Borttagande av kreosotimpregnerad slipersmur ----- Länsstyrelsen förelade efter överklagande av granne en fastighetsägare att ta bort en stödmur av kreosotbehandlade sliprar i fastighetsgränsen. Mark- och miljööverdomstolen fann att Reachförordningen är framåtsyftande och inte har till syfte att åtgärda eventuella risker med redan befintliga installationer. Muren var därför inte otillåten enligt bestämmelserna i Reach. Inte heller mot bakgrund av de allmänna hänsynsreglerna fann Mark- och miljööverdomstolen skäl att förelägga fastighetsägaren att ta bort muren.
Föreläggande avseende genomförande av MIFO fas 1 inventering ----- Fråga om genomförandet av en inventering av potentiellt förorenade områden skulle ske enligt den metodik som tillsynsmyndigheten föreskrivit eller om den inventering bolaget redan utfört med annan metodik kunde godtas. Det ansågs rimligt att kräva att uppgifterna sammanställdes enligt den metodik som tillsynsmyndigheten bestämt.
Godkännande av ekonomisk säkerhet ----- Mark- och miljööverdomstolen bedömde att moderbolagsborgen inte i sig är betryggande när det gäller ett mycket stort åtagande på mycket lång sikt och fann mot bakgrund också av att moderbolagets tillgångar utgjordes huvudsakligen av aktier i dotterbolaget att moderbolagsborgen inte kunde godtas som säkerhet. Inte heller moderbolagsborgen kompletterad med bankgaranti eller spärrmedel vid viss skuldsättningsgrad utgjorde en betryggande säkerhet.
Strandskydd ----- Frågan om ett visst område omfattas av reglerna om strandskydd har besvarats jakande. En bäck, nedskuren i en mindre ravin, har bedömts som ett vattendrag i miljöbalkens mening, även med beaktande av att där tidvis kan vara ont om vatten. Den avsedda byggnationen av ett fritidshus har därmed varit inom ett strandskyddsområde.
Tillstånd till mellanlagring av farligt avfall m.m.; fråga om avvisning av ansökan ----- Miljöprövningsdelegationen ansåg, trots att förelägganden om kompletteringar inte följts, att miljökonsekvensbeskrivningen var tillräcklig och meddelade tillstånd till den sökta verksamheten. Mark- och miljödomstolen fann beskrivningen bristfällig och avvisade ansökan, utan att lämna sökanden ytterligare tillfälle till komplettering. Mark- och miljööverdomstolen instämde i att processhinder förelåg och fann att mark- och miljödomstolen varit oförhindrad att avvisa ansökan utan att först förelägga om komplettering.
Fastighetsbestämning ----- Fråga var om vattenområde utanför stranden tillhörde avsöndrad fastighet. Hovrätten konstaterade att utgångspunkten för bedömningen om så var fallet ska enligt 17 § JP tas i fångeshandlingen från 1906. Hovrätten fann med hänsyn till fångeshandlingens innehåll, och då omständigheterna i övrigt såsom stamfastighetens tillgång till stranden och ändamålet med avsöndringen samt då andra försäljningar i området inte gav någon entydig ledning för bedömningen, att klart övervägande skäl talade för att vattenområdet i detta fall inte ingick i avsöndringen.
Uppläggning av fyllnadsmassor i ett vattenområde ansågs inte vara markavvattning ----- En tomtägarförening lade fyllnadsmassor i ett område som delvis utgjorde ett vattenområde utan att först inhämta tillstånd till åtgärden. Länsstyrelsen ansåg att åtgärden var att betrakta som markavvattning och förelade föreningen att vidta rättelse genom att ta bort massorna. Mark- och miljööverdomstolen fann att utfyllnaden inte utförts för att sänka vattennivån i området eller för att förbättra avvattningen av marken och att syftet inte heller varit invallning till skydd mot vatten. Ett väsentligt syfte med utfyllnaden får istället anses vara att tillskapa en markyta som man med större lätthet kunde vistas på. Mark- och miljööverdomstolen instämde därvid i mark- och miljödomstolens bedömning att den utfyllnad som föreningen vidtagit inte var att betrakta som markavvattning enligt definitionen i 11 kap. 2 § 4 miljöbalken och att utfyllnaden inte på den grunden kunde anses vara tillståndspliktig mar...
