En person har av allmän domstol dömts för bl.a. mord till livstids fängelse och utvisning. Vid en efterföljande prövning av om uppehållstillstånd ska beviljas med stöd av 12 kap. 16 b § utlänningslagen ska frågan om det finns skyddsskäl enligt 4 kap. 1-2 a §§ samma lag prövas först. Det brott som utlänningen gjort sig skyldig till har bedömts utesluta honom från att anses som alternativt skyddsbehövande. Livstidsstraffet medför att det inte är fråga om en endast tillfälligt avbruten verkställighet och det är heller inte meningsfullt att pröva frågan om verkställighetshinder.
En utlänning har vistats i Sverige under mer än fyra år med permanent uppehållstillstånd. Vid tidpunkten för Migrationsöverdomstolens prövning har det inte ansetts föreligga synnerliga skäl för att återkalla tillståndet.
En familj med ett tolvårigt barn har utvisats efter att ha vistats i Sverige i sex år. Barnets anpassning till Sverige i form av bl.a. skolgång och vänner har inte ansetts tillräcklig för att utgöra särskilt ömmande omständigheter. Att i stort sett hela vistelsen har varit illegal har också beaktats. Utvisningen har inte heller ansetts strida mot artikel 8 i Europakonventionen.
Utlänningslagens förvarsbestämmelser är inte tillämpliga när det är fråga om ett förvar som regleras enligt Dublinförordningen. Dublinförordningens krav på att det ska föreligga en betydande risk för att en person ska avvika innebär ett högre krav än vad som gäller för förvar enligt utlänningslagen.
Arbetstillstånd får beviljas om den erbjudna anställningen har varit utannonserad under tio dagar. Rekryteringsförfarandet är då förenligt med Sveriges åtaganden inom Europeiska unionen, det s.k. unionsföreträdet.
Dispens från hemvistkravet för förvärv av svenskt medborgarskap genom naturalisation kan inte medges på den grunden att sökanden gift sig med en svensk medborgare, om äktenskapet är upplöst vid prövningstillfället. Även fråga om dispens från hemvistvillkoret på grund av särskilda skäl.
När två bröder ansökt om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin mor i Sverige har det bedömts vara i det närmaste ogörligt för dem, på grund av förhållandena i deras hemland, att uppfylla ett högt ställt beviskrav avseende uppgiften om att brödernas far är avliden. De har emellertid gjort sannolikt att fadern är död och kravet på medgivande från honom har därför fallit bort.
En ny prövning av frågan om uppehållstillstånd kan som regel inte beviljas om de skäl som åberopas är hänförliga till utlänningens hälsotillstånd. Om sjukdomen är livshotande kan dock i exceptionella fall ett beslut om avlägsnande strida mot artikel 3 Europakonventionen och en ny prövning aktualiseras.
En utlänning ska utvisas enligt ett lagakraftvunnet beslut från Migrationsverket. Den omständigheten att en ny prövning av frågan om uppehållstillstånd har beviljats utgör ett temporärt verkställighetshinder. Om utlänningen tas i förvar är det dock fortfarande fråga om ett verkställighetsförvar.
En förlängning av ett arbetstillstånd kan inte beviljas om förutsättningarna för arbetstillståndet inte har varit uppfyllda under den tidigare tillståndsperioden. Kravet på att utlänningen ska kunna försörja sig på anställningen innebär att inkomsten måste uppgå till ett visst schablonmässigt bestämt belopp.
Möjligheten att avvisa en asylansökan med hänvisning till att den sökande har en sådan anknytning till ett annat land än sitt hemland att det är rimligt för honom eller henne att resa dit (säkert tredjeland) följer ett eget system som bygger på asylprocedurdirektivet. Det ankommer på Migrationsverket att göra sannolikt att samtliga förutsättningar för tillämpningen av den relevanta bestämmelsen i utlänningslagen är uppfyllda.
En utlänning som ansöker om förlängning av sitt uppehållstillstånd för fortsatta studier ska ha sin försörjning tryggad för den sökta tillståndstiden. Kravet på tryggad försörjning är inte uppfyllt genom en hänvisning till framtida inkomster av eget arbete.
Bedömningen av frågan om en utlänning har sådant svenskt ursprung att uppehållstillstånd kan beviljas, bör ha sin utgångspunkt i om denne är född i Sverige eller har en svenskfödd förälder. Det bör också krävas att det finns någon eller några omständigheter som visar att utlänningen har annan anknytning till Sverige av någon betydelse.
