AD 2001 nr 1
Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägning av en ingenjör, som lider av s.k. elöverkänslighet och som av arbetsgivaren, ett elektronikföretag, ansetts inte kunna utföra arbete av någon betydelse för arbetsgivaren.
AD 2001 nr 2
Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägning av en arbetstagare, en brevbärare, som för brott utom tjänsten dömts till fängelse fem år.
AD 2001 nr 3
Hos en stiftelse som bl.a. bedriver projektverksamhet i vilken anställda placeras på skolor som s.k. skolvärdar uppkommer misstankar om att en skolvärd missbrukar narkotika. Projektledningen beslutar därför att arbetstagaren skall lämna urinprov i syfte att utröna om det finns grund för misstankarna. Arbetstagaren vägrar emellertid att medverka i provtagningen med hänvisning till sin personliga integritet. Då han efter flera uppmaningar vidhåller sin ståndpunkt sägs han upp från sin anställning. Fråga om stiftelsen har haft saklig grund för uppsägningen.
AD 2001 nr 9
I ett lokalt kollektivavtal har föreskrivits att ett personligt lönetillägg skall utgå till medlemmar i den avtalsslutande organisationen. Fråga om två arbetstagare är berättigade till detta tillägg även sedan de lämnat denna organisation och blivit medlemmar i en annan organisation samt om arbetsgivaren gjort sig skyldig till föreningsrättskränkning genom att inte längre betala ut lönetillägget till dem.
AD 2001 nr 10
En arbetstagarorganisation beslutar att utöva tolkningsföreträde enligt 34 § första stycket medbestämmandelagen. Enligt organisationen har arbetsskyldighet inte förelegat beträffande en viss arbetsuppgift, i första hand på grund av att den enligt organisationens mening inneburit fara för arbetstagarnas liv eller hälsa. Arbetsdomstolen finner att arbetstagarorganisationens uppfattning i tolkningstvisten varit oriktig, samt att felbedömningen varit sådan att tolkningsföreträdet får anses ha utövats utan fog. Arbetstagarorganisationen har därför ålagts att enligt 57 § medbestämmandelagen utge ekonomiskt och allmänt skadestånd till arbetsgivaren.
AD 2001 nr 12
Fråga om uppsägning av en stuveriarbetare som gjort sig skyldig till bl.a. ringa varusmuggling.
AD 2001 nr 13
Otillåten lönediskriminering? Två barnmorskor som är anställda hos ett landsting har lägre lön än en manlig klinikingenjör hos landstinget. De tre arbetstagarnas löner är bestämda i kollektivavtal, som träffats mellan landstinget och arbetstagarnas skilda lokala fackliga organisationer mot bakgrund av vad som bestämts i en överenskommelse mellan centrala organisationer på landstingssektorn av arbetsmarknaden. Arbetsdomstolen finner efter en jämförelse mellan kraven i de olika arbetena att de tre arbetstagarna har utfört arbete som bör betraktas som likvärdigt. Arbetsdomstolen finner vidare med hänvisning till åldersskillnaderna mellan klinikingenjören och de båda barnmorskorna, till arbetsmarknadssituationen och till kollektivavtalsbakgrunden att landstinget har visat att löneskillnaderna inte har samband med arbetstagarnas könstillhörighet. Talan om ekonomiskt och allmänt skadestånd har avslagits.
AD 2001 nr 14
Ett kommunalt anställt vårdbiträde har mot viss ersättning utfört klädtvätt, fönsterputsning och liknande tjänster åt en vårdtagare inom äldreomsorgen. Fråga om kommunen har varit berättigad att skilja vårdbiträdet från anställningen genom avskedande eller uppsägning.
AD 2001 nr 18
Ett företag i flygbranschen och en facklig organisation träffar en överenskommelse om pension för kabinpersonal. Enligt överenskommelsen har arbetstagare bl.a. rätt till delpension, innebärande att arbetstagaren från 55 års ålder kan arbeta halvtid och uppbära delpension med 65 procent av lönebortfallet. Enligt överenskommelsen har arbetstagare vidare rätt att kvarstå i tjänst under två år efter det att arbetstagaren uppnått den gällande pensionsåldern, 60 år. Fråga huruvida en arbetstagare som haft delpension och som väljer att kvarstå i tjänst vid 60 års ålder enligt överenskommelsen är berättigad till delpension utöver halvtidslönen. I tvisten uppkommer bl.a. fråga om betydelsen av att arbetsgivaren under lång tid efter överenskommelsens tillkomst konsekvent har tillämpat denna i enlighet med den fackliga organisationens inställning.
