SOU 1997:127

Straffansvar för juridiska personer D. Bbetänkande.

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

för

Straffansvar juridiska DGFSOHGF

Del

Betänkande av Företagsbotsutresdningen

SME

Öccl 500

71m

Statens offentliga utredningar WE 1997: 127 W Justitiedepartementet

Straffansvar för

juridiska

personer

Del B

Betänkande av Företagsbotsutredningen Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag Regeringskansliets forvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - som Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliet Förvaltningsavdelningen

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20698-6

ISSN O375250X Graphic SystemsAB. Göteborg 1997

Innehållsförteckning

DEL B

BILAGOR

Övriga författningsförslag det selektiva urvalet 19

. . . . . . . . . Tabelluppställning över det selektiva urvalet 217 . . . . . . . . . . . . Sammanställning av domar 255 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Åklagarenkäten 345

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Olika sanktionsavgifter 361 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Konvention som utarbetats till skydd Europeiska av gemenskapernas finansiella intressen Bedrägerikonventionen 385 . . . . . . Protokoll som upprättats till konventionen till skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen första tilläggsprotokollet 399 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Andra protokollet som upprättats till konventionen till skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen andra tilläggsprotokollet 411 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rådets förordning nr 2988/95 skydd Europeiska om av gemenskapernas finansiella intressen Ramförordningen 431 . . . . . . 10. Rådets förordning nr 2185/96 om de kontroller och inspektioner som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter 437 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11. Utredningens direktiv 443 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Övriga

författningsförslag

Det selektiva urvalet

SOU 1997: 127

Innehållsförteckning

Förslag till lag om ändring i lagen 1902:71 s.1 inne-

fattande vissa bestämmelser elektriska anläggningar 19 om Förslag till lag om ändring i lagen 1932:55 om viktmärk-

ning i vissa fall av gods som skall inlastas å fartyg; 20 . . . . . Förslag till lag om ändring i lagen 1939:299 förbud i om vissa fall mot överlåtelse eller upplåtelse fartyg 21 av m.m. . . Förslag till lag om ändring i lagen 1940:176 med vissa

bestämmelser om fraktfart med svenska fartyg 22 . . . . . . . . . Förslag till lag om ändring i lagen 1950:272 rätt för om utländska försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse

i Sverige 24 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslag till lag om ändring i lagen 1953:771 om skydd

för vissa internationella sjukvårdsbeteckningar 25 m.m. . . . . . Förslag till lag om ändring i lagen 1956:245 om upp-

giftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden 25 . Förslag till lag om ändring i luftfartslagen 1957:297 26

Förslag till lag om ändring i lagen 1959:118 om krigsansvarighet för liv- och invaliditetsförsäkring 27 . . . . . . 10. Förslag till lag om ändring i lagen 1960:409 om förbud

i vissa fall mot verksamhet på hälso- och sjukvårdens

område 28 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11. Förslag till lag om ändring i lagen 1960:418 om straff

för varusmuggling 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12. Förslag till lag om ändring i varumärkeslagen 1960:644 30 . 13. Förslag till lag om ändring i lagen 1960:729 om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk 30 . . . . . . . . . . . . 14. Förslag till lag om ändring i lagen 1961:181 om försälj-

ning av teknisk sprit m.m. 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15. Förslag till lag om ändring i lagen 1962:120 straffi om vissa fall för oriktigt ursprungsintyg 32 m.m. . . . . . . . . . . . . 16. Förslag till lag om ändring i naturvårdslagen 1964:822 33 . . 17. Förslag till lag om ändring i virkesmätningslagen

1966:209 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18. Förslag till lag om ändring i lagen 1966:314 om

kontinentalsockeln . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19. Förslag till lag om ändring i lagen 1966:742 om hotell

och pensionatrörelse 37 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20. Förslag till lag om ändring i lagen 1967:531 om

tryggande av pensionsutfästelse 37 m.m. . . . . . . . . . . . . . . . 21. Förslag till lag om ändring i patentlagen 1967:837 38 . . . . .

8 Övriga författningsförslag

22. Förslag till lag om ändring i atomansvarighetslagen

1968:45 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23. Förslag till lag om ändring i miljöskyddslagen 1969:387 40 . 24. Förslag till lag om ändring i lagen 1969:612 om förbud

mot professionell boxning 42 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25. Förslag till lag ändring i sjöarbetstidslagen 1970:105 43 om 26. Förslag till lag ändring i lagen 1970:299 skydd om om mot flyghavre 44 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27. Förslag till lag om ändring i mönsterskyddslagen

1970:485 44 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28. Förslag till lag om ändring i lagen 1970:498 om skydd

och vissa andra officiella beteckningar 46 för vapen . . . . . . . 29. Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen

1970:988 46 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30. Förslag till lag om ändring skattebrottslagen 1971:69 47 . . . 31. Förslag till lag ändring i livsmedelslagen 1971:511 47 om . . 32. Förslag till lag om ändring i lagen 1971:1078 om

försvarsuppfmningar 48 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33. Förslag till lag ändring i lagen 1971:1154 om förbud om mot dumpning avfall i vatten 49 av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34. Förslag till lag om ändring i lagen 1971:1204 om

byggnadstillstånd 50 m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35. Förslag till lag ändring i resegarantilagen 1972:204 51 om . 36. Förslag till lag ändring i lagen 1972:262 om om understödsföreningar 52 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37. Förslag till lag ändring i växtskyddslagen 1972:318 52 om . 38. Förslag till lag ändring i sjömanslagen 1973:282 53 om . . . 39. Förslag till lag ändring i datalagen 1973:289 54 om . . . . . . 40. Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen

1973:1173 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 41. Förslag till lag om ändring i lagen 1974:13 om vissa

anställningsfrämjande åtgärder 56 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42. Förslag till lag om ändring i ñrmalagen 1974:156 57 . . . . . 43. Förslag till lag ändring i handelsregisterlagen om 1974:157 57 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44. Förslag till lag ändring i inkassolagen 1974:182 58 om . . . 45. Förslag till lag om ändring i lagen 1974:191 om

bevakningsföretag 59 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46. Förslag till lag ändring i bisjukdomslagen 1974:211 60 om . 47. Förslag till lag om ändring i lagen 1975:88 om

bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik,

transporter och kommunikationer 61 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

48. Förslag till lag om ändring i oljekrislagen 1975:197 62 . . . . 49. Förslag till lag om ändring i bilskrotningslagen 1975:343 62

50. Förslag till lag om ändring i lagen 1975:424 om upp-

giftsskyldighet vid grundvattentäktundersökning och brunnsborring 63

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51. Förslag till lag ändring i lagen 1975:1083 om om uppgiftsskyldighet rörande mottagande olja 63 av . . . . . . . . . 52. Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen 1975:1385 64

53. Förslag till lag om ändring i trañkskadelagen 1975:1410 65

54. Förslag till lag om ändring i lagen 1976:157 skylom dighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den

offentliga arbetsförmedlingen 66

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55. Förslag till lag om ändring i lagen 1976:295 skylom dighet för näringsidkare att medverka vid lagring för

försörjningsberedskap 67

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56. Förslag till lag om ändring i utsädeslagen 1976:298 67 . . . . 57. Förslag till lag ändring i lagen 1976:357 om

om motortävlingsförsäkring 69

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58. Förslag till lag om ändring i lagen 1976:380 om

arbetsskadeförsäkring 69

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59. Förslag till lag om ändring i lagen 1976:580 om medbestämmande i arbetslivet 70 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60. Förslag till lag om ändring i lagen 1976:1054 om svavelhaltigt bränsle 70 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61. Förslag till lag ändring i körkortslagen 1977:477 71 om . . . 62. Förslag till lag om ändring i arbetsmiljölagen 1977:1160 72

63. Förslag tilll lag ändring i lagen 1978:69 förom om säljningsskatt på motorfordon 73 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64. Förslag tilll lag om ändring i lagen 1978:160 vissa om

rörledningar 74

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65. Förslag till lag om ändring i förfogandelagen 1978:262 74 . 66. Förslag till lag om ändring i ransoneringslagen 1978:268 75

67. Förslag till lag ändring i lagen 1978:800 om om namn och bild i reklam 75 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68. Förslag till lag ändring i lagen 1979:84 om om

delpensionsförsäkring 76

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69. Förslag till lag ändring i lagen 1979:357 om om

yrkesmässig försäljning av dyrkverktyg 76

. . . . . . . . . . . . . . 70. Förslag till lag ändring i lagen 1979:425 om om skötsel av jordbruksmark 77 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71. Förslag till lag ändring i skogsvårdslagen 1979:429 78 om .

72. Förslag till lag ändring i lagen 1979:560 om om

transportförmedling 79

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73. Förslag till lag om ändring i lagen 1979:561 om

biluthyrning 80 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74. Förslag till lag ändring i renhållningslagen 1979:596 81 om

75. Förslag till lag ändring i containerlagen 1980:152 81 om . .

76. Förslag till lag ändring i epizootilagen 1980:369 82 om . . .

77. Förslag till lag ändring i lagen 1980:424 om åtgärder om

förorening från fartyg 83 mot . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78. Förslag till lag ändring i socialtjänstlagen 1980:620 84 om .

79. Förslag till lag ändring i lagen 198l:2 handel om om

med skrot och begagnade 85 varor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80. Förslag till lag ändring i utsökningsbalken 1981:774 86 om

81. Förslag till lag ändring i lagen 1982:349 om återom

vinning dryckesförpackning aluminium 86

av av . . . . . . . . . 82. Förslag till lag ändring i lagen 1982:636 om anom ordnande visst automatspel 87 av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83. Förslag till lag ändring i arbetstidslagen 1982:673 88 om . .

84. Förslag till lag ändring i forsäkringsrörelselagen om 1982:713 88 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85. Förslag till lag ändring lagen 1982:821 om transport om

farligt gods 89 av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86. Förslag till lag ändring i lagen 1982:963 om om

rymdverksamhet 90

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87. Förslag till lag ändring i lagen 1982:1004 om skylom

dighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer delta i totalförsvarsplaneringen 91

m.f1. att . . . . . . . . . . . . . 88. Förslag till lag ändring i hälsoskyddslagen 1982:1080 92 om 89. Förlag till lag ändring i vattenlagen 1983:291 92 om . . . . .

90. Förslag till lag ändring i lagen 1983:428 om om

spridning bekämpningsmedel över skogsmark 93

av . . . . . . .

91. Förslag till lag ändring i lagen 1983:738 om om

bekämpande salmonella hos djur 94 av . . . . . . . . . . . . . . . . 92. Förslag till lag ändring i mönstringslagen 1983:929 95 om .

93. Förslag till lag ändring i lagen 1983:1046 om skylom dighet för vissa bostadsföreningar och bostadsaktiebolag

att föra lägenhetsförteckning 95

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94. Förslag till lag ändring i lagen 1983:1097 med om

vissa bestämmelser larmanläggningar m.m. 96 om . . . . . . . . 95. Förslag till lag ändring i lagen 1984:3 om kämom teknisk verksamhet 96 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

96. Förslag till lag om ändring i lagen 1984:1049 om

beredskapslagring av olja och kol 97

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 97. Förslag till lag om ändring i lagen 1985:126 åtgärder om till skydd för svensk sjöfart 98 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98. Förslag till lag om ändring i lagen 1985:295 foder 99 om . . 99. Förslag till lag om ändring i lagen 1985:342 om

kontroll av husdjur 100 m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100. Förslag till lag om ändring i lagen 1985:426 kemiska om

produkter 101 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101. Förslag till lag om ändring i lagen 1985:620 vissa om

torvfyndigheter 101 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102. Förslag till lag om ändring i lagen 1985:635 om

försörjningsberedskap naturgasområdet 103

. . . . . . . . . . . 103. Förslag till lag om ändring i lagen 1986:985 handel om med ädelmetallarbeten 104 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104. Förslag till lag om ändring i räddningstjänstlagen

1986:1102 104 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 105. Förslag till lag om ändring i lagen 1987:12 hushållom

ning med naturresurser m.m. 106 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106. Förslag till lag ändring i lagen 1987:375 förbud om om

mot s.k. bastuklubbar och andra liknande verksamheter 107 . . 107. Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen 1987:617 108

108. Förslag till lag om ändring i bankaktiebolagslagen

1987:618 108 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109. Förslag till lag om ändring i lagen 1987:621 inom

förande av ny banklagstiftning 109

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 110. Förslag till lag ändring i lagen 1987:667 om om

ekonomiska föreningar 109 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111. Förslag till lag ändring i lagen 1988:15 förbud om om

mot radar- och laservamare 110 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

112. Förslag till lag ändring i fartygssäkerhetslagen

1988:49 110 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113. Förslag till lag ändring i strålskyddslagen 1988:220 114 om

114. Förslag till lag ändring i yrkestrafiklagen 1988:263 115 om

115. Förslag till lag ändring i fordonsskattelagen om

1988:327 115 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116. Förslag till lag ändring i djurskyddslagen 1988:534 116 om

117. Förslag till lag om ändring i lagen 1988:868 brandom

farliga och explosiva 117 varor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118. Förslag till lag om ändring i lagen 1988:1385 om Sveriges riksbank 118 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

119. Förslag till lag ändring i lagen 1988:1597 om om

finansieringen hanteringen av visst radioaktivt av

avfall 119 m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120. Förslag till lag ändring i karantänslagen 1989:290 119 om . .

121. Förslag till lag ändring i utlänningslagen 1989:529 120 om . . 122. Förslag till lag ändring i lagen 1989:532 om tillstånd om

för anställning fartyg 121 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123. Förslag till lag ändring i prisregleringslagen 1989:978 121 om

124. Förslag till lag om ändring i lagen 1990:484 om över-

vakningskameror 122 m. m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125. Förslag till lag ändring i lagen 1990:783 om skydd om för beteckningen svenskt arkiv 123 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126. Förslag till lag ändring i lagen 1990:886 om granskom

ning och kontroll filmer och videogram 123 av . . . . . . . . . . . 127. Förslag till lag om ändring i jämvägssäkerhetslagen

1990:1157 124 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 128. Förslag till lag ändring i lagen 1990:1183 om tillom

fällig försäljning 125 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129. Förslag till lag ändring i minerallagen 1991:45 126 om . . . .

130. Förslag till lag ändring i lagen 1991:336 om vissa om

dryckesförpackningar 127

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131. Förslag till lag ändring i lagen 1991:341 om om

strategiska produkter 128 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132. Förslag till lag ändring i bostadsrättslagen 1991:614 129 om

133. Förslag till lag ändring i lagen 1991:639 om förom

handsgranskning biologiska bekämpningsmedel 129

av . . . . . 134. Förslag till lag ändring i lagen 1991:1047 om sjuklön 130 om

135. Förslag till lag ändring i lagen 1991:1559 med föreom

skrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihets-

grundlagens områden 131 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136. Förslag till lag om ändring i lagen 1992:160 om ut-

ländska filialer 132 m.m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137. Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen

1992:830 132 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138. Förslag till lag ändring i läkemedelslagen 1992:859 133 om . 139. Förslag till lag ändring i lagen 1992:860 om om

kontroll narkotika 134 av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140. Förslag till lag ändring i lagen 1992:888 om uppom

giftsskyldighet jordbrukets område 136 . . . . . . . . . . . . . . . 141. Förslag till lag ändring i lagen 1992:889 om den om

officiella statistiken 137 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Övriga författningsförslag 13

142. Förslag till lag om ändring i lagen 1992:1140 om Sveriges ekonomiska zon 137 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143. Förslag till lag om ändring i lagen 1992:1300 om krigsmateriel 138 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 144. Förslag till lag ändring i lagen 1992:1326 om om personlig skyddsutrustning för privat bruk 139 . . . . . . . . . . . . 145. Förslag till lag om ändring i lagen 1992:1327 om leksakers säkerhet 139 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 146. Förslag till lag om ändring i lagen 1992:1402 om undanförsel och förstöring 140 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 147. Förslag till lag om ändring i lagen 1992:1527 om teleterminalutrustning 140 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 148. Förslag till lag om ändring i lagen 1992:1534 om CE-märkning 141 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 149. Förslag till lag om ändring i lagen 1992:1537 om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle

m.m. 142 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150. Förslag till lag om ändring i lagen 1992:1602 om valuta- och kreditreglering 143 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 151. Förslag till lag om ändring i lagen 1992:1683 om provtagning på djur m.m. 143 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 152. Förslag till lag om ändring i lagen 1992:1684 om EEG-handelsgödsel 144 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 153. Förslag till lag om ändring i lagen 1992:1685 om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter 145 . . . . . . . . . 154. Förslag till lag om ändring i lagen 1993:440 om privat arbetsförmedling och uthyrning arbetskraft 146 av . . . . 155. Förslag till lag om ändring i lagen 1993:584 om medicintekniska produkter 147 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 156. Förslag till lag om ändring i telelagen 1993:597 148 . . . . . . 157. Förslag till lag om ändring i lagen 1993:599 om radiokommunikation 149 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 158. Förslag till lag om ändring i fiskelagen 1993:787 150 . . . . . . 159. Förslag till lag om ändring i lagen 1993:1302 om

EES-försäkringsgivares verksamhet i Sverige 151 . . . . . . . . . . 160. Förslag till lag om ändring i lagen 1993:1367 om

förbud beträffande viss avkodningsutrustning 152 . . . . . . . . . . 161. Förslag till lag om ändring i lagen 1993:1392 om

pliktexemplar av dokument 152 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162. Förslag till lag om ändring i lagen 1993:1614 om Antarktis 153 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163. Förslag till lag om ändring i ordningslagen 1993:1617 153 . .

14 Övriga författningsförslag

164. Förslag till lag om ändring i lagen 1993:1742 om

skydd för landskapsinformation 155

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 165. Förslag till lag om ändring i lagen 1994:618 om

handel 155

med el, m.m.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 166. Förslag till lag om ändring i lagen 1994:847 om

tekniska egenskapskrav byggnadsverk, m.m. 156

. . . . . . . . 167. Förslag till lag om ändring i lagen 1994:900 om

genetisk modifierade organismer 157

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 168. Förslag till lag om ändring i lotterilagen 1994:1000 157

. . . 169. Förslag till lag ändring i sjölagen 1994:1009 158

. . . . . . 170. Förslag till lag om ändring i tullagen 1994:1550 158

. . . . . . 171. Förslag till lag om ändring i lagen 1994:1563 om

tobaksskatt 159

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 172. Förslag till lag om ändring i lagen 1994:1709 om

EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken 160

. . 173. Förslag till lag om ändring i lagen 1994:1710 om

EG:s förordningar om jordbruksprodukter 161

. . . . . . . . . . . . 174. Förslag till lag om ändring i lagen 1994:1720 om

civilt försvar 161

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 175. Förslag till lag om ändring i alkohollagen 1994:1738 162

. . . 176. Förslag till lag om ändring i lagen 1994:1776 om

skatt energi 163

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 177. Förslag till lag om ändring i lagen 1994:1809 om

totalförsvarsplikt 164

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 178. Förslag till lag om ändring i lagen 1994:1818 om

åtgärder beträffande djur och växter som tillhör

skyddade arter 164

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 179. Förslag till lag om ändring i lagen 1994:2077 om

arbetsförrnedlingstvång 165

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 180. Förslag till lag om ändring i lagen 1995:551 om

EG:s förordning ekologiskt framställda produkter 166

. . . . 181. Förslag till ändring i lagen 1996:18 om vissa

säkerhets- och miljökrav fritidsbåtar 167

. . . . . . . . . . . . . . 182. Förslag till lag om ändring i vapenlagen 1996:67 167

. . . . . . 183. Förslag till lag ändring i lagen 1996:95 om

vissa internationella sanktioner 167

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 184. Förslag till lag om ändring i lagen 1996:786 om

tillsyn över hälso- och sjukvården 168

. . . . . . . . . . . . . . . . . 185. Förslag till lag om ändring i radio- och TV-lagen

1996:844 169

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 186. Förslag till lag om ändring i elberedskapslagen 1997:288 170

Övriga författningsförslag 15

187. Förslag till lag om ändring i lagen 1997:239 om

arbetslöshetskassor 170

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 188. Förslag till lag om ändring i växtforädlarrättslagen

1997:306 171

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 189. Förslag till förordning om ändring i kungörelsen

1925:465 med särskilda bestämmelser om utförsel

från riket av spritdrycker och vin 172

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 190. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1945:625 om om registrering m.m. vid försäljning av

vissa fordon som är införda i det militära fordonsregistret 172

. 191. Förslag till förordning om ändring i kungörelsen

1952:581 med vissa föreskrifter angående räddning ur

sjönöd och avvärjande sjötrafiken hotande fara m.m.

sjönödskungörelse 173

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 192. Förslag till lag om ändring i förordningen 1956:413 om

klassificering av kött 174

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 193. Förslag till förordning om ändring i

kontinentalsockelförordningen 1966:315 176

. . . . . . . . . . . . 194. Förslag till förordning om ändring i kungörelsen

1967:134 om kvalitetsbenämning äpplen och päron 176

. . 195. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1968:70 med vissa bestämmelser om injektionssprutor

och kanyler 177

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 196. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1970:300 om skydd mot flyghavre 177

. . . . . . . . . . . . . . . . 197. Förslag till förordning om ändring i terrängtrafik-

kungörelsen 1972:594 178

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 198. Förslag till förordning om ändring i fordons-

kungörelsen 1972:595 180

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 199. Förslag till förordning om ändring i bilregister-

kungörelsen 1972:599 182

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 200. Förslag till förordning om ändring i vägtrafik-

kungörelsen 1972:603 183

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 201. Förslag till förordning om ändring i kungörelsen

1974:271 om kontroll vid utförsel av livsmedel 184

. . . . . . . 202. Förslag till förordning om ändring i kungörelsen

1974:661 om uppgifter för galt och betäcknings-

statistiken 184

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 203. Förslag till förordning om ändring i kungörelsen

1974:681 om internationella vägtransporter 185

. . . . . . . . . 204. Förslag till förordning om ändring i bilskrotnings-

förordningen l975z348 186

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

16 Övriga författningsförslag

205. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1975:885 utmärkning av fordon i yrkesmässig

trafik 186

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 206. Förslag till förordning ändring i fartygregister-

förordningen 1975:927 187

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 207. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1975:929 med vissa bestämmelser om fartygs

identifiering 188

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 208. Förslag till förordning om ändring i körkorts-

förordningen 1977:722 188

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 209. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1977:945 om trädgårdsväxters sundhet, sortäkthet och

kvalitet 189

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 210. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1977:1119 farledsvaruavgift 190

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 211. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1979:1036 högsta pris för vissa lastbilstransporter 190

. . 212. Förslag till förordning om ändring i container-

förordningen 1980:640 191

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 213. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1980:803 regionalpolitiskt transportstöd 191

. . . . . . . . . 214. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1981:402 handel med skrot 192

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 215. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1981:403 handel med begagnade varor 193

. . . . . . . . . . 216. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1982:569 lotsning m.m. 194

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 217. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1982:923 transport av farligt gods 194

. . . . . . . . . . . . . 218. Förslag till förordning ändring i luftfarts-

förordningen 1986:171 195

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 219. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1986:172 om luftfartygsregistret m.m. 196

. . . . . . . . . . . . . 220. Förslag till förordning om ändring i svävarfarts-

förordningen 1986:305 197

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 221. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1987:27 om fordon i internationell vägtrafik i Sverige 198

. . 222. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1988:1404 med vissa föreskrifter enligt lagen

1956:245 uppgiftsskyldighet rörande pris- och

konkurrensförhållanden 199

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Övriga författningsförslag 17

223. Förslag till förordning om ändring i yrkestrafik-

förordningen 1988:1503 199

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 224. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1988:1505 om biluthyrning 200

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 225. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1989:974 om miljöfarliga batterier 201

. . . . . . . . . . . . . . . 226. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1990:717 om undersökning av olyckor 201

. . . . . . . . . . . . . 227. Förslag till förordning om ändring i mineral-

förordningen 1992:285 202

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 228. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1992:1226 om Sveriges ekonomiska zon 203

. . . . . . . . . . . . 229. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1993:185 om arbetsförhållanden vid vissa

internationella vägtransporter 203

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 230. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1993:969 om märkning av textilier 204

. . . . . . . . . . . . . . . 231. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1993:1598 om hissar och vissa andra motordrivna

anordningar 205

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 232. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1994:542 utförsel levande djur 206

om av m.m.

. . . . . . . . . 233. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1994:795 om tillstånd för kraftverk avsedda att drivas

med oljebränsle 207

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 234. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1994:1162 om skeppsmätning 208

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 235. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1994:1215 om tekniska egenskapskrav

byggnadsverk, m.m. 209

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 236. Förslag till förordning ändring i tullförordningen

1994:1558 209

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 237. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1994:1774 om märkning av hushållsapparater 210

. . . . . . . . 238. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1994:1830 om införsel av levande djur 210

m.m . . . . . . . . .. 239. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1995:521 om behöriga myndigheter, m.m. i fråga om

kör- och vilotider samt färdskrivare vid vägtransporter 211

. . . 240. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1995:681 om växtskydd m.m. 212

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

18 Övriga författningsförslag

241. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1996:53 om vissa säkerhets- och miljökrav på

fritidsbåtar 214

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 242. Förordning om ändring i vapenförordningen 1996:70 214

. . . 243. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1996:971 om farligt avfall 215

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Övriga författningsförslag

selektiva urvalet

det

Förslag till lag om ändring i lagen 1902:7l s.1

innefattande vissa bestämmelser elektriska

anläggningar

Härigenom föreskrivs att det i lagen l902:7l s. l innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar skall införas tre nya paragrafer, 26 a 27 a § och 27 b av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

26 a §

För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och

om åtalsanmälan.

27 a §

Har någon i en juridisk per-

verksamhet gjort sig skyldig sons till brott som i 27 § sägs skall den juridiska personen dömas till strajf enligt 32 kap. brottsbalken.

27 b §

Brott enligt denna lag får åtalas av åklagare endast om tillsynsmyndigheten anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

Lagen 1902:71 s.1 innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar omtryckt 1996:79

Förslag till lag om ändring i lagen l932:55

viktmärkning i vissa fall av gods som skall inlastas å

fartyg;

Härigenom föreskrivs att 2 och 3 i lagen l932:55 vikt-

om märkning i vissa fall av gods som skall inlastas å fartyg skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Tillsyn över eñerlevnaden av bestämmelserna i l § första-fjärde styckena utövas av arbetarskyddsstyrelsen samt, under dess överinseende och ledning, av yrkesinspektionen; och skall därvid i tillämpliga delar lända till efterrättelse vad som finnes stadgat rörande tillsyn över efterlevnaden av arbetsmiljölagen 1977:1160.

För tillsyn enligt denna lag

gäller även bestämmelserna i

lagen 0000:000 om tillsyn och

åtalsanmälan

3§2

Saknas i fall, som avses i 1 § Saknas i fall, i 1 §

som avses första-tredje styckena, viktupp- första-tredje styckena, viktuppgift, eller är bruttovikten för lågt gift, eller är bruttovikten för lågt angiven, dömes den för viktmärk- angiven, dömes den för viktmärkningen ansvarige till böter; dock ningen ansvarige till böter

om vare han från ansvar fri, där god- överträdelsen skett uppsåtligen set, då han mottog detsamma, var eller av oaktsamhet. försett med uppgift om bruttovikten och anledning saknats till antagande, att uppgiften var oriktig.

Om viktuppgiften inte är an- Om viktuppgiften inte är

anbragt på ett tydligt och varaktigt bragt ett tydligt och varaktigt sätt på godsets utsida, eller om sätt godsets utsida, eller om uppgiften inte avser bruttovikten i uppgiften inte avser bruttovikten i kilogram, döms den för viktmärk- kilogram, döms den för viktmärk-

Senaste lydelse 1977:1162 zSenaste lydelse 1991:247

Övriga författningsförslag 21

ningen ansvarige till penning- ningen ansvarige till penningböter. böter, om överträdelsen skett

uppsåtligen eller oaktsamhet.

Har någon i en juridisk per-

verksamhet gjort sig skyldig

sons

till brott enligt denna paragraf

skall den juridiska personen

dömas till straf enligt 32 kap.

brottsbalken.

Följer å förseelse, nämnts, ansvar enligt brottsbalken,

som ovan skall straff enligt denna lag icke tillämpas.

Förslag till lag om ändring i lagen 1939:299 om

förbud i vissa fall mot överlåtelse eller upplåtelse av

fartyg m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1939:299 om förbud i vissa fall mot överlåtelse eller upplåtelse av fartyg m.m.

dels att 5 § och 6 § skall ha följande lydelse dels att det skall införas paragraf, 6 följande lydelse.

en ny a av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §

Har i strid mot bestäm- Om överlåtelse eller upp-

en melserna i 2 § l mom. överlåtelse låtelse uppsåtligen eller av oakteller upplåtelse skett, döms över- samhet skett i strid mot bestämlåtaren eller upplåtaren till böter melserna i 2 § 1 mom., döms eller fängelse i högst ett år. överlåtaren eller upplåtaren till

böter eller fängelse i högst ett år.

Fälles någon, i strid mot bestämmelserna i 2 § 1 mom. a eller

som b överlåtit egendom, till enligt första stycket, må domstolen,

ansvar efter ty skäligt finnes, förklara egendomen förverkad eller, om den kan tillrättaskaffas, förplikta honom att utgiva ersättning för egendomens värde. Den eljest förbrutit sig som i första stycket sägs

som må, efter skäligt finnes, dömas att utgiva betingat vederlag.

Har överlåtelse aktie förmedlats någon, som yrkesmässigt i

av av

Senaste lydelse 1991:254

kommission köper och säljer fondpapper, skall vad i denna paragraf är stadgat om överlåtare äga tillämpning å kommissionären; hava såväl överlåtaren som förvärvaren anlitat kommissionär, skall vad sagts nu gälla den som handlat för förvärvarens räkning.

6§2

Har vad i 3 § föreskrivs inte Har uppsåtligen eller oaktav iakttagits vid utfårdande teck- samhet vad i 3 § föreskrivs inte av ningslista, skall stiftare eller, där iakttagits vid utfardande teckav fråga är om ökning aktie- ningslista, skall stiftare eller, där av kapital, ledamot i bolagets styrel- fråga är ökning aktieom av se dömas till böter. kapital, ledamot i bolagets styrelse dömas till böter. Har på grund av aktieteckning, skett i strid mot bestämsom melsema i denna lag, aktiebrev utgetts till utlänning eller bolag, i som 2 § l mom. a är nämnt, skall styrelseledamot, med medgivande vars brevet utgetts, dömas till böter eller fängelse i högst ett år.

6 a § Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott som i 5 eller 6 § sägs skall den juridiska personen dömas till straff enligt 32 kap. brottsbalken.

Förslag till lag om ändring i lagen 1940:176 med

vissa bestämmelser fraktfart med svenska

om fartyg

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1940:176 med vissa beom stämmelser om fraktfart med svenska fartyg dels att 4 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas paragraf, 4 följande lydelse. en ny a av

Senaste lydelse 1991:254

Övriga författningsförslag 23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§

Företages med fartyg utan Företages med fartyg resa utan

resa tillstånd, då sådant erfordras, eller tillstånd, då sådant erfordras, eller iakttas inte för tillstånd uppställt iakttas inte för tillstånd uppställt villkor, döms befälhavaren till villkor och har gärningen skett böter eller fängelse i högst ett år. uppsåtligen eller oaktsamhet,

döms befälhavaren till böter eller

fängelse i högst ett år.

Har någon bjudit, legt, trugat eller eljest uppsåtligen förlett befälhavaren till förseelsen eller med råd eller dåd främjat densamma eller har redare eller i redares ställe haft befattning med far-

annan, som tyget, med vetskap förseelsen underlåtit att, såvitt det stått i hans

om makt, hindra dess utförande, dömes han till straff som i första stycket sags.

Där frakt for godsets fortskaffande eller ersättning for bogsering skolat enligt därom träffat avtal tillkomma den brottslige, må domstolen, efter skäligt finnes, förplikta honom att utgiva fraktens eller ersättningens belopp. Är den, vilken frakten eller ersättningen skolat tillkomma, förfallen till straff efter sägs, må han förpliktas

ovan

frakten eller ersättningen utgiva det belopp, vartill för honom att av uppkommen vinst å den olovliga åtgärden högst kan skattas.

Har uppläggning, avrustning Har uppläggning, avrustning eller avmönstring fartyg skett i eller avmönstring av fartyg upp-

av strid mot vad i 3 § är föreskrivet, såtligen eller oaktsamhet skett

av döms fartygets ägare eller den, i strid mot vad i 3 § är före-

äger förfoga över skrivet, döms fartygets ägare eller som annars fartyget, till böter eller fängelse i den, som annars äger förfoga högst ett år. över fartyget, till böter eller

fängelse i högst ett år.

4 a

Har någon i en juridisk per-

verksamhet gjort sig skyldig

sons

till brott enligt 4 § skall den

juridiska dömas till

personen

strof enligt 32 kap. brottsbalken.

Senaste lydelse 1991:256

till lag om ändring i lagen 1950:272

Förslag om

rätt för utländska att driva

försäkringsföretag försäkringsrörelse i Sverige

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1950:272 rätt för om om

utländska försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige

dels att 35 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas paragraf, 22 b följande lydelse. en ny av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 b § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan

35 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den uppsåtligen som eller av oaktsamhet till Finansinspektionen meddelar oriktiga eller vilseledande uppgifter om sådana omständigheter han är skyldig som att lämna uppgift om enligt denna lag. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken. Brottet får endast åtalas av

åklagare om tillsynsmyndighet

anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

Senaste lydelse 1993: 1305

Övriga författningsförslag 25

Förslag till lag om ändring i lagen 1953:771 om

skydd för vissa internationella

sjukvårdsbeteckningar

m.m.

Härigenom föreskrivs att 5 § i i lagen 1953:771 skydd för

om vissa internationella sjukvårdsbeteckningar m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §

Den som saluhåller vara, därpå obehörigen anbragts märke, benämning eller annat kännetecken, som avses i 3 eller 4 eller i firma obehörigen intager sådan benämning eller eljest bryter mot de i nämnda paragrafer stadgade förhuden, straffes med böter eller fängelse.

Samma lag vare där någon offentligen brukar märke, benämning eller kännetecken som företer sådan likhet med märke, benämning eller kännetecken som avses i 3 eller 4 § att förväxling lätt kan ske.

Har någon i en juridisk per-

sons verksamhet gjort sig skyldig

till brott enligt denna paragraf

skall den juridiska personen

dömas till strof enligt 32 kap.

brottsbalken.

Förslag till lag om ändring i lagen 1956:245 om

rörande och

uppgiftsskyldighet pris-

konkurrensförhållanden

Härigenom föreskrivs att 10 § i i lagen 1956:245 uppgiftsskyl-

om dighet rörande pris- och konkurrensförhållanden skall ha följande lydelse.

Senaste lydelse 1979:744

26 Övriga författningsförslag

lydelse Föreslagen lydelse

Nuvarande

10 § Den uppsåtligen eller oaktsamhet, inte är ringa, undersom av som låter att inom förelagd tid lämna uppgift enligt denna lag ellersom vid uppgiftsskyldighetens fullgörande lämnar oriktig uppgift, döms till böter. Är brottet grovt, döms till böter eller fängelse i högst ett år.

Har någon i juridisk per-

en sons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken.

Brottet får endast åtalas av åklagare om Finansinspektionen och Konkurrensverket anger brottet till åtal eller åtal är pâkallat allmän synpunkt.

Förslag till lag om ändring i luftfartslagen

1957:297

Härigenom föreskrivs att det i luftfartslagen l957:297 skall införas fem paragrafer, 3 kap. 2 a 4 kap. 2 a 6 kap. 2 a§ nya samt 13 kap. 4 § och 4 b av följande lydelse. a

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. 2 a §

För tillsynen gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000

tillsyn och åtalsanmälan. om

Senaste lydelse 1991:273 Luftfartslagen 1957:297 omtryckt 1986:166

4 kap. 2 a §

För tillsynen gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

6 kap.

§ 2 a

För tillsynen gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

13 kap.

§ 4 a

Har någon i en juridisk

persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 2 § 3-4, 8-11 eller 14-15 eller 3 § 3-4 skall den juridiska personen dömas till ansvar enligt 32 kap. brottsbalken. Detsamma gäller brott enligt 2 § 5 jämfört med 3 kap. 1 § första stycket eller 4 kap. 1

4 b §

Brott enligt denna lag får endast åtalas åklagare

av om

tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

Förslag till lag om ändring i lagen 1959:118

krigsansvarighet för liv- och invaliditetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 25 § i lagen 1959:118 krigsansvarig-

om het for liv- och invaliditetsforsäkringskall ha följande lydelse.

28 Övriga författningsförslag

lydelse Föreslagen lydelse

Nuvarande

25 §

Styrelseledamot, verkställande direktör eller likvidator, som uppsåtligen eller vårdslöshet i strid mot bestämmelsen i 22 § första stycket

av låter verkställa tilldelning âterbäring eller utbetalning vinst eller

av av ränta, döms till böter eller fängelse i högst ett år.

Har någon i en juridisk per-

verksamhet gjort sig skyldig

sons

till sådant brott skall den juri-

diska dömas till strof

personen

enligt 32 kap. brottsbalken.

Brottet får endast åtalas av

åklagare om tillsynsmyndighet

brottet till åtal eller åtal är

anger

påkallat ur allmän synpunkt.

10. Förslag till lag om ändring i lagen 1960:409 om

förbud i vissa fall mot verksamhet hälso- och

på

område

sjukvårdens

Härigenom föreskrivs att 7 § i lagen 1960:409 om förbud i vissa fall mot verksamhet på hälso- och sjukvårdens område skall ha foljande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§

Den bryter mot någon av Den som uppsåtligen eller av

som bestämmelserna i 2 eller 3 § eller oaktsamhet under utövning av verksamhet, bryter mot någon av be-

i 1 § första stycket sägs, stämmelserna i 2 eller 3 § eller som uppsåtligen eller av oaktsamhet under utövning av verksamtillfogar den undersökte eller be- het, i 1 § första stycket sägs,

som handlade skada, inte är tillfogar den undersökte eller

som ringa, eller framkallar fara för behandlade skada, som inte är

Senaste lydelse 1991:277 Senaste lydelse 1991:279

Övriga författningsförslag 29

sådan skada, vare sig skadan eller ringa, eller framkallar fara för faran orsakats av olämplig be- sådan skada, sig skadan

vare handling eller avbrott i eller faran orsakats olämplig

genom av eller dröjsmål med läkarvård, behandling eller avbrott i

genom döms, om gärningen inte är be- eller dröjsmål med läkarvård lagd med straff enligt 10 § lagen döms för hälsofarligt kvack- 1984:542 om behörighet att salveri till böter eller fängelse i utöva yrke inom hälso- och sjuk- högst ett år. vården m. m., för hälsofarligt Har någon i juridisk

en perkvacksalveri till böter eller verksamhet gjort sig skyldig

sons fängelse i högst ett år. till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till strof

enligt 32 kap. brottsbalken.

Till ansvar enligt första stycket

döms inte, om gärningen är be-

lagd med strof enligt 10 § lagen

1984:542 behörighet att

utöva yrke inom hälso- och sjuk-

vården m. m.

Den omständigheten att gärningsmannen på grund av brist i utbildning och erfarenhet kunnat inse sjukdomens natur eller förutse skadan eller faran befriar honom

från ansvar.

11. Förslag till lag i

om ändring lagen 1960:418 om

straff för

varusmuggling

Härigenom föreskrivs att det i lagen 1960:418 straff for

om varusmuggling skall införas en ny paragraf, 8 b följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 b §

Har någon i en juridisk per-

sons verksamhet gjort sig skyldig

till brott enligt 1-6 eller 8 § skall

den juridiska personen dömas till

strof enligt 32 kap. brottsbalken.

30 Övriga författningsförslag sou 1997:127

12. Förslag till lag om ändring i varumärkeslagen

1960:644

Härigenom föreskrivs att 37 § i varumärkeslagen 1960:644 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

37 §

Gör någon intrång i rätten till ett vamkännetecken enligt 4-10 varumärkesintrång och sker det uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, skall han dömas till böter eller fängelse i högst två år. Den som har överträtt ett vitesförbud enligt 37 § får inte dömas till ansvar för

a intrång som omfattas av förbudet.

För försök eller förberedelse till brott enligt första stycket döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

Har någon i en juridisk per-

verksamhet gjort sig skyldig

sons

till brott enligt denna paragraf

skall den juridiska personen

dömas till straf enligt 32 kap.

brottsbalken.

Åklagaren får väcka åtal för brott i första eller andra

som avses stycket endast målsäganden brottet till åtal och åtal av sär-

om anger skilda skäl är påkallat från allmän synpunkt.

13. Förslag till lag om ändring i lagen 1960:729 om

till litterära och konstnärliga verk upphovsrätt

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 53 § i lagen 1960:729 om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk skall ha följande lydelse.

Senaste lydelse 1994:232

sou 1997:127 Övriga författningsförslag 31

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

53 §

Den som beträffande ett litterärt eller konstnärligt verk vidtar åtgärder, som innebär intrång i den till verket enligt l och 2 kap. knutna upphovsrätten eller som strider mot föreskrift enligt 41 § andra stycket eller mot 50 döms, det sker uppsåtligen eller oaktsam-

om av grov het, till böter eller fängelse i högst två år.

Den som för sitt enskilda bruk kopierar ett datorprogram är

som utgivet eller av vilket exemplar har överlåtits med upphovsmannens samtycke, skall inte dömas till ansvar, om förlagan för kopieringen inte används i näringsverksamhet eller offentlig verksamhet och han inte utnyttjar framställda exemplar av datorprogrammet för annat ändamål än sitt enskilda bruk.

Vad som sägs i första stycket gäller också, om någon till Sverige för spridning till allmänheten för exemplar verk, där exemplaret

av framställts utomlands under sådana omständigheter att en sådan framställning här skulle ha varit straffbar enligt vad sägs i det stycket.

som

Den som har överträtt ett vitesförbud enligt 53 a § får inte dömas till ansvar för intrång som omfattas förbudet.

För försök eller förberedelse till brott som avses i första och tredje styckena döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

Har någon i en juridisk per-

sons verksamhet gjort sig skyldig

till brott enligt denna paragraf

skall den juridiska personen

dömas till straff enligt 32 kap.

brottsbalken.

14. Förslag till i lagen 1961:181

lag om ändring om försäljning av teknisk sprit m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1961:181 om försäljning av teknisk sprit m.m.

dels att 16 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas två paragrafer, 2 § och 15 följande

nya a av

lydelse.

Senaste lydelse 1994:233

32 Övriga författningsförslag sou 1997:127

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 2 a

För Läkemedelsverkets kontroll enligt denna lag gäller bestämmelserna i lagen 0000:000

tillsyn och åtalsanmälan om

15 §

Har någon i en juridisk per-

verksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt 9-11 § eller 14 § skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken.

Brott enligt 9 eller 0 § får endast åtalas åklagare om

av läkemedelsverket brottet till

anger åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt. Allmänt åtal för brott avses i ll och 12 får väckas endast som efter medgivande av läkemedelsverket.

15. Förslag till lag om ändring i lagen 1962:120 om straff i vissa fall för oriktigt ursprungsintyg m.m.

Härigenom föreskrivs att l § i lagen 1962:120 straff i vissa

om fall för oriktigt ursprungsintyg m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 § Den i ursprungsintyg eller annan handling, som åberopas till som bevis för vinnande förmånsbehandling enligt handelsöverensav

Senaste lydelse 1990:433 Senaste lydelse 1995:469

kommelser Europeiska gemenskapema EG som har ingått eller enligt EG:s rättsakter, uppsåtligen lämnat oriktig uppgift ägnad leda till att förmånsbehandling, döms till böter eller fängelse i högst ett år. Till samma straff döms den i samband med ansökan som om ursprungsintyg uppsåtligen lämnat oriktig uppgift ägnad leda till föratt månsbehandling samt den som tillhandahållit åberopad handling en med vetskap om att den innehåller sådan oriktig uppgift. Är brottet att anse som grovt döms till fängelse i högst två år. Begår någon av grov oaktsamhet gärning i första stycket, som avses döms till böter. Har någon juridisk i en persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken. Är brott som avses i denna paragraf att ringa, döms till anse som ansvar.

16. Förslag till i

lag om ändring naturvårdslagen 1964:822

Härigenom föreskrivs att 2 37§ och 38 § i naturvårdslagen 1964:822 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 § Naturvården är såväl statlig kommunal angelägenhet. en som Länsstyrelsen har att verka för naturvärden i länet. Statens naturvårdsverk har överinseende över naturvärden i riket. För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och om åtalsanmälan

Senaste lydelse 1967:377

37 Till böter eller fängelse i högst månader döms den som med sex uppsåt eller oaktsamhet av bryter förbud eller föreskrift meddelats enligt 10, mot som 11, 14, 14 18 d § eller 19 § eller mot förbud enligt 20 § andra a-c stycket eller 21 § andra stycket, bryter mot 16 § första stycket första punkten eller, om gärningen är ringa, mot 16 § första stycket andra punkten eller mot föreskrift meddelats enligt 16 § andra stycket, som bryter mot 17 § andra stycket, gärningen är ringa, om utför täkt eller åtgärd för markavvattning utan att ha behövligt tillstånd enligt 18 eller 18 § eller bryter mot villkor eller föreskrift c har meddelats i samband med sådant tillstånd, som underlåter att fullgöra skyldighet föreskrivits med stöd av som 18 § eller 20 § första stycket, a bryter 22 § första eller tredje stycket eller mot föreskrift som mot meddelats i samband med medgivande enligt tredje stycket, åsidosätter stadgandet i 23 gärningen sker plats, till om vilken allmänheten icke äger tillträde eller har insyn, eller gärningen är

ringa, eller uppför vilthägn i strid mot 24 § eller åsidosätter villkor som är a förenat med tillstånd till vilthägn. Har brott i första stycket 1 och 4 begåtts med uppsåt och som avses det i övrigt att grovt döms till fängelse i högst två år. är anse som Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken. Till enligt första eller andra stycket döms inte, om gärningen ansvar belagd med straff i brottsbalken. Om ett vitesföreläggande eller är vitesförbud har överträtts, får inte dömas till straff för gärning som

omfattas föreläggandet. av Utbyte brott i första stycket 4 skall förklaras förav som avses verkat, det är uppenbart oskäligt. om

2Senaste lydelse 1995:829

38 § Den som gjort sig skyldig till gärning sägs i 37 § må förpliktas som att ersätta kostnad som föranledes därav. Detsamma gäller juridisk en person i vilkens verksamhet ett sådant brott är begånget.

17. till lag i

Förslag om ändring virkesmätningslagen 1966:209

Härigenom föreskrivs att 3 § i virkesmätningslagen 1966:209 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 § Bryter någon uppsåtligen eller oaktsamhet mot 1 dömes till av böter. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken.

18. Förslag till lag om ändring i lagen 1966:314 om

kontinentalsockeln

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1966:314 kontinentalom sockeln dels att ll § och 14 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas paragraf, 15 d följande lydelse. en ny av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 § Den som utan lov utforskar kontinentalsockeln eller utvinner naturtillgångar från denna eller vidtager åtgärd för sådan utforskning eller utvinning dömes till böter eller fängelse i högst månader. sex

36 Övriga författningsförslag

Till straff dömes den Till samma straff dömes den samma uppsåtligen eller av oaktsom som samhet 1 bryter mot föreskrift meddelats med stöd av 4 § första som stycket, 2 underlåter att efterkomma vad tillsynsmyndighet fordrar eller föreskriver med stöd 8 § andra eller tredje stycket eller av 3 vid fullgörande uppgifts- 3 vid fullgörande av uppgiftsav skyldighet är förbunden med skyldighet är förbunden med som som tillstånd eller är föreskriven i tillstånd eller som är föreskriven i som eller ålagts enligt 8 § andra eller ålagts enligt 8 § andra som som stycket uppsåtligen eller stycket lämnar oriktig uppgift. av grov oaktsamhet lämnar oriktig uppgift. Den överträder förbudet i Den som uppsåtligen eller av som 6 § att segla in i säkerhetszon oaktsamhet överträder förbudet i eller föreskrift utfärdats för 6§ att segla i säkerhetszon som tryggande sådan dömes till eller föreskrift utfärdats för av zon som böter. tryggande sådan zon dömes till av böter. Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen dömas till straff enligt 32 kap. brottsbalken.

14 § Den utom riket har begått brott i ll § döms, om som som avses han finns här, efter denna lag och brottsbalken samt vid svensk domstol 2 kap. 2 eller 3 § nämnda balk inte är tillämplig. även om Har regeringen föreskrivit att sekretess enligt 8 kap. 6 § sekretesslagen 1980:100 skall gälla i verksamhet som består i tillsyn över efterlevnaden förevarande lag, tillämpas första stycket också i fråga av den röjer uppgifter vilka han till följd härav är skyldig att om som hemlighålla. Åtal för brott i § första och tredje styckena får väckas som avses endast efter förordnande regeringen eller den myndighet regeringen av bemyndigar.

Senaste lydelse 1992:1145

sou 1997:127 Övriga författningsförslag 37

Brott enligt 11 § andra stycket får endast åtalas åklagare av om

tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

15 d § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och om åtalsanmälan.

19. till i

Förslag lag om ändring lagen 1966:742 om

hotell och pensionatrörelse

Härigenom föreskrivs att det i lagen 1966:742 hotell och om pensionatrörelse skall införas paragraf, 18 följande en ny a av lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 a § Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 16 eller 18 § skall den juridiska dömas till personen straff enligt 32 kap. brottsbalken.

20. till i

Förslag lag om ändring lagen 1967:531 om

tryggande av pensionsutfästelse m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1967:531 tryggande om om av pensionsutfästelse m.m. dels att 8 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas paragraf, 32 följande lydelse. en ny a av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 § Arbetsgivare, uppsåtligen eller oaktsamhet minskar som av grov posten Avsatt till pensioner i strid med 7 dömes till böter. Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken. Brottet får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet brottet till åtal eller åtal är anger påkallat ur allmän synpunkt.

32 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och om åtalsanmälan.

21. Förslag till lag om ändring i patentlagen 1967:837

Härigenom föreskrivs att i 9 kap. 57§ och 62§ patentlagen 1967:837 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 Kap. 57 § Gör någon intrång i den ensamrätt patent medför patentinsom trång och sker det uppsåtligen eller oaktsamhet, skall han av grov dömas till böter eller fängelse i högst två år. Den som har överträtt ett vitesförbud enligt 57 § får inte dömas till ansvar för intrång som a omfattas av förbudet. För försök eller förberedelse till brott enligt första stycket döms till enligt 23 kap. brottsbalken. ansvar Har någon i en juridisk per-

Senaste lydelse 1994:234

sons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen dömas till strap enligt 32 kap. brottsbalken. Åklagaren får väcka åtal för brott i första eller andra som avses stycket endast målsäganden brottet till åtal och åtal särom anger av skilda skäl är påkallat från allmän synpunkt.

62 Den som uppsåtligen eller oaktsamhet inte är ringa underav som låter att fullgöra vad åligger honom enligt 56 § döms till böter. som Sådan påföljd skall även ådömas den i fall i nämnda som som avses paragraf uppsåtligen eller oaktsamhet är ringa lämnar felav som aktig upplysning, om för gämingen är stadgat straff i brottsbalken. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att fullgöra vad som åligger honom enligt 56 § eller i fall där lämnar felsom avses aktig upplysning skall ersätta uppkommen skada. Är oaktsamheten ringa må ersättningen jämkas. Brott som avses i första och andra styckena må åtalas allmän av åklagare endast om målsägande det till åtal och åtal särskilda anger av skäl finnes påkallat allmän synpunkt. ur

22. Förslag till i

lag om ändring atomansvarighetslagen

1968:45

Härigenom föreskrivs att 40§ i atomansvarighetslagen 1968:45 skall ha följande lydelse.

zSenaste lydelse 1991:296

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

40 §

Den försummar försäkringsplikten enligt denna lag eller

som iakttager sådant villkor ställande säkerhet som föreskrivits med

om av stöd 27 § andra stycket dömes till böter eller fängelse i högst sex

av månader.

Har någon i en juridisk per-

verksamhet gjort sig skyldig

sons

till sådant brott skall den juri-

diska dömas till straff

personen

enligt 32 kap. brottsbalken.

23. Förslag till lag om ändring i miljöskyddslagen

1969:387

Härigenom föreskrivs i fråga om miljöskyddslagen 1969:387 dels att 52-63 skall upphöra att gälla, dels att 38 45 § och 48 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

38 §

Statens naturvårdsverk, länsstyrelserna samt den eller de kommunala nämnder fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskydds-

som området utövar tillsynen över miljöfarlig verksamhet.

Naturvårdsverket har den centrala tillsynen, samordnar tillsynsverksamheten och lämnar vid behov bistånd i denna verksamhet.

Länsstyrelsen utövar tillsyn över sådan miljöfarlig verksamhet som kräver tillstånd enligt 10 § eller utövas Försvarsmakten, För-

som av svarets materielverk eller Försvarets radioanstalt. Den lokala tillsynen över övrig miljöfarlig verksamhet utövas den eller de kommunala

av nämnder som avses i första stycket.

Tillsynsmyndighetema skall Tillsynsmyndighetema skall

samarbeta med varandra samt samarbeta med varandra samt med sådana statliga och kom- med sådana statliga och kommunala har att utöva munala organ som har att utöva

organ som tillsyn i särskilda hänseenden tillsyn i särskilda hänseenden

Senaste lydelse 1993: 1603

Övriga författningsförslag 41

eller som på annat sätt fullgör eller som på annat sätt fullgör uppgifter av betydelse för till- uppgifter betydelse för tillav synsverksamheten. Det åligger synsverksamheten. tillsynsmyndigheterna att verka För tillsyn enligt denna lag för att överträdelser denna lag gäller även bestämmelserna i av beivras. lagen 0000:000 tillsyn och om åtalsanmälan.

45 Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot förbud som har meddelats med stöd av 23 eller 41 § eller åsidosätter sådana bestämmelser som har meddelats med stöd av 2 § tredje stycket, underlåter att iakttaga föreskrift som regeringen har meddelat med stöd av 10 åsidosätter beslut, villkor eller andra föreskrifter meddelats som med stöd av 5 a 8 a § andra stycket, 18 § första stycket, 19-21 §§, 21 a § andra stycket, 24 25 27 29 § andra stycket, 38 a 38 b § andra stycket eller 41 underlåter att iaktta föreläggande som har meddelats med stöd av 43 § första stycket eller andra stycket första meningen, i ansökan eller annan handling som avges enligt denna lag eller enligt föreskrift som har meddelats med stöd av lagen lämnar vederbörande myndighet oriktiga uppgifter rörande ett förhållande beav tydelse för prövning av en fråga om tillstånd eller för tillsynen, döms, om gärningen inte är ringa, till böter eller fängelse i högst två år. Har brottet begåtts med uppsåt och avsett förpliktelse av väsentlig betydelse från miljösynpunkt, döms till fängelse i högst två år. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen dömas till straff enligt 32 kap. brottsbalken. Om ett vitesföreläggande har överträtts, döms inte till ansvar enligt första stycket för gärning som omfattas av föreläggandet. Till ansvar enligt första stycket döms inte, om ansvar för gärningen kan ådömas enligt brottsbalken. Brott enligt denna paragraf

2Senaste lydelse 1995:825

42 Övriga författningsförslag

får endast åtalas av åklagare om

tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal är påkallat ur

allmän synpunkt.

Om inte något annat framgår andra femte styckena, får beslut i

av särskilda fall enligt denna lag eller enligt föreskrift som beslutats med stöd av lagen överklagas

hos länsstyrelsen, beslutet har meddelats av en sådan nämnd

om som avses i 38

hos koncessionsnämnden, beslutet har meddelats av Statens

om naturvårdsverk eller länsstyrelsen,

hos regeringen, beslutet har meddelats av Koncessionsnämn-

om den.

Koncessionsnämndens beslut i ett dit överklagat ärende får inte överklagas.

Länsstyrelsens beslut i frågor som avses i 8 a § andra och tredje styckena får överklagas hos regeringen.

Beslut i fråga ersättning för kostnader enligt 14 § femte

om stycket andra meningen eller 43 § tredje stycket eller beslut i fråga

förbud vid vite enligt 51 § får överklagas hos allmän förvaltningsom domstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Särskilda bestämmelser om överklagande av beslut i frågor

miljöskyddsavgm finns i 59-

om 62 §§.

24. Förslag till lag om ändring i lagen 1969:612 om förbud mot professionell boxning

Härigenom föreskrivs att 2§ i lagen 1969:612 om förbud mot professionell boxning skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§

Till böter eller fängelse i högst månader dömes också den som

sex

3Senaste lydelse 1995: 1690

sou 1997:127 Övriga författningsförslag 43

i fråga om match som avses i 1 § anordnar eller ekonomiskt understödjer matchen eller upplåter lokal för den, i egenskap av manager ingår avtal matchen eller främjar om tillkomsten av sådant avtal, tjänstgör som domare eller sekond. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt första stycket 1 eller 2 skall den juridiska personen dömas till straff enligt 32 kap. brottsbalken.

25. Förslag till lag om ändring i

sjöarbetstidslagen

1970:105

Härigenom föreskrivs i fråga om sjöarbetstidslagen 1970:105 dels att 17 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas två nya paragrafer, 20 a§ och 20 b av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 § Tillsyn över efterlevnaden av denna lag och föreskrifter för tillämpningen av lagen utövas av myndighet som regeringen bestämmer. Därvid äger 10 kap. och 13 kap. 1-3 fartygssäkerhetslagen 1988:49 motsvarande tillämpning. För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och om åtalsanmälan. Anteckningar om arbetstid skall hållas tillgängliga vid tillsynsförrättning.

20 a § Har någon i en juridisk per-

Senaste lydelse 1988:50

44 Övriga författningsförslag

sons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 18 § skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken.

20 b §

Brott enligt denna lag får endast åtalas åklagare om till-

av synsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

26. Förslag till lag om ändring i lagen 1970:299 om

skydd mot flyghavre

Härigenom föreskrivs att 14§ i lagen 1970:299 om skydd mot flyghavre skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 § Till böter dömes den uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter som mot 3 eller 5-7 8 § andra stycket eller föreskrift som meddelats i bekämpningsplan enligt 8 § första stycket.

Har någon i en juridisk per-

verksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken.

Brottet får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

27. Förslag till lag ändring i mönsterskyddslagen

1970:485

Härigenom föreskrivs att 35 § och 40 § i mönsterskyddslagen 1970:485 skall ha följande lydelse.

sou 1997:127 Övriga författningsförslag 45

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

35 § Gör någon intrång i en mönsterrätt mönsterintrång och sker det uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, skall han dömas till böter eller fängelse i högst två år. Den som har överträtt ett vitesförbud enligt 35 a § får inte dömas till ansvar för intrång som omfattas av förbudet. För försök eller förberedelse till brott enligt första stycket döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken. Åklagaren får väcka åtal för brott som avses i första eller andra stycket endast om målsäganden anger brottet till åtal och åtal av särskilda skäl är påkallat från allmän synpunkt.

40 § Till böter dömes den som uppsåtligen eller av oaktsamhet, som är ringa, underlåter att fullgöra vad som åligger honom enligt 34 i fall som avses i nämnda paragraf lämnar felaktig upplysning, om straff för gärningen är föreskrivet i brottsbalken. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet gör sig skyldig till underlåtenhet eller förfarande som avses i första stycket skall ersätta uppkommen skada. Är oaktsamheten ringa, kan ersättningen jämkas. Allmänt åtal för brott i första stycket får väckas endast som avses om målsägande anger brottet till åtal och åtal av särskilda skäl finnes påkallat från allmän synpunkt.

Senaste lydelse 1994:235

46 Övriga författningsförslag

28. Förslag till lag om ändring i lagen 1970:498 om

för och vissa andra officiella beteckningar

skydd vapen

Härigenom föreskrivs att 4§ i lagen 1970:498 om skydd för och vissa andra officiella beteckningar skall ha följande lydelse. vapen

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 1 eller 2 § eller mot förbud som gäller på grund av förordnande med stöd av 3 § dömes till böter. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken.

29. Förslag till lag ändring i

fastighetsbildningslagen 1970:988

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 35 § i fastighetsbildningslagen l970:988 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap. 35 § Den som uppsåtligen överträder förordnande som meddelats med stöd av 21 § dömes till böter eller fängelse i högst sex månader. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska dömas till strof personen enligt 32 kap. brottsbalken.

Fastighetsbildningslagen 1970:988 omtryckt 1992:1212

Övriga författningsförslag 47

30. Förslag till

lag om ändring skattebrottslagen

1971:69

Härigenom föreskrivs att det i skattebrottslagen 1971:69 skall införas en ny paragraf, 12 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 a § Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 2-8 § eller 10 § skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken.

31. Förslag till lag ändring i livsmedelslagen

1971:511

Härigenom föreskrivs i fråga om livsmedelslagen 1971:511 dels att 25 a § upphör att gälla, dels att 30 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas två nya paragrafer, 29 a § och 31 av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 29 a För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan

30 Till böter eller fängelse i högst ett år döms, om inte gärningen är ringa, den som med uppsåt eller av oaktsamhet

Livsmedelslagen 1971 :51 1 omtryckt 1989:461 Senaste lydelse 1992: 1680

48 Övriga författningsförslag

bryter mot 16, 17 eller 19 21 § första stycket eller 23

bryter mot föreskrift som meddelats med stöd av 9 eller 10 ll § såvitt hantering, 12 20 21 § andra stycket, 22 § tredje

avser stycket, 28 § andra stycket eller 29

vid märkning enligt föreskrift som meddelats med stöd av 13 § lämnar oriktiga uppgifter,

åsidosätter villkor som meddelats med stöd av 6

Om förpliktelse av betydelse från hälsosynpunkt eller för konsumentintresset uppsåtligen åsidosatts i större omfattning eller annars ett allvarligt sätt, döms till fängelse i högst två år.

Den som med uppsåt eller av oaktsamhet inte fullgör sina skyldigheter enligt 26 § första stycket andra punkten, döms till böter.

Har någon i en juridisk per-

sons verksamhet gjort sig skyldig

till brott enligt denna paragraf

skall den juridiska personen

dömas till strof enligt 32 kap.

brottsbalken.

Till ansvar enligt första stycket döms inte, om gämingen är belagd med straff i brottsbalken.

Om ansvar för den som i strid mot föreskrift som meddelats med stöd av 11 § inför livsmedel till landet och försök därtill finns bestämmelser i lagen 1960:418 om straff för varusmuggling.

31 §

Brott enligt denna lag får

endast åtalas av åklagare om

tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal är påkallat ur

allmän synpunkt.

32. Förslag till lag om ändring i lagen 1971:1078

försvarsuppfinningar

Härigenom föreskrivs att 21 i lagen 1971:1078 försvarsupp-

om finningar skall ha följande lydelse.

Övriga författningsförslag 49

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

21 § Den som uppsåtligen bryter mot 10 § dömes, om gärningen är belagd med straff i brottsbalken, till böter eller fängelse i högst ett år.

Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska dömas till straff

personen enligt 32 kap. brottsbalken.

33. Förslag till lag ändring i 1971:1154

om lagen om

förbud mot dumpning avfall i vatten av

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1971:1154 om förbud mot dumpning av avfall i vatten dels att 7 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas tre nya paragrafer, 4 a 6 a § och 6 b av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 4 a För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan

6 a §

Har någon i en juridisk per-

verksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt 5 eller 6 § skall den juridiska dömas till

personen strof enligt 32 kap. brottsbalken.

6 b §

Brott enligt denna lag får

Senaste lydelse 1980:211

50 Övriga författningsförslag

endast åtalas åklagare om till-

synsmyndighet anger brottet till

åtal eller åtal är påkallat all-

män synpunkt.

7 §

Om brott som enligt denna lag Brott enligt denna lag döms har begåtts utanför svenskt inre vid svensk domstol, även om vatten på ett fartyg som är regi- 2 kap. 2 eller 3 § brottsbalken strerat i en främmande stat finns inte är tillämplig. särskilda bestämmelser i lagen Om ett brott enligt denna lag 1996:517 om begränsning av eller mot någon föreskrift som tillämpningen av svensk lag vad meddelats med stöd av lagen har gäller vissa brott begångna förövats i den ekonomiska zonen, utländska fartyg. får åtal för brottet väckas vid den

tingsrätt vars domkrets är när-

mast den plats där brottet för-

övades.

34. Förslag till lag om ändring i lagen 1971:1204 om byggnadstillstånd m.m.

Härigenom föreskrivs att 9 § i lagen 1971:1204 om byggnadstillstånd skall ha följande lydelse.

m.m.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 §

Till böter dömes den som

underlåter att fullgöra uppgiftsskyldighet som avses i 6 § eller

vid fullgörande uppgiftsskyldighet som avses i 6 § uppsåtligen

av eller av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift, om gämingen är belagd med straff i brottsbalken.

Har någon i en juridisk per-

verksamhet g/ort sig skyldig

sons

till sådant brott skall den juri-

Senaste lydelse 1996:524 Senaste lydelse 1984:420

sou 1997: 127 Övriga författningsförslag 51

diska personen dömas till strof

enligt 32 kap. brottsbalken.

Allmänt åtal för brott som avses i första stycket får väckas endast efter medgivande av arbetsmarknadsstyrelsen.

35. Förslag till lag ändring i resegarantilagen

1972:204

Härigenom föreskrivs att 14 § i resegarantilagen 1972:204 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 §

Till böter eller fängelse i högst ett år skall den dömas som uppsåtligen

organiserar paketresa utan att, innan han marknadsför resan,

en ha ställt säkerhet som krävs enligt denna lag eller

säljer eller marknadsför en paketresa, som organiseras av någon annan såsom arrangör, utan att ha ställt sådan säkerhet.

Till böter skall den dömas som uppsåtligen eller av oaktsamhet

lämnar oriktig uppgift vid fullgörande av uppgiftsskyldighet som ålagts honom med stöd av 5 § eller

2. underlåter att fullgöra sådan uppgiftsskyldighet.

För en gärning som avses i första stycket skall inte någon dömas till i den utsträckning gämingen omfattas av ett vitesföreläggan-

ansvar de enligt 4 För en gärning som avses i andra stycket 1 skall inte

a någon dömas till gämingen är belagd med straff i brotts-

ansvar, om balken. Inte heller skall någon dömas till ansvar för en gärning som avses i andra stycket 2 i den utsträckning gämingen omfattas av ett vitesföreläggande enligt 5

Har någon i en juridisk pers-

ons verksamhet gjort sig skyldig

till brott enligt denna paragraf

skall den juridiska

personen

dömas till strof enligt 32 kap.

brottsbalken.

Resegarantilagen 1972:204 omtryckt 1996:354

52 Övriga författningsförslag

Allmänt åtal för brott mot denna lag får väckas endast efter medgivande av Kammarkollegiet.

36. Förslag till lag ändring i lagen 1972:262

om om

understödsföreningar

Härigenom föreskrivs att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 74 a 79 a § och 79 b av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

74 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

79 a § Har brott som i 77-79 § sägs begåtts i en juridisk persons verksamhet skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken.

79 b § Brott enligt denna lag får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

37. till i växtskyddslagen

Förslag lag om ändring

1972:318

Härigenom föreskrivs att 10 § i växtskyddslagen 1972:318 skall ha följande lydelse.

Övriga författningsförslag 53

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §

Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

inte gör en anmälan enligt 4

inte följer ett föreläggande eller bryter mot en föreskrift eller ett förbud har meddelats med stöd av 5 a eller 7 a eller

som

åsidosätter en skyldighet enligt 6

Har någon i en juridisk per-

sons verksamhet gjort sig skyldig

till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till straf

enligt 32 kap. brottsbalken.

38. Förslag till lag ändring i sjömanslagen

1973:282

Härigenom föreskrivs att 62 § och 63 § i sjömanslagen 1973:282 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

62 §

Till böter döms den som bryter mot 15 § första eller andra stycket, 20 § första stycket, 21 § första stycket jämfört med 22-24 26 § andra stycket, 27 § tredje stycket eller 37

Till böter döms befälhavare som bryter mot 45

Sker förseelse mot 15 § första eller andra stycket och visar arbetsgivaren att han gjort vad på honom skäligen ankommit för att förhindra förseelsen, är han fri från ansvar.

Har arbetsgivare gjort sig

skyldig till brott består i för-

som

seelse mot 15 § första eller andra

stycket och har brottet begåtts i

juridisk persons verksamhet

skall den juridiska personen

Senaste lydelse 1995:364 Senaste lydelse 1982:342

54 Övriga författningsförslag

dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken.

63 § Bryter befälhavare mot 37 § första eller andra stycket eller 45 dömes sjömannens arbetsgivare till böter, om han känt till eller bort känna till förseelsen och visar att han gjort vad honom skäligen ankommit för att förhindra förseelsen. Åsidosättes 15 § första eller andra stycket, 37 § första eller andra stycket eller 45 § i fråga om arbetstagare som är anställd av annan än redaren, dömes redaren till böter, om han visar att han gjort vad på honom skäligen ankommit för att förhindra förseelsen. Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken. Användes arbetstagare i fartygsarbete i strid mot 45 dömes vårdnadshavararen till böter, om han känt till förseelsen.

39. Förslag till lag ändring i datalagen 1973:289

Härigenom föreskrivs att det i datalagen 1973:289 skall införas tre paragrafer, 18 20 § och 20 b av följande lydelse nya a a

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

20 a § Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 20 § skall den

Datalagen 1973:289 omtryckt 1992:446

Övriga författningsförslag 55

juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken.

20 b §

Brott enligt 20 § får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet brottet till åtal

anger eller åtal är påkallat ur allmän

synpunkt.

40. till lag om ändring i kreditupplysningslagen Förslag

1973 173

Härigenom föreskrivs i fråga om kreditupplysningslagen 1973:1173 dels att 19 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas två nya paragrafer, 17 a§ och 19 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 a §

För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

19 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bedriver kreditupplysningsverksamhet utan att ha rätt till det enligt 3 bryter mot 6-9 §§, 13 § första stycket eller andra stycket första meningen eller 16 § tredje stycket, bryter mot ett villkor som har meddelats enligt 4 § andra stycket, 13 § andra stycket andra meningen eller 17 § första stycket, eller lämnar en osann uppgift i sådana fall som avses i 10 § eller 16 §

Senaste lydelse 1997:556

56 Övriga författningsförslag

andra stycket eller i ett meddelande enligt 11

Har någon i en juridisk per-

sons verksamhet gjort sig skyldig

till brott enligt första stycket skall

den juridiska dömas till

personen

strof enligt 32 kap. brottsbalken.

Till böter döms den som genom oriktiga uppgifter uppsåtligen föranleder att någon som bedriver kreditupplysningsverksamhet, i annat fall än som avses i 9 § andra meningen, lämnar ut en kreditupplysning utan att ha grund till detta enligt 9 Till samma straff döms den som genom att utnyttja uppgifter hos någon som bedriver kreditupplysningsverksamhet uppsåtligen bereder sig tillgång till en kreditupplysning utan att ha grund till detta enligt 9 I ringa fall döms dock inte till ansvar.

19 a

Brott enligt denna lag får

endast åtalas av åklagare om till-

synsmyndighet anger brottet till

åtal eller åtal är påkallat ur all-

män synpunkt.

41. Förslag till lag om ändring i lagen l974:13 om vissa anställningsfrämjande åtgärder

Härigenom föreskrivs att det i lagen skall införas en ny paragraf, 21 av följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

21 §

Har någon i en juridisk per-

sons verksamhet gjort sig skyldig

till brott enligt 19-20 §§ skall

den juridiska personen dömas till

strof enligt 32 kap. brottsbalken.

Övriga författningsförslag 57

42. Förslag till lag ändring i firrnalagen 1974:156

Härigenom föreskrivs att 18§ i firmalagen 1974:156 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 §

Gör någon firmaintrång och sker det uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, skall han dömas till böter eller fängelse i högst två år.

För försök eller förberedelse till brott enligt första stycket döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

Har någon i en juridisk per-

sons verksamhet gjort sig skyldig

till brott enligt denna paragraf

skall den juridiska personen

dömas till strof enligt 32 kap.

brottsbalken.

Avser intrånget en firma som är skyddad enbart pâ grund av registrering, skall inte dömas till ansvar för det intrång som gjorts före registreringsdagen.

Den som har överträtt ett vitesförbud enligt 15 § andra stycket får inte dömas till ansvar för intrång som omfattas av förbudet.

Åklagaren får väcka åtal för brott avses i första eller andra

som stycket endast om mâlsäganden anger brottet till åtal och åtal av särskilda skäl är påkallat från allmän synpunkt.

43. Förslag till lag om ändring i handelsregisterlagen

1974:157

Härigenom föreskrivs att 22§ i handelsregisterlagen 1974:157 skall ha följande lydelse.

Senaste lydelse 1994:237

58 Övriga författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 § Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i ansökan eller anmälan till registreringsmyndigheten eller i handling som fogas därvid dömes till böter, om gärningen är belagd med straff i brottsbalken. Den som försummar föreskriven ansökan eller anmälan eller, där sådan ansökan eller anmälan avskrivits eller avslagits eller registrering hävts, försummar att göra ny föreskriven ansökan eller anmälan, döms till penningböter. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken.

44. Förslag till lag om ändring i inkassolagen

1974:182

Härigenom föreskrivs i fråga om inkassolagen 1974:182 dels att 17 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas paragraf, 16 av följande lydelse. en ny

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

17 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

Senaste lydelse 1991:302 Senaste lydelse 1985:356

Övriga författningsförslag 59

bedriver inkassoverksamhet utan föreskrivet tillstånd, bryter mot föreskrift enligt 3 § andra stycket eller 15 § första stycket att anmäla ändring av visst förhållande, bryter mot 10 a § första stycket eller andra stycket första meningen eller mot föreskrift som har meddelats enligt 10 a§ andra stycket andra meningen, eller lämnar osann uppgift i sådana fall som avses i l4§ andra stycket.

Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken.

Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndigheten anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

45. Förslag till lag om ändring i lagen 1974:191

bevakningsföretag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1974:191 om bevaknings-

företag

dels att 14 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas en ny paragraf, 13 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 13 a

För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

14 § Till böter eller fängelse i högst månader döms den uppsåtsex som

Lagen 1974:191 om bevakningsföretag omtryckt 1989:148

60 Övriga författningsförslag

ligen eller av oaktsamhet bedriver verksamhet som avses i 1 § första stycket utan auktorisation eller lämnar osann uppgift i fall som avses i 9

Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska dömas till strof

personen enligt 32 kap. brottsbalken.

Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

46. Förslag till lag om ändring i bisjukdomslagen

1974:211

Härigenom föreskrivs i fråga om bisjukdomslagen 1974:211 dels att 8 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas en ny paragraf, 3 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 3 a

För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

8 § Till böter dömes uppsåtligen eller av oaktsamhet den som underlåter att göra anmälan enligt 2 underlåter att efterkomma föreläggande eller bryter mot föreskrift eller förbud som meddelats med stöd av 3 åsidosätter skyldighet enligt 4

Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken.

Övriga författningsförslag 61

Brott enligt denna lag får

endast åtalas åklagare

av om en

tillsynsman eller tillsynsmyndighet

anger brottet till åtal eller åtal är

påkallat ur allmän synpunkt.

47. Förslag till lag i l975:88

om ändring lagen om

bemyndigande att meddela föreskrifter trafik,

transporter och kommunikationer

Härigenom föreskrivs att 3 § i lagen 1975:88 bemyndigande

om att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§

Den som överträder föreskrift, Den som uppsåtligen eller

av som regeringen har meddelat med oaktsamhet överträder föreskrift, stöd av 1 § första stycket 5 eller regeringen har meddelat med

som 6 att gälla då riket är i krig eller stöd l § första stycket 5 eller

av krigsfara eller det råder sådana 6 att gälla då riket är i krig eller utomordentliga förhållanden som krigsfara eller det råder sådana är föranledda av krig eller av utomordentliga förhållanden

som krigsfara vari riket har befunnit är föranledda krig eller

av av sig, döms till böter eller fängelse krigsfara vari riket har befunnit i högst sex månader. sig, döms till böter eller fängelse

i högst sex månader.

Har någon juridisk

i en per-

sons verksamhet gjort sig skyldig

till brott består över-

som en

trädelse av en föreskrift, som

regeringen har meddelat med

stöd av 1 § första stycket skall

den juridiska dömas till

personen

straf enligt 32 kap. brottsbalken.

Senaste lydelse 1986:298

62 Övriga författningsförslag

48. Förslag till lag om ändring i oljekrislagen

1975:197

Härigenom föreskrivs att 19 § i oljekrislagen 1975:197 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 §

Till böter eller fängelse i högst sex månader dömes den som uppsåtligen eller av oaktsamhet, som är ringa,

underlåter att efterkomma beslut enligt 3 eller 4 om gärningen är belagd med straff i brottsbalken,

underlåter att fullgöra skyldighet som åligger honom enligt 5 underlåter att följa föreskrift som har meddelats enligt 14

lämnar uppgift vid fullgörande uppgiftsskyldighet, om

osann av åtgärden innebär fara i bevishänseende.

Företagare för gärning begås i hans rörelse, om han

ansvarar som haft eller bort ha vetskap om gämingen.

Har någon juridisk per-

i en

sons verksamhet gjort sig skyldig

till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till straf

enligt 32 kap. brottsbalken.

49. Förslag till lag om ändring i bilskrotningslagen

1975:343

Härigenom föreskrivs att 14 § i bilskrotningslagen 1975:343 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 §

Statens naturvårdsverk utövar den centrala tillsynen över efterlevnaden denna lag och föreskrifter har meddelats med stöd av

av av som lagen.

Senaste lydelse 1996:543

Övriga författningsförslag 63

För tillsynen gäller även be-

stämmelserna i lagen 0000:000

om tillsyn och åtalsanmälan.

50. Förslag till lag i 1975:424

om ändring lagen om uppgiftsskyldighet vid grundvattentäktundersökning och

brunnsborring

Härigenom föreskrivs att 6 § i lagen 1975:424 om uppgiftsskyldighet vid grundvattentäktundersökning och brunnsborringskall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att fullgöra uppgiftsskyldighet eller lämnar oriktig uppgift dömes, om gämingen är belagd med straff i brottsbalken, till böter.

Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken. Allmänt åtal får väckas endast efter anmälan av Sveriges geologiska

undersökning.

51. till i lagen 1975:1083

Förslag lag om ändring om

rörande mottagande

uppgiftsskyldighet av olja

Härigenom föreskrivs att 5 § i lagen 1975:1083 uppgiftsskyl-

om dighet rörande mottagande av olja skall ha följande lydelse.

64 Övriga författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §

Den som underlåter att fullgöra sin uppgiftsskyldighet eller uppsåtligen eller oaktsamhet lämnar oriktig uppgift dömes till böter, om

gämingen är belagd med straff i brottsbalken.

Har någon i en juridisk per-

sons verksamhet gjort sig skyldig

till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till straf

enligt 32 kap. brottsbalken.

Allmänt åtal får väckas endast efter anmälan från sjöfartsverket.

Sjöfartsverket får förelägga uppgiftsskyldig vid vite att inom viss tid inkomma med uppgiften.

52. Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen

1975:1385

Härigenom föreskrivs att 19 kap. 1 § i aktiebolagslagen 1975:1385 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 kap.

1 Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som

uppsåtligen bryter mot 1 kap. 4

uppsåtligen eller oaktsamhet underlåter att enligt denna lag

av föra aktiebok, förteckning enligt 3 kap. 12 § eller hålla aktiebok tillgänglig,

uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 3 kap. 12 § tredje stycket, 8 kap. 8 § andra stycket andra meningen eller 9 § första stycket andra eller tredje meningen,

uppsåtligen eller oaktsamhet bryter mot 12 kap. 7 eller

av grov 9§.

Senaste lydelse 1982:277 Aktiebolagslagen 1975:1385 omtryckt 1993:150 2Senaste lydelse 1994:802

författningsförslag 65

Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt första stycket, utom mot 8 kap. 8 § andra stycket andra meningen eller 9 § första stycket andra eller tredje meningen, skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken. Utan hinder 35 kap. l § brottsbalken får påföljd för brott enligt av första stycket 4 mot 12 kap. 7 § ådömas, den misstänkte häktats om eller erhållit del åtal för brottet inom fem år från brottet. av l fall i 10 kap. 13 § första stycket skall som avses inte följa ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.

53. till lag i

Förslag om ändring trafikskadelagen 1975:1410

Härigenom föreskrivs att 33 § i trafikskadelagen 1975:1410 skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

33 § Saknas föreskriven trafikförsäkring när motordrivet fordon inte som är registrerat i bilregistret eller är avställt brukas i trafik här i som landet den försäkringspliktige eller med dennes tillstånd, av av annan döms den försäkringspliktige till penningböter. Saknas föreskriven trafikför- Saknas föreskriven trafikförsäkring när motordrivet fordon säkring när motordrivet fordon som inte är registrerat i bil- inte är registrerat i bilsom registret eller som är avställt registret eller är avställt som brukas i trafik här i landet den brukas i trafik här i landet den av av

försäkringspliktige eller försäkringspliktige eller

av annan av annan med dennes tillstånd, döms den med dennes tillstånd, döms den

försäkringspliktige till penning- försäkringspliktige till penning-

böter. böter, överträdelsen om skett

Trafikskadelagen 1975:1410 omtryckt 1994:43

66 Övriga författningsförslag

uppsåtligen eller oaktsamhet. av Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juridiska dömas till strof personen enligt 32 kap. brottsbalken. försäkringspliktige under tid då han står under åtal Fortsätter den i första stycket att begå sådan förseelse, skall för förseelse som avses skyldig till före varje åtal särskilt vad han har gjort sig anses som brott.

54. till lag ändring i lagen 1976:157 om Förslag om

för att anmäla ledig plats till

skyldighet arbetsgivare

den offentliga arbetsförmedlingen

föreskrivs 6 § i lagen skyldighet för arbetsgivare Härigenom att om till den offentliga arbetsförmedlingen skall ha att anmäla ledig plats

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 § uppsåtligen eller oaktsamhet underlåter Arbetsgivare, som av grov enligt vad föreskrivs i denna lag, döms till att anmäla ledig plats som skall gälla arbetsgivare i anmälan upp-

penningböter. Detsamma som

eller oaktsamhet lämnar oriktig uppgift, vilken såtligen av grov

saknar betydelse.

Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juridiska dömas till strof personen enligt 32 kap. brottsbalken. åtal för brott i första stycket får väckas endast Allmänt som avses efter medgivande arbetsmarknadsstyrelsen. av

Senaste lydelse 1991:305

sou 1997:127 Övriga författningsförslag

55. Förslag till lag i

om ändring lagen 1976:295 om skyldighet för att vid näringsidkare medverka lagring

för

försörjningsberedskap

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1976:295 skyldighet om om för näringsidkare att medverka vid lagring för försörjningsberedskap dels att 8 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas paragraf, 7 följande lydelse. en ny av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och om åtalsanmälan.

8 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet, är ringa, undersom låter att följa föreskrift har meddelats enligt denna lag dömes till som böter eller fängelse i högst månader. sex Har någon juridisk i en persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken. Brottet får endast åtalas av

åklagare tillsynsmyndighet

om anger brottet till åtal eller åtal är påkallat allmän synpunkt. ur Den som har åsidosatt vitesföreläggande dömes till för ansvar gärning som omfattas föreläggandet. av

56. till i

Förslag lag om ändring utsädeslagen 1976:298

Härigenom föreskrivs i fråga utsädeslagen 1976:298 om dels att 8 § skall ha följande lydelse, dels att det skall införas tre paragrafer, 8 8 b § och 10 §§, nya av följande lydelse.

68 Övriga författningsförslag SOU 1997: 127

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 § Den uppsåtligen eller oaktsamhet bryter mot föreskrift som som av har meddelats med stöd 2 § första stycket eller 3 § döms till böter, av inte gämingen är belagd med straff i lagen 1960:418 om straff om för varusmuggling. Till straff döms den som uppsåtligen eller samma oaktsamhet åsidosätter anmälningsskyldighet som föreskrivits med av stöd av 4 Vara varit föremål för brott mot föreskrift, meddelad med stöd som 3 skall förklaras förverkad, det inte är uppenbart obilligt. av om Detsamma gäller utbyte sådant brott. I stället för varan kan dess av värde förklaras förverkat. Har någon gjort sig skyldig till Har någon gjort sig skyldig till brott enligt första stycket, skall brott enligt första stycket, skall

han ersätta tillsynsmyndigheten han ersätta tillsynsmyndigheten

kostnader för undersökning kostnader för undersökning av av taget taget prov. Detsamma gäller en prov. juridisk i vilkens verksamperson het ett sådant brott är begånget.

§ 8 a Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt 7 eller 8 § skall den juridiska personen dömas till strajf enligt 32 kap. brottsbalken.

8 b § Brott enligt denna lag får endast åtalas åklagare om tillav

synsmyndighet brottet till

anger åtal eller åtal är påkallat allur

män synpunkt.

10 § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och om åtalsanmälan.

