AD 1994 nr 1
Fråga huruvida en uppsägning av en arbetstagare berott på arbetsbrist eller på arbetstagarens personliga förhållanden. - Att arbetsgivaren vid en uppsägning på grund av arbetsbrist åsidosatt turordningsreglerna i 22 § anställningsskyddslagen genom att göra den felaktiga bedömningen att arbetstagaren saknade tillräckliga kvalifikationer för fortsatt arbete hos arbetsgivaren, medför inte att uppsägningen kan ogiltigförklaras. Uttalanden om förhållandet mellan bestämmelsen om omplacering i 7 § andra stycket anställningsskyddslagen och turordningsreglerna i 22 § samma lag. - Enligt 41 § första stycket anställningsskyddslagen skall den som vill kräva skadestånd eller framställa annat fordringsanspråk som grundar sig på bestämmelserna i lagen underrätta motparten om detta inom fyra månader från den tidpunkt då den skadegörande handlingen företogs. Lämnas inte underrättelse inom den angivna tiden, har parten enligt 42 § förlorat sin talan på grund av preskription. En arbetstagare har väckt ta...
AD 1994 nr 3
Kollektivavtalstolkning. Tvist om plåtslageriföretag varit skyldiga enligt plåtslageribranschens kollektivavtal att med tillämpning av avtalets fördelningstal utge en tidlön till lärlingar, specialarbetare och yrkesarbetare efter fullgjord lärlingsutbildning som anknyter till den lön som utbetalas till övriga yrkesarbetare.
AD 1994 nr 4
En poliskommissarie har dömts för osant intygande, grovt brott och grovt tjänstefel till villkorlig dom och dagsböter. Arbetsdomstolen har funnit att det förelegat grund för att avskeda honom.
AD 1994 nr 5
Sedan en arbetstagare mot sin förutvarande arbetsgivare väckt talan om skadestånd på grund av påstått avskedande i strid med anställningsskyddslagen uppkommer fråga, huruvida arbetstagarens talan såsom för sent väckt är förlorad på grund av preskription enligt 42 § jämfört med 41 § andra stycket andra meningen anställningsskyddslagen. - När preskriptionstiden för väckande av talan enligt 41 § andra stycket andra meningen anställningsskyddslagen löpte ut deltog arbetsgivaren i förlikningsförhandlingar utom rätta med arbetstagaren. Under förlikningsförhandlingarna berördes preskriptionsfrågan över huvud taget inte parterna emellan. Arbetsdomstolen finner att arbetsgivaren får anses ha konkludent medgett arbetstagaren en förlängning av preskriptionstiden enligt den nämnda bestämmelsen. - I frågan om vilken frist för väckande av talan som då i stället skulle anses gälla har arbetsdomstolen funnit att arbetstagaren endast bör medges en så lång ytterligare frist, räknat från tidpunkten då fö...
AD 1994 nr 9
Fråga om ogiltigförklaring av en kommuns avskedanden av tre arbetstagare vid ett sjukhem, vilka av kommunen ansågs dels ha brustit i insikt om vad som har varit väsentligt i vårdarbetet och dels åsidosatt sina centrala åligganden.
AD 1994 nr 10
Målet gällde frågan om giltigheten av ett avskedande m.m. Den avskedade arbetstagaren var chef för VA-avdelningen vid kommunens tekniska förvaltning och hade för kommunala medel och inom ramen för sin befogenhet i tjänsten köpt en släpvagn, som han sedan behållit själv. Sedan köpet ifrågasatts av en annan anställd vid kommunen betalade arbetstagaren till kommunen vad släpvagnen kostat, dock med avdrag för den del av priset som uppgetts vara mervärdeskatt. Först efter direkt uppmaning betalade han det senast nämnda beloppet. Arbetsdomstolen fann att arbetstagaren hade haft för avsikt i vart fall att göra en egen vinning motsvarande mervärdeskatt på inköpspriset samt att kommunen därför mot bakgrund av arbetstagarens chefsställning naturligen måste ha förlorat förtroendet för honom. Enligt arbetsdomstolen utgjorde detta grund för avskedande.
AD 1994 nr 11
Fråga, i tvist där talan väckts mot Sveriges exportråd om ogiltigförklaring av påstått avskedande och om skadestånd, huruvida Sveriges exportråd blivit gentemot käranden bundet av ifrågavarande arbetsavtal. Bl.a. fråga, om handelssekreteraren i London kan anses ha haft behörighet att binda Sveriges exportråd vid arbetsavtalet på grund av allmän ställningsfullmakt, s.k. toleransfullmakt eller s.k. kombinationsfullmakt. - Vidare fråga huruvida Sveriges exportråd i efterhand godkänt arbetsavtalet såsom ett avtal mellan käranden och Sveriges exportråd eller eljest kommit att genom konkludent handlande ingå ett arbetsavtal med käranden.