Överlämnande till regeringen för prövning av ansökan om bygglov ----- Frågan om bygglov för vindkraftverk inom ett område där Försvarsmakten motsatt sig etablering är en sådan fråga av särskild betydelse som regeringen ska pröva. - Mark- och miljödomstolen borde därför ha överlämnat målet till regeringen för prövning.
Formkrav för överklagande ----- Mark- och miljööverdomstolen har ansett att en av länsstyrelsen upprättad tjänsteanteckning om överklagande av ett beslut, uppfyller kravet på skriftlighet avseende överklaganden.
Villkor i tillstånd till ökad produktion av kallvalsat material ----- Mark- och miljööverdomstolen konstaterar i enlighet med tidigare avgöranden att användningen av begreppet riktvärde ska utmönstras i villkor som innehåller begränsningsvärden och att ramarna för kontrollen av begränsningsvärden ska anges i villkor. Halten suspenderade ämnen och utsläpp av kväveoxider har båda angetts som ett månadsmedelvärde och villkoret är uppfyllt om minst tio av månadsmedelvärdena under kalenderåret klarar begränsningsvärdet.
Ömsesidigt erkännande av ett godkännande av bekämpningsmedel ----- Fråga om ett i Nederländerna godkänt växtskyddsmedel enligt reglerna om ömsesidigt erkännande kunde godkännas även i Sverige. Fråga även i vad mån Kemikalieinspektionen ägt infordra modellberäkningar för att styrka jämförbarhet. Mark- och miljööverdomstolen, som inte hade invändningar mot de modellberäkningar som hade begärts, konstaterade att sökanden inte förmått styrka jämförbara miljömässiga förhållanden i Sverige och Nederländerna med avseende på spridning av medlet till yt- och grundvatten. Kemikalieinspektionen hade därför skäl att avslå ansökan. Inspektionens beslut fastställdes och begäran om förhandsavgörande från EU-domstolen avslogs.
Ansökan om biotopskyddsdispens ----- Mark- och miljööverdomstolen har fastställt en länsstyrelses beslut att inte bevilja dispens från biotopskyddsbestämmelserna för nedtagning av en ekallé. Allén har varit placerad på sådant sätt att den inte ligger i omedelbar anslutning till bebyggelse och har därigenom omfattats av områdesskydd för biotoper. Något sådant särskilt skäl som medger dispens från biotopskyddsbestämmelserna för att få ta ner träden, eller i varje fall stamma upp eller glesa ur träden, har inte förelegat.
Bygglov för fasadändring ----- Mark- och miljödomstolen beslutade att målet skulle återförvisas till Stadsbyggnadsnämnden då domstolen ansåg att ytterligare utredning var påkallad. Mark- och miljööverdomstolen ansåg att det befintliga underlaget var tillräckligt för att mark- och miljödomstolen skulle kunna göra en bedömning och att det saknades grund för beslutet om återförvisning. Mark- och miljööverdomstolen framhöll bl.a. att det inte finns något krav på att byggnader ska vara skyddade som byggnadsminnen eller enligt detaljplan för att kunna åtnjuta skydd enligt bestämmelserna i 3 kap. 10 och 12 §§ ÄPBL. Målet återförvisades till mark- och miljödomstolen för fortsatt handläggning.
Antagande av detaljplan i Simrishamns kommun ----- Detaljplan för tomtmark har upphävts på grund av att skälig hänsyn inte tagits till befintliga äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande.
Överklagande av nekad inhibition av bygglovsbeslut ----- Mark- och miljödomstols beslut att inte meddela inhibition i ett överklagat mål rörande bygglov får överklagas särskilt.
Bygglov för garage och uterum ----- Mark- och miljööverdomstolen har upphävt ett bygglovsbeslut för garage och uterum på fastighet som omfattas av områdesbestämmelser. Betydande olägenhet har ansetts föreligga då en byggnation i enlighet med ansökan väsentligen skulle hindra dagsljusinsläpp i grannbostaden. Vid avvägningen mellan de båda enskilda intressena har intresset av garage och uterum fått vika för behovet av att bibehålla tillräckligt med dagsljusinsläpp.