Senaste lydelse 1992: 1682

57. till i

Förslag lag om ändring lagen 1976:357 om motortävlingsförsäkring

Härigenom föreskrivs att l 1 § i lagen 1976:357

om motortävlings-

försäkring skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 § Den som underlåter att full- Den uppsåtligen eller som av göra sin skyldighet att taga oaktsamhet underlåter fullgöra att motörtävlingsförsäkring dömes sin skyldighet att taga motortävtill böter. lingsförsäkring dömes till böter. Har någon i juridisk en persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska dömas till personen straf enligt 32 kap. brottsbalken.

58. till i

Förslag lag om ändring lagen 1976:380 om arbetsskadeförsäkring

Härigenom föreskrivs att 8 kap. ll § i lagen 1976:380 arbetsom skadeförsäkring skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap. 11 § Den som underlåter att fullgöra anmälningsskyldighet enligt 1 § andra stycket första meningen dömes till böter. Till straff samma dömes arbetsgivare och uppdragsgivare underlåter fullgöra som att

uppgiftsskyldighet enligt 7

Den som uppsåtligen eller oaktsamhet lämnar oriktigt av grov meddelande i uppgift skall lämnas enligt denna lag dömes till som böter, om gämingen är belagd med straff i brottsbalken. Har någon i en juridisk per-

Senaste lydelse 1977:264

verksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken.

59. Förslag till lag om ändring i lagen 1976:580 om

medbestämmande i arbetslivet

Härigenom föreskrivs att 47 § i lagen 1976:580 om medbestämmande i arbetslivet skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

47 Är någon enligt 45 § skyldig Är någon enligt 45 § skyldig lämna varsel, skall han inom att lämna varsel, skall han inom att tid och sätt där tid och sätt som där anges som anges detta till förliknings- göra detta även till förgöra även

mannaexpeditionen. Den likningsmannaexpeditionen. Den

som bryter häremot döms till penning- uppsåtligen eller oaktsom av böter. samhet bryter häremot döms till

penningböter.

Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juridiska dömas till strof personen enligt 32 kap. brottsbalken.

60. Förslag till lag om ändring i lagen 1976:1054 om

svavelhaltigt bränsle

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1976:1054 svavelom om haltigt bränsle dels att 7 § skall ha följande lydelse, dels att det skall införas paragraf, 6 följande lydelse. en ny a av

Senaste lydelse 1991:306

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och om åtalsanmälan.

7 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den uppsåtligen som eller av oaktsamhet bryter mot föreskrift har meddelats med stöd som av 1 om inte gämingen är ringa. Till böter döms den uppsåtligen eller oaktsamhet underlåter som av att lämna uppgift eller lämnar oriktig uppgift i fall då uppgiftsskyldighet har föreskrivits med stöd 3 av Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken. Till ansvar enligt denna lag döms inte, för gämingen kan om ansvar ådömas enligt brottsbalken. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas åklagare av om

tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt. Om ansvar för import bränsle i strid mot föreskrift har av som meddelats med stöd 1 § och försök därtill finns bestämmelser i av lagen 1960:418 om straff för varusmuggling.

61. till i

Förslag lag om ändring körkortslagen 1977:477

Härigenom föreskrivs att 34 och 36 i körkortslagen 1977:477 skall ha följande lydelse.

Senaste lydelse 1989:321

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

34 § Föres moped eller terrängskoter barn har fyllt 15 år, av som den har vårdnaden barnet eller, förseelsen har dömes som om om barnet i anställningsförhållande, arbetsgivaren till böter, om begåtts av han har underlåtit göra vad ankommit på honom för att hindra att som Till straff dömes även den i annat fall tillåter förseelsen. samma som barn har fyllt 15 år att föra moped eller terrängskoter. som Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juridiska dömas till strof personen enligt 32 kap. brottsbalken.

36 § i yrkesmässig trafik förare anställer och brukar någon Den som som behörig föra fordon i sådan trafik dömes till böter. Till som är att straff dömes även den i annat fall överlämnar åt eller samma som tillåter föra fordon i yrkesmässig trafik utan att denne är annan att berättigad till det. Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juridiska dömas till strof personen enligt 32 kap. brottsbalken.

62. Förslag till lag om ändring i arbetsmiljölagen

1977:1160

Härigenom föreskrivs att det i arbetsmiljölagen 1977:1160 införs 7 kap. 15 § samt 8 kap. 2 och 2 b följande

tre nya paragrafer, a av

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap. 15 § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i

lagen 0000:000 tillsyn och om åtalsanmälan.

8 kap. 2 a § Har någon juridisk i en persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 1 eller 2 § skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken.

2 b § Brott enligt denna lag får endast åtalas åklagare av om

tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

63. tilll lag i

Förslag om ändring lagen 1978169 om försäljningsskatt på motorfordon

Härigenom föreskrivs att det i lagen l978:69 försäljningsskatt om på motorfordon införs paragraf, 18 följande lydelse. en ny a av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 a § Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 18 § skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken.

64. Förslag tilll ändring i lagen 1978:160 om

lag om

vissa rörledningar

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1978:160 om vissa rörledom ningar dels att 22 § skall ha följande lydelse, dels det skall införas paragraf, 21 av följande lydelse. att en ny a

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 21 a För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000.

22 § Den uppsåtligen eller oaktsamhet framdrager eller begagnat som av ledning inneha koncession, där sådan kräves, dömes till böter utan att eller fängelse i högst sex månader. Till påföljd dömes också den som vid fullgörande av uppsamma är förbunden med koncession eller avses i

giftsskyldighet, som som

19 § andra stycket, lämnar oriktig uppgift, om detta sker uppsåtligen eller grov oaktsamhet. av Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om

tillsynsmyndighet brottet

anger till åtal eller åtal är påkallat ur

allmän synpunkt.

65. Förslag till lag ändring i förfogandelagen

1978:262

Härigenom föreskrivs att det i förfogandelagen 1978:262 införs en paragraf, 53 följande lydelse. ny a av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

53 a § Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 52 § eller 53 § skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken.

66. till i

Förslag lag om ändring ransoneringslagen 1978:268

Härigenom föreskrivs att det i ransoneringslagen 1978:268 införs en ny paragraf, 48 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

48 a § Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 44 eller 46-48 § skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken.

67. till i

Förslag lag om ändring lagen 1978:800 om

namn och bild i reklam

Härigenom föreskrivs att 2 § i lagen 1978:800 och bild om namn i reklam skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 § Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot l § skall dömas till böter. I fråga om medverkan till sådan gärning tillämpas 23 kap. 4 och 5 brottsbalken.

Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen dömas till straff enligt 32 kap. brottsbalken.

68. Förslag till lag om ändring i lagen 1979:84 om

delpensionsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 22 § i lagen 1979:84 om delpensionsförsäkring skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 § Arbetsgivare och uppdragsgivare underlåter att utfärda intyg som eller fullgöra uppgiftsskyldighet enligt 15 § andra stycket eller annan 18 § andra stycket döms till böter. Till samma straff döms den som underlåter att fullgöra anmälningsskyldighet enligt 18 § andra stycket eller uppsåtligen eller oaktsamhet lämnar oriktigt medsom av grov delande i uppgift enligt denna lag, inte gämingen är belagd med om straff i brottsbalken. Har någon i juridisk peren verksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juridiska dömas till straf personen enligt 32 kap. brottsbalken.

69. Förslag till lag om ändring i lagen 1979:357 om

yrkesmässig försäljning av dyrkverktyg

Härigenom föreskrivs att 7 § i lagen 1979:357 yrkesmässig om försäljning dyrkverktyg skall ha följande lydelse. av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§ Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåt-

sou 1997:127 Övriga författningsförslag 77

ligen eller av oaktsamhet bedriver yrkesmässig försäljning dyrkverktyg utan tillstånd av eller utan att godkänd föreståndare finns, 2. bryter mot föreskrift i 2 § tredje stycket eller mot som avses villkor enligt 4 § första stycket, underlåter att fullgöra skyldigheten enligt 6 § eller lämnar oriktig uppgift vid fullgörandet. Har brottet begåtts i en juridisk verksamhet skall den persons juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken. l ringa fall döms inte till straff.

70. Förslag till i

lag om ändring lagen 1979:425 om

skötsel jordbruksmark

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1979:425 skötsel om om av jordbruksmark dels att 12 § skall ha följande lydelse, dels att det skall införas paragraf, 10 följande lydelse. en ny av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och om åtalsanmälan.

12 § Till böter döms den uppsåtligen eller oaktsamhet som av tar jordbruksmark ur produktion i strid mot 4 § första stycket, utför täkt i strid mot 5 § första stycket, bryter mot föreskrift har meddelats med stöd 6 b eller som av underlåter att följa ett föreläggande eller bryter mot ett förbud som har meddelats med stöd av 9 a Har någon i en juridisk per-

Senaste lydelse 1991:643

verksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juridiska dömas till straf personen enligt 32 kap. brottsbalken. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur

allmän synpunkt.

Utbyte brott i första stycket 2 skall förklaras förav som avses verkat, det inte är uppenbart oskäligt. om Om ett vitesföreläggande eller vitesförbud har överträtts, döms inte till enligt första stycket för gärning omfattas förelägganansvar som av det eller förbudet.

71. Förslag till lag om ändring i skogsvårdslagen

1979:429

Härigenom föreskrivs i fråga om skogsvårdslagen 1979:429 dels att 38 § skall ha följande lydelse, det skall införas paragraf, 35 följande lydelse. dels att en ny a av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 35 a För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

38 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot föreskrift har meddelats med stöd av 7 § en som första stycket, 10 § andra stycket, ll 20 § eller 29 § första stycket, bryter mot 10 § första stycket,

Skogsvårdslagen 1979:429 omtryckt 1993:553

bryter mot 16 § första stycket eller mot villkor gäller som avverkning och som har meddelats med stöd av 16 § tredje stycket, 18 § andra stycket eller 21 § tredje stycket, bryter mot avverkningsförbud som avses i 36 inte fullgör anmälningsskyldighet har föreskrivits med stöd som av 14 inte rättar sig efter ett föreläggande eller bryter mot ett förbud som har meddelats för att 31 § eller en föreskrift enligt 30 § skall följas, genom avverkning eller andra åtgärder bryter mot 25 § första stycket första meningen, 27 § första stycket eller mot ett beslut om avverkning som har meddelats med stöd 27 § tredje stycket. av Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken. I ringa fall döms inte till ansvar. Den som inte har rättat sig efter ett vitesföreläggande eller har som överträtt ett vitesförbud döms inte till ansvar enligt denna lag för en gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas åklagare av om

tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

72. Förslag till i lag om ändring lagen 1979:560 om

transportförmedling

Härigenom föreskrivs att 4kap. l§ i lagen 1979:560 om transportförmedling skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap. 1 § Den driver transportförmedling utan tillstånd eller en tillståndssom havare bryter mot någon särskild föreskrift som har meddelats i som tillståndet döms till böter. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska dömas till strof personen enligt 32 kap. brottsbalken.

73. Förslag till lag om ändring i lagen 1979:561 om

biluthyrning

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1 § i lagen 1979:561 om biluthyrning skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap. 1 § Den driver uthymingsrörelse utan tillstånd eller en tillståndssom havare bryter mot någon särskild föreskrift har meddelats i som som tillståndet döms till böter. Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juridiska dömas till Strap personen enligt 32 kap. brottsbalken.

Senaste lydelse 1987:42

Övriga författningsförslag 81

74. Förslag till lag om ändring i renhållningslagen

1979:596

Härigenom föreskrivs att det i renhållningslagen 1979:596 införs tre nya paragrafer, 23 24 b och 24 c §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

23 a §

För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

24 b §

Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 24 eller §

24 a skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken.

§ 24 c

Brott enligt denna lag får endast åtalas åklagare till-

av om synsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

75. Förslag till lag ändring i containerlagen

1980:152

Härigenom föreskrivs att 10 § i containerlagen 1980:152 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen bryter mot förbud som har meddelats med stöd av 9

82 Övriga författningsförslag

Har någon i en juridisk

persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken.

Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet brottet

anger till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

76. Förslag till lag om ändring i epizootilagen

1980:369

Härigenom föreskrivs i fråga om epizootilagen 1980:369 dels att 12 § skall ha följande lydelse, dels att det skall införas en ny paragraf, 9 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 a §

För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

12 § Till böter uppsåtligen eller av oaktsamhet döms den som underlåter att göra anmälan enligt 2 bryter mot ett beslut enligt 4 eller 5 § eller mot en föreskrift som meddelats med stöd av 7

Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken.

Brottet får endast åtalas av åklagare tillsynsmyndighet

Senaste lydelse 1991:394

Övriga författningsförslag 83

anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt. Innefattar brott som avses i första stycket olovlig transport eller förflyttning av djur eller vara, skall sådan egendom förklaras förverkad, det är uppenbart obilligt. I stället för egendomen kan om dess värde förklaras förverkat.

77. Förslag till lag om ändring i lagen 1980:424 om

åtgärder mot förorening från fartyg

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen dels att 8 kap. skall upphöra att gälla, dels att 10 kap. 9 § skall ha följande lydelse, dels att det skall införas tre nya paragrafer, 6 kap. 11 § samt 10 kap. 6 a och 6 b §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap. 11 §

För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

10 kap.

§ 6 a

Har ett brott enligt denna lag begåtts i en juridisk persons verksamhet skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken.

6 b §

Brott enligt denna lag får endast åtalas åklagare om till-

av synsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

84 Övriga författningsförslag

9 § Om brott enligt denna lag som Brott enligt denna lag döms har begåtts utanför svenskt inre vid svensk domstol, även om vatten på ett fartyg som är 2 kap. 2 eller 3 § brottsbalken registrerat i en främmande stat inte är tillämplig. finns särskilda bestämmelser i lagen 1996:517 om begränsning av tillämpningen av svensk lag vad gäller vissa brott begångna på utländska fartyg.

78. Förslag till lag ändring i socialtjänstlagen

1980:620

Härigenom föreskrivs att 75 § i socialtjänstlagen l980:620 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

75 Till böter döms den som Till böter döms den som uppsåtligen eller oaktsamhet av åsidosätter bestämmelserna i 25 § eller 31 § första stycket, om inte gämingen i sistnämnda fall är belagd med straff i lagen 1997:192 om internationell adoptionsfönnedling, överträder förbud eller begränsning som har meddelats med stöd av 27 utan tillstånd driver sådan verksamhet som avses i 69 i strid mot ett förbud som har meddelats enligt 70 § fortsätter verksamheten. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt första stycket eller 4 skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap brottsbalken.

Senaste lydelse 1996:527 Socialtjänstlagen 1980:620 omtryckt 1993:553 Senaste lydelse 1997:313

Övriga författningsförslag 85

Allmänt åtal får väckas endast efter medgivande av socialnämnden, länsstyrelsen eller Socialstyrelsen.

79. Förslag till lag om ändring i lagen 1981:2 om

handel med skrot och begagnade varor

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 198122 om handel med skrot och begagnade varor dels att 4 § skall ha följande lydelse, dels att det skall införas två nya paragrafer, 8 a och 8 b §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 § Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen utövas av den myndighet som regeringen bestämmer.

För tillsynen gäller bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

§ 8 a

Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 6 eller 8 § skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken.

8 b §

Brott enligt denna lag får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

86 Övriga författningsförslag sou 1997:127

80. Förslag till lag i

om ändring utsökningsbalken

1981:774

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 25 § i utsökningsbalken 1981:774 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap. 25 § En arbetsgivare som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att inom föreskriven tid tillställa kronofogdemyndigheten belopp som skulle ha innehållits enligt beslut utmätning, döms till böter. om Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken.

81. Förslag till lag om i 1982:349

ändring lagen om återvinning av dryckesförpackning av aluminium

Härigenom föreskrivs att 4 § i lagen 1982:349 om återvinning av dryckesförpackning av aluminium skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot 2 § eller åsidosätter villkor som har meddelats för tillstånd enligt 2 bryter mot 2 a bryter mot föreskrifter som har meddelats med stöd 3 eller av 4. lämnar oriktig uppgift om förhållanden som är av betydelse i handling som avges till ledning vid fastställande av avgift.

Senaste lydelse 1995:298 Senaste lydelse 1994:2034

Övriga författningsförslag 87

Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juridiska dömas till strajf personen enligt 32 kap. brottsbalken.

82. Förslag till lag om ändring i lagen 1982:636 om anordnande av visst automatspel

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1982:636 om anordnande visst automatspel av dels att 9 § skall ha följande lydelse, dels att det skall införas paragraf, 8 följande lydelse. en ny a av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 8 a För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och om åtalsanmälan.

9§

Den uppsåtligen eller oaktsamhet anordnar automatspel eller som av låter ställa spelautomat i strid mot 3 § eller bryter mot föreupp en skrifter har meddelats med stöd av 5 § döms, om gämingen inte som är ringa, till böter eller fängelse i högst månader. sex Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juridiska personen dömas till Strap enligt 32 kap. brottsbalken. Brottet får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet brottet till åtal eller åtal är anger påkallat allmän synpunkt. ur

Senaste lydelse 1990:104

83. Förslag till lag ändring i

om arbetstidslagen

1982:673

Härigenom föreskrivs i fråga om arbetstidslagen 1982:673 dels att 26 och 27 skall upphöra att gälla, dels att det skall införas tre nya paragrafer, 22 24 b och 24 §§,

a, c av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 22 a

För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

24 b §

Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 23 eller 24 § skall den juridiska dömas till

personen straf enligt 32 kap. brottsbalken.

24 c §

Brott enligt denna lag får endast åtalas åklagare

av om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

84. Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen

1982:713

Härigenom föreskrivs att det i försäkringsrörelselagen 1982:713 införs tre paragrafer, 19 kap. 18 § samt 21 kap. l och 1 b §§, nya a av följande lydelse.

Försäkringsrörelselagen 1982:713 omtryckt 1995: 1567

Övriga författningsförslag 89

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 kap. 18 §

För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och

om åtalsanmälan.

21 kap. 1 a §

Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 1 § skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken.

1 b §

Brott enligt denna lag får åtalas åklagare endast

av om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

85. Förslag till lag ändring lagen 1982:821

om om

transport av farligt gods

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1982:821 om transport av farligt gods dels att 16 § skall ha följande lydelse, dels att det skall införas en ny paragraf, 13 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 a §

För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och

om åtalsanmälan.

90 Övriga författningsförslag

16 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot föreskrifter meddelats med stöd av 9 eller 10 som förelägganden eller förbud som meddelats med stöd av 13 dock inte föreläggandet eller förbudet omfattas av ett vitesföreom läggande döms till böter eller fängelse i högst ett år. Är brott sägs i första stycket med hänsyn till risken för skador som på liv eller egendom eller i miljön och övriga omständigheter att anse som ringa döms till penningböter. Har någon i juridisk peren sons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken. Ansvar enligt första eller andra stycket inträder inte om ansvar för gärningen kan ådömas enligt brottsbalken. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

86. Förslag till lag om ändring i lagen 1982:963 om

rymdverksamhet

Härigenom föreskrivs att 5 § i lagen 1982:963 om rymdverksamhet skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 § Den uppsåtligen eller av oaktsamhet bedriver rymdverksamhet som utan att ha erforderligt tillstånd döms till böter eller fängelse i högst ett år. Detsamma gäller den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter villkor har uppställts som förutsättning för tillstånd. som Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig

Senaste lydelse 1992:593

SOU 1997: 127 Övriga författningsförslag 91

till sådant brott skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken. Den som utom riket har begått Brott enligt denna paragraf brott som avses i första stycket döms vid svensk domstol även döms, om han finns här, efter om 2 kap. 2 eller 3 § brottsbalken denna lag och brottsbalken samt inte är tillämplig och utan hinder vid svensk domstol, även om 2 av 2 kap. 5 a§ första och andra kap. 2 eller 3 § nämnda balk inte styckena nämnda balk. är tillämplig och utan hinder av 2 kap. 5 a§ första och andra styckena nämnda balk. Åtal för brott i första stycket får väckas endast efter som avses regeringens medgivande.

87. till i 1982:1004

Förslag lag om ändring lagen om

för

skyldighet näringsidkare, arbetsmarknadsorganisa-

tioner mil. att delta i

totalförsvarsplaneringen

Härigenom föreskrivs att 6 § i lagen 1982:1004 om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer mil. att delta i totalförsvarsplaneringen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har lämnat oriktiga uppgifter förhållanden om av vikt, när en totalförsvarsmyndighet har begärt upplysningar enligt 2§. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken.

92 Övriga författningsförslag

88. Förslag till lag om ändring i hälsoskyddslagen

1982:1080

Härigenom föreskrivs i fråga om hälsoskyddslagen 1982:1080 dels att 23 § skall ha följande lydelse, dels att det skall införas en ny paragraf, 17 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000.

23 § Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot 7 § andra stycket, 7 a § andra stycket eller 12 § eller mot en föreskrift som meddelats med stöd av denna lag samt den som inte uppfyller villkor som meddelats med stöd av 14 Har någon i juridisk peren sons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken. Ansvar enligt första stycket inträder om ansvar för gärningen kan ådömas enligt brottsbalken. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas åklagare av om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

89. Förslag till lag om ändring i vattenlagen 1983:291

Härigenom föreskrivs att det i vattenlagen 1983:291 skall införas två nya paragrafer, 18 kap. 2 a§ och 21 kap. 2 a av följande lydelse.

Senaste lydelse 1988:926

sou 1997:127 Övriga författningsförslag 93

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 kap. 2 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

21 kap. 2 a § Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken.

90. till i

Förslag lag om ändring lagen 1983:428 om spridning av bekämpningsmedel över skogsmark

Härigenom föreskrivs att 6 § i lagen 1983:428 spridning om av bekämpningsmedel över skogsmark skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 1 § eller åsidosätter villkor som har meddelats vid medgivande undantag enligt 2 av eller 4 § döms till böter eller fängelse i högst ett år. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken.

94 Övriga författningsförslag

91. Förslag till lag om ändring i lagen 1983:738 om

bekämpande av salmonella hos djur

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1983:738 bekämpande om om av salmonella hos djur dels att 6 § skall ha följande lydelse, dels att det skall införas paragraf, 5 följande lydelse. en ny a av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

6 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot beslut enligt l underlåter att fullgöra vad åligger honom enligt föreskrift som som meddelats med stöd av 2 vid fullgörande uppgiftsskyldighet enligt 2 § andra stycket av lämnar oriktig uppgift rörande något förhållande betydelse, om inte av gärningen är belagd med straff i brottsbalken. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till straff enligt 32 kap. brottsbalken. Den har överträtt ett vitesföreläggande enligt 4 § döms inte till som enligt denna lag för gärning som omfattas av föreläggandet. ansvar Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt. Innefattar brott i första stycket 1 olovlig transport av djur som avses eller skall sådan egendom förklaras förverkad, om det inte är varor, uppenbart obilligt. I stället för egendomen kan dess värde förklaras förverkat.

Övriga författningsförslag 95

92. Förslag till lag ändring i mönstringslagen

1983:929

Härigenom föreskrivs i fråga om mönstringslagen 1983:929 dels att 26 § skall ha följande lydelse, dels att det skall införas två nya paragrafer, 29 a och 29 b §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

26 § Tillsyn över efterlevnaden av denna lag och av de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen utövas av den myndighet som regeringen bestämmer.

För tillsynen gäller bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

29 a §

Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 28 eller 29 § skall den juridiska dömas till

personen straf enligt 32 kap. brottsbalken.

29 b §

Brott enligt denna lag får endast åtalas åklagare till-

av om synsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

93. Förslag till lag om ändring i lagen 1983:1046

om för vissa och bostadsaktie-

skyldighet bostadsföreningar

bolag att föra

lägenhetsförteckning

Härigenom föreskrivs att 5 § i lagen 1983:1046 om skyldighet för vissa bostadsföreningar och bostadsaktiebolag att föra lägenhetsförteckning skall ha följande lydelse.

96 Övriga författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 § En styrelseledamot eller likvidator inte iakttar föreskrifterna i som 3 § döms till böter. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till straff enligt 32 kap. brottsbalken.

94. Förslag till lag ändring i lagen 1983:1097 med

vissa bestämmelser larmanläggningar

om m.m.

Härigenom föreskrivs att 11 § i lagen 1983:1097 med vissa bestämmelser lannanläggningar skall ha följande lydelse. om m.m.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 § Den bryter mot 2 § eller mot förbud som avses i 4 § andra som meningen döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juridiska dömas till straf personen enligt 32 kap. brottsbalken.

95. Förslag till lag om ändring i lagen 1984:3 om

kärnteknisk verksamhet

Härigenom föreskrivs att det i lagen 1984:3 kärnteknisk verkom samhet införs tre paragrafer, 18 27 och 29 a §§, av följande nya a lydelse.

Lagen 1984:3 kärnteknisk verksamhet omtryckt 1992: 1536 om

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och om åtalsanmälan.

27 a § Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 25, 25 eller a 27 § skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken.

29 a § Brott enligt denna lag får endast åtalas åklagare tillav om synsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat allur män synpunkt.

96. Förslag till lag i om ändring lagen 1984:1049 om beredskapslagring av olja och kol

Härigenom föreskrivs att 2§ och 35§ i lagen 1984:1049 om beredskapslagring av olja och kol skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 § Tillsyn över efterlevnaden denna lag och med stöd lagen av av meddelade föreskrifter utövas den myndighet regeringen beav som

stämmer tillsynsmyndigheten.

För tillsynen gäller bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

35 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms, gärningen är beom lagd med straff i brottsbalken, den uppsåtligen eller oaktsamhet som av underlåter att fullgöra skyldighet avses i 16, 30 eller 31 § som eller vid fullgörandet sådan skyldighet lämnar oriktig uppgift, av underlåter att lämna tillträde till lageranläggningar eller kontorslokaler enligt 32 § eller hindrar undersökning eller annars

granskning avses där.

som Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken. l ringa fall döms inte till ansvar. har åsidosatt vitesföreläggande enligt 33 § döms inte till Den som straff för gärning omfattas föreläggandet. som av

97. Förslag till lag ändring i lagen 1985:126 om

till för svensk sjöfart

åtgärder skydd

Härigenom föreskrivs att 3 i lagen 1985:126 åtgärder till om skydd för svensk sjöfart skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 § Den bryter mot föreskrift har meddelats med stöd av som en som denna lag döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juridiska dömas till strof personen enligt 32 kap. brottsbalken. Åtal får väckas endast efter förordnande regeringen. av

98. till i

Förslag lag om ändring lagen 1985:295 om

foder

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1985:295 foder om om dels att 17 § skall ha följande lydelse, dels att det skall införas paragraf, 15 följande lydelse. en ny a av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och om åtalsanmälan.

17 Till böter döms den med uppsåt eller oaktsamhet som av bryter mot 3 a § första stycket, 4 § första stycket, 5 eller 9-11 bryter mot föreskrift meddelats med stöd 4 § andra en som av stycket eller 6 åsidosätter förbud eller villkor meddelats med stöd 4 § som av andra stycket eller 8 eller underlåter att fullgöra sin skyldighet enligt 13 § första stycket andra meningen. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt första stycket skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken. I ringa fall skall inte dömas till ansvar. Den som har överträtt vitesföreläggande eller vitesförbud döms inte till ansvar enligt denna lag för gärning omfattas föreläggandet som av eller förbudet. Ansvar enligt första stycket inträder inte för gämingen om ansvar kan ådömas enligt brottsbalken eller enligt lagen 1960:418 straff om för varusmuggling. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas åklagare av om

Senaste lydelse 1992: 1681

tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

99. Förslag till lag om ändring i lagen 1985:342 om

kontroll av husdjur m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1985:342 om kontroll av om husdjur m.m. dels att 7 § skall ha följande lydelse, dels att det skall införas paragraf, 6 följande lydelse. en ny a av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 6 a För kontroll enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

7 § Den med uppsåt eller oaktsamhet bryter mot en föresom av grov skrift har meddelats med stöd 4 eller 5 a § döms till böter, som av för gämingen kan ådömas enligt brottsbalken. om inte ansvar Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juridiska dömas till straff personen enligt 32 kap. brottsbalken. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om

Statens jordbruksverk anger

brottet till åtal eller åtal är påkallat allmän synpunkt. ur

Senaste lydelse 1993:1491

100. till i

Förslag lag om ändring lagen 1985:426 om

kemiska produkter

Härigenom föreskrivs att det i lagen 1985:426 kemiska

om produkter införs tre paragrafer, 17 21 och 21 b §§, följande nya a av lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ J 7 a

För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och

om åtalsanmälan.

21 a §

Har någon i en juridisk

persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 20 eller 21 § skall den juridiska dömas till

personen strof enligt 32 kap. brottsbalken.

21 b §

Brott enligt denna lag får endast åtalas åklagare

av om

tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal är påkallat

ur allmän synpunkt.

101. till i

Förslag lag om ändring lagen 1985:620 om vissa torvfyndigheter

Härigenom föreskrivs i fråga lagen om dels att 40 § skall ha följande lydelse, dels att det skall införas paragraf, 39 följande lydelse. en ny a av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

39 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och om åtalsanmälan.

40 § Till böter eller fängelse i högst månader döms den som uppsåtsex ligen eller oaktsamhet av påbörjar undersökningsarbete utan att iaktta vad i 22 § andra som stycket föreskrivs ställande säkerhet, om av bearbetar torvfyndighet utan att ha erhållit bearbetningskonen cession, om sådan krävs. Till sådan påföljd döms också den som vid fullgörande av uppgiftsskyldighet är förenad med koncession eller avses i 36 § andra som som stycket lämnar oriktig uppgift, detta sker uppsåtligen eller av grov om oaktsamhet. Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken. I fall i första stycket 2 får torv bearbetats förklaras som avses som förverkad. Den har gjort sig skyldig Den som har gjort sig skyldig som till gärning i första till gärning som avses i första som avses stycket 2 får förpliktas att ersätta stycket 2 får förpliktas att ersätta kostnad föranleds därav. kostnad som föranleds därav. som Brott i första Detsamma gäller juridisk som avses en stycket 1 får åtalas allmän i vilkens verksamhet ett av person åklagare endast målsäganden sådant brott är begånget. om brottet till åtal. Brott i första anger som avses stycket l får åtalas av allmän åklagare endast målsäganden om brottet till åtal. Annat brott anger enligt denna paragraf får endast åtalas åklagare tillsynsav om myndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

102. Förslag till ändring i lag om lagen 1985:635 om försörjningsberedskap på naturgasområdet

Härigenom föreskrivs att 2 och 29 i lagen 1985:635 förom sörjningsberedskap på naturgasområdet skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 § Tillsyn över efterlevnaden denna lag och med stöd lagen av av meddelade föreskrifter utövas den myndighet regeringen beav som

stämmer tillsynsmyndigheten.

För tillsynen gäller bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

29 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms, gämingen är om belagd med straff i brottsbalken, den uppsåtligen eller oaktsamsom av het underlåter att annat sätt än i 21 § iaktta vad som anges som åligger honom beslut enligt 14 genom 2. underlåter att fullgöra skyldighet i 15, 24 eller 25 § som avses eller vid fullgörandet sådan skyldighet lämnar oriktig uppgift, av underlåter att lämna tillträde till lager, utrustning, anordningar eller kontorslokaler enligt 26 § eller hindrar undersökning eller annars granskning som avses där. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken. I ringa fall döms inte till ansvar. Den som har åsidosatt vitesföreläggande enligt 27 § döms inte till straff för gärning som omfattas föreläggandet. av

104 Övriga författningsförslag

103. Förslag till lag ändring i lagen 1986:985

om om handel med ädelmetallarbeten

Härigenom föreskrivs att 14 § i lagen 1986:985 om handel med ädelmetallarbeten skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 § Till böter eller fängelse i högst i sex månader döms, om gämingen inte är belagd med straff i brottsbalken, den som uppsåtligen eller av oaktsamhet saluhåller eller försäljer ädelmetallarbeten eller andra arbeten i strid mot 3 eller 6 anbringar stämplar eller andra märken i strid mot denna lag eller föreskrifter, som har meddelats med stöd lagen, eller bryter mot av skyldighet som följer av 7 § tredje meningen, inte iakttar registreringsskyldighet enligt 10 bryter mot villkor som har meddelats med stöd av 13 Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken. I ringa fall döms inte till ansvar.

104. Förslag till lag ändring i om räddningstjänstlagen 1986:1102

Härigenom föreskrivs i fråga om räddningstjänstlagen 1986:1 102 dels att 58 § skall ha följande lydelse, dels att det skall införas två paragrafer, 57 och 58 §§, nya a a av följande lydelse.

Räddningstjänstlagen 1986:1102 omtryckt 1992:948

sou 1997: 127 Övriga författningsförslag 105

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 57 a För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och om åtalsanmälan.

58 § Till böter skall den dömas som uppsåtligen eller oaktsamhet bryter mot förbud mot eldning av utomhus har meddelats med stöd av 20 som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att ge upplysningar eller lämna ut handlingar enligt 19, 40 eller 55 uppsåtligen eller oaktsamhet lämnar oriktig uppgift om förav hållande betydelse vid fullgörande av uppgiftsskyldighet som följer av av 19, 40 eller 55 uppsåtligen eller oaktsamhet underlåter att fullgöra vad som av åligger honom enligt 38 eller 39 utan att ha laga förfall uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att fullgöra tjänsteplikt som åligger honom enligt 44 uppsåtligen hindrar eller försöker hindra en åtgärd som beslutats enligt 45 § första stycket eller annars utan giltig ursäkt åsidosätter sådan åtgärd. Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt första stycket 2-4 eller 6 skall den juridiska persodömas till straf enligt nen 32 kap. brottsbalken.

I ringa fall skall inte dömas till ansvar. Till enligt första stycket skall inte dömas, om ansvar för ansvar gärningen kan ådömas enligt brottsbalken. Den har överträtt ett vitesföreläggande eller ett vitesförbud som skall inte dömas till enligt denna lag för gärning som omfattas ansvar föreläggandet eller förbudet. av

§ 58 a Brott enligt denna lag får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet brottet till anger

106 Övriga författningsförslag sou 1997:127

åtal eller åtal är påkallat allur män synpunkt

105. Förslag till lag i lagen 1987:l2

om ändring om

hushållning med naturresurser m.m.

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 6 § och 6 kap. 3 i lagen 1987:12 hushållning med naturresurser m.m. skall ha följande om lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap. 6 § Till böter eller fängelse i högst två år skall den dömas som uppsåtligen eller av oaktsamhet påbörjar en anläggning eller vidtar någon annan åtgärd som anges i 1 § utan att regeringen har meddelat tillstånd eller medgett undantag från kravet tillstånd, påbörjar eller fortsätter utförandet av en anläggning eller en åtgärd sedan regeringen enligt 2 § har beslutat att anläggningen eller åtgärden inte får utföras utan tillstånd, eller inte rättar sig efter ett villkor eller en föreskrift som regeringen har meddelat med stöd av detta kapitel, om överträdelsen inte är ringa. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska dömas till straf personen enligt 32 kap. brottsbalken. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet brottet anger till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

Lagen 1987:12 hushållning med naturresurser omtryckt om m.m. 1992:1146

Övriga författningsförslag 107

6 kap.

3 §

Länsstyrelsen har tillsyn i länet över hushållningen med natur-

och efterlevnaden föreskrivs i eller beslutas med resurser av vad som stöd av 4 kap.

För tillsynen gäller bestäm-

melserna i lagen 0000:000 om

tillsyn och åtalsanmälan.

De centrala förvaltningsmyndighetema har var och en inom sitt verksamhetsområde uppsikt över hushållningen med naturresurser. Boverket har den allmänna uppsikten över hushållningen med naturresurser.

106. Förslag till lag om ändring i lagen 1987:375 om

förbud mot s.k. bastuklubbar och andra liknande

verksamheter

Härigenom föreskrivs att 3 § i lagen 1987:375 om förbud mot s.k. bastuklubbar och andra liknande verksamheter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Den anordnar tillställning eller sammankomst som avses i 2 §

som skall dömas till fängelse i högst två år eller, om omständigheterna är mildrande, till böter.

Har någon i en juridisk per-

verksamhet gjort sig skyldig

sons

till sådant brott skall den juri-

diska dömas till straf

personen

enligt 32 kap. brottsbalken.

Kan särskilda skäl risk anses föreligga att tillställning eller

av sammankomst i 2 § kommer att äga får polismyndig-

som avses rum, heten i syfte att förhindra detta avstänga, utrymma eller förbjuda tillträde till lokalen eller platsen.

108 Övriga författningsförslag

107. Förslag till lag ändring i

om bankrörelselagen

1987:617

Härigenom föreskrivs att det i bankrörelselagen 1987:617 införs en ny paragraf, 7 kap. 1 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap. 1 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000.

108. Förslag till lag om ändring i bankaktiebolagslagen

1987:618

Härigenom föreskrivs att 13 kap. 1§ i bankaktiebolagslagen 1987:618 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 kap. 1 § Den som uppsåtligen bryter mot 1 kap. 5 § döms till böter eller fängelse i högst ett år. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska dömas till straf personen enligt 32 kap. brottsbalken. Brottet får endast åtalas av

åklagare om tillsynsmyndighet

anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

Bankrörelselagen 1987:6176 omtryckt 1996:1001 Bankaktiebolagslagen 1987:618 omtryckt 1996:1002

"7 i .1 Övriga författningsförslag 109 9

109. Förslag till lag ändring i lagen 1987:621 om

införande banklagstiftning

av ny

Härigenom föreskrivs att 39 § i lagen 1987:621 om införande av banklagstiftning skall ha följande lydelse. ny

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

39 § Endast föreningsbank och riksorganisation för föreningsbanker får i sin firma eller i övrigt vid beteckning av sin verksamhet använda orden jordbrukskassa eller jordbrukskreditkassa eller beteckningen

centralkassa för jordbrukskredit.

Den uppsåtligen eller oaktsamhet bryter mot bestämmelsen som av i första stycket döms till böter. Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juridiska personen dömas till straff enligt 32 kap. brottsbalken. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om

tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

110. Förslag till lag om ändring i lagen 1987:667 om

ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs att 15 kap. 1 § i lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 kap. 1 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller oaktsamhet bryter mot 6 kap. 8 § andra stycket andra av meningen eller 9 § första stycket andra eller tredje meningen. Till böter döms den som

110 Övriga författningsförslag sou 1997:127

uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att föra medlemsförteckning eller hålla sådan förteckning tillgänglig enligt 3 kap. 6 eller 2. uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 14 kap. 3 § första stycket. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt andra stycket skall den juridiska dömas till personen straf enligt 32 kap. brottsbalken. I fall som avses i 8 kap. 16 § första stycket skall inte följa ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.

lll. Förslag till lag om ändring i lagen l988:l5

om förbud mot radar- och laservamare

Härigenom föreskrivs att 3§ i lagen l988:l5 förbud mot om radar- och laservamare skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 § Den som bryter mot 2 § skall dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott och har brottet bestått i tillverkning eller överlåtelse skall den juridiska personen dömas till straff enligt 32 kap. brottsbalken.

112. Förslag till i

lag om ändring fartygssäkerhetslagen l988:49

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 2 och 3 i fartygssäkerhetslagen l988:49 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 kap.

1 §

Till böter eller fängelse i högst ett år döms

den uppsåtligen eller oaktsamhet bryter mot en föreskrift

som av eller ett villkor som har meddelats med stöd av 8 kap. 2 eller 4

den uppsåtligen eller oaktsamhet bryter mot ett förbud

som av enligt 11 kap. 1 § mot ett fartygs resa eller mot användning av en anordning för arbetet eller annat som nämns i andra eller tredje stycket

nämnda paragraf,

den uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot ett före-

som läggande har meddelats med stöd av 11 kap. 5

som

Har någon i en juridisk per-

verksamhet gjort sig skyldig

sons

till sådant brott skall den juri-

diska dömas till strof

personen

enligt 32 kap. brottsbalken.

Om ett förbud eller föreläggande som avses i första stycket 2 eller 3 är förenat med vite, skall den som bryter mot det inte dömas till ansvar.

Till böter eller fängelse i högst sex månader döms

den uppsåtligen lämnar oriktiga uppgifter för att få ett

som dokument angående godkänd säkerhetsorganisation eller ett certifikat

utfärdas enligt denna lag eller enligt en föreskrift med stöd av l som kap. 7 § eller för att få giltighetstiden för ett sådant dokument eller certifikat förlängd,

redare och befälhavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet använder ett fartyg till sjöfart utan att ha ett dokument angående godkänd säkerhetsorganisation, certifikat eller annan handling som skall ha utfärdats för rederiet, fartyget, dess utrustning, lastning eller säkerhetsorganisation enligt denna lag eller enligt vad som har föreskrivits med stöd av lagen,

redare och befälhavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet använder ett fartyg eller dess utrustning i strid mot någon bestämmelse i ett dokument angående godkänd säkerhetsorganisation, certifikat eller en annan handling som avses i

Senaste lydelse 1995:927

l 12 Övriga författningsförslag

4. redare och befälhavare som uppsåtligen eller oaktsamhet

av använder ett fartyg till sjöfart utan att det är försett med föreskrivna fribordsmärken,

redare och befälhavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att göra vad som skäligen kan fordras för att förhindra att den som ingår i minimibesättningen och tillhör däcks- eller maskinpersonalen utan tillstånd anställs av någon annan än redaren eller ägaren,

en befälhavare som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet framför ett fartyg i strid mot vad som gäller i fråga om minimibesättning eller bemanningsföreskrifter,

redare som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att göra vad som skäligen kan fordras för att förhindra att fartyget framförs i strid mot vad som gäller i fråga om minimibesättning eller bemanningsföreskrifter,

redare eller ägare som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att se till att fartyget undergår tillsyn eller redare uppsåtligen eller

som av oaktsamhet underlåter att se till att rederiverksamhet undergår tillsyn enligt denna lag eller en föreskrift som har meddelats med stöd av lagen, och

den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att anlita lots, när han är skyldig att göra det grund av en särskild föreskrift.

Har någon i en juridisk per-

sons verksamhet gjort sig skyldig

till brott enligt första stycket 1-8

skall den juridiska personen

dömas till straff enligt 32 kap.

brottsbalken.

Till böter döms

befälhavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet använder ett fartyg till sjöfart i strid mot en lastningsföreskrift som har meddelats med stöd av 3 kap. 9 § första stycket, om inte förseelsen är ringa,

redare och befälhavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot en föreskrift har meddelats med stöd 4 kap. 7

som av

befälhavare och maskinchef som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att fullgöra vad han enligt 5 kap. 2 § andra stycket och 3 § andra stycket ålagts att göra innan en resa påbörjas,

Zsenaste lydelse 1995:927

Övriga författningsförslag 113

befälhavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att se till att nytillträdande ombordanställda får kännedom om fartyget, grundläggande säkerhetsbestämmelser eller åtgärder vid sjöolycka enligt 5 kap. 2 § tredje stycket,

befälhavare som av oaktsamhet framför ett fartyg i strid mot vad som gäller i fråga om minimibesättning eller bemanningsföreskrifter,

inte förseelsen är ringa, om

redare som av oaktsamhet underlåter att göra vad som skäligen kan fordras honom för att förhindra att fartyget framförs i strid mot

av vad som gäller i fråga om minimibesättning eller bemanningsföreskrifter, om inte förseelsen är ringa,

den som uppsåtligen eller av oaktsamhet tjänstgör ett fartyg som befälhavare, maskinchef eller ansvarig för vakt utan att inneha den behörighet som är föreskriven i minimibesättningsbeslutet eller i bemanningsföreskrifterna, dock inte om han har uppehållit befattningen på grund av ett plötsligt sjukdomsfall eller en annan liknande händelse,

befälhavare uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 6

som kap. 10 a § eller mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 6 kap. 10 a § andra stycket,

befälhavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet försummar sina skyldigheter beträffande kost och vatten samt bostads- och hälsovårdsförhållanden enligt 7 kap. 7

10. den som uppsåtligen eller av oaktsamhet utan giltigt skäl tar bort en skyddsanordning eller sätter den ur funktion,

11. den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot en föreskrift som har meddelats med stöd av 8 kap. 3 eller 5-7 §§,

12. befälhavare som uppsåtligen beordrar arbete i strid mot ett beslut av ett skyddsombud enligt 9 kap. 7 § utan att något sådant skäl som anges i 9 kap. 8 § föreligger, om därmed intresset av att skyddsarbetet ombord bedrivs i behörig ordning uppenbart åsidosätts,

uppsåtligen eller av oaktsamhet försummar sina skyl-

13. den som digheter beträffande ritningar till ett fartyg enligt 10 kap. 16 § eller dokument angående godkänd säkerhetsorganisation, tillsynsbok och certifikat eller annan handling enligt 10 kap. 19

14. den som i andra fall än som sägs i 2 § 1 uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktiga uppgifter till en tillsynsmyndighet vid fullgörande av skyldighet enligt 10 kap. 12 § andra stycket, 12 a § andra stycket eller 14 § eller annars i fråga om en åtgärd som har ålagts av myndigheten, och

15. den som uppsåtligen eller av oaktsamhet försummar att fullgöra anmälningsskyldighet som har ålagts honom med stöd av 13 kap. 5

114 Övriga författningsförslag SOU 1997: 127

Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken.

113. Förslag till lag ändring i strålskyddslagen

1988:220

Härigenom föreskrivs att det strålskyddslagen 1988:220 i införs tre nya paragrafer, 33 a, 37 39 a §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

33 a §

För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

37 a §

Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 35-37 § skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken.

39 a §

Brott enligt denna lag får endast åtalas av åklagare om

tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

Övriga författningsförslag 115 i

114. Förslag till lag om ändring i yrkestrafiklagen

1988:263

Härigenom föreskrivs att det yrkestrafiklagen 1988:263 i införs tre nya paragrafer, 20 22 a och 22 b §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 20 a

För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

§ 22 a

Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 21 eller 22 § skall den juridiska personen dömas till strå/f enligt 32 kap. brottsbalken.

22 b §

Brott enligt denna lag får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal år påkallat ur allmän synpunkt.

115. Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen

1988:327

Härigenom föreskrivs att 79 § i fordonsskattelagen 1988:327 skall ha följande lydelse.

116 Övriga författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

79 § Brukas ett fordon i strid mot 64 § sedan fordonets registreringsskyltar har tagits om hand enligt 78 döms ägaren till böter eller fängelse i högst månader. sex Till samma straff döms ägaren till ett avställt fordon brukas, som om fordonets registreringsskyltar har tagits om hand enligt 78 § och brukandeförbud skulle ha gällt för fordonet enligt fordonet 64 § om hade varit skattepliktigt. Brukas ett fordon annat sätt i strid mot 64 döms ägaren till penningböter. Om ägaren visar att han iakttagit vad som ankommit på honom för att hindra att fordonet brukades, är han fri från ansvar. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken.

116. Förslag till lag ändring i

om djurskyddslagen

1988:534

Härigenom föreskrivs i fråga om djurskyddslagen 1988:534 dels att 36 § skall ha följande lydelse, dels att det skall införas tvâ paragrafer, 27 och 37 §§, nya a a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 27 a För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

Senaste lydelse 1992: 1440

Övriga författningsförslag 117

36 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot 8-11, 14, 16-19 eller 21 bryter mot föreskrift har meddelats med stöd av denna en som lag, eller underlåter att följa ett sådant föreläggande eller bryter mot ett sådant förbud som avses i 29

Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken. I ringa fall skall den skyldige I ringa fall skall inte dömas inte dömas till ansvar. Detsamma till ansvar. Detsamma gäller om gäller den skyldige kan dömas ansvar för gärningen kan ådömas om till för gärningen enligt enligt brottsbalken. ansvar brottsbalken.

37 a §

Brott enligt denna lag får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur

allmän synpunkt.

117. Förslag till lag om ändring i lagen 1988:868 om brandfarliga och explosiva varor

Härigenom föreskrivs att det i lagen 1988:868 om brandfarliga och explosiva införs tre paragrafer, 19 23 a och 23 b §§, varor nya av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 a §

För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

118 Övriga författningsförslag sou 1997:127

§ 23 a Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 21 eller 23 § skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken.

23 b § Brott enligt denna lag får endast åtalas åklagare av om

tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal år påkallat ur allmän synpunkt.

118. till i

Förslag lag om ändring lagen 1988:1385 om Sveriges riksbank

Härigenom föreskrivs att 53 § i lagen 1988:1385 Sveriges om riksbank skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

53 § Den som inte fullgör sin skyldighet enligt 22 § att lämna uppgifter eller visa upp handlingar eller lämnar oriktig uppgift när skyldigheten fullgörs skall dömas till böter, om gämingen inte är belagd med straff i brottsbalken. Om ett vite har förelagts med stöd 22 § fjärde av stycket, får dock inte dömas till straff för gärning omfattas som av

föreläggandet.

Har någon juridisk i en persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska dömas till straf personen enligt 32 kap. brottsbalken. I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

Senaste lydelse 1997:104

Övriga författningsförslag 119

Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om Riksbanken anger brottet till åtal eller åtal år påkallat allmän ur synpunkt.

119. Förslag till lag om ändring i lagen 1988:1597 finansieringen av hanteringen av visst radioaktivt

avfall m.m.

Härigenom föreskrivs att 7 § i lagen 1988: 1597 finansieringen om hanteringen visst radioaktivt avfall m.m. skall ha följande av av lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 § Till böter döms den med uppsåt eller av grov oaktsamhet som lämnar oriktig uppgift eller på annat sätt åsidosätter sina skyldigheter enligt 5 eller 6 gämingen inte är belagd med straff i brottsom balken. Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juridiska dömas till straf personen enligt 32 kap. brottsbalken.

120. Förslag till lag ändring i karantänslagen

1989:290

Härigenom föreskrivs i fråga karantänslagen 1989:290 om dels att 21 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas paragraf, 18 a av följande lydelse. en ny

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen

0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

21 § Till böter döms den Till böter döms den som som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sin skyldighet att lämna uppgift hälsotillståndet om ombord fartyg eller luftfartyg eller lämnar oriktig sådan uppgift, en åsidosätter sin skyldighet att lämna underrättelse i som avses 12 § andra stycket. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

121. Förslag till lag i

om ändring utlänningslagen 1989:529

Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningslagen 1989:529 dels att 10 kap. 7 och 8 skall upphöra att gälla, dels att skall införas en ny paragraf, 10 kap. 5 följande a av lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap. § 5 a Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 1 § andra stycket eller 5 § skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken.

Utlänningslagen 1989:529 omtryckt 1994:515

Övriga författningsförslag 121

122. Förslag till lag om ändring i lagen 1989:532 om

tillstånd för fartyg

anställning på

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1989:532 om tillstånd för anställning fartyg dels att 5 och 6 skall upphöra att gälla, dels att 4 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 § Den som har en utlänning i sin tjänst trots att utlänningen inte har föreskrivet anställningstillstånd döms till böter eller, när omständigheterna är försvårande, till fängelse i högst ett år. Har någon i en juridisk perverksamhet g/ort sig skyldig sons till sådant brott skall den juridiska dömas till strof personen enligt 32 kap. brottsbalken.

123. Förslag till lag om ändring i prisregleringslagen

1989:978

Härigenom föreskrivs att det i lagen skall införas en ny paragraf, 45 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

45 a § Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt 39-45 § skall den juridiska dömas till personen strof enligt 32 kap. brottsbalken.

122 Övriga författningsförslag

124. Förslag till i lagen 1990:484

lag om ändring om

övervakningskameror m. m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1990:484 om övervakningskameror m. m. dels att 15 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas en ny paragraf, 12 följande lydelse. a av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000

15 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot upplysningsplikten enligt 3 bryter mot tillståndskravet enligt 4 inte iakttar ett villkor som har meddelats enligt 3 § tredje stycket sista meningen, 10 § eller 13 behandlar eller bevarar upptagna bilder utan sådan rätt som avses i 6 Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken. I ringa fall döms inte till ansvar. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas åklagare av om

tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

__ e l sou 1997:127 Övriga författningsförslag 123

125. Förslag till lag om ändring i lagen 1990:783 om

skydd för svenskt arkiv

beteckningen

Härigenom föreskrivs att 2§ i lagen 1990:783 om skydd för beteckningen svenskt arkiv skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 § Den som märker skrivmateriel eller förvaringsmedel med orden svenskt arkiv antingen ensamma, i sammansättning eller i förkortning trots att materielen eller förvaringsmedlen inte är godkända skall dömas till böter, om inte gämingen är belagd med straff i brottsbalken. Detta gäller också för den som saluför skrivmateriel eller förvaringsmedel trots att han har kännedom att märkningen inte är om riktig. Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken.

126. Förslag till lag i lagen 1990:886

om ändring om

granskning och kontroll av filmer och videogram

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1990:886 om granskning och kontroll av filmer och videogram dels att 10 och 19 skall ha följande lydelse, dels att skall införas en paragraf, 14 a av följande lydelse. ny

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10§ Biografoyrån utövar tillsyn Biografbyrån utövar tillsyn över efterlevnaden av denna lag över efterlevnaden av denna lag samt av 16 kap. 10 b och 10 c samt av 16 kap. 10 b och 10 c brottsbalken när det gäller rörliga brottsbalken när det gäller rörliga bilder. Byrån skall därvid verka bilder. för att överträdelser av bestämmelserna beivras.

124 Övriga författningsförslag sou 1997:127

Byrån får uppdra därtill lämpade personer att utöva tillsyn för byråns räkning.

§ 14 a For tillsyn enligt denna lag gäller bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

19 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid allmän sammankomst eller offentlig tillställning som inte omfattas medgivande enligt 3 visar framställning i film eller av en videogram som omfattas av granskningsplikt men inte har godkänts för visning, bryter mot villkor enligt 3 bryter mot 6 § om åldersgränser för tillträde till visning, bryter mot 8 § om tillståndskort, underlåter att fullgöra sin skyldighet enligt 17 Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till straff enligt 32 kap. brottsbalken. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas åklagare av om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är särskilt påkallat ur allmän synpunkt.

127. Förslag till lag ändring i

jämvägssäkerhetslagen 1990:1 157

Härigenom föreskrivs i fråga om jämvägssäkerhetslagen 1990:1157 dels att 33 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas två nya paragrafer, 24 och 32 §§, föla a av jande lydelse.

Övriga författningsförslag 125

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 24 a

För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000.

32 a §

Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 29 eller 31 § skall den juridiska personen dömas till straff enligt 32 kap. brottsbalken.

33 § Till ansvar enligt 29 eller 31 § skall inte dömas i ringa fall. Till ansvar enligt 29, 31 eller 32 § skall inte dömas om gärningen är belagd med straff i brottsbalken. Till ansvar enligt 32 § skall inte heller dömas om gämingen är belagd med straff i lagen 1951:649 om straff för vissa trafikbrott.

Brott enligt denna lag får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet brottet

anger till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

128. till i 1990:1183

Förslag lag om ändring lagen om tillfällig försäljning

Härigenom föreskrivs att det i lagen 1990:1183 om tillfällig försäljning skall införas en ny paragraf, 12 följande lydelse.

a av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 a §

Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 11 eller 12 § skall den juridiska personen dömas till straff enligt 32 kap. brottsbalken.

126 Övriga författningsförslag

129. Förslag till lag ändring i om minerallagen 1991:45

Härigenom föreskrivs i fråga om minerallagen 1991:45 dels att 15 kap. 6 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas en ny paragraf, 15 kap. 5 följande a av lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 kap. 5 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

6 § Till böter eller fängelse i högst sex månader skall den dömas som uppsåtligen eller oaktsamhet av bedriver undersökningsarbete i strid med bestämmelserna om krav undersökningstillstånd eller bearbetningskoncessiön, påbörjar undersökningsarbete utan att iaktta vad som föreskrivs i 3 kap. 5 § om underrättelse och ställande av säkerhet, utför bearbetning eller därmed sammanhängande verksamhet i strid med bestämmelserna öm bearbetningskoncession, 4. lägger igen utfraktsväg, ort eller borrhål i strid med bestämmelserna om krav på tillstånd i 5 kap. 8 § eller 13 kap. 7 eller lägger ned gruva eller motsvarande anläggning i strid med 14 kap. 4 § tredje stycket. Till böter eller fängelse i högst sex månader döms också den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktig uppgift när han fullgör uppgiftsskyldighet enligt koncessiönsvillkor eller enligt 2 § Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken. I fall som avses i första stycket 3 kan mineral som utvunnits förklaras förverkat.

Övriga författningsförslag 127

Om ett brott som avses i första Om ett brott som avses i första stycket 2 berör enbart enskilds stycket 2 berör enbart enskilds rätt, får åklagare väcka åtal rätt, får åklagare väcka åtal endast om målsäganden anger endast om målsäganden anger brottet till åtal. brottet till åtal. Annat brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

130. Förslag till lag ändring i lagen 1991:336 om

vissa dryckesförpackningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1991:336 om vissa dryckesförpackningar dels att 15 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas en ny paragraf, 13 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 a §

För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000

15 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet i strid mot 2 § överlåter dryck som är tappad PET-llaska, underlåter att fullgöra vad som åligger honom enligt ll

Har någon i en juridisk per-

verksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken. I ringa fall döms inte till ansvar. Den som har överträtt ett vitesföreläggande eller vitesförbud döms inte till ansvar enligt denna lag för en gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet.

128 Övriga författningsförslag

Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

131. Förslag till lag om ändring i lagen 1991:341 om

strategiska produkter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1991:341 om strategiska

produkter

dels att 17 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas två nya paragrafer, 13 a § och 13 b av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 13 a Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt 10-12 § skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken.

13 b § Brott enligt denna lag får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

17 § Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för kontrollen av den som för utförsel tar befattning med strategiska produkter. Tillsynsmyndigheten har rätt att få tillträde till lokaler där exportörens verksamhet bedrivs. Vad som nu sagts gäller dock inte bostadsutrymmen.

Lagen 1991:341 om strategiska produkter omtryckt 1995: 1036

Övriga författningsförslag 129

Tillsynsmyndigheten har rätt att begära biträde från andra statliga myndigheter för sin tillsyn. För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

132. Förslag till lag ändring i

om bostadsrättslagen

1991:614

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 3 § i bostadsrättslagen 1991:614 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap. 3 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet upplåter andelsrätt i strid 1 kap. 8

med

upplåter bostadsrätt i strid med 3 kap. 1 § eller 4 § eller 4 kap. 2 tar emot förskott i strid med 5 kap. 2 4. bryter mot 9 kap. 6 § sista stycket, underlåter att föra medlemsförteckning eller inte håller en sådan förteckning tillgänglig enligt 9 kap. 9 eller underlåter att föra lägenhetsförteckning eller meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i utdrag enligt 9 kap. 11 Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken.

133. till lag i 1991:639

Förslag om ändring lagen om förhandsgranskning av biologiska bekämpningsmedel

Härigenom föreskrivs att det i lagen 1991:639 om förhandgranskning av biologiska bekämpningsmedelskall införas tre paragrafer, nya 10 a, 14 och 14 a §§, av följande lydelse.

130 Övriga författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 10 a

För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

14 §

Har någon i en juridisk per-

verksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt 12 eller 13 § skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken.

§ 14 a

Brott enligt denna lag får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

134. Förslag till lag om ändring i lagen 1991:1047

om sjuklön

Härigenom föreskrivs att 19 § i lagen 1991:1047 om sjuklön skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 § En arbetsgivare inte fullgör sin skyldighet enligt 12 § döms till som böter.

Har någon i en juridisk per-

verksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken. Om för den bryter mot 18 § första stycket finns föreansvar som skrifter i brottsbalken.

Övriga författningsförslag 131

135. Förslag till lag om ändring i lagen 1991:1559

med föreskrifter och

på tryckfrihetsförordningens

områden

yttrandefrihetsgrundlagens

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 20 § och 5 kap. 9 § i lagen 1991:1559 med föreskrifter tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

20 §

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som i detta kapitel föreskrivs om skyldighet att anteckna eller anmäla utgivare skall dömas till böter eller fängelse i högst ett år.

Har någon i en juridisk per-

sons verksamhet g/ort sig skyldig

till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till strof

enligt 32 kap. brottsbalken.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som i detta kapitel föreskrivs om skyldighet att lämna uppgift om ställföreträdare skall dömas till penningböter.

5 kap.

9 §

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som föreskrivs i l--6 §§ döms till böter eller fängelse i högst ett år. Är brottet ringa, skall han inte dömas till ansvar.

Har någon i en juridisk per-

sons verksamhet gjort sig skyldig

till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till straf

enligt 32 kap. brottsbalken.

Justitiekanslern är åklagare i mål om ansvar för sådana brott som avses i första stycket.

Senaste lydelse 1994:132

132 Övriga författningsförslag

136. Förslag till lag ändring i lagen 1992:160

om om utländska filialer

m.m.

Härigenom föreskrivs att 29§ i lagen 1992:160 om utländska filialer m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

29 §

Till böter döms

den som för ett utländskt företags räkning driver eller förestår näringsverksamhet i Sverige utan att verkställande direktör utsetts enligt 8 § första stycket och 9

den när föreståndare krävs enligt 2 § andra stycket, driver

som, eller förestår näringsverksamhet i Sverige utan att anmälan har skett eller fullmakt ingetts enligt 25

Har någon i en juridisk per-

verksamhet gjort sig skyldig

sons

till brott enligt första stycket 1

skall den juridiska personen

dömas till straf enligt 32 kap.

brottsbalken.

137. Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen

1992:830

Härigenom föreskrivs i fråga om konsumentkreditlagen 1992:830 dels att 17 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas en ny paragraf, 38 av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 §

Vid kreditköp får kreditgivaren inte ta emot en av köparen ingången växelförbindelse som avser en fordran grund av kreditköpet. Han får inte heller till bevis för sin fordran ta emot ett av köparen utfärdat löpande skuldebrev eller någon annan av denne ingången skuldförbindelse som är av ett sådant slag att köparens rätt att framställa invändningar på grund av köpet inskränks om skuldförbindelsen överlåts eller pantsätts till en borgenär som är i god tro.

Övriga författningsförslag 133

Första stycket första meningen gäller inte egna växlar som är utställda av banker. Den som uppsåtligen bryter mot förbud enligt denna paragraf döms till böter.

Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till Strap enligt 32 kap. brottsbalken.

Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet brottet

anger till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

38 §

För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmálan.

138. Förslag till lag ändring i läkemedelslagen

1992:859

Härigenom föreskrivs i fråga om läkemedelslagen 1992:859 dels att 26 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas två nya paragrafer, 24 a och 26 b §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

24 a §

För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

134 Övriga författningsförslag

26 §

Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot artikel 3.1, 12.2 eller 34.2 i förordning EEG nr 2309/93 eller 14, 16, 17 eller 19 § denna lag döms till böter eller fängelse i högst ett år, om gärningen inte är belagd med straff enligt brottsbalken eller enligt lagen 1960:418 om straff för varusmuggling.

Har någon i en juridisk per-

sons verksamhet gjort sig skyldig

till sådant brott skall den juri-

diska dömas till straff

personen

enligt 32 kap. brottsbalken.

I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

Den som ger sig ut för att vara behörig att förordna läkemedel för att få ett läkemedel utlämnat i strid mot vad som är föreskrivet, döms till böter eller fängelse i högst sex månader, om gärningen inte är belagd med strängare straff enligt brottsbalken.

Detsamma gäller den som i sådan avsikt åberopar ett recept från en obehörig person.

26 b §

Brott enligt denna lag får

endast åtalas åklagare

av om

tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal är påkallat ur

allmän synpunkt.

139. Förslag till lag ändring i lagen 1992:860

om om

kontroll av narkotika

Härigenom föreskrivs att 11 och 13 i lagen 1992:860 om kontroll av narkotika skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 §

Läkemedelsverket har rätt att på begäran få de upplysningar och

Senaste lydelse 1996:1153 Senaste lydelse 1995:476

Övriga författningsförslag 135

handlingar behövs för tillsynen och får meddela de förelägganden

som och förbud som behövs för att förordning EEG nr 3677/90, denna lag eller föreskrifter har meddelats med stöd av lagen skall efterlevas.

som

För tillsyn har Läkemedelsverket rätt till tillträde dels till områden, lokaler och andra utrymmen som används i samband med import, export, transit, tillverkning, handel, transport, förvaring eller annan hantering av narkotika eller förpackningsmaterial till narkotika, dels till utrymmen där prövning narkotikans egenskaper utförs. Detsamma

av gäller sådana utrymmen som används i samband med import, export, transit, tillverkning, handel, transport och förvaring av ämne som avses i 7 a § eller andra utgångsämnen till narkotika. Verket får i sådana utrymmen göra undersökningar och ta prover. Läkemedelsverket har dock inte med stöd av denna lag rätt till tillträde till bostäder.

Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för tillsyn enligt denna paragraf.

På begäran skall den som förfogar över sådana varor som avses i andra stycket lämna nödvändigt biträde vid undersökningen. För uttaget prov betalas inte ersättning. Ett beslut om föreläggande eller förbud får förenas med vite. Om tillträde eller biträde vägras får Läkemedelsverket också förelägga vite.

För tillsyn enligt denna lag

gäller även bestämmelserna i

lagen 0000:000.

Till böter eller fängelse i högst ett år döms, gärningen inte är

om belagd med straff enligt narkotikastrafflagen 1968:64 eller enligt lagen 1960:418 straff för varusmuggling, den uppsåtligen

om som eller av oaktsamhet

bedriver sådan verksamhet som avses i 7 c § eller i förordning EEG nr 3677/90 utan erforderligt tillstånd eller utan att föreskriven anmälan om verksamheten gjorts,

bryter mot 6 § andra stycket, 9 § eller 9 a eller mot bestämmelserna dokumentation, anteckningar eller märkning i förordning

om EEG nr 3677/90,

åsidosätter föreskrift som meddelats med stöd av denna lag, eller

lämnar oriktig uppgift i ärende om tillstånd eller i anmälan om verksamhet enligt denna lag eller enligt förordning EEG nr 3677/90.

2Senaste lydelse 1995:476

136 Övriga författningsförslag

Har brottet begåtts i en juridisk persons verksamhet skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken. I ringa fall skall inte dömas till ansvar. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

140. Förslag till lag om ändring i lagen 1992:888 om

område

uppgiftsskyldighet på jordbrukets

Härigenom föreskrivs i fråga om 1992:888 om uppgiftsskyldighet på jordbrukets område dels att 10 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas en ny paragraf, 8 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 a § För kontroll enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

10 § Till böter döms den som inte fullgör uppgiftsskyldighet enligt denna lag eller uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska dömas till straff personen enligt 32 kap. brottsbalken. Till ansvar skall inte dömas om gämingen är belagd med straff enligt brottsbalken. Om ett vitesföreläggande har överträtts, döms inte till ansvar för en gärning som omfattas av föreläggandet.

Allmänt åtal får väckas bara efter anmälan av den myndighet som uppgiften har eller skulle ha lämnats till.

141. Förslag till lag ändring i lagen 1992:889

om om

den officiella statistiken

Härigenom föreskrivs att 14 § i lagen 1992:889 om den officiella statistiken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 § Till penningböter döms den som inte fullgör uppgiftsskyldighet enligt 4 § första stycket eller 5 § eller som uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken. Om ett vitesföreläggande har överträtts, döms inte till ansvar för gärningar som omfattas av föreläggandet. Allmänt åtal får väckas endast efter anmälan den myndighet som av har begärt uppgiften.

142. Förslag till lag ändring i lagen 1992:1140

om Sveriges ekonomiska zon

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1992:1140 om Sveriges ekonomiska zon dels att 16 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas en ny paragraf, 14 a § av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 14 a För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

138 Övriga författningsförslag sou 1997:127

16 § Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet underlåter att iaktta en föreskrift som har meddelats med stöd av 2 eller 7 bedriver verksamhet i strid mot 5 eller 9 § eller åsidosätter ett villkor som har meddelats med stöd av 5 eller 9 fortsätter att bedriva en verksamhet efter det att tillsynsmyndigheten förbjudit verksamheten med stöd av 14

Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska dömas till straf

personen enligt 32 kap. brottsbalken.

Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat

ur allmän synpunkt.

143. Förslag till lag om ändring i lagen 1992:1300 om krigsmateriel

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1992:1300 om krigsmateriel dels att 18 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas en ny paragraf, 27 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 § Den har tillstånd enligt 3 eller 4 § skall stå under tillsyn av som Inspektionen för strategiska produkter. Regeringen får meddela föreskrifter om tillsynen.

För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

Senaste lydelse 1995: 1659

Övriga författningsförslag 139

27 a § Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 25-27 § skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken.

144. Förslag till lag ändring i lagen 1992:1326

personlig skyddsutrustning för privat bruk

Härigenom föreskrivs att 9 § i lagen 1992:1326 om personlig skyddsutrustning för privat bruk skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot 4 § skall dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Har brottet begåtts i en juridisk persons verksamhet skall den juridiska dömas till personen strajâ enligt 32 kap. brottsbalken. I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

145. till om i 1992:1327

Förslag lag ändring lagen

leksakers säkerhet

Härigenom föreskrivs att 8§ i lagen 1992:1327 om leksakers säkerhet skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot 3 § skall dömas till böter eller fängelse i högst ett år.

140 Övriga författningsförslag

Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken. I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

146. Förslag till lag om ändring i lagen 1992:1402

undanförsel och förstöring om

Härigenom föreskrivs att det i lagen 1992:1402 om undanförsel och förstöring skall införas en ny paragraf, 18 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 18 a

Har någon i en juridisk per-

verksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt 17 eller 18 § skall den juridiska personen dömas till sirap enligt 32 kap. brottsbalken.

147. Förslag till lag om ändring i lagen 1992:1527

om teletenninalutrustning

Härigenom föreskrivs att det i lagen 1992:1527 om teletenninalutrustning skall införas tre paragrafer, 8 10 a och 10 b §§, av nya följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 a §

För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

sou 1997:127 Övriga författningsförslag 141

§ 10 a

Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 9 eller 10 § skall den juridiska personen dömas till Strap enligt 32 kap. brottsbalken.

10 b §

Brott enligt denna lag får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

148. Förslag till lag om ändring i lagen 1992:1534

om CE-märkning

Härigenom föreskrivs i fråga qm lagen 1992:1534 om CE-märkning dels att 7 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas en ny paragraf, 6 a samt närmast före 6 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Tillsyn

§ 6 a

Tillsyn över efterlevnaden av

denna lag och av föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller av ett bemyndigande enligt den utövas den myndighet som

av regeringen bestämmer.

För tillsynen gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

7 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot 2 eller 6 § döms till böter, om gämingen inte är belagd med straff enligt annan författning. Den som har åsidosatt ett vitesföreläggande eller överträtt ett vitesförbud som meddelats med stöd av annan författning, skall inte dömas till ansvar enligt första stycket för gärning omfattas föreläggansom av det eller förbudet. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om

tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

149. Förslag till lag om ändring i lagen 1992:1537

framtida för använt

om finansiering av utgifter

kämbränsle m.m.

Härigenom föreskrivs att 10 § i lagen 1992:1537 finansiering om framtida utgifter för använt kämbränsle m.m. skall ha följande av lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 § Den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet åsidosätter sina skyldigheter enligt 9 § genom att lämna oriktig uppgift, döms till böter, om gämingen inte är belagd med straff i brottsbalken. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

Lagen 1992:1537 finansiering framtida utgifter för använt kärnom av bränsle m.m. omtryckt 1995:1544

sou 1997:127 Övriga författningsförslag 143

diska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken.

150. Förslag till lag om ändring i lagen 1992:1602

valuta- och kreditreglering

Härigenom föreskrivs att det i lagen 1992:1602 valuta- och

om kreditreglering skall införas två paragrafer, 2 kap. 11 a § och nya 3 kap. följande lydelse. 17 a av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap. 11 a §

Har brott som i 8-11 §§ sägs, begåtts i juridisk persons verk-

en samhet skall den juridiska perso-

dömas till Strap enligt nen I 32 kap. brottsbalken.

3 kap. 17 a §

Har brott i 15-17 §§ sägs

som begåtts i en juridisk persons verksamhet skall den juridiska perso-

dömas till straf enligt nen 32 kap. brottsbalken.

151. Förslag till lag om ändring i lagen 1992:1683

om provtagning på djur m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1992:1683 om provtagning om djur m.m. dels att 10 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas paragraf, 8 a av följande lydelse. en ny

144 Övriga författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

10 § Till böter döms den djurägare Till böter döms den djurägare som med uppsåt eller med uppsåt eller av grov som av grov oaktsamhet bryter mot en före- oaktsamhet bryter mot föreen skrift har meddelats med skrift har meddelats med som som stöd av 4§ första stycket eller stöd av 4§ första stycket eller som inte fullgör skyldigheten uppsåtligen eller oaktsom av enligt 8 § andra stycket. samhet inte fullgör skyldigheten enligt 8 § andra stycket. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas åklagare av om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

152. Förslag till lag om ändring i 1992:1684

lagen om EEG-handelsgödsel

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1992:1684 EEGom om handelsgödsel dels att 9 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas en ny paragraf, 6 följande lydelse. a av

Senaste lydelse 1997: 198

Övriga författningsförslag 145

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 6 a För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

9 § Till böter döms den med uppsåt eller oaktsamhet marknadssom av för handelsgödsel under beteckningen EEG-handelsgödsel utan att de villkor för detta som föreskrivits med stöd av 2 § är uppfyllda. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken. I ringa fall skall inte dömas till ansvar. Den har överträtt ett vitesföreläggande eller vitesförbud döms som inte till ansvar enligt denna lag för den gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet. Till enligt första stycket döms inte, gärningen är belagd ansvar om med straff i brottsbalken. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet brottet anger till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

153. Förslag till lag om ändring i lagen 1992:1685 skydd för kretsmönster för halvledarprodukter

Härigenom föreskrivs att 9 § i lagen 1992:1685 om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter skall ha följande lydelse.

146 Övriga författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 § Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet vidtar åtgärd en som innebär intrång i rätten enligt 2 § döms till böter eller fängelse i högst två år. Den som har överträtt ett vitesförbud enligt 9 § får inte a dömas till ansvar för intrång som omfattas av förbudet. För försök eller förberedelse till brott enligt första stycket döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken. Åklagare får väcka åtal för brott enligt första eller andra stycket endast om målsäganden anger brottet till åtal eller åtal är påkallat från allmän synpunkt.

154. Förslag till lag om ändring i lagen 1993:440 om

privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft

Härigenom föreskrivs att 7 § i lagen 1993:440 om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 § Arbetsgivare som uppsåtligen eller av oaktsamhet handlar i strid med 4 § döms till böter. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 3 eller 6 § döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken.

Senaste lydelse 1994:238 Senaste lydelse 1993: 1499

Övriga författningsförslag 147

155. Förslag till lag om ändring i lagen 1993:584 om

medicintekniska produkter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1993:584 om medicintekniska produkter dels att 17 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas en ny paragraf, 14 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 14 a För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och om åtalsanmälan.

17 § Den med uppsåt eller oaktsamhet bryter mot 9 § första som av stycket eller föreskrift eller ett förbud som har meddelats med stöd en av 8 § döms till böter eller fängelse i högst ett år. Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juridiska dömas till straf personen enligt 32 kap. brottsbalken. I ringa fall skall inte dömas till ansvar. Den överträder ett vitesföreläggande eller vitesförbud enligt som denna lag skall inte dömas till enligt första stycket för en gäransvar ning omfattas av föreläggandet eller förbudet. som Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet brottet anger till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

156. Förslag till i

lag om ändring telelagen 1993:597

Härigenom föreskrivs i fråga telelagen 1993:597 om dels att 34 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas två nya paragrafer, 33 och 36 §§, a a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 33 a För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

34 § Till böter eller fängelse i högst månader döms den med sex som uppsåt eller av oaktsamhet utan tillstånd bedriver verksamhet är tillståndspliktig enligt som denna lag, begär eller tar emot ersättning efter ett högre pris än är som medgivet i en föreskrift som avses i 19 eller inte följer en myndighets begäran att lämna uppgifter enligt 27 Har någon juridisk peri en sons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken. Bestämmelser om ansvar för den bryter mot den tystnadsplikt som som föreskrivs i 25 eller 26 § finns i brottsbalken.

§ 36 a Brott enligt denna lag får endast åtalas av åklagare tillom synsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat allur män synpunkt.

sou 1997:127 Övriga författningsförslag 149

157. Förslag till lag om ändring i lagen 1993:599 om

radiokommunikation

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1993:599 om radiokommunikation dels att 18 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas paragraf, 5 a av följande lydelse. en ny

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och om åtalsanmälan.

18 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet innehar eller använder radiosändare utan tillstånd där sådant krävs enligt denna lag eller använder radiosändare i strid med ett villkor har bestämts vid meddelandet av tillstånd, som innehar ofullständig radiosändare eller byggsats för tillverken ning radiosändare utan tillstånd där sådant krävs enligt denna lag, av överlåter eller upplåter radiosändare, ofullständig radiosändare en eller byggsats för tillverkning radiosändare till någon som saknar av tillstånd där sådant krävs enligt denna lag, eller bryter mot föreskrift har meddelats med stöd av 17 § en som tredje stycket. Har någon i juridisk peren verksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juridiska dömas till straf personen enligt 32 kap. brottsbalken. Sådana radiosändare, ofullständiga radiosändare, byggsatser för tillverkning radiosändare eller elektriska anläggningar som har varit av föremål för brott enligt första stycket kan förklaras förverkade. Bestämmelserna i 36 kap. brottsbalken skall därvid tillämpas. Bestämmelser för den bryter mot 3 § andra stycket om ansvar som finns i lagen 1960:418 om straff för varusmuggling.

Brott enligt denna paragraf får endast åtalas åklagare

av om

tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal är påkallat

ur allmän synpunkt.

158. till i

Förslag lag om ändring ñskelagen 1993:787

Härigenom föreskrivs att det i fiskelagen 1993:787 skall införas paragrafer, 36 43 och 44 a §§, av följande lydelse. tre nya

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

36 a §

För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

43 §

Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 37 40 § eller 41-42 § skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken.

§ 44 a

Brott enligt denna lag får endast åtalas åklagare

av om

tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal är påkallat

ur allmän synpunkt.

159. Förslag till lag om ändring i lagen 1993:1302 EES-försäkringsgivares verksamhet i Sverige

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1993:1302 om EES-förom säkringsgivares verksamhet i Sverige dels att 8 kap. 8 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas paragraf, 6 kap. 10 a av följande en ny lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap. 10 a § För Finansinspektionens

granskningsuppgifter enligt denna

lag gäller även bestämmelsernai lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

8 kap. 8 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller oaktsamhet till Finansinspektionen meddelar oriktiga eller av vilseledande uppgifter sådana omständigheter han är skyldig om som att lämna uppgift enligt denna lag. om Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juridiska dömas till strof personen enligt 32 kap. brottsbalken. Brottet får endast åtalas av

åklagare om tillsynsmyndighet

brottet till åtal eller åtal är anger påkallat ur allmän synpunkt.

152 Övriga författningsförslag SOU 1997: 127

160. till i

Förslag lag om ändring lagen 1993:1367

förbud beträffande viss

om avkodningsutrustning

Härigenom föreskrivs att det i lagen 1993:1367 förbud beom träffande viss avkodningsutrustning skall införas paragraf, 4 en ny a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 4 a Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 3 eller 4 § skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken.

161. Förslag till i

lag om ändring lagen 1993:1392 om pliktexemplar av dokument

Härigenom föreskrivs att 35§ i lagen 1993:1392 pliktom exemplar dokument skall ha följande lydelse. av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

35§ Den som underlåter att full- Den uppsåtligen eller som av göra sin skyldighet att föra oaktsamhet underlåter att fullgöra en förteckning enligt 31 § tredje sin skyldighet att föra förtecken stycket eller den som underlåter ning enligt 31 § tredje stycket att tillhandahålla material enligt eller den underlåter att tillsom 32 § andra stycket skall dömas handahålla material enligt 32 § till böter. andra stycket skall dömas till böter. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska dömas till strof personen enligt 32 kap. brottsbalken.

Övriga författningsförslag 153

162. Förslag till lag om ändring i lagen 1993:1614

om Antarktis

Härigenom föreskrivs att 25 § i lagen 1993:1614 om Antarktis skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25 §

Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet

bryter mot 5-7 §§, 8 § första stycket, 10 12-16 §§, 21 § eller 29 § andra stycket, eller

underlåter att iaktta föreskrift eller åsidosätter villkor som har

en meddelats med stöd av 9 § eller 17 eller

inte fullgör vad som åligger honom enligt 24 § eller lämnar oriktig uppgift i ett sådant fall, eller

4. fortsätter att bedriva en verksamhet efter det att verksamheten borde ha avbrutits enligt 19

För försök och medverkan till brott döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

Har någon i en juridisk pers-

verksamhet gjort sig skyldig

ons

till brott enligt denna paragraf

skall den juridiska personen

dömas till straf enligt 32 kap.

brottsbalken.

I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

Om gärning enligt första stycket 3 är belagd med straff i brotts-

en balken skall for sådan gärning inte dömas till enligt denna

en ansvar lag.

163. Förslag till lag om ändring i ordningslagen

1993:1617

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 29 § och 3 kap. 22 § i ordningslagen 1993:1617 skall ha följande lydelse.

154 Övriga författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

29 §

Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

i egenskap anordnare bryter mot kravet tillstånd eller

av anmälan i 4 eller 5 § eller mot ett villkor eller ett förbud som har meddelats enligt 4 § andra stycket, 5 § fjärde stycket, 15 16 § andra stycket eller 25

lämnar oriktig uppgift om något förhållande som han enligt tillämpliga föreskrifter är skyldig att upplysa om i en ansökan eller en anmälan eller sådana omständigheter som polismyndigheten kan

om begära uppgift om med stöd av 9 § första stycket,

anordnar allmän sammankomst eller offentlig tillställning i ett

en tält saknar föreskrivet godkännande eller bryter mot ett använd-

som ningsförbud eller mot ett villkor som har meddelats för användandet,

anordnar allmän sammankomst eller offentlig tillställning och

en därvid tillåter användning av en tivolianordning som saknar föreskrivet godkännande eller bryter mot ett användningsförbud eller mot ett villkor har meddelats för användandet,

som

anordnar offentlig tillställning i strid med 14

anordnar allmän sammankomst eller offentlig tillställning utan

en tillstånd enligt 19 eller 20 § i fall då sådant tillstånd behövs, eller

anordnar eller fortsätter allmän sammankomst eller offentlig

en tillställning trots att sammankomsten eller tillställningen har inställts eller upplösts enligt 22 eller 23

Den uppsåtligen eller oaktsamhet bryter mot förbudet i 18 §

som av första stycket mot förtäring eller förvaring alkoholdrycker döms till

av penningböter, om inte gämingen är belagd med straff i någon annan författning.

Har flera medverkat till en gärning som avses i första stycket skall 23 kap. 4 och 5 §§ brottsbalken tillämpas.

Har någon i en juridisk per-

verksamhet gjort sig skyldig

sons

till brott enligt första eller tredje

stycket skall den juridiska perso-

nen dömas till straff enligt

32 kap. brottsbalken.

sou 1997:127 Övriga författningsförslag 155

3 kap. 22 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 4 eller 6 § eller mot villkor enligt 14 § andra stycket eller 15 § eller mot förbud enligt 17 § första stycket. Till penningböter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 7 § eller mot föreskrifter enligt någon av 8-11 §§. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken.

164. Förslag till lag om ändring i lagen 1993:1742

för

om skydd landskapsinformation

Härigenom föreskrivs att det i lagen 1993:1742 om skydd för landskapsinformation skall införas en ny paragraf, 10 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 a § Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 8-10 § skall den juridiska dömas till personen straf enligt 32 kap. brottsbalken.

165. Förslag till lag om ändring i lagen 1994:618

handel med el, m.m.

Härigenom föreskrivs att 3 § i lagen 1994:618 om handel med el, m.m. skall ha följande lydelse.

156 Övriga författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte gör anmälan enligt 2 § i rätt tid eller i sådan anmälan lämnar oriktig uppgift döms till böter.

Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till straff enligt 32 kap. brottsbalken.

Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal år påkallat ur allmän synpunkt. I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

166. Förslag till lag om ändring i lagen 1994:847 om

tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1994:847 om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. dels att 7 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas en ny paragraf, 11 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 § Den eller de myndigheter som regeringen bestämmer skall utöva tillsyn över att bestämmelserna i 4-6 och de föreskrifter som har meddelats med stöd av 22 § följs.

Tillsynen skall omfattar även bestämmelserna i lagen 1992: 1534 om CE-märkning.

11 a §

För tillsyn enligt denna lag gäller bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

Övriga författningsförslag 157

167. Förslag till i

lag om ändring lagen 1994:900 om

genetisk modifierade organismer

Härigenom föreskrivs att det i lagen 1994:900 genetisk modiom fierade organismer skall införas tre paragrafer, 15 18 och nya a 18 b §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 15 a För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

18 a § Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 17 eller 18 § skall den juridiska dömas till personen straff enligt 32 kap. brottsbalken.

18 b § Brott enligt denna lag får endast åtalas av åklagare tillom synsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat allur män synpunkt.

168. Förslag till ändring i

lag om lotterilagen 1994:1000

Härigenom föreskrivs att det i lotterilagen 1994:1000 skall införas tre nya paragrafer, 48 56 och 57 §§, följande lydelse. a, a a av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

48 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i

158 Övriga författningsförslag sou 1997:127

lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

56 a §

Har någon i en juridisk per-

verksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt 54 eller 56 § skall den juridiska dömas till

personen strof enligt 32 kap. brottsbalken.

