MÖD 2017:1
Bygglov ----- Ansökan om bygglov för fritidshus inom ett område där fritidsbebyggelse får komma till stånd endast som komplettering till befintlig bebyggelse (4 kap. 4 § miljöbalken). Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att ansökan inte avser en sådan komplettering till befintlig bebyggelse med hänsyn till bl.a. att byggnaden kommer att öka det för bebyggelse ianspråktagna området. Eftersom det funnits hinder mot att ge bygglov har Mark- och miljööverdomstolen upphävt bygglovsbeslutet.
MÖD 2017:2
Beslut om rättelse på den felandes bekostnad utan föregående föreläggande eller förbud ----- Utsläpp av diesel skedde i ett hamnområde som arrenderades av en båtförening. Miljö- och samhällsnämnden beslutade om rättelse på föreningens bekostnad utan föregående föreläggande eller förbud. MÖD fann att föreningen, som arrenderar det aktuella området och upplåter platser till båtägare, måste anses ha ett bestämmande inflytande över den verksamhet som bedrivs där. Föreningen hade därmed faktiska och rättsliga möjligheter att vidta åtgärder vid störningar och olägenheter. Av arrendeavtalet med bilagor framgick tydligt vilket område som arrenderades och hur området var avgränsat. Förhållandena på platsen var sådana att det kunde uteslutas att utsläppet skulle ha skett utanför det av föreningen kontrollerade området. Föreningen ansågs vara verksamhetsutövare i aktuellt fall. MÖD fann även att det var fråga om sådana brådskande åtgärder att det fanns förutsättningar att fatta ett sådant beslut ...
MÖD 2017:3
Byggsanktionsavgift ----- Ett bolag fick bygglov för nybyggnad av fyra flerbostadshus och fyra uthus. Det startbesked bolaget fick i anslutning till bygglovet avsåg enbart markarbeten, pålning och grundläggning, ett s.k. partiellt startbesked. Bolaget påbörjade också andra åtgärder, bl.a. montering av husstommar för flerbostadshus, som omfattades av det aktuella bygglovet men som inte omfattades av startbeskedet. Bolaget meddelades därefter byggsanktionsavgift med stöd av 9 kap. 6 § plan- och byggförordningen. MÖD fann att bestämmelsen kan tolkas så att den inte träffar en situation där någon utför en åtgärd som omfattas av ett beviljat bygglov men inte av ett meddelat startbesked. MÖD ansåg därför att denna mildare tolkning som innebar att sanktionsavgift inte kunde tas ut, skulle ges företräde. Nämndens beslut att påföra bolaget sanktionsavgift upphävdes därför. En ledamot var skiljaktig i motiveringen och menade att det redan av 10 kap. 3 § plan- och bygglagen följde att bolaget int...
MÖD 2017:4
Byggsanktionsavgift ----- Mark- och miljööverdomstolen har funnit att ett slakteri inte kan anses utgöra en bygglovsbefriad ekonomibyggnad för jordbruket enligt 9 kap. 3 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Ombyggnaden av en ekonomibyggnad till ett slakteri har därmed utgjort en bygglovspliktig ändring enligt 9 kap. 2 § första stycket 3a PBL. Ändringen har utförts innan startbesked meddelats och det har därmed funnits grund för nämnden att ta ut en byggsanktionsavgift.
MÖD 2017:5
Klagorätt ----- En länsstyrelse överklagade en annan länsstyrelses beslut att godkänna ett ingivet kontrollprogram. Mark- och miljödomstolen avvisade överklagandet. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att beslutet, varigenom det ingivna kontrollprogrammet godkändes, inte kan anses utgöra ett led i tillståndsprövningen och att det därför inte omfattas av bestämmelsen om talerätt i 22 kap. 6 § miljöbalken. Någon annan bestämmelse som uttryckligen ger länsstyrelsen rätt att överklaga beslutet finns inte och länsstyrelsen kan därför inte tillerkännas klagorätt enligt 16 kap. 12 § första stycket 4 miljöbalken. Det har inte heller framkommit att beslutet angår länsstyrelsen i den mening som avses i 16 kap. 12 § första stycket 1 miljöbalken. Det var därför rätt av mark- och miljödomstolen att avvisa överklagandet.
MÖD 2017:6
Klagorätt ----- En byggnadsnämnd har inte ansetts ha rätt att överklaga en länsstyrelses beslut att ändra nämndens avskrivningsbeslut. Länsstyrelsens beslut angick nämnden, men det gick inte nämnden emot eftersom det inte innebar en begränsning av nämndens möjlighet att bevaka de intressen som nämnden har att bevaka enligt plan- och bygglagstiftningen.
MÖD 2017:7
Dispens enligt artskyddsförordningen ----- En fastighetsägare ansökte om dispens enligt 15 § artskyddsförordningen för att slutavverka 1,5 ha skog inom ett område av sin fastighet där inventering hade visat förekomst av svampen bombmurkla. Arten omfattas av de nationella fridlysningsbestämmelserna i 8 § artskyddsförordningen. Länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen avslog ansökan eftersom förutsättningar för dispens inte ansetts föreligga. MÖD upphävde länsstyrelsens beslut att inte ge dispens enligt artskyddsförordningen och återförvisade målet till länsstyrelsen för fortsatt handläggning. Domstolen fann att övervägande skäl talar för att det inte varit lagstiftarens avsikt att fridlysningsbestämmelserna ska ges en sådan tillämpning att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastigheten. En bedömning av proportionaliteten måste därför ske inom ramen för dispensförfarandet. Om en tillämpning av de nationella fridlysningsbestämmelserna skulle innebära att pågåe...
MÖD 2017:8
Byggsanktionsavgift ----- Vid bestämmande av byggsanktionsavgift har en kioskbyggnad, som efter tillbyggnad upptar en yta om 53 kvadratmeter, ansetts som annan liten byggnad i den mening som avses i 9 kap. 7 § första stycket punkten 2 PBF. Av bestämmelsens ordalydelse framgår att det är byggnader i samma storleksordning som komplementbyggnader som avses.
