Ansökan om tillbyggnad av komplementbyggnad ----- Den aktuella komplementbyggnaden saknar bygglov och det har inte heller framkommit några omständigheter som tyder på att den är lagligen uppförd. Att ett eventuellt ingripande avseende komplementbyggnaden inte längre skulle vara möjligt pga. preskriptionsbestämmelserna medför inte att bygglov för tillbyggnad av en sådan komplementbyggnad kan prövas utan att pröva om bygglov kan ges för hela byggnaden. Under dessa förhållanden har nämndens beslut att avslå ansökan om bygglov för tillbyggnad av komplementbyggnaden varit riktigt.
Detaljplan för uppförande av bostadshus ----- Kommunen har i detaljplan upphävt strandskydd inom område som i översiktsplanen pekats ut som område för landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS-område). Kommunens motivering i översiktsplanen till att området utgör ett LIS-område har haft vissa brister. Länsstyrelsen har dock inte haft någon invändning mot utpekandet i översiktsplanen. Det har inte heller framkommit något i målet som tydligt talar för att kommunens redovisning och utpekande av området som ett LIS-område bör ifrågasättas. MÖD har därför funnit att området utgör ett LIS-område. MÖD har vidare funnit att den exploatering som möjliggörs i detaljplanen kan bidra till utvecklingen av landsbygden och att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses. Det har därför förelegat särskilda skäl att upphäva strandskyddet i detaljplanen och kommunenens beslut att anta planen har fastställts.
Regresstalan avseende efterbehandlingsansvar enligt 10 kap. 6 § miljöbalken ----- Förvärvaren av en förorenad fastighet har i ett för en tidigare ägare gynnande tredjemansavtal åtagit sig att hålla den tidigare ägaren skadeslös med avseende på vissa kostnader för sanering av fastigheten. Sedan den nya ägaren utfört vissa markarbeten som föranlett kostnader för sanering har tvist uppstått om vem som slutligen ska bära dessa kostnader. Vid en skälighetsbedömning enligt 10 kap. 6 § andra stycket miljöbalken har MÖD bedömt att den tidigare fastighetsägaren inte ska bära någon del av saneringskostnaderna.
Skyldighet att kommunicera granskningsutlåtande i detaljplaneärende ----- En kommuns underlåtenhet att skicka granskningsutlåtandet eller ett meddelande om var utlåtandet hölls tillgängligt till berörda sakägare i ett detaljplaneärende har ansetts utgöra ett sådant handläggningsfel som motiverar att planen upphävs.
Tillstånd till vindkraftpark ----- I ett mål om tillstånd till uppförande av vindkraftverk ansökte ett bolag om att få sätta upp totalt högst 48 vindkraftverk i fyra olika delområden. Miljöprövningsdelegationen gav tillstånd till 25 vindkraftverk i två av områdena men mark- och miljödomstolen, som delade bedömningen att dessa två områden i och för sig var lämpliga för vindkraft, avslog hela ansökan med hänsyn till de kumulativa effekter som en etablering av ytterligare vindkraftverk skulle innebära för rennäringen. Mark- och miljööverdomstolen delade underinstansernas bedömning att riksintresset för naturvård och för rennäring ska ges företräde i de två områden som fått avslag i båda underinstanserna, även efter att yrkandet i MÖD minskats till 19 verk i dessa områden, men fastställde miljöprövningsdelegationens beslut att ge tillstånd till högst 25 verk i de två andra områdena med vissa villkorsändringar. Dessa två områden är till största delen utpekade som riksintresse för vindkraft ...
Tillsyn enligt miljöbalken ----- Klagomål på buller från vindkraftverk. Mark- och miljödomstolen bedömde att föreskrivet försiktighetsmått för buller riskerade att överskridas på fastigheter vars ägare inte hade framfört klagomål, och återförvisade ärendet till tillsynsmyndigheten. Mark- och miljööverdomstolen fann dock att eventuella störningar på andra fastigheter än klagandens, s.k. tredjemansintressen, inte bör beaktas av överprövande instans i tillsynsärenden.
