I mål om uppehållstillstånd, där klaganden åberopat anknytning till syskon bosatt i Sverige och där kravet på hushållsgemenskap och beroendeförhållande enligt 5 kap. 3 a § första stycket 2 utlänningslagen inte ansetts uppfyllt, kan frågan om uppehållstillstånd prövas enligt tredje stycket samma paragraf. Sådana synnerliga skäl för uppehållstillstånd enligt bestämmelsen har emellertid inte ansetts föreligga.
Klaganden har i mål om uppehållstillstånd åberopat anknytning till ett i Sverige bosatt barnbarn (född 2001) med permanent uppehållstillstånd såsom skyddsbehövande. Eftersom klaganden i praktiken varit förälder för barnbarnet sedan barnbarnet var mycket litet, och då både hushållsgemenskap och särskilt beroendeförhållande förelegat redan i hemlandet, har klaganden beviljats permanent uppehållstillstånd här. Skäl att göra undantag från huvudregeln om att uppehållstillstånd skall ha sökts och beviljats före inresan i Sverige ansågs härvid föreligga.
I mål om uppehållstillstånd på grund av anknytning har migrationsdomstolen underlåtit att med Migrationsverket kommunicera handling som den klagande gett in, trots att handlingen återgetts i domen. Migrationsdomstolens dom har undanröjts, och målet har återförvisats till migrationsdomstolen på grund av allvarliga brister i handläggningen.
Migrationsverket skall ha muntlig handläggning även i de ärenden som kan utmynna i ett beslut om överföring enligt Dublinförordningen. Vid den muntliga handläggningen skall den asylsökande ges möjlighet att svara på frågan om det föreligger några omständigheter som gör att Dublinförordningen inte skall tillämpas.
Fråga om förutsättningar föreligger för uppehållstillstånd på grund av anknytning. Vid bedömning härav har omständigheterna vid tidpunkten för prövningen ansetts avgörande.
Ett beslut om avvisning, som upphört att gälla innan den nya utlänningslagen trädde i kraft, kan inte läggas till grund för prövning enligt 12 kap. nya utlänningslagen.
Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd kan uppgifter av vikt återfinnas inte endast i sökandens dossié utan även i den dossié som avser den person till vilken anknytning söks (anknytningspersonen). Migrationsdomstolen har i målet endast haft tillgång till sökandens dossié trots att Migrationsverket i sitt beslut även beaktat uppgifter i anknytningspersonens dossié. Målet har på denna grund, allvarliga brister i handläggningen, och uppenbart oriktig rättstillämpning återförvisats till migrationsdomstolen för fortsatt handläggning.
För att inte syftet med Dublinkonventionen skall motverkas är det av avgörande betydelse att det föreligger särskilda skäl för undantag från konventionens ansvarighetsregler. Utrymmet att underlåta tillämpning av konventionen av humanitära skäl får anses som synnerligen begränsat och det krävs starka humanitära skäl för att asylansökan i stället skall prövas i Sverige. De skäl som åberopats i målet är inte av sådan styrka att det finns förutsättningar att frångå konventionens ansvarighetsregler.
Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd är det den asylsökande som skall göra sitt behov av internationellt skydd sannolikt och sin identitet sannolik. Behov av internationellt skydd har inte ansetts föreligga p.g.a. inre väpnad konflikt eller andra svåra motsättningar i hemlandet. Eftersom sökanden inte har flykting- eller skyddsskäl skall en prövning av internt flyktalternativ inte göras.
Brottslighet i form av smuggling av alkohol, vilken medfört fängelsestraff om tre respektive sex månader, medför inte att uppehållstillstånd på grund av anknytning till maka bosatt här i landet skall nekas med hänvisning till att personen i fråga utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet.
I mål om uppehållstillstånd, där klaganden har anknytning till Sverige genom maka och barn som är bosatta här i landet, har det ansetts inte föreligga skäl för att göra undantag från huvudregeln att uppehållstillstånd skall ha sökts och beviljats före inresan i Sverige.
I verkställighetsärende enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen kan påstådda brister i Migrationsverkets utredning inte anses utgöra en giltig ursäkt för att inte ha åberopat omständigheter tidigare och kan därmed inte föranleda en ny prövning av frågan om uppehållstillstånd.
