Målet gällde skadestånd på grund av avskedande. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
Polismyndigheten beslutade att en hos myndigheten anställd polis inte längre var godkänd för placering i säkerhetsklassat arbete. Polisen avskedades därefter. Enligt Polismyndigheten har polisen bl.a. förtigit information och lämnat oriktiga uppgifter om samröre med kriminella personer vid de två säkerhetsprövningar han gått igenom åren 2015 och 2019. Fråga om det förelegat laga skäl för avskedandet alternativt saklig grund för uppsägning, och därvid även om Polismyndigheten agerat i strid med tvåmånadersregeln.
Tre kriminalvårdare som arbetade med transporter ansökte om föräldraledighet på deltid med både fast start- och sluttid. Kriminalvården meddelade att sådan ledighet kunde beviljas endast om arbetstagarna godkände att omplaceras till arbete vid häkte eller anstalt. Två av arbetstagarna godtog omplacering och arbetade under ledigheten vid häkte. Den tredje motsatte sig omplacering och någon föräldraledighet kom inte till stånd. Fråga bl.a. om den begärda förläggningen av föräldraledigheten innebar en påtaglig störning, om Kriminalvården missgynnat två av arbetstagarna genom att omplacera dem och om Kriminalvården nekat den tredje föräldraledighet.
En arbetsbristdrabbad arbetstagare hos ett pastorat erbjöds att välja mellan tre tidsbegränsade anställningar som han tackade nej till. Han sades därefter upp på grund av arbetsbrist. Fråga om arbetstagaren sagts upp i strid med 7 § anställningsskyddslagen och om arbetsgivaren brutit mot turordningsreglerna i 22 § samma lag. Arbetsdomstolen har funnit att arbetsgivaren gjort sig skyldig till turordningsbrott då domstolen gjort bedömningen att inget av omplaceringserbjudandena var skäligt då arbetstagaren genom omplacering enligt turordningsreglerna hade kunnat beredas fortsatt arbete, eftersom domstolen kommit fram till att han hade tillräckliga kvalifikationer för ett arbete som en annan anställd med kortare anställningstid hade. Även fråga om arbetstagaren haft rätt till ekonomiskt skadestånd för tid han studerat med studiestartsstöd.
Kollektivavtalstolkning. Enligt ett kollektivavtal avseende distribution av direktreklam är den gängse lönen för behovsanställda distributörer som delar ut reklam med bil prestationslön. I en anmärkning i kollektivavtalet finns en regel om garantilön, enligt vilken lön motsvarande timlön ska utgå, om utfallet av prestationslönen blir lägre än timlönen för en normalprestation. I samma bestämmelse anges att gemensam tidmätning ska ske vid oenighet om tidsåtgången. Fråga om vad en normalprestation enligt anmärkningen avser och om tidsåtgången för transport fram och tillbaka mellan distributörens bostad/utlämningsstället och utdelningsdistriktet utgör ett sådant arbetsmoment i distributionsarbetet som en tidmätning enligt anmärkningen ska omfatta.
Ett bolag är bundet av två konkurrerande kollektivavtal. I båda avtalen finns en likalydande bestämmelse om att arbetsgivaren ska ange längden och förläggningen av raster på förhand så noga som omständigheterna medger och vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena. Fråga är om bolaget har varit skyldigt att tillämpa bestämmelsen även i relation till den arbetstagarpart som ingått det senare tecknade kollektivavtalet. Arbetsdomstolen har funnit att bolaget varit skyldigt att tillämpa bestämmelsen i det senare tecknade avtalet.
Vid Samhall finns arbetstagare som är anställda i skyddat arbete eller med lönebidrag för utveckling i anställning och som därför inte omfattas av anställningsskyddslagen. Enligt ett tillämpligt kollektivavtal ska dock ett avskedande av arbetstagare som inte omfattas av anställningsskyddslagen ogiltigförklaras om skälen för avskedandet inte ens skulle ha räckt till en giltig uppsägning.
