AD 2000 nr 3
En försäljare hos ett företag som säljer datavårdsprodukter har under sin anställning sålt produkter åt ett annat företag som bedrev konkurrerande verksamhet. Frågor dels om vilken konkurrerande verksamhet försäljaren bedrivit, dels om försäljaren utnyttjat bolagets företagshemligheter. Vidare fråga om beräkning av den ekonomiska skadan.
AD 2000 nr 5
I mål om disciplinpåföljd för tjänsteförseelse enligt 14 § lagen om offentlig anställning uppkommer fråga om betydelsen av att den händelse som åberopats som grund för disciplinpåföljden har inträffat under arbetstagarens fritid. Vidare fråga om arbetstagarens fel varit ringa och därför inte skall föranleda någon påföljd.
AD 2000 nr 6
En arbetstagare har varit anställd som vikarie för en viss namngiven anställd under dennes bortovaro, dock längst till en viss tidpunkt. Fråga om en bestämmelse i det tillämpliga kollektivavtalet innebär att denna tidsbegränsade anställning inletts med en "inbyggd" prövoperiod om tre månader under vilken arbetsgivaren varit berättigad att avsluta anställningen i förtid utan sakliga skäl.
AD 2000 nr 7
Fråga om chaufförer i visst fall utfört s.k. blandad verksamhet enligt 6 § transportavtalet.
AD 2000 nr 8
Fråga om förvärvaren av en verksamhet är bunden enligt 28 § medbestämmandelagen av det kollektivavtal som överlåtaren var bunden av. I målet behandlas frågan om bundenheten till följd av regeln i 28 § tredje stycket medbestämmandelagen varit tidsbegränsad till högst ett år från verksamhetsövergången.
AD 2000 nr 12
En arbetstagare, som arbetar dagtid och bl.a. sysslar med truckkörning, har sjukanmält sig hos sin arbetsgivare och uppbär sjuklön. Under samma period deltar han på kvällstid i en betald truckförarutbildning hos en annan arbetsgivare. Med anledning härav - och på grund av sena ankomster i stor omfattning - blir han avskedad. Fråga om ogiltigförklaring av avskedandet.
AD 2000 nr 14
Fråga om det förelegat laglig grund för avskedande av en polisman som bl.a. dömts för brott mot tystnadsplikt.
AD 2000 nr 17
En anställd hos ett bolag, som bedriver restaurangverksamhet på en flygplats, blir efter säkerhetsprövning av Luftfartsverket bedömd som olämplig från säkerhetssynpunkt och får inte längre anlitas i verksamhet på flygplatsen. Luftfartsverkets beslut, som inte får överklagas, får till följd att den anställde blir uppsagd. Vid prövning av frågan huruvida saklig grund för uppsägningen förelegat, har Arbetsdomstolen bl.a. att ta ställning till påståenden om kränkningar av den anställdes rättigheter enligt den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Arbetsdomstolen finner att bolaget, som anses ha varit skyldigt att rätta sig efter Luftfartsverkets beslut, haft saklig grund för uppsägningen.
AD 2000 nr 18
Ett företag organiserar om sin verksamhet på ett sätt som bland annat får till följd att en särskild befattning som kreditchef inte längre behövs. Kreditchefen, som varit sjukskriven en längre tid, blir därför uppsagd med hänvisning till arbetsbrist. Fråga om arbetsbrist i anställningsskyddslagens mening förelegat eller om uppsägningen skett på grund av personliga skäl samt om företaget fullgjort sin omplaceringsskyldighet enligt 7 § andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd.
AD 2000 nr 19
Fråga om bl.a. skälig omfattning av fackliga förtroendemäns ledighet enligt förtroendemannalagen för att utföra lönekontroll hos den egna arbetsgivaren.
AD 2000 nr 26
Fråga om säsonganställd kyrkogårdsarbetare har haft företrädesrätt till återanställning på en befattning som kyrkogårdsarbetare med anställning tills vidare.
AD 2000 nr 28
Fråga huruvida arbetsgivare haft rätt att avskeda en anställd som misshandlat en annan anställd i en träningslokal som tillhandahölls av arbetsgivaren. I målet uppkommer fråga om betydelsen av att arbetstagaren, som led av diabetes, kan ha befunnit sig i ett s.k. hypoglykemiskt tillstånd när misshandeln ägde rum.
AD 2000 nr 29
Några arbetstagare utför ostridigt arbete under helger, för vilket de enligt det för arbetet gällande kollektivavtalet är berättigade till viss ersättning. Sedan arbetstagarnas organisation några månader efter det att ersättningarna skulle ha utbetalats påtalat att dessa inte har betalats, undertecknar arbetstagarna en handling som enligt parterna i målet innefattar ett avstående från rätten till dessa ersättningar. Fråga om detta avstående enligt 27 § medbestämmandelagen är ogiltigt.
