Richard A. C., direktör Experter: Berglöf, J. Sigvard C. D:son, skattedirektör Edlund, C-. Bertil, kansliråd

Elmstedt, K. Erik, direktör (fr.o.m. den 3 juli 1974)

Huss, K. J. Lennart, regeringsrättssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1974) Lindberg, Lars G. B., advokatfiskal (fr.o.m. den 1 oktober 1976)

Sagnert, Stig E., länsråd Stening, F. Birger, kammarrättsråd

von Willebrand, Karin M., avdelningsdirektör

Sekreterare:

Andersson, K. O. Martin, f.d. förste taxeringsintendent (t.o.m. den 30

september 1976)

Tivéus, Ulf A., byrådirektör (fr.o.m. den I oktober 1976) Lokal: Riksskatteverket, Tritonvägen 21, 17194 Solna, tel. växel 98 15 20 (sekreteraren)

137 Kommittéer: Budgetdepartementet DelI B: 13

Direktiven för kommittén, se 1973 års riksdagsberättelse Fi 39. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse Fi 25.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit åtta sammanträden. Dessutom har en särskild arbetsgrupp hållit 20 sammanträden.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1977.

13. Kommunalekonomiska utredningen (Fi 1971 :08)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den t7 december 1971 och den 26 april 1974 för att utreda kommunernas ekonomi (se Post- och Inrikes

tidn. den 8 januari 1972):

Ordförande:

Ekström, Sven E. A., f.d. förvaltningschef, f.d. led. av riksdagen (t.o.m.

den 5 oktober 1976)

Sakkunniga: Carlshamre, Nils O. G., lektor, led. av riksdagen

Carlsson, G. Rune, förbundsdirektör (fr.o.m. den 15 mars 1974) Ekström, Sven E. A., f.d. förvaltningschef, f.d. led. av riksdagen Johansson, Knut B. M., f.d. förbundsordförande, led. av riksdagen

Josefson, Stig A., lantbrukare, led. av riksdagen

Järdler, Sven A., förbundsdirektör Kristenson, E. Valter, metallarbetare, led. av riksdagen Larsson, K. S. Sigvard, direktör, f.d. led. av riksdagen Sundström, M. Gudrun, fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den 26 augusti

1974)

Åberg, Carl Johan, fil. dr, docent, forskare Experter: Alexandersson, Rune J., sekreterare Bergsten, E. Rune, kansliråd Carling, Alf G., docent Edlund, C. Bertil, kansliråd (fr.o.m. den 1 oktober 1976)

Engström, Odd E. L., departementsråd (fr.o.m. den 16 april 1974)

Ericsson, Kjell U., förste sekreterare Esaieson, Erik R. A., statistikchef

Hagberg, Ann-Charlotte, kanslisekreterare (t.o.m. den 30 september 1976)

Hinno, Rein, departementssekreterare

Hjelmqvist, Ingvar K. R., kansliråd (fr.o.m. den 28 februari 1974) Johansson, Karl-Erik, sekreterare

Lamnevik, S. Gunilla, sekreterare (fr.o.m. den 9 februari 1976)

Del I B: 13 Skr 1976/77: 103 138

Myhlback, Lennart, departementssekreterare Nilsson, Alf, departementssekreterare Skalin, E. Douglas, förste sekreterare (t.o.m. den 8 februari 1976) Slunge, G. Walter R., avdelningschef (fr.o.m. den 23 augusti 1974) Werbell, Bror I., avdelningsdirektör Östman, Lars J. O., e. universitetslektor (fr.o.m. den I juli 1974) Sekreterare: Wetterberg, Ulf G., kansliråd (fr.o.m. den I december 1975) Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Fi 40. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse Fi 26. Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex

sammanträden. Därutöver har totalt 13 sammanträden hållits med tre särskilda arbetsgrupper inom utredningen. Utredningen har den 23 juni 1976 avgett delbetänkandet (SOU 1976:40)

Kommunal utveckling. Kostnader 1974 - 1985 vid oförändrad service samt

den 26 augusti 1976 delbetänkandet (SOU 1976:45) kommunernas ekonomi 1960-1972.

Statsrådet Mundebo har den 18 november 1976 förklarat att utredningens

arbete skall anses slutfört.

14. 1972 års skatteutredning (Fi 1972 :02)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts och regeringens bemyndiganden den 14 april 1972 och den 18 november 1976 för att se över skattesystemet, m.m.

(se Postoch Inrikes tidn. den 19 maj 1972):

Ordförande: Brandt, Erik R., f.d. ombudsman, f.d. led. av riksdagen (t.o.m. den 5 oktober 1976) Sjönander, Bo Jonas, direktör (fr.o.m. den 29 november 1976)

Ledamöter:

Andersson, M. Alvar, lantbrukare, led. av riksdagen

Bartley, A. Osborne, professor (fr.o.m. den 1 april 1974)

Bergqvist, G. Holger, kommunalråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 november 1976) Björne, B. Gunnar, departementsråd Brandt, Erik R., f.d. ombudsman, f.d. led. av riksdagen

Enlund, Eric P., lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 november 1976) Gadd, P. E. Arne, revisionsdirektör, led. av riksdagen

Hedborg, Anna M., sekreterare (fr.o.m. den 29 juni 1974)

139 Kommittéer: Budgetdepartementet Dell B:14

Hermansson, Carl-Henrik, f.d. chefredaktör, led. av riksdagen Holgerson, Nils H., direktör (fr.o.m. den 26 februari 1975) Hörnlund, Gördis K., fru, led. av riksdagen

Kristenson, E. Valter, metallarbetare, led. av riksdagen Krönmark, Eric A., statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 8 november

1976) Lundgren Bo A. M., civilekonom, led. av riksdagen Mundebo, K. A. Ingemar, statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 8 oktober 1976)

Sundkvist, K. R. Tage, lantbrukare, led. av riksdagen

Tidefelt, J. Sune, förbundsordförande

Tobisson, Lars F., partisekreterare (fr.o.m. den 29 november 1976)

Experter: Anclow, Per R., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 12 januari 1976) Andersson, Karl Olov, direktör (fr.o.m. den 9 december 1976)

Bargholtz, Percy B., fil. kand. (fr.o.m. den 1 december 1976) Edlund, C. Bertil, kansliråd

Garke, Hans B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 augusti 1974) Höök, Erik S. V., professor (t.o.m. den 15 december 1975) Jönsson, E. Gustav, departementsråd Lindstam, Leif E., kammarrättsassessor

Persson, E. Annika, kanslisekreterare (fr.o.m. den 14 april 1975)

Swartling, Anders J. A., kansliråd (fr.o.m. den 15 februari 1976) Wohlin, Lars M., statssekreterare (fr.o.m. den I december 1976) Åberg, Carl Johan, fil. dr, docent, forskare (fr.o.m. den 16 december

1975)

Expert i frågor som gäller faktisk sambeskattning och därmed

sammanhängande frågor:

Andersson, Karl Olov, direktör (t.o.m. den 8 december 1976) Expert i frågor som rör viss deklarationsökning:

Nilsson, J. Ove G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 25 september 1974)

Expert i frågor som rör progressiv utgiftsskatt: Lodin, Sven-Olof, professor (fr.o.m. den 21 augusti 1975) Sekreterare:

Hulgaard, Bodil C., hovrättsassessor (fr.o.m. den I september 1976) Laurén, Reidunn M. B., regeringsrättssekreterare (t.o.m. den 30 september 1976)

Swartling, Anders J. A., kansliråd (t.o.m. den 14 februari 1976) Bitr. sekreterare: Alderin, Robert B., regeringsrättssekreterare (t.o.m. den 31 mars 1976) Gammer, Gerhard, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 1 mars 1976)

Del I B: 14 Skr 1976/77: 103 140

Holm, Lars G., tf. kammarrättsassessor (fr.o.m. den 22 november 1976) Nyström, Kerstin, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 15 februari 1976) Walander, Anders, kammarrättsfiskal (t.o.m. den 30 september 1976)

Lokal: Malmtorgsgatan 5, 3 tr., tel. 11 08 63 (sekreteraren). Postadress: Budgetdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiv och = tilläggsdirektiv för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Fi42. Tilläggsdirektiv, se 1974 års riksdagsberättelse

Fi 32 och 1975 års kommittéberättelse Fi 27 samt del II B 6.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tio sammanträden. Därutöver har sammanträden hållits med särskilda arbetsgrupper inom utredningen.

Utredningen har den 25 oktober 1976 avgett rapporten (SOU 1976:62)

Progressiv utgiftsskatt - ett alternativ?

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

15. Utredningen (Fi 1972:06) om underställning av avtal

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1972 för att

utreda vilka frågor om arbets- och anställningsvillkor för tjänstemän som skall underställas Kungl. Maj:t och vilka som därutöver skall underställas riksdagens lönedelegation (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli 1972): Utredningsman:

Foyer, Lars O., kanslichef

Lokal: Riksdagens näringsutskott, 100 12 Stockholm, tel. växel 14 20 20

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Fi 46.

Utredningen har den 29 oktober 1976 avgett skrivelse till riksdagens konstitutionsutskott om ändring i tilläggsbestämmelse 8.5.3 till

riksdagsordningen.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

16. Bostadsskattekommittén (Fi 1972 :08)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 8 september och den 6

oktober 1972 med uppdrag att överse bostadsbeskattningen (se Post- och Inrikes tidn. den 2 oktober 1972):

Ordförande: Walberg, Sten S., generaldirektör

141 Kommittéer: Budgetdepartementet Dell B:17

Sakkunniga: Almgren, Hans G., departementssekreterare

Carlstein, Rune A., stadskassör, led. av riksdagen Fridell, G. Ingvar, universitetslektor (fr.o.m. den 21 maj 1975) Hellstedt, Ernst L., civilingenjör Jansson, Sven I., direktör

Landgren, Per C. D. E., direktör

Larsson, K.S. Sigvard, direktör, f.d. led. av riksdagen

Leo, P. Gunnar, direktör

Lindh, Åke H., andre förbundsordförande

Experter: Anclow, Per R., kammarrättsassessor

Edlund, C- Bertil, kansliråd Fries, Ingmar F., departementssekreterare

Sekreterare: Herrlin, Klas G. E., kammarrättsfiskal (t.o.m. den 31 mars 1976)

Direktiven för kommittén, se 1973 års riksdagsberättelse Fi 48.

Kommittén har under tiden november 1975 - mars 1976 hållit åtta

sammanträden. Kommittén har den 20 mars 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:11) Bostadsbeskattning I1. Uppdraget är därmed slutfört.

17. Utredningen (Fi 1973:01) om säkerhetsåtgärder m. m. i skatteprocessen

Tillkallad enligt Kung). Maj:ts bemyndigande den 16 februari 1973 för att utreda frågan om regler om kvarstad, skingringsförbud m. m. i

skatteprocessen (se Post- och Inrikes tidn. den 7 mars 1973): Ordförande: Nordenadler, Anders, länsåklagare

Sakkunniga: Bergh, Sten, länsråd Johansson, S. Olof H., statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 12 november 1976)

Welander, Gösta, kansliråd Westberg, H-O. (Olle), svarvare, led. av riksdagen Experter: Andréasson, Bill E., bitr. skattedirektör (t.o.m. den 31 december 1975)

Del I B: 17 Skr 1976/77: 103 142

Baekkevold, Arne E., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 17 februari 1976) Bjernstad, S. L. Börje, kronofogde Björnesjö, Sven G., taxeringsre visor

Jarenius, J. Christer 1., direktör Johanson, Lars R., länsråd (fr.o.m. den 17 februari 1976)

Ljungwall, N. E. Folke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 17 februari 1976)

Sekreterare: Erling, E. Martin H., hovrättsfiskal (fr.o.m. den 22 april 1974)

Lokal: Departementens utredningsavdelning, Citadellsvägen 17, 211 20 Malmö, tel. växel 040/749 50 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse Fi 40.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 18 sammanträden.

Utredningen har den 12 december 1975 avgett delbetänkandet (SOU

1975:104) Betalningssäkringslag för skatte- och avgiftsprocessen.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

18. Sakkunnig (Fi 1973:02) med uppdrag att utreda frågan om

förvaltningen av Drottningholms kungsgård

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 maj 1973 för att

utreda frågan om förvaltningen av Drottningholms kungsgård (se Post- och Inrikes tidn. den 2 juni 1973): Utredningsman:

Lindberg, N. Olof, expeditionschef (fr.o.m. den 20 september 1974) Sekreterare:

Sellvall, L. Göran, departementssekreterare

Lokal: Budgetdepartementet, Kanslihusannexet, Riddarhustorget 7-9, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren) |

Direktiven för den sakkunnige, se 1974 års riksdagsberättelse Fi 41.

Den sakkunnige har under tiden november 1975 - oktober 1976 bedrivit fortsatt utredningsarbete och haft överläggningar med dem som berörs av

utredningsarbetet.

Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

143 Kommittéer: Budgetdepartementet Dell B: 20

19. Varusmugglingsutredningen (Fi 1973 :04)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 oktober 1973 för att företa en översyn av lagen om straff för varusmuggling och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 20 oktober 1973): Utredningsman:

Kiackenberg, O. Henrik, f.d. regeringsråd

Experter:

Carlson, Å. Lennart, bitr. skattedirektör Persson, Lars E. H., hovrättsassessor Rundlöf, G. Arne M., t.f. byråchef

Sekreterare:

Ljungwall, N. E. Folke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 januari 1974)

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse Fi 43.

Utredningen har under tiden november 1975 - juni 1976 hållit tolv sammanträden.

Utredningen har den 24 juni 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:37) Smugglingsbrott och tulltillägg.

Uppdraget är därmed slutfört.

20. Sakkunniga (Fi 1974:02) med uppdrag att utreda frågan om

gränsdragningen mellan förvaltningsrevision och rationaliseringsverksamhet inom statsförvaltningen m. m.

Tillkaltad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1974 för att utreda frågan om gränsdragningen mellan förvaltningsrevision och rationaliseringsverksamhet inom statsförvaltningen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 20 juli 1974): Ordförande:

Andersson, J. Sven G., f.d. statssekreterare (t.o.m. den 16 november

1976) Sakkunniga:

Berggren, G. Rune, generaldirektör

Moberg, Sven T., generaldirektör

Resare, Alf C. R., överdirektör Sekreterare:

Hjalmarsson, S. Åke, byråchef (fr.o.m. den 1 juli 1974 t.o.m. den 16

november 1976)

Del I B: 20 Skr 1976/77: 103 144

Lokal: Överstyrelsen för ekonomiskt försvar, Fack, 103 80 Stockholm, tel. växel 22 22 60 (sekreteraren)

Direktiven för de sakkunniga, se 1975 års kommittéberättelse Fi 39.

De sakkunniga har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fyra

sammanträden. Utredningen har den 29 april 1976 avgett delbetänkandet (Ds Fi 1976:3)

Samverkan mellan centrala organ för förvaltningsrevision och rationaliseringsverksamhet.

De sakkunnigas arbete beräknas pågå under hela år 1977.

21. Kustövervakningsutredningen (Fi 1974 :04)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 september 1974 för att utreda vissa frågor rörande samordning m. m. inom den civila

övervakningen till sjöss (se Post- och Inrikes tidn. den 7 december 1974): Utredningsman:

Lemne, Mats H., landshövding Experter:

Andersson, Rolf A., ombudsman Häggström, K. Harald V., kusttullmästare Johannesson, Rune S., byråchef (fr.o.m. den 11 maj 1976) Kappelin, Carl-Erik, byråchef (t.o.m. den 10 maj 1976) Svensson, C. Bertil, avdelningsdirektör

Sekreterare:

Rydstedt, Bo S., hovrättsassessor

Lokal: Gamla riksdagshuset, tel. växel 14 1000 (sekreteraren).

Postadress: Budgetdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Fi 41.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fem sammanträden. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

22. Utredningen (Fi 1974:05) angående den statliga personalutbildningens fortsatta inriktning och organisation

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 september 1974 för att utreda frågan om den statliga personalutbildningens fortsatta inriktning

och organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 5 november 1974):

145 Kommittéer: Budgetdepartementet Dell B:23

Utredningsman:

Jeding, Lars G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 11 oktober 1976)

Martinsson, Bo N. O., generaldirektör (t.o.m. den 6 oktober 1976) Experter:

Andersson, L. Ingemar, ombudsman

Asplund, C. Christer, ombudsman

Eriksson, K. Anders, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 9 juni 1975)

Gothefors, Per L., ombudsman Lagerström, Ulf Å., departementssekreterare (fr.o.m. den 26 augusti 1976)

Sekreterare:

Claeson, Bo, kanslisekreterare (fr.o.m. den 11 oktober 1976)

Jeding, Lars G., avdelningsdirektör (t.o.m. den 10 oktober 1976) Bitr. sekreterare:

Claeson, Bo, kanslisekreterare (t.o.m. den 10 oktober 1976) Lagerbäck, Björn, fil. lic. (t.o.m. den 28 september 1976)

Lokal: Budgetdepartementet, Kanslihusannexet, Riddarhustorget 7-9, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Fi 42.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden.

Utredningen har avgett ett principbetänkande daterat den 23 november

1976.

23. Besparingsutredningen (Fi 1975:01)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 3 januari 1975 för att utreda möjligheterna att göra besparingar inom statsverksamheten (se Postoch Inrikes tidn. den 18 januari 1975): Ordförande:

Eckerberg, Per A., landshövding (t.o.m. den 6 oktober 1976)

Sakkunniga: Berndtson, Nils A., ombudsman, led. av riksdagen

Burenstam Linder, H. M. Staffan, statsråd, led. av riksdagen Eliasson, E. Ingemar, statssekreterare (t.o.m. den 8 februari 1976)

Engström, Odd E. L., departementsråd

Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av riksdagen

Hanson, Per-Olof, borgarråd (fr.o.m. den 9 februari 1976)

Kristiansson, N. Axel, lantbrukare, ers. för led. av riksdagen

10 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103

Del I B: 23 Skr 1976/77: 103 146

Lewén-Eliasson, Anna Lisa, fru, led. av riksdagen Pettersson, S. Arne, sekreterare, led. av riksdagen Sekreterare: Fransson, Bo-Gunnar L., tf. avdelningschef (fr.o.m. den 28 april 1975) Bitr. sekreterare: Annerberg, Rolf G., byrådirektör (fr.o.m. den 15 oktober 1975) : Carlsson, Sture E., byrådirektör (fr.o.m. den I mars 1976) Lokal: Gamla riksdagshuset, tel. växel 14 10 00 (bitr. sekreterarna).

Postadress: Budgetdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm.

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Fi 35.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fem sammanträden. Därutöver har ett sammanträde hållits med en särskild referensgrupp. Utredningen har den 9 september 1976 avgett delbetänkandet (SOU 1976:49) Offentligt utredningsväsende.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

24. Utredningen (Fi 1975:05) om DAFA :s ekonomiska situation m.m.

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 24 april 1975 för att utreda

DAFA:s ekonomiska situation m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 24

maj 1975): Utredningsman: Dahlberg, Benkt C. 1., direktör Sekreterare: Lonaeus, G. Håkan N., departementssekreterare Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Fi 39. Utredningen har den 3 mars 1976 avgett betänkandet (Ds Fi 1976:2)

DAFA:s effektivitet och organisation. Uppdraget är därmed slutfört.

25. Skattetilläggsutredningen (Fi 1975:06) (SU)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 13 februari 1975 för att

utreda frågan om det skatteadministrativa sanktionssystemet (se Post- och

Inrikes tidn. den 16 maj 1975):

147 Kommittéer: Budgetdepartementet Dell B:26

Ordförande:

Widmark, P. Sverker V., kammarrättsråd

Sakkunniga: Sundkvist, K. R. Tage, lantbrukare, led. av riksdagen Westberg, H-O. (Olle), svarvare, led. av riksdagen

Experter:

Baekkevold, Arne E., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den I augusti 1975)

Burström, Brita A., byråchef (fr.o.m. den I augusti 1975)

Gustafson, G. Arne, direktör (fr.o.m. den 20 oktober 1975)

Johansson, Bo G. H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1975) Lundholm, Eric L. O., bitr. skattedirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1975) Matsson, Tommy, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1975)

Sekreterare:

Werdinius, Claes A., hovrättsfiskal (fr.o.m. den 1 augusti 1975)

Lokal: Gamla riksdagshuset, tel. växel 14.10 00 (sekreteraren). Postadress: Budgetdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Fi 40.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 27 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,

organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen avser att i början av år 1977 avge ett delbetänkande.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

26. Energiskatteutredningen (Fi 1975:07)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 16 oktober 1975 för att utreda frågan om energibeskattningen (se Post- och Inrikes tidn. den 15 november 1975):

Ordförande:

Löfberg, Bertil A. F., landshövding (t.o.m. den 6 oktober 1976)

Sakkunniga:

Carlstein, Rune A., stadskassör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 oktober

1975) Fridolin, Hans R., departementsråd (fr.o.m. den 29 oktober 1975) Normark, Hagar, fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 oktober 1975)

Stjernström, Per Z., lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29

oktober 1975) Svensson, Erik O., kommunalråd (fr.o.m. den 29 oktober 1975)

Del I B: 26 Skr 1976/77: 103 148

Virgin, G. Ivar, f.d. andre vice talman (fr.o.m. den 29 oktober 1975) Winander, Bo G., utredningssekreterare (fr.o.m. den 29 oktober 1975) Experter: Eklund, Erik, direktör (fr.o.m. den 1 april 1976)

Hjorth, Lars E. A., kansliråd (fr.o.m. den 8 januari 1976)

Thulin, Einar E:son, f.d. skattedirektör (fr.o.m. den 8 januari 1976) Sekreterare: Larén, Charlotte F., departementssekreterare (fr.o.m. den 8 januari 1976) Lokal: Gamla riksdagshuset, tel. växel 14 1000 (sekreteraren).

Postadress: Budgetdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Fi 41.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fem

sammanträden.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

27.1976 års skatteutjämningsutredning (Fi 1975:09)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 20 november 1975 för att utreda om skatteutjämningsbidragen (se Post- och Inrikes tidn. den 16

december 1975):

Ordförande:

Gustafsson, Hans I., förutv. statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 5 oktober 1976) Sakkunniga: Bergqvist, G. Holger, kommunairåd, led. av riksdagen

Bergsten, E. Rune, kansliråd

Berndtson, Nils A., ombudsman, led. av riksdagen Boo, Karl G. H., kontr. assistent, led. av riksdagen

Carlstein, Rune A., stadskassör, led. av riksdagen

Gustafsson, Hans I., förutv. statsråd, led. av riksdagen Häll, Karl-Erik, ombudsman, led. av riksdagen

Hörlén, S. 1. (Inge), f. borgarråd

Nordberg, S. Ivar, ombudsman, led. av riksdagen Ohlin, T. M. Maja, skolkanslist, f.d. led. av riksdagen Troedsson, Ingegerd, statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 28 oktober

1976) Ward, Kurt K. B., landstingsråd

Experter: Fries, Ingmar F., departementssekreterare (fr.o.m. den 5 maj 1976)

149 Kommittéer: Budgetdepartementet Dell B:28

Lindström, Harry I., direktör (fr.o.m. den 3 mars 1976) Slunge, G. Walter R., avdelningschef (fr.o.m. den 3 mars 1976)

Sekreterare:

Johansson, Karl-Erik, sekreterare (fr.o.m. den 15 december 1975)

Bitr. sekreterare: Attersved, Björn E. S. O., redovisningskamrer (fr.o.m. den 1 april 1976) Bengtsson, B. Anders I., sekreterare (fr.o.m. den 15 mars 1976)

Jonsson, Bo A., departementssekreterare (fr.o.m. den I september 1976)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Fi 43.

Utredningen har under tiden januari - oktober 1976 hållit fem sammanträden. Sekreteraren har haft överläggningar med myndigheter och andra utredningar samt fortlöpande samrått med utredningens experter.

Statsrådet Mundebo har den 18 november 1976 förklarat att utredningens

arbete skall anses slutfört.

28. Tidskriftsutredningen (Fi 1976:01)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 4 mars 1976 (se Post- och

Inrikes tidn. den 27 mars 1976):

Ordförande

Berg, Bengt Åke, budgetchef

Sakkunniga: Bergqvist, Sven-Runo, kansliråd

Svensson, S. Gunnar, departementsråd

Experter:

Arvidsson, Bo H., byrådirektör (fr.o.m. den 20 april 1976) Bergling, N. Olof, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20 april 1976) Flyxe, Birger H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1976) Olsson, Claes Olof, forskningsassistent (fr.o.m. den 20 april 1976) Weibull, G. Lennart, fil. kand. (fr.o.m. den 20 april 1976)

Sekreterare: Fransson, Bill G., departementssekreterare

Bitr. sekreterare:

Krausz, Elisabeth, departementssekreterare (fr.o.m. den 20 augusti 1976)

Strömberg, Hjalmar, departementssekreterare (fr.o.m. den 20 augusti

1976) Direktiven för utredningen, se del II B2.

Del I B: 28 Skr 1976/77: 103 150

Utredningen har under tiden mars - oktober 1976 hållit 17 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen har den 20 oktober 1976 avgett betänkandet (Ds Fi 1976:7) Stöd till organisationstidskrifter samt, som bilaga till betänkandet,

forskningsrapporten (Ds Fi 1976:8) Tidskrifterna i massmediesamhället. Uppdraget är därmed slutfört.

29. Utredningen (Fi 1976:02) om beskattning av tjänstepensioner

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 11 mars 1976 för att utreda vissa frågor angående avdrag vid inkomsttaxering för kostnader för

tryggande av anställds pensionering, m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 23

mars 1976): Utredningsman:

Wahlgren, E. Göran, regeringsråd

Experter:

Berglöf, J. Sigvard C. D:son, skattedirektör Eriksson, Gösta, direktör Lindberg, Göran, direktör

Sekreterare:

Edling, A. Roland, kammarrättsfiskal

Lokal: Budgetdepartementet, Kanslihusannexet, Riddarhustorget 7-9,

Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se del II B 3.

Utredningen har under tiden mars - oktober 1976 hållit åtta

sammanträden.

Utredningen har den 10 augusti 1976 avgett delbetänkandet (Ds Fi 1976:6)

Avdrag för kostnader för tryggande av pensionsåtaganden som avviker från allmän pensionsplan m.m. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

30. Företagsobeståndskommittén (Fi 1976:03)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 12 februari 1976 för att utreda frågan om samordning av statliga åtgärder vid företags obestånd (se

Post- och Inrikes tidn. den 22 maj 1976):

Ordförande:

Westerlind, Erik A., landshövding

151 Kommittéer: Budgetdepartementet Dell B:31

Ledamöter:

Boström, Curt B., kamrer, led. av riksdagen Löfberg, Karl Axel, kansliråd Wilhelmsson, Arne E., rådman

Ångström, Rune T., direktör, led. av riksdagen

Sakkunniga:

Ekström, Bert O., avdelningschef (fr.o.m. den 15 juni 1976)

Jansson, E. Sören, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 15 juni 1976)

Jäderqvist, K. Bertil, kronofogde (fr.o.m. den I september 1976)

Åvall, Sven K., direktör (fr.o.m. den 15 juni 1976) Experter: |

Björklund, Jan O., planeringsdirektör (fr.o.m. den 9 september 1976)

Bovidson, Thure, företagareföreningsdirektör (fr.o.m. den 9 september

1976)

Herrstedt, Henry T. O., länsarbetsdirektör (fr.o.m. den 9 september

1976)

Thornell, Anders B., byråchef (fr.o.m. den 9 september 1976) Sekreterare:

Ohlsson, J. Staffan C., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 15 juni 1976)

Lokal: Gamla riksdagshuset, tel. växel 14 10 00 (ledamoten Löfberg och sekreteraren). Postadress: Budgetdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för kommittén, se del II B 1.

Kommittén har under tiden augusti - oktober 1976 hållit tre sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1977.

31. 1976 års fastighetstaxeringskommitté (Fi 1976 :05)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 16 september 1976 för att göra en Översyn av reglerna för fastighetstaxering (se Post- och Inrikes tidn. den 30 oktober 1976): Ordförande:

Björne, B. Gunnar, departementsråd Ledamöter:

Hall, A. Bertil, fastighetsråd. Malmberg, C. Lars E., bitr. skattedirektör Wadell, Ulla G. S., skattedirektör

Del I B:31 Skr 1976/77: 103 152

Sekreterare: Widebäck, I. Birgitta, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 6 oktober 1976)

Lokal: Gamla riksdagshuset, tel. växel 14 1000 (sekreteraren). Postadress: Budgetdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm Direktiven för kommittén, se del H B 4. Kommittén har under tiden september - oktober 1976 hållit två sammanträden. Därutöver har ett sammanträde hållits med en midre arbetsgrupp.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1977.

32. Utredningen (Fi 1976:06) om kommunernas ekonomi

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 18 november 1976 för att utreda kommunernas ekonomi: Ordförande:

Johansson, Sven, landstingsråd

Ledamöter:

Bergsten, E. Rune, kansliråd

Berndtson, Nils A., ombudsman, led. av riksdagen

Boo, Karl G. H., kontr.assistent, led. av riksdagen Carlshamre, Nils O. G., lektor, led. av riksdagen

Carlstein, Rune A., stadskassör, led. av riksdagen

Gibson, Urban H., f.d. kommunalråd

Gustafsson, Hans I., förutv. statsråd, led. av riksdagen

Hörlén, S. I. (Inge), f. borgarråd

Johansson, Knut B. M., f.d. förbundsordförande, led. av riksdagen

Josefson, Stig A., lantbrukare, led. av riksdagen

Karlsson, Olof (Olle) H., lantbrukare, landstingsman

Larsson, K. S. Sigvard, direktör, f.d. led. av riksdagen

Sundström, M. Gudrun, fru, led. av riksdagen

Wallin, S. Jonas, ingenjör Ward, Kurt K. B., landstingsråd

Sakkunniga:

Bargholtz, Percy B., fil. kand. (fr.o.m. den I december 1976)

Carlsson, G. Rune, förbundsdirektör (fr.o.m. den 29 november 1976)

Johansson, Karl-Erik, sekreterare (fr.o.m. den 29 november 1976) Lindström, Harry I., direktör (fr.o.m. den 29 november 1976) Slunge, G. Walter R., avdelningschef (fr.o.m. den 29 november 1976) Werbell, Bror I., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 29 november 1976) Wobhlin, Lars M., statssekreterare (fr.o.m. den I december 1976)

153 Kommittéer: Budgetdepartementet Dell B:32

Åberg, Carl Johan, fil. dr, docent, forskare (fr.o.m. den 29 november 1976) Experter: Edlund, C-. Bertil, kansliråd (fr.o.m. den 29 november 1976) Hinno, Rein, departementssekreterare (fr.o.m. den 29 november 1976) Sekreterare: Wetterberg, Ulf G., kansliråd (fr.o.m. den 29 november 1976) Bitr. sekreterare: Attersved, Björn E. S. O., redovisningskamrer (fr.o.m. den 29 november 1976) Berglund, Evy B., fil. kand. (fr.o.m. den 29 november 1976) Norén, Agneta, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 29 november 1976) Direktiven för utredningen, se del II B7.

Del I U: 1 Skr 1976/77: 103 154

Utbildningsdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet

under år 1976: 2,5, 19, 20, 21, 22, 23, 50, 54 och 56 Följande kommittéer inom avsnittet fullgör inte egentligt utred-

ningsuppdrag: 1, 4, 10, 12, 13, 32, 33, 34, 37, 38, 39, 40, 41, 42 och

1. Lokal- och utrustningsprogramkommittéerna (E 1965:54) för universitet och högskolor (LUP-kommittéerna)

Tjiilkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1964 för att utarbeta lokalprogram och utrustningsprogram för universitet och högskolor (se Post- och Inrikes tidn. den 21 juli 1964):

Samarbetsnämnden (E 1965:54:01) för LUP-kommittéerna: Ordförande: Löwbeer, Hans, universitetskansler Ledamöter: Almefelt, Paul V., byråchef Beckman, Lars E. A., bitr. professor, rektor Hammar, Stig H., universitetsråd Hultin, S. Erland V., tekn. lic. Konnander, Benkt A. V., överdirektör Lindstrand, Leif, byggnadsråd Lundgren, Georg E. H., professor, rektor Norberg, Dag L., professor Philipson, Lars H. G.. förste forskningsingenjör Törnquist, Harry E., byggnadsråd Wijkman, E. Gunnar B., universitetsråd Experter: Abel, Enno, professor Allander, Claes C. G., professor Andersson, A. Owen, tekn. lic. Arrhenius, N. Erik A., docent Eskilsson, Per H., revisionsdirektör Fors, Sixten R., byråchef Hornwall, Gert H. D., överbibliotekarie (fr.o.m. den 1 februari 1975) Johansson, Bertil C. Å., förste forskningsingenjör

155 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:1

Kjellén, Bengt I., civilingenjör (fr.o.m. den 1 juli 1975)

Lindquist, B. Rune L., byråchef

Lustig, Gunnar, intendent

Mårtensson, Skotte, universitetslektor Olsson, R. Lennart, förste forskningsingenjör

Ottosson, N. Sigurd, förste forskningsingenjör Sanner, Lars-Erik, överbibliotekarie (fr.o.m. den 1 februari 1975)

Tunebro, Torsten, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I november 1976)

Waller, Tage E., veterinär Öbrink, Karl Johan, professor

Huvudsekreterare:

Moll, Olof G., byråchef

Bitr. sekreterare: Albertsson, E. Birgitta, fil. kand.

Hallgren, Margaretha, fil. kand. Johnsson, Roland G., avdelningsdirektör Kugelberg, Otto, fil. lic. (fr.o.m. den 1 april 1975) Nygren, Jan B., avdelningsdirektör Persson, Ann C., byrådirektör (fr.o.m. den I januari 1976)

Sellers, Pia, byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1976 t.o.m. den 31

januari 1977)

Vallin, Karl Ivar, docent (t.o.m. den 31 december 1975)

Lokal: Drottninggatan 7-9, Box 16085, 103 22 Stockholm, tel. växel

24 85 60

» Direktiven för kommittéerna, se 1965 års riksdagsberättelse E 54.

Samarbetsnämnden har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex sammanträden.

LUP-kommittén (E 1965:54:02) för Uppsala: Ordförande: Wijkman, E. Gunnar B., universitetsråd Ledamöter: Hagquist, Curt E. I., soc. stud. Lindfors, Leif W., byråchef (fr.o.m. den 1 juli 1976)

Ling, Lars, institutionstekniker

Lindquist, B. Rune L., byråchef (t.o.m. den 30 juni 1976)

Moll, Olof G., byråchef Rosén, Nils-Arne, arkitekt Rydén, Jan E., avdelningschef

Ödman, Mats O., fil. stud.

Del I U: 1 Skr 1976/77: 103 156

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sju sammanträden.

LUP-kommittén (E 1965:54:03) för Lund: Ordförande: Hammar, Stig H., universitetsråd Ledamöter: Broberg, K. Bertram, professor Fagerholm, Per Anders L., fil. kand. Hellgren, G. Bertil, maskinist Juthagen, Leif R., byggnadsråd Lindfors, Leif W., byråchef (fr.o.m. den 1 juli 1976) Lindquist, B. Rune L., byråchef (t.o.m. den 30 juni 1976) Moll, Olof G., byråchef Rydén, Jan E., avdelningschef

Thulin, C. Nils-Åke, fil. stud. (t.o.m. den 4 juni 1976)

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sju sammanträden.

LUP-kommittén (E 1965:54:04) för Göteborg: Ordförande: Lundgren, Georg E. H., professor, rektor Ledamöter: Henriksson, J. Lars G., fil. kand. Juthagen, Leif R., byggnadsråd Lindfors, Leif W., byråchef (fr.o.m. den 1 juli 1976) Lindquist, B. Rune L., byråchef (t.o.m. den 30 juni 1976) Moll, Olof G., byråchef Rydén, Jan E., avdelningschef Rydin, Roland Y., fil. kand. Thun, K. Ragnar, byråchef Wemninger, Lars V., förste forskningsingenjör

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden.

LUP-kommittén (E 1965:54:05) för Stockholm: Ordförande: Norberg, Dag L., professor Ledamöter: Bergström, K. Sune D., professor, rektor Eklund, K. Ronnie, jur. kand.

157 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:1

Ekman, Stig Rune, forskningsingenjör Lindfors, Leif W., byråchef (fr.o.m. den 1 juli 1976) Lindquist, B. Rune L., byråchef (t.o.m. den 30 juni 1976) Lindstrand, Leif, byggnadsråd Moll, Olof G., byråchef Rasmuson, Anders, professor, rektor Rydén, Jan E., avdelningschef

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden.

LUP-kommittén (E 1965:54:06) för Umeå: Ordförande:

Beckman, Lars E. A., bitr. professor, rektor Ledamöter:

Larsson, Staffan, fil. stud. (fr.o.m. den 1 juli 1976) Lindfors, Leif W., byråchef (fr.o.m. den 1 juli 1976) Lindquist, B. Rune L., byråchef (t.o.m. den 30 juni 1976) Lögdahl, Kent, fil. stud. (t.o.m. den 30 juni 1976) Moll, Olof G., byråchef Nordlander, N. Arne, universitetslektor Rosén, Nils-Arne, arkitekt Rydén, Jan E., avdelningschef

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fem sammanträden.

LUP-kommittén (E 1965:54:07) för Linköping: Ordförande:

Almefelt, Paul V., byråchef Ledamöter:

Bondeson, Lennart, fil. stud. Lindell, Mats G., avdelningsdirektör Lindfors, Leif W., byråchef (fr.o.m. den 1 juli 1976) Lindquist, B. Rune L., byråchef (t.o.m. den 30 juni 1976) Moll, Olof G., byråchef Olsson, Björn E., förste driftingenjör Rydén, Jan E., avdelningschef

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tre sammanträden.

LUP-nämndens och LUP-kommittéernas arbete beräknas pågå under hela år 1977.

Del I U:2 Skr 1976/77: 103 158

2. 1965 års musei- och utställningssakkunniga (E 1966:52) (MUS 65)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 mars 1965 för att verkställa utredning rörande museiväsendet och verksamheten med

riksutställningar m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 29 april 1965 och den 30 mars 1967): Ordförande:

Holm, J. Lennart, generaldirektör

Ledamöter:

Biörnstad, Margareta, överantikvarie Hubendick, Bengt L., museichef Lagercrantz, Bo U., fil. lic. Meyerson, K. Åke W., överintendent

Noreen, Sven E., landsantikvarie

Ullberger, Kurt, konstnär Westin, Gunnar, direktör

Huvudsekreterare:

Meyerson, K. Åke W., överintendent Bitr. sekreterare:

Hjorth, Jan L. S., byrådirektör

Lokal: Livrustkammaren, 115 21 Stockholm, tel. 62 01 16 (Meyerson), Riksutställningar, Sandhamnsgatan 63, 115 28 Stockholm, tel. växel 63 51 80 (Hjorth)

Direktiven för de sakkunniga, se 1966 års riksdagsberättelse E 52. Tilläggsdirektiv, se 1968 års riksdagsberättelse U 30.

I enlighet med <riksdagens beslut den 20 maj 1976 har försöksverksamheten med riksutställningar den 1 juli 1976 övertagits av en stiftelse, Stiftelsen Riksutställningar, med en av regeringen förordnad

särskild styrelse, vilken övertagit det ansvar som de sakkunniga sedan 1965 haft som styrelse för verksamheten.

Uppdraget är därmed slutfört.

3. Dataarkiveringskommittén (U 1968:48)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1967 för att

utreda arkivfrågor för den moderna informationsbehandlingens databärare

m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 6 oktober 1967): Ordförande:

Kromnow, E. Åke, riksarkivarie

159 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:4

Ledamöter:

Berglund, K. Gustaf, driftschef

Frank, S. Torsten, organisationsdirektör Holmberg, Erik G., hovrättslagman

Experter: Ahl, Gunnar A., avdelningsdirektör

Fredberg, Birgit A. M., förste arkivarie Grage, Elsa-Britta, fil. lic.

Körner, Sten G., landsarkivarie Lagerqvist, Åke, byrådirektör

Lidin, Karl-Olof, rådman (fr.o.m. den I mars 1976)

Sand, Hans, arkivarie (fr.o.m. den I december 1975)

Sekreterare: Haverling, Sven G. 1., förste arkivarie Bitr. sekreterare: . Brunnberg, R. K. Charlotte, departementssekreterare Lokal: Riksarkivet, Fack, 100 26 Stockholm, tel. 54 02 00

Direktiven för kommittén, se 1968 års riksdagsberättelse U 42.

Tilläggsdirektiv, se 1973 års riksdagsberättelse U 9. Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 18 sammanträden. Kommittén beräknas slutföra sitt arbete vid årsskiftet 1976/77.

4. Sakkunniga (U 1968:49) för förhandling om avtalsreglering av

upphovsrättsliga frågor på undervisningsområdet (AUU-sakkunniga)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1967 med uppgift att förhandla om en avtalsreglering av de upphovrättsliga frågorna på undervisningsområdet: Ordförande: Hesser, S. C. E. Torwald, justitieråd

Ledamot:

Bergström, Svante B., professor

Experter:

Ahlström, Bengt, avdelningsdirektör

Dahlbom, Bengt S., avdelningsdirektör Eliasson, Per-Erik, byråchef Landström, Sten-Sture H., direktör

Sandberg, A. Birger, förhandlingsdirektör

Del I U:4 Skr 1976/77: 103 160

Sekreterare: Gräting, Britt M., departementssekreterare Lokal: Högsta domstolen, Riddarhustorget 8, Box 2066, 11128 Stockholm, tel. 08/23 67 20 (ordföranden) Särskilda direktiv har ej meddelats. De sakkunnigas arbete har under året vilat i avvaktan på närmare direktiv. De sakkunnigas arbete beräknas pågå under hela år 1977.

5. Konstnärsutbildningssakkunniga (U 1968:52) (KUS)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den I september 1967 för utredning av konstnärsutbildning m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 12 september 1967): Ordförande: Lindblom, Paul, direktör Ledamöter: Acking, Carl-Axel, professor Bergman, Hans R., designer Brunnberg, Hans A., professor Larsson, Mårten J., arkitekt SAR Linde, Ulf H., professor Meyerson, K. Åke W., överintendent Nemes, Endre, professor Persson, Sigurd F., ädelsmed von Schantz, Philip, museidirektör Experter: Bohman, Jan A., grafiker Hallström, Björn H., fil. lic. Lindgren-Fridell, A. Marita G., förste intendent Myrenberg, Bo K. M., arkitekt SAR Myrenberg, Lars E. T., arkitekt SAR Nilsson, I. Pål-Nils, fotograf Wahrby, Hans O., fortbildningsledare

Sekreterare: Johansson, Nils J. O., byrådirektör Bitr. sekreterare: Jansson, Björn S., byrådirektör

161 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:6

Direktiven för de sakkunniga, se 1968 års riksdagsberättelse U 52. Tilläggsdirektiv, se 1969 års riksdagsberättelse U 41.

De sakkunniga har under tiden november 1975 - juni 1976 hållit ett sammanträde samt två sammanträden i arbetsgrupper.

De sakkunniga har den 28 juni i skrivelse till chefen för utbildningsdepartementet fört fram sina synpunkter på verksamheten vid konsthögskolans arkitekturskola. De sakkunniga har den 8 oktober 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:52) Utbildning för konstvård och konservering vid konsthögskolans institut för materialkunskap. Uppdraget är därmed slutfört.

6. 1968 års kyrkohandbokskommitté (U 1969 :44)

Tilikallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 mars 1968 för att

inom utbildningsdepartementet biträda med revidering av Den svenska

kyrkohandboken och övriga kyrkans böcker i den mån de kan beröras av en handboksrevision:

Ordförande:

Askmark, K. F. Ragnar, biskop

Ledamöter:

Andrén, Åke, professor Edwall, Pehr A. R., kontraktsprost Göransson, Harald O., musikdirektör Hallqvist, Britt G., författare

Experter:

Ahrén, Per-Olov A., domprost (fr.o.m. den 1 januari 1975) Andersson, Torsten N., prost Bohlin, Folke, docent Eckerdal, Lars H., docent Erneholm, Berndt I., expeditionschef Gerhardsson, Birger, professor Göransson, C. Göran N., stiftssekreterare

Holte, K. Ragnar, professor Ljungdahl, Olle, domkyrkoorganist

Molde, F. Bertil, professor

Nilsson, Torsten, musikdirektör Simonsson, Tord L. W., kyrkoherde

Sekreterare:

Eckerdal, Lars H., docent (fr.o.m. den 1 januari 1975)

11 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103

Del I U: 6 Skr 1876/77: 103 162

Bitr. sekreterare: Aldén, Lars O. T., pastoratsadjunkt Lokal: Lantmannavägen 1, 222 38 Lund, tel. 046/13 82 94 Särskilda direktiv har ej meddelats. Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fyra sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1977.

7. Universitetsrestaurangkommittén (U 1970:46)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 mars 1969 för att planera och samordna m. m. restaurangverksamheten vid universiteten och högskolorna (se Post- och Inrikes tidn. den 27 mars 1969 och den 29 juli 1972): Ordförande: Hagbergh, Göran G. E., kanslichef (fr.o.m. den 15 september 1975) Ledamöter: Almefelt, Paul V., byråchef Brundell, Nils-Erik, direktör Eskilsson, Per H., organisationsdirektör Fors, Sixten R., byråchef Juthagen, Leif R., byggnadsråd Magnusson, Leif, divisionschef (fr.o.m. den I oktober 1975) Philipson, Lars H. G., civilingenjör Experter: Johansson, Sjunne, ombudsman Moberg, Kaj, I:e stadsveterinär Söfelde, Karin, socialinspektör Sekreterare: Holmgren, Kjell, fil. kand. (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Bitr. sekreterare: Olsson, Hans B., pol. mag. (t.o.m. den 31 augusti 1976) Pavliska, Petr, civilingenjör (t.o.m. den 31 juli 1976) Ryberg, Marianne G., byggnadsingenjör (t.o.m. den 30 juni 1977) Lokal: Götabergsgatan 9,2 tr., 411 34 Göteborg. Postadress: Box 530 38, 400 14 Göteborg 53, tel. 031/17 99 50 (växel)

163 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:8

Direktiven för kommittén, se 1970 års riksdagsberättelse U 46. Tilläggsdirektiv, se 1973 års riksdagsberättelse U 21.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tio sammanträden. Lokal- och utrustningsprogramärenden m.m. av löpande karaktär har under året avgjorts av ett inom kommittén utsett arbetsutskott.

Kommittén har den 22 juni 1976 avgett delbetänkandet (Ds U 1976:10) Universitetsrestauranger - driftformer och huvudmannaskap. Av de utredningsuppgifter som åvilar kommittén återstår därmed endast frågan om framtida handläggningsordning av på kommittén ankommande löpande arbetsuppgifter.

Kommittén avser att under år 1977 lämna förslag till framtida handläggningsordning.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1977.

8. 1969 års psalmkommitté (U 1970:47)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 mars 1969 för att inom utbildningsdepartementet biträda med utarbetande av ett tillägg till Den svenska psalmboken, avseende både psalmtexter och psalmmelodier, att prövas och brukas i svenska kyrkan intill dess en allmän revision av Den svenska psalmboken företagits. Kommittén har den 12 februari 1976 fått regeringens uppdrag att framlägga förslag till revision av 1937 års psalmbok och 1939 års koralbok. Vidare fick kommittén uppdrag att, under beaktande av vad 1975 års kyrkomöte anfört, dels under år 1976 färdigställa och till regeringen inkomma med förslag till en första del av tillägg till psalmboken, dels utarbeta förslag till en andra del av tillägg till psalmboken. Båda delarna av tillägget skulle avse såväl psalmtexter som psalmmelodier. Ordförande:

Björkman, Ulf L., kontraktsprost Ledamöter:

Belfrage, H. Esbjörn G., docent Frostenson, Anders, f.d. kyrkoherde Gerhardsson, Birgit, fil. mag. (fr.o.m. den 12 februari 1976) Göransson, Harald O., musikdirektör Nisser, Per Olof, utbildningssekreterare Åberg, Jan Håkan, domkyrkoorganist (fr.o.m. den 12 februari 1976)

Experter:

Bodén, Anna-Brita, sekreterare Ekenberg, Anders, teol. kand. (fr.o.m. den I september 1976) Erneholm, Berndt I., expeditionschef Erséus, L. G. Torgny, musikdirektör

Del I U:8 Skr 1976/77: 103 164

Forsberg, P. Roland, musikdirektör (fr.o.m. den 18 mars 1976) Hallin, L. Bertil, musikdirektör (t.o.m. den 17 mars 1976) Hartman, Olov, teol. dr Löfström, U. Inge, kontraktsprost (t.o.m. den 17 mars 1976) Sörenson, Torsten N., tonsättare

Sekreterare:

Erneholm, Berndt I., expeditionschef Bitr. sekreterare:

Bexell, Göran, teol. dr

Bodén, Anna-Brita, sekreterare

Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 10320 Stockholm, tel. 10 19 46, 763 34 80 (Erneholm)

Särskilda direktiv har e j meddelats.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit åtta

sammanträden.

Kommittén har den 1 juni 1976 avgett betänkandet (Ds U 1976:11) Psalmer och visor 76. Tillägg till Den svenska psalmboken Del 1. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1977.

9. Organisationskommittén (U 1970:60) för högre musikutbildning (OMUS)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 april 1970 för att utföra fortsatt planeringsarbete för en reform av den högre

musikutbildningen:

Ordförande:

Tapper, Karl-Herman, rektor (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Ledamöter:

Andersson, Sigfrid A., studiesekreterare (fr.o.m. den I oktober 1974) Dominique, Carl-Axel, musikdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1974)

Hansson, J. Bertil, lektor (fr.o.m. den I oktober 1974) Irving, Dorothy, konsertsångerska (fr.o.m. den 1 oktober 1974)

Karlsson, Fritz W. I., studieombudsman (fr.o.m. den 1 oktober 1974)

Experter:

Abenius, C. S. Folke, teaterchef Ahlqvist, Barbro S. M., studierektor (fr.o.m. den I oktober 1974)

Alldahl, Per Gunnar, lektor (fr.o.m. den 1 juli 1975)

Andersson, Bernt, musiker (fr.o.m. den I maj 1975)

Andersson, Sam, musikdirektör

165 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:9

Annmo, Erland, rektor (fr.o.m. den 1 maj 1975) Arnér, E. Å. Gotthard, kyrkomusiker Assarson, Birgit, departementssekreterare (fr.o.m. den I oktober 1974) Bark, Jan, tonsättare (fr.o.m. den I maj 1975) Bell, Daniel, musikdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Bengtsson, L. Ingmar O., professor

Bengtsson, Per, förste byråsekreterare Bergendal, Göran, 1:e producent (fr.o.m. den I december 1974) Bergendahl, Ingela, pianopedagog (fr.o.m. den I maj 1975) Berggren, Lennart, lektor (fr.o.m. den I maj 1975) Bergström, Anders, musikdirektör (fr.o.m. den I maj 1975) Bertolotto, Italo, musikdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1975) Bladh, Stephan, musikpedagog (fr.o.m. den I maj 1975)

Bohlin, Folke, docent (fr.o.m. den 19 december 1974) Bondeman, Anders, kyrkomusiker Brodin, Lena, musikdirektör (fr.o.m. den I september 1975) Bucht, Gunnar H., universitetslektor (fr.o.m. den I december 1974) Burman, Eskil, rektor Bäverbäck, Mette, musikdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1975) Cederberg, Ingvar, musikchef (fr.o.m. den I mars 1975)

Colldén, Anders, mustkstuderande (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Deak, Csaba, tonsättare Diring, Bertil, musikdirektör (fr.o.m. den I december 1974)

Eklund, Christer, fil. kand. (fr.o.m. den 1 maj 1975) Elliot, Ninnie, sångpedagog (fr.o.m. den I december 1975) Engdahl-Tegestam, Eva, musiklärare (fr.o.m. den I december 1974)

Engström, Bengt-Olof, sekreterare (fr.o.m. den I december 1974) Erdmann, Bengt, fil. mag. Ericson. Eric, professor (fr.o.m. den I september 1975)

Eriksson, Birger, musiklärare (fr.o.m. den I maj 1975)

Eriksson, Gunnar, musikdirektör (fr.o.m. den 1 september 1975)

Eriksson, Nils-Erik, byrådirektör

Eriksson, B. Sune, direktör Falk, Johan, violinpedagog (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Faxén, Nils-Bertil, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Ferneborg, Stieg, skolkonsulent (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Fjellstedt, Lars, universitetslektor (fr.o.m. den 1 juli 1975) Fölep, Tibor, violinpedagog (fr.o.m. den 1 maj 1975) Gabrielsson, H. Ingemar, professor, rektor (fr.o.m. den 1 oktober 1974)

Genetay, Claude M., violincellist

Granmar, Jan, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1975) Grönkvist, Göran, byrådirektör (fr.o.m. den 1 december 1975)

Gunér, Otto, utbildningsledare (fr.o.m. den 3 februari 1975)

Göransson, Harald O., musikdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1975)

1

Del I U:9 Skr 1976/77: 103 166

Hall, Lennart, lektor (fr.o.m. den 1 juli 1975)

Hedvall, Lennart, tonsättare (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Hjorth, Ole, kammarmusiker (fr.o.m. den 1 maj 1975) Holecek, Josef, gitarrpedagog

Holmstrand, Bengt, studierektor (fr.o.m. den 1 december 1975)

Håkansson, Greta, danspedagog

Ingelf, Sten, musikpedagog (fr.o.m. den I juli 1975) Irwing, Dorothy, konsertsångerska

Jansson, Bertil, kulturchef (fr.o.m. den 1 december 1974) Jespersson, Knut, regionmusiker (fr.o.m. den 1 maj 1975) Johnsson, Per-Olof, gitarrpedagog (fr.o.m. den I maj 1975) Karlsson, Fritz W. I., studieombudsman

Karlsson, Majvor, fortbildningskonsulent (fr.o.m. den 1 december 1975)

Karp, Cary, intendent (fr.o.m. den I september 1976) Kaufelt, Eje, kammarmusiker (fr.o.m. den I maj 1975) Khan, Lennart, musikkonsulent (fr.o.m. den 1 september 1976)

Kyhlberg, Bengt, musikbibliotekarie (fr.o.m. den 1 januari 1976) Landfors, Curt, byrådirektör

Larsson, Carl Rune, director musices (fr.o.m. den 1 december 1974) Larsson, Eva-Katharina, musikdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1975) Larsson, Felix, studieombudsman (fr.o.m. den 1 februari 1975)

Larsson, Gunnar, museichef (fr.o.m. den I september 1976)

Leander, Sven, assessor

Liljeholm, Thomas, regionmusiker (fr.o.m. den I december 1974) Lindblad, Rune, tonsättare

Lindborg, Per, musikstuderande (fr.o.m. den 1 februari 1975) Lindgren, Gunnar, civilingenjör (fr.o.m. den I december 1974) Lindgren, Kerstin, rytmikpedagog (fr.o.m. den 1 maj 1975) Lindgren, Kurt, musiker Lindholm, Bengt, violinbyggare (fr.o.m. den I september 1976)

Lindholm, Inge, musikdirektör (fr.o.m. den I maj 1975) Lindquist, B. Rune L., byråchef Ling, Jan H., docent Lundgren, Stig H. E., direktör (fr.o.m. den I maj 1975)

Lundin, Morgan, musikdirektör (fr.o.m. den I december 1974)

Lundavist, Gun, avdelningschef (fr.o.m. den 1 juni 1975)

Löfcrantz, Vigo, rektor (fr.o.m. den 15 februari 1975)

Malm, Krister, fil. lic. (fr.o.m. den I maj 1975) af Malmborg, Lars, kapellmästare (fr.o.m. den I december 1974)

Mitchell, Red, musiker (fr.o.m. den 1 maj 1975) Moll, Olof G., byråchef Morberg, Gösta, musiker (fr.o.m. den I oktober 1975) Mårtensson, Torgerd, musikstuderande (fr.o.m. den I juni 1975)

Nerelius, Hans, skoldirektör (fr.o.m. den I december 1974)

167 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:9

Nilsson, Anita, musikpedagog (fr.o.m. den I maj 1975)

Nilsson, Gösta, musikdirektör (fr.o.m. den I september 1975) Nilsson, Kaj Åke, musiklärare (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Nilsson, Reinhold, folkskollärare (fr.o.m. den I maj 1975) Nordgren, Bo, musikdirektör (fr.o.m. den I maj 1975) Nordlander, Ralf, fortbildningskonsulent (fr.o.m. den I maj 1975)

Nordström, Sixten, utbildningsledare (fr.o.m. den 1 juli 1976 t.o.m. den

30 juni 1977)

Nordwall, Trygve, musikkonsulent (fr.o.m. den 1 januari 1976) Oberg, Donald, lektor (fr.o.m. den I september 1975)

Ohlin, Gösta, sångpedagog (fr.o.m. den I maj 1975)

Olofsson, K. Oscar, skoldirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Olsson, Bengt, ämneslärare (fr.o.m. den I maj 1975) Palmqvist, Gunno, musikdirektör (fr.o.m. den I december 1974)

Persson, Einar, musikdirektör Persson, Elisabeth, musiklärare (fr.o.m. den I oktober 1975) Pettersson, Claes-Merithz, klarinettpedagog (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Rabe, Folke, artistchef (fr.o.m. den I december 1974) Ramsby, Walter, musiklärare (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Rehnborg, Bertil, kulturchef (fr.o.m. den I december 1974) Reimers, Lennart, musikdirektör (fr.o.m. den I december 1975) Riedel, Georg M. L., musiker Ringmar, R. Torgil, avdelningschef Rosell, Lars-Erik, musikdirektör (fr.o.m. den I juli 1975) Rudin, Hans-Erik, musikdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1975) Samuelsson, Hans, assistent (fr.o.m. den 1 februari 1975) Sandell, Ulla, kommunalråd (fr.o.m. den 19 december 1974)

Schele, Märta, musikdirektör

Scherwin, Olle, musikdirektör Sellergren, Lars, konsertpianist (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Sernklef, Harry T. W., intendent (fr.o.m. den 1 april 1974) Sjögren, Björn, kammarmusiker (fr.o.m. den 1 maj 1975) Sjöholm, Monika, artist (fr.o.m. den I maj 1975) Sjöqvist, Gunnar A. H., rektor (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Sjöqvist, Gustaf, musikdirektör (fr.o.m. den 15 oktober 1975) Sjöström, N. Gunnar, rektor (fr.o.m. den 1 oktober 1974)

Spångberg, Lennart, musikdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1975)

Strandberg, Göran, rektor (fr.o.m. den 1 juni 1975) Strandsjö, Göte, sångpedagog (fr.o.m. den 1 maj 1975) Sundberg, Johan, docent Sundin, Bertil, universitetslektor (fr.o.m. den 14 november 1975) (fr.o.m. den I oktober 1975) Svärd, Stig, studiesekreterare (fr.o.m. den I maj 1975)

Tagg, Philip, fil. mag.

Dell U:9 Skr 1976/77: 103 168

Teveborg, Lennart, skolråd Thunander, Karl Axel, musikdirektör (fr.o.m. den 1 december 1974) Thyrenius, Ingegerd, sångpedagog Thyresson, Maria, musikstuderande (fr.o.m. den i februari 1975) Uggla, Madeleine, musikdirektör (fr.o.m. den I maj 1975) Wallner, Bo, professor (fr.o.m. den 1 december 1975) Wargert, Sigurd, studierektor (fr.o.m. den 15 mars 1975) Warmboe, Thorleif, förbundsombudsman (fr.o.m. den I maj 1975) Werner, Odd, avdelningsdirektör Wessman, Sven A., kantor Westin, Lars, redaktör (fr.o.m. den I december 1974) Wetterblad, R. Ingmar T., generaldirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1974)y Wiggen, Knut, tonsättare Widestrand, Olle, lektor (fr.o.m. den I oktober 1975) Wistrand, Carl, musikintendent (fr.o.m. den I maj 1975) Wolff, Felix, konservator (fr.o.m. den 1 september 1976) Åberg, Lennart, musiker (fr.o.m. den I december 1974) Åstrand, Hans, akademisekreterare (fr.o.m. den I december 1974) Sekreterare: Halling, Nils-Olov, utbildningsledare (t.o.m. den 30 juni 1977) Bitr. sekreterare: Ozolins, Berit, fil. kand. Lokal: Storgatan 13, 41124 Göteborg, tel. 031/13 99 24 (Halling), 031/13 99 25 (Ozolins), 031/13 99 26 (Per Bengtsson), 031/13 99 38 (kansli och ordföranden) Direktiven för kommittén, se 1971 års riksdagsberättelse U 46. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse U 22. Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 14 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Därutöver har ett stort antal sammanträden hållits med olika arbetsgrupper. Kommittén har den 21 maj 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:33) Musiken - människan - samhället. Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1977.

10. Organisationskommittén (U 1970:62) för högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 april 1970 med uppgift att under universitetskanslersämbetet planera för högre teknisk

169 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:10

utbildning och forskning, som avses komma till stånd med anledning av riksdagens beslut över i prop. 1970:88 framlagda förslag. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 27 maj 1971 fungerar kommittén som ledningsorgan för

högskolan i Luleå samt som lokal- och utrustningsprogramkommitté för Luleå:

Ordförande:

Edström, John Olof, disponent

Ledamöter:

Fors, Sixten R., byråchef

Hedberg, E. Torbjörn, universitetslektor (fr.o.m. den 6 november 1975)

Henningsson, Lars-Åke, teknolog

Lassinantti, I. Ragnar, landshövding, f.d. led. av riksdagen Lundberg, Bengt Å., bitr. professor (fr.o.m. den 6 november 1975)

Malmgren, Nils, kommunalråd

Moll, Olof G., byråchef Nordström, Lars, professor Paul, Karl-Gustav, professor

Pusch, Roland, professor (fr.o.m. den 6 november 1975)

Rosén, Nils-Arne, arkitekt

Östlund, Zolo, kanslichef

Experter:

Andersson, Rune, civilingenjör (fr.o.m. den 15 maj 1974) Bylund, B. Erik M., professor Enquist, N. Daniel, avdelningsdirektör Holm, J. Lennart, generaldirektör

Hällgren, Åke, byrådirektör (fr.o.m. den 17 maj 1976)

Johansson, Karl-Åke, teknolog (fr.o.m. den 13 mars 1974) Larsson, Leif, civilingenjör (t.o.m. den 16 maj 1976)

Lundqvist, Bo Christer, civilingenjör

Pettersson, N. Ove, professor Söderberg, Bo K. G., departementssekreterare

Tennberg, Klas, byrådirektör

Sekreterare:

Enquist, N. Daniel, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 maj 1974)

Lokal: Högskolan i Luleå, 951 87 Luleå, tel. 0920/980 00

Direktiven för kommittén, se 1971 års riksdagsberättelse U 48.

Kommittén har slutfört sitt utredningsuppdrag. I egenskap av lokal- och utrustningsprogramkommitté för högskolan i Luleå har kommittén hållit två sammanträden under tiden november 1975 - oktober 1976. Kommittén

fungerar som interimistisk styrelse för högskolan i Luleå till dess regeringen förordnar annat.

Del I U: 11 Skr 1976/77: 103 170

11. Utredningen (U 1970:63) om skolans inre arbete (SIA)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1970 för att

utreda frågan rörande åtgärder för elever med särskilda svårigheter i skolan

och därmed sammanhängande frågor, bl. a. skolans arbetsmiljö (se Postoch Inrikes tidn. den 15 juli 1970): Ordförande:

Orring, Jonas A., generaldirektör

Ledamöter: Beckius, Carin E., kanslichef Larsson, L. Thorsten, lantbrukare, led. av riksdagen Mogård, Britt E. T., statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 18 oktober

1976) Mårtensson, Alvar G. G., telearbetare, f.d. led. av riksdagen

Nordstrandh, Ove H., lektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 oktober

1976)

Richardson, N. Gunnar E., docent, led. av riksdagen

Svenningsson, S. Levi H., fil. kand.

Experter: Alfredsson, Karl-Erik N., förbundsjurist

Andersson, Bengt Hj., skolinspektör

Anveden, Per Olov, förbundsordförande Axelsson, Alf W., rektor Bergman, Folke, skoldirektör Bergqvist, Bertil, skolinspektör (fr.o.m. den 23 december 1974) Björk, John G. T., skoldirektör Dahlquist, Lars, studierektor Danemar, Anton, rektor Du Rietz, Lars B. Hj., rektor Edmark, Birger, rektor

Elam, Lars, skolinspektör

Ehrenfreid, Monica, barnavårdslärare

Ericsson, Tord, rektor

Fredin, Curt, folkbildningskonsulent Fredriksson, Ella, rektor

Gillström, Åke K., rektor, led. av riksdagen Granlund, Börje, studerande Grunewald, Karl R., medicinalråd

Gustafson, K. G. Jan, lektor

Haga, Ingegerd, ombudsman Hallberg, Lars, sekreterare

Hansson, Bengt, skolkonsulent

171 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U: 11

Hansson, Nils H., rektor

Hasselquist, Ulla, skolkurator Hellers, P. A. Hans, förbundsordförande

Henricson, Sven-Eric, undervisningsråd Hildeberg, Lars, förbundssekreterare Hälinen, Erkki 1., rektor Jansson, I. A. Gunnar, adjunkt

Javette, Bo, ombudsman Johannesson, Ingvar, professor Johansson, Gun, ordförande i Riksförbundet Hem och skola i D-län

Johansson, Lillemor, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 15 januari 1974) Jonsson, Lars-Eric, rektor

Jönsson, Claes-Göran, speciallärare Keil, Hans, studerande

Kjellgren, Kjell, t.f. byrådirektör (fr.o.m. den 23 december 1974) Klason, Lars Erik, förbundssekreterare (fr.o.m. den I februari 1975)

Krantz, Gösta, styrelseledamot i Riksförbundet Hem och skola

Könberg, Björn, rektor (fr.o.m. den 23 december 1974) Lindgren, Göte, sekreterare Lindkvist, Gunnar, folkskollärare Lundberg, Arne, rektor Löfqvist, Gert E., lektor

Mattson, Ingemar, undervisningsråd Mattsson, Marly, fritidspedagog | Norberg, Randolph, sekreterare (fr.o.m. den 23 december 1974)

Nordin, Inga L., seminarielärare Näslund, Stig, studierektor Olsson, Elisabeth, småskollärare Paulsson, Solveig, rektor Philipson, Leif, avdelningsdirektör Rönnelid, Kjell, adjunkt Selinder, Inge, fil. kand.

Silenstam, Erik, bibliotekarie

Sjögren, Kerstin, sekreterare Sjöstedt, Karl-Gösta, studierektor Stangvik, Gunnar, universitetslektor

Stenlund, Francis, bitr. skoldirektör

Sundberg, Kjell, byrådirektör

Svensson, Ella, lektor Törnblom, Sten, ombudsman

Törnström, Kjell, studierektor Wahlström, Tommy, civilekonom (fr.o.m. den 1 januari 1974) Waltersson, Bert, sekreterare Westrup, C. Richard, bitr. skoldirektör

Del I U: 11 - Skr 1976/77: 103 172

Wiking, Barbro, avdelningsdirektör

Zetterlund, Sven, skoldirektör

Östlund, Harry, bitr. skoldirektör Arbetande expert:

Du Rietz, Lars B. Hj., rektor

Lokal: Skeppargatan 51, 114 58 Stockholm, tel. 63 26 22

Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse U 49.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete vid årsskiftet 1976/77.

12. Uppsala domkyrkas restaureringskommitté (U 1971 :09)

Tillkallade genom Kungl. Maj:ts beslut den 29 januari 1971 med uppgift att dels leda arbetet med Uppsala domkyrkas inre restaurering, dels avge förslag till de skyddsarbeten eller andra åtgärder, som är nödvändiga för det

fortlöpande underhållet av domkyrkans yttre, dels i samråd med byggnadsstyrelsen undersöka möjligheterna av och beräkna kostnaderna

för sådana åtgärder som krävs för att de provisoriska skyddsåtgärderna vid

kyrkans huvudingång skall kunna slopas: Ordförande:

Edenman, Ragnar H. L., landshövding, f.d. led. av riksdagen Ledamöter:

Bergvall, Bengt H., avdelningsdirektör Bohrn, Erik A., avdelningsdirektör Hovstadius, O. Sigvard., disponent Nilsson, S. Clarence, domprost

Expert:

Skoglund, Olof A., byggnadsingenjör

Sekreterare: Skoglund, Olof A., byggnadsingenjör (fr.o.m. den 1 juli 1974)

Arkitekt:

Porne, G. Åke, arkitekt

Lokal: Domkyrkoplan 5, 752 20 Uppsala, tel. 018/12 24 04, 018/12 04 60 (ordföranden), 08/20 54 00 (sekreteraren), 08/15 36 15 (Porne)

Direktiven för kommittén, se 1972 års riksdagsberättelse U SS.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex sammanträden.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

173 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:13

13. Utredningen (U 1971:13) angående den fortsatta verksamheten med radio och television inom utbildningsväsendet

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1971 för att utreda den fortsatta verksamheten med radio och television inom

utbildningsväsendet (se Post- och Inrikes tidn. den 8 februari 1972):

Ordförande: Hammar, Carl-Filip, avdelningschef (fr.o.m. den 1 april 1975)

Ledamöter: Ag, Lars E., f.d. generaldirektör

Marcus, Lars E. P., direktör Perstedt, Ulf E., fortbildningsledare

Experter: Bohlin, Elsa, sekreterare (fr.o.m. den 15 februari 1974) Eliasson, H. Torsten Y., lektor Flinck, N. Rune I., universitetslektor

Fornstedt, Ulf H., avdelningsdirektör

Hammarberg, Peter, studierektor Hoffman, Margit, redaktör Hultqvist, Tore, ombudsman

Johansson, K. Inge, förbundsordförande

Larsson, Gösta H. F., sekreterare Larsson, Helmer E., avdelningsdirektör Lindal, Kurt G., intendent Lindblom, Carin, rektor

Lundgren, Rolf A., programdirektör Lundgren, Stig H. E., direktör

Olsson, H. S. Artur, skolråd Persson, Henry A., utbildningschef Rosengren, Bodil, sekreterare Schyl-Bjurman, Gertrud S., fil. lic. Sundqvist, Allan, bitr. studierektor Thorsell, Siv M., avdelningsdirektör

Vestlund, A. G. (Gösta), undervisningsråd

Warby, Elsa M., skolkonsulent

Åkerblom, Dick M., adjunkt

Österberg, Olle, lektor

Sekreterare: Pettersson, Sten-Åke E., sekreterare

Lokal: TRU-kommittén, Stockholmsvägen 30, 182 74 Stocksund, tel.

växel 08/85 04 20

Del I U: 13 Skr 1976/77: 103 174

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden. Härjämte har utredningens expertgrupper för förskoleverksamheten och vuxenutbildningen hållit 14 sammanträden.

Utredningen ansvarar för verksamheten vid produktionsenheten i Stocksund. Regeringen har den 23 mars 1976 fastställt produktionsplanen för budgetåret 1976/77.

Uppdraget är slutfört men utredningen fortsätter tills vidare sitt arbete som styrelse för produktionsenheten.

14. Forskningsrådsutredningen (U 1972 :02)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 april 1972 för utredning rörande forskningsråden inom = utbildningsdepartementets verksamhetsområde (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juni 1972): Ordförande:

Rosén, Nils Gustav K. G., f.d. universitetskansler Ledamöter:

Ekelund, Ulla G., tillsynslärare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1

maj 1975)

Gustafsson, Bengt E., professor

-Gustafsson, Lars I., universitetslektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1

maj 1975)

Ingelstam., Lars E., bitr. professor

Jordan, Kerstin R., redaktör, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1

maj 1975) Lindahl-Kiessling, Kerstin M., professor Nordstrandh, Ove H., lektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den I maj 1975) Richardson, N. Gunnar E., docent, led. av riksdagen Segerstedt, Torgny, professor, rektor Sundgren, E. Roland, ombudsman, led. av riksdagen

Experter:

Aittamaa, Nils, byrådirektör (fr.o.m. den 15 april 1976 t.o.m. den 31

maj 1976) Dyring, Eric, docent (fr.o.m. den 15 mars 1976) Holmborn, Börje, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I januari 1976)

4

Sekreterare:

Landberg, Hans W., docent

Bitr. sekreterare:

Holmborn, Börje, avdelningsdirektör (t.o.m. den 31 december 1975) Thylander, Olle, byrådirektör (fr.o.m. den 15 juni 1976)

175 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:15

Lokal: Storkyrkobrinken 2-4. Postadress: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 18 95 (sekreteraren), 763 18 96 (bitr. sekreteraren), 763 18 97 (kansli)

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse U 51. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse U 32 samt 1976 års kommittéberättelse U 21.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit åtta

sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,

organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Därutöver har två sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp för frågan om riksdagens behandling av forskningsfrågor.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

15. Utredningen (U 1972:06) om skolan, staten och kommunerna

(SSK)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 september 1972 för

att utreda ansvarsfördelningen mellan stat och kommun i fråga om

grundskolan och gymnasieskolan (se Post- och Inrikes tidn. den 22

september 1972): Ordförande:

Orring, Jonas A., generaldirektör

Ledamöter:

Andersson, Lennart F. H., studieombudsman, led. av riksdagen

Edam, Carl Tomas H:son, departementsråd (fr.o.m. den 13 februari 1975)

Gillström, Åke K., rektor, led. av riksdagen (fr.o.m, den 13 februari 1975)

Göthberg, Kerstin V., fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den t3 februari 1975)

Karlsson, K. J. Urban, internationell sekreterare (fr.o.m. den 13 februari

1975)

Landström, Sten-Sture H., direktör Lundin, Ulf W., kanslichef (fr.o.m. den 15 oktober 1976) Nyhage, Hans B., rektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 13 februari 1975) Olsson, A. Maj Britt, fru (fr.o.m. den 13 februari 1975)

Wikström, Jan-Erik, statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 14 oktober

1976)

Experter:

Andersson, Lennart, bitr. fortbildningsledare (fr.o.m. den 13 januari

1976)

Andersson, Uno, ombudsman

Alexandersson, Rune J., sekreterare (fr.o.m. den 12 september 1974)

Del I U: 15 Skr 1976/77: 103 176

Backman. Sven, sekreterare (fr.o.m. den 10 april 1975) Bergman, Folke, skoldirektör Björkman, Fredrik, förste länsassessor (fr.o.m. den 14 oktober 1976) Carlsson, Lennart, skolinspektör Cornelius, Claes, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 5 april 1974) Ekberg, Britta S., departementssekreterare (t.o.m. den 1 juli 1976)

Ekelius, Wåge, skolsekreterare (fr.o.m. den 26 augusti 1974)

Eklund, Karl, intendent (fr.o.m. den 18 mars 1974) Eriksson, Hilding, bitr. skoldirektör

Fagerström, Jan Peter, studierektor (fr.o.m. den 29 april 1974)

Fleischer, B. Lennart, sekreterare (t.o.m. den 29 februari 1976) Fogelström, Hans, ombudsman (fr.o.m. den 6 maj 1976) Furumark, Ann-Marie, byråchef Grendin, Kurt, undervisningsråd

Gårmark, Thore O., direktör

Hagman, B. Anders, bitr. avdelningsdirektör Hamber, Hans, undervisningsråd Hedberg, Anders, sekreterare

Hellers, P. A. Hans, förbundsordförande Hellzén, Nils, gymnasieinspektör (fr.o.m. den 17 maj 1976)

Henrysson, Sten, professor Hildeberg, Lars, förbundssekreterare (t.o.m. den 13 oktober 1976) Hjalmarsson, Sven, rektor Holm, Lennart, avdelningsdirektör Holmberg, Bo, bitr. skoldirektör Höglind, Lars O., bitr. skoldirektör Jacobson, Bengt, undervisningsråd (fr.o.m. den 3 september 1974) Kalin, Göran, förbundsordförande Karlerö, Lars-Ingemar, länsskolinspektör (fr.o.m. den 1 september 1976) Karlin, Bengt, organisationsdirektör Karlsson, John-E vert, sekreterare Karlsson, Åke, förste sekreterare Karlsson, Torsten, sekreterare Kebbon, Lars, direktör Keil, Hans, studerande (fr.o.m. den 16 april 1975)

Klason, Lars Erik, förbundssekreterare (fr.o.m. den 16 april 1975) Larsson, Lennart, utbildningschef

Levén, Sören, byrådirektör Lindstedt-Piltz, Inga, advokat

Lukkari, Bror, byråchef (fr.o.m. den I september 1975)

Lundgren, Ulf, docent

Lundström, Karin E., f.d. undervisningsråd

Lövgren, Esse, undervisningsråd (fr.o.m. den I september 1976)

Marklund, O. Sixten A., skolråd

177 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:15

Mundebo, K. Lillemor, utredningssekreterare (fr.o.m. den I mars 1976) Mårtensson, Stig, förvaltningschef (fr.o.m. den 7 maj 1974)

Nilsson, Gothard, f.d. landstingsdirektör Nilsson, Jonny, förbundsordförande (fr.o.m. den 16 april 1975)

Palmkvist, Kurt, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 16 april 1975) Persson, Henry A., utbildningschef (t.o.m. den 5 maj 1976) Persson, Mårten, fil. mag. (fr.o.m. den I januari 1975) Petersson, Hans, länsskolinspektör (fr.o.m. den 13 januari 1976) Reuterswärd, Claes, kanslisekreterare (fr.o.m. den 5 april 1974)

Sahlén, Hans, ombudsman

Stegö, Eskil, rektor Stenhem, Bengt, kamrer (fr.o.m. den 7 maj 1974) Stetler, Emil, avdelningsdirektör

Sälgström, Leif, adjunkt

Teveborg, Lennart, skolråd (fr.o.m. den I september 1975)

Thorsell, Gunnar, rektor (fr.o.m. den I december 1975 t.o.m. den 30 juni 1976)

Trozell, Bertil, skolintendent Törnqvist, Ingvar B., studierektor (fr.o.m. den I september 1976) Vestlund, A. G. (Gösta), undervisningsråd Wandén, Stig, departementssekreterare (fr.o.m. den I september 1974) Wester, Jan, e.o. adjunkt

Wik, Lars, avdelningsdirektör

Sekreterare: Nicklasson, Stina, skolinspektör (fr.o.m. den 1 september 1975)

Lokal: Svartmangatan 9,3 tr., 11129 Stockholm, tel. 209893

(sekreteraren), 20 13 57 (kansliet) Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse U 55.

Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse U 36.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fem sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har

cirka 40 sammanträden hållits med särskilda arbetsgrupper för frågor om statsbidrag, särskolans kostnader, enskilda skolor, fortbildning, statlig skoladministration m.m. Utredningen har den 5 mars 1976 avgett delbetänkandet (SOU 1976:10)

Skolans ekonomi. En redovisning av de ekonomiska förhållandena i skolväsendet.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

12 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103

Del I U: 16 Skr 1976/77: 103 178

16. Bibelkommissionen (U 1972 :07)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 december 1972 för

att nyöversätta Nya testamentet (se Post- och Inrikes tidn. den 19 januari 1973):

Ordförande: Rodhe, Birgit, rektor

Ledamöter: Björck, Staffan, professor

Forkman, Göran, teol. dr

Lindström, Harry, fil. lic. Ljungberg, Blenda M., adjunkt, f.d. led. av riksdagen Martling, Carl Henrik, direktor

Mattsson, S. M. Lennart, distriktsstudieledare, f.d. led. av riksdagen

Narrowe, Morton H., rabbin (fr.o.m. den 1 juli 1975) Vallquist, Gunnel, författare Experter:

Aglert, Per Arne, pastor (t.o.m. den 29 februari 1976)

Ahlberg, Bo, lektor (fr.o.in. den I mars 1976) Alexanderson, Eva, författare (fr.o.m. den I juli 1974) Bagg, Aron, ingenjör (fr.o.m. den I mars 1976) Bergman, Kerstin, lektor (t.o.m. den 29 februari 1976) Blomqvist, Jerker, t.f. professor (fr.o.m. den 1 juli 1974) Braw, Christian, t.f. komminister (t.o.m. den 29 februari 1976) Brundin, Gertrud, fil. mag. (fr.o.m. den I mars 1976) Dewailly, Léon N. G., teol. dr (fr.o.m. den I september 1975) Enquist, Per Olov, författare (t.o.m. den 29 februari 1976)

Fabricius, Cajus, professor

Forsbeck, Rune, pastor (t.o.m. den 29 februari 1976) Fries, Ingegerd, fil. mag. (t.o.m. den 29 februari 1976)

Frykstam, Alvar, kyrkoherde (fr.o.m. den I mars 1976)

Gellerstam, Martin, docent (fr.o.m. den I mars 1976)

Gerhardsson, Birger, professor Hartman, Lars, t.f. professor (fr.o.m. den I juli 1974)

Gothefors, Ulf, rektor (fr.o.m. den I mars 1976)

Hartman, Olov, teol. dr (fr.o.m. den I mars 1976)

Helander, Sven, docent (t.o.m. den 29 februari 1976) Henmark, Kai, författare (fr.o.m. den I mars 1976) Heyman, Viveka, fil. kand. (fr.o.m. den I mars t.o.m. den 26 oktober

1976)

Hidal, Sten, teol. dr (fr.o.m. den I mars 1976) Hildebrand, Karl-Gustaf, professor (fr.o.m. den I mars 1976)

179 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del I U:16

Hägglund, Bengt, bitr. professor (fr.o.m. den I mars 1976)

Johansson, Erland, rektor (t.o.m. den 29 februari 1976) Johnson, Bo, docent (fr.o.m. den I mars 1976) Johnsson, Elsie, teol. lic. (fr.o.m. den I mars 1976) Lönnebo, Martin, docent (t.o.m. den 29 februari 1976)

Lövestam, Evald, bitr. professor (fr.o.m. den I mars 1976)

Mejborn, Nils, studierektor (fr.o.m. den I mars 1976)

Molde, F. Bertil, professor

Nerman, Bengt, universitetslektor (t.o.m. den 29 februari 1976)

Nilsson, Lilian, metodiklektor (t.o.m. den 29 februari 1976)

Nilsson, Nils Gunnar, redaktör (fr.o.m. den 1 juli 1974)

Nilsson, Sven, pastor (t.o.m. den 29 februari 1976) Nivenius, Olle, biskop (fr.o.m. den 1 mars 1976) Nygren, Åke, talpedagog (fr.o.m. den I mars 1976) Olingdahl, Göte, lektor (fr.o.m. den 1 mars 1976) Orstadius, Else, komminister (t.o.m. den 29 februari 1976) Paillard, Jean, pater (fr.o.m. den I mars 1976) Petrén, Erik, lektor (fr.o.m. den I mars 1976) Rodhe, Sten, lektor Rubinstein, Harry, studierektor (fr.o.m. den I mars 1976) Smith, Jan, pastor (t.o.m. den 29 februari 1976) Stolt, Birgit, professor (fr.o.m. den 1 juli 1974) Söderlind, Ulf, direktor (fr.o.m. den 1 mars 1976) Thorin, Ingemar, komminister (fr.o.m. den I mars 1976)

Thors, Carl-Eric, professor (fr.o.m. den I mars 1976) Trotzig, Birgitta, författare (t.o.m. den 29 februari 1976)

Weman, Gunnar, kyrkoherde (t.o.m. den 29 februari 1976)

Westman, Margareta, docent (fr.o.m. den I maj 1976)

Översättningsenheten för Nya testamentet: Ordförande: Björck, Staffan, professor Ledamöter:

Block, Per H. L., teol. lic. (fr.o.m. den I september 1975)

Jonason, Olov, översättare

Palm, Jonas, professor

Riesenfeld, Harald, professor Vennberg, Karl, författare

Översättningsenheten för Gamla testamentet:

Ledamöter: Albrektson, Bertil, professor (fr.o.m. den I juli 1975) Björck, Staffan, professor (fr.o.m. den 1 juli 1975)

Malmström, Sten, professor (fr.o.m. den 1 juli 1975)

Del I U: 16 Skr 1976/77: 103 180

Koordinator:

Olsson, Birger, docent (fr.o.m. den 1 juli 1975) Experter:

Brandt, Krister, komminister

Gerleman, J. Gillis H., professor (fr.o.m. den 15 november 1975) Kronholm, B. Tryggve, docent (t.o.m. den 31 december 1976) Ringgren, K. V. Helmer, professor (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Vitestam, N. Gösta, professor (fr.o.m. den I oktober 1975)

Sekreterare:

Åsberg, Christer, fil. mag. Bitr. sekreterare:

Fornberg, Tord, fil. kand. och teol. kand. Jonsson, K. E. Johnny, (t.o.m. den 30 juni 1976) Nilsson, Herbert, kanslisekreterare Secher, Jörgen, fil. lic. Wiklander, Bertil, fil. mag., teol. kand. (fr.o.m. den I november 1975)

Lokal: Åsgränd 1, 1/2 tr. ög., 75235 Uppsala, tel. 018/12 83 96 (sekreteraren), 018/12 83 95 (kansli)

Direktiven för kommissionen, se 1974 års riksdagsberättelse U 46.

Tilläggsdirektiv, se 1976 års kommittéberättelse U 25.

Bibelkommissionen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit

tre sammanträden med styrelsen, nio med översättningsenheten för Nya testamentet samt åtta med översättningsenheten för Gamla testamentet.

Kommissionens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

17. Folkhögskoleutredningen (U 1972 :08)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 december 1972 för

att utreda folkhögskolans framtida uppgifter (se Post- och Inrikes tidn. den

19 januari 1973):

Ordförande:

Alemyr, Stig R., folkhögskolerektor, led. av riksdagen Ledamöter:

Bengtsson, Marianne, kurator Hercules, Jan, departementssekreterare

Högemark, Karl H., folkhögskolerektor

Johansson, Berndt O. L., departementssekreterare Kalte, Erik A., landstingsråd (t.o.m. den 31 mars 1976)

Lindell, Car! Gustaf, folkhögskolerektor

181 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del I U:18

Stålhammar, Bert E. J., rektor, f.d. led. av riksdagen Vestlund, A.G. (Gösta), undervisningsråd (t.o.m. den 30 september 1976) Vinthagen, Rolf, landstingsråd (fr.o.m. den 1 april 1976) Walldin, Carin, ombudsman

Experter:

Bjerlöw, Jan T., hovrättsassessor (fr.o.m. den 18 juni 1975) Göthberg, Bo, folkhögskolinspektör (fr.o.m. den I januari 1974) Johansson, Sigurd, folkhögskolerektor (fr.o.m. den 2 juni 1975)

Jonsson, Erland, docent

Svärd, Stig, studiesekreterare (fr.o.m. den 15 februari 1974)

Söderbäck, Helmer, folkhögskolerektor (fr.o.m. den I maj 1974)

Wadbeck, Wilhelm, revisor Sekreterare: Johnson, Inez, byrådirektör Bitr. sekreterare: Kihlén, Margret, folkhögskollärare Lokal: Vasagatan 36,3 tr., 111 20 Stockholm, tel. 11 91 14 (sekreteraren), 10 39 25 (kansli)

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse U 47.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 23

sammanträden. |

Utredningen har den 9 mars 1976 avgett sitt huvudbetänkande (SOU 1976:16) Folkhögskolan. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

18. 1973 års betygsutredning (U 1973:01)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 februari 1973 för att pröva frågan om betygsättningen i grundskola och gymnasieskola (se Post- och Inrikes tidn. den 10 mars 1973): Ordförande: Sandgren, C. Lennart, f.d. statssekreterare Ledamöter: Elmstedt, Claes Y'., lantbrukare, led. av riksdagen

Håvik, I. Doris H., assistent, led. av riksdagen

Hörlén, E. Linnea, adjunkt, led. av riksdagen

Jönsson, Hans E., ombudsman, led. av riksdagen

Nilsson, H. Christer, socionom, led. av riksdagen Strindberg, Per-Olof J., länsombudsman, led. av riksdagen

Del I U: 18 Skr 1976/77: 103 182

Experter: Arvidsson, Olof (Olle), rektor Berglind, Claes G., yrkesvalslärare (fr.o.m. den 19 augusti 1975) Breidensjö, Monica, ombudsman (t.o.m. den 11 januari 1976) Båvenholm, Siv, redaktör

Carlsson, Leif, lektor

Darnell, Eva, studievägledare (fr.o.m. den 27 februari 1976) Dihlström, Klas, lektor

Elfving, Arne, rektor (fr.o.m. den 30 april 1974)

Ellnebrand, Rolf, ombudsman Fleischer, B. Lennart, sekreterare (t.o.m. den 29 februari 1976)

Georén, Sven, ingenjör Guilberg, Bo, forskningsassistent (fr.o.m. den 30 januari 1975)

Henriksson, Jan Olof, skoldirektör (fr.o.m. den 27 februari 1976) Holm, Lennart, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 27 februari 1976)

Honkanen, Jaakko, syokonsulent (fr.o.m. den 27 februari 1976) Kastan, Agnes, byrådirektör (fr.o.m. den 30 april 1974)

Kjellberg, Lars, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 30 april 1974) Klason, Lars Erik, förbundssekreterare Langby, Elisabeth, studerande (fr.o.m. den 21 november 1974t.o.m. den

9 september 1976)

Levén, Sören L., skolkonsulent (fr.o.m. den 27 februari 1976) Lindbom, Marcus, studierektor (fr.o.m. den 27 februari 1976) Lundahl, Stig, rektor (fr.o.m. den 27 februari 1976) Lönnroth, Ann Mari, redaktör Marklund, J. Sören, yrkesvalslärare (fr.o.m. den 14 oktober 1976) Mundebo, K. Lillemor, utredningssekreterare (fr.o.m. den I mars 1976) Niléhn, Kerstin U. L., psykolog (fr.o.m. den 27 september 1975) Nilsson, Rolf, studierektor (fr.o.m. den 27 februari 1976) Nilsson, Sven, sekreterare Norborg, Anne Charlotte, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 24 juli 1976)

Nordfors, Lennart, studerande (fr.o.m. den 10 september 1976) Paul, Lars, ombudsman (fr.o.m. den 12 januari 1976)

Rehman, Ann-Mari, hushållslärare (fr.o.m. den 14 oktober 1976)

Schelin, Leif, fil. mag.

Sjöström, Hans, redaktionschef

Skogqvist, Hans, expert (fr.o.m. den 27 februari 1976) Stegö, Eskil, rektor (fr.o.m. den 27 februari 1976)

Svensson, Anders, rektor

Svensson, Johnny, sekreterare (fr.o.m. den 19 augusti 1975)

Sääf, Birger, rektor (fr.o.m. den 30 april 1974) Thourste, Kerstin A., fil. kand. (fr.o.m. den I september 1975)

Westerman, Lars, rektor (fr.o.m. den 27 februari 1976) Westöö, Märta, adjunkt (fr.o.m. den 27 februari 1976)

183 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:19

Sekreterare: Löfqvist, Gert E., skolinspektör

Bitr. sekreterare: Färm, Gunnel, departementssekreterare (fr.o.m. den 2 mars 1974) Lokal: Lärarhögskolan, Munkhättegatan 3, Fack, 200 45 Malmö, tel.

040/92 40 60

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse U 48.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio

sammanträden samt haft överläggningar med representanter för elevers, lärares, föräldrars och arbetsmarknadens organisationer.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

19. Obligatoriekommittén (U 1973:03)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 mars 1973 för

utredning rörande det obligatoriska medlemskapet i

studerandesammanslutningar m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 28 juli 1973): | Ordförande:

Berg, C. G. Håkan, departementsråd

Ledamöter: Eliasson, Anna B., fil. mag., led. av riksdagen

Ericson, Sture T., redaktör, led. av riksdagen

Honeth, Peter, jur. kand. (fr.o.m. den 29 maj 1974) Weibull, Martin C., docent

Öhlund, Per T., byrådirektör

Experter: Boberg, L. Håkan, departementssekreterare Ringborg, S. Erland, kansliråd (fr.o.m. den 1 februari 1974)

Sandqvist-Örnberg, Berit M.-L., avdelningsdirektör

Söderberg, Karl, f.d. skoldirektör (fr.o.m. den 15 december 1974) Sekreterare:

Holmgren, Kjell, fil. kand. (fr.o.m. den 18 februari 1974 t.o.m. den 22

april 1976)

Direktiven för kommittén, se 1974 års riksdagsberättelse U 50.

Kommittén har den 12 mars 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:14)

Kårobligatorium?

Uppdraget är därmed slutfört.

Del I U: 20 Skr 1976/77: 103 184

20. 1973 års expertgrupp för konstutbildning (U 1973:05)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 mars 1973 för att

utreda vissa frågor som rör utbildning inom bildkonst, konsthantverk och

design (se Post- och Inrikes tidn. den 9 april 1973):

Ordförande: Virdebrant, Carl-Erik B., kanslichef

Ledamöter: Furumark, Ann-Marie, byråchef

Jansson, K. Rune, professor

von Schantz, Philip, museidirektör

Experter: Beckman, Eyvind, inredningsarkitekt (fr.o.m. den I februari 1974) Bejemark, Karl Göte, professor (fr.o.m. den 1 februari 1974) Bergman, Björn, byrådirektör (fr.o.m. den 1 februari 1974) Berndal, Bo, grafiker (fr.o.m. den 1 februari 1974) Borgström, Tomas, studerande (fr.o.m. den I februari 1974) Edlund, Nils H., studerande (fr.o.m. den I februari 1974) Edvinsson, Behnn, studerande (fr.o.m. den 1 februari 1974) Ekström, Annika, studerande (fr.o.m. den 1 februari 1974) Fleming-Borgström, Gunilla, textilkonstnär (fr.o.m. den 1 februari 1974) From, Fritz-Axel, konstnär (fr.o.m. den 23 december 1975) Gelfius, Ann Sofie, studerande (fr.o.m. den 1 februari 1974)

Gottsén, Bertil, konstnär (fr.o.m. den 1 februari 1974)

Hassner, Rune, fotograf (fr.o.m. den 1 augusti 1974) Hedin, Svante, fotograf (fr.o.m. den 27 september 1974) Kleréus, Arne, expeditionsförman (fr.o.m. den I februari 1974) Lindkvist, Lennart, direktör (fr.o.m. den 15 november 1974)

Ljungberg, Sven, direktör (fr.o.m. den 1 februari 1974)

Melanton, Kaisa, textilkonstnär (fr.o.m. den I februari 1974) Mörck, Niels-Henry, bitr. rektor (fr.o.m. den 1 februari 1974) Netterberg, Jonas, studerande (fr.o.m. den 1 februari 1974)

Ostwald, Jan, designer (fr.o.m. den 1 februari 1974) Ottander, Chris, rektor (fr.o.m. den 1 september 1975)

Pederson, Mona, studerande (fr.o.m. den 1 februari 1974) Pettersson, Håkan, studerande (fr.o.m. den 1 februari 1974)

Suttner, Georg, konstnär (fr.o.m. den I februari 1974)

Svantesson, Gustav, studerande (fr.o.m. den 1 februari 1974) Ultvedt, Per-Olof, professor (fr.o.m. den 1 februari 1974) Wennberg, Ulla, studerande (fr.o.m. den 1 februari 1974) Zetterström, Harald, studerande (fr.o.m. den 1 februari 1974)

Åkerström, Olof, fotograf (fr.o.m. den 1 augusti 1974)

185 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:21

Sekreterare: Uhlin, J. Åke, departementssekreterare Bitr. sekreterare: Palme, M. Elisabeth, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 12 maj 1975)

Simon, Dorothée, fil. kand. (fr.o.m. den 1 april 1974 t.o.m. den 7 juni 1976)

Direktiven för expertgruppen, se 1974 års riksdagsberättelse U 52.

Expertgruppen har under tiden november 1975 - april 1976 hållit tio sammanträden. Expertgruppen har den 29 april 1976 avgett betänkandet (Ds U 1976:1) Den högre utbildningen inom bild- och formområdet (11).

Uppdraget är därmed slutfört.

21. Tidningsfilmningskommittén (U 1973:07)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 maj 1973 med

uppgift att svara för planering m. m. av verksamheten med mikrofilmning

av den svenska dagspressen (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juli 1973): Ordförande: Konnander, Benkt A. V., överdirektör

Ledamöter: Backelin, Måns V., förste bibliotekarie Höglund, E. Olov, organisationsdirektör Sönnerlind, Kerstin 1., avdelningsdirektör

Torbacke, Jarl, docent Experter:

Andrén, B. Göran, avdelningsdirektör Johnsen, K. Gösta, bibliotekarie

Jutagård, Carl, f.d. byrådirektör Lagerstedt, Lars G. W., f.d. redaktionschef

Olsson, Agne Henry O., hovrättsassessor

Tell, Olof W., avdelningsdirektör

Tollin, Sven, direktör

Wedel, Bengt, avdelningsdirektör Sekreterare: Körner, Sten G., landsarkivarie Bitr. sekreterare: Santesson, Lars, assistent (fr.o.m. den 1 juli 1976)

Direktiven för kommittén, se 1974 års riksdagsberättelse U 54.

Del I U: 21 Skr 1976/77: 103 186

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fem sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och andra organ som berörs av kommitténs arbete. En andra rapport (Ds U 1976:14) Dagspress på mikrofilm beräknas avges vid årsskiftet 1976/77. Uppdraget är därmed slutfört.

22. Dansarutredningen (U 1973 :09)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 mars 1973 för att

utreda utbildning av dansare (se Post- och Inrikes tidn. den 29 mars 1973):

Ordförande: Bosson-Nordbö, Maj, f.d. skolråd

Ledamöter:

Borg, Conny, balettchef

Hilton, Hans, direktör

Kåge, Maria, danspedagog

Obert, Gunilla, förbundssekreterare von Rosen, Elsa-Marianne, balettchef Runestam, Lilian, rektor Svalberg, Gösta, dansare

Thulin, Karin, dansare

Experter: Andersson, Siv, dansös (fr.o.m. den 21 januari 1975) Arovén, Bessie, danspedagog (fr.o.m. den I maj 1974)

Beck-Friis, Regina, operadansös (fr.o.m. den 11 februari 1975)

Boman, Birgit, danspedagog (fr.o.m. den 17 januari 1974) Cramér, Ivo, balettchef (fr.o.m. den 21 januari 1975) Fränckel, Pierre, rektor (fr.o.m. den 21 januari 1975)

Geddis-Zetterberg, Jean, danspedagog (fr.o.m. den 15 oktober 1974) Gray, Barbara, danspedagog (fr.o.m. den I maj 1974) Gustavsson, Lennart, t.f. byrådirektör (fr.o.m. den 12 januari 1976)

Hedman, Rune, universitetslektor (fr.o.m. den 26 maj 1975)

Karina, Lilian, danspedagog (fr.o.m. den 11 februari 1975) Lingons, Björn, ämneslärare (fr.o.m. den 17 januari 1974)

af Malmborg, Lars, kapellmästare (fr.o.m. den 26 maj 1975) Malmsjö, Lena, studieledare (fr.o.m. den 15 oktober 1974) Sjöberg, Britta, danspedagog (fr.o.m. den 11 februari 1975) Sköld-Winqvist, Berit, premiärdansös (fr.o.m. den 21 januari 1975) Strahl, Gunnel, adjunkt (fr.o.m. den 15 oktober 1974) Thorén, Claes, docent (fr.o.m. den 13 januari 1975)

187 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:23

Wester, Lars, lärare (fr.o.m. den 21 januari 1975) Zetterberg, Jan, dansare (fr.o.m. den I maj 1974) Zielfelt, Inger, teaterlärare (fr.o.m. den 21 januari 1975) Åsberg-Håfström, Margareta, koreograf (fr.o.m. den 21 januari 1975) Åstrand, Per-Olof, professor (fr.o.m. den 13 januari 1975)

Sekreterare: Norborg, Anne-Charlotte, förste byråsekreterare

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse U 56.

Utredningen har under tiden november 1975 - maj 1976 hållit sju sammanträden. Utredningen har den 17 juni 1976 avgett betänkandet (Ds U 1976:8)

Utbildning av yrkesdansare Textdel och (Ds U 1976:9) Utbildning av

yrkesdansare Bilagedel.

Uppdraget är därmed slutfört.

23. 1974 års skolhälsovårdsutredning (U 1974:01)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 februari 1974 för att

utreda skolhälsovårdens innehåll, organisation och huvudmannaskap (se

Post- och Inrikes tidn. den 23 februari 1974):

Ordförande:

Wikström, Jan-Erik, statsråd, led. av riksdagen

Ledamöter:

Berglund, Frida J., skolsköterska, led. av riksdagen Charpentier, Agneta, departementssekreterare

Experter:

Brandt, Per-Åke, rektor (fr.o.m. den 11 oktober 1974)

Blomqvist, Helga, skolkurator (fr.o.m. den 11 oktober 1974)

Eek-Fock, Karin, skolöverläkare (fr.o.m. den 30 mars 1974) Fellenius, Greta, skolkonsulent (fr.o.m. den 11 oktober 1974)

Greber, Ann Charlotte, studerande (fr.o.m. den 11 oktober 1974 t.o.m.

den 25 november 1975)

Gustafsson, Stig, studerande (fr.o.m. den 11 oktober 1974)

Holmgren, Jacomien, (fr.o.m. den 11 oktober 1974) Kåräng, Gösta, länsskolpsykolog (fr.o.m. den 11 oktober 1974) Lindberg, Ulf, leg. läkare (fr.o.m. den 2 april t.o.m. den 30 juni 1975) Lindgren, Gunilla, forskningsassistent (fr.o.m. den 23 oktober 1974) Ljung, Bengt-Olov, professor (fr.o.m. den I juli 1974)

Möller, Tage, docent (fr.o.m. den 30 mars 1974)

Del I U: 23 Skr 1976/77: 103 188

Nilsson, Håkan, ombudsman (fr.o.m. den 11 oktober 1974 t.o.m. den 30 september 1975) Nilsson, Åke, sekreterare (fr.o.m. den 30 mars 1974) Nolander, Gudrun, skolhälsoassistent (fr.o.m. den 4 maj 1974) Rollof, Sven-Ivar, skolöverläkare (fr.o.m. den 4 maj 1974) Royen, Sverre N. H., direktör (fr.o.m. den 30 mars 1974) Rådmark, Johan, studerande (fr.o.m. den 26 november 1975) Wallgårda, Anna, studerande (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Åström, Kjell, gymnastikdirektör (fr.o.m. den 11 oktober 1974) Örne, Ingegerd, sekreterare (fr.o.m. den 11 oktober 1974) Sekreterare: Lindahl, Lars, folkskollärare (fr.o.m. den 30 mars 1974) Bitr. sekreterare:

Ahlgren, Rose-Marie, gymnastikdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1974 t.o.m.

den 31 mars 1976)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse U 48.

Utredningen har under tiden november 1975 - juni 1976 hållit tolv

sammanträden.

Utredningen har den 17 augusti 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:46)

Skolhälsovård och delbetänkandet (Ds U 1976:3) Skolhälsovårdsutredningens enkätundersökningar till berörda befattningshavare i skolan.

Uppdraget är därmed slutfört.

24. Utlandsskoleutredningen (U 1974 :03)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 maj 1974 för

utredning rörande svensk undervisning i utlandet (se Post- och Inrikes tidn.

den 8 juni 1974):

Ordförande: Alemyr, Stig R., folkhögskolerektor, led. av riksdagen

Ledamöter: Karlsson, K. Gösta, folkhögskolerektor, led. av riksdagen

Rönnung, Catarina E. M., led. av riksdagen Expert: Fältheim, Åke A., f.d. undervisningsråd (fr.o.m. den 1 april 1976)

Sekreterare:

Berggren, Anne Marie, fil. mag. (fr.o.m. den I september 1974)

189 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:25

Lokal: Svartmangatan 9, 11129 Stockholm, tel. 08/11 75 73 (sekreteraren), 08/21 17 74 (kansli)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse U 50.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 15 sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första kvartalet 1977.

25. 1974 års lärarutbildningsutredning (U 1974:04)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 maj 1974 för att

utreda lärarutbildningens mål, struktur och innehåll (se Post- och Inrikes

tidn. den 25 juni 1974):

Ordförande: Bosson-Nordbö, Maj, f.d. skolråd

Ledamöter:

Arfwedson, Anders J., statssekreterare (fr.o.m. den I september 1974

t.o.m. den 18 oktober 1976) Dahl, R. Birgitta, förste byråsekreterare, led. av riksdagen Gustafsson, Lars I., universitetslektor, led. av riksdagen

Hansson, Bertil, lektor

Larsson, Lennart, utbildningschef (fr.o.m. den 1 september 1974) Nordstrandh, Ove H., lektor, led. av riksdagen

Persson, Henry A., utbildningschef (fr.o.m. den I september 1974)

Persson, Sten, sekreterare Rogestam, Christina, avdelningschef, led. av riksdagen

Experter:

Andersson, Lennart, rektor (fr.o.m. den 16 augusti t.o.m. den 17 oktober

1976)

Askling, Berit, lektor (fr.o.m. den I februari t.o.m. den 30 juni 1976) Berggren, Lennart, lektor, fortbildningsledare (fr.o.m. den 1 september t.o.m. den 31 oktober 1975) Björkman, Jerker, ombudsman (fr.o.m. den 2 januari 1975)

Christofferson, Birger, rektor (fr.o.m. den 20 mars 1975)

Edholm, Edmund, studierektor (t.o.m. den 28 februari 1977)

Eklund, Solveig, fritidspedagog (fr.o.m. den 20 mars 1975)

Elam, Lars, skolinspektör (fr.o.m. den 18 oktober 1976t.0.m. den 30 juni

1977)

Eriksson, Karl Henrik, lektor (fr.o.m. den 1 januari t.o.m. den 31 mars och fr.o.m. den I november t.o.m. den 30 november 1976) Fjällhed, Åke, fortbildningsledare (fr.o.m. den 16 augusti 1976 t.o.m.

de 30 juni 1977)

Del I U: 25 Skr 1976/77: 103 190

From, Hans-Sören, studerande (fr.o.m. den 29 april 1975) Gleisner, Margareta, fil. kand. (fr.o.m. den I september t.o.m. den 15 november 1975)

Gran, Bertil, lektor (fr.o.m. den 20 mars 1975)

Hanstorp, Erling, studierektor (fr.o.m. den 16 augusti 1976 t.o.m. den 31 december 1976) Henricson, Sven-Eric, undervisningsråd (fr.o.m. den 16 auguusti 1976

t.o.m. den 30 juni 1977)

Jalling, Hans G. T., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 16 augusti 1976 t.o.m. den 30 juni 1977) Jansson, Sven, studierektor (fr.o.m. den 1 april t.o.m. den 30 juni 1976

samt fr.o.m. den 16 augusti t.o.m. den 31 december 1976)

Javette, Bo, ombudsman (fr.o.m. den 2 januari 1975) Karlsland, Bernt, adjunkt (fr.o.m. den 27 oktober 1975 t.o.m. den 31

december 1976)

Knocke, Wuokko S. K., fil. kand. (fr.o.m. den I september t.o.m. den 15 november 1975) Kristoferson, Tord, lektor (fr.o.m. den 27 oktober 1975 t.o.m. den 31 december 1976)

Lareke, Carl-Axel, lektor (fr.o.m. den 2 januari 1975)

Larsson, Tore, studierektor (fr.o.m. den 24 maj 1976 t.o.m. den 30 juni

1977)

Lundberg, P. J. Thorsten, rektor (fr.o.m. den 16 augusti t.o.m. den 31

december 1976)

Lunde, Ingrid, kanslichef (fr.o.m. den 2 januari 1975 t.o.m. den 30 juni

1977)

Löfqvist, Stig, fortbildningsledare (fr.o.m. den 18 oktober 1976 t.o.m.

den 30 juni 1977)

Nilsson, Ingemar, skolkonsulent (fr.o.m. den 27 oktober 1975 t.o.m. den 31 december 1976) Nilsson, Lars G., utredningssekreterare (fr.o.m. den 2 januari 1975 t.o.m. den 30 juni 1977) Nilsson, Stig, studierektor (fr.o.m. den I maj t.o.m. den 30 juni 1976)

Nordin, Karl-Anders, lektor (fr.o.m. den 20 mars 1975) Pettersson, Lennart, skolinspektör (fr.o.m. den 27 oktober 1975 t.o.m.

den 31 december 1976)

Rosendahl, Gunnar, studierektor (fr.o.m. den 16 augusti 1976 t.o.m. den

30 juni 1977)

Skagert, Stig, adjunkt (fr.o.m. den 16 augusti 1976 t.o.m. den 30 juni 1977)

Stahle, Gun, fil. lic. (fr.o.m. den 15 oktober 1974 t.o.m. den 31 mars 1976) Ström, Gunne, skolkonsulent (fr.o.m. den 16 augusti t.o.m. den 31 december 1976) Svingby, Gunilla, fil. lic. (fr.o.m. den I september 1975)

191 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:25

Teemant, Erik, byrådirektör (fr.o.m. den 31 maj t.o.m. den 31 oktober

1976) -

Wallin, Erik, bitr. professor (fr.o.m. den I september 1975)

Vikhoff, Brita, mellanstadietärare (fr.o.m. den 27 oktober 1975 t.o.m.

den 31 december 1976)

Zetterlund, Sven, skoldirektör (fr.o.m. den 29 april 1975)

Åberg, Gertrud, småskollärare (fr.o.m. den 27 oktober 1975 t.o.m. den 31

december 1976)

Åkerström, Göran, metodiklärare (fr.o.m. den 27 oktober 1975 t.o.m.

den 31 december 1976)

Sekreterare:

Österling, A. Olov (Olle), rektor (fr.o.m. den 15 augusti 1974)

Bitr. sekreterare:

Eklund, Harald, lektor (fr.o.m. den I november 1974)

Lekander-Isacsson, Gunilla, fil. mag. (fr.o.m. den I september 1975)

Stahle, Gun, fil. lic. (fr.o.m. den 1 april 1976) Ternström, Anders, skolkonsulent (fr.o.m. den 15 oktober 1974)

Lokal: Skeppargatan 51, 114 58 Stockholm, tel. 63 68 33 (Österling), 63 68 36 (Eklund), 63 26 18 (Lekander-1lsacsson), 63 26 64 (Stahle), 63 68 35 (Ternström), 63 68 34 (kansli)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse U 51. Tilläggsdirektiv, se 1976 års kommittéberättelse U 36.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit elva sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och andra

som berörs av utredningens arbete. Därutöver har hållits fem sammanträden med en särskild arbetsgrupp för frågan om planering av en

inledande praktisk-pedagogisk utbildningsdel gemensam för olika

lärarutbildningar, 13 sammanträden med en särskild arbetsgrupp för frågan

om lärarutbildningens specialiseringsgrad, nio sammanträden med en särskild arbetsgrupp för frågan om lärarutbildningens innehåll och struktur samt tre sammanträden med en särskild referensgrupp för frågan om

återkommande fortbildning.

Utredningen har i mars 1976 publicerat diskussionsskriften Lärarrolllärarutbildning. Vidare har utredningen företagit studieresor till Danmark, Jugoslavien, Norge och Storbritannien.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

Del I U: 26 Skr 1976/77: 103 192

26. Forskarutbildningsutredningen (U 1974:06)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 april 1974 för att utreda vissa frågor rörande forskarutbildningen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8 juni 1974): Ordförande: Gadd, P. E. Arne, revisionsdirektör, led. av riksdagen Ledamöter: Eliasson, Anna B., fil. mag., led. av riksdagen Gradin, Anita I., departementssekreterare, led. av riksdagen Lindahl-Kiessling, Kerstin M., professor Magnusson, David, professor Karlberg, Bengt, docent Lagneborg, Rune, professor Experter: Adamson, Rolf E., professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976) Appelgren, Fingal, byrådirektör (fr.o.m. den 11 september 1976) Arfwedson, Anders J., statssekreterare (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976) Axelsson, Sigbert, docent (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976) Bengtsson, Erik B., tekn. dr (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976) Berndt, Sune B., professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976) Bjerninger, Sigfrid, professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)

Bollmark, Per Å., ombudsman (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31

mars 1976) Brink, Inge, universitetslektor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976) Bylund, B. Erik M., professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976) Canarp, Curt S. T., byråchef (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976) Dahl, Sonja M., departementssekreterare (fr.o.m. den 12 maj 1975) Eberson, Lennart, bitr. professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976) Edin, Karl Axel, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976) Edwardsson, Einar P., byråchef (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)

193 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del I U:26

Egardt, Peter A. N., studievägledare (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o:m. den 31 mars 1976)

Egelstedt, Ingemar, förste sekreterare (fr.o.m. den 14 september 1976)

Ehrnst, Anneka, med ic. (fr.o.m. den 11 september 1976)

Ericsson, Britta M., byrådirektör (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31

mars 1976) Erlander, Sven B., professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars

1976) Erngren, Birgit, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den

31 mars 1976) von Euler-Chelpin, Curt, professor (fr.o.m. den 11 september 1976)

Fransson, Lars, universitetsadjunkt (fr.o.m. den 11 september 1976)

Friborg, Göran O., byrådirektör (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)

Graninger, B. E. Göran, utbildningsledare (fr.o.m. den 22 augusti 1975) Gustafsson, Gunnel R. J., universitetslektor (fr.o.m. den 12 maj 1975

t.o.m. den 31 mars 1976) Hammarland, L. E. Thore, universitetslektor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)

Hansson, K. Gabriella, byrådirektör (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den

31 mars 1976) | Hedelin, Per H., civilingenjör (fr.o.m. den 12 maj 1975t.o.m. den 31 mars 1976)

Helmfrid, Staffan, professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars

1976) Hemlin, H. Egon, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 maj 1975t.o.m. den

31 mars 1976)

Henriksson, J. Lars G., fil. kand. (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31

mars 1976) Holmberg, Åke E. V., professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)

Härnqvist, Kjell, professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)

Janson, Tore, t.f. professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars

1976) Jennische, Per, assistent (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)

Jiewertz, Bengt K. O., tekn. lic. (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976) Jonson, Göte K., sekreterare (fr.o.m. den 12 maj 1975t.o.m. den 31 mars

1976)

Jonsson, Bo E., sekreterare (fr.o.m. den 22 augusti 1975 t.o.m. den 31 mars 1976) Kim, Lillemor A. B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 11 september 1976)

13 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103

Del I U: 26 Skr 1976/77: 103 194

Kirsebom, Bjarne A., kanslisekreterare (fr.o.m. den 12 maj 1975) Klette, Hans, universitetslektor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976) Lager, Ingegerd E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976) Landberg, Hans W., docent (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976) Larsson, Hans F. L., ombudsman (fr.o.m. den 22 augusti 1975 t.o.m. den 31 mars 1976) Lind, K. Ingemar B., universitetslektor (fr.o.m. den 12 maj 1975) Lindqvist, F. Ingvar, professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976) Lindsten, Jan, professor (fr.o.m. den 11 september 1976) Lundqvist, Dick O. R., direktör (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976) Malmer, Nils J., professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976) Marcusson, Sten G., sekreterare (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976) Meijer, Hans A. G., professor, rektor (fr.o.m. den 12 maj 1975) Munkhammar, Inger M., byrådirektör (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976) Nilsson, Lars G., utrednings sekreterare (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976) Nyström, Lennart, sekreterare (fr.o.m. den 22 augusti 1975t.o.m. den 31 mars 1976) Odén, A. Birgitta, professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976) Ohlsson, J.S. Ragnar, forskningschef (fr.o.m. den 12 maj 1975t.o.m. den 31 mars 1976) Orava, Olavi A. (Olle), byråchef (fr.o.m. den 11 september 1976) Poppius, Hans D., byråchef (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976) Rubenowitz, Sigvard, professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976) Rundgren, G. Frithiof, professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976) Sköld, Mauritz, sekreterare (fr.o.m. den 22 augusti 1975 t.o.m. den 31 mars 1976) Sollén, Åke, fil. kand. (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976) Starfelt, Nils G., direktör (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976) Starkerud, Lars, sekreterare (fr.o.m. den 22 augusti 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)

195 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:26

Stråby, Kerstin B., universitetslektor (fr.o.m. den 12 maj 1975t.o.m. den

31 mars 1976)

Svartvik, Jan L., professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)

Thiberg, Sven O. R., professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976) Thorén, S. Marianne F., departementssekreterare (fr.o.m. den 22 augusti

1975)

Thun, John-Erik, universitetslektor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den

31 mars 1976)

Täljedahl, Inge-Bert, docent (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars

1976)

Uhler, Jan E., docent (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976) Unger, Lars E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 maj 1975t.o.m. den 31 mars 1976) Uvnäs, Börje, professor (fr.o.m. den 11 september 1976) Wahlgren, U. Iwan B., avdelningschef (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976) Wessman, B.-M. Yvonne, byrådirektör (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)

Westerlund, Uno, ombudsman (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31

mars 1976)

Westin, Gunnar T., professor (fr.o.m. den 12 maj 1975t.o.m. den 31 mars 1976) Widgren, Greger G., departementssekreterare (fr.o.m. den 11 september 1976) Wijkman, E. Gunnar B., universitetsråd (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m.

den 31 mars 1976) Wikman, Sven, tekn. lic. (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars

1976)

Zachrisson, Uno, professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars

1976)

Åhgren-Lange, Ulla H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976) Åkesson, Hans O., professor (fr.o.m. den 11 september 1976) Öhlund, Per T., byrådirektör (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars

1976)

Östberg, Göran, byrådirektör (fr.o.m. den 11 september 1976)

Sekreterare: Franzén, S. Anders, departementssekreterare (fr.o.m. den 19 september 1974)

Bitr. sekreterare: Andersson, B. E. Christer, fil. kand. (fr.o.m. den 28 augusti 1975)

Del I U: 26 Skr 1976/77: 103 196

Major, Anders, socionom (fr.o.m. den 1 april 1975 t.o.m. den 13 september 1976)

Svensson, Roger G. I., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 14 april 1975)

Wallin, Kerstin, fil. kand. (fr.o.m. den I september 1976) Lokal: Svartmangatan 9,2 tr., 11129 Stockholm, tel. 08/21 59 27 (Franzén); 21 56 24 (Andersson), 20 81 27 (Wallin), 11 80 02 (Svensson), 10 24 83 (kansli) Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse U 53.

Tilläggsdirektiv, se 1976 års kommittéberättelse U 37.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 13

sammanträden, varav två sammanträden varit 2-dagarssammanträden. Därutöver har under tiden november 1975 - februari 1976 sammanlagt 14

sammanträden hållits med åtta särskilda arbetsgrupper. Utredningen

företog i juni 1976 en studieresa till Nederländerna. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

27. Organisationskommittén (U 1974:07) för riksantikvarieämbetet och vissa museer

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 juli 1974 för

riksantikvarieämbetet och vissa museer: Ordförande:

Svensson, Gunnar, departementsråd

Ledamöter: Engman, Jan G., avdelningschef Petri, Gunnar G. B., kansliråd Experter: Berg, Jonas, förste intendent (fr.o.m. den 15 mars 1976)

Bergengren, B. Göran, intendent (fr.o.m. den 15 mars 1976) Biörnstad, Margareta, överantikvarie (fr.o.m. den 7 oktober 1974)

Bjurström, Per G., förste intendent (fr.o.m. den 15 mars 1975) Eriksson, Arne, ombudsman (fr.o.m. den 7 oktober 1974 t.o.m. den 30

september 1976)

Gozzi, Sören, ombudsman (fr.o.m. den 1 oktober 1976) Gyllensvärd, Bo V., museidirektör (fr.o.m. den 15 mars 1975)

Hedqvist, Eric H., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 15 mars 1975) Holmquist, Kersti, förste intendent (fr.o.m. den 15 mars 1976) Inger, Björn J. P. B., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 juli 1975)

Isaksson, P. Olov, museidirektör (fr.o.m. den 7 oktober 1974) Ljungberg, Sven H., byrådirektör (fr.o.m. den 15 mars 1975)

197 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del I U:28

Norberg, Dag L., professor (fr.o.m. den 7 oktober 1974) Nordenson, Eva V., t.£. överintendent (fr.o.m. den 15 mars 1975)

Olsson, Anthe, hantverkare (fr.o.m. den 7 oktober 1974)

Olsson, Eva H. M., kansliskrivare (fr.o.m. den 15 mars 1976) Oxhammar, Greger E. O., byrådirektör (fr.o.m. den 15 mars 1976) Pålsson, E. Roland, riksantikvarie (fr.o.m. den 7 oktober 1974) Rosander, Göran F. Jeansson, förste intendent (fr.o.m. den 15 mars 1976)

von Schantz, Philip, museidirektör (fr.o.m. den 15 mars 1975) Styrenius, Carl-Gustaf Y., museiföreståndare (fr.o.m. den 7 oktober 1974)

Trotzig, C. J. Gustaf, förste antikvarie (fr.o.m. den 7 oktober 1974) Zachrisson, K. Sune R., styresman (fr.o.m. den 15 mars 1976)

Sekreterare: Rönström, B. Thomas, departementssekreterare

Bitr. sekreterare: Jonsson, Anita L., kanslisekreterare

Lokal: Utbildningsdepartementet, Mynttorget 1, Fack, 10310

Stockholm, tel. 08/763 17 43 (Rönström), 763 17 59 (Jonsson), 763 17 60 (kansli) Direktiven för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse U 54. Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tre sammanträden. Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

28. Radioutredningen (U 1974 :08)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni 1974 för

utredning om radions och televisionens fortsatta utveckling (se Post- och Inrikes tidn. den 19 juli 1974): Ordförande: Löwbeer, Hans, universitetskansler (fr.o.m. den 1 april 1975) Ledamöter: Björck, Anders P.-A., redaktör, led. av riksdagen

Engman, Barbro B., avdelningsordförande, led. av riksdagen Ferm, Anders, förlagschef

Leander, B. E. Ingemar, folkskollärare, led. av riksdagen Mattsson, Kjell A., led. av riksdagen Molin, Björn A., docent, led. av riksdagen

Del I U: 28 Skr 1976/77: 103 198

Experter: Assarson, Per A., rådman (fr.o.m. den 15 november 1974)

Boethius, A. V. Monica, direktör (fr.o.m. den 15 november 1974) Byggdal, G. Torsten, sektionschef (fr.o.m. den 15 november 1974) Carlson, John-Sune, producent (fr.o.m. den 20 januari 1975) Dahlberg, Hans, programredaktör (fr.o.m. den 20 januari 1975)

Enquist, Per Olov, författare (fr.o.m. den 15 november 1974) Eurenius, Birgitta I., byrådirektör (fr.o.m. den 15 oktober 1975)

Forsell, Torbjörn, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 oktober 1975) Furuhagen, Hans F. G., redaktör (fr.o.m. den 15 november 1974) |

Gerle, Hans E., budgetchef (fr.o.m. den 15 november 1974)

Göransson, Bengt, direktör (fr.o.m. den 15 november 1974)

Hadenius, Stig G., docent (fr.o.m. den 15 november 1974) Hammar, Carl-Filip, revisionsdirektör (fr.o.m. den 15 november 1974) Hansson, Oloph A., direktör (fr.o.m. den I september 1975)

Hemberg, B. S. Eskil, tonsättare (fr.o.m. den 15 november 1974)

Holmbäck, M. Bure O., utredningschef (fr.o.m. den 15 oktober 1975) Höijer, Björn, avdelningschef (fr.o.m. den 15 november 1974) Ivre, Ivar G. E., planeringschef (fr.o.m. den 15 november 1974) Jackert, Claes S:son, organisationsdirektör (fr.o.m. den 15 april 1975)

Kampmann, Hack, programredaktör (fr.o.m. den 15 november 1974)

Kleberg, Carl-Johan V. E. M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 november 1974) . Kranz, Leif, regissör (fr.o.m. den I maj 1975) Körner, Sten G., landsarkivarie (fr.o.m. den 15 oktober 1975) Lannegren, Göran S., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 november

1974)

Larsson, P. Härje, informationschef (fr.o.m. den 15 november 1974) Lång, Carl-Olof A., programråd (fr.o.m. den 15 november 1974) Mannheimer, Carin B., regissör (fr.o.m. den 15 november 1974) Nilsson, Olle, chefredaktör (fr.o.m. den I september 1975) Olsson, Agne Henry O., hovrättsassessor (fr.o.m. den I november 1975)

Pennlöv, Jan I., hovrättsassessor (fr.o.m. den 10 september 1975)

Sanfridsson, K. I. Arne, driftschef (fr.o.m. den 15 november 1974) Sjögren, Henrik A. S., informationschef (fr.o.m. den 15 november 1974) Stenbeck, I. Magnus (Manne) G., planeringschef (fr.o.m. den 15

november 1974)

Svensson, Bo E., kansliråd (fr.o.m. den I november 1975)

Tjernström, Sune, direktör (fr.o.m. den 15 november 1974) Westerståhl, H. Jörgen, professor (fr.o.m. den 15 november 1974)

Wärneryd, Karl-Erik, professor (fr.o.m. den 15 november 1974)

Sekreterare: Göransson, Lars O., avdelningsdirektör (fr.o.m, den 15 september 1974)

199 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:29

Bitr. sekreterare:

Hultén, A. Olof, ekon. lic. (fr.o.m. den 7 oktober 1974)

Källqvist, Åke, utredningsledare (fr.o.m. den 15 april 1975) Nilsson, S. Lennart, universitetslektor (fr.o.m. den I december 1974) Sundkvist, Leif, civilekonom (fr.o.m. den 15 oktober 1974)

Lokal: Storkyrkobrinken 2-4. Postadress: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 08/763 10 00

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse U 55.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 15

sammanträden samt haft överläggningar med organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har ett tjugotal sammanträden

hållits med olika arbetsgrupper inom utredningen.

Utredningen har i juni 1976 publicerat två undersökningar, (Ds U 1976:12) Programarbetarens dilemma av universitetslektor Lars Grahn, docent Bengt Nerman och universitetslektor Sverker Tirén samt (Ds U 1976:13) TV:s utlandsrapportering av universitetslektor Rutger Lindahl och professor Jörgen Westerståhl.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1977.

29. Utredningen (U 1974:10) om andlig vård

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 juli 1974 för

utredning rörande den andliga vården vid sjukhusen och vid kriminalvårdens anstalter (se Post- och Inrikes tidn. den 3 augusti 1974):

Ordförande:

Gustafsson, M. Gunnar, generaldirektör, f.d. led. av riksdagen Ledamöter:

Aglert, Per Arne, pastor

Danielson, Åke, kriminalvårdsdirektör

Färm, Hilding G. E. A., landstingsråd

Grape, Karl Gunnar, domprost

Göransson, G. Bertil, landstingsråd

Jacobsson, Ulla, bitr. professor

Experter:

Croné, Ulrica, förste vice ordförande i Svensk sjuksköterskeförening (fr.o.m. den 19 februari 1976)

Holmgren, Majvor, undersköterska (fr.o.m. den 19 februari 1976)

Wistedt, Börje, överläkare (fr.o.m. den 19 februari 1976)

Del I U: 29 Skr 1976/77: 103 200

Sekreterare:

Göransson, C. Göran N., stiftssekreterare (fr.o.m. den 12 december

1974)

Lokal: Domkapitlet i Lund, Kraftstorg 12, Fack, 221 01 Lund, tel. växel 046/13 50 50 (sekreteraren), 08/37 26 00 (ordföranden)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse U 57.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tre sammanträden. Medlemmar av utredningen har gjort studiebesök vid kriminalvårdsanläggningar i Gruvberget, Kumla och Hinseberg, haft överläggningar med personal och interner vid nämnda anstalter, med

företrädare för sjukvården och kriminalvården i Umeå, med företrädare för

ungdomsvårdsskolor, alkoholistvården m.fl. i Lund samt deltagit i en konferens för sjukhuspräster i Göteborg i mars 1976.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

30. Samarbetskommittén (Ju 1974:11) för långsiktsmotiverad

forskning

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni 1974 att ingå i en kommitté för långsiktsmotiverad forskning i anslutning till verksamheten inom forskningsråden och motsvarande organ:

Ordförande:

Hägerstrand, S. Torsten E., professor Ledamöter:

Bergqvist, Jan G., pol. mag., led. av riksdagen Fehrm, E. Martin, tekn. dr

Tham, Carl G. W., statssekreterare, ers. för led. av riksdagen

Thunberg, S. Anne Marie, teol. lic.

Experter: Eriksson, E. Olof, professor Fröier, Kåre, professor (fr.o.m. den 15 september 1976)

Hjelm, K. G. Lennart, professor, rektor (t.o.m. den 14 september 1976)

Hökfelt, Bernt M., professor

Ingelstam, Lars E., bitr. professor

Landberg, Hans W., docent

Lönnroth, N. Erik M., professor

Oscarsson, Bo S. 1., kanslichef

Rydberg, H. Jan A., professor Svensson, Nils-Eric, direktör

201 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del I U:31

Huvudsekreterare:

Karlqvist, Anders, tekn. lic.

Sekreterare:

Öberg, N. Sture, fil. lic.

Lokal: Sveavägen 166 14tr., 113 46 Stockholm, tel. 08/31 76 62, 32 51 71

Direktiven för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse Ju 64.

Genom regeringens beslut den 18 december 1975 har huvudmannaskapet för kommittén flyttats över till utbildningsdepartementet. Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex

sammanträden. Därutöver har cirka 25 sammanträden hållits med särskilda arbetsgrupper för att förbereda nya projekt på väsentliga

forskningsområden. Kommittén kommer under 1977 att samordnas med den nya Forskningsrådsnämnden.

31. Utredningen (U 1975:01) rörande viss klinisk odontologisk verksamhet

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 december 1974 för att utreda organisationen av den kliniska verksamhet som bedrivs i

anslutning till odontologisk utbildning och forskning (se Post- och Inrikes tidn. den 31 januari 1975): Ordförande:

Olsson, Bengt K., landshövding Ledamöter:

Egelstedt, Ingemar, förste sekreterare

Hedlin, John W. A., medicinalråd

Hedlund, Bengt N. R., kommunalråd Lundberg, K. Max, professor Rydback, Lennart, överdirektör

Experter:

Artbäck, Erland, intendent (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Gunnarsson, Arne, byråchef (fr.o.m. den I mars 1976 t.o.m. den 30 april

1976)

Sjöström, Folke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Wedel, Bengt, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I oktober 1975)

Sekreterare: |

Strandell, Hans V., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 maj 1975)

Del I U: 31 Skr 1976/77: 103 202

Lokal: Utbildningsdepartementet, Mynttorget 1, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 08/763 10 00 (växel), 763 18 49 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse U 43.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tio sammanträden och haft överläggningar med representanter för fakulteter,

folktandvårdshuvudmän och personal.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

32. Skeppsholmsgruppen (U 1975:03)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 27 februari 1975 för att

fortlöpande medverka i den fortsatta planeringen av Skepps- och

Kastellholmarna:

Ordförande:

Svensson, Gunnar, departementsråd Ledamöter:

Morling, Bertil, departementssekreterare Zetterquist, Urban G., departementssekreterare

Expert:

Törnquist, Harry E., byggnadsråd (fr.o.m. den 1 maj 1976)

Sekreterare:

Sjöberg, Svante, departementssekreterare Bitr. sekreterare:

Dillner-Thorsson, Monica A. M., departermmentssekreterare (fr.o.m. den

24 juni 1975)

Lokal: Utbildningsdepartementet, Mynttorget 1, Fack, 10310 Stockholm, tel. 763 21 67 (Sjöberg), 763 18 66 (Dillner-Thorsson)

Kommitténs uppgift är att - med utgångspunkt i vad som anförts i prop. 1974:34 (s. 19) - i samråd med byggnadsstyrelsen och statens förhandlingsnämnd samt i samverkan med berörda kommunala organ fortlöpande medverka i den fortsatta planeringen av Skepps- och Kastellholmarna. Några särskilda direktiv därutöver har ej meddelats.

Gruppen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex

sammanträden. Gruppens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

203 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:33

33. Centrala organisationskommittén (U 1975:04) för

högskolereformen (H 75)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 maj 1975 (se Postoch Inrikes tidn. den 21 juli 1975):

Ordförande: Sandgren, C. Lennart, f.d. statssekreterare

Ledamöter: |

Arfwedson, Anders J., statssekreterare (t.o.m. den 18 oktober 1976) Egardt, Peter A. N., fil. kand. Forsberg, Wilhelm, landstingsråd

Gebart-Andersson, Thorborg S., lektor, t.f. rektor Gustafsson, Lars I., universitetslektor, led. av riksdagen Haldén, J. O. Folke, direktör

Landström, Sten-Sture H., direktör Larsson, A. Lennart, utbildningschef Larsson, L. Thorsten, lantbrukare, led av riksdagen

Lundgren, Georg E. H., professor, rektor Löwbeer, Hans, universitetskansler Marcusson, Sten G., sekreterare (fr.o.m. den 19 oktober 1976)

Nilsson, Sven, sekreterare Sköld, Lars G., överdirektör

Ledamöter vid behandlingen av frågor om centrala och regionala myndigheters kansli- och personalorganisation: Berglund, Erik Å. R., utredningschef (fr.o.m. den 15 juli 1975)

Jalling, Hans G. T., avdelningsdirektör Löfroth, Inger B., byrådirektör Experter: Branting, Göran, byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976) Brinning, Inger E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1975) Ehnmark, E. Erik, informationschef (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Hälleberg, Allan, sekreterare (fr.o.m. den I september 1975)

Karlsson, Åke, förste sekreterare (fr.o.m. den 1 september 1975) Kirsebom, Bjarne A., kanslisekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1976) Larsson, Helmer E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 16 oktober 1975) Olsson, Arne S. T., t.f. byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Sandqvist-Örnberg, Berit M.-L., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1

januari 1976) Skoglund, S. Owe, byråchaf (fr.o.m. den 1 januari 1976) Thoursie, Kerstin A., fil. kand. (fr.o.m. den 25 augusti 1976) Törnqvist, Ingvar B., studierektor (fr.o.m. den 1 september 1975)

Del I U: 33 Skr 1976/77: 103 204

Sekreterare:

Ringborg, S. Erland, byråchef

Lokal: Storkyrkobrinken 2-4. Postadress: Utbildningsdepartementet, Fack, 10310 Stockholm, tel. 763 19.04 (ordföranden), 24 85 60 tsekreteraren), 763 19 05 (kansli)

Direktiven för kommittén, se 1976 års kommittéberättelse U 46.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 13 sammanträden. Ordföranden och sekretariatet har därjämte haft överläggningar med företrädare för myndigheter, utredningar och organisationer, som berörts av kommitténs arbete, samt för de regionala organisationskommittéerna.

Kommittén har i december 1975 publicerat utkast till högskolelag och andra författningar för högskolan (Ds U 1975:19) samt avgivit förslag till förordning om tillträde till högskoleutbildning. Kommittén har vidare i augusti 1976 avgivit förslag till högskolelag m.fl. författningar för högskolan samt yttrande över de regionala organisationskommittéernas förslag om lokal och regional högskoleorganisation, i september 1976 avgivit förslag beträffande organisationen för centralintagning vid universitets- och högskoleämbetet och i oktober 1976 avgivit dels förslag till föreskrifter om bl.a. organisation för kommunal högskoleutbildning, dels förslag till planeringsramar för antagningen till grundläggande högskoleutbildning läsåret 1[977/78 jämte yttranden över högskolemyndigheters m.fl. förslag till anslagsframställningar för nämnda budgetår.

Kommittén har slutligen förberett inrättandet av universitets- och högskoleämbetet den 1 oktober 1976.

Kommitténs arbete beräknas pågå t.o.m. juni 1977.

34. Beredningen (U 1975:05) för internationellt utbildningssamarbete

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 15 maj 1975 för försöksverksamhet = rörande = utbildningssamarbete med = vissa utvecklingsländer: Ordförande:

Östlund, Hans-Erik, departementsråd

Ledamöter:

Beckius, Sven-Erik, kansliråd (t.o.m. den 14 maj 1976) Döös, Sten-Olof, avdelningschef Johansson, Bengt A. W., budgetchef Karlström, Lars G., kansliråd (fr.o.m. den 15 maj 1976) Palmlund, Thord G., departementsråd

205 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del I U:35

Rangrost, Johny, departementssekreterare (fr.o.m. den 28 juni 1976) Ringholm, Bosse 1. K., t.f. kansliråd (t.o.m. den 27 juni 1976) Sjöström, Leif H. A., kansliråd

Experter:

Andersson, Christian, departementssekreterare (fr.o.m. den 21 - 30

november 1975)

Beijer, Rolf, byråchef (fr.o.m. den 28 juli t.o.m. den 15 september 1975

samt fr.o.m. den 1 oktober 1976)

Kjellman, Lars, skoldirektör (fr.o.m. den 9 maj t.o.m. den 4 juni 1976) Lind, Åke, ingenjör (fr.o.m. den 16 maj t.o.m. den 30 maj 1976) Lindberg, Ingemar, kansliråd (fr.o.m. den 20 oktober 1976 t.o.m. den 30

april 1977)

Stark, Birger, socialchef (fr.o.m. den 20 oktober 1976 t.o.m. den 30 april

1977)

Wilén, Bo, byrådirektör (fr.o.m. den 23 maj t.o.m. den 5 juni 1976 samt

fr.o.m. den I oktober 1976)

Sekreterare:

Karlén, Ingvar, byrådirektör

Bitr. sekreterare:

Alton, Finn, byrådirektör

Lokal: Jakobsgatan 15-17, 11152 Stockholm, tel. 08/ 109674

(sekreteraren, 08/10 96 71 (bitr. sekreteraren, 08/10 96 48 (kansli)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Beredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sju

sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter, organisationer och företag som berörs av beredningens arbete. Därutöver har representanter för beredningen besökt Algeriet, Libyen och Egypten för diskussioner om ett samarbete inom utbildningsområdet. |

Beredningens arbete är av försökskaraktär. En permanent organisation

med uppgift att kanalisera och koordinera utbildningssamarbete med vissa utvecklingsländer kan komma att överta beredningens arbetsuppgifter

under år 1977.

35. Biblioteks- och dokumentationssamverkanskommittén (U 1975:06) (BIDOK)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 maj 1975 för att utreda ett centralt biblioteksorgan m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 11

juli 1975):

Del 1 U: 35 Skr 1976/77: 103 206

Ordförande:

Moberg, Sven T., generaldirektör

Ledamöter:

Almefelt, Paul V., byråchef Janson, D. Birgitta, förste bibliotekarie

Nilsson, Jan A. B., länsbibliotekarie Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen Tell, Björn V., överbibliotekarie Willers, Uno E. W., riksbibliotekarie

Experter:

Hermansson-Snickars, Folke, t.f. biblioteksråd (fr.o.m. den 1 april 1976)

Höglund, Olov, organisationsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1975)

Sandgren, Folke, förste bibliotekarie (fr.o.m. den I december 1975 t.o.m.

deén 31 mars 1976)

Wedel, Bengt, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I september 1975)

Sekreterare: Holmborn, Börje, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I september 1975)

Bitr. sekreterare:

Sträng, Arne, förste bibliotekarie (fr.o.m. den 8 september 1975)

Lokal: Storkyrkobrinken 2-4. Postadress: Utbildningsdepartementet,

Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 08/763 10 00, 763 18 93 (Holmborn),

11 21-74 (Sträng)

Direktiven för kommittén, se 1976 års kommittéberättelse U 48.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 15 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och andra som berörs av kommitténs arbete. Därutöver har elva sammanträden hållits

med särskilda arbetsgrupper.

Kommittén har slutfört den del av uppdraget som direkt sammanhänger med förberedelserna för högskolereformens genomförande. Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

36. LUP-utredningen (U 1975:07)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 29 maj 1975 för utredning

av LUP-organisationen m. m.:

Utredningsman:

Rydback, Lennart, f.d. överdirektör

207 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:37

Experter:

Eskilsson, Per H., revisionsdirektör Lindfors, Leif W., byråchef (fr.o.m. den 9 augusti 1976)

Sekreterare: Fornstedt, Ulf H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 9 augusti 1976) Lindfors, Leif W., byråchef (fr.o.m. den 29 oktober 1975 t.o.m. den 8 augusti 1976)

Lokal: Drottninggatan 4, 4 tr., 752 20 Uppsala, tel. 018/11 94 42

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse U 49.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fem

sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter, läroanstalter,

organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

37. Organisationskommittén (U 1975:08) för Umeå högskoleregion

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 maj 1975:

Ordförande:

Andersson, Georg L., rektor, led. av riksdagen

Ledamöter: Back, Pär-Erik, professor

Beckman, Lars E. A., bitr. professor, rektor Burman, Erik-Gustav, direktör

Edvinsson, Sven-Olov A., läkare Gunnmo, Alf O., rektor Hammarsten, Erik M., landstingsråd, f.d. led. av riksdagen Jonsson, J. Alvar, skoldirektör Marklund, J. Sören, yrkesvalslärare Nilsson, Gunnar V., ombudsman Nordström, Lars V., professor, rektor

Rydén, O. Evert, skoldirektör Stigsäter, Kjell J., teknolog Sundin, O. Helge, landstingsman

Ledamöter vid behandlingen av frågor om «den = lokala

högskoleorganisationen:

Gustafsson, Björn H., laboratorieassistent Nordlander, N. Arne, universitetslektor Selander, K. Bertil, tekniker

Del I U: 37 Skr 1976/77: 103 208

Experter:

Blomqvist, Ulla, utbildningsledare (fr.o.m. den I juli 1976)

Brändström, Dan A., rektor (fr.o.m. den 30 april 1976 t.o.m. den 30 juni

1977)

Bylund, Sven-Olov, informationssekreterare (fr.o.m. den I januari 1976)

Enquist, N. Daniel, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 februari t.o.m.

den 30 juni 1976)

Karlsson, Sune, byrådirektör (fr.o.m. den I maj t.o.m. den 30 juni 1976)

Nilsson, Anders, skoldirektör (fr.o.m. den 15 februari t.o.m. den 30 juni

1976)

Roman, Ola, universitetslektor (fr.o.m. den 1 augusti t.o.m. den 31

december 1976)

Wallin, Hans E., professor (fr.o.m. den 15 februari t.o.m. den 30 juni

1976)

Östlund, Zolo, kanslichef (fr.o.m. den 15 februari t.o.m. den 30 juni 1976) Sekreterare:

Johnson, O. J. Gunnar, förste byråsekreterare Bitr. sekreterare:

Blomqvist, Ulla, utbildningsledare (fr.o.m. den 1 april t.o.m. den 30 juni

1976) Lokal: Universitetet i Umeå, 901 87 Umeå, tel. 090/12 56 00 ankn. 604

Direktiven för kommittén, se 1976 års kommittéberättelse U 46.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden samt kontinuerligt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer, kommittéer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén har under den aktuella tiden bl.a. avgivit förslag till indelning i högskoleenheter m.m., till anslagsframställning för styrelsen för Umeå högskoleregion, till dimensionering och lokalisering av grundläggande högskoleutbildning i regionen samt till organisation av högskolornas förvaltningar m.m.

Kommitténs arbete beräknas pågå t.o.m. juni 1977.

38. Organisationskommittén (U 1975:09) för Uppsala högskoleregion

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 maj 1975: Ordförande:

Gadd, P. E. Arne, revisionsdirektör, led. av riksdagen

209 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:38

Ledamöter:

Andersson, Jan-Erik, typograf

Björnegård, Gudrun, rektor

Franzén, Lars G., verkstadsarbetare Hammarland, L. E. Thore, universitetslektor

Hansson, Ing-Marie, kommunalråd

Isberg, Pelle, utbildningschef (fr.o.m. den 1 september 1976)

Lie, C. Nils D. H., lektor

Lundh, A. Hans Lennart, rektor

Magnusson, Nils, departementsråd (t.o.m. den 31 december 1975)

Nerdrum-Ullman, Wenche M., rektor

Nygren, Sven E. B., fil. stud. (fr.o.m. den 22 juni 1976)

Olsson, Arne, direktör (t.o.m. den 31 augusti 1976) Segerstedt, Torgny, professor, rektor Stener, P. H. Robert, rektor Thun, John-Erik, universitetslektor Westerlund, Uno, ombudsman

Westman, Helny I., landstingsråd

Williamsson, Uno E. I., länsråd (fr.o.m. den 8 december 1975)

Ödman, Mats O., fil. stud. (t.o.m. den 21 juni 1976)

Ledamöter vid behandlingen av frågor om den = lokala

högskoleorganisationen: Gozzi, Sören, ombudsman Holmquist, Stig A. B., universitetsadjunkt

Ling, Lars, institutionstekniker

Expert:

Rathsman, Inger M., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 3 november 1975

t.o.m. den 30 juni 1977) Sekreterare: Hemlin, H. Egon, kanslichef

Bitr. sekreterare: . Ahlén, Gunnar, byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Lokal: Drottninggatan 4, 4tr., 752 20 Uppsala, tel. 018/11 60 28

(sekreteraren), 11 60 48 (bitr. sekreteraren) Direktiven för kommittén, se 1976 års kommittéberättelse U 46. Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit elva sammanträden samt haft fortlöpande kontakter med myndigheter,

organisationer och andra som berörs av dess arbete. Därutöver har särskilda arbetsgrupper berett frågor rörande bl.a. högskoleutbildningens forskningsanknytning.

14 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103

Del I U: 38 Skr 1976/77: 103 210

Kommittén har under året avlämnat förslag i skilda frågor avseende utveckling och organisation m.m. av den beslutade nya högskolan inom Uppsala högskoleregion. Kommitténs arbete beräknas pågå t.o.m. juni 1977.

39. Organisationskommittén (U 1975:10) för Stockholms högskoleregion

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 maj 1975: Ordförande: Lewén-Eliasson, Anna Lisa, fru, led. av riksdagen Ledamöter: Bergström, K. Sune D., professor, rektor Blix, Erik O., rektor Carlsson, Eric O. G., kommunalråd Gabrielsson, H. Ingemar, professor, rektor Grabö, Paul E., borgarråd Hellström, Gunnar J., rektor Hjärpe, Leif, ombudsman (fr.o.m. den 20 november 1976) Hoppe, E. Gunnar, professor, rektor Karleby, Olle, styrelseordförande Lunde, Ingrid, kanslichef Magnusson, David, professor (t.o.m. den 13 september 1976) Nilsson, Lars G., utredningssekreterare Pettersson, E. Henry, socionom Qvicker, E. Rune, ombudsman (t.o.m. den 19 november 1976) Rasmuson, Anders, professor, rektor Tannenberg, Tord O., pol. stud. Thornstedt, Hans G., professor (fr.o.m. den 14 september 1976) Utberg, Rolf F., kanslichef Wigren, Karin (Kajsa) M., rektor

Ledamöter vid behandlingen av frågor om den = lokala högskoleorganisationen: Ekman, Stig Rune, forskningsingenjör Eriksson, Åke E., intendent Söderholm, Anders E., forskare Experter: Berg, C. G. Håkan, departementsråd (fr.o.m. den 30 april 1976) Brandt, Björn, bitr. skoldirektör (fr.o.m. den 13 oktober 1976) Hedman, Barbro, byrådirektör (fr.o.m. den I oktober 1976) Lindstedt, Bengt, byrådirektör (fr.o.m. den 14 juni 1976)

211 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:40

Rådström, Dag, byrådirektör (fr.o.m. den 13 oktober 1976)

Stenberg, Inga E., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 1 'november 1975)

Tottie, Thomas, förste bibliotekarie (fr.o.m. den I november 1975)

Wetterling, Sven K., byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Widgren, Greger G., departementssekreterare (fr.o.m. den I november

1975 t.o.m. den 30 september 1976)

Sekreterare:

Berg, C. G. Håkan, departementsråd (fr.o.m. den I oktober 1976)

Kim, Lillemor A. B., avdelningsdirektör (t.o.m. den 30 september 1976) Bitr. sekreterare:

Ahlberg, Birgit, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Lokal: Storkyrkobrinken 2-4. Postadress: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 08/763 10 00, 763 23 94 (Berg), 763 23 97

(Ahlberg)

Direktiven för kommittén, se 1976 års kommittéberättelse U 46.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tolv

sammanträden samt haft överläggningar med läroanstalter, myndigheter,

organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Därutöver har sammanträden hållits med särskilda arbetsgrupper. Kommitténs arbete beräknas pågå t.o.m. juni 1977.

40. Organisationskommittén (U 1975:11) för Linköpings högskoleregion

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 maj 1975: Ordförande:

Nilsson, H. Christer, socionom, led. av riksdagen Ledamöter:

Alm, Lars Å., fil. kand. (fr.o.m. den 22 oktober 1976)

Anderberg, Olle Y., adjunkt

Färm, Hilding G. E. A., landstingsråd Glennow, Yngve G. G., rektor

Johansson, B. Einar D., landstingsman Johnson, O. Bertil, direktör Jonsson, Stig G. T., skoldirektör Landergård, Eva, studerande (fr.o.m. den 9 december 1975) Lundberg, P. J. Thorsten, rektor Meijer, Hans A. B., professor, rektor Nyman, Mikael, stud. (t.o.m. den 8 december 1975)

Del I U: 40 Skr 1976/77: 103 212

Platin, Ulla-Britta, utredningssekreterare

Sjögren, Håkan, universitetslektor Sjölund, P. John A., rektor Thyrsson, Ulf T. K., teletekniker Wissmark, Eva f. Landergård, studerande (t.o.m. den 21 oktober 1976)

Ledamöter vid behandlingen av frågor om den = lokala högskoleorganisationen:

Eriksson, K. Bertil, expeditionsvakt Graninger, B. E. Göran, utbildningsledare

Wahlberg, Leif M., intendent

Experter:

Baude, Hans S:son, överbibliotekarie (fr.o.m. den 7 januari 1976) Henrikson, Uif T. A., byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari t.o.m. den 31

augusti 1976)

Norrby, Gunnel K., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 20 september 1976)

Sandberg, Kjell E. M., byrådirektör (fr.o.m. den 7 januari 1976)

Sandqvist-Örnberg, Berit M.-L., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 30 april

1976 t.o.m. den 30 juni 1977)

Sekreterare:

Henrikson, Ulf T. A., byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1976)

Karlsson, Curt K. A., byrådirektör (t.o.m. den 31 augusti 1976)

Lokal: Universitetet i Linköping, 58183 Linköping, tel. växel 013/11 17 00

Direktiven för kommittén, se 1976 års kommittéberättelse U 46.

Organisationskommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 13 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,

organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Därutöver har kommitténs särskilda arbetsgrupper hållit ett antal sammanträden. Kommitténs arbete beräknas pågå t.o.m. juni 1977.

41. Organisationskommittén (U 1975:12) för Göteborgs högskoleregion

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 maj 1975:

Ordförande:

Rogestam, Christina, avdelningschef, led. av riksdagen

Eedamöter:

Alfvegren, Lars B., rektor

213 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:41

Andell, Sven Bertil, ombudsman (fr.o.m. den I mars 1976)

Axelsson, Karl-Erik A., landstingsman

Bergermo, Arne H.. rektor

Gustafsson, Stig A.. landstingsråd

Hammar, John A., rektor (fr.o.m. den 1 juli 1976) Hellström, Kajsa M., rektor (t.o.m. den 30 juni 1976)

Hemlin, Peter W., ekon. stud. Hultin, S. Erland V., tekn. lic. Härnqvist, Kjell, professor (t.o.m. den 31 augusti 1976) Jansson, K. Olof (Olle), kommunalråd

Lennander, Bengt, rektor Lundgren, Georg E. H., professor, rektor (fr.o.m. den I september 1976) Noréus, E. Halvard, rektor Olsson, K. Olle, ombudsman (t.o.m. den 29 februari 1976) Olving, Sven, professor, rektor

Rosell, Sten, direktör

Sörenson, Lars-Ingvar, lokförare, led. av riksdagen Widing, S. Lennart, redaktör Ledamöter vid behandlingen av frågor om den = lokala högskoleorganisationen:

Hultén, Bengt E., fil. mag.

Olsson, Claes Olof, forskningsassistent Oscarson, O. Sigfrid J., verkmästare Expert: Fredrixon, Kurt, byrådirektör (fr.o.m. den 1 maj 1976) Glass, Marianne, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1976 t.o.m.

den 30 juni 1977)

Gustafsson, Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I maj 1976)

Halling, Nils-Olov, utbildningsledare (fr.o.m. den 30 april 1976t.o.m. den

30 juni 1977)

Hogenius, Hans, byrådirektör (fr.o.m. den 1 maj 1976) Sekreterare: Andersson, E. Lennart, universitetslektor Bitr. sekreterare:

Bohman, Ulf, byrådirektör (fr.o.m. den I januari 1976 t.o.m. den 30 juni

1977) Lokal: Götabergsgatan 9. Postadress: Box 53038, 400 14 Göteborg 53, tel. växel 031/17 99 50 Direktiven för kommittén, se 1976 års kommittéberättelse U 46. Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tio sammanträden samt haft överläggningar med och information för

Del I U: 41 Skr 1976/77: 103 214

myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Därutöver har sammanträden hållits med arbetsgrupper för beredning m.m. av särskilda frågor. Kommittén avger successivt förslag i de frågor som anges i direktiven. Kommitténs arbete beräknas pågå t.o.m. juni 1977.

42. Organisationskommittén (U 1975:13) för Lund-Malmö högskoleregion

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 maj 1975: Ordförande: Elmstedt, Claes Y., lantbrukare, led. av riksdagen

Ledamöter: Bergendal, Gunnar S., rektor Brinck, K. Inge G., universitetslektor Ekholm, Torsten 1., landstingsråd Eriksson, Martin H. V., skoldirektör Göhlman, Gunnar, ombudsman Hafström, Jonas, jur. kand. Isacson, Dan S., rektor Johansson, Sven A. E., professor, rektor Johansson, Tor H., direktör

Lind, K. Åke, landstingsman

Lövdén, Lars-Erik, studerande Persson, L.-Ove L., ombudsman Rausing, Hans A., direktör Schultz, J. Harry S., skolinspektör Svensson. S. Allan, redaktör Waldebrand, Gösta W., kommunråd Wieslander, Hans J. M., universitetslektor

Ledamöter vid behandlingen av frågor om den = lokala högskoleorganisationen: Hellgren, G. Bertil, maskinist Nordström, Olof A., universitetslektor Olsson, Olle E., forskningsingenjör

Experter: Gustafson, K. G. Jan, lektor (fr.o.m. den 1 januari 1976 t.o.m. den 31 december 1976) Göransson, Åke, byrådirektör (fr.o.m. den 15 april 1976) Jönsson, Karl-Gustav, byrådirektör (fr.o.m. den 15 april 1976) Linnarson, Håkan, byrådirektör (fr.o.m. den I januari 1976)

215 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:43

Sekreterare:

Storm, P. David G., byråchef

Bitr. sekreterare:

Granegård, Christer, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 15 oktober 1975)

Hjort, Christer A., byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Lokal: Universitetet i Lund. Postadress: Box 1059, 221 04 Lund, tel. växel 046/12 41 00

Direktiven för kommittén, se 1976 års kommittéberättelse U 46.

Organisationskommittén för Lund/Malmö högskoleregion har under

tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tio sammanträden samt haft

överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Därutöver har tre sammanträden hållits med

en särskild beredningsgrupp för behandlingen av frågan om indelningen i

högskoleenheter i Lund/Malmöområdet, tre sammanträden med samma beredningsgrupp för beredning av förslag till förvaltningsorganisation och

anslagsframställning för den föreslagna sammanhållna högskolan i

Lund/Malmö samt fyra sammanträden med en särskild kontaktgrupp för

informationsfrågor. Vidare har funnits särskilda beredningsgrupper för de

blivande högskolorna i Kalmar och Växjö, i vilka även företrädare för

organisationskommittén ingått. Kommitténs arbete beräknas pågå t.o.m. juni 1977.

43. Utredningen (U 1975:14) om studiedokumentation och statistik för högskolan

Tillkaliade enligt regeringens bemyndigande den 29 maj 1975 (se Postoch Inrikes tidn. den 21 juli 1975): Ordförande:

Berg, C. G. Håkan, departementsråd

Ledamöter:

Bergendal, Gunnar S., rektor Ekholm, Lars V., kansliråd (t.o.m. den 8 november 1976) Höglund, E. Olov, organisationsdirektör Ringborg, S. Erland, byråchef (fr.o.m. den 9 november 1976) Sandström, L. Annika, jur. stud. Sanner, Leif H., utbildningsledare Sannerstedt, Lars T. G., universitetsadjunkt

Schneider, Werner, driftschef Svanfeldt, Göran H., avdelningsdirektör

Del I U: 43 Skr 1976/77: 103 216

Experter: Brinkstam, S. Lennart, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 28 november 1975 t.o.m. den 23 november 1976) Frisk, K. Åke, utbildningsledare (fr.o.m. den 1 april 1976) Granegård, Christer, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 28 november 1975 t.o.m. den 23 november 1976) Hagberg, Jan-Erik, byrådirektör (fr.o.m. den 28 november 1975 t.o.m. den 23 november 1976) Hillert, Anna-Greta L., byrådirektör (fr.o.m. den 28 november 1975 t.o.m. den 23 november 1976)

Katz, Gisela, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 28 november 1975

t.o.m. den 23 november 1976)

Planander, E. B. Helena, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 28

november 1975 t.o.m. den 23 november 1976) Rodin, J. Anders, byrådirektör (fr.o.m. den 1 april 1976) Rydell, Anne-Marie, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 28 november 1975 t.o.m. den 23 november 1976) Sanger, J. Stefan, byrådirektör (fr.o.m. den 1 april 1976) Strandell, Hans V.. departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1976) Åström, Urban, bitr. utbildningsledare (fr.o.m. den 11 oktober 1976) Sekreterare: Strandell, Hans V., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1975 t.o.m. den 31 augusti 1976) Sävborg-Lundgren, Görel, byrådirektör (fr.o.m. den 8 november 1976) Lokal: Storkyrkobrinken 2-4. Postadress: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse U 56.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tolv sammanträden. Därutöver har 17 sammanträden hållits med en särskild expertgrupp för frågan om lokal antagning till grundläggande högskoleutbildning. Utredningen har den 11 februari 1976 avgett ett delförslag (PM 1976-01- 28) angående studiedokumentationssystem för högskolan budgetåret 1977- 1978. Den 24 april 1976 har utredningen avgivit ett förslag (PM 1976-04-23) angående lokal antagning till grundläggande högskoleutbildning. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

217 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:45

44. Elektronmusikutredningen (U 1975:15)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 26 juni 1975 för utredning

om elektronmusikens framtida utveckling i Sverige (se Post- och Inrikes

tidn. den 29 september 1975): Utredningsman: Bucht, Gunnar H., professor Sekreterare:

Brolinson, Per-Erik, fil. kand. (fr.o.m. den 1 juli 1976)

Lokal: Svartmangatan 9, I tr., 111 29 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse U 57.

Den sakkunnige har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit två sammanträden med olika referensgrupper samt haft överläggningar med

olika myndigheter, institutioner och andra som berörs av den sakkunniges

arbete. Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

45. Studiestödsutredningen (U 1975:16)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 25 september 1975 för att utreda det studiesociala stödet (se Post- och Inrikes tidn. den 7 oktober 1975):

Ordförande:

Andersson, Johnny, departementsråd Ledamöter: Andersson, Tore, ombudsman (fr.o.m. den I oktober 1976) Diesen, Ingrid E., fil. mag., led. av riksdagen

Fogelström, Hans, ombudsman (t.o.m. den 30 september 1976)

Granstedt, Pär E., sekreterare, led. av riksdagen Hansson, S. Olof (Olle), förbundsordförande (fr.o.m. den 27 november

1975)

Håvik, I. Doris H., assistent, led. av riksdagen

Lindblad, Göran, odont. kand. (fr.o.m. den 16 september 1976)

Lundin, Vif W., utredningssekreterare

Mundebo, K. Lillemor, utredningssekreterare (fr.o.m. den 20 oktober 1976)

Nilsson-Schétze, Eva B., ombudsman (t.o.m. den 31 juli 1976) Rydin, Roland Y., fil. kand. (fr.o.m. den 27 november 1975 t.o.m. den I5 september 1976)

Del I U: 45 Skr 1976/77: 103 218

Westerberg, Sten B. B., statssekreterare (t.o.m. den 19 oktober 1976) Westerlund, Uno, ombudsman Wiklund, Bengt O., journalist, led. av riksdagen Öhrsvik, Lena M., kurator, led. av riksdagen (fr.o.m. den I augusti 1976)

Experter:

Annell, Johan G.. hovrättsassessor (fr.o.m. den 12 december 1975) Dalén, Ingrid, departementssekreterare (fr.o.m. den 3 november 1976) Jansson, E. Sören, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 12 december 1975 t.o.m. den 12 november 1976) Kindlund, A. Sören, departementssekreterare (fr.o.m. den I november

1976)

Rangnitt, F. Harald O., hovrättsassessor (fr.o.m. den 23 april 1976) Svanfeldt, Göran H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 17 december 1975) Sekreterare:

Lagercrantz, Richard C. H., departementssekreterare

Bitr. sekreterare: Dahlqvist, Lars-Ola, fil.stud. (fr.o.m. den 15 januari 1976) Ekholm, Birgitta Maria (Brittmari), byrådirektör (fr.o.m. den I december

1975)

Sundström, Björn G., utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 november

1975)

Lokal: Svartmangatan 9,1 tr., 11129 Stockholm, tel. 101896

(sekreteraren), 10 24 59 (kansli)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse U 58.

Tilläggsdirektiv, se del II U 14. Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit åtta sammanträden.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

46. Styrelsen (U 1975:17) för sekretariatet för framtidsstudier

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 16 oktober 1975 med uppgift att leda verksamheten på framtidsstudieområdet (se Post- och :

Inrikes tidn. den 3 november 1975): Ordförande: Anér, Kerstin, statssekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 23 oktober

1976)

Thorsson, Inga M., statssekreterare, led. av riksdagen (t.o.m. den 22

oktober 1976)

219 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:47

Ledamöter:

Anér, Kerstin, statssekreterare, led. av riksdagen Biörck, C. Gunnar W., professor, led. av riksdagen Dahl, R. Birgitta, förste byråsekreterare, led. av riksdagen

Hambréus, S. Birgitta, fil.kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 december 1976)

Ingelstam, Lars E., bitr. professor Israelsson, Per J., apparatskötare, f.d. led. av riksdagen Johansson, S. Olof H., statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 5 december 1976)

Thorsson, Inga M., statssekreterare, led. av riksdagen Experter: Bäckstrand, K. Göran M., departementssekreterare Esping, Hans G., revisionsdirektör Gerholm, Tor R., bitr. professor (fr.o.m. den 1 juli 1976)

Hallman, Katrin, redaktör

Johansson, Ola, pol. mag.

Karlsson, Lars Erik, civilekonom (fr.o.m. den 1 juli 1976 t.o.m. den 30

juni 1977)

Lönnroth, Måns, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 30 oktober 1975)

Ragnarson, Per, producent (fr.o.m. den 10 maj t.o.m. den 21 maj 1976 samt fr.o.m. den 1 juli t.o.m. den 15 september 1976)

Sohlman, Staffan, departementsråd Tägil, Sven O-., professor

Huvudsekreterare:

Ingelstam, Lars E., bitr. professor

Lokal: Stora Gråmunkegränd 8. Postadress: Fack, 103 10 Stockholm, tel. 08/763 10.00 (växel, 763 37 62 (Ingelstam), 763 37 64 (Bäckstrand), 763 37 65 (kansli) Direktiven för styrelsen, se 1976 års kommittéberättelse U 59. Styrelsens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

47. Voksenåsenkommittén (U 1975:18)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 23 oktober 1975 med

uppgift att se över formerna för förvaltningen av Svenskhemmet Voksenåsen:

Ordförande:

Berg, C. G. Håkan, departementsråd

Del I U:47 Skr 1976/77: 103 220

Ledamöter:

Böhlin, Birgitta, departementssekreterare Hasselknippe, Ivar, direktör (fr.o.m. den 2 februari 1976) Thomasson, Björn E., departementssekreterare

Expert:

Peterson, Staffan A. A.. hovrättsassessor (fr.o.m. den 25 mars t.o.m. den

30 april 1976) Sekreterare:

Sköld, Carl G., departementssekreterare

Lokal: Utbildningsdepartementet, Mynttorget 1, Fack, 10310 Stockholm, tel. 08/763 18 50 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio

sammanträden samt haft överläggningar med olika svenska och norska myndigheter, organisationer och andra som berörts av kommitténs arbete.

Kommittén har den 23 januari 1976 avgett en skrivelse med förslag till

provisoriska förändringar i Svenskhemmet Voksenåsens förvaltning m.m. och den 18 oktober 1976 en skrivelse med förslag till framtida förvaltning av Svenskhemmet Voksenåsen m.m. Kommittén beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1977.

48. Folkbildningsutredningen (U 1975:19)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 30 oktober 1975 för att utreda vissa folkbildningsfrågor m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 29 november 1975): Ordförande:

Gustafsson, Lars I., universitetslektor, led. av riksdagen Ledamöter:

Andersson, B. Sivert, avdelningsordförande, led. av riksdagen

Edelholm, Olof Gunnar (Olle), studierektor

Eriksson, Maria Kristina (Maja-Stina), studiekonsulent Frändås, S. G. Berit, adjunkt, f.d. led. av riksdagen Gustavsson, Åke E. G., redaktör, led. av riksdagen

Johansson, K. Inge, förbundsordförande

Karlsson, K. Gösta, folkhögskolerektor, led. av riksdagen

Mundebo, K. Lillemor, utredningssekreterare Nyhage, Hans B., rektor, led. av riksdagen

221 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:48

Experter: Alexandersson, Olle, rektor (fr.o.m. den 3 juni 1976) Andersson, U. Gunnar, folkbildningskonsulent (fr.o.m. den I september

1976)

Andersson, Sven-Gustav, studieombudsman (fr.o.m. den 13 september

1976) Björkman, Jan, språklärare (fr.o.m. den 25 augusti 1976)

Blinke, Maj-Britt, studiesekreterare (fr.o.m. den 3 juni 1976) Book, Hans, studierektor (fr.o.m. den 25 augusti 1976)

Garmo, Sune, komminister (fr.o.m. den 25 augusti 1976) Hög. Alfhild, kanslist (fr.o.m. den 3 juni 1976) Johansson, Bengt, studieombudsman (fr.o.m. den 3 juni 1976)

Larsson, Hans, rektor (fr.o.m. den 25 augusti 1976) Lindgren, Seved, studieinstruktör (fr.o.m. den 25 augusti 1976) Nilsson, Åke, sekreterare (fr.o.m. den 3 juni 1976)

Norén, Åke, rektor (fr.o.m. den 3 juni 1976)

Ottoson, Ulf, rektor (fr.o.m. den 25 augusti 1976) Persson, Mårten, studierektor (fr.o.m. den 3 juni 1976)

Qvarlander, Eva, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 3 juni 1976)

Sandberg, Jan-Eric, studieombudsman (fr.o.m. den 25 augusti 1976) Sjögren, Boo, studierektor (fr.o.m. den 25 augusti 1976) Sjöqvist, Eric G., rektor (fr.o.m. den I augusti 1976) Stellborn, Kurt, studiesekreterare (fr.o.m. den 3 juni 1976)

Sundqvist, Allan, bitr. studierektor (fr.o.m. den 3 juni 1976)

Svanfeldt, Göran H., statistikchef (fr.o.m. den 3 juni 1976)

Svensson, Alvar, studiesekreterare (fr.o.m. den 3 juni 1976) Wessman, Lennart, särskoleinspektör (fr.o.m. den 6 september 1976)

Wickberg, Sven, rektor (fr.o.m. den 25 auguasti 1976) Widén, Åke, intendent (fr.o.m. den 3 juni 1976) Åkesson, Sigvard, ordförande i TBV (fr.o.m. den 25 augusti 1976) Sekreterare: Thoursie. Kerstin A., fil. kand. (fr.o.m. den 1 februari 1976) Bitr. sekreterare: Engström, Åke, rektor (fr.o.m. den 11 maj t.o.m. den 31 december 1976) Lindroth, Annica M., fil. kand. (fr.o.m. den I december 1975 t.o.m. den 12 september 1976) Möllstam, Bengt L. G., studieombudsman (fr.o.m. den I oktober 1976) Westlund, Jan, länsbildningskonsulent (fr.o.m. den 28 juni 1976)

Lokal: Jakobsgatan 15-17, 2 tr., 111 52 Stockholm, tel. 08/11 69 41 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse U 61.

Del I U: 48 Skr 1976/77: 103 222

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden, samt haft överläggningar med olika myndigheter,

organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har sammanlagt sju sammanträden hållits med två olika referensgrupper.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

49. Sakkunnig (U 1975:20) för förhandlingar med Akademien för de fria konsterna

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 13 november 1975 med

uppdrag att föra förhandlingar med Akademien för de fria konsterna med

anledning av = statsmakternas beslut om = reformering av

högskoleutbildningen m. m.:

Sakkunnig:

Reuterswärd, B. Edvard, generaldirektör Sekreterare: Uhlin, J. Åke, avdelningsdirektör Lokal: Utbildningsdepartementet, Mynttorget 1, Fack, 10310 Stockholm, tel. 08/763 17 44 (departementssekreterare C. Brunnberg) Särskilda direktiv har ej meddelats. Den sakkunnige har under tiden december 1975 - oktober 1976 sammanträtt med akademiens förhandlingsdelegation tolv gånger.

Förhandlingsarbetet beräknas vara slutfört vid årsskiftet 1976/77.

50. Riksinternatutredningen (U 1975:21)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 13 november 1975 med uppdrag att utreda riksinternatskolornas ställning i utbildningssystemet (se Post- och Inrikes tidn. den 3 december 1975):

Sakkunnig: Hilding, Ingrid Ragnarsdotter, regeringsråd

Experter:

Beckne, Rolf A. P., fil.lic. (fr.o.m. den 14 januari 1976)

Bjerlöw, Jan T., hovrättsassessor (fr.o.m. den 14 januari 1976) Svensson, Nils Å., direktör (fr.o.m. den 19 februari 1976) Ternström, Olov A., utrikesråd (fr.o.m. den 14 januari 1976)

223 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del I U:51

Sekreterare: Lindqvist, Lars, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 25 november 1975 t.o.m. den 30 juni 1976)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse U 63.

Den sakkunnige har under tiden november 1975 - maj 1976 hållit 14

sammanträden med experterna.

Utredningen har den 26 maj 1976 avgett betänkandet (Ds U 1976:5) Riksinternatskolorna. Uppdraget är därmed slutfört.

51. Massmedieforskningsutredningen (U 1975:22)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 11 december 1975 för att utreda frågan om massmedieforskningens organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 20 december 1975):

Sakkunnig:

Hadenius, Stig G., docent Experter: Byggdal, G. Torsten, redaktör (fr.o.m. den I mars 1976) Gadd, P. E. Arne, revisionsdirektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den I mars

1976)

Höjijer, Björn, fil. dr. (fr.o.m. den I mars 1976) Johansson, S. Östen, chefredaktör (fr.o.m. den I mars 1976) Kronvall, Kai, fil. dr. (fr.o.m. den 1 september 1976) Landberg, Hans W., docent (fr.o.m. den I mars 1976) Larsson, P. Härje, informationschef (fr.o.m. den I mars 1976) Nilsson, Olle I. K., chefredaktör (fr.o.m. den I mars 1976) Westerståhl, H. Jörgen, professor (fr.o.m. den 1 mars 1976) Sekreterare: Nord, Lars O. S., docent (fr.o.m. den 1 april 1976) Nordström, Bengt S., forskningsassistent (fr.o.m. den 1 januari t.o.m. den 31 mars 1976)

Lokal: Storkyrkobrinken 2-4 Postadress: Utbildningsdepartementet,

Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00, 763 19 19 (sekreteraren). Direktiven för utredningen, se del H U 1. Den sakkunnige har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex

sammanträden med experterna samt haft överläggningar med olika

myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

Dell U:52 Skr 1976/77: 103 224

52. Utredningen (U 1976:01) angående praktisk-teologisk utbildning

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 januari 1976 för att utreda frågan om praktisk-teologisk utbildning (se Post- och Inrikes tidn.

den 21 februari 1976):

Sakkunnig:

Bergman, Jan, professor

Expert: Lindberg, Lars, missionssekreterare

Sekreterare:

Koskinen, Lennart, fil. mag., teol. kand. (fr.o.m. den 15 april 1976) Lokal: Trädgårdsgatan 18, 752 20 Uppsala, tel. 018/10 76 16 Direktiven för utredningen, se del II U 2.

Utredningen har under tiden april 1975 - oktober 1976 hållit tolv

sammanträden, fem med expert, två med referensgrupp och inkallad

expert, ett med Utredningen om stöd till de fria trossamfundens teologiska seminarier, fyra med Utredningen ang. en konfessionell del av den praktiskteologiska utbildningen för blivande präster i svenska kyrkan. Vidare har överläggningar hållits med svenska kyrkans biskopar och av utredningens arbete berörda kyrkliga och frikyrkliga instanser.

Utredningens arbete beräknas pågå t.o.m. februari 1977.

53. Byggnadsvårdsutredningen (U 1976 :02)

Tilikallade enligt regeringens bemyndigande den 18 mars 1976 för att avge

förslag om formerna för stödåtgärder för vård och bevarande av

kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (se Post- och Inrikes tidn. den 3 april

1976):

Ordförande:

Edenman, Ragnar H. L., landshövding

Ledamöter:

Fraenkel, Ingegärd C. E., studierektor, led. av riksdagen Green, Åke, studieombudsman, led. av riksdagen

Ryding, Gunvor I., industritjänsteman, f.d. led. av riksdagen

Svanström, K. Ivan H., lantbrukare, led. av riksdagen

Svartberg, Karl Erik, rektor, led. av riksdagen Wachtmeister, Hans W. A:son, civiljägmästare, led. av riksdagen

225 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:55

Expert:

Sundberg, Torsten Harry, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 29 november 1976)

Sekreterare: Lindstedt, Gustaf, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 2 augusti 1976)

Lokal: Svartmangatan 9,4 tr., 11129 Stockholm, tel. 08/10 53 54

(sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se del II U 3.

Utredningen har under tiden mars - oktober 1976 hållit två sammanträden

samt haft överläggningar med olika myndigheter som berörs av

utredningens arbete. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under 1977.

54. Kulturtidskriftsutredningen (U 1976:03)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 13 maj 1976 för översyn av formerna för stöd till tidskrifter inom kultursektorn (se Post- och Inrikes tidn. den 24 maj 1976):

Ledamot: |

Nycop, Carl-Adam, redaktör

Sekreterare: Näslund, Nils-Eric, socionom Direktiven för utredningen, se del H U 4. Utredningen har under tiden den 13 maj - den I november 1976 hållit tio sammanträden.

Utredningen har den 19 november 1976 avgett betänkandet (Ds

U 1976:16) Stöd till kulturtidskrifter.

Uppdraget är därmed slutfört.

55. Utredningen (U 1976:04) om läromedelsmarknaden (ULÄ)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 13 maj 1976 för att kartlägga läromedelsmarknaden (se Postoch Inrikes tidn. den 4 juni 1976):

Utredningsman: Andersson, N. G. Bertil, kanslichef

Sakkunniga:

Björinder, Henry, sektionschef (fr.o.m. den 28 juni 1976)

15 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103

Del I U: 55 Skr 1976/77: 103 226

Lövgren, Esse, undervisningsråd (fr.o.m. den 28 juni 1976)

Schyl-Bjurman, Gertrud S., fil. lic. (fr.o.m. den 28 juni 1976)

Storm, Olof, direktör (fr.o.m. den 28 juni 1976)

Experter: Ahnmé, Eva, seminarielärare (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Björkman, Jerker, ombudsman (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Hallén, Håkan, sekreterare (fr.o.m. den 27 oktober 1976)

Håkansson, Ivar, adjunkt (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Höglund, Hans, studierektor (fr.o.m. den 27 oktober 1976)

Johansson, Karl-Axel, sekreterare (fr.o.m. den 27 oktober 1976)

Keil, Hans, studerande (fr.o.m. den 27 oktober 1976)

Larsson, Gösta H. F., sekreterare (fr.o.m. den 27 oktober 1976)

Persson, Per-Ebbe, ombudsman (fr.o.m. den 27 oktober 1976)

Sondér, Ebbe, yrkeslärare (fr.o.m. den 27 oktober 1976)

Thorsell, Lars, bitr. skoldirektör (fr.o.m. den 27 oktober 1976)

Thörn, Thomas, studerande (fr.o.m. den 27 oktober 1976)

Sekreterare: Rudhe, Catharina, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 augusti 1976)

Lokal: Statens institut för läromedelsinformation, Gästrikegatan 12, Postadress: Box 21059, 100 31 Stockholm, tel, 08/34 96 85 (växel)

Direktiven för utredningen, se del II U 5.

Utredningen har under tiden juli - oktober 1976 hållit tre sammanträden

samt haft överläggningar med bl.a. företrädare för kommunförbunden,

Sveriges lärarförbund, Lärarnas riksförbund, Svenska facklärarförbundet, Skolledarförbundet, Svenska Kommunalarbetareförbundet, Sveriges

Kommunaltjänstemannaförbund, Sveriges elevers centralorganisation

(SECO) och Elevförbundet. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

56. Organisationskommittén (U 1976:05) för konstnärsnämnden

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26 maj 1976 för att vidta de åtgärder som behövs för att konstnärsnämnden skall kunna inleda sitt arbete den 1 juli 1976 (se Post- och Inrikes tidn. den 19 juni 1976):

Ordförande: Cars, Gunnar, regeringsråd

Ledamöter:

Ullberger, Kurt, konstnär

Åberg, G. Bertil, professor

227 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del I U:57

Experter:

Backström, Mats, förste byråsekreterare Fjellgren, Anne-Marie, sekreterare Kjellin, Åke, intendentassistent

Sekreterare:

Heldt, Karin, sekreterare Simon, Dorothée, fil. kand. (t.o.m. den 30 september 1976) Direktiven för kommittén, se del II U 6.

Kommittén har hållit fem sammanträden. Kommittén har i enlighet med direktiven tillsatt personal vid konstnärsnämnden, behandlat olika organisatoriska frågor för konstnärsnämnden och ingett förslag till anslag för konstnärsnämndens administration för budgetåret 1976/77.

Uppdraget är därmed slutfört.

57. Utredningen (U 1976:06) om stöd till de fria trossamfundens teologiska seminarier m.m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26 maj 1976 för att utreda frågan om statligt stöd till de fria trossamfundens teologiska seminarier, bl.a. möjligheterna till samordning med motsvarande statliga högskoleutbildning (se Post- och Inrikes tidn. den 24 juli 1976): Ordförande:

Kälvemark, Torsten, avdelningsdirektör Ledamöter:

Engström, Olle, rektor

Tergel, Alf, e. universitetslektor Sekreterare:

Säfström, Birgittha, studievägledare (fr.o.m. den 7 juli 1976)

Lokal: Torsgatan 8 A, 752 22 Uppsala, tel. 018/11 37 29

Direktiven för utredningen, se del II U 7. Tilläggsdirektiv, se del II U 16.

Utredningen har under tiden juli - oktober 1976 hållit två sammanträden samt haft överläggningar med företrädare för de fria teologiska seminarierna och berörda samfundsledningar.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under våren 1977.

Del I U: 58 Skr 1976/77: 103 228

58. Organisationskommittén (U 1976:07) för forskningsråden

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26 maj 1976 för att förbereda den nya forskningsrådsorganisationen (se Post- och Inrikes tidn. den 24 juli 1976):

Ordförande:

Stiernstedt, K. Jan T., expeditionschef Ledamöter: Fagerström, Kjell, pol. mag. Frenne, Anders, ombudsman Gadd, P. E. Arne, revisionsdirektör, led. av riksdagen

Gustafsson, Bengt E., professor

Ingelstam, Lars E., bitr. professor Landberg, Hans W., docent

Lindahl-Kiessling, Kerstin M.. professor

Meijer, Hans A. G., professor, rektor

Poppius, Hans D., byråchef

Richardsson, N. Gunnar E., docent

Säve-Söderbergh, Torgny, professor

Sakkunniga:

Bruhn-Möller, Åke, kanslichef

Dahl, Sonja M., departementssekreterare

Experter: Bolin, Bert R. J., professor (fr.o.m. den I oktober 1976) Edvardson, Kay E., docent (fr.o.m. den I oktober 1976) Isberg, Magnus, fil.dr (fr.o.m. den 3 september 1976) Kälvemark, Torsten, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I oktober 1976) Sanmark, P. Arvid L., hovrättsassessor (fr.o.m. den 3 september 1976)

Sekreterare: Lindroth, Annica M., fil. kand. (fr.o.m. den 13 september 1976)

Lokal: Svartmangatan 9, 111 29 Stockholm, tel. 08/10 18 81 (Lindroth) och 08/10 23 41 (kansli) Direktiven för kommittén, se del II U 8. Kommittén har under tiden augusti - oktober 1976 hållit sex sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,

forskningsråden och andra som berörs av kommitténs arbete. Kommittén har den 6 oktober 1976 överlämnat anslagsframställning för

budgetåret 1977/78 för forskningsrådsnämnden och den 20 oktober 1976

förslag till förordning med provisoriska bestämmelser om val av ledamöter

i forskningsråden inom utbildningsdepartementets område.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under våren 1977.

229 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del I U: 60

59. Förhandlare (U 1976:08) för förhandlingar om utformningen av en utställningsersättning inom det statliga området

Tillsatt enligt regeringens bemyndigande den 23 juni 1976 för att föra förhandlingar om utformningen av en utställningsersättning inom det

statliga området:

Förhandlare:

Hammar, Carl-Filip, avdelningschef

Experter:

Carlman, Ingrid, byrådirektör (fr.o.m. den 7 september 1976)

Pennlöv, Jan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 7 september 1976)

von Schantz, Philip, museidirektör (fr.o.m. den 7 september 1976) Westin, Gunnar, direktör (fr.o.m. den 7 september 1976) Sekreterare: Gräting, Britt M., departementssekreterare (fr.o.m. den 7 september 1976)

Lokal: Utbildningsdepartementet, Mynttorget 1, Fack, 103 10

Stockholm, tel. växel 763 10 00, 763 17 41 (sekreteraren) Direktiven, se del II U 9.

Den sakkunnige har under oktober 1976 hållit två sammanträden med experter.

Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

60. Kommittén (U 1976 :09) för fortsatt utredning samt planläggning av själavården och övriga kyrkliga beredskapsfrågor vid krig eller krigsfara

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 22 juli 1976 med uppdrag att verkställa fortsatt utredning samt planläggning av själavården och övriga kyrkliga beredskapsfrågor vid krig eller krigsfara (se Post- och Inrikes tidn. den 31 juli 1976):

Ordförande:

Eliasson, Lars, landshövding, f.d. led. av riksdagen Ledamöter:

Carlzon, Lars, pastor primarius

Hedberg, Gösta, missionsföreståndare

Nilsson, Per-Olof, förbundsdirektör Olsson, Sten G., stiftssekreterare

Smith, Jan, pastor

Del I U: 60 Skr 1976/77: 103 230

Sekreterare: Vakant

Lokal: Länsstyrelsen, 351 86 Växjö, tel. 0470/20 000/110 (ordföranden) Direktiven för kommittén, se del II U 10.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1977.

61. Utredningen (U 1976:10) om den gymnasiala utbildningen

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 5 augusti 1976 för att

göra en översyn av den gymnasiala utbildningen (se Post- och Inrikes tidn.

den 17 augusti 1976):

Ordförande: Sköld, Lars G., överdirektör Ledamöter:

Alemyr, Stig R., folkhögskolerektor, led. av riksdagen Beckius, Carin E., kanslichef Brandgård, Evert, utbildningsintendent

Engqvist, Lars F., förbundsordförande Fogelström, Hans, ombudsman Grunewald, Björn, civilekonom Mundebo, K. Lillemor, utredningssekreterare

Rogestam, Christina, avdelningschef, led. av riksdagen

Stålhammar, Bert E. J., rektor, f.d. led. av riksdagen

Sundberg, Ingrid E., fil. kand., led. av riksdagen

Sakkunniga:

Arndt, Nils, studierektor Furumark, Ann-Marie, byråchef Heilström, E. Emil, länsarbetsdirektör Hälleberg, Allan, sekreterare

Kalin, Göran, förbundsordförande

Nilsson, Johnny, förbundsordförande Nilsson, Lars G., utredningssekreterare Nilsson, Matts G., avdelningschef Teveborg, Lennart, skolråd Experter: Magnusson, Göran, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober

1976) Rosengren, Bodil C., fil. mag. (fr.o.m. den 1 oktober 1976)

Sekreterare: Furumark, Ann-Marie, byråchef (fr.o.m. den I oktober 1976)

231 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:63

Lokal: Vasagatan 36, 3 tr., 11120 Stockholm, tel. 08/ 119102 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se det II U 11.

