Arbetsdomstolen har i en tidigare dom funnit att den part som i ett kollektivavtal fört in ett begrepp som är vedertaget inom avtalsområdet men gett begreppet en annan innebörd än den vanliga står risken för den oklarhet som har uppkommit vid tolkningen av kollektivavtalet i detta hänseende. Arbetsdomstolen har nu funnit bl.a. att parternas tillämpning av kollektivavtalet i tiden efter den tidigare domen inte ändrat betydelsen av det vedertagna begreppet i kollektivavtalet.
Målet gällde brott mot förhandlingsskyldigheten, fordran på lön m.m. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
Vid ett företag bedrevs arbete bland annat i tvåskift. I samband med påskhelgen 2004 utfördes inget arbete på långfredagen eftersom det var en helgdag. Förmiddagsskiftet fick därigenom en kortare arbetstid än normalt den veckan medan eftermiddagsskiftet arbetade full veckoarbetstid. Fråga om de arbetstagare som tillhörde eftermiddagsskiftet var berättigade till kompensation för detta enligt det tillämpliga kollektivavtalet.
En arbetsplats var försatt i blockad av SEKO. På arbetsplatsen arbetade arbetstagare som var medlemmar i Byggnadsarbetareförbundet. Arbetstagarna lade ned arbetet. Arbetsdomstolen finner att oavsett om arbetstagarna hade en rätt att stå neutrala i konflikten eller ej utgjorde avdelningens uppmaning att lägga ned arbetet en stridsåtgärd och att eftersom något beslut om sympatiåtgärd ej hade fattats var stridsåtgärden olovlig. Även fråga om förbundet bl.a. genom vissa uttalanden från förbundets sida var jämte avdelningen ansvarig för den vidtagna olovliga stridsåtgärden.
En processoperatör med skiftgång omplacerades av personliga skäl till arbete på dagtid som driftstekniker. I målet uppkommer frågor dels om omplaceringen utgjort en föreningsrättskränkning, dels om det förelegat godtagbara skäl för omplaceringen.
En arbetstagare på ett försäkringsbolags avdelning för s.k. back-office har dels ringt ett stort antal privata samtal på arbetsgivarens bekostnad, bl.a. till utlandet och till mobiltelefoner, dels vid ett tillfälle lämnat arbetsplatsen före arbetstidens utgång trots att arbetsgivaren hade avslagit hennes begäran om att få vara ledig. Fråga om det har förelegat saklig grund för uppsägning.
En arbetstagare har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist. Arbetsdomstolen har funnit att arbetstagaren, som är bosatt i Uppsala, haft godtagbar anledning att avböja ett erbjudet arbete i Åre. Under sådant förhållande har turordningsbestämmelserna i 22 § anställningsskyddslagen blivit tillämpliga. Domstolen har vid tillämpningen av 22 § anställningsskyddslagen funnit att två av arbetsgivarens kontor utgjort en och samma driftsenhet med hänsyn till hur kontoren förhåller sig geografiskt till varandra.
Två arbetstagare har sagts upp på grund av arbetsbrist då arbetsgivaren lade ned sin verksamhet på orten. Under uppsägningstiden erbjöds, sökte och tillträdde arbetstagarna anställningar hos samma arbetsgivare men på en annan ort. Arbetstagarna hade tidigare, i enlighet med en överenskommelse i form av kollektivavtal, haft personliga lönetillägg. Fråga har uppkommit dels om överenskommelsen innebär att arbetstagarna har rätt att behålla sina personliga tillägg så länge de är oavbrutet anställda hos samma arbetsgivare, dels om arbetstagarna har erhållit nya anställningar eller har kvar sina gamla anställningar.
Målet gällde lönefordran m.m. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål
Målet gällde fordran på lön. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål
I ett anställningsavtal om tidsbegränsad anställning mellan ett bolag och dess verkställande direktör fanns bl.a. en bestämmelse om att den verkställande direktören ”vid uppsägning eller avsked” från bolagets sida inte längre skulle ha rätt till vissa avtalade förmåner. I tvist rörande tolkningen av denna bestämmelse uppstod bl.a. fråga om rätten till uppsägning var inskränkt på visst sätt samt om bestämmelsen skulle anses innebära att den verkställande direktören förlorade rätten till de aktuella förmånerna under uppsägningstid om han under denna blev arbetsbefriad. Arbetsdomstolen har funnit att den verkställande direktören inte hade rätt till de omtvistade förmånerna.
