AD 1996 nr 6
En lagerarbetare vid ett företag som med stöd av tillstånd från tullmyndigheten säljer skatte- och tullfria varor till företag och beskickningar påstås ha stulit eller ha försökt stjäla ett antal juiceburkar. Tvist föreligger om lagerarbetaren lagligen kunnat avskedas.
AD 1996 nr 7
Fråga i första hand om en arbetstagare innehaft en tillsvidareanställning eller en tidsbegränsad anställning och i andra hand om denne skilts från sin anställning på grund av arbetsbrist eller av skäl hänförliga till honom personligen utan att det ens funnits giltigt skäl för uppsägning.
AD 1996 nr 10
En arbetstagare har sagts upp under åberopande av att han skulle ha gjort sig skyldig till sexuella trakasserier av elever och sökande till utbildning vid Dramatiska Institutet. Arbetsdomstolen har förklarat uppsägningen ogiltig eftersom arbetsgivaren inte på något sätt försökt förmå arbetstagaren att ändra det beteende som ansetts olämpligt.
AD 1996 nr 11
Övergångsbestämmelserna till 1995 års verkstadsavtal innehåller regler dels om generell lönehöjning, dels om löneöversyn. Är arbetsgivaren skyldig att börja betala ut den överenskomna generella lönehöjningen redan fr.o.m. första ordinarie avlöningstillfälle eller har arbetsgivaren rätt att avvakta till dess löneöversynen slutförts?
AD 1996 nr 12
Byggnadsstyrelsens verksamhet övergick år 1993 till bl.a. ett antal bolag. Ett av bolagen träffade före verksamhetens övergång, och innan byggnadsstyrelsens personal sagts upp, en överenskommelse med en central facklig organisation om bemanningen i den verksamhet som skulle övergå till bolaget. Arbetsdomstolen finner överenskommelsen utgöra en enligt anställningsskyddslagen tillåten avvikelse från bestämmelserna om företrädesrätt till återanställning.
AD 1996 nr 13
En arbetsgivare och en arbetstagare kommer under anställningstiden skriftligen överens om ändrade lönevillkor. Fråga bl.a. om arbetsgivaren senare sagt upp denna överenskommelse och därmed också anställningsförhållandet. Även fråga vilken betydelse det har att arbetsgivaren ensidigt bestämmer en annan, lägre lön och också börjar betala ut endast den lägre lönen.
AD 1996 nr 15
Fråga om det förelegat giltig grund för avskedande av en av ett bildelsföretag anställd som startat en egen i viss mån med arbetsgivaren konkurrerande verksamhet.
AD 1996 nr 16
År 1987 träffade Stockholms stad ett trygghetsavtal med Svenska Facklärarförbundet. Vid denna tid hade flertalet av de lärare som var anställda hos staden, bl.a. hemspråkslärarna, anställningar med statligt reglerade villkor. Genom den s.k. kommunaliseringen av lärartjänsterna upphörde den statliga regleringen av tjänsterna vid årsskiftet 1990/91. Samtidigt bildades Lärarförbundet genom en sammanslagning av Svenska Facklärarförbundet och Sveriges Lärarförbund. - Våren 1993 sade staden på grund av arbetsbrist upp ett antal hemspråkslärare, medlemmar i Lärarförbundet. Tvist har därefter uppkommit mellan parterna, där Lärarförbundet bl.a. påstår att staden med uppsägningarna brutit mot trygghetsavtalet. Staden har häremot invänt i första hand att avtalet över huvud taget inte omfattar de i målet aktuella lärarna. - Arbetsdomstolen finner vid sin prövning av denna fråga att trygghetsavtalet inte gäller för de aktuella lärarna.
AD 1996 nr 20
Fråga bl.a. om det förelegat saklig grund för uppsägning av tillsvidareanställda skådespelare och regissörer p.g.a. påstådd arbetsbrist.
AD 1996 nr 21
Sedan en polisman åtalats för viss gärning men åtalet ogillats på den grunden att gärningen inte var brottslig, avskedar arbetsgivaren polismannen enligt 11 kap. 2 § första meningen lagen (1976:600) om offentlig anställning (1976 års LOA) under åberopande av att gärningen utgjort grov tjänsteförseelse som visat att polismannen uppenbarligen var olämplig att inneha sin anställning. - Fråga huruvida avskedandet stått i strid med den s.k. månadsregeln i 11 kap. 5 § första stycket första meningen 1976 års LOA. Betydelsen av att, för det fall åtgärd vidtagits för att anställa åtal mot arbetstagaren, enligt 14 kap. 6 § 1976 års LOA ett ärende om (uppsägning eller) avskedande inte får avgöras förrän ansvarsfrågan prövats slutligt.