"!tredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

62. Svenska delegationen av finsk-svenska utbildningsrådet (U 1976:11)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 9 september 1976 för att ingå i den svenska delegationen av finsk-svenska utbildningsrådet (se Postoch Inrikes tidn. den 14 oktober 1976): Ordförande:

Stiernstedt, K. Jan T., expeditionschef Ledamöter:

Baude, Annika M. C., avdelningschef Ebbeson, Ulf, byrådirektör Norberg, Randoiph, sekreterare Teveborg, Lennart, skolråd

Sakkunniga:

Vrethammar, Harald, undervisningsråd

Åstedt, Inga-Britta, byrådirektör

Sekreterare:

Kenttä, Matti, skolkonsulent

Lokal: Skolöverstyrelsen, byrå S1, 106 42 Stockholm, tel. växel 14 06 60 (sekreteraren)

Direktiven för delegationen, se del II U 12. Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

63. Arbetsgruppen (U 1976:12) för vissa frågor rörande De blindas förenings biblioteksverksamhet

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 14 oktober 1976 för att utreda vissa frågor rörande De blindas förenings biblioteksverksamhet: Ordförande:

Svensson, S. Gunnar, departementsråd

Del I U: 63 Skr 1976/77: 103 | 232

Ledamöter: Böhlin, Birgitta, departementssekreterare Engman, Jan G., avdelningschef Lindqvist, Bengt, förbundsordförande Sekreterare: Gurinder, Jan-Olof, departementssekreterare Lokal: Utbildningsdepartementet, Mynttorget 1, Fack, 10310 Stockholm, tel. växel 08/763 10 00, 763 17 57 (sekreteraren) Direktiven för arbetsgruppen, se del II U 13. Arbetsgruppen har hållit ett sammanträde under oktober 1976. Arbetsgruppen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1977.

64. Svenskt medlemsorgan (U 1976:13) för I[TASA

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 28 oktober 1976 för att övergångsvis vara svenskt medlemsorgan för Internationella institutet för tillämpad systemanalys (International Institute for Applied Systems Analysis, IIASA): Ordförande: Jennergren, Carl Gustav, avdelningschef Ledamöter: Bolin, Bert R. J., professor Ericsson, Ulf, överingenjör Hambraeus, Gunnar A., professor Häggroth, Sören, fil. dr Ingelstam, Lars A., bitr.professor Nilsson, Jan, byråchef Ohlsson, Lennart, fil. dr Wennerberg, Sigfrid B., verkst. ledamot Wickman, Frans, professor Åström, Karl-Johan, professor Sakkunnig: Sköld, Carl G., departementssekreterare Sekreterare: Karlqvist, Anders, tekn. lic. Lokal: Sveavägen 166, 14 tr., 113 46 Stockholm, tel. 08/32 51 71 (sekreteraren) Direktiven för medlemsorganet, se del II U 15. Kommitténs arbete beräknas pågå t.o.m. juni 1977.

233 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:66

65. Kommittén (U 1976:14) för att förbereda det svenska deltagandet

i Unescos konferens om miljövårdsutbildning år 1977

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 28 oktober 1976 med

uppgift att förbereda det svenska deltagandet i Unescos konferens om miljövårdsutbildning år 1977:

Ordförande:

Wijkman, Anders I. S., fil. kand., led. av riksdagen

Ledamöter: Göthberg, Bo, folkhögskoleinspektör

Karlsson, Hans-Jörgen, skolkonsulent Lindgren, I. Lennart, departementssekreterare Palme, Thomas O. V., departementssekreterare

Persson, Eric R., studierektor

Sköld, Carl G., departementssekreterare

Thorslund, Bengt C. F., avdelningsdirektör

Zettersten, N. Gunnar, avdelningsdirektör

Sekreterare: Bergman, Erland C. A., departementssekreterare

Lokal: Utbildningsdepartementet, Mynttorget 1, Fack, 10310

Stockholm, tel. 08/763 10 00 (växel), 763 18 75 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

66. Kyrkoministerns stat-kyrka grupp (U 1976:15)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 17 april 1975 för

överläggningar med företrädare för svenska kyrkan om det framtida förhållandet stat - kyrka:

Ordförande:

Sterzel, Fredrik A. C., statssekreterare Ledamöter:

Mueller, Jöran P, rättschef

Rangnitt, F. Harald O., hovrättsassessor Svensson, Torsten V., kansliråd

Experter åt staten:

Anderson, Hans A. T., sekreterare

Edling, Nils P. J., avdelningschef Ericsson, K. Georg V., regeringsråd Hagberg, A. Bertil, t.f. byråchef

Del I U: 66 Skr 1976/77: 103 234

Hallman, Eric R., överdirektör Kalles, Lars-Erik, förste sekreterare

Lundgren, A. Carl-Eric, förbundssekreterare Magnusson, Gunnar K. O., avdelningsdirektör Thyblad, Tom F. F. T:son, rådman

Expert åt kyrkan:

Lidin, Karl-Olof, rådman

Sekreterare åt kyrkan:

Johansson, B. Sture, tingsfiskal

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Under överläggningarna har överenskommits att det gemensamma arbetet skall bedrivas i en särskild samrådsgrupp i vilken ingår företrädare för staten, å ena sidan, samt ärkebiskopen och en av honom tillsatt arbetsgrupp med företrädare för biskopsmötet, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, Rikskommittén för stiftsting och Riksförbundet kyrkans ungdom, å den andra. Vidare har överenskommits att fyra särskilda arbetsutskott skall behandla olika delområden inom arbetet med stat-kyrka frågan.

Samrådsgruppen Staten: Kyrkan: Sterzel, Fredrik Sundby, C. Olof W., ärkebiskop Mueller, Jöran Rangnitt, Harald Petrén, B.A. Sture, f.d. hovrättspresident Svensson, Torsten Nivenius, C. Olle B., biskop Palmqvist, P. O. Arne, biskop

Nilsson, Per-Olof V., förbundsdirektör Öberg, J. Gustav, revisor

Hamilton, Carl G. H., lagman Glimelius, Nils S., kontraktsprost Lyttkens, Cari Henrik, rektor

Åberg, Nils-Erik, komminister Stolt, B. Å. Lennart, stiftssekreterare

Begravningsutskottet Staten: Kyrkan: Sterzel, Fredrik Glimelius, Nils Lundgren, Carl-Erik Wallin, A. E. Göte, konsulent Rangnitt, Harald Kalles, Lars-Erik

235 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:66

Kommunerna: Anderson, Hans

Ekonomiutskottet Staten: Kyrkan: Sterzel, Fredrik Nilsson, P.-O.

Hallman, Erik Åberg, Nils-Erik

Rangnitt, Harald Öberg, Gustav

Kalles, Lars-Erik

Egendomsutskottet Staten: Kyrkan: Sterzel, Fredrik Glimelius, Nils Edling, Nils Stolt, Lennart Rangnitt, Harald Hagberg, Bertil

Utskottet angående kyrkans framtida ställning - övergångsfrågor och

erforderlig lagstiftning (SÖL)

Staten: Kyrkan: Sterzel, Fredrik Hamilton, Carl Ericsson, Georg Nilsson, P.-P. Rangnitt, Harald Palmqvist, Arne Hagberg, Bertil

Statens kansli: Utbildningsdepartementet, Storkyrkobrinken 2—4, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 08/763 10 00, 763 19 29 (Harald Rangnitt), 763 19 26

(Bertil Hagberg), 763 19 27 (Lars-Erik Kalles)

Kyrkans kansli: Domkapitlet, Box 29, 721 03 Västerås, tel. växel 021/13 70 35, 13 70 35

(Lennart Stolt), 13 23 24 (Sture Johansson)

Under tiden november 1975 - oktober 1976 har hållits två sammanträden med samrådsgruppen och sammanlagt 25 sammanträden med de olika arbetsutskotten.

Stat-kyrka gruppens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

Del I Jo: 1 Skr 1976/77: 103 236

Jordbruksdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1976: 3, 12, 15, 16, 17, 18 och 27 Följande kommittéer inom avsnittet fullgör inte egentligt utredningsuppdrag: 1 och 23

1. Lokal- och utrustningsprogramkommittén (Jo 1966:31) för jordbrukets högskolor

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 juni 1965 för att utarbeta lokalprogram och utrustningsprogram för lantbrukshögskolan, skogshögskolan och veterinärhögskolan m.fl. (se Post- och Inrikes tidn. den 23 juni 1965): Ordförande: Törnquist, Harry E., byggnadsråd Ledamöter: Bendz, C. Mårten E:son, professor, rektor (t.o.m. den 6 december 1976) Hansen, Hans-Jörgen, professor, föreståndare (fr.o.m. den 1 januari 1975) Hjelm, K. G. Lennart, professor, rektor Lindquist, B. Rune L., byråchef (t.o.m. den 30 juni 1976) Lindfors, Leif W., byråchef (fr.o.m. den 1 juli 1976) Mellström, Claes B., skog. stud. (fr.o.m. den 1 maj 1975) Oscarsson, Görel B. A.,t.f. byråchef (fr.o.m. den I november 1976) Rydén, Jan E., avdelningschef Schmiterlöw, Carl G., professor, rektor von Segebaden, Gustaf, bitr. professor, rektor (fr.o.m. den 7 december 1976) Söderman, S. Olof, ingenjör

Expert: Eriksson, Harald, avdelningsföreståndare Sekreterare: Ehrengren, K. Lennart, t.f. avdelningsdirektör (fr.o.m. den I november 1976) Eliasson, Per-Erik, byråchef (t.o.m. den 31 oktober 1976) Bitr. sekreterare: Ehrengren, K. Lennart, tf. avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1975 t.o.m. den 31 oktober 1976)

237 Kommittéer: Jordbruksdepartementet DellI Jo: 2

Forssman, Åke V., avdelningsdirektör Olsson, J. Malte, departementssekreterare

Lokal: Centrala förvaltningen för jordbrukets högskolor och SVA, 750 07 Uppsala 7, tel. växel 018/10 20 00 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1966 års riksdagsberättelse Jo 31. Tilläggsdirektiv, se kungl. brev den 30 juni 1967.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fem sammanträden. Därutöver har överläggningar hållits med företrädare för institutioner och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén har under samma tidsperiod framlagt lokalprogram för växtskyddet m.m. i Alnarp, centrala servicefunktioner på Ultuna, landskapsarkitektutbildningen och u-landsavdelningen på Ultuna, utbyggnad av foderfabriken på Lövsta samt husdjursvetenskapligt centrum och kliniskt centrum föranlett av ökad antagning av veterinärstuderande. Utrustningsprogram har framlagts för bl.a. skogshögskolan, Umeå och statens veterinärmedicinska anstalt (centralblocket), Ultuna.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1977.

2. Naturvårdskommittén (Jo 1970:28)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 februari 1970 för översyn av naturvårdslagen (se Post- och Inrikes tidn. den 6 mars 1970): Ordförande:

Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av riksdagen Ledamöter:

Grebäck, Erik H., agronom, f.d. led. av riksdagen Hjorth, Nils T., förrådsförvaltare, led. av riksdagen Lothigius, Carl-Wilhelm, lantbrukare, led. av riksdagen Ludvigsson, Ingrid M., fru, led. av riksdagen Lönnqvist, Ulf R., f.d. statssekreterare Wirtén, Rolf G. S., folkskollärare, led. av riksdagen

Experter:

Damgren, H. G. Fredrik, kansliråd (fr.o.m. den 14 januari 1976)

Delin, Lars A., regeringsråd (t.o.m. den 13 januari 1976)

Holm, J. Lennart, generaldirektör

Lindskog, J. Lennart, länsråd

Wenker, Stig-Eric, hovrättsråd

Öster, Karl Olov, kansliråd (fr.o.m. den 14 januari 1976) Sekreterare:

Björnberg, Bengt I. A., hovrättsråd (t.o.m. den 31 juli 1976)

Del I Jo:2 Skr 1976/77: 103 238

Bitr. sekreterare: Sandler, Hans E., lantmätare (fr.o.m. den I mars 1975) Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (bitr. sekreteraren) Direktiven för kommittén, se 1971 års riksdagsberättelse Jo 21. Tilläggsdirektiv, se riksdagsberättelse 1973 Jo 12 samt 1974 Jo 10. Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tio sammanträden. Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

3. Utredningen (Jo 1971 :06) om kontrollanstalterna på jordbrukets

område

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 juni 1971 för att utreda frågor rörande kontrollanstalterna på jordbrukets område (se Postoch Inrikes tidn. den 15 juli 1971): Ordförande: Widén, K. A. Ingvar, generaldirektör Ledamöter: Hedström, Bo S., generaldirektör Hjelm, K. G. Lennart, professor, rektor Johansson, N. Filip, lantbrukare, led. av riksdagen Kuylenstjerna, C. Göran J., direktör Mossberger, Eric G. V., f.d. ombudsman, f.d. led. av riksdagen Experter: Ekelund, Sigvard F. A., agr. dr Esbo, Harald V. O., professor Gränsbo, N. Gunnar B., byrådirektör (fr.o.m. den 27 september 1975) Lindström, Ingvar A., departementsråd (fr.o.m. den 17 januari 1974) Moberg, Harald A:son, professor Nygård, Bengt A. V., professor Sekreterare: Jeppsson, O. Gunnar, lantbruksdirektör Bitr. sekreterare: Hansson, N. Olle R., departementssekreterare Lidén, B. Carl Johan, byrådirektör Direktiven för utredningen, se 1972 års riksdagsberättelse Jo 26.

239 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Dell Jo:4

Utredningen har den 29 april 1976 avgett betänkandena (Ds Jo 1976:3) Statens maskinprovningar - uppgifter och organisation m.m. och (Ds Jo 1976:4) Kontrollen av plantskole växter. Uppdraget är därmed slutfört.

4. Utredningen (Jo 1971:08) om kostnaderna för miljövården

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 oktober 1971 för utredning rörande kostnaderna för miljövården (se Post- och Inrikes tidn. den 25 november 1971): Ordförande: Paulsson, G. Valfrid V., generaldirektör Ledamöter: Bergqvist, Jan G., pol. mag., led. av riksdagen Norrby, J. Sören, byggnadsingenjör, f.d. led. av riksdagen Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den 11 juni 1974) Rosqvist, G. Birger, mästerlots, led. av riksdagen Sundberg, Ingrid E., fil. kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 januari 1975) Åkerfeldt, Sven Eric, lantbrukare, led. av riksdagen

Experter: Ahlgren, Nils U., planeringschef (fr.o.m. den I december 1974) Grafström, Erik O. Hj., f.d. generaldirektör Helmerson, Bo I. H., direktör Johansson, Bengt A. W., budgetchef Lönnqvist, VIf R., f.d. statssekreterare Lövgren, Torsten H., departementssekreterare (fr.o.m. den 23 augusti 1975) Moreau, Jan-Erik, utredningssekreterare Nilsson, Olof, direktör Olerud, Eric Hj., sekreterare Svensson, Kjell R., kansliråd

Sekreterare: Ovegård, Lars O., byråchef (fr.o.m. den I december 1974) Bitr. sekreterare: Almgren, A. Richard, civilingenjör Edwinson, Vanja A. M., departementssekreterare Hannerz, R. Christer, socionom (fr.o.m. den 1 december 1974) Olsson, Inger M-A., byrådirektör

Del I Jo:4 Skr 1976/77: 103 240

Lokal: Statens naturvårdsverk, Smidesvägen 5, Fack, 171 20 Solna, tel. växel 98 18 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1972 års riksdagsberättelse Jo 28.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex

sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har

elva sammanträden hållits med särskild arbetsgrupp för frågan om miljöskyddet inom enskilda industribranscher samt åtta sammanträden med

särskild arbetsgrupp för frågan om renhållningen i kommunerna. Utredningen har den 25 mars 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:35)

Dryckesförpackningar och miljö. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

5. 1972 års jordbruksutredning (Jo 1972:04)

Tillk allade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 juni 1972 för att utreda vissa frågor inom jordbrukspolitiken (se Post- och Inrikes tidn. den

4 juli 1972):

Ordförande: Widén, K. A. Ingvar, generaldirektör

Ledamöter:

Eliasson, Rolf A. E., lantmästare, f.d. led. av riksdagen

Enlund, Eric P., lantbrukare, led. av riksdagen

Israelsson, Per J., apparatskötare, f.d. led. av riksdagen

Kristiansson, N. Axel, lantbrukare, ers. för led. av riksdagen

Lindberg, Marta S., försäkringskassetjänsteman, f.d. led. av riksdagen

Persson, Sven G. F., lantarbetare, f.d. led. av riksdagen Rask, Karl A., fabrikör, f.d. led. av riksdagen Wictorsson, Åke V., planeringschef, led. av riksdagen Experter:

Borg, Sune S. B., byråchef

Brangmo, K. Walter, direktör Cederberg, Thomas O., direktör Elm, Torsten J. W., avdelningschef Hillbom, Lars H., civilekonom

Hulting, K. R. Georg, f.d. byråchef Jansson, N. Ewald, f.d. förbundsordförande Johannesson, Erik, direktör Knutsson, P. Gösta, byråchef Kristenson, Arne, byråchef

Larson, Sten E., byråchef (fr.o.m. den 5 april 1974)

241 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Dell Jo:6

Lindberger, Lars, överdirektör

Lindman, Karl S. S., f.d. byråchef Lindström, Ingvar A., departementsråd

Nilsson, Olof, direktör Nilsson, N. Thorsten G., lantbrukare (fr.o.m. den 1 juli 1974) Ohlsson, K. Börje, lantbruksdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1974)

Olsson, Bengt M., avdelningschef

Renborg, Ulf B:son, professor (fr.o.m. den 1 juli 1974)

Svärdström, Karl-Fredrik, professor (fr.o.m. den 5 april 1974)

Swedborg, Erik H., direktör (fr.o.m. den 5 april 1974)

Säkk, Karl, byråchef

Tiberg, Lennart F., direktör

Huvudsekreterare: Lindström, Ingvar A., departementsråd

Bitr. sekreterare:

Ingemansson, Jan H. I., lantbrukskonsulent (fr.o.m. den 1 juli 1974)

Lindqvist, S.-O0. Lennart, byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Ågren, Carl-Henrik, avdelningsdirektör

Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 10320

Stockholm, tel. växel 763 10 00 (huvudsekreteraren) Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Jo 27.

Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse Jo 16.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit elva sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,

organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har ett stort antal sammanträden hållits inom utredningens olika expertgrupper.

Utredningen har i november 1976 avgett promemorian (Ds Jo 1976:9) Det statliga stödet till jordbruket i norra Sverige. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under början av år 1977.

6. Förhandlingsgruppen (Jo 1973:03) för renskötselanläggningar (FFR)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 februari 1973 för att förhandla med samebyarna om renskötselanläggningar m. m. (se Post- och

Inrikes tidn. den 9 mars 1973):

Ordförande:

Persson, Sven G. F., lantarbetare, f.d. led. av riksdagen Sakkunniga: Bäärnhielm, G. Mauritz, hovrättsråd Landahl, O. Sixten H., lantbruksdirektör 16 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103

Del I Jo:6 Skr 1976/77: 103 242

Experter: Bohman, Bengt A. H., länsråd Ekblad, Carl E. A., byrådirektör (fr.o.m. den 1 juli 1976) Lundberg, J. Iwan, avdelningsdirektör Lundvall, A. Göran, avdelningsdirektör Lithander, Per H., avdelningsdirektör Stenberg, Bruno, renägare Stenberg, Nikolaus, renägare Åhrén, Anders, renägare

Sekreterare: Ekendahl, Bengt G. M., byrådirektör Lokal: Lantbruksstyrelsen, Vallgatan 6, 551 83 Jönköping, tel. växel 036/16 94 20 (sekreteraren) Direktiven för förhandlingsgruppen, se 1974 års riksdagsberättelse Jo 22. Förhandlingsgruppen har under tiden november 1975 - oktober 1976 förhandlat med samebyar i Norrbottens län samt haft överläggningar med olika myndigheter som berörs av gruppens arbete. Förhandlingsgruppen har den 28 juni 1976 avgett delbetänkandet (Ds Jo 1976:7) Förhandlingar om renskötselanläggningar m.m. Delrapport 3. Samebyar i Norrbottens län, norra delen. Förhandlingsgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

7. Genbankutredningen (Jo 1973 :04)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 februari 1973 för att utreda frågan om bevarande av genetiskt material (se Post- och Inrikes tidn. den 9 mars 1973): Sakkunnig: Ehrenberg, Carin M. S. H., docent (fr.o.m. den 5 september 1975) Experter: Bergman, Axel T., jägmästare (fr.o.m. den 5 september 1975 t.o.m. den 31 december 1975) Gullberg, H. Urban, fil. lic. (fr.o.m. den 28 februari 1975) Junback, Carl Gunnar, departementssekreterare (fr.o.m. den 28 februari 1975) Krutzsch, A. Peter M., byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976) Nilsson, Karl-Erik, skogschef (fr.o.m. den 1 juli 1976) Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 10320 Stockholm, tel. växel 763 10 00

243 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Dell Jo:8

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse Jo 23.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fem sammanträden. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

8. 1973 års skogsutredning (Jo 1973 :06)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 september 1973 för att utreda vissa frågor inom skogspolitiken (se Post- och Inrikes tidn. den 6

oktober 1973):

Ordförande: Lyberg, Bengt, landshövding

Sakkunniga:

Brännström, Roland J., verkmästare, led. av riksdagen Dahlgren, P. Anders B., statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 19

november 1976) Hedström, Bo S., generaldirektör

Hjorth, Ragnar, f.d. byråchef

Jansson, Sven E., lantbrukare (fr.o.m. den 20 november 1976) Nilsson, Nils-Erik, professor

Experter:

Bäckström, Sixten, förbundsordförande Carlsson, T. E. Roine, förbundsordförande

Edlund, Erik O. A., utvecklingschef (t.o.m. den 25 mars 1976) Esping, F. Lars-Erik, avdelningschef (fr.o.m. den 17 april 1975) Jansson, Sven E., lantbrukare (fr.o.m. den 1 april 1974 t.o.m. den 19 november 1976) Köhl, Olof F. E., rättschef (fr.o.m. den 1 februari 1976) Rydbo, Folke, generaldirektör (fr.o.m. den 1 april 1974) Rydh, Olof G. G., departementssekreterare (fr.o.m. den 8 juli 1975) Sjunnesson, Lars H. O., direktör (fr.o.m. den 26 mars 1976)

Sundberg, Carl Gustaf, skogsdirektör (fr.o.m. den 1 april 1974)

Toll, J. Magnus, lantmästare

Huvudsekreterare: Holmgren, Anders F., jägmästare (fr.o.m. den 1 februari 1976) Köhl, Olof F. E., rättschef (t.o.m. den 31 januari 1976)

Bitr. sekreterare: Holmgren, Anders F., jägmästare (t.o.m. den 31 januari 1976) Jacobson, S. E. Olof, forskarassistent

Petterson, Hans H. J. A., hovrättsassessor (fr.o.m. den 8 mars 1976)

Del I Jo: 8 Skr 1976/77: 103 244

Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren och bitr. sekreterare)

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse Jo 25.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio

sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,

organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Dessutom har sju sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp för frågor om

produktionshöjande åtgärder i skogsbruket.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

9. 1973 års fiskevattensutredning (Jo 1973:07)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 november 1973 för att

utreda fiskelagstiftningen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8 december

1973):

Ordförande: Wictorsson, Åke V., planeringschef, led. av riksdagen Sakkunniga: Andersson, L. Arne, lantbrukare, led. av riksdagen Johansson, Tyra A. S., kontorist, led. av riksdagen Lindberg, Sven J., ombudsman, led. av riksdagen Morell, Roland, direktör Pettersson, A. Georg, ombudsman, led. av riksdagen Rydén, N. Rune G., köpman, f.d. led. av riksdagen Experter: Dyhre, A. Gunnar, hovrättsråd (fr.o.m. den 1 september 1974)

Ericson, E. Gerhard H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 december 1974) Grebäck, Erik H., agronom, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 april 1974) Johansson, Bertil E., ombudsman

Johansson, Stig E., överdirektör (fr.o.m. den I december 1974) Kihlström, Bengt G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 december 1974) Puke, Carl G. M., f.d. fiskeriintendent (fr.o.m. den 1 december 1974)

Runnström, Hans K. L., kanslichef (fr.o.m. den 1 april 1974)

Silow, C. Ivan H., t.f. byråchef (fr.o.m. den I december 1974) Wenker, Stig-Eric, hovrättsråd (fr.o.m. den 1 april 1974) Wikman, L. Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 december 1974) Sekreterare: Wendt, Curt A. G., byråchef (fr.o.m. den 5 februari 1974)

245 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Dell Jo: 10

Bitr. sekreterare:

Edlund, S. Lisbeth, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 1 april 1975)

Johansson, Curt B. R., t.f. fiskeriintendent (fr.o.m. den I november 1976)

Lokal: Fiskeristyrelsen, Otterhällegatan 12, Fack, 403 10 Göteborg, tel. växel 031/17 63 80 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse Jo 26.

Utredningen har under tiden januari - oktober 1976 hållit nio sammanträden. Utredningen har den 29 juni 1976 avgett delbetänkandet (Ds Jo 1976:5)

Utlännings fiskerätt och den 31 augusti 1976 delbetänkandet (Ds Jo 1976:6)

Fiskevårdsområden. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

10. Emåutredningen 1974 (Jo 1974:02)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 april 1974 för att

undersöka möjligheterna att begränsa översvämningarna i Emån: Utredningsman:

Wetterhall, Sven C. E., byråchef

Experter:

Alvelid, Sven R. E., lantbruksdirektör (fr.o.m. den 1 april 1975)

Andersson, K. Göran, naturvårdsdirektör

Sjöborg, N. Elvir, f.d. lantbruksdirektör

Sprinchorn, K. Göran, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 8 oktober 1974)

Svensson, Sven Åke, naturvårdsdirektör Wallin, Sten-Erik J., avdelningsdirektör

Sekreterare:

Petersson, Bengt-Eve A., byrådirektör

Lokal: Länsstyrelsen i Södermanlands län, Fack, 611 01 Nyköping, tel.

växel 0155/80 100.

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Jo 24.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 20

sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, kraftintressenterna, Emåns vattendragsförbund, m.fl.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1977.

Del I Jo: 11 Skr 1976/77: 103 246

11. Skogsadministrativa utredningen (Jo 1974:03)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 april 1974 för att utreda den statliga administrationen på skogsbrukets område (se Post- och Inrikes tidn. den 25 maj 1974): Ordförande: Hedström, Bo S., generaldirektör Sakkunniga: Hedström, T. Uno V. E., hemmansägare, f.d. led. av riksdagen Norrby, Karl-Eric, lantbrukare, led. av riksdagen Experter: Agebro, Albin S., förbundssekreterare (fr.o.m. den 8 april 1976) Andersson, Gösta R., skogsvårdskonsulent (fr.o.m. den 7 september 1974) Falk, Eric G. R., avdelningschef (fr.o.m. den 7 september 1974) Hammarlund, F. Gösta E., länsjägmästare (fr.o.m. den 8 april 1976) Lindgren, K. Erik, organisationsdirektör (fr.o.m. den 2 april 1975) Nilsson, Nils-Erik, professor (fr.o.m. den 2 april 1975) Sekreterare: Holmgren, Anders F., jägmästare Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren) Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Jo 25. Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex sammanträden samt haft överläggningar med representanter för myndigheter som berörs av utredningens arbete. Utredningen har i december 1975 avgett delbetänkandena (Ds Jo 1975:11) Frö- och plantverksamhet i skogsvårdsorganisationen och (Ds Jo 1975:15) Skoglig prognosverksamhet. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

12. Organisationskommittén (Jo 1974:06) för beredning av vissa

frågor om den framtida organisationen av växtskyddsverksamheten

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 juni 1974 för beredning av vissa frågor om den framtida organisationen av växtskyddsverksamheten (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1974):

Ordförande: Eckersten, Ivan E., f.d. statssekreterare

247 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Dell Jo: 13

Ledamöter: Eliasson, Per-Erik, byråchef Gustafsson, N. Henry, avdelningschef Henriksson, Rune I., kansliråd von Rosen, Hans J. D., t.f. föreståndare (fr.o.m. den 27 september 1975) Stenmark, C. G. Arnold, försöksledare Experter: Beckman, Arne, byrådirektör (fr.o.m. den 21 oktober 1974) Björling, Karl J. E., professor Ekelund, Sigvard F. A., agr. dr Johnsson, Inez M., byrådirektör (fr.o.m. den 21 oktober 1974) Kroeker, Göran H., agronom (fr.o.m. den 21 oktober 1974) Lekander, Bertil K. F., professor Lindén, Hans G., försöksintendent (fr.o.m. den 21 oktober 1974) Sanner, Lars-Erik, överbibliotekarie (fr.o.m. den 21 oktober 1974) Sekreterare: Junback, Carl Gunnar, departementssekreterare Särskilda direktiv har ej meddelats. Kommittén har den 5 september 1975 avgett förslag till utformningen av den framtida organisationen av växtskyddsverksamheten. Kommittén har i övrigt slutfört det arbete som föranletts av statens växtskyddsanstalts upphörande den 1 juli 1976. Kommitténs arbete är därmed slutfört.

13. Jordförvärvsutredningen (Jo 1974:07)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1974 för att se över jordförvärvslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 11 juli 1974): Ordförande: Widén, K. A. Ingvar, generaldirektör Sakkunniga: Johansson, Gunnar A., häradsdomare, led. av riksdagen Johnsson, John E., ombudsman, led. av riksdagen Larsson, K. Einar A., lantbrukare, led. av riksdagen Lindberg, Sven J., ombudsman, led. av riksdagen Ludvigsson, Ingrid M., fru, led. av riksdagen Stjerna, G. Henry, lantbrukare Experter: Agebro, Albin S., förbundssekreterare (fr.o.m. den 7 september 1974)

Del I Jo: 13 Skr 1976/77: 103 248

Andreasson, A. Osvald, utredningssekreterare (fr.o.m. den 7 september

1974)

Gunsell, Tor A., överingenjör (fr.o.m. den 7 september 1974) Henriksson, Rune I., kansliråd (fr.o.m. den 4 april 1975) Jansson, Harald, fastighetsdirektör (fr.o.m. den 7 september 1974)

Johansson, S. Arne H., länsjägmästare (fr.o.m. den 7 september 1974)

Köhl, Olof F. E., rättschef (fr.o.m. den 1 februari 1976) Lindh, Birger V., ombudsman (fr.o.m. den I november 1976) Lindström, Ingvar A., departementsråd (fr.o.m. den 7 september 1974) Millgård, E. Olof (Olle), teknisk direktör (fr.o.m. den 7 september 1974)

Nilsson, N. Thorsten G., lantbrukare (fr.o.m. den 7 september 1974)

Romson, Rolf, direktör (fr.o.m. den 7 september 1974) Svensson, S. Börje F., förbundsordförande (fr.o.m. den 7 september 1974 t.o.m. den 31 oktober 1976)

Wessén, Vilhelm, direktör (fr.o.m. den 7 september 1974)

Åkerman, N. Håkan, överdirektör (fr.o.m. den 7 september 1974) Sekreterare:

Köhl, Olof F. E., rättschef (t.o.m. den 31 januari 1976)

Warensjö, J. A. Folke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I februari 1976) Bitr. sekreterare: Holmgren, Gunnar, hovrättsassessor (fr.o.m. den 14 oktober 1974) Warensjö, J. A. Folke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 7 september 1974

t.o.m. den 31 januari 1976)

Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 "Stockholm, tel. växel 763 10 00 (bitr. sekreteraren) Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Jo 29.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fem

sammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

14. 1974 års trädgårdsnäringsutredning (Jo 1974:09)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 september 1974 för att utreda trädgårdsnäringen (se Post- och Inrikes tidn. den 5 oktober 1974):

Ordförande: Henriksson, Rune I., kansliråd Sakkunniga:

Bergqvist, Jan G., pol. mag., led. av riksdagen Björk, Villiam E., kommunalråd, f.d. led. av riksdagen

249 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Dell Jo:15

Carlström, A. Valdo, direktör, f.d. led. av riksdagen

Nilsson, Anna-Lisa, handelsträdgårdsmästare, led. av riksdagen Experter:

Gustafsson, N. Henry, avdelningschef (fr.o.m. den 19 oktober 1974) Moberg, C. E. Ragnar, direktör (fr.o.m. den 19 oktober 1974) Nyström, Holger R. B., direktör (fr.o.m. den 19 oktober 1974)

Svensson, S. Börje F., förbundsordförande (fr.o.m. den 19 oktober 1974) Sekreterare:

Donelius, H. Göran, t.f. universitetslektor (fr.o.m. den 19 oktober 1974

t.o.m. den 15 januari 1976) Gradin, Lars-Erik, byrådirektör (fr.o.m. den 16 januari 1976)

Bitr. sekreterare:

Boberg, L. Håkan, departementssekreterare (fr.o.m. den 21 december

1974 t.o.m. den 26 maj 1976)

de Maré, Stefan S., departementssekreterare (fr.o.m. den 14 september

1976)

Lidén, B. Carl Johan, byrådirektör (fr.o.m. den 27 maj 1976)

Lokal: Lantbruksstyrelsen, Vallgatan 6, 551 83 Jönköping, tel. växel 036/16 94 20 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Jo 31.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fem sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har elva sammanträden hållits med de särskilda arbetsgrupperna inom utredningen.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

15. Västerdalälvsutredningen (Jo 1975:01)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 27 februari 1975 för att utreda möjligheterna att begränsa översvämningarna i Västerdalälven (se Post- och Inrikes tidn. den 10 maj 1975): Utredningsman:

Holmström, G. Sven E., fastighetsråd Experter:

Ahlmark, Sten O., bitr. överlantmätare

Andersson, Ingvar H. D., ingenjör

Jönsson, Per Ivan, vattenrättsråd

Rosén, Sven A., byrådirektör

Del I Jo: 15 Skr 1976/77: 103 250

Sprinchorn, K. Göran, avdelningsdirektör Wetterhall, Sven C. E., byråchef Sekreterare: Ander, C. Peter E., hovrättsassessor Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Jo 18.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 29 sammanträden. Utredningen har den 12 november 1976 avgett betänkandet (Ds Jo 1976:8) Översvämningsskydd i Västerdalälven. Uppdraget är därmed slutfört.

16. Utredningen (Jo 1975:02) om omhändertagande av sjukhusavfall

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 10 april 1975 för omhändertagande av sjukhusavfall (se Post- och Inrikes tidn. den 27 maj 1975): Ordförande: Skantz, Anna-Greta, ombudsman, led. av riksdagen Sakkunniga: Holmberg, Nils V., direktör Johansson, S. Lars A., ombudsman Magnusson, S. Arne E., lantbrukare, led. av riksdagen Tjerneld, Nils C. L., sektionschef Experter: Adolfsson, B. Göran E., civilingenjör von Heidenstam, G. Olov, avdelningsdirektör Hugoson, Göran H., t.f. byråchef (fr.o.m. den 11 september 1975) Skjönberg, P. Guldbrand, byrådirektör Tennevall, B. Erik, avdelningsdirektör Sekreterare: Kardell, J. Arne, hovrättsassessor Lindgren, I. Lennart, departementssekreterare Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Jo 19. Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit åtta sammanträden samt genomfört vissa studiebesök. Utredningen har den 1 december 1976 slutjusterat betänkandet Sjukvårdsavfall, vilket kommer att överlämnas i januari 1977. Uppdraget är därmed slutfört.

251 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Dell Jo: 18

17. Utredningen (Jo 1975:03) om åtgärder för att motverka de negativa effekterna av svavelutsläpp

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 29 maj 1975 för att föreslå åtgärder för att motverka de negativa effekterna av svavelutsläpp (se Postoch Inrikes tidn. den 8 juli 1975): Ordförande: Lönnqvist, Ulf R., f.d. statssekreterare Sakkunniga: Gustafsson, N. Henry, avdelningschef Jondelius, Bo E., byråchef Lind, Carl-Erik, byråchef Persson, Göran A., avdelningschef Rinder, Lennart, medicinalråd Sörensen, S. Ingemar K., byråchef Sekreterare: Hägerhäll, Bertil G., departementssekreterare

Bitr. sekreterare: Assarsson, Bo S. G., byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1975)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Jo 20. Utredningen har den 27 januari 1976 avgett betänkandet (Ds Jo 1976:2) Mindre svavel - bättre miljö. Uppdraget är därmed slutfört.

18. Utredningen (Jo 1975:04) om jordbruksnämndens organisation

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 12 juni 1975 för att se över statens jordbruksnämnds organisation: Sakkunnig: Lindström, Ingvar A., departementsråd Sekreterare: Adler, Hans V., byråchef (fr.o.m. den 8 september 1975) Bitr. sekreterare: Granlund, U. Kristina, departementssekreterare (fr.o.m. den 8 september 1975) Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Jo 21. Utredningen har den 26 januari 1976 avgett betänkandet (Ds Jo 1976:1) Statens jordbruksnämnds organisation. Uppdraget är därmed slutfört.

Del I Jo: 19 Skr 1976/77: 103 252

19. Utredningen (Jo 1975:06) om vissa frågor inom växtförädlingsverksamheten

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 9 oktober 1975 för

utredning om vissa frågor inom växtförädlingsverksamheten:

Sakkunnig:

Gustafsson, Åke C. T., professor

Experter:

Boberg, L. Håkan, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1976) Ekström, E. Sören, kansliråd

Gustafsson, N. Henry, avdelningschef

Hansson, N. Oile R., departementssekreterare (t.o.m. den 30 juni 1976) Junback, Carl Gunnar, departementssekreterare Sekreterare: Denward, C. M. Thore, docent Lokal: Lantbrukshögskolans institution för frukt- och bärodling, Balsgård, P1 550, 291 00 Kristianstad, tel. 044/750 41 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Jo 23.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tolv sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1977.

20. Fiskerikommittén (Jo 1975:07)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 27 november 1975 för att

utreda fiskets kort- och långsiktiga problem: Ordförande:

Lönnqvist, Ulf R., f.d. statssekreterare

Sakkunniga:

Hannerz, D. G. Lennart, överdirektör Hedin, Carl Eric, kapten, f.d. led. av riksdagen

Johansson, Bengt A. W., budgetchef Lindström, Ingvar A., departementsråd Mattsson, Thure J. E., ombudsman Säkk, Karl, byråchef Verständig, Sigmund, byråchef Åberg, Ch. Georg, fiskeriombudsman, led. av riksdagen

253 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Dell Jo: 21

Experter:

Hansson, N. Olle R., departementssekreterare (t.o.m. den 30 juni 1976) Johansson, Bertil E., ombudsman Nilsson, Kaj A. W., fiskare

Sekreterare:

Berglund, Sven-Olof, departementssekreterare Bitr. sekreterare:

Sten, S. Roland, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 26 mars 1976)

Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 10320 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex sammanträden.

Kommittén har den 2 december 1975 avgett förslag om åtgärder för att lösa akuta problem inom fisket, den 15 januari 1976 om stöd till säkerhetsutrustning på fiskefartyg och den 17 juni 1976 om särskilda pristillägg på fisk.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

21. Utredningen (Jo 1976:01) om registrering av fritidsbåtar

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 18 december 1975 för att utreda frågan om registrering av fritidsbåtar (se Post- och Inrikes tidn. den 19 februari 1976): Sakkunnig:

Schelin, Bengt A. E., direktör Experter:

Alpsten, A. Börje, departementsråd Boberg, L. Håkan, departementssekreterare (t.o.m. den 6 maj 1976) Nyman, Kjell, departementssekreterare (fr.o.m. den 7 maj 1976) Sjöstedt, K. Lennart T., hovrättsråd Trotzig, C. Fredrik J., avdelningschef

Sekreterare:

Hörberg, Olof Hj., f.d. överingenjör

Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se del II Jo 1.

Del I Jo: 21 Skr 1976/77: 103

Utredningen har under tiden mars - oktober 1976 hållit 17 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningen. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

22. Energi- och miljökommittén (Jo 1976 :02)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 5 februari 1976 för att utreda frågan om hälso- och miljöeffekter av energiutnyttjande (se Postoch Inrikes tidn. den 19 februari 1976): Ordförande: Moberg, Sven T., generaldirektör Sakkunniga: Bergman, Per R., direktör, led. av riksdagen Clarkson, Rolf A., direktör, led. av riksdagen Forslund, Bo E., ombudsman, led. av riksdagen Karlehagen, Sigvard H., leg. läkare, f.d. led. av riksdagen Ohlin, T. M. Maja, skolkanslist, f.d. led. av riksdagen Orring, Ulla B., nämndeman Sekreterare: Högberg, Lars G., fil. lic (fr.o.m. den 25 februari 1976) Bitr. sekreterare: Assarsson, Bo S. G., byrådirektör (fr.o.m. den 25 februari 1976) Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren och bitr. sekreteraren). Direktiven för kommittén, se del II Jo 3. Kommittén har under tiden februari - oktober hållit sju sammanträden. Uppdrag rörande sammanställning av tekniskt-vetenskapligt underlag för kommitténs överväganden har lagts ut på arbetsgrupper. Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

23. Kommittén för de svenska förberedelserna inför FN:s vattenkonferens (Jo 1976:03)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 12 februari 1976 för att svara för de svenska förberedelserna inför FN:s vattenkonferens (se Postoch Inrikes tidn. den 20 mars 1976):

255 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Dell Jo:24

Ordförande: Dahlgren, P. Anders B., statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 5 november 1976) Lundkvist, Svante, förutv. statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 4 november 1976)

Ledamöter: Berggren, K. Roy, byråchef

Berner, C. O. Örjan, departementsråd

Bondesson, Lennart, byrådirektör (t.o.m. den 26 maj 1976) Céwe, Tord G., departementssekreterare Elmér, Björn Å., departementssekreterare Gustafsson, Yngve H., professor Hanson, Arne G. H., avdelningschef Ingvar-Svensson, Inger, fru, led. av riksdagen Karlsson, Rune A., sekreterare Lindahl, Torkel R. N., segelmakare, led. av riksdagen Lönnqvist, Ulf R., f.d. statssekreterare Magnusson, Gunnar, civilingenjör (fr.o.m. den 27 maj 1976) Nordberg, Lars O., statsgeolog Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen af Ugglas, M. Margareta, civilekonom, led. av riksdagen

Sekreterare: Falkenmark, Malin, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I mars 1976) Hagard, John H.M., departementssekreterare (fr.o.m. den 8 oktober 1976) Lindgren, I. Lennart, departementssekreterare Palme, Thomas O. V., departementssekreterare (t.o.m. den 7 oktober 1976) Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 08/763 10 00.

Kommittén har under tiden februari - oktober hållit tre sammanträden. Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

24. Utredningen (Jo 1976:04) om den regionala Iaboratorieverksamheten

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 29 december 1975 för att utreda frågan om den regionala laboratorieverksamheten inom livsmedelshygien, = veterinärmedicinsk diagnostik, miljövård och närbelägna områden (se Post- och Inrikes tidn. den 20 februari 1976):

Del I Jo: 24 Skr 1976/77: 103 256

Sakkunnig: Odhnoff, Camilla, landshövding Experter: Ehn, Bengt, veterinärråd Ekedahl, N. A. Gunnar, laborator Junback, Carl Gunnar, departementssekreterare Skjönberg, P. Guldbrand, byrådirektör Tammelin, Lars-Erik, avdelningschef

Ågren, Lars O. T., direktör

Sekreterare: Hoel, Christer O., t.f. avdelningsdirektör Bitr. sekreterare: Brunsberg, Karin D. M., byrådirektör Lokal: Centrala förvaltningen för jordbrukets högskolor och SVA. 750 07 Uppsala 7, tel. växel 018/10 20 00 (sekreteraren) Direktiven för utredningen, se del II Jo 2. Den sakkunnige har under tiden mars - oktober 1976 hållit tre sammanträden med experterna samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

25. Utredningen (Jo 1976:05) om översyn av skördeskadeskyddet

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 4 mars 1976 för att se över skördeskadeskyddet inom jordbruket (se Post- och Inrikes tidn. den 22 maj 1976): Ordförande: Jansson, N. Ewald, f.d. förbundsordförande Sakkunniga: Andersson, L. Arne, lantbrukare, led. av riksdagen Bladh, Lennart W., yrkesvalslärare, led. av riksdagen Hallenius, G. Ingemar, lantbrukare, led. av riksdagen Strömberg, K. Håkan, metallarbetare, led. av riksdagen Experter: Friberg, B. Torsten, avdelningschef Larsson, Folke K. E., lantbrukare Lidén, B. Carl Johan, byrådirektör Medin, Knut H., avdelningschef

257 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Dell Jo: 26

Nilsson, Olof, direktör

Sandqvist, B. Eje G., avdelningsdirektör

Sekreterare: Jeppsson, O. Gunnar, lantbruksdirektör

Bitr. sekreterare: Hagströmer, Erik J. J. A., statskonsulent

Lokal: Lantbruksnämnden i Uppsala län, Box 87, 751 03 Uppsala, tel.

växel 018/10 01 00 (sekreteraren). Direktiven för utredningen, se del II Jo 4.

Utredningen har under tiden september - oktober 1976 hållit ett

sammanträde.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

26. Utredningen (Jo 1976:06) om översyn av

miljöskyddslagstiftningen

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 18 mars 1976 för att göra en översyn av miljöskyddslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 22 maj 1976):

Ordförande: Gustavsson, Bengt T., ombudsman, led. av riksdagen

Sakkunniga: Adolfsson, Tage V. A., företagare, led. av riksdagen

Friggebo, Birgit 1. G., statsråd (t.o.m. den 31 oktober 1976)

Håkansson, Per Olof, byggnadsingenjör, led. av riksdagen Larsson, Lars-Åke G., ombudsman, led. av riksdagen

Lindahl, Torkel R. N., segelmakare, led. av riksdagen (fr.o.m. den I

november 1976) Mattsson, Kjell A., led. av riksdagen Theorin, K. Maj Britt M., sekreterare, led. av riksdagen Experter: Beckman, Lars K. A. G., hovrättsassessor Damgren, H. G. Fredrik, kansliråd

Helmerson, Bo I. H., direktör Olerud, Eric Hj., sekreterare Persson, Göran A., avdelningschef

Svärd, Stig Olof, vattenrättsdomare Sekreterare: Ander, C. Peter E., hovrättsassessor

17 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103

Del I Jo: 26 Skr 1976/77: 103 258

Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se del II Jo 5.

Utredningen har under tiden mars - oktober 1976 hållit två sammanträden.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

27. Sakkunnig (Jo 1976:07) för överläggningar rörande avtal i fråga om riktlinjer för hästtävlingar med totalisatorverksamhet m.m.

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 25 mars 1976 för att för

statens del föra överläggningar rörande avtal i fråga om riktlinjer för

hästtävlingar med totalisatorverksamhet m.m. (se Post- och Inrikes tidn. den 5 februari 1976):

Sakkunnig:

Lönnqvist, Ulf R., f.d. statssekreterare Experter: Boberg, L. Håkan, departementssekreterare

Hansson, N. O. Olle R., departementssekreterare Henriksson, Rune I., kansliråd Johansson, Bengt A. W., departementsråd

Den sakkunnige har under tiden mars - april hållit sex sammanträden.

Den sakkunnige träffade den 13 april 1976 avtal i fråga om riktlinjer för

hästtävlingar med totalisatorverksamhet m.m. Uppdraget är därmed slutfört.

28. Utredningen (Jo 1976:08) om karantänsverksamheten för djur

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 23 juni 1976 för att utreda frågan om karantänsverksamheten för djur (se Post- och Inrikes tidn. den 3 augusti 1976):

Utredare:

Andersson, Lennart F. H., studieombudsman, led. av riksdagen Sakkunniga: Björk, Jimmy, sektionschef

Nordblom, Bengt S. J., veterinärråd

Sekreterare: Oskarsson, Sven E., tf. byrådirektör

259 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Dell Jo: 30

Lokal: Lantbruksstyrelsen, Vallgatan 6, Fack, 551 83 Jönköping, tel. växel 036/16 94 20 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se del II Jo 6.

Utredaren har under oktober 1976 hållit ett sammanträde med experterna.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

29. Utredningen (Jo 1976:09) om fjällägenheter

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 23 juni 1976 för att utreda frågan efter vilka riktlinjer användningen och förvaltningen skall ske av staten tillhöriga lägenheter, som är belägna ovanför odlingsgränsen eller på renbetesfjällen i Jämtlands län (se Post- och Inrikes tidn. den 3 augusti 1976): Ordförande:

Hedström, T. Uno V. E., hemmansägare, f.d. led. av riksdagen Ledamöter:

Landahl, O. Sixten H., lantbruksdirektör Nisser, Carl Wilhelm B. G., chefsjurist

Sekreterare:

Nisser, Carl Wilhelm B. G., chefsjurist (fr.o.m. den 14 september 1976)

Lokal: Lantbruksstyrelsen, Vallgatan 6, 551 83 Jönköping, tel. växel 036/16 94 20 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se del II Jo 7.

Utredningen har under tiden augusti - oktober 1976 hållit ett sammanträde.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

30. Utredningen (Jo 1976:10) om ändrad reglering av Hjälmaren

Tillkallad enligt regeringen bemyndigande den 21 oktober 1976 för att utreda ändrad reglering av Hjälmaren: Utredare:

Larsson, Erik, lantbrukare, led. av riksdagen Sakkunnig:

Wetterhall, Sven C. E., byråchef

Del I Jo: 30 Skr 1976/77: 103 260

Experter: Andersson, Ingvar H. D., lantbruksingenjör

Axelsson, K. A. Thorsten, civilingenjör

Beckman, Lars K. A. G., hovrättsassessor

Sprinchorn, K. Göran, avdelningsdirektör

Direktiven för utredningen, se del II Jo 8.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

261 Kommittéer: Handelsdepartementet Dell H:1

Handelsdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1976: 3, 7, 10 och 13

1. Patentpolicykommittén (H 1969:10)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 december 1967 för

utredning om vissa spörsmål rörande patentverket (se Post- och Inrikes

tidn. den 22 januari 1968):

Ordförande: Borggård, Göran R., generaldirektör

-.Ledamöter:

Bergling, Nils B. V., direktör Ekstam, Gunnar E., avdelningschef

Körner, F. Lennart, direktör Larfeldt, Nils J., ingenjör

Wallerius, Olof, förste forskningsingenjör

Experter:

Jonson, Lars, t.f. expeditionschef-rättschef Lewin, Saul, överingenjör

Persson, R. Eskil, rådman

Uggla, Claes A., patenträttsråd

Sekreterare:

Törnroth, N. Lennarth, patenträttsråd Bitr. sekreterare:

Jacobsson, Måns, hovrättsassessor Tersmeden, G. Erik, hovrättsassessor (fr.o.m. den 14 januari 1974)

Lokal: Patent- och registreringsverket, Valhallavägen 136, Box 5055,

102 42 Stockholm, tel. växel 22 55 40

Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse H 10.

Tilläggsdirektiv I-III, se 1975 års kommittéberättelse H 1.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sju

sammanträden av vilka ett varit gemensamt med motsvarande kommittéer i Danmark, Finland och Norge. Företrädare för kommittén har dessutom

under samma tid haft överläggningar med företrädare för motsvarande

danska, finska och norska kommittéer vid tre tillfällen.

Del I H: 1 Skr 1976/77: 103 262

Kommittén har i april månad 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:24-25) Internationellt patentsamarbete II, 1973 års europeiska patentkonvention. Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

2. 1972 års lotteriutredning (H 1972:03)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 april 1972 med uppdrag att utreda regleringen av lotteriverksamheten (se Post- och Inrikes tidn. den 9 juni 1972): Ordförande: Heurgren, Sven C. O., generaldirektör (fr.o.m. den I maj 1975) Sakkunniga: Andersson, Sven G., frisörmästare, led. av riksdagen Bergérus, K. Holger E., direktör Nilsson, K. Börje, förbundsordförande, led. av riksdagen Nordberg, S. Ivar, ombudsman, led. av riksdagen Norrby, Karl-Eric, lantbrukare, led. av riksdagen Rosén, S. Åke, förste länsassessor Experter: Ankers, Mikael, departementssekreterare Bergqvist, Hans A., avdelningschef Sekreterare: Stenström, Sture B., hovrättsassessor Bitr. sekreterare: Andersson-Tronbacke, Bror, fil. pol. mag. (fr.o.m. den 1 december 1976) Regardt, Bertil, fil. kand. (fr.o.m. den 10 november 1975 t.o.m. den 30 juni 1976) Lokal: Lilla Nygatan 4, ltr., 11128 Stockholm, tel. 763 1965 (sekreteraren), 739 01 00 (ordföranden) Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse H 10.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tio sammanträden. Utredningen har den 30 juli 1976 avgett delbetänkandet (Ds H 1976:3) Enarmade banditer. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

263 Kommittéer: Handelsdepartementet Deli H:4

3. Utredningen (H 1973:01) rörande översyn av patent- och registreringsverkets besvärsavdelning

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1973 rörande översyn av patent- och registreringsverkets besvärsavdelning (se Post- och Inrikes tidn. den 4 augusti 1973): Sakkunnig:

Wieslander, K. H. Bengt, regeringsråd

Experter:

Borggård, Göran R., generaldirektör Holm, Sture K. V., patenträttsråd Persson, R. Eskil, rådman Sköldefors, Walter G., avdelningsdirektör

Sekreterare:

Persson, R. Eskil, rådman (fr.o.m. den 12 mars 1974)

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse H 10.

Den sakkunnige har under tiden november 1975 - januari 1976 hållit tre sammanträden med experterna.

Den sakkunnige har den 10 mars 1976 avgett betänkandet (Ds H 1976:1) Besvärsavdelningen inom patent- och registreringsverket.

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Hotell- och restaurangutredningen (H 1974:01)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 februari 1974 rörande nuläge och utvecklingstendenser m. m. inom hotell- och restaurangbranschen: Ordförande:

Heurgren, Sven C. O., generaldirektör Sakkunniga:

Gradin, Anita I., departementssekreterare, led. av riksdagen Hellström, G. F. Ingemar, direktör Neymark, Marit H. E., f.d. avdelningschef Nyström, Sigvard E. V., förbundsordförande

Stjernström, Per Z., lantbrukare, led. av riksdagen

Wärme, Ulf B., ombudsman

Örtengren, Jan Henrik, direktör

Experter:

Granberg, Otto, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 januari 1976)

Del I H:4 Skr 1976/77: 103 264

Gustavsson, S. A. Göran, civilingenjör

Herland, Erik, byrådirektör (fr.o.m. 5 september 1974) Sekreterare:

Mindus-Widén, Lena, civilekonom (fr.o.m. den 1 september 1974) Bitr. sekreterare:

Nilsson, Tor-Björn, fil. kand. (fr.o.m. den 1 augusti 1975)

Lokal: Rosenbad 2, tel. 117583, 117418. Postadress: Handelsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse H 11.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden samt haft hearings med representanter för olika myndigheter och organisationer, bl.a. om rusdrycksfrågor. En studie av kundstrukturen m.m. i hotell- och restaurangbranschen har genomförts liksom en studie av omfattningen av kommunernas engagemang i näringen. Branschens förhållanden har detaljstuderats i fem svenska kommuner.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

5. Skrothandelsutredningen (H 1974:04)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1974 för översyn av skrothandelsförordningen: Utredningsman:

Öhman, Frank G. H., f.d. regeringsråd

Sekreterare:

Sundström, Kerstin M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 10 september 1974)

Lokal: Rosenbad 2, tel. 116857 (sekreteraren). Postadress: Handelsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse H 14.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex sammanträden och överläggningar med företrädare för myndigheter, organisationer och sammanslutningar som berörs av utredningens arbete.

Utredningen beräknas pågå under hela år 1977.

6. Konkurrensutredningen (H 1974:05)

Tilikallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 september 1974 för utredning rörande översyn av konkurrensbegränsningslagen (se Post- och Inrikes tidn. den 8 oktober 1974):

265 Kommittéer: Handelsdepartementet Dell H:7

Ordförande: Jonson, Lars, t.f. expeditionschef-rättschef Sakkunniga: Mattsson, Kjell A., led. av riksdagen Nyquist, Ola, docent, f.d. led. av riksdagen Radesjö, G. Wivi-Anne, fru, led. av riksdagen Ulander, Lars G., ombudsman

Experter: Bernitz, Ulf, professor (fr.o.m. den 15 april 1975) Hallman, Åke, avdelningschef (fr.o.m. den 15 april 1975) Holgersson, Jörgen, hovrättsassessor (fr.o.m. den 8 november 1976) Olhans, Björn, departementssekreterare (fr.o.m. den 5 juni 1975 t.o.m. den 10 augusti 1976) Sahlin, Eric, byråchef (fr.o.m. den 28 oktober 1974) Steen, Roland, departementssekreterare (fr.o.m. den 11 augusti 1976) Sekreterare: Cederblad, Carl Olof, byråchef Bitr. sekreterare: Holgersson, Jörgen, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 april 1975 t.o.m. den 7 november 1976) Sandström, Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 8 november 1976) Lokal: Rosenbad 2,5 tr., tel. växel 763 10 00. Postadress: Handelsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse H 15. Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tio sammanträden, varav tre med en referensgrupp med företrädare för berörda organisationer. Därutöver har fyra sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp för frågan om en undersökning av företagsfusioner. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

7. Tobaks- och alkoholreklamutredningen (H 1974 :06) '

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 december 1974 för att utreda vissa frågor om formerna för förbud mot tobaksreklam m. m.: Sakkunnig: Sturkell, Carl-Edvard, lagman Experter: Johanson, Krister, byråchef Norberg, Sven, t.f. departementsråd

Del I H: 7 Skr 1976/77: 103 266

Nygren, G. Ingemar, kansliråd

Tottie, Malcolm, medicinalråd

Unger, Klaus, marknadsdirektör Warnergård, Erik, direktör Wegerman, Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 21 maj 1976)

Sekreterare:

Sandström, Staffan, hovrättsassessor

Lokal: Rosenbad 2, tel. (sekreteraren) 1164 76. Postadress:

Handelsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm

Tilläggsuppdrag för utredningen, se del II H 1.

Genom beslut den 12 februari 1976 har regeringen utvidgat uppdraget att även gälla frågan om alkoholreklam.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tolv sammanträden och därvid samrått med företrädare för myndigheter,

organisationer och sammanslutningar som berörs av utredningens arbete.

Utredningen har den 29 oktober 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:63)

Reklamen för alkohol och tobak. Uppdraget är därmed slutfört.

8. Städbranschutredningen (H 1975:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 27 februari 1975: Ordförande:

Björnström, Björn S., direktör Sakkunniga:

Ingvar-Svensson, Inger, fru, led. av riksdagen Landberg, Maj-Lis H. A., led. av riksdagen

Lundqvist, Åke, kommundirektör

Mannerstråle, Nils-Gustaf, direktör

Nilsson, Karl-Henry, ombudsman Sahlén, Evert, ombudsman

Expert:

Sandström, Thore, ingenjör (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Sekreterare: Sandström, Thore, ingenjör (t.o.m. den 31 december 1975)

Ståhlberg, Karin, byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976)

267 Kommittéer: Handelsdepartementet Dell H:9

Bitr. sekreterare: Heide, Agneta, assistent (fr.o.m. den 8 oktober 1976)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse H 14.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit två

sammanträden.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

9. Oljelagringskommittén (H 1975:03)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 27 februari 1975:

Ordförande: Hermansson, Rune, direktör

Sakkunniga: Helmerson, Bo I. H., direktör af Klintberg, Rolf, direktör

Lundgren, Sven, ombudsman (fr.o.m. den 23 december 1975) Nyström, Lennart, civilekonom (t.o.m. den 22 december 1975)

Stålebrant, Rolf, överingenjör |

Theorin, K. Maj Britt M., sekreterare, led. av riksdagen Wångby, Erik, ombudsman (fr.o.m. den 8 september 1975)

Experter:

Angeberg, Nils H. R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 3 november 1975) Danielson, Nils-Gustaf F., byråchef (fr.o.m. den 10 juni 1975) Davidsson, David, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 juni 1975)

Hemborg, Bo, departementssekreterare (fr.o.m. den I januari 1976) Höjeberg, Mats, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 juni 1975)

Kristenson, Arne, byråchef (fr.o.m. den 1 juli 1975) Lindgren, Claes, direktör (fr.o.m. den 10 juni 1975) Lindholm, Ingemar, tekn.lic. (fr.o.m. den 10 juni 1975) Lundmark, Nils A. J., byråchef (fr.o.m. den 10 juni 1975)

Nordbeck, S.E. Gunnar, statssekreterare (fr.o.m. den 10 juni 1975 t.o.m den 14 oktober 1976)

Norberg, Sven, t.f. departementsråd (fr.o.m. den 10 juni 1975)

Norlin, Lars, direktör (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Orrö, Sven-Erik O., departementsråd (fr.o.m. den 10 juni 1975)

Pehrzon, Lars, direktör (fr.o.m. den 16 juni 1975) Rockström, Hans, direktör (fr.o.m. den 16 juni 1975) Sköldefors, Walter G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 juni 1975) Sterne, Bengt G., direktör (fr.o.m. den 10 juni 1975)

Thyberg, P. Jan, departementssekreterare (fr.o.m. den 10 juni 1975)

Dell H:9 Skr 1976/77: 103 268

Uddgren, Lars, advokat (fr.o.m. den 10 juni 1975) Waldenby, Torbjörn, direktör (fr.o.m. den 10 juni 1975)

Wallin, Kerstin, departementssekreterare (t.o.m. den 31 december 1975)

Sekreterare: Neuman, Håkan, byrådirektör (fr.o.m. den 28 augusti 1975)

Bitr. sekreterare:

Leijon, Håkan, förste byråsekreterare (fr.o.m. den I december 1975)

Lokal: Rosenbad 2, = tel. växel — 763 10 00. = Postadress:

Handelsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1976 års kommittéberättelse H 15.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tolv sammanträden. Därutöver har tolv sammanträden hållits med en särskild

arbetsgrupp för frågan om beräkningsteknik för kraftverkens och

värmeverkens lagringsskyldighet, sex sammanträden med en särskild arbetsgrupp för frågan om beredskapslagring av kärnbränsle, sju sammanträden med en «särskild arbetsgrupp för frågan om beredskapslagring av olja och kol för bl.a. den petrokemiska industrin

respektive järn- och stålindustrin, sex sammanträden med en särskild

arbetsgrupp för frågan om energiprognoser för tiden fram till år 1985, tolv sammanträden med en särskild arbetsgrupp för frågan om uthållighet mot

kriser och krig inom energiområdet, åtta sammanträden med en särskild

arbetsgrupp för frågan om lagringsansvar och finansiering samt nio

sammanträden med en «särskild arbetsgrupp för frågan om oljelagringsanläggningars byggnadskostnader. Arbetsgrupperna har vidare haft kontakter och överläggningar med olika myndigheter, organisationer

och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén har den 6 december 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:67) Beredskapslagring av kol, olja och uran samt hemlig bilaga (Ds H 1976:6).

Uppdraget är därmed slutfört.

10. Sakkunniga (H 1975:04) för översyn av överstyrelsens för

ekonomiskt försvar organisation m. m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 24 april 1975 för översyn av överstyrelsens för ekonomiskt försvar organisation m. m.:

Ordförande:

Bruno, Gösta F., överdirektör

Sakkunniga:

Hemborg, Bo, departementssekreterare

269 Kommittéer: Handelsdepartementet Dell H:11

Hertz, Olof, avdelningsdirektör Söderberg, Olof, departementssekreterare

Experter: '

Croneborg, Rutger, kommerseråd (fr.o.m. den 23 juni 1975) Jacobsson, Åke, militärassistent (fr.o.m. den 21 januari 1976)

Johansson, Östen B., byråchef (fr.o.m. den 23 juni 1975)

Lundquist, David, departementssekreterare (fr.o.m. den 23 juni 1975)

Sekreterare: Hjalmarsson, Åke, byråchef (fr.o.m. den 21 januari 1976) Qvarlander, Hans, byrådirektör (fr.o.m. den 23 juni 1975)

Lokal: Statskontoret, Primusgatan 18, Postadress: Fack, 10026 Stockholm, tel. 738 40 00 (ordförande och sekreterare)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse H 16.

Utredningen har under tiden november 1975 - augusti 1976 hållit 19 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen har den 15 september 1976 avgett betänkandet (Ds H 1976:4)

Ny organisation för ÖEF. Uppdraget är därmed slutfört.

11. 1975 års affärstidskommitté (IH 1975:05)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 5 juni 1975:

Ordförande:

Englund, Åke, generaldirektör Sakkunniga:

Börjesson, Fritz A., lantbrukare, led. av riksdagen Gradin, Anita, departementssekreterare, led. av riksdagen Granlund, Karl-Åke, förbundsordförande Johansson, Sven, direktör Romanus, Gabriel, led. av riksdagen

Sandell, Ulla, kommunalråd

Sundewall, Bengt, direktör

Experter:

Bergqvist, Olof, hovrättsassessor (fr.o.m. den 4 maj 1976) Dedorson, Gunnar, direktör Melin, Bertil, direktör

Samuelsson, Erland, direktör

Skarp, Arne, direktör Tellinger, Gotte, direktör

Del I H: 11 Skr 1976/77: 103 270

Sekreterare:

Hallman, Åke, avdelningschef

Bitr. sekreterare: Jargenius, Carl-Johan, byrådirektör (fr.o.m. den 21 augusti 1975) Lokal: Statens pris- och kartellnämnd, tel. växel 14 20 80. Postadress: Box 1611, 111 86 Stockholm Direktiven för kommittén, se 1976 års kommittéberättelse H 17.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 11 sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

12. Sakkunnig (H 1975:06) för utvärdering av prispolitiken

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 24 juli 1975 för

utvärdering av prispolitiken:

Sakkunnig:

Åberg, Carl Johan, planeringchef Experter:

Borg, Per, kansliråd

Dahlsten, Ulf L., byråchef (fr.o.m. den 23 december 1975) Hallman, Åke, avdelningschef Sandström, Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 12 april 1976) Sekreterare:

Hallström, Torbjörn, civilekonom

Bitr. sekreterare:

Ekman, Ingrid, byråassistent (fr.o.m. den 15 januari t.o.m. den 6

september 1976)

Herland, Erik, byrådirektör (fr.o.m. den 5 februari t.o.m. den 30

september 1976) Lokal: Ekonomidepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 10 00

Direktiven för den sakkunnige, se 1976 års kommittéberättelse H 18.

Den sakkunnige har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 8

sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisa-

tioner och andra som berörs av den sakkunniges arbete.

Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

271 Kommittéer: Handelsdepartementet Dell H: 14

13. Organisationskommittén (H 1975:07) för konsumentverket

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 16 oktober 1975: Ordförande: Heurgren, Sven C. O., generaldirektör (fr.o.m. den 8 december 1975) Sakkunniga: Agevik, Eva, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 8 december 1975) Boding, Margit, byrådirektör (fr.o.m. den 8 december 1975 t.o.m. den 17 december 1975) Borg, Per, kansliråd (fr.o.m. den 8 december 1975) Bylund, Åke, byrådirektör (fr.o.m. den 18 december 1975) Johanson, Krister, byråchef (fr.o.m. den 8 december 1975) Lundvall, Leif K. G., byråchef (fr.o.m. den 8 december 1975) Odelgard, Bengt K. G., avdelningschef (fr.o.m. den 8 december 1975) Tiselius, Per Erik, byrådirektör (fr.o.m. den 8 december 1975) Sekreterare: Almström, Bjarne A., byråchef (fr.o.m. den 24 mars 1976) Ankers, Mikael, departementssekreterare (fr.o.m. den 8 december 1975 t.o.m. den 23 mars 1976) Direktiven för kommittén, se del II H 3. Kommittén har under tiden december 1975 - juni 1976 hållit 25 sammanträden. Kommittén har den 16 februari 1976 avgett betänkandet (Ds H 1976:2) Organisation av nya konsumentverket samt härefter svarat för bl.a. tjänstetillsättning i den nya myndigheten. Uppdraget är därmed slutfört.

14. Utredningen (H 1976:01) om insamlingar

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 4 mars 1976 för att utreda bl.a. frågan om lämpliga former för införande av förbud mot tobaksreklam: Utredningsman: Bergstrand, Sten-Erik, expeditionschef - rättschef (fr.o.m. den 1 juli 1976) Direktiven för utredningen, se del II H2. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

Del I H: 15 Skr 1976/77: 103 272

15. Reklamationsutredningen (H 1976 :02)

TFTillkallade enligt regeringens bemyndigande den 25 mars 1976 för att göra en översyn av reklamationsförfarandet i konsumenttvister m.m. Ordförande:

Magnusson, Staffan E., rättschef Ledamöter:

Ekdahl, Bertil, hovrättsfiskal

Elmér, Anders, jur. kand.

Lundvall, Leif K. G., byråchef

Tengelin, Sten, jur. dr. Expert:

Ankers, Mikael, departementssekreterare Sekreterare:

Duker, Jan-Peter, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 19 maj 1976)

Lokal: Göta hovrätt, tel. växel 036/119430. Postadress: Box 422, 551 02 Jönköping 1 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se del II H 4.

Utredningen har under tiden maj - oktober 1976 hållit fyra sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter som berörs av utredningens arbete.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

16. Utredningen (H 1976:03) om insyn i företagens marknads- och produktplanering m.m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 1 april 1976 för att utreda frågan om insyn i företagens marknads- och produktplanering m.m.: Ordförande:

Englund, Åke, generaldirektör Ledamöter:

Ahlström, Iwan, direktör Bergek, Per Henrik, utredningssekreterare Bohman, Clas, direktör Landberg, Maj-Lis, led. av riksdagen Ringstedt, Nils A. E., byråchef Wästberg, Olle, utredningssekreterare, ers. för led. av riksdagen

273 Kommittéer: Handelsdepartementet Dell H:17

Experter: Borg, Per, kansliråd Hallman, L. Åke G., avdelningschef Odelgard, Bengt K. G., avdelningschef

Sandström, Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 25 augusti 1976) Sekreterare:

Sköldefors, Walter G., avdelningsdirektör

Lokal: Statens pris- och kartellnämnd, tel. växel 14 20 80. Postadress: Box 1611, 111 86 Stockholm

Direktiven för utredningen, se del II H 5.

Utredningen har under tiden juni - oktober 1976 hållit ett sammanträde.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

17. Kommittén (H 1976:04) för utredning om regional

konsumentpolitisk verksamhet

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 2 september 1976 för att

göra en utredning om regional konsumentpolitisk verksamhet:

Ordförande: Heurgren, Sven C. O., generaldirektör

Ledamöter: Oskarsson, Ingegärd J., fru, led. av riksdagen Petersson, Klas, ombudsman

Pettersson, Hans, kranmaskinist, led. av riksdagen

Ström, Turid, avdelningschef, f.d. ers. för led. av riksdagen Williamsson, Uno E. I., länsråd Ågren, Lars O. T., direktör Sakkunniga: Gustafsson, Ulla, hemkonsulent Noreén, Stefan, kanslisekreterare

Peterson, Carl-Gunnar, kansliråd

Tidbeck, Åke, konsumentsekreterare Sekreterare: Ousbäck, Margareta, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 13 december 1976) Direktiven för kommittén, se del H H 6. Kommittén har t.o.m. november 1976 hållit ett sammanträde.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1977.

18 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103

Del1 A:1 Skr 1976/77: 103 274

Arbetsmarknadsdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1976: 3, 4, 5, 7 och 20

Följande kommittéer inom avsnittet fullgör inte egentligt utred-

ningsuppdrag: 1, 2, 12 och 17

1. Expertgruppen (In 1967:24) för regional utredningsverksamhet

(ERU)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1965 för att i anslutning till lokaliseringsberedningens verksamhet dels biträda vid uppläggning av den regionala utredningsverksamheten, särskilt i vad avser uppgiftsfördelning samt metodologisk samordning och utveckling, dels biträda forskningsberedningen med att samla informationer om och föreslå koordinering av forskningsverksamheten samt definiera forskningsbehov i lokaliseringsfrågor: Ordförande: Ohlsson, P. T. Ingvar, generaldirektör Ledamöter: Back, Pär-Erik, professor (fr.o.m. den 5 juli 1976) Canarp, Curt S. T., byråchef Holm, J. Lennart, generaldirektör Hägerstrand, S. Torsten E., professor Karlsson, Bengt Olof, kansliråd (fr.o.m. den 1 juli 1974) Kolk, Jaan, utredningssekreterare (fr.o.m. den 5 juli 1976) Ljung, Lars U., utredningssekreterare Rehn, L. Gösta, professor (fr.o.m. den 1 juli 1974) Thufvesson, Bengt E., departementsråd Experter:

"Andersson, Åke E., docent

Asplund, Ture E. G., disponent (fr.o.m. den 11 maj 1976) Back, Pär-Erik, professor (t.o.m. den 4 juli 1976)

Bentzel, Ragnar H., professor (fr.o.m. den 11 maj 1976) Bylund, B. Erik M., professor Bäck, Lars E. I., t.f. planeringsdirektör (fr.o.m. den 28 oktober 1975) "Carlsson, N. Gösta, professor (t.o.m. den 10 maj 1976) Dalgård, P. J. Ingemar, byråchef (t.o.m. den 10 maj 1976) Edström, N. Anders T., t.f. professor (fr.o.m. den 11 maj 1976)

275 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet DelI A:1

Elsässer, Björn A., universitetslektor (fr.o.m. den 11 maj 1976) Godlund, Sven A. I., professor

Hedberg, K. Anders, planeringsdirektör (fr.o.m. den 28 oktober 1975) Helmfrid, Staffan, professor (fr.o.m. den 11 maj 1976)

Holm, A. O. Per, professor (t.o.m. den 10 maj 1976)

Inghe, P. Gunnar, professor em. (fr.o.m. den 11 maj 1976)

Isaksson, Nils-Ivar, bitr. professor (fr.o.m. den 28 oktober 1975)

Johansson, B. Östen, byråchef (fr.o.m. den 28 oktober 1975)

Landin, Palle J., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 11 maj 1976)

Larsson, B. Gunnar, samhällsplanerare (fr.o.m. den 11 maj 1976)

von Malmborg, C. Göran A. F., professor (fr.o.m. den 4 mars 1975)

Olsson, Rune I., departementsråd

Oscarsson, Gösta H., departementssekreterare (fr.o.m. den 4 mars 1975) Petrini, Frank S. D., professor (fr.o.m. den 4 mars 1975) Puu, Tönu, professor (fr.o.m. den 11 maj 1976) Ramström, Dick O., professor (fr.o.m. den 11 maj 1976) Rubenowitz, Sigvard, professor (fr.o.m. den 11 maj 1976) Rubin, Nils A., direktör (fr.o.m. den 11 maj 1976)

Rundblad, Bengt G., docent

Siven, Claes-Henric, fil. lic. (t.o.m. den 10 maj 1976)

Törnqvist, Gunnar E., professor Wirén, Erik T., bitr. professor (fr.o.m. den 3 mars 1975) Wohlin, Lars M., statssekreterare (fr.o.m. den 11 maj 1976) Wärneryd, Olof I., professor (t.o.m. den 10 maj 1976)

Åkerman, Sune M. R., docent (fr.o.m. den 11 maj 1976)

Öberg, N. Sture, fil. lic. (fr.o.m. den 4 mars 1975) Öström, Kjell V., planeringsdirektör (fr.o.m. den 11 maj 1976)

Sekreterare: Guteland, Gösta A., fil. lic.

Bitr. sekreterare: Felländer, Ingela K., fil. kand.

Grahm, Leif, fil. kand, (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Herlitz, Ulla, fil. kand. (t.o.m. den 31 augusti 1975)

Jenstav, Marica, fil. kand. (fr.o.m. den 15 oktober t.o.m. den 23 december 1976)

Lidström, P. Ivar, pol. mag. (fr.o.m. den 1 juli 1974)

Ohlsson, Lennart, fil. dr (fr.o.m. den I november 1974)

Persson, Annie V., pol. mag. (fr.o.m. den I juli 1974)

Lokal: Storkyrkobrinken 13, 3 tr., Postadress: Arbetsmarknadsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Del I A:1 Skr 1976/77: 103 276

Expertgruppen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sju sammanträden. Expertgruppen arbetar för närvarande med ett forskningsprogram som omfattar ortsbundna bosättningsvillkor, den

offentliga sektorns roll i regionala utvecklingsförlopp, de regionala

struktursambandens betydelse samt analyser av utvecklingen inom

Luleåregionen. Dessutom pågår uppföljning av den regionala stödverksamheten. Under år 1976 har vidare samarbetet med forskare,

planerare och fackliga representanter vidgats och bedrivs framöver i delvis nya former.

Expertgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

2. Expertgruppen (In 1968:14) för utredningsverksamhet i

arbetsmarknadsfrågor

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 januari 1967 för att

i anslutning till sysselsättningsberedningens verksamhet ta initiativ till och

biträda beredningen vid uppläggning av utredningsverksamhet i frågor

rörande arbetsmarknadspolitikens verkningar:

Ordförande:

Canarp, Curt S. T., byråchef (fr.o.m. den I juni 1975)

Ledamöter: Carlsson, G. Arne V., departementsråd (fr.o.m. den 1 juni 1975)

Jonsson, Bo E., sekreterare (fr.o.m. den 28 november 1974 t.o.m. den 15

november 1976) Marcusson, Sten G., sekreterare (fr.o.m. den 28 oktober 1975)

Niklasson, Ö. O. Harald, universitetslektor

Rehn, L. Gösta, professor (fr.o.m. den 1 augusti 1974)

Rydén, Jan E., avdelningschef

Silenstam, N. Per A., länsarbetsdirektör (fr.o.m. den I mars 1974 t.o.m.

den 15 november 1976) Starkerud, Lars I., ombudsman (fr.o.m. den 16 november 1976) Sundström, Olof G., utredningschef Westermark, J. Gunnar, direktör (fr.o.m. den I januari 1975)

Experter:

Dahlberg, L. Åke, avdelningsdirektör

Persson-Tanimura, Inga, forskarassistent (t.o.m. den 31 augusti 1976) Wadensjö, Eskil W., forskarassistent

Sekreterare: Johannesson, Jan G., byrådirektör (fr.o.m. den I september 1976) Persson-Tanimura, Inga, forskarassistent (fr.o.m. den I september 1976)

277 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet Dell A:3

Bitr. sekreterare:

Johannesson, Jan G., byrådirektör (t.o.m. den 31 augusti 1976)

Lokal: Munkbron 113 tr., postadress: Arbetsmarknadsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 11 66 19 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Expertgruppen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex sammanträden samt arrangerat ett seminarium kring ett förslag till arbetsmarknadspolitiskt forskningsprogram. En dokumentation från seminariet avgavs i juni 1976.

Efter betänkandet (SOU 1974:29) Att utvärdera arbetsmarknadspolitik har gruppen initierat sex forskningsprojekt. Av dessa har studien kring arbetslöshet och lönebildning slutförts samt beräknas studien kring indirekt sysselsättningsskapande medel avslutas under 1976. De övriga fyra projekten, Ekonomisk analys av integrerad arbetsmarknadspolitik, En uppföljning av undersökningen rörande effekterna av geografiska rörlighetsstimulanser, En <samhällsekonomisk utvärdering av en lokaliseringssatsnings arbetsmarknadspolitiska effekter samt En studie kring arbetslöshet och arbetssökande, beräknas samtliga vara slutförda under 1977.

Expertgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

3. Expertgruppen (In 1970:28) för vissa zigenarfrågor

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 oktober 1969 med uppgift att skyndsamt utreda levnadsförhållanden m. m. för de zigenare som hittills under 1960-talet fått tillstånd att vistas i riket samt överväga och ta initiativ till åtgärder som gör det möjligt för dem att få en med övriga invandrare jämförbar ställning i samhället enligt de riktlinjer som gäller för den reglerade invandringen.

Genom beslut den 12 februari 1971 har expertgruppen fått i uppdrag att överväga och till chefen för inrikesdepartementet inkomma med förslag dels om lämpliga former för uttagning och överföring till Sverige av socialt handikappade zigenare, dels ock om ett handlingsprogram för deras omhändertagande, utbildning och anpassning här i landet

Genom beslut den 21 januari 1972 har expertgruppen fått i uppdrag att handha sådana frågor om utbyte med finska myndigheter av erfarenheter rörande förbättring av zigenarnas levnadsförhållanden i Finland och Sverige som föranleds av Nordiska rådets rekommendation nr 23/1969.

Genom beslut den 19 april 1974 har expertgruppen fått i uppdrag att under budgetåret 1974/75 enligt bemyndigandena den 24 oktober 1969 och den 12 februari 1971 fortsätta sin verksamhet med samordning och uppföljning av pågående försöksverksamhet rörande utomnordiska zigenare.

Del I A:3 Skr 1976/77: 103 278

Genom beslut den 15 maj 1975 har expertgruppen för vissa zigenarfrågor fått i uppdrag att tills vidare under budgetåret 1975/76 enligt bemyndigandena den 24 oktober 1969 och den 12 februari 1971 fortsätta sin verksamhet med «samordning och «uppföljning av «pågående försöksverksamhet rörande utom-nordiska zigenare. Ordförande: Nilsson, K. Börje, förbundsordförande, led. av riksdagen Ledamöter: Andersson, G. Ingemar, byråchef, f.d. led. av riksdagen Gustafsson, Inga L., psykolog Håkansson, Håkan E., byråchef (fr.o.m. den I november 1974) Isacsson, Karin, byråchef Jacobson, Bengt, undervisningsråd (fr.o.m. den 15 augusti 1974) Olderin, Gunnar O., byråchef (fr.o.m. den 15 augusti 1974) Vrethammar, Harald, undervisningsråd (fr.o.m. den I november 1974) Sekreterare: Stargård, E. Hugo, rektor (t.o.m. den 30 juni 1976)

Kurator: Hjelm, Orvar M., socialinspektör (fr.o.m. den 1 juli 1975 t.o.m. den 30 juni 1976) Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse In 28. Tilläggsdirektiv, se 1972 års riksdagsberättelse In 9. Expertgruppen har under tiden november 1975 - juni 1976 hållit tre sammanträden. Därutöver har sammanträden och konferenser hållits med representanter för statliga och kommunala myndigheter rörande bostadsutbildningsfrågor m.m. för zigenare. Expertgruppen har vidare varit representerad vid konferenser och kurser rörande zigenarfrågor för familjepedagoger, socialarbetare och lärare. Expertgruppen har i PM 1976-06-30 redovisat verksamheten under år 1976. Uppdraget är därmed slutfört.

4. Arbetsmiljöutredningen (S 1970:35)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 februari 1970 med uppdrag att företa en allmän översyn av arbetarskyddslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 5 mars 1970): Ordförande: Danielson, Gunnar H., generaldirektör

279 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet Dell A:4

Ledamöter: Andersson, B. Sivert, avdelningsordförande, led. av riksdagen Gustafsson, Kerstin, förbundsjurist | Gustafsson, G. Olov, direktör Kjellstrand, Leif, ombudsman Lindström, Gunnar, direktör Westling, Otto J., f.d. generaldirektör

Experter: Ahlqvist, G. Börje, avdelningschef Bartley, A. Osborne, professor Bolinder, S. Erik G., med. lic. Ericsson, Bo I., förbundsjurist (fr.o.m. den 11 februari 1975) Forselius, Hans F., direktör (fr.o.m. den 19 mars 1974) Forssman, Sven P. M., professor Johansson, Bengt K. Å., departementsråd (fr.o.m. den 19 januari 1974) Lönngren, D. Rune, farm. dr Malmsköld, A. J. Bertil, yrkesinspektör Masreliez, Nils G., med. lic. Nissen, L. S. Veronika, byråchef (fr.o.m. den 15 oktober 1974) Olson, Sven-Olof, generalmajor (fr.o.m. den 19 mars 1974) Rundqvist, Karl-Ingvar, försäkringsdomare Starland, Hilding, f.d. överingenjör Westlin, E. Arne, avdelningschef Wikrén, R. O. Gerhard, hovrättsassessor (fr.o.m. den 28 november 1974)

Sekreterare: Gullberg, Hans E., hovrättsråd

Bitr. sekreterare: Lindström, Jöns A., departementssekreterare Paulsson-Nordling, Kerstin E., hovrättsassessor

Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse S 29. Utredningen har under tiden november 1975 - december 1975 hållit 8 sammanträden. Utredningen har den 23 januari 1976 avgett slutbetänkandet (SOU 1976:1) Arbetsmiljölag. Vidare har utredningen avgett betänkandena (SOU 1976:2) Bakgrund till förslag om arbetsmiljölag, (SOU 1976:3) Rapporter i psykosociala frågor, (SOU 1976:4) Internationella konventioner inom arbetarskyddet. Uppdraget är därmed slutfört.

Del I A:5 Skr 1976/77: 103 280

5. Yrkesskadestatistikutredningen (S 1972 :04)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 december 1972 för utredning angående yrkesskadestatistikens utformning m. m.: Utredningsman: Gunnarsson, S. Olle G., överdirektör Experter: Eriksen, Tor E., byråchef Gerhardsson, Gideon, professor Kjellstrand, Leif, ombudsman Modig, Lars E., t.f. byrådirektör (fr.o.m. den 5 juni 1975)

Sjöström, Åke B., byråchef (fr.o.m. den 15 januari 1975)

Thorsson, Jan A., leg. läkare (fr.o.m. den 10 april 1975 t.o.m. den 15 januari 1976) Ulfward, E. Bertil, överingenjör (fr.o.m. den 7 maj 1974) Wallberg, Klas H. S., avdelningschef

Sekreterare: Lagerlöf, Elisabeth, forskningsassistent Bitr. sekreterare: Båsk, Inga-Lill, forskningsassistent Ohlsson, E. Lennart, kanslisekreterare (fr.o.m. den 5 juni 1975) Olsson, Berit E., förste aktuarie (fr.o.m. den I januari 1975) Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse S 23. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse A 13. Utredningen har under tiden november 1975 - mars 1976 hållit sju sammanträden. Utredningen har i mars 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:17) Skador i arbetet, Statistik och annan information och bilagan (Ds A 1976:3) Informationskällor om arbetsmiljöbetingad ohälsa m.m. Uppdraget är därmed slutfört.

6. Sysselsättningsutredningen (A 1974:02)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 mars 1974 för att utreda frågan om den långsiktiga sysselsättningspolitiken (se Post- och Inrikes tidn. den 26 mars 1974): Ordförande: Sandberg, Lars G., f.d. förbundsordförande

281 Kommittéer: Arbetsdepartementet Dell A:6

Ledamöter:

Beckius, Carin E., kanslichef

Carlsson, G. Rune, förbundsdirektör Edin, Per-Olof, utredningschef

Eliasson, E. Ingemar, statssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1975 t.o.m. den

15 november 1976) Eriksson, Karl Erik, tredje vice talman, led. av riksdagen (t.o.m. den 23 februari 1976) Eriksson, B. Sune, direktör

Faxén, Karl-Olof, docent

Hellström, Mats J., fil. kand., led. av riksdagen Hörnlund, Börje O., landstingsråd (fr.o.m. den 16 november 1976) Meidner, Rudolf A., fil. dr

Pettersson, S. Arne, sekreterare, led. av riksdagen Rehn, L. Gösta, professor

Rehnberg, K. Bertil, generaldirektör Sandebring, Hans E., direktörsassistent

Svensson, Jörn, planeringsdirektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17

mars 1976)

af Ugglas, G.S. Bertil, partisekreterare, led. av riksdagen

Werner, Lars H., partiledare, led. av riksdagen (t.o.m. den 16 mars 1976) Winther, S. I. Eva, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 november 1976)

Åsling, Nils G., statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 15 november 1976)

Östlund, John O., förste ombudsman

Experter: Adlercreutz, Gustaf L. H., civilekonom (fr.o.m. den 15 oktober 1974 t.o.m. den 31 juli 1976) Almryd, Hans G. B., informationschef (fr.o.m. den 24 september 1974)

Askestig, H. Bertil S., departementssekreterare (fr.o.m. den 25 februari 1975)

Boldt, Göran B. L., direktör (fr.o.m. den 1 juli 1976)

Breidensjö, Monica, utbildningssekreterare (fr.o.m. den 24 september

1974 (t.o.m. den 26 januari 1976) Bröms, Jan T. R., bitr. direktör (fr.o.m. den 24 september 1974) Dahl, Gerd B., fru (fr.o.m. den 24 september 1974)

Daimar, Margot, fru (fr.o.m. den 24 september 1974)

Danilsson, Georg, statistikchef (fr.o.m. den 20 december 1974) Eriksson, Björn G., departementssekreterare Eriksson, Lars Å. I., ombudsman (fr.o.m. den 7 september 1976)

Farm, Ante T., tekn. lic. (fr.o.m. den 10 april 1975) Fogelström, Hans, ombudsman (fr.o.m. den 10 november 1976) Griinewald, Björn M., civilekonom (fr.o.m. den I augusti 1976) Göransson, G. Bertil, landstingsråd (fr.o.m. den 24 september 1974)

Del I A:6 Skr 1976/77: 103 282

Hansson, Stig G. E., agronom (fr.o.m. den 24 september 1974)

Henriksson, Runa M., fru (fr.o.m. den 15 oktober 1974)

Hjelmqvist, Ingvar K. R., kansliråd (fr.o.m. den 24 september 1974)

Ivarsson, Anna-Lisa, fru (fr.o.m. den 24 september 1974) Jacobson, Bengt, undervisningsråd (fr.o.m. den 25 februari 1975)

Javette, Bo, ombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1976)

Johansson, Inga-Britt B., fru (fr.o.m. den 24 september 1974) Jönsson, Ruth V.. fru (fr.o.m. den 24 september 1974)

Kahlin, Tage H. G., direktör (fr.o.m. den 24 september 1974)

Kolk, Jaan, utredningssekreterare (fr.o.m. den 16 november 1976) Larsson, E. Åke, departementsråd (fr.o.m. den 24 september 1974) Leimar, A. Tord M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 24 september 1974) Lindblad, Gullan B. K., utredningsassistent (fr.o.m. den 15 oktober 1974) Lindström, Lars E., ombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1976) Lindvall, Karl-Erik, andre förbundsordförande (fr.o.m. den 15 oktober 1974)

Ljung, Lars U., utredningssekreterare (fr.o.m. den 24 september 1974)

Lundquist, G. Jan-Eric, förste inspektör (fr.o.m. den I mars 1975) Löfström, J. Henric, sekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1976)

Magnusson, Leif R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20 december 1974) Malm, Stig N.-Å., bitr. avtalssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1976) Möller, I. Cecilia, utbildningssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1976) Neuman, Gun E., jur. kand. (fr.o.m. den 1 juli 1976)

Nilsson, Bengt A., ombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1976) Nilsson, J. Ove G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1976) Nilsson, Thora I.-L., statistikchef (fr.o.m. den 20 december 1974)

Nyberg, Jan-Eric, ombudsman (fr.o.m. den 19 november 1976) Nygren-Söderberg, Laila E., verkst. direktör (fr.o.m. den 15 oktober 1974)

Ockborn, Alf G., sekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1976) Paul, Lars A., ombudsman (fr.o.m. den 27 januari 1976) Persson, A. Henry, ombudsman (fr.o.m. den 24 september 1974 t.o.m.

den 9 november 1976)

Persson, Lena A-M., laboratoriebiträde (fr.o.m. den 15 oktober 1974)

Pettersson, Björn G., ombudsman (fr.o.m. den 24 september 1974 t.o.m. den 6 september 1976) Pettersson, Erik B., generaldirektör (fr.o.m. den 24 september 1974)

Platin, Ulla-Britta, utredningssekreterare (fr.o.m. den 24 september 1974)

Ringholm, Bosse I. K., t.f. kansliråd (fr.o.m. den 24 september 1974)

Schelin-Ericesson, Leif, fil. mag. (fr.o.m. den 1 juli 1976) Silenstam, N. Per A., länsarbetsdirektör (t.o.m. den 25 oktober 1976) Slunge, G. Walter R., avdelningschef (fr.o.m. den 24 september 1974)

Spendrup, K. Aksel, avdelningschef (fr.o.m. den 24 september 1974) Staf, Karl-Rune, ingenjör (fr.o.m. den 1 juli 1976)

283 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet Dell A:6

Strandberg, I. Margit, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20 december 1974) Sundström, Olof G., utredningschef (fr.o.m. den 15 oktober 1974) Svensson, E. Anders G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1976) Söderberg, Bo K.G., departementssekreterare (fr.o.m. den 24 februari 1976) Tallskog, Leif V. I., byrådirektör (fr.o.m. den 10 november 1976) Thufvesson, Bengt E., departementsråd (fr.o.m. den 24 september 1974)

Wilén, S. Kristina (Kerstin), förskollärare (fr.o.m. den 24 september 1974)

Winther, S. I. Eva, sjuksköterska, led. av riksdagen (fr.o.m. den 24 sep-

tember 1974)

Åberg, Carl-Johan, planeringschef (fr.o.m. den 14 januari 1975)

Ågren, Lars O. T., direktör (fr.o.m. den 24 september 1974)

Österberg, Gunnar R., kansliråd (fr.o.m. den 24 september 1974 t.o.m.

den 23 februari 1976) Östlund, Hans-Erik, departementsråd (fr.o.m. den 24 september 1974) Sekreterare: Persson, Gustav B., sekreterare (fr.o.m. den I juli 1974) Bitr. sekreterare: Bernhardsson, K. Göte, byrådirektör (fr.o.m. den 1 juli 1974) Bystedt, Ulla K., soc. stud. (fr.o.m. den 1 juli 1976) Carling, Jan L., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I november 1974)

Ericsson, Britta M., byrådirektör (fr.o.m. den 24 september 1974)

Eriksson, Björn G., departementssekreterare (fr.o.m. den I november 1974 t.o.m. den 30 juni 1976) Eriksson, K. Arne, amanuens (fr.o.m. den 1 september 1976) Fogelström, Hans, ombudsman (fr.o.m. den 1 april 1976)

Guteland, Gösta A., fil. lic. (fr.o.m. den 1 juli 1974)

Johansson, D. Marianne, byrådirektör (fr.o.m. den 18 oktober 1976)

Nilsson, Alf, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1976)

Normark, G. Anita M., sekreterare (fr.o.m. den 1 april 1976) Olsson, Magnus F. E., f.d. länsarbetsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1976 t.o.m. den 30 juni 1977) Stångberg, Olle H., departementssekreterare (fr.o.m. den 11 februari 1975)

Svensson, Leif Å., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1974)

Lokal: Drottninggatan 20, 3 tr., 111 51 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse A 17. Tilläggsdirektiv, se del HI A 4.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden. Utredningen har även arbetat i åtta olika arbetsgrupper. Tre sammanträden har hållits med arbetsmarknadspolitiska gruppen, tre med finansteringsgruppen, fyra med näringspolitiska gruppen, fyra med

Del I A:6 Skr 1976/77: 103 284

planeringsgruppen, tre med praktikgruppen, tre med regionalpolitiska

gruppen, fyra med statistik och prognosgruppen samt två sammanträden med utbildningsgruppen.

Utredningen bedriver försöksverksamhet med bl.a. inplacering av arbetshandikappade inom statlig, kommunal och privat sektor, kommunal sysselsättningsplanering i fem kommuner, regionalt inriktad näringspolitik

i Kopparbergs län samt intensifierad arbetsförmedling för ungdom i fem

kommuner.

Utredningens sekretariat har företagit en studieresa till DDR i syfte att studera sysselsättningsplaneringen.

Utredningen har den 17 december 1975 avgett delbetänkandet (SOU

1975:90) Arbete åt alla. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

7. Utredningen (A 1974:04) om den yrkesinriktade rehabiliteringen

Tillkaliade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 mars 1974 för översyn av den yrkesinriktade rehabiliteringen (se Post- och Inrikes tidn. den 29 mars 1974):

Ordförande:

Kärnek, Ruth I. C., landstingsledamot Ledamöter: Johansson, Tage N., assistent, led. av riksdagen

Jönsson, J. Ove, f.d. byråchef

Experter:

Adolfsson, Bo R., ombudsman Eriksson, I. Seved, byråchef

Ettarp, Lars G., departementssekreterare Holmbäck, Inga G. M., utredningssekreterare

Johansson, B. Gunnar, konsulent Lindholm, P. Charles, avdelningsdirektör Lundgren, Karl-David, överläkare Sandström, Carl-Eric D., sekreterare

Swahn, Georg G. H., arbetsvårdsdirektör

Utberg, Rolf F., kanslichef (fr.o.m. den 28 november 1974)

Wallner, Calle J., psykolog (fr.o.m. den 10 maj 1974)

Sekreterare: Dahlén, Agneta A. D., sekreterare (fr.o.m. den 10 maj 1974 t.o.m. den 8 augusti 1976) Bitr. sekreterare: Petrén, Finn M., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 10 maj 1974)

285 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet Deli A:9

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse A 19.

Utredningen har under tiden november 1975 - maj 1976 hållit nio sammanträden.

Utredningen har i augusti 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:38)

Yrkesinriktad rehabilitering. Uppdraget är därmed slutfört.

8. Lagerstödsutredningen (A 1974:07)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 maj 1974 för utvärdering av stödet till lagerinvesteringar (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juni 1974):

Ordförande:

Hellström, Mats J., fil. kand, led av riksdagen

Ledamöter:

Spendrup, K. Aksel, avdelningschef Pettersson, Bengt A. G., avdelningschef

Experter:

Bertmar, Lars M. 1., civilekonom (fr.o.m. den 15 oktober 1974)

Dahlerus, Bo H. C., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 april 1975)

Nordin, Maj B., forskningsassistent (fr.o.m. den I november 1976t.o.m.

den 31 maj 1977)

Öhman, Christer, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I juni 1975)

Sekreterare:

Reuterswärd, Anders P. E., departementssekreterare (fr.o.m. den 16

augusti 1974)

Lokal: Arbetsmarknadsdepartementet, Mynttorget 2, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse A 22.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fem sammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

9, 1974 års utredning (A 1974:08) om en allmän arbetslöshetsförsäkring

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni 1974 för att utreda frågan om allmän arbetslöshetsförsäkring m. m. (se Post- och Inrikes

tidn. den 24 juni 1974):

Del I A:9 Skr 1976/77: 103 286

Ordförande: Magnusson, Erik, f.d. förbundsordförande (t.o.m. den 7 oktober 1976 och fr.o.m. den 10 december 1976) Ledamöter:

Bodström, T. Lennart, ordförande i TCO

Bäck, Karl-Axel, ombudsman

Ekinge, Bernt A., ombudsman, led. av riksdagen

Elmstedt, Claes Y., lantbrukare, led. av riksdagen Johansson, Erik V., arbetsförmedlingsföreståndare, led. av riksdagen

Ludvigsson, Ingrid M., fru, led. av riksdagen Magnusson, Erik, f.d. förbundsordförande (fr.o.m. den 8 oktober t.o.m.

den 9 december 1976) Marcusson, Sten G., sekreterare (fr.o.m. den 28 oktober 1975)

Olsson, Sune, f.d. led. av riksdagen Petersson, Olof H. E., kansliråd Svensson, Inge G., direktör

Tobisson, Lars F., partisekreterare

Walander, Håkan I., ombudsman

Experter:

Bratthall, Kenneth, hovrättsassessor

Cosmo, O. Ingemar, försäkringsdomare (fr.o.m. den 8 oktober 1974)

Edvardsson, P. Einar, byråchef (fr.o.m. den 17 mars 1976) |

Erici, Bernt H., byråchef (fr.o.m. den 8 oktober 1974)

Jansson, Stig L., hovrättsassessor (fr.o.m. den 16 november 1976) Wadell, Ulla G. S., skattedirektör

Sekreterare:

Bengtson, Sven F., byråchef

Bitr. sekreterare: Baecklund, B.Göran, informationssekreterare (fr.o.m. den 1 februari

1976)

Granberg, Birgitta M. V., förste byråsekreterare (fr,o,m. den 1 januari

1976) Harriman-Hernborn, Anita C., byrådirektör (fr.o.m. den 8 oktober 1974)

Nitare, J. Gideon H., byrådirektör (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Lokal: Munkbron 11, 3 tr. Postadress: Arbetsmarknadsdepartementet,

Fack, 103 10 Stockholm, tel. 11 66 51 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse A 23.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tolv

sammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

287 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet DelI A:10

10. Delegationen för arbetstidsfrågor (A 1974:09)

Tilikallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 juni 1974 för vissa

uppgifter inom arbetstidsområdet:

Ordförande: Eliasson, E. Ingemar, statssekreterare (fr.o.m. den 26 oktober 1976)

Larsson, Y. Allan G., f.d. statssekreterare (t.o.m. den 25 oktober 1976)

Sakkunniga:

Andrén, A. Gunnar, förhandlingsdirektör

Axelsson, K. Bertil J., förbundssekreterare (t.o.m. den 30 november 1976) Björkman, K. Eugen, direktör Håkansson, P. Harald, ombudsman (t.o.m. den 8 december 1975 fr.o.m. den 26 oktober 1976) Högberg, K. Gunnar, direktör Järvstrand, K. Göran, ombusman (fr.o.m. den 9 december 1975 t.o.m.

den 25 oktober 1976)

Karlsson, H. K. Göran, ombudsman Nelander, Sven, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1976) Suppleanter: Andersson, Tryggve E., sektionschef (för Björkman t.o.m. den 31 mars 1976) Eriksson, Kjell E., ombudsman (för Håkansson t.o.m. den 8 december

1975) .

Göransson, Bo O. F., sekreterare (för Björkman fr.o.m. den I april 1976) Hedin, C. Thomas, ombudsman (för Järvstrand fr.o.m. den 9 december 1975) Nilsson, A. Erik, lönedirektör (för Andrén) Sandberg, K. Bertil, ombudsman (för Axelsson) Tydén, Christian F., direktör (för Högberg) Westin, Aina V. H., ombudsman (för Karlsson) Expert: Åberg, J. Yngve, universitetslektor (fr.o.m. den 1 februari t.o.m. den 31 mars 1976)

Sekreterare: Lidbeck, Åse, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1976) Westin, Aina V. H., ombudsman (fr.o.m. den I oktober 1974 t.o.m. den

30 juni 1976)

Bitr. sekreterare:

Kvarfordt, Eva B., fil. kand. (fr.o.m. den 1 juli 1976)

Lidbeck, Åse, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1975 t.o.m. den 30 juni 1976)

Del I A: 10 Skr 1976/77: 130 288

Rollén, Berit, t.f. byråchef (fr.o.m. den 14 januari 1975) Lokal: Arbetsmarknadsdepartementet, Mynttorget 2, Fack, 103 10

Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för delegationen, se 1975 års kommittéberättelse A 24. Delegationen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fem sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,

organisationer och andra som berörs av delegationens arbete.

Delegationen har den 31 maj avgett en rapport (SOU 1976:34) Kortare arbetstid - När? Hur? |

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

11. Utredningen (A 1974:10) av arbetskraftsförhållandena inom

jordbruks- och trädgårdsnäringen

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 september 1974 för utredning av = arbetskraftsförhållandena inom =: jordbruks- och

trädgårdsnäringen (se Post- och Inrikes tidn. den 21 september 1974): Ordförande: Andersson, J. Gunnar D., överdirektör Ledamöter: Kvarnström, Olof E., hortonom (t.o.m. den 25 januari 1976) Skoglösa, Erling T., ombudsman (fr.o.m den 19 februari 1976) Svensson, Börje, förbundsordförande Experter; Grenestedt, E. Lennart N., departementsråd (fr.o.m. den 22 juni 1976) Gårdstedt, H. Birger, skolråd (fr.o.m. den 14 januari 1975) Johansson, H. S. Kenneth, ombudsman (fr.o.m. den 22 juni 1976) Knutsson, P. Gösta, byråchef (fr.o.m. den 14 januari 1975)

Ringholm, Bosse I. K., t.f. kansliråd (fr.o.m. den 17 december 1974

t.o.m. den 21 juni 1976)

Skoglösa, Erling T., ombudsman (fr.o.m. den 11 november 1975 t.o.m. den 18 februari 1976)

Wessén, Vilhelm, direktör (fr.o.m. den 28 november 1974)

Sekreterare: Jönsson, J. Ove, f.d. byråchef (fr.o.m. den 16 november 1974) Lokal: Storkyrkobrinken 13, 4 tr. Postadress: Arbetsmarknadsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse A 25.

289 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet Dell A:13

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 14 sammanträden. Utredningen har företagit studieresa i Kristianstads län. Överläggningar har ägt rum med myndigheter och organisationer inom verksamhetsområdet. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1977.

12. Referensgruppen (A 1974:11) för glesbygdsfrågor

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 november 1974 för att biträda vid arbetet med glesbygdsfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 23 november 1974): Ordförande: Petersson, Olof H. E., kansliråd

Ledamöter: Berglund, Frida J., skolsköterska, led. av riksdagen Jonasson, J. E. Bertil, lantbrukare, led. av riksdagen Turesson, Bo, statsråd Westberg, H-O. (Olle), svarvare, led. av riksdagen

Ågren, Lars O. T., direktör

Åkerlund, Hans E., byråchef Sekreterare: Rangrost, Johny A. P., departementssekreterare Lokal: Arbetsmarknadsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 08/763 10 00 (ordföranden och sekreteraren) Direktiven för referensgruppen, se 1975 års kommittéberättelse A 26. Referensgruppen har under tiden december 1975 - oktober 1976 hållit tre sammanträden. Härvid har diskuterats bla. glesbygdsfrågor som aktualiserats i riksdagens arbete. Referensgruppen har beretts tillfälle diskutera en av den interdepartementala arbetsgruppen för glesbygdsfrågor utarbetad broschyr om glesbygd och glesbygdspolitik. Referensgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

13. Utredningen (A 1975:01) om företagsutbildningen

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 27 februari 1975 för att utreda frågor om utbildning i företag (se Post- och Inrikes tidn. den 22 mars 1975): Ordförande: Rehnberg, K. Bertil, generaldirektör

19 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103

Dell A:13 Skr 1976/77: 130 290

Sakkunniga: Berglund, Frida J., skolsköterska, led. av riksdagen Petersson, Karl Anders P., bankkamrer, led. av riksdagen Experter:

Andersson, Tryggve E., sektionschef (t.o.m. den 6 maj 1976)

Berggren, Sören V., utbildningsintendent (fr.o.m. den 5 november 1975)

Brandgård, Evert, utbildningsintendent

Christiani, F.-O. Gunnar, ombudsman Engfors, Gösta S., 1:e sekreterare (fr.o.m. den 7 maj 1976)

Fogelström, Siv E., ombudsman

Gårmark, Thore O., direktör (fr.o.m. den 5 november 1975) Landqvist-Westh, Inga-Lill, ombudsman Larsson, Hans F. L., ombudsman (fr.o.m. den 5 november 1975) Lindström, Lars E., ombudsman (fr.o.m. den 5 november 1975) Murray, U. Mac, departementssekreterare Persson, A. Henry, ombudsman

Rask, Lars G., civilingenjör

Ringholm, Bosse I. K., t.f. kansliråd Sahlén, G. Anna-Stina P., ombudsman (fr.o.m. den 5 november 1975)

Tapper, Gunilla M., sekreterare Wärn, Bo H., sektionschef

Sekreterare: Gussing, N. Ragnar J., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 8 oktober 1975)

Bitr. sekreterare: Eliasson, Kerstin E., fil. kand. (fr.o.m. den 1 december 1975)

Rangrost, Johny A. P., departementssekreterare

Lokal: Storkyrkobrinken 13. Postadress: Arbetsmarknadsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse A 20.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Därutöver har sammanlagt tolv sammanträden hållits med särskilda arbetsgrupper för industri, kommuner och landsting resp. privata tjänster. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1977.

291 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet Dell A:15

14. Utredningen (A 1975:02) om näringshjälp m. m.

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 7 oktober 1975 för utredning om näringshjälp m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 20 september 1975): Utredningsman:

Jansson, N. Ewald, f.d. förbundsordförande Experter:

Lundqvist, J. Erling, ingenjör

Petrén, Finn H., sekretariatschef Sekreterare:

Rågfeldt, B. Gunnar, förste byråsekreterare

Lokal: Storkyrkobrinken 13. Postadress: Arbetsmarknadsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse A 21.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tio sammanträden med experterna samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första kvartalet 1977.

15. Utredningen (A 1975:03) om företagareföreningarna

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 3 oktober 1975 för att utreda företagareföreningarnas ställning och roll inom den närings- och regionalpolitiska organisationen m.m. (se Post- och Inrikes tidn. den 22 november 1975): Ordförande:

Frithiofson, Karl A. F., landshövding Ledamöter:

Andersson, Sven G., frisörmästare, led. av riksdagen Ericsson, Paul L., landstingsråd Fridolfsson, Filip W., fabrikör, led. av riksdagen Hjalmarsson, E. Birgit, kurator, f.d. led. av riksdagen Olsson, Johan A., fabrikör, led. av riksdagen Rask, Karl A., fabrikör, f.d. led. av riksdagen

Experter:

Fredén, Erland, direktör (fr.o.m. den 28 april 1976) Lindeberg, Per Erik G., hovrättsassessor (fr.o.m. den 27 januari 1976)

Del I A:15 Skr 1976/77: 103 292

Lindström, J. Christian, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1976)

Stångberg, Olle H., departementssekreterare (fr.o.m. den 27 januari 1976)

Sekreterare: Söderberg, Bo K. G., departementssekreterare

Bitr. sekreterare: Häggmark, Lars A., byrådirektör

Strömgren, Bo E., departementssekreterare (fr.o.m. den 4 juni 1976)

Lokal: Storkyrkobrinken 13. Postadress: Arbetsmarknadsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren) Direktiven för utredningen, se del II A 2. Tilläggsdirektiv, se del II A 6.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1977.

16. Utlänningslagkommittén (A 1975:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 23 oktober 1975 för att företa en översyn av utlänningslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 3 november 1975): Ordförande: Petri, Carl Axel H., kammarrättspresident Ledamöter: Gustafsson, Kerstin, förbundsjurist (fr.o.m. den 22 juni 1976)

Göransson, J. Ole, verkmästare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 22 juni 1976)

Hauser, Urs W., sekreterare (fr.o.m. den 22 juni 1976) Werenfels-Röttorp, Monica S., sekreterare (fr.o.m. den 22 juni 1976)

Sakkunniga: Esbjörnsson, Esbjörn, byråchef (fr.o.m. den 22 juni 1976) Wahlström, Stina M., departementsråd (fr.o.m. den 22 juni 1976)

Wikrén, R. O. Gerhard, hovrättsassessor (fr.o.m. den 22 juni 1976)

Öberg, N. P. Kjell, generaldirektör (fr.o.m. den 22 juni 1976)

Sekreterare: Isacsson, Karin, byråchef Bitr. sekreterare: Cronstedt, Nane M., t.f. kammarrättsassessor (fr.o.m. den I september

1976)

293 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet Dell A:17

Lokal: Storkyrkobrinken 13. Postadress: Arbetsmarknadsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se del II A 1.

Kommittén har under tiden juni.- oktober 1976 hållit två sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1977.

17. Expertgruppen (A 1975:05) för invandringsforskning (IFO)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 18 december 1976 för att fastställa forskningsbehov i frågor rörande in- och utvandring m.m.: Ordförande:

Rehn, L. Gösta, professor Ledamöter:

Haavio-Mannila, Elina, professor Hauser, Urs W., sekreterare Himmelstrand, J. Ulf I., professor Landin, Palle J., avdelningsdirektör Lövgren, Esse T. C., undervisningsråd Myrdal, Hans Göran, direktör Nord, Lars O. S., docent Réke-Dravina, Velta T., professor Wallberg, Klas H. S., avdelningschef Wahlström, Stina M., departementsråd

Öberg, N. P. Kjell, generaldirektör

Sekreterare:

Widgren, Jonas O., byrådirektör Bitr. sekreterare:

Landén, C. G. Ragnar, byrådirektör (fr.o.m. den I mars 1976)

Reinans, Sven, byrådirektör (fr.o.m. den I mars 1976)

Lokal: Arbetsmarknadsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Expertgruppen har under tiden januari - oktober 1976 hållit fyra sammanträden. Expertgruppen har sammanställt en arbetsplan vilken anger områden som bör prioriteras vad gäller statistik och forskning med anknytning till internationell migration och invandrarnas sociala och kulturella situation. I enlighet med ett särskilt uppdrag av den 13 september

Del I A: 17 Skr 1976/77: 103 294

1976 har expertgruppen inlett en utredning av frågan om statistik över befolkningens språktillhörighet. Dessutom pågår planering av ett antal forskningsprojekt. Expertgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

18. Utredningen (A 1976:01) om företagshälsovården och den

yrkesmedicinska verksamheten

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26 februari 1976 för att utreda vissa frågor om företagshälsovård och yrkesmedicin (se Post- och Inrikes tidn. den 6 mars 1976): Ordförande: Danielson, Gunnar H., generaldirektör Ledamöter: Bengtsson, K. E. Bengt, ombudsman, led. av riksdagen Breidensjö, Monica, ombudsman Kjellstrand, Leif, ombudsman Lindström, Gunnar, direktör Wilander, Sven E., landstingsråd Östrand, P. Olov (Olle), mätningsföreståndare, led. av riksdagen Experter: Bartley, A. Osborne, professor Bolinder, S. Erik G., med. lic. Bratthall, Birgitta, departementssekreterare Gerhardsson, Gideon, professor Glaas, Sten-Ove, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 19 maj 1976) Gullberg, Hans E., hovrättsråd (fr.o.m. den 3 maj 1976) Lindström, Jöns A., departementssekreterare Lundgren, Nils, professor Magnusson, Egon S. I., yrkeshygieniker Masreliez, Nils G., med. lic. Nerell, Gunnar H. T., leg. läkare (fr.o.m. den 3 maj 1976) Näslund, Per Olof A., sektionschef Pettersson, Birgitta, förste sekreterare (fr.o.m. den 3 maj 1976) Söderström, Anders, avdelningsdirektör (t.o.m. den 18 maj 1976) Wennström, K. Gunnar, avdelningschef Bitr. sekreterare: Båsk, Inga-Lill, forskningsassistent (fr.o.m. den I juni 1976) Hildeland, Erling K. I., planeringschef (fr.o.m. den 1 juli 1976) Direktiven för utredningen, se del HA 3. Utredningen har under tiden mars - oktober 1976 hållit tre sammanträden. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

295 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet Deli A:19

19. Nya arbetsrättskommittén (A 1976:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 10 juni 1976 för att utreda vissa frågor på det arbetsrättsliga området (se Post- och Inrikes tidn.

den 17 juni 1976):

Ordförande: Nilsson, Åke, f.d. förbundsordförande Ledamöter:

Andersson, Kerstin V., led. av riksdagen

Ekeberg, Per Olof, förbundsjurist

Elmstedt, Claes Y., lantbrukare, led. av riksdagen (t.o.m. den 30

november 1976) Fagerlund, Bengt O. H., assistent, led. av riksdagen

Gustafsson, Stig G., förbundsjurist, f.d. led. av riksdagen

Jonsson, Elver A. D., postiljon, led. av riksdagen Nilsson, Jan-Ivan, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 december 1976)

Nordlander, K. Åke, direktör

Persson, Kurt I., kansliråd

Westerberg, Lars G. I., andre ordförande i LO

Winberg, S. Håkan, hovrättsråd, led. av riksdagen

Sakkunniga: Ahlvarsson, Lars I., direktör

Bäckström, N. Birger, förste sekreterare von Feilitzen, Styrbjörn O. R., direktör Forstadius, Erik L. W., direktör (fr.o.m. den 15 september 1976) Experter: Bergqvist, Olof, hovrättsassessor Jansson, Stig L., hovrättsassessor (fr.o.m. den 16 november 1976) Johansson, Bengt K. Å., departementsråd Lunning, Lars G. H., hovrättsassessor Sekreterare: Eriksson, Lars G., hovrättsassessor Lokal: Storkyrkobrinken 13. Postadress: Arbetsmarknadsdepartementet,

Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se del II A 5.

Kommittén har under tiden juni - oktober 1976 hållit tre sammanträden. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1977.

Del I A:20 Skr 1976/77: 103 296

20. Organisationskommittén (A 1976:03) för centrum för

arbetslivsfrågor

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 9 september 1976 för att förbereda tillkomsten av centrum för arbetslivsfrågor: Ordförande: Johansson, Bengt K. Å., departementsråd Ledamöter: Ahlvarsson, Lars I., direktör Hagman, B. Anders, bitr. avdelningsdirektör Haldén, J. O. Folke, direktör Jonasson, Sven G. J., utredningschef Kirsebom, Bjarne A., kanslisekreterare Lidbom, Tore E., ombudsman Oscarsson, Bo S. I., kanslichef Persson, Kurt-Inge, departementsråd Pettersson, H. A., psykolog Expert: Ribbing, Erling G., avdelningsdirektör Sekreterare: von Otter, Casten, fil. dr, universitetslektor Bitr. sekreterare: Öhman, Per I., fil. stud. Särskilda direktiv har ej meddelats. Organisationskommittén har under tiden september - oktober 1976 hållit tre sammanträden. Organisationskommittén har i november 1976 avlämnat rapport ang. riktlinjer för institutets verksamhet. Uppdraget beräknas vara slutfört vid årsskiftet 1976-1977.

21. Kommittén (Ju 1976:08) att utreda frågor om jämställdhet mellan

män och kvinnor, m.m.

Tilikallade enligt regeringens bemyndigande den 12 augusti 1976 för att utreda frågor om jämställdhet mellan män och kvinnor, m.m.: Ordförande: Andersson, Karin E., förbundssekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 november 1976)

297 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet Deli A:21

Leijon, A. M.M. (Anna-Greta), förutv. statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 28 september 1976)

Vice ordförande: Ahrland, Karin M., förste länsassessor led. av riksdagen (fr.o.m. den 17

november 1976)

Ledamöter: Ahrland, Karin M., förste länsassessor, led. av riksdagen (t.o.m. den 16 november 1976)

Bergström, N. Hans I., sakkunnig (fr.o.m. den 30 november 1976)

Fredgardh, K. Sonja, redaktör, led. av riksdagen (t.o.m. den 29 november

1976) Frändås, S. G. Berit, adjunkt, f.d. led. av riksdagen (t.o.m. den 29

november 1976) Leijon, A. M. M. (Anna-greta), förutv. statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 30 november 1976) Marklund, Eivor I., fru, led. av riksdagen Moegård, Britt E. T., statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 29 november

1976) Sundgren, E. Roland, ombudsman, led. av riksdagen

af Ugglas, M. Margareta, led. av riksdagen (fr.o.m. den 30 november

1976)

Experter i referensgrupp (s.k. stora delegationen):

Ahlmark, Per A., statsråd (tillika ordförande i referensgruppen fr.o.m.

den 17 november 1976) Mogård, Britt E. T., statsråd (tillika förste vice ordförande i

referensgruppen fr.o.m. den 17 november 1976) Olsson, Elvy E., statsråd (tillika andre vice ordförande i referensgruppen

fr.o.m. den 17 november 1976) Bartley, A. Osborne, professor Bodström, T. Lennart, förbundsordförande Brännström, Gurli (Gullan), riksförbundsordförande

Carlsson, G. Rune, förbundsdirektör

Fraenkel, Ingegärd C., studierektor, led. av riksdagen Fredgardh, K. Sonja I., redaktör Giesecke, Curt-Stefan, verkställande direktör Järdler, Sven A., direktör Löwbeer, Hans, universitetskansler Mattson, Lisa, förbundsordförande, led. av riksdagen Mogård, Britt E. T., statsråd

Nilsson, Gunnar E., led. av riksdagen/s Orring, Jonas A., generaldirektör Palmaer-Johansson, S. G. Eva, förbundsordförande

Del I A:21 Skr 1976/77: 103 298

Rehnberg, Bertil K., generaldirektör Rexed, Bror A., generaldirektör Sandström-Kistner, Inger P. M., förbundsordförande

Uggla, Karl-Lennart, generaldirektör

Ersättare för expert: Andrén, A. Gunnar, förhandlingsdirektör (för Uggla) Baude, Annika M. C., avdelningschef (för Rexed)

Bergström, Olof W., avdelningschef (för Rehnberg)

Dahlgren, Elsa B., byrådirektör (för Sandström-Kistner)

Edner, T. Margaretha, andre vice ordförande (för Mogård)

Eriksson, B. Sune, direktör (för Järdler) Gradin, Anita I., led. av riksdagen/s (för Mattson) Jonasson, Sven G. J., utredningschef (för Bodström) Lindahl-Kiessling, Kerstin M., professor (för Löwbeer) Linde, I. Gertie, farm. kand. (för Brännström) Royen, Sverre N. H., direktör (för Carlsson) Rugfelt, K. E. Lennart, direktör (för Giesecke)

Ulfheim, Monica H. V., pol. mag. (för Bartley)

Westin, Aina V. H., ombudsman (för Nilsson)

Westin, F. E. Margareta, undervisningsråd (för Orring)

Wahlberg, E. Marianne, avdelningschef (för Fraenkel) Waldén, G. Louise, redaktör (för Palmaer-Johansson)

Sekreterare: Kjeliberg, Bo A., sekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1975) Bitr. sekreterare: Lundberg, D. Bergliot, ombudsman (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Lokal: Stora Gråmunkegränd 8, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se del II Ju 10. Tilläggsdirektiv, se del II A 7.

Genom beslut den 21 oktober 1976 har kommittén förts från justitie- till arbetsmarknadsdepartementet. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1977.

299 Kommittéer: Bostadsdepartementet Dell Bo:1

Bostadsdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1976: 5, 6, 8 och 9

Följande kommittéer inom avsnittet fullgör inte egentligt utred-

ningsuppdrag: 1, 2, 3, 7, 9, 10 och 11

1. Låneunderlagsgruppen (In 1966:27)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 29 oktober 1964 för att inom

inrikesdepartementet biträda med utredning rörande förhållandet mellan

låneunderlag och pantvärde för bostadslån samt däremot svarande produktionskostnader:

Ordförande:

Andersson, Sven Åke V., tf. länsbostadsdirektör (fr.o.m. den 1 januari

1976)

Carlsson, G. Arne V., departementsråd (t.o.m. den 31 december 1975) Ledamöter: Andersson, Sven Åke V., tf. länsbostadsdirektör (t.o.m. den 31 december

1975)

Bernhard, Harry B., överingenjör (t.o.m. den 11 november 1975)

Billström, P. O. Frithiof, statistikchef

Eriksson, Björn G., departementssekreterare (t.o.m. den 11 november

1975)

Ivarsson, I. Holger, t.f. överingenjör (fr.o.m. den 12 november 1975) Ledstedt, K. Gösta I., ingenjör (fr.o.m. den I majt.o.m. den 8 november

1976)

Mildner, Erwin A., fil. lic. Nilsson, Kerstin E., departementssekreterare (fr.o.m. den I januari 1976) Nordberg, S. Ivar, ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 12 november 1975 t.o.m. den 8 november 1976) Thunell, Sten H. A., ombudsman (fr.o.m. den 12 november 1975)

Zetterquist, Urban G., departementssekreterare (fr.o.m. den9 november 1976)

Experter:

Högberg, Bernt L., ingenjör (fr.o.m. den 1 januari 1975)

Ivarsson, I. Holger, t.f. överingenjör (t.o.m. den 11 november 1975)

Jargin, Ingvar, ingenjör

Johnsson, Sten B., ingenjör (t.o.m. den 30 april 1976)

Del I Bo: 1 Skr 1976/77: 103 300

Ledstedt, K. Gösta I., ingenjör (fr.o.m. den 9 november 1976)

Lindén, Yngve T., byråchef Lindh, Åke H., andre förbundsordförande Mongård, Erik E., ingenjör |

Stahre, N. Gunnar, t.f. avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 november

1975)

Sekreterare: Rosberg, K. Gustav A., avdelningsdirektör Lokal: Statistiska centralbyrån, Avdelningen för areell statistik, Enheten

för bostäder och fastigheter, Karlavägen 100, 102 50 Stockholm, tel. växel

14 05 60 (sekreteraren) oo

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Arbetsgruppen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex sammanträden.

Gruppen har åvlämnat en PM angående undersökning av projekt,

kostnads- och pantvärdeändringar mellan preliminär och slutlig ansökan om

statligt bostadslån för flerfamiljshus med preliminärt beslut år 1971. Arbetsgruppen beräknas fortsätta sitt arbete under hela år 1977.

2. Delegationen (In 1967:30) för bostadsfinansiering

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 september 1966 med uppgift att bereda och avge förslag avseende vissa spörsmål och ärenden som äger samband med bostadsbyggandets finansiering: Ordförande: Svenson, S. Göte, f.d. statssekreterare (t.o.m. den 31 oktober 1976) Scherman, Karl Gustaf, statssekreterare (fr.o.m. den I november 1976)

Ledamöter: Andersson, J. Gunnar D., överdirektör Berg, Bengt Åke, budgetchef (fr.o.m. den 1 januari 1975 t.o.m. den 2

december 1976) Eklöf, Kurt G.A., riksbanksdirektör (t.o.m. den 10 februari 1976)

Elison, Magnus L., byråchef

Karlsson, Erik L., bitr. riksbanksdirektör (fr.o.m. den 11 februari 1976) Wohlin, Lars M., statssekreterare (fr.o.m. den 3 december 1976) Sekreterare:

Jussil, Sune K., kansliråd

Bitr. sekreterare: Grundwall, K. Ricard, kanslisekreterare

301 Kommittéer: Bostadsdepartementet Dell Bo:3

Lokal: Bostadsdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren) Direktiven för delegationen, se 1967 års riksdagsberättelse In 30. Delegationen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tre sammanträden samt kontinuerligt haft överläggningar med kreditinstituten i olika frågor om kreditförsörjningen till bostadsbyggandet. Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

3. Rådgivande expertgruppen (C 1970:24) för fysisk riksplanering

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 9 oktober 1969 och den 26 oktober 1973 för att såsom rådgivande expertgrupp i den omfattning departementschefen bestämmer biträda vid den pågående utrednings- och försöksverksamheten beträffande fysisk riksplanering: Ordförande: Holm, J. Lennart, generaldirektör Sakkunniga: Ahlberg, Carl-Fredrik J., professor Biörnstad, Margareta, överantikvarie Björk, Sven E. J., professor Brasch, Erik, byråchef (fr.o.m. den 1 september 1975) Esping, F. Lars-Erik, avdelningschef Falk, Erik G. R., avdelningschef (fr.o.m. den 1 september 1975) Fladvad, J. Arne, direktör Helmfrid, Staffan, professor (fr.o.m. den I september 1975) Johansson, Östen B., byråchef Kragh, Börje R. V., professor Matsson, Sven-Arne, överlantmätare Sörensen, S. Ingemar K., byråchef (fr.o.m. den I september 1975 t.o.m. den 7 december 1976) Wendt, Curt A. G., byråchef (fr.o.m. den 8 december 1976) Ågren, Lars O. T., direktör Sekretariat: Bostadsdepartementets enhet för fysisk riksplanering, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. 763 10 06 Särskilda direktiv har ej meddelats. Expertgruppen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fyra sammanträden. Expertgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

Del I Bo:4 Skr 1976/77: 103 302

4. Utredningen (C 1972:01) rörande miljöproblem m, m, i vissa

industriområden

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 februari 1972 för

att utreda särskilda problem m, m, i samband med utbyggnad av vissa stora

industrianläggningar (se Post- och Inrikes tidn. den 13 mars 1972): Ordförande: Spendrup, K. Aksel, avdelningschef (fr.o.m, den 7 november 1975) Sakkunniga: Daglund, Sven B., ombudsman (fr.o.m. den 13 november 1975) Eriksson, B. Sune, direktör

Jönsson, N. Börje, förste förbundsordförande Kahlin, Tage H. G., direktör Nilsson, Karl-Erik, bitr. direktör Svensson, Kjell R., kansliråd

Experter: Ahlgren, Nils U., planeringschef (fr.o.m. den 7 november 1975) Heimbärger, H. Peter, byråchef (fr.o.m. den 7 november 1975) Önnesjö, Mats S. G. E., departementssekreterare (t.o.m. den 14 mars

1976)

Sekreterare:

Myhlback, Lennart, departementssekreterare (fr.o.m. don 1 april 1976)

Swanson, Owe, departementssekreterare (t.o.m. den 14 mars 1976) Bitr. sekreterare: Brandel, Magnus, socionom (fr.o.m, den 1 april 1976) Lokal: Linnégatan 7, 114 47 Stockholm, tel. 67 53 36 (sekreteraren) Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse C 12. Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio

sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,

organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

5. Utredningen (C 1973:01) för vissa uppgifter avseende allmänna kartläggningen

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 maj 1973 för att utreda vissa uppgifter avseende allmänna kartläggningen (se Post- och

Inrikes tidn. den 14 juni 1973):

303 Kommittéer: Bostadsdepartementet DelI Bo:6

Utredningsman:

Andersson, L. Sune J., överdirektör Sekreterare:

Persson, Sture, kansliråd

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Utredningen har under tiden november 1975 - september 1976 hållit 12 sammanträden. Utredningen har den 9 september 1976 avgett betänkandet (Ds B 1976:1) Lantmäteriverket - Liber, förslag till närmare uppgiftsfördelning inom kartverksamheten m.m.

Uppdraget är därmed slutfört.

6. Utredningen (B 1974:01) rörande vattenkraftutbyggnader i norra

Norrland

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 maj 1974 för att

utreda vattenkraftutbyggnader i norra Norrland (se Post- och Inrikes tidn.

den 24 juni 1974): | Utredningsman:

Ekström, E. Sören, kansliråd Experter:

Cederstam, Lennart H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 maj 1975) Hjorth, Lars E. A., kansliråd

Jönsson, Per Ivan, vattenrättsråd

Oscarsson, Gösta H., departementssekreterare

Rönström, B. Thomas, departementssekreterare Söderström, Bengt H. T:son, departementssekreterare Wetterhall, Sven C. E., byråchef

Sekreterare:

Nyström, Örjan N. Th., byrådirektör

Bitr. sekreterare:

Anefall, Bengt, arkitekt

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse B 12.

Utredningen har under tiden november 1975 - maj 1976 hållit 27

sammanträden. Utredningen har den 19 augusti 1976 avgett betänkandet

(SOU 1976:28) Vattenkraft och miljö 3. Uppdraget är därmed slutfört.

Del I Bo: 7 Skr 1976/77: 103 304

7. Rådgivande expertgruppen (B 1974:02) för översyn av byggnadslagstiftningen

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 maj 1974 för att såsom rådgivande expertgrupp i den omfattning som departementschefen bestämmer biträda vid det fortsatta arbetet inom departementet med översyn av byggnadslagstiftningen:

Ordförande: Netzén, K. Gösta, f.d. landshövding, f.d. led. av riksdagen Sakkunniga: Bergegren, Astrid, f.d. led. av riksdagen Bouvin, J. Åke, rättschef Delin, Lars A., regeringsråd (t.o.m. den 31 december 1975) Holm, J. Lennart, generaldirektör Hörlén, S. Ingemar (Inge), borgarråd Lauritz, L. Yngve, kommunstyrelseordförande Lidgard, H. Bertil I., jur. kand., led. av riksdagen Nilsson, Jan-I van N., lantbrukare, led. av riksdagen Tobé, Erik I., f.d. överlantmätare, f.d. led. av riksdagen Sekretariat: Bostadsdepartementets rättssekretariat, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 Särskilda direktiv har ej meddelats.

Expertgruppen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit två sammanträden. Expertgruppens arbete beräknas bli slutfört vid årsskiftet 1976-77.

8. Byggadministrationsutredningen (B 1974:04)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 oktober 1974 för att utreda den statliga organisationen för uppgifter avseende byggnadsväsen, fysisk planering och bostadspolitik (se Post- och Inrikes tidn. den S november 1974): Utredningsman: Svenson, S. Göte, f.d. statssekreterare Experter: Andersson, Sven Åke V., t.f. länsbostadsdirektör (fr.o.m. den 20 augusti 1975) Berggren, Göte B., byråchef Larsson, Elis R., länsbostadsdirektör

305 Kommittéer: Bostadsdepartementet Dell Bo:9

Orrell, P. Krister, departementssekreterare

Yngvesson, Nils H., kommunalråd

Åberg, Fritz A., avdelningsdirektör

Sekreterare:

Myhlback, Lennart, departementssekreterare

Wisén, Jan H., byrådirektör

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse B 15.

Utredningen har under tiden november 1975 - april 1976 hållit fem

sammanträden med experterna.

Utredningen har den 18 maj 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:26)

Bostadsverket, samordning - decentralisering.

Uppdraget är därmed slutfört.

9. Kommittén (B 1974:05) för de svenska förberedelserna för FN:s konferens om bostads- och bebyggelsemiljö (HABITAT)

- Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 oktober 1974 med uppdrag att svara för de svenska förberedelserna inför FN:s konferens om bostads- och bebyggelsemiljö i Vancouver, Kanada, år 1976: Ordförande:

Carlsson, G. Ingvar, förutv. statsråd, led. av riksdagen Ledamöter:

Belfrage, Frank, departementsråd (fr.o.m. den 1 juli 1975)

Bergman, Per R., direktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 augusti 1975)

Bernhard, Harry B., överingenjör

Billing, Knut, sekreterare (fr.o.m. den 19 augusti 1975)

Eriksson, Olle E., professor

Holm, J. Lennart, generaldirektör

Krantz, Birgit, arkitekt (fr.o.m. den 19 augusti 1975)

Lindgren, I. Lennart, departementssekreterare

Olsson, Elvy E., statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 augusti 1975)

Strömberg, Karl-Erik J., skoldirektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19

augusti 1975) Svenson, S. Göte, f.d. statssekreterare Thorsson, Inga M., statssekreterare, led. av riksdagen Ågren, Lars O. T., direktör

Årlin, Ingrid S., kansliråd

Sekreterare:

Persson, Sture, kansliråd

Wettergren-Viklund, B. M. Elisabet, fil. kand.

20 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103

Del I Bo:9 Skr 1976/77: 103 306

Särskilda direktiv har ej meddelats. Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tre sammanträden. Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under år 1976.

10. Expertgruppen (B 1974 :06) för forskning om fysisk planering och

bebyggelse

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 december 1974 för forskning om fysisk planering och bebyggelse (se Post- och Inrikes tidn. den 3 februari 1975): Ordförande: Olsson, Rune I., departementsråd Ledamöter: Agius, Roland H., kommunalråd Antoni, Nils A. T., professor Boalt, Carin M., professor Borelius, M. Anna B., överingenjör Damgren, H. G. Fredrik, kansliråd Eriksson, E. Olof, professor Heimbérger, H. Peter, byråchef Karlsson, Bengt Olof, kansliråd Svensson, Nils-Eric, direktör Thufvesson, Bengt E., departementsråd Törnqvist, Gunnar E., professor Welin, E. Gösta, direktör Sekreterare: Häggroth, R. Sören, 1:e byråsekreterare Lokal: Bostadsdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren) Direktiven för expertgruppen, se 1976 års kommittéberättelse B 13. Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fyra sammanträden. Därutöver har sammanträden hållits inom särskilda arbetsgrupper. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1977.

307 Kommittéer: Bostadsdepartementet De!1I Bo: 11

11. Bostadssociala delegationen (B 1975:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 3 april 1975 för

beredning av frågor angående särskilda åtgärder i vissa bostadsområden

med uthyrningssvårigheter (se Post- och Inrikes tidn. den 12 april 1975):

Ordförande: Dahl, R. Birgitta, förste byråsekreterare, led. av riksdagen (t.o.m. den I

december 1976)

Gahrton, Per, redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 2 december 1976)

Ledamöter:

Bergqvist, G. Holger, kommunalråd Elgfelt, Göran, kommunalråd Jinnegård, O. Eskil A., kommunalråd Magnusson, K. E. Göran, kommunalråd Persson, John-Olof, borgarråd Samuelsson, Ingvar A. V., kommunalråd

Yngvesson, Nils H., kommunalråd

Årlin, Ingrid S., kansliråd

Experter: Boberg, Leif E., organisationschef (fr.o.m. den 20 februari 1976) Carlsson, Sten-Göran, ombudsman (fr.o.m. den i november 1976)

Eckerdal, A. Ingmar, skolinspektör (fr.o.m. den 22 maj 1975)

Eklind, Kent, t.f. forskningssekreterare (fr.o.m. den I november 1976)

Hallberg, Bengt O. L., ombudsman (fr.o.m. den 22 maj 1975) Hallqvist, Ulrika, fritidsledare (fr.o.m. den 15 september 1976)

Hedberg, G. Christer, ombudsman (fr.o.m. den I december 1976)

Hollmann, Sture L., ombudsman (fr.o.m. den 22 maj 1975)

Holm, Tommy, assistent (fr.o.m. den 15 november 1976) Jansson, Sven I., direktör (fr.o.m. den 22 maj 1975) Jonsson, Bo, assistent (fr.o.m. den I oktober 1976) Jönsson, Ulf G., sektionschef (fr.o.m. den I september 1976) Kanmert, Ulf V. O., assistent (fr.o.m. den 15 november 1976) Lovén, John T., sektionschef (fr.o.m. den 22 maj 1975) Nordström, Jan R., lärare (fr.o.m. den 18 augusti 1976) Pettersson, Bert-Ove G., andre förbundsordförande (fr.o.m. den 22

maj 1975) Ramnek, Lennart J., direktör (t.o.m. den 19 februari 1976)

Rudebeck, Karin L., utredningssekreterare (fr.o.m. den 15 november 1976 t.o.m. den 15 januari 1977)

Zughaft, Wolf M., socionom (fr.o.m. den I december 1976)

Del I Bo: 11 Skr 1976/77: 103 308

Sekreterare: Bergman, Sven-Eric, avdelningschef (fr.o.m. den 2 juni 1975 t.o.m. den 31 oktober 1976) Lokal: Linnégatan 7, 114 47 Stockholm, tel. 67 57 53 (sekreteraren) Direktiven för delegationen, se 1976 års kommittéberättelse B 14.

Delegationen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit åtta

sammanträden samt därutöver besökt ett antal kommuner och bostadsområden.

Delegationen har vidare fattat beslut om samverkan med 12 kommuner. Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

12. Gatukostnadsutredningen (B 1975:02)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 15 maj 1975 för att utreda

nytt avgiftssystem för kommunalt gatubyggande m.m. (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juni 1975):

Sakkunnig:

Åmark, Sven O. F., kansliråd (fr.o.m. den 24 maj 1975)

Experter: Johansson, N. Gunnar, förste ingenjör (fr.o.m. den 1 oktober 1975 t.o.m. den 31 december 1976) Nordell, Olof, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I november 1975) Persson, N. Ingvar, sekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Lokal: Bostadsdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (utredningsmannen) Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse B 15. Den sakkunnige har jämte experten Johansson, som har biträtt på heltid,

under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tio sammanträden med övriga experter samt företagit studieresor till ett antal kommuner. Därutöver har överläggningar hållits med en i samråd med svenska kommunförbundet utsedd referensgrupp samt myndigheter, kommittéer, arbetsgrupper och andra som berörs av utredningsuppdraget. Arbetet har bedrivits i nära kontakt med den arbetsgrupp som inom bostadsdepartementet överarbetar bygglagutredningens betänkande (SOU 1974:21).

Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

309 Kommittéer: Industridepartementet Dell I: 1

Industridepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1976: 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 och 15

Följande kommittéer inom avsnittet fullgör inte egentligt utred-

ningsuppdrag: 1, 2, 6, 7, 11, 13 och 14

1. Sveriges internationella byggnadskommitté (In 1970:34)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1970 med

huvudsaklig uppgift att främja internationellt ekonomiskt, industriellt och

tekniskt-vetenskapligt samarbete inom områdena för byggnadsindustri och

byggnadsmaterialindustri, främst då det gäller bostadsbyggande:

Ordförande:

Cederwall, Gustav F. E., landshövding

Ledamöter: .

Antoni, Nils A. T., professor

Bergvall, K. Lennart, arkitekt

Bernhard, Harry B., överingenjör

Brink, Stig H. E., expeditionschef (fr.o.m. den 1 maj 1976) Ek, C. Olof, direktör (fr.o.m. den I oktober 1975) Eriksson, Olof E., professor

Essunger, N. Gunnar R., överingenjör

Johnson, Arne I., professor

Karlén, F. Ingvar G. D., direktör

Leo, P. Gunnar, direktör (t.o.m. den 6 december 1976)

Liljefors, B. Anders, byggnadsråd

Lindström, S. Olle, direktör (fr.o.m. den 1 april 1974)

Myrlöv, Åke E., direktör

Näverfelt, Arne S., verkst. direktör (fr.o.m. den I oktober 1975)

Olsson, Esbjörn, utredningschef

Orlando, A. N. Henning, arkitekt

Persson, Rolf, direktör (fr.o.m. den 7 december 1976)

Sekreterare:

Bouveng, Richard E. F., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 februari 1975)

Lokal: Statens industriverk, Gamla riksdagshuset, Box 16315, 103 26 Stockholm, tel. 14 10 00 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Del I I: 1 Skr 1976/77: 103 310

Inom ramen för ingångna samarbetsöverenskommelser med Förenta staterna, Japan, Polen, Sovjetunionen och Ungern har representanter för kommittén deltagit i överläggningar i Sverige och utomlands med företrädare för vederbörande lands bostads- och byggnadsmyndigheter m.fl. organ.

Kommittéens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

2. Elutredningen (I 1971 :01)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1971 för att utreda frågor rörande eldistributionens och elproduktionens organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 24 juni 1971): Utredningsman:

Lemne, Mats H., landshövding Experter:

Håkansson, Hans E. V., verkst. ledamot Lindmark, Lars E., försäkringsdomare Peterson, Tore E. S., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I oktober 1974)

Bitr. sekreterare:

Björk, Jan E., departementssekreterare (fr.o.m. den I september 1974)

Direktiven för utredningen, se 1972 års riksdagsberättelse I 14.

Utredningens arbete har enligt regeringens beslut den 22 januari 1976 avslutats i januari 1976.

3. Verkstadsindustridelegationen (I 1971 :03)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1971 för samordning av utredningsverksamheten rörande verkstadsindustrin (se Post- och Inrikes tidn. den 18 januari 1972): Ordförande:

Österberg, Gunnar R., kansliråd

Ledamöter:

Björck, Olle, direktör

Edin, Per-Olof, utredningschef (fr.o.m. den 1 oktober 1974)

Hellström, K. Birger, direktör

Söderberg, Stig J. F., ombudsman Expert:

Johansson, B. Östen, byråchef (fr.o.m. den 1 oktober 1974)

311 Kommittéer: Industridepartementet Dell I:4

Sekreterare: Franson, Thomas P., departementssekreterare Direktiven fär delegationen, se 1972 års riksdagsberättelse I 16. Delegationen har under tiden november 1975 - september 1976 hållit fyra sammanträden. Delegationen har i juni 1976 avgett rapporten (SOU 1976:29) Verkstads-

industrins arbetsmarknad - Kartläggning av arbetskraftsströmmar.

Delegationens uppdrag har enligt regeringens beslut den 9 september 1976 avslutats vid utgången av september 1976.

4. Petroindustriutredningen (I 1972:04)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 april och den 7 juni 1972 för att utreda frågan om transport, raffinering och förädling av olja och naturgas (se Post- och Inrikes tidn. den 23 maj 1972). Ordförande: Grafström, Erik O. Hj., f.d. generaldirektör Ledamöger: Carlsson, Arne R., direktör Eidem, Ingmar, tekn. dr Gustafson, Sven H., bankkamrer, f.d. led. av riksdagen Häll, Karl-Erik, ombudsman, led. av riksdagen Nettelbrandt, Alfred, direktör

Paulsson, G. Valfrid V., generaldirektör

Tengroth, Bengt T., direktör Ågren, Enar, förbundsordförande

Experter: Carling, Alf G., docent (fr.o.m. den 7 januari 1974) Fredenmark, Gunnar L., direktör Gustavsson, S.A. Göran, civilingenjör Kignell, Jan-Erik, direktör Sjöström, Leif H. A., kansliråd (fr.o.m. den 1 juni 1975) Thyberg, P. Jan, departementssekreterare

Sekreterare: Löfgren, Torsten H., departementssekreterare

Bitr. sekreterare: Sedvallson, B. Gunnar H., civilingenjör (t.o.m. den 14 juni 1976)

Del I I: 4 Skr 1976/77: 103 312

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse I 19.

Utredningen har under tiden november 1975 - september 1976 hållit fem

sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Utredningen har den 4 oktober 1976 avgett slutbetänkandet (SOU 1976:59) Petroindustrin i Sverige - Petroteknisk industri. Uppdraget är därmed slutfört.

5. Utredningen (I 1972:08) om radioaktivt avfall (AKA-utredningen)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 december 1972 och

den 28 december 1973 för att utreda frågor om högaktivt avfall från

kärnkraftverk och om låg- och medelaktivt avfall (se Post- och Inrikes tidn. den 10 mars 1973 och den 31 maj 1974):

Ordförande: Netzén, K. Gösta, f.d. landshövding, f.d. led. av riksdagen Ledamöter: Bergqvist, Jan G., pol. mag., led. av riksdagen

Larsson, K. Einar A., lantbrukare, led. av riksdagen

Larsson, Lars-Gunnar, professor

Takman, John O., överläkare, f.d. led. av riksdagen

Westlin, E. Arne, avdelningschef Wijkman, Anders I. S., fil. kand., led. av riksdagen

Wååg, Nils Erik, byggnadsingenjör, led. av riksdagen

Ångström, Rune T., direktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 januari 1974) Experter: Ekevärn, Gunnar, generaldirektör Hjärne, Leif R. D., fil. kand. (fr.o.m. den 15 mars 1974)

Hultgren, Åke V., fil. lic.

Larsson, Alf H., civilingenjör

Lindell, Bo G., professor

Lindgren, I. Lennart, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 januari

1974) Mandahl, K. Bertil G., ingenjör (fr.o.m. den 1 juli 1974) Svenke, J. Erik K., direktör

Sekreterare:

Moding, A. Philip V., planeringsdirektör

Bitr. sekreterare:

Fransson, Hans G. V., byrådirektör (fr.o.m. den I maj 1974)

313 Kommittéer: Industridepartementet Dell I:6

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse 119. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse I 17.

Utredningen har under tiden november 1975 - juni 1976 hållit tio

sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,

organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Härutöver har en grupp inom utredningen besökt Sovjetunionen. Utredningen har i december 1975 avgett rapporten (Ds 11975:8)

Radioaktivt avfall - Lägesrapport om låg- och medelaktivt avfall och den 5 maj 1976 huvudbetänkandena (SOU 1976:30-32 och 41) Använt kärnbränsle

och radioaktivt avfall.

Uppdraget är därmed slutfört.

6. Delegationen (I 1973:01) för informationssystemet företag samhälle

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 februari 1973 för att utveckla informationssystemet samt leda och «utvärdera

försöksverksamheten enligt lagen (1972:826) om uppgiftsskyldighet i vissa

planeringsfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 31 mars 1973):

Ordförande:

Pettersson, Karl-Henrik, planeringschef (fr.o.m. den 1 februari 1976)

Ribrant, Gunnar C. H., kansliråd (fr.o.m. den 15 februari 1974 t.o.m. den

31 januari 1976) Ledamöter:

Frid, Sven Rune, byråchef

Holmqvist, Åke H., departementssekreterare Hugosson, Kurt I., byråchef, led. av riksdagen

Karlsson, Bengt Olof, kansliråd (t.o.m. den 31 mars 1976) Lönnqvist, Åke S. G., avdelningschef

Oscarsson, Gösta H., departementssekreterare

Ledamöter i rådgivande nämnden:

Ahlgren, Nils U., avdelningsdirektör (t.o.m. den 30 juni 1976)

Bergnéhr, Bosse, ombudsman (fr.o.m. den 1 oktober 1975 t.o.m. den 30

juni 1976)

Faxén, Karl-Olof, docent (t.o.m. den 30 juni 1976)

Hjalmarsson, Yngve H. J., utredningssekreterare (t.o.m. den 31 december 1975)

Kolk, Jaan, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1976 t.o.m. den

30 juni 1976) Martin, Gerard E. K., revisor (t.o.m. den 30 juni 1976)

Paulsson, Gustav V., direktör (t.o.m. den 30 juni 1976)

Del I 1:6 Skr 1976/77: 103 314

Pettersson, Bengt A. G., avdelningschef (t.o.m. den 30 juni 1976) Ridal, Håkan, länsarkitekt (t.o.m. den 30 juni 1976) Royen, Sverre N. H., direktör (t.o.m. den 30 juni 1976)

Sandebring, Hans E., direktörsassistent (fr.o.m. den 1 mars 1974 t.o.m.

den 30 juni 1976) Sillén, Bo S. A., direktör (t.o.m. den 30 juni 1976) Spendrup, K. Aksel, avdelningschef (t.o.m. den 30 juni 1976)

Ågren, Lars O. T., direktör (fr.o.m. den I mars 1974 t.o.m. den 30 juni

1976) Experter:

Eriksson-Bergström, Solveig M., byrådirektör (fr.o.m. den I mars 1974) Leander, Bo T. I., civilekonom (fr.o.m. den 1 juli 1975) Magnusson, Leif R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I mars 1974) Öh, E. Tage, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1974)

Sekreterare:

Rydberg, N. G. Harald, byråchef Bitr. sekreterare:

Jakoby, Rein, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 16 oktober 1974)

Melin, S. Ingemar, fil. kand.

Direktiven för delegationen, se 1974 års riksdagsberättelse I 20.

Delegationen har under tiden november 1975 - juni 1976 hållit fyra sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter, organisationer och andra som berörs av verksamheten. Därutöver har två sammanträden hållits i mindre arbetsgrupper.

Delegationen har utarbetat rekommendationer och instruktioner till ledning för arbetet vid de myndigheter, främst länsstyrelserna, som berörs av systemet. En enkät har genomförts under våren 1976 omfattande alla större och medelstora företag inom industri och partihandel. Försök med enkätsamverkan har prövats med sex kommuner och med sysselsättningsutredningen (A 1974:02). Tabellredovisning av höstenkäten 1975 till partihandeln har utarbetats och tillställts berörda företag. Skriftlig information till företagen har utsänts av flertalet länsstyrelser och många kommuner. Samtliga länsstyrelser och kommuner har även lämnat muntlig information om sin verksamhet och planering.

Delegationens arbete som kommitté har avslutats i och med den av statsmakterna beslutade försöksperiodens utgång den 30 juni 1976.

315 Kommittéer: Industridepartementet Dell I:8

7. Delegationen (I 1973:03) för naturgasfrågor

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 mars 1973 för att samordna den svenska utrednings- och förhandlingsverksamheten m. m. avseende import av naturgas till Sverige:

Ordförande: Grafström, Erik O. Hj., f.d. generaldirektör Ledamöter: Ekberg, J. Göran, direktör Glimstedt, U!f K.. J., direktör Gradin, Rolf U., civilingenjör Holmqvist, Sture L., kommunalråd Nordström, Bengt, planeringsdirektör Philipson, P. Göran, direktör Sköld, Per I., direktör Experter: Berling, Sven, direktör Ekberg, Erik G., direktör Elmberger, Per G., direktör Lindgren, Claes, direktör Persson, Ernst G., jägmästare Thyberg, P. Jan, departementssekreterare

Sekreterare: Gornitzka, Gunnar V., civilingenjör Särskilda direktiv har ej meddelats. Delegationens uppdrag har avslutats enligt regeringens beslut den 1 juli 1976.

8. Teknikupphandlingskommittén (I 1973 :05)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1973 för att utreda frågor om offentlig upphandling och teknisk utveckling (se Post- och Inrikes tidn. den 23 juli 1973): Ordförande: Aler, Bo A. A., direktör Ledamöter: Gustafsson, Åke G., avdelningschef Ribrant, Gunnar C. H., kansliråd Uhler, Jan E., docent

Del I E:8 Skr 1976/77: 103 316

Experter: Bergström, Lars E. R., direktör Larsson, Torsten A., teknisk direktör Libeck, S. A. Lennart, civilingenjör (fr.o.m. den 1 januari 1974) Rey, Lars H., verkst. ledamot

Smedsfelt, K. Sigvard, överingenjör Wiik, Curt H., kansliråd

Wikstrand, Rolf A. I., avdelningschef Sekreterare: Haegermark, C. Harald, civilingenjör (fr.o.m. den 1 januari 1974)

Bitr. sekreterare: Eklund, Ulf R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 februari 1975)

Direktiven för kommittén, se 1974 års riksdagsberättelse I 24. Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tio sammanträden.

Kommittén har den 21 december 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:69) Teknikupphandling.

Uppdraget är därmed slutfört.

9. Forskningsavgiftskommittén (I 1974:01)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 mars 1974 för

utredning rörande finansiering av stöd till industriell forskning och

utveckling (se Post- och Inrikes tidn. den 18 april 1974):

Ordförande:

Resare, Bengt C. M., f.d. överdirektör (fr.o.m. den 17 april 1974)

Ledamöter:

Hammarberg, Sven O., ombudsman, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974)

Jordan, Kerstin R., redaktör, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974)

Ljung, Lars U., utredningssekreterare (fr.o.m. den 17 april 1974) Olsson, Johan Å., fabrikör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974) Petzäll, Ingvar A., direktör (fr.o.m. den 17 april 1974) Träff, Sven-Olof A., direktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974) Experter: Bredin, Lars A. G., hovrättsassessor (fr.o.m. den 17 april 1974) Hambraeus, Gunnar A., professor (fr.o.m. den 1 juli 1974) Lindeborg, E. G. Lennart, överingenjör (fr.o.m. den 1 juli 1974)

317 Kommittéer: Industridepartementet Dell I: 10

Olhans, Björn, departementssekreterare (fr.o.m. den 14 april 1975) Pantzerhielm, Sigge-Wilhelm, t.f. direktör (fr.o.m. den 1 juli 1974)

Sekreterare: Cederlund, Lars Johan O. B., civilekonom (fr.o.m. den 1 juli 1974)

Snellman, Bo K., byrådirektör (fr.o.m. den 1 juli 1974)

Direktiven för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse I 24.

Kommittén har under tiden november 1975 - augusti 1976 hållit elva sammanträden samt haft överläggninger med =: myndigheter, forskningsinstitutioner och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén har den 10 november 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:65) Finansiering av forskningsstöd. Uppdraget är därmed slutfört.

10. Mineralpolitiska utredningen (I 1974:02)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 mars 1974 för att

utreda den långsiktiga hushållningen med mineralresurser (se Post- och

Inrikes tidn. den 26 april 1974):

Ordförande: Frithiofson, Karl A. F., landshövding (fr.o.m. den 17 april 1974) Ledamöter: Ekevärn, Gunnar, generaldirektör (fr.o.m. den 17 april 1974)

Glimnér, J. Erik, hemmansägare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974)

Lorentzon, B. Gustav L., ombudsman, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974) Neyman, Thorsten L., bergsingenjör (fr.o.m. den 17 april 1974) Nilsson, Tore U., predikant, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974) Nygren, Arne J., redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974) Ribrant, Gunnar C. H., kansliråd (fr.o.m. den 17 april 1974)

Strömberg, Karl-Erik J., skoldirektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17

april 1974) Sundström, M. Gudrun, fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974) Experter: Almgren, E. E. Gunnar, professor (fr.o.m. den I december 1974) Arvidsson, Sven, byrådirektör (fr.o.m. den I september 1974) Asplund, E. Olof I., direktör (avliden i september 1975)

Bergdahl, Tommy K., direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Björling, K. Gotthard E., professor (fr.o.m. den 1 april 1975) Blomkvist, N. Magnus, direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1974)

Del I I: 10 Skr 1976/77: 103 318

Boman, Jan E., direktör (fr.o.m. den 15 juni 1974)

Börresen, Tom B., direktör (fr.o.m. den 23 oktober 1974)

Fernheden, Göthe A. S., direktör (fr.o.m. den I oktober 1974) Forssberg, K. S. Eric, professor (fr.o.m. den 1 december 1974) Hall, Bo A., tekn. lic. (fr.o.m. den 1 juli 1975) Hollander, Ernst E., civilekonom (fr.o.m. den 15 oktober 1976) Hiäbner, Helmuth, chefsgeolog (fr.o.m. den 19 augusti 1974) Kautsky, Gunnar F. H., fil. dr (fr.o.m. den 19 augusti 1974) Lidström, Lars J., tekn. dr. (fr.o.m. den I december 1975) Ljunggren, Sven E., överingenjör (fr.o.m. den 19 augusti 1974) Norén, Nils-Erik, fil. dr (fr.o.m. den 19 augusti 1974) Parasnis, Dattratray S., professor (fr.o.m. den I december 1974) Shaikh, Naz Ahmed, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 19 augusti 1974) Skantze, Hugo, direktör (fr.o.m. den 23 oktober 1974) Svensson, Sven H., fil. kand. (fr.o.m. den 23 oktober 1974) Vineil, Lars G., docent (fr.o.m. den 23 oktober 1974) Wallman, Folke V., överingenjör (fr.o.m. den 19 augusti 1974) Wredenfors, H. E. Walter, direktör (fr.o.m. den I oktober 1974) Östensson, Olle, kanslisekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1974) Sekreterare: Sundström, S. Åke A., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1974)

Bitr. sekreterare:

Anell, Kerstin, byrådirektör (fr.o.m. den I november 1974)

Hallgren, Ulf, förste statsgeolog (t.o.m. den 14 februari 1976) Hollander, Ernst E., civilekonom (t.o.m. den 30 september 1976) Nilsson, Dan, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 december 1976)

Lokal: Industridepartementet, Storkyrkobrinken 7, Fack, 10310 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse I 25.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit åtta sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,

organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har

23 sammanträden hållits i särskilda arbetsgrupper. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

11. Energisparkommittén (I 1974:05)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 oktober 1974 för att samordna och stödja myndigheternas informationsinsatser och vid behov

319 Kommittéer: Industridepartementet Dell I: 11

planera och genomföra egna informationsåtgärder i energibesparande syfte

(se Post- och Inrikes tidn. den 12 november 1974 och den 8 juli 1975):

Ordförande: | Grafström, Erik O. Hj., f.d. generaldirektör (fr.o.m. den 1 november

1974)

Vice ordförande: Gradin, Rolf U., civilingenjör (fr.o.m. den I september 1975)

Ledamöter: Breitholtz, Claes J. E. C:son, direktör (fr.o.m. den I november 1974

t.o.m. den 30 juni 1976) Carlsson, T. E. Roine, förbundsordförande (fr.o.m. den I november

1974)

Engerstam, Claes M., utredningssekreterare (fr.o.m. den I november 1974) Francke, Per E. S., redaktör (fr.o.m. den I november 1974)

Gustafsson, Nils-Eric, småbrukare, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1

november 1974) |

Helmerson, Bo I. H., direktör (fr.o.m. den I november 1974)

Holmqvist, Leif G., ombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1976) Hugosson, Kurt I., byråchef, led. av riksdagen (fr.o.m. den I november

1974) | Lewenhaupt, Krister G., direktörsassistent (fr.o.m. den I november 1974) Nilsson, Kjell O. H., metallarbetare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 november 1974) Norrby, J. Sören, byrådirektör, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1

november 1974) Skantz, Anna-Greta, ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1

november 1974)

Turesson, Bo, statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den I november 1974

t.o.m. den 7 oktober 1976) Wångby, Erik, ombudsman (fr.o.m. den 29 oktober 1975) Experter:

Ag, Lars E., f.d. generaldirektör (fr.o.m. den I november 1974t.o.m. den

30 juni 1976)

Björck, Berndt H., informationschef (fr.o.m. den I november 1974) Frigren, Suzanne M., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september

1975) Hagson, Carl A., direktör (fr.o.m. den I januari 1976)

Hammarkvist, Stefan S. E., sekreterare (fr.o.m. den I december 1974) Hemborg, Bo, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1976) Heurgren, Sven C. O., generaldirektör (fr.o.m. den 8 oktober 1976)

Del 1 I: 11 Skr 1976/77: 103 320

Holm, J. Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den I november 1974) af Klintberg, Rolf H. F., direktör (fr.o.m. den I november 1974) Löfgren, Torsten Hj., departementssekreterare (fr.o.m. den I november 1975) Nordström, Sören, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I december 1974) Persson, Kurt Inge, departementsråd (fr.o.m. den I november 1974 t.o.m. den 31 januari 1976) Petersson, S.-G. Roland, sekreterare (fr.o.m. den I november 1976) Pettersson, Eric B., generaldirektör (fr.o.m. den I november 1974) Schierbeck, Per W., direktör (fr.o.m. den I december 1974) Sterne, Bengt G., direktör (fr.o.m. den I november 1974) Strand, Karl-Erik, kansliråd (fr.o.m. den I december 1974) Stålebrant, Rolf, överingenjör (fr.o.m. den I december 1974) Waern, Per Axel, byrådirektör (fr.o.m. den 4 september 1975) Wiberg, Ragne, kanslichef (fr.o.m. den I mars 1976)

Huvudsekreterare: Karlsson, Ulf G., departementssekreterare (fr.o.m. den I november 1975)

Sekreterare: Gornitzka, Gunnar V., civilingenjör (fr.o.m. den I november 1974 t.o.m. den 31 december 1975)

Bitr. sekreterare: Byman, Disa K. G., redaktör (fr.o.m. den I november 1974) Leijon, Jan E., ingenjör (fr.o.m. den 1 april 1976) Lokal: Industridepartementet, Storkyrkobrinken 7, Fack, 10310 Stockholm, tel. växel 763 10 00 Direktiven för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse 128. Tilläggsdirektiv, se 1976 års kommittéberättelse 1 18.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Därutöver har sex sammanträden hållits med de särskilda

arbetsgrupperna för hushållssektorn, näringslivssektorn och offentliga sektorn. Dessutom har kommittén haft projektgrupper med representanter för organisationer och myndigheter i samband med utarbetandet av informationsmaterial. Kommittén har vidare bedrivit utåtriktad informativ verksamhet genom annonsering, utomhusreklam, radio och TV-spots samt via utställningar. Vidare har tagits fram foldrar och broschyrer för småhusägare, fastighetsförvaltare, bilägare, kommuner och landsting samt skolor. Kommittén har i enlighet med regeringens uppdrag den 16 oktober 1975

321 Kommittéer: Industridepartementet Dell I: 12

avgett två rapporter angående energiförbrukningens utveckling den 12 januari 1976 och den 12 augusti 1976, en delrapport den 16 februari 1976

angående möjligheterna att införa direkta restriktioner eller förbud för vissa slag av energianvändning samt förslag den 17 mars 1976 angående inspektion av byggnaders eldningsanläggningar.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1977.

12. STU-kommittén (I 1974:06)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 november 1974 för att utreda styrelsens för teknisk utveckling organisation och

verksamhetsformer (se Post- och Inrikes tidn. den 23 november 1974):

Ordförande: Holm, J. Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den 18 november 1974)

Ledamöter:

Almryd, Hans G. B., informationschef (fr.o.m. den 18 november 1974)

Andersson, Sven G., frisörmästare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 november 1974) Göransson, J. Olle, verkmästare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 november 1974) Ljung, Lars U., utredningssekreterare (fr.o.m. den 18 november 1974)

Pettersson, Eric B., generaldirektör (fr.o.m. den 18 november 1974) Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den 18

november 1974) Petzäll, Ingvar A., direktör (fr.o.m. den 18 november 1974) Siegbahn, Bo L. G., ambassadör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 november 1974) Sjönell, P. Bengt G., direktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 november

1974)

Ström, Turid, avdelningschef, f.d. ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 november 1974)

Experter:

Båveryd, S.J. Lennart, civilingenjör (fr.o.m. den 18 november 1974) Carlsson, Jan Olof, bergsingenjör (fr.o.m. den I november 1975) Haeffner, Erik A., tekn. lic. (fr.o.m. den 18 november 1974) Jarness, Dag B. J., direktör (fr.o.m. den 1 januari 1975) Rasmuson, Anders, professor, rektor (fr.o.m. den 18 november 1974) Sidenbladh, Thomas P., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1975)

Tomner, J. Sigvard A., generaldirektör (fr.o.m. den 18 november 1974) Wedell, N. Gunnar, direktör (fr.o.m. den 18 november 1974)

21 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103

Del I 1: 12 Skr 1976/77: 103 322

Åberg, C. Anders, civilingenjör (fr.o.m. den 18 november 1974) Ågren, Lars O. T., direktör (fr.o.m. den 18 november 1974)

Sekreterare:

Brenner, Rune E., byrådirektör (fr.o.m. den 7 januari 1975) Bitr. sekreterare:

Håkansson, B. Staffan H., byrådirektör (fr.o.m. den 14 januari 1975)

Larsson, Rolf, byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1976)

Lokal: Munkbron 17, 111 28 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse I 29.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit åtta sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Därutöver har tre sammanträden hållits med arbetsgrupper för frågan om styrelsens för teknisk utveckling sektorpolitiska, industripolitiska och forskningspolitiska uppgifter. Kommittén har vidare haft tre konferenser med de statliga organ som i sin verksamhet på industripolitikens område har beröringspunkter med styrelsen för teknisk utveckling.

Kommittén har den 11 december 1975 avgett delbetänkandet (Ds 11975:7) STUSs organisationsform.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under år 1977.

13. Företagsdemokratirådet (I 1975:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 6 mars 1975 för att följa företagsdemokratifrågorna inom de statliga aktiebolagen (se Post- och Inrikes tidn. den 12 april 1975): Ordförande:

Johansson, Rune B., förutv. statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 7

oktober 1976) Åsling, Nils G., statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 8 oktober 1976)

Ledamöter:

Lind, F. Olof, direktör Nilsson, Gunnar E., ordförande i LO, led. av riksdagen Seregard, B. Ingvar V., ordförande i PTK

Expert:

Andersson, Alf Å. H., fil. kand.

Leander, Bo T. I., civilekonom (fr.o.m. den 1 juli 1976) Sekreterare:

Brodén, E. Bertil, socionom

323 Kommittéer: Industridepartementet Dell I: 14

Lokal: Industridepartementet, Storkyrkobrinken 7, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 10 00

Direktiven för rådet, se 1976 års kommittéberättelse I 20.

Rådet har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit ett sammanträde samt haft överläggningar med organisationer som berörs av kommitténs arbete.

Rådets arbete beräknas pågå under hela år 1977.

14. Delegationen (I 1975:02) för energiforskning

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 12 juni 1975 för övergripande analys av FoU-insatser på energiområdet och för uppföljning av dem (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juli 1975):

Ordförande:

Hagström, Tony G., fil. dr (t.o.m. den 22 oktober 1976)

Ledamöter:

Anér, Kerstin, statssekreterare, led. av riksdagen Helmerson, Bo I. H., direktör Nyström, Lennart, sekreterare Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen Sjönell, P. Bengt G., direktör, led. av riksdagen Thorsson, Inga M., statssekreterare, led. av riksdagen

Wijkman, Anders I. S., fil. kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den 23 april

1976)

Wångby, Erik, ombudsman

Wååg, Nils Erik, byggnadsingenjör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 23 april

1976)

Verkställande ledamot:

Wennerberg, Sigfrid B., civilingenjör

Experter:

Appelgren, L. Göran S., kanslidirektör (fr.o.m. den 15 augusti 1975) Bernhard, Carl-Gustaf, professor (fr.o.m. den I december 1975) Bolin, Bert R. J., professor (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Carling, Alf G., docent (fr.o.m. den 1 juli 1975) Danielsson, Nils Gustaf F., byråchef (fr.o.m. den 15 augusti 1975) Edin, Karl-Axel, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I september 1975) Eriksson, Karl-Erik E., professor (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Eriksson, Olof E., professor (fr.o.m. den 15 augusti 1975) Faugert, Sven J. E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I oktober 1975)

Del I I: 14 Skr 1976/77: 103 324

Frigren, Suzanne M., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 augusti 1975) Hambraeus, Gunnar A., professor (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Johanson, Bo C., departementssekreterare (fr.o.m. den 20 oktober 1975) Karlqvist, Anders, tekn. lic. (fr.o.m. den 23 april 1976) Leman, E. Gunnar V., civilingenjör (fr.o.m. den 22 mars 1976) Luthman, Gösta, direktör (fr.o.m. den 15 augusti 1975) Persson, Göran A., avdelningschef (fr.o.m. den 15 augusti 1975) Pettersson, Eric B., generaldirektör (fr.o.m. den 15 augusti 1975) Rasmuson, Anders, professor (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Rey, Lars H., verkst. ledamot (fr.o.m. den 15 augusti 1975) Schätt, Torgny S. R., laborator (fr.o.m. den I december 1975) Tomner, J. Sigvard A., generaldirektör (fr.o.m. den 15 augusti 1975)

Sekreterare: Josefsson, J. Thomas. civilingenjör (fr.o.m. den 20 oktober 1975)

Bitr. sekreterare: Högard, P. Åke, bibliotekarie (fr.o.m. den 28 juni 1976) Lokal: Sveavägen 13-15, 111 57 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för delegationen, se 1976 års kommittéberättelse 121. Tilläggsdirektiv, se del II I 2. Delegationen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden. Delegationen har vidare haft överläggningar med de för energiprogrammets olika delar ansvariga programorganen samt hållit kontakt med myndigheter och organisationer med anknytning till energiforskning. I samråd med programorganen har delegationen utarbetat ett planeringssystem för den statliga energiforskningen. Systemets huvudändamål är att för de olika områdena inom energiforskningen få fram långsiktiga programplaner. Delegationen har inom ramen för sin uppgift att följa den internationella utvecklingen i juni 1976 lämnat en rapport (Ds I 1976:2) Forskning och utveckling inom energiområdet - en global översikt 1976 (DFE-rapport nr 1). — Delegationen har även «påbörjat en <studie om energiförsörjningsalternativ i ett längre perspektiv (år 2 000), som skall ge underlag för prioritering av forsknings- och utvecklingsinsatserna inom energiområdet. Delegationen har vidare utarbetat en insatsplan för allmänna energisystemstudier under budgetåren 1975/76 - 1977/78. Vid universitetet i Stockholm har på delegationens initiativ bildats en forskningsgrupp för ekonomiskt inriktade energisystemstudier. Delegationen har beviljat medel till en tvärvetenskaplig studie rörande

325 Kommittéer: Industridepartementet Dell I: 15

Sveriges framtida energiförsörjning i ett historiskt och globalt perspektiv

och bidrar till finansieringen av en energiflödesstudie på Gotland.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

15. Utredningen (I 1975:03) om kommunal energiplanering

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 5 juni 1975 för att

utarbeta förslag till lag om kommunal energiplanering m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8 juli 1975):

Ordförande: Wickbom, Sten G., generaldirektör

Ledamöter:

Blom, S. T. Lennart, borgarråd

Gradin, Rolf U., civilingenjör Gustafsson, Nils-Eric, småbrukare, f.d. led. av riksdagen Svensson, J. Erik O., kommunalråd Wååg, Nils Erik, byggnadsingenjör, led. av riksdagen

Experter: Ericsson, Gunnar, sekreterare (fr.o.m. den 25 januari 1976) Lind, Carl-Eric, byråchef (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Expert med uppgift att medverka vid behandlingen av miljövårdsfrågor:

Assarsson, Bo S. G., byrådirektör (fr.o.m. den 3 november 1975) Expert med uppgift att medverka vid behandlingen av frågor om energiberedskap: Danielsson, Nils-Gustaf F., byråchef (fr.o.m. den 3 november 1975)

Expert med uppgift att medverka vid behandlingen av frågor inom

Svenska elverksföreningens område: Hagson, Carl A., direktör (fr.o.m. den 3 november 1975)

Expert med uppgift att medverka vid behandlingen av frågor inom Centrala driftledningens område:

Nordström, Bengt, planeringsdirektör (fr.o.m. den 3 november 1975) Expert med uppgift att medverka vid behandlingen av frågor inom Svenska värmeverksföreningens område: Olsson, K. Åke, överingenjör (fr.o.m. den 3 november 1975) Sekreterare: Andersson, Ulf L., byrådirektör (fr.o.m. den 13 augusti 1975) Bitr. sekreterare: Molin, Olof E. O., departementssekreterare (fr.o.m. den 13 augusti 1975)

Del I I: 15 Skr 1976/77: 103 326

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse I 22.

Utredningen har under tiden november 1975 - juli 1976 hållit tio sammanträden. Utredningen har den 15 september 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:55) Kommunal energiplanering. Uppdraget är därmed slutfört.

16. SINFDOK-utredningen (I 1975:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26 juni 1975 för utredning rörande organisation av verksamheten inom området teknisk och vetenskaplig information och dokumentation (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1975): Utredningsman: Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led av riksdagen Experter: Bagge, Peter, konsult (fr.o.m. den 15 juni 1976) Håkansson, Hans E. V., verkst. ledamot Lindström, J. Christian, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 september 1975) Martin-Löf, C. Johan E., civilingenjör (fr.o.m. den I november 1975) Sekreterare: Bagge, Peter, konsult (fr.o.m. den I augusti 1975 t.o.m. den 14 juni 1976) Berg, Nils G., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 juni 1976) Gustavson, Krister, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 juni 1976) Bitr. sekreterare: Berg, Nils G., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1975 t.o.m. den 14 juni 1976) Carlson, L. W. Per-Olof, departementssekreterare (fr.o.m. den I oktober t.o.m. den 31 december 1976) Lokal: Industridepartementet, Storkyrkobrinken 7, Fack, 10310 Stockholm, tel. växel 763 10 00 Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse I 23. Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 17 sammanträden. Ett flertal myndigheter har på utredningens uppdrag utarbetat delrapporter, bl.a. statens industriverk, statskontoret, styrelsen för teknisk utveckling, karolinska institutet och tekniska högskolan i Stockholm. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

327 Kommittéer: Industridepartementet Dell I: 18

17. Studsviksutredningen (I 1975:05)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 18 september 1975 för utredning om verksamheten vid AB Atomenergi (se Post- och Inrikes tidn. den 4 oktober 1975): Ordförande:

Lemne, Mats H., landshövding (fr.o.m. den I november 1975) Ledamöter:

Hambraeus, Gunnar A., professor (fr.o.m. den I november 1975) Landqvist, Nils D., direktör (fr.o.m. den 1 november 1975)

Experter:

Aler, Bo A. A., direktör (fr.o.m. den I november 1975) Liibeck, S. A. Lennart, civilingenjör (fr.o.m. den I november 1975) Rey, Lars H., verkst. ledamot (fr.o.m. den I november 1975)

Rundquist, Gerhard I. A., departementsråd (fr.o.m. den 1 november

1975)

Svansson, Lennart A., civilingenjör (fr.o.m. den I november 1975) Bitr. sekreterare:

Bengtsson, Hertha, assistent (fr.o.m. den 15 februari 1976)

Johanson, Bo C., departementssekreterare (fr.o.m. den I november 1975)

Lindh, Gösta, departementssekreterare (fr.o.m. den I november 1976)

Lokal: Industridepartementet, Storkyrkobrinken 7, 2 1/2 tr. Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 2169 (Johanson), 763 2153 (Bengtsson) eller 763 2219

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse I 24.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tio sammanträden.

Utredningen har den 19 juli 1976 avgett delbetänkandet (Ds I 1976:3) Grundläggande forskning och bibliotek i Studsvik.

Utredningens sekretariat har besökt Atomic Energy Research Establishment i Harwell, Storbritannien.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

18. Organisationskommittén (I 1975:06) för havsresursfrågor

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 25 september 1975 för utredning om inrättande av ett organ för havsresursfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 30 oktober 1975):

Del I I: 18 Skr 1976/77: 103 328

Ordförande:

Edenman, Ragnar H. L., landshövding, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den

11 november 1975)

Ledamöter:

Engqvist, Lars F., förbundsordförande (fr.o.m. den 11 november 1975) Johansson, Tyra ÅA. S., fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den 11 november

1975)

Torwald, G. A. Rune, utredningssekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m.

den 11 november 1975) Åberg, Ch. Georg, fiskeriombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 11

november 1975) Sekreterare:

Sjöberg, Svante, departementssekreterare (fr.o.m. den I januari 1976)

Bitr. sekreterare: Noreland, Lena M., byrådirektör (fr.o.m. den I januari 1976)

Lokal: Industridepartementet, Jakobsgatan 15-17, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 11 59 23

Direktiven för kommittén, se 1976 års kommittéberättelse I 25.

Kommittén har under tiden januari - oktober 1976 hållit fyra

sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

19. Byggkoncentrationsutredningen (1 1975:07)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 9 oktober och den 13 november 1975 för utredning om = vissa frågor rörande

byggnadsmaterialindustrin (se Post- och Inrikes tidn. den 30 oktober 1975):

Ordförande: Cederwall, Gustav F. E., landshövding (fr.o.m. den 13 november 1975)

Ledamöter:

Ehrner, Bo, direktör (fr.o.m. den 13 november 1975) Gadd, P. E. Arne, revisionsdirektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 13

november 1975)

Källenius, Sten I. R., direktör, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 13

november 1975 t.o.m. den 29 februari 1976 och fr.o.m. den I augusti 1976)

Odhnoff, Jan E., docent (fr.o.m. den 13 november 1975) Regnéll, Carl Göran, bankdirektör, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 13 november 1975)

329 Kommittéer: Industridepartementet Dell I: 20

Whinberg, F. R. Bertil, andre förbundsordförande (fr.o.m. den 13

november 1975) Experter:

Hallman, L. Åke G., avdelningschef (fr.o.m. den I december 1975)

Jonson, Lars E., expeditionschef-rättschef (fr.o.m. den 15 januari 1976) Nilsson, Bengt-Göran, avdelningsdirektör (fr.o.m. den i december 1975)

Sköllerholm, S. Ove J., hovrättsassessor (fr.o.m. den I november 1976)

Öh, E. Tage, departementssekreterare (fr.o.m. den I december 1975)

Sekreterare: Starell, Lars, byrådirektör (fr.o.m. den I januari 1976)

Bitr. sekreterare:

Lundell, G. Per-Inge, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 1 april 1976)

Lokal: Industridepartementet, Jakobsgatan 15-17, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 11 98 24

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse I 26.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sju sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

20. 1975 års LKAB-NJA utredning (I 1975:08)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 30 oktober 1975 för att

utreda om samordning mellan Loussavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) och Norrbottens järnverk AB (NJA) (se Post- och Inrikes tidn. den 8 november 1975): Ordförande:

Löfberg, Bertil A. F., landshövding (fr.o.m. den 14 november 1975) Ledamöter:

Orrenius, Jan E. A., direktör (fr.o.m. den 14 november 1975)

Sundberg, L. Nore, civilekonom (fr.o.m. den 14 november 1975) Expert:

Edin, L. Åke, sekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Sekreterare:

Westin, Olle, kanslisekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Lokal: Industridepartementet, Storkyrkobrinken 7, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Del I I: 20 Skr 1976/77: 103 330

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse I 27. Utredningen har under tiden december 1975 - oktober 1976 hållit tio sammanträden. Därutöver har ett sammanträde hållits med en till

utredningen knuten referensgrupp. Utredningen beräknas sutföra sitt arbete under år 1977.

21. Läkemedelsindustridelegationen (I 1975:09)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 25 september 1975 för

samordning av svensk läkemedelsindustri (se Post- och Inrikes tidn. den 11

november 1975): Ordförande: Sjönander, Bo Jonas, direktör (fr.o.m. den 24 november 1975 t.o.m. den

22 november 1976)

Ledamöter:

Eklund, Lennart S. G., ombudsman (fr.o.m. den 24 november 1975) Fridh, K. Göte, f.d. statssekreterare (fr.o.m. den 24 november 1975 t.o.m. den 24 oktober 1976)

Lennholm, B. Gunnar O., förbundsdirektör (fr.o.m. den 24 november 1975)

Linnergren, Erik J. G., departementssekreterare (fr.o.m. den 24

november 1975)

Lönngren, D. Rune, farm. dr (fr.o.m. den 24 november 1975) Persson, Carl J. G., rikspolischef (fr.o.m. den 24 november 1975) Ryné, S. Olle, direktör (fr.o.m. den 24 november 1975)

Vegis, Peter, fil. mag. (fr.o.m. den 24 november 1975)

Virding, Gösta A., verkst. direktör (fr.o.m. den 24 november 1975) Ward, Kurt K. B., landstingsråd (fr.o.m. den 24 november 1975) Wegerfelt, Karl Arne, direktör (fr.o.m. den 24 november 1975)

Werin, Gun, ingenjör (fr.o.m. den 24 november 1975)

Ålander, Nils-Erik (fr.o.m. den 24 november 1975) Expert: Gustafsson, Karl-Erik, docent (fr.o.m. den 1 januari 1976) Sekreterare: Swarén, Ulla M., byråchef (fr.o.m. den 24 november 1975) Bitr. sekreterare: Abramowicz, Isak, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1976) Sténson, Britt-Marie, jur.kand. (fr.o.m. den I november 1976) Lokal: Munkbron 11, 111 28 Stockholm, tel. 11 67 24 (Swarén), 11 67 03 (Abramowicz) eller 11 67 23

331 Kommittéer: Industridepartementet Dell I: 22

Direktiven för delegationen, se 1976 års kommittéberättelse I 28.

Delegationen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sju sammanträden. Därutöver har överläggningar skett med företrädare för de fem största svenska läkemedelsföretagen samt med vissa myndigheter och organisationer som kan beröras av delegationens arbete.

Delegationen har i september 1976 avgett en delrapport rörande framställning av sterila vätskor.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

22. Utredningen (I 1975:10) om vissa frågor vid avveckling av gruvdrift i Adakfältet

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 27 november 1975 för att utreda vissa frågor vid avveckling av gruvdrift i Adakfältet: Ordförande:

Lyberg, Bengt, landshövding Ledamöter:

Edin, L. Åke, sekreterare (t.o.m. den 8 oktober 1976)

Larsson, E. Åke, jur. dr Neyman, Thorsten L., bergsingenjör Widmark, Roland, direktör

Experter:

Berglund, Karl-Ymer, kommunalråd Forslund, Bo G., mätningstekniker Gustavsson, Sven Anders, övermontör Lundström, Fritz E., gruvarbetare Spendrup, K. Aksel, avdelningschef Söderberg, Bo K. G., departementssekreterare

Sekreterare:

Öquist, Berndt E., direktör

Lokal: Västerbottens Handelskammare, Kanalgatan 73, 931 00 Skellefteå tel. växel 0910/37800

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse I 29.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tre sammanträden.

Utredningen har den 30 augusti 1976 avgett en delrapport med bedömningar av möjligheterna att skaffa ersättningsindustri = till Malåområdet.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

Del I I: 23 Skr 1976/77: 103 332

23. Utredningen (I 1976:01) för samordning av de statsägda varven

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 6 maj 1976 för att göra en översyn rörande den statliga varvsgruppens framtida organisatoriska struktur och därvid beakta de samordningsvinster som bör kunna uppnås (se Post- och Inrikes tidn. den 1976): Ordförande: Andrén, Sven G., verkst. direktör

Ledamöter:

Holster, Lars-Inge, verkst. direktör Laurin, Hans, verkst. direktör Linnergren, Erik J. G., departementssekreterare

Ramfors, Bo, direktör

Tengroth, Bengt T., direktör

Trogen, Ingvar, verkst. direktör

Åberg, Lars, direktör Expert:

Österberg, Gunnar R., kansliråd (fr.o.m. den 1 september 1976)

Sekreterare: Hemmingsson, Sten, civilekonom (fr.o.m. den 1 september 1976)

Lokal: Statsföretag AB, Fack, 103 80 Stockholm, tel. 08/24 29 00.

Direktiven för utredningen, se del II I 1.

Utredningen har under tiden september - oktober 1976 hållit två sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

24. Redovisningsutredningen (I 1976:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 17 juni 1976 för att göra en utredning om förbättrad insyn i de statliga företagen (se Post- och Inrikes tidn. den 28 september 1976):

Ordförande: Moberg, Sven T., generaldirektör

Ledamöter: Svensson, Olle F. S., chefredaktör, led. av riksdagen Tarschys, Daniel, docent, led. av riksdagen

333 Kommittéer: Industridepartementet Dell I: 25

Sakkunnig:

Sonesson, Birger A. T., auktoriserad revisor (fr.o.m. den 13 decmeber

1976) Experter:

Edsta, Björn O., byrådirektör (fr.o.m. den 13 december 1976)

Sjöström, Leif H. A., kansliråd (fr.o.m. den I november 1976)

Sekreterare: Stålfors, V. Margareta, departementssekreterare

Lokal: Industridepartementet, Storkyrkobrinken 7, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för utredningen, se del II I 3.

