Inställd förrättning avseende fastighetsreglering ----- Fråga om överföring av samfällighet (väg) till en av de delägande fastigheterna. Lantmäterimyndigheten har ställt in förrättningen efter att endast ha prövat åtgärdens proportionalitet i strikt mening. Mark- och miljööverdomstolen har ansett att det, även om det inte finns något krav på att prövningen i ett fastighetsbildningsärende ska göras i viss ordning, i de flesta fall torde vara mest effektivt att inleda prövningen utifrån fastighetsbildningslagens regler för att avslutningsvis pröva om den tänkta åtgärden står i rimlig proportion till egendomsskyddet i 2 kap. 15 § regeringsformen. Vid den fristående proportionalitetsavvägningen får hänsyn tas till de allmänna intressen som upprätthåller den aktuella lagstiftningen.
Föreläggande om markundersökningar för att utreda misstänkt miljöskada från kemtvättsverksamhet ----- MÖD har upphävt ett föreläggande om markundersökningar enligt 26 kap. 22 § miljöbalken som riktats mot ett aktiebolag som förvärvat inkråmet från det aktiebolag som bedrivit den kemtvättsverksamhet som ska ha orsakat miljö¬skadan. Det förvärvande aktiebolaget har inte bedrivit någon verksamhet på fastigheten i fråga och kan därför inte anses ansvara som verksamhetsutövare med avhjälpandeansvar för eventuell miljöskada som har uppkommit där. Att det finns personkopplingar mellan de båda bolagen och att det bolag som bedrivit kem-tvättsverksamheten på fastigheten, i nära anslutning till inkråmsöverlåtelsen, på egen begäran försatts i konkurs har ansetts inte medföra att det förvärvande bolaget har tagit över ansvaret för den eventuella miljöskadan.
Antagande av detaljplan ----- En detaljplans huvudsyfte var att möjliggöra nybyggnation av ett sexvåningshus med ca 50 studentlägenheter. Byggrätten tillät att huset placerades som kortast endast cirka 6,6 meter från befintlig byggnation. Det bostadsområde där byggnaden skulle uppföras var väl sammanhållet och hade en tydlig gestaltningsidé. I planbeskrivningen för området hade solljusinflödet varit en viktig faktor. Avståndet till stadens centralare delar var kort, men området var enligt Mark- och miljööverdomstolen inte så centralt beläget att boende behövt räkna med en så hög byggnad så nära befintliga bostadshus. Sammantaget fann Mark- och miljööverdomstolen att effekterna i form av ökad skuggning och minskat solljusinsläpp innebar att betydande olägenheter uppstod. Kommunens beslut att anta detaljplanen upphävdes därför.
Bygglov för flerbostadshus med frontespiser: beräkning av byggnadshöjd och våningsantal ----- Mark- och miljööverdomstolen har konstaterat att frontespiser inte omfattades av en undantagsbestämmelse i detaljplanen avseende takkupor vid beräkning av byggnadshöjd. Frontespiserna har, enligt stadgad praxis, beaktats vid beräkningen av byggnadshöjden då de var förhållandevis höga och upptog en stor del av fasadens längd och därmed gjorde att byggnaden uppfattades som högre. Detta fick även till följd att byggnadens tredje plan (vinden) utgjorde en våning. Byggnaden avvek därför från detaljplanen såväl avseende byggnadshöjd som antal våningar och då ingen av avvikelserna kunde ses som liten har bygglovsbeslutet upphävts.
Antagande av ny detaljplan ----- Fråga om vilken plankarta som omfattas av beslutet att anta en detaljplan. Stadsbyggnadsnämnden har i sitt antagandebeslut hänvisat till ett tjänsteutlåtande som i sin tur i en sidfot innehåller en hänvisning till ett antal bilagor, bl.a. plankarta och planbeskrivning. Det har inte upprättats någon ny plankarta efter granskningsskedet och de aktuella bilagorna har inte bifogats nämndens beslut att anta detaljplanen. MÖD har funnit att det inte med tillräcklig tydlighet kan utläsas ur stadsbyggnadsnämndens protokoll vilken plankarta som har antagits. Beslutet har därmed ansetts strida mot 4 kap. 30 § PBL och 5 kap. 67 § KL.