Klagorätt ----- Ett av producenter bildat materialbolag för insamling av returpapper begärde att kommunen skulle ingripa mot ett konkurrerande bolag. Kommunen beslutade att inte vidta någon åtgärd. Materialbolaget överklagade men ansågs inte ha klagorätt med hänsyn till att materialbolag inte har tillerkänts några rättigheter eller skyldigheter enligt förordningen om producentansvar för returpapper och därmed inte har ett sådant av rättsordningen erkänt intresse som kunde grunda talerätt i det aktuella tillsynsärendet.
Återförvisning till Statens va-nämnd ----- Statens va-nämnd har avgjort mål angående brukningsavgift med ordföranden ensam och utan förhandling. Hovrätten har funnit att Va-nämnden inte har ansetts verka för att utreda målet i behövlig mån. Då saken inte heller ansetts som uppenbar eller målet vara av enkel beskaffenhet borde målet avgjorts av Va-nämnden i fullsutten nämnd. Hovrätten återförvisade därför målet till Va-nämnden.
Ansökan om tillstånd till anläggande av Ladvattenåns kraftverk m.m. i Kramfors kommun ----- När tillstånd till ett nytt vattenkraftverk söks krävs det att miljökonsekvensbeskrivningen belyser vattenverksamhetens påverkan på den ekologiska statusen i vattendraget. En miljökonsekvensbeskrivning, som inte innehållit dessa uppgifter har underkänts, och ansökan om tillstånd har avvisats.
Föreläggande att mäta radonhalt i bostad ----- En fastighetsägare kan vara adressat för ett föreläggande om att mäta radon i den egna bostaden. Mark- och miljööverdomstolen har konstaterat att ägaren av en byggnad, oavsett om byggnaden nyttjas som bostad av ägaren och dennes familj, är att anse som verksamhetsutövare när det gäller byggnadens effekter på människors hälsa. Föreläggandet har ansetts motiverat då det funnits skäl att misstänka att radon kan finnas i marken samt i byggnadens konstruktion.
Villkor i tillstånd till ökad produktion vid pappersbruk ----- Mark- och miljööverdomstolen konstaterar i enlighet med tidigare avgöranden att användningen av begreppet riktvärde ska utmönstras i villkor som innehåller begränsningsvärden och att ramarna för kontrollen av begränsningsvärden ska anges i villkor. Halten suspenderade ämnen och utsläpp av kväveoxider har båda angetts som ett månadsmedelvärde och villkoret är uppfyllt om minst tio av månadsmedelvärdena under kalenderåret klarar begränsningsvärdet.
Kommunal nämnds klagorätt i mål om bygglov ----- Mark- och miljödomstolen har upphävt en miljö- och byggnadsnämnds beslut att bevilja bygglov. Nämnden har haft ställning som motpart i målet. Domen har ansetts gå nämnden emot och nämnden har därför haft rätt att överklaga domen till Mark- och miljööverdomstolen.
Kommunal nämnds klagorätt i mål om bygglov ----- Mark- och miljödomstolen har fastställt länsstyrelsens beslut att upphäva en samhällsbyggnadsnämnds beslut att bevilja bygglov. Nämnden har haft ställning som motpart i målet. Domen har ansetts gå nämnden emot och nämnden har därför haft rätt att överklaga domen till Mark- och miljööverdomstolen.
Tomtplatsbestämning i samband med strandskyddsdispens ----- Mark- och miljööverdomstolen har funnit att en tomtplatsbestämning som sker i samband med en meddelad strandskyddsdispens för en tillkommande komplementbyggnad även kan omfatta andra byggnader och markområden som inte direkt berörs av den sökta dispensen och som inte tidigare varit föremål för tomtplatsbestämning. Även fråga om innebörden av en sådan bestämning.
Ansökan om bygglov för tillbyggnad av hem för vård eller boende (HVB-hem) ----- Miljö- och byggnadsnämnden hade beslutat att lämna ett bolag bygglov för tillbyggnad av ett behandlingshem. Åtgärden skulle utföras inom område som enligt detaljplanen endast fick användas för bostadsändamål. Mark- och miljööverdomstolen upphävde beslutet att medge bygglov eftersom det väsentliga ändamålet med tillbyggnaden var vård och inte boende och åtgärden därmed stred mot detaljplanens användningsbestämmelse.
