AD 1998 nr 1
Arbetsdomstolen har funnit att förutsättningar inte föreligger för en prövning enligt 34 § tredje stycket anställningsskyddslagen av frågan om det funnits laga skäl för en påstådd avstängning i ett fall där parterna tvistar om det föreligger något anställningsförhållande mellan dem. - Domstolen har med stöd av 3 kap. 6 § tredje stycket lagen om rättegången i arbetstvister företagit målet till avgörande med tre lagfarna domare.
AD 1998 nr 2
Fråga om det förelegat laglig grund för avskedande av en arbetstagare - verkmästare vid ett företags fastighetsavdelning - som från ett varulager hos företaget tillägnat sig ett par bromsbelägg.
AD 1998 nr 4
I träindustriavtalet finns bl.a. en s.k. återföringsklausul. Den innebär att, om arbete på övertid kompenseras med ledighet, skall vid uttag av kompensationsledighet motsvarande tid återföras som tillgänglig övertid enligt arbetstidslagen. Fråga om bestämmelserna i 8 § arbetstidslagen om begränsning av övertidsuttag kommit att utgöra kollektivavtalsinnehåll trots att avtalet inte innehåller någon hänvisning till dessa bestämmelser.
AD 1998 nr 5
Anställningsförhållandena för drifttekniker vid en fjärrvärmeverksamhet har sedan driftteknikerna anställdes reglerats av ett tjänstemannaavtal. Fråga om arbetsgivaren är skyldig att tillämpa ett arbetarkollektivavtal, kraftverksavtalet, på driftteknikernas anställningsförhållanden.
AD 1998 nr 6
Mellan SAS och Norske SAS-Flygeres Forening gäller avtalsbestämmelser om pensioner till piloter med tjänstgöringsplacering i Norge. Fråga bl.a. om ett pensionstillägg som införts fr.o.m. den 1 januari 1992 skall utgå till en viss pilot. Denne pilot hade före den dagen blivit uppsagd från sin anställning på grund av att hans trafikflygarcertifikat återkallats av medicinska orsaker, men hans anställning upphörde först efter den dagen.
AD 1998 nr 7
Fråga om avskedande av präst som gjort sig skyldig till misshandel och ofredande av sin hustru (jfr arbetsdomstolens domar 1994 nr 52 och 1995 nr 7).
AD 1998 nr 11
Fråga om en person som skött den ekonomiska förvaltningen hos ett pastorat varit anställd där eller endast varit uppdragstagare. I målet uppkommer bl.a. frågan om betydelsen av 17 kap. 26 § tredje stycket kyrkolagen. Arbetsdomstolen finner inte stöd i vare sig lagen eller dess förarbeten för att tolka bestämmelsen som en sådan föreskrift som avses i 2 § första stycket anställningsskyddslagen. - Arbetsdomstolen finner att fråga varit om en anställning. I målet prövar domstolen också om pastoratet haft laga skäl för skilja arbetstagaren från anställningen.
AD 1998 nr 12
En polisman har av en person A blivit tillfrågad om A:s make B haft skyldighet att vittna i en rättegång. Polismannen har därefter tagit på A:s begäran kontaktat B och lämnat upplysningar denne i frågan. Fråga om omständigheterna varit sådana att polismannen har gjort sig skyldig till tjänsteförseelse.
AD 1998 nr 13
Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägning av en städare som har nedsatt arbetsförmåga på grund av nack- och skulderbesvär och som därför enligt arbetsgivarens, en kommun, mening inte längre kan utföra arbete av någon betydelse för kommunen. Arbetstagarsidan gör i målet gällande att kommunen inte fullgjort sina skyldigheter vad gäller rehabilitering, anpassning och omplacering. Arbetsdomstolen finner att uppsägningen inte var sakligt grundad.
AD 1998 nr 16
Fråga huruvida arbetsgivare enligt 7 § fjärde stycket anställningsskyddslagen försuttit sin rätt att åberopa de händelser arbetsgivaren lagt en arbetstagare till last som grund för uppsägningen. Medför det förhållandet att lång tid förflutit mellan underrättelsen enligt 30 § anställningsskyddslagen och uppsägningen att tvåmånadersfristen i stället skall räknas från uppsägningen?
