Sedan Jordbruksverket beviljat ett EU-bidrag har kronofogdemyndighet i ett "beslut om kvittning" utan utmätning tagit bidraget i anspråk för en statens fordran mot bidragsmottagaren. Åtgärden har befunnits sakna lagstöd och har undanröjts.
Efter det att ett bolag har försatts i konkurs har ett ömsesidigt försäkringsbolag, där konkursbolaget var försäkringstagare, fördelat återbäringsmedel till bolaget. Beloppet har inte ansetts omfattat av företagshypotek enligt lagen (1984:649) om företagshypotek. (Jfr NJA 1982 s. 900 och 1997 s. 759.)
Rätten att parkera bil på parkeringsplats som reserverats för rörelsehindrade med särskilt parkeringstillstånd förutsätter, förutom erforderligt tillstånd, att tillståndet används på det sätt som framgår av Vägverkets föreskrifter.
Fråga, i anledning av ett yrkande om interimistisk kvarstad, huruvida omständigheterna är sådana att fara i dröjsmål kan anses föreligga. 15 kap. 5 § 3 stycket rättegångsbalken.
Borgen. Ett aktiebolag som gått i konkurs och enligt bolagsrättsliga regler upplösts efter konkursens avslutande har varit gäldenär i ett fordringsförhållande. Bolagets upplösning har inte ansetts inverka på borgensansvaret för fordringen. Regeln i 8 § andra stycket preskriptionslagen (1981:130) om accessorisk preskription av fordran på grund av borgen har inte ansetts tillämplig när gäldenärsbolaget upplösts innan fordringen preskriberats mot bolaget.
I ett dispositivt tvistemål har talan grundats på att en uppfinning var patenterbar. Talan ogillades sedan käranden låtit patentansökan förfalla. Käranden ansökte om resning under åberopande av att patent efter förnyad ansökan hade beviljats. Giltig ursäkt?
Resningsärende. Rätten har i ärende om bestämmande av förvaltararvode och fastställande av utdelning i konkurs satt ned arvodet till förvaltaren, varvid ytterligare medel blivit tillgängliga för utdelning till fordringsägarna i konkursen. Fråga om och i vad mån en nytillkommen fordran får beaktas när utdelningsförslaget därvid görs om.
Ett beslut att meddela prövningstillstånd kan bli föremål för prövning i den ordning som gäller för klagan över domvilla, om det i det enskilda fallet undantagsvis framgår att en prövning av denna klagan har en praktisk funktion att fylla.
I mål om ansvar för barnpornografibrott har ansetts att den tilltalades vetskap om att målsägandena varit under 18 år inte utgjort en sådan omständighet kring bilderna som avses i straffbestämmelsens definition av "barn". 16 kap. 10 a § andra stycket BrB.
Principer för bestämmande av ersättning till offentliga försvarare och rättshjälpsbiträden för arbete med överklagande i mål i vilka prövningstillstånd fordras.
Talan grundad på avtal om utarrendering av hotellrörelse, innefattande andrahandsupplåtelse av hotellets lokaler, har inte ansetts avse nyttjanderätt till fast egendom i den mening som avses i artikel 16.1 i Brysselkonventionen.
En bil har använts som hjälpmedel vid grov narkotikasmuggling. Det har ansetts finnas särskilda skäl enligt 17 § första stycket lagen (2000:1225) om straff för smuggling till att förklara bilens värde förverkat.
En offentlig försvarare har vid huvudförhandling i hovrätten med tillämpning av 21 kap. 6 § andra stycket rättegångsbalken satt annan i sitt ställe (substitution). Den av Domstolsverket fastställda brottmålstaxan har därvid ansetts tillämplig och den som anlitats som substitut har inte ansetts ha en självständig rätt till ersättning av allmänna medel enligt 21 kap. 10 § rättegångsbalken.
Avtalsvillkor som ger leasegivare rätt att ändra avgift vid ränteändring avseende den egna finansieringen har ansetts medföra skyldighet att sänka avgiften vid räntesänkning. Tillika fråga om leasetagaren, sedan avtalet överlåtits, har rätt till återkrav mot förvärvaren för överlåtarens överdebiteringar.
Fråga huruvida grunden för att ett aktiebolag skall gå i likvidation har upphört under ärendets handläggning hos registreringsmyndigheten (13 kap.10 § andra stycket aktiebolagslagen, 1975:1385).