I ett hamnbolag har vissa arbetstagare arbetat enligt ett arbetstidsschema om fyra veckor, där de arbetat måndag–söndag vecka 1 (72 timmar), varit lediga vecka 2 och arbetat dagtid måndag–fredag övriga veckor (40 timmar per vecka). Fråga om det krävts ett lokalt kollektivavtal för att upprätta arbetstidsschemat och om arbetstagarna har arbetat övertid och därmed haft rätt till övertidsersättning.
Arbetsdomstolen har funnit att en månatlig skiftersättning inte ska beaktas vid bestämmande av månadslönens belopp vid tillämpning av 39 § anställningsskyddslagen.
Att poliser, som tjänstgör i norra Sverige, på sin fritid medverkar i styrelsen för en ideell supporterförening för de svenska landslagen i fotboll, som inte spelar sina hemmamatcher i norra Sverige, har inte ansetts vara en otillåten – s.k. förtroendeskadlig – bisyssla enligt 7 § lagen om offentlig anställning.
Målet gällde lönefordran m.m. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
En arbetsgivare har under viss tid förlagt tre arbetstagares arbetstid på så sätt att de under tvåveckorsperioder arbetat ena veckan 45 timmar per helgfri vecka och andra veckan 35 timmar per helgfri vecka. Fråga om arbetsgivaren därigenom har brutit mot gummiverkstadsavtalet som anger att den ordinarie arbetstiden ska utgöra i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka och om arbetstagarna har rätt till övertidsersättning de veckor de arbetat mer än 40 timmar.
Målet gällde fordran på lön m.m. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
Ett företag som säljer hemlarm har tecknat kollektivavtal med Svenska Elektrikerförbundet. Arbetsdomstolen har ansett att detta avtal inte är tillämpligt på en grupp arbetstagare hos företaget som vid kundbesök installerar och säljer larm.
En kommissarie vid Polismyndigheten har haft uppdrag som ledamot i fullmäktig i ett ömsesidigt försäkringsbolag. Uppdraget har inte ansetts vara en otillåten – s.k. förtroendeskadlig – bisyssla enligt 7 § lagen om offentlig anställning.
Efter att ett bolag ansökt om och beviljats företagsrekonstruktion blev en arbetstagare uppsagd på grund av arbetsbrist. Arbetsdomstolen har bl.a. funnit att eftersom arbetstagaren kommit att utföra arbete i tiden efter det att en månad förflutit från den s.k. kritiska tidpunkten, dvs. ansökan om företagsrekonstruktion, ska hans lönefordran och därtill hörande fordran på semesterersättning till den del dessa inte täckts av lönegarantin, inte omfattas av ackordet.
Fråga om en statlig myndighet lämnat en provanställd arbetstagare ett skriftligt besked om att han skiljs från anställningen på det sätt som krävs enligt 8 § lagen om offentlig anställning.
Fyra brandmän i beredskap anställda enligt det s.k. RiB-avtalet, anmälde till sin arbetsgivare – ett räddningstjänstförbund – att de ville ha högre sysselsättningsgrad enligt 25 a § anställningsskyddslagen. Arbetsgivaren anställde därefter 16 heltidsbrandmän utan att erbjuda brandmännen i beredskap högre sysselsättningsgrad. Parterna var överens om att de fyra brandmännen i och för sig hade tillräckliga kvalifikationer för de lediga heltidsanställningarna.
Måleriföretagen gjorde en anmälan till Konkurrensverket med påstående om konkurrensbegränsande effekter i måleriavtalet. Arbetsdomstolen har funnit att åtgärden att lämna in anmälan till Konkurrensverket inte var en stridsåtgärd i medbestämmandelagens mening.