Tillsynsbeslut om förbud mot fortsatt vattenverksamhet ----- Mark- och miljööverdomstolen fann att länsstyrelsens beslut att förbjuda utövare av vattenverksamhet avseende vattenkraftproduktion, som saknade tillstånd men som hade visat att de hade rätt enligt privilegiebrev att förfoga över vattnet vid anläggningen, att bedriva verksamheten var alltför ingripande. Länsstyrelsen bör dock, för att kunna fullgöra sin skyldighet att utöva tillsyn, kunna förelägga en verksamhetsutövare att ansöka om tillstånd till bedrivande av vattenverksamheten för fastställande av villkor för densamma. Målet återförvisades därför till länsstyrelsen för fortsatt handläggning.
Tillsynsbeslut om förbud mot fortsatt vattenverksamhet ----- Mark- och miljööverdomstolen fann att länsstyrelsens beslut att förbjuda utövare av vattenverksamhet avseende vattenkraftproduktion, som saknade tillstånd men som hade visat att de hade rätt enligt privilegiebrev att förfoga över vattnet vid anläggningen, att bedriva verksamheten var alltför ingripande. Länsstyrelsen bör dock, för att kunna fullgöra sin skyldighet att utöva tillsyn, kunna förelägga en verksamhetsutövare att ansöka om tillstånd till bedrivande av vattenverksamheten för fastställande av villkor för densamma. Målet återförvisades därför till länsstyrelsen för fortsatt handläggning.
Tillsynsbeslut om förbud mot fortsatt vattenverksamhet ----- Mark- och miljööverdomstolen fann att länsstyrelsens beslut att förbjuda utövare av vattenverksamhet avseende vattenkraftproduktion, som saknade tillstånd men som hade visat att de bl.a. hade rätt enligt privilegiebrev att förfoga över vattnet vid anläggningen, att bedriva verksamheten var alltför ingripande. Länsstyrelsen bör dock, för att kunna fullgöra sin skyldighet att utöva tillsyn, kunna förelägga en verksamhetsutövare att ansöka om tillstånd till bedrivande av vattenverksamheten för fastställande av villkor för densamma. Målet återförvisades därför till länsstyrelsen för fortsatt handläggning.
Förhandsbesked för nybyggnad av enbostadshus ----- I en detaljplan hade genomförandetiden avseende den i målet aktuella fastigheten angetts börja gälla först när utsläppsnivån från den närliggande billackeringens användning av lösningsmedel understigit en viss nivå. Mark- och miljööverdomstolen, som konstaterade att detaljplanen vunnit laga kraft, fann att genomförandetiden inte hade börjat löpa och att hinder mot att bevilja ansökan om bygglov därför förelåg. Det var således riktigt att lämna negativt förhandsbesked.
Bygglov för tillbyggnad av enbostadshus ----- Byggnadshöjd som avvek 2,6 meter från tillåten höjd enligt detaljplanen ansågs inte vara en mindre avvikelse som kunde godtas.
Detaljplan för bostäder och handel ----- Detaljplan som möjliggör byggande av två niovåningshus och ett 17-våningshus i äldre stadsbebyggelse får anses vara såväl av principiell betydelse som av stor vikt. Planen har därmed inte kunnat antas av byggnadsnämnden på delegation.
Avvisning av överklagande av beslut om CITES-intyg ----- Fråga om överklagande av Jordbruksverkets beslut i enlighet med 68 § artskyddsförordningen (2007:845) om CITES-intyg enligt art. 8.3 i rådets förordning (EG) nr 338/97 ska prövas av mark- och miljödomstol eller av allmän förvaltningsdomstol. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att Jordbruksverkets beslut är ett beslut enligt en föreskrift som har meddelats med stöd av miljöbalken, varför ett överklagande av beslutet ska prövas av mark- och miljödomstol.
