En samfällighetsförening har ansetts inte kunna vara part i rättegång rörande frågan om det anläggningsbeslut, varigenom den anläggning som föreningen förvaltar inrättades, har förfallit.
I mål om hastighetsöverträdelse har åklagaren som enda bevisning åberopat s.k. primärrapport jämte platsprotokoll. Då platsprotokollet varit ofullständigt har åtalet ogillats.
Hyresnämndsmål. Hyresgäst i servicehus har debiterats dels hyra av hyresvärden - en HSB-stiftelse - dels avgift för tillgång till viss service i anslutning till boendet s.k. serviceavgift av kommunen. Eftersom kommunen inte var hyresvärd i förhållande till hyresgästen har inte serviceavgiften ansetts utgöra vederlag för upplåtelsen av lägenheten.
Ansökan om återställande av försutten tid för överklagande av tingsrätts dom har bifallits på den grunden att tingsrätten åsidosatt sin skyldighet att expediera domen till målsägande, som var part, och denne inte fått del av domen inom överklagandetiden.
Begränsningen i 12 § andra stycket första meningen förmånsrättslagen (1970:979) har ansetts avse endast uppsägningslön som belöper på tid efter konkursansökan.
I kronofogdemyndighets beslut om frivillig skuldsanering har inte upptagits skuld som gäldenären angett i sin ansökan om skuldsanering. Rättegångsbalkens regler om extraordinära rättsmedel har ansetts tillämpliga och beslutet har på ansökan av gäldenären undanröjts på grund av domvilla.
Det förhållandet att en bostadsrättsförening enligt bostadsrättslagen (1991:614) har panträtt i de bostadsrätter som föreningen har upplåtit har i visst fall inte hindrat att en bostadsrätt har förklarats förverkad på grund av bostadsrättshavarens dröjsmål med att betala årsavgiften.
Åklagaren lade ned åtal på grund av bristande bevisning. Målsäganden tillfrågades under huvudförhandlingen vid tingsrätten om han ville överta åtalet och gav till rätten beskedet att han inte ville det. Beskedet ansågs ha utgjort en sådan processhandling som hade kunnat återtas så länge tingsrätten inte skilt sig från målet.
Ett bolag, som råkat ut för brand, har helt gått miste om försäkringsersättning då bolagets ställföreträdare under skaderegleringen lämnat oriktiga uppgifter av betydelse för skadans bedömning.
Skadeståndstalan har förts mot en kommun för vårdslöshet vid myndighetsutövning (felaktigt beslut av byggnadsnämnd). Innefattar grunderna för byggnadsnämndens beslut ett sådant misstag som kommunen inte kan undgå att svara för följderna av; fråga också om betydelsen av att det fanns en alternativ grund, som var felaktig men inte skadeståndsgrundande.
Fråga om kostnadsfördelning vid s.k. umgängesresor (6 kap. 15 b § föräldrabalken). Även fråga om plats för hämtning och lämnande av barnet vid umgängestillfällena.
När en hundägare var ute och rastade sin hund blev hunden så svårt biten av tre andra hundar att den därefter avled. Ägaren till den avlidna hunden har tillerkänts ersättning för psykisk chock/psykiskt lidande då det ansetts föreligga adekvat kausalitet mellan dennes psykiska besvär och den oaktsamhet som den som hade de tre andra hundarna om hand visat genom att låta dem löpa lösa utan att ha tillräcklig kontroll över dem.
Synnerliga skäl för utvisning har ansetts föreligga vid dom för - förutom andra brott - mordbrand som riktat sig bl.a. mot de två söner som utgjorde den tilltalades huvudsakliga anknytning till Sverige.
De numera gällande bestämmelserna om samhällstjänst har ansetts inte föranleda avsteg från tidigare etablerad påföljdspraxis vid brott mot totalförsvarsplikten.
Vid anläggningsarrende har arrendatorn rätt att överlåta arrenderätten till annan med vilken jordägaren skäligen kan nöjas. Skälighetsbedömningen har i visst fall ansetts skola göras utifrån de förhållanden som förelåg vid tiden för överlåtelsen.
Sedan en medlem i en bostadsrättsförening överlåtit sin bostadsrätt vägrades köparna inträde i föreningen. Överlåtaren yrkade skadestånd av föreningen med påstående att denna gjort sig skyldig till avtalsbrott genom att utan grund vägra köparna medlemskap och därigenom vålla överlåtaren skada motsvarande förlusten av köpeskillingen. Skadeståndstalan har ogillats.