I mål om uppehållsrätt för familjemedlem till en studerande EES-medborgare har en privat sjukförsäkring ansetts uppfylla kravet på heltäckande sjukförsäkring, då försäkringsskyddet varit så pass omfattande och försäkringsbeloppet så högt att det vore oproportionerligt i det enskilda fallet att kräva en än mer omfattande sjukförsäkring.
En utlänning har förklarats vara flykting i en annan EU-stat och Migrationsverket har därför beslutat att avvisa hans ansökan om uppehållstillstånd m.m. och utvisa honom dit. Verkets beslut borde ha innehållit en tidsfrist för frivillig avresa. En migrationsdomstol ska inte själv meddela en sådan tidsfrist, utan lämna över denna fråga till Migrationsverket.
Av en dom från Europadomstolen (Tarakhel mot Schweiz) följer att när en familj med underåriga barn ska överföras till Italien i enlighet med Dublinförordningen måste det finnas garantier om att familjen kommer att tas emot på ett lämpligt sätt. Den generella garanti som Italien utfärdat är inte tillräckligt preciserad för att uppfylla de krav som Europadomstolen uppställer. Ytterligare individuella garantier måste hämtas in innan överföringen av familjen kan verkställas. Migrationsverkets utfästelse i beslutet om överföring att detta ska ske på verkställighetsstadiet får godtas.
Flyktingstatusförklaring kan inte beviljas en utlänning enbart på grund av att en familjemedlem har beviljats uppehållstillstånd som flykting, utan det måste alltid göras en individuell bedömning av risken för förföljelse.
En ansökan om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl får inte prövas av en migrationsdomstol som första instans utom när detta är särskilt föreskrivet.
En utlänning har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd för att arbeta i Sverige under fyra år. Han har inte bedömts uppfylla kriterierna för att få ett permanent uppehållstillstånd. Det finns inte heller särskilda skäl för att bevilja honom ytterligare ett tidsbegränsat tillstånd.
Då det inte ansetts finnas ett särskilt beroendeförhållande mellan en ung man och hans mor som är flykting i Sverige, kan mannen inte beviljas uppehållstillstånd på grund av sin anknytning till henne. Det har inte heller ansetts finnas synnerliga skäl eller en rätt enligt artikel 8 i Europakonventionen som kan ge uppehållstillstånd.
En asylsökande som är medborgare i ett visst land är enligt lagstiftningen i ett annat land per automatik medborgare i det landet. Med hänsyn till att det senare medborgarskapet från ett asylrättsligt perspektiv kan godtas, har den asylsökandes behov av skydd prövats mot båda länderna.
Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl mot att meddela ett återreseförbud för ett ensamkommande barn måste barnets möjligheter att delta i förberedelserna inför ett återvändande till hemlandet bedömas i förhållande till dess ålder och mognad samt hur situationen i hemlandet ser ut. Att Migrationsverket har ett särskilt ansvar för ensamkommande barn måste också beaktas.
En asylansökan från en utlänning som har ett gällande lagakraftvunnet avlägsnandebeslut och som tidigare fått en sådan ansökan prövad, ska inte prövas enligt 12 kap. 19 § fjärde stycket utlänningslagen utan enligt bestämmelsens första stycke. Detta gäller även om avlägsnandebeslutet kopplat till den tidigare asylansökan har preskriberats.
Uppehållstillstånd för studier kan beviljas en utlänning som kan visa att han eller hon har tillräckliga medel för sin försörjning för den sökta tillståndstiden.
Ett beslut att utvisa en utlänning verkställs när han eller hon lämnar Sverige. Om utlänningen varit förvarstagen i samband med verkställighetsförfarandet upphävs beslutet om förvar de facto när utvisningsbeslutet verkställs. Om utlänningen återvänder till Sverige och det fattas ett nytt beslut om förvar är det detta senare beslut som är bärare av tvångsåtgärden.
Att en ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning har gjorts medför inte att ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut inte får verkställas. Det var därför rätt av Migrationsverket att besluta om återreseförbud när den utvisade inte hade lämnat landet inom tidsfristen för frivillig avresa och särskilda skäl som talade mot att ett återreseförbud meddelades inte hade kommit fram.