Utredningen har under tiden september - oktober 1976 hållit två

sammanträden.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

25. Billingenutredningen (I 1976 :03)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 8 juli 1976 för att göra en utredning om = alternativ för den ekonomiska «utvecklingen :i Billingenområdet (se Post- och Inrikes tidn. den 28 september 1976): Ordförande:

Netzén, K. Gösta, f.d. landshövding, f.d. led. av riksdagen

Ledamöter:

Frithiofson, Karl A. F., landshövding

Gustafsson, G. Einar, landshövding

Sakkunniga:

Andersson, Erik, kommunalråd (fr.o.m. den 9 september 1976)

Eliasson, Rolf A. E., lantmästare, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 9

september 1976)

Fridebäck, Carl-Eric, kommunalråd (fr.o.m. den 9 september 1976)

Lindberg, Carl, kommunalråd (fr.o.m. den 9 september 1976)

Persson, Gunnar, tågmästare (fr.o.m. den 9 september 1976) Experter:

Ekevärn, Gunnar, generaldirektör (fr.o.m. den 9 september 1976)

Löfgren, Torsten H., departementssekreterare (fr.o.m. den 9 september

1976) Zetterberg, Evert, sekreterare (fr.o.m. den 9 september 1976)

Del I 1:25 Skr 1976/77: 103 334

Sekreterare:

Moding, A. Philip V., planeringsdirektör (fr.o.m. den I september 1976)

Bitr. sekreterare: Cederlund, Lars Johan O. B., civilekonom (fr.o.m. den I september 1976)

Fransson, Hans G. V., byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1976)

Lokal: Humlegatan 1 A, 211 27 Malmö, tel. 040/97 35 50, 97 35 79,

97 35 80 (Moding, Fransson) Industridepartementet, Storkyrkobrinken 7,

Fack, 103 10 Stockholm, tel. 08/763 22 18 (Cederlund)

Direktiven för utredningen, se del II 14.

Utredningen har under tiden juli - oktober 1976 hållit tre sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

26. Norrbottendelegationen (I 1976:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 2 december 1976 för att lämna förslag till och initiera åtgärder för att öka sysselsättningen i Norrbottens län Ordförande:

Lassinantti, Ragnar I., landshövding

Ledamöter: Andersson, Gösta, ombudsman Boström, Curt B., kamrer, led. av riksdagen

Pettersson, Göte J., adjunkt

Petersson, Per M., hemmansägare, led. av riksdagen

Stridsman, Torsten U., ombudsman, led. av riksdagen

Wahlström, Björn M., verkst. direktör Lokal: Länsstyrelsen i Norrbottens län, 951 86 Luleå, tel. 0920/960 00.

Direktiven för delegationen, se del IH15.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

335 Kommittéer: Kommundepartementet Del I IKn:1

Kommundepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet:

3 och 11 Följande kommitté inom avsnittet fullgör inte egentligt utred-

ningsuppdrag: 1

1. Riksnämnden (K 1968:57) för kommunal beredskap

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 9 juni 1967 för att handlägga vissa — centrala samordningsuppgifter rörande den kommunala beredskapsplanläggningen:

Ordförande: Gustafsson, N. Gunnar, generaldirektör, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1975)

Vice ordförande: Lundberg, Sten G. J., generaldirektör

Ledamöter: Krona, Kurt, sektionschef Lindencrona, Fredrik W. K., direktör (fr.o.m. den 1 juli 1974 t.o.m. den 30 juni 1976) Nyqvist, N. Tore, länsöverdirektör

Tengroth, Karl-Erik, direktör Wiktorin, Bengt, sektionschef (fr.o.m. den 1 juli 1976)

Experter: Bengtsson, Gunnar G., bitr. försvarsdirektör (fr.o.m. den 6 oktober 1976) Gustafsson, Ulf C., sekreterare (fr.o.m. den 6 oktober 1976)

Lindquist, Ulf W. E., hovrättsråd (fr.o.m. den 7 september 1974) Norderheim, Paul A. M., byrådirektör (fr.o.m. den 6 oktober 1976)

Sekreterare: Falkehed, Sven A. L., avdelningsdirektör

Kansli: Civilförsvarsstyrelsen, Jämtlandsgatan 97, Fack, 162 10 Vällingby, tel. 37 26 00

Direktiven för nämnden, se 1968 års riksdagsberättelse K 57.

Riksnämnden för kommunal beredskap har under tiden november 1975 oktober 1976 hållit sju sammanträden. Nämnden har låtit göra en provplanläggning av den landstingskommunala beredskapen. Resultatet har

Del I Kn: 1 Skr 1976/77: 103 336

i augusti 1976 redovisats för regeringen i utredningspromemorian

Provplanläggning av den landstingskommunala beredskapen 1974-1976. Nämndens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

2. Utredningen (C 1970:29) om den kommunala demokratin

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 mars 1970 för att

göra en översyn av den kommunala demokratin (se Post- och Inrikes tidn.

den 21 maj 1970 och den 6 maj 1972): Ordförande: Lewén-Eliasson, Anna Lisa, fru, led. av riksdagen Ledamöter:

Blomdahl, Bengt O., förbundsordförande

Boo, Karl G. H., kontr. assistent, led. av riksdagen

Elmstedt, Claes Y., lantbrukare, led. av riksdagen

Gustafsson, F. Agne S., universitetslektor

Hörberg, Nils A., socionom, led. av riksdagen

Hörnlund, Gördis K., fru, led. av riksdagen

Johansson, K. Hilding, fil. dr, led. av riksdagen

Åstrand, Göran, kommunalkonsulent Experter:

Bergqvist, Sven-Runo, kansliråd (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Edström, J. Lennart, informationschef (t.o.m. den 30 januari 1976) Ericsson, Lars Eric, statssekreterare (t.o.m. den 15 oktober 1976) Experter med uppgift att medverka dels vid behandlingen av frågor rörande de anställdas inflytande i kommuner och landstingskommuner, dels när ordföranden i övrigt bestämmer det:

Andersson, Tryggve E., sektionschef (fr.o.m. den 31 januari 1976 t.o.m. den 30 juni 1976) Boivie, Per-Erik, ombudsman (fr.o.m. den 31 januari t.o.m. den 29

februari 1976)

Eriksson, B. Sune, direktör (fr.o.m. den 31 januari 1976) Hessleborn, Olle K. A., ombudsman (fr.o.m. den 31 januari 1976) Lindh, K. Rolf Y., ombudsman (fr.o.m. den 31 januari 1976)

Sahlsten, K. Lennart, informationschef (fr.o.m. den I mars 1976)

Schön, Åke, förste sekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1976)

Sekreterare: Pettersson, Göran K., byråchef (fr.o.m. den I januari 1976)

Bitr. sekreterare: Lewensjö, Åke R., förbundsjurist (fr.o.m. den 15 oktober 1975)

337 Kommittéer: Kommundepartementet Dell Kn:3

Lokal: Munkbron 11, 2 tr. Postadress: Kommundepartementet, Fack,

103 10 Stockholm, tel. 11 27 38, 20 76 39, 20 18 75

Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse C 20. Tilläggsdirektiv, se 1973 års riksdagsberättelse C 10.

Återstående uppdrag gäller (enligt tilläggsdirektiv) att utreda vissa frågor om personalinflytande i kommunerna och landstingskommunerna.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit åtta sammanträden. Fortlöpande kontakt hålls med huvudorganisationerna på den kommunala arbetsmarknaden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1977.

3. Utredningen (C 1973:04) för översyn av frågan om

skorstensfejarmästarnas ställning

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1973 för översyn av frågan om skorstensfejarmästarnas ställning (se Post- och Inrikes tidn. den 26 juni 1973):

Ordförande:

Henrikson, Lars G., ombudsman, led. av riksdagen:

Sakkunniga:

Andersson, M. Alvar, lantbrukare, led. av riksdagen

Pettersson, Alf S., ombudsman, f.d. led. av riksdagen

Experter:

Carlström, O. Bertil, brandingenjör (fr.o.m. den 25 januari 1974)

Lindquist, Ulf W. E., hovrättsråd (fr.o.m. den 25 januari 1974)

Lindroth, Harry W. B., förbundsordförande (fr.o.m. den 25 januari 1974)

Sjöqvist, Erik S., förbundsordförande (fr.o.m. den 25 januari 1974)

Wahlström, Per K. V., försäkringsdirektör (fr.o.m. den 25 januari 1974)

Sekreterare:

Scheutz, Claes-Herman, förste länsassessor

Lokal: Länsstyrelsen i Kronobergs län, 351 86 Växjö, tel. växel 0470/200 00 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej utfärdats.

Utredningen har under tiden november 1975 - februari 1976 hållit fyra sammanträden.

Utredningen har i februari 1976 avgett betänkandet (Ds Kn 1976:4)

Sotningsväsendets organisation och driftsform.

Uppdraget är därmed slutfört.

22 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103

Del I Kn: 4 Skr 1976/77: 103 338

4. Sakkunniga (C 1973:05) för översyn av brandförsvarsutbildningen m. m.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 oktober 1973 för översyn av brandförsvarsutbildningen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den

8 november 1973):

Ordförande:

Holmqvist, Sture L., fastighetschef

Sakkunniga:

Gustafsson, K. G. Allan, led. av riksdagen

Nilsson, E. Arne, brandmästare

Experter:

Anderberg, Carl-Gustav B., direktör (fr.o.m. den 14 mars 1974) Bucht, Sven F. V., kansliråd (fr.o.m. den 14 mars 1974)

Domvall, E. Göte, byrådirektör (fr.o.m. den 8 november 1974)

Hultqvist, Swen E. H., överdirektör (fr.o.m. den 14 mars 1974) Knutsson, ÅA. Ingemar, vice brandchef (fr.o.m. den 14 mars 1974) Lundin, Hans-Erik V., ombudsman (fr.o.m. den 14 mars 1974) Renning, Torsten, utbildningschef (fr.o.m. den 8 november 1974) Stavréus, Sven O. A., sektionschef (fr.o.m. den 14 mars 1974)

Sekreterare:

Andréasson, B. S. Hibert, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 22 januari

1974)

Lokal: Statens brandnämnd, Observatoriegatan 20. Postadress: Box 6029, 102 31 Stockholm, tel. 34 06 10

Direktiven för de sakkunniga, se 1974 års riksdagsberättelse C 19.

De sakkunniga har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 16 sammanträden samt haft överläggningar med bl.a. myndigheter och personalorganisationer som berörs av utredningsarbetet. Därutöver har ett

flertal sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp med uppgift att utarbeta förslag till läroplaner för utbildning av olika kategorier brandförsvarspersonal. Därjämte har de sakkunniga mfl. gjort studiebesök vid brandförsvarsskolor i England samt vid skorstensfejarskolor i Danmark

och Västtyskland.

De sakkunniga beräknar slutföra sitt arbete under våren 1977.

339 Kommittéer: Kommundepartementet DelI Kn: 5

5. ADB-beredningsgruppen (C 1973 :06)

FTillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 2 november 1973 för att behandla frågor om utveckling och utnyttjande av automatisk databehandling (ADB) med anknytning till samhällsplaneringen inom länsstyrelserna m. m.: Ordförande:

Ericsson, Lars Eric, statssekreterare (t.o.m. den 16 oktober 1976)

Thufvesson, Bengt E., departementsråd (fr.o.m. den 17 oktober 1976)

Ledamöter:

Bolin, Åke E. J., avdelningsdirektör Lindskog, J. Lennart, länsråd

Lundmark, E. Gunnar, kanslichef

Olsson, Rune I., departementsråd

Ridal, Håkan, länsarkitekt

Sandberg, Sture A., planeringsdirektör Sundström, Monica E., departementsråd

Thufvesson, Bengt E., departementsråd (t.o.m. den 16 oktober 1976)

Experter:

Chambert, Henrik B., arkitekt (fr.o.m. den 25 september 1974)

Hansson, Göran, kanslisekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1974 t.o.m.

den 21 mars 1976)

Holm, Stefan, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1974)

Printz, Bengt-Åke L., organisationsdirektör (fr.o.m. den 14 januari 1976)

Rosborg, Charlotte, arkitekt (fr.o.m. den 20 januari 1975 t.o.m. den 31

december 1976) Sjöberg, Arne, förordnad byråchef (fr.o.m. den 22 mars 1976)

Sekreterare:

Hansson, Göran, kanslisekreterare (fr.o.m. den 22 mars 1976)

Sjöberg, Arne, förordnad byråchef (fr.o.m. den 8 februari 1974 t.o.m. den

21 mars 1976)

Lokal: Arbetsmarknadsdepartementet, Mynttorget 2, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 13 69

Direktiven för beredningsgruppen, se 1975 års kommittéberättelse Kn 13.

Beredningsgruppen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit

17 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och organisationer. Därutöver har fem resp. tio sammanträden hållits med två

särskilda arbetsgrupper ang. frågor rörande den regionalpolitiska resp. den

fysiska planeringens behov av datorkraft.

Del I Kn:5 Skr 1976/77: 103 340

Beredningsgruppen avlämnade i januari 1976 lägesrapporter (Ds Kn 1976:1 och 2) om ADB inom samhällsplaneringen samt avser att vid årsskiftet 1976-1977 avlämna ett delbetänkande.

Beredningsgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

6. Kronofogdemyndighetsutredningen (Kn 1974:03)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 november 1974 för översyn av distriktsindelning, arbets- och personalorganisation m. m. inom exekutionsväsendet: Ordförande: Moberg, Sven T., generaldirektör Sakkunniga:

Normark, Hagar, fru, led. av riksdagen

Schött, Lars E., fögderidirektör, led. av riksdagen

Svanström, K. Ivan H., lantbrukare, led. av riksdagen

Experter: Frenning, Lars W., bitr. skattedirektör (fr.o.m. den 20 december 1974) Grufberg, A. Lennart, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Hellners, E. Trygve, departementsråd (fr.o.m. den 20 december 1974) Printz, Bengt-Åke L., organisationsdirektör (fr.o.m. den 20 december

1974)

Runestedt, Gösta R., kronokommissarie (fr.o.m. den 20 december 1974)

Sjöberg, Leif H., länsråd (fr.o.m. den I december 1975)

Steffner, Bengt G., kronofogde (fr.o.m. den 20 december 1974) Tornborg, Curt G. F., kansliråd (fr.o.m. den 20 december 1974) Sekreterare: Jensen, Birger, organisationsdirektör (fr.o.m. den 5 maj 1975) Törnkvist, Olof S., kronofogde (fr.o.m. den 20 december 1974) Lokal: Munkbron 17, I tr. Postadress: Kommundepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 19 49 Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Kn 16.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sju

sammanträden. .

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första hälften av år 1977.

341 Kommittéer: Kommundepartementet Del I Kn:8

7. Indelningslagskommittén (Kn 1974 :04)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 september 1974 för översyn av lagen om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning (se Post- och Inrikes tidn. den 19 oktober 1974): Ordförande:

Nordlund, Stig F., regeringsråd

Sakkunniga:

Andersson, Kerstin G., folkskollärare, led. av riksdagen

Hansson, Ingmarie, kommunalråd

Jadestig, Thure R., föreståndare, led. av riksdagen

Karlsson, K. Ove, skogsarbetare, led. av riksdagen

Leuchovius, Karl G. W., led. av riksdagen Westberg, Olof (Olle), rektor

Experter:

Arfvidson, Agnar, kammarråd (fr.o.m. den 12 maj 1975) Dahlberg, Helge, sektionschef (fr.o.m. den 12 maj 1975) Kaijser, Fritz, bitr. professor (fr.o.m. den 12 maj 1975)

Sekreterare:

Törnvall, Peder H., regeringsrättssekreterare (fr.o.m. den 7 oktober

1974) Bitr. sekreterare:

Hermanson., K. Gunnar L., byrådirektör (fr.o.m. den I oktober 1975)

Lokal: Kommundepartementet, Mynttorget 2, Fack, 103 10 Stockholm,

tel. 763 13 94

Direktiven för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse Kn 17.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex

sammanträden samt gjort studiebesök i två kommuner.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1977.

8. Decentraliseringsutredningen (Kn 1975:01)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 13 mars 1975 för att

utreda frågan om ökad decentralisering inom förvaltningen:

Ordförande:

Sandgren, C. Lennart, f.d. statssekreterare

Del I Kn:8 Skr 1976/77: 103 342

Sakkunniga: Dahlgren, P. Anders B., statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 12 november 1976) Henricsson, Sven R., 1:e järnvägsexpeditör Persson, John-Olof, borgarråd Ringaby, Per-Eric, godsägare, led. av riksdagen Ullenhag, Jörgen U., fil. dr, led. av riksdagen Westman, Helny I., landstingsråd Wictorsson, Åke V., planeringschef, led. av riksdagen Experter: Asplund, C. Christer, ombudsman (fr.o.m. den 19 augusti 1975) Fröjd, S. Arne, länsråd (fr.o.m. den I april 1975) Granholm, Arne B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I januari 1976) Gustavsson, Ola, byråchef (fr.o.m. den I maj 1975) Larsson, E. Åke, departementsråd (fr.o.m. den I maj 1975) Lundmark, E. Gunnar, kanslichef (fr.o.m. den 1 april 1975) Väggruppen: Brandborn, Jan E., vägdirektör (fr.o.m. den 20 november 1975) Ehrman, Carl E. G., gatudirektör (fr.o.m. den 20 november 1975) Persson, N. Ingvar, sekreterare (fr.o.m. den 20 november 1975) Sjölin, Nils A., länsråd (fr.o.m. den 20 november 1975) Ternryd, Carl-Olof, teknisk direktör (fr.o.m. den 15 juni 1976) Arbetsmarknadspolitiska gruppen: Bergström, Olof W., avdelningschef (fr.o.m. den 20 november 1975)

Etsare, Åke, G. E., länsråd (fr.o.m. den 20 november 1975)

Högvall, E. Gunnar, administrativ direktör (fr.o.m. den 20 november 1975) Olsson, Magnus F. E., f.d. länsarbetsdirektör (fr.o.m. den 20 november 1975) Miljövårdsgruppen: Esping, F. Lars-Erik, avdelningschef (fr.o.m. den 1 februari 1976) Hallbäck, N. Thore, direktör (fr.o.m. den I februari 1976) Johansson, E. Allan, länsråd (fr.o.m. den 1 februari 1976) Persson, Göran A., avdelningschef (fr.o.m. den I februari 1976) Sociala gruppen: | Axelsson, A. Åke, sektionschef (fr.o.m. den 1 juli 1976) Berleen, E. Göran, sekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1976) Hörnqvist, Sten-Åke S., borgarrådssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1976) Landström, R. Tori E., sekreterare (fr.o.m. den 1 juh 1976) Wallström, Bernt R. V., sekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1976) Trafikregleringsgruppen: Granström, Folke T. G., stadsombudsman (fr.o.m. den 18 augusti 1976) Johansson, Lars-Olof, byrådirektör (fr.o.m. den 18 augusti 1976)

343 Kommittéer: Kommundepartementet Del I Kn: 9

Kraft, K. Arne 1., byrådirektör (fr.o.m. den 18 augusti 1976)

Svensson, Sven-Erik W., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 18 augusti

1976)

Sekreterare:

Frid, Sven Rune, byråchef (fr.o.m. den 11 april 1975)

Lokal: Munkbron 11. Postadress: Fack, 103 10 Stockholm, tel. 11 21 74 el. 054/15 00 40

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Kn 12.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sju sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter och organisationer som berörs av utredningens arbete. Dessutom har sammanträden hållits inom arbetsgrupper för olika verksamhetsområden.

Utredningen har den 20 april 1976 avgett delbetänkandet (Ds Kn 1976:5) Decentralisering av beslut om arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom byggnadsverksamheten samt den 5 oktober 1976 delbetänkandet (Ds Kn 1976:9) — Decentralisering av beslut om = utbildningsbidrag, flyttningsbidrag m.m.

Vidare har utredningen den 3 juni 1976 redovisat synpunkter på vägplaneringen i rapporten (Ds Kn 1976:6) Ökat regionalt och lokalt inflytande i vägplaneringen samt den 5 oktober 1976 presenterat preliminära överväganden om arbetsmarknadsutbildningen i promemorian (Ds Kn 1976:10) Decentralisering av beslut om AMU-verksamhetens administration. .

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

9. Fögderiutredningen (Kn 1975 :02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 18 december 1975 för att utreda frågan om lokal skattemyndighets organisatoriska ställning inom skatteförvaltningen: Ordförande:

Rönquist, Karl-Axel, länsråd Sakkunniga:

Hallenius, G. Ingemar, lantbrukare, led. av riksdagen

Olsson, Mats, sparbankskonsulent, f.d. led. av riksdagen Experter:

Björne, B. Gunnar, departementsråd (fr.o.m. den 2 februari 1976)

Ljungholm, Kurt A., avdelningschef (fr.o.m. den 2 februari 1976)

Nilsson, Karl-Johan, skattedirektör (fr.o.m. den 2 februari 1976)

Nordström, K. Olof W., länsråd (fr.o.m. den 2 februari 1976)

Del I Kn: 9 Skr 1976/77: 103 344

Norén, Bill S.. förste fögderisekreterare (fr.o.m. den 10 februari 1976) Printz, Bengt-Åke L., organisationsdirektör (fr.o.m. den 2 februari 1976) Tornborg, Curt G. F., kansliråd (fr.o.m. den 2 februari 1976) Vester, G. Torbjörn, fögderidirektör (fr.o.m. den 2 februari 1976) Sekreterare: Tegnhed, Lars A., bitr. skattedirektör (fr.o.m. den 2 februari 1976) Lokal: Riksskatteverket, 171 94 Solna, tel. växel 98 15 20 Direktiven för utredningen, se del I Kn 1.

Utredningen har under tiden december 1975 - oktober 1976 hållit tre sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och utredningar som berörs av fögderiutredningens arbete. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

10. Arbetsgruppen (Kn 1976:01) för översyn av kontakterna mellan medborgare och samhällsorgan

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 19 augusti 1976 för att göra en översyn av kontakterna mellan medborgare och samhällsorgan (se Post- och Inrikes tidn. den 13 september 1976): Ordförande: Ericsson, Lars Eric, f.d. statssekreterare (t.o.m. den 9 oktober 1976) Ledamöter: Eriksson, B. Sune, direktör

Forsebäck, M. Lennart S., ombudsman Könberg, Bo G., informationssekreterare

Nilsson, Lars-Gunnar, utredningssekreterare Nordin, Å. Ingvar, förbundsdirektör Sandebring, Hans E., direktörsassistent

Wikstrand, Rolf A. I., avdelningschef

Öhrsvik, Lena M., kurator, led. av riksdagen

Sakkunniga:

Jonsson, Karin E., sekreterare (t.o.m. den I oktober 1976)

Pedersson, T. Svante, departementssekreterare Peterson, Carl-Gunnar, kansliråd Sundström, Monica E., departementsråd

Sekreterare: Åkerstedt, Carl T. M., departementssekreterare

Lokal: Kommundepartementet, Mynttorget 2, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 13 91

345 Kommittéer: Kommundepartementet Dell Kn: 12

Direktiven för arbetsgruppen, se del II Kn 2.

Arbetsgruppen har under tiden augusti - oktober 1976 hållit ett sammanträde. Arbetsgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

11. Utredningen (Kn 1976:02) om den regionala samhällsplaneringens

huvudmannaskap m.m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 19 augusti 1976 för att utreda den regionala samhällsplaneringens huvudmannaskap m.m.:

Ordförande:

Johansson, K. Hilding, fil. dr, led. av riksdagen

Ledamöter:

Henstrand, Kjell-Åke, landstingsråd

Hulterström, Sven Å., kommunalråd Hörlén, S. Ingemar (Inge), f. borgarråd Hörnlund, Börje O., skogsmästare, led. av riksdagen Johansson, Sven, landstingsråd Ståhlberg, Marianne G. E., kurator, led. av riksdagen

Ward, Kurt K. B., landstingsråd Ågren, N. Gunnar S., leg. läkare Direktiven för utredningen, se del II Kn 3.

Utredningen har intill utgången av oktober 1976 ej hållit något sammanträde.

Utredningens ordförande och övriga ledamöter har entledigats den 2 december 1976. Därmed har utredningens uppdrag förfallit.

12. Utredningen (Kn 1976:03) om organisationen av länsstyrelsernas

planeringsavdelningar och administrativa enheter m.m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 2 september 1976 för att göra en Översyn av = Organisationen av =: länsstyrelsernas planeringsavdelningar och administrativa enheter m.m.:

Ordförande:

Lyberg, Bengt, landshövding

Sakkunniga: Almquist, L. Sture B., byrådirektör

Eriksson, Bengt G. S., förste byråsekreterare

Del I Kn: 12 Skr 1976/77: 103 346

Henricsson, Ulf I. R., kanslichef Jannesson, G. Geron, byråchef Norling, E. Gunnar, länsråd Printz, Bengt-Åke L., organisationsdirektör Rydberg, Lars O., länsråd Tornborg, Curt G. F., kansliråd Wigren, John E., länsråd Öberg, Hans, bilförare Sekreterare: Närkhammar, Kjell M. A., avdelningsdirektör Lokal: Länsstyrelsernas organisationsnämnd, Drottninggatan 17, Box 16304, 103 26 Stockholm, tel. 24 01 70 Direktiven för utredningen, se del HI Kn 4.

Utredningen har hållit ett sammanträde. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

13. Utredningen (Kn 1976:04) om vidgad länsdemokrati

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 2 december 1976 för att utreda frågan om vidgad länsdemokrati: Ordförande: Gustafsson, C. E. Torsten, lantbrukare, led. av riksdagen Ledamöter: Albinsson, N. Gillis, landstingsdirektör Hulterström, Sven Å., kommunalråd Johansson, K. Hilding, fil. dr, led. av riksdagen Johansson, Sven, landstingsråd Mattsson, Kjell A., led. av riksdagen Eriksson, Gunnel, kommunalråd Stålberg, Marianne G. E., skolkurator, led. av riksdagen Ågren, N. Gunnar S., leg. läkare Sakkunniga: Hultquist, P. Ove I., sekreterare Hägglund, John E., länsråd Palm, Elisabeth, kammarrättsråd Tornborg, Curt G. F., kansliråd

Direktiven för utredningen, se del II Kn 5.

Skr 1976/77:103

Underbilaga

KOMMITTEKOSTNADER

JUSTITIEDEPARTEMENTET 1 2 3 4 5 Kommitténs benämning Kom- Utgifter (i tusentals kronor)

mitténs

nr i be- t. 0. m. 1975-07-01—-1976-06-30

rättelsen 1975-06-30

Lön Dagar-

m. m.! voden!

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1976

Köplagsutredningen (Ju 1963:51)1977: 1 1 310,2 194,014,4
Skadeståndskommittén (Ju 1967:68)3910,317,621,4
Nordiska upphovsrättskommittén (Ju 1970:62)8575,920,6=
Åtalsrättskommittén (Ju 1970:63)9687,1 146,341,3
Sexualbrottsutredningen (Ju 1972:01)13352,881,435,4

Delegationen (Ju 1973:03) för jämställdhet mellan

män och kvinnor? 19 1 780,0 836,6 62,7

Frivårdens storstadsutredning (Ju 1973:12) 23 231,0 109,1 53,0 Utredningen (Ju 1973:13) om arbetsbelastningen i

tingsrätterna 24 74,3 = 32,4 Utredningen (Ju 1974:01) om anonymitetsskydd vid

beslag och husrannsakan27149,5 76,521.8
Fastighetsdatakommittén (Ju 1974:06)29434,3 376,2136,0
Bostadsförvaltningsutredningen (Ju 1974:12)3263,4 148,048,2
Tystnadspliktskommittén (Ju 1975:03)4417.8 151,714,2

Expertorgan (Ju 1976:03) på bokförings- och redovis-

ningsområdet 53 - =

Summa 6 586,6 2 158,0 480,8

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in-

gången av 1977

Integritetsskyddskommittén (Ju 1967:62) 1977: 2 1 143,0 182,1 61.1 Samarbetsorganet (Ju 1968:59) för rättsväsendets

informationssystem (SARI)4 6 304,050,032,6
Vattenlagsutredningen (Ju 1969:58)5 2 028,4 416,950,5
Familjelagssakkunniga (Ju 1970:52)6 1 949,4 322,666,5
Massmedieutredningen (Ju 1970:59)7 1 308,6 275,674,0
Kreditköputredningen (Ju 1971:05)10 886,299,427.1
Konkurslagskommittén (Ju 1971:06)11 1 012,0 240,146,6

1971 års utredning (Ju 1971:08) om behandling av

psykiskt avvikande 12 648,6 154,8 84,1 Utredningen (Ju 1972:04) ang. ny lagstiftning om

befordran med järnväg 14 419,2 143,5 13.3 Utredningen (Ju 1972:05) ang. inskrivning av rätt

till luftfartyg15536,6 143,811,2
Namniagsutredningen (Ju 1972:06)1688,1 143,730,4
Konsumenttjänstutredningen (Ju 1972:07)17496,4 257,861,9
Utredningen (Ju 1972:12) ang. företagsinteckning18191,8 122,816,6
Produktansvarskommittén (Ju 1973:08)20261,5 93,435,3
Hemförsäljningskommittén (Ju 1973:10)21348,1 249,653,3

Utredningen (Ju 1973:11) om eventuell reformering av

det ekonomiska sanktionssystemet inom straffrätten 22 281,2 146,5 11,2

349 Kommittékostnader: Justitiedepartementet

6 7 8 9 10 11 12 13 14

Beräknad to-

talkostnad

1976-07-01-12-31 t. 0. m.

1976-12-31 Reser- = Tryck: Konsul- Övriga ad- = Bidrag till = Summa? Verkställda Beräknade (summa av sättning ning tationer ministrativa myndighet, utgifter? utgifter kolumnerna

kostnader = institution 07-01- 11-01— 3, 11, 12 och

mm. 10-31 12-31 13)

4,1-= 3,5-216,0126,535.6 1688,3
- 37,7= --16,7--987,0
0,8-= 02-21,6--597,5
9.8-- -=197,467,2=951,7
10,1 46,1= —-173,02.2-528,0
82,3 166,98LS 762159,91 466,1306,1- 3 552,2
16.3 16.33,2 7,5-205,4LI-437,5
4,8-- --37,211,7-123,2
0,8-- --99,125,2-273,8
41,5= 317,7 — 24,0-895,4252,5- 1 582,2
11,1=- ==207,341,9-312,6
8,5 30,9- 1,7-207,0-too224,8
190,1 297,9 402,4 113,1159,93 802,2834,435,6 11 258,8
1,0-- 0,8-245,079,625,0 1492,6
6,5= 898,4 0,2-987,7339,1150,0 7 180,8
5,8== =-473,2167,737,8 2 707,1
34,0 32,5- 0,3-455,9208,664,2 2 678,1
12,8 70,8- 2,4-435,6S1,416,8 1 812,4
1.1 68.2= ==196,445,320,0 1147,9
2,8-6,4 0,8-296.7127,944,0 1 480,6
19,9-- 0,1-258,982,827,0 1 017,3
4,5-- 0,2-161,555,620,0 .656,3
12,9-= 1,0-168,954,320,2780,0
2,0-15,9 -=192,654,221.0355,3
16,2-= 0,6-336,587,223,7943,8
1,3-- 1,2=141,948,418.2400,3
2,6=- 0,8-132,124,8=418,4
0,1-3,0 ->306,0109,944,8808,8
IINo [Dr -I I— oK So [v.]69,019,6550,6

Skr 1976/77:103 350

1 2 3 4 5 Utredningen (Ju 1973:17) om utländska övertaganden

av svenska företag 25 258,2 226,0 89,4 Utredningen (Ju 1973:20) om personalens arbetsupp-

gifter vid kriminalvärdens anstalter26241,6 119,231,6
Energirådet (Ju 1974:03)2878,86,0=
Försäkringsrättskommittén (Ju 1974:09)30124,7 134,624,7
Varumärkesutredningen (Ju 1974:10)3183,539,751,0
Massmediekoncentrationsutredningen (Ju 1974:13)33112,6 118,132,7
Utredningen (Ju 1974:14) om reklam i videogram34113,8 121,731,5
Ordningsvaktsutredningen (Ju 1974:15)3582,8 117,829,2
Ungdomsfängelseutredningen (Ju 1974:16)36109,2 139,248,1

Utredningen (Ju 1974:17) ang. översyn av häktnings-

bestämmelserna3778,8 113,947,3
Brottsskadeutredningen (Ju 1974:18)3893,4 118,626,6
Personvals- och valkretsutredningen (Ju 1974:19)3939,4 117,813,7
JK-utredningen (Ju 1974:20)4058,9 117,027,5
1974 års bolagskommitté (Ju 1974:21)4157,6 118,753,6
Stiftelseutredningen (Ju 1975:01)42- 123,132,2
Småhusköpkommittén (Ju 1975:02)43- 127,77,0
Arrendelagskommitten (Ju 1975:04)45- 107,625,2
Väktarutbildningsutredningen (Ju 1975:05)46>16,46,5
Hyresrättsutredningen (Ju 1975:06)47- 100,428.3
Rättshjälpsutredningen (Ju 1975:07)48-38,322,8
1975 års polisutredning (Ju 1975:08)49-53,046,9
Utredningen (Ju 1975:09) om kvinnlig tronföljd50-=-

Utredningen (Ju 1976:01) om vissa frågor ang. mat-

hållningen vid kriminalvårdens anstalter 51 = 16,5 - Utredningen (Ju 1976:02) om upphovsrätt 52 - 30,2 2,8

Utredningen (Ju 1976:04) för översyn av lagstift-

ningen om förmögenhetsbrott 54 = - -

Utredningen (Ju 1976:05) om översyn av lagstiftningen om personorienterad ADB-information

m.m. 55 = - - Utredningen (Ju 1976:06) om kriminalvårdsstyrelsens

organisation, Mm. m. 56 - = -

Utredningen (Ju 1976:07) om isolering inom kriminal-

vården 57 - . - -

Summa 19 436,4 5 324,1 1354,9

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1976

Utredningen (Ju 1973:16) ang. åtgärder för att minska

personalomsättningen inom polisväsendet 1975:47 168,7 0,2 =

58 260,9 - - Trafikskadeutredningen (Ju 1974:05)

Utredningen (Ju 1956:42) rörande specialstraffrätten 1976: 1 195,2 - 21,8

3 958,3 = 6,6

1965 års valtekniska utredning (Ju 1966:61) Förvandlingsstraffutredningen (Ju 1970:53) = = tl 442,7 4,7 10,6

Utredningen (Ju 1972:10) om översyn av delgivnings-

23 539,3 72,9 20,8

bestämmelserna m. m. Utredningen (Ju 1973:09) om de s. k. suvceränitetshol-

marna i Torne, Muonio och Könkämä älvar2873,84,528,3
Övervakningsnämndutredningen (Ju 1973:15)33 35285,9 768,8 156,232,4- 137,5

1973 års fri- och rättighetsutredning (Ju 1973:19)

Utredningen (Ju 1974:04) om förfarandet vid brott i

41 140,8 1,3 5,9

tjänsten av polismän

43 5,6 - 35,1 Utredningen (Ju 1974:08) om telefonavlyssning

Summa 3 840,0 272,2 266,6

351 Kommittékostnader: Justitiedepartementet

6 7 8 9 10 11 12 13 14

2,9-01 — Ol-318,5111,845,0133,5
32,2-= 03-183,362,019,4506,3
4,3-= 94-19,7=-98.5
144-- -=173,787,625,0411.0
17.2=- --107936.86.5234,7
02-= 02-151256,122,03419
123-= 02-165.761.421,4362,3
--- =-147.058.620.03084
46,1-- --233,474,017.0433,6
29,2-10,0 0,8-201,2121,018,0419,0
0.7-- --145,960,528,0327,8
194-102 — Li-162,235,014,8251,4
4,1-= =-148,659,320.0286,8
23=17 1,5-177.864.325,6325,3
50-55,0 03-215,6110.038,2363,8
06-= 03-135,645,118,61993
12.0-- =-144,864,527.9237,2
25-- --85.453,530,0168.9
=== 0,5-129,243,518,01907
14,6-= 01-75.878.865.0219:6
8,4-= 01-1084116,920.024573
--= 051-0,113,319.633.0
1,3-- --17,825,311,354,4
62-- --397267.325,6132,1
-== =--10.817,628,4
--- ---27,041,368.3
--- ---21,131,152,2
--= ---4,920,024,9
3594 = 17L,S = 1023,8 23,4-8 257,1 3 176,2 12192 32 088,9
--- --0.2-=168,9
= 1,- --1.2--262.1
=-- -=21,8-=217.0
02-= --6,8--965.1
2.1 48,5- --65,9-=508.6
3,1 5,3= 3,7-105,8-=645,1
5,5 28,5= 22-69,0>-142,8
1.3 51,6- ==85,3-=371,2
267 = 2014= 08-5226--1 2914
0,8-- --8,0-=148,8
1,0 33,1- --69'2-=74,8
40,7 — 369,6= 67-955,8-> 4 795,8

Skr 1976/77:103 352

1 [ vw + [5]

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret

1975/76 för sakkunniga biträden inom departementet

m m.

Sakkunniga i nordiskt lagstiftningssamarbete m. m, 188,2 141,1 4,6 Arbetsgrupp 1 och 2 för fortsatt översyn av kommitté

väsendet (Ju 1976:A) - 41.8 18.1

Diverse myndigheter==
Diverse firmor==
Diverse personer-38.81,0
Gemensamma kostnader- 295,5-1.3,0
Utestående reseförskott= Summa 188,2 335,0-mo 20,7

1 1 beloppet ingär lönekostnadspålägg

? Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m,) samt sjukvårdskostnader (överslagsmässigt ca 4,7 milj. kr för samtliga departement) bestrids från anslaget Gemensamma ändamål för departementen 3 Utredningsuppdraget har genom beslut 1976-10-21 övertagits av kommittén (Ju 1976 :08) för att utreda frågor om jämställdhet mellan män och kvinnor, m, m, Se redogörelse under arbetsmarknadsdepartementet

353 Kommittékostnader: Justitiedepartementet

6 7 8 9 10 11 12 13 14

0.6-= 09-1.35,0
--n -259,9
-al -311,43114
--122 10n13.2
-I= --398
| 173= 2382-548.0
99-2 --9.9
105 = 17312,2 240,1311,4947,2

23 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103

Skr 1976/77:103 354

UTRIKESDEPARTEMENTET

1 2 3 4 5

Kommitténs benämning Kom- Utgifter (i tusentals kronor)

mittens

nr i be- t.o.m. 1975-07-01-1976-06-30

rättelsen 1975-06-30

Lön Dagar-

m. m.! voden!

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1977 Delegationen (UD 1972:02) för utveckling av

folkrättens regler om humanitet i krig 1977:1 206,4 75,0 3,6 Sakkunniga (UD 1972:03) med uppdrag att före-

ta en utredning angående Sveriges utvecklings-

samarbete med u-länderna?2 407,3110,661,9
Nedrustningsdelegationen (UD 1976:01)3 Summa 613,7185,665,5

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före

ingången av 1976

Utredningen (UD 1974:01) rörande utrikesdepar-

tementets organisation 1976:3 231,0 33,0 5,8 Utredningen (UD 1974:02) rörande rekrytering,

utbildning och tjänstgöringsförhållanden inom

utrikesförvaltningen 4 98,3 12,8 47,2

Summa 329,3 45,8 53,0

Kostnader från kommittéanslaget under budget-

äret 1975/76 för sakkunniga biträden inom de-

partementet m. m.

Beredningen för studiestöd och humanitärt bistånd

till afrikanska flyktingar och nationella befrielse-

47,1

rörelser

4,1 Svenska UNICEF-kommittéen

Summa 51,2

! I beloppet ingår lönekostnadspålägg

2 Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader (överslagsmässift c:a 4,7 milj. kr för samtliga departement) bestrids från anslaget Gemensamma ändamål för departementen

3 Kostnaderna bestrids av andra medel än kommitteanslaget

355 Kommittékostnader: Utrikesdepartementet

6 7 8 9 10 HH 12 13 14

Beräknad to-

talkostnad

1976-07-01-12-31 t.o.m.

— 1976-12-31 Reser- = Tryck- Konsut Övriga ad- = Bidrag till Summa? Verkställda Beräknade (summa av

sättning ning tationer ministrativa myndighet,kostnader = institutionm.m.utgifter? utgifter kolumnerna 07-01- 11-01- 3, 11, 12 och 10-3112-3113)
=— ---78,645,518,0348,5
50,2- -2,3-225,081,620,0133,9
-- -----5,05,0
50,2- -2,3-303,6127,143,01 087,4
15,8- ---54,6-=285,6
444 200 = -44-128,8--227,1
60,2 20,0 -—4,4=183,4--512,7
0,6= om--47,1
=- om-=4,1
0,6- --=51,8

Skr 1976/77:103 356

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

2 1 2 3 4 5

Kommittens benämning Kom- Utgifter (i tusentals kronor)

mitténs nr i be- t.o.m. 1975-07-01- 1976-06-30

rättelsen 1975-06-30

Lön Dagar-

m. m.! voden'

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1976 1972 års värnpliktsutredning (Fö 1972:01) 1977: 5 1131,7 223.9 72,3 1974 års underrättelseutredning (Fö 1974:01) 7 396,4 193,9 42,8

Summa 1 528,1 417,8 HS

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ir gången av 1977

Försvarets fredsorganisationsutredning (Fö 1968:20) 1977: 1 2 024,9 291,6 158,4 Krigsmaktens förvaltningsutbildningsutredning

(Fö 1971:01) 2 924,5 170.9 58,2

Ledningsgruppen (Fö 1971:03) för fortsatt utveckling

av försvarets planerings- och programbudgetsystem

(PPBG)3 710,6147,753
Militära pensionsåldersdelegationen (Fö 1971:04)4 324,667.33,5
1973 års vapenfriutredning (Fö 1973:01)6 66,341.927,2

Försvarsmaktens ledningsutredning (Fö 1974 :03)

(FLU-74)8 297,6302,8131.2
1974 års försvarsutredning (Fö 1974:04)9 324,1430,4213,7
Tjänstereglementsutredningen (Fö 1974:05)10 11.8-62,8

Beredningen (Fö 1975:01) för det fortsatta arbetet om

kvinnan i försvaret (BKF)1134,748,9
Försvarets gymnasieutredning (Fö 1975:02)1221.024.1
1975 års skyddsrumsutredning (Fö 1975 :03)13-50,8

Utredningen (Fö 1975:04) om inflytande m. m, inom

värnpliktsutbildningen 14 38.6 19,9 Utredningen (Fö 1976:01) om statsbidrag till fritids-

sysselsättningar för värnpliktiga 15 - =

Summa 4 684,4 1 546,9 804,0

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före in-

gången av 1976

1967 ärs rekvisitions- och förfogandeutredning (Fö 1968:19) 1976: 1 210,5 3,4 19.8

Utredningen (Fö 1970: 23) rörande systemet för

förmäner åt värnpliktiga m. fl. 3 1 061,4 157,8 242

Sakkunnig (Fö 1973:02) för studier avseende utveck-

lingen efter är 1977 av de delar av totalförsvaret

som inte omfattas av militärt försvar, civilförsvar och ekonomiskt försvar 9 23,2 - 12,9

Summa 1 295,1 161,2 56,9

357 Kommittékostnader: Försvarsdepartementet

6 7 8 9 10 11 12 13 14

Beräknad to-

talkostnad

1976-07-01-12-31 t.o.m.

- 1976-12-31

Reser- = Tryck- = Konsul- Övriga ad- = Bidrag till = Summa” Verkställda Beräknade (summa av

sättning ning tationer ministrativa myndighet,kostnader = institutionm.m.utgifter? utgifter kolumnerna 07-01 -- 11-01 — 3, 11, 12 ock 10-3112-3113)
35,2-17,5-348,9 44,5=1 525,1
17,7 29,8-1,6-285,80,7=682,9
52,9 29,8 - 19,1-634,7 45,2-2 208,0
52,6-- 1,3 35,7-539,0 181,360,02 805,2
16,8 36,5 0,8 18,5-301,7 47,130,01303,3
2,17=-2,6-158,3-=868,9
----7,6-78,4 27,912.0442,9
28,8-0,3-98,2 16,360,0300,8
49,8- 2,2 46,6-532,6 205,9175,41111.5
171,9 712 17,3 47,1941,6 202.9100,01 568,6
14.8- =0,3-177,9 15,910,0115,6
15,6- 17,01,0=117,2 65.116,0198,3
17,1= -0,3-62.5 90,750,0203,2
5,8----56.62,68,067,2
9,50,40,5-68,9 32,830.0131,7
0,5----0,53,86,711,0
385,3 107,7 29,0 160,5-3 033,4 952,458,19 128,2
0.2 29,5--52,9=-26,34
5,7 41,2-2,9-231,8=-1293,2
2--0.1-14,2--37,4
7,1 70,7 -3,0=298,9--1 594,0

Skr 1976/77:103 358

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1975/76 för sakkunniga biträden inom departementet m m

Diverse myndigheter Diverse firmor = 2 Diverse personer 343,6 75,1 Gemensamma kostnader 59,0 26.8 Utestående reseförskott = -

Summa 402,6 101,9

! I beloppet ingår lönekostnadspålägg . . |

? Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke beräknade lokal- och expenskostnader (städ-

ning, teleton m. m.) samt sjukvårdskostnader (överslagsmässigt ca 4,7 milj. kr. för samtliga departement) bestrids från anslaget Gemensamma ändamål för departementen.

359Kommittékostnader: Försvarsdepartementet
6789101112 13 14
---- 50,0-50,05,3
=- 5,8--5,8=
17,2- ---435,9 152,8
8,5— 34,4=-128,75,4
4,3----4,39,1
30,0- 40,2 50,0-624,7 172,6

Skr 1976/77:103 360

SOCIALDEPARTEMENTET

1 2 3 4 5

Kommittens benämning Kom- Utgifter (i tusentals kronor)

mittens

nr i be- t.o.m. 1975-07-01-1976-06-30

rättelsen 1975-06-30

Lön Dagar-

m. m.! voden!

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1976 Yrkesskadeförsäkringskommittén (S 1971:01) 1977: 6 1 147,6 227,2 84,9 Utredningen (S 1974:03) angående översyn av be-

svärsorganisationen inom socialförsäkringen m. m. 1 206,5 100,7 37,7 Arbetsgruppen (S 1975:05) för behandling av vissa

frågor i anledning av betänkande om föräldraför-

säkringen 23 - = 7.8 Samverkan mellan sjukvårdshuvudmännen och han-

dikappinstitutet m. m. ($ 1976:01) 24 = 14,7 -

Summa 1354,1 342,6 130,4

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1976

Handikapputredningen (S 1966 :38)1977: 1 2 299,7 231,9110,1
Socialdepartementets sjukvårdsdelegation (S 1966 :39)2 1 886,6 219,975.8
Socialutredningen ($ 1969:29)3 4 915,3 891,1160.2
Sjukvårdskostnadsutredningen (S 1970:32)4628,8 176,8-
Pensionskommittén (S 1970:40)5 12943 227.6112,8 '
Barnomsorgsgruppen (5 1973:07)7305,5 304,366,0
Barnmiljöutredningen (S 1973:08)8525,2 70,819.7
Familjestödsutredningen (S 1974:01)9380,3 376,836,0
Medicinalansvarskommitteén (S 1974:02)103443 220,431.0

Nykterhetsvårdens erkända och enskilda vårdanstalters

personalorganisationsutredning (S 1974:04)12151,1 68,846,2
Delegationen (S 1974:05) för social forskning13103,8 106,578,6
Pensionärsundersökningen (S 1974:06)14471,4 507,284,6
Regionsjukvårdsutredningen (S 1974:07)1570,5 123,365.8
Hälsovårdsstadgeutredningen (S 1974:08)16130,2 207,159,9

Sakkunnig med uppdrag att utreda vissa frågor be-

träffande sjukvård i livets slutskede (S 1974:09) 17 11.8 168.1 18.2 Ledningsgruppen förs försöksverksamhet inom

socialvården (S 1974:11)1857,4 221,015,8
Arbetsgruppen för social information (S 1975:01)1964,3 88,739.2
Socialpolitiska samordningsutredningen (5 1975:02)20= 203,355.8

Sakkunnig (S 1975:03) med uppdrag att utreda vissa

frågor rörande kronisk toxicitet 21 - - - Hälso- och sjukvårdsutredningen (S 1975 :04) 22 = - 6,5 Beredningsgrupp (S 1976:02) för frågor avseende

alkoholpolitiken | 25 = = 40,0 Planeringsgruppen för barnomsorg (S 1976:03) 26 - - 28.4 Utredningen (S 1976:04) om samordning av viss

produktion vid statens bakteriologiska labora-

torium med AB Kabis verksamhet 27 - - -

Summa 13 708,9 4 413,6 1 150,6

361 Kommittékostnader: Socialdepartementet

6 7 8 9 10 11 12 13 14

Beräknad to-

talkostnad

1976-07-01 -12-31 t.o.m.

— 1976-12-31 Reser- = Tryck- = Konsul- Övriga ad- = Bidrag till Summa” Verkställda : Beräknade — (summa av

sättning ning tationer ministrativa myndighet,kostnader = institutionm.m.utgifter? utgifter kolumnerna 07-01 — 11-01 — 3, 11, 12 och 10-3112-3113)
45935,0- 0,2-393,2 112,3-1653,1
14.8-- 0,1-153,359,6-419,4
18,4- 29,7 0,7=56,628,2-84,8
0,1-- =-14,818,7 25,058,5
79235,0 29,7 1,0-617,9 218,8 25,02215,8
12,16,0 1,9 3,7-365,7 256.7 30,02952,1
8.0=- ==303,785,9 40,02 316,2
71.065,1 0,7 0,8-1 188,9 411,0 145,06 660,2
1,556,0 4,4 -=238,747,525,0940,0
56,2=- 0,5=397,1 113,2 62,01 866,6
22,92,4- 1.7-397,3 198,4 70,0971,2
4,6 385,6 60.0 0,2=540,952,815,01133,9
23,7554 285,4 3,0-780,3 204,4 920,01455,0
27,5- 1,2 0,7=280,895,2 60.0780,3
22,0=- 1.1=138,170,4 35,0394,6
8,70,3- -=194,1 112,7 75,0485,6
43,64.1 653,1 0.450,0 1343,0 195,160,02 069,5
71.2= 6.5 3,5-270,3 211,235,0587,0
25,0-= 0,6292,691,9 45,0559,7
4,40.1 143,7 5,3-339,867,4-419,0
35,7-= 04-272,9 121,9 45,0497,2
8,7 3 121,5 180,3 5,5- 3 443,9 1 188,810,04 707,0
64=-- 0,1-265,693,761,0420,3
Li-I om7615,0 30,0112,6
0,6-= --40,631,3 20,0131,9
=-=-28442,910,0109,7
454,9 3696,5 1337,2 27,550,0 11 130,3 3 767,4 963,029 569,6

Skr 1976/77:103 362

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före in-

gången av 1976

Familjepolitiska kommittén (S 1966:36)1973: 6 1 775,81,7=
Arbetsgruppen ($S 1973:09) rörande social information — 1975:21 2 793,6==
1968 års barnstugeutredning (S 1969:31)1976: 4 4 851,2 310,258,8
Samarbetskommittén (S 1970:31) för social forskning5642,0 --

Arbetsgruppen (S 1970:36) för försöksverksamhet

inom barna- och ungdomsvärden8370,112.839,6
Nykterhetsvårdens anstaltsutredning ($S 1970:43)10458,727,010,5
Socialpolitiska bidragsutredningen (S 1972:02)12394,211.4=

Utredningen (S 1973:02) angående lokalisering av

statens bakteriologiska laboratorium 13 298,1 7,8 10,5 Sakkunnig (S 1974:10) för utredning av vissa frågor

rörande utbildning av vissa frågor rörande utbild-

ning av läkare med utländsk medicinsk examen 26 0,3 - 28,9

Summa 11 584,0 370,9 148,3

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1975/76 för sakkunniga biträden inom departementet m m

Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande

(NUU) S16,5 56,5 Företagshälsovård inom den statliga sektorn 1,9 13,0

Statens handikappräd 523,1 16,7 Diverse myndigheter = - Diverse firmor = -

Diverse personer 92,7 14,2

Gemensamma kostnader 2,5 - Utestående reseförskott = -

Summa 1 136,7 100,4

! I beloppet ingår lönekostnadspålägg

2 Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader (överslagsmässigt ca 4,7 milj. kr. för samtliga departement) bestrids från anslaget Gemensamma ändamål för departementen

363 Kommittékostnader: Socialdepartementet

6 7 8 9 10 1 12 13 14

--= --1,7--1 777,5
1,3= 352 10,9-47.4=-2 841.0
36.0 185,2 70 15-598.732,2-5 482,1
1.01,0- --2,0--644,0
4,613,3--70,3--440,4
1413,6 30 24-57,9--516 6
-0,7- =-12,1--406,3
--- 04-18,7--316,8
--- --28,9--29,2
44,3 213,8 ' 45,2 152-837,7322-12 453,9
30,4- 64 39,5-649,3
240,5 0,3 0,5-18.6
37.198,7 20 60,5-738,1
-== =2 928,5 2928,5
0,51,4 80 24=12.3
-== --106,9
-9,7 0,6 85,9-98.7
84-- --8,4
78,8 110,33 — 17,3 188,82 928,5 4 560,8

Skr 1976/77:103 364

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

1 2 3 4 5

Kommitténs benämning Kom- Utgifter (i tusentals kronor)

mittens om

nr i be- t. o. m. 1975-07-01-1976-06-30

rättelsen 1975-06-30 -

Lön m. m.! Dagarvoden!

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1976 Trafikbullerutredningen (K 1970:33) 1977: 3 3 118,8 120,0 111.3

Trafikplaneringsutredningen (K 1970:41) 5 1 914,9 143,4 64,1 Utredningen (K 1970:45) om samordning av lots-

ningen i Göteborgsområdet m, m. 7 107,5 30,2 21,6

Flaggutredningen (K 1973:01) 1 147,7 110,3 59,6 Sakkunniga (K 1973 :06) med uppdrag att ingå i en

delegation för att tills vidare samordna uppbyggnaden av det framtida kontrollsystemet 13 -

Utredningen (K 1974:01) avseende regionalt gällande

generella trafikrabatter15 559,5327186,5
Trafiknämndsutredningen (K 1974:03)16 Summa81,7 5 930,176,4 807,433.1 376,2

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1977

Trafikpolitiska delegationen (K 1965:38)1977: 1 293.6=-
Befälsbemanningsutredningen (K 1970:29)2 698,742,855,0
1969 års vägutredning (K 1970:35)4 391,4 6 324,2190,2 29,632,8 51

Sjöräddningsutredningen (K 1970:42) Sakkunniga (K 1972:01) för att leda visst utrednings-

och utvecklingsarbete i fråga om metoder för märk-

ning av olja i fartyg (UMOF)?8 154,4=32,6
Trafikpolitiska utredningen (K 1972:07)9 1 230,7 10 447,5498,7 138,6101,8 29,8

Bilarbetstidsutredningen (K 1972:08) 12 221.1 82,0 44,8 Fartygsmiljöutredningen (K 1973 :04) 14 366,8 283.2 80.6 Trafiksäkerhetsutredningen (K 1973:07)

Sakkunnig (K 1975 :04) med uppdrag att behandla

frågan om huvudmannaskaps- och ägarförhållanden

vad avser färjetrafiken mellan Gottand och fast-

17 - = = landet

18 - 122,3 93,1 1975 års Öresundsdelegation (K 1975 :06)

Sakkunnig (K 1975:07) med uppdrag att utreda vissa

19 = - 11,4 säkerhetsfrågor vid användning av truckar

20 - = 75,2 Stockholmsregionens allmänflygutredning (K 1975:08)

21 - 60.7 13.2 Utredningen (K 1975:09) om sjömanspension

Utredning (K 1976:01) om samverkansmöjligheterna hos vissa affärsverks och myndigheters verkstads-

22 = 31.8 5,0 rörelser m. m.

23 - = - Utredningen (K 1976:02) om vissa körkortsfrågor

Summa 4 128,4 1 479,9 580,4

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1976

1976: 2 2 071,9 22,5 = Flygtrafikledningskommittén (K 1967:44)

Utredningen (K 1970:43) ang. åtgärder mot över-

9 145,0 - 42,2 givna fartyg m. m.

15 216,8 38,5 27,5 Leasingutredningen (K 1972:06)

365 Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet

6 3 8 9 10 11 12 13 14

- Beräknad to-

talkostnad

1976-07-01-12-31 t.o.m. mn — 1976-12-31

Reser- Tryck- — Konsul: Övriga ad- = Bidrag till Summa? Verkställda Beräknade (summa av

sättning ning tationer ministrativa myndighet,kostnader = institutionm. m.utgifter? utgifter kolumnerna 07-01- 11-01 — 3, 11, 12 och 10-3112-3113)
29,5 149,741,5 0,4-452,41,6-3 572,8
3,6 77.090,6 4.7-383,4--2 298,3
- 6,7- --58,50,5-166,5
8.4- 5,9=184,2101,0-432,9
17.2 0,61,1 2,9-495,4169,718.01 242,6
73--- -=116,836,4-234,9
126,0 234,0 133,2 13,9-- 0,4- -1 690,7 0,4309,2 18,0 --7 948,0 294,0
33,6-= L1-132,581,0 25,0937,2
19.0-= 0,3-242,3101,135,0769,8
:-- --34,718,1-377,0
4,5=96,0 ==133,148,410.0"345,9
11.6 54,5 105,1 23,3=795,0193,7 52,022714
11,4= 123,3 1,1=304,229,8 20,0801,5
11,5=- 2.0-140,388.818,5468,7
8.8 4.0 341,3 2,0-719,9157,6 110,013543
1.01,5 --2,57,3-9,8
68.8- 673,3 2,2959,7334,0 500,01 793,7
-=- -=11.42,0-13,4
12.6-- 0,7-87,970,2 33.0191,1
3,5-- 0,7-78,171,819,4169,3
-- =36,8S5,3 24,0116,1
=== ---48,4 46,094,4
185,7 58,5 1340,5 33,8=3 678,8 1307,5 892,918 007,6
0,1=2,9 ==25,5--2 097,4
= 13,1- --55,3--200,3
2,6 13.0- 0,5-81L,S--298,3

Skr 1976/77:103

1 2 3 4

S

Sakkunniga (K 1973:03) med uppdrag att utreda vissa frågor rörande det allmänna kommunikationsväsendets anpassning till de handikappades behov 19 188,4 115,5 65,2 1974 års tidningstaxeutredning (K 1973:08) 23 52,9 1,7 16.8 Utredning (K 1974:02) med uppdrag att utreda den framtida verksamheten inom televerkets verkstadsrörelse m. m. 25 111,9 19,6 11,4 Sakkunnig (K 1975:01) med uppdrag att utreda frågan om den framtida organisationen och finansieringen av den verksamhet som bedrivs av handelsflottans välfärdsråd 27 35,7 30,7 39,5 Sakkunniga (K 1975:02) med uppdrag att verkställa översyn av sjöfartsverkets förslag rörande utvidgad

skyldighet att anlita lots 28 0,8 7,0 26.1 Summa 2 823,4 235,5 228,7

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1975/76 för sakkunniga biträden inom departemen-

tet m. m.

Diverse personer-151,03,9
Gemensamma kostnader=69,1-
Utestående reseförskott---
Stängselnämnden (K 1976:A)- Summa -- 220,11,1 5,0

Sakkunniga i nordiskt lagstiftningssamarbete m. m.

Svenska sakkunniga (K 1967:37) inom Nordisk kom-

mitté för trafiksäkerhetsforskning (NKT) 130,2 = 28,3 Nordisk kommitté (K 1967:38) för transportekonomisk

forskning (NKTF) 360,4 - 11,9 Nordiskt trafiksäkerhetsräd (KR 1971:02) (NTR) 113,4 39,3 16,3 Nordisk ämbetsmannakommitté (K 1971:04) för trans-

portfrågor (NAT) . 91,7 13,4 35,6 Svenska sakkunniga (K 1971:05) inom Nordisk kom-

mitté för vägtrafiklagstiftning (NKV)84,5-6.0
Nordisk bilteknisk kommitté (K 1975:03) (NBK)3,0 Summa 783,2- 52,7- 98,1

1 [ beloppet ingår lönekostnadspålägg 2 Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvärdskostnader (överslagsmässigt ca 4,7 milj. kr. för samtliga departement) bestrids från anslaget Gemensamma ändamiäl för departernenten 3 Kostnaderna bestrids av jordbruksdepartementet med 57,5 tkr 1975/76 samt 0,1 tkr 1976/77. Kostnaderna bestrids av kommundepartementet med 9,5 tkr 1975/76 samt 48,2 tkr 1976/77

367 Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet

6 7 8 9 10 1 12 13 14

1,6 93,615,9 6,8-298,6--487,0
10,4 22,1- L,7-52,7—-105,6
5,3 15,8- =-52,1--164,0
5,8 4.1- 0,1-80,2-=115,9
44 4,9- =-42.4-=43,2
29,6 166,618,8 9,1-688,3--3 S11,7
i-oo-154,949,5-204,4
0,1 7,6- 38,8=115,631,1-146,7
5,6-- --5,610,-16,5
1,1=- =-2,2=-2,2
6,8 7,6- 38,8-278,391,5-369,8
16,9-- 0,2-45,412,87,0195,4
22,4=- -10,644,910,210,0425,5
16,8 21,4— 15,5-88,325,7 20,0247,4
18,4-8,2 1,2-76,835,310,0213,8
8,7-- -=14,710,32.0111,5
6,5—- =-6,513-10,8
89,7 21,48,2 AJ10,6276,695,6 49,01 204,4

Skr 1976/77:103 368

Ekonomidepartementet

1 2 3 4 5

Kommitténs benämning Kom- Utgifter (i tusentals kronor) mitténs

nr i be- t.o.m. 1975-07-01-1976-06-30

rättelsen 1975-06-30

Lön Dagar-

m. m.! voden!

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1976

Fondbörsutredningen (Fi 1967:32) 1977:1 1 234,6 - 70,7

Summa 1 234,6 : 70,7 Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in-

gängen av 1977

1968 års kapitalmarknadsutredning (Fi 1969:59) 1977:2 518,7 -- 62.7 Utredningen (Fi 1970:70) rörande förhållandet

mellan bankgiro och postgiro329,9-=
Utrikeshandelsstatistikutredningen (Fi 1974:06)459,4 103,934.6
Betalningsbalansdelegationen (Fi 1975:02)5---—7.8

Utredningen (Fi 1975:03) om löntagarna och kapital-

tillväxten6=89,814,9
Finansieringsbolagskommittén (Fi 1975:08)7=>8,9
Banklagsutredningen (Fi 1976:04)8 Summa= 608,0 193,7-- 128,9

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1975/76 för sakkunniga biträden inom departemen-

tet m. m. 1975 ärs långtidsutredning (Fi 1975:A) 46,6 3

Summa 46,6 1,3

! I beloppet ingår lönekostnadspålägg

2 Hyrceskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m.m.) samt sjukvårdskostnader (överslagsmässigt c: a 4,7 milj. kr för samtliga departement) bestrids från anslaget Gemensamma ändamål för statsdepartementen

369 Kommittékostnader: Ekonomidepartementet

6 7 8 9 10 11 12 13 14

Beräknad to-

talkostnad

1976-07-01-12-31 t.o.m.

— 1976-12-31 Reser- = Tryck- = Konsul- Övriga ad- = Bidrag till Summa? Verkställda Beräknade (summa av

sättning ning tationer ministrativa myndighet,kostnader = institutionm. m.utgifter? utgifter kolumnerna 07-01- 11-01—- 2, 11, 12 och 10-3112-3113)
13,9-= 0,1-84,75,840,01 365,1
13,9-- 0,1=84,75,840,01 365,1
0,1-= 2,2=65,015,812,0611,5
-== 5,5-5,5--35,4
3,60,3 17,3 0,2-159,961,025,0305,3
--- -=7,8-1,39,1
4,7- 2,6 2,1-119,7100,545,0265,2
--- --8,9,77,025,6
--= =---10,210,2
8,40,3 19,9 15,6-366,8187,0100,51 262,3
0,8 295,5 135,1 0,5200,0679,8277,1
0,8 295,5 135,1 0,5200,0679,8277,1

24 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103

Skr 1976/77:103 370

BUDGETDEPARTEMENTET

1 2 3 4 5

Axommittens benämning Kom- Utgifter (i tusentals kronor)

mitténs

nr i be- t.o.m. 1975-07-01-1976-06-30

rättelsen 1975-06-30

Lön Dagar-

m. m.' voden!

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1976

Markdelegationen (K 1957:30)?1977: I 2106133,1125,0
Byggnadsindexkommittén (Fi 1968:43)3 1058.391,837,9
Delegationen (Fi 1970:67) för förvaltningsdemokrati5 1 520,7508,012,2
Utredningen (Fi 1970:69) om företagens uppgiftsplikt6 796,5146,257,9
Hemvistsakkunniga (Fi 1970:71)7 812,0200,712,3
Datasamordningskommittén (Fi 1971:03)10 1 826,7308,060,2
Kommunalekonomiska utredningen (Fi 1971:08)13 1682.1499,172,71
Bostadsskattekommittén (Fi 1972:08)16 673,691,869,7
Varusmugglingsutredningen (Fi 1973:04)19 440,5158,552,0

Utredningen (Fi 1975:05) om DAFA:s ekonomiska

situation m. m.24=3,012,5
1976 års skatteutjämningsutred ning (Fi 1975 :09)27-115,75,1
Tidskriftsutredningen (Fi 1976:01)28 Summa 10 916,3 2 155,9=-- 637,5

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in-

gången av 1977

Utredningen (Fi 1959:37) om universitetens egen-

domsförvaltning 1977: 2 - - - 1969 års punktskatteutredning (Fi 1970:57) 4 257,2 = 38,9 Företagsskatteberedningen (Fi 1970:77) 8 1 282,9 422,8 184,0 Utredningen (Fi 1971.::01) om beskattning av utländska

artister9 291,0119,141,5
Mervärdeskatteutredningen (Fi 1971:05)11 115,8-25,4
Livförsäkringsskattekommittén (Fi 1971:07)12 856,1274,369,8
1972 års skatteutredning (Fi 1972:02)14 1344,3 15636,4 --226,8 -

Utredningen (Fi 1972:06) om underställning av avtal Utredningen (Fi 1973:01) om säkerhetsåtgärder m. m. i

skatteprocessen 17 678,0 121,6 110,9 Sakkunnig (Fi 1973:02) med uppdrag att utreda frågan

om förvaltningen av Drottningholms kungsgård 18 - - 1,6 Sakkunniga (Fi 1974:02) med uppdrag att utreda frågan

om gränsdragningen mellan förvaltningsrevision och

rationaliseringsverksamhet inom statsförvaltningen m. m. 20 10,4 2,1 30,1 Kustövervakningsutredningen (Fi 1974:04) 21 47,2 110,0 19,3 Utredningen (Fi 1974:05) angående den statliga personal-

utbildningens fortsatta inriktning och organisation229,659,719,9
Besparingsutredningen (Fi 1975:01)23-191,258.!
Skattetilläggsutredningen (Fi 1975:06)25-108,352,2
Energiskatteutredningen (Fi 1975:07)26-30,413,1

Utredningen (Fi 1976:02) om beskattning av tjänste-

pensioner 29 - - 3,3

30 - = - Företagsobeståndskommittén (Fi 1976:03)

31 = = - 1976 års fastighetstaxeringskommitté (Fi 1976:05)

Utredningen (Fi 1976 :06) om kommunernas ekonomi 32 - - -

Summa 4 892,5 2 075,9 894,9

371 Kommittékostnader: Budgetdepartementet

6 7 8 9 10 11 12 13 14

| Beräknad to-

talkostnad

1976-07-01—-12-31 t.o.m.

— 1976-12-31 Reser- = Tryck- — Konsul- Övriga ad- = Bidrag till Summa” Verkställda Beräknade (summa av

sättning ning tationer ministrativa myndighet,kostnader = institutionm. m.utgifter? utgifter kolumnerna 07-01- 11-01 - 3, 11, 12 och 10-3112-3113)
--2,7 2,5-163,3--2 269,4
=- 0,2 -=129,952,6=1 240,8
17.6 150,4 21,3 9,3-8,8123,0 58,12 480,6
0,7 44,5- --49,3--1 045,8
20,4=- 4,5=297,9125,5-1 235,4
16,4= 82,2 6,4-473,217,9=2 377.8
16,2 37,1 83,3 17,3-725,7331,9 86,02 825,7
1,1 27,2- 2,2=198,60,3-872,5
16,2-- 0,2226,945,0-712,4
5,9 0,3 48,8 --70,5=-70,5
1,6- 2.0 12=125,6106,0 41,8213,4
0,5- 0,1 0,5=1,12,9 98,6102,6
103,2 259,5 240,6 44,1-3 440,8865,1 284,515 506,9
=-- --=- 30,030,0
=-- —-38,944,0 26,0366,1
16,8 82,1 20,1 1,2-727,0405,1 117,02 532,0
1,6-- > 0,5-162,754,522,0530,2
4,0-- --29,435,3 24,0204,5
274 11.4- 0,1-383,091,0 32,01 362,1
7,0 0,2 1,6 0,6-872,6277,8 130,02 624,7
55,3 21,5- -=309,391,7 44,01123,0
-- ot oo --1,67,41,010,0
- 0.6- --32,8=5,048,2
174-- --136,734,83,0221,7
48,3- 135,0 L1-264,049,4 99,4422,4
2,6-- 1,0-252,9116,1 29,8398,8
32,8-- 0,2-193,585,6 29,3308,4
1,6-- --45,152,1 21,0118.2
--- --3,319,9 20,043,2
--- ---114,2 63,1177,3
=== =--2,0 19,821,8
204,8 115,8 156,7 4,7-3 452,8 1 480,9 716,410 542,6

Skr 1976/77:103 372

1 2 3 4 5

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1976 Budgetutredningen (Fi 1970:64) 1974:16 1 073,7 8,0 - Arbetsgruppen (Fi 1970:58) för utredning av vissa

frågor rörande tullpackhuskarlslagen 1975:13 65,6 - = Sakkunniga (Fi 1971:04) med uppdrag att verkställa

översyn av den kreditpolitiska beredskapslagstift-

ningen : 22 93,4 = 15,5 Utredningen (Fi 1965:26) om redovisning i skuld-

förbindelser mot säkerhet i fartygsinteckning av

vissa fondmedel1976: 36,526,9
Förhandlingsutredningen (C 1968:16)'5 384,59,9
Realisationsvinstkommitten (Fi 1970:79)14 570,729,520,2
Föreningsskatteutredningen (Fi 1971:06)1859,50,521.2
1972 års pressutredning (Fi 1972:07)23 1 696,3104,353,5

Utredningen (Fi 1972:09) angående kvinnornas

situation inom den staligt lönereglerade offentliga förvaltningen 25 410,1 10,7 Fastpriskommittén (Fi 1974:01) 29 35,9 - Jury (1974:03) för bedömning av förslag till ny

prägel på rikets mynt m. m. 31 144,9 97,1 Checklönekommitten (Fi 1975:04) 38 = =

Summa 4 541,1 260,0 149,

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret

1975/76 för sakkunniga biträden inom departemen-

tet m. m. = Diverse firmor

144, 12,5

Diverse personer 2 Gemensamma kostnader

= > Utestående reseförskott

Summa 147,4 12,5

! I beloppet ingår lönekostnadspålägg ? Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader

(städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader (överslagsmässigt c:a 4,7 milj. kr för samtliga departement)

bestrids från anslaget Gemensamma ändamål för statsdepartementen

3Kommittén överflyttad från kommunikationsdepartementet fr. o. m. 1967-07-01

Kostnaderna bestrids från anslaget 7 E 15 fr.o.m. 1976-07-01

4Kommittén överflyttad från civildepartementet fr. o. m. 1969-07-01

373Kommittékostnader: Budgetdepartement
67891011121314
-----8,0--1 081,7
--- -----65,6
--- -1.5.5--87,9
---=-6.9--13,4
--- --9,9--394,4
- 66,9---116,6--687,3
- 0,2- 0,1-22,0--81,5
39,5 1617 276 — 27-3893--2 085.6
0,2 114,6 31,0 = 04-176,5--586,6
- 0,3-= =-21.1--57.0
0,3----98,7--243,6
= 0,3- 0,9-12,5--12,5
40,0 344,0 = 586 = 41-856,0--5 397,1
== 30,0 = 3,6-33,6-
0,3----157,61,0
”- 4,5 19-15,010,6
18,8-= --18,822,6
19,1= 34,5 — 115-225,034,2

Skr 1976/77:103 374

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET 1 2 3 4 5 Kommitténs benämning Kom- Utgifter (i tusentals kronor)

mitténs

nr i be- t. 0. m. 1975-07-01: 1976-06-30

rättelsen 1975-06-30

Lön m. m.'Dagar- voden!
Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1976.
1965 års musei- och utställningssakkunniga (E 1966:52) 1977: 2 2 420,8-19,0
Konstnärsu tbildningssakkunniga (U 1968:52)5 1 155,526,614,2
Obligatoriekommittén (U 1973:03)1212,416,542,7
1973 års expertgrupp för konstutbildning (U 1973:05)20 391,5180,323,3
Tidningsfilmningskommitteén (U 1973:07)21 349,855,759,1
Dansarutredningen (U 1973 :09)22 252,2125,667,9
1974 års skolhälsovårdsutredning (U 1974:01)23 279,3226,832,9
Riksinternatutredningen (U 1975:21)50-57,512,6
Kulturtidskriftsutredningen (1976 :03)54---

Organisationskommitten (U 1976 :05) för konstnärsnämnden 56 - - -

Summa 5 061,5 689,0 271,7

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1977 Lokal- och utrustningsprogramkommittéerna (E 1965:54)

för universitet och högskolor 1977: 1 8 293,1 849,4 163,6 Dataarkiveringskommittén (U 1968:48) 3 1 386,0 122,4 32.6 Sakkunniga (U 1968:49) för förhandling om avtalsregle-

ring av upphovsrättsliga frågor på undervisningsom-

rädet4 131,1:=
1968 års kyrkohandbokskommitté (U 1969:44)?6 1 052,693,630,7
Universitetsrestaurangkommittén (U 1970:46)7 2 235,4352,317,3
1969 års psalmkommitté (U 1970:47)?8 494,09,319,3

Organisationskommittén (U 1970:60) för högre mu-

sikutbildning 9 2 642,0 806,8 301,5

Organisationskommittén (U 1970:62) för högre teknisk

utbildning och forskning i övre Norrland10 2 025,6101,410,5
Utredningen (U 1970:63) om skolans inre arbete11 6 923,3200,723,0
Uppsala domkyrkas restaureringskommitté (U1971:09)"12= -=

Utredningen (U 1971:13) ang.den fortsatta verksamheten .. med radio och television inom utbildningsväsendet 13 834,9 104,8 44,4 Ambetsmannakommittén (U 1971:14) för nordiskt kul-

turellt samarbete? 1975:31 128,8 61,0 - Forskningsrådsutredningen (U 1972:02) 1977:14 837,7 277,2 47,4 Utredningen (U 1972:06) om skolan, staten och

kommunerna15 3 264,8751,6122,9
Bibelkommissionen (1972:07)"16 1 809,1 1 188,981,2
Folkhögskoleutredningen (U 1972:08)17 1 047,8375,6103,5
1973 års betygsutred ning (U 1973:01)18 554,4168,149,8
Utlandsskoleutredningen (U 1974:03)24 84,1124,010,6
1974 års lärarutbildningsutredning (U 1974:04)25 486,4776,8110,1
Forskarutbildningsutre 1ningen (U 1974 :06)26 190,7485,988,2

Organisationskommittén (U 1974:07) för riksantikva-

rieämbetet och vissa museer 27 69,9 142,9 19,6

375 Kommittékostnader: Utbildningsdepartementet

6 7 8 9 10 11 12 13 14

Beräknad totalkostnad 1976-07-01-12-31 t. o. m. 1976-12-31 Reser- — Tryck- = Konsul- Övriga ad- = Bidrag till Summa? Verkställda Beräknade (summa av sättning ning tationer ministrativa myndighet, utgifter utgifter kolumnerna kostnader = institution 07-01—-10-31?11-01-—-12-31 3, 11, 12 och m. m. 13)

- - - - - 19,0 43,7 -- 2 483,5 - - - = - 40,8 8,3 1 204,6 34,6 48,9 : 1,8 - 144,5 - 356,9 1,6 = 1,7 2,9 = 209,8 14,1 - 615,4 13,2 0,1 23,5 2,4 = 154,0 44,6 60,0 608,4 25,6 - 1,6 2,1 = 223,4 31,4 - 507,0 26,7 - 0,8 6,1 - 293,3 139,5 = 712,1

16,5 0,2 11, 0,3=98,114,6-112,7
=== =--37,030,067,0
-=--=-27,2=27,2
118,2 49,2 38,6 16,2- 1 182,9 360,490,0 6 694,8
128,7 16,9 15,0 59,3-1212,9 413,8190,0 10 109,8
20,6- 31,2 =-206,8 130,940,01763,7
==-==--131,1
9,0 162,6- 8.1=304,020,414,0 1391,0
20,8--124,0514,476,145,0 2 870,9
29,3 190,2- 4,0-252,186,430,0862,5
248,0 23,3 0,1 86,9-1 466,6 486,6250,0 4 845,2
1,8-- -=113,718,150,1 2 207,5
26,4 3,3= 2,9=256,367,920,0 7 267,5
0,7 310,2 93,2 =70,0623,346,528,0 1 532,7
21,5-- --82,538,2-249,5
38,1- 177,6 2,6=542,9 141,870,0 1592,4
62,7 180,5 185,7 312110,0 1444,6 221,9250,0 5 181,3
54,8-= 94,5=1419,4 488,6262,0 3 979,1
61,1 110,4 3,0 3,7-657,3 152,170,0 1927,2
25,5-6,6 3,0=253,0 101,345,0953,7
18,3-- 0,9=153,864,930,0332,8
133,6 29,2 0,5 50,3= 1 100,5 407,9193,6 2 188,4
88,1 14,1 17,4 3,9=697,6 250,5148,01 286,8
N [a 3III184,270,935,4360,4

Skr 1976/77:103 376

1 2 3 4 5

Radioutredningen (U 1974:08) 1977:28 395,6 860,8 193,2 Utredningen (U 1974:10) om andlig vård 29 9,5 = 12,1

Samarbetskommittén (Ju 1974:11) för långsiktsmotiverad

forskning” 30 16.7 97,6 180,1

Utredningen (U 1975:01) rör. viss klinisk odontologisk

verksamhet 31 14,6 58,4 13,7 Skeppsholmsgruppen (U 1975:03) 32 - = 3,3 Centrala organisationskommittén (U 1975:04) för hög-

skolereformen 33 - 342.6 70,0 Beredningen (U 1975:05) för internationellt utbildnings-

samarbete 34 - 187,8 20,6

Biblioteks- och dokumentationssamverkanskommittén

(U 1975:06) 35 - 123,7 32,1 LUP-utredningen (U 1975:07) 36 = 50,0 9,1

Organisationskommittén (U 1975:08) för Umeå hög-

skoleregion 37 - 144,7 27,0

Organisationskommittén (U 1975:09) för Uppsala

högskoleregion 38 = 241,2 63,3 Organisationskommittén (U 1975:10) för Stockholms

högskoleregion 39 = 324,5 58,6 Organisationskommitten (U 1975:11) för Linköpings

högskoleregion 40 - 175,0 50,3

Organisationskommittén (U 1975:12) för Göteborgs

högskoleregion 41 = 225,7 35,2 Organisationskommittén (U 1975:13) för Lund-Malmö

högskoleregion 42 - 309,2 42,1

Utredningen (U 1975:14) rörande studiedokumentation

och statistik för högskolan43=109,239,9
Elektronmusikutredningen (U 1975:15)44-0,7-
Studiestödsutredningen (U 1975:16)45—213,019,0

Styrelsen (U 1975:17) för sekretariatet för framtids-

studier $ 746 1327,5907,692,6
Voksenåsenkommittén (U 1975:18)47--9,6
Folkbildningsutredningen (U 1975:19)48-118,29,9

Sakkunnig (UV 1975:20) för förhandlingar med Aka-

demien för de fria konsterna 49 = - 4,7

Massmedieforskningsutredningen (U 1975:22) 51 = 87,0 14,2

Utredningen (U 1976 :01) ang. praktisk-teologisk ut-

bildning |22---
Byggnadsvårdsutredningen (U 1976 :02)53=--
Utredningen (U 1976 :04) om läromedelsmarknaden55---

Utredningen (U 1976 :06) om stöd till de fria trossamfundens teologiska seminarier m. m. 57 - - - Organisationskommittén (U 1976 :07) för forskningsråden 58 = - - Förhandlare (U 1976 :08) för förhandlingar om utformningen av en utställningsersättning inom det statliga området 59 = - - Kommittén (1976 :09) för fortsatt utredning samt planläggning av själavården och övriga kyrkliga beredskapsfrågor vid krig eller krigsfara 60 - - = Utredningen (U 1976 :10) om den gymnasiala utbildningen 61 - - - Svenska delegationen av finsk-svenska utbildningsrådet (U 1976:11) . 62 - - - Arbetsgruppen (U 1976 :12) för vissa frågor rörande De blindas förenings biblioteksverksamhet 63 - - - Svenskt medlemsorgan (U 1976 :13) för HIASA 64 - - - Kommittén (U 1976: 14) för att förbereda det svenska deltagandet i Unescos konferens om miljövårdsutbild-

65 - > ning år 1977

Summa 36 255,6 11 569,6 2 276,8

377 Komraittékostnader: Utbildningsdepartementet 6 7 8 9 10 11 12 13 14

77.6 - 16,7 — 10,6 - 1 158,9 314,5 180,0 2 049,0

15,8-= =-27.94,810,052,2
36.2 84 1837,4 51,5456,5 2 667,7 152,8330,0 3 167,2
23,3-- --95,421,016,0147,0
=-- --3,344=771
45,0 — 158,5 98,1 34-717,6 333420,0 1 071,0
25,6- 240 = 746-265,6 154,565,0485,1
17,9 0,2= 12-175,187,383,5345,9
0,2-- =-59,333,125,01174
58,9 1.0 44 19,9-255,9 124,674,0454,5
25,3 4,8 4,5 1L1-350,2 148,475.0573.6
8.0- 80 3,5-402,6 258,5117,8778,9
18.0- 49 64-254,6 112,558,0425,1
40,0 0,6 4,1 15,8-3214 191,384,0596,7
39,5 7,0= 19,6-417,4 258,3107,61783.3
35,3 0,1-- --184,586,125,0295,6
0,5 0,1- --1319,618,639,5
5,2 0,5= LS-239,2 179,294,5512,9
34,4 35,2 43,9 54,365,0 1 233,0 348,8116,0 3 025,3
11,4= 2,1 ==23,18,18,039,2
3,5 0,9= 3,0-135,5 279,7344,0759,2
--= -24,73,13,010,8
14,0 0,1 33,0 — 03-148,6 113,155,0316,7
- 0,1- --0,137,329,667,0
=”= =-=21,927,349,2
-- -- - - -- -- -37,0 4,638,0 5,075.0 9,6
-2= =--1255,857,0
--- -=-4,04,0
--= =--0,310,010,3
--> ---11,621,533,1
--- ----7,07,0
1 546,3 1258,2 2591,4 561,0825,5 20 628,8 6 635,8 3 879,3 67 399,5

Skr 1976/77:103 378

1 2 3 4 S Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1976

Lärarutbildningskommittén (U 1970:44)1974:16 2 796,6--
1968 års utbildningsutredning (U 1969:47)1975:10 7 451,0=1.2
1968 års studiemedelsutredning (U 1969:48)HH 1347,21,2-

Organisationskommittén (1974:05) för statens kul-

turråd 52 37,1 2,9 -

Kommittén (1969:51) för studiestöd åt vuxna 1976:08 1681,8 59,4 17,4

Kommittén (U 1970:56) för försöksverksamhet med

vuxenutbildning 13 4 918,7 135,3 4,3

Sameutredningen (U 1970:68) 17 876,3 64,2 34,9

Sakkunnig (U 1971:11) för att utarbeta förslag till

restaureringen av Vadstena klosterkyrka19 102,1--
Studiereseutredningen (U 1972:03)22 366,0104,718.6
Studerandehälsovårdsutredningen (U 1972:05)23 271,0--
Journalistu tbildningsutredningen (U 1973:08)31 291,1-=

Arbetsgrupp (U 1974:09) för beredande av vissa

frågor rör. samarbetet mellan staten och Hermods

korrespondensinstitut 40 39,0 - = Arbetsgruppen (U 1974:11) för vissa kulturminnes-

vårds- och museifrågor 42 130,9 2,5 26,8 Invandrargruppen (U 1975:02) 44 55,3 38,1 27,7

Summa 20 364,1 408,3 130,9

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1975/76 för sakkunniga biträden inom departementet m, m.

Diverse myndigheter-43,7-
Diverse firmor===
Diverse personer4 577,9 1 412,2217,0
Gemensamma kostnader-36,911,0
Utestående reseförskottSumma 4 577,9 1 492,8=- 228,0

1 I beloppet ingår lönekostnadspålägg 2 Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader (överslagsmässigt c:a 4,7 milj. kr för samtliga departement) bestrids från anslaget Gemensamma ändamål för departementen 3 Kostnaderna har bestridits med förskott ur kyrkofonden 4 Bibelkommissionens kostnader, vilka t.o.m. 1976-06-30 bestridits med medel ur kyrkofonden, belastar fr. o. m. 1976-07-01 åttonde huvudtitelns kommittéanslag 5 Kostnaderna har bestridits med andra medel än åttonde huvudtitelns kommittéanslag 6 Kommittén överflyttad från justitiedepartementet fr. o. m. 1975-10-16 7 Kostnaderna har bestridits av justitiedepartementet med 286,8 tkr 1975/76 . | 2 Nordisk kommitté som fr.o.m. år 1975 ej längre redovisas i berättelsens kommitteavsnitt

379 Kommittékostnader: Utbildningsdepartementet

6 7 8 9 10 1 12 13 14

0,1 - - - - 0,1 - - 2 196,7 0.4 - - - - 1,6 - - 1 452,6

= - - = - 1.2 = - 1 348,4

- - = - - 2,9 - - 40,0 20,6 — 87,7 20 36 - 19077 - - 1 872,5

61 — 113 - 49 16.6 85,3 3,7 = 5 007,7 LI 19173 = 15 - 303,8 - - 1 180,1

- - - - - 0,1 - 102,2 0,9 432 = 03 - 167,7 = = 533,7

2 r = 03 - 0,3 - - 271,3

1.8 50,6 - - - 52,4 - = 343,5

--- ---11,9-50,9
5.1-= 13,0-47.4--178,3
31 366 14 19-108,8--164,1
50,0 — 420,7 3,4 — 25,51.16,6962,215,7- 21 342,0
0,9- 2,1 =1 128,71 175,4 444,8-
= ./.289,6= 022 |. 289,4=--
112,5 3,3 126,9 24,0549,4 24453 771,8--
30 266 8,2 656,5=742,2 123,5--
28,8-- --28,819,5--
145,2 ./.259,7 137,2 680,71 678,1 4 102,3 1359,6

Skr 1976/77:103 380

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

1 2 3 4 5

Kommitténs benämning Kom- Utgifter (i tusentals kronor) mittens nr i be- t.o.m. 1975-07-01--1976-06-30 rättelsen 1975-06-30 Lön Dagarm. m.! voden'!

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1976 Utredningen (Jo 1971:06) om kontrollanstalterna på jordbrukets område 1977: 3 337,5 = 80,2

Organisationskommittén (Jo 1974:06) för beredning

av vissa frågor om den framtida organisationen av växtskyddsverksamheten 12 104,6 - 40,0 Västerdalälvsutredningen (Jo 1975:01) 15 28,6 124,7 87,8 Utredningen (Jo 1975:02) om omhändertagande av

sjukhusavfall 16 - 43,4

Utredningen (Jo 1975:03) om åtgärder för att motverka de negativa effekterna av svavelutsläpp 17 = 24,5 Utredningen (Jo 1975:04) om jordbruksnämndens or-

ganisation 18 - 18,8

Sakkunnig (Jo 1976:07) för överläggningar rörande

avtalet i fråga om riktlinjer för hästtävlingar med

totalisatorverksamhet m. m. 27 - 4,8

Summa 470,7 124,7 299,5

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in-

gången av 1977 Lokal- och utrustningsprogramkommittén (Jo 1966:31) för jordbrukets högskolor 1 426,2 = 68,9 Naturvårdskommitteén (Jo 1970:28) 2 753,8 256,3 31,7 Utredningen (Jo 1971:08) om kostnaderna för mil-

jövården 4 1 085,8 167,5 130,0

1972 års jordbruksutredning (Jo 1972:04) 5 1 618,1 229,8 192,1

Förhandlingsgruppen (Jo 1973:03) för renskötsel-

anläggningar: 6 232,95,271,0
Genbankutredningen (Jo 1973:04)7 282,3=13,5
1973 års skogsutredning (Jo 1973:06)8 789,3215,271,6
1973 års fiskevattensutredning (Jo 1973:07)9 270,9255,096,5
Emåutredningen 1974 (Jo 1974:02)1060,953,923,5
Skogsadministrativa utredningen (Jo 1974:03)li84,162,942,4
Jordförvärvsutredningen (Jo 1974:07)13 154,949,247,5
1974 års trädgårdsnäringsutredning (Jo 1974:09)1446,1-52,0

Utredningen (Jo 1975:06) om vissa frågor inom

växtförädlingsverksamheten 19 47,1 15,0

Fiskerikommittén (Jo 1975:07) 20 - -

Utredningen (Jo 1976:01) om registrering av fri-

tidsbåtar 21 26,1 - Encrgi- och miljökommittén (Jo 1976:02) 22 25,2 2,2

Kommittén (Jo 1976:03) för de svenska förberedelserna

inför FN:s vattenkonferens 23 17,3 1,6 Utredningen (Jo 1976:04) om den regionala labo-

ratorieverksamheten 24 - - Utredningen (Jo 1976:05) om översyn av skörde-

skadeskyddet 25 = -

Utredningen (Jo 1976:06) om översyn av miljö-

skyddslagstiftningen 26 - - Utredningen (Jo 1976:08) om karantänsverksamheten

för djur 28

Summa 5 805,3 1410,7 859,5

381 Kommittékostnader: Jordbruksdepartementei

6 7 8 9 10 11 12 13 14

Beräknad totalkostnad 76-07-01-12-31 t.o.m. — 76-12-31 Reser- = Tryck- = Konsul- Övriga ade = Bidrag til Summa? Verkställda Beräknade (summa av

sättning ning tationer ministrativa myndighet,kostnader = institutionm.m.utgifter utgifter kolumnerna 07-01—- 11-01- 3, 11, 12 och 10-31? 12-3113)
4,7 2,1- 02-.87,2--424,7
2,3=37,2 --79,514,8=198,9
50,9- 128,9 0,3- «392,692,8-514,0
12,0-12,1 --67,536,68,7112,8
24,1 3,840 --56,42,6-59,0
8,10,5- --27,4--27,4
=-- --4,8=-4,8
102,1 6,4 182,2 0,5-715,4146,88,71 341,6
2,6 54,4- --125,917,8 10,0579,9
8,7-= =-296,779,0 71,91 201,4
1,5 0,120,3 17-321,1201,0 83,31 691,2
43,6 30,484,3 0,4=580,6107,1 127,02 432,8
60,7 0,9= LI-138,956,7 27,0455,5
0,3-= 01-13,910,3 17,0323,5
12,1= 367,8 10,2=676,9106,9 157,81 730,9
82,9= 115,6 =10,0560,0280,8 92,31 204,0
25,9=>55,2 -=158,521,5 23,5264,4
19,1 0,5- -=124,939,3 27,2275,5
17,0-0,6 --114,319,5 15,1303,8
46,7-- -=98,783,8 28,0256,6
23,2-- 0,5-85,852,1 44,7182,6
5,9== =-5,992,525,4123,8
1,4-0,5 — 01-28,126,66,060,7
14=- 0,7-29,5174,9 30,0234,4
==8,6 0,9-28,436,5 82,3147,2
3,7-- --3,711,2 38,453,3
=== ===24,1 31,255,3
==> =-=0,9 32,05,532,9 5,5
356,7 — 86,3 652,9 15,710,0 3391,8 14425 975,611 615,2

Skr 1976/77:103 382

1 2 3 4 5

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före in-

gången av 1976

Jaktmarksutredningen (Jo 1968:31) 1975: I 1 315,0 = 5,33

Organisationskommitten (Jo 1970:30) i anledning

av veterinärhögskolans och statens veterinärmedi-

cinska anstalts omlokalisering9 1 178,0--
Fritidsbåtutredningen (Jo 1970:33)10 1 201,8-—
Ren-—-bil-utredningen (Jo 1974:08)16 11,014,9

Sakkunniga (Jo 1975:05) med uppdrag att förhandla

om inrättande av ett företag för behandling av mil-

jöfarligt avfall22-7,9
Fiskerinäringsutred ningen (Jo 1968:32)1976: 2 627,5-724
Fiskeadministrativa utredningen (Jo 1970:25)3 452,8 Summa 4 786,1= -52,0 152,5

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1975/76 för sakkunniga biträden inom departementet m. m.

Miljövårdsberedningen . .128,221.4
Beredning för samordning av miljövårdsfrågor1,0 625,014,3 33,3

Miljödatanämnden

- = Diverse myndigheter =

Aa Diverse firmor =

4 Diverse personer =

33,3 Gemensamma kostnader = -

Utestående reseförskott

Summa 791,9 69,0

! I beloppet ingår lönekostnadspålägg - rd 2

? Hyreskostnaderna för kommitteer ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader

(städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader (överlagsmässigt ca 4,7 milj. kr. för samtliga departement) bestrids från anslaget Gemensamma ändamål för departementen

383 Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet

678 91011121314
=-06 -=5,95,8-1 326,7
3,2=I or-156=-703,1
146 9,6= or-16,221-s31,1
--51-5,1--1 183,1
--= 08-0,8-=1 202,6
3,4 0,7- oc-19,0--30,0
--- or-7,9--7,9
212 = 10357 0,8-190,51,9-4 984,5
7,1-= 1,6-158,3
1,3-10,9 — 0,1-27,6
51,2 149,2 1159,7 31,82400,0 445072
==230 -JALL11,9
1,3 2,3624 71,6=73,6
==> --44
0,1-— 20,5-53,9
6,3=-=6,3
67,33 151,5 = 1256,0 61,62388,9 = 47862

Skr 1976/77:103 384

HANDELSDEPARTEMENTET

1 2 3 4 S Kommitténs benämning Kom- Utgifter (i tusentals kronor)

mittens

nr i be- t, o. m. 1975-07-01--1976-06-30

rättelsen 1975-06-30

Lön m. m.! Dagar-

voden!

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1976 Översyn av patent- och registreringsverkets besvärsav-

delning (H 1973:01)1977: 344,027,029,5
Tobaks- och alkoholreklamutredningen (H 1974:06)758,5131,948,8
Oljelagringskommittén (H 1975:03)9-115,547,8

Översyn av Överstyrelsen för ekonomiskt försvar or-

ganisation m. m. (H 1975:04) 10 - 100,5 42,1 Organisationskommittén (H 1975:07) för konsument-

verket 13 - 2,6 25,8

Summa 102,5 377,5 194,0

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1977

Patentpolicykommittén (H 1969:10)1977: 1 532,7121,254,7
1972 ärs lotteriutredning (H 1972:03)2 670,6261,941,5
Hotell- och restaurangutredningen (H 1974:01)491,40160,638,1
Skrothandelsutredningen (H 1974:04)5 122,8313,711,2
Konkurrensutredningen (H 1974:05)671,0206,023,3
Städbranschutredningen (H 1975:02)8=82,17,0
1975 års (H 1975:05) affärstider11-0,962,6
Utvärdering av prispolitiken (H 1975:06)12-95,518,9
Utredningen (H 1976:01) om insamlingar14---
Översyn av reklamationsförfarandet (H 1976:02)15---

Utredningen (H 1976:03) om insyn i företagens mark-

nads- och produktplanering m. m. 16 - - -

Summa 1 488,1 1 241,9 257,3

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1976 Affärstidsnämnden (H 1971:03) 1975: 4 1 295,4 5,0 12,7 Utredning (H 1973:04) rör vidareutbildning i

internationell marknadsföring10 304,4-=
Ransoneringslagsutredningen (H 1974:02)12 167,349,843,1
Energiberedskapsutredningen (H 1974:03)13 719,6146,755,6
Distributionsutredningen (H 1970:14)1976: 2 1 873,150,840,0
Försörjningsberedskapsutredningen (H 1971:01)3 677,222,139,6

Organisationskommittén (H 1975:01) för Sveriges

turistråd1324,4=24,9
Låsutredningen (H 1972:04)5 153,1 Summa5 214,531,0 305,437,6 253,5

385 Kommittékostnader: Handelsdepartementet

6 7 8 9 10 11 12 13 14

Beräknad to-

talkostnad

1976-07-01 -—-12-31 t o.m.

- 1976-12-31 Reser- = Tryck- = Konsul- Övriga ad- = Bidrag till Summa? Verkställda Beräknade «(summa av sättning ning tationer ministrativa myndighet, utgifter? utgifter kolumnerna

kostnader = institution 07-01-— 11-01 — 3, 11, 12 och

m. m,10-31? 12-3113)
--=--56,5--100,5
4,0 0,2 0,5 3,6-189,063,661,0372,1
10,3- 0,8 29,3-203,7152,6 . 115,4471,7
2,7- 27,8 5,0-178,164,4=242,5
1,3-- 0,7=30,443,9-14,3
18,3 0,2 29,1 38,6-657,7324,5 176,41 261,1
43,5=1,8--221,2292,2-1 046,1
7,3- 53,5 10,7-374,9128,753,71 227,9
20,3- 164,0 5,7-388,792,8 69,6642,1
--- 4,0-328,9113,8 58,4623,9
6,2- 102,0 0,3-337,8129,3 18,4616,5
0,6- 1,9--91,634,129,7155,4
7,2 0,1---70,829,417,5117,7
0,2-- 0,1-114,739,113,8167,6
=-----67,329,596,8
0,1-=--0,137,129,166,3
=-==--58,8 28,287,0
85,4 0,1 323,2 20,8-1 928,7 1 022,6 407,94 847,3
-- 10.4--28,1-1323,5
0,2 26,9 12,9 1,0-41,0--345,4
2,1 13,4 1,7 4,3-114,4--281,7
7,2 257,1 100,2 13,1-579,9=-1 299,5
10,9 206,1 17,1 2,9=327,8--2 200,9
4,3 61,2 0,1--127,3--804,5
15,7- 218,3,2-261,9--286,3
- 38,2- 0,6107,4-=260,5
40,4 602,9 360,5 25,1-1587,8--6 802,3

25 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103

Skr 1976/77:103 386

1 2 3 4 5

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1975/76 för sakkunniga biträden inom departementet m. m. Diverse myndigheter Diverse personer 135 Gemensamma kostnader 4 Utestående reseförskott

Summa 2 064,1 707,2

! I beloppet ingår lönekostnadspålägg ? Hyreskostnader för kommittéer ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader (överslagsmässigt c:a 4,7 milj. kr för samtliga departement) bestrids från anslaget Gemensamma ändamål för departementen

387Kommittékostnader: Handelsdepartementet
67891011on13 14
--=-100,0100,0-- -
-=---137,460,4
-= 0,8 264-31,5=
3,8----3,80,6
147,9 603,2 = 713,6 110,9100,04 446,9 1 408,1

Skr 1976/77:103 388

ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET

1 2 3 4 5

Kommitténs benämning Kom- Utgifter (i tusentals kronor)

mitténs

nr i be- t. o. m. 1975-07-01-1976-06-30

rättelsen 1975-06-30

Lön Dagar-

m. m.! voden!

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1976

Expertgruppen (In 1970:28) för vissa zigenarfrågor 1977: 3 1 346,5251,838,2
Arbetsmiljöutredningen (5 1970:35)4 1 995,0312,2119,9
Yrkesskadestatistikutredningen (S 1972:04)5 364,2263,975,2

Utredningen (A 1974:04) om den yrkesinriktade

rehabiliteringen 7 130,7 109,5 74,9 Organisationskommittén (A 1976 :03) för centrum

för arbetslivsfrågor 20 - - -

Summa 3 836,4 937,4 308,2

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1977 Expertgruppen (in 1967:24) för regional utrednings-

verksamhet 1977: 1 9 453,0 884,4 69,5 Expertgruppen (In 1968:14) för utredningsverksamhet

i arbetsmarknadsfrågor2 956,6-15,8
Sysselsättningsutredningen (A 1974:02)6 595,9625,0137,1
Lagerstödsutredningen (A 1974:07)8 80,119,138,2

1974 års utredning (A 1974:08) om en allmän arbets-

löshetsförsäkring 9 301,1 483,6 69,2 Delegationen (A 1974:09) för arbetstidsfrågor 10 48,1 176,0 42,9 Utredningen (A 1974:10) om arbetskraftsförhållandena

inom jordbruks- och trädgårdsnäringen1134,947,325,0
Referensgruppen (A 1974:11) om glesbygdsfrågor122,0-=
Utredningen (A 1975:01) om företagsutbildningen13-91,837,8
Utredningen (A 1975 :02) om näringshjälp14-55,320,3
Utredningen (A 1975:03) om företagareföreningarna15=44,121,7
Utlänningslagkommittén (A 1975 :04)16 17- -= 36,4= 13,2

Expertgruppen (A 1975:05) för invandrarforskning Utredningen (A 1976:01) om företagshälsovården och

den yrkesmedicinska verksamheten 18 = 7,3 =

Nya arbetsrättskommittén (A 1976:02) 19 - - = Kommittén (Ju 1976 :08) för att utreda frågor om jäm-

21 = = -

ställdhet mellan män och kvinnor, m. m.

Summa 11 471,7 2 470,3 490,7

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1976

1968 års lokaliseringsutredning (In 1969:20)1976: 3--
Nordkalottkommittén (In 1971:01)?1975: 8 160,4-2,1
Arbetsrättskommittén (in 1971:03)1976: 6 1 325,024,156,8

Utredningen (In 1973:01) om politisk propaganda på

arbetsplatserna8 291,23,7=
1974 års semesterkommitté (A 1974:01)9 474,3270,9--
Organisationskommitten (A 1974:03) för skyddat arbete 11191,726,531,8
Byggsysselsättningsdelegationen (A 1974:05)13125,85,1-
Stimulansutredningen (A 1974:06)14 Summa= 2 568,4-— 330,3= 90,7

389 Kommittékostnader: Arbetsmarknadsdepartementet

6 7 8 9 10 Yi 12 13 14

Beräknad totalkostnad 1976-07-01—-12-31 t. 0. m. — 1976-12-31 Reser- Tryck- — Konsul- Övriga ad- = Bidrag till Summa? Verkställda Beräknade (summa av sättning ning tationer ministrativa myndighet, utgifter? utgifter kolumnerna kostnader = institution 07-01 -- 11-01 -- 3, Ii, 12 och m. m. 10-31 12-31 13)

16,0 0,3 0,8 = - 307,1 4,5 1658,1 60,7 S01,0 2,8 18,6 - 1 015,2 = 3 010,2 - = = - = 339,1 LO 704,3

12,5 - 6,2 2,4 - 205,5 47,8 384,0

89,2 S01,3 9,8 21,0 - 1 866,9 53,3 5 756,6

- = = = = 884,6 10 346,6 14,9 - = 1,4 - 32,1 25,9 124,8 11394 62.0 355,8 47,0 35,7 904,0 2 166,6 400,8 513,0 3 676,3 0,4 0,2 - - - 57,9 26,7 31,0 195,7

23,7 - 24,3 3,9 - 604,7 195,3 80,6 1 181,7 17,6 - 61,9 1,9 14,3 314,6 109,4 25,4 497,5

5,9- 10,088,219,818,8161,7
1,7--=-1,7--3,7
10,7-= 0,1-140,4169,1571,0880,5
10,1----85,752,924,7163,3
5,6-- 0,1-71,568,1128,0267,6
-===-=84,869,2154,0
2,5- 3,2 2,4-STA55,381,7194,7
-=-=-7,351,239,097,5
-=----56,042,298,2
-------120,0 3 672,2
155,1 356,0 146,9 455,0918,33 628,4 1 315,3 3 537,8 12 384,0
- 1,2-=-3,3=163,7
1,7 0,8- 0,3-83,70,21 408,9
0,1= 1,0 0,3-5,1=296,3
26,7 109,8- 5,0-412,43,1889,8
16,1 22,0-- =- -- -96,4 5,1- -288,1 130,9
44,6 133,81,0 5,6-606,03,33 177,7

Skr 1976/77:103

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1975/76 för sakkunniga biträden inom departementet

m.m.

Diverse firmor =

Diverse personer318,8:
Gemensamma kostnader36,832,3
Utestående reseförskott= Summa 355,6- 32,3

! I beloppet ingår löncekostnadspålägg 2 Hyfeskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader (överslagsmässigt ca 4,7 milj. kr. för samtliga departement) bestrids från anslaget Gemensamma ändamål för departementen 3 Nordisk kommitté som fr.o.m. år 1975 ej längre redovisas i berättelsens kommittéavsnitt

391Kommittékostnader: Arbetsmarknadsdepartemente
6789101112 13 14
03 — 2107- 5,3-216,3-
0,8--=-319,6129,6
16 290,7- 181,6-543,042,9
2'9”=--2,916,9
56,0 501,4- 186,9-1081,8189,4

Skr 1976/77:103 392

BOSTADSDEPARTEMENTET

I 2 3 4 5

Kommitténs benämning Kom- Utgifter (i tusentals kronor)

mitténs

nr ibe- t.o. m. 1975-07-01-1976-06-30

rättelsen 1975-06-30

Lön Dagar-

m. m.! voden'!

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1976

Utredningen (C 1973:01) för vissa uppgifter avseende

allmänna kartläggningen 1977:5 7,5 1,6 5.4 Utredningen (B 1974:01) rörande vattenkraftutbygg-

nader i norra Norrland 6 482,3 365,3 31,9 Byggadministrationsutredningen (B 1974:04) 8 161,6 250,4 44,8 Kommittén (B 1974:05) för de svenska förberedelserna

för FN:s konferens om bostads- och bebyggelsemiljö

(HABITAT) 9 149,2 243,1 39,9

Summa 800,6 860,4 122,0

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1977 Låneunderlagsgruppen (In 1966:27) 1977:1 1 714,1 44,3 23,7 Delegationen (In 1967:30) för bostadsfinansiering 2 713,3 - 23,8 Rådgivande expertgruppen (C 1970:24) för fysisk

riksplanering 3 1 169,5 - 19,5 Utredningen (C 1972:01) rörande miljöproblem m. m.

i vissa industriområden 4 1 210,6 215,4 28,6 Rådgivande expertgruppen (B 1974:02) för översyn av

byggnadslagstiftningen 7 - = 7.1 Expertgruppen (B 1974:06) för forskning om fysisk

planering och bebyggelse . 10 22,1 135,9 19,9 Delegationen (B 1975:01) för beredning av frågor an- 11 1,0 164,4 33,6

gående särskilda åtgärder i vissa bostadsområden

med uthyrningssvårigheter (Bostadssociala delega-

tionen) Gatukostnadsutredningen (B 1975:02) 12 14,4 248,7 11,2

Summa 4 845,0 808,7 167,4

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1976 Boendeutredningen (In 1970:36) 1976:4 3 676,4 180,1 71,8 Bostadsfinansieringsutredningen (In 1972:03) 6 991,4 14,1 31,0 Utredningen (B 1974:03) om översyn av lantmäteri-

taxan 10 132,6 14 -

Summa 4 800,4 201,6 102,8

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1975/76 för sakkunniga biträden inom depar-

tementet m. m. Gemensamma kostnader = - Utestående reseförskott - -

Summa = >

! I beloppet ingår lönekostnadspålägg 2 Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader (överslagsmässigt ca 4,7 milj. kr för samtliga departement) bestrids från anslaget Gemensamma ändamål för departementen

393 Kommittékostnader: Bostadsdepartementet

6 7 8 9 10 11 12 13 14

Beräknad to-

talkostnad

1976-07-01—-12-31 t.o.m.

- 1976-12-31

Reser- = Tryck- = Konsul- Övriga ad- = Bidrag till Summa? Verkställda Beräknade (summa av

sättning ning tationer ministrativa myndighet,kostnader = institutionm. m,utgifter? utgifter kolumnerna 07-01- 11i-01— 3, 11, 12 och 10-3112-3113)
0,8-- --7,80,910,026,2
36,90,1 101,41 9,442548,9 143,2175,01 349,4
46,4 77,3- 7,3-426,2 10,9-598,7
9,6- 387,4 29,1- | 709,1 234,235,01 127,5
93,7 TA 488,5 45,84,21692,0 389,2220,03 101,8
-- 19,1 --87,1 40,310,01 851,5
=-- --23,89,84,0750,9
17 or= ==21,25,212,11 208,0
12,3 62,3 20,6 15,4=354,6 172,667,51 805,3
- 62,7= --69,80,8-70,6
12,4- 5,9 0,9-175,0 80,235,0312,3
33,1- 0,9 8,5-240,5 131,4200,0ST72,9
4,2-- 0,1=264,2 89,230,8398,6
63,7 125,0 46,5 24,9-1 236,2 529,5359,46 970,1
8,8 115,8 9,5 20,5-406,5-=4 082,9
3,6 104,8 3,0 10,4-166,9-=1 158,3
->- 0,4-7,8=-140,4
12,4 220,6 12,5 31,3-581,2-=5 381,6
0,2-= 43-4,5--4,5
2,1-= --2,1 13,5=15,6
2,3-- 4,3-6,6 13,5-20,1

Skr 1976/77:103 394

INDUSTRIDEPARTEMENTET

1 2 3 4 5

Kommitténs benämning Kom- Utgifter (i tusentals kronor)

mittens

nr i be- t.o.m. 1975-07-01-1976-06-30

rättelsen 1975-06-30

Lön Dagar-

m. m.! voden!

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under år 1976

Elutredningen (I 1971:01)1977: 2262,917,51,9
Verkstadsindustridelegationen (I 1971:03)3237,54,027,9
Petroindustriutredningen (I 1972:04)4186,4 161,225,7
Utredningen (I 1972:08) om radioaktivt avfall5 1 524,5 S13,475.1

Delegationen (I 1973:01) för informationssystemet

företag—samhälle6 1 808,0 386,358,7
Delegationen för naturgasfrågor (I 1973 :03)754,9-9,4
Teknikupphandlingskommittén (I 1973:05)859,2-42,3
Forskningsavgiftskommittén (I 1974:01)9310,5 319,136,7

Utredningen (I 1975 :03) om kommunal energi-

planering 15 97,7 27,9

Summa 5 043,9 149972 305,6 Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av år 1977 Sveriges internationella byggnadskommitté

(In 1970:34)1977: I137,81,35,3
Mineralpolitiska utredningen (I 1974:02)10427,4 451,884,6
Energisparkommittén (I 1973:06)11 4 672,3 290,673,0
STU-kommittén (I 1974:06)12123,9 305,177,8
Företagsdemokratirådet (I 1975:01)1322,984,27,0
Delegationen för energiforskning (I 1975:02)140,5 669,656,9
SINFDOK utredningen (I 1975 :04)1694,637,1
Studsviksutredningen (1 1975:05)1730,821,7

Organisationskommittén för havsresursfrågor

18 44,1 92,0

(1 1975:06)

19 52,6 16,4 Byggkoncentrationsutredningen (I 1975:07)

20 4,7 4,4 1975 års LKAB-NJA-utredning (I 1975:08) Delegationen (1 1975:09) för samordning av svensk

21 80,6 S1

läkemedelsindustri Utredningen (I 1975:10) om vissa frågor vid avveckling

av gruvdrift i Adak-fältet 22 - -

Utredningen (1 1976:01) för samordning av de stats-

ägda varven 23 - =

24 - = Redovisningsutredningen (I 1976:02)

25 - - Billingenutredningen (I 1976 :03)

26 - = Norrbottendelegationen (I 1976:04)

Summa 5 384,8 2 110,0 398,3

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före in-

gången av år 1976

Organisationskommittén (I 1972:01) för rymd-

verksamhet 1973:16 31,1 - -

1975: 2 120,3 - 17,5 Kraftledningsintrångsutredningen (1 1969:52)

4 2 366,6 - = Närförläggningsutredningen (1 1970:17) Dataindustriutredningen (I 1971:02) 9 1 764,6 - -

12 1 234,6 - = Energiprognosutredningen (1 1972:03)

1976: I 3 754,0 10,2 30,1 Koncentrationsutredningen (Fi 1962:37)

7 117,0 = - Pyroteknikutredningen (H 1972:05) 1972 års försöksdjursutredning (I 1972:06) 8 281,0 4,7 8,4

395 Kommittékostnader: Industridepartementet

6 7 8 9 10 11 12 13 14

Beräknad to-

talkostnad

1976-07-01-12-31 t. 0. m.

— 1976-12-31 Reser- — Tryck = Konsul- Övriga ad- = Bidrag till Summa? Verkställda Beräknade (summa av sättning ning tationer ministrativa myndighet, utgifter? utgifter kolumnerna

kostnader = institution 07-01 — 11-01 — 3, 11, 12 och

m.m. 10-31 12-31 13)

>>- -=19,4--282,3
==41,0 --72,961,4=371,8
19,698, 1 3,0-307,633,6100,0 1 227,6
227,1 21,6933,2 57,5-1827,9 1 008,5- 4 360,9
14,1 38,0 1981,3 12,-2 491,0 451,8 1 079,0 5 829,8
12,698,4 -=120,4=-175,3
0,1-- --42,423,353,0177,9
28,0-18,2 74-409,4 115,24,1839,2
14,5-- 0,1-140,288,220,0248,4
316,0 59,6 3 170,2 80,6-54312 = 1782,0 1 256,1 13 513,2
8,3-- --14,930,7-183,4
37,0-107,3 — 9,2689,9 189,470,01376,7
9,1 138,1 4 137,0 99,5300,05 047,3 1 505,0 1 743,0 12 967,6
6,7 4,8154,0 22,0570,4 203,939,0937,2
LS=0,6 0,9=94,252,675,0244,7
22,5 0,487,8 83,6-920,8 471,3250,01 642,6
2,7-5,3-139,792,221,9253,8
LI-105,0 20,4-179,0 166,293,5438,7
1,5-0,1 4,5-59,250,318,5128,0
0,8-0,5 3,8-74,151,272,0197,3
1,1-48,0 --64,860,570,0195,3
9,5 0,2- 1872-113,6 189,8215,0518,4
13,4-14,4 --27,815,315,058,1
==I om===12,012,0
--- ---24,850,074,8
121,8 143,5 4 654,7 2674300,07995,7 — 3 103,2 2 744,9 19 228,6
0,2-- --0,2--31,3
--=-17,5--137,8
-=320,2 --320,2-- 2 686,8
- 8,297,8 -=106,0--1 870,6
0,4== =-0,4--1235,0
0,1 76,04,5 — 1,5-122,4-- 3 876,4
- 9,7- --9,7--126,7
- 1,1- --14,2--295,2

Skr 1976/77:103 396

1 3 4 5

Utredningen (I 1972:07) rörande vissa frågor inom

järn- och stålområdet9158,1=2,4
Energiprogramkommittén (I 1973:06)14 1 252,458,0—
Varvskreditutredningen (I 1974:03)17 Summa190,4 244,0 11 270,1 316,953,7 112,1

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1975/76 för sakkunniga biträden inom departementet m m Näringspolitiska rådet (1 1969: A) 6,3 = 3,7 Delegationen (1 1972:A) för forskning rörande kärn-

kraftens säkerhets- och miljöfrågor488,0= 29,7
Byggbranschrådet (1 1973:B)73,6 100,46,5
Skogsbranschrådet (I 1973:C)118,2 106,65,3

Svensk delegation (I 1974:A) att ingå i svensk-finsk

samarbetsgrupp för främjande av ekonomiskt sam-

arbete mellan Sverige och Finland (I 1974:A)13,6—-7,8
Stålbranschrådet (1 1974:B)0,795,82,8
1975 års varvskommission (I 1975:A)9,0 107,3=

Programrådet (I 1975:B) rörande hantering av radio-

aktivt avfal m. m. 0,7 -

Svensk delegation (I 1976: A) att ingå i svensk-norsk

kommitté för energi- och industrisamarbete = = -

Delegationen (I 1976:B) för informationssystemet

företag—-samhälle - - -

Nämnden (I 1976:C) för styrelserepresentationsfrågor 41,8 - 18,0

Analysgruppen (I 1976:D) för undersökning av vissa

varvsfrågor

Diverse myndigheter m. m. 23,1 - Diverse firmor - - Diverse personer 108,6 11,6 Gemensamma kostnader 2,1 - Utestående reseförskott - -

Summa 4 470,7 90144

!] beloppet ingår lönekostnadspålägg

2 Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke närmare beräknade Jokal- och expenskostnader (städning, telefon m.m.) samt sjukvårdskostnader (överslagsmässigt ca 4,7 milj. kr. för samtliga departement) bestrids från anslaget Gemensamma ändamål för departementen

397 Kommittékostnader: Industridepartementet

6 7 8 9 10 11 12 13 14

= 60,5 = om - 62,9 - - 221,0 18,3 13.5 314,1 13,0 - 416,9 1,3 - 1670,6 340 = 181 31,0 0.1 - 380,9 = 5.6 576.9 53,0 — 187,1 767,6 14,6 - 1451,3 1,3 56 — 12728,3

8,6 - 8,8 04 - 21,5 6,3

0,2 - - om - 29,9 -

3'5 - 79,3 14,1 - 203,8 42,3

94 2,92902 — 1,6=416,0 902,4
7,1-- om-14,911,5
1.3 2,9= 6,8-109,6 189,5
449=115,8 --268,00,2 38,3
--ns om-0,72,2
1,0-- or-1,013,6
=-- om-= 142,2
=== om-18,01,7
=- 19068 -—-385,02 314,91,9
4,1- =502,0 459,9Do- -966,0 162,1 120,235,5
=-108,3 76,3-186,758,3
5,9---5,99,3
576,8 396,0 11603,7 921,7685,019 555,3 — 6 465,5

Skr 1976/77:103 398

KOMMUNDEPA RTEMENTET

1 2 3 4 5

Kommitténs benämning Kom- Utgifter (i tusentals kronor) mittens nr i be- t. 0. m. 1975-07-01-1976-06-30 rättelsen 1975-06-30 Lön Dagarm. m:;! voden?

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1976 Utredningen (C 1973:04) för översyn av frågan om skorstensfejarmästarnas ställning 1977: 3 42,8 - 20,2 Utredningen (Kn 1976:02) om den regionala samhällsplaneringens huvudmannaskap m. m, Yi - - Summa 42,8 - 20,2

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1977 Riksnämnden (K 1968:57) för kommunal beredskap 1977: 1 358,4 - 64,5 Utredningen (C 1970:29) om den kommunala demokratin 2 2 438,5 298,8 49,4 Sakkunniga (C 1973:05) för översyn av brandför-

svarsutbildningen m. m.420,21,222,0
ADB-beredningsgruppen (C 1973:06)529,9 57,621,2
Kronofogdemyndighetsutredningen (Kn 1974:03)673,7 110,134,4
Indelningslagskommittén (Kn 1974:04)76,0 21,928,4
Decentraliseringsutredningen (Kn 1975:01)870,3 346,766,6
Fögderiutredningen (Kn 1975 :02)9-,

Arbetsgruppen (Kn 1976:01) för översyn av kontak-

terna mellan medborgare och samhällsorgan 10 - - Utredningen (Kn 1976:03) om organisationen av läns-

styrelsernas planeringsavdelningar och administrativa

enheter 12 - -

Summa 2 997,0 836,3 296,0

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången

av 1976 Göteborgsutredningen (In 1963:49) 1975: 1 139,4 - - Länsberedningen (C 1970:28) 4 1 770,1 - —- Nordisk arbetsgrupp (Kn 1974:01) för utredning av

frågan om nordisk kommunal rösträtt och valbarhet148,0 -3,4
Landstingens arkivutredning (In 1964:26)1976: 1 413,7S,520,6
Kommunallagsutredningen (C 1970:30)4 488,8 14,613,6

Indelningsutredningen (C 1972:03) berörande Håbo

kommun m. m. 5 2,2 - 0,5 Rösträttsutredningen (Kn 1974:02) 9 165,8 1,5 -

Summa 2 988,0 21,6 38,1

399 Kommittékostnader: Kommundepartementet

6 7 8 9 10 11 12 13 14

Beräknad to-

talkostnad

1976-07-01-12-31 t.o.m.

z 1976-12-31 Reser- = Tryck- = Konsul- Övriga ad- = Bidrag till Summa? Verkställda Beräknade (summa av sättning ning tationer ministrativa myndighet, utgifter utgifter kolumnerna

kostnader = institution 07-01- 11-01—- 3, 11, 12 och

m. m. 10-31? 12-31 13)

19,2- 2,0 --41,4--84,2
19,2- 2,0 --41,4--84,2
7,8-- ==72,3 23,32,0456,0
33,5 52,7 135,0 21,4-590,8 121,978,03 229,2
30,6=- ==53,8 15,018,8107,8
11,2 36,7 63, 3,2-192,9 88,042,5353,3
17,6- 42,6 0,6-205,3 43,029,5351,5
0,3- 3,1 0,3-54,0 26,629,1115,7
30,4 0,2 14, 20,3-478,5 163,087,9799,7
2,0-- --11,5 13,385,2110,0
--= --=0,16,86,9
--- ----6,76,7
133,4 89,6 258,0 45,8-1659,1 494,2386,55 536,8
--- ---1,3-140,7
- 18,1= --18,1--1 788,2
0,7=- --4,1--12,1
- 25,9- 0,1-52,1--465,8
1,4 144,1--173,7--662,5
- 0,1- 0,2-0,8=-3,0
1,6- 4,2 -16,023,3--189,1
3,7 188,2 4,2 0,316,0272,11,3-3 261,4

Skr 1976/77:103 400

ta EN + un

Kostnader för kommitteanslaget under budgetåret 1975/76 för sakkunniga biträden inom departementet m. m Ersättning till utredningsmän i indelningsfrågor Tillsättningsnämnden för Stockholms fögderi Referensgruppen för folkrörelsefrågor Utestående reseförskott

Summa

Ang. Sakkunniga (K 1972:01) för att leda visst utred-

nings- och utvecklingsarbete i fråga om metoder

för märkning av olja i fartyg är kommundeparte-

mentets andel 9,5 tkr 1975/76 samt 48,2 tkr

1976/77, se redogörelse till kommunikations-

departementet

! I beloppet ingår lönekostnadspålägg 2 Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader (överslagsmässigt ca 4,7 milj. kr för samtliga departement) bestrids från anslaget Gemensamma ändamål för departementen

401 Kommittékostnader: Kommundepartementet

6 7 8 9 10 11 12 13 14

0,4- 2,1 0,6-8,9-
jä=— 20,6-20,6-
0.8-- --0,8-
5,2-= =-5,24,6
6,4- 2,1 — 21,2-35,54,6

26 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103

Skr 1976/77:103 402

Betänkanden utkomna från trycket under år 1976

Statens offentliga utredningar 1976

Kronologisk förteckning

- . Arbetsmiljölag. A. - Skolhälsovården. U. - Bakgrund till förslag om arbetsmiljölag. - Färre brottmål. Ju. A. . Reklam och integritet. Ju. . Rapport i psykosociala frågor. A. . Offentligt utredningsväsende. Fi. . Internationella konventioner inom arbe- . Statligt personskadeskydd. S. tarskyddet. A. . Modeller för samhällsekonomisk per- . Säkerhetspolitik och totalförsvar. Fö. spektivplanering. Bilaga 7 till 1975 års . Deltidsanstältdas villkor. Ju. långtidsutredning. Fi. . Deltidsarbete 1974. Ju. - Utbildning för konstvård och konserve- . Regionala trafikplaner — länsvisa sam- ring vid konsthögskolans institut för mamanfattningar. K. terialkunskap. U. . Sexuella övergrepp. Ju. 53. Försäkringsrätt och = försäkringsöver- . Skolans ekonomi. U. domstol. S. . Bostadsbeskattning II. Fi. S4. Om fondkommissionsrörelse m. m. Fi. . Företagens uppgiftslämnande. Fi. 55. Kommunal energiplanering. I. . Byggnadsindex för husbyggnader och 56. Fastighetsdata. Ju. anläggningar. Fi. 57. Fastighetsdata. Bilagor. Ju. . Kårobligatorium? U. 39 ADB och samordning. Fi. . Utbildning i förvaltning inom försvaret. Petroindustrin i Sverige — petrokemisk

Del 3. Fö. industri. E . Folkhögskolan. U. . Hyresrätt I. Ju. . Skador i arbetet. A. 61. Statlig personalutbildning. Fi. . Lokala trafikföreskrifter m.m. K. 62. progressiv utgiftsskatt — ett alternativ? . Den militära underrättelsetjänsten. Fö. i. . Kultur åt alla. U. 63. Reklamen för alkohol och tobak. H. . Trafikbuller. Del 3. Buller från fritids- & Försvarsmaktens centrala ledning. Fö.

båtar. K. Finansiering av forskningsstöd. I. . Sveriges export 1975-1980. Bilaga 2 till . Köplag. Ju.

1975 års långtidsutredning. Fi. 67. Beredskapslagring av olja, kol och uran. . Produktansvar I. Ersättning för läke- H

medelsskada. Ju . Moderna arkivmedier. U. . Internationellt patentsamarbete II. H. 69. Teknikupphandling. I. . Internationellt patentsamarbete II. Bila- 70. Rätt till luftfartyg m. m. Ju.

gor. H. 71. Roller i omvandling. Ju. - Bostadsverket. Samordning-decentra-

lisering. B. . Den internationella bakgrunden. Bilaga

1 till 1975 års långtidsutredning. Fi. . Vattenkraft och miljö 3. B. . Verkstadsindustrins arbetsmarknad. 1. . Använt kärnbränsle och radioaktivt av-

fall. Del I. I. . Använt kärnbränsle och radioaktivt av-

fall. Del II. 1. . Spent nuclear fuel and radioactive was-

te. I. . Musiken-människan-samhället. U. . Arbetstidsförkortning — när? hur? A. . Dryckesförpackningar och miljö. Jo. . Anonymitet och tvångsmedel. Ju. . Smugglingsbrott och tulltillägg. Fi. . Yrkesinriktad rehabilitering. A. . Hemvist. Fi. , Kommunal utveckling. Fi. - Använt kärnbränsle och radioaktivt av-

fall. Bilagor. I. . Långtidsutredningens modellsystem. Bi-

laga 8 till 1975 års långtidsutredning. Fi. . Länskort i kollektivtrafiken. K. . Sjöfart och flagg. K. . Kommunernas ekonomi 1960-1972. Fi.

403 Skr 1976/77:103

Statens offentliga utredningar 1976

Systematisk förteckning

Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

Justitiedepartementet Progressiv utgiftsskatt — ett alternativ? Delegationen för jämställdhet mellan män och 62]

kvinnor. 1. Deltidsanställdas villkor. [6] 2.

Utbildningsdepartementet

Deltidsarbete 1974. [7] Sexuella övergrepp. [9] Skolans ekonomi. [10] Produktansvar I. Ersättning för läkemedels- Kårobligatorium? [14] skada. [23] Folkhögskolan. [16] Anonymitet och tvångsmedel. [36] Kultur åt alla. [20] Färre brottmål. [47] Musiken-människan-samhället. [33] Reklam och integritet. [48] Skolhälsovården. [46] Fastighetsdatakommittén. 1. Fastighetsdata. Utbildning för konstvård och konservering

[56] 2. Fastighetsdata. Bilagor. [57] vid konsthögskolans institut för material- Hyresrätt 1. [60] kunskap. [52] Köplag. [66] Moderna arkivmedier. [68] Rätt till luftfartyg m. m. [70] Roller i omvandling. [71] Jordbruksdepartementet

Dryckesförpackningar och miljö. [35] Försvarsdepartementet Säkerhetspolitik och totalförsvar. [5] Handelsdepartementet Utbildning i förvaltning inom försvaret. Del Patentpolicykommittén. 1. Internationellt

3. [15] patentsamarbete II. [24] 2. Internationellt Den militära underrättelsetjänsten. [19]. patentsamarbete II. Bilagor. [25] Försvarsmaktens centrala ledning. [64] Reklamen för alkohol och tobak. [63]

Bergåjkapslagring av olja, kol och uran. Socialdepartementet Statligt personskadeskydd. [50] Försäkringsrätt och försäkringsöverdomstol. Arbetsmarknadsdepartementet

53) Arbetsmiljöutredningen. 1. Arbetsmiljölag.

[1] 2. Bakgrund till förslag om arbets- Kommunikationsdepartementet

miljölag. [2] 3. Rapport i psykosociala Regionala trafikplaner — länsvisa samman- frågor. [3] 4. Internationella konventioner

fattningar. [8] inom arbetarskyddet. [4] Lokala trafikföreskrifter. [18] Skador i arbetet. [17] Trafikbuller. Del 3. Buller från fritidsbåtar. Arbetstidsförkortning — när? hur? [34]

[21] Yrk>sinriktad rehabilitering. [38] Länskort i kollektivtrafiken. [43] Sjöfart och flagg. [44] Bostadsdepartementet

Bostadsverket. Samordning-decentralisering. Finansdepartenentet Bostadsbeskatining II. [11] Vattenkraft och miljö 3. [28] Företagens uppgiftslämnande. [12] Byggnadsindex för husbyggnader och an- Industridepartementet

läggningar. [13]

Verkstadsindustrins arbetsmarknad. [29] 1975 års långtidsutredning. 1. Sveriges ex-

Aka-utredningen. 1. Använt kärnbränsle och

port 1975-1980. Bilaga 2 till 1975 års lång- radioaktivt avfall. Del I. [30] 2. Använt

tidsutredning. [22] 2. Den internationella

kärnbränsle och radioaktivt avfall. Del II.

bakgrunden. Bilaga 1 till 1975 års långtids- [31] 3. Spent nuclear fuel and radioactive

utredning. [27] 3. Långtidsutredningens waste. [32] 4. Använt kärnbränsle och ra-

modellsystem. Bilaga 8 till 1975 års lång- dioaktivt avfall. Bilagor. [41] tidsutredning. [42] 4. Modeller för sam- Kommunal energiplanering. [55]

hällsekonomisk perspektivplanering. Bila- Petroindustrin i Sverige — petrokemisk in-

ga 7 till 1975 års långtidsutredning. [51] dustri. [59] Smugglingsbrott och tulltillägg. [37]

Finansiering av forskningsstöd. [65] Hemvist. [39]

Teknikupphandling. [69] Kommunal utveckling. [40] Kommunernas ekonomi 1960-1972. [45] Offentligt utredningsväsende. [49] Om fondkommissionsrörelse m.m. [54] ADB och samordning. [58] Statlig personalutbildning. [61]

Skr 1976/77:103

Betänkanden avgivna av kommittéer, som redovisas i kommittéberättelsen, eller upprättade inom departement (Ds-serie) under år 1976

(Inom klammer anges det nummer i kommittéberättelsen, under vilket vederbörande kommit-

té redovisas)

Justitiedepartementet Socialdepartementet

. PM om kartläggning av den s.k. svarta - Försöksverksamhet inom barna- och börshandeln med bostadslägenheter och ungdomsvården av privat yrkesmässig bostadsförmed- ta - Sjukförsäkringens ersättningsregler vid ling i Sverige behandling hos privatpraktiserande sjuk-

2. Remissyttranden över massmedieutred- gymnaster m. fl.

ningens betänkande (SOU = 1975:49) 3. Utbildning av läkare med utländsk me- Massmediegrundlag dicinsk examen 3. PM ang. ändrade bestämmelser om er- . Förtidspension vid alkoholmissbruk [20] sättning till de enskilda övervakarna var . Ökade möjligheter till föräldraledighet

inom kriminatvården genom föräldraförsäkringen [23]

4, PM ang. frågan om preskription av rätt 6. Nykterhetsvårdens erkända och entill arv efter utomäktenskapligt barn [6] skilda vårdanstalters personalorganisa- 5. PM Tillträde enligt fastighetsbildnings- tionsutredning. Utbildning [12] lagstiftningen 7. Samverkan i barnomsorgen -— handi- 6. Kommittéarbete, en handbok kappade barns förskoleverksamhet [7] 7. - 8. Samverkan i handikappinstitutet [24]

8. Översyn av rättegångsförfarandet vid allmän domstol Kommunikationsdepartementet

9. Betänkandet Frivård i storstad [23] . Bostäder medinflytande och miljö om- 10. PM med förslag till lag om ändring i la-

bord på fartyg [12] gen (1971:112) om förbud mot oskäliga 2. Ant av sjö vensioneringen

avtalsvillkor [43]

till den sänkta pensionsåldern 21

11. Förslag till lag om ekonomiska förenin- 3. Förslag till organisation av en trafik-

gar m.m.

planeringsmyndighet [5]

12. Utkast till internationell. konvention om . Förslag till Ny vägmärkesförordning

- Lotsning Vinga-Vänern [7] ansvar AvB . Huvudmannaskapet för kommunala tra- 13. PM Avtalsvillkorslagens tillämpningsfikövervakare [16] område. Förslag till utvidgad lagstiftning om förbud mot oskäliga avtalsvillkor 14. Betänkandet Bostadsförvaltningslag [32] Finansdepartementet! 15. Bombhot m. m. . Bilaga 5 till långtidsutredningen; Den of- 16. PM Myndigheters kungörande av för- fentliga sektorn 1975-1980 fattningar [NN . Betänkandet DAFA:s effektivitet och organisation [B 24]

Utrikesdepartementet 3. Betänkandet Samverkan mellan centrala

organ för förvaltningsrevision och ratio- 1. Översyn av Sveriges olönade konsulära naliseringsverksamhet [B 20] utlandsmyndigheter . Ansvar för skatt vid entreprenad m. m.

vik . PM Skatten på malt- och läskedrycker Försvarsdepartementet - Utgångsvärden del 1 [1] [B 4]

6. Betänkandet Avdrag för kostnader för > Värnpliktspersonalen inom försvarsmaktryggande av pensionsåtaganden som ven och totalförsvaret i övrigt — Vissa

avviker från allmän pensionsplan, m. m. frågor rörande personalhantering m.m.

[B 29]

[5] 7. Betänkandet Stöd till organisationstid- 3. Utökat värnpliktsinflytande [14] skrifter [B 28]

Betänkanden avgivna 1975 som av tidsskäl 8. Bilaga till Ds Fi 1976:7; Tidskrifterna i inte redovisades i 1976 års berättelse massmediesamhället [B 28] 9. Rapport 10; Medbeslutande i statsför-

1975:3. De multinationella företagens roll i

valtningen — DEFF:s slutrapport [B 51

det internationella systemet [9]

10. PM = Särskilda = skattelättnader = för

4. Teorier om uppkomsten av konflik-

familjeföretag [B 8]

ter och krig [9] 5. Från hotbild i öst och väst [9]

Utbildningsdepartementet

. Den högre utbildningen inom bild- och

! Under år 1976 har finansdepartementet formområdet (II) (20)

delats upp i två departement — ekonomide- ta. Konsthögskolans arkitekturskola. Lenpartementet (E) och budgetdepartementet nart Holm

(B). 3. Skolthälsovårdsutredningens enkätunder-

405 Skr 1976/77:103

sökningar till berörda befattningshavare det (SOU 1976:17) Skador i arbetet, Stai skolan [23] tistik och annan information [4]

4. Betyg -76. En kartläggning av betygs- . Rapport Finska zigenare i Sverige systemen i högskolan. Ulla Åkerlind UVA - Länsplaneringens prognosmetodik för 5. Riksinternatskolorna [50] industrin 8. Utbildning av yrkesdansare. Textdel RS . Länsplaneringens prognosmetodik för [22 handeln 9. Utbildning av yrkesdansare. Bilagedel NN - PM ang. behov av medel för den stat- [22 liga lönegarantin vid konkurs 10. Universitetsrestauranger — Driftformer och huvudmannaskap [7] Bostadsdepartementet 11. Psalmer och visor 76. Tillägg till Den 1. Lantmäteriverket-Liber. Förslag till närsvenska psalmboken. Del 1 [8] mare uppgiftsfördelning inom kartverk- 12. Programarbetarens dilemma. En studie i samheten m. m. Sveriges Radios samhällsprogram. Undersökning av opartisk- och saklighets- Industridepartementet

frågor i radio- och tv-program utförd på . Konsekvenser vid minskad elproduktion

uppdrag av 1974 års radioutredning. i kärnkraftverk Lars Grahn, Bengt Nerman, Sverker Ti- 2. Forskning och utveckling inom energi-

rén [28] området — en global översikt 1976 [14]

13. TV:s utlandsrapportering. En undersök- 3. Grundläggande forskning och bibliotek i ning avseende perioden I februari-1 juli Studsvik (delbetänkande) [17] 1975 utförd på uppdrag av radioutred- Betänkanden avgivna 1975 som av tidsskäl inte ningen. Rutger Lindahl, Jörgen Wester- redovisades i 1976 års berättelse

ståhl [28]

1975:7. STU:s organisationsform [12] 14. Dagspress på mikrofilm. Filmning, arkivering, läsning [21] 8. Radioaktivt avfall — Lägesrapport 15. Massmedieforskning i Sverige. Forsk- om låg- och medelaktivt avfall [5]

ningsrapport av Kai Kronvail

Kommundepartementet

Betänkande avgivet 1975 som av tidsskäl 1. Lägesrapport om ADB inom samhälls-

inte redovisades i 1976 års berättelse planeringen [5]

1975:19. Högskolelag och andra författningar 2. Lägesrapport om ADB inom samhälls-

för högskolan [33] planeringen [5]

. Avveckling av institutet jordbruksstämma Jordbruksdepartementet Ru . Sotningsväsendets = organisation = och - Statens jordbruksnämnds organisation driftsform [3] m. m. [18] S. Decentralisering av beslut om arbets- 2. Mindre svavel — bättre miljö[17] marknadspolitiska åtgärder inom bygg- 3. Statens maskinprovningar — uppgifter nadsverksamheten och organisation m.m. [3] e . Ökat regionalt och lokalt inflytande i . Kontrollen av plantskoleväxter [3] vägplaneringen

VR . Utlännings fiskerätt [9] . Redovisas i 1978 års berättelse . Fiskevårdsområden [9] oo. Redovisas i 1978 års berättelse

3 . Förhandlingar om = renskötselanlägg- wo . Decentralisering av beslut om utbildningar m, m. Delrapport 3 [6] ningsbidrag, flyttningsbidrag m. m. oc . OÖversvämningsskydd i Västerdalälven 10. Decentralisering av beslut om AMU-

[15] verksamhetens administration

9. Det statliga stödet till jordbruket i norra Sverige [5]

Handelsdepartementet

. Besvärsavdelningen inom patent- och registreringsverket [3] LN - Organisation av nya konsumentverket

[13]

uW . Enarmade banditer [2]

- Ny organisation för ÖEF [10] "AR - Ökade insatser för svensk export till ukinderna 6. Bilaga (hemlig) til SOU 1976:67 Beredskapslagring av olja, kol och uran [9]

7. Skori kristid

Arbetsmarknadsdepartementet

I. Enkätundersökning om svenskundervisning för invandrare som börjat sin första anställning i Sverige före den 1 janu-

ari 1973

Le - Vissa ändringar i lagen om rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare 3. Bilagan Informationskällor om arbetsmiljöbetingad ohälsa m. m. till betänkan-

Skr 1976/77:103

Nordisk utredningsserie (Nu) 1976

Kronologisk förteckning

. Nordiske naturgasudredninger 2. Maktstrukturer och styrelseformer inom

teatern 3. Adult Education 4, Nordisk samarbeide om energisparing i

byggesektoren 5. Norden och fackpressen 6. ILO og kvinner i arbeidslivet 7. Aikuiskasvatur Pohjoismaissa 8. Cooperation Agreements between the

Nordic Countries 9. Medborgarskap för barn och jämlikhet

vid naturalisation 10. Nordisk konvention om gränskommu-

nalt samarbete 11. Sjgfartsmedisinsk forskning 12. Seminarium för jorunalistlärare 13. Nabospråksforståelse i Skandinavia 14. Offentliga utredningar i Norden — kata-

log 1975 15. FoU om engelskundervisning 16. FoU om specialundervisning 17. Flygförbindelser mellan de norra delar-

na av Norge, Sverige och Finland 18. Specialundervisningens elever 19. Bilmekanikerutbildningen i Norden 20. Glesbygden och kulturutbudet 21. NORDKOLT. Arbetsrapport för etapp

nu 22. Utkast til nordiske kontraktsbestemmel-

ser for bygge- og anleggsarbeider 23. Produktsäkerhet. Rapport I 24. Produktsäkerhet. Rapport 2 25. Nordisk miljörätt. En översikt 26. Nordisk råvare- og ressursutredning 27. Det politiske demokrati i sgkelyset.

Konterens

407 Personregister

Personregister till kommittéer

A Alexanderson, Eva U 16 Abel, Enno Ul Alexanderson, K. Erik Ju 24 Abelson, Lars Göran Ss5 Alexanderson, R. Birgitta Ju 3 26 Abenius, C.S. Folke U9 Alexandersson, Anders Fö 14

Abramowicz, Isak 121 Alexandersson, Olle U 48 Acking, Carl-Axel US Alexandersson, Rune J.

Adamson, Rolf E. U 26 B 13,0 15 Adielsson, Lennart H. Ju 36 Alfredsson, Karl-Erik N. U li Adler, Hans V. Jo 18 Alfvegren, Lars B. U 41 Adlercreutz, Gustaf L. H. A 6 Algers, K. Staffan K 18

Adolfsson, B. Göran E. Jo 16 Algott, Stig A. E 1

Adolfsson, BoR. A 7 Alkman, Leif A. ss

Adolfsson, Jens Fö 11 Allander, Claes C.G. U I Adolfsson, Tage V. A. Jo 26 Alldahl, Per Gunnar U 9

Ag,LarsE. Ju 21, U 13,1 11 Allström, B. Greger B:son B 11 Agebro, Albin S. Jo 11 13 Alm, Lars Å. U 40 Agevik, Eva H 13 Alm, Ove J.G. K 18 Agius, Roland H. Bo 10 Almefelt, Paul V. U 1735 Aglert, Per Arne U 16 29 Almgren, A. Richard Jo4

Agnedal, P. O. K8 Almgren, E. E. Gunnar 110

Ahl, Gunnar A. U3 Almgren, Hans G. B 16

Ahlberg, Birgit U 39 Almquist, L. Sture B. Kn 12 Ahlberg, Bo U 16 Almryd, Hans G. B. A 6,1 12

Ahlberg, Carl-Fredrik J. Almström, Bjarne A. — Ju 17, H 13

K 20, Bo 3 Alpsten, A. Börje Ahlén, Gunnar U 38 Ju 4 49, B 10, Jo 21

Ahlgren, Nils U. Jo 4,Bo 4,1 6 Alsén, Sven S215 Ahlgren, Rose-Marie U 23 Alström, Carl-Henry Ju 13 Ahlgren, Sven H. J. S3 Althar-Cederberg, Nils M. Ju 36 Ahlkvist, Ture W. K 12 Alton, Finn U 34 Ahlmark, Per A. A 21 Altvall, Hans-Erik B 7 Ahlmark, Sten O. Jo 15 Alvelid, Sven R.E. Jo 10 Ahlquist, Anders C. B 7 Alvå, Jan A. Ju 36 Ahlqvist, Barbro S. M. U9 Amrén, P. Ragnar Ju 19,5 26 Ahiqvist, G. Börje A 4 Anclow, Per R. B 89 14 16 Ahlström, Bengt U4 Andell, Sven Bertil U 41 Ahlström, Iwan Ju 20, H 16 Ander, C. Peter E. Jo 15 26 Ahlvarsson, Lars I. A 19 20 Anderberg, Carl-GustavB. Kn 4 Ahnmé, Eva U 55 Anderberg, Olle Y. U 40 Ahrén, Per-Olov A. U6 Andersén, Börje L. B 9 Ahrland, Karin M. Anderson, Hans U 66

Ju 19 42, K IS, A 21 Anderson, Hans A. T. U 66 Aittamaa, Nils U 14 Andersson, A. Gösta J. Ju 34

Albertsson, E. Birgitta UI Andersson, A. Owen Ul

Albinsson, N. Gillis S 3, Kn 13 Andersson, ÅA. Yngve Ju 8 Albrektson, Bertil U 16 Andersson, Alf Å. H. I 13 Albrektson, Hans Fö I Andersson, B. E. Christer U 26 Aldén, Lars O.T. U 6 Andersson, B. Sivert U 48,A 4

Alderin, Robert B. B 14 Andersson, Bengt Hj. U 11 Alemyr, StigR. U 17 24 61 Andersson, Bernt U9

Aler, BoA.A. 1817 Andersson, Christian U 34

Skr 1976/77:103 408

Andersson, Claes-Göran Fö 14 Andersson, Uno Fö 14,U 15 Andersson, E. Lennart U 41 Andersson, Åke E. A 1 Andersson, Elis G. S 20 Andersson-Tronbacke, Bror H2 Andersson, Erik 125 Andreasson, A. Osvald Jo 13 Andersson, FritzA.R. B 4 Andréasson, B.S. Höbert Kn 4

Andersson, G. Ingemar S3,A 3 Andréasson, Bill E. B 17 Andersson, Georg L. Andréen, Catharina Ju 10

UD 2, Fö 6, U 37 Andrén, A. Gunnar Ju 19,A 10 21 Andersson, Gösta I 26 Andrén, B. Göran U 21 Andersson, Gösta R. Jo II Andrén, Sven G. 1 23 Andersson, Hans (Hasse) G. Ju 47 Andrén, Åke U6 Andersson, Hans E.A. K 20 Anefall, Bengt Bo 6 Andersson, I. Berit E2 Anell, Kerstin I 10 Andersson, Ingvar H.D. Jo 15 30 Anell, Lars E.R. UD 2 Andersson, J. Gunnar D. Anér, Kerstin Ju 28 55 S2,A ll, Bo2 Anér, Kerstin U 46 Andersson, J. Sven G. Anér, Kerstin U Ju 49 55 56, B 20 Angeberg, Nils H. R.

Andersson, Jan-Erik U 38 Ankers, Mikael H 21315

Andersson, Jan-Åke L. Fö 10 Annell, Johan G. U 45

Andersson, Johnny SS 2,U 45 Annerberg, Rolf G. B 23

Andersson, K. Göran Jo 10 Annerstedt, Leif S. K 20 Andersson, K. O. Martin B 12 Annerstedt, Ylva S. V. K 14 Andersson, KarinE. = Ju 1I9,A 21 Annevall, Sture Ju 5 Andersson, Karl-Gustav 5 16 Annmo, Erland U9 Andersson, Karl Olov B 14 Antoni, Nils A. T. Bo 10,11 Andersson, Kerstin G. Kn 7 Antonsson, JohannesM. S1,E2 Andersson, Kerstin V. A 19 Anveden, Per Olov U tl Andersson, L. Arne Jo 925 Appelgren, Fingal U 26 Andersson, L. Ingemar B 22 Appelgren, J. Åke H. S 19 Andersson, L. Sune J. Ju 29,Bo 5 Appelgren, L. Göran S. I 14

Andersson, Lage H. E. K4 Arfvidson, Agnar Kn 7

Andersson, Lennart U 1525 Arfwedson, Anders J. U 25 26 33 Andersson, Lennart F. H. Arfwidsson, F. Gunnar Ju 24 Ju 12, U 15, Jo 28 Arkéus, L.O. Sune Ju 4 Andersson, M. Alvar Arndt, Nils U 61

S56,B8 14, Kn3 Arnér, E. Å. Gotthard U9

Andersson, N.G. Bertil USS Aronson, S. Albert E 1 Andersson, Roland I. S 16 Arovén, Bessie U 22 Andersson, Rolf A. B 21 Arrhenius, N. Erik A. U 1 Andersson, Rune U 10 Artbäck, Erland U 31 Andersson, Sam U9 Arve-Parés, Birgit E. S9

Andersson, Sigfrid A. U9 Arvidsson, Bo H. B 28

Andersson, Siv | U 22 Arvidsson, Gunnar Fö 14 Andersson, Sven G. Arvidsson, Lars-Eric Ju 46

K3,H2,A 15,1 12 Arvidsson, Olof (Olle) U 18 Andersson, Sven G. V. Ju 5 Arvidsson, Sven I 10 Andersson, Sven-Gustav U 48 Askestig, H. Bertil S. A 6

Andersson, Sven Åke V. Askling, Berit U 25

B 3, Bo 1 8 Askmark, K.F. Ragnar U 6

Andersson, Thure G. S3 Asp, K. Åke Ju ll

Andersson, Tore U 45 Asp, Kenneth O. P. K 18

Andersson, Torsten Ch. Ju 28 Asplund, C. Christer B 5 22,Kn 8 Andersson, Torsten N. U6 Asplund, E. Olof I. I 10

Andersson, Tryggve E. Asplund, Ture E.G. A 1 A 1013, Kn 2 Assarson, Birgit U9

Andersson, U. Gunnar U 48 Assarson, Per A. Ju 30,U 28 Andersson, Ulf L. E15 Assarsson, BoS.G. Jo 17 22,115

409 Personregister

Attersved, Björn E.S. B 27 32 Bengtsson, Marianne U 17 Axell, H. Göran Fö 7 Bengtsson, Per U9 Axelsson, A. Åke Kn 8 Bengtsson, T. Bertil Ju 3 20

Axelsson, Alf W. U 11 Bentzel, Ragnar H. Al

Axelsson, K. A. Thorsten Jo 30 Berfenstam, Ragnar A.G. S13

Axelsson, K. Bertil J. A 10 Berg, Bengt Åke K 15,B 28,Bo 2

Axelsson, Karl-Erik A. U 41 Berg, C.G. Håkan Axelsson, Sigbert U 26 S 2, U 19-39-43 47

Berg, Folke L. V. Ju 28 32 47 B Berg, Hans E. KS Baagge, N. Peder H. Ju 5 Berg, Jonas U 27

Back, Klas H. E2 Berg, L. Christer Ju 52 Back, Pär-Erik U 37,A I Berg, Nils G. I 16

Backelin, Måns V. U 21 Bergander, Lilly K. Ju 54 Backman, Gösta B. K 14 Bergdahl, Tommy K. I 10 Backman, Sven U1S Bergegren, Astrid Bo 7

Backström, Mats U 56 Bergek, Per Henrik H 16

Baecklund, B.Göran A 9 Bergelin, Peter Fö 3 Baecklund, Lars I. K 12 Bergendahl, Ingela U9 Baekkevold, Arne E. B 71725 Bergendal, Gunnar S. U 42.43 Bagg, Aron U 16 Bergendal, Göran U9 Bagge, Peter 116 Bergengren, B. Göran U 27 von Bahr, Stig V. Ju 42,B 8 Berger, BoR. Ju 8 Bargholtz, Percy B. Bergermo, Arne H. U 41

B 814 32, Ju 53 Bergérus, K. Holger E. H2

Bark, Jan U9 Bergfors, Per-Gösta S7

Barke, Christine Fö l1 Berggren, Alf Fö 5

Bartley, A. Osborne Berggren, Anne Marie U 24

Ju 19, B i4, A 04 21 Berggren, G. Rune B 20 Baude, Annika M. C. Berggren, Göte B. Bo 8

Ju 19,5 7, U 62, A 21 Berggren, K. Roy Jo 23

Baude, Hans S:son U 40 Berggren, Lennart U 925

Beck-Friis, Jörgen Å. E. Ju 10 Berggren, Sören V. A 13

Beck-Friis, Regina U 22 Bergh, Sten B 17 Beckius, Carin E. U II 61,A 6 Bergkwist, H. Ulla E. Ju 12

Beckius, Sven-Erik U 34 Berglind, Claes G. U 18

Beckman, Arne Jo 12 Bergling, N. Olof B 28 Beckman, Eyvind U 20 Bergling, Nils B. V. HI Beckman, Lars E.A. $S 27,U 137 Berglund, Bengt I. S 16 Beckman, Lars K. A. Jo 26 30 Berglund, Erik Å. R. U 33 Beckne, Rolf A.P. U 50 Berglund, Evy B. B 32

Beijer, Rolf U 34 Berglund, FridaJ. U 23,A 1213

Bejbom, Hans 0. E 4 Berglund, K. Gustaf U3

Bejemark, Karl Göte U 20 Berglund, Karl-Ymer I 22

Belfrage, Frank Bo 9 Berglund, Sven-Olof Jo 20

Belfrage, H. Esbjörn G. U8 Berglund, Å. Erik R. K9 Bell, Daniel U9 Berglöf, J. Sigvard C. B 12 29

Bendz, C. Mårten E:son Jo 1 Bergman, Axel T. Jo 7 Bengtson, Sven F. A 9 Bergman, Björn U 20 Bengtsson, B. Anders I. B 27 Bergman, Erland C. A. U 65 Bengtsson, Erik B. U 26 Bergman, Folke U1NnI1S Bengtsson, Folke L. Ju 28 Bergman, Hans R. US Bengtsson, Gunnar G. Kn I Bergman, Jan U 52 Bengtsson, H. Jörgen Y. Ju 8 52 Bergman, Kerstin U 16 Bengtsson, Hertha I 17 Bergman, Per R. Jo 22,Bo 9 Bengtsson, K.-E. Bengt Ju 47, A 0 Bergman, S. Christer Ju I 21 Bengtsson, Karl F. Fö 9 Bergman, Sven-Eric =S 13, Bo 11

Bengtsson, L. Ingmar O. U9 Bergnéhr, Bosse 16

Skr 1976/77:103 410

Bergquist, Mats F. Th. Fö 9 Björk, Jan E. I2

Bergqvist, Bertil U 11 Björk, Jimmy S 23, K 16, Jo 28

Bergqvist, G. Holger Björk, John G.T. U II

B 14 27, Bo li Björk, Sven E. J. Bo 3

Bergqvist, Hans A. Ju 17,H 2 Björk, Villiam E. Jo 14

Bergqvist, JanG. Björklund, Jan O. B 30

Ju 25, U 30, Jo 4 14,1 5 Björkman, Fredrik U 15

Bergqvist, Olof H li Björkman, Jan U 48

Bergqvist, Sven-Runo Björkman, Jerker U 2555

S 25,B 28, Kn 2 Björkman, K. Eugen A 10 Bergstedt, Tord L.H. 52 Björkman, Marie-Louise

Bergsten, E. Rune B 13 27 32 (Malou) K. S 17

Bergstrand, Per-Erik Fö 1 Björkman, N. G. Folke K I Bergstrand, Sten-Erik H 14 Björkman, Ulf L. U8

Bergström, Anders U9 Björling, K. Gotthard E. 110

Bergström, Britta J. Ju 48,S 5 Björling, Karl J. E. Jo 12

Bergström, K. Sune D. U 139 Björnberg, Bengt I. A. Jo 2

Bergström, Lars E.R. 18 Björne, B. Gunnar = S 20,B 14 31

Bergström, N. Hans I. A 21 Björne, B. Gunnar Kn 9 Bergström, Olof W. Björnegård, Gudrun U 38

Ju 19, A 21,Kn 8 Björnesjö, Sven G. B 17 Bergström, S. Gunvor M. Ju 22 Björnström, Björn S. Bergström, Svante B. U4 Ju 28,K 15, H 8 Bergvall, Bengt H. U12 Bladh, Lennart W. Jo 25

Bergvall, K. Lennart I 1 Bladh, Stephan U9 Berleen, E. Göran Kn 8 Blinke, Maj-Britt U 48 Berling, Sven 17 Blix, Erik O. U 39

Berndal, Bo U 20 Blix, Hans M. UD I Berndt, Sune B. U 26 Blixt, Olov Sn

Berndtson, Nils A. B 23 27 32 Block, Per H. L. U 16 Berner, C. O. Örjan Jo 23 Blom, E. Göte UD 3

Bernhard, Carl-Gustaf 114 Blom, K.A. Birgitta UD I Bernhard, Harry B. Bo 1 9,1 1 Blom, S. T. Lennart Ju 49, I 1S Bernhardsson, K. Göte A 6 Blomberg, A.J. Lennart K 18 Bernitz, Ulf Ju 17 2143,H 6 Blomdahl, Bengt O. S3.Kn2 Bernström, Bonnie L. I. Ju 2 Blomgren, Eva M. Fö 8 Bertmar, Lars M. I. A 8 Blomkvist, N. Magnus I 10 Bertolotto, Italo U9 Blomquist, Clarence Ju 57 Bexelius, T. Alfred Ju 12 Blomqvist, Helga U 23 Bexell, Göran U8 Blomqvist, Jerker U 16 Billing, Knut Bo 9 Blomqvist, Ulla U 37 Billström, P. O. Frithiof Bo I Bliächer, Gösta E. O. K3 Birgersson, Bengt Owe Ju 39 Boalt, Carin M. Ju 28, Bo 10

Bishop, Norman Ju 26 36 Boberg, L. Håkan

Biörck, C. Gunnar W. =S 17,U 46 U 19, Jo 14 19 21 27

Biörnstad, Margareta U 2 27, Bo 3 Boberg, Leif E. Bo 11

Bjelking, S. Arne K 16 Bock, Henry Fö 14

Bjerke, Bertil Fö 14 Bodén, Anna-Brita U8 Bjerlöw, Jan T. U 17 50 Bodin, K. Berndt Fö 4 8 14 Bjerninger, Sigfrid U 26 Boding, Margit H 13 Bjernstad, S.L. Börje B 17 Bodström, T. Lennart

Bjurström, Per G. U 27 Ju 19 28, A 9 21 Björck, Anders P.-A. K 3,0 28 Boethius, A. V. Monica U 28 Björck, Berndt H. S 19,11 Bohlin, Elsa U 13 Björck, Olle 13 Bohlin, Folke U69 Björck, Staffan U 16 Bohman, Bengt A. H. Jo 6 Björinder, Henry USS Bohman, Clas H 16 Björk, Gunnar E. Fö I Bohman, Jan A. US

411 Personregister

Bohman, Ulf U 41 Brodén, E. Bertil 113

Bohrn, Erik A. U 12 Brodén, Sven E. B8 Boivie, Per-Erik Kn 2 Brodin, Lena U9 Boldt, Göran B. L. A 6 Brolinson, Per-Erik U 44

Bolin, Bert R.J. U 58 64, I 14 Broström, Ulf T.F. Fö 9

Bolin, Lars A. Ju 4 37 Browaldh, Tore E2 Bolin, Åke E. J. Kn 5 Bruhn-Möller, Åke U 58

Bolinder, S. Erik G. A 4 Brundell, Nils-Erik U 7

Bollmark, Per Å. U 26 Brundin, Gertrud U 16

Boman, Birgit U 22 Brunnberg, Hans A. US

Boman, Jan E. 1 10 Brunnberg, R. K. Charlotte U3 Boman, Lars H. S1 Bruno, Gösta F.

Bondeman, Anders U9 Ju 56, K 13 22, B 10, H 10

Bondeson, Lennart UI Brunsberg, Karin D. M. Jo 24 Bondesson, Lennart Jo 23 Brändström, Dan A. U 37

Boo, Karl G. H. B 27 32, Kn 2 Brännström, Gurli (Gullan) E.

Book, Hans U 48 Ju 19, A 21 Borelius, M. Anna B. Bo 10 Brännström, Hans A. Ju 23 Borg, Claes E. K 20 Brännström, Roland J. Fö 5,Jo 8 Borg, Conny U2 Bröms, Jan T.R. A 6 Borg, Per Ju 21, H 12 13 16 Bucht, Gunnar H. U 944 Borg, Sune S. B. Jo 5 Bucht, Sven F. V. Kn 4

Borggård, GöranR. K2 PN, H13 Burenstam Linder, H. M. B 23 Borgquist, Frithiof Fö 5 Burman, Erik-Gustav U 37

Borgström, Ove K4 Burman, Eskil U9 Borgström, Tomas U 20 Burman, K. Åke Ju 29 Bosson-Nordbö, Maj U 2225 Burman, Olof Ju 23 Boström, Curt B. B 30, I 26 Burström, Brita A. B 25

Boström, Tage R. B 7 Byggdal, G. Torsten U 28 si Bouveng, Richard E.F. 11 Bylund, B. Erik M. —- U 1026,A I Bouvin, J. Åke Bo 7 Bylund, Sven-Olov U 37

Bovidson, Thure B 30 Bylund, Åke H 13 Brandborn, Jan E. Kn 8 Byman, Disa K. G. I iu

Brandel, Magnus Bo 4 Bystedt, Nils Sn

Brandgård, Evert U 61,A 13 Bystedt, Ulla K. A 6

Brandt, Björn U 39 Båsk, Inga-Lill A 518

Brandt, Erik R. B 14 Båvenholm, Siv U 18 Brandt, Krister U 16 Båveryd, S.J. Lennart I 12

Brandt, Per-Åke U 23 Bäck, Karl-Axel A 9

Brangmo, K. Walter Jo5 Bäck, Lars BS Brantberger, Per-Gunnar Fö 2 Bäck, Lars E.1. A 1

Branting, Göran U 33 Bäcklin, Lars R. Fö 4 Brasch, Erik Bo 3 Bäckstrand, K. Göran M. U 46

Brattgård, Sven-Olof SI Bäckström, N. Birger A 19

Bratthall, Birgitta S 2 14 15.22, A18 Bäckström, Sixten Jo 8

Bratthall, Kenneth SSA 9 Bäverbäck, Mette U9 Braw, Christian U 16 Bäärnhielm, G. Mauritz Jo 6 Bredin, Lars A. G. S 25,19 Böhlin, Birgitta U 47 Breidensjö, Monica U 18, A 6 18 Böhlin, Birgitta U 63

Breitholtz, Claes J. E. I 11 Bökmark, Jan Ju S3,E 9

Brenner, Rune E. 112 Börjesson, Fritz A. K 9,H 11

Brinck, K. Inge G. U 42 Börjesson, Mats R. Ju 4

Bring, Ove UD I Börresen, Tom B. 110 Brink, Inge U 26 Böttiger, Lars Erik J. Ju 20 Brink, Stig H. E. Hl

Brinkstam, S. Lennart U 43 C

Brinning, Inger E. U 33 Canarp, Curt S. T. U26,A 12

Broberg, K. Bertram UI Carbell, Leif E. Ju 130

Skr 1976/77:103

Carlbom, Lars E. K8 Claeson, Tore M. Ju 28

Carlestam, Margareta E. Ju 19 Clarkson, Rolf A. Jo 22

Carlheim-Gyllensköld, Karin S 17 Clason, Anders E. V. Fö 7

Carling, Alf G. B 13,14 14 Colldahl, Gunnar K 2

Carling, Jan L. A 6 Colldén, Anders U 9 Carlman, Ingrid U 59 Colliander, Per G. Ju 36 Carlman, J. Holger Ju 31 Colvér, Mats T. B 8 Carlshamre, Nils O. G. Conradi, Erland G. F. Ju 3 20

Ju 7,S 22,K 9, B 13 32 Cornelius, Claes U 15 Carlson, John-Sune U 28 Cosmo, O. Ingemar A 9 Carlson, K. Sören s3 Crabo, Sven B8 ll Carlson, L. W. Per-Olof 1 16 Cramér, Ivo U 22 Carlson, N. Gunnar Ju 4 Creutzer, Bertil R. Fö 5 Carlson, Å. Lennart B 19 Croné, Ulrica S 22,0 29 Carlsson, Arne R. 14 Croneborg, Rutger H 10

Carlsson, Barbro L. SI Cronholm, L. Börje Ju 12

Carlsson, C. Eric S 20 Cronstedt, Nane M. A 16 Carlsson, Eric O.G. U 39 Cullemo, Tommy K 11 Carlsson, G. Arne V. ÅA 2,Bo I

Carlsson, G. Ingvar Bo 9 D

Carlsson, G. Rune Daglund, Sven B. Bo 4

Ju 19,5 2, B 13 32, A 6 21 Dahl. Gerd B. A 6

Carlsson, Jan Olof 112 Dahl, R. Birgitta Carlsson, Leif U 18 Ju 9, U 25 46, Bo 11 Carlsson, Lennart U1S Dahl, Sonja M. U 26 58 Carlsson, May-Britt Ju 19 Dahiberg, Benkt C- I. B 24 Carlsson, N. Boris Ju 53 Dahlberg, Hans U 28 Carlsson, N. Ebbe K. Ju 49 Dahlberg, Helge Kn 7 Carlsson, N. Gösta Al Dahlberg, K. Thure Ju 2 Carlsson, Sten-Göran Bo 11 Dahlberg, L. Åke A2 Carlsson, Sture E. B 23 Dahlbom, Bengt S. U4

Carlsson, Sune B. Ju 53 Dahlén, Agneta A. D. A 7

Carlsson, Sven-Gunnar $s3 Dahlén, Per Olof (Olle) UD 3 Carlsson, T. E. Roine Jo 8,I 11 Dahlén, Torsten Fö 14 Carlsson, Ulf V. Ju 4 Dahlerus, BO H.C. A8 Carlstein, Rune A. B 16 26 27 32 Dahlgren, Elsa B. Ju 19, A 21 Carlström, A. Valdo Jo 14 Dahlgren, P. Anders B. Carlström, O. Bertil Kn 3 Jo 8 23, Kn 8 Carlsund, H. Bo H. K1S5 Dahlgren, Rolf O. Ju 18 Carlzon, Lars U 60 Dahlheim, Bo I. G. E 9 Carnhagen, Göran E.T. Ju 4 Dahlman, S. Ola UD 3 Cars, Gunnar, U 56 Dahlquist, Lars U 11

Cason, Sven Ake Ju 10 Dahlqvist, Lars-Ola U 45

Casselmark, Sven-Eric E4 Dahlsjö, Lars A. Ju 26

Cederberg, Ingvar U9 Dahlsten, Gösta O.L. Ju 16 Cederberg, Thomas O. Jo5 Dahlsten, Ulf L. — Ju 23,E 6, H 12 Cederblad, Carl Olof H6 Dahlström, Lars E. s6

Cedercrantz, Bror O.C. Ju I Daimar, Margot A 6

Cederlund, Lars Johan O. 1925 Dalén, Ingrid S1,U45 Cederstam, Lennart H. Bo 6 Dalgård, P. J. Ingemar AI

Cederwall, Gustav F. E. 1119 Damgren, H. G. Fredrik

Cederwall, Ulf C. Fö I Jo 2 26, Bo 10

Céwe, Tord G. Jo 23 Danelius, Hans C. Y. Ju 8

Chambert, Henrik B. Kn 5 Danell, C. Georg V. Ju 43 Charpentier, Agneta U 23 Danemar, Anton Ull Christiani, F.-O. Gunnar A 13 Danielson, Gunnar H. S 5, A 14

Christofferson, Birger U 2sS Danielson, Nils-Gustaf F. H 9 Claeson, Bo B 22 Danielson, Åke U 29

413 Personregister

Danielsson, Birger Sn Edling, Nils U 66

Danielsson, C. Bertil E 9 Edling, Nils P. J. U 66

Danielsson, Erik Ju 53 Edlund, C. Bertil B 12 13 14 16 32

Danielsson, Jan P. T. K 13 Edlund, Erik O. A. Jo 8 Danielsson, Nils Gustaf F. I 1415 Edlund, Nils H. U 20 Danielsson, Stig A. E9 Edlund, S. Lisbeth Jo 9

Danilsson, Georg A 6 Edman, Kurt E. Fö 3

Darnell, Eva U 18 Edmar, A. E. Désirée UD 3

Davidsson, David H9 Edmark, Birger U II Deak, Csaba U9 Edmén, Lars H. Fö 13

Dedorson, Gunnar H li Edner, T. Margareta Ju 19

Delin, Lars A. Jo 2,Bo 7 Edner, T. Margaretha A 21 Dennis, Bengt Ju 28 Edsta, Björn O. I 24

Denward, C. M. Thore Jo 19 Edstrand, Karl-Ingmar B4

Dewailly, Léon N. G. U 16 Edström, ). Lennart S 19,Kn2

Didöéön, Lars-Uno Ju 32 Edström, John Olof U 10 Diesen, Ingrid E. U 45 Edström, Kjell S. B79 Dihlström, Klas U 18 Edström, N. Anders T. A1 Dillner-Thorsson, Monica A.M. Edvardson, Kay E. U 58

U 32 Edvardsson, Einar S 20, A 9 Dinell, Jan A. C. Fö 2 Edvinsson, Behnn U 20 Dominique, Carl-Axel U9 Edvinsson, Sven-Olov A. U 37 Domvall, E. Göte Kn 4 Edwall, Pehr A.R. U 6 Donelius, H. Göran Jo 14 Edwardsson, Einar P. U 26

Douglas, Jacob L. K 14 Edwinson, Vanja A. M. Jo4

Drangel, Bo F.E. Ju 43 Eek-Fock, Karin U 23

DPryselius, Harald S. Ju 15 Egardt, Peter A. N. U 26 33 Du Rietz, Lars B. U 11 Egelstedt, Ingemar U 26 31 Dufwa, Bill W. Ju 20 Egnell, S. Jan-Erik Fö 13

Duker, Jan-Peter H 15 Ehn, Bengt Jo 24

Diäring, Bertil U9 Ehnmark, E. Erik U 33 Dybeck, Clarence K 1 Ehrenberg, Carin M.S. Jo 7

Dyhre, A. Gunnar Jo 9 Ehrenfreid, Monica U 11 Dyring, Eric U 14 Ehrengren, K. Lennart Jo 1

Dyrssen, Gösta P. T. Ju 5 Ehrling, G. O. Ingvar Fö 3 9

Döös, Sten-Olof U 34 Ehrman, Carl E.G. Kn 8

Ehrner, Bo I 19 E Ehrnst, Anneka U 26 Ebbeson, Ulf U 62 Eidem, Ingmar 14 Eberson, Lennart U 26 Einhorn, Jerzy S17 Eberstein, Christian H. Ju 8 Ek, C. Olof 11 Eckerberg, Per A. Ju 25,B 23 Ekberg, Britta S. Fö 14,U 15 Eckerdal, A. Ingmar Bo 11 Ekberg, Erik G. 17 Eckerdal, Lars H. U6 Ekberg, J. Göran Ju 28,1 7 Eckersten, Ivan E. Ju 45,Jo 12 Ekberg, Karl-Henrik Ju 7 8 52 Edam, Carl Tomas H:son U1S Ekberg, Leif SS 620

Edberg, Rolf F. Ju 28 Ekberg, S. Britta Fö 12

Edelholm, Olof Gunnar (Olle) Ekberg, Valter S 14

U 48 Ekblad, Carl E. A. Jo 6 Edenman, Ragnar H. L. Ekdahl, Bertil H15

U 12 53,1 18 Ekeberg, Lars-Olof K 10 Edgren, Claes A. W. Fö 3 Ekeberg, Per Olof A 19 Edholm, Edmund U 25 Ekedahl, N. A. Gunnar Jo 24

Edin, Karl Axel U 26,1 14 Ekelhus, Wåge U15 Edin, L. Åke I 20 22 Ekelund, Sigvard F. A. Jo 3 12 Edin, Per-Olof A 6,13 Ekelund, Ulla G. U 14

Edling, A. Roland Ju 25,B 29 Ekenberg, Anders U8 Edling, N. Axel Ju 17 Ekendahl, Bengt G. M. Jo 6

Skr 1976/77:103 414

Ekevärn, Gunnar 15 1025 Engdahl, K. Anders F. Ju 4 Ekholm, Birgitta Maria Engdahl, O. Roland K8

(Brittmari) U 45 Engdahl-Tegestam, Eva U9 Ekholm, Lars V. U 43 Engerstam, Claes M. I 1 Ekholm, Torsten I. U 42 Engfeldt, Lars-Göran UD 3

Ekinge, Bernt A. A 9 Engfors, Gösta S. A 13 Eklind, Kent Bo 11 Engkvist, J. Gunnar V. B 12 Eklund, C. Gunnar Fö 9 Englund, K. Svante I. Ju 4,S 214

Eklund, Christer U9 Englund, Lars-Erik Fö 39

Eklund, Erik B 26 Englund, Åke " Hi116

Eklund, Erik G. B 6 Engman, Barbro B. U 28 Eklund, Harald U 25 Engman, Hans O.R. Ju 25 Eklund, K. Ronnie UI Engman, JanG. U 27 63 Eklund, Karl U 15 Engman, O. Ingemar Fö 59

Eklund, Lennart S.G. T 21 Engqvist, Lars F. Ju 28,U 61,1 18

Eklund, Solveig U 25 Engström, Arne V. S13 Eklund, Ulf R. 18 Engström, Bengt-Olof U9 Eklöf, Kurt G. A. E1279. Bo2 Engström, Lars-Göran Ju 6 13 Ekman, C. H. Stig Fö 7 Engström, Odd E.L. B 13 23 Ekman, Ingrid H 12 Engström, Olle U 57

Ekman, Lena B. Ju 6 Engström, Åke U 48 Ekman, S. Gösta B 12 Enlund, Eric P. B 14, Jo 5 Ekman, Stig Rune U 139 Enquist, N. Daniel U 10 37 Ekstam, Gunnar E. Ju 4 29 56, H 1 Enquist, Per Olov U 16 28 Ekström, Annika U 20 Enskog, Carl-Gustav B. Fö 5 : Ekström, Bert O. B 30 Erdmann, Bengt U 9 Ekström, E. Sören Jo 19, Bo 6 Erici, Bernt H. A 9 Ekström, Margareta Ju 7 Ericson, E. Gerhard H. Jo 9 Ekström, Sven E. A. B i3 Ericson, Eric U9 Elam, Lars U 1125 Ericson, Gösta B 3

Elfving, Arne Fö 12,U 18 Ericson, Hans E. K 1910

Elgfelt, Göran Bo 11 Ericson, Sture T. Elghufvud, E. Gösta B 1 Ju 33, UD 3, U 19 Eliasson, Anna B. U 19 26 Ericsson, Bengt 5 222421315 Eliasson, Bengt E. K4 Ericsson, Bo I. A4 Eliasson, Björn E. A. Ju 39 Ericsson, Brit-Marie L. B. Ju 16 Eliasson, E. Ingemar B 23,A 6 10 Ericsson, Britta M. U 26,A 6 Eliasson, H. Torsten Y. U 13 Ericsson, Christer T. Ju 4 Eliasson, Kerstin E. A 13 Ericsson, Georg U 66 Eliasson, Lars U 60 Ericsson, Gunnar 115 Eliasson, Per-Erik U 4,Jo 1 12 Ericsson, K. Georg V. U 66

Eliasson, Rolf A.E. Jo 5,1 25 Ericsson, Kjell U. S4,B13

Eliasson, Rolf E. K 12 Ericsson, Lars Eric Kn 2 5 10

Elison, Magnus L. Bo 2 Ericsson, M. Inger-Britt K 9

Elliot, Ninnie U9 Ericsson, Nils E. s2

Ellnebrand, Rolf U 18 Ericsson, Paul L. A 15

Elm, Torsten J. W. Jo 5 Ericsson, Tord U II Elmberger, Per G. 17 Ericsson, Ulf U 64, UD 3

Elmér, Anders H 15 Eriksen, Tor E. AS

Elmér, Björn Å. Jo 23 Eriksson, Arne U 27

Elmhammer, Nils E. I. Eriksson, B. Sune

Ju 4 24,5 26 Ju 19,U 9, A 6 21, Bo 4, Kn 2 10 Elmstedt, Claes Y. Eriksson, Bengt G.S. Kn 12

U 1842, A 9 19, Kn 2 Eriksson, Birger J9 Elmstedt, K. Erik Bi2 Eriksson, Björn G. A 6,Bo I Elsässer, Björn A. Al Eriksson, Bo I. Ju 41 Enberg, L. Rune KS,Bi Eriksson, C. Ingemar S 20

Eneström, Tord O. C. Ju 11 Eriksson, E. Olof U 30, Bo 10

415 Personregister

Eriksson, Evert G. S2 Fagerholm, Per Anders L. U I

Eriksson, Gunnar U9 Fagerlind, Östen Ju 34

Eriksson, Gunnel Kn 13 Fagerlund, Bengt O. H. A 19

Eriksson, Gösta B 29 Fagerström, Jan Peter U 15 Eriksson, Harald Jo 1 Fagerström, Kjell U 58 Eriksson, Hilding U 15 Fahlin, Per G. K 8

Eriksson, I. Seved SLA? Falk, EricG. R. Jo 11,Bo 3

Eriksson, K. Anders B 22 Falk, Hans G. Ju 28 Eriksson, K. Arne A 6 Falk, Johan U9 Eriksson, K. Bertil U 40 Falkehed, Sven A.L. Kn I

Eriksson, Karl Erik A 6 Falkenmark, Malin Jo 23

Eriksson, Karl-Erik E. 114 Falkenmark, Per A. K 10

Eriksson, Karl Henrik U 25 Farm, Ante T. A 6 Eriksson, Kjell E. A 10 Fastbom, E. Lennart B 3 10

Eriksson, Lars A. I. A 6 Faugert, Sven J. E. I 14 Eriksson, Lars E. Ju 19 Faxén, Karl-Olof A 6,16 Eriksson, Maria Kristina Faxén, Nils-Bertil U9

(Maja-Stina) U 48 Fehrm, E. Martin U 30 Eriksson, Martin H. V. U 42 Feigenberg, Loma S17 Eriksson, Nancy M. Fö 7 von Feilitzen, StyrbjörnO.R. Eriksson, Nils-Erik U9 A 19 Eriksson, Olle E. Bo 9,11 14 Feldt, Kjell-Olof Ju 28 Eriksson, Per A. K 12 Fellenius, Greta U 23 Eriksson, Sune S 16 Felländer, Ingela K. Al

Eriksson, T. Hans-Yngve Ju 29 Ferm, Anders U 28

Eriksson, Åke E. U 39 Ferneborg, Stieg U9 Eriksson-Bergström, Solveig M. I 6 Fernheden, Göthe A.S. I 10 Erlander, Sven B. U 26 Finnveden, Bengt A. K 15 Erlandsson, Bengt H. Fischerström, Hans Ju 53

Ju 37 49, K 16 Fischerström, N. Johan A. Ju 24

Erling, E. Harald Ju 49 Fischier, Sven G. O. Ju 4 56 Erling, E. Martin H. B 17 Fiskesjö, Bertil A.N. Ju 39 40 44

Erneholm, Berndt I. U68 Fitinghoff, Georg O. Ju 9 Erngren, Birgit U 26 Fjellgren, Anne-Marie U 56 Ernmark, L. Göran G. K 9 Fjellstedt, Lars U9 Ernulf, T. Gudmund Ju 12 30 Fjellström, Carl Gustaf F. BS

Erséus, L. G. Torgny U8 Fjällhed, Åke U 25

Ershammar, Mats O.T. Fö 11 Fladvad, J. Arne Bo 3 Erstam, Sven-Erik F. Ju 49 Fleischer, B. Lennart U 1518

Esaieson, Erik R. A. ES,B 13 Fleming-Borgström, Gunilla U 20

Esbjörnsson, Esbjörn A 16 Flinck, N. Rune I. U 13 Esbo, Harald V. O. Jo 3 Florman, Bertil K 20 Eskel, Arvid Ju 28,S IS Flyxe, Birger H. B 28 Eskilsson, Per H. U 1736 Fogelström, Hans Esping, F. Lars-Erik U IS 45 61,A 6

Jo 8, Bo 3, Kn 8 Fogelström, Siv E. A 13

Esping, Hans G. U 46 Folke, U. Ingemar Fö 3

Essén, Ingemar Ju 28 Forkman, Göran U 16 Essunger, N. Gunnar R. I 1 Formgren, J. Holger K 22 Etsare, Åke Kn 8 Fornberg, Tord U 16 Ettarp, Lars G. A 7 Fornstedt, Ulf H. U 13 36

Etzler, Cecilia E. M. S9 Fors, Sixten R. U 1710 von Euler-Chelpin, Curt U 26 Fors, Åke Hj. $ 11924 Eurenius, Birgitta I. U 28 Forsbeck, Rune U 16 Forsberg, P. Roland U8

F Forsberg, Wilhelm U 33

Fabricius, Cajus U 16 Forsebäck, M. LennartS. — Kn 10

Fagerberg, Arne B. B2 Forselius, Hans F. A 4

Skr 1976/77:103 416

Forsell, Torbjörn U 28 Frykholm, K. Christina Ju 19

Forslund, Bo E. Jo 22 Frykstam, Alvar U 16 Forslund, Bo G. 122 Fränckel, Pierre U 22

Forslund, E. Birger S31314 Frändås, S.G. Berit

Forssberg, E. Olof Fö 10 Fö 11, U 48, A 21

Forssberg, K.S. Eric 110 Fröier, Kåre U 30

Forssberg, Olof Ss6 Fröjd, S. Arne Kn 8

Forssblad, N. Douglas K2 Furbäck, Bengt L. K 19

Forssman, Sven P. M. A 4 Furuhagen, Hans F. G. U 28 Forssman, Åke V. Jo I Furumark, Ann-Marie U 15 20 61 Forstadius, Erik L. W. Fiälep, Tibor U9

Ju 3, S 11, A 19 Fälldin, N. O. Thorbjörn Ju 28

Foyer, Lars O. BIS Fältheim, Åke A. U 24

Fraenkel, Ingegärd C. E. Fändriks, Ann-Louise S7 Ju 19, U S3, A 21 Färm, Gunnel U 18 Francke, Jan K ll Färm, Hilding G. E. U 29 40

Francke, Per E. S. Fl Frank, S. Torsten U3 G Franson, Thomas P. 13 Gabrielsson, A. Edmund B. = Ju 11

Fransson, Bill G. B 28 Gabrielsson, H. Ingemar = U 939 Fransson, Bo-Gunnar L. B 23 Gad, Ulf H. Ju 32

"Fransson, Hans G. V. 1525 Gadd, P. E. Arne

Fransson, Lars U 26 B 14, U 26 38 51 58,1 19

Franzén, Lars G. U 38 Gahrton, Per Ju 57, Bo 11

Franzén, S. Anders U 26 Gammer, Gerhard B 14 Fredberg, Birgit A. M. U3 Gardell, Bertil G. T. S 13

Fredelius, Bengt Ss3 Gardeström, Linnéa Ss17

Fredén, Erland A 15 Garke, Hans B. B 14

Fredenmark, Gunnar L. 14 Garmo, Sune U 48 Fredgardh, K. Sonja = Ju 19,A 21 Gavatin, M. Charles B 7 Fredin, Curt vu Gebart-Andersson, Fredriksson, Ella Uli Thorborg S. U 33 Fredriksson, Georg N. B3 Geddis-Zetterberg, Jean U22 Fredriksson, H. Einar S215 Gehlin, Jan H. M. Ju 8 52

Fredriksson, K. Torsten S6 af Geijerstam, Sven 0. Ju 40

Fredrixon, Kurt U 41 Gelfius, Ann Sofie U 20 Frenne, Anders U 58 Gellerman, Kerstin Ju 43 Frenning, Lars W. Ju 4,Kn 6 Gellerstam, Martin . U 16

Friberg, B. Torsten Jo 25 Gellstedt, Björn P.T. K 22

Friberg, K. Göte Ju 9 Genetay, Claude M. U9

Friborg, Göran OQO. U 26 Georén, Sven U 18

Frid, SvenRune <:Ju 25S,16,Kn 8 Gerhardsson, Birger U 6 16 Fridebäck, Carl-Eric 125 Gerhardsson, Birgit U8 Fridell, G. Ingvar B 16 Gerhardsson, Gideon A 518 Fridh, Göte S22223,1 21 Gerholm, Tor R. Ju 28, U 46

Fridolfsson, Filip W. A 15 Gerle, Hans E. U 28 Fridolin, HansR. =S 25,B 4 l1 26 Gerleman, J. Gillis H. U 16

Fries, Ingegerd U 16 Gibson, Urban H. B 32

Fries, Ingmar F. B 16 27 Giertz, Gustav B. $S 17

Friggebo, Birgit I. G. Jo 26 Giesecke, Curt-Stefan A 21,Ju 19 Frigren, Suzanne M. I 11 14 Gillström, Åke K. U II

Frisén, E. Rune K 18 Gillström, Åke K. U 15

Frisk, K. Åke U 43 Gisslén, Axel Ss3 Frithiofson, Karl A. F. Glaas, Sten-Ove A 18

A 15,1 1025 Glass, Marianne U 41

From, Fritz-Axel U 20 Gleisner, Margareta U 2

From, Hans-Sören U 25 Glennow, Yngve G.G. U 40

Frostenson, Anders U8 Glimelius, Nils U 66

417 Personregister

Glimelius, Nils S. U 66 Grönwall, Lars O. S369 Glimnér, 3. Erik Fö 8, I 10 Gullberg, Bo U 18 Glimstedt, Ulf K. J. 17 Gullberg, H. Urban Jo 7 Godlund, Sven A. I. K 5 18,A 1 Gullberg, Hans E. K12,A 418 Gornitzka, Gunnar V. 17 11 Gullnäs, S. Ingvar Gothefors, Per L. B 5 22 Ju 4 48, K 16 23 24

Gothefors, Ulf U 16 Gummesson, G. Margit K. K 14

Gottsén, Bertil U 20 Gunér, Otto U9 Gozzi, Sören U 27 38 Gunnarson, E. J. Ingvar Ju 15 Grabe, A. Gerhard Ju 6 Gunnarsson, Arne U 31

Grabö, Paul E. U 39 Gunnarsson, Bror E. Ju 35 Gradin, Anita Gunnarsson, S. Olle G. AS H 11, Ju 19, U 26, H 4 Gunnmo, Alf O. U 37

Gradin, Anita I. A 21 Gunsell, Tor A. Jo 13 Gradin, Lars-Erik Jo 14 Gurinder, Jan-Olof U 63 Gradin, Rolf U. 17 11 15 Gussing, N. Ragnar J. A 13 Grafström, Erik O. Hj. Gustafson, Carl-Erik K 25

Ju 28,K 1,Jo 4,14 7 11 Gustafson, G. Arne B 25 Grage, Elsa-Britta U3 Gustafson, Ingemar Fö 14 Grahm, A. Folke Fö 2 Gustafson, K.G. Jan U 1142 Grahm, Leif A 1 Gustafson, Sven H. Ju 7,1 4

Grahn, T. Roland Fö 8 Gustafsson, Bengt E. U 14 58 Gran, Bertil U 25 Gustafsson, Björn H. U 37

Granath, Karl-Erik Ju 23 Gustafsson, C. E. Torsten

Granath, Sölve O. Fö 11 Ju 6, Fö 5 9, Kn 13 Granberg, Birgitta M. V. A 9 Gustafsson, F. Agne S. Kn 2

Granberg, Otto H4 Gustafsson, G. Einar 125

Granegård, Christer U 4243 Gustafsson, G. Olov A4

Granholm, Arne B. Kn 8 Gustafsson, Gunnel R. J. U 26

Graninger, B. E. Göran U 26 40 Gustafsson, Hans I. B 27 32

Granlund, Börje U i Gustafsson, Hans L. Fö 8

Granlund, Karl-Åke H li Gustafsson, Inga L. A 3 Granlund, U. Kristina Jo 18 Gustafsson, K.G. Allan Kn 4 Granmar, Jan U9 Gustafsson, Karl-Erik I 21

Granqvist, Liss M. ss Gustafsson, Kerstin Ju 41,A 4 16 Granstedt, Pär E. U 45 Gustafsson, Lars I. Granström, Folke T.G. Kn 8 U 14 25 33 48

Grape, Karl Gunnar U 29 Gustafsson, M. Gunnar

Grape, S. Lennart Fö 3 9 Fö I 13, U 29, Kn I

Gray, Barbara U2 Gustafsson, N. Henry

Greber, Ann Charlotte U 23 Jo 12 14 17 19 Grebäck, Erik H. K 1,Jo2 9 Gustafsson, Nils-Eric I 1115 Green, Åke U 53 Gustafsson, Olof S6 Gremner, Kjell SIS Gustafsson, Stig U 23 Grenander, Nils Ju 28,K 2 12 21 Gustafsson, Stig A. U 41 Grendin, Kurt U 15 Gustafsson, Stig G. Grenestedt, E. Lennart N. A 11 Ju 30 55, Fö 6, A 19 Grobgeld, Lennart M. Ju 27 Gustafsson, Torsten B. Fö 8

Grufberg, A. Lennart Kn 6 Gustafsson, Ulf C. Kn I

Grundwall, K. Ricard Bo 2 Gustafsson, Ulla H 17

Grunewald, Karl R. U 11 Gustafsson, Yngve H. Jo 23

Grunewald, Björn U6I1,A 6 Gustafsson, Åke U 41

Gräting, Britt M. U 459 Gustafsson, Åke C. T. Jo 19

Gränsbo, N. Gunnar B. Jo 3 Gustafsson, Åke G. Grönkvist, Göran U9 Ju 29,5 124,18 Grönquist, Bengt J. E 1 Gustavii, S. I. Birgitta Ju 13 Grönstedt, Gert T. V. K 12 Gustavson, Krister 116

Grönstedt, J. Olle K 14 Gustavsson, Bengt A. sS6

27 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103

Skr 1976/77:103 418

Gustavsson, Bengt T. Hall. Bo A. 110

Ju 49, Fö 5 9, Jo 26 Hall, Lennart U9

Gustavsson, GustiL. A. Fö I Hallberg, Bengt O.L. Bo I1 Gustavsson, Lennart U 22 Hallberg, Lars U II Gustavsson, Ola Kn 8 Hallbäck, N. Thore Kn 8,5 16 Gustavsson, S.A. Göran H 4,14 Hallén, Håkan U 55

Gustavsson, Sven Anders 122 Hallenius, G. Ingemar Jo 25, Kn 9 Gustavsson, Åke E.G. Hallgren, Margaretha UI

UD 2, Fö 58,U 48 Hallgren, Ulf I 10 Guteland, Gösta A. A 16 Hallin, L. Bertil U8 Gyllensvärd, Bo V. U 27 Halling, Nils-Olov U 941 Gårdstedt, H. Birger All Hallman, Eric R. B 6,U 66

Gårmark, Thore O. U IS,A 13 Hallman, Erik U 66

Göhlman, Gunnar U 422 Hallman, Katrin U 46

Göransson, Bengt Ju 35, U 28 Hallman, L. Åke G.

