Fråga om det förelegat grund för avskedande, alternativt saklig grund för uppsägning, av en polis som dömts för misshandel och olaga hot till villkorlig dom. Polismannen har både i brottmålet och arbetstvisten förnekat gärningspåståendena i vissa delar och i övrigt hävdat att han handlat i nödvärn. Vidare har arbetstagarparten gjort gällande att det inte förelegat grund för avskedande eller uppsägning även om polismannen befinns skyldig till brott. Arbetsdomstolen har ogiltigförklarat avskedandet men jämkat det allmänna skadeståndet.
Fråga om innebörden av bestämmelser om ändring av tjänstgöringsprogram i ett kollektivavtal för piloter, det s.k. Skywaysavtalet, i förhållandet till detta avtals reglering av fritidsperioder. Vidare fråga om den fackliga organisationen utövat tolkningsföreträde på sådant sätt att det föranleder skyldighet för organisationen att betala skadestånd till flygbolaget.
Preskription? Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO, har väckt talan och yrkat skadestånd för brott mot lagen om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet och jämställdhetslagen i samband med tillsättning av ett vikariat. Skadeståndsyrkandet bestrids i första hand under åberopande av att DO:s talan är preskriberad. Vid prövningen av om preskription inträtt uppkommer frågan om när den arbetssökandes fackliga organisation kan anses ha fått kännedom om de omständigheter vartill DO:s yrkande i målet hänför sig.
Fråga om det förelegat grund för avskedande, alternativt saklig grund för uppsägning, av en polisman som dömts för brott bestående i misshandel, olaga frihetsberövande och falsk angivelse. Arbetstagarsidan har i första hand gjort gällande att avskedandet skall ogiltigförklaras eftersom det grundas enbart på omständigheter som arbetsgivaren känt till i mer än två månader (18 § andra stycket anställningsskyddslagen). I andra hand har gjorts gällande i sak att grund för avskedande eller uppsägning ändå inte förelegat.
En svensk arbetstagare var anställd hos ett danskt bolag som bedrev viss verksamhet i Sverige. Arbetstagaren hade huvudsakligen arbetat i Sverige när anställningen avbröts och tvist uppkom om bl.a. lön och skadestånd. Enligt bolagets planering skulle arbetstagaren, om anställningen inte avbrutits, i fortsättningen huvudsakligen ha arbetat i Danmark. Fråga om svensk domsrätt föreligger och, i så fall, om svensk lag skall tillämpas på anställningsförhållandet. Avgörande för båda dessa frågor har ansetts vara innebörden av uttrycket ”vanligtvis utför sitt arbete” i artikel 5.1 i Brysselkonventionen och 6.2 a) i Romkonventionen. Arbetsdomstolen har i detta fall funnit att det är den faktiska anställningsperioden som skall beaktas vid fastställandet av den ort där arbetstagaren vanligtvis har utfört sitt arbete.
Mellan en rikstäckande ideell organisation och dess tidigare förtroendevalda förbundsordförande uppkommer tvist rörande skyldighet för organisationen att teckna tjänstepension för henne. Fråga i första hand huruvida förbundsordföranden har varit att anse som arbetstagare hos organisationen. Sedan denna fråga besvarats nekande uppkommer frågan huruvida det mellan parterna har förelegat en särskild överenskommelse om att förbundsordföranden skulle vara berättigad till tjänstepension. Även denna fråga har besvarats nekande.
En hamnarbetare med algeriskt ursprung uttogs inte till visst övertidsarbete trots att han stod överst på den lista som användes för att fördela övertidsarbetet på ett rättvist sätt mellan de anställda. Arbetsgivarens skäl angavs vara att kranförarna i hamnen av säkerhetsskäl vägrade arbeta med arbetstagaren. Arbetsdomstolen har funnit att det inte har gjorts antagligt att arbetsgivarens åtgärd har innefattat en diskriminering på grund av hamnarbetarens etniska tillhörighet. Talan om skadestånd har därför avslagits.
Fråga om rättegångshinder på grund av statsimmunitet. En arbetstagare som är svensk medborgare och bosatt i Sverige hade en projektanställning hos ICE Italienska Statens Institut för Utrikeshandel (ICE), som har fast kontor i Stockholm. Arbetstagaren utförde sitt arbete i Sverige. Efter det att arbetstagaren väckt talan och yrkat bl.a. att hans anställning hos ICE skulle förklaras gälla tills vidare har ICE gjort gällande att talan skall avvisas på grund av att ICE åtnjuter statsimmunitet. Arbetsdomstolen har funnit att ICE är ett sådant rättssubjekt som i och för sig kan åberopa immunitet, men att ICE efter en helhetsbedömning av omständigheterna i detta fall inte har rätt att underlåta att svara vid svensk domstol.
Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägning av en arbetstagare, en brevbärare, som för brott utom tjänsten dömts till fängelse i två år och åtta månader.
En arbetsgivare har vid ett löneutbetalningstillfälle reducerat lönen för ett antal arbetstagare med ett belopp motsvarande fyra timmars arbete. Tvisten i målet rör frågan om arbetsgivaren genom sitt handlande har vidtagit en otillåten disciplinär bestraffning i strid med 62 § medbestämmandelagen.
En elektriker blev uppsagd på grund av arbetsbrist. I tvist om uppsägningen har vidtagits i strid mot turordningsreglerna i 22 § anställningsskyddslagen uppkommer flera frågor. Domstolen finner att elektrikern inte har kunnat beredas fortsatt anställning utan omplacering till andra arbetsuppgifter. Vidare finner domstolen att man vid prövningen av elektrikerns kvalifikationer för fortsatt anställning inte kan bortse från vissa arbetsuppgifter som utförs av en annan arbetstagare med kortare anställningstid, men som faller utanför installationsavtalets tillämpningsområde. Slutligen har domstolen funnit att elektrikern vid en rättslig prövning under dessa förutsättningar inte har haft tillräckliga kvalifikationer för det fortsatta arbetet.
Sedan två arbetstagare på en mindre arbetsplats sagts upp på grund av arbetsbrist har tvist uppkommit om arbetsgivaren fullgjort sin omplaceringsskyldighet enligt 7 § andra stycket lagen om anställningsskydd. Den huvudsakliga tvistefrågan har gällt hur genomgripande förändringar av verksamheten som skäligen kan krävas av arbetsgivaren för att omplaceringsskyldigheten skall anses fullgjord.
Fråga om innebörden av arbetsgivares skyldighet att enligt särskilt avtal utbetala tantiem till en arbetstagare. Vidare fråga om tantiemet har utgjort en sådan rörlig lönedel som har haft direkt samband med arbetstagarens personliga arbetsinsats och som därmed enligt det gällande kollektivavtalet har grundat rätt till semestertillägg.
Fråga om en polismyndighet som anställde en man som kommissarie med funktion som utredningschef har gjort sig skyldig till könsdiskriminering gentemot en kvinna som också hade sökt detta arbete.
Fråga om det förelegat grund för avskedande av en besiktningstekniker vid Aktiebolaget Svensk Bilprovning som utfört reparationer på släpvagnar tillhörande ett kundbolag.
Fråga om en uppsägning skett på grund av arbetsbrist eller av personliga skäl och om giltigheten av en genom lokalt kollektivavtal träffad turordningsöverenskommelse.
Fråga om laglig grund för avskedande av en byggnadsingenjör vid ett allmännyttigt bostadsföretag. Domstolen har funnit styrkt att ingenjören i samband med en entreprenad handlat på ett sätt som varit ägnat att i hög grad skada arbetsgivarens förtroende för honom. Enligt domstolen har det inte förelegat tillräckliga skäl för avskedande, men väl saklig grund för uppsägning. Omständigheterna har varit sådana att det inte ansetts skäligt att kräva att arbetsgivaren skulle försöka omplacera ingenjören.
Fråga om det förelegat grund för avskedande av en arbetstagare som var anställd hos Aktiebolaget Storstockholms Lokaltrafik som s.k. trygghetsansvarig. Till stöd för avskedandet åberopades bl.a. att arbetstagaren haft illojala kontakter med underleverantörer till bolaget. Även fråga om bolaget gjort sig skyldigt till brott mot gällande kollektivavtal och brott mot 18 § medbestämmandelagen.
En arbetstagare har haft flera på varandra följande tidsbegränsade anställningar som vikarierande lektor vid Lunds universitet. Fråga om den senaste vikariatsanställningen till följd av bestämmelsen i 5 § andra stycket anställningsskyddslagen har övergått till en tillsvidareanställning när den sammanlagda anställningstiden överskridit tre år. Den huvudsakliga tvistefrågan har därvid rört om denna bestämmelse över huvud taget är tillämplig när det, som i målet, är fråga om en läraranställning som avses i högskoleförordningen.
Skiljeklausul gäller mellan parterna. Arbetstagaren, en personlig assistent, har avskedats från sin anställning och har i en förtryckt avskedandehandling erhållit en fullföljdshänvisning, som förutom att hänvisa till skiljeförfarande, även hänvisar arbetstagaren att under vissa angivna omständigheter väcka talan vid domstol. Fråga dels om skiljeklausulen i sig är oskälig, dels om arbetstagaren insett eller bort inse att hänvisningen om att väcka talan vid domstol inte avsåg henne.
