MÖD 2007:1

Olägenhet av buller från flaggstång-----Miljööverdomstolen har bedömt att störningar från flagglinor generellt är små och får tålas. Miljödomstolens föreläggande till en ägare av en flaggstång att binda upp flagglinan så att grannarna inte stördes av dess smatter har därmed upphävts.

MÖD 2007:2

Olägenheter från vedeldning-----En granne, vars friskluftsintag låg 34 m från en vedeldande grannes skorsten, yrkade eldningsförbud. Miljööverdomstolen fann att utsläppen från den installerade pelletsbrännaren låg inom de värden som rekommenderas enligt Boverkets Byggregler BFS 1995:17 samt att skorstenen höjts till 1 m över yttertakets högsta punkt. Överklagandet avslogs.

MÖD 2007:3

Buller från en motorsportbana-----Det räcker inte att bara pröva de bullerolägenheter som härrör från motorcykelkörning på själva banan. Prövningen måste enligt Miljööverdomstolen utvidgas och kompletteras till att omfatta också de bullerstörningar som alstras av motorcyklister som kör till och från banan.

MÖD 2007:4

Tillstånd till nytt anriknings- och pelletsverk m.m.-----Miljödomstolen gav i deldom bolaget tillstånd att uppföra nytt anriknings- och pelletsverk. Naturvårdsverket överklagade domen och yrkade bl.a. att energifrågan skulle sättas på prövotid med föreskrift att under prövotiden utreda möjligheter till energieffektivisering. I likhet med Naturvårdsverket ansåg Miljööverdomstolen att hushållningsprincipen i 2 kap. 5 § miljöbalken ställer längre gående krav på energihushållning än vad som motsvaras av bolagets arbete enligt PFE (Programmet För Energieffektivisering), som är inriktat på åtgärder av företagsekonomiskt intresse. Miljööverdomstolen biföll därför Naturvårdsverkets yrkande.

MÖD 2007:5

Förbränning av avfall-----Utökning av befintlig verksamhet ansågs inte vara att jämställa med ny verksamhet även om utökningen medverkade till att en miljökvalitetsnorm överträddes. Bestämmelsen i 16 kap. 5 § miljöbalken (MB) utgjorde således inte grund för att förbjuda en utbyggnad. Däremot kunde strängare krav ställas om normen inte klarades (2 kap. 7 § 2 st. MB). Miljööverdomstolen konstaterade vidare att det var angeläget att både minska det totala utsläppet av kväveoxider på grund av deras försurande och gödande egenskaper och att minska halterna av kvävedioxid i regionen med hänsyn till hälsoeffekterna - miljökvalitetsnormen klarades inte. Därför föreskrevs dels villkor om SCR-rening av utsläppen från avfallsförbränningen och dels villkor om avfallstransporterna.

MÖD 2007:6

Avvisat överklagande-----Efter anmälan om samråd beträffande en skidanläggning beslutade länsstyrelsen att godta utförandet. Miljödomstolen avvisade överklaganden från ett antal närboende, som ville att skidanläggningen inte skulle få byggas. Miljööverdomstolen uppmärksammade att fyra av klagandena ägde fastigheter som enligt antagen och laga kraftvunnen detaljplan skulle komma att ingå i den planerade skidanläggningen och meddelade prövningstillstånd för dessa. Miljööverdomstolen konstaterade sedan att ett beslut efter en anmälan enligt 12 kap. 6 § miljöbalken inte i sig skapar några rättigheter för anmälaren och därmed inte har någon faktisk effekt gentemot klagandena. Miljööverdomstolen avslog därför överklagandena.

MÖD 2007:7

Ansökan om utdömande av vite-----En fastighetsägare ansågs inte vara rätt adressat för ett föreläggande om att minska störningar av musik från en hyreslägenhet eftersom denne varken hade faktisk eller rättslig möjlighet att följa föreläggandet såsom det var utformat. Föreläggandet borde ha riktats mot den eller de hyresgäster som orsakat störningarna. Miljööverdomstolen dömde inte ut vitet utan ogillade ansökan.

MÖD 2007:8

Miljösanktionsavgift-----Efter miljödomstolens dom har ändringar i 30 kap. miljöbalken och förordningen (1998:950) om miljösanktionsavgifter trätt ikraft. Miljööverdomstolen (MÖD) har, med hänsyn till miljösanktionsavgifternas straffliknande karaktär, tillämpat 5 § andra stycket lagen (1964:163) om införande av brottsbalken analogt för att avgöra vilka bestämmelser som skall tillämpas på överträdelser som ägt rum före de nya bestämmelsernas ikraftträdande. Detta innebär att de bestämmelser som gällde vid överträdelsen skall tillämpas. Gäller andra bestämmelser när dom eller beslut meddelas skall dock dessa tillämpas om de leder till att miljösanktionsavgift inte skall påföras eller att sådan avgift skall påföras med ett lägre belopp. Jfr MÖD:s dom 2007-03-19 i mål nr M 3031-06 (MÖD 2007:9).

