En resemontör hos ett företag som tillverkar svetsutrustning m.m. har i samband med ett installationsuppdrag i Kina blivit frihetsberövad under 15 dagar på grund av att han i strid med landets lagstiftning vid ett tillfälle har köpt sexuella tjänster av kvinna. Fråga om det har förelegat saklig grund för uppsägning av arbetstagaren. Dessutom fråga om arbetsgivaren haft rätt att avstänga denne.
Ett bolag fattade beslut om driftinskränkning. Beslutet föregicks av förhandlingar. Fråga om bolaget brutit mot 11 § medbestämmandelagen genom att i realiteten ha fattat beslut i förhandlingsfrågan innan initiativ togs till primärförhandlingar eller om förhandlingarna i vart fall inletts för sent samt om bolaget brutit mot förhandlingsskyldigheten genom att inte ha realförhandlat och avbrutit de lokala förhandlingarna för tidigt och den centrala förhandlingens betydelse för bedömningen. Vidare fråga om brott mot informationsskyldigheten i 19 § medbestämmandelagen, fråga om bolaget brutit mot 15 och 18 §§ medbestämmandelagen genom att inte lämna över vissa efterfrågade handlingar och om bolaget förhandlingsvägrat med anledning av en förhandlingsframställan enligt 10 § medbestämmandelagen.
Fråga om en vidtagen stridsåtgärd varit olovlig därför att den riktats mot ett sådant familjeföretag som enligt bestämmelserna i 41 b § medbestämmandelagen inte får utsättas för stridsåtgärder som har till ändamål att företaget ska träffa kollektivavtal. Även fråga om en avdelning inom förbundet kan hållas ansvarig för den vidtagna stridsåtgärden.
Målet gällde skadestånd på grund av brott mot kollektivavtal och förhandlingsskyldigheten. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
Ett flygbolag har dels anställt ett antal piloter med tidsbegränsade anställningar, dels beslutat att omstationera ett antal piloter. Fråga om dessa åtgärder har varit förenliga med gällande kollektivavtal.
Fråga om kollektivavtalsbrott och brott mot reglerna om tolkningsföreträde enligt 33 § medbestämmandelagen. Arbetsdomstolen har funnit att en överenskommelse i ett protokoll från en förhandling enligt 11 § medbestämmandelagen inte utgör ett kollektivavtal eftersom arbetsgivaren får anses ha saknat avtalsavsikt och motparterna inte heller haft anledning att anta arbetsgivaren haft sådan avsikt. Arbetsgivaren har inte heller haft skyldighet att iaktta av motparterna hävdat tolkningsföreträde eftersom något kollektivavtal med föreskrifter om medbestämmanderätt inte visat sig föreligga.
En arbetstagare har på sin arbetsplats med hjälp av arbetsgivarens byggkran skadat sin egen bil i syfte att erhålla försäkringsersättning. Arbetsgivaren har ansetts berättigad att avskeda arbetstagaren.
Rättegångshinder? En arbetstagare har av sin arbetsgivare fått avslag på en begäran om förslagsersättning. Anspråket grundar sig på regler i kollektivavtal, som också innehåller en bestämmelse om att tvister ska hänskjutas till särskild skiljenämnd. Fråga om denna skiljeklausul ska tillämpas på tvist om ersättningen trots att kollektivavtalet upphört att gälla.
Mellan Flygarbetsgivarna och Tjänstemannaförbundet HTF gäller kollektivavtal för hos ett bolag anställda C/A och C/C med bas i Sverige. Fråga om en av avtalsbestämmelserna innebär att tjänstgöringsskyldigheten för en C/A under en 14-dagarsperiod är begränsad till högst sex dygn/sju dagar mellan fridagar och om uttrycket ”sex dygn/sju dagar” i timmar räknat är 144 timmar. Arbetsdomstolen finner att utredningen visar att parternas gemensamma uppfattning om avtalsbestämmelsens innebörd från avtalsslutandet och framgent varit att den inneburit en begränsning av arbetsskyldigheten till maximalt sex dygn/sju dagar mellan fridagar och att bestämmelsen därmed har den innebörden.