Mönsterintrång. Fråga om tillämpning av 35 kap. 5 § rättegångsbalken och 36 § andra meningen mönsterskyddslagen (1970:485) vid bestämmande av intrångsersättningen.
En konsument har i tvist med en näringsidkare ansetts ha bevisbördan för uppgiften att ett avtal om entreprenad på löpande räkning innefattat ett s.k. takpris. (Jfr 2001 s. 177.) (Målet avgjort av Högsta domstolen i dess helhet och antecknad i Högsta domstolens minnesbok)
Vid prövning av tullmyndighets beslut om uppskjutande av frigörande av varor på grund av misstänkt varumärkesintrång har vissa varor kvarhållits medan förpackningar till reservdelar frigjorts.
Sedan ett yrkande om ersättning för kapitalbelopp frånfallits i ett mål om betalningsföreläggande och endast ett yrkande om ersättning för kostnader hos kronofogdemyndigheten kvarstår när målet överlämnas till tingsrätten, skall frågan om ersättning för kostnaderna avgöras genom slutligt beslut. Tillika fråga om prövningstillstånd i hovrätten.
En kommun, som har beslutat att utöva förköpsrätt, har i underrättelser till köpare och säljare underlåtit att lämna sådana upplysningar som föreskrivs i 9 § förköpskungörelsen (1967:873). Denna brist har ansetts vara av sådan betydelse att kommunens anmälan till inskrivningsmyndigheten om utövande av förköpsrätt har avvisats.
En person som uppsåtligen huggit en annan i bröstet med kniv och åtalats för mord har invänt att han handlat i nödvärn eftersom han angripits av den andre med kniv. Fråga om gärningen varit uppenbart oförsvarlig och om den tilltalade svårligen kunnat besinna sig. Även fråga om den som hade ett fast förhållande och fått ett barn med den avlidne skall anses ha stått den avlidne särskilt nära och därför är berättigad till skadestånd för personskada enligt 5 kap. 2 § första stycket 3 skadeståndslagen.
Underlåtenhet att bevara verifikationer avseende varje enskilt köruppdrag i taxirörelse har stått i strid med bokföringslagen, men har inte ansetts medföra att rörelsens förlopp inte i huvudsak kunnat bedömas med ledning av bokföringen. Åtal för bokföringsbrott har därför ogillats.
Vid prövning huruvida likvidator skall utses i ett enkelt bolag invänds att det saknas likvidationsgrund för bolaget och att hinder för prövning av denna tvistefråga föreligger på grund av skiljeklausul i bolagsavtalet. Tvistefrågan har ansetts skiljedomsmässig varför den inte skall prövas av domstolen, något som emellertid i sig inte föranlett att ansökningen om utseende av likvidator har avvisats.
Fråga om utvisning av en utlänning som har återfallit i grov narkotikabrottslighet och som bott i Sverige sedan år 1983 och har en femtonårig dotter här.
Fråga om hovrätt varit skyldig att ta upp utvisningsfråga till prövning trots att de i överklagandet framställda yrkandena avvisats på grund av nöjdförklaring och ett yrkande angående utvisningen framställts först efter fullföljdstiden.
Ett i mål om klander av testamente framställt andrahandsyrkande om jämkning för utfående av laglott har ansetts inte utgöra en ändring av talan i den mening som avses i 13 kap. 3 § rättegångsbalken.
Medan betalningsplanen löper efter ett beslut om skuldsanering får gäldenären väsentligt förbättrad ekonomi. Fråga vid omprövning av skuldsaneringen huruvida betalningstiden bör förlängas.
Fråga om ett som arvskifte benämnt avtal mellan en efterlevande make och makarnas enda barn, tillika efterarvinge enligt testamente, inneburit att barnet avstått från sin rätt till efterarv.
Fråga, i mål om brott mot personuppgiftslagen (1998:204), om uppgifter som lagts ut på en hemsida på Internet därigenom överförts till tredje land samt om de utlagda uppgifterna utgjort känsliga personuppgifter. Även fråga om gärningen är att anse som ringa.
Ett isblock har fallit ned från ett tak och dödat en gångtrafikant. Fråga om den som åtagit sig att svara för snöskottning på taket har genom att underlåta att ta bort snö och is, eller åtminstone spärra av gångbanan, gjort sig skyldig till vållande till annans död.
Vid makes död har den efterlevande maken avstått från sin rätt vid arvskiftet till förmån för den avlidne makens barn. Fråga om barnen, som vid den efterlevande makens död saknat rätt till efterarv, är arvsberättigade i den mening som avses i 3 kap. 8 § ärvdabalken.
