RH 2018:1
Djurplågeri av flera hästar genom bl.a. undermålig fodertillgång och bristande tillsyn. Även brott mot djurskyddslagen i vissa hänseenden. Fråga om vem som bär djurhållningsansvaret.
RH 2018:2
Fråga om ersättning för rättegångskostnad enligt 18 kap. 8 a § rättegångsbalken. Även fråga om begärd ersättning varit en verklig kostnad för parten.
RH 2018:3
En i en parkerad bil placerad parkeringsbiljett har ansetts kunna motsvara en parkeringsskiva.
RH 2018:4
Fråga om rättens skyldighet att utreda förutsättningarna för att döma en unionsmedborgare till villkorlig dom i förening med samhällstjänst.
RH 2018:5
Anordnande av godmanskap enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken. Fråga om överförmyndaren gjort tillräckliga ansträngningar för att finna en lämplig ställföreträdare. Tillämpning av bestämmelsen i 11 kap. 17 a § andra stycket föräldrabalken.
RH 2018:6
En man som via internet haft kontakt med barn som han förmått att på sig själva utföra sexuella handlingar, vilka mannen tagit del av i realtid inom ramen för den pågående kontakten, har gjort sig skyldig till våldtäkt mot barn.
RH 2018:7
Hovrätten har funnit att den tilltalade inte ska dömas särskilt för brukande av narkotika när han samtidigt döms för innehav av narkotika (jfr NJA 2017 s. 415). Den tilltalade har ansetts skyldig att återbetala kostnaden för provtagning och analys till staten.
RH 2018:8
Fråga om bestämmelsen om omprövning i förvaltningslagen gäller i ett skuldsaneringsärende hos Kronofogdemyndigheten.
RH 2018:9
Hyresnämndsmål. Hovrätten finner att, vid hyressättning, kvittning mellan nyttigheter kan komma i fråga endast om de faktorer som ska kvittas mot varandra är av någorlunda likartat slag. Sådant som en prövningslägenhets storlek, modernitetsgrad, planlösning inom huset, reparationsstandard och ljudisolering kan kvittas mot jämförliga faktorer i en jämförelsefastighet. Däremot kan en lägenhets läge inte kvittas mot en annan lägenhets planlösning. Hovrätten konstaterar också att vid en skälighetsbedömning är det inte möjligt att tillämpa påtaglighetsrekvisitet.
RH 2018:10
Hyresnämndsmål. Hovrätten konstaterar att sådana oklarheter råder kring vilken tidpunkt för höjning av hyran som parterna i hyresförhandlingen förhandlat om och hur hyresvärdens yrkande och därmed hyresnämndens beslut förhåller sig till hyresnämndens kompetensområde att frågorna kräver ytterligare utredning och att det bör ankomma på hyresnämnden att utreda dessa frågor. Hovrätten undanröjer därför hyresnämndens beslut och återförvisar målet dit för fortsatt behandling.
RH 2018:11
Hyresnämndsmål. Hovrätten har funnit att hyresnämnden är behörig att inom ramen för en tvist om förlängning av hyresavtal dels pröva om ett sidoavtal är ett s.k. kopplat avtal som enligt 12 kap. 6 § tredje stycket jordabalken upphör att gälla samtidigt med att bostadshyresavtalet upphör, dels meddela avflyttningsåläggande så att beslutet blir verkställbart även i denna del.
RH 2018:12
Påföljden har inte ansetts kunna stanna vid böter för djurplågeri som bestått i att en hund vid ett tillfälle utsatts för lidande genom misshandel i form av sparkar, knytnävsslag och slag med tillhygge. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och dagsböter.
RH 2018:13
Preskriptionsavbrott anses inte ha skett genom ett enstaka brev med preskriptionsavbrytande innehåll som skickats flera år efter det senast skickade brevet.
RH 2018:14
Synnerliga skäl har bedömts föreligga för att bestämma påföljden till livstids fängelse för en person som begått dubbelmord under påverkan av en allvarlig psykisk störning (30 kap. 6 § brottsbalken).
RH 2018:15
Delar av en stämningsansökan kan avvisas, om de till grund för enskilda yrkanden åberopade omständigheterna är alltför ofullständigt angivna.
RH 2018:16
Fråga om straffvärdebedömning av brott mot 9 kap. 2 § första stycket d vapenlagen (1996:67) bestående i olaga innehav av 279 patroner, varav de flesta var avsedda för militära automatvapen.
