Två utländska arbetstagare har varit säsongsanställda för att arbeta med bärplockning. Arbetsgivaren har inte varit bunden av något kollektivavtal. Arbetsdomstolen har i tvist om lönen funnit att parterna genom individuella anställningsavtal har avtalat att lön skall utgå enligt närmast tillämpliga kollektivavtal. Även fråga om arbetsgivaren har gjort sig skyldig till brott mot semesterlagen genom att inte tidigare betala ut den semesterersättning som belöper på lönebelopp som han genom domen åläggs att betala till arbetstagarna.
Fråga huvudsakligen om huruvida ett kollektivavtal, som ingåtts mellan ett cypriotiskt bolag och ett svensk fackförbund avseende ett på Bahamas registrerat fartyg, är ogiltigt. Avtalet ingicks efter det att fartyget försatts i blockad. Arbetsdomstolen finner att bahamansk rätt skall tillämpas på frågan om fackförbundet haft behörighet att ingå avtalet och att avtalet är ogiltigt på grund av bristande behörighet enligt den bahamanska rättsordningen. Arbetsdomstolen finner vidare dels att de bahamanska behörighetsreglerna inte kan lämnas utan avseende på grund av ordre public, dels att 25 a § medbestämmandelagen inte är tillämplig vid ogiltighet på grund av bristande behörighet. Därutöver också fråga om den av bolaget förda fastställelsetalan är tillåten och om domstolen ska inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen.
Målet gällde skadestånd för brott mot lagen om företagshemligheter m.m. Domen innebar att tingsrättens domslut delvis ändrades såväl i huvudsaken som avseende rättegångskostnaderna.
Enligt en bestämmelse i kollektivavtal skall det i lönerevisionen ”inom företaget” göras en löneöversyn med förhandlingar om löneökningar i syfte att bibehålla eller uppnå önskad lönestruktur. Av en anmärkning till bestämmelsen framgår att löneökningen skall uppgå till minst 0,7 procent under respektive avtalsår. Fråga om den angivna miniminivån skall beräknas för varje driftsenhet för sig eller för företaget som helhet.
Mot en arbetstagares krav på bl.a. skadestånd enligt anställningsskyddslagen har en arbetsgivare invänt att talan är preskriberad. Arbetstagaren har åberopat två brev och ett telefaxmeddelande som vid olika tidpunkter kommit arbetsgivaren tillhanda. Fråga om de båda breven var för sig eller tillsammans kan anses innebära att arbetstagaren har underrättat arbetsgivaren inom den frist som anges i 41 § första stycket anställningsskyddslagen. Även fråga om underrättelse genom telefaxmeddelandet har skett inom den i paragrafen angivna fristen.
Målet gällde förhandlingsvägran. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
En arbetstagare blev efter en längre tids sjukskrivning uppsagd från sitt arbete med motiveringen att hon på grund av sina medicinska besvär varaktigt saknade förmåga att utföra något arbete av betydelse för arbetsgivaren. Domstolen har funnit att arbetsgivaren fullgjort sina skyldigheter i fråga om rehabilitering och omplacering. Uppsägningen har befunnits vara sakligt grundad. Vissa förändrade förhållanden i tiden efter uppsägningen har inte medfört annan bedömning.
Enligt 2003 års bussbranschavtal skall lönetillägg utgå till bussförare anställda hos bussbolag och busstationer, vilka utför linjetrafik för AB Storstockholms Lokaltrafik under tid bussföraren utför sådan trafik, den s.k. Stockholmssulan. En bussförare som är anställd hos ett bolag som utför närtrafik efter upphandling av Stockholms läns landstings färdtjänstnämnd har inte erhållit något lönetillägg. Fråga bl.a. om avtalet skall tolkas så att det innebär att lönetillägg skall utgå endast till anställda vid bussbolag och busstationer som utför linjetrafik för bolaget SL eller om det innebär att sådant lönetillägg skall utges även till anställda hos bolag som utför linjetrafik för landstinget, om trafiken tidigare varit upphandlad av SL.
Målet gällde förhandlingsvägran m.m. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
En palestinsk man sökte en anställning som rektor hos en kommun och blev kallad till anställningsintervju. Den arbetssökande blev intervjuad av tre separata grupper. En av grupperna bestod av representanter för de fackliga organisationerna på arbetsplatsen. Fråga om kommunen har gjort sig skyldig till diskriminering i form av trakasserier genom att mannen under den intervju som hölls av de fackliga företrädarna fick en fråga som ställdes med utgångspunkt i att han kom från ett muslimskt land.
