Tillstånd till prövning i HovR har meddelats eftersom det ansetts vara av vikt för ledning av rättstillämpningen att högre rätt prövar fråga om rätt till ersättning enligt 1 kap 3 § skadeståndslagen för lidande som tillfogats en polisman i tjänsten genom hot.
Fråga om återställande av försutten tid i ett fall där en överklagandeskrift avseende ett mål om bevakning i konkurs inte kommit in till HovR:n, trots att den enligt uppgift av den överklagande partens advokat postats i god tid före klagotidens utgång.
I överklagande av TR:s beslut om arvsskatt har angetts att den till grund för beslutet liggande bouppteckningen felaktigt saknat uppgift om att behållningen utgjorts av andel i oskiftat dödsbo. Felet har ansetts vara sådant som enligt 20 kap 10 § ÄB skall föranleda förrättande av tilläggsbouppteckning. Överklagandet har därför avvisats.
I premieaviseringshandling avseende livförsäkring har lämnats uppgift om försäkringens kontantvärde inklusive återbäring. Detta har inte ansetts som ett anbud till försäkringshavaren att med frångående av villkoren i försäkringsavtalet återköpa försäkringen för det angivna beloppet.
Stämpelskattemål. Småhusfastigheter, som ingått i rörelse, har till följd av nedgång i deras värde överlåtits till ett pris under aktuellt taxeringsvärde. Värdenedgången har ansetts ej vara hänförlig till förhållanden som ger anledning att frångå huvudregeln om taxeringsvärdet som s k jämförelsevärde vid bestämmande av stämpelskatten.
TR har i samband med dom om umgängesrätt lämnat parts yrkande om vitesföreläggande enligt 6 kap 21 § 1 st FB utan bifall. Parten har ansetts ha rätt att överklaga i frågan om vitesföreläggande utan att överklaga domen i övrigt.
Tillstånd till prövning i HovR har meddelats, när TR:ns dom grundats på tilltron till målsägandens uppgifter utan stödbevisning och den tilltalade åberopar ny bevisning som väcker tvivel om riktigheten av TR:ns avgörande (ändringsdispens). 49 kap 14 § 2 RB.
Sedan avtal träffats om generalentreprenad på löpande räkning har generalentreprenören avtalat med underentreprenör om visst utförande av takarbeten. Föreskrifterna i avtalet med underentreprenören har inte ansetts gälla i förhållandet mellan beställaren och generalentreprenören och en av beställaren anlitad besiktningsförrättare har därför inte ansetts vara skyldig att påpeka avvikelser från det senare avtalet.
När borgenären i ett fortlöpande affärsförhållande ersatts med ny borgenär som övertagit den tidigare borgenärens kreditverksamhet, har borgensåtagandet mot den ursprunglige borgenären ansetts gälla även mot den nye borgenären.
Den som klandrat en bodelning äger rätt att efter klanderfristens utgång, med den begränsning som följer av 13 kap 3 § 1 st 3 RB, ändra sin väckta talan.
Fråga om skadeståndsansvar för besiktningsman som vid besiktning i samband med fastighetsköp påtalade att ventilationsöppningar saknades i takfoten för ventilation av takkonstruktionen men som inte särskilt upplyste om att detta medförde risk för rötskador.
Avtal mellan delägare till jordbruksfastighet om förbud för enskild delägare att hos domstol begära försäljning av fastigheten har ansetts ha förfallit genom ikraftträdandet av lagen (1989:31) om förvaltning av vissa samägda jordbruksfastigheter. Denna lag har däremot inte ansetts hindra att den som genom gåva överlåter fastighet kan uppställa villkor om förbud mot försäljning på enskild delägares begäran. Trots att villkoret intagits i annan handling än gåvobrevet har det med hänsyn till omständigheterna ansetts rättsligt förpliktande.
En målsägande som biträtt åtalet har tillerkänts ersättning för utredningskostnader när målsäganden haft fog för bedömningen att åklagaren inte skulle låta utföra motsvarande utredning.
