I ett mål om intrång i bl.a. två registrerade EU-varumärken har Patent- och marknadsöverdomstolen, för tiden till dess målet avgjorts eller annat förordnats, förbjudit ett företag att i näringsverksamhet inom EU sälja vissa tröjor under ett visst märke. Företaget förelades även att ge varumärkesinnehavaren viss information om varornas ursprung m.m. (informationsföreläggande). Till skillnad från Patent- och marknadsdomstolen gjorde Patent- och marknadsöverdomstolen bedömningen att företaget, som är moderbolag till de företag som bl.a. sålt tröjorna, sannolikt medverkat till varumärkesintrång bl.a. genom att företaget innehade domännamn som använts vid dotterbolagens försäljning. Patent- och marknadsöverdomstolen har, trots att domstolen gjort en annan bedömning i denna del, inte funnit skäl att återförvisa målet. Domstolen har istället själv prövat de återstående frågorna i målet, vilka inte aktualiserades vid Patent- och marknadsdomstolens prövning. Patent- och marknadsöverdomstolen ha...
Fråga om inskränkningen i ensamrätten avseende tidningar var tillämplig när ett tidningsföretag på sin webbplats och på Twitter återgav fotografier som hämtats från Facebook utan rättighetshavarens tillstånd. Patent- och marknadsöverdomstolen fann att inskränkningen var tillämplig och att fotografiernas rättsinnehavare inte hade rätt till ersättning. I bedömningen ingick bl.a. om fotografierna på Facebook hade överförts till allmänheten, om tidningsföretagets webbplats och användning av Twitter skulle vara att anse som tidningar, om återgivningarna hade skett i samband med en redogörelse för en dagshändelse samt om tidningsföretaget uppfyllt kravet på namn- och källangivelse.
I mål om intrång i upphovsrätt har Patent- och marknadsöverdomstolen instämt i Patent- och marknadsdomstolens bedömning att en motorbåt var ett alster av brukskonst, dvs. ett upphovsrättsligt skyddat verk. Upphovsrättsintrång ansågs föreligga. De ansvariga bolagen förbjöds vid vite att vidta eller medverka till olika intrångsåtgärder. Patent- och marknadsöverdomstolen fastställde även att det förelåg ersättningsskyldighet för de intrångsgörande bolagen gentemot upphovsrättsinnehavaren.
I mål om konkurrensskadeavgift för påstått otillåtet samarbete mellan Telia Sverige AB (Telia) och Göteborg Energi GothNet AB (GothNet) vid en upphandling av datakommunikationstjänster i Göteborg har Patent- och marknadsöversdomstolen upphävt Patent- och marknadsdomstolens dom såvitt gäller Telia och lämnat Konkurrensverkets talan utan bifall i den delen. Huvudfrågan var om de två företagen inför anbudsingivandet samarbetat på ett sådant sätt att det förekommit en samordning som i sig syftade till att konkurrensen begränsades, utan att något konkurrensbegränsande resultat behövde påvisas. Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterade att utrymmet för att göra en sådan bedömning enligt praxis är snävt och att det i det aktuella fallet skulle beaktas att konkurrensen mellan företagen var begränsad redan då upphandlingen inleddes på grund av utformningen av villkoren i förfrågningsunderlaget. Patent- och marknadsöverdomstolen bedömde mot bakgrund av det rättsliga och ekonomiska sammanhan...
I ett mål om konkurrensskadeavgift på grund av missbruk av dominerande ställning har Patent- och marknadsöverdomstolen ändrat Patent- och marknadsdomstolens dom och lämnat Konkurrensverkets talan utan bifall. Verket hade väckt talan mot ett företag som producerade snus och i stor utsträckning även tillhandahöll de kylar där återförsäljarna förvarade både företagets och konkurrenternas snus. Talan byggde på påståendet att införandet av ett system för hyllkantsetiketter i kylarna, vilket var avsett att tillämpas både för företagets och konkurrenternas produkter, utgjorde missbruk av dominerande ställning på marknaden för försäljning av snus till återförsäljare i Sverige. Införandet och tillämpningen av etikettsystemet ansågs utgöra ett agerande som var ägnat att begränsa konkurrensen. Patent- och marknadsöverdomstolen ansåg dock att tobakslagens förbud mot kommersiella meddelanden som är påträngande, uppsökande eller uppmanar till bruk av tobak utgjorde ett objektivt godtagbart skäl för ...