Fråga om det förelegat grund för avskedande alternativt saklig grund för uppsägning av en polis på grund av innehållet i två e-postmeddelanden som polisen skickat till företrädare för Malmö stad. Staten har gjort gällande att agerandet har varit ägnat att på ett mycket allvarligt sätt skada förtroendet för honom som polis och allmänhetens förtroende för polisen. Arbetsdomstolen, som konstaterar att polisen utnyttjat sin grundlagsskyddade yttrandefrihet, har inte funnit att omständigheterna varit sådana att det förelegat skäl för avskedandet eller saklig grund för uppsägning.
Fråga om gällande kollektivavtal innebär att tjänstgöringstiden för heltidsanställda piloter, som tjänstgör på ett flygbolags s.k. kortlinjer, i genomsnitt per kalendermånad inte får överstiga nio timmar per tjänstgöringsdygn.
Målet gällde fordran m.m. Domen innebar att Arbetsdomstolen fastställt tingsrättens domslut såvitt avser den enes talan och ändrat tingsrättens domslut såvitt avser den andres talan.
Målet gällde lönefordran m.m. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
En arbetstagarorganisation har för egen del väckt talan i Arbetsdomstolen mot en arbetsgivare med krav på skadestånd för förhandlingsvägran. Något kollektivavtal gäller inte mellan parterna eller över huvud taget på arbetsplatsen. Samtidigt väcker en medlem i organisationen talan i Arbetsdomstolen mot arbetsgivaren med yrkande om skadestånd för åsidosättande av regler i anställningsskyddslagen. De båda käromålen har inledningsvis handlagts gemensamt enligt 2 kap. 1 § tredje stycket arbetstvistlagen. Arbetsdomstolen har funnit skäl att särskilja målen och hänvisa det av arbetstagaren anhängiggjorda målet till behörig tingsrätt.
Fråga om anställningsform. I ett anställningsavtal har angetts att ”anställningen upphör vid pensionsdatum”. Enligt arbetstagarsidan innebär avtalet att arbetstagaren erhållit en tidsbegränsad anställning - med en avtalstid om ca 23 år - innebärande att anställningen inte kunnat sägas upp, utan hävningsgrund, före pensionsdatum. Enligt arbetsgivaren har parterna inte träffat något avtal om tidsbegränsning varför anställningen varit en tillsvidareanställning. Arbetsdomstolen finner inte visat att avtal träffats om en tidsbegränsad anställning och förklarar därmed att det varit fråga om en tillsvidareanställning.
I samband med den s.k. Ädelreformen 1992 övergick viss sjukvårdspersonal från landstingen till kommunerna. Fråga om den närmare innebörden av en bestämmelse i ett lokalt kollektivavtal om att sådan personal hade rätt att bibehålla den arbetstid som vid övergången gällde vid landstinget.
Ett antal medlemmar i en facklig organisation har haft flera på varandra följande visstidsanställningar hos ett bolag. Arbetstagarorganisationen har gjort gällande att bolaget beslutat att införa ett stopp för tillsvidareanställning med verkan för dessa medlemmar för att de hade vänt sig till sin fackliga organisation. Vidare har organisationen påstått bl.a. att bolaget ställt som villkor för att arbetstagarna skulle få en anställning tills vidare att de gick över från den arbetstagarorganisation de var medlemmar i till den organisation som bolaget hade kollektivavtal med. Fråga om bolaget gjort sig skyldigt till föreningsrättskränkning. I andra hand fråga om bolaget vidtagit olovliga stridsåtgärder.
Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägning av en servicetekniker som vid två tillfällen uppträtt påverkad av amfetamin resp. alkohol vid utförandet av sina arbetsuppgifter och som lagförts för rattfylleri, som begåtts i anställningen. Även fråga om det förelegat särskilda skäl för att stänga av serviceteknikern från arbete.
Målet gällde skadestånd för brott mot kollektivavtal m.m. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
Om en arbetsgivare vill att en arbetstagare skall lämna sin anställning i samband med att arbetstagaren får rätt till hel sjukersättning som inte är tidsbegränsad, skall arbetsgivaren enligt 33 § andra stycket anställningskyddslagen skriftligen ge besked till arbetstagaren om detta så snart arbetsgivaren har fått kännedom om beslutet om sjukersättning. Arbetsdomstolen har funnit att en arbetsgivare är berättigad att avsluta anställningen enligt denna bestämmelse först då det föreligger ett lagakraftvunnet beslut om hel sjukersättning utan tidsbegränsning.