Sedan ett bolag enligt avtal förvärvat annans anspråk på skadestånd på grund av påstått förtal genom tryckfrihetsbrott, väckte bolaget talan om utfående av skadestånd. Frågan huruvida anspråket kunnat överlåtas har ansetts avse själva saken och inte utgöra en fråga om rättegångshinder. (Avser även mål Ö 3009/96, avgjort samma dag.)
Synnerliga skäl har inte ansetts föreligga att döma tilltalad, som vid brottens begående var 16 år, till fängelse för vållande till annans död, grovt brott, vållande till kroppsskada, grovt brott, grov vårdslöshet i trafik och olovlig körning.
Fastighetsmäklare har, i fall då en köpare är beroende av att beviljas lån eller få överta lån för att kunna betala köpeskillingen, i princip ansetts skyldig att verka för att köpets giltighet villkoras av att lån beviljas eller får övertas. (Avser även mål T 5272/94 avgjort samma dag.)
Frist för talan om rättelse av debiteringslängd enligt 46 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter har ansetts inte kunna bli föremål för återställande av försutten tid.
Internationella rättsförhållanden. Regleringen i 3 kap 6 § lagen (1904:26 s 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap har ansetts innebära att svensk domstol har behörighet men inte skyldighet att i äktenskapsmål pröva frågor om vårdnad om och underhåll till barn. Huruvida frågorna skall prövas har ansetts få bero på omständigheterna i det enskilda fallet.
Ansökan om återställande av försutten tid. Laga förfall har ansetts föreligga då en person, som dömts i ett brottmål, fått biträde av en frivårdsinspektör med att överklaga domen men frivårdsinspektören räknat fel på överklagandetiden, vilket medfört att överklagandet inkommit för sent.
Mot beslut varigenom gäldenär försatts i konkurs efter egen ansökan har i princip endast gäldenären själv och behörig ställföreträdare för denne ansetts äga rätt att föra talan. Talan mot sådant beslut har därför avvisats när den förts av dels minoritetsaktieägare och styrelseledamot i gäldenärsbolaget, dels verkställande direktören i bolaget.
Ansvarsbestämmelsen i 74 § lagen (1977:293) om handel med drycker avseende olovligt anskaffande av alkoholdrycker har ansetts vara tillämplig då en person som gåva eller lån, i strid med förbudet i 12 § 2 st samma lag, överlämnat en mindre mängd spritdrycker till en ung person.
Fråga om möjlighet för kommun att meddela lokala föreskrifter för att upprätthålla den allmänna ordningen på offentlig plats. 3 kap 8 och 12 §§ ordningslagen (1993:1617).
Försäkringsgivare till ett upplöst handelsbolag förklarade att ersättning ur rättsskyddsförsäkring skulle utbetalas om bolaget intervenerade i en rättegång som en bolagets borgenär förde mot bolagsmännen såsom proprieborgensmän för bolaget. En sådan utbetalning ansågs inte utgöra någon ny tillgång för handelsbolaget. Bolagets ansökan om intervention har avslagits.
Svensk domstol har ansetts skola pröva en i äktenskapsmål väckt fråga om vårdnad om barn, trots att barnen förts till Sverige mot vårdnadshavares vilja.
En såsom bodelningsavtal betecknad handling, vari makar innan talan väckts om äktenskapsskillnad förklarat sig träffa överenskommelse om delning av egendom i boet, har ansetts som ett föravtal och inte som ett bodelningsavtal.
Sedan bolagsman i enkelt bolag försatts i konkurs, har i konkursboet ansetts ingå bolagsmannens andel av tillgångarna i bolaget, dvs utan avdrag för skulder. 4 kap 7 § 2 st jfr med 2 kap 30 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag.
Vid upplösning av samboförhållande tillskiftades mannen genom en som bodelning betecknad handling den hälft av en fastighet som han vid inledandet av samboförhållandet hade givit kvinnan. Mannen hade vid gåvotillfället ägt hela fastigheten. Även om mannen och kvinnan då avsåg att flytta samman på fastigheten, kunde kvinnans förvärv inte anses ha skett för gemensamt begagnande. Handlingen godtogs därför inte som bodelning. 5 § lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem. Mannens förvärv ansågs vid prövning i lagfartsärende inte ogiltigt eftersom fångeshandlingen uppfyllde de grundläggande formkraven för köp eller gåva av fast egendom.
