Innebörden av uttrycket annan gärning i 30 kap. 3 § rättegångsbalken när gärningsbeskrivningen innehåller ett påstående som inte är nödvändigt för att åtalet skulle kunna bifallas.
Ett svenskt konkursbo har väckt återvinningstalan mot ett norskt bolag. Svensk domsrätt har ansetts föreligga trots att det saknats stöd i forumreglerna i 10 kap. rättegångsbalken.
Återvinningstalan avseende ett avtal om överlåtelse av svenska och utländska patent och patentansökningar har av en borgenär i en svensk konkurs väckts mot ett bolag med säte i Saint Kitts och Nevis. Svensk domsrätt har ansetts föreligga.
I en dom om misshandel fann tingsrätten att den tilltalade hade tillfogat målsäganden enbart en av flera skador som togs upp i gärningsbeskrivningen. Vid sin påföljdsbestämning beaktade tingsrätten att den tilltalade hade handlat i nödvärn. Åklagaren överklagade domen och yrkade att påföljden skulle skärpas. Som grund för yrkandet anförde åklagaren att det inte hade förelegat någon nödvärnssituation. Senare under handläggningen förklarade åklagaren att han vidhöll hela gärningspåståendet. Bestämmelserna i 51 kap. 23 a § rättegångsbalken har ansetts inte hindra att hovrätten prövar skuldfrågan i hela dess vidd. Hovrätten har därmed kunnat pröva också sådana delar av gärningen som tingsrätten hade funnit inte vara bevisade.
Ansökan om resning i tvistemål under åberopande av senare tillkomna domar från EU-domstolen. Domarna har inte ansetts utgöra nya omständigheter eller bevis i den mening som avses i 58 kap. 1 § RB. Kravet i 58 kap. 4 § RB att resning ska sökas inom viss tid har upprätthållits och ansökan därför avvisats såsom för sent inkommen såvitt resning sökts på den grunden att rättstillämpningen uppenbart strider mot lag.
Återställande av försutten tid. En klagande som i enlighet med hovrättens blankett för underrättelse om förenklad delgivning informerade domstolen om en kommande semesterresa fick inte besked om att målet kunde komma att avgöras under bortovaron. Hovrätten avgjorde därefter målet vid en tidpunkt som medförde att överklagandetiden hade löpt ut när klaganden återkom från semestern. Klaganden har ansetts haft fog att utgå från att beslutet inte skulle meddelas vid en sådan tidpunkt och har därför haft giltig ursäkt att inte i rätt tid överklaga hovrättens beslut.
En båtägares skyldighet att på grund av egen oaktsamhet ersätta skada som har uppstått vid sammanstötning med en annan båt har ansetts vara underkastad sjölagspreskription.
Resning har beviljats till nackdel för en tidigare frikänd person som efter tolv år frivilligt och förbehållslöst har erkänt gärningen. Det har beaktats bl.a. att den nya berättelsen är förenlig med den bevisning som fanns i brottmålet. Fråga också om vem som är behörig att ansöka om resning.
Förlängning av ett avtal om bostadsarrende. Villkoren för den nya arrendetiden kan prövas bara i den utsträckning som en part i föreskriven ordning har hänskjutit frågan om ändring till arrendenämnden. Motparten kan alltså inte anslutningsvis begära andra ändringar av villkoren.
Det har inte ansetts föreligga sannolika skäl enligt 9 § andra stycket lagen (1957:668) om utlämning för brott då den som begärts utlämnad har åberopat alibibevisning och motbevisning inte har förts. Hinder mot utlämning har därmed förelegat.
Om en utomlands bosatt person inställer sig frivilligt för att höras som vittne eller s.k. partssakkunnig, utgör det särskilda skäl för att frångå beloppsbegränsningen när det gäller ersättning för tidsspillan.
Återställande av försutten tid. Omständigheterna har i ett visst fall inte varit sådana att sökandens påstående att han inte fick del av domen under överklagandetiden ska ifrågasättas. Sökanden har därmed haft laga förfall för sin underlåtenhet att i tid överklaga domen. Den försuttna tiden har därför återställts. (Jfr NJA 2012 s. 435).
Vid ansökan om bodelningsförrättare i samband med äktenskapsskillnad invänds att bodelning redan har skett. Bodelningsförrättare ska förordnas om det inte framgår av ordalydelsen och utformningen av bodelningsavtalet att detta omfattar all den egendom i boet som kan vara föremål för fördelning.