I mål om uppehållstillstånd saknas utrymme att göra tolkningar av tillståndsgrunder som avviker från lagtextens ordalydelse om detta inte har stöd i EG-rätten, vilket bl.a. innebär att rekvisitet barn inte kan ges annan innebörd än det har enligt definitionen i 1 kap. 2 § utlänningslagen.
Bestämmelsen i 5 kap. 6 § utlänningslagen om synnerligen ömmande omständigheter är en undantagsbestämmelse som skall tillämpas restriktivt. Vid bedömningen av om synnerligen ömmande omständigheter föreligger på grund av anpassning till Sverige genom lång vistelsetid kan, åtminstone avseende en vuxen sökande, endast beaktas tid då sökanden befinner sig lagligt i landet. Vidare måste, för att tiden skall kunna beaktas, även eventuell tidsutdräkt under en laglig vistelse i Sverige bero på omständigheter utanför utlänningens kontroll. Vistelsetiden för sökande som under en stor del av tiden varit barn skall, om inte särskilda omständigheter föranleder annat, inte bedömas på annat sätt än för vuxna om han eller hon vid tidpunkten för prövningen fyllt 18 år. Även fråga om läkarintygs utformning.
Det har inte funnits anledning att ifrågasätta att en familj som tillhör etniciteten ashkali känner fruktan för förföljelse vid ett återvändande till Kosovo. Eftersom flyktingskapsbedömning skall vara framåtsyftande och situationen för ashkalier i Kosovo förbättrats, har familjens fruktan för förföljelse vid ett återvändande emellertid inte bedömts vara välgrundad. Uppehållstillstånd har bl.a. därför inte beviljats.
I mål om uppehållstillstånd, där klaganden åberopat anknytning till vuxet barn bosatt i Sverige och där kravet på hushållsgemenskap och beroendeförhållande enligt 5 kap. 3 a § första stycket 2 utlänningslagen inte ansetts uppfyllt, kan frågan om uppehållstillstånd prövas enligt tredje stycket samma paragraf. Sådana synnerliga skäl för uppehållstillstånd enligt bestämmelsen har emellertid inte ansetts föreligga.
En utländsk kvinna har vägrats uppehållstillstånd på anknytning till sin i Sverige bosatte make p.g.a. att oriktiga uppgifter lämnats under utredningen som varit av vikt för prövningen samt att maken parallellt med äktenskapet varit sambo med en annan kvinna i Sverige.
Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd då skyddsskäl åberopas är det viktigt att migrationsdomstolarna prövar om det kan finnas anledning att förordna om sekretess för känsliga uppgifter som annars kan medföra att flyktingskap "sur place" uppkommer. Samtidigt måste domstolens bedömning av asylskälen redovisas relativt utförligt i domen.
En utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige för studier skall ha sin försörjning tryggad under studietiden. Om studierna skall finansieras genom banklån måste utlänningen visa att bankmedel finns överförda till utlänningens konto, och att han därmed förfogar över beloppet i fråga.
Rättssäkerhetsskäl talar för att förvarsfrågor, där det finns mer än en handläggande myndighet och den ena har ansvar för verkställigheten, skall handläggas av sistnämnda myndighet. - Ett beslut om uppehållstillstånd saknar laga verkan om allmän domstol beslutat om utvisning på grund av brott. En utlänning som dömts till utvisning på grund av brott har ändå rätt att ansöka om uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt. Vid avslag, i en administrativ process, på en ansökan om uppehållstillstånd, skall i regel beslut om utvisning meddelas även om allmän domstol redan beslutat om utvisning på grund av brott. - Fråga också om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl för den som begått ett allvarligt brott samt om migrationsdomstolens sammansättning.
Den prövning av om utlänningen fortfarande skall hållas i förvar som den handläggande myndigheten har skyldighet att företa enligt 10 kap. 12 § andra stycket utlänningslagen när den skiljer ett ärende eller mål ifrån sig genom ett beslut om avvisning eller utvisning måste inte föregås av muntlig förhandling.
Fråga om bedömning av kravet på hederligt levnadssätt för svenskt medborgarskap när en utlänning har skulder samt är misstänkt för brott. Även fråga om dispens från kravet på hederligt levnadssätt.