I ett mål angående vårdnad om barn hade modern som skriftlig bevisning gett in en kopia av en inte sedan tidigare offentliggjord eller utgiven text författad av fadern och vid huvudförhandlingen i vårdnadsmålet föredrogs texten bakom stängda dörrar. Efter att vårdnadsmålet hade avgjorts väckte fadern talan mot modern och yrkade ersättning för intrång i hans ensamrätt till texten. Fadern gjorde i Patent- och marknadsöverdomstolen gällande att modern gjort intrång i hans ensamrätt till texten genom att olovligen ha gjort en kopia av texten och sedan skicka in kopian till en domstol. Faderns talan innefattade intrångspåståenden i form av exemplarframställning och tillgängliggörande för allmänheten genom spridning alternativt överföring av texten till allmänheten.
Ett företag registrerat på Isle of Man marknadsförde och sålde över internet kopior av designmöbler m.m. till kunder i bl.a. Sverige. Verksamheten, som var mycket välplanerad och välorganiserad, pågick under flera års tid och omsatte mycket stora belopp. Ett svenskt företag skötte transporter och lagerhållning i Sverige. Patent- och marknadsöverdomstolen bedömde att tre av de tilltalade skulle dömas för brott mot upphovsrättslagen och varumärkesintrång till fängelse i 1,5–2 år. En fjärde tilltalad dömdes för medhjälp till brott mot upphovsrättslagen till villkorlig dom och dagsböter. Bland övriga frågor fanns yrkanden om bl.a. skälig ersättning för det olovliga utnyttjandet av de upphovsrättsligt skyddade verken. Eftersom det fanns brister i målsägandenas utredning bestämde Patent- och marknadsöverdomstolen skadeståndet till den nivå som hade vitsordats av de tilltalade som i och för sig skälig.
I ärende om varumärkesregistrering var frågan om varumärket BARNFONDEN skulle få registreras för tjänsten ”penninginsamlingar för välgörande ändamål; anordnande av finansiering av personliga och sociala tjänster utförda av andra för att tillmötesgå individuella behov, nämligen att ge tillgång till utbildning och rent vatten” i klass 36.
I ett mål om ersättningsskyldighet enligt 19 § firmalagen (1974:156) fann Patent- och marknadsöverdomstolen att ett firmaintrång hade skett av oaktsamhet. Firmainnehavaren hade endast yrkat skälig ersättning för utnyttjandet av firman och inte yrkat ersättning för övrig skada i form av exempelvis goodwillskada. Den eventuella goodwillskada som firmaintrånget hade medfört var därför inte en omständighet som skulle beaktas vid bedömningen av ersättningens storlek. Eftersom det fanns brister i utredningen om hur den skäliga ersättningen för utnyttjandet av firman – i form av en fiktiv licensavgift – skulle beräknas gjordes en försiktig uppskattning av ersättningens storlek.
I mål om otillbörlig marknadsföring av VVS-installationer genom felaktiga uppgifter i bl.a. ett auktorisationsbevis och ett installationsintyg om att det aktuella företaget var auktoriserat av Säker Vatten AB har Patent- och marknadsöverdomstolen fastställt tingsrättens dom såvitt gäller åläggande vid vite att upphöra med marknadsföringen. I fråga om vitesbeloppets storlek ändrade Patent- och marknadsöverdomstolen dock tingsrättens dom med hänsyn till bl.a. de ekonomiska förhållandena för företaget och den näringsidkare som handlat på företagets vägnar från 1 000 000 kr vardera till 500 000 kr för företaget och 250 000 kr för näringsidkaren. I målet var också fråga om företaget och näringsidkaren skulle betala skadestånd till Säker Vatten AB för skada på det renommé som Säker Vatten eventuellt skulle ha hos omsättningskretsen, dvs köpare av VVS-installationer. I den delen bedömde Patent- och marknadsöverdomstolen att Säker Vatten AB inte hade visat att dess kännetecken hade något renom...