Beräkning av byggsanktionsavgift ----- Ett bolag som bedrev campingverksamhet uppförde tio campingstugor utan att startbesked hade beviljats. MÖD har, i likhet med MMD, beräknat byggsanktionsavgiften med utgångspunkten att varje stuga utgör en sådan annan liten byggnad som avses i 9 kap. 6 § 2 PBF och att avgiften ska beräknas för varje stuga för sig och inte för deras samlade totalarea.
Utdömande av vite ----- I ett vitesföreläggande har angetts att adressaterna senast vid en viss tidpunkt ska ha vidtagit de åtgärder som behövs för att radonhalten inte ska överskrida riktvärdet på 200 becquerel per kubikmeter i en viss lägenhet i ett flerbostadshus. Föreläggandet angav därmed inte vilka konkreta åtgärder som adressaterna skulle vidta utan vilket resultat som skulle uppnås. Med beaktande av att målet som skulle uppnås var tydligt avgränsat, de åtgärder som kunde komma i fråga inte var särskilt avancerade eller kostsamma och det inte var fråga om åtgärder i en verksamhet som adressaterna vidtar privat, har Mark- och miljööverdomstolen funnit att föreläggandet varit tillräckligt precist utformat för att ligga till grund för utdömande av vite (jfr HFD 2020 ref. 28).
Bygglovsavgift ----- Fråga om en bygglovsavgift ska sättas ner med hänsyn till att den tidsfrist för nämndens handläggning som framgår av 9 kap. 27 § PBL överskridits. Nämnden hade inte fattat beslut eller vidtagit någon annan handläggningsåtgärd inom den lagstadgade tidsfristen. Därefter inkom sökanden med ytterligare underlag och fråga var om tidsfristen i och med detta nollställts. MÖD har funnit att tidsfristen inte ska nollställas på grund av det som sker efter det att nämndens lagstadgade tidsfrist för sin handläggning redan löpt ut. Avgiften ska därför reduceras enligt 12 kap. 8 a § PBL för det fall att sökanden först därefter inkommer med kompletteringar, oavsett om det sker på sökandens eget initiativ eller inte.
Detaljplans förenlighet med riksintresse för kulturmiljövården ----- MÖD har bedömt att de rivningar och de högre byggnadshöjder som detaljplanen (kvarteret Sperlingens Backe vid Stureplan) medger varken var för sig, sedda tillsammans eller sammantaget med övriga åtgärder kan påtagligt skada riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården. MÖD har därför fastställt planen. Även fråga om utrymmet för domstol att, i stället för att fastställa eller upphäva detaljplanen i sin helhet, ändra planen med anledning av medgivande från kommunen.
Ansvar för kostnader att sanera ett förorenat område ----- Förslutna tunnor med cyanidslam har under främst 1950- och 1960-talet grävts ner i en mosse. Cyanidslammet har uppkommit som en restprodukt i en verksamhet som pågick 1948–1973. Cyanidslammet har över tid läckt ut och förorenat mossen. Det har inte gått att med säkerhet fastställa när föroreningen uppkom men övervägande skäl talar för att en väsentlig del uppkom först efter 1969 och det framstår som osannolikt att skadan till någon beaktansvärd del uppkom före 1960-talet. Aktiebolaget som bedrev verksamheten har genom fusion upptagits i ett annat aktiebolag, vilket därigenom övertagit ansvaret för att avhjälpa miljöskadan. MÖD har vid en samlad skälighetsbedömning enligt 10 kap. 4 § miljöbalken bestämt ansvarets omfattning till 75 procent av kostnaderna för avhjälpandeåtgärderna.
