En läkemedelstillverkare väckte talan mot en parallellhandlare som hade paketerat om parallelldistribuerade läkemedel i nya förpackningar i stället för att återförsluta och märka om originalförpackningarna. Parallellhandlaren gjorde gällande att ompaketeringen var objektivt nödvändigt för att få effektiv tillgång till den svenska marknaden, dels på grund av att Läkemedelsverket tolkat och tillämpat det nya regelverket om säkerhetsdetaljer för läkemedel som började tillämpas den 9 februari 2019 på så sätt att ompaketering krävs, dels på grund av att svenska apotek inte skulle lämnat ut återförslutna och ommärkta förpackningar till patienter. Patent- och marknadsöverdomstolen ansåg att parallellhandlaren inte hade styrkt dessa påståenden och därmed gjort sig skyldigt till varumärkesintrång respektive förberedelse till intrång.
Efter att ett spelbolag riktat erbjudanden direkt till spelare som stängt av sig själva från spel genom registrering i det nationella självavstängningsregistret Spelpaus meddelade Konsumentombudsmannen ett vitesförbud mot bolaget med anledning av marknadsföringen. Spelbolaget överklagade beslutet till Patent- och marknadsdomstolen och gjorde bland annat gällande att vitesförbudet skulle ändras så att det tog hänsyn till att bolaget behövde en frist på 24 timmar för att hinna beakta en ny registrering i Spelpaus och därmed för att kunna efterleva det meddelade förbudet. Patent- och marknadsdomstolen ändrade vitesförbudet endast genom att begränsa det till vissa spelprodukter och distributionssätt.
Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att två företag inte visat att vissa marknadsföringspåståenden med miljöargument har varit vederhäftiga. Marknadsföringspåståendena har därför bedömts som vilseledande och företagen har förbjudits att använda påståendena vid marknadsföring.
Tre läkemedelsbolag väckte talan om intrång i ett europeiskt patent vid Patent- och marknadsdomstolen med yrkande om bl.a. vitesförbud, slutligt och intermistiskt, samt fastställelse av skyldighet att betala ersättning. Domstolen avvisade käromålet med hänvisning till att något patent ännu inte hade meddelats.
Käranden framställde vid Patent- och marknadsdomstolen yrkanden om bl.a. vitesförbud och ersättning på grund av intrång i kärandens registrerade gemenskapsformgivningar. Därefter ändrade käranden sin talan så att den också omfattade påståenden om intrång på visst sätt i bolagets oregistrerade gemenskapsformgivningar. Patent- och marknadsöverdomstolen har i likhet med underinstansen bedömt att taleändringen var otillåten och att talan i denna del därför skulle avvisas.
Frågan i målet har varit om det har funnits förutsättningar att utan motpartens hörande besluta om interimistiskt vitesförbud enligt patentlagen. Patent- och marknadsöverdomstolen har – till skillnad från Patent- och marknadsdomstolen – bedömt att det inte har funnits förutsättningar att meddela sådant beslut och har därför upphävt det överklagade beslutet.
I ett mål om otillbörlig marknadsföring avseende elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare har Patent- och marknads-överdomstolen bedömt att av Konsumentombudsmannen påtalade åtgärder på en webbplats, i e-postutskick och på Facebook var att bedöma som kommersiella meddelande. Det var därmed fråga om marknadsföring inom informationssamhällets tjänster i den mening som avses i lagen om tobak och liknande produkter. De åtgärder som näringsidkaren vidtagit i samband med saluförandet av produkterna stod därför i strid med lagens förbud att marknadsföra elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare till konsumenter. Åtgärderna var därmed att bedöma som otillbörliga. Beträffande vissa påståenden om fri frakt fann Patent- och marknadsöverdomstolen dock, till skillnad från underinstansen, att de utgjorde sådan information om avtalsvillkoren som är relevant för att kunna saluföra varan. Dessa åtgärder var därför inte att bedöma som sådana kommersiella meddelanden som utgör marknadsfö...
Konkurrensverket hade i målet yrkat att ett bolag skulle förpliktas att betala konkurrensskadeavgift på grund av påstått konkurrensbegränsande samarbete med en konkurrent i en upphandling. Bolaget vidgick att det hade överträtt konkurrensreglerna, men menade att konkurrensskadeavgiften skulle efterges helt. Detta i korthet eftersom bolaget i ett tidigt skede av utredningen hade lämnat de uppgifter som Konkurrensverket behövde för att klarlägga överträdelsen.