MÖD 2017:9
Inhibition av bygglovsbeslut ----- Mark- och miljödomstolen hade avvisat yrkande om inhibition av ett bygglovsbeslut eftersom startbesked inte hade getts och att bygglovsbeslutet därmed inte var förenat med verkställighet. MÖD fann med hänsyn särskilt till startbeskedets karaktär och att införande av startbesked inte inneburit någon förändring ifråga om bygglovets giltighet, att det även fortsättningsvis ska vara möjligt att inhibera bygglovsbeslut oavsett om startbesked getts eller ej. Mark- och miljödomstolens avvisningsbeslut har därför undanröjts och målet återförvisats till mark- och miljödomstolen för fortsatt handläggning.
MÖD 2017:10
Byggsanktionsavgift ----- Byggsanktionsavgift för inrättande av cistern på fastighet med bensinstation. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att det krävs bygglov för att ta bort en gammal cistern och ersätta den med en ny av samma storlek och volym. Enligt 11 kap. 51 § PBL ska byggsanktionsavgift tas ut om en lovpliktig åtgärd påbörjas innan startbesked lämnats. Nämnden har emellertid tagit ut en byggsanktionsavgift på den grunden att åtgärden har saknat bygglov, vilket inte motsvaras av någon bestämmelse i PBF. Därmed kan någon byggsanktionsavgift inte tas ut.
MÖD 2017:11
Avvisning av överklagande ----- En kommunal nämnd beslutade att lämna klagomål på buller utan ytterligare åtgärd. Sedan mark- och miljödomstolen upphävt nämndens beslut och återförvisat ärendet till nämnden för fortsatt handläggning, överklagade nämnden domstolens avgörande. Mark- och miljööverdomstolen har inte ansett att nämnden haft rätt att överklaga avgörandet. Mark- och miljödomstolens avgörande angick nämnden, men det gick inte nämnden emot på ett sätt som gav nämnden rätt att överklaga. Överklagandet har därför avvisats.
MÖD 2017:12
Ansökan om bygglov och marklov ----- Målen avsåg ansökningar om bygglov och marklov för att bygga ytterligare ett bostadshus på vardera av två intilliggande tomter inom område med samma detaljplan. Inom området var husen placerade utmed gatan. De planerade bostadshusen var tänkta att placeras en bit in på tomten bakom befintliga bostadshus utmed gatan. Enligt detaljplanen skulle byggnad förläggas på i planen angiven byggnadslinje och, där förgård finns, i dennas inre begränsningslinje om inte särskilda förhållanden föranledde annat. Såväl nämnden som länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen hade i sin prövning bedömt att det fanns särskilda förhållanden och att placeringen av de nya husen var planenlig. Mark- och miljööverdomstolen fann att de omständigheter som i sammanhanget var att beteckna som särskilda förhållanden borde begränsas till sådant som innebar att den aktuella fastigheten hade någon särskild egenskap eller annat kännetecken som gjorde att den skilde sig från övriga fa...
MÖD 2017:13
Klagorätt i mål om bygglov ----- En byggnadsnämnd hade gett bygglov för hotell- och fritidshusanläggning med stugor på tre olika fastigheter belägna intill varandra. En fastighetsägare som klagat till MÖD ägde en fastighet som inte gränsade till men var belägen relativt nära de fastigheter som byggloven avsåg. MÖD har funnit, med hänsyn till omfattningen och utformningen av anläggningen på de tre fastigheterna och anläggningsens belägenhet i nära grannskap till klagandens fastighet, att samtliga tre bygglovsbesluten angick klaganden på ett sådant sätt att han hade rätt att överklaga besluten. - Även fråga om bygglovens förenlighet med detaljplan.
MÖD 2017:14
Bygglov ----- Ansökan om bygglov för flerbostadshus. Den sökta åtgärden skulle innebära att gaveln på ett befintligt bostadshus skulle sammanbyggas med en ny byggnad. Två fönster på det befintliga bostadshuset skulle då byggas för. MÖD har bedömt att den omgivningspåverkan det innebär att bygga samman den nya byggnaden med det vid planens antagande befintliga huset inte hade prövats i gällande detaljplan. MÖD har också bedömt att det skulle innebära en betydande olägenhet att få fönstren förbyggda och upphävt bygglovsbeslutet.
MÖD 2017:15
Upphävande av detaljplan ----- Detaljplan med syfte att möjliggöra utbyggnad av ett 20-tal enbostadshus i närheten av större tätort. Då det inte av underlaget till planen framgick hur utfarten från det nya området till en större länsväg, särskilt anslutningen till kollektivtrafik, kunde lösas på ett trafiksäkert sätt har planen hävts.
MÖD 2017:16
Vitesföreläggande om borttagande av brygga m.m. ----- I - Den aktuella bryggan och komplementbyggnaden hade funnits inom strandskyddat område sedan i vart fall 1986. Ny ägare förvärvade fastigheten 2010. Det hade inte framkommit något som tydde på att överlåtelsen av fastigheten skett i syfte att kringgå strandskyddet eller att fastighetsägaren haft anledning att misstänka att strandskyddsdispens saknades. Vid sådana förhållanden fann Mark- och miljööverdomstolen att det inte var skäligt att förelägga fastighetsägaren att riva bryggan och komplementbyggnaden. II - Av utredningen i målet framgick att den aktuella bryggan funnits i vart fall sedan 1989 och att det varit möjligt att förelägga tidigare fastighetsägare att riva den. Fastigheten förvärvades av ny ägare 2012. Det hade inte framkommit något som tydde på att överlåtelsen av fastigheten skett i syfte att kringgå strandskyddet eller att fastighetsägaren haft anledning att misstänka att strandskyddsdispens saknades. Vid sådana för...
MÖD 2017:17
Förhandsbesked ----- Ett beslut om att viss mark fick tas ur jordbruksproduktion har inte ansetts påverka bedömningen av om marken var brukningsvärd jordbruksmark enligt 3 kap. 4 § miljöbalken.