Tvisten handlar om huruvida ett bolag har gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott genom att inte tillämpa en ackordsöverenskommelse som träffades den 27 november 2001 förrän i samband med löneutbetalningar i februari 2002. Det är ostridigt i målet att ackordsöverenskommelsen fick skriftlig form först den 18 januari 2002. Bl.a. fråga om vid vilken tidpunkt ackordsöverenskommelsen fått rättsverkan som kollektivavtal samt huruvida bestämmelsen i byggnadsavtalet § 3 c 2 om att en överenskommelse om prestationslön skall vara skriftlig innebär ett formkrav för sådana avtal eller endast utgör en ordningsföreskrift.
I byggnadsavtalet finns tillämpningsregler rörande 38-40 §§ MBL vid arbeten inom byggnads- och anläggningsavtalens tillämpningsområde. Enligt en bestämmelse om sanktioner i kollektivavtalet skall allmänt skadestånd normalt inte utgå vid brott mot dessa regler om avtalsbrottet framstår som ursäktligt eller rör rena formaliafel. En arbetsgivare har vid anlitandet av en underentreprenör brutit mot tillämpningsreglerna. Frågan är om arbetsgivaren kan undgå skadeståndsskyldighet på grund av att avtalsbrottet i detta fall är att anse som ursäktligt eller rör ett rent formaliafel enligt regeln om sanktioner.
En arbetstagarorganisation har åsidosatt den i 45 § medbestämmandelagen föreskrivna varselskyldigheten genom att utvidga en pågående stridsåtgärd utan att skriftligen varsla motparten minst sju arbetsdagar i förväg. Fråga om det allmänna skadeståndets storlek.
Föreningsrättskränkning? En facklig förtroendeman utsågs till en befattning som medförde visst personalansvar, beordringsrätt och lönetillägg. Arbetsdomstolen har funnit bl.a. att arbetsgivarens senare beslut att inte låta arbetstagaren tillträda befattningen utgjorde en åtgärd i den mening begreppet har i 8 § medbestämmandelagen. Arbetsdomstolen har emellertid också funnit att arbetstagarsidan inte har lyckats styrka att arbetsgivaren uttalat att åtgärden berott på arbetstagarens fackliga arbete och därigenom inte heller gjort sannolikt att någon föreningsrättskränkning förekommit. Vidare har Arbetsdomstolen funnit bl.a. att arbetsgivaren har åsidosatt skyldighet enligt 5 § förtroendemannalagen att varsla den lokala arbetstagarorganisationen innan beslutet fattades.
Fråga om giltigt kollektivavtal om tidsbegränsad anställning har träffats samt, i sådant fall, om det finns stöd i kollektivavtalet och de enskilda anställningsavtalen för att tidsbegränsa anställningarna på sätt som skett. Vidare fråga bl.a. om det förelegat företrädesrätt till återanställning.
Fråga om arbetstagarorganisation som vill kräva skadestånd kan anses ha underättat motparten om fordringsanspråket inom den tid som föreskrivs i 41 § anställningsskyddslagen. Även fråga om brott mot förhandlingsskyldigheten i 10 § medbestämmandelagen och om rätt till ersättning för ej uttagen kompensationsledighet.
Tolkning av kollektivavtal m.m. Tvisten gäller hur antalet semesterdagar i en semesterperiod skall beräknas för anställda med oregelbundna arbetstider vid Tågia AB.
Fråga om förhandlingskravet i 4 kap. 7 § arbetstvistlagen kunde anses uppfyllt när central förhandling inte ägt rum innan talan väcktes, men innan invändning om bristande förhandling gjordes.
Fråga om ett kommunalanställt vårdbiträde avsiktligen eller av vårdslöshet har tillfogat en vårdtagare skador och om kommunen därför har haft rätt att skilja vårdbiträdet från anställningen genom avskedande eller uppsägning. I målet uppkommer också fråga om betydelsen av att vårdbiträdet efter skadornas uppkomst inte tillkallade sjuksköterska eller anmälde det inträffade till arbetsledningen.
Målet gällde ogiltigförklaring av avskedande mm. En besiktningstekniker, anställd i Aktiebolaget Svensk Bilprovning, har blivit avskedad. Enligt arbetsgivaren har besiktningsteknikern vid ett tillfälle tillgripit pengar ur arbetsgivarens kassa alternativt på visst sätt handlat i strid med de interna redovisningsrutinerna. Vidare har arbetsgivaren gjort gällande att det funnits misstankar om att arbetstagaren vid ett icke ringa antal tillfällen gjort sig skyldig till oegentligheter. Enligt domstolen kan enbart misstankar om oegentligheter eller brott inte läggas till grund för ett avskedande eller en uppsägning. Domstolen har dock funnit utrett att besiktningsteknikern vid ett tillfälle hanterat redovisningen av kassan på ett icke korrekt sätt och underlåtit att rapportera det inträffade till arbetsgivaren. Domstolen har emellertid funnit att det varken funnits skäl för avskedande eller för uppsägning.