I ett mål om patentintrång har beslutats om informationsföreläggande i vilket den påstådde intrångsgöraren förelagts att till patentinnehavaren lämna information som innehållit yrkeshemligheter. Patentinnehavaren har samtidigt yrkat edition avseende handlingar innehållande i huvudsak samma uppgifter som omfattades av informationsföreläggandet. Begäran om edition har avslagits eftersom det, innan informationen enligt informationsföreläggandet lämnats över, inte kunde avgöras om handlingarna kunde få betydelse som bevis och än mindre om det fanns synnerlig anledning att lämna ut dem.
En ansökan om informationsföreläggande har avslagits, eftersom det inte visats att motparten förfogat över de uppgifter i form av s.k. IP-adresser som ansökan avsett. Fråga om bl.a. åberopande av bevisning i ärenden om informationsföreläggande.
I ett mål om vitesföreläggande enligt marknadsföringslagen hade Konsumentombudsmannen ensam överklagat Patent- och marknadsdomstolens dom med avseende på föreläggandenas utformning. Patent- och marknadsöverdomstolen fann att domstolen skulle pröva både det utsatta vitets form som löpande vite och vitesbeloppets storlek trots att ingen av parterna hade överklagat domen med avseende på dessa frågor. Vid prövningen av vitets form fann Patent- och marknadsöverdomstolen att det fanns skäl för löpande vite, men att tidsperioden skulle förlängas från sju till trettio dagar. Vid bedömningen av vitets storlek har Patent- och marknadsöversdomstolen, i linje med sitt tidigare avgörande den 21 juni 2017 i mål PMT 10485 16, frångått den schabloniserade bedömning som Marknadsdomstolen tillämpat i sin tidigare praxis och funnit att vitesbeloppet för det löpande vitet skulle bestämmas till 400 000 kronor för var och en av vitesadressaterna för varje tidsperiod som föreläggandena inte följs.
I mål om ifrågasatt otillbörlig marknadsföring av lotter via uppringda telefonsamtal till konsumenter genom bl.a. vilseledande och otydliga uppgifter om vinster och abonnemang har Patent- och marknadsöverdomstolen i allt väsentligt fastställt Patent- och marknads-domstolens beslut med interimistiska förbud och ålägganden. Beträffande ett av Konsumentombuds¬mannens yrkanden har Patent- och marknadsöverdomstolen dock funnit att det inte föreligger sådan risk för fortsatt överträdelse att det skäligen kan befaras att IOGT-NTO kommer att minska betydelsen av ett eventuellt slutligt förbud eller åläggande varför ombudsmannens talan har lämnats utan bifall. I den delen har Patent- och marknadsdomstolens beslut upphävts. Även i fråga om vitesbeloppens storlek har Patent- och marknads¬överdomstolen gjort samma bedömning som Patent- och marknadsdomstolen innebärande att vitet med hänsyn till bl.a. de ekonomiska förhållandena för IOGT-NTO och intresset av konsumentskydd bestämts till 3 000 000 k...
Fråga om Patent- och marknadsdomstolens behörighet enligt 10 kap. 6 § varumärkeslagen (2010:1877) att handlägga ett mål om bättre rätt till varumärke där grunden för talan i första hand är att käranden genom inarbetning erhållit en ensamrätt till kännetecknet.