MÖD 2017:18
Rivningsföreläggande m.m. ----- En kommunal nämnd har vid vite förelagt en fastighetsägare att riva två byggnader och städa upp tomten. Utredningen i målet visade att fastighetsägaren på grund av sjukdom var förhindrad att själv vidta de förelagda åtgärderna, men att en god man förordnats för honom med uppdrag att bevaka rätt, förvalta egendom och sörja för person. Fastighetsägarens sjukdom ansågs därför inte utgöra ett hinder mot att förena föreläggandet med ett vite. Utredningen i målet visade dock att fastighetsägaren saknade ekonomiska tillgångar och därmed faktiska möjligheter att följa föreläggandet. Eftersom ett föreläggande då inte får förenas med vite fann Mark- och miljööverdomstolen att mark- och miljödomstolens dom skulle ändras på så sätt att vitet togs bort.
MÖD 2017:19
Lagligförklaring av vattenanläggningar ----- MÖD konstaterar att vattenanläggningarna i fråga och vattenverksamheten som de används till har ett direkt samband med varandra. Det är därför enligt MÖD nödvändigt att prövningen av verksamheten och anläggningarna görs på sådant sätt att det kan föreskrivas ändamålsenliga villkor för både verksamheten och vattenanläggningarna. För att kunna föreskriva lämpliga villkor för vattenhushållning m.m. krävs det, enligt MÖD, att vattenanläggningarnas laglighet prövas tillsammans med tillståndet till vattenverksamhet. Mot bakgrund av att sökandebolaget gjort gällande att det inte avser att söka tillstånd till vattenverksamhet har MÖD avvisat ansökan om lagligförklaring.
MÖD 2017:20
Uppförande och drift av vindkraftanläggning ----- Frågan om ett antal vindkraftverk på ett visst område innebar påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljövård med hänsyn till vindkraftverkens placering i förhållande till äldre gårdar som av Unesco utpekats som världsarv. Även fråga om placeringen är olämplig med hänsyn till negativ påverkan på kungsörn. MÖD fann att lokaliseringen på den aktuella platsen skulle förändra det öppna landskapets orördhet och således påverka de karaktärsdrag som bidrar till gårdens värde ur kulturmiljösynpunkt. Placeringen innebar därför påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljövård. När det gäller påverkan på kungsörnen fann MÖD, bl.a. mot bakgrund av att verksamhetsområdet inte bedömdes som ett kärnområde för fåglarna, att vindkraftverken inte kom i konflikt med artskyddsbestämmelserna.
MÖD 2017:21
Tillstånd till odling av fisk i Storsjön ----- Mark- och miljööverdomstolen har funnit att verksamheten inte kan tillåtas i den omfattning som mark- och miljödomstolens dom medger med hänsyn till den teknik som valts (öppna kassar), osäkerheterna i bedömningen av vilken miljöpåverkan som verksamheten kan förväntas få samt lokaliseringen av verksamheten till en avgränsad del av en insjö med naturligt låga halter av näringsämnen. Med hänsyn till prövningsramen i målet har den tillåtna produktionen bestämts till den lägre produktion som angetts i miljöprövningsdelegationens beslut.
MÖD 2017:22
Tillstånd till odling av fisk ----- Mot bakgrund av att det är frågan om ett betydande punktutsläpp av näringsämnen, den teknik som valts (öppna kassar), osäkerheterna i bedömningen av vilken miljöpåverkan som kan förväntas samt lokaliseringen av verksamheten till områden med ogynnsamma recipientförutsättningar, har Mark- och miljööverdomstolen funnit att fiskodlingen inte kan tillåtas på den aktuella platsen. Bolaget har därför endast beviljats tillstånd till fortsatt verksamhet under en avvecklingstid om 3 år.
MÖD 2017:23
Rättegångskostnader ----- Efter drygt ett halvårs handläggning i mark- och miljödomstolen återkallade kommunen sin talan om avgift för allmänna vattentjänster. Kommunen uppgav att återkallelsen föranleddes av fastighetsägarens invändning att de formella förutsättningarna för avgiftsskyldighet inte var uppfyllda. Tvister enligt lagen om allmänna vattentjänster har en offentligrättslig karaktär och det får förutsättas att en kommun, mot bakgrund av den ställning kommunen har mot en enskild fastighetsägare, noggrant överväger om det finns formella förutsättningar för avgiftsskyldighet innan kommunen inleder ett rättsligt förfarande för att kräva betalning för en avgift. Kommunen har med stöd av 56 d § lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster förpliktats ersätta motparts rättegångskostnad. Det har inte bedömts finnas skäl att förplikta kommunens ombud att tillsammans med parten ersätta rättegångskostnaden.
MÖD 2017:24
Anläggningsavgift för allmän va-anläggning ----- I ett mål som överlämnats från den nedlagda Va-nämnden till mark- och miljödomstol ville fastighetsägaren få fastställt att han inte behövde betala anläggningsavgift för allmän va-anläggning. Mark- och miljödomstolen ogillade talan. Mark- och miljööverdomstolen har undanröjt domen och återförvisat målet till mark- och miljödomstolen. Mark- och miljödomstolen har brustit i den materiella processledningen genom att inte klarlägga partens yrkanden och genom att inte pröva alla invändningar han framställt och se till att utredningen i målet fått den inriktning och omfattning som den typen av mål kräver.
MÖD 2017:25
Tidsbegränsat bygglov för nybyggnad av studentbostäder ----- I mål om tidsbegränsat bygglov till studentbostäder har Mark- och miljööverdomstolen funnit att den bygglovssökande har visat att det är möjligt att avveckla åtgärden och återställa platsen inom den avsedda tiden. Domstolen har vidare ansett att det saknas anledning att ifrågasätta sökandens bedömning att kostnaderna för återställningsarbetena är ekonomiskt rimliga. Till skillnad mot vad som var fallet i MÖD 2016:27 var det i detta fall inte fråga om att utföra omfattande markarbeten med bl.a. sprängning, schaktning, spontning och marksanering utan endast fråga om pålningsarbeten, anläggande av bottenplatta och mindre justeringar av marknivån. Även övriga förutsättningar för att ge ett tidsbegränsat bygglov har ansetts vara uppfyllda. I - mål nr P 11278-16, II - mål nr P 11330-16.
