Bygglov ----- Granne överklagade bygglov för enfamiljshus som försämrar dennes havsutsikt. Fråga om placering på tomten och utformning av byggnaden därmed kan anses som betydande olägenhet. MÖD fann vid syn att byggnaden i princip skymmer utsikten mot havet från klagandens veranda men att havsutsikten mellan tidigare hus på granntomten måste ha varit begränsad. Mot bakgrund av områdets karaktär, byggrätter på framförvarande fastigheter och den begränsade havsutsikt som förelåg tidigare ansåg MÖD att förlusten av utsikten inte kunde anses som en betydande olägenhet.
Placering av avfallsbehållare ----- Mark- och miljööverdomstolen har funnit att ett beslut om att en fastighets avfallsbehållare skulle placeras på lämpligt sätt i samråd med renhållningsverket inte var förenligt med den kommunala renhållningsskyldigheten eftersom beslutet i praktiken innebar att någon plats för avhämtning av avfall inte hade anvisats. Renhållningsstyrelsens beslut undanröjdes därför och målet visades åter för förnyad prövning.
Upphävande av beslut om antagande av detaljplan ----- I - Fråga om det fanns särskilda skäl för att frångå huvudregeln om att huvudmannaskapet för allmänna platser ska ligga på kommunen. Vid den bedömningen beaktade Mark- och miljööverdomstolen planområdets avstånd till kommunens tätort, de befintliga förhållandena i fråga om vägskötsel, avsaknaden av kommunalt bedrivna anläggningar och det svaga motståndet bland de boende inom området mot detaljplanen samt det faktum att andra detaljplaner inom ett större planområde hade enskilt huvudmannaskap. Det var även fråga om en relativt begränsad utbyggnad vilket betyder att områdets ursprungliga karaktär kommer att behållas. Mot denna bakgrund fann Mark- och miljööverdomstolen att kommunen förmått visa att särskilda skäl för enskilt huvudmannaskap förelåg.II- Fråga om kommun vid antagande av detaljplan haft rätt att avsäga sig huvudmannaskapet för gator och andra allmänna platser. Området omfattar 120 fastigheter med både fritidshus och perma...
Tilläggsavgift för olovligt byggande enligt plan- och bygglagen (1987:10), ÄPBL ----- Tilläggsavgift för olovligt byggande enligt ÄPBL har inte kunnat tas ut för överträdelse på grund av övergångsbestämmelserna punkten 3 till PBL som stadgar att den nya lagen ska tillämpas för överträdelser som skett före lagens ikraftträdande om det leder till lindrigare påföljd än om ÄPBL tillämpas. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att ingen bestämmelse i den nya regleringen träffar aktuell överträdelse.
Antagande av detaljplan ----- En kommun hade antagit en detaljplan. Innan antagandebeslutet vann laga kraft antog kommunen på nytt en detaljplan för samma område. Mark- och miljööverdomstolen har upphävt båda besluten. Det har inte ansetts möjligt för en kommun att upphäva eller ändra ett detaljplanebeslut innan det har vunnit laga kraft. Att kommunen fattat två antagandebeslut har också medfört otydlighet om vilket antagandebeslut och vilka antagandehandlingar som gäller och vilken innebörd de båda besluten har.
Överklagbarhet av länsstyrelsens beslut om strandskyddsdispens enligt 19 kap. 3 b § miljöbalken ----- Mark- och miljööverdomstolen har funnit att en länsstyrelses beslut efter överprövning av en kommunal nämnds beslut om strandskyddsdispens är överklagbart. En miljöorganisation som uppfyller de kriterier för klagorätt som ställs upp i 16 kap. 13 § miljöbalken har därför haft rätt att överklaga länsstyrelsens beslut. Mark- och miljödomstolens avvisningsbeslut har upphävts och målet återförvisats dit för prövning i sak.
Avvisad ansökan om tillstånd till uppförande av vindkraftverk m.m. inom område med förordnande om landskapsbildsskydd ---- Ett vindkraftverk skulle uppföras i ett område som omfattas av ett förordnande om landskapsbildsskydd meddelat enligt naturvårdslagen. Enligt naturvårdslagen krävdes inte ett tillstånd enligt förordnandet om en tillåtlighetsprövning istället skedde enligt miljöskyddslagen. Mark- och miljööverdomstolen fann, i likhet med mark- och miljödomstolen, att tillåtligheten av ett vindkraftverk som är anmälningspliktigt enligt 9 kap. miljöbalken prövas inom ramen för anmälningsärendet och att prövningen motsvarar en tillåtlighetsprövning enligt miljöskyddslagen. Mark- och miljööverdomstolen, som konstaterade att något särskilt tillstånd enligt förordnandet om landskapsbildsskydd därmed inte krävs, fastställde mark- och miljödomstolens dom.
