Fråga om det föreligger synnerliga skäl att ålägga en arbetstagare, som finnes ha genom försumlighet i tjänsten vållat arbetsgivaren skada, skadeståndsskyldighet.
En renhållningsarbetare, som 1993 sades upp på grund av arbetsbrist, blev omedelbart därefter anställd på vikariat och hade under åren 1993 - 1998 i vart fall 61 olika vikariat hos arbetsgivaren. Vikariaten löpte utan avbrott under periodens sista 18 månader. Han utförde under tiden som vikarie samma typ av arbetsuppgifter som då han var tillsvidareanställd. Fråga om arbetsgivaren använt vikariatet som anställningsform i strid med 4 § anställningsskyddslagen.
En arbetsgivare inleder ett förfarande för att avskeda en facklig förtroendeman genom att underrätta denne och varsla hans organisation om avskedande. Avskedandet kom därefter inte att fullföljas. Fråga om arbetsgivaren brutit bl.a. mot 8 § medbestämmandelagen och grunderna för anställningsskyddslagen.
En kyrklig samfällighet beslutade - mot bakgrund av svåra personalproblem som förelåg i en församling - att erbjuda församlingens personal att vara hemma med full lön i två veckor. Fråga om samfälligheten uteslutit ett regionalt skyddsombud från den process som ledde fram till detta beslut på ett sådant sätt att skyddsombudet skall anses ha hindrats från att fullgöra sina uppgifter. - Även fråga om det förekommit brott mot förtroendemannalagen och medbestämmandelagen.
En flygförare med anställning vid Försvarsmakten har åtagit sig att under en tid av fem år stanna kvar i anställningen och att erlägga ett visst belopp (avtalsvite) i ersättning till arbetsgivaren, om han bryter detta åtagande och inom tre år från det att han lämnade anställningen vid Försvarsmakten går över till annan flygtjänst. Åtagandet har gjorts i överensstämmelse med bestämmelser i ett kollektivavtal mellan staten och de statligt anställdas huvudorganisationer. Sedan flygföraren lämnat sin anställning och gått över till annan flygtjänst, väckte staten genom Försvarsmakten talan vid tingsrätten och yrkade att han skulle förpliktas att utge det föreskrivna avtalsvitet till Försvarsmakten. Tingsrätten fastställde genom särskild dom - mellandom - att flygföraren var bunden av avtalsvillkoret, dvs. av sitt åtagande att för visst fall utge vite till Försvarsmakten. Den av tingsrätten valda handläggningsformen innebar att tingsrätten tills vidare inte tog ställning till frågan om belop...
Enligt sågverksavtalets § 2 Mom 2 skall den ordinarie arbetstidens förläggning fastställas genom lokal överenskommelse. För det fall en sådan överenskommelse inte kan träffas gäller s.k. stupstocksregler. Ett bolag önskade införa intermittent treskift. Parterna kunde dock inte enas om arbetstidens förläggning varför bolaget ensidigt bestämde att arbetstiden skulle förläggas med 7 timmar och 30 minuter per dag. Bolaget lade även in en halvtimmes obetald rast i varje skift samt ett extra skift var femte vecka. Fråga huruvida bolaget genom denna arbetstidsförläggning har brutit mot sågverksavtalet vars stupstocksregel angående intermittent treskift föreskriver att arbetstiden skall förläggas i 8-timmarsskift.
En arbetsgivare har tilldelat en av sina anställda en skriftlig varning. Fråga huruvida arbetsgivaren därigenom har brutit mot kollektivavtalet. Även fråga om huruvida arbetsgivaren på sådant sätt föranlett arbetstagaren att frånträda sin anställning, att arbetstagarens åtgärd är att jämställa med en uppsägning från arbetsgivarens sida.
En kärande - som återkallat sin talan sedan Arbetsdomstolen avslagit ett yrkande från käranden om interimistiskt förordnande i målet - yrkar då svaranden begär ersättning för rättegångskostnader att Arbetsdomstolen med stöd av 5 kap. 2 § lagen om rättegången i arbetstvister alternativt 18 kap. 5 § andra stycket rättegångsbalkens förordnar att vardera parten skall bära sin rättegångskostnad. Domstolen uttalar i sitt beslut att bestämmelsen om kvittning av rättegångskostnader i 5 kap. 2 § lagen om rättegången i arbetstvister inte kan tillämpas eftersom bestämmelsen endast är tillämplig då domstolen har företagit målet till avgörande i sak och den prövning som domstolen gjort av det i målet framställda yrkandet om interimistiskt beslut inte kan anses innebära att målet avgjorts i sak.
En arbetstagare som efter att på arbetsplatsen ha blivit utsatt för ringa misshandel från en arbetskamrats sida har efter långvarig sjukskrivning erbjudits att återgå i arbete. Sedan han avböjt de erbjudna arbetsuppgifterna sades han upp under åberopande av arbetsbrist. Fråga bl.a. om uppsägningen varit sakligt grundad.
En banarbetare med långvarig anställning hos Banverket har sagts upp sedan han under sin fritid gjort sig skyldig till grovt rattfylleri, smitning, stöld och misshandel. Vissa av brotten har begåtts med användande av en bil som tillhörde Banverket. Fråga vilken betydelse gärningarna har haft för Banverket som arbetsgivare. Uppsägningen har med hänsyn bl.a. till banarbetarens personliga förhållanden inte ansetts vara sakligt grundad.
Tolkning av kollektivavtal. Fråga om journalistavtalets bestämmelser om anställning innebär att den dispositiva regeln om rätt till tillsvidareanställning för vikarier i 5 § andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd inte är tillämplig inom avtalsområdet.
Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägning av en heltidsanställd brandman som inte klarat de tester som en brandman måste genomgå för att få utföra rök- och kemdykning.
Fråga huruvida en kommun har haft rätt att avskeda en chaufför som i sin anställning har gjort sig skyldig till grovt rattfylleri. Betydelsen av den omständigheten att arbetstagaren vid tidpunkten för händelsen led av ett alkoholberoende av sjukdomskaraktär.
Fråga om laga grund för avskedande av en arbetstagare som trots arbetsgivarens besked om att han inte beviljades ledighet gav sig iväg på en månadslång semesterresa till Australien. Vidare fråga om arbetsgivaren brutit mot reglerna om underrättelse och varsel i 30 § anställningsskyddslagen.
Fråga om en avtalad turordningslista är giltig beträffande två oorganiserade arbetstagare. Även frågor om rättegångskostnader, bl.a. om ansvaret för part som beviljats rättshjälp, och medpart, avseende motparts kostnader för bevisning när ersättning för bevisningen kunnat utgå av allmänna medel enligt rättshjälpslagen.
Det har ansetts utrett att en försäljare i anslutning till att han sagt upp sin anställning i viss utsträckning har vidtagit av arbetsgivaren påstådda skadeståndsgrundande handlingar gentemot denne, bl.a. genom att radera datafiler med kundunderlag. Fråga om vilka skadeståndsregler som är tillämpliga i målet samt om beräkning av skadans storlek.
I ett kollektivavtal som gäller för fartygsbefäl på utlandsflaggade fartyg föreskrivs att den anställde har rätt till fri hemresa efter avslutad tjänstgöring. I målet är fråga om en överstyrman som sade upp sig och efter iakttagande av den för honom gällande uppsägningstiden lämnade anställningen när fartyget befann sig i Västindien. Fråga om han enligt kollektivavtalet hade rätt till fri hemresa.
En arbetstagare har blivit uppsagd under åberopande av bristfälliga arbetsprestationer och illojalitet mot arbetsgivaren. Fråga om de åberopade omständigheterna gjort uppsägningen motiverad och om saklig grund för uppsägningen förelegat trots att denna inte föregåtts av att arbetstagaren erhållit någon uttrycklig varning eller erinran om att anställning var i fara. Även fråga om åsidosättande av överläggningsskyldigheten enligt 30 § LAS.
Ett landsting annonserade ut en ledig anställning som barnmorska vid en vårdcentral. Fem kvinnor sökte anställningen. En av dem var gravid. Sedan en annan av kvinnorna erhållit anställningen har uppkommit tvist mellan Jämställdhetsombudsmannen och landstinget i frågan huruvida landstinget genom att inte anställa den gravida kvinnan har gjort sig skyldigt till otillåten könsdiskriminering. Arbetsdomstolen har funnit att den gravida kvinnan förbigicks vid anställningen eftersom hon hade bättre sakliga förutsättningar för arbetet än den som anställdes. Arbetsdomstolen har vidare funnit att landstingets handlande inte har skett i strid med jämställdhetslagen i dess lydelse före den 1 januari 2001. Landstingets handlande har emellertid ansetts strida mot förbudet mot könsdiskriminering enligt det inom EU antagna s.k. likabehandlingsdirektivet. Artiklar i detta direktiv har av Arbetsdomstolen ansetts vara direkt tillämpliga i tvisten (s.k. direkt effekt). Landstinget har med en analog tilläm...
En arbetstagare sade år 1998 upp sig från sin anställning sedan överenskommelse om avgångsvederlag träffats med arbetsgivaren. Han yrkade därefter ersättning för under anställningen inte uttagen kompensationsledighet som han enligt ett särskilt avtal tillerkänts år 1979. Fråga om preskription av kravet på ersättning. Även fråga om ersättningen fick anses inkluderad i avgångsvederlaget.
Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägning av en busschaufför som vägrat att medverka vid genomförandet av ett oannonserat drogtest, som busschauffören ostridigt varit skyldig att underkasta sig.
Fråga om ett bolag vid anställning av en hotellreceptionist gjort sig skyldigt till diskriminering i strid med bestämmelserna i 8 § lagen (1994:134) mot etnisk diskriminering.
Ett bolag väckte talan vid tingsrätten mot en förutvarande arbetstagare vid bolaget och yrkade återbetalning av ett avgångsvederlag som hade betalats ut till arbetstagaren. Sedan målet på arbetstagarens begäran överlämnats till Arbetsdomstolen och arbetstagaren samt dennes fackliga organisation stämts in i målet uppkom fråga om avvisning av bolagets talan på grund av att förhandlingskravet inte var uppfyllt. Vidare fråga om Arbetsdomstolen varit behörig att ta upp målet till prövning.
Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägning av en arbetstagare vid ett byggnadsföretag vilken, enligt vad utredningen visar, vid tre tillfällen vägrat att utföra arbetsuppgifter som det ålegat honom att utföra.
En kommunalt ägd gård arrenderas av företaget A. A arrenderar i sin tur ut gården till ett företag B, som bedriver restaurang- och konferensverksamhet där. Sedan B lämnat gården arrenderar A i stället ut denna till företaget C, som fortsätter att där bedriva restaurang- och konferensverksamhet. Det inträffade har ansetts utgöra en övergång av verksamhet enligt 6 b § anställningsskyddslagen från B till C. En restaurangchef hos B som inte har fått fortsatt anställning sedan verksamheten övergått till C har tillerkänts ekonomiskt och allmänt skadestånd för brott mot anställningsskyddslagen.
Interimistiskt beslut. I en tvist om bl.a. ogiltigförklaring av en uppsägning uppkommer - vid prövning enligt 34 § tredje stycket anställningsskyddslagen - frågan om ogiltighetstalan förlorats på grund av preskription. Vid prövningen tar domstolen ställning till om de förlikningsförhandlingar som förts inneburit att arbetsgivaren skall anses ha medgivit en förlängning av preskriptionsfristen.
Vid tingsrätt anhängiggjordes ett anställningsskyddsmål genom stämningsansökan, av vilken inte klart kan utläsas om käranden yrkar ogiltigförklaring av en uppsägning eller inte. Sedan stämning utfärdats och svaranden uppmärksammat oklarheten har tingsrätten förelagt käranden att förtydliga stämningsansökan, varvid denne klargjort att ogiltigförklaring av uppsägningen yrkas. Fråga om ogiltighetstalan kan anses väckt inom den för sådan talan föreskrivna talefristen. Denna frist hade inte löpt ut när ansökan om stämning ingavs men hade gjort det då kärandens förtydligande inkom till tingsrätten.
I ett kollektivavtal, ett s.k. övergångsavtal, reglerades vad som skulle gälla för den personal som övergick från SJ till ett bolag när detta tog över SJ:s färjeverksamhet. En befälhavare som vid övergången tjänstgjorde på en av de färjor som togs över av bolaget blev sedermera på grund av arbetsbrist omplacerad till andra färjor. Den färja där han var placerad vid tidpunkten för övergången skulle enligt övergångsavtalet inplaceras i fartygsgrupp 14. De färjor vid vilka befälhavaren arbetade efter omplaceringen var inplacerade i lägre fartygsgrupper. Fråga om befälhavaren enligt övergångsavtalet och sitt eget anställningsavtal är berättigad att i lönehänseende fortsätta att vara placerad i fartygsgrupp 14 även efter omplaceringarna.
Fråga om en skiljeklausul kommit att utgöra avtalsinnehåll mellan parterna i ett anställningsförhållande och om en tillämpning av klausulen i en tvist mellan parterna är oskälig.
I samband med nedläggningen av en avdelning på ett företag blir åtta arbetstagare uppsagda på grund av arbetsbrist. Det är ostridigt att det vid uppsägningstillfället finns tre lediga heltidsbefattningar och en ledig befattning på halvtid. - Fråga om företaget fullgjort sin omplaceringsskyldighet enligt 7 § anställningsskyddslagen genom att vid ett stormöte informera arbetstagarna om de lediga befattningarna och uppmana dem att söka dessa. Även fråga om turordningsbrott och om arbetstagarna haft tillräckliga kvalifikationer för arbete som utförs av arbetstagare med kortare anställningstid än de i målet berörda arbetstagarna. Dessutom fråga om arbetstagarna gjort vad som skäligen kan krävas för att minska den ekonomiska skadan.
Fråga om disciplinansvar för en överste som beslutat om löneförhöjning för en överstelöjtnant, vilket enligt arbetsgivaren, Försvarsmakten, gjorts utan föreskrivet samråd med Högkvarteret och i strid med en policy angående lönesättning.
Fråga om det förelegat laglig grund för avskedande av ett vårdbiträde inom hemtjänsten som påstås ha stulit pengar från en vårdtagare. I målet uppkommer frågan om artikel 6 punkt 2 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna innebär att Arbetsdomstolen vid sin prövning av det berättigade i avskedandet är bunden av den lagakraftägande brottmålsdom genom vilken vårdbiträdet frikänts från åtal avseende samma gärningar som arbetsgivaren lagt henne till last.
Fråga om förutsättningar förelegat för interimistiskt förordnande om arbetstidsförläggning sedan vissa arbetstagare, med hänvisning till att deras resp. fackliga organisation utövat tolkningsföreträde, inte accepterat ett arbetstidsschema innefattande viss kvällstjänstgöring.
En städare avskedades från sin anställning sedan arbetsgivaren funnit att ett stort antal samtal, varav flera timslånga, hade ringts till städarens mobiltelefon från telefoner hos ett företag, vid vilket denne städade. Bonus i form av samtalstid hade därvid tillförts det kontantkort som städarens mobiltelefon var utrustad med. Fråga om det var städaren själv, alternativt någon som städaren förmått därtill, som ringt dessa samtal och om grund för avskedande förelegat.
Fråga huruvida musiker inom Försvarsmakten till arbetsgivaren har överlåtit sina s.k. närstående rättigheter enligt 45 § upphovsrättslagen avseende videoinspelning av ett framträdande där musikerna medverkade.
Enligt ett kollektivavtal för piloter i ett bolag skall före varje trafikprograms ikraftträdande en slingkommitté upprätta principiella flygprogram för besättningen. Fråga om ett flygbolag sedan detta skett gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott genom att genomföra vissa ändringar utan att dessförinnan ta upp dessa i slingkommittén.
Fråga om styrelsen för en förening, vars verksamhet bedrivs utifrån antroposofisk grund, kan anses ha skilt en arbetstagare, medarbetare, från dennes anställning genom att omplacera denne till nya arbetsuppgifter. I tvisten aktualiseras vissa bestämmelser i ett kollektivavtal mellan Huvudmannaförbundet för antroposofiskt orienterade verksamheter och Medarbetareförbundet för antroposofiskt orienterade medarbetare.
En professor vid Göteborgs universitet träffade ett avtal med universitetet om tjänstledighet. Fråga om avtalet innebar att tjänstledigheten skulle pågå ända fram till dess professorn uppnått pensionsåldern eller om avtalet gällde tills vidare och professorn därför ensidigt kunnat avbryta tjänstledigheten efter skälig uppsägningstid.
Fråga om en arbetstagare som vikarierade som obehörig lärare enligt bestämmelsen i 5 § andra stycket anställningsskyddslagen övergått till en tillsvidareanställning.
På en fabrik som tillverkar säkerhetsutrustning till bilar inträffade en olycka, varvid en arbetstagare skadades. Tillverkningsarbetet på olycksplatsen upphörde omedelbart och arbetsgivaren vidtog vissa reparationsåtgärder, varefter arbetet återupptogs. Tvist har uppstått i fråga om arbetsgivaren i samband härmed har hindrat huvudskyddsombudet från att fullgöra sina uppgifter. Avgörande för den frågan har varit huruvida det kan anses visat i målet att huvudskyddsombudet med stöd av 6 kap. 7 § arbetsmiljölagen avbrutit arbetet i fråga.
Fråga om preskription har inträtt beträffande viss skadeståndstalan och om preskriptionsinvändning, som gjordes vid lokal förhandling, kan anses ha gjorts i rätt tid.
En arbetsgivare har fått kännedom om att en provanställd kvinna anser sig ha blivit utsatt för sexuella trakasserier av sin närmaste chef. Fråga huruvida arbetsgivaren har uppfyllt sin skyldighet enligt 22 a § jämställdhetslagen att utreda de uppgivna trakasserierna och vidta de åtgärder som skäligen kunde krävas för att förhindra fortsatta sexuella trakasserier. Vidare fråga om arbetsgivaren har åsidosatt jämställdhetslagen eller grunderna för anställningsskyddslagen genom att inte låta kvinnans provanställning övergå i en tillsvidareanställning.
En arbetstagare som arbetat hos ett redovisningsföretag som självständig handläggare hade i sitt anställningsavtal en konkurrensklausul. Fråga om arbetstagaren i samband med att anställningen avslutades brutit mot konkurrensklausulen, om åtagandet enligt klausulen kan anses oskäligt och om det finns skäl att jämka klausulen. Även fråga om arbetstagaren under anställningstiden brutit mot anställningsavtalet genom att otillbörligt konkurrera med företaget och därför blivit skyldig att ersätta företaget för den skada som kan visas ha uppkommit som en följd av handlandet.
En rektor har på förfrågan gjort negativa uttalanden om en lärare vid ett samtal med rektorn på en annan skola, där läraren sökt anställning. Uttalandena har inte ansetts utgöra förtal. Inte heller har uttalandena ansetts utgöra fel eller försummelse av rektorn. En skadeståndstalan mot kommunen grundad på 3 kap. 1 eller 2 § skadeståndslagen har därför avslagits.
En provanställd ställningsbyggare underrättades om att anställningen skulle upphöra i förtid vid en viss tidpunkt. Arbetstagaren har därefter inom den ursprungligen avtalade prövotiden utfört arbete åt arbetsgivaren, som senare före prövotidens utgång avbröt anställningen. Fråga huruvida arbetsgivaren därvid avskedat arbetstagaren från en anställning tills vidare.
En arbetstagare vid en statlig myndighet fick besked om att på grund av arbetsbrist skulle hennes tidsbegränsade anställning inte komma att fortsätta och blev därvid underrättad om att hon hade företrädesrätt till återanställning under viss tid. Efter det att andra anställts under denna tid väckte hon talan mot arbetsgivaren och yrkade skadestånd under påstående att brott mot hennes företrädesrätt hade skett. Fråga om arbetstvistlagen skall tillämpas på en sådan talan.
En arbetsgivare som bedriver verksamhet med marknadsundersökningar genom telefonintervjuer avsåg att anställa ytterligare personal. Ett telefonsamtal med en av de arbetssökande ledde till att rekryteringen av denne avbröts. I tvist huruvida arbetsgivaren har gjort sig skyldig till etnisk diskriminering har ansetts att det var arbetsgivaren som genom vad som inträffade under telefonsamtalet föranledde att rekryteringen avbröts. Vidare har ansetts antagligt att arbetsgivarens ställningstagande till en del berodde på att den arbetssökande enligt arbetsgivarens uppfattning inte uppfyllde ett krav på att den anställde skall kunna tala tydlig svenska. Inför domstolen har arbetsgivaren dock inte gjort gällande att den arbetssökande inte uppfyllde ett sådant krav. Arbetsgivaren har ansetts skyldig att utge allmänt skadestånd på grund av etnisk diskriminering.
En arbetsledare i tunnelbanan har omplacerats till arbete som trafikvärd. Fråga om arbetsgivaren därigenom skilt arbetstagaren från dennes anställning och - när denna fråga besvarats nekande - om beslutet om omplacering kan underkastas rättslig prövning samt om beslutet stred mot god sed på arbetsmarknaden.
Enligt kollektivavtalet Kyrkans AB 2000 utgår tillägg för obekväm arbetstid för den som utfört arbete på sådan tid. En präst inom Svenska kyrkan med en veckoarbetstid om 40 timmar har ålagts av sin arbetsgivare att arbeta lördag t.o.m. onsdag och att ha sina arbetsfria dagar förlagda till torsdag och fredag. Arbetsgivaren har gjort gällande att arbetstagaren endast har rätt att få ob-tillägg för det arbete som utförts enligt den fastställda predikoturen. Arbetstagaren har av domstolen ansetts berättigad till tillägg för obekväm arbetstid även för förberedelsetid och skrivtid som han nedlagt under obekväm arbetstid. Vidare har en överenskommelse som träffats mellan de centrala parterna inte ansetts medföra att arbetstagaren inte skulle vara berättigad till ob-tillägg för det arbete som han utfört.
Fråga om en skiljeklausul i ett kollektivavtal som arbetsgivaren var bunden av kommit att utgöra avtalsinnehåll i ett anställningsavtal mellan arbetsgivaren och en arbetstagare som inte tillhörde den kollektivavtalsslutande arbetstagarorganisationen.