Bestämmelserna i 12 kap. 47 och 49 §§ jordabalken reglerar i vad mån en av hyresgästerna i ett gemensamt hyresavtal har rätt att få hyresavtalet förlängt för egen del. Den ena av två hyresgäster i ett gemensamt hyresavtal har dock inte ansetts kunna åberopa en rätt enligt 47 § när hyresavtalet har överförts på den andra hyresgästen. Dessutom fråga om s.k. nödvändig processgemenskap i hyresförhållanden.
Hyresnämndsmål. I mål om godkännande av förbättringsåtgärder skulle ha krävts en omfattande prövning för att avgöra vilka åtgärder i fastighetsägarens ansökan som är tillståndpliktiga och vilka som inte är tillståndspliktiga. Vid prövningen har åtgärderna inte ansetts behöva skiljas åt.
Hyresnämndsmål. Sedan hyresgästen (en fysisk person) krävt återbetalning av för mycket erlagd hyra enligt 12 kap. 55 d § jordabalken har hyresvärden invänt att hyresavtalet träffats med ett bolag som hyresgäst. Hyresavtalets oklarhet om den fysiska personen eller bolaget är att anse som hyresgäst har fått gå ut över hyresvärden. Invändningen har därför inte godtagits.
Hyresnämndsmål. En bostadshyresgäst har uppställt villkor om ersättning vid byte av lägenheten. Hyresgästen har ansetts härigenom ha åsidosatt sina förpliktelser i så hög grad att hyresavtalet inte skäligen borde förlängas.
En dödsbodelägares betalning enligt ett arvskiftesavtal av viss skifteslikvid till en annan dödsbodelägare har i visst fall ansetts innebära ett preskriptionsavbrytande erkännande av återstående skuld.
Hyresnämndsmål. I mål om förlängning av hyresavtal enligt 12 kap. 46 § första stycket 1 jordabalken (förverkande) har hyresvärden anmodat hyresgästen att vidta rättelse samt sagt upp hyresavtalet i en och samma handling. Uppsägningen har inte ansetts ha föregåtts av en korrekt rättelseanmaning, varför hyresavtalet inte kunde upphöra enligt den åberopade upphörsgrunden.
Hyresnämndsmål. En dotter hade bott tillsammans med sin mor i dennas lägenhet i tre år, då modern togs in på sjukhus och sedan avled. Eftersom dottern behållit sin lägenhet under denna tid och endast flyttat in till modern för att vårda henne har en verklig boendegemenskap mellan modern och dottern inte ansetts föreligga. En ansökan från dödsboet om att få överlåta hyresrätten enligt 12 kap. 34 § andra stycket jordabalken på dottern har därför ogillats.
Hyresnämndsmål. Kommunen hyr en bostadslägenhet för att i sin tur hyra ut den till familjer med behov av övergångsbostäder. Kommunens behov av lägenheten har vid en prövning enligt 12 kap. 46 § första stycket 10 jordabalken bedömts som skyddsvärt. Det förhållandet att lägenheten vid tidpunkten för prövningen på grund av vissa omständigheter inte beboddes av någon sådan familj har inte ändrat bedömningen.
Hyresnämndsmål. En person som har sin permanentbostad i Norsesund 37 km utanför Göteborg, vars sambo arbetar på Göteborgsoperan, har en lägenhet i Göteborg. Lägenheten har inte ansetts utgöra ett nödvändigt bostadskomplement för sambon, trots dennes oregelbundna arbetstider, då permanentbostaden ansetts ligga inom pendlingsavstånd och med bra allmänna kommunikationer.
Fråga om tingsrätt har förfarit felaktigt genom att inte delge kompletteringsföreläggande vid avvisningsäventyr samt även om klaganden haft laga förfall för sin underlåtenhet att inte efterkomma föreläggandet.
Tolk, som har hörts som vittne i brottmål, har tillerkänts ersättning av allmänna medel för den inkomst som han sannolikt skulle ha gått miste om på grund av att vittnesmålet kommit emellan och förhindrat tolkuppdrag.
Virkestransporter har körts över en fast fornlämning och fornminnet har skadats. Fråga är om den drivningsledare som har bestämt transportvägen har vidtagit tillräckliga åtgärder för att efterforska förekomsten av fornlämningar längst transportvägen för att inte kunna anses genom vårdslöshet ha orsakat skadan.
Fråga om staten eller konkursboet skall svara för konkurskostnaderna när beslut om konkurs upphävts efter överklagande sedan det visat sig att någon utomstående gett in konkursansökan i gäldenärens namn men utan dennes vetskap.