Göransson, Bo O.F. A 10 H 16,1 19, H 6 t1 12

Göransson, C. Göran N. U 6 29 Halloff, Ulf V. V. K 18

Göransson, G. Bertil Hallqvist, Britt G. U6

S 13 15 17 18, U 29, A 6,5 22 Hallqvist, Ulrika Bo II

Göransson, Harald O. U689 Hallström, Björn H. US Göransson, J. Olle Hallström, Torbjörn H 12

Fö 89, A 16,1 12 Hamber, Hans U1S Göransson, Lars G. Ju 20 31 Hamberger, Carl-Axel SIS Göransson, Lars OQO. U 28 Hambraeus, Gunnar A.

Göransson, Åke U 42 Ju 28, U 64, I 9 14 17 Göthberg, Bo U 17 65 Hambraeus, S. Birgitta

Göthberg, Kerstin V. U 1S Ju 28, U 46 Hamdahl, Bengt K 10 Hamilton, Carl U 66

H Hamilton, Carl G. H. U 66

Haavio-Mannila, Elina A 17 Hamilton af Hageby, C. UD 3

Hadding, Carl Fredrik B7 Hammar, Carl-Filip U 13 28 59

Hadenius, StigG. U 28 51 Hammar, John A. U 41

Hadrup, KnutE.H. K 291112 Hammar, Stig H. UI

Haeffner, Erik A. I 12 Hammarberg, Margareta S 26

Haegermark, C. Harald 18 Hammarberg, Peter U 13

Haeggström, Ingrid M. S18 Hammarberg, Sven O. Ju 41 42,1 9

Hafström, Jonas UR Hammarbäck, E. Rune Ju 39 Haga, Ingegerd Ul Hammarkvist, Stefan S. E. F1ll Hagard, John H.M. Jo 23 Hammarland, L. E. Thore U 26 38 Hagberg, A. Bertil U 66 Hammarlund, F. Gösta E. Jo 11

Hagberg, Ann-Charlotte B 13 Hammarskjöld, Claes Å.H. K25

Hagberg, Bertil U 66 Hammarsten, Erik M. U 37 Hagberg, Jan-Erik U 43 Hammarström, P. Rickard = Fö 12

Hagbergh, Göran G. E. U 7 Hanner, Per V. A. E1

Hagdahl, K. Thomas Ju 25 Hannerz, D. G. Lennart Jo 20

Hagelstam, Stig L. K4 Hannerz, R. Christer Jo4

Haglund, F. Anders B 10 Hansen, Hans-Jörgen Jo 1 Haglund, Sven SS Hansén, Pär G. H. Ju 51 Hagman, B. Anders U 1S,A 20 Hanson, Arne G. H. Jo 23

Hagman, Jan-Erik R. Ju 43 Hanson, Göte S1 Hagquist, Curt E. I. UI Hanson, Per-Olof B 23

Hagson, Carl A. Ju 28,1 11 i5 Hansson, Bengt Ul Hagström, Tony G. Ju 28,1 14 Hansson, Bertil U 25

Hagströmer, Erik J.J. Jo 25 Hansson, Bertil E. A. Ju 13

Hahr, Anders L. H. B3 Hansson, Göran Kn 5 Haldén, J. O. Folke U 33, A 20 Hansson, Ing-Marie U 38, Kn 7

Hail, A. Bertil B 31 Hansson, J. Bertil U9

419 Personregister

Hansson, K. Gabriella U 26 Heimbärger, H. Peter Hansson, K. Gunnar Ju 7 8 Ju 5, Bo 4 10 Hansson, Lars R. E25 Heino, Martti O. Ju 35 Hansson, Lilly E. Ju 6 Helander, Sven U 16 Hansson, N. O. Olle Jo 3 19 20 27 Heldt, Karin U 56 Hansson, Nils SI Hellers, P. A. Hans U 1115 Hansson, Nils H. U 11 Hellgren, G. Bertil U 142 Hansson, Nils O. Fö I Hellman, Lars S9 Hansson, Oloph A. U 28 Hellman, Sven R. Fö 3 9

Hansson, P. Inge K 20 Hellner, Eskil M. K 7

Hansson, S. Olof (Olle) U 45 Hellner, Jan E. Ju 1 17 30

Hansson, Stig F. S2 Hellners, E. Trygve Kn 6

Hansson, StigG. E. A 6 Hellstadius, Jan R. Ju 21 Hansson, Torsten B.G. K 3 Hellstedt, Ernst L. B 16 Hanstorp, Erling U 25 Hellström, E. Emil U 61 Harriman-Hernborn, Anita C. A 9 Hellström, G. F. Ingemar H4 Hartman, Lars U 16 Hellström, Gunnar J. U 39

Hartman, Olov U 816 Hellström, I. Agneta S7 Hasselknippe, Ivar U 47 Hellström, K. Birger 13

Hasselquist, Ulla U ti Hellström, Kajsa M. U 41 Hasslev, Nils-Olov F. Hellström, Mats J. UD 1,A 68

Ju 28, K 15915 18 Hellström, P. N. Erik K4

Hassner, Rune U 20 Hellzén, Nils U 15

Hauser, Urs W. A 16 17 Helmers, Dag B8 1112

Haverling, Sven G.I. U3 Helmerson, Bo1I. H. Hedberg, Anders U 15 Ju 5, Jo 4 26, H 9, I 11 14

Hedberg, E. Torbjörn U 10 Helmfrid, Staffan U 26,A 1. Bo 3

Hedberg, G. Christer Bo 11 Hemberg, B. S. Eskil U 28

Hedberg, Gösta U 60 Hemborg, Bo H 9 10,1 11 Hedberg, J. Anund sS 13 Hemlin, H. Egon U 26 38 Hedberg, K. Anders Al Hemlin, Peter W. U 41

Hedberg, Lars 0. Q. E279 Hemmingsson, Sten 123

Hedborg, Anna M. B 12 14 Henmark, Kai U 16 Hedelin, Per H. U 26 Henmark, MartinR.C:son = Ju 32

Hedenström, Bengt S$19 Henningsson, Lars-Åke U 10

Hedin, Bernt S 14 Henricson, Sven-Eric U 1125 Hedin, C. Thomas A 10 Henricsson, Sven R. Kn 8 Hedin, Carl Eric Fö 5, Jo 20 Henricsson, Ulf I.R. Kn 12 Hedin, Svante U 20 Henrikson, Lars G. Hedlén, Bengt R. sS313 Ju 32,S 3, Kn 3 Hedlin, John W.A. U 31 Henrikson, Ulf T. A. U 40 Hedlund, A. Rune Ju 12 Henriksson, E. Sture F. S 726

Hedlund, Bengt N.R. S23,U 31 Henriksson, J. Lars G. U 126

Hedlund, Gunnar Fö 7 Henriksson, Jan Olof U 18 Hedman, Barbro U 39 Henriksson, Runa M. A 6 Hedman, Rune U 2 Henriksson, Rune I. Jo 12 13 14 27 Hedqvist, Eric H. U 27 Henrysson, Sten U IS

Hedqvist, Sven A. Ju 15 Henstrand, Kjell-Åke Kn 11

Hedström, Bo S. Jo 3 8 11 Hercules, Jan U 17 Hedström, T. Uno V. Herland, Erik H412

Ju 45, Jo 11 29 Herlitz, Ulla A 1 Hedvall, Lennart U9 Hermanson, K. Gunnar L. Kn 7 Hegardt, Nils A. Ju 43 Hermansson, Carl-Henrik B 14 Hegrelius Johnson, Barbro M. Hermansson, Rune B 10,H 9

Ju 54 Hermansson-Snickars, Folke U 35 Heide, Agneta H8 Hernelius, J. Allan Ju 33, UD 3 Heideman, Gunnar A. S2 Herner, N. Birger E. S 10 von Heidenstam, G. Olov Jo 16 Hernlund, Carl Hugo H. Ju 7 8 52

Skr 1976/77:103 420

Herrlin, Klas G. E. B 16 Hogenius, Hans U 41 Herrlin, S. G. Sigvard Ju 4 Holecek, Josef U9 Herrstedt, Henry T. O. B 30 Holgerson, Nils H. B 14 Hertz, Olof H 10 Holgersson, Jörgen H 6 Hertzman, A. Olov Ju 17 Hollander, Ernst E. I 10 Hesser, S. C.E. Ju 8,U 4 Hollmann, Sture L. Bo 11

Hessleborn, OlleK.A. Kn2,B 5 Holm, A.O. Per A 1

Hessler, S.: Henrik E I Holm, Ernst Olaf Ju 17 21 Hessmark, Lars-Göran S6 Holm, J. Lennart Heuman, JanG. M. Ju 15 18 U 210,Jo2,A 1,Bo 37911

Heurgren, Sven C. 0. Holm, Lars G. B 14 Ju 20, H 2.4 13 17, I II Holm, Lennart U 1518 Heyman, Viveka U 16 Holm, Stefan Kn 5 Hidal, Sten U 16 Holm, Sture K. V. H3 Hildeberg, Lars U 1115 Holm, Tommy Bo l1

Hildebrand, Karl-Gustaf U 16 Holmberg, Bo U IS Hildeland, Erling K. 1. A 18 Holmberg, Carl V. Fö 6

Hilding, Ingrid Ragnarsdotter Holmberg, Erik G. Ju 44,0 3" U 50 Holmberg, Gunnar E. Fö 3 Hiljding, StigG. O. Ju 16 Holmberg, Nils V. Jo 16

Hillbo, Arne OQO. Ju 4 Holmberg, Sten E. s3 Hillbom, LarsH. Ju 1 17 21,Jo 5 Holmberg, Åke E. V. U 26

Hillerdal, Olof S222 Holmborn, Börje U 1435

Hillert, Anna-Greta L. U 43 Holmbäck, Inga G. M. A 7 Hillerudh, G. Lars-Olov E. Ju 4 24 Holmbäck, M. Bure O. U 28

Hilton, Hans U 22 Holmgren, Anders F. Jo8 li

Himmelstrand, Gunnar G.F. K1 Holmgren, Gunnar Jo 13 Himmelstrand, J. Ulf I. Fö 7,A 17 Holmgren, Jacomien U 23 Himmelstrand, Karin B. Ju 19 Holmgren, Kjell U 719

Hinno, Rein B 3 13 32 Holmgren, Majvor U 29

Hirschfeldt, S.: Lennart Ju 33 Holming, Klas J. L. Ju 8 52

Hjalmarsson, E. Birgit Holmquist, K. O. Rolf = Fö 6 7 10

Ju 47, A 15 Holmquist, Kersti U 27

Hjalmarsson, H. Yngve J. Ju 43 Holmquist, Lizzie S 18

Hjalmarsson, S. Åke B 20 Holmquist, Stig A.B. U 38 Hjalmarsson, Sven U 15 Holmqvist, Lars J. H. Ju 31 Hjalmarsson, Yngve H. J. 16 Holmqvist, Leif G. I 11 Hjalmarsson, Åke H 10 Holmqvist, Sture L. Hjelm, K. G. Lennart U 30,Jo 13 Ju 28,17, Kn 4

Hjelm, Lars Fö 14 Holmqvist, Åke H. I 6

Hjelm, Orvar M. A 3 Holmstedt, Igor s2

Hjelmqvist, Ingvar K. R. Holmstedt, Yngve D. Ju 13

S3,BI3,A 6 Holmstrand, Bengt U 9 Hjelmqwist, Karl-Gustaf H. K 18 Holmström, G. Sven E. Jo 15

Hjern, Bo S 102215 Holmström, L. Bror Ju 26 Hjerne, Gunnar S 10 Holst, Hans-Eric S22 Hjertonsson, Karin UD13 Holster, Lars-Inge 123

Hjort, Christer A. U 42 Holte, K. Ragnar U6

Hjorth, Jan L.S. U2 Honeth, Peter U 19

Hjorth, Lars E.A. S4,B 26,Bo 6 Honkanen, Jaakko U 18 Hjorth, Nils T. Jo 2 Hoppe, E. Gunnar U 39 Hjorth, Ole U9 Hornwall, Gert H. D. UI Hjorth, Ragnar Jo 8 Hovstadius, O. Sigvard. U 12 Hjälm, Nils G. 0. Ju 49 Hubendick, Bengt L. U2 Hjärne, Leif R.D. 15 Hugoson, Göran H. Jo 16 Hjärpe, Leif U 39 Hugosson, Kurt I. Ju 55,1 6 11 Hoel, Christer O. Jo 24 Huldt, Jan F. Ju 21

Hoffman, Margit U 13 Hulgaard, Bodil C. B 14

421 Personregister

Huliberg, Axel Th. A:son Fö 2 Höglund, G. Z. Margrethe Fö 14 Hult, N. E. Jöran Ju 5 Höglund, Hans Us5S Hultan, Ivan Fö 11 10 Höglund, K. Thure S2 Hultén, A. Olof U 28 Höglund, Olof A. Ju 16 Hultén, Bengt E. U 41 Höglund, Olov U 35

Hulterström, Sven Å. Kn II i3 Högvall, E. Gunnar Kn 8 Hultgren, Åke V. 15 Höijer, Björn U 28 51

Hultin, S. Erland V. U 1 41 Höijer, Gunnar Fö I

Hulting, K. R. Georg Jo 5 Höjeberg, Mats H 9

Hultkvist, Anders M. B 6 Hökfelt, Bernt M. U 30

Hultquist, P. Ove. Kn 13 Hörberg, Nils A. Kn 2

Hultqvist, Swen E. H. Kn 4 Hörberg, Olof Hj. Jo 21

Hultqvist, Tore U 13 Hörjel, Nils J. Ju 34, K 15,B 2 Hultstrand, LarsR. -S 1016 22 25 Hörlén, E. Linnéa K 14,U 18 Hurdén, Ragnar H.G. K2912 Hörlén, S. I. (Inge)

Huss, K. J. Lennart B 12 B 27 32, Bo 7, Kn 11 Hiibner, Helmuth I 10 Hörnlund, Börje S 22,A 6, Kn li Hiägard, P. Åke I 14 Hörnlund, Gördis K. B 14, Kn 2 Hyllengren, Jan K 11 Hörnquist, K. Iwan E. Fö 5

Hyltander, K. Gunnar E. Fö I Hörnqvist, Sten-Åke S. Kn 8

Håkansson, Alfred K 24 14 Höök, Erik S. V. S4,E2,B 14 Håkansson, B. Staffan H. I i2 Håkansson, Greta U9 I Håkansson, Hans E. V. 1216 lacobaeus, Anders G. Ju 14

Håkansson, Håkan E. A 3 Ingelf, Sten U9 Håkansson, Ivar USS Ingelstam, Lars A.

Håkansson, P. Harald A 10 U 64 14 30 46 58 Håkansson, Per Olof Jo 26 Ingemansson, Jan H. I. Jo5

Håkansson, Sven-Olof H. Ju 36 Ingemansson, N. Stig P. K 3

Hållsten, E. Bertil S27,K 9 Inger, Björn J. P. U 27

Hårdefelt, S. Börje Fö 10 Inghe, P. Gunnar A 1 Håvik, I. Doris H. Ingvar-Svensson, Inger Jo 23,H 8 Ju 39, S 20, U 18 45 Irving, Dorothy U9

Hägerhäll, Bertil G. Jo 17 Isacson, Dan S. U 42 Hägerstrand, S. Torsten E. Isacsson, Karin A 3 16

U 30, A 1 Isaksson, Nils-Ivar A 1 Hägglund, Bengt U 16 Isaksson, P. Olov U 27 Hägglund, John E. Kn 13 Isberg, Magnus U 58 Häggmark, Lars A. A 15 Isberg, Pelle U 38

Häggquist, Harald s2 Isberg, Tord A. K 10 Häggroth, R. Sören Bo 10,U 64 Israelsson, L.E. Sune B8

Häggström, K. Harald V. B 21 Israelsson, Per J. U 46,Jo 5 Hälinen, Erkkil. U IlI Ivarsson, Anna-Lisa A 6

Häll, Karl-Erik B 27,1 4 Ivarsson, I. Holger Bo 1

Hälleberg, Allan U 33 61 Iveroth, C. Axel E2

Hällgren, John A. K 20 Ivre, Ivar G. E. U 28

Hällgren, Åke U 10 Härnqvist, Kjell U 26 41 J

Hävermark, K. Gunnar J:son Jackert, Claes S:son U 28

K 67 21 Jacobson, Bengt Hög, Alfhild U 48 Ju 46, U IS, A 3 6 Högberg, Bernt L. Bo I Jacobson, S. E. Olof Jo 8

Högberg, K. Gunnar S 23,A 10 Jacobsson, A. Torvald B 2

Högberg, Lars G. Fö 8,Jo 22 Jacobsson, Måns H I Högberg, Mats J.G. K 1 Jacobsson, Ulla U 29 Högemark, Karl H. U 17 Jacobsson, Åke H 10

Höglind, Lars O. U 15 Jadestig, Thure R. Ju 5 29, Kn 7 Höglund, E. Olov U 2143 Jaensson, Sverker K4

Skr 1976/77:103 422

Jakobsson, Tage H. E. Johansson, B. Einar D. U 40 Jakoby, Rein 16 Johansson, B. Gunnar ÅA 7 Jalling, Hans G. T. U 2533 Johansson, B. Sture U 66 Jannesson, G. Geron Kn 12 Johansson, B. Östen A 1,13 Janson, Björn C. Fö 6 13 Johansson, Bengt U 48 Janson, Carl-Gunnar S13 Johansson, Bengt A.W.

Janson, D. Birgitta U 35 U 34, Jo 4 20 27

Janson, Tore U 26 Johansson, Bengt K. Å. A 420

Jansson, B. E. Gunnar E4 Johansson, Berndt O. L. U 17 Jansson, Bertil U9 Johansson, Bertil C. Å. Ul Jansson, Björn S. US Johansson, Bertil E. K 12,Jo 9 20 Jansson, E. Sören B 4 30,U 45 Johansson, BoG. H. B 25

Jansson, Harald Jo 13 Johansson, Caj-Aage K 13 20

Jansson, I. A. Gunnar Ul Johansson, Curt B. R. Jo 9 Jansson, K. Eric Fö 5 Johansson, D. Marianne A 6 Jansson, K. Olof (Olle) U 41 Johansson, E. Allan Kn 8 Jansson, K. Rune U 20 Johansson, Erik V. A 9 Jansson, N. Ewald = Jo 5 25,A 14 Johansson, Erland U 16 Jansson, Olov K 10 Johansson, Gun U 11 Jansson, Paul G. Ju 46, K 3,E 7 Johansson, Gunnar A. Jo 13 Jansson, Stig L. A 919 Johansson, H.S. Kenneth A 1 Jansson, Sven U 25 Johansson, Hans F. G. Ju 17 Jansson, Sven E. Jo 8 Johansson, Hans I. B 10

Jansson, Sven I. Johansson, Inga-Britt B. A 6

Ju 47, B 16, Bo l1 Johansson, J. Erik S 16 Jantze, SivI. G. Ju 15 Johansson, J. Henry Bi1 Janzon, Bengt S19 Johansson, K. Hilding Janzon, Bo UD I Ju 39, Kn 2 11-13

Jareborg, Nils B. Ju 54 Johansson, K. Inge U 13.48

Jarenius, J. Christer I. B 17 Johansson, Karl-Axel

Jargenius, Carl-Johan H 11 S7926,U 55

Jargin, Ingvar Bo I Johansson, Karl-Erik = B 13 27 32 Jarmar, L. Håkan Fö 8 Johansson, Karl-Åke U 10 Jarness, Dag B.J. 112 Johansson, Kjell J.-O. Fö 15 Javette, Bo U 1125,A 6 Johansson, Knut B. M. Jeding, Lars G. B 22 UD2,E2,B 1332

Jennergren, Carl Gustav U 64 Johansson, Kurt Ove Ju 44

Jennische, Per U 26 Johansson, Lars-Olof Kn 8 Jensen, Birger Kn 6 Johansson, Lillemor U II

Jenstav, Marica Al Johansson, N. Filip Ju 29, Jo 3 Jeppsson, O. Gunnar Jo 325 Johansson, N. Gunnar Bo 12

Jerrstedt, Lars-Göran Ju 11 Johansson, Nils J. O. US Jespersson, Knut U9 Johansson, O. Mauritz

Jiewertz, Bengt K.O. U 26 Fö 14, B 12 Jinnegård, O. Eskil A. Bo 11 Johansson, Ola U 46

Joelsson, V. Arnold Ju 48 Johansson, Rune B. Ju 28,1 13

Johannesson, Erik Jo 5 Johansson, S. Arne H. Jo 13

Johannesson, Ingvar U II Johansson, S. K. Lennart KS Johannesson, Jan G. A2? Johansson, S. Lars Å. Jo 16

Johannesson, Rune S. Johansson, S. Olof H.

Ju 35 46, B 21 Ju 25, B 17, U 46

Johannesson, Sven-Olof Johansson, S. Östen Us

(Olle) Ju 35, B 9 Johansson, Sigurd U 17

Johanson, BoC. I 14 17 Johansson, Sjunne U 7 Johanson, Eva A.M. Ju 12 Johansson, Stig E. Jo 9 Johanson, Krister H713 Johansson, Sven B 32 Johanson, Lars R. Ju 41,B 17 Johansson, Sven H li Johansson, Arne G. BS Johansson, Sven Kn 11 13

423 Personregister

Johansson, Sven A.B. Ju 38 Junback, Carl Gunnar Johansson, Sven Å.E. U 42 Jo 7 12 19 24 Johansson, Sven-Erik K 15 Jussil, Sune K. Bo 2 Johansson, Sven-Erik N. Jutagård, Carl U 21

Ju 1, E 6 Juthagen, Leif R. Ul7

Johansson, Tage N. B8,A 7 Jäderqvist, K. Bertil B 30 Johansson, Tor H. U 42 Järdler, Sven A. Ju 19,B 13,A 21

Johansson, Tyra A.S. — Jo 9,1 18 Järnbrink, Hans G. S 13,B 7

Johansson, Östen B. Järtelius, Gösta E. Ju 32

B 6, H 10, Bo VI Järvstrand, K. Göran A 10

a Jönsson, Anne M. S 26

Johnsen, K. Gösta U2

Johnson, Arne I. I Jönsson, Claes-Göran U 11 Johnson, Bo UI AR Jönsson, E. Gustav S29,B B 14

SI Jönsson, Eric L. Ju 36, K 3 Johnson, Inez UI

Johnson, O. Bertil U4 OD Jönsson, Gustav SS Johnson, O. J. Gunnar U3 SI Jönsson, Hans E. U 18

Johnsson, Elsie UI ON Jönsson, J. Ove A 711

Johnsson, Inez M. Jol BRI Jönsson, Karl-Gustav U 42

Johnsson, Jan G. K9,B NI Jönsson, N. Börje Bo 4

Johnsson, John E. Jo 1 VW Jönsson, Per Ivan Jo 15, Bo 6 Johnsson, Per-Olof U AD Jönsson, Per O. K'5 Johnsson, Roland G. U — Jönsson, Ruth V. A 6 Johnsson, Sten B. Bo — Jönsson, Ulf G. Bo 11 Jonason, Olov UI OA Jonasson, Holger L. K i 00 K Jonasson, J. E. Bertil A 1 ND Kahlin, Tage H.G. A 6,Bo 4 Jonasson, Sven G. J. Kaijser, Fritz Kn 7

Ju 19,5 23, A 20 21 Kajland, Anders R. K 3

Jondelius, Bo E. Jo 17 Kalin, Göran U 15 61 Jonnergård, Gustaf Ju 7 Kalles, Lars-Erik U 66 Jonson, Göte K. U 26 Kallings, Lars-Olof S27 Jonson, Lars H 1 Kalte, Erik A. U 17 Jonson, Lars H 6,1 19 Kampmann, Hack U 28 Jonsson, A. Ingemar G. K 3 Kanmert, Ulf V. O. Bo 11 Jonsson, Anders E. K 15 Kappelin, Carl-Erik K 16,B 21 Jonsson, Anita L. U 27 Kardell, J. Arne Jo 16 Jonsson, Bo Bo 11 Karina, Lilian U 22

Jonsson, Bo A. S 26,B 27 Karlberg, Bengt U 26

Jonsson, Bo E. U 26,A 2 Karleby, Olle U 39 Jonsson, Elver A.D. S1 Karlehagen, Sigvard H. Jo 22

Jonsson, Elver A.D. A 19 Karlén, F. Ingvar G. I 1

Jonsson, Erland U 17 Karlén, Ingvar U 34 Jonsson, Folke Sn Karlerö, Lars-Ingemar U IS Jonsson, Ingemar Ju 53 Karlin, Bengt U 15

Jonsson, J. Alvar U 37 Karlqvist, Anders U 30 64,1 14

Jonsson, K. E. Johnny U 16 Karlsland, Bernt U 25 Jonsson, Karin S 25, Kn 10 Karlsson, Bengt S2 Jonsson, Lars-Eric U il Karlsson, Bengt Olof Jonsson, Lena B. S 13 A 1, Bo 10,1 6 Jonsson, Stig G. T. U 40 Karlsson, Curt K.. A. U 40 Jonsson, Torsten J. Ju 54 Karlsson, Erik L. E 2,Bo 2 Jonäng, Gunnel M. UD 3 Karlsson, Eva Sn Jordan, Kerstin R. U 14,19 Karlsson, F. Göran Josefson, Stig A. B 13 32 S 51017, B 23, Jo 2 Josefsson, J. Thomas I 14 Karlsson, Fritz W. I. U9 Josefsson, Jim L.H. Ju 25 Karlsson, Gunnar B.S. K 2 11 21 Josephsson, Leif E. Ju 1 47 Karlsson, H. K. Göran

Jotoft, Yngve S. K 23 S623,A 10

Skr 1976/77:103 424

Karlsson, Hans-Jörgen U 65 af Klintberg, Rolf H 9, I il

Karlsson, Helge G. S 20 Knocke, Wuokko S. K. U 25

Karlsson, Henry S6 Knutsson, A. Ingemar Kn 4

Karlsson, John-Evert U 15 Knutsson, P. Anders Ju 31 34 Karlsson, K. Gösta Ju 52, U 24 48 Knutsson, P. Gösta Jo 5.A II Karlsson, K. Harry Ju 26 Knutsson-Hall, Torsten K. Fö 1

Karlsson, K. Henry SH Knöös, Erik O. Fö 2

Karlsson, K. J. Urban U 15 Kolare, Gustav C. K. K 1 Karlsson, K. Ove Kn 7 Kolk, Jaan A 16,16 Karlsson, Lars Erik U 46 Komstedt, P. L. Wiggo K i4 Karlsson, Majvor U9 Konnander, Benkt A.V. UI 21 Karlsson, Olof (Oile) H. B 32 Korpi, F. Walter S13 Karlsson, Rune ÅA. Jo 23 Korpi, Sture H. S t9

Karlsson, Sune U 37 Korpås, B.G. Sture UD2

Karlsson, Torsten U 15 Koskinen, Lennart U 52

Karlsson, Ulf G. Fö 59,1 11 Kraft, K. Arnell. Kn 8 Karlsson, Vanja M. Ss9 Kragh, Börje R. V. Bo 3

Karlsson, Åke U 1533 Krantz, Birgit Bo 9 Karlström, K.G. Bengt B7 Krantz, Gösta U l1 Karlström, Lars G. U 34 Krantz, P. Gunnar Ju 9,S 3

Karlström, Vilhelm H. Ju 26 56 Kranz, Leif U 28

Karnell, G. Gunnar W. Ju 52 Krausz, Elisabet Ju 19, B 28 Karp, Cary U9 Kristenson, Arne Jo5S.H9 Kastan, Agnes U 18 Kristenson, E. Valter B 13 14 Katz, Gisela U 43 Kristensson, Astrid M. Ju 212 Kaufelt, Eje U9 Kristiansson, N. Axel B 23,Jo 5 Kautsky, Gunnar F. H. 110 Kristoferson, Tord U 25 Kebbon, Lars U1S Kritz, Lars-Bruno K 14

Keil, Hans U 111555 Kritz, Lars O. K 1

Kenttä, Matti U 62 Kroeker, Göran H. Jo 12 Khan, Lennart U9 Kromnow, E. Åke Ju 7,U 3 Kignell, Jan-Erik 14 Krona, Kurt Fö 13, Kn I

Kihlbom, J. O. Niklas Ju 3 Kronholm, B. Tryggve U 16 Kihlén, Margret U 17 Kronvall, Kai U 51

Kihlman, Tor S.D. K3 Krutzsch, A. Peter M. Jo 7

Kihlström, Bengt G. Jo9 Krönmark, Eric A. B 14

Kim, Lillemor A.B. U 26 39 Kugelberg, Otto Ul Kindbom, Bengt M.L. Ju 55 Kullberg, Gunni V. S 10

Kindlund, A. Sören SS 923,U 45 Kuylenstjerna, C. Göran J. Jo 3

Kirsebom, BjarneA. <:U 26,A 20 Kvarfordt, Eva B. A 10 Kistner, Inger Ju 19 Kvarnström, Olof E. A 11

Kjellberg, Bo A. Ju 19,A 21 Kyhlberg, Bengt U9

Kjellberg, Lars U 18 Kypengren, Sven H. Ju 28

Kjellén, Bengt I. UI Kåge, Maria U2N Kjeligren, Kjell Ull Kåräng, Gösta U 23 Kjellgren, Ove I. B 6 Källenius, Sten 1. R. 119 Kjellin, Björn T. M. Ju 6 13 Källqvist, Åke U 28

Kjellin, Åke U 56 Källsbo, H. Arne K 18

Kjellman, Lars U 34 Källsson, K. ÅA. Jan K 9

Kjellstrand, Leif A 4518 Kälvemark, Torsten U 57 58 Klackenberg, O. Henrik B 19 Kärnek, Ruth I. C.

Kiangby, Lars-Erik ÉE 7 S213172,A7 Kiason, Lars Erik U 111518 Kärrström, Margit S 11 20

Kleberg, Carl-Johan V. E. Köhl, Olof F. E. Jo 813

Ju 42, U 28 Köhler, Nils G. Ju 1 af Klercker, E. Bertil T:son B 8 Könberg, Björn U IH Kleréus, Arne U 20 Könberg, BoG. Kn 10 Klette, Hans U 26 Körlof, Björn H. B. Fö 6

425 Personregister

Körlof, Voldmar K4 Larsson, E.Åke = A 6,1.22, Kn 8

Körner, F. Lennart Hl Larsson, ElisR. Bo 8 Körner, Sten G. U 3 2128 Larsson, Erik S 3 10,Jo 30

Larsson, Eva-Katharina U 9

Larsson, Felix U9 L Larsson, Folke K. E. Jo 25 Lager, Ingegerd E. U 26 Larsson, G. Nils-Olof K 18 Lagerblad, J. Peter Fö 13 Larsson, Gerhard S2

Lagerbäck, Björn B 22 Larsson, Gunnar U9 Lagercrantz, Bo U. U2 Larsson, Gustav S 14 Lagercrantz, Richard C. H. S Larsson, Gösta H. F. U 13 55 Lagergren, A. Maria 2 Larsson, Hans U 48

Lagerkvist, A. Claes G. B6 Larsson, Hans F.L. U 26,A 13 Lagerlöf, Elisabeth AS Larsson, Helmer E. U 13 33 Lagerqvist, Åke U3 Larsson, J. Krister L. Fö 8

Lagerstedt, Lars G. W. U2 1 Larsson, K. Einar A. Lagerström, Sven A. K I 3 K 3, Jo 13,1 5 Lagerström, Ulf Å. B2 2 Larsson, K.S. Sigvard Lagneborg, Rune U 26 B 13 16 32

Lambe, Bengt R. Ju 40 Larsson, Karl G. S 1318

Lamnevik, Gunilla S 18,B 13 Larsson, Kjell I. Ju 28

Land, Johan Ju 3 Larsson, L. Thorsten Landahl, E. Tore Ju 36 Ju 45, U 11-33

Landahl, O. Sixten H. Jo 6 29 Larsson, Lars-Gunnar IS

Landberg, Hans W. Larsson, Lars-Åke G. Jo 26

: U 14 26 30 51 58 Larsson, Leif U 10

Landberg, Maj-Lis Larsson, Lennart U 1525

H 16, Ju 29, E 6, H 8 Larsson, Matts Bergom Ju 25

Landén, C.G. Ragnar A 17 Larsson, Mårten J. US

Landergård, Eva U 40 Larsson, P. Härje U 28 51

Landfors, Curt U9 Larsson, Rolf I 12

Landgren, Per C. D. B 16 Larsson, S. Rune W. Fö 1 Landin, Palle J. A 117 Larsson, Sixten B 1 Landquist, Eddie L. Ju 8 52 Larsson, Staffan U 1 Landqvist, Nils D. I 17 Larsson, Sven A. A. Ju 37

Landqvist-Westh, Inga-Lill A 13 Larsson, Sven E. Fö 1

Landström, R. Tori E. Kn 8 Larsson, Tore U 25 Landström, Sten-Sture H. Larsson, Torsten A. B 10,18

U 41533 Larsson, Ulf UD 1 3, Fö 14 Langborn, Nils E. B8 Larsson, Y. Allan G. A 10 Langby, Elisabeth U 18 Lassinantti, I. Ragnar U 10,1 26 Langenskiöld, Carl G. L. El Lasson, Knut-Inge L. K9 Langton, Börje S 1017 Laurén, Reidunn M. B. B 14 Lannegren, Göran S. U 28 Laurin, Hans I 23 Lantz, A. Benne Ju 28 Lauritz, L. Yngve Bo 7 Lareke, Carl-Axel U 25 Lauritzen, Sonja S7 Larén, Charlotte F. B 26 Leander, B. E. Ingemar U 28 Larfeldt, Nils J. H 1 Leander, Bo T. I. 1613 Larfors, E. V. Tage Ju 2 48 Leander, Sven U9 Larnstedt, A. Ossian G. S 18 Leche, Johan H. Ju 56 Larson, Rune K 9 Ledstedt, K. Gösta I. Bo I Larson, Sten E. Jo 5 Leffler, Sven B. Ju 14

Larsson, A. Lennart Uv 33 Leifland, Leif UD 3, Fö 9 Larsson, Alf H. IS Leijon, Anna-Greta — Ju 19, A 21

Larsson, B. Gunnar Al Leijon, Håkan H 9 Larsson, B. Roland Ju 30 Leijon, Jan E. I 11 Larsson, Carl-Otto Fö 11 Leimar, A. Tord M. A 6 Larsson, Carl Rune U9 Lekander, Bertil K. F. Jo 12

Skr 1976/77:103 426

Lekander-Isacsson, Gunilla U 25 Lindberg, Göran B 29 Lekberg, E. E. Olov Ju 43 Lindberg, Ingemar S 13,0 34 Leman, E. Gunnar V. 114 Lindberg, Lars U 52 Lemne, MatsH. K 6,B 21,12 17 Lindberg, Lars G. B. B 12 Lennander, Bengt U 41 Lindberg, Marta S. Jo 5 Lennholm, B. Gunnar 0. 121 Lindberg, N. Olof E 8,B 18 Leo, P. Gunnar B 16,1 1 Lindberg, R. Greger Fö 2

Lersäther, Anna Margareta Lindberg, S. Lennart B 10

(Anna-Greta) S 19 Lindberg, Sven J. K 1,Jo 9 13

Leuchovius, Karl G.W. Kn 7 Lindberg, Sven Å.L. B6 Leuf, Nils Börje E 4 Lindberg, Ulf U 23 Levén, P. Staffan Ju 57 Lindberger, Lars Jo 5

Levén, Sören U 1518 Lindblad, Gullan B. K. A 6 Levin, P. Tage Ju 28 Lindblad, Göran U 45

Lewén-Eliasson, Anna Lisa Lindblad, Hans B. Fö 8 UD 2,B 23, U 39, Kn 2 Lindblad, Rune U9 Lewenhaupt, Krister G. I 11 Lindblad, Sven J.H. E2,B2

Lewensjö, ÅkeR. Kn 2 Lindblom, Carin 13 Lewin, Saul HI Lindblom, Hans I. E4 Lidbeck, P. Ingmar S 10 Lindblom, Paul US Lidbeck, Åse A 10 Lindbom, Marcus U 18

Lidbeck, Åse A 10 Lindborg, Per U9

Lidbom, Carl G. UD I Linde, I. Gertie Ju 19,A 21

Lidbom, Tore E. A 20 Linde, Lars B. Fö 6

Lidén, B. Carl Johan Jo 3 14 25 Linde, Per Gunnar A. B 69

Lidgard, H. Bertil I. K 24, Bo 7 Linde, Ulf H. US Lidin, Karl-Olof Ju 44, U 3 66 Lindeberg, Per Erik G. A 15 Lidström, Lars J. I 10 Lindeborg, E.G. Lennart 19 Lidström, P. Ivar Al Lindelius, K. Rolf K. Ju 12 Lidvall, Johan E. Ju 43 Lindell, BoG. Ju 28,1 5 Lie, C. Nils D. U 38 Lindell, Carl Gustaf U 17 Liedberg, Anders J. B. Fö 4 Lindell, Ingvar A. Ju 50 Lilja, Sven-Åke K 13 Lindell, Mats G. UI Liljefors, B. Anders 1 Lindén, Hans G. Jo 12 Liljegren, Carl-Henrik S. UD 13 Lindén, Yngve T. B 3, Bo I Liljegren, Ingemar K 15 Lindencrona, Alvar E 1 Liljeholm, Thomas U9 Lindencrona, Fredrik W. K. Kn I Liljeqvist, Rolf A. Ju 15 18 Lindencrona, Gustaf K 21 Liljeström, Rita Ju 19 Lindencrona, Gustaf C.A. = Ju 25 Liljeström-Svensson, Gunilla Linder, Lars G. S 17

(Gillan) M. Ju 19 Linderoth, Karl-Axel E6 Lind, Carl-Eric 115,Jo 17 Lindfors, Leif W. U 136, Jo I

Lind, F. Olof I 13 Lindgren, Carl-Ivar Fö 5

Lind, Johan A.L. Ju 25 33 Lindgren, Claes H 9,1 7

Lind, Johan H. UD 3 Lindgren, Gunilla U 23 Lind, K. Ingemar B. U 26 Lindgren, Gunnar U9 Lind, K. Åke U 42 Lindgren, Göran Ju 7 Lind, Åke U 34 Lindgren, Göte U 11 Lindahl, Carl Erik T. Ju 3 Lindgren, I. Lennart

Lindahl, Carl-Fredrik H. Fö 4 U 65, Jo 16 23, Bo 9,1 5

Lindahl, Hedda S 13 Lindgren, K. Erik Jo 11 Lindahl, Lars U 23 Lindgren, Kerstin U9

Lindahl, Lars O. H. Ju 28 Lindgren, Kurt U9

Lindahl, Torkel R. N. Jo 23 26 Lindgren, Per Anders B4

Lindahl-Kiessling, Kerstin M. Lindgren, S. Åke S24

Ju 19,5 2, U 14 26 58, A 21 Lindgren, Seved U 48 Lindal, Kurt G. U 13 Lindgren-Fridell, A. Marita G. U 5

Lindberg, Carl 125 Lindh, Birger V. Jo 13

427 Personregister

Lindh, Gösta I 17 Livijn, Claes-Olof E 7 Lindh, K. Rolf Y. Kn 2 Ljung, Bengt-Arne Ju 46 Lindh, Åke H. B 16, Bo I Ljung, Bengt-Olov U 23 Lindholm, Bengt U9 Ljung, Lars U. A 16,1912 Lindholm, Inge U9 Ljungberg, Blenda M. U 16 Lindholm, Ingemar H 9 Ljungberg, Göran L. D. Ju 2 Lindholm, P. Charles A 7 Ljungberg, Sven U 20 Lindkvist, Gunnar U tl Ljungberg, Sven H. U 27 Lindkvist, Lennart U 20 Ljungdahl, Olle U6 Lindkvist, Oskar W. — Ju 43, K 24 Ljunggren, C. Börje UD 2 Lindman, Karl S.S. Jo 5 Ljunggren, Sven E. 110 Lindmark, Lars E. 12 Ljungholm, Kurt A. Kn 9 Lindquist, B.RuneL. U 19,Jo1 Ljungkvist, Sture C. O. K 16 Lindquist, Hans S 27 Ljungström, Claes G. K 3 Lindquist, Inger G. Ju 36 Ljungwall, N. E. Folke Lindquist, Sven B. E. E 9 E 4,B 17 19 Lindquist, Ulf W. E. Kn 13 Lodin, Sven-Olof B 14 Lindqvist, Bengt S1,U 63 Loheman, Arne E 1 Lindqvist, F. Ingvar U 26 Lonaeus, G. Håkan N. B 24 Lindqvist, Lars U 50 Lorentzon, B. Gustav L. I 10 Lindqvist, N. Inge A. Ju 32 Lothigius, Carl-Wilhelm K 9,Jo 2 Lindqvist, S.-O0. Lennart Jo 5 Lovén, John S 13 18, Bo H Lindroth, Annica M. U 48 58 Ludvigsson, Ingrid M. Jo 2 13,A 9 Lindroth, Harry W. B. Kn 3 Ludvik, Klaus Fö 8 Lindskog, J. Lennart Lugn, P. E. Robert Fö1S5

K 20, Jo 2, Kn 5 Lukkari, Bror U IS Lindstam, Leif E. B 11 14 Lund, Karin 58 Lindstedt, Bengt U 39 Lund, Wiggo T. Ju 48 Lindstedt, Gustaf U 53 Lundahl, Stig U 18 Lindstedt, Hans G. Ju 3 20 Eundberg, Arne U li Lindstedt-Piltz, Inga U 15 Lundberg, Bengt I. Ju 31 Lindsten, Jan U 26 Lundberg, Bengt T. B 10

Lindstrand, Leif UI Lundberg, Bengt Å. U 10

Lindström, Alice M.F. S2 Lundberg, D. Bergliot A 21 Lindström, Gunnar A 418 Lundberg, E. Allan SH Lindström, Harry U 16 Lundberg, Elisabeth Ju 19 Lindström, Harry I. B 27 32 Lundberg, J. Iwan Jo 6 Lindström, Ingvar A. Jo35 Lundberg, K. Max U 31 Lindström, Ingvar A. Jo 13 Lundberg, P. J. Thorsten = U 25 40 Lindström, Ingvar A. Jo 18 Lundberg, Sten G. J. Kn I Lindström, Ingvar A. Jo 20 Lundbergh, Hans P. N. Fö 1 Lindström, J. Christian Lundbergh, Per C. K 19

Ju 41, A 15,1 16 Lundblad, Grethe S$37,B 12 Lindström, Jöns A. A 418 Lunde, Ingrid U 25 39 Lindström, K. E. Ingemar K4 Lundell, G. Per-Inge I 19 Lindström, Lars E. A 613 Lundgren, A. Carl-Eric U 66 Lindström, S. Olle 11 Lundgren, Carl-Erik U 66 Lindvall, Karl-Erik A 6 Lundgren, Georg E. H. Lindwall, Lars E. B 12 B 10, U 133 41 Ling, JanH. U9 Lundgren, Karl-David A 7 Ling, Lars U138 Lundgren, Nils A 18 Linghag, Nils K 17 Lundgren, Rolf A. U 13 Lingons, Björn U 22 Lundgren, Stig H. E. U913 Linnarson, Håkan U 42 Lundgren, Sven H9 Linnergren, Erik J.G. S 27,1 21 23 Lundgren, Ulf U1S Lithander, Per H. Jo 6 Lundgren Bo A. M., B 14 Littmarck, Blenda M. V. $3 Lundh, A. Hans Lennart U 38 Litzén, Anders G. Ju 2 Lundholm, Eric L. O. B 25

Skr 1976/77:103 428

Lundin, Bert G. Ju 25 Lönnroth, N. Erik M. U Lundin, Christer K. O. K 18 Lövdén, Lars-Erik U BU Lundin, Hans-Erik V. Kn 4 Lövestam, Evald U - AND Lundin, K. Ingemar K 14 Lövgren, Esse U IS SS,A 17 Lundin, Morgan U9 Lövgren, Torsten H. Jo 4 Lundin, N. Tore H. Su Löwbeer, Hans Lundin, S. Johan UD 3 Ju 19, U 12833,A 21

Lundin, Ulf W. U 1545

Lundin, Åke E. Fö 12 M

Lundkvist, Svante Ju 28, Jo 23 Madebrink, Rut un Lundmark, E. Gunnar Kn 58 Magnander, Ebbe E. A. RB Lundmark, Nils A.J. H9 Magneberg, Stig E. Tu UM

Lundquist, David H 10 Magni, Tore L. OO Lundquist, G. Jan-Eric A 6 Magnusson, A. I. Göran BR Lundqvist, Bo Christer U 10 I Magnusson, A. Tage Lundqvist, Dick O.R. U 26 Magnusson, David [em NVO

Lundqvist, Gun U9 Magnusson, Egon S. I. LYLE? SO

>YOAA

Lundqvist, J. Erling A 14 Magnusson, Erik Lundqvist, Lilly M. S 10 Magnusson, Gunnar WAP Lundqvist, Sten T:son Fö 8 Magnusson, Gunnar K. 0. OSV

RN Lundqvist, Åke H3 Magnusson, Göran Lundström, Fritz E. 122 Magnusson, John NO Lundström, Karin E. SI UI1S Magnusson, K. E. Göran B Lundvall, A. Göran Jo 6 I

Magnusson, Leif Lundvall, Leif K.G. Magnusson, Leif R. a-ö. me OA

jo

Ju 17, H 13 15 Magnusson, Lennart C. 0. "7 I

Lustig, Gunnar UI Magnusson, N. Ake äl: >

Luthman, Gösta I 14 Magnusson, Nils Libeck,S. A. Lennart 5 1825,0 38,5 13

| UD 3, B 10, I 8 17 Magnusson, S. Arne E. Jo 16

Lyberg, Bengt Jo8 Magnusson, Staffan E. Ju 6,H 15

Lyberg, Bengt 122 Magnusson Sessler, GunI. = Ju 52 Lyberg, Bengt Kn 12 Major, Anders U 26

Lyckeberg, Nils Fö 1 Malm, Krister U9

Lyth, K. Erik Fö 5 Malm, Stig N.-Å. A 6

Lyttkens, Carl Hnerik U 66 Malmberg, C. Lars E. B 31

Lång, Carl-Olof A. U 28 von Malmborg, C. Göran A. A 1 Lännergren, E. Bengt Ju 2 af Malmborg, Lars U 922 Löfberg, Bertil A.F. B 26, I 20 Malmer, Nils J. U 26 Löfberg, Karl Axel Ju 18,B 30 Malmgren, Kurt K-G. E 39 Löfcrantz, Vigo U 9 Malmgren, Nils U 10

Löfgren, N. Sigfrid J. Ju 41 Malmqvist, Jan S 10

Löfgren, Torsten H, 141125 Malmsjö, Lena U 22 Löfqvist, Gert E. U 1118 Malmsköld, A.J. Bertil A 4

Löfqvist, Stig U 25 Malmström, Bengt G. V. Ju 25 Löfroth, Inger B. U 33 Malmström, Sten U 16 Löfström, J. Henric A 6 Mandahl, K. Bertil G. IS Löfström, U. Inge U8 Mangård, Nils S3 Lögdahl, Kent Ul Mannerfelt, Nils O.G. Ju 9 Lönnberg, C. Gunnar 1. Ju 56 Mannerstråle, Nils-Gustaf H 8 Lönnebo, Martin U 16 Mannheimer, Carin B. U 28

Lönngren, D. Rune Marcus, Lars E. P. E 6,U 13

S27,A 4,121,5 21 Marcusson, StenG. U 26 33, A 2 9 Lönnqvist, Ulf R. de Maré, Stefan S. Jo 14

| Jo 2 4 17 2023 27 Marits, Arvo A. S6 Lönnqvist, Åke S.G. E 5,1 6 Marjasin, Sigvard Ss2 Lönnroth, Ann Mari U 18 Marklund, Eivor I. A 21 Lönnroth, Måns U 46 Marklund, J. Sören U 18 37

429 Personregister

Marklund, O. Sixten A. U IS Mongård, Erik E. Bo I

Martin, Gerard E.K. 16 Morath, B. Axel Ju 37 Martin-Löf, C. Johan E. I 16 Morberg, Gösta U9 Martinsson, Bo N. O. Moreau, Jan-Erik Ju 53, Jo 4

Ju 56 57, B 22 Morell, Roland Jo 9

Martling, Car! Henrik U 16 Morling, Bertil U 32 Martling, Per-Roland M. K 14 Mossberg, K. Holger Ju 40

Masreliez, Nils G. A 418 Mossberger, Eric G. V. Jo 3 Matsson, Sven-Arne Bo 3 Mueller, Jöran U 66

Matsson, Tommy B 25 Mueller, Jöran P U 66 Mattson, Ingemar U ll Mundebo, K. A. Ingemar

Mattson, Lisa Ju 6 7 19 37, A 21 S 5 20,B 14 Mattson, N. Morgan BS Mundebo, K. Lillemor Mattsson, Bengt-Olof T. S1 U 15 18 45 48 61

Mattsson, Kjell A. Munkhammar, Inger M. U 26 U 28, Jo 26, H 6, Kn 13 Murray, U. Mac A 13

Mattsson, Marly U ll Mintzing, Lars Ju 4 Mattsson, Morgan N. Ju 56 Myhlback, Lennart = B 13, Bo 4 8 Mattsson, S. M. Lennart U 16 Myrdal, Hans Göran A 1 I Mattsson, Thure J. E. Jo 20 Myrenberg, B. Sverker R. Ki 60

Medin, Knut H. Jo 25 Myrenberg, Bo K. M. U Mehr, Hjalmar L. Ju 23,E 26 Myrenberg, Lars E. T. U UU Meidner, Rudolf A. E 6,B 8,A 6 Myrlöv, Åke E. I = Meijer, Hans A.B. B 5, U 26 40 58 Måbrink, Bertil U. [0] Mejborn, Nils U 16 Månsson, E.O. Sigvard — Ft de BN Melanton, Kaisa U 20 Mårtensson, Alvar G. G.

Melin, Bertil : H 1l1 Mårtensson, Skotte

Melin, S. Ingemar 6 Mårtensson, Stig ola

Mellbin, B. Lennart B Mårtensson, Torgerd Mellqvist, Sven A. K 19 von Möller, C.G. Peter ER Mellström, Claes B. Jo 1 Möller, I. Cecilia >EO0rt-A AUD Meyer, Lennart S.G. S 16 Möller, Lennart K I

Meyerson, Anita E. Ju 12 Möller, S.A. Birger Fö

Meyerson, K. Åke W. U2s Möller, Tage U2

Mildner, Erwin A. B 3, Bo I Möllstam, Bengt L.G. U4

Millgård, E. Olof (Olle) Jo 13 Mörck, Niels-Henry U2 SÄVAR Millgårdh, K. Marianne Ju 19

Mindus-Widén, Lena H4 N Mitchell, Red U9 Narrowe, Morton H. U 16 Moberg, C. E. Ragnar Jo 14 Nasenius, B. Jan V. Ju 9,5 3 20 Moberg, Harald A:son Jo 3 Nelander, OlleM.V. S213,K 9 Moberg, Kaj U 7 Nelander, Sven S 20, A 10 Moberg, Sven T. Nelson, Alvar F. A. S3

Ju 29, K 15, B 20, U 35, Jo 22,1 24, Nemes, Endre US

Kn 6 Nerdrum-Ullman, Wenche M. Modig, Jonas E. Ju 52 U 38

Modig, Lars E. A 5 Nerelius, Hans U9 Moding, A. Philip V. 1525 Nerell, Gunnar H. T. A 18 Mogård, Britt E. T. Nerman, Bengt U 16

Ju 19, U 11, A 21 Nettelbrandt, Alfred 14 'Mohall, Carl-Erik Fö 11 Netterberg, Jonas U 20 Mohlin, Hans H. K 14 Netzén, K. Gösta Bo 7,1 5 25 Molde, F. Bertil U 6 16 Neuman, Gun E. A 6

Molin, Björn A. U 28 Neuman, Håkan H9

Molin, N. Rune Ju 28,B 8 Neyman, Thorsten L. I 10 22 Molin, Olof E. O. 115 Neymark, Marit H. E. H4 Moll, Olof G. U 1910 Nicklasson, Lars-Erik K9 Mollstedt, Bengt O. S 16 Nicklasson, Stina Fö 12,U 15

Skr 1976/77:103 430

Nielsen, Kaj L. Fö 8 Nilsson, Lilian U 16

Nihlfors, Folke U. Fö 2 Nilsson, Matts G. U 61

Niklasson, Ö. O. Harald A2 Nilsson, N. Krister Ju 37 Niléhn, Kerstin U. L. U 18 Nilsson, N. Thorsten G. Jo 513 Nilsson, A. Erik A 10 Nilsson, N. Yngve E 7 Nilsson, Alde E. Ju 28 Nilsson, Nils-Erik Jo 8 11 Nilsson, Alf B 13,A 6 Nilsson, Nils Gunnar U 16 Nilsson, Alice H. Ch. Fö 1 Nilsson, Nils Johnny K 20 Nilsson, Anders U 37 Nilsson, Olle U 2851 Nilsson, Anita U9 Nilsson, Olof Jo 4 525 Nilsson, Anna-Lisa UD 2, Jo 14 Nilsson, P.-O. U 66 Nilsson, B. R. Edvard Ju 38 Nilsson, Per-Olof U 60 Nilsson, Bengt UD I Nilsson, Per-Olof V. U 66

Nilsson, Bengt Fö 14 Nilsson, Reinhold U9

Nilsson, Bengt A. A 6 Nilsson, Rolf U 18 Nilsson, Bengt G. Ju 15 Nilsson, S. Clarence UI12

Nilsson, Bengt-Göran 119 Nilsson, S. Lennart U 28 Nilsson, Bengt-Åke Ju 26 Nilsson, Stig U 25

Nilsson, Bernt I. K 3 Nilsson, Stig Å. Fö 3

Nilsson, Dan 110 Nilsson, Sven U 16 Nilsson, E. Arne Kn 4 Nilsson, Sven U 18 Nilsson, E. Sören Fö 7 Nilsson, Sven U 33 Nilsson, Elvy I. K 1415 Nilsson, Thora I.-L, A 6

Nilsson, Gothard U 15 Nilsson, Tor-Björn H4 Nilsson, Gunnar E. Nilsson, Torbjörn M.E. Ju 2955

Ju 19, A 21,1 13 Nilsson, Tore U. 110

Nilsson, Gunnar V. U 37 Nilsson, Torsten U6

Nilsson, Gösta U9 Nilsson, Åke U 23 48 Nilsson, Göte S18 Nilsson, Åke A 19

Nilsson, H. Christer U 18 40 Nilsson-Schiätze, Eva B, U 45 Nilsson, H. Torsten L. UD 2 Nilstein, Arne H. E2 Nilsson, Herbert U 16 Nissen, L. S. Veronika A 4 Nilsson, Håkan U 23 Nisser, Carl Wilhelm B. Ju 7, Jo 29 Nilsson, I. Pål-Nils US Nisser, Per-Erik C. Ju 39 Nilsson, Ingemar U 25 Nisser, Per Olof U8 Nilsson, J. Ove G. B 14, A 6 Nitare, J. Gideon H. ÅA 9 Nilsson, Jan U 64 Nittzell, Gunnar O. tex UJ Nilsson, Jan A. B. U 35 Nivenius, C. Olle B. OM Nilsson, Jan-Erik L. K 14 Nivenius, Olle —- Nilsson, Jan-Ivan A 19 Nobel, Peter ( GJ Nilsson, Jan-Ivan N. Bo 7 Nolander, Gudrun [fell ND NANA

Nilsson, Johnny U 61 15 Nolte, Lennart R. J. S1 Nilsson, K. Börje SL HQ,A3 Norberg, Dag L. U 127

Nilsson, K. F. Lennart SS Norberg, Randolph K 14,U 11 62

Nilsson, K. Valter K 23 Norberg, Sven H 79 Nilsson, Kaj A.W. Jo 20 Norborg, Anne Charlotte U 18 22 Nilsson, Kaj Åke U9 Nord, Lars O.S. U SLA 17 Nilsson, Karl-Erik E 6 Nordbeck, S. E. Gunnar Fö 9,H 9 Nilsson, Karl-Erik Jo 7 Nordberg, Anders E, K 20 Nilsson, Karl-Erik Bo 4 Nordberg, B. Krister S 25

Nilsson, Karl-Henry H8 Nordberg, Lars O. Jo 23

Nilsson, Karl-Johan Kn 9 Nordberg, S. Ivar Nilsson, Kerstin E. Bo I S5,B27,H2, Bo I

Nilsson, Kjell O. H. E 6,1 11 Nordblom, Bengt S.J, Jo 28 Nilsson, Knut M. K 17 Nordborg, Kjerstin M, SS

Nilsson, Lars G. U 25 26 39 61 Nordell, Olof Nilsson, Lars-Gunnar Kn 10 Ju 23, K 4, E 6, Bo 12 Nilsson, Lars O. Ju 40 Nordén, Joar Ju 18

431 Personregister

Nordenadier, Anders B 17 Nycop, Carl-Adam U 54 Nordenson, Eva V. U 27 Nygren, Arne J. Ju 38 49 57,1 10 Norderheim, Paul A. M. En 1 Nygren, G. Ingemar S 2 15 27,H 7 Nordfors, Lennart U 18 Nygren, Jan B. Ul

Nordgren, Bo U9 Nygren, Sven E. B. U 38

Nordin, Inga L. U II Nygren, Åke U 16 Nordin, Ingvar S 20 Nygren-Söderberg, Laila E. A 6 Nordin, Karl-Anders U 25 Nygård, Bengt A.V. Jo3 Nordin, Maj B. A 8 Nyhage, Hans B. U 1548

Nordin, Sven-Erik Ju 33 Nyman, Bengt O.P. Fö 8

Nordin, Å. Ingvar Kn 10 Nyman, E. Linnéa V. Ju 23

Nordlander, K. Åke A 19 Nyman, Erik O. Ju 27

Nordlander, N. Arne U 137 Nyman, Kjell Jo 21 Nordlander, Ralf U9 Nyman, Mikael U 40 Nordling, Kjell O. Ju 44 Nyquist, Ola Ju 27,H 6 Nordlund, Stig F. Kn 7 Nyqvist, N. Tore Ju 49, Kn I Nordmark, Hans ÅA. Ju 52 Nyreröd, K. Svein G. Bil Nordstrandh, OveH. U 11 1425 Nystedt, Curt L. B 9 Nordström, Bengt 1715 Nystedt, Stig H. Fö 5 12 Nordström, Bengt S. U SI Nyström, Holger R. B. Jo 14 Nordström, Gösta S 1 Nyström, Kerstin B 14 Nordström, Jan R. Bo 11 Nyström, Lars ÅA. ES Nordström, K. Erik G. K 11 Nyström, Lennart U 26,H 9,1 14 Nordström, K. Olof W. Kn 9 Nyström, Sigvard E. V. H4 Nordström, Lars U 10 Nyström, Örjan N. Th. Bo 6 Nordström, Lars E. K 59 Närkhammar, Kjell M.A. — Kn 12 Nordström, Lars V. U 37 Näsholm, Birger BS Nordström, Olof A. U 42 Näslund, Nils-Eric U 54 Nordström, Sixten U9 Näslund, Per Olof A. A 0 Nordström, Sören I 1 Näslund, Stig U ll Nordwall, Trygve U9 Näverfelt, Arne S. 11 Noreén, Stefan H 17 Nöteberg, Rolf M. Ju 1 3 20 40 Noreen, Sven E. U2 Noreland, Lena M. 118 [0] Norén, Agneta B 1 Oberg, Donald U9 Norén, Alf-Erik Ju 41 Obert, Gunilla UN Norén, Bill S. Kn 9 Ockborn, Alf G. A 6 Norén, Nils-Erik I 10 Ocklind, Sigurd K9 Norén, Åke U 48 Odelgard, Bengt K. G. Norenberg, Bertil W. Fö 12 Ju 30, H 13 16 Noréus, E. Halvard U 41 Odén, A. Birgitta U 26 Norland, Sven-Anders Ju 28 Odén, C. Bertil UD2 Norlin, Lars H 9 Odhnoff, Camilla S 9,Jo 24 Norling, E. Gunnar Kn 12 Odhnoff, Jan E. 119 Normark, G. Anita M. A 6 Ogvall, Dan O. Ju 46 Normark, Hagar K 9,B 26, Kn 6 Ohlin, Gösta U9 Norr, Benny Ju 53 Onlin, T.M. Maja B 27,Jo 2 Norrbom, N. Claes-Eric K 1515 Ohlson, Olof S. Ju 31 Norrby, Gunnel K. U 40 Ohlsson, Ann-Margret S 18 Norrby, J. Sören Jo 4,I 11 Ohlsson, E. Lennart AS Norrby, Jonas V. Ju 28 Ohlsson, J.S. Ragnar U 26 Norrby, Karl-Eric Ohlsson, J. Staffan C. B 30

Fö 6, Jo 11, H2 Öhlsson, K. Agneta Ju 45 Norrman, Inger K. S 19 Ohlsson, K. Börje Jo5 Norström, Carl C:son Ss3 Ohlsson, Lennart U 64, A I Nyberg, Carl-Erik B. Ju 23 Ohlsson, P. T. Ingvar Ju 4,A I Nyberg, Jan-Eric A 6 Olderin, Gunnar O. A 3 Nyberg, Stig K. Fö 2 12 Oldertz, Carl M. Ju 3 20

Skr 1976/77:103 432

Olerud, Eric Hj. K 3, Jo 4 26 Orrenius, Jan E. A. I 20

Olhans, Björn Ju 4 6,19 Orring, Jonas A. Olhede, Torleif E. Fö 8 Ju 19, U 11 15, A 21 Olingdahl, Göte U 16 Orring, Ulla B. Jo 22 Olofsson, C. Sigbjörn S 15 Orrö. Sven-Erik O. Fö 9,H 9 Olofsson, K. Oscar U 9 Orstadius, Else U 16 Olofsson, L. Göran B 11 Oscarson, O. Sigfrid J. U 41 Olson, Sven-Olof A 4 Oscarsson, BoS. LE U 30, A 20 Olsson, A. Maj Britt U IS Oscarsson, Görel B. A. Jo 1

Olsson, Agne Henry OQO. Oscarsson, Gösta H. Ju 31 52, U 2128 A 1, Bo 6,16 Olsson, Anthe U 27 Oskarsson, Ingegärd J.

Olsson, Arne U 38 Ju 43, H 17 Olsson, Arne S.T. U 33 Oskarsson, Sven E. Jo 28

Olsson, Bengt U 9 Ostwald, Jan U 20 Olsson, Bengt K. U 31 Oterdahl, Jan A. K 20 Olsson, Bengt M. Jo 5 Ottander, Chris U 20

Olsson, Berit E. AS von Otter, Casten B 5, A 20 Olsson, Bertil O. B4 Otterberg, L. Håkan Fö 4

Olsson, Birger U 16 Ottoson, Ivan S318

Olsson, Björn E. Ul Ottoson, Ulf U 48

Olsson, Claes Olof B 28,0 41 Ottosson, N. Sigurd UI Olsson, E. Billy Ju 28 39 Ousbäck, Margareta H 17 Olsson, Elisabeth U 11 Ovegård, Lars O. Jo 4 Olsson, Elvy E. A 21,B0o 9 Oxhammar, Greger E. O. U 27 Olsson, Esbjörn 11 Ozolins, Berit U9

Olsson, Eva H. M. U 27

Olsson, Gunnar S 22 P

Olsson, H. S. Artur U 13 Paillard, Jean U 16 Olsson, Hans B. U7 Palm, Anders K. K2 Olsson, Hans G. E 1 Palm, Elisabeth Kn 13

Olsson, Hans I. Ju 25,B 6 Palm, Hans G.G. Fö 12

Olsson, Harald S1S Palm, Jonas U 16 Olsson, Inger M-A. Jo 4 Palm, Margit S 18

Olsson, Ingrid M. Ju 10 Palm, N. Sture Ju 52

Olsson, J. Malte Jo 1 Palmaer, 5. G. Eva Ju 19, A 21 Olsson, Jan O. Fö 3 Palme, M. Elisabeth U 20 Olsson, Johan A. B8 Palme, S. Olof J. Ju 28 Olsson, Johan A. A 15,19 Palme, Thomas O. V. U 65,Jo 23 Olsson, K. Olle U 41 Palmkvist, Kurt U 15 Olsson, K. Åke 115 Palmlund, Thord G. U 34 Olsson, Karl Erik T. Ju 25 Palmqvist, Arne U 66

Olsson, Magnus F. E. A 6,Kn 8 Palmqvist, Gunno U9 Olsson, Mats Fö 15, Kn 9 Palmqvist, P. O. Arne U 66

Olsson, N. Martin Ju 6 Pantzerhieim, Sigge-Wilhelm 19

Olsson, Olle E. UN Parasnis, Dattratray S. 110 Olsson, R. Ingeborg Ju 24 Paul, Karl-Gustav U 10

Olsson, R. Lennart UI Paul, Lars U 18

Olsson, Rune I. Paulsson, G. Valfrid V. Jo 4,14 K 5, A I, Bo 10, En 5 Paulsson, Gustav V. 16

Olsson, Sten G. U 60 Paulsson, Kurt-Inge Ju 28

Olsson, Sune A 9 Paulsson, Solveig U 11

Olsson, Tor K ti Paulsson-Nordling, KerstinE. A 4 Olving, Sven U 41 Pavliska, Petr U 7 Orava, Olavi A. (Olle) Ss 2,0 26 Pederson, Mona U 20 Ording, Jan S 18 Pedersson, T. Svante B 5,Kn 10

Orlando, A. N. Henning 1 Pehrzon, Lars H 9 Orrell, P. Krister Bo 8 Per.nlöv, Jan U 59 28

433 Personregister

Persson, A. Henry A 613 Petrén, B. A. Sture U 66 Persson, Ann C. UI Petrén, Erik U 16

Persson. Annie V. Al Petrén, Finn H. A 147

Persson, Carl J. G. Ju 4 49,1 21 Petri, Carl Axel H. Persson, E. Annika B 14 Ju 3,S 5, K 21,A 16 Persson, Einar LTL 9 Petri, GunnarG.B. Fö39,U 27 Persson, Elisabeth U9 Petrini, Frank S. D. A 1 Persson, Eric R. U 65 Petrini, Olle Ju 7 Persson, Ernst G. 17 Petterson, Hans H. J. Jo 8

Persson, Fritz J. H. K4 Pettersson, A. Georg Jo 9

Perssen, G. Bertil E 3 Pettersson, Alf S. Kn 3 Persson, Gunnar I 25 Pettersson, Bengt A.G. A 8,16

Persson, Gustav B. Pettersson, Bengt G. K 14

Ju 19,S S9,A 6 Pettersson, Bert-Ove G. Bo I1

Persson, Göran A. Pettersson, Birgitta A 18 Jo 17 26,1 14, Kn 8 Pettersson, Björn G. Ad

Persson, Henry A. U 131525 Pettersson, Claes-Merithz U9 Persson, John-Olof Bo 11, Kn 8 Pettersson, E. Henry U 39 Persson, Kurt I. A 19 20,1 11 Pettersson, Eric B. Persson, L.-Ove L. U 42 A 6,111 1214 Persson, Lars E. H. B 19 Pettersson, Göran K. Kn 2 Persson, Lena A-M. A 6 Pettersson, Göte J. I 26 Persson, Mårten U 1S Pettersson, H. A. A 20 Persson, Mårten U 48 Pettersson, Hans H 17 Persson, N. Arne K19 Pettersson, Håkan U 20 Persson, N. Ingvar Bo 12, Kn 8 Pettersson, Karl K4 Persson, Per-Ebbe U 55 Pettersson, Karl-Henrik 16 Persson, Per Gustav Ju 1 Pettersson, Lars-Olov Fö 9 10 14 Persson, R. Eskil H13 Pettersson, Lennart U2S

Persson, R. Kjell-Åke Ju 30 Pettersson, N. Lennart

Persson, Ragnar Fö I Ju 33, U 35, Jo 4 23,1 12 14 16

Persson, Rolf 11 Pettersson, N. Ove U 10 Persson, Sigurd F. US Pettersson, Per A. Ju 41 Persson, Staffan B 6 Pettersson, Rune V. Ju 55 Persson, Sten U 25 Pettersson, S. Arne B 23,A 6 Persson, Sture Bo 59 Pettersson, Sten-Åke E. U 13 Persson, Sven G.F. Jo 56 Petzäll, Ingvar A. 1912 Persson-Tanimura, Inga A 2 Peyron, Gustaf F.C. Fö 10 Perstedt, Ulf E. U 13 Peyron, Ulf C.C. Ju S2,B 9 Peterson, Carl-Gunnar Philipson, Lars H.G. Ul?”

H 17, Kn 10 Philipson, Leif Ull

Peterson, Staffan A. A. Philipson, P. Göran 17

Ju 42, U 47 Planander, E. B. Helena U 43 Peterson, Thage G. Ju 28 Platin, Ulla-Britta U 40,A 6 Peterson, Tore E.S. 12 Polstam, K. Åke S. Ju 49 54 Petersson, Bengt-Eve A. Jo 10 Poppius, Hans D. U 26 58 Petersson, Carl-Gustaf B8 Porne, G. Åke UR Petersson, Hans U1S Prawitz, Jan UD 13 Petersson, Hans E. Ju 37 49 Printz, Bengt-Åke L. Petersson, Jan G. K 23 B 5, Kn 5 6 9 12 Petersson, Karl-Anders P. Printz, Sven-Olof L. B8

S2,A 13 Pripp, Nina M.E. Ju 19 Petersson, Kerstin Ss 14 Prom, Peter F. G. S 10

Petersson, Klas H 17 Puke, Carl G. M. Jo 9

Petersson, Olof H.E. S2,A 912 Pusch, Roland U 10 Petersson, Per M. UD 2, Fö 9,1 26 Puu, Tönu At Petersson, S.-G. Roland Fl Pålsson, E. Roland U 27 Petrelius, Torsten S16 Pårud, Nils G. 5 20

28 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103

Skr 1976/77:103 434

Richardson, N. Gunnar E. Qvarlander, Eva U 48 U 11-14 58 Qvarlauder, Hans H 10 Rickard, Bengt O. K 9 Qvarnström, Björn O. BS Rickard, Bengt O. K 11 Qvicker, E. Rune U 39 Ridal, Håkan I 6, Kn 5 Qviström, N. Jörgen Ju 33 Riedel, Georg M.L. U9

Riesenfeld, Harald U 16 R Rigbäck, Berndt G. s3 Rabe, Folke U9 Rimvall, Per O. Ju 43 Rabenius, Lars E. R. Ju 27 Rinder, Lennart S 16, Jo 17 Radesjö, G. Wivi-Anne H 6 Rindlöw, Leif G. K 14 Ragnarson, Per U 46 Ringaby, Per-Eric S 20,Kn 8 Rahm, Håkan Ss2 Ringborg, S. Erland U 19.33 43 Rahm, Håkan M. B7 Ringgren, K. V. Helmer U 16 Rainer, A. Ove Ju 33 Ringholm, Bosse I. K. Ramfors, Bo 123 U 34, A 6 11 13 Ramnek, Lennart J. Bo 11 Ringmar, R. Torgil U9 Ramsby, Walter U9 Ringstedt, Nils A. E. H 16 Ramström, Dick 0. Al Ringström, Björn M. Ju 4 Rangne, Bo Fö 3 Ritter, Kristin s3 Rangnitt, F. Harald O. U 45 Rockström, Hans H9 Rangnitt, F. Harlad O. U 66 Rodhe, Birgit U 16 Rangnitt, Harald U 66 Rodhe, Gösta Ju 13 Rangrost, Johny U 34, A 12 13 Rodhe, Sten U 16 Ranhem, Lars H. Kl Rodin, J. Anders U 43 Rask, Karl A. Jo 5,A 15 Rogestam, Christina — U 25 41 61 Rask, Lars G. A 13 Rollén, Berit Ju 19,A 10 Rasmuson, Anders Rollof, Sven-Ivar U 23

U 139,1 12 14 Roman, Ola U 37 Rathsman, Inger M. U 38 Romander, Holger A.G. Ju 438 Rausing, Hans A. UN Romanus, Gabriel Ju 6,H 11 Redgert, Jan I. G. S 14 Romanus, Sven E. Ju 7 Regardt, Bertil H2 Romson, Rolf Jo 13 Regnéll, Carl Göran S 5,119 Roos, Birger s24 Rehman, Ann-Märi U 18 Roos, Carl-Martin Ju 30 Rehn, L. Gösta SI3,A 12617 Roos, Kurt H. G. S 1015 Rehnberg, Bertil K. Roos, Olle Ju 53

A 21,Ju 19, A 6 13 Roosmark, G. Per-Olov K 14 Rehnborg, Bertil Uv9 Rosander, Göran F. Jeansson U 27 Reimers, Lennart U9 Rosberg, K. Gustav A. Bo 1 Reinans, Sven A 17 Rosborg, Charlotte Kn 5 Reinius, E. A. Ulf UD 3 Rosell, Lars-Erik U9 Rejdnell, Erik H. K 14 Rosell, Sten U 41 Rembe, Rolf D. Ju 8 52 Rosén, Carl Olof Ju 20 Renborg, Ulf B:son Jo5 von Rosen, Elsa-Marianne U 22 Renlund, R. Gösta Bi von Rosen, Hans J. D. Jo 12 Renning, Torsten Kn 4 Rosén, Nils-Arne U 110 Resare, AIF C.R. B 20 Rosén, Nils Gustav K. Resare, Bengt C. M. B 2,19 | Fö 7, U 14 Reuterswärd, Anders P. E. A8 Rosén, S. Åke H2 Reuterswärd, B. Edvard U 49 Rosén, Sven A. Jo 15 Reuterswärd, Claes U 15 Rosenblad, Esbjörn C. A. UD I Reuterwall, Lennart S. Ju 48 Rosenblad, Urban S. BS Rexed, Bror A. Rosendahl, Gunnar U 25

Ju 19,S 28 13 17, A 21 Rosengren, Bodil U 13 61 Rey, Lars H. 181417 Rosqvist, C. Gunnar K 18 Ribbing, Erling G. A 20 Rosqvist, G. Birger K 14, Jo 4 Ribrant, Gunnar C. H. 16810 Rossipal, Helga K. M. Ju 50

435 Personregister

Royen, Sverre N. H. Sahlén, Hans U1S

Ju 19,5 10, U 23, A 21,16 Sahlin, Eric H 6 Rubenowitz, Sigvard U 26,A 1 Sahlsten, K. Lennart Kn 2 Rubin, Nils A. Al Samuelson, Lars P. Ju 32 Rubinstein, Harry U 16 Samuelson, Ulf G. Fö 8 Rude, Karl R. K 91112 Samuelsson, Erland H 11 Rudebeck, Karin L. Bo 11 Samuelsson, Hans U9 Rudhe, Catharina U 55 Samuelsson, Ingvar A.V. — Bo 11 Rudholm, Sten J.G. Ju 4 Sand, Hans U3 Rudin, Hans-Erik U9 Sandberg, A. Birger U4 Rugfelt, K. E. Lennart Sandberg, Elisabet Ju 19

Ju 19, A 21 Sandberg, Hans A.S. Ju 42 Rundblad, Bengt G. Al Sandberg, Jan-Eric U 48 Rundgren, G. Frithiof U 26 Sandberg, K. Bertil A 10 Rundlöf, G. Arne M. B 19 Sandberg, K.G. Ulf Fö 4 Rundquist, Gerhard I. A. 117 Sandberg, Kjell E. M. U 40 Rundqvist, Karl-Ingvar A 4 Sandberg, Lars G. A 6 Rune, Christer L. — Ju 15 18,K 11 Sandberg, Sture A. Kn 5 Runestam, Lilian U2 Sandberg, Ulf K. Fö 14 Runestedt, Gösta R. Kn 6 Sandebring, Hans E. Runnström, Hans K. L. Jo 9 A 6,16, Kn 10 Riike-Dravina, Velta T. A 17 Sandell, Arne Ju 30 Rybeck, Bo UD 1 Sandell, Arne S6 Ryberg, Marianne G. U7 . Sandell, Ulla U 9,H li Rydback, Lennart U 31 36 Sandgren, C. Lennart Rydbeck, Margareta ÅA. S 19 Ju 52, U 18 33, Kn 8 Rydberg, H. Jan Å. U 30 Sandgren, Folke U 35 Rydberg, Karl-Evert H. E4 Sandler, Hans E. Jo2 Rydberg, Lars O. Kn 12 Sandlund, Maj-Britt L. Ju 19 Rydberg, N. G. Harald 16 Sandqvist, B. Eje G. Jo 25 Rydberg, Olle Ju 3 Sandqvist, Ingrid R. J. Ju 4 Rydbo, Folke Jo 8 Sandqvist-Ornberg, Berit M.-L. Rydell, Anne-Marie U 43 U 19 33 40 Rydén, JanE. B5,U 1, Jol, A 2 Sandström, Carl-Eric D. ÅA 7 Rydén, N. Rune G. Jo9 Sandström, L. Annika U 43 Rydén, O. Evert U 37 Sandström, Per T. M. Ju 7 Rydh, Olof G.G. Jo 8 Sandström, Staffan H 6 7 12 16 Rydin, Bengt C. K. Ju 11 Sandström, Thore H 8 Rydin, Roland Y. U 145 Sandström-Kistner, Inger P. M. Ryding, Gunvor I. K 14,0 53 A 21 Rydstedt, BoS. K 6,B 21 Sanfridsson, K. I. Arne U 28 Rylander, Nils B. Ju 28 Sanger, J. Stefan U 43 Ryné,S. Olle 121 Sanmark, P. ArvidL. Ju 52,U 58 Rådmark, Johan U 23 Sanner, Lars-Erik U 1,Jo 12 Rådström, Dag U 39 Sanner, Leif H. U 43 Rågfeldt, B. Gunnar A 14 Sannerstedt, Lars T. G. U 43 Rämgård, Rolf I. E 6 Santesson, Lars U 21 Rönnelid, Kjell Ul von Schantz, Philip U 5 20 27 59 Rönnung, Catarina E. M. U 24 Schele, Märta U9 Rönquist, Karl-Axel Kn 9 Schelin, Bengt A. E. Jo 21 Rönström, B. Thomas U 27, Bo 6 Schelin, Leif U 18,A 6

Schering, Per E. S 20 S Scherman, Karl Gustaf Bo 2 Sagnert, Stig E. B12 Scherwin, Olle U9 Sagrén, K. Åke Fö 89 Scheutz, Claes-Herman Kn 3 Sahlén, Anders F. E2? Schierbeck, Per W. Ju 21 28,1 11

Sahlén, Evert H8 Schill, Åke I. Ju 35

Sahlén, G. Anna-Stina P. A 13 Schmiterlöw, Carl G. Jo 1

Skr 1976/77:103

Schneider, Werner U 43 Sjögren, Henrik A.S. Schultz, J. Allan S. B4 Sjögren, Håkan

Schultz, J. Harry S. U 42 Sjögren, Kerstin

Schurmann, E. Åke J. K 5 Sjöholm, EricG.R.

Schiätt, Torgny S. R. I 14 Sjöholm, Monika U

Schyl-Bjurman, Gertrud S. U 13 55 Sjökvist, Stig A.R. K Schön, Åke Kn 2 Sjölander, J. Bertil Ju Schönmeyr, C. Richard A. Sjölin, Nils A. Kn

Ju 30, B 12 Sjölund, P. John A. U4 Schött, Lars E. Ju 57, Kn 6 Sjönander, Bo Jonas Secher, Jörgen U 16 Ju 53, K 17, E 2,B 14,1 21

Sedvallson, B. Gunnar H. 14 Sjönell, L. Marianne Su von Segebaden, Gustaf Jo 1 Sjönell, P. Bengt G. E 2,1 12 14

Seger, S. Walter K 10 Sjöquist, Hans E. K 21 Segerstedt, Torgny U 14 38 Sjöqvist, Eric G. U 48 Segerström, Ingrid B. Ju 49 Sjöqvist, Erik S. Kn 3 Sehlstedt, K. Annika M. Ju 48 Sjöqvist, Gunnar A. H. U9

Selander, K. Bertil U 37 Sjöqvist, Gustaf U9 Selin, Sven Ju 26 57 Sjöstedt, K. Lennart T.

Selinder, Inge U il K 23 12, Jo 21

Sellergren, Lars U9 Sjöstedt, Karl-Gösta Ul! Sellers, Pia UI Sjöstedt, T. H. Christer K 14 Sellgren, Rolf O. M. K 19 Sjöstrand, A. Mats T. B4

Sellstedt, Bo I. K 9 Sjöström, Folke U 31

Sellvall, L. Göran B 18 Sjöström, Hans U 18

Selö, Christer Fö 14 Sjöström, Leif H.A. UU 34,14 24 Seregard, B. Ingvar V. [13 Sjöström, N. Gunnar U 9

Serner, Uncas S 10 22 Sjöström, Åke B. AS

Sernklef, Harry T. W. U9 Sjöö, Curt O. Fö 4 11 Shaikh, Naz Ahmed I 10 Skaar, Nils Ju 30 Sidenbladh, Karl H. Ju 38 Skagert, Stig U 25 Sidenbladh, Thomas P. 112 Skalin, E. Douglas

Siegbahn, BoL.G. Ju 25,1 12 S 13 14 15, B 13 Silenstam, Erik U II Skalin, Hans E.C. Ju 46 Silenstam, N. Per A. A 26 Skantz, Anna-Greta Siljeström, StenG. L. Ju 1 Ju 30, S 1, Jo 16,1 I1

Sillén, BoS. A. 16 Skantze, Hugo 110

Silow, C. Ivan H. Jo 9 Skarell, Gunnar E.A. — S 25,B l1 Simon, Dorothée U 20 56 Skarp, Arne Hu Simonsson, Tord L. W. U6 Skarstedt, Carl-Ivar S. Siven, Claes-Henric A 1 UD 1, Fö 5 10 Sjunnebo, K. Ivan L. Ju 28 Skarvall, Karl-Erik Ju 4 54, Fö 7 Sjunnesson, Lars H. 0. Jo 8 Skedinger, Arne H. E. Fö2 Sjöberg, Arne Kn 5 Skjönberg, Guldbrand Sjöberg, Birger I. K 20 K 3, Jo 16 24

Sjöberg, Britta U 22 Skoglund, Claes G. Fö 8 Sjöberg, E. Arne Ki Skoglund, Olof A. Un

Sjöberg, Erik BS Skoglund, S. Owe U 33

Sjöberg, Hans E.L. K 23 Skoglösa, Erling T. AN Sjöberg, Leif H. Kn 6 Skogqvist, Hans U 18

Sjöberg, Margit E. S9 Skogsberg, P. Gösta s4

Sjöberg, N. Björn V. S 11 2025 Skoog, Kent Ju 29 Sjöberg, Svante U 22,1 18 Skröder, Per C.C. Ju 51 Sjöblom, Kerstin S9 Sköld, Carl G. U 47 64 65 Sjöborg, N. Elvir Jo 10 Sköld, Lars G. U 33.61 Sjögren, Bengt L. B. Ju 55 Sköld, Mauritz U 26 Sjögren, Björn U9 Sköld, Per I. 17 Sjögren, Boo U 48 Sköld-Winqvist, Berit U 22

437 Personregister

Sköldefors, Walter G. H 3 9 16 Stenmark, Bengt-Erik K 12 Sköllerholm, S. Ove J. 119 Stenmark, C.G. Arnold Jo 12 Slunge, G. Walter R. Sténson, Britt-Marie I 21

B 13 27 2, A 6 Stensson, S. L. Börje K 24 Smedmark, Göran G:son S 20 Stenström, Sture B. H2 Smedsfelt, K. Sigvard 18 Stern, Torkel E. E!1 Smith, A. Åke B1 Sterne, Bengt G. Ju 5,H 9,1 11 Smith, Jan U 16 60 Sterte, Rudolf H. B 6

Snellman, Bo K. I9 Sterzel, Fredrik U 66

Sohlman, Staffan U 46 Stetler, Emil U 1S Sollén, Åke U 26 Stiernstedt, K. Jan T. U 58 62 Sondén, Jan A. Fö 3 9 Stigsäter, Kjell J. U 37 Sondér, Ebbe U 5S Stjerna, G. Henry Jo 13 Sonesson, Birger A.T. I 24 Stjerna, Kenneth H. S7 Spak, Carl-Anton Ju 24 48 Stjernström, Per Z. B 26, H 4 Spendrup, K. Aksel Stolt, Birgit U 16

A 68, Bo 4,1 6 22 Stolt, Lennart U 66 Sprinchorn, K. Göran Jo 1015 30 Storm, C. Olof Ju S2,U 5S Spångberg, Lennart U9 Storm, P. David G. U 42 Spörndly, Barbro I. $7 Strahl, Gunnel U 22 Stadling, J. Otto V. B 38 Strand, Karl-Erik . Staf, Karl-Rune A 6 UD3, Fö13,111

Stagg, A. Ivan E. BI Strand, Åke P. E. Ju 41

Stahl, Ivar B8 Strandberg, Göran U9 Stahle, Gun U 25S Strandberg, I. Margit A 6 Stahre, L. G. Tomas Ju 37 Strandell, Hans V. U 31 43 Stahre, N. Gunnar Bo 1 Strandsjö, Göte U 9 Stangvik, Gunnar Un Stridsman, Torsten U. K 4,1 26 Starell, Lars I 19 Strindberg, Per-Olof J. Starfelt, Nils G. U 26 Fö 1,U 18 Stargård, E. Hugo A 3 Stråby, Kerstin B. U 26 Stark, Birger U 34 Sträng, Arne U 35 Stark, Hans O. Ju 41 Ström, Gunne U 25 Stark, K. Birger $S313 Ström, Ivan S. B9 Starkerud, Lars U26,A 2 Ström, K. Fingal BS Starland, Hilding A 4 Ström, Turid Stavréus, Sven O. A. Kn 4 Ju 31 33 34, H 17, I 12 Steen, Göran A. K 812 Strömberg, Carl-Axel B. Fö 2 Steen, Roland Ju 42,H 6 Strömberg, Hjalmar B 28 Steffner, Bengt G. Kn 6 Strömberg, K. Håkan Jo 25 Stegö, Eskil U 1518 Strömberg, Karl-Erik J. Steineck, Åke Ju 53 Ju 47, Bo 9,1 10 Stellborn, Kurt U 48 Strömberg, Rolf E. Ju 5 Sten, S. Roland Jo 20 Strömbäck, Erland H. D. Ju 20 38 Stenbeck, I. Magnus Strömgren, Bo E. ” A 15

(Manne) U 28 Strömland, Lennart V. E. Ju 3 Stenberg, Bruno Jo6 Sturkell, Carl-Edvard Stenberg, Hans O. Ju 30 Ju 20 38, H 7 Stenberg, Inga E. U 39 Styrenius, Carl-Gustaf Y. U 27 Stenberg, Nikolaus Jo 6 Ståhlberg, Karin H8 Steneby, Jan Ju 17 Ståhlberg, Marianne G. E. Stenefeldt, Ulf I. Ju 34 Kn 1 13 Stener, P. H. Robert U 38 Stålebrant, Rolf H 9,1 11 Stenfors, Bo I. L. S4 Stålfors, V. Margareta 124 Stenhem, Bengt U 15 Stålhammar, Bert E. J. U 17 61 Stening, F. Birger B 12 Stålhandske, O. Lennart Fö 4 Stenkvist, E. Arne Ju 23 Stångberg, Olle H. A 615 Stenlund, Francis Uli Sundberg, Carl Gustaf Jo 8

29 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103

Skr 1976/77:103 438

Sundberg, Ingrid E. Svensson, J. Erik O. 115 Ju 6, U 61, Jo 4 Svensson, Johnny U 18 Sundberg, Johan U9 Svensson, Jörn A 6

Sundberg, Kjell U ll Svensson, Kjell R. Jo 4,Bo 4

Sundberg, Kjell M. K3 Svensson, Leif Å. A 6

Sundberg, L. Nore I 20 Svensson, Nils-Eric U 30, Bo 10

Sundberg, Torsten Harry U 53 Svensson, Nils Å. U 50

Sundberg-Weitman, Brita F. Ju 17 Svensson, Olle F.S. Ju 7 27,1 24

Sundblad, K. Erik Ju 28 Svensson, Raymond Fö 14 Sundblad, Lars G. Kl Svensson, Roger G. I. U 26 Sundby, C. Olof W. U 66 Svensson, S. Allan U22

Sundewall, Bengt H 11 Svensson, S. Börje F. Jo 13 14

Sundgren, E. Roland — U 14,A 21 Svensson, S. Erik Ju 28

Sundin, Bertil U9 Svensson, S. Gunnar B 28,U 63 Sundin, O. Helge U 37 Svensson, S. 1. R. Ju 47 Sundkvist, K. R. Tage B 14 25 Svensson, Sten S7 Sundkvist, Leif U 28 Svensson, Sven-Erik W. Kn 8

Sundmark, Bo V. S1 Svensson, Sven H. I 10 Sundqvist, Allan U 13 48 Svensson, Sven Åke Jo 10 Sundström, Björn G. U 45 Svensson, Torsten U 66

Sundström, Kerstin M. HS Svensson, Torsten V. U 66 Sundström, M. Gudrun Svensson, Åke E. F. Ju 3

Fö 1, B 13 32, I 10 Sveri, Knut O. Ju 13

Sundström, Monica E. Sverne, Tor E. S3 B 10, Kn 5 10 Svingby, Gunilla U 25

Sundström, Olof G. A 26 Svärd, Stig U 917

Sundström, S. Åke A. I 10 Svärd, Stig Olof Jo 26

Sundström, Thorsten S 16 Svärdström, Karl-Fredrik Jo S

Suneson, Karl-Henrik A. Fö 6 Swahn, Georg G. H. A 7

Suttner, Georg U 20 Swahn, Jan-Olov Ju 21

Svahn, Bertil A. Ju 47 Swanson, Owe Bo 4

Svalberg, Gösta U 22 Swanstein, Stig N. S. K 20 Svanborg, Alvar S 14 Swarén, Ulla M. Svanfeldt, Göran H. U 43 45 48 Ju 20,5 16 27,1 21 Svansson, Lennart Å. 117 Swartling, Anders J. A. B 14 Svanström, K. Ivan H. Swartz, Kersti V. s$22

U 53, Kn 6 Swedborg, Erik H. Jo5 Svantesson, Gustav U 20 Sylvander, Inga M. S3 Svartberg, Karl Erik U 53 Säfström, Birgittha U 57 Svartvik, Jan L. U 26 Säkk, Karl Jo 5 20 Svenke, J. Erik K. IS Sälde, K. A. Henry Ju 12,8 14 Svenningsson, S. Levi H. U 11 Sälgström, Leif U 15

Svenonius, Rolf H. S4 Sävborg-Lundgren, Görel Uv 43 Svenson, S. Göte Bo 289 Säve-Söderbergh, Torgny U 58

Svenson, Sven G. E9 Sävenstrand, Inger E. S7 Svensson, Alvar U 48 Sääf, Birger U 18

Svensson, Anders U f8 Söderberg, Bengt W. S3

Svensson, Bo E. U 28 Söderberg, Bo K.G. Svensson, Börje A 11 U 10, A 15,1 22,A 6 Svensson, C. Bertil B 21 Söderberg, Karl U 19

Svensson, E. Anders G. A 6 Söderberg, Olof H 10 Svensson, Ella U 11 Söderberg, Per-Olof S7

Svensson, Erik O. K 4,B 26 Söderberg, Stig J. F. 13 Svensson, Evert I. Ju 6 Söderberg, Åke M. S6,B6 Svensson, Gunnar U 2732 Söderbäck, Helmer U 17

Svensson, Gösta E. K 19 Söderholm, Anders E. U 39

Svensson, Hans O. ES Söderholm, Jan S$27

Svensson, IngeG. S56920,A 9 Söderlind, Ulf U 16

439 Personregister

Söderlund, A. Göran Ju 4 Thorsell, Lars USS Söderman, Elis A. Ju 56,5 12 Thorsell, Siv M. U 13 Söderman, S. Olof Jo I Thorslund, Bengt C. F. U 65

Söderqvist, Bengt O. A. S215 Thorson, G. Alvar K 14 16

Söderström, Anders A 18 Thorsson, Inga M.

Söderström, Bengt H. T:son Bo 6 UD 3, U 46, Bo 9, I 14

Söderström, Erik V. Ju 32 Thorsson, Jan A. AS Söfelde, Karin U7 Thorstenson, R. Billy S 1826 Sönnerlind, Kerstin I. U 21 Thoursie, Kerstin A. U 18 33 48

Sörensen, S. Ingemar K. Thufvesson, Bengt E. Jo 17, Bo 3 Fö 1, K 5,A 16, Bo 10, Kn 5 Sörenson, Lars-Ingvar U 41 Thulin, C. Nils-Åke UI

Sörenson, Torsten N. U8 Thulin, Einar E:son B 4 26

Thulin, Karin U2

Thun, John-Erik U 26 38

To

Tagg, Philip U9 Thun, K. Ragnar UI

Takman, John OQO. IS Thunander, Karl Axel U9 Tallskog, Leif V. I. A 6 Thunberg, S. Anne Marie U 30 Tammelin, Lars-Erik UD 1,Jo 24 Thunberg, Torsten I. S 19

Tannenberg, Tord O. U 39 Thunborg, AndersI. UD 1,Fö9

Tapper, Gunilla M. A 13 Thunell, Sten H. A. Bo 1

Tapper, Karl- Herman U9 Thunholm, Lars-Erik E9 Tarschys, Daniel 1 24,B 5 Thunved, Anders E. S3 Teemant, Erik U 25 Thyberg, P. Erik. Fö 9

Tegnhed, Lars A. Kn 9 Thyberg, P. Jan H 9,14 7 Telestam, Gösta L. E 7 Thyblad, Tom F.F. U 66 Tell, Björn V. U 35 Thylander, Olle U 14

Tell, Olof W. U 21 Thyrenius, Ingegerd U9 Tellinger, Gotte H 11 Thyresson, Maria U9 Tengelin, Sten H 15 Thyrsson, Ulf T. K. U 40

Tengroth, Bengt T. 14 23 Thörn, Lars-Olof E19

Tengroth, Karl-Erik Kn 1 Thörn, Thomas U5S

Tennberg, Klas U 10 Tiberg, Lennart F. Jo5S Tennevall, B. Erik Jo 16 Tidbeck, Åke H 17

Tergel, Alf U 57 Tidefelt, J. Sune B 8 14

Ternryd, Carl-Olof Tiger, Bo S. K 10

K 5 14 18, Kn 8 Tillfors, Lars T. L. Ju 19

Ternström, Anders U2s Tiselius, Per Erik H 13

Ternström, Olov A. U 50 Tistad, Eskil G. D. E4,B8

Tersmeden, G. Erik H 1 Tivéus, Ulf A. B 12 Terstad, I. Gösta A. Fö 13 Tjerneld, Nils C. L. Jo 16 Teveborg, Lennart = U 915 61 62 Tjernström, Sune U 28

Tham, Carl E 6, U 30 Tjällgren, Per Olov L. K i4 Theorin, K. Maj Britt Tjörneryd, John E. E. Fö 13 Fö 9, Jo 26, H 9 Tobé, Erik I. Bo 7 Thiberg, Sven O.R. U 26 Tobisson, Lars F. Ju 28,B 14, A 9 Thomasson, Björn E. U 47 Toll, J. Magnus Jo 8 Thor, Thorsten s2 Tollin, Sven U 21

Thorell, K. Arne B. K 1 10 Tomner, J. Sigvard A. I 12 14

Thorén, Claes U 22 Tonér, E. Mari-Anne S7 Thorén, S. Marianne F. U 26 Torbacke, Jarl U 21

Thorin, Ingemar U 16 Torfgård, Sven H. C. Fö 2 Thornell, Anders B. B 8 30 Torgils, A. Gunnar Ju 14 Thorngren, S. Bertil Ju 5 Tornborg, Curt G.F.

Thornstedt, Hans G. U 39 Kn 6 9 12 13 Thornström, J. H. Torgny K12 Torring, Lisbeth 5 26 Thors, Carl-Eric U 16 Torwald, G. A. Rune 118

Thorsell, Gunnar U 15 Tottie, Lars W. Ju 6

Skr 1976/77:103 440

Tottie, Malcolm H7 Utberg, Rolf F. S 1,U39,A 7 Tottie, Thomas U 39 Uvnäs, Börje U 26 Tranell, E. Olof B. Ju 43 Troedsson, Ingegerd S3,B 27 Trogen, Ingvar 123 Vv Trost, JanL. E. Ju 6 vahlberg, Gustav E. BS Trotzig, Birgitta U 16 Vallerö, Rolf A.T. Ju 4 Trotzig, C. Fredrik J. Jo 21 Vallin, Karl Ivar Ul Trotzig, C. J. Gustaf U 27 Vallquist, Gunnel U 16 Trozell, Bertil U 15 Vegis, Peter I 21 Trygve, JanS. S 19 Vennberg, Karl U 16 Träff, Sven-Olof A. I19,Fö8 de Verdier, Lennart G. B38 Tunberger, Johan A. Fö 9 Verständig, Sigmund Jo 20 Tunebro, Torsten Ul Vester, G. Torbjörn Kn 9 Tunevall, Carl Magnus BS Vestin, Aina V. H. Ju 19 Turesson, Bo Ju S,A 12,1 il Vestin, F. E. Margareta Ju 19 Tydén, Christian F. A 10 Vestlund, A.G. (Gösta) Tågmark, Sven G. Ju 28 U 131517 Tägil, Sven O. U 46 Vikhoff, Brita U 25 Täljedahl, Inge-Bert U 26 Viklund, Margareta S7 Törnblom, Sten U li Vilhelmsson, A. Börje K 21 Törnell, Inga-Britt Ju 15 18 Villner, Ina S 18 Törneman, J. Algot G. Ju 8 Vinell, Lars G. I 10 Törnkvist, Olof S. Kn 6 Vinge, Per-Gunnar B 10 Törnquist, Harry E. Vinthagen, Rolf K 15,B 10,U 17

S 16,0 132,Jo0 1 Virdebrant, Carl-Erik B. U 20 Törnqvist, GunnarE. = A 1,Bo 10 Virding, Gösta A. I 21 Törnqvist, Ingvar B. U 1533 Virgin, G. Ivar B 10 26 Törnroth, N. Lennarth Hi Virin, C. Niclas B8 Törnström, Kjell U II Vitestam, N. Gösta U 16 Törnvall, Peder H. Kn 7 Vogel, Lorentz W. BS

Voss, Bertil G. P. Ku

Vrede, Björn E. s3 U Vrethammar, Harald U&,A 3 Uddgren, Lars H9 Vängby, Staffan O.S. Ju 47 Uggla, Claes A. Ju 16 31, H I Uggla, G. Inga-Lill S 13 Uggla, J. Magnus E 7 Ww Uggla, Karl-Lennart = Ju 19,A 21 Wachtmeister, Hans W. A:son Uggla, Madeleine U9 Ju 29, U 53 af Ugglas, G.S. Bertil A 6 Wachtmeister, Knut G. N. af Ugglas, M. Margareta Jo 23, A 21 Ju 39, K 15 Uhler, Jan EÉ. U 26,18 Wadbeck, Wilhelm U 17 Uhlin, J. Åke U 2049 Wadell, Ulla G.S. B431,A 9 Uhlin, Karl-Erik B2 Wadensjö, Eskil W. A2 Ulander, Lars G. H 6 Waern, Per Axel I 11 Ulfheim, Monica H. V. Wagner, G. F. Wilhelm .

Ju 19,S23, E6. A 21 Fö S, K 13

Ulfward, E. Bertil AS5 Wahlberg, E. Marianne Ullberger, Kurt U 256 Ju 19, A 21 Ullenhag, Jörgen U. Kn 8 Wahlberg, Leif M. U 40 Ullsten, S. K. Ola UD I Wahlgren, E. Göran E1,B29

Ultvedt, Per-Olof U 20 Wahlgren, U. Iwan B. U 26

Ulveson, H. N. Ingemar Ju 42 Wahlqvist, Stig Ju 20 Ulvfot, Benkt H. E 9 Wahlstedt, Bengt L. ES Unger, Klaus H 7 Wahlström, Björn M. I 26 Unger, Lars E. U 26 Wahlström, Bror A. Ju 6 Unghagen, Harry K 10 Wahlström, Per E. K9 1

441 Personregister

Wahlström, Per K. V. Kn 3 Welin, E. Gösta Fö 13, Bo 10 Wahlström, Sten K. J. K 3 Welinder, P. E. Carsten B2 Wahlström, Stina M. A 16 17 Weman, Gunnar U 16 Wahlström, Tommy Un Wemninger, Lars V. Ul Wahrby, Hans O. US Wenblad, L. Bertil A. Fö 7 Walander, Anders B 14 Wendin, Sture E. W. Ju 49 Walander, Håkan I. S 6 19 20,A 9 Wendt, Curt A. G. Jo 9, Bo 3 Walberg, Sten 5. B 816 Wenker, Stig-Eric Jo29 Waldebrand, Gösta W. U 42 Wennberg, Ulla U 20 Waldén, G. Louise Ju 19,A 21 Wennerberg, SigfridB. U 64,1 14 Waldenby, Torbjörn Ju 28,H 9 Wennerholm, Peter H. B. B 7 Waldenström, Erland E 6 Wennerhorn, Karl Otto L. Walin, Gösta A. Ju 28 Fö 1, K 3 18

Wallberg, Klas H.S. SS 13,A 517 Wennström, K. Gunnar

Wallberg, Ursula Ju 10 521322. A 18 Walldén, G. Rudolf Ju 21 Wentz, Nils Ö. Siu Walldin, Carin U 17 Werbell, Bror I. B132322 Wallén, Göran R. Fö 8 Werding, Jan A. E1,B38 Wallén, Per-Edwin M. Ju 13 Werdinius, Claes A. B 2S

Waller, Tage E. Ul Werenfels-Köttorp, Monica S.

Wallerius, Olof Hi! A 16 Wallgårda, Anna U 23 Werin, Gun 121 Wallin, A. E. Göte U 66 Werkö, Lars SIS Wallin, Alf G. Ju 45 Werne, Gösta A. K. K 10 Wallin, Erik U 25 Werner, J. Bertil H. Ju 9 48 Wallin, Hans E. U 37 Werner, Lars H. A 6 Wallin, John-Olof A. Werner, N. Mårten S. Fö 6

Ju 48, K 16 23 Werner, Odd U9 Wallin, Kerstin U 26 Werner, Sven V. K 18 Wallin, Kerstin H9 Wessén, Vilhelm Jo 13, A 11 Wallin, Per J. Ju 17 Wessman, B.-M. Yvonne U 26 Wallin, S. Jonas B 32 Wessman, Lennart U 48 Wallin, Sten-Erik J. Ju 5,Jo 10 Wessman, Sven A. U9 Wallman, Folke V. I 10 Westberg, H-O. (Olle) Wallner, Bo U9 B 17 25, A 12 Wallner, Calle J. A 7 Westberg, Olof (Olle) Kn 7 Wallström, Bernt R. V. Kn 8 Wester, Jan U 1S Waltersson, Bert U 1! Wester, Lars U 22 Wandén, Stig U 15 Westerberg, Bengt K 9,5 20 Warby, Elsa M. U 13 Westerberg, Lars G. I. A 19 Ward, Kurt K. B. Westerberg, StenB.B. E6,U 45

S 2,B 27 32, I 21, Kn 11 Westerborn, Olle O. A. S2 Warensjö, J. A. Folke Jo 13 Westerlind, Erik A. B 30 Wargert, Sigurd U9 Westerlind, N. Peter Ju 10 Warholm, M. Birgit Ju 30 Westerlund, Uno U 26 38 45 Warmboe, Thorleif U9 Westerman, Lars U 18 Warnergård, Erik H7 Westermark, J. Gunnar A2 Wedel, Bengt U 213135 Westerståhl, H. Jörgen U 28 51 Wedell, N. Gunnar I 12 Westin, Aina V. H. Wedin, Nils J. SI5,K 15 § 23 26, A 10 21 Wegerfelt, Karl Arne T 21 Westin, F. E. Margareta A 21 Wegerman, Åke H7 Westin, Gunnar U 259 Weibo, Björn 5. Ju 4 Westin, Gunnar T. U 26 Weibull, G. Lennart B 28 Westin, Lars U 9 Weibull, Martin C. U 19 Westin, Olle I 20 Weidstam, Åke Ju 14 Westlin, E. Arne A 4,15 Weinehall, Lars E. J. Ju 28 Westling, Nils E. Fö 14 Welander, Gösta Ju 49,B 17 Westling, Otto J. A 4

Skr 1976/77:103

Westlund, J. Georg K 5 Wiklund, Svea S.S.

Westlund, Jan U 48

Ju 2, Fö 13,5 13 Westman, Helny I. Wikman, L. Åke Jo 9

Ju 19, U 38, Kn 8 Wikman, Sven U 26 Westman, Margateta U 16 Wikrén, R. O. Gerhard A 4 16 Westrup, C. Richard Ul Wikstrand, Rolf A. I. 1 8, Kn 10 Westöö, Märta U 18 Wikström, C. Arne Ju 9 Wetterberg, Gunnar Ju 28 Wikström, Jan-Erik U 1523 Wetterberg, Ulf G. B 1332 Wiktorin, Bengt S 18, Kn I Wetterblad, R. Ingmar T. Wilander, Sven E. S 10, A 18

Fö4,U0U 9 Wilén, Bo U 34 Wettergren-Viklund, B. M. Elisabet Wilén, S. Kristina (Kerstin) A 6

Bo Wilhelmsson, Arne E. Ju lH1,B 30 Wetterhall, Sven C. E. Willart, N. Bo B4

Ju 5, Jo 10 15 30, Bo 6 von Willebrand, Karin M. BR Wetterling, Sven K. U 39 Willers, Uno E. W. U 35 Whinberg, F.R. Bertil 119 Williamsson, Uno E. I. Wiberg, G. Lennart E:son Jul Fö 13, U 38, H 17 Wiberg, N. Ola R. Fö 4 Willig, Anna S 17 Wiberg, Ragne Ju 28,1 11 Wilson, Sven T. Ju 8 Wickberg, Sven U 48 Winander, BoG. B 26 Wickbom, Sten G. 115 Winberg, S. Håkan A 19 Wickman, Frans UM Winberg, Tage K. V. K 18 Wickman, H. Krister E2 Winblad, Harry W. Fö 8 Wictorson, Karl-Eric S 13215 Winéus, Bengt G. Fö 4 Wictorsson, Åke V. Wingårdh, Bo BS

Ju 35, Jo 5 9, Kn 8 af Winklerfelt, SvanteG.M. K 12

Widding, N. Åke W. Ju 3 Winther, S. I. Eva A 6

Widebäck, I. Birgitta B 31 Wirén, Erik T. A 1 Widebäck, Ulf M. Ju 2 Wirmark, B. David I. UD? Widén, K. A. Ingvar Jo 3513 Wirtén, Rolf G.S. E 6,Jo 2 Widén, Lars R. K 18 Wisén, Jan H. Bo 8 Widén, Åke U 48 Wissmark, Eva f. Landergård Widestrand, Olle U9 U 40 Widgren, Greger G. U 26 39 Wistedt, Börje U 29 Widgren, Jonas O. A 17 Wistedt, J. Åke Ju 46 Widing, S. Lennart U 41 Wistrand, Birgitta M. Widman, Mona G. U-B. S 14 Ju 19,5 10 17 Widmark, P. Sverker V. B 625 Wistrand, Carl U9 Widmark, Roland 122 Wittorp, I. Birgitta Ju 6,5 8 Wiebe, Stig W.O. K2 Wohlin, Lars M. Wiegert, Bo s 20 E 2,B 8 14 32, A 1, Bo 2 Wieslander, Hans J. M. U 42 Wolff, Felix U9 Wieslander, K. H. Bengt H3 Wranghult, Hans O. Ju 4,K 23 Wigardt, Hans G. T. Fö 1 ' Wredenfors, H. E. Walter Wiggen, Knut U9 K 9,1 10 Wigren, John E. Kn 12 Wulff, Kurt E. E1 Wigren, Karin (Kajsa) M. U 39 Wulff, Torgil H. UD 1 Wigur, J. T. Rolf Fö 9 Wångby, Erik H9,I 11 14 Wiik, Curt H. 18 Wåaåg. Nils Erik Wijkman, Anders I. S. Fö 12,1 5 14 15

Ju SS, U 65,1 5 14 Wängberg, Hans-Åke K3

Wijkman, E. Gunnar B. U 126 Wärme, Ulf B. H4 Wik, Lars U 15 Wärn, Bo H. A 13 Wiking, Barbro U i Wärnberg, Erik G. B38 Wiklander, Bertil U 16 Wärneryd, Karl-Erik U 28 Wiklund, Bengt O. Ju 7,U 45 Wärneryd, Olof I. A 1

Wiklund, S. A. Daniel — Ju 9,8 3 Wästberg, Olle H 16

443 Personregister

Y Ålander, Birgit V. Ju 16

Yngvesson, Nils H. Bo 8 11 ander, Nils-Erik I 21

Åman, O. Valter Ju 39 Z . Åmark, Sven O. F. Bo 12

Zachrisson, K. Sune R. U 27 Ångström, Rune T. Zachrisson, Uno U 26 UD 3, B 30, I S Zeime, Claes A. Ju 9 37, K 23 Årlin, Ingrid.S. Bo 9 11

Zethraeus, Sten Åke Ju 41 sberg, Christer U 16

Zetterberg, Evert 125 Åsberg-Håfström, Margareta U 22 Zetterberg, Jan U2 Åsbring, Lars-Göran G. Ju 47

Zetterlund, Sven U 1125 Åsling, Nils G. A 6,1 13

Zetterquist, UrbanG. U 32,Bo 1 slund, Alvar Ju 46,K 9 Zettersten, N. Gunnar U 65 Åstedt, Inga-Britta U 62

Zetterström, Harald U 20 Åstrand, Göran S 13,Kn 2

Zetterström, Sven N. B7 strand, Hans U9 Zetterström-Lagervall, Gerd M. Åstrand, Per-Olof U22

$172 ström, C. Sverker UD I

Zielfelt, Inger U 22 Åström, Karl-Johan UM

Zughaft, Wolf M. Bo 11 Åström, Kjell U 23

ström, Lars-Åke E. s 13 Å ström, Urban U 43

Åberg, C. Anders I 12 Åvall, Sven K. Ju 11 Åberg, Carl Johan Åvall, Sven K. B 30

K9,E 5,B 813 14 2, H 12,A 6 Åberg, Ch. Georg Jo 20,1 18

Åberg, Fritz A. Bo 8 pb) Åberg, G. Bertil U 56 Öberg, Gustav U 66 Åberg, Gertrud U 25 Öberg, Hans Kn 12

Åberg, Hilding Ju 30 Oberg, J. Gustav U 66 Åberg, J. Yngve A 10 Oberg, N. P. Kjell A 1617 Åberg, Jan Håkan U8 Oberg, N. Sture U 30,A 1

berg, Lars 123 Obrink, Karl Johan Ul

Åberg, Lennart U9 Ödlund, Lars-Olof E 7

Åberg, Nils-Erik U 66 Odman, Margot Ssl

Ågren, Carl-Henrik Jo 5 Ödman, Mats O. U 138

gren, Enar 14 Ödman, Svante H. N. K 1221 Ågren, Lars O.T. Öh, E. Tage 1619 S 16, Jo 24, H 17, A 6 12, Bo 3 9, Öhlund, Per T. U 19 26

F12 Ohman, Anders R. Ju 11

Ågren, N. Gunnar S. Kn 11 13 Ohman, Berndt E 6

Åhgren-Lange, Ulla H. U 26 Ohman, Christer A8

én, Lars Ju 4 24 Öhman, Frank G. H. Ju 33,H 5

Åhrén, Anders Jo 6 Öhman, Per I. A 20

iström, N. Åke A:son E 1 Öhrn, J. Bruno Kl

Åkerblom, Dick M. U 13 Ohrsvik, Lena M. U 45, Kn 10

Åkerdahl, Magnus F. Ju 11 Onnesjö, Karl Erik A. E6 Åkerfeldt, Sven Eric Jo 4 ÖOnnesjö, Mats S. G. Bo 4 Åkerlind, Allan J. G. S1 Oquist, Berndt E. 12 Åkerlund, Hans E. A 12 Örne, Ingegerd U 23

Åkerman, N. Håkan Jo 13 Ortengren, Jan Henrik H4

Åkerman, Sune M.R. Al Östberg, Göran U 26 Åkerstedt, Carl T. M. Kn 10 Östensson, Olle 110

Åkerström, Göran U 25 Öster, Karl Olov Jo 2

erström, Olof U 20 Österberg, GunnarR. = A 6,13 23

esson, Hans C. Ju 4 Österberg, Olle U 13

esson, Hans O. Ju 6,U 26 Österling, A. Olov (Olle) U2S

esson, Sigvard U 48 Österlund, Tord H:son Ju 4

Åkne, L. Roland Ju 8 Östling, Sven K 9

Skr 1976/77:103

Östlund, Hans-Erik M S25,U 34, A 6 Östlund, Harry U il Östlund, John O. A6 Östlund, Zolo U 1037 Östman, Lars J. O. B 13 Ostrand, P. Olov (Olle) K 24, A 18 Öström, Kjell V. A I

445 Sakregister

Sakregister till kommittéer

(Sakregistret omfattar både del I och del H. Referenserna till del II inne-

håller alltid Il. Referenserna till del I saknar motsvarande beteckning.)

A Handelsanställdas arbetsförhål- AB Atomenergi 117 landen H 11 Adakfältet 122 Jordbruk- och trädgårdsnäring A 11 ADB se Databehandling Norrbottendelegationen I 26;11 I 5 Affärstidskommitten, 1975 års H 11 Näringshjälp A 14 Affärsverks verkstadsrörelser Samhällsplaneringens huvudman-

K 22;11 K 2 naskap Kn 11; UU Kn 3 AKA-utredningen IS Statsföretagskoncernen 113 Aktiebolag Ju 41 . Stålverk 80-projektet I 26;]115 Aktiemarknad E1 Sysselsättningsutredningen Alkoholpolitik S25;1153 A 6;][1 Ä 4 Alkoholreklam H 7; lUH1 Utredningsverksamhet K 22;H K2 Allmänflyg K 20, 24; II K 8,9 Varvsindustrin A 23; Il A 1 Allmän försäkring Ss9 Verkstadsrörelser hos affärsverk Allmän ordning Ju 35 och myndigheter K 22:11K2 Allmän rättshjälp Ju 48; II Ju 3 Arbetsmarknad (arbetsmiljöfrågor) Allmänna advokatbyråer Ju 48;11 Ju 3 Arbetsmiljöutredningen A4 Allmänna energisystemsstudier Fartygsmiljöutredningen K 12

114; 1112 Truckarbete K 19 Allmänna handlingar Vårdpersonal inom kriminal-

Ju 9,44, 55;11 Ju 5 vården Ju 57; 11 Ju 9 Allmänna pensionssytemet och Yrkesskadeförsäkrings-

sjömanspensioneringen kommittén S6

K 21;II Kl Arbetsmarknad (utbildningsfrågor) Amanuenser U 26 Arbetsmarknadsutbildningscentra Andlig vård U 29 (AMU-centra) AT ÅAnläggningsarrende Ju 45 Forskarutbildning U 26 Anonymitetsskydd Ju 7,27 Företagsutbildning A 13 Anstaltspersonal Ju 26,51, 57;11 Ju 2,9 Kökspersonal inom kriminal- Ansvarsnämnder vården . Ju S1; II Ju 2

Hälso- och sjukvård S 10 Offentliganställda

Statliga datasystem <Ju 55;I1 Ju 5 B 22, Kn 10; II Kn 2 Arbetsklinik, Statens A 7 Ordningsvaktsutbudning Ju 35 Arbetsmarknadsfrågor Personalutbildning, statlig B 22

Anställdas integritet vid datori- Polisen Ju 49

sering Ju 55; II Ju 5 Praktisk prästutbild-

Anställds pensionering B 29;1I B 3 ning U52;11U2

Arbetslivsforskning A 19;11A 5 Väktarutbildning Ju 46

Arbetslöshetsförsäkring A9 Yrkesinriktad gymnasie-

Arbetsrättskommittén, Nya utbildning U61;I11 Ull

A 19,11 AS se även Utbildningsväsen

Arbetstid K 10, A 10 Arkiv U3

Arbetstillfredsställelse 113 Arrendelagskommittén Ju 45

Arbetsvård A7 Arv Ju 6

Billingenområdet I 15, I114 Arvsskatt B8

Byggmaterialindustrin 119 Arvsrätt till tronen Ju 50; II Ju 1

Byggsysselsättning U 53; 113 Assistenter U 26

Datorisering Ju 55; II Ju 5 Atomenergi ES, 17

Facklig vetorätt A 19; I] AS Auktorisation Ju 32,46

Företagshälsovård $22;11S2 AUU-sakkunniga U4

Förtroendemannalagen A 19;I1A 5 Avbetalningsköp Ju 10

30 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103

Skr 1976/77:103 446

Avfall Jo 16,15 Hyresrättsutredningen Ju 47 Avgiftsfordringar B 30; I B 1 Uthyrningssvårigheter Bo I Avgiftssystem Ju 5, Bo 12,19 Se även Byggnadsväsen Avtalsgodkännande B22 Bostadsstyrelsen Bo 8 Avtalslicens Ju 52; II Ju 4 Bosättning utomlands Ss5S;n0Si1 Avvikande, psykiskt Ju 12 Brandförsvar Kn 4 Branschstruktur H4,5,119,21 B Bromma flygplats K 20,24; II K 8,9 Balansbegrepp ES Brottmål, rättshjälp i Ju 48; II Ju 3 Bandinspelning Ju 52; II Ju 4 Brottsbalken Bankväsen E2,3,9; IE 1 Ekonomiska sanktioner mot Se även Kreditväsen brott Ju 22 Barna- och ungdomsvård Förmögenhetsbrott Ju 54; 1 Ju 7 Barnmiljöutredningen Ss8 Massmedieutredningen Ju 7 Barnomsorgsgruppen 57 Påföljdseftergift Ju 9 Familjestödsutredningen S9 Påföljdssystem för psykiskt Försöksverksamhet inom social- avvikande Ju 12 vården s18 Sedlighetsbrott Ju 13 Platsbehov inom barnomsorgen Ungdomsfängelsepåföljd Ju 36 5 26; 1154 Värnpliktsvägran Fö 6 Skolans inre arbete Un Brottsersättning Ju 38 Socialutredningen S3 Brottsskadeutredningen Ju 27,38 Bebyggelseplanering Fö 13 Brottsutredning Ju 27 Befälsfrågor Fö5,K2 BU U 18 Begagnade föremål HS Budgetering Fö 3 Begravningsväsendet U 60; II U 10 Buller K 12, Jo 26; Il Jo 5 Bekväma livsmedel Ju 51; H Ju 2 Byggnadslagstiftning Bo 7, 12 Bernkonventionen Ju 52, H Ju4 Byggnadsväsen Besittningsskydd Ju 45,47 Bostads- och planmyndigheter Bo 8 Beslag Ju 27 Byggnadsindex B3 Beslutsfattande Kn 8 Byggnadsmaterialindustrin 119 Besparingsutredningen B 23 Byggnadsvårdsutredningen Besvärsorganisation SN U S3; I[U3 Betalningsbalansstatistik ES Gatukostnadsutredningen Bo 12 Betalningssystem E3 Internationella byggnadskom- Betalningsbalansdelegationen ES mittén I I Betygsutredning, 1973 års U 18 Miljöskyddslagstiftning Bevakningsföretag Ju 46 Jo 26; Il Jo 5 Bibelöversättning U 16 Skyddsrum Fö 13 Biblioteksfunktioner Båtregistrering Jo 21; II Jo 1 U 35,63, I 16;11 U 13 Börslagstiftning E1 BIDOK U35 Bötesstraff Ju 22 Bidragssystem S 20 Bilarbetstidsutredningen K 10 C Bildskivor Ju 34, 52; II Ju 4 Centrala organisationskommittén U 33 Bilförsäkring Ju 30 för högskolereformen Billingenutredningen 125; HI4 Citaträtt Ju 52; Il Ju 4 Biståndspolitik UD2 Civilförsvar Fö 13, Kn 1 BKF Fö 11 Cykeltrafik K 25; 1 K 7 Bodelning, rättshjälp vid Ju 48;11 Ju 3 Boendeinflytande Ju 47 D Bokförings- och redovisningsfrågor Daghemsplats S 26; 1154 Ju 53; II Ju 6 DAK U3 Bolagskommitté, 1974 års Ju 41 Dansarutredningen U22 Bostadsarrende Ju 45 Datafrågor Bostadsförvaltningsutredningen Ju 32 ADB-beredningsgruppen Kn 5 Bostadshygien 516 ADB-rutiner, riksförsäkringsver— Bostadspolitik ket—-riksskatteverket sl Bostadsbeskattning B 16 Arbetsliv Ju 55; II Ju 5 Bostadsfinansiering Bo2 Biblioteks- och dokumentations- FN:s konferens om bostads- samverkanskommittén (BIDOK) och bebyggelsemiljö Bo 9 U 35

447 Sakregister

DAFA B 24 Forskningsrådsutredningen (FRU) Dataarkivering U3 U 14 Databehandlade meddelanden Nordiska dokumentationscentra-

Kn 10; II Kn 2 len (NORDICOM) USI;HU1 Datasamordningskommitten Teknisk- och vetenskaplig doku- (DASK) B 10 mentation (SINFDOK) 116

Expertorgan på bokförings- och re- Domstolar — Ju 24, S 11, K 23;1l1 K4

dovisningsområdet — Ju 53; II Ju 6 Drottningholms kungsgård Bi8 Fastighetsdatakommittén Dröjsmålsränta Ju 1

(FADAK) Ju 29 Dödsbegreppet S 17 Fastighetstaxering B4

Fritidsbåtar Jo 21; Il Jo 1 E

Informationssystemet företag — Ecklesiastik indelning Kn 7

samhälle 16 Egendomsförvaltning B2 Inkomsttaxering B4 Egnahemsfastigheter Ju 43,B 14

Konstnärsnämndens organisation Ekonomisk politik B 13

U 56;11U 6 Ekonomiska brott Ju 54; II Ju 7

Kontakter medborgare — samhälls- Ekonomiska föreningar Ju 41

organ Kn 10; II Kn 2 Ekonomiska sanktioner Ju 22 Kriminalisering av datamissbruk Ekonomiskt försvar 110 Ju 54; I Ju 5 Elektronmusik U 44 Körkortsregistrering K 23;11K 4 Elevvård Uli

Länsstyrelsernas samhällsplanering Elkraft Bo 6,12

Kn 5 EMS U 44 Massmedieforskning US1;T11 Ul Emåutredningen Jo 10 Mångfaldigandefrågor Ju 52; II Ju 4 Energifrågor

Nordiska dokumentationscentralen AB Atomenergi 117

(NORDICOM) US; II Ul Beredskapslagring H7,13 Offentlighet och sekretess Delegationen för energiforsk- Ju 55; II Ju 5 ning I 14;1112 Personorienterad ADB-information Elutredningen 12 Ju 55; II Ju 5 Energirådet Ju 28

Redovisnings- och revisionssystem Energisparkommittén I 11

Kn 12; II Kn4 Kommunal energiplanering 115 Rättsväsendets informationssystem Naturgas 17

(SARD Ju4 Oljelagring H 7

Skatteadministration Kn 9; II Kn 1 Statistik I 11 System S Kn 12; II Kn 4 Svavelutsläpp Jo 17

Teknisk- och vetenskaplig doku- Vattenkraftutbyggnader Bo 6

mentation (SINFDOK) 116 Engångsbelopp B12 De blindas förenings biblioteksverk- Enkronemynt E 8; IE 2 samhet U63; [I U 13 Ensamrättsystem Ju S2; II Ju 4

Decentralisering Enskilda vägar K4

Fögderiutredningen Kn 9; II Kn 1 Ersättning Kontakter medborgare — samhäl- Brottsoffer Ju 38

le Kn 10; II Kn 2 Mångfaldigande Ju 52; I Ju 4

Länsstyrelsernas planerings- och ad- ERU Al ministrativa enheter Kn 12;IIl Kn 4 Etableringsregler Ju 33 Samhällsplaneringens huvudmanna- Europeiska patentkonventioner H1 skap Kn 11; 1 Kn 3 Exekutionsväsen Kn 6 Skadereglering, sjukersättnings- Expropriation Ju 32

ärenden S 11 Skatteadministration Kn 9; II Kn 1 F

Dikningsföretag Ju5 Factoring Ju 18 Disciplinstraff Ju 57, 5 10; 11 Ju 9 FADAK Ju 29 Distriktsindelning Kn 6 Familjedaghem B 20 Djur i karantän Jo 28; Il Jo 6 Familjeföretag B8 Doktorandstipendier U 26 Familjelagssakkunniga Ju6

Dokumentation Familjepolitik S7,8,9

Biblioteks- och dokumenta- Fartyg under utländsk flagg Kli

tionssamverkanskommittén Fartygsmiljöutredningen K 12

(BIDOK) U35 Fast egendom Ju 43

Skr 1976/77:103 448

Fastighetsdata Ju 29, Kn 5 Fysisk riksplanering Bo 3 Fastighetsförvaltning Ju 32 Färdtjänst B13 Fastighetsmäklare Ju 43 Färjetrafik K 17 Fastighetstaxering B 31; 11 B4 Fögderiutredningen Kn 9; 11 Kn 1 Film Ju 7, 52; Il Ju 4 Förband Fö 1 Fiskeavgift Ju 5 Företagarföreningar A IS; ITA 2,6 Fiskevattensutredningen, 1973 Jo9 Företagares rättshjälpsmöjligheter Fjällägenheter Jo 29; II Jo 7 Ju 50; I1 Ju 1 FLU Fö 8 Företagsdemokrati Flaggutredningen (FU) K 11 Fö 10,B 5,1 14, Kn 1 Flygkontrollsystem K 13 Företagsform Ju 41 Flygplatser K 20, 24; II K 8,9 Företagsförvärv Ju 25 EFEN-konferenser Företagshälsovård UD 1,3, Bo 9; II UD 1 S22,A4,18;I1 S2,A 3 Folkbokföring B 7, U 60; II U 10 Företagsinformation B 6,16 Folkhögskoleutredningen U 17 Företagsinteckning Ju 18 Folkpension S5;USi1 Företagskoncentration Ju 33,H 6 Folkrätt UD 1 Företagsobeståndskommittén Folktandvård U 31 B 30; II B 1 Fondbörsutredningen E1 Företagsskatteberedningen B8 Fondmedel E6 Företagsstruktur Fondsystem E6 Byggmaterialindustrin 119 Fordonskungörelsen K 19 Hotell- och restaurang H4 Forskning Jordbruk och trädgårdsnäring A 11 Arbetslivsforskning A 19711 AS Skrothandel HS AB Atomenergi 117 Städbranschen H38 Delegation för energiforskning Förköpslagen Ju 36 1 14;If12 Förmyndare Ju 38 ForskarutbildningsutredningenU 26 Förmögenhetsbrott Ju 38,54; II Ju 7 Forskningsavgiftskommittén 19 Förmögenhetsskatt B8 Forskningsrådsnämnden Förplägnadsfrågor Ju 51; Ii Ju 2 U58; I U8 Förskingring Ju 38 Forskningsrådsutredningen = U 14 Försurning av sjöar m m Jo 17 Framtidsstudier U 56 Försvarsväsen (allmänt) Fysisk planering och bebyggelse Beredskapslagring av olje- Bo 10 produkter H9 Havsresursfrägor, organ för Bidrag till fritidsverksamhet U 14,1 18 Fö 15; II Fö 1 Industriell forskning Ekonomiskt försvar H 10 19,21 Fredsorganisationen Fö 1 Längsiktsmotiverad forskning U 46 Försvarsutredning, 1974 års Fö 9 Läkemedelstillverkning 121 Kommunal beredskap I 15,Kn1 Massmedieforskning U 51;1 U1l Kyrkliga beredskapsfrågor Metallurgiskt centrum = 126;HI5S U 60; II U 10

Multinationella företag Ju 25 Ledningsfrågor Fö 8; II Fö 3

Mångfaldigandefrågor Ju 52; II Ju 4 Medinflytande Fö 14; II Fö 2 Odontologisk verksamhet U31 Planering och budgetering Organisationskommittén för Fö 3,9 forskningsråden U 58; 11 U8 Rationalisering Fö 9 Regional utredningsverksamhet A 1 Skyddsrumsutredning, 1975 års Social forskning S$ 13 Fö 13 Teknisk forskning i övre Norrland Underrättelseutredning, 1974 års U 10 Fö 7 Teknisk och vetenskaplig forskning Försvarsväsen (personal) (SINFDOK) 116 Arbetsförhållanden Fö 10 Fotokopiering Ju 52; I ju 4 Delegering Fö 10 Frakträtt Ju 14 Fritidssysselsättningar för Fredsorganisationsutredningen Fö 1 värnpliktiga Fö 15; II Fö 1 Fritidsbåtar Jo 21; II Jo 1 Försvarets gymnasieutredning Fö 12 Frivårdens storstadsutredning — Ju 23 Förvaltningsutbildning Fö 2 FRU U 14 Kvinnan i försvaret Fö 11 FUN U 26 Omorganisation Fö 9

449 Sakregister

Ordningsvakter Ju 35 Häktning Ju 37

Pensionsålder Fö4 Hälsoeffekter av energiutnyttjande

Personalbesparing Fö 9 Jo 26; H Jo 5

Tjänstereglemente Fö 10 Hälso- och sjukvård

Tystnadsplikt Fö 10 Ansvarsfrågor S 10

Underrättelsepersonal Fö 7 Hälso- och sjukvårdsutredningen

Vapenfri tjänst Fö 6 s22

Värnpliktiga Hälsovårdsstadgan S 16

Fö 1, 5, 10, 14, 15; II Fö 1,2 Kronisk toxicitet S$21

Värnpliktsutbildning Medicinalansvarskommittén =S 10

Fö 5, 14; II Fö 2 Pensionärsundersökningen S14 Försäkring. B 12 Regionsjukvårdsutredningen SS 15

Försäkringsdomstol SlUu Sjukvård i livets slutskede S17

Försäkringskassor Sl Socialförsäkringens administration Försäkringsrättskommittén Ju 30 och besvärsorganisation S li Försörjningspolitik 110,15 Högskolere formen U33 Förvaltning, mångfaldigande frågor Högskoleregionernas organisations-

inom Ju 52; II Ju 4 kommittéer för Förundersökning Ju 9, 27,49 Umeå U37 Förvaltningsdemokrati BS Uppsala U 38 Förvaltningsrevision B 20 Stockholm U39

Linköping U 40 Förvaltningsrättskipning B 17 Förvaltningsutbildning Fö 2 Göteborg U 41 Föräldraförsäkring S9 Lund-Malmö U42

G I

Garantiförsäkring Ju 30 IB Fö 7 Gas 113 IIASA U 64;I1 U15 Gatukostnadsutredningen Bo 2 Inbyteshandel HS Genbanksutredningen Jo7 Indelning Kn 7 Girosystem E3 Industri 1 3,4,19, 21

Industriell forskning Gisslan Ju 49 Glesbygdsfrågor A 12 Ju 52,19, 21;1II Ju 4 Godstransport Ju 14 Industriellt rättsskydd Gotlandstrafik K 17 Ju 31, 52, H 1; II Ju 4 Grafiskt mångfaldigande Ju 52;11 Ju 4 » Industriellt utvecklingsarbete Grundforskning U 14 Ju 52,18, 19, 21; 11 Ju 4 Grundlagar Ju 7 Industriföretag A 8,119,21 Grustäkt Jo2 Information Gruvdrift i Adakfältet IS Alkohol S 25,1S3 Gruvrätt 19 Energi 11 Gåvoskatt B 8 Hälso- och sjukvård s 10 Göteborgs hamn K7 Körkortshavare K 23;11 K4

Statsföretag I 24; 11 13 H Informationssystem H75 U 33 Biblioteks- och dokumentations- H 75-S U 39 samverkan (BIDOK) U35 HABITAT Bo 9 Fastighetsdatakommittén (FADAK) Handel Jul, HS Ju 29 Handelsbolag Ju 41 Informationssystemet företag — Handikapputredningen S1 samhälle 16 Handlingssekretess Ju 44 Nordiska dokumentationscentralen Havsresurser [12,18 (NORDICOM) US; Ul Hemförsäljningskommittén Ju 21 Redovisnings- och revisionssystem Hemkonsulenttjänster H 17; II H6 Kn P2; ll Kn 4 Hemvistsakkunniga B7 Rättsväsendets informationssystem Hjälmarens reglering Jo 30; II Jo 8 (SARD Ju4 Hotell- och restaurangbranschen H4 System S Kn 12; II Kn 4 Humanitet UD 1 Teknisk- och vetenskaplig dokumen- Husrannsakan Ju 27 tation (SINFDOK) 116 Hygien S 16 Inkomstskatt se Skatteväsen Hvyresrättsutredningen Ju 47 Innehållsdeklaration på tobaksvaror H7

Skr 1976/77:103 450

Insamlingar H 14; UH 2 Kommunalförvaltning Inskrivningsväsen Ju 15, 18, 29 Beslutanderätt Kn 8 Inteckning Ju 18 Byggadministration Bo 8 Integritetsskydd Ju 2,30 Decentralisering Kn 8 Integritetsskyddskommittén Ju 2 Förtroendermannamedverkan = Kn 8 Intellektuellt arbete Ju 52; IE Ju 4 Kommunaltjänstemän Ju 44 Internationell familjerätt Ju 6 Mångfaldigandefrågor Ju 52;1II Ju 4 Internationell konkurrens H6 Personalbehov Kn 8 Internationella byggnadskommittén 1 1 Tystnadsplikt Ju 44 Internationellt bistånd UD 2 Kommunalt gatubyggande Bo 12 Invandrarfrågor A3 Kommunalval Kn 2 Isolering inom kriminalvården Kommunikationssatelliter Ju 52; [1 Ju 4 Ju 57;11 Ju 9 Kommunikationsväsen = K 16,17,18 Isotopmärkning K 8 Kommunindelning Ju 18 Koncentration Ju 33, H 6,1 19 J Koncessionslagstiftning 1 10,15

JK-utredningen Ju 40 Konkurrensbegränsning H6

JO Ju 40 Konkurslagskommittén Ju 11 Jordbruk Konstnärliga verk Ju 8, 52; 11 Ju 4 Arbetskraftsförhållanden All Konstnärsnämnden U 56; 11 U6 Arrendelagskommittén Ju 45 Konstnärsutbildningssakkunniga US Genbanksutredningen Jo7 Konstutbildning U 20 Jordbrukarnas trygghetsproblem Konsumentfrågor Jo 25; I Jo4 Affärstider H 11 Jordbruk och trädgårdsnäring = A 11 Begagnade bilar Ju 21 Jordbrukshögskolor Jol Energikonsumtion I 11 Jordbruksnämnder Jo 18 Hemförsäljning Ju 21 Jordbruksutredningen Jo 5 Hemkonsulenttjänster H 17;IH H6 Kontrollanstalter Jo3 Försäkringsavtal Ju 30 Skördeskadeskydd Jo 25; II Jo 4 Konsumtionskredit Ju 10 Jordförvärvsutredningen Jo 13 Konsumenttjänstutredningen Ju 17 Journaler 310 Konsumentverkets organisation Juridisk hjälp Ju 48 H13;H H3 Justitiekanslern Ju 40 Köplagsutredningen Ju I Justitieombudsmannen Ju 40 Marknads- och produktplanering Jämställdhet Ju 19, A 21; Il Ju 10, A 7 H 16; HHS Järnvägsbe fordran Ju 14 Regional konsumentpolitisk verksamhet H 17; II H6 Småhusköp Ju 43

K

K-73 U 20 Ångerrätt Ju 21 Kabel-TV Ju 52; II Ju 4 Kontrollanstalter Jo3 Kabi, AB S27 Kostnadsbesparing B 23 Kapitalbildning E6 Kreditförsäljning Ju 30 Kapitalförsäkring B 12 Kreditköputredningen Ju 10 Kapitalmarknadsutredningen, Kreditstöd A 15; I1A 2,6 1968 års E2 Kreditväsen E 2,9; 11 E1 Kapitalskatt B8 Krigslagar UD 1 Karantänsverksamhet Jo 28; I Jo 6 Krigsmaktens fredsorganisation — Fö 1 Kollektiva försäkringar Ju 30 Krigsmaktens förvaltningsutbild- Kollektivavtal B15 ningsutredning Fö 2 Kollektivmärkeslagen Ju 31 Krigsmaktens tjänstereglemente Fö 10 Kollektivtrafik K 15 Kriminalvård Kommittéväsendet B 23 Andlig vård U 29 Kommunal beredskap I 15, Kn1 Anstaltspersonal Ju 26 Kommunal demokrati Frivårdsdistrikt Ju 23 Kn 2, 10; TI Kn 2 Isolering Ju 57; Il Ju 9 Kommunal energiplanering 115 Kriminalregister, registreringi = Ju 9 Kommunal indelning Kn 7 Kriminalvårdsstyrelisens organi- Kommunala förköpslagen Jo 13 sation Ju 56; 11 Ju 8 Kommunala trafikfrågor K 16 Mathållningen vid anstalter Kommunalekonomiska utredningen Ju 51; 11 Ju 2 B 13 Kronofogdemyndigheter Kn 6

451 Sakregister

Kronojord B 1,2 Lokalprogram U1,Jo1 Kulturell verksamhet Lokaltrafik K 16

Byggnadsvård U53;11 U 3 Lotsning K6

Dansarutbildning U 22 Lotteriutredning, 1972 års H2

Konstnärsnämnden U 56, H U6 Luftfart

Konstnärsutbildning U 5,20 Flygkontrollsystem K 13

Musei- och utställningssak- Luftfartyg Ju 15

kunniga U2 LUP-organisationen U 1,36, Jo 1

Musikutbildning U9 LUT-74 U 25

Mångfaldigandefrågor Ju 52; II Ju 4 Låneunderlagsgruppen Bo 1

Tidskriftsstöd U 54; 1 U4 Långsiktsmotiverad forskning 110

Upphovsrätt Ju 8, 52; II Ju 4 Läkarutbildning S 16

Utställningsersättning U 59;1I U 9 Läkemedelsindustri 121 Kulturminnesvård U 12,53; 11 U 3 Länsförvaltning Kn 5, 13; II Kn 5 Kulturväxter Jo 7 Lärare U 11 KUS US Lärarutbildningsutredning, 1974 års Kustövervakningsutredningen B 21 U 25 Kvarstad B 17 Läromedel Ju 52,U 4,55;I1 Ju 4,U 5 Kvinnan i försvaret Fö 11 Lönefrågor Kvinnlig tronföljd Ju 50; II Ju 1 Avtalsgodkännande B15 Kvinnor och män Löntagarfonder E6

Ju 19, A 21; 11 Ju 10, A 7 Löntagarna och kapitaltillväxten E 6 Kyrkoväsen Lös egendom Ju 1

Andlig vård vid sjukhus och

kriminalvårdsanstalter U 29 M

Begravningsväsendet = U 60;II U 10 Madridunionen Ju 31

Bibelöversättning U 16 Makeprövning U 45; II U 14

Folkbokföring, kyrkans uppgifter Malmförädling 1 20

U 60; II U 10 Malmtillgångar 1 10

Kyrklig beredskap U 60; II U 10 Markdelegationen B1

Kyrkohandbok U6 Markförvärv Fö 1

Psalmkommittén U8 Marklagstiftning Jo 13

Stat—kyrka, kyrkoministerns grupp Marknadsföring

U 66 Ju 34, 52, H 16; II Ju 4, H 5

Uppsala domkyrka U 12 Markägare Jo2 Kärnkraftverk I 5, 17 Maskinförsäkring Ju 30 Kärnvapen UD 3; IL UD 1 Massmedie forskning U 51; Ul Könsdiskriminering Massmedier

Ju 19, A 21; II Ju 10, A 7 Ju 7, 12, 27, 33, 34, 52; II Ju 4 Köplagsutredningen Ju 1 Medborgarvittnen Ju 49 Köprätt Ju 1, 21,43 Meddelarskydd Ju 7, 27 Körkortsfrågor K 23: II K 4,6 Mediaföretag Ju 33

Medicinalansvarskommittén S 10 L Medicinsk forskning 121 Laboratorieverksamhet Jo 24;1I1 Jo 2 Medicinsk utbildning S 26 Lagerstödsutredningen A8 Medinflytande Landskapsvård Jo 2 Arbetsrättskommittén, Nya Lantarbetare AN A 19;11 A 5 Lantbrukshögskolan Jo 1 Företagsdemokratirådet 113 Lastbilsförare K 10 Byggkoncentrationsutredningen I 19 Ledningsgruppen för fortsatt utveck- Läkemedelsindustri I12i ling av försvarets planerings- och bud- Värnpliktsutbildning Fö 14;II Fö 2 geteringssystem (PPBG) Fö 3 Mervärdeskatteutredningen B 11 Litterära verk Ju 8, 52; II Ju 4 Metallurgiskt centrum 1 26;1115 Livförsäkringsskattekommittén B 12 Mikrofilmning Ju 52, U 21; 11 Ju 4 Livräntor Ju 3 Militära pensionsåldersdelegationen Livsmedel, bekväma Ju 51; II Ju 2 Fö 4 Livsmedelskontroll Jo 24; II Jo 2 Militära underrättelsetjänsten Fö 7 Ljudupptagningar Ju 52, U 3; II Ju 4 Miljöfrågor Lokalisering Billingeområdet I 25; 1114 Miljöstörande industri Bo4 Effekter av svavelutsläpp Jo 17 Se även Regionalpolitik Miljöfarligt avfall Jo 16,1 5

Skr 1976/77:103 452

Miljöskyddslagstiftning Jo 26;11 Jo 5 Norrland U 10,Jo 5 Miljöstörande industri Bo 4 Norrland sälvar Bo 6 Miljövård S 16 Norrländska malmfält 120 Trafikbuller K3 Norrmalm B1 Unescos konferens om miljövårdsut- NOTH U 10 bildning U65 NTRU U13 Se även Naturvård Nya testamentet U 16 Mineralpolitiska utredningen 110 Nykterhetsvård S3,12 MMU Ju 7 Nyttjanderätt Ju 45 Monopol Ju 33, H 6 Näringliv Motorredskap K 19 Billingeområdet 125;I1114 MPD Fö 4 Bokföringslagen Ju 53; II Ju 6 Multinationella företag Ju 2S,H6 Byggnadsmaterialindustrin 119 MUS 65 U2 Forskningsavgiftskommittén IS Museer U 2,27 Företagsutbild ning A 13 Musikaliska verk Ju 52; II Ju 4 Gruvdrift 122 Musikformer U 44 Hotell- och restaurangsbranschen H 4 Musikutbildning U9 Industrilokalisering Bo 4 Myndigheters verkstadsrörelser Jordbruks- och trädgård snäring A 11 K 22; 11 K 2,5 Lagerstödsutred ningen A8 Myndighetsutövning A 1S;I]1A 2 Läkemedelsindustrin 121 Mångfaldigande Ju 52;101 Ju 4 Malmförädling 120 Mäklarverksamhet Ju 43 Norrbottendelegationen I 26;I1115 Män och kvinnor Näringshjälp A 14 Ju 19, A 21;1II Ju 10, A 7 Näringsidkares rättshjälpsmöjligheter Märkning av olja K8;l11K3 Ju 48; IH Ju 3 Näringsliv, mångfald igandefrågor N Ju 52; II Ju 4 Namnilagsutredningen Ju 16 Skrothandel HS Nationalfonoteket U3 Trädgård snäring Jo 14 Naturgas 17 Varvsindustri 1 23; 1111 Naturtillgångar 110,25,26;1114,5 Verkstad sindustri 13 Naturvård Näringsrätt Ju 17,H 1,6 Miljöskyddslagstiftning Jo 26; II Jo 5 Miljöstörande industri Bo4 O Miljövård skostnader Jo4 Obligationsmarknad E1 Naturvård skommittén Jo2 Obligatoriekommittén U19 Radioaktivt avfall IS Odontologisk verksamhet U 31 Tätorternas energiförsörjning 115 Offentlig administration Vattenlagsutredningen Ju$S Kn 8,10; IH Kn 2 Nedrustningsdelegationen Offentlig redovisning 124; HN 13 UD 3; II UD I Offentlig tjänst Ju 44, UD 2, B 22 NEPO s12 Offentlig verksamhet, mångfaldigande- NJA I 26; 1115 frågor Ju 52; I Ju 4 Nordiskt samarbete Offentliga tillställningar Ju 35 Brottsskadeersåttning Ju 38 Offentlighet Ju 44, 55; II Ju 5 Energiforskning I 14 Offentligt biträde Ju 48; Il Ju 3 Försäkringsrätt Ju 30 Oligopol H6 Konsumenttjänstutredningen Ju 17 Oljeindustri 14 Kreditköp Ju 10 Oljelagringskommitt en H9 Köplagsutredningen Ju 1 Oljemärkning K 8; K3 Länsdemokrati, vidgadKn 13; II Kn 5 Ombordanställda K 12 Medborgarvittnen Ju 49 OMUS U9 Patentpolicykommittén H1 Omyndig Ju 38 Produktansvarskommittén Ju 20 Opinionsbildning Ju 33 Psykiskt avvikande Ju 12 Optionsrätt Ju 45 Radioaktivt avfall 15 Ordningsvaktsutredningen Ju 35 Skadestånd skommittén Ju3 ORM U27 Stiftelseutredningen Ju 42 Ungdomsfängelseutredningen Ju 36 P Upphovsrätt Ju 8, 52; 11 Ju 4 Partikelmärkning av olja i fartyg Varumärkesutred ningen Ju 31 K 8; II K 3

453 Sakregister

Patent- och registreringsverket H3 Fögderiutredningen — Kn 9;1I1 Kn 1

Patentpolicykommittén Hl Kommunal energiplanering 115 Patienter S 10 Länsdemokrati, vidgadKn 13; II Kn 5

Pedagogik Uli Samhällsplaneringens huvudmanna- Pensionsförsäkring B 12 skap Kn 11; Kn 3 Pensionkommitt en S5;Hi1 Sysselsättningsutredningen

Pensionssamordning K 21; 11K1 A 6; 11 A 4 Pensionsålder Fö4,S5 Trafikplanering KS Pensionsåtaganden B 29; II B 3 Trafikrabatter K15

Pensionärsundersökningen S14 Utred ningsverksamhet Al

Permutation Ju 42 Regionsjukvårdsutredningen S1S Personalutbildning Rehabilitering AT

Ju 26, Fö 2,B 22, A 13 Reklam Persondata Ju 55; If Ju 5 Köndsdiskriminering A 21; II Ju 10 Personskador Ju 38 Reklamförbud för tobak H 7; II H 1

Persontransport Ju 14 Videogram Ju 34 Personvals- och valkretsutredningen Renhållning S 16

Ju 39 Renskötselanläggningar Jo 6

Petroindustriutredningen 14 Renskötselområdet Jo 29; IL Jo 7 Planering Fö 3, 13, B 23, U 32, I 15 Restauranger U7,H4 Planverket Bo 8 Resursanvändning B 23

Polistjänstemän Ju 49 RI-systemet Ju4 Polisutredning, 1975 års Ju 49 Riksantikvarieämbetet U27

Polisväsen Ju 49, B 21 Riksdagens lönedelegation B15

Postgiro E3 Riksdagens ombudsmän Ju 40

PPBG Fö 3 Riksdagsval Ju 39 Praktisk-teologisk utbildning Riksförsäkringsverket S11

U5S;IU2 Riksplanering Bo 3

Pricksystem K 23; II K 4,6 Riksrevisionsverket B 30

Prisindex B3 Riksutställningar U2

Prisreglering Jo5,H 12 RIV Ju 34 Producentpåverkan H 16; I H5 Rymlingar Ju 38

Produktansvarskommittén Ju 20 Räddningstjänst K 6

Produktplanering H 16; II H 5 Rättegång

Professorstillsättning E3 Anonymitetsskydd Ju 27 Programbudgetering Fö 3 Arrendetvist Ju 45 Psykiskt avvikande Ju 12,5 22; 1152 Bodelning Ju 48; If Ju 3 Psykosociala frågor A4 Brottmål Ju 7,48; Il Ju 3 Publicering Ju 52;Ju4 Företagare Ju 48; I Ju 3 Publik- och programforskning (PUB) Häktning Ju 37

U SI; Ul Hyrestvister Ju 47 Punktskatteutredning, 1969 års B4 Näringsidkare Ju 48, IL Ju 3 Påföljder Ju 12,22 Rättshjälpsutred ningen Ju 48; II Ju 3

Tryckfrihetsprocess Ju7 R Åtalsrätt Ju 9 Rabattsystem Ki5 Rättshjälpsutredningen — Ju 48; IL Ju 3 Radio Rättsskyddsförsäkring Ju 30

Massmedieutredningen Ju 7 Rättsväsendets informations-

Radioutred ningen U 28 system Ju4

Upphovsrätt Ju 52; II Ju 4 Utbildningsradio U 13 S

Yttrandefrihet Ju 7 Sakskador Ju 38 Radioaktivt avfall IS Samarbetsorganet för rättsväsendets in- Rationalisering formationssystem (SARI) Ju4d Ju 49, Fö 9, B 20, Jo 5, I 19 Samebyar Jo6

Redovisningssystem, mångfaldigande- Samhällsforskning S 13, Bo 10

frågor Ju 52; I Ju4 Samhällsplanering

Regelsystem för statsplanelagda om- Besparingsutredningen B 23

råden Bo 12 Byggadministrationsutredningen Bo 8 Regionalpolitik Byggkoncentrationsutredningen 119

Beslutsfattande Kn 8 ERU Al

Decentralisering Kn 8 Kommunal energiplanering 115

Skr 1976/77:103 454

Länsdemokrati, vidgadKn 13; II Kn 5 Skrothandelsförordningen H5 Medborgare — samhällsorgan Skyddade verk Ju 52; II Ju

Kn 10; Kn 2 Skyddsrum Fö 13 Regionala samhällsplaneringens Skördeskadeskydd Jo 25; Il Jo 4 huvudmannaskap Kn 11; II Kn 3 SLS S$17 Riksplanering Bo 3 Smuggling B19 Trafik planering KS Småbarnsföräldrar Ss9 Sanitär olägenhet S 16 Småföretag B8 Sanktionssystem Ju 22 Småhusköpkommittén Ju 43 SARI Ju4 Småpartier Kn2 Sedlighetsbrott Ju 13 Social forskning s13 Sekretess Ju 30, K 23; II K 4,6 Scocial hemhjälp B13 Service Ju 17, Kn 10; Kn 2 Social information s19 Sexualbrottsutredningen Ju 13 Socialdepartementets sjuk- SIA U li vårdsdelegation $2 SINFDOK I i6 Socialförsäkring SIli,A 9 Sjukhusavfall Jo 16 Socialkatalog sS19 Sjukvård S2,4,10,15,17,22;1152 Socialpolitiska samordningsut- Själavårdande verksamhet redningen $ 20

U 29, 60; II U 10 Socialutredningen Ss3 Sjöfart Socialvård s18 Befälsbemanning K2 Sparavdrag B 14 Fartygsmiljö K 12 Specialundervisning U 11 Flaggutredningen K 11 Spel H2 Färjetrafik Gotland och fastlan- Språk inom förvaltningen det K 17 Kn 10; I Kn 2 Kustövervakningsutredningen B21 SSK U 15 Lotsning i Göteborgsområdet K7 Stat och kommun B13,U 15 Olja i fartyg K8 Stat och kyrka U 66 Sjömanspension K 21; IK 1 Statens bakteriologiska laboratorium Sjöräddningsutredningen K6 s2 Sjöpolis B21 Statistik E4,S,U 43,A 5 Skadeersättning — Ju 38, Jo 25; II Jo 4 Statlig erendom B 1,2, 18,18 Skadestånd Ju 3, 14, 20, 30, 43, B 12 Statlig kreditgivning B 30; II Bi Skatter Statlig näringshjälp A 14 Administrativt sanktionssystem B 25 Statliga företag 12, 13, 24; II 3 Artister B9 Statsanställda Ju 44, B 22,1 13 Bostäder B 16 Statsförvaltning Energiskatteutredningen B 26 Ansvarsfördelning stat — kommun — Fögderiutredningen = Kn59; IH Kni skola U15 Företags uppgiftsplikt B6 Avtalsfrågor för tjänstemän B15 Företagsobestånd B 30; II B 1 Bankgiro — postgiro E3 Företagsskatteberedningen B8 Besparingsutredningen B 23 Livförsäkringar B12 Besvärsorganisation SI11,H3 Mervärdesskatt B 11 Bevakningsföretag Ju 46 Punktskatter B4 Bokföringsnämnd Ju 53; II Ju 6 Skatteadministration Kn 9; II Kn 1 Bostads- och planmyndigheter Bo 8 Skatteprocess B 17 Byggnads- och markförhandlingar B1 Skattetilläggsutredningen B2S DAFA B 24 Skatteutjämningsutredning, 1976 års Dataarkivering U3

B 27 Datasamordning B10 Skatteutredning, 1972 års B 14 Decentralisering Kn 8 Tjänstepensioner B 29 Elproduktionens organisation 12 Skepps- och Kastellholmarna U32 Exekutionsväsendet Kn 6 Skingringsförbud B17 Fjällegenheters förvaltning ' Jo 29 Skogsadministrativa utredningen Jo 11 Försvarets administration och organi- Skogshögskolan "> Jol sation Fö 1, 3,5, 7, 8, 9, 10 Skogsutredningen, 1973 års Jo8 Förvaltningsdemokrati BS Skolhälso vårdsutred ning, Förvaltningsrevision — rationalisering

1974 års U 23 B 20 Skolväsen se Utbildningsväsen Havsresursorgan 118 Skorstensfejarmästare Kn 3 Jordbruksnämnden Jo 18

455 Sakregister

Justitiekanslerns uppgifter Ju 40 Studiestöd U 26,45; 11 U 14 Jämställdhet Ju 19, A 21;II Ju 10, A 7 STUDOK U 43 Kartverksamheten Bo 5 Studsviksutredningen 117 Konstnärsnämnden U 56 Styrelsen för teknisk ut- Konsumentverket H 13,15, 17; II H3 veckling 112 Kontrollanstalter Jo3 Stålverk 80-projektet Kriminalvården Städbranschen H8

Ju 23, 26, 51, 56, 57; II Ju 2, 8,9 Stöld försäkring Ju 30

Laboratorieverksamheten Successionsordning Ju 50; II Ju 1

S 27, Jo 24; II Jo 2 Svavelutsläpp Jo 17 Länsstyrelserna Svenskt-finskt utbild-

Kn 5, 12, 13; II Kn 4,5 ningsråd U 62; 11 U 12 Medborgare — samhälle Säkerhetsbrott Ju 44

16, Kn 10; II Kn 2 Säkerhetspolitik Fö 7 Museer U2,27 Myndigheters energiinformation I 11 Myndigheters verkstadsrörelser K22 Myndighetsutövning A 15 T Mångfaldigande frågor Ju 52; II Ju 4 Tandvård U 31 Offentlig upphandling . 18 Taxering Sl11,B17 Offentlighet och sekretess Ju 44 Teknisk nomenklatur 116 Patentverket H3 Teknisk utbildning U 10 Personalutbildning B22 Teknisk utveckling polisen Ju 49 Ju 52,1 8,9, 12; 11 Ju 4 Revision och rationalisering Telefonförsäljning Ju 21

B 20, Kn 12; II Kn 4 Television Riksantikvarieämbetet U 27 Förskoleverksamhet U13 Riksförsäkringsverket sll Massmedieutredningen Ju 7 Rättsväsendet Radioutredningen U 28

Ju 4, 24, 29,40, 48, 5 11; H Ju 3 TRU-kommittén | U13 Sjöfart | K 6,7,B2 Upphovsrätt Ju 52; Il Ju 4

Utbildnings-TV U13

Skatteadministration

Vuxenutbildning U 13

B 25, Kn 9; II Kn 1 Skogsadministration Jo ll Yttrandefrihet Ju 7 Statistikfrågor E4,5,A5 Terroristhandlingar Ju 49 Statskontoret B 20 Terroristlagstiftning A 16; TA 1 Statstjänstemän Ju 44, B 15, 22 TFK U21 Styrelsen för teknisk utveckling 112 Tidningsfilmningskommittén U21 Trafikplaneringsmyndighet KS: Tidskriftpress Tystnadsplikt Ju 44 B29,U 54; 11 B2,U 4 Universitet och högskolor Tidskriftsutredningen B 29

B2,U1,7,9, 10,14, 33, 36, 37, Tillsynslagen Ju 42

38, 39, 40, 41, 42, 49, 58, Jo 1 Tilläggspension Ss Uppgiftsskyldighet, företag 16 Tingsrätter Ju 24 Väktare Ju 46 Tjänsteföreskrift Ju 44 Växtskyddsverksamheten Jo 12 Tjänster Ju 17

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar Tjänstereglementet för krigs-

H 10 makten Fö 10 Statstjänstemannalagstift- Tobaksreklamutredningen H7;II H1 ning Fö 10 Torrläggningsbestämmelser Ju 5 Stiftelseutredningen Ju 42 Totalförsvar Fö 9 Stimulansutredningen A 14 Totalvägran Fö 6 Stockholm B1 Toxicitet S21 Stockholmsregionens all- Trafikbrott K 23; 11 K4 männa flygutredning K 20; HK 9 Trafikbullerutredningen Kk3 Strafflagstiftning Trafikpolitik

Ju 12, 13, 22, 36, 54, Fö 6 § 10. Kommunala trafikfrågor K 16 B 19; I Ju 7 Trafikplaneringsutredningen KS Strukturomvandling 119 Trafikpolitiska delegationen Kl Studentkårer U19 Trafikpolitiska utredningen K9 Studerandehälsovård U23 Trafikrabatter K15 Studiedokumentation U 43 Öresundsdelegationen, 1975 års K18

Skr 1976/77:103 456

Trafiksäkerhet K 10,14, 16 Internationellt utbildningsarbete U 34 Transportväsen K 19 Konstnärsutbildningssakkunniga US Tronföljd, kvinnlig Ju 50; IE Ju 1 Konstutbildning, 1973 ärs expert- Trossamfundens teologiska grupp U 20 seminarier U5S7:1U7 Krigsmaktens förvaltningsutbildning Truckar K 19 Fö 2 Trädgårdsnäringen Jol4, A lt Kökspersonal inom kriminalvården Tullverket B 21 Ju 51; Il Ju 2 TV-program, upphovsrätt Lokalprogram UI Ju 52; II Ju 4 Läkarutbildning, viss S16 Tvångsförvaltning Ju 32 Lärarutbildning U25 Tvångslicens Ju 52; 1 Ju 4 Läromedelsmarknaden U55 Tvångsmedel Ju 27, 37 Miljövårdsutbildning, UNESCOS Tystnadspliktskommittén Ju 44 U65 Täktsamfällighet Jo2 Musikutbildning U9 Obligatoriekommittén U19 Ordningsvaktsutbildning Ju 35 Personalutbildning, statlig B 22 U Polisens utbildning Ju 49 U-länder UD2 Praktisk prästutbildning U52;I11U2 UKO U 31 Restauranger U 7 ULÄ USS Riksinternatskolor U 50 UMOF K8 Skolans inre arbete (SIA) Ull Underrättelseutredning, 1974 års Fö 7 Skolhälsovård U 23 Underställning av avtal B15 Studiedokumentation U43 Ungdomsbrottslighet Ju9 Studiestöd U45 Ungdomsfängelseutredningen Ju 36 Teknisk utbildning U 10 Unesco U 65 Teologiska seminarier U 57; U 7,16 Uniformer Ju 35 Upphovsrättsliga frågor Universitet se Utbildningsväsen Ju 52, U 4; II Ju 4 Uppbörd B6 Utbildningsradio U13 Uppfinningar H1 Utlandsundervisning U 24 Uppgiftsskyldighet 16 Väktarutbildning Ju 46 Upphandling 18 Värnpliktsutbildning Fö 5, 14;1I Fö 2 Upphovsrätt Ju 8, 52, U 4; II Ju 4 Uthyrningssvårigheter av bostäder Upplysningsverksamhet Bo 11 Ju 52, I 11, 16; II Ju 4 Utlanasundervisning U 24 Uppsala domkyrka U 12 Utländsk flagg K ll UR-kommittén U7 Utländska artister B9 Uranutvinning 125;10114 Utländska företag Ju 25 Utbildningsväsen Utlänningslagstiftning A 16; II A 1 Akademien för de fria konsterna U49 Utrikeshandel E4 Ansvarsfördelning, Utrikespolitik UD2, Fö 1 skola — stat — kommun U1S Utställningar U2 Arbetsmarknadsutbildningscentra Utställningsersättning U 59; II U 9 (AMU) AT Utvecklingsarbete 114;17112 Betyg U 18 Utvecklingsländer UD2,U 34 Brandförsvarsutbildning Kr 4 Dansarutbildning U22 Egendomsförvaltning B2 Finsk-svenska utbildningsrådet U62 Vv Folkbildning U48 Vagnskadeersättning Ju 30 Folkhögskoleutredningen U17 Val Kn2 Forskarutbildning U 26 Valkretsindelning Ju 39 Företagsutbildning A 13 Valsystem Ju 39 Försvarets gymnasieutbildning Fö12 Vapenfri tjänst Fö 6 Förvaltningspersonal Kn 10;11 Kn 2 Varningstext på tobaksvaror H7 Gymnasieskolan U61;I11 Ull Varumärkesutredningen Ju 31 Högskolereformen U33 Varusmuggling B 19 Högskoleregionernas organisations- Varvsindustri A 23;11 A 1 kommitté Vattenkraftsutbyggnader Bo 6 U 37, 38, 39, 40, 41, 42 Vattenlagen Ju 5,Jo2

457 Sakregister

Vattenlagsutredningen Ju 5

Ö

Vattenledningsskadeförsäkring Ju 30

Öppethållandetider H11

Vattenreglering Jo 10 Öppet köp Ju 21 Verkstadsindustrins utrednings- Öresundsdelegationen, verksamhet 13

1975 års K 18 Verkstadsrörelser hos affärsverk och Östersjöns strandstater K 8; IK 3 myndigheter K 22; II K 2,5

Överstyrelsen för ekonomiskt Vetenskaplig dokumentation, . försvar H 10 information och nomenklatur 116 Översvämningar Jo 10,15 Veterinärhögskolan Jol Övningsfält Fö 1 Vetorätt, facklig A 19:11 A 5 Videogram Ju 34, 52: Ul Ju 4 Villaschablonen B14 Voksenåskommittén U 47 Vuxenutbildning U 13, 17 Värdanstalter

Ju 51,5 12,0 29; 11 Ju 2 Vårdlagstiftning $3 Vårdpersonal Ju 26, 51;I1[ Ju 2 Väghällning KA Vägtrafik

Bilarbetstid K 10

Buller K3

Trafiksäkerhet K 14

Vägutredning, 1969 års K4 Väktarutbildning Ju 46 Välgörenhet H 14; Il H2 Värdepappper E1 Världsnedrustningskonferens

UD 3; IT UD 1 Värmeplaner 115 Värnpliktiga se Försvarsväsen

(personal) Västerdalälvsutredningen Jo 15 Växtförädling Jo7 Växtskydd Jo 12

Y

Yrkesinspektionen A4 Yrkesskadeförsäkring Ss6 Yrkesskadestatistikutredningen AS Yrkesutbildning U22 Yttrandefrihet Ju 7, 44

Zz

Zigenare A 3

Å

Åldringsvård S 14

Åtalsrättskommittén Ju 9

Åtalsunderlåtelse Ju 9

A

: Ägandeförhållanden 119

Äktenskapsrätt Ju 11

Skr 1976/77: 103 458

Skr 1976/77:103 Kommitteéberättelse 1977

Del II Kommittédirektiv

Redaktionell anm.

Kommittéberättelsen är uppdelad i två delar.

Del I innehåller uppgifter om kommittéernas sammansättning, adress och

telefonnummer, redogörelse för arbetet under den tid berättelsen avser, kost-

nader samt register.

Del II innehåller enbart direktiv och tilliggsdirektiv som meddelats sedan

redovisningen i 1976 års berättelse färdigställdes.

Direktiven och tilläggsdirektiven är ordnade departementsvis liksom kom-

mittéerna i del I. Inom departementet är de förtecknade efter dag tör re-

geringsbeslut.

Del II är försett med två register, varav ett är ett ämnesregister. I det andra registret är direktiven förtecknade efter dag för regeringsbeslut.

3Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:1

Justitiedepartementet

1. Kvinnlig tronföljd

Beslut vid regeringssammanträde 1975-12-18.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anför.

Reglerna om rätten till den svenska tronen finns intagna i 1810 års

successionsordning, som är en av rikets grundlagar. Enligt denna författning skall rätten till tronen gå i arv inom ätten Bernadotte. Tronföljden är agnatisk, vilket innebär att tronen kan ärvas endast av män och genom män. Inte bara kvinnor utan också kvinnors manliga avkomlingar är alltså utestängda från arvsrätt. Den inbördes ordningen mellan arvsberättigade prinsar bestäms

enligt primogenitur- och linealprinciperna. Äldre son går således före yngre

och äldre sons släktlinje före yngre sons. Först när den äldre sonens alla arvsberättigade avkomlingar är ur räkningen kommer turen till den andre

sonen och hans avkomlingar, osv.

I successionsordningen återfinns också vissa regler om förlust av rätten till svenska kronan. Sålunda utesluts den som inte bekänner sig till den rena

evangeliska läran från all successionsrätt. Vidare sägs att prins som gifter sig utan Konungens samtycke har förverkat arvsrätten för sig, sina barn och

andra efterkommande. Detsamma gäller om en arvsberättigad prins ingår

äktenskap med enskild svensk mans dotter. Slutligen mister prins, som utan Konungens och riksdagens samtycke blir regerande furste i utländsk stat,

rätten till tronen för sig och sina efterkommande.

Vid sidan av de egentliga successionsreglerna innehåller successionsord-

ningen dels en bestämmelse om hur man skall förfara, när konungen dör utan

att efterlämna manliga bröstarvingar men drottningen är havande och dels

regler om prinsessors giftermål och om tronföljares utlandsresa.

Vid 1973-74 års författningsreform gjordes inte någon ändring i succes-

sionsordningens regler om arvsrätt till tronen (prop. 1973:90, KU 1973:26).

I motion 1975:68 hemställdes att riksdagen skulle anhålla att regeringen till

pågående riksmöte lämnade förslag om sådan ändring av tronföljdsreglerna

att även kvinnor kunde bekläda statschefsämbetet. I två andra motioner till

samma riksmöte (1975:2 och 1975:71) begärdes att riksdagen hos regeringen

skulle hemställa om utredning av frågan om införande av tronföljd också för kvinnor. Konstitutionsutskottet avstyrkte motionerna (KU 1975/76:1) och anförde därvid att frågan hade varit föremål för utskottets överväganden i samband med behandlingen av propositionen i författningsfrågan och att utskottet inte fann anledning att frångå sin i samband därmed intagna ståndpunkt.

Konstitutionsutskottets beslut var inte enhälligt. I reservation hemställdes

att riksdagen med anledning av motionen 1975:68 och med bifall till

motionerna 1975:2 och 1975:71 hos regeringen skulle anhålla om utredning och förslag till införande av kvinnlig tronföljd. Reservanterna framhöll att

samhällsutvecklingen i Sverige liksom i flera andra länder har inneburit en ökad jämställdhet mellan kvinnor och män då det gäller offentliga värv samt att kvinnlig tronföljd i dag förekommer i sex av Europas nio monarkier. I

Del II Ju:1 Skr 1976/77:103 4

reservationen anfördes vidare att antagandet av den nya grundlagen innebar att riksdagens överväldigande majoritet uttalade sig för att det monarkiska

statsskicket i Sverige skulle bestå för framtiden. Enligt reservanterna kunde

beslutet med säkerhet sägas vara fast förankrat hos majoriteten av det

svenska folket. Reservanterna förklarade att kvinnlig tronföljd av de av dem

anförda skälen borde införas inom ramen för ett sådant styrelseskick. Riksdagen följde reservanterna (rskr 1975/76:1).

Med anledning av riksdagens beslut bör en särskild sakkunnig tillkallas för

att undersöka tänkbara ordningar med arvsrätt till tronen för både män och

kvinnor samt ta ställning till i vilka hänseenden ändringar i successionsord-

ningens regler kan bli nödvändiga i sammanhanget. Den sakkunnige bör därvid även uppmärksamma behovet av särskilda regler för en övergång till

nya tronföljdsbestämmelser.

2. Mathållningen vid kriminalvårdens anstalter

Beslut vid regeringssammanträde 1975-12-18.

Statsrådet Geijer anför.

Kungl. Maj:t överlämnade den 14 maj 1971 till samarbetsdelegationen för

förplägnadsfrågor en framställning från Svenska vårdpersonalförbundet om

en översyn av behovet av kökspersonal vid kriminalvårdsanstalterna samt en framställning från kriminalvårdsstyrelsen om förstärkning av kökspersonal

vid vissa anstalter för att beaktas i samarbetsdelegationens utredningsarbete.

Samarbetsdelegationen har den 20 december 1974 till Kungl. Maj:t överlämnat en rapport med förslag angående mathållningen inom kriminalvården. I rapporten föreslås en övergång till fast anställd yrkesutbildad

personal i anstalternas kök samt utnyttjandet av s. k. bekväma livsmedel.

En särskild sakkunnig bör tillkallas med uppdrag att skyndsamt undersöka möjligheterna att genomföra mathållningen vid kriminalvårdens anstalter genom leveranser från närliggande landstingskommunala eller kommunala kök. Utredningen skall omfatta en inventering av vilka anstalter som med hänsyn till avstånd och anstalternas krav på ordning och säkerhet kan tänkas repliera på andra anläggningar. Utredningen bör därvid belysa vad en sådan repliering på utomstående anläggning kan innebära ur bl. a. ekonomisk, bakteriologisk/hygienisk och näringsmässig synpunkt.

Den sakkunnige bör i sitt utredningsarbete samråda med kriminalvårdsstyrelsen.

3. Tilläggsdirektiv till rättshjälpsutredningen

Beslut vid regeringssammanträde 1976-01-22.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anför.

Efter bemyndigande av regeringen tillkallade jag förra året sakkunniga med uppgift att verkställa en allmän översyn av rättshjälpssystemet. De

5Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:3

sakkunniga har antagit namnet rättshjälpsutredningen (Ju 1975:07).

Enligt direktiven till utredningen skall utgångspunkten för översynen vara att det rättsskydd som avsågs med rättshjälpsreformen vidmakthålls. Målet bör vara att samhällets rättshjälp i större utsträckning än nu anpassas efter den rättssökande allmänhetens behov. Utredningen bör i första hand inriktas

på att effektivisera de olika rättshjälpsformerna. Såväl rättshjälpens tillämp-

ningsområde och innehåll som de organisatoriska aspekterna skall härvid beaktas. Huvudformen allmän rättshjälp bör liksom hittills utgöra grunden

för rättshjälpssystemet. Vid sidan härav bör rättshjälp åt misstänkt i brottmål och rättshjälp genom offentligt biträde vara två viktiga beståndsdelar i

systemet. Översynen skall särskilt inriktas på att utvärdera instituten allmän

rättshjälp utan beslut av rättshjälpsnämnd och rådgivning. Med hänsyn till de

stigande kostnaderna för rättshjälpen betonas i direktiven vidare att utredningens förslag bör syfta till att förenkla och därmed förbilliga rättshjälpen, så

att det blir möjligt att hålla det allmännas kostnader för rättshjälpen på en

rimlig nivå.

I fråga om institutet allmän rättshjälp uttalas i direktiven att de sakkunniga bl. a. bör undersöka om nuvarande regel såvitt avser näringsidkares möjlighet att få rättshjälp bör vidmakthållas. Enligt denna regel får allmän rättshjälp inte lämnas näringsidkare i angelägenhet som har samband med hans

näringsverksamhet, om inte särskilda skäl föreligger för rättshjälp med hänsyn till hans ekonomiska förhållanden eller sakens beskaffenhet. En

omprövning kräver dock — framhålls det i direktiven — att hänsyn tas till främst de principiella aspekter som kan läggas på frågan. De sakkunniga bör enligt direktiven också överväga om förmånerna vid allmän rättshjälp i tillräcklig grad tillgodoser de anspråk på bistånd som kan ställas i skilda hänseenden. Härvid bör beaktas att reglerna om förmånerna bör utformas så att bättre förutsättningar skapas för uppgörelser utan rättegång. Det speciella spörsmålet om förmånerna bör omfatta också kostnadsansvaret för motparts rättegångskostnad bör dock inte behandlas av de sakkunniga.

I direktiven framhålls även vikten av att utredningsarbetet bedrivs

skyndsamt.

I prop. 1975/76:47 har bl. a. lagts fram förslag om att rättshjälpen skali

omfatta även kostnad för särskilt förordnad skiftesman vid bodelning med

anledning av äktenskapsskillnad eller boskillnad. Enligt förslaget begränsas

makes möjlighet att i bodelningsärende få förutom skiftesman även biträde

enligt rättshjälpslagen till fall där särskilda skäl föreligger med hänsyn till

makarnas förhållanden eller boets beskaffenhet.

I sitt betänkande med anledning av propositionen (JuU 1975/76:17) tar justitieutskottet upp även vissa frågor rörande rättshjälpssystemet vilka inte berörs i propositionen utan har aktualiserats genom motioner under den alimänna motionstiden. Utöver skiftesmannafrågan behandlas sålunda bl. a. frågorna om rättshjälp åt näringsidkare och kostnadsansvaret för motparts

rättegångskostnad. I betänkandet hemställer utskottet att dess uttalanden i

nu berörda deltar ges regeringen tll känna.

Såvitt angår frågan om rättshjälp åt näringsidkare erinrar justitieutskottet

om att utskottet redan år 1974 hade uttalat att en omprövning borde komma till stånd utan onödigt dröjsmål. Utskottet framhöll då att även om några

bestämda riktlinjer inte borde läggas fast, var det uppenbart att de särskilda

problemen för mindre och medelstora företagare liksom den statsfinansiella aspekten borde ägnas särskild uppmärksamhet. Utskottet finner i det läge spörsmålet nu har kommit anledning att understryka sitt uttalande år 1974

Del II Ju:3 Skr 1976/77:103 6

om vikten av att särskild uppmärksamhet ägnas de speciella problem av järnställdhetsnatur som föreligger för mindre och medelstora företagare när det gäller rätten till rättshjälp. Utskottet framhåller vidare angelägenheten av att omprövningen kommer till stånd utan onödigt dröjsmål. En tillfredsställande lösning av spörsmålet är enligt utskottet i själva verket så angelägen, att

utskottet anser sig böra förorda att frågan behandlas med förtur av rättshjälpsutredningen. Beträffande spörsmålet om kostnadsansvaret för motparts rättegångs-

kostnad uttalar utskottet bl. a. att frågan är av sådan principiell betydelse för rättshjälpssystemets funktion att även den lämpligen bör närmare genomlysas av utredningen. Utskottet tillfogar dock att detta inte innefattar något ställningstagande till frågan om den nuvarande ordningen bör ändras i något

avseende. Utredningens överväganden bör alltså göras helt förutsättnings-

löst.

Vad slutligen gäller det i propositionen framlagda förslaget om rättshjälp för skiftesman vid bodelning säger sig utskottet biträda den förordade ordningen att kostnad för skiftesman skall ingå bland förmånerna enligt

rättshjälpslagen. Utskottet ansluter sig också till förslaget att de allmänna villkoren enligt 6 och 8 §§ rättshjälpslagen skall gälla även vid prövning av

fråga om allmän rättshjälp bör beviljas i bodelningsärende. Däremot ställer sig utskottet tvekande inför den restriktivitet som präglar departementsche-

fens uttalanden rörande den praktiska tillämpningen av de nya stadgandena i 9 3 andra stycket och 19 § tredje stycket. Utskottet säger sig härvidlag ha särskilt fäst sig vid frågan om hur man skall kunna åstadkomma erforderlig balans mellan i ekonomiskt hänseende olika lottade makar. Även om utskottet biträder uppfattningen att rättshjälp i bodelningsfråga inte regelmässigt kan få omfatta både förmånen av skiftesman och förmånen av biträde åt en eller båda parterna, synes det förhållandet att en mera bemedilad part kan

skaffa sig en alltför fördelaktig position ofta kunna leda till stötande resultat. I

enlighet härmed uttalar utskottet som sin principiella uppfattning att den nya ordningen borde tillämpas med mindre restriktivitet än vad som följer av departementschefens uttalanden i propositionen. Emellertid kan man enligt utskottets mening när det gäller att ytterligare utvidga rättshjälpsförmånerna

inte underlåta att beakta de starkt stegrade kostnaderna för samhällets

rättshjälp i stort. I avsaknad av närmare beräkningar av den kostnadsökning

som en utvidgad reform kan medföra anser sig utskottet därför f. n. böra

godta att den av departementschefen förordade ordningen tillämpas under ett

inledande skede. Frågan om en utvidgning av förmånerna i enlighet med utskottets principiella uppfattning bör emellertid tas upp till övervägande av

rättshjälpsutredningen. Utredningsuppdraget bör också innefatta en ompröv-

ning av den prioriteringsregel som det nya stadgandet i 19 3 tredje stycket rättshjälpslagen innebär. Förslag med anledning av utredningens överväganden i detta hänseende bör föreläggas riksdagen utan dröjsmål.

Riksdagen har beslutat i enlighet med vad utskottet anfört (rskr

1975/76:112).

Med anledning av riksdagens beslut förordar jag att rättshjälpsutredningen

undersöker de nu berörda frågorna med beaktande av vad utskottet har anfört i sitt av riksdagen godkända betänkande. För egen del vill jag tillägga följande. |

I likhet med vad även riksdagen har framhållit är det angeläget att utredningen vid fullgörande av sitt uppdrag noga beaktar de starkt stegrade

kostnaderna för samhällets rättshjälp i stort. Det är som jag tidigare har

7Kommittéer: Justitiedepartementet Del ll Ju:4

nämnt av vikt att det nuvarande systemet förenklas och att rättshjälpen i större utsträckning än nu anpassas efter den rättssökande allmänhetens behov. Samtidigt måste göras en avvägning av hur tillgängliga resurser skall användas. En prioritering mellan olika rättsskyddsändamål kan visa sig nödvändig. Detta kräver att de olika behoven kan vägas mot varandra av statsmakterna.

