MÖD 2018:1
Planenligt utgångsläge ----- Tillämpning av bestämmelsen om s.k. planenligt ursprungsläge i 9 kap. 30 § första stycket 1 plan- och bygglagen. Mark- och miljööverdomstolen har upphävt ett beslut om bygglov för nybyggnad av fritidshus eftersom den fastighet på vilken huset planeras att uppföras är mindre än vad som föreskrivs i den gällande byggnadsplanen.
MÖD 2018:2
Fråga om fullföljd ----- Ett beslut av Lantmäterimyndigheten i fråga om en anteckning i fastighetsregistret ska tas bort enligt 34 § fjärde stycket anläggningslagen på grund av att ett anläggningsbeslut har upphört att gälla enligt 33 § samma lag är ett beslut som inte får överklagas till mark- och miljödomstol. Beslutet är att se som ett beslut i registerhänseende som får överklagas till allmän förvaltningsdomstol enligt 12 § lagen om fastighetsregister.
MÖD 2018:3
Fastighetsägares ansvar för undersökningar avseende markföroreningar ----- Fråga om fastighetsägares subsidiära ansvar för föroreningsskador som denne vid köpet inte kände till. Fastigheten var en näringsfastighet på vilken säljaren tidigare bedrivit plantskola men som vid köpet bestod av åkermark. Miljönämnden förelade fastighetsägaren att vidta vissa undersökningar avseende markföroreningar på fastigheten efter en bildemonteringsverksamhet som annan person bedrivit där fram till 1970-talet. Mark- och miljööverdomstolen har ansett att omständigheterna vid köpet var sådana att klaganden inte kan anses ha bort upptäcka eventuella föroreningar från bildemonteringsanläggningen och att det därför inte kan krävas att klaganden i egenskap av fastighetsägare ska vidta undersökningar i enlighet med nämndens föreläggande. Föreläggandet har upphävts.
MÖD 2018:4
Bygglov för nybyggnation av flerbostadshus ----- Ansökan om bygglov för nybyggnation av flerbostadshus inom ett äldre villaområde. Åtgärden avvek från detaljplanen på så sätt att största tillåtna byggnadsarea för huvudbyggnad överskreds med 10 procent. Domstolen konstaterade att avvikelsen inte var av obetydlig omfattning. Det hade inte heller framkommit några omständigheter som talade för att överskridandet skulle behövas för att ge byggnaden en bättre planlösning eller några andra byggnadstekniska skäl. Domstolen fann inte heller att det var förenligt med gällande praxis att schablonmässigt bedöma ett överskridande av byggnadsarean med 10 procent som en liten avvikelse. Mark- och miljööverdomstolen fann vid en samlad bedömning att avvikelsen i detta fall inte kunde anses vara en sådan liten avvikelse som avses i 9 kap. 31 b § PBL.
MÖD 2018:5
Tolkningsbesked avseende undantag från kravet på nätkoncession ----- Frågan i målet är om en vindkraftpark utgör en funktionell enhet som omfattas av 22 a § förordningen (2007:215) om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen. I motiven till denna förordning anges att för att medges undantag från kravet på nätkoncession ska området vara tydligt avgränsat. Man måste enligt motiven lätt kunna konstatera var gränsen mellan området och övrig mark går. I målet rör det sig om två tydligt avgränsade grupper av vindkraftverk. Avståndet mellan de två grupperna tillsammans med längden på ledningen grupperna emellan gör det enligt domstolen svårt att bedöma områdets gränser mot övrig mark. Området kan således inte sägas vara väl avgränsat. Vindkraftparken kan därför som helhet inte anses utgöra en funktionell enhet och är därmed inte heller undantagen från koncessionsplikten.
MÖD 2018:6
Ändringstillstånd avseende ändrad höjd av vindkraftpark ----- Ett bolag ansökte om ändringstillstånd för höjning av vindkraftverk i en vindkraftpark från 172,5 meter till 220 meter. Kommunen, inom vars område verken låg, motsatte sig ändringstillståndet. Miljöprövningsdelegationen gjorde bedömningen att någon kommunal tillstyrkan enligt 16 kap. 4 § miljöbalken inte krävdes och biföll ansökan trots kommunens inställning. Mark- och miljödomstolen gjorde samma bedömning när det gäller kravet på kommunal tillstyrkan. Målet överklagades till Mark- och miljööverdomstolen som konstaterade att det enligt 1 kap. 4 § miljöprövningsförordningen (2013:251) krävs tillstånd för varje ändring av tillståndspliktig verksamhet som innebär att det kan uppkomma olägenhet av betydelse för människors hälsa eller miljön. Redan det förhållandet att en ändring bedöms vara tillståndspliktig får enligt Mark- och miljööverdomstolens uppfattning anses utgöra tillräckliga skäl för att ändringstillstånd som gäller v...