AD 1998 nr 17
Ett mindre företag i textilbranschen, vilket inte är medlem i någon arbetsgivarorganisation, har förhandlat med en facklig organisation om slutande av kollektivavtal. Sedan förhandlingarna avslutats i oenighet har organisationen varslat om stridsåtgärder i form av arbetsnedläggelse och blockad. Fråga om de varslade stridsåtgärderna strider mot artikel 11 i Europakonventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. I målet uppkommer också fråga om stridsåtgärderna strider mot en allmän rättsgrundsats om proportionalitet mellan vidtagna stridsåtgärder och det syfte som skall främjas med dem.
AD 1998 nr 20
Fråga om en arbetsgivare haft saklig grund för att säga upp en vårdare vid ett häkte. Vårdaren lider av kronisk alkoholism och hade vid uppsägningen vid skilda tillfället under flera år varit frånvarande från sitt arbete. I målet uppkommer frågan om arbetsgivaren uppfyllt sitt rehabiliteringsansvar bl.a. med hänsyn till att vårdaren omkring två år före uppsägningen avböjt erbjudande från arbetsgivaren om institutionell behandling för sin sjukdom. Även fråga om vårdaren utgjort en säkerhetsrisk på grund av sitt alkoholmissbruk och det förhållandet att han efter uppsägningen dömts till fängelse för misshandel.
AD 1998 nr 22
Sedan rektorn vid en folkhögskola beviljats tjänstledighet från sin tjänst för att i stället utföra annat arbete inom skolan förs förhandlingar mellan parterna om rektorns fortsatta anställningsförhållanden. Efter viss ytterligare brevväxling upphör rektorns anställning vid skolan. I tvist mellan parterna uppkommer bl.a. följande frågor. 1) Har rektorn haft en sådan företagsledande ställning att han faller utanför anställningsskyddslagens tillämpningsområde? - 2) Sade rektorn själv upp sin anställning eller blev han avskedad av skolan? - 3) Förelåg tillräckliga skäl för avskedande eller saklig grund för uppsägning?
AD 1998 nr 25
Fråga om det har förelegat grund för avskedande av en anställd vid posten som har gjort sig skyldig till undandräkt genom att tillgripa 60 kr ur en kassa som innehöll mottagna avgifter för telefax.
AD 1998 nr 28
En verkställande direktör är chef för ett koncernbolag till vilket hör två underkoncerner som driver skilda verksamheter. Sedan den verkställande direktören använt sig av en rätt att vid 57 års ålder avgå ur aktiv tjänst, men med bl.a. rätt till fortsatt ersättning i anställning omorganiseras koncernen och verksamheterna i dotterbolagen förs in direkt i moderbolaget. Efter ytterligare ett år beslutas om en ny omorganisation, varigenom verksamheterna på nytt förs ut till skilda bolag. - Fråga om skyldigheten enligt anställningsavtalet att betala ersättning till den förre verkställande direktören övergått på ett av de bolag till vilken verksamhet förts över från moderbolaget. I målet påstår direktören bl.a. en långvarig, stark anknytning till denna verksamhet.
AD 1998 nr 30
Fråga huruvida arbetsgivare haft rätt att avskeda en anställd som misshandlat en annan anställd i samband med färd med personalbuss till arbetsplatsen. Betydelsen av den omständigheten att arbetstagaren när misshandeln skedde befunnit sig i ett labilt sinnestillstånd som har samband med psykiska besvär.
AD 1998 nr 33
Fråga om schemaläggning för journalister vid en dagstidning. Ett lokalt kollektivavtal om arbetstiden har upphört efter uppsägning. Föreligger efterverkan? Har arbetstagarorganisationen lagt tolkningsföreträde utan fog?
AD 1998 nr 34
I ett fall där parterna tvistar dels om arbetstagaren var uppsagd från anställningen vid tidpunkten för ett påstått avskedande dels om avskedande har ägt rum, har arbetsdomstolen funnit att förutsättningar inte föreligger för en prövning enligt 35 § andra stycket anställnings- skyddslagen av frågan om anställningen skall bestå tills tvisten slutligt har avgjorts.