Fråga om skadlig delning av en skogsbruksfastighet i samband med avstyckning ----- En fastighetsägare har inför kommande generationsskifte ansökt om avstyckning av ca 22 hektar mark, varav skogsmark om ca 8 hektar, från en skogsbruksfastighet om ca 70 hektar mark. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att avstyckningen varken riskerar att försämra möjligheten att ekonomiskt utnyttja skogen eller att den innebär någon skadlig delning enligt 3 kap. 7 § fastighetsbildningslagen (1970:988). Vid bedömningen har Mark- och miljööverdomstolen bl.a. tagit hänsyn till att marken är av begränsat intresse för det aktiva skogsbruket, att det avstyckade skogsområdet är tänkt att ställas om till skogsbete och att områdets naturvärden kan gynnas av att området betas.
klagorätt ----- Mark- och miljööverdomstolen har funnit att en länsstyrelse i egenskap av miljöprövningsdelegation inte är att anse som en förvaltningsmyndighet enligt 5 kap. 2 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar. Länsstyrelsen i den egenskapen blir då inte heller motpart till en enskild som överklagar miljöprövningsdelegationens beslut till mark- och miljödomstolen och har därmed inte rätt att överklaga mark- och miljödomstolens dom.
Fråga om bygglovsplikt för ridanläggning ----- Kortref: Mark- och miljööverdomstolen har ansett att en ridanläggning, med betydande inverkan på omgivningen, inte är bygglovspliktig då den inte är en idrottsplats i den mening som avses i 6 kap. 1 § 1 plan- och byggförordningen. Vidtagna markåtgärder har inte heller krävt marklov enligt gällande områdesbestämmelser. Byggnadsnämnden har därför inte behövt vidta ytterligare åtgärder med stöd av plan- och bygglagen.
Fastighetsreglering ----- Överföring av jordbruksmark för bildande av en s.k. kombinerad bostadsfastighet med möjlighet till mindre djurhållning och odling. MÖD har bedömt att överföringen sker från en skogsbruksfastighet och att bestämmelsen i 3 kap. 6 § FBL som berör jordbruksfastigheter därmed inte är tillämplig. MÖD har vidare ansett att 3 kap. 3 § FBL inte ska tillämpas för att ge jordbruksmark ett mer långtgående skydd än det som bestämts i de särskilda skyddsreglerna för jordbruksnäringen. Därmed har MÖD fastställt lantmäterimyndighetens beslut om fastighetsreglering. Med hänsyn bl.a. till att målet har rört frågor av juridisk komplexitet och att länsstyrelsen har fört en talan som omfattar tolkning av gällande rätt har synnerliga skäl ansetts föreligga för att tillerkänna sökandena ersättning för rättegångskostnader i MÖD.
Förrättningskostnad ----- Lagakraftvunnet beslut om ersättning till sakkunnig i lantmäteriförrättning hindrar inte att den kostnaden kan prövas när slutligt debiterad förrättningskostnad har överklagats.
Fråga om föreläggande att följa annan tillståndshavares tillstånd ----- Mark- och miljööverdomstolen har ansett att det saknas fog för att förelägga ett bolag som bedriver växtodlingsverksamhet, inklusive gödselhantering, att följa vissa villkor i ett annat bolags tillstånd avseende djurhållningsverksamhet. Att det andra bolaget tidigare bedrev delar av samma växtodlings-verksamhet och att tillståndet till djurhållning är villkorat av att gödselhanteringen sker på visst sätt inom de fastigheter där växtodlingen bedrivs föranleder inte någon annan bedömning. Det ankommer alltjämt på tillståndshavaren avseende djurhållningsverksamheten att tillse att villkoren för tillståndet följs, oavsett om det sker i tillståndshavarens egen regi eller inte.
Fråga om byggsanktionsavgift för olovlig rivning ----- Byggsanktionsavgift för olovlig rivning. Vid bedömningen av om en förhöjd byggsanktionsavgift ska tas ut med hänvisning till byggnadens bevarandevärde ska beaktas om det funnits ett enskilt intresse av att riva en byggnad. I detta fall har stadsbyggnadsnämnden inte visat att det allmänna intresset av att bevara byggnaden varit större än det enskilda intresset av att få riva den. Byggsanktionsavgiften har därför inte räknats upp med 300 procent.