Vid straffmätning har med tillämpning av 29 kap. 5 § brottsbalken hänsyn tagits till de verkningar ett längre fängelsestraff skulle få för den dömdes underåriga barn. Att det därför funnits skäl att döma till ett lägre straff än vad straffvärdet motiverar har inte ansetts medföra att presumtion för fängelse på grund av straffvärdet skall frångås. Möjligheten att döma till samhällstjänst har dock bedömts med utgångspunkt i ett tänkt alternativstraff.
Sedan tingsrätten avskrivit ett där anhängigt tvistemål, har hovrätten avvisat en påstådd successors överklagande i fråga om rätten att överta kärandens talan i det avskrivna målet.
En arbetstagare har använt den dator som arbetsgivaren tillhandahållit som arbetsredskap för att för egen räkning kopiera ett kundregister, vilket arbetstagaren i och för sig haft tillgång till på arbetsplatsen. Förfarandet har ansetts utgöra ett olovligt brukande enligt 10 kap. 7 § brottsbalken.
Innehavare av en ekonomisk andel i ett kommanditbolag har ansetts ha ställning som kommanditdelägare och därmed som bolagsman i enlighet med 2 kap. 27 § handelsbolagslagen. Andelsinnehavaren har till följd härav varit berättigad att ansöka om förordnande av likvidator för likvidation av kommanditbolaget.
Fråga i mål om remburs dels om ett med arabiska skrivtecken utfärdat dokument kunde anses rembursenligt när det inom den granskande svenska banken saknades kunskaper i arabiska, dels om det förelegat skadeståndsskyldighet för denna bank, som visserligen inte haft något uppdragsförhållande med den svenska säljaren av trävaror men som lämnat felaktig uppgift vid remburshandläggningen och vid lämnande av information.
Fråga om ett bolag genom viss TV-reklam överträtt ett informationsföreläggande från Konsumentombudsmannen och om förutsättningar för att därvid döma ut förelagt vite. Även fråga om jämkning av vitet.
Vite för tilltalads utevaro från huvudförhandling i brottmål har inte ansetts kunna utdömas när den tilltalade i god tid före huvudförhandlingen anmält förhinder och därmed får anses ha yrkat att huvudförhandlingen skulle ställas in, men tingsrätten underlåtit att före huvudförhandlingen fatta beslut med anledning av yrkandet.
Allmän plats för vilken lokala trafikföreskrifter utfärdats hade enligt ett arrendeavtal upplåtits för parkering för endast vissa taxibolags bilar. Förare av taxibil som parkerat på området och som inte var ansluten till något av de bolag som omfattades av avtalet har dömts för egenmäktigt förfarande.
Dödsbodelägare ingav till tingsrätten en skrivelse rörande klander av testamente inom sex månader från det att testamentet delgavs honom. I skrivelsen angavs ingen svarande. Efter sexmånadersfristen angavs en testamentstagare som svarande. Talan har avvisats såsom för sent väckt.
Innehav, huvudsakligen i överlåtelsesyfte, av 12,89 gram heroin och 2,32 gram fentanyl har bedömts som narkotikabrott av normalgraden. Frågan om fentanylens större farlighet i jämförelse med heroin kunde motivera att brottet skulle rubriceras som grovt narkotikabrott har besvarats nekande.
Arbetstagare som sagts upp före arbetsgivarens konkurs har för rätt till lönegaranti ansetts skyldig att vara anmäld hos offentlig arbetsförmedling som arbetssökande under tiden mellan konkursbeslutet och den dag då han fick kännedom om detta beslut.
Bötesförvandling har inte ansetts nödvändig i ett fall där böterna, som endast när det gällde det äldsta straffet var dagsböter och i övrigt penningböter avseende brott av lindrig karaktär, var utspridda på förhållandevis lång tid och den dömde inte ådragit sig nya böter under det senaste året. Hänsyn togs också till den dömdes personliga förhållanden.
I ett brottmål där en person åtalats för misshandel av sin son och för misshandel av och olaga hot mot sonens mor har samme advokat utsetts till såväl särskild företrädare för sonen som målsägandebiträde för modern. Med hänsyn till kravet på oberoende för den särskilde företrädaren har detta inte ansetts vara lämpligt.
Vid begäran om övertagande av käromål enligt 13 kap. 7 § rättegångsbalken har frågan om det förelegat en giltig överlåtelse av tvisteföremålet prövats som en incidensfråga. Därvid har konkursbos disposition avseende tvisteföremålet ansetts sakna civilrättslig verkan gentemot konkursgäldenären, när konkursboet uttryckligen förklarat sig inte vilja inträda som part i rättegången.
Stämpelskatt har ansetts inte böra utgå vid förvärv av fast egendom då vederlaget uppgått till mindre än 85 procent (68 procent) av egendomens värde i stämpelskattehänseende och då överlåtaren i skrivelse till skattemyndigheten givit uttryck för att det varit fråga om gåva.