Den som ålagts edgångsskyldighet enligt 6 kap. 5 § KL har ansetts inte äga rätt att vägra beediga konkursbouppteckning när han genom lagakraftvunnen dom dömts för de brott som han åberopat till befrielse från edgångsskyldigheten. Tillika fråga om rätt att vägra edgång när anklagelse för brott inte föreligger och om närståendes rätt att vägra edgång.
Ett aktiebolag med endast en aktieägare har försatts i konkurs och konkursen har avslutats utan överskott, i följd varav bolaget är upplöst. Efter konkursens avslutande gör bolaget gällande en fordran som är föremål för rättegång. Fråga huruvida beslut om likvidation bör meddelas.
A köper en båt av B. Innan köpet blir sakrättsligt skyddat utmäts båten för B:s skulder och säljs på exekutiv auktion till C. A väcker talan mot C och begär att få ut båten mot lösen i enlighet med reglerna i lagen (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre. Talan har ogillats. 14 kap. 2 § utsökningsbalken.
Beslut i fråga som hänskjutits av tingsrätt till prövning av HD. En bolagsmans ansvar för ett handelsbolags förpliktelser har ansetts inte bli föremål för särskild preskription efter bolagsmannens utträde ur handelsbolaget.
Frågor om konkursförvaltares skadeståndsskyldighet för underlåtenhet att väcka talan om återvinning och för underlåtenhet att höra särskilt berörd borgenär i återvinningsfrågan.
Talan om bättre rätt till en i Sverige belägen fastighet har ansetts avse sakrätt i fast egendom i den mening som avses i artikel 22.1 i Bryssel I-förordningen.
Ett bilföretag köpte en begagnad bil av ett annat bilföretag. Trots att köparen före det aktuella köpet i inte obetydlig omfattning gjort bilaffärer med säljaren, har det ansetts att köparen inte gjort ett godtrosförvärv, eftersom någon undersökning av säljarens rätt att förfoga över bilen inte företagits.
En upphovsman har upplåtit mångfaldigande- och spridningsrätt till verk till ett bolag som försätts i konkurs. Fråga om massaansvar för försäljningsroyalty uppkommer när konkursboet överlåter vid konkursutbrottet befintligt lager av verk.
Vissa föremål som införts till landet och saluhållits här har ansetts omfattade av införselförbudet i 1 § förordningen (1990:415) om tillstånd till införsel av vissa farliga föremål och saluhållandeförbudet i 2 § lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål (gatustridsvapen).
Enbart det förhållandet att ett som moped registrerat tvåhjuligt motorfordon kunnat framföras fortare än 45 kilometer i timmen har inte ansetts innebära att fordonet rätteligen skulle ha varit registrerat som motorcykel.
Resning. En borgenärs behörighet att ansöka om konkurs har grundats på en icke lagakraftvunnen dom varigenom konkursborgenärens fordran fastställts. Efter det att konkursen avslutats har domen ändrats i högre instans varvid sökandens fordringsanspråk ogillats Detta har inte ansetts påverka sökandens behörighet i konkursärendet. Med beaktande av konkursbouppteckningen och förvaltarberättelsen har det inte ansetts sannolikt att den nya domen i fordringsmålet skulle ha lett till annat resultat vid insolvensbedömningen. Resningsansökningen har därför avslagits.
Till ett bolag som skulle bedriva byggvaruhusrörelse upplät ett annat bolag för gemensam hyra dels en butikslokal på en fastighet, dels en annan fastighet för lagring och parkering. Sedan båda fastigheterna sålts till var sin ny ägare uppkommer frågan om nyttjanderättshavaren kunnat betala hela hyran till ägaren av den ena fastigheten med befriande verkan också gentemot den andre fastighetsägaren.
Beslut av Svenska Filminstitutet att avslå ansökan om produktionsstöd har ansetts innefatta myndighetsutövning i skadeståndslagens mening. Även fråga om den europeiska konventionen om samproduktion av filmverk är att anse som införlivad med svensk rätt.
Käranden åberopar uppfyllelseorten för en avtalsförpliktelse som grund för domstols behörighet att uppta hans talan enligt art. 5.1 i konventionen den 27 september 1968 om behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område (Brysselkonventionen). Domstolen har vid prövningen av sin behörighet ansetts böra godta de omständigheter som käranden åberopar till stöd för sitt påstående om att avtal föreligger, om det inte redan av vad käranden har anfört eller av andra skäl är uppenbart att påståendet saknar grund. Tillika fråga om inhämtande av förhandsavgörande från EG-domstolen.