Interimistiskt slutbesked för nybyggnad av enbostadshus (fråga om kommunalt särkrav) ----- I ett nybyggt enbostadshus hade elcentralen placerats drygt 180 centimeter över golv¬nivån. Byggnadsnämnden ansåg att placeringen inte uppfyllde kraven på byggnadsverk i 8 kap. plan- och bygglagen (2010:900) i fråga om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Med anledning av det gav nämnden ett slutbesked som var beroende av att elcentralen placerades ungefär en meter över golvnivån (jfr 10 kap. 36 §).
Bygglov för enbostadshus ----- Strandskyddsdispens och bygglov meddelades för nybyggnation av ett enbostadshus. Endast beslutet om bygglov överklagades. Mark- och miljödomstolen ansåg i sin dom att nämndens beslut i strandskyddsfrågan var felaktigt och att kraven i 2 kap. plan- och bygglagen då inte heller var uppfyllda. Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) har konstaterat att det i och för sig ska göras en självständig prövning i bygglovsärendet men att en sådan prövning inte innebär att domstolen på samma underlag kan ompröva och underkänna ett lagakraftvunnet beslut om strandskyddsdispens. Det har alltså inte funnits förutsättningar för mark- och miljödomstolen att upphäva bygglovsbeslutet på den grunden att den inte delar nämndens bedömningar i strandskyddsfrågan. MÖD har fastställt nämndens beslut om bygglov.
Förhandsbesked för nybyggnad av enbostadshus och garage ----- Förhandsbesked har sökts för ett enbostadshus och garage avsedda att placeras på ett cirka 0,5 hektar stort obebyggt skifte, vilket i norr och söder omgetts av bostadsfastigheter, i öster av ett skogsområde och i väster av en enskild väg. Mark- och miljööverdomstolen har, efter att ha gått igenom äldre lagstiftning och förarbeten, uttalat att utgångspunkten i senare lagstiftning varit att begreppet brukningsvärd jordbruksmark i bestämmelsen i 3 kap. 4 § miljöbalken ska ha samma innebörd som enligt den upphävda lagen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark. Med hänsyn till markområdets ringa storlek och dåliga arrondering samt att det inte har brukats aktivt på lång tid har Mark- och miljööverdomstolen funnit att det inte varit fråga om brukningsvärd jordbruksmark. Något annat hinder mot att ge positivt förhandsbesked har inte heller bedömts föreligga.
Vattenrättslig rådighet ----- Ett bolag har ansökt om tillstånd enligt 11 kap. 19 § miljöbalken för att riva ut en damm och för att i samband med detta iordningställa ett naturlikt sjöutlopp. Fastigheten som dammen är belägen på ägs av annan, varför bolaget samtidigt yrkat tvångsrätt enligt 28 kap. 10 § första stycket 4 miljöbalken. Mark- och miljööverdomstolen har, till skillnad från mark- och miljödomstolen, bedömt att regelverket kan ge utrymme för att bevilja tvångsrätt och funnit att bolaget därmed har erforderlig rådighet. Mark- och miljööverdomstolen har därför undanröjt mark- och miljödomstolens avvisningsbeslut samt återförvisat målet dit för fortsatt behandling.
Återförvisning på grund av rättegångsfel ----- MMD har avgjort ett mål utan att hålla syn, vilket begärts av sökandena. Eftersom förhållandena på platsen var av avgörande betydelse för att bedöma den huvudsakliga frågan i målet och då aktmaterialet inte klargjorde detta förhållande, utgjorde den omständigheten att synen avslogs i samband med MMD:s slutliga avgörande av målet enligt MÖD ett rättegångsfel. Felet kan antas ha inverkat på målets utgång och det kan inte utan väsentlig olägenhet avhjälpas i MÖD. MMD:s dom har därför undanröjts och målet återförvisats till domstolen för fortsatt behandling.
