I ett mål om intermistiskt vitesförbud enligt 53 b § andra stycket upphovsrättslagen har Patent- och marknadsöverdomstolen avslagit ett antal film- och musikbolags förbudsyrkande. Bolagen yrkade att en internetleverantör intermistiskt skulle åläggas att blockera sina kunders tillgång till flera domännamn och webbadresser. Via dessa gick det att nå tjänster där bl.a. upphovsrättsligt skyddade filmer och tv-program olovligen gjordes tillgängliga för allmänheten, hävdade bolagen. Patent- och marknadsöverdomstolen ansåg att det i och för sig förelåg sannolika skäl för upphovsrättsintrång och att internetleverantören, i enlighet med den rättsliga bedömningen av begreppet ”medverkan” i Patent- och marknadsöverdomstolens tidigare avgörande PMÖD 2017:1, gjorde sig skyldig till medverkan till detta. Det fanns även en risk för att värdet av rättighetshavarnas ensamrätt till filmerna och tv-programmen förringades. Patent- och marknadsöverdomstolen ansåg dock att det på det intermistiska stadiet i...
Patent- och marknadsöverdomstolen har upphävt ett beslut om interimistiskt vitesförbud p.g.a. intrång i tilläggsskydd för läkemedel. Patent- och marknadsöverdomstolen uttalade att det föreligger en presumtion för att ett tilläggsskydd är giltigt, eftersom det meddelas efter en ingående prövning i det administrativa förfarandet. Bevisbördan låg därför på svaranden att göra det sannolikt att tilläggsskyddet skulle komma att ogiltigförklaras. Med tillämpning av EU-rättslig praxis, som tillkommit efter Patent- och registreringsverkets beslut att meddela tilläggsskydd, bedömde Patent- och marknadsöverdomstolen att fackmannen, baserat på samtliga uppgifter som redovisas i grundpatentet och den senaste tekniken på prioritetsdagen för patentet, sannolikt inte kunde specifikt identifiera den aktiva ingrediensen. Därmed framstod det inte som sannolikt att den aktiva ingrediensen skyddas av ett gällande grundpatent och det fanns då inte förutsättningar för ett vitesförbud. Två ledamöter var skilj...
Efter att en person (sökanden) ansökt hos Patent- och registreringsverket om patent på en uppfinning återkallade han sin ansökan. Patent- och registreringsverket avskrev därefter ansökan. Sökanden överklagade avskrivningsbeslutet och yrkade att det skulle upphävas och patentansökan godkännas. Patent- och marknadsdomstolen ogillade överklagandet varefter sökanden har överklagat Patent- och marknadsdomstolens beslut till Patent- och marknadsöverdomstolen.
I ett mål om intrång i ett europeiskt patent på läkemedel förbjöd Patent- och marknadsdomstolen interimistiskt ett läkemedels-företag att, vid vite av tio miljoner kr, bjuda ut eller föra ut på marknaden ett visst läkemedel för behandling av bröstcancer, samt att till Sverige importera läkemedlet eller här inneha det för något sådant ändamål.
Patent- och marknadsöverdomstolen har, till skillnad från Patent- och marknadsdomstolen och Patent- och registreringsverket, bedömt att en internationell registrering av ett varumärke bestående bl.a. av bokstaven g innesluten i en fyrkant i figur ska gälla i Sverige och därmed upphävt underinstansernas beslut.
I ett mål om upphovsrättsintrång har ett armbandsur ansetts vara ett upphovsrättsligt skyddat verk, i form av ett alster av bruks-konst. Ett bolag som har tillverkat en närmast identisk klocka har därför ansetts ha gjort sig skyldigt till upphovsrättsintrång. Patent- och marknadsöverdomstolen har konstaterat att det efter EU-domstolens dom i det s.k. Levola Hengelo-målet står klart att bedömningen av om ett alster är att betrakta som ett verk ska göras med utgångspunkt i de av EU-domstolen formulerade kriterierna. Vid bedömningen av om den s.k. DW-klockan utgör ett verk har Patent- och marknadsöverdomstolen bedömt att klockan som helhet är originell i den meningen att den varit upphovsmannens egen intellektuella skapelse, eftersom upphovsmannen gjort egna fria och kreativa val. Vidare har klockan ansetts ha ett sådant uttryck som gjort det möjligt att identifiera alstret med tillräcklig precision och objektivitet. Det förhållandet att det funnits utseendemässigt liknande produkter vid ...
Registreringen av varumärket DJURSKYDDAD KRAVDESIGN, registrerat för bl.a. ridsportprodukter, har upphävts eftersom det har ansetts utan skälig anledning dra otillbörlig fördel av varumärket KRAV:s särskiljningsförmåga eller anseende.