I mål om förverkande av vin enligt lagen (2000:1225) om straff för smuggling jämförd med alkohollagen (1994:1738) har HD hemställt hos EG- domstolen om förhandsavgörande beträffande tolkningen av artiklarna 28, 30 och 31 i EG-fördraget. Fråga, innan förhandsavgörande har meddelats, huruvida vinet skall vara underkastat beslag.
Fråga om överträdelse skett av föreskriften i 2 § första stycket arbetsmiljöförordningen (1977:1166) om anmälan till Yrkesinspektionen (numera Arbetsmiljöverket) av olycksfall och tillbud i arbete.
Målsägandebiträde har ansetts berättigat till ersättning för utlägg för resor och hotell med tillägg om 25 procent för utgående mervärdesskatt beräknat på utlägget efter avdrag för ingående mervärdesskatt.
En tredje man som har handlat i samförstånd med ena parten i ett avtalsförhållande vid svek mot den andra parten har, eftersom handlandet bedömts vara kvalificerat otillbörligt, ansetts skyldig att ersätta ren förmögenhetsskada som handlandet orsakat.
Sedan en engelsk domstol förklarat en skiljedom verkställbar, förklarade Svea hovrätt med stöd av Bryssel I-förordningen att den engelska domstolens avgörande var verkställbart i Sverige. Vid prövning av klagan över domvilla har frågan om förutsättningar förelåg för hovrätten att förklara avgörandet verkställbart enligt förordningen inte ansetts utgöra ett spörsmål om rättegångshinder utan röra själva saken i hovrättens ärende.
Fråga huruvida sådant samband mellan käromål föreligger att svensk domstol med tillämpning av artikel 6.1 i Bryssel I-förordningen är behörig att pröva käromål mot svarande med hemvist i annan medlemsstat inom EG.
Utlämning för brott. Hinder mot att lämna medgivande till lagföring för andra gärningar än den för vilken utlämning redan skett har ansetts föreligga när framställningen inte grundats på dom eller häktningsbeslut och det inte befunnits föreligga sannolika skäl för att personen gjort sig skyldig till de gärningar som framställningen avsett.
En hovrätt har under löpande överklagandetid fastställt ett beslut om besöksförbud. Klaganden har därefter, men innan klagotiden löpt ut, begärt sammanträde inför rätten. Hovrättens förfarande har föranlett återförvisning till hovrätten.
Miljödomstol har ansetts kunna överlåta åt tillsynsmyndighet att fastställa provisoriska föreskrifter enligt 22 kap. 27 § miljöbalken i motsvarande utsträckning som miljödomstolen får överlåta åt tillsynsmyndigheten att fastställa villkor enligt 25 §.
Fråga om ansvar för grov kvinnofridskränkning, våldtäkt, grov fridskränkning och misshandel. Därvid bl.a. fråga om den kränkta kvinnans make gjort sig skyldig till ofredande genom att låta makarnas barn bevittna våld och hot mot mamman.
En person har knuffat en annan så att denne fallit omkull och brutit armen. Åtal för misshandel grundat på likgiltighetsuppsåt har ogillats redan därför att det inte visats att gärningsmannen varit medvetet oaktsam i förhållande till skadan (jfr NJA 2004 s. 176).
En person har, sedan han gripits av polis, på polisstationen spottat en polisman rakt i ansiktet. För detta har han ålagts ansvar för ofredande enligt 4 kap. 7 § brottsbalken. Fråga om polismannen är berättigad till ersättning för kränkning enligt 2 kap. 3 § skadeståndslagen. (Jfr NJA 1999 s. 725.)
Ett i ett rättsskyddsförsäkringsavtal intaget avtalsvillkor har ansetts stå i strid mot föreskrifterna i 3 § lagen (1993:1303) om vissa avtalsvillkor för rättsskyddsförsäkring och vara ogiltigt.
En person under 18 år har lånat ett effektbegränsat vapen, en s.k. soft air gun, och använt det i ett rum i familjens bostad utan att någon av hans föräldrar var närvarande i rummet. Han har dömts för vapenbrott eftersom långivaren inte haft sådan kontroll över vapnets innehav och användning som kravet på uppsikt i 3 kap. 3 § c) vapenlagen innebär.