AD 1996 nr 22
Fråga om allmänt skadestånd för deltagande i en olovlig strejk. Enligt förarbetsuttalanden bör skadeståndet för en olovlig konflikt som varken innehåller försvårande eller förmildrande omständigheter ligga på nivån 2 000 kr i dagens penningvärde. Arbetsdomstolen gör uttalanden om vad som kan utgöra en "normalkonflikt". I det aktuella fallet anser domstolen att det föreligger ett par omständigheter som är ägnade att inverka i sänkande riktning på skadeståndets storlek. Strejken var sålunda redan från början avsedd att vara kortvarig och den avbröts också efter mindre än ett dygn. Vidare var strejken att uppfatta inte i första hand som ett påtryckningsmedel i syfte att påverka kollektivavtalsregleringen utan främst som en protestaktion. Särskilt med hänsyn till de allvarliga följder som konflikten fick för företaget i form av två dygns produktionsbortfall anser domstolen dock att ett betydande skadestånd är motiverat. Det allmänna skadeståndet bestäms till 1 700 kr för var och en av arbe...
AD 1996 nr 23
En polisman har dömts för dataintrång och tjänstefel till villkorlig dom. Arbetsdomstolen har funnit att det enligt lagen (1976:600) om offentlig anställning inte har förelegat grund för att avskeda honom.
AD 1996 nr 30
Fråga om tillämpningen av 28 § medbestämmandelagen när övergång av företag har skett i flera led.
AD 1996 nr 35
Fråga huruvida värdet av tjänstebilsförmån skall beaktas vid fastställande av månadslönens belopp vid tillämpning av 39 § anställningsskyddslagen.
AD 1996 nr 37
En person, som har arbetat i ett bolags rörelse, äger 49 procent av aktierna i bolaget. Fråga bl.a. om hon intagit en företagsledande eller därmed jämförlig ställning i den mening som avses i 1 § andra stycket första punkten anställningsskyddslagen, och om sådan övergång av företag till en ny arbetsgivare som åsyftas i 25 § andra stycket i den lagen har skett.
AD 1996 nr 39
I samband med att viss verksamhet, arbetsmarknadsutbildning, överförs från myndighet till bolag sluts ett kollektivavtal angående tillsättning av tjänster i bolagen. Fråga om detta kollektivavtal innefattar avvikelser från anställningsskyddslagens regler bl.a. på det sättet att avtalet gett arbetsgivarsidan rätt att ställa högre och andra krav på kvalifikationer än som följer av 25 § anställningsskyddslagen för anställning hos bolagen.
AD 1996 nr 40
Fråga huruvida kollektivavtal träffats om s.k. fast ersättning för obekväm arbetstid m.m. Vidare fråga om preskriptionsinvändning gjorts vid ett visst tillfälle och om preskriptionsinvändning vid ett annat tillfälle gjorts i rätt tid.
AD 1996 nr 41
En kvinnlig barnmorska anställd av ett landsting har lägre lön än två manliga klinikingenjörer anställda av samma landsting. Fråga huruvida lönediskriminering enligt 18 § jämställdhetslagen skall anses föreligga. Arbetsdomstolen finner att JämO, som för talan för barnmorskan, inte förmått visa att barnmorskans arbete är likvärdigt med något av klinikingenjörernas arbeten. JämO:s yrkanden om allmänt och ekonomiskt skadestånd till barnmorskan samt om ogiltigförklaring av ett kollektivavtal såvitt avser barnmorskans lön avslås därför. Arbetsdomstolen har därför saknat anledning att gå in på landstingets övriga invändningar i målet.
AD 1996 nr 42
Fyra arbetstagare vid en tidnings s.k. telekorr har sagts upp på grund av arbetsbrist. Fråga om dessa hade tillräckliga kvalifikationer för fortsatt arbete som redigerare.
AD 1996 nr 43
Fråga om en arbetsgivare, ett bageriföretag, brutit mot 11 § medbestämmandelagen genom att inte förhandla före ett beslut som rörde förändringar av bröddistributionen och som innebar bl.a. visst merarbete för de anställda säljarna av bröd.
AD 1996 nr 47
Fråga om anställningsavtal ingåtts vid en förhandling.
AD 1996 nr 48
En kammarrätt har sagt upp samtliga sina kammarrättsassessorer på grund av arbetsbrist. Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägningarna. Även fråga om tillämpningen av 3 § kollektivavtalet om turordning av arbetstagare hos staten (TurA-S) och om 12 § lagen om offentlig anställning.