I ärende om varumärkesregistrering var frågan om det sökta figurvarumärket MAXIMUS VODKA MAXIMUS VITAE EST MAXIMUS VITAE EST EXPORT VODKA SUPER PURE var förväxlingsbart med figurvarumärket MAXIMUS. Det sökta varumärket avsåg alkoholhaltiga drycker, inkluderande destillerade spritdrycker i klass 33. Det motanförda varumärket är registrerat för icke alkoholhaltiga drycker förutom fruktdrycker och fruktjuicer i klass 32. Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterade att ordet MAXIMUS var den mest framträdande och särskiljande bestånds-delen i båda varumärkena. Helhetsintrycket av det sökta varumärket förtogs inte av dess ytterligare beståndsdelar. Vid en helhetsbedömning fann Patent- och marknadsöverdomstolen, med beaktande av den höga märkeslikheten och viss likhet mellan varuslagen, att det förelåg en förväxlingsrisk. Därmed förelåg hinder mot att registrera det sökta varumärket. Patent- och marknadsöverdomstolen upphävde därför Patent- och marknads-domstolens beslut och fastställde Pa...
Klaganden i Patent- och marknadsöverdomstolen väckte talan om överföring av ett svenskt patent. Patent- och marknadsdomstolen tillät en taleändring som innebar att talan ändrades från att avse det svenska patentet till att avse den svenska delen av ett europeiskt patent. Båda patenten avsåg samma uppfinning. Patent och marknadsöverdomstolen har funnit att talan om överföring av den svenska delen av det europeiska patentet har väckts, i den mening som avses i 52 § och 53 § patentlagen, när taleändringen gjordes. Eftersom klaganden känt till patentet i mer än ett år innan taleändringen gjordes, har Patent- och marknadsöverdomstolen, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, funnit att talan har väckts för sent. Patent- och marknadsdomstolens dom har därför fastställts.
Mål om varumärkesintrång med yrkande om vitesförbud och skadestånd avseende parallellimporterade läkemedel som om-paketerats och märkts om av parallellimportören. Patent- och marknadsöverdomstolen har, i likhet med Patent- och marknads-domstolen, funnit att parallellimportörens användning av varumärkena utan att på förpackningarna ange vem som är registrerad varumärkesinnehavare inte har utgjort varumärkes-intrång. Vidare har Patent- och marknadsöverdomstolen, också i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, funnit att parallellimportörens användning av varumärkena utan att notifiera varumärkesinnehavaren om vissa förändringar på förpackningar som sedan tidigare saluförs inte heller har utgjort varumärkesintrång. Patent- och marknadsöverdomstolen har därmed funnit att talan inte kan vinna bifall och fastställt Patent- och marknadsdomstolens domslut.
Patent- och marknadsöverdomstolen har, i likhet med tingsrätten, funnit att det varit fråga om varumärkesintrång, genom att intrångsgörararen, gemensamt och i samråd med annan, importerat klockor med kännetecken som är identiska med varumärkesinnehavarens registrerade varumärken för varor av samma slag (s.k. dubbel identitet) i syfte att tillhandahålla dem för försäljning. Patent- och marknadsöverdomstolen har, i förhållande till tingsrättens domslut, begränsat vitesförbudet i fråga om vilka varor och förfoganden som ska omfattas av förbudet. När det gäller förfogandena har Patent- och marknadsöverdomstolen även, med utgångspunkt i den terminologi som används i 1 kap. 10 § andra stycket varumärkeslagen och motsvarande bestämmelse i EU:s varumärkesdirektiv, formulerat om förbudet eftersom detta bidrar till att uppnå bl.a. en enhetlig och förutsebar rättstillämpning. Patent- och marknadsöverdomstolens bedömningar har vidare inneburit att tingsrättens dom ska stå fast i fråga om ersättnin...
Frågan i målet har i första hand gällt om ändringar som gjorts i ett patent har stöd i grundhandlingarna eller inte. Patent- och marknadsöverdomstolen har kommit fram till att patentet efter en patentbegränsning i Patent- och registreringsverket kommit att omfatta något som inte framgick av patentansökan på ingivningsdagen. Patent- och marknadsöverdomstolen har också tagit ställning till ett yrkande om ytterligare begränsning av patentet och kommit fram till att inte heller det har stöd i grundhandlingarna. Patentet har därför förklarats ogiltigt i dess helhet och Patent- och marknadsdomstolens dom har ändrats i enlighet med detta.