Målet gällde förhandlingsvägran m.m. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
Fråga om det förelegat grund för avskedande av tre arbetstagare som haft anställning vid en chokladfabrik. Arbetsdomstolen finner det inte visat att arbetstagarna känt till eller förstått att de i strid med interna regler hämtat godis på lagret, varför grund för avsked eller uppsägning inte förelegat. Skäl föreligger att kritisera en av arbetstagarna för att utan lov ha hämtat kasserad datautrustning på lagret men domstolen finner att agerandet inte varit av så allvarlig beskaffenhet att det kan motivera ett avskedande eller en uppsägning. Även fråga om storleken av det allmänna skadeståndet.
Ett antal personer har ostridigt utfört arbete för ett bolags räkning vid två av bolagets arbetsställen. Fråga om personerna är att anse som arbetstagare hos bolaget eller om de varit inhyrd arbetskraft och därmed inte arbetstagare hos bolaget.
Sedan en arbetstagare sagts upp från sin anställning med stöd av en så kallad avtalsturlista, genomförde bolaget en förhandling på lokal nivå med arbetstagarens fackliga organisation, som saknade kollektivavtal med bolaget. Därefter genomfördes även en förhandling på central nivå, utan att frågan om preskription berördes. Organisationen väckte därefter talan med yrkande om skadestånd på grund av föreningsrättskränkning. Arbetsgivarparterna invände att preskription skett. Arbetsdomstolen har funnit att bolaget visserligen fullgjort sin förhandlingsskyldighet efter endast en förhandlingsomgång, men genom sitt handlande får anses ha medgett en förlängning av preskriptionsfristen. Talan har emellertid befunnits preskriberad eftersom den väckts när mer än en månad förflutit sedan den centrala förhandlingen avslutades.
I målet, som rör bl.a. frågan om en arbetsgivare inför vissa beslut i verksamheten har följt gällande kollektivavtal om samverkan, har invänts att talan gått förlorad till följd av preskription. Avgörande för preskriptionsfrågan är vid vilken tidpunkt den centrala tvisteförhandlingen avslutades.
Fråga om ett byggföretag gjort sig skyldigt till brott mot en ackordsöverenskommelse och mot regler i byggnadsavtalet genom att anlita underentreprenörer för arbeten som omfattades av ackordsöverenskommelsen.
Ett elinstallationsföretag A utförde löpande underhållsarbeten för ett större företag B i processindustrin. B begärde att A skulle utföra ett installationsarbete i anslutning till ett driftsavbrott under påskhelgen. B:s begäran innebar att A skulle tillhandahålla fyra montörer som skulle utföra arbetet den aktuella dagen med början kl. 06.00. Eftersom den ordinarie arbetstiden enligt installationsavtalet började kl. 07.00 innebar detta att de fyra montörerna skulle arbeta på övertid under en timme. Den lokala fackliga organisationen gällande att montörerna inte var skyldiga att utföra arbete på övertid och utövade tolkningsföreträde för sin uppfattning. A bröt igenom tolkningsföreträdet genom att ändå beordra arbetet, som också kom att utföras med början kl. 06.00. I målet uppkommer följande frågor: - 1. Är ett av arbetsgivarsidan framställt fastställelseyrkande rörande de fyra montörernas arbetsskyldighet otillåtet enligt 4 kap. 6 § arbetstvistlagen? - 2. Har den lokala fackliga organ...
En arbetstagare har - direkt efter att en företrädare för arbetsgivaren handgripligen tagit tag i arbetstagarens händer för att försöka få upp dem ur byxfickorna - uppgett att han fått ont i magen och gått hem. Arbetstagaren har därefter varit sjukskriven fram till dess att han tillträdde en anställning hos en annan arbetsgivare. Arbetsdomstolen har funnit att arbetstagaren inte blivit avskedad eller haft fog för att anse detta men att hans frånträdande från sin anställning skall jämställas med ett avskedande från bolagets sida utan någon giltig grund.