Återkallelse av beslut om strandskyddsdispens ----- En strandskyddsdispens som beviljats kan inte, även om underlaget i fråga om fastighetsgränsen varit felaktig, återkallas på grund av att enskilda intressen skadats.
Tillstånd enligt 7 kap. 28a § miljöbalken ----- Tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken har inte meddelats för bostadsbyggande i områden utanför ett Natura 2000- område när försämrade spridningsvägar riskerar att medföra stora konsekvenser för en gynnsam bevarandestatus av trädlevande skalbaggsarter inom Natura 2000-området.
Antagande av detaljplan ----- En detaljplan har inte ansetts vara av principiell beskaffenhet och inte i övrigt av större vikt. Byggnadsnämnden har därmed inte överskridit sin befogenhet genom att anta detaljplanen, som bl.a. innebar att outnyttjade byggrätter upphävdes i en äldre plan där genomförandetiden löpt ut.
Fastighetsreglering ----- Syftet med en fastighetsreglering var i huvudsak att få till stånd en skyddszon mot avverkning och en bättre boendemiljö genom överföring av 7 400 m² skogsmark inom strandskyddsområde till en bostadsfastighet om 1 860 m². Detta behov har ansetts inte vara lämpligt att tillgodose genom fastighetsbildning. De allmänna villkoren i 3 kap. 1 § FBL om bl.a. lämplighet var därmed inte uppfyllda såvitt fastighetsregleringen berörde områden utanför den s.k. indikativa tomtplatsen.
Avvisat överklagande i fråga om beslut att anta detaljplan ----- Överklagande rörande ett beslut om antagande av en detaljplan har ansetts tillräckligt tydligt, varvid mark- och miljödomstolens avvisningsbeslut har undanröjts och målet visats åter.
Bygglov ----- Beslut om bygglov upphävdes eftersom den lovpliktiga byggnaden, försedd med takkupa, ansågs oförenlig med gällande detaljplan på grund av byggnadens höjd och våningsantal.
Strandskyddsdispens med tillämpning av 7 kap. 18 d-e §§ miljöbalken ----- Fråga om strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus med tillämpning av bestämmelserna i 7 kap. 18 d-e §§ miljöbalken om områden för landsbygdsutveckling i strandnära läge (s.k. LIS-områden). En kommunal översiktsplan har inte ansetts ge någon tydlig vägledning i fråga om platsen för den avsedda dispensen ligger inom ett LIS-område när länsstyrelsen i granskningsyttrande framfört invändningar mot det utpekande LIS-området. Mark- och miljööverdomstolen fann det inte i övrigt utrett att platsen låg inom ett LIS-område.
Förhandsbesked för enbostadshus utanför detaljplanelagt område ----- Mot bakgrund av att det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och att det är kommunen som har att avgöra hur bebyggelsemiljön ska utformas fann Mark- och miljööverdomstolen vid en avvägning mellan det enskilda intresset av att få bebygga fastigheten och det allmänna intresset av att marken ska nyttjas för jordbruksändamål samt att stor restriktivitet ska gälla vid bebyggelseprövningar enligt gällande översiktsplan, att det allmänna intresset vägde tyngre. Nämndens beslut att avslå ansökan om förhandsbesked fastställdes därför.
Anläggningsförrättning ----- I målet var fråga om det förelåg förutsättningar att genom lantmäteriförrättning upplåta rätt till befintlig väg. Mark- och miljööverdomstolen fann att upplåtelsen skulle innebära synnerligt men för en av de belastade fastigheterna och att upplåtelse av rätt till väg därför inte kunde ske. Mark- och miljööverdomstolen fann att den sakägare som ansökt om förrättningen skulle betala rättegångskostnaderna för ägaren av den fastighet som skulle drabbas av synnerligt men, samt att var och en i övrigt skulle svara för sina rättegångskostnader. I målet avvisade Mark- och miljööverdomstolen sökandens yrkanden avseende fastställande av urminnes hävd m.m.
Detaljplan för bostäder ----- Mark- och miljööverdomstolen har upphävt en detaljplan för flerbostadshus inom ett område som enligt gällande plan fick användas för allmänt ändamål. Omständigheterna, nämligen att markanvändningen i området kommer att ändras från allmänt ändamål till enskilt ändamål med bostäder, att byggrätten ökas och att planområdet omfattas av strandskydd, talar sammantaget för att den nya planen inte är av begränsad betydelse eller saknar intresse för allmänheten och därmed borde ha hanterats genom normalt planförfarande.