MÖD 2018:7
Klagorätt ----- Fråga om klagorätt beträffande beslut om att anta en detaljplan. En kommun har antagit en detaljplan vars syfte är att omvandla ett tidigare industriområde till kvarter för bostadsändamål. Planområdets enda tillfartsväg utgörs av en villagata. Vissa av fastighetsägarna längs med villagatan har överklagat kommunens beslut. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att den trafikökning som detaljplanen kommer medföra får, med hänsyn till gatans karaktär, anses vara påtaglig. Till skillnad från mark- och miljödomstolen har Mark- och miljööverdomstolen därför funnit att dessa fastighetsägare har rätt att överklaga kommunens beslut att anta detaljplanen.
MÖD 2018:8
Byggsanktionsavgift avseende industrihall -----
MÖD 2018:9
Utdömande av vite ----- En miljönämnd förbjöd vid vite en fastighetsägare att hyra ut bostäder p.g.a. fuktskador. När en hyresgäst inte avflyttade frivilligt ansökte fastighetsägaren hos Kronofogdemyndigheten om avhysning som beviljades. Vid nämndens inspektion bodde en hyresgäst i fastigheten eftersom avhysningen inte hade hunnit verkställas. Nämndens ansökan om utdömande av vite har avslagits av Mark- och miljööverdomstolen eftersom fastighetsägaren har gjort vad han har kunnat för att efterkomma förbudet genom att ansöka om avhysning när hyresgästen inte avflyttade frivilligt.
MÖD 2018:10
Syn ----- Enligt 3 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar ska mark- och miljödomstolen hålla syn på stället, om det behövs. Bestämmelsen har tillämpats analogivis vid prövning av frågan om syn i Mark- och miljööverdomstolen.
MÖD 2018:12
Fastighetsbestämning ----- Lantmäteriet har genom fastighetsbestämning fastställt omfattning och läget av ett vägservitut samt därefter beslutat om ändring av servitutet genom fastighetsreglering. Till grund för beslutet om fastighetsreglering har Lantmäteriet lagt en överenskommelse mellan parterna. Eftersom en överenskommelse enligt 7 kap. 8 § FBL innebär att en fastighetsreglering kan ske utan beaktande av de krav som ska skydda enskilda intressen och då en överenskommelse som huvudregel inte kan frånträdas, är det enligt Mark- och miljööverdomstolen av betydelse att parterna förstår att en överenskommelse är bindande och vad den innebär. Det är också viktigt att lantmätaren försäkrar sig om att parterna är införstådda med att de har träffat en överenskommelse. Med hänsyn till omständigheterna i målet fann Mark- och miljööverdomstolen att det inte var osannolikt att den klagande i målet kunde ha uppfattat det som att en bindande överenskommelse inte förelåg. Med hänsyn till detta an...
MÖD 2018:13
Bygglov för uppförande av enbostadshus ----- Den aktuella huvudbyggnaden var utformad som ett parhus. Exteriört uppfattades den som att den bestod av två lika stora sammanbyggda byggnadsdelar som var förskjutna i förhållande till varandra. Planlösningarna var spegelvända och identiska förutom att det saknades köksinredning i en av delarna. Väggen mellan byggnadsdelarna hade en tjocklek som motsvarade den som krävs för en lägenhetsskiljande vägg. I väggen redovisades dock en dörröppning på vardera planet, på bottenplanet mellan de två vardagsrummen och på det övre planet mellan två sovrum. Även om utgångspunkten är att en bygglovsansökan ska prövas utifrån vad som anges vara den åtgärd som bygglov söks för har MÖD i detta fall bedömt att huvudbyggnaden i själva verket inrymmer två bostäder och att den sökta åtgärden därmed strider mot detaljplanen som anger att huvudbyggnad endast får inrymma en lägenhet. Bygglovsansökan har därför avslagits. (Mark- och miljööverdomstolen har samma dag ...