Fyra polisassistenter omplacerades på grund av graviditet från yttre till inre tjänst på ett sådant sätt att 18 § och 19 § föräldraledighetslagen (1995:584) är tillämpliga. Omplaceringen från yttre till inre tjänst innebar att de fick ett längre arbetstidsmått, dvs. att de fick arbeta längre tid per vecka än tidigare. Fråga om arbetstagarnas arbetstidsmått utgjort en sådan anställningsförmån som de i enlighet med föräldraledighetslagen har haft rätt att bibehålla efter omplaceringarna. Arbetsdomstolen har besvarat frågan jakande.
Frågor om förhandlingsvägran. Arbetsdomstolen finner att kravet, i 4 kap. 7 § lagen om rättegången i arbetstvister, på förhandling för att få väcka talan i Arbetsdomstolen inte behöver var uppfyllt då talan i målet avsett förhandlingsvägran. Därutöver fråga om ett bolag gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran genom att inte inställa sig till förhandling visst datum.
En processoperatör vid ett massa- och pappersbruk har sagts upp från sin anställning med anledning av att han dömts till åtta års fängelse för dråp av sin sambo. Fråga om uppsägningen varit sakligt grundad. Även fråga om tillämpning av den s.k. tvåmånadersregeln i anställningsskyddslagen.
Målet gällde skadestånd på grund av förhandlingsvägran m.m. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
Fråga om en arbetsgivare varit skyldig att förhandla enligt 13 § medbestämmandelagen inför ett besked om att arbetstagaren inte skulle få fortsatt anställning hos arbetsgivaren. Arbetsdomstolen finner att förhandlingsskyldighet inte förelegat då anställningsskyddslagens regler om varsel- och överläggningsskyldighet i stället varit tillämpliga.
Interimistiskt beslut om tillåtligheten av pågående stridsåtgärder. Fråga om vidtagna och pågående stridsåtgärder är olovliga och ska hävas därför att de riktas mot ett företag som inte har några arbetstagare och som enligt 41 b § medbestämmandelagen inte får utsättas för stridsåtgärder som har till ändamål att företaget ska träffa kollektivavtal.
Anställda hos ett städbolag har under annandag pingst år 2006 utfört arbete trots att gällande kollektivavtal angav att annandag pingst var en s.k. avtalsenlig fridag. De anställda har i stället varit lediga på nationaldagen, som sedan den 1 april 2005, i stället för annandag pingst, utgör en allmän helgdag. Fråga om bolaget genom att träffa överenskommelse med de anställda om byte av arbetsfri dag brutit mot kollektivavtalet. Även fråga om bolaget varit skyldigt att på eget initiativ förhandla med förbundet inför bytet av arbetsfri dag.
En person som arbetade som försäljningschef på konsultbasis skulle vid uppdragsavtalets upphörande ha rätt att påbörja en anställning i enlighet med ett separat anställningsavtal som träffats mellan parterna i samband med ingåendet av uppdragsavtalet. Fråga huruvida uppdrags- och anställningsavtalet vid viss tidpunkt bringats att upphöra på arbetstagarens initiativ.
Fråga om bl.a. föreningsrättskränkning. Arbetsdomstolen finner inte visat att arbetsgivaren vidtagit den åtgärd som påståtts vara föreningsrättskränkande. Därutöver fråga om brott mot 9 och 13 §§ medbestämmandelagen. Talan i dessa delar avvisas enligt 4 kap. 7 § lagen om rättegången i arbetstvister då Arbetsdomstolen inte finner visat att dessa frågor varit föremål för förhandling.
Fråga om ett bussbolag gjort sig skyldigt till föreningsrättskränkning genom att vidta åtgärder mot en vid bolaget anställd chaufför i samband med att denne meddelade att han avsåg att delta i en politisk strejk. Även fråga om brott mot reglerna i 16 § andra stycket medbestämmandelagen.
Beredskapen för tre arbetstagare på ett universitetssjukhus har vid olika tillfällen avbrutits genom arbete vilket lett till att de inte erhållit elva timmars sammanhängande dygnsvila i enlighet med 13 § arbetstidslagen. När arbetstagarna har inställt sig för arbete på ordinarie arbetstid nästkommande arbetsdag har arbetsgivaren beordrat dem att vara lediga för att uppfylla arbetstidslagens reglering om dygnsvila. Fråga huruvida arbetstagarna, enligt det mellan parterna gällande kollektivavtalet – AB 05, haft rätt till bibehållen lön vid sådan ledighet.