Ansökan enligt 11 kap. MB till anläggande av järnvägsbro ----- I mål om ansökan om tillstånd till vattenverksamhet för uppförande av järnvägsbro har mark- och miljödomstolen med tillämpning av 11 kap. 23 § MB underlåtit att göra en fullständig tillåtlighetsprövning och i stället villkorat ianspråktagandet av tillståndet med att järnvägsplan för en viss sträcka fastställs med den placering av järnvägsbron som angetts i ansökan. En fiskevårdsförening överklagade domen. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att en tillämpning av 11 kap. 23 § MB förutsätter att tillåtligheten har prövats i annan ordning, i aktuellt mål genom fastställande av järnvägsplanen, samt att det inte är förenligt med bestämmelsens ordalydelse eller dess syfte att villkora tillståndet på det sätt som mark- och miljödomstolens gjort. Målet återförvisades till mark- och miljödomstolen för fortsatt handläggning.
Antagande av detaljplan ----- Beslut att anta en detaljplan har upphävts eftersom kraven på redovisning av rimliga alternativ enligt 6 kap. 12 § miljöbalken inte har ansetts uppfyllda.
Utdömande av vite ----- Kravet på delgivning av vitesföreläggande enligt 2 § viteslagen har inte ansetts omfatta ett beslut av en kommunal nämnd som i sak endast innebär att tiden för fullgörande av vitesföreläggandet förlängs.
Utdömande av vite ----- Miljönämnden förelade ett handelsbolag att vid vite vidta vissa skyddsåtgärder m.m. Efter ansökan dömde mark- och miljödomstolen ut vitet mot de två bolagsmännen i det numera avregistrerade handelsbolaget. Mark- och miljööverdomstolen har upphävt domen och ogillat miljönämndens ansökan om utdömande av vite. Ett vitesföreläggande ska enligt 2 § lagen om viten vara riktat till en eller flera namngivna fysiska eller juridiska personer. Det aktuella vitesföreläggandet var enbart riktat till handelsbolaget. Något vite kan därför inte dömas ut mot bolagsmännen.
Tillstånd till fortsatt drift vid Gamleby avloppsreningsverk i Västerviks kommun ----- Vid tillståndprövning av ett befintligt avloppsreningsverk lämnade miljöprövningsdelegationen ett tidbegränsat tillstånd och mark- och miljödomstolen avslog bolagets överklagande. Som skäl för tidsbegränsningen anförde underinstanserna att verket var dåligt lokaliserat i förhållande till närboende samt att det medförde utsläpp till en recipient med otillfredsställande ekologisk status. I målet var även fråga om miljökonsekvensbeskrivningens kvalitet samt regeringens bemyndigande att till vattenmyndigheterna överlåta befogenhet att meddela föreskrifter om miljökvalitetsnormer. Bolaget överklagade till Mark- och miljööverdomstolen och yrkade att tillstånd skulle lämnas utan tidbegräsning. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade inledningsvis att miljökonsekvensbeskrivningen kunde godtas och att regeringen har ett bemyndigande att överlåta till vattenmyndigheterna att meddela miljökvalitetsnormer avse...
Tillstånd enligt miljöbalken till uppförande och drift av vindkraftverk ----- Miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen hade meddelat tillstånd enligt miljöbalken till uppförande och drift av 12 vindkraftverk. Mark- och miljööverdomstolen fann att utredningen i målet var tillräcklig för att bedöma om det fanns risk för sådan skada på kungsörn och fladdermöss som avses i artskyddsförordningen och att den visade att det inte förelåg någon beaktansvärd risk. Mark- och miljööverdomstolen fastställde tillståndsbeslutet.