Patent- och marknadsöverdomstolen har prövat skäligheten av ett avtalsvillkor som ingår i en branschorganisations standardavtal om allmänna hyresvillkor vid uthyrning av personbilar och lätta lastbilar. Konsumentombudsmannen, som fört talan med påstående om att avtalsvillkoret är oskäligt, hade framgång i Patent- och marknadsdomstolen. Det meddelades där ett vitesförbud, vilket branschorganisationen överklagat.
I de standardavtal som en online-resebyrå tillämpar för sina tjänster i förhållande till hotell finns vissa avtalsvillkor, klausuler om s.k. pris- och villkorsparitet, som föreskriver att hotellen inte får sätta lägre pris på hotellrum på sin egen hemsida än på online-resebyråns hemsida. I ett mål om åläggande enligt 3 kap. 2 § konkurrenslagen var frågan om dessa avtalsvillkor strider mot konkurrenslagens och EUF-fördragets förbud mot konkurrens-begränsande avtal.
En medlem i bandet Entombed (sökanden) ansökte hos Patent- och registreringsverket (PRV) om varumärkesregistrering av figurmärket EntombeD. PRV biföll ansökan om registrering av varumärket. Sedan bl.a. en av bandets tidigare medlemmar invänt mot registreringen hos PRV och därefter fullföljt sin talan till Patent- och marknadsdomstolen, beslutade domstolen att upphäva registreringen.
Patent- och marknadsöverdomstolen har avslagit en ansökan om resning i ett mål om konkurrensskadeavgift. Genom en dom år 2016 förpliktades två bolag att betala 8 miljoner kr vardera i konkurrensskadeavgift för att de hade samordnat sitt beteende i strid med konkurrensrätten. Efter att enbart det ena av bolagen överklagat upphävdes den tidigare domen såvitt avsåg det bolag som hade överklagat. Det bolag som inte hade överklagat ansökte i stället om resning under åberopade av den senare domen. I sitt beslut konstaterade Patent- och marknadsöverdomstolen bl.a. att den senare domen grundade sig på samma omständigheter och bevisning som den tidigare domen och att den senare domen inte utgjorde en ny omständighet som kan leda till resning. Eftersom det var fråga om ett mål där reglerna för indispositiva tvistemål ska tillämpas fanns det inte något utrymme att ge resning på grund av synnerliga skäl. Patent- och marknadsöverdomstolens slutsats var därför att det inte fanns någon grund för resn...
EU-kommissionen fastställde i ett beslut att ett antal bolag deltagit i en kartell avseende försäljning av kuvert och därigenom överträtt artikel 101 i EUF-fördraget. Ett antal bolag, vilka enligt beslutet deltagit i kartellen, väckte vid Patent- och marknads-domstolen talan mot ett svenskt bolag och ett antal utländska bolag och yrkade bl.a. att domstolen skulle fastställa att kärandebolagen inte är skyldiga att utge skadestånd till svarande-bolagen i anledning av den överträdelse av konkurrensreglerna som fastställts genom kommissionens beslut. Som grund för yrkandet åberopade kärandebolagen i första hand att de krav som svarandebolagen kunde ha är preskriberade och i andra hand att svarandebolagen inte lidit någon skada till följd av kartellen. Frågan i målet var om svensk domsrätt föreligger enligt artikel 8.1 i Bryssel I-förordningen för de käromål som riktas mot de svarandebolag som har hemvist i andra medlemsstater i EU.
Den internationella registreringen av varumärket CACAOLAT har efter invändning från The Coca-Cola Company inte fått giltighet i Sverige. Den huvudsakliga frågan i målet var om det fanns en risk för förväxling med det äldre varumärket COCA-COLA. I sitt beslut bedömde Patent- och marknadsöverdomstolen bl.a. att COCA-COLA till följd av långvarig och mycket omfattande marknads-föring är välkänt på marknaden och därför har en hög särskiljningsförmåga. Vid en helhetsbedömning fann Patent- och marknadsöverdomstolen att det fanns en risk för förväxling mellan varumärkena.
I mål om ifrågasatt otillbörlig marknadsföring har Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD), med ändring av Patent- och marknadsdomstolens (PMD) dom, vid vite förbjudit näringsidkaren och dess ställföreträdare att vid marknadsföring genom telefonförsäljning av telefonabonnemang kräva betalning för tjänst som konsumenten inte har beställt. PMÖD har bedömt att marknadsföringen har varit utformad på ett sådant sätt att konsumenterna gavs intrycket att de erbjöds en rabatt på sitt befintliga telefonabonnemang och inte ett nytt abonnemang hos en ny operatör. PMÖD har funnit att det genom de uppgifter som säljarna lämnade i sin marknadsföring inte på ett tydligt och adekvat sätt framgått vilken tjänst som erbjöds. PMÖD har bedömt att konsumenterna i den äldre målgrupp som marknadsföringen riktade sig till inte kan anses ha beställt den tjänst som näringsidkaren gjort gällande, men att de ändå har fakturerats för nya abonnemang. PMÖD har bedömt att marknadsföringen är att anse som otillbörlig...