I tvistemål har två utländska spelföretag mot staten framställt yrkanden som innebär att allmän domstol skall fastställa dels att vissa lotteribestämmelser, som påstås strida mot artikel 49 EG-fördraget, inte skall tillämpas i förhållande till företagen, dels att staten är skadeståndsskyldig på grund av att bestämmelserna hindrar utövandet av företagens verksamhet samt att domstolen interimistiskt skall förordna att vissa lotteribestämmelser skall sättas åt sidan i förhållande till företagen. Högsta domstolen har beslutat inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen angående vilka krav EG-rättens rättsskyddsprincip ställer i målet.
Fråga om ett påstått aktieägartillskott, som skulle ha avhjälpt bristen i bolagets aktiekapital men som inte granskats av bolagets revisorer, kunde befria styrelseledamot från medansvar för framtida skulder enligt 13 kap. 2 § i 1975 års aktiebolagslag i dess lydelse före år 2002. Dessutom fråga om rätt till partssuccession.
I en predikan har gjorts nedsättande uttalanden om homosexuella. Åtal för hets mot folkgrupp har ogillats med hänvisning till Europakonventionens artiklar 9 och 10.
Beslut om skyldighet att förete skriftlig handling vid viss tidpunkt är inte utan särskilt förordnande verkställbart förrän beslutet vunnit laga kraft även om den angivna tidpunkten inträtt dessförinnan.
När det i ett brottmål efter huvudförhandlingens avslutande åberopats ny bevisning som bedöms kunna vara betydelsefull för utgången i målet, har det ansetts föreligga förutsättningar för att med stöd av bestämmelsen i 46 kap. 17 § rättegångsbalken besluta om ny huvudförhandling.
Fråga i utmätningsmål om denuntiation avseende en pantsättning av en fordran på staten gjorts till rätt myndighet. Även fråga om betydelsen av vetskap om pantsättningen hos innehavare av utmätningsfordringen.
Uppgifter som påstås utgöra förtalsbrott har lämnats av programledare och medverkande i direktsänt televisionsprogram som, efter att via kommunikationssatellit ha sänts till programföretaget i London, har förmedlats till allmänheten i Sverige via direktsändande satellit. Uppgifterna har ansetts omfattade av meddelarskydd enligt yttrandefrihetsgrundlagen.
Enligt en europeisk arresteringsorder har den eftersökte i Finland dömts i olika domar för flera gärningar och ett gemensamt frihetsstraff har bestämts för samtliga gärningar. Fråga om beslut om överlämnande för verkställighet kan meddelas när överlämnande inte kan beviljas för samtliga gärningar.
Repliker ur flera litterära verk har sammanställts med filmrepliker till ett radioprogram i syfte att framkalla en komisk effekt. Fråga om sammanställningen är ett självständigt verk och om de litterära verken gjorts tillgängliga på ett sätt som är kränkande för deras upphovsman.
Databas med spelordningar för fotbollsligor har inte ansetts skyddad såsom resultatet av en väsentlig investering. Användandet av uppgifter i databasen har inte ansetts utgöra exemplarframställning eller tillgängliggörande av hela eller väsentlig del av databasen (spelordningarna).
Fråga om en målsägande, som inte övertagit ett av åklagaren nedlagt allmänt åtal, har rätt att överklaga en på yrkande av den tilltalade meddelad frikännande dom.
Bostadsarrende. Vid inlösen av arrenderätt och av arrendatorn uppförd byggnad jämte övriga av denne utförda investeringar på arrendestället, skall lösenbeloppet i första hand fastställas till det samlade marknadsvärdet av den hembjudna egendomen.
R.Y. väckte i HD åtal mot A-C.Z., K-O.W. och G.B. för, som det fick förstås, förolämpning, grovt brott, grovt tjänstefel, olaga diskriminering och falsk tillvitelse och yrkade att de skulle dömas för dessa brott. R.Y. yrkade dessutom i målet skadestånd och ansökte om rättshjälp. Han yrkade slutligen att revisionssekreteraren vid HD A-C.B. skulle utge skadestånd till honom.
R.Y. mot L.B., E.T. och L.T. angående grovt tjänstefel m.m. R.Y. väckte åtal mot L.B., E.T. och L.T. för, som det fick förstås, falsk tillvitelse, grovt övergrepp i rättssak, grov förolämpning, ofredande, olaga diskriminering, grovt tjänstefel, grovt skyddande av brottsling och grovt olaga hot och yrkade att de tilltalade skulle dömas för dessa brott. R.Y. yrkade dessutom skadestånd och ansökte om rättshjälp.