Upphävande av beslut om antagande av detaljplan ----- I den aktuella planen reglerade kommunen dagvattenflödet genom en planbestämmelse som senare avsågs att följas upp bl.a. i samband med bygglovsprövningen. Mark- och miljööverdomstolen fann att varken äldre plan- och bygglagen eller plan- och bygglagen ger möjlighet att i samband med bygglov tvinga fram den lösning som planhandlingarna angav. Vidare påpekade Mark- och miljööverdomstolen att konsekvenserna av planens genomförande måste kunna förutses och på ett tillfredsställande sätt lösa konflikterna mellan ny och äldre bebyggelse. Mark- och miljööverdomstolen fann därför att kommunen inte säkerställt dagvattenhanteringen i den överklagade domen. Vad kommunen anfört om att reglera markens användning i ett markanvisningsavtal och om eventuella framtida fastighetsbildningar och lantmäteriförrättningar förändrade inte den bedömningen.
Nedsättning av förrättningskostnader ----- Av Lantmäteriets sammanträdesprotokoll framgick att en total ungefärlig förrättningskostnad hade lämnats vid sammanträdet. Mark- och miljööverdomstolen instämde i mark- och miljödomstolens bedömning att Lantmäteriet genom uppgiften om total kostnad i protokollet fick anses ha lämnat en ungefärlig prisuppgift samt att 36 § konsumenttjänstlagen i enlighet med praxis skulle tillämpas analogt.
Tillstånd till miljöfarlig verksamhet genom användande av avfallsmassor för efterbehandlingsåtgärder ----- En verksamhetsutövare ansökte om tillstånd att fylla ut en tidigare täkt för alunskiffer med avfallsmassor i syfte att skapa en verksamhetsyta. En fråga i målet var om förfarandet skulle ses som bortskaffande eller återvinning av avfall. Mark- och miljööverdomstolen fann att åtgärden var att bedöma som återvinningsförfarande och att åtgärden med villkor som innebar att massorna i huvudsak skulle motsvara kraven för inert avfall kunde tillåtas.
Bygglov i stadsdelen Majorna i Göteborg ----- Stadsplan från år 1878 har ansetts äga giltighet vid beviljande av bygglov. En av stadsbyggnadskontoret framtagen fördjupad kulturmiljöbeskrivning har möjliggjort en prövning enligt 3 kap. 1 § äldre plan- och bygglagen.
Tillsynsåtgärd avseende komplementbyggnad ----- Komplementbyggnad har uppförts närmare gräns mot gata än 4,5 m. Det undantag från bygglovsplikt som regleras i 8 kap. 4 § andra stycket äldre plan- och bygglagen har inte ansetts tillämpligt eftersom medgivande från granne inte kan inhämtas.
Domarjäv ------ Tekniskt råd deltog i två avgöranden från mark- och miljödomstol som innebar att beslut från en länsstyrelse rörande föreläggande att vid vite återställa stenmurar överprövades. Vid överklagande till Mark- och miljööverdomstolen gjordes jäv gällande. Jävet uppgavs bestå bl.a. i att tekniska rådet är gift med en tjänsteman på länsstyrelsen som uttalat sig i media i frågan om stenmurars bevarande. Tjänstemannen deltog inte i beslutet hos länsstyrelsen men ansågs ha tagit befattning med sakfrågan och, som hög tjänsteman, uttalat sig på länsstyrelsens vägnar. Omständigheterna har sammantaget ansetts vara ägnade att rubba förtroendet för tekniska rådets opartiskhet i enlighet med 4 kap. 13 § 10 punkten rättegångsbalken. Domarna har undanröjts och målen återförvisats till mark- och miljödomstolen för ny prövning.
Upphävande av beslut om antagande av detaljplan ----- Kommunen hade i en detaljplan reglerat fördröjningen av dagvattnet som en bestämmelse i planen vilket senare skulle följas upp i bygglovsprövningen. Frågan i målet var om kommunen hanterat dagvattenfrågan på ett riktigt sätt. Mark- och miljööverdomstolen fann att vare sig äldre plan- och bygglagen eller plan- och bygglagen ger möjlighet att i samband med bygglov tvinga fram den lösning på dagvattenhanteringen som planbestämmelsen angav. Detaljplanen saknade dessutom bestämmelser om tomtstorlek och hindrade därför inte en framtida delning av fastigheten innan den var bebyggd. Då kommunen inte klargjort i detaljplanen att det fanns förutsättningar att hantera dagvattnet upphävde Mark- och miljööverdomstolen planen.