AD 1994 nr 12
En arbetstagare har en medfödd ortopedisk sjukdom. Efter några års anställning drabbades arbetstagaren av vissa besvär och blev sjukskriven under längre perioder. I rehabiliteringssyfte genomgick arbetstagaren härefter viss längre gymnasieutbildning. Under utbildningstiden opererades han för att motverka besvären. Efter avslutad utbildning och sedan det visat sig att arbetstagaren inte kunde erhålla annat arbete begärde denne att få återgå i det tidigare arbetet. Arbetsgivaren vägrade detta och sade upp arbetstagaren på grund av sjukdomen. Arbetsdomstolen uttalar att faran för en arbetstagares hälsa endast i yttersta undantagsfall torde kunna accepteras som argument från arbetsivarens sida i en uppsägningstvist. Domstolen finner att uppsägningen inte är sakligt grundad.
AD 1994 nr 13
En polisassistent, som är medlem i SAC, underrättades om att han skulle komma att förordnas på en av honom sökt tjänst som kansliinspektör. Sedermera utsåg emellertid polismyndigheten en annan sökande på tjänsten. Fråga huruvida polismyndigheten härigenom gjorde sig skyldig till föreningsrättskränkning.
AD 1994 nr 15
Fråga - i mål om brott mot turordningsreglerna i 22 § anställningsskyddslagen - huruvida arbetstagare som endast efter omplacering skulle kunna beredas fortsatt arbete hos arbetsgivaren hade tillräckliga kvalifikationer för det fortsatta arbetet (fältsäljare av mejeriprodukter).
AD 1994 nr 17
När en arbetstagare återkommer till sin gamla arbetsplats efter det att han fullgjort sin värnpliktstjänstgöring möts han av beskedet att han inte längre har kvar någon anställning. Fråga om arbetstagaren därigenom avskedats. I målet är arbetstagaren innehaft en provanställning som vid tiden för militärtjänstgöringens påbörjande övergått till en tillsvidareanställning eller om arbetstagaren endast innehaft en tidsbegränsad anställning som gällde fram till dess militärtjänstgöringen påbörjades. Även fråga om bolaget fullgjort sin förhandlingsskyldighet.
AD 1994 nr 22
Fråga om upprepade vikariatsanställningar av två arbetstagare inom Postverket har stått i strid mot reglerna i anställningsskyddslagen om tidsbegränsade anställningar.
AD 1994 nr 24
Enligt kollektivavtal på det landstingskommunala området skall vid stadigvarande förflyttning av arbetstagare beaktas att vägande skäl skall föreligga för att förflytta arbetstagaren mot dennes önskan. I målet har berörts hur denna regel förhåller sig till vad som anges i det enskilda anställningsavtalet om stationering på viss arbetsplats eller viss ort. Arbetsdomstolen finner i ett enskilt fall att en övertandläkare varit fast placerad vid viss specialistklinik och inte kunnat förflyttas till sådan klinik på annan ort.
AD 1994 nr 27
Mellan Scandinavian Airlines System (SAS) på ena sidan och Dansk Pilotforening (DPF), Norske SAS-Flygeres Forening (NSF) och Svensk Pilotförening (SPF) på andra sidan sluts kollektivavtal om löner och anställningsvillkor i övrigt för flygkaptener och flygstyrmän hos SAS (pilotavtalet). - Fråga huruvida SAS brutit mot en i pilotavtalet intagen bestämmelse om s.k. tilldelningsfrist vid tilldelning av semester och därmed ådragit sig skadeståndsskyldighet för kollektivavtalsbrott. - De påstådda kollektivavtalsbrotten har riktat sig mot piloter som var medlemmar i SPF. Påstående att SAS därmed blivit skadeståndsskyldigt även gentemot DPF och NSF på grund av att SAS åsidosatt DPF:s och NSF:s intresse av att pilotavtalet iakttas i förhållande till arbetstagare som omfattas av avtalet (frågan ej prövad).
AD 1994 nr 28
Arbetsdomstolen har ansett att en skiljeklausul i ett anställningsavtal angående en banktjänsteman inte är oskälig enligt 36 § avtalslagen. - Enligt 1 kap. 3 § arbetstvistlagen får i vissa fall tvister rörande könsdiskriminering inte hänskjutas till avgörande av skiljemän. Arbetsdomstolen har ansett att en skiljeklausul av detta skäl saknar verkan som rättegångshinder endast om part gör sannolikt att könsdiskriminering har ägt rum.
AD 1994 nr 36
I mål om skadestånd på grund av uppsägning framställer arbetsgivaren rättegångsinvändning under hänvisning till en skiljeklausul i ett mellan parterna ingånget anställningskontrakt. Fråga huruvida den åberopade skiljeklausulen omfattar tvist rörande den aktuella uppsägningen. Så befinns vara fallet, men då arbetsgivaren i en s.k. besvärshänvisning som intagits i uppsägningsbeskedet anvisat arbetstagaren att väcka talan vid domstol, om han ville framställa anspråk mot arbetsgivaren på grund av uppsägningen, har arbetstagaren likväl ansetts berättigad att i tvisten väcka talan vid domstol (jfr AD 1977 nr 110 och 1989 nr 27).
AD 1994 nr 37
En polisman har dömts till villkorlig dom för bedrägeri. Arbetsdomstolen har ansett att polismannen inte får avskedas.