Rättshjälpen i ett skadeståndsmål har tillåtits fortsätta trots att det redan hade beslutats att den skulle omfatta ytterligare 40 timmars arbete utöver de 100 timmar som omfattas enligt lag. Vid bedömningen har beaktats bl.a. tvistens karaktär och betydelse för parten, motpartens ekonomiskt överlägsna ställning, att det var motparten som överklagade till hovrätten samt att det har varit svårt att planera och begränsa arbetet. Förlängningen har medgetts omfatta redan utfört arbete.
Fråga om ett beslut av styrelsen i en bostadsrättsförening, som fattades med samtycke från alla som då var medlemmar, kan leda till skadeståndsskyldighet för styrelseledamöterna i förhållande till föreningen.
En lantmäterimyndighets beslut att genom fastighetsreglering upphäva ett kraftledningsservitut har ansetts inte ha rättskraft när beslutet gick utöver vad som hade yrkats.
En 13-årig flicka var omhändertagen för vård med stöd av lagen om vård av unga. Medan hon tillfälligt var placerad hos mamman anlade hon en omfattande brand. Placeringsbeslutet har ansetts inte i sig kunna medföra skadeståndsansvar mot dem som drabbades av branden. Däremot har socialnämndens underlåtenhet att uppfylla sin plikt att hålla uppsikt över flickan ansetts kunna medföra ett sådant ansvar. Också frågan om betydelsen för fördelningen av bevisbördan av att socialnämnden inte på ett kontrollerbart sätt gjorde en adekvat utvärdering av faresituationen.
En negativ fastställelsetalan ska, liksom en positiv, vara lämplig för att den ska få föras. En negativ fastställelsetalan har ansetts vara lämplig i ett fall där svaranden väckt en motsvarande positiv fastställelsetalan i en stat vars avgöranden inte erkänns i Sverige.
Vid ett s.k. transportköp av en fastighet omfattade det intyg som fordras för skattebefrielse enligt 7 § fjärde stycket stämpelskattelagen tydligt endast en av de tre omständigheter som ska försäkras på heder och samvete. Eftersom det inte kunde ifrågasättas att avsikten var att även övriga omständigheter skulle omfattas, har intyget ändå godtagits.
Ett försäkringsbolag som har betalat ersättning för en skada inträder i den skadelidandes rätt att rikta krav direkt mot skadevållarens ansvarsförsäkringsgivare.
En sambo som sedan lång tid ensam innehaft en bostad med hyresrätt har när denna omvandlats till bostadsrätt förvärvat bostadsrätten med ekonomiskt bidrag från den andra sambon. S.k. dold samäganderätt har inte ansetts föreligga.
Enligt en rättsskyddsförsäkring förlorade försäkringstagaren sin rätt, om han inte framställde sitt anspråk till försäkringsbolaget inom viss tid från det att han hade "fått kännedom om sin fordran". Tidsfristen har ansetts börja löpa när försäkringstagaren anlitade ombud i tvisten.
Talan om ändring av tomträttsavgäld kan enligt 18 kap. 9 § jordabalken med laga verkan riktas bara mot den som senast har erhållit inskrivning för sitt förvärv, även om ansökningen endast lett till uppskov i ärendet eller vilandeförklaring.
Tolkning av Allmänna Bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader (AB 92). Bestämmelsen i kap. 5 § 4 andra stycket innebär inte att beställaren är skadeståndsskyldig oberoende av vållande.
Ett konkursbo kan inte återta sin förklaring att boet övertar konkursgäldenärens talan. Ett konkursbos meddelande att det återtar sin förklaring har ansetts utgöra en återkallelse av talan i målet. I fråga om konkursboets ansvar för rättegångskostnader har 18 kap. 10 § rättegångsbalken tillämpats.
1. Om ett narkotiskt preparat har en halt verksam substans som tydligt skiljer sig från vad som är vanligt, ska hänsyn tas till denna omständighet vid straffvärdebedömningen. 2. Att den tilltalade har varit frihetsberövad som anhållen och häktad under en tid som är längre än det fängelsestraff som brottsligheten borde ha lett till, har beaktats som ett billighetsskäl enligt 29 kap. 5 § första stycket 8 brottsbalken. Den tilltalade har enligt paragrafens andra stycke dömts till ett lindrigare straff än som är föreskrivet för brottet. Straffet har bestämts till 30 dagsböter.