Ett tyskt företag i en internationell koncern väcker talan i Arbetsdomstolen mot ett svenskt företag i koncernen med yrkande om utfående av information enligt 13 § lagen om europeiska företagsråd. Arbetsdomstolen har med tillämpning av 40 § samma lag ansetts vara behörig att handlägga tvisten.
Fråga om tillämpning av den s.k. tvåmånadersregeln i anställningsskyddslagen. Arbetsdomstolen har funnit att en arbetsgivare, som grundat ett avskedande på att arbetstagarens handlande utgjort brottslig gärning, har haft rätt att avvakta lagakraftvunnen dom i brottmålet. Den omständigheten att avskedandet skett tidigare medför inte att tvåmånadersfristen skall räknas från annan tidpunkt.
Ett bolag får som underentreprenör i uppdrag att utföra städarbete i en kommuns skolor. I det gällande kollektivavtalet finns s.k. garantiregler som innebär bl.a. att arbetstagare hos det företag som tidigare utfört städarbetet under vissa förutsättningar har rätt till nyanställning hos det företag som därefter utför samma arbete. Fråga om bolaget i detta fall övertagit städarbetet på sådant sätt att dessa garantiregler skall gälla för arbetet.
En man med ursprung från Iran sökte anställning som bl.a. reporter hos ett produktionsbolag. Några dagar efter att han hade lämnat sin ansökan fick han ett svar per e-post där det angavs att bolaget främst sökte anställda som behärskade det svenska språket och att hans ansökan innehöll alltför många stavfel. Han tackades även för visat intresse. E-postmeddelandet var underskrivet av en anställd hos bolaget med angivande även av bolagets namn. Frågan om bolaget härigenom gjort sig skyldigt till etnisk diskriminering under anställningsförfarandet.
Sedan en fastställelsetalan väckts återkallade käranden sin talan. Motparten yrkade då att målet skulle prövas i sak enligt 13 kap. 5 § rättegångsbalken. Fråga uppkom om det fortfarande var av avgörande betydelse att få fastställelsetalan prövad. Arbetsdomstolen finner att så inte är fallet och avvisar talan.
Fråga om lovligheten enligt 41 a § medbestämmandelagen av en stridsåtgärd som inneburit att arbetsgivaren - ett flygbolag - hållit inne förmånen att låta personalen göra flygresor till reducerat pris.
Ett bolag som utför bl.a. flygplanstvätt och avisning av flygplan är bundet av kollektivavtalet avseende arbetstagare på civilflygområdet, det s.k. riksavtalet. Bolaget har under en tid haft ett antal deltidsanställda arbetstagare som vissa dagar haft sin arbetstid förlagd till två pass med fyra timmars uppehåll mellan passen. Fråga om detta sätt att förlägga arbetstiden på har stått i strid med riksavtalet. Även fråga om det enligt riksavtalet över huvud taget är tillåtet att lägga ut arbetstiden med delade dagliga arbetspass.
En arbetsgivare har avskedat en facklig förtroendeman och avstängt honom från arbete. Fråga om avskedandet inneburit föreningsrättskränkning och brott mot anställningsskyddslagen. Även frågor om arbetsgivarens skyldighet att varsla och underrätta i samband med avstängningen.
Fråga om tolkning av transportavtalet och om det av avtalet följer att förutom grundlön även lönetillägg i form av premiekompensation och befattningstillägg skall utgå vid terminalarbete för sådan tid då en arbetstagare antingen får extra lön eller kompensationsledigt för att han eller hon arbetar tvåskift. Arbetsdomstolen har funnit att så är fallet.
En central arbetstagarorganisation och en av dess avdelningar har väckt talan i Arbetsdomstolen för medlemmar rörande tvist om ett lokalt kollektivavtal som slutits av en lokal arbetstagarorganisationen på arbetsplatsen. Fråga har uppkommit om talan skall avvisas då talan väckts av organisationer som inte är parter i det lokala kollektivavtalet. - Arbetsdomstolen finner att den centrala arbetstagarorganisationen och avdelningen är obehöriga att som parter i Arbetsdomstolen föra medlemmarnas talan. Domstolen beslutar, med stöd av 2 kap. 6 § arbetstvistlagen, att tillfråga den lokala arbetstagarorganisationen på arbetsplatsen om den vill föra talan i målet.