Tingsrätt har dömt en tilltalad för grovt rattfylleri till villkorlig dom med samhällstjänst 40 timmar samt 60 dagsböter om 300 kr. På talan av endast den tilltalade har hovrätten bestämt påföljden till villkorlig dom med samhällstjänst 50 timmar. Fråga om det jämte villkorlig dom med samhällstjänst bör ådömas även böter. Tillika fråga om det med hänsyn till förbudet mot reformatio in pejus är möjligt för hovrätten - när en påföljdsbestämning innefattande villkorlig dom med samhällstjänst och dagsböter ändras så att dagsbotsstraffet undanröjs - höja antalet timmar samhällstjänst som skall utföras.
Styrelseledamot och aktieägare i avfört aktiebolag har ansetts svara för bolagets skulder även om aktiebolaget efter avregistreringen har försatts i konkurs.
Mot beslut varigenom gäldenär genom likvidator på egen begäran försatts i konkurs har i princip endast gäldenären själv och behörig ställföreträdare för denne ansetts äga rätt att föra talan. Talan mot sådant beslut har därför avvisats när den förts av person som uppgett sig handla på uppdrag av bolagsstämman.
Sedan en part klandrat en av bodelningsförrättare gjord bodelning, har motparten - efter klanderfristens utgång - framställt ett eget yrkande om ändring av bodelningen. Yrkandet har avvisats.
Målsägande, som till skillnad från åklagaren inte överklagat tingsrättens ogillande dom, har ansökt om resning i fråga om skadeståndet och har som skäl för resning åberopat hovrättens fällande dom i brottmålsdelen. Resningsansökningen avslogs.
Den omständigheten att bostadsbyggnad med tillhörande tomt avskiljts från en jordbruksfastighet har inte ansetts innebära en sådan disposition som hindrat en tillämpning av de s.k. lättnadsreglerna vid beskattning av gåva avseende återstoden av fastigheten.
Tillgrepp av bensin vid två tillfällen för sammanlagt 300 kr har med hänsyn till omständigheterna vid brotten bedömts som stöld. Att bensinen har befunnits tillhöra en annan person än den som angetts i åklagarens gärningsbeskrivning har inte ansetts utgöra något hinder mot att fälla den tilltalade till ansvar för tillgreppen.
Vid bestämmande av förbehållsbelopp vid utmätning av lön har tillägg till Riksskatteverkets normalbelopp inte ansetts kunna göras för gäldenärens merkostnader till följd av gäldenärens dotters gymnasiestudier på annan ort.
En kvinna, som två år tidigare försökt begå självmord samt av anhöriga uppfattats på nytt ha tankar på självmord, försvann i samband med en färjeresa till Gotland. Det har inte ansetts utrett att hon befann sig i livsfara då hon veterligen senast var i livet och det har inte heller ansetts kunna antas att hon då befann sig i en sådan fara.
En bageriarbetare skadades vid rengöring av en igångsatt kavlingsmaskin. Tillräckligt orsakssamband mellan åsidosättande av föreläggande av Yrkesinspektionen och olyckan ansågs inte föreligga. Med hänsyn till åtalets utformning ansågs vållande till kroppsskada och arbetsmiljöbrott likväl föreligga. Eftersom det förstnämnda brottet inte ansågs vara grovt, var brotten preskriberade.
Föräldrar till minderårig dotter som omkommit genom en trafikolyckshändelse har inte ansetts ha rätt till ersättning enligt trafikskadelagen (1975:1410) för personskada och inkomstförlust på grund av den psykiska chock som de fått till följd av dotterns död.
Tingsrätten inhämtade ett sakkunnigutlåtande från Socialstyrelsens rättsliga råd i ett mål om klander av testamente. I hovrätten begärde ena parten sakkunnigförhör med en professor som avgivit ett yttrande till rättsliga rådet inför utlåtandet. Hovrätten, som fann att frågan i hovrätten i första hand avsåg om professorn skulle förordnas som sakkunnig, biföll inte yrkandet.
Frågor rörande likvidvärdering vid bestämmande av ersättning till skydd för fordringsägare som har panträtt i fastighet vilken vid fastighetsreglering avstår mark.
När påföljden villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst har undanröjts har påföljden bestämts till fängelse. I betraktande av omständigheterna har straffets längd blivit kortare än det som angetts som alternativt fängelsestraff.
