Läkemedel

Beskrivning saknas!

Rättsfall30

NJA 2008 s. 1135: Svensk domstol har ansetts behörig att utan åtalsförordnande döma över i Sverige bedriven internetbaserad läkemedelshandel och medhjälp därtill även i de delar som i brottet ingående gärningar företagits utom riket. Läkemedelshandeln har ansetts utgöra brott enligt svensk lag trots att den har riktats mot enbart konsumenter utom Sverige.
MD 2008:4: Ett bolag har vid marknadsföring av kosmetiska och hygieniska produkter använt formuleringar som antytt att produkterna är läkemedel trots att så inte är fallet. Förbud har meddelats bolaget att använda beteckningen "Medical" eller andra liknande beteckningar som ger intryck av att produkterna är läkemedel eller har medicinska/läkemedelsliknande effekter, om så inte är fallet. Förbud har även meddelats bolaget att använda formuleringarna "Diagnos" och "Ordination" tillsammans med beteckningen "Medical" eller tillsammans med andra liknande beteckningar än "Medical" som ger intryck av att produkterna är läkemedel eller har medicinska/läkemedelsliknande effekter, om så inte är fallet. Användningen av "Apotekens Composita" har däremot inte ansetts vilseledande eller otillbörlig på annat sätt.
MD 2013:7: Marknadsföring av bantningsmedel och hälsoprodukter har skett i strid mot krav på godkännande eller registrtering från Livsmedelsverket för försäljning. Även fråga om tillämpligheten av punkten 9 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan.
MD 2008:13: Överklagande av ett av Stockholms tingsrätt meddelat interimistiskt förbud har bifallits.
MD 2016:12: Påståenden i marknadsföring avseende receptbelagda veterinärmedicinska läkemedel har ansetts vilseledande enligt 10 § marknadsföringslagen (2008:486).
HFD 2014:30: Fråga om vissa varor utgör förbrukningsartiklar enligt 18 § 3 läkemedelsförmånslagen. Även fråga om upphävande av tidigare fattat gynnande förvaltningsbeslut.
RÅ 2006:9: Ett läkemedelsföretag, som saluför ett originalläkemedel, har ansetts äga rätt att överklaga Läkemedelsverkets beslut att med tillämpning av ett s.k. förenklat förfarande meddela godkännande för försäljning av ett annat företags läkemedel som ansetts i huvudsak motsvara originalläkemedlet. Också fråga om kammarrätts återförvisningsbeslut varit överklagbart.
RÅ 2007:77: De svenska restriktionerna för privatinförsel av narkotiska läkemedel har ansetts förenliga med EG-rätten.
MD 2006:27: Ett bolag har marknadsfört ett medicinskt plåster som godkänts för behandling av epikondylit (tennisarmbåge) och ankelstukning. Bolaget har vid marknadsföringen använt uttrycket ”Om du vet var du har ont” och därigenom anknutit till en känd slogan som använts av ett konkurrerande bolag. Marknadsföringen har i denna del ansetts utgöra renommésnyltning och därmed vara otillbörlig enligt marknadsföringslagen. Bolaget har vidare använt uttrycken ”för behandling av lokal smärta” och ”Som en värktablett i plåsterform” vilka ansetts ge intryck av att den aktuella produkten kan användas för behandling av andra smärttillstånd än de för vilka den har godkänts. Marknadsföringen har i dessa delar ansetts strida mot läkemedelslagens bestämmelser om läkemedelsinformation och därmed vara otillbörlig enligt marknadsföringslagen. Förbud har även meddelats mot användningen av ett påstående om att produkten till skillnad från smärtstillande geler inte luktar då påståendet ansetts vilseledande om produktens egenskaper (I). – Ett bolag har vid marknadsföring av en smärtstillande gel använt sig av två reklamfilmer. I den första filmen har bolaget bl.a. använt uttrycket ”Om du vet var du har ont, varför göra plånboken illa?”. Genom användningen av uttrycket har bolaget nära anknutit till en känd slogan som använts av ett konkurrerande bolag. Marknadsföringen har ansetts utgöra renommésnyltning och därmed vara otillbörlig enligt marknadsföringslagen. Bolaget har även gjort gällande att konkurrentens produkt kostar ”jättemycket mer” än bolagets egen produkt. Påståendet har bedömts som vilseledande eftersom det ansetts kunna ge intryck av att prisskillnaden mellan produkterna är större än vad som verkligen är fallet (II). I den andra reklamfilmen har bolaget gjort en direkt jämförelse mellan sin egen produkt och konkurrentens produkt. De båda produkternas förpackningar har presenterats bredvid varandra åtföljda av viss text med ostridiga uppgifter om bl.a. förpackningsstorlek och pris. Marknadsföringen har inte befunnits otillbörlig enligt marknadsföringslagen eftersom jämförelsen avsett utbytbara produkter och framställningen har varit neutral till sin karaktär (III)
MIG 2010:23: En kvinna, som lider av en blodcancersjukdom, riskerar att utveckla akut leukemi om hon inte behandlas med ett visst läkemedel. Hon har gjort sannolikt att läkemedlet inte finns att tillgå via officiella kanaler i hemlandet och att tillgången på det är både oregelbunden och osäker. Mot bakgrund av att kvinnan därför ansetts sakna tillgång till adekvat vård i hemlandet, och då det finns möjlighet att bereda henne vård i Sverige, har hon beviljats permanent uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter.