Borgensansvaret har ansetts kvarstå för en skuld som gäldenären betalat till kreditgivaren - en bank - när banken, på anfordran av förvaltaren i gäldenärens kort därefter inträffade konkurs, återbetalat beloppet till konkursboet.
Gåvoskatt. Vid gåva av aktier har de s k lättnadsreglerna tillämpats. Inom fem år från det att gåvan fullbordats har gåvotagaren sålt viss del av aktierna samtidigt som det har överenskommits att bolagets aktiekapital skulle ökas genom en till köparen riktad nyemission. Gåvotagarens ägarandel i bolaget har genom överlåtelsen och emissionen minskat med cirka 50 procent. Fråga om gåvotagaren kan anses ha avhänt sig så stor del av gåvan att ny gåva skall anses föreligga. 43 § 2 st lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt. (Avser även mål Ö 904/96 avgjort samma dag.)
Fristen i 41 § lagen (1982:80) om anställningsskydd för väckande av talan om skadestånd kan iakttas genom att fordringen görs gällande i arbetsgivarens konkurs. Skadeståndstalan, som i rätt tid väckts vid domstol, har återkallats sedan arbetsgivaren efter fristens utgång gått i konkurs, men fordringen har anmälts i konkursen i sådan anslutning till återkallelsen att talans preskriptionsavbrytande verkan ansetts bestå. (Avser även mål Ö 4122/94 avgjort samma dag.)
En renägare som utan iakttagande av reglerna om renmärkning i 83 § 1 och 2 st rennäringslagen (1971:437) märkt en vuxen omärkt ren har dömts för stöld.
HovR har avslagit resningsansökan vari åberopats att stämningsansökan, som lagts till grund för tredskodom, inte blivit rätteligen delgiven genom kungörelse. HD har undanröjt tredskodomen på grund av domvilla enligt 59 kap 1 § 1 st 2 RB.
Trailer med last har tullförseglats i Danmark av dansk tullmyndighet och härefter förts in i Sverige, varvid förseglingen har granskats och godkänts av svensk tullmyndighet. Förseglingen har härefter brutits i Sverige utan medverkan av någon myndighet. Åtgärden har bedömts som överträdelse av myndighets bud enligt 17 kap 13 § BrB.
Resningsärende. Förordnande om förverkande av villkorligt medgiven frihet har undanröjts som ej lagligen grundat. Undanröjandet har inte ansetts kunna förenas med förverkande av en tidigare, till tiden längre, villkorligt medgiven frihet, då detta, även om förverkandet begränsades till samma tidrymd som tidigare, skulle ha inneburit en skärpning av påföljden.
Den i 16 kap 4 § ÄB föreskrivna preskriptionstiden för arv, räknad från dödsfallet, gäller även för den som ärver arvlåtaren enligt 8 § i samma kapitel.
TR har avvisat ett käromål under hänvisning till att TR:n var obehörig att upptaga tvisten, varjämte TR:n förpliktat käranden att ersätta svaranden dennes kostnader i målet. HovR:n har efter överklagande undanröjt avvisningsbeslutet och visat målet åter till TR:n för erforderlig behandling. HovR:n har ansetts, ehuru ändringsyrkandet inte avsett även rättegångskostnaderna, äga upphäva TR:ns beslut i rättegångskostnadsdelen.
Köpare av småhus i vilka fukt- och mögelskador uppkommit har ansetts berättigade till nedsättning av köpeskillingarna, trots att de åtgärder som vidtagits till skydd mot fukt ansågs tillfredsställande och fackmannamässiga vid den tid då husen byggdes och även överensstämde med då gällande byggnormer.
Uttrycket närstående i 12 § 6 st förmånsrättslagen (1970:979) i dess lydelse före d 1 juni 1997 har i ett mål om lönegaranti ansetts avse endast fysiska personer.