En anställd hos en ideell förening deltog vid bildandet av en facklig organisation på sin arbetsplats och var därefter aktiv i organisationens arbete. Fråga bl.a. om föreningen gjort sig skyldig till föreningsrättskränkning. Arbetsdomstolen har vid denna prövning funnit bl.a. att negativa uttalanden från representanter för arbetsgivaren som riktats dels mot den anställda personligen och hennes arbete i den fackliga organisationen, dels mot organisationen inte utgör åtgärder i den mening som avses i 8 § medbestämmandelagen, oavsett om uttalandena gjorts muntligt eller skriftligt eller hur de distribuerats.
Fråga om en verkställande direktör har förfarit illojalt mot sin arbetsgivare och det därmed funnits skäl för att häva anställningsavtalet. Även fråga om huruvida ersättning från arbetslöshetskassa skall avräknas från det ekonomiska skadeståndet.
I anläggningsavtalet finns bestämmelser som innebär att löneformen ackord skall tillämpas om förutsättningarna härför är uppfyllda. Om så inte är fallet tillämpas tidlön. Tvisten gällde om det för tre brobyggnadsprojekt på Botniabanan som uppfördes på tidlön, hade funnits förutsättningar att tillämpa ackord.
På sjöfartens område gäller en ramöverenskommelse med riktlinjer för avtal om krigsrisktillägg och krigsolycksfallsförsäkring. Vid bestämmande av det geografiska område inom vilket det föreligger risk för krigshandlingar skall enligt överenskommelsen ”hänsyn bl.a. tas till Utrikesdepartementets bedömningar samt om försäkringsbolagen har höjt sina premier på grund av krigsfara”. Fråga om arbetsgivarsidan på grund av ramöverenskommelsen har haft skyldighet att under Irakkriget teckna särskild överenskommelse om krigsrisktillägg avseende hela Persiska viken.
En arbetstagarorganisation har vidtagit stridsåtgärd mot en arbetsgivare i förhållande till vilken organisationen inte är bunden av kollektivavtal. Interimistisk prövning av stridsåtgärdens tillåtlighet.
Arbetsdomstolen har vid interimistisk prövning av ett yrkande om förbud mot stridsåtgärd funnit att det ifrågasatta handlandet inte utgjorde en stridsåtgärd.
En arbetsgivare har stadigvarande förflyttat en tandläkare från en klinik till en annan. Fråga om förflyttningen stått i strid med tandläkarens enskilda anställningsavtal. Sedan den frågan besvarats nekande har prövats om det har funnits sådana vägande skäl som enligt bestämmelserna i 8 § mom. 1 i AB 01 krävs för en stadigvarande förflyttning mot arbetstagarens önskan. Vidare fråga om arbetstagarorganisationen ådragit sig skadeståndsskyldighet för obefogat tolkningsföreträde.
Enligt 3 § Avtal om turordning för arbetstagare hos staten (TurA-S) gäller att turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist skall omfatta arbetstagare med i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter hos myndigheten på den ort där arbetsbristen finns. - Fråga om tillämpning av denna bestämmelse på en domstolssekreterare vid Arvika tingsrätt.
Prövning av yrkande om interimistiskt förordnande om att anställning trots avskedande skall bestå till dess tvisten har slutligt avgjorts. En anställd har under ordväxling och handgemäng med en arbetskamrat tagit en kniv i handen. I målet är tvistigt bl.a. om den anställde uttalade något hot mot arbetskamraten. Arbetsdomstolen har vid en förhandsprövning av utredningen funnit att övervägande skäl inte talar för att avskedandet har vidtagits utan att det har förelegat ens saklig grund för uppsägning.
En svensk arbetstagarorganisation har vidtagit stridsåtgärder mot ett lettiskt bolag, som hyr ut arbetskraft från Lettland till företag som bedriver verksamhet i Sverige. En annan svensk arbetstagarorganisation har vidtagit sympatiåtgärder mot det lettiska bolaget. Bolaget är inte bundet av kollektivavtal i förhållande till någon av de svenska arbetstagarorganisationerna. Bolaget, som är bundet av två kollektivavtal med en lettisk arbetstagarorganisation, hävdar bl.a. att stridsåtgärderna strider mot EG-rätten. Interimistisk prövning av stridsåtgärdernas tillåtlighet.