Vid vakans i styrelsen för ett aktiebolag har styrelsen ansetts beslutsför med den kvarvarande styrelseledamoten och denne har därmed även ansetts vara bolagets behörige ställföreträdare fram till nästa ordinarie stämma. Styrelseledamoten har därigenom ägt företräda gäldenären vid ansökan om aktiebolagets försättande i konkurs.
Fråga om inskrivning av ändring av tomträttsavtal är utan betydelse för pantbrevsinnehavares säkerhet och därför kan ske utan samtycke från denne har i visst fall besvarats nekande. Tillika fråga om nödvändigheten av att förete pantbrev i original i inskrivningsärendet.
En svensk äktenskapsskillnadsdom har ansetts oförenlig med en fransk dom angående underhåll till separerad maka (séparation de corps). Den franska domen har därför inte med stöd av Luganokonventionen kunnat förklaras verkställbar i Sverige.
Hyresnämndsmål. I mål om ändring av hyresvillkor avseende hyra enligt 12 kap. 54 § jordabalken har den hyresgästförening som ingått förhandlingsöverenskommelsen avseende hyran ansetts böra beredas tillfälle att yttra sig innan hyresnämnden fattade beslut om ändring av hyran. Hyresnämndens beslut har därför undanröjts och målet återförvisats till nämnden för fortsatt handläggning.
Hyresnämndsmål. Fråga bl.a. i målet när endast mannen undertecknat ett bostadshyresavtal om hustrun ändock kan anses som medhyresgäst och således få hyresavtalet förlängt för egen del, trots att hon inte har sin bostad i lägenheten. Frågan har besvarats nekande.
Hyresnämndsmål. Bestämmelsen i 12 kap. 42 § tredje stycket jordabalken att uppsägning av ett hyresavtal som gäller bostadslägenhet enligt första stycket 6 på grund av störningar i boendet inte får ske förrän socialnämnden underrättats enligt 25 § andra stycket har ansetts böra tillämpas lika oavsett om uppsägningen gjorts till omedelbart upphörande (prövning hos kronofogdemyndighet eller tingsrätt) eller med iakttagande av uppsägningstid till hyrestidens utgång (prövning hos hyresnämnd).
Ett bolag har underlåtit att organisera arbetsmiljöarbetet på sådant sätt att olycksfallsrisker för en arbetstagare bedömts och upplysningar därom lämnats till arbetstagaren. Underlåtenheten har ansetts ha förorsakat arbetstagarens död. Bolagets VD har befunnits ansvarig för bolagets underlåtenhet och har till följd därav dömts för arbetsmiljöbrott.
Intrång på annans Internethemsida och e-post har bedömts som sexuellt ofredande - fråga om gränsdragningen mot ofredande och vad som utgör fullbordat brott.
Avtal om avbrytande av havandeskap mot viss ersättning har ansetts ogiltigt och sakna rättsverkan på grund av att det strider mot goda seder. Talan om att avtalad ersättning skall utges har därför avvisats.
Underlåtenhet av ordningsvakt att rapportera ett fall av misstänkt misshandel, som han fått kännedom om, till polisen i enlighet med bestämmelsen i 4 § ordningsvaktsförordningen har ansetts vara tjänstefel. Brottet bedömdes dock som ringa och åtalet ogillades.
Medel innestående på konto för individuellt pensionssparande har ansetts fria från utmätning då spararen inte under något år betalat in sparbelopp som varit mer än dubbelt så stort som genomsnittet av de årliga inbetalningar som skett under spartiden. Vid genomsnittsberäkningen har endast inbetalningar för avslutade kalenderår fram till det år då utmätningsbeslutet fattades ansetts skola ingå.
Den som yrkesmässigt hanterar livsmedel är skyldig att utöva egentillsyn bl.a. genom att på uppmaning av tillsynsmyndigheten upprätta och följa ett program för egentillsynen, ett s.k. kontrollprogram. Då föreskrifterna i ett sådant egenkontrollprogram varit vagt och otydligt utformade har de tilltalades uppgifter om hur de uppfyllts godtagits och brottet mot livsmedelslagen har befunnits vara ringa och därmed straffritt.
Återvinning i konkurs. Ett bolag, som senare försatts i konkurs, har under en av konkursboet i målet angiven tidsperiod till en leverantör betalat större belopp än vad leverantören under samma period levererat för. I målet uppstår fråga dels om betalningarna avsevärt har försämrat konkursboets ekonomiska ställning, dels om betalningarna varit ordinära.