AD 1998 nr 36
Enligt en bestämmelse i träindustriavtalet får anställning för viss tid, ej överstigande tre månader, avtalas även i de fall arbetsuppgifternas särskilda beskaffenhet så ej föranleder och fråga ej är om praktikarbete eller vikariat. Fråga om bestämmelsen innebär att överenskommen visstidsanställning inte får ingås för en längre anställningstid än tre månader.
AD 1998 nr 37
Fråga om arbetsgivaren är skyldig att tillämpa ett arbetarkollektivavtal, verkstadsavtalet, på anställningsförhållandena för s.k. process-stödjare vid en tillverkningsenhet.
AD 1998 nr 39
Fråga bl.a. om tillämpningen av § 6 mom. 1 andra stycket AB 95 i ett fall då det uppkommit övertalighet bland kommunanställda lärare i en grundskola. I domen prövas bl.a. om det är förenligt med bestämmelsen att kommunen förflyttar en lärare för tjänstgöring på ett vårdgymnasium som drivs av landstinget.
AD 1998 nr 42
En arbetsgivarorganisation väcker talan enligt 35 § medbestämmandelagen mot en arbetstagarorganisation och yrkar att arbetsdomstolen skall fastställa att en medlem i den organisationen inte har rätt till viss ersättning för tjänstgöring hos ett bolag som medlemmen är anställd hos. Arbetstagarorganisationen inkommer därefter med en ansökan om genstämning riktad mot bl.a. bolaget. Fråga om denna talan med en tillämpning av 14 kap. 3 § rättegångsbalken såsom genkäromål skall handläggas i en rättegång, trots att bolaget formellt sett inte intagit ställning som kärande i huvudkäromålet.
AD 1998 nr 44
En stiftelse som äger fastigheter anlitade en entreprenör för att sköta förvaltningen av stiftelsens fastigheter. Därefter byter stiftelsen entreprenör. Fråga om entreprenörsbytet varit att anse som en sådan övergång av del av verksamhet som avses i 6 b § anställningsskyddslagen och det inom EU gällande överlåtelsedirektivet.
AD 1998 nr 46
Fråga om det förelegat grund för avskedande av en besiktningsingenjör vid AB Svensk Bilprovning som, efter förmedling av en kund till bolaget, deltagit i en studie- och konferensresa arrangerad av och för företag inom bilbranschen.
AD 1998 nr 49
Vid ett statligt affärsverk träffas ett lokalt kollektivavtal om nya lönetariffer. Fråga om kollektivavtalet omfattar vissa medlemmar i den fackliga organisationen vilka enligt särskilda överenskommelser med arbetsgivaren hade lämnat den aktiva tjänsten före pensionering.
AD 1998 nr 50
Fråga om tillämpningen av 3 § kollektivavtalet om turordning av arbetstagare hos staten (TurA-S).
AD 1998 nr 52
En anställd har brukat och förvarat marijuana på arbetsplatsen och förvarat andra narkotikarelaterade föremål där. Saklig grund för uppsägning har ansetts föreligga men inte skäl för avskedande.
AD 1998 nr 53
Fråga i visst fall om den färdtidsersättning en arbetsgivare utger står i överensstämmelse med verkstadsavtalets bestämmelser.
AD 1998 nr 57
En tjänsteman inom den kommunala äldreomsorgen sägs upp på grund av dåliga arbetsprestationer. I målet uppkommer frågor om arbetstagarens problem har haft något samband med sjukdom som hon lider av och om arbetsgivaren har fullgjort sitt ansvar för rehabilitering och arbetsanpassning. Arbetsdomstolen finner bl.a. att det vid tidpunkten för uppsägningen på grundval av då tillgänglig utredning måste anses ha varit oklart huruvida problemen med arbetstagaren kunde avhjälpas genom ytterligare rehabiliteringsåtgärder. Uppsägningen har inte ansetts vara sakligt grundad.