Förrättning enligt anläggningslagen ----- Lantmäteriet beslutade, med stöd av 24 a § anläggningslagen, att en styrelse för en samfällighetsförening skulle få besluta att ändra andelstal då antalet hushåll som använder en fastighet ändras stadigvarande och en och samma fastighet får belastas av högst två hushåll. Mark- och miljööverdomstolen har upphävt Lantmäteriets beslut. Mark- och miljööverdomstolen har ansett att Lantmäteriets beslut inte är tillräckligt klart och tydligt. Begreppet ”hushåll” har inte ett så entydigt innehåll att det skulle vara lätt för styrelsen att konstatera att ändrade förhållanden inträtt och att därför förutsättningar för ändring av andelstalen föreligger. Att en fastighet får belastas av högst två hushåll skulle även kunna innebära möjligheter till en utjämning av kostnadsfördelningen som inte är förenlig med principen i 15 § anläggningslagen om att andelstal ska bestämmas främst med hänsyn till den nytta en fastighet har av anläggningen.
Strandskyddsdispens för musselodling ----- Fråga om dispens kunde meddelas för en odling av musslor i en havsvik i trakten av Lysekil. Mark- och miljööverdomstolen fann att musselodlingen har en viss positiv effekt för att motverka övergödning och inte bedömdes påverka växt- och djurlivet. Vidare ansågs att påverkan på det rörliga friluftslivet är begränsad och att det är svårt att lokalisera odlingen till annan plats. Vid en sammantagen bedömning fann Mark- och miljööverdomstolen att det förelåg särskilda skäl att bevilja strandskyddsdispens.
Ledningsrättslagens tillämplighet ----- Lantmäterimyndigheten beslutade att till förmån för kommunen upplåta ledningsrätt för vatten- och avloppsledningar i syfte att ansluta en fastighet till det allmänna vatten- och avloppsnätet. Fråga om ledningsrätt kunde upplåtas för enskild fastighet utanför verksamhetsområdet för en allmän va-anläggning. Mark- och miljööverdomstolen fann att ledningen inte ingick i den allmänna va-anläggningen och att förutsättningarna för ledningsrätt i 2 § första stycket 3 ledningsrättslagen inte heller i övrigt var uppfyllda. Mark- och miljööverdomstolen instämde därför i mark- och miljödomstolens bedömning att ledningsrättslagen inte var tillämplig på den aktuella va-ledningen.
Bygglov och byggnadsavgift ----- Nämnden beviljade bygglov för uppförande av ett fritidshus samt garage. Byggnation på fastigheten fortsatte efter det att bygglovet upphört att gälla. Nämnden, som bedömde att ett nytt bygglov krävdes för hela byggnaden, meddelade inte bygglov i efterhand samt påförde byggnadsavgift. Fråga i målet var vilka åtgärder som krävde en ny bygglovsprövning. Mark- och miljööverdomstolen fann att åtgärder som har utförts med stöd av ett gällande bygglov inte ska prövas igen i ett nytt bygglov. I målet saknades utredning om vilka åtgärder som utförts efter att bygglovet upphört att gälla. Mark- och miljööverdomstolen undanröjde därför nämndens beslut att avslå bygglov och återförvisade ärendet till nämnden för fortsatt utredning samt upphävde nämndens beslut om byggnadsavgift.
Föreläggande att vidta försiktighetsåtgärder med anledning av lågfrekvent buller från stillastående tåg. ----- Mark- och miljööverdomstolen fann att bedömning av om buller vid vissa nivåer är en olägenhet för människors hälsa ska ske utifrån den typ av ljud som det är frågan om i det enskilda fallet. När det gäller buller som innehåller en stor del lågfrekvent ljud bör denna bedömning enligt Mark- och miljööverdomstolen ske utifrån Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus (SOSFS 2005:6).
Tillstånd till anläggande och drift av biogasanläggning ----- Mark- och miljööverdomstolen har funnit att olägenheter och brister vid anläggningar som sökanden bedriver på andra platser i landet inte varit sådana att tillstånd ska vägras för den i målet aktuella ansökan med hänvisning till bristande vandel. Vid en prövning av lokaliseringen av den planerade anläggningen har domstolen bedömt att riskerna för att luktolägenheter skulle kunna drabba ett tätbefolkat område i omedelbar anslutning till anläggningen är sådana att det inte kan anses visat att den valda platsen uppfyller miljöbalkens krav på lokalisering.