Hyresnämndsmål. Osäkerheten om vem som har rätt att företräda hyresvärden har - bl.a. med hänsyn till innehållet i 12 kap. 20 § 2 st. 2 meningen jordabalken - inte medfört rätt för hyresgästen att deponera hyran enligt lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos myndighet. Hyresvärdens yrkande att hyresavtalet skall upphöra enligt 12 kap. 46 § 1 st. 2 jordabalken på grund av hyresgästens betalningsförsummelser har därför bifallits.
En man har befunnits under en fyramånadersperiod ha gjort sig skyldig till dels olaga hot vid fyra skilda tillfällen mot sin f.d. hustru, dels ofredande genom att under samma period vid upprepade tillfällen ha ringt henne ett stort antal telefonsamtal. Gärningarna har inte bedömts som grov kvinnofridskränkning utan mannen har dömts för vart och ett av de enskilda brotten. Vid bedömningen har bl.a. beaktats att det mellan mannen och kvinnan under en utdragen och i flera avseenden uppslitande skilsmässoprocess förekommit åtskilliga konfrontationer med häftiga ordväxlingar från båda sidor och att gärningarna sedda mot denna bakgrund typiskt sett inte syntes vara ägnade att allvarligt skada kvinnans självkänsla.
Fråga om påföljden för grovt rattfylleri kan stanna vid villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst när föraren haft en blodalkoholhalt om 1,27 promille och körningen varit trafikfarlig. Frågan har besvarats nekande.
Hemsida på Internet med personuppgifter. Överträdelse av personuppgiftslagens bestämmelser om anmälningsskyldighet och förbud mot behandling av känsliga personuppgifter utan uttryckligt samtycke har i visst fall ansetts som ringa och därmed straffritt. - Fråga om direktivkonform lagtolkning, begreppet automatiserad behandling av personuppgifter, begreppet privat behandling av personuppgifter, undantag för personuppgifter i löpande text, begreppet hälsa, lagens förenlighet med regeringsformens och Europakonventionens bestämmelser om yttrandefrihet, det gemenskapsrättsliga proportionalitetsbegreppet, legalitetsprincipen samt straffrihet för ringa fall.
På ansökan av en bostadsrättsförening har kronofogdemyndigheten genom utslag förpliktat en bostadsrättsinnehavare att avflytta från sin lägenhet på grund av att föreningen vägrats tillträde för att utöva tillsyn eller utföra nödvändigt arbete. Innan beslutet vunnit laga kraft har föreningen vid tingsrätten väckt ny talan om skyldighet för bostadsrättsinnehavaren att avflytta från lägenheten på grund av bl.a. vanvård. Bestämmelsen om lis pendens har ansetts hindra den nya talan.
Har en särskilt förordnad boutredningsman i ett internationellt dödsbo ådragit sig skadeståndsskyldighet för en ren förmögenhetsskada genom att inte bevaka ett testamente efter den döda? Omfattar principalansvaret i så fall en sådan skada som vållats av en anställd? (Jfr NJA 2000 s. 639).
Skattemyndighet har fattat beslut om fastställande av gåvoskatt före den 1 juli 2001 och sedan fattat beslut i återvinningsärende efter detta datum. Hovrätten har ansett sig inte behörig att pröva överklagandet av beslutet i återvinningsärendet. Överklagandet har avvisats och överlämnats till länsrätten.
Hyresnämndsmål. I syfte att få tillstånd att hyra ut lägenheten i andra hand har en hyresgäst vilselett hyresvärden beträffande andrahandshyrans storlek genom att visa upp kontrakt med betydligt lägre hyra än han enligt i övrigt likalydande kontrakt tagit ut av andrahandshyresgästerna. Det har, vid tillämpning av 12 kap. 46 § första stycket 2 jordabalken, ansetts som ett åsidosättande av hyresgästens förpliktelser att lämna hyresvärden oriktiga uppgifter beträffande förhållanden som är av betydelse för hyresförhållandet.
Våldtäkt har inte betraktats som ett s.k. egenhändigt brott utan medgärningsmannaskap har ansetts föreligga avseende våldtäkt som annan handlande utsatt målsäganden för.
Offentlig försvarare för en sextonåring har tillerkänts ersättning för en och en halv timmes tidspillan som uppstått i samband med rättens överläggning till dom.
Ersättning enligt 2 kap. 3 § skadeståndslagen (1972:207) för kränkning genom brott har utgått till en skadelidande i ett fall där skadevållaren gjort sig skyldig till grovt rattfylleri, vårdslöshet i trafik och obehörigt avvikande från trafikolycksplatsen.
I ett mål som avsett en negativ fastställelsetalan har ovissheten om ett rättsförhållande inte ansetts lända till förfång för käranden varför käromålet har avvisats. De rättsliga anknytningspunkterna till en annan stat har ansetts vara inte obetydligt starkare än anknytningen till Sverige. Härtill kom att ett avgörande av en svensk domstol inte kunde antas få sådan avgörande betydelse vid en kommande fullgörelsetalan i den andra staten som räckte för att förfångsrekvisitet skulle anses uppfyllt.