Ett bolag som bedriver flygtrafik har erbjudit övertaliga flygkaptener fortsatt anställning som flygstyrmän. Erbjudandena har accepterats av flygkaptenerna. Fråga om de enligt kollektivavtalet är berättigade att i de nya anställningarna som flygstyrmän behålla sina kaptenstillägg.
Målet gällde kollektivavtalsbrott. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
Målet gällde lönefordran m.m. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
Fråga om avskedande av en icke-ordinarie domare som har godkänt ett strafföreläggande innebärande att han bl.a. vid ett tillfälle i en lokal har köpt sexuella tjänster. De i strafföreläggandet angivna handlingarna har av Arbetsdomstolen inte bedömts såsom straffbara. Domstolen har vidare funnit att det saknar självständig betydelse för avskedandefrågan att domaren inför Statens ansvarsnämnd hade godtagit bedömningen att han hade begått brott. Även om domarens handlande inte varit straffbart har Arbetsdomstolen emellertid funnit att han – genom sammanlagt tre besök och ett telefonsamtal till den aktuella lokalen – grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren. Domarens talan om ogiltigförklaring av avskedandet har därför avslagits.
Målen gällde skadestånd på grund av avskedande. Domen innebar att Arbetsdomstolen fastställt tingsrättens domslut såvitt avser den enes talan och ändrat tingsrättens domslut såvitt avser den andres talan.
I ett skriftligt anställningsavtal har angivits att anställningen var en visstidsanställning och ett vikariat. Fråga om anställningen varit en tillåten tidsbegränsad anställning i enlighet med teknikavtalet och en lokal överenskommelse eller ett otillåtet vikariat. Även fråga om arbetsgivaren brutit mot anställningsskyddslagens regler om en arbetsgivares skyldighet att informera den anställde om de villkor som gäller för anställningen när arbetsgivaren lämnat uppgift om att anställningen var ett vikariat och om arbetsgivaren därutöver gjort sig skyldig till brott mot förhandlingsskyldigheten i medbestämmandelagen.
Enligt bestämmelser i ett företagsavtal erhåller en arbetstagare arbetstidsförkortning om nattpass fullgöres i viss omfattning under en begränsningsperiod. Fråga om den närmare innebörden av begreppet nattpass.
Fråga om ett företag i elinstallationsbranschen har åsidosatt sin skyldighet enligt arbetsmiljölagen att låta ett skyddsombud delta vid planeringen av ändrade lokaler. Arbetsdomstolen har besvarat frågan jakande och har funnit att arbetsgivaren därmed har hindrat skyddsombudet att fullgöra sina uppgifter. Arbetsgivaren har ålagts att betala allmänt skadestånd till skyddsombudet och hans arbetstagarorganisation.
Målet gällde skadestånd på grund av kollektivavtalsbrott m.m. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
Ett bolag sade på grund av arbetsbrist upp ett antal arbetstagare, varav flera hade företrädesrätt till återanställning. Under den tid då företrädesrätten gällde valde bolaget att tillgodose arbetskraftsbehovet under en arbetstopp genom inhyrning av personal från ett bemanningsföretag. Fråga om bolaget i samband med inhyrningen agerat på ett sätt som kan anses innebära ett kringgående av de uppsagda arbetstagarnas företrädesrätt till återanställning enligt anställningsskyddslagen.
Målet gällde lönefordran m.m. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
Målet gällde föreningsrättskränkning, skadestånd m.m. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
Staten genom Statens pensionsverk har väckt talan vid tingsrätten mot en tidigare statsanställd person med yrkande om återbetalning av utbetalad sjukpension enligt kollektivavtal. Tvisten har av Arbetsdomstolen betraktats som arbetstvist. Statens pensionsverks talan har avvisats mot bakgrund av att verket saknade behörighet att företräda staten i sådan tvist.
Fråga om enskilda överenskommelser som en arbetsgivare har ingått med ett antal arbetstagare om att i deras fasta lön ingår ersättning för arbete på obekväm arbetstid strider mot det s.k. kasinoavtalet.
Målet gällde skadestånd för brott mot förhandlingsskyldigheten. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
Vid tillkomsten år 1998 av ett nytt pensionsavtal på det kommunala området uppkom behov av att reglera arbetstagarnas redan intjänade pensionsrätt. Det nya pensionsavtalet, PFA 98, tillfördes bestämmelser om detta vari bl.a. föreskrevs att folkpension och ATP ska bestämmas utifrån de uppgifter bl.a. om civilstånd som gällde för arbetstagaren den 31 december 1997, dvs. dagen före det nya pensionsavtalets ikraftträdande. Tvisten gäller frågan om den regeln innebär att man vid beräkningen av den intjänade pensionsrätten ska likställa en ogift arbetstagare med en gift arbetstagare på samma sätt som enligt reglerna för den allmänna pensionen vid beräkningen av ålderspension.