MÖD 2007:9

Miljösanktionsavgift-----Miljösanktionsavgift nedsattes med analog tillämpning av 5 § andra stycket lagen (1964:163) om införande av brottsbalken för överträdelse som begåtts före den 1 januari 2007. Jfr Miljööverdomstolens dom 2007-03-20 i mål nr M 9096-06 (MÖD 2007:8)

MÖD 2007:10

Strandskyddsdispens-----Eftersom det markområde som önskade bebyggas var det enda område som var allemansrättsligt tillgängligt både från land och från sjösidan var det uppenbart att en byggnad där skulle avhålla allmänheten från att beträda området. Skäl att meddela dispens från strandskyddet förelåg därför inte.

MÖD 2007:11

Gemensam handläggning av mål-----Miljödomstolen har med stöd av 21 kap. 3 § miljöbalken handlagt och avgjort ett överklagande angående dispens från markavvattningsförbud gemensamt med en ansökan om tillstånd till markavvattning. Miljööverdomstolen (MÖD) särskiljde målen på grund av att motsvarande bestämmelse om gemensam handläggning saknas för MÖD:s prövning. I dispensmålet meddelades inte prövningstillstånd (M 393-07), ett beslut som inte får överklagas enligt 23 kap. 8 § miljöbalken, medan tillståndsmålet (M 580-06) avgjordes genom dom.

MÖD 2007:12

Tillstånd till underhållsmuddring m.m.-----Miljödomstolen gav sökanden tillstånd att underhållsmuddra i en hamn, men lämnade yrkandet om dispens från förbudet i 15 kap. 31 § miljöbalken att få dumpa muddermassorna i havet utan bifall med hänvisning till att sedimenten från den inre hamnen hade en hög föroreningshalt och att uppgifter om halten av organiska tennföreningar (TBT) saknades. I Miljööverdomstolen (MÖD) utförde sökanden kompletterande undersökningar av sedimenten. Naturvårdsverket yttrade sig hos MÖD och förordade att de av TBT förorenade massorna skulle avskiljas och tas upp på land, men ansåg att övriga massor borde kunna dumpas till havs på den av sökanden föreslagna platsen. Miljööverdomstolen lämnade sökanden begärd dispens för dumpning av massor med lägre halt av TBT än gränsvärdet 200 µg/kg TS. Dispensen förenades med ett antal villkor.

MÖD 2007:13

Ersättning till följd av naturreservatsföreskrifter ----- Ett naturreservat omfattade del av en skogsfastighet. Reservatsföreskrifterna innebar ett totalt avverkningsförbud. Ersättning för avverkningsförbudet, som skulle motsvara fastighetens marknadsvärdeminskning, uppskattades med ledning av den s.k. beståndsmetoden kombinerad med viss ortsprisanalys. I målet var även fråga om hur en rotleveransförsäljning inom reservatet skulle beaktas vid bestämmande av intrångsersättningen. Utöver ersättning för skogsvärdet utgick viss ersättning för skada på jakt. Däremot ansågs inte en på grund av reservatsföreskrifterna uppkommen skatteskada ersättningsgill.

MÖD 2007:14

Tillstånd till nuvarande och utökad återvinningsverksamhet-----I samband med prövning av en ansökan till befintlig och utökad miljöfarlig verksamhet bedömdes förutsättningarna vara sådana att det var både lämpligt och skäligt att som villkor för det nya tillståndet reglera frågan om undersökning av eventuella markföroreningar.

MÖD 2007:15

Tillsynsavgift för ett vattenkraftverk-----I ett mål om uttag av tillsynsavgift för ett vattenkraftverk uttalade Miljööverdomstolen följande. Hantering av olja som används i turbiner, generatorer och transformatorer är en del av vattenverksamheten enligt definitionen av en vattenanläggning i 11 kap. 3 § miljöbalken. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet med möjlighet att delegera tillsynen åt en kommunal nämnd med stöd av 10 § förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken vilket inte hade skett i det aktuella fallet.

