Tingsrättens underlåtenhet att inhämta erforderlig utredning i påföljdsfrågan har ansetts utgöra rättegångsfel som inte utan väsentlig olägenhet kan avhjälpas i hovrätten.
I mål om våld mot tjänsteman m.m. har tingsrätten funnit att saken kunnat utredas tillfredställande och avgjort målet trots att den tilltalade, som förnekat brott, ej varit närvarande. Målet har återförvisats till tingsrätten.
Bestämmelsen i 3 kap. 25 § trafikförordningen (1998:1276), som uppställer krav på placering av fordon i visst körfält vid sväng i vägkorsning, är inte tillämplig vid färd genom en cirkulationsplats med flera av- och tillfarter. Istället gäller allmänna trafikregler i den mån särskilda anvisningar på platsen inte anger annat. Körfältsvägvisare och körfältspilar anger lämplig färdväg men är inte bindande för vilket körfält som ska användas vid färden.
När en person som varit frihetsberövad under beaktansvärd tid döms till samhällstjänst, bör alternativstraffet bestämmas enligt straffvärdet men antalet timmar samhällstjänst med beaktande av tiden för frihetsberövandet.
En tilltalad har gjort sig skyldig till brottslighet med ett samlat straffvärde motsvarande fängelse tre månader. Av denna brottslighet är ett brott, vilket har ett straffvärde motsvarande fängelse två månader, av sådan art att påföljden för det brottet i första hand bör bestämmas till fängelse, en presumtion som dock kan brytas om en villkorlig dom kan förenas med samhällstjänst. Avseende brottsligheten i övrigt saknas skäl för fängelse. Påföljden har bestämts till villkorlig dom. Den villkorliga domen har med stöd av grunderna för 30 kap. 3 § andra stycket brottsbalken förenats med dels samhällstjänst, dels dagsböter. Antalet timmar för samhällstjänsten har bestämts till 75, motsvarande fängelse två månader. Antalet dagsböter har bestämts till 50, motsvarande fängelse två månader. Alternativstraffet har bestämts till fängelse tre månader.
Ett ombud som vid tingsrätten skrivit svaromål på engelska språket och därvid angett sig ha problem med bemästrandet av svenskt juridiskt språk samt gett in inlagor på norska språket har inte ansetts behärska svenska språket och därmed avvisats som ombud.
På grund av ändringar som hade gjorts i yrkestrafikförordningen har det ansetts strida mot legalitetsprincipen att döma till ansvar för en körning som angavs ha skett i strid med vissa tidigare, av Vägverket utfärdade, föreskrifter.
Hyresnämndsmål. Fråga om tillämpningen av 9 kap. 16 § bostadsrättslagen (1991:614) avseende föreningsstämmas beslut om uppförande av uteplatser. Hovrätten har funnit bestämmelsen, som enligt sin ordalydelse avser förändring av lägenhet, även tillämplig i fråga om ianspråktagande av delar av en gemensam gård där enskilda bostadsrättshavare utför tillbyggnadsarbetet.
Åtal för hastighetsöverträdelse har ogillats på grund av att platsprotokollet från mätningen som skett med laser saknat föreskriven uppgift om mätkontrollantens position.
En tilltalad har, med hänsyn till de speciella omständigheter som förelegat, tillerkänts ersättning av allmänna medel för sina inställelsekostnader enligt 21 kap. 12 § rättegångsbalken trots att den tilltalades ekonomiska underlag översteg gränsen för när ersättning för inställelse brukar beviljas.
Godkännande av föreläggande av ordningsbot - avseende brukande av personbil trots att körförbud rådde för fordonet - har undanröjts då det inte kunde anses som en giltig viljeförklaring och inte heller ansågs stå i överensstämmelse med lag.
I två fall av djurplågeri, där gärningsmännen uppsåtligen utsatt två kaniner för otillbörligt lidande genom att i det ena fallet antända djuret och i det andra fallet bl.a. hetsa en hund mot det har hovrätten ansett straffvärdet för respektive gärning motsvara fängelse sex månader.
En konsument har ingått ett abonnemangsavtal på bestämd tid med en näringsidkare. I avtalet har föreskrivits att det förlängs med ett år om det inte sägs upp skriftligen av konsumenten senast två månader före avtalstidens utgång. Avtalsvillkoret har ansetts oskäligt och har lämnats utan avseende.
Föreslagen offentlig försvarare har meddelats positivt förhandsbesked i frågan om ersättningen för försvararuppdraget även ska omfatta rätt till uppkomna merkostnader på grund av att försvararen har sin verksamhet på annan ort än den där den handläggande domstolen är belägen.