RH 2018:17
Hyresnämndsmål. Hovrätten konstaterar att hyresnämnden, om förverkande åberopas som upphörsgrund i första hand, har att pröva förverkandefrågan först. För att frångå angiven prövningsordning krävs hyresvärdens uttryckliga medgivande. Om hyresvärden inte rangordnat åberopade upphörsgrunder, åligger det hyresnämnden att klarlägga om viss grund åberopas i första hand. Hovrätten uttalar sig också om situationer då hovrätten kan pröva annan grund än förverkande fastän förverkande åberopats.
RH 2018:18
Vid den åldersbedömning som överförmyndaren och domstolarna har att självständigt göra i ärenden enligt lagen om god man för ensamkommande barn bör den åldersbedömning som Migrationsverket har gjort vid prövningen av en ansökan om uppehållstillstånd frångås endast om det läggs fram konkret utredning som ger anledning att ifrågasätta Migrationsverkets slutsats. Även fråga om sammanträde i hovrätten.
RH 2018:19
Fråga om det har funnits förutsättningar att entlediga en förval-tare enligt 11 kap. 20 § föräldrabalken.
RH 2018:20
Fråga om prövning av ett yrkande om skattetillägg när ett åtal för skattebrott ogillas i samma mål.
RH 2018:21
En person har dömts för att ha sexuellt ofredat en 16-årig flicka på ett s.k. korttidsboende vid tre tillfällen. Fråga om brottslighetens art utgjorde skäl för fängelse.
RH 2018:22
Åklagaren yrkade ansvar för grovt ocker under påstående, att den tilltalade hade utnyttjat målsägandens oförstånd genom att påverka och förmå målsäganden att utställa en fullmakt som gav honom rätt att disponera över målsägandens banktillgångar och att den tilltalade därefter med stöd av fullmakten vidtagit olika transaktioner varigenom han tillgodogjort sig dessa tillgångar. Hovrätten fann att åtalet för ocker inte kunde bifallas då de vidtagna transaktionerna skett utan utnyttjande av målsägandens oförstånd. Då hovrätten vidare fann att förutsättningar saknades för att pröva om gärningspåståendet innefattade något annat brott, ogillades åtalet.
RH 2018:23
Hyresnämndsmål. Målet rörde bl.a. frågan om en hyresgäst inte hade rätt att få hyresavtalet förlängt på grund av vanvård. I första hand gjorde hyresvärden gällande att avtalet var förverkat. Hovrätten konstaterade att en rättelseanmaning måste vara välgrundad för att kunna ligga till grund för ett förverkande. Hovrätten fann att så inte var fallet, varför hyresrätten inte kunde vara förverkad.
RH 2018:24
Hyresnämndsmål. Frågan i målet var om utdrag ur folkbokföringsregistret är tillräckligt för att en hyresvärd ska anses ha styrkt sitt påstående om hur många personer som faktiskt har bott i prövningslägenheten. Hovrätten konstaterade att styrkan av folkbokföringens presumtionsverkan måste i en förlängningstvist bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Presumtionsverkan av att andra personer än hyresgästen är folkbokförda på prövningslägenheten har ansetts ha liten betydelse och kan aldrig ensamt tas till intäkt för att dessa personer är bosatta i prövningslägenheten.
RH 2018:25
En tidigare konkursgäldenär åtalades för att ha undanhållit och förtigit behållning på ett utländskt bankkonto för konkursförvaltningen och vid edgångssammanträdet. Omständigheterna har inte ansetts vara sådana att den tilltalade var befriad från ansvar enligt ansvarsfrihetsregeln i 11 kap. 2 § tredje stycket andra ledet brottsbalken. Även fråga om förhållandet mellan straffbestämmelserna om oredlighet mot borgenärer och försvårande av konkurs (11 kap. 1 och 2 §§ brottsbalken) samt om förlängning av näringsförbud.
RH 2018:26
Kontaktförbud. Att en förälder till ett barn olovligen skiljer barnet från dess vårdnadshavare har inte ansetts innebära en risk för att föräldern kommer att begå brott mot, förfölja eller allvarligt trakassera barnet på sätt som motiverar att kontaktförbud meddelas för att skydda barnet från föräldern.
RH 2018:27
Hyresnämndsmål. Hovrätten konstaterar inledningsvis att den omständigheten att hyresgästerna avhysts från prövningslägenheten och att den numera är upplåten till en ny hyresgäst inte utgör hinder mot att hovrätten prövar hyresgästernas klagan över domvilla. Vidare konstaterar hovrätten att förutsättningar för kungörelsedelgivning inte förelegat och att målet därför ska återförvisas till hyresnämnden för fortsatt behandling. Slutligen finner hovrätten att i ett mål om domvilla fördelningen av rättegångskostnader ska ske enligt huvudregeln i 12 kap. 73 § jordabalken, dvs. att parterna själva ska svara för sina egna kostnader.