MÖD 2007:16

Vägtrafikbuller-----I mål om buller från vägtrafik har ekvivalentnivån beräknats med utgångspunkt från trafikbelastningen under sommarmånaderna. Vid bedömningen av behovet av ytterligare utredning har det haft betydelse bl.a. om vägen skall anses ha genomgått en väsentlig ombyggnad.

MÖD 2007:17

Tillsyn enligt 11 kap. miljöbalken; nu fråga om rättegångsfel----- Miljöorganisationers rätt att överklaga domar och beslut med stöd av 16 kap. 13 § miljöbalken har inte ansetts omfatta tillsynsbeslut.

MÖD 2007:18

Stängselgenombrott; nu fråga om talerätt-----En fastighetsägare, som överklagat ett beslut om avslag på en begäran hos länsstyrelsen om stängselgenombrott på en grannfastighet och som åberopat endast allemansrättsliga skäl, har inte ansetts ha talerätt.

MÖD 2007:19

Strandskyddsdispens för en musselodling-----En länsstyrelse hade medgett strandskyddsdispens för en musselodling. Klaganden yrkade att dispens inte skulle medges och angav som grund att musselodlingen stred mot EG- direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. Miljööverdomstolen fann att musselodlingen redan omfattades av ett tillstånd till rening av avloppsvatten och att frågan därigenom redan var rättskraftigt avgjord. Underinstansernas avgöranden undanröjdes.

MÖD 2007:20

Säkerhetsrapport för Sevesoanläggningar ----- Inom ett bolags industriområde fanns flera fabriker. En av dem hade beviljats ett separat tillstånd och prövats individuellt, fristående från övrig verksamhet. Räddningsverket överklagade tillståndet och framhöll att prövningens avgränsning till en individuell fabrik inte var förenlig med säkerhetsrapportens avgränsning, som i enlighet med Sevesolagen omfattade samtliga fabriker på verksamhetsområdet. Därmed hade det inte skett någon integrerad miljö- och säkerhetsprövning av hela verksamheten enligt Sevesolagen. Räddningsverket yrkade att tillståndet skulle upphävas och målet återförvisas till miljödomstol för samordnad ny prövning. Miljööverdomstolen (MÖD) uttalade att det är prövningsmyndigheten som slutligt avgör om avgränsningen är lämplig och att säkerhetsfrågan har betydelse för denna avgränsning. Vidare framhöll MÖD att det inte enbart är säkerhetsprövningen vid tillståndsprövningen som säkerställer syftet med Sevesolagstiftningen u...

MÖD 2007:21

Fråga om förutsättningar att medge generell dispens från gränsvärden i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:10) om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall-----En miljödomstol meddelade tillstånd att deponera avfall med lakningsvärden som var tre gånger högre än de gränsvärden som angavs i Naturvårdsverkets föreskrifter. Miljööverdomstolen ansåg att domstolen visserligen hade haft behörighet att pröva frågan om dispens från föreskrivna gränsvärden, däremot inte att medge en generell dispens för alla gränsvärden i Naturvårdsverkets föreskrifter. Villkoret upphävdes.

MÖD 2007:22

Föreläggande att ta bort inredning ur sjöbod-----En sjöbod hade fått strandskyddsdispens såsom en förrådsbyggnad. Enligt Miljööverdomstolen (MÖD) hade sjöboden utformats på ett sådant sätt att den kunde tillgodose ett väsentligt annat ändamål - fritidsboende - än vad dispensen avsåg. För att inte strida mot strandskyddets syfte förordnade MÖD att isolering, invändig väggpanel samt glasade dörrpartier skulle avlägsnas från sjöboden.

MÖD 2007:23

Föreläggande om upptagning av avloppstub-----En tubledning med tillstånd från år 1957 användes inte längre för sitt förutsatta ändamål. Föreläggande med stöd av 26 kap. 9 § miljöbalken (MB) att ta upp den uttjänta tuben ansågs inte lagligen kunna meddelas då tuben omfattades av rättskraft enligt 24 kap. 1 § MB. Miljööverdomstolen hänvisade till bestämmelserna i 24 kap. 3 § MB med möjlighet för länsstyrelsen att ansöka om återkallelse av tillstånd.

MÖD 2007:24

Förbud mot eldning av trädgårdsavfall-----En kommun har i sin renhållningsordning förbjudit eldning av trädgårdsavfall inom detaljplanelagt område. Bestämmelserna i 15 kap. miljöbalken har ansetts ge en kommun lagligt stöd för att i sin renhållningsordning föreskriva ett sådant förbud.

