MIG 2009:1
I mål om uppehållstillstånd, där klaganden har anknytning till Sverige genom sambo som är bosatt här i landet, har skäl ansetts föreligga att göra undantag från huvudregeln att uppehållstillstånd ska ha sökts och beviljats före inresan till Sverige, dels då det kunde antas att klaganden får svårigheter att få pass efter hemkomsten, dels då det fanns synnerliga skäl eftersom klaganden tidigare varit diplomatisk tjänsteman här. Klaganden har gjort sannolikt att han saknade möjlighet att erhålla hemlandspass varför Migrationsöverdomstolen bedömde att förutsättning att erhålla främlingspass torde föreligga. Målet återförvisades till Migrationsverket för fortsatt handläggning.
MIG 2009:2
Det förhållandet att en utlänning under en längre tid uppehållit sig illegalt i Sverige är en omständighet som väger tungt mot att bevilja undantag från huvudregeln om att uppehållstillstånd ska ha sökts och beviljats före inresan i landet. Att utlänningen, oavsett vederbörandes kön, har ett underårigt barn i Sverige som är svensk medborgare, utgör i sig inte synnerliga skäl att frångå samma regel. Inte heller en separation i händelse av militärtjänstgöring under en tid av 18 månader utgör skäl att frångå huvudregeln.
MIG 2009:3
Ett tidigare beviljat tidsbegränsat uppehållstillstånd för annat ändamål än besök bör som regel anses utgöra synnerliga skäl för att göra undantag från huvudregeln att ansökan om uppehållstillstånd ska ges in och beviljas före inresan i Sverige, när den enskilde ansöker om fortsatt tidsbegränsat uppehållstillstånd och till stöd för ansökan åberopar en ny grund. Förutsättningar för att göra undantag från nämnda huvudregel har ansetts föreligga när en utlänning som beviljats upprepade tillstånd att vistas i Sverige för studier därefter åberopat anknytning till sin härvarande sambo.
MIG 2009:4
För att ett internt flyktalternativ ska kunna anses föreligga måste det dels vara fråga om ett relevant alternativ, dvs. att den enskilde måste på annan ort eller annat område ha tillgång till ett effektivt skydd, dels vara rimligt att utlänningen begagnar sig av ett sådant alternativ. Migrationsverket har bevisbördan för att ett internt flyktalternativ föreligger och det ankommer företrädesvis på Migrationsverket att identifiera det område i hemlandet som skulle kunna utgöra ett internt flyktalternativ i det enskilda fallet. En asylsökande som har bedömts hysa en välgrundad fruktan för att vid ett återvändande till hemorten utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, har ansetts sakna ett relevant internt flyktalternativ och beviljats permanent uppehållstillstånd som skyddsbehövande.
MIG 2009:5
För att förlängt uppehållstillstånd för studier ska medges krävs det att studenten i nära anslutning till början av studietiden uppvisar tryggad försörjning samt medel för återresa. Godtagbara framsteg i studier motsvarar 15 högskolepoäng under första året, 22,5 högskolepoäng under andra året och 30 högskolepoäng under tredje och följande år. Kravet är detsamma oavsett undervisningsspråk. Det är de högskolepoäng som uppnåtts under tiden för det senaste uppehållstillståndet som ska ligga till grund för bedömningen av om studenten gjort godtagbara framsteg i sina studier. Exempelvis visad sjukdom eller liknande skäl såsom nära anhörigs sjukdom eller dödsfall kan leda till att lägre studieresultat godtas.
MIG 2009:6
När en utlänning i samband med sin ansökan om resedokument hävdat att han är flykting har hans ansökan i första hand förutsatts avse resedokument enligt konventionen den 28 juli 1951 angående flyktingars rättsliga ställning (flyktingkonventionen) och först i andra hand resedokument enligt - den mindre förmånliga - konventionen den 28 september 1954 angående statslösa personers rättsliga ställning. Utlänningen har därför ansetts ha rätt att överklaga Migrationsverkets beslut att bevilja honom resedokument enligt konventionen den 28 september 1954 angående statslösa personers rättsliga ställning.