Till ett kollektivavtal har parterna fogat en bilaga benämnd entreprenörsbilagan. När ett bolag planerade att lägga ut viss verksamhet på entreprenad avgav arbetstagarorganisationen en vetoförklaring, under åberopande av 39 § medbestämmandelagen, mot den tilltänkta åtgärden. Arbetstagarorganisationen gjorde gällande att den tilltänkta entreprenaden stred mot entreprenörsbilagan. Fråga har uppkommit dels om arbetstagarorganisationen utan grund utnyttjat sin vetorätt, dels om bolaget genom att genomföra den planerade entreprenaden gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott.
Tvist om huruvida en arbetstagare sagt upp sig eller om anställningen består. Arbetsdomstolen har funnit att arbetsgivaren hade fog för sin uppfattning att arbetstagaren sagt upp sig och att arbetstagaren inte visat att han vidtagit åtgärder för att undanröja eventuellt missförstånd.
Fråga om rättegångshinder på grund av statsimmunitet. En arbetstagare som är både marockansk och svensk medborgare samt bosatt i Sverige hade en anställning som chaufför vid marockanska ambassaden i Sverige. Arbetstagaren väckte talan och yrkade skadestånd av marockanska staten och gjorde gällande att han utan laga skäl skiljts från sin anställning. Arbetsdomstolen har funnit att omständigheterna varit sådana att marockanska staten har rätt att underlåta att svara vid svensk domstol.
En arbetstagare lämnade sin anställning hos ett företag som bedrev personaluthyrning och inledde en verksamhet i konkurrens med företaget. Fråga om arbetstagaren bedrev den konkurrerande verksamheten även under bestående anställning med åsidosättande av sin lojalitetsplikt gentemot företaget och genom utnyttjande av företagets företagshemligheter. Även fråga om vilken skada som uppkommit genom arbetstagarens handlande.
En arbetstagare har avskedats under påstående att denne utsatt en arbetskollega för sexuella trakasserier. Arbetsdomstolen finner att arbetstagaren gjort sig skyldig till upprepade grova sexuella trakasserier. Arbetsdomstolen uttalar att det finns anledning att liksom vid våld på arbetsplatsen anlägga ett strängt betraktelsesätt på ett sådant handlande. Avskedandet av arbetstagaren har bedömts som lagligen grundat.
En arbetstagare blev efter en längre tids sjukskrivning uppsagd från sitt arbete som postsorterare med motiveringen att hans förmåga att utföra arbetet var varaktigt nedsatt och att omplaceringsmöjligheter saknades. Från arbetstagarpartens sida gjordes gällande att arbetsgivaren inte fullgjort sin skyldighet beträffande rehabilitering, arbetsanpassning och omfördelning av arbetsuppgifter. Domstolen har bl.a. funnit att omständigheterna varit sådana att arbetsgivaren haft rätt att underlåta att genomföra försök med arbetsträning med tillrättalagda uppgifter eftersom en sådan arbetsträning inte bedömdes kunna leda till fortsatt anställning hos arbetsgivaren. Uppsägningen har befunnits vara sakligt grundad.
En arbetstagarorganisation har varslat ett företag om stridsåtgärd. Något kollektivavtal föreligger inte mellan organisationen och det berörda företaget. Företaget har gjort gällande bl.a. att tvisten mellan parterna är en rättstvist och att stridsåtgärden är olovlig eftersom den strider mot en allmän rättsgrundsats om fredsplikt i rättstvister. Interimistisk prövning av stridsåtgärdens tillåtlighet.
Vid övernattning i samband med arbete utanför hemorten är arbetsgivaren enligt installationsavtalet skyldig att tillhandahålla arbetstagaren fritt logi av tillfredsställande beskaffenhet. I målet råder tvist huruvida arbetstagarna i ett visst fall har kunnat erhålla logi av tillräckligt hög standard.
Fråga om en arbetssökande av kosovoalbansk härkomst blev diskriminerad genom att inte ha blivit uttagen till anställningsintervju vid rekrytering av en utannonserad anställning som truckförare vid ett sjukhus.
Fråga om det förelegat skäl för avskedande eller saklig grund för uppsägning av en vaktmästare på ett kommunalt sjukhem. Påståenden bl.a. om grov misskötsamhet i arbetet, ordervägran, oacceptabelt bemötande mot arbetskamrater och arbetsledning samt hot. Arbetsdomstolen har inte funnit att skäl för avskedande förelegat samt funnit att kommunen inte uppfyllt sin omplaceringsskyldighet och att det därmed inte ens förelegat saklig grund för uppsägning. Även fråga om vilka omständigheter som får läggas till grund för bedömningen av om kommunen haft rätt att skilja arbetstagaren från anställningen.