Vad särskilt gäller rättshjälp åt näringsidkare vill jag framhålla att frågan vilken personkrets som bör komma i åtnjutande av rättshjälp hänger nära samman med rättshjälpens karaktär av social förmån. Att frågan bör lösas från denna utgångspunkt har vid rättshjälpsreformen understrukits av såväl

regeringen som riksdagen (prop. 1972:4 s. 241 och JuU 1972:12 s. 29, jfr s. 62). Någon anledning att nu frångå denna ståndpunkt finns inte. När rättegångs-

kostnader för den enskilde företagaren inte spelar annan roll än övriga kostnader i verksamheten — som kan dras av vid beräkning av skattepliktig intäkt av rörelsen och som påverkar priset på företagarens varor och tjänster —

bör det inte komma i fråga att särskild ersättning för dessa kostnader skall

utgå av allmänna medel.

Beträffande kostnadsansvaret för motparts rättegångskostnad vill jag

framhålla att utredningens uppdrag härvidlag —- såsom också torde vara förutsatt av riksdagen — bör begränsas till frågan om man från rättshjälpssynpunkt kan åstadkomma en mer tillfredsställande ordning än den nuvarande. I uppdraget ingår således inte att ta upp den mer vittsyftande, processuella frågan om hur ansvaret för rättegångskostnaderna skall fördelas mellan parterna.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen utvidgar rättshjälpsutredningens uppdrag i enlighet med vad jag nu har förordat.

4. Översyn om upphovsrätt

Beslut vid regeringssammanträde 1976-03-04.

Statsrådet Lidbom anför.

Nordiska ministerrådet (justitie-, utbildnings- och kulturministrarna) beslutade vid ett möte i Oslo den 22 maj 1975 att en översyn av den nordiska upphovsrättslagstiftningen skulle ske. Ministerrådet enades om att följande riktlinjer skall ligga till grund för revisionsarbetet.

Bestämmelser om den upphovsrätt som tillkommer författare, kompositörer och konstnärer m. fl. finns i de nordiska länderna intagna i särskilda lagar. I Danmark gäller sålunda i detta hänseende lov nr 158 af 31. maj 1961 om ophavsretten til litteraere og kunstneriske vaerker samt lov nr 157 af 31. maj 1961 om retten til fotografiske billeder, i Finland lagen (404/61) den 8 juli 1961 om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk samt lagen (405/61) den 8 juli 1961 om rätt till fotografisk bild, på Island lagen nr. 73 av den 29 maj 1972 om upphovsrätt, i Norge lov av 12. mai 1961 nr 2 om ophavsrett till åndsverk m.v. och lov av 17. juni 1960 nr 1 om rett till fotografi samt i Sverige lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk samt lagen (1960:730) om rätt till fotografisk bild. Lagarna har tillkommit i nordiskt samarbete.

Upphovsrätten är ett område med stark internationell prägel. Av grundläggande betydelse för den internationella regleringen av upphovsrätten är den år 1886 tillkomna Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk. De till konventionen

Del II Ju:4 Skr 1976/77:103 8

anslutna staterna bildar en union för skydd av litterära och konstnärliga verk. Till Bernunionen är f.n. ett sextiotal stater anslutna, däribland de nordiska länderna. Bernkonventionen har senast reviderats i Paris år 1971.

Av betydelse i internationellt sammanhang är förutom Bernkonventionen också bl.a. den år 1952 ingångna Världskonventionen om upphovsrätt. Även denna reviderades år 1971.

Den upphovsrättsliga lagstiftningen i de nordiska länderna bygger liksom de internationella konventionerna på huvudprincipen att den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har ensamrätt att bestämma över de väsentliga formerna för utnyttjande av detta. Denna rätt omfattar såväl olika former för att ekonomiskt utnyttja ett verk (mångfaldigande, offentligt framförande m. m.) som vissa ideellt betonade rättigheter (rätt att bli namngiven som upphovsman och rätt att motsätta sig kränkande behandling av verket etc.). Upphovsrätten skyddar dessa rättigheter genom ett privaträttsligt regelsystem. Skydd enligt liknande principer ges också de s. k. närstående rättigheterna, dvs. de rättigheter som tillkommer utövande konstnärer, framställare av grammofonskivor eller andra ljudupptagningar och radio- och televisionsföretag. Vissa inskränkningar finns i den ensamrätt som sålunda tillkommer upphovsmän och andra rättighetshavare.

Det upphovsrättsliga ensamrättsystemet ger den enskilde upphovsmannen ett gott skydd och innebär en värdefull stimulans för kulturlivet. Reglerna har emellertid sina rötter i en tid då samhällsförhållandena var andra än nu. Tillämpningen av det upphovsrättsliga systemet har med tiden medfört åtskilliga problem både för upphovsmännen själva och för dem som önskar utnyttja deras verk. Detta beror huvudsakligen på den tekniska utveckling som har ägt rum men i någon mån också på att upphovsrättsligt skyddade prestationer i ökad utsträckning är resultatet av kollektiva insatser av flera upphovsmän.

Som resultat av den tekniska utvecklingen tillkommer ständigt nya former för utnyttjande av upphovsrättsligt skyddade verk. Som exempel kan nämnas fotokopiering, mikrofilmning, bandinspelning och videogram samt datamaskiner, kabel-TV och kommunikationssatelliter. Sådana nya former möjliggör ökad spridning och vidgat utnyttjande av resultatet av konstnärligt skapande, vetenskaplig forskning och annat intellektuellt arbete. Det är givetvis ett allmänt intresse att dessa möjligheter tillvaratas. Samhällsutvecklingen har i de flesta länder medfört ett ökat behov av att kunna använda upphovsrättsligt skyddat material för information och andra ändamål i olika former av offentlig verksamhet, såsom undervisning, forskning och förvaltning. Även inom det privata näringslivet föreligger sådana behov. Användningen sker ofta med anlitande av moderna tekniska hjälpmedel.

Upphovsmännen är i allmänhet intresserade av att deras verk blir utnyttjade och de kan därför inte ha något intresse av att den upphovsrättsliga lagstiftningen hindrar en naturlig tillgång till deras verk. De moderna tekniska hjälpmedlen kan på en del områden inte användas för mångfaldigande och spridning av upphovsrättsligt skyddade verk om samtycke från upphovsmännen krävs för varje enskilt utnyttjande. Det bör också framhävas att den tekniska utvecklingen har medfört att det blivit svårare för upphovsmännen att hävda sina rättigheter, eftersom utnyttjandet av deras verk ofta inte kan kontrolleras. Det är av praktiska skäl nästan omöjligt att kontrollera t. ex. om böcker eller noter mångfaldigas genom fotokopiering för användning i en större men sluten krets av personer.

Motsvarande gäller om en radio- eller televisionsutsändning eller en grammofoninspelning tas upp på ljud- eller videoband, i vart fall om banden inte distribueras i kommersiella sammanhang. Erfarenheten visar också att nya tekniska hjälpmedel faktiskt används för spridning av skyddade verk på ett sätt som står i strid mot gällande lagstiftning. Med fortsatt teknisk utveckling får det antas att det blir allt vanligare att verk utnyttjas i former som upphovsmännen inte kan effektivt kontrollera.

Upphovsrättens konstruktion som en individuell rätt för upphovsmannen att förfoga över sitt verk har således sina brister när det gäller att bereda upphovsmännen ersättning för användningen av deras verk. Det principiella krav på samtycke från upphovsmannen som lagstiftningen uppställer medför också att verken inte används i den utsträckning som är möjligt, eftersom de presumtiva användarna kan finna det

9Kommittéer: Justitiedepartementet Del H Ju:4

besvärligt och tidsödande att få ett avtal med verkets upphovsman eller upphovsmän till stånd. I de fall då flera upphovsmän eller utövande konstnärer har rätt att förfoga över ett verk, och rättigheterna inte har samlats på en hand, såsom kan vara fallet t. ex. med ett televisionsprogram, kan förhandlingarna om ett avtal ta lång tid och stjälpas av att någon eller några av upphovsmännen eller de utövande konstnärerna vägrar att ge sitt samtycke till den nya användningen. FHirigenom hämmas ett ändamålsenligt utnyttjande av de tekniska möjligheterna. Detta får negativa verkningar för både upphovsmanna- och utnyttjarsidan.

I syfte att försöka lösa en del av de nämnda svårigheterna har upphovsmän och andra rättsinnehavare redan nu på vissa områden skapat organisationer som i förhållande till utnyttjarna av deras verk är bemyndigade att handla på den enskilde rättsinnehavarens

vägnar. Detta gäller inte minst på musikområdet, där organisationer kan sägas handha förvaltningen av all skyddad musik. Vidare har man i lagstiftningen infört begrins-

ningar i ensamrätten genom s.k. tvångs- och avtalslicenser. Dessa innebär att upphovsmännens ensamrätt på några områden har reducerats till en rätt till vederlag. På senare tid har man också försökt finna lösningar som innebär att kraven på individuellt samtycke av varje upphovsman och individuell ersättning efterges till förmån för ett kollektivt system. Sålunda har i Sverige staten och ett stort antal organisationer inom det upphovsrättsliga området träffat ett avtal om mångfaldigande inom skolväsendet. Enligt avtalet har lärarna it skolorna rätt att utan samtycke av rättsinnehavaren kopiera i betydande utsträckning utöver vad som följer av upphovsrättslagen. Staten utger ersättning för kopieringen till en av upphovsrättsorganisatio-

nerna upprättad ideell förening, som beslutar om medlens fördelning. Avtalet utgår

från att ersättningen i allt väsentligt skall användas för kollektiva ändamål.

Det upphovsrättsliga regelsystemet innebär att det ekonomiska utbyte som den enskilde upphovsmannen erhåller blir beroende av den spridning verket får. Upphovs-

rätten är därför främst av betydelse för upphovsmän som lyckas vinna framgång hos

den stora publiken och som kan göra sig gällande på den kommersiella marknaden. För konstnärer som ännu inte vunnit rykte och erkännande har upphovsrätten knappast något ekonomiskt värde. Det har därför blivit nödvändigt att på annat sätt skapa förutsättningar för ett rikt och mångfasetterat kulturskapande. Av särskild betydelse

härvidlag är det omfattande stöd som i olika former i dag ges åt kulturell verksamhet

från samhällets sida. Även på andra sätt verkar samhället för att underlätta eller möjliggöra kulturskapande. Mot denna bakgrund ter det sig rimligt att det upphovsrättsliga regelsystemet utformas på ett sätt som beaktar samhällets intresse av att upphovsrätten inte lägger hinder i vägen för en önskvärd tillgång till upphovsrättsligt skyddade verk.

Med hänsyn till de svårigheter och nackdelar som nuvarande regler skapar har en översyn av den upphovsrättsliga lagstiftningen framstått som nödvändig. År 1970 tillsattes en utredning med sakkunniga från Danmark, Finland, Norge och Sverige för att göra en översyn av lagstiftningen mot bakgrund främst av den tekniska utveckling som ägt rum sedan upphovsrättslagarna i dessa länder kom till i början av 1960-talet.

Kommittén avgav år 1974 ett delbetänkande om fotokopiering och bandinspelning

särskilt inom undervisningsverksamhet (NU 21/73). Kommiuéns förslag bygger i åtskilliga delar på ett system med s. k. avtalslicenser. Detta system förutsätter att ett avtal har slutits mellan utnvyttjare av upphovsrättsligt skyddade verk och organisation, som företräder ett flertal upphovsmän på området, om utnyttjande av verk i vissa hänseenden. Avtalet ges med stöd av lagstiftning verkan för upphovsmän som står utanför organisationen. De sakkunniga har dock på åtskilliga punkter inte kunnat enas om de sakliga lösningarna.

Upphovsrättskommitténs arbete var inriktat på en begränsad översyn av den

upphovsrättsliga lagstiftningen. Det är också givet att utrymmet för en genomgripande

omdaning av upphovsrätten begränsas av att så stora delar av lagstiftningen på området bygger på internationella konventioner som de nordiska länderna har anslutit sig till. Mot bakgrunden av vad som förut har anförts är det emellertid angeläget att göra en allsidig inventering av behov av och möjligheter till nydaningar på området. Som

närmare skall utvecklas i det följande finns det anledning att ställa sig tveksam till om

ett avtalslicenssystem är den lämpligaste formen för en reglering av upphovsmännens

Del II Ju:4 Skr 1976/77:103 10

rätt till ersättning vid fotokopiering och andra former för utnyttjande av deras verk.

Utredningsförslaget bör därför inte annat än i begränsade delar nu läggas till grund för

lagstiftning. Fortsatta ansträngningar bör i stället göras att finna nya lösningar på de angivna problemen.

Mot bakgrund av vad som har anförts bör en allmän översyn göras av upphovsrätten. Denna utredning bör ske i nordiskt samarbete och avse rättsområdet som helhet.

En allmän strävan vid reformarbetet bör vara att främja ett större och mera rikhaltigt kulturutbud. En viktig målsättning bör vara att den upphovsrättsliga lagstiftningen

utformas så att den i den praktiska tillämpningen kan fungera på ett ändamålsenligt

sätt. Den individuella upphovsrätten måste alltjämt vara lagstiftningens utgångspunkt.

För att de moderna tekniska hjälpmedlen för kulturspridning skall kunna användas på

områden där angelägna behov finnes, bör emellertid, i den mån det är förenligt med gällande konventioner, ökade möjligheter skapas att utnyttja skyddade verk utan

individuellt samtycke från rättighetshavarna och mot att vederlag ges i kollektiva former. De problem som den nuvarande ordningen har inneburit för såväl

upphovsmän och andra rättighetshavare som utnyttjare av deras verk bör genom sådana särordningar kunna bemästras.

En central uppgift I utredningsarbetet blir att göra en rimlig avvägning mellan upphovsmännens intresse av att få bestämma över sina verk och det allmänna intresset

av att dessa kan användas utan onödiga hinder. Däremot är syftet självfallet inte att ge dem som kommersiellt utnyttjar upphovsrättsligt skyddade alster obehöriga fördelar på upphovsmännens bekostnad: Vidare bör man inte rubba de rättigheter av ideell

karaktär som enligt gällande lagstiftning tillkommer upphovsmännen.

En annan angelägen uppgift blir att på sådana områden, där ett fritt utnyttjande av

upphovsrättsligt skyddat material måste anses skada upphovsmännens ekonomiska intressen, finna administrativt enkla lösningar på regleringen av ersättningsfrågorna. Lösningarna bör innebära att det ekonomiska utbytet för upphovsmännen som grupp inte kommer att försämras och bör stå i överensstämmelse med den allmänna kulturpolitiken.

Det kan ifrågasättas om ett system med avtalslicens erbjuder den lämpligaste lösningen på frågan om ersättning till upphovsmännen för utnyttjande av deras verk.

Skälen härtill är flera. Erfarenheterna av det svenska avtalet om skolornas grafiska och

fotografiska mångfaldigande visar att ett sådant system medför omfattande administrativt arbete både för utnyttjaren,. som förutsätts lämna vissa uppgifter om kopie-

ringens omfattning, och för organisationer som företräder rättsinnehavarna

(upphovsmän, förläggare, tidningsutgivare m. fl.). Det finns anledning anta att en avtalslösning på andra områden, exempelvis inom näringsliv och förvaltning, skulle

medföra ännu större problem. På dessa områden finns flera parter på utnyttjarsidan. Det bör också beaktas att organisationsväsendet på upphovsmannasidan inte är

utbyggt i samma utsträckning i de olika nordiska länderna. Särskilt när det gäller näringsliv och organisationer är förhållandena dessutom sådana att det knappast torde

bli möjligt att enas om ett lika schabloniserat redovisningssystem som i det svenska skolavtalet. Att i den upphovsrättsliga lagstiftningen föra in föreskrifter om avtalslicens kan medföra ytterligare komplikationer, bl. a. om det behövs särskilda anordningar för att tillgodose upphovsmän som står utanför de avtalsslutande organisationerna. Med hänsyn till vad nu sagts kan det ifrågasättas om de administrativa kostnader som ett avtalslicenssystem för med sig kommer att stå i rimlig proportion till de fördelar som upphovsmännen —- som grupp eller som individer — har av ett sådant system. Det bör också övervägas vilka verkningar som nya lösningar kan få både för produktion och distribution av upphovsrättsliga skyddade verk.

Översynen bör avse inte bara upphovsmännens rättigheter utan också de förut nämnda s. k. närstående rättigheterna.

Som tidigare framhållits är möjligheterna för en mera grundläggande reform av upphovsrätten begränsade med hänsyn till de nordiska ländernas internationella konventionsförpliktelser på området. Förekomsten av ett internationellt rättssystem,

som omfattar ett mycket stort antal stater, är av betydande värde för det internationella

Kulturutbytet och för skyddet av upphovsmännens intressen i fftämmande länder, och

det bör inte komma i fråga att man bryter sig ur detta system. I överensstämmelse

uu Kommittéer: Justitiedepartementet Del Il Ju:4

härmed bör den aktuella översynen syfta till att undersöka vilka ändringar som kan

genomföras inom ramen för nu gällande konventioner. Man bör emellertid under

utredningsarbetet inte vara förhindrad att påtala behovet av ändringar i konventio-

nerna.

En del av bestämmelserna i de nordiska ländernas upphovsrättslagar torde vara mera restriktiva än vad som krävs enligt gällande konventioner. Ordalagen i dessa synes nämligen i och för sig lämna utrymme för reformer i den riktning som åsyftas här och ger alltså vissa möjligheter att inom ramen för konventionstexterna anpassa lagstift-

ningen efter den rådande tekniska och samhälleliga utvecklingen. Mot denna bakgrund

bör dei övervägas om det finns behov för att införa en allmän bestämmelse om att

upphovsrättsligt skyddade verk får mångfaldigas fritt, om detta inte gör intrång i

verkets normala utnyttjände och inte heller oskäligt inkräktar på upphovsmannens

intressen. Det torde bli nödvändigt att komplettera en sådan generell bestämmelse med

specialregler för vissa praktiskt betydelsefulla områden. Vidare måste liksom nu regler

ges t. ex. om citaträtt m. m. som nu behandlas i särskilda bestämmelser i Bernkonventionen.

På vissa områden som behandlas i upphovsrättskommitténs förslag föreligger ett

behov att snabbt få till stånd nya lagregler. Detta gäller särskilt sådan fotokopiering och

inspelning av TV-program som sker för undervisningsverksamhet. Dessa frågor bör

därför tas upp särskilt och behandlas i annan ordning än den allmänna översynen av upphovsrättslagstiftningen. De riktlinjer som förut angivits bör emellertid gälla också

denna del av arbetet.

Nordiska ministerrådets TV-kommitté har nyligen lagt fram ett betänkande (NU 19/ 74) ”TV över gränserna”. I betänkandet berörs bl. a. frågan om förbättrade möjligheter att motta utsändningar från andra nordiska länder. För att pröva bl. a. dessa frågor har ministerrådet tillsatt en särskild nordisk arbetsgrupp. Om särskilda skäl talar därför, bör

de frågor som nu behandlas av arbetsgruppen senare kunna tas upp i samband med den allmänna revisionen av upphovsrätten.

I direktiven för den nordiska upphovsrättskommittén anges flera konkreta exempel

på bestämmelser i upphovsrättslagen som kan kräva översyn. Både när det gäller dessa

frågor och andra som har aktualiserats sedan direktiven tillkom bör reformarbetet ske i

enlighet med de allmänna riktlinjer som har angetts i det föregående. Särskild uppmärksamhet bör ägnas de problem av praktisk natur som uppkommer när ett verk

har flera upphovsmän, en situation som blivit alltmer vanlig genom att många skyddade prestationer utförs i någon form av team-work. Frågan om upphovsrättens övergång i anställningsförhållanden bör övervägas. De särskilda upphovsrättsliga frågor som aktualiseras av möjligheterna att bearbeta verk med hjälp av modern databehandlingsteknik bör också uppmärksammas. Detsamma gäller beträffande nya spridningsformer för radio- och TV-program, t. ex. kommunikationssatelliter och

kabel-TV.

Den uppräkning av olika frågor som här har skett är inte uttömmande. Den allmänna översyn av upphovsrätten som nu skall ske bör innefatta en systematisk genomgång av

lagstiftningen på området. Oavsett att ett huvudsyfte med den allmänna översynen är

att underlätta tillgången till upphovsrättsligt skyddade verk, bör det vara möjligt under

utredningsarbetet att på sådana områden, där särskilda behov föreligger, föreslå

förbättringar av upphovsmännens rättigheter.

Utredningsarbetet bör inte vara strikt begränsat till vad som ligger inom ramen för

den nuvarande upphovsrättsliga lagstiftningen. Det bör vara möjligt att ta upp och föra

fram förslag även till åtgärder av annan typ som är ägnade att tillgodose de

reformönskemål som har berörts i det föregående.

Ministerrådet uttalade i sitt beslut att arbetet på en allmän översyn av

upphovsrätten i fortsättningen borde bedrivas i form av nationella kommittéer. I enlighet härmed bör särskilda sakkunniga tillkallas för att göra en översyn av den svenska upphovsrättsliga lagstiftningen enligt de riktlinjer som ministerrådet har dragit upp.

I ministerrådets beslut uttalades vidare att ordförandena i de nationella kommittéerna borde bilda ett särskilt arbetsutskott med uppgift att samordna

Del II Ju:4 Skr 1976/77:103 12

utredningsarbetet i de olika länderna. I beslutet framhölls också att kommit-

téerna borde sträva efter lösningar som är likartade i sak och efter att uppnå

enighet i tolkningen av gällande konventioner på området. I anslutning härtill vill jag understryka vikten av att den svenska utredningen arbetar i nära samverkan med de andra nordiska utredningsorganen i syfte att, så långt det är möjligt, vidmakthålla den enhetlighet i den nordiska lagstiftningen som finns på detta område. Enligt ministerrådets beslut åligger det arbetsutskottet att fortlöpande underrätta ministerrådet om utredningsarbetets gång.

Som framgår av vad som förut har anförts har ministerrådet funnit att vissa

av de frågor som berörs i den nordiska upphovsrättskommitténs betänkande,

nämligen frågorna om fotokopiering och inspelning av TV-program som sker

för undervisningsverksamhet, bör tas upp särskilt och behandlas i annan ordning än den allmänna översynen av upphovsrättstagstiftningen. Även dessa frågor bör tas upp av de svenska sakkunniga. I denna det bör utredningsarbetet bedrivas skyndsamt och de sakkunniga bör redovisa sina

törslag i dessa frågor i delbetänkande.

De sakkunniga bör tills vidare inte ta upp de frågor som nu behandlas av nordiska ministerrådets arbetsgrupp för nordiskt TV-samarbete.

Vid de kontakter som har tagits med organisationerna på det upphovsrättsliga området efter ministerrådets beslut har — förutom synpunkter på de

antagna riktlinjerna för reformarbetet — framkommit en del önskemål om

åtgärder som enligt organisationerna bör uppmärksammas under det kommande utredningsarbetet. Andra önskemål och synpunkter förelåg redan tidigare. Jag ser inte någon anledning att ta upp och kommentera dessa nu. Jag vill erinra om att de av ministerrådet antagna riktlinjerna inte innebär några begränsningar såvitt avser de frågor som kan tas upp under utrednings-

arbetet. Vidare är riktlinjerna öppna och innebär inte att några vägar avvisas för att nå de syften som anges.

Bortsett från de frågor som, i enlighet med vad jag har angett tidigare, skall behandlas med förtur bör utredningsarbetet inledas med en närmare kartläggning av de problem och frågeställningar som översiktligt har angetts i riktlinjerna. Denna kartläggning bör naturligtvis ske i nära kontakt med berörda organisationer på upphovsrättens område liksom med dem som i större omfattning utnyttjar upphovsrättsligt skyddade verk och prestatio-

ner.

Utöver dessa påpekanden krävs inte några särskilda direktiv för de sakkunniga.

5, Översyn av lagstiftningen om personorienterad ADB-informa-

tion m. m.

Beslut vid regeringssammanträde 1976-03-11.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anför.

Den moderna teknologin, främst ADB-tekniken, har medfört en omvälvning av informationsbehandlingen. Den nya tekniken har efter hand fått allt större betydelse för administration, samhällsplanering, forskning och indu-

stri. Utvecklingen måste sägas till övervägande delen ha varit till fördel för

samhälle, näringsliv och enskilda. Helt naturligt har den emellertid inte

13Kommittéer: Justitiedepartementet Del ll Ju:5

kunnat förlöpa problemfritt. Styrande och kontrollerande insatser från samhällets sida har här som i andra liknande sammanhang visat sig nödvändiga. På grundval av olika utredningar om problem som är förbundna

med datoranvändningen har statsmakterna tagstiftat på området och vidtagit andra åtgärdet. Störst intresse hos allmänheten har säkerligen datortekniskens inverkan på den personliga integriteten tilldragit sig. Detta har sin förklaring i att ADB-

tekniken bör det möjligt att samla in, bevara och bearbeta data i en omfattning och med en snabbhet som inte har motsvarighet i fråga om manuell

informationshantering. Registrering av persondata med hjälp av ADB kan därför innebära eller i varje fall uppfattas som ett otillbörligt intrång i den

enskildes integritetssfär.

Frågan om skyddet för privatlivet vid ADB-registrering uppmärksammades ganska tidigt i vårt land. Den år 1969 tillkallade offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén fick sålunda i uppdrag att överväga frågan

om lagstiftning rörande personorienterad ADB-information. Utredningen presenterade sitt arbete i denna del i ett betänkande år 1972. och under våren

1973 antog riksdagen ett förslag till en särskild datalag (prop. 1973:33, KU 19, rskr 131). Datalagen blev internationellt sett ett pionjärverk på sitt område.

Enligt datalagen (1973:289) får register som förs med hjälp av ADB och som innehåller personuppgifter inte inrättas eller föras utan tillstånd av en särskild myndighet, datainspektionen. Tilistånd skall meddelas, om det saknas anledning anta att otillbörligt intrång i registrerads personliga integritet skall uppkomma. Vissa omständigheter som skall beaktas vid tillståndsprövningen har särskild angetts i datalagen. I stor omfattning har emellertid överlämnats åt praxis att bestämma principerna för tillståndsgivningen. I samband med att datainspektionen beviljar tillstånd till ett personregister

skall den också meddela de föreskrifter som behövs för att förebygga otillbörligt integritetsintrång. Datalagen är tillämplig på både statliga, kommunala och enskilda personregister. Kravet på tillstånd från datainspek-

tionen gäller dock inte personregister som inrättats genom beslut av riksdagen eller regeringen. Beträffande sådana register skall emellertid yttrande från datainspektionen inhämtas före beslutet. Datainspektionen

utövar tillsyn över datorförda personregister och kan i efterhand ingripa med

ändrade eller nya föreskrifter. I sista hand kan inspektionen återkalla meddelat tillstånd. Datainspektionens beslut kan överklagas hos regeringen. — Tillståndssystemet för personregister började tillämpas den 1 juli 1974.

Bestämmelserna i datalagen till skydd för den personliga integriteten vid

hanteringen av persondata kompletteras såvitt gäller yrkesmässig kreditupplysningsverksamhet av den särskilda regleringen i kreditupplysningslagen (1973:1173). Denna lag är, till skillnad från datalagen, tillämplig också på personupplysningar som registreras på annat sätt än genom ADB. Också

inkassolagen (1974:182) hör till den under senare år tillkomna lagstiftning

som syftar till att skydda integriteten.

I en nyligen framlagd proposition (1975/76:160) om nya grundlagsbestämmelser om allmänna handlingars offentlighet har föreslagits föreskrifter om

nären ADB-upptagning är allmän handling vilka i viss mån gör det möjligt att begränsa tillgången till känsliga persondata. Förslaget grundar sig på

offentlighets- och sekretesslagstiftningskommitténs slutbetänkande (SOU

1975:22) Lag om allmänna handlingar.

Vid tillkomsten av datalagen gjordes både i propositionen och i konstitu-

Del II Ju:5 Skr 1976/77:103 14

tionsutskottets betänkande uttalanden av innebörd att lagen såsom ett

förstlingsverk på sitt område inom ganska snar framtid kunde behöva ändras

och kompletteras. Frågor om registrering av persondata har också efter den

tidpunkt då datalagen beslutades rönt omfattande uppmärksamhet. Den allmänna debatten i ämnet har varit livlig, särskilt i anslutning till olika

avgörande om tillämpning av datalagen. Inom myndigheter och kommittéer har utförts utredningsarbete som på olika sätt har berört skyddet för den personliga integriteten vid datahantering. Inte minst i riksdagen har datafrå-

gorna tilldragit sig stort intresse, och åtskilliga motioner i ämnet har väckts

under de gångna tre åren.

Med anledning av de motioner som väcktes vid 1975 års riksmöte förklarade konstitutionsutskottet (1975:11) att det med hänsyn till den snabbhet som präglar utvecklingen på datateknikens område var väsentligt att en allmän utvärdering av datalgen kom till stånd så snart ett tillräckligt

erfarenhetsmaterial förelåg. Det utredningsarbete som redan hade bedrivits

hade enligt utskottet gjort det möjligt att göra en samlad översyn av

datalagen. Utskottet nämnde särskilt en av datainspektionen under år 1975 planerad genomgång och redovisning av de erfarenheter som inspektionen hittills hade vunnit av tillämpningen av datalagen. Utskottet fann att en

särskild parlamentarisk utredning med företrädare för de i riksdagen

representerade politiska partierna borde tillsättas med uppgift att göra en sådan allmän översyn. Självfallet skulle, tillade utskottet, den nämnda genomgången och redovisningen av datainspektionens erfarenheter av datalagens tillämpning komma att utgöra ett viktigt arbetsmaterial för den förordade utredningen. — Riksdagen följde utskottets förslag (rskr

1975:103). Datainspektionen har den 24 november 1975 till regeringen avlämnat den

av utskottet nämnda redogörelsen för erfarenheter av datalagens tillämp-

ning.

Såvitt kan bedömas är de hittillsvarande erfarenheterna av datalagen i det väsentliga goda. Lagens regler synes ha fyllt sin funktion att skydda den personliga integriteten vid personregistrering med hjälp av ADB utan att därför på det hela taget bli betungande för registeranvändarna. Till det goda resultatet har bidragit datainspektionens smidiga och obyråkratiska sätt att handlägga tillståndsärendena. Inte desto mindre delar jag uppfattningen att det är befogat att företa en allmän översyn av datalagen. Jag föreslår att en

parlamentarisk kommitté nu tillkallas för denna utredningsuppgift.

Det är mellertid inte endast datoranvändningens konsekvenser för person-

lighetsskyddet som kräver statsmakternas särskilda uppmärksamhet. En

annan betydelsefull fråga gäller datoriseringens sätt att påverka offentlighets-

principen. Denna princip innebär att allmänheten har fri tillgång till information som i en eller annan form finns dokumenterad hos myndigheterna. Hittills har principen huvudsakligen haft tillämpning på koventionella handlingar. Utvecklingen under senare år har emellertid inneburit att

myndigheterna i allt större omfattning har övergått till att lagra information

på ADB-medier. Följden härav kan bli att allmänhetens tillgång till information i det allmännas förvar försämras. Information som är lagrad maskinellt är nämligen i allmänhet svårare att identifiera och avgränsa än uppgifter i handlingar av traditionellt slag. Bristen på fackkunskap om ADB-

teknik blir vidare för många ett faktiskt eller ett upplevt hinder att ta del av offentliga ADB-upptagningar hos myndigheterna. Redan önskemålet om att

användningen av den nya tekniken för informationsbehandling inte får

15 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:5

urholka offentlighetsprincipen kan alltså påkalla särskilda åtgärder. Datainspektionen har i sin tidigare nämnda redogörelse pekat på datoriseringens

negativa inverkningar för offentlighetsprincipen.

Enligt min mening finns det emetlertid goda skäl att sätta målet något högre än att upprätthålla nuvarande standard i fråga om möjligheterna att ta del av myndigheternas information. Den återkommande diskussionen kring integritetsfrågorna undanskymmer Jätt det förhållandet att datortekniken, rätt utnyttjad, positivt kan främja den allmänna upplysningens och den

informerade debattens sak. Det ligger väl i linje med de motiv som bär upp

offentlighetsprincipen att söka ta i anspråk den nya teknikens resurser för att

om möjligt öka tillgängligheten hos den information som finns samlad hos samhällsorganen. En sådan informationsförmedling skulle givetvis få sitt

främsta värde för partier, intresseorganisationer och andra sammanslutningar och för massmedierna, men skulle därmed också tjäna allmänhetens intresse.

De nu berörda frågorna har jag nyligen behandlat i propositionen 1975/ 76:160 om nya grundlagsbestämmelser angående allmänna handlingars

offentlighet. Som framgår av vad jag där yttrade genomfördes redan åren

1973-1974 sådana ändringar i tryckfrihetsförordningen att grundlagsreglerna om allmänna handlingar anpassades till den nya tekniken att lagra informa-

tion. Vad som föreslås i propositonen om tillgången till myndigheternas ADB-upptagningar bygger i det väsentliga på 1973-1974 års lagstiftning, låt vara att förslaget i några hänseenden kan leda till större öppenhet. Som jag

uttalade i propositionen kan emellertid den hittills beslutade och föreslagna lagstiftningen angående de tekniska upptagningarna på sikt inte anses tillräcklig för att tillgodose offentlighetssynpunkterna, i varje fall inte om man

syftar till mera än att i stort bevara rådande möjligheter att tillgodogöra sig de

allmänna organens information. Beslut om ytterligare åtgärder måste emellertid föregås av särskild utredning. Jag förordar att en sådan kommer till stånd.

Det är uppenbart att förslag som syftar till att ge offentlighetsprincipen ett mera reellt innehåll beträffande ADB-lagrad information inte får utformas så att de hotar integriteten för dem som är upptagna i personregister. Jag föreslår bl. a. med hänsyn till detta samband att den senast nämnda utredningsuppgiften lämnas åt den kommitté som enligt vad jag tidigare har sagt bör se över lagstiftningen om skydd för persondata.

Det kan visa sig lämpligt att senare ge kommittén ytterligare någon utredningsuppgift som gäller offentlighet och sekretess i den offentliga förvaltningen och som har nära samband med kommitténs övriga utred-

ningsuppdrag. Jag får anledning att återkomma härtill i det följande.

Innan jag ytterligare diskuterar utredningsuppgifternas innebörd. skall jag ta upp frågan om hur utredningsarbetet bör läggas upp.

Som redan har nämnts föreligger ett mångskiftande material som underlag

för övervägandena om skyddet för privatlivet i samband med personregistrering. Främst i åtanke kommer de förslag som har förts fram i riksdagsmotioner samt i den allmänna debatten. Allt talar för att denna debatt kommer

att fortgå kontinuerligt under lång tid framöver. Under sådana omständig-

heter är det enligt min mening angeläget att utredningsarbetet bedrivs under

stor öppenhet och, i det inledande skedet, utan att kommittén binds till vissa uppslag eller lösningar. Dessa önskemål kan tillgodoses, om arbetet planeras i

enlighet med den nya modell för uppläggningen av utredningsverksamhet som har förordats för vissa fall i Rapport om utredningsväsendet (Ds Ju

Del II Ju:5 Skr 1976/77:103 16

1975:14). Med denna modell som förebild föreslår jag att kommittén får i uppdrag att i en första etapp klarlägga, systematisera och sovra föreliggande material och synpunkter i fråga om integritetsskyddet. De förslag som synes

fruktbara att utveckla bör ställas samman till alternativa lösningar. Arbetet i

den första etappen bör avslutas med att dessa lösningar presenteras i en offentlig diskussionspromemoria. Denna bör, om möjligt, föreligga under första halvåret 1977. Efter eventuell remissbehandling av promemorian får

frågan om tilläggsdirektiv med närmare anvisningar för det fortsatta

utredningsarbetet anmälas för regeringen. Enligt min mening behöver man

inte befara att det nu angivna förfarandet skall leda till fördröjning i

utredningsarbetet. Snarare har man anledning att räkna med att det medverkar till att kommittén kan lägga fram ett väl genomlyst slutförslag. Uppläggningen underlättas av att kommittén har utredningsuppgifter som sinsemellan är avgränsbara och åtminstone delvis kan behandlas oberoende av varandra. Kommittén bör därför disponera arbetet så att den i det inledande skedet ägnar sin tid åt frågorna om integritetsskyddet och först sedan den tidigare nämnda promemorian har färdigställts tar itu med den

uppgift som gäller förstärkningen av offentlighetsprincipen. Med min nu angivna inställning till hur utredningsarbetet bör läggas upp

saknar jag självfallet anledning att vid detta tillfälle närmare diskutera vilka

riktlinjer som kommittén bör följa i sitt arbete med frågorna om personlig-

hetsskyddet vid dataregistrering. Jag nöjer mig med att föreslå ramar för kommittens arbete i denna del och att fästa uppmärksamheten på vissa

betydelsefulla problem. Kommitténs uppgift kan allmänt beskrivas så att den skall överväga den

rättsliga regleringen av skyddet för den personliga integriteten i samband med registrering av personuppegifter.

I första hand bör kommittén undersöka de problem som hänger samman med användningen av ADB-tekniken. Den bör emellertid kunna pröva också

behovet av offentlig kontroll av sådan registrering av persondata som görs med annan teknik än den elektroniska eller som sker rent manuellt men avser särskilt integritetskänsliga uppgifter.

Riksdagens begäran om utredning avser en allmän översyn av datalagen.

Regleringen i denna lag bör också utgöra basen för kommitténs övervägan-

den. Hinder bör dock inte föreligga mot att kommittén föreslår lagstiftning vid sidan av en allmän datalag,t. ex. speciallagar om personregistrering inom vissa sektorer, eller överväger behovet av ändringar i redan gällande författningar som reglerar särskilda personregister.

Datoriseringen inom näringslivet påverkar förhållandena inom arbetslivet på ett avgörande sätt. Spörsmål som gäller de anställdas personliga integritet,

t. ex. deras medverkan vid prövningen av frågan om tillstånd till personregister vid företag, faller givetvis inom kommitténs utredningsuppdrag. ADBteknikens verkningar sträcker sig emellertid betydligt längre och gäller

sådana grundläggande spörsmål som omställning inom arbetsmarknaden, företagsdemokrati, arbetsmiljö, arbetsprestationer och arbetstillfredsställelse.

Jag behöver knappast påpeka att man här står inför problem som kan komma att kräva insatser från samhällets sida. Dessa problem är emellertid så artskilda från integritetsfrågorna och så omfattande att de inte bör bli föremål

för utredning i detta sammanhang. Det kan f.ö. finnas skäl att avvakta initiativ från den fackliga rörelsen som under senare tid har ägnat frågorna om

arbetslivets datorisering ett betydande intresse. Genom den nya lagstiftning

om medbestämmanderätt på arbetsplatsen som f.n. förbereds kommer

17 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:5

arbetstagarorganisationerna att få ökade möjligheter att påverka utvecklingen på området.

Frågan om organisationsformen för den offentliga datorverksamheten

prövas av datasamordningskommittén (Fi 1971:03). Denna kommitté väntas

under året avge sitt slutbetänkande. Det bör under sådana omständigheter falla utanför den nu föreslagna kommitténs uppdrag att överväga frågan om strukturen för de statliga ADB-systemen. Även säkerhetsfrågor i samband med datorbehandling omfattas av datasamordningskommitténs uppdrag. Kommittén samarbetar på detta område med statskontoret. Arbetet avser studier av den fysiska säkerheten, av tekniska metoder att skydda data i samband med driften av ADB-system, av säkerheten i datamaskinernas funktion och av producerade datas kvalitet. Inte heller dessa frågor har den

nya kommittén anledning att penetrera.

Av väsentlig betydelse för frågan om vilket skydd som tillkommer data i personregister inom den offentliga sektorn är givetvis den allmänna rättsliga regleringen av den muntliga och den skriftliga sekretessen i förhållande till allmänheten och till andra myndigheter än dem som i första hand disponerar

över uppgifterna. Denna reglering får sin särskilda prägel av den i vårt land

rådande offentlighetsprincipen. Förslag till helt ny sekretesslagstiftning har

nyligen lagts fram av två kommittéer. Offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén har sålunda i sitt slutbetänkande föreslagit en lag som anger

vilka begränsningar som skall gälla i rätten att ta del av allmänna handlingar, däri inbegripet ADB-upptagningar. Tystnadspliktskommittén (Ju 1975:3) har

i sitt betänkande (SOU 1975:102) Tystnadsplikt och yttrandefrihet lagt fram förslag till en lag om offentliga funktionärers tystnadsplikt. Båda förslaget

innehåller bestämmelser också om sekretessen mellan myndigheter. På grundval av kommittéförslagetn och remissyttrandena över dem förbereds

f.n. inom justitiedepartementet en proposition om lagstiftning om hand-

lingssekretess och tystnadsplikt i offentlig verksamhet. I väntan på resultatet av detta arbete bör den kommitté som jag nu föreslår tills vidare inte närmare syssla med hithörande lagstiftningsfrågor. Det kan emellertid senare visa sig

lämpligt att åt kommittén uppdra att göra en fördjupad undersökning i visst hänseende,t. ex. angående sekretessen mellan myndigheter. Till undvikande

av missförstånd vill jag tillägga att kommittén naturligtvis i full utsträckning skall kunna överväga frågor om samkörning mellan olika ADB-register och sådana andra spörsmål om utväxling av data som hänger samman med att

viss informationsteknik kommer till användning.

Vad härefter gäller utredningsarbetets allmänna inriktning inom den i det föregående uppdragna ramen bör målet vara det dubbla att å ena sidan ytterligare stärka skyddet för den personliga integriteten och att å den andra nyansera regleringen så att denna inte onödigtvis leder till hinder eller olägenheter i allmän eller enskild verksamhet.

Datalagen bygger på en ordning med krav på tillstånd för ADB-förda

personregister. Kommittén kan ha anledning att överväga om inte tillstånds-

kravet i något hänseende kan modifieras. I princip bör det emellertid stå kvar

också för framtiden. Som har nämnts tidigare är förutsättningarna för att

tillstånd skall meddelas f. n. ganska obestämt angivna i datalagen. Med tanke

på att lagstiftningen avsåg ett helt nytt rättsområde stod någon annan lösning

än den valda knappast till buds vid datalagens tillkomst. När nu snart ett par års erfarenhet Ilföreligger av vilka problem som aktualiseras vid tillstånds-

prövningen bör enligt min mening allvarligt prövas om inte de grunder efter

vilka denna skall ske kan anges med större utförlighet i datalagen. Det rör sig

2 Riksdagen 1976177. I saml. Nr 103

Del II Ju:5 Skr 1976/77:103 18

här i vissa hänseenden om avvägningar som rätteligen bör ankomma på den lagstiftande församlingen och inte på rättstillämpande myndigheter. Jag skall i det följande peka på ett par frågor som kan förtjäna att uppmärksammas i

lagstiftningen.

Datalagen förutsätter att viss mycket känslig personinformation får registreras om ett starkt samhälleligt eller annat allmänt intresse påkallar det.

I övrigt ges ingen ledning i datalagen om vilken betydelse som skall tillmätas behovet av ett register vid tillståndsprövningen. En viktig uppgift för kommittén bör vara att söka närmare ange hur behovet av ett ifrågasatt

register skall påverka prövningen och på vilken nivå denna bedömning skall

göras.

Frågan vilken betydelse som skall tillmätas intresset av ett ett visst register kommer till stånd kan aktualiseras bl. a. för register inom den vetenskapliga

forskningen, särskild sam hällsforskningen. Inte sällan kan det bli nödvändigt

att göra en avvägning mellan å ena sidan det värdefulla underlag för forskning och reformarbete som studier med inslag av persondata kan ge och å andra

sidan integritetskraven. Från forskarhåll har uttalats farhågor för att den nuvarande ordningen skulle kunna hota forskningens frihet och oberoende.

Kommittén bör överväga vad som kan göras för att man skall kunna försäkra

sig om att sådana konsekvenser inte uppstår. Utgångspunkten bör dock självfallet vara att forskningen såväl som annan verksamhet i samhället skall bedrivas under tillbörlig respekt för enskildad privatsfär. 1 sammanhanget vill jag nämna att kommittén kan ha anledning beakta behovet av särskilda regler för forskning och statistikproduktion också i fråga om tillståndsproceduren

och i andra liknande hänseenden.

En under senare tid särskilt diskuterad fråga gäller tillåtligheten av register som upptar stora delar av befolkningen inom hela landet eller inom visst område. Behovet av reglering torde i första hand gälla de enskilda ocb

kommunala sektorerna, eftersom inrättandet av statliga befolkningsregister i

flertalet fall förutsätter direkt eller indirekt ställningstagande från statsmak-

ternas sida. Den nu berörda frågan faller under kommitténs uppdrag. Jag vill

emellertid erinra om vad jag har uttalat i annat sammanhang, nämligen att

det kan visa sig lämpligt att, i syfte att begränsa antalet personregister av

totalkaraktär, göra en provisorisk ändring i datalagen i samband med beslut om ett centralt statligt personregister för adressaktualisering, personnummersättning och urvalsdragning. Förslag om ett sådant register kan väntas bli förelagt riksdagen under hösten 1976. Frågan om en provisorisk ändring i datalagen kommer att övervägas inom justitiedepartementet.

Utöver vad jag har angett i det föregående bör kommittén givetvis överväga de spörsmål som konstitutionsutskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande särskilt har nämnt, nämligen frågor om sekretessregler för datorlagrade personregister av olika slag, om behandlingen av långtidsförvarade personregister hos statistiska centralbyrån och andra registerförare, om informationen till intervjuade vid intervjuundersökningar, om använd-

ningen av mjukdata, om rätten för registrerade att erhålla registerutdrag, om försäljningen av datorlagrade personuppgifter för kommersiellt bruk och om

handläggningen i fråga om personregister som inrättas genom beslut av

riksdagen eller regeringen. Ytterligare ett spörsmål som bör komma under

kommitténs bedömning gäller lämpligheten av en medborgarkontroll över statliga datasystem i form av särskilda ansvarsnämnder. Riksdagen har

begärt att frågan härom skall utredas (SKU 1975:32, rskr 230).

Till den gjorda uppräkningen vill jag göra endast följande kommentarer.

19Kommittéer: Justitiedepartementet Del Il Ju:5

Att frågan om utformningen av den allmänna sekretesslagstiftningen faller

vid sidan av kommitténs uppdrag har jag redan nämnt. Beträffande

datorlagrad personinformation som är hänförlig till statistikproduktion har

statistiska centralbyrån i samarbete med datainspektionen och riksarkivet övervägt frågor om gallringsbestämmelser, förstöring, avidentifiering och

kryptering. Kommittén bör i sitt arbete beakta resultatet av denna utredning,

som väntas föreligga inom kort. Vad slutligen angår den ordning som skall

gälla för beslut om statliga personregister vill jag erinra om det i och för sig

självklara kravet att beslutsordningen måste stå i överensstämmelse med de

grundläggande principerna för befogenhetsfördelningen mellan olika stats-

organ sådana de framgår av regeringsformen.

Uppräkningen i det föregående av frågor som bör komma under

kommittén prövning är som nämnts inte uttömmande. Också andra förslag

som gäller skyddet för den personliga integriteten i samband med registre-

ringen av persondata bör övervägas under utredningsarbetet, i den mån inte

annat följer av de förbehåll som jag tidigare har gjort. Utnyttjandet av datorer inom administration och näringsliv är en interna-

tionell företeelse. En följd härav är att information förs över från ett land till ett annat för ADB-behandling. Sådan överföring underlättas genom använd-

ning av telekommunikationer. Dataflödet över gränserna kommer att öka i takt med den pågående datoriseringen, den tekniska utvecklingen och de allt

livligare internationella förbindelserna inom skilda områden. Denna internationella datatrafik ger upphov till åtskilliga problem. I detta sammanhang är

det främst två företeelser som är av intresse. Å ena sidan är det angeläget att

förebygga s. k. dataflykt, dvs. överflyttning av databehandling till annat land i syfte att undgå hemlandets strängare lagstiftning, i första hand då den som avser att bereda skydd för den personliga integriteten. Å andra sidan är det

önskvärt att rutinmässig och från integritetssynpunkt ofarlig datatransmis-

sion över gränserna inte hindras eller försvåras. Risken härför blir större, om staterna inför datalagstiftning med inbördes skiftande innehåll.

De nu berörda problemen kräver för sin lösning internationellt samarbete.

Ett sådant har redan inletts inom Europarådet och OECD. Nordiska ämbetsmannakommittén för lagstiftningsfrågor har beslutat tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att studera frågorna och kartlägga behovet av en nordisk konvention på dataområdet. Ett nordiskt samarbete torde ha

särskilda utsikter att bli fruktbart. Bl. a. är det tänkbart att en viss samordning

av de nordiska ländernas datalagstiftning kan komma till stånd. Enligt min

mening bör dessa och andra internationella överläggningar från svensk sida bedrivas i nära kontakt med den kommitté som skall se över datalagstift-

ningen. Det torde också få bli en uppgift för kommittén att lägga fram förslag till de lagbestämmelser som föranleds av internationella överenskommelser eller som annars påkallas av hänsyn till den internationella datatrafiken.

Jag skall härefter med några ord beröra den utredningsuppgift som gäller offentlighetsprincipen, nämligen frågan om förbättrad tillgång till myndig-

heternas ADB-material.

Målsättningen för utredningens arbete med denna fråga har jag angett i det föregående: att såvitt möjligt göra den information som hos det allmänna är lagrad på ADB-medier mera lättillgänglig för allmänheten så att den i ökad

omfattning kan komma samhällsdebatt och forskning till del. I första hand bör kommittén kartlägga vilka medel som står till buds för att öka tillgången

till de datorlagrade informationen. Åtgärder av flera olika slag torde här komma i fråga.

Del Il Ju:5 Skr 1976/77:103 20

Åtskilliga svårigheter och komplikationer är emellertid förenade med en mera aktiv informationsförmedling. De måste givetvis uppmärksammas under utredningsarbetet. En självklar utgångspunkt är sålunda att de krav som kan ställas på myndigheterna inte får leda till att deras egna arbetsuppgifter blir eftersatta. Kostnadsfrågorna måste också beaktas. Det är rimligt att tjänster inte skall tillhandahållas utan kostnadstäckning från beställaren. Vidare måste tillses att en ökad öppenhet inte får till följd att skyddet för den individanknytna personinformationen försvagas. Kommittén torde också behöva överväga vilka begränsningar som i sammanhanget behövs för att hindra ett oönskat utnyttjande av det allmännas ADB-material för rent kommersiella syften.

Det är tydligt att en vidgad reell offentlighet kring ADB-informationen kräver insatser och avvägningar på lång sikt. Man får därför inte låsa fast de nya åtgärderna i stela rättsliga former. En del av åtgärderna är f. ö. av det slaget att de över huvud taget inte lämpar sig för lagstiftning. En annan sak är att fördelar möjligen skulle kunna uppnås genom en lagteknisk särreglering av ADB-medierna i TF, där de både f. n. och enligt prop. 1975/76:160 är samordnade med konventionella handlingar. Förslag i denna riktning har förts fram av datainspektionen: Kommittén bör vara oförhindrad att pröva frågan om särskilda grundlagsbestämmelser för ADB-upptagningarna. Enligt min mening bör man dock gå ifrån nuvarande systematik endast om en annan lagteknisk lösning framstår som klart överlägsen.

6. Expertorgan för bokförings- och redovisningsfrågor

Beslut vid regeringssammanträde 1976-03-25.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anför.

Riksdagen har den 24 mars 1976 antagit en ny bokföringslag som skall träda i kraft den 1 januari 1977 (prop. 1975:104, LU 1975/76:15, rskr 1975/76:205). I samband därmed godkände riksdagen det i budgetpropositionen (prop. 1975/ 76:100 bilaga 4 avsnitt G 7) framlagda förslaget att inrätta en bokföringsnämnd från den 1 juli 1976. Riksdagen bemyndigade samtidigt regeringen att vid nämnden inrätta en ordinarie tjänst som chef för nämndens kansli med beteckningen r samt anvisade till bokföringsnämnden för budgetåret 1976/77 ett förslagsanslag av 500 000 kr.

Bokföringsnämnden skall bestå av ordförande och nio ledamöter. Samtliga förordnas av regeringen, ledamöterna efter förslag av bl. a. organisationer som berörs av den nya lagstiftningen.

I budgetpropositionen konstaterades att det ankommer på regeringen att meddela närmare föreskrifter om nämndens verksamhet. En del synpunkter på nämndens arbetsuppgifter lämnades emellertid. Arbetsuppgifterna kan sammanfattas i följande punkter.

Nämnden skall

- efter samråd med branschorganisationer och myndigheter tillhandahålla anvisningar för bokföringsskyldighetens fullgörande i rörelser av olika slag och storlek,

—- följa utvecklingen av redovisningspraxis och verka för utvecklingen av god redovisningssed, bl. a. genom att precisera innebörden av detta begrepp i olika sammanhang,

21Kommittéer: Justitiedepartementet Delll Ju:6

- medverka i utarbetandet av anvisningar för datorbaserad redovisning,

— utarbeta rekommendationer beträffande företagens offentliga redovis-

ning,

— följa tillimpningen av utfärdade rekommendationer,

- samarbeta med organisationer på redovisningens och näringslivets områden samt stödja deras insatser på redovisningsområdet,

- medverka till åtgärder i fråga om information och utbildning på

bokförings- och redovisningsområdet,

- uppmärksamma behoven av provningar av och normer för tekniska

hjälpmedel på bokföringsområdet, och

- även i Övrigt fullgöra uppgifter på redovisningens område.

Bokföringsnämnden skall utgöra en fristående myndighet. För att nämn-

dens verksamhet skall bli meningsfull och resultatgivande krävs ett kvalificerat förberedelsearbete. Detta faller på föredraganden i nämnden, chefen för nämndens kansli.

Förutom att kanslichefen leder kansliets arbete och svarar för att nämndens beslut verkställs måste han sålunda bl. a.

- kartlägga de bokförings- och redovisningsproblem som möter i företag med olika storlek och verksamhet,

— utarbeta förslag till anvisningar för olika rörelser hur bokföringsskyldig-

heten skall fullgöras (här ingår bl.a. kortfattad beskrivning över vad

bokföringsskyldigheten innefattar, hur verifikationshanteringen ordnas, hur

bokföringssystem läggs upp och hur bokslutshandlingar upprättas),

— vid fullgörande av nämnda uppgifter särskilt beakta de krav som måste uppställas vid datorbaserad redovisning,

- söka kontakt med och fortlöpande samråda med olika branschorganisationer inom näringslivet,

— hålla sig åjour med utvecklingen av god redovisningssed,

—- utarbeta förslag till redovisningsnormer i vissa ej lagreglerade frågor,

- företa de utredningar i övrigt inom redovisningsområdet som kan finnas påkallade.

Som har framhållits i budgetpropositionen är det nödvändigt att förberedelser på det praktiska planet vidtas på ett tidigt stadium, om den nya lagstiftningen skall få full genomslagskraft redan från början. Det finns behov av information i synnerhet för nytillkommande bokföringsskyldiga. I propositionen om bokföringslag förutsätts också att branschanpassade anvisningar och hjälpmedel för bokföringen finns tillgängliga för småföretagarna när bokföringslagen träder i kraft. För att så snabbt som möjligt få igång arbetet med information, anvisningar och föreskrifter är det därför lämpligt

att de arbetsuppgifter nämnden skall få fullgörs före den 1 juli 1976 av en

särskild kommitté. Jag förordar därför att sakkunniga nu tillkallas för att fullgöra dessa arbetsuppgifter.

Kommitténs sammansättning bör vara densamma som nämndens. Till sekreterare åt kommittén bör om möjligt utses den som kan förväntas bli chef

för nämndens kansli.

Kommitténs arbete bör främst inriktas på frågor som sammanhänger med

näringsidkarnas anpassning till den nya bokföringslagen. I samråd med

branschorganisationer och myndigheter bör sålunda bl.a. underlag för

kursverksamhet tas fram samt beskrivning av förenklade bokföringsrutiner

och blanketter för företag med olika storlek och verksamhet utarbetas.

De sakkunniga bör vidare närmare utreda bokföringsnämndens arbets-

former samt i övrigt ta upp frågor som berör nämndens verksamhet.

Del ll Ju:7 Skr 1976/77:103 22

7. Lagstiftningen om förmögenhetsbrott

Beslut vid regeringssammanträde 1976-03-25.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anför.

Bestämmelserna om förmögenhetsbrott fick sitt nuvarande innehåll i huvusak genom 1942 års partiella straffrättsreform av 1864 års strafflag. Denna reform byggde på ett förslag (SOU 1940:20) som hade utarbetats av straffrättskommittén under 1930-talet. Bestämmelserna om förmögenhetsbrotten fördes sedan i stort sett oförändrade över från strafflagen till brottsbalken (BrB) och återfinns nu i dess 8 kap. (stöld, rån och andra tillgreppsbrott), 9 kap. (bedrägeri och annan oredlighet), 10 kap. (förskingring och annan trolöshet. 11 kap. (gäldenärsbrott), samt 12 kap. (skadegörelsebrott).

Förmögenhetsbrotten intar en central plats i straffrättssystemet och dominerar bland brottsbalksbrotten. Av de ca 39 000 personer som år 1974 dömdes till påföljd för brottsbalksbrott (utom fylleri och förargelseväckande beteende) var det i ca 27 000 fall fråga om förmögenhetsbrott.

Av de för brottsbalksbrott dömda personerna erhöll 5 752 frihetsberövande påföljd (fängelse, ungdomsfängelse eller internering). 3 214 av dem hade begått förmögenhetsbrott.

10 490 personer dömdes till villkorlig dom eller skyddstillsyn. Av dem hade 8 825 begått förmögenhetsbrott.

17 895 personer dömdes till böter. Av dem hade 11 146 begått förmögenhetsbrott.

Nämnas bör också att år 1974 meddelades åtalsunderlåtelse för 14 337 personer som hade förövat brottsbalksbrott (utom fylleri och förargelseväckande beteende). I 13 131 fall var det fråga om förmögenhetsbrott.

De centrala förmögenhetsbrotten i BrB indelas i regel i tre grader, en för medelsvåra fall (fängelse i högst två år), en för grova fall (fängelse i minst sex månader och högst sex år) samt en för ringa fall (böter eller fängelse i högst sex månader). De praktiska konsekvenserna av denna uppdelning av brotten hänger givetvis samman med hur man i brottsbeskrivningarna och i rättstillämpningen fördelar brotten mellan de olika graderna. En undersökning av rättstillämpningen såvitt gäller stöld-, bedrägeri- och förskingringsbrott visar att en betydande andel av brotten bedöms vara så kvalificerade att de hänförs till graden för grova fall och sålunda bedöms efter den strängaste straffskalan. Detta framgår av följande uppställning avseende de personer som dömdes till påföljd för brott år 1974.

StöldBedrägeriFörskingring
Ringa brott44821 20439
Medelsvårt brott41521672290
Grovt brott4 780115761

Det torde inte råda någon tvekan om att straffrättskommittén under sitt arbete med den senaste genomgripande reformen på förmögenhetsbrottens område utgick från delvis andra förutsättningar, behov och villkor än dem som råder i dagens samhälle. Den sociala och ekonomiska utvecklingen har medfört ändrade levnadsbetingelser för de flesta människor. Jag behöver bara peka på den allmänna välståndsutvecklingen, strukturförändringen inom handel och näringsliv, utbyggnaden av försäkringsväsendet och det social-

23Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:7

politiska reformarbetet.

Man måste vidare beakta att samhällslivets omdaning på olika områden

har medfört förändringar också beträffande arten och omfattningen av skilda förmögenhetsbrott. Detta gäller inte bara i fråga om förutsättningarna och

motiven för att begå sådana brott utan även sättet för brottets förövande. Nya gärningstyper har skapats i takt med utvecklingen. Det kan som exempel räcka att nämna den nya typ av brott som direkt kan sättas i samband med

handelns omstrukturering från mindre butiker till varuhus och stora självbetjäningsbutiker, den brottslighet som uppkommit genom spridningen

av checkkonton, kreditkort o. d. samt den brottslighet som förbinds med

automat- och datamissbruk. Den sociala och ekonomiska utvecklingen liksom en ökad kriminalpolitisk

medvetenhet måste också antas ha medfört vissa förändringar i den allmänna synen på förmögenhetsbrotten. När det gällert. ex. stöld står det dock klart att man lika litet nu som tidigare kan acceptera ett sådant brott, även om stölden

förr ofta fick betydligt allvarligare skadeverkningar än i dag och ibland ledde till förödande konsekvenser för offret.

Det är olika skyddsintressen som i dagens samhälle bär upp behovet av

kriminalisering av stöld och vissa andra förmögenhetsbrott. Den enskilde bör

åtnjuta skydd mot sådana angrepp som kan drabba hans integritet, hem, miljö, arbetsplats osv. Den ekonomiska förlust som följer av ett förmögenhetsbrott kan visserligen i och för sig kompenseras, t. ex. försäkringsvägen, men brottet kan dessutom föra med sig annat obehag och lidande som inte går

att ersätta. Det finns också ett intresse att skydda samhällets ekonomiska funktioner i stort och framhäva behovet av samhällssolidaritet hos medbor-

garna. För att inte systemet skall sättas ur spel måste medborgarna kunna lita på varandra.

Man kan alltså inte räkna med någon radikal förändring i den allmänna inställningen till kriminaliseringen av förmögenhetsbrott. Alltjämt bör gälla

att de grundläggande normerna — respekten för annans egendom, skyldig-

heten att göra rätt för sig i handel och vandel osv. — skall ha fast förankring i

samhället. En markant förändring har däremot skett i den allmänna synen på

lagöverträdarna. Kriminologisk och beteendevetenskaplig forskning har här

lämnat viktigt bakgrundsmaterial. Genom den kriminalpolitiska debatten i massmedia och inom folkrörelserna m. m. har kunskaperna om lagöverträ-

darnas problem breddats. Därmed har också skapats ökad förståelse och förutsättningar för en social integration som man nog var ganska främmande

för vid den tidpunkt då straffrättskommitténs förslag lades fram och genomfördes.

Vad särskilt gäller utvecklingen inom kriminalvården finns skäl erinra om den förstärkning och effektivisering av frivården som har ägt rum under senare tid. I kombination med en fortsatt utbyggnad av samhällets övriga hjälpinsatser när det gäller hälsovård, utbildning och socialt kurativt stöd m. m. har detta medfört att påföljder som innebär kriminalvård i frihet främst skyddstillsyn — efter hand har fått en allt större betydelse som alternativ till fängelse etter andra frihetsberövande påföljder.

I detta sammanhang bör också nämnas den utvecklingstrend som har

inneburit att den brottsförebyggande verksamheten över huvudtaget har

kommit att tillmätas allt större betydelse. Ökad insatser görs på alla hålla i samhället för att förhindra uppkomsten av brottstillfällen och motverka att människor hamnar i kriminalitet. En fortsatt satsning på och samordning av de brottsförebyggande insatserna på olika områden och nivåer bör kunna

Del Il Ju:7 Skr 1976/77:103 24

bidra till att bl. a. förmögenhetsbrotten hålls tillbaka.

Att det kriminaliserade området enligt vad jag nyss har sagt synes böra bestå i huvudsak oförändrat och att användningen av andra påföljer än

frihetsberövanden har ökat innebär dock inte att utrymme saknas för en

reform av lagstiftningen om förmögenhetsbrott. Reglerna om dessa brott är

som tidigare har nämnts till stora delar ett resultat av straffrättskommitténs arbete på 1930-talet. I viktiga delar går bestämmelserna tillbaka på äldre lagstiftning. Det gäller bl. a. principerna för bestämmandet av straffvärde-

gränserna och kvalifikationerna för straffbarhetsgraderingen. De straffrättsliga värderingar som ligger bakom lagstiftningen om förmögenhetsbrotten

måste också i flera hänseenden numera anses som föråldrade och vara mindre

väl anpassade till förhållandena i det moderna samhället.

En av brottsförebyggande rådet tillsatt arbetsgrupp för kriminalpolitiska frågor avgav år 1974 en rapport (1974:2) Kriminalpolitiskt utvecklingsarbete. Enligt de riktlinjer som arbetsgruppen därvid drog upp och som rådets

styrelse senare anslöt sig till bör på det kriminalpolitikens område vara en primär uppgift att se över lagstiftningen om förmögenhetsbrott. I en i maj

1975 avgiven ny rapport (1975:3) Förmögenhetsbrotten — Riktlinjer för en översyn, har arbetsgruppen lagt fram närmare underlag för direktiv till en

sådan utredning. Rådets styrelse har i skrivelse till regeringen anslutit sig till de synpunkter som gruppen har framfört angående behovet av och riktlin-

jerna för en översyn av lagstiftningen om förmögenhetsbrott.

Nyligen har vissa begränsade lagändringar på förmögenhetsbrottens område beslutats eller föreslagits. Sålunda har riksdagen på grundval av

regeringens prop. 1975/76:42 beslutat ändringar i BrB:s bestämmelser om

grov stöld, rån m. m. Vidare har regeringen i prop. 1975/76:82 lagt fram förslag till ändringar i BrB:s bestämmelser om gäldenärsbrott. Som jag

återkommer till i det följande utgör ändringarna i fråga om såväl grov stöld och rån som gäldenärsbrotten ett led i strävandena att anpassa lagstiftningen

till de värderingar och behov som gör sig gällande på kriminalpolitikens område i dagens samhälle.

Vid en samlad översyn av lagstiftningen om förmögenhetsbrott är det

betydelsefullt att sätta in de straffrättsliga åtgärderna mot dessa brott i ett vidare kriminalpolitiskt sammanhang och att jämföra straffvärdet hos dessa brott med det som gäller andra brottskategorier, särskilt de s. k. moderna brotten, t. ex. skatte- och valutabrott, trafikbrott, illegal narkotikahantering, brott mot miljö- och naturvårdsintressen, bortt mot bestämmelser om arbetarskydd och andra bestämmelser på arbetslivets område. Men också brott av traditionell natur — t. ex. misshandel och andra brott mot person — förtjänar därvid uppmärksamhet. Vid sådana jämförelser står det enligt min

mening klart att förmögenhetsbrotten i nuvarande lagstiftning och rättstilllämpning generellt sett tillmäts ett förhållandevis alltför högt straffvärde.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att en översyn av lagstiftningen om

förmögenhetsbrott nu bör komma till stånd. Jag förordar att särskilda sakkunniga tillkallas för att göra denna översyn. Utredningen bör inriktas på

att anpassa lagstiftningen på detta område till det moderna samhällets

värderingar. Häri ingår att ompröva nuvarande straffvärdegränser och

straffbarhetsgrader.

Utgångspunkten för de sakkunnigas arbete bör vara att bestämmelserna

om förmögenhetsbrotten liksom hittills skall utgöra en avgränsad del av brottsbalken. Den inledningsvis redovisade systematiken för brottens

uppdelning i skilda kapitel för stöld, rån och andra tillgreppsbrott (8 kap.),

ha un Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:7

bedrägeri och annan oredlighet (9 kap.). förskingring och annan trolöshet (10 kap.) gäldenärsbrott (11 kap.) och skadegörelsebrott (12 kap.) bör om möiligt behållas.

En viktig uppgift för de sakkunniga bör vara att undersöka om förutsättningar finns för en allmän sänkning av straffnivån för förmögenhetsbrotten så att dessa från straffvärdesynpunkt bättre anpassas till annan brottslighet. Det är vidare angeläget att väsentligt minska utrymmet för vad som skall hänföras till grova och kvalificerade brott. 1 stället bör tillimpningsområdet för medelsvåra och ringa brott vidgas. Vad särskilt gäller gränsdragningen mellan ringa brott och medelsvåra brott med utgångspunkten främst i berörda ekonomiska värden synes de sakkunniga bl.a. ha anledning

överväga om inte gränsen med hänsyn bl. a. till penningvärdeförändringen

bör kunna sättas betydligt högre än som sker i nuvarande praxis. Även andra

möjligheter att åstadkomma en efter nuvarande förhållanden mera lämpligt

avpassad gränsdragning mellan normala och ringa fall av nu aktuella brott bör

undersökas. Detsamma gäller det straffbara områdets nedre gräns.

Till ledning för bedömningen av vad som skall anses utgöra grova

förmögenhetsbrott anges i lagen olika omständigheter som domstolarna skall

särskilt beakta. Dessa exempel på kvalifikationsgrunder har i praktiken kommit att uppfattas som avgörande för bedömningen i de enskilda fallen. Skall man kunna åstadkomma en väsentlig begränsning av utrymmet för

grova förmögenhetsbrott, ligger det därför närmast till hands att inskränka

dessa kvalifikationer. Ett steg i denna riktning har tagits genom den nyligen beslutade ändringen i BrB:s bestämmelser om grov stöld. Ändringen innebär bl. a. att inbrott utesluts som självständig kvalifikationsgrund för grov stöld. De sakkunniga bör fortsätta på denna väg och inrikta sig på att söka precisera

området för grova brott till sådana omständigheter vilka medför att brottet måste behandlas som så kvalificerat och så allvarligt att det bör tillmätas ett särskilt högt straffvärde.

I den tidigare nämnda rapporten med vissa riktlinjer för en översyn av förmögenhetsbrotten har brottsförebyggande rådets kriminalpolitiska arbetsgrupp med utgångspunkt i nyss angiven målsättning gjort en närmare genomgång av de aktuella brotten och i anslutning därtill redovisat sina synpunkter på de kriterier som bör kunna ställas upp för att åstadkomma en lämplig avgränsning av de gärningar som sålunda skall hänföras till den strängaste straffskalan. Jag kan i allt väsentligt ansluta mig till de överväganden som redovisas där. Rapporten bör därför enligt min mening kunna

tjäna som en värdefull utgångspunkt för de sakkunnigas arbete. Jag utesluter

emellertid inte att de sakkunniga på skilda punkter kan ha anledning att överväga även andra lösningar för att det nu aktuella målet skall uppnås.

Om utrymmet för vad som skall hänföras till grova förmögenhetsbrott

enligt nyss angivna riktlinjer blir kraftigt beskuret och reserverat för brott

med mycket högt straffvärde, kan det inte komma i fråga annat än att även i fortsättningen låta enbart fängelse ingå i straffskalan för dessa brott. F.n. är straffet för grov stöld, grovt bedrägeri och grov förskingring fängelse i högst sex år och lägst sex månader.

Mot bakgrund av erfarenheterna om de frihetsberövande påföljdernas övervägande negativa verkningar är det i dag som tidigare har nämnis en

given kriminalpolitisk linje att försöka begränsa användningen av dessa påföljder och då i synnerhet de långa straffen. Fängelse som avser längre tid

än två år utgör ett mycket långt frihetsberövande, även om man beaktar möjligheterna till villkorlig frigivning. Så långt straff bör ådömas endast för

Del II Ju:7 Skr 1976/77:103 26

brott av synnerligen allvarlig art. Vid förmögenhetsbrott torde det endast

undantagsvis finnas anledning att använda sådana allvarliga straff. Det kan

gälla vissa särskilda brottskategorier, t. ex. rån och utpressning eller vid

organiserad brottslighet.

Mot denna bakgrund bör de sakkunniga som tidigare har nämnts

undersöka förutsättningarna för att generellt sänka straffsatserna för de grova förmögenhetsbrotten. Särskilt bör undersökas om det finns anledning att liksom hittills föreskriva vissa minimistraff. De sakkunniga bör vid över-

synen sträva efter att åstadkomma ett enhetligt system.

En sänkning av straffsatserna för grova förmögenhetsbrott för naturligen med sig krav på anpassning av straffsatserna för de medelsvåra centrala och sekundära förmögenhetsbrotten liksom de ringa brotten. Riktlinjen bör här

vara att normalfallet av förmögenhetsbrott skall uppta såväl böter som fängelse i straffskalan. I dessa fall torde det visserligen ofta finnas förutsätt-

ningar att bestämma påföljden till kriminalvård i frihet, eventuellt i

kombination med ett bötesstraff. När ett medelsvårt förmögenhetsbrott ligger nära gränsen till ringa brott, kan det dock i vissa fall vara motiverat att stanna vid enbart böter. Ett bötesstraff kan, särskilt vid gärningar som begås för vinnings skull, vara en väl så kännbar reaktion som annan påföljd.

De sakkunniga bör konsekvent sträva efter att tilldela förmögenhets-

brotten särskilda straffsats för ringa brott. Därvid bör uppmärksammas också brottstyper som f. n. saknar denna straffbarhetsgrad. Straffsatsen för ringa

brott bör vara böter. Därmed markeras att dessa brott generellt sett bör

tillmätas ett jämförelsevis ringa straffvärde, att förutsättningar bör finnas att handlägga dem i förenklade former och att vidgat utrymme bör finnas för åtalsrestriktioner. Ett bibehållande av kriminaliseringen för ringa brott

innebär inte att rättsapparaten måste kopplas in i varje särskilt fall. Bland de mindre brotten finns otvivelaktigt sådana relativt obetydliga överträdelser

där förutsättningar bör finnas att avstå från straffrättslig reaktion.

En allmän förskjutning nedåt av straffvärdegränserna för förmögenhetsbrotten aktualiserar vissa straffprocessuella frågor. Vissa institut i rättegångsbalken knyter nämligen an till de straffsatser som har bestämts för brotten — det gäller t. ex. bestämmelser om domstolens sammansättning, strafföreläggande, åtalsrestriktioner och processuella tvångsmedel. Dessa frågor utreds f. n. på skilda håll och utredningsarbetet kan väntas leda till lagstiftning i olika hänseenden under den tid de sakkunniga arbetar. De sakkunniga bör emellertid överväga om en straffrättsreform efter angivna riktlinjer kräver

ytterligare ändringar i straffprocessuellt hänseende. Bortsett från kriterierna för de olika straffbarhetsgraderna och straffsatserna bör det inte vara någon huvuduppgift för de sakkunniga att föreslå ändringar i den straffrättsliga uppbyggnaden av de särskilda brotten. Som tidigare har nämnts kan det dock finnas anledning för de sakkunniga att

pröva behovet av närmare precisering eller avgränsning av de för olika brott gällande rekvisiten i samband med att straffvärdegränserna dras upp.

I den kriminalpolitiska debatten har frågan också väckts om de nuvarande brottsrekvisiten verkligen täcker alla former av straffvärda beteenden på det ekonomiska området vilka blivit möjliga som en följd av förändringar i samhället. Här avses då sådana beteenden som innebär att någon begagnar

otillbörliga medel i affärsverksamhet eller vid ingående av avtal eller annars vid ekonomiska transaktioner. Det kan t. ex. vara fråga om utnyttjande av ena partens underläge för att därmed kunna göra en obehörig vinst.

Behovet av vidgad kriminalisering av ekonomiska brott har utretts i

27Kommittéer: Justitiedepartementet Del IH Ju:7

Danmark och Norge. Förslag har lagts fram om införande av nya straffbestämmelser och om ändring av nu gällande straffbud. Förslaget innebär bl. a. att straffansvaret för bedrägeri vidgas till att avse gärningar förövade av oaktsamhet. I Norge föreslås detsamma ske också när det gäller ocker. Genom ett sålunda utvidgat straffansvar skulle bättre förutsättningar finnas för att kunna ingripa mot de personer som verkar i bakgrunden, ofta som finansiärer av brottslig verksamhet, och därefter skördar vinster av brotten. I

detta syfte diskuteras också i de danska och norska utredningarna möjlig-

heten att införa en generalklausul på förmögenhetsbrottens område, vilken

för svenska förhållanden skulle närmast svara mot den civilrättsliga generalklausulen i 33 § avtalslagen. De danska förslagen har nyligen lett till lagstiftning.

De problem som har aktustiserats i de danska och norska utredningsförslagen bör i vårt land i första hand kunna lösas på annat sätt än genom

kriminalisering. Redan nu förekommer skärpt reglering och kontroll inom

t. ex. fastighets- och hyresrätten, bolags- och föreningslagstiftningen samt bakväsendet. Det finns anledning att fortsätta utbyggnaden på civilrättslig och förvaltningsrättslig väg av denna kontrollapparat, så att otillbörliga

affärstransaktioner förhindras.

Därmed utesluts inte att man noga bör följa utvecklingen även från straffrättslig utgångspunkt. De sakkunniga bör sålunda vid sin översyn av förmögenhetsbrotten vara oförhindrade att med anledning av nya erfarenheter ta upp frågan om ändringar eller tillägg till BrB:s bestämmelser om förmögenhetsbrotten. Enligt min mening finns det därvid redan anledning att speciellt uppmärksamma straffbestämmelserna om bedrägeri och ocker.

De förutsättningar som nu gäller för straffbarhet kan ibland medföra att straffansvar kan utkrävas endast hos den gärningsman vars otillbörliga

agerande sker öppet (t. ex. i en bedrägerisituation) medan de personer som håller sig i bakgrunden och träder in först på ett senare stadium kan gå fria. De

sakkunniga bör också pröva om behov och förutsättningar finns att införa en allmän straffbestämmelse om ansvar för efterföljande medverkan. En

bestämmelse om detta skulle i så fall inbegripa vissa förfaranden som inte

täcks av nuvarande bestämmelse om s. k. fordringshäleri i 9 kap. 6 § BrB. En

straffrättslig generalktausul! torde däremot knappast ha någon funktion att fylla i vårt land mot bakgrund av övriga sanktionsmöjligheter som står till samhällets förfogande och som jag har berört i det föregående.

I detta sammanhang uppkommer bl. a. också frågan om behovet av straffrättslig reglering av s.k. datamissbruk. I allt större utsträckning kommer maskinella hjälpmedel såsom datorer m. m. till användning inom

olika verksamhetsområden bl. a. för kontroll, bokföring och överföring av

medel. Därmed har öppnats tekniska möjligheter för brottslig verksamhet av delvis ny art. I många fall bör nu gällande straffbestämmelser kunna tillämpas på de förfaranden som det här kan vara fråga om. Odiskutabelt står vi

emellertid inför en utveckling som kan behöva mötas genom nya eller ändrade straffbestämmelser. Det bör vara en uppgift för de sakkunniga att

närmare uppmärksamma hithörande problem. Jag vill slutligen framhålla att

innehållet och omfattningen av en vidgad kriminalisering av datamissbruk påverkas av hur kontroll- och säkerhetsfrågorna löses. De sakkunniga bör i

detta hänseende samråda med datasamordningskommittén (Fi 1971:03).

Del Il Ju:8 Skr 1976/77:103 28

8. Kriminalvårdsstyrelsens organisation, m. m.

Beslut vid regeringssammanträde 1976-05-20.

Departementschefen, statsrådet Geijer, anför.

Kriminalvårdsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om

kriminalvård. Styrelsen, som fr. o. m. den 16 februari 1976 är lokaliserad till Norrköping, är chefsmyndighet för regioncheferna, kriminalvårdsanstalterna, de allmänna häktena och skyddskonsulentorganisationerna. Styrelsen ullhandahåller personal och annan service för den verksamhet som bedrivs

av kriminalvårdsnämnden, ungdomsfängelsenämnden och internerings-

nämnden. Styrelsen tillhandahåller till vissa delar även personal och annan service till övervakningsnämnderna.

Kriminalvårdsstyrelsen leds av en styrelse. Styrelsen består av en generaldirektör, som är styrelsens ordförande, och minst sex andra ledamöter, som

regeringen utser. Sedan regeringen den 13 november 1974 förordnat att

kungörelsen (1974:224) om personalföreträdare i statlig myndighets styrelse

m. m. skall äga tillämpning på kriminalvårdsstyrelsen, ingår även två personalföreträdare i styrelsen.

Kriminalvårdsstyrelsen är under generaldirektören och överdirektören organiserad på två avdelningar, vård- och tillsynsavdelningen samt arbetsoch utbildningsavdelningen, två byråer, personalbyrån och ekonomibyrån, samt ett antal enheter. Av dessa bildar organisationsenheten och systemenheten en central planeringsgrupp. Övriga enheter är juridiska enheten, utvecklingsenheten, personalutbildningsenheten, revisionskontoret samt gruppen för genomförande av kriminalvårdsreformen.

Kriminalvårdsstyrelsen fick i huvudsak sin nuvarande organisation genom beslut av 1969 års riksdag (prop. 1969:1, bil. 4, s. 61, SU 2, rskr 2). Omorganisationen var påkallad bl. a. av införandet av ett nytt informationssystem inom rättsväsendet (RI) samt en omläggning av kriminalvårdsverkets kamerala organisation med en betydande centralisering till styrelsen av löneuträkning och löneutbetalning. Utöver en anpassning av organisationen till de omlagda arbetsrutinerna skulle genom omorganisationen kriminalvårdsverkets stora planerings- och utvecklingsfrågor bli personalmässigt tillgodosedda.

Kriminalvården har under senare år varit föremål för stora förändringar. Genom 1973 års kriminalvårdsreform har ett nyttt anstaltssystem med delvis

ändrade ledningsförhållanden inrättats. Därtill kommer ett ändrat regionalt

system med ett ökat antal regionala myndigheter. Frivårdens resurser har

förstärkts i betydande omfattning men samtidigt har frivården fått ta emot ett

ökat antal dömda personer. Beläggningen på anstalterna har sjunkit men anstaltsklientelet har p. g. a. ett ökat alkohol- och narkotikamissbruk bland de intagna krävt ökade resurser. Utvecklingen har också lett till en förändring

av de intagnas möjligheter till sysselsättning.

Mot bakgrund av det anförda bör kriminalvårdsstyrelsens organisation nu bli föremål för en översyn. Eftersom organisationen bör anpassas till de

förändringar som under senare tid skett i kriminalvårdens verksamhet bör översynsarbetet även omfatta andra frågor om organisation och verksam-

heten inom kriminalvården som kan aktualiseras under arbetet. Översynen bör utföras av en organisationsskommitté som bör biträdas av kriminalvårdsstyrelsen och statskontoret. I organisationskommittén bör förutom represen-

tanter för de båda verken ingå även företrädare för justitiedepartementet och

berörda personalorganisationer.

29Kommittéer: Justitiedepartementet Del TI Ju:9

9. Isolering inom kriminalvården

Beslut vid regeringssammanträde 1976-05-20.

Departementschefen, statsrådet Geijer, anför.

Lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt (KvaL) bygger på principen att de intagna under anstaltsvistelsen skall få umgås med andra intagna. Intagen

skall sålunda arbeta tillsammans med andra intagna och får under fritiden i

den utsträckning han önskar vistas tillsammans med andra intagna (17 §). I vissa i lagen särskilt angivna fall kan emellertid gemenskapen mellan intagna begränsas. Dessutom måste av säkerhets- och personalskäl de intagnas gemenskap begränsas nattetid på slutna anstalter.

I en nyligen till riksdagen avlämnad proposition (prop. 1975/76:165) föreslås vissa inskränkningar i de nuvarande möjligheterna att avskilja intagen från gemenskapen med andra intagna. Sålunda föreslås att isoleringsstraffet (47 § första stycket 2) tas bort, liksom bestämmelsen om avskildhet i samband med behandlingsutredning (19 3). Vidare begränsas möjligheterna att hålla intagen i avskildhet under utredning av disciplinärenden (50 3). Beträffande tillämpningen av de nu gällande bestämmelserna om avskildhet och skälen till de föreslagna inskränkningarna hänvisar jag till propositio-

nen. Om förslagen genomförs kvarstår ändå vissa möjligheter att tvångsvis hålla

intagna avskilda från varandra. Om det är nödvändigt med hänsyn till rikets

säkerhet, föreliggande fara för intagens eller annans säkerhet till liv eller hälsa

eHer för allvarlig skadegörelse på anstaltens egendom eller för att hindra att

intagen utövar menligt inflytande på andra intagna, får intagen sålunda hållas avskild från andra intagna (203 första stycket). I fråga om vissa särskilt

beskrivna kategorier rymningsbenägna intagna som ådömts frihetsberövande påföljd i lägst två år för brottslighet av särskilt allvarlig karaktär gäller vidare att sådan intagen får hållas avskild från andra intagna, om det kan befaras att han planlägger rymning eller annan planlägger fritagningsförsök och avskildheten är nödvändig för att hindra att sådan plan sätts i verket (20 8 andra stycket). Intagen som uppträder våldsamt eller som är påverkad av alkoholhaltiga drycker eller annat berusningsmedel får tillfälligt hållas avskild från andra intagna så länge det är nödvändigt för att betvinga det våldsamma uppträdandet eller tills påverkan har upphört (238 i dess föreslagna lydelse). Till skydd för den intagne har i 22 och 23 §§ meddelats vissa bestämmelser rörande läkares medverkan och protokollföring vid handläggning av frågor om avskildhet enligt 20 och 23 §§. Vidare skall enligt 20 5 beslut om avskildhet i de i paragrafen avsedda fallen omprövas så ofta anledning föreligger därtill, dock minst en gång i månaden. Rörande verkställigheten av avskildhet enligt 20 5 är föreskrivet att den intagne skall erhålla sådan lättnad i avskildheten som kan ske utan olägenhet (21 §).

Under utredning av disciplinärende får intagen tillfälligt hållas avskild från

andra intagna i den mån det är oundgängligen nödvändigt för att syftet med

utredningen inte skall äventyras. Åtgärden får inte i något fall bestå längre än

fyra dagar. Den intagne skall erhålla lättnad i avskildheten som kan ske utan olägenhet (50 §i dess föreslagna lydelse). Bestämmelser om handläggningen av disciplinärende finns i 51 §. Bl.a. ges föreskrifter om förhör, läkares yttrande och protokoll.

Som framhålls i prop. 1975/76:165 (s. 12) spänner de olika formerna av avskildhet över en mycket vid skala. I extrema fall kan intagen avskiljas från

Del II Ju:9 Skr 1976/77:103 30

andra intagna och beläggas med fängsel, om andra medel visar sig otillräckliga för att betvinga våldsamt uppträdande av honom och säkerheten oundgängligen kräver det. En mera normal avskildhet innebär att den intagne på vanligt sätt har tillgång till böcker, tidningar och annat som kan bereda honom sysselsättning under fritid. Han får ta emot besök utifrån eligt vanliga regler och anstaltspersonalen har skyldighet att i ökad utsträckning hålla kontakt med honom för att kompensera det bortfall av umgänge med

andra intagna som avskildheten innebär. Av särskild betydelse är de

lättnader, som om möjligt skall äga rum i fall då någon hålls i avskildhet som skyddsåtgärd (20 §). Sådana lättnader innebär ofta att den avskilde får arbeta

och tillbringa fritiden tillsammans med annan intagen. Samsittning förekommer också under utredning i disciplinärenden, i den mån det kan ske

utan att utredningen försvåras. Slutligen kan nämnas att man ibland begränsar rätten för de intagna på viss avdelning att umgås med intagna på

andra avdelningar. Sådana begränsningar motiveras av att de intagna på avdelningen t. ex. är särskilt flyktbenägna eller har visat sig dominera andra

intagna på ett otillbörligt sätt. Sistnämnda begränsningar omfattas emellernid inte av KvaL:s bestämmelser om avskildhet.

De olika former av tvångsmässig avskildhet som regleras i KvaL, behandlades ingående av justitieutskottet i samband med riksdagsbehandlingen av lagförslaget (JuU 1974:2 s. 48,49 samt 52 och 53). Med anledning av

motionsyrkanden om att isolering borde avskaffas eller begränsas i ännu

större omfattning uttalade utskottet bl. a. att utskottet — med tanke på att isolering kan innebära betydande risker för allvarliga skadeverkningar för den

som drabbas därav — vari princip starkt negativt inställt till isoleringsåtgärder.

Innan de tillgreps borde man enligt utskottets mening i största möjliga

utsträckning på andra vägar söka komma till rätta med de missförhållanden som kunde aktualisera isolering. Förhållandena inom anstalterna ansågs emellertid av utskottet på närmare anförda skäl vara sådana att man i praktiken inte kunde avstå från isolering som ett yttersta medel. Utskottet avstyrkte därför bifall till motionsyrkandena. Samtidigt underströk utskottet i olika sammanhang vikten av att stor restriktivitet iakttas vid tillämpningen av bestämmelserna om isolering och att i görlig mån mindre ingripande åtgärder först noggrant övervägs. Mot bakgrund av utskottets nu skildrade negativa inställning till isoleringsåtgärder uttalade sig utskottet för en

utredning av verkningarna av isolering inom kriminalvården och om

möjligheterna att ersätta isolering med andra åtgärder. Det borde överlåtas åt Kungl. Maj:t att meddela närmare anvisningar för utredningsarbetets bedrivande. Med anledning av bl. a. ett motionsyrkande om en skyndsam

utredning rörande medverkan av lekmän vid användning av isoleringsåt-

gärder uttalade utskottet att en ökad insyn i enlighe tmed motionärernas

önskemål skulle vara av stort värde inte enbart för de intagna utan även för anstaltspersonalen. En närmare undersökning av hithörande frågor syntes

utskottet vara väl motiverad. Även i detta hänseende borde det enligt

utskottets mening överlåtas åt Kungl. Maj:t att besluta om formerna för

utredningens bedrivande. Riksdagen godkände utskottets betänkande (rskr

1974:99). I sammanhanget vill jag erinra om att riksdagen nyligen har antagit en lag

om behandlingen av häktade och anhållna m. fl. (prop. 1975/76:90, JuU 1975/76:31, rskr 1975/76:236). Lagen innehåller bl. a. bestämmelser som skall möjliggöra en ökad gemenskap för denna kategori av intagna. Ytterligare överväganden rörande behandlingen av häktade görs av häktningsut-

31 Kommitteer: Justitiedepartementet Del II Ju:9

redningen (Ju 1974:17).

Prop. 1975/76:165 innehåller förslag till åtgärder som bör kunna bidra verksamt till att begränsa användningen av isoleringsåtgärder vid kriminalvårdens anstalter. Samtidigt är det tydligt att man därmed inte löst alla problem som har föranlett önskemålen om en översyn av reglerna om

intagnas gemenskap och avskildhet. Jag förordar därför att en kommitté nu

tilkallas med uppgift att utröna huruvida man genom tillskapande av andra åtgärder,t. ex. förebyggande åtgärder eller nya former av skyddsåtgärder, kan helt undvara eller i varje fall i ännu högre grad än vad som är fallet nu

begränsa isoleringen inom kriminalvården. Som framgår av vad jag tidigare har anfört kan begränsningar i den allmänna gemenskapen vid kriminalvårdsanstalterna förekomma av olika skäl och i olika former. I flertalet av dessa fall är det helt oegentligt att tala om

isolering i den bemärkelse man normalt lägger i detta uttryck. Det rör sig som

jag tidigare har anfört t. ex. ofta om mycket korta perioder varunder den intagne har möjlighet till kontakt med personal och tidvis också andra intagna genom s. k. samsittning. Han har också tillgång till radio, tidningar och

böcker. Inlåsning nattetid har vid sidan av andra orsaker också till syfte att bereda den intagne ostörd nattvila.

I sammanhanget bör också uppmärksammas att gemenskapen med andra

intagna inte under alla förhållanden upplevs som något positivt av den

intagne. I motsats till vad som gäller utanför anstalten kan den intagne ju inte fritt välja sitt sällskap. I själva verket kan en påtvingad gemenskap för en

intagen innebära att han riskerar att utsättas för påtryckningar av skilda slag eller 1. o. m. allvarliga övergrepp från andra intagna. Det har exempelvis förekommit att intagna under hot om misshandel tvingats delta i smuggling

av narkotika till anstalten. Det är mot denna bakgrund man skall se det

förhållandet att inte så få intagna utnyttjar möjligheten till s. k. självvald isolering enligt 18 5 KvaL. Bakom en intagens begäran om enrumsarbete enligt denna paragrafligger ofta rent personliga problem eller konflikter med medintagna som gör att den intagne inte ser någon annan utväg ur svårigheterna än att söka avskildhet. Med tanke på de risker för skadliga effekter som också en självvald enrumsplacering innebär har emellertid föreskrivits att beaktansvärda skäl skall tala för en sådan placering, innan

begäran härom får bifallas.

Det bör ankomma på kommittén att söka finna en definition av isolerings-

begreppet och därvid undersöka i vilken utsträckning de former av enrums-

placering som tillämpas inom kriminalvården är att betrakta som isolering i den mening som åsyftas när det uttalas farhågor för att intagna skall få fysiska eller psykiska men av åtgärden. Kommittén bör i detta sammanhang också klarlägga eventuella skillnader mellan enrumsplacering och inlåsning för viss del av dygnet —t. ex. nawetid.

Kommittén skall vidare söka fastställa vilka nackdelar olika typer av

enrumsplacering kan beräknas medföra med hänsyn till de intagnas anpass-

ning i samhället. De bör därvid jämföra dessa nackdelar med de problem som uppstår, om intagna ofta flyttas mellan olika anstalter med åtföljande avbrott i den planerade behandlingen och med ökade svårigheter för den intagne att upprätthålla önskvärda socialal kontakter. Liknande effekter kan också följa

av indragna permissioner, utebliven eller avbruten frigång o. d.

Det bör vidare åligga kommittén att föreslå skyddsåtgärder som kan ersätta olika typer av isolering varvid bör uppmärksammas vad som ovan har

framhållits i fråga om de negativa följderna av förflyttningar m. m.

Del Il Ju:9 Skr 1976/77:103 32

Kommittén måste också beakta de förändringar beträffande personalbehov och byggnadsmässiga förhållanden som kan uppstå vid borttagande av

isoleringsåtgärder.

I sin bedömning bör kommittén också beakta de nackdelar för personalens arbetsmiljö som alternativa förslag kan medföra.

I den mån kommittén anser att viss möjlighet till isolering skall finnas kvar bör den pröva om inte rättssäkerheten för den intagne kan stärkas ytterligare. Mot bakgrund av riksdagens uttalande bör sålunda övervägas huruvida isoleringsåtgärder bör beslutas under medverkan av lekmän. En väsentlig

fråga är därvid möjligheterna för dessa att få en ökad insyn i denna del av

anstaltsarbetet. En annan fråga som bör uppmärksammas i detta sammanhang är läkares medverkan vid beslut om isolering.

10. Jämställdhet mellan män och kvinnor, m. m.

Beslut vid regeringssammanträde 1976-08-12.

Statsrådet Peterson anför.

Under 1970-talet har samhället kraftigt ökat sina insatser för att skapa

Jämställdhet mellan män och kvinnor i arbetsliv, i hem och familj samt i

inflytande över samhällets utveckling. Dessa insatser utgår från en helhetssyn som innebär åtgärder på ett flertal områden. I förgrunden har stått kvinnornas rätt till förvärvsarbete samt en utbyggd barnomsorg.

Det finns i dag mycket litet kvar av formella bestämmelser som tar sikte på

enbart det ena könet. Men erfarenheterna från arbetet för jämställdhet mellan

könen i Sverige visar klart att det inte är tillräckligt att ge kvinnor och män samma lagliga rättigheter eller att avskaffa direkt diskriminering. Genom att gå in på enstaka punkter kan man inte åstadkomma en förändring i hela det gamla könsrollsmönstret. Kvinnornas krav på frigörelse har därför blivit krav på att samhället skall omdanas så att alla ges rätt till meningsfullt arbete under villkor som tillåter gemenskap med vuxna och barn och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Det måste bli möjligt för både män och kvinnor att förena familjeliv och förvärvsarbete med samvaro med barnen så att dessa får

trygghet och omvårdnad.

Statsministern tillkallade i slutet av år 1972 fem ledamöter att ingå i en delegation för att bevaka och utreda frågor om jämställdhet mellan män och kvinnor. I mars 1973 utsågs ett antal företrädare för bl. a. arbetsmarknadens parter och olika kvinnoorganisationer att som experter biträda delegationen. Förutom denna expertgrupp — den s. k. stora delegationen — har delegationen vid sin sida ett antal referensgrupper med företrädare för olika områden av samhällslivet.

Delegationens övergripande uppgift är att fördjupa och utveckla den helhetssyn som skall vara vägledande för regeringens politik för att åstad-

komma jämställdhet mellan män och kvinnor. Dess arbete har hittills haft sin

tyngdpunkt förlagd till frågan om kvinnornas ställning på arbetsmarknaden. Detta har varit naturligt, eftersom rätten och möjligheterna till förvärvsarbete utgör en av de viktigaste grunderna för jämställdhet mellan män och kvinnor. Delegationen har därutöver tagit initiativ på flera andra samhällsområden. Sammanfattningsvis kan konstateras att delegationen arbetar såväl i ett kort som i ett längre perspektiv. I det förra söker man åstadkomma konkreta

33 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:10

resultat på bestämda områden. I det senare perspektivet vill man förändra

både individernas och samhällets attityder och skapa en ny syn på manligt

och kvinnligt.

Delegationens olika initiativ har bidragit till den tidvis intensiva debatt i

jämställdhetsfrågor som har ägt rum under senare år. Denna debatt har förts även i riksdagen, där den bl. a. har gällt frågan i vilka former det nödvändiga

utredningsarbetet borde bedrivas. Det har därvid hävdats att det fortsatta jämställdhetsarbetet borde ges en parlamentarisk förankring, antingen så att jämställdhetsdelegationen fick ledamöter från alla partier eller så att en särskild parlamentarisk utredning tillsattes vid sidan av delegationen. Vid 1975/76 års riksmöte ställde sig riksdagen bakom denna principiella uppfatt-

ning (InU 1975/76:9, rskr 1975/76:26). Den parlamentariska medverkan i jämställdhetsarbetet som riksdagen sålunda har uttalat sig för bör åstadkommas genom att en särskild kommitté nu tillsätts.

Kommittén bör — som riksdagen har uttalat —- inrikta sig på mera långsiktiga projekt inom jämställdhetsområdet och på frågor av större principiell

räckvidd inom detta. Uppslag till sådana projekt och exempel på sådana frågor bör kunna hämtas ur de allmänna principer som formulerades till FN:s kvinnokonferens i Mexico City 1975. Dessa lyder.

- Ansträngningarna att åstadkomma jämställdhet mellan män och

kvinnor måste vara en del av en allmän strävan efter ekonomisk och social

jämlikhet mellan grupper och individer i samhället. De sämst ställda

kvinnorna drabbas hårt av kvinnorollens nackdelar, de sämst avlönade, de med kortast utbildning, de mest utslitna, de med minst inflytande i

samhället. När dessa kvinnors berättigade krav på rättvisa tillgodoses, uppnås samtidigt större ekonomisk och social jämlikhet och större jämställdhet

mellan könen.

= Alla människors rätt till arbete och egen försörjning måste hävdas.

Därför måste kvinnor och män ha rätt till arbete på samma villkor. Genom

arbetslivet och fackligt arbete blir individen också delaktig i samhällets

utveckling.

- Alla människor måste ha rätt och möjlighet att delta i besluten om hur samhället ska se ut. Kvinnorna måste ha möjlighet au vara aktiva i politiska och fackliga sammanhang och kunna hävda sina intressen. Så länge så få kvinnor tar aktiv del i den politiska processen är demokratin ofullständig. Då blir också besluten sämre.

- Jämställdheten mellan könen innebär en ny arbetsfördelning, som

grundar sig på solidaritet och jämlikhet i arbetslivet och i hemmen. När

kvinnorna har förvärvsarbete och deltar i politisk och facklig verksamhet, måste männen i högre grad än nu delta i skötseln av hem och barn. Det så

kallade dubbelarbetet blir när det delas mellan män och kvinnor en tillgång i

stället för en börda — en möjlighet till ett rikare och mera varierat liv.

Det ligger i sakens natur att kommitténs arbete, mot bakgrund av dessa allmänt hållna riktlinjer, i första hand måste inriktas på en närmare analys och

kartläggning av de olika problemområdena. Därvid bör givetvis tillgängligt forskningsmaterial gås igenom och initiativ tas till nödvändiga kompletteringar av detta. Ett brett kunskapsunderlag är en väsentlig förutsättning för

att arbetet med att bryta ned fördomar och förändra attityder till manligt och kvinnligt skall lyckas. Inte sällan torde det förhålla sig så att de nämnda attityderna grundläggs redan i de tidiga barnaåren. En följd av detta blir att

ungdomarnas studieval och yrkesval görs utifrån en traditionell könsrollsuppfattning. Att ändra detta förhållande blir av avgörande betydelse för

3 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103

Del II Ju:10 Skr 1976/77:103 34

jämställdhetsarbetet på sikt.

En fråga som har tilldragit sig särskilt intresse i jämställdhetsdebatten under senare år är spörsmålet om det behövs eller är lämpligt med lagstiftning mot könsdiskriminering. På delegationens uppdrag har en rappon (Ds Ju 1975:7) ställts samman i ämnet. Rapporten tar inte ställning i sakfrågan. I en skrivelse till regeringen har delegationen redovisat sin ståndpunkt. Enligt delegationens uppfattning kunde en lagstiftning snarare försvåra än underlätta arbetet på att förbättra kvinnornas ställning i samhället. Delegationen menade att det fanns andra åtgärder som var bättre ägnade att främja det målet. Som exempel nämnde delegationen en utrensning av bestämmelser i lagar och andra författningar som ensidigt och omotiverat gäller det ena könet.

Rapporten har remissbehandlats. En sammanställning av remissutfallet bör fogas som bilaga till detta protokoll. Som framgår av bilagan ställde sig flertalet remissinstanser bakom den uppfattning som delegationen hade redovisat.

Jag vill här erinra om att riksdagen med anledning av prop. 1975/76:209 som vilande har antagit förslaget att till rättighetskapitlet i regeringsformen foga en bestämmelse med förbud att utforma lag eller annan föreskrift så att någon medborgare missgynnas på grund av sitt kön. Undantag härifrån får göras endast om föreskriften utgör led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt elter motsvarande tjänsteplikt.

I samband med behandlingen i riksdagen av regeringens prop. 1975/76:173, med redogörelse för och förslag till åtgärder för att främja kvinnans ställning på den statliga arbetsmarknaden, väcktes motionsvis förslag bl. a. att frågan om lagstiftning borde utredas. I sitt av riksdagen godkända betänkande (1975/76:42) anförde inrikesutskottet bl. a. följande: Svårigheterna att åstadkomma och i praktiken upprätthålla en effektiv lagstiftning mot könsdiskriminering är uppenbara. Detta bör emellertid inte hindra att man utreder frågan. Utredningsarbetet bör anförtros den parlamentariska utredning för jämställdhetsfrågor som riksdagen tidigare har uttalat sig för.

I enlighet med riksdagens beslut bör frågan om en lagstiftning mot könsdiskriminering nu göras till föremål för en allsidig och förutsättningslös utredning. Som riksdagen har uttalat, bör uppgiften att göra denna utredning lämnas till den kommitté som jag tidigare har föreslagit skall tillsättas.

I en skrivelse den 11 juni 1976 har konsumentombudsmannen (KO) pekat på att det f. n. saknas lagliga möjligheter att — annat än i mycket begränsad utsträckning — ingripa mot reklam och annan marknadsföring som är diskriminerande med hänsyn till ras, kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung. KO har därför föreslagit att man utreder möjligheten att utvidga marknadsföringslagen så att ingripande kan ske mot diskriminerande marknadsföring.

Frågan om könsdiskriminerande reklam har behandlats även i riksdagen. I sitt betänkande (1975/76:61) föreslog sålunda näringsutskottet — med anledning av två motioner — att riksdagen hos regeringen skulle begära förslag till lagstiftning mot sådan reklam. Utskottet framhöll att, även om strävandena att motverka könsdiskriminering i reklam till väsentlig del måste ta sig uttryck i information och opinionsbildning, så är det önskvärt att det skapas förutsättningar för ingripanden av KO och marknadsdomstolen på området. Riksdagen godtog utskottets förslag (rskr 1975/76:343).

(SN in Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:10

Som riksdagen har uttalat, är det önskvärt att — som ett led i de allmänna strävandena att motarbeta könsdiskriminering — skapa förutsättningar för

ingripanden även mot könsdiskriminerande reklam. En väg är den som KO

har anvisat. En annan väg är att inrymma bestämmelser i ämnet i en allmän

lag mot könsdiskriminering. Frågan bör utredas närmare. Uppdraget att göra

den utredningen bör lämnas åt den kommitté som jag tidigare har föreslagit skall tillsättas. Vid utredningsarbetet måste självfallet de tryckfrihetsrättsliga konsekvenserna uppmärksammas.

Kommitténs utredningsuppdrag innehåller flera frågor som väl låter sig

behandlas var för sig. Jag finner det därför lämpligt att kommittén redovisar

resultatet av sitt arbete i olika etapper. Jag förutsätter också att kommittén håller kontinuerlig kontakt med andra kommittéer som arbetar med frågor

som berör dem som kommittén har att behandla. Det ligger i sakens natur att

kontakterna med delegationen för jämställdhet mellan män och kvinnor bör

bli särskilt täta. Både delegationen, vars uppgifter ligger fast oförändrade, och

kommittén arbetar ju för det gemensamma målet att skapa jämställdhet

mellan män och kvinnor. Det uppdrag som kommittén avses få är omfattande. Jag har inte funnit det

varken möjligt eller lämpligt att här söka precisera uppdraget i alla dess

aspekter. Erfarenheterna från kommitténs arbete får visa om de direktiv som

jag här har redovisat behöver kompletteras.

Bilaga

REMISSVAR PÅ PROMEMORIAN (Ds Ju 1975:7) TILL FRÅGAN OM LAGSTIFTNING MOT KÖNSDISKRIMINERING

Inledning

Följande myndigheter och organisationer har yttrat sig över promemorian, nämligen Svea hovrätt, socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), skolöverstyrelsen (SÖ), universitetskanslersämbetet (UKA), statens avtalsverk, länsstyrelserna i Stockholms och Blekinge län, Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO),

Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR), Sveriges Socialdemokratiska

Kvinnoförbund, Moderata Samlingspartiets Kvinnoförbund, Centerns Kvin-

noförbund, Folkpartiets Kvinnoförbund (FPK), Husmodersförbundet Hem och samhälle, Fredrika-Bremer-Förbundet (FBF), Kooperativa gillesför-

bundet och Kooperativa förbundet (KF), Yrkeskvinnors Klubbars Riksförbund (YRK), Moderata Ungdomsförbundet och Centerns Ungdomsförbund.

" UKÄ har bifogat yttranden från rektorsämbetet och de juridiska och

samhällsvetenskapliga fakulteterna vid universitetet i Lund, samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Göteborg, juridiska fakulteten vid

universitetet i Stockholm och företagsnämnden vid högskolan i Linköping.

Del II Ju:10 Skr 1976/77:103 36

Inställning i frågan om lagstiftning mot könsdiskriminering

Flertalet remissinstanser har omgärdat sitt ställningstagande i denna fråga med olika reservationer. Om man bortser från det kan man dela in

remissinstanserna i tre grupper.

För lagstiftning

I denna grupp ingår bara tre remissinstanser, nämligen länsstyrelsen i Stockholms län. FPK och FBF.

Mot lagstiftning

Denna grupp består av fjorton remissinstanser, nämligen Svea hovrätt, SÖ,

AMS, UKAÄ, länsstyrelsen i Blekinge län, LO, TCO, SACO/SR, Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Centerns Kvinnoförbund, Kooperativa gillesförbundet och KF, YRK, Moderata Ungdomsförbundet och Centerns ungdomsförbund.

Ställningstagandet av AMS, SACO/SR och Centerns Kvinnoförbund

avser bara lagstiftning mot könsdiskriminering på arbetsmarknaden. UKÄ vill inte utesluta att lagstiftning kan vara befogad i vissa speciella

frågor.

Centerns Ungdomsförbund anser att lagstiftning bör komma till stånd inom vissa områden.

Tar inte ställning

I denna grupp ingår sju remissinstanser, nämligen socialstyrelsen, statens avtalsverk, Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet, SAF, Moderata Samlingspartiets Kvinnoförbund, Husmodersförbundet Hem och samhälle.

Argument mot lagstiftning

Ett vanligt argument mot lagstiftning mot könsdiskriminering är att

erfarenheterna av motsvarande lagstiftning i andra länder är dåliga. Argu-

mentet anförs av Svea hovrätt, TCO, Centerns Kvinnoförbund samt Kooperativa gillesförbundet och KF.

Svea hovrätt menar att de utländska erfarenheterna visar att det är svårt att

träffa avgöranden som inte medför orättvisa mot det motsatta könet eller

stötande resultat av annan art. Hovrätten drar vidare den slutsatsen av

erfarenheterna från andra länder att lagstiftning mot könsdiskriminering är förbunden med svårigheter i bevishänseende. I aktuella fall har det varit svårt

att bevisa att könsdiskriminering verkligen har ägt rum. Hovrätten visar även

på svårigheter bestående i bristande möjligheter att kontrollera lagens efterlevnad.

Även LO tar upp frågan om bevis- och kontrollsvårigheter. LO menar att det krävs en ordentlig kontroll och möjlighet att ingripa för att en lag skall få

riktig effekt. Den som utsätts för diskriminering 1. ex. vid anställning måste ha möjlighet att klaga och få rättelse. Det skulle — tror LO — vara svårt att

bevisa att just den sökandes kön har varit avgörande för att anställning inte kom till stånd.

37 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:10

Flera remissinstanser betonar att det är en gammal svensk tradition att arbetsmarknadens parter i första hand själva skall lösa problemen på arbetsmarknaden. Bland dessa remissinstanser är SACO/SR, Sveriges Social-

demokratiska Kvinnoförbund och Centerns Kvinnoförbund. SACO/SR och Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund hänvisar i sammanhanget till

arbetsrättskommitténs förslag om vidgad förhandlingsrätt och menar att det innebär ökade möjligheter att ingripa mot diskriminerande personalpolitik. SACOZ/SR utgår från att det inom några få år på de flesta arbetsplatser finns

personalgrupper med inflytande på anställnings- och befordringspolitik och

menar att dessa gruppers arbete bör studeras ur jämställdhetssynpunkt. I sammanhanget ställer Socialdemokratiska Kvinnoförbundet som mål upp ett

central avtal för att främja jämställdhet.

Några remissinstanser behandlar frågan om effekten av normgivning när

det gäller att komma till rätta med könsdiskriminering. UKÅ anser att den

diskriminering som förekommer har sin grund i sådana sociala och kulturella faktorer som knappast påverkas av lagstiftning. Inom högskoleområdet har det formellt existerat jämlikhet mellan män och kvinnor i över 100 år.!

Förklaringen till att det trots detta inte föreligger reell jämställdhet skulle således vara att människors utbildnings- och yrkesval bestäms av faktorer som inte påverkas av formella regler om t. ex. behörighetsvillkor. Även LO resonerar kring effekten av lagstiftning och hävdar att det bara är

förändringar i människornas livsbetingelser som på sikt kan ändra rollfördelningen mellan män och kvinnor.

Centerns kvinnoförbund menar att förbudslagstiftning inte åstadkommer det som är viktigast att uppnå, nämligen en ny inställning till vad som av hävd anses som manligt resp. kvinnligt.

Länsstyrelsen i Blekinge län tar upp frågan om s. k. positiv diskriminering.

Med detta begrepp avses diskriminering som har till syfte att undanröja

effekterna av rådande könsdiskriminering, t. ex kvotering av antalet platser vid en skola. Länsstyrelsen anser att en rad av de senaste årens satsningar på

kvinnan i arbetslivet inte hade kunnat genomföras utan positiv diskriminering. Som exempel nämns de arbetsmarknadspolitiska medel som används i

syfte att underlätta kvinnans arbetsplacering inom yrkesområden som

tidigare har förbehållits män. Ett annat exempel som nämns är den

försöksverksamhet som har bedrivits bland studerande vid förskollärarut-

bildning. Länsstyrelsen anser att lagstiftning mot könsdiskriminering skulle

hindra sådan positiv diskriminering. Kooperativa gillesförbundet och KF

redovisar samma uppfattning. Ytterligare ett argument mot lagstiftning, som

förs fram av UKÄ, är att det finns risk för att uppmärksamheten kommer att

koncentreras på uppfyllandet av lagens minimikrav utan att de verkliga orsakerna till diskrimineringen avlägsnas.

Argument för lagstiftning

Ett argument för lagstiftning är att en lag har opinionsbildande effekt. Detta åberopas bl. a. av socialstyrelsen, länsstyrelsen i Stockholms län samt Kooperativa gillesförbundet och KF.

Socialstyrelsen diskuterar frågan närmare och uttalar att lagstiftning kan vara av betydelse för att påverka konservativa attityder där kvinnan endast

uppfattas som ett komplement till mannen med värde endast som maka och mor. Å andra sidan betonar socialstyrelsen att man inte får överskatta

effekten av lagstiftning. Kungörelsen (1973:279) om förbud mot köns- eller

I UKÄA hänvisar till debattskriften Jämställdhet i högskolan (UKÄ-rapport 1975:10).

Del II Ju:10 Skr 1976/77:103 38

åldersdiskriminering vid tillsättande av statlig tjänst, m. m. har inte medfört jämlikhet mellan könen, men är säkert en av orsakerna till att diskrimineringen är mindre på den statliga sektorn än den privata.

FBF anser att lagstiftning har ett värde i sig som ett uttryck för samhällets

erkännande av uppfattningen att målet skall vara jämställdhet mellan män och kvinnor.

Argumentet om positiv diskriminering bemöts av socialstyrelsen, FPK och

FBF. De menar att lagstiftningen bör och kan utformas så att den inte innebär

hinder mot positiv diskriminering. Juridiska fakulteten i Stockholm anser att

regler om kvotering inte är oförenliga med lagstiftning mot könsdiskrimi-

nering. Fakulteten menar att särbehandling kan anses ”objektiv och

godtagbar” så länge eftersträvad målsättning inte har uppnåtts. Eventuellt

kan detta uttryckligen sägas i lagtexten. Juridiska fakulteten i Lund anser

också att man bör diskutera olika modeller att konstruera lagtexten.

Utformningen av lagstiftningen

Några få remissinstanser har uttalat sig om hur eventuell lagstiftning bör

vara utformad. FPK hänvisar till de riktlinjer för en lagstiftning mot könsdiskriminering som drogs upp av folkpartiet i en riksdagsmotion år 1974.

Socialstyrelsen och Centerns Ungdomsförbund anser att den norska lagen kan tjäna som vägledning. Länsstyrelsen i Stockholms län anser att den norska och den engelska lagen kan vara av värde att studera närmare i detta sammanhang.

39 Kommittéer: Utrikesdepartementet Del II UD:1

Utrikesdepartementet

1. Nedrustningsdelegation

Beslut vid regeringssammanträde 1976-05-26.

Statsrådet Andersson anför.

Genom en resolution den 20 december 1961 beslöt Förenta nationernas generalförsamling att en 18-maktskommitté skulle utses med uppgift att inleda förhandlingar i syfte att nå en överenskommelse om allmän och

fullständig nedrustning under effektiv internationell kontroll. I samband

med en utvidgning av kommittén år 1969 ändrades dess benämning till nedrustningskommitténs konferens (CCD). Organet har f. n. 31 medlemmar. Frankrike har dock aldrig intagit sin plats. Sverige har ingått i kommittén alltsedan den inledde sitt arbete i mars 1962.

Bl. a. genom framläggande av en rad konkreta förslag har Sverige sökt medverka till att uppfylla kommitténs ursprungliga mandat. Till följd av oförenliga uppfattningar mellan i första hand Förenta staterna och Sovjet-

unionen kom arbetet vid 1960-talets slut att splittras upp på ett antal

delområden. Ehuru vissa begränsade resultat nåtts, kvarstår dock de stora

nedrustningsfrågorna olösta. Inga framsteg har under de senaste åren uppnåtts i de två huvudärendena på CCD:s dagordning, fullständigt

kärnvapenprovstopp och förbud mot utveckling, tillverkning och lagring av kemiska vapen. Sverige har genom flera initiativ, senast under CCD:s vårsession 1976, sökt bryta dödläget i dessa frågor. Sverige har även inom CCD:s ram liksom i andra internationella fora aktivt engagerat sig i ansträngningarna att förhindra en ytterligare spridning av kärnvapen samt att öka det internationella inflytandet vid handhavande av klyvbart material.

Bland övriga aktuella internationella nedrustningsärenden, som kräver en

fortgående intensiv insats från svensk sida, märks frågan om en förstärkning

av FN:s rolt på nedrustningsområdet, förberedelser för internationella avtal om förbud mot användning av miljöstridsmedel och utveckling av nya

massförstörelsevapen och system för sådana vapen, reglering av kärnladd-

ningsexplosioner för fredliga ändamål, reduktion av militärbudgeterna samt deltagande i förberedande diskussioner inför en eventuell världsnedrustningskonferens. Det kan inte uteslutas att initiativ tas inom FN om sammankallande av en särskild session med FN:s generalförsamling för

nedrustningsfrågor inom de närmaste åren.

Sveriges deltagande i den internationella nedrustningsdiskussionen utgör

en central del av den svenska utrikespolitiken. Under årens lopp har kraven

på noggrann och snabb beredning av svenska ställningstaganden på detta område ständigt ökat. Detta behov hari viss utsträckning kunnat tillgodoses genom fortlöpande överläggningar med de i den svenska delegationen vid

CCD ingående medlemmarna. Det synes nu angeläget att anpassa bered-

ningsformerna till de ökade kraven. I detta syfte bör en nedrustningsdelegation upprättas direkt underställd mig med uppgift att fortlöpande följa

utvecklingen på detta område samt utarbeta förslag till Sveriges agerande i olika aktuella nedrustningsfrågor. Delegationens närmare arbetsformer bör anpassas till den internationella förhandlingssituationens växlande läge.

Del II UD:1 Skr 1976/77:103 40

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för utrikesdepartementet

att tillkalla en nedrustningsdelegation om högst 11 ledamöter, att utse en av ledamöterna att vara ordförande, att besluta om experter, sekreterare och annat arbetsbiträde åt delegatio-

nen.

41 Kommittéer: Försvarsdepartementet Del Il Fö:1

Försvarsdepartementet

1. Statsbidrag till fritidssysselsättningar för värnpliktiga

Beslut vid regeringssammanträde 1976-01-29.

Departementschefen, statsrådet Holmqvist, anför.

Det svenska militära försvaret bygger på en lagfäst skyldighet för alla män i

åldrarna 18-47 år att fullgöra värnpliktstjänstgöring, i form av grundutbildning och därefter följande repetitionsutbildning. Även om tiden för grund-

utbildning internationellt sett är tämligen kort, innebär den ett avbrott i förvärvsarbete eller studier. För många värnpliktiga leder den också till en temporär flyttning från hemorten.

Samhällets ansvar för de värnpliktiga under utbildningstiden gäller även fritiden. Det är främst bildningsverksamheten och den förströelse- och trivselfrämjande verksamheten som är av betydelse. Det kan nämnas att personalvården på regional och lokal nivå — vari fritidsverksamheten för värnpliktiga ingår — under budgetåret 1974/75 beräknas ha kostat ca 20 milj. kr. Genom goda hemresemöjligheter vid veckosluten och möjlighet att övernatta i hemmet har de värnpliktiga beretts tillfälle att tillbringa en del av

fritiden i sina hem. Trots detta måste självfallet en del av fritiden tillbringas på förbandsorten.

Vid sidan av fritidsverksamheten inom förbandens ram finns givetvis också på förbandsorterna ett utbud av fritidsaktiviteter som kommer även de värnpliktiga till del. På många håll förekommer också ett samarbete mellan

kommun och förband kring dessa frågor. I motionen (1975:42) till 1975 års riksmöte framhålls bl. a. att lösningar av fritidsfrågorna för ungdomen i första hand är en kommunal angelägenhet. I

många garnisonsorter är dock möjligheterna till fritidssysselsättningar

begränsade. Motionärerna förordar därför att kommuner till vilken militär

utbildning är förlagd får särskilt statsbidrag för fritidsverksamhet för de värnpliktiga.

Försvarsutskottet har i sitt betänkande 1975/76:3 uttalat bl. a. följande.

Utskottet anser — liksom motionärerna — att samhällets åtgärder för att motverka ungdomens fritidsproblem i första hand är en kommunal angelägenhet. På orter där det finns militära förband kommer kommunens insatser på fritidssektorn även de värnpliktiga till godo. När det gäller de värnpliktiga är det självfallet av intresse för försvarsmakten att det på en garnisonsort

finns ett tillfredsställande utbud av fritidsaktiviteter. Man kan därför med visst fog göra gällande att staten, där så behövs, i någon form bör lämna kommuner med militära förband ekonomiskt stöd för detta ändamål, varvid

möjliga insatser från föreningslivet bör tas till vara.

Motionärernas förslag om ett särskilt statligt stöd till kommunala investe-

ringar m. m. inom fritidssektorn har principiella aspekter som kan kräva

särskilda överväganden. Det är dessutom en rad faktorer som påverkar

behovet av fritidsaktiviteter för de värnpliktiga och förhållandena ändras

efter hand, t. ex. genom nya regler för nattpermission och för fria eller subventionerade resor. Frågan om en särskild prövning enligt motionärernas förslag och om formerna för en eventuell sådan prövning bör enligt utskottets

Del Hl Fö:1 Skr 1976/77:103 42

mening inte avgöras förrän statsmakterna tagit ny ställning till värnpliktsutbildningens omfattning m. m. Förslag av betydelse för dessa beslut kan förväntas från 1974 års försvarsutredning (Fö 1974:04). Utskottet anser därför

att försvarsutredningen bör anmodas att bedöma behovet av ytterligare

överväganden och att föreslå de åtgärder som utredningen kan finna påkallade.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag att som sin mening ge

regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motionen (rskr 1975/76:23).

Det råder enighet om att kommunerna har ett ansvar för fritidsverksamhet bland ungdomar, även för den som endast under en kortare tid vistas i en kommun. Sålunda utgår i dag statligt stöd till anläggningar för motionsverk-

samhet i kommuner med många studerande. Kommunernas möjligheter att

vidtaga erforderliga åtgärder kan vara begränsade om antalet värnpliktiga är

stort i förhållande till antalet ungdomar i övrigt. Det finns därför skäl att

överväga om man från statens sida inom ramen för det militära försvaret skall komplettera nuvarande insatser med direkta bidrag till fritidsverksamhet i kommunerna som i särskild grad tas i anspråk av de värnpliktiga under fritiden. Denna fråga bör kunna behandlas fristående från arbetet inom 1974

års försvarsutredning, även om samråd i principfrågan givetvis måste ske. En särskild sakkunnig bör tillkallas för att utreda dessa frågor. Denne bör

överväga de principiella problem som är förenade med en bidragsgivning av detta slag från statens sida. Om den sakkunnige finner att ett sådant stöd bör

införas, bör han utarbeta förslag härom. När det gäller den totala omfatt-

ningen av eventuell bidragsgivning skall samråd ske med 1974 års försvars-

utredning. Principiellt kan man tänka sig antingen en bidragsgivning som är inriktad

mot anläggningar som i särskilt hög grad används av de värnpliktiga eller en

som avser det kommunala fritidsutbudet i sin helhet. Speciellt bör förening-

arnas roll därvid belysas. De orter som kan tänkas bli aktuella för ett särskilt statligt stöd bör vara sådana som har ett begränsat befolknings- och skatteunderlag och som samtidigt har oproportionerligt stort antal värnpliktiga. I samtliga fall bör det endast vara de merkostnader som uppkommer till

följd av de värnpliktigas deltagande i aktiviteter, som bör ifrågakomma för

bidragsgivning.

Jag vill erinra om att regeringen genom beslut den 18 juni 1975 bemyndigat mig att tillkalla en utredning om inflytandefrågor m. m. inom värnpliktsut-

bildningen. Den sakkunnige bör samråda med denna utredning i frågor som gäller formerna för fördelning av ett eventuellt statligt stöd. Den sakkunnige bör lägga upp sitt arbete så att förslag kan föreligga i anslutning till att 1974 års försvarsutredning lämnar sitt slutbetänkande, det vill säga i början av 1977. Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för försvarsdepartementet

att tillkalla en sakkunnig med uppdrag att utreda frågan om statsbidrag till fritidssysselsättningar för värnpliktiga.

43 Kommittéer: Försvarsdepartementet Del II Fö:3

2. Tilläggsdirektiv till utredningen om inflytande m. m. inom värnpliktsutbildningen

Beslut vid regeringssammanträde 1976-03-25.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Holmqvist anför.

Hos alla myndigheter ökas allmänhetens insyn och vidgas utrymmet för lekmannainflytandet. Inom försvarets område har nyligen 1974 års under-

rättelseutredning (Fö 1974:01) lagt fram förslag om en s. k. underrättelsenämnd för insyn i och kontroll av det militära underrättelseväsendet. Försvarsmaktens ledningsutredning (FLU) har till uppgift att överväga frågan om ett lekmannainflytande på central och regional nivå inom det militära försvaret. Riksdagen har (FöU 1975/76:9, rskr 1975/76:42) uttalat sig för att frågan om lekmannainflytande även på lokal nivå inom det militära försvaret tas

upp. Detta bör nu ske.

I flera avscenden har försvaret en sådan särart att man inte utan vidare kan

tillämpa ett system med lekmannainflytande av vanligt slag.

Försvarsmaktens ledningsutredning (Fö 1974:03) har som nämnts att bl. a. överväga lekmannainflytandet på central och regional nivå. Utredningen om

inflytande m. m. inom värnpliktsutbildningen (Fö 1975:04) skall utreda möjligheterna till ett ökat inflytande för främst värnpliktiga vid utbildningen men även mer allmänt behandla frågor om utbildningens planering och

genomförande. Enligt vad jag har erfarit räknar FLU med att kunna behandla hithörande frågor först år 1978, medan den andra utredningen har ett kortare

tidsperspektiv för sitt arbete.

Det är enligt min mening ändamålsenligt att — med hänsyn till föreliggande

arbetsplaner — utredningen om inflytande m. m. inom värnpliktsutbildningen nu får i uppdrag att analysera förutsättningar för och konsekvenser av

lekmannainflytande på lokal nivå inom det militära försvaret. Detta bör ske i

kontakt med FLU. I en senare etapp kan det bli aktuellt, beroende på vilken lösning inflytandeutredningen kommer till, att samordna ett slutligt förslag med ställningstagandena från FLU när det gäller lekmannamedverkan i centraia och regionala staber.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen ger utredningen om inflytande m. m. inom värnpliktsutbildningen i uppdrag att

utreda även den fråga som nu har angetts.

3. Kompletterande direktiv för försvarsmaktens ledningsutredning

Beslut vid regeringssammanträde 1976-06-10.

Departementschefen, statsrådet Holmqvist, anför.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 20 september 1974 bemyndigat chefen för försvarsdepartementet att tillkalla högst sex sakkunniga med uppdrag att se över det militära försvarets centrala och högre regionala ledningsorgani-

sation m.m, De sakkunniga som tillkallades genom beslut samma dag

arbetar under namnet försvarsmaktens ledningsutredning (Fö 1974:03).

Del Il Fö:3 Skr 1976/77:103 44

Enligt sina direktiv bör utredningen bl. a. se över och lämna förslag om

organisation för det militära försvarets centrala och högre regionala ledning i fred. Målet skall vara att göra arbetet i fred inom staberna så effektivt och

kostnadsbesparande som möjligt, varvid möjligheterna till personalbesparingar skall tas till vara.

En av den centrala och högre regionala ledningsorganisationens uppgifter är att svara för den militära underrättelsetjänsten. Överbefälhavaren skall

sålunda leda underrättelsetjänsten inom försvarsmakten. Försvarsgrensche-

ferna och militärbefälhavarna skall enligt överbefälhavarens bestämmande leda underrättelsetjänsten inom resp. försvarsgren och militärområde. Ledningsfrågorna bereds vid särskilda underrättelseenheter inom de berörda staberna. I försvarsstaben utförs huvuddelen av detta arbete vid underrättelseavdelningen, som ingår i sektion 2 i staben. I försvarsgrensstaberna och

militärområdesstaberna finns för samma ändamål underrättelse- och säkerhetsavdelningar (i arméstaben en taktik- och underrättelseavdelning). De nämnda underrättelseenheterna skall också inhämta och bearbeta underrättelser. Inhämtningen avser främst studium av. öppna publikationer o. d.

Bearbetningen gäller underrättelser som har inhämtats av olika organ inom försvarsmakten eller utanför denna. Ansvaret för bearbetningen har delats upp mellan de centrala staberna. Var och en av dessa staber är sålunda s. k.

huvudunderrättelsemyndighet för underrättelser som hänför sig till ett visst sakområde.

Det militära underrättelseväsendet omfattar också försvarsattachéorgani-

sationen, försvarets radioanstalt, överbefälhavarens enhet för inhämtning av

underrättelser med s. k. särskilda medel samt den tekniska underrättelse-

tjänsten. Denna bedrivs vid försvarets materielverk, försvarets forsknings-

anstalt, fortifikationsförvaltningen och försvarets sjukvårdsstyrelse.

Efter bemyndigande av Kungl. Maj:t tillkallade jag i januari 1974 sex

sakkunniga för att föreslå riktlinjer för den militära underrättelsetjänsten

m. m. De sakkunniga, som tog namnet 1974 års underrättelseutredning, avlämnade i januari 1976 betänkandet (SOU 1976:19) Den militära underrät-

telsetjänsten. Underrättelseutredningen föreslår bl. a. grunder för insyn i och

kontroll av underrättelseväsendet. Utredningen behandlar i sina överväganden och förslag också vissa organisatoriska frågor. Utredningen föreslår i detta avseende i huvudsak följande.

De uppgifter i fråga om underrättelsetjänstens ledning och samordning, som chefen för sektion 2 i försvarsstaben f. n. svarar för, bör föras över till en ny befattning i staben. Den nya befattningen, som underrättelseutredningen

kallar underrättelsechef, bör placeras på samma nivå som chefen för

försvarsstabens operationsledning. Underrättelsechefen bör till sitt omedel-

bara förfogande få ett beredningsorgan, som är koncentrerat och förstärkt i förhållande till de motsvarande enheter som finns nu. Försvarsstabens och huvuddelarna av försvarsgrensstabernas resurser för bearbetning av underrättelser bör föras samman i försvarsstaben. Överbefälhavarens enhet för inhämtning av underrättelser med s.k. särskilda medel bör inordnas i försvarsstaben. Både bearbetningsenheten i försvarsstaben och den särskilda

enheten bör underställas underrättelsechefen.

På grundval av underrättelseutredningens betänkande lade regeringen i prop. 1975/76:189 fram förslag om insyn i och kontroll av den militära

underrättelsetjänsten m. m. Riksdagen (FöU 1975/76:40, rskr 1975/76:376) beslutade i enlighet med förslagen. Som jag anförde i propositionen anser jag

att försvarsmaktens ledningsutredning nu bör få i uppdrag att närmare pröva

45 Kommittéer: Försvarsdepartementet Del II Fö:3

om underrättelseutredningens överväganden i fråga om underrättelseledningen och dess resurser samt bearbetningsresursernas fördelning bör läggas

till grund för den framtida organisationen i fred.

Ledningsutredningen bör vid sina överväganden utgå från att det också i

fortsättningen måste finnas en välorganiserad och effektiv underrättelsetjänst som skall verka redan under normala fredliga förhållanden.

Det militära underrättelseväsendet har numera en betydande omfattning. En stor del av verksamheten, t.ex. signalspaningen och den tekniska underrättelsetjänsten, bedrivs utanför stabsorganisationen. Detta har fört

med sig att kraven på den centrala underrättelseledningen i försvarsstaben har ökat efter hand. Ledningen av underrättelsetjänsten har i dag vissa

brister. Bl.a. kan inriktningen av de inhämtade enheterna inte ägnas tillräcklig uppmärksamhet. Ledningsutredningen bör därför belysa en organisation inom staben med en befattningshavare som svarar för den övergripande ledningen och samordningen och under denne en befattningshavare som har till huvudsaklig uppgift att leda bearbetningen av underrättelser. Med en sådan ansvarsuppdelning framstår det som mest naturligt att knyta Övriga resurser för ledning och beredning direkt till den befattning som svarar för ledningen i stort. Ledningsresurserna bör beräknas så att de räcker till också för den tekniska underrättelsetjänsten.

Underrättelseutredningens förslag i fråga om underrättelsetjänstens ledning i försvarsstaben innebär att en generalmajor (motsvarande) i stället för en överste (motsvarande) bör leda och samordna vårt underrättelseväsen

under överbefälhavaren och chefen för försvarsstaben. Underrättelseutred-

ningens synpunkter i denna del måste givetvis vägas mot bedömningen av

andra stabsfunktioners betydelse. Ledningsutredningen bör därför ha frihet

att pröva frågan utan att vara bunden av underrättelseutredningens förslag.

Vad gäller bearbetningen av underrättelser i de centrala staberna innebär uppdelningen på fyra huvudunderrättelsemyndigheter en splittring av resurserna. I praktiken finns det små möjligheter att fördela om personal för

att tillfälligtvis öka bearbetningskapaciteten på något område. Visst dubbel-

arbete förekommer också. Nuvarande försvarsstabs och försvarsgrensstabers resurser för bearbetning av underrättelser bör därför föras samman i försvarsstaben eller dess närmaste motsvarighet i en ny organisation. Ledningsutredningen bör lämna förslag till en stabsorganisation med endast en huvudunderrättelsemyndighet för bearbetning av underrättelser.

Ledningsutredningen måste emellertid i detta sammanhang uppmärksamma

behovet av personal i övriga delar av den centrala ledningsorganisationen för att klarlägga egna underrättelsebehov och för att vidarebearbeta material från huvudunderrättelsemyndigheten m. m.

I de ursprungliga direktiven till ledningsutredningen sägs att de centrala

förvaltningarnas organisation och ansvar i stort bör behållas. Ledningsutred-

ningen ges dock frihet att i begränsade avseenden föreslå ändrad uppgifts- och ansvarsfördelning mellan staber och förvaltningar. Underrättelsetjänsten är ett område där man i och för sig kan överväga om arbetsuppgifter bör föras över till staberna. Flera viktiga omständigheter talar emellertid mot en sådan

förändring. De tekniska underrättelserna bör därför också i fortsättningen

bearbetas vid de centrala förvaltningsmyndigheterna och försvarets forsk-

ningsanstalt. Ledningsutredningen bör dock särskilt pröva hur den tekniska

underrättelsetjänsten bäst bör samordnas med underrättelseväsendet i övrigt vid en centralisering av stabernas bearbetningsansvar till en huvudunderrättelsemyndighet.

Del II Fö:3 Skr 1976/77:103 46

Riksdagen har på regeringens förslag fattat principbeslut att överbefälhavarens enhet för inhämtning av underrättelser med s. k. särskilda medel skall knytas fastare till försvarsstaben (prop. 1975/76:189, FöU 1975/76:40, rskr 1975/76:376). Ledningsutredningen bör vid sina överväganden utgå frän att

verksamheten vid enheten skall inriktas och samordnas med underrättelse-

tjänsten i övrigt av den centrala ledningsenheten i försvarsstaben eller dess närmaste motsvarighet i en ny organisation. Det ankommer på överbefälhavaren att bestämma enhetens inre organisation liksom den närmare anknytningen till försvarsstaben eller dess motsvarighet.

Ledningsutredningen bör vid sina överväganden av den regionala ledningsorganisationen uppmärksamma underrättelsetjänstens nivå och

resurser. Som har nämnts i det föregående skall ledningsutredningen ta tll vara möjligheterna till personalminskningar. När det gäller underrättelsetjänsten inom stabsorganisationen finns emellertid f.n. mycket små möjligheter att minska personalen. Som underrättelseutredningen har påpekat är i stället

personalresurserna för central ledning av underrättelsetjänsten och för bearbetning av underrättelser alltför små.

Med hänsyn till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen uppdrar åt försvarsmaktens ledningsutredning att överväga och lämna förslag om underrättelsetjänstens organisation m. m. inom den centrala stabsorganisationen.

Utredningens överväganden och förslag bör föreligga samtidigt som

utredningen redovisar sitt uppdrag i övrigt.

47 Kommittéer: Socialdepartementet Del II S:1

Socialdepartementet

1. Tilläggsdirektiv till pensionskommittén avseende översyn av bestämmelserna om folkpensionsförmåner vid bosättning utomlands m. m.

Beslut vid regeringssammanträde 1975-11-13.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anför.

Folkpensioneringen utgör ett socialt grundskydd som träder in vid ålderdom, annan nedsättning av försörjningsförmågan eller, för efterlevande, då försörjaren har fallit ifrån. Rätten till folkpension är oberoende av tidigare avgiftsbetalning eller förvärvsinsats. Folkpensioneringen ingår alltså i det grundläggande trygghetssystem som har byggts upp för dem som är bosatta i Sverige.

I samband med att folkpensionsbestämmelserna överfördes till lagen (1962:381) om allmän försäkring infördes en viss möjlighet att uppbära folkpension även vid bosättning utomlands. Möjligheten står öppen för den som har varit mantalsskriven i Sverige det år då han fyllde 62 år och de fem åren närmast dessförinnan. Regeln har med hänsyn till sin utformning betydelse i stort sett enbart för ålderspension. I fråga om övriga pensionsformer är man vanligen hänvisad till att tillämpa vissa dispensregier som gäller vid sidan av den nu angivna generella regeln. Dessa dispensregler kan åberopas av den som flyttar utomlands sedan han har beviljats pension. De innebär att pensionen kan få behållas efter prövning i det enskilda fallet om flyttningen har skett av hälsoskäl eller det föreligger andra särskilda omständigheter.

Under de år som har gått sedan möjlighet infördes att uppbära folkpension utomlands har regeln kritiserats vid upprepade tillfällen. Man hart. ex. pekat på konsekvenserna när en person, som Ii Övrigt har haft anknytning till Sverige hela sin aktiva tid, tar ett uppdrag utomlands något år under den enligt regeln relevanta tiden från det femtiosjunde till det sextioandra levnadsåret. Förslag har därför framförts om en regel med större flexibilitet. Samtidigt har det framträtt allt klarare att det svenska samhället inte rimligen kan åläggas ett generellt ansvar för det sociala grundskyddet för personer som vistas utomlands med åberopande enbart av tidigare bosättning i Sverige.

För den som har förvärvsarbetat ingår folkpensionen som en del i den sammanlagda pension, som i övrigt tilläggspensioneringen svarar för. Vid den årliga beräkningen av pensionsgrundande inkomst för ATP görs ett bottenavdrag för den del av förvärvsinkomsten som motsvarar basbeloppet vid årets ingång —-9 000 kr. för år 1975. Pensionsskyddet för denna inkomstidel ges genom folkpensionéringen, medan tilläggspensioneringen i enlighet med sin benämning svarar för skyddet för den överskjutande delen av inkomsten. I likhet med andra pensioner som grundar sig på intjänad pensionsrätt utbetalas ATP oberoende av om pensionären är bosatt i Sverige eller utomlands. Är utbetalningsreglerna mera restriktiva för folkpension än för ATP, kan således den som bosätter sig utomlands sägas gå miste om en del av det pensionsskydd som borde tillkomma honom på grundval av förvärvsarbetet. Det är naturligt att garantera folkpension vid vistelse utomlands i

Del II S:1 Skr 1976/77:103 48

proportion till intjänad rätt till ATP.

Utländska medborgares rätt till folkpension regleras genom konventioner med andra länder om social trygghet. Här berörda frågor gör sig gällande även ide konventionsförhandlingar som förs. I den konvention med Österrike som nyligen undertecknats och som enligt beslut tidigare denna dag skall föreläggas riksdagen för godkännande har bestämmelser om utbetalning av svensk folkpension vid bosättning utomlands utformats mot bakgrund av sådana överväganden som jag nyss har berört.

Jag har i det tidigare ärendet redogjort för principerna i konventionen. Här skall endast i korthet erinras om att bestämmelserna innebär att folkpension till den som är bosatt utomlands utgår i motsvarande utsträckning som ATP. En oavkortad ATP tjänas in genom 30 års förvärvsarbete i Sverige. Vid kortare tids förvärvsinsats minskar pensionen proportionellt. Med utgångspunkt i detta utbetalas enligt konventionen också oavkortad folkpension till den som uppbär ATP på grundval av pensionspoäng för 30 år eller mer. I annat fall utbetalas folkpension med det antal trettiondelar som svarar mot antalet år med ATP-poäng. Beräkningen sker på samma sätt oavsett om det är fråga om ålders-, förtids- eller familjepension. Vissa övergångsbestämmelser finns för tiden före år 1960 då ATP-systemet infördes. Med hänsyn till den avvikande regel som enligt lagen om allmän försäkring gäller för svenska medborgare har konventionsreglernas tillämplighet begränsats till österrikiska medborgare.

I enlighet med de här angivna grundsatserna bör nu övervägas en ändrad utformning av förutsättningarna i lagen om allmän försäkring för svensk medborgares rätt till folkpension vid bosättning utomlands. Uppgiften att utreda denna fråga bör anförtros pensionskommittén (S 1970:40). Under utredningen bör kommittén pröva om de dispensbestämmelser som förut redovisats svarar mot behovet efter en sådan omgestaltning. Kommittén bör också beakta de övergångsproblem som uppkommer.

Utlänningars rätt till folkpension regleras som jag förut har anfört genom konventioner. Så bör ske även i framtiden. Invandrarutredningen har i sitt slutbetänkande (SOU 1974:69) Invandrarna och minoriteterna föreslagit att alla invandare som inte omfattas av konvention skall tillförsäkras ett minimiskydd i form av lagfäst rätt till folkpension på samma villkor som svensk medborgare efter viss tids vistelse i Sverige. Rätten till folkpension bör enligt förslaget föreligga åtminstone på de kvalifikationsvillkor som gäller enligt den av Sverige biträdda europeiska pensionsöverenskommelsen av år 1953 (SFS 1955:563). Denna innebär att den som har vistats i Sverige minst 15 år efter fyllda 20 år, varav minst fem år omedelbart före pensionsansökan. skall äga rätt till folkpension enligt samma regler som svensk medborgare så länge han är bosatt i Sverige. Vissa särskilda villkor uppställs för förtidspension.

Invandrarutredningens förslag har remissbehandlats. Remissyttrandena visar att frågan behöver övervägas ytterligare. Jag förordar att pensionskommittén får i uppdrag att överväga även denna fråga, som har nära anknytning till den tidigare berörda. Jag vill understryka de möjligheter till folkpension som redan står en invandrare till buds efter förvärv av svenskt medborgarskap eller på grund av konvention. Kommittén bör mot denna bakgrund förutsättningslöst pröva för- och nackdelar med en anordning i form av lagfästa minimiregler för invandrares rätt till folkpension. Det kan därvid finnas skäl att anlägga skilda betraktelsesätt i fråga om olika kategorier av folkpensionsförmåner. Här bör särskilt uppmärksammas barnpensioner och

49 Kommittéer: Socialdepartementet Del ll S:2

vårdbidrag för svårt handikappade barn, vilka förmåner ingår bland samhäl-

lets åtgärder för stöd till barnfamiljerna. Frågan om samordning av svenska

och utländska pensionsförmåner bör beaktas.

I samband med de folkpensionsfrågor som nu har berörts bör också tas upp en fråga som gäller behovet av övergångsbestämmelser inom ATP för utländska medborgare. Som tidigare nämnts fordras enligt allmänna regler pensionspoäng för minst 30 år för oavkortad tilläggspension. För dem som är födda senast år 1914 fordras enligt särskilda övergångsregler 20 år och för dem

som är födda åren 1915-1923 gäller en successiv upptrappning till den

allmänna 30-årsregeln. Övergångsreglerna har sin grund i att de nu angivna åldersklasserna vid ATP-systemets genomförande inte hade möjlighet att

före pensionsåldern tjäna in en oavkortad ATP enligt vanliga regler. De

lindrigare villkoren enligt övergångsreglerna har motiverats med att dessa

äldre försäkrade genom sin insats i näringslivet har bidragit till den välståndsuppbyggnad som gjort ATP-reformen möjlig. Med denna motive-

ring begränsades också bestämmelsernas tillämplighet till svenska medborgare. Genom utslag i försäkringsdomstolen har bestämmelserna ansetts gälla

också för medborgare i övriga nordiska länder till följd av den nordiska

trygghetskonventionen.

Motivet för att utländska medborgare inte har ansetts böra kunna åberopa

sig på övergångsreglerna har varit att det i deras fall inte funnits fog för ett allmänt antagande att den arbetsinsats som utförts före genomförandet av ATP-reformen kommit det svenska samhället till godo. Invandringen till Sverige har nämligen först relativt sent fått större omfattning. Dessa motiv äger givetvis alltjämt bärkraft. När det gäller invandrare som

faktiskt varit verksamma i Sverige under lång tid före ATP-reformen får man normalt räkna med att de förr eller senare förvärvar svenskt medborgarskap. Därmed kan de också åberopa sig på övergångsreglerna. För den som av en eller annan anledning inte söker svenskt medborgarskap kan emellertid bestämmelserna slå mindre väl. Pensionskommittén bör mot denna

bakgrund överväga behovet av att för här åsyftade fall tillskapa regler som

medeger ett betaktande av övergångsfallens särart på så sätt att hänsyn i viss utsträckning skall kunna tas till år av förvärvsarbete här i landet före år

1960.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen ger

pensionskommittén i uppdrag att utreda även de frågor som jag nu har angivit.

2. Ny lagstiftning för hälso- och sjukvården

Beslut vid regeringsammanträde 1975-12-11.

Departementschefen, statsrådet Aspling, anför.

Hälso- och sjukvården i vårt land har under det senaste årtiondet genomgått en snabb utveckling. Organisatoriskt har genomförts ett i stort sett enhetligt huvudmannaskap med landstingskommunerna som ansvariga för hela den offentliga hälso- och sjukvården. Antalet anställda inom sjukvården har fördubblats. Viktiga sjukförsäkringsreformer har genomförts. Samtidigt

har den sjukvårdspolitiska målsättningen i allt högre grad inriktats på att få till

stånd en ändrad struktur på den svenska sjukvården. Den öppna hälso- och

4 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103

Del II S:2 Skr 1976/77:103 50

sjukvården utanför sjukhusen har jämte långtidssjukvården och psykiatrin ställts i förgrunden. En ökad integration av olika verksamheter och en social helhetssyn kännetecknar alltmer den pågående utvecklingen. Socialstyrel-

sens nyligen framlagda strukturprogram för hälso- och sjukvården och

landstingskommunernas pågående arbete med enhetligt uppbyggda sjukvårdsplaner ger nya utgångspunkter för den fortsatta utvecklingen.

Av vad jag nu har sagt framgår att hälso- och sjukvården befinner sig i ett

viktigt utvecklingsskede. Behovet av en reformering av lagstiftningen på hälso- och sjukvårdsområdet blir därigenom också alltmer framträdande.

Den gällande sjukvårdslagen och därtill hörande författningar har sitt ursprung i en tid då verksamheten på ett helt annat sätt än i dag var inriktad enbart på den sjukhusbundna vården. Den var från början en sjukhuslag mera än en sjukvårdslag. Genom flera viktiga lagändringar, som genomförts

senast år 1973, har lagens regler anpassats till en ny organisation och en

utvidgning av den öppna distriktsvården. Men det är utan tvekan ändå så att

lagstiftningen fortfarande har sin tyngdpunkt i den sjukhusanknutna verksamheten. Den innehåller också en relativt omfattande detaljreglering. Jag vill därför — efter samråd med landstingsförbundet — föreslå att en utredning nu tillsätts med uppgift att utarbeta förslag till en helt ny lagstiftning för hälso- och sjukvården.

Det är enligt min mening av stor betydelse att detta lagstiftningsarbete förankras i en övergripande målsättning för hälso- och sjukvårdspolitiken.

Som en grundval för sitt arbete bör utredningen därför föra en målsättnings-

diskussion med utgångspunkt i att alla som bör i landet skall ha rätt till hälsooch sjukvård på lika villkor. Målsättningen bör präglas av en social helhetssyn på hälso- och sjukvården och därigenom inom ramen för samhällets totala insatser på detta område även innefatta förebyggande åtgärder. Utredningen bör vid utformningen av sina förslag beakta behovet av samverkan mellan hälso- och sjukvården och socialvården liksom hälso- och sjukvårdens samband med den allmänna sjukförsäkringen.

Den nya lagstiftningen bör omfatta hälso- och sjukvården i dess helhet. Utredningen bör således behandla även de delar av hälso- och sjukvården som f. n. inte regleras i den gällande sjukvårdslagen. Det innebär att bl. a. den förebyggande hälsovården liksom de privatpraktiserande läkarnas verksamhet bör omfattas av en ny sammanhållen lagstiftning för hälso- och sjukvården. Utredningen bör även uppmärksamma frågorna om skolhälsovården och företagshälsovården. Det bör också ingå i utredningens uppgifter att pröva frågan om den framtida lagstiftningens utformning då det gäller tandvården samt omsorgen för psykiskt utvecklingsstörda.

En viktig utgångspunkt för utredningens arbete bör vara att undanröja sådan detaljreglering i lagstiftningen som inte längre behövs. Den nya hälsooch sjukvårdslagen bör ges formen av en ramlagstiftning. Jag vill — efter

samråd med kommunministern — understryka betydelsen av att möjlighe-

terna till decentralisering av verksamhetsformerna tas till vara och att en

förstärkning av den kommunala demokratin underlättas. Samråd bör här ske med den av kommunministern tillsatta decentraliseringsutredningen (Kn

1975:01). Utredningen bör också ge berörda personalorganisationer tillfälle att

framföra sina synpunkter.

Utredningen bör vid sitt arbete uppmärksamma den nya socialvårdslagstiftning som är under utarbetande. Avgränsningsfrågorna i förhållande till

de uppgifter som regleras genom hälsovårdsstadgan bör beaktas genom kontakt med den utredning (S 1974:08) som har i uppdrag att göra en översyn

51 Kommittéer: Socialdepartementet Del lt S:3

av hälsovårdsstadgan. Under sitt arbete med den nya hälso- och sjukvårdslagstiftningen bör utredningen också samråda med andra pågående utred-

ningar, bl. a. regionsjukvårdsutredningen (S 1974:07) och medicinalansvarskommittén (S 1974:02). Fortlöpande kontakt bör hållas med socialdepartementets sjukvårdsdelegation.

3. Beredningsgrupp för frågor avseende alkoholpolitiken

Beslut vid regeringssammanträde 1976-02-12.

Departementschefen, statsrådet Aspling, anför efter samråd med chefen

för finansdepartementet.

Alkoholpolitiska utredningen har överlämnat betänkandet (SOU

1974:90-93) Alkoholpolitik. Betänkandet har varit föremål för en omfattande remissbehandling. Remissinstanserna har i flera avseenden riktat stark kritik mot utredningens förslag. Samtidigt har en rad nya förslag och synpunkter

förts fram. Kritiken mot utredningsförslaget gäller bl. a. den grundläggande frågan om den allmänna inriktningen av alkoholpolitiken. Ett stort antal

remissinstanser anser att utredningen har sett för snävt på begreppet alkoholpolitik.

Jag vill understryka att alkoholmissbruket är ett av de största sociala

problemen i vårt samhälle. Det är därför angeläget att åtgärderna mot alkoholmissbruket utformas i första hand från socialpolitiska utgångspunkter. Huvudansvaret för alkoholpolitiken bör framdeles ligga på socialdepar-

tementet med en bibehållen handläggning av beskattningsfrågorna m. m. i finansdepartementet och av utbildnings- och forskningsfrågorna samt organisationsstödet i utbildningsdepartementet.

Jag finner det angeläget att med denna utgångspunkt snabbt kunna få till

stånd en mera samlad belysning av de alkoholpolitiska frågorna. Sambandet mellan alkohomissbruk och vissa slag av brottslighet motiverar också att de

brottsförebyggande insatserna särskilt beaktas. Arbetet med att redovisa beslutsunderlag för bedömning av de alkoholpolitiska frågorna bör bedrivas i en till socialdepartementet knuten beredningsgrupp med representanter för andra berörda departement. Gruppens uppgift bör vara att, på grundval av alkoholpolitiska utredningens betänkande och remissyttrandena över det,

redovisa ett samlat underlag för regeringens ställningstagande till de

alkoholpolitiska frågorna.

De organisatoriska konsekvenserna på myndighetsnivå av nu nämnda

ställningstagande behöver utredas närmare av beredningsgruppen. Det är

därvid angeläget att i socialstyrelsen kunna skapa former för fortlöpande

samråd med nykterhetsorganisationer och andra folkrörelser i alkoholpoli-

tiska frågor liksom med statens ungdomsråd. Med de betydelsefulla uppgifter inom alkoholpolitiken som ligger på utbildningsväsendet blir det också

viktigt att finna lämpliga samverkansformer i dessa frågor med skolöversty-

relsen. En översyn behöver vidare komma till stånd av de uppgifter

beträffande alkoholpolitiken som f. n. ligger på riksskatteverket.

Alkoholpolitiska utredningen har lagt fram omfattande och detaljerade förslag om den närmare utformningen av alkoholpolitiken. Flera av de väsentliga förslagen har mött stark kritik, bl. a. några som i den allmänna

Del II S:3 Skr 1976/77:103 52

debatten väckt stort intresse, t. ex. om mellanölet och om åldersgränsen vid inköp i systembutik. Författningsförslagen behöver i väsentliga avseenden omarbetas av beredningsgruppen med hänsynstagande till den allmänna inriktning av alkoholpolitiken som jag nyss har angett. De regler och restriktioner som fastställs måste kunna kontrolleras effektivt. Betydande förstärkningar kan behövas för länsstyrelsernas verksamhet med tillstånd och kontroll av försäljning och servering av alkoholhaltiga drycker. Det är

också viktigt att kunna finna lämpliga former för kommunernas medverkan i

detta arbete.

Jag vill framhålla betydelsen av att den framtida alkoholpolitiken kan domineras av positiva åtgärder. Till sådana hör informationsinsatser av olika

slag.

Det är angeläget att upplysningen i alkoholfrågan får en sådan utformning att folkrörelserna ges goda möjligheter att medverka. Den informationsverk-

samhet i alkoholfrågan som ungdomsorganisationerna bedrivit med statligt stöd sedan år 1972 har inneburit värdefulla insatser och gett positiva erfarenheter. Jag föreslår i annat sammanhang medel för upplysning i

alkoholfrågan under nästa budgetår. Den viktigaste målgruppen för alkoholpolitiken är ungdomen. Det behövs kraftfulla offensiva insatser för att förebygga alkoholmissbruk hos ungdo-

men. Det gäller att få till stånd en ökad medvetenhet hos ungdomarna själva om alkoholens risker och att finna vägarna till aktiva insatser från bl. a. de

sociala organen, skolan och folkrörelserna.

Beredningsgruppen bör under arbetets gång ta kontakt med berörda myndigheter och organisationer. Arbetet bör om möjligt vara avslutat före

utgången av år 1976. De frågor som gäller alkoholreklamen bör, på sätt chefen för handelsdepartementet senare kommer att anmäla, samtidigt härmed överlämnas för

fortsatt behandling i tobaksreklamutredningen (H 1974:06) som f. n. prövar motsvarande frågor avseende tobaksvaror.

4. Utbyggnadsplanering och beräkning av platsbehov inom

barnomsorgen

Beslut vid regeringssammanträde 1976-04-01.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anför.

Regeringen har i propositionen 1975/76:92 om utbyggnad av barnomsorgen lagt fram förslag om ett utbyggnadsprogram för barnomsorgen under den närmaste femårsperioden. Programmet omfattar 100 000 nya daghems-

platser och 50 000 nya platser i fritidshem jämte en ökning av platstillgången i

kommunala familjedaghem. Förslaget om utbyggnaden grundas på en överenskommelse i oktober 1975 mellan regeringen och Svenska kommun-

förbundet. Av överenskommelsen framgår även att en arbetsgrupp skall

tillsättas för att på grundval av de praktiska erfarenheterna förbättra

underlaget för kommunernas utbyggnadsplanering och beräkningar av platsbehovet inom barnomsorgen vid den fortlöpande uppföljningen av kommunernas förskoleplaner. I proposition 1975/76:92 har vidare lagts fast en allmän målsättning för

53 Kommittéer: Socialdepartementet Del II S:4

utbyggnaden av barnomsorgen som innebär att — utöver den allmänna förskolan — plats inom den kommunala barnomsorgen skall beredas för alla

barn i förskoleåldern till förvärvsarbetande eller studerande föräldrar samt för barn med särskilda behov av stöd och stimulans så att efterfrågan på sådana

platser kan tillgodoses. Denna målsättning för samhällets barnomsorg, innefattande även fritidsverksamhet för barn i skolåldern, bör successivt uppnås i alla kommuner inom den närmaste tioårsperioden.

I propositionen föreslås att bestämmelserna om förskoleplaner ersätts med

motsvarande bestämmelser om att det i varje kommun skall finnas en av

kommunfullmäktige antagen barnomsorgsplan. I planen skall redovisas

behovet av daghem, deltidsförskola, familjedaghem, fritidshem och annan

förskole- och fritidshemsverksamhet inom kommunen samt på vilket sätt

behoven skall tillgodoses. Barnomsorgsplanerna skall omfatta en femårsperiod och revideras årligen.

Del II K:1 Skr 1976/77:103 54

Kommunikationsdepartementet

1. Sjömanspension

Beslut vid regeringssammanträde 1975-11-27.

De speciella förhållanden som har varit utmärkande för sjöfarten och yrkeslivet till sjöss har sedan länge motiverat en särskild pensionsordning för de ombordanställda.

De nu gällande bestämmelserna i kungörelsen (1972:412) om sjömanspension infördes den 1 juli 1972. Rätt till sådan pension tillkommer sjöman i manskapsställning som har varit verksam inom yrket under hela eller större delen av sin aktiva tid. För att rätt till pension skall inträda krävs minst 120 seglationsmånader som manskap på svenskt handelsfartyg fr. o. m. den månad då sjömannen har fyllt 30 år, varav minst 80 efter månaden närmast före den då han har fyllt 40 år. Kvalificering kan sket. o. m. månaden närmast före den då han har fylit 60 år. Befälstid får i viss utsträckning gälla som kvalifikationstid. Som anställningstid räknas tid under vilken sjömansskatt har erlagts. Pension kan tidigast utgå fr. o. m. den månad då sjömannen fyller 55 år. Pensionen upphör med månaden innan 67 års ålder uppnås. Pensionens storlek bestäms av antalet manskapsmånader och pensionen utgår med lika belopp oavsett arbetsinkomsten under intjänandetiden. De 40 först fullgjorda manskapsmånaderna inverkar inte på pensionens storlek. För var och en av de därpå följande månaderna beräknas pensionen efter en viss procent av basbeloppet enligt lagen (1962:381, omtryckt 1973:908, ändrad senast 1975:718) om allmän försäkring. Pensionsnivån stiger vid senare uttag upp till 62 års ålder. Full pension vid 55 års ålder ger maximalt ett och ett halvt basbelopp medan pensionsuttag vid uttag från 62 års ålder ger en pension motsvarande maximalt tre basbelopp. Sjömanspensionen är värdebeständig genom att pensionsbeloppet följer förändringarna i basbeloppet. Sjömanspensionen samordnas med allmän pension i form av förtidspension (sjukbidrag), änkepension, livränta från yrkesskadeförsäkringen och annan livränta som bestäms av eller utbetalas från riksförsäkringsverket. Pensionen samordnas också med utländsk förmån som motsvarar någon av nyss angivna förmåner. Samordningen sker så att - om det sammanlagda förmånsbeloppet överstiger den högsta sjömanspension som kan utgå fr. o. m. 60 års ålder — sjömanspensionen minskas med det överskjutande beloppet. Minst en tredjedel av sjömanspension skall dock alltid utgå. Frågor om sjömanspension prövas av handelsflottans pensionsanstalt (HPA), vars verksamhet regleras i instruktionen (1965:699, ändrad senast 1972:411) för handelsflottans pensionsanstalt. Åtskilliga sjömän uppbär eller har rätt till pension enligt äldre pensionsbestämmelser. I övergångsbestämmelser till kungörelsen om sjömanspension regleras vissa förhållanden för dessa pensionstagare. Avgifter för sjömanspensionen erläggs av redare enligt lagen (1961:300, omtryckt 1968:612, ändrad senast 1975:952) om redareavgift för sjöfolks pensionering. Regeringen fastställer procentsats för avgiften, senast genom kungörelsen (1974:703) om preliminär arbetsgivaravgift m. m. för år 1975.

Riksdagen har nyligen (prop. 1975:109, SfU 1975/76:5, rskr 1975/76:5) utvidgat rätten till tilläggspension m. m. att omfatta entreprenöranställda på svenska handelsfartyg och samtidigt godkänt riktlinjer för ändring av

55 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet Del II K:1

grunderna för sjömanspensioneringen. Däri förordas två ändringar i kungörelsen om sjömanspension, vilka skulle medföra att bestämmelserna sammanföll med de regler som gäller för rätt till tilläggspension enligt lagen om allmän försäkring och i fråga om skyldighet att erlägga sjömansskatt enligt anvisningarna till 13 lagen (1958:295), omtryckt 1970:933, ändrad senast 1975/710) om sjömansskatt. Den ena ändringen innebär att tjänstgöring på utländskt fartyg, som svensk redare förhyr obemannat, skall likställas med tjänstgöring på svenskt fartyg vid kvalificering för sjömanspension. Den andra ändringen innebär att också sjöman som erlägger skatt i annat land och därför har befriats av sjömansskattenämnden från svensk sjömansskatt skall få tillgodoräkna sig den anställningstiden för sjömanspensionsberäkningen.

Bestämmelserna om den allmänna pensioneringen finns i lagen om allmän försäkring. Sedan de nuvarande bestämmelserna om sjömanspensionering tillskapades har flera förbättringar genomförts på den allmänna pensioneringens område. Således har rätten till förtidspension vidgats genom successiva reformer som bl. a. innebär att det numera är möjligt för den som har fyllt 60 år att få sådan pension enbart på arbetsmarknadsmässiga grunder. Ytterligare förbättringar inom den allmänna pensioneringen är sänkningen av den allmänna pensionsåldern till 65 år och den höjning av pensionstillskotten som kommer att genomföras den 1 juli 1976. Pensionstillskott till ålderspension eller änkepension kommer i fullfunktionsstadiet den 1 juli 1981 att utgöra 45 94 av basbeloppet. Från samma tid kommer pensionstillskott till förtidspension att utgå med 90 26 av basbeloppet. Därtill kommer höjningen av folkpensionens grundbelopp som har trätt i kraft den 1 januari 1975.

Vidare har riksdagen (prop. 1975:97, SfU 15. rskr 22) beslutat bestämmelser som ger ökade möjligheter till en rörlig pensionsålder. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1976 samtidigt med sänkningen av den allmänna pensionsåldern till 65 år. Bestämmelserna ger olika möjligheter att förlägga tidpunkten för pensioneringen till mellan 60 och 70 års ålder. Arbetsinsats och pensioneringstidpunkt kan därigenom anpassas efter individuella behov och önskemål. Det föreslagna systemet för rörlig pensionsålder innefattar följande tre förmånsformer, nämligen

förtidspension från folkpensioneringen och försäkringen för tilläggspension,

förtida och uppskjutet uttag av hel eller halv ålderspension från folkpensioneringen och försäkringen för tilläggspension och

en helt ny pensionsförsäkring för delpension i kombination med deltidsarbete.

Svenska sjöfolksförbundet har i skrivelse i oktober 1974 framfört synpunkter på och förslag till förbättringar av sjömanspensioneringen.

Vidare har HPA i olika sammanhang framfört förslag om ändringar i kungörelsen om sjömanspension vilka till sitt innehåll delvis sammanfaller med Svenska sjöfolksförbundets önskemål. HPA har vidare — under erinran om sänkningen av den allmänna pensionsåldern till 65 år — ifrågasatt en ändring av bestämmelserna om vid vilken ålder de temporära sjömanspensionerna skall upphöra. HPA har dessutom föreslagit ändring i reglerna för placeringen av pensionsanstaltens fondmedel.

Svenska sjöfolksförbundets och HPA:s framställningar har remissbehandlats.

Även om några sådana ändringar av sjömansyrkets villkor som har

Del II K:1 Skr 1976/77:103 'n D

betydelse i pensionshänseende inte har skett sedan nuvarande bestämmelser

för sjömanspensioneringen lades fast år 1972, har rätten till allmän pension i olika former ökats ut avsevärt under tiden därefter. Jag syftar därvid inte

endast på sänkningen av den allmänna pensionsåldern utan även på de vidgade möjligheterna till förtidspension och den nya rätten till delpension i kombination med deltidsarbete. Förändringarna av den allmänna pensioneringen påkallar en översyn av reglerna för samordning mellan systemen för allmän pension och sjömanspension. Svenska sjöfolksförbundets förslag till

förbättringar av sjömanspensionerna förutsätter överväganden rörande bl. a.

den finansiella situationen för sjömanspensionsfonderna och avgiftsuttaget från näringen.

Med hänsyn till dessa förhållanden förordar jag att reglerna om sjömanspensioneringen ses över av särskilda sakkunniga. Härvid bör särskilt

uppmärksammas samordningsfrågorna mellan det allmänna pensionssystemet och sjömanspensioneringen och bedömas vilka förändringar som kan

medföra väsentliga fördelar i samordningsavseende. Av intresse härvidlag är också den strävan som numera kännetecknar socialförsäkringssystemet i övrigt att genom omskolning eller liknande åtgärder bereda äldre arbetstagare

möjlighet att fortsätta sitt verksamma liv inom ett annat yrkesområde som kan vara bättre anpassat för den enskilde arbetstagaren med hänsyn till hans speciella förutsättningar. Härigenom har pensioner utöver det allmänna pensionssystemet kommit att betraktas som avtalsfrågor mellan arbetsmarknadens parter. Visserligen har riksdagen så sent som år 1972 lagt fast gällande

principer för sjömanspensionsförmånerna men de stora förändringarna inom

det allmänna socialförsäkringssystemet bör leda till att utredningen förutsättningslöst prövar vilka åtgärder som med beaktande av yrkets särart,

näringens villkor, tillgången till sjömanspensionsfonden, förvaltningen av

denna samt pensionssystemen för andra arbetstagarkategorier med likartade arbetsförhållanden bäst är ägnade att ge trygghet åt sjömännen. De ekonomiska konsekvenser som kan bli föliden av förändringar i fråga om sjömanspensioneringen bör uppmärksammas särskilt vid utredningsarbetet. I anslutning till sina förslag bör utredningen ange beräknade kostnader och kostnadsförändringar.

De särskilda problem som hänger samman med att vissa pensionstagare sedan sjömanspensionen har upphört kommer att uppbära ringa eller ingen

pension från annat pensionssystem bör studeras (fr prop. 1973:98 s. 27). Översynen bör också innefatta en prövning av lämpligaste form för

administrationen av sjömanspensioneringen. Eftersom sänkningen av den allmänna pensionsåldern träder i kraft redan den 1 juli nästa år, bör

utredningen —- i nära samarbete med HPA — snarast undersöka de omedelbara

konsekvenser detta kan få för sjömanspensioneringen.

Utöver vad jag här har nämnt bör sådana spörsmål tagas upp som

aktualiseras under arbetets gång och som faller inom ramen för en allmän

översyn av sjömännens pensionsförhållanden.

2. Samverkansmöjligheterna hos vissa affärsverks och myndigheters verkstadsrörelser m. m.

Beslut vid regeringssammanträde 1975-12-11.

De statliga affärsverken — postverket, televerket, statens järnvägar (SJ), luftfartsverket, domänverket, statens vattenfallsverk och förenade fabriks-

57 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet Del II K:2

verken (FFV) — fullgör väsentliga samhällsfunktioner inom sina resp. verksamhetsområden. Sammantaget har de en årlig omsättning på 15 miljarder kr. De har nära 150 000 årsanställda.

Postverket, televerket och SJ har vart och ett produktionsuppgifter som av olika skäl har krävt inrättandet av egna verkstäder m. m. Dessa drivs antingen i egen regi eller som dotterbolag. FFV kan ses som en förvaltningskoncern där ett flertal produktionsenheter för främst militära men även civila ändamål har samlats. Verkstadsresurserna har byggts upp under en lång följd

av år.

Ett gemensamt önskemål hos de berörda affårsverken är att trygga

försörjningen med vissa för verksamheten vitala eller särskilt svåranskaffade

produkter. En egen tillverkning tillförsäkrar dessutom verken ett inflytande över prisutvecklingen på marknaden. Genom egen produktion tillgodoser t. ex. televerket en väsentlig del av sitt behov av kopplingstekniska anläggningar och abonnentanläggningar. Verket har därigenom kunnat medverka

till prisförhållanden som direkt har kommit teleabonnenterna tillgodo. För televerketr har det också varit väsentligt att ha egna industriverkstäder för att

kunna ta tillvara de utvecklingsimpulser och idéer om förbättringar som har

framkommit inom driftverksamheten. Skälen för etableringen av FFV:s olika

produktionsgrenar har i huvudsak varit bercdskapsmässiga.

Större revisions- och driftunderhållsverkstäder har etablerats därför att

verken har behov av att snabbt kunna få reparationer utförda på platser där utomstående verkstäder helt saknas eller har bristande kapacitet eller också ställer sig för dyra. Exempel härpå är SJ:s huvudverkstäder och postverkets bussverkstäder.

Tillsammans har alla dessa verkstäder m. m. numera drygt 14000

årsanställda och ett produktionsvärde av ca 1,6 miljarder kr.

Även andra statliga myndigheter har f. ö. egna reparations-, tillverkningseller serviceverkstäder i större eller mindre utsträckning, t. ex. försvarets materielverk med ca 4 200 anställda och statens vägverk med ca 1 000 verkstadsanställda. " Verkstädernas inriktning avser dels tillverkning i egen regi (t. ex. televerkets industrier i Nynäshamn, Sundsvall och Vänersborg) eller genom dotterbolag (t. ex. SJ-ägda AB Gävle Vagnverkstad), dels renoveringar (t. ex. SJ huvudverkstäder), dels reparationer och driftunderhåll i egen regi (t. ex. postverkets bussverkstäder) samt dels serviceproduktion i egen regi. Affärsverkens verkstäder kan samtliga hänföras till någon av grupperna tryckerier,

mekaniska och finmekaniska verkstäder, fordons- och järnvägsservice,

tvätterier, konfektion samt ammunitionstillverkning. Försvarets materielverk ombesörjer - förutom fordonsservice - även underhåll av tyg-, fartygsoch flygmateriel samt viss teleteknisk utrustning.

Stockholms, Västmanlands, Östergötlands, Älvsborgs och Södermanlands

län har mer än hälften av det totala antalet anställda hos de angivna

affärsverkens verkstäder medan återstoden är tämligen jämnt fördelad på

ytterligare 13 län. Affärsverkens verkstäder är lokaliserade på drygt 30 orter i landet.

Verkstädernas dimensionering och lokalisering har i flertalet fall bestämts

av behovet av driftmässig områdestäckning. För postverkets, televerkets och SJ:s del måste en driftorganisation som omspänner hela landet kunna

betjänas av de enheter som svarar för materieltillverkning, renoveringar och

driftunderhåll. De mera renodlade tillverkningsverkstäderna har dimensionerats och lokaliserats så att affärsverkens samlade kostnader för materiel-

Del II K:2 Skr 1976/77:103 58

anskaffningen har minimerats. I den takt transportväsendet har utvecklats samt rationella förrådsorganisationer byggts upp inom affärsverken har behovet av ett vittförgrenat verkstadsnät minskat.

I fråga om lokaliseringen av de enheter som ingår i FFV har särskilt säkerhetsmässiga och produktionstekniska skäl som föranleder lokalisering på visst avstånd från de större tätorterna spelat en stor roll.

I vissa fall har fördelningen av produktionsuppgifter resp. lokaliseringen av nya enheter skett med särskilt beaktande även av regionalpolitiskt önskemål

t. ex. vad gäller TEFAB-industrierna i Skellefteå och Kristinehamn.

Domänverket, vattenfallsverket samt luftfartsverket saknar mera bety-

dande egna verkstadsresurser. De kan dock i vissa fall tänkas få betydelse

som köpare av produkter eller tjänster från övriga affärsverk.

Jag har med det föregående velat ge en bild av den betydelse som egna verkstäder har för flera av våra affärsverk och statliga myndigheter. Genom

sin omfattande produktion och det stora antalet anställda spelar dessa

verkstäder också en viktig roll för många orters näringsliv. Det är betydande

resurser i form av yrkeskunnande samt lokal- och maskinkapacitet som verkstäderna sammantaget besitter.

Jag vill i detta sammanhang erinra om den snabba teknologiska utvecklingen som har medfört att man övergått till nya produktionsteknik samt att materiel med nya funktioner har tagits i bruk. Detta har inneburit att en ändrad dimensionering av de egna verkstäderna i vissa fall aktualiserats.

Genom tillkomsten av ny teknologi baserad på elektronik har t.ex.

förutsättningarna för televerkets verkstadsrörelse förändrats i flera avseen-

den. Utvecklingskostnaderna har i vissa fall flerfaldigats, medan själva

tillverkningsvolymen har reducerats till följd av att verkstäderna arbetar med hel- och halvfabrikat i större utsträckning än tidigare.

Inriktningen på specialprodukter — ofta i små serier — samt svårigheter att

etablera kompletterande produktion kan på sikt medföra problem för i första

hand affärsverkens verkstäder. Risken finns att kapacitetsutnyttjandet hos dessa tidvis kan sjunka med ett relativt högre kostnadsläge som följd. Detta ogynnsamma förhållande kan i sin tur föra med sig tendenser till minskad produktion eftersom alternativa anskaffningskällor blir förmånligare.

Sammantaget innebär den tekniska utvecklingen mot hållbarare materiel, avancerad specialutrustning och sänkt förädlingsgrad hos de egna verkstäderna att produktionsvolymen tenderar att minska.

Mot bakgrund av det anförda finner jag en närmare utredning om berörda

verkstäders framtida uppgifter och verksamhet vara motiverad. Jag förordar

att en särskild sakkunnig tillkallas för denna uppgift.

Med hänsyn till verkstädernas betydande kapacitet och personalens

yrkeskunnande är det samhällsekonomiskt angeläget att finna vägar att i förekommande fall kompensera inträffade produktionsbortfall. Den sakkunniges övergripande uppgift är därför att utifrån en bedömning av den samlade verkstadsrörelsen hos affärsverken samt den betydelse verkstäderna har från

olika synpunkter finna alternativ till en eljest minskande produktion. Detta

förutsätter en kartläggning av de olika berörda affärsverkens och myndigheternas planering för verkstadsrörelsen. Härvidlag bör i första hand affärsverkens och myndigheternas egen efterfrågan analyseras, vilket bl. a. kräver en

inventering av deras anskaffningsbehov och investeringsplaner.

Chefen för industridepartementet kommer att föreslå regeringen att genom

proposition lägga fram förslag angående de fortsatta formerna och betingelserna för den verksamhet som bedrivs av FFV. Utifrån de förutsättningar

in se Kommittéer: Kommunikationsdepartementet Del II K:3

som ett genomförande av förslaget skapar bör den sakkunnige beakta de

samverkansmöjligheter som erbjuds genom ifrågavarande verkstäder.

1974 års utredning (K 1974:02) om den framtida verksamheten inom

televerkets verkstadsrörelse m. m. har nyligen avlämnat sitt betänkande TELI-TEFAB. Betänkandet kommer att överlämnas till den sakkunnige för

att beaktas i samband med utredningsarbetet.

Vidare bör undersökas möjligheterna till en ökad avsättning till statliga myndigheter i övrigt, statliga företag, kommunala institutioner samt enskilda företag i berörda branscher. Av intresse i detta sammanhang är vidare ett studium av pågående utvecklingsprojekt inom i första hand den statliga

sektorn, varvid jag särskilt tänker på den verksamhet som bedrivs inom

styrelsen för teknisk utveckling och Statsföretagkoncernen.

Härutöver bör klarläggas vilka förutsättningar som finns från teknisk/ ekonomisk synpunkt för att verken skall kunna producera mer i egen-regi eller hos dotterbolag för egna behov och således relativt sett minska sina köp utifrån. | För att på sikt om möjligt kunna bevara de arbetstillfällen som finns inom

den samlade verkstadsrörelsen bör som ett moment i utredningsarbetet ingå utarbetandet av ett system för personalutbyte i möjlig mån mellan de olika verkstäderna, varvid neddragning inom en sektor om möjligt skall kunna

mötas med expansion inom en annan. Utredningens inriktning bör i första hand vara en totalt oförändrad sysselsättning. Den bör även eftersträva att

sysselsättningen i sådana orter där verkstäderna spelar en dominerande roll

för näringsliv och utveckling så långt möjligt vidmakthålles. I bedömning-

arna bör även ingå samhällsekonomiska överväganden.

Den sakkunniges förslag skall avse åtgärder som kan rymmas inom ramen

för de berörda affärsverkens och myndigheternas ekonomiska ansvar.

Den sakkunnige förutsättes bedriva sitt arbete i nära samråd med berörda

affärsverk, dotterbolag, myndigheter och personalorganisationer. Om det

visar sig lämpligt bör utredningsarbetet kunna delas upp i etapper, varvid en eventuell första etapp lämpligen kan utgöras av kartläggning, problemstrukturering samt analys av principiella problem.

3. Fortsatt utvecklingsarbete m. m. i fråga om märkning av olja i fartyg

Beslut vid regeringssammanträde 1976-01-29.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade chefen för kommuni-

kationsdepartementet den 18 februari 1972 särskilda sakkunniga — i det

följande benämnda ledningsgruppen - med uppgift att leda visst utvecklings-

arbete i fråga om metoder för märkning av olja i fartyg. Ledningsgruppen

överlämnade i februari 1973 ett betänkande (Ds K 1973:2) Partikelmärkning

av olja i fartyg. Mot bakgrund av i betänkandet redovisade förslag m. m.

uppdrog Kungl. Maj:t den 11 maj 1973 åt ledningsgruppen att fortsätta visst utvecklingsarbete m. m. i fråga om metod för märkning av olja i fartyg. De sakkunniga redovisade i november 1973 rapporten Resterande utvecklingsarbete av märmetoden med metallpartiklar och planering av försök i större

skala. Betänkandet har remissbehandlats. Ledningsgruppens förslag mottogs

Del II K:3 Skr 1976/77:103 60

överlag positivt. Flertalet remissinstanser betonade angelägenheten av att

försöksverksamheten i större skala snarast realiserades. Synpunkter av

teknisk natur med avseende på märkmetoden och dennas praktiska tillämp-

ning anfördes av vissa remissinstanser. Några framhöll angelägenheten av att ett system för märkning för att nå full effekt i svenska farvatten bör omfatta

också övriga strandstater exempelvis vid Östersjön.

Betänkandet och rapporten redovisades för riksdagen i prop. 1974:1 bil. 8,

ss. 117-119, 121 och 122. Föredragande departementschefen anförde

följande.

"Betydande insatser har under senare år gjorts när det gäller att skydda vatten, stränder och skärgårdsområden mot miljöförstöring som har samband med fartygstrafik. Som ett led i ansträngningarna att vidareutveckla

det förebyggande skyddet mot oljeskador har såväl i Sverige som utomlands ett omfattande arbete genomförts syftande till att finna system för identifie-

ring av ursprunget till konstaterade olieutsläpp. Särskild uppmärksamhet har

I detta sammanhang ägnats tankfartygens utsläpp av barlast- och rengöringsvatten. De tekniska problemen har visat sig vara svårlösta. Det system för märkning med metallpartiklar som under ledning av särskilda sakkunniga

utarbetats av AB Atomenergi innebär bl. a. den fördelen att radioaktivt laddade element — red de strålningsrisker som dessa kan medföra — inte

behöver komma till användning. Detta är enligt min mening värdefullt. Erfarenheterna från den hittills bedrivna försöksverksamheten med olje-

märkning är sådana att en försöksverksamhet i större skala bör komma till stånd. Med hänsyn till märkningssystemets nära samband med den förebyg-

gande verksamhet mot vattenförorening som i dag åvilar sjöfartsverket bör

försöksverksamheten under de sakkunnigas ledning organisatoriskt och operativt inordnas i sjöfartsverket. Jag har för budgetåret 1974/75 beräknat 500 000 kr. för ändamålet under anslaget D 4. Övrig verksamhet. Jag avser att

senare föreslå Kungl. Maj:t de åtgärder som behövs för att de sakkunniga i

anslutning till försöksverksamheten eller på annat sätt skall kunna överväga de olika tekniska synpunkter på märkningsförfarandet som redovisats av vissa remissinstanser.”

Riksdagen biföll Kungl. Maj:ts förslag. Försöksverksamheten i större skala, som i första hand syftade till att pröva

administrativa och operativa rutiner, har numera avslutats. Utvärdering hos ledningsgruppen pågår och redovisning kan beräknas ske i början av år 1976.

Underhandsinformationer från ledningsgruppen ger vid handen att försöks-

verksamheten slagit väl ut.

Märkningsmetoden har presenterats i olika internationella sammanhang

bl. a. inom Mellanstatliga rådgivande sjöfartsorganisationen, IMCO, och inom interimskommissionen till skydd för östersjöområdets marina miljö.

Metoden har därvid bedömts som värdefull i arbetet för skydd av den marina miljön. För svenskt vidkommande är i detta sammanhang samarbetet mellan

östersjöstaterna av särskilt intresse. Om systemet kan genomföras hos samtliga Östersjöstater skulle ett bättre läge uppstå med avseende på skyddet av Östersjön än om endast Sverige tillämpar systemet. De kontakter i ärendet som förevarit inom ramen för det pågående samarbetet till skydd för

östersjöområdets marina miljö bör drivas vidare. Utan att avvakta redovisningen av försöksverksamheten i större skala bör därför ledningsgruppen ges

möjligheter att medverka vid fullgörande av de arbetsuppgifter som i sammanhanget kan ankomma på Sverige. I anslutning till detta bör

61 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet Del II K:4

ledningsgruppen överväga de olika tekniska synpunkter på märkningsförfa-

randet m. m. som redovisats vid remissbehandlingen av betänkandet Partikelmärkning av olja i fartyg. Remissvaren överlämnas därför till

ledningsgruppen.

Kostnaderna för ledningsgruppens medverkan i samarbetet mellan öster-

sjöstaterna kan beräknas till 150 000 kr. Det tekniskt inriktade arbetet med

anledning av remissinstansernas synpunkter beräknas medföra kostnader

om 150 000 kr. huvudsakligen hos AB Atomenergi. De totala kostnaderna för

denna etapp i ledningsgruppens arbete — 300 000 kr. — bör liksom tidigare till lika delar betalas från sjätte, nionde och fjortonde huvudtitlarnas anslag till Kommittéer m. m.

4. Vissa körkortsfrågor

Beslut vid regeringssammanträde 1976-03-18.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Norling, anför.

Regeringen har tidigare denna dag på min föredragning beslutat (prop. 1975/76:155) att inhämta riksdagens godkännande av förslag till en körkortsreform, som avser bl. a. lämplighetskraven för körkortshavare, förutsättningarna och formerna för körkortsingripande och körkortsregistrering. Flertalet

av dei propositionen berörda reformerna kan införas utan tidsutdräkt, medan

andra kräver ytterligare överväganden innan slutlig ställning kan tas. En särskild sakkunnig bör tillkallas för den utredning som behövs.

Som ett viktigt led i bekämpandet av trafikbrottsligheten och som ett

hjälpmedel för att bestämma åtgärder mot försumliga körkortshavare

diskuteras i propositionen ett pricksystem som innebär att körkortshavaren åsätts ett bestämt antal prickar med anledning av en förseelse. När han har fått en viss prickbelastning kan åtgärder övervägas mot honom. En prövning i

varje enskilt fall sker då. Förtjänsterna med systemet ligger främst i dess pedagogiska effekter och möjligheterna att främja rättssäkerheten och

enhetligheten i körkortspraxis.

Ett pricksystem har omfattats med stort intresse vid diskussionen av

körkortsfrågor i Sverige. Debatten har emellertid präglats av viss osäkerhet

om dess effekter och också om utformningen av det. I det fortsatta utredningsarbetet bör uppmärksammas båda dessa aspekter. Förebilder för eu pricksystem finns i andra länder. En angelägen uppgift är att fastställa

normerna för hur olika förseelser skall graderas vid bestämmandet av prickar,

dvs. att utarbeta en s. k. pricktabell som myndigheterna har att tillämpa. I

detta avseende bör en utgångspunkt kunna nås genom en kartläggning av

praxis samtidigt som avvägandena anpassas efter de riktlinjer för körkortsingripanden som har angetts i propositionen. De praktiska detaljerna kräver

olika överväganden. Betydelsefullt i detta sammanhang är uppnåendet av

den berörda pedagogiska effekten, varvid frågor om information och upplysning till körkortshavarna aktualiseras. Frågor som rör körkortsregi-

streringen bör också behandlas. Bl. a. sekretessfrågorna bör uppmärksammas.

I propositionen föreslås att varning skall kunna meddelas inte bara såsom

enligt dagens regler först när en återkallelsesituation i princip föreligger utan

även när omständigheterna är sådana att fråga om återkallelse kan komma att

Del II K:4 Skr 1976/77:103 62

tas upp vid en förnyad anmärkning mot vederbörande. Genom att åtgärden på detta sätt tidigareläggs kan man på ett effektivare sätt utnyttja varningen i

förebyggande syfte. Stor vikt har lagts vid att formerna och handläggningsordningen för varning reformeras.