AD 2000 nr 30
En arbetstagare hos ett företag som bedriver odling av trädgårdsprodukter har varit frånvarande från arbetet under vissa närmare angivna tider. Fråga om arbetstagaren vid dessa tillfällen har varit permitterad och därmed är berättigad till permitteringslön enligt gällande kollektivavtal.
AD 2000 nr 31
Fråga om det förelegat saklig grund i form av arbetsbrist för uppsägning av en arbetstagare, som enligt arbetsgivaren också var ansvarig för det dåliga ekonomiska resultat som medfört att det uppkommit vad som typiskt sett är en sådan situation där uppsägning på grund av arbetsbrist måste godtas.
AD 2000 nr 32
Enligt verkstadsavtalet är en arbetare, när arbetsgivaren erbjudit arbetaren ackord men enighet om ackordspriset inte nåtts, berättigad till den för arbetstagaren gällande timlönen. Med gällande timlön avses en individuellt bestämd lön baserad på lägsta timlön enligt avtalet med tillägg av eventuellt s.k. flit- och skicklighetstillägg. Fråga om hur denna timlön bestämts i vissa fall.
AD 2000 nr 35
En arbetstagare som blivit uppsagd av personliga skäl har kort tid därefter, sedan denna uppsägning återtagits, blivit uppsagd på nytt på grund av arbetsbrist. Fråga om uppsägningarna var sakligt grundade. Beträffande den andra uppsägningen har frågan gällt om även denna uppsägning i själva verket berott på förhållanden som var hänförliga till arbetstagaren personligen, s.k. fingerad arbetsbrist.
AD 2000 nr 38
Två spårvagnsförare, båda medlemmar i en syndikalistisk arbetstagarorganisation, blev efter intresseanmälan föreslagna av sin arbetsgivare att ingå i en grupp spårvagnsförare som under en begränsad tid skulle arbeta utomlands. Vid förhandlingar med den arbetstagarorganisation med vilken arbetsgivaren var bunden av kollektivavtal krävde denna att endast medlemmar i den egna organisationen skulle tas ut till arbetet i fråga. Arbetsgivaren accepterade detta krav. Ingen av de två nämnda spårvagnsförarna togs därför ut till utlandsarbetet. Fråga om arbetsgivaren härigenom gjorde sig skyldig till föreningsrättskränkning. - Arbetsdomstolen, som konstaterade att de båda arbetstagarna i och för sig inte hade något rättsligt grundat anspråk på det aktuella arbetet, fann att arbetsgivaren gjort sig skyldig till föreningsrättskränkning. Arbetstagarna ansågs nämligen ha haft befogad anledning att räkna med att bli uttagna till arbetet och den uteblivna uttagningen ansågs uteslutande ha haft sin gru...
AD 2000 nr 42
Fråga om arbetstagares rätt till övertidsersättning för deltagande i utbildning på eljest tjänstgöringsfri tid. Arbetsdomstolen har funnit att sådan ersättning enligt bestämmelserna i § 28 mom 2 AB 95 inte skall utgå.
AD 2000 nr 45
En tysk ingenjör som var anställd hos ett tyskt företag hade sedan flera år placering vid ett dotterföretag i Sverige. Sedan arbetsgivaren förklarat att arbetstagarens utlandsuppdrag var avslutat uppkom tvist huruvida arbetsgivaren genom sitt besked hade sagt upp eller omplacerat arbetstagaren under sådana förhållanden att denne blivit berättigad till ekonomiskt och allmänt skadestånd. Fråga bl.a. om tvisten skall bedömas enligt svensk eller tysk rätt.
AD 2000 nr 46
Mellan en arbetsgivare i byggnadsbranschen och en lokal facklig organisation träffades i oktober 1997 beträffande vissa arbetsplatser en överenskommelse som innebar bl.a. att yrkesarbetare garanterades en grundlön om 117 kr 50 per timme. Överenskommelsen skulle enligt sin ordalydelse gälla med tre månaders ömsesidig uppsägningstid, dock längst till den 31 mars 1998. Under avtalsrörelsen år 1998 träffades mellan de centrala avtalsparterna en överenskommelse innebärande bl.a. att utgående förtjänster fr.o.m. den 1 april 1998 skall ökas med 3 kr 75 öre per timme. Tvist har uppkommit i fråga om de i den lokala överenskommelsen angivna yrkesarbetarnas lönenivå fr.o.m. den 1 april 1998. Arbetsdomstolen finner att den lokala överenskommelsen inte har haft någon giltighet i tiden efter den 31 mars 1998. Vidare finner domstolen att yrkesarbetarna därefter inte heller enligt sina enskilda anställningsavtal har varit berättigade till den förtjänstnivå som angavs i den tidigare gällande lokala öve...