Bygglov för enbostadshus ----- Länsstyrelsen upphävde kommunens beslut om bygglov med motiveringen att god jordbruksmark får tas i anspråk för exploatering bara i undantagsfall. Mark- och miljödomstolen gjorde annan bedömning och ändrade beslutet. Mark- och miljööverdomstolen kunde vid syn på platsen konstatera att den mark där byggnaden skulle placeras i detta fall inte utgjorde brukningsvärd jordbruksmark och fastställde byggnadsnämndens beslut att ge bygglov. Bestämmelsen i 3 kap. 4 § andra stycket miljöbalken har därmed inte varit tillämplig. Det förhållandet att fastigheten, som var taxerad som lantbruksenhet, vid fastighetsbildningsbeslut om avstyckning ansetts lämplig för bostadsändamål har dock inte ansetts ha bindande verkan vid bygglovsprövning.
Jäv ----- Ett tekniskt råd i mark- och miljödomstolen hade i ett avgörande angående bestämmande av andelstal i väg (gemensamhetsanläggning) uttalat sig om den s.k. tonkilometermetodens tillförlitlighet och tillämpbarhet. Det tekniska rådet handlade senare ett annat mål med samma klaganden rörande en annan gemensamhetsanläggning, vilket också rörde tillförlitligheten och tillämpbarheten av tonkilometermetoden. Klagandena gjorde i det senare målet gällande att det tekniska rådet var jävig genom att i det tidigare målet ha gjort vissa uttalanden om tonkilometermetodens tillförlitlighet och tillämpbarhet. Mark- och miljööverdomstolen har uttalat att utfyllande metoder inte är ovanliga när det gäller att bestämma vad som är skäligt i fråga om kostnader eller ersättning för olika situationer inom fastighetsrätten. Uttalanden i ett avgörande om tillförlitligheten eller tillämpbarheten av sådana metoder får mot den bakgrunden i regel inte anses kunna leda till hinder för en domare att på grund...
Fastighetsbestämning av servitut ----- Fråga om ett officialservitut från 1943 avseende bland annat båt- och badplats blivit lokaliserat. Bestämningen gjordes med beaktande av servitutets ordalydelse och innebörd men även nya anläggningar på tjänande fastighet och de faktiska förhållandena på platsen.
Prövotidsfrågor m.m. avseende tillstånd till ståltillverkning ----- I mål avseende prövotidsfrågor m.m. för tillstånd till ståltillverkning har Mark- och miljööverdomstolen delvis bifallit länsstyrelsens överklagande bl.a. genom att upphäva mark- och miljödomstolens beslut att upphäva prövotidsförordnandena angående totala utsläpp till luft och till vatten. Målet har återförvisats i dessa delar och bolaget har förelagts att till mark- och miljödomstolen redovisa förslag till slutliga villkor för totala utsläpp till luft och till vatten.
Byggsanktionsavgift ----- Även om allmänna lämplighetsskäl starkt talar för att slutbesked enligt PBL ska vara skriftliga (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 8 januari 2014 i mål nr P 7235-13 angående startbesked) har även ett muntligt slutbesked rättsverkningar. Mark- och miljööverdomstolen har därför funnit att byggsanktionsavgift inte ska tas ut när en byggnad har tagits i anspråk efter det att ett muntligt slutbesked har lämnats.
Omprövning av dikningsföretag ----- Mål om omprövning av en markavvattningssamfällighet (dikningsföretag). Trafikverket ansökte som väghållare av en väg, E4, som korsar dikningsföretagets anläggning om omprövning. Mark- och miljööverdomstolen har godtagit att Trafikverket får bl.a. betala ett engångsbelopp för att inte behöva vara deltagare i dikningsföretaget men ändrat den ersättning Trafikverket ska betala till dikningsföretaget. Även den underhållsskyldighet för Trafikverket som mark- och miljödomstolen hade bestämt har ändrats.
Skadestånd enligt 32 kap. miljöbalken ----- Järnvägsarbeten har föranlett avstängning av en väg med reducerad framkomlighet till en livsmedelsbutik som följd. MÖD har bedömt att den störning som avstängningen inneburit har varit sådan att den skäligen får tålas med hänsyn till dess allmänna förekomst under jämförliga förhållanden. Butikens talan om ersättning för den omsättningsminskning som avstängningen gett upphov till har därför ogillats.
Återställande av försutten tid ----- I ett ansökningsmål har mark- och miljödomstolens dom kommit fram till en av parterna mindre än en vecka innan överklagandefristen gick ut. Trots att 22 kap. 21 § tredje stycket miljöbalken föreskriver att domstolens skyldighet att underrätta parterna om innehållet i domen ska anses fullgjord genom att domen hålls tillgänglig hos aktförvararen har MÖD funnit att parten haft laga förfall för sin underlåtenhet att överklaga domen i rätt tid.