§ 57 a

Brott enligt denna lag får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat all-

ur män synpunkt.

169. Förslag till lag om ändring i sjölagen 1994:1009

Härigenom föreskrivs att det i sjölagen 1994:1009 skall införas en paragraf, 20 kap. 16 av följande lydelse ny

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 kap. 16 §

Har någon i en juridisk per-

verksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt 1 § andra eller tredje stycket, 11 § eller 15 § första eller andra stycket skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken.

170. Förslag till lag om ändring i tullagen 1994:1550

Härigenom föreskrivs att 96 § i tulllagen 1994:1550 skall ha följande lydelse.

Övriga författningsförslag 159

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

96 §

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

underlåter att lämna uppgift eller inge handling till tullmyndighet enligt föreskrift i tullagstiftningen eller beslut som tullmyndighet meddelat med stöd av denna lagstiftning,

underlåter att lägga upp en vara tillfälligt lager enligt 47

använder eller förbrukar en icke-gemenskapsvara i strid mot föreskrift i tullagstiftningen eller beslut som tullmyndighet meddelat med stöd av denna lagstiftning, eller

bryter mot föreskrift i förordningen EEG nr 2913/92, förordningen EEG nr 2454/93, denna lag eller föreskrifter som utfärdats med stöd av denna tullagstiftning eller beslut som tullmyndighet meddelat med stöd av denna lagstiftning om skyldighet att föra anteckningar öch lämna uppgifter om varor som förvaras tillfälligt lager eller tullager eller i frizon eller i frilager eller är föremål för

som förenklat förfarande vid tillämpning av ett tullförfarande döms för tullförseelse till böter.

Har någon i en juridisk

per-

sons verksamhet gjort sig skyldig

till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till straf

enligt 32 kap. brottsbalken.

l ringa fall skall inte dömas till ansvar.

171. Förslag till lag om ändring i lagen 1994:1563

om tobaksskatt

Härigenom föreskrivs att 6 § i lagen 1994:1563 om tobaksskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §

Den som tillhandahåller cigaretter till försäljning på annat sätt än i originalförpackning försedd med särskild märkning med uppgift om detaljhandelspriset döms till böter eller fängelse i högst månader.

sex

Har någon i en juridisk per-

sons verksamhet gjort sig skyldig

160 Övriga författningsförslag

till sådant brott skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken. I ringa fall skall inte dömas I ringa fall skall inte dömas till enligt första stycket. till ansvar. ansvar

172. Förslag till lag om ändring i lagen 1994:1709 EG:s förordningar den

om om gemensamma

fiskeripolitiken

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1994:1709 om EG:s förordningar den gemensamma ñskeripolitiken om dels att ll § skall ha följande lydelse, dels att skall införas ny paragraf, 9 a av följande lydelse. en

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

11 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller oaktsamhet bryter mot EG:s förordningar om den av grov fiskeripolitiken eller föreskrifter meddelade med stöd av gemensamma denna lag i fråga om

uppgiñsskyldighet,

kvalitetsnormer och andra bestämmelser för handeln med fisk och fiskprodukter. Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juridiska dömas till straff personen enligt 32 kap. brottsbalken. Brott enligt denna paragraf

Senaste lydelse 1995: 1389

får endast åtalas åklagare av om

tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

173. Förslag till lag i om ändring lagen 1994:1710

om EG:s

förordningar om jordbruksprodukter

Härigenom föreskrivs att dct i lagen 1994:1710 EG:s förordom ningar om jordbruksprodukter skall införas tre paragrafer, 9 nya 13 a och 13 b §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 9 a För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och om åtalsanmälan.

§ 13 a Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 12 eller 13 § skall den juridiska dömas till personen straff enligt 32 kap. brottsbalken.

13 b § Brott enligt denna lag får endast åtalas åklagare av om

tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

174. Förslag till lag ändring i om lagen 1994:1720

om civilt försvar

Härigenom föreskrivs att det i lagen 1994:1720 civilt försvar om skall införas paragraf, 10 kap. 3 följande lydelse. en ny a av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap.

§ 3 a

Har någon i en juridisk per-

verksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt 1-3 § skall den juridiska dömas till

personen strof enligt 32 kap. brottsbalken.

175. till lag om ändring i alkohollagen

Förslag 1994:1738

Härigenom föreskrivs att det i alkohollagen 1994:1738 skall införas paragrafer, 8 kap. 7 10 kap. 9 a och 9 b §§, av tre nya a följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap. 7 a §

För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000.

10 kap. 9 a §

Har någon i en juridisk per-

verksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt 1-7 eller 9 § skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken.

9 b §

Brott enligt denna lag får endast åtalas av åklagare om

tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal är påkallat ur

allmän synpunkt.

Övriga författningsförslag 163

176. Förslag till lag ändring i lagen 1994:1776

om skatt på energi

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1994:1776 om skatt på energi dels att 10 kap. 9 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas två nya paragrafer, 10 kap. 2 a och 2 b §§,

av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap. 2 a §

Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 1 eller 2 § skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken.

2 b §

Brott enligt denna lag får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

9 Tillsynen över efterlevnaden av bestämmelserna i detta kapitel skall vad avser motordrivna fordon utövas av polismyndighetema samt av tullmyndighetema vad avser gränskontroll. Kustbevakningen skall utöva tillsynen av båtar. Polismyndighetema skall dock utöva sådan tillsyn inom områden som inte övervakas av Kustbevakningen.

För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

Senaste lydelse 1995:912

164 Övriga författningsförslag

177. Förslag till lag ändring i lagen 1994:1809

om totalförsvarsplikt

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 5 § i lagen 1994:1809 om totalforsvarsplikt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap. 5 § En totalförsvarspliktig, en arbetsgivare eller en uppdragsgivare som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktig uppgift när han eller hon fullgör sin uppgiftsskyldighet enligt 2 kap. 1 § eller 6 kap. 5 § döms till böter. Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till brott genom att lämna oriktig uppgift vid fullgörande av uppgiftsskyldighet enligt 6 kap. 5 § skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken. Ansvar enligt första stycket inträder inte, straff for gämingen är om föreskrivet i brottsbalken.

178. Förslag till lag om ändring i lagen 1994:1818

åtgärder beträffande djur och växter tillhör om som

skyddade arter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1994:1818 om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter dels att 9 a § skall betecknas 9 c dels att skall införas tre nya paragrafer, 6 a, 9 a och 9 b §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 6 a För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i

sou 1997:127 Övriga författningsförslag 165

lagen 0000:000 tillsyn och om åtalsanmålan.

§ 9 a Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 8 eller 9 § skall den juridiska dömas till personen strof enligt 32 kap. brottsbalken.

9 b § Brott enligt denna lag får endast åtalas åklagare av om

tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

179. till lag i

Förslag om ändring lagen 1994:2077 om arbetsfönnedlingstvång

Härigenom föreskrivs att 6 § i lagen 1994:2077 arbetsförmedom lingstvång skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 § Den som uppsåtligen bryter mot ett förbud enligt 2 § eller 3 § första stycket första meningen skall dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till sirap enligt 32 kap. brottsbalken.

180. Förslag till lag om ändring i lagen 1995:551 om

EG:s ekologiskt framställda produkter förordning om

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1995:551 om EG:s förordom ekologiskt framställda produkter ning om dels att 7 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas paragraf, 6 följande lydelse. en ny a av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 6 a

För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och

om åtalsanmälan.

7 § Till böter döms den leverantör uppsåtligen eller av grov oaktsom samhet bryter mot ett förbud har meddelats med stöd artikel som av 9.9 b i rådets förordning EEG 2092/91 och som innebär att pronr dukter inte får marknadsföras med uppgift att de är ekologiskt

om framställda eller att de omfattas EG:s kontrollsystem för ekologisk av odling. Detsamma gäller den leverantör som använder påskrift om att en produkt omfattas EG:s kontrollsystem för ekologisk odling trots att av leverantörens tillstånd att använda sådan påskrift har återkallats.

Har någon i juridisk per-

en sons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken. I ringa fall döms inte till ansvar.

Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

181. Förslag till ändring i lagen 1996:18 vissa

om säkerhets- och miljökrav på fritidsbåtar

Härigenom föreskrivs att det i lagen 1996:18 vissa säkerhetsom och miljökrav på fritidsbåtar skall införas paragraf, 5 en ny a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

182. Förslag till lag i 1996:67

om ändring vapenlagen

Härigenom föreskrivs att det i vapenlagen 1996:67 skall införas en ny paragraf, 9 kap. 3 a av följande lydelse.

Nuvarande lyselse Föreslagen lydelse

9 kap. 3 a § Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 1-3 § skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken.

183. Förslag till lag ändring i om lagen 1996:95 om

vissa internationella sanktioner

Härigenom föreskrivs att 8 § i lagen 1996:95 vissa intematioom nella sanktioner skall ha följande lydelse.

168 Övriga författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 § Den uppsåtligen bryter mot förbud som har meddelats enligt som 4 § döms till böter eller till fängelse i högst två år eller, om brottet är grovt, till fängelse i högst fyra år. Den som har begått gärningen av oaktsamhet döms till böter eller till fängelse i högst sex månader. grov Första stycket gäller också den bryter mot förbud i en förordsom ning ekonomiska sanktioner som har beslutats av Europeiska om gemenskapen med anledning av ett sådant beslut eller en sådan rekommendation som avses i l §

Har någon juridisk

i en per-

verksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken. Till enligt denna paragraf skall inte dömas om brottet är ansvar ringa. Till skall inte heller dömas för anstiftan av eller medhjälp ansvar till gärning som avses i denna paragraf. en

184. Förslag till lag om ändring i lagen 1996:786 om

tillsyn över hälso- och sjukvården

Härigenom föreskrivs att det i lagen 1996:786 om tillsyn över hälso- och sjukvården skall införas tre paragrafer, 20 22 a och

nya 22 b §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 20 a

För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

22 a §

Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 21 eller 22 § skall

sou 1997:127 Övriga författningsförslag 169

den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken.

22 b §

Brott enligt denna lag får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

185. till lag ändring i radio- och

Förslag om TV-lagen

1996:844

Härigenom föreskrivs att det i radio- och TV-lagen 1996:844 skall införas tre nya paragrafer, 9 kap. 9 § samt 10 kap. 3 a och 3 b §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap. 9 §

För Granskningsnämndens tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000: 000 om tillsyn och åtalsanmälan.

10 kap.

§ 3 a

Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 1-3 § skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken.

3 b §

Brott enligt denna lag får endast åtalas av åklagare om

tillsynsmyndighet brottet

anger till åtal eller åtal är påkallat ur

allmän synpunkt.

170 Övriga författningsförslag

186. Förslag till lag ändring i elberedskapslagen

1997:288

Härigenom föreskrivs att 12 och 18 i elberedskapslagen 1997:288 skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 § Elberedskapsmyndigheten har tillsynen över att denna lag och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen följs.

För tillsynen gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

18 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte fullgör anmälningsskyldighet enligt 6 § döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska dömas till straf

personen enligt 32 kap. brottsbalken.

Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om Elberedskapsmyndigheten anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

187. Förslag till ändring i lagen 1997:239 om

lag om

arbetslöshetskassor

Härigenom föreskrivs att 116 § i lagen 1997:239 om arbetslöshetskassor skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

116 § Om förening eller organisation utan att registrerad en en annan vara

enligt denna lag handhar frågor om ersättning enligt lagen 1997:238 om arbetslöshetsförsäkring, döms den som föreningens eller organisationens vägnar deltar i en åtgärd eller ett beslut i sådan verksamhet till böter eller fängelse i högst sex månader.

Har någon i en juridisk per-

sons verksamhet gjort sig skyldig

till sådant brott skall den juri-

diska dömas till strof

personen

enligt 32 kap. brottsbalken.

188. Förslag till lag om ändring i växtförädlarrättslagen

1997:306

Härigenom föreskrivs att 9 kap. l och ll iväxtförädlarrättslagen 1997:306 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

1 §

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet gör intrång i en växtförädlarrätt döms till böter eller fängelse i högst två år. Den som har överträtt ett vitesförbud enligt 2 § får inte dömas till ansvar för intrång omfattas förbudet.

som av

För försök eller förberedelse till brott enligt första stycket döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

Har någon i en juridisk per-

verksamhet gjort sig skyldig

sons

till brott enligt denna paragraf

skall den juridiska personen

dömas till strof enligt 32 kap.

brottsbalken.

Åklagaren får väcka åtal for Åklagaren får väcka åtal för brott i första eller brott enligt denna paragraf endast

som avses andra stycket endast om måls- om målsäganden anger brottet till äganden anger brottet till åtal och åtal och åtal av särskilda skäl är åtal av särskilda skäl är motiverat motiverat från allmän synpunkt. från allmän synpunkt.

172 Övriga författningsförslag

11 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 4 kap. 2 § döms till böter och skall ersätta den skada som uppkommer. Om oaktsamheten är ringa, döms inte till I sådana fall kan ersättansvar. ningen jämkas. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken.

189. Förslag till förordning ändring i kungörelsen

om 1925:465 med särskilda bestämmelser utförsel om

från riket och vin

av spritdrycker

Härigenom föreskrivs att det i kungörelsen 1925:465 med särskilda bestämmelser om utförsel från riket av spritdrycker och vin skall införas en ny paragraf, 8 av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 § Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 6 eller 7 § skall den juridiska personen dömas till straff enligt 32 kap. brottsbalken.

190. Förslag till förordning i

om ändring förordningen

1945:625 om om registrering m.m. vid försäljning av

vissa fordon är införda i det militära som

fordonsregistret

Härigenom föreskrivs att 6§ i förordningen 1945:625 om om registrering m.m. vid försäljning av vissa fordon som är införda i det militära fordonsregistret skall ha följande lydelse.

Övriga författningsförslag 173

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Den som underlåter att inom föreskriven tid göra anmälan enligt 4 § döms till penningböter.

Den som i anmälan enligt 4 § uppsåtligen lämnar oriktig uppgift döms till böter.

Har någon i en juridisk per-

sons verksamhet gjort sig skyldig

till brott enligt denna paragraf

skall den juridiska personen

dömas till straf enligt 32 kap.

brottsbalken.

191. Förslag till förordning om ändring i kungörelsen

1952:581 med vissa föreskrifter

angående räddning ur sjönöd och avvärjande av sjötrañken hotande fara m.m. sjönödskungörelse

Härigenom föreskrivs att 13 § i kungörelsen 1952:581 med vissa föreskrifter angående räddning ur sjönöd och avvärjande av sjötrafiken hotande fara m.m. sjönödskungörelse skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 §

Underlåter redare för fartyg, Underlåter redare för fartyg, som i ll § avses, att göra i som i ll § avses, uppsåtligen nämnda paragraf föreskriven an- eller oaktsamhet att göra i

av mälan, döms till böter. nämnda paragraf föreskriven an-

mälan, döms till böter.

Till samma ansvar vare ock befälhavare å dylikt fartyg förfallen,

där han av annan anledning än fullgörande av räddningsskyldighet,

varom i 1 § är stadgat, eller avvärjande av fara för fartyget samt besättningen och passagerarna därå låter detsamma framgå annan väg över norra Atlanten än den, som befälhavaren veterligen blivit av redaren anmäld.

2Senaste lydelse 1991 1354: Senaste lydelse 1991 2272

174 Övriga författningsförslag

Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt första stycket skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken.

192. Förslag till lag ändring i om förordningen

1956:413 kött

om klassificering av

Härigenom föreskrivs att 12, 13 och 15 i förordningen 1956:413 om klassificering av kött skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 § Den som utlämnar kött utan Den som uppsåtligen eller av iakttagande av föreskrifterna i oaktsamhet utlämnar kött utan 1 eller bryter mot i 6 eller iakttagande föreskrifterna i av 7§ meddelat förbud, döms till l eller bryter mot i 6 eller böter eller fängelse i högst sex 7§ meddelat förbud, döms till månader, om gämingen inte är böter eller fängelse i högst sex belagd med straff i brottsbalken. månader, gämingen inte är om belagd med straff i brottsbalken. Gör klassificerare med uppsåt orätt vid klassificering eller stämpling, eller åsidosätter klassiflcerare föreskriften i 2 § eller klassificerar och stämplar han kött, som icke blivit godkänt vid besiktning i varom 1 § förrnäles, eller åsidosätter klassificerare honom jämlikt 3 § åliggande skyldighet att, därest han själv stämplar honom klassificerat av kött, närvara vid och kontrollera stämplingen sådant kött, döms till av böter eller fängelse i högst sex månader. Gör klassificerare vårdslöshet orätt vid klassificering eller av grov stämpling, döms till böter. Vad i denna paragraf är stadgat angående klassificerare skall äga tillämpning jämväl beträffande den, som enligt med stöd av 2 § meddelad bestämmelse biträder vid verkställandet sådan klassificeav ny ring, i sistnämnda paragraf förrnäles. varom

Senaste lydelse 1991:274

Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt första stycket skall den juridiska dömas till personen straf enligt 32 kap. brottsbalken.

13 Den underlåter att full- Den uppsåtligen eller av som som göra vad enligt 9 § åligger oaktsamhet underlåter att fullgöra honom, döms till böter eller vad enligt 9 § åligger honom, fängelse i högst månader. Till döms till böter eller fängelse i sex straff döms, gämingen högst sex månader. Till samma samma om innebär fara i bevishänseende straff döms, om gämingen inneinte är belagd med straff i bär fara i bevishänseende men men brottsbalken, den uppsåtligen inte är belagd med straff i brottssom oriktigt eller ofullständigt balken, den uppsåtligen ger ger som innehåll anteckningar eller oriktigt eller ofullständigt innehåll uppgifter i nämnda anteckningar eller uppgifter som avses stadgande. Sker sådan förseelse i nämnda stadgande. som avses utan uppsåt oakt- Sker sådan förseelse utan uppsåt men av grov samhet, döms till böter. men av grov oaktsamhet, döms till böter. Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juridiska dömas till straff personen enligt 32 kap. brottsbalken. Om straff för vägran att lämna tillträde för kontroll enligt 10 § finns föreskrifter i brottsbalken.

15 § Husbonde for förseelse, i 12 § första stycket och ansvarar varom 13 § första stycket förmäles, begås hans husfolk eller i hans som av tjänst antagen liksom förseelsen begången av honom person, vore själv, såframt omständigheterna göra sannolikt, att förseelsen skett utan hans vetskap och vilja.

2Senaste lydelse 1991:274

Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen dömas till straff enligt 32 kap. brottsbalken.

193. till i

Förslag förordning om ändring kontinentalsockelförordningen 1966 l 5

Härigenom föreskrivs att 8§ i kontinentalsockelförordningen

1966:315 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 § Den som underlåter att göra anmälan enligt 3 § tredje stycket dömes till böter. Har någon juridisk i en persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken.

194. till i

Förslag förordning om ändring kungörelsen 1967:134 om kvalitetsbenämning på äpplen och päron

Härigenom föreskrivs att 2 § i kungörelsen 1967:134 kvaliom tetsbenämning på äpplen och päron skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 § Den som uppsåtligen eller oaktsamhet bryter mot 1 § dömes till av böter. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken.

sou 1997:127 Övriga författningsförslag 177

195. Förslag till förordning om ändring i förordningen

med vissa bestämmelser injektionssprutor 1968:70 om och kanyler

Härigenom föreskrivs att 6 § 2 i förordningen l968:70 med mom. vissa bestämmelser injektionssprutor och kanyler skall ha följande om lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 § 2 mom. Den uppsåtligen eller av oaktsamhet som saluhåller eller överlåter spruta eller kanyl utan att berättia vara gad därtill eller i strid mot villkor, gäller för tillstånd till sådan som verksamhet, b i ansökan tillstånd enligt denna förordning lämnar oriktig om uppgift rörande förhållanden av betydenhet, dömes till böter eller, brottet är grovt, till fängelse i högst ett år. om Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juridiska dömas till straf personen enligt 32 kap. brottsbalken.

196. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1970:300 om skydd mot flyghavre

Härigenom föreskrivs att det i förordningen 1970:300 om skydd mot flyghavre skall införas paragraf, 5 a av följande lydelse. en ny

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 5 a För tillsyn enligt denna förordning gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

197. Förslag till förordning i om ändring terrängtrañldcungörelsen 1972 :5 94

Härigenom föreskrivs att 70, 71 och 76 i terrängtrafikkungörelsen 1972:594 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

70 § Till böter döms den uppsåtligen eller oaktsamhet lämnar som av oriktig uppgift i typintyg enligt 21 Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken.

71 Till penningböter döms ägaren av ett terrängfordon som brukas utan att fordonet stämmer överens med bestämmelserna om fordons beskaffenhet och utrustning i 7 eller 10-14 § eller föreskrift i de ämnen i dessa bestämsom avses melser och har beslutats enligt bemyndiganden i denna kunsom görelse, den som hindrar eller försvårar polismans kontroll i som avses 16 § andra stycket, den som bryter mot 17 § andra stycket jämfört med 38 § första stycket fordonskungörelsen 1972:595 eller mot föreskrifter i de ämnen som avses i dessa bestämmelser och som har beslutats enligt bemyndiganden i denna kungörelse, ägaren av ett terrängfordon som brukas i strid mot körförbud, ägaren av ett terrängfordon som brukas i strid mot 25 § första stycket, den som bryter mot 27 eller 30 a den som hindrar eller försvårar flygande inspektion, en rörelseinnehavare som vägrar tillhandagå bilinspektör enligt 33 § andra stycket jämfört med 99 § första stycket fordonskungörelsen

Senaste lydelse 1987:837 Senaste lydelse 1991:1362

eller annat sätt hindrar eller försvårar förrättningens genomförande, den bryter mot 36 § första stycket, 38 § andra stycket, 40 som eller 41 44 § andra stycket, 45 46 § första stycket, 47, 49, 51-53 eller 55 § eller föreskrift i de ämnen i dessa bestämmelser som avses har beslutats enligt bemyndiganden i denna kungörelse eller och som lokal trafikföreskrift enligt 57 § andra stycket än sådan som mot annan rör stannande eller parkering, 10. ägaren ett terrängfordon brukas i strid mot förbud enligt av som 66 Brukas fordon i strid mot 54 § döms ägaren till penningböter om han inte visar att förseelsen berott på omständighet som han inte kunnat råda över. Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt första stycket 8 eller 10 eller enligt andra stycket skall den juridiska persodömas till straf enligt nen 32 kap. brottsbalken.

76 I fråga fordon ägs eller brukas av staten eller kommun om som tillämpas bestämmelserna för ägare eller brukare av fordon om ansvar på förarens närmaste förman. Har denne gjort vad på honom ankommer för att förebygga förseelse och sker förseelse likväl på grund överordnads åtgärd eller vållande, tillämpas bestämmelserna om av för ägare eller brukare den överordnade. ansvar I fråga fordon ägs eller brukas av oskiftat dödsbo eller om som konkursbo tillämpas bestämmelserna om ansvar som anges i första stycket på den eller dem har rätt att företräda boet. som I fråga fordon som ägs I fråga om fordon som ägs om eller brukas bolag, förening eller brukas juridisk person av av en eller annat samfund eller stiftelse tillämpas bestämmelserna om aneller sådan inrättning som anges i första stycket på annan svar tillämpas bestämmelserna om an- den juridiska personen. Har Vägi första stycket på verket på begäran av den jurisvar som anges den eller dem som har rätt att diska personen godtagit viss perföreträda samfundet eller inrätt- bärare av ägares eller son som ningen. Har Vägverket be- brukares ansvar, tillämpas an-

3Senaste lydelse 1995: 1356

180 Övriga författningsförslag

sou 1997: 127

gäran av samfundet eller inrätt- svarsbestämmelsema på denne. ningen godtagit viss person som bärare av ägares eller brukares ansvar, tillämpas ansvarsbestämmelserna på denne.

198. till i

Förslag förordning om ändring fordonskungörelsen 1972:595

Härigenom föreskrivs att 105, 106 och 112 i fordonskungörelsen 1972:595 skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

105 Till böter döms den uppsåtligen eller oaktsamhet lämnar som av oriktig uppgift i fall i 39 § eller i typintyg enligt 62 som avses Till böter döms även den uppsåtligen eller oaktsamhet som av anbringar typgodkännandemärke eller utfärdar Intyg överensom stämmelse i strid med bestämmelserna i denna kungörelse eller med föreskrifter meddelats med stöd kungörelsen. som av Har någon juridisk i en persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken.

106 Till penningböter döms den som uppsåtligen eller oaktsamhet bryter mot 38 § första av stycket eller sådana föreskrifter i ämnen enligt 38 § har beslutats som enligt bemyndiganden i denna kungörelse, den som uppsåtligen hindrar eller försvårar polismans kontroll som avses i 35 § andra stycket, en rörelseinnehavare som uppsåtligen eller oaktsamhet underav

Senaste lydelse 1994:2055 zSenaste lydelse 1996:801

låter att förse typintyg eller besiktningsinstmment med försäkran som avses i 54

den uppsåtligen eller oaktsamhet bryter mot 68 eller

som av 72

uppsåtligen hindrar eller försvårar flygande inspektion,

den som

rörelseinnehavare uppsåtligen vägrar tillhandagå bil-

en som inspektör enligt 99 § första stycket eller annat sätt uppsåtligen hindrar eller försvårar förrättningens genomförande.

Har någon i en juridisk per-

verksamhet gjort sig skyldig

sons

till brott enligt första stycket 3

eller 6 skall den juridiska perso-

nen dömas till straff enligt

32 kap. brottsbalken.

I fråga fordon som ägs eller brukas av staten eller kommun

om tillämpas bestämmelserna för ägare eller brukare av fordon

om ansvar

förarens närmaste förman. Har denne gjort vad honom ankom-

för att förebygga förseelse och sker förseelse likväl grund av mer överordnads åtgärd eller vållande, tillämpas bestämmelserna om ansvar för ägare eller brukare den överordnade.

I fråga fordon ägs eller brukas oskiftat dödsbo eller

om som av konkursbo tillämpas bestämmelserna om ansvar som anges i första stycket på den eller dem som har rätt att företräda boet.

I fråga fordon ägs I fråga om fordon som ägs

om som eller brukas bolag, förening eller brukas av en juridisk person

av eller annat samfund eller stiftelse tillämpas bestämmelserna om eller sådan inrättning i första stycket

annan ansvar som anges tillämpas bestämmelserna om an- på den juridiska personen. Har

som anges i första stycket Vägverket på begäran av den svar den eller dem har rätt att juridiska personen godtagit viss

som företräda samfundet eller inrätt- bärare ägares eller

person som av ningen. Har Vägverket be- brukares ansvar, tillämpas angäran samfundet eller inrätt- svarsbestämmelsema denne.

av ningen godtagit viss person som bärare av ägares eller brukares

tillämpas ansvarsbestämansvar, melsema på denne.

3Senaste lydelse 1995:1357

199. Förslag till i

förordning om ändring bilregisterkungörelsen 1972 :599

Härigenom föreskrivs att 89 och 92 i bilregisterkungörelsen 1972:599 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

89 § Den som vid ansökan eller anmälan enligt denna kungörelse uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift dömes till böter, om gämingen är belagd med straff i brottsbalken.

Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska dömas till strof personen enligt 32 kap. brottsbalken.

92 I fråga om fordon som ägs eller brukas staten eller kommun av tillämpas bestämmelserna för ägare eller brukare fordon om ansvar av på förarens närmaste fönnan. Har denne gjort vad honom ankom-

mer för att förebygga förseelse och sker förseelse likväl grund av överordnads åtgärd eller vållande, tillämpas bestämmelserna om ansvar för ägare eller brukare på den överordnade.

I fråga om fordon som ägs eller brukas oskiftat dödsbo eller av konkursbo tillämpas bestämmelserna i första om ansvar som anges stycket på den eller dem som har rätt att företräda boet. I fråga om fordon som ägs I fråga fordon ägs om som eller brukas av bolag, förening eller brukas juridisk av en person eller annat samfund eller stiftelse tillämpas bestämmelserna om eller annan sådan inrättning i första stycket ansvar som anges tillämpas bestämmelserna om an- den juridiska Har personen. svar som anges i första stycket på Vägverket på begäran den av den eller dem har rätt att juridiska godtagit viss som personen företräda samfundet eller inrätt- bärare ägares eller person som av ningen. Har Vägverket på be- brukares tillämpas ansvar, angäran av samfundet eller inrätt- svarsbestämmelsema denne. ningen godtagit viss person som

Senaste lydelse 1995: 1358

bärare ägares eller brukares av tillämpas ansvarsbestämansvar, melserna på denne.

200. Förslag till förordning om ändring i

vägtrafikkungörelsen 1972:603

Härigenom föreskrivs att 163 och 166 §§ i vägtrafikkungörelsen 1972:603 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

163 § Till böter döms den anordnar tävling med fordon väg utan som tillstånd enligt 105 § eller i strid mot ett sådant tillstånd. Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juridiska dömas till sirap personen enligt 32 kap. brottsbalken.

166 I fråga fordon ägs eller brukas av staten eller kommun om som tillämpas bestämmelserna för ägare eller brukare av fordon om ansvar på förarens närmaste fönnan. Har denne gjort vad på honom ankomför förebygga förseelse och sker förseelse likväl på grund av mer att överordnads åtgärd eller vållande, tillämpas bestämmelserna om ansvar för ägare eller brukare på den överordnade. I fråga fordon ägs eller brukas av oskiftat dödsbo eller om som konkursbo tillämpas bestämmelserna som anges i första om ansvar stycket på den eller dem har rätt att företräda boet. som I fråga fordon ägs l fråga fordon som ägs om som om eller brukas bolag, förening eller brukas av en juridisk person av eller annat samfund eller stiftelse tillämpas bestämmelserna om eller sådan inrättning anges i första stycket annan ansvar som

Senaste lydelse 1987:835 :Senaste lydelse 1995:1353

tillämpas bestämmelserna om an- på den juridiska Har personen. svar som anges i första stycket Vägverket på begäran den av den eller dem som har rätt att juridiska godtagit viss personen företräda samfundet eller inrätt- bärare ägares eller person som av ningen. Har Vägverket på be- brukares tillämpas ansvar, angäran av samfundet eller inrätt- svarsbestämmelsema denne. ningen godtagit viss person som bärare av ägares eller brukares ansvar, tillämpas ansvarsbestämmelsema denne.

201. Förslag till i

förordning om ändring kungörelsen

1974:271 kontroll vid utförsel livsmedel

om av

Härigenom föreskrivs att 8 § i kungörelsen 1974:271 kontroll om vid utförsel av livsmedel skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8§ Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 5 § dömes till böter. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken.

202. Förslag till i

förordning om ändring kungörelsen 1974:661 om uppgifter för galt och betäckningsstatistiken

Härigenom föreskrivs att 4 § i kungörelsen 1974:661 uppgifter om för galt och betäckningsstatistiken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§ Den som uppsåtligen eller oaktsamhet lämnat oriktig av grov upp-

gift dömes till böter, gämingen är belagd med straff i brottsom balken. Har brottet begåtts i en juriverksamhet skall den disk persons juridiska dömas till personen strof enligt 32 kap. brottsbalken Allmänt åtal för brott i första stycket får väckas endast som avses efter anmälan statistiska centralbyrån. Innan centralbyrån gör sådan av anmälan, skall samråd ske med lantbruksstyrelsen.

203. Förslag till förordning om ändring i kungörelsen

1974:681 om internationella vägtransporter

Härigenom föreskrivs i fråga kungörelsen 1974:681 om interom nationella vägtransporter dels att 15 och 16 skall ha följande lydelse, dels att skall införas paragraf, 17 a av följande lydelse. en ny

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 § Till böter döms den som Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet driver trafik i vilken sker transport i strid mot 3 eller 5 åsidosätter föreskrift med stöd 8 § meddelats i samband som av med tillstånd enligt 5

16 Den bryter mot 10 § Den uppsåtligen eller av som som döms till penningböter. oaktsamhet bryter mot 10 § döms

till penningböter.

1 7a § Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt 15-17 § skall den

Senaste lydelse 1991: 1717 2Senaste lydelse 1991:1717

186 Övriga författningsförslag

juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken.

204. till i

Förslag förordning om ändring bilskrotningsförordningen 1975 2348

Härigenom föreskrivs att 25 § i förordning om ändring i bilskrotningsförordningen 1975:348 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25 § Till böter dömes den som uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift i samband med ansökan enligt 7 § eller anmälan enligt 11 eller 15 bryter mot 6 eller 12 underlåter att göra anmälan enligt ll eller 15 obehörigen utger sig att vara auktoriserad bilskrotare. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska dömas till strof personen enligt 32 kap. brottsbalken. Ansvar enligt första stycket Ansvar enligt denna paragraf inträder om ansvar för gär- skall inte dömas, för om ansvar ningen kan ådömas enligt brotts- gärningen kan ådömas enligt balken. brottsbalken. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas åklagare av om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

205. Förslag till förordning i om ändring förordningen 1975:885 om utmärkning av fordon i yrkesmässig

trafik

Härigenom föreskrivs att 10 § i förordningen 1975:885 om utmärkning fordon i yrkesmässig trafik skall ha följande lydelse. av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om ett fordon används i strid Om ett fordon uppsåtligen mot 1 § första stycket, skall eller oaktsamhet används i

av trañkutövaren och föraren dömas strid mot l § första stycket, skall till böter. trafikutövaren och föraren dömas

till böter.

Till enligt första stycket skall inte dömas

ansvar

ett yrkestrañkmärke har utfärdats förstörts eller för-

om men kommit och ett nytt märke efter ansökan enligt 5 § första stycket ännu inte har hunnit komma tillståndshavaren till handa, eller

tillståndshavaren har anmält fordon enligt 12 § yrkestrafikför-

om ordningen 1988:1503 yrkestrañkmärket ännu inte hunnit komma

men honom till handa.

Den bryter mot 1 § andra Den som uppsåtligen eller av

som stycket eller 6 § skall dömas till oaktsamhet bryter mot 1 § andra penningböter. stycket eller 6 § skall dömas till

penningböter.

Har någon i en juridisk per-

verksamhet gjort sig skyldig

sons

till brott enligt denna paragraf

skall den juridiska personen

dömas till straf enligt 32 kap.

brottsbalken.

206. Förslag till förordning om ändring i

1975 2927

fartygregisterförordningen

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 7§ i fartygregisterförordningen 1975:927 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

7§

Till penningböter döms den bryter mot 5 kap. 2 eller 3

som

Till böter döms befälhavare och redare som bryter mot 6 kap. 12

Senaste lydelse 1991 :1719 Senaste lydelse 1991: 1367

Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken.

207. till i

Förslag förordning om ändring förordningen

1975:929 med vissa bestämmelser

om fartygs identifiering

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 11 § i förordningen 1975:929 med vissa bestämmelser fartygs identifiering skall ha följande om lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap. 11 § Den som bryter mot 5 eller 7-10 dömes till böter. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken.

208. till i

Förslag förordning om ändring körkortsförordningen 1977:722

Härigenom föreskrivs att 103 och 104 i körkortsförordningen 1977:722 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

103 § Den som uppsåtligen eller oaktsamhet lämnar oriktig uppgift vid av ansökan eller anmälan enligt denna förordning dömes till böter, om gämingen är belagd med straff i brottsbalken. Har någon i en juridisk per-

Övriga författningsförslag 189

sons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken.

104 § Den som driver trafikskola utan tillstånd eller på annat sätt utan att följa de i denna förordning eller med stöd därav meddelade föreskrifterna döms till böter.

Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken.

209. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1977:945 om trädgårdsväxters sundhet, sortäkthet och

kvalitet

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen 1977:945 om trädgårdsväxters sundhet, sortäkthet och kvalitet dels att 9 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas en ny paragraf, 8 följande lydelse.

a av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 8 a

För tillsyn enligt denna förordning gåller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

9 § Den som bryter mot 1 eller 2 § dömes till böter.

Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

Senaste lydelse 1981 :94

190 Övriga författningsförslag sou 1997:127

diska personen dömas till strof

enligt 32 kap. brottsbalken.

Brottet får endast åtalas av

åklagare om tillsynsmyndighet

anger brottet till åtal eller åtal är

påkallat ur allmän synpunkt.

210. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1977:l l 19 om farledsvaruavgift

Härigenom föreskrivs att 13 § i förordningen 1977:1119 om farledsvaruavgift skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 §

Den uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift vid

som fullgörandet av en skyldighet enligt 7 § första stycket döms till böter,

inte gämingen är belagd med straff i brottsbalken. om

Har någon i en juridisk per-

sons verksamhet gjort sig skyldig

till sådant brott skall den juri-

diska dömas till strof

personen

enligt 32 kap. brottsbalken.

I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

211. Förslag till förordning om ändring i förordningen 1979:1036 högsta pris för Vissa lastbilstransporter

Härigenom föreskrivs att 3 § i förordningen 1979: 1036 om högsta pris för vissa lastbilstransporter skall ha följande lydelse.

Förordningen omtryckt 1994:1164

Övriga författningsförslag 191

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Den bryter mot någon föreskrift som har beslutats med stöd av

som denna förordning döms till böter.

Har någon juridisk per-

i en

sons verksamhet gjort sig skyldig

till sådant brott skall den juri-

diska dömas till straf

personen

enligt 32 kap. brottsbalken.

212. Förslag till förordning om ändring i

containerförordningen 1980:640

Härigenom föreskrivs att 15 § i containerförordningen 1980:640 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 §

Tillsynen över efterlevnaden containerlagen 1980:152 och av

av denna förordning utövas Sjöfartsverket. Verket får efter samråd med

av tullmyndighet meddela sådana förbud och besluta sådana medgivanden

i 9 § första stycket containerlagen. som avses

För tillsynen gäller även be-

stämmelserna i lagen 0000:000

tillsyn och åtalsanmälan.

213. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1980:803 om regionalpolitiskt transportstöd

Härigenom föreskrivs att 13 § i förordningen 1980:803 om regionalpolitiskt transportstöd skall ha följande lydelse.

192 Övriga författningsförslag sou 1997:127

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 § Ansökan om transportbidrag skall göras skriftligen hos Närings- och teknikutvecklingsverket för varje kalenderhalvår och innehålla de uppgifter som Närings- och teknikutvecklingsverket bestämmer. Den som undertecknar ansökan skall försäkra riktigheten av de uppgifter som lämnas. Den som i ansökan uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktig uppgift döms till böter, om inte gämingen är belagd med straff enligt brottsbalken. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken.

214. till i

Förslag förordning om ändring förordningen

1981:402 om handel med skrot

Härigenom föreskrivs att 28 § i förordningen 1981:402 om handel med skrot skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

28 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 10 § andra stycket samt 14, 18 och 22 eller mot beslut som har meddelats med stöd av 19 om inte gämingen är belagd med straff i brottsbalken. Handlare ansvarar för sådan gärning som avses i första stycket om den har begåtts i hans rörelse och han har haft eller borde ha haft vetskap om gämingen. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap.

Senaste lydelse 1996:1569

Övriga författningsförslag 193

brottsbalken. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas åklagare av om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

215. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1981 1403 om handel med begagnade varor

Härigenom föreskrivs att 21 § i förordningen 1981:403 om handel med begagnade varor skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

21 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 10, 12, 16 och 18 §§, om inte gärningen är belagd med straff i brottsbalken. Handlare ansvarar för sådan gärning som avses i första stycket om den har begåtts i hans rörelse och han har haft eller borde ha haft vetskap om gämingen. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

194 Övriga författningsförslag

216. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1982:569 om lotsning m.m.

Härigenom föreskrivs att 11 § i förordningen 1982:569 om lotsning m.m. skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 2 lotsar fartyg eller på annat sätt utför lotsuppgifter på svenskt sjöterritorium i strid mot 2 bryter mot någon föreskrift som meddelats med stöd av denna förordning.

Har någon i en juridisk per-

verksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juridiska dömas till straf

personen enligt 32 kap. brottsbalken.

217. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1982:923 om transport av farligt gods

Härigenom föreskrivs att det i förordningen 1982:923 om transport av farligt gods skall införas en ny paragraf, 26 d av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

26 d §

För tillsyn enligt lagen 1982:821 om transport av farligt gods och med stöd av lagen meddelade föreskrifter gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

Förordningen omtryckt 1993: 1332

Övriga författningsförslag 195

218. till i

Förslag förordning om ändring luftfartsförordningen 1986:171

Härigenom föreskrivs 135 § att i luftfartsförordningen 1986:171 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

135 § Till böter döms den som bryter mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 12 bryter mot 23 § andra stycket eller 27 § första stycket, i strid mot villkor som har föreskrivits vid medgivande till luft-

fart enligt 46 § första stycket eller mot 46 § andra stycket låter någon följa med ombord,

utövar tjänst som befälhavare utan att vara behörig, bryter mot 48 eller 49

bryter mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 51 eller 57

bryter mot luftfartsverkets föreskrifter eller villkor i fråga

om inrättande, underhåll och drift av flygplatser,

bryter mot 60 § första, andra eller tredje stycket, mot 63 § första stycket eller de villkor har föreskrivits med stöd därav, mot för-

som bud enligt 64 § första stycket eller mot föreskrifter enligt 67 § andra stycket,

försummar sina skyldigheter enligt 74 § andra stycket,

10. bryter mot 84 § andra stycket, 86 § eller 87 § första stycket,

ll. anordnar flyguppvisningar utan tillstånd enligt 88 § eller inte följer av polismyndigheten för sådana uppvisningar föreskrivna villkor,

12. bryter mot 89

13. bryter mot 90 § andra stycket, mot 91 § första stycket eller mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 91 § andra stycket,

14. bryter mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 92 § första stycket,

15. bryter mot 94 § första stycket eller mot föreskrifter som har meddelats med stöd därav eller av 94 § andra stycket,

16. bryter mot 101

17. är ägare eller brukare av luftfartyg och underlåter att se till att det för fartyget finns de i 104 § första och andra styckena angivna fartygshandlingama eller bryter mot luftfartsverkets föreskrifter om hur handlingarna skall upprättas, föras eller förvaras,

18. är befälhavare och underlåter att se till att de i 104 § första och andra styckena angivna fartygshandlingama finns ombord och att de

upprättas, förs eller förvaras i enlighet med luftfartsverkets föreskrifter, 19. bryter mot 105 § eller mot föreskrifter som har meddelats med stöd därav, 20. bryter mot 106 § eller 110-113 §§, 21. bryter mot 131 § första stycket eller mot föreskrifter som har meddelats med stöd 131 § tredje stycket. av I fall som avses i första stycket 19 skall dock inte dömas till ansvar om det visas att försummelsen berodde på ett tillfälligt förbiseende och handlingen visas upp för polismyndigheten, åklagaren eller flygtrafikledningsorganet vid den flygplats där förseelsen upptäcktes senast den tredje vardagen efter återkomsten från flygningen. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt första stycket skall den juridiska dömas till personen straf enligt 32 kap. brottsbalken. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om

tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

219. Förslag till i

förordning om ändring förordningen 1986:172 om luftfartygsregistret m.m.

Härigenom föreskrivs att 39 § i förordningen 1986:172 om luftfartygsregistret m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

39 § Till böter döms den som lämnar oriktiga uppgifter i samband med en ansökan eller anmälan enligt denna förordning, underlåter att fullgöra anmälningsskyldighet enligt denna för-

ordning,

inte rättar sig efter ett föreläggande som har meddelats enligt 24, 26 eller 36 Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till strof

Övriga författningsförslag 197

enligt 32 kap. brottsbalken.

Brott enligt denna paragraf

får endast åtalas av åklagare om

Luftfartsverket anger brottet till

åtal eller åtal är påkallat all-

män synpunkt.

220. Förslag till förordning om ändring i

svävarfartsförordningen 1986:3 05

Härigenom föreskrivs att 15 § i svävarfartsforordningen 1986:305 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 §

Till böter döms

den använder svävare utan föreskrivet tillstånd eller

som en godkännande eller i strid mot meddelat villkor,

den som bryter mot föreskrifter som har meddelats av sjöfartsverket med stöd av ll eller 12

den som bryter mot 14

I fall i första stycket 1 skall även ägaren dömas till

som avses ansvar, såvida han inte visar att förseelsen berott omständighet som han inte kunnat råda över.

Har någon i en juridisk per-

sons verksamhet gjort sig skyldig

till brott enligt första stycket 1

eller 2 eller andra stycket skall

den juridiska personen dömas till

straf enligt 32 kap. brottsbalken.

Straff döms inte ut enligt denna paragraf om gämingen är belagd med straffi sjölagen 1994:1009.

Senaste lydelse 1995: 176

198 Övriga författningsförslag sou 1997:127

221. Förslag till ändring i

förordning om förordningen

1987:27 om fordon i internationell vägtrafik i Sverige

Härigenom föreskrivs att 15 § i förordningen 1987:27 om fordon i internationell vägtrañk i Sverige skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 § Brukas ett fordon i strid mot 7 eller 9 § eller 13 § sista meningen eller föreskrifter i ämnen i dessa bestämmelser och som avses som har beslutats med stöd av 14 döms ägaren till penningböter. Bestämmelserna i första stycket gäller även föraren, om han kände eller bort känna till hindret för fordonets bmkande. Den som brukar en annans fordon utan lov döms i ägarens ställe. Detsamma gäller den som innehar fordonet med nyttjanderätt för obestämd tid eller för bestämd tid understiger ett år och har en som befogenhet att bestämma om förare av fordonet eller anlitar någon annan förare än ägaren har utsett. Visar en ägare eller en brukare att han gjort vad på honom ankommit för att hindra att fordonet brukades, är han dock fri från ansvar. I fråga fordon ägs om som eller brukas av en juridisk person, skall bestämmelserna om ansvar tillämpas på den juridiska personen. Om Vägverket på begäran av en juridisk person godtagit en viss fysisk person som bärare av ägares ansvar, skall dock bestämmelserna i stället gälla denne.

Senaste lydelse 1991:1374

Övriga författningsförslag 199

222. Förslag till förordning ändring i förordningen

1988:1404 med vissa föreskrifter enligt lagen

1956:245 uppgiftsskyldighet rörande och om pris-

konkurrensförhållanden

Härigenom föreskrivs att det i förordningen 1988:1404 med vissa föreskrifter enligt lagen 1956:245 om uppgiftsskyldighet rörande prisoch konkurrensförhållanden skall införas en ny paragraf, 2 av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Kontroll att uppgifter som

samlas in med stöd av lagen

1956:245 uppgiftsskyldighet

rörande pris- och konkurrensför-

hållanden är riktiga utövas av

Finansinspektionen och Kon-

kurrensverket. För kontrollen

gäller bestämmelserna i lagen

0000:000 om tillsyn och åtals-

anmälan.

223. Förslag till förordning om ändring i

yrkestrañkförordningen 1988: 1503

Härigenom föreskrivs att 16 och 17 yrkestrafikförordningen 1988:1503 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 2 § tredje stycket, 8 12 12 c 12 d § tredje stycket, 12 f § första stycket eller mot en föreskrift som har meddelats med stöd av 12 f § andra stycket döms till penningböter.

Senaste lydelse 1996:413

200 Övriga författningsförslag

Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt första stycket som består i överträdelse av 8 12 § eller 12 § skall den juridiska c personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om

tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

17 Vägverket, som är central tillsynsmyndighet på yrkestrafikområdet, får meddela föreskrifter för verkställigheten av denna förordning. Vägverket får även meddela föreskrifter om användningen av taxameter som nämns i 13 a § fordonskungörelsen 1972:595. För tillsyn enligt denna förordning gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

224. Förslag till förordning om ändring i förordningen 1988:1505 om biluthyrning

Härigenom föreskrivs att 13 § i förordningen 1988:1505 om biluthyrning skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 § Den som bryter mot 8 eller 9 § skall dömas till böter. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken.

Senaste lydelse 1994:66

Övriga författningsförslag 201

225. Förslag till förordning ändring i förordningen

1989:974 om miljöfarliga batterier

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen 1989:974 om miljöfarliga batterier dels att 16 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas en ny paragraf, 15 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 a § För tillsyn enligt denna förordning gäller även bestämmeli lagen 0000:000 om tillserna syn och åtalsanmälan.

16 § Bestämmelser och förverkande på grund av överträdelser om ansvar av 3 4 5 § första stycket och 9 § finns i lagen 1985:426 om kemiska produkter. Den som yrkesmässigt eller i större omfattning samlar och forslar bort batterier i strid mot 8 § första stycket skall dömas till böter. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet brottet anger till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

226. till förordning ändring i förordningen

Förslag om

1990:717 om undersökning av olyckor

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen 1990:717 om undersökning av olyckor dels att 27 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas en ny paragraf, 5 a av följande lydelse.

202 Övriga författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 a §

För tillsyn enligt denna för-

ordning gäller även bestäm-

melserna i lagen 0000:000 om

tillsyn och åtalsanmälan.

27 §

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 20 § första eller andra stycket eller mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 20 § tredje stycket döms till böter.

Har någon i en juridisk per-

sons verksamhet gjort sig skyldig

till sådant brott skall den juri-

diska dömas till strof

personen

enligt 32 kap. brottsbalken.

I ringa fall skall dock inte dömas till straff.

Brott enligt denna paragraf

får endast åtalas av åklagare om

tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal är påkallat ur

allmän synpunkt.

227. Förslag till förordning om ändring i mineralförordningen 1992 2285

Härigenom föreskrivs att 57§ i mineralförordningen 1992:285 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

57 §

När gruvarbete eller motsvarande arbete påbörjas, nedläggs, avbryts för längre tid än månader eller återupptas, skall detta genast

en sex anmälas hos bergmästaren. Bergmästaren skall genast underrätta Sveriges geologiska undersökning och länsstyrelsen i det län där verksamheten bedrivs om en anmälan kommer in.

Övriga författningsförslag 203

Innehavare av gruva eller motsvarande anläggning som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att göra sådan anmälan som avses i första stycket skall dömas till böter.

Har någon i en juridisk per-

sons verksamhet gjort sig skyldig

till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till straf

enligt 32 kap. brottsbalken.

228. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1992:1226 om Sveriges ekonomiska zon

Härigenom föreskrivs att 8§ i förordningen 1992:1226 om Sveriges ekonomiska zon skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8§

Kustbevakningen skall till Kustbevakningen skall till skydd för den marina miljön skydd för den marina miljön utöva tillsyn över sådana verk- utöva tillsyn över sådana verksamheter i 5 och 9 samheter som avses i 5 och 9

som avses lagen 1992:1140 Sveriges lagen 1992:1140 Sveriges

om om ekonomiska zon i enlighet med ekonomiska zon i enlighet med vad sägs i 11-14 §§ samma vad som sägs i 11-14 a §§ sam-

som lag. ma lag.

229. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1993:185 arbetsförhållanden vid vissa

internationella vägtransporter

Härigenom föreskrivs att 19 § i förordningen 1993:185 om arbetsförhållanden vid vissa internationella vägtransporter skall ha följande lydelse.

Förordningen omtryckt 1995:951

204 Övriga författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 §

förare uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot artikel

som

7.1, 7.3, 8.1-8.3 eller 9 andra meningen i AETR, 11.1, 11.2 eller 11.4 i bilagan, 8 § första stycket eller 9 § jämförd med artikel 10.1 b-e i AETR eller mot de villkor som har beslutats enligt 9

arbetsgivare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot artikel 10.2 eller 11.3 i AETR,

näringsidkare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot artikel 10.3 i AETR,

den som utan lov uppsåtligen avlägsnar plomberingar av färdskrivarutrustning enligt punkt V.B i underbilaga

uppsåtligen hindrar eller försvårar kontroll enligt denna

den som

förordning,

förare som uppsåtligen eller av oaktsamhet brukar ett fordon i strid mot körförbud enligt 14

den som uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktiga uppgifter i intyg enligt 18 §

den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot föreskrift

har meddelats denna förordning. som med stöd av

I de fall som avses i första stycket l och 6 döms även arbetsgivaren till penningböter, om han uppsåtligen eller av oaktsamhet har underlåtit att göra vad har ankommit honom för att hindra förseelsen.

som

Har någon i en juridisk per-

sons verksamhet gjort sig skyldig

till brott enligt första stycket

7 eller 8 eller enligt andra stycket

skall den juridiska personen

dömas till straf enligt 32 kap.

brottsbalken.

230. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1993:969 om märkning av textilier

Härigenom föreskrivs att 10 § i förordningen 1993:969 om märkning av textilier skall ha följande lydelse.

Senaste lydelse 1996:803

Övriga författningsförslag 205

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 § Den med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot föreskrifterna som i 4 § första stycket eller mot föreskrifter som har meddelats med stöd 4 § andra stycket eller 5 § l skall dömas till böter. av Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till Strap enligt 32 kap. brottsbalken. I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

231. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1993:1598 om hissar och vissa andra motordrivna

anordningar

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen 1993:1598 om hissar och vissa andra motordrivna anordningar dels att 16 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas en ny paragraf, 14 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 a § För tillsyn enligt denna förordning gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000.

16 § Om en anordning används i strid mot 12 skall ägaren eller den som annars svarar för användningen dömas till böter. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska dömas till straff personen enligt 32 kap. brottsbalken. Den har åsidosatt ett vitesföreläggande eller överträtt ett vitessom förbud som meddelats med stöd av annan författning, skall inte dömas till enligt första stycket för gärning som omfattas av föreansvar läggandet eller förbudet.

Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om

tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal är särskilt påkallat ur allmän synpunkt.

232. Förslag till förordning i om ändring förordningen

utförsel levande

1994:542 om av djur m.m.

Härigenom föreskrivs att 8 och 9 i förordningen 1994:542 om utförsel av levande djur m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 § Om påföljd för olovlig utförsel av djur eller produkter av djur och för försök därtill finns bestämmelser i lagen 1960:418 straff för om varusmuggling. I fråga om beslagtaget gods skall de försiktighetsmått iakttas som Jordbruksverket etter anmälan av Generaltullstyrelsen anser

nödvändiga.

Den som bryter mot en före- Den som uppsåtligen eller av skrift som har meddelats med oaktsamhet bryter mot föreen stöd av denna förordning, döms skrift som har meddelats med till böter, om inte gämingen är stöd denna förordning, döms av belagd med straff i lagen om till böter, om inte gämingen är straff för varusmuggling. belagd med straff i lagen om straff för varusmuggling. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om Jordbruksverket anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur all-

män synpunkt.

Övriga författningsförslag 207

9 § Tullmyndigheten skall övervaka att utförsel sker i enlighet med bestämmelserna i denna förordning och de med stöd av förordningen meddelade föreskrifterna. För Jordbruksverkets uppgifter enligt denna förordning gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och åtalsom anmälan.

233. Förslag till förordning om ändring i förordningen

tillstånd för kraftverk avsedda att drivas

1994:795 om med oljebränsle

Härigenom föreskrivs att 6 och 7 i förordningen 1994:795 om tillstånd för kraftverk avsedda att drivas med oljebränsle skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 § Närings- och teknikutvecklingsverket har tillsyn över att denna förordning följs. För tillsynen gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och åtalsanmälan. om

7 § Till böter döms den med uppsåt eller av oaktsamhet påbörjar som åtgärd i 3 § utan att tillstånd meddelats, om gämingen en som anges inte är belagd med straff enligt annan författning. Har någon i juridisk peren verksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken. I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

Brott enligt denna paragraf

får endast åtalas av åklagare om

tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal är påkallat

allmän synpunkt.

234. Förslag till förordning ändring i förordningen

1994:1162 om skeppsmätning

Härigenom föreskrivs att 37 och 38 i förordningen 1994:1162 om skeppsmätning skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

37 §

Den som låter bli att göra anmälan enligt 10-12, 23 eller 24 § skall dömas till böter.

Har någon i en juridisk per-

sons verksamhet gjort sig skyldig

till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till straf

enligt 32 kap. brottsbalken.

38§

Den som underlåter att full- Den uppsåtligen eller

som av göra en skyldighet enligt 14 § oaktsamhet underlåter att fullgöra eller att fullgöra en anmäl- en skyldighet enligt 14 § eller att ningsskyldighet enligt 28 § första fullgöra anmälningsskyldighet

en stycket skall dömas till penning- enligt 28 § första stycket skall böter. Till samma straff skall den dömas till penningböter. Till dömas bryter mot före- straff skall den dömas

som samma skriften i 20 § eller som i ett bryter mot föreskriften i

som sådant fall som avses i 34 § väg- 20§ eller i ett sådant fall

som rar att visa upp fartygets mätbrev. som avses i 34 § vägrar att visa

upp fartygets mätbrev.

Har någon i en juridisk per-

sons verksamhet gjort sig skyldig

till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till straf

enligt 32 kap. brottsbalken.

235. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1994:1215 om tekniska egenskapskrav byggnadsverk, m.m.

Härigenom föreskrivs att 36 § i förordningen 1994:1215 om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, skall ha följande lydelse. m.m.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

36 § Tillsyn enligt 7 § lagen 1994:847 om tekniska egenskapskrav byggnadsverk, m. m. skall utövas av Boverket. Tillsynen omfattar även bestämmelserna i lagen 1992: 1534 om CE-märkning. För tillsynen gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och åtalsanmälan. om

236. Förslag till förordning om ändring i 1994:15 5 8

tullförordningen

Härigenom föreskrivs att 71 § i tullförordningen 1994:1558 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

71 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 56 § första stycket andra meningen, bryter mot föreskrift eller förbud meddelats med stöd av som 56 § tredje stycket, 57 § andra stycket, 58 § eller bestämmelsen i 59 § första stycket rätt för tullmyndighet att bestämma om ett transportom medels ankomst- eller avgångstider, underlåter att lägga vara på tillfälligt lager enligt 50 upp en underlåter att lämna förhandsmeddelande enligt föreskrift som avses i 59 § första stycket, underlåter att medföra passhandling enligt föreskrift som meddelats med stöd 59 § andra stycket, av

210 Övriga författningsförslag sou 1997: 127

underlåter att stanna på tulltjänstemans anmaning i fall som avses i 60 underlåter att efterkomma tulltjänstemans begäran eller lämna biträde enligt 64 § första stycket, underlåter att utöva tillsyn enligt 64 § andra stycket, underlåter att lämna uppgifter för statistiskt ändamål enligt 20 § eller lämnar oriktig sådan uppgift, döms för tullförseelse till böter. Har brott i första stycket som punkten 3 sägs begåtts i jurien disk persons verksamhet skall den juridiska personen dömas till strof enligt 32 kap. brottsbalken. I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

237. Förslag till i

förordning om ändring förordningen 1994:1774 om märkning av hushållsapparater

Härigenom föreskrivs att l5§ i förordningen 1994:1774 om märkning av hushållsapparater skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 § Den som med uppsåt eller oaktsamhet bryter mot föreskrifterna av i 4-6 eller mot föreskrift har meddelats med stöd 9 § en som av skall dömas till böter. Har brottet begåtts i en juridisk persons verksamhet skall den juridiska dömas till personen strof enligt 32 kap. brottsbalken. I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

238. Förslag till i

förordning om ändring förordningen 1994:1830 införsel levande djur

om av m.m.

Härigenom föreskrivs att 20 § i förordningen 1994:1830 om införsel av levande djur m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 § Bestämmelser påföljd för olovlig införsel djur eller produkter om av djur och för försök därtill finns i lagen 1960:418 om straff för av varusmuggling. I fråga beslagtaget gods skall de försiktighetsmått om iakttas Jordbruksverket efter anmälan av Generaltullstyrelsen anser som nödvändiga. Den bryter mot före- Den uppsåtligen eller av som en som skrift har meddelats med oaktsamhet bryter mot en föresom stöd denna förordning, döms skrift har meddelats med av som till böter, inte gämingen är stöd av denna förordning, döms om belagd med straff i lagen om till böter, om inte gämingen är straff för varusmuggling. belagd med straff i lagen om straff för varusmuggling. Har någon i juridisk peren verksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juridiska dömas till straf personen enligt 32 kap. brottsbalken.

239. Förslag till förordning om ändring i förordningen

behöriga myndigheter, m.m. i fråga om 1995:521 om

kör- och vilotider samt färdskrivare vid vägtransporter

Härigenom föreskrivs att 20 § i förordningen 1995:521 om behöriga myndigheter, i fråga kör- och vilotider samt färdm.m. om skrivare vid vägtransporter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 § den medlem fordonsbesättning uppsåtligen eller av av en som oaktsamhet bryter mot artikel 5.l-5.3 i förordning EEG nr 3820/85, 2. förare uppsåtligen eller oaktsamhet bryter mot artikel som av 7.1, 7.4, 8.1-8.3, 12 andra meningen eller 14.5 i förordning EEG nr 3820/85 eller mot artikel 3.1, 15.1-15.3, 15.5, 15.7, 16.1 andra stycket

Senaste lydelse 1996:802

eller 16.2 i förordning EEG 3821/85, nr arbetsgivare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot artikel 10 i förordning EEG 3820/85 eller mot artikel 14.1 eller nr 16.1 första stycket i förordning EEG 3821/85, nr näringsidkare som uppsåtligen eller oaktsamhet bryter mot av artikel 14.1-14.4 eller 14.6 i förordning EEG 3820/85 eller nr mot artikel 14.2 i förordning EEG 3821/85, nr den som utan lov uppsåtligen avlägsnar plomberingar av

färdskrivarutrustning enligt punkt V.4 i bilaga 1 till förordning EEG

nr 3821/85, den som uppsåtligen hindrar eller försvårar kontroll enligt denna

förordning,

förare som uppsåtligen eller oaktsamhet brukar ett fordon i av strid mot 13 § eller 19 den uppsåtligen eller oaktsamhet lämnar oriktiga som av uppgifter i intyg enligt 19 § den uppsåtligen eller oaktsamhet bryter mot föreskrift som av som har meddelats med stöd av denna förordning. I de fall som avses i första stycket 2 eller 7 döms även arbetsgivaren till penningböter, han uppsåtligen eller oaktsamhet har om av underlåtit att göra vad som har ankommit på honom för att hindra förseelsen. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt första stycket 8 eller 9 eller enligt andra stycket skall den juridiska personen dömas till Strap enligt 32 kap. brottsbalken.

240. Förslag till i förordning om ändring förordningen 1995:681 om växtskydd m.m.

Härigenom föreskrivs att 21 och 22 i förordningen 1995:681 om växtskydd m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

21 § Bestämmelser om påföljd för olovlig införsel växter, odlingsav

sou 1997:127 Övriga författningsförslag 213

substrat eller växtskadegörare och för försök därtill finns i lagen 1960:418 straff för varusmuggling. om I fråga beslagtaget gods skall de försiktighetsmått iakttas som om Jordbruksverket anser nödvändiga. Den med uppsåt eller oaktsamhet bryter mot bestämmelser som av i förordningen eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av förordningen rörande införsel, utförsel eller spridning av växter, odlingssubstrat eller växtskadegörare, döms till böter, om inte gärningen är belagd med straff enligt lagen straff för varusmuggling. om Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska dömas till strof personen enligt 32 kap. brottsbalken. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

22 § Tullmyndighet och sådant företag enligt 73 § tullförordningen som 1994:1558 utövar tullkontroll över gods skall övervaka att det inte införs växter eller jord, kompost, gödsel eller annat odlingssubstrat eller växtskadegörare i strid mot föreskrifter förbud mot eller villkor för införsel, eller om föreskrifter att sådant gods endast får införas mot uppvisande om av sundhetsintyg. Jordbruksverket skall i övrigt ha tillsyn över att det inte införs eller sprids något gods i strid mot denna förordning eller med stöd av förordningen meddelade föreskrifter. För tillsyn enligt denna förordning gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

241. till i

Förslag förordning om ändring förordningen

1996:53 om vissa säkerhets- och

miljökrav

fritidsbåtar

Härigenom föreskrivs att 5 § i förordningen l996:53 vissa om säkerhets- och miljökrav fritidsbåtar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 § Sjöfartsverket skall ha tillsyn över att lagen 1996:18 vissa om säkerhets- och miljökrav fritidsbåtar och de föreskrifter medsom delats med stöd av lagen eller denna förordning följs. Tillsynen omfattar även bestämmelserna i lagen 1992: 1534 om CE-märkning. För tillsynen gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

242. Förordning i

om ändring vapenförordningen 0996:70

Härigenom föreskrivs att 14 kap. 1 § i vapenförordningen 1996:70 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 kap. 1 § Till böter döms den bryter mot 5 kap. 4 9 eller 10 8 kap. som 2 12 kap. 1 § eller 17 kap. 1 eller underlåter att göra som anmälan enligt 13 kap. 3 Har någon juridisk i en persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt första stycket skall den juridiska dömas till personen strof enligt 32 kap. brottsbalken.

sou 1997:127 Övriga författningsförslag 215

Till penningböter döms den bryter mot 3 kap. 5 6 § första som stycket eller 8 § tredje stycket, 11 kap. 1 § eller 12 kap. 3 eller 4 eller lånar ut skjutvapen utan att följa vad föreskrivits i 7 som som kap.

243. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1996:971 om farligt avfall

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen 1996:971 om farligt avfall dels att 40 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas paragraf, 35 följande lydelse. en ny a av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

35 a § För tillsyn enligt denna förordning gäller även bestämmeli lagen 0000:000 om tillserna och åtalsanmälan. syn

40 § Till böter döms den bryter mot bestämmelserna i denna förordsom ning vid hantering avfallsslagen 18 01 03 och 18 02 02 i bilaga 2 av gämingen inte är belagd med strängare straff enligt brottsbalken. om Såvitt övriga avfallsslag finns bestämmelser om ansvar avser grund överträdelse denna förordning och föreskrifter som har av av meddelats med stöd förordningen i lagen 1985:426 om kemiska av

produkter.

Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt första stycket skall den juridiska personen dömas till straf enligt 32 kap. brottsbalken. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

åikâjâbüåá;

Tabelluppställning

över det selektiva urvalet

Tabelluppställning

Innehåll

Brottsbalken och de särskilda straflagarna 221

. . . . . . . . . . . . . . . Brottsbalken 221

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Varusmugglingslagen 221

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skattebrottslagen 222

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Tillsynsmyndigheter 222

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Affársverket svenska kraftnät 222

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Alkoholinspektionen 222

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Arbetsmarknadsstyrelsen 222

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Arbetarskyddsstyrelsen 223

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Banverket 223

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Statens biografbyrå 224

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Boverket 224

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Datainspektionen 225

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Elsäkerhetsverket 225

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Finansinspektionen 225

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fiskeriverket 226

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Generaltullstyrelsen 226

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sveriges Geologiska undersökning 227

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . Inspektionen för strategiska produkter 227

. . . . . . . . . . . . . . . . Statens jordbruksverk 228

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kammarkollegiet 230

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kemikalieinspektionen 230

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kommunala nämnder 230

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Konsumentverket 231

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kustbevakningen 232

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Statens kämkraftinspektion 232

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Statens livsmedelsverk utövar tillsynen över 232

. . . . . . . . . . . . Lotteriinspektionen 233

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Luftfartsverket 233

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Läkemedelsverket 233

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Länsstyrelsen 234

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Statens naturvårdsverk 236

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . NUTEK 237

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Polismyndigheten 238

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Post- och Telestyrelsen 238

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

220 Tabelluppställning det selektiva urvalet SOU 1997: 127 av

Radio- och TV-verket 239 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Riksbanken 239 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rymdstyrelsen 239 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Statens räddningsverk 239 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Statistiska Centralbyrån 239 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sjöfartsverket 240 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skogsstyrelsen 241 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Socialstyrelsen 241 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sprängämnesinspektionen 241 . . . . . . . . , . . . . . . . . . . . . . . . . Statens strålskyddsinstitut 242 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Telestyrelsen 242 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Statens utsädeskontroll 242 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vägverket 242 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Överstyrelsen för civilberedskap 242 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Författningar där tillsynsansvaret är oreglerat 242 . . . . . . . . . . . . . Allmän ordning 242 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Arbetsrätt 243 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Associationsrätt 243 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Beredskapslagstiftning 244 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hälso- och sjukvård 245 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Immatrialrätt 245 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Jordbruk 246 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Miljörätt 246 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skatt och uppbörd 247 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Socialförsäkringsrätt 247 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Trafik- och transporträtt 248 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Övriga författningar 251 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SOU 1997: 127 221

över det selektiva

Tabelluppställning

urvalet

Brottsbalken och de särskilda

strafflagarna

Brottsbalken

3 kap. Om brott mot liv och 11 §

a hälsa

9 kap. Om bedrägeri och §

11 a annan oredlighet

11 kap. Om brott mot 7 a § borgenärer m.m.

13 kap. Om allmänfarliga 13 § brott

15 kap. Om mened, falskt 16 § åtal och annan osann utsaga

16 kap. Om brott mot 18 a § allmän ordning

Varusmugglingslagen

Lagen 1960:418 om straff 8 §

a för varusmuggling

222 Tabelluppställning över det selektiva urvalet SOU 1997: 127

Skattebrottslagen

Skattebrottslag 1971:69 12 a §

Tillsynsmyndigheter

Affársverket svenska kraftnät Elberedskapslagen 12 18 § 1997:288

Alkoholinspektionen

Alkohollag 1994:1738 8 kap. 7 a 10 kap. 9 a

9 b § se kommunala

nämnder, länsstyrelserna

Arbetsmarknadsstyrelsen

Lag 1971:1204 om 9 §

byggnadstillstånd m.m.

Lag 1974:13 om vissa 21 § anställningsfrämjande

åtgärder

Lag 1976:157 om skyldig- 6 § het för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen

SOU 1997: 127 Tabelluppställning över det selektiva urvalet 223

Arbetarskyddsstyrelsen

Lag 1932:55 om viktmärk- 2§,3§ ning i vissa fall av gods som skall inlastas å fartyg

Arbetsmiljölagen 1977:1160 7kap. 15 §,8kap.2a§,

2b§

Arbetstidslag 1982:673 22a§,24b§24c§,

260ch27§§

Lag 1985:426 om kemiska 17a§,21a§, 21 b§seBoprodukter verket, Kemikalieinspektionen,

Kommunala organ, Livs-

medelsverket, Läkemedels-

verket, Länsstyrelserna, Natur-

vårdsverket, Sjöfartsverket och

Statens Utsädeskontroll

Lag 1994:900 om genetisk 15a§, 18a 18 b §se modifierade organismer Fiskeriverket, Jordbruksverket,

Kemikalieinspektionen,

Livsmedelsverket, Läke-

medelsverket, Skogsstyrelsen

Banverket

Lag 1982:821 om transport 13 a 16 § se Luftfartsav farligt gods verket, Polismyndighetema,

Sprängämnesinspektionen,

Sjöfartsverket, Generaltull-

styrelsen

Förordning 1982:923 om 26d§ transport av farligt gods

Förordning 1990:717 om 5a§,27§ undersökning av olyckor

224 Tabelluppställning över det selektiva urvalet SOU 1997: 127

Järnvägssäkerhetslag 32 a 33 §

24 a 1990:1157

Statens biografbyrå

Brottsbalken 16 kap. 10 c § se ovan ang.

brottsbalkens bestämmelser

Lag 1990:886 om 10 14 a 19 § granskning och kontroll av filmer och videogram

Boverket

Lag 1985:426 om kemiska 17 a 21 a 21 b § produkter

Lag 1987:12 hushåll- 4 kap. 6 6 kap. 3 §

om ning med naturresurser m.m.

Lag 1992:1534 om CE- 6 a 7 § märkning

Lag 1994:847 tekniska 7 11 a §

om egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.

Förordning 1993:1598 om 14 a 16 § hissar och vissa andra motordrivna anordningar

Tabelluppställning över det selektiva urvalet 225

Datainspektionen

Datalag 1973:289 18a§,20a§,20b§

Kreditupplysningslag 17a§,19§,19a§ 1973 : 1 173

Inkassolag 1974:182 16§,17§

Elsäkerhetsverket

Lag l902:71 s.1 inne- 26a§,27a§,27b§ fattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar

Finansinspektionen

Lag 1950:272 om rätt för 22b§,35§ utländska försäkringsiöretag att driva försäkringsrörelse i Sverige

Lag 1956:245 om uppgifts- 10§ skyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden

Förordning 1988:1404 med 2§ vissa föreskrifter enligt lagen 1956:245 om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden

Lag 1959:118 om 25§ krigsansvarighet för liv- och invaliditetsförsäkring

226 Tabelluppställning över det selektiva urvalet SOU 1997: 127

Lag 1972:262 om 74a§,79a§, 79b§ understödsföreningar Försäkringsrörelselagen 19 kap. 18 21 kap. 1 a 1982:713 1b§ Bankrörelselag 1987:617 7kap.1a§ Ban kaktiebolagslag 13kap.1§ 1987:618 Lag 1987:621 om införande 39§ av ny banklagstiftning Lag 1993:1302 om EES- 6 kap. 10a§, 8 kap. 8 § fdrsäkringsgivares verksamhet i Sverige

Fiskeriverket

Lag 1994:1709 om EG:s 9a§,l1§ förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken Fiskelag 1993:787 36§,43§44a§ Lag 1994:900 genetisk 15a§,18a§,18b§

0m modifierade organismer

Generaltullstyrelsen

Lag 1962:120 om straffi 1§ vissa fall för oriktigt ursprungsintyg m.m.

SOU 1997: 127 Tabelluppställning över det selektiva urvalet 227

Lag 1982:821 om transport 13 a 16 § av farligt gods Tullag 1994:1550 96 § Tulltörordning 1994:1558 71 §

Sveriges Geologiska undersökning

Lag 1966:314 om 11 14 15 a § kontinentalsockeln Kontinentalsockelförordning 8 § 1966:315 Lag 1975:424 om uppgifts- 6 § skyldighet vid grundvattentäktundersökning och brunnsborring Minerallag 1991:45 15 kap. 6 § Mineralförordning 57 § 1992:285

för strategiska produkter

Inspektionen

Lag 1991:341 om 13 a 13 b 17 § strategiska produkter Lag 1992:1300 om 18 27 a § krigsmateriel

228 Tabelluppställning över det selektiva urvalet

Statens jordbruksverk

Lag 1970:299 om skydd 14§ mot flyghavre Förordning 1970:300 om 5a§ skydd mot flyghavre Bisjukdomslag 1974:211 3a§,8§ Förordning 1977:945 om 8a§,9§

trädgårdsväxters sundhet,

sortäkthet och kvalitet Epizootilag 1980:369 9a§12§ Lag 1983:738 om 5a§,6§ bekämpande av salmonella hos djur Lag 1985:295 om foder Ma§J7§ Lag 1985:342 om kontroll 6a§,7§ av husdjur m.m. Lag 1987:l2 om 4kap. 6 6kap. 3 §

hushållning med

naturresurser m.m. Djurskyddslag 1988:534 27a§36§37a§ Lag 1991:336 om vissa Ba§J5§ dryckesförpackningar

Tabelluppställning över det selektiva urvalet 229

Lag 1992:888 om 8a§,10§ uppgiftsskyldighet på jordbrukets område

Lag 1992:1683 om 8a§,10§ provtagning på djur m.m.

Lag 1992:1684 om EEG- 6a§,9§ handelsgödsel

Förordning 1994:542 om 8§,9§ utförsel av levande djur m.m.

Lag 1994:900 om genetisk 15a§,18a§,18b§ modifierade organismer

Lag 1994:1710 EG:s 9a§,13a§,13b§

om förordningar om jordbruksprodukter

Förordning 1994:1830 om 20§ införsel av levande djur m.m.

Lag 1995:551 om EG:s 6a§,7§ förordning om ekologiskt framställda produkter

Förordning 1995:681 om 21 §,22§ växtskydd m.m.

230 Tabelluppställning över det selektiva urvalet SOU 1997: 127

Kammarkollegiet

Resegarantilag 1972:204 14 §

Kemikalieinspektionen

Lag 1985:426 om kemiska 17 21 21 b §

a a produkter

Lag 1991:639 om 10 a 14 14 §

förhandgranskning av

biologiska bekämpningsmedel

Förordning 1993:1598 om 14 16 §

a hissar och vissa andra motordrivna anordningar

Lag 1994:900 om genetisk 15 18 18 b §

a a modifierade organismer

Kommunala nämnder

Naturvårdslagen 1964:822 2 37 38 §

Miljöskyddslag 1969:387 38 45 48 52-63

Livsmedelslag 1971:511 25 29 30 31 §

a a

Lag 1976:1054 om 6 7 §

a svavelhaltigt bränsle

Renhållningslag 1979:596 23 a 24 b 24 §

Tabelluppställning över det selektiva urvalet 231

Socialtjänstlagen 1980:620 H§

Lag 1982:636 8a§9§

om anordnande av visst automatspel

Hälsoskyddslag 1982:1080 17a§23§

Lag 1985:426 kemiska 17a§,21a§,21b§

om produkter

Strålskyddslag 1988:220 33a§,37a§,39a§

Djurskyddslag 1988:534 27a§,36 §,37a§

Lag 1988:868 19a§23a§23b§

om brandfarliga och explosiva varor Lotterilag 1994: 1000 48a§,56a§,57a§

Alkohollag 1994:1738 8kap. 7a§, 10 kap.9a§,

9b§ Förordning 1996:971 om 35a§40§ farligt avfall

Konsumentverket

Konsumentkreditlag 17§38§ 1992:830

232 Tabelluppställning över det selektiva urvalet SOU 1997: 127

Lag 1992:1326 om person- 9 § lig skyddsutrustning för privat bruk

Lag 1992:1327 om lek- 8 § sakers säkerhet

Förordning 1993:969 om 10 § märkning av textilier

Förordning 1994:1774 om 15 § märkning av hushållsapparater

Lag 1995:551 om EG:s 6 7 § a förordning om ekologiskt framställda produkter

Kustbevakningen

Lag 1992:1140 om Sveriges 14 16 § a ekonomiska zon

Statens kärnkraftinspektion

Lag 1984:3 om kärnteknisk 18 27 29 § a a a verksamhet

Statens livsmedelsverk

Livsmedelslag 1971:511 25 29 30 31 § a a

Tabelluppställning över det selektiva urvalet 233

Lag 1985:426 om kemiska 17a§21a§21b§ produkter Lag 1994:900 om genetisk 15a§18a§18b§ modifierade organismer

Lotteriinspektionen

Lotterilag 1994:1000 48a§,56a§,57a§

Luftfartsverket

Luftfartslag 1957:297 3kap.2a§,4kap.2a§,

6kap.2a§, 13 kap.4a§,

4b§ Luftfartsforordning 135 § 1986:171 Förordning 1986:172 om 39§ luftfartygsregistret m.m. Lag 1982:821 om transport 13a§16§ av farligt gods Förordning 1990:717 om 6 a 27 § Luftfartsverket, undersökning av olyckor Sjöfartsverket, Försvars-

makten, Banverket, Statens

haverikommission

Läkemedelsverket Lag 1961:181 om försälj- 2a§I5§16§ ning av teknisk sprit m.m.

234 Tabelluppställning över det selektiva urvalet

Lag 1985:426 om kemiska 17a§21a§21b§ produkter

Lag 1992:860 kontroll 11§13§

om av narkotika

Läkemedelslag 1992:859 24a§26§26b§

Lag 1994:900 genetisk 15a§18a§18b§

om modifierade organismer

Länsstyrelsen

Naturvårdslagen 1964:822 2§,37§,38§

Lag 1967:531 om 8§,32a§ tryggande av pensionsutfástelse m.m

Lag 1971:1154 om förbud 4a§,6a§,6b§,7§ mot dumpning av avfall i vatten

Lag 1974:191 om 13a§14§ bevakningsföretag

Lag 1976:1054 6a§,7§

om svavelhaltigt bränsle

Lag 1979:425 om skötsel av 10§12§ jordbruksmark

Renhållningslag 1979:596 23a§,24b§,24c§

Tabelluppställning över det selektiva urvalet 235

Socialtjänstlagen 1980:620 %§

Vattenlag 1983:291 Mkqz2a§21hm2a§

Lag 1985:426 om kemiska 17a§21a§21b§ produkter

Lag 1985:620 om vissa 39a§40§ torvfyndigheter

Lag 1987:l2 hushåll- 4 kap. 6 6 kap. 3 §

om ning med naturresurser m.m. Yrkestraliklag 1988:263 20a§22a§22b§

Yrkestrafikförordning m§47§ 1988:1503

Lag 1990:484 om övervak- 12a§l5§ ningskameror m. m.

Lotterilag 1994:1000 48a§,56a§,57a§

Alkohollag 1994:1738 8 kap. 7a 10 kap. 9a

9b§ Lag 1994:1818 om åtgärder 6a§9a§9b§ beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter

Lag 1995:551 om EG:s 6a§,7§ förordning om ekologiskt framställda produkter

236 Tabelluppställning över det selektiva urvalet

Statens naturvårdsverk Naturvårdslagen 1964:822 2§,37§,38§ Miljöskyddslag 1969:387 38 45 48 52-63 § Lag 1971:1154 förbud 4a§,6a§,6b§,7§

om mot dumpning av avfall i vatten Bilskrotningslag 1975:343 m§ Bilskrotningsfdrordning u§ 1975:348 Lag 1976:1054 om svavel- 6a§,7§ haltigt bränsle Renhållningslag 1979:596 23a§,24b§,24c§ Lag 1985:426 om kemiska 17a§,21a§,21b§ produkter Lag 1987:l2 hushåll- 4kap. 6 6kap. 3 §

om ning med naturresurser m.m. Lag 1991:336 om vissa 13a§15§ dryckesförpackningar Förordning 1989:974 om 15a16§ miljöfarliga batterier

Tabelluppställning över det selektiva urvalet 237

Lag 1994:1818 om åtgärder 6 a 9 a 9 b § beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter

Förordning 1996:971 om 35 a 40 § farligt avfall

NUTEK

Lag 1902:7l s.l innefattan- 26 27 27 a, 27 b §

a de vissa bestämmelser om elektriska anläggningar

Lag 1978:160 om vissa 21 a 22 § rörledningar

Lag 1984:1049 bered- 2 35 §

om skapslagring av olja och kol

Lag 1985:635 2 29 §

om försörjningsberedskap på

naturgasområdet

Lag 1987:l2 om 4 kap. 6 6 kap. 3 § hushållning med naturresurser m.m.

Lag 1994:618 om handel 3 § med el, m.m.

Förordning 1994:795 om 6 7 § tillstånd för kraftverk avsedda att drivas med oljebränsle

238 Tabelluppställning över det selektiva urvalet SOU 1997: 127

Polismyndigheten

Lag 1979:357 om 7 § yrkesmässig försäljning av dyrkverktyg

Lag 1981:2 om handel med 4 8 8 b §

a skrot och begagnade varor

Förordning 1981:402 om 28 § handel med skrot

Förordning 1981:403 om 21 § handel med begagnade varor

Lag 1982:821 om transport 13 16 §

a av farligt gods

Lag 1983:1097 med vissa 11 § bestämmelser om larmanläggningar m.m.

Lag 1994:1776 om skatt på 10 kap. 2 a 2 b 9 § energi

Post- och Telestyrelsen

Lag 1993:599 om radio- 5 18 §

a kommunikation

Telelag 1993:597 33 34 36 §

a a

Tabelluppställning över det selektiva urvalet 239

Radio- och TV-verket Radio- och TV-lag 9 kap. 9 10 kap. 3 a 1996:844 3 b §

Riksbanken

Lag 1988:1385 Sveriges 53 §

om riksbank

Lag 1992:1602 valuta- 2 kap. 11 a 3 kap. §§,

om och kreditreglering 17 a §

Rymdstyrelsen

Lag 1982:963 om 5 § rymdverksamhet

Statens räddningsverk

Räddningstjänstlag 57 58 58 §

a a 1986:1102

Statistiska Centralbyrån

Kungörelse 1974:661 om 4 § uppgifter för galt och betäckningsstatistiken

240 Tabelluppställning över det selektiva urvalet

Sjöfartsverket

Sjöarbetstidslag 1970:105 17§,20a§,20b§ Lag 1975:1083 om upp- 5§ giftsskyldighet rörande mottagande av olja Containerlag 1980:152 m§ Containeriörord ning 15§ 1980:640 Lag 1980:424 om åtgärder 6 kap. 11 8 kap., 10 kap. mot förorening från fartyg 6a§,6b§,9§ Lag 1982:821 om transport 13a§16§ av farligt gods

26a§,29a§,29b§ Mönstringslag 1983:929 Lag 1985:426 om kemiska 17a§21a§21b§ produkter Förordning 1990:717 om 6a§,27§ undersökning av olyckor Lag 1992:1534 om CE- 6a§,7§ märkning Lag 1996:18 om vissa 5a§ säkerhets- och miljökrav på fritidsbåtar

SOU 1997: 127 Tabelluppställning över det selektiva urvalet 241

Skogsstyrelsen

Skogsvårdslag 1979:429 35 a 38 § Lag 1994:900 genetisk 15 18 18 b §

om a a modifierade organismer

Socialstyrelsen

Socialtjänstlagen 1980:620 75 § Hälsoskyddslag 1982:1080 17 a 23 § Karantänslag 1989:290 18 a 21 § Lag 1993:584 om medicin- 14 a 17 § tekniska produkter Lag 1996:786 tillsyn 20 22 22 b §

om a a över hälso- och sjukvården

Sprängämnesinspektionen

Lag 1982:821 transport 13 a 16 §

om av farligt gods

19a§,23a§,23b§ Lag 1988:868 om brandfarliga och explosiva varor

242 Tabelluppställning över det selektiva urvalet SOU 1997: 127

Statens strålskyddsinstitut

Strålskyddslag 1988:220 33 37 39 §

a a a

Telestyrelsen

Lag 1992:1527 om 8 a 10 a 10 b § teleterminalutrustning

Statens utsädeskontroll Utsädeslag 1976:298 8 8 a 8 b 10 § Lag 1985:426 om kemiska 17 a 21 a 21 b § produkter

Vägverket

Yrkestraflklag 1988:263 20 22 22 b §

a a

Överstyrelsen för civilberedskap

Lag 1976:295 om skyldig- 7 8 § het för näringsidkare att medverka vid lagring för törsörjningsberedskap

där är

Författningar tillsynsansvaret oreglerat

Allmän ordning

Lag 1987:375 om förbud 3 § mot s.k. bastuklubbar och andra liknande verksamheter

1997:127 Tabelluppställning över det selektiva urvalet 243 SOU å

Ordningslag 1993:1617 2 kap. 29 3 kap. 22

Arbetsrätt

Lag 1976:580 med- 47 §

om bestämmande i arbetslivet

Lag 1989:532 om tillstånd 4 5 6 § för anställning på fartyg

Utlänningslag 1989:529 10 kap. 5 a 7 och 8

Lag 1993:440 om privat 7 § arbetsförmedling och uthyrning arbetskraft

Associationsrätt

Aktiebolagslag 1975:1385 19 kap. 1 §

Lag 1983:1046 om skyldig- 5 § het för vissa bostadsföreningar och bostadsaktiebolag att föra lägenhetsförteckning

Lag 1987:667 ekono- 16 kap. 1 §

om miska föreningar

Bostadsrättslag 1991:614 10 kap. 3 §

244 Tabelluppställning över det selektiva urvalet SOU 1997: 127

Beredskapslagstiftning

Lag 1939:299 om förbud i 5 6 6 § a vissa fall mot överlåtelse eller upplåtelse fartyg av m.m.