Fråga om tillämpning av bestämmelsen i 14 kap 1 § JB om att servitut får avse endast ändamål som är av stadigvarande betydelse för den härskande fastigheten. Tillika fråga om avtalstolkning.
Ersättning enligt 1 kap 3 § skadeståndslagen (1972:207) för kränkning genom brott har utgått till en skadelidande i ett fall där skadevållaren gjort sig skyldig till vållande till kroppsskada, grovt brott, samt grovt rattfylleri och smitning, grovt brott. Fråga även om ersättningsbeloppet.
En tilltalad har till HovR:n överklagat en dom varigenom han fällts till ansvar för brott och ålagts att utge skadestånd. I skadeståndsdelen fordras inte prövningstillstånd i HovR:n. Sambandet mellan skadestånds- och ansvarsfrågorna har inte ansetts vara sådant att enbart det förhållandet att det enskilda anspråket skall tas upp bör leda till att prövningstillstånd meddelas i ansvarsdelen. 49 kap 13 § RB.
Påföljden för vägran att utföra vapenfri tjänst har bestämts till villkorlig dom och böter, trots att den dömde tidigare stått under åtal för liknande brott och därvid frikänts på grund av en brist i åklagarens gärningsbeskrivning.
Fråga huruvida anspråk på grund av oförutsedd skada till följd av vattenreglering anmälts inom föreskriven tid har ansetts böra prövas endast efter invändning av part. 15 kap 17 § VL.
Gåvoskatt. En make skänkte en tomträtt till sin hustru genom en gåvohandling som saknade uppgift om att gåvan var förenad med villkor om vederlag. Ett muntligt avtal om att hustrun samtidigt med förvärvet av tomträtten skulle överta betalningsansvar för lån som belastade denna har beaktats vid gåvobeskattningen.
Fråga om det är skäligt att bevilja skuldsanering med hänsyn till skuldernas ålder och omständigheterna vid deras tillkomst. 4 § 1 st 2 och 8 § skuldsaneringslagen (1994:334).
En bostadsrätt har sålts till en person som anvisats av fastighetsmäklare. Denne har med hänsyn till att försäljningen kommit till stånd avsevärd tid efter det att förmedlingsavtalet uppsagts och till omständigheterna i övrigt inte ansetts berättigad att uppbära mäklarprovision.
Fråga om en manlig officer genom att fälla vissa yttranden till en kvinnlig värnpliktig gjort sig skyldig till sexuellt ofredande enligt 6 kap 7 § 3 st BrB.
I en koncern med ett för koncernbolagen gemensamt likvidkonto lät ställföreträdaren för ett dotterbolag som var på obestånd två fakturor från moderbolaget gå i avräkning mot dotterbolagets fordringar på moderbolaget. Mannamån mot borgenärer? 11 kap 4 § 1 st andra meningen BrB.
Bestämmelserna om återbäringsskyldighet och bristtäckningsansvar i 12 kap 5 § 1 och 2 st aktiebolagslagen (1975:1385) har ansetts vara i viss utsträckning analogiskt tillämpliga.
Fråga om gäldenär haft rätt till kvittning enligt 28 § skuldebrevslagen, eftersom han inte insett eller bort inse, att fordringen pantsatts och att panthavaren gjorde gällande, att fordringen grundades på löpande skuldebrev.
TR har i beslut i brottmålsdom prövat en fråga om skyldighet att ersätta rättegångskostnad. Eftersom beslutet enligt 49 kap 5 § 4 RB fick överklagas särskilt, omfattades det till följd av 13 § 4 st samma kap inte av något krav på prövningstillstånd i HovR:n.
De i 12 § 1 st förmånsrättslagen (1970:979) angivna tidsfristerna har inte ansetts tillämpliga beträffande sådan semesterlön eller semesterersättning som intjänats före konkursansökan och som avses i 4 st samma paragraf.
Fråga i mål angående skadeståndstalan mot konkursförvaltare om tillämpningen av bestämmelserna i 14 kap 18 § KL om fördelning av konkurskostnaderna på olika slag av egendom.