AD 1996 nr 49
Prövning av yrkande om interimistiskt förordnande. Ett byggentreprenadföretag A överlåter först stora delar av sin verksamhet till företaget B. Beträffande ett särskilt anläggningsprojekt, som ingick i den hos A kvarvarande verksamheten, träffas mellan de båda företagen senare avtal om att B dels förvärvar maskinutrustningen, dels svarar för ledningen av arbetena på arbetsplatsen. A säger därefter upp samtliga anställda i anläggningsprojektet på grund av arbetsbrist. I tvist rörande giltigheten av uppsägningarna uppkommer bl.a. följande frågor: a) har verksamhet övergått från A till B så att uppsägningarna strider mot uppsägningsförbudet i en kollektivavtalsbestämmelse med samma innehåll som 7 § tredje stycket anställningsskyddslagen? - b) har A åsidosatt sin skyldighet att söka omplacera arbetstagarna?
AD 1996 nr 52
Enligt 3 § kollektivavtalet för arbetstagare hos staten (TurA-S) gäller - i stället för reglerna i 22 § tredje stycket anställningsskyddslagen (1982:80) - att turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist skall omfatta arbetstagare med i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter hos myndigheten på den ort där arbetsbristen finns. - Fråga om tillämpning av denna bestämmelse på en byråsekreterare vid en länsskattemyndighet.
AD 1996 nr 54
Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägning beträffande två handläggare vid Arbetsgivarverket. Även fråga om tillämpningen av 3 § kollektivavtalet om turordning av arbetstagare hos staten (TurA-S).
AD 1996 nr 55
Fråga om en kommun haft giltig grund för att avskeda en lärare under påstående att denne har sexuellt trakasserat kvinnliga elever.
AD 1996 nr 56
En arbetstagare sades upp på grund av arbetsbrist från en anställning vid en arbetsgivares lokalkontor i Landskrona. Senare blev en tjänst ledig vid samma kontor. Arbetsgivaren tillsatte tjänsten genom att omplacera en arbetstagare från arbetsgivarens regionhuvudkontor i Helsingborg. Den tjänst som blev ledig i Helsingborg tillsattes med en utifrån kommande sökande. Frågor om arbetsgivaren åsidosatte reglerna i 25 § anställningsskyddslagen om företrädesrätt till ny anställning antingen genom att omplacera till tjänsten i Landskrona eller genom att nyanställa till tjänsten i Helsingborg. I det förra fallet prövar domstolen om arbetsgivaren gjort sig skyldig till ett otillbörligt kringgående av reglerna om företrädesrätt till återanställning och i det senare fallet om lokalkontoret i Landskrona och huvudkontoret i Helsingborg utgjort skilda driftsenheter.
AD 1996 nr 59
Mellan parterna gäller det s.k. installationsavtalet. Tvisten gäller om arbetsgivaren har gjort sig skyldig till turordningsbrott genom att säga upp sju arbetstagare på grund av arbetsbrist, trots att det funnits anställda med kortare anställningstid. Fråga om bolaget varit indelat i avdelningar i kollektivavtalets mening som var för sig utgjort en driftsenhet. Vidare fråga om en arbetstagare som anställts med en annan ort än den där företaget finns som hemort enligt avtalet skall anses tillhöra en särskild driftsenhet när s.k. hemortsavtal saknas för den ort där arbetstagaren anställts.
AD 1996 nr 60
I 2 § femte stycket anställningsskyddslagen finns en föreskrift om att ett lokalt avtal om avvikelser från bl.a. turordningsreglerna i 22 § får tillämpas i fråga om arbetstagare som vid uppsägningstidens slut är äldre än 57 och ett halvt år "bara om arbetsgivaren får den centrala arbetstagarorganisationens medgivande till varje enskild uppsägning". - Fråga om en arbetsgivare bryter mot lagen om ett sådant medgivande inte föreligger vid tidpunkten för uppsägningen men lämnas därefter.
AD 1996 nr 61
Fråga om tillämpning av 36 § avtalslagen på en skiljeklausul i ett enskilt anställningsavtal mellan en idrottsklubb och en idrottstränare. Arbetsdomstolen finner att klausulen utgör ett rättegångshinder.
AD 1996 nr 63
I samband med att en kommun övertog ansvaret för dagcenterverksamhet genomfördes en organisationsförändring som innebar bl.a. att en ledningsnivå avskaffades. Detta ledde till att de som anställts som dagcenterföreståndare fick vissa nya arbetsuppgifter och ett i viss mån ökat ansvar. I den nya organisationen kallas de dagcenterchefer. - Fråga om den som anställts som dagcenterföreståndare är skyldig att utföra samtliga uppgifter som ingår i arbetet som dagcenterchef.
AD 1996 nr 65
I samband med att en livsmedelsbutik övergick till en ny innehavare uppkom oklarhet huruvida en viss arbetstagares anställning övergick till den nye innehavaren. Saken behandlades vid ett förhandlingssammanträde. I målet uppkommer frågor huruvida arbetstagaren därvid erbjöds anställning och sedan genom sitt handlande avböjde erbjudandet eller om hon blev anställd och senare skildes från anställningen.