AD 1994 nr 39
Fråga huruvida övertidsersättning eller färdtidsersättning enligt bestämmelserna i kollektivavtalet AB 89 skulle utgå till en skötare i ett landsting för tid då hon tillsammans med en annan skötare färdades med en av landstinget tillhandahållen bil för att med bilen hämta en patient utanför landstingets verksamhetsområde.
AD 1994 nr 44
Fråga huruvida det funnits skäl för att avskeda en passkontrollant som dömts för förskingring m.m.
AD 1994 nr 46
En arbetstagare med två tillsvidareanställningar hos ett landsting, nämligen en tjänst som vårdlärare vid landstingets vårdgymnasier och - med tjänstledighet från lärartjänsten - en tjänst som rektor för ett av vårdgymnasierna, sände med utnyttjande av sin ställning som rektor till landstinget in grundlöst avlöningsunderlag för sina två barn. Till följd därav betalade landstinget för de båda barnen ut lön och reseersättning med sammanlagt 84 120 kr samt socialavgifter med 29 512 kr. De belopp som sålunda utbetalades som lön och reseersättning överlämnade arbetstagaren enligt uppgift till de båda barnen med förklaringen att arbetstagaren själv tjänat pengarna på övertidsarbete. - Landstinget har ansetts berättigat att på grund av arbetstagarens ifrågavarande handlande avskeda arbetstagaren såväl från lärartjänsten som från rektorstjänsten hos landstinget. - Fråga om det med hänsyn till ett tidigare avgörande av arbetsdomstolen förelåg skäl att med stöd av 5 kap. 2 § första stycket arbet...
AD 1994 nr 49
Vid SAS gäller det s.k. flygteknikeravtalet, dvs. avtalet mellan HAO Flygbranschens Arbetsgivarförbund och Svenska Transportarbetareförbundet avseende arbets- och löneförhållanden för flygtekniker med typcertifikat. Vid lokala och centrala förhandlingar var SAS och Transportarbetareförbundet Avd. 46 respektive HAO Flygbranschens Arbetsgivarförbund, SAS och Transportarbetareförbundet överens om att suspendera åtta flygtekniker, varav sju var medlemmar i Svensk Flygteknikerförening (SFF); en förening som är medlem i SACO:s Tjänstemannaförbund SRAT. Som stöd för sin åtgärd att suspendera de aktuella flygteknikerna har SAS åberopat § 5 mom. 7 i flygteknikeravtalet som innehåller särskilda bestämmelser om bl.a. suspension. - Sedan SRAT hos arbetsdomstolen väckt talan bl.a. om att domstolen skall fastställa att SAS inte haft rätt att suspendera de sju SFF-medlemmarna och därvid även framställt ett yrkande om interimistiskt förordnande finner domstolen vid en prövning enligt 15 kap. 3 § rätte...
AD 1994 nr 52
Fråga om det funnits skäl för att avskeda en präst som dömts för misshandel av en tonårig dotter.
AD 1994 nr 55
En arbetstagare beviljas tjänstledighet för att kunna bevista fotbolls- EM. En kort tid innan tjänstledigheten skall påbörjas skadar han sig och anmäler skadan för arbetsgivaren, som betalar ut sjuklön för den arbetsdag som återstår före tjänstledigheten men inte för tiden därefter. Frågan i målet gäller om arbetstagaren på grund av sin sjukanmälan har rätt till sjuklön även för den resterande del av tjänstledighetstiden då han alltjämt var sjuk.
AD 1994 nr 56
Fråga huruvida det förelegat vägande skäl för stadigvarande förflyttning av en hos ett landsting anställd vårdare.
AD 1994 nr 57
I en skriftlig överenskommelse om att en arbetstagares anställning hos arbetsgivaren skulle upphöra den 27 december 1990 intogs en bestämmelse om avgångsvederlag av följande lydelse: "Efter överenskommelse betalar företaget tidigast 90-12-27 ett avgångsvederlag på kronor 600.000 till (arbetstagarens namn)." - Arbetsgivaren beslöt den 27 december 1990 - utan föregående överenskommelse eller kontakt med arbetstagaren - att betala ut det överenskomna avgångsvederlaget till honom. Efter avdrag för skatt satte arbetsgivaren den 28 december 1990 in återstoden av avgångsvederlaget på arbetstagarens bankkonto. Arbetstagaren blev sedermera beskattad för avgångsvederlaget såsom en till år 1990 hänförlig inkomst av tjänst hos bolaget. - Fråga huruvida arbetsgivarens förfarande inneburit att arbetsgivaren brutit mot överenskommelsen och därmed ådragit sig skyldighet att till arbetstagaren utge ekonomiskt skadestånd. Arbetstagarsidan har gjort gällande, att ett avtalsenligt handlande från arbetsgiv...
AD 1994 nr 60
En deltidsanställd pilot har ungefärligen samma faktiska arbetstid som företagets heltidsanställda piloter. Skall en tolkning av kollektivavtalet leda till att den deltidsanställda piloten anses som heltidsanställd?