Fråga om tillämpning av bestämmelsen i 5 § anläggningslagen (1973:1149) att fastighet får tvångsanslutas till en gemensamhetsanläggning endast om det är av väsentlig betydelse för fastigheten att ha del i anläggningen.
Sammanslutning vars huvudsakliga ändamål utgjorts av vård i form av psykoterapi och annan verksamhet till främjande av sådan vård har ansetts befriad från skattskyldighet enligt 3 § 1 st lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt när den tillhandahållna vården ansetts så kostnadskrävande att övervägande skäl talade för att i vart fall flertalet vårdsökande var att anse som sådana behövande som avses i lagrummet.
Innehav för eget bruk av en liten mängd amfetamin har bedömts som narkotikabrott enligt 1 § narkotikastrafflagen (1968:64). Tillika fråga om straffmätningen.
En privatperson gick i borgen för ett kommersiellt leasingavtal med en klausul om skadestånd. Betalningsskyldigheten enligt borgensåtagandet har jämkats med hänsyn till omständigheterna.
En kvinna har på grund av alkoholpåverkan i förening med andra omständigheter ansetts befinna sig i ett sådant hjälplöst tillstånd som avses i 6 kap 3 § BrB.
Sedan en HovR i dom bestämt att vad HovR:n förordnat i vårdnadsfråga skulle gälla för tiden till dess domen vunnit laga kraft, har yrkande om inhibition prövats i HD.
I mål angående arvode till konkursförvaltare sedan konkursen avskrivits har HovR:n ansetts böra efter begäran av förvaltaren hålla förhandling i målet.
När inteckning i fastighet beviljats men pantbrev inte lämnats ut, eftersom stämpelskatt inte erlagts, har dödning av inteckningen ansetts kunna ske, trots att de normalt gällande kraven på medgivande av pantbrevets innehavare och ingivande av pantbrevet inte kunnat uppfyllas.
När förvärv av fast egendom sker genom inrop på exekutiv auktion skall förvärvet, vid tillämpning av lagen (1996:837) om tillfällig nedsättning av stämpelskatt i vissa fall, anses ha skett vid auktionen.
Fråga huruvida en köpt fastighet har varit behäftad med rådighetsfel som avses i 4 kap 18 § JB. - Dessutom fråga om ersättning till biträde enligt rättshjälpslagen för juridiskt sakkunnigutlåtande.
En dom, varigenom en man förklarats ej vara far till ett barn som fötts i hans äktenskap, har inte ansetts böra medföra att ett tidigare arvskifte efter mannen, i vilket barnet deltagit som mannens bröstarvinge, skall förklaras ogiltigt.
Beslut i fråga som av TR hänskjutits till HD:s prövning. En flytdocka, som är lösöre och som utgjorde industritillbehör, har sålts utan att tradition eller förfarande enligt lösöreköpslagen ägt rum. Sedermera inskrevs förklaring enligt 2 kap 3 § JB. Säljaren försattes i konkurs. Överlåtelsen har inte ansetts sakrättsligt skyddad i förhållande till säljarens borgenärer vare sig genom avtalet om överlåtelse eller genom inskrivningen. 2 kap 3 och 7 §§ JB.
Fastighetsmäklare har till köpare vidarebefordrat en ungefärlig uppgift om en lägenhets yta. Mäklaren har inte ansetts ha åsidosatt sina förpliktelser genom att inte kontrollera uppgiften närmare.
Med anledning av att ett samboförhållande upphört förrättades bodelning avseende en bostadsrättslägenhet. Den tillskiftades ena parten mot att andra parten skulle erhålla ett kontantbelopp. Värdet på bostadsrätten har bestämts med ledning av prisförhållandena vid bodelningsförrättningen. Ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) på bodelningslikviden har ansetts skola utgå för tiden till dess dom i klandermålet vinner laga kraft.
Efter särskilt riklig nederbörd har osedvanligt stora vattenmängder släppts fram genom en damm för vattenreglering med översvämningsskador nedströms som följd. Dammägaren har inte ansetts böra åläggas strikt skadeståndsansvar.