MÖD 2007:25

Ändring av provisoriska föreskrifter-----Vid omprövning av provisoriska föreskrifter i ett vattenmål med motstående intressen i den prövade frågan har förfarandereglerna för ansökningsmål i fråga om utfärdande av kungörelse och översändande av innehållet i denna till kända sakägare ansetts nödvändiga att iaktta.

MÖD 2007:26

Klagan över domvilla-----Några sakägare hade fört talan i länsstyrelsen och där fått bifall genom att ett bolags ansökan om att få uppföra vindkraftverk avslogs. Bolaget överklagade och miljödomstolen ändrade länsstyrelsens beslut och meddelade tillstånd. Hos Miljööverdomstolen (MÖD) ansökte en av sakägarna om återställande av försutten tid. MÖD fann att miljödomstolen borde ha låtit berörda sakägare få tillfälle att yttra sig över bolagets överklagande till miljödomstolen eftersom de kunde anses bli berörda av ett beviljat tillstånd. Domvilla ansågs ha förekommit. Miljödomstolens dom upphävdes och återförvisades för erforderlig behandling.

MÖD 2007:27

Tillstånd för förevisande av djur i en djurpark-----Undantag från krav på tillståndsplikt enligt 18 § artskyddsförordningen har medgetts eftersom det inte framkommit att undantaget motverkar skyddet av vilda djurarter och bevarandet av den biologiska mångfalden eller att antalet arter eller antalet djur kan anses betydande.

MÖD 2007:28

Tillsyn över golfbaneverksamhet-----Utövande av golfspel i anslutning till gång- och cykelväg ansågs vara miljöfarlig verksamhet. Kommunen hade således tillsynsansvar enligt miljöbalken.

MÖD 2007:29

Sluttäckning av deponi ----- Kravet på jungfruliga massor för sluttäckning av en deponi (utanför tätskiktet) ansågs vara en mer ingripande åtgärd än vad som behövdes och inte förenlig med principen om resurshushållning. Kostnaden var heller inte rimlig i jämförelse med nyttan av åtgärden. I stället delade Miljööverdomstolen kommunens uppfattning att om föroreningshalten i de tillförda jordmassorna underskrider de nivåer som anges för mindre känslig markanvändning (MKM) i Naturvårdsverkets rapporter 4638 och 4889, så får massorna nyttiggöras i sluttäckningen.

MÖD 2007:30

Tillstånd till bergtäkt ----- Vid varje lokaliseringsprövning skall en allsidig bedömning göras av platsens lämplighet. Denna bedömning skall även innefatta transporternas inverkan på omgivningen. Då det av utredningen i målet inte framgick om verksamheten skulle anses tillåtlig på grund av störningarna från transporterna återförvisades målet för komplettering av ansökan i detta avseende och för fortsatt handläggning.

MÖD 2007:31

Brukningsavgift; nu fråga om kvarstad ----- Statens va-nämnd har inte ansetts behörig att besluta om kvarstad.

MÖD 2007:32

Anmälan av ett sänkningsföretag om rensning ----- Ett sänkningsföretag anmälde till länsstyrelsen att det ville utföra underhållsrensning av en å. Länsstyrelsen bedömde att ett nytt naturtillstånd hade etablerats och att sänkningsföretaget var övergivet, eftersom det inte hade skett några årensningar under 80 år. Länsstyrelsen ansåg att sänkningsföretagets tillstånd hade förfallit och förbjöd rensningen. Miljödomstolen delade, mot bakgrund av att inga rensningsarbeten utförts under de senaste 80 åren, länsstyrelsens bedömning att ett nytt naturtillstånd inträtt och att tillstånd därför krävdes för att utföra rensningen. Miljööverdomstolen uttalade, att den omständigheten att lång tid förflutit utan att rensningsarbeten förekommit inte ensamt är avgörande för frågan om företaget ska anses övergivet. Även behovet av rensning måste vägas in liksom hur lång tid som förflutit sedan sådant behov uppstått. Då miljödomstolen inte prövat frågan om sänkningsföretaget skulle betraktas som övergiv...

MÖD 2007:33

Tillstånd till verksamhet på en avfallsanläggning ----- Deponering av en relativt liten mängd farligt avfall i en deponi medförde att hela deponin ansågs vara en deponi för farligt avfall. Miljööverdomstolen medgav dock dispens från kravet på geologisk barriär eftersom den mängd farligt avfall som deponerats efter den 16 juli 2001 motsvarade 1,5 procent av den totala mängden deponerat material från den tidpunkten och knappt 1 procent av den totala mängden material som deponerats sedan start och metallhalterna för de flesta metaller underskred riktvärden för mindre känslig markanvändning med grundvattenskydd.