Lag 1940:176 med vissa 4 § bestämmelser om fraktfart med svenska fartyg

Förordning 1945:625 6 § om registrering m.m. vid försäljning av vissa fordon som är införda i det militära

fordonsregistret

Lag 1971:1078 lör- 21 § om svarsuppiinningar

Oljekrislag 1975:197 19 §

Förfogandelagen 1978:262 53 §

Ransoneringslagen 48 a §

1978:268

Lag 1982:1004 om skyldig- 6 § het för näringsidkare,

arbetsmarknadsorganisa-

tioner m.fl. att delta i total-

iörsvarsplaneringen

Prisregleringslag 1989:978 § 45 a

Tabelluppställning över det selektiva urvalet 245 SOU 1997: 127

Lag 1992:1402 undan- 18 § om a försel och förstöring

Lag 1993:1742 skydd 10 § om a för landskapsinformation

Lag 1994:1720 civilt 10 kap. 3 § om a försvar

Lag 1994:1809 total- 10 kap. 5 § om försvarsplikt

Lag 1994:2077 arbets- 6 § om

förmedlingstvång

Hälso- och sjukvård

Lag 1960:409 förbud i 7 § om vissa fall mot verksamhet på

hälso- och sjukvårdens

område

Förordning l968:70 med 6 § 2 mom. vissa bestämmelser om injektionssprutor och kanyler

Immatrialrätt

Lag 1953:771 skydd för 5 § om vissa internationella sjukvårdsbeteckningar m.m.

246 Tabelluppställning över det selektiva urvalet SOU 1997: 127

Varumärkeslag 1960:644 37 §

Lag 1960:729 om upphovs- 7 kap. 53 § rätt till litterära och konstnärliga verk Patentlag 1967:837 9 kap. 57 62 §

Mönsterskyddslag 1970:485 35 40 §

Firmalagen 1974:156 18 § Lag 1992:1685 om skydd 9 § för kretsmönster för halvledarprodukter

Växtlörädlarrättslagen 9 kap. 1 11 §

1997:306

Jordbruk Förordning 1956:413 12 § 1 st., 13 § 1st., 15 § om

klassificering av kött

Växtskyddslag 1972:318 10 §

Miljörätt

Lag 1982:349 åter- 4 § om

vinning av dryckesiörpack-

ning av aluminium

Tabelluppställning över det selektiva urvalet 247 SOU 1997: 127

Lag 1983:428 spridning 6 § om av bekämpningsmedel över skogsmark

Lag 1988:1597 om ñnansie- 7 § ringen av hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m.

Lag 1992:1537 ñnansie- 10 § om ring framtida utgifter för av använt kärnbränsle m.m.

Lag 1993:1614 25 § om Antarktis

Skatt och uppbörd

Utsökningsbalken 1981:774 7 kap. 25 §

Lag 1994:1563 tobaks- 6 § om skatt

Socialförsäkringsrätt

Lag 1976:380 arbets- 8 kap. 11 § om skadefdrsäkring

Lag 1979:84 del- 22 § om

pensionsförsäkring

Lag 1991:1047 sjuklön 19 § om

248 Tabelluppställning över det selektiva urvalet

Lag 1997:239 om arbets- 116§ löshetskassor

Trafik- och

transporträtt

Kungörelse 1952:581 med 13§ vissa föreskrifter angående räddning sjönöd och

ur avvärjande av sjötraiiken hotande fara m.m. sjönödskungörelse

Terrängtrafikkungörelsen 70§,71§,76§

1972:594

Fordonskungörelsen 105-106 112 § 1972:595

Bilregisterkungörelse 87 89 90 92§

1972:599

Vägtrafikkungörelsen 163 §,164 §,l66§

1972:603

Sjömanslag 1973:282 62 63 74a§

Kungörelse 1974:681 15 17§, 17a§

om internationella vägtransporter

Lag 1975:88 bemyndi- 3§

om gande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer

Tabelluppställning över det selektiva urvalet 249

Förordning 1975:885 om m§ utmärkning av fordon i yrkesmässig trafik

Fartygsregisterförordning 7§ 1975:927

Förordning 1975:929 med n§ vissa bestämmelser om fartygs identifiering

Trafikskadelagen n§ 1975:1410

Lag 1976:357 om motor- n§ tävlingsförsäkring

Körtkortslag 1977:477 34§36§37a§

Körkortsförord ning 103 104 104 a§ 1977:722

Förordning 1977:1119 om n§ farled svaruavgift

Lag 1978:69 om försälj- m§ ningsskatt på motorfordon

Lag 1979:560 om 4 kap. 1§ transportförmedling

Lag 1979:561 om 4 kap. 1§ biluthyrning

250 Tabelluppställning över det selektiva urvalet SOU 1997: 127

Förordning 1979:1036 om 3 § högsta pris för vissa lastbilstransporter

Förordning 1980:803 om 13 § regionalpolitiskt transportstöd

Förordning 1982:569 om 11 § lotsning m.m.

Lag 1985:126 om åtgärder 3 § till skydd för svensk sjöfart

Svävarfartslörordning 15 § 1986:305

Förordning 1987:27 om 15 § fordon i internationell vägtrafik i Sverige

Fartygssäkerhetslag 12 kap. 1-3 §

5 a 1988:49

Fordonsskattelag 1988:327 79 82 §

Förordning 1988:1505 om 13 § biluthyrning

Förordning 1993:185 om 19 § arbetsförhållanden vid vissa internationella vägtransporter

SOU 1997: 127 Tabelluppställning över det selektiva urvalet 251

Sjölagen 1994:1009 20 kap. 16 §

Förordning 1994:1162 om 37 38 38 a § skeppsmätning

Förordning 1995:521 om 20 § behöriga myndigheter, m.m. i fråga om kör- och vilotider samt fárdskrivare vid vägtransporter

Övriga författningar

Kungörelse 1925:465 med 6 och 7 §§, 8 § särskilda bestämmelser om utförsel från riket sprit-

av drycker och vin

Rättegångsbalken 9 kap. 1-3 §§, 4 §

l942:740 A

Virkesmätningslag 3 § 1966:209

Lag 1966:742 om hotell och 16 18 18 a § pensionatrörelse

Kungörelse 1967:134 om 2 § kvalitetsbenämning på äpplen och päron

Atomansvarighetslag 40 § 1968:45

252 Tabelluppställning över det selektiva urvalet SOU 1997: 127 i

Lag 1969:612 om förbud 2§ mot professionell boxning

Lag 1970:498 om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar

Fastighetsbildningslag 5 kap. 35 § 1970:988

Handelsregisterlag 22 § 1974: 157

Kungörelse 1974:271 om 8§ kontroll vid utförsel av livsmedel

Lag 1978:800 om namn 2§ och bild i reklam

Lag 1979:561 om 4kap.1§ biluthyrning

Lag 1986:985 om handel 14§ med ädelmetallarbeten

Lag 1988:l5 om förbud 3§ mot radar- och laservarnare

Lag 1990:783 om skydd för 2§ beteckningen svenskt arkiv

Lag 1990:1183 om tillfällig 10 12§ försäljning

SOU 1997: 127 Tabelluppställning över det selektiva urvalet 253

Lag 1991:1559 med före- 3 kap. 20 5 kap. 9 § skrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

Lag 1992:160 om utländska 29 § filialer m.m.

Lag 1992:889 om den 14 § officiella statistiken

Lag 1993:1392 om plikt- 35 § exemplar av dokument

Lag 1993:1367 om förbud 3-4 §§, 4 a § beträffande viss avkodningsutrustning

Vapenlagen 1996:67 9kap. 1-3 §

Vapenförordningen 14 kap. 1 § 1996:70

Lag 1996:95 om vissa 8 § internationella sanktioner

Lag 1997:192 om inter- 15 § nationell adoptionsförmedling

Sammanställning

domar om

företagsbot

Innehåll

Inledning 259 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Utsläppet i fjorden 265 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . PCB-fallet 270 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Takfallet arbetsplatsolycka 273 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Excenterpressen arbetsplatsolycka 276 . . . . . . . . . . . . . . Explosionen arbetsplatsolycka 278 . . . . . . . . . . . . . . . . Spårvagnen arbetsplatsolycka 281 . . . . . . . . . . . . . . . . . Felmärkningen 1 förpackningsdag 293 . . . . . . . . . . . . . Felmärkningen 2 förpackningsdag 297 . . . . . . . . . . . . . Villkorsöverträdelser 1 299 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10. Villkorsöverträdelser 2 ñskodling 301 . . . . . . . . . . . . . . ll. Villkorsöverträdelser 3 sotande fackling 306 . . . . . . . . . 12. Villkorsöverträdelser 3 och underlåtenhet att följa

föreläggande 310 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13. Underlåtenhet att följa föreläggande 317 . . . . . . . . . . . . . 14. Olovliga grustäkter 319 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15. Olovligt anläggande av fabrik 320 . . . . . . . . . . . . . . . . . 16. Smuggling l 323 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17. Smuggling 2 325 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18. Egenmäktigt förfarande m.m. 331 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19. Tjänstebostad 338 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20. Brott mot låneförbudet 340 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Inledning

Vi ,har vänt oss till Riksåklagaren för att få hjälp med att leta fram domar där yrkanden om företagsbot har prövats. Riksåklagaren skickade ut en förfrågan till samtliga överåklagare i landet, och fick tjugo domar. I domarna har yrkanden om åläggande av företagsbot framställts mot tjugofyra svaranden. I sju fall har yrkandena bifallits. I det följande redovisas domarna i sammandrag.

För att underlätta läsningen kommer först en kort presentation av de olika fallen.

Den första domen gäller ett utsläpp en miljöfarlig kemisk pro-

av dukt i fjord. En anställd ansågs ha varit grovt oaktsam genom att

en inte vidta tillräckliga åtgärder för att hindra eller motverka skada i miljön när han blev medveten om att ett utsläpp inom industriområdet hade skett. Tingsrätten ansåg emellertid, bl.a. mot bakgrund av att den anställde vid tillfället inte var i psykisk balans, att det den anställde blivit övertygad om var ett ringa fall och han skulle därför inte fällas till ansvar. I frågan om företagsbot hade åklagaren också påstått att överordnade inom bolaget av grov oaktsamhet eftersatt organisationen, säkerheten, kontrollen, informationen och utbildningen inom bolaget och därigenom orsakat eller medverkat till utsläppet. Tingsrätten fann att inom bolaget oaktsamhet hade underlåtit att informera

man av grov och utbilda personalen på det sätt som behövdes för att hindra eller motverka utsläpp av aktuellt slag. Inom bolaget hade således begåtts brott mot lagen om kemiska produkter. Bolaget hade vid den bedömningen inte gjort vad som skäligen kunde krävas för att förebygga brottsligheten. Brottet ansågs innefatta ett grovt åsidosättande av de skyldigheter som var förenade med verksamheten och bolaget ålades företagsbot med 200 000 kr. Här det alltså inte någon känd gär-

var ningsman som begått det brott som låg till grund för att ålägga företagsbot.

Även i detta fall det fråga brott mot lagen kemiska

var om om produkter. Åklagaren yrkade att ett bolag skulle åläggas företagsbot för att brustit i hanteringen av spillolja som innehöll PCB. Tings-

man rätten fann att PCB-haltig spillolja hanterats av personal inom företaget

ett sätt som står i strid med givna instruktioner och med bestämmelserna i lagen om kemiska produkter. Tingsrätten ansåg att detta antagligen berodde på slarv vid olika tillfällen av olika personer olika driftsställen. Något konkret antagande om ett händelseförlopp kunde inte göras. Om, såsom var möjligt, ett flertal av bolagets an-

260 Sammanställning domar om företagsbot

ställda vid skilda tillfällen för sig överträtt bestämmelserna i

var mindre mån och ett sätt som för var och en inte innebar grov oaktsamhet kan detta inte medföra att företagsbot skall

summan av utdömas. Tingsrätten ogillade talan. Hovrätten ansåg att företrädare för bolaget hade varit medvetna behovet kontroll spillolja, bl.a.

om av av eftersom bolaget hade utfärdat instruktioner om att spilloljan skulle kontrolleras och i den mån den innehöll miljöfarligt avfall skickas för destruktion. I praktiken skedde ingen kontroll och någon uppföljning

hur kontrollen fungerade skedde inte heller. Med hänsyn till vikten av

att undvika spridning PCB eller andra miljöfarliga ämnen inneav av fattade underlåtenhetema enligt hovrätten sådan grov oaktsamhet

förutsätts för enligt 20 § punkten l i lagen om kemiska som ansvar produkter. Brottet begånget i utövningen näringsverksamhet och

var av

ett sådant slag att den måste anses ha inneburit ett grovt åsidoav sättande de särskilda skyldigheter som är förenade med bolagets

av verksamhet. Bolaget ålades företagsbot med 150 000 kr.

3. Det tredje fallet gäller arbetsplatsolycka när en anställd ramlade

en ned från ett tak och skadade sig. Arbetet hade utförts utan föreskriven skyddsanordning. Tingsrätten lade ansvaret för att arbetet beordrats

fungerade platschef, och konstaterade att E känt till att

som som skyddsanordning saknades. E ansågs därför oaktsamhet ha

genom vållat olyckan och han dömdes till böter. Tingsrätten ansåg inte att brottet särskilt svår beskaffenhet och ogillade yrkanden om

var av företagsbot eftersom det inte fanns anledning att rikta det klander mot bolaget ett bifall skulle ha inneburit.

som

Detta fall gäller också arbetsplatsolycka där anställd skadades

en en i maskin inte hade föreskrivna skyddsanordningar. Bolagets

en som ägare medveten det använde maskinen ändå för att kunna

var om men fullfölja order. Han ansågs medvetet ha tagit risk och dömdes

en en för vållande till kroppsskada till böter. Bolaget ålades företagsbot eftersom brottet ansågs innebära ett grovt åsidosättande av bolagets skyldigheter.

Även det femte fallet gäller arbetsplatsolycka. En kraftig explo-

en sion inträffade. Olyckan ledde till både person- och sakskador samt ett dödsfall. En anställd, till vilken ansvaret för säkerheten hade delegerats, fälldes till för arbetsmiljöbrott och allmänfarlig vårdslös-

ansvar het. Tingsrätten ansåg inte att omständigheterna var sådana att ett fängelsestraff skulle dömas ut. Den anställde dömdes till Villkorlig dom kombinerad med ett bötesstraff. Bolaget ådömdes företagsbot. Tingsrätten ansåg 500 000 kr vara ett skäligt belopp.

SOU 1997: l27 Sammanställning av domar företagsbot 261 om

Det sjätte fallet gäller en spårvagnsolycka i Göteborg. Det blev klarlagt att en anställd genom att koppla den mekaniska bromsen till ur en spårvagn försatt vagnen i rullning. Det ansågs oaktsamt och han dömdes för allmänfarlig vårdslöshet, vållande till död och annans vållande till kroppsskada. Tingsrätten ansåg att den anställde inte tagit en medveten risk utan trott att förfarandet riktigt och ofarligt. Hans var agerande måste också ses mot bakgrund att han inte fått tillräckliga av kunskaper om bromssystemets uppbyggnad. Med hänsyn till dessa omständigheter fann tingsrätten att brottet inte borde bedömas som grovt. Åtalet mot två i företagsledningen ogillades. Tingspersoner rätten uttalade att även om företagsbot inte förutsätter ekonomisk vinning eller ens att brottet styrts av önskan sådan skall de ekonoom miska motiven för gärningen tillmätas betydelse. Det klart att den var anställde själv inte haft något ekonomiskt motiv för sitt handlande. Det var inte heller visat att de brister i utbildning förelåg haft sin som grund i att Göteborgs Spårvägar inte velat satsa tillräckliga resurser och att bolaget inte gjort någon helst ekonomisk vinst brottet. som Med beaktande det och med hänsyn framför allt till att tingsrätten av fann att brottet begåtts i direkt strid med klar förbudsregel ogillades en yrkandet om företagsbot.

Detta fall gäller otillåten ommärkning julskinkor vid ett varuhus. av Förpackningsdatum ändrades. Två anställda, chefen för köttavdelningen och livsmedelschefen, dömdes till böter. Tingsrätten dömde varuhusägaren att betala företagsbot. I hovrätten och i Högsta domstolen ansågs brottet inte tillräckligt allvarligt för att företagsbot skulle dömas ut.

8. Även det här fallet gäller datummärkning livsmedel. Ett företag av hade under tiden december 1987 Örjan augusti 1988 regelmässigt - av angett den måndag under vilken leverans skett förpackningsdag som trots att förpackningen ägt rum under fredagen före leveransdagen. Platschefen ansågs ha haft uppsåt till felmärkningen och dömdes till böter. Brottet ansågs innebära ett grovt åsidosättande företagets särav skilda skyldigheter och företagsbot dömdes ut.

Här hade vissa villkor överträtts som länsstyrelsen ställt i ett upp tillståndsbeslut för verksamhet med bl.a. aluminiumskrot. Det ansågs utrett att företagaren, verksamheten bedrevs inte i juridisk person, uppsåtligen gjorts sig skyldig till överträdelserna, och han dömdes till böter. Tingsrätten fann, efter viss tvekan, att brottet inneburit ett så grovt åsidosättande de särskilda skyldigheter verksamheten varit av

262 Sammanställning domar om företagsbot

förenad med att företagsbot också dömdes ut. Den fysiska personen ådömdes alltså såväl dagsböter företagsbot.

som

10. Fallet gäller villkorsöverträdelser i verksamhet med fiskodling. Företrädaren för tre olika bolag hade medvetet överträtt villkoren och gjort sig skyldig till överproduktion av.f1sk och överutsläpp av fosfor. Överträdelsema ansågs gälla förpliktelser väsentlig betydelse för

av miljön. Tingsrätten fann att utredningen gav tecken att en sjö under tid kunde ha förändrats i negativ riktning men att

senare åklagaren inte uppfyllt sin bevisbörda vad gällde miljöbrott. Företrädaren dömdes för brott mot miljöskyddslagen till villkorlig dom och böter. Tingsrätten fann att det fanns förutsättningar att ålägga endast ett de tre bolagen företagsbot eftergav den. De skäl för efter-

av men gift att åklagaren inte lyckats styrka skada eller

som angavs var olägenhet i anledning överutsläppen samt att bolaget kunde komma

att påföras miljöskyddsavgift.

ll. petrokemisk verksamhet skedde enligt åklagaren villkors-

I en överträdelser. Tingsrätten fann villkorsöverträdelse skett, att den

att en skett uppsåtligen och att överträdelsen motiverats närmast av ekonomiska skäl. Fabrikschefen dömdes till böter och företaget ålades företagsbot med 100 000 kr. I hovrätten ogillades åtalet helt mot fabrikschefen och följd det också talan företagsbot.

som en av om

12. Här det fråga brott mot miljöskyddslagen och arbets-

var om miljölagen. Ett företag hade överträtt föreskrifter för förvaring av miljöfarligt avfall samt inte följt yrkesinspektionens förelägganden. Företrädaren för bolaget dömdes till ett kännbart bötesstraff. Enligt tingsrättens mening berodde brotten snarast ekonomiskt ogynn-

betingelser, föranledda vikande konjunktur. Vid den samma av en bedömningen lämnades yrkandet företagsbot utan bifall.

13. En kommun underlät att följa yrkesinspektionens föreläggande att

vidta arbetsmiljöförbättrande åtgärder. Tingsrätten delade åklagarens

bedömning att omständigheterna var sådana att någon befattningshavare inom kommunen måste ha varit åtminstone oaktsam. Brottsligheten ansågs innebära ett grovt åsidosättande kommunens särskilda

av skyldigheter i den näringsverksamhet med sophantering som bedrevs och den ålades företagsbot. Här liksom i fall 1 och 2 har rätten alltså funnit brott styrkt utan att någon särskild gärningsman utpekats.

SOU 1997: 127 Sammanställning av domar om företagsbot 263

14. Företrädaren för en ekonomisk förening dömdes för brott mot naturvårdslagen till böter. Brotten bestod i olovliga grustäkter. Tingsrätten ogillade yrkandet om företagsbot eftersom brottsligheten inte ansågs innebära ett grovt åsidosättande av föreningens särskilda skyldigheter eller annars vara av allvarligt slag.

15. Den verkställande direktören för ett bolag åtalades för brott mot miljöskyddslagen bestående i att bolaget anlagt fabrik utan erforder-

en liga tillstånd. Han fälldes till ansvar och dömdes till ett måttligt bötesstraff. Vad gäller frågan företagsbot beaktade tingsrätten att brotts-

om ligheten skett av oaktsamhet och att den inte varit av särskilt allvarlig art. Vidare hade den tillståndspliktiga verksamheten endast körts i kortvarig provdrift och bolaget riskerade att dess investeringskostnader blev onyttiga. Företagsbot skulle därför inte åläggas bolaget.

16. Företrädaren och ende ägaren till ett aktiebolag dömdes till sjuttio dagsböter för varusmuggling. Det otillåten utförsel krigs-

var av materiel. Tingsrätten fann att utrymmet att döma ut företagsbot

var mycket begränsat när företrädaren dömts till ett kännbart bötesstraff och eftergav den företagsbot som annars skulle ha dömts ut.

17. Företrädaren, som också ägde ca en tredjedel aktierna, för ett

av bolag dömdes för varusmuggling och brott mot varusmugglingslagen. Bolaget hade bl.a. fört metaller från Estland utan att ge det tillkänna för tullmyndighetema och därigenom undgått att betala mervärdesskatt. Påföljden bestämdes till Villkorlig dom och etthundratjugo dagsböter. Tingsrätten ansåg att det vid sidan av den påföljden skulle

vara uppenbart oskäligt att ålägga bolaget företagsbot.

18. Företrädaren för ett aktiebolag, ensam ägare, dömdes för

egenmäktigt förfarande, urkundsförfalskning, brukande falsk urkund och

av försvårande skattekontroll till villkorlig dom och etthundratjugo

av dagsböter. Bolaget hade olovligen tippat stora mängder rivningsmassor på en fastighet. Företrädaren och styrelsesuppleanten var på det klara med att de var tvungna att framställa falska urkunder för att dölja vissa brister i bokföringen. Så skedde och urkundema användes i bokföringen. Tingsrätten fann att det ändå gick att i huvudsak följa rörelsens förlopp, bolagets ekonomiska ställning och resultat och ogillade talan om bokföringsbrott. Tingsrätten ansåg vidare att brottsligheten inte kunde anses innefatta ett grovt åsidosättande de särskilda

av skyldigheter som var förknippade med bolagets verksamhet.

i 264 Sammanställning av domar om företagsbot l

19. Den verkställande direktören för en bank åtalades för grovt skattebedrägeri för att han hyrt tjänstebostäder och betalat en hyra som inte motsvarade marknadshyra utan att deklarera fönnånen. Det var klarlagt i målet att frågan tjänstebostad inte hade tagits upp deklarerationer-

Tingsrätten ansåg att åtalet borde ogillas. Åklagaren gjorde gällanna. de att företrädare och tjänstemän hos banken möjliggjort den verkställande direktörens gärning samt åsidosatt bestämmelser i kommunalskattelagen, skattebrottslagen och taxeringslagen som direkt eller indirekt är straffsanktionerade. De brott och åsidosättanden som skett har begåtts i utövande bankens näringsverksamhet och innefattat,

av bl.a. att oriktig kontrolluppgift avlämnats, medverkan till skatte-

genom bedrägeri antingen av grov oaktsamhet eller uppsåtligen. Det angavs inte vilka i banken begått brott. Tingsrätten påpekade att brott

som endast kan begås fysiska personer och att det måste stå klart att

av brott har blivit begånget. Tingsrätten framhävde att anledning saknas att efterge sedvanliga höga krav bevisningen i brottmål när det gäller yrkanden företagsbot och ansåg att åklagarens påståenden

om inte hade tillräcklig precision för att kunna medföra bifall till talan om företagsbot.

20. Den här domen rör ekonomisk brottslighet och är mycket vidlyftig. I ett fall ansåg tingsrätten att brottsligheten som gällde medhjälp till brott mot låneförbudet i aktiebolagslagen innebar ett sådant grovt

l åsidosättande de särskilda skyldigheter som varit förenade med

av bolagets verksamhet att företagsbot borde åläggas. Men med hänsyn

j till den ende ställföreträdare för bolaget ådömdes ett förhållandevis kraftigt bötesstraff eftergav tingsrätten företagsboten. I ytterligare ett fall ansåg tingsrätten att brottet mot aktiebolagslagen i sig var så allvarlig att företagsbot borde komma ifråga. Den bank det gällde hade dock haft utbildning och information i frågor av aktuellt slag och gick därför fri från eftersom den ansågs ha gjort vad som skäligen

ansvar kunde krävas för att förhindra gämingama ifråga. I hovrätten ogillades åtalet i sin helhet, vilket medförde att även talan företagsbot ogilla-

om des.

Sammanställning av domar företagsbot 265 i om

i l

Utsläppet i fjorden

Yrkanden

På kvällen den 30 april 1992 släpptes 7 ton nonylfenoletoxylat ut inom X AB:s industriområde. Produkten passerade industriavlopps-

genom systemet och via en utjämningsbassäng ut i en fjord. Det vidtogs inte några åtgärder för att förhindra att produkten kom ut i fjorden. Bolagets ledning fick vetskap om utsläppet först den 4 maj 1992. Nonylfenoletoxylat bedöms Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket

av som en miljöfarlig kemisk produkt. Halten av nonylfenoletoxylat i det avloppsvatten som gick ut i fjorden uppgick som mest till 2-5 g/m3, vilket för vissa fiskarter är en farligt hög nivå. Utsläppet av 7 ton nonylfenoletoxylat innebar att ca 2,5 ton nonylfenol kom ut i fjorden. Det motsvarar tre årsutsläpp av nonylfenol.

K, som är anställd hos X AB, arbetade på kvällen den 30 april 1992 som operatör och skiftsamordnare. Han hade bl.a. till uppgift att pumpa 14 ton nonylfenoletoxylat från bolagets emulgolfabrik till en tank utanför fabriken och därefter tillbaka i fabriken. Han påbörjade denna s.k. rundpumpning kl 18.00 och avslutade den kl 21.30. Han styrde och övervakade pumpningen en bildskärm. Under pumpningen släpptes 7 ton nonylfenoletoxylat misstag ut inom fabriks-

av området och passerade genom industriavloppssystemet och via en utjämningsbassäng ut i fjorden. Tekniskt sett orsakades utsläppet av att två utlastningsventiler felaktigt stod öppna och att en ventil i en golvbrunn var trasig och inte gick att stänga mot industriavloppssystemet. När K hade avslutat pumpningen kl 21.30, blev han medveten att

om ett större utsläpp skett inom industriområdet. Han underlät trots det att vidta några åtgärder för att hindra eller motverka skada i miljön.

K orsakade utsläppet av grov oaktsamhet. Han borde ha förvissat sig om att de två utlastningsventilema stängda och han borde, när

var han blev medveten om utsläppet inom industriområdet, ha underrättat jourhavande ingenjör eller vidtagit andra åtgärder för att förhindra att produkten kom ut i fjorden.

Lagrum: 5 § och 20 § första stycket 1 lagen 1985:426 om kemiska produkter.

266 Sammanställning domar om företagsbot

Företagsbot

Brott mot lagen om kemiska produkter har i bolagets näringsverksamhet begåtts K i enlighet med åtalet mot honom och/eller av över-

av ordnad som av grov oaktsamhet eftersatt eller inte följt upp bolagets organisation, säkerhet, kontroll, infonnation och utbildning och därigenom medverkat till eller orsakat utsläpp till vatten av 7 ton nonylfenoletoxylat vid månadsskiftet april/maj 1992. Brottsligheten har inneburit ett grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter som är förenade med verksamheten. Bolaget har inte gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten. Ett utsläpp av nonylfenoletoxylat i fjorden skulle ha förhindrats, om den operativa personalen varit tillräckligt instruerad om styrning och övervakning av vissa arbetsmoment via bildskärm och tillräckligt informerad om gällande säkerhetsföreskrifter samt anläggningens säkerhet. Vad gäller

om anläggningens säkerhet har den operativa personalen inte infonnerats

att ventil i golvbrunn var trasig och inte gick att stänga mot om en en industriavloppssystemet. Bolagets organisation vad gäller reparationer har dessutom varit bristfällig. X Aktiebolag skall åläggas företagsbot.

K bestred vitsordade de faktiska omständigheterna utom

ansvar men påståendet, att han underlåtit vidta åtgärd efter upptäckten av utsläppet. Han bestred att han handlade oaktsamt, i vart fall grovt oaktsamt. I andra hand hävdade han att brottet är att bedöma som ringa fall och därför inte skall föranleda ansvar.

Bolaget bestred yrkandet om företagsbot under påståendet att något brott inte begåtts mot lagen kemiska produkter, varken av K eller

om någon hans överordnade, samt att bolaget inte underlåtit att vidta

av åtgärder till förhindrande av brott.

T ingsrättens bedömning Vid pumpningen 14 ton nonylfenoletoxylat från vågtanken till

av tanken F 2825 korn ungefär hälften eller drygt 8 ton att rinna ut

utlastningsledning, varav omkring 7 ton rann ner i det västra genom en industriavloppssystemet för att slutligen hamna i fjorden. Pumpningen, för vilken K ansvarig, ägde vid 18-tiden den 30 april 1992.

var rum Först vid 24-tiden dag konstaterades storleken på utsläppet. Inte

samma förrän den 4 maj 1992 fick fabriksledningen kännedom

på morgonen

utsläppet och kunde vidta åtgärder till förhindrande av skadeverkom ningar detta. Nonylfenoletoxylat är ett sådant kemiskt ämne varpå

av lagen om kemiska produkter är tillämplig.

Sammanställning av domar om företagsbot 267

Händelseförloppet

Utsläppet hade flera samverkande orsaker. Ventilen Hv 29007 var öppen vid överpumpningen, vilket den inte skulle ha varit. Att pumpningen ändå skedde berodde att K använde sig av översiktsbilden datorsystemets bildskärm, som gav honom den felaktiga uppfattningen att ventilen var stängd. Olyckligtvis stod även ventilen i tenninal 11 öppen vid tillfället. Den hade uppenbarligen lämnats öppen av det föregående skiftet efter rengöringen av tanken. Denna ventil fanns inte utmärkt på den operativa bild som K borde ha använt vid pumpningen, varför han inte skulle ha uppmärksammat att ventilen var öppen, även

han hade använt den bilden. I närheten av den sistnämnda ventilen om finns en dräneringsbrunn för dagvatten. Brunnen har en ventil avloppsventilen som var trasig och stod öppen. Avloppsventilen leder till det västra industriavloppet som är avsett för lätt förorenat vatten. Större delen utsläppet rann ner i dräneringsbrunnen lastnings-

av platsen och ut genom avloppsventilen.

Först vid 21.30 tiden uppmärksammade K genom titthålet i reaktorn att en större mängd vätska kunde ha försvunnit. Detta inträffade så nära skiftbytet att han under sitt eget skift inte genom Vägning tog reda på hur mycket hade försvunnit. Ks anteckning i loggboken om ut-

som släppet föranledde ingen reaktion från något av följande skiftlag. Först under morgonen den 4 maj 1992 började åtgärder vidtas.

Oaktsamhet

Olyckan hade rimligen inte inträffat, om K vid överpumpningen hade använt sig den operativa pumpbilden i stället för översiktsbilden.

av Även han inte blivit orienterad att översiktsbilden inte indi-

om om kerade ventilläget för samtliga på bilden angivna ventiler borde texten i det orangefärgade fältet ha föranlett honom att iaktta särskild försiktighet, i synnerhet som detta tillfälle, enligt hans egen uppgift, var första gången han pumpade till tanken F 2825 med hjälp av

som datorsystemet. Ks handlande att använda översiktsbilden utan ytterligare kontroll får anses ha varit oaktsamt, vilken oaktsamhet dock inte kan bedömas som grov med beaktande av de brister i informationen till den operativa personalen som uppenbarligen förekommit.

K övertygad att ventilen Hv 29007 var stängd. Det kan

var om därför inte anses ha varit oaktsamt av honom att han inte före överpumpningen kontrollerade att ventilen vid terminal 11 var stängd.

När K strax före rundpumpningen upptäckte den fuktiga fläcken runt dräneringsbrunnen vid diskcontainem i terminal 11, fanns anled-

268 Sammanställning av domar om företagsbot SOU 1997: 127

ning för honom att undersöka om vätskan hade stannat ovanför ventilen i dräneringsbrunnen eller runnit ner genom denna. När han strax därefter märkte att ventilen Hv 29007 och tenninalventilen stod öppna, måste han ha insett att en betydande mängd nonylfenoletoxylat kunde ha runnit i industriavloppet. En ytterligare bekräftelse härpå borde

ner han ha fått när han vid 21.30-tiden såg ner i reaktorn och märkte en minskad mängd vätska. Mot denna bakgrund borde han själv, trots det nära förestående skiftbytet, ha konstaterat hur mycket som saknades samt ha underrättat beredskapshavaren härom. Under alla omständigheter skulle han utförligt ha informerat det skiftlaget som gick

mera

om vad som hade hänt och ha anmodat skiftsamordnaren där att underrätta beredskapshavanden om utsläppet, såvida det inte visade sig att endast en obetydlig mängd hade passerat dräneringsbrunnen. Ks anteckning i loggboken utsläppet kan inte anses ha varit en till-

om räcklig åtgärd. Han har genom sin underlåtenhet i nu berörd del visat en oaktsamhet som är att bedöma som grov.

Av utredningen framgår att K vid tillfället var i psykisk obalans. Utsläppet får också i viss mån anses utgöra resultatet av ett antal för honom olyckligt samverkande omständigheter. Som strax skall konstateras får vidare det största ansvaret för utsläppet läggas företagsledningen. Med hänsyn till nämnda omständigheter kan det varom K nu blivit övertygad ringa fall, varför han inte skall dömas till

anses som

Åtalet mot honom ogillas. ansvar.

Företagsbot Utredningen får anses visa att ledningen brustit i sin skyldighet att informera den operativa personalen om användandet av TV-bildema. Detta måste särskilt gälla översiktsbilden. varpå det bl.a. fanns i

anses vart fall ventilbild som i motsats till andra inte angav när ventilen

en var öppen eller stängd. Behovet av information måste anses ha varit speciellt stort när såsom i detta fall bilderna utvecklades och förändrades efter hand. Såvitt utredningen visar fanns ingen under chefsnivån

hade ålagts att ansvarig for sammanhållen information till som vara en den operativa personalen om styr- och övervakningssystemets uppbyggnad och utveckling. Härigenom f°ar överordnade i bolaget anses ha eftersatt sin skyldighet att informera och utbilda.

Enligt den skriftliga instruktionen för skittsamordnare skall denne kalla beredskapshavande, när så befinnes nödvändigt. I målet har inte framkommit, att skiftsamordnama mera konkret har utbildats om den närmare innebörden av denna obestämt utformade skyldighet.

SOU 1997: 127 Sammanställning av domar om företagsbot 269

Även de situationer i vilka beredskapshavande skall kallas är

om många och skiftande, saknas inte möjlighet att mera precist ange när skyldigheten inträder. I målet får anses visat, att K inte insett, att kravet på underrättelse av beredskapshavaren uppkom redan när han misstänkte att mer än en obetydlig mängd nonylfenoletoxylat hade runnit genom urlastningsledningen. En mer utförlig instruktionsbestämmelse hade därför varit ägnad att göra K påmind om sin rapporteringsskyldighet. Även i detta hänseende får företrädare för bolagsledningen anses ha brustit i aktsamhet.

Ventilen i dräneringsbrunnen var trasig en längre tid. För det löpande underhållsarbetet fanns en ansvarig utsedd. Bolagsledningen kan

inte rimligen anses ansvarig för dröjsmålet med reparationen av ventilen. I målet är utrett att den underhållningsansvarige hade informerat

lastama vid terminal 11 om ventilens beskaffenhet och behovet av i försiktighet vid lastning. När reparationen dröjde så länge blev

som fallet, borde personal, som arbetade med vätskor vid denna

även annan lastningsterminal ha informerats om att ventilen, som onekligen har en viktig funktion i säkerheten vid hanteringen av kemiska ämnen, stod i öppet läge och inte fungerade. Det måste anses ha varit överordnades

att instruktioner utfärdades säkerställde sådan information. ansvar som Även i detta hänseende har det sålunda förekommit brister i utbildningen.

Inom bolaget hade alltså i förut berörda hänseenden av oaktsamhet underlåtits att vidta åtgärder behövdes för att hindra eller mot-

som verka sådana ofrivilliga utsläpp av kemiska produkter som kunde skada främst miljön. Sammantaget är oaktsamheten att bedöma som grov. Brott har därför begåtts mot lagen om kemiska produkter. Brottet har begåtts i utövningen näringsverksamhet och har inneburit ett grovt

av åsidosättande de särskilda skyldigheter är förenade med verk-

av som samheten. Av utredningen framgår i bolaget inte har gjort

även att man vad skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten.

som

Förutsättningar föreligger sålunda att ålägga bolaget företagsbot. Det kan inte uppenbart oskäligt att ålägga bolaget företags-

anses vara bot.

Vid fastställande storleken företagsboten tar tingsrätten hän-

av av syn till att bolaget inte gjort någon vinst utsläppet, att inga konkreta skador på miljön uppmärksammats samt att bolaget omgående vidtagit åtgärder till förhindrande av ett upprepande. Tingrätten förpliktar X AB att utge företagsbot om tvåhundratusen 200 000 kr.

Lagrum: 5 § och 20 § första stycket 1 lagen 1985:426 om kemiska produkter samt 36 kap. 7 § brottsbalken.

270 Sammanställning av domar om företagsbot

2. PCB-fallet

Yrkanden Företagsbot X AB, som bedriver näringsverksamhet, har i vart fall i oktober 1988 vid bolagets värrnekraftcentral tagit mot spillolja innehållande PCB, som är en produkt vilken kan medföra skada människor och i miljön. Bolaget har av grov oaktsamhet bestående i underlåten kontroll

mottagen spilloja samt bristande förvaring varigenom tillträde till av förvaringsplatsen kunnat ske okontrollerat inte vidtagit de åtgärder och iakttagit de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att hindra eller motverka skada människor eller i miljön. Härigenom har bolaget grovt åsidosatt de skyldigheter är förenade med verksamheten och

som inte gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten.

Det yrkas att X AB måtte ådömas företagsbot med minst 250.000 kronor, vilket motsvarar kostnaden för inhägnad av området vid värmekraftcentralen samt kostnad för destruktion av PCB-haltig olja.

Lagrum: 5 och 20 lagen 1985:426 om kemiska produkter

Bolaget bestred bifall och gjorde gällande att några brister i uppföljningen inte förelåg och att de brister som kan ha förekommit vid hanteringen av spillolja i vart fall inte varit så allvarliga att någon hos bolaget kan sägas ha gjort sig skyldig till grov oaktsamhet eller grovt åsidosättande av sina skyldigheter.

T ingsrättens bedömning Utredningen visar att PCB-haltig spillolja hanterats av personal inom företaget på ett sätt som står i strid med givna instruktioner och med bestämmelserna i lagen om kemiska produkter, vilka stadgar att den som hanterar en kemisk produkt skall vidta de åtgärder och försiktighetsmått som behövs för att hindra eller motverka skada på människor eller i miljön. Att bryta mot dessa bestämmelser är straffbart i den mån uppsåt eller grov vårdslöshet föreligger.

Tanken på uppsåtligt brott har inte utvecklats av åklagaren. Inte heller har åklagaren hävdat att vid något enstaka tillfälle en eller flera personer överträtt bestämmelserna ett sätt som varit grovt vårdslöst. Det måste i stället antagas, och något annat är i vart fall inte visat, att

SOU 1997: 127 Sammanställning domar om företagsbot 271

förekomsten PCB i den spillolja förts till upplagsplatsen beror

av som på slarv vid olika tillfällen olika olika driftsställen.

av personer Grov vårdslöshet hos någon med övergripande har alltså inte

ansvar kunnat beläggas. Sålunda har åklagaren i beslut 10 september 1990 avskrivit de misstankar brott mot lagen kemiska produkter som

om om förelegat mot den dåvarande verkställande direktören, eftersom varken uppsåt eller oaktsamhet kunnat läggas denne till last.

grov

Åklagaren har i målet hävdat att förekomsten PCB i oljan visar

av ett upprepat nonchalerande gällande bestämmelser från olika oiden-

av tifierade sida, vilket sammantaget innebär vårdslöshet som

personers en måste och konstituerar för företaget som sådant.

anses grov som ansvar Emellertid fordras för att företagsbot skall kunna utdömas att det visas att enskild eller flera för sig betett sig ett sätt som är

en person var straffbart, alltså i detta visat grov oaktsamhet vid sitt hanterande av oljan. Personerna i fråga behöver inte namngivna eller ens kända

vara

ett visst bestämt brottsligt beteende med avsevärt straffvärde men måste kunna knytas till visst eller vissa subjekt. Något konkret antagande ett händelseförlopp har inte kunnat göras i detta fall. Om,

om såsom alltså är möjligt, ett flertal av bolagets anställda vid skilda tillfällen för sig överträtt bestämmelserna i mindre mån och på ett

var sätt för och inte innebär oaktsamhet kan summan av

som var en grov detta inte medföra att företagsbot skall utdömas. Åklagarens talan skall

ogillas.

Målet överklagades till hovrätten

Yrkanden i hovrätten

Åklagaren yrkade att hovrätten, med ändring tingsrättens dom,

av skulle ålägga X Aktiebolag företagsbot med 250 000 kr.

X Aktiebolag bestred ändring.

Hovrättens bedömning

I målet är klarlagt att olja innehållande en mängd av i vart fall drygt 1 kg det miljöfarliga ämnet PCB anträffats vid bolagets värmecentral.

272 Sammanställning domar företagsbot

av om

Utredningen i målet ger vid handen att ämnet i fråga härrör från olja som använts i bolagets verksamhet. Någon utredning finns inte om vilka halter som kunde förekomma i bolagets spilloljor, om hur det närmare gick till när man inom bolaget kontrollerade spillolja för att fastställa om den innehöll miljöfarligt avfall eller om när och vilket sätt de ifrågavarande mängdema PCB nått vännecentralen.

Med hänsyn till vad som upplysts om rutinerna för påfyllning av farrnartanken respektive oljecistemen och mot bakgrund att PCB-

av bemängd olja anträffats på tre olika ställen i 25-literskärlen, i farmartanken och i oljecistemen kan hovrätten konstatera att ämnet anlänt till platsen i omgångar. Mot bakgrund av lämnade uppgifter om innehållet i farmartanken och i oljecistemen kan vidare den slutsatsen dras att den olja som tillförts dessa innehållit tämligen hög koncentration av PCB.

I 5 § lagen 1985:426 om kemiska produkter stadgas att den som hanterar kemisk produkt skall vidta de åtgärder och iaktta de försik-

en tighetsmått i övrigt som behövs för att hindra eller motverka skada människor eller i miljön. Enligt 20 § samma lag gäller bl.a. att den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryter mot 5 § skall dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Enligt 2 § förordningen 1985:837 om PCB m.m. får PCB inte importeras eller hanteras utan tillstånd.

Bolaget innehade inte tillstånd att hantera PCB. Den hantering av PCB-haltig olja som förekommit vid bolagets vännecentral har inneburit risker för att PCB skulle spridas ett sådant sätt att det skulle vålla skador människor eller i miljön. Företrädare för bolaget hade varit medvetna om behovet av kontroll av spillolja. Enligt av bolaget utfärdade instruktioner skulle således bolagets spillolja, innan den kunde överföras till värmeanläggningen, kontrolleras med avseende miljöfarligt avfall och i den mån sådant avfall konstaterades avfallet skickas vidare till SAKAB för destruktion. I praktiken har emellertid kontrollen eftersatts och någon uppföljning av hur kontrollen fungerade har inte heller skett.

Som ovan framgått är inte i målet utrett vem eller vilka inom bolaget som närmast varit ansvariga för att kontrollen av spilloljan fungerade och att givna instruktioner följdes. Med hänsyn till vikten

av att undvika spridning av PCB eller andra miljöfarliga ämnen måste emellertid underlåtenheterna när det gäller kontroll och uppföljning

av givna instruktioner anses ha innefattat en sådan grov oaktsamhet som förutsätts för ansvar enligt 20 § punkten l i lagen kemiska produk-

om ter. Brottet har begåtts i utövningen av näringsverksamhet.

Brottsligheten är av ett sådant slag att den måste anses ha inneburit

Sammanställning av domar om företagsbot 273

l l ett grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter som är förenade med bolagets verksamhet. Inte heller kan bolaget, trots de instruktioner som funnits beträffande hanteringen spilloljan, ha gjort vad

av anses

skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten. Även de som ytterligare förutsättningar för att ålägga företagsbot är uppställda i

som 36 kap. 7§ brottsbalken är uppfyllda. Bolaget skall därför åläggas företagsbot.

Åklagaren har till grund för yrkandet 250 000 kr lagt bolagets kostnader för dels destruktion av den i målet PCB-haltiga oljan, dvs. 150 000 kr, dels inhägnad av området kring värmecentralen, dvs. 100 000 kr.

Enligt 36 kap. 9 § brottsbalken skall vid bestämmande av storleken av företagsbot särskild hänsyn tas till brottslighetens art, omfattning och förhållande till näringsverksamheten. Hovrätten, som inte finner att de åklagaren uppgivna kostnaderna bör tillmätas avgörande vikt vid

av bestämmandet av företagsboten och som inte heller finner att några omständigheter förelegat som ger anledning att enligt 36 kap. 10 § brottsbalken sätta företagsboten lägre än vad som bort ske, bestämmer denna till 150 000 kr. Vid bestämmandet har hovrätten beaktat ett bolaget i omedelbart samband med upptäckten av PCB vid värmeanläggningen avbröt och därefter avvecklade verksamheten med återvinning av spilloljor inom bolaget.

Takfallet arbetsplatsolycka

Yrkanden

CB har som anställd byggnadsarbetare hos X AB utfört takarbete inom ett fabriksområde. Under arbetet har CB snubblat och fallit omkull, varefter han kanat längs taket och handlöst fallit ned omkring 5,5 meter en asfalterad gårdsplan. CB har genom fallet erhållit bl.a. svåra bäckenskador. Takarbetet har utförts trots att av arbetarskyddsstyrelsen föreskriven skyddsanordning vid takfoten saknats och trots att CB haft olämplig fotbeklädnad för arbetet.

E har i egenskap arbetschef vid X AB varit väl medveten

av om under vilka förhållanden ifrågavarande takarbete utförts. E har före arbetsolyckan beslutat att inhyrd byggnadsställning skulle tas bort

en från arbetsstället och att takarbetet skulle fullföljas trots att skyddsanordningar saknats. E har före olyckan blivit varse att CB hade en för takarbetet olämplig fotbeklädnad har underlåtit att vidta någon

men åtgärd i anledning därav. Mot bakgrund av det ovan anförda har E som

274 Sammanställning domar företagsbot

av om

företrädare för arbetsgivaren inte fullgjort sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagen för att förebygga att arbetstagare har utsatts för olycksfall i arbetet. Genom att tillåta att takarbetet fullföljdes trots den uppenbara fara för fall var förenad med arbetet har E av med-

som veten oaktsamhet varit vållande till de svåra kroppsskador CB åsamkats genom fallet.

Lagrum: 3 kap 8 § 1 st brottsbalken 2 § och 3 § arbetsmiljölagen 1977:1160 18 § arbetsmiljöförordningen 1977:1166 samt arbetarskyddsstyrelsens kungörelse AFS 1983:12 om takarbete

Yrkandet om företagsbot Företrädare för X AB:s arbetsenhet har grovt åsidosatt grundläggande särskilda skyldigheter i arbetsmiljöhänseende som varit förenade med byggarbetet. Därtill kommer att byggföretaget inte gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga en arbetsolycka genom ett noggrant förberedande takarbetet så att det kunnat bedrivas utan

av fara för arbetarna. X AB:s underlåtenhet har orsakat arbetare fått

att en svåra skador, sannolikt bestående men.

E bestred ansvar.

X AB bestred yrkandet om företagsböter. I första hand eftersom något brott inte begåtts och i andra hand eftersom en eventuell brottslighet inte innebar ett grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter som är förenade med bolagets verksamhet. Vidare gjorde bolaget gällande att det gjort vad skäligen kunnat krävas för att förebygga brottslighet

som och slutligen att det åtminstone förelåg förutsättningar för eftergift av företagsbot.

T ingsrättens bedömning Utgångspunkten för åtalet är att CB råkat ut för en arbetsolycka med svåra kroppsskador som följd. Detta är ostridigt i målet. Åklagaren har gjort gällande att olyckan haft samband med brister i arbetarskyddet, bestående däri att dels takarbetet utförts trots att föreskriven skyddsanordning vid takfot saknats, dels att CB inte förbjudits att bära träskor

Sammanställning av domar om företagsbot 275

under arbetet.

När det gäller frågan om träskoma kan tingsrätten inte anse det utrett att träskoma haft någon inverkan olyckan.

I arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om takarbete föreskrivs i 12 § följande.

Vid arbete på tak i samband med utförande av taket skall skyddsräck

finnas vid takkant eller takfot där denna är belägen mer än 3,5 meter över

marken eller därmed jämförligt plan. Där taket lutar utåt mer än 1:4

behöver räcken normalt finnas endast i takfoten. För tak som lutar 1:4

eller mindre eller är horisontellt behövs inget räcke vid kortvariga arbeten

där det inte finns någon risk att glida ut över takkanten eller takfoten.

Skyddsräcket skall oavsett höjden över marken och takets lutning sättas

där det behövs med hänsyn till takytans glatthet, arbetets art och

upp

väderleksförhållandena. Ställning med skyddsräck uppfört till takfoten eller

takkanten får ersätta skyddsräck vid takfoten eller takkanten.

Tingsrätten att föreskriften ger stöd åklagarens uppfattning

menar om att skyddsanordning vid takfoten skulle ha funnits. Fallhöjden översteg 3,5 meter och även om taklutningen var mindre än 1:4 så var arbetet inte av helt kortvarig omfattning och risken att glida ut över takfoten inte obefmtlig. Att skyddsräcke saknades innebär således att den ifrågavarande föreskriften brutits. Det innebär också att den som varit ansvarig för att takarbete utförts trots att föreskriven skyddsanordning saknats också bär ett ansvar för den olycka, varigenom CB kommit till skada.

Genom utredningen står det enligt tingsrättens bedömning klart att E är ansvarig för att ställningen kom bort. Att så är fallet saknar emellertid enligt tingsrättens mening egentlig betydelse i målet. CS var i egenskap platschef den skulle se till att det kvarstående

av som takarbetet fullföljdes. Han var införstådd med att byggnadsställningen kom bort och han har i sitt vittnesmål sagt att han, om han hade fungerat arbetsledare vid tillfället, skulle ha sett till att tillgänglig

som en rullställning blev uppmonterad som skydd vid takarbetet. Tingsrätten ser ingen anledning att ifrågasätta CS uppgifter i denna del.

Nu blev det emellertid inte CS som fungerade som arbetsledare när arbetet återupptogs. Tingsrätten att det direkta ansvaret för att

anser CB beordrades att utföra takarbetet måste läggas E även om det kanske inte var E som sade till CB att utföra arbetet, bl.a. eftersom E i egenskap av närmast Överordnad var den som stod närmast till hands att omedelbart och inledningsvis ta över CS uppgifter och ansvar.

Eftersom tingsrätten sålunda lagt ansvaret för att takarbetet beordrats på E och då det av utredningen står klart att E kände till att erfor-

276 Sammanställning av domar om företagsbot

derlig skyddsanordning vid takfoten saknades, anser tingsrätten också att E vid tillämpning av den av åklagaren åberopade straffbestämmelsen måste anses vållande till den kroppsskada som CB åsamkats genom arbetsolyckan. Tingsrätten anser också att E måste läggas till last en oaktsamhet, som med hänsyn till vikten av att gällande skyddsföreskrifter iakttas inte kan ringa. Åtalet mot E skall sålunda

anses som bifallas.

Tingsrätten utgår i sin bedömning av straffvärdet från att E helt enkelt glömt bort skyddsaspekten, när CB fick ordern att utföra takarbetet. En sådan glömska är i och för sig allvarlig och oförsvarlig, men kan förklaras med det korta rådrum som stått E till buds efter det att CS måst lämna arbetsplatsen. Vid detta förhållande anser tingsrätten att straffvärdet bör ligga på bötesnivån. E döms till dagsböter femtio om vardera etthundra kr.

När det gäller yrkandet företagsbot konstaterar tingsrätten att ett brott har begåtts i utövningen av näringsverksamhet. När det gäller om brottsligheten inneburit ett grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter som är förenade med verksamheten vill tingsrätten inledningsvis framhålla att den av bolaget åberopade bevisningen gett ett intryck av att bolaget helt allmänt har en seriös inställning till frågor om arbetarskydd. Det har inte heller framkommit något i målet som tyder på att det slarv med skyddsanordning som betingat CB olycka varit något annat än en engångsföreteelse. Men hänsyn till detta och till den omständigheten att tingsrätten inte kunnat finna att Es brott varit av särskilt svår beskaffenhet ser tingsrätten inte heller någon anledning att rikta det klander mot bolaget som ett bifall till yrkandet om företagsbot skulle innebära. Tingsrätten lämnar därför detta yrkande utan bifall.

Excenterpressen arbetsplatsolycka

Yrkanden

Den 7 september 1989 utförde N arbete i en mekanisk excenterpress på X AB. Maskinen hade öppet verktyg och fotpedal. Då N som höll på med att stansa ut lock ur ett papp- och metallband, vid ett tillfälle skulle justera bandet, kom han med foten pedalen, varvid pressen gjorde ett slag och klippte av ca halva ytterleden av Ns vänstra tumme.

R, som då var och fortfarande är ställföreträdare för bolaget och ansvarig arbetsgivare, åsamkade N av oaktsamhet skadan, som inte är ringa, genom att låta använda pressen utan att denna var försedd med av arbetarskyddsstyrelsen föreskrivna skyddsanordningar.

Sammanställning av domar om företagsbot 277

Lagrum : 3 kap. 8§ 1st. brottsbalken jfr med 2 kap. 5§ arbetsmiljölagen 1977:1160 och arbetarskyddsstyrelsens meddelande 1975:34

X AB skall åläggas företagsbot om 50 000 kr eftersom brottet inneburit ett grovt åsidosättande av de skyldigheter som är förenade med verksamheten på grund av bestämmelserna i arbetsmiljölagen 1977: 1160 och arbetarskyddsstyrelsens anvisningar till denna, och X AB har inte gjort vad som skäligen kan krävas för att förebygga brottsligheten.

R erkände och uppgav följande. Han var i september 1989 och är alltjämt ensam ägare och ställföreträdare för X AB samt ansvarig arbetsgivare. Bolaget har fem anställda, honom inräknad, och omsätter omkring 6 miljoner kr året. Det tillverkar huvudsakligen alumini-

om umfonnar och lock till dessa. Några veckor före olyckan fick bolaget en brådskande beställning på 300 000 lock. Dessa skulle stansas ur metallband. En begagnad excenterpress anskaffades för denna tillverkning. Pressen var försedd med en fotpedal. Denna låstes i driftläge med en inkilad träbit och fungerade så sätt som en automatpress. Pressen kunde stoppas genom att man sparkade undan träbiten. Pressverktyget hade öppningar cirka 5-6 centimeter och saknade skyddsanordningar. Staplar för locken hade beställts och skulle monteras maskinen. I samband därmed skulle också skydd monteras framför öppningama i pressverktyget. Bolaget hade att välja på att köra igång produktionen av lock utan att skydden monterats eller att säga nej till ordern. Bolagets förtjänst på den gjorda beställningen uppgick till närmare 10 000 kr. R medveten om att skydd måste finnas när

var öppningen i verktyget var större än 8 mm.

Bolaget hemställde för den händelse yrkandet om företagsbot skulle bifallas att boten skulle jämkas kraftigt.

N berättade att han råkade komma pedalen så att maskinen gjorde ett slag, och eftersom han hade vänstra tummen delvis inne i verktyget klippte pressen av denna tumme mellan yttre i delen och nagelbandet. R varnade aldrig för maskinen utan litade väl honom. Det var R som beordrade arbetet.

T ingsrättens bedömning

Tingsrätten fann styrkt att R genom oaktsamhet på sätt åklagaren påstått åsamkat N kroppsskada som är ringa.

278 Sammanställning av domar om företagsbot

Vid straffmätningen beaktar tingsrätten att R den 11 februari 1987 ådömts 30 dagsböter for vållande till kroppsskada under liknande omständigheter. R döms för vållande till kroppsskada till dagsböter femtio om vardera sextio kr.

Rzs brott har begåtts i utövningen av bolagets näringsverksamhet. R har därvid gjort ett medvetet risktagande och får anses ha grovt åsidosatt de särskilda skyldigheter som är förenade med bolagets verksamhet. Bolaget har inte gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottet. På grund härav och då det inte är uppenbart oskäligt att ålägga bolaget företagsbot finner tingsrätten att åklagarens yrkande härom skall bifallas. Med hänsyn till att bolagets ställföreträdare ådömts påföljd för brottet bör företagsboten sättas lägre än vad som annars bort ske. X Aktiebolag åläggs företagsbot med tjugotusen kr.

Explosionen arbetsplatsolycka

Yrkanden Arbetsmiljöbrott, bestående i vållande till annans död och vållande till kroppsskada, samt allmänfarlig vårdslöshet.

X AB tillverkar bl.a. läkemedel vid sina anläggningar. Läkemedelstillverkningen sker inom divisionen Pharmakemikalier. Hösten 1990 påbörjades tillverkningen av en läkemedelsråvara, benämnd 5-ISMN isosorbidmononitrat. Vid denna tillverkning bildas ett vattenextrakt, som innehåller en mindre mängd 5-ISMN. Den 26 januari 1992 påbörjades metod för utvinning av 5-ISMN vattenextraktet. För

en ny ur processen utnyttjades en reaktor med en volym om cirka 5 000 liter. Uppvärmningen skedde med ånga under tryck. En arbetsföreskrift i form av ett s.k. batchprotokoll innehöll anvisningar och skulle dessutom tillföras vissa uppgifter under processens gång. I processen används bland annat toluen och etylacetat. Dessa båda ämnen är brandfarliga varor enligt lagen 1988:868 om brandfarliga och explosiva varor.

Sedan tre satser hade upparbetats enligt den angivna metoden, påbörjades en fjärde sats den 7 februari 1992. I slutskedet av processen, som avsåg återvinning av toluen, inträffade strax efter midnatt den 11 februari 1992 en explosion i reaktorn till följd av att all toluen hade drivits av från satsinnehållet och temperaturen hade blivit så hög att ett temperaturinitierat autokatalytiskt sönderfall hade startat. Vid explosionen dödades och skadades fem samtliga syssel-

en person personer, satta i den byggnad i vilken processen ägde rum. Byggnaden totalförstördes.

SOU 1997: 127 Sammanställning domar företagsbot 279

av om

Upparbetningsprocessen startades utan att det dessförinnan hade gjorts sådan riskanalys beskrivs i 3 § Arbetarskyddsstyrelsens

en som kungörelse med föreskrifter om storskalig kemikaliehantering AFS 1989:6 eller i vart fall en sådan utredning om riskerna för brand eller explosion i verksamheten i 9 § lagen 1988:868 om brand-

som anges farliga och explosiva Inte heller hade det vid utformningen av

varor.

och processutrustningen vidtagits sådana åtgärder för att föreprocess bygga stor olycka, eller utförts sådant underhåll och sådan tillsyn av

en processutrustningen i den nämnda bestämmelsen och i

som anges nyss 6 § kungörelsen med föreskrifter om storskalig kemikaliehantering eller vidtagits sådana åtgärder och försiktighetsmått för att förhindra brand eller explosion i 7 § nyss nämnda lag.

som avses

I dessa hänseenden förelåg följande brister.

det fanns ingen möjlighet att mäta trycket på den inkommande ångan, inte heller att övervaka ångtrycket och därmed temperaturen i processkärlets mantel

möjlighet till automatisk övervakning temperaturen reaktor- - av innehållet saknades

möjlighet att säkert mäta/bedöma reaktorinnehållet saknades -

arbetsföreskriñen otydlig genom anvisningen att toluenåter- - var vinningen inte fick drivas till torrhet, ett uttryck som ger utrymme för olika tolkningar

O i egenskap produktionschef i division Pharmakemikalier och

var av

grund delegation ansvarig för att erforderliga åtgärder vidtogs

av för att förebygga ohälsa och olycksfall i verksamheten. Han fattade beslutet att starta upparbetningsprocessen utan att dessförinnan ha

om sett till att riskanalys avseende stor olycka eller utredning om

en en riskerna för brand eller explosion utfördes och att utformningen av

och processutrustningen fyllde säkerhetskraven. O orsakade processen därigenom oaktsamhet explosionen som innefattade fara för annans

av liv eller hälsa. Han orsakade också M A:s död och åsamkade L A, O H och A O kroppsskador som inte är ringa.

Lagrum: 3 kap. 8 och 10 samt 13 kap. 6 § brottsbalken

Företagsbot

De beskrivna brotten har begåtts i X Aktiebolags näringsverksamhet.

280 Sammanställning domar företagsbot

av om

Brottsligheten har inneburit ett grovt åsidosättande de särskilda

av skyldigheter som är förenade med verksamheten och är även annars av allvarligt slag. Aktiebolaget har inte gjort vad skäligen kunnat

som krävas för att förebygga brottsligheten. Det yrkas därför att bolaget åläggs företagsbot om minst 500 000 femhundratusen kronor.

Lagrum: 36 kap. 7 § brottsbalken

Åklagaren utvecklade sin talan bl.a. enligt följande. X AB bedriver avancerad tillverkning av kemiska produkter, bland annat i divisionen Pharmakemikalier, där O är och var produktionschef. Explosionen orsakade, utom det dödsfall och de personella skador nämns i

som åtalet, omfattande materiell förstörelse. Skadorna uppskattas till 100-200 miljoner kr. Som ett mått kraften i explosionen kan nämnas, att en så kallad fällbult med en vikt av ett kilo i anträffades efter explosionen över 500 meter från explosionsplatsen.

O bestred ansvar och påstod att han inte varit oaktsam.

X Aktiebolag förklarade, att bolaget inte motsatte sig att utge 500 000 kr i företagsbot, O falls till ansvar.

T ingsrättens bedömning

Företaget har delegerat uppgiften att svara för säkerheten till O, som inte saknade kompetens för denna uppgift och var försedd med de befogenheter som var nödvändiga för den uppgift han tilldelats. På grund av genomförd delegering och Ozs position inom företagsdivisionen får han anses ha sådan garantställning jfr prop. l990/9lzl40 s. 113 som gör att han straffrättsligt skall göras ansvarig för de överträdelser som konstaterats. O:s oaktsamhet orsakade olyckan, och oaktsamheten har haft de av åklagaren påstådda effekterna, vilka förutsätts för tillämpning av bestämmelserna om vållande till annans död, vållande till kroppsskada och allmänfarlig vårdslöshet.

O skall därför fällas till ansvar i enlighet med åtalet. I fråga

om rubriceringen gämingama delar tingsrätten åklagarens bedömning.

av O skall alltså dömas för arbetsmiljöbrott och allmänfarlig vårdslöshet.

Tingsrätten finner omständigheterna vara sådana att det är påkallat med ett fängelsestraff. I stället bör O som förekommer i kriminalregistret, dömas till Villkorlig dom kombinerad med ett bötes-

Sammanställning av domar om företagsbot 281

l i straff. O döms till villkorlig dom och femtio dagsböter om vardera trehundra kr.

Bolaget skall ådömas företagsbot på av åklagaren anförda skäl. Yrkat belopp har på visst av åklagaren angivet sätt grundats på det ekonomiska utbytet av en upparbetning av vattenextraktet. Tingsrätten finner 500 000 kr vara ett skäligt belopp och ålägger jämlikt 36 kap. 7 § brottsbalken X Aktiebolag att utge företagsbot med femhundratusen kr

Spårvagnen arbetsplatsolycka

Yrkanden Den 12 1992 klockan 08.20 inträffade ett luftledningsbrott

mars spårvagnslinje 7 i Göteborg. Därigenom saknades spänning på spårvägens sträcka vid Wavrinskys Plats.

När spårvagnståg nr 19 modell 21 omkring klockan 08.30 körde på sträckan ansattes på grund av spänningslösheten automatiskt dess bromssystem och spårvagnståget blev därigenom stående på platsen till hinder för korsande biltrafik.

J kallades till platsen i egenskap trafikledare på Göteborgs

av Spårvägar AB. I avsikt att undanröja det trafikhinder spårvagnståget utgjorde, beslöt J att med hjälp av gatans nedförslutning flytta tåget bakåt ett tjugotal meter ner mot Aschebergsgatan.

J flyttade tåget tillsammans med dess förare T genom att själv manuellt från utsidan koppla ur spårvagnstågets mekaniska bromsar samtidigt T inifrån tåget var beredd att använda handtag för

som nödbroms då tåget rullat den avsedda sträckan.

Tzs användning nödbromshandtaget gav dock ingen verkan. På

av grund av nedförsbacken rullade tåget vidare med allt högre hastighet nedför Aschebergsgatan och vid Vasaparken spårade det 54 ton tunga spårvagnståget ur med katastrofartade följder.

Under spårvagnstågets färd nedför Aschebergsgatan utsattes förutom T ett stort antal personer för livsfara.

Vid hållplatsen på Vasaplatsen uppehöll sig ett 50-tal personer som i olycksögonblicket befann sig i uppenbar livsfara. Till följd av olyckan dödades 13 personer och 39 personer ådrog sig skador. Dessutom skadades ett antal bilar och en fastighet som spårvagnståget påkörde.

J har oaktsamhet vållat spårvagnsolyckan, dödsfallen och kropps-

av skadorna samt omfattande förstörelse av egendom genom att koppla ur

282 Sammanställning av domar om företagsbot

de mekaniska bromsarna spårvagnståget förvissa sig l

utan att om att förflyttningen på sätt den genomfördes kunde ske utan fara för annans liv eller hälsa.

N i sin egenskap av verkställande direktör i Göteborgs Spårvagnar AB och H i sin egenskap av affársområdeschef för affärsområde spårvagn i samma bolag har av oaktsamhet vållat spårvagnsolyckan, dödsfallen och kroppsskadoma samt omfattande förstörelse av egendom genom att dels inte tillse att utbildningen av trafikpersonal gav tillräcklig förståelse för de tekniska system hanterades eller eljest hade tillräck-

som liga kunskaper vad gäller hanteringen av spårvagnens bromssystem

dels inte tillse att regelverket vid Göteborgs Spårvagnar AB, vad gällde

överskådligt och tydligt. i urkoppling av mekanisk broms, var

N, och H skall dömas för allmänfarlig vårdslöshet, vållande till annans död och vållande till kroppsskada.

Med hänsyn till omständigheterna är gämingama att bedöma som grova.

Lagrum: 3 kap. 7 § 2 st., 8 § 2 st. och 13 kap. 6 § 2 st. brottsbalken

F öretagsbot Den brottslighet läggs företrädare för Göteborgs järnvägar till last

som har inneburit grovt åsidosättande de särskilda skyldigheter som varit

av förenade med verksamheten och varit av allvarligt slag. Bolaget har i egenskap näringsidkare inte gjort vad som skäligen kunnat krävas

av för att förebygga brottsligheten. Med hänsyn till omständigheterna bör företagsboten bestämmas till 3 miljoner kronor.

Åklagaren förklarade att yrkandet om företagsbot detta grundar sig helt den brottslighet anges i åtalet mot N, H och

som

N, H och J vitsordade de faktiska omständigheterna men bestred ansvar.

Göteborg Spårvägar bestred yrkandet om företagsbot.

Bakgrund Spårvagnstrafiken i Göteborg stod tidigare under tillsyn av Vägverket och står under Jämvägsinspektionens tillsyn. Sedan den 1 juli

numera 1989 drivs verksamheten av Göteborgs Spårvägar Aktiebolag GS. N

SOU 1997: 127 Sammanställning av domar om företagsbot 283

tillträdde VD samma dag. Verksamheten var då indelad i tre

som divisioner, bl.a. trafikdivisionen och tekniska divisionen. H var chef för trafikdivisionen. Till denna hörde förare och trafikledningspersonal för såväl spårvagn som buss medan all teknisk personal hörde till tekniska divisionen. Även utbildningen förare och trafikledare hörde

av till trafikdivisionen. Chef för utbildningen var L-O G. N lämnade 1990

skriftlig delegation till H. Skrivelsen är ställd till divisionschef en trafikdivisionen och undertecknad den 15 respektive 14 augusti 1990

N och H. Från den 1 januari 1991 omorganiserades verksamheten av och indelades i fyra affärsområden. Direkt under VD fanns bl.a. personalstaben, dit utbildningssektionen fördes. H blev chef för affärsområde spårvagn. I augusti 1992 erhöll han en ny skriftlig delegation likalydande med den tidigare med undantag för att den var ställd till chefen affärsområde spårvagn. Till Affärsområde Spårvagn hörde såväl trafikpersonal som teknisk personal inom spårvagnstrafiken. 850 av de vid olyckstillfållet 2 500 anställda vid GS var anställda där. Affärsområdet var indelat i en sektion för trafiksamordning, driftservice och trafikledningsexpeditionen TLX med Åke

m.m. X chef, ekonomisektion, tre trafikområden samt sektion för

som en en teknisk samordning och utveckling. Chefen för den tekniska divisionen, N var till den l februari 1992 ansvarig för trafiksäkerhetsfunktionen. Från den dagen överfördes den till Åke Xs sektion. E A, som på heltid sysslat med säkerhetsfrågor sedan flera år, överfördes samtidigt från tekniska sektionen till trafiksamordningssektionen.

Grundutbildningen till spårvagnsförare omfattar sju veckors undervisning, varav två dagar efter sex månaders körning i trafik. Kursen domineras av praktiska övningar. Fyra timmar av den teoretiska utbildningen ägnas åt vagnamas bromssystem. Trafikledare genomgår cirka tre månaders ytterligare utbildning såväl praktisk som teoretisk art.

av Fram till 1991 genomgick spårvagnsförare och trafikledare en uppföljningsdag vart tredje år bestående praktisk och teoretisk del,

av en en den senare avslutad med ett kunskapsprov. Fr.0.m. 1991 skall denna s.k. SÄO ske varje år. Härutöver har förare och trafikpersonal,

som inte i sin grundutbildning fått utbildning på den nyare vagnstypen, M 21, som regel fått två dagars utbildning denna vagn. Spårvägens egna instruktioner finns bl.a. i Säkerhetsordningen för spårvagnstrafiken och i instruktioner för trafikpersonal, spårvagnstrafik och spårvagnar. Dessa bestämmelser finns intagna i den s.k. Trafikhandboken, som vid tiden för olyckan skulle finnas bl.a. de expeditioner där personalen började sina arbetspass och i varje trafikledarbil. Ändringar och kompletteringar av föreskrifterna sker genom s.k. trafikorder

284 Sammanställning av domar om företagsbot SOU 1997: 127

och trafikmeddelanden som dels anslås i personallokalema, dels lämnas till varje trafikledarbil. Personalen fick däremot inte egna exemplar av Trafikhandboken. I stället fick såväl förare som trafikledare en minneslista, kallad Felaktigheter och åtgärder Minneslistan. Listan har utkommit bl.a. 1987, 1994 och 1991.

Vid tiden för olyckan användes spårvagnstypema M 21, M 25, M 28 och M 29. M 21 den senaste modellen och togs i bruk i

var mitten av 1980-talet. På särskild begäran av GS utrustades M 21 med urkopplingdon för den mekaniska bromsen, som var lätt åtkomliga från utsidan. Vagnstypen har godkänts av dåvarande tillsynsmyndigheten, Vägverket. M 21 är bl a försedd med en dator för styrning och övervakning av vissa funktioner och styrs med en spak. Den har tre typer av bromsar; elektrodynamisk med mest bromsverkan vid höga hastigheter, mekanisk broms och skenbroms bäst bromsverkan vid låga hastigheter. Föraren bromsar normalt genom att föra körreglaget bakåt och vagnen bromsar också helt om körhandtaget släpps. Körhandtaget påverkar alla tre bromssystemen. I vagnen finns också nödbromshandtag. Nödbromshandtagen i passagerarutrymmena påverkar enbart den mekaniska bromsen medan nödbromshandtagen utanför och inne i förarhytten även påverkar magnetskenbromsen.

M 21 är en enriktningsvagn med förarhytt i vagnens ena ände A-ände och en s.k. rangerkontroll i den andra änden B-ände. För att en spårvagn av typ M 21 skall kunna köras måste vagnen vara spänningssatt från en spänningsförande kontaktledning och vara aktiverad. Vid spänningslös kontaktledning avaktiveras tåget automatiskt efter ca 20 minuter. Om en vagn som står strömlöst område skall kunna flyttas måste den mekaniska bromsen lossas. Är aktiverad kan

vagnen detta ske genom att en knapp på instrumentpanelen, märkt Loss.mekbroms, trycks in. Är avaktiverad måste den mekaniska bromsen

vagnen kopplas ur genom att de utvändiga handtagen lossas. När så sker upphör all mekanisk bromsverkan. Nödbromshandtagen fungerar då inte heller. På en vagn där den mekaniska bromsen kopplats ur på detta sätt kan återställning av bromsen göras genom att vagnen aktiveras och en lossningsmanöver utförs från förarplats eller rangerkontrollen. Även skenbromsen kan fås tillbaka aktiveras. Står

om vagnen vagnen dessutom under spänning är den därmed körklar vad avser bromsarna.

SOU 1997: 127 Sammanställning av domar om företagsbot 285

Tingsrättens bedömning

Olyckan

Genom Jzs egna uppgifter i förening med all övrig utredning i den delen är klarlagt att J att koppla den mekaniska bromsen

genom ur försatt spårvagnen i rullning och att detta lett till de följder åkla-

som garen angett.

Det är vidare utrett att vagnen vid tillfället avaktiverad. Av den

var tekniska utredningen och Pzs uppgifter framgår också att det därför

var omöjligt att bromsa vagnen enbart genom att dra i nödbromshandtagen.

Regler

Vad som framkommit om regelverk och sättet att informera personalen om reglerna är ägnat att inge betänkligheter. Tingsrätten finner det i och för sig inte märkligt att förarna inte försågs med egna exemplar

av Trafikhandboken, eftersom denna innehöll ett mycket omfattande material och förare och trafikledare alltid hade möjlighet att snabbt få hjälp av servicepersonal. Det framstår istället ändamålsenligt att

som förse envar med sammanställning de mest användbara och för

en av dagligt bruk viktigaste reglerna på det sätt skett

som genom Minneslistan. Någon regelmässig uppdatering av Trañkhandboken har emellertid inte skett och såvitt framkommit har det inte funnits

ens någon kontroll av att trafikledama tog del trafikorder eller att

av nya de tilldelades det senaste exemplaret Minneslistan.

Den osäkerhet ha rått beträffande för de olika

som synes ansvar produkterna och uppdelningen i ansvar för sakinnehåll respektive utformning mellan olika sektioner framstår vidare mycket märklig

som och ägnad att leda till missuppfattningar. Tingsrätten har också kunnat konstatera att vissa delar instruktionerna är relativt lätta att miss-

av förstå; det har t.ex. visat sig att Åke X och L-O G inte haft riktigt samma uppfattning om vad som menas med handmanöverbar broms. Beteckningen lossning har också använts i två olika betydelser. Den lossning av bromsen som sker genom de utvändiga handtagen innebär således att bromsen helt kopplas och framstår helt

ur som en annan manöver än sådan lossning som sker genom knapptryckning och där återställningen inte kan vålla några problem. De olika bestämmelserna om lossning av mekanisk broms kan också, i vart fall när de jämförs med varandra, vara förvirrande. Det finns alltså direkta brister i regelverket.

Vad som framkommit beträffande olika regler i säkerhetsordningen

286 Sammanställning av domar om företagsbot SOU 1997: 127

och andra instruktioner emellertid inte stöd för att reglerna om

ger lossning mekanisk broms skulle ha kunnat missförstås sådant sätt

av att J kunde ha trott att han i den speciella situationen haft rätt att lossa bromsen manuellt. Exempelvis innehåller reglerna bromsvakt också

om bestämmelser förare och det framstår som omöjligt att en person

om skulle kunna utföra båda uppgifterna. Såväl 1987 som 1991 års minneslista också klart under vilka situationer och hur den

anger mekaniska bromsen får lossas. Dessa regler bygger på skriftliga instruktioner återfanns i Trafikhandboken. Ingenting tyder heller på

som att J missuppfattat termen lossning. Ett sådant missförstånd borde dessutom ha lett till en större försiktighet med lossning av

snarare bromsen. Tingsrätten finner vidare uppenbart att ett förbud mot att lossa bromsen enkelvagn även gäller samma manöver två

en sammankopplade enkelvagnar. Den uppfattningen har också framförts

åtskilliga de i målet hörda personerna medan ingen annan än J av av själv gjort gällande att den inte skulle gälla i en sådan situation. Det kan här framhållas att J själv uppgett att servicepersonal skulle tillkallas det fanns två sjuka Vagnar utan bromsar bör, även

om vagnar.

bromsarna kopplats avsiktligt och för en kort stund, betraktas om ur

sjuka. Även regelverket helhet uppvisat brister är således som om som just de regler gäller urkoppling bromsen i aktuell situation

som av nu enligt tingsrättens mening tillräckligt tydliga.

Vad gäller regeln förbud mot lossning mekanisk broms och

om av Minneslistan konstaterar tingsrätten att den utöver regler från

senare säkerhetsordningen och olika instruktioner även innehåller sådant som endast lärts ut muntligt. Självfallet skall regler som förutom i Minneslistan återfinns i skriftliga instruktioner följas. Även muntliga instruktioner skall emellertid i och för sig följas, under förutsättning att de meddelas någon har rätt att göra detta. Det kan inte råda någon

av som tvekan att instruktörer har rätt att i vid utsträckning lämna anvis-

om ningar hur trafikpersonal skall hantera fordon. En vid utbildningen

om meddelad regel förbud mot att lossa mekanisk broms en enkel-

i och för sig framstår självklar och som enligt samvagn, som som stämmiga uppgifter från i målet inblandade väl inarbetad,

personer var har därför karaktär tvingande regel även om den i skriftlig fonn

av endast återfinns i Minneslistan.

J har vidare uppgett att han själv endast fått 1981 års Minneslista,

inte innehåller den angivna regeln. Han har emellertid förklarat att som han väl kände till regeln. Av 1981 års Minneslista framgår också klart att säkerhetskoppling skall ske innan den mekaniska bromsen lossas. Som anförts hörda trafikledare är det självklart att säkerhets-

av koppling måste ske till frisk som således måste vara brom-

en vagn,

Sammanställning av domar om företagsbot 287

sad. Med hänsyn härtill och till vad som anförts om muntliga instruktioner finner tingsrätten att J var bunden av regeln om förbud mot att lossa den mekaniska bromsen på en enkelvagn.

Tingsrätten vill slutligen framhålla att det uppenbart förelegat oklarheter beträffande kompetensfördelningen mellan trafik- och servicepersonal. Detta synes delvis ha sin grund i att arbetsuppgifterna i viss mån överlappade varandra. Särskilt mot bakgrund av den skillnad förelegat beträffande kunskaper om tekniska frågor framstår

som det emellertid som olyckligt att inte klarare regler funnits.

Utbildning Tingrätten finner att det i flera avseenden finns klara brister i den i och för sig ambitiöst planerade utbildningen.

Mot bakgrund av vad K P berättat och också till den inställning

exempelvis E A och L-O G nu gett uttryck för finner tingsrätten som att det funnits behov av en mer grundlig teknisk utbildning. Den som utför olika handgrepp torde ha betydligt lättare att förstå i vilka situationer han skall handla ett visst sätt om han fått lära sig konsekvenserna av handgreppet.

Det kan vidare ifrågasättas om utbildningen hållit en jämn kvalité och om överhuvud taget samma saker lärts ut av olika instruktörer. Olika trafikledare har således lämnat mycket olika uppgifter om vad de fått lära sig under utbildningen. Till viss del kan detta säkert förklaras med att trafikledarna haft såväl varierande tekniskt intresse som olika uppfattning vilket arbete de skulle utföra. Exempelvis har J haft

om som ambition att försöka lösa olika trafiksituationer själv medan det fanns andra som inte företog några tekniska åtgärder utan inväntade reparatörerna. Det kan inte uteslutas att den som från början har klart för sig att han inte tänker använda vissa kunskaper inte är särskilt observant på vad som praktiskt lärs ut i sådana avseenden. Det är emellertid självfallet ledningens sak att tillse att i vart fall kursplanen lärs ut till alla. Det har vidare visats i målet att flera trafikledare först efter upprepade påtryckningar fått den utbildning de begärt och som kan anses rimlig. Det har genom förhören också framkommit att ettårsintervallen mellan SÄO inte hållits fullt ut. Det har även förekommit uppenbara brister i kontakterna mellan utbildningssektionen och trafikledamas närmaste chefer. Genom Jzs uppgifter får också anses visat att genomgången av provsvaren inte gått till det sätt

som var förutsatt. Slutligen vill tingsrätten framhålla att utbildningen M 21 uppenbarligen upplevts bristfällig fiera trafikledare. Även

som av

288 Sammanställning domar företagsbot j

av om

det inte kan utrett att detta gällde även personer som sysslade om anses med M 21 i sin dagliga verksamhet är det märkligt att ledningen inte uppmärksammat problemet.

Delegering

I 15 § Järnvägssäkerhetslagen stadgas att det är den som driver verksamheten för att säkerhetskraven m.m. i 10-14 är

som ansvarar uppfyllda. I specialmotiveringen till paragrafen anförs se prop. l990/91:1 52 att ansvaret för säkerheten bör åvila trafikföretagets

s. ledning även särskild säkerhetsansvarig utses inom företaget.

om Denna ansvarsfördelning motiveras med att man vill ha garantier för att säkerhetsaspektema beaktas. Vidare sägs att bestämmelsen innebär att det måste finnas ett intemkontrollsystem och att verksamhetsutövar-

ställer mål och samt har ett utvecklat utbildningssystem. na upp normer

N och H har båda förklarat att de anser att ansvaret för Affärsområde Spårvagn delegerats från N till H. De har därvid hänvisat dels till att de i olika, specificerade samtal, talat och tagit för själv-

mer om klart att H haft fullt för Affärsområde Spårvagn. De har också

ansvar uppgett att det varit självklart att den som har en sådan tjänst som Hs har fullt för verksamheten inom avdelningen, med rätt att

ansvar delegera. De verkar också ha utgått från att den skriftliga delegation

lämnades till H i hans egenskap chef för trafikdivisionen som av fortsatte att gälla efter omorganisationen 1991, en annan sak är att de under utredningens gång ha blivit övertygade att denna

synes om uppfattning är juridiskt fel.