MIG 2009:7
För att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska kunna beviljas krävs att sökanden uppvisar sitt pass i original för berörd svensk myndighet.
MIG 2009:8
Synnerligen ömmande omständigheter enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen har inte ansetts föreligga för ett ensamkommande barn utan anhöriga i Sverige.
MIG 2009:9
Synnerligen ömmande omständigheter enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen har vid en sammantagen bedömning ansetts föreligga för ett ensamkommande barn utan anhöriga i Sverige vars framtida psykosociala utveckling och hälsa på ett avgörande sätt skulle äventyras om han tvingades återvända till hemlandet. Härvid beaktades också de omständigheter som bidragit till pojkens allvarliga hälsotillstånd, hans avsaknad av kontaktnät i hemlandet samt de rådande förhållandena i hans hemland.
MIG 2009:10
En dom avseende uppehållstillstånd på grund av studier då ansökan gjorts från ett annat land än Sverige tillhör inte det slags avgörande som enligt någon bestämmelse i utlänningslagen eller av annat skäl gäller omedelbart. En sådan dom ska således vara lagakraftvunnen för att vara verkställbar. Möjlighet för migrationsdomstol att förordna om omedelbar verkställighet saknas.
MIG 2009:11
Uppehållsrätt föreligger inte för tredjelandsmedborgare som ingått äktenskap uteslutande i syfte att kringgå bestämmelserna om inresa och uppehälle för medborgare i tredje land.
MIG 2009:12
När en återkallelse av ett permanent uppehållstillstånd aktualiseras på grund av att utlänningens bosättning i Sverige har upphört kan skäl finnas att underlåta att återkalla uppehållstillståndet med beaktande av bestämmelsen i 5 kap. 3 a § 4 utlänningslagen. Vid bedömningen ska vistelsen i Sverige i förhållande till utlandsvistelsens längd ha en avgörande betydelse. Hänsyn ska också tas till omständigheterna i det särskilda fallet, t.ex. anknytning till hemlandet jämfört med annan särskild anknytning till Sverige. Migrationsöverdomstolen fann vid en samlad bedömning att utlänningens anknytning till hemlandet var starkare än anknytningen till Sverige. Tillräckliga skäl för att underlåta att återkalla uppehållstillståndet har därför inte ansetts föreligga.
MIG 2009:13
För att uppehållstillstånd ska komma ifråga sedan ett avlägsnandebeslut preskriberats krävs att verkställighet inte har kunnat ske trots att utlänningen fullgjort sin skyldighet att medverka till verkställigheten. Skyldigheten att medverka till verkställigheten innefattar bl.a. ett krav på att den ut- eller avvisade i så stor utsträckning det är möjligt aktivt deltar i arbetet med att fastställa sin identitet. En ut- eller avvisad person som visserligen inte har hållit sig gömd eller på annat sätt undvikit kontakt i samarbetet med de verkställande myndigheterna, men som i övrigt förhållit sig passiv har inte ansetts uppfylla kravet på medverkan.
MIG 2009:14
Migrationsdomstol är skyldig att hålla muntlig förhandling i mål om utvisning av en tredjelandsmedborgare som är familjemedlem till en EES- medborgare.
MIG 2009:15
Den omständigheten att ett avvisnings- eller utvisningsbeslut tillfälligtvis inte får verkställas enligt 12 kap. 9 § utlänningslagen innebär inte att verkställighetsärendet förfallit. Utlänningen har således möjlighet att, även under en period av tillfälligt avbruten verkställighet, få en ny prövning av om det föreligger verkställighetshinder.
MIG 2009:16
Fristen för att verkställa en överföring enligt Dublinförordningen räknas från det domstolsavgörande genom vilket överföringen prövas i sak och som inte längre kan utgöra hinder för att genomföra överföringen och inte från det interimistiska domstolsbeslut genom vilket det förordnats att överföringen tills vidare inte får genomföras.