Vid utredningen i sistnämnda avseende bör beaktas att syftet med de nya reglerna om varning tillgodoses vid det praktiska handhavandet av institutet, dvs. att varningen utformas på sådant sätt att de framåtsyftande effekterna av åtgärden kommer till uttryck. I detta sammanhang är av vikt att man överväger möjligheterna att med lämplig information och upplysning till

körkortshavaren bibringa honom insikt om allvaret i en anmärkning.

I propositionen har i olika sammanhang frågor om förarprovets utformning behandlats. Sålunda har pekats på de möjligheter som finns i gällande lagstiftning att låta en förare gå igenom nytt förarprov. I anslutning härtill har förordats att föreläggande om sådant förarprov utnyttjas i större utsträckning

och mera variationsrikt än nu som alternativ till andra åtgärder och att även

kraven på nytt förarprov efter körkortsåterkallelse nyanseras. I samtliga fall har förutsatts att proven får en för anmärkningsfallen anpassad utform-

ning.

Tyngdpunkten i förarutbildningen har under årens lopp förskjutits. Förutom faktakunskaper spelar numera förarens attityder till trafiken och

trafiksäkerheten en stor roll. Det differentierade körkortssystemet medger att

förarproven anpassas till olika typer av fordon. I linje med vad som anförs i propositionen bör utredas vilka möjligheter det finns att använda förarprovet

som ett mera effektivt instrument beträffande förare mot vilka anmärkningar

riktas. Vid utredningen bör man sikta till att provet skall kunna utnyttjas både som alternativ till annan åtgärd och som en prövning av den som har fått körkort återkallat men önskar återfå sin behörighet.

När det gäller handläggningen av frågor om körkortsingripanden har i

propositionen lagts stor vikt vid att körkortsprocessen övervägs i det fortsatta

utredningsarbetet. Möjligheterna att bygga vidare på den förstärkning av förvaltningsprocessen som har ägt rum under senare år bör tas till vara, och

syftet bör vara att finna åtgärder som är ägnade att främja en snabb och

rättssäker handläggning.

I lagen (1971:52, ändrad senast 1975:1297) om skatterätt, fastighetstaxe-

ringsrätt och länsrätt finns bestämmelser om länsrätts domförhet, bl. a. om

medverkan av nämndemän. Länsrätten är domför med ordförande och tre ledamöter (5 3). I mål om interimistiskt beslut angående körkortsåterkallelse

är rätten dock domför med ordföranden ensam, om det är uppenbart att

sådant beslut bör meddelas. Även i övrigt är länsrätten domför med enbart ordföranden i mål i vilket saken är uppenbar (6 §). I förvaltningsprocesslagen

(1971:291, ändrad senast 1975:1298) regleras närmare förfarandet vid bl. a. länsrätt. Enligt 9 § i lagen är förfarandet skriftligt. I handläggningen får dock ingå muntlig förhandling när det kan antas vara till fördel för utredningen, och muntlig förhandling skall hållas om enskild part begär det och förhandling inte är obehövlig och inte heller särskilda skäl talar mot det.

För körkortsmålens del torde utvecklingen avgjort gå i riktning mot att allt

fer slutliga beslut fattas under medverkan av nämndemän. Även muntlig handläggning synes bli allt vanligare. Såväl nämndemäns medverkan som möjligheten till muntlig förhandling är väsentliga inslag i den reformering av förvaltningsprocessen som har ägt rum. Vinner de förslag som har lagts fram i propositionen — framför allt de som går ut på en ökad nyansering av

bedömningen —- riksdagens bifall. är det särskilt värdefullt att man tillvaratar

63 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet Del II K:S

de instrument som lekmannamedverkan och muntlighet innebär. Det bör därför vara en uppgift i utredningsarbetet att med utgångspunkt i en

kartläggning av praxis och de förslag som läggs fram i propositionen ställa upp

riktlinjer i syfte att precisera arten av de körkortsmål i vilka behov kan finnas

av nämndemäns medverkan resp. muntlig förhandling. En annan fråga om handläggningen gäller önskemål om en så stor snabbhet

som möjligt. I detta avseende har i propositionen pekats på angelägenheten av att länsrätten tidigast möjligt kopplas in i ett omprövningsärende för att därigenom kunna bereda saken. Man kan överväga bl. a. en utbyggnad av underrättelseskyldigheten från polis och åklagare. Önskemålen om snabbhet

accentueras genom förslagen i propositionen, bl. a. de om bestämda återkal-

lelsetider. Utredningsarbetet bör inriktas på en allsidig genomgång av de

möjligheter till reformer som finns på området.

I propositionen diskuteras också inrättandet av ett allmänt ombud och

fördelarna med en partsrepresentation för det allmänna belyses. Som har uttalats i propositionen krävs överväganden om i vilken omfattning ett allmänt ombud skall medverka i körkortsprocessen och om den organisatoriska lösningen av frågan. Olika möjligheter bör undersökas

och när det gäller organisationsfrågan bör utredningsarbetet bl. a. avse lämpligheten av en anknytning till åklagarväsendet.

En översyn av de nu beskrivna körkortsfrågorna kan också aktualisera åtgärder i fråga om exempelvis domstolarnas underrättelseskyldighet

gentemot länsstyrelserna, möjligheterna till överflyttning av körkortsmål

mellan länsrätterna, körkortsregistreringen, registreringen av trafikbrott m. m. Även sådana frågor bör tas upp i lämpligt sammanhang.

Under utredningsarbetet bör den sakkunnige vara oförhindrad att ta upp även andra körkortsfrågor som har samband med de i det föregående angivna.

Den sakkunnige bör vid uppdragets fullgörande samråda med trafiksäkerhetsutredningen (K 1973:07).

5. Tilläggsdirektiv till utredningen om samverkansmöjligheterna

hos vissa affärsverks och myndigheters verkstadsrörelser m. m.

Beslut vid regeringssammanträde 1976-05-26.

T. f. departementschefen, statsrådet Lundkvist, anför.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 11 december 1975 tillkallade

chefen för kommunikationsdepartementet en sakkunnig för utredning om samverkansmöjligheterna hos vissa affärsverks och myndigheters verkstadsrörelser m. m. (K 1976:01). Enligt direktiven skall den sakkunnige bl. a. söka finna alternativ till den minskade produktionsvolym vid affärsverkens verkstäder som kan bli följden av den tekniska utvecklingen och därmed

sammanhängande faktorer.

Av betydelse för affärsverkens möjligheter att kompensera en vikande produktionsvolym är verkstädernas förmåga att tillgodogöra sig forsknings-

och utvecklingsresultat inom sina verksamhetsområden. De utvecklingsre-

surser som finns vid affärsverken bidrar till denna förmåga. Den sakkunnige

bör därför inom ramen för sitt utredningsarbete även utföra en kartläggning

Del II K:5 Skr 1976/77:103 64

av dessa resurser samt undersöka i vilken utsträckning planerna för utvecklingsverksamheten kan leda till produktion vid verkstäderna. Den sakkunnige bör även undersöka om det finns områden där en ökad samverkan i affärsverkens utvecklingsarbete kan vara ändamålsenlig.

6. Tilläggsdirektiv till utredningen om vissa körkortsfrågor

Beslut vid regeringssammanträde 1976-10-21.

Departementschefen, statsrådet Turesson, anför.

Den 29 mars 1976 tillkallades efter bemyndigande av regeringen en

utredning om vissa körkortsfrågor (K 1976:02). Senare under våren behandlade riksdagen de förslag som regeringen hade lagt fram i prop. 1975/76:155 om vissa körkortfrågor. Riksdagen gav regeringen till känna vad trafikutskottet hade uttalat om bl. a. körkortsbestämmelsernas författningsmässiga utformning och om handläggningen av

körkortsingripanden (TU 1975/76:28, rskr 1975/76:390).

Vad först angår frågan om körkortsbestämmelsernas författningsmässiga

utformning innebär riksdagens beslut att förslag till körkortslag - och i

samband därmed informationsvis även förslag till regeringsförfattning med

tillämpningsbestämmelser — bör föreläggas riksdagen under våren 1977.

Beträffande frågan om handläggningsordningen för körkortsingripanden

innebär beslutet att allmän domstol (i första instans tingsrätt) bör besluta om

körkortsåterkallelse vid sådana trafikbrott beträffande vilka domstolen samtidigt dömer i ansvarsdelen. De viktigaste fallen är enligt trafikutskottet grov vårdslöshet i trafik, rattfylleri, rattonykterhet, allvarligare fall av

smitning och vissa från trafiksäkerhetssynpunkt farliga brott. Handläggningen av körkortsingripanden mot dem som genom upprepade trafikförseelser har visat sig olämpliga som förare bör däremot ligga kvar hos länsrätt. Utskottet uttalade att härmed sammanhängande frågor borde utredas ytterligare och att förslag i ämnet borde läggas fram i samband med förslaget till körkortslag.

Inom kommunikationsdepartementet utarbetas en departementsprome-

moria med förslag till körkortslag och körkortsförordning. Denna prome-

moria kommer att remissbehandlas och jag avser att snarast därefter

återkomma med förslag till lagstiftning i ämnet. När det gäller handläggningen av körkortsingripanden vill jag nu förorda att därmed sammanhängande frågor blir föremål för skyndsam utredning. Detta bör ske inom ramen för utredningen om vissa körkortsfrågor. När det gäller utredningsuppdragets genomförande vill jag först rent allmänt hänvisa till den ingående redogörelse för och analys av problemen på

detta område som lämnades i prop. 1975/76:155. Denna redovisning rörde antalet och arten av de mål i vilken samordningsfrågan blir aktuell, fördelningen på allmän domstol resp. på åklagare (strafföreläggande) och polis (ordningsföreläggande), när det gäller ansvarsfrågan, och den nuvarande

handläggningsordningen vid länsrätt.

Trafikutskottet har i sitt betänkande förklarat sig vara medvetet om att vissa gränsdragningsproblem kan komma upp I sammanhanget och att även

andra frågor — såsom spörsmålet rörande behovet av följdändringar i annan

65 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet Del II K:7

lagstiftning — synes kräva ytuerligare överväganden.

De frågor som aktualiseras gäller såväl möjligheterna att beakta trafiksäkerhetsaspekterna — med bl. a. ett differentierat och individualiserat synsätt på sätt som beslutats genom riksdagens bifall till prop. 1975/76:155 - som de

för den enskilde så väsentliga rättssäkerhetssynpunkterna. Dessa frågor bör kartläggas i detalj och möjliga lösningar får övervägas med utgångspunkt i analysen.

Jag hemställer att regeringen utvidgar uppdraget till utredningen i enlighet

med vad jag nu har anfört.

7. Vissa bidrags- och författningsfrågor avseende cykeltrafiken

Beslut vid regeringssammanträde 1976-10-28.

Departementschefen, statsrådet Turesson, anför.

Under lång tid — inte minst under krigsåren — spelade cykeln en viktig roll som transportmedel. Det stigande välståndet under 1950- och 1960-talen, som öppnade möjligheter för allt fler människor att ha egen bil. hade

emellertid som följd att cykeltrafiken gick kraftigt tillbaka. Självfallet fick

detta konsekvenser för utbyggnaden av väg- och gatunätet och behovet att ta särskild hänsyn till cykeltrafikens behov. Från slutet av 1960-talet kan man dock notera en ökad användning av cykeln för kortare resor. Denna utveckling har flera olika förklaringar. Den viktigaste är att allt fler människor

blivit medvetna om cykelns fördelar i olika avseenden, samtidigt som nackdelarna med omfattande biltrafik i tätortsområdena uppmärksammats i större omfattning.

Bland cykelns fördelar kan nämnas att den är ett miljövänligt transportmedel. Cykling är ett prisbilligt, smidigt och föga utrymmeskrävande färdsätt med de fördelar som detta innebär, särskilt i de större tätorternas trafikträngsel i samband med arbetsresorna. Cyklingen erbjuder dessutom värdefulla möjligheter till motion och rekreation.

Tack vare sina positiva egenskaper förtjänar cykeltrafiken stöd i olika avseenden. Samtidigt har den omständigheten att cyklisterna hör till de oskyddade trafikantgrupperna påkallat särskild uppmärksamhet i trafiksä-

kerhetsarbetet. Det rör sig om trafiktekniska åtgärder för att åstadkomma en

cykelvänlig trafikmiljö, fordonstekniska åtgärder för att säkerställa att cykeln och dess utrustning är lämpligt utformade samt åtgärder för att påverka beteenden både hos cyklisterna och andra trafikantgrupper.

Planeringen av cykeltrafiken måste på ett ändamålsenligt sätt samordnas med kommunens övriga trafik- och bebyggelseplanering. En sådan samordning kräver kunskaper om cykeltrafik och cykeltrafikplanering. Riksdagen begärde därför år 1972 (TU 1972:14, rskr 1972:250) en utredning i syfte att

skapa bättre förutsättningar för cykeltrafiken. Regeringen gav år 1973 statens

vägverk och statens trafiksäkerhetsverk i uppdrag att — i samråd med statens planverk — utreda frågan. De tre verken upptog denna som en del av en större utredning med projektnamnet ”Stadens trafiknät”. Arbetet syftar till att

modifiera och komplettera de nuvarande riktlinjerna för planering av trafiken

i tätort. Behandlade problemområden — dit hör i en första omgång cykeln.

bussen resp. fotgängarna — redovisas successivt i informativt upplagda rapporter.

5 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103

Del II K:7 Skr 1976/77:103 66

Rapporten Cykeln i serien Stadens trafiknät (Statens planverk, rapport 33 del D, som lades fram hösten 1975, ger en sammanfattning av aktuell kunskap om cykeltrafikplanering. Den riktar sig i första hand till de kommunala organ som ansvarar för trafik- och bebyggelseplaneringen. Avsikten är att de skall använda rapporten i samband med utredning och

projektering av åtgärder för att förbättra cykeltrafiken. Rapporten är även till nytta för övriga som är intresserade av frågor som rör cykeltrafiken. Inledningsvis sammanfattas i rapporten cykeltrafikens situation och problem i dag. Cykelledsnätens funktionella utformning behandlas i ett avsnitt. Där redovisas bl. a. ett schema för klassificering av säkerhetsstandarden i korsningar på sträckor för olika länkar i cykelledsnätet. Stort

utrymme ges åt praktiska exempel på lösningar. I rapporten redovisas också hur cykeltrafikfrågorna kan behandlas i den kommunala planerings- och beslutsprocessen.

I prop. 1975/76:100 bil. 8 anmälde departementschefen den nämnda rapporten. I propositionen konstaterades att det i dag finns ett utbrett intresse

för att förbättra förhållandena för cykeltrafiken. I flera kommuner pågår f. n.

en omfattande planering på området. Rapporten ger — uttalades det vidare —

en god information om planering och genomförande av åtgärder för

cykeltrafiken, och den bör därför bli ett värdefullt hjälpmedel för kommunerna när det gäller att i trafik- och bebyggelseplaneringen ta större hänsyn till

trafikförhållandena för cyklister.

I den skrivelse till regeringen, med vilken vägverket, trafiksäkerhetsverket och planverket överlämnade sin rapport. tog verken upp frågan om statsbidrag till cykelleder och andra anläggningar för cykeltrafiken. Verken fann det angeläget att behandla statsbidragsfrågorna därför att de inventeringar som har gjorts i samband med utredningen enligt verken visade att situationen för cykeltrafiken i många fall är besvärlig med hänsyn till såväl säkerhet som framkomlighet. Eftersom cykeln erbjuder sådana kvaliteter som har efterlysts i den allmänna debatten om trafiken och tätortsmiljön — ett energisnålt och miljövänligt transportmedel — bör enligt verken ökade insatser göras för att avhjälpa bristerna.

De tre verken konstaterar att byggande och drift av anläggningar för

cykeltrafiken väsentligen är en kommunal angelägenhet. Verken uppger att

f. n. ca 70 milj. kr. per år investeras i cykelleder och andra anläggningar för

cykeltrafiken, varvid staten svarar för ca 20 milj. kr. Det statliga engagemanget har i huvudsak samband med att staten genom vägverket antingen

svarar för den allmänna väghållningen eller lämnar bidrag till väg- och gatuhållningen i de tätorter där kommunen är väghållare. Utbyggnad av anordningar för cykeltrafiken sker därvid i anslutning till byggande av större biltrafikleder. Detta kan betyda ati delar av cykelvägnätet byggs ut som visserligen är viktiga men som inte alltid är de mest angelägna om man ser till det totala cykelvägnätet. Det påpekas att det f. n. inte är formellt möjligt att lämna bidrag av vägmedel till en systematisk utbyggnad av cykelvägnätet. För att detta skall kunna ske måste ändringar göras i gällande författning, bl. a. kungörelsen (1971:955) om statsbidrag till väg- och gatuhållning i vissa

kommuner.

Enligt verken kunde man, utan att avvakta mera definitiva lösningar av

bidragsfrågan, överväga en temporär lösning som skulle kunna stimulera

kommunerna till att vidta förbättringar för cykeltrafiken. För att uppnå en bidragsordning utan en omfattande gransknings- och kontrollapparat

bedömer verken att bidragsprocenten bör sättas betydligt lägre än vad som nu

67 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet Del II K:8

är vanligt för statsbidrag till väg- och gatubyggnadsobijekt.

I sin skrivelse till regeringen konstaterar de tre verken vidare att trafiklagstiftningen vad avser cykeltrafiken i stort sett är modern och ändamålsenlig. En viss översyn av bestämmelserna med avseende på cykehrafikens problem, bl. a. av företrädesreglerna, är dock enligt verken motiverad.

Med anledning av motioner väckta vid 1975/76 års riksmöte ansåg trafikutskottet att en översyn av statsbidragsbestämmelserna borde ske för att stimulera till ett sammanhållet och rationellt cykelvägnät. Härvid borde även temporära statsbidragsbestämmelser ifrågakomma. Översynen borde enligt utskottet omfatta även vägtrafikkungörelsen med hänsyn till den ökande roll som cykeltrafiken spelar. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag (TU 1975/76:16, rskr 1975/76:218).

Den översyn som riksdagen sålunda har uttalat sig för bör göras nu. En

särskilt utredare bör tillkallas för ändamålet. Utredaren har en naturlig utgångspunkt för sina överväganden i den

nyssnämnda rapport om cykeln i trafik- och bebyggelseplaneringen, som har utarbetats av statens vägverk, statens trafiksäkerhetsverk och statens planverk. I uppdraget bör ingå att göra en översyn av nuvarande bestäm-

melser om statsbidrag till den kommunala väg- och gatuhållningen. Genom

en ändrad utformning eller komplettering av dessa bestämmelser kan man ge ett starkare stöd åt kommunerna i deras strävanden att skapa så säkra och gynnsamma betingelser som möjligt åt cyklismen. Utredaren bör ta ställning till vilka krav som i olika avseenden bör ställas på det cykelvägnät till vilket bidrag skall kunna utgå. Syftet med utredarens förslag i fråga om statsbidragsbestämmelser bör vara att inom ramen för anvisade bidragsmedel väga in cyklismens särskilda krav på investeringar i kommunens trafikledssystem.

Att lämna förslag till principer för en sådan prioritering bör också ingå i

utredarens uppgifter

Önskemålen att förbättra säkerheten för cyklisterna och öka framkomligheten i trafiken för dem har på olika sätt beaktats i den nya vägtrafiklagstift-

ningen. I utredarens uppdrag bör ingå att ytterligare överväga möjligheterna till förbättring av cykeltrafikens villkor genom ändringar i vägtrafiklagstiftningen.

Utredaren bör vid uppdragets fullgörande hålla sig underrättad om

utvecklingen av det projekt om förbättring av cyklisters säkerhet i trafiken som f. n. planeras av Nordiska trafiksäkerhetsrådet.

8. Särskild utredare för att överväga förutsättningarna för att i någon form bibehålla Bromma flygplats

Beslut vid regeringssammanträde 1976-11-04.

Departementschefen, statsrådet Turesson, anför.

År 1972 tillkallade dåvarande chefen för kommunikationsdepartementet sakkunniga med uppdrag att verkställa utredning om den fortsatta lokalise-

ringen av flygverksamheten på Bromma flygplats — ULF-utredningen. En utgångspunkt för ULF-utredningen var att flygverksamheten på Bromma flygplats skulte avvecklas på några års sikt, dock senast under loppet av år

Del II K:8 Skr 1976/77:103 68

1978. Utredningen avgav i mars 1974 betänkandet (DsK 1974:1) Bromma-

flyget. Betänkandet har remissbehandlats.

År 1975 tillkallades sakkunniga med uppdrag att utreda frågan om den framtida lokaliseringen av allmänflyget i Stockholmsregionen — Stockholmsregionens allmänflygutredning. Utredningen har ännu inte avgivit något betänkande. En utgångspunkt för utredningsarbetet är att det nuvarande

allmänflyget på Bromma flygplats flyttas bort i så nära snlutning som möjligt

till avvecklingen av inrikesflyget på flygplatsen.

Luftfartsverket har i skrivelse den 8 oktober 1976 redovisat projektläget

avseende det s. k. LIN/Arlandaprojektet. Av redovisningen framgår att en

eventuell överföring av Linjeflyg AB:s verksamhet från Bromma till Arlanda

flygplats inte kan ske enligt ursprunglig tidsplan — dvs. under år 1977 — utan

tidigast den 1 juli 1978. Linjeflyg AB har den 20 oktober 1976 anmält att en eventuell överföring av

bolagets verksamhet från Bromma till Arlanda flygplats inte kan komma till

stånd förrän tidigast vid utgången av år 1978. En överföring tidigare anges av bl. a. tekniska och praktiska skäl vara omöjlig.

Med hänsyn till vad luftfartsverket och Linjeflyg har anfört synes det inte

vara möjligt att genomföra en eventuell överflyttning förrän tidigast vid

utgången av år 1978. Den tidsfrist som erhålls genom en förskjutning av

tidpunkten bör utnyttjas till att — inför förestående ställningstagande till

frågan om verksamheten på Bromma och Arlanda flygplatser - komplettera

föreliggande beslutsunderlag i de delar som hittills inte fullständigt belysts. En särskild utredare bör tillkallas för att genom en sådan kompletterande

utredning skyndsamt klarlägga förutsättningarna för att i någon form

bibehålla Bromma flygplats. Utredaren bör med utgångspunkt i en bedöm-

ning av främst trafik- och flygplansmaterielutvecklingen och möjligheterna av bullerdämpande åtgärder överväga miljöaspekterna vid olika alternativ av fortsatt flygverksamhet på Bromma. Utredaren bör vidare med beaktande av kapacitetsförhållanden och säkerhetskrav samt övriga förutsättningar

bedöma behovet av investeringar på flygplatsen.

Den särskilde utredaren bör vid sin sida ha en parlamentariskt sammansatt referensgrupp om fem personer. Förordnande för dessa bör meddelas av departementschefen.

Den särskilde utredaren bör i all möjlig utsträckning utnyttja redan

tillgänligt utredningsmaterial samt i frågor rörande allmänflyget samråda med Stockholmsregionens allmänflygutredning.

Resultatet av uppdraget bör redovisas senast den 1 juni 1977.

För att bibehålla full handlingsfrihet avser jag senare i dag föreslå

regeringen att uppdra åt luftfartsverket att utarbeta de förslag till ändringar i nuvarande dispositionsplan för Arlanda flygplats som behövs för en eventuell överföring på kort resp. på längre sikt till Arlanda av den inrikes linjetrafiken på Bromma.

9. Tilläggsdirektiv till Stockholmsregionens allmänflygutredning

Beslut vid regeringssammanträde 1976-11-11.

Departementschefen, statsrådet Turesson, anför.

År 1972 tillkallade dåvarande chefen för kommunikationsdepartementet

sakkunniga med uppdrag att verkställa utredning om den fortsatta lokalise-

69 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet Del Il K:9

ringen av flygverksamheten på Bromma flygplats — ULF-utredningen. En

utgångspunkt för ULF-utredningen var att flygverksamheten på Bromma

flygplats skulie avvecklas på några års sikt, dock senast under loppet av år 1978. Utredningen avgav i mars 1974 betänkandet (DsK 1974:1) Bromma-

flyget. Betänkandet har remissbehandlats.

År 1975 tillkallade departementschefen sakkunniga (K 1975:08) för att

utreda frågan om den framtida lokaliseringen av allmänflyget i Stockholmsregionen — Stockholmsregionens allmänflygutredning. Enligt direktiven är en utgångspunkt för utredningsarbetet att det nuvarande allmänflyget på Bromma flygplats flyttas bort i så nära anslutning som möjligt till avvecklingen av inrikesflyget på flygplatsen.

Den 4 november i år bemyndigade regeringen chefen för kommunikations-

departementet att tillkalla en särskild utredare med uppgift att överväga

förutsättningarna för att i någon form bibehålla Bromma flygplats. Utredaren skall med utgångspunkt i en bedömning av främst trafik- och flygplansmaterielutvecklingen och möjligheterna av bullerdämpande åtgärder överväga miljöaspekterna vid olika alternativ av fortsatt flygverksamhet på Bromma. Utredaren skall vidare med beaktande av kapacitetsförhållanden och säkerhetskrav samt Övriga förutsättningar bedöma behovet av investeringar på

flygplatsen. F anslutning härtill bör allmänflygutredningen få ändrade direktiv att överväga också Bromma som alternativ för en framtida lokalise-

ring av allmänflyget i Stockholmsregionen. Övervägandena bör ske i samråd med den särskilde utredaren.

Resultatet av uppdraget bör redovisas senast den 1 juni 1977.

Jag hemställer att regeringen utvidgar uppdraget till Stockholmsregionens allmänflygutredning i enlighet med vad jag nu har anfört.

Del II E:1 Skr 1976/77:103 70

Ekononomidepartementet

1. Översyn av banklagstiftningen

Beslut vid regeringssammanträde 1976-06-23.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför.

Bankinstitutens verksamhet regleras i tre olika lagar från 1950-talet,

nämligen lagen (1955:183) om bankrörelse, lagen (1955:416) om sparbanker och lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen. De bestämmelser i de tre lagarna som avser bankinstitutens rörelse reformerades år 1968 (prop. 1968:143, BaU 60, rskr 368, SFS 1968:601, 602 och 605). Reformen, som

grundades på förslag av den år 1962 tillsatta kreditinstitututredningen,

innebar en samordning av rörelsereglerna för affärsbanker, sparbanker och jordbrukets kreditkassor så att dessa institut fick rätt att på i huvudsak likartade villkor driva alla inom bankväsendet förekommande rörelsegre-

nar.

De associationsrättsliga bestämmelserna i banklagen, sparbankslagen och

jordbrukskasserörelselagen knyter an till reglerna i lagen (1944:705) om

aktiebolag. Banklagen är i stor omfattning kopierad på 1944 års aktiebolagslag och i flera hänseenden hänvisas i banklagen direkt till bestämmelser i

aktiebolagslagen. Åtskilliga regler i sparbankslagen är också utformade efter

mönster av bestämmelser i aktiebolagslagen. Jordbrukets kreditkassor —föreningsbankerna — är organiserade som ekonomiska föreningar. Om inte

annat anges i jordbrukskasserörelselagen gäller lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar sålunda för föreningsbankerna. Föreningslagen bygger i

väsentliga delar på 1944 års aktiebolagslag.

Riksdagen antog hösten 1975 en ny aktiebolagslag (prop. 1975:103, LU 1975/76:4, rskr 1975/76:114, SFS 1975:1385). Den nya lagen, som träder i kraft den 1 januari 1977, innebär att aktiebolagsreglerna förenklats väsentligt. Den gamla lagens formalitets- och publicitetsföreskrifter har genomgående beskurits kraftigt. Bl. a. reglerna om kapitalökning har förenklats. Av övriga ändringar kan nämnas att till den nya lagen har förts över de huvudsakliga bestämmelserna om aktiebolag i lagen (1970:596) om förenklad aktiehantering. Denna omfattar i fortsättningen sålunda enbart bankaktiebolag och

försäkringsaktiebolag. Vidare har redovisningsbestämmelserna i den nya aktiebolagslagen samordnats med den nya bokföringslag som i år har antagits av riksdagen och som även den träder i kraft den 1 januari 1977 (prop. 1975:104, LU 1975/76:15, rskr 1975/76:205, SFS 1976:125).

Med hänsyn till att de associationsrättsliga bestämmelserna i banklagstift-

ningen i väsentlig omfattning bygger på den gamla aktiebolagslagen bör

banklagstiftningen nu ses över i syfte att anpassa denna till den nya aktiebolagslagen. Jag anser därför att en kommitté bör tillkallas för att göra en sådan översyn. Uppdraget bör avse banklagen och sparbankslagen. Vad gäller jordbrukskasseröreiselagen har inom justitiedepartementet upprättats en promemoria (Ds Ju 1976:11) med förslag till ny lag om ekonomiska föreningar som knyter an till den nya aktiebolagslagstiftningen. Justitiedepartementet avser att senare se över även de lagar som har anknytning till lagen om ekonomiska föreningar, däribland jordbrukskasserörelselagen.

71 Kommittéer: Ekonomidepartementet Del II E:1

Kommittén bör göra en fullständig genomgång av de associationsrättsliga

bestämmelserna i banklagen och i den utsträckning som anses lämplig

anpassa dessa till den nya aktiebolagslagen. Motsvarande översyn bör göras

av de bestämmelser i sparbankslagen där en överensstämmelse med

aktiebolagslagen och/eller banklagen är befogad. I uppdraget bör däremot inte ingå en översyn av de grundläggande bestämmelserna om tillsättande av

huvudmän i sparbank. Om denna fråga bör utredas bör det ske i särskild ordning. Redovisningsbestämmelserna i banklagen och sparbankslagen, som sinsemellan inte helt stämmer överens, innehåller dels hänvisning till bokföringslagen, dels särskilda sådana bestämmelser. En av tankarna bakom den nya bokföringslagen är att den associationsrättsliga lagstiftningen skall kunna

hänvisa till bokföringslagens regler om årsbokslut och i övrigt innehålla

enbart sådana bestämmelser som behövs med hänsyn till de olika företagens särskilda förhållanden (se prop. 1975:103 s. 275 och prop. 1975:104 s. 153).

Redovisningsbestämmelserna i den nya aktiebolagslagen är utformade i enlighet härmed. Vid den översyn av lagen om ekonomiska föreningar och jordbrukskasserörelselagen som sker inom justitiedepartementet avser man att följa samma princip. Vid översynen av redovisningsbestämmelserna i banklagen och sparbankslagen bör en likartad samordning ske med den nya bokföringslagen, dvs. i enlighet med den metod som i princip har använts

redan i den gällande banklagstiftningen. Kommittén bör vara oförhindrad att

också göra en prövning i sak av de särbestämmelse rsom nu finns för bankaktiebolag och sparbanker. Kommittén bör göra motsvarande prövning av redovisningsreglerna i jordbrukskasserörelselagen.

1968 års reform av banklagstiftningen avsåg, som jag nyss har nämnt, en

översyn av rörelsereglerna vilka därvid i allt väsentligt utformades enhetligt för bankaktiebolag, sparbanker och jordbrukets kreditkassor. År 1970 vidtogs vissa jämkningar i reglerna om kreditgivning och om kreditjäv och år 1972

liberaliserades kravet på täckning med eget kapital för banks engagemang i

bostadsfinansierande kreditaktiebolag. År 1975 genomfördes ytterligare

ändringar. Bestämmelserna om kapitaltäckningskrav och om rätt att lämna

blancokredit liberaliserades såvitt angår bankinstituts kreditgivning till

sidobolag som driver factoring- och leasingrörelse eller annan finansieringsrörelse. Sparbanker och centralkassor fick ökad rätt att efter regeringens

tillstånd förvärva aktier i svenskt aktiebolag med bankfrämjande eller

allmännyttigt ändamål. Vidare vidgades bankinstitutens rätt att inom en viss

ram lämna blancokrediter. Viss liberalisering skedde också i fråga om kravet på årlig amorteringsskyldighet vid bundna lån. 1975 års ändringar i rörelse-

reglerna avsåg slutligen även ytterligare ändringar i kreditjävsreglerna.

Bankföreningen har i skrivelse den 12 november 1973 hemställt om en ny

och samlad översyn av banklagens rörelseregler i samband med att banklagens anpassning till den nya aktiebolagslagen utreds. Bankföreningen har angett en rad önskemål om ändringar i rörelsereglerna. En del av dessa

önskemål har tillgodosetts genom de ändringar i banklagstiftningen som

vidtogs år 1975. Några av de övriga frågor som enligt bankföreningen borde utredas gäller bestämmelser som är av principiell natur för bankernas verksamhet. En sådan fråga avser att bank bör ges rätt att ge ut obligationer. Denna fråga utreds emellertid f.n. av kapitalmarknadsutredningen. En annan fråga av principiell natur gäller möjlighet för bank att i egenskap av fondkommissionär förvärva aktier som noteras på Stockholms fondbörs.

Denna fråga inom fondbörsutredningen.

Del II E:1 Skr 1976/77:103 72

En tredje fråga gäller önskemål om att ersätta det nuvarande kreditgivningskravet på betryggande säkerhet i form av pant eller borgen med fri kreditvärdighetsprövning, dvs. med krav enbart på att skälig trygghet skall föreligga för att krediten återbetalas. En sådan utformning av säkerhetsregeln avvisades av kreditinstitututredningen. Med anledning av vissa remissyttranden över utredningens förslag diskuterades frågan utförligt i prop. 1968:143. Jag fann då inte skäl att frångå utredningens uppfattning. Riksdagen delade denna uppfattning. Jag anser att det inte finns anledning att så förhållandevis kort tid efter 1968 års banklagsöversyn aktualisera frågan om att slopa den sedan länge inom svensk banklagstiftning gällande centrala säkerhetsregeln. Därtill kommer att den medgivna möjligheten till undantag från säkerhetsregeln genom s. k. blancokrediter — dvs. krediter utan särskild säkerhet —- vidgades väsentligt genom 1975 års lagändringar.

Bankföreningen anser vidare att kapitaltäckningsreglerna är alltför komplicerade och därför bör helt omarbetas. Frågan om en översyn av kapitaltäckningsbestämmelserna har också tagits upp av bankinspektionen i skrivelse till regeringen den 14 april 1976. Bankinspektionens hemställan om en utredning är föranledd av att bankinstituten får allt svårare att öka det egna kapitalet i takt med den ökning som sker av verksamheten och som till stor del orsakas av penningvärdeförsämringen. Bankinspektionen lämnar följande genomsnittssiffror för de olika bankinstitutsgrupperna i fråga om hur stor del av det egna kapitalet som vid utgången av första kvartalet 1969 resp. tredje kvartalet 1975 har måst tagas i anspråk för att fylla lagens krav på täckning av bankernas placeringar.

1969 1975 Ökning av eget ka-

pital samt förlagslån

under perioden

Affärsbankerna 72 96 92 26 32 AK Sparbankerna 53 & 72 Xx 32 X Föreningsbankerna 88 KX 88 26 108 2

Jag vill erinra om att regleringen av bankinstituts skyldighet att till insättarnas skydd hålla ett med hänsyn till rörelsens art och omfattning tillräckligt eget kapital fick en helt ny utformning genom 1968 års banklagsreform. Bestämmelserna är utformade som placeringsregler differentierade i fyra riskgrader efter placeringarnas art. Placeringarna i den lägsta riskgraden är helt fria från krav på täckning med eget kapital. Tillgångarna i övriga riskgrader skall täckas med 1 94, 4 4 resp. 8 K eget kapital. Det samlade kravet på eget kapital erhålls genom addering av kapitalkraven i de fyra olika riskgraderna. Med eget kapital avses för bankaktiebolag och föreningsbank aktiekapital resp. insatskapital samt reservfond, dispositionsfond och av bolagsstämman fastställd vinstbalans. För sparbanks del skall täckning ske med egna fonder, dvs. grundfond, reservfond och garantifond. Som täckningskapital får också räknas förlagslån intill ett belopp motsvarande bankaktiebolags aktiekapital, sparbanks reservfond resp. centralkassas och anslutna jordbrukskassors eget kapital.

Den nya regleringen innebar för bankaktiebolagen en väsentlig sänkning av kapitalkravet, genomsnittligt från ca 6,5 4 till drygt 4 8. För några

73 Kommittéer: Ekonomidepartementet Delll E:1

sparbanker och centralkassor skärptes däremot kravet. Det överutrymme av eget kapital som skapades genom de nya reglerna medgav en väsentlig expansion av bankernas rörelsevolym. Under de senaste åren har det dock för många banker blivit ett allt större problem att i takt med den ökande rörelsevolymen — delvis betingad av inflationen — öka det egna kapitalet för att uppfylla det föreskrivna kapitaltäckningskravet. Möjligheten att med nuvarande regler i fortsättningen klara kapitaltäckningskravet förutsätter en förbättrad lönsamhet. Förutom de avsättningar av beskattade vinstmedel

som härigenom skulle möjliggöras skulle, vad gäller bankaktiebolagen,

möjligheten att konkurrera om riskvilligt kapital via nyemissioner av aktier

förbättras. En förbättrad lönsamhet måste i allt väsentligt ske genom att

bankerna tilläts öka räntemarginalerna, vilket i sista hand skulle drabba bankkunderna. Med hänsyn till konsekvenserna härav är det inte realistiskt att tänka sig att bankernas kapitaltäckningsproblem i någon större utsträckning skulle kunna lösas på detta sätt.

Det bör också framhållas att en kraftigt ökad emission av aktier och

förlagslån från bankernas sida för att klara kapitaltäckningskravet skulle ta i anspråk den svenska kapitalmarknaden i en omfattning som med hänsyn till andra samhällssektorers kapitalbehov inte är önskvärd. Mot bakgrund av vad

jag nu har sagt anser även jag att det är motiverat att se över kapitaltäckningsbestämmelserna för att finna en lösning varigenom bankernas behov av täckningskapital dämpas utan att insättarnas berättigade intresse av förlustskydd därför eftersätts.

Det förslag som oftast har framförts i diskussionerna kring bankernas

kapitaltäckningsproblem —- och som också tas upp i bankinspektionens skrivelse — är att också de obeskattade värderegleringskontona för utlåning, valutor och obligationer helt eller delvis skall få räknas in bland det

utlåningsgrundande kapitalet. Redan kreditinstitututredningen ansåg att

värderegleringsreserven borde få räknas in i den legala kapitaltäckningen,

men då dessa reserver liksom beskattade egna medel skulle få viss multipeleffekt på utlåningskapaciteten kunde utredningen inte förorda att

reserverna jämställdes med eget kapital. Enligt utredningens förslag skulle

reserverna dock på visst sätt få beaktas genom en särskild avdragsregel. Detta

förslag avvisades i propositionen och i anslutning därtill pekade jag på att

reserverna snabbt kan reduceras eller försvinna med följd att kapitalbasen skulle variera i storlek alltefter inträffade förluster eller ändrad inställning i fråga om behovet av säkerhetsmarginaler. Jag fann en på så sätt rörlig

kapitalbas opraktisk och svårtillämpad.

Ett beaktande av värderegleringskontona i kapitaltäckningssammanhang synes närmast avse reserveringarna för utlåning. Dessa ökade för bankaktie-

bolagens del från år 1968 till utgången av år 1974 från ca 1 400 milj. kr. till ca

2400 milj. kr. och torde därmed tämligen väl ha följt expansionen av

bankernas rörelsevolym. Kommittén bör undersöka om det går att finna en

lösning där värderegleringsreserverna kan jämställas som täckningskapital

samtidigt som de olägenheter som jag berörde i 1968 års proposition i

möjligaste mån elimineras.

Kommittén bör emellertid överväga även andra möjligheter att ordna det insättarskydd som skapas genom kapitaltäckningsreglerna. Kommittén bör med andra ord vara fri att söka finna en reglering som för en längre tid framöver löser bankernas kapitaltäckningsproblem samtidigt som kravet på skydd för insättarna tillgodoses.

Av vad jag nu har anfört framgår att kommittén bör göra en fullständig

Del II E:1 Skr 1976/77:103 74

översyn av reglerna om kapitaltäckning i banklagen, sparbankslagen och Jordbrukskasserörelselagen. Som bankinspektionen har anfört i sin skrivelse

bör därvid uppmärksammas i vad mån bankernas utlandsengagemang bör

föranleda en skärpning av täckningskravet för dessa engagemang. Lagtek-

niskt innebär de nuvarande reglerna en betydlig förenkling jämfört med den

reglering som tidigare gällde. Även de gällande reglerna är emellertid delvis tämligen komplicerade. Kommittén bör undersöka om reglerna kan förenklas ytterligare. Den bör särskilt pröva om riskklassystemet kan göras

enklare, eventuellt ända dithän att man har endast ett täckningskrav

applicerat på bankinstitutets samtliga placeringar.

Sammanfattningsvis bör utredningen såvitt gäller de tre bankinstitutgrup-

pernas rörelseregler inte avse någon genomgripande översyn annat än i fråga

om kapitaltäckningsreglerna. Förslag till ändringar i övriga rörelseregler bör

framläggas endast på punkter där jämkningar i de gällande reglerna framstår

som angelägna mot bakgrund av utvecklingen efter år 1968.

Med hänsyn till att det är angeläget att finna en lösning på bankinstitutens

kapitaltäckningsproblem bör kommittén särbehandla denna fråga och skynd-

samt framlägga förslag till nya kapitaltäckningsregler.

I detta sammanhang bör kommittén också ta upp frågan om en översyn av de regler som avser bankinspektionens tillsyn över bankinstituten. Inspektionen har enligt nu gällande regler till uppgift att övervaka att bankinstituten

följer lagar och andra författningar som särskilt avser instituten samt bestämmelserna i bolagsordning, reglemente resp. stadgar liksom föreskrifter

som har utfärdats av stämman eller styrelsen. Inspektionen skall även i övrigt

med uppmärksamhet följa bankernas verksamhet i den mån det krävs för

kännedom om de förhållanden som kan inverka på en banks säkerhet eller av andra skäl är av betydelse för en sund utveckling av verksamheten. Till dessa

grundläggande regler är knutna specieila bestämmelser om inspektionens åligganden och befogenheter samt om olika sanktionsmöjligheter, ytterst

återkallande av tillståndet att driva bankrörelse.

Den offentliga tillsynen är med gällande regler sålunda främst inriktad på

att övervaka de förhållanden som kan inverka på bankernas säkerhet. Att så är fallet hänger samman med att banklagstiftningen, särskilt rörelsereglerna, har kommit till främst för att trygga bankinstitutens solvens och likviditet och

därmed skydda insättarna mot förlust av insatta medel. En huvuduppgift för inspektionen bör självfallet även i fortsättningen vara att kontrollera

bankernas solvens och likviditet. Jag anser emellertid att tiden nu är mogen att se över de regler som gäller i fråga om inspektionens tillsyn så att av dessa klarare än f. n. framgår vilka uppgifter inspektionen skall ha vid sidan av sin

rent kontrollerande funktion. Bankinstituten och då särskilt bankaktiebolagen spelar en strategiskt viktig

roll på kreditmarknaden och därmed inom näringslivet i stort. Det är därför naturligt att samhället har intresse av att följa och påverka bankernas verksamhet. Från kreditpolitisk synpunkt är det önskvärt att det finns en så noggrann kännedom som möjligt om såväl de olika bankinstitutgruppernas

verksamhet i dess hethet som i vart fall de större institutens individuella situation. Därigenom förbättras möjligheterna att avväga skilda kreditpoli-

tiska åtgärder så att de får den effekt som eftersträvas. Redan nu pågår ett

intimt samarbete mellan riksbanken och bankinspektionen i sådana frågor. Även på valutahandelns område samverkar bankinspektionen och riks-

banken nära. Kommittén bör undersöka i vad mån det finns anledning att närmare precisera inspektionens uppgifter och befogenheter på nu berörda områden.

-—J in Kommittéer: Ekonomidepartementet Del Ill E:1

I enlighet med bankinspektionens allmänna åliggande att vaka över sundheten i bankinstitutens utveckling har inspektionen verkat för att bankerna i sin verksamhet uppfyller godtagbara krav på etik och samhällsansvar. Kommittén bör närmare ange vilka riktlinjer som bör gälla för inspektionens fortsatta handlande i detta hänseende. Ett annat område som

särskilt under senare år har varit föremål för uppmärksamhet från inspektionens sida gäller företagsstrukturen inom bankväsendet. Beträffande

affärsbankssektorn har storbankerna på inspektionens initiativ åtagit sig att

avhålla sig från att köpa upp bank som ingår i provinsbanksgruppen. Inspektionen har vidare verkat för att genom fusioner mellan sparbanker stärka sparbankssektorns konkurrenskraft. Kommittén bör överväga behovet av riktlinjer för inspektionens verksamhet även på detta område.

Som jag nyss har nämnt tar de gällande tillsynsreglerna främst sikte på en

övervakning av de förhållanden som kan inverka på bankernas säkerhet. Den

allmänna bestämmelsen att bankinspektionen även i övrigt med uppmärk-

samhet skall följa bankernas verksamhet i den mån det behövs för kännedom om förhållanden som är av betydelse för en sund utveckling av bankverk-

samheten har emellertid gjort det möjligt för inspektionen att i sin tillsynsverksamhet också beakta låntagares och andra bankkunders intressen. Detta sker bl. a. genom undersökningar i ärenden som aktualiseras genom klagomål av låntagare och genom granskning av t. ex. de formulär som bankerna använder i sin kreditgivningsverksamhet.

Bankinspektionens uppgift att bevaka även konsumentintressen har under de senaste åren framhållits i samband med olika reformer på konsumentskyddets område. Lagen (1971:112) om förbud mot oskäliga avtalsvillkor, som ger konsumentombudsmannen och marknadsdomstolen möjlighet att ingripa mot avtalsvillkor som är oskäliga mot konsumenterna, är inte tillämplig på verksamhet som står under inspektionens tillsyn. Vid lagens tillkomst ansågs det nämligen att granskningen av villkoren i de avtal som

banker erbjuder allmänheten borde utföras av inspektionen. Det har vidare lagts på bankinspektionen att kontrollera efterlevnaden av inkassolagen (1974:182) såvitt gäller institut som står under inspektionens allmänna tillsyn.

Granskningen av bankinstitutens marknadsföring ankommer däremot enligt marknadsföringslagen (1975:1418) på de konsumentpolitiska myndighe-

terna. Bankinspektionens tillsynsuppgifter har sålunda efter hand i ökad

utsträckning inriktats på att tillvarata låntagares och andra bankkunders intressen. De gällande tillsynsreglerna i banklagstiftningen behandlar emellertid inte närmare bankinspektionens uppgift att i sin tillsynsverksamhet beakta konsumentintressen. Det bör ankomma på kommittén att närmare överväga vad som bör gälla i fråga om inspektionens granskning av bankernas verksamhet i syfte att i skilda hänseenden ge ett konsumentskydd åt bankkunderna. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt frågan hur gränsen bör dras mellan inspektionens verksamhet och den verksamhet som utövas av de konsumentpolitiska organen. En avvägning bör därvid göras mellan önskemålet att myndighetskontakterna med bankerna samordnas och behovet av

ett likformigt konsumentskydd inom olika sektorer av näringslivet.

Del II E:2 Skr 1976/77:103 76

2. Enkronemyntets metallinnehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1976-12-09.

Departementschefen, statsrådet Bohman, anför.

Regeringen har nyligen fastställt ny prägel på bl.a. enkronemyntet. I samband därmed har frågan om ändring av metallinnehållet i detta mynt aktualiserats.

Föreskrifter om mynts metallinnehåll finns i kungörelsen (1971:105) om metallinnehåll och storlek beträffande rikets mynt (ändrad senast 1975:869). Enligt denna tillverkas enkronemynt av pläterat material i tre skikt, det mellersta av en legering av 97 96 koppar och 3 96 nickel och de yttre av en legering av 75 24 koppar och 25 26 nickel. Vartdera ytskiktets vikt skall vara 10 26 av myntets hela vikt på 7 g.

Enkronemynten började tillverkas i pläterat material år 1968 i samband

med att tillverkningen av silverhaltiga enkronemynt upphörde. Det avgö-

rande skälet för att nämnda pläterade material valdes var att detta material gjorde det möjligt att framställa mynt som kunde användas i samtliga

automater vid sidan av de silverhaltiga enkronemynten (prop. 1968:24 s. 8).

Frågan om myntens metallinnehåll m. m. utreddes först av myntkommittén. som avgav betänkandet (SOU 1966:4) Ny myntserie. Med anledning av vissa erinringar från remissinstanserna, bl. a. om kostnaderna för automat-

handeln, tillsattes därefter 1966 års myntkommitté med uppdrag att slutföra

översynen av myntlagstiftningen och därmed sammanhängande frågor. 1966

års myntkommitté avgav betänkandet (SOU 1969:17) Nya mynt. 1 detta betänkande diskuterades bl. a. frågan om myntens metallinnehåll. En

lösning som övervägdes av kommittén var att enkronemynten skulle tillverkas i en massiv legering av kopparnickel. Den ansågs emellertid inte lämplig, därför att den skulle medföra att ett stort antal varu- och serviceautomater måste ändras eller bytas ut. Många automater var nämligen utrustade med anordningar för avkänning av myntens elektriska ledningsförmåga och godtog inte mynt i nämnda legering. Kostnaden för att ändra automaterna var svår att beräkna men uppskattades år 1969 till ca 3 milj. kr. Svenska och norska enkronemynt skulle vidare komma att tillverkas i samma metall och alltså inte kunna skiljas åt genom ”elektriska” mekanismer i

automaterna. Från och med den 8 december 1976 gäller förordningen (1976:857) om

prägel på enkronemynt och öresmynt. I samband med att förordningen utfärdades väckte myntverket frågan om att tillverka enkronemynt i en

massiv legering av kopparnickel. Verket erinrar om att kanten på de pläterade

enkronemynten f. n. behandlas så att ytskikten böjs över kanten och täcker

den kopparfärgade kärnan, som annars skulle vara synlig som en brun rand.

Kantbehandlingen innebär en merkostnad som myntverket beräknar till ca

3,5 milj. kr. för budgetåret 1976/77. Produktionen av enkronemynt under detta budgetår kommer att vara mycket stor och uppgå till ca 70 milj. st. Merkostnaden vid en mera normal årsproduktion av 40 å 50 milj. enkronor beräknas till 2,0-2,6 milj. kr. Myntverket överväger därför att övergå till att

tillverka enkronemynt utan kantbehandling. Ännu större kostnadsbesparing görs emellertid om mynten tillverkas i en massiv legering av kopparnickel. Verket beräknar att besparingen skulle bli ca 10-12 milj. kr. om året med nuvarande produktion av enkronemynt.

77 Kommittéer: Ekonomidepartementet Del Il E:2

Av det sagda framgår att metoden som nu används för att framställa enkronemynt drar särskilda kostnader. Det finns anledning att undersöka om

enkronemynt kan tillverkas på billigare sätt än f.n. Med hänsyn till att mynten skulle få ett mindre tilltalande utseende om kantbehandlingen

slopades bör i första hand en helt annan lösning övervägas. Det finns sålunda skäl att på nytt pröva möjligheten att tillverka enkronemynt i massiv legering av oädel metall. I fråga om utseende och hållbarhet m. m. torde sådana mynt uppfylla högt ställda krav. Vidare kan de svårigheter för automathandeln, som tidigare förknippades med detta alternativ, numera ha bortfallit eller i

varje fall minskat. Jag anser därför att en särskild utredare bör tillkallas för att undersöka om

förutsättningar nu finns för att övergå till att tillverka enkronemynt i en massiv legering av oädel metall, t.ex. sådan kopparnickellegering som numera används i de vita öresmynten. Utredaren bör bl. a. undersöka automathandelns nuvarande omfattning och i vilken utsträckning myntapparater f.n. förekommer. Han bör vidare ange i vad mån en ändrad

tillverkningsmetod skulle vålla problem för automathandeln och hur sådana

problem lämpligen bör lösas. I detta sammanhang bör beaktas eventuella svårigheter för automathandeln med hänsyn till likheten meHan det svenska enkronemyntet och utländska mynt. Vidare bör utredaren söka beräkna de ekonomiska konsekvenserna för staten och automathandeln samt framlägga förslag om hur de kostnader bör bäras som kan uppkomma vid en övergång till nya tillverkningsmetoder. Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. I

avvaktan på resultatet av utredningen bör enkronemyntet även i fortsätt-

ningen tillverkas av pläterat material med den nu använda metoden.

Del Il B:1 Skr 1976/77:103 78

Budgetdepartementet

1. Samordning av statliga åtgärder vid företags obestånd, m. m.

Beslut vid regeringssammanträde 1976-02-12.

Departementschefen, statsrådet Sträng, anför.

Nedläggning av ett företag kan få negativa följder på många områden. Är

nedläggningen orsakad av att företaget har kommit på obestånd, dvs. inte kan

fullgöra sina ekonomiska förpliktelser, är olägenheterna för sam hället särskilt framträdande. Sedan länge har vid företags - liksom annan gäldenärs — obestånd gällt regler om konkursförfarande som avser fördelning av företa-

gets tillgångar mellan dess borgenärer. Förfarandet regleras huvudsakligen i

konkurslagen (1921:225). Väsentliga bestämmelser om borgenärernas

inbördes rätt till företagets behållna egendom finns i förmånsrättslagen

(1970:979). Av denna framgår att fordringar med förmånsrätt till betalning framför allt är sådana som är säkerställda med fastighets- eller företagsinteckningar samt skatte-, avgifts- och lönefordringar. Författningar av bety-

delse i sammanhanget är vidare bl. a. jordabalken, lagen (1966:454) om företagsinteckning, lagen (1970:741) om statlig lönegaranti vid konkurs samt

lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar.

Konkursförfarandet är inriktat på att konkursgäldenärens egendom skall säljas och att hans borgenärer enligt gällande förmånsrättsordning skall erhålla vad som har flutit in vid försäljningen. När konkursen avser ett företag

medför ett sådant förfarande vanligen att dess verksamhet upphör. Annor-

tunda är förhållandet när en uppgörelse om ackord kan komma till stånd. Genom ackord kan ofta ett företags verksamhet ändras så att det kan

fortsättas under gynnsammare ekonomiska villkor. Ett ackord innebär i

princip att borgenärerna till viss del efterger sina fordringar. Efter en konkurs däremot kvarstår sådana fordringar som inte täckts av konkursboets egendom. I praktiken är emellertid den kvarstående fordringsrätten för borgenärerna utan värde eftersom gäldenärsföretaget — i de fall detta är en juridisk person — efter konkursen skall anses upplöst. Till detta kommer att avveckling av företag genom konkurs oftast är mycket värdeförstörande och därigenom ogynnsam för borgenärerna.

Man skiljer mellan offentliga ackord och underhandsackord. För de förra finns regler i konkurslagen och ackordslagen (1970:847) medan de senare är oreglerade. Underhandsackord förutsätter samtycke av alla borgenärer. För offentliga ackord däremot är det tillräckligt med samtycke av en majoritet bland borgenärerna. Här åsyftas endast borgenärer vilkas fordringar saknar

förmånsrätt. Andra borgenärer förutsätts skola få sina fordringar helt infriade

och deltar därför i förhandling om offentligt ackord endast om de avstår från förmånsrätten. De flesta ackord inom näringslivet kommer till under

medverkan av de ackordscentraler, som är organ för Stockholms, Göteborgs och Malmö köpmannaföreningar.

Statens möjligheter att medverka i ackordsuppgörelser var länge begrän-

sad. Särskilt gällde detta beträffande skatte- och avgiftsfordringar, som kunde

efterges endast genom beslut av riksdagen. Sedan den 1 januari 1966 kan

emellertid länsstyrelse medge ackord i fråga om skatt och avgift som avses i

79 Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B:1

I $ uppbördstagen (1953:272), UBL, under förutsättning att ackordet är till

fördel för det allmänna och, vad angår underhandsackord. att även övriga borgenärer som ackordet angår godkänner det (62 § UBL). Enligt andra

författningar gäller dessa bestämmelser även för annan skatt och för tull (SFS

1965:852) liksom för vissa arbetsgivaravgifter [30 § lagen (1959:552) om

uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.], dock att

ackordsmyndighet enligt dessa författningar är den centrala beskattnings-

myndigheten resp. riksförsäkringsverket. I ett nyligen framlagt förslag till

bötesverkställighetslag har vidare avsetts att böter och därmed jämställda

medel får betalas genom ackord under samma villkor och i samma ordning

som gäller i fråga om skatter (SOU 1975:55 s. 18 och 184). Avskrivnings-

kungörelsen (1965:921) reglerar rätten att medge ackord beträffande andra statliga fordringar än skatter, böter och lånefordringar. En vidsträckt rätt att

godta ackord tillkommer enligt kungörelsen kammarkollegiet och försvarets

civilförvaltning samt de flesta affärsdrivande verk. För andra myndigheter är

ackordsmöjligheten mera begränsad. I fråga om lånefordringar finns bestämmelser på många områden men för vissa låneformer är möjligheten att godta ackord (eller efterge och befria från betalningsansvar) inte reglerade. De bestämmelser i detta avseende som finns på låneområdet är inte heller

enhetliga, vilket bl. a. sammanhänger med lånens syfte och administrationen

av dem. Främst bör här nämnas industrigarantilån och liknande samt lokaliseringsstöd vilka administreras av statens industriverk resp. arbets-

marknadsstyrelsen. I sammanhanget bör erinras om regeringens bemyndigande att biträda ackord m. m. enligt vad som framgår av cirkulär (1940:677) till statsmyndigheterna. |

I början av 1970-talet föreslog 1968 års lokaliseringsutredning i ett

betänkande (Ds In 1971:8) att en central myndighet skulle inrättas med

uppgift att samordna och bevaka statliga engagemang i företag. Förslaget

ledde till att en expertgrupp tillsattes inom arbetsmarknadsdepartementet. Denna har till uppgift att som försöksverksamhet centralt samordna

uppföljningen och bevakningen av statens fordringar i företag, som har fått

statligt stöd, och lägga fram förslag till åtgärder i enskilda ärenden. På det regionala planet har ansvaret för uppföljnings- och bevakningsverksamheten försöksvis lagts på länsstyrelserna (jfr prop. 1973:50 s. 56). Erfarenheterna av

försöksverksamheten har varit goda. En följd av expertgruppens arbete är att

vissa föreskrifter har utfärdats om uppföljning av ärenden angående lämnade

lån och bidrag (K. Brev den 5 juni 1973). Föreskrifterna rör arbetsmarknads-

styrelsen och industriverket samt, på det regionala planet, främst länsstyrelserna, företagarföreningarna och länsarbetsnämnderna. 7 De lagregler som f. n. gäller vid konkurs och ackord tar i huvudsak sikte på att tillgodose borgenärsintressena. Under de senaste decennierna har emellertid samhällsekonomiska aspekter fått ökad betydelse när företag kommer

på obestånd. Jag tänker härvid närmast på de arbetsmarknads- och regionalpolitiska synpunkterna vilka ofta fordrar en annan bedömning än den som

görs utifrån borgenärsintressen.

Ett uttryck för behovet att anlägga andra aspekter än de som tillgodoses

genom konkurs- och ackordsinstituten kommer till synes bl. a. i försöksverksamheten med statsbidrag för tidsbegränsad fortsatt drift enligt kungörelsen

(1972:302) om statsbidrag till nedläggningshotade företag. Verksamheten, som har begränsats till att gälla företag vilka har gått i konkurs eller trätt i

likvidation, har emellertid varit av mindre omfattning. Ett i praktiken mera

betydelsefullt uttryck för samhällsekonomiska aspekter framkommer vid

Del II B:1 Skr 1976/77:103 80

försöksverksamheten hos den nyssnämnda expertgruppen inom arbetsmark nadsdepartementet.

Prövning av ackordsfrågor beträffande låne- och bidragsfordringar sker där

mot bakgrund av ett större samhällsekonomiskt perspektiv. I fråga om andra fordringar medger inte ackordsbestämmelserna att samhällsekonomin i stort beaktas. En ändring härvidlag är uppenbarligen önskvärd, särskilt i fråga om

skatte- och avgiftsfordringar. Vidare föreligger beträffande skatte- och avgiftsfordringar behov av samordning av beslutsfunktioner eller i varje fall råd och anvisningar från centralt håll. Den nuvarande ordningen innebär som har framgått av det föregående att prövningen av ackordsfrågor är uppdelad på 24 länsstyrelser (skatt och avgift som avses i I 5 UBL samt mervärdeskatt)

men dessutom på exempelvis riksskatteverket (punktskatter) och riksförsäk-

ringsverket (arbetsgivaravgifter). I många ackordsfall har staten att bevaka en

hel rad fordringar avseende olika skatte- och avgiftsslag. Staten företräds

därvid av olika myndigheter och organ utan egentlig möjlighet till samordning av beslutsfunktionen. Behov av samordning på det nu avsedda området föreligger emellertid

också av andra skäl. Den statliga kreditgivningen har kommit att omfatta

flera nya kredit- och stödgivningsfunktioner, som har knutits till olika myndigheter och organ. Dessutom har nya kreditinstitut inrättats, ibland

förenade med möjligheter till avsevärt risktagande. Behovet att kunna samordna bevakning av olika fordringstyper och komma till en samlad bedömning av lämpliga åtgärder i obeståndsfallen har med tiden blivit allt större.

Vad jag nu har anfört har lett mig till slutsatsen att frågan om statliga

åtgärder och bevakning av statliga intressen vid företags obestånd bör utredas. Jag har i frågan samrått med cheferna för justitie-, arbetsmarknadsoch industridepartementen.

Starka skäl talar för att statens intressen och åtgärder vid företags obestånd i fortsättningen samordnas. De sakkunniga bör pröva lämpliga former för verksamhetens handhavande. Det bör prövas om de uppgifter, som nu åvilar expertgruppen inom arbetsmarknadsdepartementet, kan samordnas med

bevakning av skatte- och avgiftsfordringar m. m. Vid en sådan samordning

bör man kunna bygga vidare på de erfarenheter, som har gjorts av

expertgruppen i arbetsmarknadsdepartementet. De nya och vidgade uppgif-

terna är emellertid sådana att det är naturligt att man i vissa hänseenden får pröva sig fram till lämpliga arbetsformer på grundval av erfarenheterna i verksamheten.

De sakkunniga bör ägna särskild uppmärksamhet åt hur den samordning, jag här beskrivit, lämpligen bör byggas upp och verka. Utredningen bör i övrigt beakta följande synpunkter. De sakkunniga bör granska de möjligheter som finns för statliga organ att

tidigt iaktta när företag får likviditetssvårigheter eller är på obestånd. Det bör tillses att iakttagelser av detta slag vid behov resulterar i ett enhetligt agerande

från statens sida. På låneområdet bör utredas om den bevakning som där äger

rum kan förbättras. I sammanhanget är länsstyrelsernas, länsarbetsnämn-

dernas och företagarföreningarnas verksamhet av särskild betydelse. I fråga

om skatter och avgifter åter bör utredningen ägna uppmärksamhet åt frågan hur intensivt kronofogdemyndigheterna skall bedriva indrivningsverksamhet mot företag och hur snabbt de skall tillgripa konkurshot. Den

sistnämnda frågan har blivit särskilt aktuell som en följd av att det nyligen beslutats om ändring i det inbördes företrädet mellan löneborgenärer,

81 Kommittéer: Budgetdepartementet Del I B:1

företagarinteckningshavare och staten som skatteborgenär (SFS 1975:1248).

Redan f. n. gäller dock att kronofogdemyndigheterna främst i områden med undersysselsättning ofta skjuter upp sitt ställningstagande i konkursfrågan i avvaktan på resultatet av överläggningar med länsstyrelsen, länsarbetnämnd, företagarförening m. fl. De sakkunniga bör beakta att arbetsmarknads- och

regionalpolitiska intressen kan tillgodoses bäst så länge företaget inte har

försatts i konkurs. Det bör övervägas om och i vad mån man vid den

samordning jag här berört kan på ett aktivt sätt verka för, att nyssnämnda

intressen tillvaratas.

De sakkunnigas överväganden bör främst gälla företag som inte är försatta i konkurs. I fråga om mindre konkurser harien den 18 december 1975 beslutad lagrådsremiss om ändring i konkurslagen föreslagits att förvaltningen skall

ankomma på kronofogdemyndighet. Antas detta förslag, torde beträffande konkurser av detta slag kravet på insyn från samhällets sida vara uppfyllt och

samhällsekonomiska intressen kunna tillgodoses på ett tillfredsställande sätt.

Enligt vad jag har inhämtat kommer vidare konkurslagskommittén (Ju 1971:06, jfr prop. 1975:6 s. 114 f) att senare i år föreslå vissa åtgärder för att arbetsmarknads- och regionalpolitiska intressen skall bli bättre tillgodosedda

i övriga konkurser. I den mån vad som framkommer i utredningsarbetet

motiverar åtgärder härutöver bör de sakkunniga vara oförhindrade att också

ta upp frågor som rör företag som är i konkurs. Beträffande de kommunala företag som förvaltar bostäder eller samlings-

lokaler torde möjligheter till ytterligare insyn från det allmännas sida inte

behövas. Utredningen kan därför lämna sådana företag utanför sina övervä-

ganden.

Det bör vidare undersökas om den nu berörda samordningen bör innefatta

beslutsfunktioner eller endast styrnings- och servicefunktioner gentemot andra statliga organ. Härvid är en uppdelning mellan olika fordringsslag

tänkbar. Såvitt avser låne- och bidragsfordringar vill det förefalla som om beslutsfunktioner kan i betydande mån vara ändamålsenligt. De befogen-

heter som tillkommer de nuvarande huvudmännen för de skilda formerna av

statlig stödverksamhet etc. bör dock inte ändras i vidare mån än som är

nödvändigt för en effektiv samordning och uppföljning av stödåtgärder m. m. Förfarandet i uppföljningsärendena, som f. n. är ganska omständligt, bör utredningen söka förenkla. När det gäller skatte- och avgiftsfordringar torde i

stället styrnings- och servicefunktioner i första hand böra övervägas. I

sammanhanget är av betydelse att samordningen sker så smidigt som möjligt

samt att den inte får gå ut över effektiviteten i kronofogdemyndigheternas indrivningsverksamhet. I normalfallet av skatteindrivning mot företag där skatteskulden är relativt liten i förhållande till företagets tillgångar, saknas

sålunda anledning att ta hänsyn till samhällsekonomiska synpunkter. Som

allmän målsättning för de sakkunniga måste givetvis gälla — bl. a. med

hänsyn till kravet på konkurrensneutralitet — att företag inte skall kunna undandra sig sina skatte- och avgiftsförpliktelser genom sådant förfarande som nu avses komma till stånd. För att uppnå önskvärd samordning på

skatte- och avgiftsområdet kan det vara tillräckligt att beslutsfunktioner för

olika medelsslag koncentreras till vissa myndigheter: Vid övervägandena

härom bör utredningen beakta, att det vid indrivning av skatter och avgifter är

fråga om en hel rad beslutsfunktioner som har samband med varandra, såsom utmätning, ackord, konkursansökan, konkursbevakning m. m. Utredningen bör undersöka i vilken mån övervakning, samordning eller beslut kan föras ut regionalt eller lokalt.

6 Riksdagen 1976/77. I samt. Nr 103

Del II B:1 Skr 1976/77:103 82

De sakkunniga bör även söka utforma modeller för en bestämning av de kostnader för det allmänna som uppstår på grund av de arbetsmarknadsmässiga och socialpolitiska effekter som företagsnedläggelse orsakar. Det bör i samband därmed utredas bl. a. om samordningsorganet bör ha rätt att för statens räkning förvärva egendom om detta är till fördel för det allmänna.

De sakkunniga bör slutligen ta ställning till olika författningsfrågor. Till en början gäller att de, som tidigare har berörts, måste utarbeta nya bestämmelser om ackord, särskilt på skatte- och avgiftsområdet. De nya bestämmelserna skall utformas så att samhällsekonomiska synpunkter kan beaktas vid ackordsprövning (jfr Ds In 1971:8 s. 93): Vid övervägandena måste hänsyn tas till att skatte- och avgiftsfordringar i allmänhet är förenade med förmånsrätt. Någon ändring härav bör inte komma i fråga. Förhållandet reser emellertid en del problem. Ett sådant gäller de förutsättningar under vilka staten bör avstå från förmånsrätten och delta i förhandling om offentligt ackord. Ett annat problem är om staten som villkor för att antaga ackordsförslag bör kräva, att även andra borgenärer avstår från förmånsrätt och deltar i ackordsförhandlingen. Uppenbarligen skall emellertid inte löneborgenärer vid ackord behöva avstå från någon del av sin fordran. Den omständigheten att skatter och avgifter sedan den 1 januari 1976 i förmånsrättshänseende går före löner (SFS 1975:1248) får sålunda inte inverka på statens beredvillighet att antaga ackordsförslag. Däremot bör utredningen utreda och föreslå de ändringar som kan vara betingade av att lönerna har nedklassats.

De sakkunniga är oförhindrade att behandla även andra frågor på förevarande område än dem som särskilt har berörts nu. Om det visar sig påkallat bör de samråda med sakkunniga i andra utredningar, såsom konkurslagskommittén (Ju 1971:06), utredningen (Ju 1972:12) angående företagsinteckning och decentraliseringsutredningen (Kn 1975:01).

2. Stöd till distributionen av vissa tidskrifter

Beslut vid regeringssammanträde 1976-03-04.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför.

Tidskrifterna har i dagens samhälle en mycket stor betydelse. Det är en förutsättning för ett väl fungerande massmediesystem att det finns en varierande, mångsidig och väl spridd tidskriftspress. Av speciell betydelse är tidskrifterna för organisationerna — för dessa torde de utgöra det främsta kommunikationsmedlet.

1972 års pressutrednings (Fi 1972:07) uppdrag innebar att den, vid sidan av uppgiften att kartlägga dagspressens problem och utveckling på massmedieområdet, också skulle ta upp förhållandena för pressorgan somvutges av ideelta och fackliga organisationer samt fackpress och populärpress. I sitt betänkande (SOU 1975:79) Svensk press. Statlig presspolitik uttalade utredningen att den inte hade som sin uppgift att göra en fullständig kartläggning av tidskrifternas funktioner och ekonomiska läge. Utredningens undersökningar av pressens funktioner i samhället omfattade dock i viss utsträckning även tidskrifter. Utredningen redovisade också en begränsad studie som ger en allmän uppfattning om tidskrifternas ekonomiska förhållanden.

Denna studie ger bl. a. vid handen att de senaste tio åren har inneburit

83 Kommitteer: Budgetdepartementet Del Il B:2

ökande svårigheter för tidskrifterna. Kostnaderna för framställning och

distribution har ökat avsevärt, vilket har framtvingat ökade bidrag från

organisationerna eller ökade priser.

Det framgår av de undersökningar som pressutredningen har genomfört

att tidskrifterna har en mycket stor betydelse för kommunikationen i dagens samhälle, inte minst för organisationer och folkrörelser. Deras betydelse har ytterligare ökat i och med nedläggningarna av dagstidningar. På tidskrifts-

sidan finns fortfarande den mångfald som i dag saknas inom dagspressen. De fackliga och ideella tidskrifternas betydelse kan belysas av att de årligen sprids i närmare 200 miljoner exemplar.

Enligt pressutredningens bedömning behövs ytterligare analyser av tids-

krifternas ekonomiska läge, förhållande till organisationerna och betydelse för kommunikationen i samhällsfrågor. Utredningen föreslog därför att en ny

utredning skulle tillsättas med huvudsaklig uppgift att fastställa dagsläget för tidskrifterna och den roll som statsmakterna bör spela i samband med dessa samt att framlägga förslag om hur tidskrifternas problem lämpligen bör lösas.

Med anledning av en motion om översyn av pressens distributionsformer

tog konstitutionsutskottet upp tidskrifternas problem och uttalade att det

förelåg behov av en skyndsam utredning på detta område. Utskottet ställde

sig sålunda bakom pressutredningens förslag och förutsatte därvid att utredningsuppdraget också skulle komma att omfatta en analys av tidskrifts-

distributionen. Riksdagen följde utskottet (KU 1975/76:23, rskr 1975/

76:41).

Vid remissbehandlingen av pressutredningens betänkande mötte utredningens förslag om en tidskriftsutredning ingen erinran. Landsorganisa-

tionen i Sverige (LO) ansåg dock att det fanns ett så gott underlag att en

departementsutredning mycket snabbt skulle kunna utarbeta förslag som kan föreläggas riksdagen. Flera remissinstanser framhöll att stora grupper

tidskrifter har så svåra ekonomiska problem att inskränkningar i utgivningen

och nedläggningar inte kan undvikas om inte åtgärder vidtas snabbt. Kostnaderna för tidskriftsutgivning har enligt dessa remissinstanser stigit ännu snabbare än för dagspressutgivning under de senaste åren. Flera

remissinstanser framhöll, i likhet med utredningen, de fackliga och ideella

tidskrifternas stora presspolitiska betydelse.

I propositionen om statligt stöd till dagspressen ansluter jag mig till pressutredningens och remissinstansernas bedömning att tidskrifternas problem bör utredas utan dröjsmål (prop. 1975/76:131 s. 168).

Från statsmakternas sida har olika åtgärder vidtagits för att underlätta tidskriftsutgivningen. Således är flertalet ideella och fackliga tidskrifter befriade från mervärdeskatt. Sådan befrielse ges enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt till periodiskt medlemsbilad och periodisk personaltidning samt annan periodisk publikation som väsentligen framstår som organ för sammanslutning med huvudsakligt syfte att verka för religiöst, nykterhets-

främjande, politiskt, miljövårdande, idrottsligt eller försvarsfrämjande

ändamål eller att företräda handikappade eller arbetshindrade medlem-

mar.

Vidare utgår under utbildningsdepartementets huvudtitel ett speciellt stöd till kulturtidskrifter. Enligt kungörelsen (1971:681) om tidskriftsstöd

(omtryckt 1974:645) skall detta stöd fördelas så att det främjar hög kvalitet och mångfald av åsikter och behandlade ämnen. Stöd kan utgå i form av

grundbidrag, projektbidrag och stödköp. Grundbidrag kan utgå till ägare av

Del II B:2 Skr 1976/77:103 84

sådan kulturtidskrift för vilken intäkterna inte täcker utgifterna och för vars utgivande ägaren inte har tillräckligt stöd från annat håll. Projektbidrag kan utgå för utarbetande av essä eller artikelserie för kulturtidskrift eller ideell tidskrift. Med stödköp avses tilldelning av medel till statlig eller kommunal myndighet för prenumeration på kulturella och ideella tidskrifter. Tidskriftsstödet administreras av statens kulturråd och uppgår för budgetåret 1975/76 till 1,6 milj. kr.

Slutligen bör framhållas att både dagspressen och tidskrifterna har gynnats av relativt låga taxor vid postbefordran. Särkostnaderna i postverkets tidningsrörelse beräknas f. n. överstiga intäkterna med ca 90 milj. kr. per år.

I proposition 1975/76:127 föreslås att avgiftssystemet i postverkets tidningsrörelse utformas i enlighet med den överenskommelse som träffats mellan postverket och tidningsutgivarna inom ramen för 1974 års tidningstaxeutredning. Överenskommelsen förutsätter att underskottet i tidningsrörelsen skall avvecklas. Detta avses ske genom en successiv höjning av tidningsavgifterna. Först efter 15 år skall avgifterna täcka tidningsrörelsens särkostnader, vilket möjliggör en successiv anpassning för tidningsutgivarna. Slutligen föreslås att postverket erhåller ett anslag över statsbudgeten för täckande av särkostnader i tidningsrörelsen. För budgetåret 1976/77 föreslås anslaget utgå med 90 milj. kr. Bidraget föreslås vidare successivt avtrappat i lika stora delar under en femtonårsperiod.

Mot den redovisade bakgrunden anser jag det angeläget att tidskrifternas problem utreds. Tidskrifternas stora betydelse för demokratin är ostridig. 1972 års pressutredning har visat att tidskrifterna fungerar som ett betydelsefullt komplement till dagspressen. Denna funktion hos tidskrifterna har tilltagit i betydelse i takt med den ökade koncentrationen på dagstidningsmarknaden. Tidskrifterna spelar vidare en central roll i organisationernas och folkrörelsernas verksamhet. Det svenska samhället är beroende av att dessa organisationer och folkrörelser fungerar på ett tillfredsställande sätt. Tidskrifternas ekonomiska svårigheter och tecknen på att dessa kan komma att öka ytterligare är i flera avseenden ett allvarligt hot mot den fria opinionsbildningen. Det är därför väsentligt att statsmakternas roll för att främja ett mångsidigt och varierat tidskriftsutbud snarast utreds. Jag förordar därför att särskilda sakkunniga tillkallas för ändamålet.

Till ledning för utredningsarbetet vill jag anföra följande. Enligt min mening finns motiv för ett mer allmänt tidskriftsstöd vid sidan av existerande stödformer. Förslag om utformningen av ett sådant stöd bör läggas fram av utredningen.

Utgångspunkten för utredningsarbetet bör vara den roll som tidskrifterna spelar för informationen i samhället —- inte minst inom områden med anknytning till de fackliga, politiska och ideella rörelserna — samt för opinionsbildningen. Tidskrifternas möjligheter att utifrån en förankring i bestämda åsiktsriktningar kommentera händelser och företeelser i samhället är härvid av särskilt stor betydelse. En annan viktig utgångspunkt är den betydelse som tidskrifterna har i fråga om gruppkommunikation mellan förtroendevalda och medlemmar i olika organisationer och folkrörelser. Organisationerna fyller således en avgörande funktion för tidskriftsutgivningen i vårt land. Det förhållandet att tidskrifterna ofta utgör en så integrerad del av organisationernas verksamhet bildar en viktig förutsättning för utredningsarbetet.

När det gäller dagspressen har annonsintäkterna en avgörande betydelse

2 'n Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B:2

för tidningarnas ekonomi. Annonsmarknaden verkar selektivt till fördel för de tidningar som har den största marknadstäckningen. Mot den bakgrunden har det varit nödvändigt att ge stödet till dagspressen en selektiv utformning

för att kompensera de tidningar som har en låg hushållstäckning och således

en svag ställning på annonsmarknaden.

Tidskriftsmarknaden fungerar inte på samma sätt som dagspressmarknaden. Det är bland tidskrifterna t. ex. inte fråga om direkta konkurrensförhål-

landen på lokala eller regionala marknader. För tidskrifterna är annonserna

normalt inte lika avgörande som för dagspressen. Med hänsyn härtill och till

att tidskrifterna ofta i hög grad är integrerade i organisationernas verksamhet är det angeläget att utredningen söker finna en form för stödet som inte verkar styrande på inriktningen och utformningen av organisationernas informerande och opinionsbildande verksamhet utan som i stället syftar till att i mer generella former stödja tidskrifternas spridning. Vidare har pressutredningen framhållit att kostnaderna för postdistributionen utgör en av de tyngsta och snabbast växande posterna i de flesta tidskrifters budget. Detta innebär att

utredningen i första hand bör pröva möjligheten att knyta stödet till kostnaderna för postdistributionen.

En viktig fråga är att definiera den kategori tidskrifter som bör omfattas av

ett stöd till distributionen. Frågan om avgränsningen mellan dagstidningar

och tidskrifter behandlas i propositionen om statligt stöd till dagspressen. De ställningstaganden som görs där bör vara vägledande i detta sammanhang. I fråga om avgränsningen mellan olika tidskrifter har, som jag nyss framhållit, statsmakterna redan gjort en avgränsning syftande till att fastställa vilka

tidskrifter som skall befrias från mervärdeskatt. De ställningstaganden som gjorts i detta sammanhang bör enligt min mening i allt väsentligt tillgodose de syften som här är aktuella och således vara vägledande för utredningsarbetet. Det bör dock stå utredningen fritt att pröva huruvida mindre avvikelser från

denna gränsdragning framstår som nödvändiga.

Av vad jag nu anfört följer att någon särskild avgränsning i förhållande till de tidskrifter som i dag erhåller statligt tidskriftsstöd inte är nödvändig. Ett stöd till distributionen av tidskrifter av den mer allmänna utformning som jag här har förordat kan knappast heller få en sådan omfattning att det på något

avgörande sätt skulle påverka den ekonomiska situationen för de tidskrifter

som nu erhåller tidskriftsstöd. Distributionskostnaderna utgör normalt en

förhållandevis liten andel av dessa tidskrifters totala utgifter.

Chefen för utbildningsdepartementet kommer inom kort att lägga fram

förslag om en översyn av stödet till kulturtidskrifter.

En annan fråga som de sakkunniga bör överväga är huruvida det finns ekonomiska motiv att differentiera stödet exempelvis med avseende" på upplagans storlek.

Med hänsyn till det nära samband som finns mellan stödet till dagspressen

och ett stöd till tidskrifterna av den typ jag nu har förordat bör de sakkunniga

utgå från att det nya stödet skall handläggas av presstödsnämnden.

Med hänsyn till det bekymmersamma läget för många tidskrifter bör

utredningsarbetet bedrivas så skyndsamt att övervägandena kan redovisas i sådan tid att förslag i frågan kan läggas fram under 1976/77 års riksmöte.

Härigenom blir det möjligt att stöd kan utgå redan för kalenderåret 1977. De

sakkunniga bör under utredningsarbetet samråda med fackliga och ideella

Organisationer. |

Del II B:3 Skr 1976/77:103 86

3. Vissa frågor ang. avdrag vid inkomsttaxering för kostnader för tryggande av anställds pensionering, m. m.

Beslut vid regeringssammanträde 1976-03-11.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför.

Hösten 1975 beslutade statsmakterna om nya beskattningsregler för

pensionsförsäkringar och arbetsgivares kostnader för tryggande av anställdas pensionering (prop. 1975/76:31, SkU 1975/76:20, rskr 1975/76:132, SFS

1975:1347-1354). Denna lagstiftning innebär en genomgripande förändring

av vad som hittills har gällt på detta område. Lagstiftningsarbetet grundade

sig till huvudsaklig del på livförsäkringsskattekommitténs (Fi 1971:07) delbetänkande (SOU 1975:21) Pensionsförsäkring -- Avdragsrätt vid inkomstbeskattningen för försäkringspremie och kontoavsättning m. m. Under

remissbehandlingen av detta betänkande liksom vid riksdagsbehandlingen av regeringsförslaget i prop. 1975/76:31 har det visat sig att detta ämne är både

komplicerat och kontroversiellt. Å ena sidan är det klart att en så omfattande nydaning av regelsystemet som det här är fråga om måste medföra problem och behov av justeringar som bättre kan överblickas efter någon tids

erfarenhet av den praktiska tillämpningen. Å andra sidan finns det problem

som kan urskiljas redan nu och som synes kräva åtgärder inom en snar

framtid.

Sålunda har redan i prop. 1975/76:31 (s. 145) uppmärksammats det problem som har uppkommit genom att lagstiftningen brutit det intima sambandet

mellan de civilrättsliga reglerna i lagen (1967:531) om tryggande av pensions-

utfästelse m. m. (tryggandelagen) och skattereglerna. Vidare har i propositionen erinrats om andra viktiga frågor som fortfarande är olösta, nämligen frågan om avtappningen av konto Avsatt till pensioner och frågan om återföring av medel som avsatts till stiftelse i fall där avsättningen kan antas uppenbarligen ha tjänat annat än pensioneringssyfte.

Vidare har riksdagen i skrivelse till regeringen (rskr 1975/76:132) begärt prövning av möjligheterna att tillgodose önskemål om bibehållen avdragsrätt för tryggande av pensionsåtaganden, som innebär mindre avvikelse från s. k. allmän pensionsplan.

Vad först angår den av riksdagen begärda prövningen av möjligheterna att tillgodose önskemål om bibehållen avdragsrätt för pensionsåtaganden, som innebär mindre avvikelse från allmän pensionsplan, är följande att märka.

Den nya lagstiftningen innebär i detta hänseende i princip att arbetsgivare får avdrag för så stor del av sina kostnader för de anställdas pensionering som behövs för att trygga pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan. Allmän

pensionsplan har samma innebörd i skattelagstiftningen som enligt 4§ tryggandelagen. Med allmän pensionsplan likställes dessutom i skattelag-

stiftningen — i fall där någon allmän pensionsplan inte föreligger - pensionsåtagande för pensionsförmåner, som ryms inom vad som är sedvanligt enligt allmän pensionsplan i fråga om arbetstagare med motsvarande uppgifter eller

hans efterlevande. Om arbetsgivaren tillämpar metoden att trygga pensio-

nerna genom avsättning till konto Avsatt till pensioner, skall åtagandet

dessutom vara kreditförsäkrat. Viss möjlighet till dispens utöver här angiven

avdragsrätt föreligger. Riksskatteverket är dispensmyndighet.

I praktiken förekommer en rad pensionsarrangemang, som innebär

avvikelser från vad som gäller enligt allmän pensionsplan, främst ITPplanen. Det kan vara fråga om obetydligt bättre efterlevandeförmåner, rätt att

87 Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B:3

tillgodoräkna tidigare tjänstetid, rätt till förtidspensionering med bibehållna

förmåner m. m.

För den fortsatta diskussionen bör följande anmärkas. Den nya situationen

innebär inte att avtalsfriheten har rubbats. Det är således fortfarande möjligt

att lämna pensionsutfästelse helt efter avtalsparternas önskan. Å andra sidan

är det klart att möjligheterna att göra avdrag för kostnaderna för tryggande av dessa utfästelser kan ha avgörande betydelse för utfästelsernas storlek. Den genomförda skattelagstiftningen bygger på grundsatsen att avdragsrätten skall omfatta endast kostnader som har lagts ned i pensioneringssyfte. Som

generellt mått på rimlig pensioneringsstandard har man valt förmånerna

enligt ITP-planen.

De nya skattereglerna om arbetsgivares rätt till avdrag för kostnader

avseende anställdas pensionering har inte retroaktiv verkan med undantag för kostnader avseende anställd med bestämmande inflytande i aktiebolag eller ekonomisk förening. Skatteavdrag i framtiden får således åtnjutas för pensionsåtaganden, som hänför sig till tid före den 1 januari 1976 oavsett pensionsförmånernas storlek med undantag för nämnda kategori.

För tillgodoseende av det önskemål som riksdagen har uttalat och som

innebär bibehållen avdragsrätt för pensionsåtaganden, som i smärre hänseenden avviker från allmän pensionsplan, finns två olika vägar. Man kan nämligen utgå från avvikelser på antingen förmånssidan eller kostnadssidan. Som jag ser det skulle en lösning på kostnadssidan vara enklare att

genomföra. Bortsett från de svårigheter som kan föreligga när det gäller att

bedöma vad som s. a. s. ryms inom allmän pensionsplan — särskilt om planen

själv stipulerar möjligheter till avvikelser i speciella fall - torde kostnadssidan

vara lättare att beloppsmässigt entydigt fixera än förmånssidan. Dessutom kan man tänka sig ett mindre allmänt schablonutrymme för avvikelser som

får bli beroende av förhandlingar mellan arbetsgivaren och hans anställda. På

förmånssidan skulle en dylik schablonregel sannolikt bli mycket svårare att hantera. Självklart har jag inte härmed tagit ställning till vilken lösning som

bör väljas. Oavsett vilken väg man går bör emellertid inte medges något avsteg från de kvalitativa villkor för pensionsförmåner som gäller på grund av reglerna i punkt I av anvisningarna till 31 § nämnda lag.

När det gäller den fråga som jag i prop. 1975/76:3] förutskickade skulle utredas, nämligen sambandet mellan tryggandelagen och skattereglerna liksom problemet med avtappning av överskottsmedel på konto och i stiftelse m. m., är följande att anmärka.

Med arbetsgivares pensionsreserv förstås i tryggandelagen hans skuld för åtagande enligt allmän pensionsplan och för upplupen del av sådan utfäst pension som han enligt nämnda lag får redovisa på konto Avsatt till

pensioner. En särskild föreskrift, även den i tryggandelagen, förbjuder att

posten A vsatt till pensioner minskas under pensionsreserven i vidare mån än denna har täckning i pensionsstiftelses förmögenhet.

Det finns givetvis ingen anledning att — efter den nu genomförda regleringen av rätten till avdrag för pensionskostnader — framtvinga ett kvarhållande av medel på konto Avsätt till pensioner i den mån de måste skattas av. Härutöver är det önskvärt med en översyn av reglerna om

avskattning av disponibla pensionsmedel. Flera skäl talar för en sådan

översyn. Den nya lagstiftningen har definierat omfattningen av de pensionsåtaganden som för framtiden får tryggas med obeskattade medel. Även om rätten till avdrag för pensionsåtaganden som hänför sig till tiden före den I januari 1976 har lämnats i huvudsak orubbad, finns i princip inget skäl att

Del II B:3 Skr 1976/77:103 88

bibehålla skattefriheten för medlen i den mån de inte längre svarar mot en aktuell pensionsreserv beräknad med hänsyn till de nya reglernas utformning. Här uppkommer problem, bl. a. i vad mån sålunda frigjorda medel bör få tas i anspråk för pensionsåtaganden som har gjorts efter utgången av år 1975 men för vilka avsättning ännu inte har skett. Dessutom är det en fråga för sig i vilken takt sådana frigjorda medel skall behöva tappas av.

En särskild sakkunnig bör tillkallas för att utreda de frågor jag här berört. Den sakkunnige bör givetvis vara oförhindrad att i samband med detta arbete ta upp även andra problem som kan ha uppstått i samband med genomförandet av den nya lagstiftningen om beskattningsregler för pensionsförsäkringar och arbetsgivares kostnader för tryggande av anställdas pensionering. Det är önskvärt att lagstiftning i den fråga som riksdagen påkallat prövning av träder i kraft och kan tillämpas vid 1977 års taxering.

4. Översyn av reglerna om fastighetstaxering

Beslut vid regeringssammanträde 1976-09-16.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför.

Reglerna om taxering av fastighet har successivt reformerats under den senaste tioårsperioden. Reformerna har gällt i stort sett alla områden inom fastighetstaxeringen och har inneburit genomgripande förändringar på viktiga punkter.

I detta sammanhang räcker det med att erinra om vissa ändringar som genomfördes inför 1975 års allmänna fastighetstaxering. Jag tänker i första hand på den lagstiftning som antogs vid 1973 års höstriksdag (prop. 1973:162, SkU 70, SFS 1099-1108). Den innebar en nyreglering i frågor om bl. a. fastighetsbegreppet, bildande av taxeringsenhet och värderingsgrunder. Ändringarna avsåg också organisationen och förfarandet vid allmän fastighetstaxering. Genom lagstiftning år 1974 (prop. 1974:116, SkU 35, SFS 295) anpassades reglerna om taxering av vattenfallsfastighet till systematiken och värderingsprinciperna i de tidigare antagna bestämmelserna.

Arbetet med att skapa en effektiv och rättvisande fastighetstaxering kan numera anses vara i huvudsak genomfört. Det återstår emellertid vissa frågor som behöver ses över. I huvudsak gäller det frågor som visserligen har uppmärksammats i det tidgare lagstiftningsarbetet men som då av olika skäl har ansetts böra ställas på framtiden.

Även författningsmässigt behövs en översyn av fastighetstaxeringsområdet. En genomgående linje vid 1973 års reform av fastighetstaxeringen var att i kommunalskattelagen (1928:370), KL, endast ta in grundläggande värderingsregler under det att detaljregleringen lämnades åt riksskatteverket (RSV).

Den nya regeringsformen, som började tillämpas den 1 januari 1975, lämnar inte samma möjligheter som den gamla regeringsformen att delegera rätten att utfärda föreskrifter till myndighet. Vilka följder detta får för förfarandet vid kommande fastighetstaxeringar måste därför undersökas. En genomgång av hela regelkomplexet bör göras.

Regler om fastighetstaxeringen finns i dag i flera olika författningar. Detta gör området svåröverskådligt. I prop. 1973:162 uttalade jag mig i princip för

89 Kommittéer: Budgetdepartementet Del Il B:4

att man borde samla alla föreskrifterna om sådan taxering i en särskild lag men jag ansåg det inte lämpligt att utan föregående utredning lägga fram förslag till en sådan lag. Jag förutskickade emellertid att frågan skulle tas upp på nytt inför 1980 års allmänna fastighetstaxering.

Av vad jag nu har sagt framgår att det är nödvändigt med en lagteknisk översyn av fastighetstaxeringsreglerna till 1980 års allmänna fastighetstax-

ering. En sådan behövs också för att få till stånd en systematisk ordning av författningsområdet. Uppgiften att göra den nödvändiga översynen bör anförtros en särskild kommitté. Kommittén bör bedriva sitt arbete så att resultatet kan läggas till

grund för lagstiftning inför 1980 års allmänna fastighetstaxering.

I sammanhanget vill jag erinra om att regeringen tidigare i dag gett RSV

tillstånd att tillkalla experter med uppdrag att utarbeta förslag till anvisningar för 1980 års allmänna fastighetstaxering, m. m.

Som jag tidigare har antytt bör den nu aktuella översynen omfatta även vissa frågor som har uppmärksammats i det föregående lagstiftningsarbetet. Jag tänker då bl. a. på reglerna i 5 § KL om undantag från skatteplikt. Dessa

regler går tillbaka till början av 1920-talet och framstår numera som

otidsenliga. Det har medfört svårigheter vid tillämpningen och i vissa fall olämpliga konsekvenser. Problem har uppstått bl. a. när det gäller värdering av byggnader och fastigheter som tillhör kriminalvården. Det kan där

bedrivas industriell verksamhet, jord- och skogsbruk eller annan närings-

verksamhet som medför att fastigheterna blir skattepliktiga.

Samma problem har funnits vid värdering av landstingens sjukvårdsbygg-

nader. I dessa fall liksom i ett flertal andra, t. ex. vid kommunernas samarbete

i förenings- eller aktiebolagsform, är reglerna inte anpassade till dagens

förhållande. En modernisering av dessa regler framstår således som en

angelägen uppgift för kommittén. Därvid bör bl. a. beaktas de synpunkter

som fördes fram i frågan i samband med prop. 1973:162 (s. 295-298).

Kommittén bör också ta upp en fråga som. berördes i samband med

behandlingen av prop. 1974:116 om taxering av vattenfallsfastigheter. Det gäller frågan om lämplig värderingsmetod i fråga om sådana fastigheter. SKU anförde härom bl. a. följande (SKU 1974:35 s. 10).

"I avsaknad av såväl vägledande bestämmelser som erfarenheter från den praktiska tillämpningen av avkastningsmetoden är utskottet för sin del inte

berett förorda, att denna värderingsmetod i första hand tillämpas vid 1975 års

allmänna fastighetstaxering, även om utskottet anser att den såvitt möjligt bör tillämpas i ökad omfattning. Utskottet vill emellertid framhålla angelägenheten av att en övergång till en värderingsmetod, som är mer grundad på avkastningen än på anläggningskostnaderna, övervägs inför senare allmänna fastighetstaxeringar. Frågan bör således utredas med beaktande av erfarenheterna från 1975 års allmänna fastighetstaxering.”

Kommittén bör i detta sammanhang också söka komma fram till

förenklade regler för åsättande av värden vid fastighetstaxeringen främst när

det gäller industri- och vattenfallsfastigheter. Därvid bör undersökas om det

finns behov av en särskild reglering i fråga om vissa speciella industrifastig-

hetert. ex. gasturbiner. Över huvud taget bör kommittén vara oförhindrad att ta upp de frågor som den vid genomgången av regelkomplexet på området anser påkalla en lagändring. I det sammanhanget bör riksdagens nyligen

fattade beslut om ökat tjänstemannainslag och ökat ADB-stöd vid inkomst-

taxeringen uppmärksammas. Det finns anledning att överväga hur fastighetstaxeringen bör anpassas till den nya organisationen av inkomsttaxeringen i första instans.

Del II B:5 Skr 1976/77:103 90

5. Tilläggsdirektiv till företagsskatteberedningen

Beslut vid regeringssammanträde 1976-11-18.

Statsrådet Mundebo anför.

Företagsskatteberedningen har ett omfattande utredningsuppdrag. Beredningen skall se över företagsbeskattningens olika element. En huvuduppgift är att pröva avvägningen mellan å ena sidan storleken av den skatt som träffar företagens nettovinst och å andra sidan företagens möjligheter till olika vinstreglerande dispositioner. Vidare skall beredningen utreda möjligheterna att jämsides med en behållen nettovinstbeskattning i ökad utsträckning använda produktionsfaktorskatter för olika ekonomiskt-politiska syften. Vid sina ställningstaganden till företagsbeskattningens utformning och vid övervägande av beskattningsnivån har beredningen att beakta bl. a. stabiliseringspolitiska, tillväxtpolitiska och fördelningspolitiska mål. Beredningen skall också undersöka om det är möjligt att differentiera företagsbeskattningen. |

Det utredningsarbete som företagsskatteberedningen utför ingår som ett led i den översyn av skattesystemet i dess helhet som f. n. pågår. Skattereglerna för fysiska personer ses över av 1972 års skatteutredning (Fi 1972:02), som därvid både skall beakta de fördelningspolitiska aspekterna och ta hänsyn till stabiliseringspolitiska, konjunkturpolitiska och tillväxtpolitiska mål. Utredningsarbetet med de kommunalekonomiska frågorna, vilket hittills bedrivits inom kommunalekonomiska utredningen (Fi 1971:08) och 1976 års skatteutjämningsutredning (Fi 1975:09), avses bli fullföljt av en ny kommitté som skall behandla kommunernas ekonomi. Denna kommitté skall analysera kommunernas ekonomiska situation från olika aspekter och har vidare att pröva kostnadsfördelningen mellan stat och kommun samt att göra en Översyn av skatteutjämningsreglerna. Jag avser att återkomma härtill senare denna dag.

Redan av vad jag nu har sagt följer att det finns många beröringspunkter mellan det arbete som företagsskatteberedningen utför och de frågor som behandlas av övriga här nämnda utredningar. Företagsbeskattningens allmänna utformning och avvägningen mellan nettovinstbeskattning och produktionsfaktorskatter får sålunda återverkningar både på fysiska personers beskattning och på den kommunala ekonomin. Samtidigt har utformningen av skattereglerna för t. ex. fysiska personer betydelse för företagsbeskattningen. Det är därför angeläget att företagsskatteberedningen fullgör sitt uppdrag i nära samarbete med 1972 års skatteutredning och den nya kommittén som skall behandla kommunernas ekonomi.

Den pågående översynen av skattesystemet avses ge statsmakterna underlag för en helhetsbedömning av hur det framtida skattesystemet skall utformas. Detta innebär att företagsskatteberedningens arbete — i likhet med vad som gäller beträffande arbetet inom övriga här nämnda utredningar — bör vara slutfört före utgången av november 1977.

91 Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B:6

6. Tilläggsdirektiv till 1972 års skatteutredning

Beslut vid regeringssammanträde 1976-11-18.

Statsrådet Mundebo anför.

Som anges i regeringsförklaringen den 8 oktober 1976 är det regeringens uppfattning att skattesystemet måste reformeras. Den genomgripande översyn av skattereglerna som pågår inom 1972 års skatteutredning såvitt gäller de fysiska personerna och inom företagsskatte-

beredningen såvitt gäller företagen bör därför fortsätta. Även utredningsar-

betet om kommunernas ekonomi och skatteutjämningssystemet bör fullföl-

jas. I sistnämnda hänseende anser jag emellertid att arbetet bör bedrivas i

annan form än hittills. Jag avser att senare i dag återkomma till denna

fråga.

1972 års skatteutredning bör sålunda fullfölja sitt uppdrag att se över

skattesystemet för fysiska personer. I vissa hänseenden bör emellertid

utredningsarbetet följa andra riktlinjer än tidigare. Dagens inkomstskatteskalor kännetecknas av utomordentligt stark

progressivitet i de inkomstlägen där majoriteten av löntagarna och egenfö-

retagarna befinner sig. Detta leder i många fall till mycket höga marginaleffekter. Dessa effekter förstärks ytterligare i de fall där gällande avtrappnings-

regler för bostadstillägg tillämpas samtidigt.

Denna situation har till stor del uppkommit genom att den progression som träffar inkomsttagarna automatiskt skärpts i takt med att inflationen fört upp

de skattskyldiga i allt högre nominella inkomstskikt. Nackdelarna med detta

har på senare år blivit alltmer uppenbara. Bl. a. har progressionen medfört att löntagarna i varje lönerörelse varit tvungna att begära stora nominella löneökningar enbart för att kompensera prisstegringarna. Dessa löneökningar tenderar i sin tur att späda på inflationen ytterligare osv. Hittills har problemet delvis kunnat bemästras genom de årligen återkommande skatteprovisorer

som har karakteriserat 1970-talets skattepolitiska utveckling. Det är emel-

lertid inte möjligt att fortsätta med ett system som är så konstruerat att skatteskalorna årligen måste ses över för att inte avtalsrörelserna skall försvåras allvarligt.

Även från fördelningsmässig synpunkt leder en inflationistisk utveckling till att beskattningens verkningar blir annorlunda än som har avsetts. Genom att skatt tas ut på rent nominella inkomsthöjningar, som inte ökar individens faktiska köpkraft. ökar inflationen det reella skattetrycket.

En metod att undvika dessa negativa effekter är att genom indexreglering

åstadkomma en inflationsskyddad skatteskala, vars syfte skall vara att förhindra att prisstegringarna förrycker den av riksdagen beslutade progres-

sionen. Den ibland framförda uppfattningen att en indexreglering skulle

gynna de högre inkomsttagarna är enligt min mening inte riktig. Givetvis står det även i ett system med inflationsskyddade skatteskalor riksdagen fritt att förändra skattetrycket mellan olika kategorier på det sätt som bedöms önskvärt. Syftet med en indexreglering är inte att låsa det totala skatteuttaget

vid en viss nivå utan endast att förhindra att inflationen — utan riksdagsbeslut

- automatiskt skärper skattetrycket. Jag anser således att 1972 års skatteut-

redning bör få i uppdrag att lägga fram förslag om inflationsskydd för skatteskalan. Utredningsarbetet i denna del bör bedrivas med förtur så att ett förslag kan redovisas under våren 1977. Avsikten är att en inflationsskyddad

skatteskala skall kunna träda i kraft redan den 1 januari 1978.

Del II B:6 Skr 1976/77:103 92

Enligt de ursprungliga direktiven anges utredningens huvudsakliga uppgift vara att bedöma de fördelningspolitiska aspekterna på skatte- och

avgiftssystemet. En viktig utgångspunkt bör härvid enligt min mening vara att principen om skatt efter bärkraft upprätthålls. Ew väsentligt mål för skattepolitiken — liksom för statens utgiftspolitik — är att bidra till en jämnare

inkomstfördelning i samhället. Dessa rättviseskäl har sin givna tyngd. Det är

också viktigt att människorna får behålla en rimlig del av de inkomstökningar

som de genom ökade insatser åstadkommer eller som de tillvinner sig vid avtalsförhandlingarna.

Vidare kan övervägandena om ett nytt skattesystem inte ske enbart från

fördelningsmässiga utgångspunkter utan andra faktorer och önskemål måste självfallet också vägas in.

Ett krav, som bör tillmätas väsentlig betydelse är att skatterna, förenklat uttryckt, skall räcka till att finansiera det allmännas utgifter. Skattesystemet måste utformas så att staten, landstingen och kommunerna får de inkomster som krävs med hänsyn till den i demokratisk ordning beslutade ambitionsnivån för samhällets verksamhet. Utredningen bör härvid utgå från att det totala skattetrycket inte kommer att sänkas.

Stabiliseringspolitiska hänsyn måste också spela en viktig roll. Jag har

härvid redan berört vissa aspekter på kostnadsinflationen. Men skattesys-

temet måste också vara så utformat att det kan utnyttjas i efterfrågedämpande eller efterfrågestimulerande syfte då konjunkturläget så kräver.

Det är vidare väsentligt att skatte- och avgiftssystemet inte ger negativa

effekter på tillväxten i ekonomin.

Ett annat önskemål är att skattesystemet utformas så att skatteundandragande i olika former försvåras. Det är också önskvärt att skattesystemet i

möjligaste mån förenklas. Jag är medveten om att det föreligger vissa konflikter mellan de här

uppställda målen. Ett skatte- och avgiftssystem som helt tillgodoser alla krav torde inte gå att konstruera. Slutresultatet måste alltid bli en kompromiss. Utredningen har därför vid sin avvägning mellan olika önskemål att inte ensidigt lägga tonviken på någon enda aspekt. I stället bör förslagen syfta till ett rimligt helhetsresultat.

I sitt arbete bör utredningen undersöka möjligheterna till en successiv planmässig nedjustering av marginalskatterna och av de totala marginaleffekterna till följd av skatte- och bidragsystemets konstruktion. Vid utformningen av en skattereform skall beskattning av folkpension och sidoinkomst beaktas.

Utredningen bör fullgöra sitt uppdrag i nära samarbete med företagsskat-

teberedningen (Fi 1970:77) och den kommitté som avses pröva de kommu-

nalekonomiska frågorna. Målet för arbetet bör vara att inflationsskyddade

skatteskalor skall gälla från den 1 januari 1978. Vad beträffar övriga förändringar är jag medveten om att det ur många synpunkter kan visa sig

lämpligt att stegvis reformera skatte- och avgiftssystemet över exempelvis en

två- eller treårsperiod. Målet bör vara att förändringarna kan börja träda i kraft den 1 januari 1979. Det innebär att utredningsarbetet bör vara slutfört före

utgången av november 1977.

93 Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B:7

7. Kommunernas ekonomi

Beslut vid regeringssammanträde 1976-11-18.

Statsrådet Mundebo anför.

Frågor som direkt berör den ekonomiska utvecklingen i den kommunala

sektorn behandlas f.n. i två olika utredningar. Kommunalekonomiska

utredningen (Fi 1971:08) tillkallades i december 1971 och har i första hand

inriktat arbetet på den kommunala ekonomin i stort och avvägningen mellan den kommunala sektorn och övriga sektorer i samhället. 1976 års skatteut-

jämningsutredning (Fi 1975:09) tillsattes i november 1975. Översynen av skatteutjämningssystemet har framför allt gällt hur man skall utjämna

sådana skillnader i utdebitering som beror på strukturella olikheter mellan kommunerna. Även skatteutjämningsbidragens totala nivå blir föremål för överväganden i detta sammanhang.

För att underlätta en samlad bedömning av de olika frågor som direkt berör

kommunernas ekonomiska situation anser jag att en kommitté bör tillkallas för att utreda kommunernas ekonomi och orsakerna till skillnaderna mellan utdebiteringen i olika kommuner. Kommittén bör fullfölja det arbete som har påbörjats inom kommunalekonomiska utredningen och 1976 års skatteutjämningsutredning. Utredningsarbetet bör avse såväl den primärkommunala som den landstingskommunala verksamheten. Däremot bör den kyrkokommunala verksamheten inte omfattas av utredningsuppdraget.

Kommunalekonomiska utredningen har avlämnat fyra delbetänkanden. I tilläggsdirektiv fick utredningen i uppdrag att med förtur behandla statsbi-

dragen till kommunernas sociala hemhjälp och familjedaghemsverksamhet

och att i samband därmed även pröva frågan om statsbidrag till den

kommunala färdtjänsten. Detta arbete har redovisats i betänkandet (SOU 1974:41) Statsbidrag till kommunal färdtjänst, hemhjälp och familjedaghemsverksamhet. Utredningen har även avlämnat betänkandet (SOU 1975:39) Statsbidrag till kommunerna. Detta betänkande behandlar statsbidragssystemets omfattning och inriktning budgetåren 1955/56-1972/73. Vidare har

utredningen studerat kostnadsutvecklingen inom primärkommuner och landsting fram till år 1985 under antagande om oförändrad ambitionsnivå. Denna analys har avrapporterats i betänkandet (SOU 1976:40) Kommunal utveckling. Kostnader 1974-1985 vid oförändrad service. I betänkandet (SOU

1976:45) Kommunernas ekonomi 1960-1972 har utredningen slutligen givit

en samlad bild av den kommunala sektorns utveckling efter år 1960 med en

diskussion av de faktorer som har legat bakom den kraftiga expansionen av

den kommunala verksamheten under senare år.

Av kommunalekonomiska utredningens sista betänkande framgår bl. a. att den kommunala konsumtionen ökat betydligt snabbare än statlig och

privat konsumtion under åren efter 1960. Den kommunala konsumtionens

andel av bruttonationalprodukten i löpande priser har fördubblats från 8 till

16 26 under perioden 1960-1975. Kostnadsutvecklingen har varit betydligt snabbare i landstingen än i primärkommunerna. Av den kommunala sektorns tunga utgiftsområden är det i första hand socialvården och hälso-

och sjukvården som har ökat snabbt. Den kraftiga landstingskommunala kostnadsökningen avspeglas också i förändringen av utdebiteringen. Både procentuellt och i absoluta tal har landstingens utdebitering ökat snabbare än primärkommunernas. Statsbidragen som kommunal finansieringskälla har under den studerade perioden hållit sin andel av både kommunernas

Del II B:7 Skr 1976/77:103 94

inkomster och utgihter.

1975 års långtidsutredning har i sin huvudrapport (SOU 1975:89) skisserat fyra alternativ till fördelning av det tillgängliga utrymmet mellan privat och

offentlig konsumtion fram till år 1980. Med utgångspunkt i denna rapport har

en i stort sett enig riksdag lagt fast riktlinjer för den ekonomiska politiken på längre sikt såvitt avser utrikesbalans och resursfördelning (FiU 1975/76:40, rskr 1975/76:406). Två av långtidsutredningens alternativ innefattar en generell arbetstidsförkortning. Dessa alternativ bör enligt riksdagen uteslu-

tas.

Av utredningens två övriga alternativ ges i alternativ I förtur för privat

konsumtionsökning och i alternativ IH förtur för offentlig konsumtionsök-

ning. Det senare alternativet ger enligt riksdagens mening knappast utrymme

för en rimlig realinkomstutveckling för den aktiva delen av befolkningen.

Långtidsutredningens alternativ I, med betoning på den privata konsumtio-

nen, ger å andra sidan inte tillräckligt utrymme för de mest angelägna

reformerna inom åldringsvård och barnomsorg. Det är enligt riksdagens

mening uteslutet att eftersätta dessa grupper därför att ekonomin blir ansträngd. Den offentliga konsumtionsökningen måste därför kännetecknas

av en stark koncentration av möjliga reformer till dessa båda områden och i övrigt av en betydande återhållsamhet med nya åtaganden.

Det kan konstateras att även långtidsutredningens mer expansiva alternativ för den offentliga konsumtionen (alternativ II) innebär en ökningstakt för den kommunala konsumtionen som ligger klart lägre än utvecklingen

under 1960-talet och också något lägre än konsumtionsökningen under de fem första åren av 1970-talet. Takten i den kommunala utgiftsexpansionen

har således dämpats under 1970-talet jämfört med tidigare år, men det är trots detta nödvändigt att ytterligare begränsa de kommunala utgifternas ökningstakt fram till år 1980 om de ekonomisk-politiska riktlinjer som jag tidigare har hänvisat till skall kunna följas.

Bakom den snabba ökningen av den kommunala utdebiteringen under senare år ligger många olika faktorer som har inneburit påfrestningar för den

kommunala ekonomin. Den höga inflationstakten har i sig själv medfört

starka kostnadsökningar. Den kommunala sektorn har dessutom en ogynnsam prisutveckling jämfört med den privata sektorn. De senaste årens skatteomläggningar med höjningar av olika arbetsgivaravgifter inom ramen för det totala löneutrymmet har också reducerat det kommunala skatteunderlagets ökningstakt.

Behoven av ytterligare kommunala tjänster har varit och är fortfarande stora. Kommunalekonomiska utredningen visar i betänkandet SOU 1976:40

den betydelse förändringar i befolkningsstrukturen har för den kommunala

kostnadsutvecklingen. Av studien framgår att de ”automatiska” efterfråge-

förändringarna under perioden 1974-1985 kommer att beröra landstingen i

betydligt större utsträckning än primärkommunerna. Det är främst olika

former av åldringsvård och därvid mest uttalat långtidssjukvården som påverkas av befolkningsförändringarna under den studerade perioden.

En av de grundläggande arbetsuppgifterna för den kommitté, som jag nu föreslår skall tillsättas, bör vara att avsluta det analysarbete om kommun-

ernas ekonomiska situation som bedrivits inom kommunalekonomiska

utredningen. Analysen bör avse utvecklingen av kommunernas inkomster

och utgifter till i första hand år 1980 med en utblick till år 1985. Härvid bör

uppmärksammas även de kommunala långtidsplanerna. Analysen bör göras med uppdelning på primärkommuner resp. landsting. För volymutveck-

ee in Kommittéer: Budgetdepartementet Del TI B:7

lingen bör olika alternativ studeras, bl. a. två alternativ, som i huvudsak ansluter till långtidsutredningens alternativ I och IL. Även vid bedömningen av kommunernas framtida finansiella situation bör kommittén arbeta med olika alternativ för löne- och prisutvecklingen. Kommittén bör belysa effekterna på den kommunala utdebiteringen av en utveckling enligt de olika alternativen.

Kommittén bör utgå från en i huvudsak oförändrad andel av kreditmarknadsutrymmet för kommunal upplåning även i fortsättningen. Frågor som rör de institutionella formerna för upplåningen samt fördelningen av kreditmarknadens upplåningsutrymme på olika sektorer utreds f. n. av 1968 års kapitalmarknadsutredning (Fi 1969:59).

Med utgångspunkt i de slutsatser som kan dras av den analys som jag nu har berört bör kommittén överväga vilka åtgärder som behövs för att inom ramen för en samhällsekonomiskt godtagbar utveckling uppnå en önskvärd utveckling för den kommunala ekonomin. Sådana åtgärder kan avse såväl kommunernas inkomster som utgifter.

Vad först gäller den största inkomstposten — kommunalskatterna — bör utredningsarbetet bedrivas i nära samarbete med 1972 års skatteutredning (Fi 1972:02). Kommittén bör redovisa effekterna på den kommunala ekonomin av sådana förslag från skatteutredningen som berör kommunalskatten. Kommittén bör också bedöma arbetsgivaravgifternas effekt på den kommunala ekonomin. Jag anser vidare att kommittén bör pröva huruvida en begränsning av den kommunala beskattningsrätten, exempelvis i form av tak för den kommunala utdebiteringen, bör införas, och hur en sådan begränsning i så fall skall utformas.

Kommittén bör också pröva möjligheterna att förbättra överblicken över kommunernas skatteunderlag. I det kommunala skatteunderlaget inräknas f.n. inte inkomster av skattepliktiga sjukförsäkringsförmåner m.m. I motsatt riktning verkar de två allmänna statsbidrag till kommunerna som utgår som kompensation för bortfallande skatteunderlag p. g. a. 1970 och 1974 års skattereformer. Kommittén bör studera effekterna på 5-10 års sikt för staten och kommunerna om de två bidragen slopas och kommunerna i stället tillförs skatteunderlaget från skattepliktiga sjukförsäkringsförmåner m. m.

Utbetalningen till kommunerna av skattemedel från staten ett visst år grundas på medborgarnas inkomster två år tidigare. Denna tvååriga eftersläpning ökar beloppsmässigt under år med kraftig pris- och lönestegring. Ett närbesläktat problem är utbetalningen av statsbidrag framför allt till skolväsendet som i viss utsträckning sker med eftersläpning. Även för statsbidragen accentueras problemen under år med kraftig inflation. Kommittén bör pröva om reglerna för utbetalning av kommunalskatt och vissa statsbidrag till kommunerna behöver ändras. Om kommittén förordar en förändring måste de samhällsekonomiska och budgetmässiga konsekvenserna av förslaget redovisas liksom eventuella kompenserande åtgärder som kan behövas. Jag återkommer längre fram till ytterligare frågor angående statsbidrag.

Vissa kommunala tjänster är f. n. avgiftsbelagda. Kommittén bör närmare studera avgiftsfinansieringens omfattning och därvid även uppmärksamma ersättningen till sjukvårdshuvudmännen från sjukförsäkringen. Kommittén bör i detta sammanhang pröva om avgiftsinkomsternas andel av de totala kommunala inkomsterna kan och bör öka. Den kommunala avgiftsfinansieringen bör utformas inom ramen för gällande kommunalrättsliga principer.

Del ll B:7 Skr 1976/77:103 96

Vad gäller de kommunala utgifterna bör kommittén undersöka vilka former för samordning mellan landsting och kommuner som är möjliga för att vid den primär- och landstingskommunala utdebiteringen åstadkomma en effektivare avvägning mellan olika kommunala konsumtionsändamål och

en för hela det kommunala området överbryggande utgiftsprövning. Jag

anser vidare att kommittén bör överväga om kvantitativa restriktioner och fysiska regleringar är lämpliga medel för att begränsa den kommunala utgiftsexpansionen. Kommittén bör beakta eventuella stabiliseringspolitiska

aspekter på de olika åtgärder som kommittén förordar. Kommittén bör även pröva kostnadsfördelningen mellan stat och kommun. Till grund för denna prövning bör ligga principen att den som har

kostnadsansvaret också skall ha beslutskompetensen. En ändrad kostnads-

fördelning mellan stat och kommun kan åstadkommas bl. a. genom statsbidragsgivningen. Statsbidragen utgår dels som specialdestinerade drift- och investeringsbidrag, dels i generella former, i första hand skatteutjämnings-

bidrag. Hur stor den totala statsbidragsvolymen bör vara är ytterst en fråga om avvägning mellan den kommunala och statliga beskattningen. Denna fråga bör som jag tidigare har framhållit bedömas i nära samarbete med 1972 års skatteutredning. När kostnadsfördelningen mellan stat och kommun

prövas bör kommittén även beakta den framtida finansieringen av kostna-

derna för bostadstilläggen till pensionärer och för bidragsförskott.

Kommittén bör pröva fördelar och nackdelar med å ena sidan specialdestinerade statsbidrag för bedrivande av viss verksamhet, och å andra sidan generella statsbidrag. Kommittén bör göra en genomgång av de nu utgående speciella statsbidragen för att pröva om specialdestineringen helt eller delvis kan upphöra. Kommittén bör vid behandlingen av dessa frågor samarbeta med socialutredningen (S 1969:29) och utredningen (U 1972:06) om skolan, staten och kommunerna (SSK). Frågan om de s. k. avtalsbidragen bör prövas i annat sammanhang.

Jag vill i detta sammanhang peka på att kommunernas beredvillighet att tillgodose olika efterfrågebehov påverkas av de statliga bidragssystemens utformning. Statsbidragen har ofta konstruerats med syfte att direkt stimulera en ökad kommunalaktivitet inom en viss sektor. Det kan sålunda hävdas att statsmakterna genom utformningen av bidragssystemen har drivit på den kommunala utgiftsexpansionen. De konsekvenser som ett bibehållande av statsbidragssystem med en sådan konstruktion kan ha på kommunernas efterfrågan bör beaktas av kommittén.

De ändringar i skatteutjämningssystemet som har genomförts fr. o. m. år

1974 är av provisorisk karaktär. Kommittén bör därför skyndsamt fullfölja

den översyn av skatteutjämningsreglerna som påbörjats av 1976 års skatteu-

tjämningsutredning. Det finns i dag, trots skatteutjämningsbidragen, stora

skillnader i kommunernas servicenivå och skatteuttag. Skillnaderna kan vara

betydande även mellan kommuner inom en begränsad region. I den mån

skillnaderna återspeglar en självvald ambition inom kommunernas beslutande församlingar får man acceptera dem som ett resultat av den kommunala självbestämmanderätten. Det bör ankomma på kommittén att överväga om man bör ta ytterligare steg för att åstadkomma större likhet kommunerna emellan beträffande förutsättningar och möjligheter att tillgodose olika

servicekrav. Detta kan bl. a. ske genom ett större hänsynstagande till de faktorer, som leder tili skillnader på inkomst- respektive utgiftssidan.

Utgifterna för stora delar av den kommunala verksamheten påverkas av ålderssammansättningen. Kostnaderna påverkas även av andra faktorer, som

97 Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B:7

kommunerna själva i ingen eller ringa grad kan påverka — geografiskt läge,

bebyggelsestruktur, avstånd, topografiska förhållanden, inkomststruktur

m. fl. Dessa faktorers betydelse för utdebiteringsbehovet har redan till stor del kartlagts av 1976 års skatteutjämningsutredning.

Kommittén bör överväga möjligheterna att i skatteutjämningssystemet arbeta in någon eller några sådana objektivt mätbara faktorer, som är av betydelse för den enskilda kommunens kostnadsnivå. Det bör observeras att konstruktionen och omfattningen av de speciella driftbidragen kan påverka den vikt som i skatteutjämningssystemet bör ges åt de nämnda kostnads-

faktorerna, exempelvis åldersstrukturen.

Skattekraftsgarantin i skatteutjämningssystemet varierar f.n. med den

geografiska belägenheten. Kommunerna garanteras mellan 95 och 130 4 av medelskattekraften. Den lägsta garantin ges i södra och mellersta Sverige varefter den i princip ökar ju längre norrut kommunerna är belägna. Utöver

kostnadsskillnaderna på grund av geografiskt läge har regionalpolitiska skäl i

viss utsträckning påverkat indelningen i skattekraftsklasser. Grunderna för

den tidigare fastställda regionala spännvidden mellan högsta och lägsta skattekraftsgaranti kan emellertid ha förändrats under senare år. Kommittén bör även pröva denna fråga och föreslå den reformering av indelningen som motiveras av utvecklingen. Behovet av fortsatt regionalpolitiskt stöd bör också uppmärksammas.

Den ordinarie bidragsgivningen bör även i fortsättningen kompletteras med extra skatteutjämningsbidrag till kommuner med behov av särskilt stöd.

Kommittén bör undersöka om skäl inte föreligger att disponera en relativt större andel av de totala skatteutjämningsbidragen än f.n. för extra

bidrag.

Ett reformerat skatteutjämningssystem bör inte vara alltför detaljbetonat och svåröverskådligt. Det är viktigt — inte minst i planeringssammanhang -

att man både centralt och på kommunal nivå lätt kan beräkna hur bidraget

påverkas av förändringar av de faktorer, som systemet bygger på. Skatteut-

jämningsbidragens totala nivå bör avvägas mot de åtgärder i övrigt som kommittén föreslår beträffande kommunernas ekonomi. Kommittén bör

även pröva om den statliga skatteutjämningen behöver kompletteras med en inomregional skatteutjämning.

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. Kommitténs överväganden

bör föreligga före den 1 december 1977.

7 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103

Del II U:1 Skr 1976/77:103 98

Utbildningsdepartementet

1. Massmedieforskningsutredningen

Beslut vid regeringssammanträde 1975-12-11.

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Zachrisson anför.

Massmedierna har en betydelsefull roll då det gäller att utveckla demokratin. I ett demokratiskt samhällssystem måste det finnas garantier för att

massmedierna ger utrymme för fri debatt och allsidig information. En rad

samhälleliga åtaganden, som bl. a. omfattar betydande ekonomiska insatser, har i vårt land gjorts för att öka mångfalden i massmedierna. Samtidigt har behovet ökat av forskning som kan klargöra massmediernas funktion och möjligheter.

Massmedieforskning bedrivs inom ett flertal ämnesområden på universitet och högskolor. En betydande del av de befintliga forskningsinsatserna har

emellertid koncentrerats till ett fåtal institutioner, som i allmänhet har

inriktat sig på begränsade delar av massmedieområdet. Sveriges Radios avdelning för publik- och programforskning (PUB), vars verksamhet till viss del har forskningskaraktär, ägnar sig således nästan uteslutande åt frågor som rör etermedierna. De statliga utredningar som på senare år har varit verksamma på massmedieområdet har givetvis ägnat sina forskningsinsatser

åt de delar av massmedieområdet som de har haft att behandla. 1972 års

pressutredning (Fi 1972:07), 1968 års litteraturutredning (U 1969:48), filmutredningen (U 1969:52), reklamutredningen (K 1967:43) och TRU-kommittén

(U 1971:13) har låtit genomföra forskningsprojekt inom massmedieområ-

det.

Olika forskningsstödjande organ lämnar bidrag till massmedieforskning. Enstaka projekt finansieras således av Riksbankens jubileumsfond och Statens råd för samhällsforskning, som också inrättat två forskartjänster i kommunikationsforskning. Nämnden för samhällsinformation (NSI ger också anslag för vetenskapliga undersökningar.

Viss forskning finansieras genom insatser från det privata näringslivet. Reklambranschen avsätter sålunda betydande resurser för forskning inom sitt område. Bidrag från enskilda företag har också möijliggjort enstaka, ganska omfattande forskningsinsatser, inte minst på presshistoriens område.

Under senare år har skilda initiativ tagits för att skapa större överblick över

vad som sker inom massmedieforskningen. Vid Nordiska dokumentationscentralen för masskommunikationsforskning (Nordicom) - som drivs som

försöksverksamhet sedan år 1973 — samlas information om pågående forskning. För att stimulera massmedieforskningens utveckling har Riksbankens jubileumsfond tillsatt områdesgruppen för masskommunikationsforskning. Dessutom kan nämnas att samarbetskommittén (Ju 1974:11) för

långsiktsmotiverad forskning m. m. har påbörjat en kunskapsöversikt om

människan i informations- och kommunikationssamhället. Någon samlad kartläggning av pågående forskning samt bedömning av massmedieforskningens organisation och behovet av forskningsinsatser har

dock ännu inte gjorts. I en skrivelse den 6 maj 1975 redovisar 1972 års

yY9 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:1

pressutredning och radioutredningen (U 1974:08) en rad olika problem

rörande massmedieforskningen. Skrivelsen mynnar ut i ett förslag om att en särskild utredning tillkallas för att skyndsamt utreda massmedieforskningens

framtida inriktning och organisation. I skrivelsen anförs bl. a. att alltför stor del av forskningen blir koncentrerad dels till de medier som har tillräckliga resurser för att finansiera undersökningarna, dels till de problemområden

som speciellt intresserar beställarna. Detta gör att det i dag finns stora outforskade fält. Det anses också uppenbart att metodutveckling och

problemval begränsas genom den nuvarande ämnesindelningen inom universiteten. I detta sammanhang påpekas också behovet av forskning som belyser massmediesituationen i dess helhet. I radioutredningens uppgift ingår att särskilt behandla frågan om PUB:s

ställning. I direktiven framhålls att ett organ av detta slag bör kunna uppträda

självständigt gentemot radioföretaget. Enligt utredningsdirektiven kan därför ifrågasättas om inte PUB bör skiljas från Sveriges Radio, vilket skulle

kunna ske genom att verksamheten bedrevs inom ett helt självständigt institut.

I den nämnda skrivelsen redovisar press- och radioutredningarna skäl som enligt utredningarna talar för att frågan om PUB:s ställning bedöms i ett

vidare perspektiv än det som faller inom radioutredningens uppdrag. Så länge

PUB sorterar under Sveriges Radio är det naturligt att dess forsknings- och undersökningsverksamhet koncentreras till den verksamhet som bedrivs av

företaget, dvs. till etermedierna. Om forskningsverksamheten däremot

organiseras utanför radioföretaget finns det skäl att överväga om inte arbetet bör avse också övriga massmedier, främst pressen, samt samspelet mellan olika massmedier. En fråga blir då om det är möjligt och lämpligt att dela upp

PUB:s verksamhet ien del som närmast är av egentlig forskningskaraktär och

som bör utövas fristående från Sveriges Radio och en annan del som närmast är av utvecklingskaraktär och som Sveriges Radio bör svara för.

De förhållanden som i det föregående har berörts motiverar enligt min mening att frågan om massmedieforskningens organisation utreds. En särskild

sakkunnig bör tillkallas för denna uppgift.

I skrivelsen från pressutredningen och radioutredningen behandlas i första

hand frågor som rör de båda utredningarnas egna arbetsområden. Det förefaller också naturligt att massmedieforskningen i huvudsak behandlar frågor som berör press, radio och television. Det bör emellertid vara möjligt för den sakkunnige att vidga ämnesområdet om detta anses väsentligt.

Den pågående massmedieforskningen är, som ovan har nämnts, svår att överblicka. Verksamheten bedrivs av många olika huvudmän och inom många olika ämnesområden. Den sakkunnige bör därför som utgångspunkt för utredningsarbetet göra en samlad bedömning av forskningens nuvarande omfattning och villkor. Möjligheterna att genom dokumentation göra

forskningsresultat kända bör också undersökas. Den sakkunnige bör vidare undersöka behovet av framtida forskningsin-

satser på massmedieområdet. I detta arbete bör kontakter tas med dem som i dag driver massmedieforskning och på olika sätt utnyttjar forskningsresul-

taten. Jag tänker därvid i första hand på Sveriges Radio, TRU-kommittén,

radionämnden, presstödsnämnden, nämnden för samhällsinformation, beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, statens kulturråd, journalisthögskolorna samt universitet och högskolor. Kontakter bör även tas med folkrörelserna samt företrädare för tidnings- och tidskriftsbranscherna.

Den sakkunnige bör analysera i vad mån den forskning som efterlyses av

Del II U:1 Skr 1976/77:103 100

olika intressenter också är angelägen utifrån mera allmänna medicpolitiska synpunkter.

Vad gäller behovet av grundforskning på massmedieområdet bör den sakkunnige i första hand söka bedöma i vad mån den befintliga forsknings-

organisationen inom universitet och forskningsråd rymmer möjligheter att i

högre grad än f. n. stödja dylik forskning. På en rad andra samhällsområden har forskningsinsatserna under senare år kommit att präglas av ett tvärve-

tenskapligt synsätt, varför jag utgår ifrån att det även på massmedieområdet

borde vara möjligt att åstadkomma ett forskningssamarbete över de traditionella ämnesgränserna.

Särskild uppmärksamhet bör ägnas frågan om PUB. Den sakkunnige bör i

detta avseende - med beaktande av de synpunkter pressutredningen och radioutredningen fört fram i sin gemensamma skrivelse — bedriva utrednings-

arbetet enligt direktiven till radioutredningen.

Den sakkunnige bör i sitt arbete samråda med forskningsrådsutredningen

(U 1972:02), forskarutbildningsutredningen (U 1974:06) och radioutredningen. Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt och vara färdigt i så god tid att förslagen kan behandlas i samband med ställningstagandet till radioutredningens förslag.

2. Praktisk-teologisk utbildning

Beslut vid regeringssammanträde 1976-01-29.

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Zachrisson, anför.

Utbildningen för tjänst som präst inom svenska kyrkan består för

närvarande av en teoretisk och er praktisk del. Den teoretiska delen utgörs av teologie kandidatexamen och den praktiska av den praktisk-teologiska övningskursen, som anordnas vid universiteten i Uppsala och Lund. Godkända resultat på de praktisk-teologiska prov som avslutar övnings-

kursen är villkor för deltagande i prästexamen inför domkapitel.

De närmare föreskrifterna om den praktisk-teologiska utbildningens uppläggning utfärdas av konsistoriet vid vederbörande universitet. För

närvarande omfattar utbildningen cirka en termins studier och praktiska

övningar med tonvikt på ämnena homiletik (predikolära), kateketik

(konfirmandpedagogik m. m.), kyrkorätt och pastoralpsykologi med själa-

vårdslära.

Mot bakgrund av en omfattande debatt och upprepade krav på en översyn av den praktiska prästutbildningen tillkallade dåvarande chefen för utbildningsdepartementet hösten 1969 en sakkunnig, professorn Carl-Gustaf

Andrén, för att utreda den praktisk-teologiska prästutbildningen m. m. Enligt direktiven var den sakkunniges huvuduppgifter bl.a. att se över

utbildningen och lägga fram förslag till ny läroplan samt att utreda frågan om övningsinstitutens framtida ställning och organisation, innefattande frågorna om huvudmannaskap och lokalisering.

Den sakkunnige avgav sitt förslag i betänkandet (SOU 1971:89) Praktisk prästutbildning. Enligt förslaget skall utbildningen ske i form av en övningskurs om 36 veckor fördelade på två terminer. De förberedande

101 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del ll U:2

kursernas innehåll och den praktiska tjänstgöringen integreras i övningskur-

sen. Inom själva kursen föreslås framför allt utbildningen i själavård få ett vidgat utrymme. Organisatoriskt innebär förslaget att den praktiska prästutbildningen förs över från universiteten till särskilda pastoralinstitut med

svenska kyrkan som huvudman. Motiven för detta är bl. a. möjligheterna att

bättre anpassa utbildningen till kyrkans uttalade behov. Den praktiska utbildningens konfessionella inriktning har också ansetts tala för att svenska

kyrkan själv skall vara huvudman.

Stor oenighet råder bland remissinstanserna i fråga om förslaget till organisation och huvudmannaskap. Medan universiteten, ekumeniska organ och vissa kyrkliga instanser tillstyrker en överföring från universitetsorgani-

sationen till svenska kyrkan har flera domkapitel liksom biskopsmötet och svenska kyrkans centralråd för evangelisation coh församlingsarbete vänt sig "mot en sådan. I stället har aktualiserats en konfessionellt obunden praktisk-

teologisk utbildning vid universiteten, kombinerad med en mer profilerad

utbildning i de kristna samfundens egen regi. Samhällsorientering, män-

niskokunskap och allmän religionspedagogik har nämnts som exempel på

ämnesområden som lämpar sig för en konfessionellt obunden utbildning vid universiteten.

I skrivelse den 30 september 1975 (nr 34) har kyrkomötet hemställt att en omläggning av den praktisk-teologiska utbildningen snarast genomförs i

huvudsaklig anslutning till förslaget i 1971 års betänkande och med

beaktande av de synpunkter som anförts i yttrandena över förslaget. Vid

kyrkomötets debatt i ärendet har man från flera håll —i anslutning till vad som

har framförts av bl. a. biskopsmötet — ställt sig positiv till att vissa delar av utbildningen fortfarande anordnas vid universiteten.

Jag anser, efter samråd med statsrådet Gustafsson, att tillräcklig enighet

inte råder kring utredningsförslaget för att detta i sin helhet skall kunna läggas

till grund för en förändring av den praktisk-teologiska utbildningen. De

senaste årens utveckling i fråga om förhållandet mellan samhället och trossamfunden och reformen i fråga om högskoleutbildningens mål och

inriktning ger vidare anledning till en förnyad översyn av vissa delar av

hithörande problem. Översynen bör göras av en särskilt tillkallad sakkun-

nig. I den högskolereform som statsmakterna har fattat beslut om (prop. 1975:9,

UbU 1975:17, rskr 1975:179) tillmäts högskoleutbildningens karaktär av yrkesförberedelse en central roll. Detta skulle för den religionsvetenskapliga

utbildningens del kunna motivera att man inom högskolans ram kompletterar den huvudsakligen teoretiskt inriktade utbildningen för nuvarande teologie kandidat-examen med en mer yrkesförberedande utbildning för dem

som avser att arbeta inom trossamfunden.

En sådan yrkesförberedande utbildning bör självfallet, om den skall

meddelas inom högskolans ram, vara icke-konfessionell. Konfessionellt inriktad del av den praktiska utbildningen får därmed ankomma på

samfunden själva.

Som exempel på moment i en konfessionellt obunden utbildning har i

remissyttrandena över 1971 års betänkande nämnts samhällsorientering och

människokunskap. Man har vidare pekat på delar av ämnena homiletik och

kateketik, som för närvarande ingår i den praktisk-teologiska övningskursen.

Det gäller t. ex. frågorna om religiös traditionsförmedling och kommunikation samt det religiösa språkets funktion.

Den sakkunnige bör undersöka förutsättningarna för och den lämpliga

Del II U:2 Skr 1976/77:103 102

omfattningen av en sådan icke-konfessionell religionsvetenskaplig yrkesut-

bildning inom högskolans ram för dem som avlagt teologie kandidatexamen. Han bör därvid beakta de utbildningsbehov som har dokumenterats i 1971 års betänkande liksom de behov som kan finnas av utbildning för verksamhet

inom andra trossamfund än svenska kyrkan.

Om den sakkunnige finner att förutsättningar finns för en utbildning av här

berört slag bör han utarbeta förslag till en sådan utbildning omfattande högst en termin (20 poäng enligt det system som enligt riksdagens beslut skall gälla för högskolan fr. o. m. den 1 juli 1977).

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt och förslagen läggas fram inom

ett år från utredningsarbetets början.

3. Formerna för stödåtgärder för vård och bevarande av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Beslut vid regeringssammanträde 1976-03-18.

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Zachrisson, anför.

Ett av målen för den statliga kulturpolitiken (prop. 1974:28 s. 295, KrU 1974:15, rskr 1974:248) är att den skall garantera att äldre tiders kultur tas till vara och görs levande. Bevarandet av den historiska kontinuiteten i den fysiska kulturmiljön måste tillmätas grundläggande betydelse för den enskildes känsla av trygghet och förankring i tillvaron. I arbetet med att bevara och föra kulturtraditioner vidare är det viktigt att insatserna gäller hela samhällets historia och inte bara den s. k. högreståndskulturen. Även arvet

från det gamla bondesamhället samt den framväxande industrialismen och

de därmed sammanhängande folkrörelserna måste föras vidare.

I den nämnda propositionen uttalade jag att den föreslagna ökningen av riksantikvarieämbetets (RAÄ) anslag till vård och underhåll av fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla byggnader var motiverad bl. a. av att ett permanent behov av detta slag borde tillgodoses över riksstatsanslag.

Samtidigt erinrade jag om att de ekonomiskt sett mest betydande statliga

utgifterna för kulturminnesvårdande åtgärder under senare år hade utgjorts av bidrag som beviljats av arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och att den anslagsmässiga utvecklingen av detta stöd därför var av stor betydelse för

kulturminnesvården i landet (s. 394). Vid riksdagsbehandlingen togs frågan om formerna för medelstilldelningen till vård och bevarande av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse upp i

ett flertal motioner. Riksdagen ansåg att frågan var mycket väsentlig och att

en översyn behövdes. Riksdagen anhöll hos Kungl. Maj:t om en sådan översyn (KrU 1974:15 s. 44, 49, rskr 1974:248).

Kyrkomötet har också i skrivelse den 24 september 1975 (nr 21) anhållit om en utredning av möjligheten till bidrag av allmänna medel för restaurering och underhåll av kyrkor i små och skattesvaga församlingar.

Under våren 1975 tillkallade jag en arbetsgrupp med representanter för utbildnings-, finans- och arbetsmarknadsdepartementen samt RAÄ och AMS med uppgift att närmare studera de frågor som riksdagen hade

aktualiserat. Arbetsgruppen har redovisat en översikt över de olika samhälls-

åtgärder av betydelse för vård och bevarande av kulturhistoriskt värdefull

103 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:3

bebyggelse som f.n. förekommer. Vidare har gruppen redogjort för de

stödformer på detta område som f. n. finns.

Arbetsgruppen har konstaterat att formerna för finansiering av vård av

kulturhistoriskt värdefull bebyggelse hittills inte har behandlats i ett

helhetsperspektiv. Hithörande problem spänner över skilda samhällssektorer. Vid sidan om den direkta bidragsgivningen genom RAÄ förekommer

särskilda stödformer i samband med bostadslånegivningen (höjt låneun-

derlag och tilläggslån), sysselsättningspolitiska åtgärder och vissa skattelättnader. :

Arbetsgruppen har inte ansett sig kunna göra de övergripande bedömningar som erfordras och har menat att dess uppdrag borde överföras på en

utredning med bredare sammansättning.

Mot denna bakgrund anser jag att särskilda sakkunniga bör tillkallas för att avge förslag om formerna för stödåtgärder för vård och bevarande av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Utredningen bör vara parlamentariskt

sammansatt. I det följande lämnas en kort redogörelse för olika samhällsåt-

gärder av betydelse för detta område och för nu existerande stödformer. Jag

kommer därefter att närmare gå in på de problem som de sakkunniga bör ta upp.

Uppgifterna under I och 2 i det följande grundas på det material som arbetsgruppen tagit fram.

1 Olika samhällsåtgärder för vård och bevarande av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

1.1 Den fysiska riksplaneringen

Friktlinjerna för den fysiska riksplaneringen (prop. 1972:111, CU 1972:35, rskr 1972:348) läggs särskild vikt vid en utbyggd samverkan mellan kulturminnesvården, naturvården och friluftslivet. Regeringen har under

våren 1975 tagit ställning till de program för fullföljande av år 1972 fastlagda

riktlinjer för hushållning med mark och vatten som har utarbetats inom kommuner och länsstyrelser. Redovisning till riksdagen av det samlade

programmaterialet och regeringens ställningstaganden har skett i prop. 1975/ 76:1. Riksdagen har nyligen fattat beslut i anledning av denna redovisning

(CU 1975/76:1, rskr 1975/76:45 och CU 1975/76:8, rskr 1975/76:123).

Riksdagen har vidare fattat beslut i anledning av prop. 1975:46 om planering och samordning av samhällets insatser för rekreation och turism (CU 1975/ 76:2, rskr 1975/76:46). Genom regeringens och riksdagens beslut har utgångspunkterna fastställts för planeringsskedet i den fysiska riksplane-

ringen. Anvisningar för arbetet under planeringsskedet har utfärdats. Enligt

dessa bör kommunerna utarbeta s. k. kommunöversikter i vilka riksplanefrågorna behandlas. Vidare bör översiktliga planer för markanvändningen

utarbetas inom huvuddelen av de områden som berörs av de geografiska

riktlinjerna för den fysiska riksplaneringen. I denna planering skall enligt

anvisningarna också kulturminnesvårdens intressen vägas in. Vidare har anvisningar för redovisning av planeringsarbetet utfärdats enligt vilka

kommunerna skall redovisa resultatet av planeringsarbetet till länsstyrelserna senast den 31 mars 1977. Länsstyrelserna skall i sin tur i samråd med övriga berörda regionala organ ställa samman och utvärdera det material som redovisas av kommunerna. Länsstyrelsernas material skall senast den 15

september 1977 redovisas till berörda centrala verk och till regeringen.

Del Hl U:3 Skr 1976/77:103 104

1.2 Sanering av det äldre bostadsbeståndet

I saneringsutredningens betänkande I-III (SOU 1971:64 och 65, 1973:27) och därpå grundade beslut av regering och riksdag behandlas bl. a. finansieringen av ombyggnad av kulturhistoriskt värdefulla byggnader som används för bostadsändamål (prop. 1973:21, CU 1973:19, rskr 1973:208. prop. 1973:22, CU 1973:20, rskr 1973:209 och prop. 1974:1 bil. 14, CU 1974:13, rskr 1974:86). Besluten innebär att kulturhistoriskt bevarande är en angelägenhet vars ekonomiska bördor skall delas mellan fastighetsägaren, kommunen och staten.

Den statliga saneringspolitiken har haft till följd att kommunerna nu upprättar särskilda saneringsprogram i vilka bevarandet av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse ingår som en naturlig del.

Stöd för ombyggnad och modernisering av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse utgår i form av utökat bostadslån samt tilläggslån. För kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse i allmänhet kan låneunderlaget höjas, vilket innebär att bostadslån enligt bostadsfinansieringsförordningen (1974:946, ändrad senast 1975:1144) utökas. Detta gäller inte enbart enskilda byggnader utan även omgivande sådana som är av betydelse för miljöbilden.

I gällande bestämmelser anges inte någon gräns för höjningen av låneunderlaget men i praktiken uppkommer en sådan gräns genom möjligheterna att förränta kapitalkostnaderna för ombyggnader inom en rimlig hyra. För flerfamiljshus kommer de kostnader som kan förräntas inom ramen för bruksvärdehyran att utgöra en sådan gräns för höjningen av låneunderlaget. Om dessa hyror inte beräknas ge kostnadstäckning torde bidrag från kommuner eller andra behöva skjutas till. Beträffande bostadshus med andra upplåtelseformer måste en bedömning av skälig boendekostnad göras från fall till fall. Ramen för år 1975 för beslut om höjning av låneunderlaget var 10 milj. kr.

Enligt kungörelsen (1974:255, ändrad senast 1974:951) om tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse kan utöver bostadslån medel ställas till förfogande för ombyggnad av byggnader som är av byggnadsminneskaraktär. Tilläggslån utgår med belopp som motsvarar skäliga kostnader utöver låneunderlaget för bostadslån, dock högst med 40 procent av låneunderlaget utan höjning. Om särskilda skäl föreligger kan tilläggslån utgå med högre belopp. Tilläggslånet är räntefritt och stående under en tid av tio år. Tidsfristen kan förlängas på särskilt sätt. För kalenderåret 1975 var ramen för tilläggslån 20 milj. kr.

För upprustning av kulturhistoriskt värdefulla bostadshus för vilka bostadslån inte kan utgå, liksom för upprustning av byggnader som inte

rymmer bostäder, är man beträffande statligt stöd hänvisad till kulturmin-

nesvårdens egen bidragsgivning.

1.3 Bygglagutredningens förslag

I bygglagutredningens betänkande (SOU 1974:21) Markanvändning och byggande föreslås kommunerna få bättre möjligheter att avgränsa områden med speciella bevaringsintressen och föreskriva hur bebyggelsen i sådant område skall vårdas. Vidare behandlas långtgående underhållsbestämmelser för bebyggelse. Byggnadslovsplikt —- föreskriven i plan — föreslås kunna införas för åtgärder som avser underhåll av kulturhistoriskt värdefull

105 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:3

bebyggelse. För fördyrat underhåll på grund av det kulturhistoriska värdet

bör fastighetsägaren i vissa fall kunna få ersättning från det allmänna (s.

214).

Regering och riksdag har ännu inte tagit ställning till bygglagutredningens förslag.

1.4 Kommunernas insatser

Många enskilda kommuner avsätter betydande resurser för vård och

bevarande av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, antingen genom att köpa

och själva rusta upp viss bebyggelse eller genom olika former av bidrag. Kommunerna gör därigenom icke oväsentliga insatser inom kulturminnesvården.

1.5 Riksskatteverkets handledning för fastighetstaxering

Enligt riksskatteverkets handledning för fastighetstaxeringen år 1975 skall för i stadsplan K-märkta fastigheter tomtvärdet sättas ned till ett symboliskt

värde av 19000 kr., eftersom byggnadsrätten har utsläckts genom Kmärkningen. Motsvarande regel tillämpas i praktiken för byggnadsmin-

nen.

2Bidrag genom riksantikvarieämbetet och arbetsmarknadsverket

2.1 Riksantikvarieämbetet, fonder m. m.

Till RAÄ:s disposition står sedan ett flertal år tillbaka reservationsanslaget Vård och underhåll av fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla bygg-

nader (statsliggaren 1975/76:VHI B 26).

Regeringen har vidare under senare år på ansökan av kommun, hembygds-

förbund m. fl. ur behållningen av de s. k. särskilda konstlotterierna anvisat

medel för ändamål inom kulturminnesvården. Detta har skett i enlighet med

en av RAÄ ingiven prioriteringslista.

Ur den av Vitterhetsakademien disponerade Lars Lawskis fond har bidrag

lämnats huvudsakligen till enskilda ägare efter RAÄ:s förslag. Vidare har

bidrag givits för vård av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse från Konung

Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur.

De medel som via RAÄ stått till den kulturhistoriska byggnadsvårdens förfogande uppgick under budgetåret 1974/75 till ca 2,2 milj. kr., varav 1,3 milj. kr. hänför sig till RAÄ:s vård- och underhållsanslag. Bestämmelserna för RAÄ:s anslag finns intagna i regeringens årliga regleringsbrev.

De ekonomiska bidrag som fördelats genom RAÄ har — vad gäller

byggnader —- huvudsakligen avsett dels byggnader som förklarats för

byggnadsminnen eller föreslagits bli sådana samt kyrkor, dels andra byggnader av stort kulturhistoriskt värde. Insatserna har till allra största delen rört byggnader från förindustriell tid - kyrkor, slott. herrgårdar, bondgårdar,

kvarnar och äldre stadsgårdar, - dvs. objekt som hör samman med den

kulturminnesvårdande skyldighet RAÄ av ålder haft. Medlen har i regel

använts som stimulansbidrag vid större underhålls- eller ombyggnadsarbeten eller för underhåll av speciellt intressanta byggnadsdelar (tak, portaler, interiörer m. m.) samt för täckande av andra merkostnader som förorsakats av kulturhistoriska hänsyn. Bidrag till kostnader för inventering och

Del Il U:3 Skr 1976/77:103 106

projektering har i någon mån förekommit. RAÄ:s tjänstemän har bidragit med råd och anvisningar.

För restaurering av äldre domkyrkor utgår bidrag som regering och riksdag bestämmer för varje år (statsliggaren 1975/76:VIII C 6).

2.2 Svsselsättningspolitiken och byggnadsvården

I början av 1960-talet började objekt inom kulturminnesvården komma i fråga för beredskapsarbeten. Arbetena utgjordes i huvudsak av trädgallring, buskröjning och slåtter på övervuxna fornlämningar. Efterhand ökade arbetenas omfattning och nya slag av arbeten kom till, bl. a. arkeologiska utgrävningar och vård av ruiner. På orter med arbetslösa byggnadsarbetare har arbetena även omfattat restaurering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och anläggningar. Antikvarisk medverkan är säkrad genom att utgifterna härför regelmässigt intagits i kostnadsberäkningen.

Bidrag som under senarc år beviljats för beredskapsarbeten utgör de mest betydande statliga utgifterna för vård av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Arbeten inom kulturminnesvården har i allmänhet bedömts som lämpliga från sysselsättningssynpunkt.

Vid bidragsgivning till kommunala och enskilda beredskapsarbeten enligt de normalbidrag som anges i arbetsmarknadskungörelsen (1966:368, omtryckt 1975:822) har det i praktiken visat sig att intresset är förhållandevis litet hos kommunala och enskilda huvudmän att genomföra planerade frestaureringsprojekt. Av uppgifter om de kulturhistoriska byggnadsarbeten som utförts som beredskapsarbete under budgetåren 1970/71-1974/75 framgår att utgifterna för kommunala och enskilda arbeten minskat kraftigt medan utgifterna för statliga arbeten legat på ungefär oförändrad nivå.

Bidragsgivningen för beredskapsarbeten regleras av 96 § arbetsmarknadskungörelsen. I paragrafen sägs bl. a. att statsbidrag i fråga om arbete, till vilket statsbidrag får beviljas enligt särskild författning, får utgå efter de grunder som anges i författningen. Enligt den praxis som tillämpas för statlig bidragsgivning i allmänhet får bidrag till ett och samma stödobjekt inte utgå från mer än en myndighet.

3 Utredningsarbetet

I det följande kommer jag att närmare beröra några av de frågor som de sakkunniga bör ta upp.

Som tidigare anförts har formerna för finansieringen av vård av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse hittills inte behandlats i ett helhetsperspektiv. Det statliga ekonomiska stöd som f. n. ges inom skilda sektorer har beskrivits i det föregående. Innan ställning kan tas till formerna för statens fortsatta ekonomiska insatser på området, måste den avgörande frågan om i vilken omfattning staten skall ansvara för vård av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse närmare studeras. De sakkunniga bör ta ställning till frågan om ansvarsfördelningen mellan enskild ägare, kommun och stat på detta område. Vid dessa överväganden bör de sakkunniga utgå från att kostnadsansvaret för vård och underhåll av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i första hand bör ligga på ägaren.

De grundläggande mål som fastställts för den statliga kulturpolitiken skall vara utgångspunkten för de sakkunnigas arbete. De sakkunniga bör överväga vilka slag av ekonomiska insatser från olika parters sida som behövs för att det

107 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del Il U:3

brett formulerade bevarandemålet skall kunna uppnås när det gäller kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Utredningsuppdraget avser bl. a. principerna för samhällets stöd och konkreta förslag till tekniska lösningar.

Vad gäller stöd i form av bostadslån och tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse har chefen för bostadsdepartementet anmält (prop. 1975/76:100 bil. 14) att erfarenheterna av denna långivning kommer att

redovisas för riksdagen. Något skäl för de sakkunniga att se över det statliga ekonomiska stödet i denna del finns således inte. I sitt arbete bör de sakkunniga utgå från den fysiska planering som f. n. bedrivs i alla delar av landet, bl. a. inom ramen för den fysiska riksplaneringen. De bör mot bakgrund av denna planering beakta de anspråk på insatser för vård och underhåll av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som

kan komma att ställas på kortare och längre sikt.

De sakkunniga bör beakta de ekonomiska konsekvenserna av byggnads-

minneslagens tillämpning. Frågor rörande vård och underhåll bör belysas

bl. a. utifrån effekterna av gällande och eventuellt tillkommande byggnads-

lagstiftning. I denna del bör de sakkunniga samråda med den rådgivande expertgruppen för översyn av byggnadslagstiftningen.

Vidare bör de sakkunniga överväga vilka olika styrmedel, såsom bidrag, lån och skattelindring, som bör kunna komma i fråga.

Frågan om stödåtgärder bör ses mot bakgrund av fastighetsfinansieringen i

stort, utifrån bl.a. fastighetstaxering och statlig bostadslånegivning. De

sakkunniga bör överväga om de stödformer som finns f.n. vad gäller ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse kan vara lämp-

liga även för annat slag av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse än bostads-

hus. De bör därvid beakta den av chefen för bostadsdepartementet förut-

skickade redovisningen. De sakkunnigas förslag bör vara utformade på

sådant sätt att de kan genomföras vid sidan om nu gällande regler för bostadslånegivning. En fördelning av det ekonomiska ansvaret mellan

kommun och stat inom valda stödformer torde få förutsättas. Målet måste vara att vård och underhåll av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse skall ske med hänsyn till det faktiska behovet av insatser. Ett samspel mellan arbetsmarknadspolitiska insatser i form av bidrag till beredskapsarbeten och vård av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse är av

väsentlig betydelse genom att möjliggöra en tidigareläggning av från kulturpolitisk synpunkt angelägna objekt. En annan sak är att man härvid

inte kan säkerställa en från kulturhistorisk synpunkt i alla avseenden

tillfredsställande fördelning av vårdinsatserna på olika regioner. Med hänsyn till bl. a. de särskilda förutsättningar som finns för att anpassa åtgärderna på detta område till sysselsättningsläget, bör den kulturhistoriska byggnads-

vården likväl även i framtiden ses i ett arbetsmarknadspolitiskt samman-

hang.

I debatten om statligt ekonomiskt stöd till vård av kulturhistoriskt

värdefull bebyggelse har tanken förts fram att den bidragsberättigade delen av kostnaderna i huvudsak skulle avse den merkostnad som betingas av hänsynen till det kulturhistoriska värdet. De sakkunniga bör ta ställning till

detta betraktelsesätt och om de så finner lämpligt vidareutveckla det.

En viktig fråga är vilka byggnader i kommunal eller enskild ägo som bör

kunna komma i fråga för statligt stöd. De sakkunniga bör överväga om stödet skall gälla endast byggnader av byggnadsminneskaraktär, eller om det i enlighet med principerna för bostads- och tilläggslångivningen i olika grad skall kunna omfatta både byggnader av byggnadsminneskaraktär och

Del II U:3 Skr 1976/77:103 108

kulturhistoriski värdefulla byggnader i övrigt. Jag vill dessutom peka på de problem som kan höra samman med vissa byggnadskategorier av särskilt komplicerad karaktär, exempelvis industriminnen. Vid behandling av stödåtgärder för kyrkobyggnader bör de sakkunniga beakta de pågående över-

läggningarna om framtida relationer mellan staten och svenska kyrkan.

Övervägandena rörande dessa byggnadskategorier bör vägas in i de förslag till generella lösningar som de sakkunniga kan komma fram till. De sakkunniga bör vidare ta ställning till vilken typ av åtgärder statens stöd bör inriktas på, t. ex. om stödet skall gälla såväl vård- och underhållsarbeten som dokumen-

tations-, projekterings- och kontrollarbeten — eller företrädesvis endera. I

vårdprocessen är de tre sistnämnda slagen av insatser av stor betydelse och ofta avgörande för att byggnadsarbetena skall kunna uppfylla de kuilturhistoriska kraven. De kan således ha vissa företräden som styrinstrument.

Vidare bör de sakkunniga överväga i vilka former behovet av stödåtgärder för kulturhistoriskt värdefulla miljöer skall tillgodoses. Därvid bör också

behandlas frågan om stödåtgärder för vård av annat än byggnader, exem-

pelvis gatubeläggning, parker, staket, brunnar etc. Här närmar man sig frågor som berör intresseområden gemensamma för kulturminnesvården och naturvården.

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt.

4. Formerna för stöd till tidskrifter inom kultursektorn

Beslut vid regeringssammanträde 1976-05-13.

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Zachrisson, anför.

Tidskrifter har stor betydelse både för opinionsbildningen i samhället och

för utvecklingen på kulturområdet. Tidskrifter är viktiga informationska-

naler inom organisationer och intressegrupper. Kulturtidskrifterna spelar en väsentlig roll för den kulturella förnyelsen, bl. a. genom att ge nya författare

möjligheter till en första publikkontakt och genom att fortlöpande spegla och

kommentera idédebatten och det nya som sker inom olika konstområden. Även tidskrifter med relativt små upplagor kan ha stor betydelse i samhällsoch kulturdebatten.

Mot denna bakgrund är det en viktig kulturpolitisk uppgift att skapa garantier för en omfattande och varierande tidskriftsutgivning på ifrågava-

rande område.

Eniigt kungörelsen (1971:681) om tidskriftsstöd (omtryckt 1974:645) kan tidskriftsstöd utgå till kulturtidskrifter och ideella tidskrifter. Med kulturtidskrift avses en tidskrift som med sitt huvudsakliga innehåll vänder sig till en allmän publik med samhällsinformation eller med ekonomisk, social eller kulturell debatt eller som huvudsakligen ger utrymme för analys och presentation inom de skilda konstarternas områden. Med ideell tidskrift menas tidskrift som väsentligen framstår som organ för organisation, stiftelse eller sammanslutning med ideellt, icke-kommersiellt syfte. Stödet skall handhas så att det främjar hög kvalitet och mångsidigt utbud av åsikter och

behandlade ämnen.

Stödet utgår i form av grundbidrag, projektbidrag och stödköp. Grundbi-

drag kan utgå till ägare av sådan kulturtidskrift för vilken intäkterna inte

109 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:4

täcker utgifterna och för vars utgivande ägaren inte har tillräckligt stöd från

annat håll. Projektbidrag kan utgå för utarbetande av essä eller artikelserie för kulturtidskrift eller ideell tidskrift. Bidrag kan utgå endast till projekt som, framför allt genom krav på kvalificerade medarbetare, är så kostnadskrä-

vande att det inte får rum inom tidskriftens normala budget. Stödköp innebär

att statliga eller kommunala myndigheter eller institutioner tilldelas medel

för prenumeration på kulturella och ideella tidskrifter. Här omnämnda tidskriftsstöd handläggs av statens kulturråd. För beslut i stödärenden gäller särskilda regler. Till tidskriftsstöd har riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisat ett reservationsanslag av 2,5 milj. kr. Under de snart fem år då tidskriftsstödet haft sin nuvarande form har vissa erfarenheter av de olika stödformerna kommit fram. Grundbidragen är utan

tvekan den viktigaste av stödformerna och den som mest verksamt kommit att garantera de olika tidskrifternas existens. Projektbidragen anses allmänt inte ha fått den effekt som man från början hade tänkt sig. Genom att

medelstilldelningen för stödköp har ökat sedan tidskriftsstödet infördes har

antalet mottagande institutioner kunnat ökas. Stödprenumerationerna tillfaller emellertid i första hand populära tidskrifter med förhållandevis stor spridning och torde endast ha begränsad ekonomisk betydelse för dessa.

Under de senaste åren har utgivarna av tidskrifter ställts inför stora

svårigheter på grund av kostnadsökningar såväl i produktions- som distributionsledet. Dessa svårigheter har uppmärksammats av 1972 års pressut-

redning som i betänkandet (SOU 1975:79) Svensk press 4 Statlig presspolitik

har beskrivit den aktuella situationen för vissa organisationstidskrifter. Utredningen har däremot inte gjort någon allsidig analys av tidskriftsutgivningens ekonomiska problem. Pressutredningen har dock bedömt tidskrif-

ternas situation i allmänhet som så allvarlig att den ansett det nödvändigt att särskilt utreda tidskrifternas situation.

Med anledning härav har regeringen bemyndigat chefen för finansdepartementet att tillkalla särskilda sakkunniga för att utreda formerna för ett

distributionsstöd till tidskrifter. Utredningsarbetet bör enligt direktiven ta sikte på ett stöd i generella former. Utredningen har antagit namnet

tidskriftsutredningen.

Ett stöd som inriktas på att minska distributionskostnaderna kommer

visserligen att ge fördelar åt alla tidskrifter som det omfattar men det kommer helt naturligt att få störst betydelse för tidskrifter med stora upplagor. Ett

generellt stöd av detta slag måste därför också i fortsättningen kompletteras

med selektiva stödformer. Det finns anledning att i anslutning till arbetet

med nya, generella stödformer göra en översyn också av utformningen av det

nuvarande stödet till tidskrifter inom kultursektorn. Denna uppgift bör anförtros åt en särskild utredare.

Översynen bör baseras på en analys av kulturtidskrifternas ekonomiska situation och på en mera ingående utvärdering av de nuvarande stödformerna. Utredaren bör samråda med tidskriftsutredningen och bör bedöma

hur de förslag som denna utredning kommer att framlägga påverkar kulturtidskrifternas situation.

Utredaren bör vid utarbetandet av sina förslag inte räkna med några stora

förändringar i fråga om de kategorier av tidskrifter som kan erhålla stöd.

Strävan bör vara att skapa ett enkelt system.

Del II U:S Skr 1976/77:103 110

5. Kartläggning av läromedelsmarknaden m. m.

Beslut vid regeringssammanträde 1976-05-13.

Statsrådet Hjelm-Wallén anför.

Läromedelsutredningen redovisade i betänkandet (SOU 1971:91) Sam-

hällsinsatser på läromedelsområdet synpunkter på bl. a. produktion, granskning, praktisk prövning och testning samt prisövervakning av läromedel.

Utredningens undersökningar av läromedelsmarknaden utgick från förhållanden under slutet av 1960-talet. Utredningens förslag kom att ligga till

grund för prop. 1973:76 angående samhällsinsatser på läromedelsområdet. På

grundval av riksdagens beslut (UbU 1973:28, rskr 1973:242) inrättades den I

juli 1974 ett fristående statligt organ — statens institut för läromedelsinformation — med uppgift att administrera ett centralt läromedelsregister för grundskolan och gymnasieskolan samt vissa andra utbildningar under skolöverstyrelsens tillsyn. Institutet har även till uppgift att främja produk-

tion av sådana läromedel inom områden där brister föreligger, som är avsedda att användas vid undervisning som står under skolöverstyrelsens tillsyn.

Statens läroboksnämnd ersattes den 1 juli 1974 av en läromedelsnämnd inom

skolöverstyrelsen med uppgift att granska objektiviteten i vissa läromedel. I nämnda proposition föreslogs också en försöksverksamhet med anbudsförfarande på läromedelsområdet. Syftet med förslaget var att genom ett

sådant förfarande försöka påverka antalet parallella läromedel och få fram bra läromedel till låga priser. Skolöverstyrelsen fick i uppdrag att komma in med förslag i frågan. I prop. 1975/76:100 (bil. 10, s. 198, 200-201) har jag redogjort för den fortsatta behandlingen av frågan om försöksverksamhet med anbudsförfarande. Mot bakgrund av synpunkter som har framkommit vid remissbehandlingen av skolöverstyrelsens förslag förordas där att någon

försöksverksamhet med anbudsförfarande f. n. inte bör komma till stånd.

Riksdagen har inte haft något att erinra mot detta uttalande (UbU 1975/76:21, rskr 1975/76:248).

Ansvaret för att det inom vårt utbildningsväsende finns tillgång till effektiva pedagogiska hjälpmedel, bl. a. läromedel, åvilar ytterst riksdagen

och regeringen. Staten har ett övergripande ansvar för att läromedelsförsörjningen är tillfredsställande och att läromedlen står i överensstämmelse med läroplanerna. De olika utbildningarnas huvudmän har ett direkt ansvar för att de studerande har tillgång till lämpliga läromedel. Olika läromedelsprodu-

center svarar för utbudet av läromedel.

Vid ställningstaganden till samhällets insatser på läromedelsområdet har

utgångspunkten varit att samhället måste skapa garantier för att läromedlen

utformas i överensstämmelse med läroplanernas intentioner så att de

pedagogiska kraven kan tillgodoses. Samhället måste också ha ett ansvar för att läromedel finns tillgängliga för alla slag av utbildningar, även i de fall

produktionen inte är kommersiellt lönsam, och att det skapas ett utrymme för utvecklingsarbetet på läromedelsområdet. Med hänsyn till att läromedels-

kostnaderna utgör en stor del av kommunernas utgifter för skolan är det ett

samhällsintresse att följa prisutvecklingen på området. Vidare är det samhällets uppgift att svara för en lättillgänglig information om vad som produceras och att garantera elever och lärare goda möjligheter att påverka valet av arbetsmateriel.

Det är till övervägande del privata producenter som svarar för produktionen av läromedel. Med hänsyn till den vikt som läromedelsförsörjningen

111 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del Il U:5

har för skolväsendet är det naturligt att en kartläggning görs vid återkom-

mande tillfällen så att det finns möjligheter att bedöma om utvecklingen följer de riktlinjer som ställts upp. I flera avseenden är läget i dag ett annat än

det som rådde i slutet av 1960-talet, då läromedelsutredningen gjorde sin kartläggning och presenterade sina förslag. Kostnadsökningen för kommunerna för anskaffande av läromedel har under 1960- och 70-talen varit betydande. Detta sammanhänger bl. a. med skolreformerna, ett ökat antal

elever samt införandet av nya ämnen och läroplaner, men i betydande

utsträckning också med utvecklandet av nya undervisningsformer och

förändringar av läromedlen. Synen på läromedlen och deras användning har förändrats. Sedan utredningen gjorde sina undersökningar har betydande

strukturförändringar skett inom läromedelsbranschen. Vissa koncentrations-

tendenser kan konstateras på läromedelsmarknaden. Totalt sett domineras marknaden av ett mycket begränsat antal stora producentenheter med ett

allsidigt sortiment. Vidare kan noteras en dominans av mindre företag inom

speciella sektorer. Kommunerna har skaffat sig nya inköpsrutiner. Fortfarande finns en betydande brist på läromedel inom vissa områden. Detta gäller exempelvis inom vuxenutbildningen och delar av gymnasieskolans yrkesinriktade utbildning.

Det underlag som låg till grund för 1973 års riksdagsbeslut behöver därför kompletteras med ytterligare undersökningar. Mot denna bakgrund bör en kartläggning ske av läromedelsmarknaden. Den bör göras av en särskild

utredare. Kartläggningen bör omfatta dels en analys av läromedelsmark-

naden i stort. dels en -studie av läromedelsförsörjningen i några

kommuner.

Begreppet läromedel innefattar arbetsmateriel av mycket skiftande slag, t. ex. böcker, förbrukningsmateriel m. m. Det finns emellertid en mängd kompletterande materiel, som har framställts i första hand för andra ändamål än att användas som läromedel. Det kan gälla bredvidläsningslitteratur, tidskrifter m. m. Kartläggningen bör i första hand omfatta sådana läromedel

som har framställts med direkt syfte att användas i skolundervisningen. Utredaren bör emellertid också belysa omfattningen och karaktären av samt kostnaden för kompletterande materiel, som används i undervisningen. Kartläggningen bör omfatta inte bara tryckta läromedel utan också ljud- och

bildmateriel, laborativ materiel m. m. som ansluter till dessa läromedel eller som används fristående. Kartläggningen bör omfatta sådana täromedel, som ansluter till läroplanerna för grundskolan och andra obligatoriska skolformer, gymnasieskolan, statlig och kommunal vuxenutbildning samt arbetsmarknadsutbildning. Kartläggningen bör inte omfatta läromedel för de utbild-

ningar som fr. o. m. den 1 juli 1977 förs till högskolan. Kartläggningen bör ge en översiktlig bild av läromedeismarknaden och dess utveckling sedan läromedelsutredningens undersökningar gjordes.

Marknadens omfattning och struktur bör analyseras. Här bör en redovisning

av utbudet av läromedel ingå. Av denna bör framgå ämnesområden med

många läromedel med i huvudsak samma innehåll, ämnesområden med ett fåtal läromedel och ämnesområden som saknar läromedel. Läromedelstillgången inom speciella undervisningsformer, t. ex. specialundervisning och

invandrarundervisning, bör särskilt belysas. En annan uppgift för kartläggningen bör vara att ge en aktuell bild av branschen. De yttre och inre

strukturförändringarna inom branschen under senare år bör belysas. De olika producenternas marknadsandelar och ägarstruktur, prisutvecklingen och vinstmarginaler bör analyseras. Om möjligt bör även producenternas mark-

Del II U:5 Skr 1976/77:103 112

nadsandelar vad gäller läromedel för olika ämnen redovisas. Producenternas olika konkurrensmedel och marknadsföringsresurser bör undersökas.

Under senare år har läromedelsproducenterna i ökad utsträckning börjat

exportera läromedel. Exportens roll för företag som producerar läromedel bör

analyseras i kartläggningen. Också förekomsten av importerade läromedel bör kartläggas.

De frågor som gäller produktion och försäljning av läromedel på skolans

område har till viss del aktualitet även när det gäller arbetsmateriel inom förskolan. Företag inom den traditionella läromedelsproduktionen har i allt större utsträckning kommit att producera och marknadsföra materiel även för förskolan. Genom utbyggnaden av samhällets barnomsorg har behovet av sådan materiel ökat kraftigt. Det finns därför skäl att också undersöka motsvarande förhållanden på förskoleområdet. Efter samråd med chefen för socialdepartementet förordar jag att uppdraget även innefattar en kartlägg-

ning av marknaden beträffande materiel för förskolan. Den nu aktuella kartläggningen bör liksom när det gäller skolan i första hand omfatta den pedagogiska materiel som har använts inom förskolans verksamhet. Särskild

uppmärksamhet bör ägnas materiel avsedd att användas för barn med särskilda behov, t. ex. handikappade barn och invandrarbarn.

Genom statens institut för läromedelsinformation och genom läromedels-

nämnden inom skolöverstyrelsen söker samhället underlätta konsumenternas val av läromedel. Genom de två produktionsenheterna för radio och TV i utbildningen, Sveriges Radios utbildningsprogramenhet och TRU, de fyra rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel åt handikappade samt: det

särskilda stödet för produktion av läromedel söker samhället avhjälpa kvalitativa och kvantitativa brister inom olika ämnen och undervisningsformer. Vidare bedrivs genom skolöverstyrelsens försorg utvecklingsarbete på

läromedelsområdet huvudsakligen inom ramen för anslaget Pedagogiskt

utvecklingsarbete inom skolväsendet. Effekterna av dessa och övriga

samhällsinsatser bör belysas.

Kartläggningen bör om möjligt planeras så att jämförelser mellan läromedelsutredningens och statens pris- och kartelinämnds undersökningar från år

1969 underlättas. Kartläggningen av marknaden bör genomföras i nära

samarbete med statens pris- och kartellnämnd i de delar som omfattas av

nämndens ansvarsområde.

Kartläggningen bör även omfatta en redovisning av konsumentsidan och

de åtgärder som har vidtagits för att underlätta läromedelsinköpen, t. ex. genom tillkomsten av statens institut för läromedelsinformation och utvecklingen av vissa samköpsfunktioner genom Kommunsamköp AB.

Kartläggningens andra del bör utgöras av en studie av läromedelsförsörj-

ningen i några olika kommuner. Här bör särskilt belysas vilka läromedel som används i olika ämnen och på olika utbildningsvägar, beslutsprocessen vid

inköp av läromedel och vilket underlag som används vid urvalet, vilka som

bar producerat de läromedel som används samt vilken uppfattning de som verkar i skolan har om läromedlens kvalitet och hur de fungerar i

undervisningen. Därvid bör också belysas vilket inflytande lärare och elever

har vid val av olika läromedel. Det är i sammanhanget också angeläget att

studera i vilken utsträckning läromedien styr undervisningen och under vilka förutsättningar en sådan styrning går att undvika eller minska. Jag vill här erinra om vad jag har anfört om läromedlen i prop. 1975/76:39 (s. 248 ff) om skolans inre arbete m. m. Även läromedelscentralernas eller motsvarande verksamhet i dessa kommuner bör belysas. Genom en sådan studie bör det

113 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:6

vara möjligt att jämföra kostnadsutvecklingen för läromedel i vissa ämnen under ett antal år.

Motsvarande studie bör även genomföras vad gäller förskolans materiel-

försörjning i dessa kommuner.

Studier av läromedelsförsörjningen i några olika kommuner bör också omfatta en analys av i vilken utsträckning kopierad materiel används i skolundervisningen och anledningen härtill. Det bör även redovisas inom vilka ämnesområden kopierad materiel används mest och om materielen används mer än en gång. Här bör utredaren samråda med skolöverstyrelsen, som den 9 mars 1973 fick i uppdrag att utreda behovet av och formerna för det

mångfaldigande som sker enligt avtalet om skolornas grafiska och fotografiska mångfaldigande, och utredningen (Ju 1976:02) om upphovsrätt.

Det kartläggningsuppdrag som jag i det föregående har redovisat rör ett

förhållandevis brett område. Det är angeläget att utredaren vid uppdragets

genomförande samråder med berörda myndigheter och organisationer samt producenter och konsumenter på området. Uppdraget bör begränsas till en kartläggning.

6. Organisationskommitté för konstnärsnämnden

Beslut vid regeringssammanträde 1976-05-26.

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Zachrisson anför.

Statliga stipendier till konstnärer m. fl. utdelas f. n. av fyra olika organ nämligen styrelsen för Sveriges författarfond, Konstakademien i samråd med Konstnärernas riksorganisation (KRO), Musikaliska akademien i samråd med Föreningen Svenska tonsättare samt konstnärsstipendienämnden.

Konstakademien i samråd med KRO delar också ut arbetsbidrag till konstnärer inom måleri m. m.

Riksdagens beslut i anledning av propositionen om den statliga kulturpolitiken 3 (prop. 1975/76:135, KrU 1975/76:35, rskr 1975/76:355) innebär att direkta bidrag till konstnärer enligt nya principer ersätter de tidigare stipendierna. Projektbidrag för konstnärligt utvecklingsarbete införs för i princip samtliga konstnärsgrupper. Ett nytt organ, konstnärsnämnden, skall

få ansvaret för fördelningen av direkta bidrag och projektbidrag.

Konstnärsnämnden skapas genom att den nuvarande konstnärsstipendie-

nämnden omorganiseras och övertar ansvaret för utdelandet av bidrag även

till de grupper som Konstakademien i samråd med KRO samt Musikaliska akademien i samråd med Föreningen Svenska tonsättare nu har ansvaret

för. Enligt riksdagsbeslutet blir konstnärsnämndens huvudsakliga uppgifter att

dela ut bidrag till konstnärer utanför författarfondens verksamhetsområde, att besluta om projektbidrag samt att avge förslag till innehavare av inkomstgarantier. Vidare bör nämnden följa hur konstnärernas ekonomiska

och sociala förhållanden utvecklas. I nämnden skall ingå företrädare för konstnärernas organisationer. Dessa ledamöter skall utgöra majoriteten i nämnden. Under nämnden skall det direkta arbetet med fördelningen av bidrag skötas av tre arbetsgrupper med ansvar för bild- och formkonstnärer, tonkonstnärer respektive scen- och filmkonstnärer. I arbetsgrupperna skall i

8 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103

Del II U:6 Skr 1976/77:103 114

huvudsak ingå företrädare för berörda konstområden. Ledamöterna i nämnden och arbetsgrupperna utses av regeringen.

Nämnden skall svara för den årliga anslagsframställningen avseende de

ändamål som nämnden har ansvaret för. Vidare skall nämnden ha till uppgift

att fördela de totalt tillgängliga medlen för bidrag till konstnärer mellan de tre områden som motsvaras av arbetsgrupperna. Nämnden skall också föreslå

innehavare av inkomstgarantier. För att det skall bli möjligt att få en samlad

bild av behovet av insatser för konstnärer skall styrelsen för Sveriges författarfond ge in sin årliga anslagsframställning till utbildningsdepartementet via konstnärsnämnden varvid nämnden ges tillfälle att yttra sig.

Arbetsgrupperna skall kunna ges rätt att självständigt besluta om bidrag

och projektbidrag till konstnärer. Om det är oklart till vilken grupp en

konstnär skall hänföras skall frågan avgöras av nämnden. Nämnden skall också besluta om reglerna för de bidragstyper som blir gemensamma för

samtliga arbetsgrupper.

Till nämnden skall knytas ett kansli. Kansliet skall i första hand fungera som sekretariat för det löpande arbetet i nämnden och arbetsgrupperna.

Omorganisationen av konstnärsstipendienämnden till konstnärsnämnden skall ske den 1 juli 1976. Detta medför att den verksamhet som de nuvarande

stipendieorganen - Konstakademien i samråd med KRO, Musikaliska akademien i samråd med Föreningen Svenska tonsättare samt konstnärsstipendienämnden - svarar för upphör vid samma tidpunkt.

Planerings- och förberedelsearbetet skall fullgöras av en organisationskommitté. Denna organisationskommitté bör nu tillkallas.

- Organisationskommittén bör vidta de åtgärder som behövs för att konstnärsnämnden skall kunna inleda sitt arbete den I juli 1976. Kommittén bör "härvid särskilt inrikta sig på följande uppgifter.

Organisationskommittén bör skyndsamt precisera och till byggnadssty-

relsen redovisa lokalbehovet för konstnärsnämnden. Byggnadsstyrelsen

svarar för lokaltförsörjningen och bör vid anskaffningen av lokaler beakta

möjligheterna att ge konstnärsnämnden och Sveriges författarfond gemensamma lokaler.

Det ankommer på byggnadsstyrelsen att i samverkan med organisationskommittén svara för planering och anskaffning av inredning för ifrågavarande lokaler. Styrelsen bör därvid i första hand tillgodose inredningsbehovet med befintliga möbler, bl. a. från omlokaliserade myndigheter. I den mån ny inredning behöver anskaffas får byggnadsstyrelsen for ändamålet ta i anspråk

tillgängliga medel ur kostnadsramen Till byggnadsstyrelsens disposition

under anslaget Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten

m.m. Organisationskommittén får i samråd med utrustningsnämnden för

universitet och högskolor beställa den teletekniska utrustning som kan

behövas för kansliets lokaler. Organisationskommittén bör vidare i samråd med statens kulturråd och redovisningscentralen vid riksarkivet tillse att lämpliga ekonomiadministrativa rutiner och rutiner för löneutbetalningar och personaladministration

läggs upp. Härvid bör kommittén särskilt undersöka möjligheten för

konstnärsnämnden att i personaladministrativa frågor samarbeta med statens kulturråd. Organisationskommittén bör samråda med statens avtalsverk om arvoden för personalen vid konstnärsnämndens kansli. Härvid bör organisationskommittén utgå från att det vid kansliet skall finnas två handläggare, ett

Hå Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:7

kvalificerat biträde samt en tjänsteman för expeditionsgöromål. Vidare bör organisationskommittén anställa personalen. Härvid bör kommittén utgå från att den personal som är anställd i nuvarande konstnärsstipendienämn-

dens kansli skall beredas fortsatt anställning hos konstnärsnämnden.

Organisationskommittén bör till utbildningsdepartementet komma in med förslag om hur stor del av anslaget Bidrag till konstnärer m. m. som skall användas för konstnärsnämndens lokal-, administrations- och utrustningskostnader.

7. Stöd till de fria trossamfundens teologiska seminarier m. m.

Beslut vid regeringssammanträde 1976-05-26.

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Zachrisson, anför.

Vid de fria kristna samfundens teologiska seminarier utbildas pastorer,

ungdomsledare och missionärer för tjänst inom resp. samfund, i ekumeniska

organisationer eller inom internationell verksamhet. Det sammanlagda

antalet studerande har under senare år varierat mellan 200 och 300. Fem av

seminarierna står sedan ett antal år tillbaka under tillsyn av universitetskanslersämbetet. De studerande är berättigade till statligt studiestöd.

Frågan om statligt stöd till de fria samfundens teologiska seminarier har aktualiserats på senare tid bl. a. genom skrivelse den 29 januari 1976 från de

fria teologiska seminariernas rektorskonvent. Riksdagen har i skrivelse den

17 mars 1976 (nr 196) med bifall till motionerna 1975/76:225,1975/76:577 och

1975/76:1376 anhållit om utredning av frågan om statsbidrag till de fria

samfundens teologiska seminarier. Enligt min mening bör särskilda sakkun-

niga tillkallas för ändamålet.

Den utbildning som ges vid seminarierna har successivt närmat sig

utbildningen inom ämnesområdet religionskunskap vid universitetens filosofiska fakulteter och utbildningen inom olika ämnesområden vid de

teologiska fakulteterna. I praktiken har kursplaner m.m. vid flera av seminarierna legat nära dem som gäller för detar av utbildningen vid teologisk

fakultet och det har ofta varit möjligt för de studerande att med endast mindre

kompletteringar fortsätta sina studier vid universiteten. Eftersom utbildningen vid seminarierna i stora delar har en allmänt yrkesförberedande karaktär och i betydande utsträckning bygger på gymnasial grund finns det anledning att i detta sammanhang närmare utreda hur den förhåller sig till motsvarande statliga högskoleutbildning. Mot bakgrund av det vidgade

högskolebegrepp som kommer att gälla från den 1 juli 1977 är det därför naturligt att frågan om statligt stöd till de fria samfundens teologiska

utbildning kopplas till frågan om förutsättningarna för en samordning av denna utbildning med den teologiska utbildningen inom högskolan. Härvid bör även de nya behörighetsvillkoren för tillträde till högskoleutbildning beaktas.

Utredningen bör kartlägga den utbildning som bedrivs vid seminarierna och analysera dess innehåll i förhållande till den religionsvetenskapliga

utbildningen inom högskolans ram. En väsentlig fråga härvid blir naturligtvis

att klarlägga i vilken utsträckning seminarieutbildning är konfessionellt inriktad. Jag har i ett annat sammanhang, i fråga om den praktisk-teologiska

Del II U:7 Skr 1976/77:103 16

utbildningen vid universiteten, framhållit som min mening att konfessionellt inriktad utbildning bör omhänderhas av samfunden själva. Det bör också i detta fall vara utgångspunkten. Statsbidrag till sådan utbildning kan det av principiella skäl knappast bli fråga om.

Av den syn på sambandet mellan seminarieutbildningen och utbildningen inom högskolan som jag redovisat följer att eventuella statliga bidrag i princip bör kunna avse endast sådan konfessionslös utbildning inom seminarierna som på något sätt kompletterar utbildningsutbudet inom högskolan. Någon dubblering får alltså inte framkallas bidragsvägen. För att kunna föranleda statsbidrag bör utbildningen vidare uppfylla vissa grundläggande krav som i allmänhet ställs på högskoleutbildning. Jag syftar främst på att utbildningen skall vara yrkesinriktad och anpassad till behoven inom en viss sektor på arbetsmarknaden. Som jag anfört i prop. (1975:9) om reformering av högskoleutbildningen (s. 413) är det emellertid självfallet angeläget att samordning och samverkan mellan högskoleorganisationen och organ som anordnar sådan s. k. internutbildning på högskolenivå kommer till stånd i de fall där en gemensam planering eller ett gemensamt utnyttjande av resurser erbjuder fördelar för utbildningen. Som ett exempel på dylik samordning kan jag tänka mig fallet att något av de berörda seminarierna i kraft av speciell kompetens inom ett visst ämne åtar sig att inom högskolan svara för en viss enstaka kurs på samma sätt som jag i propositionen om högskolereform (s. 447) förordat i fråga om studieförbunden. Utredningen bör uppmärksamma sådana möjligheter som alternativ till direkta statsbidrag.

Utredningen bör redovisa hur stor del av de redan utgående statsbidragen till trossamfund som kan beräknas komma seminarieverksamheten till del.

Utredningen bör samråda med berörda organisationskommittéer för högskolereformen.

En nära samverkan med utredningen (U 1976:01) i fråga om den praktiskteologiska utbildningens utformning inom högskolan bör självfallet ske. Utredningen bör bedrivas skyndsamt.

Jag har vid mina överväganden samrått med statsrådet Gustafsson.

8. Organisationskommitté för forskningsråden

Beslut vid regeringssammanträde 1976-05-26.

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Zachrisson, anför.

Riksdagen har nyligen fattat beslut med anledning av regeringens proposition om forskningsrådsorganisationen inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde (prop. 1975/76:129, UbU 1975/76:32, rskr 1975/ 76:368). I denna proposition anförde jag bl. a. att en organisationskommitté borde tillkallas med uppgift att förbereda den nya forskningsrådsorganisationen. Detta bör ske nu.