Startbesked för nybyggnad av bygglovsbefriad komplementbyggnad ----- Fråga om en bygglovsbefriad komplementbyggnad uppfyller kraven i 2 kap. PBL avseende trafikmiljö och god helhetsverkan. En tidigare komplementbyggnad skulle ersättas med en större komplementbyggnad inom ett gruppbebyggt småhusområde. Byggnaden skulle placeras på en hörntomt som gränsade mot dels en väg för gångtrafikanter, cyklister och viss annan trafik, dels en öppen plats i området. MÖD har bedömt att föreslagen placering och utformning avviker från den befintliga miljön på ett sådant sätt att den inte uppfyller kraven på god helhetsverkan. Synfältet på vägen utanför skulle också komma att begränsas av en huskropp som inte funnits där tidigare och de som promenerar, cyklar eller kör bil i området skulle få sämre förutsättningar att hinna upptäcka andra trafikanter.
Förhandsbesked för enbostadshus ----- Nybyggnad av ett enbostadshus på brukningsvärd jordbruksmark. Mark- och miljööverdomstolen har ansett att det tillgängliga underlaget, särskilt kommunens överväganden i översiktsplanen och den fördjupade översiktsplanen, ger stöd för slutsatsen att behovet av mark för nybyggnation inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Mark- och miljööverdomstolen har fastställt nämndens beslut om positivt förhandsbesked.
Byggsanktionsavgift ----- På taket till en cirka 14 meter hög byggnad har ett bolag monterat en antennanläggning för elektronisk kommunikation. Anläggningen når tre meter över byggnadens taknock. En kommunal nämnd har påfört bolaget byggsanktionsavgift på grund av att åtgärden vidtagits utan bygglov och startbesked. Mark- och miljööverdomstolen har ansett att det inte är fråga om en sådan mast som kräver bygglov enligt 6 kap. 1 § 5 plan- och byggförordningen. Det har därmed inte funnits grund för att ta ut byggsanktionsavgift. Mark- och miljööverdomstolen har därför upphävt nämndens beslut om byggsanktionsavgift.
Klagorätt ----- Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att ägarna till en enbostadsfastighet för vilken en kommun fått dispens att fånga mindre vattensalamandrar på borde ha behandlats som parter vid länsstyrelsens handläggning av ärendet. Målet har därför återförvisats till länsstyrelsen för fortsatt handläggning.
Samråd med särskilt berörda ----- Mark- och miljööverdomstolen har fastställt mark- och miljödomstolens beslut att avvisa en ansökan om tillstånd för fortsatt och utökad gruvverksamhet i Kiruna eftersom sökanden inte uppfyllt miljöbalkens krav på samråd med de som kan bli särskilt berörda av verksamheten och då det bedömts att denna brist inte kan läkas under domstolsprövningen
Föreläggande att åtgärda grind ----- En fastighetsägare har förelagts att åtgärda en grind inom ett område med detaljplan. Grinden öppnades ut över en gång- och cykelbana och blockerade i öppet läge hela gång- och halva cykelbanan. Fastighetsägaren förelades att vidta åtgärder som avhjälpte eller minskade olägenheterna. Grinden på fastigheten hade funnits på platsen sedan tidigare och därefter anlade kommunen, i enlighet med detaljplan, en gång- och cykelbana där grinden öppnades. Mark- och miljööverdomstolen har delat mark- och miljödomstolens bedömning om att grindens utformning ut över gång- och cykelbanan utgör en stor olägenhet för trafiksäkerheten. Att ändra grinden så att den inte öppnas utåt leder till att olägenheterna minskar. Enligt Mark- och miljööverdomstolen påverkar det inte bedömningen att det är kommunen som orsakat de ändrade förhållandena. Föreläggandet har varit lagligen grundat.
Fastighetsbestämning ----- Fråga om ett skär, som utgör en egen fastighet, drar vatten till sig eller inte. Mark- och miljööverdomstolen har med hänsyn till omständigheterna vid fastigheternas försäljning kommit fram till att skäret inte drar vatten till sig och att vattenområdet som tillhör den andra fastigheten ska bestämmas oberoende av detta skär.