Arbetstillstånd är en förutsättning för att en utlänning ska få arbeta i Sverige och unionsföreträdet ska respekteras även om utlänningen åberopar företrädesrätt till anställning enligt lagen om anställningsskydd. Annonseringen av en anställning avbryts när ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd kommer in till Migrationsverket.
En svensk medborgare kan inte vara anknytningsperson enligt 5 kap. 3 § första stycket 4 utlänningslagen eftersom det direkt av lagtexten framgår att anknytningspersonen ska vara utländsk medborgare.
En utlänning som ansökt om Schengenvisering enligt bestämmelserna i viseringskodexen har under en tidigare vistelse i Sverige med visering beviljats uppehållstillstånd med stöd av utlänningslagens regler om förlängning av ett pågående besök. Den omständigheten innebär inte i sig att det finns rimliga tvivel på utlänningens avsikt att lämna medlemsstaternas territorium innan den sökta viseringen löper ut eller tillförlitligheten hos dennes utsagor.
Det våld och de andra övergrepp som barn riskerar att utsättas för i ett land är av sådan karaktär att detta måste anses utgöra omänsklig eller förnedrande behandling. På grund av omfattningen av övergreppen och situationen i landet samt när barnet saknar föräldrar, släkt eller annat nätverk liksom lokalkunskap om landet finns det en sådan individuell och specifik risk för att barnet utsätts för övergrepp att alternativ skyddsstatusförklaring ska beviljas.
En utlänning som tidigare bl.a. har vistats illegalt i Sverige och sökt asyl i felaktig identitet har vid ansökan om svenskt medborgarskap nekats dispens från kravet på fem års hemvist trots att han uppfyller de kriterier som enligt praxis i regel medför att dispens ges (tre års hemvist och två års äktenskap med en svensk medborgare).
Vid bedömningen av om uppehållstillstånd bör beviljas en utlänning som gör gällande att han eller hon har sin försörjning ordnad på annat sätt än genom anställning måste en sammanvägning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet göras. Vid bedömningen måste alltid prövas om utlänningen tillhör den personkrets som omfattas av bestämmelsen. Kravet på ordnad försörjning innebär att utlänningen ska kunna visa dels att han eller hon kan tillgodose sina egna behov med god marginal, dels att försörjningen är varaktigt tryggad.
Om utgången i målet är beroende av tillförlitligheten av de uppgifter som den enskilde lämnat, är utrymmet för att inte hålla muntlig förhandling om sådan begärts mycket begränsat
Dispens från kravet på styrkt identitet vid ansökan om svenskt medborgarskap kan medges när det inte rimligen kan krävas av den sökande att denne uppsöker sitt hemlands ambassad eller reser till hemlandet för att skaffa giltig passhandling och det inte heller finns andra möjligheter för denne att styrka sin identitet.
En asylsökande som tjänstgjort som läkare inom sitt lands säkerhetstjänst har ansetts ha ett sådant individuellt ansvar för de brott mot mänskligheten som begåtts där att han är utesluten från internationellt skydd. Handlingarna har också ansetts utgöra ett sådant hot mot allmän ordning och säkerhet i Sverige att uppehållstillstånd inte kan beviljas på grund av anknytning.
Av landinformation framgår att den som lämnar Eritrea illegalt och håller sig undan från nationaltjänstgöringen blir bestraffad och då utsätts för skyddsgrundande behandling. Detta får anses innebära att man riskerar förföljelse på grund av en tillskriven politisk uppfattning och personen är därför flykting.
Äktenskap med en medborgare i ett tredjeland utgör en sådan anknytning till det landet att det är rimligt för den asylsökande att resa dit, trots att den sökande inte tidigare har vistats i landet.
När det finns en uppgift om att en asylsökande har lämnat landet måste Migrationsverket ha tillräckligt underlag för att kunna ta ställning till om det finns förutsättningar för att skriva av asylärendet.