Miljösanktionsavgift ----- En fastighetsägares flytt av en wc-tank till ny plats på fastigheten har varit att jämställa med inrättande av en ny avloppsanordning och därmed tillståndpliktig. Vid bedömningen har beaktats att frågan om anordningens lokalisering är en viktig del av prövningen och att tillståndet för den befintliga tanken inte kunde anses omfatta den ändrade lokaliseringen. Då något tillstånd inte sökts innan åtgärden utfördes har det funnits grund för att ta ut miljösanktionsavgift.
Saneringsansvar för förorenad damm ----- Ett moderbolag har i ett visst fall ansetts ansvarigt för att sanera en damm som förorenats av ett dotterbolag.
Förhandsbesked för uppförande av fritidshus inom strandskyddsområde ----- Mark- och miljööverdomstolen har, till skillnad från mark- och miljödomstolen, ansett att den kommunala nämnden vid sin prövning rörande förhandsbesked har gjort en prövning enligt ÄPBL och inte miljöbalken samt anfört att omständigheten att marken ifråga ligger inom strandskyddat område kan beaktas vid en sådan prövning.
Förbud mot viss vedeldning ----- Fråga om av länsstyrelsen förelagda försiktighetsmått och begränsningar beträffande vedeldning på fastigheter belägna på viss gata. Med stöd av 26 kap. 9 § miljöbalken hade länsstyrelsen förelagt om villkor för vedeldning på fastigheter belägna på viss gata. Någon individuell bedömning av eventuella bidrag till påtalade olägenheter från respektive fastighet hade inte skett och det fanns inte någon tydlig adressat i föreläggandet. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att föreläggandet var utformat som en generell föreskrift. En sådan generell föreskrift om tillfälligt förbud mot småskalig eldning med vissa fasta bränslen inom särskilt angivet område får kommunen meddela om det behövs för att hindra att olägenheter för människors hälsa uppkommer i kommunen. Länsstyrelsen har således inte haft behörighet att meddela sådana föreskrifter. Föreläggandet har undanröjts och målet återförvisats till nämnden för vidare utredning.
Föreläggande att åtgärda dike ----- Nybyggnation på en fastighet som förorsakar betydande olägenhet för grannfastighet i form av översvämningar bör kunna föranleda föreläggande om rättelse enligt äldre plan- och bygglagen.
Klagorätt i mål om tillstånd enligt 7 kap. 28 b § miljöbalken ----- Enskilda sakägare har inte ansetts ha rätt att överklaga länsstyrelsens beslut att ge tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken (Natura 2000-tillstånd).
Bygglov för utbyte av vindkraftverk ----- Fråga om den utredning som låg till grund för ansökan om bygglov varit tillräcklig för den avvägning mellan olika intressen som ska göras vid bedömningen av markens lämplighet enligt 2 kap. 1 § ÄPBL. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att så ej var fallet då vindkraftverket skulle placeras i nära anslutning till skyddsvärda områden för bl.a. fåglar och sökanden inte gjort någon egen inventering av förhållandena på den aktuella platsen.
Tillsynsavgift ----- Miljönämnden har rätt att ta ut en tillsynsavgift av Swedavia i egenskap av verksamhetsutövare till den civila flygverksamheten vid Luleå Airport. Detta trots att tillståndet för verksamheten vid flygplatsen har getts till Försvarsmakten. Generalläkaren är tillsynsmyndighet över den militära flygverksamheten vid flygplatsen.
Bygglov för reklamskylt ----- Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att det är förenligt med en detaljplan att uppföra en reklamskylt inom ett område som enligt detaljplanen utgör en allmän plats. Domstolen har vid bedömningen utgått från den allmänna platsens funktion inom ett planlagt område.
Föreläggande att vidta åtgärder enligt 10 kap. miljöbalken ----- Mark- och miljööverdomstolen fann i likhet med underinstanserna att två konkursbon bedrivit gruvverksamhet och därmed var att anse som verksamhetsutövare enligt 10 kap. miljöbalken. Domstolen framhöll att begreppet gruvverksamhet ska ses som en integrerad helhet bestående av flera delar. Med hänsyn till att föreläggandet var begränsat till vissa åtgärder avseende rening och egenkontroll har skäl för jämkning inte ansetts föreligga trots att konkursbona bedrev verksamheten under endast ett halvår.