AD 2001 nr 20
Enligt bestämmelser i kollektivavtal skall avdrag göras med viss procent på utgående löner. Avdraget skall utges till den avtalsslutande fackliga organisationen som ersättning för organisationens granskning av löneunderlaget. - Fråga om avdrag för granskningsarvode från oorganiserade arbetstagares löner kränker deras föreningsrätt enligt artikel 11 i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
AD 2001 nr 24
En kommun avskedade ett vid hemtjänsten anställt vårdbiträde som inte informerat arbetsgivaren om att en vårdtagare, för vilken hon var kontaktperson, upprättat ett testamente till förmån för henne. Fråga om det förelegat grund för avskedandet.
AD 2001 nr 25
Fråga om en arbetsgivare har åsidosatt en arbetstagares företrädesrätt till återanställning i samband med ett antal visstidsanställningar och slutligen en anställning tills vidare. I tvisten uppkommer bl.a. frågor om i vilken utsträckning arbetstagaren kommit överens med arbetsgivaren om att avstå sin företrädesrätt till förmån för en annan arbetstagare med kortare anställningstid, om en av de omtvistade anställningarna avsett beredskapsarbete och därför inte omfattats av reglerna om återanställning samt om en arbetstagare vid bestämmande av anställningstid i detta sammanhang får tillgodoräknas även anställningstid som intjänats under sådana anställningar som han har fått därför att reglerna om återanställning inte tillämpats på ett riktigt sätt.
AD 2001 nr 26
Tvist om tillämpningen av en bestämmelse i AB 98, vilken innebär att vissa hälsoundersökningar skall genomföras i nära samförstånd med arbetstagaren. - Efter sammanträde mellan företrädare för en kommun och en hos kommunen anställd idrottslärare undertecknas en överenskommelse om slumpvisa alkoholtester på arbetstid under en viss tid. Sedan ett alkoholtest gett positivt resultat hålls ett nytt sammanträde, som avslutas med att det undertecknas en ny överenskommelse av innebörd dels att alkoholtest skall utföras varje morgon under en viss tid, dels bl.a. att idrottsläraren skall vara hemma från arbetet under två dagar med bibehållen lön. I målet uppkommer följande frågor: a) Har läraren undertecknat överenskommelserna under sådana förhållanden att alkoholtesterna inte har genomförts i nära samförstånd med honom? - b) Har läraren avstängts i strid med bestämmelserna i AB 98? - c) Har kommunen åsidosatt sin förhandlingsskyldighet enligt 11 § medbestämmandelagen?
AD 2001 nr 29
Fråga om en visstidsanställd arbetstagare har sagt upp sig under sådana omständigheter att uppsägningen bör jämställas med ett avskedande från arbetsgivarens sida. Vidare fråga om arbetstagaren på olika sätt har handlat oredligt och om det därför har förelegat laga grund för avskedande.
AD 2001 nr 32
Ett vårdbiträde har avskedats sedan han underlåtit att vidta åtgärder med anledning av att en äldre vårdtagare via sitt trygghetslarm i hemmet larmat vårdbiträdets tjänsteställe 99 gånger. Fråga om det förelegat laga grund för avskedandet. I målet tar Arbetsdomstolen ställning till om arbetsgivaren, genom att vid en förhandling med anledning av det inträffade ingå en överenskommelse med vårdbiträdet om sänkt sysselsättningsgrad för denne, är förhindrad att därefter lägga enbart händelsen med larmen till grund för att skilja honom från anställningen.
AD 2001 nr 33
En lagerarbetare, som även är facklig förtroendeman, har avskedats. Till stöd för att avskedandet är lagligen grundat har arbetsgivaren åberopat framför allt att arbetstagaren kört truck på arbetsplatsen sedan arbetsgivaren dragit in hans tillstånd att köra truck där. Fråga om arbetsgivaren genom avskedandet gjort sig skyldig till föreningsrättskränkning och om avskedandet är lagligen grundat.
AD 2001 nr 35
Fråga om det förelegat laglig grund för avskedande av en postkassör som i samband med att en bedragare gjorde ett uttag av ett större belopp från ett konto inte vidtagit vissa kontrollåtgärder som skulle ha vidtagits vid uttag av större belopp.
AD 2001 nr 36
Enligt en avtalsbestämmelse har piloter som inte får minst 18 dagars sommarsemester rätt till semestertillägg för flyttad semester. Fråga bl.a. om bestämmelsens tillämplighet för piloter som frivilligt förlagt semester utanför sommarperioden.