Ansökan om informationsföreläggande som gjorts före det att talan om mönsterintrång har väckts. Ansökan grundades på påståenden om intrång avseende registrerade svenska mönster och gemenskapsformgivning. Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterade att de invändningar som förts fram medförde att ett flertal komplexa frågeställningar, innefattande bl.a. prövningar i flera led av både sakfrågor och rättsfrågor, måste klaras ut för att ens preliminärt kunna bedöma såväl registreringarnas giltighet som frågan om övriga rättsverkningar av rättigheterna bl.a. med hänsyn till de s.k. reservdelsundantagen. Beträffande denna senare fråga kunde det inte heller uteslutas att det skulle kunna bli aktuellt att inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen för det fall talan väcks i själva saken. Patent- och marknadsöverdomstolen har vid den översiktliga prövning som domstolen har att göra av frågan om det föreligger sannolika skäl för intrång, bedömt att utgången i flera av de frågor som uppkom...
Interimistiskt vitesförbud i mål om patentintrång när intrångssvaranden har väckt ogiltighetstalan och invänt att patentet inte är giltigt. Vid den preliminära bedömning som Patent- och marknadsöverdomstolen hade att göra fann domstolen, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, att det meddelade patentet sannolikt saknade uppfinningshöjd och att presumtionen för patentets giltighet hade brutits. Det saknades därför förutsättningar för att meddela ett interimistiskt vitesförbud.
Fråga om marknadsföring av hårvårdsprodukter i viss förpackningsutstyrsel har utgjort vilseledande efterbildning respektive renommésnyltning. Patent- och marknads-överdomstolen har, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, funnit att den aktuella förpackningsutstyrsel har särprägel, dock främst genom vissa element, men att det inte är visat att den är känd i omsättningskretsen, som är den köpande allmänheten i åldersspannet 15 till 80 år. Eftersom vilseledande efterbildning och renommésnyltning förutsätter att produkten i fråga är känd på marknaden, har talan om vite m.m. inte i någon del kunnat vinna bifall.
Patent- och marknadsöverdomstolen har undanröjt Patent- och marknadsdomstolens beslut i sin helhet på grund av grovt rättegångsfel. Patent- och marknadsdomstolen har i ett mål om patentintrång avslagit en ansökan om intrångsundersökning som käranden i målet hade riktat mot två andra bolag än svarande-bolaget. Senare har Patent- och marknadsdomstolen i ett nytt slutligt beslut skrivit av målet såvitt avser de två andra bolagen och tillerkänt dem ersättning för sina rättegångskostnader. Efter att beslutet att tillerkänna de andra bolagen ersättning för rättegångskostnader överklagats konstaterade Patent- och marknadsöverdomstolen att Patent- och marknadsdomstolens beslut att avslå begäran om intrångsundersökning var det beslut varigenom Patent- och marknadsdomstolen skilde saken ifrån sig vad gällde de två andra bolagen. Patent- och marknadsdomstolen hade därefter inte rätt att genom ett nytt slutligt beslut vare sig skriva av målet eller bestämma om rättegångskostnader i förhållande til...
I ett mål om varumärkesintrång har Patent- och marknads-domstolen tidigare beslutat om informationsföreläggande i vilket den påstådda intrångsgöraren förelagts att lämna viss information till käranden. Sedan sådan information som avsågs i föreläggandet hade lämnats har käranden framställt ett nytt yrkande om informationsföreläggande avseende samma information som omfattades av det tidigare informations-föreläggandet samt avseende bl.a. vissa ytterligare uppgifter i form av information om s.k. batchkoder, tillverkningsdatum och bäst före-datum. Patent- och marknadsöverdomstolen har, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, funnit dels att ett nytt informationsföreläggande avseende samma information som avsågs i det tidigare föreläggandet inte bör komma i fråga i den aktuella situationen, dels att den information som efterfrågats från den påstådda intrångsgöraren avseende batchkoder m.m. inte är att betrakta som information om varornas ursprung och distributionsnät. Yrkandet har därfö...