En kommun har förflyttat en arbetstagare från att vara s.k. förste rektor på en gymnasieskola till att vara rektor vid en annan gymnasieskola i kommunen. Fråga om förflyttningen inneburit att arbetstagaren blev skild från anställning som förste rektor. Sedan frågan har besvarats nekande uppkommer fråga om kommunen har haft vägande skäl för förflyttningen av arbetstagaren. Arbetsdomstolen har funnit att sådana vägande skäl har förelegat.
Fråga om det funnits laglig grund för avskedande av en larmoperatör som blockerat trygghetslarm från att komma in till larmcentralen. Även fråga om vilka omständigheter som kan ligga till grund för prövning av avskedandet.
Fråga om en arbetstagarorganisation brutit mot bestämmelserna i 45 § medbestämmandelagen genom att inte varsla ett berört företag om en förestående stridsåtgärd.
En fristående gymnasieskola gjorde efter ett ägarbyte en genomgång av organisationen i syfte att komma till rätta med de kvalitetsproblem som funnits. Därefter fattade skolan beslut bl.a. om att fortsättningsvis endast ha behöriga lärare för undervisning i de s.k. kärnämnena, till vilka svenska hör. En på skolan tillsvidareanställd lärare, som undervisade i svenska men som inte uppfyllde skolans krav på behörighet, blev med hänvisning till beslutet uppsagd. Fråga om uppsägningen ska anses ha skett på grund av arbetsbrist eller av personliga skäl.
Ett bolag som sysslade med utbildning av piloter sökte en vikarie för en receptionist som skulle vara föräldraledig. Vikariatet skulle inledas med en praktiktid på två veckor. Två kvinnor kallades till intervju hos bolaget; den ena hade svenskt ursprung och den andra algeriskt. Bolaget valde den förstnämnda. Fråga om kvinnan med algeriskt ursprung blivit diskriminerad på grund av det språkkrav som bolaget tillämpade.
Enligt kollektivavtalet med allmänna anställningsvillkor för anställda inom massa- och pappersindustrin har de anställda rätt till minst elva timmars ledighet per 24-timmarsperiod (dygnsvila). Frågor huruvida regeln innebär dels att 24-timmarsperioden måste infalla mellan kl. 06.00 och 06.00, dels att ledigheten måste vara sammanhängande.
Ett sågverksföretag A har lagt ut sin truckverksamhet på entreprenad till företaget B. B har i sin tur anlitat ett företag C för att svara för bemanningen av truckarna. Sedan C sagt upp avtalet har B anlitat ett annat företag, D, som svarat för bemanningen av truckarna. Den närmare innebörden av D:s åtagande är tvistig i målet. I målet har uppkommit tvist i olika hänseenden med anledning av händelserna när D inledde sin medverkan vid sågverket. Avgörande frågor i målet har varit om det har förekommit en övergång av verksamhet enligt 6 b § anställningsskyddslagen från C till D, alternativt från C till B. Arbetsdomstolen har besvarat frågorna nekande.
Enligt det s.k. installationsavtalet är en arbetsgivare skyldig att tillhandahålla ställningar och skyddsutrustning enligt lag och föreskrifter för att tillförsäkra en säker arbetsmiljö. Ett bolag fann vid en riskbedömning inför ett installationsarbete bl.a. att en skylift skulle användas eftersom arbetet skulle utföras på hög höjd. Tvist uppkom i frågan om bolaget i installationsavtalets mening har tillhandahållit skyliften, som var placerad på en annan plats än där arbetet skulle utföras.
En arbetstagarorganisation har varslat om stridsåtgärder. Fråga om varslet har innehållit uppgift om anledningen till stridsåtgärden på det sätt som föreskrivs i 45 § medbestämmandelagen.
Fråga om tillämpning av 34 § andra och tredje stycket anställningsskyddslagen i en situation då en arbetstagare väckt talan om ogiltigförklaring av en uppsägning, och det är tvistigt om uppsägningen ägt rum vid det tillfälle som arbetstagaren påstår.
Fråga om en arbetstagare blivit avskedad eller frånträtt sin anställning. I målet, som också gällt en lönefordran, har arbetsgivaren bestritt ett löneyrkande med åberopande av en lönekvittens i original. Arbetstagaren har invänt att hans namnteckning är förfalskad. Arbetsdomstolen har funnit att arbetstagaren inte har lyckats göra antagligt att så är fallet, och godtagit kvittensen som bevis.
Målet gällde skadestånd på grund av brott mot lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter m.m. Domen innebar att tingsrättens domslut fastställdes i överklagade delar.