AD 1994 nr 61
Med utgången av juni månad 1991 upphörde Lantbruksstyrelsen och Statens jordbruksnämnd att existera som myndigheter. I stället inrättades en ny statlig myndighet med ett samlat sektorsansvar på jordbrukets område, Statens jordbruksverk. Med anledning av riksdagsbeslutet sade Lantbruksstyrelsen i maj 1991 upp en arbetstagare på grund av arbetsbrist och angav i uppsägningsbeskedet att denne hade företrädesrätt till återanställning enligt bestämmelserna i 9 kap. lagen (1976:600) om offentlig anställning. Dock, angavs det, gällde återanställningsrätten endast tjänst hos Lantbruksstyrelsen och längst till dess styrelsen upphörde. - Tvisten i målet gäller om uppsägningsbeskedet var felaktigt såvitt gäller uppgiften att företrädesrätten endast gällde tjänst hos Lantbruksstyrelsen. Enligt staten är beskedet riktigt bl.a. därför att en arbetstagare hos en statlig myndighet inte kan ha företrädesrätt till återanställning hos någon annan myndighet än den hos vilken arbetstagaren är eller har vari...
AD 1994 nr 62
Enligt ett mellan Fastighetsanställdas Förbund och Arbetsgivarorganisationen KAB ingånget kollektivavtal om tidlön för fastighetsarbete gäller bl.a. att arbetsgivaren har rätt att kräva s.k. förstadagsintyg och att anvisa läkare. Vidare innehåller avtalet en bestämmelse om att arbetsgivaren inte är skyldig att utge sjuklön om arbetstagaren "ej styrkt att arbetsförmågan nedsatts med sjukintyg när sådant krävts". Fråga om en arbetstagare som av arbetsgivaren anvisats en läkare men som till styrkande av att frånvaro beror på sjukdom företer ett intyg från en annan läkare än den anvisade enligt kollektivavtalet har rätt till sjuklön.
AD 1994 nr 64
Fråga om beräkning av sjukön. Arbetstagare, som enligt schema fullgör beredskapstjänst 5-10 veckor per år, är sjuka under tid då de skulle fullgjort beredskapstjänst. Ersättare inkallas för att utföra övertidsarbete som annars skulle ha utförts av de sjuka arbetstagarna. Arbetsdomstolen finner att den övertidsersättning som utgått till ersättarna inte skall inräknas i underlaget vid beräkning av sjuklön enligt 6 § sjuklönelagen.
AD 1994 nr 65
Fråga om tillämpning av konkurrensklausul i anställningsavtal. Klausulen har enligt 38 § avtalslagen inte ansetts bindande.
AD 1994 nr 66
Fråga huruvida personer, som under ett flertal år på heltid utfört personundersökningar som s.k. externa personundersökare, är att betrakta som arbetstagare (anställda) vid kriminalvårdsmyndighet.
AD 1994 nr 73
Fråga huruvida arbetstagare som har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist haft tillräckliga kvalifikationer för befattning som löneadministratör.
AD 1994 nr 75
Fråga om undanröjande av tingsrätts dom, varigenom en mellan parterna ingången förlikning stadfästs. Påstående bl.a. att vadekäranden inte fått innebörden av förlikningen klar för sig. Arbetsdomstolen har inte funnit annat ha framkommit än att förlikningen utgör en för vadekäranden bindande överenskommelse, och någon annan omständighet som skulle kunna leda till ett undanröjande av stadfästelsedomen har inte visats föreligga.
AD 1994 nr 77
En kommun har beordrat en platschef inom kommunens barnomsorg till arbete med att leda verksamheten vid en enda av kommunens förskolor, kombinerat med "ansvar för socialt områdesarbete" i det område där förskolan är belägen. Fråga huruvida det sålunda beordrade arbetet omfattades av platschefens arbetsskyldighet eller beordringen inneburit att beskaffenheten av platschefens tjänst ändrats så i grunden, att han i själva verket skilts från sin dittillsvarande anställning och fick anses ha blivit avskedad från denna. - Vidare fråga huruvida ett förfarande från kommunens sida, som inneburit att platschefen under en längre tid ställts utan arbetsuppgifter i anställningen som platschef, utgjort en enligt gällande kollektivavtal otillåten avstängning av honom.
AD 1994 nr 79
En processoperatör vid ett industriföretag sägs upp från sin anställning på grund av att han enligt arbetsgivarens mening varit illojal mot arbetsgivaren. Arbetsgivaren gör gällande att arbetstagaren i olika sammanhang brutit mot sin tystnadsplikt och överskridit sin rätt att kritisera arbetsgivaren. Vad som läggs arbetstagaren till last innefattar bl.a. publicering av uppgifter i en arbetsplatstidning, uttalanden i en kommunfullmäktigedebatt och i ett radioprogram samt ingivande av skrivelser till myndigheter. Fråga bl.a. om det förelegat saklig grund för uppsägning.