Bygglov för ombyggnad och tillbyggnad av enbostadshus ----- Bygglovet avsåg bl.a. att bostadshuset skulle byggas till och byggas samman med ett garage och ett rum med matplats belägen ovanpå den innersta delen av garaget. Bygglovet omfattade även en ny takkonstruktion med ett sadeltak över hela bostadshuset. Taket skulle sträcka sig över matplatsen och den inre delen av garaget. Länsstyrelsen hade upphävt bygglovet enbart avseende garaget. Mark- och miljööverdomstolen bedömde att garaget utgjorde en integrerad del av bostadshuset och att det inte varit möjligt att dela upp lovprövningen. Bygglovsbeslutet upphävdes därför i dess helhet.
Ansökan om bygglov för tillbyggnad av enbostadshus (uterum) ----- Fråga om bedömning av planenlighet. Det är endast sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av de bestämmelser som anges i 9 kap. 30 § tredje stycket PBL (s.k. attefallsåtgärder) som man ska bortse från vid bedömningen av planenlighet. Den komplementbyggnad som fanns på aktuell fastighet var inte uppförd som en sådan bygglovsbefriad åtgärd, utan med bygglov. Det saknades därför möjlighet att bortse från komplementbyggnadens byggnadsarea vid bedömningen av planenligheten. Även fråga om liten avvikelse.
Samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken med anledning av anmälan att ta jordbruksmark ur produktion ----- Efter anmälan enligt 12 kap 6 § miljöbalken om plantering av skog på åkermark beslöt länsstyrelsen att förbjuda åtgärden med hänvisning bl.a. till att landskapet med värdefull kulturmiljö, fornlämningar och en särpräglad uppfartsväg till en gård, skulle skadas. MÖD ansåg att länsstyrelsens prövning kunde innefatta kulturmiljöfrågor och gjorde samma bedömning i sak som myndigheten.
Bygglov för fyra gruppbyggda flerbostadshus ----- Enligt gällande detaljplan från 1993 ska bullerskydd ordnas så att ekvivalent ljudnivå 55 dB(A) vid fasad klaras. Planens genomförandetid har gått ut. Bullernivån vid den nu sökta bebyggelsen kommer uppgå till mellan 56 och 60 dB(A) vid fasad. MÖD konstaterade att syftet med planbestämmelsen är att förebygga olägenhet för människors hälsa. Då det numera finns reglerat i förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader att buller från vägar inte bör överstiga 60 dB(A) vid fasad, ansåg domstolen att det riktvärdet ger uttryck för den nivå som idag bedöms godtagbar för att förebygga olägenhet för människors hälsa.
Föreläggande om försiktighetsåtgärder vid ombyggnad av trafikplats ----- Trafikverket anmälde enligt 12:6 MB att man i samband med byggande av en trafikplats avsåg att flytta två exemplar av den fridlysta arten grön sköldmossa. MÖD ansåg att utredningen om växtens bevarandestatus lokalt var bristfällig och att det därför inte var visat att bevarandestatusen är gynnsam. Flytten av växterna måste i det läget bedömas efter ansökan om dispens enligt artskyddsförordningen.
Intrångsersättning enligt miljöbalken med anledning av utvidgning och ändring av naturreservat ----- Angående preklusion och preskription beträffande anspråk på ersättning vid utvidgning och ändring av naturreservat. Enligt 31 kap. 13 § miljöbalken ska den som vill ha ersättning väcka talan inom ett år från det att beslutet på vilket anspråket grundas har vunnit laga kraft. Frågan i målet är om det beslut som ett anspråk grundas på kan anses ha fått laga kraft i förhållande till den som begär ersättning men som inte överklagat beslutet redan när överklagandetiden löpt ut, även om beslutet överklagats av någon annan. MÖD ansåg att det beslut som ett anspråk grundas på får laga kraft i förhållande till alla sakägare först när beslutet om inrättande av reservatet slutligt prövats - oavsett om de överklagat beslutet om inrättande av reservat eller inte.