En tilltalad har dömts för brott. I samband med att högre rätt avskriver målet sedan den tilltalade avlidit, ska rätten självmant pröva beslut om förverkande.
Vid markanvisning enligt minerallagen ska behovet av marken bedömas, och tiden för anvisningen fastställas, utan hänsyn till att ett tillstånd enligt miljöbalken för verksamheten är tidsbegränsat. Även fråga om en sådan markanvisning kommer i konflikt med egendomsskyddet i första tilläggsprotokollet till Europakonventionen eller i regeringsformen.
I ett mål där det inte i förväg sändes ut någon underrättelse om när avgörandet skulle meddelas har den sökandes handlande i samband med tidigare delgivningsförsök ansetts tala mot hans påstående att han inte mottagit avgörandet. Hans ansökan om återställande av försutten tid har därför avslagits. (Jfr NJA 2012 s. 435.)
Trots avsaknad av delgivningskvitto har det ansetts tillförlitligen utrett att stämning i brottmål har blivit delgiven i tid för att hindra åtalspreskription.
Några gymnasieelever har i skolans lokaler bundit en annan elev med tejp till händer och fötter så att han inte har kunnat röra sig. De har därefter bl.a. duschat och flera gånger knuffat omkull honom och sedan släpat runt honom i skolans allmänna utrymmen. Detta har orsakat en lindrig kroppsskada och en övergående smärta. Hela händelseförloppet har bedömts som ofredande och inte som misshandel. Att eleven uttalade att han var med på att tejpas och duschas har inte lett till frikännande av de tilltalade som hade uppsåt till att samtycket inte var frivilligt eller allvarligt menat.
Sedan Försäkringskassan beslutat om återkrav av utbetalad ersättning har en förvaltningsrätt, efter överklagande av den enskilde, angett vilket belopp som ska betalas tillbaka. - Om ett myndighetsbeslut, som inte kan anses innefatta en betalningsförpliktelse i den mening som avses i 1 kap. 1 § utsökningsbalken, efter överklagande av den enskilde överprövas av en förvaltningsdomstol, utgör domstolens dom inte någon verkställbar exekutionstitel. (Jfr NJA 1991 s. 363.) (Målet avgjort av HD i dess helhet och antecknat i HD:s minnesbok).
Förutsättningarna för att pant eller annan säkerhet ska anses vara betryggande och därmed utgöra hinder mot att gäldenären försätts i konkurs (2 kap. 10 § första stycket 1 konkurslagen).
En 30 meter bred ledningsgata, som sökanden begärt i en ansökan om ledningsrätt för en högspänningsledning, har ansetts beröra bostadsnära mark på ett sådant sätt att olägenheterna från enskild synpunkt övervägt de fördelar som kunnat vinnas.
Mål om omprövning av tomträttsavgäld. Parterna har ansetts disponera över föremålet för processen inom den beloppsmässiga gräns som kan sättas av den oskadlighetsprövning som rätten ska göra enligt 13 kap. 24 § första stycket jordabalken.
Rättegångshinder. Om en domstol är behörig att pröva en kvittningsinvändning trots att motfordringen omfattas av ett tvistlösningsavtal, så hindrar inte avtalet svaranden från att i samma rättegång föra en fullgörelsetalan avseende motfordringen.
En fastighetsägare arrenderar ut jord till en lägenhetsarrendator som i sin tur arrenderar ut tomter för bostadsändamål. Bostadsarrendatorernas svagare besittningsskydd i ett sådan fall inverkar i sänkande riktning vid bestämmande av arrendeavgifternas storlek. Även fråga om ett tredjemansavtal föreligger.
Ne bis in idem. Det svenska systemet vid oriktiga uppgifter i skatteförfarandet med dubbla sanktioner (skattetillägg och brottspåföljd) i två olika förfaranden mot en och samma person är oförenligt med rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger för samma brott enligt artikel 4 i Europakonventionens sjunde tilläggsprotokoll och artikel 50 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. (Jfr NJA 2010 s. 168 och NJA 2011 s. 444.) (Målet avgjort av HD i dess helhet och antecknat i HD:s minnesbok.)