AD 1994 nr 80
En polisinspektör har dömts till villkorlig dom för tjänstefel och osant intygande bestående i att han vid tretton tillfällen undanröjt betalningsansvaret för felparkeringsavgifter som ålagts honom eller annan som fört hans bil. Vid nio av dessa tillfällen hade han oriktigt antecknat andra personer som klagande. Arbetsdomstolen har ansett det funnits grund för att avskeda honom.
AD 1994 nr 82
En säljares underlåtenhet att lämna skriftliga dagrapporter har ansetts utgöra saklig grund för uppsägning. - Sedan tingsrätt förordnat interimistiskt om upphörande av en anställning, har arbetsdomstolen efter överklagande upphävt beslutet. Yrkande om ogiltigförklaring av uppsägningen har sedermera avslagits. Arbetsdomstolen har ansett att ett anställningsförhållande förelåg även under mellantiden från tingsrättens förordnande till dess tingsrättens beslut upphävdes.
AD 1994 nr 85
Tre arbetstagare sades upp av en arbetsgivare som upphör med sin verksamhet. De erbjöds och accepterade anställningar hos ett övertagande företag. Detta avsåg att avveckla verksamheten vid den driftsenhet där de tre arbetstagarna varit sysselsatta och sedan driva verksamhet endast vid två andra driftsenheter. De erbjudanden som de tre fick och accepterade innebar att de skulle placeras vid endera av de två driftsenheter som skulle behållas. Arbetsgivaren har, när uppsägningen sedan sker, inte ansetts mot dessa tre arbetstagare kunna göra gällande att deras ursprungliga arbetsplats utgör en särskild driftsenhet.
AD 1994 nr 86
Fråga om arbetstagares företrädesrätt till återanställning kränkts genom en förlängning av uppsägningstiden för en annan arbetstagare med kortare anställningstid.
AD 1994 nr 88
En pilot som under årens lopp vid flera tillfällen visat brist på omdöme har ansetts sakna tillräckliga kvalifikationer för återanställning efter uppsägning på grund av arbetsbrist.
AD 1994 nr 92
Mellan ett konkursbo och ett aktiebolag har träffats ett avtal om överlåtelse av varulager, inventarier och pågående arbeten i viss omfattning. Föreligger med hänsyn härtill och till vissa ytterligare omständigheter en övergång av del av rörelse till ny arbetsgivare enligt 25 § andra stycket andra meningen anställningsskyddslagen? Betydelsen av ett EG-direktiv rörande företagsöverlåtelser. - Har ett s.k. kompanjonbolag bildats som utesluter tillämpning av anställningsskyddslagens regler om företrädesrätt (jfr AD 1987 nr 9).
AD 1994 nr 94
Fråga huruvida en kommun haft saklig grund för att säga upp en arbetstagare som anställts med lönebidrag.
AD 1994 nr 95
Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägning av en arbetsledare som enligt arbetsgivaren visat oförmåga att rätta sig efter föreskrifter om arbetets utförande.
AD 1994 nr 98
En privatanställd läkare har efter anställningens upphörande gjort anspråk på de av honom upprättade journalhandlingarna. Anställningsavtalet har ansetts innebära att journalhandlingarna tillkommer arbetsgivaren.
AD 1994 nr 99
Fråga huruvida det förelegat saklig grund för uppsägning av en bussförare. Påståenden om bristande yrkesskicklighet, misskötsamhet m.m.
AD 1994 nr 100
Mellandom. Fråga, i mål om arbetstagares rätt till ersättning för förslag, huruvida regler om sådan ersättning i ett mellan Stockholms kommun och ett flertal arbetstagarorganisationer år 1984 träffat medbestämmandeavtal (MBA-S) blivit omedelbart tillämpliga som kollektivavtal för de anställda vid kommunens olika förvaltningar, eller om det för sådan tillämplighet av reglerna för de anställda vid en förvaltning fordrats särskild förvaltningslokal överenskommelse, som godkänts av de kommuncentrala parterna. Arbetsdomstolen finner att MBA-S skall tolkas i enlighet med det senare alternativet, varvid domstolen uttalar bl.a. följande: "På grund av det anförda finner arbetsdomstolen att avgörande vikt måste fästas vid (A:s), (B:s) och (C:s) vittnesmål. Av dessa framgår att det vid förhandlingarna om MBA-S blivit uttryckligen klarlagt, att avtalet skulle ha den av dem beskrivna konstruktionen och sålunda inte till någon del skulle bli tillämpligt som kollektivavtal vid någon av kommunens förv...
AD 1994 nr 102
En kassörska i en livsmedelsbutik har avskedats på grund av vad som förekommit i samband med s.k. provköp vilka utförts av butikskontrollanter från ett av arbetsgivaren anlitat bevakningsföretag. Arbetsdomstolen finner att det inte förelegat tillräckliga skäl för avskedande men att arbetsgivaren haft saklig grund för att säga upp kassörskan.
AD 1994 nr 103
Fråga huruvida arbetsgivare åsidosatte den primära förhandlingsskyldigheten enligt 11 § medbestämmandelagen genom att inte alls förhandla innan en verksamhetsgren överläts eller genom att uppta och genomföra förhandling för sent.