Frågan om en förmögenhetsökning huvudsakligen uppkommen till följd av att gäldenärens hyresrätt ombildades till bostadsrätt innebar att gäldenärens ekonomiska förhållanden väsentligen hade förbättrats efter skuldsaneringen. Även fråga om rättegångskostnader i skuldsaneringsärenden.
Hyresnämndsmål. I mål om s.k. blockuthyrning uppkommer frågan om parterna kan avtala bort den rätt att begära villkorsändring som bostadshyresgäster har i andra fall och - när den frågan har besvarats jakande - om så skett i visst fall. Dessutom fråga om hyresgästen får ändra sin framställning hos hyresnämnden från en ansökan om medling enligt reglerna för lokalhyra till en ansökan om ändring av hyresvillkoren enligt reglerna för bostadshyra. Frågan besvaras nekande.
Svaranden i ett mål om bl.a. barns boende har framställt ett yrkande gentemot käranden om ensam vårdnad. Hinder har inte ansetts föreligga i målet att få förälders vårdnadsyrkande prövat vid tingsrätten trots att talan inte väckts genom stämning.
En man, som i samband med ett försök att från en privatperson driva in en större påstådd fordran, och därvid burit en jacka försedd med MC- klubben Bandidos symboler har ansetts därigenom ha gjort sig skyldig till sådant hot om brottslig gärning som kan föranleda ansvar för försök till utpressning.
Mord. Två män på flykt undan polisen tog sig fram till ett hus som beboddes av två makar och hotade mannen i huset med vapen i avsikt att tillskansa sig makarnas bil. Därpå uppstod en kamp mellan den hotade och en av gärningsmännen, som höll i ett gevär. Under kampen gick ett skott av som orsakade den hotade mannens död. Gärningsmannen har befunnits ha haft uppsåt att döda. Även fråga om den andre gärningsmannens ansvar för dödsfallet och om påföljd för mord.
I mål om edgång enligt 17 kap. 5 § andra stycket äktenskapsbalken har tingsrätten dömt ut förelagt vite mot make som vägrat att avlägga ed. Frågan om vitet inte borde dömts ut eftersom dels sådant vitesföreläggande som avses i paragrafens första stycke inte förekommit, dels maken inte velat lämnat några uppgifter till bouppteckningen har besvarats nekande. Även fråga om vitet förlorat sin betydelse eller skäl för jämkning av vitet föreligger.
Åtal för stöld avseende tillgrepp på ett varuhus av en borrmaskin har inte bifallits då stöldbrottet inte befunnits fullbordat. Frågan om huruvida personen i stället gjort sig skyldig till försök till stöld har ansetts kunna komma under bedömande utan att åtalet justerades.
Makar, som båda vid upprepade tillfällen i den gemensamma bostaden misshandlat fyra minderåriga barn, har inte ansetts ha handlat tillsammans och i samförstånd och sålunda inte dömts i medgärningsmannaskap för den aktuella brottsligheten. Makarna har dock var för sig dömts för grov fridskränkning gentemot vart och ett av barnen.
Bättre rätt till aktier. Ett bolag har sålt aktier i ett företag, som bolaget befunnits inte ha ägt förfoga över då aktierna ägdes av en annan person. De till aktierna hörande aktiebreven var sedan lång tid tillbaka förkomna och ett dödningsförfarande gällande dessa pågick. Frågan om köparen av aktierna i denna situation kunnat göra ett godtrosförvärv av dessa har besvarats nekande.
Vid prövning av ansökan om skuldsanering har det ansetts att gäldenärens och hans familjs bostadskostnader varit alltför höga för att det allmänt sett skulle anses skäligt att bevilja skuldsanering. Fråga om gäldenärens hälsotillstånd bort föranleda en annan bedömning har besvarats nekande.
Fråga vid tillämpning av 13 kap. 5 § första stycket rättegångsbalken om den som bestritt en ansökan om betalningsföreläggande kan anses ha ingått i svaromål.
I ärende om verkställighet av dom på betalningsförpliktelse har sökanden ansetts ha bevisbördan för sitt påstående om att betalning som ostridigt erlagts avsett något annat än den gäldenärens skuld som ansökan om verkställighet har avsett.
Två ungdomar - en 16-årig pojke och en 12-årig flicka - har haft samlag med varandra vid två tillfällen. Pojken, som dömdes för sexuellt utnyttjande av underårig, har förpliktats att till flickan utge ersättning för kränkning enligt 2 kap. 3 § skadeståndslagen.