Fråga om preskription. Käranden i målet har gjort gällande att hon inte fullt ut erhållit avtalad pension och yrkat att den tidigare arbetsgivaren ska utge ”resterande pension”. Fråga om talan avser en sådan fordran på pension som avses i 2 § tredje stycket preskriptionslagen eller är att uppfatta som en skadeståndstalan och att preskription därmed har inträtt enligt 2 § första stycket samma lag.
Efter verksamhetsövergång enligt 6 b § anställningsskyddslagen tillämpade den nya arbetsgivaren under ett år efter övergången lönevillkoren i det kollektivavtal som överlåtaren var bunden av. Dessa villkor innebar för vissa av arbetstagarna sämre förmåner än de villkor som gällde enligt det kollektivavtal för verksamheten i fråga som den nya arbetsgivaren var bunden av. Fråga om förfarandet utgjort kollektivavtalsbrott.
Fråga om en arbetsgivare har gjort sig skyldig till föreningsrättskränkning i samband med att det klarlagts att vissa fackligt organiserade arbetstagare avsåg att delta i en politisk strejk. Påståenden bl.a. om att arbetsgivaren med hot försökt förmå organisationens medlemmar att avstå från att delta i strejken. Arbetsdomstolen har funnit att omständigheterna varit sådana att arbetsgivarens agerande, som grundat sig på en i god tro framförd uppfattning om strejkens lovlighet och konsekvenserna av ett deltagande, inte är att bedöma som en föreningsrättskränkning. - Även fråga om brott mot tidsfristen i 16 § andra stycket medbestämmandelagen.
En systemadministratör har omplacerats till arbete som vaktmästare. Fråga dels om arbetstagaren enligt sitt anställningsavtal varit skyldig att tjänstgöra som vaktmästare, dels om arbetsgivaren genom omplaceringen skilt arbetstagaren från hans anställning och - när den senare frågan besvarats nekande - om beslutet om omplacering kan underkastas rättslig prövning. Även fråga om föreningsrättskränkning och brott mot 3, 4 och 5 §§ förtroendemannalagen.
Fråga om avvisning. Staten genom Statens pensionsverk har väckt talan vid tingsrätt mot en tidigare statsanställd person med yrkande om återbetalning av utbetald sjukpension enligt kollektivavtal. Målet har överlämnats till Arbetsdomstolen varvid även den arbetstagarorganisation som motparten är medlem i har stämts in. Det är ostridigt mellan parterna att förhandlingskravet enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen inte är uppfyllt. Fråga om invändningen om processhinder framställts i rätt tid. Även fråga om rättegångskostnadernas fördelning.
Målet gällde lönefordran m.m. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande av avge svaromål.
Samhall har sagt upp en anvisad arbetstagare på grund av olovlig frånvaro från arbetet. Arbetstagaren hade vid flera tillfällen under cirka ett års tid deltagit i högskolestudier under arbetstid. Fråga om arbetsgivaren, genom en överenskommelse mellan arbetstagaren och dennes arbetsledare, hade godkänt frånvaron och, då denna fråga besvarats nekande, om arbetstagarens agerande utgjort ett sådant kontraktsbrott som enligt allmänna avtalsrättsliga principer berättigat Samhall att säga upp anställningsavtalet. I målet är även fråga om skadestånd på grund av kollektivavtalsbrott.
Enligt 21 § 6 mom Transportavtalet är arbetsgivaren skyldig att på i förväg gjord framställning från Svenska Transportarbetareförbundet, då anledning därtill föreligger, förete avlöningslistor, arbetstidskort, arbetstidsschema samt andra handlingar, som organisationen behöver för att tillvarata arbetstagarnas gemensamma intressen i förhållande till arbetsgivaren. Fråga om omständigheterna i ett visst fall varit sådana att ”anledning” i avtalets mening förelegat.
Målet gällde lönefordran m.m. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
Målet gällde skadestånd m.m. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
Fråga om skyldigheten för ett svenskt dotterföretag i en internationell koncern att enligt lagen om europeiska företagsråd lämna ut vissa uppgifter till det tyska dotterföretaget i koncernen.
Fråga om en arbetsgivare i samband med ett bolagsförvärv brutit mot reglerna om förhandlings- och informationsskyldighet i 11 och 19 §§ medbestämmandelagen. Påståenden bl.a. om att förhandling skett på fel nivå och utan att arbetstagarorganisationen varit företrädd på rätt sätt vid förhandlingen.