Fråga om arbetsgivare gjort sig skyldiga till kollektivavtalsbrott. Arbetsdomstolen har haft att ta ställning till om markarbeten som utförts på två arbetsplatser skulle ha anmälts enligt anläggningsavtalets huvudregel om arbetsplatsanmälan eller om det undantag som gäller varit tillämpligt. Undantaget gäller arbetsplatser som är så små och tillfälliga att en arbetsplatsanmälan inte fyller något rimligt syfte.
Tvisten gäller nivån på det traktamente som enligt VVS- Installationsavtalet skall betalas vid övernattning när arbete utförs utom hemorten. Den fråga som Arbetsdomstolen har tagit ställning till är om kollektivavtalet innebär att traktamentet skall sänkas från 300 kr per dygn till 240 kr per dygn när bortovaron överstiger tre månader. En sådan sänkning följer av skattelagstiftningens regler om avdragsgilla traktamentsbelopp. I det nu gällande kollektivavtalet föreskrivs att traktamente skall utgå enligt skattelagstiftningens regler. Enligt arbetsgivarsidans uppfattning innebär det att traktamentet enligt avtalet också skall sänkas efter tre månader. Det är ostridigt att någon sådan sänkning av traktamentet inte skulle ske enligt föregående kollektivavtal och att detta följde av en protokollsanteckning till avtalet. I en anmärkning till den omtvistade traktamentsbestämmelsen görs en hänvisning till denna protokollsanteckning som till sitt innehåll dock inte finns återgiven i kollektiva...
Tvist om uppsägning varit sakligt grundad alternativt om arbetsgivaren gjort sig skyldig till turordningsbrott. Domstolen kommer fram till att det inte varit fråga om en fingerad arbetsbrist men att arbetsgivaren brutit mot anställningsskyddslagens turordningsregler. Arbetsgivaren har inte visat att arbetstagaren saknar tillräckliga kvalifikationer för det fortsatta arbetet. Även fråga om rätt till skadestånd för förlust av semesterförmåner och fråga om förhandlingskravet enligt arbetstvistlagen varit uppfyllt.
Tjänstemän vid Försäkringskassan har sagts upp under åberopande av att de handlagt ärenden trots att jäv förelegat samt gjort otillåtna slagningar i datasystemet. Arbetsdomstolen har funnit att tjänstemännen handlat i strid mot de föreskrifter som reglerar Försäkringskassans verksamhet. Mot bakgrund bl.a. av de informations- och utbildningsinsatser som Försäkringskassan vidtagit har Arbetsdomstolen även funnit att tjänstemännen måste ha varit medvetna om att de handlat felaktigt. Uppsägningarna har bedömts vara sakligt grundade.
En arbetsgivare har stadigvarande förflyttat en arbetstagare inom den kommunala måltidsenheten från ett skolkök till ett annat. Fråga om arbetstagaren har samtyckt till att bli förflyttad. Sedan den frågan besvarats nekande har prövats om det har funnits sådana vägande skäl som enligt bestämmelserna i 8 § mom.1 i AB 01 krävs för en stadigvarande förflyttning mot arbetstagarens önskan.
Fråga om Försvarsmakten har haft saklig grund för att säga upp en regementschef på grund av personliga skäl efter att han misskött sig och uppträtt kränkande mot värnpliktiga på en årlig kadettbal.
Målet gällde skadestånd på grund av brott mot medbestämmandelagen m.m. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
Fråga om ett villkor i ett enskilt anställningsavtal att tillämpa ett visst kollektivavtal är ogiltigt på den grunden att arbetsgivaren är skyldig att tillämpa annat kollektivavtal på den aktuella anställningen. Även fråga om villkoret skall lämnas utan avseende enligt 36 § avtalslagen.
En kommunalt anställd integrationshandläggare gjorde sig utom tjänsten skyldig till grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning och övergrepp i rättssak. Integrationshandläggaren dömdes till fängelse 1 år och 3 månader och blev avskedad. Arbetsdomstolen finner att det inte har funnits laga grund för avskedandet, men väl att det hade förelegat saklig grund för en uppsägning. Vid denna utgång har förordnats att vardera parten skall stå för sina rättegångskostnader.