AD 1998 nr 59
I mål om skadestånd för åsidosättande av företrädesrätten till återanställning uppkommer skilda frågor enligt följande. 1. En arbetsgivare åsidosatte återanställningsrätten genom att inte anställa arbetstagaren A vid ett första anställningstillfälle. Om A hade anställts vid detta tillfälle, skulle arbetstagaren B med sämre företrädesrätt rätteligen ha anställts vid ett senare anställningstillfälle. Då anställde arbetsgivaren emellertid A. Arbetsdomstolen fann att arbetsgivaren inte åsidosatte B:s företrädesrätt genom att anställa A vid detta senare tillfälle i stället för vid det första. - 2. Om arbetsgivaren hade återanställt arbetstagare i enlighet med anställningsskyddslagens regler, skulle arbetstagaren C inte ha erhållit någon anställning. C blev emellertid förbigången av arbetstagare med sämre företrädesrätt eller utan företrädesrätt. Arbetsdomstolen fann att arbetsgivaren var skyldig att utge allmänt skadestånd till C för turordningsbrott (jfr AD 1977 nr 159). - 3. Frågor om sky...
AD 1998 nr 61
Sedan en arbetstagare sagts upp uppkommer tvist om hans skyldighet att utföra visst arbete under uppsägningstiden. Arbetstagarens fackliga organisation uttalar med hänvisning till 34 § medbestämmandelagen att arbetstagaren enligt organisationens mening inte är skyldig att utföra arbetet. Samtidigt förklarar organisationen att den inte har för avsikt att företräda sin medlem i ärendet vid förhandlingar med arbetsgivaren. Skall i denna situation organisationens mening i tvistefrågan gälla?
AD 1998 nr 65
En advokat är anställd på en advokatbyrå vars verksamhet bedrivs i aktiebolagsform. Advokaten är aktieägare i bolaget och är liksom de övriga sju aktieägarna ledamot av bolagsstyrelsen. Har advokaten haft en företagsledande eller därmed jämförlig ställning och därmed varit undantagen från anställningsskyddslagens tillämpningsområde?
AD 1998 nr 66
I mål om lönediskriminering uppkommer vid prövningen huruvida arbetsgivaren tillämpat lägre lön för vissa arbetstagare än för en annan arbetstagare fråga huruvida ersättning för obekväm arbetstid och värdet av arbetstidsförkortning skall ingå i underlaget för lönejämförelsen. Arbetsdomstolen har beslutat att enligt artikel 177 i Romfördraget inhämta EG-domstolens förhandsavgörande i frågan.
AD 1998 nr 67
Fråga om en kommun haft saklig grund för att säga upp en lärare. Har kommunen fullgjort sin skyldighet att omplacera och rehabilitera läraren?
AD 1998 nr 69
Enligt en bestämmelse i kollektivavtalet kan en arbetstagare som i anställningen gjort sig skyldig till fel eller försummelse åläggas disciplinpåföljd i form av skriftlig varning eller - vid svårare förseelse - löneavdrag. Fråga om en arbetsgivare, ett landsting, brutit mot kollektivavtalet genom att tilldela en lärare en skriftlig varning för att denne uteblivit från studiedagar.
AD 1998 nr 70
Tolkning av kollektivavtal. För arbetstagare inom de kommunala omsorgerna med kontinuerlig schemalagd jour utöver ordinarie arbetstid förelåg ett problem. De hade låga sysselsättningsgrader förenade med en stor andel faktiskt uttagd jour, vilket innebar tidsmässigt långa pass på arbetsplatsen med en totalt sett låg ersättning. För att komma till rätta med problemet träffades en överenskommelse om att halva jourtiden skulle betraktas som arbetad tid och inräknas i sysselsättningsgraden. Fråga om överenskommelsen innebar att arbetsgivarna blev skyldiga att höja sysselsättningsgraderna för alla berörda eller om arbetsgivarna hade möjlighet att i stället, utan att sysselsättningsgraden och lönen för den enskilde arbetstagaren minskades, avkorta den tidigare ordinarie arbetstiden.