Tingsrätten konstaterar inledningsvis att verksamhetens omfattning och Hzs uppenbara kompetens medför att N även mot bakgrund av ovannämnda uttalanden har rätt att med befriande verkan delegera ansvaret för verksamheten inom Affärsområde Spårvagn till H. Det är också helt uppenbart att den skriftliga delegering som utfärdades för H i hans egenskap chef för trañkdivisionen uppfyller alla krav man

av kan ställa på sådan. Även den skriftliga delegeringen upphört

en om vid omorganisationen har det varit klart för såväl N som H att H hade fullt för verksamheten och detta har bekräftats genom de olika

ansvar samtal de haft med varandra. Att delegation skett styrks också av att H självständigt kunnat vidta en sådan åtgärd som förflyttandet av säkerhetsfunktionen till Åke X. Tingsrätten finner därför att N delegerat ansvaret för Affärsområde Spårvagn till H och att N således inte är ansvarig för de delar hörde till detta område.

som

Vad därefter delegationen från H till honom underställda

avser

Sammanställning av domar företagsbot 289 om

chefer har flera hörda redovisat oklara uppfattningar. N personer mer och Åke X har talat för verksamheten på om ansvar ett sätt som snarare för tanken till att de känt för att ett riktigt sätt utföra ansvar sina ansvarsuppgifter än som de känt att beslutanderätt och om straffrättsligt ansvar överförts till dem. H själv har förklarat att han ansett att det stått klart för dem att de haft ett självständigt Ett ansvar. sådan ensidig uppfattning är emellertid inte tillräcklig för att ansvaret skall kunna överfört. Även det förhållandet det i delegeringen anses att från N till H uttryckligen står att vidaredelegering skall ske skriftligt talar, oavsett att N förklarat att detta bara att rekomvar se som en mendation, for att någon delegation inte kommit till stånd. De internavtal som åberopats tar uppenbarligen sikte enbart på budgetfrågor och saknar relevans i nu ifrågavarande hänseende. Tingsrätten finner med hänsyn till vad anförts och mot bakgrund de generella uttalanden nu av i förarbetena till jämvägssäkerhetslagen att H inte kan ha vidareanses delegerat ansvaret för säkerhetsfrågoma till N eller Åke X. Vad slutligen gäller ansvaret för utbildningen har L-O G förklarat att han inte uppfattat att han fått något delegerat till sig. Han ansvar har emellertid uppgett att han ansett sig ha vissa befogenheter och redovisat ett självständigt arbete. Frågan blir då han kan ha om anses övertagit ansvaret genom konkludent handlande och att N därigenom kan anses ha delegerat det. L-O G har emellertid inte varit direkt underställd N. Ingenting har framkommit tyder att L-O Gzs som närmaste chef skulle fått utbildningsansvaret lagt på sig och därför kunnat delegera det. Tvärtom har fått intryck att utbildningsman av funktionens placering varit enbart administrativ fråga och att en personalchefen inte på något sätt varit involverad i utbildningsverksamheten. I avsaknad av en skriftlig delegation och då inte några klargörande samtal rörande ansvarsfrågan ha ägt samt med beaktande synes rum av att L-O G inte ens själv synes ha varit på det klara över vilket ansvar han hade kan tingsrätten inte finna att N delegerat ansvaret för utbildningsfrågorna på sådant sätt att han kan undgå för eventuella ansvar brister i utbildningen redan den grunden.

Ansvarsbedömningen

Tingsrätten har redan konstaterat att J orsakat olyckan genom att koppla den mekaniska bromsen och att han gjort detta i strid med ur en uttrycklig, för honom känd regel. Han har själv uppgett att han inte fått någon närmare undervisning nödbromsens funktion, han om att inte använt sig den tidigare och att han inte heller tidigare kopplat av

290 Sammanställning domar företagsbot av om

den mekaniska bromsen när han inte haft en annan, bromsad vagn ur tillkopplad. Han rådgjorde inte heller med TLX trots att han en kort

stund tidigare varit i kontakt med dem betydligt enklare åtgärd. om en Han också medveten att det fanns bärgningsbil på nära håll. var om en Det vidare att stod i början mycket brant är oomtvistat vagnen av en sluttning och att avsikten att den först skulle rulla fritt 20-30 var Redan detta är enligt tingsrättens uppfattning en straffbar oaktmeter. samhet det skulle varit möjligt att därefter få stopp vagnen även om med hjälp nödbromsen, det fanns ingen möjlighet att säkert säga av det inte skulle ha kommit något i vägen under den sträckan. Härtill att kommer det skulle kunna inträffa andra saker som skulle kunnat att hindra planens genomförande, T kunde ha fallit eller strömmen kunde

ha försvunnit även på nästa sträcka. Det framstår närmast obesom gripligt, och möjligen bara förklarligt med beaktande att J enligt av flera uppgifter varit psykiskt pressad olika händelser, att under de av angivna förhållandena utgå från att skulle kunna stannas genom vagnen T drog i nödbromsen. Tingrätten anmärker också att handlandet att torde varit straffbart även någon uttrycklig regel förbud att l om om lossa den mekaniska bromsen inte funnits eftersom det strider mot

normala aktsamhetskrav att låta ett fordon rulla obromsat ifråga-

varande sätt. Handlandet har medfört de åklagaren angivna riskerna av och effektema. Det förhållandet att utbildningen varit behäftad med

brister kan inte frita J från J skall därför dömas för allmänansvar. farlig vårdslöshet, vållande till död vilket brott inte kan annans bedömas ringa och vållande till kroppsskada. som - Vid bedömning brotten är att betrakta grova gör tingsav om som överväganden. Några klara riktlinjer för när vårdslöshet

rätten följande

bör betraktas finns inte i förarbeten eller kommentar till pasom grov I samband med 1948 års strafflagsreform departe-

ragrafema. angav

mentschefen visserligen exempel fall allmänfarlig vårdslössom av het ofta är att tjänsteman vid trafxkinrättning åsisom grova en en dosätter vad honom åligger till förekommande olycksfall. Uttalandet av emellertid mycket allmänt hållet och kan knappast tas till intäkt för är 1 att alla vårdslöshetsbrott vid bedrivande av spårtrafik bör bedömas som f

I NJA 1993 86 har lokförare, försummat att ta del av grova. s. en som i

säkerhetsföreskrifter och framfört tåget i strid mot dessa och däri- i

vållat tågolycka, dömts för allmänfarlig vårdslöshet och j genom en vållande till död brotten har inte bedömts som grova. Det annans men kan också framhållas att inte vållande till annans död som begåtts ens tillsammans med misshandel eller rattfylleri regelmässigt bedöms ; grov Bland oaktsamhetsbrott bedömts kan näm- l som grovt. som som grova i fall där skakade baby så kraftigt att babyn avled nas ett en person en

SOU 1997: 127 Sammanställning domar företagsbot 291 av om

NJA 1992 s. 85. Vid 1990 års ändringar rattfyllerilagstiftningen av anförde lagrådet att en vårdslöshet måste innehålla något moment av medvetet risktagande för att kunna föranleda att ett rattfylleribrott på grund av vårdslösheten skall kunna bedömas grovt prop. som 1989/90:2 s. 50. Detta kan i och för sig jämföras med att HD i några avgöranden på civilrättens område konstaterat att grov vårdslöshet inte alltid måste innefatta ett medvetet risktagande utan att också andra fall av oaktsamhet av mycket allvarlig art skulle kunna utgöra anses grov vårdslöshet se NJA 1986 61 och 1992 130. Det skall i allmänhet s. s. vara fråga om ett handlande ligger gränsen till uppsåtligt som förfarande. Mot bakgrund ovanstående finner tingrätten att oaktsamav hetsbrott antingen bör innefatta ett medvetet risktagande eller ett beteende som ter sig i det närmast lika straffväit för att brottet skall kunna betraktas som grovt. Tingsrätten finner uppenbart att J inte tagit medveten risk. en Tvärtom har han utgått från att förfarandet var riktigt och ofarligt. Det saknas vidare anledning att ifrågasätta att han själv upplevde trafiksituationen som farlig och av den anledningen ansåg det nödvändigt att lösa den snabbt. Hans agerande måste också mot bakgrund att ses av han inte fått tillräckliga kunskaper bromssystemets uppbyggnad om och av att mer svårtillgängliga lossningsdon kanske skulle lett till större eftertänksamhet. Med hänsyn till dessa omständigheter finner tingsrätten att brotten, trots dess oerhört tragiska konsekvenser, inte bör bedömas som grova. Beträffande N:s och Hzs ansvar har tingsrätten funnit att utbildning och regelverk varit behäftade med direkta brister. Mot bakgrund av den bedömning som gjorts beträffande delegering finner tingsrätten vidare att N i och för sig bär ansvar för de fel härvid kan ha som begåtts av utbildningssektionen medan H är ansvarig i övrigt. För att någon av dem skall kunna anses bära straffrättsligt för ansvar nu ifrågavarande olycka krävs emellertid att det oaktsamt att inte tillse var att utbildning och kunskaper beträffande bromssystemet eller tekniken i övrigt var mer omfattande eller att regelverket beträffande urkoppling av broms inte var tillräckligt tydligt och att detta orsakade olyckan. Tingsrätten konstaterar härvidlag att såväl utbildning regelverk som granskats tillsynsmyndigheterna utan att dessa framställt någon av anmärkning. Även det enligt Järnvägssäkerhetslagen verksamom är hetsutövaren bär för verksamheten talar detta förhållande som ansvar starkt emot att det skulle kunna anses straffrättsligt oaktsamt att inte uppmärksamma bristerna. Tingsrätten vill i detta sammanhang också erinra om de krav HD uppställt i NJA 1991 163 för att i och för s. en sig klandervärd försummelse skall kunna föranleda straffansvar.

292 Sammanställning av domar om företagsbot SOU 1997: 127

Vad gäller regelverket finner tingsrätten mot denna bakgrund och med beaktande de synpunkter ovan anförts angående regel-

av som verket beträffande lossning broms i förening med det lossningsför-

av bud redovisats att straffansvar inte bör anses föreligga.

som

Beträffande utbildningen kan också konstateras att omfattningen av den tekniska utbildningen tillkom efter noggranna bedömningar om vad egentligen säkrast. K P har också omtalat att bristen

som var förståelse för behovet kunskap det tekniska sambandet m.m. är

av om vanlig hos stora företag och att insikten behovet vuxit fram under

år. Flertalet trafikledare också nöjda med den utbildning de senare var fick till dess olyckan pekade behovet ytterligare kunskaper. Det

av råder ingen tvekan att trafikledama, även hade sådana kunskaper

behov säkerhetskoppling att dessa kunskaper i och för sig varit om av tillräckliga. Det bör även beaktas att den handling som vållat olyckan begåtts i direkt strid uttrycklig regel. Om reglerna beträffande

mot en lossning mekanisk broms hade följts skulle olyckan inte ha inträffat.

av Tingsrätten finner därför att N och H inte heller i detta avseende kan

ha förfarit straffrättsligt oaktsamt. anses

Åtalet skall därför, trots de stränga krav aktsamhet som gäller för företagsledning i trafikföretag, ogillas såvitt avser N och H.

Företagsbot

Företagsbot kan endast komma i fråga det begåtts brott i verksam-

om heten. I förevarande fall har åklagaren inte gjort gällande att det begåtts andra brott än de N, H och J åtalats for. Med hänsyn till den

som bedömning gjorts i ansvarsdelen kan därför Göteborgs spårvägar

som inte åläggas företagsbot på grund Nzs och Hzs agerande eller brist

av på agerande. Frågan blir då enbart J oaktsamhetsbrott skall föran-

om :s leda företagsbot.

Som exempel på brott kan medföra företagsbot nämns i för-

som arbetena brott innebär överträdelser utpräglat näringsreglerande

som av författning också centrala förrnögenhetsbrott prop. 1985/86:23

men

111 och brott mot 13 kap. brottsbalken prop. 64. Det råder s. s. således ingen tvekan att ett brott allmänfarlig vårdslöshet i

om som och för sig kan föranleda företagsbot. Departementschefen har också uttalat att det inte råder några betänkligheter mot att utdöma företagsbot när brott anställd personal kan tillskrivas organisatoriska brister

av i företaget eller ofullständig ordergivning eller instruktion till personalen, tvärtom råder i dessa fall presumtion för att företagsbot skall

en åläggas.

SOU 1997: 127 Sammanställning domar företagsbot 293 av om

En annan utgångspunkt för bedömning företagsbot skall av om utdömas är att sådan skall komma i fråga endast då någon särskild betingelse förelegat innebär att näringsidkaren framstår som som klandervärd genom att han inte försökt att hindra brottet. Företagaren skall vidare med hänsyn taget till verksamhetens art och huvudsakliga inriktning, organisation m.m. ha haft anledning att räkna med att det fanns en viss risk för att det aktuella brottet eller likartad brottsannan lighet skulle kunna begås i hans verksamhet och haft rimliga möjligheter att eliminera risken. I det betänkande som ligger till grund för lagstiftningen föreom tagsbot förutsattes att sanktionen skulle användas när det fråga var om brottslig gärning ägnad att medföra ekonomisk vinning. Denna som var direkta koppling frångicks i det lagstiftningsarbetet. senare Departementschefen förklarade emellertid i propositionen prop. s. 65 att frågan om ett brott medfört eller kunnat medföra betydande ekonomiska fördelar för näringsidkaren inte är någon självständig förutsättning för företagsbot att även de ekonomiska aspekterna men bör tillmätas betydelse när det gäller att avgöra brottet skall om anses vara så kvalificerat att företagsbot kommer ifråga. I sitt bemötande av lagrådets synpunkter prop. 104 departementschefen vidare s. angav att lagstiftningen var ett led i strävandena att komma till rätta med det allvarliga samhällsproblem som den ekonomiska brottsligheten utgör. Även företagsbot således inte förutsätter ekonomisk vinning om eller ens att brottet styrts önskan sådan skall därför de ekonoav om miska motiven för gämingen tillmätas betydelse. I förevarande fall står helt klart att J själv inte haft något ekonomiskt motiv för sitt handlande. Det är inte heller visat att de brister i utbildning ansetts som föreligga haft sin grund i att Göteborgs Spårvägar inte velat satsa tillräckliga resurser. Det är vidare uppenbart att Göteborgs Spårvägar inte gjort någon som helst ekonomisk vinst på brottet, tvärtom har det föranlett stora kostnader. Med beaktande av vad nu sagts och med hänsyn framför allt till att tingsrätten funnit att brottet begåtts i direkt strid med klar fören budsregel finner tingsrätten att det inte finns grund för att ålägga företagsbot. Yrkandet härom skall därför ogillas.

Felmärkningen 1 förpackningsdag

Yrkanden

Vid varuhuset OBS tillhörigt konsumentföreningen i N Konsum, har

294 Sammanställning domar företagsbot

av om

den 2 januari 1989 500-600 kg färdigförpackade julskinkor märkts

utan medgivande från leverantören så sätt att ursprungsetiketten om skrapats bort varefter skinkoma försetts med ny förpackningsdag 1989-01-03 samt nytt bäst-före-datum 1989-02-02, vilket inneburit att såväl förpackningsdag bäst-före-dag senare lagts än de ursprung-

som liga angivna dagarna. S och P har i egenskap av chef för varuhusets kött- och delikatessavdelning respektive livsmedelschef varit ansvariga

för ommärkningen.

Lagrum: 14 § och 30 § livsmedelslagen 1971:511

Företagsbot

Eftersom den brottslighet läggs företrädarna för OBS varuhus till

som last inneburit grovt åsidosättande de särskilda skyldigheter varit

av som förenade med verksamheten och då Konsum i egenskap av näringsidkare inte gjort vad skäligen kunnat krävas för att förebygga

som brottslighet yrkas att Konsum, ägare till varuhuset OBS, föreläggs

som företagsbot. Med hänsyn till omständigheterna bör företagsboten inte understiga 40 000 kronor.

S och P vitsordade att 200-300 kg skinkor märkts om sätt åkla-

påstått förnekade att de åsatts nytt bästföredatum. De gjorde garen men gällande att gämingen är att bedöma som ringa brott.

Konsum bestred bifall till yrkandet företagsbot och anförde att

om gämingen inte inneburit ett grovt åsidosättande särskilda skyldig-

av heter samt att Konsum gjort vad skäligen kunnat krävas för att

som förebygga brottsligheten.

P Han är avdelningschef varuhuset med ansvar för

uppgav. livsmedel. styckmästare och chef för kött- och delikatessavdel-

S är ningen. P såg den 2 januari 1989 att personal höll att märka om skinkoma och skrapa bort de gamla etiketterna. Han blev förvånad och frågade "vad fan dom sysslade med". Han fick då svaret att skinkpartiets vikt fel angivet från leverantören och att alla skinkoma

var därför måste märkas För att inte förbrylla kunderna med två

om. viktangivelser måste den gamla etiketten avlägsnas. Bäst-före-datum ändrades dock inte. Med detta lät P sig nöja.

S berättade. Ett parti 200-300 kg julskinkor hade helt felaktiga

om viktangivelser. För att inte kunderna skulle bli lurade det nödvän-

var digt att partiet vägdes och märktes Det också nödvändigt att ta

om. var bort den gamla viktangivelsen, skulle kunderna undra. Detta

annars gjordes av personal varuhuset.

Sammanställning av domar om företagsbot 295

Tingsrättens bedömning I målet är styrkt att 200-300 julskinkor utan medgivande från leverantören märkts och åsatts förpackningsdag samt att bäst-om ny före-dag angetts på den nya etiketten. P och S har i egenskap av avdelningschef och chef för köttavdelningen varit ansvariga för varumärkningen. Åtgärden har inneburit olägenhet för konsumenterna och gämingen kan inte anses ringa. P och S skall därför dömas för brott mot livsmedelslagen till dagsböter. I fråga om yrkandet om företagsbot gör tingsrätten till att börja med den bedömningen att brottet skett i näringsverksamhet och med hänsyn till konsumenternas behov korrekt märkning inneburit ett grovt av åsidosättande av de skyldigheter som är förenade med verksamheten. Inte heller kan Konsum anses ha gjort vad skäligen kunnat krävas som för att förebygga brottsligheten. Yrkandet företagsbot skall därför om bifallas. Med hänsyn till brottslighetens art och omfattning skall företagsboten bestämmas lägre än åklagaren yrkat. Konsum ådöms företagsbot med 30 000 kr.

Målet överklagades i fråga företagsbot till hovrätten lämnade om som åklagarens talan utan bifall eftersom förfarandet inte ansågs ha inneburit ett grovt åsidosättande de särskilda skyldigheter varit av som förenade med verksamheten.

Målet fullföljdes till Högsta domstolen.

Yrkanden i Högsta domstolen

Riksåklagaren yrkade att Konsum skulle åläggas företagsbot med det av tingsrätten bestämda beloppet. Konsum bestred ändring.

Högsta domstolens domskäl

I målet är klarlagt att ett parti 200-300 kg fárdigförpackade julom

296 Sammanställning domar företagsbot

av om

skinkor åsattes märkning i januari 1989 av personal vid Konsums

ny varuhus OBS utan medgivande förpackaren. Ommärkningen skedde

etiketter anbragtes skinkoma, varvid viktuppgiftema genom att nya ändrades och förpackningsdagen senarelades i förhållande till de uppgifter de ursprungliga etikettema. De etiketterna

som angavs nya innehöll också uppgift k bäst före-dag. Riksåklagaren har dock

om s inte gjort gällande annat än att denna dag överensstämde med den

ursprungligen angivna.

Ommärkningen stod i strid med 14§ livsmedelslagen 1971:511 och förfarandet straffbart enligt 30 § första stycket l samma lag.

var Brottet begicks i utövningen näringsverksamhet.

Enligt vad upplysts bestod varuhusledningen Varuhuschef

som av en och två avdelningschefer, vilka den P chef för livsmedels-

av ene var avdelningen och hade självständigt resultatansvar för denna avdelning under varuhuschefen. Av utredningen framgår att P iakttagit ommärkningen underlåtit att ingripa för att förhindra förfarandet. Det

men måste dänned att Konsum inte gjort vad som skäligen kunnat

anses krävas för att förebygga brottsligheten. Den förutsättning för att ålägga företagsbot gäller enligt 36 kap. 7 § första stycket 2 brottsbalken

som föreligger alltså.

En ytterligare förutsättning för att Konsum skall kunna åläggas företagsbot är enligt 36 kap. 7 § första stycket 1 brottsbalken att brottsligheten inneburit ett grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter är förenade med verksamheten eller varit allvarlig

som annars av art.

Som riksåklagaren har anfört kränker överträdelser av livsmedelslagstiftningens bestämmelser märkning ett viktigt konsumentin-

om tresse, och brott mot livsmedelslagen har i förarbetena till lagstiftningen företagsbot nämnts exempel gärningar som bör

om som kunna föranleda att företagsbot åläggs se bl.a. NJA 1986 s. 45 och 58. Den omständigheten att, enligt tingsrättens i denna del lagakraft-

dom, påföljden för P och chefen för varuhusets köttavdelning S vunna för det ifrågavarande brottet bedömts kunna stanna vid böter medför inte utan vidare att brottet skall alltför lindrigt för att före-

anses vara tagsbot skall kunna komna i fråga jfr NJA 1986 s. 45.

Vid den bedömning skall ske i förevarande mål bör emellertid

som till början beaktas att, fastän det felaktiga förfarandet avsett en

en kvantitet minst 200 kg skinka, det endast rört en ringa del av den

om mängd julskinkor hanterats på varuhuset i anslutning till den

som aktuella julhelgen och enligt vad upplysts sammanlagt upp-

som som gick till 12 000 kg. Det har inte gjorts gällande i målet att vinst-

ca motiv förelegat; bakgrunden till ommärkningen enligt vad riks-

var

Sammanställning av domar om företagsbot 297

åklagaren lämnat obestritt att felaktiga viktuppgifter hade angetts på de ursprungliga etiketterna från leverantören. Att förpackningsdagen kommit att senareläggas vid ommärkningen utgör visserligen för-

en svårande omständighet, men det finns anledning att något mindre

se strängt än eljest på denna felaktighet med hänsyn till att den från konsumentsynpunkt minst lika viktiga uppgiften bäst-före-dag

om överensstämde med den ursprungliga.

Vid en samlad bedömning finner Högsta domstolen liksom hovrätten att den i målet ifrågavarande överträdelsen inte varit av så allvarligt slag att företagsbot bör åläggas Konsum.

Felmärkningen 2 förpackningsdag

Yrkanden

Brott mot livsmedelslagen

B A har som platschef vid X AB:s fabriksanläggning uppsåtligen eller av oaktsamhet varit ansvarig för att fárdigförpackat livsmedel i fonn av kylvaror som levererats för saluhållande märkts i strid mot gällande bestämmelser om datummärkning av sådant livsmedel. Sålunda har företaget systematiskt under tiden december 1987 början av augusti

- 1988 oriktigt angett den måndag under vilken leverans skett som förpackningsdag, oaktat förpackningen av livsmedlet rätteligen ägt rum under fredagen fore leveransdagen.

Felmärkningen har inneburit olägenhet för konsumenterna, som vilseletts ifråga om den tid livsmedlet faktiskt funnits inneslutet i förpackningen.

Lagrum: 13 § 1 st. 7 och 30 § 1 st. 3 livsmedelslagen 1971:511 23 § l st. l livsmedelsförordningen 1971:807, 7 kap. 18 § statens livsmedelsverks Kungörelse SLV FS 1984:8, omtryckt i SLV FS 1984:11

Företagsbot

Det yrkas att X AB åläggs företagsbot om tjugofemtusen kr. X AB har fallit till föga för krav från grossisthåll att göra felaktig datum-

en märkning ifråga om levererade varor, oaktat man inom fabriksledningen varit införstådd med att märkningen varit felaktig. Trots att företagets felaktiga märkningsrutiner har uppmärksammats i samband

298 Sammanställning av domar om företagsbot SOU 1997: 127

med livsmedelsverkets inspektion den 10 augusti 1988, har företaget alltjämt under fredagen den 12 augusti 1988 märkt färdigförpackat bacon med måndagen den 15 augusti 1988 som förpackningsdag. X AB grovt har åsidosatt gällande bestämmelser om datummärkning enligt livsmedelslagen och därmed sammanhängande föreskrifter och att näringsidkaren inte gjort vad skäligen kunnat krävas för att

som

förebygga brottsligheten.

B A vitsordade de faktiska omständigheterna och överlämnade till tingsrättens bedömning huruvida felmärkningen innebar olägenhet för konsumenterna.

X AB bestred yrkandet företagsbot eftersom företagsbot är tänkt

om att komma till användning vid kvalificerad ekonomisk brottslighet och inte vid förseelser förevarande slag och åsidosättandet av märk-

av ningsbestämmelsema inte är att betrakta som grovt. Bolaget medgav att

efter inspektionen den 10 augusti 1988 under fredagen den 12 man augusti 1988 märkte fárdigförpackat bacon med måndagen den 15 augusti 1988 förpackningsdag. Bolaget förklaringen att man

som gav inte kunde lägga rutinerna i tid.

Tingsrättens bedömning

Genom B A vitsordande de faktiska omständigheterna och den av

av åklagaren åberopade bevisningen är styrkt att B A ansvarig chef

som för X AB:s fabriksanläggning i strid mot gällande bestämmelser om datummärkning färdigförpackat livsmedel i form av kylvaror som

av levererats för saluhållande, felaktigt märkt sådant livsmedel det sätt åklagaren angivit.

Tingsrätten finner med beaktande, dels att B A uppgett sig ha

av haft kännedom gällande bestämmelser märkning av livsmedel

om om och dels att felmärkningen satts i system, att B A handlat upp-

av såtligen. Fråga är då felmärkningen inneburit olägenhet för kon-

om sumenterna. Tingsrätten finner, mot bakgrund av det självklara intresse

konsument har att livsmedel datummärks ett tydligt, otveen av tydigt och korrekt sätt, att så varit fallet. Åtalet är alltså styrkt och B A följaktligen skyldig till brott mot livsmedelslagen. B A dömdes till tjugofem dagsböter vardera etthundratrettio kr.

Tingsrätten finner till början att fusket med datummärkningen

en uppenbarligen inneburit ett grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter ett livsmedelsproducerande företag har när det gäller att

som

SOU 1997: 127 Sammanställning av domar om företagsbot 299

tillgodose konsumenternas berättigade krav korrekt vaminformation. På grund härav och då det inte kan anses att företaget gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga den ifrågavarande brottsligheten, som pågått under lång tid, skall yrkandet om företagsbot bifallas. Skäl föreligger inte att sätta företagsboten lägre än vad åklagaren yrkat.

X AB åläggs företagsbot med tjugofemtusen kr.

Villkorsöverträdelser 1

Yrkanden Den 8 december 1987 lämnade länsstyrelsen i Jönköpings län R och A N tillstånd enligt miljöskyddslagen till fortsatt verksamhet vid anläggning för smältning av aluminiumskrot och maskinell bearbetning

skrot på stg 1010 i Sävsjö. För tillståndet gällde vissa villkor. av

R N har uppsåtligen åsidosatt de med verksamheten förenade villkoren såvitt avser villkorspunktema 13 och 14 genom att inte

senast den 25 november 1989 ha uppfört en minst tio meter hög skorsten för effektivt uppsamlande av rökgaser

senast den 1 september 1989 till länsstyrelsen redovisa resultatet av föreskriven undersökning av storleken och karaktären utsläppen av föroreningar till luften och eventuella miljöstörande effekter av lakvatten från industriområdet samt förslag till slutliga villkor för utsläpp till luften

senast den 25 augusti 1989 till länsstyrelsen inge förslag lämpliga arbetsrutiner i syfte att hålla utsläpp av föroreningsmängder till luft så låga möjligt, att hantera avfall ett miljöriktigt sätt samt minska

som bullerstömingama

senast den 1 februari 1990 till länsstyrelsen lämna uppgift om mäng- den smält aluminium under år 1989.

Lagrum: 18 § och 45 1 st 3 miljöskyddslagen 1969:387

Företagsbot Det yrkas att R N åläggs företagsbot om 50 000 kr. Brottet har begåtts i den näringsverksamhet som R N bedrivit och har inneburit ett grovt

300 Sammanställning av domar om företagsbot

åsidosättande av de särskilda skyldigheter som enligt miljöskyddslagen är förenade med verksamheten eller eljest varit av allvarligt slag. R N har inte gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten. Det är inte uppenbart oskäligt att ålägga R N företagsbot.

R N vitsordade de faktiska omständigheterna. Han gjorde emellertid gällande att åsidosättandet av villkoren inte medfört någon påfrestning på miljön och att gämingen därför var ringa och följaktligen inte straffbar. Han bestred yrkandet om företagsbot och gjorde för det fall förutsättningar för ådömande företagsbot skulle anses föreligga

av gällande att boten skulle efterges eller i vart fall jämkas.

T ingsrättens bedömning Det är utrett att RN uppsåtligen åsidosatt de av åklagaren angivna villkoren. Som grund för befrielse från ansvar har R N gjort gällande att någon skada på miljön inte uppkommit till följd härav. De nu ifrågavarande villkoren har uppenbarligen ansetts vara nödvändiga från miljöskyddssynpunkt de beslutande instansema. Det kan inte godtas

av att den åsidosätter ett sådant villkor i förhoppningen att någon

som skada på miljön inte skall uppkomma skall undgå ansvar. Detta måste

gälla alldeles oavsett någon skada miljön faktiskt uppanses om kommit eller inte; ett förhållande som det för övrigt många gånger är svårt att föra bevisning Med hänsyn härtill och då vad R N anfört

om. beträffande sitt hälsotillstånd inte föranleder ett annat bedömande, kan gämingen inte anses ringa. RN skall alltså dömas för brott mot miljöskyddslagen. Påföljden bör stanna vid böter och R N döms till dagsböter, sextio om vardera femtio kr.

Vad härefter angår yrkandet om företagsbot är till en början att konstatera att brottet har begåtts i utövningen RN:s näringsverk-

av samhet och att han inte gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten. Fråga är huruvida brottsligheten har inneburit ett grovt åsidosättande de särskilda skyldigheter som varit förenade

av med verksamheten eller annars är av allvarligt slag. Det är härvid att beakta att åklagaren har vitsordat att R N:s dröjsmål med att uppfylla villkoren inte medfört någon ekonomisk vinning för denne. Företagsbot infördes genom lagstiftning, som trädde i kraft den 1 juli 1986. I förarbetena framhålls att det förhållandet att ett brott medfört eller kunnat medföra betydande ekonomiska fördelar för näringsidkaren inte

Sammanställning av domar om företagsbot 301

utgör någon självständig förutsättning för företagsbot. Departementschefen har emellertid samtidigt som detta konstaterats påpekat att även de ekonomiska aspekterna bör tillmätas betydelse när det gäller att avgöra om brottet skall anses vara så kvalificerat att företagsbot skall komma i fråga. Avsaknaden av ekonomisk vinning är således i detta fall en omständighet som talar emot företagsbot. Det förhållandet att påföljden kunna stanna vid böter utgör i och för sig inte något

anses hinder för foretagsbot men talar också emot ådömande av sådan. Vad som i detta fall främst talar för företagsbot är att den aktuella brottsligheten har stått i ett mycket nära samband med näringsverksamheten som sådan och avsett åsidosättande av villkor som bedömts vara av betydelse från miljöskyddssynpunkt. Vid en samlad bedömning finner tingsrätten, än efter viss tvekan, att brottsligheten inneburit ett så

om grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter som varit förenade med verksamheten att förutsättningar för ådömande företagsbot är

av för handen.

Tingsrätten att företagsboten skäligen bör bestämmas till

anser 15 000 kr. Boten bör i förevarande fall med hänsyn till att R N också ådöms böter jämkas enligt 36 kap. 10 § 1 brottsbalken till 12 000 kr.

10. Villkorsöverträdelser 2 fiskodling

Yrkanden

J är företrädare för BF AB. Bolaget bedriver laxodling i Södra Sjön

två fastigheter i T kommun med tillstånd enligt miljöskyddslagen. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har i beslut den 27 oktober 1988 angivit tillåten produktion till högst 70 ton fisk per år samt med stöd av 21 § miljöskyddslagen angivit som provisoriskt villkor att den med fodret tillförda fosformängden får uppgå till högst 800 kg per år, vilket motsvarar ett årligt fosforutsläpp 520 kg. Beslutet och villkoret förpliktelser av väsentlig betydelse från miljöskydds-

avser synpunkt. Under åren 1989 till 1992 åsidosatte J uppsåtligen ovannämnda beslut och villkor genom att i BF AB:s odling olovligen producera minst 500 ton fisk år och med fodret olovligen tillföra

per minst 4 500 kg fosfor år, vilket motsvarar årliga fosforutsläpp

per 2 500 kg. J lämnade under åren 1989-1991 vilseledande rapporter till länsstyrelsen för att dölja att han åsidosatte beslutet och villkoret. Rapporterna sken av att han bedrev verksamheten i enlighet med

gav tillståndet.

J åsidosatte även under 1993 uppsåtligen gällande tillstånd och

302 Sammanställning domar företagsbot

av om

villkor genom att i BF AB:s odling olovligen producera 221,7 ton fisk och med fodret olovligen tillföra minst l 952,6 kg fosfor, vilket motsvarar ett årsutsläpp på 1 061 kg fosfor.

Genom den otillåtna tillförseln av fosfor under åren 1989 till 1992 och under år 1993 förorenade J Södra Sjön på ett sätt som medförde, kunde medföra eller kan komma att medföra betydande olägenhet i miljön i form av syrebrist och negativa förändringar i sjöns ekologi, exempelvis algblomningar och förändringar i det naturliga fiskbeståndet. Brottsligheten var av särskilt farlig art.

J bör dömas för miljöbrott grovt brott, alternativt brott mot miljöskyddslagen 1969:387.

Lagrum: 13 kap. 8a § brottsbalken, alternativt 18 och 21 § samt 45 § första stycket 3 och 5 miljöskyddslagen 1969:387

J är företrädare för F Laxodling AB. Bolaget bedriver laxodling i Övre Sjön på fastighet i T kommun med tillstånd enligt miljö-

en skyddslagen. Länsstyrelsen i Värmlands län har i beslut den 15 juni 1989 angivit tillåten produktion till högst 300 ton per år samt med stöd av 18 § miljöskyddslagen angivit som särskilt villkor att högst 2 000 kg fosfor får släppas ut per år. Beslutet och villkoret avser förpliktelser

väsentlig betydelse från miljöskyddssynpunkt. J är företrädare även av för J AB. Bolaget bedriver laxodling i Övre Sjön fastighet i S

en kommun med tillstånd enligt miljöskyddslagen. Länsstyrelsen i Värmlands län har i beslut den 3 maj 1990 angivit tillåten sammanlagd produktion vid J AB:s och F Laxodling AB:s odlingar till högst 700 ton per år samt med stöd av 18 § miljöskyddslagen angivit som särskilt villkor att sammanlagt 3 500 kg fosfor per år får släppas ut från de båda odlingama. Enligt villkoret får inte utsläppet från någon av odlingama överstiga 2 000 kg fosfor per år. Beslutet och villkoret

förpliktelser väsentlig betydelse från miljöskyddssynpunkt. avser av Under åren 1989 till 1992 åsidosatte J uppsåtligen ovannämnda beslut och villkor. Sålunda producerade han under 1989 i F Laxodlings AB:s odling olovligen 377 ton fisk och släppte olovligen ut 2 820 kg fosfor. Under 1990 producerade J i F Laxodling AB:s och J AB:s odlingar olovligen sammanlagt 866 ton fisk och släppte olovligen ut sammanlagt 7 227 kg fosfor. Under 1991 producerade J i F Laxodling AB:s och J AB:s odlingar olovligen sammanlagt 801 ton fisk och släppte olovligen ut sammanlagt 6 295 kg fosfor. Under 1992 producerade J i F Laxodling AB:s och J AB:s odlingar olovligen sammanlagt l 079 ton fisk och släppte olovligen ut sammanlagt 4 627 kg fosfor. J lämnade under åren 1989 till 1991 vilseledande rapporter till

Sammanställning av domar om företagsbot 303

länsstyrelsen för att dölja att han åsidosatte besluten och villkoren. Rapporterna sken att han bedrev verksamheten i enlighet med till-

gav ståndet.

J bör dömas för brott mot miljöskyddslagen.

Lagrum: 18 och 21 samt 45 § första stycket 3 och 5 miljöskyddslagen 1969:387

Företagsbot

Det yrkas att BF AB, F Laxodling AB och J AB åläggs företagsbot. Enligt âtalspunkterna har J företrädare för bolagen gjort sig skyl-

som dig till brottslighet inneburit ett grovt åsidosättande av de

som särskilda skyldigheter som är förenade med verksamheten. som är ansvarig för bolagens verksamhet, har inte gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten.

J har förnekat brottslighet och har därvid anfört i huvudsak. Åtalet för miljöbrott förnekas under påstående att han i vart fall inte uppsåtligen, förorenat Södra Sjön. Fiskodlingen där har varken medfört eller har kunnat medföra sådan betydande olägenhet åklagaren

som påstått. Om brottslighet skulle föreligga, har den inte varit av

anses särskild farlig art. Vad angår det alternativa yrkandet om brott mot miljöskyddslagen förnekas åtalet i första hand på den grunden, att något rättsligt bindande beslut om produktionsmängd och högsta tillåtna fosformängd fick släppas ut saknades eller i vart fall hade

som upphört att gälla i slutet 1991. I andra hand hävdas, att J i sin

av verksamhet hade hållit sig inom de belastningsgränser om 1 500 kg fosfor år varifrån länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län hade

per utgått i ett beslut den 15 juni 1984 om tillstånd till fiskodlingen. Under alla omständigheter hade bolaget hållit sig inom den åklagaren

av angivna mängden i vattnet utsläppt fosfor, 520 kg per år. Har tillstånd överträtts, är det att bedöma som ringa brott.

Beträffande den andra åtalspunkten förnekas brott under påstående att det för F Laxodling AB meddelade beslutet inte rättsligt bin-

var dande i fråga produktionsmängd, eftersom det där hade upptagits

villkor och inte del tillståndet. I allt fall hade bolaget som som av hållit sig inom tillåten mängd utsläppt fosfor.

I fråga J AB hävdas, att vad länsstyrelsen i Värmlands län i sitt

om tillståndsbeslut föreskrivit om högsta tillåtna mängd utsläpp per år är rättsligt giltigt, eftersom tillståndet i den delen sammankopplats med

juridisk F Laxodling AB, inte hade varit part i annan person som

304 Sammanställning av domar om företagsbot

ärendet. Bolaget hade för övrigt hållit sig inom den tillåtna utsläppsmängden. För båda bolagen gäller vidare, att konstaterade överträdelser av tillstånden inte gjorts uppsåtligen samt att de varit ringa och saknat betydelse från miljöskyddssynpunkt.

De tre åtalade bolagen har bestritt åklagarens yrkande om företagsbot under påstående att brott inte har begåtts eller i vart fall inte har inneburit något grovt åsidosättande skyldigheter är förena-

av som de med verksamheterna.

T ingsrattens bedömning

J och hans bolag har varit skyldiga att i sin odlingsverksamhet följa de begränsningar av produktion och fosforutsläpp angivits i läns-

som styrelsemas olika beslut. Jzs och bolagens invändningar i nu behandlade hänseenden lämnas därför utan avseende.

J har i målet medgett, att de mängder regnbågslax producerats som åklagaren angivit i åtalen. Härigenom har J åsidosatt de begränsningar av produktionen som föreskrivits i länsstyrelsens olika beslut. En överproduktion har sålunda skett i BF AB med 430 ton ettvart av åren 1989-1992 och med 151,7 ton 1993, iF med 77 ton 1989 och i F Laxodling AB och J AB tillsammans med 166 ton 1990, 101 ton 1991 och 379 ton 1992.

I de tre bolagen har förekommit överproduktion av regnbågslax och överutsläpp av fosfor. Tingsrätten har funnit det styrkt, att J såsom företrädare för de tre bolagen dels producerat mer fisk i de tre odlingama än vad tillstånden medger, dels under åren 1989-1993 släppt ut mer fosfor i Södra Sjön och under åren 1990-1992 mer fosfor i Övre Sjön än tillstånden medger.

J har i målet hävdat, att han uppfattat länsstyrelsens i Göteborgs och Bohus län passivitet efter hans årsrapporter 1985, 1987 och 1988, vilka uppgav för höga produktioner, såsom ett tyst samtycke till överproduktion. Tingsrätten, som godtar vittnet Janos uppgift att rapporterna var ofullstädiga och att länsstyrelsen först längre fram fick överproduktionema klart för sig, lämnar Js invändning utan avseende.

som för åren 1989-1991 medvetet lämnat oriktiga årsrapporter till länsstyrelserna, måste, bl.a. med hänsyn till regelbundenheten i överträdelsema, anses uppsåtligen ha gjort sig skyldig till överproduktionema och överutsläppen. Överproduktionema kan inte

anses som ringa överträdelser. Överträdelsema måste vidare ha

anses avsett

Sammanställning domar om företagsbot 305

förpliktelse väsentlig betydelse från miljöskyddssynpunkt, bl.a. med

av beaktande av att Södra Sjön bedömts som riksintresse.

J är sålunda övertygad om brott mot miljölagen. Beträffande odlingen i Södra Sjön uppkommer dock frågan om J i stället skall fällas till i för miljöbrott.

ansvar

Åklagaren har hävdat, att J under åren 1989-1993 genom den otillåtna tillförseln av fosfor till Södra Sjön förorenat denna ett sätt

medförde betydande olägenhet i miljön i form syrebrist eller som av negativa förändringar i sjöns ekologi eller som innebar en praktiskt beaktansvärd risk för sådan olägenhet. Som exempel olägenheter har åklagaren nämnt algblomning och ändring av det naturliga fiskbeståndet.

Utredningen i målet onekligen tecken att sjön under senare

ger tid kan ha förändrats i negativ riktning. I målet har dock förändringar-

art och omfattning inte kunnat klarläggas närmare. För att J skall nas kunna fällas till för miljöbrott krävs övertygande bevisning om

ansvar att BF AB genom sina överutsläpp av fosfor förorenat sjön på ett sådant medfört eller kunnat medföra betydande olägenhet i

sätt som miljön. Enligt tingsrättens mening har åklagaren inte förebragt sådan bevisning. Åtalet mot J för miljöbrott bör därför ogillas och skall denne då under åtalspunkt 1 i stället fällas till för brott mot

ansvar miljöskyddslagen.

Som tingsrätten tidigare funnit är J övertygad om att uppsåtligen ha överträtt förpliktelser väsentlig betydelse från miljöskyddssynpunkt.

av Enbart ett bötesstraff kan därför inte komma i fråga.

J förekommer inte i kriminalregistret. Han lever under mycket välordnade förhållanden. Brottet kan inte sägas vara av den arten eller ha ett sådant straffvärde att ett fängelsestraff skall ådömas. Han bör i stället ådömas villkorlig dom i förening med ett kännbart bötesstraff. J döms till Villkorlig dom och dagsböter, etthundratjugo om vardera tvåhundratrettio kr.

Brottet mot miljöskyddslagen har begåtts i utövningen av näringsverksamhet och har i och för sig inneburit ett grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter som är förenade med verksamheten. Det är framför allt inom BF AB som överträdelsema har skett och där företagsbot bör övervägas.

Förutsättningar föreligger i och för sig att ålägga BF AB företagsbot. Med hänsyn till att åklagaren inte kunnat styrka att bolagets överutsläpp förorsakat skada eller olägenhet och till att bolaget kan komma att bli påförd miljöskyddsavgift bör företagsbot för det dock efterges. Yrkandet om företagsbot för de andra två bolagen bör ogillas.

306 Sammanställning av domar om företagsbot SOU 1997: 127

11. Villkorsöverträdelser 3 sotande fackling

Bakgrund

X AB bedriver petrokemisk verksamhet. Bolaget har en ångkrackningsanläggning för tillverkning av petrokemiska basråvaror. Verksamheten är av sådan art att den kräver tillstånd från koncessionsnämnden för miljöskydd. I det första tillståndet 1975 anförde nämnden bl.a. att verksamheten om inte annat angavs skulle bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som bolaget hade anfört i ansökan och i övrigt i ärendet angivit eller åtagit sig. Efter anmälan från X AB godkände länsstyrelsen den 3 november 1989 att bolaget som råvara fick använda till 500 000 ton butan upp årligen. I samband med det förelade länsstyrelsen X AB att senast den 1 februari 1990 redovisa vilka åtgärder bolaget avsåg att vidta i syfte att få ned den årliga facklingen av kolväten till 2 000 ton per år. X AB överklagade beslutat och koncessionsnämnden yttrade att den delade uppfattningen att målet bör vara att mängden facklad uppgår till gas högst ca 2 000 ton per år och anmärkte att X AB i ansökan 1975 angivit samma mängd per år. S B är fabrikschef för företaget och var under 1989 verkställande direktör.

Yrkanden

S B är ansvarig för X AB:s verksamhet och har uppsåtligen eller av oaktsamhet överträtt de villkor som gällde för verksamheten och har således gjort sig skyldig till brott mot miljöskyddslagen. Villkoren har överträtts genom att X AB under 1989 har facklat mer än 2 000 ton gas,

under 1989 bedrivit sotande fackling mer än 4-6 timmar, i augusti, oktober och november 1989 haft oljehalt i utgående en vatten som översteg 3 mg/liter samt

under oktober 1989 släppt ut mer fenol än 0,6 liter mg per

S B har beträffande facklingen varit medveten om att villkoren överträddes. Oaktsamheten har bestått i att S B underlåtit att till att se bolagets organisation, anläggningens säkerhet, kontrollen över verksamheten, informationen och utbildningen anställda sådan att av var villkorsöverträdelser kunde undvikas. Därigenom har oaktsam- S B av

Sammanställning domar om företagsbot 307 av

het orsakat överträdelsema. S B bestred och anförde i huvudsak följande. ansvar Han vitsordar att X AB facklat än 2 000 ton gas under 1989. mer Den uppskattning X AB gjorde i koncessionsärendet av mängden facklad till 2 000 ton år är emellertid inte så preciserad som gas ca per måste förutsättas för att bolaget skall anses bryta mot koncessionsvillkoren det facklar Koncessionsnämnden har också i sitt om mer gas. beslut den 14 1990 endast uttalat att målet bör vara 2 000 ton mars facklad år. Förutsättningarna hade också förändrats sedan 1975 gas per och behovet fackling hade ökat. X AB och han har haft den beav stämda uppfattningen att icke-sotande fackling inte omfattades av koncessionsvillkoren och begärde därför inte någon ändring av villko- Den uppfattningen har stärkts av att länsstyrelsen inte reagerat ren. att X AB facklat 5 000 ton år 1985, 3 000 ton år 1986, 10 000 ton år 1987 och 10 000 ton år 1988. Han vitsordar att X AB bedrivit sotande fackling under ca 30 timmar. När X AB 1975 4-6 timmar per år avsåg det allvarliga angav driftstömingar och elavbrott. Uppgiften avsåg inte planerade stopp hela anläggningen, vilket sker vart tredje eller fjärde år. resp. start av Det är inte möjligt att förutse vad som kan inträffa vid stopp resp. start. Rimligen omfattar inte koncessionsvillkoren dessa situationer eftersom de den löpande verksamheten. Det var inte möjligt att avser förutse de tekniska komplikationer ledde till den sotande facksom lingen och inte tekniskt möjligt att avbryta facklingen. Han vitsordar att utsläppet av olja i vattnet under augusti 1989 var 4,7 mg/liter. Medelvärdet 3 mg/l är ett riktvärde och inte ett gränsvärde. Bolaget utgick i ansökan 1975 från ett årligt utsläpp av olja om 8 år och räknade fram ett uppskattat månadsmedelvärde om 3 ton per liter. Koncessionsnämnden kastade i sina skäl siffrorna och mg per om nämnde månadsmedelvärdet först, det var det primära, och som om i beslutet enbart medelvärdet. Han inte att det innebär att angav anser värdet inte under några omständigheter får överskridas under en enskild månad. Överutsläpp olja i oktober berodde att fackellåset till facklan av överbelastat, vilket ledde till att kolväten kondenserades i onormalt var stora mängder. Skadan inte möjlig att förutse och någon vårdslösvar het har alltså inte förekommit. Utsläppet olja under november kan inte strida mot den i av anses koncessionsvillkoren Utsläppet fenol under oktober 1989 strider inte mot koncessionsav villkoren eftersom beslutet 1975 ett nytt beslut den 19 juni ersatts av 1979 med ett riktvärde 0,3 liter med angivande av att den om mg per

308 Sammanställning domar företagsbot

av om

totala mängden utsläppt fenol år inte fick överstiga 500 kg. Under

per 1989 släpptes 115 kg fenol ut, och medelhalten 1,1 liter under

mg per oktober var alltså onormalt hög. Orsaken till utsläppet under oktober var ett oförutsett instrumentfel, inte vårdslöshet.

Personalen behärskade procedurema och övervakningen inte

var bristfällig. Utsläppen beror på att anläggningen är mycket tekniskt komplicerad och att verksamheten är mycket stor omfattning.

av en Dessa omständigheter och det faktum att utsläppen i huvudsak skedde under de extraordinära förhållanden råder under stopp och start

som av

anläggningen är förklaringen till att felen uppstod.

X AB bestred talan om företagsbot och anförde bl.a. att den eventuella brottsligheten inte var av allvarlig art.

Tingsrättens bedömning

Tingsrätten finner att S B och X AB haft visst fog för uppfattningen att uppskattningen av facklad gas var så ungefärlig att den inte

omfattades av de allmänna villkoren för beslutet. Den uppfattningen vinner också i viss mån stöd av koncessionsnämndens beslut av den 14 mars 1990 då nämnden måste ha känt till den verkliga omfattningen

av facklingen vari det anges att målsättningen skall vara 2 000 ton

om året. Sammantaget finner tingrätten att det inte så tydligt framgår att bolagets uppgift om fackling av gas omfattas av de allmänna villkor som gäller för verksamheten att en villkorsöverträdelse har skett.

Sotande fackling har skett under 30 timmar i samband med start

ca av anläggningen. Det omfattas av koncessionsvillkoren. S B har varit medveten om omfattningen. Starten har fått avbrytas vid två tillfällen p.g.a. fel i anläggningen. Anläggningen är så konstruerad att facklingen inte kan avbrytas sedan inmatning väl påbörjats. Eftersom den sotande facklingen vid dessa två tillfällen inte har pågått under längre tid än som varit en konsekvens av anläggningens konstruktion kan överskridandet av den tillåtna tiden inte anses ha skett uppsåtligen. Det har inte heller varit oförsvarligt att försöka starta anläggningen, varför oaktsamhet inte föreligger. Vid det tredje startförsöket framgår att tidigare fel kvarstod och att inte avbröt starten utan bestämde sig

man för att försöka finna felen under gång. S B måste därför ha förstått att sotande fackling skulle förekomma och att den sotande fackling

som förekommit vid tidigare startförsök innebar att koncessionsvillkoren skulle komma att överskridas. S B har åsidosatt koncessionsvillkoren

Sammanställning domar företagsbot 309 av om

till den del dessa gäller tillåtligheten sotande fackling. Åsidoav sättandet har skett uppsåtligenDen mängd sot släppts ut i samsom band med det tredje startförsöket och dagarna närmast därefter kan beräknas ha uppgått till 25 ton. S B måste ha varit medveten om denna konsekvens facklingen. På grund av vad som nu anfört kan gärav ningen inte anses som ringa. När det gäller Oljeutsläppet i augusti 1989 skall det betraktas som villkorsöverträdelse. När det gäller frågan om S Bzs oaktsamhet kan en det för det första inte konstateras att utbildningen personalen var av bristfällig. Förberedelsema inför revisionsstoppet var omfattande. Åklagaren har inte anfört några omständigheter direkt stöder som påstående att personalen inte behärskade procedurema. Det faktum att stora kvantiteter olja gått ut i olika delar anläggningen innan den av onormala oljetillförseln upptäcktes kan tala för att övervakningen var bristande det kan inte uteslutas att någon anställd i strid med men gällande instruktioner kvitterat utlöst larm utan åtgärd. Ett sådant handlande måste omöjligt att förutse. Sammantaget har inte anses visats att S B varit oaktsam. Oljeutsläppet i oktober 1989 berodde på överbelastning av fackellåset. Det inte ett sådant fel borde ha fömtsett. S B har därför var man inte varit oaktsam i det avseendet. Det är inte visat att oljeutsläppet i november varit större än S B vitsordat. Ett så begränsat överskridande finner tingsrätten godtagvara bart eftersom villkorsbeslutet inte formulerats mera noggrant än att en toleransnivå kan medges. Tingsrätten delar X AB:s uppfattning om innebörden av koncessionsnämndens beslut den 19 juni 1979, och något straffbart överskridande villkoren har då inte förekommit vad gäller utsläppet av av fenol under oktober 1989. S B skall dömas för att han uppsåtligen överträtt villkoren om sotande fackling. Påföljden bestäms till ett förhållandevis kännbart bötesstraff, sextio dagsböter vardera trehundrafemtio kr. om Av förarbetena till lagstiftningen företagsbot framgår att den om omständigheten att påföljden kan stanna vid böter inte utan vidare medför att företagsbot inte skall åläggas. Brottet har begåtts i utövningen X AB:s näringsverksamhet och är, särskilt som vilkorsöverav trädelsen skett medvetet och med företagsledningens goda minne, av allvarligt slag. Sotande fackling i den omfattning som förekommit medför betydande obehag för närboende och borde ha kunnat till väsentlig del undvikas även det tredje startförsöket avbrutits och om fördjupade undersökningar orsakerna till stömingama vidtagits. X om AB:s såväl ekonomiskt personalmässigt är sådana att det resurser som

310 Sammanställning av domar om företagsbot

väl kunnat göras. Att ett avbrytande skett och att uppstarten därefter varit så intensiv att omfattande sotande fackling förekommit får närmast tillskrivas ett syfte att minska bolagets kostnader med anledning av revisionsstoppet. På grund härav och då det inte kan anses uppenbart oskäligt finner tingsrätten att X AB skall åläggas att utge företagbot. Storleken av denna bör skäligen bestämmas till 100 000 kr.

Målet överklagades till hovrätten av såväl S B, X AB och åklagaren. Åklagaren fick inte framgång med sin vadetalan. I fråga om S Bzs talan anförde hovrätten att det fanns fog för uppfattningen att felen i anläggningen som fanns vid de två första startförsöken avhjälpta. Vidare säger hovrätten att utredningen visar att var sotande fackling förekommit vid de två första startema under sammanlagt ett par timmar och att felet vid det tredje försöket lagades efter omkring en och en halv timme. Hovrätten fann därför inte att det var visat något överskridande koncessionsvillkoren fram till dess felet av var lagat. Orsakerna till den omfattande sotande fackling därefter som förekom är inte klarlagda. Hovrätten finner fog för att det kan ha berott på såväl en allmän instabilitet i systemet under uppstarten som på oförutsebara komplikationer teknisk art. Mot den bakgrunden av kan det inte anses visat att S B att fortsätta driften uppsåtligen genom har överskridit koncessionsvillkoren. Det har inte heller visats att S B var oaktsam. Stig B och X AB fick således full framgång i hovrätten.

12. Villkorsöverträdelser 3 och underlåtenhet att

följa föreläggande

Yrkanden

Brott mot miljöskyddslagen

X AB bedriver legoytbehandling av ståldetaljer, rostfritt stål och aluminiumdetaljer. Produktionen bestod under den nu aktuella tiden av hängförzinkning och trumförzinkning i sura zinkbad, varmförzinkning, elpolering av rostfritt stål samt krompassivisering aluminium. Verkav samheten är tillståndspliktig jämlikt miljöskyddslagen. Länsstyrelsen har i beslut den 9 november 1987 lämnat tillstånd till verksamheten. I beslutet har länsstyrelsen meddelat ett antal särskilda villkor att gälla för bolagets verksamhet. Dessa är bland annat följande:

Sammanställning domar företagsbot 31 1

av om

21. Om avloppsvattenflödet varierar i mängd eller sammansättning skall flödesstyrd provtagning ske. Provtagningsmetodik för övrigt anges i kontrollprogram.

Sköljvattensystemen efter elfözinkningsbad skall slutas i enlighet med kap 2.2.11 Elektrolytisk förzinkning figur 4 i naturvårdsverkets Allmänna Råd 85:1 eller på annat likvärdigt sätt såvida inga särskilda skäl emot detta kan redovisas.

Andra möjliga och lämpliga vattenbesparande åtgärder såsom omrörning sköljbad och automatisk styrning vattenflödet till kon-

av av tinuerligt rinnande sköljsystem skall vidtas.

Förbrukande avfettningsbad skall förbehandlas med någon metod enligt statens naturvårdsverks Allmänna Råd 85:1 kapitel 3:12 eller på annat likvärdigt eller bättre sätt. Alternativt kan avfettningsbad sändas

miljöfarligt avfall. bort som 26. Kemikalier och miljöfarligt avfall enligt förordningen om miljöfarligt avfall får inte lagras på sådant sätt att spridning ut i omgivningarna kan ske. Täta underlag med invallningar och tak över skall användas när det är fråga betydelsefulla mängder flytande eller

om vattenlösliga kemikalier eller avfall såvida inte motsvarande skydd kan anordnas på annat sätt. Avfall skall för övrigt hanteras och omhändertas i enlighet med de regler som normalt tillämpas orten.

Vid besiktning den 6 juni 1989 har beträffande ovannämnda särskilda villkor följande brister konstaterats. 21. Bolaget har inte installerat utrustning för flödesstyrd provtagning trots att avloppsvattenflödet varierar i mängd och sammansättning.

Bolaget har inte slutit sköljsystemet efter förzinkningsbaden.

Bolaget har inte installerat styrutrustning för automatisk reglering av vattentillforseln till sköljbaden efter elförzinkning och kromatering.

Obehandlade kasserade avfettningsbad har indoserats i reningsanläggningen. 26. Betydelsefulla mängder miljöfarligt avfall har förvarats utanför tätt, invallat område utan tak.

I M är ägare till och verkställande direktör i bolaget. Han är ansvarig för att verksamheten i bolaget bedrivits sådant sätt att ovannämnda särskilda villkor åsidosatts. Gämingama har begåtts uppsåtligen eller av oaktsamhet.

312 Sammanställning domar företagsbot av om i

Lagrum: 18 § 1 st. och 45 § 1 st. 3 miljöskyddslagen 1969:387

Brott mot arbetsmiljölagen

I den under åtalspunkt l bedrivna verksamheten har Yrkesinspektionen den 27 mars 1992 meddelat bolaget föreläggande. Föreläggandet har avsett krav mekanisk styrd allmänventilation som väl genomluftar arbetslokalema via kontinuerligt tillförd uteluft, vid behov förvärmd, och balanserad mot frånluft inklusive punktsug. Åtgärderna enligt föreläggandet skulle vara genomförda senast den 1 november 1992. Vid tillsynsbesök den 4 december 1992 konstaterades att de förelagda åtgärderna inte var utförda. I M har uppsåtligen åsidosatt inspektionens föreläggande.

Lagrum: 7 kap. 7 § och 8 kap. l § arbetsmiljölagen 1977:1160

Företagsbot

Det yrkas att X AB åläggs företagsbot med 50 000 kronor. Brottet har begåtts i den näringsverksamhet bolaget bedrivit. som Brottet har inneburit ett grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter som enligt arbetsmiljölagen är förenade med verksamheten eller varit av allvarligt slag. I M har inte gjort vad skäligen kunnat som krävas för att förebygga brottsligheten. Det är inte uppenbart oskäligt att ålägga bolaget företagsbot.

Grunder

Yrkesinspektionen har vid upprepade tillfällen försökt förmå bolaget att efterkomma arbetsmiljölagen. Inspektionen har utfärdat två förelägganden varav ett förenat med vite. Vitet har på talan inspekav tionen dömts länsrätten. Trots detta har bolaget inte utfört föreut av lagda åtgärder. Underlåtenheten får närmast uppfattas som en ren obstruktion mot lagstiftningen.

Sammanställning av domar om företagsbot 313

Brott mot arbetsmiljölagen X AB bedriver legoytbehandling ståldetaljer, rostfritt stål och

av aluminiumdetaljer. Yrkesinspektionen i har den 12 januari 1993 meddelat bolaget föreläggande. Föreläggandet har följande lydelse: Ni skall förse lokalerna med mekaniskt styrd allmänventilatlon typ F/T. Uteluft, som vid behov kan förvärmas, skall kontinuerligt tillföras på sådant sätt och med sådan balans mellan till- och frånluft att besvärande drag uppstår i vistelse-

och erforderlig luftväxling sker i alla delar lokalerna. Detta zonen av skall gälla både vid normaldrift och då processventilationen är igång med full kapacitet.

Arbetslokalema skall genomluñas väl utan att portar behöver vara öppna.

Som riktvärde för lämplig temperatur i upphållszonen kan 16-17° C användas, undantaget vid arbete i den absoluta närheten av zinkgrytan. För balanserad ventilation skall tilluftsflödet vara lika stort som frånluftsflödet inklusive punktutsug. Kapaciteten bör så stor att all luft

vara i lokalen byts ut minst 3 gånger timme. När mycket värme och

per luftföroreningar alstras behöver luftomsättningen vara större.

Se AML 2 kap. 4 § samt Arbetarskyddsstyrelsens ASS allmänna råd

arbetslokaler m.m. nr 88 punkterna 20, 22-25. om

Åtgärderna enligt föreläggandet skulle vara genomförda senast den l maj 1993.

Vid tillsynsbesök den 27 maj 1993 konstaterades att de förelagda åtgärderna inte var vidtagna.

I M har uppsåtligen åsidosatt inspektionens föreläggande.

Lagrum: 7 kap. 7 § och 8 kap. 1 § arbetsmiljölagen 1977:1160

Yrkandet företagsbot kompletteras med följande grunder.

Yrkesinspektionen har utfärdat tre förelägganden. Först efter det tredje föreläggandet har bolaget utfört förelagda åtgärder. Utöver brott mot arbetsmiljölagen åberopas även brott mot miljöskyddslagen som grund för talan företagsbot. Bolaget har grovt åsidosatt de särskilda

om skyldigheter enligt miljöskyddslagen är förenade med verksam-

som heten.

I M redovisade sin inställning till åtalet under hänvisning till de angivna särskilda villkoren enligt följande.

314 Sammanställning domar företagsbot av om

21. Han varken erkänner eller förnekar vad lagts honom till last som under den här punkten. De faktiska omständigheterna vitsordas.

Han erkänner.

Han förnekar brott, eftersom styrutrustning finns.

Han bestrider ansvar. Det vitsordas att förbehandling enligt statens naturvårdsverks allmänna råd inte gjorts hävdas att den lösning men som valts varit likvärdig från miljösynpunkt.

26. Han bestrider ansvar. Det vitsordas att lagring inte skett enligt vad som föreskrivits hävdar att lagringen, varit tillfällig, likväl men som har skett på betryggande sätt.

I M erkände brott mot arbetsmiljölagen enligt åtalspunktema 2 och X AB bestred yrkandet om företagsbot och hävdade att förseelsema mot miljöskyddslagen sammantagna varit ringa vidgick att yrkesmen inspektionens förelägganden inte följts i tid. Som skäl för sin underlåtenhet att följa yrkesinspektionens förelägganden anförde bolaget att det ville samordna investeringar och att det, i avsaknad utredning av därom, kände sig osäkert i fråga om nyttan av de föreslagna åtgärderna. Bolaget framhöll att det i samtliga övriga hänseenden beaktat yrkesinspektionens krav och vidtagit en rad åtgärder i anledning därav. I fråga om lagringen av det miljöfarliga avfallet hävdade bolaget att denna var enbart tillfällig samt att den betryggande. var

T ingsrättens bedömning

Brott mot miljöskyddslagen

Bolaget har underlåtit att installera flödesstyrd provtagning i enlighet med det av länsstyrelsen uppställda särskilda villkoret. Utredningen ger emellertid inte annat vid handen än att flödesvariationema avseende sammansättningen av avloppsvattenflödet varit rätt beskedliga och haft samband framförallt med den indosering som skett. Någon säker utredning i fråga om variationer med avseende å avloppsvattenflödets mängd föreligger inte. I M har erkänt att sköljsystemet efter förzinkningsbaden inte slutits. Det är vidare utrett att det inte installerats styrutrustning för automatisk reglering av vattentillförseln till sköljbaden efter elförzinkning och kromatering.

SOU 1997: 127 Sammanställning av domar om företagsbot 315

Det är därjämte klarlagt att kasserade avfettningsbad härrörande från den gamla delen anläggningen indoserats i reningsanläggningen

av utan föreskriven förbehandling.

Slutligen är utrett att det förvarats miljöfarligt avfall zinkaska samt kasserade avfettningsbad utan att de föreskrifter, som meddelats för sådan förvaring, iakttagits.

När det gäller anmärkningen i fråga om indoseringen av kasserade avfettningsbad noterar tingsrätten att det i besiktningsrapporten som åberopats åklagaren uttalats, att erfarenheterna av sådan indosering

av inte är tillräckliga för att det skall kunna bedömas, om den är olämplig. Tingsrätten därför inte att brott kan anses styrkt i den delen.

anser På grund vad förekommit finner tingsrätten inte heller med

av som tillräcklig grad säkerhet utrett att variationema i fråga om avlopps-

av vattenflödet varit sådana, att flödesstyrd provtagning kan anses ha krävts. Brott är därför enligt tingsrättens bedömning inte tillförlitligen styrkt heller i den delen.

I fråga anmärkningama att sköljsystemet inte slutits och att

om om styrutrustning inte installerats har Per-Olof A betecknat dessa överträdelser sådana, att de inte ensamma skulle föranleda anmälan till

som åtal. Tingsrätten bedömer mot bakgrund bl.a. härav dessa överträdelser som ringa och därför straffria.

Då det slutligen gäller frågan förvaringen av det miljöfarliga

om avfallet anmärker tingsrätten följande. För att inte riskera att miljöfarligt avfall kommer ut i naturen är det synnerligen angeläget att förvaringsföreskrifter följs På den punkten kan I M på grund av

noga. vad förekommit, inte undgå ansvar för brott mot miljöskydds-

som lagen.

Brott mot arbetsmiljölagen

Genom IMs erkännande och uppgifter, liksom vad som före-

egna kommit i övrigt, är utrett att IM, haft ansvaret för att de av

som yrkesinspektionen krävda åtgärderna vidtogs, uppsåtligen underlåtit att följa inspektionens föreläggande. Han skall därför dömas för brott mot arbetsmiljölagen i enlighet med åklagarens yrkande.

Det är oklart tingsrätten uppmärksammade att straff och vite

om inte får förenas. egen anm.

316 Sammanställning domar företagsbot

av om

Brott mot arbetsmiljölagen

Genom IMs erkännande och egna uppgifter, liksom vad som förekommit i övrigt, är utrett att IM, som haft ansvaret för att de

av yrkesinspektionen krävda åtgärderna vidtogs, uppsåtligen underlåtit att följa inspektionens föreläggande. I M skall därför dömas för brott mot

arbetsmiljölagen i enlighet med vad åklagaren yrkat.

I M har, såvitt framgår av utdrag kriminalregistret, inte tidigare

av dömts för brott.

De omständigheter I M åberopat till stöd för sin underlåtenhet att vidta de av yrkesinspektionen föreskrivna åtgärderna är inte sådana att de kan frita honom från ansvar eller leda till någon väsentlig nedsättning av straffet. I M bör därför för vad han låtit komma sig till last dömas till ett kännbart bötesstraff. Han dömdes till åttio dagsböter om tvåhundra kr.

Företagsbot

Det är utrett att bolaget trots flera förelägganden av yrkesinspektionen underlåtit att vidta åtgärder i fråga ventilationen i arbetslokalerna

om samt att bolaget förvarat miljöfarligt avfall i strid med de föreskrifter som gäller för sådan förvaring.

För att företagsbot skall åläggas näringsidkare krävs att brottsligheten har inneburit ett grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter som är förenade med verksamheten eller annars är av farlig art. Det är visserligen så att bolaget underlåtit att iaktta förelägganden av myndigheterna på viktiga punkter. Sedda mot bakgrund den

av inställning som bolaget i det stora hela visat i fråga om ambitionen att följa villkoren för verksamheten och att tillmötesgå krav från

myndigheterna vill tingsrätten emellertid inte beteckna överträdelsema

som ett avsevärt åsidosättande av de särskilda skyldigheter som åvilar bolaget. Enligt tingsrättens mening ger omständigheterna vid handen att det snarast är ekonomiskt ogynnsamma betingelser, föranledda

av en vikande konjunktur, som ligger bakom bolagets dröjsmål med att tillmötesgå samtliga från myndigheterna ställda krav. Vid denna bedömning finner tingsrätten att yrkandet om företagsbot skall lämnas utan bifall.

SOU 1997: 127 Sammanställning av domar om färetagsbot 317

13. Underlåtenhet att följa föreläggande

Yrkanden

Det yrkas att H kommun åläggs företagsbot om minst 250 000 kr.

Efter anmälan från yrkesinspektionen har genom förundersökning kunnat objektivt fastställas att företrädare för och/eller befattningshavare vid H kommun gjort sig skyldiga till brott mot 8 kap. l § arbetsmiljölagen 1977:1160 bestående i underlåtenhet att följa ett lagakraftvunnet föreläggande från arbetarskyddsstyrelsen om att vid kommunens omlastningsstationer för sopor i H och V senast den 1 september 1988 ha vidtagit arbetsmiljöförbättrande åtgärder avseende grundläggande hygieniska förhållanden stor betydelse i en verksam-

gäller sophantering dusch i omedelbar anslutning till varje het som arbetsplats och möjlighet till kontinuerlig avspolning med vatten av betongplattor till respektive anläggning.

H kommun har som näringsidkare och arbetsgivare såvitt gäller ovannämnda sopstationer grovt åsidosatt de särskilda skyldigheter i arbetsmiljöhänseende som varit förenade med verksamheten genom att inte avhjälpa de arbetsmiljöbrister, som under lång tid påpekats för kommunen efter föreläggande av arbetarskyddsstyrelsen, sedan

ens kommunen dessförinnan överklagat ett föreläggande av yrkesinspektio-

Därtill kommer att kommunen inte har gjort vad som skäligen nen. kunnat krävas för att förebygga brottsligheten, eftersom kommunen vidtagit egentliga åtgärder för att undanröja de aktuella arbetsmiljöbristema först sedan den förelagda tiden utgått och yrkesinspektionen efter visst datum vid vite förbjudit fortsatt verksamhet vid omlastningsstationerna.

Kommunen bestred åklagarens yrkande och anförde. Det finns inte någon grund för att ålägga kommunen företagsbot. Om det skulle anses att grund för åläggande av företagsbot föreligger, yrkar kommunen att tingsrätten med stöd av 36 kap. 10§ brottsbalken efterger företagsboten eller bestämmer den till högst 10 000 kr. Efter arbetarskyddsstyrelsens beslut har kommunen anslagit medel till de åtgärder som föreläggandet avsåg och ordnat med upphandling av erforderliga arbeten. Arbetena beträffande omlastningsstationen i B slutfördes i april eller maj 1988. De arbeten som avsåg övriga omlastningsstationer upphandlades i september 1988. Vid yrkesinspektionens inspektion i september konstaterades att de förelagda åtgärderna inte hade utförts såvitt avsåg dessa omlastningsstationer. Detta föranledde emellertid inte någon åtgärd frän inspektionens sida.

1 318 Sammanställning av domar om företagsbot l

T ingsrättens bedömning I målet är klarlagt att kommunen först den 28 november 1988 hade utfört de åtgärder beträffande omlastningsstationema i H och

V som enligt arbetarskyddsstyrelsens beslut den 11 januari 1988 skulle ha vidtagits den 1 september det året.

Omständighetema är sådana att kommunens underlåtenhet att följa arbetarskyddsstyrelsens föreläggande måste innebära att någon förtroendeman eller tjänsteman hos kommunen har varit åtminstone oaktsam.

Kommunens avfallshantering är att anse som näringsverksamhet. Utredningen visar att kommunen inte har gjort vad som skäligen kunnat krävas för att följa arbetarskyddsstyrelsens föreläggande och därmed förebygga brottsligheten.

Att underlåtenheten att följa föreläggandet har inneburit ett åsidosättande av de särskilda skyldigheter som varit förenade med verksamheten är också klart.

Några omständigheter kan sägas tala för att åsidosättandet de

av särskilda skyldighetema inte bör anses som grovt. Det framgår inte omedelbart av lag eller annan författning att tillgång till dusch eller vattenspolningsanläggning skall finnas varje omlastningsstation se beträffande dusch arbetarskyddsstyrelsens författningssamling, AFS 1984:10, 17 § 1 st. och 2 st.. Tillgång till dusch finns enligt utredningen på omkring två kilometers avstånd från respektive omlastningsstation. Vid varje omlastningsstation arbetade endast en man och det endast två dagar i veckan. De åtgärder som föreläggandet avsåg har

j vidtagits, om än med tre månaders försening. Kostnaderna har enligt uppgift kommunen uppgått till 1,8 miljoner kr. Någon närmare

av redogörelse för vari kostnaderna bestått har dock inte lämnats.

Arbetet vid omlastningsstationema är av sådan art att tillgång till både dusch och vattenspolningsanläggning vid varje station är en förutsättning för att arbetsmiljön skall kunna anses som tillfredsställande. Skyldigheten för kommunen att anordna duschar och vattenspolningsanläggningar har visserligen inte inträtt förrän arbetarskyddsstyrelsens beslut vunnit laga kraft i början av februari 1988. De frågor

beslutet avsåg hade emellertid diskuterats mellan kommunen och som yrkesinspektionen under flera år och arbetarskyddsstyrelsens beslut innebär i huvudsak ett fastställande av yrkesinspektionens beslut den 16 februari 1987. Kommunen hade alltså haft synnerligen goda möjligheter att förbereda sig inför arbetarskyddsstyrelsens beslut. Detta innebar att kommunen fick så lång tid än sju månader till sitt

som mer förfogande. Kommunen synes emellertid inte ha tagit till vara de

áq

SOU 1997: 127 Sammanställning av domar om företagsbot 319

nämnda möjligheterna. Tvärtom beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott den 21 januari 1988 att låta utreda frågan om arbetet vid fyra omlastningsstationer borde lämnas ut entreprenad. Några uppgifter om vad kommunen under tiden från januari/februari 1988 till augusti samma år har företagit sig i saken har inte framkommit. Först i augusti/september har enligt utredningen kommunen vidtagit åtgärder i syfte att i sak följa föreläggandet.

Tingsrätten finner sammantaget att kommunen har grovt åsidosatt de särskilda skyldigheter som varit förenade med kommunens verksamhet vid omlastningsstationema. Kommunen skall därför åläggas företagsbot.

Med hänsyn särskilt till att kommunen slutligen har vidtagit åtgärder

har inneburit att god arbetsmiljö har skapats vid omlastsom en ningsstationema kan botens storlek begränsas till tjugotusen kr. H kommun åläggs företagsbot om tjugotusen kr.

14. Olovliga grustäkter

Yrkanden

A S har i egenskap av ställföreträdare för en ekonomisk förening i början januari 1993 uppsåtligen utfört grustäkt utan länsstyrelsens

av tillstånd på fastigheten H. Den ekonomiska föreningen har under tiden januari april 1993 utan tillstånd tagit 2.000 m3 från täkten.

- ut ca grus

18 § och 37 § 4 Naturvårdslagen 1964:822

A S har i egenskap ställföreträdare för en ekonomisk förening i

av början januari 1993 uppsåtligen utfört grustäkt utan länsstyrelsens

av tillstånd på fastigheten G. Den ekonomiska föreningen har utan tillstånd under tiden januari 17 mars 1993, då länsstyrelsen meddelade

täkttillstånd, tagit ut 2.589 m3 från täkten.

grus

18 § och 37 § 4 Naturvårdslagen 1964:822

A S har i egenskap ställföreträdare för en ekonomisk förening i

av början av januari 1993 uppsåtligen eller av oaktsamhet utfört täkt av sprängsten utan länsstyrelsens tillstånd fastigheten U. Den ekonomiska föreningen har under tiden januari april 1993 tagit ut ca

- 13.000 m3 sprängsten från täkten utan tillstånd.

18 § och 37 § 4 Naturvårdslagen 1964:822

320 Sammanställning av domar om företagsbot SOU 1997: 127

Särskilt yrkande Den ekonomiska föreningen skall åläggas företagsbot. Ifrågavarande brottslighet har inneburit ett grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter som är förenade med verksamheten och föreningen har inte gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten.

A S och N ek. har beträffande åtalspunktema I och 2 vitsordat de faktiska omständigheterna men bestritt ansvar eftersom gämingama skall bedömas som ringa. I fråga om åtalspunkt tre har A S förnekat att han begått brott och påstått att det inte krävdes tillstånd.

T ingsrättens bedömning Åtalet är i sin helhet styrkt.

Genom utredningen har framkommit att den ekonomiska föreningen beträffande samtliga tre fastigheter fått besked länsstyrelsen att

av tillstånd för täkt i princip har kunnat påräknas. Beträffande fastigheten G har sådant tillstånd också sedermera meddelats. Vad avser fastigheten U måste A S uppgift att det tidigare utförts omfattande täktverksamhet fastigheten tas för god. Mot bakgrund härav måste brotten, ur naturvårdssynpunkt, bedömas som mindre allvarliga. Påföljden för J S kan därför bestämmas till ett lågt bötesstraff. Tingsrätten dömer A S enligt 18 § och 37 § 4 Naturvårdslagen 1964:822 för brott mot nämnda lag till dagsböter trettio 30 å etthundranittio 190 kr.

Brottsligheten kan inte anses ha inneburit ett sådant grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter som är förenade med verksamheten eller vara av så allvarligt slag att företagsbot skall åläggas

annars den ekonomiska föreningen. Åklagarens yrkande härom lämnas därför utan bifall.

15. Olovligt anläggande av fabrik

Yrkanden AB Textil beslutade under 1986 att anlägga en fabrik för behandling av textilier. Bolaget sökte och erhöll nämnda år byggnadslov för utbyggnad av befintliga anläggningar. I slutet av året erhöll J i egenskap av VD i bolaget, uppdrag av bolagets styrelse att för bolagets räkning sköta kontakter med myndigheter så att erforderliga tillstånd söktes och erhölls för anläggningen. J S var därför i kontakt med kommunens miljö- och hälsoskyddskontor samt länsstyrelsen. J S fick

Sammanställning domar företagsbot 321 av om

alltså ansvaret för kontakter med myndigheter och för att erforderliga tillstånd söktes och anmälningar gjordes. Fabriken började anläggas våren 1986. I januari 1987 anmälde bolaget till länsstyrelsen att avsåg att installera kemtvättanman en läggning. I början av 1988 togs kemtvätten, till vilken kopplats en lamineringsanläggning, i drift. Laminering är beredning textilier. av Provdrift av lamineringsanläggningen ägde från maj till den ll rum juli 1988. Enligt p 2.1.25 i bilaga A till miljöskyddsförordningen erfordras länsstyrelsens tillstånd för att få anlägga fabrik för beredning eller färgning av högst 3.000 ton textilier eller år. Något sådant garner per tillstånd hade sökts bolaget innan anläggningen togs i drift. av J S har därigenom uppsåtligen eller oaktsamhet åsidosatt villav koren för att fabriken skulle få anläggas.

Lagrum: 45 § 1 st 2 p miljöskyddslag 1969:387

Företagsbot

Det yrkas att AB Textil såsom näringsidkare skall åläggas föreen tagsbot om 100 000 kr enär brottet mot miljöskyddslagen inneburit ett grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter är förenade med som bolagets verksamhet eller är allvarligt slag. Bolaget har inte annars av gjort vad skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten. som J S och bolaget har bestritt bifall till åklagarens talan. J S angav i huvudsak följande grund. Han har, i enlighet med anvisningar från såväl kommunen länsstyrelsen, till länsstyrelsen som givit in anmälan den 15 januari 1987. Hans bedömning, mot bakgrund av den information han fått, att anmälan tillfyllest för länsvar var styrelsens vidare handläggning av ärendet. Kommunen och länsstyrelsen har muntligen och skriftligen erhållit fullständig redovisning av bolagets utvecklingsplaner avseende ifrågavarande kemtvätt- och lamineringsanläggning och borde, om oklarheter förelåg, ha infordrat ytterligare redovisning. Han har endast följt de instruktioner som tillståndsmyndigheten lämnat och inte haft uppsåt att åsidosätta sina förpliktelser. Han har inte heller varit oaktsam i sin handläggning av ärendet. Han har svävat i villfarelse så sätt att han utgått från att det var tillåtet att förfara på det sätt han gjort. Om det att han som anses förfarit oaktsamt eller uppsåtligt är gämingen ringa, varför något ansvar inte skall ådömas. Bolaget bestred att J S gjort sig skyldig till brott. Talan mot bolaget

322 Sammanställning domar företagsbot av om

skall därför ogillas. I andra hand görs gällande att det inte är fråga om något åsidosättande de skyldigheter förenade med grovt av som var verksamheten eller någon brottslighet av allvarligt slag.

T ingsrättens bedömning

Bolaget, med J S ansvarig, började år 1986 anlägga en fabrik för som beredning textilier. Provdrift anläggningen skedde med början i av av maj 1988 och pågick tills verksamheten förbjöds den 11 juli samma år. Förfarandet har skett utan att något tillstånd inhämtats vilket krävts redan för få anlägga fabriken. Det är uppenbart att J S inte medatt åsidosatte skyldigheten att ansöka tillstånd eftersom riskerna vetet om bolaget och för honom själv med ett sådant förfarande alltför för var uppenbara och stora. J S har fått bolagets uppdrag att bl.a. för att erforderliga svara tillstånd från myndigheter inhämtades. Han har högskoleutbildning och mångårig branscherfarenhet samt ledande befattning i ett större en företag. Det borde inte rimligen ha kvarstått någon tveksamhet i frågan tillståndsplikt, J S ägnat frågan tillräcklig och han fått om om omsorg korrekta besked från ansvariga tjänstemän. Tjänstemännens vittnesmål visar inte J S erhållit riktiga besked de frågor som har annat än att ställts till dem. Vidare visar enligt tingsrättens mening länsstyrelsens tillsynsbesök företaget och vad förekommit därefter brist tillräcklig som en

och noggrannhet i behandlingen miljöskyddsfrågan. Sålunda

omsorg av i PM den 11 april 1988 att kemtvättanläggningen var i drift anges en sedan slutet 1987 att föreskriven redovisning utsläppet inte av men av hade lämnats. Vidare påpekades vid besöket och i PM:n att lamineringen tillståndspliktig. Trots detta fortsatte bolaget utan tillstånd var arbetet med installera och provköra anläggningen till dess förbud att meddelades den 11 juli 1988. Tingsrätten finner vid angivna förhållanden att J S i allt fall av oaktsamhet gjort sig skyldig till brott mot miljöskyddslagen i åtalat hänseende. Brottet förskyller ett måttligt bötesstraff. Tingsrätten dömer jämlikt 45 § 1 st. 2 miljöskyddslagen 1969:387 J S för brott mot miljöskyddslagen till fyrtio dagsböter vardera nittio kr. om Vad gäller frågan företagsbot skall beaktas att den brottslighet om J S skett oaktsamhet och att den inte varit av som övertygats om av särskilt allvarlig Vidare skall hänsyn tas till att den tillståndsart. pliktiga verksamheten endast körts i kortvarig provdrift samt att

SOU 1997: 127 Sammanställning av domar företagsbot 323

bolaget tydligen riskerar att dess investeringskostnader blir onyttiga. Vid angivna förhållanden skall företagsbot inte åläggas bolaget.

16. Smuggling 1

Yrkanden

Varusmuggling

B har vid månadsskiftet augusti-september 1987 företrädare för X som Aktiebolag i strid mot gällande utförselförbud från riket via Malmö uppsåtligen eller av grov oaktsamhet utfört eller låtit utföra 60 stycken MDI transmitters träfñndikeringsutrustninng för luftväm och MDI en test transmitter no 922 jämte övrig testutrustning, tillsammans värt 1 075 000 kr. Vid utförseln har tullmyndigheten vilseletts att genom det anmärkts att förenämnt gods ingick bland och att det varorna var underkastat exportförbud eller att särskilda utförselvillkor måste vara

uppfyllda.

Lagrum: 1 § varusmugglingslagen 1960:418 jämförd med lagen om förbud mot utförsel krigsmateriel av m.m.

Varusmuggling

B har den 8 augusti 1988 som företrädare för X Aktiebolag i strid mot utförselförbud från riket via Göteborg uppsåtligen eller oaktav grov samhet utfört eller låtit utföra en test transmitter värd 20 000 kr. Vid utförseln har tullmyndigheten vilseletts att det upplysts att genom förenämnt gods var underkastat exportförbud eller att särskilda utförselvillkor måste uppfyllda. vara

Lagrum: 1 § varusmugglingslagen 1960:418 jämförd med lagen om förbud mot utförsel av krigsmateriel m.m.

Företagsbot

Det yrkas att X Aktiebolag åläggs företagsbot etthundratusen kr. X om Aktiebolag bedriver tillverkning och handel beträffande luftbogserade mål för luftväm och därmed förenlig verksamhet. Träffindikeringsutrustning utgör utrustning som de luñbogserade målen förses med för att möjliggöra bedömning hur luñzvämselden träffar av

324 Sammanställning domar om företagsbot

vid övningsskjutning. Krigsmaterielinspektören har klassificerat träffindikatorer, testutrustning för träffrndikatorer jämte delar och tillbehör

krigsmateriel kategorin övningsmateriel. För krigsmateriel råder som exportförbud. Oaktat detta, har företaget ur riket via Malmö uppsåtligen fört ut under åtalspunkten 1 angiven utrustning. Utrustningen, värd 1 075 000 kr finns numera i Jordanien. Den olovliga utförseln av träffrndikatorutrustningen innebär ett grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter är förknippade med verksamheten och har

som varit allvarligt slag. Bolaget har inte gjort vad skäligen kunnat

av krävas för att förebygga brottsligheten. Brottsligheten har inte varit riktad mot bolaget och det är inte uppenbart oskäligt att ålägga företagsbot.

