I ett mål om intermistiskt vitesförbud enligt 53 b § andra stycket upphovsrättslagen har Patent- och marknadsöverdomstolen avslagit ett antal film- och musikbolags förbudsyrkande. Bolagen yrkade att en internetleverantör intermistiskt skulle åläggas att blockera sina kunders tillgång till flera domännamn och webbadresser. Via dessa gick det att nå tjänster där bl.a. upphovsrättsligt skyddade filmer och tv-program olovligen gjordes tillgängliga för allmänheten, hävdade bolagen. Patent- och marknadsöverdomstolen ansåg att det i och för sig förelåg sannolika skäl för upphovsrättsintrång och att internetleverantören, i enlighet med den rättsliga bedömningen av begreppet ”medverkan” i Patent- och marknadsöverdomstolens tidigare avgörande PMÖD 2017:1, gjorde sig skyldig till medverkan till detta. Det fanns även en risk för att värdet av rättighetshavarnas ensamrätt till filmerna och tv-programmen förringades. Patent- och marknadsöverdomstolen ansåg dock att det på det intermistiska stadiet i...
Patent- och marknadsöverdomstolen har upphävt ett beslut om interimistiskt vitesförbud p.g.a. intrång i tilläggsskydd för läkemedel. Patent- och marknadsöverdomstolen uttalade att det föreligger en presumtion för att ett tilläggsskydd är giltigt, eftersom det meddelas efter en ingående prövning i det administrativa förfarandet. Bevisbördan låg därför på svaranden att göra det sannolikt att tilläggsskyddet skulle komma att ogiltigförklaras. Med tillämpning av EU-rättslig praxis, som tillkommit efter Patent- och registreringsverkets beslut att meddela tilläggsskydd, bedömde Patent- och marknadsöverdomstolen att fackmannen, baserat på samtliga uppgifter som redovisas i grundpatentet och den senaste tekniken på prioritetsdagen för patentet, sannolikt inte kunde specifikt identifiera den aktiva ingrediensen. Därmed framstod det inte som sannolikt att den aktiva ingrediensen skyddas av ett gällande grundpatent och det fanns då inte förutsättningar för ett vitesförbud. Två ledamöter var skilj...
Efter att en person (sökanden) ansökt hos Patent- och registreringsverket om patent på en uppfinning återkallade han sin ansökan. Patent- och registreringsverket avskrev därefter ansökan. Sökanden överklagade avskrivningsbeslutet och yrkade att det skulle upphävas och patentansökan godkännas. Patent- och marknadsdomstolen ogillade överklagandet varefter sökanden har överklagat Patent- och marknadsdomstolens beslut till Patent- och marknadsöverdomstolen.
I ett mål om intrång i ett europeiskt patent på läkemedel förbjöd Patent- och marknadsdomstolen interimistiskt ett läkemedels-företag att, vid vite av tio miljoner kr, bjuda ut eller föra ut på marknaden ett visst läkemedel för behandling av bröstcancer, samt att till Sverige importera läkemedlet eller här inneha det för något sådant ändamål.
Patent- och marknadsöverdomstolen har, till skillnad från Patent- och marknadsdomstolen och Patent- och registreringsverket, bedömt att en internationell registrering av ett varumärke bestående bl.a. av bokstaven g innesluten i en fyrkant i figur ska gälla i Sverige och därmed upphävt underinstansernas beslut.
I mål om ifrågasatt otillbörlig marknadsföring per telefon av telefonabonnemang har Patent-och marknadsöverdomstolen (PMÖD) ändrat Patent- och marknadsdomstolens (PMD) dom endast på så sätt att TW Kundservice AB förpliktats ersätta Konsumentombudsmannens (KO) rättegångskostnader i PMD. KO hade vid PMD yrkat såväl förbud vid vite som marknads-störningsavgift med anledning av den påtalade marknadsföringen. PMD hade bifallit talan såvitt avsåg förbud vid vite men ogillat yrkandet om marknadsstörningsavgift samt förordnat att vardera parten skulle stå sin rättegångskostnad. KO överklagade och yrkade bifall till yrkandena om marknadsstörningsavgift och ersättning för rättegångskostnad. PMÖD instämde i PMD:s bedömning att det inte fanns skäl att även bestämma en marknadsstörningsavgift då det inte visats att marknadsföringen förekommit i större omfattning än i två samtal. I fråga om rättegångskostnaden konstaterade PMÖD att olika regler gällde för yrkandena om förbud vid vite och marknadsstö...