AD 1998 nr 73
Ett företag har träffat kollektivavtal om avvikelse från anställningsskyddslagens turordningsregler med en facklig organisation. Med stöd av avtalet har företaget därefter sagt upp en anställd som varit medlem i en annan facklig organisation. Har en giltig turordningsöverenskommelse kommit till stånd? Fråga om det av SAF och PTK antagna omställningsavtalet blivit gällande mellan företaget och den senare organisationen. - Fråga tillika om företaget varit skyldigt att förhandla med den andra fackliga organisationen på grund av bestämmelsen i 13 § medbestämmandelagen.
AD 1998 nr 80
Tre arbetstagare A, B och C lämnade sina anställningar hos ett företag D, som bedrev personaluthyrning. De bildade ett aktiebolag och inledde verksamhet i konkurrens med D. I mål om skadestånd på grund av denna verksamhet uppkommer i huvudsak följande frågor: 1) Bedrev A, B och C den konkurrerande verksamheten under bestående anställningar med åsidosättande av lojalitetsplikt gentemot D? - 2) Bedrevs den konkurrerande verksamheten genom utnyttjande av D:s företagshemligheter? - 3) Vilka skadeståndsbestämmelser är tillämpliga? - 4) Vilken skada uppkom hos D?
AD 1998 nr 82
Fråga om det förelegat grund för avskedande av en arbetstagare som medverkat till att bl.a. utrustning från sjukhus frånhänts arbetsgivaren, ett landsting. - Även frågor om tolkning av bestämmelser i kollektivavtal, § 10 och § 20 i AB 95 om avstängning respektive lön vid avstängning. I domen prövas om det är förenligt med bestämmelserna att avstänga en arbetstagare från tjänstgöring för tiden efter det att åklagaren lagt ned en mot arbetstagaren riktad förundersökning samt om arbetstagaren har rätt att återfå avlöningsförmåner som innehållits under avstängningstiden när han sedan avskedas.
AD 1998 nr 85
I ett kollektivavtal om pensionsfrågor anges att pensionsåldern för vissa arbetstagare sänks till 60 år. Arbetstagarna ges dock rätt att kvarstå i tjänst till 62 års ålder. I en protokollsanteckning till kollektivavtalet anges att arbetsgivaren till vissa namngivna personer från pensionsavgång skall utbetala en individuellt beräknad utfyllnadspension i tillägg till pensionen mellan 60 och 65 år. Tvisten gäller frågan om beräkningen av denna utfyllnadspension för arbetstagare som har kvarstått i anställningen till 62 års ålder. Innebär det förhållandet att arbetstagarna har kvarstått i tjänst till 62 år att utfyllnadspensionen skall minskas i motsvarande mån? Sedan denna fråga besvarats nekande uppkommer fråga om preskription av arbetstagarnas anspråk. Bedömningen av preskriptionsfrågan leder till skilda utgång för olika arbetstagare. Fråga i denna situation om fördelningen av rättegångskostnaderna.
AD 1998 nr 88
Fråga i tvist om uppsägning på grund av arbetsbrist vid en statlig myndighet om tillämpning av turordningsreglerna i 3 § TurA-S. Skulle en arbetstagare med vissa arbetsuppgifter med kartmaterial hänföras till en turordningskrets avseende kartproduktion eller en krets avseende allmänna kontorsarbetsuppgifter?
AD 1998 nr 93
Mellan en arbetsgivare och en arbetstagare träffades överenskommelse om att anställningen skulle upphöra samma dag samt att arbetsgivaren vid två angivna tillfällen skulle utge vissa engångsbelopp till arbetstagaren. I överenskommelsen angavs ytterligare att samtliga mellanhavanden mellan parterna var slutligen reglerade samt att ingendera parten kunde ställa några ytterligare krav. I tvist om rätt till innestående semesterersättning finner arbetsdomstolen att överenskommelsen inte innebar att den anställde avstod från semesterersättningen.
AD 1998 nr 94
Två fotografer vid Västgöta-Tidningar AB har sagts upp på grund av arbetsbrist. Fråga om dessa hade tillräckliga kvalifikationer för fortsatt arbete som allmänreportrar. Vid bedömningen av fotografernas kvalifikationer har arbetsdomstolen utgått från de kvalifikationskrav för arbetena som allmänreportrar som gällde vid den tidpunkt då fotograferna sades upp från sina anställningar och omplaceringsfrågan aktualiserades.