MÖD 2007:34

Tillstånd till produktion av träkol ----- Ett bolag hade under lång tid släppt ut kondensatvatten till en s.k. naturdamm. Vid tillståndsprövningen ansåg miljödomstolen att efterbehandling av dammen inte skulle omfattas av prövningen utan skulle tas upp av tillsynsmyndigheten med stöd av bestämmelserna i 10 kap. miljöbalken. Miljööverdomstolen fann däremot att frågan om efterbehandling av dammen borde avgöras inom ramen för den aktuella tillståndprövningen. Varken det faktum att utsläppen till dammen skulle komma att upphöra eller att dammen förorenats även av andra verksamhetsutövare gav anledning till annan bedömning. Efterbehandlingsfrågan sköts upp under en prövotid.

MÖD 2007:35

Samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken ----- En sameby hade inte rätt att föra talan mot ett beslut om samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken då beslutet i sig inte innebar någon rätt att förfoga över marken för att uppföra en vindmätningsmast.

MÖD 2007:36

Utdömande av löpande vite för flera överträdelser ----- En kommunal nämnd hade vid två tillfällen utfärdat förelägganden med löpande vite om 5 000 kronor för varje överträdelse. Därefter hade nämnden ansökt om utdömande av vite för fem överträdelser. Miljödomstolen dömde ut ett sammanlagt vite om 25 000 kr. Miljööverdomstolen fann att hinder förelåg enligt 9 § andra stycket lagen (1985:206) om viten att döma ut ett högre belopp än vad som gällde för överträdelse vid ett tillfälle, dvs. 5000 kr.

MÖD 2007:37

Tillstånd till verksamheten vid en avfallsanläggning ----- Avsikten med bestämmelsen i 7 § förordningen om deponering av avfall är att klargöra vilken typ av deponi som är aktuell och därmed vilka bestämmelser som gäller för deponin. Mot bakgrund härav skall varje enskild deponi - av vilka det kan finnas flera inom en deponeringsverksamhet - klassificeras i enlighet bestämmelsen, d.v.s. antingen som deponi för farligt avfall, deponi för icke farligt avfall eller som deponi för inert avfall.

MÖD 2007:38

Godkännande av retursystem ----- Även om det i ett inledningsskede inte kan förväntas att ett retursystem skall uppnå en återvinningsgrad om 90 procent måste systemet vara utformat på ett sådant sätt att man på något eller några års sikt kan förvänta sig en återvinningsgrad i närheten av detta mål. Sökanden hade inte visat att det retursystem som avsågs med ansökan hade tekniska förutsättningar att fungera på ett från miljö- och konsumentsynpunkt godtagbart sätt varför överklagandet avslogs.

MÖD 2007:39

Tillsyn över vattenverksamhet ----- Länsstyrelsen förelade med stöd av 26 kap. 9 och 14 §§ ägaren till ett kraftverk att vid vite ta bort en 16 cm bred planka som monterats på skibordet vid dammen till kraftverket för att höja dämningsnivån. Miljödomstolen ansåg att den urminnes hävd som tillkom kraftverksanläggningen också innefattade rätt att reglera vattennivån i dammen. Då länsstyrelsens föreläggande enligt miljödomstolen stod i strid med förbudet i 26 kap. 9 § tredje stycket miljöbalken undanröjdes föreläggandet. Miljööverdomstolen (MÖD) konstaterade att, även om rätten att vidmakthålla dammanläggningen kunde grundas på urminnes hävd, så kunde åtgärden att genom plankan höja dämningsnivån inte stödjas på urminnes hävd. Då åtgärden inte prövats efter ansökan om tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken hade länsstyrelsen enligt MÖD haft fog för föreläggandet och MÖD undanröjde därför miljödomstolens dom och fastställde länsstyrelsens föreläggande.

MÖD 2007:40

Miljösanktionsavgift ----- Efter miljödomstolens dom har ändringar i 30 kap. miljöbalken och förordningen (1998:950) om miljösanktionsavgifter trätt i kraft. Genom lagändringen blev det möjligt att påföra miljösanktionsavgift för andra än näringsidkare. Syftet med övergångsbestämmelsen beträffande ändringen i 30 kap. 1 § miljöbalken har ansetts vara enbart att förhindra att bestämmelsens utvidgade tillämpningsområde skulle få retroaktiv verkan. Detta innebär för näringsidkares överträdelser att de bestämmelser som gällde vid överträdelsen ska tillämpas. Gäller andra bestämmelser när målet avgörs ska dock dessa tillämpas om de leder till att miljösanktionsavgift inte ska påföras eller att sådan avgift ska påföras med lägre belopp.