AD 2000 nr 49
Begreppet hemvist i 2 kap. 2 § tredje stycket arbetstvistlagen har ansetts ha samma innebörd som i 10 kap. 1 § första stycket rättegångsbalken (jfr beslutet 1999 nr 78).
AD 2000 nr 51
Fråga om det på grund av arbetets särskilda beskaffenhet varit tillåtet att tidsbegränsa vissa anställningar som lärare. Även fråga om en deltidsanställd arbetstagare som har en tidsbegränsad anställning kan göra anspråk på anställning med högre sysselsättningsgrad.
AD 2000 nr 54
Fråga om arbetet för två chaufförer är anordnat så att arbetet skall betraktas som tvåskiftsarbete enligt Transportavtalet.
AD 2000 nr 57
Fråga om en arbetsgivare enligt det mellan parterna gällande kollektivavtalet (riksavtalet för slakteri- och charkuteribranschen) hade rätt att utan lokal överenskommelse förlägga den ordinarie arbetstiden som tvåskift enligt ett schema som innebar bland annat att skiftlagens bemanning varierade mellan veckans dagar och att arbete bedrevs på söndagar. Vid jakande svar på denna fråga uppkom spörsmålet om arbetstagarorganisationen ändå haft fog för sin uppfattning när den utövade tolkningsföreträde i tvistefrågan.
AD 2000 nr 64
En arbetstagare hos ett företag inom processindustrin har vid tre tillfällen lämnat arbetsplatsen några timmar före nattskiftets slut. Han har därefter gjort korrigeringar i det databaserade systemet för registrering av arbetstiden så att det framstod som om han arbetat full tid vid de aktuella tillfällena. Fråga om det har förelegat saklig grund för uppsägning av arbetstagaren.
AD 2000 nr 68
Frågor om bestämmande av allmänt skadestånd till arbetstagare vilkas företrädesrätt till återanställning vid flera tillfällen har åsidosatts av den tidigare arbetsgivaren.
AD 2000 nr 74
En facklig förtroendeman vid en statlig myndighet medverkar vid tillkomsten av ett brev som är ställt verkets generaldirektör och som innehåller kritik mot en tilltänkt myndighetschef. Förtroendemannens organisation gör i målet gällande att den anställde, sedan han avslutat det fackliga uppdraget och den tilltänkte chefen tillträtt som chef, med anledning av sin medverkan vid brevets tillkomst utsatts för åtgärder från arbetsgivarens sida och därvid bl.a. fråntagits arbetsuppgifter. Frågor om arbetsgivaren brutit mot 8 och 11 §§ medbestämmandelagen, 4 § förtroendemannalagen och grunderna för anställningsskyddslagen.
AD 2000 nr 75
Fråga om det funnits laga grund för avskedande av en arbetstagare som i brev till företagsledningen påstås ha bl.a. riktat hotelser om våld mot en högre chef.
AD 2000 nr 76
En byrådirektör vid dåvarande Statens Invandrarverk sades upp med hänvisning till att det förelåg samarbetssvårigheter. I tvist om uppsägningens giltighet uppkommer frågan om myndigheten har fullgjort sin skyldighet att enligt 7 § andra stycket anställningsskyddslagen bereda byrådirektören annat arbete hos myndigheten. Vidare uppkommer frågan om myndigheten gjorde sig skyldig till en otillåten avstängning av arbetstagaren.
AD 2000 nr 77
En anställd vid en fondkommissionsfirma har utöver sin fasta lön haft rätt till viss resultatlön som utbetalas i början av det efterföljande året. Fråga om det enligt anställningsavtalet har varit en förutsättning för rätten till resultatlön att anställningen har pågått under hela intjänandeåret.
AD 2000 nr 81
Fråga om ett landsting haft rätt att med stöd av allmänna avtalsrättsliga regler om avtals ogiltighet häva ett avtal om tidsbegränsad anställning med en läkare alternativt om landstinget haft rätt att avskeda läkaren.
AD 2000 nr 84
I ett mål om skadestånd för brott mot anställningsskyddslagen uppkommer fråga om en sådan underrättelse som avses i 41 § anställningsskyddslagen framställts i rätt tid.