AD 1998 nr 95
En lärarförening har träffat ett kollektivavtal med kommunen. Föreningen har framställt vissa krav på ersättning till lärare för sommarlov och jullov. Kommunen har underlåtit att påkalla förhandling när kraven framställts. Fråga om kraven enligt 35 § medbestämmandelagen är oskäliga.
AD 1998 nr 96
Fråga om uppsägning av kollektivavtal.
AD 1998 nr 97
Fråga huruvida en vid ett kärnkraftverk anställd lokalvårdare varit skyldig att medverka i en av arbetsgivaren anordnad drogtestning
AD 1998 nr 98
Fråga om avskedande av en kommunal tjänsteman med anledning av dennes privata affärsförbindelse med en företagare som av kommunen anlitades som entreprenör.
AD 1998 nr 100
En arbetstagare, som har ett antal sparade semesterdagar, har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist. Arbetsgivaren har inte ansetts ha rätt att mot arbetstagarens vilja lägga ut den sparade semestern under tid före anställningens upphörande.
AD 1998 nr 101
Fråga om en verkställande direktör i ett aktiebolag genom olika åtgärder ådragit sig skadeståndsskyldighet gentemot bolaget.
AD 1998 nr 103
Enligt en bestämmelse i det kommunala pensionsavtalet kan arbetsgivaren för särskilt fall efter överenskommelse med arbetstagaren besluta att utge garantipension till arbetstagaren. Sedan det uppstått tvist huruvida ett antal kommunalt anställda lärare blivit berättigade till garantipension enligt denna bestämmelse väcker arbetstagarnas organisationer talan i arbetsdomstolen. Kommunen gör därvid invändning om rättegångshinder med hänvisning till att tvister om tolkning och tillämpning av pensionsavtalets bestämmelser enligt avtalet skall avgöras av en särskild skiljenämnd. I målet uppkommer följande frågor: - a) utgör den aktuella tvisten en sådan tvist om tolkning och tillämpning av pensionsavtalet som skall avgöras av skiljenämnden? - b) är kommunen på grund av bestämmelserna i 4 kap. 7 § arbetstvistlagen förhindrad att i rättegången åberopa skiljeklausulen? - c) har kommunen vid central förhandling i tvisten avstått från rätten att åberopa skiljeklausulen för den händelse talan väck...
AD 1998 nr 107
Fråga om en kommun har haft saklig grund för uppsägning av en trafikövervakare. I målet uppkommer särskilt frågan om betydelsen av att kommunen vidtog uppsägningen utan att dessförinnan ha klargjort för trafikövervakaren att han enligt kommunens mening inte skötte sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt och att han måste ändra sitt beteende.
AD 1998 nr 108
En arbetsgivare säger upp en arbetstagare, tillika facklig förtroendeman, och åberopar till stöd för att uppsägningen skall anses sakligt grundad främst samarbetsproblem. Fråga om arbetsgivaren genom uppsägningen gjort sig skyldig till föreningsrättskränkning och om uppsägningen är sakligt grundad. Även fråga om arbetstagaren varit avstängd från arbetet i strid mot anställningsskyddslagens regler.
AD 1998 nr 109
Enligt § 18 i Pensionsavtal för arbetstagare hos kommuner och landsting (PA-KL) är arbetstagare och förmånsberättigade skyldiga att iaktta och följa de ändringar av och tillägg till pensionsbestämmelserna som kan komma att gälla genom i vederbörlig ordning träffad överenskommelse om ändring av bestämmelserna eller om nytt pensionsavtal. Avtalsparterna träffade i december 1992 med stöd av nämnda paragraf ett kollektivavtal som innebar att pensionstagare erhöll lägre pension än som annars skulle ha utgått. Genom riksdagsbeslut hade pensionsutbetalningarna enligt den allmänna pensioneringen reducerats i samma utsträckning. - Tvist huruvida 1992 års avtal kan göras gällande mot pensionstagare som vid avtalets tillkomst börjat uppbära pensionsförmåner enligt pensionsavtalet. Arbetsdomstolen finner att 18 § i PA-KL inte innehåller något bemyndigande för kollektivavtalsparterna som ger behörighet att träffa ett sådant avtal som 1992 års avtal. Vidare anför domstolen att den kommunala pensions...