Konsumentköp. En vecka efter att en köpt dörr hade avlämnats hos köparen uppdagade denne, i samband med att dörren bars till huset och monterades, att dörren var skadad. Bevisbörda och beviskrav för att felet fanns vid avlämnandet.
Utmätning av livförsäkring. Vad som har utmätts enligt 15 kap. 3 § försäkringsavtalslagen har inte ansetts vara förfallet till betalning på det sätt som förutsätts för tillämpning av 9 kap. 11 § utsökningsbalken om indrivning av fordran.
Den tilltalade har fört in sina fingrar i målsägandens underliv för att kontrollera om hon hade varit otrogen. Gärningen har ansetts vara en sexuell handling i den mening som avses i 6 kap. brottsbalken, trots att den tilltalade inte hade något sexuellt syfte.
I ett skiljeförfarande har en part haft vissa belägg för att skiljeavtalet var ogiltigt men medvetet avstått från att undersöka omständigheterna närmare. Parten, som under förfarandet inte har invänt att skiljeavtalet var ogiltigt, har inte haft rätt att efter klander åberopa detta.
Ett misshandelsbrott kan begås genom underlåtenhet. Fråga om en garantställning har uppkommit i förhållande till ett barn för den som sammanbor med barnet och en av barnets föräldrar.
Ansökan om vitesföreläggande i samband med bodelning mellan sambor. Fråga om omfattningen av sambos skyldighet att lämna uppgifter om tillgångar och skulder. Även fråga om omfattningen av domstolens prövning av bodelningsförrättarens ansökan.
Om en sökande begär tillstånd till en verksamhet som kan påverka ett Natura 2000-område, ska domstolen göra en samlad bedömning som uppfyller unionsrättens krav på fullständighet, exakthet och slutlighet. Detta har ansetts gälla också när tillåtligheten har prövats i en särskild dom som har vunnit laga kraft. Den samlade bedömningen ska i sådana fall ske vid den efterföljande tillståndsprövningen utan hinder av tillåtlighetsdomen.
En representant för ett reseföretag har ingått avtal med företagets agent i ett land. Omständigheterna har sammantagna varit sådana att agenten inte har kunnat hysa befogad tillit i fråga om representantens behörighet att ingå avtalet. Avtalsbundenhet har därför inte uppkommit för reseföretaget.
Rättegångsbiträde enligt 20 kap. 2 a § föräldrabalken har tillerkänts ersättning för arbete i samband med överklagande, oavsett att den person för vilken biträdet har förordnats inte har lämnat någon skriftlig fullmakt.
För att en person ska beviljas skuldsanering en andra gång krävs enligt 6 § skuldsaneringslagen att det föreligger synnerliga skäl. Regleringen måste så förstås att det vid prövningen enligt 4 § i ett sådant fall krävs att skälen för skuldsanering är starka. Har den tidigare skuldsaneringen misslyckats ska anledningen till detta särskilt beaktas. Vid en samlad bedömning ska det framstå som i hög grad skäligt att skuldsanering beviljas ytterligare en gång.
Parkeringsmål. Har en betalningsuppmaning ställts ut, eller en parkeringsanmärkning meddelats, finns det en presumtion för att den också har fästs på bilen (I). En fordonsägares uppgifter och egna fotografier har lämnat visst utrymme för bedömningen att parkeringsvakten kan ha förbisett att det fanns en giltig parkeringsbiljett som var väl synlig och läsbar utifrån. Parkeringsvaktens anteckningar på parkeringsanmärkningen har inte ansetts utgöra tillräcklig bevisning för att det skett en felparkering (II).
Tidpunkt för uppkomsten av hyresfordran och fordran avseende beställt arbete på hyresobjekt vid en tillämpning av medansvarsbestämmelsen i 25 kap. 18 § aktiebolagslagen.
För att en efterarvinge ska ha rätt till ersättning enligt 3 kap. 3 § ärvdabalken måste egendomens värde normalt ha minskat med i vart fall en fjärdedel.
Extraordinärt rättsmedel. En person har dömts för skattebrott, trots att han personligen hade påförts ett skattetillägg avseende samma oriktiga uppgift innan åtalet väcktes. Högsta domstolen har senare slagit fast att en sådan rättstillämpning är oförenlig med rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger för samma brott (gärning) och därför strider mot bl.a. artikel 4 i Europakonventionens sjunde tilläggsprotokoll. Det har ansetts vara möjligt att - med stöd av artikel 13 i Europakonventionen och i övrigt enligt de regler som gäller för resning - ta upp brottmålet på nytt, när det behövs för att avbryta en pågående rättighetskränkning i form av frihetsberövande eller om ett återupptagande utgör en betydligt mer ändamålsenlig gottgörelse än de andra alternativ som står till buds.