MÖD 2018:14
Föreläggande att ansöka om lagligförklaring alternativt tillstånd för kraftverk och damm samt tillstånd att bedriva vattenverksamheten ----- Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att det genom ett domstolsutslag från 1911 finns ett gällande tillstånd omfattande damm och kraftstation samt tillhörande vattenverksamhet. Med hänsyn härtill har Mark- och miljööverdomstolen upphävt ett av länsstyrelsen utfärdat föreläggande riktat till kraftverksägaren om att ansöka om lagligförklaring och tillstånd att bedriva verksamheten.
MÖD 2018:15
Dammsäkerhetsklassificering ----- MÖD har vid klassificering av regleringsdammen Knon i Hagfors kommun funnit att risken för förlust av människoliv i samband med ett dammhaveri, även vid ett värsta fall- scenario, är försumbar och den aktuella dammen har därför klassificerats i dammsäkerhetsklass C. (MÖD har samma datum meddelat domar i målen M 1995-17 och M 1997-17 rörande samma fråga).
MÖD 2018:16
Buller från bergtäktsverksamhet
MÖD 2018:17
Bygglov för teletorn ----- Bygglov för teletorn och teknikbod på mark som i en detaljplan från år 2011 är utlagd som naturpark. Mark- och miljööverdomstolen har, främst med hänsyn till områdets uttalade värde som natur- och rekreationsområde, funnit att den sökta åtgärden inte kan godtas som en liten avvikelse enligt 9 kap. 31 b § plan- och bygglagen (2010:900).
MÖD 2018:18
Avverkningsförbud ----- Skogsstyrelsen förbjöd en skogsägare att genomföra avverkning i ett område där det förekommer lavskrikor eftersom det enligt artskyddsförordningen är förbjudet att skada lavskrikans fortplantningsområden eller viloplatser. Mark- och miljödomstolen undanröjde beslutet på den grunden att Skogsstyrelsen inte är dispens- eller tillsynsmyndighet i artskyddsfrågan och inte har möjlighet att göra en sådan proportionalitetsbedömning som krävs enligt MÖD:s uttalanden i det s.k. bombmurklemålet. MÖD konstaterar att Skogsstyrelsen, vid sidan om länsstyrelsen, har ett tillsynsansvar när det gäller artskyddsfrågor. Eftersom frågan om artskyddsdispens och därmed sammanhängande frågor om proportionalitet kan prövas efter ansökan om dispens hos länsstyrelsen eller, under vissa förutsättningar, direkt i domstol har det inte funnits anledning att undanröja Skogsstyrelsens beslut av de skäl som mark- och miljödomstolen anfört. MÖD har därför återförvisat målet till mark- och miljö...
MÖD 2018:19
Tillstånd till vindkraftpark ----- Mål om ansökan att få uppföra en vindkraftpark enligt den s.k. boxmodellen, som innebär att vindkraftverkens exakta antal, i detta fall maximalt 144 verk, och närmare placering inom ett större område inte har angetts i ansökan utan att beslut om detta ska delegeras till tillsynsmyndigheten. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att på det underlag som har presenterats i målet går det inte att avgöra om verkens lokalisering är lämplig utifrån kraven i 2 kap. 6 § miljöbalken. En sådan delegering är inte heller i enlighet med 22 kap. 25 § miljöbalken som anger att endast villkor av mindre betydelse får delegeras. Detsamma har ansetts gälla för alternativyrkandet att tillstånd ska ges för vindkraftverk enligt den s.k. exempellayout som har gjorts i målet. Ansökan om tillstånd har därför avslagits.
MÖD 2018:20
Utdömande av vite ----- Ett bolag förelades att begränsa antalet besökare i en motionslokal. Föreläggandet förenades med ett löpande vite på 5 000 kr per tillfälle och person utöver det tillåtna antalet som vistades i lokalen. MÖD har bedömt att en ansökan om utdömande av vitet avser flera överträdelser och att det, enligt 9 § 2 st lagen (1985:206) om viten, inte är möjligt att döma ut vite för mer än en av dessa. Vitesbeloppet, 45 000 kr, har beräknats med utgångspunkt i den allvarligaste överträdelsen, då antalet besökare var nio fler än tillåtet.
MÖD 2018:22
Talerätt vid överklagande av startbesked ----- En kommunal nämnd gav startbesked för uppförande av en bygglovsbefriad komplementbyggnad. En granne, som bl.a. hävdade att byggnadens placering innebar en betydande olägenhet för honom, gavs klagorätt eftersom startbeskedet bedömdes angå grannens civila rättigheter i den mening som avses i artikel 6 Europakonventionen.