Jägare, som jagat kronhjort under tid då sådan jakt inte varit tillåten, har ansetts oaktsamma och dömts för jaktbrott. Fråga bl.a. om betydelsen av ett besked från jakträttsinnehavaren om att det rådde allmän skyddsjakt på kronhjort.
I en tvist om priset för en byggnadsentreprenad har näringsidkaren/entreprenören ansetts ha uppfyllt beviskravet för att fast pris inte hade avtalats med beställaren/konsumenten trots att något skriftligt avtal inte förelegat, men väl ett skriftligt anbud från entreprenören på ett fast pris som inte hade undertecknats av beställaren (jfr NJA 1975 s. 280).
Gångtid för tre inställelser vid häktet som vid varje inställelse utgjort en mindre del av en sammanlagd tidsspillan om 30 minuter har ansetts ersättningsgill.
I samband med att en person greps såsom misstänkt för grovt narkotikabrott och annan allvarlig brottslighet beslagtogs 344 000 kr hos honom. Förundersökningen lades senare ned och målet skrevs av. Vid bestämmande av ersättning till den offentlige försvararen uppstår fråga dels om rätt till ersättning för arbete före förordnandet, dels om nedlagt arbete på beslagsfrågan varit erforderligt.
En person har, efter det att han dömts till påföljd i en tidigare rättegång men innan verkställigheten påbörjats av det fängelsestraff som följt av den domen, begått nya brott. Påföljden för dessa har bestämts till fängelse motsvarande straffvärdet av den nya brottsligheten.
Under arbete vid en spillblandare kom en hos aktiebolaget L. anställd arbetstagare i kontakt med blandarens rörliga delar. Han erhöll därvid svåra klämskador. Enligt Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter skulle en i anslutning till de rörliga delarna befintlig öppning i blandaren ha varit försedd med skydd eller skyddsanordning. Åtal mot bolagets verkställande direktör för arbetsmiljöbrott har ogillats på grund av att det inte framkommit att denne uppsåtligen eller av oaktsamhet - på sätt åklagaren gjort gällande - åsidosatt vad som ålegat honom till förebyggande av olycksfall.
Tingsrätten dömde en tilltalad för snatteri till böter efter en huvudförhandling som ägt rum trots att den tilltalade uteblivit. Efter det att domen meddelats framkom att personen hade avlidit redan före huvudförhandlingen. Fråga dels om åklagarens rätt att överklaga till den tilltalades förmån, dels om huruvida domen skulle undanröjas i dess helhet eller endast i fråga om påföljden.
En civilklädd väktare på ett varuhus blev i samband med att han skulle gripa en person som strax dessförinnan begått en stöld på varuhuset misshandlad av denne. Då väktarens ingripande skedde under en rast då han inte var i tjänst ansågs väktaren inte åtnjuta något skydd enligt 17 kap. 5 § brottsbalken varför gärningen inte bedömdes som våld mot tjänsteman utan som misshandel.
I ett ärende hos hyresnämnd om uppskov med avflyttning från en lokal påstod hyresgästen att hyresvärden återtagit sin uppsägning och att hyresavtalet därför alltjämt var gällande. Hyresnämnden fann att så inte var fallet och beviljade hyresgästen uppskov med avflyttningen. Av hyresgästen därefter vid allmän domstol väckt fastställelsetalan om att hyresavtalet alltjämt är gällande har avvisats eftersom frågan som en s.k. preliminärfråga rättskraftigt avgjorts av hyresnämnden.
Det s.k. Jaldungmålet. Tillämpning av 23 § polislagen (1984:387) om avstängning och utrymning av område (Hvitfeldtska gymnasiet) och 24 kap. 7 § rättegångsbalken om gripande i samband med 2001 års EU-toppmöte i Göteborg.
Vapenbrott och annat brott mot vapenlagen (1996:67). - Referat nr 1 av 17 hovrättsdomar som har meddelats under 2004 (referat RH 2004:93-109). Redovisningen upptar inte alla domar avseende vapenbrott eller annat brott mot vapenlagen som har meddelats av hovrätterna under år 2004. Sålunda saknas domar som inte har vunnit laga kraft i tid för att kunna tas med i RH 2004. Vidare har domar som avsett även andra brott än vapenbrott endast undantagsvis tagits med i redovisningen. Också av andra skäl har vissa avgöranden ansetts inte vara lämpliga att referera.
Vapenbrott och annat brott mot vapenlagen (1996:67). - Referat nr 2 av 17 hovrättsdomar som har meddelats under 2004 (referat RH 2004:93-109). Redovisningen upptar inte alla domar avseende vapenbrott eller annat brott mot vapenlagen som har meddelats av hovrätterna under år 2004. Sålunda saknas domar som inte har vunnit laga kraft i tid för att kunna tas med i RH 2004. Vidare har domar som avsett även andra brott än vapenbrott endast undantagsvis tagits med i redovisningen. Också av andra skäl har vissa avgöranden ansetts inte vara lämpliga att referera.