I ett mål om upphovsrättsintrång har ett armbandsur ansetts vara ett upphovsrättsligt skyddat verk, i form av ett alster av bruks-konst. Ett bolag som har tillverkat en närmast identisk klocka har därför ansetts ha gjort sig skyldigt till upphovsrättsintrång. Patent- och marknadsöverdomstolen har konstaterat att det efter EU-domstolens dom i det s.k. Levola Hengelo-målet står klart att bedömningen av om ett alster är att betrakta som ett verk ska göras med utgångspunkt i de av EU-domstolen formulerade kriterierna. Vid bedömningen av om den s.k. DW-klockan utgör ett verk har Patent- och marknadsöverdomstolen bedömt att klockan som helhet är originell i den meningen att den varit upphovsmannens egen intellektuella skapelse, eftersom upphovsmannen gjort egna fria och kreativa val. Vidare har klockan ansetts ha ett sådant uttryck som gjort det möjligt att identifiera alstret med tillräcklig precision och objektivitet. Det förhållandet att det funnits utseendemässigt liknande produkter vid ...
Registreringen av varumärket DJURSKYDDAD KRAVDESIGN, registrerat för bl.a. ridsportprodukter, har upphävts eftersom det har ansetts utan skälig anledning dra otillbörlig fördel av varumärket KRAV:s särskiljningsförmåga eller anseende.
Patent- och marknadsöverdomstolen har prövat skäligheten av ett avtalsvillkor som ingår i en branschorganisations standardavtal om allmänna hyresvillkor vid uthyrning av personbilar och lätta lastbilar. Konsumentombudsmannen, som fört talan med påstående om att avtalsvillkoret är oskäligt, hade framgång i Patent- och marknadsdomstolen. Det meddelades där ett vitesförbud, vilket branschorganisationen överklagat.
I de standardavtal som en online-resebyrå tillämpar för sina tjänster i förhållande till hotell finns vissa avtalsvillkor, klausuler om s.k. pris- och villkorsparitet, som föreskriver att hotellen inte får sätta lägre pris på hotellrum på sin egen hemsida än på online-resebyråns hemsida. I ett mål om åläggande enligt 3 kap. 2 § konkurrenslagen var frågan om dessa avtalsvillkor strider mot konkurrenslagens och EUF-fördragets förbud mot konkurrens-begränsande avtal.
En medlem i bandet Entombed (sökanden) ansökte hos Patent- och registreringsverket (PRV) om varumärkesregistrering av figurmärket EntombeD. PRV biföll ansökan om registrering av varumärket. Sedan bl.a. en av bandets tidigare medlemmar invänt mot registreringen hos PRV och därefter fullföljt sin talan till Patent- och marknadsdomstolen, beslutade domstolen att upphäva registreringen.
Patent- och marknadsöverdomstolen har avslagit en ansökan om resning i ett mål om konkurrensskadeavgift. Genom en dom år 2016 förpliktades två bolag att betala 8 miljoner kr vardera i konkurrensskadeavgift för att de hade samordnat sitt beteende i strid med konkurrensrätten. Efter att enbart det ena av bolagen överklagat upphävdes den tidigare domen såvitt avsåg det bolag som hade överklagat. Det bolag som inte hade överklagat ansökte i stället om resning under åberopade av den senare domen. I sitt beslut konstaterade Patent- och marknadsöverdomstolen bl.a. att den senare domen grundade sig på samma omständigheter och bevisning som den tidigare domen och att den senare domen inte utgjorde en ny omständighet som kan leda till resning. Eftersom det var fråga om ett mål där reglerna för indispositiva tvistemål ska tillämpas fanns det inte något utrymme att ge resning på grund av synnerliga skäl. Patent- och marknadsöverdomstolens slutsats var därför att det inte fanns någon grund för resn...