Fråga om avskedande av en försäljare i ett företag som tillhandahåller tjänster med anknytning till skatterådgivning. I tvisten åberopar arbetsgivaren bl.a. att arbetstagaren har tagit ut pengar för privat bruk med hjälp av företagets betalkort. Arbetstagaren invänder mot detta att han enligt anställningsavtalet har varit berättigad att förfara så som skett. Arbetsgivaren åberopar då det skriftliga anställningsavtalet, som inte innehåller något om arbetstagarens innehav av betalkort. Arbetsgivaren åberopar vidare en klausul som innebär dels att anställningsavtalet ersätter samtliga tidigare muntliga eller skriftliga åtaganden, överenskommelser och arrangemang, dels att avtalet innefattar en uttömmande reglering av avtalsförhållandet mellan parterna samt dels att ändringar i avtalet ska göras skriftligen för att vara giltiga. I målet uppkommer fråga bl.a. om avtalsklausulens betydelse vid bedömandet av arbetstagarens handlande.
En visstidsanställd arbetstagare blev, under tid då hon på sin arbetsplats deltog i en av hennes fackliga organisation utlyst stridsåtgärd, erbjuden ett vikariat på en annan arbetsplats. Hon underrättades samtidigt om att hon på grund av arbetsbrist inte kunde få fortsatt arbete efter det att detta vikariat upphört. Fråga bl.a. om arbetsgivaren gjort sig skyldig till föreningsrättskränkning.
Kollektivavtal gällde på arbetsplatsen. Flera arbetstagare omplacerades till andra arbetsuppgifter vid en omläggning av produktionen på arbetsplatsen. Fyra av arbetstagarna var medlemmar i en annan arbetstagarorganisation än den kollektivavtalsslutande arbetstagarorganisationen. Fråga om dessa arbetstagare har rätt till lönetillägg enligt kollektivavtalets reglering. Därvid i huvudsak fråga om kollektivavtalets normerande verkan, om avtalets bestämmelser om lönetillägg och en skiljeklausul i kollektivavtalet är tillämpliga på de utanförstående arbetstagarna, och om omplaceringarna inneburit övergång till annat arbetsområde i enlighet med kollektivavtalets reglering.
Målet gällde förhandlingsvägran m.m. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
Fråga om en arbetsgivare i städbranschen åsidosatte förhandlingsskyldighet enligt 13 § medbestämmandelagen i samband med förändring av en arbetstagares arbetsförhållanden. Vidare fråga bl.a. om arbetsgivaren har vidtagit en stridsåtgärd i strid mot 41 a § medbestämmandelagen genom att, efter arbetstagarorganisations blockad mot visst arbete, göra avdrag från den berörde arbetstagarens lön.
Fråga om det funnits saklig grund för uppsägning av en provningsingenjör som enligt arbetsgivaren har uppvisat bristande kompetens och dåliga arbetsprestationer. Även fråga om avstängning skett i strid med anställningsskyddslagens regler.
Arbetsdomstolen har i beslut interimistiskt förordnat att en pågående avstängning omedelbart skulle upphöra. Arbetsgivarparten har därefter yrkat att domstolen med ändring av det tidigare beslutet skall förordna om avstängning. Arbetsdomstolen har funnit att förutsättningar inte föreligger för en sådan prövning enligt 34 § tredje stycket anställningsskyddslagen.
Ett bolag har fattat beslut om neddragning av produktionen, vilket bl.a. inneburit att 35 arbetstagare kom att sägas upp. Bolaget har före beslutet förhandlat med den arbetstagarorganisation vars medlemmar direkt kom att beröras av uppsägningarna. Frågan om bolaget även varit förhandlingsskyldigt enligt 11 § medbestämmandelagen gentemot en annan arbetstagarorganisation, vars medlemmar inte direkt berördes av uppsägningarna. Arbetsdomstolen finner att bolaget varit förhandlingsskyldigt enligt 11 § medbestämmandelagen. Vidare uppkommer fråga om förhandlingsskyldigheten har fullgjorts. Domstolen uttalar att det i princip är arbetsgivaren som har bevisbördan för att han har fullgjort sin förhandlingsskyldighet enligt 11 § medbestämmandelagen.