Vapenbrott och annat brott mot vapenlagen (1996:67). - Referat nr 3 av 17 hovrättsdomar som har meddelats under 2004 (referat RH 2004:93-109). Redovisningen upptar inte alla domar avseende vapenbrott eller annat brott mot vapenlagen som har meddelats av hovrätterna under år 2004. Sålunda saknas domar som inte har vunnit laga kraft i tid för att kunna tas med i RH 2004. Vidare har domar som avsett även andra brott än vapenbrott endast undantagsvis tagits med i redovisningen. Också av andra skäl har vissa avgöranden ansetts inte vara lämpliga att referera.
Vapenbrott och annat brott mot vapenlagen (1996:67). - Referat nr 4 av 17 hovrättsdomar som har meddelats under 2004 (referat RH 2004:93-109). Redovisningen upptar inte alla domar avseende vapenbrott eller annat brott mot vapenlagen som har meddelats av hovrätterna under år 2004. Sålunda saknas domar som inte har vunnit laga kraft i tid för att kunna tas med i RH 2004. Vidare har domar som avsett även andra brott än vapenbrott endast undantagsvis tagits med i redovisningen. Också av andra skäl har vissa avgöranden ansetts inte vara lämpliga att referera.
Vapenbrott och annat brott mot vapenlagen (1996:67). - Referat nr 5 av 17 hovrättsdomar som har meddelats under 2004 (referat RH 2004:93-109). Redovisningen upptar inte alla domar avseende vapenbrott eller annat brott mot vapenlagen som har meddelats av hovrätterna under år 2004. Sålunda saknas domar som inte har vunnit laga kraft i tid för att kunna tas med i RH 2004. Vidare har domar som avsett även andra brott än vapenbrott endast undantagsvis tagits med i redovisningen. Också av andra skäl har vissa avgöranden ansetts inte vara lämpliga att referera.
Vapenbrott och annat brott mot vapenlagen (1996:67). - Referat nr 6 av 17 hovrättsdomar som har meddelats under 2004 (referat RH 2004:93-109). Redovisningen upptar inte alla domar avseende vapenbrott eller annat brott mot vapenlagen som har meddelats av hovrätterna under år 2004. Sålunda saknas domar som inte har vunnit laga kraft i tid för att kunna tas med i RH 2004. Vidare har domar som avsett även andra brott än vapenbrott endast undantagsvis tagits med i redovisningen. Också av andra skäl har vissa avgöranden ansetts inte vara lämpliga att referera.
Vapenbrott och annat brott mot vapenlagen (1996:67). - Referat nr 7 av 17 hovrättsdomar som har meddelats under 2004 (referat RH 2004:93-109). Redovisningen upptar inte alla domar avseende vapenbrott eller annat brott mot vapenlagen som har meddelats av hovrätterna under år 2004. Sålunda saknas domar som inte har vunnit laga kraft i tid för att kunna tas med i RH 2004. Vidare har domar som avsett även andra brott än vapenbrott endast undantagsvis tagits med i redovisningen. Också av andra skäl har vissa avgöranden ansetts inte vara lämpliga att referera.
Vapenbrott och annat brott mot vapenlagen (1996:67). - Referat nr 8 av 17 hovrättsdomar som har meddelats under 2004 (referat RH 2004:93-109). Redovisningen upptar inte alla domar avseende vapenbrott eller annat brott mot vapenlagen som har meddelats av hovrätterna under år 2004. Sålunda saknas domar som inte har vunnit laga kraft i tid för att kunna tas med i RH 2004. Vidare har domar som avsett även andra brott än vapenbrott endast undantagsvis tagits med i redovisningen. Också av andra skäl har vissa avgöranden ansetts inte vara lämpliga att referera.
Vapenbrott och annat brott mot vapenlagen (1996:67). - Referat nr 9 av 17 hovrättsdomar som har meddelats under 2004 (referat RH 2004:93-109). Redovisningen upptar inte alla domar avseende vapenbrott eller annat brott mot vapenlagen som har meddelats av hovrätterna under år 2004. Sålunda saknas domar som inte har vunnit laga kraft i tid för att kunna tas med i RH 2004. Vidare har domar som avsett även andra brott än vapenbrott endast undantagsvis tagits med i redovisningen. Också av andra skäl har vissa avgöranden ansetts inte vara lämpliga att referera.