MIG 2009:17
Minderåriga barn som utifrån har ansökt om uppehållstillstånd grundat på anknytning till sin härvarande myndiga syster har inte ansetts processbehöriga i mål enligt utlänningslagen. Deras härvarande syster, som inte har kunnat visa att hon är barnens legala vårdnadshavare, har inte ansetts behörig att föra barnens talan. Eftersom det inte heller ansågs finnas annan möjlighet för barnen att anhängiggöra sin talan i Migrationsöverdomstolen avvisades överklagandet.
MIG 2009:18
Ett förordnande som offentligt biträde för en förvarstagen person omfattar - utöver själva förvarsfrågan - även beslut om avskiljande och placering i häkte av den förvarstagne. Det offentliga biträdet har därmed rätt till skälig ersättning för det biträde som lämnats den förvarstagne i samband med överklagande av Migrationsverkets beslut i samma frågor.
MIG 2009:19
Engagemang för en organisation som varit delaktig i terroristhandlingar har ansetts utgöra synnerliga skäl att inte bevilja uppehållstillstånd.
MIG 2009:20
Ett lagakraftvunnet avvisningsbeslut som meddelats enligt 1989 års utlänningslag, men som verkställts efter ikraftträdandet av 2005 års utlänningslag, har inte ansetts preskriberat och har därmed kunnat verkställas på nytt när utlänningen inom fyra år återvänt till Sverige. En ny ansökan om uppehållstillstånd ska i ett sådant fall prövas som ett ärende om verkställighet inom ramen för reglerna i 12 kapitlet i 2005 års utlänningslag.
MIG 2009:21
Fråga om uppehållsrätt - En tredjelandsmedborgare, som ingått äktenskap med en i Sverige bosatt unionsmedborgare och som av annan medlemsstat dömts för grovt narkotikabrott till fängelse samt till utvisning med livstids inreseförbud, har utvisats ur Sverige av hänsyn till allmän ordning och säkerhet. I enlighet med gemenskapsrätten och Europaparlamentet och Rådets direktiv 2004/38/EG om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier m.m. (rörlighetsdirektivet) ska den medlemsstat där en person gör gällande uppehållsrätt, innan eventuell utvisning kan ske, alltid göra en bedömning utifrån gemenskapsrätten om personen alltjämt utgör ett verkligt och tillräckligt allvarligt hot mot allmän ordning och säkerhet. Det omprövningsförfarande av ett meddelat återreseförbud som regleras i artikel 32 i rörlighetsdirektivet tar sikte på återreseförbud som meddelats av hänsyn till allmän ordning och säkerhet och aktualiseras ...
MIG 2009:22
Vid prövning av om uppehållsrätt föreligger för en minderårig EES- medborgare, barn till en EES-medborgare och en medborgare i ett tredjeland, ska prövningen omfatta barnets självständiga uppehållsrätt. Om barnet befinns ha uppehållsrätt, har även föräldern från tredjeland, som har den faktiska vårdnaden om barnet, legal rätt att vistas i Sverige.
MIG 2009:23
I mål om uppehållstillstånd, där klaganden åberopat anknytning till anhörig i Sverige som beviljats uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt, har det med hänsyn till den härvarande personens situation inte ansetts föreligga sådana udda och ömmande omständigheter att uppehållstillstånd beviljats. Synnerliga skäl för att bevilja klaganden uppehållstillstånd på grund av annan särskild anknytning till Sverige har inte heller ansetts föreligga.
MIG 2009:24
Frågan om en person som ansöker om svenskt medborgarskap, trots ett längre avbrott i sin hemvisttid, genom dispens ska kunna tas upp till svensk medborgare redan efter en kortare tids (ca ett år och tre månader) ny hemvist i Sverige.
MIG 2009:25
Familjeåterföreningsdirektivet är inte tillämpligt när anknytningspersonen beviljats uppehållstillstånd i Sverige såsom skyddsbehövande i övrigt.
MIG 2009:26
I mål om uppehållstillstånd, där klaganden åberopat anknytning till vuxet barn bosatt i Sverige, har det ansetts föreligga synnerliga skäl att bevilja uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 3 a § tredje stycket 3 utlänningslagen.