Offentlig upphandling. Frågor om skadestånd för utebliven vinst och för kostnader för överprövning av upphandlingsbeslut samt om ersättning för anbudskostnader.
Om åtal har väckts innan Skatteverket har beslutat om skattetillägg, så kan inte förbudet mot dubbla lagföringar och straff föranleda att en lagakraftvunnen brottmålsdom undanröjs, och det oberoende av när beslutet om skattetillägg vann laga kraft.
Ägarna till en byggnad har påstått nyttjanderätt till den mark där byggnaden står. Eftersom påståendet inte har varit uppenbart ogrundat har ansetts att de vid fastighetsreglering rörande marken ska behandlas som sakägare. Även fråga om en anvisning bör lämnas i samband med återförvisning till Lantmäteriet om att byggnadens ägare ska beredas tillfälle att väcka talan om nyttjanderätten.
Att det finns alternativa upplåtelseformer hindrar i normalfallet inte ledningsrätt. Sådan rätt förutsätter inte heller att sökanden först har försökt komma överens med markägaren. Att ansökningen avser allmän plats är inte i sig något hinder mot ledningsrätt.
Fråga om det har funnits förutsättningar att med tillämpning av 42 kap. 5 § rättegångsbalken ogilla ett käromål utan att utfärda stämning. Begreppet uppenbart ogrundat i bestämmelsen ska ges en tolkning som svarar mot de låga krav som gäller för att en tvist ska anses seriös och reell i den mening som avses med artikel 6.1 i Europakonventionen.
Fråga om en klagan över domvilla har getts in inom den i 59 kap. 2 § andra stycket RB föreskrivna fristen om sex månader från det att klaganden fick kännedom om avgörandet. En omständighet av betydelse för bedömningen har ansetts vara om det sedan mer än sex månader föreligger för klaganden iakttagbara yttre förhållanden som klart ger vid handen att ett avgörande av det ifrågavarande slaget har fattats.
Ägaren av ett aktiebolag har före bolagets konkurs betalat ut upparbetad marknadsmässig lön till sig själv. Förfarandet har inte ansetts innefatta ett sådant avhändande som avses i 11 kap. 1 § brottsbalken (oredlighet mot borgenärer) utan har i stället bedömts som otillbörligt gynnande av borgenär enligt 11 kap. 4 § brottsbalken.
Prövningstillstånd krävs inte för att undanröja påföljd och avgift enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond när den tilltalade har avlidit under den tid som målet handlades i Högsta domstolen.
Ett konkursbos beslut enligt 3 kap. 9 § första stycket konkurslagen att inte överta gäldenärens talan om fastställelse av att ett avskedande var ogiltigt har ansetts omfatta även gäldenärens anspråk på utebliven lön och semesterersättning.
Statens skadeståndsansvar enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen och enligt Europakonventionen när en miljösanktionsavgift har dömts ut trots att tillräckliga påståenden rörande förutsättningarna för ett sådant ansvar inte hade framställts i målet.
Rättslig hjälp med beslag på begäran av myndighet i Storbritannien. Ett omfattande beslag av skriftliga handlingar och av digitalt lagrad information som kopierats har ansetts vara lagligen grundat. Villkor har ställts för att hindra att sekretesskyddade uppgifter blir offentliga. Även fråga om återlämnande av den beslagtagna egendomen när det brittiska förfarandet har avslutats. - Åklagare får häva ett beslag som har prövats av rätten enligt lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål.
Stämpelskatt. För att ett tillskott av en fastighet till ett aktiebolag ska utgöra en gåva krävs att gåvoavsikten avser det förvärvande bolaget. Utgångspunkten är att ett aktiebolagsrättsligt tillskott inte utgör en gåva utan ska föranleda stämpelskatt. Samma dag avgjordes mål Ö 5528-12 på likartat sätt.