AD 1996 nr 66
Sedan tre arbetstagare vid häktet i Umeå blivit uppsagda på grund av arbetsbrist yrkas bl.a. ogiltigförklaring av uppsägningarna. Fråga i målet bl.a. om dels det statliga arbetsgivarbegreppet enligt 1994 års lag om offentlig anställning (1994 års LOA), dels omfattningen av omplaceringsskyldigheten enligt 7 § andra stycket anställningsskyddslagen.
AD 1996 nr 67
Ägaren till och ledaren av två bolag beslutar att det ena bolaget, som tidigare haft egna anställda, skall drivas utan sådana. De flesta av de anställda anställs i det andra bolaget men fyra av de anställda anställs inte där utan sägs upp på grund av arbetsbrist. I målet har domstolen att ta ställning till om föreningsrättskränkning skett, om uppsägningarna var sakligt grundade och om det skett ett brott mot eller ett kringgående av reglerna om företrädesrätt till anställning.
AD 1996 nr 68
Fråga om en arbetstagares egen uppsägning av ett anställningsavtal är ogiltig enligt 33 § avtalslagen och om den skall lämnas utan avseende enligt 36 § samma lag.
AD 1996 nr 70
Fråga i visst fall om löneavdrag varit otillåtna såsom stridande mot bestämmelser i lagen om arbetsgivares kvittningsrätt eller om avdragen är att betrakta som en sådan i efterhand genomförd korrigering av preliminärt utbetalad lön som inte utgör en kvittningsåtgärd. (Se rättsfallen AD 1977 nr 27 och 101 samt 1980 nr 59).
AD 1996 nr 74
Piloter har enligt ett kollektivavtal rätt till traktamente när de befinner sig på s.k. utestation. Tre piloter befann sig på utestation under ett dygn då de berördes av stridsåtgärder, strejk och lockout. Fråga om de är berättigade till traktamente för det dygnet. - Även fråga tillåtligheten av fastställelsetalan i vissa fall.
AD 1996 nr 76
En arbetstagare sägs upp på grund av samarbetsproblem och avstängs senare från arbetsplatsen. I mål om ogiltigförklaring av uppsägningen avslår domstolen ett yrkande från arbetsgivarsidan om interimistiskt förordnande om att anställningen skall upphöra. Samtidigt avslår domstolen ett yrkande från arbetstagarsidan om interimistiskt förordnande om att avstängningen skall upphöra.
AD 1996 nr 77
Fråga om det förelegat laga skäl enligt anställningsskyddslagen för uppsägning och avskedande av en föreståndare vid en förskola.
AD 1996 nr 78
En polisman har haft sexuellt umgänge med en kvinna som polismannen under tjänsteutövning gav viss hjälp. Arbetsdomstolen har funnit att polismannen gjort sig skyldig till en sådan grov tjänsteförseelse som utgjort grund för avskedande enligt 11 kap. 2 § lagen (1976:600) om offentlig anställning.
AD 1996 nr 79
En kvinnlig avdelningschef anställd av en kommun har under vissa perioder haft lägre lön än en manlig avdelningschef anställd av samma kommun. Fråga huruvida lönediskriminering enligt 18 § jämställdhetslagen skall anses föreligga. - Kommunen har mot påståendet om lönediskriminering endast invänt att de båda arbetstagarnas arbeten inte är lika eller likvärdiga. Parterna är dock ense om att arbetena i de flesta avseendena är lika eller likvärdiga. Den fråga domstolen haft att ta ställning till är om kraven i mannens arbete ändå är större med hänsyn till vissa av kommunen åberopade omständigheter.
AD 1996 nr 82
En idrottslärare vid en gymnasieskola har avskedats. Som grund för avskedandet har kommunen angivit att läraren på olika sätt misskött sin lärartjänst, såsom genom att använda ett grovt och kränkande språk med sexuella anspelningar gentemot elever och arbetskamrater samt genom att uppträda respektlöst och illojalt mot skolans rektor. Betydelsen av att idrottsläraren efter det att han erhållit vad som får uppfattas som en skarp varning under en så förhållandevis lång tid som drygt sex månader inte låtit sig komma något till last. - Arbetsdomstolen finner att avskedandet har skett under omständigheter som inte ens skulle ha varit tillräckliga för en giltig uppsägning av idrottsläraren.
AD 1996 nr 85
En manlig syo-konsulent vid en högstadieskola har avskedats från sin anställning. Som grund för avskedandet har åberopats att syo-konsulenten skulle ha utsatt kvinnliga elever för sexuella trakasserier vid ett flertal tillfällen under arbete som syo-konsulent. Arbetsdomstolen finner att avskedandet har varit lagligen grundat.