AD 1994 nr 104
Arbetsdomstolen finner att en person som sedan lång tid regelbundet medverkat i en dagstidning som recensent av TV- program intagit en ställning som uppdragstagare och inte som anställd. Betydelsen av det mellan Svenska Tidningsutgivareföreningen och Svenska Journalistförbundet gällande kollektivavtalet för frilansarbetare.
AD 1994 nr 105
Fråga om det i visst fall föreligger en övergång av en rörelse till ny arbetsgivare enligt 25 § andra stycket andra meningen anställningsskyddslagen.
AD 1994 nr 106
En arbetstagare avskedas sedan han omkring två månader tidigare omplacerats från en chefsbefattning till ett okvalificerat arbete hos arbetsgivaren. Fråga huruvida avskedandet varit lagligen grundat. Vidare frågor dels i vad mån arbetsgivaren till stöd för avskedandet åberopat samma omständigheter som lades till grund för omplaceringsbeslutet, dels om detta beslut avskurit bolaget från rätt att lägga dessa omständigheter till grund även för avskedandet.
AD 1994 nr 107
Målen gällde tolkning av ett mellan SAS Commuter på ena sidan och Dansk Piltforening och Norske SAS-Flygeres Forening på andra sidan ingånget kollektivavtal med avseende på omplacering av piloter och rekrytering av styrmän.
AD 1994 nr 108
En polisman har gjort sig skyldig till förskingring av sammanlagt drygt 40 000 kr ur en kamratförenings kaffekassa och beklädnadskassa. Brottet har ansetts utgöra grund för avskedande enligt 11 kap. 1 § 1976 års lag om offentlig anställning.
AD 1994 nr 109
Tvist om rätt för f.d. verkställande direktören A hos aktiebolaget B, vilken av B entledigats från befattningen som verkställande direktör, att av B erhålla avgångsvederlag enligt det anställningsavtal som gällt för befattningen som verkställande direktör. I målet är ostridigt att A inte har rätt till sådant avgångsvederlag för det fall att han, såsom B påstår, efter entledigandet ingått avtal med B:s moderbolag C om anställning som "Senior Vice President" hos C. Fråga huruvida sådant anställningsavtal kommit till stånd genom vad som efter entledigandet förekommit i förhållandet mellan A och C.
AD 1994 nr 111
I ett avtal om anställnings upphörande och om avgångsvederlag har tagits in en skiljeklausul. Fråga om klausulen kan anses oskälig mot arbetstagaren.
AD 1994 nr 113
Enligt 22 § anställningsskyddslagen bestäms vid uppsägning på grund av arbetsbrist arbetstagarnas plats i turordningen med utgångspunkt i varje arbetstagares sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren, varvid arbetstagare med längre anställningstid har företräde framför arbetstagare med kortare anställningstid. - På det statliga området kompletteras 22 § anställningsskyddslagen av avtalsbestämmelser i kollektivavtalet turordningsavtal för arbetstagare hos staten (TurA-S). När en arbetstagares plats i turordningen skall bestämmas, skall enligt 10 § TurA-S all anställningstid hos staten räknas som anställningstid hos arbetsgivaren. - Fråga hur bestämmelsen i 10 § TurA-S skall tolkas vid beräkning av en arbetstagares anställningstid i en reservofficersanställning, närmare bestämt i samband med upprättande av turordning inför uppsägningar på grund av arbetsbrist hos en annan statlig myndighet än den som är arbetsgivare i reservofficersanställningen. För den reservofficersanställning som...
AD 1994 nr 120
Fråga om tillämpning av 36 § avtalslagen på en skiljeklausul i ett enskilt anställningsavtal mellan en arbetsgivarorganisation och en arbetstagare. Arbetsdomstolen finner att skiljeklausulen i den föreliggande tvisten skall lämnas utan avseende.
AD 1994 nr 121
Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägning av en arbetstagare som bl.a. infunnit sig på arbetsplatsen men under hänvisning till sjukdom vägrat att utföra arbetsuppgifter som förelagts honom.
AD 1994 nr 122
Sedan en arbetsgivare sökt träffa överenskommelse med en arbetstagare om sänkning av dennes lön men arbetstagaren inte gått med på den föreslagna överenskommelsen, säger arbetsgivaren upp arbetstagaren under åberopande av arbetsbrist. Tvist huruvida uppsägningen varit förenlig med anställningsskyddslagen eller ej. - Fråga huruvida uppsägningen med hänsyn till omständigheterna skall anses ha utgjort en uppsägning på grund av arbetsbrist eller på grund av förhållanden som varit hänförliga till arbetstagaren personligen (personliga skäl). Då det senare finnes vara fallet, fråga huruvida uppsägningen varit sakligt grundad eller ej.
AD 1994 nr 123
En arbetsgivare har beslutat att två arbetstagare som förlorat sina körkort skall vara tjänstlediga utan lön till dess de åter kunde utföra sina arbetsuppgifter. Fråga om arbetsgivaren därigenom har avskedat eller sagt upp arbetstagarna. Dessutom fråga om arbetstagarna sedan de förlorat sina körkort har stått till arbetsgivarens förfogande.