EU-kommissionen fastställde i ett beslut att ett antal bolag deltagit i en kartell avseende försäljning av kuvert och därigenom överträtt artikel 101 i EUF-fördraget. Ett antal bolag, vilka enligt beslutet deltagit i kartellen, väckte vid Patent- och marknads-domstolen talan mot ett svenskt bolag och ett antal utländska bolag och yrkade bl.a. att domstolen skulle fastställa att kärandebolagen inte är skyldiga att utge skadestånd till svarande-bolagen i anledning av den överträdelse av konkurrensreglerna som fastställts genom kommissionens beslut. Som grund för yrkandet åberopade kärandebolagen i första hand att de krav som svarandebolagen kunde ha är preskriberade och i andra hand att svarandebolagen inte lidit någon skada till följd av kartellen. Frågan i målet var om svensk domsrätt föreligger enligt artikel 8.1 i Bryssel I-förordningen för de käromål som riktas mot de svarandebolag som har hemvist i andra medlemsstater i EU.
Den internationella registreringen av varumärket CACAOLAT har efter invändning från The Coca-Cola Company inte fått giltighet i Sverige. Den huvudsakliga frågan i målet var om det fanns en risk för förväxling med det äldre varumärket COCA-COLA. I sitt beslut bedömde Patent- och marknadsöverdomstolen bl.a. att COCA-COLA till följd av långvarig och mycket omfattande marknads-föring är välkänt på marknaden och därför har en hög särskiljningsförmåga. Vid en helhetsbedömning fann Patent- och marknadsöverdomstolen att det fanns en risk för förväxling mellan varumärkena.
I mål om ifrågasatt otillbörlig marknadsföring har Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD), med ändring av Patent- och marknadsdomstolens (PMD) dom, vid vite förbjudit näringsidkaren och dess ställföreträdare att vid marknadsföring genom telefonförsäljning av telefonabonnemang kräva betalning för tjänst som konsumenten inte har beställt. PMÖD har bedömt att marknadsföringen har varit utformad på ett sådant sätt att konsumenterna gavs intrycket att de erbjöds en rabatt på sitt befintliga telefonabonnemang och inte ett nytt abonnemang hos en ny operatör. PMÖD har funnit att det genom de uppgifter som säljarna lämnade i sin marknadsföring inte på ett tydligt och adekvat sätt framgått vilken tjänst som erbjöds. PMÖD har bedömt att konsumenterna i den äldre målgrupp som marknadsföringen riktade sig till inte kan anses ha beställt den tjänst som näringsidkaren gjort gällande, men att de ändå har fakturerats för nya abonnemang. PMÖD har bedömt att marknadsföringen är att anse som otillbörlig...
Ett bolag som gjort gällande att det innehar rättigheterna till den elektriska ljusstaken Elflugan väckte talan mot ett annat bolag, som marknadsförde och sålde andra modeller av elljusstakar, och gjorde gällande dels upphovsrättsintrång, dels otillbörlig marknadsföring.
Patent- och marknadsöverdomstolen har prövat ett mål om hävning av varumärkesregistreringen WARTNIX och kommit fram till att det inte är förväxlingsbart med det äldre EU-varumärket WARTNER. Patent- och marknadsöverdomstolen har därmed gjort samma bedömning som Patent- och marknadsdomstolen.
Ett företag som hade ensamrätt att utnyttja två patent på området för stenspräckning väckte talan om intrång mot två andra företag som tillverkade respektive sålde stenspräck-patroner.
En näringsidkare har förbjudits att vid telefonförsäljning gentemot konsument av telefonabonnemang kräva betalning för tjänst som konsumenten inte har beställt. Marknadsföringen gav intrycket av att konsumenterna erbjöds en rabatt på sitt befintliga telefon-abonnemang och det lämnades inte någon tydlig och adekvat information om att de i själva verket bytte operatör och tecknade ett nytt abonnemang. Marknadsföringen har ansetts stå i strid med punkten 29 i den s.k. svarta listan.