Vapenbrott och annat brott mot vapenlagen (1996:67). - Referat nr 10 av 17 hovrättsdomar som har meddelats under 2004 (referat RH 2004:93-109). Redovisningen upptar inte alla domar avseende vapenbrott eller annat brott mot vapenlagen som har meddelats av hovrätterna under år 2004. Sålunda saknas domar som inte har vunnit laga kraft i tid för att kunna tas med i RH 2004. Vidare har domar som avsett även andra brott än vapenbrott endast undantagsvis tagits med i redovisningen. Också av andra skäl har vissa avgöranden ansetts inte vara lämpliga att referera.
Vapenbrott och annat brott mot vapenlagen (1996:67). - Referat nr 11 av 17 hovrättsdomar som har meddelats under 2004 (referat RH 2004:93-109). Redovisningen upptar inte alla domar avseende vapenbrott eller annat brott mot vapenlagen som har meddelats av hovrätterna under år 2004. Sålunda saknas domar som inte har vunnit laga kraft i tid för att kunna tas med i RH 2004. Vidare har domar som avsett även andra brott än vapenbrott endast undantagsvis tagits med i redovisningen. Också av andra skäl har vissa avgöranden ansetts inte vara lämpliga att referera.
Vapenbrott och annat brott mot vapenlagen (1996:67). - Referat nr 12 av 17 hovrättsdomar som har meddelats under 2004 (referat RH 2004:93-109). Redovisningen upptar inte alla domar avseende vapenbrott eller annat brott mot vapenlagen som har meddelats av hovrätterna under år 2004. Sålunda saknas domar som inte har vunnit laga kraft i tid för att kunna tas med i RH 2004. Vidare har domar som avsett även andra brott än vapenbrott endast undantagsvis tagits med i redovisningen. Också av andra skäl har vissa avgöranden ansetts inte vara lämpliga att referera.
Vapenbrott och annat brott mot vapenlagen (1996:67). - Referat nr 13 av 17 hovrättsdomar som har meddelats under 2004 (referat RH 2004:93-109). Redovisningen upptar inte alla domar avseende vapenbrott eller annat brott mot vapenlagen som har meddelats av hovrätterna under år 2004. Sålunda saknas domar som inte har vunnit laga kraft i tid för att kunna tas med i RH 2004. Vidare har domar som avsett även andra brott än vapenbrott endast undantagsvis tagits med i redovisningen. Också av andra skäl har vissa avgöranden ansetts inte vara lämpliga att referera.
Vapenbrott och annat brott mot vapenlagen (1996:67). - Referat nr 14 av 17 hovrättsdomar som har meddelats under 2004 (referat RH 2004:93-109). Redovisningen upptar inte alla domar avseende vapenbrott eller annat brott mot vapenlagen som har meddelats av hovrätterna under år 2004. Sålunda saknas domar som inte har vunnit laga kraft i tid för att kunna tas med i RH 2004. Vidare har domar som avsett även andra brott än vapenbrott endast undantagsvis tagits med i redovisningen. Också av andra skäl har vissa avgöranden ansetts inte vara lämpliga att referera.
Vapenbrott och annat brott mot vapenlagen (1996:67). - Referat nr 15 av 17 hovrättsdomar som har meddelats under 2004 (referat RH 2004:93-109). Redovisningen upptar inte alla domar avseende vapenbrott eller annat brott mot vapenlagen som har meddelats av hovrätterna under år 2004. Sålunda saknas domar som inte har vunnit laga kraft i tid för att kunna tas med i RH 2004. Vidare har domar som avsett även andra brott än vapenbrott endast undantagsvis tagits med i redovisningen. Också av andra skäl har vissa avgöranden ansetts inte vara lämpliga att referera.
Vapenbrott och annat brott mot vapenlagen (1996:67). - Referat nr 16 av 17 hovrättsdomar som har meddelats under 2004 (referat RH 2004:93-109). Redovisningen upptar inte alla domar avseende vapenbrott eller annat brott mot vapenlagen som har meddelats av hovrätterna under år 2004. Sålunda saknas domar som inte har vunnit laga kraft i tid för att kunna tas med i RH 2004. Vidare har domar som avsett även andra brott än vapenbrott endast undantagsvis tagits med i redovisningen. Också av andra skäl har vissa avgöranden ansetts inte vara lämpliga att referera.
Vapenbrott och annat brott mot vapenlagen (1996:67). - Referat nr 17 av 17 hovrättsdomar som har meddelats under 2004 (referat RH 2004:93-109). Redovisningen upptar inte alla domar avseende vapenbrott eller annat brott mot vapenlagen som har meddelats av hovrätterna under år 2004. Sålunda saknas domar som inte har vunnit laga kraft i tid för att kunna tas med i RH 2004. Vidare har domar som avsett även andra brott än vapenbrott endast undantagsvis tagits med i redovisningen. Också av andra skäl har vissa avgöranden ansetts inte vara lämpliga att referera.