Strandskyddsdispens för ändrad användning av receptionsbyggnad ----- Proportionalitetsprincipen enligt 7 kap. 25 § miljöbalken medför inte en möjlighet att meddela strandskyddsdispens med beaktande av andra omständigheter än de som anges i 7 kap. 18 c-d §§ miljöbalken. Mark- och miljööverdomstolen fann att det saknades särskilda skäl att bevilja strandskyddsdispens i målet.
Fastighetsreglering och anläggningsåtgärd ----- Mark- och miljööverdomstolen har i likhet med underinstanserna funnit att förutsättningarna enligt anläggningslagen är uppfyllda för inrättande av gemensamhetsanläggning i form av brandmur med grundförstärkning. Även frågor om fastighetsreglering, ersättning och rättegångskostnader.
Tidsbegränsat tillstånd för uttag av grundvatten för jordbruksbevattning ----- Mark- och miljööverdomstolen har i två fall begränsat tillstånd till uttag av grundvatten för jordbruksbevattning att gälla i 25 år. Omständigheterna i de bägge tillståndsansökningarna som enligt 16 kap 2 § första stycket miljöbalken påkallade tidsbegränsning fann domstolen vara osäkerhet om kunskapsläget beträffande grundvattenbildning, effekten av klimatförändringar och konkurrerande verksamheter om samma grundvattenuttag samt att användningen av jordbruksmark kan förändras över tiden.
Tillstånd till uppförande av ny kraftstation ----- Fråga om tillstånd till uppförande av en ny kraftstation med en ny turbin i anslutning till, och som ersättning för, ett befintligt kraftverk i nedre Dalälven på en älvsträcka som är skyddad mot vattenkraftsutbyggnad. Mark- och miljööverdomstolen fann att verkningarna av de planerade byggnadsåtgärderna, bl.a. ny intags- och utloppskanal, skulle medföra mer än obetydlig miljöpåverkan. Förbudet i 4 kap. 6 § miljöbalken mot vattenkraftsutbyggnad ansågs därför lägga hinder i vägen för att tillåta den ansökta verksamheten. - Även fråga om betydelsen i målet av att Regeringen funnit att det saknades förutsättningar för att ge tillåtelse enligt 7 kap. 29 § miljöbalken till att tillstånd lämnas till verksamheten.
Bygglov för uppförande av balkong ----- En balkong utan tak har genom dess placering och utformning ansetts öka en byggnads volym och därmed vara en tillbyggnad. Då balkongen var avsedd att utföras på en byggnad som i dess helhet är planstridigt placerad har hinder mot beviljande av bygglov ansetts föreligga.
Skadestånd enligt 32 kap. miljöbalken ----- På grund av en vägomdragning och byggandet av en 450 m lång bullervall i en båge runt en bostadsfastighet, belägen på landsbygden strax utanför ett samhälle, har störningar uppkommit för bostadsfastigheten. Från gårdsplan till vägbana är avståndet ca 100 m. Klagandena gjorde gällande att en ekonomisk skada i form av minskat marknadsvärde uppstått på grund av störningar från vägen i form av bl.a. buller och barriäreffekter. Efter en bedömning av de marknadsvärdepåverkande störningarna, bl.a. den estetiska immissionen och andra faktorer, kom Mark- och miljööverdomstolen fram till att störningarna var allmänvanliga, att skadan kunde uppskattas till omkring 5 % av marknadsvärdet och att detta fick tålas utan ersättning.
Avvisning av överklagande ----- Efter det att grannar (ej rågrannar) överklagat ett bygglovsbeslut avvisade länsstyrelsen överklagandet. Mark- och miljödomstolen undanröjde beslutet och visade målet åter till länsstyrelsen för ny handläggning, eftersom domstolen ansåg att grannarna hade rätt att överklaga. Bygglovssökande överklagade till Mark- och miljööverdomstolen som har avvisat överklagandet. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att mark- och miljödomstolens dom, trots den lämnade fullföljdshänvisningen, inte innehållit avgörande av någon fråga som inverkar på målets utgång och därför inte fick överklagas.
Antagande av detaljplan ----- Fråga om detaljplan innebar avvikelse från gällande översiktsplan. Eftersom översiktsplanen endast innehöll en redovisning av riksintresset, dess avgränsning och innebörd och inte utvecklade hur kommunen avsåg att tillgodose riksintresset eller angav kommunens planeringsinriktning, kunde den detaljplan som utarbetats för Slussen inte anses innebära en avvikelse från översiktsplanen. Kommunen hade därmed inte haft skyldighet att vidta de åtgärder som följer av 5 kap. 24 och 26 §§ äldre plan- och bygglagen. Även fråga om miljökonsekvensbeskrivningens avgränsning, redovisning av rimliga alternativ samt om detaljplanen innebar påtaglig skada på riksintressen.