MÖD 2017:26
Klagorätt beträffande detaljplan ----- En kommun antog detaljplan för utbyggnad av befintlig marina. En fastighetsägareförening, som ägde en fastighet vid inloppet till viken där marinan finns, ansågs av mark- och miljödomstolen inte berättigad att överklaga kommunens antagandebeslut. Föreningens fastighet gränsade inte till planområdet. MÖD fann dock att detaljplanen kommer innebära en påtagligt ökad båttrafik vid föreningens fastighet och antagandebeslutet ansågs därför angå föreningen i den mening som avses i 22 § förvaltningslagen. Mark- och miljödomstolens avvisningsbeslut undanröjdes och målet återförvisades dit för fortsatt handläggning.
MÖD 2017:27
Tillstånd till uppförande och drift av gruppstation för vindkraft ----- Mark- och miljööverdomstolen har funnit att en ansökan om tillstånd enligt den s.k. boxmodellen till att uppföra och driva en vindkraftspark ska avslås. Med hänsyn till omfattningen av vindkraftparken och omgivningens naturvärden har ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen inte ansetts ge tillräckligt underlag för att kunna bedöma alla de konsekvenser som verksamheten vid olika alternativutformningar kommer att ge upphov till. Det har därför inte gått att avgöra om verksamhetens lokalisering är lämplig utifrån kraven i 2 kap. 6 § miljöbalken.
MÖD 2017:28
Bygglov för takterrass ----- Mark- och miljööverdomstolen har funnit att nyttjandet av en takterrass inte medför en sådan påtaglig känsla av insyn att det utgör en betydande olägenhet för grannen i den mening som avses i 2 kap. 9 § plan- och bygglagen. Bygglov har därför beviljats. Vid bedömningen har beaktats att grannen har en helt insynsskyddad uteplats framför huset mot havet.
MÖD 2017:29
Tillsynsåtgärder avseende kraftledning ----- Miljö- och klimatnämnden förelade ledningsrättshavaren att minska de elektromagnetiska fälten från en kraftledning i ett koloniområde genom att dels ersätta två befintliga trästolpar med vinkelstolpar av stål, dels flytta en av stolparna ett antal meter. MÖD har inte funnit skäl att vare sig kräva mera långtgående åtgärder eller att upphäva föreläggandet. För att inte i onödan begränsa valet av metod för reducering av de elektromagnetiska fälten har MÖD däremot ansett att det är lämpligt att tillsynsmyndigheten får möjlighet att godkänna andra åtgärder än de som anges i föreläggandet förutsatt att dessa åtgärder medför angiven magnetfältsreducering. Ett sådant tillägg har därför gjorts.
MÖD 2017:30
Förbindelsepunkt inom va-anläggning ----- Fråga om det fanns särskilda skäl att frångå kravet på att förbindelsepunkten ska ligga i en fastighets omedelbara närhet. Kommunen ville placera förbindelsepunkten i anslutning till en lokalgata ca 150 meter från fastigheten. Marken mellan fastigheten och lokalgatan var enligt detaljplanen allmän plats med användningen natur. Kommunen var inom detaljplaneområdet huvudman för allmänna platser och ägde marken. MÖD har funnit att det inte är förenligt med detaljplanen att medge servitut för va-ledningar för enskilda fastigheter inom område för allmän plats och att det därmed inte finns särskilda skäl att placera förbindelsepunkten på den plats som kommunen bestämt.
MÖD 2017:31
Förhandsbesked för enbostadshus ----- Enligt ansökan skulle ett enbostadshus uppföras på ett idag obebyggt skifte i tätorten Vinäs vid Siljan. Platsen omfattades inte av vare sig detaljplan eller områdesbestämmelser. Däremot gällde strandskydd för en del av skiftet, men den föreslagna tomtplatsen låg utanför strandskyddat område. MÖD har funnit att utredningen i målet inte ger tillräckligt stöd för att konstatera att marken på den aktuella platsen utgör brukningsvärd jordbruksmark. Inte heller i övrigt har det framkommit några skäl för att inte tillåta byggnationen på den aktuella platsen.
MÖD 2017:32
Bygglov för ändrad användning från café till bostad ----- Ändrad användning av en fastighet från café till fritidshus i ett område som omfattas av riksintresse för rörligt friluftsliv och riksintresse kustzon enligt 4 kap. 2 och 4 §§ samt riksintresse för naturvård, kulturmiljö och friluftsliv enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Den ändrade användningen ansågs medföra att såväl byggnaden som ett område runt byggnaden skulle komma att uppfattas som privat. Åtgärden bedömdes kunna inverka negativt på allmänhetens tillgång till den allmänna badplatsen och naturområdet kring byggnaden. Den ändrade användningen ansågs därför inte vara en från allmän synpunkt lämplig användning av marken.
MÖD 2017:33
Anmälan om olovlig byggnation ----- En anmälan om olovlig byggnation över Värtabanans järnvägsspår lämnades utan åtgärd av byggnadsnämnden. Mark- och miljödomstolen ansåg att konstruktionen var en byggnad och återförvisade målet till nämnden. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att den utformning som en åtgärd avses ha när den är färdigställd är avgörande för prövningen av åtgärden. Av handlingarna i målet framgick att den aktuella konstruktionen är en del av en
MÖD 2017:34
Tillsynsärende avseende hundskall ----- I ett tätbebyggt område har man inte att förvänta sig att hundskall förekommer på nätterna i större omfattning än sporadiskt. En granne har därför förelagts att hålla sina hundar inomhus på nätterna, trots att omfattningen av störningen inte var fullt utredd.
MÖD 2017:35
Bygglov för ändring av carport till entré och förråd ----- Den sökta åtgärden innebar att det inte längre skulle finnas möjlighet till parkering på tomten. Fastighetens ägare gjorde gällande att fastighetens parkeringsbehov var tillgodosett genom möjlighet till parkering av två bilar på gatan framför huset, som var inrättad som en gemensamhetsanläggning. Nämnden motsatte sig att parkeringsbehovet var tillgodosett, eftersom parkeringsplatserna inom gemensamhetsanläggningen hade anlagts utan bygglov. MÖD har funnit att det är osäkert om parkeringsplatserna inom gemensamhetsanläggningen kommer att vara tillgängliga för fastigheten på lång sikt och att de därmed inte tillgodoser fastighetens parkeringsbehov. Nämndens beslut att avslå ansökan om bygglov har därför fastställts.