B bestred och bolaget bestred åklagarens talan om före-

ansvar tagsbot. De invände i första hand att det var krigsmateriel. För det fall rätten skulle bedöma godset i fråga som krigsmateriel påstod de att dåvarande krigsmaterielinspektören varit införstådd med exporten och att formellt tillstånd skulle ha givits formell framställning därom

om en gjorts. Beträffande yrkandena förverkande och företagsbot gjorde

om bolaget gällande att det i allt fall skulle obilligt att till någon del

vara bifalla dessa yrkanden.

T ingsrättens bedömning B har vitsordat de faktiska omständigheterna, och hans uppgifter vinner stöd utredningen. Vad han invänt mot åtalet hänför sig, som

av framgått, till begreppet krigsmateriel eller, i andra hand, att krigsmaterielinspektionen var införstådd med affären eller att tillstånd skulle ha erhållits om ansökan gjorts.

Klassificeringen krigsmateriel för träffmdikatorer nyttjade vid målflygning är helt i enlighet med regeringens förordningar 1982:1062 och 1988:361 i vad dessa att begreppet krigsmateriel omfattar

anger för militärt bruk utformad materiel för utbildning i handhavande av artilleripjäser. Den träffrndikeringsutrustning omfattande sextio MDI transmitters anges i åtalspunkten 1 är således att anse som krigs-

som materiel.

Däremot blir tingsrättens bedömning den motsatta vad avser den testutrustning nämns i åtalspunktema. Enligt B:s icke vederlagda

som uppgift skulle testutrustningen användas för testning enbart av mottagarstationer, och åklagaren har förklarat sig inte göra gällande att mottagarstation utgör krigsmateriel. I dessa delar skall åtalet ogillas.

SOU 1997: 127 Sammanställning av domar företagsbot 325 om

Bzs uppgift att han inte hade tanke att träffmdikationsutrusten ningen kunde utgöra krigsmateriel förtjänar inte tilltro. Tingsanses rätten finner styrkt att B när träfñndikeringsutrustningen fördes ut ur landet var medveten att denna omfattade träfñndikatorer om som var att anse som krigsmateriel. Bzs påstående att krigsmaterielinspektionen varit införstådd med affären vinner inte stöd hans berättelse och kan lämnas ens av egen utan avseende. Påståendet att tillstånd till utförseln skulle ha lämnats ansökan om

gjorts har vederlagts.

Åtalet för varusmuggling skall bifallas i vad det utom avser testtransmitters. Vid bedömande av brottets straffvärde är det försvårande en omständighet att det krigsmateriel smugglades och att det var som var avsett för Jordanien, ett land till vilket utförseltillstånd inte var att påräkna. Å andra sidan bör i mildrande riktning beaktas det att är fråga om övningsmateriel för luftväm av mindre avancerad natur. Påföljden bör kunna stanna vid ett kännbart bötesstraff. B döms till sjuttio dagsböter vardera etthundratio kr. om

Företagsbot

B äger samtiga aktier i X AB och är styrelseledamot. Av förensam arbetena till brottsbalkens regler företagsbot framgår att sådan om särskild rättsverkan är avsedd att ha enbart bestraffande funktion en och att utrymmet för åläggande företagsbot antagits mycket av vara begränsat i fall då, beträffande enskild företagare eller fåmansbolag, företagaren själv döms till ett kännbart bötesstraff. Tingsrätten finner att den företagsbot eljest skulle ha ålagts bolaget enligt 36 kap. som 7 § brottsbalken bör efterges med stöd 10 § 1 kap. av samma

17. Smuggling 2

Yrkanden

Grov varusmuggling alt. olovlig befattning med smuggelgods

Under åren 1991-92 drev G S såsom verkställande direktör X AB. Bolaget handlade med skrot och metallegeringar. G S även var ansvarig för att företaget såsom hemtagare korrekt deklarerade tullvärdet för importerade metaller.

326 Sammanställning domar företagsbot av om

Under angiven tid lät han uppsåtligen till Sverige från Estland införa metaller utan att det till känna för vederbörlig tullmyndighet, ge varigenom X AB undgick att påföras mervärdeskatt för leveranser fakturerade i anslutning till respektive leverans. Genom i tulldeklarationema inte medtaga för inköpen under år att 1991 utlovade och utbetalda provisioner och att under år 1992 genom endast delvis tulldeklarera två leveranser, lämnade G S uppsåtligen oriktiga uppgifter i bolagets till vederbörande tullmyndighet avgivna tulldeklarationer. Han föranledde härigenom att X AB påfördes för låg mervärdeskatt för under år 1991 och 1992 importerade metaller. Då importen skett yrkesmässigt, avsett gods betydande myckenav het och värde och med hänsyn till omständigheterna i övrigt, är brottsligheten att bedöma såsom grov. 1 Alternativt påstås G S oaktsamhet gjort sig skyldig till att av grov angivna brott. Alternativt påstås att G S gjort sig skyldig till olovlig befattning med smuggelgods att för X AB:s räkning förvärva, forsla, genom förvara och avyttra ovannämnda metaller, fastän han insett att dessa varit föremål för varusmuggling. Värdet till Sverige insmugglade metaller, eller 4.514.605 kronor, av yrkas jämlikt 9 § varusmugglingslagen förverkade från X AB.

Företagsbot brottslighet inneburit åsidosättande de l Då ovan nämnda ett grovt av särskilda skyldigheter är förenade med den X AB bedrivna som av verksamheten och varit allvarligt slag samt G S inte gjort vad som av skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten, yrkas att F X AB åläggs företagsbot med maximalt belopp, 3 000 000 kr. S och bolaget har bestritt bifall till åklagarens talan.

T ingsrättens bedömning

Av G S uppgifter och den skriftliga bevisningen framgår att det gods förts vid leveranserna den 6 och 31 mars samt den 27 april som 1992 hade köpts X AB från T Ltd enligt avtal som träffats innan av leveranserna gick från Tallinn. X AB har alltså varit importör av godset och skyldigt att anmäla detta till tullklarering. Bolaget har emellertid varken gjort hemtagningsanmälan eller anmält godset till förtullning.

Sammanställning av domar företagsbot 327 om

G S har gjort gällande att han, när X AB inte fick några hemtagningsanmälningar från tullen avseende de här aktuella leveranserna, tog för givet att Tomas P hade anmält godset till förtullning vid införseln och själv betalat importmomsen. Av G S uppgifter framgår emellertid att T P inte begärt någon ersättning X AB för de utlägg han i så av fall skulle ha haft och skulle ha uppgått till omkring 135 000 kr, som omkring 330 000 kr omkring 255 000 kr för de tre leveranserna. resp. G som måste ha varit väl medveten vilka belopp skulle ha om som erlagts som importmoms, kan inte ha trott att T P hade lagt ut flera hundra tusen kronor och sedan levererat metallema till X AB utan att begära någon kompensation för sina utlägg. G S invändning att han trodde att T P hade anmält godset till förtullning och betalat importmomsen kan därför lämnas utan avseende. G S måste följaktligen ha haft klart för sig att någon förtullning av godset inte hade skett när leveranserna anlände till X AB. Han måste också i vart fall efter viss tid ha förstått att någon hemtagningse anmälan inte hade gjorts. Det har då ålegat honom i egenskap av ställföreträdare för X AB, importör godset och tullskyldigt som var av för detta, att se till att godset anmäldes till förtullning. Mervärdesskatt skulle då ha erlagts med sammanlagt 290 000 kr. ca Den omständigheten att X AB skulle ha haft rätt att dra den av erlagda skatten ingående skatt vid kommande redovisningar som av mervärdeskatt föranleder inte att underlåtenheten att anmäla det införda godset till förtullning är att bedöma på annat sätt än som varusmuggling. G S kan på grund det anförda inte undgå för uppsåtlig av ansvar varusmuggling i fråga om de nu nämnda leveranserna. G S har vidgått att de tulldeklarationer X AB avgett för leveranserna den 4 och 6 mars 1992 har varit oriktiga att delar levegenom av ranserna i enlighet med vad åklagaren påstått har utelämnats. Mot G S bestridande är det inte visat att underlåtenheten att tulldeklarera hela leveranserna har varit uppsåtlig. G S har emellertid som ensam styrelseledamot i X AB haft att till att den personal se som upprättade tulldeklarationema fick tillräckliga instruktioner för att kunna lämna riktiga och fullständiga uppgifter i deklarationema. De mycket kortfattade anteckningar G S gjort de aktuella fakturorna har uppenbarligen inte varit tillräckliga för att tulldeklarationema skulle bli riktigt ifyllda utan har krävt kompletterande instruktioner från hans sida. Detta måste också ha stått klart för G Trots detta har han inte lämnat några kompletterande instruktioner till personalen eller kontrollerat att deklarationema riktiga innan de till tullvar gavs myndigheten. Den oaktsamhet G S därigenom har visat måste anses

328 Sammanställning domar företagsbot av om i

och har föranlett att mervärdesskatt för leveranserna påförts som grov AB med för låga belopp. Även gämingama inte har medfört X om något slutligt undandragande skatt är rekvisiten för brott mot 5 § av

första stycket jämfört med 1 § andra stycket varusmugglingslagen

därmed uppfyllda.

På grund det anförda och då brotten inte är att anse som ringa av skall G S såvitt gäller leveranserna den 4 och 6 1992 dömas för mars

brott mot 5 § varusmugglingslagen.

I fråga de belopp betalats till A Import Oy och T Ltd om som enligt fakturor utställda under tiden den 25 januari-den 4 oktober 1991 har G S och X AB gjort gällande att beloppen varit inköpsprovisioner, inte skulle ingå i tullvärdet för de inköpta metallema och därmed som

inte heller i beskattningsvärdet vid uttagande av importmoms.

Av de uppgifter G S och R J har lämnat, och som inte motsägs av utredning, framgår emellertid att beloppen över huvud taget inte annan har varit några provisioner. De aktuella inköpen har enligt vad G S och R J berättat gått till så att någon dem gjort med M R vilket av upp pris X AB skulle betala för det material bolaget ville köpa. Därefter har M R själv träffat avtal med EKE vilket pris detta bolag skulle om erhålla för det sålda materialet och skickat faktura mellanskillnaen den till X AB. Även de sålunda fakturerade beloppen i fakturorna om har betecknats provision, har de i realiteten varit en handelsvinst som M R gjort egenföretagare. Det saknar för den bedömningen besom tydelse materialet har levererats direkt från EKE till X AB samt att att EKE även har sänt sina fakturor direkt till X AB. De belopp X AB enligt de fyra aktuella fakturorna har betalat till A Import Oy och T Ltd har alltså utgjort del det pris X AB betalat en av för de importerade metallema och har därför ingått i tullvärdet och i beskattningsvärdet för importmoms. Beloppen har emellertid uttag av inte tagits i X AB:s tulldeklarationer avseende de aktuella imupp vilket har fått till följd att importmoms kommit att tas ut med portema, för låga belopp. Att X AB haft rätt att vid kommande redovisningar av mervärdeskatt den importmoms bolaget rätteligen skulle ha erlagt fördra av anleder i enlighet med vad förut anförts inte bedömning än som annan de objektiva rekvisiten för brott mot 1 § andra stycket varuatt

smugglingslagen är uppfyllda.

För att gärning skall straffbar enligt 1 § andra stycket en vara varusmugglingslagen krävs emellertid att gärningsmannen genom sitt handlande "uppsåtligen föranleder att tull, skatt eller avgift annan undandras eller att gods införs eller utförs i strid mot förbud". staten Detta kan inte uppfattas annat sätt än att skyldigheten att erlägga

SOU 1997: 127 Sammanställning domar företagsbot 329

av om

tull, skatt eller avgift resp import- eller exportförbudet skall vara

annan täckt uppsåt hos gärningsmannen se rättsfallet NJA 1985 s. 281; jfr

av SvJT 1968 rf s. 17.

Det finns inte anledning att ifrågasätta G S uppgift att han tagit för givet att de belopp X AB betalat till A Import Oy och T Ltd och som han betraktade provisioner till en av X AB anlitad agent inte

som ingick i underlaget för beräkning importmoms och därför inte

av behövde med i tulldeklarationema. Åtalet för uppsåtligt brott enligt

tas 1 § andra stycket varusmugglingslagen kan därför inte bifallas i fråga om dessa belopp.

G S har emellertid varit skyldig förfrågan hos tullmyn-

att genom digheten eller på annat sätt skaffa sig kunskap om huruvida de aktuella beloppen skulle tas med i tulldeklarationema eller inte. Genom att underlåta detta och till följd härav inte ta upp beloppen i tulldeklarationema har han oaktsamhet vilselett tullmyndigheten och

av grov därigenom föranlett att importmoms kommit att tas ut med för låga belopp.

På grund det anförda och då brotten inte ringa

av är att anse som skall G S i fråga de till A Import Oy och T Ltd utbetalda beloppen

om dömas för brott mot 5 § varusmugglingslagen.

Varusmugglingsbrotten avseende leveranserna den 6 och 31 mars samt den 27 april 1992 har begåtts i verksamhet som har bedrivits

en yrkesmässigt. Brotten har vidare avsett gods betydande myckenhet

av och värde. G S underlåtenhet att anmäla leveranserna till förtullning eller tullklarering har å andra sidan inte medfört någon slutlig

annan skada för staten och inte heller någon ekonomisk vinning för X AB, bortsett från att bolaget under tiden fram till den närmast följande redovisningen mervärdesskatt har kunnat disponera de medel som

skulle ha gått till betalning av importmoms. Brotten framstår annars därför, trots de nämnda försvårande omständigheter som i och för

nyss sig föreligger, särskilt kvalificerade och bör därför inte be-

inte som dömas utan vamsmugglingsbrott av nomialgraden.

som grova som

G S är 50 år gammal och tidigare ostraffad. Varusmuggling anses normalt ett brott sådan art att fängelse bör följa, om inte

vara av särskilda skäl talar för annat. De brott G S har gjort sig skyldig till skiljer sig emellertid från normalfallet genom att det varken har varit fråga brott mot införsel- eller utförselförbud eller brott som har

om om föranlett något slutligt undandragande av skatt eller avgift som skulle ha erlagts till staten. Detta gäller även oaktsamhetsbrotten. Brotten har inte heller ett så högt samlat straffvärde att det till följd härav är påkallat att döma till fängelse.

På grund det anförda och då det inte finns någon särskild anled-

330 Sammanställning av domar om företagsbot

ning att befara att G S kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet bör påföljden för de brott han har funnits övertygad om bestämmas till Villkorlig dom. Denna bör enligt huvudregeln i 30 kap 8 § brottsbalken förenas med dagsböter. Antalet dagsböter bör, eftersom det är fråga upprepade brott, sättas högt. G S dömdes för

om varusmuggling och brott mot varusmugglingslagen till Villkorlig dom och dagsböter etthundratjugo 120 å fyrahundra 400 kr.

Förverkandeyrkandet

Enligt 9 § varusmugglingslagen gäller som huvudregel att gods som har varit föremål för varusmuggling skall förklaras förverkat. Finns egendomen inte i behåll, skall i stället värdet av denna förklaras förverkat. Är förverkande uppenbart obilligt, får förverkande helt eller delvis efterges.

Förverkanderegeln är inte tillämplig avseende gods som varit föremål för brott enligt 5 § varusmugglingslagen. Yrkandet skall alltså ogillas i vad det avser värdet av leveranserna den 4 och 6 mars 1992.

Det återstår härefter att ta ställning till om värdet av leveranserna den 6 och 31 samt den 27 april 1992 bör förklaras helt eller

mars delvis förverkat. Vid den prövningen är följande att beakta. Medan förverkande sällan kan anses obilligt i fråga om gods som upp-

mera såtligen har införts i strid mot ett införselförbud, finns anledning att anlägga ett mera nyanserat betraktelsesätt när det är fråga om införsel utan erläggande skatt eller avgift jfr SOU 1991:84 s. 324 f..

I vissa fall av sådan införsel, då något egentligt bedrägligt uppsåt inte har förelegat, kan det som Högsta domstolen har uttalat i rättsfallet NJA 1994 65 framstå oproportionerligt sträng åtgärd att

s. som en utöver ådömande av straff och i stället för utkrävande av de skatter eller avgifter som borde ha erlagts i samband med införseln förklara

egendomen i fråga förverkad. Motsvarande får uppenbarligen anses gälla även när fråga uppkommer om förverkande av egendomens värde. I detta fall har, förut anförts, varusmugglingsbrotten inte

som medfört något slutligt undandragande av skatt. Något egentligt bedrägligt uppsåt, dvs uppsåt att X AB skulle göra en vinning statens bekostnad, har således inte förelegat. Vid sådant förhållande får det anses uppenbart obilligt att vid sidan av den påföljd G S har ådömts förklara värdet av de insmugglade metallema eller del av detta förverkat hos X AB.

SOU 1997: 127 Sammanställning domar företagsbot 331

av om

Yrkandet om företagsbot

För brott har begåtts i utövningen av näringsverksamhet skall

som enligt 36 kap. 7 § brottsbalken, på yrkande av allmän åklagare, näringsidkaren åläggas företagsbot, om brottsligheten har inneburit ett grovt åsidosättande av de särskilda förpliktelser som är förenade med verksamheten och näringsidkaren inte har gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten. Företagsbot skall dock inte åläggas om detta skulle vara uppenbart oskäligt.

De brott G S har funnits övertygad om har begåtts i utövningen av X AB:s näringsverksamhet. Brotten har inneburit ett grovt åsidosättande de särskilda förpliktelser som har varit förenade med

av bolagets verksamhet importör och hemtagare av metaller från

som utlandet. Eftersom brotten har begåtts G S vid den tiden var

av som

styrelseledamot i X AB, är det tydligt att bolaget inte har gjort ensam vad skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten.

som

Förutsättningar för att ålägga X AB företagsbot föreligger således,

inte detta skulle uppenbart oskäligt. Med hänsyn till den om vara bedömning har gjorts i fråga om förverkandeyrkandet, finner

som nyss tingsrätten emellertid att det också skulle uppenbart oskäligt att

vara vid sidan den påföljd G S har ådömts ålägga X AB företagsbot.

av Åklagarens yrkande företagsbot skall följaktligen ogillas.

18. förfarande

Egenmäktigt m.m.

Yrkanden

Grovt egenmäktigt förfarande eller i andra hand brott mot naturvårdslagen

H S är ensam styrelseledamot, ensam firmatecknare och ensam ägare till bolaget X AB.

H S har den 25-26 maj 1991 företrädare för bolaget beordrat,

som i god tro varande, anställda chaufförer att tippa stora mängder rivningsmassor på Varvsholmen i K. Därigenom har han olovligen rubbat markägarens besittning till området, samt även uppsåtligen eller av oaktsamhet skräpat ned området.

Tippningsmassoma uppgår till 30 40 billass.

Med hänsyn till gärningens omfattning och att den skett i näringsverksamhet är brottet grovt.

332 Sammanställning av domar om företagsbot SOU 1997: 127

Lagrum: 8 kap. 8 § brottsbalken i andra hand 23 § och 37 § 1 st. 7 Naturvårdslagen 1964:822

Företagsbot

Det yrkas att X AB förpliktas utge företagsbot med 50 000 kr. i stämningsansökan angavs yrkandet här men uppenbarligen har det grundats på samtliga, brott egen anm.

X AB bestred yrkandet. H S vitsordade de faktiska omständigheterna. Han bestred

ansvar för egenmäktigt förfarande eftersom han inte insåg att han olovligen rubbade fastighetsägarens besittning till området. Han bestred

ansvar för brott mot naturvårdslagen eftersom gämingen skett på en plats, till vilken allmänheten inte äger tillträde.

H S uppgav. Eftersom fastighetsägaren hade för avsikt att bebygga Varvsholmen var denne i behov av fyllnadsmassor. Detta var känt bland åkeriema i K. Det var därför vanligt att åkeriema tippade fyllnadsmassor Varvsholmen och det var en allmän uppfattning bland åkeriemas ställföreträdare och anställda att detta var tillåtet. Han besökte Varvsholmen efter tippningen. Först då insåg han att rivningsmassorna var olämpliga som fyllnadsmaterial. Han hade tidigare aldrig tippat denna typ av rivningsmassa på Varvsholmen.

Urkundsförfalskning H S och U J eller i andra hand brukande av falsk urkund H S

U J är styrelsesuppleant och anställd i X AB. Bolagets räkenskapsår är lika med kalenderår.

H S och U J har under 1990-1991 gemensamt och i samråd tillverkat elva falska urkunder kvittenser. Fara i bevishänseende har förelegat. Kvittensema skulle de ha som underlag i bolagets bokföring.

Kvittensema innehåller oriktiga uppgifter och är falskeligen undertecknade i olika personers namn.

H S har i vart fall åberopat de falska urkundema genom att han infört dessa i bolagets bokföring det sammanlagda beloppet var ca 100 000 kr.

U J erkände urkundsförfalskning såvitt avsåg fem kvittenser. Han erkände också att han, såvitt avser ytterligare en urkund, fyllde i kvittensen men inte att han undertecknade den. I övrigt förnekade han urkundsförfalskning.

H S erkände urkundsförfalskning såvitt avser en kvittens. I övrigt

SOU 1997: 127 Sammanställning domar företagsbot 333

av om

förnekade han att han framställt falsk urkund eller att han falskeligen har ändrat eller utfyllt äkta urkund. Hans S erkände att han har åberopat de falska kvittensema i bokföringen utom vad avsåg en som han påstod var äkta och medgav ansvar för brukande av falsk urkund.

Bokföringsbrott eller i andra hand försvarande av skattekontroll

H S är ensam ansvarig för bolagets bokföring. Genom att föra in förfalskade handlingar elva st. har bokföringen blivit oriktig. Bokföringen är oriktigt även i andra avseenden.

Bolaget drev försäljning av glass från en glasskiosk under sommaren - 1990. Bokföringshandlingar rörande detta saknas helt. Som enda redovisade underlag finns två postinbetalningskvitton om 11 415 kr resp. 2 436 kr samt en kvittens om 2 800 kr.

H S vänners bilreparationer ha kostnadsförts i bolaget sammanlagt belopp ca. 2 600 kr.

H S har i bolaget kostnadsfört privat inköp av två TV-apparater samt utgifter för sin båt sammanlagt ca 13 000 kr.

Summabeloppet på den oriktiga bokföringen uppgår 1990 till minst 92 299 kr och 1991 till minst 37 257 kr.

H S har uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosatt honom åliggande bokföringsskyldighet avseende åren 1990 och 1991 på ett sådant sätt att rörelsens förlopp eller ekonomiska resultat eller ställning i huvudsak kunnat bedömas med ledning bokföringen.

I andra hand görs gällande att H S uppsåtligen eller av grov oaktsamhet åsidosatt sin bokföringsskyldighet och därigenom allvarligt försvårat Skattemyndigheten kontrollverksamhet vid beräkning eller uppbörd av skatt eller avgifter.

Lagrum: ll kap. 5 § brottsbalken och i andra hand 10 § skattebrottslagen

H S vitsordade de faktiska omständigheterna, med undantag för en urkund, förnekade att han åsidosatt bokföringen på ett sådant sätt

men att rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning inte kunde i huvudsak bedömas med ledning av bokföringen. Han medgav ansvar för försvårande av skattekontroll.

H S anförde. De förfalskade handlingarna som användes i bokföringen felaktiga genom att fel betalningsmottagare angavs. De

var

334 Sammanställning av domar om företagsbot

belopp som angavs i urkundema är riktiga och de har således betalats ut av bolaget.

T ingsrättens bedömning

Tippningen

Det är visat att H S besökte det hus som skulle rivas och från vilket de rivningsmassor kom som sedermera tippades på Varvsholmen. Det förefaller i hög grad osannolikt att H som har en mångårig erfarenhet arbeten inom byggbranschen, inte redan vid detta tillfälle för-

I stod att de rivningsmassor som skulle erhållas vid rivningen var olämpliga fyllnadsmaterial och att det därför inte var tillåtet att i

som tippa dessa på Varvsholmen. Det är vidare genom H S egna uppgifter visat att hans avsikt från början var att rivningsmassoma skulle transporteras till en så kallad byggtipp som tog emot rivningsmassor för tio kronor kubikmetem samt att rivningsarbetet sedermera korn att utföras under en helg, när byggtippen var stängd, vilket gjorde att bolaget inte kunde tippa rivningsmassoma på något annat område än Varvsholmen. Med hänsyn till dessa omständigheter finner tingsrätten att Hans S insåg att det inte var tillåtet att tippa rivningsmassoma på Varvsholmen. Han skall därför dömas för egenmäktigt förfarande.

Beträffande frågan om brottet skall bedömas som grovt gör tingsrätten följande bedömning. Genom fotografier av Varvsholmen som har förevisats inför rätten och H S och J L berättelser är det

genom utrett att stora mängder fyllnadsmaterial hade tippats Varvsholmen vid den tidpunkt då bolaget genomförde tippningen samt att området, även efter det att bolagets rivningsmassor så småningom transporterades bort av bolaget, uppvisade stora likheter med en soptipp. Tingsrätten finner därför att brottet inte skall bedömas som grovt även om det var stora mängder rivningsmassor som olovligen tippades detta område.

Urkunderna Genom U J erkännande och övrig utredning är det styrkt att han har gjort sig skyldig till urkundsförfalskning beträffande fem kvittenser.

Genom H S och U J:s berättelser, vilka vinner stöd av K Azs vittnesmål, är det styrkt att ytterligare en kvittens upprättades av U J och undertecknades av K A. Tingsrätten finner att U J och K A har förfarit

KK;

SOU 1997: 127 Sammanställning av domar om företagsbot 335

på ett sådant sätt att det är styrkt att de gemensamt och i samråd har tillverkat den falska urkunden. U J skall således även såvitt avser denna urkund dömas för urkundsförfalskning.

Genom H S och U J berättelser är följande visat. Det är H S som har det dominerande inflytandet över bolaget. Både han och U J var införstådda med att de tvungna att framställa falska urkunder för

var att dölja vissa brister i bokföringen. Vid vissa tillfällen har de av U J framställda urkundema tillkommit efter direkt uppmaning från H S. Vid andra tillfällen har det berott på tillfällighet att det varit U J

en ren

framställt de falska urkundema. och inte H S som

Tingsrätten finner att det H S och U J uppgifter är styrkt

genom :s att de har handlat på ett sådant sätt att de gemensamt och i samråd har framställt de urkunder U J undertecknade eller som han på annat

som sätt framställde. H S skall vidare genom sitt erkännande, som vinner stöd övrig utredning, dömas för urkundsförfalskning såvitt avser en

av urkund till. H S skall därför dömas för urkundsförfalskning beträffande sju kvittenser och i övrigt för brukande av falsk urkund.

Bokföringen

H S uppgifter vinner visst stöd utredningen och skall läggas till

av grund för tingsrättens bedömning. Utgångspunkten är alltså att de förfalskade handlingarna felaktiga genom att fel betalnings-

var mottagare beloppen i kvittensema är riktiga och har be-

angavs men

bolaget. talats ut av

Enligt 5 § 1976 års bokföringslag skall bokföringen för varje affärshändelse grundas handling som härrör från affärshändelsen eller särskilt upprättas med uppgifter denna. Sådan verifikation skall

om varaktigt sätt innehålla uppgifter om när den upprättats, när affärshändelsen inträffat, vad denna vilket belopp den gäller, vilken

avser, motpart den berör samt, i förekommande fall, vilka handlingar som legat till grund för affärshändelsen och originalhandlingen förvaras.

var Genom straffbestämmelsen för bokföringsbrott sanktioneras bokföringslagens regler. För att någon skall kunna dömas till ansvar för bokföringsbrott krävs, förutom att bokföringsskyldigheten har åsidosatts, även att ställningen och rörelsens gång i följd därav inte kan i huvudsak bedömas med ledning av bokföringen. I förarbetena till den straffbestämmelse överfördes från strafflagen till brottsbalken utan

som ändring gämingsbeskrivningen anges det att i fråga om kravet på att

av ställningen och rörelsens gång inte kunde i huvudsak bedömas, att det för straffbarhet förutsattes att felet var sådant att vid granskning av

336 Sammanställning av domar om företagsbot SOU 1997: 127

böckerna rätta sammanhanget lätt undandrog sig uppmärksamheten, att straffbarhet förelåg om sanningen väl kunde utrönas böckerna

av men först efter mödosam forskning samt att ansvar inte skulle inträda för obetydliga oriktigheter i bokföringen straffrättskommitténs förslag till lagstiftning om fönnögenhetsbrott, SOU 1940:20 s. 231. Enligt rättspraxis jfr NJA 1986 s. 779 får förarbetena till bestämmelsen

- alltjämt anses ha aktualitet. Av utredningen i målet framgår att H S som verifikationer i bokföringen har använt falska urkunder. Veriñkationema har varit bristfälliga så sätt att uppgifterna till

om vem utbetalningarna har gjorts var felaktiga. Vissa verifikationer innehåller också felaktiga uppgifter om vad utbetalningarna avsåg. Härav följer att bokföringen var ofullständig. Den försummelse som H S har gjort sig skyldig till, i anledning av att de förfalskade handlingarna har använts i bokföringen, har dock inte varit av sådan art och omfattning att det kan anses att ställningen och rörelsens gång i bolaget i följd därav inte kunnat i huvudsak bedömas med ledning av bokföringen jfr NJA 1986 s. 779. Under den med åtalet avsedda tiden var bolagets årsomsättning cirka sju miljoner kr och ungefär 400 verifikationer i månaden upprättades i anledning av bolagets in- och utbetalningar. Mot bakgrund av detta är de felaktigheter i bokföringen som åklagaren har lagt H S till last av en så liten omfattning att det inte heller med hänsyn till dessa brister kan anses att rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning till följd härav inte kunnat i huvudsak bedömas med ledning bokföringen. Åtalet för bokföringsbrott skall därför

av ogillas.

Genom H S erkännande och övrig utredning är det styrkt att han gjort sig skyldig till försvårande av skattekontroll.

Påföljdsfrågan

H S och U J förekommer under vardera ett avsnitt i kriminalregistret. H S dömdes för grov oredlighet mot borgenärer och osann försäkran till fängelse ett år och sex månader. U J dömdes för rattfylleri till fängelse en månad.

Med hänsyn till den långa tid som har förflutit sedan de dömdes för den tidigare brottsligheten, skall denna brottslighet inte beaktas vid valet av påföljd.

Varken brottslighetens straffvärde eller art gör att påföljden måste bestämmas till fängelse. H S och U J lever under ordnade förhållanden. Det saknas särskild anledning att befara att de kommer att göra sig skyldiga till fortsatt brottslighet. De bör därför dömas till

SOU 1997: 127 Sammanställning domar företagsbot 337

av om

Villkorlig dom och dagsböter. H S dömdes till Villkorlig dom och etthundratjugo dagsböter vardera trehundra kr. UJ dömdes till

om Villkorlig dom och femtio dagsböter vardera etthundratrettio kr.

Företagsbot

X AB har bestritt yrkandet att bolaget skall förpliktas utge företagsbot. Enligt 36 kap. 7 § brottsbalken skall för brott har begåtts i ut-

som övningen näringsverksamhet, yrkande av allmän åklagare,

av näringsidkaren åläggas företagsbot, brottsligheten har inneburit ett

om grovt åsidosättande de särskilda skyldigheter som är förenade med

av verksamheten eller är allvarligt slag och näringsidkaren inte

annars av har gjort vad skäligen kunnat krävas för att förebygga brotts-

som ligheten.

Under förarbetena till lagrummen om företagsbot berörde lagrådet det i lagtexten uppställda rekvisitet att brottsligheten skall ha inneburit ett grovt åsidosättande de särskilda skyldigheter är förenade

av som med verksamheten. Lagrådet anförde att det är givet att sådana allmänt hållna formuleringar kan föranleda vissa gränsdragningsproblem samt att ett grovt åsidosättande när det gäller en överträdelse av någon bestämmelse i näringsrättslig författning rimligen förutsätter att brotts-

en ligheten vid jämförelse med de föreskrifter i övrigt som gäller

- en enligt författningen framstår klandervärd i betydande grad.

- som Lagrådet ansåg att rekvisitet grovt åsidosättande enligt vanligt juridiskt språkbruk inte kan den innebörden, att däri skulle inrymmas varje

ges brottslighet inte kan betecknas lindrig eller ringa. Enbart det

som som förhållandet att fängelse ingår i straffskalan för det aktuella brottet kan inte heller tas till intäkt för allmän slutsats att brottsligheten innebär

en ett grovt åsidosättande någon särskild skyldighet enligt författ-

av ningen. I anledning lagrådets yttrande anförde departementschefen

av att det är den samlade bilden brottslighetens art och omfattning som

av bör avgörande för den skall innefatta ett grovt åsido-

vara om anses sättande de särskilda skyldigheter är förenade med verksam-

av som heten eller allvarligt slag. Enstaka brott som i det sär-

anses vara av skilda fallet rubriceras ringa uppfyller normalt inte dessa krav

som

sig det är fråga brottsbalksbrott eller brott som är hänförliga vare om till specialstraffrätten. Enbart den omständigheten att fängelse ingår i straffskalan för det aktuella brottet kan inte tas till intäkt för att brottsligheten skulle ha inneburit ett så grovt åsidosättande av näringsidkarens skyldigheter att företagsbot skall utdömas. Däremot bör företagsbot kunna åläggas när det är fråga omfattande brottslighet

338 Sammanställning av domar om företagsbot SOU 1997: 127

som kanske har bedrivits ett systematiskt sätt, även varje

om enskild överträdelse i sig inte framstår särskilt allvarlig.

som

De brott som H S och U J har gjort sig skyldiga till har begåtts i utövning av näringsverksamhet. En ytterligare förutsättning för att bolaget skall kunna åläggas företagsbot är att brottsligheten inneburit ett grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter som är förenade med verksamheten eller annars varit av allvarlig art. Den olovliga tippningen har bedömts egenmäktigt förfarande genomfördes

som som vid endast ett tillfälle. De övriga gämingama begicks visserligen under flera år och vid flera tillfällen brottsligheten kan inte, med hänsyn

men till vad som är utrett om det totala antalet verifikationer som bolaget utfärdade under denna tid och till bolagets omsättning,

anses vara omfattande och brottsligheten kan inte heller anses ha bedrivits på ett systematiskt sätt. Med hänsyn till detta och med beaktande vad

av som har angivits i förarbetena, finner tingsrätten vid samlad bedömning

en att brottsligheten inte har inneburit ett grovt åsidosättande de sär-

av skilda skyldigheter är förenade med verksamheten eller att den är

som av allvarligt slag. Yrkandet om företagsbot skall därför lämnas utan bifall.

19. Tjänstebostad

Yrkanden

Banken har i sådan kontrolluppgift i 37 § 1 taxerings-

som avses mom lagen underlåtit att uppge J P:s bostadsförmån för åren 1978-1987. Banken har också underlåtit att redovisa och betala arbetsgivaravgift som skulle utgått med mellan 30 och 40 procent.

Genom vad som förekommit har företrädare och tjänstemän hos banken dels möjliggjort J P:s gärning dels åsidosatt bestämmelser i kommunalskattelagen, skattebrottslagen och taxeringslagen som direkt eller indirekt är straffsanktionerade. Följande lagrum kan här

anges: 32 § 1 mom och 42 § kommunalskattelagen, 2 § skattebrottslagen och 37 § 1 mom taxeringslagen. De brott och åsidosättanden som skett har begåtts i utövande bankens näringsverksamhet och innefattat, bl.a.

av genom att oriktig kontrolluppgift avlämnats, medverkan till J P:s skattebedrägeri antingen av grov oaktsamhet eller uppsåtligen. Brottsligheten har inneburit dels ett grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter som är förenade med verksamheten här skyldig-

avses heten för arbetsgivare att följa skattebestämmmelsema dels varit

av allvarligt slag, enär skattemyndighets möjlighet att kontrollera J P:s deklarationer försvårats genom att felaktiga kontrolluppgifter ingivits.

1997: Sammanställning domar företagsbot 339 SOU 127 av om

Banken har slutligen låtit de bostadsförmåner som verkställande direktörer i banken erhållit särbehandlas och inte använt sig av ban-

kens i och för sig väl uppbyggda organisation, vilket i innebär att banken inte kan ha gjort vad skäligen kunnat krävas för att anses som förebygga brottsligheten. Det yrkas därför att banken åläggs företagsbot. Banken bestred yrkandet företagsbot den grunden att den om inte medverkat i skattebrott. Bland villkoren för J Pzs anställning

ingick tjänstebostad: Banken har riktigt redovisat sociala avgifter. Av

förbiseende har i kontrolluppgifter markering tjänstebostad inte

av skett.

T ingsrättens bedömning

Bland förutsättningarna för företagsbot att brott har begåtts i anges utövningen näringsverksamhet och att brottsligheten har inneburit av åsidosättande de särskilda skyldigheter är förenade ett grovt av som med verksamheten eller är allvarligt slag. De brott som annars av åklagaren i sådant hänseende hävdar är, som tingsrätten uppfattar saken, medverkan till grovt skattebedrägeri begånget J eller, i av andra hand, medverkan till vårdslös skatteuppgift. Kvalificeringen av

sådan medverkan är inte beroende J P själv har handlat uppav om såtligen eller vårdslöshet. av grov Brott kan endast begås fysiska I förarbetena till lagav personer. stiftningen prop. 1985/86:23 62 uttalade föredragande statsrådet s. det inte uppställdes något krav att gärningsmannen identiñerades att att det måste stå klart att brott har blivit begånget. Därvid måste, men det också framhölls, samtliga objektiva och subjektiva rekvisit i som ett straffstadgande uppfyllda. Tingsrätten vill för egen del tillägga vara anledning saknas att efterge sedvanliga höga krav bevisningen i att brottmål. Yrkandet företagsbot riktar sig mot en juridisk person. om I målet har vittnesförhör hållits med flera höga tjänstemän i banken,

däribland J Pzs närmaste medhjälpare i hans eget deklarationsarbete. Åklagaren har förklarat att flertalet dessa inte med hans av avses påstående medverkan till skattebrott. Två av vittnena har med om anledning åklagarens uttalanden erinrats om vittnes rätt att vägra av yttra sig omständighet skulle avslöja att han har förövat om som brottslig handling. Ingen dem har nyttjat denna möjlighet. Den ene av

340 Sammanställning domar företagsbot SOU 1997: 127 av om

hade dessutom lämnat banken flera år innan lagstiftningen föreom tagsbot trädde i kraft. I övrigt har inte gjorts påståenden om vems gärningar som åklagaren avser. Påståendet om medverkan till skattebrott har inte tillräcklig precision för att kunna medföra bifall till åklagarens yrkande. Åklagaren har särskilt berört bankens skyldighet arbetsgivare att lämna vissa som uppgifter till myndighet. Ofullkomligheter i det hänseendet avseende enstaka arbetstagare uppfyller inte det krav på brottslighet ens som avses med reglerna om företagsbot. Åklagarens talan om företagsbot ogillas

20. Brott mot låneförbudet

Yrkanden

För medhjälp till grov oredlighet mot borgenär vilket brott har begåtts i S näringsverksamhet yrkar att S AB åläggs företagsbot 1,5 miljoom ner kr. Det görs gällande att brottsligheten inneburit ett grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter är förenade med finansiesom ringsverksamheten och att företagets ledning inte gjort vad skäsom ligen kunnat krävas för att förebygga brottslighet. Det yrkas att Nbanken åläggs företagsbot för de två brott som banken medverkat till i utövning näringsverksamhet nämligen av medhjälp till grov oredlighet mot borgenärer vilka brott riktat sig mot två skilda subjekt med tre miljoner kr. Det görs gällande att brottsligheten inneburit ett grovt åsidosättande de särskilda skyldigheter av som är förenad med bankverksamhet samt att brottsligheten varit av allvarligt slag. Inte heller har banken gjort vad skäligen kunnat som krävas för att förebygga brottsligheten. Det yrkas att Sbanken åläggs företagsbot för de två brott som banken medverkat till i utövning näringsverksamhet nämligen av medhjälp till grov oredlighet mot borgenärer vilka brott riktat sig mot två skilda subjekt med tre miljoner kr. Det görs gällande att brottsligheten inneburit ett grovt åsidosättande de särskilda skyldigheter av som är förenad med bankverksamhet samt att brottsligheten varit av allvarligt slag. Inte heller har banken gjort vad skäligen kunnat som krävas för att förebygga brottsligheten. S AB bestred yrkandet i första hand på den grund att G G inte gjort sig skyldig till brott. Om G G övertygas för någon de om ansvar av gärningar som angetts i stämningsansökan har gämingen inte begåtts i utövningen av bolagets näringsverksamhet. heller har brottsligheten

SOU 1997: 127 Sammanställning av domar om företagsbot 341

inneburit något allvarligt åsidosättande de särskilda skyldigheter

varit förenade med S AB:s verksamhet eller annars varit av som allvarligt slag.

Nbanken bestred yrkandet och utvecklade sitt bestridande på bl.a. följande sätt. G L har inte gjort sig skyldig till brott. Förutsättningar att ålägga företagsbot föreligger därför inte. När det gäller företagsbot görs gällande att sanktionen inte kan komma i fråga vid medverkansansvar, i vart fall bör jämkning göras. Medverkan till ett brott mot låneförbudsreglema i aktiebolagslagen utgör över huvud taget inte

sådan allvarlig brottslighet att företagsbot kan komma ifråga. I vart en fall har vid handläggningen kreditärendena inte gällande instruk-

av tioner följts. Banken har gjort vad skäligen erfordras för att mot-

som verka den eventuella brottsligheten.

SBanken bestred yrkandena och anförde bl.a. följande. G Li har inte gjort sig skyldig till brott. Förutsättningar att ålägga företagsbot föreligger därför inte. SBanken har i vart fall gjort vad som kan krävas för att förebygga eventuell brottslighet i bankens verksamhet.

T ingsrättens bedömning

G G har övertygats för medhjälp till brott mot låneförbudet

om ansvar i aktiebolagslagen och dömts till ett bötesstraff. Det är uppenbart att G G:s brott ägt i utövningen S AB:s näringsverksamhet. För att

rum av ett brott skall kunna upphov till företagsbot måste det vara fråga om

ge ett grovt åsidosättande de skyldigheter åvilar-näringsidkaren.

av som För brott hänför sig till specialstraffrätten och där fängelse ingår i

som straffskalan bör normalt företagsbot åläggas förutsättningarna i

om övrigt är uppfyllda. Enbart den omständigheten att fängelse ingår i straffskalan kan dock inte tas till intäkt för att brottsligheten skulle ha inneburit ett så grovt åsidosättande av näringsidkarens skyldighet att företagsbot skall ådömas. Visserligen kan G G:s brott synas vara av allvarligt slag med hänsyn till bl.a. storleken den säkerhet som

av ställts för S AB:s län, å andra sidan kan sägas att det är frågan

men

enstaka händelse och endast medverkan till själva gärningom en om en.

Det är utrett att S AB inte tagit ut annat än sedvanlig provision och ränta för lånet ifråga. Det är också utrett att S AB:s verksamhet omfattat utlåning till näringsidkare och att stor del låntagama varit

en av småföretagare. G G har själv uppgivit att han väl förtrogen med

var aktiebolagslagens regler bl.a. låneförbud och att han i sin verksam-

342 Sammanställning av domar om företagsbot SOU 1997: 127

het kommit i kontakt med dessa regler.

Tingsrätten finner vid samlad bedömning omständigheterna

en av att G Gzs brott oaktat det endast varit fråga om medverkan till gärningen ändå inneburit ett sådant grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter som varit förenade med S AB:s verksamhet att företagsbot borde åläggas. Men med hänsyn till att G G, ende ställföreträdare

som för S AB:s, ädömts ett förhållandevis kraftigt bötesstraff finner tingsrätten skäl att helt efterge företagsboten. Åklagarens talan lämnas därför utan bifall.

G L har övertygats om ansvar för medhjälp till brott mot låneförbudet i aktiebolagslagen och dömts till ett kraftigt bötesstraff.

G L brott i sig får anses vara av så allvarligt slag att företagsbot borde komma ifråga. Ö Lzs chef har dock under sitt vittnesförhör uppgivit att han hösten 1986, när han fick höra talas om att det en

var vinstbolagsaffár på gång, sagt till G L och H att de skulle se till att allt gick rätt till med tanke reglerna i aktiebolagslagen om utdelningsoch låneförbud. Det är också utrett bl.a. vittnesförhöret med Ö

genom att G L beviljat lånen till P utan att vara behörig därtill. Någon utredning om huruvida den tjänsteman eller de tjänstemän som utanordnat lånebeloppen också brutit mot interna regler har inte förebragts i målet.

Med hänsyn till ovan nämnda omständigheter och till vad som i övrigt framkommit bl.a. att banken ändå haft utbildning och information i frågor av aktuellt slag bör Nbanken gå fri från ansvar. Nbanken får således anses ha gjort vad som skäligen har kunnat krävas för att förhindra gämingama ifråga. Förutsättningar att ålägga företagsbot föreligger därför inte.

Med hänsyn till att åtalet mot G Li i sin helhet ogillats föreligger inte förutsättningar för företagsbot beträffande SBanken.

Målet gick upp till hovrätten.

Yrkanden i hovrätten

Vid tingsrätten yrkade åklagaren att företagsbot skulle åläggas S Finansieringstjänst Aktiebolag S med 1,5 miljon kr, Nbanken med tre miljoner kr och SBanken med tre miljoner kr.

Genom den överklagade domen ogillades åklagarens talan

om företagsbot.

SOU 1997: 127 Sammanställning av domar om företagsbot 343

Åklagaren yrkade bifall till sin vid tingsrätten förda talan om företagsbot mot S AB, Nbanken och SBanken. Han tillade att talan mot Nbanken och SBanken grundade sig även på de alternativa yrkanden mot G L och G Li han framställt i hovrättten. Vidare tillade han följande beträffande talan mot Sbanken. I vart fall har hos banken en felhantering skett inneburit att enskild banktjänsteman åsidosatt

som bankens regler, vilket lett till att i vart fall objektivt sett ett

egna - brott möjliggjort respektive skalbolagsaffár.

skett som

S AB, Nbanken och SBanken bestred ändring.

S AB åberopade grunder antecknats i tingsrättens dom,

samma som dock att bolaget inte påstod att gämingen inte begåtts i utövningen av bolagets näringsverksamhet. S AB gjorde följande tillägg. Det är fråga

enstaka händelse. S AB har inte erhållit något annat utbyte för om en sin medverkan än sedvanlig ränta och provision. Det har från G G sida varit fråga endast ringa medhjälp. S AB har gjort vad som skäligen

om kan krävas bolaget för att förebygga brottsligheten. Hänsyn skall tas

av till att det är ett företag med begränsad verksamhet och med endast en anställd företrädare, G G. Denne är väl informerad om reglerna om låneförbud. Någon möjlighet att utföra kontroller eller lämna föreskrifter har inte funnits. Vinsten från lånetransaktionen har varit så liten att företagsbot varken kan eller bör påföras. Under alla förhållanden måste företagsbot efterges dels av de skäl tingsrätten anfört, dels därför att G G fälls han förmodligen kommer att

om åläggas ganska kraftiga böter, dels ock grund av att skadeståndsanspråk kan komma att riktas mot S AB från konkursförvaltaren.

Nbanken åberopade följande till stöd för sin talan. G L har inte gjort sig skyldig till något brott. Det brott varom skulle kunna vara fråga är inte sådant typiskt sett att företagsbot kan komma i fråga. Även företagsbot kan utdömas vid ett sådant brott så har det i det

om enskilda fallet inte varit sådan brottslighet att företagsbot skall utdömas. Det bestrids att banken brustit i något hänseende såvitt avser kontroll och instruktion med avseende på den brottslighet som läggs G L till last. Banken har gjort vad skäligen kan erfordras för att

som motverka sådan brottslighet. Banken har organiserat sin verksamhet med utbildning på sådant sått att den här aktuella brottsligheten inte skall få uppkomma.

SBanken åberopade till stöd för sin talan samma grunder som antecknats i tingsrättens dom med följande tillägg. Även G Li

om skulle ha gjort sig skyldig till brott skall banken inte åläggas någon företagsbot med hänsyn till G Li utbildning och yrkesverksamma

344 Sammanställning av domar om färetagsbot SOU 1997: 127

bakgrund och hans placering banken Företagstjänst och organisationen på den avdelningen.

Hovrättens bedömning

I 36 kap. 7 § brottsbalken som trädde i kraft den 1 juli 1986 finns

- de grundläggande bestämmelserna om företagsbotens tillämpningsområde.

I förarbetena till bestämmelserna anförde departementschefen bland annat följande. Företagsbot kan aktualiseras bara om det har begåtts ett brott i verksamheten. Samtliga objektiva och subjektiva rekvisit i ett straffstadgande måste alltså vara uppfyllda. Det kan vara både brottsbalksbrott och brott mot specialstraffrätten, brottet måste

men vara begånget i utövningen av näringsverksamhet. Det uppställs inte något krav att gärningsmannen åtalas för brottet eller identifieras,

ens men det måste stå klart att ett brott har blivit begånget.

Med hänsyn till utgången i hovrätten i ansvarsdelen för G G skall även åklagarens talan mot S AB ogillas.

Med hänsyn till utgången i hovrätten i ansvarsdelen för G L skall även åklagarens talan mot Nbanken ogillas.

Med hänsyn till utgången i hovrätten i ansvarsdelen för G Li och då det inte är visat att det i Sbankens verksamhet begåtts något annat brott som kunde föranleda företagsbot för SBanken skall även åklagarens talan mot Sbanken ogillas.

Åklagarenkäten

Åklagarenkäten 347

sou 1997: 127

Våra frågor

I utredningsuppdraget ingår att kartlägga och utvärdera hur reglerna företagsbot tillämpas. Genom chefsåklagaren Gunnar Stetlers om försorg har förfrågan gjort hos samtliga överåklagare i landet anen gående reglerna företagsbot. I förfrågan följande frågor. om angavs

1 Vilken kännedom har åklagare i allmänhet reglerna om företagsom bot

2 Är det rimligt att tro att bristande kännedom om lagreglema en av huvudorsakema till att det finns så få fall prövade

3 Finns det några riktlinjer utfärdade för hur frågor om företagsbot skall hanteras eller har detta diskuterats i några sammanhang

4 de 20 domarna kommer åklagama från olika regionåklagar- I 18 av myndigheter undantagen är spårvagnsfallet 6 och det egenmäktiga förfarandet 18. Vad beror det på

5 Kan det finnas uppfattning att distriktsåklagar-/kammaren man åklagar-/statsåklagamivå inte skall framställa yrkanden om företagsbot

6 Har det förekommit information eller diskussioner vid vilka om brott det typiskt är rimligt att framställa ett yrkande företagssett om bot Har de tillfrågade någon uppfattning i den saken

7 Finns det andra rent praktiska frågor kan ha betydelse när det som gäller analysera varför reglerna inte kommit till användning i någon att utsträckning

8 Har det åklagarsynpunkt haft betydelse för reglemas genomur slagskraft sanktionen konstruerats särskild rättsverkan av att som en brott och brottspåföljd och i sådant fall vilken och varför inte som

9 Finns det åklagarsynpunkt några omedelbara svagheter i ur mera reglemas konstruktion gör att reglerna inte använts Vi tänker här som på kravet att brottsligheten skall innefatta ett grovt åsidosättande t.ex. näringsidkarens särskilda skyldigheter. av

10 Övriga synpunkter

348 Åklagarenkäten

sou 1997: 127

Svaren

Vi har fått i huvudsak följande svar.

Fråga 1 Vilken kännedom har åklagare i allmänhet - om reglerna om företagsbot

Kännedom om reglemas existens finns medan kunskapen hur och om när de skall tillämpas torde varierande. vara

Åklagare i allmänhet har någon kännedom reglerna. om

I viss mån bristfällig kännedom om reglerna rörande företagsbot föreligger hos åklagare i allmänhet.

Vanliga allmänpraktiserande åklagare har regel dålig kännenog som dom om reglerna beträffande företagsbot.

Åklagare i allmänhet torde sakna kännedom reglerna företagsom om bot, vilket torde vara huvudorsaken till att så få fall finns prövade.

I stort sett inte mycket mer än att reglerna finns ytterst sällan men används.

Åklagare i allmänhet känner till reglerna om företagsbot har inte men haft anledning att studera dem närmare.

Vid en lokal myndighet är brott där företagsbot kan bli aktuell mycket sällan förekommande med hänsyn till bestämmelsens begränsade tillämpningsområde och rekvisit. Det framstår därför sannolikt att som kännedomen företagsbot inte är särskilt god. Det kan därför inte om helt uteslutas att företagsbot förbises, jag tror samtidigt att de fall men som kan bli aktuella är så särpräglade att tanken på företagsbot dyker upp och möjligheterna därtill undersökes närmare.

Det är dålig kännedom om företagsboten bland åklagama i allmänhet. Lagstiftningen har inte slagit igenom och det kan uppfattas svårt att bedöma vilket belopp skall yrkas. som

Åklagarna i gemen har relativt begränsade kunskaper det närmare om innehållet i reglerna företagsbot. Under åklagarkurs och den s.k. om eko-kursen gås dock reglerna översiktligt igenom. Åklagarna har

SOU 1997: 127 Åklagarenkäten 349

därigenom ett ungefärligt grepp om i vilka situationer frågan om företagsbot kan komma att aktualiseras. När en sådan situation uppkommer kan reglerna närmare studeras.

Åklagare har kännedom om det aktuella regelsystemet med företagsbot. I enlighet med de domar där yrkanden om företagsbot ställts under domstols prövning, synes det väl framgå att reglerna främst fått sin praktiska användning inom ramen för specialstraffrätten i den typ av mål inte i alltför hög frekvens förekommer inom ramen för den

som dagliga åklagarverksamheten och naturligtvis återspeglar sig denna framväxande praxis regelsystemets användning.

Tillräckligt goda.

Reglerna företagsbot är centrala och måste förutsättas vara väl

om kända av varje åklagare, vilket dock inte innebär att alla åklagare har sådan förtrogenhet med dem att de kan tillämpas utan närmare studium av kommentarer och förarbeten. De åklagare som under senare år genomgått den grundläggande åklagarutbildningen lär ha undervisats i ämnet. Tyvärr har det visat sig att reglerna inte år alldeles lättillämpade. Till svårigheterna hör att företagsbot endast är en av flera ekonomiska sanktioner kan komma i fråga vid brott begångna i utöv-

som ningen av näringsverksamhet. Lagstiftaren har i vällovliga syften försett rättsvården med ytterligare redskap såsom förverkande enligt 36 kap. 4 § brottsbalken och miljöskyddsavgift. Det kan förhålla sig så att förekomsten dessa sanktionsfonner skapar villrådighet rörande

av tillämpningen reglerna företagsbot. Än anmärkningsvärt än

av om mer att talan företagsbot sällan anställs är det förhållandet att 36 kap

om 4 § brottsbalken nästan aldrig tycks tillämpas. I denna region har detta lagrum, såvitt känt, bara tillämpats i ett fall. Till svårigheterna med tillämpningen av reglerna om företagsbot bidrar att förarbetena är snåriga beroende de omfattande ändringar i det till lagrådet remitterade förslaget som blev följden av lagrådsgranskningen. Man måste också hålla i minnet att huvuddelen de brott som avslöjas och

av leder till lagföring inte begås i näringsverksamhet. Det förhåller sig förhoppningsvis så att åklagare sällan förbiser möjligheterna att föra talan om företagsbot. Någon säker uppfattning härom kan man knappast skaffa sig annat sätt än genom att undersöka ett mycket stort domsmaterial för att så sätt pröva om utrymme funnits för yrkanden om företagsbot.

350 Åklagarenkäten sou 1997: 127

Fråga 2 Är det rimligt att tro bristande kännedom

att om

lagreglema huvudorsakerna till att det finns så få fall

en av prövade

Huvudorsakema torde vara, att det råder en utbredd uppfattning om att det är rätt få fall som reglerna om företagsbot är lämpade för, och att det är svårt att få bifall till yrkande om företagsbot.

Vi hanterar aldrig frågor om företagsbot. Kan därför inte bidra med några synpunkter.

Orsaken till att lagreglema inte prövats i större utsträckning är inte bristande kännedom om att reglerna finns, utan att den allmänna uppfattningen är att företagsbot kan aktualiseras endast i undantagsfall. Förutsättningarna för tillämpning är begränsade.

Bristande kännedom om regelsystemet är knappast orsaken.

Delvis kan den bristfälliga kännedomen utgöra förklaring till de i domstol förhållandevis fåtaligt prövade fallen av företagsbot. Detta gäller förmodligen särskilt i de fall där det saknas möjligheter att leda i bevis personligt straffansvar.

Ja, ytterligare orsaker torde vara osäkerhet om reglemas tillämpning samt det ringa intresse som visats företagsbot.

Det är inte enbart bristande kännedom om reglerna utan dessa är även svåra att tolka. Vem skall man rikta yrkandet mot, kan man yrka om man inte har någon ansvarig för brottet, vilket belopp osv.

Åklagarnas eventuella kunskapsbrister är antagligen inte det huvudsakliga skälet till att yrkanden om företagsbot framställts i så få fall.

Fråga 3 Finns det några riktlinjer utfärdade för hur frågor om

företagsbot skall hanteras eller har detta diskuterats i några sammanhang

Nej, i samband med företagsbotens tillkomst har information om dess tillämplighet lämnats. Såvitt kan erinras har den därefter varit uppe till diskussion.

SOU 1997: 127 Åklagarenkáten 3 51

Några riktlinjer för hur frågor om företagsbot skall hanteras har utfärdats.

Nej.

Inte veterligt.

I X-stad finns inga sådana riktlinjer utfärdade.

Enligt uppgift har för några år sedan åklagare deltagit i ett seminarium angående företagsbot.

Nej. I samband med tillkomsten av reglerna har diskuterats var utredningar där företagsbot aktualiseras skall handläggas. Restriktivitet har rekommenderats.

Det finns inga riktlinjer utfärdade, sig regionala eller lokala,

vare avseende hanteringen frågor företagsbot. Däremot har frågorna

av om hanterats inom för Riksåklagarens utbildningspaket för EKO-

ramen åklagare vilket naturligtvis kan vara en av orsakerna till att åklagare från regionåklagarmyndighetema är de i det stora antalet fall

som aktualiserat frågan företagsbot for domstols prövning. En annan

om orsak till överrepresentationen från åklagare vid regionåklagannyndighetema torde att det där handläggs den typen av ärenden i

vara, högre grad än hos de lokala åklagarmyndigheterna. På regionåklagarmyndigheterna finns även i det stora antalet fall i dagsläget EKOåklagama placerade.

Några regionala riktlinjer finns inte här. Vid regionala möten med åklagarna har emellertid vid än ett tillfälle erinrats om reglerna.

mer

Såvitt bekant finns det inte några åklagarintema riktlinjer utfärdade för hur frågor företagsbot skall hanteras. Inte heller har sådana frågor

om mig veterligt diskuterats, utöver vad som sker under åklagarkurserna.

Riktlinjer saknas. Viss diskussion om foretagsbot förekom långa ekobrottskursen, men bara där.

När lagstiftningen kom förekom diskussioner men dessa har alltmer falla i glömska. Efter bakslag i HD fall sju, svalnade intresset också

, en del.

352 Åklagarenkäten sou 1997: 127

Fråga 4 I 18 av de 20 domarna kommer åklagarna från olika

regionåklagarmyndigheter undantagen är spårvagnsfallet 6 och

det egenmäktiga förfarandet 18. Vad beror det på

Kan bero att mer tidsödande utredningar, t.ex. beträffande miljöbrott och arbetsplatsolyckor, ofta handläggs på regionmyndighet och/ eller att det vid regionmyndighet ofta finns åklagare som har särskild utbildning och/eller erfarenhet av dessa typer av mål.

De flesta mål i vilka företagsbot aktualiseras är kanske av den karaktären, att de bör handläggas regionalt med hänsyn till den särskilda kompetens åklagama på regionåklagarmyndighetema besitter.

När reglerna om företagsbot infördes gjordes den bedömningen att ärenden där företagsbot kunde aktualiseras inledningsvis skulle handläggas vid regionåklagarmyndighetema.

Svårbedömt men det kan ha sin grund i dels få lämpliga fall dels ock mindre god kunskap om regelverket.

Miljömål handläggs ofta vid regionåklagarmyndighet.

mål där företagsbot kan aktualiseras handläggs i huvudsak Den typ av vid regionåklagarmyndighetema.

I stor utsträckning hanteras de måltyper där frågan om företagsbot aktualiseras vid regionåklagarmyndighetema. Detta är skälet till att yrkanden om företagsbot förekommer flitigast där.

Att de flesta fallen kommer från regionåklagarmyndighetema sammanhänger säkert med att ärenden avseende kvalificerad brottslighet i näringsverksamhet företrädesvis har handlagts vid dessa myndigheter.

Att merparten mål angående företagsbot handlagts av åklagare från

av regionåklagarmyndighet kan möjligen ha sin grund i att det på regionåklagarmyndighetema normalt handhas en stor del av de ärenden, som innefattar brott av beskaffenhet i näringsidkares verksamhet.

Mål den typ i vilka företagsbot kan bli aktuella handläggs normalt

av på dessa myndigheter.

sou 1997: 127 Åklagarenkäten 353

Fråga 5 Kan det finnas uppfattning att på distrikts- - en man

åklagar-/ kammaråklagar-/ statsåklagarnivå inte skall framställa

yrkanden om iöretagsbot

Nej, de ringa fall som gått till domstolsprövning visar dock att företagsboten givits ringa prioritet.

I vart fall inte på åklagarmyndigheten i X-stad.

Nej.

Förmodligen inte.

Det saknas anledning att tro, att det finns sådan uppfattning bland en åklagama.

Nej.

Troligen uppkommer aldrig ens tanken att föra talan företagsbot. om

Det tror jag inte. Något stöd för en sådan uppfattning finns i vart fall inte.

Absolut inte inom denna region.

Nej. Reglerna i 36 kap 7-10 avgränsning det möjliga ger en av området och en prövning av förutsättningarna för företagsbot får avgöras från fall till fall. Även det grundläggande krav om är ett att brottet skall ha inneburit ett grovt åsidosättande de särskilda skylav digheter som är förenade med näringsverksamhet så innebär det naturligtvis inte att sanktionen skulle utesluten påföljden skulle vara om stanna vid böter, något som även praxis ett uttryck för. Av 36 kap. ger 10 § 2 p framgår att företagsbot får efterges eller jämkas brottet om medför annan betalningsskyldighet eller särskild rättsverkan, så i de fall myndighet beslutat om sanktionsavgifter, t.ex vid skattebrott, så är naturligtvis utrymmet för företagsbot begränsat eftersom syftet med sanktionsavgiften och företagsboten i allt väsentligt är detsamma.

Det kan finnas en sådan uppfattning den borde inte finnas, men generellt sett.

Nej.

354 Åklagarenkäten sou 1997: 127

Fråga 6 Har det förekommit information eller diskussioner om

vid vilka brott det typiskt sett är rimligt att framställa ett yrkan-

företagsbot Har de tillfrågade någon uppfattning i den de om saken Ja. Vid miljöbrott, arbetsplatsolyckor och datummärkning, det senare troligen att dessa uppmärksammats i media.

p.g.a. av

Nej.

Inledningsvis när lagstiftningen kom förekom diskussioner och information.

Inte i någon nämnvärd utsträckning.

Diskussioner har förekommit.

Nej. Reglerna har aktualiserats endast i ett fåtal fall och de fall där företagsbot utdömts är än färre. En allmän uppfattning synes vara att det endast i undantagsfall finns skäl att aktualisera frågan företags-

om bot.

Nej.

Saken har de senaste åren inte diskuterats lokalt åklagarmöte.

Någon sådan information eller diskussion har förekommit. Uppfattningen bland åklagare på myndigheten är att yrkande om företagsbot borde kunna aktualiseras i de fall där det är fråga om systematisk brottslighet innefattande väsentliga vinstintressen och/eller kränkning

viktiga samhällsintressen. av

Inte heller frågan vilka typer brott passar bäst för före-

om av som tagsbot har varit föremål för någon särskild diskussion. Det är i första hand i ärenden miljöbrott och arbetsmiljöbrott och därmed besläk-

om tade ärenden frågan företagsbot frekvent aktualiseras.

som om mer

Fråga 7 Finns det andra rent praktiska frågor som kan ha

betydelse när det gäller att analysera varför reglerna inte kommit till användning i någon utsträckning Förundersökningama inriktas regelmässigt brottsmisstankar mot

sou 1997: 127 Åklagarenkäten 355

vissa företrädare för företaget. Om förundersökningen leder till åtal torde åklagama normalt stanna därvid. Arbetssituationen belastningen samt de få fällande domarna torde starkt ha bidragit till att frågan

om företagsbot prövats i fler fall än vad kartläggningen visar.

Det är två svårigheter dels mot vem yrkandet skall ställas dels ock hur stort belopp som skall yrkas. I många mål där företagsbot är befogad byter företag ägare, ändrar inriktning under ägare och liknande. I

ny ett mål från denna region måste ett yrkande återkallas eftersom det ursprungliga företaget inte fanns kvar när det blev aktuellt med rättegång. Det är även svårt att få grepp om hur stort belopp som skall yrkas. Det blir lätt en gissning och därigenom svårmotiverad. Jag upplevde detta i fall två, där det var motiverat att yrka företagsbot riktad mot företaget men fann det vara möjligt dels att yrka för kostnaden för destruktionen av olja dels ock kostnaden för att förhindra ett upprepande, en stängselkostnad, tillhopa 250.000 kr. Hovrätten dömde

ut 150.000 kronor, en skälighetsbedömning

Möjligen inverkar det att mål om eko-brott i allmänhet handlar

om företag utan tillgångar.

Nej, inte såvitt kan bedömas.

Det är enligt min uppfattning snarare företagsbotsreglema som sådana än praktiska frågor som har avgjort frekvensen företagsbotsyrkanden.

Nej.

Om yrkande om företagsbot skall framställas fordras särskild utredning som underlag för detta. Bristande i kombination med

resurser uppfattningen att reglerna sällan kan tillämpas är en förklaring till att sådana utredningar sällan förekommer.

En utredning, t.ex i ett miljöbrottsärende, torde bli mer omfattande om underlag skall tas fram för företagsbotsyrkande jämfört med endast

om anvarsfrågan skall utredas. Man kommer då resursknappheten hos polisen. Denna knapphet i förening med andra omständigheter, såsom oerfarenhet av reglerna om företagsbot, kan verka hämmande på användandet av dessa regler.

Nej.

Fråga 8 Har åklagarsynpunkt haft betydelse for regler-

- det ur

genomslagskraft att sanktionen konstruerats som en särskild nas rättsverkan brott och inte brottspåföljd och i sådant fall

av som vilken och varför

Kan bedömas.

Nej, inte såvitt kan bedömas.

Förhållandet torde inte haft betydelse.

Saknar enligt min uppfattning betydelse.

Möjligtvis kan konstruktionen som särskild rättsverkan av brott bidragit till det faktum att reglerna inte i någon högre utsträckning kommit till användning, åklagaren måste i det enskilda fallet göra en självständig prövning grund för yrkandet föreligger och detta

om utifrån förarbetena och gällande praxis. Mot bakgrund det fåtal

av avgöranden finns och deras inriktning specialstraffrätten, kan

som naturligtvis i det fallet osäkerhet uppstå om reglemas praktiska användning.

Bedömer att det har haft någon betydelse.

Ja. Om företagsbot brottspåföjd skulle åklagaren ha en plikt att

vore en pröva saken på annat sätt.

Troligen inte.

Jag har svårt att det från åklagarsynpunkt skulle ha någon be-

att se tydelse företagsboten i stället vore en påföljd för brott. Visserligen

om känner jag till att företag i Norge sedan slutet av 1991 som straff kan drabbas både böter och rettighetstap kap 3 i straffeloven. För

av av a mig framstår det ändå främmande att göra företagsbotsreglema till

som

del det svenska påföljdssystemet. en av

Nej.

Fråga 9 Finns det ur åklagarsynpunkt några mera omedelbara

svagheter i reglernas konstruktion som gör att reglerna inte

använts Vi tänker här t.ex. på kravet att brottsligheten skall innefatta ett grovt åsidosättande näringsidkarens särskilda skyl-

av digheter.

Enligt min mening synes de i 36 kap 7 § angivna förutsättningarna för företagsbot vara väl avvägda. Någon erinran mot lydelsen i nämnda Iagrum finns därför inte från min sida.

Rekvisiten är t.ex. grovt åsidosättande, allvarligt slag, skä-

vaga ligen kunnat krävas för att förebygga. Möjligheterna efterge eller nedsätta företagsboten, 10 kan befaras ha skapat viss osäkerhet

om möjlighet till framgång med en talan.

Nej, inte såvitt kan bedömas.

Konstruktionen både med grovt åsidosättande och särskilda skyldigheter kan vålla problem och leda till att åklagaren inte yrkar företagsbot. Lydelsen kan tolkas krav på omfattande bevisning.

som

Om man vill befordra ett flitigare användande företagsbotsreglema

av bör man i första hand över de begränsningsregler kringskär

se som tillämpningsområdet. Detta gäller inte minst reglerna i första och andra punkten i 36 kap. 10§ brottsbalken. Vill man undvika dubbelbestraffningseffekter kan dock dessa regler inte undvaras. Rekvisitet grovt åsidosättande bör inte innebära några särskilt stora tillämpningsbekymmer, även om man alltid kan önska sig klarare lagtext. Det är dock en brist att formuleringen är mycket lik den gäller

som som förutsättning för näringsförbud, trots att innebörden är ganska olika.

Frågan är om inte de grundläggande förutsättningarna för företagsbot i 36 kap 7 § BrB är så restriktiva och reglerna 10 § eftergift och

om nedsättning är så generösa, att de inverkar dämpande på åklagamas inställning till det meningsfyllda i för företagsbot.

att agera

Det rekvisit som nämns i frågan är sådant att det stort utrymme för

ger invändningar. Kravet borde kunna formuleras mindre strängt. Om det t.ex. formulerades som ett åsidosättande som är ringa borde företagsboten kunna ges större tillämpningsområde.

För utdömande företagsbot krävs att näringsidkaren grovt åsidosatt

av sina skyldigheter och att han inte gjort vad som skäligen kunnat krävas

358 Åklagarenkäten sou 1997: 127

för att förebygga brottsligheten. Detta i kombination med de möjligheter enligt lagstiftningen finns till eftergift eller nedsättning av

som boten och att åtskilliga näringsidkare när brottsmisstankar aktualiseras försatts i konkurs har sannolikt lett till att reglerna aktualiserats endast i undantagsfall. Utredande det underlag skall grunda yrkandet

av som är komplicerat.

Fråga 10 Övriga synpunkter

En enklare beräkningsgrund t.ex. procent omsättningen kunde

av kanske vara värt att överväga.

Ekonomiska sanktioner mot juridiska f.n. företagsbot torde

personer fungera ganska bra i de fall de används dvs mot någorlunda stabila

nu företag och överträdelser t.ex. livsmedels-, miljöskydds- och hälso-

av vårdsförfattningar. En stor fördel ligger i att sådana sanktioner kan användas även i de fall inte kan utreda vem av flera som bör

man åläggas det personliga ansvaret. När det gäller den egentliga ekonomiska brottsligheten ställer det sig annorlunda då den i relativt liten utsträckning upptäcks i varaktiga bolag. Istället är förhållandet ofta det att brottsligheten först uppdagas efter konkurs och att denna ingår som

sista länk i brottsplanen. Gämingsmannen har alltså på olika sätt en tillägnat sig själv eller bolag tillgångarna och skulderna avhänds

nya

bolagskonkursen. I den utsträckning ekonomisk brottssedan genom lighet uppdagas i varaktiga bolag rör det sig många gånger om ekonomiskt bolag. Brottsligheten kan gälla överträdelser av skatte- och

svaga uppbördsbestämmelser och bolagen har då oftast ålagts betalningsansvar för obetalda skatter och avgifter. Att påföra sådana bolag ekonomiska sanktioner ter sig knappast meningsfullt och skulle innebära ett kraftigt konkursdrivande incitament för bolagsföreträdama. Ett

med ekonomiska sanktioner mot bolag torde alltså inte bli system effektivt så länge konkurs och bolagsbildning relativt

man genom ny lätt kan undgå sanktionema. Det tänkta sanktionssystemet måste alltså enligt min mening kombineras med reformer som minskar antalet konkursdrivande faktorer och gör konkurser mer obekväma. Att

som märka är att vi i Sverige har för konkursgäldenärema förmånliga regler och att vi t.ex. har tio gånger högre konkursfrekvens jämfört med EU-landet Tyskland. I sammanhanget vill jag komma med ett par enkla förslag skulle kunna göra konkurser mindre attraktiva. En

som mycket enkel åtgärd att införa skatt eller garantiavgift vid

vore en registrering aktiebolag. Denna skulle alltså gå förlorad vid

av nya konkurs och storleksordningen att täcka samhällets kostnad för

vara av

SOU 1997: 127 Åklagarenkäten 359

en normal tvångslikvidation eller fattigkonkurs. En annan enkel åtgärd vore att införa en tids karantän för företrädare för konkursbolag att på nytt ingå i bolagsstyrelser. Förbud av detta slag skulle dock kräva vissa resurser för kontroll. Det framstår som egendomligt att lagstiftaren gjort så lite för att stävja konkursmissbruket, trots all uppmärksamhet som riktats på problemet. Utan åtgärder detta område kan knappast ett nytt sanktionssystem mot företag effektivisera bekämpningen

av den ekonomiska brottsligheten. Bättre information och undervisning om institutet skulle säkerligen leda till flera fall. HD:s restriktiva hållning i fallet med julskinkoma fall sju, som jag uppfattade som typfall för företagsbot har i vart fall för min del verkat för höjning

en av kravet innan man yrkar företagsbot.

Företagsbotsreglema har kommit att utnyttjas mycket sparsamt. Det är dock inte givet att detta huvudsakligen beror på brister i hanteringen hos polis och åklagare. I praktiken är det i relativt få situationer som yrkande om företagsbot kan framställas med hopp bifall. Skatte-

om brotten faller normalt bort grund av att företaget drabbas av skattetillägg och liknande avgifter. Bolagstömningama faller bort därför att brottet riktas mot företaget självt, som dessutom oftast har gått i konkurs då frågan företagsbot övervägs. När åtal väckts för brott är

om den tilltalade ofta identisk med näringsidkaren eller företrädare för denne, vilket oftast utesluter företagsbot. inte styrka uppsåt-

Kan man ligt brott hos en gärningsman är det i regel omöjligt att med uppsåtligt brott som grund rikta talan om företagsbot mot företaget. Vilka situationer blir då kvar där företagsbot återkommande kan aktualiseras Som jag ser det är det i första hand fall där överträdelse av ett allvarligt oaktsamhetsbrott kan konstateras, men där det inte går att leda i bevis eller vilka som stått för oaktsamheten eller eljest skall

vem svara för denna. Sådana ärenden är lätt räknade. Förklaringen till att yrkanden om företagsbot framställs så sällan skall därför enligt min mening i första hand sökas i företagsbotsreglemas utformning.

Av den till enkäten bifogade exempelsamlingen framgår att etablerad åklagarpraxis saknas rörande frågan om åklagaren vid talan före-

om tagsbot bör framställa ett beloppsmässigt preciserat yrkande. Vid denna myndighet har åklagarna avstått från precisering. Man har bedömt ett sådant förfaringssätt som rimligast mot bakgrund av företagsbotens rent bestraffande funktion.

SOU 1997: 127 361

5. Olika

sanktionsavgifter

Olika sanktionsavgifter

I denna bilaga redovisar vi de sanktionsavgifter som vi anser inte bör påverkas av vårt förslag.

Straffavgift för advokater enligt rättegångsbalken 1942:740 A

l 8 kap. finns bestämmelser advokater. En advokat, i sin verk-

om som samhet uppsåtligen gör orätt eller som annars förfar oredligt, skall uteslutas advokatsamfundet. Är omständigheterna mildrande, får i

ur stället varning tilldelas honom.

Åsidosätter advokat sina plikter advokat, får varning

en annars som eller erinran meddelas honom. Är omständigheterna synnerligen försvårande, får han uteslutas ur samfundet.

Tilldelas advokat varning, får han, det finns särskilda skäl,

en om även åläggas straffavgift till samfundet med lägst ettusen

att utge en och högst femtontusen kronor.

Frågor uteslutning, varning, straffavgift eller erinran prövas av

om Samfundets styrelse eller, i den mån så bestämts i Samfundets stadgar, av något annat organ.

Lagen 1972:435 om överlastavgift

Enligt lagen 1972:435 om överlastavgift kan ägaren av ett motordrivet fordon påföras överlastavgift. För släpvagn är det det

ägaren av fordon släpvagnen dras påförs avgiften. Om det är fråga

som av som

ett motordrivet fordon innehas grund av kreditköp med om som förbehåll återtaganderätt eller innehas med nyttjanderätt för

om som bestämd tid minst ett år innehavaren som ägare. I andra fall

om anses då ett fordon innehas med nyttjanderätt, anses innehavaren som ägare,

han har befogenhet att bestämma om förare eller anlitar annan om förare än ägaren har utsett. Brukar någon fordon utan lov,

annans påförs brukaren överlastavgiften.

Avgiften påförs beslut länsstyrelsen. Överlastavgift får

genom av nedsättas eller efterges särskilda omständigheter föreligger. Detta

om får ske såväl i samband med prövning av ärendet om påföring av överlastavgift efter särskild ansökan hos länsstyrelsen.

som

Länsstyrelsens beslut kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Vid överklagande till kammarrätten krävs prövningstillstånd.

364 Olika sanktiønsavgifter

Varselavgift enligt lagen 1974:13 om vissa anställningsfrämjande åtgärder

Enligt lagen skall arbetsgivaren i vissa situationer lämna varsel om driftsinskränkning. En arbetsgivare, som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att varsla om driftsinskränkning enligt vad som föreskrivs i lagen, kan åläggas att utge en särskild varselavgift till staten. Sådan avgift kan också åläggas om arbetsgivaren underlåter viss underrättelseskyldighet enligt lagen. Varselavgiften fastställs för varje påbörjad vecka varsel försummats samt bestämmes till lägst 100

som och högst 500 kronor för varje arbetstagare som beröres av driftsinskränkningen.

Om särskilda skäl föreligger kan varselavgift bestämmas till lägre belopp än sagts. Fullständig befrielse från sådan avgift kan också

nu äga rum.

Varselavgift ålägges av allmän domstol talan av arbetsmarknadsstyrelsen. Sådan talan skall väckas inom ett år efter driftsinskränkningen. Försummas det, är talan förlorad.

Avgiften konkurrerar inte med straffbestämmelsema i lagen. Straffbestämmelsema innebär att den som i varsel eller i under-

rättelse eller i uppgift enligt lagen uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktig uppgift, vilken saknar betydelse, döms till böter eller fängelse i högst ett år. Vidare kan en arbetsgivare, som iakttager förordnande att arbetsgivaren inte får anställa andra arbetstagare än dem som den offentliga arbetsförmedlingen har anvisat eller godtagit, dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Allmänt åtal för nu angivna brott får väckas endast efter medgivande av arbetsmarknadsstyrelsen.

Särskild avgift enligt aktiebolagslagen 1975:1385

Enligt aktiebolagslagen 1975:1385 13 kap. 6 a § skall ett aktiebolag förpliktas att betala en särskild avgift för kostnaderna i ett Iikvidationsärende, om registreringsmyndigheten självmant har meddelat bolaget ett likvidationsföreläggande enligt 5 a§ den grunden att bolaget inte har anmält behörig styrelse, verkställande direktör eller revisor för registrering.

Avgiften skall efterges, om underlåtenheten att anmäla framstår som ursäktlig med hänsyn till omständigheter som bolaget inte har kunnat råda över. Avgiften skall också efterges om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut den. Enligt 19 a § aktiebolagsförordning 1975: 1387 uppgår avgiften till 2 700 kronor.

Olika sanktionsavgzfter 365

Särskild avgift enligt trafikskadelagen 1975:1410

Om föreskriven trafikförsäkring saknas för motordrivet fordon som är registrerat i bilregistret och är avställt, har trafikförsäkringsföreningen rätt till gottgörelse trafikförsäkringsavgift av den försäkringspliktige för den tid denne har underlåtit att fullgöra sin försäkringsplikt.

Trafikförsäkringsavgift bestäms på grundval av de årspremier för trafikförsäkring har tillämpats här i landet under den tid trafik-

som försäkring har saknats. Avgiften får med tio procent överstiga högsta försäkringspremie för fordon av samma beskaffenhet och med samma användningssätt och geografiska anknytning som det oförsäkrade fordonet. Förhöjning av premie på grund av omständigheter som ger anledning till antagande att fordonet med hänsyn till innehavarens

utgör särskild risk i trafiken får dock beaktas endast om sådana person omständigheter föreligger i det särskilda fallet.

Domstol kan sätta ned trafikförsäkringsavgift, särskilda skäl

om föreligger.

Den försäkringspliktige kan föreläggas vid vite att fullgöra sin försäkringsplikt.

Vidare finns en straffbestämmelse som innebär att den försäkringspliktige döms till penningböter om motordrivet fordon som inte är registrerat i bilregistret eller som är avställt brukas i trafik här i landet,

den försäkringspliktige eller av annan med dennes tillstånd. Här av finns också en bestämmelse om antalsräkning som innebär att om den försäkringspliktige under tid då han står under åtal för förseelse fortsätter att begå sådan förseelse, skall vad han har gjort sig skyldig till före varje åtal anses som särskilt brott.

Parkeringsavgift enligt lagen 1976:206 om felparkering

I lagen om felparkering finns föreskrifter om att man är skyldig att erlägga avgift felparkeringsavgift vid överträdelser av föreskrifter som rör parkering eller stannande av vissa fordon, om överträdelsen inte är belagd med straff. Bevisbördan för att de objektiva förutsättningarna för parkeringsavgift är uppfyllda ligger det allmänna men beviskraven anses i praktiken uppfyllda redan genom att anmärkningen har utfärdats. I subjektivt hänseende är ansvaret strikt.

Det är fordonets ägare ansvarar för att felparkeringsavgiften

som betalas, dvs. även juridiska personer kan påföras avgift. Ägaren an-

dock inte omständigheterna gör det sannolikt att fordonet svarar om

366 Olika sanktionsavgifter

frånhänts honom genom brott. Med fordonets ägare avses i princip den som när överträdelsen skedde var antecknad som fordonets ägare i vissa angivna register eller, i fråga om fordon som brukas med stöd av licens, den som vid samma tid innehade licensen.

Parkeringsanmärkning får meddelas polisman eller

av en av en sådan parkeringsvakt som avses i lagen 1987:24 om kommunal parkeringsövervakning.

En polisman kan under vissa omständigheter låta bli att meddela en parkeringsanmärkning. Även parkeringsvakt får låta bli att meddela

en en parkeringsanmärkning, om överträdelsen med hänsyn till omständigheterna framstår som obetydlig.

En parkeringsanmärkning kan överprövas av polismyndigheten i det polisdistrikt där parkeringsanmärkningen meddelades, om ägaren skriftligen inom månader anmäler att han bestrider betalningsansvar.

sex Ägaren kan överklaga ett avslag från polisen till den tingsrätt inom

domkrets överträdelsen har I hovrätten krävs prövningsvars ägt rum. tillstånd.

Enligt förordningen 1976:1128 om felparkeringsavgift är det kommunen som faställer felparkeringsavgiftens belopp. Avgiftens belopp får dock fastställas till lägst sjuttiofem och högst sjuhundra kronor. Om en felparkeringsavgift inte betalas inom föreskriven tid höjs avgiften med etthundrafemtio kronor.

Parkeringsavgiften har av domstolarna ansetts falla under artikel 6 i Europakonventionen och avse en persons civila rättigheter och skyldigheter, vilket bl.a. har till följd att man har rätt till muntlig förhandling i tingsrätt. Det har dock inte ansetts vara fråga om anklagelse för brott. En ganska speciell sak är att de allmänna grunder för ansvarsfrihet som anges i 24 kap. brottsbalken anses analogiskt tillämpliga. Det är bestämmelsen om nöd som i det här sammanhanget ger utrymme för en slags intresseavvägning mellan enskilda och allmänna intressen.

Avgift enligt lagen 1976:1054 om svavelhaltigt bränsle

I lagen finns en sanktionsliknande avgift. För att motverka utsläpp i luften svavelföreningar får regeringen, eller förvaltningsmyn-

av en dighet eller kommun som regeringen överlåtit sådan rätt till, meddela föreskrifter som gäller förbränning, handel, överlåtelse eller import i fråga om bränsle som innehåller svavel. Föreskrifterna skall vara påkallade från miljöskyddssynpunkt eller annan allmän synpunkt.