En kollektivavtalsbunden arbetstagarorganisation för hamnarbetare varslade om blockad mot fartyg med rysk anknytning. Blockaden ansågs inte vara en sympatiåtgärd, eftersom det inte var tillräckligt utrett att det fanns en utländsk primär lovlig facklig stridsåtgärd. Blockaden, som skulle pågå i närmare tre och en halv vecka, ansågs i stället vara en politisk stridsåtgärd med internationell bakgrund (Rysslands invasion av Ukraina). Blockaden var enligt Arbetsdomstolen avsedd att pågå under så pass lång tid och därmed få en sådan inverkan på berörda arbetsgivares affärsledningsrätt enligt kollektivavtalet att den inte framstod som en protest- och demonstrationsåtgärd. Vid den bedömningen beaktade domstolen också att arbetstagarorganisationen nyligen hade vidtagit en motsvarande blockad med ett snarlikt syfte som varade i ungefär en och en halv månad. Den varslade blockaden stod därför i strid med 41 § första stycket andra punkten medbestämmandelagen. Interimistisk prövning.
En arbetstagare med sjukdomen multipel skleros (MS) har blivit uppsagd från sin anställning som administratör vid polismyndigheten på den grunden, att hon inte har någon arbetsförmåga av betydelse för anställning där. Arbetsdomstolen har funnit att uppsägningen har varit sakligt grundad och inte i strid med diskrimineringslagen.
En tillsvidareanställd expeditionsvakt i domstol, som även var förordnad ordningsvakt, misstänktes för brott. Polismyndigheten stängde av expeditionsvakten från tjänstgöring som ordningsvakt för tiden till dess frågan om återkallelse av ordningsvaktsförordnandet prövats slutligt (interimistiskt beslut). Sedan åtal väckts mot expeditionsvakten sades han upp av personliga skäl.
Målet gällde förhandlingsvägran. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
Målet gällde lönefordran m.m. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
Målet gällde lönefordran m.m. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
Efter att ett bolag ansökt om och beviljats företagsrekonstruktion blev två arbetstagare uppsagda på grund av arbetsbrist. Arbetsdomstolen har beträffande den ene arbetstagaren funnit att, eftersom denne kommit att utföra arbete i tiden efter det att en månad förflutit från den s.k. kritiska tidpunkten, dvs. ansökan om företagsrekonstruktion, ska hans lönefordran och fordran på intjänad arbetstidsförkortning till den del dessa inte täckts av lönegarantin, inte omfattas av det offentliga ackordet i företagsrekonstruktionen. Vidare har Arbetsdomstolen uttalat sig i frågan om från vilken tidpunkt förmånsrätten ska beräknas vid tillämpning av 3 kap. 3 § lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion.
Fråga om ett mopedbud, som arbetade för ett budföretag och tidigare varit tidsbegränsat anställt som cykelbud hos det företaget, fortfarande var anställt hos budföretaget eller behovsanställt hos ett bemanningsföretag och uthyrt till budföretaget.
En person anställd hos Qatars ambassad i Stockholm blev avskedad och väckte talan vid Stockholms tingsrätt mot staten Qatar och yrkade ogiltigförklaring av avskedandet och skadestånd med anledning av avskedandet. Staten Qatar invände att det förelåg hinder att pröva talan på grund av statsimmunitet. Tingsrätten avvisade talan om ogiltigförklaring, men avslog yrkandet om av avvisning av talan i övrigt. Fråga i Arbetsdomstolen om det var rätt av tingsrätten att avvisa arbetstagarens talan om ogiltigförklaring. Arbetsdomstolen har, liksom tingsrätten, funnit att den folkrättsliga sedvanerätten om statsimmunitet utgjort hinder mot att ta upp talan om ogiltigförklaring och fastställt avvisningsbeslutet.