NJA 1982 s. 421: Patienter har yrkat skadestånd av läkemedelstillverkare under påstående att de skadats av kontrastmedel som använts vid viss röntgenundersökning av ryggen (myelografi). Fråga om orsaks sammanhanget mellan kontrastmedlet och skadan.
HFD 2015:75: Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets beslut att förbjuda ett landsting att ingå vissa prisöverenskommelser med läkemedelsföretag har ansetts sakna författningsstöd.
RÅ 2009:51: Fast praxis i fråga om förutsättningarna för beslut om inhibition gäller även i mål enligt lagen om läkemedelsförmåner m.m.
RÅ 2010:73: Fråga om utbytbarhet av läkemedel.
MD 2012:8: Marknadsföring av läkemedel. Fråga bl.a. om påtalade påståenden med beaktande av den s.k. lagstridighetsprincipen varit förenliga med god marknadsföringssed, bl.a. mot bakgrund av vad som anges i läkemedlets s.k. produktresumé.
RÅ 2004 not 156: Kammarrätts förordnande att länsrätts dom om läkemedelsförmån skulle gälla omedelbart upphävdes då praxis saknades och frågan innefattade komplicerade bedömningar
RÅ 2008:85: Förutsättningar för att låta läkemedlet Viagra ingå i läkemedelsförmånerna har inte ansetts föreligga.
NJA 2006 s. 380: Fråga i mål om interimistiskt vitesförbud enligt 37 a § varumärkeslagen om en parallellimportör, som får ändra märkningen av en läkemedelsförpackning enligt principen om objektiv nödvändighet, även har rätt att ändra själva varumärket.
MD 2005:24: Vid marknadsföring i reklamfilmer av ett medel mot halsbränna och sura uppstötningar har använts formuleringar som ansetts ge intrycket att ett visst annat medel mot halsbränna och sura uppstötningar är verkningslöst och i det närmaste överflödigt. Marknadsföringen har ansetts misskrediterande enligt marknadsföringslagen.
HFD 2016:9: E-cigarettprodukter som innehåller viss mängd nikotin har inte ansetts utgöra läkemedel till sin funktion.
MD 2007:10: Ett bolag har vid marknadsföring av en smärtstillande gel använt påståenden om produktens popularitet och effekt. Vissa av påståendena om produktens popularitet har befunnits obestyrkta och därmed otillbörliga enligt marknadsföringslagen.
NJA 1986 s. 533: Fråga i mål om åtal för varusmuggling avseende införsel av visst preparat som utgör läkemedel om innebörden av bestämmelsen i 8 § 4 mom läkemedelsförordningen (1962:701) att resande får införa läkemedel, som han för personligt bruk medför till riket. Krävs för rätt till införsel att den resande avser att använda preparatet som läkemedel?
MD 2005:9: Det har ansetts otillbörligt enligt marknadsföringslagen att vid marknadsföring av en tampong som tillförts mjölksyrabakterier, men som inte godkänts för försäljning som läkemedel, använda formuleringar som ger intryck av att tampongen är avsedd att förebygga, lindra eller bota sjukdom eller symtom på sjukdom. Även fråga om vilseledande CE-märkning.