Ett läkemedelsföretag, som var innehavare av ett antal registrerade EU-varumärken (varumärkesinnehavaren), yrkade i ett mål om intrång i varumärkena att Patent- och marknads-domstolen skulle meddela ett interimistiskt vitesförbud mot ett annat läkemedelsföretag som hade tillstånd från den Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) att parallelldistribuera varu-märkesinnehavarens läkemedel till Sverige (parallellimportören). Varumärkesinnehavaren gjorde gällande att parallellimportören, genom att ompaketera eller förbereda ompaketering av läkemedlen inför distributionen till Sverige, gjorde sig skyldig till intrång eller förberedelse till intrång i varumärkesinnehavarens rättigheter. Parallellimportören invände att nya regler om säkerhetsförseglingar i direktiv 2001/83/EG (humanläke-medelsdirektivet) innebar att det inte längre var möjligt att använda sig av ommärkta förpackningar och att det därför var objektivt nödvändigt att ompaketera läkemedlen för att få tillgång till den svenska mark...
Fråga om ett interimistiskt vitesförbud med åläggande för internetleverantörer att blockera tillgången till internettjänster som bl.a. tillgängliggör vetenskapliga artiklar. Patent- och marknadsöverdomstolen har i huvudsak gjort samma bedömningar som Patent- och marknadsdomstolen och bl.a. funnit att två förlag visat sannolika skäl för det genom tjänsterna görs intrång i upphovsrättigheter som tillkommer förlagen och att tre internetleverantörer medverkar till upphovsrättsintrången. Patent- och marknadsöverdomstolen har vidare bedömt att ett interimistiskt vitesförbud med ett åläggande för internet-leverantörerna att blockera tillgången till tjänsterna inte onödigtvis inskränker internetanvändarnas informationsfrihet samt att ett sådant förbud även i övrigt framstår som proportionerligt. Patent- och marknadsöverdomstolen har därför beslutat att Patent- och marknadsdomstolens beslut i huvudsak ska stå fast. Patent- och marknadsöverdomstolen har dock konstaterat att fyra specificerade do...
Patent- och marknadsöverdomstolen har, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, funnit att ett mål om ersättning på grund av ett licensavtal avseende viss teknik kan handläggas i samma rättegång som ett mål om ersättning på grund av intrång i ett patent avseende samma teknik.
En läkare skiljdes från sin tjänst som verkställande direktör i ett bolag som bedrev klinisk prövning av en medicin. I samband med detta laddade han vid två tillfällen ner en kopia av den databas som innehöll företagshemlig patientinformation från prövningen och som också åtnjöt s.k. katalogskydd. Han åtalades för företagsspionage alternativt dataintrång samt brott mot upphovs-rättslagen.
Patent- och marknadsöverdomstolen har fastställt en dom som innebar att en man dömdes till dagsböter för att ha lagt ut ett fotografi på sin webbplats utan rättighetshavarens tillstånd. Mannen, som påstod att han hämtat fotografiet på en öppen Facebooksida, gjorde bl.a. gällande att hans förfogande var tillåtet på grund av att rättighetshavaren - genom att acceptera användarvillkoren på Facebook eller Instagram - hade gett sitt tillstånd till andra att använda fotografiet. Han gjorde vidare gällande att hans förfogande i vart fall omfattades av undantaget om nyhetsrapportering och därför var tillåtet.
Patent- och marknadsdomstolen (PMD) förbjöd interimistiskt en privatperson, vid vite om 100 000 kr, att i näringsverksamhet i Sverige marknadsföra, sälja, göra tillgängligt, införa, distribuera, eller på annat sätt utbjuda, kläder, huvudbonader och fot-beklädnader innehållande vissa kännetecken. Kännetecknen bestod av registrerade varumärken innehållande ordet ”Norrland” och figurer med bär. PMD bedömde preliminärt att privat-personens känneteckensanvändning innebar varumärkesintrång. Privatpersonen förbjöds även, med stöd av 15 kap. 3 § rättegångsbalken, vid vite om 100 000 kr att framöver ansöka om varumärke, producera, importera, exportera eller sälja eller på annat sätt använda varor och tjänster innefattande ordet ”Norrland" enligt en undertecknad bekräftelse.