Patent- och marknadsöverdomstolen har upphävt Patent- och marknadsdomstolens beslut i ett mål om informationsföreläggande enligt 9 kap. 1 § varumärkeslagen (2010:1877) sedan Patent- och marknadsöverdomstolen, till skillnad från underrätten, bedömt att sökanden inte visat sannolika skäl för intrång. I målet har uppkommit frågor om bevisbördans placering och bevisvärdet av en varumärkesregistrering, när motparten invänt att registreringen inte är giltig.
Patent- och marknadsöverdomstolen har i allt väsentligt fastställt Patent- och marknadsdomstolens dom mot ett antal bolag och dess företrädare som bedrivit telefonförsäljning av abonnemang av kosttillskott till konsumenter. Konsumentombudsmannen överklagade ensam Patent- och marknadsdomstolens dom, varigenom bolagen och dess företrädare meddelats vissa ålägganden och förbud vid äventyr av löpande vite samt förpliktats att betala marknadsstörningsavgift. Enligt Konsument-ombudsmannen hade Patent- och marknadsdomstolen på ett obefogat sätt inskränkt de ursprungliga yrkandena om förbud och ålägganden. Konsumentombudsmannen begärde också att marknadsstörningsavgiften skulle bestämmas till ett högre belopp. Enligt Patent- och marknadsöverdomstolen var det utrett att bolagen och dess företrädare hade gjort sig skyldiga till allvarliga överträdelser mot den marknadsföringsrättsliga lagstiftningen och att överträdelserna varit relativt omfattande. Med hänsyn till att ett vitesföreläggande måst...
En ansökan om informationsföreläggande mot en internetleverantör avseende namn och adresser till användare av IP-adresser har avslagits, eftersom det inte visats sannolika skäl för upphovsrättsintrång. Även fråga om ny bevisning ska tillåtas. När det gäller kravet på giltig ursäkt i 50 kap. 25 § tredje stycket rättegångsbalken har Patent- och marknadsöverdomstolen uttalat att en mildare syn som regel bör gälla vid överklagade beslut i ärenden om informationsförelägganden än i tvistemål som handläggs enligt reglerna i 50 kap. rättegångsbalken.
En ansökan om informationsföreläggande mot en internet-leverantör avseende namn och adresser till användare av IP-adresser har avslagits, eftersom det inte visats sannolika skäl för upphovsrättsintrång. Även fråga om ny bevisning ska tillåtas. När det gäller kravet på giltig ursäkt i 50 kap. 25 § tredje stycket rättegångsbalken har Patent- och marknadsöverdomstolen uttalat att en mildare syn som regel bör gälla vid överklagade beslut i ärenden om informationsförelägganden än i tvistemål som handläggs enligt reglerna i 50 kap. rättegångsbalken.
Målet rör vissa villkor för uppsägning av gymkort. Patent- och marknadsöverdomstolen fann, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, att två månader inte är en oskälig uppsägningstid för de aktuella gymkorten. Domstolen konstaterade att uppsägningstiden inte avviker från dispositiva regler på området. Vid en prövning i ljuset av EU-rätten konstaterade Patent- och marknadsöverdomstolen att den aktuella uppsägningstiden inte heller gav upphov till någon betydande obalans mellan näringsidkaren och konsumenten.
Patent- och marknadsöverdomstolen har avslagit en ansökan om ett särskilt rättsmedel (återställande av försutten tid). Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterade bl.a. att det överklagande-förbud som följer av 1 kap. 3 § tredje stycket lagen (2016:188) om patent- och marknadsdomstolar för avgöranden i tvistemål och ärenden inte var tillämpligt i målet. Beslutet kunde därför överklagas till Högsta domstolen.
Den huvudsakliga frågan i målet var om en inskränkning i ensamrätten avseende användning i rättsvårdens intresse (26 b § upphovsrättslagen) var tillämplig när en enskild person hade gjort utskrifter av fotografier och gett in som bevisning till en domstol utan samtycke från fotografen. Patent- och marknadsöver-domstolen fann att det var fråga om såväl exemplarframställning som spridning till allmänheten. Enligt domstolens bedömning kan en enskilds ingivande av bevis till domstol i och för sig omfattas av bestämmelsen i 26 b §. I det här fallet fann emellertid domstolen att agerandet inte var tillåtet, eftersom utskrifterna saknade relevans för det mål i vilket de åberopades som bevisning. Patent- och marknadsöverdomstolen gjorde undantag från huvudregeln och tillät därför överklagande.