AD 2001 nr 39
Ett antal elmontörer har utfört installationsarbete på ackord vid ett pappersbruk. Under arbetets gång har montörerna med jämna mellanrum lämnat in förskottssedlar till arbetsgivaren, som därvid har utbetalat förskott på ackordslönen i enlighet med förskottssedlarna. Efter mottagande av ackordsslutsedeln har arbetsgivaren gjort vissa anmärkningar och har vägrat att betala ut full ersättning enligt slutsedeln. Fråga huruvida arbetsgivaren saknat rätt att anmärka på slutsedeln till följd av underlåtenheten att anmärka på förskottssedlarna. Vidare uppkommer frågan huruvida arbetsgivaren och arbetstagarna i samband med att arbetena påbörjades har träffat vissa överenskommelser om principerna för beräkningen av ackordslönen.
AD 2001 nr 41
En arbetstagare har vid två tillfällen vägrat att utföra en viss arbetsuppgift. Fråga om omständigheterna har varit sådana att arbetsgivaren varit berättigad att avskeda honom.
AD 2001 nr 42
Hos Televerket fanns när verket bolagiserades vissa arbetstagare som hade s.k. bottentjänster tillsatta med konstitutorial samt vid sidan av dessa tjänster statligt reglerade förordnandetjänster utan konstitutorial som de faktiskt utövade. Alla arbetstagare som accepterade att anta ett erbjudande om anställning i det nybildade bolaget Telia AB fick samtidigt säga upp sig från Televerket. Frågan i målet rör om några av de arbetstagare som hade konstitutorial och som när de accepterade anställning hos Telia AB begränsade sina uppsägningar så att dessa bara tog sikte på de tjänster som arbetstagarna innehade med förordnanden och således inte även gällde deras med konstitutorial tillsatta tjänster.
AD 2001 nr 47
Sedan samarbetsproblem uppstått bland lärare i ett arbetslag genomförde skolledningen en enkätundersökning som gav vid handen att problemen orsakades av en viss lärares beteende. Arbetsgivaren träffade då en överenskommelse med lärarens fackliga organisation som innebar att läraren "tjänstebefriades" tills vidare och att arbetsgivaren skulle undersöka möjligheterna att finna en annan placering av henne. Arbetsdomstolen finner att överenskommelsen i förhållande till den enskilde läraren utgjort ett av arbetsgivaren fattat ensidigt beslut innebärande en avstängning av läraren. Domstolen finner emellertid att arbetsgivaren enligt det gällande kollektivavtalet, AB 98, haft vägande skäl för åtgärden och därför inte gjort sig skyldig till något kollektivavtalsbrott.
AD 2001 nr 51
Fråga om staten gjort sig skyldig till otillåten könsdiskriminering. Vid en länsstyrelse anställs två manliga socialkonsulenter som får högre löner än tio redan anställda kvinnliga socialkonsulenter får. Det är ostridigt i målet att det arbete som männen och kvinnorna utför är lika eller likvärdigt. Staten gör i målet i bl.a. gällande att löneskillnaderna vare sig direkt eller indirekt har samband med arbetstagarnas könstillhörighet. Till stöd för denna inställning har staten anfört bl.a. följande. Länsstyrelsens önskan att införa ett nytt arbetssätt bland socialkonsulenterna var avgörande för valet att anställa de båda männen, som hade färsk erfarenhet från den kommunala socialtjänsten. Marknadsskäl har påverkat lönesättningen av de båda männen; löneläget är högre i kommunerna än hos länsstyrelsen. De båda männen anställdes mellan två lönerevisionstillfällen och deras löner sattes med hänsyn till att de inte skulle få någon löneförhöjning vid den kommande lönerevisionen.
AD 2001 nr 55
En brevbärare rev sönder och slängde bort ett antal försändelser. Sedan detta upptäckts sade han upp sig själv. Han ville senare återta sin uppsägning med hänvisning till att uppsägningen skett oöverlagt och att han vid tidpunkten för uppsägningen varit deprimerad och inte kunnat bedöma sin situation. Fråga om uppsägningen kunde anses ha provocerats fram av arbetsgivaren eller om omständigheterna varit sådana att det skulle strida mot tro och heder att åberopa uppsägningen mot honom eller vara oskäligt att betrakta honom som bunden av densamma.
AD 2001 nr 57
Fråga om en arbetsgivare i samband med förlängning av arbetstagares uppsägningstid har åsidosatt vissa arbetstagares företrädesrätt till återanställning enligt anställningsskyddslagen.