AD 2000 nr 85
Sedan en arbetstagare sagts upp från sin anställning genomfördes en förhandling på lokal nivå mellan arbetsgivaren och arbetstagarens fackförening, som i vart fall vid den tidpunkten saknade kollektivavtal med arbetsgivaren. Därefter genomfördes även en förhandling på central nivå, utan att frågan om preskription berördes. Sedan arbetstagaren vid tingsrätten ansökt om stämning på bolaget med yrkanden om bl.a. skadestånd invänder arbetsgivaren att arbetstagarens talan är förlorad på grund av preskription. Fråga bl.a. om arbetsgivaren agerat på ett sådant sätt att han får anses ha medgett en förlängning av preskriptionstiden.
AD 2000 nr 90
Fråga om tillämpning av 34 § andra och tredje stycket lagen om anställningsskydd i ett fall där parterna tvistar om huruvida arbetstagaren är bunden av sin egen uppsägning.
AD 2000 nr 92
Fråga om ett skyddsombud vid en kriminalvårdsanstalt har hindrats av arbetsgivaren från att fullgöra sina uppgifter. För bedömning av den frågan har varit avgörande om skyddsombudet med stöd av 6 kap. 7 § arbetsmiljölagen (1977:1160) har stoppat visst arbete.
AD 2000 nr 97
Anställningsskyddslagen har inte ansetts vara tillämplig i fråga om en arbetstagare som sammanbott med arbetsgivaren under äktenskapsliknande förhållanden.
AD 2000 nr 100
I ett kollektivavtal mellan Biltrafikens Arbetsgivareförbund och Svenska Transportarbetareförbundet, Transportavtalet, föreskrivs bl.a. följande. På därigenom i förväg gjord framställning från Svenska Transportarbetareförbundet är arbetsgivaren skyldig, att då anledning därtill föreligger, förete avlöningslistor, arbetstidskort, arbetstidsschema samt andra handlingar, som organisationen behöver för att tillvarata arbetstagarnas gemensamma intressen i förhållande till arbetsgivaren. Fråga i visst fall om arbetsgivaren varit skyldig att förete sådana handlingar.
AD 2000 nr 103
En person fick anställning hos en ideell förening som bedrev verksamhet med ett projekt rörande arbetshandikappade personer. I målet uppkommer frågor dels om arbetstagaren har erhöll tidsbegränsad anställning avseende viss tid eller avseende visst arbete, dels om arbetstagaren blev avskedad från anställningen samt dels om beräkningen av ekonomiskt skadestånd.
AD 2000 nr 105
Fråga vid bestämmande av ekonomiskt skadestånd om betydelsen av att arbetstagaren inte har anmält sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen förrän omkring fem månader efter anställningens upphörande.
AD 2000 nr 107
En civilingenjör sägs upp på grund av arbetsbrist. Fråga om civilingenjören hade tillräckliga kvalifikationer för arbetsuppgifter som utfördes av andra hos arbetsgivaren anställda ingenjörer med kortare anställningstid hos arbetsgivaren. Även fråga om arbetsgivaren genom att i uppsägningsbeskedet ange att arbetstagaren "kan ha" företrädesrätt till återanställning fullgjort sin skyldighet att lämna besked om företrädesrätten till återanställning.
AD 2000 nr 111
En gymnasielärare har under många år haft hög frånvaro på grund av alkoholmissbruk. I tvist om uppsägning uppkommer frågan om alkoholmissbruket har varit att jämställa med sjukdom. Vidare uppkommer bl.a. frågan om lärarens arbetsförmåga vid tidpunkten för uppsägningen har varit så nedsatt att han inte kunnat utföra arbete av betydelse för arbetsgivaren. Saklig grund för uppsägningen har inte ansetts föreligga.
AD 2000 nr 115
Företrädare för en ideell förening undertecknar ett avtal mellan föreningen och dess heltidsanställde generalsekreterare om att det vid uppsägning från föreningens sida skall gälla en uppsägningstid om 30 månader utöver uppsägningstiden enligt gällande kollektivavtal. Sedan föreningen sagt upp generalsekreteraren uppkommer tvist rörande i huvudsak följande frågor: a) är avtalet inte gällande mot föreningen därför att dess företrädare har saknat behörighet eller befogenhet att underteckna avtalet? - b) har rätten till ersättning enligt avtalet förfallit med anledning att den anställde avlidit? - c) är avtalet oskäligt enligt 36 § avtalslagen?
AD 2000 nr 116
En tjänsteman vid en skattemyndighet har haft som bisyssla att upprätta bouppteckningar. Sedan verksamheten uppmärksammats av arbetsgivaren har den underkastats en skatterevision som enligt arbetsgivarens uppfattning utvisar att tjänstemannen har underlåtit att redovisa inkomster och därigenom undanhållit staten skatt. Fråga om det har förelegat laga skäl för avskedande av tjänstemannen. I tvisten uppkommer också fråga om tillämpning av den s.k. tvåmånadersregeln i anställningsskyddslagen.