Fråga om ett företags användning av beteckningarna CRISP ROLLS och Crisp Rolls på förpackningar med skorpor gjort intrång i ensamrätten till varumärket KRISPROLLS.
Patent- och marknadsöverdomstolen har prövat om den internationella varumärkesregistreringen av ordmärket GENESIS ska gälla i Sverige för vissa typer av leksaker. Frågan i Patent- och marknadsöverdomstolen gällde om två motanförda EU-varumärken, som också avser leksaker, var förväxlingsbara med märket i fråga. När det gällde det ena EU-varumärket, ett figurmärke innehållande orden NEON GENESIS EVANGELION, bedömde Patent- och marknadsöverdomstolen att det inte förelåg förväxlingsrisk eftersom den figurativa utformningen var sådan att ordet EVANGELION blev den klart mest särskiljande och framträdande beståndsdelen och därmed var avgörande för helhetsintrycket. Beträffande det motanförda ordmärket GENESIS LASER TAG ansåg domstolen däremot att det förelåg märkes-likhet, eftersom det inledande ordet GENESIS var den mest särskiljande och framträdande beståndsdelen och därmed avgörande för helhetsintrycket. Med hänsyn till varuslags-identiteten bedömde Patent- och marknadsöverdomstolen att de...
I ett mål om intrång i bl.a. två registrerade EU-varumärken har Patent- och marknadsöverdomstolen, för tiden till dess målet avgjorts eller annat förordnats, förbjudit två bolag (”systerbolagen”) att i näringsverksamhet inom EU sälja vissa tröjor under ett visst märke (intermistiskt vitesförbud). Systerbolagen förelades även att ge varumärkesinnehavaren viss information om hur många varor som beställts, levererats respektive mottagits (informationsföreläggande). I likhet med Patent- och marknadsdomstolen ansåg Patent- och marknadsöverdomstolen att det förelåg sannolika skäl för intrång, att det skäligen kunde befaras att systerbolagen genom att fortsätta intrånget skulle kunna förringa de aktuella ensamrätterna och att den säkerhet som ställts var godtagbar. Till skillnad från Patent- och marknadsdomstolen kom Patent- och marknadsöverdomstolen dock fram till att beslut om intermistiskt vitesförbud och informationsföreläggande också var proportionerliga. Att moderbolaget till de båda sy...
Målet rör avtalsvillkor i avtal om premiepensionsförvaltning som innebar en bindningstid för konsument om ett, två, tre eller fem år med förlängning med samma tidsperiod, om inte avtalet sades upp till avtalstidens utgång. Konsumentombudsmannen gjorde gällande att avtalsvillkoret oskäligt såvitt det innebar en bindningstid överstigande tolv månader. Patent- och marknadsöverdomstolen har konstaterat att avtalet innebar automatisk förlängning vid utebliven uppsägning och bedömt att fördelen för konsumenten med en bindningstid överstigande tolv månader enbart var ett marginellt lägre pris. Vidare har Patent-och marknadsöverdomstolen kommit fram till att nackdelarna för konsumenten inte vägdes upp av den prisrabatt som erbjöds. Patent- och marknadsöverdomstolen har därför instämt i Patent- och marknadsdomstolens slutsatser att ett förbud vid vite att tillämpa avtalsvillkoret ska meddelas och fastställt Patent- och marknadsdomstolens domslut.
Efter den 1 juli 2018 är det inte längre tillåtet att marknadsföra eller försälja tjänster och produkter inom premiepensionsområdet per telefon. Patent- och marknadsöverdomstolen har därför avslagit Konsumentombudsmannens talan mot ett företag om åläggande vid vite att lämna viss information i samband med sådan försäljning. Patent- och marknadsdomstolens dom har upphävts i själva saken och skrivits av i den del som rörde Konsumentombudsmannens överklagande, vilket återkallats.