MÖD 2007:41

Utdömande av vite ----- En företagare hade inte givit in miljörapporten för 2005 och förelades vid äventyr av vite att ge in den i efterhand. Några veckor senare påfördes han miljösanktionsavgift för samma underlåtenhet. Miljööverdomstolen fann, till skillnad från miljödomstolen, att vägran att följa vitesföreläggandet inte utgjorde samma överträdelse som den som föranledde miljösanktionsavgiften varför förbudet i 4 § förordningen om miljösanktionsavgifter inte utgjorde hinder för det senare beslutet. Vitet dömdes ut i sin helhet utan att jämkas.

MÖD 2007:42

Rättegångsfel ----- Miljödomstolen har i ett mål om ersättning enligt 31 kap. miljöbalken efter avslutad huvudförhandling ex officio inhämtat uppgifter från aktörer som inte varit parter i målet. Uppgifterna har inverkat på målets utgång men har inte kommunicerats med parterna. Miljödomstolens förfarande har inte stöd i miljöbalken, rättegångsbalken eller i expropriationslagen. Ett rättegångsfel som inte utan väsentlig olägenhet kan avhjälpas i Miljööverdomstolen ansågs ha förekommit och målet återförvisades till miljödomstolen.

MÖD 2007:43

Tillstånd att uppföra tre bostadshus inom område med landskapsbildsskydd ----- Tre bostadshus ansågs inte påtagligt förändra landskapsbilden då sluttningen ovanför fastigheten redan var hårt exploaterad. Även i övrigt hade stora förändringar skett i landskapsbilden sedan landskapsbildsskyddet beslutades år 1970. Tillstånd att uppföra tre bostadshus bifölls.

MÖD 2007:44

Jäv ----- Vid handläggning av en ansökan om tillstånd till ett minikraftverk befanns ena partens ombud samtidigt inneha ett förordnande som sakkunnig ledamot vid samma miljödomstol. Motparterna anmälde jäv mot domstolens ledamöter vilket ogillades av domstolen. Enligt Miljööverdomstolen kan det förhållandet att en sakkunnig ledamot uppträder som ombud vid den domstol som han eller hon i första hand tillhör medföra tvivel om domstolens objektiva opartiskhet. Om den sakkunniga ledamoten tillåts vara ombud, bör ledamöterna vid den domstolen anses jäviga. Den lösning som rättegångsbalken föreskriver i motsvarande situation, när nämndemän uppträder som ombud, är att ombudet får avträda. Denna bestämmelse bör även tillämpas analogt när det gäller de sakkunniga ledamöterna i miljödomstolarna. Eftersom ombudet inte hade avvisats genom en analog tillämning av 12 kap. 3 § 2 st. rättegångsbalken så var rättens ledamöter förhindrade på grund av jäv att delta i handläggningen av målet. Invändningen...

MÖD 2007:45

Skadeersättning för vattenverksamhet ----- En bro uppfördes över en älv som kompensation för att vinterväg och färja inte kunde användas till följd av vattenreglering. Vägbana och räcken kom så småningom att ingå i en gemensamhetsanläggning som förvaltades av en samfällighetsförening. När ersättning för uppskjutna skadefrågor med anledning av anläggandet av kraftstationen skulle avgöras i miljödomstolen ansåg Vattenfall att anläggningsbeslutet medförde att underhållsansvaret helt åvilade samfällighetsföreningen. Miljödomstolen ansåg sig å sin sida inte vara behörig att ompröva ett fastighetsbildningsbeslut. Miljööverdomstolen uttalade följande: För att kompensationsåtgärden skall anses vara tillräcklig måste bron vidmakthållas i gott skick. I det ligger att bron ska vara farbar och säker. Underhåll av vägbanan och räcken bör därför skäligen omfattas av Vattenfalls underhållsskyldighet. Denna skyldighet gäller även om dessa delar förvaltas av samfällighetsföreningen. Vattenfall förplikt...

MÖD 2007:46

Strandskyddsdispens ----- Strandskyddsdispens söktes för uppförande av ett mindre bostadshus för permanentboende. Avsikten var att skapa förutsättningar för att vidmakthålla det enda kvarvarande jordbruket med djurhållning i byn samt att få till stånd ett fungerande generationsboende. Huset skulle ligga mellan en havsvik och en insjö och omfattades därmed av strandskydd från båda dessa strandlinjer. Det ansågs svårt, om inte omöjligt, att hitta en plats för bostadsbebyggelse som inte låg inom strandskyddat område. Mellan det tänkta huset och havsviken fanns vidare ett flertal bostadshus. Med hänsyn till bl.a. detta och då det var fråga om ett starkt enskilt intresse som i detta fall vägde tyngre än de allmänna intressena fann Miljööverdomstolen att det förelåg särskilda skäl att bevilja den ansökta strandskyddsdispensen.