AD 1996 nr 86
I en anställningsskyddstvist har part gjort invändning om att en skiljeklausul utgör rättegångshinder. Tingsrätten har funnit att invändningen om rättegångshinder framställts för sent och att på grund härav rätten att göra invändning är förfallen samt att partens yrkande därför inte föranleder någon vidare åtgärd från tingsrättens sida. Parten har överklagat tingsrättens dom och har i samband med överklagandet yrkat att motpartens talan skall avvisas. Som grund härför har parten åberopat att invändningen om rättegångshinder framställts i tid. - Arbetsdomstolen finner att vad tingsrätten uttalat får uppfattas som ett beslut om avvisning av rättegångsinvändningen och att parten varit berättigad att föra talan mot beslutet i samband med överklagandet av domen. Domstolen kommer vid en prövning av rättegångsfrågan till samma slutsats som tingsrätten, nämligen att partens invändning om rättegångshinder hade framställts för sent. Partens yrkande om avvisning av motpartens talan lämnas därför ...
AD 1996 nr 87
En arbetstagarorganisation har vid arbetsdomstolen väckt en talan som innefattar två fastställelseyrkanden och ett yrkande om allmänt skadestånd mot en arbetsgivare och en central arbetsgivarorganisation. Arbetstagarorganisationen har inte träffat kollektivavtal med någon av svarandeparterna. Fråga har uppkommit om arbetsdomstolens behörighet att pröva den väckta talan. - Arbetsdomstolen finner att fastställelseyrkandena innefattar en begäran om fastställelse av innebörden i visst hänseende av ett kollektivavtal och att yrkandet om allmänt skadestånd utgör ett yrkande om allmänt skadestånd för kollektivavtalsbrott. Från denna utgångspunkt finner domstolen att den inte är behörig enligt 2 kap. 1 § arbetstvistlagen att pröva talan. På yrkande av arbetstagarorganisationen beslutar domstolen att överlämna målet till tingsrätt.
AD 1996 nr 88
Prövning av yrkande om interimistiskt förordnande. Under tjänstgöring som spärrexpeditör vid Stockholms tunnelbana har en arbetstagare gjort sig skyldig till olovligt anskaffande av alkoholdrycker. Sedan han för denna gärning dömts till ett bötesstraff, har han avskedats från sin anställning. I mål om bl.a. ogiltigförklaring av avskedandet har tingsrätten interimistiskt förordnat att anställningen skall bestå medan tvisten prövas. Arbetsdomstolen har upphävt tingsrättens beslut och förordnat att arbetstagarens anställning skall upphöra med utgången av dagen för beslutet.
AD 1996 nr 91
En arbetstagare beordrades att utföra övertidsarbete en söndag då arbetstagaren annars skulle ha varit ledig. Övertidsarbetet den dagen påbörjades men avbröts på grund av en skada som arbetstagaren tidigare ådragit sig. Fråga om söndagen eller den påföljande måndagen utgör karensdag enligt sjuklönelagen.
AD 1996 nr 92
Fråga i tvist om företrädesrätt till återanställning för kabinanställda i ett svenskt charterflygföretag huruvida företaget eller del av detta har övergått till ett nystartat danskt flygföretag. I målet tillämpas anställningsskyddslagens företrädesrättsregler i lydelsen före den 1 januari 1995. - Arbetsdomstolen, som vid sin prövning konstaterar att svensk rätt skall tillämpas, finner att en övergång av företag eller del av detta har skett. I domskälen behandlas frågan huruvida viss kollektivavtalsreglering innefattar en överenskommelse om turordning vid återanställning.
AD 1996 nr 94
Fråga i tvist om företrädesrätt till återanställning om arbetstagare har haft tillräckliga kvalifikationer för befattning som utbildare inom fordonsteknik. - I målet uppkommer vid prövning av frågor om ekonomiskt skadestånd huruvida avräkning skall ske för ersättning som uppburits från arbetslöshetskassa. Yttrande har inhämtats från tillsynsmyndigheten för arbetslöshetskassorna.
AD 1996 nr 95
Fråga bl.a. om ett företag ådragit sig skadeståndsansvar för kollektivavtalsbrott genom att i ett bageri schemalägga ordinarie arbetstid på söndagsdygn före kl. 18.00 utan att ha dispens enligt riksavtalets bestämmelser därom. Har arbetsgivarorganisation blivit skadeståndsskyldig genom att understödja avtalstillämpningen?
AD 1996 nr 99
Fråga om det förelegat giltig grund för avskedande av en stadsarkitekt, som innehade ett visstidsförordnande, med anledning av vissa åtgärder med en av arbetsgivaren leasad bil.
AD 1996 nr 100
Enligt en stadfäst förlikning skulle bl.a. A till B utge ett kapitalbelopp senast viss dag. Sedan A erlagt beloppet efter avdrag för preliminärskatt väckte B ny talan mot A angående tolkningen av bestämmelsen i förlikningsavtalet. Fråga om den stadfästa förlikningens rättskraft utgör hinder mot att uppta talan till prövning.