Vid återgång enligt 3 kap. 22 § utsökningsbalken av verkställighet ska bestämmelserna i 3 kap. 21 § tillämpas. Den ursprungliga borgenären kan därmed göra invändning om att återgångskravet är preskriberat. Preskriptionstiden löper från den tidpunkt då utmätningen av medlen från den ursprungliga gäldenären medförde att pengarna fördes över till borgenären.
En f.d. advokat har dömts två gånger för brott, varav det första begicks för ca tolv år sedan och de senare, som var mindre allvarliga, för ca tre år sedan. Brottsligheten har ansetts inte ge tillräckligt underlag för en bedömning att personen inte uppfyller det krav på redbarhet som ställs på rättegångsombud.
Skadeståndsregler i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling utesluter inte skadestånd enligt skadeståndslagen. En fordran på ett sådant skadestånd är inte underkastad specialpreskription enligt lagen om offentlig upphandling.
En tilltalad har dömts för misshandel med ett straffvärde om fängelse tio månader. Med hänsyn till brottets straffvärde i förening med dess art har det ansetts vara oundgängligen påkallat att en ådömd skyddstillsyn förenas med fängelse.
Resning. I mål om resning till nackdel för den tilltalade har åklagaren ansetts ha haft giltig ursäkt för att inte tidigare åberopa då kända vittnesuppgifter. Ettårsfristen för att ansöka om resning på grund av nya omständigheter eller nya bevis har inte hindrat att viss sådan bevisning fått åberopas, trots att den varit äldre än ett år. Det har ansetts sannolikt att den tilltalade skulle ha dömts enligt åtalet om de nya omständigheterna och den nya bevisningen hade förebringats under rättegången.
Yttrandefrihetsmål (skadeståndsanspråk). Utgivaren av en grundlagsskyddad databas ansvarar för yttrandefrihetsbrott i databasen även i fråga om information som har lagts in i databasen innan utgivaren utsågs. Även tillämpligheten av bestämmelsen i 56 kap. 13 § rättegångsbalken om s.k. hissdispens i yttrandefrihetsmål.
När ett barn bor växelvis hos sina föräldrar ska den förälder som har ett större ekonomiskt utrymme än den andre åläggas att betala underhållsbidrag till barnet enligt 7 kap. 6 § föräldrabalken, om barnet inte får det underhåll från föräldern som det har rätt till enligt 7 kap. 1 § samma balk.
Beräkningen av skälig ersättning enligt lagen (2000:171) om förbud beträffande viss avkodningsutrustning ska grunda sig på den tid under vilken det olovliga utnyttjandet har ägt rum och på den avgift som tas ut vid lovligt nyttjande. Utrymmet för jämkning av ersättningen är mycket litet.
Treårspreskription enligt 2 § andra stycket preskriptionslagen har inte ansetts tillämpligt på en lantmäterimyndighets fordran avseende förrättningskostnader.
Otillbörlig marknadspåverkan. Fråga om ett antal köp av aktier på en reglerad marknad till en stigande kurs har varit ägnade att otillbörligen påverka marknadspriset på aktien.
Fråga huruvida ett avtal om att inte överklaga en tingsrätts dom har verkan, när tvisten påstås röra konkurrensbegränsning som domstol har att beakta självmant. Avtalets verkan som hinder mot att ta upp överklagandet ska prövas innan frågan om prövningstillstånd behandlas.
Om ett handläggningsfel har förekommit i ett inlösenförfarande enligt 22 kap. aktiebolagslagen (2005:551), kan skiljedomen upphävas enligt 34 § första stycket 6 lagen (1999:116) om skiljeförfarande.
Krav på återbetalning av handpenning som har betalats vid en exekutiv auktion avseende fast egendom när egendomen har skadats efter auktionen. Kravet har inte beaktats inom ramen för fördelningsförfarandet efter en ny auktion.
Att lägga ut en tvistemålsdom med namn och adressuppgifter på en internetsida utgör inte en sådan behandling av personuppgifter som omfattas av de s.k. hanteringsreglerna i personuppgiftslagen (1998:204). Däremot har behandlingen inneburit att den namngivnes personliga integritet har kränkts på ett sådant sätt att skadestånd ska utgå. Ersättningen har bestämts till ett schablonbelopp på 3 000 kr.
Artiklarna 6.2 och 8 i Europakonventionen. I en rapport till socialnämnd enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) uttalade en polis att en person gjort sig skyldig till våldsbrott innan skuldfrågan hade prövats av domstol. Uttalandet har inte ansetts kränka den utpekades rättigheter enligt artiklarna.