Det förhållandet att ett barn lider av epilepsi och att den vård barnet skulle kunna erhålla i Sverige är av högre kvalitet än den vård barnet erhållit i hemlandet har i sig inte ansetts utgöra grund för att bevilja barnet och barnets mor uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Det har inte visats att barnets framtida utveckling och livskvalitet på ett avgörande sätt skulle äventyras genom att barnet återvänder till hemlandet. Härvid har även beaktats att omständigheterna i ett barns ärende inte behöver ha samma allvar och tyngd som krävs för vuxna personer.
En domstols beslut att inhibera verkställigheten av en överföring enligt Dublinförordningen är ett beslut med suspensiv verkan, vilket innebär att överföring skall ske senast sex månader från inhibitionsbeslutet. Om överföringen inte sker inom tidsfristen, skall ansvaret ligga hos den medlemsstat där asylansökan lämnades in.
Fråga om skulder till enskilda medför att man inte kan anses uppfylla kravet på hederligt levnadssätt vid prövning av om svenskt medborgarskap kan beviljas. Vid bedömning härav har omständigheterna vid tidpunkten för prövningen ansetts avgörande.
Fråga om svenskt medborgarskap skall bedömas utifrån omständigheterna vid tidpunkten för prövningen. Även fråga om dispens från kravet på fem års hemvist för förvärv av svenskt medborgarskap genom naturalisation.
I mål om uppehållstillstånd grundat på anknytning till en i Sverige bosatt maka, som har tillfälligt uppehållstillstånd giltigt under längre tid än ett år och där Migrationsverket inte heller i Migrationsöverdomstolen har åberopat något till stöd för påståendet att anknytningspersonen inte har välgrundade utsikter att erhålla ett permanent uppehållstillstånd, har makan ansetts kunna utgöra anknytningsperson enligt 5 kap. 3 § första stycket 1 utlänningslagen (2005:716).
Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd kan inte beviljas om utlänningen inte innehar ett giltigt pass. Undantaget i 4 kap. 23 § utlänningsförordningen innebär inget generellt undantag från kravet på pass utan endast från kravet på att passet skall vara giltigt under hela den tid som det tillfälliga uppehållstillståndet gäller.
Genom att först i migrationsdomstolen yrka uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin svenska hustru har sökanden inte ändrat sin talan utan den avser fortfarande samma sak, nämligen frågan om sökanden är berättigad till uppehållstillstånd i Sverige.
Vid överföring enligt Dublinförordningen skall inte en ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning till make/maka och/eller barn prövas enligt utlänningslagen utan i stället avvisas. - För att underlåta tillämpning av Dublinförordningen krävs starka humanitära skäl och endast det förhållandet att en person skulle kunna beviljas uppehållstillstånd med stöd av nationella bestämmelser om anknytning eller synnerligen ömmande omständigheter är inte tillräckligt utan det krävs därutöver att det skall framstå som stötande ur ett humanitärt perspektiv att fullfölja en överföring enligt Dublinförordningen.
Skyddsgrunder skall hållas åtskilda från övriga grunder vid en bedömning av om en utlänning skall beviljas uppehållstillstånd. När en utlänning har bedömts ha skyddsskäl mot en särskild del av hemlandet skall bedömningen av om det finns ett internt flyktalternativ ske inom ramen för bestämmelserna om skyddsbehov. Bedöms det inte möjligt, relevant och rimligt att tillämpa ett internt flyktalternativ skall utlänningen beviljas uppehållstillstånd såsom flykting eller skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 1 eller 2 § utlänningslagen och inte med stöd av bestämmelsen om synnerligen ömmande omständigheter i 5 kap. 6 § utlänningslagen. Även fråga om tillämpning av UNHCR:s rekommendationer.
Det saknas utrymme att medge undantag från 7 kap. 7 § första stycket utlänningslagen om att ett permanent uppehållstillstånd skall återkallas om en utlännings bosättning i Sverige har upphört. Av avgörande betydelse vid bedömningen av om en utlännings bosättning i Sverige skall anses ha upphört är utlänningens avsikt att varaktigt vara bosatt här. Det förhållandet att en utlänning har avregistrerats från folkbokföringen väger tungt men kan inte ensamt ligga till grund för en återkallelse av uppehållstillståndet.
Bestämmelsen i 5 kap. 6 § utlänningslagen om synnerligen ömmande omständigheter är av undantagskaraktär. För att uppehållstillstånd enligt denna bestämmelse skall kunna beviljas vuxna personer av enbart medicinska skäl krävs att hälsotillståndet är synnerligen allvarligt. För att bevilja uppehållstillstånd på grund av psykisk ohälsa måste medicinsk utredning ge stöd för att den psykiska ohälsan är så svår att tillståndet är livshotande. Om självdestruktiva handlingar har företagits måste de ha utförts på grund av svår psykisk ohälsa som är styrkt.