AD 1996 nr 102
Fråga om det har förelegat saklig grund för uppsägning av en syo- konsulent vid en kommuns gymnasieskola. Som grund för uppsägningen har åberopats långvarig misskötsamhet i form av bl.a. olovlig frånvaro, dåliga arbetsprestationer och underlåtenhet att iaktta arbetstiderna. Arbetsdomstolen finner att den misskötsamhet som styrkts i målet inte har varit av sådant slag att kommunen har haft rätt att skilja syo- konsulenten från anställningen.
AD 1996 nr 105
Fråga om arbetsgivare mer än två månader före ett avskedande känt till de omständigheter som avskedandet grundats på.
AD 1996 nr 108
Fråga i visst fall om en tvist är en sådan rättstvist om lön eller annan ersättning som avses i 35 § medbestämmandelagen och om arbetstagarorganisationens krav är oskäligt.
AD 1996 nr 109
Fråga om en arbetsgivare genom att åsidosätta sitt rehabiliteringsansvar mot en anställd föranlett den anställde att själv säga upp sig från anställningen samt om arbetsgivarens vägran att godta den anställdes återtagande av uppsägningen strider mot god sed på arbetsmarknaden eller om uppsägningen under de förhållanden som är för handen skall lämnas utan avseende med tillämpning av bestämmelserna i 33 eller 36 § avtalslagen.
AD 1996 nr 112
Enligt bestämmelse i kollektivavtal skall part som vill yrka skadestånd påkalla förhandling inom fyra månader från det att han fått kännedom om den omständighet som kravet grundas på. I målet uppkommer fråga om part har fått kännedom om den omständighet som kravet grundas på vid sådan tidpunkt att kravet har preskriberats.
AD 1996 nr 113
Fråga om en hos staten anställd arbetstagare, som innehar en konstitutorialtjänst som 1:e postiljon, är skyldig att utföra arbetsuppgifter hos ett av de bolag som efter Postverkets bolagisering driver den postverksamhet som tidigare bedrevs av staten.
AD 1996 nr 114
Fråga huruvida en inför uppsägningar på grund av arbetsbrist överenskommen avtalsturlista kan anses i visst hänseende stridande mot god sed på arbetsmarknaden eller eljest otillbörlig. Arbetsdomstolen, som finner att listan inte kan frånkännas verkan i omtvistat hänseende, gör vissa allmänna uttalanden rörande upprättandet av avtalsturlistor.
AD 1996 nr 115
En arbetstagare hos posten, som under lång tid har undergått rehabilitering, är sjukskriven på halvtid och arbetar på halvtid som brevbärare. Arbetstagaren sägs upp på grund av sjukdom. Arbetsdomstolen finner att det i den angivna situationen inte har förelegat saklig grund för uppsägningen.
AD 1996 nr 117
Tvist uppkommer med anledning av att en arbetstagare skilts från sin anställning. I målet uppkommer frågor om arbetsgivaren gjort sig skyldig till förhandlingsvägran, om arbetstagaren var tillsvidareanställd eller provanställd och om saklig grund för uppsägning förelåg. Vidare uppkommer fråga om arbetstagaren är berättigad till ekonomiskt skadestånd för inkomstbortfall som inträffar några månader efter det att han skilts från sin anställning och efter det att han innehaft ett par tillfälliga anställningar.
AD 1996 nr 119
Interimistiskt beslut rörande tillåtlighet av varslade stridsåtgärder. - En arbetstagarorganisation A varslar under avtalslöst tillstånd om blockad mot ett företag. A varslar vidare arbetsgivarorganisationerna B, C och D om sympatiåtgärder. Mellan å ena sidan A samt å andra sidan B, C och D gäller skilda kollektivavtal. B, C och D gör invändning om fredsplikt under påstående att de varslade sympatiåtgärderna syftar till att åstadkomma ändring i dessa kollektivavtal eller till att genomföra bestämmelser som är avsedda att tillämpas sedan avtalen har upphört att gälla. - Arbetsdomstolen finner att den i målet föreliggande utredningen inte ger stöd för slutsatsen att de varslade sympatiåtgärderna har ett syfte som är otillåtet enligt 41 § medbestämmandelagen.
AD 1996 nr 122
I en kollektivavtalsbestämmelse anges dels att semesterlönen utbetalas till arbetstagaren i samband med semestern, dels att semesterlönen utbetalas i samma ordning som ordinarie lön och på ordinarie utbetalningsdagar. Fråga huruvida bestämmelsen innebär att semesterlönen skall utbetalas senast vid löneutbetalningstillfälle som infaller under semesterledigheten.