MÖD 2018:23
Strandskyddsdispens Anläggandet av en 450 meter lång mindre grusväg genom ett skogsområde som omfattas av strandskydd har inte ansetts hindra eller avhålla allmänheten från att beträda området. Inte heller har åtgärden ansetts väsentligen förändra livsvillkoren för djur- eller växtarter. Anläggandet av vägen har inte ansetts otillåten och någon dispens har därför inte erfordrats.
MÖD 2018:24
Anmälan om ändring av tillståndspliktig verksamhet ----- Länsstyrelsen ansåg att en anmäld ändring av en miljöfarlig verksamhet var tillståndspliktig och förbjöd bolaget att genomföra den anmälda ändringen innan tillstånd hade erhållits. Mark- och miljödomstolen ansåg att den anmälda verksamheten kunde anses inrymmas i företagets grundtillstånd som hade lämnats 1979 enligt miljöskyddslagen och upphävde beslutet. Mark- och miljööverdomstolen bedömde att den ändrade verksamheten inom denna industripark, som gällde transport av stora mängder avfall och farligt avfall från ett annat företag inom industriområdet fram till hamnen och utlastning till fartyg, inte kunde rymmas inom tillståndet från 1979 och att verksamheten kunde medföra olägenhet av betydelse för människors hälsa eller miljön. Ändringen var därmed tillståndspliktig enligt 1 kap. 4 § första stycket 2 miljöprövningsförordningen. MÖD fastställde länsstyrelsens beslut.
MÖD 2018:25
Klagorätt ----- Fråga om ägaren till en fastighet har klagorätt över beslut om bygglov på en grannfastighet när fastigheterna skiljs åt av ett vattenområde. Med hänsyn till förhållandena på platsen och avståndet mellan fastigheterna kan inte vattenområdet som skiljer fastigheterna åt jämställas med en gata eller väg på ett sådant att sätt att klagandena kan tillerkännas klagorätt på den grunden. Inte heller har de åtgärder som bygglovet avser kunnat läggas till grund för klagorätt för ägarna av fastigheten på andra sidan vattenområdet.
MÖD 2018:26
Kommunal nämnds klagorätt i mål om bygglov ----- Länsstyrelsen upphävde nämndens beslut att bevilja bygglov. Nämnden och sökandena överklagade till mark- och miljödomstolen som avslog överklagandena. Både nämnden och sökandena överklagade mark- och miljödomstolens dom. Mark- och miljööverdomstolen har ansett att domen inte gått nämnden emot och nämndens överklagande har därför avvisats.
MÖD 2018:27
Detaljplan ----- Mark- och miljödomstolen har upphävt en av kommunen antagen detaljplan som upprättats för att planlägga ett område med skogs- och ängsmark för industri och lager. Enligt Mark- och miljööverdomstolen visar dock utredningen att det inte är möjligt att i samband med detaljplanläggning förutse vilka olika miljöstörningar som kan uppkomma av den verksamhet som planen medger. En detaljplan kan därför inte reglera alla de miljöstörningar som en viss verksamhet kan medföra. Det finns möjligheter att vid bygglov ställa utformningskrav på verksamheten så att denna inte medför en betydande olägenhet för omgivningen. Om verksamheten är miljöstörande kan ytterligare villkor komma att ställas på verksamheten med stöd av miljöbalken. Mark- och miljööverdomstolen har med ändring av mark- och miljödomstolens dom fastställt kommunens beslut att anta detaljplanen.
MÖD 2018:28
Tillstånd till åtgärder som riskerar att leda till försämrad ytvattenstatus ----- Tillstånd har getts för bl.a. grävningsarbeten i en vattenförekomst i Mölndalsån trots att åtgärderna riskerar att leda till en försämring av vattenförekomstens status. Vid bedömningen har MÖD funnit att rimlighetsavvägningen enligt 2 kap. 7 § miljöbalken ska ske med beaktande av de krav som följer av art. 4.7 i ramdirektivet för vatten och att omständigheterna i fallet - där syftet med åtgärderna var att förebygga samhällsskadliga översvämningar - var sådana att det fanns förutsättningar för tillstånd trots att åtgärderna kunde leda till försämrad ytvattenstatus.
MÖD 2018:29
Skadestånd enligt miljöbalken ----- MÖD har, i likhet med mark- och miljödomstolen, bedömt att brand genom gnistbildning vid markberedning inte utgör en sådan störning som kan föranleda strikt skadeståndsansvar enligt 32 kap. 3 § första stycket 8 miljöbalken.