AD 2001 nr 59
Fråga om en kommun haft saklig grund för uppsägning av en lönebidragsanställd vaktmästare som enligt arbetsgivaren bl.a. varit olovligen frånvarande. Arbetstagarsidan gör i målet gällande att kommunen inte fullgjort sina skyldigheter när det gäller rehabilitering och omplacering.
AD 2001 nr 60
Fråga om Sveriges Riksbank haft saklig grund för uppsägning av en skyddsvakt som dömts för brott utom tjänsten. Arbetsdomstolen finner att det är skäligt att kräva av arbetsgivaren att arbetstagaren bereds arbete som växeltelefonist.
AD 2001 nr 61
Otillåten könsdiskriminering? Fråga om en kvinna och ett företag har träffat ett anställningsavtal och om företaget kort därefter skilt kvinnan från denna anställning på grund av att hon var gravid.
AD 2001 nr 66
Mot en arbetstagares anspråk på semesterersättning invänder arbetsgivaren att arbetstagaren i enlighet med sitt anställningsavtal har erhållit den semesterlön han varit berättigad till. Fråga om anställningsavtalet inneburit att semesterlönen varit inräknad i arbetslönen på ett sådant sätt som strider mot semesterlagens bestämmelser och avtalet därför i den delen varit ogiltigt.
AD 2001 nr 67
Sedan en arbetstagare hos Europeiska Kommissionen med placering vid dess kontor i Stockholm avskedats, väckte arbetstagaren talan vid tingsrätten med yrkanden om skadestånd på grund av avskedandet. Arbetstagaren yrkade under målets handläggning att Europeiska Kommissionen skulle föreläggas att utge vissa skriftliga handlingar, vilka enligt arbetstagarens mening kunde antas ha betydelse som bevis. Sedan yrkandet om editionsföreläggande bestritts av Europeiska Kommissionen, beslutade tingsrätten att inhämta ett förhandsavgörande från EG-domstolen rörande denna fråga och att vilandeförklara målet i avvaktan på förhandsavgörandet. Sedan beslutet överklagats särskilt med stöd av 49 kap. 7 § rättegångsbalken, har Arbetsdomstolen funnit att tingsrättens beslut medför att målet försenas i onödan. Arbetsdomstolen har därför undanröjt beslutet och visat målet åter till tingsrätten för fortsatt handläggning.
AD 2001 nr 70
Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägning av en skötare inom psykiatrisk vård. Skötaren hade dömts för bl.a. sexuellt ofredande. Enligt arbetsgivaren hade han också på andra sätt gett uttryck för ett förhållningssätt gentemot kvinnor, som gjorde honom olämplig för arbete inom vården. Även fråga om arbetsgivaren haft rätt att som grund för uppsägningen åberopa andra omständigheter än de som angetts i det skriftliga uppsägningsbeskedet.
AD 2001 nr 75
Fråga huruvida flygbolag brutit mot gällande kollektivavtal genom att ålägga piloter att tjänstgöra fler än tre nätter i följd, samt om bolaget i sammanhanget har åsidosatt facklig organisations tolkningsföreträde enligt medbestämmandelagen.
AD 2001 nr 76
En kvinnlig intensivvårdssjuksköterska som är anställd hos ett landsting har lägre grundlön än en manlig medicinteknisk ingenjör hos samma landsting. Arbetsdomstolen finner efter en jämförelse mellan kraven i de olika arbetena att JämO lyckats visa att de två arbetstagarna har utfört arbete som är att betrakta som likvärdigt i jämställdhetslagens mening. Arbetsdomstolen finner vidare, efter genomgång av marknadssituationen för respektive arbetstagare, att landstinget visat att löneskillnaderna inte har samband med arbetstagarnas könstillhörighet. JämO:s talan om ekonomiskt och allmänt skadestånd för brott mot 18 § jämställdhetslagen har därför avslagits.
AD 2001 nr 78
Två montörer har beordrats att utföra elektriska installationsarbeten på övertid under en natt. De har fått använda del av den ordinarie arbetstiden morgonen därpå för nattvila. Med anledning av den tvist som uppkommer tar Arbetsdomstolen ställning till följande frågor. Kräver installationsavtalet samtycke av arbetstagarna till att arbeta övertid? Utgör ett eventuellt brott mot nattarbetsförbudet i 13 § arbetstidslagen även ett brott mot installationsavtalet eller grunderna för detta avtal? Har den lokala arbetstagarorganisationen utövat tolkningsföreträde? Har arbetsgivaren rätt att göra avdrag på arbetstagarnas lön eller på deras kompensationsledighetssaldon för den tid som de har använt till nattvila?