AD 1996 nr 123
En deltidsanställd brandman har under en längre tid inte tagits i anspråk för beredskapstjänst sedan han förklarat att han inte kunde garantera att han vid larm kunde hålla den s.k. anspänningstiden. Han har inte heller erhållit ersättning för beredskapstjänst. Fråga om arbetsgivaren i strid mot 21 § anställningsskyddslagen permitterat brandmannen utan lön.
AD 1996 nr 125
En arbetstagare sägs upp därför att hon på grund av sjukdom inte längre kan utföra de arbetsuppgifter hon anställts för. Arbetsgivaren erbjuder henne inget arbete under uppsägningstiden. Arbetstagaren är förhindrad att utföra de arbetsuppgifter som hon anställts för, men är beredd att under uppsägningstiden utföra vissa andra arbetsuppgifter som förekommer i arbetsgivarens verksamhet. Fråga om arbetstagaren under dessa omständigheter kan anses stå till arbetsgivarens förfogande och därmed är berättigad till lön under uppsägningstiden.
AD 1996 nr 126
I en ackordsöverenskommelse finns bestämmelser bl.a. om ackordets omfattning och om undantagna arbeten. Fråga huruvida arbetsgivaren gjort sig skyldig till brott mot överenskommelsen genom att anlita entreprenörer för arbeten som inte omfattas av de arbeten som uttryckligen undantagits i överenskommelsen.
AD 1996 nr 132
Enligt en protokollsanteckning i kollektivavtal för anläggningsbranschen kan inom nyproduktion och vissa större reparations- och ombyggnadsobjekt överenskommelse om anställning för viss tid träffas mellan arbetsgivare och arbetstagare vid anställning som beräknas pågå högst 6 månader. Enligt en annan protokollsanteckning i avtalet övergår en avtalad anställning till tillsvidareanställning i den verksamhet där arbetstagaren är anställd, om anställningen fortsätter efter det att anställningen rätteligen skulle ha upphört. - Målet rör två arbetstagare, vilkas anställningar kom att fortsätta efter den vid anställningstillfället avtalade tiden. Tvisten gäller frågan om deras anställningar därmed har övergått till tillsvidareanställningar. I tvisten uppkommer följande frågor: 1) Var arbetstagarna anställda för viss tid i avtalets mening? - 2) Är det en förutsättning för att anställningarna skall kunna övergå till tillsvidareanställningar att arbetstagarna var sysselsatta inom nyproduktion el...
AD 1996 nr 133
Enligt bestämmelse i kollektivavtal för elektrikerbranschen skall vissa servicefordon vara utrustade med tilläggsvärme som skall kunna brukas oberoende av det befintliga färdvärmesystemet. I en tvist rörande tillämpningen av denna bestämmelse träffar avtalsparterna förlikning genom ett kollektivavtal i vilket det tidigare träffade kollektivavtalet anges innebära att bilen vid användande skall vara ur arbetsmiljösynpunkt lämpligt tempererad när den brukas. I målet, som gäller en senare tvist rörande tolkningen av den nu aktuella avtalsregleringen mellan parterna, uppkommer bl.a. följande frågor: 1) Innebär det mellan parterna ursprungligen träffade kollektivavtalet en skyldighet för arbetsgivaren att utrusta ett servicefordon så att kupen kan vara uppvärmd när arbetstagaren sätter sig i fordonet? - 2) Träffade avtalsparterna genom det senare ingångna kollektivavtalet en överenskommelse om att det tidigare avtalet skall tolkas så att arbetsgivaren har en skyldighet att utrusta fordonet i...
AD 1996 nr 135
En person har gjort gällande att hon blivit anställd hos ett politiskt parti, i första hand genom ett uttryckligt avtal härom och i andra hand genom att de faktiska omständigheterna innebär att ett anställningsförhållande har uppkommit. Arbetsdomstolen, som beaktat de särskilda förhållanden som är förknippade med politisk verksamhet, har inte funnit att något uttryckligt anställningsavtal har träffats eller att ett anställningsförhållande har uppkommit genom s.k. konkludent handlande från partiets sida.
AD 1996 nr 138
I kraftverksavtalet finns bestämmelser om bl.a. traktamente och resetillägg, vilka gäller vid företag där lokal överenskommelse inte har träffats om andra regler. Vid ett företag har träffats en lokal överenskommelse med en från kraftverksavtalet avvikande regel om traktamente i samband med kurser. Målet gäller frågan om denna regel innebär att arbetsgivaren inte är skyldig att utge resetillägg enligt kraftverksavtalet för vissa dagar i samband med en kurs. Vid tolkningen av överenskommelsen uppkommer bl.a. fråga om betydelsen av en tidigare praxis hos företaget rörande traktamente vid kurser.