MÖD 2017:36
Tillsynsavgift enligt miljöbalken ----- Mark- och miljööverdomstolen har, i likhet med mark- och miljödomstolen, ansett att en tillsynsmyndighet inte kan få kostnader för arbete med att upprätta en ansökan om utdömande av vite ersatt med stöd av 27 kap. 1 § miljöbalken.
MÖD 2017:37
Ansökan om bygglov för flerbostadshus ----- Målet avsåg bygglov för ett flerbostadshus med tolv plan och två separata trapphus där bostadslägenheterna endast hade tillgång till endera av trapphusen. Mark- och miljödomstolen hade upphävt av nämnden beviljat bygglov med motiveringen att bygglov inte kunde beviljas på grund av att kravet på tillgänglighet inte var uppfyllt. Mark- och miljödomstolen hade därvid tillämpat föreskriften i byggreglerna (BFS 2011:6, avsnitt 3:144) där det anges att ”ytterligare en personhiss ska finnas i byggnader som har fler än tio plan” och funnit att föreskriften skulle tolkas som att varje trapphus i byggnaden ska vara försett med två hissar. Mark- och miljööverdomstolen avslog sökandens överklagande av mark- och miljödomstolens dom. Domstolen fann, med utgångspunkt från bestämmelserna i plan- och bygglagen och plan- och byggförordningen, att byggnad och bostadslägenheter ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienter...
MÖD 2017:38
Rivningslov för enbostadshus ----- Mark- och miljööverdomstolen har fastställt en byggnadsnämnds beslut att neka rivningslov enligt 9 kap. 34 § 2 PBL för en byggnad som uppfördes 1910 därför att byggnaden har kulturhistoriska värden. Den kulturhistoriska bedömning som nämnden låtit göra har ansetts utgöra ett tillräckligt underlag för nämndens beslut. Det finns ett allmänt intresse av att bevara byggnaden och detta intresse överväger fastighetsägarens intresse att få riva byggnaden och utnyttja byggrätten enligt detaljplanen.
MÖD 2017:39
Fråga i tillsynsärende om planenlig åtgärd. ----- Ett trädäck har uppförts på mark som i detaljplanen är korsmarkerad och som enligt planbestämmelserna endast får bebyggas med uthus. I ett tillsynsärende beslutade nämnden, efter klagomål från grannar, att inte ingripa mot trädäcket. Mark- och miljööverdomstolen har, lika med mark- och miljödomstolen, bedömt att trädäcket är att anse som en anläggning och därmed utgör ett byggnadsverk samt att planen inte tillåter något annat byggnadsverk än uthus på marken. Eftersom trädäcket strider mot detaljplanen borde tillsynsärendet inte ha avslutats utan åtgärd.
MÖD 2017:40
Inrättande av gemensamhetsanläggning för väg ----- Mark- och miljööverdomstolen har funnit att det var av väsentlig betydelse för två fastigheter att få tillgång till en befintlig väg som gick över fastigheterna. Mark- och miljööverdomstolen har också funnit att båtnadsvillkoret var uppfyllt i fallet med hänvisning till att det är mer resurs- och kostnadseffektivt att flera fastigheter delar på kostnaderna för anläggande och underhåll av en gemensam väg jämfört med att de anlägger och underhåller egna utfartsvägar. Inrättandet av en gemensamhetsanläggning för vägen har inte ansetts strida mot egendomsskyddet.
MÖD 2017:41
Detaljplan ----- Samhällsbyggnadsnämnden i en kommun antog en detaljplan som möjliggjorde byggande av bostadshus. Under det samrådet yttrade sig kommunstyrelsen och tillstyrkte att planen antogs. Kommunstyrelsens yttrande fattades på delegation av ett kommunalråd. Samma kommunalråd var även vice ordförande i den kommunala stiftelse som skulle uppföra bostadshusen. Mark- och miljööverdomstolen fann att en jävssituation förelegat. Med hänsyn till att yttrandet inte var att anse som myndighetsutövning medförde undantaget i 6 kap. 27 § första stycket första meningen kommunallagen att nämndens planbeslut inte skulle upphävas på grund av jäv i samband med handläggningen.
MÖD 2017:42
Bygglov för gatukök ----- Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att det är förenligt med en detaljplan att bygga ett mindre gatukök inom ett område som enligt detaljplanen utgör en allmän plats, gatumark. Domstolen har vid bedömningen utgått från den allmänna platsens funktion inom det aktuella området.
MÖD 2017:43
Avvisad ansökan om avstyckning ----- En dom om bättre rätt till del av fastighet har inte kunnat läggas till grund för en ansökan om avstyckning när den åberopade köpehandlingen inte uppfyller jordabalkens formkrav.
MÖD 2017:44
Särtaxa ----- Mark- och miljödomstolen avgjorde målet, som bl.a. avsåg förutsättningar för tillämpning av särtaxa, med en lagfaren domare och ett tekniskt råd. Mot bakgrund av att utredningen i mark- och miljödomstolen varit av begränsad omfattning och med hänsyn till de frågor som domstolen haft att pröva, har Mark- och miljööverdomstolen funnit att det har varit tillräckligt att målet avgjorts av en lagfaren domare och ett tekniskt råd. Huvudmannen för va-anläggningen har i Mark- och miljööverdomstolen gett in och åberopat utredning till stöd för sin talan. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att målet, i den del det avser tillämpningen av bestämmelsen om särtaxa, är av indispositiv karaktär vilket medför att det finns större utrymme för att tillåta en ny utredning i Mark- och miljööverdomstolen. Mot denna bakgrund och med beaktande av att mark- och miljödomstolen inte har utrett parternas ståndpunkter fullt ut har Mark- och miljööverdomstolen ansett att det finns skäl att tillåt...