MIG 2009:27
För att det ska anses råda ett tillstånd av inre väpnad konflikt i utlänningslagens mening måste vissa i avgörandet närmare angivna förutsättningar vara uppfyllda. I Somalias huvudstad Mogadishu har vid tidpunkten för avgörandet ansetts råda ett sådant tillstånd. En asylsökande därifrån, utan internt flyktalternativ, har därför bedömts vara skyddsbehövande i övrigt.
MIG 2009:28
Särskilda skäl att erkänna ett utländskt äktenskap har ansetts föreligga, trots att anknytningspersonen vid tidpunkten för äktenskapets ingående med sökanden var gift med annan person, eftersom det första äktenskapet var upplöst vid tidpunkten för Migrationsverkets bedömning av frågan om uppehållstillstånd.
MIG 2009:29
För att ett särskilt beroendeförhållande enligt utlänningslagen ska föreligga krävs att det, utöver det naturliga band som finns mellan nära anhöriga, även finns ytterligare faktorer som gör att dessa inte kan leva åtskilda från varandra.
MIG 2009:30
Behovet av muntlig förhandling är särskilt framträdande i mål som rör avvisning eller utvisning av en utlänning som ansöker om uppehållstillstånd på grund av uppgivet flyktingskap eller såsom skyddsbehövande i övrigt och där en bedömning av trovärdigheten i den lämnade berättelsen har omedelbar betydelse för frågan om uppehållstillstånd. Är innehållet i de åberopade uppgifterna och utlänningens agerande sådant att det framstår som klart att uppgifterna är oförenliga och inte överensstämmer med verkligheten behöver inte någon muntlig förhandling hållas, trots att utlänningen begärt detta.
MIG 2009:31
I mål om uppehållstillstånd har en kvinna med barn beviljats permanent uppehållstillstånd i Sverige med stöd av 5 kap. 6 § utlänningslagen på grund av risken för social utstötning vid ett återvändande till hemlandet. Vid den sammantagna bedömningen av om det förelegat synnerligen ömmande omständigheter har särskild hänsyn tagits till att kvinnan inte vistats i hemlandet på cirka 14 år och till att kvinnan och barnet saknat ett socialt nätverk i hemlandet (I). Däremot har en ensamstående man som inte vistats i sitt hemland på cirka 14 år och som saknat släkt i hemlandet inte beviljats uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter (II).
MIG 2009:32
Ett beslut om överföring enligt Dublinförordningen kan göras gällande mot den enskilde trots att det efter beslutet kommer fram att han eller hon har flyktingstatus i mottagarlandet.
MIG 2009:33
Synnerliga skäl enligt 5 kap. 3 a § tredje stycket 3 utlänningslagen har inte ansetts föreligga för en familj som vistats i Sverige under nio års tid till följd av mannens arbete vid en utländsk beskickning. Inte heller har synnerligen ömmande omständigheter enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen ansetts föreligga.
MIG 2009:34
Bestämmelsen i 13 kap. 1 § första meningen utlänningslagen (2005:716) innebär att Migrationsverket inte får neka uppehållstillstånd efter det att ny prövning beviljats enligt 12 kap. 19 § samma lag utan att muntlig handläggning har förekommit hos Migrationsverket.
MIG 2009:35
Ett beslut om tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljats av migrationsdomstol har ansetts vara överklagbart av utlänning som yrkat permanent uppehållstillstånd.
MIG 2009:36
En läkare, en akademiker och en musiker, samtliga från Irak, har inte ansetts tillhöra viss samhällsgrupp i utlänningslagens mening.
MIG 2009:37
EES-medborgares familjemedlemmar kan få undantag från huvudregeln i 5 kap. 18 § utlänningslagen (2005:716) om att en utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En sådan ansökan om uppehållstillstånd kan i enlighet med 4 kap. 17 § utlänningsförordningen (2006:97) prövas trots att de befinner sig här i landet. Vidare förhindrar inte det förhållandet att ett äktenskap mellan tredjelandsmedborgaren och EES-medborgaren ingåtts först i Sverige att uppehållsrätt kan föreligga.