AD 1996 nr 139
Fråga om familjemedlemsundantaget i 1 § andra stycket 2 p. lagen om anställningsskydd är tillämpligt i fråga om en arbetstagare som bott tillsammans med arbetsgivaren under äktenskapsliknande förhållanden och de båda har ett barn gemensamt.
AD 1996 nr 140
En arbetstagare vid ett företag i metallindustrin sägs upp på grund av arbetsbrist. I tvist rörande arbetstagarens företrädesrätt till återanställning uppkommer fråga om han haft tillräckliga kvalifikationer som svetsare vid företaget.
AD 1996 nr 143
En hotellanställd uppsökte efter arbetstidens slut en hotellgäst på dennas rum. Han förtärde i hotellgästens sällskap en betydande mängd vin och kvarstannade i rummet över natten. Hotellgästen framförde påföljande morgon klagomål över det inträffade till hotelledningen. - Arbetsdomstolen har funnit hotellföretaget vara berättigat att avskeda arbetstagaren.
AD 1996 nr 144
Våren 1994 omorganiserade en kommun sin barnomsorgsverksamhet inom en stadsdelsförvaltning så att områdena inom barnomsorgen förändrades och skola och barnomsorg integrerades. Därvid kom bl.a. ett antal tjänster som föreståndare inom barnomsorgen att dras in och nya tjänster inrättades som verksamhetschef. Sommaren 1995 sades bl.a. ett antal av föreståndarna upp på grund av arbetsbrist. - Härefter har en tvist uppkommit om kommunen - så som tvisten slutligt prövats - gentemot tre av dessa föreståndare uppfyllt sin omplaceringsskyldighet enligt 7 § andra stycket lagen om anställningsskydd. De erbjudanden om omplacering som lämnats har avsett tjänster som förskollärare, fritidspedagog och fritidsassistent. De tre arbetstagarna avböjde erbjudandena. I målet prövas också betydelsen från omplaceringssynpunkt av att en av de uppsagda arbetstagarna har ryggbesvär. - Vidare prövas om kommunen begick turordningsbrott genom att våren 1994 tillsätta de nya tjänsterna som verksamhetschef med andra...
AD 1996 nr 146
En arbetsgivare, SAS, beslutar att bl.a. köpa 35 nya flygplan. I målet prövar arbetsdomstolen frågan om SAS före beslutet har förhandlat med de tre pilotföreningarna och, när denna fråga besvaras nekande, även frågan om det förelegat synnerliga skäl för att besluta innan förhandlingsskyldigheten fullgjorts.
AD 1996 nr 147
Mellan Försäkringsbranschens Arbetsgivareorganisation och Försäkringstjänstemannaförbundet (FTF) gäller ett kollektivavtal för tjänstemän i försäkringsbranschen om löner och allmänna anställningsvillkor. Tidigare gällde mellan dessa parter (dess föregångare) bl.a. ett kollektivavtal som började tillämpas år 1981, det s.k. kontorsavtalet. Detta kollektivavtal och ytterligare ett annat ersattes år 1994 av det nu gällande kollektivavtalet. - Kontorsavtalet gällde endast tjänstemän med en arbetstid om 50 procent eller mer av ordinarie arbetstid. När avtalsparterna år 1980 träffade kontorsavtalet skrevs i förhandlingsprotokollet in en anteckning som gällde anställning av tjänstemän med en arbetstid understigande 50 procent av den ordinarie. - I målet prövar arbetsdomstolen om det nu gällande kollektivavtalet - mot bakgrund av denna protokollsanteckning - skall tolkas så att arbetsgivaren inte har rätt att anställa försäkringstjänstemän på deltid understigande 50 procent utan lokal överensko...
AD 1996 nr 149
En kommun har sagt upp ett stort antal hemspråkslärare från deras anställningar på grund av arbetsbrist. Tvist huruvida uppsägningarna har varit sakligt grundade. Från arbetstagarsidan har gjorts gällande att hemspråkslärarna blivit diskriminerade samt att kommunen har åsidosatt sin omplaceringsskyldighet. I vad mån påverkas omplaceringsskyldigheten av att arbetsbristen har gällt ett stort antal arbetstagare? - Särskild fråga vilken turordningskrets kommunen skulle ha tillämpat. Kommunen har gjort gällande att som turordningskrets skall betraktas giltighetsområdet för den specialbestämmelse som omfattar lärare. Arbetsdomstolen konstaterar att som turordningskrets skall gälla det mellan parterna gällande lokala kollektivavtalets giltighetsområde.
AD 1996 nr 150
Tingsrätten har lagt samman ett mål som utgör en arbetstvist med ett annat mål. Ett beslut under rättegången som är hänförligt till det senare målet överklagas till arbetsdomstolen. Domstolen finner sig vara behörig att handlägga överklagandet (jfr AD 1979 nr 147 och 1988 nr 2).