MÖD 2017:45
Lagligförklaring ----- En person hade ansökt om lagligförklaring av en damm som inte användes för vattenkraft eller liknande verksamhet. MÖD fann att dammen var en anläggning som syftade till att förändra vattnets djup och läge. Redan på denna grund ansåg MÖD att vattenanläggningen medförde att vattenverksamhet bedrevs. Prövningen borde därför gjorts på sådant sätt att det kunde föreskrivas ändamålsenliga villkor för både verksamheten och anläggningen. Frågan om lagligheten av vattenanläggningen borde enligt MÖD ha prövats tillsammans med en ansökan om tillstånd för vattenverksamheten. Någon tillståndsansökan fanns inte i målet och MÖD undanröjde därför beslutet om lagligförklaring och återförvisade målet till mark- och miljödomstolen för fortsatt handläggning.
MÖD 2017:46
Debitering av förrättningskostnad ----- Sakägare gjorde gällande att det träffats en muntlig överenskommelse med lantmäterimyndigheten om fast pris för förrättningen. Mark- och miljööverdomstolen har ansett att bestämmelsen om skriftligt anbud i 5 § förordningen (1995:1459) om avgifter vid lantmäteriförrättningar inte utesluter att en överenskommelse om fast pris kan ingås muntligt. Vid oenighet om vad som avtalats är det den som påstår att ett fast pris överenskommits som ska bevisa att så är fallet. Eftersom klaganden, mot lantmäteriets bestridande, inte visat att en överenskommelse om fast pris träffats, har Mark- och miljööverdomstolen avslagit överklagandet av debiteringsbeslutet.
MÖD 2017:47
Bygglov för förskola ----- Bygglov för förskola beviljades av byggnadsnämnden där detaljplanen för tomt för skola saknade reglering av hur nära en skolbyggnad kunde placeras tomtgräns samt högsta tillåtna byggnadshöjd för byggbar del och högsta tillåtna byggnadsarea. Placeringen av förskolan med en hög gavel 0,7 meter från gränsen till grannfastigheten har bedömts innebära betydande olägenhet för de boende i den byggnaden på grund av minskat ljusinsläpp, skymd utsikt och en känsla av instängdhet och insyn. Bygglovet har upphävts av Mark- och miljööverdomstolen eftersom en alternativ placering och utformning är möjlig som inte skulle begränsa den i detaljplanen tillåtna byggrätten på ett otillåtet sätt.
MÖD 2017:48
Upphävande av servitut ----- Efter bildandet av ett vägservitut har den tjänande fastigheten delats genom avstyckning och ett hus uppförts i närheten av servitutsvägen. Dessa omständigheter har inte ansetts utgöra sådana ändrade förhållanden som, enligt 7 kap. 5 § andra stycket fastighetsbildningslagen, kan motivera att servitutet upphävs.
MÖD 2017:49
Upphävande av detaljplan ----- Mark- och miljööverdomstolen har upphävt Vadstena kommuns beslut att anta en detaljplan eftersom ett genomförande av planen, nybyggnation av tre flerfamiljshus i slottsparken i Vadstena, kan medföra påtaglig skada på ett riksintresse för kulturmiljövården och då kommunens beslutsunderlag är bristfälligt eftersom det saknas en analys av vilka konsekvenser ett genomförande av planen kan få för fladdermöss som förekommer i planområdet.
MÖD 2017:50
Avvisat överklagande av startbesked ----- Fråga om klagorätt i mål om startbesked. Byggnadsnämnden har gett startbesked för uppförande av en s.k. attefallsbyggnad. Beslutet har överklagats av ett bolag i egenskap av ägare till grannfastigheten. Enligt 13 kap. 15 § PBL får endast sökanden och anmälaren överklaga ett sådant beslut. Länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen har avvisat överklagandet. MÖD har funnit att det överklagade startbeskedet rör en prövning av bolagets civila rättigheter och skyldigheter och att bolaget med stöd av artikel 6.1 i Europa-konventionen har rätt till domstolsprövning och återförvisat målet till länsstyrelsen.
MÖD 2017:51
Förbud mot doftsättning i galleria ----- En miljönämnd har förbjudit ett bolag att doftsätta entréer och toaletter i en centrumgalleria. Mark- och miljööverdomstolen har konstaterat att gallerian är en lokal för allmänt ändamål enligt 9 kap. 9 § miljöbalken. Domstolen har vidare funnit att vid bedömningen av om doftsättning är en olägenhet för människors hälsa ska hänsyn tas till personer som lider av sensorisk hyperreaktivitet, s.k. doftöverkänslighet. Utredningen i målet har ansetts ge stöd för att doftsättning kan medföra olägenhet för doftöverkänsliga personer. Även om utredningen inte med säkerhet har visat att komponenterna i den doftsättning som bolaget använt var sådana att de orsakade besvär, har domstolen funnit att redan risken för olägenhet medför att bolaget varit skyldigt att vidta åtgärder. Doftsättningen har inte heller ansetts som ringa eller tillfällig. Ett åtagande från bolaget att hålla vissa entréer och toaletter doftfria har inte ansetts som en tillräcklig försikt...
MÖD 2017:52
Tillstånd till enskilt avlopp ----- Med ändring av underinstansernas avgöranden har MÖD förklarat en CE-märkt enskild avloppsanläggning för BDT- och WC-vatten som uppfyller kraven på hög skyddsnivå tillåtlig. MÖD har vid avgörandet beaktat följderna av generell tillståndsgivning och ansett att om villkor på gällande serviceavtal ställs upp är anläggningen tillräckligt robust för att erbjuda tillräcklig rening (biokemisk syreförbrukning, fosfor och kväve) och därför anses tillåtlig i den aktuella recipienten.
MÖD 2017:53
Avvisad talan ----- En fastighetsägare yrkade i stämning till mark- och miljödomstolen förtida inlösen av fastigheten enligt lagen om byggande av järnväg. När järnvägsplanen vann laga kraft ändrades talan till inlösen av fastigheten. Eftersom det redan pågick en lantmäteriförrättning om fastighetsreglering för att genomföra järnvägsplanen avvisade mark- och miljödomstolen då talan enligt principen om litispendens. Mark- och miljööverdomstolen har endast ändrat beslutet avseende ersättning för rättegångskostnader och tillerkänt fastighetsägaren ersättning för hans rättegångskostnader.