Två personer har som styrelseledamot, först den ene, sedan den andre, drivit ett aktiebolag med ett aktiekapital om 100 000 kr. Bolaget har inte bedrivit någon annan verksamhet än att föra en skadeståndsprocess, grundad på en av förvaltaren överlåten eventuell rätt till skadestånd, mot styrelseledamoten i ett aktiebolag, som tidigare försatts i konkurs. Bolaget förlorade processen och ålades att betala sammanlagt över en halv miljon kr i ersättning för rättegångskostnader. Därefter försattes bolaget i konkurs utan några tillgångar. Vem som ägde bolaget har inte gått att utröna. Båda styrelseledamöterna har ålagts personligt betalningsansvar för bolagets skuld avseende nämnda rättegångskostnader enligt principerna för s.k. ansvarsgenombrott.
Tingsrätten har i ett ordinärt tvistemål försummat att döma ut ränta på rättegångskostnad. Borgenärens yrkande i mål om verkställighet av domen att denna likväl skulle avse även räntan har avslagits.
Efter återförvisning av mål till arrendenämnden i tvist om villkorsändring bör - eftersom arrendenämnden är förhindrad att ålägga en part att ersätta motpartens rättegångskostnad i en sådan process - hovrätten besluta om fördelning av rättegångskostnaderna i hovrättsprocessen.
Ansvar för tjänstefel för en chef inom socialtjänsten som, vid tillämpning av lagen om vård av missbrukare i vissa fall, för sent inlett utredning och för sent vidtagit åtgärder för ett omedelbart omhändertagande av en man med tungt narkotikamissbruk.
En person har dömts för misshandel av en f.d. sambo i hennes bostad och för i samband därmed förövad skadegörelse avseende henne tillhöriga inventarier. Kränkningsersättning enligt 2 kap. 3 § skadeståndslagen (1972:207) har utgått för båda brotten.
Olovlig framställning av 21,1 gram cannabis med låg THC-halt har bedömts som narkotikabrott av normalgraden. Påföljden har bestämts till fängelse. Även fråga om bevisvärdet av en av ett polisbefäl upprättad handling, vari intygas att ett visst beslag utgör hasch.
Fråga om en domares agerande och uttalande i samband med enskilda förlikningsdiskussioner har varit ägnade att rubba förtroendet för domarens opartiskhet i målet.
Förare av polisbil, som dagtid på gator i centrala Stockholm med påslagna sirener och blåljus förföljt en undflyende personbil, har åtalats för tjänstefel. Handlandet, som bedömts innefatta viss oaktsamhet, har befunnits utgöra en gärning som är att anse som ringa varför åtalet ogillats.
Hyresnämndsmål. Hyresvärdens planerade förbättringsarbeten, som enligt uppgift kommer att medföra en hyreshöjning på 85 kr per månad, har ansetts ha en obetydlig inverkan på lägenhetens bruksvärde. Arbetena har därför inte krävt tillstånd.
Tilltalad, som inställt sig till huvudförhandling i hovrätten, har fått avslag på begäran om ersättning av allmänna medel för resa i samband med inställelsen då begäran framställts först efter det att handläggningen i hovrätten avslutats.
För innehav och transport av 6 580 gram amfetamin har tingsrätten dömt till fängelse i åtta år. Hovrätten har satt ned strafftiden till sex år med hänvisning till bl.a. vad Högsta domstolen anfört i en dom från den 16 juni 2011 i mål B 5412-10 om behovet av en mer nyanserad straffmätning i mål om grov narkotikabrottslighet.
Identifikationsbevisning - i form av målsägandenas utpekanden av den tilltalade med hjälp av ett fotografi från Facebook på internet - har ansetts inte kunna leda till fällande dom.
Den för åklagaren avgörande bevisningen i ett mål utgjordes av ett vittnesförhör. Trots den tilltalades invändning tillät tingsrätten telefonförhör. Hovrätten har undanröjt tingsrättens dom på grund av rättegångsfel och återförvisat målet.
En man avled och efterlämnade som dödsbodelägare sin hustru och ett barn från ett tidigare äktenskap. Mannen och hustrun hade träffat avtal om bodelning som innebar att giftorättsgodset delades lika och att hustrun från mannen tillskiftades en bostadsrätt och hälften av bohaget som hörde till bostadsrätten. Två dagar senare upprättade makarna ett äktenskapsförord som innebar att bostadsrätten med tillhörande bohag och ett tillgodohavande på ett bankkonto blev hustruns enskilda egendom medan giftorättsgemenskap skulle råda i övrigt mellan makarna. Några månader senare upprättade makarna ett inbördes testamente med sekundosuccession. Rättshandlingarna har inte ansetts utgöra ett förfarande som vid tillämpningen av 7 kap. 4 § ärvdabalken ska jämställas med gåva.
