Ett bolags marknadsföring av en telefonkatalog har ansetts dels utgöra renommésnyltning, dels vilseleda om kommersiellt ursprung och om kännetecken. Även fråga om medansvar för bolagsman.
Vid marknadsföring av metod för stambyte har vidtagits flera olika åtgärder, såsom telefonsamtal, utskick, personliga besök och annonsering, varvid gjorts påståenden om att kärandebolaget gjort sig skyldigt till intrång i svarandebolagens rättigheter samt även framförts hot om rättsliga åtgärder. Flera av påståendena har ansetts alltför onyanserade och långtgående och därför otillbörliga i strid med 4 § marknadsföringslagen. Tillika fråga om samtliga åtgärder fallit inom ramen för marknadsföringslagens tillämpningsområde samt om det förelegat talerätt i förhållande till det ena av svarandebolagen.
Påtalad marknadsföring av leksaksbyggklossar har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat företags kända och särpräglade byggklossar. Marknadsdomstolen har vid sin bedömning funnit att den risk för förväxling som kan föreligga mellan bolagens leksaksbyggklossar neutraliseras vid inköpstillfället genom att svarandebolagets byggklossar endast marknadsförs i förpackningar som tydligt skiljer sig åt från kärandebolagets förpackningar. Ej heller har renommésnyltning befunnits föreligga.
I avtal om handel med finansiella instrument mellan nätmäklare och konsument har vissa villkor befunnits oskäliga enligt lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden. Det gäller dels villkor som rör friskrivning från skadeståndsansvar på grund av driftavbrott eller andra störningar i data-, tele- och elsystem eller brister i kursinformation m.m. och som orsakats av nätmäklarens vårdslöshet eller grova vårdslöshet, dels avtalsvillkor som innebär friskrivning från skadeståndsansvar för konsumenters indirekta skada som orsakats av nätmäklarens grova vårdslöshet. Även fråga om avvisning.
Ett bolag har vid marknadsföring av elartiklar i tidningsannonser dels använt formuleringen "Vi har de bästa priserna", dels avbildat ett annat bolags logotyp på ett påstått kränkande sätt. Marknadsdomstolen har funnit att påståendet "Vi har de bästa priserna" inte kan uppfattas på annat sätt än att svarandebolaget har de lägsta priserna på marknaden. Påståendet har befunnits obestyrkt och därmed ovederhäftigt och otillbörligt i strid mot marknadsföringslagen. Däremot har Marknadsdomstolen inte funnit att återgivningen av logotypen, i en hög tillsammans med andra logotyper och prislappar, varit misskrediterande eller nedsättande.
Ett bolag har vid marknadsföring av kreditköp av premieobligationer skickat personadresserad direktreklam till enskilda hushåll. Premieobligationerna har sålts tillsammans med vissa andra tjänster och produkter. Marknadsföringsmaterialet har befunnits vara svåröverskådligt och otydligt varför en konsument inte kunnat värdera erbjudandet och jämföra kostnaden mellan att köpa obligationer på en kredit och att köpa dem kontant. Erbjudandet har ansetts vilseledande i fråga om förmånligheten av det genom att bolaget angivit en för låg kreditkostnad och en för låg effektiv ränta.
Ett bolags marknadsföring av godisbilar i lösvikt i viss färgkombination har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat företags kända godisprodukt, A. bilar, då det inte förelegat förväxlingsrisk vid inköpssituationen. Ej heller har renommésnyltning befunnits föreligga.
En näringsidkare har vid marknadsföring av taxitjänster använt en taklykta som ansetts utgöra en vilseledande efterbildning enligt 8 § marknadsföringslagen. Även fråga om skadestånd.
Ett bolag har tillställt ett annat bolags kunder fakturor avseende annonsering i viss företagskatalog. Fakturorna har varit utformade på sådant sätt att det ansetts föreligga en uppenbar risk för att kunderna får uppfattningen att bolagen har anknytning till varandra och att fakturorna avser införande i en företagskatalog som marknadsförs av det sist nämnda bolaget. Förfarandet har ansetts vilseledande i fråga om dels de båda bolagens verksamhet enligt 6 § marknadsföringslagen, dels kundernas betalningsskyldighet enligt 4 § och 12 § andra stycket marknadsföringslagen.
Vid marknadsföring av tjänster innefattande installation och service av antenner och kabel-TV, har ett bolag hänvisat till en bransch- auktorisation, som meddelas av en branschförening. Då bolaget fråntagits sin auktorisation och därmed ej ägt rätt att åberopa densamma har hänvisningen till auktorisationen i marknadsföringen varit vilseledande i strid mot 6 § marknadsföringslagen.
Ett bolags påståenden och framställningar i sin marknadsföring på sin webbplats om ett eget utvecklat publiceringsverktyg för blädderbara tidningar på Internet har med hänsyn till ett bakomliggande avtal med ett annat bolag inte ansetts vilseledande enligt marknadsföringslagen.