MÖD 2017:54
Detaljplan för bl.a. nytt gårdshus för bostäder i stadsdelen Kungsholmen i Stockholms kommun ----- Området ligger mycket centralt i Stockholm och de boende har därför haft att räkna med att ett bostadshus uppförs på den idag öppna innergården relativt nära redan befintlig bebyggelse. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att den relativt stora olägenhet som de befintliga lägenheterna drabbas av i form av ökad insyn och minskat dagsljusinsläpp trots allt inte är betydande i den mening som avses i 2 kap. 9 § plan- och bygglagen.
MÖD 2017:55
Tillsynsärende avseende klagomål på ovårdad tomt ----- Mark- och miljööverdomstolen har funnit att 8 kap. 15 § plan- och bygglagen (2010:900), som stadgar att en tomt ska hållas i vårdat skick och skötas så att betydande olägenhet för omgivningen inte uppkommer, inte är tillämplig på trädrötter som trängt in på grannes fastighet.
MÖD 2017:56
Intervention och klagorätt gällande detaljplan ----- Mark- och miljööverdomstolen har konstaterat att en fastighetsägare inte har rätt att överklaga ett avgörande varigenom ett beslut att anta en detaljplan avseende den egna fastigheten upphävts och inte funnit det motiverat att utöka kretsen klagoberättigade genom att tillämpa rättegångsbalkens bestämmelser om intervention analogt. Ansökan om intervention har därför avslagits och överklagandet avvisats.
MÖD 2017:57
Strandskyddsdispens för hästhagar ----- Mark- och miljööverdomstolen har funnit att utnyttjandet av mark till bete för hästar utgör jordbruksverksamhet och att hagar som har en koppling till beteshållningen omfattas av undantagsregeln för jordbruket enligt 7 kap. 16 § 1 miljöbalken. Strandskyddsdispens har därför inte krävts.
MÖD 2017:58
Fastighetsreglering (servitut) alternativt anläggningsåtgärd berörande vissa fastigheter ----- Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att det saknas förutsättningar att bilda servitut eller inrätta gemensamhetsanläggning avseende en grannfastighets brandtrappa då väsentlighetsvillkoren i 7 kap. 1 § fastighetsbildningslagen respektive 5 § anläggningslagen inte varit uppfyllda.
MÖD 2017:59
Miljösanktionsavgift på grund av överträdelse av tidsintervall för läckagekontroll ----- Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att det funnits förutsättningar att påföra ett bolag en miljösanktionsavgift för varje applikation innehållande flourerade växthusgaser där föreskrivna tidsintervall för läckagekontroll inte följts.
MÖD 2017:60
Bygglov för fasadändring på terminalbyggnaden vid resecentrum i Uppsala kommun ----- Jernhusen Stationer AB ansökte om bygglov för att dels ersätta tre befintliga skjutdörrar på terminalbyggnaden vid resecentrum i Uppsala med tre karuselldörrar och förlänga befintliga skärmtak ovanför dessa dörrar, dels montera två slagdörrar på byggnaden. MÖD fastställde plan- och byggnadsnämndens beslut att avslå ansökan eftersom de sökta åtgärderna skulle innebära en förvanskning av såväl byggnaden i sig som stationsområdet och därför stred mot bestämmelsen i 8 kap. 13 § PBL om förbud mot förvanskning av byggnader och bebyggelseområden.
MÖD 2017:61
Utdömande av vite ----- Samhällsbyggnadsnämnden hade förelagt en fastighetsägare att dels riva ett olovligt uppfört garage, dels återställa de ursprungliga marknivåerna på fastigheten. I målet om utdömande av vite invände fastighetsägaren att garaget hade rivits och ersatts med ett förråd samt att det, med hänsyn till senare vidtagna åtgärder på fastigheten, inte längre var möjligt att återställa marknivåerna. MÖD fann att de åtgärder som vidtagits med garaget sammantagna måste betraktas som en genomgående ombyggnad och inte som en rivning och att föreläggandet i den delen därmed inte hade följts. MÖD fann vidare att fastighetsägaren hade haft faktisk möjlighet att återställa de ursprungliga marknivåerna vid tidpunkten för föreläggandets utfärdande och att han inte haft giltig ursäkt för sin underlåtenhet att följa föreläggandet. Även fråga om jämkning av vite.
MÖD 2017:62
Detaljplan för bostäder ----- En kommun har i detaljplan upphävt strandskyddet inom kvartersmark. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att en del av det område inom detaljplanen där strandskyddet upphävts inte tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Detaljplanen avsåg visserligen att tillgodose ett angeläget allmänt intresse. Den utredning som fanns i målet gav dock inte stöd för att intresset av att bygga bostäder inte kunde tillgodoses utanför strandskyddat område. Några andra särskilda skäl för att upphäva strandskyddet förelåg inte heller. Mot den bakgrunden hade det inte funnits förutsättningar att upphäva strandskyddet inom planområdet Mark- och miljööverdomstolen har därför upphävt detaljplanen.
MÖD 2017:63
Tillstånd till ökad avledning av vatten genom turbinerna i ett vattenkraftverk ----- Lasele kraftstation ligger i Ångermanälven, som är ett av Sveriges mest utbyggda älvsystem. Fallhöjden är 54 meter och en minimitappning är föreskriven med 100-200 liter/sekund. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att det inte finns någon reell risk för negativ påverkan på vattenförekomsternas status med en ökad avledning av vatten från 275 till 340 kubikmeter/sekund. Åtgärden äventyrar inte heller möjligheten att nå gällande miljökvalitetsnorm God ekologisk potential. Ett tillstånd till ökad avledning av vatten har också bedömts förenlig med miljöbalkens regler i övrigt. Några skadeförebyggande åtgärder har med hänsyn till nuvarande reglering inte bedömts motiverade. Mark- och miljööverdomstolen har också samma dag meddelat dom i mål nr M 2650-16 rörande avledning av vatten genom turbinerna i Långbjörn, som är den kraftstation som ligger närmast uppströms i förhållande till Lasele kraftstation.