Ett fordons faktiska konstruktion och användning har ansetts vara avgörande för om krav på färdskrivare förelegat eller inte. Invändning om att en lastbil efter ombyggnad var att anse som en orkesterbuss (personbil), ansågs inte vara vederlagd eller framstå som obefogad endast på grund av att fordonet alltjämt var registrerat som lastbil. Åtal för färdskrivarförseelse ogillades (jfr. dock RH 1998:35 I och II).
Brottmålstaxan har ansetts tillämplig i hovrätt när den tilltalade vid tingsrätten biträtts av privat försvarare och denne förordnats som offentlig försvarare i hovrätten.
Hyresnämndsmål. Det förhållandet att en för viss lägenhet utgående hyra inte blivit fastställd genom en förhandlingsöverenskommelse utesluter inte att lägenheten kan användas som jämförelsematerial när hyresnämnd bestämmer skälig hyra enligt 12 kap. 55 § jordabalken.
Hyresnämndsmål. I tvist om rätt till förhandlingsordning visar en undersökning beträffande hyresgästernas inställning till förhandlingsordning att 30 procent var positiva, vilket har ansetts representera ett tillräckligt stort antal för att förhandlingsordning skulle fastställas.
Hyresnämndsmål. Uppskov med avflyttning i ett lokalhyresförhållande är en sådan fråga som endast kan anförtros hyresnämnd trots att parterna avtalat att tvister på grund av avtalet skulle avgöras av skiljemän enligt skiljemannalagen.
Tilltalad har av tingsrätt dömts till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan, varvid förordnats att den tilltalade skulle vara omhändertagen enligt 28 kap. 6 b § brottsbalken. Sedan åklagaren överklagat domen bestämde hovrätten påföljden till fängelse och förordnade att bl.a. de dagar som den tilltalade varit omhändertagen enligt tingsrättens beslut skulle anses verkställda i anstalt.
En jägare i ett jaktlag påsköt och dödade en vuxen älgko trots att jaktvårdsområdets licens inte medgav detta och trots att kvoten för vuxna djur därtill var fylld. Jägaren ansågs ha förfarit grovt oaktsamt och han dömdes för jaktbrott till dagsböter.
Vid tillgrepp i förening med våld, begånget under rus, har tillägnelseuppsåt inte ansetts föreligga, och gärningen har bedömts som egenmäktigt förfarande, grovt brott. Påföljden har, utan hinder av bestämmelsen i 51 kap. 25 § rättegångsbalken, ansetts kunna ändras från skyddstillsyn med föreskrift om nykterhetsvårdande behandling till villkorlig dom jämte ett med hänsyn till ådömd skadeståndsskyldighet anpassat bötesstraff.
En enligt förhandlingsordning förd förhandling om hyreshöjning har strandat. Hyresvärden har härefter enligt 24 § hyresförhandlingslagen ansökt hos hyresnämnden om prövning av den begärda hyreshöjningen. Den strandade förhandlingen och därmed prövningen hos hyresnämnden avsåg hyran per den 1 januari 1997. Hyresvärdens motparter är då endast de som var hyresgäster vid den tidpunkten.
Fråga om ordningsföljden för olika slag av grundavdrag (generellt grundavdrag och särskilt avdrag för underårig) vid tillämpningen av 28 § 2 och 4 st. lagen om arvsskatt och gåvoskatt. I ett fall då en bröstarvinge ärvt samma förälder vid två skilda tillfällen, första gången som underårig, har när grundavdrag beräknats för det senare arvet ansetts att i första hand det särskilda avdraget för underårig utnyttjats för det grundavdrag som bröstarvingen fått vid det tidigare tillfället.
En man har, trots att denne inte personligen har hörts i målet och att uppgifterna om dennes identitet inte varit fullständiga, förklarats vara far till ett barn.
Brott mot privatinförsellagen, i dess lydelse fr.o.m. den 1 juli 1998, har inte ansetts fullbordat när den resande med medförda varor har uttagits för kontroll efter att ha kommit in i tullfiltret men innan detta har passerats.
En person, som hade ådömts skyddstillsyn och genom en senare dom ådömts s.k. fortsatt skyddstillsyn, misskötte sig. Tingsrättens beslut att undanröja den fortsatta skyddstillsynen - och inte skyddstillsynen enligt den tidigare domen - ansågs felaktigt.