Klagomål på buller m.m. ----- En mark- och miljödomstols underlåtenhet att på parts begäran hålla muntlig förhandling i ett mål som berört fråga om sådana civila rättigheter som avses i Europakonventionen har bedömts som ett rättegångsfel. Mark- och miljööverdomstolen har upphävt mark- och miljödomstolens dom och återförvisat målet till mark- och miljödomstolen för fortsatt handläggning.
Tillsynsavgift ----- Tillsynsmyndigheten har i enlighet med 26 kap. 1 § och 2 kap. 5 § miljöbalken ansetts ha rätt att utöva tillsyn över energianvändningen i en viss verksamhet. En tillsynsavgift baserad på att förnybar energi inte använts i verksamheten har, mot bakgrund av den motprestation som utförts i förhållande till avgiften, ansetts utgöra en avgift och inte varit att se som en skatt. Grund för avgiftsuttag har därför funnits.
Detaljplan för bostäder ----- Mark- och miljööverdomstolen har, i fråga om buller, godtagit kommunens tillämpning av den s.k. Stockholmsmodellen i detta fall, dvs. för bebyggelse inom tät stadsmiljö i centrala Stockholm. Mark- och miljööverdomstolen har även gjort bedömningen att de avvägningar som kommunen gjort mellan intresset av att inte påverka befintlig kulturmiljö och intresset av att bygga bostäder, får godtas med hänsyn till det handlingsutrymme som kommunen har.
Detaljplaner angående förskoleverksamhet respektive bostäder samt förhandsbesked för enbostadshus ----- Frågan i målen är om Saab AB:s intresse av att bedriva verksamheten vid flygplatsen i Linköping påverkas av den bebyggelse som omfattas av detaljplan/förhandsbesked. Bolaget har tillstånd att bedriva verksamhet motsvarande 50 000 flygrörelser per år. För att en detaljplan/förhandsbesked ska anses inkräkta på bolagets tillståndsgivna intresse av industriell verksamhet med provflygningar m.m. och därmed utgöra en olämplig lokalisering, krävs att åtgärden på ett oskäligt sätt kan förväntas påverka bolagets möjlighet att bedriva verksamhet enligt nu gällande tillstånd. - I Detaljplanen syftar till att skapa en permanent lösning för en förskoleverksamhet som redan finns på platsen. Då förskolan således kommer att bedrivas i en befintlig byggnad, som dessutom redan i dag är omgiven av bostadshus, finns enligt Mark- och miljööverdomstolens uppfattning inte risk att den aktuella detaljplanen...
Fråga om avledande av avloppsvatten eller markavvattning ----- Lantmäteriet har genom omprövning med stöd av anläggningslagen kompletterat en gemensamhetsanläggning för väg genom att tillföra den vissa anläggningar för dagvattenhantering. Mark- och miljödomstolen har därefter avvisat den ansökta åtgärden då det ansågs vara fråga om markavvattningsverksamhet som inte kan prövas i en anläggningsförrättning. Mark- och miljööverdomstolen fann att det inte enbart var fråga om avledande av vatten för viss eller vissa fastigheters räkning utan även att avleda vatten från en delsträcka av vägen, och att det därför var fråga om avloppsvatten och inte markavvattning. Vid den bedömningen är anläggningslagen tillämplig och Lantmäteriet behörig myndighet. Det överklagade avgörandet har därför undanröjts och målet visats åter till mark- och miljödomstolen för prövning av ansökan enligt anläggningslagen.
Tillstånd enligt miljöbalken till ombyggnad och drift av kraftverk ----- Mark- och miljödomstolen hade avslagit ansökan om tillstånd till ombyggnad och effektivisering av kraftverket med motiveringen att det samtidigt krävdes prövning av den befintliga anläggningens laglighet och att sökanden inte ansökt om lagligförklaring. Mark- och miljööverdomstolen fastställde domen med motiveringen att verksamhetsutövaren inte visat att en dom från år 1889, angående tillstånd att anlägga en damm, innefattade tillstånd att anlägga och driva kraftverket och att den nu aktuella ansökan därför borde omfatta ansökan om lagligförklaring av kraftverket och dess anordningar.