För att en begäran om offentligt biträde ska kunna avslås i mål som rör överklagande av Migrationsverkets beslut om statusförklaring krävs att det ska stå klart utan en närmare prövning i det enskilda fallet att det inte finns förutsättningar för att bevilja skyddsstatusförklaring. När en mer individuell bedömning av skälen måste göras för att avgöra frågan om skyddsstatus kan det inte anses uppenbart att överklagandet kommer att avslås.
Vid prövningen av om ett återreseförbud ska upphävas bör en helhetsbedömning av omständigheterna göras där intresset av att upprätthålla förbudet får vägas mot intresset för utlänningen att återvända till Sverige. Att ett återreseförbud har meddelats i samband med ett beslut om avvisning med omedelbar verkställighet och inte på grund av utlänningens agerande, är omständigheter som kan medföra att förbudet upphävs när utlänningen uppfyller förutsättningarna för att beviljas ett uppehållstillstånd på grund av arbete.
En utlänning som har permanent uppehållsrätt i Sverige har en sådan stark rätt att vistas här att det är möjligt att bevilja uppehållstillstånd på grund av anknytning till den personen.
En asylansökan från en person som har beviljats skyddsstatus i en annan EU-stat ska inte avvisas utan prövas i sak om Migrationsverket samtidigt som denna ansökan handläggs också prövar en asylansökan för sökandens barn och barnet beviljas permanent uppehållstillstånd som flykting i Sverige.
En viss fördröjning av ett ärendes handläggning kan inte anses vara särskilda skäl för att frångå en utlännings önskemål om att ett visst offentligt biträde ska förordnas.
Vid bedömningen av vad som är skälig ersättning till ett offentligt biträde för utlägg ska beaktas både om utlägget avser en kostnad som uppdraget har krävt och om kostnaden är rimlig. Ersättning för utlägg avseende tolkkostnader som uppdraget har krävt måste åtminstone ersättas med det belopp som motsvarar minsta bokningsbara tolktid.
Om en asylsökande som ska överföras enligt Dublinförordningen tas i förvar först efter det att den mottagande medlemsstaten har accepterat återtagandet, får förvaret bestå i högst två månader.
En utlänning som har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige för att arbeta under fyra år har saknat tjänstepensions- och sjukförsäkring under en del av den första tillståndsperioden. Vid en helhetsbedömning av anställningsvillkoren under de tidigare tillståndsperioderna har förutsättningarna för permanent uppehållstillstånd bedömts vara uppfyllda.
En utlänning har haft tidsbegränsat arbetstillstånd under två år och har under en del av denna period haft en lön som understigit kollektivavtalsenlig lön. Vid prövningen av en ansökan om förlängning av arbetstillståndet har han efter en helhetsbedömning av anställningsvillkoren bedömts uppfylla de grundläggande villkoren för arbetstillstånd under den tidigare tillståndperioden.
Innan en tredjelandsmedborgare beviljas en Schengenvisering måste en kontroll göras av om alla medlemsstater erkänner den aktuella resehandlingen för införande av visering. Att en sådan kontroll har gjorts måste framgå av handlingarna.
Den omständigheten att en annan EU-stat har beviljat en utlänning status som subsidiärt skyddsbehövande utgör inte hinder för svenska myndigheter att, efter prövning av skyddsbehovet i förhållande till hemlandet, besluta att verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning ska ske genom att utlänningen sänds till sitt hemland.
En utlännings ansökan om uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå ska prövas i sak även om utlänningen inte uppfyller en eller flera av de i 16 e § tillfälliga lagen uppställda förutsättningarna. Migrationsverket är därför skyldigt att ta upp en sådan ansökan till prövning i sak och inte avvisa den.
Migrationsverket har inte visat att det har funnits synnerlig anledning att anta att en asylsökande under sin militärtjänstgöring har gjort sig skyldig till brott mot mänskligheten. Han har därför inte ansetts utesluten från att anses som flykting.