Ett skyddsombud beslöt att med stöd av 6 kap. 7 § arbetsmiljölagen stoppa ett elinstallationsarbete som enligt skyddsombudets uppfattning skulle innebära en omedelbar och allvarlig fara för en arbetstagares liv eller hälsa. Beslutet att stoppa arbetet fattades utan att skyddsombudet först försökte vända sig till arbetsgivaren för att få till stånd en rättelse trots att detta inte var omöjligt av tidsskäl. Arbetsgivaren beslöt senare under dagen, trots skyddsombudets ingripande och utan att avvakta ställningstagande från Arbetsmiljöverket, att arbetstagaren skulle utföra arbetet. Fråga om arbetsgivaren har hindrat skyddsombudet från att fullgöra sina uppgifter och därmed ådragit sig skadeståndsskyldighet gentemot skyddsombudet.
Målet gällde förhandlingsvägran m.m. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
Fråga huvudsakligen huruvida en person har varit anställd hos arbetsgivaren sammanlagt mer än tolv månader under de senaste tre åren och därmed blivit berättigad till företrädesrätt till återanställning. Fortlöpande eller s.k. intermittent anställning?
Målet gällde lönefordran och skadestånd för brott mot medbestämmandelagen. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
Målet gällde förhandlingsvägran m.m. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
Målet gällde skadestånd på grund av brott mot reglerna om företrädesrätt till återanställning m.m. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av svarandens utevaro.
Målet gällde fordran avseende lön m.m. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
Fråga om det funnits saklig grund för uppsägning av en behandlingsassistent som installerat ett eget larm på arbetsplatsen och som enligt arbetsgivaren under sin tjänstgöring nattetid har äventyrat säkerheten på arbetsplatsen genom att sova, planerat att sova eller genom att han legat på en madrass med belysningen släckt och persiennerna mot avdelningen nerdragna.
Fråga om det förelegat skäl för avskedande eller saklig grund för uppsägning av två arbetsförmedlare. Arbetsförmedlingen har gjort gällande att arbetstagarna grovt åsidosatt sina åligganden i anställningen genom ett oacceptabelt förhållningssätt, uppträdande och beteende på arbetsplatsen, mot kollegor och arbetssökande och att de misskött ärendehanteringen samt att den ena arbetstagaren brutit mot tystnadsplikten. Frågor om arbetstagarna fått möjlighet att rätta sitt beteende och om arbetsgivaren fullföljt sin omplaceringsskyldighet. Arbetsdomstolen har funnit att det inte ens förelegat saklig grund för uppsägning.
En lektor vid en högskola har genom avtal utsetts att vara prefekt. Uppdraget gällde tills vidare, dock längst under två år, med en ömsesidig uppsägningstid om två månader. Uppdraget avsåg 75 procent av heltid. Avtalet innebar bl.a. att lektorn uppbar ett visst tillägg utöver lektorslönen avseende uppgiften att vara prefekt. Sedan högskolan sagt upp avtalet har uppkommit fråga om lektorn innehaft en särskild anställning som prefekt och därmed blivit skild från denna anställning genom uppsägning. Arbetsdomstolen har funnit att det inte var fråga om en särskild anställning samt att anställningsskyddslagen inte varit tillämplig på den uppsägning av avtalet som högskolan gjorde.
Enligt ett personligt avtal om premielön är det en förutsättning för premielönen att arbetstagaren är anställd den 31 december 2006 och att uppsägningstid inte löper vid den tidpunkten. Sedan arbetstagaren sagt upp sig för att påbörja annan anställning uppkommer tvist om tillämpning av överenskommelsen genom att parterna har skilda uppfattningar om tidpunkten för arbetstagarens uppsägning. Arbetsdomstolen har funnit att arbetsgivaren hade fog för sin uppfattning att arbetstagaren sagt upp sig vid den tidpunkt som arbetsgivarparterna gjort gällande och att arbetstagaren inte visat att han vidtagit åtgärder för att undanröja ett eventuellt missförstånd.
Fråga om en arbetsgivare har haft rätt att lägga ut semester för visstidsanställda musikalartister, s.k. pjäsanställda, under speluppehåll. Även fråga om de pjäsanställda diskriminerats på grund av att de innehaft visstidsanställning.