För att en svensk medborgare skall kunna åberopas som anknytningsperson vid en ansökan om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning krävs, om den svenske medborgaren inte är bosatt i Sverige, att han eller hon har manifesterat en konkret avsikt att bosätta sig i Sverige inom en nära framtid.
Fråga om förfarandet vid prövning av skyddsskäl. Tillika fråga om begreppet välgrundad fruktan och bedömningen av beviskravet för risk för förföljelse.
I mål om uppehållstillstånd, där klaganden åberopar anknytning till härvarande hustru, får en ansökan om familjeåterförening avslås även om äktenskapet inte är formellt upplöst, om det kan konstateras att makarna inte lever tillsammans som gifta eller inte har sådan avsikt. Även om förhållandet betraktas såsom nyetablerat kan ansökan avslås, om det inte är visat att makarna avser att leva tillsammans. Hänsyn har tagits till klagandens levnadsomständigheter och att två minderåriga barn finns i Sverige.
Den som ansöker om svenskt medborgarskap och som har dömts till påföljd för brott har inte uppfyllt kravet på hederligt levnadssätt förrän viss karenstid förflutit. Vid beräkningen av karenstidens längd skall en helhetsbedömning av omständigheterna göras där de riktlinjer som angetts i förarbetena utgör utgångspunkten. Vid en sådan prövning är upprepad brottslighet en försvårande omständighet som kan förlänga karenstiden.
När den som ansöker om svenskt medborgarskap har varit verksam i eller haft bestämmande inflytande över en organisation beträffande vilken det är känt att verksamheten innefattat systematiska, omfattande och grova övergrepp som tortyr, mord och utomrättsliga avrättningar (fall I) respektive en grupp eller enhet som bedöms delta i terroristhandlingar (fall II) har kravet på hederligt levnadssätt inte uppfyllts förrän en viss karenstid förflutit. Vid beräkningen av karenstidens längd skall en helhetsbedömning av omständigheterna göras där riktmärket är en karenstid om 25 år. Vid prövningen av om sökanden varit verksam i eller haft bestämmande inflytande över en organisation, grupp eller enhet av nu nämnt slag skall bedömningen göras utifrån de uppgifter sökanden lämnade när han eller hon ansökte om uppehållstillstånd om inte sökanden kan visa att dessa uppgifter är felaktiga.
Fråga om enskild har rätt att överklaga Migrationsverkets beslut om uppsikt trots att uppsiktsbeslut inte är överklagbara enligt 14 kap. utlänningslagen. Tillika fråga om migrationsdomstol, som är handläggande myndighet, även efter överklagande av enskild av ett uppsiktsbeslut kan förordna om förvar utan hinder av 29 § förvaltningsprocesslagen.
Tillståndstidens längd för ett tidsbegränsat uppehållstillstånd tillhör inte saken, utan grunderna för saken. Migrationsverket saknar rätt att överklaga en migrationsdomstols dom, genom vilken ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljats för en längre tid än den som Migrationsverket ansåg skulle medgivas.
Vistelsetiden i Sverige har bedömts vara alltför kort för att en utlänning, som fyllt 18 år först efter tidpunkten för migrationsdomstolens dom, skulle kunna beviljas uppehållstillstånd på grund av anpassning till landet. Tillstånd har inte heller kunnat beviljas på grund av utlänningens hälsotillstånd, eftersom det intyg om hälsotillståndet som har åberopats bl.a. inte har utfärdats av en läkare och dessutom saknar uppgifter om den aktuella situationen och framtida vårdbehov.
I ett mål rörande uppehållstillstånd är migrationsdomstol ansvarig som handläggande myndighet avseende förvar och uppsikt endast till och med den tidpunkt domstolen slutligen avgör frågan om uppehållstillstånd och den därmed sammanhängande frågan om avlägsnande genom avvisning eller utvisning. Migrationsöverdomstolen är i ett motsvarande mål inte handläggande myndighet innan domstolen meddelat prövningstillstånd. Det föreligger inte något krav på prövningstillstånd i Migrationsöverdomstolen när migrationsdomstol fattat beslut om förvar som handläggande myndighet. Migrationsöverdomstolen är inte handläggande myndighet vid överprövning av ett sådant beslut (I och II). När migrationsdomstol fattar beslut om förvar i dess egenskap av handläggande myndighet saknas motpart hos domstolen i denna del. Motpart finns heller inte hos Migrationsöverdomstolen efter överklagande av sådant beslut (II).