Hovrätten har efter klagan över domvilla undanröjt kronofogdemyndighets utslag och förordnat att ny handläggning skall äga rum vid kronofogdemyndigheten. Hovrätten har funnit att dess beslut får överklagas.
Talan om undanröjande av skyddstillsyn p.g.a. misskötsamhet har inte ansetts kunna tas upp till prövning när skyddstillsynsdomen inte vunnit laga kraft.
Vid verkställighet av lagakraftvunnet avgörande mot proprieborgensman har denne invänt att fordringen i ett senare mål mellan borgenären och huvudgäldenären genom stadfäst förlikning fastställts till ett lägre belopp. Hinder mot verkställighet har ansetts föreligga.
Upplysningsplikt har i visst fall ansetts åligga hyresvärd gentemot affärsdrivande hyresgäst. Brott mot upplysningsplikten har medfört skadeståndsansvar intill negativa kontraktsintresset.
Fråga i tvist om ersättning ur en s.k. certifikatförlustförsäkring om det är den försäkrade piloten eller hans arbetsgivare, ett flygbolag, som är försäkringstagare i försäkringsavtalslagens mening.
Lagprövning har inte ansetts kunna ske helt skild från omständigheterna i den tvist som underställts fastighetsdomstolens prövning och utan att det stått klart att den ifrågasatta lagregeln skulle komma att aktualiseras i målet. Fastighetsdomstolens mellandom har undanröjts och målet återförvisats.
Fråga om konkurrerande skadeorsaker. Vid oklarhet om orsakssamband mellan en olycka och försäkringstagarens arbetsoförmåga är det försäkringstagaren som har bevisbördan för sitt påstående men beviskravet har satts lägre än vad som annars gäller i dispositiva tvistemål (I-III).
Åklagarens begäran om inhämtande av yttrande från myndighet - Arbetarskyddsstyrelsen - i fråga om tillämpligheten av myndighetens föreskrifter har lämnats utan bifall.
En person, A, ansågs företräda innehavaren av enskild fiskerätt och härigenom ha behörighet enligt 47 § fiskelagen (1993:787) att ta i beslag bl.a. fiskeredskap hos den som ertappades med att olovligen fiska i det aktuella vattnet. Eftersom A i ett visst fall inte hade för avsikt att följa regleringen i fiskelagen av beslag - i fråga om anmälningsskyldighet gentemot polis eller åklagare - ansågs A:s åtgärd i fallet att omhänderta fiskeredskap inte utgöra ett beslagstagande utan innefatta egenmäktigt förfarande.
Fråga om ersättning av allmänna medel till målsägandebiträde, som biträtt 25 målsägande i mål angående rån m.m. Hovrätten fann skäl till viss nedsättning av biträdets kostnadsanspråk med hänsyn till att den i kostnadsräkningen intagna arbetsredogörelsen inte var så utförlig att erforderligt underlag förelåg för bedömning av kostnadsanspråkets skälighet.
Fråga om statens behörighet att ansöka om gäldenärs försättande i konkurs när gäldenären överklagat större delen av de skattefordringar som staten lagt till grund för konkursansökan. Också fråga om betydelsen av ett misslyckat utmätningsförsök när det fordringsbelopp som skall läggas till grund för insolvensprövningen är väsentligt lägre än det som legat till grund för utmätningsförsöket.
Sedan fastighet tagits i anspråk genom betalningssäkring, har en del av fastigheten genom bodelning tillagts gäldenärens före detta hustru. Förfogandet har ansetts orsaka skada för staten och strida mot förfogandeförbudet i 12 § betalningssäkringslagen (1978:880).
En person har uttryckt missaktning för andra folkgrupper än den egna genom att tillsammans och i samråd med tre andra personer skrika Sieg Heil och göra nazisthälsningar på en gata i ett bostadsområde. Fråga huruvida uttalandena spritts på sådant sätt som krävs för att föranleda straffansvar för hets mot folkgrupp.
I utsökningsmål har kronofogdemyndigheterna ansetts inte kunna begära förskott från sökanden för förrättningskostnaderna rutinmässigt utan endast efter särskild prövning i varje enskilt fall.
Användande av förenklad delgivning har, med hänsyn till omständigheterna, inte ansetts vara olämpligt trots att mer än två år förflutit efter delgivningen av underrättelse om förenklad delgivning.
Den tidpunkt vid vilken en hyresvärd under löpande hyrestid kan få tillträde till en lägenhet enligt 12 kap. 26 § andra stycket tredje meningen jordabalken för utförande av arbeten, som vållar väsentligt hinder eller men i nyttjanderätten, har ansetts infalla en vecka efter det att den för hyresavtalet gällande uppsägningstiden löpt ut.