Sedan borgenär ansökt om gäldenärs försättande i konkurs men innan domstol fattat beslut med anledning av ansökningen, har gäldenären betalat hela den skuld som legat till grund för denna. Konkurssökanden är härefter inte längre att anse som borgenär, varför förutsättningar saknas för bifall till konkursansökningen.
HovR:n fann med ändring av TR:ns dom att varusmuggling inte skulle anses som grov samt dömde till ansvar för brottet trots att det med denna rubricering förelåg åtalspreskription. Endast den tilltalade överklagade HovR:ns dom. Hinder har inte ansetts föreligga att skärpa brottsrubriceringen. 51 kap 25 § och 55 kap 15 § RB.
Avgivande av förklaring enligt 39 § 2 st konsumentförsäkringslagen har ansetts ske på försäkringsbolagets risk. Tillika frågor om bevisbörda och beviskrav.
Fråga om återställande av försutten tid i ett fall där sista dag för överklagande inte angivits i ett expedierat beslut men där ett kompletterat beslut sänts till parten innan överklagandetiden gick ut.
Stämpelskatt. Tomträttsinskrivning och inteckning i tomträtten har dödats och nyinteckning för samma belopp skett i fastigheten, allt på grund av samtidig ansökan. Stämpelskatt skall inte tas ut för nyinteckningen, oaktat besluten om dödning och om nyinteckning fattats på olika inskrivningsdagar.
I ett mål om skadestånd enligt lagen om anställningsskydd underlät arbetsgivaren att göra invändning om preskription när han första gången förde talan i målet. Sedan arbetsgivaren försatts i konkurs har staten i mål om lönegaranti ansetts kunna invända att arbetstagarens krav preskriberats.
Skuldsanering utan betalningsplan har ansetts kunna beviljas två makar i fyrtioårsåldern med fast anställning, försörjningsskyldighet mot tre barn och betydande skuldbörda, huvudsakligen härrörande från kvarstående lån vid fastighetsförsäljning och från för mer än tio år sedan bedriven näringsverksamhet. 4, 7 och 8 §§ skuldsaneringslagen (1994:334).
Efter det att ett bolag har försatts i konkurs har ett belopp utfallit på en av bolaget tecknad s k nyckelpersonsförsäkring. Beloppet har inte ansetts omfattat av företagshypotek.
Ansökan om aktiebolags försättande i konkurs har för delgivning överlämnats till A, som enligt aktiebolagsregistret var ledamot av bolagets styrelse. A hade före delgivningen anmält sitt utträde ur styrelsen för registrering men registrering hade ej skett därför att registreringsavgift ej betalats. Fråga huruvida bolaget delgivits i laga ordning.
Sedan i ett faderskapsmål TR:n på talan av barnet med socialnämnden som ställföreträdare förklarat en man vara dess fader, har barnet med modern som ställföreträdare överklagat domen och yrkat att förklaringen upphävs. Denna talan har ansetts skola upptas till prövning.
Åklagare yrkade ansvar på en importör enligt varusmugglingslagen med påstående att denne uppsåtligen eller av grov oaktsamhet låtit lämna oriktiga uppgifter i tulldeklarationer. TR:n dömde importören enligt 5 § nämnda lag för oaktsamt brott till böter. Fråga sedan domen överklagats om prövningstillstånd krävts i HovR:n. 49 kap 13 § 1 st RB.
Beslut i fråga som hänskjutits av TR till HD:s prövning. Statens fordran enligt 9 kap 5 § mervärdesskattelagen (1994:200) på återföringspliktig mervärdesskatt, för vilken avdrag gjorts av fastighetsägare före sedermera inträdd konkurs, kan sedan fastigheten överlåtits av konkursboet inte göras gällande i fastighetsägarens konkurs.
Flera målsägandes enskilda anspråk gentemot samma person i anledning av olika brott har prövats i en rättegång tillsammans med åtalet. Sedan TR:ns dom överklagats i skadeståndsdelen fråga huruvida prövningstillstånd krävts i HovR:n.