Bygglov för ombyggnad av enbostadshus ----- Byggnadsnämnden har beviljat bygglov för ombyggnad (utökning av area) av ett enbostadshus och därvid anfört att gällande detaljplan som är från 1957 är inaktuell och att den därför får tolkas med viss flexibilitet. Mark- och miljööverdomstolen fann att ombyggnaden strider mot detaljplanen och att det inte är fråga om mindre avvikelse.
Upphävande av beslut om antagande av detaljplan ----- Fråga om kommun haft rätt att avsäga sig huvudmannaskapet för vägnät inom ett område genom ett tillägg till en detaljplan med detta enda syfte. För ett område utanför Krokoms tätort gäller enligt detaljplan från år 1989 att kommunen är huvudman för allmän platsmark. Genom det nu överklagade planbeslutet avsåg kommunen att avsäga sig huvudmannaskapet för allmänna platser inom området. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att planen inte medför någon ändring utöver den att huvudmannaskapet för allmän platsmark ändras och att ändringen inte motiveras av ändrade förhållanden inom planområdet eller kommunen. Enbart det förhållandet att kommunen - som inte hade utvecklat vilka omständigheter som utgjorde grund för kommunens principiella inställning till huvudmannaskapet - önskade erhålla en enhetlig förvaltning av allmän platsmark inom kommunen ansågs inte utgöra särskilda skäl för att ändra det huvudmannaskap som gällt i över tjugo ...
Talerätt för granne ang bygglov ----- En granne klagade på bygglov och anförde bl.a. försämrad utsikt över hav med anledning av en ny byggnad som dessutom enligt honom byggts högre än detaljplan medgav. Mark- och miljööverdomstolen fann att grannen saknade talerätt då dels laga kraftägd detaljplan medgav bygge av huset med viss utsiktsstörning, dels beträffande kvarvarande bygglovsfrågor grannens hus var beläget 230 m från nybygget och störningen ansågs alltför begränsad för att grunda en talerätt. Att grannen fått talerätt tidigare i processen när inhibitionsfråga bedömdes påverkar inte bedömningen om talerätt föreligger när målet avgörs slutligt.
Byggsanktionsavgift ----- Beslut om byggsanktionsavgift har inte ansetts kunna grundas på 9 kap. 10 § PBF, då åtgärden som legat till grund för beslutet vidtagits efter det att bygglov sökts men innan det beviljats. Beslut om byggsanktionsavgift har därför undanröjts.
Miljöorganisationers rätt att överklaga ----- Mark- och miljööverdomstolen har funnit att ett beslut om föreläggande om skyddsåtgärder som meddelats med stöd av miljöbalken är ett sådant beslut som omfattas av artikel 9.3 i den s.k. Århuskonventionen och som därmed ska kunna bli föremål för prövning. Domstolen har med stöd av EU-domstolens dom i mål nr C-240/09 ansett att en tolkning av 16 kap. 13 § miljöbalken som stämmer överens med både artikel 9.3 och unionsrätten ska göras. Eftersom målet även innefattat en fråga om dispens från artskyddsförordningen har det vid en sådan tolkning varit möjligt att se det överklagade beslutet som ett beslut som omfattas av 16 kap. 13 §. Naturskyddsföreningen har därmed konstaterats ha rätt att överklaga det aktuella beslutet.
Miljöorganisationers rätt att överklaga ----- Mark- och miljööverdomstolen har funnit att ett beslut i ett anmälningsärende enligt miljöbalken är ett sådant beslut som omfattas av artikel 9.3 i den s.k. Århuskonventionen och som därmed ska kunna bli föremål för prövning. Domstolen har med stöd av EU-domstolens dom i mål nr C-240/09 ansett att en tolkning av 16 kap. 13 § miljöbalken som stämmer överens med både artikel 9.3 och unionsrätten ska göras. Eftersom målet även innefattat en fråga om tillstånd enligt Natura 2000-reglerna har det vid en sådan tolkning varit möjligt att se det överklagade beslutet som ett beslut som omfattas av 16 kap. 13 §. Naturskyddsföreningen har därmed konstaterats ha rätt att överklaga det aktuella beslutet.