En 21-årig man dömdes av tingsrätten för misshandel till fängelse en månad och för vissa andra brott till villkorlig dom. Fråga uppkom - sedan mannen överklagat - om påföljden kunde bestämmas till villkorlig dom med samhällstjänst för den samlade brottsligheten samt om hovrätten vid bestämmandet av omfattningen av samhällstjänsten och det alternativa fängelsestraffet var bunden av längden på det av tingsrätten utdömda fängelsestraffet.
Tingsrätt har meddelat tredskodom i mål om betalningsföreläggande. Svaranden, som klagat över domvilla, har ansetts ha haft giltig ursäkt att inte i ansökan om återvinning åberopa vad som lagts till grund för sådan klagan.
En person, som hade tvingats att följa med andra personer som gjorde sig skyldiga till utpressning, dömdes för medhjälp till brottet. Även fråga om brottsrubricering och påföljdsval.
Förbudet i den s.k. knivlagen mot innehav av farliga föremål bl.a. på allmän plats har ansetts gälla skjutvapen som vapenlagen inte är tillämplig på. Innehav av sådana skjutvapen, i laddat skick, för transport har därvid bedömts inte utgöra ett befogat innehav. Påföljden har bestämts till ett något högre bötesstraff än vad som är vanligt vid brott mot nämnda förbud och förverkande av vapnen har, trots bl.a. ett relativt högt värde på dessa, inte ansetts vara uppenbart oskäligt.
En fastighetsmäklare har befunnits ha brutit mot god fastighetsmäklarsed och har ansetts skadeståndsskyldig gentemot en lägenhetsköpare, eftersom han vid förmedling av lägenhet i ett s.k. oäkta bostadsföretag ("oäkta bostadsrätt") inte upplyst köparen om den tveksamhet som kan föreligga beträffande en sådan nyttjanderätts rättsliga status.
Då gärningsbeskrivningen innefattat påstående om att gärningen planerats här i riket, har svensk domstol ansetts behörig att pröva åtalet trots att frågan om ansvar för gärningen prövats genom lagakraftägande dom, meddelad i främmande stat där gärningen fullbordats.
Förare har framfört viss fordonskombination trots att han saknade behörighet till det. Föraren har frikänts på grund av att han inte hade uppsåt i fråga om sin bristande behörighet.
Artikel 6.1 i Brysselkonventionen om gemensamt forum för flera svarande har ansetts ge svensk domstol behörighet att i en rättegång handlägga mål mot flera svarande även när talan mot svarandena inte väckts samtidigt.
I ett dispositivt tvistemål har bevisning blivit tillgänglig för part efter huvudförhandlingen vid tingsrätten men före det att tingsrätten meddelade dom. Bevisningen har inte tillåtits i hovrätten, eftersom parten inte gjort sannolikt att bevisningen inte kunnat åberopas vid tingsrätten och det saknats giltig ursäkt för parten att inte åberopa bevisningen där.
Tillgrepp vid fyra tillfällen av pengar ur en gemensamhetskassa på en arbetsplats har, främst med hänsyn till att gärningsmannen svikit det förtroende som visats honom, bedömts som stöld trots att gärningarna i flertalet fall avsett småbelopp.
Talan om skadestånd enligt 7 kap. 6 § lagen (1992:1528) om offentlig upphandling ansågs skola väckas vid svarandens hemvistforum enligt 10 kap. 1 § rättegångsbalken, inte vid kärandebolagets sätesforum enligt regeln i 10 kap. 8 § rättegångsbalken om orten där skadan uppkommit.
En tidsutdräkt på fem år och fem månader från misstanke om brott till slutlig dom i ett mål om grovt bokföringsbrott har inte ansetts förenligt med kravet på domstolsprövning inom skälig tid i artikel 6.1 Europakonventionen. Förhållandet har inte ansetts böra föranleda att åtalet ogillas men har beaktats vid påföljdsbestämningen. Yrkande om ogillande av åtalet under åberopande av nämnda artikel har tagits upp till prövning, trots att domen ursprungligen överklagats endast i frågan om påföljd.
Påföljden för yttrandefrihetsbrottet olaga våldsskildring har med hänsyn till brottets art bestämts till villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst. - Även fråga om vilket antal timmar samhällstjänst som skall följa med beaktande av reglerna om förbud mot reformatio in pejus.