RH 2018:28
Hyresnämndsmål. Hyresgästen hade med stöd av socialtjänstlagen beviljats bistånd i form av en träningslägenhet. Hovrätten konstaterade att i dessa fall får frågan om och när hyresgästen blivit medveten om de specifika förutsättningarna för uthyrningen betydelse för avvägningen mellan hyresvärdens och hyresgästens intressen. I det aktuella fallet var det inte visat att hyresgästen känt till förutsättningarna för uthyrningen när hyresavtalet ingicks. Däremot ansåg hovrätten det klarlagt att hyresgästen hade informerats om förutsättningarna cirka åtta månader före det att hyresavtalet sades upp på grund av att biståndet hade avslutats. Vid dessa förhållanden, och med beaktande av hyresvärdens tungt vägande intresse av att få upplåta lägenheten till annan bostadssökande med behov av biståndsformen, ansåg hovrätten att det inte var oskäligt mot hyresgästen att låta hyresavtalet upphöra.
RH 2018:29
Hyresnämndsmål. Stockholms kommun och Sundbybergs kommun har ansetts utgöra en ort i hyresrättslig mening. Lägenheter belägna på Kungsholmen och Södermalm har - med beaktande av skillnaden i fastigheternas geografiska läge inom orten och boendemiljön i övrigt - inte ansetts vara direkt jämförbara med lägenheter belägna i Sundbyberg.
RH 2018:30
En person som bott i Sverige i fyra år har inte vidtagit några åtgärder för att förvissa sig om han haft rätt att köra bil i Sverige med sitt körkort från Makedonien. Personen, som måste insett risken för att han inte hade rätt att köra bil i Sverige utan någon begränsning i tid, har genom att ändå köra bil förhållit sig likgiltig inför risken att han inte hade rätt att göra det. Han döms därför för olovlig körning.
RH 2018:31
Brottslighetens art vid ett fall av grovt flygfylleri har inte ansetts utgöra skäl att ådöma fängelsestraff.
RH 2018:32
Fråga om ett interimistiskt vitesförbud enligt lagen (2018:558) om företagshemligheter skulle riktas mot både en juridisk person och dess ställföreträdare. Hovrätten har ansett att det i aktuellt fall inte varit motiverat att - för att säkerställa vitesförbudets effektivitet - rikta vitesförbudet även mot ställföreträdarna.
RH 2018:33
Preskriptionstiden enligt 3 kap. 40 § sjölagen (1994:1009) för sjö-panträtt vid utbetald lönegaranti har beräknats från den tidpunkt då arbetstagaren hade kunnat begära betalning från arbetsgivaren för sin fordran på lön.
RH 2018:34
En VD för ett bolag som anställt skogsarbetare från Kamerun har inte befunnits skadeståndsskyldig för uteblivna löner, i huvudsak därför att det som bevisats om hur VD:n uppträtt inte ansetts ut-göra ett kvalificerat otillbörligt agerande.
RH 2018:35
Hyresnämndsmål. Ett hyresavtal har innehållit en förhandlingsklausul. Under rubriken "Särskilda bestämmelser" i hyresavtalet har det samtidigt angetts att hyran ska vara lägre än den förhandlade hyran med hänsyn till lägenhetens låga standard. Hovrätten har ansett det visat att parterna varit överens om detta. Enligt hovrätten har överenskommelsen utgjort ett särskilt hyresvillkor. Den förhandlingsöverenskommelse som träffats inom ramen för gällande förhandlingsordning om högre hyra för lägenheten har därmed inte ansetts bindande i förhållande till hyresgästen.
RH 2018:36
Återställande av försutten tid har inte medgetts när ett ombud inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att förvissa sig om att han under sin semester kunde få del av ett kommande beslut från tingsrätten.
RH 2018:37
Hyresnämndsmål. I målet hade hovrätten att pröva olika frågor rörande fastställande av nya hyresvillkor när en förhandling enligt förhandlingsordning avslutats utan att överenskommelse träffats mellan parterna. - Om flera personer är hyresgäster råder nödvändig processgemenskap mellan dem. - Endast hyresvillkor som varit föremål för förhandling enligt förhandlingsordningen kan prövas. Inte heller kan nya hyror fastställas från en annan tidpunkt än den som avsetts med den aktuella förhandlingen. Hyres-nämnden bestämde hyran efter en allmän skälighetsbedömning så att den endast marginellt avvek från den hyra som hyresvärden yrkade. Hovrätten menade att avvikelsen inte var större än att den föll inom den allmänna skälighetsbedömningen och biföll hyresvärdens yrkande. - Hyresnämnden beslutade att de nya hyrorna skulle fasas in under en period av tre år med 94 procent år 1, 96 procent år 2 och 98 procent år 3. Mot bakgrund av hovrättens tidigare uttalanden (jfr t.ex. RH 2013:9 I) beslutade ...