Fråga om arbetstagarorganisationens talan preskriberats på grund av att organisationen väckt talan först efter genomförda centrala förhandlingar och inte direkt efter genomförd lokal förhandling. Arbetsdomstolen har haft att pröva, i första hand, huruvida Svenska kyrkan på nationell nivå, genom en protokollsanteckning till ett mellan parterna gällande kollektivavtal, är bunden av kommunala huvudavtalet KHA och dess förhandlingsordning med krav på både lokal och central förhandling.
Könsdiskriminering? Kort efter att en arbetstagares provanställning övergått till en tillsvidareanställning berättade hon för sin arbetsgivare att hon var gravid. Efter ett medarbetarsamtal, som ägde rum mellan arbetstagaren och hennes två chefer ytterligare två veckor senare, avslutades hennes anställning samma dag. Den avgörande tvistefrågan rör om arbetstagaren, som JämO har hävdat, blev avskedad vid samtalet eller om hon, som arbetsgivaren har hävdat, sade upp sig själv.
En arbetstagare har haft en överenskommen visstidsanställning. Fråga om en bestämmelse i det tillämpliga kollektivavtalet innebär att arbetsgivaren varit berättigad att avsluta anställningen i förtid utan att det funnits saklig grund för åtgärden.
Ett bolag har sagt upp en sjukskriven ambulanssjukvårdare med artros i knäna. Den huvudsakliga tvistefrågan gäller i vilken omfattning en arbetsgivare är skyldig att omorganisera sin verksamhet för att undvika uppsägning av en arbetstagare.
I enlighet med bestämmelserna i byggnadsavtalet träffade arbetsgivaren och berörd s.k. MB-grupp en överenskommelse om att viss verksamhet skulle vara indelad i två turordningsområden. Efter en omorganisation sades alla arbetstagare i det ena turordningsområdet upp på grund av arbetsbrist. Fråga om arbetsgivaren brutit mot parternas kollektivavtal och ådragit sig skadeståndsskyldighet genom att inte ha slagit ihop de två turordningsområdena och tillämpat en gemensam turordningslista för de båda turordningsområdena vid uppsägningarna. Arbetsdomstolen har besvarat frågan nekande.
En polisman har blivit avskedad sedan han dömts för grov kvinnofridskränkning till villkorlig dom och dagsböter. Fråga om det förelegat laglig grund för avskedandet.
En arbetsgivare inom massa- och pappersindustrin har i samband med en omorganisation tillskapat en befattning benämnd kvalitetsingenjör. Fråga om huruvida kvalitetsingenjörens arbetsuppgifter omfattas av tjänstemannaavtal eller arbetaravtal.
I kollektivavtal mellan SAS Scandinavian Airlines Sverige AB och Tjänstemannaförbundet HTF föreskrivs att Air Pursers skall utses utifrån behov på basen i Stockholm, enligt senioritetslistan och under förutsättning av uppfyllda kvalifikationskrav. Vid rekrytering år 2004 av Air Pursers ställde SAS Scandinavian Airlines Sverige AB vid sidan av senioritetskriteriet vissa särskilda kvalifikationskrav som bolaget fastställt efter förhandling med den lokala fackliga klubben. Fråga om SAS Scandinavian Airlines Sverige AB härigenom brutit mot kollektivavtalet. Sedan den frågan besvarat nekande har fråga uppkommit om vissa sökande som inte blev antagna till befattningarna som Air Purser har uppfyllt de av SAS Scandinavian Airlines Sverige AB uppställda kvalifikationskraven. Arbetsdomstolen har funnit att så inte har varit fallet.
Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägning av en arbetstagare som drabbats av förslitningsskador i axlarna och om arbetstagaren på grund av sin sjukdom inte längre hade förmåga att utföra arbete av betydelse för arbetsgivaren. Arbetsdomstolen finner att arbetsgivaren inte fullgjort sina skyldigheter att utreda möjligheterna till rehabiliterings- och anpassningsåtgärder och att det därmed inte förelegat saklig grund för uppsägningen. I målet uppkommer även fråga om arbetstagarens rätt till lön under uppsägningstiden efter att sjukskrivningen upphört samt vilka omständigheter som får läggas till grund för bedömningen av om det förelegat saklig grund för uppsägning.