Påföljden har bestämts till villkorlig dom med samhällstjänst för s.k. artbrottslighet med ett straffvärde motsvarande fängelse i fyra månader. Hovrätten har därvid beaktat bl.a. att det förflutit lång tid - ca tre år - från det att den tilltalade underättades om misstanke om brott till dess att slutlig dom föreligger i målet. Det har inte ansetts uppenbart obilligt att förverka hela värdet av spritdrycker, som varit föremål för varusmuggling, trots att den tilltalade påförts skatt enligt privatinförsellagen.
A har vid två skilda tillfällen tillrättavisat sin 3-årige son, vid det första tillfället genom att ta ett grepp på nacken och vid det andra tillfället genom att utdela ett slag mot halsen, båda gångerna med smärta och rodnad som följd. Brottet har bedömts som ringa misshandel och påföljden har bestämts till böter.
Till grund för bedömningen av vilken blodalkoholhalt som en person åtalad för grovt rattfylleri har haft under och efter färden har lagts alkoholhalten i urinen efter körningen.
Hyresnämndsmål. Vid en skälighetsbedömning enligt 12 kap. 47 § första stycket jordabalken har frågan om medhyresgästen har ett skyddsvärt behov av prövningslägenheten tillmätts betydelse på motsvarande sätt som vid en skälighetsprövning enligt 46 § första stycket 10 i samma kapitel.
Hyresnämndsmål. I mål om prövning av hyresvillkor - sänkning av utgående hyror - enligt 24 § hyresförhandlingslagen har fråga om en förhandlingsordning ger hyresgästföreningen rätt att påkalla förhandling om sänkta hyror ansetts kunna prövas som en s.k. preliminärfråga. - Vid den fortsatta prövningen har förhandlingsordningen befunnits innefatta en rätt för hyresgästföreningen att påkalla förhandling om sänkning av utgående hyror.
Villkorlig dom med samhällstjänst vid misshandel (summariskt referat). - Referat nr 1 av totalt 8 hovrättsdomar som har meddelats under år 2000 och i vilka påföljden har bestämts till villkorlig dom med samhällstjänst (referat RH 2000:104-111). Domarna har vunnit laga kraft.
Villkorlig dom med samhällstjänst vid misshandel (summariskt referat). - Referat nr 2 av totalt 8 hovrättsdomar som har meddelats under år 2000 och i vilka påföljden har bestämts till villkorlig dom med samhällstjänst (referat RH 2000:104-111). Domarna har vunnit laga kraft.
Villkorlig dom med samhällstjänst vid misshandel (summariskt referat). - Referat nr 3 av totalt 8 hovrättsdomar som har meddelats under år 2000 och i vilka påföljden har bestämts till villkorlig dom med samhällstjänst (referat RH 2000:104-111). Domarna har vunnit laga kraft.
Villkorlig dom med samhällstjänst vid misshandel (summariskt referat). - Referat nr 4 av totalt 8 hovrättsdomar som har meddelats under år 2000 och i vilka påföljden har bestämts till villkorlig dom med samhällstjänst (referat RH 2000:104-111). Domarna har vunnit laga kraft.
Villkorlig dom med samhällstjänst vid misshandel (summariskt referat). - Referat nr 5 av totalt 8 hovrättsdomar som har meddelats under år 2000 och i vilka påföljden har bestämts till villkorlig dom med samhällstjänst (referat RH 2000:104-111). Domarna har vunnit laga kraft.
Villkorlig dom med samhällstjänst vid misshandel (summariskt referat). - Referat nr 6 av totalt 8 hovrättsdomar som har meddelats under år 2000 och i vilka påföljden har bestämts till villkorlig dom med samhällstjänst (referat RH 2000:104-111). Domarna har vunnit laga kraft.
Villkorlig dom med samhällstjänst vid misshandel (summariskt referat). - Referat nr 7 av totalt 8 hovrättsdomar som har meddelats under år 2000 och i vilka påföljden har bestämts till villkorlig dom med samhällstjänst (referat RH 2000:104-111). Domarna har vunnit laga kraft.
Villkorlig dom med samhällstjänst vid misshandel (summariskt referat). - Referat nr 8 av totalt 8 hovrättsdomar som har meddelats under år 2000 och i vilka påföljden har bestämts till villkorlig dom med samhällstjänst (referat RH 2000:104-111). Domarna har vunnit laga kraft.