Sedan Patent- och marknadsdomstolen, på grund av att svensk domsrätt saknades, avvisat en talan om bättre rätt till vissa patent och patentansökningar, begärde Patent- och marknads-överdomstolen ett förhandsavgörande från EU-domstolen i frågan om domsrätt.
I mål om förbud för viss marknadsföringsåtgärd i form av ett tobaksföretags sponsring av musikfestivaler har Patent- och marknadsöverdomstolen, i likhet med underinstansen, bedömt att de betalningar som det aktuella företaget gjort till festivalarrangören utgör bidrag som lämnats i syfte att främja företagets tobaksvaror och att förfarandet utgör otillåten sponsring i den mening som avses i lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter. Inte heller i frågorna om förbud vid vite, förbudets utformning och vitesbeloppets storlek har Patent- och marknadsöverdomstolen gjort några andra bedömningar än Patent- och marknadsdomstolen. Under handläggningen av målet i Patent- och marknadsöverdomstolen ändrades bestämmelsen om sponsringsförbud i lagen om tobak och liknande produkter men Patent- och marknadsöverdomstolen kom fram till att det var den nya lydelsen som skulle tillämpas eftersom denna inte innebar någon ändring i sak och att det var fråga om en pågående åtgärd i marknadsföringslag...
Ett svenskt bolag väckte talan om varumärkesintrång mot två tyska bolag vid Patent- och marknadsdomstolen, och gjorde gällande intrång i ett stort antal EU-varumärken och i ett mindre antal svenska varumärken och företagsnamn. De tyska bolagen väckte senare vid samma domstol talan om ogiltighet och hävning av EU-varumärkena. Det svenska bolaget yrkade då att de tyska bolagens talan i ogiltighetsmålet skulle avvisas. Patent- och marknadsöverdomstolen har, liksom underinstansen, bedömt att genkäromålet om ogiltighet är knutet till intrångstalan. Att det svenska bolaget, innan det delgavs stämningsansökan i ogiltighetsmålet, anförde att bolaget inte längre åberopade intrång i EU-varumärkena som grund för talan i intrångsmålet, och samtidigt justerade sitt yrkande om fastställande av ersättningsskyldighet, har inte föranlett någon annan bedömning.
En patenthavare har väckt talan mot ett företag för patentintrång i ett europeiskt patent (stridspatentet) och bl.a. yrkat att intrångsgöraren ska meddelas ett interimistiskt vitesförbud. Patent- och marknadsdomstolen biföll det interimistiska yrkandet. Stridspatentet härstammar från en avdelad ansökan som ledde till ett numera upphävt europeiskt patent. Patent- och marknads-överdomstolen har i målet slagit fast att det i detta fall inte finns skäl att tillämpa giltighetspresumtionen på ett annat sätt än på det sätt som redan framgår av rättspraxis. I målet har även aktualiserats fråga om EPO brustit i sin handläggning bl.a. genom att inte ha beaktat ett mothåll som framfördes i invändnings-förfarandet mot det numera upphävda patentet inför beviljandet av stridspatentet. Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att mothållet inte kan ha undgått EPO eftersom båda patenten haft samma granskare. Vidare har Patent- och marknads-överdomstolen ansett att interimistiska ogiltighetsbeslut ...
Patent- och marknadsöverdomstolen har i likhet med Patent- och marknadsdomstolen kommit fram till att villkoret i artikel 3 b i förordningen om tilläggsskydd för läkemedel – dvs. att det måste finnas ett godkännande att saluföra produkten som läkemedel (försäljningsgodkännande) – utgör hinder för att bevilja tilläggsskydd för en viss kombinationsprodukt. Patent- och marknadsöverdomstolen har därvid, i likhet med underrätten, kommit fram till att annan dokumentation än den som förekommit under ansökan om försäljningsgodkännandet inte kan tas hänsyn till för att avgöra vilken produkt försäljningsgodkännandet avser och att det av försäljningsgodkännandet inklusive produkt-resumén och de handlingar som legat till grund för ansökan om försäljningsgodkännandet endast går att dra slutsatsen att produkten utgörs av en aktiv ingrediens. Patent- och marknads-överdomstolen har därmed bedömt att försäljningsgodkännandet inte avser en kombinationsprodukt, varför villkoret i förordningens artikel 3 ...