AD 1994 nr 127
I en rättstvist som uppkommit med anledning av att en arbetsgivare sänkt tidlönen för anställda byggnadsarbetare ingås en överenskommelse mellan parterna, en byggmästareförening och en avdelning inom arbetstagarförbundet, om att tidlönen tills vidare skall utgå med ett visst belopp. Fråga om denna överenskommelse innebar att arbetsgivaren var skyldig att utge denna lön också till senare anställda byggnadsarbetare.
AD 1994 nr 130
Ett försäkringsbolag har träffat samarbetsavtal med aktiebolag som ägs av tidigare anställda om försäljning och beståndsvård av försäkring. I målet har gjorts gällande att ett kringgående av gällande kollektivavtal för försäkringstjänstemän föreligger och att de tidigare anställda rätteligen är att anse som arbetstagare i förhållande till försäkringsbolaget samt att bolaget därför är skyldigt att tillämpa gällande kollektivavtal på de tidigare anställdas arbete. Arbetsdomstolen finner vid en sammanvägning av framkomna omständigheter och under särskilt beaktande av att de arbetspresterande parterna enligt samarbetsavtalen utgörs av aktiebolag att de tidigare anställda inte är att anse som arbetstagare hos försäkringsbolaget och att bolaget inte är skyldigt att tillämpa kollektivavtalen på det arbete de utför enligt samarbetsavtalen. - Arbetsdomstolen tillmäter inte någon betydelse om de tidigare anställda skulle vara att betrakta som jämställda uppdragstagare.
AD 1994 nr 132
Ställföreträdaren för ett aktiebolag A har på A:s vägnar till den verkställande direktören i aktiebolaget B utfärdat garantier enligt vilka A - för den händelse att A:s och B:s gemensamma moderbolag C inte kunde fullgöra en av C till den verkställande direktören lämnad garanti för fullgörandet av B:s förpliktelser mot honom - skulle inträda i C:s ställe. - Sedan B och C sedermera försatts i konkurs riktar den verkställande direktören under åberopande av de av A lämnade garantierna anspråk mot A på utbekommande av sina förmåner under uppsägningstid enligt det mellan honom och B träffade anställningsavtalet. I målet uppkommer bl.a. frågor /v/1. om tolkning av anställningsavtalet mellan den verkställande direktören och B; skulle den verkställande direktören enligt detta vara skyldig att från sina förmåner under uppsägningstid avräkna inkomster som han under uppsägningstiden kunnat förvärva i annan anställning eller på annat sätt sedan B till följd av den inträffade konkursen inte kunnat b...
AD 1994 nr 134
En kommun har sagt upp en hos kommunen anställd socialsekreterare under åberopande av "samarbetssvårigheter". Uppsägningen har ogiltigförklarats sedan arbetsdomstolen funnit att kommunen åsidosatt sin omplaceringsskyldighet enligt 7 § andra stycket anställningsskyddslagen.
AD 1994 nr 136
Fråga huruvida månadsavlönade skiftarbetare har rätt till skiftformstillägg enligt regler därom i verkstadsavtalet.
AD 1994 nr 137
Fråga huruvida en kommun sagt upp en förskollärare som genom ett flertal tidsbegränsade förordnanden omplacerats till arbetsuppgifter utanför barnomsorgen.
AD 1994 nr 140
Fråga huruvida en högskolas uppsägning av en vid högskolan anställd forskare berott på arbetsbrist (en kombination av bristande möjligheter att ge forskaren enligt arbetsgivarens mening lämpliga arbetsuppgifter och bristande ekonomiskt underlag för finansiering av forskarens lön) eller på förhållanden som varit att hänföra till forskaren personligen.
AD 1994 nr 147
Två musiker som erhållit anställning hos ett bolag utan att frågan om anställningsform därvid uttryckligen berördes har ansetts anställda tills vidare. Även fråga om en av musikerna själv har avslutat sin anställning eller om han avskedats.
AD 1994 nr 148
Fråga om SAS brutit mot ett med Svensk Pilotförening, Dansk Pilotforening och Norske SAS-Flygeres Forening ingånget kollektivavtal, som innehåller dels en utfästelse om att SAS, dess moderbolag och SAS Commuter inte kommer att "upprätta andra flygbolag i Skandinavien" dels en föreskrift om att av SAS Commuter "disponerad flygplanflotta" inte får överstiga 30 flygplan.
AD 1994 nr 149
Enligt färjeavtalet skall arbetstagare för att erhålla sjukförmåner från arbetsgivaren undersökas och sjukskrivas av läkare som anvisats av arbetsgivaren. Fråga om arbetstagare som undersökts och sjukskrivits av en annan läkare har haft rätt till sjuklön för sin frånvaroperiod.