MÖD 2007:47

Tillstånd att uppföra och driva en gruppstation för vindkraft ----- Fyra vindkraftverk skulle placeras i anslutning till ett område som utpekats av Riksantikvarieämbetet (RAÄ) som riksintresse för kulturmiljön enligt 3 kap. 6 § miljöbalken (MB). I målet förelåg flera yttranden från RAÄ med motstridiga ståndpunkter. RAÄ:s verksledning avstyrkte etableringen. MÖD gjorde den bedömningen att riksintressena enligt 4 kap. och 3 kap. MB inte hindrade den sökta etableringen.

MÖD 2007:48

Föreläggande att vidta bullerdämpande åtgärder ----- Banverket hade för att minska störning av tågtrafiken vidtagit åtgärder inomhus på en fastighet genom att sätta in tilläggsrutor i fönster och dämpa ventiler i sovrummen. Den maximala ljudnivån hade nedbringats till 46 dB(A). Miljönämnden hade förelagt Banverket att vidta åtgärder så att bullernivån nattetid inte översteg 45 dB(A) maximalt. Miljööverdomstolen fann att infrastrukturpropositionens målsättningen för ”befintlig” bullrande tågtrafik på sikt är att nå bullernivån 45 dB(A) maximalnivå inomhus nattetid men att i en första etapp avses de fastigheter som utsätts för järnvägsbuller om 55 dB(A) maximalt inomhus nattetid och däröver. Ytterligare förbättring krävde åtgärder i storleksklass 250 000 - 1 000 000 kr. Med beaktande av kostnaderna för ytterligare åtgärder och den nytta sådana skulle medföra samt husets skick fann Miljööverdomstolen att det inte var rimligt att ålägga Banverket ytterligare åtgärder. Miljönämndens föreläg...

MÖD 2007:49

Skadestånd för utläggande av stenrevlar i en å ----- Fiskeriverket skulle enligt en överenskommelse besluta om fiskefrämjande åtgärder i en å. Förslag till biotopfrämjande åtgärder utarbetades och en fiskeklubb fick i uppdrag av en samrådsgrupp att utföra åtgärderna. Betalning skedde genom att klubben fick fiskeavgiftsmedel. Fråga uppstod om Fiskeriverket, fiskeklubben eller samrådsgruppen var ansvarig för skada orsakad av ett antal utlagda stenrevlar. Miljööverdomstolen (MÖD) fann att eftersom fiskeklubben själv inte tagit något initiativ genom att föreslå åtgärderna eller för att utverka medel för dessa var klubben mer att likna vid en entreprenör som åtagit sig utföra arbete mot betalning. Ansvaret kunde därför enligt MÖD inte ligga på fiskeklubben. Samrådsgruppen var endast rådgivande till Fiskeriverket. Därmed ansågs Staten ersättningsskyldig för de skador som åtgärderna kunde ha orsakat.

MÖD 2007:50

Tillstånd till bortledande av grundvatten från en tillfartstunnel för den s.k. Citybanan ----- Fråga om vilka miljöeffekter som omfattas av tillståndsprövningen och som ska redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. (I detta mål har Högsta domstolen prövat frågan som gällt med stöd av vilket lagrum Miljööverdomstolen borde ha avvisat miljökonsekvensbeskrivningen, se NJA 2008 s. 748.)

MÖD 2007:51

Ersättning enligt 2 kap.18 § regeringsformen ----- En jordbrukare yrkade ersättning av kommunen för försvårande av pågående markanvändning. Denne hade flera år i rad fått avslag alt. restriktioner på ansökan om tillstånd att få sprida bekämpningsmedel inom den inre skyddszonen för ett vattenskyddsområde. Miljööverdomstolen fann att möjligheten att få ersättning från det allmänna enligt 2 kap.18 § regeringsformen var liten när en tillståndsansökan avslagits av starka miljöskäl. I vart fall torde det krävas att möjligheten att överklaga det kommunala avslagsbeslutet utnyttjats. Miljödomstolens ogillande av käromålet fastställdes.