AD 1998 nr 112
Kollektivavtalstolkning. Innebär en avtalsbestämmelse i ett kollektivavtal för tidningsdistributörer ett förbud mot att anlita entreprenör för detaljdistribution av tidningar? - Även fråga om avtalsbestämmelsen är ogiltig enligt 7 § konkurrenslagen.
AD 1998 nr 117
En arbetstagarorganisation har för en medlems räkning riktat ett lönekrav mot en arbetsgivare. Arbetsgivaren är genom medlemskap i en arbetsgivarorganisation bunden av ett kollektivavtal i förhållande till arbetstagarorganisationen. Arbetsgivarorganisationen vill inte föra talan för arbetsgivaren. I syfte att hindra att rättsverkan enligt 35 § medbestämmandelagen inträder har arbetsgivaren väckt en negativ fastställelsetalan mot arbetstagarorganisationen vid tingsrätt men inte velat föra talan mot arbetstagaren personligen. Föreligger hinder mot att ta upp den väckta talan till prövning med hänsyn till att ett rättskraftigt avgörande inte kan uppnås i lönetvisten?
AD 1998 nr 121
Fråga om viss verksamhet som har bedrivits av den statliga lantmäterimyndigheten i ett län har gått över till en kommun i länet i den mening som avses 6 b § anställningsskyddslagen. I domen berörs frågan om betydelsen av att förändringen skulle kunna betraktas som ett huvudmannaskapsbyte.
AD 1998 nr 124
Fråga om vissa arbetstagares anställningar enligt 6 b § anställningsskyddslagen övergått till en ny arbetsgivare. Ansvaret för förvar av utlänningar övergick den 1 oktober 1997 från Rikspolisstyrelsen (RPS) till Statens Invandrarverk (SIV). Vid förvaret i Malmö anlitade RPS ett bevakningsföretag. Arbetstagare hos det företaget utförde arbete vid förvaret. När SIV övertog ansvaret för förvaret satte SIV in egen personal som sedan utförde de arbetsuppgifter som tidigare utförts av arbetstagarna hos bevakningsföretaget. Arbetsdomstolen fann att det avgörande för om de berörda arbetstagarna hos bevakningsföretaget kommit att få anställningar hos SIV är om det skett en övergång av verksamhet eller del av verksamhet i den mening som avses i 6 b § anställningsskyddslagen från bevakningsföretaget till SIV och att någon sådan övergång inte skett.
AD 1998 nr 125
Verkstadsavtalet innehåller följande bestämmelser: "Den löneform skall tillämpas som - med hänsyn till arbetets art och arbetsorganisationen - bäst beaktar kraven på produktivitet, arbetstillfredsställelse och lönetrygghet. - Vid verkstäder med verkstadsklubb eller motsvarande bör lokal överenskommelse träffas om vilket eller vilka lönesystem som skall tillämpas. - Kan enighet ej nås, tillämpas rent ackord där detta är möjligt". Fråga om tillämpning av bestämmelsen om rent ackord i en situation där arbetsgivaren sagt upp en med verkstadsklubben träffad lokal överenskommelse om lönesystem och ny lokal överenskommelse på grund av oenighet mellan parterna inte kunnat träffas.
AD 1998 nr 128
Fråga om arbetsgivare brutit mot bestämmelsen i 12 § semesterlagen om förläggning av sommarsemester. Även fråga om ersättningsgill ekonomisk skada uppkommit för den berörde arbetstagaren.
AD 1998 nr 134
Fråga huruvida ett bolag vid anställning av en bilskadereparatör gjort sig skyldigt till diskriminering i strid med bestämmelserna i 8 § lagen (1994:134) mot etnisk diskriminering.
AD 1998 nr 136
Enligt 3 § Avtalet för arbetstagare hos Staten (TurA-S) gäller att turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist skall omfatta arbetstagare med i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter hos myndigheten på den ort där arbetsbristen finns. - Fråga om tillämpning av denna bestämmelse på en tecknare vid Naturhistoriska riksmuseet.