Fråga om avfall i form av frukt och grönsaker från en livsmedelsaffär är jämförligt med hushållsavfall ----- En livsmedelsaffär önskade att själv transportera bort avfall i form av utrensad frukt och grönsaker. Kommunen ansåg att avfallet var att jämställa med hushållsavfall vilket innebar att endast kommunen hade rätt att transportera avfallet. Kommunen ansåg vidare att det inte fanns skäl för dispens. Samtliga instanser ansåg att även om avfallet till sin karaktär påminde om hushållsavfall uppstod det som en följd av verksamheten och inte som en följd av att människor vistas i lokalerna. Avfallet var därmed inte jämförligt med hushållsavfall. Kommunens överklagande avslogs.
Tillsynsavgift för tillsyn av hygienisk behandling ----- Kommunen har med stöd av 38 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd utövat tillsyn över estetiska behandlingar, bl.a. injektioner med botox, och för tillsynen tagit ut en avgift. Kommunen har ansett att de i målet aktuella estetiska behandlingarna varit att anse som hygienisk behandling. Socialstyrelsen, som yttrade sig i målet hos Mark- och miljööverdomstolen, ansåg att verksamheten var att anse som hälso- och sjukvård och inte som hygienisk behandling. Mark- och miljööverdomstolen, som konstaterade att det för närvarande råder oklarhet om estetiska behandlingar är att anse som hälso- och sjukvård, fann att det i vart fall inte var fråga om sådan hygienisk behandling över vilken kommunen med stöd av miljöbalken kan utöva tillsyn.
Klagorätt ----- Kommunen hade på initiativ av en fastighetsägare beslutat att anta en detaljplan som rörde dennes fastighet. Efter överklagande av granne upphävde mark- och miljödomstolen detaljplanen. Kommunen och fastighetsägaren överklagade mark- och miljödomstolens dom till Mark- och miljööverdomstolen. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att det endast är kommunen som har befogenhet att anta planer och som ensam avgör om och vid vilken tidpunkt planläggning ska ske. Fastighetsägaren har inte någon i plan- och bygglagstiftningen grundad rättighet att få till stånd en detaljplan avseende den egna fastigheten. Beslutet att upphäva planen kunde därmed inte anses angå fastighetsägaren på ett sådant sätt att denne hade rätt att överklaga domen. Överklagandet avvisades därför.
Rivningsföreläggande för tillbyggnad ----- Byggnadsnämnd hade meddelat rivningsföreläggande för tillbyggnad eftersom åtgärden stred mot gällande detaljplan. Inom kommunen hade ett nytt förslag till detaljplan arbetats fram som skulle antas inom en relativt snar framtid och som medförde att den aktuella fastigheten skulle få en byggrätt som möjliggjorde den aktuella tillbyggnaden. Med hänsyn till pågående planarbete inom kommunen var det sannolikt att fastighetsägaren skulle kunna få bygglov för aktuell tillbyggnad i efterhand och det saknades därför skäl att meddela rivningsföreläggande.
Ansökan om dispens från utformnings- och egenskapskraven som följer av 8 kap. 1 och 4 §§ PBL (2010:900) ----- Ett bostadsföretag med omfattande studentbostadsverksamhet ansökte om dispens från utformnings- och egenskapskraven som följer av bl.a. 8 kap. 1 och 4 §§ PBL för att i experimentsyfte bygga 22 lägenheter med begränsad boyta. Boverket motsatte sig ansökan. Mark- och miljööverdomstolen fann att då det avser mycket begränsat antal bostäder för att pröva alternativa lösningar i syfte tillgodose ett prioriterat behov samt resultaten utvärderas av forskare, föreligger särskilda skäl för dispens.