Ett bolag har vid marknadsföringen av ett kontokort i annonser använt formuleringar med budskapet att innehavare av kortet redan "idag" eller "ikväll" kan köpa vissa produkter. Bolaget har vidare använt en reklamfilm i vilken ett liknande budskap har framförts. Marknadsföringen, som inte ansetts strida mot god kreditgivningssed, har inte befunnits otillbörlig enligt marknadsföringslagen.
Förbud har meddelats ett bolag att vid marknadsföring av annonstjänst på Internet dels använda vissa påståenden som ger intryck av att bolaget har fler annonser på sin webbplats än ett annat bolag, när så inte är fallet, dels lämna uppgifter på webbplatsen om antalet annonser, om dessa uppgifter inte är korrekta och utan att ange var dessa annonser ursprungligen lagts in. Marknadsföringen har ansetts vilseledande i strid mot marknadsföringslagen. Vidare har bl.a. ett yrkande om förbud att, utan tillstånd, möjliggöra länkning av annonser från en webbplats till en annan webbplats ogillats.
I ett företags webbaserade kampanj för pensionssparande har personer kunnat ringa upp sig själva från framtiden. Efter att ha lämnat vissa uppgifter om sig själv och sitt telefonnummer har personen blivit uppringd och kunnat lyssna på en förinspelad berättelse och sedan få möjlighet att bli kopplad till företagets kundtjänst eller läsa mer på företagets webbplats. Fråga om tolkningen i 13 b § marknadsföringslagen av "uppringningsautomater eller andra liknande automatiska system för individuell kommunikation som inte betjänas av någon enskild" och om samtycke på förhand. Även fråga om reklamidentifikation enligt 5 § marknadsföringslagen.
En annons på en tidnings första sida har utformats och presenterats på sådant sätt att det inte tydligt framgått att det varit fråga om marknadsföring. Annonseringen har därför ansetts otillbörlig. Även fråga om tillämpligheten av marknadsföringslagen i förhållande till tryckfrihetsförordningen och fråga om en tidnings medverkansansvar.
Vid marknadsföring av en viss fläkttyp har vart och ett av partsbolagen använt påståenden med innebörd att det bolaget eller dess företrädare uppfunnit denna. Vidare har det ena bolaget uppgett att det varit det enda bolaget som kan vidareutveckla fläkten medan det andra bolaget gjort vissa påståenden som tolkats som att dess fläkt är bl.a. "världens favorit" och "varje fackmans favorit". Samtliga påståenden har befunnits obestyrkta och därför vilseledande och otillbörliga.
Ett företags marknadsföring av en hälsokostprodukt har gett intryck av att produkten erhållit viss utmärkelse trots att så inte varit fallet. Marknadsföringen har ansetts vilseledande enligt 4 och 6 §§ marknadsföringslagen. Även fråga om onödig rättegång.
Ett företag har kontaktat annonsörer på viss webbplats och marknadsfört sin egen produkt trots att annonsörerna motsatt sig marknadsföring via telefon. Förfarandet har ansetts strida mot 13 d § marknadsföringslagen.
Ett dagligvaruhandelsföretag har vid marknadsföringen av sina produkter bl.a. använt sig av benämningarna "Vi - fria handlare i samverkan" och "Vi-butikerna". Företagets användning av ordet "Vi" har inte ansetts vilseledande om det kommersiella ursprunget i förhållande till ett annat företags användning av samma ord i en tidningstitel. Förfarandet har inte heller ansetts utgöra renommésnyltning.
Ett bolag har vid marknadsföring av blancolån, som är en konsumentkredit, i annons använt bl.a. uttrycket "Besked inom 30 sekunder". Marknadsdomstolen har funnit att innehållet i annonsen, särskilt uttrycket "Besked inom 30 sekunder inte kan anses locka till oöverlagd konsumtion på sätt som KO påstått, och att helhetsintrycket av annonsen närmast torde vara att en konsument mycket snabbt kan få ett lånebesked av bolaget. Annonsen framhäver således inte någon möjlighet till snabb kredit, utan möjlighet till ett snabbt besked. Marknadsföringen, som inte ansetts strida mot god kreditgivningssed, har inte befunnits otillbörlig enligt marknadsföringslagen.
Ett tidningsföretag har tagit emot och låtit införa en färdig annons avseende bantningsprodukter. Marknadsföringen har befunnits vilseledande i fråga om produkternas egenskaper och därmed otillbörliga enligt marknadsföringslagen. Förbud har meddelats tidningsföretaget eftersom företaget genom sitt agerande har ansetts medverka till den otillbörliga marknadsföringen. - Även fråga om avvisning.
Ett företag har vid marknadsföring av vikväggar angivit att väggarna har viss ljudreduktionsförmåga och hänvisat till resultat uppnådda vid laboratoriemätningar. Marknadsföringen har inte ansetts otillbörlig i MFL:s mening trots att det förebringats andra laboratoriemätningar som uppvisat lägre resultat. Vid bedömningen har särskilt beaktats att de mätningar som företaget åberopat varit korrekt utförda och att målgruppen för marknadsföringen varit väl införstådd med att resultaten vid mätningar av angivet slag kan variera.