Ägare av en fastighet har överlåtit fastigheten efter det att de överklagat ett beslut angående fastighetsreglering. Överklagandet har avvisats när den nye ägaren inte trätt in i rättegången.
Fordran på grund av hyresavtal har ansetts vara förenad med förmånsrätt i konkurs utan hinder av att hyresgästen inte tillträtt lägenheten. 5 § 1 st 1 förmånsrättslagen.
Principen att, efter återförvisning av ett mål, frågan om rättegångskostnader i högre rätt skall prövas i samband med målet efter dess återupptagande är inte tillämplig när en fråga om fastighetsbildning återförvisas till lantmäterimyndighet. 18 kap 15 § 3 st RB. Principen vid s k speciell processgemenskap att en rättegångshandling som en medpart företar gäller även till förmån för de övriga är inte tillämplig på ett yrkande beträffande rättegångskostnad. 14 kap 8 § 2 st RB.
En person har fört in 4 liter skattepliktig sprit från Danmark till Sverige utan att anmäla införseln till Tullverket. Förseelsen har bedömts inte vara ringa och har därmed föranlett straffansvar. Dessutom fråga om straffmätning. 9 § lagen (1994:1565) om beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska unionen.
Ett lån i utländsk valuta har förfallit till betalning och därvid enligt villkoren för lånet omräknats till svenska kronor. Borgensmannen, som tillika var ställföreträdare för gäldenären (ett aktiebolag), har inte ansetts bli befriad från borgensansvaret på grund av ändringar i förhållandet mellan borgenären och gäldenären.
Återställande av försutten tid har beviljats i fall då en försändelse med ett överklagande har poststämplats en fredag men inte kommit in till HovR:n på annan ort förrän påföljande tisdag, en dag för sent.
Prövningstillstånd i HovR. Förhör med målsägande har i TR:n tagits upp per telefon. HD har ansett att det inte fanns skäl för sådan bevisupptagning och har därför meddelat tillstånd till prövning i HovR:n med stöd av 49 kap 14 § 3 RB. 46 kap 7 § 2 st RB.
HovR har i ett dispositivt tvistemål grundat sin dom i vart fall till en del på andra omständigheter än sådana som part åberopat till grund för sin talan. Enligt HD borde HovR:n, för det fall att den ansåg att dessa omständigheter skulle beaktas ex officio, ha uppmärksammat parterna på frågan och berett dem tillfälle att framföra sina synpunkter.
För en maskin har tecknats en maskinförsäkring, som enligt försäkringsvillkoren gällde för plötslig och oförutsedd fysisk skada som inträffade under försäkringstiden. Under sådan tid slutar maskinen att fungera till följd av en skada som drabbat den innan försäkringen trädde i kraft och som gjort maskinen i stort sett värdelös. Försäkringsfall har ansetts inte föreligga.
Fråga om förverkande av villkorligt medgiven frihet på grund av nya brott som begåtts när prövotider med anledning av två olika villkorliga frigivningar samtidigt gällde för den tilltalade.
Uppgifter, som Riksåklagaren lämnat till HD tillsammans med ansökan om resning till men för en tilltalad, har inte ansetts lämnade till domstolen med anledning av åtal. 9 kap 17 § 1 st och 18 § 2 st sekretesslagen (1980:100).
Påföljden för brott mot totalförsvarsplikten har ansetts böra bestämmas utan hänsyn till de möjligheter till alternativ verkställighet av korta fängelsestraff som tillskapats genom lagen (1994:451) om försöksverksamhet med intensivövervakning med elektronisk kontroll. Nya bestämmelser om skyldighet för tilltalad att ersätta staten kostnad för offentlig försvarare har ansetts inte böra tillämpas i fall då offentlig försvarare förordnats före de nya bestämmelsernas ikraftträdande.
En part som av domstol medgivits anstånd enligt 32 kap 3 § RB med att avge svaromål har ansetts vara bevarad vid sin rätt att i svaromålet göra invändning som avses i 34 kap 2 § RB. En i ett leveransavtal intagen skiljeklausul har ansetts binda den som förvärvat rättigheter enligt avtalet.