MÖD 2019:1
Ansökan om tillbyggnad av komplementbyggnad ----- Den aktuella komplementbyggnaden saknar bygglov och det har inte heller framkommit några omständigheter som tyder på att den är lagligen uppförd. Att ett eventuellt ingripande avseende komplementbyggnaden inte längre skulle vara möjligt pga. preskriptionsbestämmelserna medför inte att bygglov för tillbyggnad av en sådan komplementbyggnad kan prövas utan att pröva om bygglov kan ges för hela byggnaden. Under dessa förhållanden har nämndens beslut att avslå ansökan om bygglov för tillbyggnad av komplementbyggnaden varit riktigt.
MÖD 2019:2
Detaljplan för uppförande av bostadshus ----- Kommunen har i detaljplan upphävt strandskydd inom område som i översiktsplanen pekats ut som område för landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS-område). Kommunens motivering i översiktsplanen till att området utgör ett LIS-område har haft vissa brister. Länsstyrelsen har dock inte haft någon invändning mot utpekandet i översiktsplanen. Det har inte heller framkommit något i målet som tydligt talar för att kommunens redovisning och utpekande av området som ett LIS-område bör ifrågasättas. MÖD har därför funnit att området utgör ett LIS-område. MÖD har vidare funnit att den exploatering som möjliggörs i detaljplanen kan bidra till utvecklingen av landsbygden och att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses. Det har därför förelegat särskilda skäl att upphäva strandskyddet i detaljplanen och kommunenens beslut att anta planen har fastställts.
MÖD 2019:3
Regresstalan avseende efterbehandlingsansvar enligt 10 kap. 6 § miljöbalken ----- Förvärvaren av en förorenad fastighet har i ett för en tidigare ägare gynnande tredjemansavtal åtagit sig att hålla den tidigare ägaren skadeslös med avseende på vissa kostnader för sanering av fastigheten. Sedan den nya ägaren utfört vissa markarbeten som föranlett kostnader för sanering har tvist uppstått om vem som slutligen ska bära dessa kostnader. Vid en skälighetsbedömning enligt 10 kap. 6 § andra stycket miljöbalken har MÖD bedömt att den tidigare fastighetsägaren inte ska bära någon del av saneringskostnaderna.
MÖD 2019:4
Skyldighet att kommunicera granskningsutlåtande i detaljplaneärende ----- En kommuns underlåtenhet att skicka granskningsutlåtandet eller ett meddelande om var utlåtandet hölls tillgängligt till berörda sakägare i ett detaljplaneärende har ansetts utgöra ett sådant handläggningsfel som motiverar att planen upphävs.
MÖD 2019:5
Tillstånd till vindkraftpark ----- I ett mål om tillstånd till uppförande av vindkraftverk ansökte ett bolag om att få sätta upp totalt högst 48 vindkraftverk i fyra olika delområden. Miljöprövningsdelegationen gav tillstånd till 25 vindkraftverk i två av områdena men mark- och miljödomstolen, som delade bedömningen att dessa två områden i och för sig var lämpliga för vindkraft, avslog hela ansökan med hänsyn till de kumulativa effekter som en etablering av ytterligare vindkraftverk skulle innebära för rennäringen. Mark- och miljööverdomstolen delade underinstansernas bedömning att riksintresset för naturvård och för rennäring ska ges företräde i de två områden som fått avslag i båda underinstanserna, även efter att yrkandet i MÖD minskats till 19 verk i dessa områden, men fastställde miljöprövningsdelegationens beslut att ge tillstånd till högst 25 verk i de två andra områdena med vissa villkorsändringar. Dessa två områden är till största delen utpekade som riksintresse för vindkraft ...
MÖD 2019:6
Tillsyn enligt miljöbalken ----- Klagomål på buller från vindkraftverk. Mark- och miljödomstolen bedömde att föreskrivet försiktighetsmått för buller riskerade att överskridas på fastigheter vars ägare inte hade framfört klagomål, och återförvisade ärendet till tillsynsmyndigheten. Mark- och miljööverdomstolen fann dock att eventuella störningar på andra fastigheter än klagandens, s.k. tredjemansintressen, inte bör beaktas av överprövande instans i tillsynsärenden.
MÖD 2019:7
Bygglov för enbostadshus ----- Länsstyrelsen upphävde kommunens beslut om bygglov med motiveringen att god jordbruksmark får tas i anspråk för exploatering bara i undantagsfall. Mark- och miljödomstolen gjorde annan bedömning och ändrade beslutet. Mark- och miljööverdomstolen kunde vid syn på platsen konstatera att den mark där byggnaden skulle placeras i detta fall inte utgjorde brukningsvärd jordbruksmark och fastställde byggnadsnämndens beslut att ge bygglov. Bestämmelsen i 3 kap. 4 § andra stycket miljöbalken har därmed inte varit tillämplig. Det förhållandet att fastigheten, som var taxerad som lantbruksenhet, vid fastighetsbildningsbeslut om avstyckning ansetts lämplig för bostadsändamål har dock inte ansetts ha bindande verkan vid bygglovsprövning.