PMÖD 2022:1: En läkemedelstillverkare väckte talan mot en parallellhandlare som hade paketerat om parallelldistribuerade läkemedel i nya förpackningar i stället för att återförsluta och märka om originalförpackningarna. Parallellhandlaren gjorde gällande att ompaketeringen var objektivt nödvändigt för att få effektiv tillgång till den svenska marknaden, dels på grund av att Läkemedelsverket tolkat och tillämpat det nya regelverket om säkerhetsdetaljer för läkemedel som började tillämpas den 9 februari 2019 på så sätt att ompaketering krävs, dels på grund av att svenska apotek inte skulle lämnat ut återförslutna och ommärkta förpackningar till patienter. Patent- och marknadsöverdomstolen ansåg att parallellhandlaren inte hade styrkt dessa påståenden och därmed gjort sig skyldigt till varumärkesintrång respektive förberedelse till intrång.
PMÖD 2022:12: En patenthavare har väckt talan mot ett företag för patentintrång i ett europeiskt patent (stridspatentet) och bl.a. yrkat att intrångsgöraren ska meddelas ett interimistiskt vitesförbud. Patent- och marknadsdomstolen biföll det interimistiska yrkandet. Stridspatentet härstammar från en avdelad ansökan som ledde till ett numera upphävt europeiskt patent. Patent- och marknads-överdomstolen har i målet slagit fast att det i detta fall inte finns skäl att tillämpa giltighetspresumtionen på ett annat sätt än på det sätt som redan framgår av rättspraxis. I målet har även aktualiserats fråga om EPO brustit i sin handläggning bl.a. genom att inte ha beaktat ett mothåll som framfördes i invändnings-förfarandet mot det numera upphävda patentet inför beviljandet av stridspatentet. Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att mothållet inte kan ha undgått EPO eftersom båda patenten haft samma granskare. Vidare har Patent- och marknads-överdomstolen ansett att interimistiska ogiltighetsbeslut i andra länder inte påverkar bedömningen att giltighetspresumtionen sannolikt inte är bruten. Patent- och marknadsöverdomstolen har avslagit överklagandet.
PMÖD 2019:2: Patent- och marknadsöverdomstolen har upphävt ett beslut om interimistiskt vitesförbud p.g.a. intrång i tilläggsskydd för läkemedel. Patent- och marknadsöverdomstolen uttalade att det föreligger en presumtion för att ett tilläggsskydd är giltigt, eftersom det meddelas efter en ingående prövning i det administrativa förfarandet. Bevisbördan låg därför på svaranden att göra det sannolikt att tilläggsskyddet skulle komma att ogiltigförklaras. Med tillämpning av EU-rättslig praxis, som tillkommit efter Patent- och registreringsverkets beslut att meddela tilläggsskydd, bedömde Patent- och marknadsöverdomstolen att fackmannen, baserat på samtliga uppgifter som redovisas i grundpatentet och den senaste tekniken på prioritetsdagen för patentet, sannolikt inte kunde specifikt identifiera den aktiva ingrediensen. Därmed framstod det inte som sannolikt att den aktiva ingrediensen skyddas av ett gällande grundpatent och det fanns då inte förutsättningar för ett vitesförbud. Två ledamöter var skiljaktiga.
PMÖD 2022:13: Patent- och marknadsöverdomstolen har i likhet med Patent- och marknadsdomstolen kommit fram till att villkoret i artikel 3 b i förordningen om tilläggsskydd för läkemedel – dvs. att det måste finnas ett godkännande att saluföra produkten som läkemedel (försäljningsgodkännande) – utgör hinder för att bevilja tilläggsskydd för en viss kombinationsprodukt. Patent- och marknadsöverdomstolen har därvid, i likhet med underrätten, kommit fram till att annan dokumentation än den som förekommit under ansökan om försäljningsgodkännandet inte kan tas hänsyn till för att avgöra vilken produkt försäljningsgodkännandet avser och att det av försäljningsgodkännandet inklusive produkt-resumén och de handlingar som legat till grund för ansökan om försäljningsgodkännandet endast går att dra slutsatsen att produkten utgörs av en aktiv ingrediens. Patent- och marknads-överdomstolen har därmed bedömt att försäljningsgodkännandet inte avser en kombinationsprodukt, varför villkoret i förordningens artikel 3 b inte är uppfyllt.
PMÖD 2019:20: Patent- och marknadsöverdomstolen har prövat ett mål om hävning av varumärkesregistreringen WARTNIX och kommit fram till att det inte är förväxlingsbart med det äldre EU-varumärket WARTNER. Patent- och marknadsöverdomstolen har därmed gjort samma bedömning som Patent- och marknadsdomstolen.