AD 1994 nr 151
Mellan å ena sidan en arbetsgivare (ett bolag) och å andra sidan bl.a. en förutvarande arbetstagare hos bolaget har det efter anställningens upphörande träffats ett förlikningsavtal enligt vilket bolaget förbundit sig att till arbetstagaren betala ett visst belopp. Enligt avtalet har arbetstagaren medgett att betalningen "kan komma att ske kvittningsvis". Sedan arbetstagaren väckt talan mot bolaget och yrkat att detta skall till honom utge den ifrågavarande lönefordringen, har bolaget bestritt käromålet samt anhängiggjort ett genkäromål och därvid bl.a. bestritt skyldighet att utge det av arbetstagaren yrkade beloppet, eftersom denne skulle vara skadeståndsskyldig gentemot bolaget. Fråga bl.a. huruvida det föreligger förutsättningar att med stöd av 9 § andra stycket lagen om arbetsgivares kvittningsrätt avgöra målet om lönefordringen utan samtidig prövning av genkäromålet.
AD 1994 nr 152
Mellan å ena sidan en arbetsgivare, ett bolag, och å andra sidan en verkställande direktör, B, i bolaget träffades ett anställningsavtal enligt vilket B hade rätt till bl.a. avgångsförmåner. Under anställningstiden förvärvade bolaget en fastighet, vilken B hyrde av bolaget. Sedan B väckt talan mot bolaget och yrkat att detta skall till honom utge avgångsförmåner m.m., har bolaget bestritt käromålet samt anhängiggjort ett genkäromål och därvid gjort gällande bl.a. att B till följd av en utfästelse från hans sida är skyldig att till bolaget utge ersättning för kostnader för förvärv och hållande av den fastighet som bolaget hyrt ut till honom. Fråga bl.a. dels huruvida lagen om arbetsgivares kvittningsrätt är tillämplig i tvisten, dels - för det fall lagen skulle anses tillämplig - huruvida det föreligger förutsättningar att med stöd av 9 § andra stycket i lagen avgöra målet om B:s lönefordran utan samtidig prövning av genkäromålet.
AD 1994 nr 153
Mellan en arbetsgivare och en anställd hade överenskommits att den senares anställning skulle upphöra viss dag. Någon dag efter anställningens upphörande avtalade parterna om att arbetsgivaren skulle utge ett ersättningsbelopp till arbetstagaren. Arbetsdomstolen konstaterar att parterna avsåg att beloppet skulle utgöra lön. Fråga om skadestsåndsskyldighet för arbetsgivaren på grund av att socialavgifter och ITP-premier inte har betalats på ersättningsbeloppet.
AD 1994 nr 155
Sedan en arbetsmarknadskonflikt utbrutit våren 1993 på elinstallationsavtalets område beslutade styrelsen för en arbetsgivarorganisation att dess medlemsföretag hade rätt att i den mån denna konflikts verkningar inte kunde mildras med permittering vidta sympatiåtgärder mot arbetstagare inom aktuella arbetstagarförbunds avtalsområden. Vidare översände organisationen, såvitt är av intresse i målet, till ett av arbetstagarförbunden en skrivelse med rubriken "Varsel om sympatilockout" i vilken man närmare underrättade förbundet om beslutet. Förbundet erhöll senare från medlemsföretag hos arbetsgivarorganisationen skriftliga varsel om sympatilockout för ett antal anställda. - I målet är fråga om dels huruvida arbetsgivarorganisationen genom sitt beslut som sådant eller i vart fall genom sin underrättelse till arbetstagarförbundet företagit en olovlig stridsåtgärd, dels huruvida arbetsgivarorganisationen genom sitt beslut föranlett en olovlig stridsåtgärd genom de varsel som medlemsföretagen...
AD 1994 nr 157
Fråga huruvida vad som förekommit vid ett förhandlingssammanträde inneburit att ett avtal om bl.a. avgångsvederlag till en arbetstagare kommit till stånd. Så har inte funnits vara fallet. - "I målet är fråga om avtalsförhandlingar där parterna mötts vid ett förhandlingssammanträde för att söka nå överenskommelse i en fråga av icke alltför omfattande och komplicerad natur. Vid sådana avtalsförhandlingar måste det typiskt sett antas vara av parterna avsett att ingen av dem skall bli bunden vid enskilda villkor, som man under förhandlingarnas gång enas om, förrän enighet nåtts om alla villkor som parterna eller en av dem önskar få reglerade genom det åsyftade avtalet ..."
AD 1994 nr 162
Ett bolag har som grund för avskedande av en arbetstagare åberopat att arbetstagaren hotat bolagets ägare och verkställande direktör till livet genom att säga att han skulle skjuta denne, om bolaget sänkte hans lön. Fråga huruvida bolaget mot arbetstagarens bestridande styrkt sitt påstående om ifrågavarande hot. - "En utgångspunkt för prövningen är att det ankommer på arbetsgivaren att visa att det förelegat laga grund för ett avskedande. Detta innebär att arbetsgivaren, när det som i detta fall föreligger tvist om den faktiska omständighet som lagts till grund för avskedandet, har att fullt ut styrka denna. Den bevisskyldighet som sålunda åvilar arbetsgivaren medför att brister i bevisningen om vad som faktiskt inträffat - i detta fall om vad som sagts - går ut över arbetsgivaren".