Ansvar för försvårande av skattekontroll förutsätter att åsidosättandet av bokföringsskyldigheten leder till fara för att myndighetens kontrollverksamhet allvarligt försvåras i den bokföringspliktiga rörelsen.
Ne bis in idem. En skattskyldig har underlåtit att lämna deklarationer och därmed inte redovisat inkomster av näringsverksamhet eller mervärdesskatt. Beslut om skattetillägg beträffande inkomstskatt har ansetts inte hindra en prövning av åtal för grovt skattebrott avseende mervärdesskatt.
1. Förutsättningar har i visst fall saknats för att särskild utskrivningsprövning skulle äga rum vid rättspsykiatrisk vård. 2. Den tilltalade hade vid tiden för Högsta domstolens huvudförhandling varit frihetsberövad som anhållen eller häktad under ca åtta månader. Under häktningstiden hade hon fått rättspsykiatrisk vård. Vid Högsta domstolens prövning fanns inte längre skäl för sådan vård. Den tilltalade har blivit fri från påföljd.
Tillämpning av den s.k. generalklausulen i 12 kap. 57 § första stycket 4 jordabalken vid omfattande ombyggnad av stadsdelscentrum. Fråga om hyresvärden haft befogad anledning att upplösa hyresförhållandet när lokalhyresgästen är näringsidkare och hyresvärden tar lokalen i anspråk för att få en ekonomiskt mer lönsam användning av lokalen efter om- och tillbyggnad.
En försäkringsförmedlares skyldighet att iaktta god försäkringsförmedlingssed gäller också i förhållande till försäkringsgivaren. En förmedlare som åsidosätter skyldigheten kan bli skadeståndsskyldig gentemot försäkringsgivaren.
Tillämpning av lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn. Överflyttning har vägrats eftersom det fanns en allvarlig risk för att barnets psykiska hälsa skulle skadas.
Att en bestämmelse, som utgjorde resultatet av ett genomförande av ett EU-direktiv, genom en dom från EU-domstolen visat sig vara inte helt förenlig med direktivbestämmelsen har inte ansetts innebära att den svenska bestämmelsen - vid en straffrättslig bedömning - inte får tillämpas i de delar där den är förenlig med direktivet.
Säljaren av en tjänst har normalt ingen skyldighet att närmare granska eller bedöma uppgifter om sakförhållanden som köparen har lämnat. En sådan skyldighet föreligger bara när säljaren har insett att uppgiften är felaktig eller om det finns en tydlig indikation på detta. När så inte är fallet ska ett fel i tjänsten som har föranletts av den felaktiga uppgiften anses ha berott på förhållanden på köparens sida, varför denne inte har rätt att göra felpåföljder gällande.
Avräkningsordningen. Om en gäldenär har flera skulder och en viss skuld tydligt skiljer ut sig från de övriga genom att en underlåten betalning är förenad med särskilt betungande rättsföljder för gäldenären, så ska en odestinerad betalning räknas av mot den skulden, om de förhållanden som föranleder den betungande rättsföljden har varit uppfattbara för borgenären.
En talan om ersättning till en god man i ett inlösenförfarande enligt 22 kap. aktiebolagslagen (2005:551) ska föras av den gode mannen som kärande i egen sak och inte som företrädare för de frånvarande minoritetsaktieägarna.
Försäkringskassan har åsidosatt sin serviceskyldighet genom att inte vidta några åtgärder med anledning av handlingar som getts in till myndigheten. Underlåtenheten har ansetts ha haft ett så nära samband med ett redan pågående ärende att det har varit fråga om fel eller försummelse vid myndighetsutövning. Skadestånd har utgått enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen.
Vid en intresseavvägning i fråga om vilken utmätningsbar egendom som ska tas i anspråk har det ansetts inte för närvarande föreligga tillräckliga skäl att utmäta gäldenärens bostadsfastighet. (Jfr NJA 2010 s. 397 I och II.)
En bolagsstämma i ett aktiebolag har genom ett majoritetsbeslut mot en minoritetsaktieägares vilja fattat beslut om att bolaget skulle gå i likvidation. Beslutet har ansetts inte vara i strid med den s.k. generalklausulen i aktiebolagslagen.