MÖD 2007:52

Tillstånd till hamnverksamhet ----- Att dela upp en tillståndsprövning av hamnverksamhet i olika etapper så att vattenverksamhet prövas för sig och prövningen av den därmed sammanhängande miljöfarliga verksamheten skjuts upp till ett senare tillfälle ansågs av Miljööverdomstolen (MÖD) vara ett rättegångsfel. Ett sådant förfarande skulle strida mot ett av miljöbalkens grundläggande syften, nämligen att det ska göras en samordnad prövning av samtliga störningar från en verksamhet. MÖD återförvisade målet till miljödomstolen.

MÖD 2007:53

Talerätt för granne med obebyggd tomt ----- En person som ägde en fastighet 1 km från ett bolags anläggningar överklagade bolagets tillstånd till förbränningsanläggning. Hans fastighet var obebyggd men taxerad som småhusmark och omfattades enligt hans uppgift av en stadsplan enligt vilken det fanns en byggrätt. Miljödomstolens dom ansågs mot denna bakgrund angå honom på ett sådant sätt att han hade rätt att överklaga domen. Miljööverdomstolen avslog yrkandet om avvisning.

MÖD 2007:54

Tillstånd till vattenkraftverk ----- Rensningar, som skulle utföras nedströms en befintlig damm för att möjliggöra anläggande av en ny damm och ett vattenkraftverk, ansågs komma att medföra påtaglig skada på riksintresset genom att det rika harrbeståndet nedströms dammen därigenom skulle skadas. Företaget ansågs därför inte tillåtligt enligt 4 kap. 1 § miljöbalken.

MÖD 2007:55

Tillstånd till hamnverksamhet ----- Enligt Miljööverdomstolen (MÖD) kan som huvudregel inte krav uppställas på fartyg som anlöper en allmän svensk hamn. En verksamhetsutövare av hamnverksamhet är dock, enligt vad som gäller om prövningens omfattning, ansvarig för samtliga olägenheter inom sitt verksamhetsområde som utgörs av hamnområdet inklusive dithörande vattenområde, vilket inkluderar olägenheter av fartygsdrift. MÖD bedömde därför att verksamhetsutövaren i detta fall torde ha möjligheter att avtalsvägen förmå de aktuella rederierna att vidta åtgärder på de trafikerande fartygen, för att minska olägenheter för de närboende t.ex. genom åtgärder på fartygen omfattande ljuddämpning av fartygsfläktar, ramper och anordningar för el-anslutning på land. Förutsättningarna att genom sådana avtal med trafikerande rederier minska bulleremissionerna skulle redovisas inom ramen för ett förlängt prövotidsförordnande.

MÖD 2007:56

Villkor för energihushållning ----- Det har som villkor föreskrivits att förbrukningen av energi (elektricitet respektive värme) per ton produkt inte får överskrida vissa värden. Miljööverdomstolen konstaterade att energihushållning har ett egenvärde och att villkoret inte i första hand syftar till att begränsa utsläpp av koldioxid, samt att det i vissa fall kan finnas behov av en reglering av energianvändningen utöver den som uppnås med generella styrmedel.

MÖD 2007:57

Tillstånd att anlägga en båtbrygga m.m. ----- Ansökan om att inom ett Natura 2000-område få bygga en ny 40 m lång båtbrygga avsedd för 22 båtplatser har av Miljööverdomstolen (MÖD) inte ansetts kunna ske utan att den redan påverkade vattengenomströmningen på platsen ytterligare skulle komma att försämras och utan att negativt inverka på djur- och växtliv. Det kan inte heller uteslutas att bryggan ensam eller tillsammans med befintlig brygga kan skada de livsmiljöer som Natura 2000-området är inrättat för att skydda. Lokaliseringen skulle dessutom komma att menligt inverka på det rörliga friluftslivet. MÖD fastställde miljödomstolens domslut att avslå ansökan i denna del. MÖD fastställde miljökonsekvensbeskrivningen.

MÖD 2007:58

Tillstånd att tillverka selektiva polymerer ----- Miljödomstolen hade genom en villkorspunkt 9 förbjudit bolaget att använda tre specificerade kemikalier. Miljööverdomstolen konstaterade att villkoret kunde uppfattas som en uttömmande tillämpning av utbytesbestämmelsen i 2 kap. 4 § miljöbalken och upphävde villkoret. Som skäl anförde Miljööverdomstolen att en bättre ordning i detta fall är att bolaget i sin verksamhet ständigt tillämpar utbytesprincipen och att tillsynsmyndigheten - om den finner att bolagets avvägningar inte överensstämmer med miljöbalkens krav - kan meddela de förelägganden som behövs.