Byggsanktionsavgift ----- Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) har bedömt att det funnits grund för att ta ut en byggsanktionsavgift då en byggnads färg och fasadbeklädnad ändrats utan bygglov och startbesked. Överträdelsen har i detta fall ansetts vara av mindre allvarlig art bland annat eftersom det mot bakgrund av vissa formuleringar i ett karaktärsprogram har funnits utrymme för den avgiftsskyldige att göra en felbedömning av om åtgärden krävt bygglov. Byggsanktionsavgiften har satts ned till hälften. Vidare fann Mark- och miljööverdomstolen att, eftersom målet handlades enligt ärendelagen och annat inte föreskrivits, det saknades förutsättningar att bifalla klagandens yrkande om ersättning för rättegångskostnader.
Åtgärder med anledning av motorfordonstrafik på strandmark ----- Sedan lång tid har motortrafik och parkering i mycket stor omfattning skett sommartid på en privatägd sandstrand. Kommunen har underhållit nedfarter till stranden samt skyltat till parkeringen och informerat om den på sin hemsida. Mark- och miljödomstolen har med stöd av tillsynsbestämmelserna i miljöbalken förbjudit kommunen att fortsätta med underhåll, skyltning och information mm. MÖD fann att det är fråga om miljöfarlig verksamheten och att kommunen är att anse som verksamhetsutövare eftersom den genom sina åtgärder bidragit till verksamheten och fastställde MMD:s dom.
Utdömande av vite ----- Mark- och miljööverdomstolen har med hänsyn till de nya reglerna om vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel upphävt mark- och miljödomstolens dom och avslagit länsstyrelsens ansökan om utdömande av vite eftersom verksamhetsutövaren i tid anmält sig till den nationella planen för moderna miljövillkor för sin verksamhet. Ändamålet med vitet har därför förlorat sin betydelse. Mark- och miljödomstolen har även uttalat att det i 41 § förordningen om vattenverksamheter inte kan ställas ytterligare krav än vad som framgår av 11 kap. 27 § miljöbalken för att verksamhetsutövaren ska få fortsätta bedriva verksamheten till dess en prövning enligt den nationella planen är klar.
Fråga om byte av fönster krävt bygglov ----- En fastighetsägare har överklagat ett beslut att avslå en ansökan om bygglov i efterhand för byte av fönster på ett flerbostadshus och yrkat bl.a. att domstolen ska fastställa att bygglov för åtgärden inte krävts. MÖD har funnit sig oförhindrad att pröva yrkandet och förklarat att bygglov inte krävts eftersom bytet av fönster inte innebar att byggnadens yttre påverkades avsevärt.
Ansökan om förlängd igångsättningstid ----- En ansökan om förlängd igångsättningstid för miljöfarlig verksamhet bör, för att tillståndsmyndigheten ska kunna göra bedömningen om nya eller strängare villkor behövs, innehålla uppgifter om hur verksamheten uppfyller kravet på bästa möjliga teknik. Detta gäller särskilt när det har gått lång tid sedan tillståndet gavs. Mark- och miljööverdomstolen har därför bifallit Naturvårdsverkets talan på så sätt att målet har återförvisats till mark- och miljödomstolen för kompletterande utredning.
Samfällighets debitering av fastighetsägare för hus på ofri grund ----- Ett hus på ofri grund var deltagande i en samfällighet. Sedan huset rivits debiterade samfällighetsföreningen fastighetsägaren för den andel som det nu rivna huset hade haft. MÖD fann att detta inte var korrekt eftersom den andel som bortfallit efter rivningen inte automatiskt skulle hänföras till fastigheten.
Fråga om startbesked för en så kallad attefallstillbyggnad. Även fråga om klagorätt. ----- En kommunal nämnd gav startbesked för tillbyggnad enligt 9 kap. 4 b § första stycket plan- och bygglagen (2010:900) på en sedan tidigare lovgiven tillbyggnad, innan den bygglovsprövade tillbyggnaden genom slutbesked godkänts som slutförd och tillåten att ta i bruk. Sedan grannar överklagat beslutet om startbesked har Mark- och miljööverdomstolen ansett att artikel 6.1 i Europakonventionen ger dem klagorätt. Mark- och miljööverdomstolen har vidare ansett att en förutsättning för att en tillbyggnad enligt den angivna bestämmelsen i plan- och bygglagen ska vara befriad från kravet på bygglov är att den utförs på en färdigställd byggnad som godkänts med ett slutbesked. Om den anmälda åtgärden ska utföras på en tillbyggnad innebär det att även den tillbyggda byggnadsdelen ska vara färdigställd och godkänd på motsvarande sätt. Det fanns därför inte förutsättning för nämnden att ge startbesked och brist...