Riksdagens beslut innebär bl. a. att ett nytt organ, forskningsrådsnämnden, skall inrättas. Forskningsrådsnämnden skall ha till uppgift bl. a. att initiera och finansiera eller deltaga i finansieringen av forskning av stort samhälleligt intresse, att svara för allmän, övergripande information om forskning och att vara samarbetsorgan för forskningsråden inom utbildnings-

117 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del ll U:8

departementets område, statens råd för skogs- och jordbruksforskning samt styrelsen för teknisk utveckling. Nämnden skall vidare svara för den verksamhet som f. n. bedrivs inom samarbetskommittén för långsiktsmotiverad forskning. Avgränsningen av nämndens arbetsområde innebär att den övertar vissa arbetsuppgifter som f. n. fullgörs av forskningsråden. Nämnden får således ansvaret för bl. a. den verksamhet som bedrivs inom nämnden för forskningsinformation och inom kommittén för forskningsorganisation och forskningsekonomi. Organisationskommittén bör pröva om ytterligare några arbetsuppgifter — framför allt gemensamma servicefunktioner — som i dag handläggs inom de enskilda råden i fortsättningen bör åvila forskningsrådsnämnden. Bland dessa servicefunktioner bör särskilt nämnas den redaktionstjänst som byggts upp inom det nuvarande naturvetenskapliga forskningsrådet.

Organisationskommittén bör utarbeta och senast den I september 1976 till utbildningsdepartementet komma in med förslag till anslagsframställning avseende anslag till forskningsrådsnämnden för budgetåret 1977/78. Härvid bör kommittén ta hänsyn till att forskningsrådsnämnden normalt endast skall stödja projekt som finansieras av nämnden tillsammans med forskningsråd och/eller sektoriella organ. I förslaget till anslagsframställning skall särredovisas kostnaderna för de verksamheter som f.n. utförs av forskningsråden och som föreslås bli överförda till forskningsrådsnämnden. I forskningsrådsnämndens anslag skall också ingå dels medel motsvarande vad som i dag anvisas för folkrörelseforskning och för långsiktsmotiverad forskning, dels medel för andra forskningsprojekt för vilka forskningsrådsnämnden bör ha ett särskilt ansvar.

Nuvarande fem forskningsråd inom utbildningsdepartementets område skall enligt riksdagens beslut ersättas av tre: humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, medicinska forskningsrådet och naturvetenskapliga forskningsrådet.

Flertalet ledamöter i forskningsråden skall utses av elektorsförsamlingar, valda av forskare vid universitet och högskolor. Kommittén bör med utgångspunkt i de riktlinjer som anges i propositionen utarbeta förslag till bestämmelser för dels elektorsförsamlingarna, dets valen till dessa församlingar. Därvid måste särskilt beaktas de övergångsanordningar som kan erfordras vid de första valen — under vintern 1976/77 - tll de nya forskningsråden.

Organisationskommitténs förslag till bestämmelser för elektorsförsamlingarna och valen till dessa bör föreligga senast den 15 oktober 1976.

Vid vart och ett av de nya forskningsråden liksom vid forskningsrådsnämnden skall finnas ett kansli.

Organisationskommittén bör utarbeta förslag rörande dessa kansliers personalorganisation och resurser. En utgångspunkt bör härvid för forskningsrådens del vara att någon ökning inte skall ske jämfört med den nuvarande samlade kansliorganisationen. Kommittén bör vidare i första hand pröva om inte också forskningsrådsnämndens behov av kansliresurser kan tillgodoses inom den ram som ges av den nuvarande kansliorganisationen. Kommittén bör i detta sammanhang behandla bl. a. frågor i samband med den sammanslagning av vissa av de nuvarande forskningsrådens kanslier som erfordras. Vidare bör kommittén pröva vilken befintlig personal som — med hänsyn till de arbetsuppgifter som förs över från nuvarande råd till forskningsrådsnämnden — bör ingå i forskningsrådsnämndens kansli. Även den personal som nu är anställd vid samarbetskommitténs för långsiktsmoti-

Del II U:8 Skr 1976/77:103 118

verad forskning kansli skall beredas anställning i rådsorganisationen. I kommitténs arbete med personalfrågor skall berörda personalorganisationer beredas tillfälle att deltaga.

Forskningsråden inom utbildningsdepartementets område är f. n. i redovisningshänseende inordnade i redovisningsgrupp vid kammarkollegiet. Merparten av den forskningsrådsfinansierade verksamheten bedrivs vid universitet och högskolor. Det kan därför finnas skäl att redovisning och framför allt revision av den rådsfinansierade verksamheten ankommer på ett organ som ansvarar ör sådana uppgifter för universitet och högskolor. Organisationskommittén bör därför pröva om inte forskningsråden och forskningsrådsnämnden bör tillhöra redovisningsgrupp vid universitetet i Stockholm. Kommittén bör i denna fråga samråda med riksrevisionsverket.

Organisationskommittén bör i kontakt med berörda myndigheter utarbeta en plan för genomförande av den ändrade forskningsrådsorganisationen. Denna plan bör klargöra när och i vilka former olika åtgärder bör vidtas och beslut fattas för att den ändrade organisationen skall kunna träda i kraft den I mars 1977. Planen bör innefatta de särskilda anordningar som behövs vid övergången från nu gällande ordning till den nya organisationen.

Organisationskommittén bör vara oförhindrad att ta upp till behandling även andra frågor rörande övergången till en ny forskningsrådsorganisation än dem jag har berört i det föregående.

Organisationskommittén bör samråda med berörda myndigheter, forskningsrådsutredningen och forskarutbildningsutredningen samt — i fråga om bestämmelser för elektorsförsamlingar och val till sådana församlingar — med den centrala organisationskommittén för högskolereformen.

Det är angeläget att kommittén så långt möjligt utnyttjar den sakkunskap som finns inom de berörda myndigheterna. Dessa bör inom ramen för sina ordinarie uppgifter biträda organisationskommittén.

9. Förhandlingar om utformningen av en utställningsersättning

inom det statliga området

Beslut vid regeringssammanträde 1976-06-23.

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Zachrisson, anför.

Frågan om ersättning till konstnär som ställer egna verk till förfogande för utställningsverksamhet (utställningsersättning) har inom det statliga området reglerats i avtal som tillämpats inom försöksverksamheten med riksutställningar och av nämnden för utställningar av svensk konst i utlandet. Sådana avtal har förelegat med Konstnärernas riksorganisation (KRO) och Föreningen Sveriges konsthantverkare och industriformgivare (KIF). Avtalen har löpt ut.

I prop. 1975/76:135 om den statliga kulturpolitiken 3 uttalar jag att utställningsersättning i fortsättningen i princip bör utgå i samband med alla utställningar av konst eller konsthantverk som distribueras eller arrangeras av statliga institutioner och där man utnyttjar verk som är i upphovsmannens eller hans närmaste efterlevandes ägo samt att den närmare utformningen av ersättningssystemet bör fastställas efter förhandlingar med upphovsmännens

119 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del TI U:10

organisationer. Vad som anförs i propositionen har lämnats utan erinran av riksdagen (KrU 1975/76:35, rskr 1975/76:355). Sådana förhandlingar bör nu inledas.

Det bör uppdras åt en särskild förhandlare att föra förhandlingar med KRO

och KIF om hur ersättningssystemet skall utformas. Förhandlaren bör för

regeringen lägga fram förslag till regler på området. Förhandlaren bör

samråda med statens kulturråd och med de institutioner som svarar för en mer omfattande verksamhet med utställning av konst och konsthantverk.

10. Planläggning av själavården och övriga kyrliga beredskapsfrågor vid krig eller krigsfara

Beslut vid regeringssammanträde 1976-07-22.

Statsrådet Gustafsson anför.

Frågan om planering för den kyrkliga verksamheten vid krig eller krigsfara har övervägts och utretts i skilda sammanhang. Efter framställning av

ärkebiskopen tillkallades år 1960 en utredningsman med uppdrag att utreda svenska kyrkans och de frikyrkliga samfundens själavårdande verksamhet under krig (kyrkoberedskapsutredningen). Utredningen avgav betänkandet

(SOU 1965:59) Kyrklig beredskap. I detta behandlades utöver den själavår-

dande verksamheten olika frågor, som utredningen bedömde vara viktiga för

den kyrkliga verksamheten under krig. |

Vid remissbehandlingen av betänkandet hade ett stort antal remissinstan-

ser, bl. a. de kyrkliga, starka principiella invändningar mot de föreslagna

organisatoriska lösningarna. I flera remissyttranden framhölls bl. a. att de

kyrkorättsliga och förvaltningsrättsliga konsekvenserna av förslagen i flera hänseenden ej blivit klarlagda.

År 1969 tillsattes inom utbildningsdepartementet en arbetsgrupp med uppdrag att överarbeta de i kyrkoberedskapsutredningens betänkande framlagda förslagen. Arbetsgruppen redovisade våren 1970 resultatet av översynen i promemorian (Ds U 1970:7 del I) angående den fortsatta behandlingen av kyrkoberedskapsutredningens betänkande.

I departementspromemorian systematiserades utredningens olika förslag. De hänfördes i princip till någon av följande fyra huvudgrupper, nämligen själavård och kyrkobokföring, kyrkokommunala frågor, statliga beredskaps-

frågor samt organisatoriska frågor.

Som utgångspunkt för det fortsatta arbetet borde enligt promemorian vissa

riktlinjer av grundläggande art fastställas. I promemorian användes för dessa benämningen grundsyn. Följande riktlinjer borde omfattas av begreppet

grundsyn.De olika trossamfunden borde ha rätt att på religionsfrihetens

grund själva utforma sin tro och sitt gudstjänstliv. Denna rätt fick inte i något

avseende kränkas vare sig i fred eller under krig. Någon inblandning i

trosfrågor i syfte att få till stånd en enhetskyrka i krig fick självfallet inte komma i fråga. Kyrkan borde även under krig först och främst vara och fungera som kyrka och det borde lämnas till de olika kyrkliga samfunden att själva anpassa sin själavårdande verksamhet till den förändrade situation som ett krig innebär. En önskvärd och nödvändig samverkan mellan samfunden

under krig borde endast avse de gemensamma yttre — organisatoriska och

Del II U:10 Skr 1976/77:103 120

praktiska — problem i samband med själavård och församlingsarbete som påkallar gemensamma Överläggningar och viss planering redan under fred. Denna samverkan borde grundas på och närmare regleras av frivilliga

överenskommelser mellan de olika samfunden. Slutligen borde inom alla

delar av det kyrkliga beredskapsområdet ansvaret för beredskapsuppgifterna om möjligt förläggas till redan existerande myndigheter och organ, som har motsvarande uppgifter i fred.

Med utgångspunkt i denna grundsyn förordades i promemorian vissa

allmänna riktlinjer för det fortsatta utrednings- och planeringsarbetet. Enligt dessa borde de kyrkokommunala uppgifterna i princip handläggas av de

kyrkokommunala organen och de statliga beredskapsuppgifterna av statliga myndigheter. I promemorian angavs närmare vilka myndigheter som borde vara huvudansvariga vid utrednings- och planeringsarbetet inom olika delområden av den kyrkliga beredskapen.

I promemorian föreslagen uppdelning i flera fall av utrednings- och planeringsarbetet på olika centrala myndigheter gjorde det enligt promemorian vanskligt att bedöma, hur arbetsuppgifterna för ett centralt organ för

kyrkliga beredskapsfrågor kunde komma att gestalta sig på längre sikt. Överväganden inom 1968 års beredning om stat och kyrka medförde vidare

ovisshet om vilka uppgifter som i framtiden kunde komma att åvila svenska kyrkan. Det var därför omöjligt att beräkna omfattningen av det beredskapsarbete av kyrklig natur som på längre sikt kunde behöva utföras i central

instans. Främst av dessa skäl avvisades i promemorian tanken på att inrätta

ett permanent statligt organ på förevarande område. Oavsett resultatet av

stat-kyrka-beredningens arbete skulle enligt promemorian en samordning av

den kyrkliga beredskapsverksamheten i central instans alltid behövas. Av beredskapsskäl var det vidare synnerligen angeläget, att utrednings- och

planeringsarbetet kom i gång utan ytterligare dröjsmål. I promemorian föreslogs därför att som centralt organ under Kungl. Maj:t för handläggning

av kyrkliga beredskapsfrågor tills vidare skulle tillsättas en mindre kommitté. Denna skulle bl. a. få till uppgift att initiera en planläggning på hela det kyrkliga området, att fungera som rådgivande och samordnande organ i kyrkoberedskapsfrågor samt att inom området utreda de grundläggande frågor som inte lämpligen borde ankomma på annat centralt organ.

Promemorian remitterades till ett stort antal myndigheter och organisationer. Flertalet av dessa anslöt sig till den i promemorian angivna grundsynen på den kyrkliga beredskapen och till de förordade allmänna riktlinjerna för det fortsatta arbetet. I åtskilliga remissyttranden framhölls vikten av att utrednings- och planläggningsarbetet påbörjades snarast. 1968 års beredning om stat och kyrka delade den i promemorian uttalade uppfattningen, att ett

ställningstagande till de kyrkliga beredskapsproblemen ej nödvändigtvis behövde anstå till dess statsmakterna fattat beslut i frågan om svenska kyrkans framtida förhållande till staten. Beredningen ansåg sig emellertid

inte ha möjlighet att bedöma, om riktlinjer snarast borde fastställas för

verksamheten och en planläggning för hela fältet med ledning därav sättas igång. Det föreföll dock beredningen lämpligt att vänta med utformningen av en organisation för beredskapsplanering till dess statsmakterna hade tagit ställning till de förslag som beredningen kunde komma att lägga fram.

Förslaget att en kommitté med i promemorian närmare angivna uppgifter

skulle tillsättas för handläggning av kyrkliga beredskapsfrågor biträddes av

flertalet remissinstanser. I ett stort antal remissvar betonades angelägenheten

av att kommittén inrättades så snart som möjligt. Några remissinstanser —

121 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:10

bland dem riksnämnden för kommunal beredskap - erinrade om att

problemen inom den borgerligt primärkommunala och landstingskommu-

nala beredskapen i flera avseenden är likartade med den kyrkliga inom

samma område. Detta skulle kunna motivera en gemensam handläggning av närliggande ärendetyper eller ett nära samarbete mellan centralorganen. De

rent kyrkokommunala och själavårdande uppgifterna lade dock hinder i

vägen för ett organisatoriskt samgående. Riksnämnden förordade därför att sistnämnda uppgifter anförtroddes åt svenska kyrkans centralråd för evan-

gelisation och församlingsarbete och de fria kristna samfundens beredskaps-

nämnd. Om en sådan lösning inte gick att genomföra, borde enligt

riksnämnden den föreslagna kommittén tillskapas samt ges möjlighet att verka som ett samordnings- och ledningsorgan.

De förslag i övrigt som lades fram i promemorian tillstyrktes i allt väsentligt eller lämnades utan erinran i flertalet remissyttranden.

1968 års beredning om stat och kyrka avlämnade i maj 1972 sitt

slutbetänkande (SOU 1972:36) Samhälle och trossamfund. Under remissbe-

handlingen av betänkandet visade det sig att det inte fanns förutsättningar för att nå samlade lösningar på grundval av beredningens förslag. Mot denna

bakgrund meddelade regeringen i mars 1973, att betänkandet inte skulle

föranleda proposition till riksdagen.

I början av år 1975 inledde jag överläggningar med företrädare för svenska kyrkan om de framtida relationerna mellan staten och kyrkan. Med stöd av regeringens bemyndigande tillsatte jag en särskild arbetsgrupp (”kyrkoministerns stat-kyrka-grupp”) för det fortsatta arbetet med stat-kyrka-frågan. Denna arbetsgrupp skall vid gemensamma överläggningar

med företrädare för kyrkan försöka finna konkreta lösningar på olika problem

som blev behandlade av 1968 års beredning om stat och kyrka. Arbetet bedrivs inom fyra arbetsutskott. som vart och ett behandiar sitt särskilda ämnesområde.

Inför risken att Sverige kan bli berört av eller indraget i ett framtida krig

pågår ett fortlöpande planeringsarbete. Detta syftar till att bygga upp ett totalt försvar med uppgift främst att verka fredsbevarande. Planeringen har efter

hand utvidgats till att omfatta allt fler grenar av samhällsverksamheten. Den

torde numera omfatta praktiskt taget all verksamhet som är av väsentlig

betydelse för försvarsansträngningarna. På det kyrkliga området har plane-

ring emellertid kunnat ske endast i begränsad omfattning. Frånvaron av

allmänna riktlinjer för verksamheten på detta område har också medfört att någon samordnad planläggning inom hela fältet inte har kunnat komma till stånd. Som framgår av vad jag tidigare har redovisat föreligger emellertid numera ett omfattande utredningsmaterial. Av detta framgår att det finns ett

stort behov av beredskap på det kyrkliga området. Utländska erfarenheter

från länder som varit i krig visar också, att behovet av andlig omvårdnad ökar under krig eller liknande förhållanden. Jag finner det alltså vara angeläget att arbetet med utredning och planering av den kyrkliga beredskapen fortsättes. Planeringsarbetet behövs oavsett hur

frågan om förhållandet mellan staten och svenska kyrkan löses. Samhället måste nämligen alltid se till att den enskilde under de pressande förhållanden

som råder under krig så långt möjligt får sina religiösa behov tillgodo-

sedda.

På grund av det anförda förordar jag att en kommitté tillkallas för fortsatt

utredning samt planläggning av själavården och övriga kyrkliga beredskaps-

frågor vid krig eller krigsfara.

Del II U:10 Skr 1976/77:103 122 ä

För kommitténs arbete bör gälla följande.

Vid det fortsatta utrednings- och planeringsarbetet bör kommittén utgå

från den grundsyn och de allmänna riktlinjer som har angivits i departe-

mentspromemorian och som jag har redogjort för i det föregående. Vad angår

själavården bör emellertid därvid beaktas de tendenser till nytänkande i fråga

om de kyrkliga problemen som finns, inte minst inom svenska kyrkan och

andra trossamfund.

Kommittén bör beakta vad som kan ha förekommit vid de senaste

kyrkomötena och i samfundspressen av intresse för den kyrkliga beredskapen. En betydande inflyttning har skett till vårt land under de senaste

decennierna. Kommittén bör därför närmare utreda de problem som kan

uppstå för de s. k. invandrarkyrkorna. I arbetet bör utländska erfarenheter

studeras i erforderlig utsträckning.

Vid sin prövning av frågan om behovet av själavård och församlingsarbete vid krig eller krigsfara samt vid arbetet med övriga kyrkliga beredskapsfrågor bör kommittén beakta resultatet av övervägandena inom 1974 års försvars-

utredning och de principbeslut som riksdagen på grundval därav kan komma att fatta. .

Kommittén bör samarbeta med utredningen om översyn av tjänstereglementet för krigsmakten, som genom beslut den 5 februari 1976 för beaktande

har fått till sig överlämnad riksdagens skrivelse 1975/76:24 angående översyn

av själavården inom försvarsmakten. Kommittén bör verka för att frivilliga överenskommelser mellan trossamfunden kommer till stånd. Med hänsyn till den mycket positiva inställning till

förslagen i departementspromemorian som har kommit till uttryck i remiss-

yttrandet från de fria kristna samfundens beredskapsnämnd räknar jag med att dessa samfund skall vara beredda att medverka i utrednings- och

planeringsarbetet i betydande omfattning.

På svenska kyrkan ankommer f. n. förvaltningsuppgifter rörande folkbok-

föringen och begravningsväsendet. 1968 års beredning om stat och kyrka har i sitt slutbetänkande föreslagit, att huvudmannaskapet för dessa uppgifter skall föras över på borgerliga organ. De överläggningar som för närvarande pågår om de framtida relationerna mellan staten och svenska kyrkan kan visserligen leda fram till att en del av kyrkans nuvarande uppgifter övertas av andra organ. Beslut härom kan dock inte beräknas träda i kraft inom sådan tid att arbetet med de beredskapsfrågor som berör folkbokföringen och begravningsväsendet bör uppskjutas i avvaktan på ikraftträdandet. Kommitténs

uppdrag bör därför även avse svenska kyrkans uppgifter i fråga om folkbokföringen och begravningsväsendet. Skulle beslut fattas om överflyt-

tande av dessa uppgifter till borgerliga organ, får utredningsuppdraget i denna del omprövas.

Frågan om psykologiskt försvar och trossamfundens medverkan däri bör

lösas med utgångspunkt i trossamfundens betydelse för den andliga

motståndskraften i krig. Något organisatoriskt infogande av trossamfunden i

det psykologiska försvarets organ i krig bör dock inte komma i fråga. Det

synes emellertid vara önskvärt och lämpligt att en viss kontakt på olika nivåer

etableras mellan trossamfunden och det psykologiska försvarets organisation i krig för ömsesidigt utbyte av informationer. De närmare formerna härför bör övervägas I samverkan med beredskapsnämnden för psykologiskt försvar.

Ansvaret för beredskapsuppgifterna bör om möjligt förläggas till redan existerande myndigheter och organ som har motsvarande uppgifter i fred. De

i departementspromemorian angivna allmänna riktlinjerna för det fortsatta

123 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:11

arbetet i vad gäller ytterligare behövliga utredningar, arbetsmetoder och

samverkan mellan berörda myndigheter och organ liksom även den i

promemorian angivna ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter bör

lända till huvudsaklig efterrättelse. Dock bör huvudansvaret för den närmare

utredningen och för utformningen av anvisningar i fråga om uppsamling och borttransport av döda — såsom föreslagits i vissa remissyttranden — åvila civilförsvarsstyrelsen.

I utrednings- och planeringsarbetet bör uppmärksammas att en väsentlig

omgestaltning av förhållandet mellan svenska kyrkan och olika samhällsin-

stanser på central, regional och lokal nivå kan bli följden av de pågående

överläggningarna om stat-kyrka-frågan. Kommittén bör därför utföra sitt

uppdrag i nära samverkan med stat-kyrka-gruppen. Den bör också samverka med berörda myndigheter och organ inom totalförsvaret och trossamfunden.

Förslag bör avges efter samråd med dessa myndigheter och organ. I vad gäller den författningsmässiga regleringen av domkapitlens och de kyrkokommu-

nala organens här aktuella uppgifter under såväl fred som krig bör kommittén

- i avvaktan på en mera definitiv reglering av dessa frågor — så snart det kan ske lägga fram förslag till provisoriska bestämmelser.

Kommittén bör vidare fungera som rådgivande och samordnande organ i kyrkoberedskapsfrågor och bör efter samråd med berörda myndigheter

meddela erforderliga anvisningar för verksamheten i den mån uppgiften ej ankommer på annat organ.

Kommittén bör verka för att de kyrkliga beredskapsuppgifter som den har att handlägga samordnas med den planläggning av motsvarande slag som

skett eller sker inom försvarsmakten och civilförsvaret. Beträffande områden

som har samband med den kommunala beredskapsplanläggningen bör kommittén samarbeta med de för denna planläggning ansvariga myndighe-

terna, främst riksnämnden för kommunal beredskap.

Slutligen bör kommittén överväga behovet av utbildning på central nivå för dem som vid krig eller krigsfara kommer att inneha ledande befattningar inom den själavårdande verksamheten och inom övriga delar av den kyrkliga beredskapen i krig och - om sådan utbildning anses behövlig — lägga fram

förslag härom för regeringen.

De uppgifter som bör åvila kommittén blir sålunda av både utredande, samordnande och i viss mån verkställande natur. De särskilda föreskrifter som på grund härav kan fordras för kommitténs verksamhet bör utfärdas av regeringen i annat sammanhang.

11. Den gymnasiala utbildningen

Beslut vid regeringssammanträde 1976-08-05.

Statsrådet Hjelm-Wallén anför.

1 Bakgrund

1.1 Gymnasieskolans nuvarande uppbyggnad

Under 1960-talet ägde ett omfattande reformarbete rum inom utbildnings-

väsendet. Grundskolan genomfördes successivt genom statsmakternas beslut år 1962 (prop. 1962:54, SäU 1962:1, rskr 1962:328). Genomförandet av

Del II U:11 Skr 1976/77:103 124

den nya läroplanen för grundskolan fr. o. m, höstterminen 1970 (prop.

1968:129. SU 1968:179, 201, 2 LU 1968:71, rskr 1968:366, 378) innebär att

samtliga ungdomar nu får en nioårig obligatorisk grundutbildning, som ger behörighet för fortsatta studier på det gymnasiala stadiet. Huvudsyftet med gymnasiereformen år 1966 (prop. 1964:171, SäU 1964:1, rskr 1964:407) var att skapa ett system av studievägar inom gymnasiet och fackskolan, vilket kompletterat med kurserna inom yrkesskolan skulle svara mot ungdomarnas önskemål och samhällets behov. Gymnasieskolereformen år 1970 (prop. 1968:140, SU 1968:195, rskr 1968:404, prop. 1970:159, SU 1970:222, 2 LU

1970:95, rskr 1970:437, 460) innebar att de tre tidigare skolformerna

fackskolan, gymnasiet och yrkesskolan ersattes med gymnasieskolan och till att vrkesutbildningen reformerades. Även högskoleutbildningen har successivt byggts ut och dess organisation förändrats (prop. 1975:9, UbU 1975:17, rskr 1975:179). :

Gymnasieskolans organisation vilar i allt väsentligt på den linjekonstruk-

tion som fastställdes genom reformbesluten under 1960-talet. Utöver linjerna

finns specialkurser om minst ett år, som för inträde kräver genomgången

grundskola. Härutöver finns specialkurser som är kortare än ett år eller som

för inträde kräver viss tidigare gymnasial utbildning eller viss ålder. Flertalet

tvååriga linjer och specialkurser är utpräglat yrkesinriktade. En successiv differentiering och ett visst gemensamt mått av allmänna ämnen känne-

tecknar dessa studievägar. Utbildningen på minst treåriga linjer är i flertalet fall studieförberedande, dvs. utbildningen syftar i första hand till att ge en bas för fortsatt utbildning på eftergymnasial nivå. Allmän behörighet för fortsatta studier inom högskolan kommer emellertid att fr. o. m. höstterminen 1977

erhållas från samtliga linjer i gymnasieskolan. För samtliga linjer gäller att

omfattning och innehåll fastställs genom en gemensam läroplan som innehåller tim- och kursplaner för respektive linje.

I besluten om gymnasieskolereformen framhölls att denna utgjorde en mycket betydelsefull etapp på vägen mot vad som i 1964 års beslut betecknades som ett huvudmål för utbildningspolitiken nämligen genomfö-

randet av en minst tvåårig gymnasieskola. Riksdagen uttalade år 1970 (prop.

1970:1, bil. 10 s. 207, SU 1970:8, rskr 1970:8) att på sikt torde praktiskt taget

alta ungdomar få möjlighet att fortsätta sin utbildning efter grundskolan. För

innevarande budgetår har jag räknat med en intagningskapacitet motsva-

rande 97.1 96 av antalet 16-åringar på linjer och närliggande specialkurser

(prop. 1975/76:100 bil. 10 s. 250-251). Intagningsplatserna fördelar sig med ca 30 ?6 på tre- och fyraåriga linjer, ca 18 96 på tvåårig ekonomisk, social och teknisk linje samt tvåårig musiklinje och ca 52 96 på övriga tvååriga linjer

med angränsade specialkurser. Under senare år har ungdomarnas utbildningsval i allt större utsträckning gått mot de mer utpräglat yrkesinriktade

tvååriga utbildningslinjerna.

Närmare 70 96 av en årskull 16-åringar går direkt över till gymnasieskolan

efter avslutad grundskola. Ytterligare mellan 15 96 och 20 9 av årskullen går in i gymnasieskolan på någon linje eller specialkurs före 20 års ålder. Omkring

10 96 av årskullen går aldrig vidare till gymnasieskolan.

Flera utbildningsvägar inom gymnasieskolan uppvisar ett betydande överskott av sökande, t. ex. el-teleteknisk linje, fordonsteknisk linje och

vårdlinjen. Samtidigt har intresset för naturvetenskaplig och tvåårig teknisk linje varit vikande under senare år. Detta förhållande har särskilt uppmärksammats (prop. 1975/76:100 bil. 10s. 184,s. 302. UbU 1975/76:21). Skolöver-

styrelsen och universitetskanslersämbetet arbetar med olika åtgärder för att

125 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del ll U:11

öka rekryteringen till naturvetenskapliga och tekniska studier.

I syfte att bibehålla och sprida den gymnasiala utbildningen har en försöksverksamhet med gymnasieskola i glesbygd inletts (prop. 1973:77.

UpbU 1973:29, rskr 1973:243). Gymnasial utbildning på oner med begränsat

elevunderlag bedrivs således försöksvis i ett antal kommuner.

1.2 Kommunal vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning

Även inom den kommunala vuxenutbildningen och arbetsmarknadsut-

bildningen förekommer utbildningar på den gymnasiala nivån. Genom

beslut år 1967 och år 1971 (prop. 1967:85, SU 1967:117, rskr 1967:277; prop. 1971:37, UbU 1971:13, rskr 1971:170) har kommunerna fått möjlighet att

anordna vuxenutbildning på grundskole- och gymnasieskolenivå. Ett av

målen för denna utbildning är att minska klyftan mellan äldre med förhållandevis kort utbildning och yngre med längre utbildning. Den kommunala vuxenutbildningen organiseras med hänsyn till att många vuxna är bundna till sin hemort, läser på fritid, oftast önskar studera enstaka ämnen

eller delar av ämnen och ibland har behov av att kombinera ämnen på grundskolenivå och gymnasieskolenivå.

Inom den kommunala vuxenutbildningen anordnas kurser som motsvarar utbildning enligt läroplanerna för grundskolans högstadium och gymnasieskolan. Dessutom finns s. k. särskild yrkesinriktad utbildning, dvs. vissa korta yrkesinriktade kurser som saknar motsvarighet i gymnasieskolan. Antalet handledda timmar i varje ämne är reducerat med mellan 30 96 och

70 26 jämfört med ungdomsskolan. För utbildning på det gymnasiala stadiet

är åldergränsen 18 år. Skolstyrelsen bestämmer vilka kurser inom kommunal vuxenutbildning som skall ingå i det lokala utbudet inom ramen för de kurser som får anordnas enligt beslut av regeringen eller skolöverstyrelsen.

Gymnasieskolekurser får ingå även om kommunen saknar gymnasie-

skola.

Även de särskilda kurserna inom arbetsmarknadsutbildningen har byggts ut och kompletterats med undervisning i allmänna ämnen för korttidsutbil-

dade (prop. 1974:45, InU 1975:14, rskr 1975:178). Utbildningen riktar sig i

första hand till vuxna som har en svag ställning på arbetsmarknaden eller

saknar arbete och syftar till att undanröja det hinder för att få ett arbete som en

bristande yrkesutbildning utgör. Utbildningen skall också tillgodose angelägna behov av yrkesutbildad arbetskraft. Utbildningen är oftast inriktad på ett bestämt yrke. Utbildningsmålen för arbetsmarknadsutbildningen styrs främst av den enskildes situation men också av arbetsmarknadsläget inom

yrkesområdet. Organisationen bör vara flexibel för att kunna anpassas till

förändringar på arbetsmarknaden.

2 Motiv för översyn av det gymnasiala utbildningsutbudet

De krav som ställs på skolan förändras parallellt med samhällsutveck-

lingen, vilket nödvändiggör en fortlöpande utveckling av skolan. Skolan måste ständigt vara lyhörd för nya krav och önskemål som ställs på den.

Behovet av en successiv förnyelse av skolan har också framhållits i de tidigare reformbesluten. Med tanke på att effekterna av skolans arbete visar sig först på längre sikt är det angeläget att skolan försöker ligga före samhällsutvecklingen i övrigt. Även om målen för gymnasieskoleutbildningen som de

utformades i tidigare beslut fortfarande är giltiga, har genom samhällets

Del II U:11 Skr 1976/77:103 126

fortlöpande förnyelse förutsättningarna för organisationen, innehållet och dimensioneringen av den gymnasiala utbildningen kommit att förändras.

Målen för gymnasieskolan fastställdes i huvudsak genom de tidigare

nämnda besluten. Dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet anslöt sig

till gymnasieutredningens uttalande (SOU 1963:42) att utbildningen vid gymnasium skall bygga på grundskola och tjäna som grund för fortsatt utbildning vid universitet och högskolor samt för omedelbar yrkesutövning (prop. 1964:171). Mellan grundskolan och gymnasieskolan finns således en

skillnad i utbildningsmål. Grundskolan skall i första hand ge alla elever en i

huvudsak gemensam allmän utbildning. Gymnasieskoleutbildningen skall dessutom ge både studieförberedelse och yrkesförberedelse. Till stora delar sammanfaller dock de övergripande målen för grundskolan och gymnasieskolan. Utbildningen skall bl. a. vara persontighetsutvecklande och träna ett självständigt och kritiskt tänkande. Den skall också bidra till en ökad jämställdhet mellan män och kvinnor.

Även om gymnasieskolan fungerar tillfredsställande för stora grupper ungdomar som går vidare i utbildningen efter grundskolan finns det

erfarenheter som pekar på att en översyn nu är nödvändig. Reformbesluten år . 1964 och år 1968 ledde visserligen fram till en samordning i fråga om mål och organisation samt en vidareutveckling av yrkesutbildningens innehåll, men

någon samlad prövning av möjligheterna till inre samordning mellan olika studievägar har hittills inte gjorts.

Studieavbrotten i gymnasieskolan, liksom åldersfördelningen vid intag-

ningen till linjer och specialkurser, visar att återkommande utbildning förekommer i viss utsträckning. Men organisationen och sättet för linjeupp-

byggnaden är inte anpassade till ett system med återkommande utbildning, där de studerande friare än nu kan välja mellan yrkesverksamhet och studier.

Jag vill här erinra om att i riktlinjerna för reformeringen av högskoleutbildningen (prop. 1975:9 s. 431-435, UbU 1975:17 s. 5, rskr 1975:179) ingår att

principerna om återkommande utbildning skall utvecklas också vad gäller uppbyggnaden av den gymnasiala utbildningen samt att en strävan bör vara att införa mer av yrkesförberedande inslag på utpräglat studieinriktade linjer samt att införa studieförberedande inslag på mer utpräglat yrkesinriktade linjer. Därigenom skulle var och en som gått igenom gymnasieskolan vara väl

förberedd både för att gå ut i arbetslivet och fortsätta att studera. Olika

aspekter på återkommande utbildning bearbetas f.n. också från andra utgångspunkter än rent utbildningsmässiga. Exempelvis anges i direktiven till sysselsättningsutredningen att återkommande utbildning bör övervägas som en möjlighet att underlätta ungdomars inträde i arbetslivet.

Pågående förändringar inom arbetslivet påverkar också gymnasieskolans innehåll och arbetssätt. Så kommer t. ex. lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet att innebära att helt andra och nya behov kommer att

finnas hos individen för verksamhet både i arbetslivet och samhällslivet i stort. Den gymnasiala utbildningen måste därför i en helt annan utsträckning

få till uppgift att vid sidan av studie- och yrkesförberedelse även ge arbetslivsförberedelse, dvs. kunskaper om och erfarenheter av demokratioch arbetsmiljöfrågor m. m.

I propositionen (1975/76:211) om samordnad sysselsättnings- och regio-

nalpolitik pekas på behovet av en mer flexibel och regionanpassad utbildning

i gymnasieskolan. Ett ökat regionalt och lokalt inflytande över gymnasieskolans planering anses därför önskvärt.

Även om större delen av en årskull som lämnar grundskolan genomgår

127 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del I U:11

någon form av gymnasial utbildning före 20 års ålder utnyttjar många ungdomar inte möjligheterna till utbildning i gymnasieskolan. De finner inte gymnasieskolan tillräckligt attraktiv eller lämpad för deras studieförutsättningar. De möter ofta svårigheter att få en meningsfull, yrkesorienterande eller utvecklande sysselsättning. Jag har i proposition 1975/76:100 (bil. 10 s. 185) redovisat förslagen från en särskild arbetsgrupp inom utbildningsde-

partementet som har behandlat vissa frågor rörande utbildningsbehovet hos

16-19-åringar. Gruppens förslag inriktades i första hand på åtgärder för att förbättra möjligheterna till gymnasiala studier för de ungdomar som

tillgodoses mindre väl av utbildningen i gymnasieskolan. Gruppen föreslog

alt grundläggande frågor rörande den gymnasiala utbildningen skulle beredas

i ett fortsatt utredningsarbete. Rapporten har remissbehandlats. Frågor om ungdomsutbildningen och ungdomars sysselsättning har också behandlats

av sysselsättningsutredningen (A 1974:02) i betänkandet (SOU 1975:90) Arbete åt alla.

Gymnasieskolegruppen framhöll vidare i sin rapport att motiven för en uppdelning mellan gymnasieskoleutbildningen och den kommunala vuxenutbildningen inte är hållbara vid en utveckling av principerna för återkom-

mande utbildning. Vidare konstaterade man att samordning av gymnasie-

skolans och den kommunala vuxenutbildningens resurser skulle innebära en

effektivitetsvinst. Även arbetsmarknadsutbildningen borde enligt arbets-

gruppen tas med i ett försök att åstadkomma en närmare samverkan meilan samhällets utbildningsutbud. Detta bör nu övervägas av kommittén.

Vidare har Landsorganisationen i Sverige och Tjänstemännens centralorganisation föreslagit genomgripande förändringar av den gymnasiala utbildningen.

Genom besluten på grundval av propositionen (1975/76:39) om skolans inre arbete m. m. har nya förutsättningar skapats för en fortlöpande reformering av det obligatoriska skolväsendet.

Betydande delar av reformen påverkar även andra utbildningsformer. Det

finns således skäl att låta utreda vilka åtgärder som är erforderliga inom gymnasieskolan mot bakgrund av besluten rörande grundskolan. Jag anmälde därför i nämnda proposition att jag avsåg att föreslå regeringen att tillkalla särskilda sakkunniga för att se över utbildningen i gymnasieskolan.

Riksdagen (UbU 1975/76:30, rskr 1975/76:367) hade inget att erinra mot vad jag anförde. I det föregående har jag behandlat motiven för en sådan översyn. En kommitté bör nu tillkallas för att göra denna översyn. I det följande kommer jag, efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet och statsrådet Leijon, att närmare ange de huvudfrågor som kommittén bör

behandla.

3Den gymnasiala utbildningens framtida organisation och innehåll

3.1Allmänna utgångspunkter

Grundskolan syftar inte till att ge en yrkesutbildning. Någon ändring i detta avseende är inte heller aktuell. De ungdomar som lämnar grundskolan utan

att utnyttja utbildningsmöjligheterna i gymnasieskolan riskerar att få en svag ställning på arbetsmarknaden. Jag vill i detta sammanhang erinra om att det i

propositionen om samordnad sysselsättnings- och regionalpolitik anförs att

målet bör vara att alla ungdomar skall erbjudas arbete, praktik eller utbildning. Jag vill också erinra om att riksdagen nyligen har godkänt en

Del II U:11 Skr 1976/77:103 128

konvention om yrkesvägledning och yrkesutbildning vid utveckling av

mänskliga resurser där det bl. a. rekommenderas att yrkesutbildningen skall

utvidgas för att tillgodose behovet av utbildning under hela livet för ungdom

och vuxna inom alla sektorer av ekonomin och på alla nivåer (prop. 1975/

76:126 s. 8, InU 1975/76:39, rskr 1975/76:315). För att nå dessa mål bör gymnasieskolan göras mer attraktiv för ett större antal ungdomar, samtidigt

som möjligheterna vidgas för äldre att gå in i utbildning. Olika undersökningar visar att det i gymnasieskolan fortfarande finns en social snedrekrytering, som senare också påverkar rekryteringen till olika

yrkesgrupper. Valen till gymnasieskolan visar vidare att många studievägar har en stark könsmässig snedfördelning. På vissa linjer är det mer än 95 &

flickor och på andra 95 26 pojkar. Dessa förhållanden får senare effekter i

arbetslivet genom fortsatt uppdelning på manliga och kvinnliga yrken.

Genom att den nuvarande organisationen och utbildningsutbudet avspeglar

den rådande uppdelningen av arbetsuppgifter på arbetsmarknaden och

dessutom utmärks av social och könsmässig snedrekrytering får inte

utbildningen den jämlikhetsskapande verkan som reformerna har åsyftat.

Arbetslivets differentiering återspeglas i alltför stor utsträckning i gymna-

sieskolan. Vissa linjer är utpräglat yrkesinriktade. Flertalet specialkurser har

en snäv inriktning mot ett yrke. Andra linjer har föga yrkesinriktning. De

förbereder främst för fortsatta studier i högskolan. Om skolans organisation, arbetsformer och innehåll ensidigt anpassas till förhållandena på arbetsmark-

naden kommer utbildningen att bevara rådande arbetsfördelningsmönster. En viktig uppgift för kommittén blir att överväga ändringar i organisationen

av utbildning i gymnasieskolan så att denna främjar en demokratisk arbetsorganisation och en ökad valmöjlighet för den enskilde på arbetsmarknaden. Utbildningen skall sålunda stärka den enskildes ställning i arbetslivet,

dvs. ge kunskaper och erfarenheter som krävs för anställningstrygghet och utveckling i arbetslivet. Den skall vidare motverka indelningar i

kunskapsmål som ger upphov till strikta kategoriindelningar och yrkesmässiga återvändsgränder med åtföljande sociala skillnader. Kommittén bör också i sitt grundläggande arbete ingående pröva vilka åtgärder som behövs för att få en jämnare social och könsmässig rekrytering till olika utbildningsvägar inom gymnasieskolan.

Ett huvudmål för kommittén bör vara att finna en sådan organisation för

gymnasieskolans utbildning att det inom alla studievägar finns både yrkesförberedande och studieförberedande inslag varigenom alla som

genomgått gymnasieskoleutbildning skall vara förberedda både för att gå ut i förvärvslivet och för att fortsätta med studier. Kommittén bör belysa effekterna av sådana förändringar. Organisationen bör möjliggöra ett system där studier och yrkesverksamhet kan varvas. När målen för gymnasieskolan lades fast utgick man från att huvuddelen av en årskull direkt skulle gå vidare till gymnasieskoleutbildning. Efter hand har många ungdomar sett återkommande utbildning som en möjlighet. Den framtida planeringen av gymna-

sieskolan bör alltjämt ha som utgångspunkt att en större del av en årskull, som lämnar grundskolan, skall få en längre sammanhängande studie- och yrkesförberedande utbildning. Utbildningen skall också bevara individens

valfrihet för framtiden. Samtidigt bör det vara möjligt att som likvärdiga

alternativ genomgå gymnasieskolan sammanhängande eller i etapper. Genom en sådan uppbyggnad av utbildningen kan såväl ungdomar som

vuxna få bättre möjligheter att, mot bakgrund av sina intressen och möjligheter, bedöma när de skall fortsätta med utbildningen.

129 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:11

Kommittén bör samråda med sysselsättningsutredningen i vad avser de principiella ställningstagandena för en utbildningsorganisation, som tillgodoser kravet på återkommande utbildning, särskilt med hänsyn tilleffekterna på arbetsmarknaden.

Demokratiseringsprocessen på arbetsmarknaden understryker betydelsen

av att utbildningen stimulerar de studerande till medbestämmande och gemensamt ansvarstagande både under utbildningstiden och i arbetslivet och

samhället. Kommittén bör i sina överväganden beakta den pågående

utvecklingen och föreslå de förändringar som behövs för gymnasieskolans

del.

En utbildningsorganisation som mer än f. n. innehåller yrkesförberedande inslag på alla studievägar och som möjliggör varvning av studie- och

yrkesverksamhet fordrar väl utbyggda kontakter med arbetslivet. Kommittén bör överväga de problem som är förknippade med en ökad samverkan och föreslå åtgärder som ökar kontakten mellan skola och arbetsliv under utbildningstiden.

Det finns även skäl att överväga i vad mån fördelar finns med en närmare samverkan mellan gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och de delar

av arbetsmarknadsutbildningen, som har ett gemensamt innehåll med dessa utbildningsformer. Genom en sådan samverkan kan det vara möjligt att bredda och bygga ut utbildningen inom en region. Det kan också medverka

till att målet att fler ungdomar bereds möjlighet till utbildning kan

förverkligas. Vidare bör principen om återkommande utbildning i gymnasieskolan kunna utvecklas i en sådan samverkan. Kommittén bör mot denna

bakgrund ingående pröva möjligheterna av att vidareutveckla samverkans-

möjligheterna mellan olika utbildningsformer på gymnasial nivå. Utgångs-

punkten bör vara att en sådan samverkan skall öka utbildningsmöjligheterna

också för vuxna. Möjligheterna för studerande med längre arbetslivserfa-

renhet att endast välja t. ex. enstaka ämnen eller delar av ämnen måste utvecklas samtidigt som kraven på viss bredd i utbildningen för yngre studerande inte får eftersättas.

3.2Gymnasieskolan

Mot bakgrund av vad jag tidigare har anfört bör kommittén pröva om gymnasieskolans nuvarande konstruktion med linjer och näraliggande specialkurser är ändamålsenlig. Kommitténs överväganden bör ha som utgångspunkt att olika utbildningsvägar i gymnasieskolan som anknyter till skilda yrken inom breda sektorer i arbetslivet prövas gemensamt. Denna sektorsvisa översyn bör om möjligt relateras till högskolans sektorsindelning. Därvid bör kommittén pröva om en principiell modell kan tillämpas som utgår från en gemensam bas med inriktning mot ett brett yrkesområde i

vilken vissa linjer och specialkurser, såväl teoretiska som mer utpräglat

yrkesinriktade, skulle kunna sammanföras i gemensamma studiegångar. Vid

sidan av längre gymnasial utbildning i en följd skulle sannolikt studier i återkommande perioder vara ett gott alternativ för många. Ett system som

möjliggör etappvisa avgångar bör därför prövas ingående. Målet bör vara att

en första etappavgång skall kunna ske med en viss yrkesförberedelse så att

den enskilde får en reell möjlighet till en fast förankring på arbetsmarknaden.

I en sådan utbildningsgång bör det vara möjligt för individen att lämna studierna utan att ha avslutat hela utbildningen. Beroende på den enskildes

önskemål eller arbetslivets förändring kan studierna inom området därefter

9 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103

Del II U:11 Skr 1976/77:103 130

fördjupas genom att återinträde sker på lämplig nivå i utbildningsgången.

I en sådan studieorganisation skulle det bli möjligt att skapa bättre

motivation för studier genom att målet för studierna ligger relativt nära. Studietiden för en hel linje innebär för många studerande att den tidpunkt då de kan omsätta sina kunskaper och färdigheter i praktiskt handlande ligger så

långt fram i tiden att studierna inte upplevs som meningsfulla. Skolan har sökt avhjälpa denna brist genom ökade kontakter mellan skola och arbetsliv. studie- och yrkesorientering m.m., men hittills vidtagna åtgärder är sannolikt inte tillräckliga för alla elevgrupper. I debatten kring gymnasieskol-

eutbildningen har ungdomarnas intresse för en varvning mellan teori och praktik framhållits. Genom att åstadkomma en bättre yrkesanknytning av de

längre linjerna och strukturera utbildningsgången enligt den här förordade modellen bör dessa önskemål kunna tiligodoses.

Åtskilliga av de studerande i gymnasieskolan avbryter sina studier

tillfälligt eller definitivt. Undersökningar om studieavbrott och linjebyte i gymnasieskolan visar att drygt hälften av dem som gör avbrott i studierna

kommer tillbaka antingen på samma studieväg eller på någon ny. Många avbryter sina studier mer på grund av bristande tillfredsställelse med sin utbildningssituation än på grund av att de har en allmänt negativ inställning till studier. Definitiva studieavbrott är vanligast på yrkesinriktade linjer. Undersökningarna visar att många som definitivt har avbrutit studierna

drabbas av långvarig arbetslöshet och i övrigt har en svag ställning på

arbetsmarknaden. Kommittén bör ingående undersöka orsakerna till studieavbrott och föreslå åtgärder som gör gymnasieskolan bättre anpassad till dessa grupper. Problemet med studieavbrotten hänger också samman med innehållet i undervisningen, till vilket jag återkommer i det följande.

En utbildningsorganisation som bygger på etappvis avgång, dvs. ett system

som främjar återkommande utbildning, syftar till en vidgad social rekrytering

till olika utbildningsvägar och yrken. Samtidigt kan en sådan organisation medföra vissa problem. Det kan t. ex. medföra att studerande med svag

studiemotivation avslutar studierna efter en första etapp och sedan inte

återkommer. Kommittén bör vara uppmärksam på sådana effekter och

föreslå åtgärder som underlättar och stimulerar till återinträde i utbildningsgången.

Vissa elever behöver starkt yrkesinriktade utbildningsalternativ för att de över huvud taget skall vara intresserade av fortsatt utbildning. Också en ny utbildningsorganisation kan därför behöva kompletteras med speciella starkt yrkesinriktade kurser. Det bör vara möjligt att bygga på sådan utbildning med ytterligare kurser så att studierna på lämplig nivå kan förenas med den mer reguljära studievägen. Jag vill här erinra om att efter förslag av gymnasie-

skolegruppen har viss försöksverksamhet med korta yrkesinriktade kurser påbörjats i några kommuner. Försöksverksamheten utvärderas f. n. inom

skolöverstyrelsen. Vidare finns en begränsad försöksverksarmhet med kurser

för invandrarungdomar i syfte att underlätta för dessa att genomgå gymnasieskoleutbildning. Samma behov kan finnas för andra grupper. Kommittén

bör följa den försöksverksamhet som redan har påbörjats.

Den framtida studieorganisationen behöver vara mångsidig i den

meningen att den ger utrymme såväl för utbildningsvägar med en gemensam

bas som vänder sig mot breda yrkesområden och har inslag av både yrkes- och studieförberedande moment som för studiealternativ med korta starkt specialiserade yrkesinriktade kurser.

Kommittén bör i detta sammanhang också överväga vilka andra insatser än

131 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:11

rent organisatoriska som kan vara nödvändiga för elevgrupper som inte utnyttjar gymnasieskolans utbildning i samma utsträckning som andra. Detta kan gälla t. ex. handikappade och invandrare.

3.3 Samverkan mellan gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning

De utgångspunkter för gymnasieskolans framtida organisation som jag tidigare har skisserat bör medföra möjligheter till ökad samverkan mellan

gymnasieskolans studievägar, kommunal vuxenutbildning och arbetsmark-

nadsutbildning samtidigt som man bibehåller dessa utbildningars mål. En helhetssyn på utbildningarna på den gymnasiala nivån blir då naturlig, där

skarpa gränser av administrativ och pedagogisk art i görligaste mån reduceras. En närmare samverkan måste dock bygga på hänsynstagande till både ungdomarnas och de äldres situation och respektive utbildningsforms

egenart och uppgifter. En sådan samverkan bör ha som utgångspunkt att den

kan resultera i ett bättre utnyttjande av resurser som personal, lokaler och

utrustning. Den får emellertid inte leda till sådana förändringar som medför kostnadsökningar, t. ex. genom förändrade delningstal. Även om man kan finna en lång rad likheter mellan kommunal

vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning och gymnasieskola finns också

skillnader. Med den inriktning av gymnasieskolans fortsatta utveckling som

jag har angivit i det föregående bör det vara möjligt att minska dessa.

Utbildningsorganisationen för kommunal vuxenutbildning och arbetsmark-

nadsutbildning kännetecknas av betydande flexibilitet jämfört med gymnasieskolan. Också inom gymnasieskolan bör eftersträvas en ökad flexibilitet i organisationen, även om man där inte bör gå lika långt som inom de båda övriga utbildningsformerna. För att snabbt kunna möta uppkommande

behov, t. ex. vid konjunkturnedgångar, arbetar arbetsmarknadsutbildningen

med kontinuerlig intagning och rörlighet i fråga om dimensioneringen. Detta

kan i vissa fall försvåra en samverkan med kommunal vuxenutbildning och framför allt med gymnasieskolan, som har fasta intagningsperioder.

Kommittén bör överväga ett system med kontinuerlig intagning i kommunal vuxenutbildning och gymnasieskolan. Kommittén bör härvid

väga för- och nackdelar framför allt med hänsyn till möjligheten att i tid

fastställa utbildningsorganisationen bl. a. vad gäller personalbehovet. Även andra konsekvenser för personalen av en kontinuerlig intagning bör analyseras av kommittén.

Det finns även andra för utbildningarna specifika inslag som bör analyseras innan ställning kan tas till en närmare samverkan mellan de olika utbildningsformerna. En skillnad gäller möjlighet till studier på hel- resp. deltid. Möjlighet att välja den studieform som är mest ändamålsenlig med hänsyn

till individens situation utgör ofta en förutsättning för framgångsrika studier.

Kommittén bör därför närmare överväga de för- och nackdelar som är förknippade med hel- resp. deltidsstudier och föreslå lösningar.

I arbetslivet verkar alla yrkesverksamma tillsammans oberoende av ålder. Att låta olika åldersgrupper studera tillsammans på gymnasial nivå skulle därför innebära att skolan i ett avseende närmade sig förhållandena i arbetslivet. En samverkan mellan generationer bör främjas så att konstlade gränser mellan olika åldersgrupper inte onödigtvis uppstår. Olika åldersgrupper finns redan i många gymnasieskolor, framför allt i specialkurser, och i

arbetsmarknadsutbildning. Effekterna av att blanda ungdomar och äldre i

Del II U:11 Skr 1976/77:103 132

utbildning kan vara olika beroende på ämnen, studiemotivation m. m. Viss forskning finns redan om de metodiskt-pedagogiska problemen. Kommittén

bör ytterligare belysa effekterna av att ungdomar och äldre undervisas i samma grupp.

I kommunal vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning är utbildning

på grundskolenivå ofta integrerad med utbildning på det gymnasiala stadiet.

Kommittén bör därför också belysa om ökad samverkan kan ske mellan dessa delar av kommunal vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning och hur de kan passas in i en organisation som innebär ökad samverkan mellan arbetsmarknadsutbildning, kommunal vuxenutbildning och gymnasieskolan. Eftersom utredningsarbetet kan komma att beröra arbetet inom

utredningen (U 1975:19) om vissa folkbildningsfrågor bör kommittén

samråda med denna utredning.

3.4 Vissa utbildningsvägar i gymnasieskolan

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 27 oktober 1975 avgivit förslag om

inrättande av en särskild social service- och barnomsorgslinje. Detta förslag hör nära samman med barnstugeutredningens (S 1969:31) förslag i betänkandet (SOU 1975:67) Utbildning i samspel, som innebär att det första steget till utbildning inom barnomsorgsyrken inryms som en separat linje i

gymnasieskolan.

En bred remissopinion ställer sig bakom barnstugeutredningens förslag till

mål och inriktning, innehåll, ämnesblock samt arbetssätt för den föreslagna

utbildningen för barnomsorgsyrken. Olika synpunkter framförs emellertid

om var det första steget skall organiseras. Flera remissinstanser pekar också

på sambandet med andra utbildningsvägar i gymnasieskolan, främst vårdlinjen, konsumtionslinjen och sociala linjen.

De båda förslagen bör enligt min mening överlämnas till kommittén för att prövas i samband med översynen av den gymnasiala utbildningen. En

utgångspunkt för kommitténs arbete inom detta område bör vara att

åstadkomma en breddning av barnstugeutredningens förslag till första steg.

Genom ett särskilt beredningsarbete inom utbildningsdepartementet (prop. 1975/76:100 bil. 10.s. 186, UbU 1975/76:27,rskr 1975/76:331) övervägs frågor om vissa vårdutbildningar som skall ingå i den nya högskoleorgani-

sationen. Detta sker inom en särskild grupp, kallad VÅRD-76. Ett visst arbete av översynskaraktär pågår också inom skolöverstyrelsen. Inom Landstings-

förbundet har ett förberedande arbete med vissa riktlinjer för utveckling av

läroplaner för vårdutbildningar i det närmaste slutförts.

Utbildningsutskottet har i betänkande rörande vårdyrkesutbildning (UbU 1975/76:27, rskr 1975/76:331) understrukit vikten av att gemensamma grundkurser eller basutbildningar skapas för breda verksamhetsfält och att man i sammanhanget bör överväga möjligheterna att inordna ungdomsut-

bildning och vuxenutbildning i: ett gemensamt vårdutbildningssystem

präglat av återkommande utbildning. De i det föregående skisserade utgångspunkterna för den framtida gymnasiala utbildningen utgår från en sådan grundsyn. Det krävs ett omfattande utredningsarbete för att kunna

tillgodose de nya utbildningsbehov inom de delar av vårdyrkessektorn som

även fortsättningsvis skall finnas kvar inom gymnasieskolan.

Utifrån vad jag nu har anfört bör kommittén i ett sammanhang se över

vårdlinjen, konsumtionslinjen, sociala linjen och de specialkurser som nära

133 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:11

anknyter till dessa linjer samt de förslag som har överlämnats av barnstugeutredningen och skolöverstyrelsen. I arbetet med denna sektor kan också den samhällsvetenskapliga linjen komma att beröras. Det arbetssätt som barnstugeutredningen rekommenderar, bl. a. lagarbete, och som remissinstanserna ställt sig bakom förutsätter en uppluckring av gymnasieskolans fasta regelsystem. Frågor rörande ramtimplan i stället för en fast timplan för utbildningen, kompanjonlärarskap m. m. måste då lösas på ett annat sätt än

f.n., eftersom en utveckling mot lagarbete och problemorienterade studier annars försvåras eller omöjliggörs. Jag finner en sådan inriktning ligga i linje med vad jag i det föregående har anfört om principerna för den gymnasiala utbildningens utveckling. Fördelningen av gymnasial utbildning på olika sektorer måste bygga på

aktuellt prognosmaterial. Det nuvarande materialet visar brist på personal inom de tekniska yrkena. Tillströmningen till teknisk och naturvetenskaplig utbildning i högskolan har också minskat under 1970-talet. Detta motiverar särskilda åtgärder för att stimulera tekniska och naturvetenskapliga

studier.

Kommittén bör ingående analysera orsakerna till det minskade intresset

för tekniska och naturvetenskapliga studier och föreslå lämpliga åtgärder. Skolöverstyrelsens år 1968 framlagda undersökning av gymnasieelevernas

inställning till matematik, fysik och kemi pekade på att elevernas attityder till

dessa ämnen hade utvecklats ogynnsamt. Om detta fortfarande är giltigt för

motsvarande linjer i gymnasieskolan, bör innehåll och verksamhetsformer analyseras och förslag till förbättringar läggas fram.

I prop. 1975:1 bil. 10 uttalades att även frågor om den kulturella miljön i vid

bemärkelse bör uppmärksammas. Inom skolöverstyrelsen pågår utvärdering och översyn av gymnasieskolans utbildning på det estetiska området. Det är

angeläget att kommittén följer detta arbete och även uppmärksammar det humanistiska området.

3.5 Utbildning i företag

Som ett alternativ till utbildning i mer reguljär form kan utbildning i företag

vara ett sätt att tillgodose varierande behov. En kartläggning av företagsut-

bildningen görs f.n. av utredningen (A 1975:01) om utbildning i företag.

Utbildningsutskottet har också gjort vissa uttalanden rörande behovet av översyn av lärlingsutbildningen (UbU 1975/76:5, rskr 1975/76:75) samt statsbidragen till denna (UbU 1975/76:21, rskr 1975/76:248). Kommittén bör

pröva hur arbetsfördelningen mellan gymnasieskolan och enskild utbildning

i olika former bör avvägas med hänsyn till den studieorganisation som kommittén kommer fram till. Jag finner det naturligt att kommittén prövar i vad mån enskild yrkesutbildning kan ingå i ett system med etappvis

utbildning som jag redogjort för i det tidigare. Det är angeläget att inte heller

den enskilda utbildningen leder till ett alltför snävt avgränsat yrkesområde.

Kommittén bör samråda med nyss nämnda utredning.

3.6Arbetssätt och innehåll

Inom skolöverstyrelsen pågår ett fortlöpande täroplansarbete på gymnasieskolans område. Regeringen har vidare givit skolöverstyrelsen i uppdrag

att införa både studieförberedande och yrkesförberedande inslag på gymnasiala utbildningsvägar med anledning av riksdagens beslut om reformering av

Del H U:11 Skr 1976/77:103 134

högskoleutbildningen. Skolöverstyrelsen har också fått i uppdrag att utarbeta läroplaner för en enda kurs i varje behörighetsgivande ämne inom kommunal

vuxenutbildning. Kommitténs överväganden beträffande organisation och utbildningsutbud kan få konsekvenser för detta arbete. Kommittén bör

därför hålla nära kontakt med skolöverstyrelsens arbete inom dessa områden. Kommittén bör kunna föreslå sådana åtgärder som den finner bör uppmärk-

sammas i läroplansöversynen.

Jag har i det föregående framhållit att samhällets fortlöpande demokratisering inte kan lämna skolan opåverkad. Gymnasieskolan bör i högre grad än

f.n. närma sig vuxenvärlden. Ett ökat ansvarstagande av eleverna och en

högre grad av egen aktivitet bör kunna medföra större arbetstrivsel och bättre studiemotivation, En viktig uppgift för kommittén är att föreslå åtgärder som kan främja de studerandes inflytande över det egna arbetet. Som exempel kan

nämnas en mer problemorienterande undervisning och koncentrationsstu-

dier.

Landsorganisationen i Sverige och Tjänstemännens centralorganisation

har i olika sammanhang framhållit att det är angeläget att skapa ett för hela gymnasieskolan gemensamt ämnesstoff, som bildar en kärna kring vilken

olika specialiseringar kan ske. Här vill jag särskilt peka på vikten av att alla studerande i gymnasieskolan tillägnar sig kunskaper och erfarenheter inom sådana områden som kommunikation, samhällsorientering och naturvetenskap. Begreppet kommunikation omfattar inte endast språkfärdigheter och matematik utan också en lång rad färdigheter bl. a. inom områden som bild,

ljud och rörelse, vilka spelar stor roll för personlighetsutvecklingen. I samhällsorienteringen ingår även träning och kunskaper för familjerollen.

Jag vill i detta sammanhang erinra om vad jag har anfört om arbetssätt och

arbetsformer i grundskolan i propositionen om skolans inre arbete. Det metodiska arbetet inom alla ämnen bör få en ökad inriktning mot praktiska och laborativa arbetsformer. Skolarbetet bör till stor del knyta an till samhället

och bygga på en förankring i verkligheten av de frågor och problem som skall bearbetas. Detta bör också gälla arbetssättet i de gymnasiala utbildningsformerna samtidigt som träning i abstrakt och kritiskt tänkande bör uppmärk-

samrmas.

I samband med kommitténs överväganden om gymnasieskoleutbildningens innehåll bör även ingå en översyn av språkprogrammet. Skolöver-

styrelsen har avgivit förslag härom. Förslaget berör övergripande frågor för

utbildningen och bör behandlas mot bakgrund av kommittérs principiella genomgång av den gymnasiala utbildningen.

Utredningen om skolans inre arbete föreslog i sitt betänkande (SOU

1974:53) Skolans arbetsmiljö vissa åtgärder beträffande undervisningen i

svenska på de tvååriga yrkesinriktade linjerna. Kommittén bör pröva denna fråga och föreslå lämpliga åtgärder i syfte att förbättra undervisningen i

ämnet.

4Den gymnasiala utbildningens dimensionering och lokalisering

Jag har i det föregående utgått från att fler ungdomar efter grundskolan skall få möjlighet att genomgå en gymnasial utbildning efter intresse,

förutsättningar och behov. Detta har varit ett riktmärke för utbildningspla-

neringen under senare år. För att fler ungdomar skall kunna beredas plats i gymnasieskolan behöver

utbildningsutbudet förändras, dels genom att nya utbildningsvägar skapas,

135 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:11

dels genom att utbildningsutbudet på lokal nivå görs bredare. Kommittén bör

därför ingående pröva dimensioneringsfrågorna.

Kommittén bör i detta sammanhang pröva hur den enskildes rätt till

utbildning i gymnasieskolan skall förverkligas. Särskilt bör uppmärksammas

hur detta skall ske för sådana grupper som f. n. inte utnyttjar möjligheterna

till utbildning. Samtidigt vill jag understryka att samhället inte alltid kan garantera att alla utbildningssökande kan få sina önskemål om viss utbildning tillgodosedda. En ständig avvägning måste här ske mellan individens

önskemål och arbetsmarknadens efterfrågan. Jag vill i detta sammanhang erinra om vad dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet anförde om

den kvantitativa utvecklingen av ungdomsutbildningen efter grundskolan (prop. 1964:171 s. 98). Likartade uttalanden görs i propositionen om reforme-

ring av högskoleutbildningen m. m.

Det finns även andra faktorer som påverkar avvägningen mellan individers

önskemål och arbetslivets behov. I vissa fall kan det vara svårt att anpassa utbildningsorganisationen till de studerandes efterfrågan på utbildning därför att det råder brist på praktikplatser. I andra fall, då det krävs betydande

investeringar för att utbildningen skall kunna genomföras, kan begränsning-

arna vara av ekonomisk art. Kommittén bör göra en översyn av sådana utbildningar, vilka på grund av praktikkrav eller kostnader, har ett begränsat antal intagningsplatser. Samverkan med kommunal vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning torde även i detta fall kunna innebära vissa

fördelar. Ett av målen för lokalisering av utbildningen på gymnasial nivå är att göra denna så lättillgänglig som möjligt. Samtidigt måste emellertid krav om ett

mångsidigt utbildningsutbud ställas upp. Detta tillgodoses lättare genom en integration mellan olika studievägar, vilken ofta kan utgöra en förutsättning

för lokalisering av utbildning. Integrationen bör syfta till att enheter med

ensidig könsfördelning eller enbart vissa studievägar, t. ex. utpräglat teoretiska eller yrkesinriktade, undviks.

Lokaliseringen påverkas också av utbildningens anknytning till regionens

arbetsmarknad. Gymnasieskolans utbildningsutbud är i dag i vissa fall inte

tillräckligt anpassat till olika regioners skiftande arbetsmarknadsstruktur. Ett ökat regionalt och lokalt inflytande över planering och lokalisering bör bättre än f.n. kunna göra gymnasieskoleorganisationen flexibel i detta avseende. För gymnasieskolan grundläggande principer måste emellertid särskilt

uppmärksammas. Här bör även arbetsmarknadens organisationer få

möjlighet att delta i beslutsprocessen. En alltför stark anpassning till den lokala arbetsmarknaden kan dock inom vissa regioner leda till ett mycket begränsat utbud av utbildning och en minskad valfrihet för de studerande.

Vissa studerande kan därigenom få svårare att finna attraktiva utbildningsalternativ, vilket kan leda till att färre ungdomar söker sig till gymnasieskol-

utbildning. Risken för detta minskar om utbudet kan göras mera varierat,

bl. a. genom en närmare samverkan mellan olika gymnasiala utbildningar.

Principerna för lokalisering av gymnasial utbildning bör övervägas mot bakgrund av vad jag nu har anfört. Kommittén bör även beakta vad som i

denna fråga anförs i propositionen om samordnad sysselsättnings- och regionalpolitik. Samråd bör i denna fråga ske med sysselsättningsutredningen.

Del II U:11 Skr 1976/77:103 136

5Vissa övriga frågor

5.1Statsbidragsfrågor

I fråga om de personalförändringar som kan föranledas av kommitténs

förslag förutsätter jag att berörda parter inom ramen för gällande lagstiftning kommer att träffa överenskommelse i den mån dessa frågor är förhandlings-

bara. Kommittén bör emellertid, då så är särskilt betingat av kommitténs förslag i övrigt vara oförhindrad att ge synpunkter även i personalfrågor.

Frågor om statsbidrag till skolväsendet liksom ansvarsfördelningen mellan

stat och kommun på detta område utreds f. n. inom utredningen (U 1972:06) om skolan, staten och kommunerna. Till denna utrednings uppgifter hör att undersöka om man genom ett annorlunda statsbidragssystem kan åstad-

komma ett ökat lokalt ansvarstagande för skolverksamheten. Kostnadsfördelningen mellan stat och kommun förutsätts därvid inte komma att ändras. Inom utredningen har ett omfattande arbete lagts ned på pedagogiska och organisatoriska frågor. I det kommande arbetet med den gymnasiala utbildningen kommer en rad statsbidragsfrågor att behöva behandlas. Med utgångspunkt i en oförändrad kostnadsfördelning mellan stat och kommun bör statsbidragsfrågor som specifikt rör den gymnasiala utbildningen kunna prövas av kommittén. Genom samråd bör kunna undvikas att likartade frågor behandlas parallellt. Ytterligare direktiv rörande statsbidragsfrågorna kan komma att behöva meddelas senare.

5.2Betyg. intagning och urval

Frågan om betyg, intagning och urval utreds av 1973 års betygsutredning

(U 1973:01). Kommittén skall därför endast bevaka dessa frågor i den mån dess egna förslag om den framtida gymnasiala utbildningen kräver detta.

5.3 Studiestöd

Frågor om studiestöd till studerande i gymnasieskolan utreds f.n. av studiestödsutredningen (U 1975:16) som bl. a. har att överväga ett studiestöd som är anpassat till en studieorganisation av den modell som jag har angivit i det föregående. Kommittén bör följaktligen inte behandla studiestödsfrå-

gor.

6 Utredningsarbetets bedrivande

Kommittén bör i ett inledningsskede överväga övergripande frågor som är

gemensamma för den gymnasiala utbildningen, vilket bör utmynna i ett

principbetänkande. Parallellt med dessa överväganden bör kommittén påbörja en analys av den gymnasiala utbildningen i sektorer som vänder sig mot bestämda yrkesområden i arbetslivet. Med hänsyn till det angelägna i att

snabbt komma fram till lösningar inom utbildningar för vårdsektorn och den

sociala sektorn bör kommittén om möjligt prioritera dessa områden. För att

åstadkomma en konkret belysning av kommitténs principförslag kan det vara

lämpligt att behandla utbildningen för ytterligare något yrkesområde med

förtur. Jag finner det sannolikt att en viss försöksverksamhet kan behöva genomföras innan mer definitiva ställningstaganden kan göras om den framtida gymnasiala utbildningen. Kommittén bör därför ta de initiativ och

137 Kommittéer: Utbildningsdepartementet DellI U:12

avge de förslag som behövs. Kommittén bör även tillgodogöra sig de rön och

erfarenheter som skolöverstyrelsens försöksverksamhet ger.

Med undantag för principiella förslag för hela den gymnasiala utbildningen bör utredningen avge sina förslag successivt. Eventuella konsekvenser i fråga om personalen inom berörda utbildningsformer bör analyseras ingående

liksom konsekvenserna för grundutbildningen av lärare samt behov av

fortbildning med anledning av kommitténs förslag. Förslagen bör åtföljas av

noggranna kostnadsberäkningar. Utgångspunkten för förslagen bör vara största möjliga återhållsamhet vad gäller ytterligare kostnader samt oförändrad kostnadsfördelning mellan stat och kommun. Kommittén bör även avge förslag om författningsändringar och andra bestämmelser samt

exempel på anvisningar.

Eftersom flera myndigheter, statliga utredningar och organisationer är direkt berörda av det utredningsarbete som jag har angivit i det föregående är

det av stor betydelse att arbetet bedrivs i nära kontakt med dessa.

12. Den svenska delegationen inom finsk-svenska utbildningsrådet

Beslut vid regeringssammanträde 1976-09-09.

Statsrådet Hjelm-Wallén anför.

1. Finsk-svenska utbildningsrådet tillkom på initiativ av Nordiska Rådet år 1967 (Rekommendation nr 27/1967). I mediemsförslag A 136/k föreslogs

att Nordiska rådet skulle rekommendera regeringarna i Sverige och Finland att vidtaga åtgärder för att underlätta de i Sverige bosatta finnarnas

utbildningsproblem samt att i detta syfte tillsätta ett gemensamt organ med

uppgift att handhava planeringen och koordineringen av ifrågavarande verksamhet. Nordiska Rådet rekommenderade den 5 april 1967 regeringarna i

Finland och Sverige att tillsätta ett permanent rådgivande och förslagsstäl-

lande samarbetsorgan med uppgift att verka för att underlätta den i Sverige

bosatta finskspråkiga befolkningens utbildningsproblem.

Finsk-svenska utbildningsrådet, som tillsattes och började sin verksamhet

på sommaren 1967, består av en finsk och en svensk nationell delegation. Under sin verksamhet har utbildningsrådet huvudsakligen behandlat

utbildningsfrågor avseende grundskolan och gymnasieskolan. Invandrarbarnens situation i förskolan har också uppmärksammats. Utbildningsrådet har bl. a. behandlat frågor om rekrytering'av lärare, utbildning och fortbildning av lärare, läroplaner för hemspråksundervisning och frågor om läromedel.

Vidare har utbyte av informationer på olika plan spelat en stor roll i rådets

verksamhet.

2. Riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken har nu fastlagts (prop. 1975:26, InU 1975:6, rskr 1975:160) och målen för utbildningen av invandrarbarn har angivits i prop. 1975/76:118 om hemspråksundervisning för invandrarbarn och godkänts av riksdagen (UbU 1975/76:33, rskr 1975/

76:391). Samarbetet i utbildningsfrågor mellan Finland och Sverige bör nu därför ges en fastare form genom att den svenska delegationen ges ställning

av en kommitté. Arbetet med att uppnå av regering och riksdag fastställda mål samt att lösa olika praktiska frågor som rör den i Sverige bosatta

finskspråkiga befolkningens utbildningsproblem ankommer på berörda myndigheter.

Del II U:12 Skr 1976/77:103 [38

Finsk-svenska utbildningsrådet bör, i enlighet med Nordiska Rådets rekommendation, liksom hittills vara ett permanent forum för regeringarna i Finland och Sverige för ömsesidig information, samråd och övergripande planering. |

De verkställande uppgifterna vad gäller förhållanden i Sverige ankommer på berörda svenska myndigheter. Dessa skall ge rådet de uppgifter rörande utbildning m. m. som krävs för rådets verksamhet och om olika åtgärder för den i Sverige bosatta finsk-språkiga befolkningen.

Den svenska delegationen inom utbildningsrådet består f. n. av ledamöter, sekreterare och expert. Mot bakgrund av de ställningstaganden som gjorts i fråga om invandrar- och minoritetspolitiken i Sverige under senare år bör den svenska delegationens sammansättning breddas.

Ordförandeskapet samt sekreterarfunktionen i rådet åvilar den svenska delegationen.

13. De blindas förenings biblioteksverksamhet

Beslut vid regeringssammanträde 1976-10-14.

Direktiv (PM upprättad den 14 oktober 1976 inom utbildningsdepartementet):

1 Bakgrund

Sedan år 1953 utgår statsbidrag till den biblioteksverksamhet som bedrivs av De blindas förening (DBF). Biblioteket består av en central biblioteksadministration samt fyra avdelningar, nämligen blindskriftsbiblioteket, talboksbiblioteket, studielitteratursektionen och folkbildningssektionen. Biblioteket leds av en särskild biblioteksstyrelse. Den egentliga biblioteksverksamheten svarar punktskriftsbiblioteket och talboksbiblioteket för. Det statliga bidraget utgår ur anslaget Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet (1976/77 VIII:B. 54 Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet, posten Bidrag till De blindas förening för biblioteksverksamhet). Som villkor för bidraget har utfärdats vissa allmänna bestämmelser av regeringen. Bidraget uppgår budgetåret 1976/77 till 4 600 000 kr. I beloppet har utöver bidrag till den egentliga biblioteksverksamheten inräknats bidrag för överföring av tidigare producerade talböcker från öppna spolar till kompaktkassetter, för utgivande av taltidning för kulturinformation samt för omkostnader vid framställning av studielitteratur för synskadade högskolestuderande. Statsbidrag täcker nästan helt kostnaderna för punktskrifts- och talboksbiblioteken.

I en särskild skrivelse till utbildningsdepartementet i juni 1974 med anledning av 1968 års litteraturutrednings slutbetänkande (SOU 1974:5) Boken föreslog handikapputredningen (S 1966:38) att ett avtal skulle träffas mellan DBF och staten om att staten utan kostnad skulle överta DBF:s punktskrifts- och talboksbibliotek samt ansvaret för driften och utvecklingen av denna biblioteksverksamhet.

I en kompletterande anslagsframställning för budgetåret 1975/76 föreslog skolöverstyrelsen att staten fr. o. m. budgetåret 1975/76 skulle ta över ansvaret för DBF:s bibliotek.

139 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:13

Med anledning av förslagen från handikapputredningen och skolöverstyrelsen anförde föredraganden vid sin behandling av bidraget till DBF för biblioteksverksamhet under budgetåret 1975/76 (prop. 1975:1 bil. 10 p. 42) att han delade den från olika håll framförda uppfattningen att en förändring borde övervägas av huvudmannaskapet och organisationsformen för DBF:s bibliotek. Frågorna borde övervägas i en särskild arbetsgrupp.

I sitt betänkande (SOU 1976:20) Kultur åt alla erinrar handikapputredningen om sina, i den särskilda skrivelsen, tidigare framförda förslag om huvudmannaskapet för DBF:s bibliotek. Utredningen behandlar även den framtida omfattningen av bibliotekets förvärv av punktskriftsböcker och talböcker. En förändring av huvudmannaskapet m. m. kräver viss ytterligare utredning. Detta arbete bör utföras av en särskild arbetsgrupp.

2 Arbetsgruppens uppgifter

Arbetsgruppen skall utföra det ytterligare utredningsarbete som krävs för ett ställningstagande till förslaget om en ändring av huvudmannaskapet för DBF:s bibliotek m. m. Därvid bör arbetsgruppen särskilt uppmärksamma följande frågor.

Handikapputredningen har föreslagit att staten tar över ansvaret för DBF:s biblioteksverksamhet och bildar ett statligt specialbibliotek. Även andra lösningar av huvudmannaskapet kan tänkas t. ex. en fristående stiftelse eller en inordning i biblioteksverksamheten i Stockholms kommun. Arbetsgruppen bör belysa hur förändringar enligt dessa alternativ skulle kunna genomföras samt vilka förändringar i det nuvarande bibliotekets organisation och personaldimensionering som krävs vid de olika alternativen. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt hur bibliotekets administration kan lösas i de olika fallen samt vilka kostnadskonsekvenser ett förändrat huvudmannaskap får. Vidare bör arbetsgruppen i detta sammanhang överväga vilken form av samröre som de nuvarande studielitteratur- och folkbildningssektionerna i DBF:s biblioteksverksamhet bör ha med ett bibliotek för punktskriftsböcker och talböcker under annan huvudman än DBF.

Biblioteket använder sig i dag av DBF:s produktionsresurser vid framställningen av punktskriftsböcker och talböcker. Ekonomi- och personaladministration m. m. för biblioteket sköts av DBF. Då dessa funktioner vid en förändring av huvudmannaskapet för biblioteket kan behöva läggas inom den nya biblioteksorganisationen bör arbetsgruppen kartlägga inom vilka områden en direkt samverkan sker mellan biblioteksverksamheten och andra delar i DBF:s verksamhet, t. ex. i form av köp av tjänster. Gruppen bör därvid söka ange omfattningen av och kostnaderna för dessa tjänster. En förändring av huvudmannaskapet för biblioteket medför att personalens anställningsförhållanden påverkas. Arbetsgruppen bör därför undersöka vilka konsekvenser olika huvudmannaskapsformer kan leda till.

Handikapputredningens förslag rörande omfattningen av bibliotekets framtida förvärv av punktskriftsböcker och talböcker innebär en kraftig ökning i förhållande till nuläget. En förutsättning för en höjning av nyförvärvsnivån vid biblioteket är att produktionsresurser finns tillgängliga.

Denna fråga har inte närmare behandlats av handikapputredningen. Arbetsgruppen bör därför undersöka om DBF:s punktskrifts- och talboksproduktion har möjligheter att framställa ett större antal böcker åt biblioteket än vad som f. n. sker. Gruppen bör också undersöka vilka andra produk-

Del II U:13 Skr 1976/77:103 140.

tionsresurser som skulle kunna användas. Vidare bör gruppen allmänt belysa

för- och nackdelarna med att ett fristående specialbibliotek har egna

produktionsresurser.

DBPF:s bibliotek lämnar folkbiblioteken ute i landet service genom enstaka lån och depositioner. Biblioteket ger också en omfattande service till

synskadade utanför Stockholm genom direktlån. Stockholms stadsbibliotek

har inte något eget talboksbestånd. Låntagare i Stockholm vänder sig direkt

till DBF:s bibliotek eller erhåller böckerna från biblioteket genom Stockholms

kommuns sociala biblioteksverksamhet. För talboksutlåningen vid vårdin-

stitutioner inom Stockholm används depositioner från DBF:s bibliotek. Med hänvisning till dessa förhållanden har från DBF:s sida hävdats att det inom Stockholmsområdet förekommer ett överutnyttjande av biblioteket jämfört

med övriga kommuner i landet. Arbetsgruppen bör mot denna bakgrund undersöka hur DBF:s bibliotek utnyttjas av bibliotek i olika delar i landet samt vidare söka klarlägga i vilken utsträckning det förekommer ett s. k. överutnyttjande inom Stockholms kommun. Gruppen bör därvid även söka beräkna hur pass stor det av biblioteksverksamhetens kostnader som kan

sägas avse Stockholms kommun.

Vid Tomtebodaskolan som är den statliga specialskolan för synskadade

barn finns i elevbiblioteket ett mindre antal böcker på punkt som icke är läroböcker. Enligt handikapputredningen bör denna del av elevbibliotekets

böcker handhas av det föreslagna specialbiblioteket som då skulle få ansvaret för utlåningen av alla typer av punktskriftsböcker. Arbetsgruppen bör

redovisa hur elevbibliotekets nuvarande verksamhet fungerar samt överväga

om den av utredningen föreslagna samordningen är lämplig. Gruppen bör

vidare pröva vilka organisatoriska kostnadsmässiga konsekvenser en samordning skulle få för specialbiblioteket resp. specialskolan.

3 Tidsplan m. m.

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. Gruppen bör redovisa sina

överväganden till regeringen senast den 1 februari 1977. Om gruppen i sitt

arbete finner att skäl talar för en viss lösning av huvudmannaskapet bör den redovisa vilka ytterligare frågor som behöver lösas innan en förändring kan ske samt ange när en ny organisation beräknas kunna träda i kraft.

Resultatet av arbetsgruppens genomgång av den nuvarande biblioteksverksamhetens organisation och finansiering har betydelse för ställningsta-

gandena till omfattningen av de statliga insatserna till verksamheten under budgetåret 1977/78 oberoende av vilken huvudmannaskapsform som då kommer att gälla. Arbetsgruppen bör därför på lämpligt sätt, och så snart detta låter sig göras, lämna underlag för regeringens bedömningar i denna

fråga.

141 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:14

14. Tilläggsdirektiv till studiestödsutredningen

Beslut vid regeringssammanträde 1976-10-28.

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Wikström anför.

Genom beslut den 25 september 1975 bemyndigade regeringen dåvarande chefen för utbildningsdepartementet att tillkalla tio sakkunniga för att utreda det studiesociala stödet.

De sakkunniga, som tagit sig namnet studiestödsutredningen, skulle bl. a. särskilt uppmärksamma prövningen mot egen och makes inkomst och förmögenhet i studiemedelssystemet. I direktiven hänvisas till kommittén (U 1969:51) för studiestöd åt vuxna (SVUX) som i sitt betänkande (SOU 1974:62) förde fram förslag om förenklingar av studiemedelssystemet bl. a. med hänsyn till den s.k. makeprövningen. De sakkunniga bör, som framhålls i direktiven, ”överväga att vid studiemedelsutbetalningen på sikt gradvis avveckla sambandet mellan makars ekonomi på samma sätt som sker inom skattelagstiftningen.”

De sakkunniga skall bedriva arbetet så att de senast under andra halvåret 1977 kan lägga fram alternativa principförslag om studiestödets utformning.

Jag bedömer det emellertid som angeläget att frågan om studiemedlens makeprövning tas upp innan utredningen är klar med sina principförslag för hela det studiesociala stödet.

Jag uppdrar därför åt de sakkunniga att skyndsamt inkomma med kostnadsberäkningar över en avveckling av prövningen mot makes inkomst och förmögenhet i studiemedelssystemet. Kostnadsberäkningarna bör gälla såväl kostnaderna för tilldelningen av studiemedel som kostnaderna i samband med återbetalningen. De sakkunniga bör också överväga en teknisk lösning för att inom det nuvarande studiemedelssystemets ram avskaffa makeprövningen.

På grund av det anförda hemställer jag att regeringen bemyndigar mig att uppdra åt studiestödsutredningen att i samband med sina överväganden skyndsamt behandla frågan om avvecklingen av prövningen mot makes inkomst och förmögenhet i studiemedelssystemet.

15. Svenskt medlemsorgan för HIASA

Statsrådet Mogård anför.

Regeringen beslöt den 13 maj 1976 att ansöka om medlemskap i Internationella Institutet för Tillämpad Systemanalys (International Institute for Applied Systems Analysis, IIASA). Institutets styrelse biföll samma dag ansökningen om medlemskap. Detta gäller fr. o. m. den 1 juli 1976.

För det svenska medlemskapet bör ett särskilt organ under forskningsrådsnämnden svara. I avvaktan på att denna nämnd upprättas, vilket enligt planerna avses ske den 1 mars 1977, bör en kommitté tillkallas för att medlemskapets rättigheter och skyldigheter skall beaktas under innevarande budgetår. Utöver vad som följer av medlemskapet bör kommittén utarbeta förslag till en permanent organisation för det svenska medlemskapet. I detta arbete bör kommittén samråda med organisationskommittén (U 1976:07) för forskningsråden och berörda myndigheter inom forskningsrådsorganisationen.

Del II U:16 Skr 1976/77:103 142

16. Tilläggsdirektiv till utredningen (U 1976:06) om stöd till de fria trossamfundens teologiska seminarier m. m.

Beslut vid regeringssammanträde 1976-12-02.

Departementschefen, statsrådet Wikström, anför.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 26 maj 1976 tillkallade dåvarande chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Zachrisson, en kommitté med uppdrag att utreda frågan om stöd till de fria samfundens teologiska seminarier. Föredraganden ansåg det naturligt, mot bakgrund av det vidgade högskolebegrepp som kommer att gälla från den 1 juli 1977, att frågan om statligt stöd till de fria samfundens teologiska utbildning kopplades till frågan om förutsättningarna för en samordning av denna utbildning med den teologiska utbildningen inom högskolan. Enligt sina direktiv skall kommittén bl. a. kartlägga den utbildning som bedrivs vid seminarierna och analysera dess innehåll i förhållande till den religionsvetenskapliga utbildningen inom högskolans ram.

Eventuella statliga bidrag skall enligt direktiven i princip kunna avse endast sådan konfessionslös utbildning inom seminarierna som på något sätt kompletterar utbudet av utbildning inom högskolan. Någon dubblering skulle alltså inte få framkallas bidragsvägen.

Kommittén har i en skrivelse till regeringen framhållit bl. a. att om alternativ som innebär statligt stöd i eventuellt annan form än som har angetts i direktiven skall kunna diskuteras, måste den få nya och vidgade direktiv för det fortsatta arbetet.

Enligt min mening har de teologiska seminarierna en avgörande betydelse när det gäller att — utöver att förmedla allmänna teologiska kunskaper - inom respektive samfund föra vidare och utveckla de idéer som samfunden själva ser som väsentliga och som ger de olika samfunden deras särart. Syftet med utbildningen är emellertid inte enbart att tillgodose en intern samfunds- och församlingstjänst. Utöver de teologiska och praktisk-teologiska ämnena ingår i den också ämnen som förbereder för insatser på ett vidare fält bl. a. inom barn- och ungdomsarbete, u-landshjälp m. m., vilket kommer ett stort antal människor till del. Genom sin verksamhet spelar seminarierna en betydelsefull roll för samfunden som folkrörelser. Med hänsyn till vad jag här har anfört anser jag att det är angeläget att frågan om det allmännas stöd till seminarierna får en allsidig belysning. Kommittén bör därför också utreda möjligheterna att ge stöd till seminarierna även för sådan utbildning som kompletterar annan utbildning. Därvid bör särskilt beaktas seminariernas betydelse för trossamfunden som folkrörelser med uppgifter också utöver att förmedla allmänna teologiska kunskaper. 1 detta sammanhang bör kommittén också överväga de lämpliga formerna för stöd till sådan utbildning.

Jag har vid mina överväganden samrått med statsrådet Antonsson.

Jag hemställer att regeringen utvidgar kommitténs uppdrag i enlighet med vad jag nu har anfört.

143 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Del ll Jo:2

Jordbruksdepartementet

1. Registrering av fritidsbåtar

Beslut vid regeringssammanträde 1975-12-18.

Departementschefen, statsrådet Lundkvist, anför.

Fritidsbåtutredningen har i betänkandet (SOU 1974:95) Båtliv — Samhället

och fritidsbåtarna föreslagit bl. a. obligatorisk registrering av alla motordrivna båtar och segelbåtar inom svenskt sjöterritorium om dess ägare har hemvist i

Sverige eller båten har hemmahamn i riket. Utredningen har samtidigt

förklarat att en rad frågor som hänger samman med den närmare utformningen av ett sådant register behöver utredas ytterligare genom en särskild arbetsgrupp.

Betänkandet har remissbehandlats. I remissyttrandena har bl. a. föreslagits att registreringsplikten begränsas till att omfatta båtar över viss storlek eller

med en viss minsta motorstyrka. Även frågan om registreringens organisa-

toriska uppbyggnad föreslås bli ytterligare prövad.

Jag delar den uppfattning som utredningen och vissa remissinstanser har redovisat att registreringsfrågan bör prövas ytterligare. En särskild sakkunnig

bör tillkallas för detta ändamål.

Mot bakgrund av bl.a. de synpunkter som har framkommit i vissa

remissyttranden bör den sakkunnige pröva omfattningen av en registrerings-

plikt. Den sakkunnige bör därvid överväga de andra möjligheter som kan

finnas att få information om de fritidsbåtar som enligt den sakkunniges

bedömande inte bör omfattas av en registreringsplikt. Alternativa förslag i fråga om omfattningen av en registreringsplikt bör redovisas liksom kostnaderna för olika alternativ. I likhet med vad som gäller för bilregistret skall kostnaderna för ett registers uppläggning och drift täckas av avgifter.

Den sakkunnige bör mot bakgrund av redovisade alternativ även utarbeta förslag till ett båtregisters organisatoriska uppbyggnad samt de övriga förslag som kan erfordras för att en obligatorisk registrering skall kunna genomföras.

Den sakkunnige bör härvid bl. a. överväga möjligheterna att knyta registret

till myndighet med erfarenhet av registerhållning.

Den sakkunniges arbete bör kunna avslutas under hösten 1976.

2. Den regionala laboratorieverksamheten

Beslut vid regeringssammanträde 1975-12-29.

Departementschefen, statsrådet Lundkvist, anför.

Den regionala laboratorieverksamheten för livsmedelskontroll, veterinär-

medicinsk diagnostik och miljökontrol! är i dag uppdelad på ett stort antal

olika organ.

För regional offentlig livsmedelskontroll finns drygt 50 taboratorier

Del II Jo:2 Skr 1976/77:103 144

inräknat kommunala och till kontrollslakterier kopplade laboratorier. Antalet fördelas på tio laboratorier tillhörande AB Svensk laboratorietjänst, 20 hälsovårdsnämndslaboratorier, 19 laboratorier vid kontrollslakterier, fyra kemiska stationer (inräknat statens lantbrukskemiska laboratoriums filial i Röbäcksdalen) samt Svenska kontrollanstalten för mejeriprodukter och ägg i Malmö med filial i Göteborg. En del av dessa laboratorier utför även veterinärmedicinska diagnostiska undersökningar, lantbrukskemiska analyser och undersökningar i samband med miljökontroll.

Den som vill utföra offentlig livsmedelsundersökning måste ha auktorisation av livsmedelsverket. En förutsättning för auktorisation är bl. a. att ändamålsenliga lokaler och utbildad personal finns. Förteckning över anvisningslaboratorier och godkända livsmedelslaboratorier finns intagen i livsmedelsverkets kungörelse 1973:8. Verket har även hand om tillsynen över dessa laboratorier.

I kungörelsen (1953:506) för hushållningssällskapens laboratorier föreskrevs att dåvarande veterinärstyrelsen utövade den högsta tillsynen över denna laboratorieverksamhet och utfärdade de föreskrifter som erfordrades. Kungörelsen upphävdes genom den nya livsmedelskungörelsen (1971:807) fr. 0. m. den I januari 1972. Efter denna tidpunkt finns inga föreskrifter om vilken myndighet som utövar tillsyn över de veterinärmedicinska laboratorierna.

Lantbruksstyrelsen har hos regeringen hemställt att styrelsen skall bli behörig att godkänna laboratorier för veterinärmedicinsk diagnostisk laboratorieverksamhet.

Officiella vattenundersökningar enligt hälsovårdsstadgans bestämmelser får utföras endast av den som av socialstyrelsen har meddelats personlig behörighet. Sådan behörighet kan inte överföras till något laboratorium. Styrelsen har utrett vissa frågor rörande organisationen av den offentliga vattenkontrollen och till socialdepartementet gett in förslag i frågan.

När det gäller vatten som används inom livsmedelshanteringen har veterinärstyrelsen utfärdat kungörelser om kontroll av vatten i kontrollslakteri M. m., om vissa fordringar rörande vatten vid fjäderfäslakteri samt om kontroll av vatten vid mejeri.

Tillsynsmyndigheter när det gäller miljöskydd är statens naturvårdsverk och länsstyrelserna. Naturvårdsverket har i första hand samordnande uppgifter medan länsstyrelserna svarar för den fortlöpande direkta tillsynen. I samband med prövning enligt miljöskyddslagen av t. ex. utsläpp av avloppsvatten eller från olika industriella anläggningar föreskrivs bl. a. att kontrollprogram för verksamheten skall upprättas. Den kontroll som föreskrivs i dessa program kräver ofta omfattande provtagning som vederbörande kommun eller företag själv har att svara för. I vissa fall har industriföretag och kommuner egna laboratorieresurser, men i betydande utsträckning anlitas utomstående laboratorier. Naturvårdsverkets undersökningslaboratorium medverkar i tillsynsverksamheten bl.a. genom att utarbeta enhetliga metoder för laboratoriernas arbete.

Enligt min mening är det angeläget att de åtgärder som samhället vidtar för att trygga en god livsmedelshygien och miljö kan följas upp av en effektiv kontroll. Denna måste till stor del bedrivas med hjälp av regionala laboratorier. Verksamheten vid dessa laboratorier är i dag splittrad och svåröverskådlig. Nuvarande förhållanden begränsar möjligheterna att bedriva en tillfredsställande kontroll från det allmännas sida.

Jag föreslår därför att en sakkunnig tillkallas för att se över den regionala

145 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Del TI Jo:3

laboratorieverksamheten inom livsmedelshygien, veterinärmedicinsk dia-

gnostik, miljövård och närbelägna områden. Den nuvarande laboratorieor-

ganisationen bör kartläggas. Den sakkunnige bör undersöka vilka krav som

bör ställas på laboratorier för olika ändamål. Därvid bör bl. a. frågan om auktorisation övervägas. Vidare bör prövas vilka organ som bör åläggas

tillsynen över laboratorierna.

Det är angeläget att berörda myndigheters anvisnings- och metodarbete vad gäller laboratorieverksamheten pågår parallellt med utredningen. Den

sakkunnige bör därför nära samarbeta med i första hand lantbruksstyrelsen, livsmedelsverket, naturvårdsverket och socialstyrelsen. Utredningsuppdraget kan också beröra det arbete som sker inom utredningen (S 1974:08)

angående översyn av hälsovårdsstadgan. Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt.

3. Hälso- och miljöeffekter av energiutnyttjande

Beslut vid regeringssammanträde 1976-02-05.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Lundkvist, anför.

Riksdagen fattade under våren 1975 en rad beslut om den framtida energipolitiken (prop. 1975:30, NU 1975:30, rskr 1975:202). Besluten syftar bl. a. till att dämpa ökningen av energiförbrukningen. Möjligheterna att fr. o. m. början av 1990-talet hålla konsumtionen på en oförändrad nivå skall vidare prövas. För att dessa mål skall kunna nås har bl. a. en kraftig satsning på sparåtgärder och ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete

påbörjats. Riksdagens beslut innebär också att åtgärder skall vidtas för att

säkerställa oljeförsörjningen och att en försiktig utbyggnad av kärnkraft och

vattenkraft skall ske för att trygga elkraftsförsörjningen i första hand under den närmaste tioårsperioden. Förslag rörande energihushållningen för senare delen av 1980-talet avses läggas fram för riksdagen år 1978.

Utnyttjandet av energi ger upphov till skilda hälso- och miljöeffekter. Detta gäller vid utvinning av energiråvaror, vid omvandling och transport av

energi i olika former samt vid konsumtion av energi. Sveriges ökade energibehov väntas, åtminstone under den närmaste tioårsperioden, i första

hand komma att tillgodoses genom användning av olja, kärnkraft, vattenkraft och kol. Användningen av dessa energikällor kan på olika sätt påverka

hälsa eller miljö.

Frågor rörande hälso- och miljöeffekter av skilda slag av energiproduktion har behandlats eller behandias av olika utredningar eller myndigheter.

Närförläggningsutredningen har i sitt slutbetänkande (SOU 1974:56) Närför-

läggning av kärnkraftverk redovisat visst underlag vad gäller effekter av radioaktiva utsläpp. Ytterligare material när det gäller kärnkraften finns i den s.k. AKA-utredningens (I 1972:08) lägesrapport (Ds I 1974:6) Kärnkraftens

högaktiva avfall. Vidare har statens kärnkraftinspektion fått i uppdrag att

utreda kärnkraftens säkerhetsfrågor. Frågor rörande åtgärder för att motverka de negativa effekterna av svavelutsläpp behandlas av särskilda sakkunniga (Jo 1975:03) som jag tillkallade år 1975. Miljöeffekter vid utbyggnad av vattenkraften har behandlats av utredningen (C 1972:02) rörande vattenkraft-

utbyggnader i södra Norrland och norra Svealand i betänkandet (SOU

1974:22) Vattenkraft och miljö. Motsvarande arbete utförs av utredningen 10 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103

Del II Jo:3 Skr 1976/77:103 146

(B 1974:01) rörande vattenkraftutbyggnader i norra Norrland, som i oktober 1974 har avgett lägesrapporten (Ds B 1974:4) Vattenkraft och miljö 2.

Aven internationellt bedrivs ett omfattande arbete för att belysa olika hälso- och miljöeffekter av energiproduktion. Inom miljökommittén vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) behandlas frågor om utsläpp, transport och effekter av luftföroreningar, framför allt svavel, över Väst-Europa liksom frågor om kylvattenutsläpp från kraftverk. En särskild expertgrupp har tillsatts för att studera energiproduktionens och energikonsumtionens effekter på miljön. Vidare bedriver OECD:s kärnener-

giorgan (NEA) en omfattande verksamhet vad gäller omgivningspåverkan av

kärnkraftanläggningar. På detta område verkar även internationella atom-

energiorganet (IAEA) liksom FN:s vetenskapliga strålningskommitté (UNSCEAR). Risken för globala effekter på klimatet behandlas inom Meteorologiska världsorganisationen (WMO) och FN:s miljöprogram

(UNEP). Inom UNEP utförs f. n. en energistudie i vilken också miljö- och

hälsoaspekter skall behandlas. Frågor om utsläpp och spridning av luftföro-

reningar över Europa har tagits upp av FN:s ekonomiska kommission för

Europa (ECE). Olika luftföroreningars hälsoeffekter behandlas av Världshälsoorganisationen (WHO).

En bedömning av riskerna för negativa effekter på människors hälsa och på miljön vid produktion och konsumtion av energi är av central betydelse vid

beslut om vår framtida energihushållning. Som jag här har redovisat pågår ett

omfattande arbete såväl i vårt land som internationellt för att på olika sätt

belysa sådana risker. Det material som föreligger rörande dessa frågor är

emellertid i betydande delar svårtillgängligt och delvis också ofullständigt,

särskilt vad gäller fossila bränslen. Det är därför angeläget att en samman-

ställning, komplettering och utvärdering av ifrågavarande material nu

kommer till stånd. Av betydelse är därvid att ett samlat underlag för

bedömning av här berörda frågor föreligger i god tid före år 1978, då som jag tidigare har nämnt nya energipolitiska överväganden skall göras. Särskilda

sakkunniga bör tillkallas för detta ändamål.

Utgångspunkten för de sakkunnigas arbete bör vara att ge en översiktlig

och lättillgänglig redovisning av hälso- och miljöeffekterna vid användningen av olika energikällor. Framför allt föreligger ett stort behov av belysning av de långsiktiga hälsoriskerna vid användning av såväl fossila

bränslen som kärnkraft. I detta sammanhang bör också arbetarskyddsaspekter beaktas. Olika risker och effekter bör så långt det är möjligt beskrivas

på ett jämförbart sätt.

De sakkunnigas redovisning bör i första hand koncentreras på för landet

särskilt aktuella energikällor såsom olja, kärnkraft, vattenkraft och kol. Av

speciellt intresse med hänsyn till aktuella energipolitiska beslut är de olika

energikällor som kan komma i fråga för elproduktion dvs. i första hand olja

och kärnkraft. De led i energiomvandlingsprocessen som kan medföra större

hälso- och miljöproblem inom landet bör behandlas i första hand. De sakkunniga bör utnyttja resultaten av det utredningsarbete som har utförts eller pågår i Sverige och utomlands samt inventera och sammanfatta pågående utredningsarbete på området. Härvid bör de sakkunniga uppmärk-

samma behovet av eventuella kompletteringar av pågående forsknings- och utredningsverksamhet.

De sakkunniga bör presentera resultatet av sitt arbete dels i en kortfattad,

lättillgänglig översikt, dels i form av underlagsrapporter i den utsträckning sådana anses erforderliga. Uppdraget skall redovisas senast den 1 juli

1977.

147 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Del II Jo:4

4. Översyn av skördeskadeskyddet

Beslut vid regeringssammanträde 1976-03-04.

Departementschefen, statsrådet Lundkvist, anför.

Ett permanent skördeskadeskydd för det svenska jordbruket infördes år

1961 (prop. 1961:94, JoU 1961:22, rskr 1961:227). Syftet med skördeskade-

skyddet är att ge de enskilda jordbruksföretagarna ett från olika synpunkter

skäligt ekonomiskt skydd mot förluster på grund av skördeskador. Skyddet är obligatoriskt för alla jordbruksföretag med minst 2 ha åker. Det omfattar alla

mera allmänt odlade grödor. Skyddet är ett allriskskydd, dvs. ersättning utgår oavsett orsaken till skadorna. Genom att självrisken är förhållandevis hög har skyddet karaktär av katastrofskydd.

För skördeskadeskyddets syften är landet indelat i ca 420 skördeområden.

Med hjälp av objektiva skördeuppskattningar, prisuppgifter och skördestatistik fastställs årligen områdesvis för varje gröda det aktuella skördevärdet,

normskördevärdet och skördevariationen. Skördevariationen ligger till grund för beräkning av självrisken. Denna varierar mellan olika företag beroende på

odlingsinriktningen men är i genomsnitt för alla gårdar i landet 15,5 96 av

normskördevärdet. De för skördeområdena fastställda värdena per hektar

tillämpas på de enskilda jordbruksföretagens arealuppgifter för olika grödor.

För varje företag beräknas sedan ett aktuellt skördevärde, ett normskördevärde och en självrisk. Ersättning utgår till företaget om det aktuella skördevärdet understiger normskördevärdet med ett belopp som är större än

självrisken.

Skyddet bekostas av staten och jordbrukarna. Skördeskadeersättningen bestrids med medel ur skördeskadefonden, till vilken f.n. staten årligen bidrar med 30 milj. kr. och jordbrukarna med 15 milj. kr. Fonden uppgår f. n. till ca 250 milj. kr. Jordbrukarnas del erläggs kollektivt genom skördeskade-

avgifter som läggs på såväl vegetabilie- som animalieproduktionen. Staten

svarar för administrationskostnaderna. Dessa kan för innevarande budgetår

beräknas till ca 10 milj. kr. Som komplettering till det permanenta skyddet finns behovsprövade

bidrag. Dessa är avsedda för jordbrukare som har drabbats av mycket allvarliga skördeskador men som på grund av skördeskadeskyddets konstruktion inte har fått någon ersättning eller har fått endast obetydlig ersättning. Till förfogande för sådana bidrag står årligen 2 % av de utgående allmänna ersättningarna för skördeskador, dock lägst 800 000 kr.

I arbetet med skördeskadeskyddet deltar fiera myndigheter. Huvudmyndighet är statens jordbruksnämnd, som bl. a. förvaltar skördeskadefonden, utbetalar ersättningar samt beslutar om behovsprövade bidrag. Lantbruks-

nämnderna genomför fältarbetet i de objektiva skördeuppskattningarna samt

handhar vissa granskningsuppgifter. Nämnderna är även remissinstans i olika frågor rörande skyddet. Statistiska centralbyrån svarar för den centrala ledningen av de objektiva skördeuppskattningarna samt fastställer indel-

ningen i skördeområden. Centralbyrån utför vidare bl.a. i huvudsak allt beräkningsarbete inom skyddet. Till statistiska centralbyrån är knuten en

skördestatistisk nämnd som har till uppgift att utreda frågor om skyddets

utformning och lämna förslag till förbättringar av skyddet. Nämnden består

av experter från berörda myndigheter och Lantbrukarnas riksförbund.

Skördestatistiska nämnden har gjort en allmän översyn av skördeskadeskyddet. Nämnden har i en rapport den 6 maj 1975 lämnat en redogörelse för

Del II Jo:4 Skr 1976/77:103 148

översynen samt redovisat vissa överväganden och förslag. I rapporten, som har remissbehandlats, konstateras att skördeskadeskyddet alltsedan det infördes fortlöpande har utvecklats och förbättrats. Skyddets funktion har

likväl kritiserats. Enligt nämnden kan kritiken delvis bero på otillräcklig

information men torde framför allt bero på att skyddet inte fungerar så

effektivt för den enskilde jordbrukaren som denne skulle önska. En analys av

skyddets effektivitet som nämnden har utfört visar att skyddet vid stora lokalt utbredda skador tämligen säkert ger ersättning. Den beräknade skadan för de enskilda jordbruksföretagen överensstämmer emellertid i många fall

dåligt med den verkliga skadan. Såväl över- som underkompensation kan förekomma. Vidare framgår att när endast en del av företagen i ett

skördeområde drabbas av stora skador utgår ofta ingen eller obetydlig ersättning.

Skördestatistiska nämndens översyn har i huvudsak inriktats på att pröva

möjligheterna att ta större hänsyn till skördeutfallet på de enskilda jordbruks-

företagen. Nämnden har inte föreslagit några ändringar i de allmänna principerna för skördeskadeskyddet. Förslagen omfattar därför främst olika

åtgärder för att inom ramen för nuvarande system göra skyddet mera individuellt. Sålunda föreslås bl. a. att vissa typer av skador skall beaktas

separat för varje företag samt att ett system med individuella tilläggsutbetal-

ningar successivt införs fr. o. m. år 1977. Nämnden framhåller emellertid att många svårlösta problem finns med ett sådant system och att administrationskostnaderna blir höga. Finansieringen av förslagen har inte behandlats av nämnden. I remissbehandlingen av förslaget har problemen understrukits

och en försöksverksamhet förordats. Vissa remissinstanser har haft

synpunkter och förslag rörande gällande principer för skyddet. Förslag har

också framförts om en allmän översyn av skördeskadeskyddet. Det nuvarande skördeskadeskyddet bygger på erfarenheter och förhållanden fram till senare delen av 1950-talet. Sedan dess har stora förändringar

ägt rum inom jordbruket. Som exempel kan nämnas att antalet bruknings-

enheter har minskat med nästan 50 96 från 268 000 år 1956 till 136 000 år 1974. Genomgripande förändringar har också skett av produktionstekniken inom

växtodlingen. Härdigare sorter, ökad maskinanvändning och förbättrad

odlingsteknik har minskat riskerna för allvarliga skördeförluster. Den nya

tekniken har emellertid i vissa fall också kommit att medföra problem inom skördeskadeskyddet. Ett exempel härpå är bevattningen av vissa grödor. F. n.

baseras ersättningsberäkningarna på uppgifter från enbart obevattnad areal.

Jordbrukare som bevattnar kan under torrår erhålla betydande ersättnings-

belopp trots goda skördar. Med nuvarande icke individuella system torde andra liknande problem kunna uppkomma i framtiden till följd av en allt mer differentierad odlingsteknik. Av vad jag har anfört framgår att nuvarande system för skördeskadeskydd inte visat sig fungera på ett fullt tillfredsställande sätt. De genomgripande förändringarna inom jordbruket har också ändrat de ursprungliga förutsätt-

ningarna för skyddet. Frågan hur jordbrukarnas trygghetsproblem skall lösas

vid intäktsbortfall till följd av större skördeskador bör därför ses över. Särskilda sakkunniga bör tillkallas för detta ändamål.

Utgångspunkten för de sakkunnigas arbete bör vara att de enskilda jordbruksföretagarna alltjämt skall kunna ha tillgång till ett skäligt ekono-

miskt skydd mot förluster till följd av större skördeskador.

I fråga om skyddets utformning bör utredningen förutsättningslöst pröva olika former, exempelvis individuella försäkringar eller skördeskadekonton.

149 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Delll Jo:4

Utredningen bör härvid också överväga om en tillfredsställande lösning kan nås genom modifikationer av nuvarande system. Skyddet bör inte utformas så att det motverkar en rationellt bedriven växtodling eller så att det påverkar den enskilda jordbrukarens handlande på ett icke önskvärt sätt, t. ex. vid svåra bärgningsförhållanden. I nuvarande system förhindras detta av de områdesvisa beräkningarna. En hög självrisk har samma funktion.

Det nuvarande skördeskadeskyddet har i viss mån karaktären av ett

katastrofskydd. Enligt min mening bör denna princip gälla även fortsättningsvis. År 1973 kom mer än hälften av jordbrukarnas sammanlagda inkomster från annan verksamhet än jordbruk. 55 000 brukningsenheter eller något mer än 40 96 av samtliga enheter har mindre än 10 ha åker. Intäkterna från växtodlingen på dessa brukningsenheter torde i många fall endast ha mindre betydelse för innehavarnas försörjning. De sakkunniga bör mot

bakgrund av kostnads- och nyttokalkyler överväga vilka jordbruksföretag

som skyddet bör omfatta. Samma metod bör också tillämpas vid bedömningen av vilka grödor som bör ingå i skyddet. Skördeskadeskyddet har sedan tillkomsten utsatts för en omfattande kritik

från i första hand enskilda jordbrukare och grupper av jordbrukare. Många förslag har också förts fram om både större och mindre förändringar i skyddet. Under de gångna åren har också på åtskilliga sådana punkter ändringar vidtagits. Jordbrukarnas möjligheter att påverka det nuvarande skyddet är

emellertid enligt min mening för små. Det är därför angeläget att jordbru-

karna själva så långt möjligt får ta ansvaret för administrationen, finansie-

ringen och den närmare utformningen av det framtida skyddet mot

skördeskador.

Finansieringen av skördeskadeskyddet blir givetvis beroende av skyddets

utformning. Oavsett denna bör emellertid en utgångspunkt för de sakkunniga vara att näringen med visst beloppsmässigt bestämt stöd från staten skall

svara för samtliga kostnader för skyddet, således även för dess administra-

tion. Härigenom erhålls en från jordbrukets synpunkt realistisk ambitions-

nivå för skyddet. Utredningen bör ta upp frågan om att delvis finansiera skyddet med årliga avgifter i likhet med vad som normalt gäller för

försäkringar.

De sakkunniga bör söka finna former för skyddet som är enkla och billiga

att administrera. Vidare bör eftersträvas att jordbruket självt skall adminis-

trera skyddet. Som exempel på verksamheter vars administration jordbruket

självt svarar för kan nämnas avbytarverksamheten. Exempel från annat håll

är arbetslöshetsförsäkringen vilken administreras av fackföreningarna

genom erkända arbetslöshetskassor.

En överföring av skyddets administration till jordbruket får konsekvenser för annan jordbruksstatistik inom statistiska centralbyrån. Innehållet och omfattningen hos sådan statistik bestäms nämligen i viss utsträckning av

skördeskadeskyddets nuvarande utformning. De sakkunniga behöver inte närmare studera detta samband. Denna fråga får utredas i annat samman-

hang.

Del II Jo:5 Skr 1976/77:103 150

5. Översyn av miljöskyddslagstiftningen

Beslut vid regeringssammanträde 1976-03-18.

Departementschefen, statsrådet Lundkvist, anför.

Miljöskyddslagen (1969:387) trädde i kraft den 1 juli 1969. Därmed infördes en ny, samlad lagstiftning till skydd mot vattenförorening, luftförorening, buller och andra störningar från fast egendom.

Miljöskyddslagen är med vissa närmare angivna undantag tillämplig på följande slag av åtgärder på eller användning av mark, byggnad eller anläggning nämligen dels utsläppande av avloppsvatten, fast ämne eller gas i vattenområde, dels annan markanvändning som kan medföra förorening av vattenområde, om användningen inte utgör byggande i vatten, dels markanvändning på sätt som kan medföra störning för omgivningen genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller annat sådant, om störningen inte är helt tillfällig. Åtgärd eller användning som omfattas av lagen kallas miljöfarlig verksamhet.

Utöver bestämmelserna i miljöskyddslagen kan också annan lagstiftning t. ex. hälsovårds-, byggnads- och naturvårdslagstiftning vara tillämplig på miljöfarlig verksamhet.

Enligt miljöskyddslagens tillåtlighetsregler skall för miljöfarlig verksamhet väljas sådan plats att ändamålet kan vinnas med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad. Vidare gäller att den som utövar eller ämnar utöva verksamheten skall vidta de skyddsåtgärder, tåla den begränsning av verksamheten och iaktta de försiktighetsmått i övrigt som skäligen kan fordras för att förebygga eller avhjälpa olägenhet. Koncessionsnämnden för miljöskydd kan på ansökan av den som utövar eller ämnar utöva miljöfarlig verksamhet lämna tillstånd till verksamheten efter prövning enligt lagen. I tillståndsbeslut skall anges de villkor som skall gälla.

I miljöskyddskungörelsen (1969:388) som har utfärdats med stöd av miljöskyddslagen anges vissa slag av fabriker och andra inrättningar som inte får anläggas eller på visst sätt ändras utan tillstånd av koncessionsnämnden och vissa slag av avloppsvatten som inte får släppas ut utan sådant tillstånd. Statens naturvårdsverk eller länsstyrelse kan dock medge undantag, s. k. dispens, från denna förprövningsskyldighet. Också i samband med beslut om dispens anges de villkor som skall gälla för verksamheten.

Ett tillståndsbeslut enligt miljöskyddslagen ger företagaren viss trygghet mot ingripande i efterhand. Sålunda kan ett meddelat tillstånd återkallas helt endast för det fall att i beslutet angivet villkor har i väsentlig mån åsidosatts. I regel kan villkor i ett tillståndsbeslut inte skärpas förrän tio år har förflutit från det beslutet vann laga kraft.

Ett dispensbeslut utgör däremot inte hinder mot ett ingripande. Talan får inte föras mot sådant beslut.

Miljöskyddslagen innehåller vidare bl. a. bestämmelser om ersättning för olägenhet som orsakas genom miljöfarlig verksamhet, tillsyn till skydd mot sådan verksamhet, om den kan medföra fara för allmänna intressen, samt bestämmelser om ansvar, handräckning och besvär.

Krav på ändringar i miljöskyddslagstiftningen har vid flera tillfällen framförts från skilda håll, bl. a. från riksdagen. Hösten 1974 uttalade sålunda jordbruksutskottet med anledning av en motion att starka skäl förelåg att tillståndsplikt enligt miljöskyddslagen infördes beträffande flygplatser och vägar som kunde medföra miljöstörningar av väsentlig betydelse. Enligt

151 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Del II Jo:5

utskottets mening torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att närmare bestämma förprövningsskyldighetens omfattning. Riksdagen beslöt ge

Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört (mot. 1974:326, JoU 1974:45, rskr

1974:405). Även i andra avseenden har framförts önskemål om ändringar i miljöskyddslagstiftningen bl. a. från myndigheter som har prövnings- eller tillsynsuppgifter enligt miljöskyddslagen eller från andra organ. Sålunda har

koncessionsnämnden och fiskeristyrelsen föreslagit införande av bestäm-

melser till skydd för allmänna och enskilda fiskeintressen. I detta sammanhang kan också nämnas att riksdagen våren 1975 biföll en reservation i jordbruksutskottet i vilken hemställdes att regeringen snarast

skulle tillsätta en utredning för att överväga frågan om bullernormer m. m. närmast avseende bullerstörningar såvitt gäller den yttre miljön inom områden som inte är eller kan tänkas bli tillfredsställande täckta genom pågående utredningsarbete och tillsynsverksamhet (mot. 1975:869, JoU

1975:7, rskr 1975:84). När miljöskyddslagen trädde i kraft den 1 juli 1969 saknades erfarenheter

av en samlad lagstiftning till skydd för vår yttre livsmiljö mot föroreningar och störningar av olika slag. Under de år som lagen har varit i kraft har samhällets syn på miljöskyddet skärpts. Vidare har som nyss nämnts vissa förslag till ändringar i miljöskyddslagstiftningen numera förts fram. Jag anser

därför att tiden nu är inne för en översyn av lagstiftningen. Särskilda

sakkunniga bör tillkallas för ändamålet.

Mot bakgrund av erfarenheterna av miljöskyddslagens tillämpning bör de sakkunniga överväga vilka förändringar av denna lagstiftning som behöver

göras för att ytterligare förbättra samhällets möjligheter att ingripa mot och kontrollera miljöfarlig verksamhet. De sakkunniga bör därvid överväga i vad mån den skärpning av samhällets syn på miljöskyddsfrågor som ägt rum sedan Jagens tillkomst bör föranleda en utvidgning av förprövningsskyldigheten eller komma till uttryck i tillåtlighetsreglerna eller i andra bestämmelser i lagen. De sakkunniga bör vidare bl. a. utreda de problem som har aktualiserats genom nyssnämnda riksdagsbeslut angående tillståndsprövning av Aygplatser och vägar.

Vid tillämpningen av miljöskyddslagen kan vissa samordningsproblem

uppkomma i förhållande till annan lagstiftning t. ex. hälsovårds-, byggnads-,

väg-, luftfarts- och vattenlagstiftningen. De sakkunniga bör närmare under-

söka hithörande frågor och föreslå de lagändringar som kan behövas. Som

exempel på samordningsfrågor kan nämnas att tippning av fasta ämnen i vattenområde f. n. kan bedömas enligt såväl miljöskyddslagen som vatten-

lagen. När det gäller frågan om skydd mot förorening av grundvatten finns

vissa regler i vattenlagen. Miljöskyddslagen innehåller inga uttryckliga bestämmelser i dessa avseenden. I frågor om tillstånd enligt miljöskyddslagen har emellenid eniigt praxis det sökta företagets inverkan på grundvattenförhållandena beaktats. Andra frågor som de sakkunniga bör behandla i

detta sammanhang är hälsovårdsnämndens tillsynsuppgifter inom ramen för miljöskyddslagstiftningen.

Efter miljöskyddslagens ikraftträdande har Sverige undertecknat flera internationella överenskommelser på det yttre miljöskyddets område. De sakkunniga bör gå igenom dessa och undersöka i vad mån de ger anledning till lagändringar.

Lämpligheten av att i fortsättningen behålla flera olika prövningsformer har ifrågasatts. De sakkunniga bör undersöka om det numera finns skäl att

Del II Jo:5 Skr 1976/77:103 152

ersätta prövningsformerna koncession och dispens med ett enhetligt till-

ståndsbegrepp. De sakkunniga bör i detta sammanhang beakta behovet av att

miljöskyddslagens tillsynsbestämmelser på ett ändamålsenligt sätt samordnas med reglerna om tillståndsprövning och kompletterar dessa. De organisatoriska konsekvenserna av eventuella förändringar när det gäller tillståndsprövningen bör också belysas.

För tillståndsprövningen i miljöskyddsärenden är det nödvändigt för

prövningsmyndigheterna att ha tillgång till ett tillfredsställande bestutsunderlag i fråga om bl. a. miljöeffekterna av den aktuella verksamheten samt

rörande bästa möjliga metoder att motverka skadliga effekter av verksam-

heten. De sakkunniga bör, bl. a. mot bakgrund av utländska erfarenheter, överväga om det kan finnas skäl att ålägga den som bedriver eller avser att

bedriva miljöfarlig verksamhet att i större utsträckning än f. n. svara för att sådant underlag ställs till de beslutande myndigheternas förfogande.

De sakkunniga bör vidare pröva behovet av regler om skyldighet för den som utövar eller utövat miljöfarlig verksamhet att svara för återställande av

t. ex. skadade vattenområden.

I anslutning till den översyn av miljöskyddslagstiftningen som jag nu har

berört bör de sakkunniga också pröva behovet av ytterligare åtgärder för att

komma till rätta med bullerstörningar. Jag vill i detta sammanhang erinra om det utredningsarbete som har genomförts rörande trafikbuller och buller på arbetsplatsen. Hithörande frågor övervägs inom resp. departement. Därutöver finns emellertid områden för vilka behovet av lagstiftningsåtgärder —

däri inbegripet utarbetandet av anvisningar och riktvärden — bör utredas. Mot denna bakgrund bör de sakkunniga lägga fram de förslag — eventuellt om en utvidgning av miljöskyddslagens nuvarande tillämpningsområde —- som behövs för att få till stånd en effektiv reglering av detta buller. De sakkunniga bör därvid självfallet beakta det lagstiftningsarbete rörande bullerproblem

som pågår i övrigt.

De sakkunniga bör vara oförhindrade att pröva också andra frågor än dem jag här har berört som har samband med tillämpningen av miljöskyddsla-

gen. De sakkunniga bör samråda med övriga utredningar som behandlar frågor

av betydelse i sammanhanget t. ex. vattenlagsutredningen (Ju 1969:58), utredningen (Jo 1971:08) om kostnaderna för miljövården, utredningen (S

1974:08) angående översyn av hälsovårdsstadgan och decentraliseringsutred-

ningen (Kn 1975:01).

De sakkunniga bör arbeta skyndsamt. Förslag bör redovisas senast den 1

juli 1978.

6. Karantänsverksamheten för djur

Beslut vid regeringssammanträde 1976-06-23.

Departementschefen, statsrådet Lundkvist, anför.

Bestämmelser som reglerar införsel av levande djur till Sverige finns i veterinära införselkungörelsen (1958:551). Syftet med bestämmelserna är i första hand att förhindra att smittsamma djursjukdomar förs in till Sverige. Lantbruksstyrelsen, som är tillsynsmyndighet, kan vid meddelande av tillstånd till införsel av djur föreskriva de villkor som styrelsen finner

153 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Del Il Jo:6

nödvändiga. I ett stort antal fall är det därvid nödvändigt att föreskriva att djur skall förvaras i karantän under viss tid. Varje införsel bedöms med

hänsyn till det aktuella sjukdomsläget i ursprungslandet. Styrelsen hålls

fortlöpande underrättad om detta genom meddelanden dels direkt från olika

länder, dets via byrån för smittsamma husdjurssjukdomar i Paris (OIE).

I korthet innebär tillämpningen av karantänsbestämmelserna att hästar

som förs in från länder utanför Europa skall förvaras i karantän, medan detta i

regel inte behövs för hästar från europeiska länder. Idisslare, svin, pälsdjur samt fjärderfå och andra fåglar måste som regel förvaras i karantän, dock inte

om de införs från Norge eller Finland. Hundar och katter från rabiesfria länder

behöver inte hållas i karantän, medan karantänstiden för sådana djur från

andra länder är fyra månader. Permanenta, offentliga karantänslokaler för djur finns i Göteborg, Helsing-

borg, Malmö och Sala. Karantänen i Sala är privatägd medan de övriga har

resp. kommun som huvudman. Av olika skäl kan alla slags djur inte tas emot av varje karantänsinrättning. Således tar man i Göteborg ogärna emot kor, i Helsingborg inte fåglar och i Malmö inte hundar eller fåglar. Karantänen i Sala

är avsedd enbart för hundar. Vid import av större antal burfåglar, nötkreatur,

svin, pälsdjur och fjärderfä sker karantänsförvaring oftast i av importören

iordningställda iokaler, som efter besiktning av länsveterinären kunnat

godkännas av lantbruksstyrelsen.

Dåvarande chefen för jordbruksdepartementet tillkallade år 1965 efter framställning från veterinärstyrelsen en utredningsman för att se över karantänsväsendet för djur. Utredningsmannen fann att kommunerna

fortfarande borde vara huvudmän för karantänerna. Statligt stöd för verk-

samheten föreslogs utgå till kommun för ny- eller ombyggnad av karantäns-

anläggning i form av ränte- och amorteringsfritt lån på 75 96 av anläggningskostnaden.

Utredningsförslaget föranledde Kungl. Maj:t att uppdra åt statens förhandlingsnämnd att genom förhandlingar med huvudmännen för djurkarantänerna finna en ändamålsenlig lösning av investeringsproblemen vid ny- eller

ombyggnad av karantän. Målet var att karantänsverksamheten för djur även fortsättningsvis skulle bedrivas under kommunalt huvudmannaskap. Fråga

om statligt finansiellt stöd fick prövas i de enskilda fallen. Förhandlingarna ledde inte till något resultat och på hemställan av förhandlingsnämnden återkallades uppdraget i november 1969.

Hamnstyrelsen i Helsingborg har hos regeringen hemställt om statsbidrag

för att täcka underskottet i driften av karantänsanstalten i kommunen.

Riksrevisionsverket och lantbruksstyrelsen har yttrat sig över framställ-

ningen. Enligt riksrevisionsverkets mening föreligger det behov av att

klarlägga de frågor som sammanhänger med ansvar för, samt omfattning, lokalisering och finansiering av karantänsverksamheten. Lantbruksstyrelsen betraktar karantänssituationen i landet som allvarlig och risken för illegal införsel av hundar som överhängande. Det är därför enligt styrelsen motiverat med ett ökat statligt engagemang för karantänsanstalterna. Styrelsen tillstyrker i princip framställningen.

Vidare har kommunstyrelserna i Göteborg, Helsingborg och Malmö i gemensam skrivelse framhållit att de tre karantänerna i dessa kommuner går med förlust som för år 1976 sammanlagt beräknas överstiga 400 000 kr. Bl. a. risken för smuggling av djur gör att det inte bedöms möjligt att höja avgifterna till den nivå som ger full kostnadstäckning. Dessutom framhålls att majoriteten av karantänernas kunder inte hör hemma i den kommun där

karantänen ligger och att karantänsverksamheten måste ses som ett riksin-

Del II Jo:6 Skr 1976/77:103 154

tresse. Kommunstyrelserna hemställer därför att staten snarast tar över huvudmannaskapet för karantänsverksamheten.

Enligt min mening är det angeläget att frågan om karantänsverksamheten för djur närmare utreds. En särskild utredare bör tillkallas för detta ändamål.

I utredningsarbetet bör frågor om omfattningen, lokaliseringen, huvudmannaskapet och finansieringen av karantänsverksamheten tas upp. I fråga om finansieringen bör i första hand prövas på vilka sätt — utöver de av enskilda djurägare erlagda karantänsavgifterna — olika djurägarkollektiv kan stå för kostnaderna. Utredningen bör bedrivas skyndsamt.

7. Förvaltningen av fjällägenheter m. m. inom renskötselområdet

Beslut vid regeringssammanträde 1976-06-23.

Departementschefen, statsrådet Lundkvist, anför.

Fastighetsförhållandena i de inre delarna av Norrland ovanför odlings-

gränsen och på renbetesfjällen i Jämtland skiljer sig mycket från vad som gäller inom landet i övrigt. I betydande utsträckning ägs marken av staten. Ett annat särdrag är den särskilda rätt till renskötsel som enligt rennäringslagen (1971:437) tillkommer de renskötande samerna. Områdena är också i allmänhet mycket glest befolkade.

Vid förvaltningen av de områden som tillhör staten har myndigheterna varit mycket restriktiva när det gällt att överlåta mark med äganderätt. När mark har behövts för bosättning, jordbruk eller andra ändamål har upplåtelsen därför i regel skett genom arrende.

F.n. finns ca 250 arrenden inom de nämnda områdena. Flertalet är att anse som jordbruksarrenden. Vidare finns ca 500 upplåtelser som avser rätt för renskötande same att på området uppföra eller behålla eget bostadshus, i fortsättningen kallade fjällägenheter. Dispositionsrätten till dessa fjällägenheter grundar sig i regel på avtal med staten, varigenom rätten utan vederlag upplåts tills vidare eller på innehavarens livstid.

Eftersom det jordbruk med binäringar som bedrivs ovanför odlingsgränsen i allmänhet ger sina utövare en osäker bärgning, har staten sedan lång tid tillbaka på olika sätt lämnat visst ekonomiskt stöd till lägenhetsinnehavarna genom det under nionde huvudtiteln upptagna anslaget Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa kronolägenheter m. m. Även om de flesta arrendeupplåtelserna från början gjordes för jordbruksändamål går det i dag knappast att bedriva ett lönsamt jordbruk på dessa arrendeställen. Många jordbruk har också av denna anledning lagts ned. Det finns emellertid andra skäl som talar för att det åtminstone på en del av arrendeställena bör finnas en fast bosättning också i framtiden. Det kan således både för renskötselns utövare och för jägare, fiskare och andra som färdas inom området vara av betydelse att där finns en viss fast bosättning. Detsamma kan också gälla för turismen, naturvården och fjällräddningen. I de fall fast bosättning är möilig och nyttjanderättshavarna är villiga att bo kvar, bör hinder inte resas för fortsatt bosättning. Frågan om förvaltningen av dessa arrendeställen och av fjällägenheterna bör därför nu närmare utredas. Uppdraget bör anförtros en kommitté.

Många av de nuvarande nyttjanderättshavarna har ansökt om att mot

155 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Dell Jo:8

ersättning få sin nyttjanderätt förvandlad till äganderätt. Sådana ansökningar har bifallits endast i undantagsfall. Det bör undersökas om det i vissa fall finns skäl att tillförsäkra nyttjanderättshavarna en starkare besittningsrätt än

hittills. När det gäller sådana arrendeställen och fjällägenheter som har bra

vägförbindelser och som har förutsättningar att bestå på längre sikt, exempelvis som jordbruk, lanthandel eller anläggning för turism, kan det alltså finnas skäl att ge innehavaren en från juridisk synpunkt tillfredsstäl-

lande besittningsrätt till marken.

Andra arrendeställen har genom inträffade förändringar förlorat förutsätt-

ningarna för att bestå för framtiden med oförändrat syfte. Att i så fall överföra stället i innehavarnas besittning skulle kunna leda till inte önskvärda förhållanden bl. a. med hänsyn till renskötselns, naturvårdens och friluftsli-

vets intressen. Om innehavaren bor på stället endast en mindre del av året synes sålunda en nedläggning eller ett överförande av nyttjanderätten till ny

innehavare vara en riktigare lösning. I varje fall bör statligt stöd inte utgå i sådana fall. Ibland kan allmänna intressen motivera ett fortsatt bestånd.

Naturvårds- och rekreationssynpunkter kan sålunda tala för att arrendestället med byggnader bevaras. I sådana fall bör vederbörande kommun träda in som huvudman för anläggningen. Givetvis bör också de renskötande samernas bostadsbehov beaktas liksom önskvärdheten av en samisk bosättning inom

renskötselområdet. Kommittén bör i dessa hänseenden samråda med berörda

myndigheter.

Kommittén bör i överensstämmelse med vad jag nu har sagt föreslå

riktlinjer för den fortsatta användningen och förvaltningen av staten tillhöriga lägenheter ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen i Jämtland.

Såvitt möjligt bör för varje lägenhet eller grupp av lägenheter anges hur de

för framtiden skall behandlas. Sålunda bör anges vilka som bör tillförsäkras

en starkare besittningsrätt än hittills, vilka som bör läggas ned och för vilka som oförändrade villkor bör gälla. I det först nämnda fallet bör såväl användningssätt som dispositionsform övervägas.

Möjligheten till upplåtelse med tomträtt bör övervägas och förslag lämnas

till normer för överlåtelsevillkor. För de arrendelägenheter som skall bestå,

bör övervägas om statens stöd bör utgå enligt samma grunder som

hittills.

Utredningsarbetet bör kunna redovisas i etapper.

8. Ändrad reglering av Hjälmaren

Beslut vid regeringssammanträde 1976-10-21.

Departementschefen, statsrådet Dahlgren, anför.

Nuvarande bestämmelser för reglering av Hjälmaren tillkom i samband

med den sänkning av sjön som Hjälmarens och Kvismarens sjösänknings-

bolag genomförde under åren 1877-1888. Regleringsbestämmelserna finns närmare angivna dels i arbetsplan för sjösänkningsföretaget fastställd av

Kungl. Maj:t år 1877, dels i instruktion från väg- och vattenbyggnadssty-

relsen utfärdad år 1888. Vidare har bestämmelser rörande driften av vattenkraftverken i Hjälmare kanal meddelats i dom av Högsta domstolen år 1906. Bestämmelser om driften av vattenkraftverken i Eskilstunaån finns i Kungl. Maj:ts nyssnämnda beslut.

Del II Jo:8 Skr 1976/77:103 156

Enligt bestämmelserna får vattenytan i Hjälmaren inte stiga högre än vad Som motsvarar + 22,22 meter över havet och inte sjunka lägre än till + 21,62

meter. Vattenstånden mäts vid Notholmen vid Hjälmare kanals inlopp från

Hjälmaren. Det har emeliertid i praktiken visat sig omöjligt att hålla de

fastställda regleringsgränserna. Dämningsgränsen har sålunda överskridits

vid flera tillfällen och sänkningsgränsen har underskridits, ibland under långa

perioder. Särskilt under de senaste åren har tillrinningen varit låg, vilket har

medfört lågt vattenstånd under mycket långa tidsperioder. Under innevarande år har vattenståndet alltsedan maj månad legat avsevärt under

sänkningsgränsen trots att tappningen i Eskilstunaån har varit den lägsta tillåtna och att ingen tappning för kraftändamål har skett i Hjälmare kanal

under tiden juni till mitten av oktober.

Vid vattenstånd redan över + 22.00 meter uppkommer på våren och under

sommaren besvär för en del av de marker som torrlades genom sjösänkningen och som inte är invallade. Vid mycket höga vattenstånd drabbas större markområden och i viss omfattning ävan invallade områden. Vid låga vattenstånd uppstår svårigheter för färjtrafiken till Vinön och för

yrkesfisket. Fiskens reproduktionslokaler kan skadas. Hjälmaren och dess stränder är en mycket värdefull miljö som utnyttjas för friluftsliv och

rekreation. Sjöns betydelse i detta avseende har ökat under senare år. Båtsporten och fritidsfisket liksom yrkesfisket drabbas emellertid genom att farlederna vid låga vattenstånd blir för grunda och framkomligheten

begränsad. Landskapsbilden förfulas. Inte minst i Hemfjärden intill Örebro är

förändringarna påtagliga. Vissa frågor rörande regleringen av Hjälmaren har nyligen varit föremål för utredning. År 1972 tillkallade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet

en sakkunnig med uppdrag att lägga fram förslag om omorganisation av administrationen av Hjälmarens reglering. År 1974 redovisade den sakkun-

niga sina Överväganden i betänkandet (Ds Jo 1974:3) Utredning om

administrationen av Hjälmarens reglering. Han fann att det bl.a. från vattenrättslig synpunkt skulle vara mindre lämpligt att då bilda en ny organisation för ändamålet. Statsmakternas ställningstagande till de förslag vattenlagsutredningen hade lagt fram eller kunde komma att lägga fram borde avvaktas. Den sakkunnige föreslog i stället bl. a. att de fem kommunerna kring sjön och kraftverksföretagen i Eskilstunaån tills vidare skulle ekonomiskt stödja den för regleringen ansvariga organisationen, dvs. Hjälmarens och Kvismarens sjösänkningsbolag. De nämnda intressenterna beslöt år 1974 att tills vidare bidraga med sammanlagt 85 9 av sjösänknings-

bolagets driftsutgifter.

I skrivelse den 3 juni 1976 har länsstyrelserna i Södermanlands, Örebro och

Västmanlands län hemställt att regeringen låter utreda förutsättningarna för en ändring av regleringsbestämmelserna för Hjälmaren.

Gällande regleringsbestämmelser tillkom som har nämnts för snart hundra

år sedan. Den ringa vattenståndsamplituden för regleringen har medfört stora problem. Samhällsutvecklingen har vidare inneburit att en förändrad intres-

sesituation har inträtt vad Hjälmarens reglering beträffar. Berörda kommuner

och kraftverksbolag bidrar därför i dag till driftskostnaderna för sjösänknings-

bolaget. Enligt min mening bör en särskild utredare tillkallas för att pröva förutsättningarna för en reglering av Hjälmaren som bättre än den nu gällande tillgodoser de skilda intressen som är förenade med sjöns nyttjande. Utredaren bör bl. a. undersöka vilken lägsta vattenföring som kan tillåtas it

Eskilstunaån och i Hjälmare kanal samt vilka åtgärder som krävs för att öka

157 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Del Il Jo:8

avbördningsförmågan i Eskilstunaån. En höjning av dämningsgränsen skulle öka möjligheterna att nå bättre förhållanden i sjön. Utredaren bör studera vad en höjning av dämningsgränsen skulle innebära för bl. a. jordbruket och skogsbruket och vilka åtgärder som krävs för att vid en sådan höjning skydda jordbruksmark och skogsmark. Möjligheterna att på ett ändamålsenligt sätt använda magasin i bl. a. Svartån i en vattenhushållningsplan för Hjälmaren bör även undersökas.

Utredningsarbetet bör även omfatta bedömning av framtida behov av vatten inom området kring Hjälmaren för kommuner och industrier samt för kraftproduktion, bevattning m. m. Möjligheterna att göra bättre prognoser med avscende på tillrinningen till sjön bör undersökas i samarbete med Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Utredningen bör vidare samråda med länsstyrelserna och kommunerna kring Hjälmaren och beakta vad som kommer fram vid den planering för ett ändamålsenligt nyttjande av områdena kring sjön för bl. a. naturvårds- och friluftsändamål som bedrivs bl. a. inom ramen för den fysiska riksplaneringen. Regeringen har lagt fram förslag till lag om vattenförbund (prop. 1975/76:215) att träda i kraft den 1 januari 1977. Utredaren bör undersöka om förutsättningar nu finns att åstadkomma en ny organisation för administrationen av Hjälmarens reglering. Denna fråga bör behandlas med förtur.

Utredningsarbetet bör bedrivas i sådan takt att förslag kan läggas fram senast under våren 1978.

Del II H:1 Skr 1976/77:103 158

Handelsdepartementet

1. Tilläggsuppdrag till tobaksreklamutredningen

Beslut vid regeringssammanträde 1976-02-12.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lidbom, anför.

Med stöd av bemyndigande den 20 december 1974 tillkallade dåvarande chefen för handelsdepartementet en sakkunnig (tobaksreklamutredningen H 1974:06) att utreda bl. a. frågan om lämpliga former för införande av förbud mot tobaksreklam.

Alkoholpolitiska utredningen (Fi 1963:33) har i betänkandet (SOU 1974:90-93) Alkoholpolitik föreslagit förbud mot reklam och andra åtgärder för marknadsföring av alkoholdrycker. Förslaget har under remissbehandlingen avstyrkts eller föranlett erinringar från ett stort antal remissinstanser. Vid remissbehandlingen har också framförts förslag om att frågan om reklamförbud för alkoholdrycker samordnas med tobaksreklamutredningens arbete.

Som har framhållits vid remissbehandlingen är frågorna avseende alkoholreklarm av samma karaktär som motsvarande frågor beträffande tobaksreklam. Efter samråd med cheferna för social- och finansdepartementen vill jag därför förorda att en samordnad bedömning av dessa frågor kommer till stånd och att detta uppdrag lämnas åt tobaksreklamutredningen.

På grund av det anförda hemställer jag att regeringen utvidgar tobaksreklamutredningens uppdrag att även gälla frågan om alkoholreklam.

2. Utredning om insamlingar

Beslut vid regeringssammanträde 1976-03-04.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lidbom, anför.

I vårt land förekommer en relativt omfattande verksamhet för att samla in pengar eller varor för i första hand humanitära, religiösa och politiska ändamål.

Såväl privatpersoner som organisationer kan stå som initiativtagare till en insamling. Ofta arrangeras insamlingar av stora permanenta organisationer. Det kan gälla regelbundet återkommande insamlingar som har planerats långt i förväg och insamlingar av mer spontan karaktär. Ett stort antal insamlingar är av mindre omfattning och har lokal anknytning.

Insamlingsverksamhet kan bedrivas på flera olika sätt. En vanligt förekommande form av penninginsamling är vädjanden till allmänheten om att sätta in pengar på visst bank- eller postgirokonto. Andra former av penninginsamling är kollekt i kyrkor och bössinsamlingar. Varuinsamlingar sker vanligtvis genom uppsamling av papper, kläder och textilier i bostadsområden. Ofta förekommer insamlingar bland föreningsmedlemmar, varvid de insamlade medlen bidrar till finansieringen av föreningens verksamhet. Ett inte obetydligt antal föreningar torde i större eller mindre utsträckning vara ekonomiskt beroende av insamlade medel.

159 Kommittéer: Handelsdepartementet Delll H:2

Många av de organisationer som anordnar insamlingar bedriver också en omfattande service- och säljverksamhet. En vanlig form är försäljning av

medlemmars alster. Prissättningen är då ofta sådan att försäljningen kan sägas innefatta ett inslag av insamlingsverksamhet. Gränsen mellan insam-

lingsverksamhet och affärsverksamhet är i sådana fall oklar.

Någon särskild rättslig reglering av insamlingsverksamheten förekommer inte. Alla medborgare har således möjlighet att starta en insamling för vilket

ändamål som helst utan någon offentlig insyn och kontroll. Det kan här nämnas att lagen (1970:412) om otillbörlig marknadsföring inte är tillämplig

på renodlad insamlingsverksamhet. Inte heller den nya marknadsförings-

lagen (1975:1418), som skall ersätta lagen om otillbörlig marknadsföring, kan tillämpas på sådan verksamhet.

En viss kontroll av insamlingsverksamheten utövas genom Näringslivets granskningsnämnd för gåvor och understödsannonser. Syftet med gransk-

ningsnämndens kontroll är att tillse att insamlade medel kommer insam-

lingsändamålet till godo med så små avbränningar som möjligt. Nämnden disponerar alla post- och bankgirokonton på 90 00 00-serien (s. k. kontrollgirokonton) och upplåter rätt att disponera dessa konton till organisationer som är beredda att bedriva insamlingar i enlighet med nämndens stadgar och

anvisningar. I första hand söker man hjälpa kontoinnehavare till rätta med

råd och anvisningar. Insamlare, som uppvisar alltför stora avbränningar och

en icke godtagbar redovisning eller som använder metoder vilka nämnden

anser otillbörliga, kan fråntas rätten att använda kontrollgirokonto.

Konsumentombudsmannen (KO) har i en skrivelse till justitiedepartementet den 21 februari 1973 anfört att det är otillfredsställande att insamlingsverksamhet i allmänhet får bedrivas utan någon som helst offentlig insyn eller kontroll och att det saknas effektiva möjligheter att stoppa

missbruk i samband med insamlingar. KO menar att det finns goda skäl att anta att kommersiella intressen inte sällan tillskansar sig avsevärda vinster

genom att arbeta under välgörenhetens täckmantel. Den övervakning och

kontroll av insamlingar som är påkallad från allmän synpunkt bör vara en

uppgift för det allmänna. KO föreslår en utredning om omfattningen av och formerna för insamlingsverksamhet med uppgivet välgörande eller allmän-

nyttigt syfte.

I en motion vid 1972 års riksdag föreslogs att bestämmelserna för de s. k. 90 00 00-kontona skulle ses över, med syfte att kontotilldelningen skulle övertas av poststyrelsen. Riksdagen avslog motionärernas förslag (mot. 1972:1329, NU 1972:21). År 1974 behandlade riksdagen en motion där förslaget om att överföra kontrollen av offentliga insamlingar från Näringslivets granskningsnämnd till ett offentligt organ åter väcktes. Näringsut-

skottet förutsatte att de frågor som KO hade tagit upp i sin skrivelse blev

föremål för fortsatta överväganden inom Kungl. Maj:ts kansli. I samband därmed skulle också frågan om hur kontrollgirosystemet bör vara organiserat

naturligen aktualiseras. Riksdagen anslöt sig till utskottets mening (mot.

1974:861, NU 1974:43, rskr 1974:311). År 1975 avslog riksdagen en motion om att vissa rättssubjekt — däribland stiftelser och organisationer med välgörande syfte — inte skulle kunna bli föremål för ingripande enligt lagen om otillbörlig marknadsföring (mot. 1975:625, NU 1975/76:14, rskr 1975/

76:108). Med hänsyn till de oklara och ofullständiga uppgifter som föreligger beträffande insamlingsverksamhet och de krav på offentlig insyn och kontroll som i olika sammanhang har framkommit under senare år förordar jag att en

Del II H:2 Skr 1976/77:103 160

sakkunnig nu tillkallas för att göra en översyn av insamlingsverksamhe-

ten. Uppdraget bör begränsas till de insamlingar som vänder sig till allmänheten. Utredningsuppdraget bör således inte omfatta exempelvis den insam-

lingsverksamhet som bedrivs internt inom föreningar och organisationer av olika slag. Den sakkunniges översyn bör avse såväl penninginsamling som annan typ av insamling. Enligt min mening är det angeläget att en samlad genomgång av den insamlingsverksamhet som vänder sig till allmänheten nu

kommer till stånd. Jag anser därför att även insamlingar av kläder, textilier

och andra liknande varuinsamlingar bör ingå i den sakkunniges översyn. Med

hänsyn till att riksdagen har fattat beslut om att kommunerna skall bära

ansvaret för insamlandet av tidningar från hushållen (rskr 1975:161) bör dock pappersinsamling i princip undantas från den sakkunniges arbete. Kollekt

som upptas inom svenska kyrkan är föremål för särskild reglering genom kungörelsen (1953:739) angående koliekter och bör därför också i princip

undantas från utredningsuppdraget.

Det är angeläget att den sakkunnige gör en allmän och översiktlig kartläggning av insamlingsverksamhetens omfattning, struktur och utveckling. Den sakkunnige bör därvid belysa vilka typer av organisationer som regelbundet anordnar insamlingar. En viktig uppgift blir att i stora drag

klarlägga den ekonomiska betydelse som insamlingarna har för dessa

organisationer.

En annan viktig fråga inom ramen för utredningsuppdraget är förhållandet mellan å ena sidan de totala kostnader som uppstår i samband med en insamling och å andra sidan de insamlade medlen. Av intresse i detta sammanhang är bl. a. om insamlingar i allmänhet ger det ekonomiska utfall som anordnaren ursprungligen har förväntat sig.

Genom utredningen bör också klarläggas vilka metoder som vanligen

används i samband med insamlingsverksamhet. Om den sakkunnige finner att fristående företag med komrmnersiella intressen i någon nämnvärd utsträckning medverkar vid insamlingar är det av vikt att omfattningen och

karaktären av en sådan medverkan kartläggs.

Med denna kartläggning av insamlingsverksamheten som utgångspunkt bör den sakkunnige överväga behovet av samhälleliga åtgärder på detta område. Vägledande vid dessa överväganden bör vara att allmänheten har ett berättigat intresse av att insamlingar sker under ordnade förhållanden och att de insamlade medlen används för uppgivet ändamål. Även allmänhetens intresse av att verksamheten bedrivs i korrekta former måste beaktas. Jag vill

erinra om att riksdagens näringsutskott har framhållit att i insamlingsverk-

samheten bör tillämpas en standard av principiellt sett samma kvalitet som

numera krävs i fråga om marknadsföring (NU 1972:21 och 1975/76:14). Skulle den sakkunnige komma fram till att en offentlig insyn i och kontroll av insamlingsverksamheten bör komma till stånd, är det angeläget att de principer som bör gälla för en sådan insyn och kontroll anges. Jag vill

understryka att möjligheten att anordna insamlingar för olika ändamål skall ses som en allmän rättighet som inte bör begränsas. Ett krav på tillstånd för att

anordna insamlingar bör därför inte införas. Däremot kan man tänka sig att

införa någon form av auktorisation eller godkännande av insamlare, vilket kunde vara till allmänhetens vägledning när det gäller att bedöma om man

vill medverka vid en insamling. Indirekt skulle ett sådant system kunna leda

till att eventuella oegentligheter i samband med insamlingar försvinner.

Den sakkunnige bör pröva lämpligheten av att en offentlig kontroll

161 Kommittéer: Handelsdepartementet Del ll H:3

begränsas exempelvis till sådana insamlingar som anordnas för vissa ändamål

och som är av viss omfattning.

Med hänsyn till de likheter som föreligger mellan insamlingsverksamhet

och lotteriverksamhet bör den sakkunnige under arbetets gång samråda med

1972 års lotteriutredning (H 1972:03). Samråd bör också ske med utredningen

(H 1974:04) rörande översyn av skrothandelsförordningen.

3. Tilläggsdirektiv till organisationskommittén för konsument-

verket

Beslut vid regeringssammanträde 1976-03-04.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lidbom, anför.

Riksdagen har tidigare vid innevarande riksmöte beslutat att konsument-

ombudsmannen (KO) och konsumentverket skall föras samman till en myndighet, som skall kallas konsumentverket. Chefen för verket skall också vara konsumentombudsman (prop. 1975/76:34, NU 1975/76:14, rskr 1975/

76:108). Särskilda sakkunniga har tillkallats att ingå i en organisationskommitté (H 1975:07) med uppdrag att utarbeta förslag rörande den närmare

organisationen av konsumentverket m. m. från och med den 1 juli 1976. De sakkunniga har antagit namnet organisationskommittén för konsumentverket.

Kommittén har i betänkandet (Ds H 1976:2) Organisation av nya konsumentverket lämnat förslag till organisation av och resurser för den nya

myndigheten. Regeringen har tidigare denna dag på min föredragning beslutat om en proposition till riksdagen på grundval av kommitténs förslag i

dessa delar. I propositionen uttalas att visst administrativt arbete för det nya verket är av sådan art att det bör påbörjas redan innan riksdagen har meddelat sitt beslut med anledning av propositionen. Jag återkommer nu till denna fråga.

Verksamhetsplaneringen för budgetåret 1976/77 och anslagsframställningen för budgetåret 1977/78 bör förberedas tidigt. Det bör ankomma på organisationskommittén för konsumentverket att svara för dessa förberedel-

ser.

Det är angeläget att allmänheten och andra berörda parter informeras om det nya konsumentverket och dess verksamhet. Organisationskommittén

bör svara för att sådan information lämnas. Samråd bör härvid ske med nämnden för samhällsinformation. Jag förordar också att kommittén får

ansvar för att berörd personal på lämpligt sätt förbereds för den nya verksamheten.

I den tidigare i dag beslutade propositionen uttalas att statens avtalsverk

avses få det förhandlingsuppdrag rörande avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor hos det nya verket som behövs. Organisationskommittén bör

bemyndigas att, sedan avtal har träffats mellan avtalsverket och berörda huvudorganisationer och regeringen har fastställt personalförteckning för det

nya konsumentverket, tillsätta tjänster hos verket i högst lönegrad F 21/22

fr. o. m. den 1 juli 1976.

Utöver de uppgifter som jag nu har angett kan det under arbetets gång visa

sig nödvändigt att vidta andra åtgärder. Kommittén bör därför bemyndigas att vidta de förberedande åtgärder i övrigt, som föranleds av omorganisatio-

nen.

H Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103

Del II H:3 Skr 1976/77:103 162

Kommitténs arbete bör upphöra med utgången av juni 1976. Tillsättningseller andra ärenden som då inte har slutbehandlats bör överlämnas till det nya konsumentverket för vidare handläggning.

4. Översyn av reklamationsförfarandet i konsumenttvister m. m.

Beslut vid regeringssammanträde 1976-03-25.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lidbom, anför.

Konsumentpolitikens uppgift är att stödja konsumenterna och förbättra deras ställning på marknaden. I detta syfte har regeringen under senare år bi. a. tagit initiativ till näringsrättslig och civilrättslig lagstiftning.

Den näringsrättsliga lagstiftningen syftar till att stärka hela konsumentkollektivets ställning. Bland lagarna på området märks främst lagen (1971:112) om förbud mot oskäliga avtalsvillkor och den nya marknadsföringslagen (1975:1418).

Den civilrättsliga lagstiftningen är direkt inriktad på att stärka enskilda konsumenters ställning i förhållande till näringsidkare och ger anvisningar om hur tvister skall lösas. Hit hör lagen (1971:238) om hemförsäljning m. m., konsumentköplagen (1973:877) om den nya s. k. generalklausul som regeringen föreslagit (prop. 1975/76:81). Inom justitiedepartementet bereds frågan om lagstiftning om konsumentkrediter på grundval av kreditköpkommitténs betänkande (SOU 1975:63). Flera andra utredningar arbetar med civilrättsliga frågor som rör konsumenterna. Köplagsutredningen (Ju 1963:51) är sysselsatt med en översyn av den allmänna köplagen. Konsumenttjänstutredningen (Ju 1972:07) kommer snart med ett förslag till konsumentskyddslagstiftning på serviceområdet. Hemförsäljningskommittén (Ju 1973:10) ser över hemförsäljningslagen och undersöker dessutom möjligheterna att införa tvingande bestämmelser om öppet köp. Försäkringsrättskommittén (Ju 1974:09) är inriktad på att stärka enskilda försäkringstagares ställning. Småhusköpkommittén (Ju 1975:02) skall bl. a. söka åstadkomma ett förbättrat konsumentskydd vid förvärv av småhus.

Som ett led i konsumentpolitiken har statsmakterna också inrättat olika myndigheter för att ta till vara konsumenternas intressen. Hit hör främst konsumentverket, konsumentombudsmannen och marknadsdomstolen. Statsmakterna beslutade förra året att föra samman konsumentverket och konsumentombudsmannen till en myndighet, och regeringen har nyligen lagt fram en proposition (prop. 1975/76:159) om organisationen av det nya konsumentverket.

Den civilrättsliga lagstiftningens genomslagskraft är naturligtvis ytterst beroende av att den enskilde konsumenten på ett snabbt, enkelt och billigt sätt kan klara upp eventuella tvister med sin motpart. Man kan väsentligen slå in på två vägar för att tillgodose detta intresse. Den ena är att satsa på ett informellt förfarande utom rätta, t. ex. reklamationsnämnder av olika slag. Den andra är att underlätta för konsumenten att anlita domstol för att bevaka sin rätt.

Utvecklingen i Sverige har i första hand följt den informella vägen. År 1968 inrättades allmänna reklamationsnämnden av statens konsumentråd. Konsumentverket är sedan år 1973 huvudman för nämnden, vars arbete har karaktären av försöksverksamhet. Sammanföringen av konsumentverket

163 Kommittéer: Handelsdepartementet Del ll H:4

och konsumentombudsmannen innebär ingen förändring i detta avse-

ende.

Reklamationsnämndens uppgift var till en början att yttra sig över

anmärkningar som konsumenter gjorde mot varor och tjänster. Avsikten var att man främst skulle göra en granskning av varors och tjänsters beskaffen-

het. Emellertid kom nämnden efter hand att pröva även frågor av mera juridisk karaktär. Enligt de stadgar som sedan den 1 juli 1974 gäller för verksamheten har nämnden till uppgift att på begäran av konsument pröva tvist mellan konsumenten och näringsidkare rörande vara eller tjänst. Nämndens beslut utformas som rekommendationer till parterna och kan således inte som domstolsavgöranden verkställas tvångsvis. Verksamheten inom nämnden bedrivs f. n. på tio avdelningar för olika

sakområden. Sammanträde med avdelning leds av ordförande med domar-

erfarenhet. I övrigt deltar i princip minst fyra ledamöter som företrädare för konsumenter och näringsidkare. Förfarandet inför nämnden är helt skriftligt.

Beslut fattas alltså efter föredragning utan att parterna är närvarande.

Till nämnden är knutet ett kansli som svarar för rådgivning till allmänheten samt för beredning och föredragning av ärenden. Enligt stadgarna bör

kanstiet också verka för förlikning mellan parterna. Ledamöter och befatt-

ningshavare vid kansliet utses av konsumentverket. För nämndens verksamhet disponerar konsumentverket ett särskilt anslag. Det tas inte ut någon avgift av den som vänder sig till nämnden.

Antalet ärenden i nämnden har stigit kraftigt under senare år. Under

budgetåret 1974/75 noterades drygt 6 300 ärenden som grundade sig på skriftliga anmälningar. Härtill kommer ett stort antal muntliga förfrågningar

av olika slag. Många anmälda tvister klarades upp genom kansliets för-

sorg. :

Nämndens rekommendationer följs av flertalet näringsidkare. Av en

undersökning som har utförts av konsumentverket för år 1974 framgår att vissa avdelningars rekommendationer följdes till över 90 26. Inom andra

avdelningars verksamhetsområden är dock resultatet sämre.

Parallellt med uppbyggnaden av den centrala reklamationsnämnden har det skett en verksamhet på regional och lokal nivå. Sålunda har sedan mitten av 60-talet lokala konsumentkommittéer i vissa orter bistått konsumenterna

när det gäller att få rättelse gentemot näringsidkare. Den verksamheten har nu delvis övertagits av den kommunala konsumentpolitiska verksamheten som är under uppbyggnad. Erfarenheten visar att den kommunala konsumentverksamheten på ett aktivt sätt kan bistå konsumenterna, trots att den i och för sig saknar formella förutsättningar att lösa konsumenttvister i strid med någon parts önskan. En kommunal vägledare kan dels se till att kontakt skapas mellan konsumenter och näringsidkare, dels klara ut vilka regler som gäller i det aktuella fallet och vilken praxis som tillämpas vid den centrala bedömningen av tvister.

I sammanhanget bör också nämnas att de vid länsstyrelserna stationerade hemkonsulenterna har bistått konsumenterna i frågor av det slag som det här

gäller. På begäran av riksdagen (NU 1975/76:31, rskr 1975/76:178) kommer den regionala konsumentpolitiska verksamheten att ses över.

Vid sidan av de informella vägarna att lösa konsumenttvister har

statsmakterna också sökt göra det enklare för enskilda medborgare att ta till vara sin rätt inför domstol. Jag syftar främst på lagen (1974:8) om rättegången i tvistemål om mindre värden. Tanken bakom den lagen är att rättegångsförfarandet skall vara enkelt och att kostnaderna skall hållas nere. Lagen gäller i

Del II H:4 Skr 1976/77:103 164

tvister där tvisteföremålets värde uppenbart inte överstiger hälften av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Oavsett värdet kan dock en tvist handläggas enligt det förenklade förfarandet, om tvisten

huvudsakligen rör en fråga som har prövats av allmänna reklamationsnämn-

den. Förfarandet är utformat så att den enskilde skall kunna föra sin talan

utan juridiskt biträde. Domstolarna skall hjälpa allmänheten med råd och upplysningar om olika möjligheter att få tvister prövade vid domstol eller reklamationsorgan. Om en tvist förs till domstol, skall domstolen bistå och vägleda panterna vid talans utförande samt se till att tvistefrågorna blir klarlagda och målet ordentligt utrett. I konsumenttvister kan domstolen inhämta yttrande från allmänna reklamationsnämnden.

Av de mål som under år 1975 har handlagts enligt det förenklade förfarandet och som har bearbetats statistiskt (totalt 5 408 mål) avsåg 1 297

(24 6) konsumenttvister. I 342 fall hade talan väckts av konsument.

Som framgår av prop. 1973:87 med förslag till lag om rättegång i tvistemål om mindre värden var avsikten att domstolarna och allmänna reklamations-

nämnden skulle fungera som komplement åt varandra. Härvid skulle rena reklamationsfrågor och smärre tvister där fakta var ostridiga i princip handläggas av nämnden, medan domstolarna skulle ta hand om tvister där händelseförloppet var oklart och bevisning erfordrades samt om tvister som rörde rent rättsliga frågor av allmän natur. Det var emellertid vid det tillfället

inte avsikten att dra upp mera bestämda gränser mellan de olika organens

funktion i konsumentpolitiken. Tanken var i stället att efter en tid göra utvärdering av hur de båda formerna att lösa konsumenttvister fungerat. I det

sammanhanget kunde, anförde departementschefen, även göras en översyn av nämndens ställning och verksamhet.

Enligt min mening talar flera skäl för att man nu gör en samlad översyn av reklamationsförfarandet i konsumenttvister. Sålunda har som tidigare

nämnts antalet ärenden vid reklamationsnämnden ökat kraftigt, vilket medfört svårigheter att hålla en tillfredsställande service gentemot konsu-

menterna. 'Å andra sidan har lagen om rättegången i tvistemål om mindre värden hitintills inte fört med sig någon mera markant stegring av antalet mål där konsumenterna söker sin rätt vid domstol. Vidare har utvecklingen gått i den riktningen att nämnden alltmer kommit att pröva även tvister av rent Juridisk natur, exempelvis avtalsrättsliga spörsmål, vilket alltså aktualiserar

den tidigare berörda frågan om de olika konfliktlösande organens funk-

tion.

En annan anledning att nu ta upp frågan om reklamationsnämndens ställning och verksamhet är de organisationsförändringar som i övrigt pågår

på konsumentområdet. Bl. a. är det angeläget att mera definitivt pröva hur en nämndverksamhet bör samordnas med den allmänna verksamhet som det nya konsumentverket bedriver. Slutligen måste man räkna med att tillströmningen av ärenden till reklamationsnämnden kommer att öka när den kommunala konsumentverksamheten byggs ut. Tvister som fångas upp av de kommunala organen

och som inte kan lösas förlikningsvägen på det lokala planet torde nämligen

komma att i stor utsträckning hänvisas till nämnden. En sådan ökning

innebär en ytterligare belastning på nämnden med dess nuvarande resur-

ser. Jag vill här framhålla att jag inte finner det tillräckligt med förbättrade

möjligheter att lösa konsumenttvister. Man bör i den utsträckning det är

möjligt förebygga att felaktiga varor bjuds ut till konsumenterna eller att

165 Kommittéer: Handelsdepartementet Del ll H:4

tjänster utförs på ett bristfälligt sätt. Där brister ändå föreligger skall

konsumenterna normalt inte tvingas vända sig till reklamationsnämnd eller domstol för att vinna rättelse. Detta är i och för sig redan nu en självklar

strävan inom konsumentpolitiken. Sålunda följs reklamationsnämndens

verksamhet regelbundet upp av konsumentverket. Det bör emellertid göras en mera systematisk och uttömmande genomgång av det material som finns

inom reklamationsnämnden i syfte att finna vägar för att eliminera rekla-

mationsorsaker. Åtgärder i detta syfte kan riktas mot såväl företag som

produkter. När en konsument trots sådana förebyggande åtgärder kommer i

tvist med näringsidkare är det självfallet väsentligt att näringsidkaren känner

sitt ansvar och utan samhällets medverkan ger konsumenterna rättelse i skälig utsträckning. Även i detta hänseende bör en systematisk genomgång

av reklamationsnämndens material kunna ge vissa uppslag. Jag avser att senare denna dag begära regeringens bemyndigande att uppdra åt konsumentverket att branschvis gå igenom materialet hos allmänna reklamationsnämnden i enlighet med vad jag nu har anfört.

Även om ökningen av antalet ärenden hos reklamationsnämnden kan dämpas, är det mot bakgrund av vad jag tidigare anfört angeläget att nu göra

en översyn av reklamationsförfarandet i konsumenttvister. Jag föreslår att

särskilda sakkunniga tillkallas för denna uppgift.

De sakkunniga bör till en början ställa samman och värdera de erfarenheter som numera föreligger rörande olika metoder att pröva tvister mellan konsumenter och näringsidkare. Arbetet bör därefter inriktas på att få till stånd en ändamålsenlig samordning mellan de resurser för tvistlösning som finns inom domstolsväsendet, det nya konsumentverket och den f.n. till verket knutna allmänna reklamationsnämnden. Målet bör vara att förstärka

genomslagskraften av den civilrättsliga lagstiftningen på det konsumentpolitiska området.

Redan det material som hittills har tagits fram tyder på att reklamationsförfarandet haft betydande framgång. För konsumenterna framstår det uppenbarligen som enklare att vända sig till reklamationsnämnden än att gå

till domstol. Förfarandet inför nämnden är som anmärkts kostnadsfritt, och många frågor löses på ett smidigt sätt redan efter informella kontakter med

nämndens kansli. Att näringsidkarna i stor utsträckning följer nämndens rekommendationer tyder på förtroende för verksamheten. Detta hänger sannolikt också samman med att näringsidkarna genom sina olika branschorganisationer är företrädda i nämnden.

Det ligger alitså nära till hands att även i fortsättningen satsa på ett

utomrättsligt förfarande i konsumenttvister. De sakkunniga bör också utgå

från att någon form av nämndförfarande skall finnas kvar. Frågan är på den punkten om förfarandet bör byggas ut och hur förfarandet närmare bör anordnas.

Som jag redan tidigare har antytt bör till en början sambandet mellan konsumentverket och nämndverksamheten prövas. Onekligen talar vissa

principiella skäl för att en verksamhet som går ut på att avgöra tvister får en

organisatoriskt självständig ställning. Å andra sidan är det självklart att ett

nära samarbete måste ske med den centrala myndigheten på konsumentområdet. Beaktas bör bl. a. att anmälda tvistefrågor i många fall får betydelse för verkets mera generellt inriktade verksamhet. Det är också angeläget att nämndavgörandena följs upp av verket i dess förhandlings- och informationsverksamhet. De sakkunniga bör söka sig fram till en organisatorisk lösning som i rimlig utsträckning beaktar dessa synpunkter.

Del II H:4 Skr 1976/77:103 166

De sakkunniga bör vidare överväga om det kan vara lämpligt med en viss regional utbyggnad av nämndverksamheten. Så länge förfarandet är helt skriftligt torde emellertid värdet av en sådan reform vara begränsat. Det stöd som konsumenterna mera lokalt kan behöva bör kunna erhållas inom ramen för den kommunala konsumentverksamheten. Framhållas bör också svårigheterna att, såvitt avser vissa sakområden, rekrytera representiva företrädare för de intressegrupper som bör vara med i en nämnd, om verksamheten splittras upp. Flera skäl talar alltså mot att sätta i gång en regional nämndverksamhet. De sakkunniga bör dock vara oförhindrade att behandla frågan.

I sammanhanget bör de sakkunniga också överväga en utvidgning av möjligheterna att ta upp olika sakfrågor inom ramen för nämndverksamheten. F.n. prövar allmänna reklamationsnämnden inte exempelvis ärenden rörande fast egendem. I stället prövas sådana ärenden försöksvis i viss omfattning inom konsumentverket. Mycket talar för att en reklamationsnämnd i framtiden bör kunna ta upp också fastighetstvister. En annan sak som kan övervägas är att införa en minsta värdegräns beträffande ärenden som en nämnd är skyldig att ta upp. Det kan också finnas anledning att bygga vidare på det system som i viss mån tillämpas redan nu och som innebär att ett enklare handläggningsförfarande används för vissa typer av ärenden.

En särskild fråga är om reklamationsnämndsbeslut bör göras verkställbara. Mycket talar för att man bör avstå från en sådan reform. Till en början kan erinras om att reklamationsnämndens beslut f. n. följs i stor utsträckning. Vidare finns det goda möjligheter att inom ramen för domstolsförfarandet få fram tvingande avgöranden mot näringsidkare som inte rättar sig efter nämndens bedömning. Dessa möjligheter skulle ytterligare kunna förbättras genom att något konsumentorgan fick rätt att föra konsuments talan i tvistemål inför domstol, en fråga som jag strax återkommer till. I detta sammanhang vill jag slutligen framhålla att en reform som innebär att reklamationsnämndsavgöranden görs verkställbara torde kräva en sådan formalisering av reklamationsförfarandet att den smidighet som är utmärkande för nämndens nuvarande agerande riskerar att gå förlorad.

Det är självfallet inte möjligt att ta ställning till reklamationsförfarandets organisation och utformning utan att beakta sambandet med domstolarnas roll på området. Som jag redan tidigare har antytt bör de sakkunniga skaffa sig en bild av hur domstolsförfarandet hittills har verkat på konsumentområdet och söka dra upp gränser mellan de olika typerna för konfliktlösning. Härvid torde man kunna utgå från att det i de flesta fall även i framtiden blir enklare för konsumenterna att klara upp småtvister utan domstols medverkan. Detta gäller naturligtvis främst när tvisten inte har egentlig rättslig karaktär utan är av annat slag. I sådana situationer är det varken från de enskildas eller från samhällets sida önskvärt att i alltför stor utsträckning låta konfliktlösningen ankomma på domstol.

Utöver vad som följer av vad jag nu har sagt bör de sakkunniga inte gå närmare in på hur domstolsförfarandet skall vara anordnat. Inom justitiedepartementet pågår nämligen förberedelser för en översyn av rättegångsförfarandet i syfte att bl.a. åstadkomma förenklingar på olika punkter. De sakkunniga bör noga följa utvecklingen av detta arbete.

I prop. 1975/76:81 har berörts vissa processuella frågor rörande konsumenternas intressen. Jag anförde bl. a. att det borde övervägas att införa möjlighet för något allmänt organ att föra talan i konsumenttvister inför allmän domstol. Efter viss utredning inom justitiedepartementet har jag

167 Kommittéer: Handelsdepartementet Del TI H:5

kommit fram till att frågan om sådan talerätt bör tas upp i samband med översynen av reklamationsförfarandet i konsumenttvister.

Till konsumentombudsmannens (KO:s) uppgifter hör att föra konsumentkollektivets talan inför marknadsdomstolen i ärenden om oskäliga avtalsvillkor och olämplig marknadsföring. KO kan emellertid f. n. inte föra enskild

konsuments talan i tvistemål inför allmän domstol. De sakkunniga bör närmare överväga om inte KO bör kunna föra sådan talan. Härvid bör främst

undersökas om en talerätt av antytt slag skulle kunna användas för att få fram

vägledande domstolsavgöranden i principiellt viktiga frågor och i frågor som

av annan orsak är av särskild betydelse från konsumentsynpunkt, exempelvis

därför att ett större antal konsumenter berörs. Talerätten skulle också, som tidigare anmärkts, kunna fylla en funktion i de fall då näringsidkare inte vill rätta sig efter ett reklamationsnämndsbeslut i en fråga av mera allmänt

intresse.

Frågan om utformningen av en talerätt har uppmärksammats under

remissbehandlingen av generalklausulutredningens betänkande (SOU 1974:83). Sålunda har KO pekat på några olika metoder att åstadkomma en talerätt av antytt slag. Frågan har också berörts av konsumenttjänstutredningen. Det bör stå de sakkunniga fritt att under beaktande av de synpunkter

som har framförts närmare överväga hur en talerätt bör utformas. I första

hand bör eftersträvas en reform som på ett naturligt sätt smälter in i vår

nuvarande rättegångsordning.

Avslutningsvis vill jag framhålla att de sakkunniga bör samråda med den

tidigare nämnda utredningen om den regionala konsumentpolitiska verk-

samheten.

5, Insyn i företagens marknads- och produktplanering m. m.

Beslut vid regeringssammanträde 1976-04-01.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lidbom, anför.

Företag har skyldighet att lämna uppgifter av olika slag till statliga och

kommunala myndigheter. Sålunda finns föreskrifter om uppgiftsskyldighet

rörande företagens ekonomiska ställning samt i skattefrågor, för statistiska

ändamål och i frågor som har betydelse för totalförsvaret. Uppgifter rörande

pris- och konkurrensförhållanden skall lämnas på anmaning av myndighet

som regeringen bestämmer. Tillsynsmyndigheter på olika områden kan

begära tillträde till företagen samt har rätt att ta prover och att få del av uppgifter. Uppgiftsskyldighet finns vidare i vissa samhällsplaneringsfrågor.

Det gäller den ekonomiska utvecklingen hos företagen, planerade eller väntade förändringar i produktionen, sysselsättningen etc.

På en rad områden, där samhället har tagit ett ansvar för att medborgarnas intressen tas till vara, har således möjligheter till direkt insyn i företagens

aktiviteter tillskapats lagstiftningsvägen. Denna insyn är inte begränsad till situationer där åtgärder från myndigheternas sida antas vara påkallade utan ingår i en allmän tillsyn inom de områden som lagstiftningen omfattar. Ett område där motsvarande möjligheter i stort ännu saknas är konsumentpolitiken. I den allmänna debatten har krav förts fram om vidgade möjligheter att

inom ramen för denna politik få insyn i företagens aktiviteter. Innan jag går närmare in på denna fråga vill jag något erinra om konsumentpolitikens

Del II H:5 Skr 1976/77:103 168

uppgift och om vissa av de åtgärder som samhället har vidtagit på

området.

Konsumentpolitikens uppgift är att stödja konsumenterna och förbättra deras ställning på marknaden. Denna politik har under senare år lett till en omfattande lagstiftning på området. Samtidigt har nya organ inrättats för att på olika sätt ta till vara konsumenternas intressen.

Ett uppmärksammat inslag i det konsumentpolitiska arbetet har under

senare år varit myndigheternas strävan att påverka producenter, distributörer

och marknadsförare (producentpåverkan). Det är f. n. i första hand KO och

konsumentverket, som i direkt kontakt med företagen söker förmå dessa att anpassa sin verksamhet till konsumenternas intressen. Det producentpåver-

kande arbetet kan avse t. ex. beskaffenheten hos varor och utförandet av tjänster som bjuds ut till konsumenterna. Det kan också gälla det sätt på

vilket varorna och tjänsterna marknadsförs och alltså avse reklamens

utformning, försäljningsvillkor, service m. m. Grundläggande för detta'

arbete är dels utredningar och forskning rörande förhållanden av betydelse för konsumenterna, dels en omfattande direkt kontakt med konsumenter och producenter.

Beslut i december 1975 av riksdagen (prop. 1975/76:34, NU 1975/76:14,

rskr 1975/76:108, SFS 1975:1418) kommer år 1976 att delvis förändra

förutsättningarna för det producentpåverkande arbetet. Den marknadsfö-

ringslag som då träder i kraft ger, förutom bestämmelserna i den nu gällande

lagen (1970:412) om otillbörlig marknadsföring, regler om informationsskyldighet och produktsäkerhet m.m. De nya reglerna innebär bl.a. att marknadsdomstolen kan ålägga en näringsidkare att vid marknadsföring av

vara, tjänst eller annan nyttighet lämna sådan information som är av särskild

betydelse från konsumentsynpunkt. Vidare skall domstolen kunna förbjuda näringsidkare att försälja eller hyra ut vara, som på grund av sina egenskaper medför särskild risk för skada på person eller egendom. Detsamma gäller för vara som är uppenbart otjänlig för sitt huvudsakliga ändamål. Med den nya marknadsföringslagen blir det alltså möjligt att i vissa fall tvångsvis genomdriva krav där myndigheterna hittills har varit hänvisade till frivilliga överenskommelser med företagen. Liksom f. n. skall dock resultat i första

hand åstadkommas genom frivilligt samarbete med näringslivet i obundna former. Ett viktigt inslag i detta arbete blir att ta fram allmänt hållna riktlinjer

för företagens beteende på marknaden. Riktlinjerna blir också av betydelse för tillämpningen av den nya lagstiftningen.

Samtidigt som den nya marknadsföringslagen antogs beslutades att KO och konsumentverket skall föras samman till en myndighet benämnd konsumentverket, där chefen tillika skall vara konsumentombudsman. Regeringen har nyligen lagt fram förslag om den närmare organisationen av

det nya konsumentverket (prop. 1975/76:159). Myndigheten är tänkt att börja

sin verksamhet den 1 juli 1976. Genom en nära kontakt med konsumenterna och deras problem kan underlag erhållas för det producentpåverkande arbetet. Den pågående utbyggnaden av en kommunal konsumentpolitisk verksamhet kommer i

särskilt hög grad att bidra till en sådan kontakt. Av stor betydelse är också den direktkontakt med konsumenterna som de centrala myndigheterna får

genom anmälningar och telefonförfrågningar. Underlag för de producentpåverkande åtgärderna kan också erhållas direkt från företagen. Det kan vara fråga om varuprover, reklam och annat informationsmaterial såsom uppgifter

om produkters livslängd, servicebehov och reklamationsstatistik.

169 Kommittéer: Handelsdepartementet Del II H:5

Uppgifter av nu nämnt slag har det gemensamt att de avser varor eller tjänster som redan har förts ut på marknaden eller aktiviteter i övrigt som har hunnit påbörjas. Innan så skett har företagen vanligen lagt ned betydande resurser på marknads- och produktplanering samt på produktion och distribution. När en produkt kommer ut på marknaden eller när en

marknadsföringsaktivitet påbörjas är därför möjligheterna att påverka före-

tagen många gånger begränsade. De förändringar som vid denna tidpunkt kan genomdrivas, exempelvis med stöd av marknadsföringslagen, kan ställa sig betydligt kostsammare för både samhälle och företag än om konsumenternas synpunkter kommer in på ett tidigt stadium. En offentlig debatt kring företagens marknads- och produktplanering skulle därför från konsumentpolitiska utgångspunkter vara önskvärd. Av flera skäl, inte minst hänsyn till konkurrensförhållandena inom näringslivet, kan det dock vara svårt att föra en sådan debatt. Deäremot borde det vara såväl ett samhällsintresse som ett företagsintresse om konsumentsynpunkterna indirekt, genom de konsumentpolitiska organens försorg, kunde tillföras företagen på ett tidigt stadium i deras planering. För att detta skall vara möjligt krävs det att myndigheterna kan få tillgång till material som rör denna planering.

I det hittillsvarande arbetet hos i första hand KO och konsumentverket har många företag ställt sig positiva till att lämna myndigheterna uppgifter av de slag jag nu har berört. Det finns all anledning anta att så kommer att vara fallet även i fortsättningen. Den nya marknadsföringslagens bestämmelser om produktinformation och produktsäkerhet torde vidare förstärka företagens önskan till samarbete i frivilliga former. När de önskvärda uppgifterna undantagsvis inte kan fås fram på detta sätt uppkommer frågan om behov finns att med stöd av lagstiftning begära fram dem.

Jag vill här erinra om den genomgående strävan i det konsumentpolitiska arbetet att få fastare former och underlag för arbetet. Sålunda erbjuder den nya marknadsföringslagen vissa möjligheter att få del av material hos företagen. Lagen innehåller bestämmelser om rätt att ta ut varuprov, handlingar o. d. från företagen. Denna rätt avser dock bara situationer där tvingande åtgärder enligt lagen kan komma i fråga, dvs. fall där marknadsföring redan har ägt rum. I övrigt finns inga formella möjligheter att från företagen kräva material av nu avsett slag. Enligt min mening är detta inte tillfredsställande. Jag skall i det följande peka på några situationer där en längre gående skyldighet att lämna uppgifter och annat material skulle vara av värde.

Konsumentverket kan i sina kontakter med konsumenter eller som resultat av egna provningar och utredningar finna att produkter inom ett visst område generellt sett är bristfälligt konstruerade eller har otillfredsställande egenskaper på annat sätt. Konsumentverket kan då vilja ställa upp krav rörande produkternas utformning. För att formulera dessa krav behöver verket självfallet ofta Kunskap av ett slag som bara företagen besitter. Det kan därför vara nödvändigt att få uppgifter från företagen i dessa delar. Om bristerna hos produkterna är av en sådan karaktär att förbud mot försäljning eller uthyrning enligt den nya marknadsföringslagen kan bli aktuellt, har företagen ett eget intresse av att få en diskussion om produktutformningen. Är bristerna av annat slag är det inte säkert att företagen är beredda att samarbeta. Verkets arbete kan härigenom försvåras.

När det gäller köp av vissa mer komplicerade produkter eller vid vissa försäljningsformer, t. ex. hemförsäljning och försäljning på kredit, kan konsumenternas ställning vara särskilt utsatt. Höga krav måste i sådana

Del Il H:S Skr 1976/77:103 170

situationer ställas på företagens marknadsföring. Om i visst fall brister upptäcks härvidlag kan det vara ett starkt konsumentintresse att få insyn i exempelvis internutbildning eller marknadsplanering hos det berörda företaget och eventuelit söka påverka denna. Någon rätt till sådan insyn finns inte f.n.

Företagen gör ofta marknadsundersökningar som underlag för sin produktplanering. Om konsumentverket önskar diskutera frågor om inriktningen av produktutvecklingen hos ett företag kan det vara nödvändigt att få ta del av eventuella marknadsundersökningar som företaget har gjort. Någon sådan möjlighet föreligger inte i dag. .

Av vad jag här har anfört framgår att det finns anledning att överväga frågan om insyn i företagens marknads- och produktplanering m. m. För detta ändamål bör särskilda sakkunniga tillkallas.

De sakkunniga bör hålla sig inom de ramar som gäller för konsumentpolitiken och således begränsa sig till frågor som rör varor, tjänster och andra nyttigheter som bjuds ut på den privata marknaden eller marknader som arbetar enligt liknande principer.

Övervägandena bör ta sikte på att tillförsäkra de konsumentpolitiskt verksamma organen, i första hand det nya konsumentverket, möjligheter att från företagen eller eventuellt deras organisationer i mån av behov erhålla sådana uppgifter om företagens verksamhet, som är av betydelse i det konsumentpolitiska arbetet. Särskilt bör uppmärksammas behovet av att få del av uppgifter som möjliggör en producentpåverkan redan i företagens planeringsstadium. De uppgifter som erfordras kant. ex. avse planerade eller redan framtagna produkters beskaffenhet. Hit hör även uppgifter rörande livslängd, reklamationsfrekvens och servicebehov. Det kan också vara fråga om uppgifter som rör planerad marknadsföring, förändring i distribution och service eller som rör internutbildning.

En vidgad rätt till insyn av det slag som jag här har skisserat skulle formellt bli vidsträckt. De sakkunniga bör därför särskilt observera de olägenheter för företagen som skulle kunna följa härav och ange lösningar på hur dessa skall kunna undvikas. Företagens behov av sekretesskydd är naturligtvis en fråga av största vikt. Allmänt gäller ju att handlingar som kommit in till offentliga organ är tillgängliga för envar, om annat inte har föreskrivits. I gällande lagstiftning rörande uppgiftsskyldighet och insyn finns regelmässigt bestämmelser om skydd för uppgifter vars offentliggörande kan leda berört företag till men. Det är angeläget att en utbyggd insyn i företagens marknads- och produktplanering m. m. inte försvagar företagens sekretesskydd på ett sätt som äventyrar företagens konkurrensförmåga. En utgångspunkt måste härvid vara att de uppgifter som ett företag lämnar inte får föras ut direkt eller indirekt i kontakter med annat företag. De sakkunniga bör dock överväga om ett utbyte av uppgifter olika myndigheter emellan kan ske utan att företagens berättigade skyddsintressen träds för när.

En annan utgångspunkt för de sakkunniga bör vara att tvingande åtgärder inte skall komma i fråga där de uppgifter som behövs kan fås på frivillig väg. Normalt bör det inte bli fråga om någon fortlöpande rapportering från företagens sida. Begärda uppgifter bör vanligtvis hänföra sig till bestämda, avgränsade förhållanden vid viss tidpunkt.

171 Kommittéer: Handelsdepartementet Delll H:6

6. Regional konsumentpolitisk verksamhet

Beslut vid regeringssammanträde 1976-09-02.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lidbom, anför.

Riksdagen fattade år 1972 beslut om riktlinjer för och organisation av samhällets konsumentpolitik (prop. 1972:33, NU 1972:40, rskr 1972:225). I samband därmed framhölls behovet av en lokalt förankrad konsumentpoli-

tik. Riksdagen förutsatte att regeringen och de konsumentpolitiska organen

skulle betrakta en vidareutveckling av den begränsade lokala verksamheten

som en angelägen uppgift och så snart det var möjligt lägga fram de förslag som ytterligare erfarenheter och överväganden kunde ge anledning till.

I prop. 1975:40 om kommunal konsumentpolitisk verksamhet m. m. förordade regeringen en väsentlig utbyggnad av kommunernas medverkan i

konsumentpolitiken. Som lämpliga arbetsuppgifter för den kommunala

konsumentpolitiska verksamheten nämndes bl. a. vägledning för enskilda konsumenter, allmän information i konsumentfrågor och stöd till konsumentpolitiska aktiviteter i kommunerna. Enligt regeringens förslag skulle betydande delar av hemkonsulenternas verksamhet föras ut i kommunerna och den s. k. stödjande verksamheten, dvs. rådgivning, information, viss utbildning m. m., i huvudsak bli en uppgift för konsumentverket. Rege-

ringen ansåg därför att hemkonsulenttjänsterna skulle dras in. I flera riksdagsmotioner riktades kritik mot förslaget om indragning av

hemkonsulenttjänsterna. Samtliga motionärer uttalade tvivel om att en kommunal konsumentpolitisk verksamhet skulle vara utbyggd inom en snar framtid, och många menade att hemkonsulenttjänsterna skulle bibehållas.