MÖD 2017:64
Förlängd nätkoncession för linje enligt ellagen ----- Mark- och miljööverdomstolen har upphävt ett villkor i koncessionsbeslutet om framförande av maskiner på våtmarker, då sådan verksamhet omfattas av miljöbalkens regler om bl.a. samråd i 12 kap. 6 §. Det är i detta fall inte miljömässigt motiverat att föreskriva ett sådant villkor i koncessionsbeslutet och det är även mer lämpligt att de tillsynsmyndigheter som har lokalkännedom beslutar om försiktighetsmått och utövar den operativa tillsynen. Mark- och miljööverdomstolen har samma dag meddelat domar i flera mål rörande denna fråga, se även mål nr M 9393-16, M 9395-16 och M 9397-16.
MÖD 2017:65
Dispens från biotopskyddsbestämmelserna för borttagande av stenmur ----- Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att det finns särskilda skäl enligt 7 kap. 11 b § miljöbalken för dispens att ta bort stenmur från åkermark. Jordbruksverket har utvecklat ett beräkningsverktyg för dispensprövningen som ska bidra till att standardisera tillämpningen. Enligt Mark- och miljööverdomstolen finns det ofta skäl att vara försiktig med att ensamt lägga beräkningsverktygets resultat till grund för bedömningen. Beräkningsverktyget ger en indikation på om förutsättningarna för dispens är uppfyllda men den slutliga prövningen måste alltid ske genom en saklig bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet. När det gäller bedömningen av den företagsekonomiska nyttan av åtgärden kan beräkningsverktyget ofta ge god ledning men det finns anledning att vara försiktig då resultaten i beräkningsmodellen är beroende av vilka ingångsvärden som används och dessa kan i vissa fall vara baserade på skönsmässiga...
MÖD 2017:66
Föreläggande att söka tillstånd för vattenverksamhet ----- I ett tillsynsärende förelade länsstyrelsen ett bolag vid vite att inom viss tid ansöka om tillstånd för vattenverksamhet vid vattenkraftverk. Om bolaget inte följde föreläggandet förbjöds fortsatt verksamhet. Bolagets inställning var att det inte hade rådighet över vattnet där verksamheten bedrevs. Mark- och miljööverdomstolen har ansett att det inte fanns skäl att förelägga bolaget ansöka om tillstånd. Eftersom bolaget med en sådan inställning i fråga om rådigheten inte kunde få en tillståndsprövning till stånd, var föreläggandet om att söka tillstånd inte meningsfullt. I en sådan situation kunde det inte heller krävas att ett förbud mot fortsatt verksamhet föregåtts av ett sådant föreläggande. Mark- och miljööverdomstolen har inte ändrat mark- och miljödomstolens beslut att upphäva föreläggande.
MÖD 2017:67
Anmälan om vattenverksamhet ----- En anmälningspliktig vattenverksamhet får påbörjas tidigast åtta veckor efter det att anmälan gjorts, om inte tillsynsmyndigheten bestämmer något annat. I aktuellt fall har länsstyrelsen inte bestämt annat inom de åtta veckor som följde på anmälan. Länsstyrelsen har efter det att åttaveckorsfristen löpt ut och inom ramen för anmälningsärendet förbjudit verksamhetsutövaren att påbörja vattenverksamheten i enlighet med anmälan. Att de åtta veckorna passerat utan beslut från länsstyrelsen om att ändra tidsfristen innebär enligt Mark- och miljööverdomstolens mening att länsstyrelsen inte längre haft möjlighet att inom ramen för anmälningsärendet förbjuda verksamheten. Länsstyrelsens beslut har därför upphävts.
MÖD 2017:68
Ersättning enligt naturvårdslagen ----- Ett av en kommun beslutat naturreservat från år 1998 innehåller bl.a. föreskrift om att det krävs tillstånd att uppföra helt ny byggnad. Efter det att kommunen nekat uppförande av två nya boningshus på en fastighet där det i dag finns några mindre enklare fritidshus har det gjorts en ansökan om ersättning från kommunen. I första hand åberopas 31 kap. miljöbalken alternativt naturvårdslagen och i andra hand 2 kap. 15 § regeringsformen (RF) alternativt Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna EKMR). Ansökan om ersättning har inte gjorts av fastighetsägaren utan av ett bolag till vilket fastighetsägaren har överlåtit sin ersättningsfordran. Mark- och miljödomstolen har avslagit yrkandet om ersättning och funnit att vardera parten jämlikt 25 kap. 6 § miljöbalken ska stå sina egna rättegångskostnader. Efter överklagande har Mark- och miljööverdomstolen funnit följande: 1. Ramen för prövningen utgö...
MÖD 2017:70
Föreläggande att bestämma verksamhetsområde för dagvatten ----- Utredningen har inte ansetts ge stöd för att det föreligger sådana hälso- eller miljöskäl som förutsätts för att en kommun ska vara skyldig att omhänderta dagvatten i ett område med samlad bebyggelse genom en allmän va-anläggning.
MÖD 2017:71
Skadestånd ----- Ett utsläpp av transformatorolja har skett på en fastighet där Trafikverket bedriver järnvägsverksamhet. Oljeutsläppet har orsakat en störning i form av en markförorening då olja har spridit sig i markprofilen. Oljepåverkan har även konstaterats i flera av de grundvattenrör som har inrättats efter olyckan, och det står därigenom klart att markföroreningen har övergått i en grundvattenförorening. Oljeläckaget har skett inom vattenskyddsområde för kommunens vattentäkt. Även om det inte är klarlagt hur långt oljan har spridits med grundvattnet har det förelegat en risk för spridning av föroreningen till vattentäkten, vars tillrinningsområde ligger i grundvattnets strömningsriktning från olycksplatsen. Kommunen har som huvudman för vattenförsörjningen en skyldighet att säkerställa vattnets kvalitet och måste därmed också förväntas att vidta skadeförebyggande och skadebegränsande åtgärder för att skydda vattentäkten. Det kan inte förväntas att den som ansvarar för vattentäk...