AD 2001 nr 82
Ett trettiotal chaufförer på ett åkeri har utfört övertidsarbete utan att få övertidsersättning utbetald i enlighet med kollektivavtalet. Åkeriets underlåtenhet att utbetala övertidsersättning har bedömts som brott mot kollektivavtalet i fråga om såväl medlemmar i den avtalsslutande arbetstagarorganisationen som utanförstående arbetstagare. Sedan flertalet av medlemmarna i arbetstagarorganisationen förklarat at de inte vill kräva övertidsersättning har organisationen framställt hela kravet såsom allmänt skadestånd för dess egen räkning. Arbetsdomstolen har bestämt det allmänna skadeståndet till arbetstagarorganisationen med utgångspunkt i den ekonomiska vinst som åkeriet gjort på förfarandet.
AD 2001 nr 89
Sedan International Dockworkers Council uppmanat samtliga förbund i EU- stater att vidta en 24 timmars blockad av allt arbete i hamnarna med start vid arbetstidens början den 6 november 2001, varslade Svenska Hamnarbetarförbundet om en arbetsnedläggelse den dagen i samtliga hamnar där förbundet har medlemmar. Efter invändningar från Svenska Hamnar inskränktes åtgärden till att avse två timmar. Svenska Hamnar väckte talan mot förbundet med yrkande att Arbetsdomstolen skall fastställa att arbetsnedläggelsen är olovlig. Svenska Hamnar yrkade även att Arbetsdomstolen interimistiskt skall förordna att den varslade arbetsnedläggelsen inte får genomföras innan domstolen prövat om den är tillåten. Förbundet har bestritt yrkandena. Arbetsdomstolen lämnar yrkandet om interimistiskt beslut utan bifall.
AD 2001 nr 91
Fråga om giltighet av konkurrensklausul i anställningsavtal.
AD 2001 nr 92
Fråga huruvida en mindre arbetsgivare som driver fastighetsförvaltning på entreprenad haft saklig grund för att säga upp en fastighetsskötare som på grund av astma och allergi inte kunde utföra den mindre del av sitt arbete som innefattade städning. Arbetsdomstolen kom fram till att arbetsgivaren före uppsägningen bort pröva möjligheten att genom en omfördelning av arbetsuppgifterna på arbetsplatsen omplacera arbetstagaren och att arbetsgivaren brustit i sina skyldigheter att utreda möjligheterna till fortsatt anställning. Saklig grund för uppsägning ansågs därför inte ha förelegat.
AD 2001 nr 94
En arbetstagare dömdes för brott utom tjänsten till sex års fängelse. Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägning.
AD 2001 nr 95
En arbetstagare hos en ideell förening har efter en kontrovers med företrädare för föreningen lämnat arbetsplatsen kort tid innan anställningen till följd av arbetstagarens egen uppsägning skulle upphöra. Fråga om arbetstagaren blivit avskedad vid detta tillfälle eller om hon endast blivit arbetsbefriad med lön under återstoden av anställningstiden.
AD 2001 nr 96
Fråga om rättegångshinder på grund av statsimmunitet.
AD 2001 nr 101
Ett företag A som gav ut ett TV-magasin samarbetade med ett annat företag B som skötte den redaktionella produktionen av magasinet. Fråga om avslutandet av samarbetet mellan företagen, vilket medförde att produktionen av TV-magasinet skulle skötas av företaget A självt, innebär att en övergång av verksamhet har skett i den mening som avses i 6 b § anställningsskyddslagen.
AD 2001 nr 106
En arbetstagare har sagts upp från sin anställning, varvid arbetsgivaren har gjort gällande att arbetstagaren vid två tillfällen skulle ha tillgripit plyfaskivor härrörande från arbetsgivarens industriområde. Fråga om så har varit fallet och om saklig grund för uppsägning har förelegat.
AD 2001 nr 107
Fråga om ett bolags uppsägning av en säljare som tackat nej till fortsatt arbete på ändrade villkor varit sakligt grundad. Även fråga om uppsägningen berott på arbetsbrist eller personliga skäl.
AD 2001 nr 110
I en anställningsskyddstvist uppkom frågan om svensk eller dansk rätt skulle tillämpas på tvisten. Arbetstagaren var anställd av ett danskt bolag men utförde sitt arbete i Sverige och var då han blev uppsagd även bosatt i Sverige. Arbetsdomstolen fann att de av arbetstagaren i tvisten åberopade bestämmelserna i anställningsskyddslagen bör anses utgöra sådana internationellt tvingande regler till förmån för arbetstagaren som är tillämpliga oberoende av vilken rättsordning som i övrigt kan vara tillämplig på rättsförhållandet.