Fråga om en arbetsgivare, som driver en förskola, haft saklig grund för uppsägning av en arbetstagare som sagts upp med hänvisning till att arbetsbrist förelegat.
En arbetstagarorganisation har vidtagit stridsåtgärder mot en arbetsgivare i byggbranschen i förhållande till vilken organisationen inte är bunden av kollektivavtal. Interimistisk prövning av stridsåtgärdernas tillåtlighet.
Fråga om en kvinna med ursprung från Bosnien blivit könsdiskriminerad och etniskt diskriminerad när staten i stället för henne anställt en man av svenskt ursprung som klientinspektör på ett häkte. Arbetsdomstolen har inte funnit visat att kvinnan var den bäst meriterade av de två varför talan avslagits.
En hos Svenska kyrkan anställd präst som lider av viss födoämnesallergi har deltagit i ett rekryteringsförfarande inför anställning som missionär i Brasilien. Fråga om Svenska kyrkan genom att neka honom sådan anställning har gjort sig skyldig till diskriminering enligt lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder.
I mål om skadestånd för uppsägning av en anställning som anställningsskyddslagen inta varit tillämplig på har Arbetsdomstolen funnit att arbetsgivaren brutit mot förhandlingsskyldigheten enligt 13 § medbestämmandelagen.
Fråga om föreningsrättskränkning, brott mott förhandlingsskyldigheten i medbestämmandelagen samt otillåten avstängning enligt anställningsskyddslagen. Arbetsdomstolen finner att arbetsgivaren brutit mot förhandlingsskyldigheten genom att vid förhandlingar inte ge en något närmare beskrivning av vad som låg till grund för en uppsägning och avstängning av en arbetstagare samt att arbetsgivaren inte visat att den hade fog för avstängningen.
Målet gällde skadestånd för brott mot jämställdhetslagen, förhandlingsvägran m.m. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
Fråga om en idrottsförening haft laga grund för avskedande av en anställd sedan denne skickat ut två mejl med kritik mot personer i föreningens styrelse. Båda mejlen har nått ut till ett stort antal mottagare. Arbetsdomstolen finner bl.a. att mejlens innehåll haft karaktären mera av angrepp på enskilda personer och beskyllningar än av saklig kritik samt att de har skadat föreningens anseende. Laga grund för avskedande har ansetts föreligga. I målet uppkommer även fråga om bestämmande av ersättningen till arbetstagarens rättshjälpsbiträde.
Fråga huruvida det har förelegat vägande skäl för förflyttning av lärare mot dennes vilja. Arbetsdomstolen finner att sådana skäl inte har visats föreligga samt att beslutet om förflyttning av läraren i själva verket var grundat på hennes medlemskap i Filadelfiaförsamlingen.
En officer har beviljats tjänstledighet under sex månader. Av misstag utbetalades full lön under tjänstledigheten. Fråga om officeren varit i god tro när han mottog och förbrukade medlen. Även fråga om officeren har gjort sig skyldig till sådan tjänsteförseelse som avses i 14 § lagen om offentlig anställning.
En terminalarbetare vid en av Postens godsterminaler har dömts till fängelse i tre år för rån. Arbetsdomstolen har funnit att uppsägningen av honom har varit sakligt grundad.
En förvaltningschef för kommunens kultur- och fritidsförvaltning sades upp på grund av arbetsbrist när förvaltningen lades ned. Fråga om kommunen fullgjort sin omplaceringsskyldighet. Arbetsdomstolen finner att arbetstagaren inte haft tillräckliga kvalifikationer för en anställning som rektor och att kommunen därmed fullgjort sin omplaceringsskyldighet.
Fråga om ett bolag haft saklig grund för uppsägning av en arbetstagare på grund av samarbetsproblem. I målet uppkommer bl.a. fråga om bolaget har uppfyllt sin omplaceringsskyldighet.
En arbetstagare sade upp sig från sin anställning, men ångrade sig och ville två dagar senare återta uppsägningen, vilket arbetsgivaren inte tillät. Fråga om arbetstagarens uppsägning kan anses vara provocerad av arbetsgivaren eller av annat skäl inte kan anses bindande för honom. Även fråga om arbetsgivaren borde ha tillåtit att uppsägningen återtogs.