Har regeringen eller förvaltningsmyndighet medgivit undantag från en sådan föreskrift som meddelats om den högsta mängd svavelföre-

Olika sanktionsavgifter 367

ningar får släppas ut i luften, får en särskild avgift tas ut. Avgifts-

som beloppen fastställes regeringen eller den förvaltningsmyndighet som

av regeringen bestämmer. Det är alltså fråga att betala för att göra

om tillåtna överutsläpp.

En tillsynsmyndighet skall övervaka att lagen följs. Myndigheten har bl.a. rätt att begäran de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen och får meddela de förelägganden som behövs för att lagen eller föreskrifter har meddelats med stöd av lagen skall

som efterlevas. Sådana förelägganden får förenas med vite.

Det finns också straffbestämmelser. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot föreskrifter gäller förbränning, handel,

som överlåtelse eller import i fråga bränsle som innehåller svavel döms

om till böter eller fängelse i högst ett år, om inte gämingen är ringa. Den

uppsåtligen eller oaktsamhet underlåter att lämna uppgift eller som av lämnar oriktig uppgift döms till böter. Man dömer inte till ansvar enligt förevarande lag, för gämingen kan ådömas enligt

om ansvar brottsbalken.

I lagen 1960:418 straff för varusmuggling finns straffbestäm-

om melser kan tillämpas för import bränsle i strid mot föreskrift

som av

har meddelats med stöd den här lagen och försök till sådan insom försel.

Tilläggsavgift enligt lagen 1977:67 tilläggsavgift i kollektiv

om persontrafik

I lagen finns bestämmelser tilläggsavgift som kan åläggas

om en resande inte kan förete giltig biljett. Tilläggsavgift tas ut utöver

som avgiften för biljett slags bestraffning. Avgiften måste därför

en som en hänföras till kategorin sanktionsavgifter.

En tilläggsavgift får inte tas ut avsaknaden av giltig biljett får

ursäktlig med hänsyn till den resandes ålder, sjukdom, anses vara bristande kännedom lokala förhållanden eller annan omständighet.

Särskild avgift enligt ranoneringslagen 1978:268

Om det har införts reglering i fråga energi, får förbrukare

om en åläggas att till staten utge särskild avgift överförbrukningsavgift, om han har förbrukat ledningsbunden energi än har tillkommit

mer som honom enligt regleringen eller misshushållat med energi, som har tilldelats honom, och myndighet till följd därav nödgats tilldela honom

ytterligare energi.

Avgiften utgår för överförbrukningen utöver det belopp skall

som erläggas såsom vederlag för energin. Den får bestämmas till högst fem eller, om särskilda skäl föreligger, högst tio gånger ersättningen för energin. Det är alltså en sanktionsavgift.

Enligt regeringens bestämmande ålägges avgiften av länsstyrelse, kristidsnämnd eller annan myndighet.

Om den ålagts överförbrukningsavgift inte kunnat i väsent-

som en lig mån påverka förbrukningen eller föreligger eljest särskilda skäl, får regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer befria honom från avgiften. Den som har ålagts överförbrukningsavgift får inte också

dömas till straff för överförbrukningen.

Kontrollavgift enligt lagen 1984:318 om kontrollavgift vid olovlig parkering

En markägare eller den som grund av avtal har rätt att upplåta ett område för parkering eller att förbjuda parkering inom området som upplåter ett område för parkering eller förbjuder parkering inom området får under de förutsättningar som anges här ta ut avgift kon-

en trollavgift om ett fordon parkerats inom området i strid mot förbud eller villkor som han har beslutat olovlig parkering. Fordonets förare och ägare ansvarar solidariskt för att kontrollavgiften betalas. Ägaren ansvarar dock inte om omständigheterna gör det sannolikt att fordonet har frånhänts honom genom brott.

Kontrollavgift får tas ut endast om parkeringsförbudet eller parkeringsvillkoren tydligt har getts tillkänna genom skyltning på platsen. Skyltningen skall utföras med vägmärken. Avgiften får inte överstiga den felparkeringsavgift fastställts inom kommunen enligt lagen

som 1976:206 om felparkeringsavgift. Om det med hänsyn till omständigheterna i samband med den olovliga parkeringen skulle framstå

som uppenbart oskäligt att ta ut kontrollavgift, får avgiften inte tas ut.

Lagringsavgift enligt lagen 1984:1049 om beredskapslagring av olja

I lagen finns bestämmelser om lagringsavgift. Den som inte håller fastställt beredskapslager skall till staten erlägga särskild avgift

en lagringsavgift. Vid en sådan försummelse tas lagringsavgift ut med fullt belopp. Om någon utan medgivande uppdrar åt någon att

annan

Olika sanktionsavgifter 369

ombesörja lagring eller lagrade förvaras i strid mot före-

om varor skrifter tas avgift ut med en tredjedel av fullt belopp.

Det är regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

bestämmer den lagringsavgift skall utgå för kalendermånad. som som Beloppet skall motsvara beräknad kapitalkostnad för varan under en

en månad med ett tillägg av 60 procent.

Om det föreligger synnerliga skäl, får avgiften sättas ned eller efterges. Det är tillsynsmyndigheten NUTEK prövar frågor om

som

lagringsavgift.

Det finns vidare bestämmelser vite. Bl.a. kan en lagringsskyldig

underlåter att hålla beredskapslager av den omfattning eller det som

åligger honom vid vite föreläggas att fullgöra sina åligganden. sätt som

Straffbestämmelsema i lagen omfattar inte samma förseelser som bestämmelserna avgift Till ledning för tillsynsmyndighetens

om avser. beslut beredskapslagrets storlek under lagringsåret skall den som är

om lagringsskyldig deklaration bl.a. rörande sin försäljning eller

avge en förbrukning under basåret av lagringsbränslen. Deklarationen skall

på heder och samvete. Vidare skall den som är lagringsskyldig avges skall lämna tillsynsmyndigheten de uppgifter behövs för tillsynen.

som Den uppsåtligen eller oaktsamhet underlåter att fullgöra nu

som av angivna skyldigheter döms till böter eller fängelse i högst ett år, om gärningen är belagd med straff i brottsbalken. Det samma gäller den

underlåter att lämna tillträde till lageranläggningar eller kontorssom lokaler eller hindrar undersökning eller en granskning enligt

annars en lagen. I ringa fall döms inte till Brott enligt bestämmelserna i

ansvar. lagen beredskapslagring olja får åtalas av allmän åklagare

om av endast efteranmälan av tillsynsmyndigheten.

Lagringsavgift enligt lagen 1985:635 om försörjningsberedskap

på naturgasområdet

I lagen finns bestämmelser lagringsavgift. Den inte håller

om som fastställt beredskapslager skall till statenerlägga särskild avgift lagringsavgift. Avgift skall erläggas även av den som utan medgivande uppdrar någon annan att ombesörja lagring av ersättningsbränsle eller förvarar lagrade varor i strid mot föreskrifter. Bestäm-

som melserna avgift överensstämmer med dem i lagen 1984:1049 om

om beredskapslagring olja. Ansvarsbestämmelsemai lagen konkurrerar

av inte med avgiftsbestämmelsema.

370 Olika sanktionsavgifter

Byggnadsavgift enligt plan- och bygglagen 1987:10

l 10 kap. finns bestämmelser om påföljder och ingripanden vid överträdelser Det finns inga straffbestämmelser. Den utan lov

m.m. som utför en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller marklov, skall påföras en byggnadsavgift. Avgiften skall i princip bestämmas till ett belopp som motsvarar fyra gånger den avgift skulle ha betalats om lov till samma åtgärd hade meddelats, dock bestämmas till minst 500 kronor. Vid ringa överträdelser, får byggnadsavgiften sättas ned eller helt efterges. Det finns vidare bestämmelser s.k. tilläggsavgift

om som skall tas ut vid vissa åtgärder, t.ex. om en byggnad uppförs eller en tillbyggnad görs. Tilläggsavgiften skall tas ut med ett belopp

som motsvarar 500 kronor för varje kvadratmeter bruttoarea som åtgärden har omfattat.

Byggnadsavgift skall inte tas ut, om det sker rättelse innan frågan om påföljd eller ingripande tas upp till överläggning vid sammanträde med byggnadsnämnden. Avgift skall inte heller tas ut, om åtgärden avser rivning av en byggnad och rivningen har företagits med stöd

av lag eller författning eller varit nödvändig för att avvärja

annan annars eller begränsa omfattande skada på annan egendom eller därför att byggnaden till väsentlig del hade skadats eldsvåda eller någon

genom annan liknande händelse. I nu angivna fall skall inte heller tilläggsavgift tas ut.

Vidare finns i 6 § bestämmelser om särskild avgift som skall tas ut vid vissa angivna överträdelser, t.ex. om arbete utförs utan att det finns någon kvalitetsansvarig. Den särskilda avgiften skall bestämmas till minst 200 och högst l 000 kronor. Är överträdelsen ringa, behöver någon avgift inte tas ut.

Byggnadsavgiften skall tas ut av den som när överträdelsen begicks var ägare av den fastighet, byggnad eller anläggning som den olovliga åtgärden avsåg. Den särskilda avgiften skall tas ut av den som begick överträdelsen. Tilläggsavgiften skall tas ut av den när överträdel-

som sen begicks var ägare av den byggnad som den olovliga åtgärden avsåg. Tilläggsavgift skall vidare påföras den som begick överträdelsen eller den i vars ställe denne eller den har beretts vinning

var som genom överträdelsen. Om två eller flera äger den fastighet, byggnad eller anläggning som den olovliga åtgärden avsåg, de solidariskt

svarar för byggnadsavgift och tilläggsavgift som påförs dem i deras egenskap av ägare.

Frågor om byggnadsavgift och särskild avgift prövas av byggnadsnämnden. Frågor om tilläggsavgift prövas av allmän förvaltningsdomstol på talan av byggnadsnämnden.

Olika sanktionsavgifter 371

Byggnadsavgifter och särskilda avgifter tillfaller kommunen. Tilläggsavgifter tillfaller staten.

Sanktionsavgift enligt jaktlagen 1987:259

l jaktlagen finns också sanktionsavgift. Regeringen får meddela en föreskrifter skyldighet för den jagar att betala bl.a. en särskild om som avgift för vilt fällts i strid mot vad som bestämts i en för jakt som meddelad licens. Straffbestämmelsema omfattar i princip sådana förfaranden kan föranleda avgift. som

Särskild avgift enligt djurskyddslagen 1988:534

Enligt djurskyddslagen skall djur tillräckligt med foder och vatten ges och tillräcklig tillsyn. Stall och andra förvaringsutrymmen för djur skall djuren tillräckligt utrymme och skydd samt hållas rena. ge Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Statens jordbruksverk får meddela ytterligare föreskrifter stall och andra förom varingsutrymmen för djur, skyldighet att låta förpröva sådana utrymoch skyldighet att låta förpröva ny teknik inom djurhållningen. men, Enligt djurskyddsförordningen 1988:539 får stall för häst, nötkreasvin, får, get och fjäderfä eller anläggning för pälsdjur inte tur, ren, uppföras, byggas till eller byggas utan att byggnaden på förhand om har godkänts från djurskydds- och djurhälsosynpunkt. Detsamma gäller när ett stall eller anläggning ändras ett sätt är väsentlig en som av betydelse från djurskydds- eller djurhälsosynpunkt eller när en byggnad förut har använts för annat ändamål tas i anspråk eller inreds som som stall. Med byggnad avses även del av byggnad. Fråga om godkännande stallar och anläggningar prövas länsstyrelsen som också skall av av besikta stallar och anläggningar innan de tas i bruk. Vidare får regeringen föreskriva att den inte låter förpröva stall som eller andra förvaringsutrymmen för djur skall åläggas att betala en särskild avgift. Avgiften skall tas ut den ägare av stallet av som var eller förvaringsutrymmet när byggnadsåtgärden vidtogs. Den särskilda avgiften skall bestämmas till ett belopp motsvarar fyra gånger den som avgift skulle ha betalats förprövning skett, om det inte finns som om särskilda skäl att bestämma avgiften till ett lägre belopp. Om någon utför byggnadsåtgärd av det slag som nyss nämnts en och saknar förhandsgodkännande, skall länsstyrelsen enligt djurskyddsförordningen besluta att det skall tas ut en särskild avgift.

Den som har ålagts att betala särskild avgift för att han inte låtit en förpröva stall eller andra förvaringsutrymmen för djur skall enligt uttrycklig bestämmelse inte dömas till för gärning. ansvar samma Tillämpningsområdet för straff omfattar dock i princip de gärningar som kan föranleda avgift.

Särskild avgift enligt lagen 1988:1385 Sveriges riksbank om

Ett kreditinstitut som inte uppfyller uppställda kassakrav skall betala en särskild avgift till staten. Frågan särskild avgift prövas riksom av banken. Den särskilda avgiften skall motsvara ränta underskottet för en varje dag som uppgår till två gånger den utlåningsränta Rikssom banken tillämpar vid beviljande kredit till bankinstitut. av Om det finns särskilda skäl, får avgiften sättas ned helt eller delvis. I lagen finns också straffbestämmelser. Dessa omfattar inte samma förfaranden kan föranleda avgift. Den inte fullgör sin skylsom som dighet att lämna uppgifter eller visa handlingar eller lämnar oriktig upp uppgift när skyldigheten fullgörs skall dömas till böter, gämingen om inte är belagd med straff i brottsbalken. Om ett vite har förelagts får dock inte dömas till straff för gärning omfattas föreläggandet. som av Vidare skall den bedriver valutahandel utan tillstånd dömas till som böter eller fängelse högst sex månader. I ringa fall skall inte dömas till

ansvar.

Tilläggsavgift enligt lagen 1989:4l TV-avgift om

l lagen finns bestämmelser om tilläggsavgift. Om TV-avgift inte en betalas inom den tid som har satts ut i påminnelsen, skall den avgiftsskyldige också betala tilläggsavgift inom den tid bolaget been som stämmer. Tilläggsavgiften är 40 procent avgiftsposten för perioden. av Beloppet avrundas nedåt till jämnt antal kronor. Det finns också straffbestämmelser i lagen enligt vilka den döms till böter som uppsåtligen eller oaktsamhet underlåter att fullgöra sin av anmälningsskyldighet, lämnar ofullständiga eller oriktiga uppgifter i en anmälan eller lämnar oriktiga uppgifter vid fullgörandet uppgiftsav skyldighet. Det gäller dock inte om gämingen är belagd med straff i brottsbalken.

Olika sanktionsavgifter 373

Särskild avgift enligt insiderlagen 1990:1342

Från den 1 januari 1997 är förseelser mot anmälnings- eller uppgiftsskyldigheten enligt insiderlagen avkriminaliserade. I stället har det införts avgiftssanktion för sådana förseelser. De situationer i insider-

en lagen är när med insynsställning skall ge

som avses en person anmälan närståendeställning, när ett aktiemarknadsbolag eller dess

om moderbolag skall anmäla har insynsställning och när

att en person Finansinspektionen har begärt upplysningar. Sanktionsavgiften gäller också bestämmelserna att vissa befattningshavare i ett aktiemark-

om nadsbolag och dess moderbolag får överlåta aktier i bolaget tidigast tre månader efter det att motsvarande antal aktier slag för-

av samma värvats. Avgiften beslutas Finansinspektionen. Det införs en särskild

tvåårig preskriptionstid.

I huvudsak följande skäl anförs för att införa den här avgiften prop. 1995/961215 46 f.. Det är viktigt att uppgifterna i insider-

s. registret är fullständiga och korrekta. Därför krävs det att anmälningar lämnas på föreskrivet sätt. Detta har stor betydelse vid utredningar om misstänkt insiderbrottslighet. Underlåten anmälan kan också vara ett tecken på att handelsförbudet i insiderlagen har överträtts men en underlåten anmälan behöver givetvis inte betyda att ett insiderbrott har begåtts. Underlåtenheten kan bero på glömska eller rent förbiseende. I sådana fall är underlåtenheten närmast att betrakta som en förseelse av ordningskaraktär även anmälningsskyldigheten sådan är av

om som stor vikt. I massmedia inträffar det ibland att brott mot anmälningsskyldigheten förblandas med insiderbrott. Det talar för att det i stället för straff införs särskild avgift för underlåten anmälan.

En avgift torde dessutom effektiv än ett bötesstraff genom

vara mer att avgiften kan tas ut i närmare anslutning till överträdelsen. Detta gäller i vart fall avgiften, föreslås nedan, beslutas av Finans-

om som inspektionen. sagda ligger också väl i linje med uppfattningen

Det nu

förseelser med lågt straffvärde bör avföras från det kriminaliserade att området för att rättsväsendets skall kunna användas ett

resurser ändamålsenligt och effektivt sätt t.ex. 1994/95:23 Ett effek-

se prop. tivare brottmålsförfarande, 4l ff. och 52 ff..

De överträdelser det är fråga är sådana att det får anses

nu om föreligga presumtion för att i vart fall oaktsamhet normalt före-

en ligger. Man bör nämligen regel kunna utgå från att den person-

som krets det handlar huvudsakligen känner till de regler som gäller på

om området. Det kan därför inte riktas några invändningar mot en övergång till ett strikt Det får förutsättas att regel av det innehåll

ansvar. en regeringen föreslår kommer att bli förhållandevis lättillämpad i

374 Olika sanktionsavgifter

flertalet fall. Beslutanderätten bör därför kunna läggas på Finansinspektionen. Genom att inspektionens beslut kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol tillgodoses rättssäkerhetsaspektema ett tillfredsställande sätt. Den som har insynsställning i ett aktiemarknadsbolag skall som huvudregel skriftligen anmäla innehav aktier i bolaget och ändring av i innehavet till Finansinspektionen. Finansinspektionen kan medge befrielse från anmälningsskyldigheten motsvarande uppgifter kan om erhållas annat sätt. Anmälningsskyldigheten omfattar även vissa närståendes aktieinnehav. Vid underlåtenhet att göra anmälan eller när oriktig eller vilseledande uppgift har lämnats vid fullgörande anmälav ningsskyldighet skall avgift betalas. Avgiften beräknas till 10 procent av vederlaget för aktierna eller, om vederlag inte har utgått, 15 000 kr. Anmälningsskyldighet åvilar också ett aktiemarknadsbolag. Bolaget skall anmäla vilka som har insynsställning i bolaget eller dess dotterbolag inom viss tid från det att insynsställningen uppkom. Bolaget skall samtidigt skriftligen underrätta vissa kategorier dem av som omfattas av anmälningsskyldigheten. I nu aktuella fall skall avgiften uppgå till 15 000 kr. Ett ytterligare fall då avgift kan komma i fråga Finansär om inspektionen begärt uppgifter från ett aktiebolag eller juridisk en person i anledning av att det antas att en bestämmelse i insiderlagen har överträtts. Avgiften är i det fallet 15 000 kr. Avgift kan också bli aktuell om den som har insynsställning i ett aktiemarknadsbolag förvärvar aktier i bolaget, och säljer motsvarande antal aktier av samma slag tidigare än tre månader efter förvärvet. Detta gäller också för närstående fysiska och juridiska personer som förvärvar aktier i aktiemarknadsbolaget och vilkas aktier skall likställas med aktier som innehas av personer med insynsställning. Avgiften skall i detta fall utgöra 90 procent skillnaden mellan inköps- och av

forsäljningspriset.

Den särskilda avgiften skall alltid uppgå till lägst 15 000 och högst 350 000 kr. Beloppet skall kunna efterges helt eller delvis överom trädelsen är ringa eller ursäktlig eller om det finns synnerliga skäl.

Särskild avgift enligt lagen 1992:1602 valuta- och om kreditreglering

Lagen är i princip beredskapslag och gäller möjligheterna att foren ordna om valutareglering och kreditreglering. Regeringen får, efter samråd med Riksbanken, förordna valutaom

Olika sanktionsavgifter 375

reglering Sverige är i krig eller krigsfara. Regeringen får också, på om framställning Riksbanken, förordna valutareglering det råder av om om utomordentliga förhållanden är föranledda av krig eller krigsfara som Sverige har befunnit sig krig utanför Sveriges gränser, en som allvarlig olycka, våldshandling, epidemi eller liknande, eller utom-

ordentligt stora kortfristiga kapitalrörelser. Valutareglering skall tillgripas bara det är uppenbart att andra om åtgärder inte är tillräckliga och möjliga. Om det beslutats om valuta-

reglering, får regeringen på framställning Riksbanken också förav ordna om kreditreglering. Valutareglering innebär att de valutatransaktioner som anges i förordnandet Valutareglering, inte får genomföras utan tillstånd av om Riksbanken. Om regeringen har förordnat valutareglering, får Riksbanken om meddela föreskrifter skyldighet för den för egen eller någon om som räkning har gjort valutatransaktion, att lämna de uppgifter annans en och visa de handlingar angående transaktionen som behövs för upp kontroll att valutaregleringen följs. av Enligt straffbestämmelsema i lagen skall bl.a. den dömas till böter eller fängelse i högst ett år, med uppsåt bryter mot ett förordsom nande Valutareglering eller låter bli att lämna en uppgift eller om lämnar oriktig uppgift och därigenom föranleder att ett tillstånd till en valutatransaktion beviljas, inte skulle ha meddelats. Har en som annars enligt lagen otillåten gärning begåtts oaktsamhet, döms till en av grov böter. l ringa fall döms inte till Om ett uppsåtligt brott är att ansvar. döms till fängelse i högst två år. Vid bedömningen av anse som grovt, brottet är grovt skall särskilt beaktas gämingen har avsett om om mycket betydande belopp eller något annat sätt har varit av synnerligen allvarlig För försök och medverkan till brott döms till ansvar art. enligt 23 kap. brottsbalkenl. Allmänt åtal får väckas endast efter med-

givande Riksbanken. av Egendom har varit föremål för uppsåtliga brott eller vederlag som för sådan får förklaras förverkad helt eller delvis. I stället för

egendom

egendom kan dess värde helt eller delvis förklaras förverkat. Kreditreglering innebär att Riksbanken får förordna utlåningsom reglering, emissionskontroll, räntereglering och placeringskrav enligt vad regeringen förordnat. Ett kreditinstitut åsidosätter föreskrift som en har meddelats med stöd ett förordnande om kreditreglering som av skall betala särskild avgift till staten. Riksbanken prövar frågan om en

Det gäller naturligtvis enbart de uppsåtliga brotten.

särskild avgift. Den särskilda avgiften bestäms viss ränta på ett som belopp som Riksbanken fastställer underlagsbeloppet. Underlagsbeloppet är beroende av vilken slags överträdelse det är frågan om. Om det finns särskilda skäl, får den särskilda avgiften sättas ned helt eller delvis. Riksbanken får förelägga ett kreditinstitut att lämna de uppgifter som Riksbanken anser nödvändiga för att bedöma kreditreglering om behövs eller för att tillämpa ett meddelat förordnande. Den med som uppsåt låter bli att lämna föreskriven uppgift eller lämnar oriktig en en uppgift i samband med fullgörande av uppgiftsskyldigheten döms till böter eller fängelse i högst ett år eller brottet är att grovt om anse som till fängelse i högst två år. Vid bedömningen brottet är grovt av om skall särskilt beaktas, gärningen har rört mycket betydande belopp om eller kreditvolym eller annat sätt varit av synnerligen allvarlig art. Har den otillåtna gärningen begåtts av grov oaktsamhet, döms till böter. I ringa fall döms inte till ansvar. Om flera har medverkat till en otillåten gärning, tillämpas bestämmelserna i 23 kap. brottsbalken. Allmänt åtal får väckas endast efter medgivande Riksbanken. av

Konkurrensskadeavgiften enligt konkurrenslagen 1993:20

Avgiften behandlas i avsnitt 13.2.3

Avgift enligt lokalradiolagen 1993:120

För rätt att sända lokalradio krävs tillstånd av Radio- och TV-verket. Ett sådant lämnas till en fysisk eller juridisk och omfattar person endast ett sändningsområde. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet sänder utan program tillstånd där sådant krävs döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Ett föremål har använts hjälpmedel vid brottet eller som som föremålets värde får förklaras förverkat, det är nödvändigt for att om förebygga brott eller det finns andra särskilda skäl för det. Program som inte är reklam får inte på ett otillbörligt sätt gynna kommersiella intressen. Om ett inte är helt program som en annons eller delvis har bekostats av någon annan än den bedriver sändsom ningsverksamheten sponsrats, skall det på lämpligt sätt i början och slutet av programmet eller vid ettdera tillfället eller vilka anges vem bidragsgivama Ett program som huvudsakligen handlar nyheter om eller nyhetskommentarer får inte Ett får inte sponsras. program spons-

Olika sanktionsavgifter 377

någon huvudsakliga verksamhet gäller tillverkning eller ras av vars försäljning alkoholdrycker eller tobaksvaror. Före och efter varje av sändning skall det sändas särskild signatur tydligt av annonser en som skiljer från övriga sändningar. Med annonser avses reklam annonserna samt sändningar utan att reklam sänds uppdrag av någon som vara Av inte är reklam skall det framgå i vems annan. en annons som intresse den sänds. I får det inte uppträda personer som spelar annonser framträdande roll i program som huvudsakligen handlar om nyheter en eller nyhetskommentarerl. Annonser får sändas högst åtta minuter under timme mellan hela klockslag. Det nu sagda gäller inte för en sådan reklam den sändande gör för sin programverksamhet. som Den åsidosätter vad sagts får åläggas att betala en som som nu särskild avgift. Den särskilda avgiften fastställs till lägst fem tusen kronor och högst fem miljoner kronor. Avgiften bör dock inte överstiga tio procent den sändandes årsomsättning under det föregående av räkenskapsåret. Vid prövning frågan avgift skall påföras skall av om rätten särskilt beakta överträdelsens art, varaktighet och omfattning. När avgiftens storlek fastställs skall särskilt beaktas de omständigheter legat till grund för prövning av frågan om avgift skall påföras som samt de intäkter den sändande kan beräknas ha fått med anledning som överträdelsen. Avgiften tillfaller staten. av Frågor påförande särskild avgift prövas av Länsrätten i om av Stockholms län på ansökan Granskningsnämnden för radio och TV. av Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Lageravgift enligt lagen 1994:1704 om lageravgift på vissa

jordbruksprodukter

Denna avgift tas ut den den 31 december 1994 innehar för av som mycket socker eller ris i lager. Från lageravgiften för socker får den betalar avgift för lagret enligt artikel 8 i rådets förordning EEG som 1785/81 den 30 juni 1981 om den gemensamma organisationen nr av marknaden för socker, göra vissa avdrag. av Den är skyldig att betala lageravgift eller avgift på överlager som skall lämna deklaration heder och samvete till Jordbruksverket en om sitt innehav av avgiftspliktiga varor.

ZDet att det skall otillbörligt mot konsumenter om det i anges anses vara uppträder personer som spelar en framträdande roll i program som annonser huvudsakligen handlar om nyheter eller nyhetskommentarer och att detta kan medföra marknadsstömingsavgift enligt bestämmelserna i marknadsföringslagen.

378 Olika sanktionsavgifter

Särskild avgift enligt lagen 1994:1776 om skatt på energi

I lagen finns bestämmelser om sanktioner vid otillåten användning av märkta oljeprodukter m.m. Dessa innebär bl.a. att den som avlägsnar sådana märkämnen som anges i lagen från oljeprodukter eller på annat sätt tar befattning med oljeprodukter för vilka energiskatt inte betalats, i syfte att dessa produkter skall tillföras bränsletank som förser motor på motordrivet fordon eller båt med bränsle döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Om ett brott har rört betydande värden eller det i annat fall är att anse som grovt skall, om förfarandet inte utgör led i gärning som är belagd med strängare straff enligt skattebrottslagen 1971:69, dömas till fängelse i högst två år. I ett sådant fall är även försök eller förberedelse straffbart och 23 kap. brottsbalken tillämpas.

Ett föremål som använts som hjälpmedel vid brott enligt lagen eller dess värde får förklaras förverkat, om det är nödvändigt för att förebygga brott eller det finns andra särskilda skäl till det.

En särskild avgift skall betalas för motordrivet fordon och båt, vars bränsletank innehåller otillåtna oljeprodukter. Sådan befattning är inte straffbelagd. Avgiften uppgår för personbil och båt till 10 000 kronor. Avgiften beräknas för lastbilar, bussar, traktorer och tunga terrängvagnar som är registrerade i bilregistret efter den s.k. skattevikten till 10 000 kr, 20 000 kr, 30 000 kr, 40 000 kr eller 50 000 kr. Avgiften för andra motordrivet fordon än som sagts uppgår till 20 000 kronor. Avgiften tas ut för varje tillfälle som bränsletank påträffas med otillåtna oljeprodukter.

Om avgift påförts någon och skall sådan avgift påföras honom för ytterligare tillfälle inom ett år från det tidigare tillfället, tas avgiften ut med en och en halv gånger det belopp som skulle ha påförts för en förstagångs överträdelse.

Avgiften påförs påförs genom beslut av beskattningsmyndigheten ägaren till fordonet eller båten. Brukar någon fordon eller båt

annans utan lov, påförs brukaren avgiften. I fråga om ett fordon eller en båt som har köpts på kredit med förbehåll om återtaganderätt köpa-

anses ren som ägare. Som ägare anses också den som innehar ett fordon eller en båt med nyttjanderätt för bestämd tid om minst ett år. Innehas fordonet eller båten i annat fall med nyttjanderätt, anses nyttjanderättshavaren som ägare, om han har befogenhet att bestämma

om förare eller anlitar annan förare än ägaren har utsett. Har ett fordon eller en båt flera ägare, är de solidariskt ansvariga för den avgift som skall betalas enligt detta kapitel.

Om det finns särskilda skäl, kan beskattningsmyndigheten medge

Olika sanktionsavgifter 379

nedsättning eller befrielse från avgiften. Beskattningsmyndighetens av beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Tillsynen över efterlevnaden bestämmelserna i detta kapitel skall av vad avser motordrivna fordon utövas av polismyndighetema samt av tullmyndighetema vad gränskontroll. Kustbevakningen skall avser utöva tillsynen båtar. Polismyndighetema skall dock utöva sådan av tillsyn inom områden inte övervakas av Kustbevakningen. Tillsom synsmyndighetema har rätt att få tillträde till låsta utrymmen i fordon och båtar. Myndigheterna har rätt att få de upplysningar, handlingar och som behövs för tillsynen. För uttagna prov betalas inte ersättprov ning.

Avgift enligt förordningen 199525 röjningsbidrag till om äppelodlare

Länsstyrelsen skall kontrollera att de uppgifter som läggs till grund för röjningsbidrag stämmer överens med de faktiska förhållandena, och att villkoren för bidraget uppfylls. Belopp stödmottagaren inte är som berättigad till skall betalas tillbaka. Om ett beslut bidrag har meddelats grund av oriktig eller om vilseledande uppgift bidragsmottagaren eller denne brutit mot av om villkor eller åtaganden gäller för stödet, får beslutet omedelbart som hävas och lämnat bidrag krävas tillbaka inom femton år från det att beloppet betalades ut. Därutöver framgår av tillämpningsföreskriftema till rådets förordning EEG 1200/90 förbättring av gemennr om skapens produktion äpplen att den inte fullföljer de åtaganden av som gäller för röjningsbidrag till bidragsmyndigheten skall betala en som avgift motsvarande bidraget.

Marknadsstörningsavgift enligt marknadsföringslagen 1995:450

Avgiften behandlas i avsnitt 13.2.4

Avgift enligt lagen 1995:528 om revisorer

Om revisor uppsåtligen gör orätt i sin verksamhet eller annat sätt en förfar oredligt eller revisor inte betalar föreskriven avgift, skall om en godkännandet eller auktorisationen upphävas. Om det föreligger förmildrande omständigheter, får i stället varning meddelas. Om revisor på annat sätt åsidosätter sina skyldigheter som reen visor, får varning meddelas. Om det är tillräckligt, får Revisorsnämn-

380 Olika sanktionsavgifter

den i stället meddela erinran. Är omständigheterna synnerligen fören svårande, får godkännandet eller auktorisationen upphävas. En revisor som tilldelas varning får, det finns särskilda skäl, om även åläggas att betala en straffavgift till staten med lägst ettusen och högst tjugofemtusen kronor. Bestämmelserna gäller även for revisionsbolag. Vad sägs som om upphävande av godkännande eller auktorisation skall i stället avse

upphävande av registrering.

Det är Revisorsnämnden som prövar frågor om upphävande av godkännande, auktorisation eller registrering samt särskild avgift. Revisorsnämndens beslut får överklagas hos allmän forvaltningsdomstol. Nämndens beslut om straffavgift verkställs, sedan det har vunnit laga kraft, som domstols dom. Lagen innehåller också straffbestämmelse for den obeen som hörigen utger sig för godkänd eller auktoriserad revisor. Han att vara döms till böter.

Förseningsavgifter för aktiebolag enligt årsredovisningslagen 1995:1554

Bestämmelserna om förseningsavgift i årsredovisningslagen motsvarar bestämmelser som tidigare fanns i aktiebolagslagen. Om ett aktiebolag inte ger bestyrkta kopior av årsredovisning och revisionsberättelse eller om årsredovisningen saknar bevis att om resultaträkning och balansräkning har fastställts med uppgift om bolagsstämmans beslut beträffande bolagets vinst eller förlust, skall bolaget betala en förseningsavgift. Beslut forseningsavgift fattas om av registreringsmyndigheten. Ett aktiebolag skall som huvudregel betala förseningsavgift en om handlingarna inte har kommit till registreringsmyndigheten inom sju månader från räkenskapsårets utgång. Avgiften skall uppgå till 10 000 kr för publika aktiebolag och 5 000 kr för privata aktiebolag. Om handlingarna inte kommer inom två månader från det att en underrättelse avsänds till bolaget beslut förseningsavgift, skall om om bolaget en en första omgång betala en ny förseningsavgift. Den nya avgiften skall uppgå till 10 000 kr för publika aktiebolag och 5 000 kr för privata aktiebolag. Proceduren kan upprepas och då skall bolaget betala forseningsavgift 20 000 kr för publika aktiebolag och en ny om 10 000 kr for privata aktiebolag. Om bolaget har gett de handlingar som avses men kopioma inte är bestyrkta eller är behäftade med någon brist lätt kan annan som

Olika sanktionsavgifter 381

avhjälpas, får registreringsmyndigheten meddela beslut om förseningsavgift endast om bolaget har underrättats om bristen och fått tillfälle att avhjälpa den men inte gjort det inom rätt tid.

En förseningsavgift skall efterges, om underlåtenheten att ge handlingen framstår som ursäktlig med hänsyn till omständigheter som bolaget inte har kunnat råda över. Avgiften skall också efterges om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut den. Bestämmelserna om eftergift skall beaktas något yrkande om detta inte har fram-

även om ställts, om det föranleds av vad som har förekommit i ärendet.

Särskilt tillägg enligt lagen 1995:1623 om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar

Om Skattemyndigheten vid omprövning finner att skattereduktion inte skulle ha medgetts eller att skattereduktion medgetts med för högt belopp, skall den skattskyldige betala ett särskilt tillägg motsvarande 30 procent av det belopp varmed skattereduktionen sätts ned. Om det finns särskilda skäl skall tillägg inte betalas.

Det finns också straffbestämmelser. Den i ärende om skatte-

som reduktion uppsåtligen eller av grov oaktsamhet i en handling lämnar oriktig uppgift och därigenom föranleder att skattereduktion tillgodoräknas trots att det inte skulle ha skett eller att skattereduktion tillgodoräknas med för högt belopp döms till böter eller fängelse i högst två år, om inte gärningen är belagd med straff i brottsbalken.

Transporttillägg enligt lagen 1996:598 om kontroll av yrkesmässiga vägtransporter av alkohol och tobak

Bestämmelserna gäller vid kontroll av att det som är eller kan antas vara yrkesmässig transport av varor genomförs i enlighet med bestämmelserna i

lagen 1994:1776 om skatt energi såvitt avser mineraloljeprodukter enligt 1 kap. 3 a § nämnda lag,

lagen 1994:1564 om alkoholskatt och lagen 1994:1563 om tobaksskatt.

Av dessa lagar följer att ledsagardokument och bevis om ställd säkerhet i vissa fall skall medfölja vid transporter mellan länderna i Europeiska unionen. Förare av transportmedel är i princip skyldiga att legiti-

382 Olika sanktionsavgifter

mera sig och att i förekommande fall tillhandahålla beskattningsmyndigheten ledsagardokument samt bevis om ställd säkerhet. Föraren är vidare skyldig att på förfrågan av beskattningsmyndigheten lämna upplysningar som är eller kan antas vara skattskyldig för de

om vem transporterade varorna, vem som är uppdragsgivare, vem som är mottagare, varifrån har transporterats, varomas destination samt att

varorna även i övrigt lämna upplysningar och tillhandahålla medförda handlingar kan ha betydelse för beskattningen.

som

Om ledsagardokument eller bevis om ställd säkerhet inte medföljer transporten skall beskattningsmyndigheten, om det föreligger en skyldighet att medföra sådana dokument påföra den skattskyldige en särskild avgift transporttillägg. Transporttillägget är tjugo procent av de punktskatter belöper på eller kan antas belöpa varorna.

som

Om föraren transportmedlet inte medför eller tillhandahåller

av ledsagardokument eller bevis om ställd säkerhet och det föreligger en skyldighet att medföra sådana dokument skall beskattningsmyndigheten påföra honom transporttillägg med 5 000 kronor. Beslut om transporttillägg kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Om den skattskyldige eller föraren inkommer med ledsagardokument eller bevis ställd säkerhet till beskattningsmyndigheten, skall

om transporttillägget undanröjas. Transporttillägg får efterges om det framstår uppenbart oskäligt att ta ut tillägget. Bestämmelserna om

som undanröjande och eftergift transporttillägg skall beaktas ex officio.

Lagen innehåller också straffbestämmelser som dock inte avser

gärningar kan föranleda transporttillägg. Förare av samma som transportmedel är skyldiga att stanna polismans anmaning. Den som uppsåtligen eller oaktsamhet låter bli att stanna en anmaning

av döms till böter.

Avgift enligt radio- och TV-lagen 1996:844

I l0 kap. finns såväl straffbestämmelser som bestämmelser om avgifter.

Bestämmelserna konkurrerar inte det sättet att bägge sanktionerkan komma i fråga för ett och samma förfarande.

Den som åsidosätter bl.a. villkor om annonser och sponsrade pro-

och bestämmelser otillbörligt gynnande av kommersiella gram om intressen och om sponsring kan påföras en särskild avgift. Vid prövningen avgift skall påföras skall rätten särskilt beakta över-

om trädelsens art, varaktighet och omfattning. Avgiften tillfaller staten.

Den särskilda avgiften fastställs till lägst fem tusen kronor och

Olika sanktionsavgifter 383

högst fem miljoner kronor. Avgiften bör dock inte överstiga tio pro-

den sändandes årsomsättning under det föregående räkenskapscent av året.

När avgiftens storlek fastställs skall särskilt beaktas de omständigheter legat till grund för prövning av frågan om avgift skall

som påföras samt de intäkter den sändande kan beräknas ha fått med

som anledning överträdelsen se vidare avsnitt 9.3.4.

Frågor påförande särskild avgift prövas av Länsrätten i

om av Stockholms län ansökan Granskningsnämnden för radio och TV.

Avgifter med anknytning till renskötsel

Lag 1926: 1 innefattande bestämmelser i anledning av konventionen den 9 maj mellan Sverige och Finland angående renar i gränsområdena

För uppehåll här i riket skall erläggas betesavgift för varje

renamas en

kalvar under ett års ålder inbegripna. Denna avgift utgör tio öre ren, för varje dag av uppehållet.

Finnes att bortdrivande blivit utan ägarens vållande uppe-

renamas hållet, skall vid avgiftens beräknande tagas den hänsyn till förhållan-

finnes skälig. det, som

Är uppenbart att renägaren avsiktligt låtit sina beta här i riket,

renar kan betesavgiften fastställas intill det dubbla beloppet. I sådant fall skall renägaren beredas tillfälle att yttra sig i ärendet.

Förutom betesavgift skall de uppehåll föranledda ut-

av renamas gifterna ersättas, t.ex. arbete med samlande, bevakning, utskiljande och bortdrivande av renarna.

Om ett meddelande enligt lagen har gått iväg, och uppehålla sig de

meddelandet ännu tio dagar därefter här i riket, utan renar, som avser, att någon infunnit sig för att bortföra dem, skall ett belopp motsvarande tio procent värde, kalvar under ett års ålder inbegrip-

av renamas na, anses förbrutet.

Sådan påföljd skall också tillämpas, där någon inställt sig för renar-

bortförande, de likväl finnas kvar ännu efter det femton dagar nas men förflutit från det meddelande avsänts samt väderleksförhållanden, rovdjur, renägares eller renvårdares försummelse att efterkomma åliggande eller andra omständigheter icke utgjort tvingande hinder mot bortförandet.

Lag 1972:114 med anledning av konventionen den 9 februari 1972 mellan Sverige och Norge om renbetning

I konventionen finns bestämmelser om en betesavgift som skall betalas om renar från det ena landet uppehållit sig i det andra landet utan stöd av konventionen eller på betesområden där de inte får vara.

Det är vederbörande renägare/sameby åläggas att betala betesavgift.

Betesavgift som en sameby betalat på grund av olovlig renbetning f°ar

byn kräva åter av den som varit vållande till den olovliga betningen.

Betesavgiñen är i Sverige 1 kr och i Norge 1:40 nkr per ren utan hänsyn till uppehållets varaktighet samt i Sverige 0:40 kr och i Norge 0:55 nkr per ren for varje dag renama uppehållit sig i det andra landet. Har uppehållet bringats att upphöra senast fjorton dagar efter det att lantbruksnämnden/reindriftsinspektören mottagit meddelande om olovlig betning, är avgiften från och med den femtonde dagen efter mottagandet av meddelandet i Sverige 0:75 kr och i Norge 1:05 nkr per ren och dag. För kalvar under ett år utgår avgift.

Beslut om betesavgift fattas av den lantbruksnämnd/reindriftsinspektör inom vars område det olovliga uppehållet ägt rum. Kan det olovliga uppehållet icke läggas renägaren eller den som på hans vägnar

för till last eller är det eljest med hänsyn till omstänansvarar renama digheterna oskäligt att ålägga full avgift, kan lantbruksnämnden/reindriftsinspektören nedsätta avgiftsbeloppet eller, om särskilda skäl föreligger, besluta att betesavgiñ icke skall utgå.

Konvention som utarbetats till skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen Bedrägerikonventionen

sou 1997:127 Bilaga 6 387

Nr C 316/48 Europeiskagemenskapernasofficiellatidning 27. 11. 95

RÅDETSAKT

avden26 juli 1995

omutarbetandet konventionenav omskydd Europeiskagemenskapernasfinansiella

intressen

95/C 316/03

EUROPEISKAUNIONENSRÅDHARANTAGITDENNAAKT

medbeaktande Fördragetav om Europeiskaunionen,särskiltartikel K.3.2c detta,ochi medbeaktande följande:av Föratt förverkligaunionensmål betraktarmedlemsstaternakampenmot bedrägeri riktar

som sigmot Europeiskagemenskapernasfinansiellaintressen,somen frågaav gemensamtintresse somingår deti samarbetesominrättatsmedstödavavdelningVI i fördraget. För att med full kraft bekämpasådant bedrägeriär det nödvändigt träffa första

att en överenskommelsesomsnarastskallkompletterasmed juridisk akt syftei förstärka

enannan att detstraffrättsligaskyddetför Europeiskagemenskapernasfinansiellaintressen. RÅDET BESLUTAR upprättaatt den konventionvarstext återfinns bilaganochi somdennadag har undertecknats företrädareför regeringarnaiav unionensmedlemsstater, REKOMMENDERARatt konventionenantasav medlemsstaternaenlighetmed derask0nstil tutionellabestämmelser.

Utfärdad Brysseli den26 juli 1995.

Parådetsvägnar

A.BELLOCHjULBE

Ordförande

27. 11. 95 Europeiskagemenskapernasofficiellatidning Nr C 316/49

BILAGA

KONVENTION

utarbetatspå grundval artikelK.3 i fördragetom Europeiskaunionenom skyddav som av

Europeiskagemenskapernasfinansiellaintressen

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDEPARTERNAtill denna konvention,Europeiskaunionens

medlemsstater,

SOMHÄNVISAR Europeiskaunionenstill rådsakt avden 29juli 1995,

SOMÖNSKARsäkerställaatt derasstraffrättsligabestämmelser effektivtsätt bidrartill att

skyddaEuropeiskagemenskapernasfinansiellaintressen,

SOMUPPMÄRKSAMMAR bedrägerieratt somriktat sig mot gemenskapernasinkomsteroch utgifter i mångafall inte är begränsadetill ett endaland ochatt deofta genomförs formi av

organiseradbrottslighet,

SOMÄR ÖVERTYGADE skyddetför Europeiskagemenskapernasfinansiellaintressen

om att skall sådant alla bedrägligaförfaranden riktar sigmotdessaintressenblir föremål

vara att som för straffrättsliglagföringochatt det krävsatt gemensamdefinitioninförs dettai syfte,

SOMÄRÖVERTYGADEombehovetavatt beläggasådanaförfarandenmedeffektiva,proportionella och avskräckandestraffrättsligapåföljder, utan att detta påverkarmöjlighetenatt användaandrapåföljdernärsåär lämpligt liksomom behovetav att, åtminstonenär detär frågaomallvarligafall, införa frihetsberövandepåföljdersomkanmedförautlämning,

SOMINSERatt företagspelarenviktig roll på deområdensomfinansierasgenomEuropeiska gemenskapernasbudgetoch undervissaomständigheter,personermedbefogenhetatt fatta

att, besluti företageninteskallkunnaundgåstraffrättsligtansvar,

SOMÄRFASTBESLUTNA tillsammansbekämpabedrägerisomriktar sig mot Europeiska

att gemenskapernasfinansiellaintressengenomatt åta sig förpliktelsersom rör jurisdiktion,

utlämningochömsesidigtsamarbete,

HARENATSOMFÖLJANDE.

Artikel 1 undanhållandeavinformationsomskall lämnasi

enlighetmedsärskildaföreskrifter,om gärningen

A"manna. bestamme, Iser effekt,

har Samma

l dennakonventionförståsmedbedrägeri riktar användning sådanamedelför andrasyftenän

som - av sig Europeiskagemenskapernasfinansiellaintressen demsommedlenursprungligenhar beviljatsför, mot

a i fråga om utgifter, varje uppsåtlighandlingeller

b i fråga inkomster,varjeuppsåtlighandlingeller uppsåtligunderlåtenhet ä, ;m hänförati" om

som uppsåtligunderlåtenhet hänföratill

somär att användningellerpresentationav falska,felaktiga ellerofullständigauppgiftereller dokument, användningellerpresentationavfalska,felaktiga

om detta ledertill att medelfrån Europeiskagemen- eller ofullständigauppgifter eller dokument,om skapernasallmännabudgetellerfråndebudgetar detta ledertill att medelfrån Europeiskagemenförvaltas Europeiskagemenskapernaeller skapernasallmännabudgetellerfrån de budgetar som av för derasräkningotillbörligenuppbärsellerinne- förvaltasav Europeiskagemenskapernaeller

som hålls, för derasräkningminskaspá ett olagligtsätt.

SOU 1997: 127 Bilaga 6 389

Nr C316/50 Europeiskagemenskapernasofficiellatidning 27. 11. 95

- undanhållande informationav somskalllämnasi somriktarsigmotEuropeiskagemenskapernasfinansiella enlighetmedsärskildaföreskrifter,omgärningen intressenoch som avsesi artikel gärningenhar om harsammaeffekt, begåttsför företagetsräkning av en personsom är underställddem. - missbrukav en förmånsomlagligenerhållits,om gärningenharsammaeffekt.

Om inte följer artikel 2.2 skallvarjemed- Artikel 4 annat av -lemsstatvidta nödvändigaoch lämpligaåtgärderför att Jurisdiktion överföra bestämmelsernapunkti 1 till den nationella straffrärtensåatt de förfaranden där beläggs somavses medstraff. Varjemedlemsstatskallvidtanödvändigaåtgärderför att kunnautövajurisdiktionöverdegärningarsomstaten har belagtmedstraffi enlighetmedartiklarna1och2.1, Om inte annatföljer av artikel 2.2 skallvarjemed- när lemsstatocksåvidta nödvändigaåtgärderför att uppsåt ligt upprättandeelleruppsåtligttillhandahållande fals-av bedrägeri,delaktighet eller försöktill bedrägerii - mot ka, felaktigaeller ofullständigauppgiftereller dokument Europeiskagemenskapernasfinansiellaintressenhelt somhar den effekt som angesi punkt beläggsmed ellerdelvisbegåsinomdessterritoriumliksombedrästraff om gärningarnainte redan är straffbelagda, geridär vinningenuppkommerinomdetterritoriet, antingensom gärningsmannaskapeller som medhjälp, anstiftaneller försök till bedrägerienligt definitioneni enpersoninomdessterritoriummedvetetmedverkar punkt 1. till eller anstiftar sådantbedrägeriinom en annan medlemsstatsterritorium,

4. Bedömningenav om en handlingeller underlåtenhet gärningsmannenär medborgarei denberördamedenligt punkterna och 31 varit uppsåtligfår görasmot lemsstatenvarvid dock den statenslagstiftningfår bakgrundavyttrefaktiskaomständigheter. ställasomvillkor att gärningenärbelagdmedstraff i denstatdär denbegicks.

Artikel 2 Varjemedlemsstatfår, sambandmedanmälanenligti Straffrättsligapåföljder artikel11.2,förklara den tillämpatredje att inteavseratt srrecksatsenpunkti 1i dennaartikel. Varje medlemsstatskall vidta de åtgärdersom är nödvändigaför attsådanaförfarandensomavsesi artikel liksommedhjälp,anstiftanellerförsöktill degärningar i artikel1.1,beläggsmedeffektiva,proportio- Artikel 5 somavses nella och avskräckandestraffrättsliga påföljder, där- Utlämningoch åtal ibland, åtminstonei allvarliga fall, frihetsberövande påföljdersom kan medförautlämning,varvid det står klartatt medallvarligafel debedrägerier rör Varje medlemsstatsomenligtsin nationellalagstiftmenas som minstdetminimibelopp varjemedlemsstatfastställt. ning inte utlämnarsina egnamedborgareskall vidta som Dettaminimibeloppfår inte överstiga50 nödvändigaåtgärderför att kunnautövajurisdiktioni 000 ecu. frågaom gärningarsomstatenhar belagtmedstraff i enlighetmedartiklarna1 och 2.1 och sombegåttsav När det är fråga om mindre allvarligabedrägerier dess medborgareutanfördessterritorium. egna somavservärdenunderstigande 0004 ecuoch när det inte föreliggernågraförsvårandeomständigheterenligt statenslagstiftningkan en medlemsstatdock föreskriva När medborgarei medlemsstatanklagasför en en att andrapåföljderän desomangesi punkt i medlemsstatha begått straffbargärning en annan en sombeskrivs artiklarnai 1 och 2.1,och medlemsstaten inte utlämnardennapersontill denandramedlemsstaten Europeiskaunionensråd kan enhälligt ändra den enbart grund av dennesmedborgarskap,skall den värdegränssomangesi punkt överlämnaärendettill sinabehörigamyndigheterför åtal, omdetfinnsanledningtill detta.Förart göralagföring möjlig skall akter, upplysningaroch föremålsomrör Artikel 3 gärningenöverlämnasi enlighetmedbestämmelsernai artikel 6 i den europeiskakonventionenom utlämning. Straffrättsligtansvarför företagsledare Denansökandemedlemsstatenskall underrättasomvilka rättsliga atgärdersom har vidtagits och resultatetav Varje medlemsstatskallvidta nödvändigaåtgärderföratt dessa. företagsledareeller andra personermed befogenhetatt fatta beslut eller utöva kontroll inom företagetskall kunna hållasstraffrättsligtansvarigaenligt de principer l frågaom bedrägerisomhar riktat sigmotEuropesomangesI dennationellarätten,i frågaom bedrägerier iskagemenskapernasfinansiellaintressen enfar medlems-

390 Bilaga 6 SOU 1997: 127

27. 11.95 Europeiskagemenskapernasofficiellatidning Nr C 316/51

inte vägrautlämningenbart dengrunden det c dengärningsomhar legattill grundför dendom stat att om rör sig skattebrotteller brott tullbestämmelser. harmeddelatsien annanstatharbegåttsav en om mot som offentligtjänstemani medlemsstateni frågai strid

meddennestjänsteåligganden.

Vad somavsesmed"medlemsstatsegnamedborgare skall dennaartikeli tolkas enlighetmedi varjeförklaring Deundantag gjortstill föremålför enförklaring som somdenstatenhar lämnatenligtartikel6.1b ochc i den enligtpunkt2 skallintevaratillämpliga,omdenberörda

europeiskakonventionenomutlämning. medlemsstaten grundavsammagärningharbegärtatt medlemsstatskalllagförapersoneni frågaeller en annan harbeviljatutlämningavdenne.

Artikel 6 4. Tillämpligabilateralaellermultilateralaöverenskomhar ingåttsmellanmedlemsstaterochdärtill Samarbete melsersom hörandeförklaringarpåverkasinteavdennaartikel.

Om ett bedrägerienligt definitioneni artikel 1 är belagtmedstraff ochrör minsttvåmedlemsstater,skall Artikel 8

dessastatersamarbetaeffektivtvid förundersökning,lag- Domstolen föringochstraffverkställighet,t.ex.genominbördesrättshjälp, utlämning,överförandeavlagföringellerverkställighet domar har meddelatsi medlems- Alla tvistermellanmedlemsstateromtolkningeneller av som enannan dennakonventionskallförstbehandlasi stat. tillämpningenav rådet,enligtdetförfarandesomföreskrivs avdelningi VI

i FördragetomEuropeiskaunionen,i avsiktatt uppnåen

lösning. När fler än enmedlemsstatharjurisdiktion och har möjlighetatt väcka åtal för sammagärning,skall de

berördamedlemsstaternasamarbetaför att avgöravem Om ingenlösninghar uppnåttsinomsexmånaderkanen demsomskall lagföragärningsmannenellergärnings- i tvistenöverlämnafrågan till Europeiska av av parterna männensåatt lagföringen,där detär möjligt,kan skei gemenskapernasdomstol.

enochsammamedlemsstat.

2. Alla tvistermellanen eller flera medlemsstateroch

Europeiskagemenskapernaskommissionom tillämpningen artiklarna1och10dennakonventionsominte av Artikel 7 kunnat lösas förhandling kan hänskjutastill genom domstolen. Ne bis in idem

Medlemsstaternaskall i sin nationellastraffrättsliga Artikel 9

lagstiftningtillämpa principenatt en personsomslutligt Nationellaföreskrifter dömts i en medlemsstatinte får lagförasför samma

gärningi en annanmedlemsstatne bis in idem", om verkställts,håller Bestämmelsernai dennakonventionhindrar inte medpåföljden vid fällandedom- har på - från besluta nationellaföreskrifter verkställasellerinte längrekan verkställasenligt det lemsstaterna att om att dömandelandetslag. som går utöver de skyldighetersom följer av denna

konvention.

Varjemedlemsstatfår, sambandmedanmälanenligti artikel 11.2, förklara deninte skall bunden Artikel 10 att vara av punkt 1 i dennaartikeli ett ellerfleraavföljandefall: Överlämnande information av

a omdengärningsomhar legattill grundför dendom Medlemsstaternaskall till Europeiskagemenskapersom har meddelatsi en annanstat begåttsinom kommissionöverlämnatexternatill den nationella medlemsstatensterritorium, helt eller delvis; i det nas lagstiftningsomgenomfördeskyldighetersomföljer av senarefallet skall dettaundantaginte gällaom gärbestämmelsernai dennakonvention. ningendelvis har begåttsinom den medlemsstats territoriumdär domenhar meddelats,

Förtillämpningenavdennakonventionskalldehöga b dengärning har legattill grundför dendom fördragsslutande i Europeiskaunionensråd fastom som parterna har meddelatsi har riktats ställavilka uppgiftersomskall överlämnasellerutvaxlas som en annanstat mot denmedlemsstatenssäkerheteller andraför den mellanmedlemsstaterna.ellermellandemoch kommisstatenlika viktigaintressen, sionensamthurdettaskallske.

Bilaga 6 391

Nr C 316/52 Europeiskagemenskapernasofficiellatidning 27. 11. 95

Artikel 11 2. Texten till dennakonvention,avfattadpå den anslu-

tandestatensspråk och utarbetadav Europeiskaunio- Ikraftträdande nensråd, skallvaragiltig.

Dennakonventionskall medlemsstaternai antasav Anslutningsinstrumentenskall deponerashos deposienlighetmedderaskonstitutionellabestämmelser. tarien.

Medlemsstaternaskall till generalsekreterarenför 4. För stat somanslutersigtill konventionenträder en Europeiskaunionensråd anmälaatt dehar genomförtde denna krafti nittio dagarefter depositionen anslutav förfarandensomderaskonstitutionellabestämmelserkrä- ningsinstrumentet,eller, den inte har om annu trätt i verför att dennakonventionskall kunnaantas. kraft då dennaperiodlöper dendagdå konventionen ut, träder kraft.i

Dennakonventionträder krafti nittio dagarefterdet att densistamedlemsstatenhargjort sådananmälan en Artikel 13 somavsesi punkt

Depositarien

Generalsekreterarenför. Europeiskaunionensråd är Artikel 12 depositarieför dennakonvention.

Anslutning 2. Depositarienskall i Europeiskagemenskapernasofficiella tidning offentliggöraantagandenoch anslutningar, Dennakonventionståröppenför anslutningför varje förklaringaroch reservationerliksom alla andra anmälstatsomblir medlemi Europeiskaunionen. ningarsomrör dennakonvention.

392 Bilaga 6

27.11.95 Europeiskagemenskapernasofficiellatidning Nr C 316/53

En de cual, los plenipotenciariosabajofirmantessuscriben presenteConvenio.

Til bekrzftelseherafharundertegnedebefuldmxgtigedeunderskrevetdennekonvention.

Zu UrkunddessenhabendieunterzeichnetenBevollmächtigtenihre Unterschriftenunterdieses Ubereinkommengesetzt.

Zemormor uvtntégu, unoyoátpovteçJIÄQQSEOÖOlOLéeeoavmv unoygatpitouçxátw uno tuw OI. mv naçoüoauüutâaøq.

ln witnesswhereof,theundersignedPlenipotentiarieshavehereuntosettheir hands.

Enfoi dequoi,lesplénipotentiairessoussignésontapposéleurssignaturesaubasde présente Convention.

Dá fhianüsin,chuir Lánchumhachtaighthios-sinithea lámh leisangCoinbhinsiunseo. na

ln fede che,i plenipotenziarisottoscrittihannoapposto loro firme in calceallapresente convenzione.

Ten bliike deondergetekendegevolmachtigdenhun handtekeningonderdezeovereenwaarvan komsthebbengesteld.

Em do plenipotenciáriosabaixoassinadosapuseramas suasassinaturasno final da que,os presenteconvençâo.

Tämänvakuudeksialla mainituttäysivaltaisetedustaiatovat allekirjoittaneettämänyleissopimuksen.

Til bekräftelsehärav har undertecknadebefullmäktigadeombudundertecknatdennakonven tion.

Hecho Bruselas, veintiseisdejulio de mil novecientosnoventay cinco,en un ejemplar en lenguasalemana,inglesa,danesa,española,finesa,francesa,griega,gaélica,italiana. unico,en neerlandesa, textossonigualmenteauténticosy queserádepositado portuguesay sueca,cuyos en los archivosde SecretariaGeneraldelConsejode Union Europea.

Udfzrdiget Bruxellesdeni seksogtyvendejuli nittenhundredeog femoghalviems, eksemplari dansk,engelsk,finsk, fransk,grzsk, irsk,italiensk,nederlandsk,portugisisk,spansk.svensk rysk,hvilketeksteralleharsammegyldighed, deponeresog i arkivernei Generalsekretariatet og for Råderfor DenEuropziskeUnion.

sechsundzwanzigstenjuli neunzehnhundertfünfundneunzigeiner Geschehen Brüsselamzu Urschrift in dänischer,deutscher,englischer,finnischer,französischer,griechischer,irischer, italienischer,niederländischer,portugiesischer,schwedischerund spanischerSprache,wobei jederWortlautgleichermaBenverbindlichist;dieUrschrift wird im Archiv desGeneralsekretariatsdesRatesder EuropäischenUnionhinterlegt.

Eyws BguEéMeg,mg eixooiélgilouitiiovxütia ewiaxöotu evevñwanews. o: évo pövo cm; avtitvno. omv awlmñ, yumxñ. yegitavixü,öuvmü. ekknvixi. iokavöixfi, lolftüvlxl. itukmñ. oMavöLxñ.TEOQIOYGÄLXñ,oounöixf xui cpwkavöixfyküiooa,öka ös ta xeiuevaeivai eEioov uuêsvuxánatxatutieewaiom agxeium; FevmüçFoauuateiagtov Evulâovkiov Euguntutxñçm; Evw0nç.

Done Brussels thetwenty-sixthdayof July in theyear onethousandninehundredand at on ninety-fivein a singleoriginal,in theDanish,Dutch, English,Finnish,French.German.Greek. lrish, ltalian, Portuguese,SpanishandSwedishlanguages,eachtext beingequallyauthentic, suchoriginalremainingdeposited thearchivesof theGeneralSecretariatof theCouncilof the EuropeanUnion.

Bilaga 6 393

Nr C 316/54 Europeiskagemenskapernasofficiellatidning 27. 11. 95

Fait a Bruxelles, vingt-sixjuilletmil neufcentquatre-vingt-quinze,en un exemplaireunique, en languesallemande,anglaise,danoise,espagnole,finnoise,française,grecque,irlandaise, italienne,néerlandaise,portugaiseetsuédoise,touscestextesfaisantégalementfoi, exemplaire qui estdéposédanslesarchivesdu Secrérariatgénéraldu Conseilde lUnion européenne.

Arnadhéanamh Bhruiséil,sa anséu fichede Iüil sabhliainmilenaoigcéadnöchaacuig,i scribhinn bhunaidli amháinsa Bhéarla,sa Danmhairgis,san Fhionlainnis,sa Fhraincis,sa Ghaeilge, Ghearmáinis,sa saGhréigis,sanIodáilis,sanOllainnis,saPhortaingéilis, Spáinnissa agussa tSualainnisaguscomhüdarásag na téacsannai ngachceannde na teangachasin; déanfaran scribhinn bhunaidhsin a thaisceadh gcartlanni ArdrünaiochtChomhairlean AontaisEorpaigh.

FartoaBruxelles,addiventiseilugliomillenovecentonovantacinque,in unicoesemplarein lingua danese,finlandese,francese,greca,inglese,irlandese,italiana,olandese,portoghese,spagnola, svedesee tedesca,i testi ciascuna questelinguefacentiugualmentefede, esemplare depositatonegliarchividelsegretariatogeneraledellUnioneeuropea.

Gedaan Brussel,dete zesenrwintigsrejuli negentienhonderdviifennegentig,in éénexemplaar,in de Deense,de Duitse,de Engelse,deFinse,de Franse,de Griekse,de lerse,de ltaliaanse,de Nederlandse,de Portugese,de Spaanseen de Zweedsetaal, zijnde alle tekstengelijkelijk autlientiek,dat wordr neergelegdin hetarchiefvan hetSecretariaat-generaal devan Raadvan de EuropeseUnie.

FeitoemBruxelas,emvinte seise deJulho de mil novecentosenoventaecinco,emexemplar ünico,naslinguasalemå,dinamarquesa,espanhola,finlandesa,francesa,grega,inglesa,irlandesa, italiana, neerlandesa,portuguesae sueca,fazendo igualmente todos os textos, depositadonosarquivosdo Secretariado-Geraldo ConselhodaUniâoEuropeia.

Tehry Brysselissäkahdentenakymmenentenâkuudentenapäivänäheinäkuutavuonnatuhatyhdeksänsataayhdeksänkymmentäviisiyhtenäainoanakappaleenaenglannin,espanian,hollannin, iirin, italian, kreikan,portugalin,ranskan,ruotsin,saksan,suomen tanskankielelläkaikkien näidentekstienollessayhrä todistusvoimaiset, setalletetaanEuroopanunionin neuvoston pääsihteeristönarkistoon.

Utfärdadi Brysseldentjugosjättejuli nittonhundranittiofemi ertendaexemplar,på danska, engelska.finska, franska,grekiska,irländska,italienska,nederländska.portugisiska,spanska, svenskaoch tyska,varvidallatexterär lika giltiga, ochdeponeradiarkivenvid generalsekretariatetför Europeiskaunionensråd.

Pour gouvernement royaumedu de Belgique Voor de Regering het Koninkrijk Belgiê

van Für dieRegierungdesKönigreichsBelgien

Forregeringenfor KongerigetDanmark

Ãyø/á/oø-ø-

394 Bilaga 6

27.11. 95 Europeiskagemenskapernasofficiellatidning Nr C 316/55 Für dieRegierungder BundesrepublikDeutschland

I Å

l V?

° ° Q-ø-f

7 Im mv xuñáçvnonIngEkknvzxñçAnpoztgatia;

Po: GobiernodelReinodeEspaña

Pour gouvernementde Républiquefrançais: ä.

Thar Rialtas hEireann

ceann na FortheGovernmentof Ireland

åwkz7

Bilaga 6 395 Nr C 316/56 Europeiskagemenskapernasofficiellatidning 27. 11. 95 Per governodellaRepubblicaitaliana

Pour gouvernementdu grand-duchéde Luxembourg

VoordeRegeringvanhet Koninkrijk der Nederlanden

157-

;yxa

FurdieRegnerung Republikder Österrench

396 Bilaga 6 27. 11. 95 Europeiskagemenskapernasofficiellatidning Nr C 316/57 PeloGovernoda RepáblicaPortuguesa

Suomenhallituksenpuolesta

Påsvenskaregeringensvägnar

äk

For the Governmentof the UnitedKingdomof Great.Britain and NorthernIreland

ån

Ewâøk wok

ç//â

SOU 1997: 127 Bilaga 6 397

Nr c 151/2 Europeiskagemenskapernasofficiellatidning 20.5.97

BILAGA

PROTOKOLL

upprättatpågrundval artikelK 3 i FördragetomEuropeiskaunionenomförhandsavgörande av Europeiskagemenskapernasdomstolangåendetolkningenav konventionenom skyddav av Europeiskagemenskapernasfinansiellaintressen

DEHOGAFORDRAGSSLLJTANDEPARTERNA.

HARENATS följandebestämmelsersomskallfogastill konventionen. om

Artikel 1 det första protokollet till den konventionen,när domstolenanseratt ett beslut frågani är nödvändigt för att döma saken.i Europeiskagemenskapernasdomstolskall vara behörig att de villkor somfastställs dettai protokoll meddela forhandsavgoranden tolkningenom av konventionenom skyddavEuropeiskagemenskapernasfinansiellaintressen Artikel 3 och protokollet av den 27 september19960, nedan kallat "det förstaprotokollet". Europeiskagemenskapernasdom- Protokollet om stolsstadgaochdessrättegångsreglerskalltillämpas.

2. l enlighetmed Europeiskagemenskapensdomstols Artikel 2 stadgaskallvarjemedlemsstat, den har avgioavsettom vit en förklaring enligt artikel ha rätt att till Europeiskagemenskapensdomstolinkommamedinlagoroch Varje medlemsstatkan,genomen förklaring som skriftliga yttranden i ärendensomavhängiggjortsvid vid undertecknandet dettaav protokoll eller vid avges domstolenenligt artikel varje annat tillfälle efter undertecknandet,godkänna Europeiskagemenskapernasdomstols behörighetatt meddelaförhandsavgörandenom tolkningenav konventionenom skyddav Europeiskagemenskapernasfinan- Artikel 4 siellaintressenochdet förstaprotokollettill denkonventionen de villkor som angesi punkt 2 al eller punkt 2 b. Detta protokoll skall antasav medlemsstaternai enlighetmedderasrespektivekonstitutionellabestämmel-

ser. 2. Varje medlemsstatsom avgeren förklaring enligt punkt 1kanangeantingenatt underrättadepositarien Medlemsstaternaskall när de förfarandensomderaskonstitutionellabestämmelser a varjedomstol deni staten,motvarsavgörandendet föreskriverför antagande dettaprotokoll hargenomav inte finns någoträttsmedelenligt nationelllagstift- förts liksom vilka förklaringar somhar avgivitsenligt ning, får begäraatt Europeiskagemenskapernas artikel domstolmeddelarett förhandsavgörandei ett ärende som uppkommitvid dennadomstol och som rör 3. Detta protokoll skall träda i kraft 90 dagarefter tolkningenavkonventionenomskyddavEuropeiska denunderrättelse,somavsesi punkt från denstatsom gemenskapernasfinansiellaintressenoch det första ärmedlemi Europeiskaunionennärrådetantardenakt protokollet till den konventionen,när domstolen upprättar detta protokoll och somsist genomför beslut i frågan nodvandigtför som anseratt ett ar att formalitet.Protokolletskallemellertidträdai kraft denna dömai saken.elleratt tidigast samtidigtsomkonventionenom skyddav Europeiskagemenskapernasfinansiellaintressen. b varjedomstol deni statenfår begaraatt Europeiska gemenskapernasdomstolmeddelarett förhandsavgörandei ett ärendesomuppkommitvid dennadomstol ochsomrortolkningenavkonventionenomskyddav Artikel 5 Europeiskagemenskapernasfinansiellaintressenoch

Detta protokoll skall stå oppettor anslutningfor UI l{iT 113.13.10.1996.l varjestatsomblir medlemi Europeiskaunionen. iir x.

398 Bilaga 6

205.97 Europeiskagemenskapernasofficiellatidning Nr C151/3

Anslutningsinstrumentenskall deponerashosdepo- Artikel 7

sitarien.

Variemedlemsstatsomar fördragsslutandepartfår

Den Europeiskaunionensråd denanslutande föreslåändringarav dettaprotokoll. Varje forslag till

av medlemsstatensspråk fastställda till detta ändring skall överlämnastill depositarien,som skall

texten protokoll skall giltig. underrättarådetomdetta.

vara

2. Ändringarskallbeslutas rådetav somskall rekom- 4. I förhållandetill enmedlemsstatsomanslutersigtill

efter dagen menderaatt medlemsstaternaantar dem enligheti med dettaprotokoll, träderdettai kraft 90 dagar

eller sinarespektivekonstitutionellabestämmelser. för deponeringen dessanslutningsinstrument,av dagenför ikraftträdandetav detta protokoll, om detta

De dettasattbeslutadeändringarnaträderi kraft ännuinte hunnit träda i kraft vid utgångenav nämnda

i enlighetmedbestämmelsernai artikel4. periodom 90 dagar.

Artikel 8

Artikel 6

Generalsekreterarenför Europeiskaunionensråd Varje stat som blir medlem Europeiskai unionenoch skall depositariefor dettaprotokoll.

vara somansluter sig till konventionenom skydd av Europeiska gemenskapernasfinansiellaintresseni enlighet 2. Depositatienskall i Europeiskagemenskapernas medartikel 12 måstegodkännabestämmelsernai detta officiella tidningoffentliggöraunderrättelser,instrument

protokoll. ochmeddelandensomror dettaprotokoll.

7. Protokoll som till

upprättats

i konventionen till skydd av

Europeiska gemenskapernas

finansiella intressen

första tilläggsprotokollet

SOU 1997: 127 Bilaga 7 401

23. 10. 96 Europeiskagemenskapernasofficiellatidning Nr C 313/1

Ráttsa/ztersom antagitsmed tillämpning av avdelningVI i Fordmgetom Europeiska

unionen

RÅDETSAKT

avden27 september1996

upprättandeav ett protokoll till konventionenom skyddav Europeiskagemenskapernas

finansiellaintressen

96/C 313/01

EUROPEISKAUNIONENSRÅD HAR ANTAGITDENNA syfteatt bekämpasådankorruption vilkeni tjanstemän, AKT såvälnationellatjänstemansomgemenskapstiänstemän,

ärinblandadeochsomskadarellerkanskadaEuropeiska

gemenskapernasfinansiellaintressen. med beaktandeav Fördragetom Europeiskaunionen, särskiltartikelK 3.2 ic detta,och

RÅDET

medbeaktandeavföljande:

FASTSTÅLLERatt det protokoll, vars text återfinnsi

bilaganochsomdennadaghar undertecknatsavföreträ- Vid förverkligandet unionensav mål betraktarmedlems-

darnaför regeringarnai unionensmedlemsstater,härmed staternakampenmot brottslighet,som riktar sig mot

har upprättats, Europeiskagemenskapernasfinansiellaintressen.somen frågaav gemensamtintressesomingår i det samarbete

REKOMMENDERARatt medlemsstaternaantarprotokolsominrättatsmedstödav avdelningVI i fördraget,

let i enlighet med deras respektivekonstitutionella

bestämmelser. Rådetupprättadegenomsin akt den26 juli 1995,som en förstaåtgärd,konventionenomskyddav Europeiska gemenskapernasfinansiellaintressen,vilkensärskiltavser Utfärdad Brysseldeni 27 september1996. kampenmotbedrägeriersomriktar sigmotdessaintressen. Pârådetsvägnar

M. LOWRY Som andraetappär detnödvändigtatt komplettera

en dennakonventionmedett protokollsomsärskilthar till Ordförande

402 Bilaga 7 sou 1997:127

Nr C 313/2 Europeiskagemenskapernasofficiellatidning 23 10 96

BILAGA

PROTOKOLL

upprättatspågrundval artikelav K 3 i FördragetomEuropeiskaunionen,till konventionen som

omskyddavEuropeiskagemenskapernasfinansiellaintressen

DEHÖGAFÖRDRAGSSLUTANDEPARTERNAtill dettaprotokoll,medlemsstateri Europeiskaunionen,

SOMHÃNVISARTILLEuropeiskaunionensrädsaktavden27september1996,

SOMÖNSKARuppnåattderassrrafflagstiftningetteffektivtsättbidrartill attskyddadeEuropeiska gemenskapernasfinansiellaintressen,

SOMKONSTATERARhur viktigkonventionenom skyddav Europeiskagemenskapernasfinansiella intressenavden26juli 1995ärforattbekämpabedrägerier riktarsom sigmotgemenskapensinkomster ochutgifter,

SOMÄRMEDVETNAomdetfaktum Europeiskaatt gemenskapernasfinansiellaintressenkanskadaseller hotasavandrastraffrättsligaöverträdelser,blandannatkorruptionsombegås ellermot avtiänstemän,såväl nationellasomgemenskapstiansteman,somhar ansvarför uppbörd,förvaltningeller utbetalningav gemenskapsmedeldesom kontrollerar,

SOMBEAKTARatt personeravolikanationalitetsomäranställdaavolikaoffentligainstitutionereller organkanvarainblandadei sådankorruption.Föratt till ståndeffektivaåtgärdermotsådanverksamhet medinternationellaförgreningarärdetviktigtattdetfinnsensamstämmigbedömning dessasav straffvärda karaktär medlemsstaternasi straffrättsligalagstiftning,

SOMKONSTATERARattfleramedlemsstarersstraffrättsligalagstiftningbeträffandelagöverträdelsersom begåttsvid tiänsteutövningi allmänhetochsomrörkorruption synnerheti endastavserhandlingarsom begåttsavellerrriotnationellatjänstemänochinte,ellerendastundantagsfall,i omfattarsådanagärningar sominbegripergemenskapstiansremänellertjänstemänfrånandramedlemsstater,

SOMÄRÖVERTYGADEomattdetarnödvändigtattanpassadennationellalagstiftningeni denmånden intestraffbeläggerkorruptionsomskadarellersomkanskadaEuropeiskagemenskapernasfinansiella intressen,ochdärgemenskapstiänstemänellertjänstemänfrånandramedlemsstaterärinblandade,

SOMLIKASÅÃRÖVERTYGADEomattensådananpassningavdenationellalagstiftningarna,närdet gällergemenskapstiänstemänanställdaavgemenskapen,intebör begränsastill bestickningochmutbrott utanbörutsträckas atttill omfattaandrabrottsomdrabbatellerkandrabbaEuropeiskagemenskapernas inkomsterellerutgifter,däriblandlagöverträdelsersombegåttsavellermotdepersonersomhardetstörsta ansvaret,

SOMBEAKTARattdetlikasåarlämpligtattupprättaändamålsenligabestämmelserbeträffandebehörighet ochömsesidigtsamarbeteutanatt dettaskallpåverkade juridiskavillkorenför dessastillämpningi konkretafall,vilketvidbehovkaninbegripahävande immunitet,av

SOMSLUTLIGENBEAKTARattdet lämpligtär attgöraderelevantabestämmelsernai konventionenom skydd Europeiskagemenskapernasfinansiellaintressenavden26juli 1995tillämpligapådelagöverträ-

av delsersomavsesi dettaprotokoll,

HARENATSOMFÖLJANDEBESTAMMELSER.

Bilaga 7 403

23. 10.96 Europeiskagemenskapernasofficiellatidning Nr C 313/3

Artikel 1 Artik Z

Mutbrott

Definitioner

l dettaprotokoll avsesmedmutbrott varjeavsiktlig

handlingsomutförsaventjänstemanför att, direkt eller tredjeman,för egenräkningellerför tredjemans medde genom l dettaprotokollanvändsföljandebeteckningar räkning, begäraeller förmåner, eller ta emot oavsettart, betydelsersomhär anges: löften häromför sätt strider att acceptera att ett som mothansofficiellaförpliktelserutföraellerinteutföraen handling i tjänsteneller vid utövandetav tjänsten,och

somskadareller kan skadaEuropeiskagemenskapernas

finansiellaintressen. a tjänsteman:alla tjänstemän,såvälnationellasom gemenskapstjänstemän,inklusivealla nationella

tjänstemänfrånenannanmedlemsstat. åtgärder behövs Varjemedlemsstatskallvidta de som för att säkraatt en sådangärningsomavsesi punkt 1

straffbeläggs. b gemenslzapszjänsteman:

varje är tjänstemaneller kon- - person som traktsanställd denmeningi somavsesi tjänste- Artikel 3 föreskrifterna för tjänstemäni Europeiska gemenskapernaelleri anställningsvillkorenför Bestickning

övrigaanställdai Europeiskagemenskaperna,

I dettaprotokollavsesmedbestickningvarjeavsiktlig varjepersonsomställtstill Europeiskagemen- handling utförs för att direkt eller - som av en person skapernasförfogandeavmedlemsstaternaeller tredje utlovaeller bevilja förmån,oavsett genom man en någotoffentligtellerprivatorgansomutför till tjänsteman,för räkning eller för tredje av art, en egen uppgiftersommotsvarardemsomEuropeiska räkning,för denne sätt stridermot mans att ett som gemenskapernastjänstemäneller övriga an- hansofficiellaförpliktelserskallutföraeller underlåtaatt

ställdautför. utföra handling i tjänsteneller vid utövandetav en tjänsten och som skadar eller kan skada Europeiska

Medlemmari de bildatsenligtfördra- gemenskapernasfinansiellaintressen. organsom upprättandetav Europeiskagemenskagen om dessa personallikställs med pernasamt organs behövs de inte omfattas Varjemedlemsstatskallvidta deåtgärdersom gemenskapstjänstemän,om av för i Europeiska för att säkraatt en sådangärningsomavsesi punkt 1 tjänsteföreskrifterna tjänstemän elleranställningsvillkoren öv-för straffbeläggs. gemenskaperna rigaanställdai Europeiskagemenskaperna.

Artikel 4 c nationell tjänsteman:tolkas med hänvisningtill

den definition tjänstemanellerämbetsmanhar i Likabehandling dennationellarätteni denmedlemsstatdär persoi frågainnehardennaegenskapvid tillämpnen ning straffrätteni denstaten. Varje medlemsstatskallvidtadeåtgärdersombehövs av för att säkraatt beskrivningarnai dessstrafflagstifming

rättsligaåtgärderbeträffande avöverträdelsersomutgören sådangärningsomavsesi När det gäller en vidtas artikel 1 i konventionennär de begåsav dessnationella tjänstemanfrånenmedlemsstat,vilka av en behöverdensistnämnda tjänstemänvid tjänsteutövningtillämpaspå sammasätt annanmedlemsstat. staendasti när överträdelsernabegåsav gemenskapstjänstemänvid ten tillämpadefinitionenav tjänsteman den mån definitionenöverensstämmermed dess tjänsteutövning.

nationellalagstiftning.

Varje medlemsstatskallvidta deåtgärdersombehövs för att säkraatt beskrivningarnaidessstrafflagstiftning de överträdelsersomavsesi punkt 1 i dennaartikel utarbetatspågrund- av konvention:denkonventionsom samti artiklarna och2 3 när de begåsav ellergentemot val artikelK 3 i FördragetomEuropeiskaunionen. parlaav ministrarnai dessregering,devaldaledamöternai om skyddav Europeiskagemenskapernasfinansiella landetshögsta mentariskaförsamlingar,ledamöternaav intressenden26 juli 1995l. revisionsdomstolvid tjänsteutövningtilldomstolareller lämpas sammasätt näröverträdelsernabegåsaveller

gentemotledamöternaav Europeiskagemenskapernas

l EGT C 316.27.11.1995, 49. kommission,av Europaparlamentet.domarna Europe-l nr s.

404 Bilaga 7 SOU 1997: 127

Nr C 313/4 Europeiskagemenskapernasofficiellatidning 23. 10. 96

iskagemenskapernasdomstoleller ledamöternaav Euro- c överträdelsenhar begåttsgentemotnågon de

av perpeiskagemenskapernasrevisionsrattvid tjänsteutovning. sonersomavsesi artikel 1ellergentemotledamöter

avdeinstitutionersomavsesi artikel4.2, ochsomär

medborgareden berördai staten,

Om en medlemsstathar antagitspeciellalagarom handlingareller underlåtenhetför vilka ministrarna i

d gärningsmannen gemenskapstjänstemanär somtjänstregeringenbör stå till svars,på grundav den särskilda

gör vid någonav Europeiskagemenskapernasinstitpolitiskaställningde har deni staten,behöverpunkt2 i

utionerellervidett organsombildatsenligtfördragen dennaartikel inte tillämpas dessalagar, underförut-

om upprättandetav Europeiskagemenskapernaoch sättningatt medlemsstatengaranteraratt den strafflag-

harsitt sätei denberördamedlemsstaten. stiftningsomgenomförartiklarna och2 3samtpunkt1i dennaartikel ävenomfattarledamöternaav Europeiska gemenskapernaskommission.

Varje medlemsstatkan vid anmälanenligtartikel 9.2

förklaraatt deninte kommeratt tillämpa,ellerendasti 4. Punkterna 2och skall3 intepåverkatillämpningen särskildafall eller under särskildaomständigheterkom-

de bestämmelser straffprocessrättoch faststäl- meratt tillämpa,en eller flera av bestämmelsernaom av om om lande laga domstol, är tillämpligai varjemed- behörighet punkti 1 c och

av som lemsstat.

Detta protokoll skall tillämpas i full överensstäm- Artikel 7 melsemedde relevantabestämmelsernai fördragenom upprättandetav Europeiskagemenskaperna,protokollet Sambandmedkonventionen om immunitetoch privilegierför Europeiskagemenskaperna,domstolensstadgasamtmedde textersomantagitsför tillämpademvadbeträffarhavande immu- Bestämmelsernai artiklarna 5.1,5.2och5.4samt

art av

6 i konventionenskall tillämpassomom det fannsen nitet.

hänvisningtill de gärningarsomavsesi artiklarna 3

och4 i dettaprotokoll.

Artikel 5

Följandebestämmelserkonventionenskalli tillämpas

Påföljder

även dettaprotokoll:

Varjemedlemsstatskall vidta deåtgärdersombehövs Artikel 7 underförutsättning

- att, om annatuppges föratt säkraatt degärningarsomavsesi artiklarna och2 vid den anmälan i artikel 9.2 i detta

som avses 3 samtmedverkantill och anstiftanav dessagärningar protokoll,förklaringarenligtartikel7.2 i konventiokan medföraeffektiva,proportionellaoch avskräckande ävengällerför dettaprotokoll.

nen påföljderdäribland,åtminstonei allvarliga fall, frihetsberövandepåföljdervilka kan ledatill utlämning. Artikel

Punkt skall inte påverka behörigamyndigheters - Artikel 10.

l utövandeav sinadisciplinärabefogenheter förhållandei till nationellaeller gemenskapstjänstemän.Vid bestämmandetav vilkenstraffrättsligpåföljdsomskall âdömas kandenationelladomstolarna,enlighetmedi principerna Artikel 8

i derasegenlagstiftning,beaktaeventuelladisciplinpåfölj-

Domstolen der somredandrabbatsammapersonför sammauppttädande.

Allatvistermellanmedlemsstater tolkningenellerom

tillämpningenav detta protokoll skall först behandlasi

Artikel 6 rådet,enligtdet förfarandesomföreskrivs avdelningi VI

i Fördragetom Europeiskaunionen,i avsiktatt nå en

Behörighet lösning.