Målet gällde förhandlingsvägran. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
En anställd hos Polismyndigheten har efter säkerhetsprövning enligt säkerhetsskyddslagen inte längre godkänts för säkerhetsklassad anställning. Arbetstagaren har avstängts från arbetet, men tvistigt hur länge och om avstängningen varit otillåten och skadeståndsgrundande som stridande mot bl.a. villkorsavtalet. Arbetsdomstolen har funnit att avstängning av en statsanställd ska, i enlighet med 12 kap. 7 § regeringsformen, ha stöd i en bestämmelse som meddelats i lag, att regeln om avstängning i villkorsavtalet inte har stöd i lag och att det inte funnits något rätt till allmänt skadestånd för otillåten avstängning. Arbetstagaren har så småningom sagts upp. Enligt Arbetsdomstolen har staten inte lyckats visa att arbetstagaren agerat som staten påstått och att det därmed inte funnits saklig grund för uppsägningen, som ogiltigförklarats. Därutöver fråga om del av talan om skadestånd för otillåten avstängning ska avvisas och om brott mot 11 § medbestämmandelagen.
Ett bolag som verkar inom lagerhållning och distribution av läkemedel har under en period infört ett obligatoriskt krav på att bära munskydd eller visir i arbetet på lagret för att motverka smittspridning av covid-19. Fråga bl.a. om det funnits skäl att skilja en arbetstagare, som vägrat bära munskydd eller visir, från anställningen.
I måleriavtalet finns alternativa kompetenskrav för att en arbetsgivare ska få anställa en målare. Fråga bland annat om måleriavtalet innebär att det alternativa kravet på fyra års yrkeserfarenhet som målare enbart kan uppfyllas genom måleriarbete hos arbetsgivare som då varit bunden av måleriavtalet. Arbetsdomstolen har funnit att kravet kan uppfyllas genom arbete även hos arbetsgivare som inte varit bunden av måleriavtalet, att de i målet aktuella arbetstagarna uppfyllt detta krav och att företaget i fråga därför inte brutit mot kollektivavtalet.
Fråga om en intensivvårdssjuksköterska, som hade varit föräldraledig under i princip hela det år som föregick lönerevisionen 2021, har blivit missgynnad i strid med 16 § föräldraledighetslagen.
Det har funnits laga grund för att avskeda en bergarbetare med drygt 30 års anställningstid som, på fritiden vid ett barbesök efter en av arbetsgivaren anordnad middag, uttalat ett allvarligt hot till en kollega.
En arbetstagare åkte på en semesterresa till Nigeria och var borta från arbetet en och en halv månad, trots att han endast beviljats semester för drygt en vecka. Inför resan sjukanmälde han sig till arbetsgivaren. Efter återkomsten till arbetet presenterade han ett läkarintyg från Nigeria, vars äkthet arbetsgivaren ifrågasatte. Han avskedades från sin anställning med hänvisning till olovlig frånvaro. Arbetsdomstolen har funnit utrett att arbetstagaren inte var arbetsoförmögen på grund av sjukdom och att avskedandet varit lagligen grundat.
Fråga om två kvinnor vid en internrekrytering har utsatts för könsdiskriminering genom att en man anställdes istället för någon av dem. Även fråga om en av kvinnorna missgynnats i strid med föräldraledighetslagen.
Målet gällde missgynnande enligt föräldraledighetslagen. Domen innebar att kärandens talan bifölls på grund av att svaranden underlåtit att följa ett föreläggande att avge svaromål.
Inför att en arbetsgivare, ett flygbolag, avsåg att anlita en entreprenör för att utföra viss flygverksamhet förhandlades frågan med pilotföreningen enligt 38 § medbestämmandelagen. Entreprenören skulle tillhandahålla bl.a. flygplan och besättning och anlitade i sin tur en underentreprenör för bemanningen av planen. Därefter anlitades en ny underentreprenör för bemanningen av flygplanen. Fråga om arbetsgivaren varit skyldig att på nytt förhandla med pilotföreningen enligt 38 § medbestämmandelagen inför bytet av underentreprenör. Arbetsdomstolen har kommit fram till att det inte funnits någon sådan skyldighet.