PMÖD 2019:23: Ett läkemedelsföretag, som var innehavare av ett antal registrerade EU-varumärken (varumärkesinnehavaren), yrkade i ett mål om intrång i varumärkena att Patent- och marknads-domstolen skulle meddela ett interimistiskt vitesförbud mot ett annat läkemedelsföretag som hade tillstånd från den Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) att parallelldistribuera varu-märkesinnehavarens läkemedel till Sverige (parallellimportören). Varumärkesinnehavaren gjorde gällande att parallellimportören, genom att ompaketera eller förbereda ompaketering av läkemedlen inför distributionen till Sverige, gjorde sig skyldig till intrång eller förberedelse till intrång i varumärkesinnehavarens rättigheter. Parallellimportören invände att nya regler om säkerhetsförseglingar i direktiv 2001/83/EG (humanläke-medelsdirektivet) innebar att det inte längre var möjligt att använda sig av ommärkta förpackningar och att det därför var objektivt nödvändigt att ompaketera läkemedlen för att få tillgång till den svenska marknaden. Patent- och marknadsdomstolen ansåg att de nya reglerna om säkerhetförseglingar inte kunde tolkas på det sätt som parallellimportören gjorde gällande och bedömde att denne inte hade gjort sannolikt att ompaketering krävdes för att få tillgång till den svenska marknaden. Mot den bakgrunden bedömde Patent- och marknadsdomstolen att det förelåg sannolika skäl för att intrång eller förberedelse till intrång förekommit och biföll huvudsakligen yrkandet om vitesförbud.
PMÖD 2023:1: Patent- och marknadsöverdomstolen har ändrat Patent- och marknadsdomstolens beslut att efter omprövning upphäva ett tidigare meddelat interimistiskt vitesförbud pga. intrång i ett läkemedelspatent. Detta har fått till följd att det interimistiska vitesförbudet fortsatt gäller.

Legaldefinitioner30

1 kap. 3 § 7 st Miljötillsynsförordning (2011:13)
1 kap. 3 § 7 st Miljötillsynsförordning (2011:13)
1 kap. 3 § 7 st Miljötillsynsförordning (2011:13)
1 kap. 3 § 7 st Miljötillsynsförordning (2011:13)
1 kap. 3 § 7 st Miljötillsynsförordning (2011:13)
1 kap. 3 § 7 st Miljötillsynsförordning (2011:13)
1 kap. 3 § 7 st Miljötillsynsförordning (2011:13)
1 kap. 3 § 7 st Miljötillsynsförordning (2011:13)
1 kap. 3 § 7 st Miljötillsynsförordning (2011:13)
1 kap. 3 § 7 st Miljötillsynsförordning (2011:13)
1 kap. 3 § 7 st Miljötillsynsförordning (2011:13)
2 kap. 1 § Läkemedelslag (2015:315)
2 kap. 1 § Läkemedelslag (2015:315)
2 kap. 1 § Läkemedelslag (2015:315)
3 § 1 st 5 p Lag (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
2 § Lag (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m.
2 § 2 st Förordning (2009:1031) om producentansvar för läkemedel
1 § Läkemedelslag (1992:859)
2 § Förordning (2013:80) om bidrag till öppenvårdsapoteksservice av allmänt ekonomiskt intresse
1 kap. 3 § 1 st 6 p Miljötillsynsförordning (2011:13)
1 kap. 3 § 1 st 6 p Miljötillsynsförordning (2011:13)
1 kap. 3 § 1 st 6 p Miljötillsynsförordning (2011:13)
1 kap. 3 § 1 st 6 p Miljötillsynsförordning (2011:13)
1 kap. 3 § 1 st 6 p Miljötillsynsförordning (2011:13)
1 kap. 3 § 1 st 6 p Miljötillsynsförordning (2011:13)
1 kap. 3 § 1 st 6 p Miljötillsynsförordning (2011:13)
1 kap. 3 § 1 st 6 p Miljötillsynsförordning (2011:13)
1 kap. 3 § 1 st 6 p Miljötillsynsförordning (2011:13)
1 kap. 3 § 1 st 6 p Miljötillsynsförordning (2011:13)
1 kap. 3 § 1 st 6 p Miljötillsynsförordning (2011:13)

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator