Fråga om arvode och utgiftsersättning till god man i visst fall ska betalas med den enskildes medel eller av kommunen. Särskilda skäl har ansetts föreligga att - trots att den enskildes beräknade inkomst för aktuellt år har överstigit 2,65 gånger prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring - låta betalningsansvaret falla på kommunen.
Tilltalad, som transporterat narkotika i bil vid färd från Lettland till Sverige och som vid ankomsten till Sverige gripits vid tullstationen i Stockholms Frihamn, har åtalats för narkotikasmuggling och narkotikabrott men endast fällts till ansvar för narkotikasmuggling.
Konkursförvaltare har, med begränsad framgång, lagt ned arbete på att söka driva in en redovisningsfordran, något TSM efter hörande enligt 7 kap. 10 § konkurslagen avrått från. Det arvode som konkursförvaltaren begärt för detta arbete har inte befunnits skäligt utan nedsatts.
Förhållandet mellan en journalist/jurist och ett mediabolag har reglerats genom ett avtal som betecknats Uppdragsavtal. Journalisten/juristen har inte ansetts som arbetstagare i den mening som avses i 20 kap. 2 § första stycket brottsbalken. Åtal för mutbrott har därför ogillats redan på den grunden.
Hovrätten har funnit att en man som penetrerat en sovande kvinnas slida med sin penis gjort sig skyldig till våldtäkt som inte kan bedömas som mindre grovt brott.
Vid flerfaldig brottslighet avseende narkotikasmuggling bör enbart den omständigheten att den dömde har fört in narkotikan vid två olika resor inte medföra att brottslighetens straffvärde bedöms lägre än om narkotikan hade smugglats in vid ett och samma tillfälle.
En man, som i syfte att kontrollera om hans dotter var oskuld, stoppat sina fingrar i dotterns slida, dömdes, inte för våldtäkt mot barn utan för misshandel.
I ett utsökningsmål gjorde gäldenären invändning om hinder mot verkställighet och fick invändningen prövad hos kronofogdemyndigheten och domstolar. När han på nytt gör invändning om hinder har kronofogdemyndigheten haft att pröva invändningen, ej avvisa den med hänvisning till regler om rättskraft.
Hovrätten har funnit att en drygt 40 år gammal man som vid flera tillfällen haft samlag med en drygt 13 år gammal flicka ska dömas för våldtäkt mot barn.
Fråga om tillämpning av konkursförvaltartaxan i ett konkursärende som avskrivits enligt 10 kap. 1 § konkurslagen och där en förvaltare entledigats och en annan förordnats att slutföra uppdraget.
Anmärkningsfrist i konkurs har på yrkande av konkursförvaltaren förlängts med stöd av 32 kap. 3 § rättegångsbalken analogivis, sedan tingsrätten översänt bevakningshandlingarna till konkursförvaltaren först efter det att anmärkningsfristen löpt ut.
Tingsrätten har, utan att motivera sitt beslut, förordnat annan till offentlig försvarare än den som den tilltalade begärt och till synes därför inte heller beaktat bestämmelsen i 21 kap. 5 § rättegångsbalken i dess lydelse från den 1 januari 2010. Hovrätten har undanröjt tingsrättens beslut och visat frågan om förordnade av offentlig försvarare åter till tingsrätten för fortsatt behandling.
Målsäganden och den tilltalade i ett brottmål hade tidigare varit parter i ett vårdnadsmål. Två nämndemän som deltagit i avgörandet av det tidigare vårdnadsmålet har, med hänsyn till omständigheterna, ansetts jäviga att delta i avgörandet av brottmålet.
En misstänkt begärde före åtals väckande att offentlig försvarare skulle förordnas för honom. Tingsrätten behandlade hans begäran som ett ärende enligt ärendelagen. Hovrätten har handlagt saken enligt 52 kap. rättegångsbalken som ett s.k. RB-ärende samt funnit att prövningstillstånd krävs för prövning av tingsrättens beslut.
Trots att en borgenär sänt ett flertal kravbrev till en gäldenär under dennes vid var tid gällande folkbokföringsadress har hovrätten ansett att borgenären med hänsyn till omständigheterna inte styrkt preskriptionsavbrott.
Ett bolag, som förvärvat en fordran och denuntierat gäldenären därom, bevakade först fordran i gäldenärens konkurs. Sedan återkallade bolaget sin bevakning, varpå utdelningen avseende fordran i stället tillkom överlåtaren av densamma. Bolaget gjorde därefter gällande att fordran, och således överlåtarens rätt till utdelning, var sakrättsligt skyddad gentemot dennes borgenärer. Hovrätten har emellertid funnit att såväl konkursrättsliga som sakrättsliga överväganden medför att verkan av denuntiationen har upphört och att utdelningen inte är skyddad gentemot överlåtarens borgenärer.
Artiklarna 5.1 och 5.3 i Bryssel I-förordningen angående forum vid avtalstvist och skadeståndstvist har ansetts kunna åberopas vid negativ fastställelsetalan. Ingen av bestämmelserna har emellertid ansetts tillämplig i det enskilda fallet angående vare sig fullgörelseanspråk enligt ett befraktningsavtal eller skadeståndsanspråk mot avtalsmotparts huvudman i ett påstått bulvanliknande förhållande.
En tvistig fordran har blivit föremål för förlikning mellan parterna först efter det att Kronofogdemyndigheten beslutat inleda skuldsanering. Skulden har ansetts ha uppkommit efter skuldsaneringens inledande och har därför inte ingått i skuldsaneringen.
Åtal för grovt rattfylleri har efter invändning om s.k. eftersupning ogillats med hänvisning till bl.a. att ett underlag innefattande enbart två blodprov tagna med en timmes mellanrum inte utgjorde tillräcklig bevisning för fällande dom. Att den misstänkte 15-16 timmar före körningen varit omhändertagen enligt lagen om omhändertagande av berusade personer föranledde inte heller till annan bedömning.
Sekretess. Tingsrätten har till part lämnat ut processmaterial med förbehåll enligt offentlighets- och sekretesslagen. Hovrätten har ansett att det, i likhet med vad som gällde under sekretesslagens tid, i en sådan situation inte är möjligt att förordna om förbehåll och upphävt förordnandet.
Efter det att en gärningsman begått ett fullbordat häleri för vilket preskription inträtt, har han vidtagit ytterligare hälerihandlingar avseende samma konstföremål. Frågan om preskription inträtt också för dessa senare handlingar har besvarats jakande.
Vid bedömning av konkurrerande skadeorsaker i mål om trafikskadeersättning har de iakttagelser som gjorts av behandlande läkare, som behandlat den skadade både före och efter trafikolyckan, ansetts väga tyngre än den bedömning som försäkringsbolagets läkare gjort utifrån journalanteckningar.
Fråga om tillämplig lag vid bodelning mellan kvinna, född i Burma men vid äktenskapsskillnaden medborgare i Sverige, och svensk man då makarna under äktenskapet vistats och varit bosatta i flera olika stater. Hovrätten har funnit att makarna inte vid något tillfälle under äktenskapet haft hemvist i samma land. Under sådana omständigheter har frågan om tillämplig lag avgjorts med hänsyn till vilken stat makarna fick anses ha starkast anknytning. Vid en sammantagen bedömning har hovrätten funnit att svensk rätt ska anses tillämplig och därvid särskilt beaktat makarnas medborgarskap och folkbokföring.
En medlem i en bostadsrättsförening har inte på föreskrivet sätt tillställts kallelse till stämma där beslut fattats om ändring till dennes nackdel av stadgar och andelstal. Detta har ansetts utgöra ett sådant fel som innebär att gällande bestämmelser om kallelser har eftersatts i ett väsentligt avseende och att aktuella stämmobeslut inte tillkommit i behörig ordning.
Skadevållaren har genom att hälla ut motorolja förorsakat fläckar på en husgavel. Husägaren måste måla om hela huset för att alla fasaderna skulle få samma färgnyans. Föreligger adekvat kausalitet mellan skadevållarens handlande och skadan som helhet? Ska avdrag på ersättningen göras för den nytta det innebär för husägaren att få samtliga fasader ommålade?
Två personer, 21 respektive 22 år, har tagit med sig två 16-åriga pojkar från Rumänien till Sverige där de tillsammans har stulit bl.a. varor från butiker. De förstnämnda har gjort sig skyldiga till människohandel genom att ta kontroll över de minderåriga i syfte att utnyttja deras svåra belägenhet och förmå dem att delta i tillgreppsbrott i en situation som inneburit ett nödläge för de sistnämnda. Människohandelsbrottet har bedömts som mindre grovt med hänsyn bl.a. till att de minderåriga inte utsatts för något direkt tvång eller varit berövade friheten.
Tillstånd till hemlig teleövervakning och hemlig teleavlyssning. - Anm.: Uppgiften om målnummer och avgörandedatum omfattas av sekretess. För att kunna publicera avgörandet på Vägledande avgöranden har Domstolsverket fört in fingerade uppgifter i dessa delar.
I mål där den tilltalade dömts för våldtäkt enligt 6 kap. 1 § tredje stycket brottsbalken, dvs. för brott som anses mindre grovt, har hovrätten funnit straffvärdet vara fängelse ett år. Med hänvisning till brottets straffvärde och art har hovrätten ansett annan påföljd än fängelse inte kunna komma i fråga. - Skadestånd för kränkning har bestämts till 50 000 kr. Ersättning för sveda och värk har bestämts efter schablon till 5 000 kr.
Vid prövning av arvode till konkursförvaltare för nedlagt arbete på brottsutredning och brottsanmälan har frågor uppkommit dels om hur långt förvaltarens utredningsskyldighet sträcker sig när det hos myndighet redan genomförts eller pågår en revision, dels hur långt förvaltarens anmälningsskyldighet sträcker sig när brottsanmälan redan är gjord, dels ock vem som bör ansvara för att förvaltaren ska få kännedom om relevanta brottsutredningar.
Uppsägning av avtal på obestämd tid (s.k. tillsvidareavtal) om vattenleveranser: Med hänsyn till avtalets beskaffenhet har ansetts att det måste antas ha varit underförstått mellan avtalsparterna att avtalet inte skulle kunna sägas upp annat än om förutsättningarna för avtalet ändrades på ett mera avgörande sätt. Leverantörsbolaget har emellertid ansetts - oberoende av avtalsparternas avsikter - i princip haft rätt att säga upp avtalet även på den grunden att prissättningen inte längre framstår som rimlig utifrån vad som bort kunna förutses vid avtalets ingående.
En hyresgäst har underlåtit att inställa sig till sammanträde vid hyresnämnden och har inte heller i hovrätten bemött hyresvärdens uppgifter om misskötsamhet. Underlåtenheten att bemöta hyresvärdens uppgifter har inte inneburit att uppgifterna kunnat anses som vitsordade utan har endast getts en viss bevisverkan.
Ett dödsbo har ålagts skyldighet att stå för kostnaderna för den avlidnes begravning när en enskild dödsbodelägare beställt begravningstjänsten. Fråga om frångående av kravet på så kallad samförvaltning i 18 kap. 1 § ärvdabalken.
Fråga om domstols kontroll av om en per e-post skickad återkallelse av stämningsansökan emanerade från rätt person (33 kap. 3 § tredje stycket rättegångsbalken).
Påföljden för grov fridskränkning bestämdes till skyddstillsyn (och fängelse enligt 28 kap. 3 § brottsbalken) trots att den tilltalade förklarat sig ha en negativ inställning till skyddstillsyn.
Koppleriverksamhet har med hänsyn till planering, organisation och yrkesmässighet samt då den pågått under lång tid ansetts ha bedrivits i större omfattning. Brottet har med hänsyn därtill bedömts som grovt koppleri.
En anbudsgivare i en offentlig upphandling som inte visat rimlig aktsamhet för att begränsa sin skada genom att begära överprövning av ett tilldelningsbeslut har fått sin rätt till skadestånd gentemot den upphandlande enheten nedsatt till noll.
Offentlig försvarare har på begäran förordnats för en person misstänkt för bl.a. bedrägerier eftersom den misstänkte har ansetts ha behov av försvarare med hänsyn till utredningen om brotten. När den misstänkte senare, bl.a. av kostnadsskäl, velat att försvararförordnandet skulle återkallas har det inte ansetts finnas något giltigt skäl för att återkalla detta. Den misstänkte har då alltjämt ansetts ha behov av offentlig försvarare.
Förare har återlämnat en lånad bil till ägaren genom att parkera den på parkeringsplats avsedd för besökande. Fråga om det förelegat en olovlig parkering då fordonets ägare var bosatt inom området har besvarats jakande.
Make har vid svensk domstol ansökt om äktenskapsskillnad utan betänketid (inga barn under 16 år). Hustrun har härefter, innan hon delgivits stämning i målet vid den svenska domstolen, ansökt om äktenskapsskillnad i USA. Sedan hon delgetts stämning i målet vid den svenska domstolen har hon bestritt ansökan och begärt att tingsrätten skulle förordna om betänketid. Avgörande för frågan om betänketid skulle löpa har varit hustruns processuella inställning i det svenska äktenskapsskillnadsmålet, vilket inneburit att någon prövning av hustruns faktiska uppfattning angående äktenskapsskillnadsfrågan inte gjorts.
En kort transport av narkotika i landet efter ett fullbordat smugglingsbrott har bedömts inte vara en så självständig hantering av narkotikan att den bör föranleda ansvar också för narkotikabrott.
En tilltalad har gjort sig skyldig till brottslighet med ett samlat straffvärde motsvarande fängelse fyra månader. Av denna brottslighet är ett brott, vilket har ett straffvärde motsvarande fängelse en månad, av sådan art att påföljden för det brottet bör bestämmas till fängelse. Avseende brottsligheten i övrigt saknas skäl för fängelse. Påföljden har med stöd av 30 kap. 3 § andra stycket brottsbalken bestämts till dels fängelse en månad, dels skyddstillsyn.
Allmän domstol har inte ansetts behörig att pröva tvist om betalningsskyldighet för en tillsynsavgift som beslutats av en kommunal miljö- och hälsoskyddsnämnd.
Hittegodslagen har inte ansetts vara tillämplig på en båt som legat på en uppläggningsplats för båtar i anslutning till en båthamn. Ett enskilt anspråk har ansetts kunna bifallas, trots att det förts utan annan grund än åtal för bl.a. tjänstefel och åtalet ogillats.
Parkeringsanmärkning. En bilist har anträffat sin bil täckt av snö och gått hem för att hämta redskap för att skotta fram bilen. Ungefär en halv timma efter parkeringsförbudets inträde har parkeringsanmärkning utfärdats. Fråga om situationen varit sådan att bilägaren ska befrias från betalningsskyldigheten för parkeringsanmärkningen.
Hovrätten har funnit att det inte förelegat tillräckliga skäl att jämka lägsta dagsbotsbelopp för asylsökande som ådömts 130 dagsböter och som, såvitt framkommit, inte haft från andra asylsökande avvikande ekonomisk eller social situation.
Fråga om beräkning av dröjsmålsränta vid kronofogdemyndighets verkställighet av dom som inte har vunnit laga kraft. Närmare om tolkningen av begreppet fördelningsdag i 13 kap. 6 § tredje stycket utsökningsbalken när endast en borgenär finns.
En nyemission i ett aktiebolag blev ogiltig p.g.a. att den inte registrerades inom föreskriven tid, men någon återbetalning av teckningslikviden gjordes aldrig. Härefter fattade en extra bolagsstämma på nytt beslut om nyemission. En person som tecknat sig för den första nyemissionen har efter beslutet om den andra nyemissionen skrivit på en teckningslista som han trodde avsåg den första nyemissionen. Sedan den andra nyemissionen registrerats hos PRV har aktietecknaren, trots god tro avseende de faktiska förhållandena, befunnits bunden av rättshandlingen.
Stockholms tingsrätt har ansetts vara en sådan särskild domstol som avses i 10 kap. 19 § rättegångsbalken när talan avser intrång i gemenskapsformgivning.
En konkursgäldenär har under pågående konkurs väckt talan mot annan om egendom av beskaffenhet att kunna höra till konkursboet. Sedan tingsrätten berett konkursboet tillfälle att överta den väckta talan förklarade sig konkursboet för närvarande inte kunna överta käromålet. Tingsrätten prövade därefter frågan om talerätt och kom då fram till att käromålet avsåg egendom som tillhörde konkursboet varför talan avvisades. Detta beslut har undanröjts av hovrätten, som funnit att tingsrätten borde ha inväntat ett slutligt ställningstagande från konkursboet innan den avgjorde talerättsfrågan.
Fråga om ansvarsfrihet för stöld. Tilltalad har tillgripit en tröja men invänt att han handlat i nöd då han riskerade misshandel om han inte tillgrep tröjan.
I ärende om tvångsförsäljning av bostadsrätt p.g.a. att nyttjanderätten förverkats har Kronofogdemyndigheten ansetts vara skyldig att delge bostadsrättsinnehavaren ansökan om tvångsförsäljning jämte föreläggande att yttra sig. Ärendet har återförvisats till Kronofogdemyndigheten.
En nybildad bostadsrättsförenings styrelse beslutade att insatserna för bostadsrätterna skulle bestämmas med utgångspunkt i de hyror som gällde för lägenheterna i fastigheten vid tidpunkten för överlåtelsen av fastigheten till föreningen. Den beslutade fördelningsgrunden innebar att insatsen för ett par av de mindre lägenheter i fastigheten som uppläts med bostadsrätt - vid en jämförelse med ett tänkt pris per kvadratmeter - blev väsentligt högre än den som bestämts för större lägenheter i samma fastighet. Två föreningsmedlemmar krävde tillbaka delar av sina insatser från föreningen med hänvisning till att den s.k. likhetsprincipen hade åsidosatts. Något avsteg från likhetsprincipen ansågs emellertid inte ha förekommit.