När ett avlägsnandebeslut har preskriberats på grund av att utlänningen hållit sig undan verkställighet, uppträtt under falsk identitet eller på annat sätt bidragit till att beslutet inte kunnat verkställas kan ett nytt utvisningsbeslut meddelas. Den tid som utlänningen vistats illegalt i Sverige skall inte tillgodoräknas vid bedömningen av om det föreligger skäl för uppehållstillstånd.
Migrationsverkets och migrationsdomstolarnas ansvar som handläggande myndighet att pröva om utlänningen fortfarande skall hållas i förvar enligt 10 kap. 12 § andra stycket utlänningslagen gäller även i fall där förvarsbeslutet ännu inte har verkställts.
När vård och mediciner finns att tillgå i hemlandet kan uppehållstillstånd inte beviljas på grund av synnerligen ömmande omständigheter även om utlänningen själv måste bekosta den nödvändiga behandlingen.
Utlänning, som dömts till ett längre fängelsestraff för försök till dråp på svensk make och makens son, har nekats uppehållstillstånd på grund av anknytning till maken, eftersom utlänningen genom den brottsliga gärningen utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet.
Ett förfarande om övertagande/återtagande enligt Dublinförordningen måste inledas senast tolv månader sedan den illegala inresan från tredje land ägde rum för att den medlemsstat till vilken den illegala gränspassagen ägde rum skall förbli ansvarig för prövningen av en asylansökan.
Ansökan om prövning enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen har ansetts vara förfallen då tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljats av Migrationsverket under handläggningen i Migrationsöverdomstolen.
En utlänning, som åberopat anknytning till Sverige genom här bosatt maka, vägrades ett tidsbegränsat uppehållstillstånd redan på den grunden att han saknade pass.
Migrationsverket har möjligheter att vidta utredningsåtgärder inför bedömningen av frågan om en ny prövning enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen skall beviljas.
En tredjelandsmedborgare som är anhörig till en EES-medborgare med uppehållsrätt skall uppvisa ett giltigt pass för att styrka sin uppehållsrätt. En sådan person skall få möjlighet att styrka sin uppehållsrätt innan frågan om avlägsnande avgörs.
Vid bedömningen av om en utlänning, som tidigare beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning, får beviljas ett nytt uppehållstillstånd efter att anknytningen upphört har åberopad anställning och övrig verksamhet ansetts vara av alltför tillfällig karaktär för att i sig medföra att sådan särskild anknytning till Sverige som avses i 5 kap. 16 § utlänningslagen uppkommit. Däremot har sådan anknytning ansetts föreligga vid en sammantagen bedömning av samtliga omständigheter som förevarit under den långa vistelsetiden i Sverige.
Möjligheten att avgöra mål med ensamdomare när fråga om avvisning eller utvisning är väckt bör utnyttjas restriktivt, i synnerhet när barn är inblandade. Migrationsdomstolen har i sådant mål inte ansetts vara domför med enbart en lagfaren domare utan medverkan av nämndemän.
Illegal vistelse i Sverige skall vägas in vid prövningen av om undantag kan göras från huvudregeln om att uppehållstillstånd skall ha sökts och beviljats före inresan i Sverige. För att undantag från huvudregeln skall kunna göras på grund av anknytning till hemmavarande barn, som inte sammanbott med den tillståndssökande föräldern utomlands, måste synnerliga skäl föreligga.
Då ett civilrättsligt äktenskap föreligger råder en presumtion för att den sökande skall beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Det ankommer på Migrationsverket att göra sannolikt att ett civilrättsligt giltigt äktenskap ingåtts uteslutande för att få uppehållstillstånd i Sverige. Bedömningen skall därvid göras utifrån objektiva grunder. Migrationsverket måste påvisa en eller flera konkreta omständigheter som typiskt sett är ägnade att ifrågasätta syftet med äktenskapet för att bryta denna presumtion. I målet, där fråga var om en man skulle beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin i Sverige bosatta maka, ansågs Migrationsverket inte ha uppfyllt nämnda krav.