Vid marknadsföring av glasögon har använts bl.a. formuleringarna "Stans bästa pris" och "Stans bästa pris 595:-" samt liknande formuleringar som innebär ett påstående om marknadens bästa pris. Formuleringarna har befunnits obestyrkta och därmed vilseledande och otillbörliga. Även fråga om förmånserbjudande och ersättning för rättegångskostnader.
En lokal mäklarfirma har vid marknadsföring av fastighetsmäklartjänster bl.a. i annonser och på storbildstavlor på orten gjort flera påståenden med innebörd att presumtiva säljare av sina hus tjänar mer pengar om de anlitar den firman än om de anlitar någon annan mäklarfirma på orten. För att verifiera sina påståenden har mäklarfirman hänvisat till viss mäklarstatistik. Marknadsdomstolen har funnit att det av statistiken inte går att utläsa det som mäklarfirman påstår och att det därför är vilseledande att reservationslöst göra sådana påståenden.
Ett bolag har tillställt ett antal potentiella annonsörer handlingar betecknade beställningar/bekräftelser och fakturor avseende annonsering i viss företagskatalog. Handlingarna har varit utformade på sådant sätt att det ansetts föreligga en uppenbar risk för att kunderna får uppfattningen att bolaget har anknytning till ett annat bolag och att fakturorna avser införande i en företagskatalog som marknadsförs av det andra bolaget. Förfarandet har ansetts vara vilseledande i fråga om de båda bolagens verksamhet i strid mot 6 § marknadsföringslagen. Även fråga om vite.
Ett bolag har vid marknadsföring av alkoholdrycker som innehåller 15 volymprocent alkohol till konsumenter genom kommersiella annonser i periodiska skrifter använt tre närmare angivna annonser. Annonserna har ansetts otillbörliga i strid mot 4 § marknadsföringslagen, eftersom de innehållit andra framställningar i bild än de som enligt uppräkningen i 4 kap. 11 a § alkohollagen (1994:1738) är tillåtna.
Ett bolag har marknadsfört ett medicinskt plåster som godkänts för behandling av epikondylit (tennisarmbåge) och ankelstukning. Bolaget har vid marknadsföringen använt uttrycket ”Om du vet var du har ont” och därigenom anknutit till en känd slogan som använts av ett konkurrerande bolag. Marknadsföringen har i denna del ansetts utgöra renommésnyltning och därmed vara otillbörlig enligt marknadsföringslagen. Bolaget har vidare använt uttrycken ”för behandling av lokal smärta” och ”Som en värktablett i plåsterform” vilka ansetts ge intryck av att den aktuella produkten kan användas för behandling av andra smärttillstånd än de för vilka den har godkänts. Marknadsföringen har i dessa delar ansetts strida mot läkemedelslagens bestämmelser om läkemedelsinformation och därmed vara otillbörlig enligt marknadsföringslagen. Förbud har även meddelats mot användningen av ett påstående om att produkten till skillnad från smärtstillande geler inte luktar då påståendet ansetts vilseledande om produkte...
Ett bolag har vid marknadsföring av taxitjänster använt en taklykta som ansetts utgöra en vilseledande efterbildning enligt 8 § marknadsföringslagen. Även frågor om medansvar och skadestånd (jfr MD 2006:8).
Ett bolag har i offerter avseende inspelningsbara CD- och DVD-skivor via e-post till sina återförsäljare påstått bl.a. att bolagets skivor är "inkl Copyswede skatt" dvs. den s.k. kassettersättning vilken regleras i 26 k § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Då någon kassettersättning aldrig har betalats för skivorna har påståendena ansetts ovederhäftiga och vilseledande i strid mot 4 och 6 §§ marknadsföringslagen. Även fråga om marknadsföringslagens tillämplighet och vitesbeloppets storlek.
Det har inte befunnits oskäligt att i ett avtal mellan ett TV-bolag och upphovsmän uppställa villkoret att upphovsmän i samband med beställningsuppdrag skall överlåta sina förlagsrättigheter till TV- bolaget i samband med uppdrag att skapa musik till detta.
Ett företag har vid marknadsföring av s.k. hundpejlprodukt i en jakttidning använt sig av påståenden om att en viss hundpejl har tio års erfarenhet, att den är mycket omtalad bland fågeljägarna samt att den har en inställbar ståndindikator. Påståendena har ansetts vilseledande och otillbörliga i strid mot marknadsföringslagen då företaget inte förmått styrka riktigheten i dessa.
I ett standardavtal avseende småhusentreprenad har villkor om att besiktning skall ske mot av entreprenören uppsatta standardutförande och toleranser och om att besiktningsmannen skall vara anställd hos entreprenören ansetts oskäliga enligt avtalsvillkorslagen.
Ett företag har vid marknadsföring av en databastjänst på socialrättens område jämfört denna med konkurrents motsvarande tjänst. Jämförelsen har ansetts innehålla ett antal ovederhäftiga uppgifter samt har inte ansetts ge en rättvisande totalbild av de jämförda tjänsterna, varför den har befunnits strida mot marknadsföringslagen. Talan mot ett dotterbolag som ej medverkat till marknadsföringen har ogillats.