En utländsk juridisk person, som enligt lagen om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader skulle vara skyldig att ställa sådan säkerhet, väckte tillsammans med en person som inte hade denna skyldighet talan mot en svensk juridisk person. Fråga om den omständigheten att det mellan de två kärandena rådde nödvändig processgemenskap medförde att den utländska juridiska personen inte var skyldig att ställa säkerhet.
En person har fört bil med en alkoholkoncentration i blodet som efter körningen har uppmätts till 1,53 promille. Han har invänt att han tvättats med spritservett före provtagningen. Invändningen har godtagits, men hovrätten har funnit att analysresultatet ändå kunde läggas till grund för bedömningen.
Bestämmelserna om 7 kap. 13 § första stycket bostadsrättslagen (1991:614) om rätt för företrädare för föreningen att få tillträde till lägenheten när det behövs för tillsyn eller för att utföra arbete som föreningen svarar för kan tillämpas även när det gäller tillsyn eller arbete som inte sker inne i lägenheten.
Fråga vid straffmätning om den tilltalade - en utomeuropeisk medborgare, som saknar närmare anknytning till Sverige och sedan lång tid tillbaka är bosatt i Tyskland med sin familj där han får antas ha beviljats uppehållstillstånd - ska anses förorsakas men genom att han på grund av brottet utvisas och registreras på den s.k. spärrlistan inom Schengens informationssystem. Då det inte bedömts finnas grundad anledning anta att utvisningen skulle medföra att uppehållstillståndet återkallas har något sådant men inte befunnits föreligga.
En tilltalad som tillgripit en telefon från en person i samband med att han tillsammans med tre medtilltalade misshandlat denne har inte dömts för rån utan för grov misshandel och stöld i brottskonkurrens.
En trettioårig man har under överfallsliknande omständigheter sexuellt ofredat en sjuttonårig flicka en tidig morgon utanför en tunnelbanestation genom att med handen utanpå flickans kläder ta på hennes bröst och mellan hennes ben. Fråga om gärningens straffvärde och val av påföljd.
En yrkeschaufför som kastat bort ett färdskrivardiagramblad till sin lastbil i syfte att dölja att han brutit eller avsåg att bryta mot reglerna om kör- och vilotider dömdes för undertryckande av urkund. Fråga om brottet var ringa eller skulle bedömas som brott av normalgraden.
En gärning har bedömts som grovt rattfylleri och påföljden bestämts till fängelse med hänsyn till att gärningsmannen varit avsevärt påverkad av alkohol (dock lägre än 1,0 promille i blodet) och narkotika samt till att körningen inneburit en påtaglig fara för trafiksäkerheten.
Vid tillämpning av bestämmelserna om beneficium har en andel i en investeringsfond inte ansetts utgöra en ”annan fordran” i den bemärkelse som avses i 5 kap. 1 § 7 utsökningsbalken.
Kravet i distans- och hemförsäljningslagen (2005:59) på att en näringsidkare ska lämna en konsument information om ångerrätten enligt lagen har inte ansetts uppfyllt när näringsidkaren endast har hänvisat till lagens bestämmelser.
Hyresnämndsmål. En hyresgäst har vid ett telefonsamtal med en hos hyresvärden anställd person hotat att döda henne. Fastän det varit fråga om en enstaka händelse har hyresgästen ansetts ha åsidosatt sina förpliktelser i så hög grad att hyresavtalet skäligen inte borde förlängas (12 kap. 46 § första stycket 2 jordabalken).
En vårdnadshavare, som påståtts olovligen ha bortfört ett barn från annat EU-land, har bosatt sig i Sverige tillsammans med barnet. Svensk domstol har ansetts ha behörighet att pröva en talan om bl.a. vårdnad avseende barnet, eftersom någon talan om återlämnande inte väckts och ett år passerat efter det att motparten fått kännedom om barnets bosättning i Sverige.
Hovrätten har funnit att ägaren till en Volvo V70 värd 175 000 kr och utrustad med s.k. immobilizer gjort mer antagligt att försäkringsfall i form av stöld inträffat än att så inte var fallet.
Fråga om skälig ersättning till god man enligt lagen (2005:429) om ensamkommande barn. Då en god mans rätt till ersättning är reglerad i lag är det inte möjligt att med hänvisning till ett ingånget avtal utöka eller begränsa rätten till ersättning utöver vad som i det enskilda fallet anses skäligt. Vad som utgör skälig ersättning har bedömts utifrån uppdragets art och omfattning med utgångspunkt i att ett uppdrag som god man har ett betydande ideellt inslag.
Socialnämnd i tidigare vistelsekommun har ansetts vara behörig att väcka talan enligt 6 kap. 15 a § föräldrabalken trots att barnen vid tiden för talans väckande inte längre var bosatta inom kommunen.