En arbetstagarorganisation påkallade förhandling med ett bolag och påstod därvid att en av organisationens medlemmar oriktigt hade blivit skild från sin tillsvidareanställning hos bolaget. Bolaget, som avböjde att förhandla, har gjort gällande att medlemmen aldrig varit anställd hos bolaget utan endast arbetssökande och att det därför inte haft skyldighet att förhandla. Fråga om bolaget gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran.
En arbetssökande A ansåg sig ha blivit utsatt för könsdiskriminering i samband med ett anställningsförfarande. A väckte talan mot arbetsgivaren vid tingsrätten utan att först ha vänt sig till Jämställdhetsombudsmannen (JämO). Tingsrätten avslog A:s ansökan om rättshjälp. Arbetsdomstolen har fastställt tingsrättens beslut med motiveringen att det som regel bör krävas att den rättssökande i första hand söker utnyttja det rättsskydd som tillhandahålls av JämO.
Fråga om saklig grund för uppsägning förelegat av en behandlingsassistent på ett privat behandlingshem. Enligt arbetsgivarparterna har arbetstagaren brutit sin lojalitetsplikt samt sin avtalade och lagstadgade tystnadsplikt samt därutöver uppträtt oprofessionellt och olämpligt mot en patient. Arbetsdomstolen finner att arbetstagaren brutit mot tystnadsplikten vid två tillfällen och agerat klandervärt genom att på ett omotiverat sätt blanda sig i ett pågående placeringsärende och att saklig grund för uppsägning förelegat. Även fråga om otillåten avstängning.
Målet gällde lönefordran och förhandlingsvägran. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svarandena underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägning av en arbetstagare som vid upprepade tillfällen brustit i efterlevnaden av diverse på arbetsplatsen gällande regler. Arbetstagaren hade vid uppsägningstillfället varit anställd hos arbetsgivaren i 16 år. Arbetsdomstolen finner att arbetstagaren gjort sig skyldig till misskötsamhet såväl före som efter uppsägningstillfället, att han vid flera tillfällen fått tillsägelser av arbetsgivaren i anledning av misskötsamheten samt erinrats om att fortsatt misskötsamhet kunde leda till uppsägning och att det inte skäligen kunnat krävas av arbetsgivaren att försöka omplacera arbetstagaren. Arbetsdomstolen finner att uppsägningen varit sakligt grundad.
Fråga om det förelegat vägande skäl för att stadigvarande förflytta en lärare mot hennes vilja på grund av två händelser som inträffat med två elever och om det förelegat grund för avskedande. Arbetsdomstolen finner inte visat att det förelegat vägande skäl till förflyttningen efter det att en lång tid passerat utan att kommunen vidtagit några åtgärder och finner att förflyttningen haft grund i lärarens religiösa tillhörighet. Arbetsdomstolen finner vidare att kommunen varit förhindrad att avskeda läraren på grund av den s.k. tvåmånadersregeln.
En polismyndighet utannonserade tre lediga anställningar som polisinspektör med funktion som yttre befäl. En kvinnlig polis sökte en sådan anställning. Polismyndigheten beslöt att anställa tre män. Med anledning av anställningsförfarandet och senare händelser har uppkommit tvist beträffande i huvudsak följande frågor: - 1. Har polismyndigheten gjort sig skyldig till könsdiskriminering genom sitt sätt att dels inhämta referenser, dels sammanställa de inhämtade referenserna? - 2. Innebar polismyndighetens beslut om anställning av en av männen att den kvinnliga sökanden blev diskriminerad på grund av kön? - 3. Har polismyndigheten genom en senare vidtagen lönesänkning och ett retroaktivt löneavdrag utsatt kvinnan för repressalier i strid mot jämställdhetslagen? - 4. Har polismyndigheten brutit mot kollektivavtal genom lönesänkningen och löneavdraget? - 5. Har polismyndigheten genom det retroaktiva löneavdraget gjort sig skyldig till otillåten kvittning i lön?
Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägning av en arbetstagare som på arbetsplatsen och under arbetstid kastat kniv efter en arbetskamrat. Arbetsdomstolen har funnit att beteendet varit sådant att grund för avskedande förelegat.