Riksdagen underströk vikten av en utbyggnad av den kommunala

konsumentpolitiska verksamheten och anslöt sig till huvuddragen i regeringens proposition (NU 1975:26, rskr 1975:170). Beträffande hemkonsulent-

tjänsterna delade riksdagen i huvudsak motionärernas uppfattningar och menade att det inte fanns underlag för ett beslut om indragning av

hemkonsulenttjänsterna i en nära framtid. Samtidigt uttalade sig riksdagen för en anpassning av den regionala organisationen i takt med utvecklingen på

det kommunala planet. Regeringen borde fortlöpande följa utvecklingen på det lokala och regionala planet och lägga fram förslag till sådana organisatoriska förändringar som föranleddes därav.

Med anledning av riksdagens beslut uppdrog regeringen åt konsument-

verket att utfärda anvisningar för hemkonsulenternas verksamhet. Enligt de i

uppdraget angivna huvudprinciperna för verksamheten skulle hemkonsulenternas arbete inriktas på att stimulera och stödja kommunal konsumentpolitisk verksamhet. Vidare skulle hemkonsulenterna svara för konsument-

vägledningen i de kommuner där ingen verksamhet hade påbörjats. Om

arbetet med dessa uppgifter medgav det skulle de även svara för utbildning

och information. Härutöver skulle hemkonsulenterna liksom tidigare vara

länsstyrelserna behjälpliga med konsumentpolitisk sakkunskap.

I syfte att få till stånd en anpassning av den regionala organisationen till den kommunala verksamheten föreskrev regeringen i regleringsbrev till länssty-

relserna den 7 maj 1975 att tjänst som hemkonsulent hos länsstyrelse skulle vid uppkommande ledighet få återbesättas först efter medgivande av

regeringen. Medel som frigjordes i samband med uppkommande vakans

skulle inte heller få utnyttjas utan sådan medgivande. Våren 1976 behandlade riksdagen fem motioner med förslag om att det

Del II H:6 Skr 1976/77:103 172

regionala ledet i den konsumentpolitiska verksamheten borde bestå och att

hemkonsulentorganisationen åtminstone tills vidare borde bibehållas oförändrad. Riksdagen (NU 1975/76:31, rskr 1975/76:178) biföll i huvudsak motionsyrkandena och uttalade att det fanns goda skäl för en konsumentpolitisk funktion på det regionala planet även när den kommunala verksamheten hade blivit fullt utbyggd. Riksdagen ansåg också att frågan om

inriktningen av och resurserna för en sådan regional verksamhet borde

utredas så att klarare riktlinjer skapades för en anpassning av den regionala

konsumentpolitiska organisationen till den kommunala verksamhetens utbyggnad. Uppdraget borde anförtros åt en kommitté med parlamentariskt

inslag. I avvaktan på utredningsarbetets fullgörande samt beslut av statsmakterna i frågan menade riksdagen att den regionala organisationen borde

bestå intakt och lediga tjänster normalt återbesättas i vanlig ordning.

Den utredning om regional konsumentpolitisk verksamhet som riksdagen

har uttalat sig för bör nu komma till stånd. En kommitté bör därför tillkallas för detta ändamål. Kommittén bör lämna förslag till verksamhetsinriktning och arbetsuppgifter för en framtida regional konsumentpolitisk organisation. En utgångspunkt härför bör vara riksdagens beslut år 1975 om utbyggnad av den kommunala konsumentpolitiska verksamheten. Den kommande regionala verksamheten måste infogas i den ram som detta beslut anger. Det är också

angeläget att verksamheten får en renodlat konsumentpolitisk inriktning.

Kommittén bör i sammanhanget överväga arbets- och resursfördelningen

mellan central och regional nivå. Kommittén bör härvid utgå från att

särskilda personalresurser även framdeles skall tilldelas den regionala nivån. Det bör enligt min mening vara naturligt att även fortsättningsvis knyta det regionala ledet i konsumentarbetet till länsstyrelserna. Kommittén bör närmare pröva utformningen av denna anknytning. I denna del bör samråd ske med den organisationsöversyn av länsstyrelsernas planeringsavdelningar och administrativa enheter m: m. som chefen för kommundepartementet senare denna dag kommer att begära regeringens bemyndigande att förordna

om.

Kommittén bör även samråda med den nyligen tillsatta reklamationsutredningen (H 1976:02), som enligt direktiven har möjlighet att pröva frågan om viss regional utbyggnad av allmänna reklamationsnämndens verksamhet.

173 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet Del II A:1

Arbetsmarknadsdepartementet

1. Översyn av utlänningslagstiftningen

Beslut vid regeringssammanträde 1975-10-23.

Statsrådet Leijon anför.

Gällande utlänningslag (1954:193 — UtIlL) trädde i kraft den 1 juli 1954. Lagen utgår från den internationellt erkända grundsatsen att endast det egna landets medborgare har en ovillkorlig rätt att vistas och verka i landet. Vid lagens tillkomst betonades emellertid också att den hade till syfte bl. a. att ge utlänningar rättsliga garantier mot godtycklig behandling och att ge dem en så tryggad ställning som möjligt.

I UtIL anges förutsättningarna för att utlänning skall få resa in, vistas och arbeta i vårt land. Vidare finns bestämmelser om i vilka fall utlänning får avvisas, förpassas, förvisas eller utvisas. I övrigt innehåller UtiL bl.a. bestämmelser om tvångsmedel, verkställighet, beslutande myndighet och besvärsrätt. Närmare föreskrifter angående UtiL:s tillämpning finns intagna i utlänningskungörelsen (1969:136 —- UuK).

Sedan UtiL kom till har vår syn på utlänningarnas ställning och rättigheter förskjutits i riktning mot att jämställa dem med svenska medborgare. "Reformer i sådant syfte har fortlöpande genomförts. Jag vill i detta sammanhang peka på 1968 års riktlinjer för invandringspolitiken (prop. 1968:142, SU 1968:196, rskr 1968:405) och riksdagens nyligen fattade beslut om riktlinjer för den framtida invandrar- och minoritetspolitiken (prop. 1975:26, InU 1975:6, rskr 1975:60).

Den svenska rättsordningen tillerkänner även utlänningar flertalet av de fri- och rättigheter som tillkommer svenska medborgare. Jag vill erinra om att 1973 års fri- och rättighetsutredning (Ju 1973:19) i sitt nyligen framlagda betänkande Medborgerliga fri- och rättigheter. Regeringsformen (SOU 1975:75) har föreslagit att ett skydd i detta hänseende också för utlänningar skall skrivas in i regeringsformen.

På utlänningslagstiftningens område har utredningsarbete bedrivits både i vårt land och i nordiskt sammanhang. Senast har utlänningsutredningen i sina slutbetänkanden (SOU 1972:84) Flyktingskap och (Ds In 1972:20) Frihetsberövande enligt utlänningslagen, som avlämnades i november 1972, lagt fram förslag i syfte att anpassa utlänningslagstiftningen till den utveckling av synen på utlänningens ställning och rättigheter som sålunda har ägt rum. I betänkandet (Ds In 1972:20) har utredningen lämnat förslag till nya regler beträffande frihetsberövande i utlänningsärenden.

Det nordiska samarbetet har lett till att medborgare i annat nordiskt tand i särskild grad jämställs med svenska medborgare. Sålunda har år 1954 genomförts en gemensam nordisk arbetsmarknad. För att underlätta samfärdseln mellan de nordiska länderna träffades år 1957 en överenskommelse om gemensamt nordiskt passkontrollområde. Arbetet inom Norden har fortsatt i syfte att nå ytterligare harmonisering av de nordiska ländernas utlänningspolitik och utlänningslagstiftning. I betänkandet (Nordisk utredningsserie 16/70) Utlänningspolitik och utlänningslagstiftning i Norden har

Del II A:1 Skr 1976/77:103 174

nordiska kommittén lagt fram förslag i detta syfte.

De nämnda betänkandena har jämte vissa andra förslag lagts till grund för

en till riksdagen nu avlämnad proposition med förslag till ändring i Ut!L (prop. 1975/76:18). I anslutning till asylbestämmelserna föreslås där att det

införs ett lagstadgat skydd för vissa skyddsbehövande utlänningar. Vidare föreslås bl.a. vidgad besvärsrätt i främst avvisnings- och förpassnings-

ärenden samt preskription av avlägsnandebeslut. Bestämmelserna om

tvångsmedel i UtiL anpassas i förslaget närmare till vad som gäller om de

straffprocessuella tvångsmedlen. Bosättningstillstånd avses bli ersatt av ett

permanent uppehållstillstånd efter ett års bosättning här. Den nuvarande terroristlagstiftningen föreslås efter vissa ändringar bli integrerad i UtIL.

Dessutom förordas vissa mera begränsade ändringar i gällande utlänningslagstiftning. Ändringarna avses träda i kraft den 1 januari 1976.

I samband med remiss till lagrådet av de frågor som tas upp i propositionen framhöll jag att omfattningen av reformförslagen i och för sig kunde ha motiverat en helt ny lag i ämnet. Mot bakgrund av att vissa frågor krävde

ytterligare utredning fann jag emellertid lämpligast att avstå från att lägga fram förslag till en ny utlänningslag. Jag anmälde samtidigt att jag hade för avsikt att i annat sammanhang snarast möjligt ta upp frågan. Detta bör ske

nu. En skyndsam handläggning av ärenden som rör utlännings rätt att få stanna kvar i vårt iand är av stor betydelse, inte minst för utlänningens egen

del. Statens invandrarverk har i skrivelse till regeringen pekat på att det i betydande utsträckning förekommer att utlänningar som fått avslag på

ansökan om uppehållstillstånd stannar kvar i landet under lång tid. I brist på

arbetstilistånd är utlänningarna i dessa fall ofta hänvisade till försörjning genom socialhjälp eller illegal arbetsanställning. Verket har därför föreslagit

en ordning som innebär att förpassningsbeslut i regel meddelas i omedelbart

samband med beslutet att vägra uppehållstillstånd. En sådan ordning stöter emellertid på praktiska svårigheter genom att utlänningsnämnden, som enligt gällande bestämmelser skall höras i förpassningsärenden, inte är

dimensionerad för det stora antal förpassningsärenden som skulle bli följden

av förslaget. Verket menar emellertid att utlänningsnämnden bör kunna

avskaffas sedan en allmän besvärsrätt har införts i avvisnings- och förpass-

ningsärenden.

För egen del framhöll jag i samband med lagrådsremissen att jag delade

invandrarverkets uppfattning, att den nuvarande ordningen medför betydande olägenheter, vilka skulle kunna avhjälpas genom den ordning som

verket har föreslagit. För utlänningen måste det i allmänhet vara en fördel att

så tidigt som möjligt och i ett sammanhang få besked om möjligheterna att få stanna kvar i vårt land. Till detta kommer att samhällets kostnader, i form av

socialhjälp m. m., för de utlänningar som vistas här i avvaktan på förpassning

är betydande. Den nuvarande ordningen skapar vidare en grund för illegala

arbetsanställningar. De arbets- och löneförhållanden som därvid erbjuds

utlänningen är inte sällan undermåliga. Jag ansåg emellertid att ytterligare

överväganden behövde göras innan invandrarverkets förslag kunde tas upp till behandling. Den föreslagna ordningen skulle i praktiken bl. a. medföra en avsevärd ökning av antalet ärenden i regeringskansliet. En sådan utveckling

synes stå i strid med strävandena att flytta beslutanderätten i olika ärenden

från regeringen och ned på myndighetsnivå. Även andra åtgärder för att förkorta handläggningstiden i de fall som jag nu har berört liksom i utlänningsärenden i allmänhet är emellertid enligt min

175 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet Del Il A:2

mening nödvändiga och bör därför nu göras till föremål för närmare utredning. Olika tänkbara framkomstvägar bör övervägas. En av de möjligheter som därvid bör granskas är att, som invandrarverket har föreslagit,

avskaffa utlänningsnämnden. Huruvida en sådan lösning bör väljas beror självfallet på vilken betydelse nämnden alltjämt kan anses ha för utform-

ningen av praxis, inte minst i frågor om politiskt flyktingskap. Jag vill

emellertid i detta sammanhang peka på att besvärsrätten i bl. a. avvisningsoch förpassningsärenden enligt den till riksdagen lämnade propositionen inte

längre blir beroende av nämndens ställningstagande.

Ett annat närliggande alternativ är att begränsa utlänningsnämndens

uppgifter, exempelvis på sådant sätt att nämnden i förpassningsärenden hörs endast när invändning har gjorts om politiskt flyktingskap och påståendet enligt invandrarverkets mening inte kan lämnas obeaktat. Om utlänningsnämnden anses böra finnas kvar, bör undersökas vilka personalförstärkningar som nämnden kan behöva för att handläggningstiderna skall kunna

begränsas, också om det bedöms lämpligt att genomföra invandrarverkets förslag om förpassningsbeslut i direkt anslutning till beslut om vägrat

uppehållstillstånd.

2. Företagareföreningarna

Beslut vid regeringssammanträde 1975-10-30.

Departementschefen statsrådet Bengtsson, anför efter samråd med chefen

för industridepartementet.

Av sociala och sysselsättningspolitiska skäl började i slutet av 1930-talet

företagareföreningar att byggas upp i de län där en betydande arbetslöshet

fanns kvar sedan krisen i början av decenniet. Företagareföreningarna

organiserades som ekonomiska föreningar. Sedan år 1959 finns en företaga-

reförening i varje län. En av föreningarnas viktigaste uppgifter under

uppbyggnadsskedet var att söka medverka till en differentiering av näringslivet i områden där sysselsättningssvårigheterna var särskilt stora. Verksamheten, som inriktades på de mindre företagen inom hantverk och industri, kom att få såväl ett allmänt produktionsfrämjande syfte som en regionalpolitisk inriktning.

Företagareföreningarnas organisation och verksamhet behandlades av statsmakterna senast år 1968 (prop. 1968:61, SU 1968:102, rskr 1968:254). Därvid konstaterades att mindre företag inom hantverk och industri även i

framtiden skulle komma att svara för en väsentlig del av varuproduktionen i landet. Därför borde de näringspolitiska insatserna differentieras så att den

mindre företagsamhetens särskilda behov och intressen kunde tillgodoses. Mot denna bakgrund angavs att företagareföreningarna skulle ha ett allmänt

produktionsfrämjande syfte med inriktning på företag inom hemslöjd,

hantverk och småindustri med ekonomiskt goda framtidsutsikter. Företagareföreningarna borde inrikta sig på att stödja inte bara redan lönsamma företag utan också sådana företag som genom föreningarnas medverkan

kunde utvecklas till god lönsamhet. Verksamheten skulle omfatta främst

rådgivning och förmedling av statligt kreditstöd. Samtidigt konstaterades att föreningarnas rådgivning och kreditstöd måste stå i samklang med de

Del Il A:2 Skr 1976/77:103 176

regionalpolitiska strävandena. Med hänvisning till verksamhetens art förordades främst av praktiska skäl att företagareföreningarna skulle behålla sin ställning som ekonomiska föreningar. Föreningarnas ställning befanns inte vara något hinder för det nödvändiga samhällsinflytandet över verksamheten. Majoriteten av ledamöterna i föreningarnas styrelser skulle utses av

staten och landstingen och verksamheten skulle vara underkastad offentlig

kontroll och revision.

Innehållet i de näringspolitiska uppgifterna på olika nivåer har förändrats sedan år 1968. Även organisatoriska förändringar har vidtagits. Genom tillkomsten av statens industriverk (prop. 1973:41, NU 1973:54, rskr 1973:225) skapades en fastare organisation för de utredande och verkställande näringspolitiska uppgifterna på central nivå. Industriverket övertog kom-

merskollegiets tidigare uppgift att vara tillsynsmyndighet för företagareföre-

ningarna. Föreningarna, som förutsattes kunna utgöra en lämplig bas för en

tillindustriverket knuten regional organisation, angavs fylla viktiga uppgifter

inom regionalpolitiken och borde även i fortsättningen fullgöra sådana

uppgifter. Samtidigt förstärktes statens insatser i fråga om företagsservice. Industriverket fick det samordnande ansvaret för statens verksamhet på detta område, och företagareföreningarnas gavs en aktiv, uppsökande uppgift som kontaktförmedlare mellan olika serviceorgan och företagen.

Förutom de ökade uppgifterna inom företagsserviceområdet har företagareföreningarna under de senaste åren tillförts ytterligare nya uppgifter.

Föreningarna skall sålunda svara för viss information i anslutning till den

offentliga upphandlingen (prop. 1973:73, FiU 1973:27, rskr 1973:190). Vidare

byggs successivt upp en utbildningskonsulentfunktion inom varje företaga-

reförening (prop. 1974:47, NU 1974:35, rskr 1974:227). Föreningarna har

också ålagts vissa uppgifter i anslutning till statsbidragsgivningen till

energibesparande åtgärder inom näringslivet (prop. 1974:69, CU 1974:21, rskr

1974:180). Föreningarna har vidare genom lagen (1975:354) om beslutande-

rätt för företagareförening i fråga om kreditstöd för arbetsmiljöförbättringar

tillagts beslutanderätt i fråga om garantilån för arbetsmiljön (prop. 1975:66,

SoU 1975:16, rskr 1975:191).

Samtidigt som företagareföreningarna har fått en rad nya arbetsuppgifter har föreningarnas sedvanliga insatser inom regional- och sysselsättningspolitiken ökat i omfattning och betydelse. I föreningarnas uppgifter ingår rådgivning i lokaliseringsfrågor, utredning i ärenden om lokaliseringsstöd samt administration av glesbygdsstödet. Vidare har föreningarna ansvaret för

uppföljningen av det regionalpolitiska stödet liksom av hantverks- och industrilån samt industrigarantilån.

Den ökning av företagareföreningarnss arbetsuppgifter som jag nu har

redogjort för har motsvarats av en kraftig ökning av deras resurser. Det statliga administrationsbidraget till föreningarna har ökat från 5 milj. kr. budgetåret 1968/69 till 18,2 milj. kr. budgetåret 1975/76. Därutöver lämnas sedan budgetåret 1973/74 statliga bidrag till företagareföreningarna för insatser på företagsserviceområdet. För budgetåret 1975/76 har 7 milj. kr. beräknats för detta ändamål. Fr. o. m. budgetåret 1974/75 lämnas dessutom statliga bidrag till regional utbildningsservice vid företagareföreningarna. För budgetåret 1975/76 har 2,4 milj. kr. beräknats för sådana bidrag. För administration av garantilån för arbetsmiljön får föreningarna statsbidrag i

särskild ordning. Landstingen svarar för en stor del av företagareföreningarnas intäkter. År 1975 beräknas administrationsbidragen till föreningarna från landstingen uppgå till ca 12,5 milj. kr. Samhället finansierar härigenom huvuddelen av företagareföreningarnas verksamhet.

177 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet Del ll A:2

Företagareföreningarna är organiserade som ekonomiska föreningar med i huvudsak företagare som medlemmar. Även landstings- och primärkommuner ingår i regel i resp. läns företagareförening. Samhället använder i allt större utsträckning föreningarna för att genomföra närings- och regionalpolitiska åtgärder. I samband därmed finansierar samhället en allt större del av föreningarnas verksamhet. Denna utveckling kan leda till vissa spänningar. Den ekonomiska föreningen skall i första hand verka för medlemmarnas bästa, medan samhällets åtgärder syftar till att främja näringslivets utveckling och verka bl. a. för alla medborgares trygghet och rätt till sysselsättning.

Samhällets åtgärder riktar sig således även till företag som inte är medlemmar i företagareföreningarna. Enligt den nya regeringsformen får myndighetsutövning överlämnas till

enskilda organ av typen bolag, stiftelse eller förening endast genom lag.

Särskild lagstiftning har därför krävs i samband med att företagareföreningarna har tillagts beslutanderätt i fråga om kreditstöd för arbetsmiljöförbätt-

ringar.

De kreditstödjande uppgifterna kom redan tidigt att spela en viktig roll i företagareföreningarnas verksamhet. Ett viktigt motiv för att statliga krediter

genom företagareföreningarnas förmedling ställs till småföretagsamhetens förfogande är de svårigheter som mindre och medelstora företag ofta möter hos de gängse kreditinstituten för lån till investeringar och anskaffning av omsättningstillgångar. Dessa svårigheter bottnar främst i att mindre, expanderande företag sällan kan erbjuda sådana säkerheter som krävs för att få lån i

tillräcklig utsträckning. I tider av knapphet på krediter möter de mindre företagen också svårigheter att hävda sina intressen i konkurrens med de

större företagen. Ett annat motiv för kredistödet till mindre och medelstora företag är den viktiga roll dessa företag spelar inom sysselsättnings- och

regionalpolitiken. De nuvarande reglerna för företagareföreningarnas all-

männa kreditstödjande verksamhet återfinns i kungörelsen (1960:372;

omtryckt 1973:550) om statligt kredistöd till hemslöjd, hantverk och småindustri. Bestämmelserna bygger på statsmakternas beslut med anledning av prop. 1968:61.

När statens industriverk inrättades år 1973 övertog det från kommerskollegiet uppgiften att vara central myndighet för det statliga kreditstödet till hemslöjd, hantverk och småindustri. Industriverket har i en promemoria som har överlämnats till arbetsmarknadsdepartementet aktualiserat vissa

förändringar av kreditstödet. Verket anser att detta stöd har utgjort och även fortsättningsvis bör kunna utgöra ett verksamt medel för att främja den

mindre företagsamhetens konkurrensförmåga och därmed också en tryggare sysselsättning. I detta syfte bör emellertid enligt verkets uppfattning reglerna för kreditstödet omarbetas på vissa punkter. Verket föreslår ändringar av reglerna, främst med avseende på vilka typer av verksamhet som skall kunna

få stöd och ändamålet med stödet.

Mot bakgrund av vad jag har anfört bör nu göras en översyn av företagareföreningarnas ställning och roll inom samhällets närings- och regionalpolitiska organisation samt en fördjupad analys av vissa frågor om de små och medelstora företagens tillgång och efterfrågan på krediter. Jag föreslår därför att sakkunniga tillkallas för att med de utgångspunkter som jag anger i det följande göra en sådan översyn.

En första utgångspunkt för utredningsarbetet bör vara att undersöka möjligheterna att genom ett rationellt utnyttjande av de resurser som ställs till förfogande för företagareföreningarna åstadkomma en allt mer effektiv verksamhet. 12 Riksdagen 1976177. I saml. Nr 1032

Del II A:2 Skr 1976/77:103 178

En andra utgångspunkt bör vara att de organisatoriska förändringar som kan komma att aktualiseras i utredningsarbetet utformas så att de upparbetade kontaktvägarna mellan föreningarna och i första hand de mindre och medelstora företagen samt det anseende som företagareföreningarna åtnjuter

noga tas till vara. En tredje utgångspunkt bör vara att de landstingskommunala näringspolitiska insatserna och de statliga insatserna på regional nivå även i framtiden

organisatoriskt samordnas med varandra så att en splittring av resurserna undviks.

En fjärde utgångspunkt bör vara att den nuvarande samordningen inom föreningarnas verksamhet av näringspolitiska och regionalpolitiska åtgärder

bibehålls.

En viktig utredningsuppgift bör vara att kartlägga och utvärdera föreningarnas verksamhet. Enligt vad jag har inhämtat pågår inom industriverket en genomgång och kartläggning av föreningarnas organisation och arbetsuppgifter. Resultatet av denna genomgång bör utnyttjas i utredningsarbetet.

Företagareföreningarna har under de senaste åren fått nya och vidgade

arbetsuppgifter. En av dessa uppgifter innebär myndighetsutövning. Samti-

digt har samhällets och löntagarnas inflytande över föreningarna ökat.

Fr. o. m. den I juli 1975 ingår sålunda representanter för vissa av löntagarnas

fackliga organisationer i företagareföreningarnas styrelser. De fördelar och nackdelar som följer av att företagareföreningarna utgör ekonomiska före-

ningar bör mot denna bakgrund närmare studeras. Eventuella problem till

följd av organisationsformen bör preciseras och förslag till lösningar lämnas. Sålunda bör t. ex. övervägas om det är lämpligt att företagareföreningarna i

egenskap av ekonomiska föreningar i ökad utsträckning åläggs uppgifter som innefattar myndighetsutövning.

Vidare bör övervägas behovet av och formerna för en ökad samordning av de olika centrala näringspolitiska organens regionala kontakter. I det sammanhanget bör särskilt beaktas frågan om samordningen mellan företagareföreningarna och den filialorganisation som är knuten till industriverkets SIFU-enhet samt den rådgivnings- och förmedlingsverksamhet som bedrivs

av styrelsen för teknisk utveckling (STU). I sistnämnda fråga bör de

sakkunniga samråda med STU-utredningen (I 1974:06).

En annan samordningsfråga av betydelse för företagareföreningarnas

verksamhet är anknytningen till regionalpolitiken. Länsstyrelse, länsarbetsnämnd och företagareförening har alla viktiga uppgifter på detta område. De

sakkunniga bör mot denna bakgrund belysa företagareföreningarnas uppgifter inom regionalpolitiken. Beträffande förslagen från statens industriverk om inriktningen och utformningen av det statliga kreditstöd som förmedlas genom företagareföreningarna vill jag anföra följande.

Företagens kapitalförsörjningsbehov förändras fortlöpande. Detta gäller

både behovens volym och sammansättning. Under senare år har tillkommit en rad nya privata och hel- och halvstatliga kreditinstitut. Tillkomsten av

dessa institut har förändrat både kreditutbudets volym och struktur. Utbudet av krediter till små och medeistora företag har också påverkats av det

samarbete som har etablerats mellan företagareföreningarna och Sveriges Investeringsbank AB. En prövning av de förslag som har framförts av industriverket förutsätter kännedom om det aktuella utbudet av krediter till små och medelstora

företag. Likaså krävs uppgifter om dessa företags efterfrågan på olika typer av

Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet Delll A:2 179

krediter. De sakkunniga bör närmare studera dessa frågor och redovisa sin kartläggning i anslutning till uppdraget i övrigt. De sakkunniga bör i denna del av uppdraget samråda med 1968 års kapitalmarknadsutredning (Fi 1969:59).

Utredningsarbetet bör bedrivas i nära kontakt med arbetsmarknadsstyrelsen, statens industriverk och det till verket knutna rådet för mindre och medelstora företag, STU, Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet, Sveriges investeringsbank och statens provningsanstalt.

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt så att de sakkunniga kan lägga fram sina förslag före utgången av år 1976.

3. Företagshälsovården och den yrkesmedicinska verksamheten

Beslut vid regeringssammanträde 1976-02-26.

Departementschefen, statsrådet Bengtsson, anför efter samråd med chefen för socialdepartementet.

Företagshälsovården är en viktig del av arbetarskyddet och har liksom arbetarskyddet i övrigt till syfte att anpassa arbetsmiljön till den enskilde. Företagshälsovårdens uppgifter är att i första hand vara tekniskt och medicinskt förebyggande, men även i viss utsträckning sjukvårdande och rehabiliterande. Viktigt är att det finns ett väl utvecklat samspel mellan företagshälsovården samt en rådgivande funktion och övriga funktioner i företaget. Vissa frågor om företagshälsovård, främst utbyggnaden av läkarresurser och utbildningen av personal för företagshälsovård, har behandlats i prop. 1971:23.

Företagshälsovården har under senare år byggts ut. Enligt gjorda undersökningar finns numera företagshälsovård i samtliga företag med över 1 000 anställda. Därutöver är ungefär 150 företagshälsovårdscentraler för små och medelstora företag i drift i dag. Företagshälsovård bedrivs också på många håll inom landstingskommunal och kommunal verksamhet samt inom den statliga sektorn.

Fortfarande har emellertid endast ca en tredjedel av landets arbetstagare tillgång till någon form av företagshälsovård. Den hittillsvarande utbyggnadstakten har bl. a. betingats av den begränsade tillgången på kvalificerad personal. En svårighet har också visat sig vara att finna lämpliga former för att tillgodose behovet av företagshälsovård inom små och geografiskt spridda arbetsplatser.

Frågan om företagshälsovård har tagits upp av arbetsmiljöutredningen i dess nyligen avlämnade betänkande (SOU 1976:1) Arbetsmiljölag. Utredningen har därvid pekat på företagshälsovårdens stora betydelse som en del av den lokala arbetarskyddsorganisationen. Arbetsmiljöutredningen framhåller att det krävs att landets arbetsplatser på annat sätt än nu täcks av företagshälsovård med i olika avseenden specialiserad personal som kan spåra och värdera risker samt föreslå eller vidta förebyggande åtgärder. Den föreslagna arbetsmiljölagen utgår från tanken att företagshälsovården skall vara en utredande och rådgivande instans åt den lokala skyddsorganisationen. Betydelsen av att företagshälsovården i största möjliga utsträckning byggs in i den arbetsmiljöförbättrande verksamheten inom företagen blir härmed markerad.

Del II A:3 Skr 1976/77:103 180

För att företagshälsovården på ett allsidigt sätt skall kunna spela denna roll

behövs enligt arbetsmiljöutredningen ytterligare undersökningar. Det gäller

här bl.a. utbyggnadstakt, behov av personal av olika kategorier och

kompetenskrav för dessa. I nära samband härmed står enligt utredningen det

alltmer ökande behovet av samplanering mellan företagshälsovården och övrig hälso- och sjukvård samt frågan i vilken utsträckning företagshälsovården skall inrymma sjukvård. I detta sammanhang blir även frågan om

ersättning för läkarvårdskostnaden i företagshälsovården från den allmänna

försäkringen av betydelse. Andra viktiga områden som måste undersökas är enligt utredningen behovet av yrkeshygieniska mät- och analysresurser, frågan om att finna lämpliga former för företagshälsovård för små och

geografiskt spridda företag, behovet av en snabb utbyggnad av de yrkesmedi-

cinska sjukhusenheterna, m. m.

Jag finner det angeläget att frågan om företagshälsovården och den yrkesmedicinska verksamheten ses över. För detta ändamål bör särskilda sakkunniga tillkallas.

Målet för utbyggnaden av företagshälsovården bör vara att alla löntagare skall ha tillgång tit! företagshälsovård. Det ankommer på arbetsmarknadens

parter att bestämma i vilken takt detta mål skall förverkligas. Därvid måste utbyggnadstakten anpassas till vilka resurser som kan ställas till förfogande.

Detta gäller såväl direkta resurser avsatta genom avtal mellan parterna som

tillgången till personal etc. Jag vill här understryka att såväl nu gällande arbetarskyddslagstiftning som den föreslagna arbetsmiljölagen utgår från att

arbetsgivarna skall tillhandahålla de resurser som behövs för de anställda från säkerhets- och hälsosynpunkt. Häri ingår företagshälsovården som en viktig del.

De sakkunniga bör analysera de hinder som uppstått i anslutning till den hittillsvarande utbyggnaden av företagshälsovården. En trång sektor har varit tillgången på läkare. I denna fråga vill jag anföra följande.

När det gäller läkartjänsterna i företagshälsovården har socialdepartementets sjukvårdsdelegation i kontakt med den till arbetarskyddsstyrelsen knutna företagshälsovårdsdelegationen tagit upp frågan om en närmare

anknytning av utbyggnaden av dessa till det läkarfördelningsprogram som det ankommer på sjukvårdsdelegationen att fastställa. Fördelningen av

företagsläkartjänster är f.n. översiktligt beaktad i läkarfördelningsprogrammet men omfattas i övrigt inte av de regler som gäller för läkartjänster inrättade i den offentliga hälso- och sjukvården. De sakkunniga bör närmare pröva denna fråga i syfte att åstadkomma en ändamålsenlig fördelning och

planering av läkarresurserna även inom företagshälsovården. Företagshälsovården är till sin medicinska del en funktion av primärvården, även om den drivs i särskilda organisatoriska former och är riktad till en

avgränsad grupp av medborgarna. Jag vill här betona att företagshälsovården i enlighet med den allmänna inriktningen av arbetarskyddet bör vara huvudsakligen förebyggande. I praktiken har dock sjukvårdsandelen inom företagshälsovården kommit att bli ganska dominerande. Jag vill därför understryka att när det gäller behovet av sjukvård bör det i största möjliga utsträckning tillgodoses inom den offentliga primärsjukvården. Det är således viktigt att samverkan mellan den allmänna hälso- och sjukvården

samt arbetarskyddet kommer till stånd i dessa frågor.

Yrkesinspektionsnämnderna bör kunna ges viktiga samordningsuppgifter

i detta sammanhang. Vid behandlingen av dessa frågor bör de sakkunniga också beakta den ökade inriktning på förebyggande insatser som den

181 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet Del ll A:3

offentliga primärvården avses få. Det är angeläget att söka klargöra vilka insatser av detta slag som kan göras inom ramen för företagshälsovården resp.

den offentliga primärvården. Av stor betydelse är också att undersöka hur information från företagshälsovård och hälsokontroller i samhällets regi skall

sammanföras och bearbetas. De sakkunniga bör beakta de överväganden som inom kort läggs fram av socialstyrelsens utredning om den förebyggande hälsovården. I sammanhanget bör också uppmärksammas dels att en

utredning nyligen tillkallats med uppdrag att lägga fram förslag till en helt ny lagstiftning för hälso- och sjukvården med utgångspunkt från en social helhetssyn på denna vård, dels att riksförsäkringsverket och socialstyrelsen

har i uppdrag att se över den allmänna försäkringens ersättningsregler för

sjukvården inom bl. a. företagshälsovården.

När det gäller företagshälsovårdens utbyggnad vill jag vidare anföra

följande. För stora delar av arbetsmarknaden finns partsöverenskommelser

om företagshälsovård. I dessa förbinder sig parterna att gemensamt verka för en utbyggnad av företagshälsovården till alla berörda arbetsplatser i landet. Sedan år 1967 finns en överenskommelse mellan LO och SAF om riktlinjer för företagshälsovård. Liknande överenskommelser om företagshälsovård på

det privata området finns mellan andra avtalsparter. År 1975 har träffats ett nytt avtal om kommunal och landstingskommunal företagshälsovård. Under

år 1974 har mellan LO/PTK och SAF upptagits förhandlingar om ett avtal om

bl. a. företagshälsovård som skall ersätta 1967 års avtal. På det statliga området pågår också förhandlingar om företagshälsovård för den civila sektorn. Utredningsarbete pågår vidare om företagshälsovård inom försva-

ret.

Som framgår av det föregående sker utbyggnaden av företagshälsovården

på frivillighetens väg. Frågor om företagshälsovårdens innehåll m. m.

regleras genom avtal och överenskommelser mellan parterna. Detta bör

enligt min mening gälla även i fortsättningen. Delar av arbetsmarknaden omfattas inte av avtal om företagshälsovård. De

sakkunniga bör undersöka i vilken utsträckning arbetstagare på dessa områden likväl erbjuds företagshälsovård samt bedöma den framtida utbygg-

nadstakten. I den mån de sakkunniga därvid finner att en utbyggnad här inte

är att förutse bör de sakkunniga överväga alternativa vägar att uppnå detta mål.

En särskild fråga gäller den lämpliga organisationen av företagshälsovården i små och geografiskt spridda företag, där man haft svårt att finna lämpliga modeller för verksamheten. Flera landstingskommuner har genom-

fört planering för företagshälsovård för andra arbetstagargrupper än lands-

tingens egna och på vissa håll har man också startat sådan verksamhet. Det är

dock fortfarande oklart hur företagshälsovården vid dessa företag skall läggas

upp. Med stöd av arbetarskyddsfonden och i samråd med berörda parter planeras viss försöksverksamhet, där de organisatoriska formerna för och inriktningen av sådan företagshälsovård kan prövas. Mot denna bakgrund bör de sakkunniga ta upp denna fråga till allmän bedömning.

Bidrag från det allmänna för att anordna företagshälsovård utgår inte. Allmän försäkringskassa ersätter dock arbetsgivares kostnader för läkarvård och annan sjukvård om den kan antas minska kassans utgifter för sjukför-

säkringen. Hithörande frågor utreds, som förut nämnts, av socialstyrelsen

och riksförsäkringsverket.

En annan uppgift för de sakkunniga blir att ta upp frågor om företagshälsovårdens innehåll och vissa utbildningsfrågor i anslutning härtill.

Del II A:3 Skr 1976/77:103 182

Med den tekniska utvecklingen och de alltmer komplicerade kemiska och fysikaliska frågorna får den tekniska delen av företagshälsovården allt större tyngd. I stor utsträckning kommer det att krävas specialister på olika områden av yrkeshygien, mätteknik, ergonomi m. m. Här finns anledning att närmare utreda behovet av olika miljötekniker i arbetslivet.

En effektiv kontroli av arbetsmiljön med hjälp av hygieniska gränsvärden ställer krav på tillgång till resurser för mätning ute på arbetsplatserna samt för analys och utvärdering. En väsentlig tillgång i detta avseende är företagshälsovården, där arbetet inom den tekniska delen går ut på att i nära samverkan med den medicinska kartlägga och bevaka olika förhållanden i arbetsmiljön. Inom företagshälsovården sker redan i dag en omfattande mät- och analysverksamhet. När det gäller företag som förfogar över mät- och analysresurser som ett led i övervakningen av de egna produkterna bör undersökas i vad mån dessa kan nyttiggöras i bevakningen av arbetsmiljön. De sakkunniga bör undersöka förutsättningarna för att öka möjligheterna för mätning, provtagning, analys och utvärdering inom företagshälsovården.

Resurser för mätning och analys finns även på andra håli. Här kommer bl. a. den offentliga hälso- och sjukvården och då särskilt de yrkesmedicinska sjukhusenheterna in i bilden. Den sjukhusanknutna laboratoriemedicinska verksamheten har nyligen utretts genom socialstyrelsens försorg. Utgångspunkten har varit att tillgodose den allmänna hälso- och sjukvårdens behov av laboratorieservice. Behov i detta hänseende finns också inom företagshälsovården. En utbyggnad av systemet med hygieniska gränsvärden kommer att medföra en expansion av bl. a. analysverksamheten.

Mot denna bakgrund bör de sakkunniga närmare undersöka möjligheterna att nyttiggöra de laboratorieresurser som finns inom den offentliga hälso- och sjukvården för miljöutredningar och biologiska kontroller genom köp av tjänster som betalas av arbetsgivarna. I första hand gäller detta analysverksamheten och då särskilt sådan som till sin natur ligger nära den verksamhet som i dag bedrivs på sjukhuslaboratorierna. Utredningen bör emellertid också belysa möjligheterna att utvidga verksamheten till att omfatta även mätning och provtagning på arbetsplatserna. Sådan fältverksamhet är redan i dag ett naturligt inslag i de yrkesmedicinska sjukhusenheternas arbete både när det gäller diagnostisk verksamhet och konsultationer på det yrkesmedicinska området.

Vad gäller möjligheterna att utföra yrkeshygienisk mätning och analys i anslutning till officiell provning och kontroll bör de sakkunniga samråda med statens provningsanstalt.

När det gäller företagshälsovårdens innehåll i övrigt vill jag framhålla även de psykiska och sociala aspekterna. Detta synsätt har kommit till uttryck inte minst i de förslag som arbetsmiljöutredningen nyligen avlämnat. En fortsatt utveckling i riktning mot att en psykosocial funktion blir en särskild del av företagshälsovården kan därför aktualiseras. De sakkunniga bör belysa denna fråga närmare. De sakkunniga bör vidare uppmärksamma de strävanden från samhällets och arbetsmarknadsparternas sida som innebär att personer med arbetshandikapp av olika slag skall få eller behålla sysselsättning inom det ordinarie arbetslivet. Ett uttryck för dessa strävanden är anpassningsgruppernas verksamhet. De sakkunniga bör undersöka lämpliga vägar att utforma företagshälsovården så att den kan medverka till att tillgodose anpassningsgruppernas behov av service.

Företagshälsovårdens kvalitet är beroende av tillgången på utbildad personal. De sakkunniga bör pröva vilka utbildningsvägar inom utbildnings-

183 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet Del II A:3

väsendet som lämpar sig som bas för specialutbildning i företagshälsovård.

Sådan specialutbildning ombesörjs av arbetarskyddsstyrelsen, som anordnar

särskilda kurser för företagsläkare, skyddsingenjörer, sjuksköterskor i företagshälsovård och andra personalkategorier. De sakkunniga bör mot bakgrund av vad jag tidigare har anfört om företagshälsovårdens innehåll

ägna stor uppmärksamhet åt utbildningens innehåll och uppläggning. Nämnden för läkares vidareutbildning har ansvaret för specialist- och

allmänläkarutbildningen efter läkarexamen medan arbetarskyddsstyrelsen

svarar för specialutbildningen till företagsläkare. De sakkunniga bör överväga i vilken utsträckning företagsläkarutbildningen kan samordnas med den

reguljära vidareutbildningen av läkare.

Utbildning av personal för företagshälsovården bedrivs i dag enbart vid

arbetarskyddsstyrelsens arbetsmedicinska avdelning i Stockholm. De

sakkunniga bör med utgångspunkt i en bedömning av företagshälsovårdens

personalbehov ta upp frågan om utbildningens omfattning och därvid undersöka i vilken omfattning utbildning i företagshälsovård kan anordnas

även på andra håll i landet. Även i framtiden bör utbildningens innehåll och uppläggning liksom nu fastställas av arbetarskyddsstyrelsen efter samråd

med arbetsmarknadens parter.

Frågan om efterutbildning av personal för företagshälsovården är viktig.

F. n. sker viss uppföljning av utbildningen av företagsläkare, skyddsingenjörer och sjuksköterskor i företagshälsovård i form av årligen anordnade arbetsmedicinska kontaktdagar. De sakkunniga bör se över behovet av

efterutbildning av personal inom företagshälsovården mot bakgrund av den snabba utvecklingen inom arbetsmiljöområdet.

Författningsmässigt reglerade behörighetsvillkor tillämpas inte för den som vill inneha tjänst inom företagshälsovården. I den medicinska delen av

verksamheten gäller givetvis kravet på läkarlegitimation resp. legitimation

som sjuksköterska. Frågor om kompetensvillkor behandlas i den till

arbetarskyddsstyrelsen knutna företagshälsovårdsdelegationen som har

uttalat att inom företagshälsovården inte bör anställas personal som inte uppfyller de kompetenskrav som rekommenderats av delegationen. De sakkunniga bör belysa dessa frågor och därvid bedöma huruvida nu gällande ordning även skall gälla i framtiden.

De sakkunniga bör slutligen ta upp frågan om den yrkesmedicinska verksamheten. Yrkesmedicinska sjukhusenheter har hittills byggts upp vid Karolinska sjukhuset och Södersjukhuset i Stockholm, vid Lunds lasarett och regionsjukhuset i Örebro. Vid Umeå lasarett är en sådan enhet beslutad i viss samordning med den filial till arbetarskyddsstyrelsens arbetsmedicinska

avdelning som inrättats där. Likaså finns beslut om en enhet vid regionsjukhuset i Linköping. Vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg har man valt en något annorlunda väg och inrättat ett yrkesmedicinskt centrum. Detta är en enhet för olika kliniker som samverkar inom det yrkesmedicinska och

arbetshygieniska området.

Jag vill framhålla att erfarenheterna av de yrkesmedicinska sjukhusenheternas verksamhet är mycket goda och att de har stor betydelse för arbetslivet inom regionen. Där finns såväl yrkesmedicinsk som teknisk-hygienisk expertis som företagshälsovården kan utnyttja när det gäller mätningar, analyser av tagna prover, medicinska gruppundersökningar, utredningar av misstänkta yrkessjukdomsfall etc. Genom att en yrkesmedicinsk sjukhusenhet har tillgång till sjukhusets samlade expertis på olika områden finns

också möjlighet att bredda utbudet i fråga om klinisk fysiologi, röntgendia-

gnostik, audiologi m. m.

Del II A:3 Skr 1976/77:103 184

Företagshälsovårdens behov av kvalificerad service i dessa avseenden är

stort och kommer att öka ytterligare. I olika sammanhang har uttalats att utbyggnaden i första hand bör syfta till yrkesmedicinska kliniker vid samtliga regionsjukhus. Utbyggnaden av den yrkesmedicinska verksamheten är en angelägen uppgift som det ankommer på sjukvårdshuvudmännen att ta närmare ställning till. Planeringen måste ske med beaktande av bl.a. företagshälsovårdens behov av yrkesmedicinsk service. De sakkunniga bör

därför i nära samarbete med sjukvårdshuvudmännen ta fram ett vägledande

underlag för planeringen av den fortsatta utbyggnaden.

Ett särskilt problem vid utbyggnaden av den yrkesmedicinska verksamheten har varit den knappa tillgången på läkare med yrkesmedicinsk

inriktning. Sedan år 1975 är yrkesmedicinen uppförd som egen specialitet för

läkare. De sakkunniga bör i samråd med socialstyrelsen ta upp frågan om

dispensmöjligheter för läkare inom yrkesmedicinen för att under en över-

gångstid på denna väg få till stånd en snabbare utveckling av verksamheten.

Jag vill avslutningsvis betona vikten av att en samlad bedömning av såväl

den medicinska som den tekniska delen av företagshälsovården kom mer till

stånd. En lämplig väg härvidlag kan vara att särskilda expertgrupper biträder de sakkunniga.

4. Tilläggsdirektiv till sysselsättningsutredningen

Beslut vid regeringssammanträde 1976-05-13.

Departementschefen, statsrådet Bengtsson, anför.

År 1974 tillkallade jag sakkunniga för att utreda frågan om den långsiktiga sysselsättningspolitiken. De har antagit namnet sysselsättningsutredningen

(A 1974:02). Enligt direktiven skall de sakkunniga bl. a. bedöma vilka krav på

den allmänna sysselsättningspolitiken som fuliföljandet av de regionalpolitiska riktlinjerna ställer.

Riksdagen beslutade år 1972 om de allmänna regionalpolitiska målen samt angav riktlinjerna för regionalpolitiken i form av en plan för utvecklingen av den regionala strukturen och ramar för planeringen i länen (prop. 1972:111 bil.

1, InU 1972:28, rskr 1972:347). För att förverkliga de regionalpolitiska målen beslutade riksdagen år 1973 bl. a. om medlen i den fortsatta regionalpolitiska stödverksamheten (prop. 1973:50, InU 1973:7, rskr 1973:248). Beslutet

innebar också att en medelsram på 2500 milj. kr. fastställdes för det

regionalpolitiska stödet under femårsperioden 1973/74-1977/78. Riksdagens inrikesutskott behandlade under år 1975 bl. a. ett motionsyrkande om en parlamentarisk utredning med uppgift att utvärdera den nuvarande regionalpolitiken och lämna förslag till en ny politik på området.

Liksom motionärerna ansåg utskottet att det finns behov av en samlad

bedömning av den förda regionalpolitiken och mot bakgrund härav en

prövning av politikens framtida inriktning. Utskottet, som erinrade om pågående utvärdering av regionalpolitiken inom länsplanering 1974, sysselsättningsutredningen och expertgruppen för regional utredningsverksamhet (ERU), var dock inte berett att förorda att ytterligare en utredning om

regionalpolitiska frågor skulle tillsättas. I stället föreslog utskottet att frågan

185 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet Del ll A:4

skulle tas upp till prövning efter årsskiftet 1975-76. Enligt utskottet vore det

lämpligt att anförtro utredningsuppdraget åt sysselsättningsutredningen som kan organisera sitt arbete på ett sätt som garanterar ett allsidigt parlamentariskt inflytande. Behovet av tilläggsdirektiv till utredningen och inriktningen av dessa borde bl. a. bedömas mot bakgrund av det utredningsmaterial som

förelåg vid årsskiftet 1975-76. Riksdagen beslöt att som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet hade anfört (InU 1975:7, rskr 1975:119). Sysselsättningsutredningen har i betänkandet (SOU 1975:90) Arbete åt alla tagit upp vissa principiella frågor beträffande de regionalpolitiska styrmedlen.

Utredningen har dock inte ansett det lämpligt eller möjligt att göra någon

detaljerad genomgång av de regionalpolitiska medlen, utan avser att arbeta vidare med en mer omfattande översyn av medlen och redovisa ytterligare material i sådan tid att statsmakterna kan fatta beslut i medelsfrågan före utgången av innevarande femårsperiod för regionalpolitiskt stöd.

En sammanställning och utvärdering av resultaten av Länsplanering 1974 har gjorts inom arbetsmarknadsdepartementet. Utvärderingen har redovisats

i rapporten (SOU 1975:91 och 92) Politik för regional balans.

En beskrivning och analys av lokaliseringsstödets effekter har redovisats

av ERU i lägesrapporten (Ds A 1975:12) Regionalpolitiska studier.

Medelsramen för det regionalpolitiska stödet under den innevarande femårsperioden har nyligen utökats med 1 500 milj. kr. (prop. 1975/76:100 bil.

13, InU 1975/76:37, rskr 1975/76:250). Regeringen har vidare föreslagit viss

försöksverksamhet med utökat regionalpolitiskt stöd vid marknadsföringsåtgärder samt anmält planer på att under en försöksperiod decentralisera

beslutanderätten till regional nivå i vissa ärenden om regionalpolitiskt stöd

(prop. 1975/76:185). Jag har tidigare i dag anmält proposition om samordnad sysselsättnings- och regionalpolitik. Resultaten av Länsplanering 1974 och

sysselsättningsutredningens första etapp liksom regeringens ställningstaganden i reviderade finansplanen 1976 om den ekonomiska politikens mål

och förutsättningar på längre sikt ligger till grund för propositionen. När det

gäller formerna för det regionalpolitiska stödet efter utgången av budgetåret 1977/78 bör statsmakterna besluta senast våren 1978.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört anser jag att det är lämpligt att i tilläggsdirektiv till sysselsättningsutredningen precisera vissa frågor om den

regionalpolitiska stödverksamheten som utredningen bör behandla i sitt

fortsatta arbete. Jag vill understryka att en sådan precisering inte bör hindra sysselsättningsutredningen från att med stöd av sina ursprungliga direktiv ta upp även andra frågor med anknytning till regionalpolitiken.

Den utvidgade regionalpolitiska medelsramen för perioden 1973/74-1977/ 78 har visat sig trygga en effektiv politik för ökad regional balans och kan

därför utgöra en grundval för utredningens bedömning av utrymmet för framtida insatser.

En utgångspunkt för utredningsarbetet bör vara regeringens ställningstagande tidigare i dag i propositionen om samordnad sysselsättnings- och regionalpolitik samt riksdagens beslut med anledning av propositionen. En

annan utgångspunkt bör vara att de nuvarande regionalpolitiska stödformerna även i framtiden skall bilda stommen i verksamheten. Utredningen

bör följaktligen främst undersöka förutsättningarna för att effektivisera nuvarande regionalpolitiska medel som är inriktade på att direkt påverka industri- och serviceföretag inom den privata sektorn.

Följande frågor bör utredningen behandla i det fortsatta utredningsarbetet.

Del II A:4 Skr 1976/77:103 186

De regionalpolitiska insatserna har lett till en bättre regional balans i befolkningsutvecklingen under 1970-talet. Resultatet av Länsplanering 1974 tyder på att den förbättrade regionala balansen kommer att bestå under resten av 1970-talet och 1980-talet. Denna bedömning bygger på att regionalpolitiska insatser görs även i fortsättningen. Nuvarande indelning i stödområden har sin grund i uppfattningen att stödinsatserna bör koncentreras till geografiskt avgränsade områden med särskilda behov av sysselsättningsskapande åtgärder. Stödområdenas gränser har efter hand vidgats. Samtidigt har särskilda insatser gjorts med hjälp av regionalpolitiska medel i orter utanför stödområdena med akuta sysselsättningsproblem. Det kan nu finnas anledning att diskutera grunderna för den indelning i stödområden som f.n. används för stödverksamheten. Utredningen bör pröva behovet av förändringar eller anpassningar av stödområdesprincipen mot bakgrund av den regionala utvecklingen under de senaste åren. Därvid bör utredningen beakta att en allmän vidgning av stödområdena urholkar möjligheterna för koncentrerade och kraftfulla insatser. Utredningen bör iven överväga behovet av och formerna för andra kriterier för fördelning av stödet än den nuvarande geografiska indelningen. Därvid bör utredningen beakta behovet av att stödet även fortsättningsvis koncentreras till industrifattiga områden med särskilda behov av stöd.

De ökade regionalpolitiska ambitionerna syftar bl. a. till att inom olika regioner förbättra sysselsättningssituationen för olika grupper på arbetsmarknaden. Ett första försök att påverka investeringarnas fördelning med en sådan utgångspunkt är försöksverksamheten med könskvotering vid vissa former av regionalpolitiskt stöd. Sysselsättningsutredningen bör nu utvärdera resultaten av könskvoteringen och överväga om denna bör permanentas. Utredningen bör vidare överväga om de vunna erfarenheterna ger stöd för förslag om att genom villkor för regionalpolitiskt stöd påverka investeringarnas fördelning med utgångspunkt i möjligheterna att skapa sysselsättning för olika yrkesgrupper.

När det gäller frågan om stödberättigad verksamhet har de regionalpolitiska stödinsatserna koncentrerats till industriell eller industriliknande verksamhet och därvid huvudsakligen riktats mot investeringsverksamheten. Sysselsättningsutredningen bör emeilertid också se över de stödformer som är avsedda för den privata tjänstsektorn och de administrativa funktionerna inom industrin.

Svsselsättningsutredningen har redan i sitt första betänkande tagit upp frågan om stödunderlag och stödformer. Sålunda har utredningen diskuterat om de regionalpolitiska stimulansmedlen i högre grad än f. n. borde inriktas på personalkostnaderna. Flera av de stimulansmedel som nu används är inriktade på kapitalkostnaderna. Det har i olika sammanhang hävdats att detta kan leda till ökad kapitalanvändning på bekostnad av antalet arbetstillfällen. Enligt utredningen tycks dock lokaliseringsstödet — trots att det är ett kapitalstöd — fungera som ett inledningsstöd: Verksamheten i stödföretagen inrättas så att avvägningen mellan olika produktionsmetoder blir den som på lång sikt ger det bästa ekonomiska resultatet. Det finns dock, enligt utredningen, skäl att i den kommande utredningsetappen närmare studera möjligheterna till en mer direkt koppling av det regionalpolitiska stödet till den sysselsättningsökning som uppnås i de enskilda företagen. Även jag anser att utredningen bör fortsätta att behandla dessa frågor. Bl. a. bör övervägas om en större del av lokaliseringsstödet vid investeringar kan lämnas i form av lån och om de nuvarande lokaliseringsbidragen helt eller

187 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet Del II A:4

delvis kan ersättas med någon form av avskrivningslån som skrivs av med ett visst belopp för varje person som nyanställs i verksamheten.

De nuvarande lokaliseringslånen löper med samma ränta som i allmänhet tillämpas för industrigarantilån med rörlig räntefot enligt kungörelsen (1960:372) om statligt kreditstöd till hemslöjd, hantverk och småindustri. Räntebefrifelsen kan lämnas under högst tre år och amoteringsanstånd under högst fem år. Räntebefrielse kan i vissa fall innebära en subvention av väsentlig betydelse. Utredningen bör överväga om räntebefrielse under viss tid bör lämnas och vilka kriterier som i så fall bör gälla. Kostnaderna för sådana insatser bör redovisas på ett enkelt och enhetligt sätt.

Beträffande lokaliseringsstödets storlek gäller att stödet inte skall vara större än vad som fordras för att den åsyftade verksamheten skall komma till stånd efter en betydande egen insats från stödföretagens sida. En prövning skall ske från fall till fall med beaktande av bl. a. företagets egna resurser och övriga finansieringsmöjligheter. Ofta lämnas dock lokaliseringsstöd med vissa allmänt tillämpade procentsatser som grundar sig på investeringskostnaden. Prövningen i det enskilda fallet inriktas då främst på om vissa minimikrav beträffande lönsamhet, sysselsättningsökning m. m. är uppfyllda. Sysselsättningsutredningen bör mot denna bakgrund överväga vilka principer som bör gälla när storleken av lokaliseringsstödet skall bestämmas. i

Huvuddelen av de företag som har fått lokaliseringsstöd bedrivs i aktiebolagsform. Transaktioner som innebär att större eller mindre aktieposter i stödföretagen överlåts är ganska vanliga. Sådana överlåtelser innebär ofta att företagens kapitalanskaffnings- och utvecklingsproblem löses. Emellertid har i flera fall hävdats att aktieägare i företag som har fått Jokaliseringsstöd till följd av stödet har gjort oskäliga vinster vid försäljning av aktierna. Utredningen bör mot denna bakgrund överväga om särskilda åtgärder bör vidtas för att tillgodose att syftet med stödet inte förfelas i samband med aktieöverlåtelser. Jag vill erinra om att enligt nuvarande regler lokaliseringsbidrag till viss del kan krävas åter och lokaliseringslån sägas upp till omedelbar betalning om väsentlig ändring sker i äganderätten till den rörelse som har fått lokaliseringsstöd. Utredningen bör pröva om dessa regler är lämpligt utformade.

I prop. 1975:45 om riktlinjer för arbetsmarknadsutbildningen konstaterade föredraganden att lokaliseringsutbildningen är ett av de regionalpolitiska medlen och att behov av förändringar av det regionalpolitiska utbildningsstödet får prövas i annat sammanhang. I propositionen föreslogs dock att det tidigare s. k. schablonstödet i fortsättningen skulle behnämnas introduktionsstöd. Utredningen (A 1975:01) om företagsutbildningen gör f. n. en utvärdering av olika former av arbetsmarknadsutbildning i företag, bl.,a. lokaliseringsutbildning. Sysselsättningsutredningen bör överväga behov av förändringar av det regionalpolitiska utbildningsstödet och introduktionsstödet. Introduktionsstödet har i stort sett samma syfte och inriktning som sysselsättningsstödet. Utredningen bör pröva om de båda stödformerna kan slås samman.

Kraven på information om utvecklingen av verksamheten bör ställas högt i företag som har fått statligt regionalpolitiskt stöd. F. n. pågår ett omfattande reformarbete som syftar till att öka insynen och inflytandet för de anställda. Jag vill bl. a. erinra om regeringens förslag till arbetsrättsreform (prop. 1975/76:105) och förslaget om ökad styrelserepresentation för de anställda (prop. 1975/76:166). Sysselsättningsutredningen bör undersöka

Del II A:4 Skr 1976/77:103 188

hur dessa åtgärder har påverkat möjligheterna till insyn och inflytande för de anställda i stödföretagen.

Sysselsättningsutredningen bör bedriva sitt utredningsarbete om den regionalpolitiska stödverksamheten i nära kontakt med ERU. I fråga om lokaliseringsutbildningen bör utredningen samråda med utredningen om företagsutbildningen. Vidare bör samråd ske med decentraliseringsutredningen (Kn 1975:01). Utredningsarbetet bör bedrivas så att förslag kan läggas fram i sådan tid att statsmakterna kan besluta i frågan senast våren 1978.

5. Vissa frågor på det arbetsrättsliga området

Beslut vid regeringssammanträde 1976-06-10.

Departementschefen, statsrådet Bengtsson, anför.

Genom den av riksdagen antagna arbetsrättsreformen (prop. 1975/76:105, InU 45, rskr 404) inleds en utveckling inom vårt arbetsliv som kommer att medföra genomgripande förändringar på arbetsmarknaden.

Det är naturligt att statsmakterna kommer att följa genomförandet av reformen med särskild uppmärksamhet. Jag har tidigare framhållit nödvändigheten av fortsatt utredningsarbete på medbestämmanderättens område (prop. 1975/76:105 bilaga I s. 203). Även riksdagen har uttalat sig härför (InU 1975/76:45). En kommitté bör nu tillkallas för detta ändamål.

I likhet med riksdagen anser jag att det bör bli en viktig uppgift för kommittén att mera allmänt följa introduktionen och tillämpningen av den nya lagstiftningen. I det sammanhanget bör kommittén bl. a. överväga vissa frågor som redan har uppmärksammats under lagstiftningsarbetet.

En sådan fråga gäller de krav på arbetstagarinflytande i andra former och med längre gående befogenheter för de anställda än de som återfinns i de särskilda reglerna om medbestämmande i den nya lagstiftningen. Jag tänker framför allt på kraven om facklig vetorätt och självbestämmanderätt i vissa frågor, bl. a. rörande personalpolitiken, arbetsmiljön och företagshälsovården, arbetstidens förläggning och löneformen. Medbestämmandelagen utgår från at. sidana befogenheter skall tillförsäkras de anställda genom kollektivavtal. Utnyttjas metoden att träffa avtal om medbestämmanderätt för de anställda, måste emellertid beaktas verkningarna av annan lagstiftning, t. ex. associationsrättens regler (jfr prop. 1975/76:105 bilaga 1 s. 331, 472 och 528), och gränsdragningen till den politiska demokratin. Som riksdagen har uttalat (InU 1975/76:45 s. 27) har tillsatts en arbetsgrupp med uppgift att se närmare på de frågor som rör sambandet mellan associationsrättens och arbetsrättens regler. Visar detta arbete att t. ex. frågor med avseende på delegation av beslutanderätt och ansvaret för fattade beslut inte kan uteslutande lösas kollektivavtalsvägen bör, som riksdagen också har framhållit, förslag läggas fram till de lagändringar som behövs. Den kommitté som nu bör tillsättas bör anpassa sitt arbete härtill. Det bör också stå kommittén fritt att vid behov mera allmänt ta upp frågan om lagfästande av sådana inflytandeformer för de anställda som jag här har berört. Jag vill erinra om att den nyss berörda arbetsgruppen vidare skall gå igenom de krav som har förts fram om ändringar i företagsdemokratisk riktning av den associationsrättsliga lagstiftningen och förbereda ett ställningstagande till det fortsatta utredningsarbetet

189 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet Del II A:5

på detta område (jfr prop. 1975:103 s. 197 och InU 1975/76:45 s. 28). Också handelsbolagen och därmed jämförliga bolagsformer är föremål för översyn. På det kommunala området väntas utredningen om den kommunala demokratin lägga fram sitt slutbetänkande under hösten 1976. På den statliga sektorn kommer en värdering att ske av försöksverksamheten med förvaltningsdemokrati (prop. 1975/76:105 bilaga 2 s. 145). Även detta bör kommittén beakta i sitt arbete.

Kommittén bör ta upp även andra frågor. Riksdagen har sålunda uttalat sig för fortsatt utredningsarbete rörande den s. k. negativa föreningsrätten och föreningsrättsskyddet för arbetssökande (InU 1975/76:45 s. 29). Jag vill för egen del även framhålla problemen kring den s.k. negativa regleringen genom kollektivavtal (prop. 1975676:105 bilaga 1 s. 277).

Löntagarorganisationerna har i sina remissyttranden över arbetsrättskommitténs betänkande (SOU 1975:1) riktat kritik mot den rättstillämpning som har utvecklats på det arbetsrättsliga området. Man har menat att den har gynnat arbetsgivarsidan. Förutsättningarna har emellertid radikalt förändrats genom de senaste årens lagstiftningsarbete på det arbetsrättsliga området. De värderingar som lagstiftningen ger uttryck för bör få återverkningar även inom det arbetsrättsliga området i stort. Som ett led i uppgiften att följa medbestämmandelagens genomförande bör kommittén även belysa utvecklingen av rättspraxis.

Den nya roll som de anställda får i arbetslivet kommer också till uttryck i nya och vidgade uppgifter för de fackliga förtroendemännen. Efter samråd med statsrådet Leijon föreslår jag därför att det får bli en uppgift för kommittén att överväga vilka ändringar i lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen som bör göras med anledning av utvecklingen på det arbetsrättsliga området. Särskilt intresse bör därvid ägnas det förhållandet att fackliga uppgifter i många fall utförs av andra än fackliga förtroendemän som är anställda på arbetsplatsen. Arbetsplatserna kan vara så små att de fackliga uppgifterna måste skötas av förtroendevalda som svarar för flera arbetsplatser. Inte minst gäller frågan fackföreningens rätt att själv få bestämma om sina företrädare i det fackliga arbetet på arbetsplatserna. Kommittén bör därför komma med förslag till lagregler, varigenom förtroendemannalagen i vissa delar görs tillämplig även på sådana företrädare för de berörda fackliga organisationerna som inte är anställda på den aktuella arbetsplatsen. Utredningen bör också ta upp frågan om finansieringen av den fackliga verksamhet som berörs av utvidgningarna av förtroendemannalagen. Det är även lämpligt att kommittén vid behov tar upp andra frågor som hänger samman med förtroendemännens nya uppgifter eller problem som har kommit upp i den praktiska tillämpningen av förtroendemannalagen och inte har kunnat lösas kollektivavtalsvägen (jfr InU 1975/76:45 s. 54).

En fråga som ligger nära den som jag senast har behandlat gäller arbetslivsforskningen. Statsmakterna har beslutat om betydande ekonomiska och organisatoriska insatser på detta område (prop. 1975/76:182, InU 46, rskr 405). Men även arbetsplatserna måste ställas till forskningens förfogande. Genom den nya lagstiftningen får de anställda inflytande över forskningens genomförande på den enskilda arbetsplatsen. Visar det sig emellertid att dessa frågor inte kan lösas förhandlingsvägen, bör kommittén komma med förslag till åtgärder (jfr InU 1975/76:46 s. 8).

Om den nya arbetsrättsliga lagstiftningen skall bli effektiv måste kunskaper om den spridas till samtliga anställda. Jag har i annat sammanhang uttalat att det ligger i både arbetsgivarsidans och arbetstagarsidans intresse att

Del II A:5 Skr 1976/77:103 190

utbildningen och informationen om medbestämmanderätten får en sådan bredd och kan ske i sådana former att detta mål uppfylls. Jag har också förutsatt att arbetsmarknadens parter i förhandlingar finner vägar att tillgodose rimliga behov av utbildning och information i den mån dessa frågor inte redan är reglerade genom förtroendemannalagens regler om rätt att disponera betald arbetstid (prop. 1975/76:182 s. 23). Den mera allmänna frågan om en lagfäst rätt för de anställda till facklig information på betald arbetstid bör däremot, som riksdagen också har uttalat (InU 1975:15), tas upp till övervägande. Jag föreslår att även detta får bli en uppgift för kommittén.

Frågorna rörande ändringar i förtroendemannalagen, arbetslivsforskning och facklig information på betald arbetstid bör kommittén ta upp med förtur.

6. Tilläggsdirektiv till företagareföreningsutredningen

Beslut vid regeringssammanträde 1976-06-17.

Departementschefen, statsrådet Bengtsson, anför.

År 1975 tillkallade jag sakkunniga för att utreda frågan om företagareföreningarnas ställning och roll inom samhällets närings- och regionalpolitiska organisation. Enligt sina direktiv skall de bl. a. beröra frågan om inriktning och utformning av det statliga kreditstöd som förmedlas genom företagareföreningarna. De sakkunniga har antagit namnet företagareföreningsutredningen (A 1975:03).

Reglerna för företagareföreningarnas kreditstödjande verksamhet finns i kungörelsen (1960:372; omtryckt 1973:550, ändrad senast 1976:471) om statligt kredistöd till hemslöjd, hantverk och småindustri. Sådant stöd lämnas för att främja hemslöjd, hantverk och småindustri samt därmed jämförlig verksamhet. Om särskilda skäl föreligger får kredistöd lämnas även i fråga om annan industriell verksamhet eller i fråga om anläggningsverksamhet eller — med viss begränsning — verksamhet inom jordbrukets binäringar.

Med anledning av motionsyrkande har riksdagen nyligen beslutat att reglerna för det statliga kreditstödet snarast bör ändras på sådant sätt att även tjänsteproducerande företag kan komma i åtnjutande av kreditstöd (mot. 1975/76:2113, NU 1975/76:51, rskr 1975/76:330). Riksdagsbeslutet innebär dock ingen närmare precisering av vilka grupper av företag som anses vara tjänsteproducerande.

En omfattande utvidgning av målgruppen för det statliga kreditstöd som förmedlas av företagareföreningarna, innebär stora påfrestningar på föreningarnas resurser. Det kan också vara svårt för föreningarna att på kort tid skaffa sig kunskaper inom helt nya verksamhetsområden. Utvidgningen av målgruppen medför därför risk för att den service och det stöd som föreningarna f. n. lämnar till de mindre och medelstora industriföretagen försvagas.

Att företagareföreningarnas kreditstöd utökas till att omfatta nya grupper av företag får enligt min mening inte medföra, att föreningarnas insatser försämras när det gäller tillverkande företag. Jag anser därför att den nu aktuella utvidgningen bör begränsas till att omfatta tjänsteproducerande

191 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet Del ll A:7

företag som har direkt anknytning till den hittillsvarande målgruppen för kreditstödet. Sålunda bör t.ex. inte detaljhandel och restaurangrörelse omfattas av det utvidgade kreditstödet.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört anser jag det lämpligt att ge företagareföreningsutredningen i uppdrag att skyndsamt överväga vilka grupper av tjänsteproducerande företag som bör få tillgång till företagareföreningarnas kreditstöd.

Jag vill framhålla att utredningens sammansättning garanterar ett allsidigt parlamentariskt inflytande vid en sådan bedömning.

Jag hemställer att regeringen uppdrar åt företagareföreningsutredningen att skyndsamt lämna förslag till lämplig avgränsning av den av riksdagen beslutade utvidgningen av företagareföreningarnas kreditstödjande verksamhet.

7. Tilläggsdirektiv till kommittén (Ju 1976:08) för att utreda frågor om jämställdhet mellan män och kvinnor, m. m.

Beslut vid regeringssammanträde 1976-10-21.

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet, statsrådet Ahlmark, anför.

I slutet av år 1972 fick statsministern medgivande att tillkalla fem ledamöter att ingå i en delegation för att bevaka och utreda frågor om jämställdhet mellan män och kvinnor. Enligt sina direktiv har delegationen som övergripande uppgift att fördjupa och utveckla den helhetssyn som skall vara vägledande för arbetet att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor. En viktig uppgift för delegationen är enligt direktiven att samverka och samråda med myndigheter, parterna på arbetsmarknaden, kvinnoorganisationerna och andra folkrörelser. För detta ändamål har delegationen vid sin sida den s. k. stora delegationen med företrädare för myndigheter och organisationer. Dessutom har till delegationen knutits ett antal referensgrupper med företrädare för olika intressegrupper.

I enlighet med riksdagens beslut under 1975/76 års riksmöte (InU 1975/ 76:9 rskr 1975/76:26) tillkallade regeringen den 18 augusti 1976 en parlamentarisk kommitté för att — vid sidan av delegationen — genomföra mera långsiktiga projekt inom jämställdhetsområdet och för att utreda frågor av större principiell räckvidd inom detta. Samtidigt fick kommittén i uppdrag att dels allsidigt och förutsättningslöst pröva frågan om en lagstiftning mot könsdiskriminering, dels utreda förutsättningarna för ingripanden mot könsdiskriminerande reklam. Det bör tilläggas att riksdagen tidigare hade uttalat sig för att dessa två frågor skulle utredas (InU 1975/76:42, rskr 1975/ 76:542 resp. NU 1975/76:61, rskr 1975/76:343).

I den regeringsförklaring som regeringen lämnade riksdagen den 8 oktober 1976 sägs bl. a. att den kommitté som har tillkallats för att pröva frågor om Jämställdheten mellan män och kvinnor skall få ”i uppdrag att under mandatperioden utarbeta förslag till lag mot könsdiskriminering”. Detta uppdrag bör lämnas kommittén genom tillägg till de direktiv som gäller för dess arbete. Jag förordar att detta sker nu.

I detta sammanhang bör även tas upp frågan om de former som jämställdhetsarbetet bör bedrivas i. Det torde inte kunna förnekas att det kan

Del II A:7 Skr 1976/77:103 192

innebära avsevärda svårigheter att dra upp gränser mellan delegationens och kommitténs uppdragsområden sådana de är bestämda i direktiven. Risken för dubbelarbete framstår som betydande med nuvarande ordning. Det skulle otvivelaktigt vara lämpligare att låta den parlamentariska kommittén ta över ansvaret för hela jämställdhetsarbetet, dvs. även för den del av detta som delegationen enligt sina direktiv nu svarar för. Jag vill förorda att så sker och att kommittén sålunda ges ansvaret för jämställdhetsarbetet i dess helhet. Samtidigt bör enligt min mening den stora delegationen omvandlas till en referensgrupp under ledning av en särskild förordnad ordförande.

Ett så omfattande uppdrag som kommittén sålunda avses att få kräver betydande sekretariatsresurser. Dessa bör tillföras kommittén genom att delegationens sekretariat förs över till kommittén. På det sättet kan kontinuiteten i arbetet bevaras och kommittén dra fördel av de erfarenheter från det praktiska arbetet på jämställdhetsområdet som sekretariatet har byggt upp. Jag har därvid förutsatt att sekretariatet förstärks med den juridiska expertis som behövs för att förslaget till lag mot könsdiskriminering skall kunna tas fram.

I anslutning till att de organisatoriska förändringarna görs som jag nu har nämnt bör huvudmannaskapet för jämställdhetsarbetet flyttas från statsrådsberedningen till arbetsmarknadsdepartementet.

I de frågor som jag här har tagit upp har jag samrått med statsministern.

193 Kommittéer: Industridepartementet Del H I:1

Industridepartementet

1. Samordning av de statsägda varven

Beslut vid regeringssammanträde 1976-05-06.

Departementschefen, statsrådet Johansson, anför.

Staten har under senare år fått ett betydande ägareintresse i svensk varvsindustri.

Genom beslut av 1960 års riksdag (prop. 1960:184, SU 1960:206, rskr 1960:402) omvandlades de dåvarande marinverkstäderna i Karlskrona till ett av staten helägt aktiebolag, Karlskronavarvet AB. Varvet är huvudsakligen inriktat på tillverkning av marina fartyg med levererar också fartygssektioner till de svenska varven. Varvet utvecklar även andra grenar i sin mekaniska verkstadsrörelse, såsom förutsattes då bolaget bildades. Som ett led häri förvärvade varvet förra året Hvilans Mekaniska Verkstads AB i Kristianstad, som är landets ledande tillverkare av traverser och lyftutrustningar. Varvet hade år 1975 i medeltal 1675 personer anställda och en omsättning av 144 milj. kr. Fr. o. m. den 1 januari 1970 är varvet dotterbolag till Statsföretag AB.

År 1963 förvärvade staten och Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB, Eriksberg, hälften var av aktierna i Uddevallavarvet AB.Genom beslut av 1971 års riksdag (prop. 1971:117, NU 1971:27, rskr 1971:229) förvärvade staten de aktier som Eriksberg innehade i Uddevaillavarvet. Statens aktier har övergått

på Statsföretag AB. År 1975 hade varvet 3 470 anställda och en omsättning av

410 milj. kr.

Riksdagen beslöt år 1975 (prop. 1975:110, NU 1975:35, rskr 1975:247)- med anledning av den akuta kris som Eriksberg råkat in i — att staten som en provisorisk lösning på krisen från Eriksbergs ägare Ångfartygs AB Tirfing skulle förvärva samtliga aktier i företaget. År 1975 var 5 175 personer anställda vid Eriksberg. Omsättningen uppgick till 980 milj. kr. Verksamheten under nämnda år visade en förlust av 420 milj. kr.

I början av år 1970 stod det klart att AB Götaverkens finansiella situation var sådan att statliga stödåtgärder kunde komma att visa sig behövliga. En finansiell rekonstruktion genomfördes under statens medverkan, varvid Salénrederierna AB inträdde som majoritetsägare till Götaverken (prop. 1971:117, NU 1971:27, rskr 1971:229).

Verksamheten vid Götaverken år 1973 resulterade i en betydande förlust. Efter överenskommelse med Salénrederierna beslöt statsmakterna år 1974 (prop. 1974:110, NU 1974:41, rskr 1974:264) att en del av ett till Götaverken lämnat lån skulle omvandlas till så många aktier i företaget att de motsvarade 9,5 4 av hela aktiekapitalet. De av staten förvärvade aktierna har överlåtits till Statsföretag AB.

Regeringen har i prop. 1975/76:121 lagt fram förslag innebärande bl. a. att Götaverken och Eriksberg förs samman till en koncern. Samgåendet avses ske på så sätt att staten till Götaverken överlåter samtliga aktier i Eriksberg samtidigt som staten från nuvarande ägaren till Götaverken förvärvar så stort antal aktier att staten tillsammans med Statsföretag kommer att inneha 51 96

13 Riksdagen 19761/77. I saml. Nr 102

Del II I:1 Skr 1976/77:103 194

av hela aktiekapitalet i Götaverken.

Götaverkens varvsrörelse har i genomsnitt 9900 anställda år 1975 och

fakturerade fartygsleveranser uppgick till ca 1 500 milj. kr.

Staten innehar redan direkt eller genom Statsföretag aktiemajoriteten i

Eriksberg, Uddevallavarvet och Karlskronavarvet. En betydande del av

svensk varvsindustri är således samlad i statens hand. Därjämte har staten 9,5 KH av aktierna i Götaverken.

Staten har sålunda efter hand fått betydande intressen i svensk varvsindustri. Det kan därför vara motiverat att göra en översyn rörande den statliga

varvsgruppens framtida organisatoriska struktur och därvid beakta de

samordningsvinster som bör kunna uppnås.

För dessa uppgifter bör en kommitté tillkallas. Kommittén bör avge förslag

till hur de statliga varvsengagemangen bör organiseras för att uppnå

målsättningen att ha en väl sammanhållen och effektiv statlig varvsgrupp.

Kommittén bör bedöma om varvsgruppen lämpligen bör ingå som en

sammanhållen företagsgrupp inom Statsföretagskoncernen i enlighet med

tankegångarna i min skrivelse till Statsföretags styrelse den 21 oktober 1974

om statsföretaggruppens framtida organisation eller om företagsgruppen bör

utgöra en självständig koncern inom Statsföretagskoncernen.

Om riksdagen beslutar i enlighet med förslagen i prop. 1975/76:121 bör

även Götaverken innefattas i utredningsarbetet. Sammanläggningen av

nybyggnadsverksamheten i Göteborg vid Götaverken och Eriksberg skall handläggas av Götaverken enligt det i propositionen redovisade ramavtalet

och konsortialavtalet mellan staten och Saléninvest AB. Kommittén bör hålla

nära kontakt med Götaverkens ledning i denna fråga och samordna sina

ställningstaganden och rekommendationer med de lösningar som Götaver-

ken arbetar fram.

Kommittén bör studera möjligheten att låta vissa produktionsenheter inom varvsgruppen vara underleverantörer till de egentliga nybyggnadsenheterna. Exempel på produkter och områden där en specialisering kan medföra samordningsvinster är tillverkning av sektioner, roder, däckhus, ångpannor, inredningsarbeten och rörarbeten.

Produktion av motorer sker inom olika företag inom den statliga varvsgruppen. Detta är ett område där samordningsvinster bör kunna erhållas och

kommittén bör föreslå riktlinjer för hur motorproduktionen bör organiseras. Härvid bör studeras möjligheten till en samordning av tillverkningen av huvud- och hjälpmotor.

Kommittén bör överväga vilka företag och företagsenheter, som bör ingå i

varvsgruppen. I den mån kommittén kommer till uppfattningen att vissa

företag eller företagsenheter bör frånskiljas varvsgruppen bör förslag lämnas om de bör avvecklas eller överföras eller försäljas till annan huvudman. Kommittén bör också i förekommande fall överväga om företag eller

företagsenhet inom gruppen skall ges en annan inriktning. Vidare bör kommittén studera om inom Statsföretag befintliga företag utöver Uddeval-

lavarvet och Karlskronavarvet bör tillföras varvsgruppen.

Kommitténs arbete bör bedrivas skyndsamt och i nära samarbete med

företagsledningarna på berörda företag. Kommittén bör vid sin sida ha en

referensgrupp med företrädare för de anställda.

195 Kommittéer: Industridepartementet Dell 1I:2

2. Tilläggsdirektiv till delegationen för energiforskning

Beslut vid regeringssammanträde 1976-06-10.

Departementschefen, statsrådet Johansson, anför.

Med stöd av regeringens bemyndigande har jag tillkallat en delegation (I

1975:02) för energiforskning med uppgift att bl.a. ta fram underlag för planering av forskning och utvecklingsarbete inom energiområdet i ett långsiktigt perspektiv. I direktiven för delegationens arbete anges att underlaget bör redovisas på sådant sätt att det kan tjäna som underlag för statsmakternas beslut om omfattning och inriktning av forskningen och utvecklingsarbetet på energiområdet sedan det nu löpande treåriga energiforskningsprogrammet har genomförts.

Det uppdrag som sålunda har lämnats delegationen är allmänt hållet och bör nu anges närmare mot bakgrund av behovet av underlag för 1978 års energipolitiska beslut.

Delegationen bör ta fram underlag för statsmakternas beslut om forskning

och utvecklingsarbete under en treårsperiod med början den 1 juli 1978.

Delegationen bör också belysa konsekvenserna av en kortare resp. längre programperiod. :

Delegationen bör vid utarbetande av underlaget samråda med statens råd! för byggnadsforskning, transportforskningsdelegationen, styrelsen för teknisk utveckling och nämnden för energiproduktionsforskning i dessa

myndigheters egenskap av programansvariga organ för delar av nu löpande

energiforskningsprogram. Regeringen har under anslaget Energiforskning för budgetåret 1976/77 beräknat medel för de programansvariga organens medverkan i delegationens arbete härvidlag.

Av det underlag delegationen redovisar bör framgå hur energiforskningen

bidrar till att öka handlingsfriheten för svensk energiförsörjning på lång sikt. Särskilt bör redovisas vilka effekter som alternativa ambitionsnivåer beträf-

fande forskning och utvecklingsarbete inom energiområdet kan beräknas få på såväl energiproduktionens som energikonsumtionens långsiktiga utveckling.

Delegationen bör i sitt underlag redovisa alternativa förslag. I förhållande till insatserna inom energiforskningsprogrammet under budgetåret 1977/78

bör ett alternativ innebära en oförändrad ambitionsnivå. Ett alternativ bör

bygga på en tjugoprocentig minskning av ambitionsnivån. Delegationen är därutöver oförhindrad att redovisa ett av delegationen avvägt alternativ som innebär ökad ambitionsnivå.

När delegationen för program etler delprogram redovisar alternativ med ökad ambitionsnivå bör särskild uppmärksamhet ägnas frågan om den personal och de materiella resurser som behövs för föreslagna insatser kan beräknas föreligga. Härvid bör också uppmärksammas eventuella effekter på angränsade forskningsområden.

Delegationen bör söka belysa sambandet mellan energipolitiskt motiverat

statligt stöd till forskning och utvecklingsarbete och andra statliga insatser till stöd för forskning och utveckling.

Delegationens underlag bör föreligga senast den 28 september 1977.

Jag hemställer att regeringen preciserar uppdraget till delegationen för energiforskning på det sätt jag nu har angett.

Del II 1:3 Skr 1976/77:103 196

3. Förbättrad insyn i de statliga företagen

Beslut vid regeringssammanträde 1976-06-17

Departementschefen, statsrådet Johansson, anför

De statliga företagen — aktiebolag och affärsdrivande verk — sorterar under sju olika departement nämligen industridepartementet, kommunikationsdepartementet, finansdepartementet, försvarsdepartementet, handelsdepartementet, jordbruksdepartementet och socialdepartementet. Flertalet av de

statliga företagen, däribland Statsföretag AB med dotterbolag, sorterar under

industridepartementet.

I samband med riksdagens beslut om bildandet av Statsföretag AB (prop. 1969:121, SU 168, rskr 381) behandlades frågan om information om och insyn 1 de statliga företagen. Riksdagens beslut innebär att Statsföretags årsredo-

görelse årligen skall föreläggas riksdagen. Vidare utser riksdagen varje år 18

riksdagsledamöter vilka får delta i Statsföretags bolagsstämmor med rätt att

ställa frågor rörande verksamheten inom såväl Statsföretag som samtliga dess

dotterbolag. Slutligen utser riksgäldsfullmäktige på riksdagens vägnar två av

de fem revisorer som skall finnas i Statsföretag.

Industridepartementet ger varje år ut publikationen Statliga företag. I

denna lämnas en redogörelse för verksamheten i affärsdrivande verk och

statligt ägda aktiebolag. Urvalsprincipen är att bolag i vilka staten direkt eller

indirekt äger 50 96 eller mer av aktierna redovisas. I publikationen ingår bolag som sorterar under något departement samt dessa bolags aktieinnehav i

dotterbolag. Dessutom anges väsentliga minoritetsposter. Icke rörelsedrivande bolag och fastighetsbolag har hittills lämnats utanför redovisningen. Syftet med publikationen är att ge en lättillgänglig och överskådlig information över den statliga verksamheten i företagsform.

Under riksmötet 1975/76 väcktes flera motioner rörande insynen i de

statliga företagen. Näringsutskottet anförde i sitt utlåtande (NU 1975/76:39) över motionerna att det är väsentligt att de statliga företagens offentliga redovisning utformas på ett sådant sätt att både riksdagen och en större allmänhet får goda förutsättningar att följa och bedöma verksamheten. Ett

stort mått av öppenhet bör eftersträvas. Utskottet fann inte att den praxis som

nu tillämpas ger anledning till generell kritik, men ansåg att informationen

om statliga företag bör kunna förbättras, inte minst vad gäller möjligheten att

få en samlad överblick över den statliga företagssektorn, inkl. dotterbolag inom olika koncerner. Utskottet föreslog att frågan om förbättrad redovisning av och ökad insyn i statliga företag skulle utredas genom regeringens försorg och resultatet av detta utredningsarbete föreläggas riksdagen. Riksdagen

beslöt i enlighet härmed (rskr 1975/76:220). Då vi nu har några års erfarenhet av det system för information om de statliga företagen som infördes år 1970 anser även jag att det är lämpligt att göra en Översyn av dessa frågor. Jag anser därför att en kommitté bör tillsättas

för detta ändamål. Kommitténs uppgift bör i huvudsak vara att under-

söka — vilka som kan ha intresse av en utvidgad information om de statligt ägda

företagen,

— vilken information om och insyn i dessa företag som kan behövas med hänsyn till olika intressenter,

—- i vilka former sådan information lämpligen bör lämnas. Till ledning för utredningsarbetet vill jag nämna följande.

197 Kommittéer: Industridepartementet Delll I:4

De statliga företagen omfattar affärsdrivande verk och aktiebolag. I fråga om handlingar som upprättas hos eller kommer in till de affärsdrivande verken gäller offentlighetsprincipen. Vem som helst kan således ta del av

handlingar som finns hos de affärsdrivande verken i den mån lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar inte ger stöd

för hemlighållande. Med undantag för domänverket beslutar riksdagen

årligen om affärsverkens investeringsanslag. Affärsverkens driftbudget

fastställs av regeringen. Också här är domänverket undantaget.

Handlingar hos de statligt ägda aktiebolagen är inte offentliga. I ekono-

miskt avseende är bolagen fristående från statsverket. Normalt beslutar

riksdagen endast om riktlinjer för verksamheten eller om medelstillskott.

Behovet av särskilda former för insyn blir mot den angivna bakgrunden något olika för affärsverk och aktiebolag. Kommittén bör undersöka om det är möjligt att ge generella riktlinjer eller om särskilda regler behövs för affärsverk resp. bolag.

I fråga om aktiebolagen vill jag påpeka att ansvaret för förvaltningen i första hand åvilar styrelsen och verkställande direktören. Ytterst tillkommer ägaransvaret regeringen inom ramen för dess grundlagsenliga styrande makt. Det bör inte ankomma på kommittén att överväga några ändringar i dessa avseenden.

Jag vill erinra om att budgetutredningen (SOU 1973:43-46) och affärsverkskommittén har lagt förslag som bl. a. berör hithörande frågor. Som chefen för finansdepartementet anförde i 1975 års kompletteringsproposition (1975:100) bereds f. n. dessa förslag inom regeringskansliet.

Industridepartementet kommer i år att ge en utökad information om de statliga företagen i publikationen Statliga företag. Presentationen av Statsföretags dotter- och dotterdotterbolag kommer att. utvidgas, liksom även

redogörelsen för de bolag i vilka affärsverken förvaltar aktier. Vidare kommer

redovisningen av minoritetsposter att utvidgas. Publikationen kompletteras med en förteckning över statens direkta och indirekta aktieinnehav.

Kommittén bör studera möjligheterna att finna ett praktiskt system för att få en fullgod överblick över de företag staten äger inkl. dotterbolag och aktieinnehav inom olika koncerner samt minoritetsposter. Kommittén bör också undersöka om riktlinjer bör utfärdas för utformningen av årsredovisningen för statliga företag i syfte att öka informationen om företagen.

Kommittén bör vidare göra en utvärdering av resultatet och erfarenheterna av riksdagsledamöternas deltagande i Statsföretags bolagsstämmor och mot bakgrund därav pröva behovet av och formerna för en ökad insyn i Statsföretaggruppen från riksdagens sida. Erfarenheter även. från andra

länder kan vara av intresse. Kommittén bör vidare pröva motsvarande frågor för statliga företag, som inte ingår i Statsföretaggruppen.

4. Alternativ för den ekonomiska utvecklingen i Billingenområdet

Beslut vid regeringssammanträde 1976-07-08.

Departementschefen, statsrådet Johansson, anför.

Skövde med omgivande kommuner utgör en central region i Skaraborgs

län. Det lokala befolkningsunderlaget, definierat som befolkningen inom en

Del II 1:4 Skr 1976/77:103 198

tremils radie, uppgår till ca 120000 människor. Området har en starkt integrerad arbetsmarknad genom att en betydande pendling förekommer. Huvuddelen av pendlingen sker till Skövde, men från denna kommun förekommer också en inte obetydlig utpendling.

Näringsstrukturen i den centrala regionen karaktäriseras av att en mycket hög andel av befolkningen sysselsätts inom industri och jordbruk. Verkstadsindustrin samt trä-, sten- och livsmedelsindustri är de dominerande branscherna. Ungefär hälften av länets kommuner har en påtagligt ensidig industristruktur.

Hänsprogram 1974 har länsstyrelsen i Skaraborgs län angett målsättningen för arbetsmarknadens utveckling i länet. Bl. a. sägs där att en riktpunkt bör vara att kunna erbjuda invånarna en arbetsmarknad av i princip samma kvalitet i fråga om differentiering och löneläge som den i landet i övrigt. Länsstyrelsen har i sitt yttrande över sysselsättningsutredningens betänkande (Arbete åt alla, SOU 1975:90) framhållit angelägenheten av en ytterligare utveckling och tillväxt av industrin och att detta främst bör ske med utgångspunkt i länets naturliga förutsättningar.

Södra Billingen, som ligger inom länets centrala arbetsmarknadsområde, har betydande naturresurser. Olika intressen har riktat anspråk mot detta område. BI. a. har flera stora projekt aktualiserats, som innebär utnyttjande av naturresurserna. Det största projektet gäller utvinning av uran ur alunskiffer. Enligt geologiska bedömningar innehåller alunskiffern i Billingen ca I miljon ton uran, varav ca 300 000 ton anses utvinningsbara. Ett ton uran motsvarar vid elproduktion grovt räknat 65 miljoner kWh. Det utvinningsbara uranet i Billingen representerar således ca 20 000 miljarder kWh eller hela Sveriges nuvarande elförbrukning i mer än 200 år.

Det energipolitiska program som statsmakterna fastställde våren 1975 (prop. 1975:30, NU 1975:30, rskr 1975:202) omfattar även vissa riktlinjer för försörjningen med kärnbränsle. Därvid har beslutats bl. a. att staten skall medverka vid projekteringen för ett uranverk i Ranstad med kapaciteten ca 1 300 ton om året. Loussavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) har åtagit sig att leda projektet. Arbetet siktar på driftstart i början av år 1981. Statsmakterna har anvisat sammanlagt 41 milj. kr. som ett t. v. ränte- och amorteringsfritt lån till LKAB för projekteringen och för miljöutredningar i anslutning därtill.

I juni 1975 ingav LKAB ansökan om tillstånd för projektet enligt 136 a § byggnadslagen. Med hänsyn till de synpunkter som kom fram vid remissbehandlingen fann LKAB emellertid att ytterligare utredningsarbeten krävdes och återkallade sin ansökan. Dessa arbeten, som nu pågår, innebär bl. a. att olika lösningar av miljöfrågorna bearbetas och diskuteras med remissinstanserna samt att möjligheterna granskas att utvinna även andra mineral än uran ur den brutna skiffern. LKAB räknar med att ha avslutat dessa studier hösten 1976. En reviderad investeringskalkyl väntas då också föreligga.

Nettotillskottet av arbetstillfällen till följd av projektet har preliminärt beräknats till ca 700 och till 900-1 000 totalt genom åtföljande tillväxt inom servicenäringarna. Folkökningen i regionen kan därmed komma att uppgå till ca 2500 personer, vilket i sin tur innebär ett behov av ca 900 nya bostadslägenheter.

Planeringsavdelningen vid länsstyrelsen i Skaraborgs län har i en PM den 24 oktober 1975 redovisat sin preliminära bedömning av projektets regionalekonomiska effekter som ett led i det då pågående arbetet inför länsstyrelsens

199 Kommittéer: Industridepartementet Del II 1:4

ställningstagande till LKAB:s ansökan. Av promemorian framgår bl. a. att

projektets förverkligande bedöms kunna bidra till en ökad stabilitet i länets näringsliv i och med att verksamheten knappast skulle vara underkastad konjunktursvängningar. Den nya teknologin m. m. på det kemiska området som skulle tillföras länets näringsliv bedöms också kunna vara av värde.

Vid sidan av uranutvinningen finns även andra näringslivsintressen knutna till, speciellt, södra Billingen. Planer föreligger på att bryta kalksten

och eventuellt uppföra en cementfabrik. Ansökan om :tillstånd att bryta diabas har gjorts. Ett större skjutfält samt en planerad ny riksväg kan också

nämnas bland projekt som skulle beröra samma områden som uranver-

ket. Ett förverkligande av här nämnda planer skulle medföra betydande ingrepp i landskapet och ställa ökade anspråk på mark- och vattentillgångar. De

områden som skulle påverkas har i andra sammanhang bedömts vara av väsentligt bevarandeintresse. Stora deltar av de aktuella områdena har i samband med den fysiska riksplaneringen angetts vara av riksintresse för

naturvård, rörligt friluftsliv och kulturminnesvård.

Det föreligger alltså starka motstående intressen när det gäller det framtida utnyttjandet av Billingen och speciellt dess södra del. Detta föranledde de

berörda kommunerna — Skövde, Falköping och Skara — att i samband med

sina åtgärdsprogram för den fysiska riksplaneringen understryka behovet av

samlade utredningar under medverkan av samtliga berörda parter. En sådan .

planeringsverksamhet hade också påbörjats inom en kommunal ledningsgrupp och i samverkan med länsstyrelsen.

Regeringen har gett länsstyrelsen i uppdrag att följa de studier och det planeringsarbete som pågår för södra Billingenområdet och så långt möjligt

samordna de olika arbetsinsatserna. Länsstyrelsen skall i anslutning till sin

redovisning till regeringen i september 1977 av arbetet med den fysiska riksplaneringen göra en samlad utvärdering av de anspråk som riktas mot

området och redovisa förslag till fortsatta åtgärder för att säkerställa en rimlig avvägning mellan motstående intressen.

Länsstyrelsen har den 20 februari 1976 avlämnat en lägesrapport avseende

planerings- och utredningsverksamheten i södra Billingen. Av rapporten

framgår att kommunerna i samråd med länsstyrelsen och berörda intressenter tar fram ett utredningsmaterial som gäller avgränsning av olika

intresseområden. Materialet är avsett att ligga till grund för ett fortsatt

planeringsarbete under andra halvåret 1976. Vidare anges i rapporten att länsstyrelsen för sin bedömning av exploateringsintressena behöver under-

lagsmaterial från annat håll, exempelvis i fråga om landets resurser och behov

av kalk, uran och diabas.

Som framgår av vad jag nu har redovisat är alltså ett antal planerings- och utredningsverksamheter i gång vad gäller bl. a. konsekvenserna för markan-

vändning och miljö av projekt som innebär ingrepp i södra Billingen. Det är väsentligt att ställningstaganden till dessa projekt sker mot bakgrund också av en utvärdering av de ekonomiska utvecklingsalternativ i regionen som kan förutses. Aven de kommunalekonomiska konsekvenserna är i detta

sammanhang av intresse. Det föreligger emellertid i dag inte underlag för

sådana bedömningar. Jag förordar därför att en särskild kommitté tillkallas

för att ta fram ett sådant underlag.

Kommitténs uppgift bör vara att efter samråd med berörda planerings- och utredningsorgan redovisa och analysera ett antal olika alternativ för den

ekonomiska utvecklingen i området kring södra Billingen, i första hand de

Del II 1:4 Skr 1976/77:103 200

berörda kommunerna Skövde, Falköping, Skara och Tidaholm. Valet av utvecklingsalternativ bör ske med utgångspunkt i de studier som utförs i samband med kommunernas planeringsarbete av alternativa sätt att utnyttja naturresurserna i södra Billingenområdet. I de olika alternativen bör den samlade ekonomiska utvecklingen behandlas. Förutom industri, jordbruk

och handel bör således ingå även offentliga tjänster av olika slag, såsom

försvar, sjukvård m. m. Alternativen bör avse utvecklingen åtminstone fram

till år 1990.

Kommittén bör i största möjliga utsträckning utnyttja det material som har

tagits fram eller f. n. tas fram på andra håll, bl. a. hos berörda myndigheter samt inom ramen för länsstyrelsens och kommunernas planeringsverk-

samhet och LKAB:s projektarbete. Det är vidare väsentligt att kommittén tar del av material och erfarenheter hos berörda intresseorganisationer.

Resultatet av kommitténs arbete bör föreligga senast den 15 augusti

1977.

5. Norrbottendelegationen med uppgift att förbättra sysselsättningsläget i Norrbottens län

Beslut vid regeringssammanträde 1976-12-02.

Departementschefen statsrådet Åsling anför.

Näringslivet i Norrbottens län har under de senaste decennierna inte kunnat ge länets befolkning tillräcklig sysselsättning. Jord- och skogsbrukets behov av arbetskraft har minskat snabbt. Industri- och tjänstesektorerna har vuxit men inte tillräckligt för att tillgodose det ökade arbetskraftsutbudet.

Denna utvecklingsbild har länet gemensamt med flera andra län inom

stödområdet. De traditionellt höga födelsetalen i norra Norrland och den därav följande snabba tillväxten av antalet unga arbetssökande har emellertid gjort obalansproblemen påtagligare i Norrbottens län än i de övriga länen inom stödområdet.

Bristen på arbetstillfällen ledde under 1960-talet till en flyttningsförlust för

Norrbottens län på nära 30000 personer. Länet hade samtidigt högre registrerad arbetslöshet och lägre yrkesverksamhetstal än något annat län. Ett stort antal människor var också omfattade av olika arbetsmarknadspolitiska

insatser. Dessa förhållanden kartlades i länsprogram 1970 och där gjordes

också prognoser som visade att den fortsatta omvandlingen av näringslivet utan särskilda åtgärder från samhällets sida skulle kunna leda till en fortsatt

omfattande utflyttning. Under en tioårsperiod har företag som fått lokaliseringspolitiskt stöd

kunnat öka sin sysselsättning med totalt ca 2 500 personer. Vid sidan av detta

stöd har särskilda insatser gjorts i länet. Investeringarna i de statliga företagen

i länet har legat på en hög nivå, Norrbottens Järnverk AB (NJA) har under 1970-talet ökat sysselsättningen med nära 2 000 personer. De stora belopp som har tillförts landstinget och länets kommuner genom skatteutjämnings-

bidrag har medfört att den individinriktade samhällsservicen ligger på en

relativt hög nivå samtidigt som länet har en påfallande hög andel sysselsatta inom sektorn offentliga tjänster.

Under 1970-talet har en påtaglig omsvängning skett i relationen mellan utflyttning och inflyttning. Sett i genomsnitt över de senaste fem åren har in-

201 Kommittéer: Industridepartementet Del II 1:5

och utflyttning i stort sett balanserat. Under perioden 1971-1975 har vidare

sysselsättningen ökat med nära 10 000 personer, varav ca 70 96 är kvinnor -

till stor del deltidsarbetande. Detta står i påtaglig kontrast till stagnationen under föregående femårsperiod. I länsplanering 1974 förutser länsstyrelsen

en nettoinflyttning under resten av 1970-talet med ca 1 000 personer om året; dessa prognoser är dock upprättade med utgångspunkt i de då föreliggande planerna på en utbyggnad av Stålverk 80. Trots den av länsstyrelsen

förutsedda balansen på länsnivån visar prognoserna för de flesta inlandskommuner en fortsatt nettoutflyttning.

Samtidigt som man har nått balans mellan utflyttning och inflyttning för

länet som helhet kvarstår emellertid den tidigare undersysselsättningen i länet i stort sett oförändrad. Enligt preliminära beräkningar för år 1975 skulle

det behövas ytterligare ca 11 500 arbetstillfälten för att länet skulle nå upp till landets genomsnittliga förvärvsfrekvens. Totalt sett har länet den största undersysselsättningen i landet. Samtidigt finns det påtagliga variationer i

förvärvsfrekvens mellan länets olika delar. Undersysselsättningen är särskilt stor i vissa mindre kommuner i inlandet.

Det är naturligt att planeringen för den framtida utvecklingen i Norrbottens län i stor utsträckning knutits till Stålverk 80-projektet. Inriktningen på projektet våren 1974, då riksdagen godkände riktlinjer för finansieringen, innebar utbyggnader för att möjliggöra en årlig produktion av 4 milj. ton

stålämnen och en ökning av koksproduktionen med 2 milj. ton per år. I full

drift skulle stålverket sysselsätta ca 2 300 personer. Genom investeringens indirekta effekter på näringslivet i länet antogs den totala sysselsättningsef-

fekten bli väsentligt högre. Ändrade bedömningar av bl. a. marknadsutveck-

lingen och kostnadssidan medförde emellertid en omorientering av projektet. De nya riktlinjerna för fullföljandet av projekteringen av en stålverksut-

byggnad i Luleå framgår av prop. 1975/76:207. Där sägs bl. a. att målet skall vara att genomföra utbyggnaden av ett metallurgiskt centrum i Luleå, i första

hand anpassat till den svenska stålindustrins behov. Utbyggnaden förutsattes

ge samma sysselsättningseffekt som tidigare. I fråga om den metallurgiska kapaciteten uttalades att det nya ämnesverket borde få en kapacitet på ca 2,5

milj. ton ämnen per år. Nya analyser av och prognoser för markandsutvecklingen som tagits fram på senare tid visar på ett kapacitetsöverskott för stål

inom Europeiska Gemenskapen (EG) fram till 1985. Tendensen för valsade

produkter är enligt dessa rapporter i stort likartad. Mot den bakgrunden har NJA:s styrelse nyligen beslutat att rekommendera att stålverksprojektet skall skjutas på framtiden. Huvudalternativet för företagets långsiktiga utveckling är emellertid fortfarande en utbyggd metallurgisk kapacitet.

Den mest närliggande uppgiften för NJA är nu att på sikt trygga sysselsättningen för de anställda. Företaget utarbetar f. n. ett handlingspro-

gram som beräknas kunna föreligga klart under år 1977. Därefter får ställning tas till frågan om en eventuell statlig finansiell medverkan. Beträffande

åtgärder på kort sikt för att trygga sysselsättningen överväger regeringen en

finansiell rekonstruktion av NJA.

Några officiella prognoser rörande effekten på näringslivsutvecklingen i Norrbottens län av att stålverksprojektet skjuts på framtiden föreligger ännu inte. Mycket preliminära bedömningar tyder emellertid på att effekten för länet kommer att bli stor om inga åtgärder vidtas.

Min bedömning, mot bakgrund av vad som här har redovisats och mot

bakgrund av att de kommunala investeringar som redan genomförts bör komma till nytta så snart som möjligt, är att betydande insatser krävs för att

Del II 1:5 Skr 1976/77:103 202

lösa sysselsättningsproblemen i Norrbottens län. Trots den senaste tidens väl

balanserade nettoflyttningar kvarstår, som jag tidigare har nämnt, den

omfattande undersysselsättningen och därmed också detta behov av extra åtgärder. Jag förordar därför att en särskild delegation, Norrbottendelegationen, tillsätts med uppgift att skyndsamt lämna förslag om konkreta åtgärder som kan förbättra sysselsättningsläget i Norrbottens län.

En lång rad myndigheter och organ arbetar redan med de problem jag har angett. Jag kan här nämna länsstyrelsen, landstinget, kommunerna, Norr-

landsfonden, företagareföreningen och den speciella arbetsgrupp som tillsatts av expertgruppen för regional utredningsverksamhet (ERU). Delegationen

bör i så stor utsträckning som möjligt utnyttja det material och de kunskaper

som redan finns rörande en näringslivsexpansion inom länet och verka för en

samordning av resurser och insatser. Av särskild vikt är att en integration kommer till stånd mellan delegationens arbete och länsplaneringsarbetet.

Delegationens arbete bör inriktas på konkreta projekt som kan öka antalet arbetstillfällen i länet. I första hand bör arbetet koncentreras på industrisek-

torn. Delegationen bör kontakta företag inom och utom länet för att utröna önskemål och krav för en expansion resp. etablering inom Norrbottens län, samt att lämna förslag till sysselsättnings- och produktionsbefrämjande åtgärder. Ett lämpligt tillvägagångssätt synes vara att genom överläggningar med tänkbara intressenter föra fram konkreta etablerings- och expansions-

projekt. Härvid bör delegationen hålla intim kontakt med anslagsbeviljande myndigheter så att i förekommande fall dessa skall kunna bedöma möjligheterna att erbjuda ekonomiskt stöd.

Någon särskild industribransch bör inte utpekas för delegationens här

nämnda insatser. Det finns inte heller anledning att avgränsa insatserna till

kustområdet eller länets större tätorter. Delegationen bör vara obunden i

detta hänseende. Det är dock angeläget att sådan industriell verksamhet inom

metallsektorn etableras i Luleåområdet som i väsentlig grad bygger på en vidareförädling av NJA:s produktion. Delegationen bör se som en av sina väsentliga uppgifter att få till stånd en sådan förädlingsverksamhet. Delegationen bör vidare ägna särskild uppmärksamhet åt frågor om sysselsättning

för kvinnor.

Under åren 1963-1972 genomfördes genom Sveriges geologiska undersök-

nings försorg en systematisk inventering beträffande järnmalmer och andra

mineral inom Norrbottens län (prop. 1963:164, 3 LU 1963:38, rskr 1963:389). Det ankommer på nämnden för statens gruvegendom att se till att de statliga gruvrättigheter som tillkommit genom inventeringen tas till vara på bästa

sätt. Delegationen bör i samråd med nämnden undersöka om det bland statens gruvegendom i Norrbotten finns projekt som i och för sig är lovande och tänkbara för exploatering, men där nämnden inte haft resurser tillgängliga för närmare undersökningar. Vidare bör delegationen i övrigt initiera

företag till att prospektera efter samt pröva möjligheterna att bryta och

utvinna mineraler.

Delegationen bör även kunna lämna förslag till åtgärder som befrämjar utvecklingen inom andra näringsgrenar än industrin, främst jord- och skogsbruk. Olika vägar att tillvarata det försörjningsunderlag som jord- och skogsbruk kan ge, bör övervägas. Beträffande skogsbruket bör lämpliga

former för bl. a. en utökad skogsvård övervägas. Härvid bör samråd ske med

lantbruksnämnden och skogsvårdsstyrelsen i länet.

Samhällets service till de boende inom länet är, som jag tidigare har

påpekat, väl utbyggd. Delegationen bör dock, i den mån man finner brister i

203 Kommittéer: Industridepartementet Dell 1:5

denna eller i den mer näringslivsinriktade servicen som utgör allvarliga

hinder för en god utveckling av industri och andra näringar, kunna föreslå åtgärder på detta område. Det kan här t. ex. vara fråga om företagsinriktad service av uppdragskaraktär. Därvid bör bl.a. beaktas de strukturella förhållanden beträffande befolkning och näringsliv som råder inom olika

delar av Norrbottens län. Således finns exempelvis i Luleå genom resurserna

inom NJA samt genom Tekniska Högskolan och Metallurgiska Forsknings-

stationen en betydande forsknings- och utvecklingskapacitet på det metallurgiska området. Som jag tidigare har nämnt är det angeläget med en

vidareförädling inom metallsektorn. Mot bakgrund därav bör delegationen

pröva behovet av ytterligare resurser i detta hänseende.

De uppgifter som arbetsgrupperna för bevakning av sysselsättningsfrågor

inom Haparanda, Övertorneå, Pajala, Överkalix och Jokkmokks kommuner har, bör övertas av delegationen. Delegationen bör vidare på lämpligt sätt samarbeta med den nyligen tillsatta delegationen för etableringsfrågor samt

samråda med den av försvarsministern tillsatta delegationen för samordning

av militära och civila intressen i Arvidsjaur.

Delegationens arbete bör läggas upp så att verksamheten kan avslutas vid utgången av år 1978. Avrapportering av arbetet bör ske successivt.

Del HI K:1 Skr 1976/77:103 204

Kommundepartementet

1. Fögderiorganisationen

Beslut vid regeringssammanträde 1975-12-18.

Den regionala skatteförvaltningen ombesörjs av länsstyrelserna. Organisationen för verksamheten regleras i länsstyrelseinstruktionen (1971:460).

Länsstyrelsen är i samtliga län utom Stockholms län organiserad med tre

avdelningar, planeringsavdelningen, skatteavdelningen och förvaltningsav-

delningen. Länsstyrelsen i Stockholms län har fem avdelningar, planerings-

avdelningen, taxeringsavdelningen, kameral- och uppbördsavdelningen,

länsskatterättsavdelningen och förvaltningsavdelningen. På skatteavdelningen — i Stockholms län taxeringsavdelningen samt kameral- och

uppbördsavdelningen —- handläggs samtliga ärenden inom beskattningsområdet på länsplanet utom sådana som har överklagats till andra instans. Den dömande verksamheten på beskattningsområdet i länen utövas av länsskatterätten och fastighetstaxeringsrätten som i administrativt hänseende är knutna till länsstyrelsen.

Skatteavdelningen är organiserad på samma sätt hos 22 länsstyrelser. Stockholms och Gotlands län har avvikande organisationer. Normalt är

skatteavdelningen organiserad på fem enheter, taxeringsenheten, revisions-

enheten, mervärdeskatteenheten, uppbördsenheten och dataenheten. I Gotlands län består skatteavdelningen av endast två enheter, en revisionsenhet och en enhet för övriga ärenden. Skatteförvaltningen hos länsstyrelsen i Stockholms län är uppdelad på två avdelningar, taxeringsavdelningen samt

kameral- och uppbördsavdelningen. Länsstyrelsen fastställer arbetsordning

och allmänna bestämmelser för huvuddelen av arbetet inom länsstyrelsen.

Chefen för länsstyrelsens skatteavdelning eller, i Stockholms län, chefen för

taxeringsavdelningen fullgör vad som enligt skatte- och taxeringsförfattning-

arna ankommer på skattechefen i länet.

Skatteförvaltningen på det lokala planet ombesörjs av lokal skattemyndighet, en i vart och ett av rikets 120 fögderier. De lokala skattemyndigheternas

verksamhet regleras i bl. a. instruktionen (1966:557) för lokal skattemyndig-

het.

Antalet lokala skattemyndigheter varierar länen emellan. I Stockholms län

finns tolv lokala skattemyndigheter, i Älvsborgs och Norrbottens län åtta, i Malmöhus och Värmlands län sju, i Jönköpings, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs och Gävleborgs län sex, i Kalmar, Kristianstads, Kopparbergs och Västernorrlands län fem, i Södermanlands, Östergötlands, Hallands, Örebro,

Västmanlands och Västerbottens län fyra, i Uppsala och Blekinge län tre, i

Kronobergs län två samt i Gotlands och Jämtlands län en. Länsstyrelsen är chefsmyndighet för de lokala skattemyndigheterna i

länet. Vidare utövar länsstyrelsen tillsyn över dessa bl. a. genom årliga

inventeringar. Länsstyrelsen fastställer arbetsordning med allmänna bestäm-

melser om arbetet inom lokal skattemyndighet. Chef för lokal skattemyn-

dighet är en fögderidirektör eller en häradsskrivare. Talan mot lokal

skattemyndighets beslut förs genom besvär till länsstyrelsen i främst vissa

205 Kommittéer: Kommundepartementet Del II K:1

uppbördsfrågor och till länsskatterätten i övriga skattefrågor.

Det åligger lokal skattemyndighet att bl. a. ombesörja sortering av

inkomna deklarationer och andra uppgifter samt därvid efter anvisningar av

skattechefen välja ut de deklarationer som skall behandlas av särskild taxeringsnämnd, ombesörja längdföring av taxeringsnämnds beslut, om det inte sker genom länsstyrelsens försorg, samt i den omfattning regeringen eller länsstyrelsen föreskriver i övrigt medverka vid taxeringsarbetet. Av lokal skattemyndighets arbetsuppgifter i övrigt inom skatteområdet bör här nämnas debitering och uppbörd av skatt samt arbetsgivarkontroll. Utanför detta område har myndigheten väsentliga uppgifter inom den allmänna

försäkringen, folkbokföringen m. m. Enligt taxeringslagen (1956:623) bevakar skattechefen det allmännas rätt i

taxeringsfrågor och verkar för att taxeringarna blir likformiga och rättvisa.

Han skall också i erforderlig omfattning granska taxeringarna och särskilt

uppmärksamma ojämnheter mellan olika taxeringsdistrikt.

För en effektiv skatteförvaltning inom länet har samarbetet mellan

skattechefen och de lokala skattemyndigheterna en väsentlig betydelse. De lokala skattemyndigheterna är organisatoriskt fristående myndigheter. Skattechefen har därför f. n. inte direkt ledningsrätt över dessa myndigheter.

Skattechefen får i stället i enlighet med sitt principiella ansvar för taxeringen i

länet och inom ramen för länsstyrelsens roll som chefsmyndighet utöva viss

formell och materiell ledning över de lokala skattemyndigheternas arbete

med taxeringen o. d.

Kungl. Maj:t uppdrog i december 1972 åt riksskatteverket att i samarbete

med statskontoret utföra organisationsundersökningar hos de lokala skattemyndigheterna. Undersökningarna skulle resultera i bl. a. generella organitionsmodeller för de lokala skattemyndigheterna och i detaljerad arbets- och personalorganisation för lokal skattemyndighet i Stockholms fögderi. Organisationsförslag för Stockholms fögderi har redovisats år 1973 och har numera genomförts. Arbetet med motsvarande förslag för Malmö och Göteborgs fögderier är långt framskridet. Riksskatteverket har vidare i samarbete med statskontoret i en rapport i maj 1974, Organisationsutveckling vid de lokala skattemyndigheterna, redovisat förslag till generella organisations- och

resursdimensioneringsmodeller för de lokala skattemyndigheterna.

Riksskatteverket och statskontoret har vidare i enlighet med lämnat uppdrag i en rapport, Rationalisering av skatteadministrationen (RSutredningen), som lagts fram i maj 1974 föreslagit bl. a. en ändrad organisa-

tion för taxeringen i första instans. Enligt rapporten skall bl.a. alla deklarationer granskas och föredras inför taxeringsnämnderna av tjänstemän vid länsstyrelse eller lokal skattemyndighet. Utredningen har framhållit att

den övergripande regionala ledningen av taxeringen i och för sig ställer krav på att skattechefen skall ha direktivrätt över de tokala skattemyndigheterna t. ex. beträffande verksamhetens inriktning. Med nuvarande organisatoriska

lösning med självständiga lokala skattemyndigheter anser utredningen detta krav vara svårt att tillgodose fullt ut även om nuvarande bestämmelser enligt

utredningen ger utrymme för länsstyrelsen att leda lokal skattemyndighets

insatser på taxeringsområdet. Utredningen har därför föreslagit en uttrycklig regel om att det åligger skattechefen att utfärda föreskrifter för lokal

skattemyndighets medverkan vid den årliga taxeringen.

I prop. 1975:87 har lagts fram förslag om riktlinjer för ändrad skatteadministration och taxering i första instans, m. m., i huvudsak i enlighet med RSutredningens förslag. Riksdagen har numera antagit förslaget (SKU 1975:31,

Del II K:1 Skr 1976/77:103 206

rskr 1975:229). Utöver vad som tidigare har nämnts innebär detta för länsstyrelsernas del bl. a. att skatteavdelningarna organiseras om med en särskild taxeringsenhet för ledning och verkställande av den årliga taxeringen. Det nya systemet skall i huvudsak vara genomfört till 1978 års taxering. Den nya granskningsorganisationen skall byggas upp successivt. Utbyggnaden har påbörjats i år genom rekrytering av ca 150 granskningstjänstemän, varav 87 placeras hos lokala skattemyndigheter och resten hos länsstyrelser.

Frågan om skattechefens möjligheter att enligt RS-utredningens förslag leda och påverka granskningsarbetet i den del detta skall utföras av lokal skattemyndighet diskuterades ingående vid remissbehandlingen av förslaget. Många remissinstanser var kritiska och ansåg bl. a. att systemet med en uppdelning på skilda myndigheter av ansvar och befogenhet vid taxeringen innebär risk för konflikter. Flera uttalade sig för en utveckling där de lokala skattemyndigheterna helt eller delvis ändrar karaktär från fristående myndigheter till lokala enheter inom den regionala skattemyndigheten. Föredraganden framhöll i prop. 1975:87 att det är väsentligt för en effektivt arbetande skatteadministration att det föreligger klarhet i fråga om ansvar inom organisationen och att det är uppenbart att chefen för den regionala skatteförvaltningen skall vara den som inom länet leder taxeringen och granskningen. Föredraganden framhöll vidare att vissa fördejar beträffande bl. a. ledningen av taxeringsarbetet inom länet skulle vinnas genom att den lokala skattemyndigheten inordnades som en lokal enhet i den regionala förvaltningen. Vidare pekade föredraganden på de gemensamma uppgifter som länsstyrelsernas skatteavdelningar och de lokala skattemyndigheterna torde komma att tilldelas då det gäller den framtida kontrollen av arbetsgivaravgifter och mervärdeskatt. Föredraganden framförde som sin mening att frågan emellertid kunde prövas först efter ytterligare överväganden som lämpligen borde ske i särskild ordning. Skatteutskottet har i sitt betänkande med anledning av propositionen förklarat bl. a. att det delar uppfattningen att skattechefen skall ha rätt att ge direktiv för uppläggningen av granskningsinsatserna och taxeringsarbetet i övrigt. Utskottet har med riksdagens instämmande deklarerat uppfattningen att man på längre sikt bör inrikta sig på att inlemma fögderiorganisationen i den regionala förvaltningen.

Av vad jag har anfört framgår att de lokala skattemyndigheterna på sikt bör föras samman med länsstyrelsernas skatteavdelningar (taxeringsavdelning). En utgångspunkt härvid skall vara att landets nuvarande indelning i fögderier inte skall ändras. Det bör undersökas i vilken mån den avsedda ändringen av lokal skattemyndighets ställning bör föranleda organisatoriska förändringar i förhållande till nuläget. Undersökningen bör ske genom särskilda sakkunniga, som bör lägga fram förslag till erforderliga ändringar.

Tidpunkten för en ändring av lokal skattemyndighets organisatoriska ställning är till viss del beroende av genomförandet av det nya skatteadministrativa system som nu har beslutats av riksdagen. Det nya systemet som skall införas med början vid 1978 års taxering måste i fråga om organisationen av skatteavdelning och lokal skattemyndighet bygga på de riktlinjer som har dragits upp i prop. 1975:87 och skatteutskottets av riksdagen antagna betänkande (SkU 1975:31). RS-utredningen skall under tiden fram till övergången till det nya systemet bedriva ett fortsatt utrednings- och utvecklingsarbete inom de områden som propositionen och betänkandet avser. Det ankommer sålunda på RS-utredningen att lägga fram förslag om bl. a. skattechefens direktivrätt gentemot lokal skattemyndighet och om hans

207 Kommittéer: Kommundepartementet Del ll K:2

möjlighet att leda och i vissa situationer förfoga över hela granskningsorganisationen i länet. RS-utredningen kommer också att före 1978 års taxering

utarbeta detaljerade organisationsförslag för skatteavdelningarna och de lokala skattemyndigheterna enligt de riktlinjer som har angetts i propositio-

nen.

Även om det utredningsarbete beträffande lokal skattemyndighets ställning som jag nyss har föreslagit bör bedrivas skyndsamt, kan resultatet av arbetet inte förverkligas innan den organisation som anges i prop. 1975:87 har

genomförts. Utredningen bör vid sitt arbete ägna uppmärksamhet åt andra utrednings-

förslag som vid ett genomförande kan inverka på verksamheten vid lokal

skattemyndighet eller på myndighetens organisation och ställning. Detta gäller bl. a. en inom riksförsäkringsverket i oktober 1972 upprättad rapport om decentralisering av debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter (AVG-

utredningen). Vidare bör vid utredningsarbetet beaktas att en övergång enligt

riksdagens beslut (prop. 1975:57, SKU 1975:32, rskr 1975:230) skall ske till ett nytt ADB-system inom folkbokförings- och beskattningsområdet med början vid 1978 års taxering. Det fortsatta utvecklingsarbetet med detta

projekt som bedrivs av riksskatteverket gemensamt med statskontoret bör uppmärksammas.

De sakkunniga bör även lämna förslag i de besvärsfrågor som aktualiseras vid en förändrad organisatorisk ställning för lokal skattemyndighet. I detta sammanhang bör utredningens (S 1974:03) angående översyn av besvärsorganisationen inom socialförsäkringen m. m. arbete och resultat uppmärksammas.

Under utredningens gång bör samråd ske med riksskatteverket, statskon-

toret och decentraliseringsutredningen (Kn 1975:01) samt, i den mån arbetet

berör andra utredningar, även med dessa.

2. Arbetsgrupp för översyn av kontakterna mellan medborgare och

samhällsorgan

Beslut vid regeringssammanträde 1976-08-19.

Departementschefen, statsrådet Gustafsson, anför.

Den offentliga verksamheten i vårt land har utvecklats snabbt under de senaste årtiondena. Av den totala produktionen i landet används i dag cirka

en tredjedel för uppgifter som handhas av staten, kommunerna och

landstingskommunerna. Medborgarnas behov av service, trygghet och omvårdnad tillgodoses i allt större utsträckning av samhällsorgan. Den övervägande delen av de offentligt anställda är sysselsatt med utbildning, social service och sjukvård. En mycket liten andel av den gemensamma sektorns personal är verksam med direkta förvaltningsuppgifter.

Samhällsorganens verksamhet och organisation förändras ständigt. Bakom

förändringarna ligger strävandena att bredda och fördjupa demokratin på

samhällslivets alla områden och nivåer. Inom den statliga sektorn har

förtroendemannainflytandet vidgats. Ämbetsverk med förvaltningsuppgifter

på politiskt och ekonomiskt centrala områden leds av förtroendemannastyrelser. Den statliga länsförvaltningen har reformerats på samma sätt. Vidare

Del II K:2 Skr 1976/77:103 208

har en parlamentariskt sammansatt utredning (Kn 1975:01) tillsatts för att bl. a. pröva möjligheterna att ytterligare decentralisera beslutsfattandet inom den statliga samhällsverksamheten. Decentraliseringsutredningen skall även överväga frågan om vidgad förtroendemannamedverkan i de regionala myndigheternas verksamhet. Efter förslag från utredningen i betänkandet

(Ds Kn 1975:4) Decentralisering av beslut om regionalpolitiskt stöd har

statsmakterna beslutat att föra över vissa beslutsbefogenheter från central till

regional nivå (prop. 1975/76:185, InU 1975/76:43, rskr 1975/76:369). En

betydande decentralisering har även ägt rum på andra områden. Genom exempelvis statsmakternas beslut om skolans inre arbete kommer de lokala organens ansvar för denna samhällsverksamhet att öka (prop. 1975/76:39,

UpbU 1975/76:30. rskr 1975/76:367).

Den offentliga förvaltningens omdaning har i hög grad gällt kommunerna och landstingskommunerna. Undan för undan har de kommunala verksamhetsfälten vidgats och utgör i dag två tredjedelar av den offentliga sektorn. Samhällets åtaganden och insatser har därigenom en starkare lokal förankring

i Sverige än i något annat land. Många betydelsefulla reformer har därför

kunnat förverkligas i nära kontakt med de berörda människorna och under medverkan av tiotusentals förtroendevalda.

Under 1970-talet har kommunerna och landstingskommunerna varit

föremål för omfattande studier och överväganden av kommunallagsutred-

ningen och utredningen om den kommunala demokratin. Regeringen har på

grundval av utredningarnas förslag i betänkandena (SOU 1974:99) Enhetlig

kommunallag och (SOU 1975:41) Kommunal demokrati samt cirka 400 remissinstansers synpunkter lagt fram en proposition (1975/76:187) till riksdagen om kommunal demokrati och ny kommunallag. I propositionen föreslås bl. a. åtgärder som syftar till att utveckla och fördjupa medborgarinflytandet. I detta sammanhang har även frågan om folkrörelsernas roll i samhället uppmärksammats. Ett översynsarbete om relationerna mellan samhället och folkrörelserna har påbörjats inom kommundepartementet. Syftet med detta är bl. a. att stärka folkrörelsernas möjligheter att engagera medlemmarna i samhällsarbetet.

Åtgärder har även i övrigt vidtagits för att stärka den kommunala självstyrelsen. Genom kommunindelningsreformen har det blivit möjligt att

i ökad utsträckning lägga ansvaret för betydelsefulla samhällsuppgifter på

lokal nivå och öka kommunernas handlingsfrihet. En fortlöpande översyn av statlig detaljreglering görs inom regeringens kansli. Syftet är att mönstra ut sådana föreskrifter om statlig tillsyn och kontroll som inte längre behövs.

Som ett led i det pågående arbetet har regeringen i dag på min föredragning

beslutat lägga fram en proposition till riksdagen med förslag som skali öka

kommunernas och landstingskommunernas möjligheter att anpassa verksamhetsformerna efter lokala förhållanden. Utredningsarbete med samma inriktning pågår också på andra för kommunerna och landstingskommunerna väsentliga verksamhetsområden. Detta gäller exempelvis för social-

vården, skolväsendet, bebyggelseplaneringen samt hälso- och sjukvården.

Samhällsorganens åtgärder och beslut griper i dag in i medborgarnas liv på

ett helt annat sätt än tidigare. Utbyggnaden av olika trygghetsskapande reformer har i sin tur inneburit att allt fler människor har anledning att söka

kontakt med myndigheter av skilda slag. En väl fungerande förvaltningsor-

ganisation är därför en nödvändig förutsättning för att samhällets reformpolitik skall kunna förverkligas. Flertalet av de genomförda reformerna har lagts

fast i lagstiftning. Detta har skett för att de enskilda medborgarnas

209 Kommittéer: Kommundepartementet Delll K:2

rättssäkerhet och sociala trygghet skall kunna garanteras. Lagstiftning har också måst tillgripas för att tillgodose andra intressen som är gemensamma

för medborgarna,t. ex. inom bebyggelseplanering, hälsovård, miljöskydd och

naturvård.

De omfattande regler som i dag finns har således kommit till för att tjäna och skydda medborgarna. Reglernas omfattning samt de ökade kontakterna mellan allmänheten och myndigheterna gör det samtidigt nödvändigt att

överväga om förenklingar kan åstadkommas. Jag vill därför — efter samråd med kommunförbunden -— föreslå att en arbetsgrupp tillsätts med uppgift att

göra en översyn av kontakterna mellan medborgare och samhällsorgan.

Arbetsgruppen bör pröva om förändringar kan göras i sådana bestämmelser, eller i deras tillämpning, som allmänheten upplever som onödigt komplicerade eller omotiverade. Översynsarbetet bör ha som utgångspunkt att

myndigheternas viktigaste uppgift är att tjäna medborgarna och att goda kontakter mellan allmänheten och myndigheterna utgör en väsentlig förut-

sättning för en stabil och livskraftig demokrati. Som grund för sitt arbete bör

arbetsgruppen belysa hur förvaltningens kontakter med de enskilda medbor-

garna är uppbyggda. Arbetsgruppen bör göra det möjligt: för enskilda och

organisationer att under arbetets gång framföra synpunkter och önskemål om förändringar. Det är enligt min mening angeläget att allmänhetens erfarenheter av kontakter med myndigheterna tas tillvara i utredningsarbetet liksom

den kunskap som olika folkrörelser och andra organisationer besitter. Vid

prövningen av de olika bestämmelsernas berättigande anser jag att områden där kontakter förekommer särskilt ofta bör behandlas med förtur. Någon annan avgränsning av utredningsuppdraget i denna del finner jag inte behövlig att göra, utan detta bör ankomma på arbetsgruppen.

En strävan under de senaste decennierna har varit att få till stånd enhetliga

normer för den offentliga administrationen med ökad möjlighet för den enskilde att föra fram sina synpunkter och bevaka sin rätt. Genom den allmänna verksstadgans tillkomst skapades en gemensam grund av allmänna föreskrifter för statsmyndigheterna. För det kommunala området fick 1953

års kommunallag motsvarande effekt. Med den förvaltningslag (1971:290) som trädde i kraft år 1972 fick vi de grundläggande reglerna för ärendebe-

handlingen hos statliga myndigheter och hos kommunala myndigheter för specialreglerad förvaltning. Jag anser att en utvärdering nu bör komma till stånd beträffande tillämpningen av de bestämmelser i förvaltningslagen som är av särskilt intresse från den enskildes synpunkt. Denna studie bör göras av arbetsgruppen.

Rätten att anföra besvär över myndighets beslut är ett väsentligt inslag i den enskildes rättssäkerhet. Formellt är besvärsmöjligheterna stora. De

enskilda människornas förutsättningar att anföra besvär är dock olika. Detta

gör att besvärsinstitutet för många medborgare inte är ett verkningsfullt instrument för att ta tillvara de egna rättigheterna. Sådana förhållanden är självfallet från demokratisk synpunkt och rättssäkerhetssynpunkt otillfreds-

ställande. Jag anser därför att det bör ingå i arbetsgruppens uppgifter att undersöka och komma med förslag om vad samhället kan göra för att bistå de medborgare som behöver hjälp i dessa frågor.

I detta sammanhang bör de åtgärder som vidtagits från statsmakternas sida för att biträda enskilda i juridiska frågor studeras. En betydelsefull reform

gjordes år 1973 genom rättshjälpslagens (1972:429) tillkomst. Reformen

innebär att rättshjälp numera i princip kan utgå i alla slag av rättsliga

angelägenheter där behov av sådan hjälp föreligger. Arbetsgruppen bör

14 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103

Del II K:2 Skr 1976/77:103 210

undersöka om den genomförda reformen är tillräckligt omfattande och känd för den breda allmänheten. Samråd bör härvid ske med rättshjälpsutredningen (Ju 1975:07).

Den kritik som förekommer mot samhällets regler bottnar ofta i att

motiven för de beslut som fattas om offentliga insatser och kontrollåtgärder

inte är tillräckligt kända. En förutsättning för att samhällsorganen skall kunna fullgöra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt är att samhällets

åtgärder har en god förankring hos de enskilda människorna. Detta är självfallet främst en uppgift för de politiska partierna. Bristande förståelse för

exempelvis lagstiftningens syften aktualiserar emellertid behov av övervä-

ganden om samhällsinformationen. Insatserna på detta område har under

senare år påtagligt ökat. Nämnden för samhällsinformation (NSI) har tillskapats med uppgift att bl.a. samordna och bistå myndigheterna i

informationsfrågor. Även kommunala och landstingskommunala organ har

byggt ut sin informationsverksamhet. Det finns enligt min mening skäl för arbetsgruppen att i samråd med NSI studera de åtgärder som i dag vidtas från

samhällsorganens sida och överväga de fortsatta insatserna. Särskild

uppmärksamhet bör ägnas invandrarnas problem. Arbetsgruppen bör vidare pröva om t.ex. kommunbiblioteken kan spela en mer aktiv roll som förmedlare av dokumentation i olika samhällsfrågor.

Myndigheterna skall fungera som serviceorgan åt allmänheten. Denna uppfattning kommer till uttryck på olika håll i gällande författningar. I det

s. k. servicecirkuläret (1972:406) finns föreskrifter för statsmyndigheterna om att dessa inom sitt verksamhetsområde skall lämna allmänheten upplysningar. Samhällsorganen försöker även på annat sätt underlätta medborgarnas kontakter med myndigheterna. Arbetsgruppen bör ägna de här frågorna uppmärksamhet. Det kan anföras skäl för att servicecirkulärets principer görs tillämpliga även på den kommunala och landstingskommunala verksamheten.

Det finns anledning att därutöver pröva olika åtgärder för att bistå

medborgarna med aktiv hjälp. Med hänsyn till de skiftande förhållandena i

olika verk och kommunala myndigheter måste förvaltningsorganen själva reglera formerna för kontakterna med allmänheten. Jag anser det dock värdefullt om en försöksverksamhet med t. ex. kontaktpersoner kommer till stånd. Vidare bör den lokalkontorsverksamhet som i dag finns i en del kommuner studeras. Arbetsgruppen bör även uppmärksamma de försök som pågår för att genom s. k. samhällsarbete underlätta för grupper, som på grund av sin sociala situation har särskilt behov av stöd.

De olika regler och åtgärder som jag har redovisat garanterar i allmänhet att den enskilde får en korrekt och god behandling i sina kontakter med samhällsorganen. Tillämpningen av bestämmelserna har dock stor betydelse. De offentligt anställda har därvid en nyckelroll. De skall se till att syftet med

lagstiftningen uppfylls i verkligheten. Kontakterna med de berörda människorna är då av stor vikt. En förtroendefull samverkan mellan medborgarna och myndigheterna torde i många fall vara avgörande för om en reform skall få avsedd verkan. Arbetsgruppen bör behandla dessa problem och lägga fram förslag till åtgärder. Det bör vara av intresse att genom arbetsgruppen få till

stånd studier av hur intentionerna i ett reformbeslut förs ut till praktisk

tillämpning i den direkta kontakten mellan medborgarna och samhällsorga-

nen. Arbetsgruppen bör vidare från den här synpunkten, i samråd med Statens personalutbildningsnämnd, uppmärksamma utbildningsfrågorna.

En granskning bör göras av utbildningsinnehållet för sådana grupper som har

211 Kommittéer: Kommundepartementet Delll K:3

omfattande kontakter med allmänheten. Förutsättningarna för särskild fortbildning på arbetsplatserna bör även studeras. En fråga som i detta

sammanhang är av stor vikt gäller den språkliga utformningen av skrivelser,

databehandlade meddelanden, blanketter etc. Arbetsgruppen bör överväga

åtgärder i syfte att göra myndigheternas språk klart och enkelt så att det lätt

kan förstås av den enskilde. Arbetsgruppen bör vara oförhindrad att även ta upp andra frågor inom

utredningsområdet än dem som jag nämnt i det föregående.

Ett översynsarbete om förhållandet mellan medborgare och samhällsorgan måste självfallet bedrivas i nära kontakt med de anställda som dagligen

kommer i kontakt med problemen. Jag anser det vara av stort värde om

representanter för de tre fackliga huvudorganisationerna ingår ! arbetsgruppen liksom företrädare för kommunförbunden och försäkringskasseförbundet. En aktiv medverkan från deras sida utgör enligt min mening en

garanti för att utredningsarbetet kan inriktas på de centrala problemen.

3. Den regionala samhällsplaneringens huvudmannaskap m. m.

Beslut vid regeringssammanträde 1976-08-19.

Departementschefen, statsrådet Gustafsson, anför.

Uppgiftsfördelningen på den regionala nivån mellan staten, landstingskommunerna och kommunerna samt länsförvaltningens organisation har

utretts under lång tid. Under 1960-talets utredningsarbete ställdes hela den

regionala samhällsförvaltningens uppbyggnad under diskussion.

År 1967 avlämnade tre olika utredningar sina förslag, nämligen länsförvaltningsutredningen (SOU 1967:20-21), landskontorsutredningen (SOU

1967:22) och länsindelningsutredningen (SOU 1967:23). Följande år avlämnade länsdemokratiutredningen sitt förslag (SOU 1968:42). Länsförvaltningsutredningen föreslog en omorganisation av den statliga länsförvaltningen i syfte att förbättra samordningen av den översiktliga samhällsplanering som ankom på statliga länsorgan. Länsdemokratiutredningens förslag innebar bl. a. en omfattande överflyttning av uppgifter från statliga länsorgan till landstingskommunerna.

Remissbehandlingen av betänkandena samordnades. Remissutfallet var splittrat och någon entydig opinion för någotdera förslaget förelåg inte.

Statsmakterna beslöt mot denna bakgrund år 1970 dels att organisera om

den statliga länsförvaltningen dock utan att förändra kompetensfördelningen mellan de statliga myndigheterna och landstingskommunerna (prop.

1970:103, SU 1970:132, KU 1970:34, rskr 1970:248, 308), dels att de tidigare nämnda utredningarnas förslag skulle sammanfattas och kompletteras av en ny utredning innan statsmakterna tog slutlig ställning.

1970 års länsförvaltningsreform syftade till att samordna de statliga länsorganens planeringsarbete bättre. En av länsstyrelsens huvuduppgifter blev att leda och samordna den samhällsplanering som bedrivs inom den statliga länsförvaltningen. Medborgarinflytandet över länsförvaltningen

stärktes genom införandet av en förtroendemannastyrelse i länsstyrelsen bestående av tio ledamöter förutom landshövdingen. Den nya utredningen, länsberedningen, lade fram sina förslag i betän-

kandet (SOU 1974:84) Stat och kommun i samverkan. Betänkandet och

Del II K:3 Skr 1976/77:103 212

remissyttrandena över det låg till grund för regeringens förslag i ämnet i prop.

1975/76:168.

I propositionen redovisades vissa riktlinjer i fråga om länsförvaltningens uppgifter och organisation. Riktlinjerna innebär bl. a. att huvudmannaskapet för den samordnande regionala samhällsplaneringen även fortsättningsvis skall ligga på länsstyrelsen. Samtidigt föreslogs att länsstyrelsen varje år skall

redovisa aktuella frågor i anslutning till länsplaneringen för landstingskom-

munen och länets kommuner. Vidare föreslogs att länsstyrelsens styrelse utökas tilll, förutom landshövdingen, fjorton särskilt utsedda ledamöter.

Riksdagen beslutade i enlighet med propositionens förslag (KU 1975/

76:55, rskr 1975/76:370). Föreskrifter om samråd mellan länsstyrelsen samt

landstingskommunen och kommunerna har införts i länsstyrelseinstruk-

tionen (1971:460, ändrad senast 1976:539).

Vid behandlingen av propositionen biföll riksdagen en reservation till

konstitutionsutskottets utlåtande om fortsatt utredning av vissa frågor

rörande den regionala samhällsförvaltningens uppgifter och organisation. I reservationen anfördes att den reform som hade föreslagits i propositionen

kunde ses som en etapp på vägen mot en fullt utbyggd länsdemokrati.

Reservanterna uttalade sig för fortsatt utredningsarbete som måste starta

omedelbart och bedrivas med skyndsamhet. Bland de frågor som kan överföras till landstingskommunerna angavs 1. ex. ansvaret för den regionala fysiska planeringen och den regionala trafikplaneringen.

Den utredning som riksdagen sålunda har uttalat sig för bör nu komma till

stånd. För detta ändamål bör en särskild kommitté tillsättas.

Frågan om samhällsorganisationen på den regionala nivån har både

principiella och praktiska aspekter. Det är väsentligt att samhällsorganisa-

tionen är så utformad att det blir möjligt att förena önskemålen om ett vidgat medborgarinflytande med behovet av en förvaltning som kan fungera väl i förhållande till lokala, regionala och rikspolitiska intressen.

Det råder allmän enighet om att vi så långt möjligt skall eftersträva ett decentraliserat beslutsfattande. Ett uttryck härför är att kommunerna och landstingskommunerna i vårt land ansvarar för två tredjedelar av utgifterna

inom den offentliga sektorn. Denna omfattande decentralisering av

samhällsverksamheten grundas på övertygelsen att det är av stort värde att uppgifterna kan lösas i nära kontakt med medborgarna. Kommunindelningsreformen har varit en förutsättning för utökningen av det kommunala ansvarsområdet. Genom den kommunala självstyrelsen kan människorna få ett mera direkt inflytande över de angelägenheter som berör dem nära. Enligt min mening är det också angeläget att möjligheterna till ytterligare decen-

tralisering inom statsförvaltningen tillvaratas. Därigenom kan den centrala statsförvaltningen avlastas vissa arbetsuppgifter och medborgarna ges bättre

möjligheter till kontakt med dem som fattar besiuten. Decentraliseringsutredningen (Kn 1975:01) skall pröva decentraliseringsfrågan över hela det

statliga förvaltningsområdet med undantag av domstolarna, utrikesförvaltningen och det militära försvaret samt de affärsdrivande verken. Ett viktigt mål för samhällets strävanden är att åstadkomma så likvärdiga

levnadsbetingelser som möjligt för människorna oavsett i vilken del av landet

de bor. Behovet av insatser från statens sida för att åstadkomma regional

utjämning har ökat. Det står klart att medborgarnas tillgång till sysselsättning och service oberoende av bostadsort inte kan tillgodoses utan gemensamma insatser som bedöms med hänsyn till hela landets intressen. En följd av detta är att den samhällsplanering som behövs för att åstadkomma regional balans

213 Kommittéer: Kommundepartementet Delll K:3

är en statlig uppgift. Till statens uppgifter hör också handhavandet av de

medel som syftar till att ge regional balans vid fördelningen av rikets samlade

resurser. Hit hör t. ex. de arbetsmarknads- och lokaliseringspolitiska insatserna. I prop. 1976:211 om samordnad sysselsättnings- och regionalpolitik, som kommer att behandlas av riksdagen under hösten 1976, läggs fram

förslag som innebär att dessa verksamheter även i framtiden skall vara statliga uppgifter. Frågor av väsentlig betydelse för den regionala samhälls-

planeringens innehåll tas också upp av sysselsättningsutredningen (A 1974:02) som beräknas avge sitt slutbetänkande under år 1978. Som en allmän utgångspunkt för den nya kommittén bör gälla att vi i vårt

land även framdeles skall ha en decentraliserad samhällsförvaltning samt att ett övergripande mål för samhällsplaneringen skall vara att åstadkomma regtonal utjämning.

Kommittén skall mot denna bakgrund utarbeta förslag till samt belysa konsekvenserna av ett överförande av huvudmannaskapet för den samordnande regionala samhällsplaneringen till landstingskommunerna. Länsstyrelsen har i dag en omfattande samordningsfunktion när det gäller

statliga, landstingskommunala och kommunala planeringsinsatser. Att flytta över ansvaret för den regionala planeringen till landstingskommunerna

samtidigt som handhavandet av medlen för denna planerings genomförande

—t. ex. på det sysselsättningspolitiska området — väsentligen förblir statliga

uppgifter torde förorsaka betydande samordningsproblem. Kommittén bör

kartlägga och överväga konsekvenserna av detta.

Kommuner och landstingskommuner är i dag två i princip jämställda kommuntyper, som kompletterar varandras verksamhet. Kommittén bör

belysa på vilket sätt detta förhållande påverkas av att landstingskommunerna

får ansvaret för den regionala samhällsplaneringen och därmed ges

”överkommunala” funktioner inom en viktig samhällssektor. Kommittén

bör också belysa hur detta påverkar besvärsprocessen i planärenden.

Kommittén bör vidare belysa vilka konsekvenser som ett ändrat huvudmannaskap för den regionala samhällsplaneringen skulle få för länsstyrelsens allmänna ställning. Kommittén bör även utreda konsekvenserna med avseende på andra samhällsorgans organisation och arbetsformer av att ansvaret för samhällsplaneringen överförs till landstingskommunerna.

Ett ändrat planeringsansvar på den regionala nivån torde innebära att statsmakterna måste finna nya vägar för den samordning av planeringsinsatserna som är nödvändig bl. a. för att åstadkomma regional balans. En

sådan väg kunde vara att regering och centrala myndigheter gav direktiv till

landstingskommunerna i samma utsträckning som sådana direktiv nu ges till de statliga länsorganen. Det skulle emeilertid strida mot den kommunala

självstyrelsens principer. En annan väg för att åstadkomma samordning

kunde vara att uppgiften övertogs av centrala organ. Detta leder emellertid till en ökad centralisering av den statliga verksamheten. Därmed skulle den ökade decentralisering av den statliga förvaltningen, som jag tidigare har uttalat mig för, omöjliggöras. Det blir en uppgift för kommittén att pröva om man kan tillgodose samordningskravet utan att önskemålen om en bevarad stark kommunal självstyrelse och en ökad decentralisering måste uppges.

Kommittén bör belysa de ekonomiska konsekvenserna för landstingskommunerna av att landstingskommunerna övertar ansvaret för den regionala

samhällsplaneringen.

Kommittén bör också belysa i vad mån lagar och andra bestämmelser, som reglerar samhällsplaneringsverksamheten, måste ändras, om ett landstings-

15 Riksdagen 1976177. I saml. Nr 103

Del II K:3 Skr 1976/77:103 214

kommunalt huvudmannaskap införs, samt föreslå erforderliga författningsändringar.

Kommittén bör slutligen belysa vad den organisationsförändring som

kommitténs förslag kan föranleda kommer att innebära för den berörda

personalen.

Kommittén bör vara oförhindrad att beröra även andra spörsmål som hänger samman med utredningsuppdraget.

Kommittén bör under arbetets gång samråda med kommunalekonomiska utredningen, sysselsättningsutredningen, decentraliseringsutredningen,

skatteutjämningsutredningen och den utredning rörande organisationen av

länsstyrelsernas planeringsavdelningar och administrativa enheter som jag

aviserade i prop. 1975/76:168 och som jag inom kort avser att begära bemyndigande att få tillkalla.

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt.

4. Organisationen av länsstyrelsernas planeringsavdelningar och

administrativa enheter m. m.

Beslut vid regeringssammanträde 1976-09-02.

Departementschefen, statsrådet Gustafsson, anför.

År 1971 organiserades länsstyrelserna - utom länsstyrelsen i Stockholms län — på tre avdelningar nämligen en planeringsavdelning, en skatteavdelning och en förvaltningsavdelning (prop. 1970:103, KU 1970:34, rskr 1970:248, SU

1970:132, rskr 1970:308, prop. 1971:1, bil. 14, CU 1971:8, rskr 1971:51). Länsstyrelsen i Stockholms län har fem avdelningar nämligen en planerings-

avdelning, en taxeringsavdelning, en kameral- och uppbördsavdelning, en länsskatterättsavdelning och en förvaltningsavdelning. Därutöver finns i alla länsstyrelser utom länsstyrelsen i Gotlands län en länspolischefsexpedition samt i alla länsstyrelser utom länsstyrelsen i Stockholms län en administrativ enhet.

Planeringsavdelningen delades upp i sex enheter — en juridisk enhet, en regionalekonomisk enhet, en naturvårdsenhet, en planenhet, en lantmäterienhet och en försvarsenhet. På planeringsavdelningen hos länsstyrelsen i

Gotlands län finns dock inte någon juridisk enhet. De arbetsuppgifter som ankommer på en sådan enhet fullgörs där av förvaltningsavdelningen. Varje

planeringsavdelning, utom den vid länsstyrelsen i Gotlands län, har ett

planeringskansli. Hemkonsulent och priskontor är i regel organisatoriskt knutna till planeringskansliet. Hos länsstyrelsen i Stockholms län finns inte något priskontor.

Den 1 januari 1972 inordnades länsveterinärerna i länsstyrelserna (prop.

1971:62, JoU 1971:42, rskr 1971:219) och den 1 juli 1976 blev länsstyrelserna

regionala myndigheter för den statliga kulturminnesvården (prop. 1974:28,

KrU 1974:15. rskr 1974:248). Arbetsuppgifterna inom dessa verksamhetsområden hänförs till planeringsavdelningen. Byggadministrationsutredningen har i betänkandet (SOU 1976:26) Bostadsverket lagt fram förslag om bl. a. att

viss del av länsbostadsnämndernas verksamhet skall inordnas i länsstyrelserna och där tillföras en ny enhet inom planeringsavdelningen.

Med hänsyn till att drygt fem år har förflutit sedan länsstyrelserna omorganiserades, att planeringsavdelningen redan har många arbetsenheter

215 Kommittéer: Kommundepartementet Del ll K:5

och att ytterligare nya arbetsuppgifter övervägs finns det skäl att se över avdelningens uppgifter, arbetsformer och inre organisation. Detta är lämpligt

för att vidmakthålla och öka effektiviteten i avdelningens viktiga funktion som samordnande organ för samhällsplaneringen. Jag föreslår därför att en utredare tillkallas med uppgift att se över organisationen av länsstyrelsernas

planeringsavdelningar. Utredaren bör ägna uppmärksamhet åt stabsorganets

— planeringskansliet — roll inom avdelningen och länsstyrelsen. Det undersökningsmaterial rörande planeringskanslierna som länsstyrelsernas organi-

sationsnämnd har tagit fram bör lämnas över till utredaren för att beaktas vid

översynen. Det är också angeläget att länsstyrelsens (avdelningens) samord-

nande roll gentemot andra regionala organ belyses. Även formerna för

samarbetet med kommunerna och landstingskommunerna bör behandlas.

Dessa frågor har belysts ingående i ett av riksrevisionsverket genomfört

revisiodtsprojekt. Beträffande kommunernas och landstingskommunernas medverkan i planeringen skall förutsättas att den kan ske inom ramen för deras nu befintliga resurser. 1 fråga om försvarsenheten skall utgångspunkten vara att en sådan enhet alltjämt bör finnas inom planeringsavdelningen.

Eftersom enheten har undersökts av försvarets rationaliseringsinstitut kan

den undantas från genomgången.

Den administrativa enheten tillkom vid omorganisationen år 1971 som ett för hela länsstyrelsen gemensamt serviceorgan för administration av ekonomi, personal och kontorsorganisation m. m. Sedan år 1971 har antalet anställda hos länsstyrelserna ökat, särskilt inom skatteförvaltningen. Den

statliga redovisnings- och revisionsverksamheten har organiserats om.

Fr. o. m. den 1 juli 1976 är samtliga länsstyrelser anslutna till statsförvaltningens datorbaserade redovisningssystem — system S. Arbetsområdet och

arbetsuppgifterna inom den administrativa servicesektorn har ökat och kraven på denna sektor har vuxit. Det är därför lämpligt att utredaren får till uppgift att se över även denna sektor. Därvid bör de administrativa enheternas roll, organisationsstruktur och bemanning ägnas särskild

uppmärksamhet. Hos länsstyrelsen i Stockholms län är de administrativa servicefunktionerna inlemmade i en avdelning — kameral- och uppbördsav-

delningen - som dessutom har uppgifter inom skatteförvaltningen. Översynen bör även omfatta frågan huruvida detta är det mest lämpliga.

Översynen av organisationen av länsstyrelsernas planeringsavdelningar och administrativa enheter bör utföras med biträde av statskontoret och länsstyrelsernas organisationsnämnd. Vid översynen bör förutsättas en i princip oförändrad ambitionsnivå i fråga om personalbemanningen. Översynen bör bedrivas i kontakt med riksrevisionsverket och med de pågående utredningar som har anknytning till länsstyrelsernas verksamhetsområde, t. ex. decentraliseringsutredningen (Kn 1975:01) och utredningen (H 1976:04) om regional konsumentpolitisk verksamhet.

5. Vidgad länsdemokrati

Beslut vid regeringssammanträde 1976-12-02.

Departementschefen, statsrådet Antonsson, anför.

Den regionala samhällsförvaltningen har fått en allt större betydelse. Som en följd härav har dess uppgifter och organisation behandlats av åtskilliga

Del II K:S Skr 1976/77:103 216

utredningar alltsedan 1940-talet. En rad reformer har genomförts, främst

beträffande den statliga länsförvaltningen men också beträffande landstingskommunerna. En huvudlinje i reformarbetet har varit att stärka länsstyrel-

sernas ställning genom att anpassa deras organisation och arbetsformer till

nya krav.

Hela uppbyggnaden av den regionala samhällsförvaltningen kom att ställas under debatt i början av 1960-talet. I motioner vid 1963 och 1964 års riksdagar krävdes en långtgående decentralisering av uppgifter från central till regional

nivå och en utveckling av landstingskommunerna till regionala självstyrelseorgan som kunde överta en väsentlig del av de regionala samhällsuppgif-

terna. Med anledning av ett enhälligt riksdagsbeslut år 1964 (KU 1964:39) upptogs dessa reformtankar till utredning.

Flera utredningar lade fram förslag rörande länsförvaltningen åren

1967-1968, bl. a. 1961 års länsförvaltningsutredning (SOU 1967:20-21) och

länsdemokratiutredningen (SOU 1968:47), som hade tillsatts med anledning av riksdagens beslut år 1964. Den förra utgick från att länsstyrelserna skulle

vara ansvariga för den regionala samhällsplaneringen, medan den senare

föreslog att landstingskommunerna skulle ha detta ansvar och därutöver

överta åtskilliga uppgifter från de statliga länsorganen. Länsdemokratiutredningens förslag hade karaktären av ett principförslag som förutsatte flera specialutredningar på olika områden.

Statsmakterna beslöt år 1970 en partiell omorganisation av den statliga

länsförvaltningen (prop. 1970:103, KU 1970:34, SU 1970:132, rskr 1970:248, 308). Kompetensfördelningen mellan de statliga myndigheterna och landstingskommunerna ändrades inte. En av länsstyrelsens huvuduppgifter blev

att leda och samordna den regionala samhällsplaneringen. En förtroende-

mannastyrelse infördes i länsstyrelsen, bestående av landshövdingen som

ordförande och tio ledamöter, varav fem utsedda av regeringen och fem av landstinget eller fullmäktige i kommun utanför landstingskommun.

Samtidigt med 1970 års reform tillsattes länsberedningen för att sammanfatta och komplettera de tidigare utredningarna. Riksdagen beslöt år 1972 att hemställa att länsberedningen skulle få i uppdrag att inrikta sitt arbete på en

utbyggnad av landstingen till regionala självstyrelseorgan med ansvar för

bl. a. den regionala samhällsplaneringen (KU 1972:8, rskr 1972:24). Beslutet föranledde inte någon annan åtgärd än att riksdagens skrivelse överlämnades till länsberedningen. Dennas betänkande (SOU 1974:84) Stat och kommun i

samverkan belyste inte heller hur man skulle kunna utforma och genomföra

ett system enligt riksdagsbeslutets principer. I ett särskilt yttrande till betänkandet förklarade sig fyra ledamöter dela länsdemokratiutredningens principiella uppfattning.

Länsberedningens betänkande och remissyttrandena över det låg till grund för förslag av regeringen till riksdagen innevarande år (prop. 1975/76:168). Förslagen innebar bl.a. att huvudmannaskapet för den samordnande regionala samhällsplaneringen även fortsättningsvis skulle ligga på länssty-

relsen och att denna varje år skulle redovisa aktuella frågor i anslutning till

länsplaneringen för landstingskommunen och länets kommuner. Vidare föreslogs att länsstyrelsens styrelse skulle bestå av, förutom landshövdingen, fjorton av regeringen förordnade ledamöter. Av dessa skulle tio nomineras av de politiska partierna i proportion till dessas röstsiffror i länet vid det senaste

riksdagsvalet, medan fyra skulle ha erfarenheter från näringslivet och

arbetsmarknaden i länet.

Riksdagen beslöt i enlighet med propositionens förslag (KU 1975/76:55,

217 Kommittéer: Kommundepartementet Dell K:5

rskr 1975/76:370). Föreskrifter om information från länsstyrelsen till lands-

tingskommunen och kommunerna har införts i länsstyrelseinstruktionen (1971:460, ändrad senast 1976:539). Beslutet följdes också upp genom förslag om länsplaneringens framtida utformning i proposition om samordnad sysselsättnings- och regionalpolitik (prop. 1975/76:211, AU 1976/77:7).

Efter nytt regeringsförslag har riksdagen nyligen beslutat om ändrad

ordning för utseende av ledamöter i länsstyrelsernas förtroendemannasty-

relser (prop. 1976/77:19, KU 1976/77:12, rskr 1976/77:27). Samtliga fjorton ledamöter utöver landshövdingen skall utses genom val av landstinget eller fullmäktige i kommun utanför landstingskommun.

Vid behandlingen av prop. 1975/76:168 biföll riksdagen en reservation till

utskottsbetänkandet om fortsatt utredning av länsdemokratifrågorna. Reser-

vanterna ansåg att en etapp på vägen mot en verklig länsdemokrati kunde nås på propositionens grund men att utredningsarbetet måste fortsätta. Som exempel på uppgifter som kan föras över till landstingskommunerna angavs ansvaret för den regionala trafikplaneringen. Det uttalades också att landstingskommunerna borde ges vidgade uppgifter inom den regionala fysiska planeringen.

Den utredning som riksdagen sålunda har uttalat sig för bör nu komma till stånd. För detta ändamål bör en särskild kommitté tillkallas. Den bör ersätta

utredningen (Kn 1976:02) om den regionala samhällsplaneringens huvud-

mannaskap. Utredningens uppdrag har förfallit i och med att jag i dag har

beslutat entlediga dess ordförande och övriga ledamöter.

Enligt det synsätt som ligger bakom kraven på utredning om vidgad länsdemokrati är det av grundläggande betydelse att de beslut som berör de enskilda människorna fattas så nära dessa som möjligt och i största möjliga utsträckning av folkvalda organ. Man måste sträva efter ett system som underlättar insyn, medverkan, kontroll och politiskt ansvarsutkrävande. Samma synpunkter som förestavar önskan om en vidgad länsdemokrati

kommer även till uttryck i strävan att förverkliga en stärkt primärkommunal

självstyrelse med ökad självständighet för de förtroendevalda. Jag ansluter mig helt till denna grundsyn.

Varje förslag om vidgad länsdemokrati måste bygga på vissa bestämda förutsättningar. En sådan förutsättning är att riksdagens och regeringens övergripande politiska ansvar inte får rubbas. Statsmakternas suveränitet,

som bl.a. innefattar en befogenhet att bestämma gränserna för den

kommunala självstyrelsen, är en grundläggande princip. Statsmakternas

grundläggande ansvar för t. ex. arbetsmarknads-, regional- och näringspoli-

tiken måste ligga fast. En annan förutsättning är att kommunernas ställning inte får försvagas genom en vidgad länsdemokrati. Syftet måste i stället vara att stärka den kommunala självstyrelsen i stort.

Genom länsberedningen och 1960-talets utredningar om länsförvaltningen har ett omfattande utredningsmaterial tagits fram. Även om detta behöver aktualiseras, ger det dock en god grund för det fortsatta arbetet. Den nya

kommittén bör komplettera materialet med sådana specialutredningar som länsdemokratiutredningen förutsatte samt utarbeta konkreta reformförslag. Härvid måste givetvis beaktas att förutsättningarna i dag är delvis andra än

när länsdemokratiutredningen lade fram sitt principförslag. Den ordning till vilken utredningen ville skapa ett alternativ har i tre etapper reformerats i länsdemokratisk riktning: genom 1970 års reform då förtroendemannasty-

relserna infördes, 1976 års beslut på grundval av länsberedningens arbete

samt den nyligen genomförda förändringen av sättet att utse förtroende-

Del II K:5S Skr 1976/77:103 218

mannastyrelserna. Som framhölls i det särskilda yttrande till länsberedningens betänkande som jag förut hänvisade till medför reformer av den innebörd som har beslutats i år ett väsentligt ökat inflytande för länens befolkning och ett viktigt steg mot en vidgad länsdemokrati.

Starka skäl talar enligt min mening för att inrikta arbetet på fortsatta partiella reformer. Det är sålunda uppenbart att mera genomgripande

förändringar förutsätter ett omfattande utredningsarbete och en lång omställningsperiod för både landstingskommunerna och den statliga länsförvaltningen. Överhuvudtaget ser jag det länsdemokratiska reformarbetet mera

som en fortlöpande utvecklingsprocess än som en fråga om samlade,

genomgripande organisationsförändringar. Medan huvudlinjen hittills har varit att satsa på de statliga länsorganen, bör den i framtiden vara att stärka

landstingskommunerna och därmed vidga utrymmet för den kommunala självstyrelsen.

Utredningsarbetet bör i första hand koncentreras till sådana frågor som har stått i förgrunden vid riksdagsbehandlingen. Reformkraven har främst gällt dels att föra fram landstingskommunerna som alternativa huvudmän för de nya uppgifter inom samhällsplaneringen som har aktualiserats under 1960talet, och dels att få till stånd en omfattande decentralisering av uppgifter från central till regional nivå, endera till landstingskommunerna eller till statliga

länsorgan. I enlighet härmed bör kommittén på ett tidigt stadium behandla den översiktliga regionala samhällsplaneringen, medan rena myndighets-

funktioner bör övervägas endast i den mån de är oundgängligen förenade med planeringsuppgifterna. Kommittén får sålunda ägna särskild uppmärk-

samhet åt sådana uppgifter som länsplaneringen, den regionala trafikplaner-

ingen, naturvårdsplaneringen och den fysiska riksplaneringen. Kommittén

bör inte begränsa sina överväganden till formella frågor om huvudmannaskap. Det från länsdemokratisk synpunkt centrala är det faktiska mått av

inflytande för länsinnevånarna som åstadkoms. Förslagens konsekvenser för

möjligheterna till decentralisering inom statsförvaltningen av uppgifter från central nivå till regional — vilket ämne övervägs av decentraliseringsutredningen (Kn 1975:01) — bör särskilt uppmärksammas.

Länsstyrelserna har i dag det samordnande ansvaret för den regionala samhällsplaneringen, och de svarar också för huvuddelen av utredningsarbetet. Kommittén bör överväga sådana förändringar som förlägger den

politiska tyngdpunkten hos landstingskommunerna. Huruvida detta förut-

sätter att dessa även övertar det utredningsarbete som f. n. utförs vid länsstyrelserna bör prövas särskilt. Det bör uppmärksammas att den nya ordningen för val till länsstyrelsernas styrelser ger landstingskommunerna

bättre möjligheter att följa och påverka det löpande planeringsarbetet. En allmän strävan bör vara att såvitt möjligt begränsa de personalorganisatoriska konsekvenserna av kommitténs förslag. En viktig uppgift för kommittén blir att ange hur man skall tillgodose kravet på samordning av planeringsinsatserna vid ett ändrat planeringsansvar på den regionala nivån. Överhuvudtaget måste samspelet mellan landstings-

kommunerna samt regeringen och de centrala myndigheterna övervägas noga. Kommittén bör beakta att den som avgör en verksamhets omfattning

och standard också bör bära kostnadsansvaret. Kommittén bör även behandla de samordningsfrågor som hänger samman med att Malmö och Göteborgs kommuner inte tillhör landstingskommuner. En annan viktig uppgift blir att klargöra förhållandet mellan landstings-

kommunerna och kommunerna. Kommittén bör därför överväga om ett

219 Kommittéer: Kommundepartementet Del II K:5

fortsatt reformarbete i länsdemokratisk riktning motiverar en ändrad reglering av den allmänna kommunala kompetensen. Även förhållandet mellan landstingskommunerna och kommunalförbund måste beaktas.

Kommittén bör vidare överväga om ändrade regler rörande landstingskommunernas organisation och arbetsformer är motiverade då de får nya uppgifter och ett ökat ansvar inom den regionala förvaltningen. En särskild fråga i detta sammanhang är hur förhållandet i framtiden bör utformas mellan landstingskommunerna och de landstingsvalda ledamöterna i länsstyrelsernas förtroendemannastyrelser.

Arbetet bör bedrivas så att ett första delbetänkande efter remissbehandling

kan läggas till grund för förslag till 1978/79 års riksmöte. Sedan denna första

reformetapp har slutförts, kan principfrågorna tas upp i hela deras vidd och i ett längre perspektiv. Kommittén bör göra en genomgång sektorsvis av de regionala samhällsuppgifterna och pröva i vilken utsträckning och under vilka förutsättningar dessa lämpligen kan anförtros landstingskommunerna. Utredningsarbetet bör i denna del ske förutsättningslöst inom ramen för de allmänna värderingar som jag har gett uttryck för i det föregående.

Kommittén bör lägga fram förslag till de författningsändringar som föranleds av ställningstagandena i sakfrågorna.

Kommittén bör under arbetets gång samråda med utredningen (Fi 1976:06) om kommunernas ekonomi, sysselsättningsutredningen (A 1974:02). decentraliseringsutredningen och utredningen (Kn 1976:03) om organisationen av länsstyrelsernas planeringsavdelningar och administrativa enheter m. m. samt den utredning om länsdomstolarnas ställning som jag inom kort avser att begära bemyndigande att få tillkalla.

För utredningen aktuella frågor står under debatt också i våra nordiska grannländer. Kommittén bör informera sig om utvecklingen där och om de erfarenheter som har vunnits av genomförda reformer.

Skr 1976/77:103 220

Kronologiskt register till kommittédirektiv

(Beteckning inom klammer hänvisar till kommitténs löpnummer i del I, Kommittéberättelsen.)

Justitiedepartementet Kommunikationsdepartementet 1. Kvinnlig tronföljd [Ju 50] 1. Sjömanspension [K 21] 2. Mathållningen vid kriminalvårdens 2. Samverkansmöjligheterna hos vissa anstalter [Ju 51) affärsverk och myndigheters verk- 3. Tilläggsdirektiv till rättshjälpsutred- stadsrörelser m. m. [K 221 ningen [Ju 481 3. Fortsatt utvecklingsarbete m. m. i

4. Översyn av upphovsrättslagstiftning- fråga Om märkning av olja i fartyg

en [Ju 52] [K 8]

5. Översyn av lagstiftningen om person- 4. Vissa körkortsfrågor [K 231

orienterad ADB-information m. m. 5. Tilläggsdirektiv till utredningen om [Ju 55) samverkansmöjligheterna hos vissa 6. Expentorgan för bokförings- och redo- affärsverks och myndigheters verkvisningsfrågor [Ju 53] stadsrörelser m. m. [K 221 7. Översyn av lagstiftningen om förmö- 6. Tilläggsdirektiv till utredningen om genhetsbrott [Ju 54] vissa körkortsfrågor [K 23] 8. Kriminalvårdsstyrelsens — organisa- 7. Vissa bidrags- och författningsfrågor tion [Ju 56] avseende cykeltrafiken [K 25] 9. Isolering — inom = kriminalvården 8. Särskild utredare för att överväga [Ju 57] förutsättningarna för att i någon form 10. Parlamentarisk kommitté för att utre- bibehålla Bromma flygplats [K 241 da frågor om jämställdhet mellan 9. Tilläggsdirektiv till Stockholmsregiomän och kvinnor! [A 211 nens allmänflygutredare [K 20]

Utrikesdepartementet Ekonomidepartementet

1. Nedrustningsdelegation [UD 3] 1. Översyn av banklagstiftningen [E 9]

2. Enkronemyntets metallinnehåll Försvarsdepartementet [E 8] 1. Statsbidrag till fritidssysselsättningar för värnpliktiga [Fö 15] Budgetdepartementet 2. Tilläggsdirektiv till utredningen om 1. Samordning av statliga åtgärder vid inflytande m. m. inom värnpliktsutföretags obestånd, m. m. [B 30] bildningen [Fö 14] 2. Stöd till distribution av vissa tidskrif- 3. Kompletterande direktiv för försvarster [B 281 maktens ledningsutredning [Fö 8] 3. Vissa frågor ang. avdrag vid inkomsttaxering för kostnader för tryggande Socialdepartementet av anställds pensionering, m.m. 1. Tilläggsdirektiv till pensionskommit- [B 29] tén avseende översyn av bestämmel- 4. Översyn av reglerna om fastighetsserna om folkpensionsförmåner vid taxering [B 31] bosättning utomlands m. m. [S 5] 2. Ny lagstiftning för hälso- och sjukvården [S 221 Utbildningsdepartementet 3. Beredningsgrupp för frågor avseende 1. Massmedieforskningsutredningen alkoholpolitiken [S 25] [U 51] 4. Utbyggnadsplanering och beräkning 2. Praktisk-teologisk utbildning [U 52] av platsbehov inom barnomsorgen 3. Formerna för stödåtgärder för vård [S 26] och bevarande av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse [U 53] 4. Formerna för stöd till tidskrifter inom 1 Genom beslut 1976-10-21 hör kommittén till arbetsmarknadsdepartementet. Till- kultursektorn [U 54] läggsdirektiv redovisas under detta depar- 5. Kartläggning av läromedelsmarknatement. den m. m. [U 551

Kronologiskt register

. Organisationskommittén för konst- Arbetsmarknadsdepartementet

närsnämnden [U 561 1. Översyn av utlämningslagstiftningen

. Stöd till de fria trossamfundens teolo- [A 16] giska seminarier m. m. [U 57] 2. Företagareföreningarna [A 15] . Organisationskommittén för forsk- 3. Företagshälsovården och den yrkesningsråden [U 58] medicinska verksamheten [A 18] . Förhandlingar om utformningen av . Tilläggsdirektiv till sysselsättningsuten utställningsersättning inom det redningen [A 6] statliga området [U 59] . Vissa frågor på det arbetsrättsliga . Planläggning av själavården och övri- området [A 19] ga kyrkliga beredskapsfrågor vid krig . Tilläggsdirektiv till företagareföreeller krigsfara [U 60] ningsutredningen [A 15] 1. Den gymnasiala utbildningen [U 61] . Tilläggsdirektiv till kommittén (Ju 12. Den svenska delegationen inom 1976:08) för att utreda frågor om finsk-svenska = utbildningsområdet jämställdhet mellan män och kvin- [U 62] nor, m. m. [A 211 . Arbetsgrupp för vissa frågor rörande De blindas förenings biblioteksverk- Industridepartementet samhet [U 631 1. Samordning av de statsägda varven . Tilläggsdirektiv till studiestödsutred- [1 23] , ningen [U 45] 2. Tilläggsdirektiv till delegationen för 15. Svenskt medlemsorgan för HASA energiforskning [I 14] [U 641 3. Förbättrad insyn i de statliga före- 16. Tilläggsdirektiv till utredningen om tagen [1 24] stöd till de fria trossamfundens teolo- 4. Alternativ till den ekonomiska utgiska seminarier, m. m. [U 57] vecklingen i Billingenområdet [1 25] in . Norrbottendelegationen [I 26]

Jordbruksdepartementet

Kommundepartementet 1. Registrering av fritidsbåtar [Jo 211] . Fögderiutredningen [Kn 9] 2. Den regionala laboratorieverksamheta . Kontakterna mellan medborgare och ten [Jo 24] samhällsorgan [Kn 101 3. Hälso- och miljöeffekter av energiut- . Den regionala samhällsplaneringens nyttjande [Jo 22] huvudmannaskap m. m. [Kn 111

4. Översyn av = skördeskadeskyddet

. Organisationen av länsstyrelsernas [Jo 25] planeringsavdelningar och adminis-

5. Översyn av miljöskyddslagstiftning-

trativa enheter m. m. [Kn 12]

en [Jo 26]

;. Vidgad länsdemokrati [Kn 13] 6. Karantänsverksamheten = för — djur Jo 28] 7. Förvaltningen av = fjällägenheter [Jo 29]. 8. Andrad reglering av Hjälmaren IJo 301

Handelsdepartementet

Tillägsuppdrag till tobaksreklamutredningen [H 7) 2. Insamlingar [H 14) 3. Tilläggsdirektiv till organisationskommittén = för konsumentverket [H 13]

. Översyn av reklamationsförfarandet i

konsumenttvister m. m. IH 15] . Insyn i företagens marknads- och produktplanering m. m. [H 16] . Regional konsumentpolitisk verksamhet [H 17]

Skr 1976/77:103 222

Sakregister till kommittédirektiv

(Beteckning inom klammer hänvisar till kommitténs löpnummer i del I, Kommittéberättelsen.)

C

ADB-information, Citaträtt Il Ju 4 [Ju 52)

personoriemerad IH Ju 5 [Ju 55] Cykeltrafik IK 7 IK 25] Affärsverks verkstads-

rörelser 1 K2 [K 22] D Alkoholpolitik I -S3 [S 25] Daghemsplats HS 4 [S 261 Alkoholreklam H H1 [H7] Databehandlade meddelanden

Allmänflyg UK 8, 9 [K 20, 24] It Kn 2 [Kn 10)

Allmän rättshjälp I Ju 3 [Ju 481 Datamissbruk I Ju 5 [Ju 54] Allmänna advokatbyråer II Ju 3 [Ju 48] Disciplinstraff I Ju 9 [Ju 57] Allmänna handlingar H Ju 5 [Ju 55) Djur i karantän I Jo 6 [Jo 28] Allmänna pensionssystemet och sjö- Domstolar, körkortsfrågor 1 K4 IK 23]

manspensioneringen I KlIK 24 Anstaltspersonal I Ju 2 [Ju 51] E Anställdas integritet II Ju 5 [Ju 55] Ekonomiska brott HH Ju 7 [Ju 54) ÅAnställds pensionering I B3 [B29] Energiforskning 1 12 [114] Ansvaärsnämnd för Enkronemynt, metallinnehållet statlizxa datasystem I Ju 5 [Ju 55] I E2 [E 8] Arbhetsförhållanden H Ju 9 [Ju 57] Ensamrättssystem HH Ju 4 [Ju 52] Årbetslivsforskning IA 519] Arbetsmarknadsutbildning IE UH (U 6] F Arbetsmiljö IH Ju 9 [Ju 57] Fartyg, oljemärkning H K3 (IK 8] Arbetsrättskommittén, Nya 11 AS TA 19] Fastighetstaxering nn B4 [B31] Arvsrätt till tronen H Ju 1 [Ju 50] Film I Ju 4 [Ju 52] Avgiftsfordringar 1 BI [B 30] Finskt-svenskt utbild- Avtalslicens I Ju 4 [Ju 52) ningsråd i U 12 [U 62]

Fjällägenheter II Jo 7 [Jo 29]

Flygplatser II K 8, 9 [K 20, 241

B

FN-konferens, världs- Bandinspelning I Ju 4 (Ju 521

nedrustning I UD 1 [UD 3] Banklagstiftning I E1 [E9]

Folkbokföring, kyrkans Barnomsorg 1" S4 [S 26]

uppgifter H U 10 [U 60] Bebvggelse, kultur-

historisk uu U3 (U 531 Folkpension I SI [SS] Begravningsväsendet I U 10 [U 601 Forskningsrådshämnden = AL U8 [U 58] Bekväma livsmedel IH Ju 2 [Ju 511 Fotokopiering HH Ju 4 [Ju 521

Fritidsbåtar I Jo1 [Jo 211 Beredskapsfrågor,

kyrkliga 1 U 10 [U 60] Fritidssvsselsättningar,

värnpliktigas IH Fö l [Fö 15) Bernkonventionen HH Ju 4 [Ju 52)

Fögderiutredningen 11 Kn 1 (Kn 9] Biblioteksfunktioner I VU 13 [U 63]

Företagareföreningar I A 2, 6 [A 15] Bildskivor I Ju 4 [Ju 52] Billingenutredningen H 14 [125] Företagares rättshjälps- Bodelning, rättshjälp vid 11 Ju 3 [Ju 48] möjligheter HH Ju I [Ju 50] Bokförings- och Företagshälsovård 11 S 2. A 31S 22, A 18] redovisningsfrågor II Ju 6 [Ju 531 Företagsobestånds- Bosätning utomlands I S1 [S 5] kommittén H B1 [B 30] Bromma flygplats TI K8, 9 [K 20, 241 Förmögenhetsbrott 1 Ju 7 [Ju 54] Brottmål IH Ju 3 [Ju 48] Förplägnadsfrågor IH Ju I [Ju 50) Brottsbalken I Ju 7 [Ju 54] Försvarsmaktens Buller H Jo 5 [Jo 26] ledningsutredning II Fö 3 fFö 8] Byggnadsvård HH UV3 fU 53] Förtroendemannainflyvtande Bäåtregistrering II Jol [Jo 21] II A 5 [A 19]

ba ha ra Sakrezgister

G M

Grafiskt mångfaldigande I Ju 4 [Ju 52] Makeprövning 1 U 14 [U 45] Gymnasial utbildning I Ull [UV 61 Marknadsföring

Il Ju 4, 115 [Ju 52, H 16]

Massmedieforskning "1 Ul [USH

Mussmedier I Ju 4 [Ju 521 Hemkonsulenttjänster 1 H6 [H 17]

Mathållning vid Hjälmarens reglering I Jo 8 [Jo 30]

anstalter HH Ju 2 [Ju 51) Hälsoetfekter av energi-

Medborgare — samhälls-

utnyttjande 1 Jo3 [Jo 22]

organ II Kn 2 [Kn 10] Hälsovård I S2, Jo5 [S 22, Jo 26]

Medinflvtande I II Fö2. A 5 [Fö l4, A 19] HASA i VU 15 [U 64] Metallinnehåll H E2 [E 8] Industriell forskning II Ju 4 [Ju 52] Mikrofilmning II Ju 4 [Ju 52] Industriellt rättsskydd 1 Ju 4 [Ju 52] Miljöskvyddslugstiftning I Jo 5 (Jo 26] Insamlingar Hu H2 [H 14] Musikaliska verk II Ju 4 [Ju 52] Intellektuellt arbete I Ju 4 [Ju 52] Mvyndigheters verkstadsrörelser

IK 2 [K 22] J Myndighetsutövning II A 2 IA 15] Jämställdhet VI Ju 10, A 7 [Ju 19, A 211 Mångfaldigande IH Ju 4 [Ju 52]

Män och kvinnor K I Ju 10, A 7 (Ju 19, A 211 Kabel-TV 1 Ju 4 [Ju 52) Märkning av olja HK 3 [K 8] Karantänsverksamhet HH Jo 6 [Jo 28] Kommunikations- N

satelliter II Ju 4 [Ju 52] Naturtillgångar I 14, 5 [I 25, 26) Konstnärliga verk HH Ju 4 (Ju 521 Nedrustningsdelegation IE UD 1 [UD 31 Konstnärsnämnden IE U 6 [U 56] NJA H 15 [1 26] Konsumentpolitik H H6 [H 17] Norrbottendelegationen II 15 [1 26] Konsumenttvister I H4 [H 15] Näringsidkares rättskjälps- Konsumentverkets möjligheter H Ju 3 [Ju 481

organisation I H3 [H 13] Näringsliv, mångfaldigandefrågor Kreditstöd II A 2, 6 [A 15] I Ju 4 [Ju 52] Kreditväsen I Et [E 9] Kriminalvårdsstyrelsens [0]

organisation H Ju 8 [Ju 561 Offentlig administration 1 Kn 2 IKn 10] Kriminalvården, isolerings- Offentlig redovisning I 13 [I 24]

straff IH Ju 9 [Ju 57] Offentliz. verksamhet, Kulturminnesvård HH U3 [UsS3 mångfaldigande frågor TI Ju 4 [Ju 52] Kulturtidskrifter 1 U 4 [U 54] Offentligt biträde IF Ju 3 [Ju 48] Kvinnlig. tronföljd H Ju I [Ju 50] Oljemärkning H K3 IK 81 Kvinnor och män

II Ju 10 A 7 [Ju 19, A 21] P Kyrklig beredskap un U 10 [U 60] Partikelmärkning av Kärnvapen I UDI (UD 31 olja i fartyg I K3IK8 Könsdiskriminering Pensionskommittén I S1 [S 5]

II Ju 10, A 7 [Ju 19, A 211 Pensionssamordning II Kl [IK 21] Körkortsfrågor H KA, 6 [K 23] Pensionsåtaganden 1 B3 (B 29]

Persondata IF Ju 5 [Ju 55] L Personorienterade ADB-system Laboratorieverksamhet I Jo 2 [Jo 241 I Ju 5 [Ju 55) Litterära verk IF Ju 4 [Ju 521 Praktisk-teologisk utbildning Livsmedel, bekväma II Ju 2 [Ju 51) nn U2 [U 32] Livsmedelskontroll I Jo 2 [Jo 241 Pricksystem IK 4 IK 23] Ljudupptagningar H Ju 4 [Ju 521 Producentpåverkan I H 5 [AH 16] Länsdemokrati IE Kn 5 [Kn 13] Produktplanering H H5 [H 16) Länsstyrelser UH Kn 4 [Kn 12] Psykiskt avvikande H S2 [S 22] Läromedel = TH Ju 4, U 5 [Ju 52, U 55] Publicering H Ju 4 [Ju 52]

Skr 1976/77:103 224

Publik- och programforskning Vv (PUB) 1 Ul [US] Varvsindustri HoE1 [I 23] Verkstadsrörelser hos affärsverk R och myndigheter IK 2 IK 22] Redovisningssystem, Veiorätt, facklig IEA 5 [A 19] mångfaldigandefråzor H Ju 4 (Ju 52) Videogram I Ju 4 [Ju 52) Reklamationsförfarande I H4 [H 15] Värdanstalter IH Ju 2 [Ju 51] | Reklamförbud I H 1 [H7 Vårdpersonal I Ju 2 [Ju 511 Renskötselområdet H Jo 7 [Jo 29] Välgörenhet H H2 [H 14] Rättshjälpsutredningen IF Ju 3 [Ju 48] Världsnedrusiningskonferens IFE UD 1 (UD 3] S Värnpliktigas fritids- Samhällsinflytande HL Kn 2 [Kn 10] sysselsättningar IE Fö Il fFö IS] Samhällsplaneringens Värnpliktsutbildning II Fö 2 [Fö 14] huvudmannaskap It Kn 3 [Kn 11)

ö

Sekretess I K4 IK 23] Service II Kn2 [Kn 10] Östersjöns strandstater HK 3 [K 8] Sjukvård 1 S21S22 Själavårdande verksamhet Il U 10 [U 60] Sjömanspension UH KI IK 21) Skadeersättning IH Jo4 [Jo 25] Skatteadministration H Kn 1 [Kn 9] Skolhälsovård 152 [S 221 Skyddade verk IH Ju 4 [Ju 521 Skördeskadeskydd 1-Jo4 Do 25] Språkfrågor I Kn 2 [Kn 10] Statlig kreditgivning H BI [B 30] Statliga företag H 13 1124] Stockholmsregionens allmänflygutredning I K9 [IK 20] Strafflagstiftning HH Ju 7 [Ju 541 Studiestöd I U 14 [U 45] Successionsordning Il Ju I [Ju 50] Svenskt-finskt utbildningsråd uu V12 jU 62] Sysselsättningsutredningen II A 4 [fA 6]

T

Teknisk utveckling " Ju 4 (Ju 52) Terroristlagstiftning H A I [fA 16] Tidskriftspress TI B2, U4 [B28, U 54] Tobaksreklamutredningen I H1 [H7] Trafikbrott H KA [K 231 Tronföljd, kvinnlig I Ju I [Ju 50] Trossamflundens teologiska seminarier HH U7, 16 [U 57] TV-program, upphovsrätt H Ju 4 [Ju 52] Tvångslicens T Ju 4 (Ju 52]

U Upphovsrätt H Ju 4 [Ju 521 Utbildningsråd, svenskt-finskt HH U 12 [VU 621 Utlänningslagstiftning H A 1 [fA 16] Utställningsersättning I U9 [U 59] Utvecklingsarbete I P2 (E14]

Innehåll

Bilaga 2, Kommittéberättelse 1977 Justitiedepartementet (JU) sossssesereerersrrerres ere rr rr era 3 Utrikesdepartementet (UD) sososossses ere res rrreer ser ere res 39 Försvarsdepartementet (FÖJ sosssssssssssesessersssr ser ses rs 41 Socialdepartementet (SS) osoooosseresrsereresererr rss re resa 47 Kommunikationsdepartementet (KJ) ..osssossssssssoss sr es sea 54 Ekonomidepartementet (EJ mossosossssssrrssssersses sense na 70 Budgetdepartementet (BB) Locsoososereseess ses ers sees ere es 78 Utbildningsdepartementet (Ul soososssessrserserer ere r sera ora 98 Jordbruksdepartementet (JO) sssosoeorrssrserserrerrrerrs ere rr aa 143 Handelsdepartementet (HJ sssosososeerrrrsrrerreres esse res ra 158 Arbetsmarknadsdepartementet (ÅA) oosssossosserssers ss ses es 173 Industridepartementet (1) sosssssssesssersr ser rer ss rss ers sa 193 Kommundepartementet (KN) sissosossosssrssssssssss ses rna 204 Kronologiskt register... sossssseesssssssssrserrer ers ser i sa 220 SaKfegiStel ooo oos sees eessereerere rss rer rs ers rss ess ses ss ss 222