En arbetstagares fackliga organisation och en arbetsgivare har efter förhandlingar avtalat att arbetstagarens anställning hos arbetsgivaren skulle upphöra den 31 december 2007 på grund av arbetsbrist. Enligt avtalet är arbetstagaren fram tills anställningen avslutats arbetsbefriad "utan avräkning". Tvisten gäller om arbetstagaren har rätt till lön och semesterersättning under hela uppsägningstiden och således även sedan hon den 8 oktober 2007 hade tillträtt en anställning hos en annan arbetsgivare.
En arbetstagarorganisation och tre av dess medlemmar har väckt talan i Arbetsdomstolen och var och en framställt yrkanden för egen del samt yrkat att deras käromål ska handläggas gemensamt enligt 2 kap. 1 § tredje stycket arbetstvistlagen. Arbetsdomstolen har funnit att det inte förelegat tillräckliga skäl för att ens inledningsvis handlägga målen gemensamt och genom att utfärda stämning inhämta motpartens inställning i kumulationsfrågan. Medlemmarnas talan har på deras begäran hänvisats till behörig tingsrätt.
En arbetstagare, som är medlem i Lärarförbundet, har väckt talan vid tingsrätten mot sin arbetsgivare. Fråga om avvisning av talan på grund av att arbetstagaren inte har följt förhandlingsordningen i kollektivavtalet KHA 94.
En arbetstagarorganisation återkallar sin talan sedan Arbetsdomstolen meddelat en mellandom i målet som gått organisationen emot. Arbetsgivarparterna har ingen erinran mot återkallelsen, men begär ersättning för sina rättegångskostnader. Fråga om domstolen i denna situation kan förordna att vardera partssidan ska bära sina rättegångskostnader med hänsynstagande till sådana omständigheter som ligger till grund för den särskilda kvittningsregeln i 5 kap. 2 § första stycket arbetstvistlagen.
Målet gällde brott mot 4 § lagen (1982:80) om anställningsskydd m.m. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
Fråga om ett sakförsäkringsbolag genom att i enskilda anställningsavtal träffa överenskommelse om rörlig lön har brutit mot gällande kollektivavtal. Även fråga om storlek på allmänt skadestånd för medgivna kollektivavtalsbrott avseende arbetstid och semester.
Målet gällde skadestånd för brott mot kollektivavtal. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
Fråga om arbetsgivaren, en kommun, kan anses ha förmått arbetstagaren, som efter viss tids sjukskrivning inte längre erhållit sjukpenning, att frånträda sin anställning på grund av att kommunen varit passiv och inte vidtagit tillräckliga rehabiliteringsåtgärder och om arbetstagarens frånträdande är att jämställa med en uppsägning från arbetsgivarens sida, dvs. en s.k. framtvingad eller provocerad uppsägning.
Fråga om en arbetsgivares brev till en facklig förtroendeman med bl.a. kritiska uttalanden om dennes agerande i en viss fråga som gällt skyddsarbetet på arbetsplatsen utgör föreningsrättskränkning, brott mot förtroendemannalagen och en otillåten disciplinär åtgärd.
Enligt bestämmelse i kollektivavtal får, när särskilda skäl föreligger, allmän övertid tas ut med visst antal timmar per kalenderår. Vid Aktiebolaget Svensk Bilprovning uppstår varje år ett särskilt stort behov av kontrollbesiktningar under våren och försommaren. Fråga om det i en sådan situation har förelegat särskilda skäl för att ta ut övertid. Dessutom fråga huruvida en del av arbetstagarsidans skadeståndstalan inte har omfattats av parternas tvisteförhandlingar och därför ska avvisas.
En facklig förtroendeman som på visst sätt begärt ledigt för det fackliga uppdraget fick inte denna ledighet beviljad av arbetsgivaren. Innan han fick vetskap om att ledighetsansökningarna inte hade godkänts använde han en del av den ansökta ledighetstiden för sitt fackliga arbete. Arbetsgivaren utfärdade sedan en skriftlig erinran mot den facklige förtroendemannen för olovlig frånvaro under de tider som han inte hade beviljats ledighet. Fråga om arbetsgivaren genom att tilldela den facklige förtroendemannen denna erinran har gjort sig skyldig till föreningsrättskränkning och brott mot förtroendemannalagen. Fråga även om betydelsen av att arbetstagarorganisationen utnyttjat sin rätt till tolkningsföreträde och då särskilt betydelsen av att detta åberopats först sedan den facklige förtroendemannen redan varit ledig en del av den omstridda ledighetstiden.