Ledningsrätt ----- Frågan i målet är om ett i detaljplan utpekat område för underjordiska ledningar på en småhusfastighet innebär att ledningsrätt för sådana ledningar inte får upplåtas i en annan sträckning på fastigheten. Mark- och miljööverdomstolen har, till skillnad från mark- och miljödomstolen och Lantmäteriet, bedömt att en sträckning för vatten- och avloppsledningar som avviker från ett sådant område är förenlig med detaljplanen och med 6 och 8 §§ ledningsrättslagen. Med undanröjande av underinstansernas beslut har målet därför återförvisats till Lantmäteriet för förnyat beslut i fråga om ledningsrättsåtgärden.
Rättelseföreläggande avseende olovlig tillbyggnad ----- MÖD har upphävt ett rättelseföreläggande enligt plan- och bygglagen eftersom byggnadsnämnden inte har motbevisat en invändning om preskription.
Utdömande av vite ----- En miljönämnd förbjöd med stöd av miljöbalken en förening att använda en samlingslokal för rökning av tobak. MÖD har ansett att ett sådant ingripande till skydd för människors hälsa kan ske såväl enligt miljöbalken som enligt tobakslagen, att de båda regelverkens bestämmelser i fråga om skyddet för människors hälsa gäller parallellt och inte strider mot varandra samt att det därmed stått nämnden fritt att välja om ett ingripande ska göras med stöd av miljöbalken eller tobakslagen. Förbudet har bedömts vara lagligen grundat.
Byggsanktionsavgift ----- Mark- och miljööverdomstolen har funnit att det inte finns förutsättningar att ta ut en byggsanktionsavgift när en byggnad, som tagits i bruk enligt ett interimistiskt slutbesked, har fortsatt brukas efter att en i beslutet angiven tidsgräns passerats.
Föreläggande att klippa häck ----- Nämnden förelade fastighetsägaren att klippa en häck så att den inte var högre än 80 cm över gatunivån inom en sikttriangel om 10 meter åt varje håll från ett gatuhörn. Föreläggandet var i enlighet med riktlinjer som sedan lång tid är sedvanliga i landets kommuner. Enligt MÖD gav utredningen i målet inte skäl att ifrågasätta nämndens bedömning att växtligheten skymmer sikten så att den utgör en betydande olägenhet för trafiken. MÖD fastställde därför nämndens föreläggande.
Förbud att ta ned en ek ------ Förbud enligt 12 kap. 6 § miljöbalken att ta ned en ek. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att nedtagning av enstaka träd kan utlösa en samrådsplikt enligt 12 kap. 6 § miljöbalken. Domstolen har ansett att länsstyrelsen haft fog för sitt beslut att förbjuda nedtagningen av en ek på en villafastighet.
Detaljplan för tillbyggnad av enbostadshus ----- Byggnaden ingår i en miljö som har klassats som särskilt värdefull i kommunens kulturmiljöprogram. Den är mycket välbevarad och placerad väl synlig från gatan. Huvudsyftet med detaljplanen är att möjliggöra en tillbyggnad som ska placeras vinkelrätt mot befintlig byggnad och sammanbyggas med en glaslänk. MÖD har bedömt att tillbyggnadens volym och placering blir alltför dominerande och att åtgärden därför kommer att skada byggnadens kulturhistoriska värden på ett sådant sätt att det skulle innebära en förvanskning av byggnaden. Det allmännas intresse av att byggnaden inte förvanskas väger över fastighetsägarens intresse av att genomföra tillbyggnaden. Den omständigheten att planen innehåller skyddsbestämmelser för byggnadens kulturhistoriska värden ändrar inte denna bedömning. Domstolen har upphävt beslutet att anta detaljplanen.
Tillstånd för bergtäkt m.m. ----- Tillstånd till bergtäkt med sammanhängande vattenverksamhet. Mark- och miljödomstolen gav tillstånd till täktverksamhet mm. Mark- och miljööverdomstolen har endast ändrat vissa villkor och avslagit överklaganden från kommunen och ett antal grannar. Mark- och miljööverdomstolen har avslagit bolagets yrkande om att öka mängden massor som får föras in för i huvudsak efterbehandlingsändamål till maximalt 3 750 000 ton. Bolaget har inte visat att det huvudsakliga syftet med införseln av massorna är att ersätta ett annat material som annars hade använts. Mark- och miljööverdomstolen har därför bedömt att det inte är frågan om ett återvinningsförfarande.