AD 1998 nr 138
Fråga om en person som sedan lång tid regelbundet medverkat i en veckotidning har varit att betrakta som arbetstagare eller som uppdragstagare.
AD 1998 nr 141
En journalist på en dagstidning fick efter överenskommelse med arbetsgivaren uppdraget att vara ansvarig redaktör för tidningens nöjesbilaga. Överenskommelsen innebar också att journalisten erhöll ersättning med visst belopp utöver den tidigare månadslönen. Sedan journalisten övergått till andra arbetsuppgifter uppkommer tvist om hans lön. Arbetsdomstolen finner dels att lönetillägget enligt överenskommelsen mellan arbetsgivaren och journalisten skulle utgå endast så länge journalisten hade arbetsuppgiften att vara ansvarig redaktör, dels att en överenskommelse av sådan innebörd inte är ogiltig som stridande mot det mellan Svenska Tidningsutgivareföreningen och Svenska Journalistförbundet gällande kollektivavtalet för redaktionspersonal (journalistavtalet).
AD 1998 nr 142
Fråga om en facklig organisation haft saklig grund för att säga upp en tillsvidareanställd ombudsman som mottagit ett utbildningsstöd från en annan arbetsgivare mot att han sade upp den anställning som han hade hos den andre arbetsgivaren men som han sedan tio år var tjänstledig från.
AD 1998 nr 143
Fråga om en arbetsgivare haft rätt att ensidigt förlägga arbetstiden i visst fall till andra tider än de som angetts i ett lokalt kollektivavtal.
AD 1998 nr 144
En enskild näringsidkare överlåter en blomsterhandel till ett bolag. Arbetsdomstolen finner att det har skett en övergång av verksamhet i den mening som avses i 6 b § anställningsskyddslagen. I målet uppkommer fråga om de som var anställda hos den enskilde näringsidkaren har motsatt sig att deras anställningsavtal övergår till den nye arbetsgivaren.
AD 1998 nr 145
Fråga om en arbetsgivare haft grund för att avskeda en arbetstagare som utom tjänsten vid en av arbetsgivaren anordnad julfest utövat våld mot en chef och uttalat hotelser mot denne och andra anställda.
AD 1998 nr 146
Ett bolag A som bedrev restaurangrörelse överlät samtliga materiella tillgångar i restaurangen till bolaget B. Tvist huruvida det har skett en sådan övergång av verksamhet som avses i 6 b § anställningsskyddslagen. Arbetsdomstolen konstaterar bl.a. att bolaget B inte har övertagit några immateriella tillgångar, arbetskraft, administration eller kunder. Domstolen finner vid den helhetsbedömning som skall göras att det som har överlåtits inte kan beskrivas som en bestående ekonomisk enhet och kommer därför till slutsatsen att det inte har skett någon övergång av verksamhet i anställningsskyddslagens mening. Även fråga om det genom bolaget B:s handlande uppkommit ett anställningsförhållande mellan detta bolag och de som vid tidpunkten för överlåtelsen var anställda i bolaget A.
AD 1998 nr 149
Fråga om bindande avtal har träffats vid förlikningsförhandling.
AD 1998 nr 150
En polisinspektör med ställning som gruppbefäl inom Stockholmspolisens hundenhet omplaceras till annat arbete inom polisorganisationen. För omplaceringen anförs skäl som är att hänföra till polisinspektören personligen. Fråga om omplaceringen har medfört sådana verkningar för polisinspektören att omplaceringen kan överprövas i rättslig väg. Sedan denna fråga besvarats jakande uppkommer frågan om det har förelegat godtagbara skäl för omplaceringen av polisinspektören med hänsyn till de samarbetssvårigheter som förekom inom hundenheten.
AD 1998 nr 152
Arbetsdomstolen har funnit att förutsättningar inte föreligger för en prövning enligt 34 § tredje stycket anställningsskyddslagen i ett fall där parterna tvistar om en arbetstagare har varit anställd tills vidare eller för viss tid.
AD 1998 nr 153
Fråga om förhandlingskravet i 4 kap. 7 § arbetstvistlagen uppfyllts.