Förhandsbesked för bostadshus ----- Efter återförvisning från länsrätt i mål rörande förhandsbesked har länsstyrelsen, efter överklagande av kommunens beslut, fattat ett beslut som innebar att förhandsbesked nekades med hänvisning till att det berörda området utgjorde brukningsvärd jordbruksmark enligt 3 kap. 4 § miljöbalken och dessutom var utpekat som riksintresse med hänsyn till natur- och kulturvärden. Mark- och miljööverdomstolen har gjort bedömningen att länsrätten gjort en fullständig sakprövning, att länsstyrelsen varit bunden av länsrättens bedömning att positivt förhandsbesked kunde lämnas och att det ligger i instansordningens natur att en underinstans normalt har att godta en överinstans bedömning i ett återförvisningsbeslut. Det har därför inte funnits grund för att i sak pröva lämpligheten av att bebyggelse tillåts på fastigheten. Kommunens positiva förhandsbesked har fastställts.
Avstyckning ----- Lantmäteriet beslutade om avstyckning, varefter kommunen överklagade förrättningen. Lantmäteriet och kommunen var oeniga om resultatet av samrådet som genomförts i fastighetsbildningsärendet. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att samråd kan ske formlöst. Om kommunen uppfattas som negativ till fastighetsbildningen, eller om svaret är oklart och ärendet drar ut på tiden, ska lantmäterimyndigheten emellertid hänskjuta ärendet till nämnden för prövning enligt 4 kap. 25 a § FBL. I vart fall måste det åligga lantmäterimyndigheten att i egenskap av beslutande myndighet begära ett tydligt svar från nämnden innan handläggningen fortsätter. Eftersom så inte skett har det inte funnits förutsättningar för Lantmäteriet att fatta beslut om avstyckning. Mark- och miljööverdomstolen har därför återförvisat målet för förnyad prövning hos lantmäterimyndigheten.
Tillstånd att utföra dammsäkerhetshöjande åtgärder ----- Området nedanför en tillståndsgiven damm, som med åren hade blivit otät, var utpekat som Natura 2000-område och där fanns även exemplar av de skyddade arterna tjockskalig målarmussla och flodpärlmussla. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att ett tillstånd till vattenverksamhet med vissa villkor att reglera vattenståndet inte innebär att verksamhetsutövaren efter att ha tillåtit läckage som medfört att ett delvis nytt naturstånd inträtt kan få ett nytt tillstånd att åtgärda detta i strid mot annan lagstiftning. Villkor föreskrevs om krav på minimitappning motsvarande den mängd vatten som rann genom dammen, 200 l/s, för att Natura 2000-området och de skyddade arterna inte skulle påverkas negativt av åtgärderna.
Föreläggande att åtgärda tujor på fastighet ----- Skuggning från en tujahäck har inte bedömts utgöra en betydande olägenhet för grannfastigheten i den meningen som avses i 3 kap. 17 § plan- och bygglagen (1987:10). Vid bedömningen har beaktats att skuggningen endast omfattat några timmar per dag och att fastigheten var belägen i ett lummigt område där viss skuggning får tålas.
Rättegångskostnader ----- Mark- och miljööverdomstolen har i mål där mark- och miljödomstol beslutat om återförvisning till Lantmäteriet ansett att part som yrkade återförvisning var i högre grad vinnande än motparten, dock inte i sådan utsträckning att full ersättning för rättegångskostnader skulle utgå.
Regresstalan om ersättning för efterbehandlingskostnader m.m. ----- Efter köp av en fastighet på vilken bedrivits industriell verksamhet sedan början av 1900-talet har en större petroleumförekomst upptäckts i marken. En byggnad (f.d. textilfabrik) har rivits av köparen i syfte att exploatera marken för bostadsändamål. Efter sanering av fastigheten har köparen väckt talan och regressvis yrkat ersättning för dessa kostnader av säljaren. Säljaren har i genstämning yrkat fastställelse av att bolaget på grund av en friskrivningsklausul inte är skyldigt att betala ersättning för efterbehandlingskostnaderna. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att mark- och miljödomstol är behörig att pröva de köprättsliga invändningarna. I målet har bevisning åberopats om oljeförekomstens ålder och frågor om bevisbörda m.m. har aktualiserats. Båda parter har betraktats som verksamhetsutövare som bidragit till föroreningen. Vid fördelningen av det solidariska ansvaret har bolaget som utfört saneringen bed...