Under 2009 genomförde Göteborgs Stad en upphandling av fasta datakommunikationsförbindelser för kommunens verksamheter. Upphandlingen avsåg både förbindelser via koppar och förbind-elser via fiber. Ett företag som deltog i upphandlingen väckte senare en skadeståndstalan i Patent- och marknadsdomstolen mot ett kommunalt bolag i Göteborg, som både varit anbuds-givare i upphandlingen och tillhandahållare av en grossisttjänst åt andra företag som önskade hyra fiberförbindelser. Företaget gjorde gällande att det kommunala bolaget hade en dominerande ställning på marknaden och att det genom att tillämpa vissa priser och avtalsvillkor hade missbrukat denna ställning. Patent- och marknadsdomstolen bedömde att det inte var visat att det kommunala bolaget hade en dominerande ställning på den relevanta marknaden och ogillade därför käromålet.
Målet gäller betalningsskyldighet för skälig ersättning enligt 47 § upphovsrättslagen. Frågan i målet var om ett bolag som bedriver hotellverksamhet på ett antal hotell hade fullgjort sin betalnings-skyldighet för musikanvändning på hotellen genom betalning enligt tecknade licenser för hotellverksamhet eller om ytterligare ersättning skulle betalas. Patent- och marknadsöverdomstolen fann att utredningen visade att hotellen även bedrev restaurang-verksamhet och att de tecknade licenserna inte omfattade ersättning för sådan musikanvändning. Domstolen bedömde att det inte var oskäligt att bolaget skulle betala även för musik-användning som skett i restaurangverksamhet. Patent- och marknadsöverdomstolen fastställde därför Patent- och marknads-domstolens dom.
Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) har, med ändring av Patent- och marknadsdomstolens (PMD) dom, vid vite förbjudit näringsidkaren att vid marknadsföring av motordrivna fordon genom vissa specificerade påståenden och bilder ge intryck av att fordonet lagligen får framföras i terräng när så inte är fallet. PMÖD har vid sin prövning utgått från att marknadsföring av en produkt som framhäver en användning av densamma som inte är laglig i regel ska bedömas som vilseledande. PMÖD har vidare bedömt att genomsnittskonsumenten inte har kunskaperna om reglerna för terrängkörning så aktuella för sig att han eller hon inte kan vilseledas att tro att det är tillåtet att köra i terräng. PMÖD har funnit att vissa av de aktuella bilderna och påståendena ger intryck av att ett fordon lagligen får framföras i terräng när så inte är fallet och att konsumenterna på så sätt har vilseletts i fråga om fordonets användningsområde.
Fråga om kravet på särskild måttfullhet vid marknadsföring av alkoholdryck. Förpackningar för vin, utformade som handväskor respektive stugor, vars grundform i betydande mån avviker från de förpackningar för s.k. lådviner som finns på marknaden, har ansetts inte vara förenliga med kravet på särskild måttfullhet.
Patent- och marknadsöverdomstolen har ändrat en dom från Patent- och marknadsdomstolen och bifallit Konsumentombuds-mannens (KO) talan om förbud för försäkringsbolaget Amtrust International att i stöld- och skadeförsäkringar för nya mobil-telefoner och surfplattor använda sig av ett avtalsvillkor som strider mot en tvingande rättsregel i försäkringsavtalslagen (2005:104), FAL. Enligt det aktuella försäkringsvillkoret skulle ersättning inte betalas om telefonen eller surfplattan hade blivit stulen eller skadad på allmän plats då konsumenten inte haft uppsikt över telefonen eller surfplattan. Ett sådant villkor som begränsar försäkringens omfattning på grund av visst handlande, i det här fallet bristande uppsikt, är enligt Patent- och marknads-överdomstolen rätteligen en s.k. säkerhetsföreskrift som enligt FAL i stället ska ge konsumenten viss men reducerad ersättning. Enligt FAL är det inte tillåtet för försäkringsbolag att formulera en säkerhetsföreskrift som ett omfattningsvillkor. Av...
Målet gällde en tjänst på internet för fildelning av filmer. Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att det genom tjänsten skedde en olovlig överföring av filmverk till de flera tusen användare som potentiellt kunde titta på filmverken.