RH 2018:38
Två parkeringsanmärkningar har utfärdats för samma fordon under samma dygn med ca tre timmars mellanrum utan att fordonet har förflyttats däremellan. Polismyndigheten har till stöd för att det funnits laglig grund att utfärda två parkeringsanmärkningar åberopat att ägaren av bilen har överträtt två olika förbud i en lokal trafikföreskrift. Fråga vad som avses med samma överträdelse enligt 5 § tredje stycket lagen (1976:206) om felparkeringsavgift.
RH 2018:39
Majoritetsaktieägarna i ett aktiebolag har missbrukat sitt inflytande i bolaget på ett sådant sätt att det funnits skäl för tvångslikvidation av bolaget.
RH 2018:40
Hyresnämndsmål. Hovrätten fann att en kusin var en sådan närstående till vilken hyresavtalet kunde överlåtas. Likaså fann hovrätten att det förhållandet att kusinen bodde tillsammans med hyresgästen och dennes familj inte i sig innebar att kusinen var inneboende. Hyresgästen medgavs därför rätt att överlåta hyresavtalet på kusinen.
RH 2018:41
Hyresnämndsmål. Prövningsfastigheten skulle genomgå en större ombyggnation varför samtliga hyresgäster var tvungna att flytta ut. Den aktuella hyresgästen erbjöds inte återflyttningsrätt men väl en ersättningslägenhet och viss ekonomisk kompensation. Hovrätten fann att ersättningslägenhetens objektiva beskaffenheter var sådana att lägenheten var godtagbar. Hovrätten konstaterade emellertid att inte bara ersättningslägenhetens objektiva beskaffenhet utan också hyresgästens personliga förhållanden ska beaktas vid skälighetsbedömningen. Eftersom hyresgästen svårligen skulle kunna betala den högre hyran för ersättningslägenheten, ansåg hovrätten att det skulle vara oskäligt mot hyresgästen att låta hyresavtalet upphöra.
RH 2018:42
Den förälder som var motpart i hovrätten har efter överklagandetidens utgång tillåtits att framställa egna yrkanden om umgänge. Sedan klaganden återkallat sitt överklagande, har hovrätten avskrivit målet utan att pröva motpartens formlöst framställda yrkanden.
RH 2018:43
Två fall av människosmuggling som utförts mot kostnadsersättning har, med beaktande av samtliga omständigheter vid gärningarna, bedömts som brott av normalgraden och inte som grova brott.
RH 2018:44
De tilltalade har genom olaga tvång försökt att förmå målsäganden, en företrädare för ett transportbolag, att till dem betala en fordran avseende s.k. svart lön som en av dem haft på bolaget. Den omständigheten att en av de tilltalade haft en överenskommelse med bolaget om svart lön har inte ansetts medföra att dennes fordran på bolaget varit av sådan beskaffenhet att den inte erkänns av rättsordningen. Om de tilltalade försökt att få betalt från bolaget för denna fordran, skulle det fullbordade brottet därför inte ha inneburit någon förmögenhetsöverföring. Eftersom de tilltalade försökt att förmå målsäganden personligen att betala bolagets skuld, har de emellertid gjort sig skyldiga till försök till utpressning.
RH 2018:45
Fråga om det med hänsyn till proportionalitetsprincipen i 24 kap. 1 § tredje stycket rättegångsbalken funnits tillräckliga förutsättningar för fortsatt häktning av person misstänkt för grova bedrägerier och grova bokföringsbrott och som vid hovrättens prövning varit frihetsberövad i målet i cirka ett år och fyra månader.
RH 2018:46
Tilltalad, som tillgodogjort sig närmare 6,5 miljoner kr från ett bolag där han var styrelseledamot och ekonomiansvarig, har dömts till fängelse 2 år 6 månader.
RH 2018:47
En vårdnadshavare har ansetts ha rätt att väcka talan mot den andre vårdnadshavaren om ensam vårdnad av parternas gemensamma barn, trots att vårdnadshavarna är gifta med varandra.
RH 2018:48
Förmynderskap. Förutsättningar att förordna en medförmyndare för en underårig har bedömts föreligga i fall där den legala för-myndaren dels åsidosatt sin redovisningsskyldighet enligt 13 kap. 2 § föräldrabalken, dels bedömts sakna förmåga att sköta den underåriges angelägenheter på ett tillfredställande sätt. Med hän-syn till en djupgående konflikt mellan den legala förmyndaren och överförmyndarnämnden har det även funnits skäl att besluta att medförmyndaren ensam ska förvalta den underåriges tillgångar.