Part, som fått fullt bifall till sina yrkanden i tingsrätten, har i ärende om överflyttning av barn enligt lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn tillåtits att överklaga med ett nytt yrkande om att barnen skulle hämtas genom polismyndighetens försorg.
Fråga om skadegörelse som begåtts nattetid och riktat sig mot målsägandens hem inneburit att en sådan allvarlig kränkning uppkommit som ger rätt till skadestånd.
Återkrav av arbetslöshetsersättning har ansetts inte röra sig om en konsumentfordran, varför tioårig preskriptionstid har ansetts gälla enligt preskriptionslagen.
Hovrätten har funnit att det vid stämningsmannadelgivning, när delgivningsmottagaren inte tagit emot handlingen som ska delges, inte varit olämpligt att lämna handlingen i en personbil.
En 13 år och 8 månader gammal flicka som haft frivilligt samlag med en 15 år och 4 månader gammal pojke har tillerkänts skadestånd för kränkning. Pojken har dömts till ansvar för sexuellt utnyttjande av barn.
En person som har dömts till fängelse i tio år för grovt narkotikabrott och som saknar erfarenhet av juridiskt arbete har inte ansetts kunna vara ombud i ett tvistemål som inte är helt enkelt.
Användning av förenklad delgivning har ansetts olämpligt när personen som skulle delges erhållit information om att han skulle delges genom vanlig delgivning.
Begreppet ”utländsk medborgare” i 1 § lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader har ansetts inte omfatta den som vid sidan av ett utländskt medborgarskap även har svenskt medborgarskap.
Arbetsgivare har vid betalning av allmänt skadestånd innehållit viss del av beloppet som preliminärskatteavdrag. Hovrätten har funnit att skatteavdraget tillsammans med den inbetalning som gjorts innebär att arbetsgivaren har fullgjort sin betalningsskyldighet enligt domen på sådant sätt att hinder mot verkställighet förelåg hos Kronofogdemyndigheten.
Eftersom skälig anledning anta att syftet med en företagsrekonstruktion inte skulle kunna uppnås saknades - och då övriga förutsättningar för rekonstruktion var uppfyllda - beslutade hovrätten, med ändring av tingsrättens avgörande, att företagsrekonstruktion skulle inledas.
Fråga om beviskrav i mål om förverkande. Även fråga om tappande part vid tingsrätten - utan att klaga i huvudsaken - har rätt till ersättning för rättegångskostnader där när huvudsaken ändras i hovrätten.
En personbil, som inhandlats i Tyskland, fick efter registrering i Sverige svenska registreringsskyltar. Personbilen har därefter brukats i Sverige med de ursprungliga tyska registreringsskyltarna. Detta har inte ansetts innebära fara i bevishänseende varför ett åtal för brukande av falskt märke har ogillats.
Fråga om straffvärde, påföljdsval och straffmätning vid olovlig befattning med falska pengar och häleribrottslighet som tar sikte på befattning med missfärgade sedlar som härrör från allvarlig tillgreppsbrottslighet.
En ansökan om rättslig hjälp enligt lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål har avslagits då grunden för begäran om beslag har varit att säkerställa det allmännas och målsägandes krav på ersättning i ett brottmål. Begäran har ansetts sakna laglig grund.
Vid beräkning av det s.k. förbehållsbeloppet enligt 12 kap. 16 § tredje stycket föräldrabalken har ansetts att det, när det gäller den enskildes förvärvsinkomster, är den taxerade förvärvsinkomsten som avses med inkomstbegreppet enligt bestämmelsen, vilket innebär att grundavdrag enligt 63 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) inte ska beaktas vid fastställandet av den enskildes inkomst.
Straffmätning i mål om grov misshandel. Straffvärdet har reducerats med hänsyn till att den tilltalade haft starkt nedsatt förmåga att kontrollera sitt handlande. Även fråga om angivelse kan anses vara frivillig när den tilltalade först lämnat sitt erkännande till en terapeut som haft anmälningsskyldighet och betydelsen av sådan angivelse för straffmätningen.
Sedan en gäldenär erlagt full betalning för konkursfordringen och sökanden återkallat konkursansökningen har ärendet skrivits av. Sökandens yrkande om ersättning för rättegångskostnader har lämnats utan bifall.
Fråga om påföljd och utvisning när det gäller EU-medborgare som dömts för grov stöld i form av bostadsinbrott; särskilt angående betydelsen av återfall i brott.