Varjemedlemsstatskallvidtanödvändigaåtgärderför

etablerasin behörighetvad gäller de straffbelagda Om ingenlösninghar uppnåttsinom sexmånaderkan att

den fastställt någonavparternai tvistenöverlämnafrågantill Europeöverträdelsersom har i enlighetmedartiklarna 3 och iskagemenskapernasdomstol.

när

a överträdelsenhelt eller delvisbegåttspå dessterrito-

rium, Alla tvister somgäller artikel med undantagav

punkt l c artiklarna 3 och4 samtartikel 7.2tredje b gärningsmannenärmedborgareellertjänstemani den strecksatsendetta protokoll, mellani en ellerfleramed-

berördastaten, Iemsstateroch Europeiskagemenskapernaskommission.

Bilaga 7 405

23. 10.96 Europeiskagemenskapernasofficiellatidning Nr C 313/5

har kunnat lösas förhandlingar,kan Anslutningsinstrumentenskall deponerashosdeposisom inte genom hänskjutastill Europeiskagemenskapernasdomstol. tarien.

4. För varjestat somanslutersigtill protokollettrader Artikel 9 kraft nittio dagarefter det den har detta i att staten deponeratsitt anslutningsinstrumenteller,om det ännu Ikraftträdande inte trätt i kraft när periodenom nittio dagarlöpt ut, sammadagsomdettaprotokoll träderi kraft. Detta protokoll skall antas av medlemsstaternai enlighetmedderasrespektivekonstitutionellabestämmel-

ser. Artikel 11

Medlemsstaternaskall till generalsekreterarenför Reservationer Europeiskaunionensråd anmälaatt de har avslutatde förfarandensomkrävsenligtderasrespektivekonstitutionella bestämmelserför att detta protokoll skall kunna Reservationerär inte tillåtna, med undantagför

antas. sådanasomavsesi artikel 6.2.

Dettaprotokollträderi kraftnittio dagarefterdetatt Varje medlemsstatsomgjort en reservationfår när denanmälan avsesi punkt 2 gjortsav denstat som helst,helt eller delvis,dra tillbaka dengenomen tidpunktenför rådetsantagande denakt som somvid av som Tillbakadragandetfar verkan Europeiska anmälantill depositarien. upprättardet här protokolletär medlemav dendagdepositarientar emotanmälan. unionen sistfullgör dennaformalitet.Om kon- - som ventioneninteharträtt i kraft vid dentidpunkten,träder protokollet kraft samtidigtsomkonventionen. l

Artikel 12

Artikel 10 Depositarie

Anslutningavnyamedlemsstater Generalsekreterarenför Europeiskaunionensråd depositarieför dettaprotokoll. Dettaprotokollståtöppetför anslutning varjestat skallvara av somblir medlemi Europeiskaunionen.

Depositarienskall i Europeiskagemenskapernasoffitill detta protokoll, avfattad den anslu- ciellatidningoffentliggöraantagandenoch anslutningar, Texten språkochupprättad Europeiska förklaringaroch reservationerliksomallaövrigaundertandemedlemsstatens av unionensråd,skall giltig. rättelsersomrör dennakonvention. vara

BEVISHÄRPÅhar debefullmäktigadeundertecknatdettaprotokoll. TILL

i endaoriginal på spanska,danska,tyska,grekiska,engelska,franska,iriska, Upprättat ett italienska,nederländska,portugisiska,finskaochsvenska,vilkasamtligatexterär lika giltiga. Originaletskalldeponerasi arkivenhosgeneralsekretatiatetför Europeiskaunionensråd.

406 Bilaga 7 Nr C 313/6 Europeiskagemenskapernasofficiella tidning 23 10 95 Pour gouvernementdu Royaumede Belgique Voor deRegeringvanhet Koninkrijk Belgie FürdieRegierungdesKönigreichsBelgien

lø/:ç

Forregeringenfor KongerigetDanmark

FürdieRegierungderBundesrepublikDeutschland

I ha mv Kuñéçvnonm; EMnvLxñçAnnamaria;

sou 1997:127 Bilaga 7 407 Europeiskagemenskapernasofficiellatidning Nr C 313/7 23. 10. 96 Pour gouvernemenlde Républiquefrançaise

Thar Rialtas hEireann ceann na Forthe Governmentof Ireland

Mmm

Per GovernodellaRepubblicaitaliana rfvv Tal Pour gouvernementdu Grand-Duchéde Luxembourg J 1 - 5 _.__-_. Voorde Regering hetKoninkriik derNederlanden van

408 Bilaga 7 Nr C 313/8 Europeiskagemenskapernasofficiellatidning 23. 10.96 Fürdie Regierungder RepublikÖsterreich

;Wie

PeloGovernoda RepublicaPortuguesa

704m

Suomenhallituksenpuolesta Påfinskaregeringensvagnar

Påsvenskaregeringensvägnar

FortheGovernmentof the UnitedKingdomof Great Britain and NorthernIreland

AM Med.

Bilaga 7 409 23. 10.96 Europeiskagemenskapernasofficiellatidnmg Nr C 313/9

Por Gubiernodel ReinodeEspaña

410 Bilaga 7

sou 1997:127

Nr C 313/10 Europeiskagemenskapernasofficiellatidning 23 10. 96

BILAGA

Medlemsstaternasuttalandenvidantagandet rättsakren upprättande protokolletav om av

Uttalandefråndentyskadelegationen:

"FörbundsrepublikenTysklandsregeringförklarar denatt harföravsiktatt,beträffandeprotokollettill konventionen skyddom av finansiellaintressentjänstemän,genomförhandlingaruppnåsamma enighetombehörighetenEuropeiskaför gemenskapernasdomstolattmeddelaförhandsavgöranden,som densomeftersträvas detgallerkonventionen skydd Europeiskanär om av gemenskapernasfinansiella intressen. attoch dettaskersammadag."

Z. Gemensamtuttalandefråndenbelgiska,luxemburgskaochnederländskadelegationen:

"K0nungariketBelgiens,KonungariketNederländernasochStorhertigdömetLuxemburgsregeringar anserattdet,förartmöjliggöraikraftträdandet dettaprotokoll.av arnödvändigtatt senasti slutetav november1996finnaentillfredsställandelösningbeträffandeEuropeiskagemenskapernasdomstols behörighet detgällertolkningen dettanär av protokoll,helstinomramenför depågåendediskussionernaomatt geEuropeiskagemenskapernasdomstolbehörighet detgällerförhandsavgörandennär angåendetolkningenavkonventionenomskyddavEuropeiskagemenskapernasfinansiellaintressen.

Uttalandefråndenösterrikiskadelegationen: "ÖsterrikeutgårfrånprincipenattfråganomEuropeiskagemenskapernasdomstolsbehörighet detnar gällerförhandsavgörandenkommer reglerasatt påettpositivtsätti ennäraframtidochkommerockså attarbeta denriktningeni i framtiden."

Andra protokollet som

till konventionen till upprättats skydd av Europeiska gemen-

finansiella intressen skapernas andra tilläggsprotokollet

Bilaga 8 413

ANDRA PROTOKOLLET. SOM UTARBETATS PÅ GRUNDVAL AV ARTIKEL K 3 I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN, TILL KONVENTIONEN OM SKYDD AV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS FINANSIELLA INTRESSEN

414 Bilaga 8 sou 1997:127

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA till detta protokoll, medlemsstater i Europeiska unionen,

SOM HÄNVISAR TILL Europeiska unionens råds akt den 19 juni 1997,

SOM ÖNSKAR uppnå att deras strafflagstiftning på ett effektivt sätt bidrar till att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen,

SOM INSER vikten av konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen av den 26 juli 1995 för att bekämpa bedrägerier som skadar gemenskapens inkomster och utgifter,

SOM INSER vikten av protokollet av den 27 september 1996 till nämnda konvention i kampen mot korruption som skadar eller kan skada Europeiska gemenskapernas finansiella intressen,

SOM ÄR MEDVETNA OM att Europeiska gemenskapernas finansiella intressen kan skadas eller hotas av gärningar som begås på juridiska personers vägnar och gärningar som innebär penningtvätt.

SOM ÄR ÖVERTYGADE om att det är nödvändigt att vid behov anpassa den nationella lagstiftningen i den mån den inte ger möjlighet att ställa juridiska personer till ansvar vid fall av bedrägeri eller aktiv korruption och penningtvätt som begås till fördel för dem och som skadar eller kan skada Europeiska gemenskapernas finansiella intressen,

Bilaga 8 415

SOM ÄR ÖVERTYGADE om att nationell lagstiftning kan behöva anpassas för att straffbelägga penningtvätt av vinning av bedrägeri eller korruption som skadar eller kan skada Europeiska gemenskapernas finansiella intressen och göra det möjligt att förverka vinning av sådant bedrägeri och sådan korruption,

SOM ÄR ÖVERTYGADE om att det är nödvändigt att vid behov anpassa den nationella lagstiftningen för att förhindra att någon vägras inbördes râttshjälp endast därför att de förseelser som omfattas av detta protokoll gäller eller anses vara skatte- eller tullförseelser,

SOM NOTERAR att samarbetet mellan medlemsstaterna redan omfattas av konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen av den 26 juli 1995, men att det föreligger ett behov av att se till att medlemsstaterna och kommissionen, utan att det påverkar förpliktelserna enligt gemenskapslagstiftningen, samarbetar för att säkerställa effektiva åtgärder mot bedrägeri, aktiv och passiv korruption och därmed sammanhängande penningtvätt som skadar eller kan skada Europeiska gemenskapernas finansiella intressen, inklusive utbyte av information mellan medlemsstaterna och kommissionen,

SOM BEAKTAR att det för att uppmuntra och underlätta utbytet av information är nödvändigt att säkerställa ett lämpligt dataskydd,

SOM BEAKTAR att utbyte av information inte bör hindra pågående undersökningar och att det därför är nödvändigt att se till att förundersökningssekretessen skyddas,

416 Bilaga 8

SOM BEAKTAR att lämpliga bestämmelser måste fastställas behörighet för Europeiska

om gemenskapernas domstol, SOM SLUTLIGEN BEAKTAR att relevanta bestämmelser i konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen av den 26 juli 1995 bör göras tillämpliga på vissa gärningar som omfattas av detta protokoll, HAR ENATS OM FÖLJANDE BESTÄMMELSER.

ARTIKEL 1

Definitioner l detta protokoll avses med a konventionen: den konvention som utarbetats på grundval av artikel K 3 i Fördraget

Europeiska unionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen

den 26 juli 1995ll, b bedrägeri: sådana gärningar som avses i artikel 1 i konventionen,

i EGT nr c 316, 27.11.1995, s. 49.

Bilaga 8 417

c passiv korruption: sådana gärningar som avses i artikel 2 i protokollet - av den 27 september 1996 som utarbetats på grundval av artikel K 3 i Fördraget om Europeiska unionen till konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressenl,

aktiv korruption: sådana gärningar som avses i artikel 3 i samma protokoll, -

d juridisk person: varje enhet som har denna ställning enligt tillämplig nationell lagstiftning, med undantag av stater eller andra offentliga organ vid utövandet av de befogenheter som de har i egenskap av statsmakter samt internationella offentliga organisationer,

e penningtvätt: en gärning enligt definitionen i den tredje strecksatsen i artikel 1 i rådets direktiv 91/308/EEG av den 10 juni 1991 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för tvättning av pengarlzl som rör vinning bedrägeri, av åtminstone i allvarliga fall, samt vinning av aktiv och passiv korruption.

ARTIKEL 2

Penningtvätt

Varje medlemsstat skall vidta de åtgärder som år nödvändiga för att penningtvätt skall vara en straffbar gärning.

EGT nrC313, 23.10.1996, s. 2. 2 EGT L 166, 28.6.1991, s. 77. nr

418 Bilaga 8

ARTIKEL 3

Juridiska personers ansvar

1. Varje medlemsstat skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att juridiska personer kan ställas till ansvar för bedrägeri, aktiv korruption och penningtvätt som till deras förmån begås av varje person som agerar antingen enskilt eller som en del av den juridiska personens organisation och har en ledande ställning inom den juridiska personens organisation grundad på

befogenhet att företräda den juridiska personen, eller -

befogenhet att fatta beslut på den juridiska personens vägnar, eller -

befogenhet att utöva kontroll inom den juridiska personen, -

samt för medhjälp eller anstiftan till sådant bedrägeri, aktiv korruption eller penningtvätt eller försök till sådant bedrägeri.

2. Utom i de fall redan i punkt 1 skall varje medlemsstat vidta de åtgärder som

som avses är nödvändiga för att säkerställa att en juridisk person kan ställas till ansvar när brister i övervakning eller kontroll som skall utföras av en sådan person som avses i punkt 1 har gjort det möjligt för person, som är underställd den juridiska personen, att begå bedrägeri eller

en aktiv korruption eller penningtvätt till förmån för den juridiska personen.

Bilaga 8 419

3. Den juridiska personens ansvar enligt punkterna 1 och 2 utesluter inte lagföring av fysiska är gärningsmän, anstiftare eller medhjälpare till bedrägeri, aktiv

personer som korruption eller penningtvätt.

ARTIKEL 4

Påföljder för juridiska personer 1. Varje medlemsstat skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att en juridisk person som har fällts till ansvar i enlighet med artikel 3.1 kan bli föremål för effektiva, väl avvägda och avskräckande påföljder, som skall innefatta bötesstraff eller administrativa avgifter och som kan innefatta andra påföljder, såsom al fråntagande rätt till offentliga förmåner eller stöd,

av b tillfälligt eller permanent nåringsförbud, c rättslig övervakning, d rättsligt beslut om upplösning av verksamheten. 2. Varje medlemsstat skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att en juridisk person som har fällts till ansvar i enlighet med artikel 3.2 kan bli föremål för effektiva, väl avvägda och avskräckande påföljder eller åtgärder.

420 Bilaga 8 sou 1997:127

ARTIKEL 5

Förverkande Varje medlemsstat skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att kunna beslagta och, utan att det påverkar rättigheterna för tredje man i god tro, förklara förverket eller avlägsna hjälpmedel för och vinningen av bedrägeri, aktiv och passiv korruption och penningtvätt, eller av egendom till samma värde som sådan vinning. Alla hjälpmedel, all vinning eller annan egendom som beslagtagits eller förverkats skall av medlemsstaten hanteras enligt dess nationella lagstiftning.

ARTIKEL 6

Skatte- och tullförseelser En medlemsstat får inte vägra att ge inbördes rättshjâlp vid bedrägeri, aktiv och passiv korruption och penningtvätt enbart av det skälet att det gäller eller anses vara en skatte- eller tullförseelse.

ARTIKEL 7

Samarbete med Europeiska gemenskapernas kommission 1. Medlemsstaterna och kommissionen skall samarbeta med varandra i kampen mot bedrägeri, aktiv och passiv korruption och penningtvätt.

Bilaga 8 421

Kommissionen skall i detta syfte lämna sådan teknisk och operativ hjälp som de behöriga nationella myndigheterna kan behöva för att underlätta samordningen av sina undersökningar.

2. De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna får utbyta information med kommissionen i syfte att underlätta fastställande av fakta och att säkerställa effektiva rättsliga åtgärder mot bedrägeri, aktiv och passiv korruption och penningtvätt. Kommissionen och de behöriga nationella myndigheterna skall i varje enskilt fall beakta kraven på förundersökningssekretess och dataskydd. I detta syfte får en medlemsstat, när den lämnar information till kommissionen, fastställa särskilda villkor för hur uppgifterna skall användas av kommissionen eller av en annan medlemsstat som uppgifterna kan lämnas till.

ARTIKEL 8

Kommissionens ansvar för dataskydd

Kommissionen skall, i samband med utbyte av information enligt artikel 7.2, säkerställa att den vid behandling av personuppgifter iakttar en skyddsnivå som motsvarar den skyddsnivå som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria

sådana uppgifterU. flödet av

EGT nrL281,23.11.1995, 5.31.

422 Bilaga 8

ARTIKEL 9

offentliggörande av regler för dataskydd

De regler som har antagits om skyldigheterna enligt artikel 8 skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

ARTIKEL 10

Överföring uppgifter till andra medlemsstater och tredje länder

1. Om inte annat följer av sådana villkor som det hänvisas till i artikel 7.2, får kommissionen överlämna personuppgifter som den har erhållit från en medlemsstat under fullgörandet av sina uppgifter enligt artikel 7 till varje annan medlemsstat. Kommissionen skall underrätta den medlemsstat som har tillhandahållit informationen om sin avsikt att göra en sådan överföring.

2. Kommissionen får, under samma betingelser, till varje tredje land överlämna personuppgifter som den under fullgörandet av sina uppgifter enligt artikel 7 har erhållit från

medlemsstat, under förutsättning att denna medlemsstat har gett sitt tillstånd till ett en sådant överlåmnande.

sou 1997; 127 Bilaga 8 423

ARTIKEL 11

Tillsynsmyndighet Varje myndighet som utses eller inrättas i syfte att utföra uppdraget att självständigt övervaka skyddet av personuppgifter som kommissionen innehar i enlighet med de arbetsuppgifter den har enligt Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, skall vara behörig att utöva detta uppdrag också när det gäller personuppgifter som kommissionen innehar i kraft av detta protokoll.

ARTIKEL 12

Samband med konventionen 1. Bestämmelserna i artiklarna 5 och 6 i konventionen skall även tillämpas på sådana gärningar som avses i artikel 2 i detta protokoll. 2. Följande bestämmelser i konventionen skall tillämpas även på detta protokoll:

Artikel 4, varvid förklaringar enligt artikel 4.2 i konventionen skall gälla även för detta -

protokoll om inget annat har uppgivits vid den anmälan som avses i artikel 16.2 i detta

protokoll.

424 Bilaga 8

Artikel 7, varvid principen "ne bis in idem" skall gälla även för juridiska personer och - om inget annat har uppgivits vid den anmälan som avses i artikel 16.2 i detta protokoll förklaringar enligt artikel 7.2 i konventionen skall gälla även för detta protokoll. -

- Artikel 9.

Artikel 10. -

ARTIKEL 13

Domstolen

1. Alla tvister mellan medlemsstater om tolkningen eller tillämpningen av detta protokoll skall först behandlas i rådet, enligt det förfarande som föreskrivs i avdelning Vl i Fördraget om Europeiska unionen, i avsikt att nå en lösning.

Om ingen lösning har uppnåtts inom sex månader kan någon av parterna i tvisten överlämna frågan till domstolen.

Bilaga 8 425

2. Alla tvister mellan en eller flera medlemsstater och kommissionen om tillämpningen

av artikel 2 jämförd med artikel 1 e och artiklarna 10 och 12.2 fjärde strecksatsen i detta protokoll, som inte har kunnat lösas genom förhandling, kan hänskjutas till domstolen efter utgången av en sexmånadersperiod, räknat från den dag då en av parterna underrättat den andra parten om att det förelåg en tvist.

3. Protokollet av den 29 november 1996, som utarbetats på grundval artikel K 3 i

av Fördraget om Europeiska unionen om förhandsavgörande av Europeiska gemenskapernas domstol angående tolkningen av konventionen skydd Europeiska gemenskapernas

om av finansiella intressenP, skall tillämpas på det här protokollet, varvid gäller förklaring

att en som gjorts av en medlemsstat enligt artikel 2 i det protokollet också skall gälla beträffande det här protokollet, om inte medlemsstaten i fråga avger förklaring om annat vid den anmälan som avses i artikel 16.2 i det hår protokollet.

ARTIKEL 14

Utomobligatoriskt ansvar

För tillämpningen av detta protokoll regleras gemenskapens utomobligatoriska ansvar av artikel 215 andra stycket i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Artikel 178 i samma fördrag år tillämplig.

EGT nrC 15l,20.5.1997, s. 1.

426 Bilaga 8

ARTIKEL 15

Rättslig kontroll

1. Domstolen skall ha behörighet i fall där en fysisk eller juridisk person väcker talan mot ett beslut som kommissionen meddelat den personen eller som berör personen direkt och enskilt, talan överträdelse av artikel 8, någon annan regel som antagits i enlighet

samt avser med den artikeln eller maktmissbruk.

2. Artiklarna 1683.1, 168a.2, 173 femte stycket, 174 första stycket, 176 första och andra stycket, 185 och 186 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen samt stadgan för Europeiska gemenskapens domstol skall gälla i tillämpliga delar.

ARTlKEL 16

Ikraftträdande

1. Detta protokoll skall antas av medlemsstaterna i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser.

Medlemsstaterna skall till generalsekreteraren för Europeiska unionens råd anmäla att de 2.

avslutat de förfaranden krävs enligt deras respektive konstitutionella bestämmelser har som för att detta protokoll skall kunna antas.

Bilaga 8 427

3. Detta protokoll träder i kraft nittio dagar efter det att den anmälan i punkt 2 som avses gjorts av den stat som, såsom medlem i Europeiska unionen dagen för rådets antagande av den akt som utarbetar protokollet, är den sista som fullgör denna formalitet. Om konventionen inte har trätt i kraft vid den tidpunkten träder protokollet i kraft samtidigt med konventionen.

4. Tillämpningen av artikel 7.2 skall emellertid skjutas och så länge upp om, som, vederbörande institution inom Europeiska gemenskaperna inte har fullgjort sina skyldigheter enligt artikel 9 att offentliggöra reglerna för dataskydd eller villkoren i artikel 11 gällande tillsynsmyndighet inte uppfyllts.

ARTIKEL 17

Anslutning av nya medlemsstater

1. Detta protokoll står öppet för anslutning av varje stat blir medlem i Europeiska som unionen.

2. Texten till detta protokoll, avfattad på den anslutande statens språk och utarbetad av Europeiska unionens råd, skall vara giltig.

3. Anslutningsinstrumenten skall deponeras hos depositarien.

428 Bilaga 8

4. För varje stat som ansluter sig till protokollet träder detta i kraft nittio dagar efter det att den staten har deponerat sitt anslutningsinstrument eller, om det ännu inte trätt i kraft när perioden om nittio dagar löpt ut, samma dag som detta protokoll träder i kraft.

ARTIKEL 18

Reservationer

1. En medlemsstat kan förklara att penningtvätt av vinning av aktiv och passiv korruption endast skall vara straffbelagt vid allvarliga fall av aktiv och passiv korruption. Varje medlemsstat som gör en sådan begränsning skall underrätta depositarien härom och ge uppgifter begränsningens räckvidd i samband med anmälan enligt artikel 16.2. En sådan

om begränsning skall gälla för en period av fem år räknat från anmälan. Begränsningen kan förnyas för ytterligare en period på fem år.

2. Republiken Österrike får, när den gör anmälan enligt artikel 16.2, förklara att den inte är

artiklarna 3 och 4. En sådan förklaring skall upphöra att gälla fem år räknat från bunden av den dag då akten om att utarbeta detta protokoll antas.

3. lnga andra reservationer skall vara tillåtna med undantag av dem som avses i artikel 12.2 första och andra strecksatserna.

Bilaga 8 429

ARTIKEL 19

Depositarie 1. Generalsekreteraren för Europeiska unionens råd skall vara depositarie för detta protokoll. 2. Depositarien skall i Europeiska gemenskapernas officiella tidning offentliggöra antaganden och anslutningar, förklaringar och reservationer liksom alla övriga underrättelser som rör detta protokoll.

Rådets 2988/95

förordning nr om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen

Ramförordningen

Bilaga 9 433

Nr L 312/2 Europeiskagemenskapernasofficiella tidning 2,3.12. 95

Ettstraffrättsligtförfarandekan,såvittavsertillämpningen skallvaraeffektiva,proportionellaochavskräckande. att avdennaförordning.ansesvaraslutförtomden behöriga desäkerställerettadekvatskyddförgemenskapensfinannationellamyndighetenochden berördeharingåttförlik- siella intressen. ning.

Administrativasanktionerfår endastbeslutasom de Dennaförordningtillämpasutan attdet hindrartillämp- har införts gemenskpasrättsakt föregår

genomen som ningenav medlemsstaternasstraffrättsligalagstiftning. oegentligheten.Om förändringar i debestäm-

senaregörs

melserom administrativasanktionersom finns i en Gemenskapsrättenåläggerkommissionenoch medlems- gemenskapsrättsakt,skall de bestämmelsersomär minst staternaatt kontrolleraatt gemenskapernasbudgetmedel ingripandetillämpasretroaktiv. används avsettsätt. Det är lämpligt att fastställa gemensammaregler,vilkas tillämpning kan komplettera

3. Gemenskapsrättensbestämmelseravgör arten och de nuvarandereglerna. räckvidden

av de administrativaågärderoch sanktioner

som behövsför en riktig tillämpningav de reglersom l fördragensaknasreglerom de särskildabefogenheter avsesoch beror oegentlighetensart och allvar. den sombehövsför att anta materiellabestämmelsermed beviljadeförmåneneller den uppnåddafördelen och horisontellräckviddrörandekontroll ochrörandeåtgärder

gradenav ansvar. ochsanktionerisyfteattsäkerställaskyddet gemenska-av pernasfinansiellaintressen.Det finns därföranledningatt

4. Medförbehållför den tillämpligagemenskapsrätten åberopaartikel2.35i Romfördragetochartikel203i Eura-

reglerasförfarandenaför tillämpningavgemenskapskontomfördraget.

troller, åtgärder och sanktioner i medlemsstaternas

lagstiftning. Kompletterandeallmännabestämmelseromkontroller platsenkommeratt antassenare.

Artikel J

HÄRIGENOMFÖRESKRIVSFÖLJANDE. Preskriptionstidenför att vidta åtgärderär frya

från det att den oegentlighetsom avsesi artikel l.l

begicks.Kortarepreskriptionstider,dock inte undertreår,

kan emellertidföreskrivas dei reglersomgäller för vissa

sektorer.

AVDELNINGl

För kontinuerligaeller upprepadeoegentligheterlöper

preskriptionstiden från den dag då ogentligheten

Allmänna principer upphörde.För fleråriga sträckersig preskrip-

program

tionstiden åtminstonefram till programmetsdefinitiva

Artikel I avslutning.

För att skydda Europeiskagemenskapernasfinan- Preskriptionstidenavbryts varjeåtgärd den behö-

av som siellaintressenantashärmedallmännareglerom enhet- riga myndigheten

underrättarden berördapersonenom liga kontrollerochom administrativaåtgärderoch sank- och har still syfte utredaeller beivraoegentlig-

som att tioner rörandeoegentligheteri förhållandetill gemen- heten.Preskriptionstidenbörjaråterlöpaeftervarjeåtgärd skapsrätten. som innebär avbrott.

Med oegentligheteravsesvarjeöverträdelseav en

Preskriptioneninträderemellertidsenastden dag dåen bestämmelsei gemenskapsrättensom är följden av en

tid sommotsvararden dubblapreskriptionstidenlöperut handlingeller en underlåtenhetav en ekonomiskaktör

utan att den behörigamyndighetenbeslutatom någon ochsomharletteller skulleha kunnatledatill ennegativ sanktion, fall då förfarandet

utomi de det administrativa ekonomiskeffekt för gemenskapernasallmännabudget

inställts i enlighet med artikel 6.1. eller budgetarsomde förvaltar,antingengenomen otillbörlig utgift eller genom minskning eller bortfall av inkomster kommerfrån de medel uppbärs Fristen för verkställighetav det beslut varigenom

som egna som direkt för gemenskapernasräkning. den aministrativasanktionenutfärdasår tre år. Fristen

löper från den dag då beslutetvinner laga kraft.

Artikel 2 Preskriptionsavbrottoch avbrott verkställigheti regleras1

nationell lag.

Kontroller, administrativaåtgärderoch sanktioner skallinföras deni mån som de är nödvändigaför att Medlemsstaternaharmöjlighetatt tillämpaenlängre säkerställa riktigen tillämpning gemenskapsrättcn.De frist än den som angesi punkt 1 respektivepunkt

434 Bilaga 9 SOU 1997: 127

23. 12.95 Europeiskagemenskapernasofficiella tidning Nr L 312/3

AVDELNING g andra sanktionerav enbart ekonomisk karaktär,av motsvarandeslagochomfattning.omvilka stadgaside reglerför olika sektorersområdetantagitberoende

Administrativa åtgärder och sanktioner den berördasektornssärskildabehovoch i överens-

stämmelsemed de verkställighetsbefogenhetersom

rådetgivit kommissionen.

Artikel 4

Utan att det påverkartillämpningenavbestämmel-

Varjeoegentlighetmedförsom en allmän regelatt sernai de reglerför olika sektorersom redanfinns då denförmånsomerhållits ettotillbörligtsättdrasin dennaförordningträder kraft,i kan andraoegentligheter

endastge upphov till sådanasanktionersominte kan

genom förpliktelse att betala tillbaka utestående jämställasmed sådansanktion straffrättslig - en av artsom

beloppeller de beloppsomuppburits ett otillbör- i punkt i denmånsådanasanktioner oumbär-

anges är

ligt sätt. liga föratt reglernaskallkunnatillämpas riktig sätt.

ett

genomförlust,helt eller delvis,av den garantisom -

ställtssomsäkerhetförenbegäranom enförmånsom beviljatseller när ett förskott mottagits. Artikel 6

Tillämpningenavde åtgärdersomangesi punkt l

Med förbehållför de administrativagemenskapsskallbegränsastill indragningavdenförmånsomerhål-

åtgärderoch gemenskapssanktioner, har vidtagitssom litssamt,om såföreskrivs.räntasomkanberäknas en

grundvalav regler inom olika sektoreroch som redan fast räntesats. finns

när dennaförordningträderi kraft.kan åläggande

av ekonomiska sanktionersom administrativa böter

Beroende omständigheternaskallhandlingarleda

avbrytasgenombeslutavden behörigamyndigheten,om till atten förmåninte beviljaseller till attdendrasin om straffrättsligtförfarande

ett inletts mot personeni fråga handlingarnabevisligenhartill syfteattledatill att någon

med avseende sammaförhållanden.Avbrott i det fårenförmånsomstridermot målen dengemenskaps-i

administrativaförfarandetmedförattden preskriptionstid lagstiftningsomär tillämplig i det enskildafallet därför

som angesi artikel3 tillfälligt upphör att löpa. attdevillkorsomkrävsför att förmånenhar konstruerats.

Om det straffrättsligaförfarandetinte fullföljs, skall

det administrativaförfarandesomharavbrutitsåterupptas. 4. De åtgärdersom angesi denna artikel skall inte ansessomsanktioner.

3. När det straffrättsligaförfarandethar slutförtsskall

det administrativaförfarandesomharavbrutitsåterupptas,

Artikel 5 i den mån detta inte stridermot allmännarättsgmnd-

satser.

De oegentlighetersombegåsuppsåtligenellersom orsakas oaktsamhetkanav medföraföljandeadministra- 4. När det administrativaförfarandetåterupptas.skall tiva sanktioner: den administrativamyndigheten tillse att den sanktion

sotntillämpasminst motsvarardensomangesi gemena betalningavadministrativaböter, skapsföreskriftemavarvid till

myndighetenkanta hänsyn

alla de sanktionersomen domstolkan ha ålagtsamma b betalning ettav beloppsomöverstigerdesummorsom

personför sammaförhållanden.

otillbörligen mottagitseller sominte betalassamt.i

förekommandefall,ränta.Dettaytterligarebeloppskall

bestämmasmed ett procenttalsom skall fastställas Punkternal-4 skall inte tillämpas ekonomiska

genomsärskildareglerochfårinte överskridadennivå sanktionersomutgörennödvändigdelavdeekonomiska

som är absolutnödvändigför att ge beloppeten bidragssystemenoch som kan tillämpasoberoendeav avskräckandeeffekt, eventuellastraffsanktioneromoch deni måndeninte är

att jämställamed sådanasanktioner.

c förlust, helt eller delvis,av en förmånsombeviljats

genom tillämpning av gemenskapsregler,även om aktörenendastdelvisdragit fördel avdennaförmån,

Artikel 7

d utestängningfrånellerindragningavförmånenunder

en periodefter den då oegentlighetenbegicks.

Administrativa gemenskapsåtgärderoch sanktioner får

tillfällig indragning sådantgodkännandeeller tillämpas mot sådanaekonomiskaaktörersom avsesi e av ett

krävsför deltagandei gemenskapens artikel dvs.fysiskaellerjuridiskapersoner,liksomandra

erkännandesom

enhetersom enligt nationell lag har rättskapacitet,och stödprogram.

som har begåttoegentligheten.De kan ocksåtillämpas f förlustavensäkerhetelleren borgensomställtsenligt motpersonersomhardeltagit genomförandeti avoegent-

villkoreni reglerelleråterställande denav summasom ligheten.samt mot demsomär skyldigaatt stå till svars

motsvararen otillbörligen släppt säkerhet, för oegentligheteneller förhindraatt den begås.

Bilaga 9 435

Nr L 312/4 Europeiskagemenskapernasofficiellatidning 23. l2. 95

AVDELNINGlll attdetpåverkartillämpningen de kontrollerav somutförs

avgemenskapsinstitutionernai enlighetmed Romfördra-

Kontroller getsbestämmelser,särskilt artikel l88c i detta, skall

kommissionen tillse attkontroll dessansvargörsav

Artrkel 8 a huruvidaadministrativpraxis

överensstämmermed

Medlemsstaternaskall i enlighetmed bestämmel- gemenskapsreglema, sernai nationellalagaroch andraförfattningarvidtade verifikationer

b huruvidanödvändiga finns ochomdessa åtgärdersomär nödvändigaför att säkerställa sådanaatt

överensstämmermed de gemenskapsinkomsteroch transaktionersominvolverargemenskapernasfinansiella

gemenskapsutgiftersom avsesi artikel intressenföljer reglernaoch verkligenägermm.

c undervilkaförhållandendessafinansiellatransaktioner

Kontrollåtgârdemaskall vara anpassadetill varje

genomförsoch kontrolleras. sektorssärdragoch varaproportionellai förhållandetill deeftersträvademålen.De skallanpassasmedhänsyntill

Dessutomkan kommissionenutföra kontroll denadministrativapraxisochde administrativastrukturer

platsenenligt de villkor som angesi reglernaför varje somfinns i medlemsstaternaoch skall bestämmassäatt

sektor. de inte leder till orimligt storaekonomiskasvårigheter och administrativakostnader. Innan dennakontroll utförs

i enlighet med gällande Arten och frekvensen kontroller platsen skall regler skall kommissionen underrätta den berörda

av som utföras medlemsstaterna,och de kontrollerna medlemsstatensåattallt nödvändigtbiståndkanerhållas.

av sättsom utförs skall vid behovfastställasgenomreglerför olika sektorer.för att säkerställaatt reglernatillämpas ett Iikformigtocheffektivt särskiltnärdetgäller före- Artikel 10

sätt. att byggaoch upptäckaoegentligheter.

Ytterligareallmännabestämmelser kontrollom platsen

Reglerna för olika sektorerskall innehålla de kommeratt antassenarei enlighet med de förfaranden bestämmelsersom behövsför att säkerställalikvärdig somangesi artikel235i Romfördragetochi artikel203i kontroll genom tillnärmning av förfarandenaoch Euratomfördraget. kontrollmetodema.

Artikel 9 Artikel II

Utanatt depåverkartillämpningenavdekontroller Dennaförordningträder kraft deni tredjedagenefterden somutförs av medlemsstaternai enlighetmed bestäm- haroffentliggjorts Europeiskagemenskapernasi officiella melser nationellalagaroch andrai författningaroch utan tidning.

Dennaförordningärtill alladelarbindandeochdirekttillämplig allai medlemsstater.

Utfärdad Brysseldeni 18december1995.

Pri rådet: vägnar

BORRELLFONTELLES

Ordförande

436 Bilaga 9

23. 12. 95 Europeiskagemenskapernasofficiella tidning Nr L 312/1

Rawia/eler vilka: publiceringär obligatorisk

RÅDETS FÖRORDNING EG, EURATOM nr 2988/95

av den 18 december 1995

om skydd av Europeiskagemenskapernasfinansiella intressen

EUROPEISKAUNIONENSRÅDHARANTAGITDENNA De oegentligheteroch de administrativaåtgärderoch FÖRORDNING sanktionersomhar sambandmedoegentlighetemaanges

i föreskrifterför olika sektorer enligheti med denna

förordning. med beaktandeav Fördragetom upprättandetav Europeiskagemenskapen.särskiltartikel 235 i detta,

Oegentligheterinbegriperbedrägerisåsomdettadefinimed beaktande Fördragetom upprättandetav Euro- eras i konventionen rörande skyddet av Europeiska

av peiska atomenergigemenskapen,särskilt artikel 203 i gemenskapernasfinansiellaintressen. detta,

Administrativagemenskapssanktionermåstesäkerställaett med beaktande kommissionensav förslag,

adekvatskyddav dessaintressen.Det är nödvändigtatt

angeallmännareglersomärtillämpliga dessasanktio-

EuropaparlamentetsyttrandeI, och ner. med beaktandeav

med beaktandeav följande: l gemenskapsrättenhar införtsadministrativasanktioner

förgemenskapeninomramenför dengemensammajord-

brukspolitiken.Sådanasanktionermåsteinförasockså Europeiskagemenskapernasallmännabudget,somfinan-

andraområden. sierasmedhjälpavgemenskapernasegnamedel,administrerasav kommissioneninom ramenför de beviljade anslagenoch i enlighetmedprincipenomgodfinansiell förvaltning.Föratt fullgöradennauppgifthar kommis- De åtgärderoch sanktionersomhar antagitsinom ramen sionenett närasamarbetemed medlemsstaterna. för förverkligandetavmålenför dengemensammajord-

brukspolitikeningårsomennödvändigdel bidragssyste-i

men.De harett måli sigsjälva,vilketinte påverkarrätten Merän hälftenavgemenskapernasutgifterutbetalastill för medlemsstaternasbehörigamyndigheteratt det mottagarnagenomförmedlingav medlemsstaterna. straffrättsligaområdetsjälvabedömade berördaekono-

miska aktörernasbeteende.Effektiviteten måste säker-

ställasgenomattgemenskapsreglemafår omedelbareffekt Reglernaför dennadecentraliseradeförvaltningoch för och samtligagemenskapsåtgärdertillämpas

genomatt kontrollsystemenärföremålför detaljeradebestämmelser fullt närantagandet förebyggandeåtgärderinte har

ut, av somärolika beroende vilket slagsgemenskapspolitik lett till dettamål har kunnatuppnås.

att det gäller.Det äremellertidviktigt attinomallaområden bekämpa handlingarsom kan skadagemenskapernas finansiellaintressen.

I enlighetmeddet allmännakravet rimlighet ochmed

proportionalitetsprincipen,samt mot bakgrundav prin- Föratt kampenmotbedrägerisomriktar sigmotgemen- cipennebi: in idem,finnsdet anledningatt,medhänsyn skapernasfinansiellaintressenskallbli mereffektivärdet till gemenskapensregelverkoch de bestämmelsersom nödvändigtattinföra rättsligraminomalla angesi de särskildagemenskapsreglersomredanfinns

engemensam de områden omfattas gemenskapspolitiken. när dennaförordningträder i kraft, fastställalämpliga

som av

bestämmelserför att undvikaen kumulationavgemen-

skapssanktionerav ekonomisk art och nationella

EGTnr C 216.6.8.1994. llls, för

23.1.1995,154ochyttrandeavgivetden30 straffrättsligasanktionersom åläggssamma person 1 EGTnrC IB. s.

novemberl995ännu offentliggjortl EGT. sammaförhållanden.

10. Rådets nr

förordning

2185/96 de kontroller och

om inspektioner som kommissionen utför för att

skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot och

bedrägerier andra oegentligheter

SOU 1997: 127 Bilaga 10 439

Nr L 292/2 Europeiskagemenskapernasofficiella tidning IS. ll. 96

RÅDETS FÖRORDNING EURATOM. EG nr 2185/96

av den ll november 1996

om de kontroller och inspektioner på platsensom kommissionen utför för att

skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och

andra oegentligheter

EUROPEISKAUNIONENSRÅDHARANTAGIT DENNA kontroller och inspektioner platsen skall som FÖRORDNING utföras kommissionen,av vilka inte påverkartillämp-

ningenavdegemenskapsreglerför olikasektorersom

med beaktandeav Fördragetom upprättandetav Euro- avsesi artikel 92 i ovannämndaförordning.

peiskagemenskapen,särskiltartikel 235 i detta.

För att genomföra bestämmelsernai denna med beaktandeav Fördragetom upprättandetav Euro- . förordning krävs det att de mål som berättigar peiska atomenergigemenskapen.särskilt artikel 203 i tillämpningenav dem fastställs,särskiltnär målen, detta. med beaktandeav hur allvarlig den skadasom

tillfogas gemenskapernasfinansiellaintresseneller med beaktandeav kommissionensförslag, unionens trovärdighet är. inte i tillräcklig

,ioch utsträckningkan uppnåsav medlemsstaternaoch med beaktandeav Europaparlamentetsyttrande såledesbättre kan uppnås gemenskapsnivå.

grundavomfattningen bedrägeriema,av vilka inte är med beaktandeav följande: begränsadetill ett endalandoch oftautförsavkrinri-

nellaorganisationer.eller grundavdensärptäglade Det är viktigt för gemenskapenstrovärdighetatt situationeni en medlemsstat. intensifiera kampen mot bedrägerieroch andra

oegentlighetersom är till skadaför gemenskapens

budget. Kontrollemaoch inspektionema platsenfår inte . överskridavad som krävs för att säkraen korrekt

Det framgårav artikel 209ai Fördragetom upprät- tillämpning avgemenskapsrätten. . tandet av Europeiskagemenskapenatt det i första

hand är medlemsstaternasom har ansvaretför att De skallvidareutförasutanattdestridermottillämpskyddagemenskapernasfinansiellaintressen.utanatt . liga bestämmelseri varjemedlemsstatomskyddetav det påverkartillämpningenavandrabestämmelseri intressensomär väsentligaför statenssäkerhet. fördraget.

Genom rådetsförordningEG. Euratomnr 2988/95 Enligt principenomgemenskapslojaliteti artikel5 i . . avden l8 december1995om skyddav Europeiska EG-fördragetoch mot bakgrund rättspraxisfrån av gemenskapernasfinansiellaintressenl skapadesen Europeiskagemenskapernasdomstol, detviktigtär att

gemensamrättslig ramför gemenskapernassamtliga medlemsstaternasförvaltningaroch kommissionens

verksamhetsområden. enhetersamarbetarlojalt och lämnar varandraden

hjälpsombehövsförattförberedaochutförakontrol-

I artikel 1.2i den förordningengesen definition av lema och inspektionema platsen. . begreppetoegentligheter och i sjätte stycket i

ingressen.beaktandemeningenoräknad. i samma förordning preciseras oegentligheterinbegriper Detärnödvändigtatt fastställade villkor undervilka att . bedrägeriså detta definierasi konventionen kommissionenskontrollanterskall utövasina befosom skyddet Europeiska gemenskapernas genheter. rörande av

finansiellaintressen.

l2. Kontrolleroch inspektioner platsenskall utföras Det föreskrivs artikeli I0 i sammaförordning att med beaktande de berörda grundläg- . av personemas ytterligareallmännabestämmelserom kontroller och ganderättigheteroch reglerna tystnadsplikt av om inspektioner platsenskallantassenare. och skydd personuppgifter,och det är i det av avseendetviktigt att kommissionensertill att dess

Utan att detpåverkarde kontrollersommedlemssta- kontrollanterföljer gemenskapensoch medlemssta- . ternautför i enlighetmedartikel 8 i förordningEG. bestämmelser skydd personuppgifter, ternas om av Euratom nr 2988/95och aveffektivitetshânsyn.bör särskiltdem föreskrivs Europaparlamentetsi och som ytterligareallmänna bestämmelserantasför sådana rådetsdirektiv95/46/EG den24oktober1995 av om skydd för enskilda personer med avseende

EGT C 84.2l.3.l996. l0. behandling personuppgifterav ochomdet fria flödet nr s. EGT C 166.l0.6.l996.nr s.l02.ochyttrandeavgivetden23 av sådanauppgifter. oktober1996annuinteoffentliggjort EGT.i

EGTnr L SIL 21111995.s. v EGTnrc 316.27414995 48.s. EGTnr L 281.23.11.1995.31.s.

440 Bilaga 10

15.n. 96 Europeiskagemenskapernasofficiella tidning Nr L 292/3

13.Föratt kampenmotbedrägerieroch andraoegentlig- Denna förordning påverkarvarken medlemsstaternas heter skall kunna bli effektiv bör kommissionens behörighetnärdet gälleratt beivrabrotteller reglernaom kontrollerutförashos de ekonomiskaaktörersom inbördesrättshjälpmellanmedlemsstaternastraffrättsligai direkt eller indirekt kanvarainblandadei oegentlig- frågor. heteni fråga.liksom hos andraekonomiskaaktörer somkan varaberördaavdenna.Vid tillämpningav bestämmelsernai den här förordningen skall Artikel 2 kommissionensetill att dessaekonomiskaaktörer inte samtidigtför sammahandlingarutsättsför likar- Kommissionenfår utföra kontroller ochinspektioner tade kontroller och inspektionerav kommissionen platsenenligt den här förordningen eller medlemsstaterna grundvalav gemenskaps-

för att upptäckaomfattandeeller gränsöverskridande reglerför särskildasektorerellernationelllagstiftning. -

oegentlighetereller sådanaoegentligheteri vilka

ekonomiska aktörer som är verksammai flera l4, Kommissionenskontrollantermåste tillgångtill all medlemsstater

kan varainblandade. information om berörda transaktioner samma villkor somdenationellaförvaltningarnaskontrollan- för att upptäckaoegentligheter,när situationeni en

ter.Rapporternafrånkommissionenskontrollanter.i medlemsstat sådanär att det i ett enskilt fall krävs förekommandefall undertecknade de nationellaav förstärkningav kontrollernaoch inspektionerna kontrollanterna,måsteupprättasmed hänsyntill de platsenför att förbättraskyddetav de finansiella förfarandekravsom angesi lagstiftningeni den intressenaför att säkerställaen likvärdig skyddsnivå berördamedlemsstaten.och de måstekunnautgöra inom gemenskapen,eller godtagbartbevismaterialadministrativaoch rättsligai förfaranden medlemsstatdär användning - begäranavden berördamedlemsstaten.

i den av dessavisarsigvaranödvändigsamtha sammavärde somrapporterupprättade nationellakontrollanter.av

Artikel J

15.Om det finnsriskföratt bevismaterialförsvinnereller Om kommissionenbeslutar företa kontroller och

att om de ekonomiskaaktörernamotsättersig kommis- inspektioner platsenenligt dennaförordningskallden sionenskontroll eller inspektion platsenär det till det intesamtidigtutförsliknande och

se att kontroller medlemsstaternasansvaratt vidta nödvändigasäker- inspektionerhos de berördaekonomiskaaktörernaför hets-eller verkställighetsåtgärderi enlighetmed sin handlingar grundval gemenskapsbestäm-

samma av nationellalagstiftning. melserför särskildsektor.

16.Dennaförordningpåverkarvarkenmedlemsstaternas Dessutomskall kommissionenbeaktasådanapågående behörighetnärdetgälleratt beivrabrott ellerbestäm- eller avslutandekontroller som en medlemsstatutfört melsernaominbördesrättshjälpmellanmedlemssta- medstödavsin lagstiftning frågai om sammahandlingar ternai straffrättsligafrågor. hos de berördaekonomiskaaktörerna.

l7. Fördrageninnehållerinte någraandrabefogenheter för här förordningen dem följer Arlike/ 4

att antaden än som avartikel 235 i EG-fördragetoch artikel 203i Euratomfördraget. Kontrolleroch inspektioner platsenskall förberedas

och ledasav kommissioneni närasamarbetemed de

behörigamyndigheternai den berördamedlemsstaten.

vilka skall underrättasi god tid om föremåletför. syftet

med och den rättsliga grunden för kontrollerna och HÄRIGENOMFÖRESKRIVSFÖLJANDE. inspektionerna.så att de kan lämnaall den hjälp som

behövs.l detta syfte får tjänstemänfrån den berörda medlemsstatendeltai kontrollernaoch inspektionerna rtikel platsen. A I

Om den berördamedlemsstatenså önskar.får kommis-

l denna förordning fastställsde ytterligare allmänna sionen och medlemsstatens

behörigamyndighetergebestämmelsersomavsesi artikel 10 i förordningEG, utföra kontroller platsen.

mensamt och inspektioner Euratomnr 2988/95och somär tillämpliga sådana administrativakontrolleroch inspektioner platsensom utförsav kommissionenför att skyddagemenskapernas ArIi/zel S finansiellaintressenmotsådanaoegentlighetersomdefinierasi artikel 1.2i den nämndaförordningen. Kontroller och inspektioner platsenskall utföras

kommissionenhosdeekonomiskaaktörer vilka admi- Utan att det påverkartillämpningenavgemenskapsbe- nistrativagemenskapsåtgarderoch gemenskapssanktioner stämmelsernafor särskildasektorerär dennaförordning enligt artikel7 i förordningEG. Euratomnr 2988/95är tillämplig gemenskapenssamtliga verksamhetsom- tillämpliga,dådet finns anledningatt tro att oegentligråden heter har begåtts

SOU 1997: 127 Bilaga 10 441

Nr L 292/4 Europeiskagemenskapernasofficiellatidning 15. ll. 96

För att underlättaför kommissionenatt utföra dessa datauppgifter,

kontroller och inspektioner skall de ekonomiska

systemochmetoderför tillverkning,förpackningoch aktörernalämnatillträde till lokaler,markområden,trans- -

leverans, portmedelochandraplatser,somanvändsyrkesmässigt.

- fysisk kontroll avvarornaseller det utförda arbetets l den måndei ärstrikt nödvändigtför att fastställaatten och omfattning,

typ oegentlighethar förekommit kan kommissionenutföra kontroller och inspektioner plats hosandraberörda provtagningoch undersökningav prover,

ekonomiskaaktörer för att tillträde till relevanta

lägesrapporterom arbeten och investeringarsom uppgifter innehas dessaaktörervad beträffarde -

som av finansierats hur genomfördainvesteringar

föremålför kontrollerochinspek- samt om omständighetersomär

har använts, tioner plats.

budget-och bokföringshandlingar,

Artikel 6 det finansiellaoch tekniskagenomförandetav de

projekt somfått bidrag.

Kontrolleroch inspektioner platsenskallutföras under kommissionensledningoch ansvarav desstjän- När så erfordrasskall medlemsstaterna. begäran

stemänellerandraanställda,vederbörligenbemyndigade avkommissionen,vidtalämpligasäkerhetsåtgärderi över-

av kommissionen. nedan kallade "kommissionens ensstämmelsemed sin lagstiftning,särskiltför att säkra kontrollanter".Personersom medlemsstaternahar ställt bevismaterial.

till kommissionensförfogandesomutstationeradenatio-

nella experterfår biträda vid sådanakontroller och inspektioner. Artikel 8

Kommissionenskontrollanterskall utövasinabefogen- Alla uppgiftersom någotsättlämnatsellererhålhetermedstöd skriftligt bemyndigande inne- lits enligt dennaförordningskall varasekretessbelagda

avett som hålleruppgifter derasidentitetochbefattning och ges sammaskyddsommotsvarandeuppgifter har

om samten

föremålet för och syftet med enligt den nationellalagstiftningeni den medlemsstat handling som anger kontrolleneller inspektionen plats. som tagit emot uppgifternaoch enligt de motsvarande

bestämmelsersomärtillämpliga gemenskapensinsti-

Om inte annat följer av tillämplig gemenskapsrättär tutioner.

kommissionenskontrollanterskyldigaatt följa de regler för förfaranden i den berördamedlemsstatens Sådanauppgifterfårendastöverlämnastill personerinom

som anges lagstiftning. gemenskapensinstitutionereller i medlemsstaternasomi

kraft avsin befattningskall ha vetskapom dem,och de

2. Om den berörda medlemsstatensamtyckerfår får inte användas gemenskapensav institutioner i andra kommissionenbegära tjänstemänatt från andramedlems- syftenänför attgaranteraetteffektivtskyddavgemenska-

staterbiträdersomobservatöreroch anlitaexternaorgan pernasfinansiellaintresseni alla medlemsstater.När en som handlarunder kommissionensansvarför tekniskt medlemsstatavser att för andra ändamål använda

bistånd. uppgiftersomsamlatsin avtjänstemänvilka under den

statens bemyndigandedeltagit som observatörer i Kommissionenskall setill att de ovannämndatjänste- kontroller och inspektioner platsenenligt artikel 6.2.

männenoch organenuppfyller alla krav i fråga om skall den inhämtasamtyckefrån den medlemsstatdär tekniskkompetens,oavhängighetochiakttagandeavtyst- dessauppgiftersamladesin.

nadsplikt.

Kommissionenskall såsnartsommöjligt meddela

den behörigamyndigheteni den medlemsstat vilkens

Artikel 7 territorium kontroll eller inspektion platsenhar ägt

rum, alla omständighetereller misstankarrörandeen

Påsammavillkor somde nationellaadministrativa

oegentlighetsomden har fått kännedomom i samband kontrollanternaoch i överensstämmelsemed nationell

med kontrollen eller inspektionen platsen.Kommislagstiftning,skallkommissionenskontrollanter tillgång

sionenskall underalla omständigheterinformeraovantill alla de uppgifter och all den dokumentationom

nämndamyndighetom resultatet dessaav kontrolleroch berördatransaktionersombehövsföratt kontrollernaoch

inspektioner. inspektionerna platsenskallförlöpa bästasätt.De

fåranvändasammahjälpmedelför attkontrollerasomde till deras

Kommissionenskontrollanterskall se att nationellaadministrativakontrollanternaoch får bl.a.ta

rapporterom kontrollernaoch inspektionernaupprättas kopiorav relevantahandlingar.

medbeaktandeavförfarandekravenlagstiftningen deni i

berörda medlemsstaten.De insamladehandlingar och Kontrollcrna och inspektionerna platsenfår särskilt

underlagsom avsesi artikel7 skallsammanställasi en ZVSC bilaga till nämnda De så upprättade

rapporter. sätt

affärsböckeroch affärshandlingarsomfakturor.speci- rapporternaskall sammasätt och sammavillkor -

fikationer. lönespecifikationer,följesedlaroch bank- somde administrativarapportersomframtagitsavnatio-

kontoutdrag.somde ekonomiskaaktörernaförfogar nellaadministrativakontrollanterkunnautgöragodtagbart över. bevismateriali administrativaeller rättsligaförfarandeni

442 Bilaga 10

15.11.96 Europeiskagemenskapernasofficiella tidning Nr L 292/5

den medlemsstatdär det visar sig vara nödvändigtatt Artikel 9 användadem.De skall bedömaseftersammareglersom gällerför administrativarapporterupprättade nationellaav

Om deekonomiskaaktörersomavsesi artikel5motsätter administrativakontrollanteroch ha sammavärdesom

sig kontroll eller inspektion platsen,skallden berörda dessarapporter.När en kontroll utförs gemensamt,i

medlemsstatenmed tillämpning av nationellabestämenlighet med artikel 4 andrastycket,skall de nationella

melserlämnakommissionenskontrollanterdet biträdede kontrollanternasomhar deltagiti operationenuppmanas behöver

att derasuppdragatt utföra kontroller och att kontrasigneraden rapport som kommissionens inspektioner

platsenkan fullgöras. kontrollanterupprättat.

4. Vid tillämpningen av denna förordning skall Medlemsstaternaskall vid behovoch enlighet med

l kommissionensetill att desskontrollanterföljergemen nationellrätt vidta de åtgärdersomär nödvändiga. skapsbestämmelseroch de nationellabestämmelsernaom skyddav personuppgifter,särskiltdem som föreskrivsi Europaparlamentetsoch rådetsdirektiv 95/46/56.

Artikel 0

När kontroller eller inspektioner platsenäger rumutanförgemenskapensterritorium,skall kommissio- Dennaförordningträderi kraftdentredjedagenefterdet nenskontrollanterupprättasinarapporter såsättatt att den har offentliggjortsi EuropeiskagemenJ/zapemar dessakanutgöragodtagbartbevismateriali administrativa officiella tidning. eller rättsligaförfarandeni den medlemsstatdär det visar sig varanödvändigtatt användadem. Den skall tillämpasfrån och med den januari 1997.

Dennaförordning till alladelarbindandeär ochdirekt tillämplig i allamedlemsstater.

Utfärdad Brysseli den ll november1996.

På rådet: vägnar

R. QUlNN

Ordförande

11.

Utredningens

direktiv

Bilaga 11 445

Kommittédirektiv

Dir.

Företagsbot

1995:95

Beslut vid regeringssammanträde den 21 juni 1995

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas for att utreda frågor sanktioner vid

om brott i näringsverksamhet med syfte att effektivisera bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten.

I uppdraget ingår att kartlägga och utvärdera hur reglerna om foretagsbot tillämpas. Utredaren skall mot bakgrund av denna utvärdering utarbeta förslag till ett effektivt sanktionssystem såvitt brott

avser inom näringsverksamhet. Vid detta arbete skall utredaren överväga om

med företagsbot bör ersättas med ett ansvarssystem med ett system straff riktar sig mot juridiska i likhet med vad som finns

som personer i vissa andra länder.

Utredarens arbete skall slutfört före utgången av år 1996.

vara

Regeringens strategi mot ekonomisk brottslighet

Regeringen antog i april 1995 strategi för samhällets samlade åt-

en gärder mot den ekonomiska brottsligheten. Strategin redovisades i en skrivelse till riksdagen skr. 1994/95 2217.

Syftet med strategin är att påtagligt minska den ekonomiska brottsligheten åtgärder innebär kraftig förstärkning av sam-

genom som en hällets samlade insatser sådan kriminalitet.

mot en

huvudpunktema i strategin är att skapa effektivare sanktioner.

En av Eftersom stor del den ekonomiska brottsligheten begås i närings-

en av verksamhet, blir därvid särskilt intresse sanktioner riktar sig

av som

446 Bilaga 11 SOU 1997: 127

direkt mot företagen. I detta sammanhang är givetvis reglerna om

företagsbot av stor betydelse.

Företagsbot m.m.

Bestämmelserna om företagsbot återfinns i 36 kap. 7-10 brottsbalken. Företagsbot skall åläggas näringsidkare vid brott har som begåtts i näringsverksamhet, om brottsligheten inneburit ett grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter är förenade med verksom samheten eller annars är av allvarligt slag och näringsidkaren inte har gjort vad som skäligen kan krävas av honom för att förebygga brottsligheten. Reglerna om företagsbot kom till år 1986 efter förslag från kommissionen mot ekonomisk brottslighet prop. 1985/86:23, bet. 1985/86:JuU13, rskr. 1985/86:2. Tillkomsten av företagsbot motiverades med att det då gällande sanktionssystemet var otillräckligt när det gällde att komma till rätta med brott inom näringsverksamhet. Som skäl anfördes bl.a. bristande proportioner mellan ådömda påföljder och de ekonomiska intressen som kan stå på spel för ett företag. Som brist i den äldre en annan ordningen angavs att förverkande bara kunde användas för att till samhället dra faktiska uppnådda förtjänster brott. Eftersom av förverkande inte kunde eliminera utsikten till vinst, ansågs ordningen med enbart ett förverkande kunna inbjuda till ett chanstagande från

företagets sida.

Företagsboten konstruerades inte brottspåföljd utan som en som en särskild rättsverkan av brott. Genom denna konstruktion slapp man göra omfattande ingrepp i den grundläggande straffrättsliga systematiken med avseende på begrepp brott, skuld och straff. I viss som utsträckning kan dock reglerna företagsbot sägas innebära om en modifiering av synsättet att straff inte kan drabba juridiska personer. En tillämpning av bestämmelserna om företagsbot förutsätter i och för sig inte att någon enskild döms för ett brott. I praktiken person torde dock företagsbot aktualiseras först i samband med ett åtal mot någon ansvarig inom en näringsverksamhet. Vinster och andra ekonomiska fördelar uppkommer hos näringsidkaren till följd brott som av kan bli förverkade enligt allmänna eller särskilda förverkanderegler även i de fall då företagsbot åläggs. Även enskilda näringsidkares verksamhet kan omfattas av beslut om företagsbot. En särskild regel gör det dock möjligt att boten jämkas eller efterges helt, näringsom idkaren döms till påföljd för brottet. Domstol prövar frågan föreom

Bilaga 11 447

tagsbot på talan åklagare. Åklagaren är skyldig att föra talan om

av förtagsbot, han bedömer att rekvisiten härför är uppfyllda. Före-

om tagsbot får inte åläggas strafföreläggande. Högsta belopp som

genom kan fastställas företagsbot är tre miljoner kronor.

som

Bestämmelserna företagsbot har kommit att tillämpas endast

om sparsamt. Som förklaring till det har det från bl.a. åklagarhåll

en angivits att reglerna är komplicerade och svåra att tillämpa.

En begränsad översyn reglerna om företagsbot har gjorts av

av Miljöskyddskommittén i samband med översynen miljölag-

av stiftningen SOU 1993:27 663. Även genomgången haft miljö-

s. om reglema utgångspunkt har dock förslagen tagit sikte en föränd-

som ring företagsboten i allmänhet. I propositionen till miljöbalken

av prop. 1994/95:10 uttalade den dåvarande regeringen, i likhet med vad flera remissinstanser hade anfört, att ändring reglerna om före-

en av tagsbot måste föregås allmän analys som omfattar även

av en mer andra typer brott än miljöbrott. Den nuvarande regeringen har

av återkallat propositionen från riksdagen. Frågan om sanktionssystemet på miljöområdet har tilläggsdirektiv dir. 1994:134 överläm-

genom

nats till Miljöbalksutredningen M 1993:04.

Frågan sanktioner mot juridiska personer i samband med brott

om inom näringsverksamhet har i vissa andra länder kommit att utformas

straff för juridiska Ansvaret är inte sällan kopplat till som personer. olika brott mot handels- eller näringsreglerande lagstiftning, men det förekommer också att företag kan dömas till böter för miljöbrott eller att den juridiska förpliktas att solidariskt med den enskilde

personen

svara för böter och rättegångskostnader.

I tidigare lagstiftningssammanhang har för svensk del avvisats att införa straffansvar för juridiska personer. I samband med att frågan om förbättrade sanktioner mot juridiska för brott i näringsverk-

personer samhet prövas, bör dock frågan om andra sanktioner än företagsbot

utredas.

Uppdraget

Det finns anledning att ta frågan sanktioner vid brott i närings-

nu om verksamhet under förnyat övervägande.

En särskild utredare tillkallas därför för att utvärdera reglerna om företagsbot och utifrån denna utvärdering föreslå hur sanktionssystemet när det gäller brott inom näringsverksamhet skall effektiviseras. I första hand bör utredaren inrikta sig att utveckla regelsystemet vad

företagsbot att nuvarande brister undanröjs och reglerna avser genom

448 Bilaga 11

effektiviseras. Utredaren skall emellertid också undersöka om företagsboten bör ersättas eller kompletteras med andra sanktioner för juridiska personer. Prövning härav bör ske med utgångspunkt i nuvarande definition av begreppet brott i brottsbalken. En ordning innebär

som en omdefiniering av brottsbegreppet bör således undvikas.

En utgångspunkt för arbetet skall vidare vara att sanktionsreglema skall vara enkla och praktiska att tillämpa utan att rättssäkerhet och rimliga krav på förutsebarhet eftersätts.

I uppdraget ingår att analysera vilken roll i sanktionssystemet de sanktioner som kommer att föreslås, bör ha i relation till förverkande, sanktionsavgifter och skadestånd.

En förutsättning för att företagsbot skall kunna dömas ut är att den brottslighet som företagsboten riktar sig mot inneburit ett grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter som är förenade med verksamheten. Härmed i första hand åsidosättande åligganden för

avses av näringsidkare som följer av lagstiftning med särskild inriktning på näringslivet. Därutöver kan företagsbot åläggas vid andra brott som är av allvarligt slag. I kritiken mot företagsbot har sagts att rekvisiten är svårtillämpade och innebär en snävare avgränsning än lagstiftaren egentligen avsett.

Vidare måste uppmärksammas kritiken att det i praktiken är mycket svårt att gendriva ett påstående om att företagsledningen har gjort vad den kunnat för att förebygga brottsligheten. Detta föranleder att det ofta kan vara svårt att styrka det rekvisit, som innebär att företagsbot kan åläggas endast om näringsidkaren inte har gjort vad som skäligen kunnat krävas i detta avseende. En lösning som här kan övervägas är

föreslagits av Miljöskyddskommittén SOU 1993:27 668, att, som s. ersätta detta rekvisit med en ökad möjlighet att underlåta att döma ut företagsbot om det framstår som oskäligt.

En frågeställning som skall prövas är vilka åtgärder som kan och bör tillämpas när den verksamhet där företagsbot har aktualiseras, upphör rättssubjekt, t.ex. konkurs eller likvidation. Reg-

som genom lerna bör om möjligt utformas så att systemet med företagsbot inte kan

spel genom bl.a. planerade konkurser. sättas ur

Botens storlek skall också övervägas. Utgångspunkten skall vara att beloppet i varje särskilt fall skall kunna bestämmas till ett belopp

som är tillräckligt högt för att vara avskräckande.

När det gäller andra fonner av sanktioner än företagsbot bör utredaren undersöka vad som gäller i andra länder, särskilt länder inom EU. Utredaren bör också uppmärksamma det reformarbete som pågår inom EU-samarbetets ram när det gäller bekämpningen av ekonomisk brottslighet, särskilt fusk inom EU:s bidragssystem.

Bilaga 1 449

Vid bedömningen vilket regelsystem bör väljas, skall hän-

av som

tas till vilken ordning är bäst ägnad att underlätta det intemasyn som tionella samarbetet i fråga bekämpningen brott inom närings-

om av verksamhet.

Om utredaren finner att sanktionsreglema bör ändras, skall

en fullständiga förslag till lagändringar utarbetas. I det ligger också att utarbeta förslag till de ändringar i fråga de processuella regler som

om kan behövas. I uppdraget ingår också att undersöka vilka processrättsliga förutsättningar i övrigt som bör finnas. Så bör exempelvis möjligheten att tillämpa systemet för strafföreläggandepå aktuella fall

övervägas.

Utvärderingen reglerna företagsbot och deras tilllämpning

av om kan naturligvis också i andra avseenden ge vid handen att regelsystemet bör förändras. Utredaren skall fri att lägga fram de

vara förslag föranleds utvärderingama och som ligger inom ramen

som av

för de utgångspunkter som anges inledningsvis.

Redovisning av uppdraget

Utredaren skall under arbetet samråda med Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen och med de övriga myndigheter kan vara berörda av

som de olika sakfrågoma.

Vid de överväganden utredaren skall göra om olika modeller

som skall beaktas vad anförs i regeringens beslut en ordning för

som om systematisk genomgång i regeringskansliet av företagsregler N 94/1214. För utredarens arbete gäller vidare regeringens generella direktiv att redovisa regionalpolitiska konsekvenser av framlagda

om förslag dir. 1992:50, att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23

om samt att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir.

om 1994:124.

Uppdraget skall slutföras före utgången av år 1996.

Justitiedepartementet

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolan stegför steg.U. 32 Följdlagstiñning till miljöbalken. M. . - . lnkomstskattelag,del l-Ill. Fi. 33 Att läraöver gränser.En studieavOECD:s . . Fastighetsdataregister.Ju. förvaltningspolitiskasamarbete.Fi. . Övervakning Förbättradmiljöinfonnation. M. 34. avmiljön. M. . Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödför 35. Ny kursi trafikpolitiken + bilagor. K. . arbetshandikappade.A. 36.Bekämpande penningtvätt.Fi.av

Länsstyrelsemasroll i trafik- ochfordonsfrågor.K. 37. Etttekniskt forskningsinstituti Göteborg.U. . Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändring 38 Myndighet eller marknad. . .

förvaltningsområden.Fi. Statsförvaltningensolika verksamhetsfonner.Fi.

sex Rösterombarnsoch ungdomarspsykiskahälsa. 39.Integritet Offentlighet Informationsteknik.Ju. . Flexibelförvaltning.Förändringoch verksam- 40. Ungaoch arbete.ln. . hetsanpassningavstatsförvalmingens 41. Statenochtrossamfunden

struktur.Fi. Rättsligreglering

10 Ansvaretför valutapolitiken.Fi. Grundlag . l Skatter,miljö och sysselsättning.Fi. Lagomtrossamfund

- 12.IT-probleminför ZOOO-skiftet.Referatoch LagomSvenskakyrkan. Ku.

slutsatserfrånenhearinganordnadav 42.Statenoch trossamfunden

lT-kommissionendenl8 december. Begravningsverksamheten.Ku.

T-kommissionensrapportl/97. K. 43.Statenoch trossamfunden

13 Regionpolitikför helaSverige.N. Denkulturhistoriskt värdefullakyrkliga egendomen . 14.IT i kulturenstjänst.Ku. och de kyrkliga arkiven.Ku.

l5 Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt Statenoch trossamfunden . . ochproblematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku.

16.Att utvecklaindustriforskningsinstituten.N. 45. Statenochtrossamfunden

17 Skatter,tjänsterochsysselsättning. Stöd,skatteroch finansiering.Ku. . + Bilagor.Fi. 46. Statenochtrossamfunden

l8. Granskningavgranskning. Statlig medverkanvid avgiftsbetalning.Ku.

Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.Fi. 47.Statenoch trossamfunden

19.Bättreinformationomkonsumentpriser.In. Denkyrkliga egendomen.Ku.

20. Konkurrenslagen1993-1996.N. 48.Arbetsgivarpolitik i staten.

21.Växa i lärande.Förslagtill läroplanför barnoch Förkompetensoch resultat.Fi.

unga6-16år.U. 49.Grundlagsskyddför nyamedier.Ju.

22.Aktiebolagetskapital. Ju. 50.Alternativautvecklingsvägarför EU:s

23.Digital demokr@ti.EttseminariumomTeknik, gemensammajordbmkspolitik. Jo.

demokratioch delaktighetden8 november1996 5 Brister i omsorg

. anordnatavFolkomröstningsutredningen,IT- en frågaombemötande äldre.S.av

kommissionenoch Kommunikationsforsknings- 52.Omsorgmedkunskapochinlevelse

beredningen.IT-kommissionensrapport2/97.K. en frågaombemötandeaväldre.

- 24.Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. 53.Avskaffa reklamskatten Fi.

- 25.Svenskmat- EU-fat. Jo. 54.Ministem ochmakten.

26.EU:sjordbrukspolitik och denglobala livsmedels- Hur fungerarministerstyrei praktiken Fi.

försörjningen.Jo. 55. Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav

27.Kontroll Reavinst Värdepapper.Fi. förslagenfrån de statligautredningarna.Ku.

28. demokratinsI tjänst. Statstjänstemannensroll och 56.Folketsområdgivareochbeslutsfattare.

vån offentligaetos.Fi. + Bilaga ochl Ju.

29 Bampomografifrågan. 57. l medborgarnastjänst. . lnnehavskriminaliseringm.m.Ju. Ensamladförvaltningspolitik for staten.Fi.

Europaochstaten.Europeiseringensbetydelsefor 58.Personaluthyrning.A. . svenskstatsförvaltning.Fi. 59. SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsfonn. Ku.

Kristallkulan-tretton rösteromframtiden. 60. Betal-TV inomSverigesTelevision. Ku. . lT-kommissionensrapport3/97.K.

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

61.Att växabland betongoch kojor. 89.Handelnmedskrot och begagnadevaror.N.

Ettdelbetänkandeom bamsoch ungdomars 90.Ändradorganisationfor det statligaplan-,bygguppväxtvillkor i storstädemasutsattaområdenfrån ochbostadsväsendet.ln.

Storstadskommittén.S. 9 Jaktensvillkor enutredningomvissajaktfrågor.

. - 62.Rosorav betong. Jo.

En antologitill delbetänkandetAtt växabland 92 Medieföretagi Sverige Ägandeoch

. betongoch kojor frånStorstadskommittén.S. strukturförändringari press,radioochTV. Ku.

63.Sverigeinför epokskiftet. 93.Hanteringavfel utjämningssystemeti for

lT-kommissionensrapport5/97.K. kommuneroch landsting.In. Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd 94. Konkurrensneutralttransportbidrag.N. . + Bilagedel.A 95. Forumför världskultur

65.Polisensregister.Ju. enrapportomettrikare kulturliv. Ku.

- 66. Statsskuldspolitiken.Fi. 96.Lokalforsörjningoch fastighetsägande. 67.Återkallelse uppehållstillstånd.UD. Enutvärderingavstatensfastighetsorganisation.

av 68. Grannlands-TVi kabelnät.Ku. Fi. 69.Besparingari stortoch smått.U. 97.Skyddavskogsmark.Behovochkostnader.M. 70.Totalförsvaret och frivilligorganisationema 98 Skyddavskogsmark.Behovochkostnader.

uppdrag,stödoch ersättning.Fö. Bilagor.M.

- 7 Politik for unga. 99. Ennyvattenadministration.Vattenärlivet. M.

+2 stbilagor.In. 100.Nyasamverkansfonnerinom denSjöhistoriska 72. En lag omsocialforsälcringar. museiverksamheten.Ku. 73.Infor ensvenskpolicy omsäkerelektronisk 10 Behandlingavpersonuppgifterom

kommunikation.Referatfrånett seminarium totalförsvarspliktiga.Fö.

anordnatavlT-kommissionen,Närings-och 102.Mat Miljö. Svenskstrategifor EU:s

handelsdepartementetoch SEISdenl l december jordbruk i framtiden.Jo.

1996.IT-kommissionensrapport6/97. K. 103.Rapportmedförslagom sändningsorter.Ku. 74. EU:sjordbrukspolitik, miljön och regional 104.Polisi fredenstjänst.UD.

utveckling.Jo. 105.Agenda21 i Sverige. 75.Bosättningsbegreppet.Skatterättsligareglerför Femår eñer Rio resultatoch framtid.M.

fysiskapersoner.Fi. 106.Enfond för ungakonstnärer.Ku. 76. invandrarei vård ochomsorg 107.Dennyagymnasieskolan

enfrågaombemötande äldre.av S. problemoch möjligheter.U.

- - 77.Uppföljning av inkomstskattelagen.Fi. 108.Att lämnaskolanmedrak Omrättentill

rygg - 78.Medelsförvalmingi kommunerochlandsting.in. skriftspråketochomförskolansochskolans 79.Försäkringsmäklare.Enlagöversynav möjligheteratt förebyggaochmötalås-och

Försäkringsmäklarutredningen.Fi. skrivsvårigheter.U. 80.Refonneradstabsorganisation.Fi. 109.Myndighetsansvaretför transportavfarligt 81.Allmännyttiga bostadsforetag. gods.Fö.

+ Bilaga.ln. ll0. Säkrareobligationer Fi. 82. Lika möjligheter.ln. lll. Branschsaneringoch andrametodermot

- 83. Om makt ochkön -i spårenavoffentliga ekobrott.Ju.

organisationersomvandling.A. 112.Ensamordnadmilitär skolorganisation. 84.Enhållbarkemikaliepolitik. M. 113.Mothalvamakten elvahistoriskaessäerom

- 85.Förmånefter inkomst- Samordnatinkomst kvinnorsstrategieroch mänsmotstånd.A.

begreppfor bostadsstödenochnya 114.Styrsystemochjämställdhet.Institutioneri kvalitikationsreglerfor rätt till förändringochkönsmaktensframtid.A. sjukpenninggrundandeinkomst. ll5. Ljusnandeframtid ellerett långtfarväl

86.Punktskattekontrollavalkohol,tobak och Densvenskavälfärdsstatenijämforande

mineralolja,m.m.Fi. belysning.A. 87.Kvinnor, mänoch inkomster. ll6, Barnetsbästai främstarummet.FN:skonvention

Jämställdhetoch oberoende.A. ombarnetsrättigheterförverkligasi Sverige. 88. Upphandlingför utveckling. N. ll6. Barnetsbästa enantologi.

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

ll7. Nobelcenteri Stockholm ett infonnations-och

aktivitetscentrumkring naturvetenskap,kultur och samhälle.Ku.

ll8. Deladestäder. 119.Entydligareroll för hälso-och sjukvårdeni

folkhälsoarbetet. 120.Vuxenpedagogik Sverige.i Forskning,utbildning,

utveckling.EnKartläggning.U. 121.Skolfrågor Om skolai enny tid. U.

- 122 Rättigheteri luftfartyg. K.

. 123.Etteffektivarenäringsforbud.N. 124.IT-kommissionenshearingomdennyamedie-och

programvaruindustrin.Andrakammarsalen,

Riksdagen,1997-06-16.K. 125 Ett svensktinvesterarskydd.Fi. 126.Bilen, miljön ochsäkerheten.Fi. 127.Straffansvarfor juridiska personer.Del A+B. Ju.

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kommunikationsdepartementet

Fastighetsdataregister.3 Länsstyrelsemasroll i trafik- ochfordonsfrågor.6 Aktiebolagetskapital. 22 IT-problem infor 2000-skiftet.Referatoch slutsatserfrån Bampomografifrågan. enhearinganordnadav IT-kommissionenden lnnehavskriminaliseringm.m.29 18december.lT-kommissionensrapportl/97. 12 Integritet Offentlighet Informationsteknik. 39 Digital demokr@ti.EttseminariumomTeknik, Grundlagsskyddfor nyamedier.49 demokratiochdelaktighetden 8november1996 Folketsområdgivareoch beslutsfattare. anordnatavFolkomröstningsutredningen,IT- + Bilaga och1 56 kommissionenoch Kommunikationsforsknings- Polisensregister.65 beredningen.IT-kommissionensrapport2/97.23 Branschsaneringochandrametodermotekobrott.111 Kristallkulan trettonrösteromframtiden.

- - Straffansvarförjuridiska personer.Del A+B. 127 IT-kommissionensrapport3/97. 31

Ny kurs i trafikpolitiken+ bilagor. 35 Utrikesdepartementet Sverigeinför epokskiftet.

Återkallelse uppehållstillstånd.67 IT-kommissionensrapport5/97. 63

av Polisi fredenstjänst.104 Inför ensvenskpolicy om säkerelektronisk

kommunikation.Referatfrånettseminariumanordnatav Försvarsdepartementet IT-kommissionen,Nårings-och handelsdepartementet

Totalforsvaretoch frivilligorganisationema och SEISden 11 december1996.

uppdrag,stödochersättning.70 IT-kommissionensrapport6/97. 73 -

personuppgifter Rättigheteri luftfartyg. 122 Behandlingav om totalförsvarspliktiga.101 IT-kommissionenshearingomdennyamedie-och Myndighetsansvaretför farligt gods.109 programvaruindustrin.Andrakammarsalen,

transportav Ensamordnadmilitär skolorganisation.112 Riksdagen,1997-06-16.124

Socialdepartementet Finansdepartementet

barnsochungdomarspsykiskahälsa.8 Inkomstskattelag,del 1-111.2 Rösterom Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. 24 Byråkratin i backspegeln.Femtioårav förändring sex

förvaltningsområden.7 Brister i omsorg

fråga bemötande äldre.51 Flexibel förvaltning.Förändringoch verksam- - en om av Omsorgmedkunskapoch inlevelse hetsanpassning statsförvaltningensstruktur.av 9

fråga bemötande äldre.52 Ansvaretfor valutapolitiken.10 - en om av

blandbetongoch kojor. Skatter,miljö och sysselsättning.l 1 Att växa Ettdelbetänkande barnsochungdomars Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt

om uppväxtvillkor storstädemasi områdenfrån och problematik.15

utsatta Storstadskommittén.61 Skatter,tjänsterochsysselsättning.

betong. + Bilagor. 17 Rosorav En antologitill delbetänkandet bland Granskningavgranskning.

Att växa

Denstatligarevisioneni Sverigeoch Danmark.18 betongoch kojor från Storstadskommittén.62 Enlag socialforsäkringar.72 Kontroll ReavinstVärdepapper.27

om Invandrarei vård I demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och

och omsorg

fråga bemötande äldre.76 vårt offentliga etos.28 - en om av

Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför Fönnånefter Samordnatinkomstbegrepp

inkomstför bostadsstöden kvalifikationsreglerfor svenskstatsförvaltning.30

och nya

sjukpenninggrundandeinkomst.85 Att läraövergränser.EnstudieavOECD:sförvaltningsrätttill

bästai främsta FN:skonvention politiska samarbete.33 Barnets rummet.

barnetsrättigheterförverkligasi Sverige.l 16 Bekämpandeavpenningtvätt.36 om Barnetsbästa antologi.l 16 Myndighetellermarknad.

- en

Statsforvaltningensolika verksamhetsformer.38 Deladestäder.l 18 Entydligareroll förhälso-och sjukvårdeni Arbetsgivarpolitik i staten. folkhälsoarbetet.1 19 För kompetensochresultat.48

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Avskaffa reklamskatten 53 Arbetsmarknadsdepartementet

Ministemochmakten.

Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödför Hurfungerarministerstyrei praktiken 54

arbetshandikappade.5 1medborgarnastjänst.

Personaluthyrning.58 Ensamladförvaltningspolitik för staten.57

Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd Statsskuldspolitiken.66

+ Bilagedel.64 Bosättningsbegreppet.Skatterättsligaregler för

Om maktochkön ispårenavoffentliga

fysiskapersoner.75

organisationersomvandling.83 Uppföljningav inkomstskattelagen.77

Kvinnor, mänochinkomster. Försäkringsmäklare.Enlagöversynav

Jämställdhetoch oberoende.87 Försäkringsmäklarutredningen.79

Mot halvamakten elva historiskaessäerom Reformeradstabsorganisation.80 -

kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.113 Punktskattekontroll alkohol, tobak ochav

Styrsystemochjämställdhet.Institutioneri mineralolja,m.m. 86

förändringochkönsmaktensframtid.114 Lokalforsörjningoch fastighetsägande.

Ljusnandeframtid eller ett långt farväl En utvärderingavstatensfastighetsorganisation.96

Densvenskavälfärdsstatenijämförande Säkrareobligationer 110

belysning.115 Ett svensktinvesterarskydd.125

Bilen,miljön och säkerheten.126 Kulturdepa rtementet

Utbildningsdepartementet IT i kulturenstjänst.14

Statenochtrossamfunden Dennyagymnasieskolan stegför steg.l

- Rättslig reglering Växai lärande.Förslagtill läroplanför barnoch

Grundlag

6-16år. 21 unga trossamfund

- Lag om Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.37

Lag omSvenskakyrkan.41 Besparingari och smått.69 -

stort och trossamfunden

Staten Dennyagymnasieskolan

Begravningsverksamheten.42

problemoch möjligheter. 107 - Statenochtrossamfunden Att lämnaskolanmedrakrygg Om rättentill

- Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomenoch skriftspråketochom förskolansoch skolans

dekyrkliga arkiven.43 möjligheterattförebyggaochmötaläs-och

Statenochtrossamfunden skrivsvårigheter.108

Svenskakyrkanspersonal.44 Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning,

Statenochtrossamfunden utveckling.EnKartläggning.120

Stöd,skatterochfinansiering.45 Skolfrågor Om skolai enny tid. 121

- Statenochtrossamfunden

Statlig medverkanvid avgiftsbetalning.46 Jordbruksdepartementet

Statenochtrossamfunden Svenskmat- EU-fat. 25 kyrkliga egendomen.47

Den EU:sjordbrukspolitik och denglobala livsmedels- ochtrossamfunden.Sammanfattningama

Staten av försörjningen.26 förslagenfrån de statligautredningarna.55

Alternativautvecklingsvägarför EU:s förvaltningsforrn.59

SvenskhemmetVoksenåsens gemensammajordbrukspolitik. 50 Betal-TV inom SverigesTelevision.60

EU:sjordbrukspolitik, miljön ochregional Grannlands-TVi kabelnät.68

utveckling. 74 Ägandeoch

Medieföretagi Sverige- Jaktensvillkor enutredningomvissajaktfrågor. 91 och TV, 92

- strukturförändringari press,radio Mat Miljö. Svenskstrategiför EUis för världskultur

Forum jordbruk i framtiden.102 rikarekulturliv. 95

- enrapportomett

Nyasamverkansformerinom denSjöhistoriska

museiverksamheten.100

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Rapportmed förslagomsändningsorter.103 Enfond för ungakonstnärer.106 Nobelcenteri Stockholm ettinfomiations-och

aktivitetscentrumkring naturvetenskap,kultur och samhälle.1 17

Närings- och handelsdepartementet Regionpolitik for helaSverige.13 Att utveckla industriforskningsinstituten.16 Konkurrenslagen1993-1996.20 Upphandling för utveckling.88 Handelnmed skrotoch begagnadevaror. 89 Konkurrensneutralttransportbidrag.94 Ett effektivare näringsförbud.123

Inrikesdepartementet Bättreinformation omkonsumentpriser.19 Ungaoch arbete.40 Politik för unga. + 2 stbilagor. 71 Medelsförvaltningi kommuneroch landsting.78 Allmännyttiga bostadsföretag. + Bilaga. 81 Lika möjligheter. 82 Ändradorganisationför detstatligaplan-, byggoch bostadsväsendet.90 Hanteringavfel utjämningssystemeti för kommuneroch landsting.93

Miljödepartementet Förbättradmiljöinfonnation. 4 Följdlagstiñning till miljöbalken.32 Övervakningavmiljön. 34 Enhållbar kemikaliepolitik. 84 Skyddav skogsmark.Behovochkostnader.97 Skyddav skogsmark.Behovochkostnader. Bilagor. 98 Enny vattenadministration.Vattenär livet. 99 Agenda21 i Sverige. Femår eñer Rio resultatoch framtid. 105

7 u Z

LO 4 I oo

:x: o o co

PosTnnku-:ss:10647Srockrlolxxl FAX08-6909191,lHaLl-zroN0841909190